Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148 (Proposition 1909:148)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

N:o 148.

Kungl. Maj:t nådiga proposition till Riksdagen angående omorganisation
af högre lärarinneseminariet i Stockholm; gifven
Stockholms slott den 11 mars 1909.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver ecklesiastikärenden
för denna dag, vill Kungl. Maj:t, med återkallande af de i
1909 års statsverksproposition å ordinarie och extra stat gjorda framställningar
angående anslag till högre lärarinneseminariet, härmed föreslå Riksdagen
att

dels medgifva vidtagande af sådan ändring i den för högre lärarinneseminariet
fastställda löneregleringen

att för rektor, biträdande föreståndarinnor, biträdande ämneslärarinnor,
lärare och lärarinnor i öfningsämnena samt vikarier vid högre lärarinneseminariet
varda bestämda följande aflöningsförmåner att gälla från och
med år 1910:

för rektor arfvode i två aflöningsgrader å 1) 2,000 kronor och 2)

2,500 kronor, af hvilka belopp 600 kronor skola anses motsvara tjänstgöringspenningar,
med rätt för lektor vid högre lärarinneseminariet, hvilken
förordnas som rektor, att, förutom rektorsarfvodet, uppbära lektors
lön och tjänstgöringspenningar i första lönegraden, hvarförutom rektor
skall åtnjuta fri bostad eller den hyresersättning, som af Kungl. Maj:t
bestämmes;

Bih. till Rilcsd. Prot. 1 Afd. 1 Sand. 103 Höft. (N:o 148.)

Kungl. Majds Nåd. Proposition No 148.

för biträdande föreståndarinna fri bostad eller den hyresersättning,
som af Kungl. Maj:t bestämmes;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans
sju öfre klasser arfvode i tre aflöningsgrader å l) 1,800 kronor,
2) 2,050 kronor och 3) 2,300 kronor;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans
fyra lägre klasser arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500
kronor, 2) 1,750 kronor och 3) 2,000 kronor;

för lärare eller lärarinna i teckning lön i tre lönegrader å 1) 1,800
kronor, 2) 2,000 kronor och 3) 2,200 kronor;

för lärare eller lärarinna i musik lön i tre lönegrader ål) 1,200 kronor,
2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärare eller lärarinna i gymnastik lön i tre lönegrader å 1) 1,200
kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärarinna i handarbete lön i tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2)

1,700 kronor och 3) 1,900 kronor;

för vikarie å lektors- eller adjunktstjänst: därest han aflagt de examina
och prof, som erfordras för behörighet till ordinarie ämneslärarbefattning
vid allmänt läroverk, arfvode å 2,000 kronor, eljest arfvode å 1,800 kronor;

för vikarie å ordinarie ämneslärarinnetjänst arfvode å 1,800 kronor;

för vikarie å ordinarie öfningslärartjänst arfvode, beräknadt efter
läsår, till samma belopp som lönen i första lönegraden vid befattningen
jämte det här nedan stadgade tilläggsarfvodet för extra tjänstgöring;

för vikarie för biträdande föreståndarinna 200 kronor;

att lärare och lärarinna i öfningsämne skall vara skyldig att för den
fastställda lönen tjänstgöra: lärare eller lärarinna i teckning intill 22
veckotimmar, lärare eller lärarinna i musik intill 14 veckotimmar, lärare
eller lärarinna i gymnastik intill 15 veckotimmar och lärarinna i handarbete
intill 24 veckotimmar, samt att ytterligare tjänstgöring må kunna
åläggas ifrågavarande lärare och lärarinnor mot en ersättning för veckotimme
och läsår af 100 kronor till lärare och lärarinna i teckning, musik
och gymnastik och 70 kronor till lärarinna i handarbete, dock med iakttagande
däraf, att sådan ersättning icke, utan Kungl. Maj:ts nådiga medgifvande,
må utgå för mera än fyra veckotimmar till en och samma
lärare eller lärarinna;

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

att med ordinarie ämneslärar- eller ämneslärarinnetjänst vid högre
lärarinneseminariet icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommunens stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den vid
pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig för fullgörande af
tjänstgöringen vid högre lärarinneseminariet;

att vid förfall på grund af sjukdom ämneslärare och ämneslärarinna
äger uppbära hela lönen, rektor därjämte mot lön svarande arfvode samt
öfningslärare och öfningslärarinna tre fjärdedelar af lönen;

att i fråga om uppflyttning i högre aflöningsgrad för biträdande ämneslärarinna
och lärare eller lärarinna i öfningsämne må i tillämpliga delar
gälla hvad i sådant afseende är stadgadt angående lektor, adjunkt och
ämneslärarinna vid högre lärarinneseminariet;

dels jämväl medgifva, att lektorerna och adjunkten vid högre lärarinneseminariet
må tills vidare och intill dess Kungl. Maj:t annorlunda förordnar,
åtnjuta hyresbidrag till belopp, som af Kungl. Maj:t bestämmes;

dels fastställa den af departementschefen framlagda staten för högre
lärarinneseminariet för år 1910;

dels medgifva, att ålderstilläggen till lärarpersonalen vid högre lärarinneseminariet
må utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda
ordinarie förslagsanslag med rubrik: ålderstillägg;

dels föreskrifva, att af de vid normalskolan inflytande inskrifningsoch
terminsafgifter, hvilkas storlek bestämmes af Kungl. Maj:t, må uttagas
till expenser högst 14,000 kronor samt till hyresersättningar och hyresbidrag
högst 11,000 kronor, äfvensom att hvad af berörda elevafgifter återstå^
skall användas till förräntning och amortering af läroverkets skulder;

dels höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget
till högre lärarinneseminariet, nu 53,900 kronor, med 10,900 kronor eller
till 64,800 kronor;

dels höja det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg, nu 120,000 kronor, med 15,000 kronor eller till 135,000
kronor;

dels och för högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1910
anvisa

till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser 3,000 kronor,

till uppehållande af hushållsskolans verksamhet 6,200 kronor,

till uppehållande af den valfria fjärde årskursen 3,000 kronor, samt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

till arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare 11,275 kronor, eller
således tillhopa 23,475 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola tillhandahållas Riksdagens
vederbörande utskott; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Hugo Hammarskjöld.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Utdrag af protokollet öfver ecklesiastikärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 11 mars 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvård.

Malm.

Departementschefen, statsrådet Hammarskjöld, anförde härefter:

»Vid underdånig föredragning den 12 januari 1909 af frågan om anslagsbehofven
under riksstatens åttonde hufvudtitel, yttrade jag, såsom
inhämtas af det 1909 års statsverksproposition bilagda utdrag af statsrådsprotokollet
öfver ecklesiastikärenden för samma dag, punkt 24, följande.

''Högre lärarinneseminariet i Stockholm har till ändamål att åt dem,
som vilja ägna sig åt lärarinnekallet, meddela den bildning, som för detta
kall erfordras. De'' som utexamineras från seminariet, söka sig vanligen
anställning vid de högre flickskolorna, de privata samskolorna eller i enskilda
hem. Sedan genom 1904 års läroverksreform samskolan infogats som
ett led i läroverksorganisationen, har emellertid för ifrågavarande lärarinnor

Högre lärarinneseminariet.

1909 års
statsverksproposition.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

öppnats ett nytt verksamhetsfält, enär afgångsexamen från seminariet
jämväl medför behörighet till anställning vid statssamskola. Med seminariet
äro förenade dels en normalskola för flickor, afsedd att bereda seminariets
elever praktisk öfning i konsten att meddela undervisning, dels
ock en hushållsskola, omfattande två kurser, eu lägre och en högre, af
hvilka den senare har till ändamål att utbilda lärarinnor i huslig ekonomi
för såväl folkskolornas som de högre flickskolornas rakning-.

Det nu gällande reglementet för seminariet är af den 6 augusti 1864.
Ehuru under tiden sedan dess många förändringar vidtagits i detta regiemente,
kan det numera icke anses tillfredsställande fylla behofvet af bestämmelser
rörande ifrågavarande läroanstalt. På grund häraf anbefallde
Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 24 mars 1905 öfverstyrelsen för rikets
allmänna läroverk att utarbeta och till Kungl. Maj:t inkomma med
underdånigt förslag till nytt reglemente för högre lärarinneseminariet. I
anledning häraf har öfverstyrelsen i underdånig skrifvelse den 15 maj
1908 afgifvit förslag till omorganisation af seminariet. Förslagets hufvudprinciper
äro, i fråga om organisationen, att lärokursen, som nu är
treårig med en valfri fjärde årskurs, skall blifva fyraårig för alla seminariets
elever, och, i ekonomiskt afseende, att kostnaderna för undervisningen
i normalskolan, hvilka hittills hufvudsakligen bestridts med från
denna skolas lärjungar upptagna terminsafgifter, framdeles skola bestridas
af staten, mot det att en del af nämnda terminsafgifter ingå till statsverket.

öfver förslaget har statskontoret på nådig befallning afgifvit underdånigt
yttrande den 28 september 1908.

Sedermera har öfverstyrelsen i ärendet ingifvit ytterligare två underdåniga
skrivelser, dagtecknade respektive den 18 november 1908 och den
16 december 1908, i hvilka skrifvelser öfverstyrelsen dels kompletterat den
i omförmälda skrifvelse den 15 maj 1908 gjorda utredningen, dels ock.
vidtagit åtskilliga rätt väsentliga ändringar i det ursprungliga förslaget.

Med hänsyn till det läge, i hvilket frågan sålunda kommit, är jag
icke nu beredd att föredraga ämnet i dess helhet för Eders Kungl. Maj:t.
För öfrigt är ärendet så omfattande, att det torde böra göras till föremål
för särskild proposition till Riksdagen.

Då jag emellertid anser det vara af vikt, att föreliggande fråga blir
förelagd Riksdagen redan år 1909, har jag gjort ett öfverslag öfver den
kostnadsökning, som af den ifrågasatta omorganisationens igångsättande
skulle påkallas under år 1910, för att för Eders Kungl. Maj:t kunna göra
anmälan härom i samband med framläggandet af öfriga anslagsbehof under
riksstatens åttonde hufvudtitel.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Som den föreslagna omorganisationen af högre lärarinneseminariet
endast kan genomföras successive, måste för hvart och ett af de närmaste
åren fastställas öfvergångsstater. Först efter omorganisationens fullständiga
genomförande kan det blifva fråga om fastställandet af normalstat.

Hvad då angår staten för år 1910 skulle denna, enligt den af mig
gjorda beräkningen, sluta på ett belopp af i rundt tal 88,000 kronor.

Som det anslag å ordinarie stat, lärarinneseminariet för närvarande
åtnjuter, utgör 53,900 kronor, skulle detta alltså behöfva höjas med ett
belopp af 34,100 kronor.

Vidare skulle följande anslag behöfva äskas å extra stat för år 1910,
nämligen: ett anslag af 7,600 kronor till arfvoden åt timlärare, ett anslag
af 3,000 kronor för uppehållande af den valfria fjärde årskursen vid seminariet,
ett anslag af 3,000 kronor för uppehållande af undervisningen i
huslig ekonomi vid seminariet och den därmed förenade normalskolan för
flickor samt ett anslag af 3,000 kronor för beredande af ökadt utrymme
för seminariet och normalskolan genom förhyrande af lämplig lokal under
ett år, räknadt från och med den 1 oktober 1909, eller tillhopa 16,600
kronor’.

På grund af det anförda hemställde jag, att Eders Kungl. Maj:t täcktes
i statsverkspropositionen af Riksdagen äska de belopp, jag sålunda angifva
såsom för ifrågavarande ändamål erforderliga, och vann denna min
hemställan Eders Kungl. Maj:ts godkännande.

Jag anhåller nu att få återupptaga denna fråga för att närmare motivera
berörda anslagskraf, och torde jag därvid först böra lämna en närmare
redogörelse för det ifrågavarande läroverkets nuvarande förhållanden.

Högre lärarinneseminariet i Stockholm trädde i verksamhet år 1861.
Det ställdes från början under tillsyn af en särskild, af Kungl. Maj: t förordnad
direktion. När sedermera i sammanhang med 1904 års läroverksreform
en öfverstyrelse för rikets allmänna läroverk inrättades, entledigades
nämnda direktion och dess åligganden fördelades mellan läroverksöfverstyrelsen
och direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk.
Närmare föreskrifter härom äro meddelade i Kungl. Maj:ts nådiga skrifvelse
till öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk den 2 december 1905
angående bestämmelser rörande styrelse och förvaltning af högre lärarinneseminariet
och den därmed förenade normalskolan för flickor.

Enligt dessa bestämmelser äger öfverstyrelsen i afseende å nämnda
läroanstalter samma befogenhet som tillkommer öfverstyrelsen i egenskap

Seminariets
styrelse och
ledning.

Läroverkets

nuvarande

organisation.

S Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

af centralstyrelse för rikets allmänna läroverk. Bland annat åligger det

sålunda öfverstyrelsen
•/

att utöfva inspektion öfver läroanstalten,

att afgifva förslag rörande tillsättning af rektor, lektorer och adjunkt,
att förordna biträdande föreståndarinnor och lärarinnor,
att besluta angående uppflyttning i högre lönegrad, hvari ämte öfverstyrelsen
äger att pröfva och stadfästa af vederbörande kollegium uppgjordt
förslag till kursplaner för normalskolan och seminariets lägre kurs
äfvensom till studieplaner för seminariets högre kurs.

Direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk fungerar såsom
lokalstyrelse öfver läroanstalten; det åligger sålunda, bland annat, direktionen,

att, med viss inskränkning, förvalta de läroanstalten och elevkåren
tillhörande fonder, de till läroverket anslagna statsmedel samt de af termins-
och inskrifningsafgifter i normalskolan inflytande medel,

att på rektors förslag bestämma beloppen af de extra ordinarie lärarnas
och lärarinnornas samt öfriga vid läroverket anställda tjänstemäns
arfvoden, äfvensom de till de biträdande föreståndarinnorna och ordinarie
lärarna utgående hyresbidrag,

att bestämma beloppet af rektors hyresersättning,
att hafva tillsyn däröfver, att läroverkets fasta egendom behörigen
vårdas, äfvensom

att på förslag af vederbörande kollegium bestämma terminsafgifternas
belopp i normalskolans särskilda klasser samt antalet friplatser, som där
årligen må utdelas.

Ifrågavarande läroverk omfattar, såsom jag redan omnämnt, ett seminarium
för bildande af lärarinnor, en högre flickskola eller den s. k. normalskolan
för flickor samt en hushållsskola.

Seminariet omfattar tre ettåriga klasser. För inträde i seminariets
lägsta klass fordras i regel att vid läsårets början hafva fyllt 18 år samt
att vid inträdespröfning redovisa ett kunskapsmått, ungefärligen motsvarande
det, som åttaklassig högre flickskola har till ändamål att bibringa.
I seminariets lägsta klass emottaga^ för närvarande högst 25 lärjungar. Som
antalet inträdessökande gemenligen är afsevärdt större, blifva emellertid de
stadgade inträdesfordringarna i följd af konkurrensen icke oväsentligt skärpta.
Läroämnen äro i lägsta klassen eller första afdelningen: kristendomskunskap,
svenska språket och litteraturen, franska språket, tyska språket,
engelska språket, historia, geografi, matematik, naturkunnighet, omfattande
botanik och kemi, äfvensom pedagogik; i andra afdelningen: kristendoms -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

kunskap, svenska språket och litteraturen, pedagogik samt fysiologi och
hälsolära, samtliga obligatoriska ämnen, därjämte franska språket, tyska
språket, engelska språket, historia, naturkunnighet, omfattande zoologi
och fysik, äfvensom matematik såsom valfria ämnen, af hvilka elev äger
bortvälja högst tre, dock ej samtliga de främmande språken; i tredje
afdelningen: svenska språket och litteraturen samt pedagogik såsom obligatoriska
ämnen, därjämte kristendomskunskap, historia, franska språket,
tyska språket, engelska språket, geografi, matematik, biologi, omfattande
botanik och zoologi, naturlära, omfattande fysik och kemi, samt hälsolära
såsom valfria ämnen, af hvilka elev måste välja minst tre.

Seminariets nu gällande timplan torde få bifogas detta protokoll (bil. I).

Från och med år 1892 har vid seminariet varit inrättad en valfri
fjärde årskurs med ändamål att bereda dem, som vilja utbilda sig till
facklärarinnor vid högre flickskolor, tillfälle att vinna härför erforderlig
skicklighet i teoretiskt och praktiskt afseende. Läroämnen i nämnda kurs
äro: religionslära, kyrkohistoria, nordiska språk, franska språket, tyska
språket, engelska språket, litteraturhistoria, historia, geografi, matematik,
fysik, kemi, botanik, zoologi, fysiologi med hälsolära samt pedagogik. Af
dessa äger lärjunge att bedrifva studier i ett, två eller tre ämnen.

Undervisningen i seminariet är afgiftsfri.

Normalskolan omfattar tre förberedande klasser och åtta klasser i den
högre afdelningen. Undervisning meddelas i de vanliga skolämnena. Den

o o o o

dagliga arbetstiden är i den första och andra förberedande klassen tre
timmar och i den tredje förberedande klassen omkring fyra timmar.
Timplanen för de åtta elementarklasserna torde få bifogas detta protokoll
(bil. II).

Af lärjungarna upptagas terminsafgifter, om hvilkas belopp jag får
tillfälle att längre fram yttra mig.

Hushållsskolan omfattar två kurser, en lägre och en högre.

Den lägre kursen är ettårig och har till ändamål att meddela lärj
ungar, som genomgått normalskolan eller annan högre flickskola, teoretisk
och praktisk undervisning i huslig ekonomi. I den teoretiska undervisningen
ingå hushållskemi och hushållslära samt hälsolära, affärsförhållanden
och bokföring äfvensom fysik såsom obligatoriska ämnen, h varjämte undervisning
äfven meddelas i svenska, franska, tyska och engelska språken
samt kulturhistoria, därest ett visst antal lärjungar anmäla sig till deltagande
i sådan undervisning.

För undervisningen i den lägre kursen upptagas avgifter till en belopp
af 75 kronor för termin.

Bill. till Riktd. Prof. 180.9. 1 Sami. 1 Afd. 10.9 Haft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Den högre kursen eller den s. k. lärarinnekursen omfattar tre terminer
och har till ändamål att utbilda lärarinnor i huslig ekonomi, såväl
för folkskolornas som för de högre flickskolornas räkning. För inträde
i kursen fordras, bland annat, att hafva fyllt eller under kalenderåret fylla
minst 20 år.

