KUNGL. MAJ:TS FÖRNYADEPROPOSITION TILL RIKSDAGEN
Proposition 1958:1 - b
KUNGL. MAJ:TS FÖRNYADE
PROPOSITION TILL RIKSDAGEN
ANGÅENDE
STATSVERKETS TILLSTÅND OCH
BEHOV UNDER BUDGETÅRET
1958/59
Jämlikt grundlagens hud avgiver Kungl. Maj :t härmed förnyad proposition
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1958/59.
Med åberopande av hilagda utdrag av statsrådsprotokollet angående den
förnyade statsverkspropositionens justering vill Kungl. Maj:t föreslå riksdagen
att godkänna i protokollet herörda förslag och alltså upptaga statsverkets
inkomster och utgifter i enlighet med följande förslag till riksstat:
I Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1
2
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
RIKSSTAT FÖR BUD -
DRIFT
A.
Egentliga statsinkomster:
I. Skatter............................... 11 553 250 000
II. Uppbörd i statens verksamhet.......... 207 094 000
III. Diverse inkomster..................... 289 000 000 12 049 344 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder:
I. Statens affärsverksfonder......
II. Riksbanksfonden..............
III. Statens allmänna fastighetsfond
IV. Försvarets fonder.............
V. Statens utlåningsfonder........
VI. Fonden för låneunderstöd.....
VII. Fonden för statens aktier.....
VIII. Statens pensionsfonder........
IX. Diverse kapitalfonder.........
269 000 000
15 000 000
24 724 000
29 030 000
154 366 500
10 988 000
85 000 000
42 830 000
52 500 000 683 438 500
Säger för inkomster å driftbudgeten 12 732 782 500
Summa kronor 12 732 782 500
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
3
GETÅRET 1958/59
BUDGETEN
A. Egentliga statsutgifter:
I. Kungl. hov- och slottsstaterna .
II. Justitiedepartementet.........
III. Utrikesdepartementet.........
IV. Försvarsdepartementet........
V. Socialdepartementet...........
VI. Kommunikationsdepartementet
VII. Finansdepartementet..........
VIII. Ecklesiastikdepartementet.....
IX. Jordbruksdepartementet.......
X. Handelsdepartementet.........
XI. Inrikesdepartementet..........
XII. Civildepartementet............
XIII. Oförutsedda utgifter..........
XIV. Riksdagen och dess verk m. m,
4 478 100
116 146 200
61 488 000
2 700 236 400
3 640 814 700
900 571 100
757 710 000
1 561 238 300
461 802 200
292 301 400
700 511 500
407 903 400
1 000 000
21 275 800
11 627 477 100
B. Utgifter för statens kapitalfonder:
I. Luftfartsfonden........................ 10000 000
II. Riksgäldsfonden....................... 615 000 000
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar . 255 071 500
IV. Avskrivning av oreglerade kapitalmedels
förluster.
............................. 1 000 000
881 071 500
Säger för utgifter å driftbudgeten 12 508 548 600
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel____ 200 000 000
Beräknat överskott å statsregleringen............................ 24 233 900
Summa kronor 12 732 782 500
4
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Lånemedel
KAPITAL
1
488 656 500
Summa kronor 1 483 656 500
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
5
BUDGETEN
I. Statens affärsverksfonder:
Postverkets fond.......................... — 3 098 000
Televerkets fond.......................... 30 701 000
Statens järnvägars fond.................... 80 300 000
Statens vattenfallsverks fond............... 348 202 000
Domänverkets fond........................ 247 500 456 352 500
II. Luftfartsfonden............................. 31 500 000
III. Statens allmänna fastighetsfond............... 42 614 100
IV. Försvarets fonder:
Försvarets fastighetsfond................... 17 114 000
Försvarets fabriksfond..................... 99 000 17 213 000
V. Statens utlåningsfonder...................... 609 225 200
VI. Fonden för låneunderstöd.................... 168 880 200
VII. Fonden för statens aktier.................... 164 999 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket............. 2 610 000
IX. Diverse kapitalfonder:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond . 13 200 000
Jordfonden................................. 3 500 000
Statens reproduktionsanstalts fond...........112 500 16 812 500
Säger 1 510 206 500
Avgår kapitalåterbetalning:
Avsättning till fonden för oreglerade kapitalmedels
förluster.
....................................... 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning...................... 25 550 000 26 550 000
Summa kronor 1 483 656 500
Stockholms slott den 6 juni 1958.
GUSTAF ADOLF
G. E. Sträng
6
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
SPECIFIKATION AV INKOMSTERNA Å DRIFTBUDGETEN
FÖR BUDGETÅRET 1958/59
A. Egentliga statsinkomster
1. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m., bevillning ... 6
b) Kupongskatt, bevillning ....
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning.......
d) Fondskatt, bevillning.......
e) Skogsvårdsavgift^, bevillning
f) Bevillningsavgifter för sär
skilda
förmåner och rättigheter,
bevillning.............
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och
kvarlåtenskapsskatt, bevillning
.....................
h) Lotterivinstskatt, bevillning.
i) Omsättnings- och expedi
tionsstämplar
m. m., bevillning
......................
100 000 000
7 000 000
1 000 000
15 000 000
*13 000 000
1 250 000
90 000 000
80 000 000
80 000 000 6 387 250 000
*
2. Automobilskattemedel:
a) | Fordonsskatt, bevillning .... | 360 000 000 |
b) | Bensinskatt, bevillning..... | 750 000 000 1 110 000 000 |
3. Tullar och acciser: |
| |
a) | Tullmedel, bevillning....... | 670 000 000 |
b) | Varuskatt, bevillning....... | 300 000 000 |
c) | Omsättningsskatt å motorfor- |
|
| don, bevillning ............ | 150 000 000 |
d) | Regleringsavgift och accis å |
|
| fettvaror m. m., bevillning . | 57 000 000 |
e) | Skatt å kaffe, bevillning . . . | 21 000 000 |
f) | Tobaksskatt, bevillning..... | 810 000 000 |
g) | Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
| ning..................... | 13 000 000 |
h) | Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
| ning..................... | 20 000 000 |
i) | Omsättnings- och utskänk-ningsskatt å spritdrycker, be- |
|
| villning................... | 1 200 000 000 |
i) | Omsättningsskatt å vin, be- |
|
| villning................... | 85 000 000 |
k) | Maltdrycksskatt, bevillning . | 105 000 000 |
Beslut härom har redan fattats av riksdagen.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
7
l) Skatt å läskedrycker, bevillning
..................... 65 000 000
m) Statlig nöjesskatt, bevillning 60 000 000
n) Energiskatt, bevillning...... 500 000 000 4 056 000 000 11 553 250 000
II. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................... 700 000
2. Inkomster vid fångvården................. 2 300 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och försäk
ringsrådet.
............................... 3 900 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen............... 225 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
............................ 200 000
6. Inkomster vid statens geotekniska institut .. 900 000
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen............ 3 200 000
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
att tillföras automobilskattemedlen............ 1 300 000
9. Avgifter för registrering av motorfordon .... 6 800 000
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och hyd
rologiska
institut......................... 4 400 000
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande verksamhet
.................................. 50 000
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen ... 1 850 000
13. Inkomst av myntning och justering........ 6 000 000
14. Kontrollstämpelmedel..................... 900 000
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen..... 490 000
16. Bidrag till sparbanksinspektionen........... 320 000
17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna....... 1 000
18. Bidrag för revision av sparbankerna ........ 325 000
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna........ 350 000
20. Avgifter för granskning av biografbilder .... 280 000
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna......... 1 750 000
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd ...... 375 000
23. Inkomster vid statens centrala frökontrollan
stalt.
.................................... 1 500 000
24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
............................... 250 000
25. Inkomster vid statens maskinprovningar .... 200 000
26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska anstalt
..................................... 800 000
27. Inkomster vid veterinärhögskolan .......... 625 000
28. Inkomster vid lantmäteriväsendet.......... 12 800 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk .... 1 900 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.
.............................. 35 000
31. Skeppsmätningsavgifter.................... 450 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning 900 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt..... 2 500 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten . 8 300 000
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
.................................... 50 000
36. Fyr- och båkmedel....................... 13 500 000
37. Lotspenningar............................ 14 000 000
8
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
38. Försäljning av sjökort m. m................ 450 000
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsanstalt. 700 000
40. Patent- och varumärkes- samt registreringsav
gifter.
............................. 11 500 000
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
.................................... 500 000
42. Bidrag till försäkringsinspektionen.......... 1 150 000
43. Inkomster av statens gruvegendom.......... 3 600 000
44. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
................................... 2 800 000
45. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
.................................... 525 000
46. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
................................... 375 000
47. Inkomster vid statens sinnessjukhus........ 42 300 000
48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg................ 25 000
49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka 280 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset........ 39 173 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet........... 8 865 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan . 425 000 207 094 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel..................
2. Totalisatormedel.............
3. Tipsmedel...................
4. Lotterimedel................
5. Övriga diverse inkomster.....
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsuerksfonder:
1. Postverket, bevillning.........
2. Televerket..................
3. Statens järnvägar.............
4. Statens vattenfallsverk.......
5. Domänverket................
27 000 000
*35 000 000
100 000 000
117 000 000
10 000 000 289 000 000
12 049 344 000
23 000 000
75 000 000
1 000 000
135 000 000
35 000 000
269 000 000
II. Riksbanksfonden
15 000 000
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond........... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » ........... 910 000
4. Byggnadsstyrelsens » 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens » 215 000
6. Uppsala universitets » 400 000
7. Lunds universitets » 485 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000
9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » 595 000
/V. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond.................. 26 255 000
2. Försvarets fabriksfond.................... 2 775 000
* Beslut härom har redan fattats av riksdagen.
24 724 000
29 030 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
9
V. Statens utlånings fonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond.............. 8 000
2. Värnpliktslånefonden...................... 100
3. Statens bostadslånefond................... 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................... 2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............... 4 835 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande sanahällen................... 60 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden........................... 520 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande........... 133 400 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder........ 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
............................ 530 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler ---- 725 000
12. Statens bosättningslånefond................ 2 100 000
13. Vattenkraftslånefonden.................... 275 000
14. Luftfartslånefonden........................ 170 000
15. Tullverkets båtlånefond................... 500
16. Statens lånefond för universitetsstudier..... 140 000
17. Allmänna studielånefonden................ 350 000
18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande . 100
19. Gödselvårdslånefonden.................... 500
20. Statens kalkbrukslånefond................. 100
21. Jordbrukets lagerhusfond.................. 500 000
22. Statens mejerilånefond.................... 1 000
23. Jordbrukets maskinlånefond............... 1 100 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare ... 110 000
25. Statens slakterilånefond................... 100
26. Fonden för supplementär jordbrukskredit .... 300 000
27. Kraftledningslånefonden................... 175 000
28. Elektrifieringslånefonden................... 100
29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift
.................................. 100
30. Egnahemslånefonden...................... 5 300 000
31. Arrendelånefonden........................ 100
32. Arbetarsmåbrukslånefonden................ 100
33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond................ 100
34. Kronotorparnas inventarielånefond.......... 100
35. Statens avdikningslånefond................ 1 800 000
36. Täckdikningslånefonden................... 20 000
37. Bevattningslånefonden..................... 1 000
38. Fiskerilånefonden......................... 225 000
39. Statens fiskredskapslånefond............... 100
40. Virkesmätningslånefonden.................. 100
41. Skogsväglånefonden....................... 1 000
42. Statens skogslånefond..................... 100
43. Lånefonden för insamling av skogsfrö...... 100
44. Hemslöjdslånefonden...................... 100 000
45. Industrilånefonden........................ 40 000
10
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
46. Statens hantverkslånefond................. 50 000
47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen . 40 000
50. Sjöfartsverkets båtlånefond................ 225 000
51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. . 640 000 154 366 500
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond.................. 1 200 000
2. Statskontorets » 3 080 000
3. Lantbruksstyrelsens * .................. 7 000
4. Riksbankens » 6 700 000
5. Riksgäldskontorets » .................. 1 000 10 988 000
VII. Fonden för statens aktier...................... 85 000 000
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden................... 28 000 000
2. Civila tjänstepensionsfonden............... 1 410 000
3. Militära tjänstepensionsfonden............. 165 000
4. Allmänna familj epensionsfonden............ 4 030 000
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond....... 9 200 000
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk____ 25 000
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet...... 38 000 000
2. Övriga diverse kapitalfonder............... 14 500 000
42 830 000
52 500 000
683 438 500
Summa kronor 12 732 782 500
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
11
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
*STAT FÖR STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » .................
3. Beskickningsfastigheternas » .................
4. Byggnadsstyrelsens s> .................
5. Generaltullstyrelsens » .................
6. Uppsala universitets » .................
7. Lunds universitets » .................
8. Sjöfartsstyrelsens t> .................
9. Medicinalstyrelsens i> .................
10. Karolinska sjukhusets » .................
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond.................
2. Fångvårdsstyrelsens » .................
3. Beskickningsfastigheternas t> .................
4. Byggnadsstyrelsens » .................
5. Generaltullstyrelsens > .................
6. Uppsala universitets » .................
7. Lunds universitets » .................
8. Sjöfartsstyrelsens » .................
9. Medicinalstyrelsens » .................
10. Karolinska sjukhusets » .................
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskottsmedel
............................. 100 000
b) Övriga diverse inkomster........... 52 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................
3. Beskickningsfastigheternas » .................
4. Byggnadsstyrelsens o .................
5. Generaltullstyrelsens o .................
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms -
och skogsförvaltning............... 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting . . 209 000
c) Övriga diverse inkomster........... 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms
förvaltning.
....................... 50 800
b) Övriga diverse inkomster........... 200
* Av riksdagen redan fastställd.
1 454 000
2 552 000
3 835 000
38 844 000
340 000
2 433 000
1 193 000
591 000
13 234 000
2 202 000
380 000
400 000
1 352 000
3 000 000
220 000
25 000
40 000
104 000
1 600 000
515 000
152 000
1 000
1 000
86 000
1 000
460 000
51 000
66 678 000
7 636 000
12
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens t> 1 000
10. Karolinska sjukhusets * 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1* Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostna
der
för de kungl. slotten med tillhörande
byggnader................. 941 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm,
Ulriksdal och Haga........ 325 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och
byggnadsminnesmärken m. m...... 329 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten....... 390 000 1 985 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 1 105 000
3. Beskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m................ 1 255 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis........ 475 000 1 730 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond..................... 12 249 000
5. Generaltullstyrelsens » .................... 195 000
6. Uppsala universitets delfond:
al Akademiska sjukhuset............ 567 000
b) Övriga fastigheter................ 877 000 1 444 000
7. Lunds universitets delfond...................... 521 000
8. Sjöfartsstyrelsens » ...................... 475 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 6 200 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............. 742 000
b) Serafimerlasarettet............... 182 000_924 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 283 000
3. Beskickningsfastigheternas t> , förslagsvis....... 238 000
4. Byggnadsstyrelsens » , förslagsvis....... 4 791 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 71 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .. 447 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis...... 477 000 924 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 219 000
8. Sjöfartsstyrelsens t , förslagsvis........... 76 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis........... 3 490 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 959 000
755 000
75 069 000
26 828 000
11 051 000
13
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis...... 255 000
3. Beskickningsfastigheternas * , förslagsvis...... 2 310 000
4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 9 267 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 80 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 150 000
7. Lunds universitets * , förslagsvis...... 59 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis...... 45 000
9. Medicinalstyrelsens * , förslagsvis...... 60 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 240 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens * 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » ................ 910 000
4. Byggnadsstyrelsens » 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens » 215 000
6. Uppsala universitets » 400 000
7. Lunds universitets » 485 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000
9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » 595 000
12 466 000
24 724 000
Summa kronor 75 069 000
14
Kungl. Maj:ts proposition nr B i år 1958
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna d driftbudgeten
* STAT FÖR FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
FÖR BUDGETÅRET 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 39 038 000
2. Marinens » 11 944 000
3. Flygvapnets » 23 322 000
4. Befästningars » 20 747 000
95 051 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 2 905 000
2. Marinens » 960 000
3. Flygvapnets » 950 000
4. Befästningars » 340 000
5 155 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
2 100 000
100 000
175 000
100 000 2 475 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars #
1 050 000
765 000
400 000
LJ_75 000 2 290 000
Summa kronor 104 971 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
57 607 000
13 085 000
* Av riksdagen redan fastställd.
1. Arméns delfond.......................... 27 512 000
2. Marinens o 7 882 000
3. Flygvapnets » 9 277 000
4. Befästningars » 12 936 000
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 4 215 000
2. Marinens i> , förslagsvis............... 1 150 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 5 620 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 100 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
15
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 956 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 567 000
3. Flygvapnets t> , förslagsvis............... 545 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 956 000 8 024 000
Överskott att tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond.......................... 9 410 000
2. Marinens » 4 170 000
3. Flygvapnets » 9 405 000
4. Befästningars * 3 270 000 26 255 000
Summa kronor 104 971 000
16
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
EGENTLIGA STATSUTGIFTER
I. KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
A. Kungl. hovstaten
1 Kungl. Maj:ts hovhållning..................................... *2 000 000
2 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västerbotten............ *150 000
3 Hans Kungl. Höghet Hertigen av Halland..................... *100 000
4 Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland........... *26 000
5 Underhåll och vård av möbler samt andra staten tillhöriga inventarier
i de kungl. slotten.......................................... *290 600
2 566 600
B. Kungl. slottsstaten
1 Polis-, lys- och renhållning samt brandväsendet vid de kungl. slotten *1 274 500
2 Ved och kol för de kungl. slotten............................ *637 000
1 911 500
Summa kronor 4 478 100
Av riksdagen redan beslutat anslag.
MO^CO
Kungl. Mnj:ts proposition nr B 1 år 1958
17
II. JUSTITIEDEPARTEMENTET
A. Justitiedepartementet m. m.
Statsråden utan departement m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *482 300
2 Omkostnader, förslagsanslag....................*10 000
Justitiedepartementet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 866 600
4 Omkostnader, förslagsanslag................... *159 100
5 Svensk författningssamling, förslagsanslag...... *250 000
6 Lagberedningen, reservationsanslag
7 Ombuden för tillsyn av tryckta skrifter, förslagsanslag
........................................
B. Justitiekanslersämbetet och riksåklagarämbetet
Justitiekanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *282 700
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *18 600
Riksåklagarämbetet:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *308 100
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 100
C. Domstolarna
Högsta domstolen m. m.:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 389 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *242 400
Regeringsrätten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *829 800
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *11 000
5 Regeringsrättens årsbok, förslagsanslag......... *40 000
Hovrätterna:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... *8 860 500
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. .*857 100
Häradsrätterna:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *19 408 300
Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 195 400
Ersättningar till nämndemän, förslagsanslag .... *2 800 000
Anskaffande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................ *90 000
12 Uppläggande av nya fastighetsböcker för landet,
reservationsanslag............................. *10 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
2 Bihang till riksdagens protokoll i958. 1 samt. Nr B 1
501 300
2 275 700
*190 000
*25 500
2 992 500
301 300
333 200
634 500
3 631 400
880 800
9 717 600
23 503 700
18
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Vattendomstolarna:
13 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 770 800
14 Omkostnader, förslagsanslag.................. *427 900
15 Ljudupptagningsapparatur, reservationsanslag.....
16 Blanketter för domstolsväsendet, förslagsanslag----
D. Rättegångsväsendet i allmänhet
1 Ersättning åt domare, vittnen och parter, förslagsanslag
........................................
2 Kostnader enligt lagen om fri rättegång, förslagsanslag
........................................
3 Understöd för utomprocessuell rättshjälp, förslagsanslag
........................................
4 Tornedalens rättshjälpsanstalt, förslagsanslag.....
5 Efterutbildning inom rättegångsväsendet, reservationsanslag
....................................
E. Fångvården m. m.
Fångvårdsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 704 200
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *215 000
Fångvårdsanstalterna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *30 640 500
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *13 084 700
5 Maskin- och verktygsutrustning m. m., reservationsanslag
.................................. *2 500 000
6 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag
................................ *1 600 000
7 Anskaffning, montering och transport av baracker
m. m., reservationsanslag............... *500 000
8 Driftkostnader för tillfälliga förläggningar, förslagsanslag
...................................... *1 242 800
9 Ersättning för vård av fångar på anstalter, som ej
tillhöra fångvården, m. m., förslagsanslag........
10 Interneringsnämnden, förslagsanslag.............
11 Ungdomsfängelsenämnden, förslagsanslag.........
Skyddskonsulentorganisationen:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 248 700
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *264 500
14 övervakning av villkorligt dömda, förslagsanslag .
15 Tillsyn över villkorligt frigivna m. fl., förslagsanslag
16 Kurser för övervakare, tillsynsmän och förunder
sökare,
reservationsanslag.......................
17 Understöd åt verksamhet för frigivna fångar m. fl.
18 Bidrag till svenska skyddsförbundet.............
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *2 552 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *1 084 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
3 198 700
*20 000
*80 000
41 032 200
*5 500 000
*3 600 000
*1 100 000
*79 100
*100
10 279 200
1 919 200
49 568 000
*81 600
*37 000
*24 000
1 513 200
*1 500 000
*300 000
*8 000
*650 000
*255 000
55 856 000
3 636 000
Kungl. Maj.ts proposition nr B i år 1958
19
3 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag.................................
4 Ersättning till försvarets fastiglietsfond för fång
vårdsanstalten
i Hälsingborg, förslagsanslag.......
5 Bidrag till utgivande av författningskommentarer
m. m., reservationsanslag.......................
6 Bidrag till internationella byrån i Bern för skydd av
litterära och konstnärliga verk, förslagsanslag ....
7 Bidrag till internationella institutet för unifiering av
privaträtten, förslagsanslag.....................
8 Bidrag till Haagkonferensens för internationell privaträtt
permanenta byrå, förslagsanslag.........
9 Bidrag till Nordisk årsbok, reservationsanslag.....
10 Bidrag till Nordisk Tidsskrift for Kriminalvidenskab
11 Bidrag till Tidskrift för kriminalvård...........
12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
13 Extra utgifter, reservationsanslag................
14 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag...................................
Summa kronor
*121 900
*45 000
*100
*11 500
*3 000
*16 000
*100
*5 000
*2 000
*1 425 000
*85 000
*1 200
5 351 800
116 146 200
Av riksdagen redan beslutat anslag.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
III. UTRIKESDEPARTEMENTET
A. Utrikesförvaltningen
Utrikesförvaltningen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *31 394 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *7 179 000 38 573 000
3 Inventarier för vissa beskickningar, delegationer och
konsulat, reservationsanslag ...................... *150 000
4 Ersättningar åt olönade konsuler, förslagsanslag . . . *575 000
39 298 000
B. Bidrag till vissa internationella organisationer m. m.
1 Permanenta skiljedomstolens internationella byrå i
Haag, förslagsanslag............................ *4 000
2 Förenta Nationerna, förslagsanslag............... *3 198 500
3 Organisationen för europeiskt ekonomiskt samarbete,
förslagsanslag.................................. *1 400 000
4 Europarådet, förslagsanslag..................... *400 000
5 Särskilda förhandlingar med främmande makter,
förslagsanslag.................................. *1 700 000
6 Bidrag till internationell hjälpverksamhet, reservationsanslag
.................................... *8 900 000
7 Bidrag till Röda korsets internationella kommitté. . *30 000
15 632 500
C. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Beskickningsfastigheternas delfond, förslagsanslag *3 835 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *442 000 4 277 000
3 Gottgörelse av kostnader för sjöfolk och nödställda
svenska medborgare, förslagsanslag............... *150 000
4 Förstärkning av avkastningen av understödsfonden
för rysslandssvenskar........................... *50 000
5 Upplysningsverksamhet i utlandet angående Sverige *1 098 000
0 Bestridande av resekostnader för inom Förenta Nationerna
utsedda svenska stipendiater, reservationsanslag
........................................ *12 500
7 Utländska pressbesök, reservationsanslag.......... *30 000
8 Upplysningsarbete rörande mellanfolkligt samarbete
och utrikespolitiska frågor...................... *100 000
9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *10 000
10 Extra utgifter, reservationsanslag................. *120 000
11 Tillfälliga representationskostnader, reservationsanslag
.......................................... *110 000
6 557 500
Summa kronor 61 488 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungi. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
21
IV. FÖRSVARSDEPARTEMENTET
A. Försvarsdepartementet
Försvarsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 357 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *125 000
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
Försvarets civilförvaltning:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 049 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *970 000
Försvarets sjukvårdsstyrelse:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *979 000
4 Omkostnader, förslagsanslag..................*95 000
Fortifikationsförvaltningen:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 550 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. 475 000
7 Forskningsverksamhet m. m., reservationsanslag 710 000
8 Byggnads- och reparationsberedskapens övningar
m. m., reservationsanslag.................... 100
9 Byggnads- och reparationsberedskapens materiel,
reservationsanslag............................100
Armétygförvaltningen:
10 Avlöningar, förslagsanslag................... 14 900 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 100 000
12 Årskostnader för industriell krigsberedskap, förslagsanslag
................................. *700 000
13 Engångskostnader för industriell krigsberedskap,
reservationsanslag........................... *3 250 000
Arméintendenturförvaltningen:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 850 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................. *270 000
Marinförvaltningen:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... 9 700 000
17 Omkostnader, förslagsanslag..................950 000
Flygförvaltningen:
18 Avlöningar, förslagsanslag................... 15 650 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................. 1 300 000
Försvarets förval tningsdirektion:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... *199 000
21 Omkostnader, förslagsanslag..................*20 000
1 482 000
1 482 000
6 019 000
1 074 000
7 735 200
19 950 000
3 120 000
10 650 000
16 950 000
219 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
65 717 200
22
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
C. För svar skr after na
Försvarsstaben
Försvarsstaben:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... 15 800 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. 3 160 000
3 Övningar, reservationsanslag................. 47 000
4 Anskaffning av krigskartor, reservationsanslag . 350 000
5 Anskaffning och underhåll av materiel, reservationsanslag
................................. 1 236 000
Armén
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
6 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag
..................................... 232 100 000
7 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag
..................................... *1 900 000
8 Avlöningar till personal i arméns reserver m. fl.,
förslagsanslag............................... *6 300 000
9 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *55 000
10 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *2 950 000
11 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag
..................................... *12 700 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
12 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 49 700 000
13 Familjebidrag, förslagsanslag................. 25 500 000
14 Sjukvård, förslagsanslag.......................
15 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
Expenser m. m.:
16 Bränsle m. m., förslagsanslag................ *19 700 000
17 Telefon m. m., förslagsanslag................ *1 950 000
18 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... *985 000
Mathållning m. m.:
19 Mathållning, förslagsanslag................... 42 000 000
20 Furagering, förslagsanslag................... *1 800 000
Intendenturmateriel m. m.:
21 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 42 000 000
22 Inventarier m. m., reservationsanslag......... *4 800 000
23 Tvätt, förslagsanslag........................ 4 000 000
Övningar m. m.:
24 Övningar m. m., reservationsanslag........... 36 500 000
25 ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag
....................................... *300 000
26 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... *2 700 000
27 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag
................................. *3 300 000
Anskaffning och vård av hästar m. m.:
28 Remontering, reservationsanslag.............. *100
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
20 593 000
20 593 000
256 005 000
75 200 000
2 350 000
16 400 000
22 635 000
43 800 000
50 800 000
42 800 000
23
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
Uttagning av hästar, förslagsanslag...........
Veterinärvård, reservationsanslag.............
Hundväsendet, reservationsanslag.............
Tygmateriel m. m.:
Anskaffning av tygmateriel m. m., reservationsanslag
.....................................
Underhåll av tygmateriel m. m., reservationsanslag
.....................................
Uttagning av motorfordon och motorredskap,
förslagsanslag...............................
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond, förslagsanslag.............
Hemvärnet:
Hemvärnets avlöningar, förslagsanslag........
Hemvärnets omkostnader, förslagsanslag......
Hemvärnets intendenturmateriel m. m., reservationsanslag
.................................
Hemvärnets övningar, reservationsanslag......
Hemvärnets tygmateriel m. m., reservationsanslag
.......................................
Bidrag och understöd:
Frivilliga befälsutbildningsrörelsen m. m., reservationsanslag
...............................
Frivilliga sjukvårdsväsendet i krig, reservationsanslag
.....................................
Frivilliga djursjukvården i krig, reservationsanslag
.......................................
Frivilliga skytteväsendets befrämjande, reservationsanslag
.................................
Understöd åt vissa föreningar m. m..........
*60 000
*100 000
*60 000
350 000 000
77 500 000
*160 000
*650 000
*599 000
*475 000
*1 800 000
*4 300 000
*2 525 000
*60 000
*15 000
*1 625 000
*25 000
Marinen
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
46 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag
..................................... 8(5 800 000
47 Avlöningar till personal å övergångsstat, förslagsanslag
..................................... ooo
48 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag
.................................... *130 000
49 Avlöningar till personal i marinens reserver,
förslagsanslag............................... *1 000 000
50 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *100 000
51 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *1 200 000
52 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag
..................................... *1 925 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
53 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 9 500 000
54 Familjebidrag, förslagsanslag................. 3 400 000
55 Sjukvård, förslagsanslag.............
56 Reseersättningar m. in., förslagsanslag
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
220 100
427 660 000
*38 993 000
7 824 000
4 250 000
988 937 100
92 066 000
12 900 000
775 000
3 650 000
24
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
Expenser m. m.:
57 Bränsle m. m., förslagsanslag................ *6 600 000
58 Telefon m. m., förslagsanslag................ *1 050 000
59 Övriga expenser m. m., reservationsanslag..... *375 000
60 Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
61 Beklädnad m. m., reservationsanslag.......... 7 900 000
62 Inventarier m. m., reservationsanslag......... *2 100 000
63 Tvätt, förslagsanslag........................ 1 000 000
övningar m. m.:
64 Övningar m. m., reservationsanslag........... 24 000 000
65 Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag....... *500 000
66 Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag.
................................ *100 000
67 Materialförråd m. m., förslagsanslag.......... *620 000
68 ITundbevakningstjänsten, reservationsanslag .... *10 000
Flytande materiel, vapenmateriel m. m.:
69 Fartygsbyggnader m. m., reservationsanslag.... 108 000 000
70 Anskaffning av vapenmateriel m. m., reservationsanslag
................................. 85 500 000
71 Underhåll av fartyg m. m., reservationsanslag . 46 700 000
72 Anskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag
................................. *700 000
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
73 Marinens delfond, förslagsanslag............
Bidrag och understöd:
74 Bidrag till sjövärnskåren, reservationsanslag ... *330 000
75 Bidrag till maritim ungdomsverksamhet, reservationsanslag
................................. *16 000
76 Understöd åt föreningar m. m............... *28 000
Flygvapnet
Avlöningar m. m. till fast anställd personal:
77 Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslags -
anslag ..................................... 108 200 000
78 Avlöningar till personal å reservstat, förslagsanslag
..................................... *32 000
79 Avlöningar till personal i flygvapnets reserv,
förslagsanslag............................... *1 600 000
80 Rekryteringskostnader, förslagsanslag......... *160 000
81 Ekiperingsersättningar, förslagsanslag......... *1 250 000
82 Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsanslag
....................................... *240 000
Avlöningar m. m. till värnpliktiga:
83 Avlöningar m. m. till värnpliktiga, förslagsanslag 8 400 000
84 Familjebidrag, förslagsanslag................. 5 100 000
85 Sjukvård, förslagsanslag.......................
86 Reseersättningar m. m., förslagsanslag..........
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
8 025 000
13 500 000
11 000 000
25 230 000
240 900 000
*11 944 000
374 000
420 364 000
111 482 000
13 500 000
450 000
4 350 000
Kungl. Maj:ts proposition nr D 1 år 1958
25
87
88
89
90
91
92
93
94
95
96
97
98
99
100
101
102
Expenser m. m.:
Bränsle m. m., förslagsanslag................
