Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A :o 101 (Proposition 1909:101)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition A :o 101.

N:o 101.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till Riksdagen
angående reglering af löneförhållandena in. in. vid myntoch
kontrollverken; gifven Stockholms slott den 26
februari 1909.

Under åberopande af härvid togadt utdrag- åt statsrådsprotokollet
öfver finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
Riksdagen, att

dels nuvarande mynt- och kontrollverken må törenas till ett verk,
benämndt mynt- och justeringsverket, till hvilket tran kontroll- och justeringsstyrelsen
öfverflyttas öfverinseendet öfver justeringsväsendet i riket;

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för mynt- och
justeringsverket att tillämpas från och med år 1910:

		K	r o n o	r.
		Tjänst-
	Lön.	görings- pennin-	Arf- vode.	Orts- tillägg.	Summa.
		gar.
Myntdirektören, jämte fri bostad och bränsle...... 1 förste ingenjör, jämte	5,600	2,500	—		; i 8,100
5,400
fri bostad och bränsle...	3,600	1,800	—
1 kamrerare, jämte fri bo-
stad och bränsle.........	3,100	1,600	—	—	4,700
1 ingenjör.....................	2,200	1,500	_	300	4,000
	2,200	1,500		300	4,000
1 myntgravör .............. 1 vaktmästare, jämte fri	-		2,500		'' 2,500
bostad och bränsle......	900	450	__	1	1,350
Till vikariatsersättningar	1 “	—	-		\| 1,200
Summa; —	\| _	—	\| —	31,250

I Efter 5 år kan lönen höjas med
'' 500 kronor och efter 10 år

med ytterligare 500 kronor.

|j Efter 5 år kan lönen höjas;
med 500 kronor, efter 10 år
med ytterligare 500 kronor
och efter 15 år med Un
ytterligare 500 kronor.

Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Åfd. 68 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

dels godkänna följande villkor ock bestämmelser för åtnjutande al
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande föränSrad
organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sådant hänseende, äfvensom därest
verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan anses såsom själfständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande
verk tillhörande göromål öfverflyttas till annat ämbetsverk, vara
pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det
verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid mynt- och justerings verket icke
må förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

att med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungl. Majrts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej
hvad angår myntdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hederligt för tjänstgöringen vid mynt- och justerino-sverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tillsvidare mottagas
och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, lian eljest vant från tjänstgöring befriad, skola utgå till den.
som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller
i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillagget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröfvas
skäligt;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

att aflöning ej må utgå till tjänstinneliafvare för tid, hvarunder
lian afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinneliafvare varder afstängd från tjänstgöring
eller i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra
användas till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas,
såvida ej finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid,myntoch
justerings verket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda''fäll af
de för befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot
svarande belopp i stället för egna tjänstgöringspenningar, bestrida,
dock ej längre än sammanlagdt tre månader under ett och samma
kalenderår;

att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvare!! under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter
ytterligare fem år, på samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande
mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda
verks omorganisation;

att likväl löntagare, som, då han intjänat stadgad tid för erhållande
af löneförhöjning, redan uppnått den lefnads- och tjänsteålder,
som berättigar honom till pension, icke må tillträda samma förhöjning;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 101.

ingenjören och kamreraren en hvar under en och en half månad samt
tjänstemannen af första lönegraden en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som af
myntdirektören bestämmes;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;

att i fråga om skyldighet att från tjänsten afgå äfvensom i fråga
om rätt till pension skall gälla hvad i särskild lag angående civila
tjänstinnehafvares rätt till pension är vid tiden för den nya lönestatens
ikraftträdande eller, såvidt angår innehafvare af befattning, som därefter
tillträdes, vid tillträdet till befattningen stadgadt; samt

att den, som tillträder den nya aflöningsstaten, skall vara skyldig
underkasta sig, efter Kungl. Maj:ts bestämmande, upphörande af eller
minskning i extra inkomster, som kunna åtfölja tjänstebefattning eller
utgå för bestyr i sammanhang därmed;
dels förklara,

ej mindre, att eu hvar, som med eller efter 1910 års ingång tillträder
befattning vid mynt- och justeringsverket, skall vara pliktig att
underkasta sig ofvanberörda villkor och bestämmelser;

än äfven'' att de förutvarande innehafvare af befattningar vid
mynt- och kontrollverken, hvilka icke före den 1 november 1909 anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i förenämnda
lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem;

dels i riksstaten under sjunde liufvudtiteln, i stället för det därstädes
för närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontrollverken,
uppföra ett ordinarie anslag till mynt- och justeringsverket å
31,250 kronor;

dels medgifva, att alla för mynt- och ju sterings verkets verksamhet
erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå
i sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten;

dels ock, under förutsättning af bifall till sistnämnda hemställan, ur
riksstaten utesluta det under sjunde liufvudtiteln å ordinarie stat uppförda
förslagsanslaget å 15,000 kronor med ti tel »omkostnader för kontroll verket».

Klingl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Carl Swartz.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 26
februari 1909.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle,
Statsråden: Albert Petersson,

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Hammarskjöld,

Roos,

SWARTZ,

grefve Hamilton,
grefve Ehrensvärd,

Malm.

_ Chefen för finansdepartementet, statsrådet Swartz anförde i underdånighet: .

Den kommitté, åt hvilken Kungl. Maj:t den 3 oktober 1902 uppdragit
att afgifva underdånigt utlåtande och förslag rörande reglering
åt statens ämbetsverks och myndigheters löneförhållanden m. m., fick
genom nådigt bref den 6 december 1907 föreskrift att behandla regleringsfrågorna
vid mynt- och kontrollverken och vid kontroll- och justeringsstyrelsen
i sammanhang med hvarandra; och förordnade Kungl. Maj:t
myntdirektören E. Brusewitz, t. f. öfverdirektören och chefen för kontroll -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

och justeringssty relsen K. Lindeberg samt kontrolldirektören K. A.
Wallroth att vara ledamöter af kommittén under den tid, de nämnda
verken utgjorde föremål för kommitténs behandling.

Med underdånig erinran att myntdirektören Brusewitz aflidit den
24 september 1908, har kommittén den 8 december samma år afgifvit
förslag rörande de ifrågavarande verken.

Efter det kontrolldirektören och t. f. myntdirektören Wallroth
samt kontroll- och justeringsstyrelsen den 28 sistlidne december hvar
, för sig afgifvit infordradt underdånigt utlåtande, får jag härmed inför
Eders Kungl. Maj:t anmäla nämnda kommittébetänkande, hvad angår
reglering af löneförhållandena in. in. vid mynt- och kontrollverken.

Inledningsvis torde jag få meddela följande data ur den af kommittén
lämnade historik öfver de båda verkens utveckling.

Genom instruktionen för kammarkollegium den 11 oktober 1734
förklarades myntverket lyda under nämnda ämbetsverk. Detta förhållande
fortfor intilldess jämlikt nådigt bref den 22 maj 1829 myntverket förenades
med kontrollverket och ställdes under inseende af bergskollegium.

Kontrollverket, som inrättades på grund af kungl. kontrollstadgan
den 7 december 1752, lydde xinder kommerskollegium intilldess det, såsom
nyss nämndes, förenades med myntverket.

Inseendet öfver de båda verken öfverflyttades år 1838 från bergskollegium
till statskontoret.

Enligt reglementet för myntverket den 30 april 1836 skulle det
uteslutande tillhöra nämnda verk att förmynta guld, silfver och koppar
samt att slå medaljer och jettoner. Kontrollverket hade, enligt instruktion
af samma dag, till uppgift att verkställa probering och kontrollstämpling
af guld-, silfver- och tennarbeten.

Närmaste inseendet öfver bägge verken utöfvades af en öfverdirektör
såsom chef. Enligt nådiga brefvet den 10 augusti 1838, angående
»mynt- och kontrollverkets» ställande under statskontorets öfverinseende
samt om gränserna för öfverdirektörens vid detta verk ämbetsbefattning,
skulle bemälde öfverdirektör äga att, såsom ledamot i statskontoret,
föredraga alla där förekommande ärenden rörande »mynt- och
kontrollverket» och deltaga i öfverläggningen om och afgörandet af
dessa ärenden. I sin egenskap af styresman för verken ägde likväl
öfverdirektören, oberoende af statskontoret, beslutanderätt i öfverensstämmelse
med reglementets föreskrifter i allt hvad som rörde verkens
drift och underhåll samt hushållningen ocli ordningen därvid äfvensom
dispositionsrätten öfver de till kostnaderna för myntningen i stat anslagna
medel, de genom myntskatten och präglingen af kopparmynt upp -

Historik.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

kommande inkomster samt expensmedlen för kontrollverket. I myntärenden,
som berodde på öfverdirektörens afgörande, borde myntmästaren,
om lian var af skiljaktig mening, reservera sig till protokoll, vid äfventyr
att i annat fall lika med öfverdirektören ansvara för* beslutet, om åtal
följde därå.

Enligt stat, som gällde vid den tidpunkt, då 1874 års löneregleringskommitté
den 30 december 1875 afgaf betänkande angående mynt- och
kontrollverken, utgjordes tjänstemannapersonalen vid dessa verk, utom
öfverdirektören, af följande:
vid myntverket:

eu myntmästare, som det ålåg att besörja all myntning eller
prägling af guld, silfver och brons äfvensom skedning samt testning
af de ädla metallerna, då sådant erfordrades;

en kamrerare, hvilken bestred kassörs- och redogörarbefattningen
för såväl mynt- som kontrollverket;

en mynt- och bergsproberare med åliggande att undersöka halten
af allt till myntet inkommande guld och silfver äfvensom tillmyntningssmältningar
och färdigt mynt;

en myntgravör och en elev hos denne; samt
vid kontrollverket:

en kontrollör, hvilken ägde närmaste befattningen med och tillsynen
öfver proberingens och kontrollstämplingens behöriga verkställande,
äfvensom

två amanuenser med uppdrag att biträda såväl vid proberingen
som vid förefallande kansligöromål in. m.

Såsom vaktbetjäning funnos upptagna två vaktmästare och en
stämpeldräng.

Därförutom var vid myntverket anställdt erforderligt antal verkmästare
och arbetare.

Under hänvisning i öfrigt till hvad löneregleringskommittén i sitt
förevarande betänkande (sid. 4—17) meddelat angående 1874 års löneregleringskommittés
förslag till organisation af mynt- och kontrollverken,
vill jag endast erinra, att Kungl. Maj:t till 1876 års Eiksdag
aflät proposition angående ny Innestå! för dessa verk. Hufvudpunkter
med afseende å verkens organisation voro i denna proposition följande:

att, med upphörande af statskontorets öfverinseende öfver myntoch
kontrollverken, dessa skulle organiseras såsom två själfständiga
styrelseverk under finansdepartementet samt under chefskap, det förra
af en myntdirektör, det senare af eu kontroll direktör;

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

att myntdirektören jämte chefskapet för myntverket skulle öfvertaga
de väsentligaste af de bestyr, Indika då ålågo myntmästaren;

att kontrolldirektören i egenskap af chef för kontrollverket skulle
öfvertaga alla den dåvarande öfverdirektörens åligganden i afseende å
detta verk och dessutom vid myntverket det väsentligaste af myntoch
bergsproberarens göromål samt den öfverdirektören då åliggande
probering;

att myntkamrerarens befattning med kontrollverket skulle upphöra,
men han i dess ställe förpliktas att, jämte sina dåvarande åligganden
vid myntverket, öfvertaga de myntmästarens bestyr, Indika icke tillfölle
myntdirektören;

att kontrollören, jämte bibehållande af de med denna befattning
då förenade göromål, skulle öfvertaga de kamreraren förut åliggande
kassörs- och räkenskapsbestyren vid kontrollverket; samt

att i stället för de dåvarande två amanuenserna en assistent skulle
anställas vid kontrollverket.

Med godkännande af den af Kungl. Magt föreslagna organisationsplanen
fastställde Riksdagen aflöningsstat för mynt- och kontrollverken
att lända till efterrättelse från och med år 1877.

Såsom kommittén erinrat innehålla de för närvarande för verken
gällande instruktioner i hufvudsak följande bestämmelser.

Den för myntverket gällande instruktion är utfärdad den 8 december
1876. I vissa delar däraf hafva dock vidtagits ändringar genom
nådiga kungörelser den 22 februari och den 22 november 1878, den 31
december 1886 och den 20 november 1896.

Enligt instruktionen har myntverket till åliggande och är ensamt
berättigadt att tillverka allt rikets mynt och skiljemynt enligt gällande
mvntlag. Därjämte tillhör det verket att prägla medaljer och jettoner.

Vid myntverket äro anställda en myntdirektör, som är verkets chef,
en myntkamrerare och en myntgravör; hvarjemte chefen för rikets kontrollverk,
kontrolldirektören, åligger den befattning vid myntverket,
hvarom stadgas i instruktionen för sistnämnda verk.