Den praktiska undervisningen afser dels att göra eleverna hemmastadda
i matlagning och därmed samhörande färdigheter, dels att gifva
dem ledning och öfning i att själfva undervisa i dessa ämnen. I den
teoretiska undervisningen ingå följande ämnen: hushållskemi, fysiologi
och hälsolära, hushållslära, affärsförhållanden och bokföring, fysik samt
pedagogik.

Undervisningen i den högre kursen är afgiftsfri.

Den nma- Den ordinarie, i staten upptagna lärarpersonalen utgöres af 5 lektorer,
rande lärår- af hvilka en tillika är rektor, en adj unkt och 4 ämneslärarinnor, af hvilka
jgji°ijtJn?nj-Af''vå tillika äro biträdande föreståndarinnor, den ena vid seminariet och
förhållanden, den andra vid normalskolan. Den biträdande föreståndarinnan vid seminariet
har icke någon undervisningsskyldighet.

Härförutom äro vid läroverket anställda 8 extra ordinarie ämneslärarinnor
i normalskolan, 2 extra ordinarie lärarinnor i hushållsskolan, af
hvilka den ena tillika är biträdande föreståndarinna, lärarinnor i teckning,
musik, gymnastik och handarbete samt timlärare och timlärarinnor.

Till närmare belysning af tjänstgöringstimmarnas fördelning på de
olika lärår krafterna under innevarande termin har jag låtit uppgöra en
tabell, som torde få bifogas detta protokoll (bil. III).

Rektor förordnas och de ordinarie ämneslärarna utnämnas af Kungl.
Maj:t; läroverksöfverstyrelsen utnämner ordinarie ämneslärarinnor och
förordnar den öfriga lärarpersonalen.]

Lektorerna och adjunkten aflönas enligt samma grunder som motsvarande
befattningshafvare vid de allmänna läroverken. Aflöningen utgör
alltså för lektor 4,000 kronor med 4 ålderstillägg, hvardera å 500 kronor,
efter respektive 5, 10, 15 och 20 års tjänstgöring och för adjunkten 3,000
kronor med rätt till ålderstillägg lika med lektor. I dessa aflöningar ingå
tjänstgöringspenningar till följande belopp i de olika lönegraderna: för
lektor respektive 1,400, 1,550, 1,700, 1,850 och 2,000 kronor samt för
adjunkten respektive 1,000, 1,150, 1,300, 1,450 och 1,600 kronor.

Rektor åtnjuter arfvode å 2,000 kronor, som efter 10 års tjänstgöring
kan höjas till 2,500 kronor, af hvilka belopp 600 kronor skola anses
motsvara tjänstgöringspenningar, med rätt för lektor vid högre lärarinne -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

seminariet, hvilken förordnas såsom rektor, att, förutom rektorsarfvodet,
uppbära lektors lön och tjänstgö ringspenningar i första lönegraden.

Aflöningen för ämneslärarinna utgör 2,100 kronor med 3 ålderstillägg,
hvardera å 500 kronor, efter respektive 5, 10 och 15 års tjänstgöring;
de i denna aflöning ingående tjänstgöringspenningarna utgöra i de olika
lönegraderna respektive 750, 900, 1,050 och 1,200 kronor.

De biträdande föreståndarinnorna vid seminariet och vid normalskolan
åtnjuta hvardera ett arfvode å 200 kronor.

Samtliga nu angifna löneförmåner äro fastställda i läroverkets ordinarie
stat och utgå af statsmedel.

Härförutom utgå till rektor hyresersättning samt till lektorerna,
adjunkten och de biträdande föreståndarinnorna vid seminariet och normalskolan
hyresbidrag till belopp, som af direktionen bestämmes. Utgifterna
härför bestridas af terminsafgifterna vid normalskolan. Rektors hyresersättning
är för närvarande bestämd till 1,700 kronor; hyresbidrag utgå
för närvarande med 700 kronor för lektor, 500 kronor för adjunkten,

550 kronor för biträdande föreståndarinnan vid seminariet och 300 kronor
för biträdande föreståndarinnan vid normalskolan. Sammanlagda beloppet
af dessa poster utgör 5,850 kronor.

Rektors hyresersättning och de biträdande föreståndarinnornas hyresbidrag
torde rätteligen vara att betrakta såsom med ifrågavarande tjänster
förenade ordinarie aflöningsförmåner, hvaremot lektorernas och adjunktens
hyresbidrag torde vara att anse som en tillfällig hjälp, som lämnas tills
vidare och så länge Stockholms kommun bereder motsvarande befattningshafvare
vid de allmänna läroverken i hufvudstaden liknande förmån.

Aflöningen för den öfriga lärarpersonalen bestämmes af direktionen.
Utgifterna härför bestridas dels med af Riksdagen å extra stat anvisade
anslag, dels med influtna terminsafgifter. Aflöningsbeloppen för lärarinnor
med full tjänstgöring växla mellan 1,150 kronor och 2,000 kronor.

För beredande af tillfällig löneförbättring åt några af dessa lärarinnor beviljade
1908 års Riksdag på Eders Kungl. Maj:ts framställning å extra stat
för år 1909 ett anslag af 3,000 kronor.

Till närmare belysning af ifrågavarande lärarpersonals nuvarande aflöningsförhållanden
har jag låtit utarbeta en tabell, som torde få biläggas
detta protokoll (bil. IV). Häraf framgår, att aflöningen för den extra ordinarie
lärarpersonalen kan för läsåret 1908—1909 beräknas till 35,535 kronor.

Läroverket är inrymdt i en seminariet tillhörig, för ändamålet uppförd

Tillgångar ock
skulder.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14S.

byggnad å tomten n:o 6 i kvarteret Riddaren inom Hedvig Eleonora församling
med adressnummer 5 vid Riddargatan. Läroverksbyggnaden är emellertid
otillräcklig, hvadan särskild lokal måst förhyras för hushållsskolan
äfvensom för normalskolans 4 lägsta klasser.

Nämnda tomts areal är 8,216 kv.-meter. Den å densamma uppförda
byggnaden omfattar, förutom källare, bottenvåning och två öfre våningar
med tillsammans 32 rum. Fastigheten är taxerad till 300,000 kronor och
byggnaden brandförsäkrad för 150,000 kronor. Enligt en år 1904 verkställd
beräkning skulle fastighetens saluvärde vara 375,000 kronor eller,
om med försäljningen anstode, till dess Riddargatans sänkning blifvit fullbordad,
400,000 kronor.

Läroverksbyggnaden med tomt inköptes år 1875 för seminariets räkning
af den dåvarande direktionen för en summa af 118,000 kronor. Betalningen
verkställdes på det sätt, att direktionen öfvertog två i fastigheten
befintliga, på amortering ställda inteckningar å tillhopa 59,000 kronor
samt till förre ägaren erlade en köpeskilling af 59,000 kronor. Sistnämnda
belopp hade ställts till direktionens förfogande genom ett af 1874
års Riksdag beviljadt lån. De seminariet i följd häraf påhvilande skulder
hafva under årens lopp amorterats med terminsafgiftsmedel, så att de
vid 1907 års slut utgjorde 61,815 kronor 45 öre, sålunda fördelade:

till riksgäldskontoret.................................................................. kronor 23,024: 89

» Stockholms stads brandförsäkringskontor..................... » 32,600: —

» » inteckningsgarantiaktiebolag..................... » 6.190: 56

eller tillhopa kronor 61,815: 45

För det första af dessa lån, eller det af Riksdagen beviljade, inbetalar
seminariet årligen 5 °io å ursprungliga lånebeloppet, eller 2,950 kronor,
af hvilken inbetalning 4 % å det oguldna lånekapitalet skall utgöra
ränta och det Överskjutande beloppet afgå såsom kapitalafbetalning å
lånesumman, intill dess denna blifvit till fullo gulden. Seminariet äger
rätt att för lånets skyndsammare amortering inbetala större belopp än det
sålunda föreskrifna.

För lånet hos Stockholms stads brandförsäkringskontor inbetalar seminariet
årligen 200 kronor såsom amortering och, för närvarande, 5 % å
det oguldna lånekapitalet såsom ränta. Rånte- och amorteringsbeloppet
minskas sålunda för hvarje år med ett mot räntan å amorteringssumman
svarande belopp eller, efter nuvarande räntefot, 10 kronor. Det belopp,
seminariet har att för ifrågavarande ändamål erlägga, uppgår för innevarande
år till 1,820 kronor. Anmärkas bör, att den ursprungliga amorte -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

ringssumman var fastställd till 800 kronor för år, men att den under tiden
nedsatts till 400 kronor och år 1900 till sitt nuvarande belopp. I betraktande
häraf torde hinder ej möta för lånets skyndsammare amortering.

Det nuvarande lånet hos Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag daterar
sig från år 1895, då direktionen för seminariet konverterade seminariets
skulder till bolaget genom upptagande åt ett inteckningslån å
13,800 kronor. För detta lån skall seminariet årligen inbetala 8,372 %
å det ursprungliga lånekapitalet eller 1,155 kronor 34 öre. Af denna inbetalning
skall 4 2/3 °!o på det oguldna lånekapitalet utgöra ränta och 0,32 %
å den ursprungliga lånesumman utgöra förvaltningsbidrag samt det Överskjutande
beloppet utgöra amortering. Lånet skall vara inbetalt den 1
april 1914.

Seminariet har emellertid ännu en skuld. I underdånig skrifvelse den 21
september 190G anmälde direktionen öfver Stockholms städs undervisningsverk,
att, när högre lärarinneseminariet och den därmed förenade normalskolan
för flickor med 1906 års början i ekonomiska frågor ställdes under
direktionen, det befunnits, att de tid efter annan till läroverket skänkta
stipendiemedlen icke till fullo motsvarades af inköpta väi’dehandlingar, i
det nämligen vid 1905 års slut stipendiefonderna voro bokförda till ett
belopp af °32,883 kronor 22 öre, medan de obligationer och kontanta medel.
som vid årsskiftet öfverlämnats till direktionen, uppgått till ett värde
af endast 23,722 kronor 30 öre, hvadan alltså förefunnits en brist af 9,160
kronor 92 öre, och hemställde direktionen tillika, att Ivungl. Maj:t täcktes
vidtaga åtgärder till täckande af ifrågavarande brist. I häröfver infordra^
underdånigt utlåtande anförde statskontoret bland annat, att, då enligt
seminariets räkenskaper för år 1905, seminariets tillgångar, däri inräknad
fastigheten, vid samma års slut med 107,592 kronor 19 öre öfverstege
seminariets skulder, hvaribland berörda stipendiefonder upptagits, någon
brist i stipendiefonderna icke kunde sägas förefinnas. Men å andra sidan
vore det, enligt statskontorets mening, önskvärdt, att sådana fonder utan
sammanblandning med öfriga medel vore placerade i räntebärande värdepapper.
Beträffande sättet för beredande åt medel för sådant ändamål
ansåge statskontoret, att en framställning till Riksdagen om det erforderliga
beloppet skulle kunna stödjas på goda skäl. Då emellertid ett af
direktionen väckt förslag om försäljning af seminariets nuvarande fastighet
och uppförande å annan tomt af nytt läroverkshus vore på Ivungl.
Map.ts pröfning beroende samt, i händelse af bifall härtill, en del af den
inflytande köpeskillingen kunde och borde användas för nu ifrågavarande
ändamål, syntes det statskontoret, som om den föreliggande frågan borde

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

lämpligen lösas i sammanhang med nyssnämnda försäljnings- och byggnadsfråga,
äfven om detta skulle föranleda därtill, att en del af förenämnda
stipendiefonder skulle fortfarande ett eller annat år vara i saknad
af särskild valuta i värdepapper, då ju i allt fall skälig ränta torde blifva
fonderna tillgodogjord. Enligt en af statskontoret gjord utredning uppgick
det i stipendiefonderna felande beloppet till 8,877 kronor. Vid underdånig
föredragning af detta ärende den 15 mars 1907 fann Kungl. Maj:t
den då gjorda framställningen icke föranleda någon Kungl. Maj:ts vidare
åtgärd.

Ifrågavarande skuld till stipendiefonderna utgjorde vid 1907 års slq,t
8,865 kronor 63 öre. Under år 1908 har ingen amortering gjorts. A
beloppet erlägger seminariet 4 % årlig ränta. Räntebeloppet för år 1909
utgör alltså 354 kronor 63 öre.

Seminariets tillgångar utgöras sålunda af, förutom undervisningsmateriell
och undervisningslokalernas mobila inredning, läroverksbyggnad och
tomt med ett taxeringsvärde af 300,000 kronor och med ett sannolikt vida
högre försäljningsvärde.

Seminariets skulder uppgingo vid 1907 års utgång till 70,681 kronor
8 öre.

Seminariets utgifter för räntor och amortering äro under år 1909

till riksgäldskontoret .................................................................. kronor 2,950: —

» Stockholms stads brandförsäkringskontor ..................... » 1,820: —

» Stockholms inteckningsgarantiaktiebolag........................ » 1,155: 34

» stipendiefonderna .................................................................. » 354: 63

eller tillhopa kronor 6,279: 97

lomtur och Läroverkets inkomster äro dels statsanslag å ordinarie stat, dels statsutgifter.
ans]aor a extra stat, dels ock inskrifnings- och terminsagifter.

A ordinarie stat har Riksdagen för läroverket anvisat kontant 53,900
kronor.

A extra stat för år 1909 har Riksdagen anvisat för uppehållande af
undervisningen vid högre lärarinneseminariet 14,000 kronor, för beredande
åt tillfällig lönereglering åt vissa lärarinnor vid den med högre lärarinneseminariet
förenade normalskolan för flickor 3,000 kronor, för förbättrande
al den geografiska och kemiska undervisningsmateriellen vid högre lärarinneseminariet
2,600 kronor, för uppehållande af den valfria fjärde årskursen
vid högre lärarinneseminariet 3,000 kronor, för uppehållande af undervisningen
i huslig ekonomi vid seminariet och den därmed förenade nor -

Kungl: Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

malskolan för flickor 6,000 kronor samt för beredande af ökadt utrymme
för seminariet och normalskolan genom förhyrande af lämplig lokal under
ett år,'' räknadt från och med den 1 oktober 1908, 3,000 kronor, eller tillhopa
31,600 kronor. Vid den utredning, jag nu går att verkställa, torde jag
böra bortse från anslaget till förbättrande af den geografiska och kemiska
undervisningsmateriellen liksom den motsvarande utgiftsposten, beroende
på den tillfälliga naturen af ifrågavarande anslagsbehof.

Jag beräknar alltså summan af anslagen å extra stat till 29,000 kronor.

Inskrifningsafgift upptages af lärjunge, som första gången inskrifves
i normalskolan; den utgör 10 kronor.

Beloppet af terminsafgifterna i normalskolan utgör för år

i l:a förberedande klassen................................ kronor 75: —

2:a

3:e

» l:a klassen af den högre af delningen.
» 2:a » * » » >

» 3:e » » » » »

» 4:e > » » » »

» 5:e » » » » »

» 6:e » » » » »

» 7:e * » » » »

» 8:e » » » » »

100

135

160

185

Intäkten af inskrifnings- och terminsafgifter i normalskolan utgjorde

år 1903...

1904..

1905..

1906..

1907..

kronor 35,147: 50
34,380: 00
33,137: 50
33,518: 50
33,467: 50

eller således för alla åren tillhopa kronor 169,651: —
hvilket, med utelämnande af öretal, utgör i medeltal för år 33,930 kronor.
Några större växlingar i denna inkomstpost äro icke att förvänta under
de närmaste åren.

Inkomsten af terminsafgifter i hushållsskolan och de utgifter, som
därmed bestridas, äro icke medtagna i räkningen.

Läroverkets inkomster under år 1909 kunna alltså beräknas sålunda

statsanslag å ordinarie stat.................. kronor 53,900: —

» » extra » .................. » 29,000: —

terminsafgifter..........................................» 33,930: —

eller sålunda tillhopa kronor 116,830: —

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Seminariets utgifter kunna fördelas i sådana, som bestridas af statsanslag
å ordinarie stat, och sådana, som bestridas af statsanslag å extra
stat och terminsafgifter tillhopa. *

Enligt den fastställda staten skall under år 1909 af det ordinarie

anslaget utbetalas till

Rektor, arfvode.............................................................................. kronor 2,000: —

5 lektorer...................................................................................... » 20,000: —

1 adjunkt....................................................................................... » 3,000: —

4 ämneslärarinnor........................................................................ » 8,400: —

2 biträdande föreståndarinnnor................................................ » 400: —

Ålderstillägg................................................................................. » 12,000: —

Sekreteraren hos direktionen, arfvode................................. » 300: —-

Seminariets läkare, dito............................................................ » 250: —

Vaktmästaren, lön........................................................................ » 600: —

Portvakten, arfvode..................................................................... » 100: —

Hyra................................................................................................. » 3,800: —

Ved, vedsågning, gas- och vattenförbrukning.................. » 1,500: —

Städning vid seminariet och normalskolan........................ » 300: —

Eldning i värmeapparaten........................................................ » 300: —

Diverse utgifter........................................................................... » 450: —

eller således tillhopa kronor 53,400: —

Af det ordinarie anslaget, stort 53,900 kronor, kvarstår alltså ett
belopp af 500 kronor, som, därest det ej på annat sätt disponeras, kommer
att ingå till departementets allmänna besparingar.

Af ålderstilläggen besparas ett belopp af 1,000 kronor, motsvarande
de rektor såsom lektor tillkommande ålderstillägg. Likaså besparas arfvodet
å 300 kronor till sekreteraren, enär ifrågavarande befattning upphört,
i och med det läroverket ställdes under inseende af direktionen för Stockholms
stads undervisningsverk. Af det ordinarie statsanslaget ingår altså
år 1909 ett belopp af 1,800 kronor till departementets allmänna besparingar.

Enligt nådigt bref den 27 januari 1880 skall, därest seminariets anslag
icke lämnar tillgång till bestridande af de för lärare och lärarinnor
därstädes beviljade ålderstillägg, hvad därutöfver erfordras, utgå af besparingarna
å anslaget till de allmänna läroverken.

Med det under rubriken: hyra upptagna beloppet å 3,800 kronor förhåller
sig på det sättet, att nämnda belopp ursprungligen var afsedt till
förhyrande af lokal åt läroverket. När sedermera läroverket erhöll egen
byggnad, medgaf Kungl. Maj:t genom nådigt bref den 29 maj 1874, att
nämnda belopp skulle få disponeras till bestridande af kostnaderna för
egendomens onera och underhåll.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Med anslagen å extra stat samt inkomsten af terminsafgifter bestridas
följande utgifter:

1) Den extra ordinarie lärarpersonalens aflöning, som för år 1909
kan beräknas till 35,535 kronor, jfr. bil. IV.