Telefon m. m., förslagsanslag................
Övriga expenser m. m., reservationsanslag.....
Mathållning, förslagsanslag.....................
Intendenturmateriel m. m.:
Beklädnad m. m., reservationsanslag..........
Inventarier m. m., reservationsanslag.........
Tvätt, förslagsanslag........................
övningar m. m.:
övningar m. m., reservationsanslag...........
Hundbevakningstjänsten, reservationsanslag ....
Flygmateriel m. m.:
Anskaffning av flygmateriel m. m., reservationsanslag
.....................................
Luftförsvarsrobot, reservationsanslag..........
Drift och underhåll av flygmateriel m. m., reservationsanslag
.............................
Drivmedelsförråd m. m., förslagsanslag.......
Anskaffning av drivmedelsutrustning, reservationsanslag
.................................
Fastigheter:
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
Flygvapnets delfond, förslagsanslag.........
Bidrag och understöd:
Understöd åt privatflyget, reservationsanslag ...
*8 150 000
*2 450 000
*290 000 10 890 000
8 600 000
7 700 000
*1 175 000
1 000 000 9 875 000
5 800 000
*18 000 5 818 000
742 000 000
24 200 000
138 000 000
7 400 000
*2 100 000 913 700 000
*23 322 000
*420 000
1 102 407 000
2 532 301 100
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
Krigsarkivet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *354 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 000
3 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag
....................................... *2 000
4 Inredning av vissa arkivaliemagasin, reservationsanslag.
...................................... *100 396 100
Armémuseum:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... *197 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................. *60 000
7 Samlingars konservering m. m., reservationsanslag
....................................... *12 000 269 000
Försvarets forskningsanstalt:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... 6 575 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................. 755 000
10 Viss forskningsverksamhet, reservationsanslag .. 17 000 000
11 Engångsanskaffning av viss utrustning, reservationsanslag
................................. 1 800 000 26 130 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
26
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Försvarets socialbyrå:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... *320 000
13 Omkostnader, förslagsanslag................. *140 000
14 Vissa civilanställningsåtgärder, förslagsanslag .. *1 025 000
Försvarshögskolan:
15 Avlöningar, förslagsanslag................... *245 000
16 Omkostnader, förslagsanslag................. * 77 000
Försvarets läroverk:
17 Avlöningar, förslagsanslag................... *900 000
18 Omkostnader, förslagsanslag................. *79 000
Försvarets brevskola:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... *167 000
20 Omkostnader, förslagsanslag..................*32 000
Sjukvårdsmateriel m. m.:
21 Sjukvårdsmateriel, reservationsanslag.......... *1 650 000
22 Engångsanskaffning av sjukvårdsmateriel m. m.,
reservationsanslag........................... *1 900 000
Försvarets sjukvårdsförråd:
23 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................. *105 000
Garnisonssj ukhusen:
25 Avlöningar, förslagsanslag................... 245 000
26 Omkostnader, förslagsanslag................. 136 000
Militärapoteket:
27 Avlöningar, förslagsanslag................... *562 000
28 Omkostnader, förslagsanslag................. *48 000
29 Engångsanskaffning av viss utrustning m. m.,
reservationsanslag............................ *50 000
Försvarets tandvård:
30 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 900 000
31 Omkostnader, förslagsanslag................. *280 000
Militärpsykologiska institutet:
32 Avlöningar, förslagsanslag.................... *337 000
33 Omkostnader, förslagsanslag.................. *155 000
Centrala värnpliktsbyrån:
34 Avlöningar, förslagsanslag................... *800 000
35 Omkostnader, förslagsanslag................. *72 000
36 Adresseringsmaskiner m. m., reservationsanslag . *282 000
Inskrivningsväsendet:
37 Inskrivningskostnader, förslagsanslag.......... *1 000 000
38 Inskrivningsrådet........................... *10 000
Vissa övriga gemensamma ändamål:
39 Vissa specialundersökningar m. m., förslagsanslag *425 000
40 Personalvårdsverksamhet m. m., reservationsanslag
...................................... *327 000
41 Försvarsupplysning, reservationsanslag........ *140 000
42 Fritidsundervisning, reservationsanslag........ *250 000
43 Försvarsfilm, reservationsanslag............... *450 000
1 485 000
322 000
979 000
199 000
3 550 000
586 000
381 000
660 000
2 180 000
492 000
1 154 000
1 010 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
27
44 Publikations- och blankettryck, förslagsanslag . *2 700 000
45 Lottaorganisationen, reservationsanslag........ *700 000
46 Vissa signalförbindelser m. m., reservationsanslag *7 500 000
47 Anskaffning av taggtråd, reservationsanslag ... *100 000
48 Borttagande av pansarhinder m. m., reservationsanslag
..................................... *125 000
49 Järnvägskrigsbromateriel, reservationsanslag ... *3 000 000
50 Engångsanskaffning av musikinstrument, reservationsanslag
................................ * 200 000 15 917 000
55 710 100
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag..... *73 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *361 000 434 000
Ersättning till försvarets fastighetsfond:
3 Befästningars delfond, förslagsanslag.......... *20 747 000
4 Bestridande av beredskapskostnader vid försvarets
fabriksverk, förslagsanslag..................... *1 100 000
5 Ersättning för automobilskatt, förslagsanslag .... *5 900 000
6 Ersättning för rustning och rotering, förslagsanslag *15 000
7 Resestipendier, reservationsanslag............... *15 000
8 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. *250 000
9 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *165 000
10 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag...................... *25 000
11 Vissa ersättningar i anledning av skador vid militär
verksamhet m. m., förslagsanslag.............. *1 400 000
12 Vissa ersättningar för inskränkningar i förfoganderätten
till fast egendom, förslagsanslag......... *25 000
13 Ersättning för skada till följd av olycksfall, som
förorsakats av krigsförhållandena under 1914—
1919 års världskrig, förslagsanslag.............. *25 000
14 Ersättning i anledning av kroppsskada, ådragen
under militärtjänstgöring, förslagsanslag......... *14 000 000
15 Omskolning av i militärtjänst skadade, förslagsanslag.
...................................... *125 000
16 Bidrag till utförande av vissa anordningar för luftvärn,
reservationsanslag........................ *350 000
17 Extra utgifter, reservationsanslag............... *400 000
18 Rationaliseringsförsök, reservationsanslag........ *50 000
45 026 000
Summa kronor 2 700 236 400
Av riksdagen redan bcslulal anslag.
28
Kungi. Maj:Is proposition nr B 1 år 1958
V. SOCIALDEPARTEMENTET
A. Socialdepartementet
Socialdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 341 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *75 000
B. Socialstyrelsen, arbetsdomstolen m. in.
Socialstyrelsen:
1 Avlöningar till personal tör verksamheten i allmänhet,
förslagsanslag....................... *3 644 000
2 Avlöningar till viss personal för större statistiska
specialundersökningar, reservationsanslag....... *50 000
3 Omkostnader, förslagsanslag.................. *607 700
4 Ersättning till statistiska centralbyråns utredningsinstitut
m. fl............................ *166 500
5 Levnadskostnadsundersökning, reservationsanslag... .
Statens socialvårdskonsulenter:
6 Avlöningar, förslagsanslag.................... *400 000
7 Omkostnader, förslagsanslag.................. *112 900
Arbetsdomstolen:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... *190 900
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. *17 100
Förlikningsmän för medling i arbetstvister m. m.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *235 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *40 000
C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
1 Mödrahjälp, förslagsanslag......................
2 Mödrahjälpsnämnderna, förslagsanslag...........
3 Bidrag till avlönande av hemvårdarinnor, förslagsanslag
........................................
4 Prov- och kompletteringskurser för hemvårdarinnor,
reservationsanslag .........................
5 Ersättningar till kommunerna enligt socialhjälps
och
barnavårdslagarna m. m., förslagsanslag......
6 Socialhjälp och barnavård för lappar, förslagsanslag
..........................................
7 Bidrag till anordnande samt om- och tillbyggnad
av ålderdomshem, reservationsanslag.............
8 Bidrag till utbildning av föreståndare vid ålderdomshem
.....................................
9 Bidrag till driftkostnaderna vid arbetshem, förslagsanslag
....................................
10 Allmänna barnbidrag, förslagsanslag.............
11 Ersättning till postverket för utbetalning av allmänna
barnbidrag, förslagsanslag................
12 Ersättning till barnavårdsnämnderna för bidragsförskott
och utfyllnadsbidrag, förslagsanslag......
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 410 000
1 416 000
4 468 200
*25 000
512 900
208 000
275 000
5 489 100
*5 000 000
*175 000
*4 625 000
*150 000
*5 900 000
*200 000
*10 000 000
*90 300
*60 000
*734 000 000
*2 500 000
*9 500 000
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
29
13 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnhem,
reservationsanslag.........................
14 Bidrag till driften av barnhem, förslagsanslag ....
15 Bidrag till utbildning av föreståndare vid barnhem..
16 Bidrag till driften av anstalter för halvöppen barnavård,
reservationsanslag.........................
17 Försöksverksamhet rörande daghem m. m., reservationsanslag
....................................
18 Bidrag till utbildning av personal inom den halvöppna
barnavården m. m., reservationsanslag.....
19 Ferieresor för barn, förslagsanslag...............
20 Ferieresor för husmödrar, förslagsanslag..........
21 Bidrag till driften av semesterhem, förslagsanslag..
22 Stipendier för underlättande av husmoderssemes
ter,
reservationsanslag..........................
23 Bidrag till driften av barnkolonier m. m., reservationsanslag
....................................
Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården: -
24 Avlöningar, förslagsanslag.................... 7 030 000
25 Omkostnader, förslagsanslag.................. 4 249 000
26 Engångsanskaffning av inventarier m. m., reservationsanslag
................................... 110 000
27 Anordnande och drift av provisoriska förläggningar,
reservationsanslag ............................ 100 000
28 Utbildning av personal vid skolor tillhörande barna
och
ungdomsvården, reservationsanslag...........
29 Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.,
reservationsanslag..............................
30 Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
m. m., reservationsanslag........................
31 Bidrag till frälsningsarméns flickhem............
D. Nykterhetsvård
Statens vårdanstalt å Svartsjö för alkoholmissbrukare:
1
Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 042 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *789 900
3 Vissa inventarier, reservationsanslag............. *50 000
Statens inom fångvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... *68 200
5 Omkostnader, förslagsanslag................... *25 500
Statens inom sinnessjukvårdsorganisationen anordnade
vårdanstalt för alkoholmissbrukare:
6 Avlöningar, förslagsanslag .................... *246 400
7 Omkostnader, förslagsanslag ....................*96 000
Statens vårdanstalt å Venngarn för alkoholmissbrukare:
8
Avlöningar, förslagsanslag..................... *924 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... *709 400
10 Vårdavdelning i Fagersta, förslagsanslag........ *265 500
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
*100
*1 800 000
*52 700
*3 800 000
*100 000
*445 500
*2 100 000
*1 000 000
*500 000
*1 000 000
*1 700 000
11 489 000
41 000
100
60 000
*3 000
796 291 709
1 881 900
93 700
342 400
1 898 900
30 | Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958 |
| |
| Statens vårdanstalt å Brotorp för alkoholmiss-brukare: |
|
|
11 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | *101 000 |
|
12 | Omkostnader, förslagsanslag................... Statens vårdanstalt å Gudhem för alkoholmiss-brukare: | *79 600 | 180 600 |
13 | Avlöningar, förslagsanslag .................... | *261 000 |
|
14 | Omkostnader, förslagsanslag .................. | *30 000 | 291 000 |
15 | Bidrag till anordnande av erkända vårdanstalter |
| *1 250 000 |
16 | Bidrag till driftkostnader vid erkända och enskilda |
| *15 600 000 |
17 | Vissa ombyggnads- och reparationsarbeten vid er-kända vårdanstalter för alkoholmissbrukare, reserva-tionsanslag .................................... |
| *71 000 |
IS | Tillfälligt omhändertagande enligt lagen om nykter-hetsvård m. m., förslagsanslag.................. |
| *700 000 |
19 | Utbildning av nykterhetsvårdspersonal, reservations-anslag ........................................ Länsnykterhetsnämnderna: |
| *70 000 |
20 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | *1 527 000 |
|
21 | Omkostnader, förslagsanslag................... | *524 000 | 2 051 000 |
22 | Bidrag till kommunala nykterhetsnämnder, förslags-anslag ........................................ |
| *12 000 000 |
23 | Främjande av nykterhetsnämndernas verksamhet |
|
|
| m. m......................................... |
| *72 500 |
24 | Bidrag till Länkrörelsen........................ |
| *50 000 |
|
|
| 86 558 000 |
E. | Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande |
|
|
| Arbetsmarknadsstyrelsen: |
|
|
l | Avlöningar, förslagsanslag.................... | *5 665 200 |
|
2 | Omkostnader, förslagsanslag.................. | *869 500 |
|
3 | Krisorganisationen, förslagsanslag.............. Den offentliga arbetsförmedlingen: | *1 250 000 | 7 784 700 |
4 | Avlöningar, förslagsanslag.................... | *24 868 500 |
|
5 | Omkostnader, förslagsanslag.................. | *5 799 500 |
|
6 | Krisorganisationen, förslagsanslag.............. | *1 745 000 | 32 413 000 |
7 | Bidrag till erkända arbetslöshetskassor, förslagsan-slag .......................................... |
| 44 000 000 |
8 | Kostnader för arbetslöshetens bekämpande m. m., |
| *30 000 000 |
9 | Beredskapsarbeten på vägar och gator, reservations-anslag, att avräknas mot automobilskattemedlen .. |
| *50 000 000 |
10 | Kostnader för arbetsmarknadsstyrelsens förråds-verksamhet, reservationsanslag.................. |
| *100 |
11 | Kostnader för överflyttning av arbetskraft, reserva-tionsanslag .................................... |
| *750 000 |
12 | Arbetskliniken i Stockholm, reservationsanslag .... |
| *255 400 |
13 | Bidrag till kommunal och enskild arbetsvårdsverk-samhet, förslagsanslaa ......................... |
| *1 000 000 |
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
31
14 Arbetsmarknadsstyrelsens arbetsvårdsverksamhet,
reservationsanslag..............................
15 Bidrag till vissa omskolningskurser m. m., förslagsanslag
........................................
16 Bidrag till De blindas förening..................
17 Bidrag till De vanföras riksförbund..............
18 Bidrag till Hörselfrämjandets rehabiliteringscentral. .
F. Bostadsbyggande m. m.
Bostadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 502 700
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 673 500
Länsbostadsnämnderna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... 4 072 000
4 Omkostnader, förslagsanslag...................603 000
5 Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa
bostadsbyggnadslån, förslagsanslag...............
6 Bostadsrabatter, förslagsanslag..................
7 Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet, reservationsanslag
................................
8 Bidrag till inrättande av pensionärshem, reservationsanslag
....................................
9 Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor, reservationsanslag.......
Statens nämnd för byggnadsforskning:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *120 200
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *37 000
12 Byggnadsforskning, reservationsanslag............
13 Statens nämnd för samlingslokaler, förslagsanslag .
14 Bidrag till vissa riksorganisationer för samlingslokaler
.........................................
15 Bidrag till anskaffning av inventarier för allmänna
samlingslokaler m. m., reservationsanslag..........
Statens bosättningslån:
16 Ersättning åt ortsombud, förslagsanslag........ *65 000
17 Ersättning åt riksbanken, förslagsanslag....... *315 000
G. Sjuk- och yrkesskadeförsäkring m. m.
F örsäkringsrådet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *860 100
2 Omkostnader, förslagsanslag....................*31 100
Riksförsäkringsanstalten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *8 454 700
4 Omkostnader, förslagsanslag...................*693 000
5 Bidrag till sjukkassor m. m., förslagsanslag......
6 Vissa tillägg å ersättningar i anledning av olycksfall
i arbete m. m., förslagsanslag...................
7 Statsverket åliggande, av andra medel ej utgående
ersättningar i anledning av olycksfall i arbete
m. in., förslagsanslag...........................
*3 240 000
*2 500 000
*435 000
*20 000
*50 000
172 448 200
5 176 200
4 675 000
150 000 000
150 000 000
22 000 000
8 000 000
25 000
157 200
*315 000
*54 800
*30 000
*600 000
380 000
341 413 200
891 200
9 147 700
*255 000 000
*1 400 000
*3 100 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
26!) 538 900
32
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
H. Arbetarskydd
Arbetarskyddsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1510 400
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *199 500
Yrkesinspektionen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 568 900
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *848 000
5 Utredning rörande koloxidförgiftningars uppkomst
och förebyggande, reservationsanslag.............
6 Undervisnings- och upplysningsverksamhet på arbetarskyddets
område..........................
7 Ersättningar för vissa läkarundersökningar enligt
arbetarskyddslagen, förslagsanslag...............
I. Folkpensionering m. m.
Pensionsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *6 942 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 245 500
3 Pensionsstyrelsens ortsombud, förslagsanslag .... *560 000
4 Bidrag till folkpensioner m. m., förslagsanslag ....
5 Ersättning till postverket för pensionsutbetalningar,
förslagsanslag..................................
6 Åtgärder till förebyggande och hävande av invaliditet,
reservationsanslag..........................
7 Särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn
m. m., förslagsanslag...........................
8 Förberedelser för pensionsreformen, reservationsanslag
J. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark,
förslagsanslag.................................
Statens hyresråd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *925 400
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *73 200
5 Ersättningar för skador vållade av vissa rymlingar
m. fl., förslagsanslag...........................
6 Internationellt socialpolitiskt samarbete, förslagsanslag
........................................
7 Bidrag till utlandssvenskarnas förening, förslagsanslag
........................................
8 Understöd åt utlandssvenskar m. m., förslagsanslag
9 Understöd åt flyktingar m. m., förslagsanslag ....
10 Social upplysningsfilm, reservationsanslag.........
11 Statens nämnd för arbetstagares uppfinningar, förslagsanslag
........................................
12 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
13 Extra utgifter, reservationsanslag................
1 709 900
4 416 900
*50 000
*90 090
*5 000
6 271 800
8 747 600
1 963 000 000
*4 600 000
*13 200 000
*13 600 000
*500 000
2 003 647 600
*3 525 000
*138 600
998 600
*80 000
*830 000
*50 000
*20 000
*1 000 000
*30 000
*3 000
*1 000 000
*70 000
7 745 200
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Summa kronor 3 640 814 700
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
33
VI. KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
A. Kommunikationsdepartementet
Kommunikationsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 194 300
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *66 000
B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet
Väg- och vattenbyggnadsverket
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... *9 733 200
2 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *1 403 300
V ägf örvaltningarna:
3 Avlöningar, förslagsanslag, därav nio tiondelar att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... *26 295 400
4 Omkostnader, förslagsanslag, därav nio tiondelar
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *4 642 400
5 De lokala vägnämnderna m. m., förslagsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............
6 Reglering av vissa skador inom väg- och vatten
byggnadsstyrelsens
ämbetsområde, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen........
Vägunderhåll och vägbyggnader
Väghållningen på landet samt i städer och stadsliknande
samhällen, där kronan är väghållare:
7 Vägunderhållet, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen.................. *320 000 000
8 Byggande av riksvägar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen............ *89 000 000
9 Byggande av länsvägar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... *133 000 000
10 Byggande av ödebygdsvägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *7 000 000
11 Byggande av storbroar, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen............ *9 000 000
12 Vissa vägbyggnadsarbeten, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen.......... *4 000 000
Väghållningen i städer och stadsliknande samhällen,
som är väghållare:
13 Bidrag till underhåll av vägar och gator, förslagsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen.
....................................... *52 000 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
3 Bihang till riksdagens protokoll 19511. 1 samt. .Vr II 1
1 260 300
1 260 300
11 136 500
30 937 800
*300 000
*650 000
43 024 300
562 000 000
34 Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
14 Bidrag till byggande av vägar och gator, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskatte
medlen.
.................................... *100 52 000 100
Enskild väghållning:
15 Bidrag till underhåll av enskilda vägar m. m.,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.
............................... *19 500 000
16 Bidrag till byggande av enskilda vägar, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskatte
medlen.
.................................... *15 000 000 34 500 000
Diverse ändamål:
17 Utredningar, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................
18 Vissa kostnader i samband med internationella
vägkongresser, reservationsanslag, att avräknas
mot automobilskattemedlen..................
19 Väg- och vattenbyggnadsverkets civilförsvar
m. m., reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen.......................
20 Avsättning till statens automobilskattemedels
fond,
förslagsanslag..........................
649 040 200
*135 000
*50 000
*55 000
*100 540 100
Vatten- och avloppsledningar
21 Bidrag till anläggningar för vattenförsörjning och
avlopp, reservationsanslag....................... *30 000 000
722 064 500
C. Vägtrafik väsendet
Statens bilinspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
........................... *3 008 300
2 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... *905 000
3 Utrustning, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... *50 000 3 963 300
4 Registrering av motorfordon, förslagsanslag...... *1 000
5 Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen *300 000
6 Bidrag till säkerhetsanordningar vid järnvägskors
ningar,
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
............................. *2 400 000
7 Bidrag till trafiksäkerhetsfrämjande åtgärder vid
vissa järnvägskorsningar, reservationsanslag, att
avräknas mot automobilskattemedlen............ *450 000
Statens biltrafiknämnd:
8 Avlöningar, förslagsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen
........................... *473 500
9 Omkostnader, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen....................... *48 000 521 500
Av riksdagen redan beslutat anslag.
| Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år | 1958 | 35 |
10 | Statens trafiksäkerhetsråd m. m., att avräknas mot |
| *150 600 |
11 | Kostnader för vetenskaplig trafiksäkerhetsforskning, |
| *100 000 |
12 | Bidrag till nationalföreningen för trafiksäkerhetens |
| *450 000 |
|
|
| 8 336 400 |
D. | Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut |
|
|
| Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: |
|
|
1 | Avlöningar, förslagsanslag.................... | *3 266 200 |
|
2 | Undervisning................................ | *24 600 |
|
3 | Omkostnader, förslagsanslag.................. | *286 000 |
|
4 | Observatörer................................ | *831 000 |
|
5 | Telegramkostnader m. m., förslagsanslag....... | *661 000 |
|
6 | Underhåll av stationer m. m., reservationsanslag | *79 400 |
|
7 | Uppdragsverksamhet, förslagsanslag........... | *1 553 000 |
|
8 | Väderlekstjänst för luftfarten, förslagsanslag____ | *1 385 600 |
|
9 | Aerologiska stationer, förslagsanslag........... | *704 500 | 8 791 300 |
10 | Bidrag till väderleksstationer i Nordatlanten och på |
| *1 063 600 |
|
|
| 9 854 900 |
E. Byggnads väsendet
Byggnadsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 689 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *412 900 4 101 900
Länsarkitektsorganisationen:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 825 900
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *507 500 5 333 400
5 Bidrag till upprättande av regionplaner m. m.,
reservationsanslag.............................. *100
6 Ersättningar på grund av förbud mot bebyggelse
m. m. inom vissa strandområden, förslagsanslag . .. *50 000
7 Utredningar rörande tillämnade byggnadsföretag
m. m., reservationsanslag....................... *190 000
9 675 400
F. Tekniska institut
1 Statens väginstitut, förslagsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... *838 300
2 Statens väginstitut: Utrustning, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen......... *40 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
36
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Statens geotekniska institut:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *934 900
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *439 500
5 Utrustning, reservationsanslag................. *20 000 1 394 400
2 272 700
G. Statens elektriska inspektion m. m.
Statens elektriska inspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *482 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *46 800 529 300
3 Statens prisregleringsnämnd för elektrisk ström,
förslagsanslag.................................. *5 000
534 300
H. Djurgårdsnämnden
Djurgårdsnämnden:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *166 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *10 500 176 600
176 600
I. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... *1 352 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *2 424 000 3 776 000
3 Ersättning till statens järnvägar för av Kungl. Maj:t
medgivna lindringar i befordringsavgifterna för
vissa resor, förslagsanslag....................... *40 000
4 Driftbidrag till statens järnvägar................ 100 000 000
5 Ersättning till postverket för befordran av tjänste
försändelser,
förslagsanslag...................... *39 000 000
6 Bidrag till teievisionsverksamhetens driftkostnader . *2 600 000
7 Bidrag till vissa internationella sammanslutningar
m. m., förslagsanslag........................... *115 000
8 Geotekniska undersökningar i Götaälvdalen m. m.,
reservationsanslag.............................. *500 000
9 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................... *315 000
10 Extra utgifter, reservationsanslag................ *50 000
146 396 000
Summa kronor 900 571 100
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1058
37
VII. FINANSDEPARTEMENTET
A. Finansdepartementet
Finansdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *3 298 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *903 000
B. Allmänna centrala ämbetsverk m. m.
Kammarkollegiet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 156 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *100 200
Statskontoret:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... * 1 964 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... *358 000
Kammarrätten:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2776 200
6 Omkostnader, förslagsanslag................... *94 000
7 Kammarrättens årsbok, förslagsanslag.......... *8 000
Statistiska centralbyrån:
8 Avlöningar till personal för verksamheten i allmänhet,
förslagsanslag........................ *3 254 000
9 Avlöningar till personal vid 1960 års folkräkning,
reservationsanslag ............................. *122 000
10 Avlöningar till personal vid 1958 års valstatistik,
reservationsanslag ......................... *76 100
11 Omkostnader, förslagsanslag................... *957 600
12 Bibliotekets underhåll, reservationsanslag........ *8 000
13 Kostnader för vissa provundersökningar för om
läggning
av metoden för skördeuppskattningar,
reservationsanslag............................ *150 000
14 Utredningsinstitutet, förslagsanslag............ *100
15 Maskincentralen, förslagsanslag................ *100
F olkbokföringen:
16 Ersättningar till kyrkobokföringsinspektörer, förslagsanslag
.................................. *47 000
17 Ersättning till Stockholms stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag .............. *61 000
18 Ersättning till Göteborgs stad för vissa kostnader
för folkbokföringen, förslagsanslag.............. *57 000
19 Ersättning till Malmö stad för vissa kostnader för
folkbokföringen, förslagsanslag................. *29 000
20 Viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m.,
förslagsanslag................................ *1 600 000
21 Inköp av maskiner m. m., reservationsanslag .... *17 000
Riksräkenskapsverket:
22 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 881 000
23 Omkostnader, förslagsanslag................... *483 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
4 201 000
4 201 000
1 256 200
2 322 000
2 878 200
4 567 900
1 811 000
3 364 000
38
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Konjunkturinstitutet:
24 Avlöningar, förslagsanslag..................... *493 700
25 Omkostnader, förslagsanslag .................. *100 000
26 Särskilda undersökningar, reservationsanslag..... *300 000
27 Kostnader för Konjunkturjournalen, förslagsanslag *38 000
Statens sakrevision:
28 Avlöningar, förslagsanslag..................... *710 000
29 Omkostnader, förslagsanslag................... *55 000
Statens organisationsnämnd:
30 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 457 000
31 Omkostnader, förslagsanslag................... *239 800
32 Försöksverksamhet, reservationsanslag.......... *100
C. Skatte- och kontrollväsen
Tullverket:
1 Avlöningar till befattningshavare hos generaltullstyrelsen,
förslagsanslag....................... *3 620 000
2 Avlöningar till befattningshavare å tullstaten, förslagsanslag
.................................. *64 659 000
3 Omkostnader, förslagsanslag................... *7 379 000
4 Anskaffning av viss materiel, reservationsanslag.. *650 000
Kontrollstyrelsen:
5 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 358 000
6 Omkostnader, förslagsanslag................... *222 000
7 Kontrollstyrelsens lokalförvaltning, förslagsanslag. *2 297 500
Mynt- och justeringsverket:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 709 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... *184 400
10 Nyanskaffning av vissa maskiner m. m., reservationsanslag
.................................. *9 000
Statens justerare:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... *740 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................... *107 000
Riksskattenämnden:
13 Avlöningar, förslagsanslag..................... *417 000
14 Omkostnader, förslagsanslag................... *60 000
15 Avsättning till bankinspektionens fond, förslagsanslag
........................................
16 Avsättning till fondinspektionens fond, förslagsanslag
17 Avsättning till jordbrukskassetillsynens fond......
18 Avsättning till sparbanksinspektionens fond, förslagsanslag
........................................
19 Tillsyn över sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
..........................................
20 Revision av sparbankernas förvaltning, förslagsanslag
21 Stämpelomkostnader, förslagsanslag..............
22 Kostnader för årlig taxering, förslagsanslag........
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
931 700
765 000
1 696 900
19 592 900
76 308 000
4 877 500
1 902 400
847 000
477 000
*350 000
*40 000
*100 000
*320 000
*1 000
*325 000
*925 000
*17 500 000
39
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
23 Vissa kostnader för uppbördsväsendet, förslagsanslag *300 000
24 Ersättning till postverket m. fl. för bestyret med
skatteuppbörden, förslagsanslag.................. *" 800 000
25 Kostnader vid tillämpningen av avtal med främmande
stat i beskattningsfrågor, förslagsanslag..... *1 000
26 Observations- och uppbördsprocenter m. m., förslagsanslag
........................................ .*25 000
112 098 900
D. Ersättningar för särskilda förmåner ocli
rättigheter m. m.
1 Ersättning till städerna för mistad tolag, förslagsanslag
................................... *30 000 000
2 Städers friheter, förslagsanslag................... *30 000
3 Ersättning till landsting och städer, som ej deltaga i
landsting, för till statsverket indragna brännvins
försäljningsmedel.