Myntdirektören och myntkamreraren utnämnas af Kungl. Maj:t,
den senare efter förslag af myntdirektören. Myntgravören antages och
afskedas af myntdirektören.

För att kunna utnämnas till myntdirektör eller myntkamrerare
äro i instruktionen uppställda följande fordringar: a) godkänd maturitetsexamen
vid högre elementarläroverk; b) antingen vid ett af rikets uniBih.
till Bil:sd. Prat. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

versitet aflagd examen till bergsstaten eller ock fullständig afgångsexamen
från tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap med betyg öfver
godkända insikter i bergskemi och metallurgi; och c) praktisk skicklighet
vid utförandet af sådana proberingar, som förekomma vid myntverk,
hvilken skicklighet skall ådagaläggas genom prof vid myntverket,
därest sådant påfordras.

Extra kontorsbiträde äfvensom verkmästare och arbetare vid myntverket
antagas och afskedas af myntdirektören, som äfven bestämmer
deras arfvoden och öfriga förmåner, allt efter samråd med myntkamreraren.
1)

Vid myntverket skall vara anställd en vaktmästare. Denne, som
jämväl tjänstgör vid kontrollverket, antages och afskedas af myntdirektören,
likväl efter samråd med kontrolldirektören.

hinder rubriken tjänstemännens åligganden stadgas i instruktionen
beträffande myntdirektören, att det tillhör honom att öfvervaka mynttillverkningen
och medaljpräglingen i dess helhet samt hafva inseendet
öfver myntverkets såväl fasta som lösa egendom, för hvars säkerhet
och vidmakthållande honom åligger att vidtaga ändamålsenliga åtgärder.

Honom tillkommer beslutanderätten i allt, som rörer myntverkets
drift och underhåll samt hushållningen och ordningen därvid. Då fråga
är om nybyggnad eller viktigare förändringar ej mindre vid själfva
mynttillverkningen, än äfven af därför erforderliga maskiner och apparater,
uppgör han efter samråd med kontrolldirektören förslag därtill,
som underställes Kungl. Maj:ts pröfning och stadfästelse.

Myntdirektören disponerar inom af Kungl. Maj:t bestämdt belopp
verkets inkomster, ansvarar för rätta användandet däraf och utöfvar
tillsyn å bokföringen.

Vid de proberingar, som enligt stadganden i instruktionen böra
verkställas af myntdirektören, äger han erhålla biträde af myntkamreraren;
börande likväl proberingen å såväl smält som i tenar gjutet
guld, äfvensom den motprobering af guld, som nämnes uti § 11 i instruktionen,
verkställas af myntdirektören personligen, såvidt hans öfriga
göromål tillåta det.

Myntdirektören uppgör i samråd med kontrolldirektören och öfverlämnar
till stadfästelse af Kungl. Maj:t förslag till alla de taxor, enligt
hvilka utgifter skola af allmänheten erläggas till myntverket.

J) Vid myntverket voro under år 1907 anställda en verkmästare, en maskinist
samt 24 arbetare; hvarförutom funnos nattvakt, portvakt och gårdskarl.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

Det tillhör myntdirektören att utfärda de _ ordningsstadgar för
verket, hvilka kunna finnas behöfliga, äfvensom instruktion för myntgravören,
samt att efter samråd med kontrolldirektören upprätta den
tariff, hvarefter gravörens arbeten åt myntverket skola betalas.

Före den 1 april hvarje år skall myntdirektören afgifva berättelse
till Kungl. Maj:t om myntverkets verksamhet under sistförflutna kalenderåret.
Ofriga berättelser och rapporter, som kunna varda föreskrifna lör
verket, åligger det jämväl myntdirektören att afgifva.

Han skall låta föra protokoll vid de tillfällen, då öfverläggningar
äga rum emellan honom och kontroll direktören, äfvensom då olika
meningar uppstå dem emellan i frågor om halten af för utmyntning
smält gods eller om halt och vikt af färdigt mynt.

Myntdirektören tillhör att vidtaga nödiga åtgärder för bibehållande
af myntverkets utväxlingskassa vid den för skilj emyntsutväxlingen erforderliga
storleken. När utmyntning af ett eller flera slag af skiljemynt
synes honom böra företagas, uppgör han förslag därtill, hvilket
tillika med uppgift angående den för myntningen behöfliga kvantiteten
metaller underställes Kungl. Maj:ts pröfning.

Myntkamreraren, hvilken tillika bestrider kassörsbefattnmgen \ id
verket, redogör för all därvarande uppbörd, förer verkets räkenskaper
och verkställer den där behöfliga protokollsföring; biträder myntdirektören
vid utförandet af de denne åliggande proberingar; förer smältböckerna;
öfvervakar och förer anteckningar öfver in-och utvägningarna
vid verkstäderna; ombesörjer efter uppdrag upphandling af bränsle och
förbrukningsmaterialier samt biträder myntdirektören vid \ arden af

verkets fastighet. _ .

Myntqravörens åligganden vid myntverket bestämmas i särskild instruktion,
utfärdad, såsom nämnts, af myntdirektören.

Därjämte åligger myntgravören att för de pris, som uppgöras med
kontrolldirektören, tillhandahålla kontrollverket såväl kontrollstampar som
andra vid nämnda verk behöfliga stampar.

Kontrolldirektörens åligganden vid myntverket äro:

att med uppmärksamhet följa tillverkningen af mynt och skiljemvnt,
för hvars riktighet till balt och vikt han lika med myntdirektören
är ansvarig, samt, då han anser några åtgärder böra vidtagas
för myntverkets säkerhet och vidmakthållande, anmäla sadant för myntdirektören
*

att utföra de proberingar å guld, silfver, koppar, brons, krätser
in. m., som föreskrifvas i instruktionen för mynt\eiket,

att gemensamt med myntdirektören öfvervaka de präglade myntens

k. k. *®/i.
1896.

§ 7.

§ *•

§ 9.

12 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

uppräkning-, granskning och. uppvägning samt att föra journal öfver
uppräkningen och uppvägningen;

^ att, då myntdirektören af sjukdom eller annan orsak är hindrad
att förrätta sin tjänst, öfvertaga bestridandet af myntdirektörsbefattningen,
om han förordnas därtill; samt

att, då lian och myntdirektören äro af olika åsikter i fråga, som
utgör föremål för deras gemensamma öfverläggning, skriftligen afgifva
till protokollet sin mening jämte skälen därtill.

Sontrollverkets
organisation
och verksamhet.

Jnstr. § 1.

§ 2.

§ 3.

§ 4.

För kontrollverket gäller instruktion af den 8 december 1876 med
de ändringar däri, som innefattas i kungl. kungörelserna den 6 december
1907 ocli den 11 december 1908.

Enligt instruktionen är detta verk inrättadt för probering och kontrollstämpling
af guld-, silfver- och tennarbeten.1)

Vid verket äro anställda en kontrolldirektör, som tillika har den
befattning vid myntverket, hvarom stadgas i instruktionen för sistnämnda
verk, en kontrollör och en assistent.

Kontrolldirektören och kontrollören utnämnas af Kungl. Maj:t, den
senare efter förslag af kontrolldirektören. Assistenten antages af kontrolldirektören
antingen tills vidare eller på viss tid, i senare fallet på
högst tre år i sänder.

För. att kunna utnämnas till kontrolldirektör eller kontrollör eller
antagas till assistent äro i instruktionen uppställda följande fordringar:
a) godkänd maturitetsexamen vid högre elementarläroverk; b) antingen vid
ett af rikets universitet aflagd examen till bergsstaten, eller ock fullständig
afgångsexamen från tekniska högskolans fackskola för bergsvetenskap
med betyg öfver godkända insikter i bergskemi och metallurgi; och c)
praktisk skicklighet i utförandet af sådana proberingar, som förekomma
vid myntverk, hvilken skicklighet skall ådagaläggas genom prof vid
myntverket, därest så erfordras.

Extra biträden vid kontroll verket för proberingen samt kansli- och
räkenskapsgöromålen må antagas af kontrolldirektören i män af behof
och äger han utbetala arfvoden till dem af de till expenser vid verket

3) Kungl. Maj:t liar den 6 december 1907 bemyndigat chefen för finansdepartementet
att tillkalla två sakkunniga för att jämte kontrolldirektören verkställa revision
af gällande bestämmelser rörande kontrollen å guld- och silfverarbeten jämte därmed
sammanhängande föreskrifter samt afgifva det förslag till bestämmelser i ämnet, hvartill
en sådan revision kunde föranleda.

'' Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

anslagna medel. Han antager äfven de arbetsbiträden, som behöfvas
vid verket för städning, proftagning, stämpling m. in. ).

Kontrolldirektörens åligganden i hans egenskap af diet tor kontroll verket

äro: , i 11 -Tr att

tillse och noga hålla hand däröfver, att svenska guld-, siitver odi

tennarbeten ej föryttras eller hållas till salu, utan att vara behörigt
kontrollstämplade och försedda med de i öfrigt påbjudna märken;

att själf deltaga i de vid kontroll verket förekommande probering^,
då hans pi-oberingsskyldighet vid myntverket medgifver sådant, och vaka
däröfver, att kontrollverkets tjänstemän behörigen uppfylla sina åligganden,
äfvensom att enskildas rätt och bekvämlighet, Indika hafva att skatta
med kontrollverket, samt statsverkets rätt och bästa i afseende å kontrollstämplingsmedlens,
de s. k. dubbelafgifternas och extra proberrags afgifters

rätta debiterande iakttages;

att dels själf, dels genom städernas magistrater med flera vederbörande
hafva uppsikt därå, att något underslef vid tillverkningen åt
guld-, silfver- och tennarbeten icke må föröfvas, utan hvad som är eller
blifver stadgadt om kontrollväsendet noga iakttages, och att, om missbruk
eller förbrytelser mot kontrollförfattningarna skulle förspörjas,
genast vidtaga nödiga mått och steg till missbrukens undanröjande samt
felaktiga tillverkares åtalande inför domstol genom vederbörande allmänna
åklagare, när omständigheterna kunna föranleda därtill; _ .

att hafva närmaste tillsyn därå, att uppbörden af och redovisningen
för kontrollstämplingsmedlen i landsorterna behörigt verkställas och de
därom gifna föreskrifter iakttagas af vederbörande, och att, om magistiaterna
eller andra, som hafva befattning med kontrollstämplmgen i landsorterna,
icke skulle fullgöra hvad som åligger dem i detta afseende,
söka rättelse dåra ti genom brefväxling med vederbörande, och, om intet

uträttas därmed, anmäla de felande till åtal;

att själf, då hans öfriga göromål tillåta sådant, genom resor i
landsorterna, eller ock genom särskildt därtill utsedda ombud, söka
inhämta tillförlitlig underrättelse, huru kontrollförfattningarna därstädes

efterlefvas af vederbörande; .

att tillhandagå guld- och silfverarbetare med råd och upplysningar
i allt hvad som angår dessa metallers tillgodogörande, äfvensom deras
riktiga legering och proberande, med hvad därtill höier, i)

i) Vid kontrollverket finnas anställda tre stämplingsbiträden, två manliga och ett
kvinnligt. Sistnämnda biträde ombesörjer jämväl städning och rengöring af verkets
lokaler. Vid verket finnes ock ett proberingsbiträde; dessutom användas tidtals tillfälliga
dylika biträden.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

att såväl själf som ock genom städernas magistrater och andra
vederbörande hafva inseende därå, att guld- och silfverarbetare äro försedda
med goda och säkra vågbalanser samt justerade vikter;

att, i män af behof, rekvirera från statskontoret af anslaget till
expenser vid kontrollverket och hafva tillsyn öfver expensmedlens behöriga
användande och redovisning; samt

att senast en manad etter afslutandet af alla räkenskaper vid kontrollverket
för ett förlidet år afgifva berättelse till Kungl. Maj:t öfver
verkets arbeten och förvaltning under sagda år.

År kontrolldirektören af ämbetsresa, sjukdom eller annan orsak på
kortare tid hindrad att utöfva sin ämbetsbefattning vid kontrollverket,
skall densamma, i allt hvad kontrolleringen därstädes angår, förestås af
kontrollören, vid hvilka tillfällen chefen för finansdepartementet på kontrolldirektörens
förslag utser assistenten eller annan skicklig person att
på eget ansvar förrätta kontrollörstjänsten.

Kontrollören äger närmaste befattningen med och tillsynen å proberingens
och kontrollstämplingens behöriga verkställande, hvarför det
åligger honom att å de vanliga stämpeldagarna samt eljest, så ofta göromålen
fordra det, vara tillstädes vid kontrollverket och själf, då så behöfves,
deltaga i proberingen.