2) Hyresersättningar och hyresbidrag uppgående till 5,850 kronor,
såsom jag förut omnämnt.

3) Räntor och amorteringar, för år 1909 uppgående till 6,279 kronor
97 öre, såsom jag förut påvisat.

4) Renhållning, uppvärmning, belysning och materiell in. in. Rörande
denna utgiftspost har läroverkets rektor i en till läroverksöfverstyrelsen
ingifven promemoria anfört, att läroverkets expenser i medeltal för de fem
sista åren uppgått till 10,942 kronor samt att med hänsyn till den allmänna
prisförhöjningen för ifrågavarande ändamål numera måste beräknas
ett belopp af 14,000 kronor. Öfverstyrelsen har i afseende härå i underdånig
skrifvelse den 16 december 1908 anfört, att det föreslagna beloppet
icke borde anses för högt tilltaget i betraktande af de många och olikartade
ändamål, hvartill dessa medel vore afsedda att användas. För egen
del instämmer jag häri, särskildt med hänsyn därtill, att utgifterna för
undervisningsmateriell ingå under denna utgiftstitel. Som emellertid för
ifrågavarande ändamål är å ordinarie stat anvisadt ett belopp af tillhopa
6,350 kronor, bör för samma ändamål här endast upptagas ett belopp af
7,650 kronor.

5) Diverse af direktionen fastställda arfvoden, nämligen till normalskolans
läkare 250 kronor, rektors skrifbiträde 500 kronor, rektors räkenskapsbiträde
400 kronor och bibliotekarien 300 kronor, eller tillhopa 1,450 kronor.

6) Hyra för lokal åt normalskolans fyra lägre klasser 3,000 kronor
och åt hushållsskolan 1,700 kronor, eller tillhopa 4,700 kronor.

Summan af de under punkterna 1—6 upptagna beloppen utgör, om
öretal utelämnas, 61,464 kronor.

Samtliga utgifter skulle alltså, med inräknande af det till departementets
allmänna besparingar ingående beloppet, för år 1909 uppgå till
sammanlagdt 115,364 kronor.

Då nu inkomsterna för nämnda år beräknats till 116,830 kronor,
skulle alltså uppstå ett öfverskott af 1,466 kronor.

Huruvida det verkliga resultatet kommer att motsvara det sålunda be-Br.ut 1 raktnräknade,
är ovisst. Under en följd ar år hafva nämligen läroverkets in - der de färekomster
icke täckt dess utgifter. Sålundä har, såsom jag förut omnämnt, ''JienU
direktionen nödgats fylla i med medel ur stipendiefonderna. Under de

Bih. till Rikcl. Prot. 1.90.1. 1 Sami. 1 Afd. 103 Höft. 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

senare åren hafva bristerna i läroverkets räkenskaper utjämnats genom af
Kungl. Maj:t för ändamålet anvisade anslag. Sådana anslag hafva beviljats
genom följande nådiga beslut: den 2 december 1905 till täckande af brist
i seminariets räkenskaper för år 1904 samt till mötande af väntad brist i
räkenskaperna för år 1905 kronor 3,000; den 31 december 1906 till täckande
af brist i hushållsskolans räkenskaper för år 1905 kronor 424: 13;
den 19 juni 1908 till täckande af brist i seminariets räkenskaper för åren
1905 och 1906 kronor 4,510; samma dag till täckande af brist i hushållsskolans
räkenskaper för år 1906 kronor 665: 32; den 22 januari 1909 till
täckande af brist i seminariets räkenskaper för år 1907 kronor 1,988: 68
och samma dag till täckande af brist i hushållsskolans räkenskaper för år
1907 kronor 454: 86.

öfverstyreieen Jag öfvergår nu till en redogörelse för vederbörande myndigheters

angående semi-f» V, ° _ # •/. er*

nariets orgr,-framställningar angående omorganisation af högre lärarinneseminariet och
motion, ordnande af läroverkets ekonomiska förhållanden. I sådant afseende hafva
seminariets lärarkollegium och rektor utarbetat förslag, hvilka läroverksöfverstyrelsen
med eget underdånigt utlåtande den 15 maj 1908 och förslag
till stadga för seminariet öfverlämnat till Eders Kungl. Maj:t.

Enligt berörda förslag skulle seminariet omfatta två kurser, en lägre
och en högre, båda tvååriga.

Undervisningen inom seminariets lägre kurs skulle hafva till hufvudsaklig
uppgift att befästa och utvidga elevernas allmänbildning; undervisningen
inom den högre kursen skulle afse dels att utöfver omfånget
för denna bildning bereda eleverna tillfälle att genom mera omfattande
och själfständiga studier förvärfva för deras blifvande lärarinneverksamhet
erforderliga specialkunskaper i vissa ämnen, dels ock att praktiskt utbilda
dem för denna verksamhet.

Läroämnen i den lägre kursen äro enligt förslaget: religionslära,
svenska språket och litteraturen, tyska språket, engelska språket, franska
språket, psykologi och logik, historia med samhällslära, geografi, biologi,
fysiologi med hälsolära, fysik med astronomi, kemi med geologi samt
matematik. Tre af dessa ämnen skulle lärjunge kunna bortvälja, dock
med iakttagande däraf, att alla lärjungarna skulle deltaga i undervisningen
i religionslära, svenska språket och litteraturen, psykologi och logik, fysiologi
med hälsolära samt ett af de främmande språken.

Läroämnen i den högre kursen äro enligt förslaget: pedagogik, religionsvetenskap,
svenska språket, tyska språket, engelska språket, franska språket,
litteratur- och konsthistoria-, historia med statskunskap, geografi, zoologi,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148. 19

botanik, kemi med mineralogi och geologi, fysik med astronomi och
matematik.

Af dessa ämnen skulle i hvarje elevs studiekurs ingå, förutom pedagogik
och ett fritt val dt ämne, någon af följande ämnesgrupper: 1) religionsvetenskap,
historia med statskunskap, 2) religionsvetenskap, litteraturoch
konsthistoria, 3) tvål af språken, 4) ett af de främmande språken,
litteratur- och konsthistoria, 5) historia med statskunskap, litteraturoch
konsthistoria, 6) historia med statskunskap, geografi, 7) geografi, fysik
med astronomi, 8) geografi, kemi med mineralogi och geologi, 9) zoologi,
botanik, 10) matematik, fysik med astronomi, 11) matematik, kemi med
mineralogi och geologi, 12) fysik med astronomi, kemi med mineralogi
och geologi.

Vid undervisningen i den lägre kursen skulle det ankomma på läraren
att efter elevernas ståndpunkt och ämnets art använda en mera elementär
eller en mera vetenskaplig undervisningsmetod.

Med afseende å studierna i den högre kursen skulle det åligga läraren
att genom vetenskapligt lagda föreläsningar och öfningar äfvensom genom
nödiga anvisningar i fråga om litteratur och arbetssätt leda elevernas studier
samt genom muntliga förhör och, där så erfordras, skriftliga prof kontrollera
elevernas kunskaper.

Den praktiska utbildningen för lärarinnekallet skulle bestå i dels
åhörande, dels meddelande af undervisning i normalskolan.

Med afseende å seminarielärarnas skyldigheter innehåller förslaget
bestämmelser därom

att undervisningsskyldigheten skall omfatta för rektor 10—12 timmar
och för ordinarie lärare 18—20 timmar i veckan, dock med iakttagande
däraf, att en föreläsningstimme i seminariets högre kurs skall motsvara
två vanliga undervisningstimmar, samt att den tid, hvarunder lärare tages
i anspråk för ledningen och kontrolleringen af elevernas studier i denna
kurs i hvarje särskildt ämne beräknas, allt efter antalet elever, motsvara
högst två eller, hvad angår lektorn i pedagogik, högst tre vanliga undervisningstimmar
i veckan;

att för lärare, hvilken tages i anspråk för elevernas praktiska utbildning,
äfvensom för lärare, som i seminariets lägre kurs eller normalskolan
fått sig ålagdt ett på grund af lärjungeantalets storlek eller antalet skrifiag
afsevärdt drygare hemarbete med rättandet af lärjungarnas skrift) fningar
eller annat därmed jämförligt arbete utom den egentliga undervisningstiden,
den stadgade undervisningsskyldigheten må kunna nedsättas, dock
icke utan öfverstyrelsens medgifvande med mera än två timmar i veckan;
äfvensom

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

att ordinarie lärare skall vara skyldig att i de läroämnen, som höratill
hans tjänst, meddela undervisning å seminariet och, därest för utfyllande
af hans undervisningsskyldighet eller af annan anledning så erfordras,
jämväl i normalskolans högsta klassen.

Den viktigaste organisatoriska förändring, som sålunda föreslagits,
är, yttrar öfverstyrelsen i sin berörda underdåniga skrifvelse, den, att
högre lärarinneseminariet, hvars obligatoriska studiekurs för närvarande är
treårig, hädanefter skulle komma att omfatta två obligatoriska kurser, en
lägre, bestående af två ettåriga afdelningar, och en högre tvåårig kurs,
samt att undervisningen inom seminariets lägre kurs hufvudsakligen skulle
afse att befästa och utvidga elevernas allmänbildning, under det att den
högre kursen öfvervägande skulle tagas i anspråk för elevernas teoretiska
och praktiska fackbildning. Skälen för en sådan anordning vore dels de
högre flickskolornas ökade kraf på lärarinnornas utbildning, särskildt deras
fackutbildning, dels nödvändigheten af att på samma gång i möjligaste
mån förhindra elevernas öfveransträngande. Särskildt ville öfverstyrelsen
framhålla, att, sedan genom nu gällande läroverksstadga teoretisk behörighet
till lärarinnebefattning vid statens samskolor blifvit tillerkänd
sådana lärarinnor, hvilka genomgått högre lärarinneseminariet, den föreslagna
organisationen af seminariet syntes vida bättre än den nuvarande
ägnad att gifva lärarinnorna en god utbildning för nämnda befattningar.
Behofvet af lärarinnornas fackutbildning hade man visserligen sökt att
under nuvarande förhållanden i viss mån tillgodose genom den år 1891
införda valfria fjärde årskursen. Men dels hade erfarenheten från denna
kurs ådagalagt, att en tid af ett år vore alltför otillräcklig för nämnda
utbildning, dels vore det förenadt med stora svårigheter för de flesta
lärarinnor att, sedan de väl trädt i verksamhet som lärarinnor, kunna
anslå tid för genomgåendet af nämnda kurs. Dess oförmåga att motsvara
sitt ändamål hade därför i sin mån bidragit att stärka krafvet på en tidsenligare
anordning af seminariets organisation i dess helhet.

Med ledning af förslaget har jag till belysning af undervisningens
omfattning å seminariet efter den ifrågasatta omorganisationen låtit utarbeta
en tabell, som torde få bifogas detta protokoll (bil. V).

anl^beho/let Med afseende å behofvet af ökade lärarkrafter och lärarpersonalens
af nya iärar-löneförhållanden har läroverkets rektor i en till öfverstyrelsen ingifven
tjänster och s]criff, anfört i hufvudsak föli ande.

lönereglering. t\ £ i * • • r» i p

Den föreslagna omorganisationen af högre lärarinneseminariet kräfde
för sitt förverkligande en förändring af seminariets stat. Den fordrade

Kung1.. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

närmast ett ökadt antal lektorsbefattningar. Men då organisationsförslaget
tillika afsåge en utveckling af den praktiska lärarinneutbildningen, vore
det ett önskemål, att äfven seminariets öfningsskola, normalskolan för
flickor, där för närvarande endast tre ordinarie lärarinnor tjänstgjorde,
finge sin ordinarie lärarinnepersonal väsentligen tillökad.

Att under de föreslagna nya förhållandena flera lektorsbefattningar
borde upprättas, vore en gifven sak. Det kunde nämligen icke ifrågasättas,
att läroverket fortfarande och i ännu större utsträckning skulle
använda timlärare, som hade sin hufvudsakliga tjänstgöring på annat håll;
en sådan anordning snart sagdt omöjliggjorde uppgörandet af en pedagogiskt
tillfredställande läsordning och hade länge äfven från andra synpunkter
visat sig olämplig. De föreslagna timplanerna, jämförda med de
bestämmelser, som föreslagits angående lärarnas tjänstgöring, gåfve vid
handen, att den nya organisationen kräfde fem nya lektorstjänster, nämligen
en i tyska och engelska, en i matematik, en i fysik, en i kemi och
en i zoologi och botanik. Att inskränka antalet nya lektorsbefattningar till
mindre än fem genom en ytterligare kombinering af ämnena vore i och
för sig olämpligt, då det vore af vikt att vid denna lärarinneutbildningsanstalt,
om möjligt, i hvarje ämne hafva specialister. Undervisningstiden
i hvart och ett af de ämnen, som i förslaget angående nya lektorstjänster
icke kombinerats med något annat, vore ock af den omfattning, att en
lärare omöjligen skulle kunna medhinna att undervisa i ännu ett ämne ens
i den högre kursen. Snarare skulle man kunna ifrågasätta, att lektoratet
i tyska och engelska borde delas i två, så att läroverket äfven i dessa
ämnen kunde förvärfva specialister. Då emellertid beträffande denna ämnesgrupp
en sammanslagning med hänsyn till timplanen syntes möjlig och
för öfrigt i och för sig icke kunde anses olämplig, ansåge sig rektor ej
böra föreslå ytterligare ett lektorat. Men de fem föreslagna lektoraten
måste betraktas som ett minimum. Äfven under förutsättning att dessa
blefve upprättade, måste läroverket, om ock i ringare utsträckning än
tillförene, använda ett antal timlärare, med alla de olägenheter som däraf
följde.

Det läge i öppen dag, yttrar rektor vidare, huru viktigt det vore, att
normalskolan, där de unga lärarinneeleverna finge sin praktiska utbildning,
erhölle de bästa lärarkrafter, som stode till buds. Men endast genom
ökade löner och befordringsutsikter vore det för denna skola möjligt att
förvärfva och kvarhålla verkligt dugande lärarinnor. Då normalskolan för
närvarande hade 11 klasser, de tre förberedande klasserna inräknade, men
utom föreståndarinnan endast två ordinarie lärarinnor, framginge det tydligt,
huru stor disproportionen vore mellan antalet ordinarie och antalet

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o

extra lärarinnor. Det vore särskildt önskvärdt, att hufvudlärarinnorna i
de respektive ämnena eller ämnesgrupperna, d. v. s. de lärarinnor, som
vore seminarieelevernas hufvudledare vid dessas praktiska öfningar och
tillika å seminariet undervisade i de olika ämnenas metodik, sattes på
ordinarie stat, så att man till dessa viktiga befattningar kunde påräkna
bästa möjliga innehafvare. För att så många som möjligt af de olika
ämnena eller ämnesgrupperna skulle blifva representerade, fordrades fem
nya ordinarie ämneslärarinneplatser vid normalskolan.

Ett annat önskemål vore, att äfven normalskolans biträdande ämneslärarinnor,
som alla hade sin dryga del i seminarieelevernas praktiska
utbildning, erhölle bättre aflöningsvillkor. I väsentliga afseenden kunde
dessa lärarinnor jämföras med lärarinnorna vid folkskoleseminariernas
öfningsskolor, dock med den stora skillnaden, att undervisningen i normalskolan
gifvetvis fördes på ett högre plan och att större kraf ställdes på de
undervisande lärarinnornas kompetens. Under sådana förhållanden syntes
det ej orimligt att begära, att dessa biträdande ämneslärarinnor vid normalskolan
erhölle löneförmåner, som icke understege, utan fastmer i
någon mån öfverstege de arfvoden, som bestämts för nämnda folkskollärarinnor.
Enligt 1908 års Påksdags beslut utgjorde aflöningen för lärarinna
vid folkskoleseminariets i Stockholm öfningsskola i första lönegraden
1,800 kronor och i högsta lönegraden, efter 15 års tjänstgöring, 2,300
kronor. Med hänsyn härtill äfvensom till vikten af att för normalskolan
förvärfva de bästa lärarinnor, som kunde erhållas, ville rektor föreslå, att
fast anställd lärarinna i denna skola och med hufvudsaklig tjänstgöring i
de högre klasserna och mellanklasserna erhölle arfvode i tre aflöningsgrader
å 2,000, 2,250 och 2,500 kronor. Då undervisningen i de fyra lägsta
klasserna, de förberedande klasserna inräknade, i allmänhet fordrade mindre
kompetens och vore mindre ansträngande, ville rektor för lärarinnorna i
dessa klasser föreslå arfvoden i tre aflöningsgrader å 1,500, 1,800 och
2,100 kronor.

Härefter öfvergår rektor i sin berörda skrifvelse till frågan om öfningslärarinnornas
aflöningsvillkor och anmärker beträffande dessa lärarinnor,
att de jämväl kunde jämföras med motsvarande lärarinnor vid folkskoleseminarierna
och dessas öfningskolor. Normalskolans musik- och gymnastiklärarinnor
undervisade äfven å seminariet och borde alltså icke hafva
mindre, utan snarare större arfvoden än musik- och gymnastiklärarinnor
vid folkskoleseminarierna. För musiklärarinna med 15—16 timmars tjänstgöring
föresloge rektor arfvoden i tre aflöningsgrader å 1,500, 1,700 och
1,900 kronor. Detta innebure, att musiklärarinnan vid högre lärarinneseminariet
skulle för år erhålla 100 kronor mera än motsvarande lärarinna

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

vid folkskoleseminarium. För gymnastiklärarinna med 12—15 timmars
tjänstgöring i veckan skulle enligt rektors förslag aflöningen utgöra 1,200
kronor i första, 1,500 kronor i andra och 1,800 kronor i tredje lönegraden.
Detta vore visserligen afsevärdt mera än motsvarande lärarinna
vid folkskoleseminarium åtnjöte, men med hänsyn till gymnastikundervisningens
stora betydelse och det större timtalet äfvensom till det afsevärdt
tyngre arbete, gymnastiklärarinna i normalskolan hade sig ålagdt,
ansåge rektor den föreslagna aflöningen berättigad. Äfven beträffande
lärarinnorna i teckning och handarbete kunde jämförelser tagas från folkskoleseminarierna
och dessas öfningsskolor. Med hänsyn till ifrågavarande
ämnens stigande betydelse i skolorna och då lärarinnorna i berörda ämnen
jämväl undervisade å seminariet, ville rektor föreslå för teckningslärarinnan
en aflöning af 1,800 kronor i första,- 2,000 kronor i andra och 2,200
kronor i tredje lönegraden för 20—22 timmars undervisning i veckan och
för handarbetslärarinnan en aflöning af 1,500 kronor i första, 1,700 kronor
i andra och 1,900 kronor i tredje lönegraden för 22—24 timmars
undervisning i veckan. För tjänstgöring utöfver den för den föreslagna
aflöningen fastställda tiden skulle enligt rektors förslag ersättning utgå
med 100 kronor för veckotimme till tecknings-, musik- och gymnastiklärarinna
samt 70 kronor för veckotimme till handarbetslärarinna.