............................. *3 100 000
4 Vederlag för nedlagda utskänkningsrättigheter, förslagsanslag
.................................... *100
5 Bidrag till skattetyngda kommuner, m. m., förslagsanslag
........................................ *5 500 000
6 Skatteersättning till kommunerna, m. m., förslagsanslag
........................................ *580 000 000
618 630 100
E. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *1 105 000
2 Generaltullstyrelsens delfond, förslagsanslag..... *340 000 1 445 000
3 Staten åliggande kommunala och andra utskylder,
förslagsanslag.................................. *100
4 Bidrag till vissa internationella byråer och organisationer
m. m., förslagsanslag..................... *152 000
5 Vissa kostnader för en internationell statistikkonferens
i Sverige år 1957, reservationsanslag........ *48 000
6 Vissa kostnader för internationell representation,
reservationsanslag................................ *20 000
7 Upplysningsarbete rörande samhällsekonomiska frågor
m. m., reservationsanslag ........................ *100 000
8 Statens tobaksnämnd, förslagsanslag .............. *32 000
9 Bidrag till Föreningen fruktdrycker.............. *25 000
10 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. * 1 300 000
11 Extra utgifter, reservationsanslag................. *65 000
3 187 100
Summa kronor 757 710 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
40
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
VIII. ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
A. | Ecklesiastikdepartementet |
|
|
| Ecklesiastikdepartementet: |
|
|
1 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | *1 804 000 |
|
2 | Omkostnader, förslagsanslag................... | *115 500 | 1 919 500 |
|
|
| 1 919 500 |
B. | Arkiv, bibliotek och museer |
|
|
| Riksarkivet: |
|
|
1 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | *1 114 000 |
|
2 | Omkostnader, förslagsanslag................... | *89 100 |
|
3 | Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reserva-tionsanslag ......................... | *9 000 |
|
4 | Fortsatt utgivande av sådana handlingar, som äro | *1 500 | 1 213 600 |
| Lands- och länsarkiven: |
|
|
5 | Avlöningar, förslagsanslag .................... | *920 000 |
|
6 | Omkostnader, förslagsanslag ............... | *169 300 |
|
7 | Inköp av arkivalier och tryckta arbeten, reserva-tionsanslag ........................... | *5 200 |
|
8 | Bokbindning och konservering av arkivalier, reser-vationsanslag .......................... | *12 700 | 1 107 200 |
| Kungl. biblioteket: |
|
|
9 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | *1 459 000 |
|
10 | Omkostnader, förslagsanslag................... | *255 500 |
|
11 | Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . . | *420 000 | 2 134 500 |
12 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | *341 000 |
|
13 | Omkostnader, förslagsanslag................... | *11 000 |
|
14 | Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsan-slag ........................................ | *71 700 | 423 700 |
| Nationalmuseet: |
|
|
15 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | *1 044 000 |
|
16 | Omkostnader, förslagsanslag................ | *144 500 |
|
17 | Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reser-vationsanslag ................... | *142 000 | 1 330 500 |
| Livrustkammaren: |
|
|
18 | Avlöningar, förslagsanslag............... | *256 000 |
|
19 | Omkostnader, förslagsanslag............. Naturhistoriska riksmuseet: | *35 500 | 291 500 |
20 | Avlöningar, förslagsanslag.................. | *1 334 000 |
|
21 | Omkostnader, förslagsanslag............ | *181 400 |
|
22 | Materiel m. m., reservationsanslag.............. | *234 000 | 1 749 400 |
X | Av riksdagen redan beslutat anslag. |
|
|
Kungl. Maj:is proposition nr B 1 år 1958
4
Statens etnografiska museum:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... *197 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................... *63 900
25 Underhåll och ökande av samlingarna m. m., reservationsanslag
.............................. *6 000
26 Medelhavsmuseet, förslagsanslag.................
27 Bidrag till nordiska museet.....................
28 Bidrag till kulturhistoriska museet i Lund........
29 Bidrag till musikhistoriska museet...............
30 Bidrag till Drottningholms teatermuseum.........
31 Bidrag till stiftelsen Thielska galleriet............
32 Bidrag till svenska skolmuseet...................
33 Bidrag till stiftelsen Carl och Olga Milles’ Lidingöhem
C. Kyrkliga ändamål
Domkapitlen och stiftsnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 028 800
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *151400
3 Kostnader för skogsbiträden, förslagsanslag..... *1000
4 Reparations- och förbättringsarbeten å biskopsgården
i Växjö ............................. *2 200
5 Kleresistaten, förslagsanslag.....................
6 Vissa ersättningar till kyrkofonden...............
7 Kurser för utbildande av kyrkomusiker m. m., förslagsanslag
....................................
8 Stipendier för utbildande av präster, förtrogna med
finska och lapska språken.......................
9 Kyrkors underhåll, reservationsanslag.............
10 Bidrag till restaurering av Linköpings domkyrka,
reservationsanslag..............................
11 Ersättningar till kyrkor, förslagsanslag............
12 Bestridande i vissa fall med allmänna medel av kost
nader,
förenade med friköp av lägenheter å kyrklig
jord, förslagsanslag.............................
13 Bidrag till svenska ekumeniska nämnden.........
D. Akademier m. m.
1 Bidrag till svenska akademien...................
Vetenskapsakademien:
2 Bidrag till forskningsinstitutet för experimentell
fysik, förslagsanslag.......................... *550 800
3 Bidrag till naturvetenskaplig forskning i Övre
Norrland................................... *66 300
4 Bidrag till vetenskaplig verksamhet i övrigt..... *91 800
Vitterhets-, historie- och antikvitetsakademien:
Riksantikvarieämbetet och statens historiska museum
m. m.:
5 Avlöningar, förslagsanslag......... *1 927 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
266 900
*120 300
*516 800
*86 700
*67 000
*43 000
*10 000
*3 500
*15 000
9 379 600
1 183 400
*7 000
*5 050 800
*67 000
*4 800
*2 000
*1 000
*90 000
*1 000
*25 000
6 432 000
*2 300
708 900
42
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
6 Omkostnader, förslagsanslag....... *320 900
7 Inredning och utrustning, reservationsanslag
...................... *50 000 2 297 900
8 Bidrag till avlöningar inom landsantikvarieorganisationen,
förslagsanslag...................... *600 000
Statens historiska museum m. m.:
9 Underhåll och ökande av samlingarna, reservationsanslag
................................ *52 000
Riksantikvarieämbetet:
10 Vård och underhåll av fornlämningar och bygg
nadsminnesmärken,
reservationsanslag *275 000
11 Fornminnesinventering, reservationsanslag
............................*160 000 435 000
Ostasiatiska arkeologiska samlingarna:
12 Avlöningar, förslagsanslag........... *60 700
13 Omkostnader, förslagsanslag......... *7 000 67 700
Akademien för de fria konsterna med konsthögskolan:
14
Avlöningar, förslagsanslag..................... *462 000
15 Omkostnader, förslagsanslag................... *98 700
16 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag.. *66 300
17 Stipendier m. m., reservationsanslag............ *80 200
Musikaliska akademien med musikhögskolan:
18 Avlöningar, förslagsanslag.....................
19 Omkostnader, förslagsanslag...................
20 Inköp och bindning av böcker och musikalier samt
underhåll och vård av instrument, reservationsanslag
......................................
21 Stipendier m. m..............................
22 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
..................................
E. Universiteten, den medicinska
undervisningen m. m.
Universitetskanslersämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *296 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *35 000
3 Förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.,
förslagsanslag ........................................
Uppsala universitet:
4 Avlöningar, förslagsanslag.....................
5 Omkostnader, förslagsanslag...................
6 Materiel m. m., reservationsanslag..............
7 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag
8 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag......................
9 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
..................................
Lunds universitet:
10 Avlöningar, förslagsanslag...........16 274 000
11 Omkostnader, förslagsanslag................... 888 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
16 669 000
1 160 000
2 188 000
625 000
480 000
*1 750 000
* 1 444 000
*83 000
*41 000
*40 000
*15 000
3 452 600
707 200
1 623 000
6 494 000
331 000
4 400 000
22 872 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
43
12 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 960 000
13 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag 525 000
14 Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket,
reservationsanslag...................... 515 000
15 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
.................................. *730 000
Göteborgs universitet:
16 Avlöningar, förslagsanslag..................... 6 981 000
17 Omkostnader, förslagsanslag................... 573 000
18 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 966 000
19 Nyanskaffning av apparater m.m.,reservationsanslag 200 000
20 Bokinköp och bokbindning för medicinska fakultetens
bibliotek, reservationsanslag.............. 105 000
21 Bidrag till Göteborgs stad för verksamheten vid
medicinska fakultetens bibliotek, förslagsanslag.. 160 400
22 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
.................................. *4 200 000
Karolinska mediko-kirurgiska institutet:
23 Avlöningar, förslagsanslag..................... 8 244 000
24 Omkostnader, förslagsanslag................... 574 500
25 Materiel m. m., reservationsanslag.............. 1 355 000
26 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag 200 000
27 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag
.................................. 85 000
28 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
.................................. *500 000
Medicinska högskolan i Umeå:
29 Avlöningar, förslagsanslag .................... *546 000
30 Omkostnader, förslagsanslag .................. *45 000
31 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *110 000
32 Bokinköp och bokbindning för biblioteket, reservationsanslag
................................ *145 000
33 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
.................................. *300 000
34 Vissa kostnader för läkarutbildningen, förslagsanslag..
35 Bidrag till Stockholms högskola, förslagsanslag .. .
36 Nyanskaffning av apparater m. m. vid Stockholms
högskola .....................................
37 Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler, förslagsanslag.....................
38 Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms
stad, förslagsanslag..............................
Tandläkarhögskolan i Stockholm:
39 Avlöningar, förslagsanslag..................... 4 893 000
40 Omkostnader, förslagsanslag................... 977 600
41 Bokinköp och bokbindning m. m., reservationsanslag
...................................... 27 000
42 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag
................................ 160 000
43 Utrustning av en odontologisk högskoleklinik i
Umeå, reservationsanslag ..................... 20 000
20 892 000
13 185 400
10 958 500
1 146 000
*81 000
12 014 000
75 000
72 000
113 000
6 077 600
Av riksdagen redan beslutat anslag.
44
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
| Tandläkarhögskolan i Malmö: |
|
|
44 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | 3 257 000 |
|
45 | Omkostnader, förslagsanslag................... | 614 200 |
|
46 | Bokinköp och bokbindning m. m., reservations-anslag ...................................... | 16 000 |
|
47 | Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reser-vationsanslag ................................ | 120 000 |
|
48 | Utrustning av vissa lokaler m. m., reservations-anslag ...................................... | 5 500 | 4 012 700 |
| Tandläkarhögskolorna: |
|
|
49 | Anskaffning av undervisningsinstrument m. m., | 254 000 |
|
50 | Lärarkliniker, förslagsanslag................... | 50 000 | 304 000 |
51 | Anordnande av utbildning för tandtekniker och |
| 50 000 |
52 | Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga |
| 2 600 000 |
53 | Stipendier för främjande av högre vetenskapliga stu-dier vid rikets universitet och högskolor, reservations-anslag ........................................ |
| 387 500 |
| Gemensamma universitetsändamål: |
|
|
54 | Ersättning åt vissa opponenter vid disputationer, | *72 000 |
|
55 | Naturastipendier åt studerande vid universiteten | *9 515 000 |
|
56 | Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, för-slagsanslag .................................. | *600 000 |
|
57 | Stipendier för främjande av högre vetenskapliga | 3 444 000 |
|
58 | Resestipendier åt ordinarie lärare m. fl., reserva-tionsanslag .................................. | *85 000 |
|
59 | Gästföreläsningar, reservationsanslag............ | *70 000 |
|
60 | Klinisk forskning, förslagsanslag............... | *401 000 |
|
61 | Vidareutbildning av läkare, reservationsanslag . . | *30 000 |
|
62 | Ämnes- och fakultetskonferenser, reservationsan-slag ........................................ | *25 000 |
|
63 | Extra utgifter, reservationsanslag............... | *300 000 | 14 542 000 |
64 Bidrag till Stockholms högskolors rektorskonvents
verksamhet, reservationsanslag................... *30 000
Rasbiologiska institutet:
65 | Avlöningar, förslagsanslag..................... | *157 800 |
|
66 | Omkostnader, förslagsanslag................... | *20 000 |
|
67 | Materiel m. m., reservationsanslag.............. | *25 000 | 202 800 |
68 | Farmacevtiska institutet: Avlöningar, förslagsanslag..................... | *701 000 |
|
69 | Omkostnader, förslagsanslag................... | *80 700 |
|
70 | Materiel m. m., reservationsanslag.............. | *110 000 |
|
71 72 | Inredning och utrustning av nya lokaler, reserva-tionsanslag .................................. Ökad intagning av studerande, förslagsanslag. . . . | *60 000 | 1 344 700 |
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år J958
45
Ortnamnskommissionen:
73 Avlöningar, förslagsanslag..................... *164 000
74 Omkostnader, förslagsanslag................... *18 900
75 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material,
reservationsanslag........................ *41 000
76 Bidrag till institutet för ortnamns- och dialektforskning
i Göteborg................................
Landsmålsarkiven:
77 Avlöningar, förslagsanslag..................... *376 100
78 Omkostnader, förslagsanslag................... *20 800
79 Insamling och bearbetning av vetenskapligt material,
reservationsanslag........................ *81 000
80 Bidrag till institutet för folkminnesforskning i Göteborg
.........................................
81 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden vid
universiteten m. m., förslagsanslag...............
82 Bidrag till instituten för socialpolitisk och kommunal
utbildning och forskning, förslagsanslag...........
83 Kurser för fortsatt utbildning av befattningshavare i
kommunal och social tjänst, reservationsanslag ....
84 Fortsättnings- och repetitionskurser för läkare, reservationsanslag
..................................
Garantilånenämnden:
85 Avlöningar, förslagsanslag..................... *72 500
86 Omkostnader, förslagsanslag....................*20 000
87 Kostnader för avskrivning av vissa studielån med
statlig kreditgaranti, förslagsanslag..............
88 Bidrag till inventarier i studentbostadshus, reservationsanslag
....................................
89 Bidrag till Sveriges förenade studentkårer för redige
ring
av ett register över vissa licentiat- och doktorsavhandlingar
..............................
90 Bidrag till anordnande av praktisk-pedagogiska utbildningskurser
för blivande läroverkslärare m. m...
F. Tekniska högskolor
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *85 300
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *13 400
Tekniska högskolan i Stockholm:
3 Avlöningar, förslagsanslag..................... *12 656 000
4 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 705 600
5 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 700 000
6 Nyanskaffning av apparater m. m., reservationsanslag *1 700 000
7 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag......................... *130 000
8 Resebidrag till studerande.................... *61 000
9 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
.................................. *1 586 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
223 900
*12 000
477 900
*28 900
*300 000
*857 000
*42 000
*10 000
92 500
*100 000
*750 000
*2 200
*42 000
118 629 600
98 700
46
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
10 Inredning och utrustning av nya lokalervid svenska
träforskningsinstitutet, reservationsanslag....... *123 000
Chalmers tekniska högskola:
11 Avlöningar, förslagsanslag..................... *8 651 000
12 Omkostnader, förslagsanslag................... *665 000
13 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 400 000
14 Nyanskaffning av apparater m.m., reservationsanslag *1 300 000
15 Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek,
reservationsanslag........................ *130 000
16 Resebidrag till studerande.................... * 25 000
17 Inredning och utrustning av nya lokaler, reservationsanslag
.................................. * 1 800 000
Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
18 Stipendier för främjande av högre tekniska studier,
reservationsanslag........................ 274 500
19 Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar, förslagsanslag
.................................. *25 000
20 Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
m. m., förslagsanslag...................... *60 000
21 Resestipendier åt lärare m. fl., reservationsanslag *70 000
G. Skolöverstyrelsen, anstalter för lärarutbildning m. m.
Skolöverstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *5 480 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *800 000
3 Försöksverksamhet m. m., reservationsanslag .... 1 500 000
Särskilda försöksskolan i Linköping:
4 Driftkostnader, förslagsanslag.................. 750 000
5 Utrustning, reservationsanslag.................. 1000
Länsskolnämnderna:
6 Avlöningar, förslagsanslag .................... *3 859 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 121 000
Lärarhögskolan i Stockholm:
8 Avlöningar, förslagsanslag.................... *5 402 000
9 Omkostnader, förslagsanslag.................. *411 000
10 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... *100 000
Folkskoleseminarierna:
11 Avlöningar, förslagsanslag .................... *23 775 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.................... *2 050 000
13 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag........ *458 000
14 Utrustning, reservationsanslag.................. *550 000
15 Vidareutbildning av folkskollärare, reservationsanslag
16 Resestipendier åt lärare vid folkskoleseminarier, re -
servationsanslag ................................
Statens skolköksseminarium:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *384 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *40 000
19 661 600
13 971 000
429 500
34 160 800
7 780 000
751 000
4 980 000
5 913 000
26 833 000
*600 000
*10 500
424 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
47
19 Bidrag till fackskolan för huslig ekonomi i Uppsala,
förslagsanslag..................................
20 Bidrag till seminariet för huslig utbildning i Umeå,
förslagsanslag..................................
21 Bidrag till Göteborgs skolköksseminarium, förslagsanslag
........................................
22 Bidrag till vissa handarbetsseminarier, förslagsanslag
23 Bidrag till August Abrahamsons stiftelse för slöjdlärarutbildning
................................
24 Särskoleseminariet i Stockholm, förslagsanslag ....
25 Bidrag till Ericastiftelsen, förslagsanslag.........
26 Kurser för lärare m. fl., reservationsanslag........
27 Lärarutbildningskurser för läroverksingenjörer, reservationsanslag
..................................
H. Allmänna läroverken m. m.
Allmänna läroverken:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *195 000 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *1 187 100
3 Bidrag till läroverkens kassor, förslagsanslag..... *10 000 000
4 Ersättning för djäknepenningar m. m........... *8 500
5 Avlöning åt deltagare i praktiska lärarkurser m. m.,
förslagsanslag..................................
6 Understöd åt vissa kommunala gymnasier m. m.,
förslagsanslag..................................
7 Bidrag till driften av högre kommunala skolor, förslagsanslag
....................................
Privatläroverk:
8 Bidrag till vissa privatläroverk, förslagsanslag . . *11 280 000
9 Bidrag till hälsovården vid vissa privatläroverk,
förslagsanslag................................ *35 500
10 Bidrag till vissa internatläroverk, förslagsanslag. . *675 000
11 Läroboksnämnden, förslagsanslag................
12 Centralnämnden för skolungdomsutbytet med utlandet,
förslagsanslag...........................
13 Intagningsnämnder vid vissa allmänna läroverk
m. fl. läroanstalter, förslagsanslag................
14 Språkassistentverksamhet vid högre läroanstalter,
reservationsanslag..............................
15 Resestipendier åt lärare vid de allmänna läroverken
m. fl. läroanstalter, reservationsanslag.............
16 Psykologisk-pedagogiska institutet, förslagsanslag . .
17 Bokinköp och bokbindning vid pedagogiska biblioteket,
reservationsanslag.........................
IS Vissa kostnader för student- och realexamina, förslagsanslag
....................................
19 Studiebidrag och stipendier, förslagsanslag.........
20 Brevskolestipendier, reservationsanslag.............
21 Bidrag till avlönande av föreståndare vid elevhem
vid högre läroanstalter, förslagsanslag.............
*907 100
*378 000
*167 000
*246 400
*110 000
*80 000
*146 200
*1 393 900
*320 000
51 040 100
206 195 600
*3 890 000
*335 000
*46 184 000
11 990 500
*63 500
*9 000
*21 700
*130 000
*95 000
*70 600
*20 000
*989 000
*65 255 000
*150 000
*105 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
385 503 000
48
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
I.
1
2
3
4
5
■6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
Folkskoleväsendet m. m.
Skolmåltider
Bidrag till anordnande av skolmåltider, förslagsanslag
..........................................
Bidrag till anskaffande av inventarier för skolmåltider,
förslagsanslag............................
Skolbyggnader
Bidrag till vissa byggnadsarbeten inom det allmänna
skolväsendet, förslagsanslag ..............
Bidrag till elevhemsbyggnader inom det allmänna
skolväsendet, reservationsanslag...................
*26 200 000
*400 000
26 600 000
*69 700 000
*3 000 000
72 700 000
Folkskoleväsendet
Folkskolor m. m.:
Bidrag till driften av folkskolor m. m., förslagsanslag
...................................... *646 000 000
Försökskostnadsbidrag, förslagsanslag.......... *2 540 000
Resekostnadsersättningar åt skolläkare vid folk
och
småskolor, förslagsanslag.................. *50 000
Bidrag till avlöning åt lärare m. m. vid vissa
sjukvårdsanstalter och barnhem, förslagsanslag . . *700 000
Folkundervisningens främjande i rikets nordligaste
gränsorter m. m., reservationsanslag............ *290 000
Bidrag till inackordering av skolbarn i elevhem
eller enskilda hem, förslagsanslag............... *1 600 000
Bidrag till anordnande av skolskjutsar för sltol
pliktiga
barn m. m., förslagsanslag............. *41 000 000
Bidrag till vissa fullbordade byggnadsarbeten, förslagsanslag
.................................. *3 000 000
Byggnadsbidrag för vissa äldre undervisningslokaler,
förslagsanslag........................ *300 000
Byggnadsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag *3 500 000
övergångsbidrag till tjänstebostäder, förslagsanslag
........................................ * 160 000
Bidrag till Skytteanska skolan i Tärna, förslagsanslag
................................... *50 200
Anordnande av kombinerad korrespondens- och
radioundervisning, reservationsanslag........... *690 000
Resestipendier åt lärare vid folk- och fortsätt
ningsskolor,
reservationsanslag ..................
Stipendier åt folkskollärare för vinnande av behörighet
att undervisa i engelska, förslagsanslag . .
Bidrag till vissa särskilda skoländamål, reservations
-
anslag ........................................
Nomadskolor:
Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 214 000
Omkostnader, förslagsanslag.................... *548 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
699 880 200
*63 000
*280 000
*320 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
49
23 Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn,
förslagsanslag................................ *65 000 1 827 000
702 370 200
Folkhögskolor
Folkhögskolor:
24 Bidrag till driften av folkhögskolor, förslagsanslag *15 323 000
25 Byggnadsbidrag, reservationsanslag ............ *2 500 000
26 Bidrag till arvoden åt skolläkare, förslagsanslag *37 500
27 Utbildning av lärare, reservationsanslag........ *46 000 17 906 500
17 906 500
Abnormundervisningen
Läroanstalter för blinda:
28 Avlöningar, förslagsanslag.....................
29 Omkostnader, förslagsanslag...................
Vårdanstalten i Lund för blinda med komplicerat
lyte:
30 Avlöningar, förslagsanslag.....................
31 Omkostnader, förslagsanslag...................
32 Skrivmaskiner åt avgående blindskolelever, reservationsanslag
....................................
33 Resor för blindskolelever jämte åtföljande vårdare,
förslagsanslag..................................
34 Arvoden åt blivande blindlärare, förslagsanslag ....
35 Tryckning av blindskrifter, reservationsanslag......
36 Bidrag till anskaffande av böcker åt blinda, reservationsanslag
....................................
Skolor för döva:
37 Avlöningar, förslagsanslag.....................
38 Omkostnader, förslagsanslag...................
39 Resor för elever jämte åtföljande vårdare, förslagsanslag
......................................
40 Stipendier åt vissa fortsättningsskolpliktiga döva
m. fl., förslagsanslag..........................
41 Arvoden åt blivande lärare för döva, förslagsanslag
42 Kurser för personal m. fl., reservationsanslag
43 Engångsanskaffning av utrustning m. m., reservationsanslag
..................................
44 Bidrag till förskolor och skolhem för döva barn, förslagsanslag
....................................
45 Bidrag till bildningsverksamhet bland döva.......
46 Bidrag till tidning för döva....................
47 Bidrag till Hörselfrämjandet ....................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
*1 520 000
*415 500 1 935 500
*886 700
*248 300 1 135 000
*43 600
*60 000
*14 400
*20 000
*50 000
*4 841 500
*1 611 100
*100 000
*3 000
*153 000
*6 000
*70 000 6 784 600
*380 000
*8 000
*2 000
*62 000
10 495 100
830 071 800
4 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1
50
Kungl. Maj. ts proposition nr B t år 1958
J. Yrkesundervisningen
överstyrelsen för yrkesutbildning:
1 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 311 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *288 200
3 Yrkespedagogisk reformverksamhet, reservationsanslag.
..................................... *140 000
Högre tekniska läroverk:
4 Avlöningar, förslagsanslag..................... *11 856 000
5 Omkostnader, förslagsanslag................... * 1 298 000
6 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... *1 535 000
7 Föreläsningar och fortbildningskurser, reservationsanslag
...................................... *62 000
Konstfackskolan:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... * 1 300 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... *250 000
10 Undervisningsmateriel m. m., reservationsanslag. . *375 900
11 Understöd åt handelsgymnasier, förslagsanslag.....
12 Vissa kostnader för handelsgymnasieexamen, förslagsanslag
...................................
13 Bidrag till bergsskolan i Filipstad m. m...........
14 Bidrag till textilinstitutet i Borås, förslagsanslag . . .
15 Bidrag till Lennings textiltekniska institut i Norrköping,
förslagsanslag..........................
16 Bidrag till driften av centrala yrkesskolor, förslagsanslag
........................................
17 Bidrag till driften av lokala yrkesskolor, förslagsanslag
........................................
18 Bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor,
förslagsanslag..................................
19 Bidrag till anordnande av kurser för utbildning av
elektriska installatörer, förslagsanslag.............
20 Kurs för utbildning av sysselsättnings- och arbetsterapeuter,
reservationsanslag....................
21 Kurser för utbildning av preparatriser m. m.....
22 Utbildning av lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag
..................................
23 Ersättning till deltagare i vissa kurser för lärarutbildning,
förslagsanslag ........................
24 Resestipendier åt lärare vid yrkesundervisningen, reservationsanslag
................................
25 Främjande av lärlingsutbildning hos hantverksmästare,
förslagsanslag.............................
26 Främjande av lärlingsutbildning inom muraryrket
m. m., förslagsanslag...........................
27 Bidrag till kostnader för granskning av utförda gesällprov,
reservationsanslag......................
28 Bidrag till vissa kurser i cement- och betongteknik,
reservationsanslag..............................
29 Resestipendier för yrkesutbildning, reservationsanslag
2 739 200
14 751 000
1 925 900
*2 606 000
*30 000
*92 300
*262 000
*210 000
*15 100 000
*42 000 000
*12 000 000
*100 000
*65 500
*54 700
*1 124 000
*800 000
*18 000
*1 250 000
*150 000
*25 000
*13 700
*80 000
95 397 300
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
K. Folkbildningsåtgärder i övrigt m. m.
1 Bidrag till folk- och skolbibliotek, förslagsanslag...
2 Bidrag till föreläsningsverksamhet...............
3 Besekostnadsersättning åt föreläsare, förslagsanslag
4 Bidrag till föreläsningsförmcdling och konsulentverksamhet
...................................
5 Bidrag till studieförbund.......................
6 Bidrag till studiecirkel verksamhet, förslagsanslag ..
7 Bidrag till speciella folkbildningsåtgärder, reservationsanslag
....................................
8 Bidrag till verksamheten vid hemgårdar..........
9 Bidrag till verksamheten vid studiehem..........
10 Utbildning av ungdomsledare, reservationsanslag ...
11 Bidrag till ungdomens fritidsverksamhet, förslagsanslag
........................................
12 Bidrag till instruktörsverksamhet inom ungdomsorganisationer
.................................
13 Bidrag till Centralförbundet för nykterhetsunder
visning,
reservationsanslag.......................
14 Bidrag till nykterhetsorganisationer m. m., reservationsanslag
....................................
15 Bidrag till Svenska nykterhetsfrämjandet.........
Studiehj älpsnämnden:
16 Avlöningar, förslagsanslag..................... *148 400
17 Omkostnader, förslagsanslag................... *27 000
18 Ersättning till postverket för dess bestyr med statens
studielån, förslagsanslag........................
Statens biografbyrå:
19 Avlöningar, förslagsanslag..................... *174 300
20 Omkostnader, förslagsanslag................... *14 800
21 Bidrag till barnfilmkommittén, reservationsanslag . .
L. Gymnastiska centralinstitutet m, m.
Gymnastiska centralinstitutet:
1 Avlöningar, förslagsanslag........ *536 300
2 Omkostnader, förslagsanslag................... *158 400
3 Materiel, böcker m. m., reservationsanslag....... *44 000
4 Särskild undervisning i idrott och gymnastik m. m.__* 18 300
5 Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till
iokalhyra m. m................................
6 Understöd åt svenska Dalcroze-institutet.........
M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.
1 Understöd för utgivande av tidskrifter, lärda verk
och läroböcker, reservationsanslag................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
51
*10 797 000
*955 000
*300 000
*204 000
*2 245 000
*9 000 000
*226 000
*200 000
*75 000
*878 000
*3 000 000
*574 000
*900 000
*1 454 100
*15 000
175 400
*110 000-
189 10O
*35 000
31 332 600
757 000
*6 500*
*10 OOP
773 500
*191 500
52
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
2 Bidrag till nämnden för svensk språkvård.........
3 Humanistisk forskning .........................
Statens medicinska forskningsråd:
4 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... *140 500
5 Medicinsk forskning, reservationsanslag......... *3 925 000
Statens naturvetenskapliga forskningsråd:
6 Förvaltningskostnader, förslagsanslag........... *107 300
7 Naturvetenskaplig forskning, reservationsanslag .. *3 755 000
8 Bidrag till publicering av den svenska djuphavsexpe
ditionens
resultat, reservationsanslag..............
Statens samhälls- och rättsvetenskapliga forskningsråd:
9
Förvaltningskostnader m. m., förslagsanslag..... *30 000
10 Samhälls- och rättsvetenskaplig forskning, reservationsanslag
................................ *530 000
11 Psykologisk och pedagogisk forskning, reservationsanslag
.........................................
Flyg- och navalmedicinska nämnden:
12 Avlöningar, förslagsanslag..................... *367 300
13 Omkostnader, förslagsanslag................... *24 000
14 Flyg- och navalmedicinsk forskning, reservationsanslag
...................................... *250 000
15 Atomforskning, reservationsanslag ...............
16 Europeiskt samarbete inom kärnforskningen, förslagsanslag
....................................
17 Bidrag till nordiska institutet för teoretisk atomfysik,
förslagsanslag..................................
Matematikmaskinnämnden:
18 Avlöningar, förslagsanslag..................... *1 000
19 Omkostnader, förslagsanslag................... *1000
20 Materiel m. m., reservationsanslag.............. *1 000
21 Bidrag till Konung Gustaf V:s forskningsinstitut . .
22 Bidrag till medicinska Nobelinstitutets avdelning för
biokemi, reservationsanslag......................
23 Bidrag till oceanografiska institutet..............
24 Bidrag till internationella meteorologiska institutet i
Stockholm ....................................
25 Ersättning åt författare för utlåning av deras verk
genom bibliotek, förslagsanslag..................
26 Stipendier åt författare av hög litterär förtjänst..
27 Understöd åt skriftställaren E. H. Thörnberg......
28 Statens konstråd..............................
29 Konstnärlig utsmyckning av statliga byggnader,
reservationsanslag..............................
30 Teaterrådet, förslagsanslag .......................
31 Bidrag till samfundet De nio....................
32 Sveriges deltagande i det s. k. tredje internationella
geofysiska året, reservationsanslag................
*20 000
*1 125 000
4 065 500
3 862 300
*27 000
560 000
*180 000
641 300
*4 375 000
*2 700 000
*240 000
3 000
*222 800
* I 45 000
*141 900
*130 000
*870 000
*100 000
*6 000
*14 800
*200 000
* 10 000
*10 000
*30 000
19 871 100
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl, Maj.ts proposition nr B 1 år W58
53
N. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Slottsbyggnadernas delfond, förslagsanslag...... *29 000
2 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *13 779 000
3 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... *1 560 000
4 Lunds universitets delfond, förslagsanslag....... *1 193 000
5 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag............................
6 Sveriges anslutning till vissa internationella vetenskapliga
sammanslutningar, förslagsanslag.........
7 Bidrag till svenska institutet i Rom m. m.........
8 Skandinavisk bibliotekarie vid nordiska avdelningen
av S:te Geneviévebiblioteket i Paris m. m.........
9 Bidrag till avlöning av föreståndare för svenska studenthemmet
i Paris............................
10 Främjande av internationellt-kulturellt samarbete,
reservationsanslag..............................
11 Främjande av nordiskt-kulturellt samarbete, reservationsanslag
..................................
12 Kostnader för Sveriges medlemskap i Unesco, förslagsanslag
....................................
13 Bidrag till bestridande av kostnader för vissa internationella
kongresser i Sverige, reservationsanslag..
14 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag..............................
15 Extra utgifter, reservationsanslag.................
Summa kronor
16 561 000
*24 000
*37 000
*110 000
*7 000
*10 500
*375 000
*300 000
*978 000
*250 000
*1 250 000
*330 000
20 232 500
1 561 238 300
Av riksdagen redan beslutat anslag.