Honom åligger ock

att själf eller genom ombud uppbära de i hufvudstaden inflytande
kontrollstämplingsmedlen och extra proberingsafgifterna (§ 10), till hvilken
uppbörds verificerande han emottager af assistenten eller antaget extra
biträde enligt kontrollstämplingsjournalen upprättade förteckningar å
inlämnade guld-, silfver- och tennarbeten, kontrollafgiften för desamma
samt extra proberingsafgifterna;

att för hvarje tilländalupen månad så tidigt insätta de influtna
medlen i riksbanken för statskontorets räkning och för kontrolldirektören
förete statskontorets kvitto, att kontrolldirektören kan före den 10 i
nästföljande månad aflämna till chefen för finansdepartementet ett i
kontrollverket upprättadt sammandrag öfver de under månaden kontrollstämplade
arbeten och afgifterna för desamma, å hvilket sammandrag
kontrolldirektören skall hafva tecknat intyg om beloppets behöriga
insättning i riksbanken;

att emottaga och i behörig ordning redovisa kontrollverkets expensmedel,
hvarvid iakttages, att alla räkningar å materialier för proberingen
m. m. skola vara attesterade af kontrollören eller assistenten och af
kontrolldirektören godkända till betalning, innan de få likvideras; samt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

att därjämte redovisa för den årliga uppbörden af kontrollstämplingsmedlen,
genom särskild hufvudbok öfver de i Stockholm influtna
kontrollmedlen och extra proberingsafgifterna, och medelst en öfver
kontrollmedelsuppbörden i landsorterna upprättad generalräkning, på
grund af de inkomna speciella redogörelserna från städerna eller andra
orter, där kontrollstämpling äger rum.

Expensmedelsräkningen, hufvudboken öfver kontrollmedelsuppbörden
i Stockholm och generalräkningen öfver samma uppbörd i landsorterna
skola vara färdiga så tidigt det följande året, att de kunna
genom kontrolldirektören aflämnas till kammarrätten för behörig revision
inom de tider, som äro eller blifva bestämda.

Assistentens åliggande är förnämligast att biträda kontrolldirektören § soch
kontrollören vid guld-, silfver- och tennproberingen; att kontrasignera
kontrolldirektörens ämbetsskrifvelser och gå honom tillhanda
i de vid kontroll verket förefallande kansligöromålen; samt att för öfrigt
i afseende på verkställigheten åt de till verkets befattning hörande
ärenden ställa sig kontrolldirektörens och kontrollörens föreskrifter till
noga efterrättelse.

Kontrollverket skall alltid å de förut bestämda stämpeldagarna
eller måndagarna, tisdagarna, torsdagarna och fredagarna, då helgdag
icke inträffar på dem, vara tillgängligt för allmänheten från och med
klockan 9 f. m. till och med klockan o e. m.

Enligt det löneregleringskommittén vid dess tillsättande gjfna
uppdrag åligger det kommittén, bland annat, att tillse, huruvida icke framtida ergagenom
förenklingar i förvaltningen och lämplig anordning'' och fördelning
af arbetet en del å stat uppförda tjänster skulle kunna indragas, mynt- och
samt att låta förslag till lönereglering för hvarje särskildt verk föregås ttentrouvericm.
af en noggrann pröfning af hvarje sysslas behöflighet och lämpliga
anordning. Med beaktande af dessa synpunkter hade kommittén vid
den af Kungl. Maj:t föreskrifna behandlingen i ett sammanhang af
frågorna om reglering af löneförhållandena m. m. vid mynt-, och kontrollverken
samt vid kontroll- och justeringsstyrelsen kommit till den
öfvertygelsen, att mynt- och kontroliverken lämpligen kunde och borde
ånyo förenas till ett enda verk, och att till detta verk borde kunna
från kontroll- och justeringsstyrelsen öfverflyttas bestyret med justeringsväsendet.

Till närmare utveckling af denna tanke angående båda de ifrågavarande
verkens sammanslagning samt af lämpligaste organisations -

16 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

formen för ett dylikt nytt verk liar löneregleringskommittén anfört
följ ande.

Då 1874 års löneregleringskommitté framlade det förslag, som
ledde till förändrad organisation af mynt- och kontrollverken från och
med år 1877, syntes detta icke hafva föranledts däraf, att olägenheter
uppkommit af de bägge verkens dittillsvarande förening. Men man
hade ansett tjänstepersonalen inom det förenade verket för stor och
därför, med hänvisning till förhållandena i Danmark, önskat anordna
arbetena så, att personalen på det hela skulle kunna inskränkas.

Och så hade man föreslagit, att, med indragning af öfverdirektörsbefattningen,
de bägge verken skulle organiseras såsom två själfständiga
styrelseverk under chefskap, det ena af myntmästaren med den förändrade
benämningen »myntdirektör» och det andra af en tjänsteman,
som jämväl skulle öfvertaga vissa den förutvarande mynt- och bergsproberaren
tillhörande göromål vid myntverket. För denna nya tjänsteman
hade föreslagits benämningen »myntgardejn», som dock sedermera
förändrades till »kontrolldirektör».

I den stat för mynt- och kontrollverken, som fastställdes vid 187G
års riksdag, särskildes väl det ena verket från det andra, men de gemensamma,
i nådiga kungörelsen den 8 december 1876 innefattade aflöningsvillkoren
och de instruktioner, som sistnämnda dag utfärdades för
verken, ådagalade nogsamt, att desamma fortfarande stode med hvarandra
i annat och närmare samband, än som förhållandet plägade vara
mellan »själfständiga» styrelseverk.

I instruktionen för kontrollverket sades, att kontrolldirektören
tillika hade den befattning vid myntverket, hvarom i instruktionen för
sistnämnda verk stadgades; och i sistberörda instruktion angåfves närmare
den befattning vid myntverket och de därmed förbundna åligganden,
som tillhörde kontrolldirektören. Dit hörde ock att, då myntdirektören
af sjukdom eller annan orsak vore hindrad att förrätta sin
tjänst, öfvertaga bestridandet af myntdirektörsbefattningen, om kontrolldirektören
förordnades därtill.

I en af numera aflidne myntdirektören Brusewitz författad handling,
som blifvit efter hans död aflämnad till kommittén, om förmäldes
äfven, att Brusewitz vid alla de tre tillfällen under hans tjänstetid, då
kontrolldirektörstjänsten skolat besättas, blifvit af chefen för finansdepartementet
rådfrågad angående de ifrågasatta personernas lämplighet,
samt att, då instruktionen för myntverket saknade bestämmelse om
hvem som skulle vikariera för kontrolldirektören under dennes tjänstledighet,
Kungl. Maj:t genom nådigt bref till myntdirektören den 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

februari 1888 tolkat instruktionen så, att det finge anses tillkomma
myntdirektören att vid förfall för kontrolldirektören föreslå lämplig
person till bestridande af den befattning vid myntverket, som ålåge
kontrolldirektören.

På dessa och i öfrigt anförda skäl har kommittén ansett sig kunna
hålla före, att med nu gällande bestämmelser det i vissa hänseenden
torde vara svårt att klart uppdraga gränserna mellan de bägge verkens
särskilda befogenhetsområden.

Och då det efter myntdirektören Brusewitz’ död visat sig möjligt
att under den uppkomna vakansen tills vidare förena myntdirektörsbefattningen
med chefsplatsen vid kontrollverket, hade kommittén äfven
i denna omständighet funnit stöd för önskemålet att ånyo till ett gemensamt
verk förena två statsinstitutioner, hvardera af relativt mindre omfattning
och med ringa antal tjänstemän.

I afseende å lämpligheten att till det sålunda förenade verket öfverflytta
justeringsväsendet erinrar kommittén därom, att, då i sammanhang
med öfvergången till det metriska mått- och viktsystemet fråga
uppstått om inrättandet af en särskild justeringsstyrelse, den uppfattningen
äfven sökt göra sig gällande från sakkunnigt håll, att öfverinseenclet
öfver justeringsväsendet borde åläggas kontroll verket; samt
att jämväl i senare tid en sådan anordning föreslagits, nämligen af
chefen för dåvarande kontroll- och justeringsbyrån inom finansdepartementet
i skrifvelse den 22 oktober 1902 till chefen för samma departement.

Kontroll- och justeringsstyrelsen ålåge att handhafva öfverinseendet
öfver justeringsverket i riket. Däruti inginge emellertid utförandet
af vissa direkta justeringsgöromål, nämligen justering af precisionsredskap
samt de för justerarna erforderliga likarna äfvensom brännvinsprofvare
o. d. Precisionsredskapen utgjordes af vågar och vikter för
användning å apotek och hos guldsmeder, vidare myntvikter, hvilka
dock nästan aldrig förekomme till justering, samt landtmäteri- och liknande
skalor.

De nämnda justeringsgöromålen samt bestyret med öfverinseendet
öfver justeringsverket voi''e dock icke så omfattande, att de loge eu
persons arbete till fullo i anspråk; och att låta dem fortfarande förblifva
hos kontroll- och justeringsstyrelsen syntes visserligen icke kunna anses
vålla någon väsentlig olägenhet.

Då emellertid kommittén skolat taga sin ställning till frågan om
öfverflyttande till kontrollverket af tillsynen öfver justeringsväsendet, hade
kommittén ansett sig böra biträda den af chefen för kontroll- och
Bill. till Piksd. Prof. 1909. 1 Sami. 2 Afd, 68 Höft. 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

justeiingsoyran uttalade åsikten om lämpligheten af en dylik öfverflyttning.

Det syntes nämligen ej kunna bestridas, att göromålen i afseende
å justeringsväsendet vore närmare besläktade med de arbeten, som ålåge
kontroll ver ket, än med handhafvandet af ärenden rörande tillverkning
och beskattning af brännvin, maltdrycker, socker m. in. dylikt.

Efter den föreslagna öfverflyttningen skulle kontroll- och justenngsstyrelsen
kunna ägna hela sin verksamhet åt uppsikten öfver skattepliktiga
tillverkningar, hvilket enligt kommitténs åsikt torde blifva så
mycket mer behöfligt, som det icke syntes osannolikt, att styrelsens
verksamhetsområde i detta afseende komme att inom en ganska nära
eller, åtminstone ej alltför aflägsen framtid utvidgas. Kommittén ville
häividlag endast erinra därom, att styrelsen enligt kungl. förordningen
den 6 mars 1908 angående särskild skatt å majs, använd vid tillverkning
af stärkelse, hade att utöfva tillsyn öfver sådan tillverkning.

Kommittén framhåller ock, att den ifrågasätta öfverflyttningen af
justeringsväsendet till ett förenadt mynt- och kontrollverk icke skulle
föranleda någon ökning af de ordinarie arbetskrafterna vid detta sistnämnda
verk.

Vidkommande benämningen å det nya verk, som, i händelse af
bifall till kommitténs förslag, skulle bildas genom mynt- och kontrollverkens
återförening och öfverflyttning dit af justeringsväsendet, hade
inom kommittén ifrågasatts, huruvida ej, med hänsyn till verkets förnämsta
uppgift, detsamma lämpligen kunde benämnas myntverket. Men
likasom då justeringsväsendet öfverflyttades till finansdepartementets
kontrollbyrå, denna byrås benämning förändrades till kontroll- och
justeringsbyrå, samt den centrala myndighet, som från 1908 års början
trädt i stället för kontroll- och justeringsbyrån, erhållit benämningen
kontroll- och justeringsstyrelsen, hade det synts kommittén, att, särskilt
ur allmänhetens synpunkt, titeln å det verk, dit, i händelse af bifall
till kommitténs förslag, justeringsväsendet komme att öfverflyttas, borde
angifva, att justeringsväsendet vore förlagdt till detsamma, Kommittén
föreslår därför för det ifrågavarande verket benämningen mynt- och
j us tering sverket.

Detta verk skulle, fortsätter kommittén, hafva till uppgift

att, med uteslutande rätt, tillverka allt rikets mynt och skiljemynt,

att prägla medaljer och jettoner,

o att verkställa probering och värdering af guld och silfver, som
för sådant ändamål inlämnades till verket,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

att handhafva kontrollen å guld-, silfver- och tennarbeten, äfvensom

att hafva öfverinseende öfver justeringsväsendet,

Beträffande det nya verkets organisation samt det därstädes erforderliga
antalet arbetskrafter erinrar kommittén till en början, att i stat
funnes upptagna vid det nuvarande myntverket en myntdiiektör som chef,
en myntkamrerare, en myntgravör och en vaktmästare samt vid kontrollverket
en kontrolldirektör som chef, en kontrollör och en assistent.

Genom sammanslagningen af de båda verken skulle själffallet
endast en chef blifva erforderlig. Denne skulle i hufvudsak hafva enahanda
åligganden, som nu tillkomme myntdirektören äfvensom kontrolldirektören
beträffande kontrollverket samt öfverdirektören ^i kontrolloch
justeringsstyrelsen beträffande justeringsväsendet. Ifrågavarande
chef syntes med hänsyn till hans viktigaste åligganden böra benämnas
myntdirektör.

De åligganden vid myntverket, som enligt nu gällande instruktion
tillhörde kontrolldirektören, borde vid det föreslagna mynt- och justeringsverket
uppdragas åt annan tjänsteman än chefen, enäi dessa åligganden
i viss mån innebure en kontroll å mynttillverkningen vid sidan af den,
som skulle utöfvas af chefen.