Rektor upptager härefter frågan om aflöningen för lärarinnorna vid
hushållsskolan och erinrar därvid till en början, att nämnda skola underhållits
genom statsanslag å extra stat jämte ett mindre belopp af terminsafgifter.
Att föreståndarinnan för skolan, som för närvarande åtnjöte ett
arfvode af 1,800 kronor, i aflöningsvillkor likställdes med ordinarie ämneslärarinna
vid normalskolan, syntes vara en rättvis fordran. Ifrågasättas
kunde, om hon ej också borde erhålla särskild! föreståndarinnearfvode i
likhet med de andra föreståndarinnorna. Då hon emellertid under en stor
del af året åtnjöte förmånen af fria måltider, ville rektor ej yrka därpå.
För den biträdande lärarinnan ville rektor föreslå en aflöning af 1,500
kronor i första, 1,800 kronor i andra och 2,100 kronor i tredje lönegraden.

Äfven vikarierande lärares och lärarinnors arfvoden borde enligt rektors
mening flxeras. I sådant afseende ville rektor föreslå för lärare, som
fullgjort villkoren för behörighet till ordinarie ämneslärartjänst vid allmänt
läroverk en aflöning af 2,000 kronor och för lärare, som ej förvärfva!
sådan behörighet, en aflöning af 1,800 kronor samt för vikarierande ämneslärarinna
likaledes en aflöning af 1,800 kronor, allt för år räknadt.

Då fråga om timlärares arfvoden måste pröfvas i hvarje särskildt fall,

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 148.

syntes det rektor bäst, att direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk
framdeles som hittills finge i detta fall bestämma.

I hvad rektor i berörda afseenden sålunda anfört, instämmer öfverstyrelsen
och yttrar för egen del, bland annat, att samtliga hufvudlärarinnebefattningarna
vid normalskolan borde företrädas af ordinarie lärarinnor,
äfvensom att normalskolans föreståndarinna, på grund af de viktiga
uppgifter hon såsom sådan hade att fullgöra, icke tillika borde vara hufvudlärarinna.
Då de två andra ordinarie lärarinnor, som för närvarande vore
anställda vid normalskolan, vore hufvudlärarinnor i kristendom och matematik,
erfordrades ytterligare fyra ordinarie ämneslärarinnor såsom hufvudlärarinnor,
nämligen en för modersmålet, en för historia och en för hvardera
af ämnesgrupperna främmande språk samt naturkunnighet och geografi.
Därjämte funne öfverstyrelsen det lämpligt, att en af lärarinnorna i de
förberedande klasserna, hvilken jämväl borde få till uppgift att undervisa
seminariets elever i småskoleundervisningens metodik, anställdes som ordinarie
ämneslärarinna.

Öfverstyrelsen biträder jämväl ett af rektor framställ dt förslag, att,
under förutsättning af de nya lektorstjänsternas upprättande, adjunktstjänsten
vid läroverket, hvars nuvarande innehafvare uppnår stadgad
pensionsålder år 1913, vid dennes afgång indrages.

öfverstyrelsen [ berörda till öfverstyrelsen ingifna skrift anför rektor, efter att i
stcuennför korthet hafva redogjort för läroverkets nuvarande ekonomiska förhållanden,
läroverket. för läroverket såväl som för statsverket vore en gifven fördel,

om staten helt och hållet öfvertoge kostnaderna för undervisningen vid
högre lärarinneseminariet och i ersättning mottoge hälften af vid normalskolan
inflytande elevafgifter. Sålunda skulle af statsmedel utbetalas arfvoden
till lärare och lärarinnor, rektors skrifbiträde och normalskolans
läkare, och staten skulle öfvertaga läroverksbyggnaden med den vid densamma
häftande skulden. En gifven följd af en sådan anordning blefve,
att statsverket ej vidare skulle utbetala de år efter år beviljade extra
anslagen, undantagandes hyresanslaget å 3,000 kronor, som måste utgå,
till dess läroverket erhållit ny byggnad, samt anslaget för hushållsskolan,
hvilket dock, under förutsättning att föreståndarinnan erhölle ordinarie
anställning och biträdande lärarinnan i likhet med andra lärarinnor erhölle
den af rektor förut föreslagna aflöningen af statsmedel, skulle kunna sänkas
från 6,000 kronor till 3,000 kronor. I ersättning för de ökade utgifter
-denna omreglering skulle medföra, skulle statsverket öfvertaga hälften af
normalskolans elevafgifter. Dessa hade under den sista femårsperioden i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 148.

medeltal belöpt sig till 33,500 kronor. Hela denna summa skulle dock
icke kunna reserveras för statsverket. Härifrån måste nämligen afdragas
dels ett så stort belopp, som i förening med till läroverket å ordinarie
stat anslagna expensmedel täckte kostnaderna för läroverksbyggnadens
underhåll, inköp och underhåll af materiell, ved och lyse samt öfriga förvaltningskostnader,
enligt beräkning utgörande tillsammans 5,300 kronor,
dels hvad som åtginge till betjäningens, bibliotekariens och rektors räkenskapsbiträdes
aflöning, enligt beräkning tillhopa 2,500 kronor. Då^ de
hyresbidrag, som hittills utgått från terminsafgiftsmedel, fortfarande måste
ut<m, och° då äfven åt de nya lektorerna hyresbidrag måste anslås, om
lektorsbefattningarna skulle blifva eftersökta af kompetenta lärare, måste
ännu ett afdrag göras från nämnda belopp. Bestämda efter nu gällande
grunder skulle dessa hyresbidrag gemensamt uppgå till en summa af
9,150 kronor. De sålunda angifna siffrorna gåfve vid handen, att hälften
af normalskolans elevafgifter kunde reserveras för statsverket, som alltså
af dessa afgifter under nuvarande förhållanden torde erhålla en årsinkomst
af 16,750 kronor.

I hvad rektor sålunda anfört, instämmer öfverstyrelsen i hufvudsak
och yttrar för egen del, bland annat, att enligt dess mening hälften af de
inflytande terminsafgifterna lämpligen bör reserveras för läroverkets behof
och den andra hälften öfverlämnas till statsverket.

I anslutning till den sålunda gjorda utredningen har öfverstyrelsen
framlagt följande förslag till stat för högre lärarinneseminariet år 1910.

Rektor, arfvode .........................................................

10 lektorer ..................................................................

1 adjunkt (tills vidare) .......................................

10 lärarinnor...............................................................

Arfvodet åt biträdande föreståndarinnor .........

» » » ämneslärarinnor............

» » » öfningslärarinnor........

» » » timlärare och vikarier

Rektors skrifbiträde ...............................................

Läkare...........................................................................

Vaktmästare och portvakt......................................

Expensmedel...............................................................

Amortering och ränta för fastigheten ..............

Ålderstillägg..............................................................

................. kronor	2,000	—
»	40,000	—
	3,000	—
»	21,000	—
»	400	—
	8,000	—
»	6,000	—
»	6,950	—
»	500	—
»	500	—
	700	—
»	6,350	—
	5,700 18,900	—
»	—
Summa kronor	120,000	—

Bih. till Riksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 103 Halt.

Kungl. JMaj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Öfverstyrelsen hemställer i underdånighet

att Eders Kungl. Maj:t, med upphäfvande af det för högre lärarinneseminariet
den 6 augusti 1864 utfärdade nådiga reglemente, måtte i nåder
fastställa det af öfverstyrelsen öfverlämnade förslaget till stadga för hö»re
lärarinneseminariet, att tillämpas från och med den 1 augusti 1909;

att Eders Kungl. Maj:t täcktes göra framställning till 1909 års Riksdag
därom, att Riksdagen måtte medgifva

att vid högre lärarinneseminariet må på ordinarie stat från och med
år 1910 i enlighet med nådiga kungörelserna den 27 augusti 1904 och
den 16 juni 1906 angående löne- och pensionsreglering för lärare och
lärarinnor vid högre lärarinneseminariet fastställda grunder upprättas dels
fem nya lektorstjänster, dels sex nya ämneslärarinnebefattningar;

att från och med år 1910 följande aflöningsförmånar må gälla för
biträdande ämneslärarinnor och öfningslärare vid högre lärarinneseminariet:

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans
högre eller mellanklasser arfvode i tre aflöningsgrader å 1)
2,000 kronor, 2) 2,250 kronor, 3) 2,500 kronor;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans
lägsta klasser samt för biträdande lärarinna vid högre lärarinneseminariets
hushållsskola arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor,
2) 1,800 kronor, 3) 2,100 kronor;

för lärare eller lärarinna i teckning, med tjänstgöringsskyldighet af
20 till 22 veckotimmar, arfvode i tre aflöningsgrader" å 1) 1,800 kronor,
2) 2,000 kronor, 3) 2,200 kronor;

för lärare eller lärarinna i musik,, med tjänstgöringsskyldighet af 15
till 16 veckotimmar, arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor,
2) 1,700 kronor, 3) 1,900 kronor;

för lärare eller lärarinna i gymnastik, med tjänstgöringsskyldighet af
12 till 15 veckotimmar, arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,200 kronor,
2) 1,500 kronor, 3) 1,800 kronor;

för lärarinna i kvinnlig slöjd, med tjänstgöringsskyldighet af 22 till
24 veckotimmar, arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500 kronor, 2) 1,700
kronor, 3) 1,900 kronor;

. aff ytterligare tjänstgöring utöfver i de fyra nästföregående momenten
angifna högsta timtal, efter pröfning af öfverstyrelsen för hvarje fall, må
kunna åläggas dessa öfningslärare mot en ersättning, beräknad för helt
läsår, för hvarje veckotimme af 100 kronor till lärare eller lärarinna i teckning,
musik och gymnastik och 70 kronor till lärarinna i kvinnlig slöjd;

att för biträdande ämneslärarinnor och öfningslärare må i fråga om
uppflyttning från lägre till högre lönegrad i tillämpliga delar gälla de i

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

nådiga kungörelsen den 27 augusti 1904 angående ny löne- och pensionsreglering
för lärare och lärarinnor vid högre lärarinneseminariet för lektor,
adjunkt eller ordinarie ämneslärarinna fastställda bestämmelser;

att för vikarierande lektor eller adjunkt, hvilken aflagt sådan akademisk
examen, som medför rätt att söka ämneslärarbefattning vid allmänt
läroverk samt genomgått för sådan befattning föreskrifven profårskurs,
må utgå arfvode efter 2,000 kronor för läsår och för vikarierande lektor
eller adjunkt, som icke fullgjort dessa villkor, äfvensom för vikarierande
ämneslärarinna arfvode efter 1,800 kronor för läsår;

att, under förutsättning att staten dels öfvertager högre lärarinneseminariets
läroverksbyggnad med därå hvilande skulder, dels erhåller
halfva beloppet af de från lärjungarna i normalskolan för flickor inflytande
terminsafgifter, det till högre lärarinneseminariet och den dämed förenade
normalskolan för flickor utgående årliga anslaget måtte från och med
år 1910 ökas med 66,100 kronor eller från 53,900 kronor till 120,000
kronor.

Sedermera ingå! öfverstyrelsen till Eders Kungl. Maj:t en ny skrif- Ytterligt
velse i berörda ärende, dagtecknad den 18 november 1908. Häri
yttrar öfverstyrelsen, bland annat, att den föreslagna omorganisationenöy»«r»^rei»en.
af högre lärarinneseminariet borde äga rum på sådant sätt, att den inträdde
med en årsafdelning i sänder, samt att i följd häraf upprättandet af
de föreslagna nya fem lektors- och sex ämneslärarinnetjänsterna borde fördelas
på tre år. Under läsåret 1910—1911 borde upprättas tre lektorstjänster,
två ämneslärarinnetjänster vid normalskolan och den föreslagna
ordinarie lärarinnetjänsten vid hushållsskolan, under läsåret 1911—1912
en lektorstjänst och tre ämneslärarinnetj änster vid normalskolan samt under
läsåret 1912—1913 den återstående lektorstjänsten. Den sålunda vidtagna
förändringen i det ursprungliga förslaget skulle, enligt öfverstyrelsens
förmenande, för år 1910 medföra å ena sidan en minskning i det
förut beräknade ordinarie anslaget med 23,450 kronor, å andra sidan behofvet
af ett anslag af 15,500 kronor å extra stat.

Sedermera ingaf öfverstyrelsen till Eders Kungl. Maj:t ännu en skrifvelse
i ärendet, dagtecknad den 16 december 1908, däri öfverstyrelsen framlägger
ännu ett förslag till stat för ifrågavarande läroanstalt, grundadt på
af läroverkets rektor lämnade utredningar rörande arbetsfördelning och behofvet
af timlärare m. m. Den sålunda föreslagna staten upptager följande
poster:

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o '' 148.

Rektor, arfvode.................................................................................... kronor 2,000

10 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar.............................. » 40,000

10 lärarinnor, lön och » .............................. » 21,000

2 biträdande föreståndarinnor, arfvoden.................................... » 400

5 » ämneslärarinnor, » » 8,000

(4 efter 1,500 kronor, 1 efter 2,000 kronor)

4 öfningslärarinnor, arfvoden ...................................................... » 6,000

(1 efter 1,200 kronor, 2 efter 1,500 kronor, 1 efter
1,800 kronor)

Timlärare, arfvoden ........................................................................... » 7,230

Rektors skrifbiträde, arfvode............................................................ » 500

Bibliotekarien, » » 400

Läkaren, Ä ............................................................ * 500

Vaktmästaren (äfven portvakt), arfvode................................... » 1,100

Eldaren, * ...................................... * 500

Statsstipendier åt seminariets elever.................... »_500

Summa kronor 88,130

Till detta förslag gör öfverstyrelsen följande erinringar. I förslaget
upptoges icke den ordinarie adjunktstjänst, som för närvarande funnes
upptagen å seminariets stat, då denna tjänst i enlighet med af öfverstyrelsen
förut framställdt förslag vid den nuvarande innehafvare^ afgång skulle
komma att indragas. Meningen vore, att de undervisningstimmar å seminariet,
som för närvarande uppehölles af nämnde adjunkt, vid hans afgång
skulle öfvertagas af timlärare och hans undervisning i normalskolan öfvertagas
af lärarinnor. Öfverstyrelsen hölle för sin del icke osannolikt, att i
samband härmed en ytterligare biträdande lärarinna kunde komma att behöfvas,
men ansåge olämpligt att redan nu härom göra något närmare uttalande,
då den nuvarande adjunktens afgång på grund af erhållet afsked
med pension tidigast år 1913 torde ifrågakomma.

Beträffande anslag till ålderstillägg åt lärare och lärarinnor äfvensom
till vikarier, funne öfverstyrelsen för sin del ur allmän budgetsynpunkt
fördelaktigt att, därest Eders Kungl. Maj:t skulle finna sådant lämpligt,
kostnaden för dessa ändamål finge utgå från annat anslag, som härtill
kunde lämna möjlighet, och borde under sådan förutsättning dessa poster
ej upptagas i normalstaten.

Likaledes funne öfverstyrelsen lämpligt, att kostnaderna för belysning
och uppvärmning med flera expenser, som hittills delvis bestridts genom
medel å seminariets ordinarie stat, ej vidare upptoges å denna stat, utan
i sin helhet bestredes genom inkomsten af lärjungarnas i normalskolan ter -

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

minsafgifter, äfvensom att den ränta och amortering för skuld å seminariets
fastighet, som tillsvidare måste erläggas, ej heller upptoges å den
ordinarie staten, utan bestredes genom nämnda terminsafgifter.

Å andra sidan ansåge öfverstyrelsen, att alla för hvarje år utgående
arfvoden till personer, anställda i seminariets tjänst, borde upptagas i den
ordinarie staten, hvarför öfverstyrelsen i det förut meddelade förlaget till
normalstat upptagit arfvoden åt rektors skrifbiträde, läroanstaltens läkare
och bibliotekarie äfvensom vaktmästare och eldare. Därjämte hade öfverstyrelsen
i normalstaten uppfört ett belopp å 500 kronor till stipendier
åt eleverna, hvilket belopp hittills på särskild framställning för hvarje gång
plägat af Ivungl. Maj:t årligen beviljas.

Angående behofvet af timlärare vid högre lärarinneseminariet efter
läroverkets omorganisation hade af rektor uppgjorts en beräkning, hvilken
bland annat förutsatte timlärare såsom bestridande undervisningen under
de timmar den vid läroverket anställde adjunkten för närvarande tjänstgjorde.
Det belopp, som framgått ur nämnda beräkning och som upptagits
i det förut meddelade förslaget till normalstat, måste anses som approximativt,
beroende bland annat därpå, att arfvodena i detta fall måste ställa
sig ganska olika med hänsyn till lärares eller lärarinnors olika kompetens.
Så till exempel måste ett betydligt högre timarfvode beräknas för läraren
i fysiologi och hälsolära än för lärarinnorna i de främmande språkens talöfning.
°Af detta skäl syntes det också fortfarande, såsom hittills, höra
åligga direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk att för hvarje
särskild! fall, inom de gränser för ändamålet beviljadt anslag medgåfve,
på rektors förslag bestämma beloppet af timlärarnas arfvode.

I fråga om öfvergångsstat för seminariet rörande budgetsåret 1910
ville öfverstyrelsen hänvisa till ett af rektor i sådant afseende uppgjordt
förslag. Detta förslag lyder sålunda:

Rektor, arfvode......................................... kronor

8 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar................................. *

1 adjunkt, » » * .............•_...................

7 ordinarie lärarinnor, lön och tjänstgöringspenningar.........

Arfvoden åt 2 biträdande föreståndarinnor .............................. »

» »7 » ämneslärarinnor................................. *

» » öfningslärarinnor......................................................... *

» » timlärare...,.................................................................... *

Rektors skrifbiträde...........................................................................

Bibliotekarien .............................................................. *

2,000

32,000

3.000
14,700

400

11,500

6.000
7,600

500

400

Transport kronor 78,100

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition N:o 148.

Transport kronor 78,100

.................. > 500

................... * 1,100

................... » 500

................... > 500

eller tillhopa kronor 80,700

Härjämte skulle enligt rektors beräkning för år 1910 erfordras följande
anslag å extra stat nämligen till den valfria fjärde årskursen 3,000

kronor, till hushållsskolan 3,000 kronor och till hyra för småskolan 3,000

kronor.