54
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
IX. JORDBRUKSDEPARTEMENTET
A. Jordbruksdepartementet m. m.
Jordbruksdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 062 000
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *76 700
Lantbruksattachéer:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *362 600
4 Omkostnader, förslagsanslag................. *62 700
B. Lantbruksstyrelsen
Lantbruksstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 815 600
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *346 500
3 Kostnader för utbetalande av producentbidrag *65 000
C. Lantbrukets rationalisering och befrämjande
av dess produktion, m. m.
Lantbruksnämnderna:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *12 624 400
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *2 959 500
3 Utrustning, reservationsanslag............... *46 000
4 Kostnader för särskilda planeringsåtgärder, förslagsanslag
................................ *60 000
Bidrag till hushållningssällskapen:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... *7 501 100
6 Omkostnader, reservationsanslag............. *4 890 000
7 Demonstrationsgårdsverksamhet, reservationsanslag
.................................... *30 000
Jordbrukets upplysningsnämnd:
8 Avlöningar, förslagsanslag................... *66 200
9 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 500
10 Bidrag till jordbrukets rationalisering, reservationsanslag
......................................
11 Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering, reservationsanslag
..............................
12 Täckande av förluster på grund av statlig kreditgaranti,
förslagsanslag........................
13 Bidrag till återbetalning av lån från jordbrukets
maskinlånefond, förslagsanslag.................
14 Bidrag till uppförande av frukt- och potatislagerhus
m. m., reservationsanslag..................
15 Statens avdikningsanslag, förslagsanslag........
16 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
................................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 138 700
425 300
1 564 000
3 227 100
3 227 100
15 689 900
12 421 100
106 700
*13 000 000
*100 000
*300 000
*1 325 000
*30 000
*3 000 000
*11 000 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
55
17 Bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder i
Norrland m. m., reservationsanslag.............
18 Befrämjande av husdjursaveln, reservationsanslag
Statens hingstdepå och stuteri:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 400
20 Omkostnader, förslagsanslag................. *129 500
21 Bidrag till penningpremier vid lantbruksmöten ..
22 Befordrande av inhemsk fröodling.............
23 Gottgörelse till trädgårdsnäringen för av dess
utövare erlagd bensinskatt, att avräknas mot
automobilskattemedlen........................
D. Jordbruksprisreglering m. m. samt särskilt
stöd åt vissa jordbruk
Statens jordbruksnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 874 400
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *647 000
3 Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område,
reservationsanslag.............................
4 Kostnader för beredskapslagring av livsmedel och
fodermedel m. m., förslagsanslag..............
5 Producentbidrag till vissa innehavare av mindre
jordbruk, förslagsanslag.......................
6 Odlings- och byggnadshjälp åt innehavare av vissa
kronolägenheter m. m., förslagsanslag..........
7 Bidrag till bokföringsverksamheten inom jordbruket,
reservationsanslag........................
8 Gottgörelse till jordbruket för av dess utövare erlagd
energiskatt för motorbrännolja till traktorer
9 Prisrabattering av smör, förslagsanslag..........
E. Vissa kontrollanstalter på jordbrukets område m. m.
Statens centrala frökontrollanstalt:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 105 900
2 Omkostnader, förslagsanslag..................*674 300
Statens växtskyddsanstalt:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 212 200
4 Omkostnader, förslagsanslag................. *297 800
5 Bekämpande av växtsjukdomar, förslagsanslag ..
Statens lantbrukskemiska kontrollanstalt:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... *401 000
7 Omkostnader, förslagsanslag................. *83 600
8 Understöd åt lokala lantbrukskemiska kontrollstationer
....................................
Statens maskinprovningar:
9 Avlöningar, förslagsanslag................... *393 600
10 Omkostnader, förslagsanslag..................*310 300
11 Bidrag till plantskolekontroll
12 Kontroll å standardisering av mjölk, förslagsanslag
*1 250 000
*1 822 000
610 900
*24 000
*50 000
*297 000
61 026 600
3 521 400
*173 000 000
*15 000 000
*39 000 000
*3 300 000
*1 126 600
*2 250 000
*2 800 000
239 998 000
2 780 200
1 510 000
*250 000
484 600
*35 000
703 900
*15 000
*40 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
5 818 700
56
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
F. Undervisningsanstalter för jordbruk och
lantmannanäringar
Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *6 176 500
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *775 900
3 Materiel, reservationsanslag.................. *262 600
4 Nyanskaffning och underhåll av utrustning,
reservationsanslag........................... *333 000
5 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *65 000
6 Stipendier, reservationsanslag................ 127 300
7 Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag
.................................... *840 500
8 Jordbruksdriften vid statens försöksgårdar, förslagsanslag
................................ *100
Alnarps lantbruks-, mejeri- och trädgårdsinstitut: ~
9 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 721 700
10 Omkostnader, förslagsanslag................. *711 300
11 Materiel, reservationsanslag.................. *34 000
12 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag
............................ *110 000
13 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *16 000
14 Stipendier m. m........................... *17 000
15 Trädgårdsekonomisk byrå, förslagsanslag..... *15 000
16 Lokal och fast försöksverksamhet, reservationsanslag
.................................... *43 000
17 Specialgymnasiet för lantbruks-, mejeri- och skogs
studerande,
förslagsanslag.....................
18 Understöd åt lanthushållningsseminariet å Rim -
forsa, förslagsanslag..........................
Lantbruksskolan vid Ultuna:
19 Avlöningar, förslagsanslag................... *132 300
20 Omkostnader, förslagsanslag................. *20 800
Bidrag till vissa lantbruksundervisningsanstalter:
21 Avlöningar, förslagsanslag................... *8 470 400
22 Driftkostnader, förslagsanslag................ *2 011 000
23 Bidrag till jordbrukets yrkesskolor, förslagsanslag
24 Särskilda utbildningskurser, reservationsanslag .. .
25 Studiehjälp åt elever vid vissa lantbruksundervis
ningsanstalter
m. m., förslagsanslag............
26 Bidrag till byggnadsarbeten vid vissa lantbruks
undervisningsanstalter,
reservationsanslag.......
27 Bidrag till undervisningsmateriel för maskinundervisning,
reservationsanslag.....................
28 Bidrag till hushållningssällskapens undervisningsverksamhet
m. m., förslagsanslag..............
29 Bidrag till upplysnings- och undervisningsverksamhet
rörande biodling......................
30 Reseunderstöd för studier på jordbrukets område,
reservationsanslag.............................
8 580 900
2 668 000
*113 500
*266 900
153 100
10 481 400
*353 100
*141 300
* 1 900 000
*1 500 000
*165 000
*1 394 000
*15 000
*26 000
27 758 200
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
57
G. Övrig forsknings- och försöksverksamhet på
jordbrukets område
1 Främjande av forskning på jordbrukets område
m. m., reservationsanslag......................
Statens forskningsanstalt för lantmannabyggnader:
2 Avlöningar, förslagsanslag................... *242 600
3 Omkostnader, förslagsanslag................. *110 900
4 Bidrag till jordbrukstekniska institutet........
5 Bidrag till Sveriges utsädesförening............
6 Bidrag till den praktiskt vetenskapliga verksamheten
å Weibullsholm........................
7 Bidrag till Föreningen för växtförädling av fruktträd
........................................
8 Bidrag till förädlingsarbeten med sojaväxter
9 Täckdikningsförsök m. m., reservationsanslag ....
H. Veterinär väsendet m. m.
Veterinärstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *827 000
2 Omkostnader, förslagsanslag..................*91 300
V eterinärstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 668 800
4 Omkostnader, förslagsanslag................. *123 600
Statens veterinärmedicinska anstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag................... *2 517 500
6 Omkostnader, förslagsanslag................. *703 000
7 Bidrag till hushållningssällskapens veterinäravdelningar
......................................
8 Karantänsanstalten i Haparanda för husdjur . . .
9 Förekommande och hämmande av smittsamma
husdjurssjukdomar, förslagsanslag..............
10 Bidrag till främjande av juverhälsokontroll hos
nötkreaturen, förslagsanslag...................
11 Bidrag vid försäkring mot förluster på grund av
smittsamma husdjurssjukdomar, förslagsanslag . .
12 Lindring i mindre bemedlades kostnader för djursjukvård,
förslagsanslag.......................
13 Kontroll å uppvärmning av mjölk och grädde
m. m., förslagsanslag.........................
Veterinärhögskolan:
14 Avlöningar, förslagsanslag................... *3 094 600
15 Omkostnader, förslagsanslag................. *990 700
16 Materiel, reservationsanslag.................. *234 500
17 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag
............................ *160 000
18 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *24 000
19 Stipendier................................. 80 000
Veterinärinrättningen i Skara:
20 Avlöningar, förslagsanslag................... *223 300
21 Omkostnader, förslagsanslag................. .*100
*1 100 000
353 500
*325 000
*1 492 100
*210 000
*100 000
*20 000
*125 000
3 725 600
918 300
5 792 400
3 220 500
*235 000
*11 000
*1 530 000
*250 000
*100
*625 000
*115 000
4 583 800
223 400
Av riksdagen redan beslutat anslag.
17 504 500
58
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
I. Skogsväsendet
Skogsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *775 400
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *157 700
Bidrag till skogsvårdsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag................... *12 158 000
4 Omkostnader, reservationsanslag.............. *7 710 000
5 Statens skogsförbättringsanslag, förslagsanslag ...
6 Vägbyggnader å skogar i enskild ägo, reservationsanslag,
att avräknas mot automobilskattemedlen .
7 Flottledsbyggnader m. m. å skogar i enskild ägo,
reservationsanslag ............................
8 Åtgärder för ökad skogsproduktion i Norrland
m. m., reservationsanslag......................
9 Kostnader för virkesmätning, förslagsanslag ....
Skogshögskolan:
10 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 136 300
11 Omkostnader, förslagsanslag................. *345 000
12 Materiel, reservationsanslag.................. *53 000
13 Nyanskaffning och underhåll av utrustning, reservationsanslag
............................ *35 000
14 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . *30 000
15 Stipendier................................. 71 600
Statens skogsforskningsinstitut:
16 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 974 100
17 Omkostnader, förslagsanslag................. *466 800
18 Utrustning, reservationsanslag............... *54 500
19 Biksskogstaxering och avverkningsstatistik, reservationsanslag
............................ *458 300
20 Skogsproduktforskning, reservationsanslag..... *84 800
21 Byggnadsarbeten å vissa försöksparker, reservationsanslag
................................ *40 000
Statens skogsmästarskola:
22 Avlöningar, förslagsanslag................... *119100
23 Omkostnader, förslagsanslag................. *67 400
24 Stipendier, förslagsanslag.................... *30 000
25 Byggnadsarbeten, reservationsanslag.......... *20 300
Ersättning till domänverkets fond för utgifter vid
statens skogsskolor m. m.:
26 Avlöningar, förslagsanslag................... *463 700
27 Omkostnader m. m., förslagsanslag............ *533 700
28 Byggnads- och underhållsarbeten vid statens skogsskolor
m. m., reservationsanslag ...............
29 Förberedande skogskurser, förslagsanslag.......
30 Bidrag till vissa skogsbrukskurser m. m., förslagsanslag
......................................
31 Ersättning till domänverkets fond för utgifter för
övertalig personal, förslagsanslag...............
933 100
19 868 000
*2 600 000
*7 700 000
*20 000
*1 700 000
*220 000
1 670 900
3 078 500
236 800
997 400
* 125 000
*55 500
*2 168 000
*360 700
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
41 733 900
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
59
J. Lantmäteri- och kartväsendet
Lantmäteristyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 348 200
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *162 800
3 Kartlagningsarbeten, reservationsanslag....... *114 000
Lantmäteristaten:
4 Avlöningar, förslagsanslag................... *24 496 600
5 Omkostnader, förslagsanslag................. *5 026 000
6 Utrustning, reservationsanslag............... *300 000
7 Utbildningskurser för viss lantmäteripersonal
m. fl., reservationsanslag......................
8 Bidrag till kostnader i samband med lantmäteri
och
vägförrättningar m. m., förslagsanslag......
9 Tilläggsavvittring i Västerbottens läns lappmark,
förslagsanslag................................
10 Ströängars indragande till kronan, förslagsanslag
11 Kostnader för provskiften i Kopparbergs län, förslagsanslag
..................................
Rikets allmänna kartverk:
12 Avlöningar, förslagsanslag................... *5 839 300
13 Omkostnader, förslagsanslag................. *655 500
14 Kartarbeten m. m., reservationsanslag........ *1 780 000
15 Utrustning m. m., reservationsanslag......... *300 000
16 Utbildningskurser för viss personal, reservationsanslag
.....................................*7 000
K. Fiskeriväsendet m. m.
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *1 091 200
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *412 600
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök: Tillsynsavdelningen:
3
Avlöningar, förslagsanslag................... *403 100
4 Omkostnader, förslagsanslag................. *119 300
Fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök:
5 Undersökningar inom sötvattenslaboratoriet, re -
servationsanslag ............................
Fiskeriintendenter m. m.:
6 Avlöningar, förslagsanslag................... *253 500
7 Omkostnader, förslagsanslag..................*26 100
8 Utbildning av fiskeritjänstemän, förslagsanslag ..
9 Befrämjande i allmänhet av fiskerinäringen, reservationsanslag
................................
10 Statlig garanti för befrämjande av fiske på avlägsna
fiskevatten, m. m., förslagsanslag.......
11 Främjande av beredning och avsättning av fisk
m. m., reservationsanslag......................
12 Befrämjande av fiskefartygs förseende med radiotelegraf-
eller radiotelefonstation, reservationsanslag
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 625 000
29 822 600
*341 300
*585 000
*2 000
*3 800
*10 000
8 581 800
40 971 500
1 503 800
522 400
*100
279 600
*30 000
*197 000
*10 000
*60 000
*65 000
60 Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
13 Bevakningsfartyg för sillfisket vid Island, reservationsanslag
.................................. *25 000
14 Isbrytarhjälp åt fiskarbefolkningen, förslagsanslag *30 000
15 Bidrag vid fiskebåts- och fiskredskapsförsäkring,
förslagsanslag................................ *100
16 Bidrag till fiskare för förlust av fiskredskap m. m.,
reservationsanslag............................. *10 000
17 Gottgörelse till fiskerinäringen för av dess utövare
erlagd bensinskatt, att avräknas mot automobil
skattemedlen.
............................... *745 000
18 Ersättning till strandägare för mistad fiskerätt
m. m., förslagsanslag......................... *5 000 000
8 478 000
L. Lappväsendet
Lappfogdarna m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag................... *481 300
2 Omkostnader, förslagsanslag................. *175 700 657 000
657 000
M. Diverse
1 Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag .... *5 841 000
2 Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag.......................... *485 700
3 Arrendenämnder och arrenderådgivning, förslagsanslag
...................................... *20 000
Bidrag till skogs- och lantbruksakademien:
4 Akademien, förslagsanslag................... *99 200
5 Kostnader för jordbrukets forskningsråd m. m.,
förslagsanslag.............................. *68 500 167 700
6 Bidrag till svenska naturskyddsföreningen m. fl. . *105 000
7 Bidrag till särskilda naturskyddsåtgärder, reservationsanslag
.................................. *100 000
8 Bidrag till Jordbrukarungdomens förbund...... *225 000
9 Bidrag till viss lokal klubbverksamhet......... *100 000
10 Bidrag till ungdomsverksamhet på skogsbrukets
område..................................... *85 000
11 Bidrag till utgivande av vissa tidskrifter m. m.,
reservationsanslag............................. *32 000
12 Bidrag till vissa internationella organisationer
m. m., förslagsanslag......................... *944 700
13 Ersättning till riksbanken för förvaltningen av
vissa lånefonder m. m., förslagsanslag.......... *190 000
14 Ersättning till Sveriges allmänna hypoteksbank för
förvaltningen av statens sekundärlånefond för jordbrukare
m. m., förslagsanslag................. *16 000
15 Bidrag till gäldande av ersättning vid förlängning
av vissa servitut, förslagsanslag............... *5 000
16 Ersättningar för vissa besiktningar och syneför
rättningar,
förslagsanslag...................... *5 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958 61
17 Ersättning för av rovdjur dödade tamdjur, m. m.,
förslagsanslag................................ *65 000
18 Ersättningar till sakkunniga i befordringsärenden,
m. m., förslagsanslag......................... *30 000
19 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag............................. *800 000
20 Extra utgifter, reservationsanslag.............. *117 000
21 Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag......................... *5 000
9 339 100
Summa kronor 461 802 200
Av riksdagen redan beslutat anslag.
62
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
X. HANDELSDEPARTEMENTET
A. Handelsdepartementet
Handelsdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 346 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *90 000
3 Utövande av statskontroll å krigsmaterieltillverk
ningen,
förslagsanslag........................ *36 000 1 472 000
1 472 000
B. Kommerskollegium m. m.
Kommerskollegium:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 180 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *568 500 3 748 600
Bergsstaten:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *300 300
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *43 500 343 800
Sprängämnesinspektionen:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... *226 500
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. *32 100 258 600
Näringsfrihetsrådet:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... *112 500
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. *11 200 123 700
Ombudsmannaämbetet för näringsfrihetsfrågor:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... *273 800
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 200 299 000
Statens pris- och kartellnämnd:
11 Avlöningar, förslagsanslag...................... *1 680 700
12 Omkostnader, förslagsanslag.................... *266 300 1 947 000
6 720 700
C. Bergsbruk, industri, hantverk, teknisk
forskning m. m.
Sveriges geologiska undersökning:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... * 1 559 700
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *646 500
3 Resor och fältarbeten, reservationsanslag....... *145 000
4 Utrustning, reservationsanslag................. *280 000
5 Malmletning, reservationsanslag................ *1 240 000
6 Inventering av torvmossar, reservationsanslag... *60 000
7 Djupborrning efter salt och olja i Skåne, reservationsanslag
.................................. *25 000 3 956 200
8 Vissa kostnader för statens gruvegendom, förslagsanslag
........................................ *52 000
Statens provningsanstalt:
9 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 255 100
10 Omkostnader, förslagsanslag.................. *446 800
11 Utrustning, reservationsanslag ................. *200 000 2 901 900
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
63
Flygtekniska försöksanstalten:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 676 700
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *2 123 300
14 Utrustning, reservationsanslag................. *400 000
Statens hantverksinstitut:
15 Avlöningar till viss personal, förslagsanslag..... *646 800
16 Vissa omkostnader, förslagsanslag............. *70 000
17 Bidrag till kursverksamheten m. m., reservationsanslag
...................................... *308 000
18 Utrustning och inredning, reservationsanslag.... *125 000
Bidrag till Ingenjörsvetenskapsakademien:
19 Akademien................................. *200 000
20 Tekniskt-vetenskaplig och industriell representation
i utlandet, reservationsanslag............. *57 600
21 Statens tekniska forskningsråd, förslagsanslag.....
22 Tekniskt-vetenskaplig forskning m. m., reservationsanslag
........................................
Statens institut för konsumentfrågor:
23 Avlöningar, förslagsanslag...................... *663 800
24 Omkostnader, förslagsanslag .................. *176 000
25 Statens konsumentråd, förslagsanslag ............
26 Konsumentvaruforskning och konsumentupplysning,
reservationsanslag ..............................
27 Bidrag till varudeklarationsnämnden.............
28 Bidrag till svenska träforskningsinstitutet, förslagsanslag
........................................
29 Bidrag till svenska textilforskningsinstitutet, förslagsanslag
....................................
30 Bidrag till metallografiska institutet, förslagsanslag
31 Bidrag till institutet för konserveringsforskning,
förslagsanslag..................................
32 Bidrag till institutet för optisk forskning, förslagsanslag
........................................
33 Bidrag till svenska silikatforskningsinstitutet, förslagsanslag
....................................
34 Delegationen för atomenergifrågor, reservationsanslag
35 Atomenergiverksamhet inom Aktiebolaget Atomenergi,
reservationsanslag........................
36 Internationellt atomenergisamarbete, förslagsanslag
37 Bidrag till Aktiebolaget Svensk torvförädling för
torvforskning, reservationsanslag.................
38 Bidrag till företagareföreningar m. fl., reservationsanslag
........................................
39 Täckande av förluster i anledning av statlig garanti
för lån till hantverks- och småindustriföretag m. m.,
förslagsanslag .................................
40 Befrämjande av hemslöjden, reservationsanslag....
41 Bidrag till svenska slöjdföreningen .............
42 Bidrag till standardiseringsverksamheten.........
43 Bidrag till tekniska nomenklaturcentralen.......
7 200 000
1 149 800
257 600
*103 400
*2 900 000
839 800
*55 000
*600 000
*240 000
*1 067 600
*157 500
*22 000
*572 900
*117 900
*108 400
*130 000
*112 000 000
*3 850 000
*300 000
*700 000
*100 000
*55 000
*50 000
*565 000
*15 000
140 067 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
64
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
D. | Sjöfart och handel Sjöfartsverket Sj öf artsstyrelsen: |
|
|
1 | Avlöningar, förslagsanslag.................... | *4 528 700 |
|
2 | Omkostnader, förslagsanslag.................. Lots- och fyrstaten: | *1 057 700 | 5 586 400 |
3 | Avlöningar, förslagsanslag.................... | *21 675 500 |
|
4 | Omkostnader, förslagsanslag.................. Fartygsinspektionen: | *5 576 500 | 27 252 000 |
5 | Avlöningar, förslagsanslag.................... | *1 229 900 |
|
6 | Omkostnader, förslagsanslag.................. | *176 600 | 1 406 500 |
|
|
| 34 244 900 |
| S jöbefälsskolorna Sjöbefälsskolorna: |
|
|
7 | Avlöningar, förslagsanslag.................... | *1 773 400 |
|
8 | Omkostnader, förslagsanslag.................. | *73 100 |
|
9 | Materiel, böcker m. m., reservationsanslag...... | *60 000 |
|
10 | Kompletteringskurs vid högre tekniskt läroverk | *8 500 |
|
11 | Navigationslärarkurs, reservationsanslag.......... | *9 100 |
|
12 | Praktisk lärarkurs, reservationsanslag............ | *5 000 |
|
13 | Arvoden åt deltagare i praktisk lärarkurs, förslags-anslag ...................................... | *13 500 | 1 942 600 |
|
|
| 1 942 600 |
| Säkerhetsanstaller för sjöfarten m. m. |
|
|
14 | Säkerhetsanstalter för sjöfarten, reservationsanslag. |
| *2 300 000 |
15 | Säkerhetsanordningar till ledning för fiskefartyg, |
| *79 500 |
16 | Viss utrustning för statlig sjöräddningsverksamhet, |
| *50 000 |
17 | Statens isbrytarverksamhet, förslagsanslag....... |
| *3 322 600 |
18 | Anskaffning av en ny statsisbrytare, reservations-anslag ........................................ |
| *10 000 000 |
19 | Driftkostnader för mät- och avmagnetiseringsstatio-ner, förslagsanslag............................. |
| *200 000 |
20 | Kostnader för handelssjöfartens dirigering, förslags-anslaq........................................ |
| *20 000 |
21 | Mätnings- och rekognosceringsverksamhet, reserva-tionsanslag .................................... |
| *1 473 000 |
22 | Nybyggnad av sjömätningsfartyg, reservationsanslag |
| *400 000 |
23 | Bidrag till internationell patrulleringstjänst i norra |
| *100 000 |
24 | Bidrag till underhåll av en fyr å Kap Spartel, förslags-anslag ........................................ |
| * 13 000 |
25 | Bidrag till internationella hydrografiska byrån, |
| *27 000 |
|
|
| 17 985 100 |
| Hamnar och farleder |
|
|
26 | Bidrag till handelshamnar och farleder, reservations-anslag ........................................ |
| *1 000 000 |
27 | Statliga farledsarbeten, reservationsanslag......... |
| *50 000 |
* | Av riksdagen redan beslutat anslag. |
|
|
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
65
28 Byggande av fiskehamnar, reservationsanslag..... *3 000 000
29 Underhåll och drift av statens fiskehamnar och farleder,
förslagsanslag............................ *215 000
30 Bidrag till byggande och underhåll av mindre hamnar
och farleder, reservationsanslag, att avräknas mot
automobilskattemedlen......................... *1 000 000
5 265 000
Övriga sjö fartsändamål
Handelsflottans pensionsanstalt:
31 Avlöningar, förslagsanslag.................... *65 600
32 Omkostnader, förslagsanslag.................. *8 400 74 000
Statens skeppsprovningsanstalt:
33 Avlöningar, förslagsanslag .................... *608 900
34 Omkostnader, förslagsanslag.................. *102 600
35 Utrustning, reservationsanslag .................. * 55 000 766 500
Statens sjöhistoriska museum:
36 Avlöningar, förslagsanslag.................... *274 000
37 Omkostnader, förslagsanslag.................. *54 800
38 Underhåll och ökning av samlingarna, reservationsanslag
...................................... *3 500 332 300
39 Bidrag till sjömanshusens förvaltningskostnader *256 000
40 Läkarundersökning av sjöfolk, förslagsanslag...... *450 000
41 Beredande av lägre biljettkostnader för sjöfolk vid
vissa resor, förslagsanslag...................... *70 000
42 Avsättning till handelsflottans välfärdsfond, förslagsanslag
.................................... *320 000
43 Understöd åt skärgårdsrederier, reservationsanslag . . *350 000
44 Bidrag till Suezkanaltrafikanternas organisation, förslagsanslag
..................................... *5 000
„ , , 2 623 800
Handel
45 Bidrag till handelshögskolan i Stockholm........ *686 400
46 Bidrag till handelshögskolan i Göteborg, förslagsanslag
.......................................... *709 600
47 Handelshögskolorna: Stipendier, reservationsanslag 38 500
48 Åtgärder för främjande av varuutbytet med främmande
länder, reservationsanslag................ *500 000
49 Bidrag till svenska handelskamrar i utlandet .... *102 000
2 036 500
64 097 900
E. Patent- och registreringsväsendet m. in.
Patent- och registreringsverket:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *7 323 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 193 500 8 516 600
3 Granskningsnämnden för vissa patentansökningar
m. m., förslagsanslag........................... *4 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1
66
Kungl. Maj. ts proposition nr B i år 1958
Svenska uppfinnarkontoret:
4 Administrationskostnader..................... *153 000
5 Understödjande verksamhet, reservationsanslag.. *75 000 228 000
6 Särskilda kostnader för förenings- m. fl. register, förslagsanslag
.................................... *400 000
7 Avsättning till försäkringsinspektionens fond, förslagsanslag
.................................... * 1 455 300
10 603 900
F. Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap m. m.
Riksnämnden för ekonomisk försvarsberedskap:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 342 300
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *176 000 1 518 300
3 Omkostnader för statlig lagerhållning m. m., förslagsanslag
.................................... *30 680 000
32 198 300
G. Krisförvaltningen
Statens handelslicensnämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... 1 100 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. 122 000 1 222 000
3 Avvecklingskostnader för statens priskontrollnämnd,
förslagsanslag ................................. *150 000
1 372 000
H. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *2 089 000
2 Sjöfartsstjrrelsens delfond, förslagsanslag....... *591 000 2 680 000
3 Bidrag till vissa internationella byråer m. m., förslagsanslag
.................................... *27 600
4 Administrationskostnader för nordiskt ekonomiskt
samarbete, reservationsanslag.................... *300 000
5 Bidrag till svenska turisttrafikförbundet ........ *550 000
6 Turistpropaganda i Amerikas förenta stater...... *104 000
7 Avsättning till fonden för idrottens främjande ... *10 300 000
8 Avsättning till fonden för friluftslivets främjande. *1 250 000
9 Avsättning till lotterimedelsfonden.............. *19 800 000
10 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *37 000
11 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. *600 000
12 Extra utgifter, reservationsanslag................ *121 000
35 769 600
Summa kronor 292 301 400
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
67
XI. INRIKESDEPARTEMENTET
A. Inrikesdepartementet m. m.
Inrikesdepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 479 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *180 000
3 Beredskapsnämnden för psykologiskt försvar, förslagsanslag
....................................
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
Medicinalstyrelsen med dithörande stater
Medicinalstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 936 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *579 000
Medicinalstyrelsens sjukvårdsberedskapsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *492 000
4 Omkostnader, förslagsanslag ................. *49 500
5 Förvaring och underhåll av viss sjukvårdsmateriel
m. m., förslagsanslag...........................
6 Utrustning m. m. av beredskapssjukhus vid krig eller
krigsfara, reservationsanslag.....................
Sinnessj uknämnden:
7 Avlöningar, förslagsanslag.................... *28 000
8 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 000
Strålskyddsverksamhet m. m.:
9 Avlöningar, förslagsanslag .................... 840 000
10 Omkostnader, förslagsanslag................... 145 000
Statens bakteriologiska laboratorium:
11 Avlöningar, förslagsanslag.................... *4 675 000
12 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 108 000
13 Inredning och utrustning av virusavdelning vid sta
tens
bakteriologiska laboratorium m. m., reservationsanslag
........................................
14 Inredning och utrustning av personalrestaurang m. m.
vid statens bakteriologiska laboratorium, reservations
-
anslag ........................................
Statens rättskemiska laboratorium:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 037 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. *305 000
Statens farmacevtiska laboratorium:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *618 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *195 000
19 Svenska farmakopékommittén m. m., förslagsanslag
Statens rättsläkarstationer:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... *508 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. *136 000
22 Medikolegala besiktningar, förslagsanslag.........
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 659 000
*45 000
1 704 000
4 515 000
541 500
*342 000
*2 000 000
31 000
985 000
7 783 000
*100
*120 000
1 342 000
813 000
*123 000
644 000
*50 000
68
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
Provinsialläkarstaten:
Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
23 Avlöningar, förslagsanslag........*16 100 000
24 Sjukvård m. m., förslagsanslag____ *15 000
25 Reseersättningar, förslagsanslag.. . . *350 000
26 Anskaffande av viss instrumentutrustning,
reservationsanslag........ *52 500 16 517 500
27 Bidrag till extra provinsialläkares avlönande
m. m., förslagsanslag......................... *15 000
28 Anställande av civila reservläkare, förslagsanslag
....................................... *165 000
S j ukv år ds anstalter na
Sinnessjukvårdsanstalter m. m.:
Statens sinnessjukhus:
29 Avlöningar, förslagsanslag.......*140 500 000
30 Omkostnader, förslagsanslag.....*52 580 000
31 Övervakning av vissa försöksut
skrivna
patienter, förslagsanslag.. . *100 000
32 Utrustning av nya sinnessjukhus m. m., reservationsanslag
.................................
33 Utbildning av sinnessjukvårdspersonal: Avlöningar,
förslagsanslag........................
34 Bidrag till sinnessjukvården i Stockholm, Göteborg
och Malmö, förslagsanslag...............
35 Bidrag till uppförande eller inrättande av psy
kiatriska
avdelningar vid lasarett, reservationsanslag
......................................
36 Bidrag till driften av psykiatriska avdelningar vid
lasarett, förslagsanslag.......................
37 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
vårdhem för lättskötta sinnessjuka, reservationsanslag
......................................
38 Bidrag till driften av vårdhem för lättskötta sinnessjuka,
förslagsanslag.......................
Statens skol- och yrkeshem på Salbohed:
39 Avlöningar, förslagsanslag....... *450 000
40 Omkostnader, förslagsanslag..... *206 500
Statens skol- och yrkeshem i Vänersborg:
41 Avlöningar, förslagsanslag....... *241 000
42 Omkostnader, förslagsanslag..... *97 600
43 Bidrag till uppförande eller inrättande av sär
skolor
och vårdanstalter för psykiskt efterblivna,
reservationsanslag............................
44 Bidrag till driften av särskolor för psykiskt efterblivna,
förslagsanslag........................
45 Bidrag till driften av vårdanstalter för psykiskt
efterblivna, förslagsanslag.....................