Likaledes syntes lämpligen de uti gällande instruktioner för kontrollverket
samt för kontroll- och justeringsstyrelsen omförmälda resor i
landsorten för uppsikten öfver kontrollen å guld-, silfver- och tennarbeten
äfvensom justeringsväsendet företrädesvis böra. verkställas af
annan tjänsteman än chefen, enär denne, med hänsyn till verkets förnämsta
''uppgift d. v. s. mynttillverkningen, endast undantagsvis torde

kunna vara från verket frånvarande.

Äfven en annan fråga berör kommittén i detta sammanhang och anför
härutinnan. Enligt gällande instruktion för kontroll- och justeringsstyrelsen
ålåge det öfverdirektören eller den ledamot af styrelsen, som Kungl. Maj:t
i hans ställe förordnade därtill, att biträda chefen för finansdepartementet
med beredande till underdånig föredragning åt, bland annat, sa dan a. på
Kungl. Maj:ts afgörande ankommande mål och ärenden, Indika anginge
justeringsväsendet. Vid öfverflyttandet . af justeringsväsendet till det
nya verket skulle det naturligen kunna ifragasättas, om icke detta veiks
chef borde i nyssberörda afseende hafva enahanda åliggande, som nu
tillkomme öfverdirektören i kontroll- och justeringsstyrelsen. Kommittén
hade emellertid trött, att dessa mål och ärenden utan olägenhet
skulle kunna på vanligt sätt beredas inom departementet. Det hade
nämligen synts kommittén, att särskild sakkunskap härvidlag icke borde
vara mer erforderlig än t. ex. för beredandet åt mal och äiendcn till -

Verkets

personal.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

hörande patentväsendet, Indika för närvarande inom departementet bereddes
i vanlig ordning.

Vid uya verket skulle, efter kommitténs uppfattning, förutom
chefen följande tjänstemän vara erforderliga, nämligen en förste ingeniör,
V’1. kamrerare, en ingenjör och en kassör äfvensom en myntgravör.
Härjämte skulle vid verket finnas anställd en vaktmästare.

Beträffande till eu början förste ingenjören, hade kommittén tänkt
sig att de göromål, som tillhörde kontrolldirektören och icke vore af
beskaffenhet att böra tillkomma det nya verkets chef i denna hans
egenskap, skulle uppdragas åt en tjänsteman med benämningen förste
ingenjör. Denne skulle jämväl hafva eu del göromål, som för närvarande
handhades af kontrollören vid kontrollverket, äfvensom närmaste
befattningen med justeringsarbeten.

borste ingenjören skulle således hufvudsakligen åligga att utföra de
pro beringar å guld, silfver, koppar, brons, krätser in. m., som erfordrades
for mynt- ocli medaljtillverkningen och som nu ålåge kontrolldirektörenatt
biträda chefen för verket vid utöfvandet af tillsynen öfver myntock
medalj tillverkningen; samt att hafva närmaste befattningen med
och tillsynen å det behöriga verkställandet af dels proberingen och
värderingen af guld och silfver, som för sådant ändamål inlämnades
tall verket, äfvensom proberingen och kontrollstämplingen af o-uldsilfver-
och tennarbeten dels ock justeringsgöromålen.

Hvad anginge kamreraren, hade det synts kommittén, att vissa
myntkamreraren nu åliggande göromål borde öfverflyttas på en nv
tjänsteman, benämnd kassör. Det å myntkamreraren hvilande arbetet
pade nämligen, såsom ock vitsordats af myntdirektören Brusewitz, ökats
i hög grad, och i. följd dåra! vore det för honom med stor svårighet
förenadt att medhinna de honom tillkommande göromål vid det nuv,
ar-dei myntverket.^ Med hänsyn härtill och då medelsförvaltningen
skulle okas^ i omfattning genom föreningen med kontrollverket och öfvertagandet
af justeringsväsendet, hade kommittén tänkt sig, att kamrerare!!
skufie befrias från de egentliga kassa-, registrator- och expeditionsgoromalen,
den synnerligen tidkräfvande in- och utväxlingen af skiljemynt
samt de honom åliggande proberingsgöromål. Å andra sidan
borde, efter kommitténs mening, den kontrolidirektören nu tillkommande
befattningen ined de präglade myntens uppräkning, granskning och
uppvägning öfverflyttas på kamreraren.

Kammaren skulle sålunda hafva hufvudsakligen följande åligganden:
^.. }ia^va Armaste uppsikten öfver bokföringen vid verket och
med biträde af kassören verkställa bokslut; att debitera afgifter tillverket,

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

livilka stode i samband med mynt- och medaljtillverkningen; att föra
smältböckerna; att öfvervaka in- och utvägningarna vid verkstäderna
samt föra anteckningar däröfver; att öfvervaka de präglade myntens
uppräkning, granskning och uppvägning samt föra journal öfver uppräkningen
och uppvägningen; att föra erforderliga förteckningar öfver
guld, silfver och mynt, som funnes i verkets förvaringshvalf, öfver
inventarier, öfver medalj stämplar m. in.; att efter uppdrag ombesörja
upphandling af bränsle och förbrukningsmaterialier; samt att biträda
verkets chef vid vården af den statsverkets fastighet, som upplåtits åt
verket.

Hvad ingenjören beträffade, skulle denne hufvudsakligen ersätta
den nuvarande assistenten vid kontrollverket. Till hans åligganden
skulle höra att biträda vid proberingen af det för probering och värdering
till verket inlämnade guld och silfver äfvensom af guld-, silfveroch
tennarbeten; att biträda vid justering; att debitera utgifter för probering,
kontrollstämpling och justering; samt att biträda chefen för
verket vid utförandet af de denne åliggande proberingar, hvilket enligt
nuvarande instruktion tillkomme myntkamreraren.

Kassören skulle, såsom förut blifvit antydt, handhafva de egentliga
kassa-, registrators- och expeditiousgöromålen vid verket. Det
skulle åligga honom att föra de löpande räkenskaperna och biträda
''kamreraren vid verkställandet af bokslut; samt att ombesörja in- och
utväxling af skiljemynt.

I fråga om uppsättandet af skrifvelser hade kommittén ansett,
att arbetet därmed ej borde tilldelas någon viss tjänsteman vid det nya
verket, utan att chefen, i den mån lian ej själf utförde dylikt arbete,
borde äga att uppdraga detsamma åt den tjänsteman, som i hvarje särskildt
fäll kunde anses mest förtrogen med det ärende, skrifvelsen afsåg,
eller eljest vore bäst i tillfälle att utföra sådant arbete.

Huru än i blifvande instruktion och arbetsordning arbetena blefve
mer eller mindre detaljerad! fördelade mellan nu föreslagna tjänstemän,
syntes det emellertid vara angeläget, att, i anslutning till föreskrifter
i åtskilliga andra instruktioner, uti instruktionen för det nya verket
uttryckligen föreskrefves, att, då behofvet så fordrade, hvarje tjänsteman
skulle, utan afseende å stadgad arbetsfördelning, lämna det biträde,
som påkallades af vederbörande.

I fråga om myntgravörens åligganden hade kommittén icke haft
anledning att föreslå någon förändring.

Beträffande kompetensfordringarna för det nya verkets tjänstemän
hade kommittén ansett sig böra föreslå, att nuvarande fordringar

Särskild
kontrollkommission

för gnidmynt.

22 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

för myntdirektören, myntkamreraren, kontrolldirektören, kontrollören
oek assistenten fortfarande skulle gälla för chefen för verket, förste
ingenjören och ingenjören. Äfven i fråga om kamreraren svntes samma
kompetens böra fordras, dock att han borde hafva därjämte ådagalagt
förfarenhet i bokföring.

För kassören syntes höra fordras åtminstone antingen afgångsexamen
från högre allmänt läroverk och därjämte styrkt förfarenhet i
bokföring, eller ock afgångsexamen från handelsinstitut.

Enligt gällande instruktion för myntverket tillkomme myntdirektören
beslutanderätten i allt, som rörde verkets drift och underhåll
samt hushållningen och ordningen därvid. Han vore dock skyldig att
i vissa, uti instruktionen angifna viktigare frågor öfverlägga med kontrolldirektören,
hvilken det ålåge, att, om han i sådan fråga vore af olika
åsikt mot myntdirektören, skriftligen afgifva till protokollet sin mening
jämte skälen därtill. Jämlikt instruktionen skulle myntdirektören ock
samråda med myntkamreraren i fråga om antagande, afledande och
aflönande åt extra kontorsbiträde äfvensom verkmästare och arbetare
vid myntverket.

Uti instruktionerna för statistiska centralbyrån den 7 november
1879 (§ 4) och för riksarkivet den 25 oktober 1901 (§ 5, fullständigad
genom kungl. kungörelse den 12 oktober 1906) samt i reglementet för
kungl. biblioteket den 9 november 1877 (§ 4) äfvensom i instruktionen
för Sveriges geologiska undersökning den 8 oktober 1902 (§ 6) vore
stadgadt, att vederbörande chef visserligen ägde ensam beslutanderätt,
men att han dock i vissa särskildt angifna ärenden vore skyldig rådpläga
med sina närmaste män inom verket, Indika, om de vore från
beslutet skiljaktiga, skulle till protokollet afgifva sin afvikande mening.

Därest kommitténs förslag till det nya mynt- och justeringsverkets
organisation vunne bifall, syntes i den instruktion för det nya verket,
som komme att utfärdas, böra intagas bestämmelser af innehåll, att
verkets chef, hvilken gifvetvis borde hafva ensam beslutanderätt, likväl
skulle vara skyldig att i viktigare, i instruktionen särskildt angifna
frågor rådpläga med förste ingenjören och kamreraren, med skyldighet
för dessa att, därest de voro från beslutet skiljaktiga, låta i protokoll
anteckna sin särskilda mening. I

I sammanhang med frågan om det nya verkets organisation hade
kommittén ansett sig böra behandla uppkommet spörsmål om anordnande
af en särskild kontroll, utöfver den som ägde rum genom verkets tjänste -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

män, å tillverkningen af guldmynt i afseende å dessas kalt och vikt.
Det hade i detta hänseende synts kommittén lämpligt att ifrågasätta
införandet af en kontroll, som hade sin motsvarighet vid en del utländska
myntverk.

Ifrågavarande kontroll skulle, såsom kommittén tänkt sig, utöfvas
af en för ändamålet särskildt tillsatt kommission af tre personer. Af
dessa skulle Kungl. Maj:t iitse en, hvilken skulle vara kommissionens
ordförande, samt fullmäktige i riksbanken och vetenskapsakademien
hvardera en. Den kontroll, som skulle utöfvas af kommissionen, syntes
kunna tillgå på följande sätt.

Då guldmynitpost vore färdig att aflämnas från verket, gjordes
anmälan därom af chefen till kommissionens ordförande. Inom en vecka
därefter sammanträdde kommissionen i mynt- och justeringsverket och
pröfvade genom kemiska undersökningar och vägningar, huruvida myntposten
i afseende å halt och vikt öfverensstämde med föreskrifterna i
lagen om rikets mynt. Skulle därvid anmärkning förekomma mot halten
eller vikten, anmäldes förhållandet hos chefen för finansdepartementet
för den åtgärd denne kunde finna erforderlig. I afvaktan därå skulle
myntposten förvaras under försegling i verkets hufvudförråd.

I vissa andra länder funnes äfven i fråga om skiljemynt särskild
kontroll anordnad utöfver den, som ägde rum genom tjänstemän vid
myntverket. Kommittén hade emellertid icke ansett sådant erforderligt
beträffande det svenska skiljemyntet.

I händelse den af kommittén föreslagna anordningen beträffande
guldmyntet blefve genomförd, syntes, i hvad sådant mynt anginge, det
nu föreskrift^ insändandet af profpenningar till finansdepartementet,
de så kallade stockprofven, kunna upphöra. I

I sitt förenämnda underdåniga utlåtande den 28 december 1908
har tillförordnade myntdirektören, kontrolldirektören Wallroth förklarat
sig icke hafva något annat att anmärka mot löneregleringskommitténs
förslag än beträffande det för det nya ämbetsverket föreslagna namnet,
mynt- och justeringsverket. I sådant hänseende har han erinrat, dels
att, då myntverket och kontrollverket förut voro förenade under en och
samma chef, ämbetsverket benämndes mynt- och kontrollverket, dels
ock att den hänsyn till allmänheten, som kommittén framhållit, väl
egentligen borde medföra, att det nya ämbetsverket skulle kallas mynt-,
kontroll- och justeringsverket. Då emellertid ett sådant namn af flera
skäl torde vara synnerligen olämpligt, ansåg tillförordnade myntdirektören,
att benämningen på det nya ämbetsverket, med hänsyn till dettas

T. f. mynt■
direktörens
utlåtande.

Departements chefen.