öfverstyrelsen upptager härefter en af mig under hand framställd
fråga angående lämpligheten af att införa terminsafgifter i seminariet och
anför därvid, under hänvisning till ett af vederbörande kollegium afgifvet
yttrande, som torde få biläggas detta protokoll (bil. IX), att vinsten för statsverket
af sådana terminsafgifter skulle blifva föga afsevärd, på samma gång olägenheterna
för eleverna af att samtidigt åläggas betalande af terminsafgift
och få sin utbildningskurs förlängd med ett år skulle blifva mycket kännbara.
Helt visst skulle detta för mången ung kvinna, som i annat fall
kommit att med framgång ägna sig åt lärarinnekallet, utgöra ett hinder
att genomgå seminariet. Utom det nämnda ville öfverstyrelsen äfven för
sin del betona, att införandet af terminsafgifter för eleverna vid högre
lärarinneseminariet skulle innebära ett uppgifvande af den eljest allmänt
iakttagna principen, att undervisningen vid statens anstalter för lärarutbildningen
i det väsentliga är kostnadsfri. På grund af hvad sålunda blifvit
anfördt ansåge sig öfverstyrelsen hafva starkt vägande skäl att för sin del
afstyrka införande af de ifrågasatta terminsafgifterna.

deZl Genom nådig remiss anbefalldt att afgifva utlåtande i detta ärende,
föreslagna såvidt det anginge lönereglering vid högre lärarinneseminariet, har statslårmln''
kontoret 1 underdånig skrifvelse den 28 september 1908 förklarat sig icke
9 kunna undgå att linna de för lärare i musik och gymnastik föreslagna aflöningsförmåner
väl höga. Det syntes nämligen klart, att dessa båda ämnen
icke kunde äga större betydelse för högre lärarinneseminariet än för
folkskoleseminarier, utan snarare tvärtom. De från detta senare slag af
seminarier utexaminerade lärarinnor blefve nämligen, i olikhet med hvad
i allmänhet vore fallet med de från högre lärarinneseminariet utgångna
lärarinnorna, mycket ofta sina elevers enda lärarinnor och hade således att
meddela undervisning och öfning äfven i musik och gymnastik. Statskontoret
ansåge därför, att läraren i musik vid högre lärarinneseminariet borde

Läroverkets läkare................................

Vaktmästaren och portvakten ...........

Eldaren .....................................................

Statsstipendier åt seminariets elever

Eiingl. Maj:ls Nåd. Proposition N:o 148.

kunna nöja sig med samma aflöningsförinåner som lärare i samma ämne
vid folkskoleseminarierna eller för 16 timmars tjänstgöring i veckan tre
lönegrader å 1,400, 1,600 och 1,800 kronor; och då tjänstgöringstiden för
läraren i gymnastik, som vid ett folkskoleseminarium utgjorde 11 till 13
timmar i veckan, vid högre lärarinneseminariet vore föreslagen till 12 å
15 timmar i veckan, syntes de vid folkskoleseminarierna nu utgående tre
lönegraderna å 900, 1,100 och 1,300 kronor skäligen vid högre lärarinneseminariet
böra höjas till 1,100, 1,300 och 1,500 kronor. I öfrigt hade
statskontoret icke något att erinra mot förslaget i hvad det afsåge aflöningar,
arfvoden och villkor för uppflyttning i högre lönegrad.

I ekonomiskt afseende intaga högre lärarinneseminariet och den där- Dce^eJet‘m*Ht>''
med förenade normalskolan olika ställning till staten. Omkostnaderna be- läroverkets
stridas i fråga om den förra läroanstalten helt och hållet af statsmedel, i ,tåll*^n m
fråga om den senare läroanstalten af inflytande terminsafgifter med tillskott
af statsmedel. Beloppet af inkomster och utgifter fastställes i fråga om
seminariet af statsmakterna och i fråga om normalskolan, frånsedt tillskottet
af statsmedel, af lokalstyrelsen. Teoretiskt sedt är i ekonomiskt hänseende
seminariet en statsanstalt, normalskolan en själfstyrd anstalt. I praktiken
har emellertid denna skillnad icke kunnat uppehållas och i hvarje fall icke
uppehållits. Sålunda bestrides en del af undervisningen i normalskolan af
seminariets lärare, hvilkas aflöningar bestämmas och betalas af staten, och en
del af undervisningen å seminariet, af normalskolans lärare, hvilkas aflöningar
bestämmas af direktionen och till en del betalas med elevafgifter. Vissa
för den gemensamma förvaltningen erforderliga funktionärer, såsom sekreteraren
hos direktionen, hafva aflönats med statsmedel, till i staten fastställda
belopp, andra, såsom rektors skrifbiträde och räkenskapsbiträde samt bibliotekarien,
hafva aflönats med läroverkets egna medel, till af direktionen bestämda
belopp. Äfven vissa aflöningsförmåner för seminariets lärarpersonal,
såsom hyresersättningar och hyresbidrag, hafva utgått af elevafgifter
till belopp, som direktionen ägt fastställa. På så sätt hafva de båda läroanstalterna
kommit att i förvaltningshänseende utgöra en enhet med gemensam
bokföring. Omkostnaderna för det sålunda som en enhet betraktade
läroverket bestridas dels af staten dels af läroverkets egna medel. Af de
olika utgiftsposterna bestämmas somliga af statsmakterna, andra af lokalstyrelsen.
Principiellt samma ställning intager hushållsskolan, hvars räkenskaper
bokföras för sig.

Emot den ställning, läroverket sålunda intager, vore i och för sig intet
att erinra, därest läroverket såsom en enskild anstalt i sista hand bure

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

ansvaret för sin ekonomi. Men då läroverket tillgodoser ett statsändamål,
har detta ansvar ansetts böra påhvila staten. Sålunda har, såsom förut
påvisats, Kungl. Maj:t under de senare åren oupphörligen måst träda emellan
för att utfylla uppkomna brister i såväl seminariets och normalskolans
som ock hushållsskolans räkenskaper.

Att nu närmare ingå på olägenheterna af dylika år efter år framställda
efterkraf torde icke vara erforderligt, då det i allt fall synes uppenbart,
att missförhållandet, som hotar att blifva konstant, måste afhjälpas.
I sådant afseende har öfverstyrelsen framställt tvenne förslag. Enligt det
ena förslaget skulle staten öfvertaga kostnaderna för hela undervisningen
vid läroverket jämte en del af de ofri ga utgifteima. Af terminsafgifterna
skulle en del, som öfverstyrelsen ansett lämpligen böra sättas till dessas
halfva belopp, ingå till statsverket och den återstående delen användas till
bestridande af läroverkets öfriga utgifter. Enligt det andra förslaget skulle
samtliga aflöningar betalas af staten och öfriga utgifter bestridas med terminsafgiftsmedel
samt hvad af dessa medel återstode inlevereras till statsverket.
Enligt båda förslagen skulle terminsafgifternes storlek, d. v. s.
beloppet af en del af läroverkets inkomster äfvensom beloppet af en del
af läroverkets utgifter fortfarande bestämmas af direktionen, som alltså
i sista hand komme att bestämma beloppet af de till statsverket inflytande
terminsafgiftsmedlen. Jämförda med hvad nu är förhållandet,

afse dessa förslag, såvidt jag fattat dem rätt, icke någon principiell ändring
i läroverkets ställning till staten, endast en begränsning men ej

ett upphäfvande af läroverkets ekonomiska själfstyrelse. Läroverket skulle
fortvarande vara i afsaknad af en på förhand fastställd, i detalj utarbetad
förvaltningsplan, utan hvilken reda och ordning i läroverkets ekonomiska
förhållanden icke torde vara att förvänta. Den enda utvägen att vinna
detta mål synes mig vara, att, när nu en gång utvecklingen gått i den
riktning att det ekonomiska ansvaret för läroverket i dess helhet öfverflyt tats

på staten, steget tages fullt ut, så att staten, med öfvertagande af

dispositionsrätten öfver terminsafgifterna och rätten att bestämma dessas
storlek, ikläder sig ansvarigheten för läroverkets samtliga utgifter och bestämmer
dessas belopp.

Af skäl, som myndigheterna anfört, torde emellertid terminsafgifter
ej böra upptagas af lärjungarna i seminariet.

Den princip, jag sålunda anser böra läggas till grund för ordnandet
af läroverkets ekonomiska förhållanden, kan emellertid icke fullt genomföras,
åtminstone icke omedelbart.

Det första undantaget gäller hushållsskolan. Jag är nämligen icke
öfvertygad om att de former, under hvilka berörda läroanstalt verkar,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

äro sådana, att de kunna läggas till grund för en ekonomisk plan,
som skulle gälla en tid bortåt. Hushållsskolans lägre kurs är för närvarade
en i förhållande till normalskolan fristående institution, däri de
från denna skola af gångna lärjungar, som sådant önska, vinna inträde.
Jag är tveksam, huruvida undervisningen i huslig ekonomi, på så sätt
anordnad, har fått sin rätta plats i den högre kvinnliga skolbildningen.
Det kan ifrågasättas, huruvida icke den fostran för husmoderns kall, som
skolan öfver hufvud taget kan gifva, är ett så allmänt kvinnointresse, att
den bör ingå som en integrerande del i den egentliga flickskolans för alla
dess lärjungar obligatoriska undervisning. Det vill synas, som om en
sådan förändring skulle stå i samklang med de kraf, som nu för tiden
framställas på en omläggning af skolans verksamhet i mera praktisk riktning.
Härtill kommer, att hushållskolans högre kurs endast en helt kort
tid haft sin nuvarande organisation, däri erfarenheten möjligen kan påkalla
ändringar. Vid sådant förhållande anser jag, att staten visserligen som
hittills bör understödja, men icke öfvertaga den med högre lärarinneseminariet
förenade hushållskolan.

Det andra undantaget gäller äganderätten till läroverksbyggnaden med
därtill hörande tomt. I en af förut berörda underdåniga skrivelser har
öfverstyrelsen hemställt, att staten skulle öfvertaga nämnda fastighet med
därvid häftande gäld. Principiellt är jag af samma mening som öfverstyrelsen,
ehuru jag af praktiska skäl anser, att med denna öfverlåtelse
någon tid bör anstå. Förhållandet är nämligen, att ett förslag om uppförande
för läroverkets räkning af ny byggnad å staten tillhörig tomt för
närvarande är på Eders Kungl. Maj:ts pröfning beroende. Om detta förslag
vinner afseende, torde med läroverkets fastighet böra så förfaras, att den
antingen öfvertages af staten, därest den kan disponeras för något dess
ändamål, därvid staten betalar skulden å fastigheten samt bestrider kostnaderna
för nytt läroverkshus, eller ock försälj es, därvid köpeskillingen användes
till betalande af nämnda skuld och öfverskottet lämnas som bidrag
till statens kostnader för det nya läroverkshuset. Intill frågan om nybyggnad
för seminariet blir afgjord, torde någon ändring i fråga om äganderätten
till berörda fastighet ej böra vidtagas.

Det tredje undantaget gäller bestämmandet af timlärarnas arfvoden.
Af skäl, som öfverstyrelsen framhållit, kommer läroverket att under alla
förhållanden behöfva anställa timlärare. Behofvet af sådana lärare kommer
att växla från år till år, beroende på antalet erforderliga parallellafdelningar.
På grund häraf torde de för ifrågavarande ändamål nödiga medel
böra äskas å extra stat, på det att läroverkets stat i dess helhet må
erhålla den elasticitet, att den städse smyger sig efter det i hvarje fall

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 103 Raft. 6

Katigt. May.ts Nåd. Proposition No 148.

förhandenvarande undervisningsbehofvet. Inom gränserna för de anslag,
som må komma att för ändamålet anvisas, bör, af skäl, som myndigheterna
anfört, direktionen äga rätt att bestämma ifrågavarande lärares arfvoden.
Dessa kunna nämligen icke på förhand fixeras. Det kan sålunda befinnas
erforderligt att exempelvis för undervisning i fysiologi betala en vida
större timpenning än för undervisning i språk.

Departement»- Studiernas fördjupning förutsätter koncentration. Det är på grund
organisation»- häraf, som studerande vid de allmänna läroverken, när han flyttats till
frågan, gymnasiets näst högsta ring, äger rätt att bortvälja vissa ämnen. Fortsätter
han sedermera sina studier i syfte att aflägga någon af filosofiska fakultetens
lägre examina, kan han ytterligare inskränka ämnenas antal, och i
den filosofiska fakultetens högsta examen är endast ett ämne obligatoriskt.
Denna princip om inskränkning af antalet obligatoriska ämnen, i den mån
studiet fortskrider, har lagts till grund för myndigheternas förslag angående
seminariets organisation. Sålunda skulle antalet obligatoriska ämnen reduceras
från tio i den lägre kursen till fyra i den högre kursen. På en
tämligen bred allmänbildning i den förra skulle byggas en djupare specialbildning
i den senare. Denna anordning anser jag i princip riktig. Och
äfven i detalj synes mig förslaget så väl genomtänkt, att det bör utan
större förändringar genomföras, under förutsättning att de för ändamålet
nödiga medlen varda beviljade.

Gifvetvis har jag hyst någon tvekan''om lämpligheten af att förlänga
studiekursen med ett år. Men vid öfvervägande däraf, att de, som utexaminerats
från seminariet, skola vara skickade att meddela undervisning af
i hufvudsak samma art som de, hvilka aflagt filosofisk ämbetsexamen vid
universiteten, har jag låtit denna tvekan fara. Och jag har därvid jämväl
tagit hänsyn därtill, att Eders Kungl. Maj:t genom framläggande för innevarande
års Riksdag af nådig proposition angående kommunala och enskilda
läroanstalter vidtagit åtgärder i syfte att bereda ifrågavarande lärarinnor
en väsentlig förbättring i deras ekonomiska ställning. Det torde icke
kunna anses anmärkningsvärdt, om staten, på samma gång den bereder
lärarinnorna förmånligare aflöningsvillkor, något skärper fordringarna på
deras utbildning. Ostridigt torde för öfrigt vara, att dessa åtgärder i
förening äro ägnade att i afsevärd mån höja undervisningen vid de högre
flickskolorna.

I fråga om normalskolan, hvars organisation är grundad på en längre
tids erfarenhet, hafva myndigheterna icke ifrågasatt någon ombildning.
Och ej heller jag anser några ändring i organisatoriskt afseende för närvarande
erforderlig.

Kungl. May.ts Nåd. Proposition N:o 148.

Med hänsyn till seminariets ändamål torde ingen invändning kunna
göras mot myndigheternas uppfattning, att undervisningen därstädes urarbör
bestridas af personer med lektors kompetens och aflöning. NuP<r,<m“k".ocA

p i . n i 1 r . dess afiönings tramgår

det åt den tabell, jag förut lämnat till belysning åt undervis-förhållanden.
ningens omfattning å seminariet (bil. V), att antalet tjänstgöringstimmar
därstädes efter den föreslagna organisationens genomförande skulle komma
att uppgå till omkring 209 i veckan. Då vidare, såsom jag förut omnämnt,
lektor skulle vara skyldig att tjänstgöra 18—20 timmar i veckan, följer
häraf, att minst tio lektorer, rektor inräknad, erfordras för uppehållande
af undervisningen å gymnasiet. Som för närvarande vid läroverket endast
finnas fem lektorstjänster, måste alltså fem nya sådana tjänster upprättas.

Såsom hittills skett, bör till rektor förordnas någon af lektorerna.

Rektor bör åtnjuta de nu fastställda kontanta aflöningsförmånerna samt
dessutom, i likhet med rektorer vid de allmänna läroverken och folkskoleseminarierna,
förmånen af fri bostad eller hyresersättning. Om min förut
uttalade mening angående läroverkets ekonomiska ställning vinner afseende,
bör hyresersättningens belopp bestämmas, icke af direktionen, utan af
Eders Kungl. Maj:t. De härför nödiga medlen torde lämpligen kunna utgå
af terminsafgifterna.

Äfven lektorerna böra åtnjuta nu fastställda löneförmåner. De hyresbidrag,
som nu utgå till dessa lärare, böra, af skäl som rektor anfört,
fortfarande beviljas, så länge Stockholms kommun bereder lektorerna vid
hufvudstadens läroverk sådan förmån. Nämnda bidrag böra icke betraktas
som en ordinarie löneförmån, utan som en tillfällig löneförstärkning, på hvilken
vederbörande icke hafva rättsanspråk. Beloppet bör bestämmas af Eders
Kungl. Maj:t och de för ändamålet nödiga medlen utgå af terminsafgifterna.

Med frånräkning af lektorerna samt timlärare och timlärarinnor utgöres
ämneslärarpersonalen vid läroverket af en adjunkt, fyra ordinarie
och åtta extra ordinarie ämneslärarinnor eller tillhopa tretton lärarkrafter
(bil. III). Dessa hafva sin hufvudsakliga tjänstgöring i normalskolan med
undantag af den biträdande föreståndarinnan för seminariet, hvilken icke
har någon undervisningsskyldighet. Då normalskolan skulle bibehålla sin
organisation oförändrad, behöfves därstädes jämväl för framtiden samma
antal lärarkrafter. Och då jag i likhet med öfverstyrelsen anser, att
adjunktstjänsten vid läroverket bör, vid den nuvarande innehafvarens afgång,
indragas, kommer antalet erforderliga lärarinnetjänster att uppgå till 13.

Af dessa böra enligt öfverstyrelsens förslag nio vara ordinarie och fyra biträdande
ämneslärarinnetjänster. Af de nio ordinarie ämneslärarinnorna
skulle åtta hafva sin hufvudsakliga tjänstgöring i klasserna öfver de för -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

beredande och en hafva sin hufvudsakliga tjänstgöring i de förberedande
klasserna, där hon tillika skulle handleda seminariets elever i småskoleundervisningens
metodik. För ändamålet behöfva fem ordinarie ämneslärarinnetjänster
upprättas. Jag biträder öfverstyrelsens ifrågavarande
förslag.

De ordinarie ämneslärarinnorna skulle aflönas enligt de i sådant afseende
nu gällande bestämmelser. Två af dem skulle tjänstgöra som biträdande
föreståndarinnor, den ena vid seminariet, den andra vid normalskolan,
och för detta uppdrag åtnjuta särskild ersättning utöfver den
ämneslärarinna tillkommande aflöning. Denna särskilda ersättning utgår nu
i form af arfvode å 200 kronor, hvarjämte båda de biträdande föreståndarinnorna
erhålla hyresbidrag till af direktionen bestämda belopp. För
min del anser jag, att den godtgörelse, hvarom nu är fråga, bör utgå
endast i en form, nämligen såsom fri bostad eller hyresersättning. Beloppet
af denna ersättning bör bestämmas af Eders Kungl. Maj:t och de
härför erforderliga medlen utgå af terminsafgifterna. Jag har tänkt mig,
att hyresersättningen för närvarande skulle bestämmas till 750 kronor för
hvardera föreståndarinnan.