Statens anstalt för fallandesjuka:
46 Avlöningar, förslagsanslag....... *1 612 000
47 Omkostnader, förslagsanslag..... *416 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
193 180 000
*2 526 000
*693 000
*31 000 000
*400 000
*300 000
*35 000
*2 000 000
656 500
338 600
*2 500 000
*9 600 000
*8 900 000
16 697 500
35 987 100
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
69
48 | Ferieresor för elever m. m., förslags-anslag ......................... *7 000 |
|
49 | Utrustningskostnader, reservations-anslag ......................... *60 000 | 2 095 000 |
50 | Bidrag till epileptikeranstalter, förslagsanslag.... | *1 650 000 |
51 | Bidrag till Lunds stifts prästers nykterhets- och | *45 000 |
52 | Bidrag till föreningen Margarethahemmet för sa-nering av hemmets ekonomi................. | *115 000 |
53 | Bidrag till driften av anstalter för psykopatiska | *300 000 |
Universitetssj ukhus:
Karolinska sjukhuset:
54 Avlöningar, förslagsanslag....... *33 546 000
55 Omkostnader, förslagsanslag..... *9 732 000
56 Utrustning, reservationsanslag .... *290 000 43 568 000
Serafimerlasarettet:
57 Avlöningar, förslagsanslag....... *9 370 000
58 Omkostnader, förslagsanslag..... *3 222 300 12 592 300
59 Avlöning av vissa underordnade läkare vid Sab -
batsbergs sjukhus, förslagsanslag.............. *238 000
60 Bidrag till vissa driftkostnader vid Sabbatsbergs
sjukhus, förslagsanslag....................... *470 000
61 Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid
Serafimerlasarettet m. m., reservationsanslag .... 600 000
62 Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa
Stockholms stad tillhöriga sjukhus, förslagsanslag 473 000
63 Bidrag till vissa driftkostnader vid Kronprinsessan
Lovisas vårdanstalt för sjuka barn, förslagsanslag
...................................... *800 000
64 Akademiska sjukhuset i Uppsala: Avlöningar till
läkare, förslagsanslag......................... *2 861 000
65 Driftkostnader vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,
förslagsanslag........................... *3 625 000
66 Utrustning vid Akademiska sjukhuset i Uppsala,
reservationsanslag............................ *337 000
67 Bidrag till Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar i
Lund, förslagsanslag......................... *2 000 000
68 Bidrag till viss utrustning vid Malmöhus läns sjukvårdsinrättningar
i Lund, reservationsanslag .... *71 000
69 Driftkostnadsersättning för psykiatriska kliniken i
Lund, förslagsanslag........................... * 1 940 000
70 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Malmöhus
läns sjukvårdsinrättningar i Lund m. m., reservationsanslag
................................ *4 500 000
71 Bidrag till Malmö allmänna sjukhus, förslagsanslag *2 790 000
72 Bidrag till Göteborgs stad till driften av för under
visningsändamål
upplåtna sjukhus, förslagsanslag
........................................ *4 000 000
73 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg m. m., reservationsanslag.. 2 775 000
74 Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i
Umeå m. m., reservationsanslag................ 53 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
256 334 100
83 693 300
70
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Övriga egentliga sjukvårdsanstalter:
75 Vissa bidrag till lasarett m. m................ *7 200
76 Bidrag till uppförande eller inrättande av barnavdelningar
vid lasarett m. m., reservationsanslag. . *130 000
77 Bidrag till driften av barnavdelningar vid lasarett
m. m., förslagsanslag........................ *1 200 000
78 Bidrag till uppförande eller inrättande av tuber
kulossjukvårdsanstalter,
reservationsanslag...... *200 000
79 Bidrag till driften av anstalter för lungtuberkulos,
förslagsanslag............................... *2 800 000
80 Bidrag till driften av anstalter för kirurgisk tuberkulos,
förslagsanslag......................... *325 000
81 Bidrag till byggnadsarbeten vid folksanatorierna,
reservationsanslag............................ *100
82 Bidrag till driften av folksanatorierna, förslagsanslag
...................................... *546 000
83 Behandling av vissa lupuspatienter från landsorten,
förslagsanslag ........................... *13 000
84 Bidrag till uppförande, inrättande eller inlösen av
epidemivårdanstalter, reservationsanslag........ *100
85 Bidrag till driften av epidemivårdanstalter, förslagsanslag
.................................. *450 000
86 Bidrag till uppförande m. m. av hem för kroniskt
sjuka, reservationsanslag...................... *100
87 Bidrag till driften av hem för kroniskt sjuka, förslagsanslag
.................................. *4 800 000
88 Bidrag till driften av centralanstalter för radioterapi,
förslagsanslag......................... *1 300 000
89 Bidrag till driften av en neurokirurgisk avdelning
vid lasarettet i Lund, förslagsanslag........... *100 000
Vanföreanstalter m. m.:
90 Bidrag till vanföreanstalter m. m., förslagsanslag. *9 100 000
91 Bidrag till resor för vanföra m. m., förslagsanslag *65 000
92 Bidrag till Eugeniahemmet, förslagsanslag...... *1 500 000
93 Bidrag till ombyggnad och utrustning av Eugeniahemmet,
reservationsanslag.................... *230 000
94 Bidrag Bil vissa byggnadsarbeten m. m. vid
Eugeniahemmet, reservationsanslag ............. 105 000
95 Bidrag till uppförande av ett förskolehem för spastiska
barn i Göteborg, reservationsanslag....... *420 000
96 Bidrag till stödjebandage och proteser vid ortopediska
lasarettsavdelningar m. m., förslagsanslag. *2 800 000
97 Bidrag till riksföreningen mot polio........... *20 000
98 Bidrag till anskaffande av hörapparater, förslagsanslag
...................................... *600 000
F örlossningsanstalter:
99 Bidrag till uppförande eller inrättande av förloss
ningsanstalter,
reservationsanslag..............
Hälsovård i allmänhet
Statens institut för folkhälsan:
100 Avlöningar, förslagsanslag................... 3 260 000
101 Omkostnader, förslagsanslag................. 748 000
11 871 500
14 840 000
*100
366 739 000
4 008 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kangl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
71
Barnmorskeläroanstalten i Stockholm:
102 Avlöningar, förslagsanslag................... *122 000
103 Omkostnader, förslagsanslag................. *194 000
Barnmorskeläroanstalten i Göteborg:
104 Avlöningar, förslagsanslag................... *100 000
105 Omkostnader, förslagsanslag................. *84 000
Statens sjuksköterskeskola i Stockholm:
106 Avlöningar, förslagsanslag................... *364 000
107 Omkostnader, förslagsanslag................. *113 000
Statens sjuksköterskeskola i Göteborg:
108 Avlöningar, förslagsanslag................... *211 000
109 Omkostnader, förslagsanslag................. *179 000
110 Stipendier till elever vid godkända sjuksköterske
skolor,
reservationsanslag......................
Högre utbildning av sjuksköterskor:
111 Avlöningar, förslagsanslag ................... *235 000
112 Omkostnader, förslagsanslag....................*25 000
113 Specialutbildning av barnsjuksköterskor, förslagsanslag
.......................................
114 Utbildningskurser i arbetsterapi...............
115 Bidrag till avlöningar åt distriktssköterskor m. m.,
förslagsanslag................................
116 Bidrag till avlöningar åt distriktsbarnmorskor
m. m., förslagsanslag..........................
117 Understödjande av dispensärverksamhet, förslagsanslag
.......................................
Allmän skärmbildsundersökning:
118 Lokala undersökningar, förslagsanslag........ *635 000
119 Medicinalstyrelsens skärmbildscentral, förslagsanslag
..................................... *486 000
120 Nyanskaffning av materiel för den statliga skärm
bildsverksamheten,
reservationsanslag..........*225 000
121 Bidrag till avlöningar m. m. inom förebyggande
mödra- och barnavård, förslagsanslag...........
122 Läkemedel åt vissa kvinnor och barn, förslagsanslag
123 Abortförebyggande åtgärder, förslagsanslag......
124 Stipendier för blivande distriktstandläkare m. fl.,
förslagsanslag................................
125 Bidrag till driften av folktandvården, förslagsanslag
126 Bidrag till utrustning av polikliniker för folktandvård,
reservationsanslag........................
127 Utbildningskurs för vissa utländska tandläkare,
förslagsanslag................................
128 Viss försöksverksamhet på yrkesmedicinens område,
förslagsanslag................................
129 Bidrag till forskningsverksamhet på yrkesmedicinens
område, reservationsanslag................
130 Åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, förslagsanslag
...................................
131 Skyddsympning mot difteri, förslagsanslag......
132 Skyddsympning mot polio, förslagsanslag ........
316 000
184 000
477 000
390 000
*18 000
260 000
*52 000
*26 000
*10 400 000
*3 400 000
*1 500 000
1 346 000
*6 000 000
*1 400 000
*284 000
*490 000
*10 300 000
*100 000
*46 000
*190 000
*50 000
*1 000 000
*100 000
*1 000 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
72 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
133 Vissa kostnader för allmän hälso- och sjukvård, för -
slagsanslag................................... *100 000
134 Ersättning vid vissa ingripanden i hälsovårdens
intresse, förslagsanslag ........................ * 100 qqq
135 Ambulans- och räddningsflygtjänst, förslagsanslag *355 000
Centrala sjukvårdsberedningen:
136 Avlöningar, förslagsanslag................... *386 000
137 Omkostnader, förslagsanslag................. *40 ooo 426 000
138 Bidrag till psykisk barna- och ungdomsvård, förslagsanslag
................................... *430 000
139 Kostnader för sjukvård m. m. åt vissa utlänningar,
förslagsanslag................................. *1 000 000
140 Kostnader för överförande till Sverige av vissa utländska
läkare, förslagsanslag.................. *120 000
45 868 000
448 594 100
C. Överståthållarämbetet och landsstaten
Överståthållarämbetet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *6 522 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *505 400 7 027 400
Länsstyrelserna:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *53 615 000
4 Sjukvård m. m., förslagsanslag................ *150 000
5 Reseersättningar, förslagsanslag............... *1 335 000
6 Expenser, förslagsanslag...................... *7 735 000
7 Publikationstryck, förslagsanslag.............. *200 000 63 035 000
Landsfogdarna m. fl.:
8 Avlöningar, förslagsanslag..................... *2 193 000
9 Omkostnader, förslagsanslag................... *390 000 2 583 000
Häradsskrivarna m. fl.:
10 Avlöningar, förslagsanslag.................... *18 020 000
11 Omkostnader, förslagsanslag.................. *1 963 000 19 983 000
Landsfiskalerna m. fl.:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *25 613 000
13 Omkostnader, förslagsanslag.................. *3 738 000 29 351 000
121 979 400
D. Polisväsendet
Statspolisintendenten m. fl.:
1 Avlöningar, förslagsanslag, därav 450 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen......
Statspolisorganisationen:
2 Inköp av motorfordon m. m., reservationsanslag,
därav 716 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen
.............................
3 Underhålls-, drift- och expeditionskostnader, för
slagsanslag,
därav 1 820 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen..................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
*1 256 000
*893 000
*2 735 000
Kungi. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
73
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
17
18
19
20
21
22
23
24
25
Gottgörelse till polisdistrikten, förslagsanslag, därav
12 860 000 kronor att avräknas mot automo
bilskattemedlen.
............................ *20 187 000
Polisradioväsendet, reservationsanslag, därav
180 000 kronor att avräknas mot automobilskatte
medlen.
.................................... *213 000
Norrbottens statliga poliskår:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *644 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. *192 000
Bidrag till reservpolisorganisationen m. m., förslagsanslag
........................................
Bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden
m. m., förslagsanslag...................
Statens polisskola:
Avlöningar, förslagsanslag, därav 138 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *1 062 000
Omkostnader, förslagsanslag, därav 39 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen...... *295 000
Utbildningsarvoden m. m., förslagsanslag, därav
44 000 kronor att avräknas mot automobilskattemedlen
................................... *400 000
Statens kriminaltekniska anstalt:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 073 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. *543 000
Gottgörelse till vissa polisdistrikt för ombesörjande
av särskilda anordningar för polisväsendet i dess
helhet m. m., förslagsanslag....................
Anordnande av polisbevakning i annan än den i lagen
om polisväsendet i riket stadgade ordning m. m.,
förslagsanslag.................................
Polisväsendets organisationsnämnd, förslagsanslag . .
Vissa ersättningar åt befattningshavare vid polisväsendet
m. m., förslagsanslag, därav 1 274 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen ....
Poliskollegierna, förslagsanslag..................
Ersättning vid förhör i polisiära disciplinärenden,
förslagsanslag.................................
Ersättning vid biträde åt ordningsmakten m. m.,
förslagsanslag.................................
Kostnader för särskild polisverksamhet för hindrande
och uppdagande av spioneri m. m., förslagsanslag
........................................
Ersättningar åt befattningshavare på avgångsstat
vid polis- och åklagarväsendet, förslagsanslag.....
Bidrag till främjande av rekryteringen i vissa polisdistrikt,
förslagsanslag, därav 37 500 kronor att
avräknas mot automobilskattemedlen............
Länsstyrelsernas kostnader för fångtransport, förslagsanslag
........................................
24 028 000
836 000
*1 200 000
*19 000 000
1 757 000
1 616 000
*850 000
*550 000
*200 000
*6 500 000
*2 000
*100
*3 000
*8 975 000
*100
*50 000
*625 000
67 448 200
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
74
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
E. Civilförsvaret
Civilförsvarsstyrelsen:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *2 132 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *405 000 2 537 000
Civilförsvarsområdenas administration:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *5 720 000
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *867 000 6 587 000
5 Utbildnings- och övningsverksamhet, förslagsanslag *5 904 000
6 Inspelning av instruktionsfilm, reservationsanslag.. *40 000
7 Bidrag till vissa frivilliga organisationer......... *322 000
8 Försöksverksamhet, reservationsanslag............ *250 000
9 Engångsanskaffning av materiel, reservationsanslag *100
10 Anskaffning av viss förbrukningsmateriel, reservationsanslag
................................. *100
11 Förvaring och underhåll av viss materiel m. m., förslagsanslag
.................................... *4 135 000
12 Vissa löpande kostnader för civilförsvarets verksamhet
inom civilförsvarsområdena, förslagsanslag .... *690 000
13 Bidrag till kommuner för anordnande av branddammar
för civilförsvarsändamål, reservationsanslag. .. *500 000
14 Kostnader för anordnande av allmänna skyddsrum
m. m., reservationsanslag....................... *4 300 000
15 Bidrag till kommuner för anordnande av vissa trafik-
och skolskyddsrum, förslagsanslag........... *1 500 000
16 Besiktning av motorfordon, förslagsanslag........ *10 000
17 Inköp av verkskyddsmateriel för statliga myndigheter
m. m., reservationsanslag.................. *100
26 775 300
F. Brandväsendet
Statens brandinspektion:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *194 100
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *73 500 267 600
Statens brandskola:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *193 400
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *83 200 276 600
5 Bidrag till svenska brandskyddsföreningen....... *2 000
6 Bidrag till svenska brandkårernas riksförbund ... *5 000
7 Bidrag till förebyggande och släckning av brand, förslagsanslag
.................................... *665 000
8 Bidrag till kommuner för anläggande av branddammar,
reservationsanslag......................... *300 000
9 Bidrag till kommuner för uppförande av brandstationer,
reservationsanslag....................... *100
1 516 300
G. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *7 942 000
2 Uppsala universitets delfond, förslagsanslag..... *873 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
75
3
4
5
6
7
8
9
10
11
12
13
14
15
16
Medicinalstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *13 234 000
Karolinska sjukhusets delfond, förslagsanslag ... *2 202 000 24 251 000
Ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark, förslagsanslag........................... *15 200
Statens utlänningskommission:
Avlöningar, förslagsanslag.................... *3 004 000
Omkostnader, förslagsanslag.................. *268 000 3 272 000
Bidrag till världshälsovårdsorganisationen m. m., förslagsanslag
.................................... *1 125 000
Vissa kostnader för internationellt hälsovårdsarbete,
reservationsanslag.............................. *30 000
Skandinaviska undervisningssjukhuset i Korea, reservationsanslag
................................... *1 600 000
Vissa kostnader i anledning av allmänna val, förslagsanslag
........................................ *800 000
Resestipendier, reservationsanslag................ *15 000
Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
................................ *1 200 000
Extra utgifter, reservationsanslag................ *105 000
Barntillägg åt vissa befattningshavare i statens
tjänst, förslagsanslag........................... *1 000
Bidrag till internationell skärmbildskongress....... *80 000
32 494 200
Summa kronor 700 511 500
Av riksdagen redan beslutat anslag.
76
Kungl. Maj:ts proposition nr B t år 1958
XII. CIVILDEPARTEMENTET
A. Civildepartementet
Civildepartementet:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 027 000
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *50 000
B. Vissa myndigheter
Statens lönenämnd:
1 Avlöningar, förslagsanslag.................... *252 500
2 Omkostnader, förslagsanslag.................. *13 000
Statens avtalsnämnd:
3 Avlöningar, förslagsanslag.................... *237 600
4 Omkostnader, förslagsanslag.................. *25 100
Statens pensionsanstalt:
5 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 054 000
6 Omkostnader, förslagsanslag.................. *139 200
C. Statliga pensionsväsendet
1 Pensioner åt f. d. befattningshavare i statens tjänst,
förslagsanslag, därav 2 200 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen.....................
2 Pensioner åt personal i försvarsväsendets reserver,
förslagsanslag..................................
3 Pensioner enligt tjänstepensionsreglementet för ar
betare
m. m., förslagsanslag, därav 9 400 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.........
4 Pensioner åt viss arbetarpersonal i statens tjänst,
förslagsanslag..................................
5 Vadstena krigsmanshuskassa, förslagsanslag......
6 Pensionering av viss flottans gemenskap, förslagsanslag
........................................
7 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare i
statens tjänst, förslagsanslag, därav 400 000 kronor
att avräknas mot automobilskattemedlen.........
8 Pensioner åt efterlevande till arbetare i statens
tjänst, förslagsanslag, därav 900 000 kronor att avräknas
mot automobilskattemedlen..............
9 Understöd i vissa fall åt f. d. anställningshavare vid
lotsverket m. fl................................
10 Diverse pensioner och understöd m. m., förslagsanslag
........................................
1 077 000
1 077 000
265 500
262 700
1 193 200
1 721 400
*157 000 000
*4 000 000
*21 000 000
*775 000
*450 000
*100 000
*44 500 000
*3 800 000
*15 000
*5 000 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
236 640 000
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
77
D. Statsunderstödda pensions väsendet
1 Bidrag till pensioneringskostnaderna för statens
pensionsanstalt, förslagsanslag................... *126 000 000
2 Bidrag till pensioneringskostnaderna för handelsflottans
pensionsanstalt........................ *1 600 000
127 600 000
E. Allmänna indragningsstaten
1 Avlöningar till personal å indragningsstat m. m.,
förslagsanslag.................................. *500 000
F. Diverse
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
1 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag...... *135 000
2 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
reservationsanslag.............................. *500 000
3 Kostnader för vissa förhandlingar m. m., förslagsanslag
........................................ *10 000
4 Kostnader för vissa nämnder m. m., förslagsanslag *200 000
5 Extra utgifter, reservationsanslag................ *20 000
6 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag..................... *18 500 000
7 Täckning av beräknade kostnader för ändrad löne
gradsplacering
m. m., förslagsanslag.............. 21 000 000
40 365 000
Summa kronor 407 903 400
XIII. OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
1 Oförutsedda utgifter, förslagsanslag............................ *1 000 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
78
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
XIV. RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Riksdagen:
1 Arvoden till riksdagens ledamöter, förslagsanslag *7 400 000
2 Reseersättningar till riksdagens ledamöter, förslagsanslag
.................................. *1 400 000
3 Avlöningar till personal, förslagsanslag......... *1 470 000
4 Kostnader för riksdagstrycket, förslagsanslag ... *1 385 000
5 Utgivande av särskilda publikationer, reservationsanslag
.................................. *37 000
6 Utgivande av otryckta ståndsprotokoll, reservationsanslag
.................................. *75 000
7 Kostnader för riksdagens interparlamentariska
grupp, förslagsanslag......................... *105 000
8 Kostnader för Nordiska rådet, förslagsanslag ... *200 000
9 Tidskriften Nordisk kontakt, förslagsanslag...... *40 000
10 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ *475 000
11 Allmänt kyrkomöte, förslagsanslag..............
Riksgäldskontoret:
12 Avlöningar, förslagsanslag.................... *1 999 000
13 Kostnader vid emission av statslån m. m., förslagsanslag
.................................. *900 000
14 Övriga omkostnader, förslagsanslag............ *250 000
Riksdagens ekonomibyrå:
15 Avlöningar, förslagsanslag.................... *777 000
16 Omkostnader, förslagsanslag.................. *465 000
Riksdagsbiblioteket:
17 Avlöningar, förslagsanslag.................... *343 000
18 Omkostnader, förslagsanslag.................. *47 000
19 Bokinköp och bokbindning, reservationsanslag . . *125 000
Justitieombudsmannen och hans expedition:
20 Avlöningar, förslagsanslag.................... *329 000
21 Omkostnader, förslagsanslag.................. *17 000
Militieombudsmannen och hans expedition:
22 Avlöningar, förslagsanslag.................... *216 000
23 Omkostnader, förslagsanslag.................. *24 500
Riksdagens revisorer och deras kansli:
24 Arvoden till revisorerna, förslagsanslag........ *45 000
25 Avlöningar, förslagsanslag.................... *185 000
26 Omkostnader, förslagsanslag.................. *28 300
27 Pensioner åt f. d. riksdagsmän, förslagsanslag ....
28 Pensioner åt efterlevande till riksdagsmän, förslagsanslag
........................................
29 Pensioner åt f. d. befattningshavare m. fl., förslagsanslag
........................................
30 Pensioner åt efterlevande till befattningshavare,
förslagsanslag..................................
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
12 587 000
*410 000
3 149 000
1 242 000
515 000
346 000
240 500
258 300
*800 000
*125 000
*625 000
* 106 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
79
Ersättning till statens allmänna fastighetsfond:
31 Byggnadsstyrelsens delfond, förslagsanslag......
32 Vinstutlottning i samband med lönsparande, förslagsanslag
....................................
33 Kommittéer och utredningar genom sakkunniga,
förslagsanslag..................................
34 Arbetsgivarbidrag till den allmänna sjukförsäkringen
m. m., förslagsanslag............................
Summa kronor
*117 000
*700 000
*5 000
*50 000
21 275 800
Av riksdagen redan beslutat anslag.
80
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
UTGIFTER FÖR STATENS KAPITALFONDER
I. LUFTFARTSFONDEN
1 Underskott å luftfartsfonden............................... *10 000 000
II. RIKSGÄLDSFONDEN1
1 Underskott å riksgäldsfonden.............................. 615 000 000
III. AVSKRIVNING AV NYA KAPITALINVESTERINGAR
A. Statens affärsverksfonder
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid televerket (I: B: 12), reservationsanslag
................................ 3 500 000
2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
(I: C: 2), reservationsanslag................... 2 500 000
3 Försvarsberedskap vid statens järnvägar (I: C: 6),
reservationsanslag.......................... 2 600 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk (I: D: 4),
reservationsanslag............................ 4 500 000
18 100 000
B. Luftfartsfonden
Kommunikationsdepartementet:
1 Försvarsberedskap vid luftfartsverket (II: 2), reservationsanslag
.............................. 100 000
C. Statens allmänna fastighetsfond
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter
(III: 1), reservationsanslag.................... 500 000
2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården (III: 2),
reservationsanslag............................ 7 590 000 8 090 000
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastig
heter
för utrikesrepresentationen (III: 3), reservationsanslag
............................... 645 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
1 Stat för riksgäldsfonden se Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder, sid. 85.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
81
4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen
i Oslo m. m. (III: 4), reservationsanslag........ 18 800
5 Modernisering av ekonomilokalerna inom sände
budsbostaden
i Oslo (III: 5), reservationsanslag 45 000
Socialdep arte mentet:
6 Yissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården (III: 6),
reservationsanslag............................ 1 175 000
7 Yissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Svartsjö för alkoholmissbrukare (III: 7), reservationsanslag
.................................. 75 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholmissbrukare (III: 8), reservationsanslag
.................................. 278 500
Kommunikationsdepartementet:
9 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm
(III: 9), reservationsanslag............. 50 000
10 Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren
i Stockholm (III: 11), reservationsanslag 125 000
11 Ämbetsbyggnad för central förvaltning (III: 12),
reservationsanslag .......................... 25 000
12 Anordnande av förvaltningslokaler för den cen
trala
administrationen (III: 13), reservationsanslag
.................................... 500 000
13 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten (III:
14), reservationsanslag...................... 500 000
Finansdepartementet:
14 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m. (III: 15), reservationsanslag
....................................
Ecklesiastikdepartementet:
15 Nybyggnad för riksarkivet (III: 16), reservationsanslag
.................................... 150 000
16 Nybyggnad för musikaliska akademien med
musikhögskolan (III: 17), reservationsanslag .... 40 000
17 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala
(III: 18), reservationsanslag............. 420 000
18 Nybyggnad för de geografiska och mineralogiskgeologiska
institutionerna vid universitetet i
Uppsala (III: 19), reservationsanslag......... 800 000
19 Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala (III: 20), reservationsanslag
.................................... 300 000
20 Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala
(III: 21), reservationsanslag.................. 50 000
6 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr B /
708 800
1 528 500
1 200 000
125 000
82
21
22
23
24
25
26
27
28
29
30
31
32
33
34
35
36
37
38
39
40
41
42
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund
(III: 22), reservationsanslag.................. 365 000
Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet
i Lund (III: 23), reservationsanslag.. 500 000
Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.
vid universitetet i Lund (III: 24), reservationsanslag
.................................... 600 000
Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet
i Göteborg (III: 25), reservationsanslag 3 250 000
Vissa byggnadsarbeten vid karolinska medikokirurgiska
institutet (III: 26), reservationsanslag 452 500
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i
Stockholm (III: 27), reservationsanslag....... 250 000
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
(III: 28), reservationsanslag.................. 2 325 000
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren
i Stockholm (III: 29), reservationsanslag....... 130 000
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola
(III: 30), reservationsanslag.................. 1 265 000
Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna
(III: 31), reservationsanslag ................. 80 000
Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för
blinda (III: 32), reservationsanslag........... 180 000
Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund
för blinda med komplicerat lyte (III: 33), reservationsanslag.
............................ 50 000
Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva
(III: 34), reservationsanslag.................. 975 000
Nybyggnad för konstfackskolan (III: 35), reservationsanslag.
.............................. 1 250 000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon
trollanstalt
(III: 36), reservationsanslag....... 252 000
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök (III: 37), reservationsanslag
.................................... 10 000
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan (III:
38), reservationsanslag....................... 110 000
Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsavdelning
vid sötvattenslaboratoriet på Lovön
(III: 39), reservationsanslag.................. 45 000
Handelsdepartementet:
Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska
undersökning (III: 40), reservationsanslag .... 21 300
Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten
(III: 41), reservationsanslag......... 100 000
Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konserveringsforskning
(III: 42), reservationsanslag 27 800
Säkerhetsanstalter för sjöfarten (III: 43), reservationsanslag
................................ 1 100 000
13 432 500
417 000
1 249 100
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
83
| Inrikesdepartementet: |
|
|
43 | Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-het m. m. (III: 44), reservationsanslag........ | 100 000 |
|
44 | Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak-teriologiska laboratorium (III: 45), reservations-anslag .................................... | 55 000 |
|
45 | Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus | 17 925 000 |
|
46 | Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-byggnadsarbeten (III: 47), reservationsanslag . | 352 500 |
|
47 | Utbyggande av karolinska sjukhuset (III: 48), | 2 700 000 |
|
48 | Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala | 333 100 |
|
49 | Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa-rettet i Lund (III: 50), reservationsanslag..... | 160 000 |
|
50 | Byggnadsarbeten för länsstyrelserna (III: 51), | 775 000 |
|
51 | Anordnande av förvaltninglokaler för den regio-nala administrationen (III: 52), reservations-anslag .................................... | 75 000 |
|
52 | Vissa skyddsrumsanläggningar (III: 54), reserva-tionsanslag ................................ | 3 600 000 | 26 075 600 |
|
|
| 52 826 500 |
D. | Försvarets fonder |
|
|
| Försvarsdepartementet: |
|
|
| Försvarets fastighetsfond: |
|
|
1 | Arméns delfond (IV: A: 1—9), reservations-anslag .................................. |
| 10 750 000 |
2 | Marinens delfond (IV: A: 11—16), reservations-anslag .................................. |
| 1 700 000 |
3 | Flygvapnets delfond (IV: A: 18—23), reserva-tionsanslag .............................. |
| 14 250 000 |
4 | Befästningars delfond (IV: A: 25—38), reserva-tionsanslag .............................. |
| 56 170 000 |
|
|
| 82 870 000 |
E. | Statens utlåningsfonder |
|
|
| Socialdepartementet: |
|
|
1 | Lånefonden för bostadsbyggande (V: 2), reserva-tionsanslag ................................ | 5 000 000 |
|
2 | Lånefonden för allmänna samlingslokaler (V: 5), | 5 400 000 | 10 400 000 |
84 | Kungi. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958 |
| |
| Ecklesiastikdepartementet: |
|
|
3 | Statens lånefond för universitetsstudier (V: 6), | 7 000 000 |
|
4 | Allmänna studielånefonden (V: 7), reservations-anslag .................................... | 10 500 000 | 17 500 000 |
| Jordbruksdepartementet: |
|
|
5 | Statens avdikningslånefond (V: 8), reservations-anslag .................................... | 300 000 |
|
6 | Fiskerilånefonden (V:9), reservationsanslag .... | 300 000 | 600 000 |
|
|
| 28 500 000 |
F. | Fonden för låneunderstöd |
|
|
| Socialdepartementet: |
|
|
1 | Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter |
| 655 000 |
| Handelsdepartementet: |
|
|
2 | Lån till utbyggnad av oljelagringen (VI: 6), |
| 72 000 000 |
| Inrikesdepartementet: |
|
|
3 | Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande | 500 000 |
|
4 | Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten | 220 000 |
|
5 | Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa bygg-nadsarbeten (VI: 10), reservationsanslag....... | 100 000 | 820 000 |
|
|
| 73 475 000 |
G. | Diverse kapitalfonder Handelsdepartementet: |
|
|
| Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond: |
|
|
1 | Anordnande av en bombsäker oljelagrings-anläggning (IX: 8), reservationsanslag...... |
| 3 000 000 |
2 | Anordnande av ytterligare en bombsäker olje-lagringsanläggning (IX: 9), reservationsanslag |
| 1 200 000 |
|
|
| 4 200 000 |
| Summa kronor | 255 071 500 |
IY. AVSKRIVNING AV OREGLERADE
KAPITALMEDELS FÖRLUSTER
l
Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
1 000 000
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
85
Bilaga till Utgifter för statens kapitalfonder
FÖRSLAG TILL STAT FÖR RIKSGÄLDSFONDEN FÖR
BUDGETÅRET 1958/59
Utgifter
A. Räntor å statsskulden:
1. Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis................ 393 082 336
2. Vinster å premieobligationslån, förslagsvis..................... 58 896 500
3. Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis.................... 18 000 000
4. » » sparobligationer, förslagsvis......................... 1 000 000
5. » » dollarkredit hos Export-Import Bank of
Washington (Marshall-lånet), förslagsvis.............. 2 382 000
6. » »av staten övertagna lån, förslagsvis................. 460 000
7. » » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m.,
förslagsvis......................................... 60 000 000
8. Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen....................... 300 000
9. Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret
Lejonet i Stockholm............................... 90 000
10. * » konung Carl XIII:s hemgiftskapital................. 7 500
11. » » Göta kanals reparationsfond........................ 7 045
12. » » skattkammarväxlar, förslagsvis...................... 125 000 000
13. » » beräknad ny upplåning, förslagsvis.................. 4 195 819
663 421 200
B. Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis........................ 1 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis ............ 350 000
3. Kursförluster, förslagsvis.......................... 100 1 350 100
Summa kronor 664 771 300
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer.................... 100 000
2. » » rörliga krediter.......................... 48 000 000
3. * » utlånade medel m. m.................... 20 000 48 120 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld........................................ 100
2. Kursvinster..................................... 100 200
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m...... 1 500 000
2. Depositionsavgifter för premielånen................ 1 000
3. Dragningslistor å premielånen..................... 150 000
4. Övriga diverse inkomster......................... 100 1 651 100
49 771 300
Underskott alt avföras å riksstalens driftbudget.................... 615 000 000
Summa kronor 664 771 300
86
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
KAPITALBUDGETEN
INKOMSTERNA Å KAPITALBUDGETEN
1 Lånemedel................................................ 1 483 656 500
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
87
INVESTERINGSSTATER FÖR RUDGETÅRET 1958/59
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 3 003 000
inom fonden........... 6 100 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. —3 098 000
3 003 000 3 003 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 264 301 000
från riksstaten......... 3 500 000
inom fonden.......... 230 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 30 701 000
264 301 000 264 301 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 300 500 000
från riksstaten......... 5 100 000
inom fonden........... 215 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 80 300 000
300 500 000 300 500 000
D. Statens vattenfallsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 440 202 000
från riksstaten......... 4 500 000
inom fonden........... 87 400 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 348 202 000
440 202 000 440 202 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .... 948 500
inom fonden............ 700 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 247 500
048 500
948 500
88
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
II. LUFTFARTSFONDEN
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 33 001 000
från riksstaten.......... 100 000
inom fonden............ 1 400 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 31 500 000
33 001 000 33 001 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 115 192 600
från riksstaten.......... 52 826 500
inom fonden............ 19 051 000
Övriga kapitalmedel....... 701 000
Investeringsbemyndigande.. 42 614 100
116 192 600 115 192 600
IY. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag . 113 070 000
från riksstaten.......... 82 870 000
inom fonden............ 13 085 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 17 114 000
113 070 000 113 070 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag ... 4 100 000
inom fonden............ 4 000 000
Övriga kapitalmedel....... 1 000
Investeringsbemyndigande.. 99 000
4 100 000 4 100 000
Y. STATENS UTLÅNINGS FONDER
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande .. 26 000 Investeringsanslag
25 000
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
89
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 600 000 000
från riksstaten......... 5 000 000
Investeringsbemyndigande. 595 000 000 _
600 000 000 600 000 000
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag........ 9 000 000
från riksstaten......... 5 400 000
Investeringsbemyndigande. 3 600 000 _
9 000 000 9 000 000
Avskrivningsmedel
från riksstaten .