24 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

förnämsta uppgift, borde vara myntverket, i kvilket fall den benämning
på verkets chef, myntdirektör, som kommittén föreslagit, komme att
blifva mera motiverad.

Såsom framgår af hvad jag nu anfört, innebär löneregleringskommitténs
förslag först och främst, att nuvarande mynt- och kontrollverken
skulle förenas till ett verk. Detta förslag finner jag mig obetingadt
böra tillstyrka. Det synes mig nämligen vara en tydlig fördel, att göromål,
som i åtskilliga afseenden äro så likartade som de inom mynt- och
kontrollverken förekommande, också handläggas af samma myndighet.
Och i detta hänseende ansluter jag mig till det af löneregleringskommittén
gjorda uttalandet, att mynt- och kontrollverken redan nu
stå till hvarandra i annat och närmare samband, än förhållandet plägar
vara mellan själfständiga styrelseverk, något som äfven synes mig med
all tydlighet framgå af de för de båda verken gällande instruktioner, af
Indika jag nyss meddelat utdrag.

Kontrolldirektörens åligganden vid myntverket äro nämligen enligt
instruktionen för detta verk af den omfattande och ansvarsfulla beskaffenhet,
att han redan med den nuvarande anordningen knappast kan sägas
stå utom myntverket. Afsikten med uppdragandet åt kontrolldirektören
af den i instruktionen angifna befattning med myntverket har dock
varit att genom medverkan från en utom myntverket stående person
skapa en betryggande kontroll öfver mynttillverkningen. Behofvet häraf
drogs emellertid i tvifvelsmål redan af en ledamot i 1874 års löneregleringskommitté,
dåvarande öfverdirektören K. Styffe, hvilken i eu vid nämnda
kommittés betänkande angående mynt- och kontrollverken fogad reservation
— med påpekande, att den af kommittén föreslagna myntgardejnen,
det vill säga nuvarande kontrolldirektören,1 skulle öfvertaga alla de göromål,
som då tillhörde den vid myntverket anställde myntproberaren —
hemställde, att den tjänsteman, för hvilken kommittén föreslagit namnet
myntgardejn, matte i stället benämnas myntproberare och såsom tjänsteman
lyda under myntdirektören. Att myntproberaren därigenom skulle
kunna komma i ett för utöfningen af hans tjänsteåligganden menligt
beroende af myntdirektören befarade reservanten så mycket mindre, som
myntproberarens göromål vid myntverket kunde noga bestämmas genom
instruktion.

Den utredning, som nu föreligger i 1902 års löneregleringskommittés
ifrågavarande betänkande, går ock i samma riktning.

I detta sammanhang anser jag mig vidare böra erinra om de
särskilda föreskrifter, som meddelats i anledning af den sedan någon

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

tid rådande vakansen å myntdirektörsbefattningen. Sedan myntdirektören
E. Brusewitz aflidit, förordnade Kungl. Maj:t den 25 september 190S
kontrolldirektören att tills vidare förestå myntdirektörsbefattningen,
utom livad anginge de myntdirektören åliggande proberingar, äfvensom
myntkamreraren att tills vidare förrätta nämnda proberingar.

I en den 22 oktober 1908 aflåten promemoria framhöll kontrolldirektören,
hurusom den sålunda vidtagna anordningen medförde vissa
olägenheter härutinnan, att dels kontrolldirektören, då guld- och silfverplansar
inkomme till myntverket, blefve så strängt upptagen af dessas
probering, att han endast med ytterlig svårighet kunde, som sig vederborde,
handhafva myntdirektörsbefattningen, dels myntkamreraren svårligen
kunde medhinna honom åliggande proberingar, då dessa, såsom lätt
kunde inträffa, borde utföras under myntverkets expeditionstid; och afgå!
kontroll direktören förslag till ordnande af ifrågavarande angelägenhet
under förutsättning att myntdirektörsbefattningen icke ansåges lämpligen
böra under den närmaste framtiden besättas med ordinarie innehafvare.
, „

Med anledning af hvad sålunda blifvit upplyst och da Kungl.
Maj:t, med hänsyn till möjligheten af förestående ändrad organisation
af mynt- och kontrollverken, ansett böra med tillsättandet åt myntdirektörsbefattningen
med ordinarie innehafvare tids vidare anstå, har
Kungl. Maj:t den ö november 1908 dels förordnat kontrolldirektören
att tills vidare jämte egen befattning med undantag dock af de kontrolldirektören
tillhörande åligganden vid myntverket, som omförmäla*» i §
9 af gällande instruktion för myntverket, förestå myntdirektörsbefattningen
i hela dess omfattning, dels ock förordna!, att kontrollören vid
kontrollverket skulle tills vidare jämte egna tjänstegöromål fullgöra
kontrolldirektörens nyssnämnda åligganden vid myntverket.

Löneregleringskommitténs förslag innefattar vidare öfverflyttande
till det föreslagna återförenade mynt- och kontrollverket från kontroll -och justeringsstyrelsen af öfverinseendet öfver justeringsväsendet i riket.

Enligt den för kontroll- och justeringsstyrelsen gällande instruktionen
af den 15 november 1907 ingår i styrelsens befattning med
justeringsväsendet, bland annat, att tillsätta och bevilja ledighet åt
justeringskontrollörer och justerare samt att bestämma tjänstgöringsområden
för dessa befattningshafvare. Ofveringenjörerna vid kontrolloch
justeringsstyrelsen åligger, bland annat, att förrätta justeringsarbeten,
besörja anskaffandet af likare för matt och vikt äfvensom andra
behöfliga justéringsredskap, redovisa för justeringsmaterielen, vill vårda
Bih. till Riksd. Prof. 1908. 1 Samt. 1 Afd. 68 Höft. 4

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

densamma och hålla den i god ordning, uppbära och redovisa justeringsafgifter
samt instruera dem, som önska anställning såsom justerare.
Såsom löneregleringskommittén meddelat, bestå de direkta justeringsgöromålen
vid kontroll- och justeringsstyrelsen af justering af preeisionsredskap
samt de för justerarna erforderliga likare äfvensom brännvinsprofvare
och. dylikt. Precisionsredskapen utgöras af vågar och vikter
för användning å apotek och hos guldsmeder, myntvikter samt landtmäteri-
och liknande skalor.

På sätt löneregleringskommittén erinrat var redan år ISIG ifrågasatt,
att öfverinseendet öfver justeringsväsendet skulle uppdragas åt
dåvarande öfverdirektören för mynt- och kontrollverket.

Sedermera upptogs denna tanke af chefen för finansdepartementets
kontroll- och justeringsbyrå i eu den 22 oktober 1902 till chefen för
finansdepartementet aflåten skrifvelse, däri han hemställde om åtgärders
vidtagande lör öfverflyttande af tillsynen öfver justeringsväsendet till
kontroll verket. Till stöd för denna framställning anfördes, att byråns
befattning med kontrollen öfver tillverkningsafgifterna samt tillsynen
öfver justeringsväsendet jämte därmed sammanhängande göromål icke
hade något samband med hvarandra och att deras sammanförande under
samma ämbetsverk berott af tillfälliga omständigheter.

f öfrigt hänvisande till de af löneregleringskommittén rörande
denna fråga anförda skäl, förordar jag kommitténs förslag om öfverflyttning
af ifrågavarande ärenden till det förenade mynt- och kontrollverket,
helst jag, i likhet med kommittén, anser, att någon ökning af antalet
ordinarie arbetskrafter vid detta verk utöfver de vid mvnt- och kontrollverken
nu anställda icke hell öfver med anledning däraf ifrågakomma.

I likhet med löneregleringskommittén anser jag, att lämpligaste
benämningen för det nya verket blir mynt- och justeringsverket. Af
praktiska skäl synes mig verkets namn höra angifva, att detsamma är
den centrala justeringsmyndigheten, hvaremot till undvikande af förväxling
med kontroll- och justeringsstyrelsen, som efter den nu ifrågasatta
förändringen torde böra benämnas kontrollstyrelsen, någon beteckning
åt det nya verkets egenskap af kontrollverk för ädla metaller in. m.
icke torde böra ingå i verkets namn och ej heller vara erforderlig.

Såsom framgår af hvad jag hittills anfört, skulle mynt- och justeringsverket
hafva samma uppgifter som de nuvarande mynt- och kontrollverken
och därjämte få de befogenheter med afseende å justeringsväsendet
i riket, Indika för närvarande åligga kontroll- och justeringsstyrelsen.

De nu gällande staterna för mynt- och kontrollverken samt löneregleringskommitténs
förslag till stat för mynt- och justeringsverket

Kungl. Ma.j:ts Nåd. Proposition N:o 101.

upptaga samma antal befattningshafvare, eller sju. Följande tablå utvisar
skiljaktigheterna mellan nåmnda stater och statförslag.

Myntverket.

1 myntdirektör
1 myntkamrerare
1 myntgravör
1 vaktmästare

Kontrollverket.

1 kontrolldirektör
1 kontrollör
1 assistent

Mynt- och justering sverket.

1 chef med benämning myntdirektör
1 förste ingenjör
1 kamrerare
1 ingenjör
i kassör
1 myntgravör
1 vaktmästare

Chefen för mynt- och justerings ver ket, hvilken jag, på de af
löneregleringskommittén anförda skäl, finner lämpligen höra benämnas
myntdirektör, skulle tillkomma att pa enahanda sätt, som nu aligger
mynt- och kontrolldirektörerna beträffande deras respektive verk, utöfva
chefskapet inom det nya verket samt dessutom erhålla den ställning i
förhållande till justerings väsendet, som öfverdirektören i kontroll- och
justeringsstyrelsen nu intager.

De åligganden vid myntverket, som enligt gällande instruktion
för detta verk tillhöra kontrolldirektören, böra däremot, såsom jag redan
förut antydt och jämväl blifvit af löneregleringskommittén föreslaget,
uppdragas åt annan tjänsteman vid mynt- och justerings verket än dess
chef. Till denna fråga torde jag strax få återkomma.

Beträffande kommitténs förslag rörande den vid mynt- och justeringsverket
erforderliga personal finner jag icke anledning att ifrågasätta
någon ändring. Den ifrågavarande sammanslagningen af myntoch
kontrollverken innebär icke någon minskning af det arbete, som
hittills ålegat dessa verk, utan kommer att efter öfverflyttningen till
det nya verket af justeringsärendena tillföra detsamma ökade göromål.
Med hänsyn härtill synes mig den tillökning af arbetskrafterna, som
ligger i kommitténs förslag att ersätta don nuvarande endast genom
am anuen sar fvo de aflönade assistenten vid kontrollverket med en första
gradens tjänsteman, ingenjör, vara af omständigheterna pakallad.

Löneregleringskommitténs förslag i fråga om de befattningar,
som skulle erfordras vid mynt- och justeringsverket, är grundadt pa
en daglig minimiarbetstid i tjänstelokalen af (i timmar för hvarje
ordinarie tjänstinnehafvare. Då förslaget, i hvad det afser uppdelningen

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

af göromålen _ inom verket, i öfrigt synes mig vara väl motiveradt,
förordar jag till godkännande kommitténs förslag till det nya mynt- och
justerings verkets organisation.

Enligt den sålunda föreslagna organisationen skulle den kontroll
å mynt- och medalj tillverkningen, som enligt instruktionen för närvarande
åligger kontrolldirektören, komma att fördelas mellan förste
ingenjören och kamreraren, i det att den förre skulle hafva att utföra
de proberingar å guld, silfver in. m., som erfordras för nämnda tillverkning,
samt biträda vid utöfvandet af tillsynen öfver tillverkningen.
Kamreraren åter skulle öfvertaga kontrolldirektörens åliggande att öfvervaka.
de präglade myntens uppräkning, granskning och uppvägning
samt att töra journal öfver uppräkningen och uppvägningen. En på
dylikt sätt fördelad kontroll synes mig innebära lika stora garantier
för trygghet som den i instruktionen nu föreskrifna anordningen. I
händelse kommitténs förslag angående inrättande af en särskild kommission
för kontroll å tillverkningen af guldmynt vinner bifall skulle
ytterligare skärpt kontroll vinnas utöfver den, som nu äger rum.

b rågan om inrättandet af en sådan kommission torde lämpligen
komma under öfvervägande i sammanhang med utarbetandet af instruktion
för det nya verket.

Aflonings formåner.

Extra, inkomster.

.Jag torde härmed få öfvergå till frågan om aflöningsförmånerna å
stat vid det nya verket. Innan jag emellertid redogör för de hemställanden
härutinnan, jag med anledning af kommitténs förslag har att
göra, vill jag omnämna en af kommittén berörd fråga, nämligen angående
en genom afgifter för s. k. enskilda proberingar vissa kontrollverkets
tjänstemän tillflytande extra inkomst. Härom anför kommittén följande.

»Enligt 1876 års lönereglering skulle de afgifter, hvilka dittills
såsom sportler tillfallit vissa af mynt- och kontrollverkens tjänstemän,
ingå och redovisas såsom inkomster för verken. Emellertid kvarstå vid
kontrollverket extra inkomster för s. k. enskilda proberingar.