Hvad angår de fyra återstående lärarinnorna, skulle dessa enligt öfverstyrelsens
förslag benämnas biträdande ämneslärarinnor och tillsättas medelst
förordnande, och deras aflöning skulle utgå i form af arfvoden i tre aflöningsgrader,
nämligen för tre, som skulle hafva sin hufvudsakliga tjänstgöring
i de förberedande klasserna och första klassen öfver de förberedande,
respektive 1,500, 1,800 och 2,100 kronor och för en, som skulle hafva sin
hufvudsakliga tjänstgöring å stadiet öfver sistnämnda klass, respektive
2,000, 2,250 och 2,500 kronor. För min del anser jag, att aflöningen för
biträdande ämneslärarinna af den förra gruppen bör sättas till respektive
1,500, 1,750 och 2,000 kronor och för biträdande ämneslärarinna af den
senare gruppen till respektive, 1,800, 2,050 och 2,300 kronor.

Ifrågavarande lärarinnor skulle alltså icke erhålla fast anställning ej
heller rätt till pension. Och för min del finner jag det helt naturligt,
att icke hela den vid läroverket erforderliga lärarinnepersonalen sättes på
ordinarie stat, ty en sådan anordning skulle dels kunna vara oläglig, därest
en omorganisation af normalskolan behöfde vidtagas, dels ock försvåra en
gagnelig cirkulation af lärarinnekrafter mellan normalskolan och de skolor,
för hvilka denna är afsedd att utgöra en förebild, öfverstyrelsen har
emellertid tänkt sig möjligheten af att pensionsförhållandena för nämnda
lärarinnor skulle kunna ordnas på sätt, som kan komma att blifva föreskrifvet
i fråga om pension för lärare och lärarinnor vid statsunderstödda
enskilda läroverk. Då emellertid frågan härom är beroende på Eders

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 148.

Kungl. Maj:ts pröfning, har öfverstyrelsen velat afvakta utfärdandet af
bestämmelser uti nämnda afseende, innan öfverstyrelsen framlägger förslag
beträffande pension för nu ifrågavarande lärarinnor.

Af förut åberopade tabell (bil. III) framgår, att vid läroverket vidare
äro anställda en teckningslärarinna, en musiklärarinna, en gymnastiklärarinna
och en handarbetslärarinna.

Enligt öfverstyrelsens förslag skulle ifrågavarande lärarinnor hafva
samma ställning som de biträdande ämneslärarinnorna och följaktligen
tillsättas medelst förordnande, åtnjuta aflöning i form af arfvode samt vara
i afsaknad af pensionsrätt. Öfverstyrelsen bar dock tänkt sig, att äfven
dessa lärarinnor skulle kunna komma i åtnjutande af pension enligt
samma grunder, som må varda föreskrifna i fråga om lärarpersonalen vid
enskilda läroverk. För min del anser jag, att, om läroverket i dess helhet
skall, på sätt jag förordat, göras till statsanstalt, den för undervisningen
i öfningsämnena erforderliga lärarpersonalen bör erhålla en fastare
ställning, och tillåter jag mig i sådant afseende erinra därom, att motsvarande
lärarpersonal vid de allmänna läroverken uppbär lön å stat, är
berättigad till pension samt vid förfall på grund af sjukdom äger åtnjuta
en del af de med tjänsten förenade aflöningsförmånerna. öfningslärarna
vid folkskoleseminarierna åtnjuta visserligen aflöning i form af arfvode, men
deras ställning är i allt fall tryggad genom både pensionsrätt och rätt att
under sjukdom uppbära en del af aflöningsförmånerna vid deras tjänster.
Då i följd af öfningsämnenas alltjämt stigande betydelse tjänstgöringsskyldigheten
i dessa ämnen vid en eventuell omorganisation af normalskolan
skulle snarare komma att ökas än minskas, ser jag intet hinder för
att öfningslärarna vid ifrågavarande läroanstalt tillförsäkras samma fasta
ställning som motsvarande lärare vid de allmänna läroverken, i hvilket fall
de skulle komma att underkastas pensionslagens bestämmelser i fråga om
pensionsrätt, pensionsålder och pensionsbidrag. Vid förfall på grund af
sjukdom böra de få åtnjuta tre fjärdedelar af lönen.

Enligt öfverstyrelsens förslag skulle lärartjänsterna i teckning, musik
och gymnastik jämväl kunna innehafvas af män. Jag är af samma
mening.

Jag biträder likaledes öfverstyrelsens förslag, att teckningsläraren eller
teckningslärarinnan skall för en tjänstgöring af 20 till 22 veckotimmar
åtnjuta aflöning i tre aflöningsgrader å respektive 1,800, 2,000 och 2,200
kronor samt att handarbetslärarinnan skall för en tjänstgöring af 22 till
24 veckotimmar åtnjuta aflöning i tre aflöningsgrader å respektive 1,500,

1,700 och 1,900 kronor.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 148.

För läraren eller lärarinnan i musik har öfverstyrelsen föreslagit en
tjänstgöringsskyldighet af 15 till 16 veckotimmar och en aflöning af 1,500
kronor i första, 1,700 kronor i andra och 1,900 kronor i tredje aflöningsgraden.
Statskontoret har, såsom jag förut omnämnt, ansett, att aflöningen
vid denna tjänst bör bestämmas till respektive 1,400, 1,600 och 1,800
kronor. Hvad nu först angår tjänstgöringstiden, så skulle i normalskolans
förberedande klasser erfordras 3, i de öfriga klasserna 8 (bil. II) och i
seminariet 3 (bil. V) eller tillhopa 14 tjänstgöringstimmar. Vid sångundervisningen
behöfver någon uppdelning af klasser i parallellafdelningar
ej äga rum. Jag anser, att läraren eller lärarinnan i musik bör för högst
14 timmars undervisning i veckan åtnjuta aflöning i tre aflöningsgrader
å respektive 1,200, 1,400 och 1,600 kronor.

För läraren eller lärarinnan i gymnastik med en tjänstgöring af 12
till 15 timmar i veckan har öfverstyrelsen föreslagit en aflöning af 1,200
kronor i första, 1,500 kronor i andra och 1,800 kronor i tredje lönegraden.
Statskontoret har ansett aflöningen böra sättas till respektive 1,100, 1,300
och 1,500 kronor. Jag instämmer med öfverstyrelsen i afseende på aflöningen
i första lönegraden och med statskontoret i fråga om beloppet
af ålderstilläggen och anser förty, att läraren eller lärarinnan i gymnastik
bör för en tjänstgöring af 12 till 15 timmar i veckan åtnjuta aflöning i
tre aflöningsgrader å respektive 1,200, 1,400 och 1,600 kronor.

öfverstyrelsens förslag, att öfningslärare för tjänstgöring utöfver den
normala må åtnjuta ersättning, beräknad efter veckotimme, till belopp af
100 kronor för ämnena teckning, musik och gymnastik samt 70 kronor
för handarbete, biträder jag, dock med tillägg, att arfvode för extra tjänstgöring
ej må, utan Eders Kungl. Maj:ts tillstånd, utgå för mera än fyra
veckotimmar till en och samma lärare eller lärarinna.

Med hänsyn till hvad sålunda förordats i afseende å tjänstgöringens
omfattning och lönernas belopp, bör förbud för öfningslärartjänsternas förening
med andra tjänster ej stadgas.

Till belysning af tjänstgöringens fördelning på de olika lärarkrafterna
efter den föreslagna organisationens genomförande har jag låtit upprätta
en tabell, som torde få bifogas detta protokoll (bil. VI). Af denna tabell
framgår, att läroverket, utöfver den nu nämnda lärarpersonalen, jämväl
skulle vara i behof af ett antal timlärare i vissa ämnen. Jag angifver nu
antalet tjänstgöringstimmar för timlärarna i de olika ämnena jämte de
arfvodesbelopp för veckotimme, som läroverkets rektor anser för närvarande
skäligen kunna bestämmas:

Kungl. Majits Nåd. Proposition N:o 148.

Litteratur- och konsthistoria (högre kursen)	10	t.	\ a	190	kr.	= kr.	1,900
Tyska och engelska..........................................	8	»	»	160	I	- »	1,280
Geografi (högre kursen) .................................	9	»		190	»	—- »	1,710
Historia ...............................................................	2		2>	160	»	- »	320
Fysiologi och hälsolära (seminariet)............	3	»	»	190		= »	570
» » » (normalskolan)......	2	»	>	100	»	— »	200
Talöfningar i tyska, engelska och franska	6	»	>	100	>	- »	600

eller tillhopa kronor 6,580: —

Såsom jag förut omnämnt, kommer behofvet af timlärare att växla,
beroende på antalet parallellafdelningar. Jag har jämväl påvisat, att timlärarnas
ersättning ej kan på förhand fixeras, äfvensom att de för ifrågavarande
ändamål erforderliga medel böra äskas å extra stat.

Yikariatsarfvodena torde böra bestämmas sålunda, för år räknadt:
till vikarie för lektor eller adjunkt 2,000 kronor, därest vikarien
aflagt de examina och öfriga prof, som erfordras för behörighet till ordinarie
ämneslärartjänst vid allmänt läroverk, eljest 1,800 kronor;
till vikarie för ordinarie ämneslärarinna 1,800 kronor;
till vikarie för lärare eller lärarinna i öfningsämne arfvode till samma
belopp som lönen i första aflöningsgraden vid befattningen jämte arfvodet
för extra tjänstgöring; samt

till vikarie för biträdande föreståndarinna 200 kronor.

Såsom j ag förut omnämnt, bör den ifrågasatta omorganisationen afr;den för de»
seminariet genomföras efter hand på så sätt, att en årsklass åt gången, ^rganålnedifrån
och uppåt räknadt, ombildas i enlighet med de nya bestämmel-aone»» genomserna.
Frågan är nu, när denna ombildning kan sättas i gång. Härvid f3randebör
tagas i öfvervägande, att, då omorganisationen skulle kräfva en tid
a,f fyra år, det är angeläget, att den snarast möjligt får taga sin början.

Ä andra sidan måste härvid beaktas, att, enligt gällande bestämmelser,
inträdespröfningarna till seminariet skola äga ruin vid vårterminens slut,
d. v. s. i början af juni månad, dock med rätt för direktionen att, om
särskilda omständigheter därtill föranleda, anordna dylik pröfning äfven
på annan tid. Det bör sålunda redan på våren vara klart, huruvida omorganisationen
skall börja påföljande hösttermin. Detta icke så mycket
med hänsyn till själfva inträdespröfningen, hvilken i hvarje fall torde
kunna anordnas enligt de nu gällande bestämmelserna, som fastmer för
att lärjungarna må kunna veta, huruvida den kurs, till inträde hvari de

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

hafva för afsikt att anmäla sig, skall blifva treårig eller fyraårig. Denna
fråga torde emellertid kunna antagas vara afgjord redan i maj månad
innevarande år. I värsta fall torde inträdespröfningarna kunna uppskjutas
till augusti månad innevarande år. Under sådana omständigheter torde
hinder ej möta att höstterminen 1909 låta den första årsafdelningen vid
seminariet organiseras i enlighet med de ifrågasatta nya bestämmelserna.

De förordade nya lärartjänsterna skulle, såsom öfverstyrelsen i en
senare skrifvelse framhållit, gifvetvis ej upprättas på en gång. Enligt min
mening böra upprättas: från och med den 1 januari 1910 två ordinarie
och fyra biträdande ämneslärarinnetjänster samt en lärår- eller lärarinnetjänst
i hvartdera af ämnena teckning, musik och gymnastik, äfvensom en
lärarinnetjänst i handarbete; från och med den 1 juli 1910 tre lektorstjänster;
från och med den 1 juli 1911 en lektorstjänst och två ordinarie
ämneslärarinnetjänster samt från och med den 1 juli 1912 den återstående
nya lektorstjänsten; hvar jämte den återstående nya ordinarie ämneslärarinnetjänsten
skulle upprättas vid den nuvarande adjunktens afgång.

Normalstat Jag öfver går nu till att lämna en redogörelse för läroverkets utgifter
för seminariet.^en ifrågasätta omorganisationens genomförande.

l) Aflöning ärna för lärarpersonalen.

Begynnelseailöningarna för lärarpersonalen skulle blifva:

för rektor, arfvode ..................................................................... kronor 2,000

» 10 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar............... » 40,000

» 9 ämneslärarinnor, dito................................................... » 18,900

» 1 biträdande ämneslärarinna, arfvode........................ » 1,800

» 3 » ämneslärarinnor, arfvode å 1,500 kro -

nor hvardera.			4,500: —
» 1	lärare eller	lärarinna i teckning, lön.....................	»	1,800: —
» 1		» i musik, dito.......................	*	1,200: —
» 1		» i gymnastik, dito ...............	1	1,200: —
» 1	lärarinna i	handarbete, dito ....................................	»	1,500: —
		utgörande dessa poster tillhopa	kronor	72,900: —

Härtill komma timlärarnas arfvoden, beräknade till 6,580 kronor, hvilket
belopp bör äskas å extra stat.

Det för vikariatsersättning erforderliga beloppet kan ej på förhand
beräknas. Medel torde för ändamålet framdeles, liksom hittills varit fallet,
kunna beredas af de allmänna besparingarna, till hvilka besparingar å
seminariets stat ingå.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Beloppet af ålderstilläggen skulle enligt öfverstyrelsens beräkning
uppgå till 18,900 kronor. Jag instämmer häri och anser, att detta belopp
bör utgå af det under riksstatens åttonde hufvudtitel upptagna förslagsanslag
med rubrik ålderstillägg, hvilket anslag bör för ändamålet höjas
med 19,000 kronor.

2) Öfrig a aflöning ar.

För närvarande är i staten upptagen en sekreterare hos direktionen
med arfvode å 300 kronor. Denna post skulle utgå, då någon särskild
sekreterare ej erfordras, sedan läroverket ställts under öfverinseende af
direktionen öfver Stockholms stads undervisningsverk.

För närvarande äro anställda skrifbiträde åt rektor med arfvode å
500 kronor och räkenskapsbiträde åt rektor med arfvode å 400 kronor.
Efter den förenkling i räkenskapsföringen, som skulle blifva en följd af
den af mig förordade förändringen i afseende å läroverkets ekonomiska
ställning, skulle något särskildt räkenskapsbiträde ej erfordras. Arfvodet
till rektors skrifbiträde bör sättas till 500 kronor.

För närvarande utgår ett arfvode å 300 kronor till bibliotekarien.
Detta bör höjas till 400 kronor.

För närvarande är i staten upptaget ett belopp å 250 kronor till
seminariets läkare, hvarjämte direktionen fastställt ett arfvode å 250 kronor
till normalskolans läkare. Dessa poster böra sammanslås, så att i staten
uppföres en läkare med arfvode å 500 kronor.

Vaktmästaren vid läroverket — befattningen i fråga innehafves för närvarande
af en kvinna — åtnjuter i staten uppförd lön å 600 kronor jämte
förmånen af fri bostad, bestående af två rum och kök. Hon tjänstgör tillika
som portvakt och uppbär härför det i staten för ändamålet upptagna arfvodet
å 100 kronor. Med vaktmästarlönen torde följa rätt till extra lönetillägg
för år 1908, uppgående till 90 kronor. Samtliga aflöningsförmånerna uppgå
alltså, bostaden oräknad, till 790 kronor. Emellertid ombesörjer vaktmästaren
enligt uppgift af rektor jämväl städningen å seminariet och uppbär härför
det i staten för städning vid seminariet och normalskolan upptagna beloppet
å 300 kronor jämte 100 kronor af terminsafgiftsmedlen, eller tillhopa
400 kronor, hvaraf dock någon del afgår till vid städningen erforderlig
hjälp. Det torde hafva varit med hänsyn härtill, som öfverstyrelsen
i sitt senare statförslag uppfört en vaktmästartjänst med arfvode af 1,100
kronor. För egen del har jag tagit under öfvervägande, huruvida ej ifrågavarande
befattningshafvares aflöning borde regleras i likhet med hvad
under senare åren ägt rum i fråga om andra vaktmästare vid statens verk.
En sådan anordning, som för öfrigt skulle stöta på flera praktiska svårig Bih.

till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 103 Häft. 6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

heter, torde emellertid ej böra vidtagas annat än efter föregående utredning
angående öfriga skolvaktmästares aflöningsförhållanden. Som det
emellertid är lämpligt, att vaktmästar- och portvaktssysslan förenas och då
innehafvaren af dessa sysslor bör erhålla en aflöningsförbättring, ungefärligen
motsvarande det för år 1908 utgående extra lönetillägget, bör i
staten uppföras en vaktmästare, tillika portvakt, med lön 600 kronor och
arfvode 200 kronor jämte fri bostad.

Det i staten uppförda anslaget till städning, 300 kronor, bör ej upptagas
särskilt utan ingå i det allmänna expensanslaget, till hvilket jag
senare återkommer. Hinder torde ej möta att framdeles, liksom hittills
skett, uppdraga åt vaktmästaren att mot särskild godtgörelse ombesörja
städningen af seminariet.

I staten är vidare uppförd en post å 300 kronor till eldning i värmeapparaten.
Den, som ombesörjer detta åliggande, uppbär, förutom nämnda
belopp, ett af direktionen fastställdt tilläggsarfvode å 200 kronor. Jag
anser, att i staten bör uppföras en eldare med arfvode 500 kronor.

I staten äro vidare uppförda 3,800 kronor till hyra, hvilket belopp,
såsom jag förut omnämnt, användes till egendomens onera och underhåll,

1,500 kronor till ved, vedsågning, gas- och vattenförbrukning samt 450
kronor till diverse utgifter. Samtliga dessa poster böra ingå i det allmänna
expensanslaget.

I staten böra alltså upptagas ytterligare följande aflöningar:

till rektors skrifbiträde, arfvode ............................................. kronor 500: —

» bibliotekarien, dito ............................................................... » 400: —

» läkaren, dito ........................................................................... » 500: —

» vaktmästaren, tillika portvakt, jämte fri bostad, lön

600 kronor och arfvode 200 kronor.............................. » 800: —

» eldaren, arfvode .................................................. »_500: -

eller således tillhopa kronor 2,700: —•

Under den senare tiden har Kungl. Maj:t, på af vederbörande för
hvarje gång gjord underdånig framställning, årligen anvisat ett belopp af
500 kronor till stipendier åt elever vid seminariet. Jag anser, att i staten
bör för ifrågavarande ändamål uppföras ett belopp af 500 kronor.