Statens lånefond för universitetsstudier
.... 7 000 000 Investeringsanslag
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 10 500 000 Investeringsanslag ..
Statens avdikningslånefond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..
från riksstaten......... 300 000
Investeringsbemyndigande. 1 200 000
1 500 000
Fiskerilånefonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..
från riksstaten......... 300 000
Investeringsbemyndigande ._900 000
1 200 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag ..
Sjöfartsverkets båtlånefond
Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag ..
7 000 000
10 500 000
1 500 000
1 500 000
1 200 000
1 200 000
3 000 000
500 000
90
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag........ 5 000 000
Summa investeringsbemyndiganden
för statens utlåningsfonder.
........... 609 225 200
VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 263 475 200
från riksstaten......... 73 475 000
Övriga kapitalmedel...... 21 120 000
Investeringsbemyndigande. 168 880 200
263 475 200 263 475 200
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag ...
Investeringsbemyndigande . 164 999 000
165 000 000
165 000 000
165 000 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Övriga kapitalmedel....... 1 000 000 Summa investeringsanslag ... 3 610 000
Investeringsbemyndigande.. 2 610 000
3 610 000 3 610 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
A. Väg- och vattenbyggnads verkets förråds fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .. 34 500 000
från riksstaten......... 4 200 000
inom fonden........... 17 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 13 200 000
34 500 000 34 500 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 3 500 000 Investeringsanslag........ 3 500 000
Kiingl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
91
C. | Statens reproduktionsanstalts fond |
|
Avskrivningsmedel inom fonden........... Övriga kapitalmedel..... Investeringsbemyndigande | Summa investeringsanslag . . 80 500 1 000 112 500 | .. 194 000 |
| 194 000 | 194 000 |
SÄGER BETRÄFFANDE SAMTLIGA
INVE STE RINGS STATER FÖR:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag 2 382 322 500
från riksstaten....... 255 071.500
inom fonden......... 593 816 500
Övriga kapitalmedel .... 23 228 000
Investeringsbemyndigande 1 510 206 500 _
2 382 322 500 2 382 322 500
92
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
KAPITALINVESTERING
I. STATENS AFFÄRSVERKSFONDER
A. Postverket
1 Posthus m. m.................................
2 Inköp av fastigheter...........................
3 Anskaffning av automobiler m. m...............
Postverkets diligenstrafik:
4 Garagebyggnader m. m....................... *800 000
5 Anskaffning av bilmateriel för diligensrörelsen .. *1 100 000
6 Förvärv av billinjer.................*........ *1 000
7 Postverkets dispositionsanslag..................
B. Televerket
1 Telefonstationsbyggnader m. m.................
2 Anläggning för teletekniskt utvecklingsarbete m. m.
3 Förrådsbyggnader m. m........................
4 Inköp av fastigheter...........................
Telefon- och telegrafanläggningar:
5 Fjärrförbindelseanläggningar m. m............. *79 500 000
6 Telefon- och telegrafstationer................. *75 000 000
7 Nya abonnentanläggningar, nätarbeten och blanka
mellanortsledningar.......................... *74 000 000
Radioanläggningar för televerket:
8 Ljudradioanläggningar........................ *10 500 000
9 Televisionsradioanläggningar................... *6 400 000
10 Radioanläggningar för kommersiell trafik...... *2 000 000
11 Radioanläggningar för luftfarten................
12 Försvarsberedskap vid televerket...............
13 Televerkets dispositionsanslag...................
C. Statens järnvägar
1 Bana och byggnader ......................
2 Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer
3 Elektriska anläggningar....................
4 Rullande materiel och sjöfartsmateriel.......
5 Biltrafik.................................
6 Försvarsberedskap vid statens järnvägar____
7 Inventarier m. m.........................
8 Statens järnvägars dispositionsanslag.......
*1 000
*200 000
*900 000
1 901 000
*1 000
3 003 000
*7 200 000
*1 500 000
*2 000 000
*300 000
228 500 000
18 900 000
*2 400 000
*3 500 000
*1 000
•264 301 000
*93 000 000
*2 500 000
*45 000 000
*142 000 000
*2 500 000
*2 600 000
*9 400 000
*3 500 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
300 500 000
►£- Co to
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
93
D. Statens vattenfallsverk
1 Kraftverksbyggnader m. m....................... *270 000 000
2 Atomenergianläggningar.......................... *15 000 000
3 Regleringsföretag.............................. *40 000 000
4 Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk......... *105 000 000
5 Inköp av vattenfall och fastigheter............. *200 000
6 Förvärv av enskilda företag för elektrisk distribu
tionsverksamhet.
.............................. *1 000
7 Förvaltningsbyggnad för vattenfallsstyrelsen..... *10 000 000
8 Statens vattenfallsverks dispositionsanslag....... .*1 000
440 202 000
E. Domänverket
1 Tjänstebostäder för domänverket............... *700 000
2 Kontorsbyggnader för domänverket.............. *100 000
3 Byggnadsarbeten m. m. vid statens försöksgårdar . *148 500
948 500
Summa kronor 1 008 954 500
II. LUFTFARTS FONDEN
Kommunikationsdepartementet:
Luftfartens markorganisation:
Flygplatser m. m........................... *7 900 000
Försvarsberedskap vid luftfartsverket....... *100 000
Utbyggnad av storflygplats m. m............. *25 000 000
Luftfartsverkets dispositionsanslag........ *1 000
Summa kronor 33 001 000
III. STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Justitiedepartementet:
1 Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårdsanstalter *500 000
2 Vissa byggnadsarbeten för fångvården......... *15 300 000 15 800 000
Utrikesdepartementet:
3 Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen.............. *2 580 000
4 Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen
i Oslo m. m................................. *75 000
5 Modernisering av ekonomilokalerna inom sände
budsbostaden
i Oslo.......................... *45 000 2 700 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
94
Kungl. Maj. ts proposition nr B i år 1958
Socialdepartementet:
6 Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården ........ 2 350 0G0
7 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Svartsjö för alkoholmissbrukare............. *150 000
8 Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt
å Venngarn för alkoholmissbrukare............ *557 000
Kommunikationsdepartementet:
9 Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm *200 000
10 Radiohus................................... *8 000 000
11 Utbyggnad av ämbetsbuset i kvarteret Uppfinnaren
i Stockholm......................... *500 000
12 Ämbetsbyggnad för central förvaltning ........ *100 000
13 Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala
administrationen........................ *2 000 000
14 Merkostnader för vissa byggnadsarbeten....... *1 000 000
Finansdepartementet:
15 Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och
gränsbevakning m. m........................
Ecklesiastikdepartementet:
16 Nybyggnad för riksarkivet.................... *600 000
17 Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan
................................ *80 000
18 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala *420 000
19 Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk
geologiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala.
....................................... *1 600 000
20 Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid
universitetet i Uppsala....................... *600 000
21 Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala *100 000
22 Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund *365 000
23 Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet
i Lund............................ *1 000 000
24 Nybyggnad för patologiska institutionen m. m.
vid universitetet i Lund...................... *1 200 000
25 Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet
i Göteborg........................ *6 500 000
26 Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko
kirurgiska
institutet......................... *905 000
27 Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i
Stockholm.................................. *500 000
28 Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm . *4 650 000
29 Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren
i Stockholm................................. *130 000
30 Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola .. *2 530 000
31 Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna *80 000
32 Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för
blinda...................................... *180 000
33 Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte.................. *100 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
3 057 000
11 800 000
*500 000
34
35
36
37
38
39
40
41
42
43
44
45
46
47
48
49
50
51
52
53
54
*
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958 95
Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva .. | *1 650 000 |
|
Nybyggnad för konstfackskolan............... | *5 000 000 | 28 190 000 |
Jordbruksdepartementet: Byggnadsarbeten vid statens centrala frökon-trollanstalt.................................. | *504 000 |
|
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och sta-tens lantbruksförsök......................... | *20 000 |
|
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan ...... | *220 000 |
|
Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsav-delning vid sötvattenslaboratoriet på Lovön..... | *180 000 | 924 000 |
Handelsdepartementet: Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska | *85 000 |
|
Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksan-stalten ...................................... | *100 000 |
|
Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konser-veringsforskning............................. | *55 600 |
|
Säkerhetsanstalter för sjöfarten............... | *1 300 000 | 1 540 600 |
Inrikesdepartementet: Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksam-het m. m................................... | 200 000 |
|
Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bak-teriologiska laboratorium..................... | *110 000 |
|
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus | *35 850 000 |
|
Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och ut-byggnadsarbeten............................. | *705 000 |
|
Utbyggande av karolinska sjukhuset.......... | *5 400 000 |
|
Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala | *746 000 |
|
Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasa-rettet i Lund................................ | 320 000 |
|
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna........... | 3 100 000 |
|
Anordnande av förvaltningslokaler för den regio-nala administrationen........................ | *300 000 |
|
Inköp av fastigheter för förvaltningsändamål . . | *350 000 |
|
Vissa skyddsrumsanläggningar................ | *3 600 000 | 50 681 000 |
Summa kronor 115 192 600
Av riksdagen redan beslutat anslag.
96 Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
IV. FÖRSVARETS FONDER
A. Försvarets fastighetsfond
Arméns delfond:
1 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 900 000
2 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 200 000
3 Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ... 200 000
4 Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering
av värnpliktsutbildningen.................... 800 000
5 Förråd för armén............................ 6 000 000
6 Vissa byggnadsarbeten för armén............. 8 000 000
7 Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde
...................................... 100 000
8 Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt
..................................... 5 000 000
9 Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt
.................................... 300 000
10 Vissa markförvärv för armén................. 1 400 000
Marinens delfond:
11 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
12 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 50 000
13 Skyddsanordningar vid marinens anläggningar . 50 000
14 Anordnande av vissa förråd och garage....... 400 000
15 Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) 700 000
16 Vissa byggnadsarbeten för marinen........... 1 700 000
17 Vissa markförvärv för marinen............... 200 000
Flygvapnets delfond:
18 Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. 500 000
19 Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder........ 100 000
20 Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar. 100 000
21 Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet......... 2 400 000
22 Vissa flygfältsarbeten m. m................... 22 000 000
23 Anläggningar för el- och teleutrustning........ 3 400 000
24 Vissa markförvärv för flygvapnet............. 1 200 000
Befästningars delfond:
25 Anordnande av vissa fartygstunnlar........... 7 100 000
26 Berghangarer............................... 7 100 000
27 Anordnande av vissa drivmedelsförråd........ 5 600 000
28 Vissa ammunitionsförråd..................... 4 300 000
29 Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. .. 500 000
30 Uppställningsplatser för radarstationer......... 5 700 000
31 Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
.................................... 4 300 000
32 Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen
m. m....................................... 5 500 000
33 Tygmaterielförråd i berg..................... 3 300 000
34 Bergverkstäder vid flygvapnet................ 650 000
35 Fullträffsäkra uppehållsplatser................ 9 200 000
22 900 000
3 600 000
29 700 000
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
97
36 37 38 39 | Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) Anläggningar för robotvapen................. Övriga befästningsarbeten.................... Vissa markförvärv för befästningar........... | 1 000 000 1 800 000 | 56 870 000 |
B. | Försvarets fabriksfond |
| 118 070 000 |
1 2 3 | Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets fabriksstyrelse.................. Försvarets fabriksverks dispositionsanslag...... Diverse byggnadsarbeten..................... | 2 000 000 1 900 000 | 4 100 000 |
|
|
| 4 100 000 |
| Summa kronor | 117 170 000 |
| V. STATENS UTLÅNINGS FONDER |
| |
| Utrikesdepartementet: |
|
|
1 | Utrikesförvaltningens lånefond ............... |
| *25 000 |
| Socialdepartementet: |
|
|
2 | Lånefonden för bostadsbyggande.............. | 600 000 000 |
|
3 | Lånefonden för maskinanskaffning inom bygg-nadsindustrien .............................. | 100 |
|
4 | Statens bosättningslånefond.................. | *100 |
|
5 | Lånefonden för allmänna samlingslokaler....... Ecklesiastikdepartementet: | *9 000 000 | 609 000 200 |
6 | Statens lånefond för universitetsstudier........ | *7 000 000 |
|
7 | Allmänna studielånefonden................... | *10 500 000 | 17 500 000 |
| Jordbruksdepartementet: |
|
|
8 | Statens avdikningslånefond................... | *1 500 000 |
|
9 | Fiskerilånefonden............................. | *1 200 000 | 2 700 000 |
| Handelsdepartementet: |
|
|
10 | Statens lånefond för den mindre skeppsfarten .. | *3 000 000 |
|
11 | Sjöfartsverkets båtlånefond................... | *500 000 |
|
12 | Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. .. | *5 000 000 | 8 500 000 |
| Summa kronor | 637 725 200 | |
| VI. FONDEN FÖR LÅNEUNDERSTÖD |
| |
| Socialdepartementet: |
|
|
1 | Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter | *655 000 |
|
2 | Räntefria lån till bostadsbyggande ............ | 180 000 000 |
|
3 | Lån till anordnande av kollektiva tvättcrier ... | *100 | 180 655 100 |
* Av riksdagen redan l>csUrtat anslag.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1
98
Kungl. Maj. ts proposition nr B 1 år 1958
Kommunikationsdepartementet:
4 Garanti till Aktiebolaget Aerotransport för
1957/58 ..................................... *5 000 000
Handelsdepartementet:
5 Lån till Aktiebolaget Oljetransit ............. *5 000 000
6 Lån till utbyggnad av oljelagringen............ *72 000 000 77 000 000
Inrikesdepartementet:
7 Lån till utländska läkare för viss efterutbildning *100
8 Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande
av lasarettet i Visby ........................ *500 000
9 Lån till Ervallahemmet för ombyggnadsarbeten.. *220 000
10 Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten
................................ *100 000 820100
Summa kronor 263 475 200
VII. FONDEN FÖR STATENS AKTIER
Finansdepartementet:
1 Inlösen av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara
aktiebolag.................................. *165 000 000
VIII. FONDEN FÖR FÖRLAG TILL STATSVERKET
Utrikesdepartementet:
1 Vissa internationella organisationers rörelsefonder * 150 000
Kommunikationsdepartementet:
2 Förskott till vissa plankostnader m. m......... *100 000
Jordbruksdepartementet:
3 Rörelsekapital för statens forskningsanstalt för
lantmannabyggnader.......................... *300 000
4 Ytterligare rörelsekapital för Ultuna egendom... *60 000 360 000
Handelsdepartementet:
5 Dispositionsanslag för legodriften vid vissa staten
tillhöriga gruvor i Västerbottens län .... ..._*3 000 000
Summa kronor 3 610 000
IX. DIVERSE KAPITALFONDER
Kommunikationsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
1 Garage- och förrådsbyggnader m. m......... *5 400 000
Maskincentralförråd:
2 Motorfordon och vägmaskiner
m. m......................... * 16 200 000
3 Flytande materiel............. *3 900 000 20 100 000
* Av riksdagen redan beslutat anslag.
Kungl. Maj:ts proposition nr B 1 år 1958
99
Väg- och vattenbyggnadsverkets dispositions
anslag.
................................... *2 000 000
Jordbruksdepartementet:
Jordfonden ................................. *3 500 000
Statens reproduktionsanstalts fond:
Utökad maskinell utrustning.......*184 000
Ersättningsanskaffningar och förnyelsearbeten.
........................ *10 000 194 000
Handelsdepartementet:
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Anordnande av en bombsäker oljelagringsan
läggning.
................................. *3 000 000
Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagringsanläggning.
...................... *4 000 000
Summa kronor
27 500 000
3 694 000
7 000 000
38 194 000
Av riksdagen redan beslutat anslag.
100
Kungl. Maj.ts proposition nr B 1 år 1958
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Med åberopande av de beslut om förslag till riksdagen angående statsverkets
inkomster och utgifter för budgetåret 1958/59, som Kungl. Maj:t på
hemställan av vederbörande föredragande enligt statsrådsprotokollet för denna
dag fattat, föredrager chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng,
förslag till förnyad proposition angående statsverkets tillstånd och behov under
nämnda budgetår av den lydelse bilaga vid detta protokoll utvisar.
Departementschefen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att godkänna sistnämnda förslag, vid vilket fogats specifikationer av inkomsterna
och utgifterna å riksstaten, och alltså upptaga statsverkets inkomster
och utgifter i enlighet med förslaget.
Med bifall till vad föredragande departementschefen sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att proposition
skall i enlighet med förslaget avlåtas till riksdagen.
Ur protokollet:
Göran Waldau
580908 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 1 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
INKOMSTER Å DRIFTBUDGETEN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
Jag anhåller nu att få underställa Kungl. Maj:ts prövning finansplan och
beräkning av inkomster å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 jämte därmed
sammanhängande frågor.
Härvid har jag att anmäla, att riksräkenskapsverket i enlighet med den
för ämbetsverket gällande instruktionen i två särskilda skrivelser den 1
april 1958 framlagt dels redogörelse för approximativ beräkning rörande
utfallet av statsregleringen för budgetåret 1957/58 och dels förslag till slutlig
beräkning av statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59. I enlighet
med Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1958 har riksräkenskapsverket den
2 juni 1958 framlagt dels förnyad approximativ beräkning av budgetutfallet
för budgetåret 1957/58 (bihang 1) dels förnyad inkomstberäkning för
budgetåret 1958/59 (bihang 2).
Finansplanen
1. Den internationella utvecklingen. Det ekonomiska läget i utlandet under
är 1957 och början av år 1958 bar enligt den reviderade nationalbudgeten
för år 1958 (bihang 3) karakteriserats av en märkbar uppbromsning av
konjunkturen i Västeuropa och en fortskridande nedgång i Förenta staterna.
Under loppet av år 1957 upphörde stegringen i industriproduktionen i
1 Iiihanj till riksdagens protokoll 1958. I samt. Nr Ii 1. Ilil. 1
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
de viktigare länderna i Västeuropa — ett undantag härvidlag utgjorde
Frankrike — och minskningar inträffade på flera håll. Senast tillgängliga
uppgifter för industriproduktionen hittills under innevarande år tyder på
stagnerande eller något sjunkande produktion. Där ökningar alltjämt förekommer,
såsom i Västtyskland, Italien och Sverige, är de obetydliga. Omsorgen
om valutareserven och den inhemska prisnivån har i en rad länder
under tidigare år framdrivit åtstramningar av den ekonomiska politiken,
vilka i huvudsak bibehållits även i de fall, där den för starka efterfrågan
nu försvunnit och expansionen kommit in i ett lugnare skede. De enda
länder som är i stånd att bedriva ekonomisk politik utan att hämmas i sin
rörelsefrihet av begränsade valutatillgångar är Förenta staterna och Västtyskland.
Ur internationell konjunktursynpunkt är därför utvecklingen i
dessa båda länder av avgörande betydelse.
Vad först angår läget i Förenta staterna har konjunkturnedgången i detta
land nu nått en omfattning som avsevärt överstiger den senast föregående
avmattningen åren 1953—1954. Industriproduktionen har sålunda sjunkit
med 13 procent sedan september i fjol och arbetslösheten uppgick i april
i år till 7,5 procent mot fyra procent för ett år sedan. En betydande lageravveckling
satte in mot slutet av fjolåret och har fortgått i ökad takt under
första kvartalet i år. De personliga inkomsterna har sjunkit, ehuru nedgången
bromsats upp av ökade arbetslöshetsbidrag m. m. Konsumtionen har trots
minskat sparande sjunkit under år 1958; nedgången gäller därvid varaktiga
konsumtionsvaror. Även företagens investeringar är sjunkande, vilket
framstår som naturligt med hänsyn till föreliggande överkapacitet och
krympande företagsvinster. Trots konjunkturnedgången fortsätter konsumentpriserna
att långsamt stiga, vilket torde vara förklaringen till att åtminstone
hittills några mer genomgripande åtgärder från den amerikanska
regeringens sida inte signalerats för att stimulera konjunkturen. Uppgifter
om det reviderade budgetförslaget för budgetåret 1958/59 tyder dock
på inte oväsentligt ökade statsutgifter. En avsaktande nedgång framstår
också som sannolik, bland annat på grund av att lageravvecklingen inte
kan pågå i oförändrad takt under någon längre tid framöver, och spridda
tecken på en sådan uppbromsning'' föreligger också. A andra sidan finns
inga faktorer som i dagens läge med säkerhet pekar på uppgång i den
amerikanska konjunkturen.
I förhållande till läget i Förenta staterna framstår utvecklingen i Västtyskland
som expansiv, men en markerad avsaktning i expansionstakten
har likväl gjort sig gällande även i detta land. Från första till andra
halvåret 1957 sjönk industriproduktionen med någon procent; det var
första gången under 1950-talet som en dylik nedgång inträffade. Den ökning
som sedan tagit vid är begränsad och industriproduktionen låg under
februari—april endast två procent över fjolårsnivån. Investeringsökningen
under år 1958 väntas bli avsevärt lägre än under år 1957. Den stigande konsumtionen,
möjliggjord av lönehöjningar kombinerade med skattesänkningar,
utgjorde under år 1957 en expansiv faktor i den västtyska ekonomin
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 3
och torde komma att göra det även under år 1958. En uppbromsning för
exportökningen inträdde under år 1957, och under första kvartalet i år var
volymökningen i förhållande till samma period år 1957 större för importen
än för exporten. Trots detta har emellertid till följd av förbättrade
prisrelationer de värdemässiga överskotten i den västtyska utrikeshandeln
fortsatt att stiga. Den ekonomiska politiken är försiktigt konjunkturstimulerande
med inriktning på en ökning i det offentliga bostadsbyggandet,
ökade militärutgifter och vissa skattesänkningar. Även om expansionen i
Västtyskland alltjämt är större än i andra länder i Västeuropa, är den
dock inte så markerad att överskotten i bytesbalansen kan väntas upphöra.
I den reviderade nationalbudgeten dras slutsatsen att med i stort sett
oförändrad politik i Förenta staterna och Västtyskland någon vändning av
den internationella konjunkturen inte synes vara att vänta, i varje fall på
kort sikt. Övervägande skäl talar snarare för ytterligare någon nedgång
under den närmaste framtiden. I samtliga av vårt lands viktigare avnämarländer
finns anledning räkna med stagnerande eller vikande importefterfrågan,
även om det inte är fråga om någon dramatisk försämring av
konjunkturutsikterna.
2. Den ekonomiska utvecklingen inom landet. Den svenska ekonomins utveckling
under år 1957 resulterade enligt de reviderade beräkningar som
nu utförts och som redovisas i den reviderade nationalbudgeten i en total
produktionsökning av 3 1/2 procent, d. v. s. en lika stor ökning som för
år 1956 och något större än genomsnittet för 1950-talet. Investeringarna
steg något snabbare än konsumtionen, samtidigt som en betydande lageruppbyggnad
ägde rum och underskottet i bytesbalansen så gott som utjämnades.
Den totala kapitalbildningen (bruttosparandet) ökade därmed
sin andel av bruttonationalprodukten till det högsta värde som hittills
registrerats för efterkrigstiden. En dämpning av konjunkturen gjorde sig
märkbar efter en uppgång i början av året, vilket i första hand torde få tillskrivas
den internationella konjunkturavmattningen. Exportökningen avtog
sålunda under andra halvåret och även ökningen av industriproduktionen
blev långsammare under årets senare hälft.
Utrikeshandeln fortsatte att expandera med en värdemässig ökning
från år 1956 till år 1957 på tio procent för såväl importen som exporten.
I volym var exportökningen åtta procent och därmed något större än
importökningen, som uppgick till sju procent. Från år 1953 till år 1957
har därmed exporten ökat med 39 och importen med 45 procent, medan
den totala produktionen under samma period ökat med 17 procent. Bytesbalansen
har under senare år uppvisat en successiv förbättring. Underskottet,
som år 1955 uppgick till 415 miljoner kronor, sjönk år 1956 till 130 och
år 1957 till 70 miljoner kronor. Valutareservens utveckling framgår av den
lämnade tabellen, som visar att valutareserven vid årsskiftet 1957—58 trots
underskotten i bytesbalansen under de tre senaste åren stigit med 325 miljoner
kronor.
4
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Guld- och valutareserven
Miljoner kronor
| 31/12 1954 | 31/12 1955 | 31/12 1956 | 30/4 1957 | 31/12 1957 | 30/4 1958 |
1. Riksbankens valutareserv: Guld.................... Dollar .................. EPU-valutor ............ Övriga valutor .......... | + 1370 | + 1426 | + 1376 | + 1290 | + 1134 — 59 | + 1052 |
Summa | + 2 474 | + 2 430 | + 2 448 | + 2 402 | + 2360 | + 2 231 |
2. Affärsbankernas valutabe-hållning ................ | + 39 | -f 121 | + 317 | + 137 | + 478 | + 308 |
Summa totalt | + 2 518 | + 2 551 | + 2 765 | + 2 539 | + 2S38 | + 2539 |
Av de kapitalrörelser som betingat denna utveckling spelar de kortsiktiga
kredittransaktioner som sammanfattas i den s. k. förskjutningsposten den
största rollen. Förskjutningsposten har nämligen under vart och ett av de
tre senaste åren varit positiv med ett belopp som för perioden i dess helhet
uppgår till drygt en miljard kronor. Under år 1957 uppgick förskjutningsposten
dock endast till ca 175 miljoner kronor.
De totala bruttoinvesteringarna steg från år 1956 till år
1957 i volym med ca tre procent. Bakom denna ökning ligger framför allt
en expansion av den offentliga investeringsverksamheten, medan ökningen
i de privata investeringarna stannade vid en procent. För industrins del
synes investeringarna ha legat på ungefär samma nivå år 1957 som under
år 1956. Den offentliga sektorn uppvisade en total investeringsökning på
sex procent. Ökningen var störst för kommunerna, där den uppgick till
åtta procent mot fem procent för staten. Denna ökning för kommunerna
bör dock ses mot bakgrunden av en i stort sett stagnerad investeringjsvolym
från år 1954 till år 1956. Den statliga investeringsökningen hänför
sig främst till kraftverk, vägbyggnader och försvaret.
Ett av de mest markanta inslagen i utvecklingen under år 1957 utgjordes
av den stora lageruppbyggnad som ägde rum under året och som numera
uppskattas till drygt 1 200 miljoner kronor, vilket till och med överträffar
den stora lagerökningen under år 1955. Det är därmed tredje året i följd
som oväntat stora lagerökningar inträffar i den svenska ekonomin. Huvudparten
av lageruppbyggnaden under år 1957 hänförde sig till verkstadsoch
varvsindustrierna, vilka haft en speciellt markerad högkonjunktur under
senare år, och utgjordes i stor utsträckning av varor under arbete.
Den privata konsumtionen ökade från år 1956 till år 1957 med
inemot två procent. Detta innebar en fortsatt avsaktning av ökningstakten
sedan år 1955. Konsuintiönsstegringen under år 1957 var koncentrerad till
varaktiga konsumtionsvaror (bilar, televisionsapparater m. m.), av vilka
förbrukningen ökade med inte mindre än åtta procent. Den offentliga konsumtionen
steg med 3 1/2 procent, d. v. s. i takt med nationalprodukten.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 5
Liksom under tidigare år svarade kommunerna för den snabbaste ökningen.
Beträffande inkomstutvecklingen under fjolåret märkes en
lugnare ökningstakt för industriarbetarna, vilket avspeglar den förbättrade
balans mellan tillgång och efterfrågan som inträdde på arbetsmarknaden
under året. ökningen i timlönerna under år 1957 uppgick sålunda till drygt
fem procent mot drygt åtta procent under år 1956. Konsumentprisernas
stegring samt en inte oväsentlig ökning av det personliga sparandet förklarar
uppbromsningen i den privata konsumtionens ökning.
Prisutvecklingen under år 1957 karakteriserades av stabila och
mot slutet av året sjunkande import-, export- och partipriser, medan uppgången
i konsumentpriserna såsom nämnts fortsatte. Denna skiljaktighet
i prisutvecklingen, som för övrigt förekommer på många håll i utlandet,
hetingas av bland annat höjda indirekta skatter och höjda priser på tjänster.
Beträffande utsikterna för år 1958 framhålles i den reviderade nationalbudgeten,
att den kalkyl för utrikeshandeln som uppgjordes vid
årsskiftet med hänsyn till den fortsatta nedgången i den internationella
konjunkturen framstår som alltför optimistisk. I den reviderade kalkyl som
nu framlagts förutses en nedgång för exportens volym med en procent, medan
importen skulle förbli oförändrad. Exportminskningar väntas sålunda
för bland annat trävaror samt järn och stål, medan verkstadsexporten antagits
bli i stort sett oförändrad. En minskning av importen av fasta bränslen,
järn och stål samt textilråvaror förutses motväga ökningar för flytande
bränslen och vissa verkstadsprodukter, framför allt bilar och televisionsapparater.