Jämlikt § 11 i instruktionen för myntverket äger en hvar att till
nämnda verk för probering med eller utan värdering inlämna guld under
vissa angifna villkor. För denna probering, hvilken verkställes af kontrolldirektören,
är viss afgift stadgad och redovisas densamma såsom uppbörd
i myntverkets räkenskaper.

Häremot finnes i instruktionen för kontrollverket icke omnämnd
annan probering än den, som skall ske i samband med kontrollstämpling
af inlämnade arbeten.

Kungl. Maj.-ts Nåd. Proposition N:o 101.

Uti kommerskollegii och statskontorets kungörelse den 23 november
1753 om sättet för kontrollstämplingen i landsorterna, hvilken kungörelse
är grundad på kungl. bref den 7 december 1152, stadgades emellertid,
att guldsmederna skola för att vara säkra på halten hafva rättighet att
insända till kontrollverket guld och silfver lör probering »för ganska
lindrig betalning och blott för hvad materialierna vid proberande^ kostat».
Afgifterna för dessa s. k. enskilda proberingar hafva aldrig ingått till
kontrollverkets kassa.

I eu handling af år 1809 uppgifves, att dessa algifter allt från år
1754, då med kontrollstämplingen börjades, intill år 1804 delats mellan
de dåvarande två kontrollörerna, Indika buro ansvaret för proberingarnas
riktighet. Sedan dess hafva afgifterna fördelats mellan de tjänstemän,
som utfört proberingarna.

Icke heller efter den år 1876 beslutade omorganisationen af verket
har någon ändring beträffande dessa afgifter vidtagits. Anledningen
därtill torde tvifvelsutan vara att söka därutinnan, att i instruktionen för
kontrollverket icke annan probering linnes omförmäld än den, som sker
i samband med kontrollstämpling. Afgifterna hafva lika fördelats mellan
kontrollören, assistenten och ett extra proberingsbiträde.

Under tidernas lopp hafva emellertid nu ifrågavarande enskilda
proberingar utvidgats därhän, att metaller, för undersökning af deras
halt af guld eller silfver, numera emottagas vid kontrollverket Irån eu
hvar, som önskar sådan undersökning.1)

Kommittén har ansett afgifterna för liär ifrågavarande proberingar
böra för framtiden i vanlig ordning redovisas såsom uppbörd vid verket,
samt fördenskull bland de uppgifter, som skulle åligga mynt- och
ju sterings verket, äfven upptagit verkställandet åt probering och \äi derin^''
af sudd och silfver, som för sådant ändamål inlämnas till veiket.»

Emot kommitténs nu omförmälda förslag torde icke vara något
att erinra. Jag •har dock ansett mig böra omnämna denna extra inkomst,
då densamma hittills kunnat af kontrollören och assistenten vid
kontrollverket påräknas såsom ett tillägg till de för deras befattningar i
gällande stat fastställda aflöningsförmåner.

]) Afgifterna för

år 1880................

„ 1885 ................

* 1890................

s. k. enskilda proberingar vid kontroll verket hafva uppgått

kronor 1,279:— år 1900 kronor 1,106:50

„ 1,297:35 .. 1905 „ 1,081:75

„ 1,289:25 „ 1906 „ 1,051:25

„ 1,122:— „ 1907 „ 1.025: —

till

Departements chefen.

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition N:o 101.

Den nu gällande, af 1876 års Riksdag fastställda gemensamma
aflöningsstaten för mynt- och kontrollverken är af följande utseende:

		K r o	n o r.	1 T ; 1 1
;	Lön.	Tjänst- görings- pennin- gar.	Arf- j , j Summa, vode. !	i
a) Myntverket.
En myntdirektör, jämte fri bostad och vedbrand ........................... i En myntkamrerare, jämte fri bostad och vedbrand ........................... ; En myntgravör, jämte fri bostad och vedbrand ................................. En vaktmästare, jämte fri bostad och j vedbrand .................................	4,400 2.300 500	2,000 1,200 300	1 — ! 6,400 — \| 3,500 i 1,500 1,500 — ! 800	j Efter fem år kan lönen: \ höjas med 600 kronor/ i Efter fem år kan lönen* j höjas med 500 kronor I och efter tio år med: t ytterligare 500 kronor.■
Summa	7,200	3,500	1,500 \| 12,200
b) Kontrollverket.
En kontrolldirektör, jämte fri bostad och vedbrand ........................... En kontrollör .............................. En assistent ..............................	2,600 1,600 i	1,400 900	1 — 4.000) — ; 2,5001 1,600 \| 1,600	( Efter fem år kan lönen. J höjas med 500 kronor! i och efter tio år med! 1 ytterligare 500 kronorj
Summa	4,200	2,300	1,600 \| 8,100
Tillsammans för bägge verkenj 11,400 j	5,800	3,100 \| 20,300

Kommittén ang. Löneregleringskommittén har beträffande aflöningsförmånerna å stat

jöZznmw. nya mynt- och justeringsverket anfört följande, därvid kommittén

till en början berört spörsmålet om beredande af fri bostad jämte bränsle
åt en del af verkets ordinarie personal.

))I detta afseende får kommittén först erinra, hurusom 1874 års
löneregleringskommitté hemställde, att mynt- och kontrollverkens tjänstemän
äfvensom vaktmästaren skulle vara boende i myntverkets hus och
i följd däraf äga rätt till fri bostad och vedbrand. Vid statsmakternas
behandling af kommitterades förslag ansågs emellertid skyldigheten att
bo inom myntverkets lokal och den däraf följande rättigheten till en

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

äfven för familj afpassad fri bostad och vedbrand ej böra utsträckas så
långt, som kommitterade föreslagit. Kontrollören och assistenten vid
kontrollverket ansågos nämligen icke med nödvändighet behöfva vara
boende inom nämnda lokal. I enlighet därmed upptogs uti staten fri
bostad jämte vedbrand endast för myntdirektören, kontrolldirektören,
myntkamreraren, myntgravören och vaktmästaren.

Likasom vid den år 187(5 skedda regleringen af mynt- och kontrollverken
den vissa tjänstemän därstädes tillagda förmånen af fri
bostad och vedbrand ansågs ur statsverkets synpunkt påkallad af beliofvet
att hafva dessa tjänstemän för den dagliga tillsynen boende å stället,
så lärer det ock vara uppenbart, att ur enahanda synpunkt äfven vissa
befattningshafvande vid det nya verket böra vara boende inom den åt
detsamma upplåtna fastigheten. De befattningshafvande, åt Indika fördenskull,
med bestämd skyldighet att vara boende å stället, bör beredas
fri bostad och bränsle, äro, enligt kommitténs mening, mynt direktören,
förste ingenjören och kamreraren äfvensom vaktmästaren.

Myntgravörens verksamhet vid verket synes kommittén däremot ej
vara af den beskaffenhet, att bostad behöfver upplåtas åt honom inom
verkets lokal. Naturligen bör dock en ateljé för hans behof finnas
därstädes, men denna är att betrakta endast såsom arbetslokal. Hvad
ingenjören och kassören beträffar, torde tillräcklig anledning icke finnas
att tilldela dem bostadsförmån.

I fråga härefter om de kontanta aflöningsbeloppen har kommittén,
hvad verkets chef angår, velat erinra därom, att vid 1876 års reglering
myntdirektören, förutom fri bostad och vedbrand, tillerkändes samma
kontanta aflöningsförmåner, som vid 1876 och följande årens riksdagar
blefvo bestämda för tjänstemän i den tredje normalgraden vid centrala
ämbetsverk.

Ungefärligen enahanda ställning i aflöningshänseende har synts
böra tillkomma chefen för mynt- och justeringsverket med aktgifvande
därvid å de kontanta aflöningsförmåner, som vid 1907 och 1908 årens
riksdagar tillerkänts den nämnda gradens tjänstemän vid centrala
ämbetsverk.

Vid det förhållande att myntdirektören skulle åtnjuta förmånen
af fri bostad och bränsle, torde emellertid något ortstillägg ej böra
utgå till honom; och då kommittén vid sina förut afgifna löneregleringsförslag
ansett chefer för centrala ämbetsverk böra omedelbart och utan
intjänande af ålderstillägg erhålla de för dem afsedda löneförmåner,
har kommittén alltså för mynt- och justeringsverkets chef, frånsedt

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

ortstillägg, upptagit den aflöning, som eljest skulle tillbomma tjänsteman
i tredje normalgraden efter intjänadt ålderstillägg.

I öfverensstämmelse härmed hemställer kommittén, att chefen för
mynt- och j usteringsverket må erhålla, jämte fri bostad och bränsle,
lön 5,600 och tjänstgöringspenningar 2,500, tillhopa 8,100 kronor.

Förste ingenjören, hvilken skulle erhålla en stor del af de åligganden,
som nu tillhöra kontrolldirektören, har kommittén, med hänsyn till
hans ansvarsfulla befattning, ansett böra, i hvad den kontanta aflöningen
angår, likställas med tjänstemän i andra normalgraden vid centrala
ämbetsverk, såsom deras aflöning blifvit bestämd vid 1907 och 1908
årens riksdagar, dock utan ortstillägg af samma anledning som myntdirektören.

Kommittén hemställer alltså, att förste ingenjören må erhålla,
jämte fri bostad och bränsle, lön 3,600 och tjänstgöringspenningar 1,800,
tillhopa 5,400 kronor, hvartill kunna komma två ålderstillägg till lönen,
det ena med 500 kronor efter fem år och det andra, likaledes med
500 kronor, efter ytterligare fem år.

Myntkamreraren intager för närvarande i afseende å den kontanta
aflöningen en mellanställning mellan första och andra normalgraderna
för tjänstemän vid centrala ämbetsverk. Fn dylik ställning har kommittén
ansett böra bibehållas för kamreraren vid det nya verket. Hans
aflöning skulle fördenskull sättas något lägre än förste ingenjörens;
och hemställer kommittén i sådant hänseende, att kamreraren vid myntoch
justeringsverket må erhålla, jämte fri bostad och bränsle, lön 3,100
och tjänstgöringspenningar 1,600, tillhopa 4,700 kronor, hvartill kunna
komma två ålderstillägg till lönen, det ena med 500 kronor efter fem
år och det andra, likaledes med 500 kronor, efter ytterligare fem år.

Ingenjören och kassören skulle enligt kommitténs förslag icke
åtnjuta fri bostad och bränsle. Dessa tjänstemän synas kommittén böra
uppföras i första normala lönegraden.

Kommittén hemställer fördenskull, att ingenjören och kassören må
hvar för sig erhålla lön 2,200, tjänstgöringspenningar 1,500, ortstillägg
300, tillhopa 4,000 kronor, hvartill kunna komma tre ålderstillägg till
lönen, hvart och ett å 500 kronor, det första efter fem år, det andra
efter ytterligare fem år och det tredje efter än ytterligare fem år.

Myntgravören, hvilken enligt nu gällande stat åtnjuter jämte fri
bostad och vedbrand ett arfvode af 1,500 kronor, har kommittén, särskilt
med hänsyn därtill att han enligt kommitténs förslag icke skulle
åtnjuta fri bostad och bränsle, ansett böra tillerkännas ett till 2,500
kronor förhöjdt arfvode. Härförutom skulle han emellertid fortfarande

Kungl■ Maj:ts Nåd. Proposition N o 101-

undfå ersättning för de af honom för verkets räkning utförda arbeten
enligt den tariff, som må varda fastställd.

Vidkommande de för det nuvarande myntverkets räkning utförda
arbetena har dylik ersättning under åren 1898—1907 uppgått till följande
belopp:

år	1898 .	. . kronor	2,048: —	år	1903 .	. . kronor	1,459: —
	1899 .		1,656: —		1904 .	. . 7)	2,455: —
7)	1900 .	. . ))	2,168: —	»	1905 .	. . ))	1,971: 50
»	1901 .	. . »	2,515: 75		1906 .	. . »	4,609: —
))	1902 .	. . »	2,568: —		1907 .	»	5,644: 5 0

Det åligger äfven myntgravören att för de pris, som uppgöras
med kontrolldirektören, tillhandahålla kontrollverket såväl kontrollstampar
som andra vid nämnda verk behöfliga stampar.

Den ersättning myntgravören uppburit för arbeten, utförda för
kontrollverkets räkning, har under ofvannämnda tidrymd utgjort i medeltal
omkring 83 kronor för år.

Myntgravören är emellertid oförhindrad åtaga sig arbeten för enskildas
räkning. De biträden, han behöfver för dessa arbeten såväl som
för dem, han utför för mynt- och kontrollverkens räkning, är han skyldig
att själf aflöna.

Kommittén hemställer, att för myntgravören må i stat uppföras
ett arfvode af 2,500 kronor.