Samtliga nu angifna utgifter böra bestridas med statsmedel.

3) Öfriga utgifter.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Enligt en af läroverkets rektor gjord beräkning skulle expensanslaget komma att innefatta följande utgiftsposter:
afgifter för fastigheten..............................................................	kronor	2,000	—
lyse och bränsle..........................................................................	»	4,000	—
renhållning..................................................................................		800	—
städning, tamburvakt m. m....................................................	»	1,700	—
underhåll och inköp af materiell.........................................	»	1,800	—
annonsering...................................................................................		800	—
tryckning...................................................................................... diverse utgifter (för telefon, skrifmateriell, tvätt, för-		1,000
brukningsartiklar för kemiska laborationer in. m.)	>	1,900	—
eller således tillhopa	kronor	14,000: —

Det för ändamålet erforderliga beloppet torde alltså böra upptagas till
14,000 kronor.

Till hyresersättningar och hyresbidrag skulle erfordras:

till hyresersättning åt rektor ................................................ kronor 1,700: —

» » »2 biträdande föreståndarinnor,

750 kronor hvar................................................................. » 1,500: —

> hyresbidrag åt 9 lektorer, 700 kronor hvar ............ »_6,300: —

eller således tillhopa kronor 9,500: —

Det för ändamålet erforderliga beloppet bör sättas något högre, på
det att Kungl. Maj:t, där sådant med hänsyn till omständigheterna erfordras,
må kunna något höja ifrågavarande ersättningar och bidrag. Beloppet
ifråga torde böra sättas till 11,000 kronor.

Jag har förut visat att för räntor och amorteringar under år 1909
erfordras ett belopp af 6,279 kronor 97 öre. Då det för ifrågavarande
ändamål nödiga belopp kommer att med hvarje år undergå någon minskning,
torde det böra sättas till 6,250 kronor.

Sistnämnda tre utgiftsposter å tillhopa 29,750, eventuellt 31,250 kronor
böra bestridas med terminsafgifter, hvilkas årliga belopp beräknats till 33,930
kronor. Ofverskottet bör användas till en skyndsammare amortering af läroverkets
skulder. Jag anser det icke tjäna till någonting att, såsom öfverstyrelsen
föreslagit, öfverlämna öfverskottet till statsverket. Det kommer i allt
fall statsverket till godo, fastän på ett enklare och naturligare sätt. När läro -

Stat får å
1910.

44 Kungl. Naj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

verkets skulder äro betalda, då kan det vara skäl att upptaga öfverstyrelsens
berörda förslag till ompröfning.

De föreskrifter, som för nu ifrågavarande ändamål erfordras, böra affattas
så, att af terminsafgifterna må uttagas till expenser högst 14,000 kronor,
till hyresersättningar och hyresbidrag högst 11,000 kronor samt att öfversko
ttet af terminsafgifter skola användas till förräntning och amortering
af läroverkets skulder.

Vidare erfordras åtskilliga anslag å extra stat.

Jag har förut visat, att till arfvoden åt timlärare erfordras ett belopp
af 6,580 kronor.

Intill dess läroverkets byggnadsfråga blifvit löst, behöfs ett anslag af
3,000 kronor till förhyrande af lokal åt normalskolans fyra lägsta klasser.

För uppehållande af undervisningen i hushållsskolan är på extra stat
för år 1909 anvisadt ett belopp af 6,000 kronor. Jag anser, att detta
belopp bör höjas till 6,200 kronor, på det att den biträdande föreståndarinnans
aflöning må kunna höjas från 1,800 kronor till 2,000 kronor.

A extra stat erfordras alltså tillhopa ett belopp af 15,780 kronor.

Statens utgifter för läroverket efter den föreslagna organisationens
genomförande blifva alltså:

1) anslag å ordinarie stat

särskilt anslag till aflöningar och stipendier ...... kronor 76,100: —

höjning af anslaget till ålderstillägg....................... » 19,000: —

2) anslag å extra stat ............................................................ » 15,780: —''

eller således tillhopa kronor 110,880: —
För ifrågavarande ändamål är för år 1909 anvisadt:

1) anslag å ordinarie stat......................................................... kronor 53,900: —

2) » » extra » ......................................................... » 29,000: —

eller således tillhopa kronor 82,900: —

Omorganisationen jämte löneregleringen kommer alltså att förorsaka
statsverket en merkostnad af 27,980 kronor, hvarvid dock är att märka, att
efter omorganisationens genomförande ett belopp af inemot 4,000 kronor mera
än för närvarande skulle användas till amortering af läroverkets skulder.

Ett af mig uppgiordt förslag till normalstat torde få bifogas detta
protokoll (bil. VII)

Den ordinarie staten för år 1910 erhålles genom att dels ur nyssnämnda
förslag till normalstat afföra två lektors- och tre ämneslärarinne -

Eungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

tjänster, hvilka skulle upprättas efter år 1910, dels däri uppföra den nuvarande
adjunktstjänsten och kommer alltså att lyda sålunda:

Rektor, arfvode ........................................................................	kronor	2,000:	—
8 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar, 4,000 kronor hvar ......................................................................................		32,000	-
1 adjunkt, dito ..........................................................................	»	3,000	—
6 ämneslärarinnor, dito, 2,100 kronor hvar .....................		12,600	—
1 biträdande ämneslärarinna, arfvode .................................	»	1,800	—
3 » ämneslärarinnor, dito, 1,500 kronor hvar	»	4,500	—
1 lärare eller lärarinna i teckning, lön..............................		1,800	—
1 » » » » musik, dito .................................		1,200	—
1 » » » » gymnastik, dito...........................	»	1,200	—
1 lärarinna i handarbete, dito................................................	»	1,500	—
Rektors skrifbiträde, arfvode...................................................		500	—
Bibliotekarie, dito........................................................................	»	400	—
Läkare, dito .................................................................................	»	500	—
Vaktmästare, tillika portvakt, fri bostad samt lön 600 kronor och arfvode 200 kronor ....................................	»	800	-
Eldare, arfvode ...........................................................................		500	—
Stipendier.......................................................................................		500	—
Summa kronor	64,800	—

Höjningen af anslaget till ålderstillågg torde för år 1910 böra sättas
till 15,000 kronor.

Af terminsafgifterna böra få uttagas för det första till expenser högst
14,000 kronor. Hvad angår hyresersättningar och hyresbidrag skulle för

ändamålet erfordras till

hyresersättning åt rektor............................................................ kronor 1,700: —

» »2 biträdande föreståndarinnor ............ » 1,500: —

hyresbidrag åt 4 lektorer å 700 kronor ............................. » 2,800: —

» » 3 » » 350 (för halfva året)............ » 1,050: —

» »1 adjunkt......................................... »_500: -

eller således tillhopa kronor 7,550: —

Då de två sistnämnda posterna uppgå till sammanlagdt 21,550 kronor,
skulle af terminsafgiftsmedlen, beräknade till 33,930 kronor, återstå
12,380 kronor till förräntning och amortering af läroverkets skulder. Då
det för ändamålet under år 1910 oundgängligen erforderliga beloppet kan

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

beräknas till 6,269 kronor 97 öre1), skulle således omkring 6,000 kronor
kunna användas till amorteringens påskyndande. Jag anser detta fördelaktig,
enär skulden till stipendiefonderna bör betalas snarast möjligt.
Vid bifall till den af mig sålunda förordade anordningen kan ifrågavarande
skuld vara afbetald inom två år.

Ehuru det för hyresersättningar och hyresbidrag afsedda beloppet
skulle för år 1910 kunna sättas något lägre än i normalstaten, torde hinder
ej möta att redan i 1910 års stat upptaga samma belopp som i normalstaten,
då i allt fall det faktiska öfverskottet skulle användas till räntor
och amorteringar. Jag anser sålunda, att af terminsafgifterna må uttagas

till expenser ........................................................................... högst 14,000 kronor

» hyresersättningar och hyresbidrag.......................... » 11,000 >

eller således tillhopa 25,000 kronor,

samt att öfverskottet af terminsafgifterna må få användas till förräntning
och amortering af läroverkets skulder.

Jag öfvergår nu till frågan om de anslag, som för år 1910 böra
äskas å extra stat.

Först och främst erfordras till hyra af lokal för normalskolans fyra
lägsta klasser 3,000 kronor och till uppehållande af hushållsskolan 6,200
kronor. Vidare erfordras till uppehållande af den valfria fjärde årskursen,
såsom hittills, 3,000 kronor och till arfvoden åt två extra lärarinnor, hvilkas
tjänster sedermera skulle göras till ordinarie ämneslärarinnetjänster, 3,600
kronor. I förbigående vill jag erinra, att tre nya ämneslärarinnetjänster
skulle upprättas, en dock först efter indragning af den nuvarande adjunktstjänsten.
Beräkningen af det belopp, som under år 1910 erfordras till
arfvoden åt timlärare, är något omständlig. Jag anhåller att den för ändamålet
utgjorda utredningen får bifogas detta protokoll (bil. VIII). Enligt
denna utredning skulle till arfvoden åt timlärare vid seminariet, den valfria
fjärde årskursen icke inberäknad, och normalskolan erfordras ett belopp
af 7,675 kronor. De två sistnämnda posterna kunna lämpligen sammanslås
till en enda å 11,275 kronor.

A extra stat för år 1910 skulle alltså erfordras
till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser ... kronor 3,000

» uppehållande af hushållsskolans verksamhet .................. » 6,200

» uppehållande af den valfria fjärde årskursen.................. » 3,000

» arfvoden åt extra ordinarie lärarinnor och timlärare... » 11,275

_ eller således tillhopa kronor 23,475.

1 Jfr. sid. 12 och 14; beloppet minskas med omkring 10 kronor för år.

Kungl. Maj;ts Nåd. Proposition N:o 148.

Statens utgifter för läroverket under år 1910 skulle alltså blifva

1) anslag å ordinarie stat

särskildt anslag till aflöningar och stipendier........................ kronor 64,800

höjning af anslaget till ålderstillägg ....................................... » 15,000

2) anslag å extra stat .......................................................» 23,475

eller således tillhopa kronor 103,275.

För år 1909 uppgår, såsom jag förut omnämnt, statens omkostnader
för läroverket till 82,900 kronor. För ändamålet erfordras alltså en utgiftsökning
af 20,375 kronor.

Uti innevarande års statsverksproposition har Eders Kungl. Maj:t för
läroverket äskat

å ordinarie stat................................................................................. kronor 88,000

» extra » ................................................................................ *_16,600

eller således tillhopa kronor 104,600.

Enligt den af mig nu gjorda utredningen skulle för ändamålet erfordras
1,325 kronor mindre än Eders Kung!. Maj:t äskat.

Jag vill slutligen tillägga, att, därest det af mig förordade anslaget
af 3,000 kronor till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser
varder beviljadt, hinder icke torde möta för Eders Kungl. Maj:t att af
tillgängliga medel under år 1909 förskjuta det belopp, som behöfver utbetalas
under nämnda år på den grund, att hyrestiden löper från 1 oktober
till 1 oktober.

På grund af hvad jag sålunda anfört, får jag underdånigst hemställa,
att Eders Kungl. Maj:t, med återkallande af de i 1909 års statsverksproposition
å ordinarie och extra stat gjorda framställningar angående anslag
till högre lärarinneseminariet, täcktes föreslå Riksdagen att

dels medgifva vidtagandet af sådan ändring i den för högre lärarinneseminariet
fastställda löneregleringen

för rektor arfvode i två aflöningsgrader å 1) 2,000 kronor och 2)

48 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

skall åtnjuta fri bostad eller den hyresersättning, som af Eders Kungl.
Maj:t bestämmes;

för biträdande föreståndarinna fri bostad eller den hyresersättning,
som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans
sju öfre klasser arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,800 kronor,
2) 2,050 kronor och 3) 2,300 kronor;

för biträdande ämneslärarinna med hufvudsaklig tjänstgöring i normalskolans
fyra lägre klasser arfvode i tre aflöningsgrader å 1) 1,500
kronor, 2) 1,750 kronor och 3) 2,000 kronor;

för lärare eller lärarinna i teckning lön i tre lönegrader å 1) 1,800
kronor, 2) 2,000 kronor och 3) 2,200 kronor;

för lärare eller lärarinna i musik lön i tre lönegrader å 1) 1,200 kronor,
2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärare eller lärarinna i gymnastik lön i tre lönegrader å 1) 1,200
kronor, 2) 1,400 kronor och 3) 1,600 kronor;

för lärarinna i handarbete lön i tre lönegrader å 1) 1,500 kronor, 2)

1,700 kronor och 3) 1,900 kronor;

för vikarie å ordinarie ämneslärarinnetjänst arfvode å 1,800 kronor;
för vikarie å ordinarie öfningslärartjänst arfvode, beräknadt efter
läsår, till samma belopp som lönen i första lönegraden vid befattningen
jämte det här nedan stadgade tilläggsarfvodet för extra tjänstgöring;
för vikarie för biträdande föreståndarinna 200 kronor;
att lärare och lärarinna i öfningsämne skall vara skyldig att för den
fastställda lönen tjänstgöra: lärare eller lärarinna i teckning intill 22
veckotimmar, lärare eller lärarinna i musik intill 14 veckotimmar, lärare
eller lärarinna i gymnastik intill 15 veckotimmar och lärarinna i handarbete
intill 24 veckotimmar, samt att ytterligare tjänstgöring må kunna
åläggas ifrågavarande lärare och lärarinnor mot en ersättning för veckotimme
och läsår af 100 kronor till lärare och lärarinna i teckning, musik
och gymnastik och 70 kronor till lärarinna i handarbete, dock med iakttagande
däraf, att sådan ersättning icke, utan Eders Kungl. Maj:ts nådiga
medgifvande, må utgå för mera än fyra veckotimmar till en och samma
lärare eller lärarinna;

att med ordinarie ämneslärar- eller ämneslärarinnetjänst vid högre

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

lärarinneseminariet icke må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller
kommunens stat, ej heller annan tjänstebefattning, med mindre den vid
pröfning i stadgad ordning befinnes icke vara hinderlig för fullgörande af
tjänstgöringen vid högre lärarinneseminariet;

att vid förfall på grund af sjukdom ämneslärare och ämneslärarinna
äger uppbära hela lönen, rektor därjämte mot lön svarande arfvode, samt
öfningslärare och öfningslärarinna tre fjärdedelar af lönen.

dels jämväl medgifva, att lektorerna och adjunkten vid högre lärarinneseminariet
må tills vidare och intill dess Eders Kungl. Maj:t annorlunda
förordnar, åtnjuta hyresbidrag till belopp, som af Eders Kungl. Maj:t bestämmes
;

dels fastställa den af mig framlagda staten för högre lärarinneseminariet
för år 1910;

dels föreskrifva, att af de vid normalskolan inflytande inskrifningsoch
terminsafoifter, hvilkas storlek bestämmes af Eders Kungl. Maj:t, må
uttagas till expenser högst 14,000 kronor samt till hyresersättningar och
hyresbidrag högst 11,000 kronor, äfvensom att hvad af berörda elevafgifter
återstår skall användas till förräntning och amortering af läroverkets
skulder;

dels höja det under riksstatens åttonde hufvudtitel uppförda anslaget
till högre lärarinneseminariet, nu 58,900 kronor, med 10,900 kronor eller
till 64,800 kronor;

dels höja det under samma hufvudtitel uppförda förslagsanslaget till
ålderstillägg, nu 120,000 kronor, med 15,000 kronor eller till 135,000
kronor;

dels och för högre lärarinneseminariet på extra stat för år 1910
anvisa

till förhyrande af lokal för normalskolans lägsta klasser 3,000 kronor,
till uppehållande af hushållsskolans verksamhet 6,200 kronor,
till uppehållande af den valfria fjärde årskursen 3,000 kronor, samt
till arfvoden åt extra lärarinnor och timlärare 11,275 kronor, eller
således tillhopa 23,475 kronor.

Bill. till Bilcsd. Prof. 1900 1 Sand 1 Afl. 1011 Höft

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N;o 148.

Hvad föredragande departementschefen sålunda hemställt
behagade Hans Maj:t Konungen, på tillstyrkan af
statsrådets öfriga ledamöter, i nåder bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse
bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

J. F. Högberg.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Bil. I.

Timplan för högre lärarinneseminariet.

	Afdelning
				Summa
	III	11	1
Kristendomskunskap...................................................	O O	3	2	8
Svenska språket och litteraturen...........................	5	5	4	14
Franska språket ..........................................................	3	3	5	11
Tyska språket ............................................................	2	2	2	6
Engelska spåket .........................................................	2	2	3	7
Historia ........................................................................	2	2	2	6
Pedagogik .....................................................................	3	2	2	7
Geografi .......................................................................	1	—	1	2
Matematik.....................................................................	4-	4	3	11
Fysik..........................................................	2	1	_	3

Kemi ..............................................................................	2	—	1	3
Biologi .......................................................................	4	1	1	6
Fysiologi och hälsolära.............................................	2	2		4
Franska, tyska och engelska talöfningar............	6	4	—	10
Summa veckotimmar	41	1 31	26	98

Härtill kommer undervisning i teckning, musik och gymnastik med
sammanlagdt I4V2 veckotimmar, hvadan hela antalet tjänstgöringstimmar
i veckan uppgår till 112''/?.

För den valfria fjärde årskursen finnes ingen på förhand uppgjord
timplan, alldenstund olika ämnen studeras under olika år. Tjänstgöringen,
med inräknande af föreläsningar och tentamina, beräknas läsåret 1908—1909
motsvara 23 timmar i veckan.

Kung1. Maj:ts Nåd, Proposition K:o 148,

Bil. II.

Timplan för normalskolans högre afdelning.