Genomsnittligt för året väntas exportpriserna pjunka mindre
ån importpriserna, varför en förbättring i vårt lands bytesförhållande skulle
inträda. En avsevärd nedgång i sjöfartsnettot till följd av såväl sänkta
fraktsatser som minskad transportvolym gör att kalkylen för bytesbalansen
för år 1958 slutar på ett underskott av ca 200 miljoner kronor. Det framhålles
i nationalbudgeten, att denna kalkyl är osäker och att riskerna för
ett större underskott än vad som förutsetts är påtagliga.
Investeringarna förutses sammanlagt öka med sex procent under
år 1958, vilket innebär en snabbare ökning än under fjolåret. Större delen
av ökningen faller på den privata sektorn; en avsevärd ökning väntas
bland annat för industrins maskininvesteringar. Den reviderade nationalbudgeten
framhåller, att denna ökning får ses delvis som resultatet av en
överföring av investeringar från år 1957 till år 1958 på grund av investeringsavgiftens
upphävande vid årsskiftet. Vidare förutses en betydande ökning av
bostadsbyggandet. Den privata konsumtionen väntas i volym stiga
med drygt en procent, d. v. s. uppvisa i det närmaste samma ökningstakt
som från år 1956 till år 1957. Visserligen synes ökningen i lönesumman bli
avsevärt lägre år 1958 än år 1957, men detta kompenseras av ökade inkomstöverföringar
från det allmänna och en i jämförelse med fjolåret mycket
mindre uppgång i skatteinbetalningarna. Den offentliga konsumtionen forisätter
att öka i samma takt som föregående år. Den samlade inhemska ef
-
6
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Reviderad nationalbudget för år 1958
Miljoner kronor i 1957 års priser
| 1957 | 1958 | Förändring 1957—1958 | |
|
|
| Miljoner kronor | Procent |
Tillgång |
|
|
|
|
Produktion ................................ | 57100 | 57 800 | + 700 | + 1 |
Import .................................... | 12 550 | 12 550 | ± o | ±0 |
Summa tillgäng | 09 650 | 70 850 | + 700 | + 1 |
Användning |
|
|
|
|
Privat inhemsk bruttoinvestering............ | 9 750 | 10 450 | + 700 | + 7 |
Offentlig inhemsk bruttoinvestering.......... | 7 410 | 7 760 | + 350 | + 5 |
Därav: statlig ............................ | 4 210 | 4 460 | + 250 | + 6 |
kommunal ........................ | 3 200 | 3 300 | + 100 | + 3 |
Ökning av lager............................ | 1240 | 440 | - 80C |
|
Export...................................... | 12 480 | 12 330 | - 150 | - i |
Privat konsumtion.......................... | 31680 | 32 080 | + 400 | +1 |
Offentlig konsumtion........................ | 7 090 | 7 290 | + 200 | + 3 |
Därav: statlig ............................ | 2 850 | 2 900 | + 50 | + 2 |
kommunal ........................ | 4 240 | 4 390 | + 150 | + 4 |
Summa användning | 69 050 | 70 350 | + 700 | + 1 |
terfrågan för investering och konsumtion förutses därmed stiga med tre
procent i volym, vilket är något mer än från år 1956 till år 1957. Däremot
beräknas lageruppbyggnaden bli av avsevärt mindre omfattning än under
år 1957, varför den totala produktionen — bedömd efter utvecklingen
av efterfrågan — skulle komma att öka långsammare än från år 1956
till år 1957. De här redovisade beräkningarna för olika områden finns sammanfattade
i den reviderade nationalbu dgeten för år
1 95 8.
Med den avsaktning av produktionsökningen som förutses ansluter sig
Sverige till det mönster som allmänt gäller för den västeuropeiska ekonomin.
En viss avsaktning är också en naturlig följd av den förkortning av arbetstiden
som genomföres från och med i år i vårt land. I jämförelse med
övriga länder framstår expansionstakten i vårt land som relativt hög, vilket
kan medföra risker för ytterligare ökningar i bytesbalansens underskott
till följd av en väl hävdad importefterfrågan. Verkningarna av den internationella
konjunkturavmattningen på sysselsättningen i Sverige via minskad
exportavsättning och ökad importkonkurrens har än så länge varit begränsade.
En viss nedgång i sysselsättningen inom industrin kan visserligen väntas,
men å andra sidan äger en betydande expansion av byggnads- och anläggningsverksamheten
rum. Sysselsättningen kan därmed sägas förskjutas
till ökad hemmamarknadsproduktion. Vid en fortsatt avmattning i den
internationella konjunkturen torde enligt den reviderade nationalbndgeten
riskerna mer gälla betalningsbalansens utveckling än sysselsättningen.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna 7
3. Den ekonomiska politiken. Den bild av år 1957 såsom ett ur samhällsekonomisk
synpunkt på det hela taget lyckosamt år, som kunde tecknas
i finansplanen i januari på grundval av då tillgängliga uppgifter, framhävs
i än klarare relief av den mera definitiva statistik som nu sammanställts
inom konjunkturinstitutet och som redovisas i den reviderade nationalbudgeten.
Fjolåret kunde i januari karakteriseras som en period av förbättrad
balans på arbetsmarknaden, vartill kom en lugn konsumtionsutveckling,
en investeringsverksamhet som konsoliderats på hög nivå samt jämvikt i bytesbalansen
med utlandet. Som en allmän karakteristik äger denna beskrivning
fortfarande giltighet. I januari beräknades den totala produktionen ha
stigit från år 1956 till år 1957 med två procent, medan de reviderade beräkningarna
nu registrerar en uppgång på inte mindre än 3 1/2 procent. Både
internationellt sett och i jämförelse med stegringstakten tidigare under
1950-talet ligger denna siffra över genomsnittet. Trots att den tillgängliga
arbetskraften till följd av befolkningsutvecklingen endast tillväxer relativt
långsamt, visade sålunda den svenska ekonomin en stark expansionsförmåga.
Fjolårets produktionsökning är till alldeles övervägande del resultatet
av en glädjande produktivitetsstegring.
Den väsentliga drivkraften i expansionen från år 1956 till år 1957 har
varit den för våra exportnäringar gynnsamma utvecklingen av det internationella
handelsutbytet under denna period och det svenska näringslivets
goda konkurrensförmåga. De nödvändiga förutsättningarna inom landet för
denna utveckling har skapats genom att det totala sparandet och den samlade
investeringsverksamheten kunnat hållas på en hög nivå och att den
restriktiva ekonomiska politiken hindrat överdrifter i expansionen.
Betydelsen av att den ekonomiska politiken i stort sett förmått hålla expansionen
och de inflationistiska krafterna under kontroll under de gångna
åren framträder nu ännu klarare än i januari. Den reviderade nationalbudgeten
visar nämligen också, att den internationella konjunkturavmattning
som inträdde under loppet av år 1957 — särskilt uttalad i Förenta staterna
— nu får anses mera definitiv och till sina verkningar mera påtaglig än vad
som kunde anses stå klart i januari. Härmed har följt ett bistrare världshandelsklimat
och en hårdnande exportkonkurrens, där prisfaktorn fått
ökad betydelse. Om vi hade lättat i förtid på den återhållande ekonomiska
politiken med påföljd att pris- och kostnadsutvecklingen försämrat vår internationella
konkurrenskraft, skulle vi idag ha hefunnit oss i en betydligt
farligare position framför allt med avseende på valutareserven.
Jag framhöll i finansplanen i januari, alt den rådande världskonjunkturen
inrymde påtagliga avinattningstcndenser, om vilkas styrka och fortbestånd
det var svårt att göra sig en klar föreställning. Man kunde urskilja
tecken på ytterligare internationell konjunkturdämpning, men man kunde
också hänvisa till förefintligheten av tendenser i andra riktningen. Läget
framstod i detta hänseende såsom synnerligen oklart. Jag betecknade uttryckligen
finansplanen såsom preliminär och betraktade mina synpunkter
8
Statsverkspropositionen B dr 1958: Bil. 1: Inkomsterna
beträffande den ekonomiska politikens fortsatta utformning såsom interimistiska.
Jag räknade med att en definitiv finansplan och ett slutligt budgetförslag
fick framläggas i kompletteringspropositionen mot vårriksdagens
slut, då vi genom den reviderade nationalbudgeten kunde beräknas få en
bedömning av det framtida konjunkturläget som tidsmässigt låg närmare
det nya budgetåret. Detta gällde såväl de allmänna ekonomiskt-politiska
ställningstagandena som de rent budgetmässiga övervägandena och diskussionen
av budgetbalanseringen.
Även om jag alltså i januari måste reservera mig för finansplanens starkt
preliminära karaktär, ansåg jag mig i fråga om den ekonomiska politikens
utformning under det framförliggande året då böra deklarera, att de uppkomna
avmattningstendenserna utomlands och den nedtoning av den svenska
konjunkturen som inträtt och som skapat ett kärvare före på arbetsmarknaden
och i företagarvärlden, inte gav anledning till en radikal omläggning
av vare sig finanspolitiken eller kreditpolitiken.
När det nu gäller att ta slutlig ställning till statsbudgeten för 1958/59 och
den ekonomiska politikens fortsatta utformning har en stor del av år 1958
redan passerat. Det kan därför synas som om den samhällsekonomiska bedömningen
kunde göras med relativt stor säkerhet. Uppenbart har också läget
klarnat på vissa väsentliga punkter sedan i januari. Sikten framöver är
emellertid alltjämt begränsad; så snart perspektivet utsträckes över kalenderårsskiftet
1958—59 förloras närmare hållpunkter för en säker bedömning.
Den reviderade nationalbudgeten ger oss emellertid möjlighet att relativt
klart se arten av de problem som kommer att möta under hösten 1958.
liksom vissa påtagliga risker vad beträffar utvecklingen därefter. Dessa risker
föranleder en skärpt beredskap och intensifierad planläggning av nödvändiga
motåtgärder för olika utvecklingsalternativ. Att nu ta närmare
ställning till vilken ekonomisk politik som bör följas under år 1959 är emellertid
inte möjligt och heller inte nödvändigt.
Det framgår av den redan lämnade redogörelsen för den reviderade nationalbudgeten
att den internationella konjunkturen, som spelar en så avgörande
roll för tonen även i den svenska ekonomin, sedan något år företer
en tydlig dämpning med stagnerande produktion och utrikeshandel. Uppbromsningen
av aktiviteten synes också, såvitt nu kan bedömas, komma att
bestå en tid framöver. Några klart expansiva faktorer tycks för närvarande
inte kunna skönjas. En ytterligare nedpressning av aktiviteten kan inte helt
uteslutas. Angelägenheten av att skydda valutareserven och att förhindra en
fortsatt prisstegring föranleder praktiskt taget alla länder att, trots stigande
arbetslöshetssiffror, endast mycket försiktigt lätta på den restriktiva ekonomiska
politiken. De råvaruproducerande länderna har till följd av prisfall
och avsättningssvårigheter råkat i ett särskilt bekymmersamt läge. Denna
utveckling har lett till en viss stagnation i världshandeln.
Vid min bedömning av det internationella läget i finansplanen i januari
uttalade jag, att en nedgång i världskonjunkturen borde bli en till tiden rela
-
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
9
l i vt begränsad avmattning i den föregående utpräglade högkonjunkturen.
Härför ansåg jag tala, att den universella uppslutningen under efterkrigsperioden
kring den fulla sysselsättningens idé har lett fram till att praktiskt
taget ingen regering längre är beredd att driva en konjunkturdämpning så
långt, att massarbetslöshet av 30-talets omfattning uppkommer. Så snart en
dylik situation hotar att uppstå torde regeringarna världen runt målmedvetet
insätta åtgärder för att möta arbetslösheten och stabilisera konjunkturen
på en nivå som ligger betydligt över mellankrigstidens depressionslägen.
Denna uppfattning är säkerligen alltjämt giltig även om man i vissa länder
hittills intagit en avvaktande hållning inför den stigande arbetslösheten.
Härtill kommer, såsom framgår av den reviderade nationalbudgeten, att det
aktuella läget även inrymmer faktorer som med tiden torde komma att utöva
en stabiliserande effekt och därmed kunna framkalla en vändning i
konjunkturen.
Jag vill i detta sammanhang understryka, att i ett läge, då valutasvårigheterna
i olika länder eller blotta riskerna för en valutautströmning hotar
att leda till en successiv nedskruvning av världshandelns omfattning, de
internationella samarbetssträvandena på det ekonomiska området får ytterligare
ökad betydelse. Det måste framstå som en självklar och angelägen
uppgift för vårt land, som i så hög grad bygger sitt välstånd på en utveckling
av det internationella handelsutbytet, att inom ramen för organisationerna
på området aktivt stödja alla samordnade aktioner med syfte att stabilisera
konjunkturen och handelsutbytet.
Det tycks emellertid under alla förhållanden stå klart, att avmattningen
inom för oss viktiga avnämarländer och den begynnande krympningen av
världshandeln redan gått så långt, att vår egen export kommer alt sjunka
något från den visserligen mycket höga nivån under 1957. Som framgår av
den tidigare redogörelsen beräknas i den reviderade nationalbudgeten en
volymmässig nedgång av exporten med 150 miljoner kronor eller en procent
— mot en mindre uppgång på 50 miljoner kronor enligt antagandena
i den preliminära nationalbudgeten — och även denna prognos kan komma
att visa sig vara optimistisk. Det är föga sannolikt, att den svenska exporten
skulle kunna fortgå ostörd vid en allmän åtstramning och krympning avvåra
viktigaste avnämarländers import.
Inte minst med hänsyn till vår knappa valutareserv bör alla ansträngningar
göras för att hålla uppe exporten. Grundläggande för att detta skall
lyckas är — såsom jag starkt underströk i finansplanen i januari — att
den inhemska konstnadsnivån inte drivs upp. De ekonomiskt-politiska åtgärderna
måste väljas med insikt härom. Jag vill upprepa vad jag tidigare
vid flera tillfällen uttalat, nämligen att avsättningssvårigheter för exportindustrin
och därav uppkommande arbetslöshet inte kan lösas genom
en allmän påspädning av den inhemska konjunkturen. Detta skulle bara
leda till en ytterligare stegring av svårigheterna för exporten och försämra
vår internationella konkurrenskraft, samtidigt som importen skulle stimule
-
10 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
ras. En uppdriven hemmakonjunktur under en samtidig konjunkturavmattning
för omvärlden skulle snabbt försämra betalningsbalansen och förbruka
valutareserven. Av dessa skäl, framhöll jag i finansplanen i januari,
måste arbetslösheten vid en hårdnande internationell konjunktur mötas
med aktiva åtgärder för en överföring av friställd arbetskraft till områden
med bibehållen expansionskraft, utan hjälp av en generellt uppdriven konjunktur.
Jag satte således den selektiva sysselsättningspolitiken i förgrunden.
Alltjämt måste tyngdpunkten i sysselsättnings- och arbetsmarknadspolitiken
ligga på ett främjande av arbetskraftens rörlighet. För detta ändamål
står också en omfattande organisation till förfogande. För att underlätta
flyttning av friställd arbetskraft prövas för närvarande även delvis nya metoder,
och man bör utan tvivel kunna komma vidare på denna väg. En selektiv
politik av antytt slag, som undviker en onyanserad generell påspädning
av den inhemska efterfrågan med därmed följande risk för valutautflöde,
innebär givetvis inte att avkall göres på den fundamentala målsättningen
att trygga den fulla sysselsättningen. Tvärtom är just ur sysselsättningssynpunkt
ett bevarande av prisstabiliteten och därmed ett vidmakthållande
av vår exportindustris slagkraft ett livsintresse, både när det gäller att så
störningsfritt som möjligt klara själva konjunkturnedgången och att snabbi
kunna utnyttja en ny uppgång i världskonjunkturen.
Vissa speciella åtgärder bör även kunna underlätta ett uppehållande av
sysselsättningen inom våra exportindustrier. Chefen för handelsdepartementet
kommer att framlägga förslag om en fördubbling till 600 miljoner kronor
av ramen för de statliga exportkreditgarantierna. I ett läge där konkurrensen
på utlandsmarknaderna skärps, bland annat i form av utvidgade exportkrediter,
bör en sådan åtgärd kunna bli av stor betydelse både för att
vidmakthålla hittillsvarande handelsförbindelser och erövra nya marknader.
En stabiliserande effekt bör även kunna ernås genom att vissa företag
får ta i anspråk de medel — för närvarande uppgående till sammanlagt mer
än 600 miljoner kronor — som de tidigare reserverat i kraft av lagstiftningen
angående skattepremierade avsättningar till investeringsfonder för konjunkturutjåmning.
Återföringen från och med år 1958 av de konjunktur- och
prisutjämningsavgifter, som inbetalades av våra skogsindustrier under den
extrema priskonjunkturen 1951—52, förbättrar dessa betydelsefulla exportindustriers
möjligheter att hålla uppe produktion och sysselsättning under
tillfälliga stockningar i avsättningen.
Trots att enligt den reviderade nationalbudgeten inte bara exporten krymper
utan även importen kan betäknas stagnera eller öka obetydligt torde
en viss tillfällig nedgång av vår valutareserv inte kunna undvikas. Detta
är givetvis ägnat alt inge bekymmer men är i det nu förutsedda läget icke
tecken på en felaktig politik. Valutareservens uppgift är just att vara en utjämningsfaktor,
och jag har i upprepade sammanhang starkt understrukit,
att den ekonomiska politiken för att trygga en jämn och hög sysselsättning
1]
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
hör verka för att en förstärkning av våra valutatillgodohavanden äger
rum i goda tider. Utvecklingen åren 1955—57 visar, att vi var på god väg
att lyckas i denna strävan. Uppenbart är emellertid, att en större valutareserv
i dagens läge hade varit synnerligen önskvärd och skulle ha skänkt
oss en större konjunkturpolitisk rörelsefrihet, särskilt i det fall den nuvarande
internationella konjunkturavmattningen får längre varaktighet. Även
om läget för dagen inte är oroande, måste försvarandet av valutareserven
och en rimlig jämvikt i bytesbalansen med utlandet vara ett av de fundamentala
elementen i en ekonomisk politik som syftar till full sysselsättning
och stabilitet. De olika delarna av den ekonomiska politiken måste
väljas och avvägas så, att detta syfte främjas eller i varje fall inte motverkas.
Den reviderade nationalbudgeten visar, att vi i nuvarande läge måste vara
inställda på en blygsammare produktionsutveckling än vi haft de närmast
föregående åren. Produktionssiffrorna påverkas direkt av den stagnerande
exporten, och de indirekta verkningarna sträcker sig vidare ut över hela
näringslivet. Vid bedömningen av det förutsedda produktionsresultatet under
år 1958 måste också beaktas, att den beslutade arbetstidsförkortningens
första etapp nu genomföres. Den har beräknats motsvara ett produktionsbortfall
av drygt en procent, räknat på den totala produktionen. Arbetstidsförkortningen
innebär således, att en standardstegring sker i form av ökad
fritid. Enligt nationalbudgeten skulle vi dock inte behöva räkna med en
absolut nedgång av den totala produktionen, till skillnad mot vad som är
fallet på flera håll i utlandet. Såsom framgår av det föregående räknar nationalbudgeten
med en ökning av den totala produktionen från år 1957 till
år 1958 med en procent. Då det finns anledning räkna med en väsentligt
mindre lagerökning än under år 1957, skulle enligt nationalbudgeten utrymme
finnas för en fortsatt måttlig stegring av den privata konsumtionen
och en stark uppgång av de offentliga och i synnerhet de privata investeringarna.
Även om detta resultat under de nuvarande betingelserna är långt ifrån
ogynnsamt, kan en så begränsad produktionsstegring aktualisera vissa sysselsättningsstörningar
under den kommande hösten och vintern. Dessa måste
mötas genom en på en gång aktiv och nyanserad politik. Det gäller härvid
att, utan en generell påspädning av den inhemska konjunkturen, sätta
in motåtgärder på särskilt utsatta punkter eller där en ökad ekonomisk
insats ter sig särskilt värdefull, och därmed hålla sysselsättningen uppe.
Objekten får väljas med särskild hänsyn till alt importen inte stimuleras av
åtgärderna. Under den gångna vintern och våren har arbetslöshetssiffrorna
som bekant legat något högre än vid motsvarande tidpunkter de närmast
föregående åren. I och för sig kan inte en arbetslöshet av den registrerade
omfattningen betraktas som uppseendeväckande Idig; det framgår redan av
jämförelser med andra länder och med tidigare erfarenheter. Till stor del
har det varit frågan om en delvis ofrånkomlig säsongarbetslöshet och normal
12
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
omsättningsarbetslöshet. Tillfälliga omständigheter har även inverkat. I någon
utsträckning är emellertid arbetslösheten också en återspegling av konjunkturavmattningen.
Ökade ansträngningar göres nu för att i framtiden reducera bland annat
vinterarbetslösheten i byggnadsfacken. Genom en stor igångsättning av bostadsbyggandet
nu i sommar kan man räkna med en bättre säsongutjämning.
Regeringen har även i övrigt i sysselsättningssyfte medverkat till en
punktvis ökning av byggnadsverksamheten. Sålunda planeras en fördubbling
av yrkesskolebyggandet, och förslag förelägges den nu sammanträdande
riksdagen om ett väsentligt utvidgat byggande av pensionärshem under
den kommande hösten och vintern. Den tendens till minskade byggnadsinvesteringar
inom industrin som nu framträder torde i viss utsträckning
kunna motverkas genom att en del av de tidigare nämnda investeringsfonderna
får tas i anspråk. Även om en viss tveksamhet gör sig gällande
bär och var hos kommunerna — i och för sig förståelig om skatteunderlaget
tros stagnera och lånemöjligheterna är begränsade — måste det anses
naturligt mot bakgrunden av de stora investeringsbehoven om kommunerna
utnyttjar det ökade realekonomiska utrymme, som i varje fall under
någon tid kan finnas, för fullgörande av angelägna utbyggnader. Redan det
rekordhöga bostadsbyggandet tvingar för övrigt kommunerna till omfattande
följ dinvesteringar.
Jag har med dessa exempel velat peka på, att det kan vara möjligt och
önskvärt att punktvis och lokalt utnyttja uppträdande avmattningstendenser
inom vår ekonomi för en ökad byggnads- och anläggningsverksamhet.
Jag har tidigare i många sammanhang gjort mig till tolk för den uppfattningen,
att den ekonomiska politiken bör sträva efter att vidga utrymmet
för våra stora trängande investeringsbehov. Det nuvarande läget bör ge
vissa möjligheter att tillgodose dessa strävanden och detta även utan atl
importen nämnvärt drivs upp och försämrar vårt valutaläge. Däremot vill
jag ännu en gång understryka, att läget för närvarande inte är sådant att
mera generella konjunktursti-mulerande åtgärder bör vidtagas. Beredskapen
att möta mera svårartade sysselsättningsstörningar stärks för närvarande,
men lika viktigt är att en fullgod beredskap finns mot ett nytt uppblossande
av en inflationskonjunktur i det läge då utlandskonjunkturen vänder
uppåt igen. Några tecken på en snabb konjunkturuppgång kan visserligen
inte för ögonblicket skönjas i utlandet, men vi har tidigare erfarenheter
av hur snabbt och oväntat läget kan förändras i en värld som präglas
av politisk oro. I själva verket finns också redan i dagsläget många tecken
i vår inhemska ekonomi på starka expansiva krafter, direkt eller indirekt
emanerande från konsumtionssidan. Jag behöver i detta sammanhang bara
peka på den rekordartade utveckling som bilismen och televisionen för närvarande
undergår. Det är inte svårt att peka på kvardröjande latenta inflationshärdar,
som gör en oavlåtlig ekonomiskt-politisk vakthållning nödvändig.
Som en integrerande del av en politik av dubbel beredskap måste givet -
13
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
vis även kreditpolitiken ses. En viss anpassning till lägets växlingar är självklar.
Den nyligen företagna räntesänkningen bör betraktas som ett led i
en rörlig räntepolitik allt efter lägets krav och möjligheter. Men det är inte
heller på detta område dags för en generell uppmjukning. Som ett särskilt
skäl för en beredskap även mot på nytt uppflammande inflationstendenser
må nämnas den ökning av likviditeten både i banksystemet och i företagssektorn
som lätt blir en följd av stora underskott i den statliga totalbudgeten.
Vad gäller budgetpolitiken vill jag erinra om att jag i finansplanen i januari
anförde, att vi till nöds vid bibehållen restriktivitet i övrigt kunde
acceptera den försvagning av finanspolitiken som det framräknade underskottet
i totalbudgeten var en indikator på. För tillfället ansåg jag, att tillståndet
i det ekonomiska livet anvisade en viss underbalansering av totallmdgeten.
Huruvida denna borde tillåtas gå så långt som enligt det framlagda
preliminära budgetförslaget, vilket innebar ett underskott på totalbudgeten
av 1 600 miljoner kronor, var en fråga som lämpligen borde bedömas
i samband med ståndpunktstagandet till det slutliga riksstatsförslaget.
Det fanns även skäl att reservera den slutliga bedömningen av budgetpolitiken
till ett senare tillfälle med hänsyn till den då ännu ej färdigberedda
försvarshuvudtiteln. De framtida försvarskostnaderna och deras finansiering
måste ju i hög grad påverka statsbudgeten och därmed också
den samlade styrkan i den ekonomiska politiken.
De förnyade beräkningar av statens inkomster och utgifter för vilka jag
redogör närmare i det följande uppvisar inga större förskjutningar i jämförelse
med januarikalkylerna om man ser till budgetsaldona. Utgifterna
blir dock, främst som resultat av försvarsuppgörelsen, ungefär en halv
miljard kronor högre än enligt det tidigare, ofullständiga budgetförslaget.
Genom de till försvarsuppgörelsen knutna punktskattehöjningarna och vissa
andra mindre omfattande förskjutningar i inkomstberäkningarna redovisas
å andra sidan en uppjustering av statsinkomsterna med ungefär samma
belopp.
Kalkylerna slutar alltså på ett underskott i totalbudgeten på ca 1 550
miljoner kronor med en ungefär jämnt balanserad driftbudget. Det väsentliga
är i detta sammanhang, att statens totala utgifter i förhållande till inkomsterna
inte framstår som oförmånligare än vad som gäller för innevarande
budgetår och att statsfinansernas inverkan på den samhällsekonomiska
balansen kan väntas bli av liknande art som under den närmast förflutna
tolvmånadersperioden. Visserligen kan tilläggsstatsanslag bli erforderliga.
Dessa torde emellertid i så fall huvudsakligen komma alt behövas
för att produktivt utnyttja friställd arbetskraft. Utgiftsökningarna blir då i
samma mån direkt föranledda av önskemålet att öka sysselsättningen på bestämda
avsnitt med minsta möjliga risker för att ett ökat importbehov reducerar
vår valutareserv. Med hänsyn till att någon generell stimulans av konjunkturläget
för dagen icke framstår som behövlig utan väsentligen endast
en justering av lokala störningar, finner jag det riktigt att på detta sätt sikta
14 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
till en budgetpolitik som harmonierar med vårt nu förändrade konjunkturläge.
Vid beräkningen av statsinkomsterna för budgetåret 1958/59 bar jag,
bland annat mot bakgrunden av det rådande konjunkturläget, utgått från att
den statliga inkomstskatten skall utgå med oförändrad uttagsprocent. Den
avbetalning på statsskulden med 450 miljoner kronor, som avses skola ske
under budgetåret genom att de konjunkturpolitiskt betingade extrainkomster
som under de gångna tre budgetåren reserverats på särskilt konto i riksbanken
nu tas i anspråk i enlighet med tidigare planer, medför att nettoökningen
av statsskulden enligt samma kalkyler begränsas till 1 100 miljoner kronor.
Liksom beträffande motsvarande beräkningar vid samma tidpunkt tidigare
år måste dock även nu reservation göras för ofrånkomliga avbränningar
genom tilläggsstatsanslag etc. Jag återkommer i det följande härtill liksom
till de antaganden beträffande skatteunderlagets utveckling som beräkningen
av budgetens inkomstsida bygger på. Jag vill här bara poängtera det nära
samband som måste råda mellan den riktpunkt som uppställes i avseende på
budgetbalansen i ett givet konjunkturläge och de antaganden som lägges till
grund för beräkningen av budgetens inkomster och utgifter. Det är orimligt
att, som i den ekonomiska debatten stundom förekommer, bortse från dessa
samband och betrakta uppställda budgetpolitiska mål som »löften» vilka
skall infrias oberoende av senare inträffade förskjutningar inom samhällsekonomin,
förskjutningar som inte endast påverkar statsinkomster och
statsutgifter utan även måste föranleda omprövning av budgetpolitiken.
Jag uttalade i finansplanen i januari, att det av olika skäl i och för sig
hade varit önskvärt om ett starkare budgetförslag kunnat föreläggas riksdagen.
Genom en mera restriktiv finanspolitik skulle exempelvis kreditpolitiken
till en del kunnat avlastas. Jag har emellertid där också redogjort
för vilka svårigheter som förelegat att uppnå ett sådant resultat. Den
utveckling som ägt rum under budgetåret 1957/58 och som inneburit minskade
spänningar i det ekonomiska livet parallellt med en ökning av underskottet
i totalbudgeten och av den statliga upplåningen, liksom de bedömningar
av det aktuella lägets krav, vilka kan göras med utgångspunkt från
den reviderade nationalbudgeten, talar enligt min mening för att man
under de nuvarande samhällsekonomiska betingelserna väl kan godtaga
den nu föreslagna budgeten. I dagens läge, då den privata aktiviteten mattas
på olika punkter, behöver man knappast hysa oro för en statsupplåning
av den nu förutsedda omfattningen. Likaväl som man i ett läge med högt
uppdriven temperatur i det ekonomiska livet energiskt måste söka nedbringa
den statliga upplåningen till det minsta möjliga, likaväl måste i
andra lägen den budgetpolitiska målsättningen anpassas för att syftet med
den ekonomiska politiken inte skall förfelas. Detta stod klart redan för
1930-talets progressiva ekonomer och politiker, och efter de riktlinjerna
strävar man, naturligt nog, att föra ekonomisk politik på de flesta håll i
utlandet. Det har givetvis aldrig varit avsikten att balanseringsnormer av
det ena eller andra slaget skall bli självändamål och få hindra en samhällsekonomiskt
riktig korrespondens mellan budgetpolitiken och konjunkturpolitiken
i övrigt. När konjunkturläget vänder aktualiseras ånyo
15
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
skärpta balanseringsnormer. I själva verket framstår i långtidsperspektivet
skiftande balanseringskrav beträffande totalbudgeten som en konsekvent
tillämpning i den fulla sysselsättningens samhälle av 1930-talets principer
om över- och underbalansering av driftbudgeten. Att den budgetpolitiska målsättningen
kan förskjutas så pass kraftigt som under de senaste åren visar
enligt min mening endast att de samhällsekonomiska förändringarna, inte
minst under inflytande av utvecklingen utanför vårt lands gränser, kan vara
snabba och ske med betydande kraft och att stora krav på rörlighet måste
ställas på en aktiv finanspolitik, som skall i nämnvärd grad kunna påverka
det ekonomiska skeendet i önskvärd riktning.
4. Budgetläget. Innan jag går närmare in på det nu föreliggande riksstatsförslaget
för budgetåret 1958/59 skall jag i korthet beröra utfallet av
budgeten för 1957/58. I statsverkspropositionen i januari redovisades en
kraftig försämring av budgetutfallet för löpande budgetår i förhållande till
riksstaten, och orsakerna härtill klargjordes. Kassamässigt bedömdes totalbudgeten
komma att ge ett underskott å 1 604 miljoner kronor, jämfört
med riksstatens underskott på 159 miljoner kronor.