Vaktmästaren vid verket, hvilken bland annat åligger att inom
staden transportera myntposter, har enligt kommitténs mening en så ansvarsfull
befattning, att kommittén ansett honom böra tillerkännas lön
och tjänstgöringspenningar till enahanda belopp, som tilldelats exempelvis
förste vaktmästaren vid statskontoret, nämligen lön 900 och tjänstgöringspenningar
450, eller tillhopa 1,350 kronor.

I likhet med öfriga tjänstinnehafvare vid mynt- och justeringsverket,
för hvilka föreslagits fri bostad och bränsle, skulle icke heller
för vaktmästaren ifrågakomma något ortstillägg. Att däremot, såsom
föreskrifvits i fråga om vaktmästare vid nyreglerade verk, för förmånen
af fri bostad och bränsle ytterligare afdraga något å lönen, har kommittén
ansett sig ej böra föreslå i nu förevarande fall, där förmånen af fri
bostad och bränsle skulle medföra icke blott rättighet utan äfven skyldighet
att vara boende inom den fastighet, där verket inrymmes.

Under åberopande af hvad sålunda anförts, hemställer kommittén,
att vaktmästaren vid mynt- och justeringsverket må erhålla, jämte fri
Bih. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 5

Departements chefen.

34 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

bostad och bränsle, lön 900 och tjänstgöringspenningar 450, tillhopa
1,350 kronor.»

Någon ändring lärer icke böra göras i den hittills tillämpade
ordningen, att vissa tjänstemän vid mynt- och kontrollverken åtnjutit
fri bostad inom den statsverkets fastighet, som disponerats af
nämnda verk. Vid löneregleringen år 1876 ansågs ur statsverkets
synpunkt behöfligt att sålunda upplåta bostad åt nvyntdirektören, kontrolldirektören,
myntkamreraren, myntgravören och den för båda verken
gemensamme vaktmästaren. Dylikt behof synes mig fortfarande föreligga
i fråga om chefen för det nya verket samt dennes närmaste män,
förste ingenjören och kamreraren, äfvensom vaktmästaren. I öfverensstämmelse
med löneregleringskommittén förordar jag därför, att bland
aflöningsförmånerna för bemälde fyra befattningshafvare må ingå fri
bostad och bränsle, dock med skyldighet för dem att vara boende i
de upplåtna bostadslägenheterna.

Med afseende å de kontanta aflöningsförmånerna utöfver bostadsförmånen
har löneregleringskommittén uppfört chefen för mynt- och
justeringsverket till enahanda aflöning, som vid de nyreglerade centrala
ämbetsverken tillkommer tjänstemän i tredje normalgraden efter intjänadt
ålderstillägg men med afdrag af ortstillägg, eller sålunda till 8,100 kronor.
Förste ingenjören har af kommittén i aflöningshänseende likställts med
tjänsteman i andra normalgraden vid nyss nämndt ämbetsverk. Kamreraren
har af kommittén föreslagits till något lägre aflöning än förste
ingenjören, eller begynnelseaflöning af 4,700 kronor med två ålderstillägg
å 500 kronor efter respektive 5 och 10 år. Vaktmästaren skulle enligt
kommitténs förslag erhålla en kontant aflöning af 1,350 kronor, livilket
motsvarar aflöning åt förste vaktmästare å statskontorets nya stat med
afdrag af sådan vaktmästare tillerkändt ortstillägg af 150 kronor.

Med hänsyn till den särskilda beskaffenheten af ifrågavarande befattningshafvares
arbete och det därmed förenade ansvaret synes mig
ifrågavarande aflöningar vara väl afvägda. Jag förordar sålunda kommitténs
förslag angående aflöningsförmånerna till ifrågavarande fyra
befattningshafvare vid mynt- och justeringsverket.

Ej heller har jag något att erinra mot de af kommittén föreslagna
aflöningsförmåner för ingenjören och kassören vid det nya verket.

Beträffande myntgravören har kommittén föreslagit ett från 1,500
till 2,500 kronor höjdt arfvode, hvaremot den med tjänsten för närvarande
förenade bostadsförmån skulle bortfalla. Utöfver arfvodet skulle

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition No 101.

myntgravören äfven efter löneregleringen undfå ersättning för de af
honom för verkets räkning utförda arbeten enligt fastställd tariff. Af
de af mig nyss anförda siffror, hämtade ur kommitténs betänkande,
framgår, att myntgravören utom arfvodet å 1,500 kronor uppburit dylik
ersättning från myntverket under ar 1906 med 4,609 kronor och under ar
1907 med 5,644 kronor 50 öre, bvilka belopp visa en betydande stegring
i förhållande till de af kommittén meddelade ersättningsbeloppen
för åren 1898—1905. Enligt af t. f. myntdirektören sedermera lämnad
uppgift har ifrågavarande ersättning till myntgravören under år 1908
uppgått till 3,565 kronor 50 öre. Jämte fri bostad och vedbrand samt
arfvode af 1,500 kronor äfvensom ersättning till ett ringa belopp från
kontrollverket har myntgravören sålunda under hvart och ett af de sista
tre åren uppburit särskild ersättning för utförda arbeten åt myntverket
med i medeltal 4,600 kronor. Vid ett årsarfvode i enlighet med kommitténs
förslag af 2,500 kronor skulle myntgravören alltså kunna antagas
komma att från mynt- och justeringsverket uppbära tillhopa öfver
7,000 kronor om året. Vid det förhållande att myntgravören är och
äfven efter omorganisationen skulle blifva oförhindrad att åtaga sig
arbeten för enskildas räkning samt sålunda hans tid och arbetskraft
icke komme att fullt tagas i anspråk för mynt- och justeringsverket,
skulle en dylik ersättning för hans befattning vid nämnda verk måhända
kunna anses väl hög. Emellertid har t. f. myntdirektören meddelat, att de
nyssnämnda höga ersättningsbeloppen för åren 1906—1908 böra betraktas
såsom rent tillfälliga, beroende på ovanligt stor tillverkning
för statens räkning af stämplar till belöningsmedaljer. Med hänsyn härtill
och med beaktande tillika, att myntgravören liksom för närvarande
skulle vara skyldig att själf aflöna de biträden, som han behöfver, vid
arbete såväl för mynt- och justeringsverkets som för enskildas räkning,
finner jag mig böra tillstyrka det af kommittén för myntgravören föreslagna
arfvodet af 2,500 kronor.

Såsom jag förut antydt, bör i den instruktion, som lärer komma
att af Eders Kungl. Magt utfärdas för mynt- och justeringsverket,
därest ny aflöningsstat blir för detsamma fastställd, uppställas såsom
förutsättning för nämnda stat, att samtliga ordinarie tjänstinnehafvare
skola, i den mån ej undantag kunna anses böra stadgas eller för särskilda
fall efter pröfning modgifvas, vara i tjänstelokalen tillstädes minst
6 timmar hvarje söckendag.

I fråga om aflöningsvillkor i öfrigt har kommittén anlört, att vid
den blifvande staten för mynt- och justeringsverket syntes böra i tillämpliga

Aflöning tvillkor.

Anslag till
vik artats c?''-sättningar.

Omkostnader
för adönande
af extra biträden,
verkmästaretf
arbetare,
m. fl.

36 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

delar — och således äfven i fråga om semesterförmån — fästas enahanda
aflöningsvillkor, som vid 1907 års riksdag antogos för statskontoret,
med tillägg af en från aflöningsreglementet för tjänstemän och betjänte
vid postverket hämtad bestämmelse. Enligt § 3 i nämnda aflöningsreglemente,
sådan denna paragraf lyder jämlikt nådiga kungörelsen
den 28 juni 1907, är tjänsteman af lägre grad hos generalpoststyrelsen
skyldig, äfven när det erfordras till följd af tjänsteresor, att mottaga
förordnande å högre befattning i styrelsen med viss tidsbegränsning.
En dylik bestämmelse har kommittén ansett lämplig äfven vid det nu
ifrågavarande verket.

Då kommittén ansett sig böra upptaga förmånen af semester
äfven för tjänstemän vid detta verk, har kommittén gjort detta under
den uttryckliga förutsättning, att af de tjänstemän, som skulle vara
skyldiga att vara boende vid verket, allenast en i sänder finge vara
semesterledig.

Emot hvad löneregleringskommittén i nu berörda hänseenden anfört
finner jag intet att erinra.

Löneregleringskommittén har vidare anfört följande.

»Enligt kommitténs förslag till aflöningsvillkor skulle vederbörande
tjänstemän vid mynt- och justeringsverket äga årligen åtnjuta semester,
när sådant kan ske utan hinder för göromålens behöriga gång. Den
ersättning till vikarier, som i följd däraf blefve behöflig, har kommittén
ansett böra utgå af ett särskildt i staten för verket uppfördt anslag,
hvarifrån äfven borde utgå ersättning till vikarier för tjänstemän under
dessas tjänsteresor. Detta anslags storlek har af kommittén beräknats
till 1,200 kronor.»

t likhet med kommittén hemställer jag, att till vikariatsersättningar
under semestrar och tjänsteresor må i staten för mynt- och justeringsverket
uppföras ett anslag af 1,200 kronor.

Kommittén har vidare anfört följande:

»Myntdirektören äger enligt gällande instruktion (§ 5) att antaga
och afskeda extra kontorsbiträde samt verkmästare och arbetare vid
myntverket äfvensom att bestämma deras arfvode!! och öfriga förmåner,
allt efter samråd med myntkamreraren. De för aflöning åt sådan
personal erforderliga medlen utgå, enligt hvad kommittén inhämtat,
direkt af myntverkets inkomster.

Vid kontrollverket äger kontroll direktören, enligt § 4 af den för
detta verk gällande instruktion, i mån af behof antaga extra biträden

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

för proberingen samt kansli- och räkenskapsgöromålen, och äger kontrolldirektören
att till dessa biträden utbetala arfvoden af de till expenser
vid verket anslagna medel. Äfven de arbetsbiträden, som behöfvas vid
kontrollverket för städning, proftagning, stämpling m. m., antagas af
kontrolldirektören. Jämväl arfvoden till dessa arbetsbiträden utgå, enligt
hvad upplyst blifvit, af nyssberörda expensmedel.

Det anslag, hvarifrån samtliga dessa utgifter vid kontrollverket
bestridas, är i riksstaten under sjunde hufvudtiteln upptaget såsom förslagsanslag
med titel »omkostnader för kontrollverket».

Därest kommitténs förslag om mynt- och kontrollverkens sammanslagning
vinner bifall, torde det icke vara lämpligt, att olika bestämmelser
gälla beträffande de anslagstitlar, från hvilka aflöningarna böra
utgå till den ifrågavarande personalen vid å ena sidan den afdelning af
det nya verket, som afser mynttillverkningen, och å andra sidan den
afdelning, som har till uppgift att ombesörja proberingen och kontrollstämplingen
m. m.

Att, i motsats till hvad som är fallet beträffande nu gällande
stater för mynt- och kontroll ver ken, uti staten för det nya verket uppföra
något särskildt anslag till bestridande af omkostnaderna för aflönande
af extra biträden för probering eller kontorsgöromål, verkmästare,
arbetare, stämplingsbiträden och dylika har kommittén trott sig ej höra
föreslå, likasom kommittén ock ansett sig böra lämna öppet, huruvida
dessa omkostnader må böra utgå direkt af verkets inkomster eller från
ett för ändamålet i riksstaten uppfördt förslagsanslag.»

Beträffande ifrågavarande af kommittén berörda förhållanden torde Dep^‘^nts
jag få lämna en något utförligare redogörelse.

Utöfver aflöning till de på ordinarie stat uppförda befattningshafvarna
förekomma vid mynt- och kon trollverken åtskilliga utgifter,
nämligen dels vid myntverket aflöningar åt arbetare med flera kostnader
för mynttillverkningen dels ock vid kontrollverket expenser m. m. vid
proberingen af guld och silfver, rese- och traktamentsersättning åt
kontrolldirektören och kontrollverkets ombud i landsorterna samt alla
öfriga utgifter i och för kontrollstämplingen m. in.

Såsom löneregleringskommittén erinrat, bestridas ifrågavarande utgifter
på olika sätt.

Före år 1876 var i riksstaten uppfördt ett reservationsanslag å
12,000 kronor »till myntverkets drift och underhåll». Enär å detta anslag
rätt betydliga behållningar uppkommit, och den vinst, so ny myntverket.
drog från tillverkningen af skiljemynt, ansågs böra åtminstone

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 101.

under den. närmaste framtiden blifva tillräcklig för bestridandet af myntverkets
drift- och underhållskostnader, beslöt 1876 års Riksdag på Kungl.
Maj:ts därom gjorda framställning, att berörda anslag skulle uteslutas
ur riksstaten. Såsom en följd häraf öfverfördes anslagets behållning
vid 1876 års slut till sjunde hufvud titelns besparingsfond, och myntverkets
ifrågavarande utgifter hafva sedan dess bestridts direkt af myntverkets
inkomster, Indika jämte verkets utgifter och nettobehållning
redovisas å sjunde hufvudtitelns besparingsfond under rubriken »för
myntverket reserverade medel». Behållningen af myntverkets rörelse
tages sedermera i anspråk för statsregleringen. I beräkningen af statsverkets
inkomster för år 1910 ingick sålunda bland öfverskottet å 1907
års statsreglering 1,314,995 kronor 79 öre af myntverkets behållning:
för år 1907. ö

För bestridande af förenämnda utgifter vid kontrollverket har alltsedan
år 1858 i riksstaten under sjunde hufvudtiteln varit uppfördt
ett. förslagsanslag med titel »omkostnader för kontrollverket». År 1906
höjdes detta anslag till 15,000 kronor. Kontrollstämpelmedlen redovisas
och inlevereras till statskontoret af kontrollverket. De upptagas bland
statsverkets ordinarie inkomster.