					K 1	a s s	.	—		Summa
		l	i 2	3	4	1 5	6	! 7	8
Kristendomskunskap............	2	2	2	2	2	2	O é-u	2	16
Svenska språket ..		4	4	5	3	4	3	4	4	31
Tyska språket .....		3	4	4	3	3	O O	Öl/ O / 2	2	257a
Franska språket eller	längre j				4	3	4	3	3	17
Engelska språket	kursen j
Engelska språket eller Franska språket	kortare\| kursen j	—		—	—	—	—	3	3	6
Geografi ...............		2		2	2	2	2	1	i	14
Svensk historia.....		2	2	2	2	2	17a	1	2	147a
Allmän historia.....		—	—	_	2	2	2	2	2	10
Räkning .................		3	2	2	2	2	2	4)1/ J / 2	27a	18
Geometri................		—	—	_	—	1	1	1	1	4
Naturkunnighet.....		—	2	2	17-	1	2	3	2	1 91/ IfJ / 2
Hälsolära...............		—	—	—	_	_	—		2	2
Välskrifning...........		2	2	1 l/ 1 / 2	Va	_	_	- --		6
Teckning............		2	<•>	2	17,	i >/ 1 / 2	17,	2	1 V i / 2	14
Sång .......		1	1	1 3	1	1 2	l VA	1	1	8 147a
Handarbete ......		3	3	9
Gymnastik..............		IV,	VA	27,	2 Va	27-	27-	27-	27a	18
Summa veckotimmar för
lärjunge..............		2 5 Va	2 7''A	29	29	29 j	29	317,\|	317a	232
Summa tjänstgöringstim-					I
mar i veckan ...		257,	2 7 Vi	29	33	32 i 33	37 V-	377-	255

Härtill komma i l:a förberedande klassen 18 timmar, i 2:e förberedande klassen 18 timmar och i
3^e förberedande, klassen 24‘/2 timmar, eller sammanlagdt 60*/2 timmar, däraf 3 timmar teckning, 3 timmar
sang och omkring 7‘/2 timmar handarbete, hvadan enligt timplanen hela antalet tjänstgöringstimmar i
normalskolan kommer att uppgå till 315*/2. Genom sammanslagning af klasser vid gymnastikundervismngen
kan antalet tjänstgöringstimmar i detta ämne nedbringas till 12; å andra sidan måste i vissa fall
klasslärarinnorna i de lägre klasserna biträda vid undervisningen i öfningsämnena, i följd hvaraf antalet
tjänstgöringstimmar i normalskolan bör ökas med omkring 7’/2* Het normala antalet tjänstgöringstimmar
i normalskolan kan alltså sättas till 317.

Vid större läijungeantal måste emellertid i vissa ämnen en uppdelning i parallellafdelningar äga
rum,ohvadan det faktiska antalet tjänstgöringstimmar kommer att blifva något högre än det beräknade; det
uppgår till 330''/2 under läsåret 1908—1909 och kommer att uppgå till 337V, under läsåret 1909—1910
samt 335Va under läsåret 1910—1911.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Bil. III.

Tjänstgöringstimmarnas fördelning på de olika lärarkrafterna

vårterminen 1909.

Tjänstgöringstimmarnas antal vid seminariet, den valfria fjärde årskursen

ej inräknad................................................................................. 112''A (se bil. I).

Tjänstgöringstimmarnas antal vid normalskolan ............... 33072 (se bil. II).

Summa tjänstgöringstimmar 443.

	Seminariet	Normalskolan	Summa
Rektor .......................................................................	6	2	8
4 lektorer ..................................................................	35	15	50
En adjunkt ...............................................................	5	137*2	1872
Biträdande föreståndarinnan vid seminariet ...	—	—	—
» » » normalskolan	—	13	13
2 ämneslärarinnor..................................................	—	39	39
8 extra ordinarie ämneslärarinnor....................	—	157	157
En teckningslärarinna.............................................	—	2172	217*
En musiklärarinna...................................................	67*	9	1572
En gymnastiklärarinna..........................................	O O	10	13
En handarbetslärarinna..........................................	—	2272	2272
Timlärare och timlärarinnor..............................	57	28	85
Summa tjänstgöringstimmar	11272	33072	443

Härtill kommer lektorns i pedagogik och metodik handledning vid
proflektioner, som beräknas motsvara 8 timmar i veckan.

Den till 23 timmar i veckan beräknade tjänstgöringen i den valfria
fjärde årskursen är sålunda fördelad:

Rektor................................................... 3

Lektorerna sammanlagdt ............... 9

Adj unkten .......................................... 2

Timlärare.......................... 9

Summa 23.

1 hushållsskolan undervisa:

2 extra ordinarie lärarinnor, arbetet hufvudsakligen af praktisk art,

En lektor 2 timmar i veckan,

En timlärare 3 Va timmar i veckan,

2 timlärare sammanlagdt 47 timmar under läsåret.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Bil. IV.

Den extra ordinarie lärarpersonalens aflöning läsåret 1908—1909.

a) Seminariet och normalskolan:

4 extra ordinarie ämneslärarinnor, 2,000 kronor hvar......... kronor 8,000

2 » » » 1,400 » » ......... » 2,800

2 » 1,200 » » ......... > 2,400

En teckningslärarinna ..................................................................... » 1,400

En musiklärarinna.............................................................................. » 1,500

En gymnastiklärarinna..................................................................... » 1,150

En handarbetslärarinna..................................................................... » 1,400

Timlärare och timlärarinnor ......................................................... » 11,350

b) Den valfria fjärde årskursen:

Timlärarnas sammanlagda arfvoden beräknas till .................. » 1,600

c) Hushållsskolan:

En extra ordinarie lärarinna, tillika bitr. föreståndarinna... » 1,800

En * » » ......................................................... » 1,500

Timlärare ........................................... » 635

Summa kronor 35,535

Bil. V.

A) Föreslagen timplan för seminariets
lägre kurs.

	Afdelning
	I	II	Summa
Religionslära........................... Svenska språket och littera-	2	2	4
turen...................................	4	5	9
Tyska språket........................	3	2	5
Engelska språket..................	3	2	5
Franska språket....................	2	3	5
Psykologi och logik............	2	1	3
Historia med samhällslära	2	2	4
Geografi .................................	2	1	3
Biologi ....................................	—	3	3
Fysiologi med hälsolära......	1	2	3
Fysik med astronomi........	—	3	3
Kemi med geologi...............	2	—	2
Matematik..............................	3	2	5
Summa veckotimmar	26	28	54

B) Tjänstgöringens omfattning, beräknad i veckotimmar,
i seminariets högre kurs.

Beräknad tid för	Summa beräknade tjänstgöringstimmar i veckan.
o? a 8* 5’ <9	lektioner	tentamina	föreläsningar	lektioner	tentamina
Afd. III	Afd. IV
4	_	1	4	_	1	10
4	—	1	4	—	1	10
2	1	1	4	1	1	10
2	1	1	4	—	1	9
2	1	1	4	—	1	9
2	1	1	4	—	1	9
4	—	1	4	—	1	10
4	—	1	4	—	1	10
2	1	1	4	—	1	9
4	2	1	4	2	1	14
4	2	1	4	2	1	14
4	2	1	4	2	1	14
4	1	1	4	1	1	12
42	12	13	52	8	13	140

Pedagogik ...............

Religionsvetenskap
Svenska språket ...

Tyska språket.........

Engelska språket...

Franska språket......

Litteratur- och konsthistoria
Historia med statskunskap..

Geografi .................

Zoologi 1
Botanik)

Kemi med mineralogi

geologi........................

Fysik med astronomi.
Matematik......................

och

Den sammanlagda beräknade tjänstgöringstiden i läroämnena kommer sålunda att uppgå
till 194 timmar i veckan. Härtill komma talöfningar under 6 veckotimmar samt undervisning
i teckning (3 t.), musik (3 t.) och gymnastik (3 t.) med sammanlagdt 9 veckotimmar,
hvadan hela tjänstgöringen å seminariet efter den föreslagna omorganisationen kommer att
uppgå till 209 veckotimmar.

Öl

C71

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Bil. VI.

Tjänstgöringens fördelning på de olika lärarkrafterna efter den föreslagna

organisationens genomförande.

	Seminariet	Normal- skolan	Summa
Rektor, tillika lektor i historia.................................	12	_	12
Lektorn i religionsvetenskap ....................................	14	6	20
» » svenska språket och litteraturen .........	19	—	19
» » tyska och engelska språken ..................	20	—	20
» » franska språket..........................................	14	5	19
» » pedagogik samt psykologi och logik...	13	—	13
» » biologi och geografi.................................	20	—	20
» » matematik ..................................................	17	3	20
» » fysik..............................................................	17	3	20
» > kemi..............................................................	16	4	20
1 ämneslärarinna, tillika biträdande förestånda-
rinna å seminariet................................................	—	—	—
1 ämneslärarinna, tillika biträdande förestånda-
rinna i normalskolan..........................................	—	12	12
7 ämneslärarinnor.........................................................	—	140	140
4 biträdande lärarinnor................................................	—	80	80
Teckningsläraren............................................................	3	17	20
Musikläraren ..................................................................	3	11	14
Gymnastikläraren .........................................................	O O	12	15
Handarbetslärarinnan...................................................	—	22	22
Timlärare i litteratur- och konsthistoria...............	10	—	10
* * tyska och engelska ..............................	8	—	8
» » geografi......................................................	9	—	9
» » historia.....................................................	2	—	2
» » fysiologi och hälsolära ........................ » » tyska, engelska och franska talöf-	3	2	5
ningar .....................................................................	6	—	6
Summa tjänstgöringstimmar i veckan	209	317	526

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

Bil. VII.

Förslag1 till normalstat för högre lärarinneseminariet.

Rektor, arfvode.................................................................................... kronor

10 lektorer, lön och tjänstgöringspenningar, 4,000 kronor

hvar................................................................................................ »

9 ämneslärarinnor, dito, 2,100 kronor hvar.............................. »

1 biträdande ämneslärarinna, arfvode........................................ >

3 » ämneslärarinnor, dito, 1,500 kronor hvar ...... »

1 lärare eller lärarinna i teckning, lön .................................... »

1 » » »i musik, dito ....................................... »

1» » »i gymnastik, dito................................. »

1 lärarinna i handarbete, dito...................................................... »

Rektors skrifbiträde, arfvode......................................................... »

Bibliotekarie, dito.............................................................................. »

Läkare, dito........................................................................................ »

Vaktmästare, tillika portvakt, fri bostad samt lön 600 kronor
och arfvode 200 kronor ................................................ »

Eldare, arfvode.................................................................................... >

Stipendier............................................................................................ »

2,000

40,000

18,900

1,800

4.500
1,800
1,200
1,200

1.500
500
400
500

800

500

Summa kronor 76,100 |

Af terminsafgifterna må uttagas:

till expenser .................................................................. högst kronor 14,000

» hyresersättningar och hyresbidrag.................. » » 11,000

eller tillhopa kronor 25,000

Återstoden af terminsafgifterna skall användas till förräntning och amortering
af läroverkets skulder.

Pilt. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afl. 103 Haft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 118.

Bil. Vill.

Beräkning af timlärarnas arfvoden år 1910.

Af bil. III framgår, att antalet undervisningstimmar å seminariet, somt
för närvarande äro öfvertagna af timlärare, uppgår till 57, därvid den valfria
fjärde årskursen icke inräknats. Som första af delningen af det föreslagna
nya seminariet har samma timtal som motsvarande afdelning
af det nuvarande seminariet (jfr bil. I och bil. V), kommer antalet
undervisningstimmar, som behöfva öfverlåtas åt timlärare, under vårterminen
1910 att uppgå till 57. Medelarfvodet för veckotimme under vårterminen
bör sättas till 75 kronor; för ändamålet erfordras alltså en summa
af 4,275 kronor. Under höstterminen 1910, då äfven andra afdelningen
omorganiserats, skulle nämnda timtal uppgå till 54 (jfr bil. I och bil. V).
Detta undervisningsbehof fylles af de tre nya ordinarie lektorer, som skulle
tillkomma den 1 juli 1910 och hvilka skulle tillsammans tjänstgöra 54
veckotimmar.

Antalet åt timlärare i normalskolan för närvarande öfverlåtna timmar
uppgår till 28 (se bil. III); under vårterminen 1910 tillkomma ytterligare
7 timmar (jfr bil. II), hvadan antalet sådana timmar kommer att uppgå
till 35; då medelarfvodet bör sättas till 50 kronor pr veckotimme, erfordras
för ändamålet ett belopp af 1,750 kronor. Under höstterminen 1910 skulle
antalet ifrågavarande timmar uppgå till 33 (jfr bil. II och bil. III); efter en
aflöning af 50 kronor för veckotimme behöfves för ändamålet ett belopp af''
1,650 kronor. Till arfvoden åt timlärare under år 1910 erfordras alltså i

i seminariet under vårterminen .................. kronor 4,275

» normalskolan » » .................. » 1,750

» » » höstterminen .................. » 1,650

eller således tillhopa kronor 7,675

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 14S.

Bil. IX.

Yttrande af lärarkollegiet vid högre lärarinneseminariet, afgifvet den 11
december 1908, angående ifrågasatta terminsafgifter vid seminariet.

Anmodadt att yttra sig öfver ett väckt förslag att i samband med
högre lärarinneseminariets omorganisation införa elevafgifter vid seminariet,
får kollegiet anföra följande:

Genom införandet af elevafgifter vid högre lärarinneseminariet skulle
staten frångå den viktiga och hittills konsekvent genomförda principen,
att vid statens anstalter för utbildande af lärare och lärarinnor undervisningen
är kostnadsfri. Vid folkskollärare- och -lärarinneseminarierna
betalas ingen som helst afgift; vid universiteten, där ett stort antal blifvande
lärare och lärarinnor erhålla sin teoretiska utbildning, är åtminstone
den offentliga undervisningen kostnadsfri. För profårskursen kräfves af
lärarkandidaterna ingen afgift. Skall en så viktig princip som den ofvan
nämnda i något särskildt fall frångås, böra tungt vägande skäl föreligga.
Kollegiet kan ej finna, att sådana skäl i fråga om högre lärarinneseminariet
äro för handen. För ingen kategori bitande lärare är den förberedande
undervisningen så dyrbar som för elever vid högre lärarinneseminariet.
Under det folkskolornas undervisning är kostnadsfri och afgifterna vid
statens gymnasier rätt begränsade, äro afgifterna i de 8-klassiga flickskolorna,
indika kunna betraktas som förskolor för högre lärarinneseminariet,
mycket* höga. Härtill kommer, att eleverna vid seminariet ofta
måste genomgå en dyrbar förberedande kurs för att vinna inträde vid
läroverket. Det synes kollegiet desto mer olämpligt att införa elevafgifter
i samband med seminariets omorganisation, som genom denna en obligatorisk
afdelning tillkomme, hvilken skulle förlänga studierna med ett år
och alltså i och för sig fördyra dessa.

Då staten redan har och efter omorganisationen ännu mer kommer
att få afsevärda utgifter för högre lärarinneseminariet, är det af vikt, att
icke genom elevafgifters införande frekvensen vid läroverket minskas och
staten sålunda riskerar att ej få full valuta för sina utgifter. En sådan
minskning skulle nämligen lätt kunna medföra att ett för samskolornas,
de högre flickskolornas samt folkskollärarinneseminariernas behof tillräckligt
antal kompetenta lärarinnor icke komme att utbildas. Fn annan följd
af denna minskning skulle blifva, att seminariet på grund af den aftagande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

konkurrensen vid inträdespröfningen finge mottaga ett sämre lärjungematerial
än hittills. Särskildt torde man hafva skäl att antaga, att döttrar
till präster, lärare, lägre tjänstemän och militärer, som i regel ej skulle
kunna begära friplats, i mycket ringare antal än under föregående år
skulle söka inträde vid seminariet, och att högre lärarinneseminariet därmed
skulle till en god del förlora ett af sina viktigaste element, de från
bildade hem utgångna eleverna. Den dyrare utbildningen skulle ytterligare
öka de blifvande lärarinnornas studieskulder, som redan nu, icke minst
på grund af de dryga lefnadsomkostnaderna i Stockholm, äro vanliga, och
verka hämmande på arbetet; och utkomna på lärarbanan, skulle dessa
lärarinnor på grund af studiernas fördyrande få ökade anspråk på löneförbättring,
anspråk, som i längden skulle åsamka staten en ökning i utgifter,
hvilken säkerligen skulle öfverstiga den stegring af inkomster, som
ett införande af elevafgifter vid högre lärarinneseminariet skulle medföra.

Denna stegring torde nämligen från statsverkets synpunkt komma att
te sig skäligen obetydlig. En beräkning för de sista 8 läsåren, gjord af biträdande
föreståndarinnan vid seminariet, hvilken har tillfälle att vinna
närmare kännedom om elevernas ekonomiska förhållanden, visar, att under
denna tid minst 1/3 af seminariets elever varit så fattiga, att de såsom
medellösa skulle ha erhållit friplatser, om terminsafgifter då kräfts. Om
Va af eleverna kunde sägas, att deras ekonomi varit så svag, att de, om
de öfver hufvud taget under sådana förhållanden vågat söka inträde vid
läroverket, såsom mindre bemedlade bort betala endast half afgift. Endast
ungefär 1/3 af ifrågavarande elever hade i ekonomiskt afseende varit så
pass väl situerade, att de möjligen utan allt för stora uppoffringar kunnat
erlägga fun afgift, naturligtvis under förutsättning att denna satts relativt
lågt. I betraktande af att i öfverensstämmelse med gällande stadga maximiantalet
af seminariets elever under de nya förhållandena skulle blifva 100,
blir statens vinst af ett eventuellt införande af elevafgifter alltså mycket
ringa. Antalet frielever och halfbetalande torde blifva betydligt, i all
synnerhet då man betänker, att de allra flesta af seminariets elever hafva
sitt hem utom Stockholm, en omständighet, som ju för de allmänna läroverkens
vidkommande spelar en stor roll vid befrielse från eller nedsättning
af stadgade afgifter.

Det torde icke kunna förnekas, att den högre kvinnobildningen i vårt
land blifvit af staten styfmoderligt behandlad. Högre lärarinneseminariet
har på grund af otillräckliga statsbidrag länge kämpat med ekonomiska
svårigheter. Statens enda högre flickskola har under en lång tidrymd fått
reda sig utan verkligt statsunderstöd; den högre kvinnliga undervisningen
har till väsentlig del öfverlämnats till den privata företagsamheten. En

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 148.

följd af dessa förhållanden har blifvit, att de högre flickskolornas lärarinnor
intill de sista åren fått nöja sig med ytterligt knappa aflöningar, mångenstädes
mindre än dem folkskolans lärarinnor erhållit. I dessa afseenden
har nu en ljusning inträdt. Det vore då högst olyckligt, om dessa ljusare
utsikter skulle motvägas af ett sådant fördyrande af lärarinneutbildningen,
som ett eventuellt införande af elevafgifter vid högre lärarinneseminariet
skulle vålla.

På ofvan angifna grunder får kollegiet för sin del på det bestämdaste
afstyrka att elevafgifter vid högre lärarinneseminariet införas.

Bih. till Biksd. Prot. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 103 Höft.