I likhet med löneregleringskommittén anser jag det icke vara
lämpligt, att, efter mynt- och kontrollverkens sammanläggning till ett
verk, omkostnaderna för å ena sidan mynttillverkningen m. m. och å
andra . sidan proberingen och kontrollstämplingen utgå af olika medel.
Att bibehålla denna anordning synes mig desto mera oändamålsenligt,
som genom justeringsärendenas öfverflyttande till mynt- och justeringsverket
jämväl uppbörd och redovisning af justeringsafgifterna skulle
tillhöra detta verk. Justeringsafgifterna ingå nu i statsverkets räkenskap
bland »extra uppbörd».

Enhetlighet och reda i förevarande hänseende främjas enligt min
åsikt. bäst. på det sätt, att samtliga ifrågavarande utgifter vid myntoeh
justeringsverket bestridas direkt af de inkomster, som härröra
från mynt- och medalj tillverkningen, och af inflytande afgifter för probering
och värdering af guld och silfver jämte justeringsafgifterna samt
att dessa utgifter redovisas på enahanda sätt, som för närvarande sker
med myntverkets omkostnader, nämligen i sammanhang med inlevereringen
till statskontoret af behållningen af myntverkets rörelse. Denna
anordning förhindrar på intet vis, att i verkets räkenskaper kommer till
synes, huru omkostnaderna belöpa på de särskilda verksamhetsgrenarna
inom mynt- och justeringsverket.

Justeringsafgifterna skulle då icke vidare uppföras bland extra

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

uppbörd utan jämte behållningen af myntningsverksamheten ingå i sjunde
hufvudtitelns besparingsfond såsom »för mynt- och justerings verket reserverade
medel». Att med berörda medel nu sammanföra kontrollstämpelmedlen
synes mig däremot ej vara rätt lämpligt, enär, såsom nämndt,
dessa medel i riksstaten upptagas bland statsverkets ordinarie inkomster
och desammas öfverförande till annan inkomsttitel sålunda skulle föranleda
en rubbning i statsregleringen.

Såsom fördelar med den nu föreslagna anordningen synes mig
vara att beakta, att bokföringen i viss män förenklas, att kontrollstämpelmedlen
kunna i vanlig ordning inlevereras till statskontoret samt att det
särskilda förslagsanslaget till omkostnader för kontrollverket kan uteslutas
ur riksstaten.

Medan de för mynt- och kontrollverken nu gällande stater sluta å

tillhopa........................................................................................ kronor -0-300

skulle, enligt det af mig nu förordade förslaget, staten

för mynt- och justeringsverket sluta å........................ „ 31,250

och således öfverstiga nu gällande stater med 10,950 kronor.

Därest emellertid till slutsumman i de nuvarande staterna lägges
det extra lönetillägg, som för år 1908 tillkommit den i samma stater
upptagna personalen, tillhopa 1,160 kronor, varder totalsumman 21,460
kronor och den verkliga ökningen i utgifter 9,790 kronor.

Härvid vill jag emellertid erinra, att vid dessa beräkningar hänsyn
icke tagits till ålderstillägg, hvilka fortfarande såsom hittills skulle
utgå af sjunde hufvudtitelns gemensamma anslag till ålderstillägg.

På grund af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i underdånighet,
att Eders Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen, att

dels nuvarande mynt- och kontrollverken må förenas till ett verk,
benämndt mynt- och justeringsverket, till hvilket från kontroll- och
justeringsstyrelsen öfverflyttas öfverinseendet öfver justeringsväsendet i
riket *

dels godkänna följande förslag till aflöningsstat för mynt- och
justeringsverket att tillämpas från och med år 1910:

Kostnads beräkning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

	1	K	ron	o r.
		Tjänst-				\|
	Lön.	görings- pennin-	Arf- vode.	Orts- tillägg.	Summa.
		gar.
Myntdirektören, jamte fri bostad och bränsle......... \| 1 förste ingenjör, jämte fri	5,600	2,500			8,100
bostad och bränsle.........	3,600	1,800			5,400
j 1 kamrerare, jämte fri bo-			Efter 5 år kan lönen böjas med j 500 kronor och efter 10 år
stad och bränsle............	3,100 2,200	1,600 1,500			4,700 4,000	1 med ytterligare 500 kronor. Efter 5 år kan lönen höjas
1 ingenjör...............		300

						med 500 kronor, efter 10 år med ytterligare 500 kronor
1 kassör ...............	2,200	1,500		1 300 \|	4,000	och efter 15 år med än ytterligare 500 kronor.

1 myntgravör ..............	•		2,500		2,500 1
1 vaktmästare, jämte fri bo-
stad och bränsle............	900	450			1,350 1,200
Till vikariatsersättningar...	_ \|
Summa;		—	— \|	— 31,250 i

dels godkänna följande villkor och bestämmelser för åtnjutande af
de i staten upptagna aflöningsförmåner, nämligen:

att innehafvare af ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket
skall vara underkastad den vidsträcktare tjänstgöringsskyldighet
eller jämkning i åligganden, som vid en möjligen inträdande förändrad
organisation af verket eller dess särskilda afdelningar eller eljest i allmänhet
kan varda stadgad, samt i sadant hänseende, äfvensom därest
verkets ställning inom statsförvaltningen så förändras, att detsamma ej
längre kan anses såsom själfständigt ämbetsverk, eller därest vissa ifrågavarande
verk tillhörande göromål öfverflyttas tdl annat ämbetsverk, vara
pliktig att, med bibehållande af den tjänstegrad och den aflöning han
innehar, efter ny eller förändrad arbetsordning sköta de med befattningen
förenade göromål eller, efter Kungl. Maj:ts förordnande, tjänstgöra i det
verk, till hvilket göromålen öfverlämnas;

att med ordinarie befattning vid mynt- och justeringsverket icke
ma förenas annan tjänst å rikets, Riksdagens eller kommuns stat;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101-

att med ordinarie befattning i nämnda verk ej heller må förenas
vare sig uppdrag såsom ordförande eller ledamot i styrelse för verk eller
bolag, som är med Kungl. Maj:ts oktroj försedt eller blifvit såsom aktiebolag
registreradt, eller befattning såsom tjänsteman i sådant verk eller
bolag eller annan tjänstebefattning af hvad slag som helst, såframt ej,
hvad angår myntdirektören, Kungl. Maj:t och, hvad angår innehafvare
af annan befattning, myntdirektören, uppå därom gjord framställning
och efter pröfning, att ifrågavarande uppdrag eller tjänstebefattning ej
må anses inverka hinderligt för tjänstgöringen vid mynt- och justeringsverket,
finner uppdraget eller befattningen kunna få tills vidare mottagas
och bibehållas;

att tjänstgöringspenningar få uppbäras endast för den tid, befattnings
innehafvare verkligen tjänstgjort eller åtnjutit semester, men för
den tid, han eljest varit från tjänstgöring befriad, skola utgå till den,
som uppehållit befattningen;

att den, som af sjukdom hindras att förrätta sin befattning, äger
uppbära hela lönen jämte ortstillägg, men att den, som undfår ledighet
för svag hälsas vårdande, enskilda angelägenheter, tjänstgöring hos
Riksdagen, dess utskott eller revisorer eller andra särskilda uppdrag eller
i behörig ordning afstänges från tjänstgöring eller eljest är lagligen förhindrad
att sköta befattningen, kan förpliktas att under ledigheten utöfver
sina tjänstgöringspenningar afstå så mycket af lönen eller ortstillägget,
som för befattningens uppehållande erfordras eller eljest pröivas
skäligt;

att aflöning ej må utgå till tjänstinnehafvare för tid, hvarunder
han afhållit sig från tjänstgöring utan att hafva i vederbörlig ordning
erhållit tjänstledighet eller kunna styrka giltigt förfall;

att, därest tjänstinnehafvare varder afstängd från tjänstgöring eller
i häkte tagen, den del af hans aflöning, som icke pröfvas böra användas
till befattningens uppehållande, skall under tiden innehållas, såvida ej
finnes skäligt låta honom uppbära något däraf;

att vid sjukdomsförfall, eller när det erfordras till följd af tjänsteresor
eller för beredande af semester, tjänsteman af lägre grad skall
vara skyldig att, om han förordnas till högre befattning vid mynt- och
justerings verket, densamma, mot åtnjutande i förstnämnda fall af de för
befattningen anslagna tjänstgöringspenningar, men eljest af däremot
svarande belopp i stället'' för egna tjänstgöringspenningar, bestrida, dock
ej längre än sammanlagdt tre manader under ett och samma kalenderår,
att, därest förhöjning af lönen efter viss tids fortsatt innehafvande
af befattning i samma lönegrad är i staten medgifven, tidpunkten för
Bill. till Riksd. Prof. 1909. 1 Sami. 1 Afd. 68 Höft. 6

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 101.

första förhöjningen bestämmes att inträda efter fem år, under villkor
att innehafvaren under mer än fyra femtedelar af den tjänstetid, som
erfordras för att vinna nämnda förhöjning, med godt vitsord bestridt
sin egen eller, på grund af förordnande, annan statens tjänst eller fullgjort
annat offentligt uppdrag, dock att härvid icke må föras honom till
last den tid, han åtnjutit semester, och för andra förhöjningen efter
ytterligaie fem år, pa samma villkor, samt för tredje förhöjningen,
därest sådan kan ske, efter än ytterligare fem år, äfvenledes på samma
villkor under iakttagande, hvad hvar och en af omförmälda löneförhöjningar
angår, att den högre aflöningen ej får tillträdas förr än vid
början af kalenderåret näst efter det, hvarunder den stadgade tjänsteåldern
blifvit uppnådd; börande löntagare därvid tillgodoräknas den
tid, som före den nya aflöningsstatens trädande i kraft förflutit från
hans tillträde till motsvarande eller jämförlig befattning vid de hittillsvarande
mynt- och kontrollverken, vare sig på grund af fullmakt eller
konstitutorial eller på grund af förordnande i följd af frågan om nämnda
verks omorganisation;

att tjänstemännen äga årligen, när sådant kan ske utan hinder
för göromålens behöriga gång, åtnjuta semester, myntdirektören, förste
ingenjören och kamreraren en hvar under en och en half månad samt
tjänstemännen af första lönegraden en hvar under en månad;

att tjänsteman, som har sig anförtrodd uppbörd eller kontroll å
uppbörd, är pliktig att begagna sig af semester å tid af året, som af
myntdirektören bestämmes;

att vid afgång från tjänsten till följd af afskedstagande, entledigande
eller dödsfall själfva lönen äfvensom ortstillägg utgå till månadens slut;

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 101.

dels förklara, .

ej mindre, att en hvar, som med eller efter 1910 års ingång tillträder
''befattning vid mynt- och justeringsverket, skall vara pliktig att
underkasta sig nu omförmälda villkor och bestämmelser;

än äfven att de förutvarande innehafvare af befattningar vid
mynt- och kontrollverken, hvilka icke före den 1 november 1909 anmäla,
att de vilja underkasta sig den nya aflöningsstaten samt nämnda
villkor och bestämmelser, och som icke lagligen kunna därtill förbindas,
skola varda bibehållna vid dem dittills tillkommande aflöningsförmåner
äfvensom, i den mån ej annat föranledes af bestämmelserna i föienämnda
lag, vid den rätt till pension, som dittills tillkommit dem,

dels i riksstaten under sjunde hufvudtiteln, i stället för det därstädes
för närvarande uppförda ordinarie anslag till mynt- och kontrollverken,
uppföra ett ordinarie anslag till mynt- och justeringsverket å
31,250 kronor;

dels medgifva, att alla för mynt- och justeringsverkets verksamhet
erforderliga omkostnader må bestridas af de inkomster, som uppstå
i sammanhang med myntnings- och justeringsverksamheten,

dels ock, under förutsättning af bifall till sistnämnda hemställan,
ur riksstaten utesluta det under sjunde hufvudtiteln å ordinarie stat
uppförda förslagsanslaget å 15,000 kronor med titel »omkostnader för
kontrollverket».

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle
nådig proposition till Riksdagen aflåtas af den lydelse,
bilagan litt .... vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Axel Alexanderson.