De förnyade beräkningarna av budgetutfallet för 1957/58 har i stort sett
gett samma resultat som de tidigare framlagda. Totalbudgetens kassamässiga
underskott uppskattas således till 1 590 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har i sina nya kalkyler kunnat räkna med 198
miljoner kronor högre inkomster på driftbudgeten än vid föregående beräkningstillfälle.
Ökningen har kommit till stånd dels på grund av de beslutade
nya punktskatterna och dels genom att fyllnadsbetalningarna under
våren 1958 blivit 130 miljoner kronor högre än vad som tidigare antagits. I
fråga om driftbudgetens utgifter har, utöver de i proposition nr 2 till årets
förra riksdag upptagna anslagen, genom äskanden å tilläggsstat II tillkommit
ytterligare 235 miljoner kronor, varav 112 miljoner avser anskaffning
av flygmateriel, 10 miljoner kronor ytterligare kostnader för arbetslöshetens
bekämpande samt 20 miljoner kronor ytterligare medel till vägbyggnadsarbeten,
medan 82 miljoner kronor hänför sig till avskrivningsanslag. Därutöve;
kommer senare denna dag att på tilläggsstat för 1957/58 äskas anslag på sammanlagt
46 miljoner kronor. Dessa anslag erfordras för olika arbetslöshetsbekämpande
åtgärder. Anslagsöverskridandena beräknas i stort sett till samma
belopp som tidigare eller 146 miljoner kronor. Reservationsmedelsförbrukningen
antas stiga till 325 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor
mer än vad som tidigare antagits.
Beträffande kapitalbudgeten har sedan statsverkspropositionen i januari
lades fram endast en mindre ökning av investeringsanslagens summa skett
genom ytterligare medelsanvisning och senare denna dag framlagda anslagsäskanden
å tilläggsstat. Tillgången på avskrivningsmedel m. m. för investeringarnas
genomförande ökar genom på tilläggsstat anvisade eller senare
denna dag äskade avskrivningsanslag å driftbudgeten. Vid beräkning av
kapitalbudgetens medelsbehov bör hänsyn även tagas till att investeringsanslaget
å ca 190 miljoner kronor till återföring av fonderade LKAB-medel
16
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
inte påverkar detta, eftersom tidigare en motsvarande avsättning gjorts å
budgetutjämningsfonden (se prop. nr 2 till 1958 års förra riksdag, s. 60).
Någon förändring av den i statsverkspropositionen beräknade minskningen
av anslagsbehållningarna på 100 miljoner kronor förutses inte. Det totala
återstående medelsbehovet för kapitalbudgeten reduceras därför till ca 1 300
miljoner kronor.
I den i januari framlagda statsverkspropositionen räknades med att myndigheternas
disposition av rörliga krediter under budgetåret skulle öka
med 50 miljoner kronor. Enligt de antaganden som nu kan göras synes
någon ökning inte komma att ske.
Sammanfattningsvis uppgår förändringarna i det beräknade utfallet av
totalbudgeten för 1957/58 i förhållande till den ursprungliga riksstaten till
följande belopp.
Totalbudgetens kassamässiga underskott enligt riksstaten...... — 159
Inkomstförändringar
Minskning å inkomstskattetiteln.................... — 300
Merinkomst å varuskattetiteln .................... 4- 25
Merinkomst å tobaksskattetiteln ...... 4- 25
Minskad inkomst av omsättnings- och utskänknings
skatt
å spritdrycker ............................ — 150
Minskning å energiskattetiteln .................... — 60
Övriga inkomstförändringar (netto) ................ + 106 — 354
Tilläggsstatsanslag å driftbudgeten (exkl. avskrivningsanslag)
Anskaffning
av flygmateriel m. m................... — 180
Underskott å statens järnvägars fond .............. — 100
Kostnader för arbetslöshetens bekämpande .......... — 47
Vissa vägbyggnadsarbeten......................... — 50
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område......— 15
Övriga anslag .................................... — 36 - - 428
Ökad reservationsmedelsförbrukning å driftbudgeten . . — 175
Tilläggsstatsanslag å kapitalbudgeten
Räntefria lån till bostadsbyggande ................ — 45
Återföring av fonderade LKAB-medel .............. — 190
Lån till utbyggnad av oljelagringen ................ — 36
Kostnader för storflygplats ........................ — 20
Övriga anslag .................................... — 6 — 297
Anslagsöverskridanden .................................... — 146
Minskad disposition av rörliga krediter ...................... -f- 25
Ökad förbrukning av anslagsbehållningar å kapitalbudgeten .... — - 75
ökad fondering hos riksgäldskontor av sjukkassorna tillkommande
arbetsgivarbidrag för 1956 .......................... + 19
Totalbildgetens nu beräknade kassamässiga underskott ...... •— 1 590
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
17
Sammanställningen visar, alt totalbudgelutfallet kan väntas bli omkring
1 430 miljoner kronor sämre än enligt riksstaten. Härav svarar inkomstminskningar
för (netto) 354 miljoner kronor. Tilläggsstater och överskridanden
har medfört utgiftsökningar på ca 870 miljoner kronor och förbrukningen
av anslagsbehållningarna på drift- och kapitalbudgeten har tillsammantagna
blivit 250 miljoner kronor större än vad som beräknades i riksstaten.
Det kan nämnas att ca 200 miljoner kronor av merutgifterna har tillkommit
av sysselsättningspolitiska skäl.
Jag övergår härefter till att behandla det nya riksstatsförslaget för budgetåret
1958/59. I det i januari framlagda budgetförslaget upptogs driftbudgetens
inkomster och utgifter till 12 266 miljoner kronor respektive
12 018 miljoner kronor. Vidare föreslogs avsättningar till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel med (netto) 200 miljoner kronor. Jag räknade
följaktligen med ett formellt överskott på driftbudgeten om (12 266 —
12 018 — 200 =) 48 miljoner kronor. För tillkommande utgifter uppfördes
vidare en post på 48 miljoner kronor för att markera risken för vissa ytterligare
utgifter på budgeten. Reservationsmedelsförbrukningen beräknades
uppgå till 200 miljoner kronor.
De nya beräkningarna av driftbudgetens inkomster innebär en ökning i
förhållande till de tidigare kalkylerna med 467 miljoner kronor. Siffran
bygger på riksräkenskapsverkets inkomstberäkning —- för vilken jag i det
följande kommer att lämna en närmare redogörelse — med vissa av mig
vidtagna ändringar. Av ökningen beror ca 390 miljoner kronor på de i februari
beslutade punktskatterna.
För den största posten på inkomstsidan -— inkomstskattetiteln — har
riksräkenskapsverket räknat med samma belopp som i statsverkspropositionen
till årets förra riksdag eller 6 100 miljoner kronor. Ämbetsverket har
därvid utgått från i stort sett samma förutsättningar som i december. Bakom
beräkningen ligger sålunda bland annat ett antagande om en konjunkturutveckling
under år 1958 som fortfarande medger en viss löneglidning
uppåt utöver den avtalsmässiga löneökningen. Riksräkenskapsverket har
emellertid påpekat, att sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment
än som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande
på löneglidningen. Vidare har hänsyn tagits till verkningarna av arbetstidsförkortningen.
Med dessa antaganden har riksräkenskapsverket räknat
med en uppgång av inkomst av tjänst med ca fyra procent från år 1957
till år 1958. För de första månaderna 1959 räknas med ytterligare någon
stegring. Ämbetsverket utgår fortfarande från en ökning av fysiska personers
inkomst av andra förvärvskällor än tjänst. Beträffande aktiebolagens sammanlagda
taxerade inkomster räknades tidigare icke med någon förändring
mellan verksamhetsåren 1957 och 1958. Enligt vad som nu kan bedömas har
inkomsterna under verksamhetsåret 1957 blivit högre än beräknat. Med hänsyn
till konjunkturavmattningen har emellertid någon motsvarande höjning
icke vidtagits av det tidigare beräknade beloppet för bolagens taxerade in-
Bihang litl riksdagens protokoll 1058. 1 saml. jVr II 1. Bil. 1
18
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Drift Miljoner -
| 1951/52 | 1952/53 | 1953/54 |
| 7 507 | 7 808 | 8 535 |
Utgifter.................................... | 6 423 | 7 647 | 8 130 |
överskott eller underskott | 2 1 084 | 2161 | 2405 |
Avsättning till budgetutjämningsfonden: |
|
|
|
av kommunalskattemedel (netto) .......... av medel som skall överföras till särskilt |
|
|
|
konto i riksbanken: motsvarande vissa tillfälliga, konjunktur- |
|
|
|
politiskt betingade inkomster.......... | — | -- | — |
avsedda för framtida investeringar i LKAB | — | — | — |
Överskott eller underskott | 21 084 | 2161 | 2405 |
Tillkommande utgifter (anslagsöverskridanden m. m.) | ( + 138) | (-21) | (+ 175) |
över- eller underskott inkl. tillkommande | |||
utgifter och reservationsmedelsförändringar | 1084 | 161 | 405 |
1 Därav riksstat 11294, tilläggsstat I och II 466 mkr samt tilläggsstat III 46 mkr.
* Reservationsmedelsförändringar inräknade.
komster avseende verksamhetsåret 1958, vilket alltså innebär en viss nedgång
i förhållande till det nu förutsedda resultatet för verksamhetsåret 1957.
Jag vill i likhet med riksräkenskapsverket starkt understryka de osäker
-
Kapital
Milj
oner
Investeringsanslag .......................... Avgår: Avskrivningsmedel och övriga likvida | 1951/52 | 1952/53 | 1953/54 |
1 408 — 632 2776 | 1 838 — 818 21 020 | 1 947 — 914 21 033 | |
Återstående medelsbehov | |||
Ökning (—) eller minskning (+) av anslagsbehållningarna | (+6) 776 | (+ 57) 1020 | (- 103) 1033 |
Därav riksstat 2 294, tilläggsstat I och II 293 mkr samt tilläggsstat III 4 mkr.
Förändringar av anslagsbehållningarna inräknade.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
19
budgeten
kronor
1954/55 | 1955/56 | 1956/57 | 1957/58 | 1958/59 | |||
enl. riks-staten | enl. stv. | ny be-räkning | enl. stv. | ny be-räkning | |||
8 907 | 10 072 | 10 691 | 12 183 | 11 631 | 11 829 | 12 266 | 12 733 |
8 619 | 9 691 | 10 978 | 11 294 | 11 525 | 111 806 | 12 018 | 12 509 |
2288 | 2381 | 2—287 | 889 | 106 | 23 | 248 | 224 |
— | —250 | —100 | —125 | —175 | —250 | —200 | —200 |
| —275 | — 75 | —100 | —100 | —100 |
|
|
— | — 81 | —109 | — | — | — | — | — |
228S | 2—225 | 2—571 | 664 | —169 | —327 | 4S | 24 |
_. | _ | _ | _ | — 143 | — 146 | — 48 |
|
(+ 76) | (- 21) | (+ 32) | — 150 | — 300 | — 325 | — 200 | — 150 |
288 | — 225 | — 571 | 514 | — 612 | -798 | — 200 | — 126 |
hetsmoment som även vid denna tidpunkt föreligger vid beräkningen av
inkomstskattetiteln. Konjunkturutvecklingen under det framförliggande
äret blir helt avgörande för utfallet. Blir avmattningen större än nu förut
-
budgeten
kronor
1954/55 | 1955/56 | 1956/57 | 1957/58 | 1958/59 | |||
|
|
| enl. riks-staten | enl. stv. | ny be-räkning | enl. stv. | ny be-räkning |
2 102 | 2 272 | 2 046 | 2 294 | 2 586 | *2 591 | 2 374 | 2 382 |
— 1 025 | — 1 244 | — 1 403 | — 1 131 | — 1 131 | —1 405 | — 924 | —898 |
21 077 | 21 028 | 2643 | 1 163 | 1 455 | 1 186 | 1 450 | 1 484 |
(+ 193) | (+ 134) | (+ 19) | + 25 | + 100 | + 100 | + 150 | + 175 |
1077 | 1028 | 643 | 1188 | 1 555 | 1286 | 1600 | 1 659 |
20 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
ses, kan inkomstökningarna beräknas bli mindre än här antagits och skatteintäkterna
i motsvarande mån lägre. Vänder däremot konjunkturen påverkas
skatteinkomsterna i positiv riktning.
Enligt riksräkenskapsverkets senaste beräkningar bör avsättningen till
budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel upptagas till netto 200
miljoner kronor eller till samma belopp som föreslogs i januari.
I enlighet med vad jag nu anfört skulle inkomsterna komma att uppgå
till 12 733 miljoner kronor eller 467 miljoner kronor mer än som tidigare
beräknades. Detta innebär en ökning i förhållande till riksstaten för innevarande
budgetår med 550 miljoner kronor och i förhållande till det beräknade
utfallet med omkring 900 miljoner kronor.
Beträffande utgifterna på driftbudgeten lämnas i det följande en utförlig
redogörelse. Som kommer att framgå av denna domineras förändringarna i
förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen av de ökade
anslagen till försvarsväsendet på 388 miljoner kronor. Bland övriga förändringar
märks de främst till följd av två nya indextillägg med sammanlagt
77 miljoner kronor höjda anslagen till bidrag till folkpensioner m. in. och
till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. samt det till
21 miljoner kronor uppgående anslaget till täckning av beräknade kostnader
för ändrad lönegradsplacering'' m. m.
Tillsammantagna innebär de redovisade förändringarna av driftbudgetens
anslag i förhållande till den i januari framlagda statsverkspropositionen en
höjning av driftbudgetens utgifter med 491 miljoner kronor från 12 018 till
12 509 miljoner kronor.
Uppgifterna om driftbudgetens nu beräknade inkomster och utgifter, som
sammanställts i särskild tabell, ger ett överskott på driftbudgeten på 224
miljoner kronor. Härifrån skall emellertid dragas de kommunalskattemedel
på 200 miljoner kronor som enligt vad jag tidigare anfört bör netto avsättas
till budgetutjämningsfonden. Kvar står då ett formellt överskott å driftbudgeten
om 24 miljoner kronor.
När det gäller att bedöma det sannolika utfallet av driftbudgeten måste
emellertid hänsyn tagas till bland annat reservationsinedelsförbrukningen.
Denna kan nu uppskattas till 150 miljoner kronor. Vidare får man rent
erfarenhetsmässigt vara beredd på att oförutsedda omständigheter kan föranleda
tillkommande utgifter i form av tilläggsstater och anslagsöverskridanden.
Någon precisering av dessa utgifter har självfallet inte kunnat göras.
En öppen punkt i detta avseende är bland annat resultatet av kommande
avtalsförhandlingar med de statsanställda. Sammanfattningsvis torde man,
med reservation för att inkomsterna vid en konjunkturförbättring kan komma
att bli högre än beräknat, ha anledning att förutse en ökad belastning på
driftbudgeten. En särskild osäkerhetsfaktor är det labila sysselsättningsläget.
Det är inte uteslutet, att anslagshöjningar kan komma att erfordras
för att direkt eller indirekt motverka eventuellt hotande arbetslöshet.
I fråga om kapitalbudgeten hänför sig de förändringar som inträffat sedan
januari nästan uteslutande till de i propositionen nr 110 till årets förra
riksdag äskade anslagen under försvarets fonder.
21
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Investeringsanslagens summa, som i statsverkspropositionen upptagits
med 2 374 miljoner kronor, kan nu beräknas till ett åtta miljoner kronor
högre belopp eller 2 382 miljoner kronor. De avskrivningsmedel och övriga
likvida medel som står till förfogande dels i form av anslag på driftbudgeten,
dels såsom avskrivningsmedel m. m. inom de olika kapitalfonderna,
beräknas komma att uppgå till 898 miljoner kronor. För investeringarnas
genomförande kvarstår således ett formellt lånemedelsbehov av (2 382 —
898 —) 1 484 miljoner kronor, till vilket belopp bör läggas den beräknade
förbrukningen av äldre anslagsmedel, som nu uppskattas till 175 miljoner
kronor mot i statsverkspropositionen beräknade 150 miljoner kronor. Det
totala återstånde medelsbehovet för kapitalbudgeten uppgår alltså till (1 484
+ 175 =) 1 659 miljoner kronor.
Någon ökning av myndigheternas disposition av rörliga krediter hos riksgäldskontoret
räknades inte med i statsverkspropositionen och inte heller
nu förutses någon förändring härav.
För att få en samlad bild av statens totala, faktiska inkomster och utgifter
måste drift- och kapitalbudgeten på vanligt sätt sammanställas till
en totalbudget. Resultatet redovisas i följande tabell.
Totalbudgeten
Miljoner kronor
| 1957/58 | 1958/59 | ||
| enl. stv. | ny be- | enl. stv. | ny beräk- |
| prop. | räkning | prop. | ning |
| jan. 1958 |
| jan. 1958 |
|
Överskott (+) eller underskott (—) på driftbudgeten .............. Reservationsmedelsminskning på | — 169 | — 327 | + 48 | + 24 |
driftbudgeten.................. Tillkommande utgifter (anslagsöver- | — 300 | — 325 | — 200 | — 150 |
skridanden m. m.) på driftbudgeten | — 143 | — 146 | — 48 |
|
sjukkassorna tillkommande arbets-givarbidrag.................... | + 63 | + 59 | _. | + 45 |
Avsättning av kommunalskatteme- |
|
|
|
|
del (netto)...................... | + 175 | + 250 | + 200 | 4- 200 |
Avsättning till särskilt konto i riks- | ||||
banken: av medel avsedda för fondering för | + 275 | + 275 | — | — |
betingade inkomster.......... | + 100 | + 100 | — | — |
Mcdelsbehov på kapitalbudgeten ef- |
|
|
|
|
ter avdrag för avskrivningar o. dyl. | — 1455 | — 1 186 | 1 450 | — 1 484 |
Återföring av fonderade LKAB-medel | — | — 190 |
|
|
kapitalbudgeten................ | — 100 | — 100 | — 150 | — 175 |
Ökad disposition av rörliga krediter | — 50 | — | -- | — |
Totalbudgetens underskott | — 1 604 | — 1 590 | — 1 600 | — 1 540 |
22
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Som tabellen utvisar, skulle de nu kända transaktionerna för budgetåret
1958/59 medföra ett underskott på totalbudgeten på 1 540 miljoner kronor,
vilket är 60 miljoner kronor mindre än vad som tidigare beräknades och
50 miljoner kronor lägre än det nu förutsedda underskottet för innevarande
budgetår.
För innevarande budgetår kan det formella nyupplåningsbehovet beräknas
till ca 1 800 miljoner kronor. Då har hänsyn tagits till att å ena sidan
de fonderingar om tillhopa 375 miljoner kronor som bindes genom insättning
på särskilda konton i riksbanken icke står till riksgäldskontorets förfogande
och att å andra sidan återföringen av LKAB-medlen, som tidigare
insatts i riksbanken, icke nu påverkar lånemedelsbehovet.
Det lånebehov som uppkommer för nästa budgetår till följd av totalbudgetens
underskott skulle enligt beräkningarna bli ca 250 miljoner kronor
mindre än för innevarande budgetår eller ca 1 550 miljoner kronor. Det ianspråktagande
av steriliserade medel i riksbanken på 450 miljoner kronor,
varom jag i det följande gör hemställan, innebär emellertid att en motsvarande
reduktion av statsskulden blir möjlig. Statsskuldsökningen skulle
därmed stanna vid 1 100 miljoner kronor; d. v. s. en väsentligt mindre ökning
än i år.
Jag får emellertid hänvisa till vad jag tidigare anfört beträffande sannolikheten
för ytterligare utgifter och inkomstberäkningarnas beroende av de
antaganden som gjorts beträffande den samhällsekonomiska utvecklingen. I
I statsverkspropositionen till årets förra riksdag liksom vid tidigare tillfällen
har det aktuella budgetförslaget även fått tjäna som utgångspunkt
för en analys av den statsfinansiella utvecklingen på längre sikt. I den föregående
finansplanen refererades sålunda en av riksräkenskapsverket i anslutning
till den ordinarie beräkningen verkställd kalkyl avseende utvecklingen
av statsinkomsterna till och med budgetåret 1960/61. Kalkylen utgick
från verkets beräkningar för 1958/59. Den byggde beträffande den
fortsatta utvecklingen bland annat på den hypotetiska förutsättningen av
en fortgående jämn stegring av produktionen, god sysselsättning och relativt
goda betingelser för utrikeshandeln. I anslutning härtill antogs såväl
fysiska personers som bolags inkomster komma att stiga med fyra procent
årligen. Dessa förutsättningar innebär alltså att kalkylen är avsedd att
åskådliggöra utvecklingen av de statsfinansiella resurserna vid ett schablonmässigt
normalfall för den samhällsekonomiska utvecklingen under förhållandevis
gynnsamma omständigheter. Beräkningen utgick vidare från att
gällande skatteregler och övriga bestämmelser, som har inflytande på statsinkomsterna,
förblir oförändrade, d. v. s. bland annat oförändrade statliga
skatteskalor och en kommunal utdebitering av 13: 70.
I anslutning till den förnyade beräkningen av inkomsterna för nästa budgetår
har riksräkenkapsverket med utgångspunkt från de nyss refererade
allmänna förutsättningarna omprövat även de långsiktiga kalkylerna över
23
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
statsinkomsternas utveckling. Enligt denna revidering skulle de årliga förändringarna
kunna sammanfattas på följande sätt (miljoner kronor):
1958/59— 1959/60—
1959/60 1960/61
Driftbudgetens totala kassamässiga inkomster.......... + 280 + 660
Avsättning till budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel
.............................. + 300_+ 50
Summa + 580 + 710
Som jämförelse kan nämnas att jag i statsverkspropositionen redovisade
ökningstalen 580 och 660 miljoner kronor för respektive budgetår. Uppgången
är delvis influerad av höjningen av folkpensionsavgiften från januari
1959. En »normal» inkomststegring vid oförändrade skatteregler kan
uppskattas till i runt tal en halv miljard kronor vid den antagna stegringslakten
i skatteunderlaget.
Beträffande den framtida utgiftsutvecklingen framhöll jag redan i den
förra finansplanen, att en »normal» automatisk årlig utgiftsstegring på driftbudgeten
—- bortsett från effekten av prisstegringar och teknisk utveckling
— med minst 300 miljoner kronor nu förefaller sannolik. Denna ökning är
bland annat ett uttryck för befolkningsmässigt betingade förändringar samt
genomslag av redan beslutade smärre reformer. Härtill får läggas de stigande
utgifterna för förräntning av statsskulden, vilka direkt sammanhänger
med storleken av riksgäldskontorets upplåning och räntelägets höjd. Vidare
måste hänsyn tas till framtida förändringar av de statsanställdas löne- och
pensionsförmåner, där man kan räkna med att varje procents stegring representerar
ett belopp av närmare 50 miljoner kronor. Ytterligare arbetstidsförkortning
leder till merkostnader, och den nyss träffade överenskommelsen
med de statsanställda om förbättrade pensioner och kompensation
för de höjda folkpensionsavgifterna medför ökad belastning på budgeten.
Bland speciella utgifter, som kan förutses under budgetåret 1959/60, kan
vidare nämnas 100 miljoner kronor som beräknats skola ställas till förfogande
som finansiell grund för en blivande skördeskaderegleringsfond. Under
budgetåret 1960/61 tillkommer utbetalningar av premier på premiesparandet
under åren 1955 och 1956 med uppskattningsvis 150 miljoner kronor.
Under de närmaste åren torde vidare en successiv höjning av folkpensionsförmånerna
komma att öka statens direkta kostnader med betydande
belopp. Den tekniska utvecklingen leder till successivt ökade statliga utgifter.
Enbart för försvaret har kalkylerats med kostnadsstegringar på 2 1/2
procent per år till följd av teknisk fördyring.
Gjorda överslagsberäkningar visar, att — såvitt nu kan bedömas -—■ totalbudgetsaldona
för budgetåren 1959/60 och 1960/61 vid ett »normalt» konjunkturläge
torde komma alt ge ännu större underskott än vad som kalkylerats
för nästa budgetår.
24 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Med denna bakgrund för den skönjbara statsfinansiella utvecklingen är
jag angelägen om att liksom i den förra finansplanen understryka, att det
måste vara en av de mest väsentliga uppgifterna under de närmaste åren
att eliminera den hotande klyftan mellan statens inkomster och utgifter. I
detta sammanhang vill jag erinra om, att jag i direktiven till den nyligen
tillsatta besparingsutredningen framhållit önskvärdheten av att utredningen
anger vägar för att öka den finanspolitiska rörelsefriheten nu och i framtiden
genom att i sina förslag sikta på en samlad besparingseffekt av någorlunda
betydande storlek. Jag har vidare framhållit, att utredningen i sina
besparingssträvanden bör syfta till en långsiktig anpassning av budgetens
innehåll och omfattning, ägnad att främja allmänt omfattade målsättningar
för en sund och önskvärd samhällsekonomisk utveckling.
Riksstatsförslagets utgifter under de särskilda huvudtitlarna
och kapitalbudgeten
Beträffande driftbudgetens utgifter lämnas i det följande en sammanfattning
för de olika huvudtitlarna av förändringarna i det nu föreliggande
riksstatsförslaget för 1958/59 i jämförelse med det i januari framlagda förslaget
för samma budgetår.
|
| Riksstat | Förslag | Nytt | Förändr. i | |
|
| 1957/58 | 1958/59 | förslag | förh. t. | |
|
|
| (stv. prop. | 1958/59 | stv. | pröp. |
|
|
| jan. 1958) |
| jan. | 1958 |
|
| milj. kr | milj. kr | milj. kr | milj. kr | |
Egentliga statsutgifter: |
|
|
|
|
| |
I. | Kungl. hov- och slottsstaterna | 4,0 | 4,5 | 4,5 |
| — |
II. | Justitiedepartementet........ | 97,5 | 116,1 | 116,1 |
| — |
III. | Utrikesdepartementet........ | 57,3 | 61,3 | 61,5 | + | 0,2 |
IV. | Försvarsdepartementet ...... | 2 242,4 | 2 311,8 | 2 700,2 | + 388,4 | |
V. | Socialdepartementet.......... | 3 420,7 | 3 577,5 | 3 640,8 | + | 63,3 |
VI. | Kommunikationsdepartementet | 777,9 | 885,5 | 900,5 | + | 15,0 |
VII. | Finansdepartementet ........ | 453,2 | 757,7 | 757,7 | + | 0,0 |
VIII. | Ecklesiastikdepartementet .... | 1 331,1 | 1 561,4 | 1 561,2 | —- | 0,2 |
IX. | Jordbruksdepartementet...... | 426,4 | 458,9 | 461,8 |
| 2,9 |
X. | Handelsdepartementet........ | 229,7 | 292,3 | 292.3 | + | 0,0 |
XI. | Inrikesdepartementet ........ | 622,8 | 700,3 | 700,5 | + | 0,2 |
XII. | Civildepartementet .......... | 593,6 | 386,9 | 407,9 | + | 21,0 |
XIII. | Oförutsedda utgifter ........ | 1,0 | 1,0 | 1,0 |
| — |
XIV. | Riksdagen och dess verk m. m. | 19,7 | 21,3 | 21,3 | + | 0,0 |
| Summa | 10 277,3 | 11 136,5 | 11 627,4 | + 490,9 |
Statsverkspropositionen B ur 1958: Bil. 1: Inkomsterna
25
Utgifter för statens kapitalfonder:
I. | Luftf artsfonden.............. | 8,7 | 10,0 | 10,0 | — |
II. | Riksgäldsfonden ............ | 490,0 | 600,0 | 615, 0 | + 15,0 |
III. | Avskrivning av nya kapitalin-vesteringar .................. | 307,1 | 270,5 | 255,1 | - 15,4 |
IV. | Avskrivningar av oreglerade ka-pitalmedelsförluster.......... | 211,0 | 1,0 | 1,0 | — |
| Summa | 1 016,8 | 881,5 | 881,1 | - 0,4 |
Totalt för utgifterna å driftbudgeten 11 294,1 | 12 018,0 | 12 508,5 | + 490,5 |
I det i januari framlagda förslaget till riksstat för budgetåret 1958/59
upptogs utgifter å sammanlagt 12 018 miljoner kronor. Härav föll 11 136
miljoner kronor på egentliga statsutgifter och 882 miljoner kronor på utgifter
för statens kapitalfonder. I det nya riksstatsförslaget upptages utgifterna
till ett 491 miljoner kronor högre belopp eller till totalt 12 509 imiljoner
kronor. Hela nettoökningen hänför sig till de egentliga statsutgifterna.
Anslagen under tredje huvudtiteln ökar med 0,2 miljon kronor, ökningen
har föranletts av motsvarande höjning av anslaget till Förenta Nationerna.
För fjärde huvudtiteln beräknas en anslagsmässig ökning med sammanlagt
388,4 miljoner kronor. Beloppet hänför sig nära nog uteslutande till de
i propositionen nr 110 till årets förra riksdag äskade anslagen.
Under femte huvudtiteln ökar anslagssumman med netto 63,3 miljoner
kronor. Bland annat har anslagen till bidrag till folkpensioner m. m. och
till särskilda barnbidrag till änkors och invaliders barn m. m. uppräknats
med sammanlagt 77 miljoner kronor. Vidare ingår en höjning av anslagen
till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården med sammanlagt
0,8 miljon kronor, en ökning av anslaget till bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet
med 2,0 miljoner kronor samt det nytillkomna anslaget till
förberedelser för pensionsreformen med 0,5 miljon kronor. Häremot står en
minskning av bland annat anslagen till kapitalmedelsförbister och ränteeftergifter
å vissa bostadsbyggnadslån, till bostadsrabatter och till bidrag till
inrättande av pensionärshem med 5,0, 10,0 respektive 2,0 miljoner kronor.
För sjätte huvudtiteln medför riksdagens beslut angående anslaget till
vägunderhållet en uppräkning med 15,0 miljoner kronor.
Anslagen under åttonde huvudtiteln minskar med netto 0,2 miljon kronor
till följd av de i propositionerna nr 81, 94, 104 och 108 till årets förra
riksdag slutligt äskade anslagen till medicinska högskolan i Umeå, farmaceutiska
institutet, upprustningen av universitet och högskolor samt till
folkskoleseminarierna. Minskningen motsvaras delvis av ökade stipendieanslag,
som äskats under andra huvudtitlar.
Nionde huvudtiteln företer en ökning på 2,9 miljoner kronor. Härav utgöres
2,8 miljoner kronor av det av riksdagen anvisade förslagsanslaget till
26 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
prisrabattering av smör, medan återstoden hänför sig dels till höjda stipendier
vid hithörande högskolor, dels till det av riksdagen uppräknade anslaget
till ersättning till domänverkets fond för omkostnader vid statens skogsskolor.
För elfte huvudtiteln medför bland annat de i propositionerna nr 66, 73,
86 och 87 till årets förra riksdag slutligt äskade anslagen en nettoökning
med 0,2 miljon kronor.
Under tolfte huvudtiteln ökar anslagssumman med 21,0 miljoner kronor
beroende på beräknade merkostnader till följd av ändrad lönegradsplacering
för vissa tjänster och avtalad kompensation för höjda folkpensionsavgifter.
Av utgifterna för statens kapitalfonder ökar underskottet å riksgäldsfonden
med 15 miljoner kronor. Årets förra riksdag höjde det då föreliggande
förslaget på 600 miljoner kronor till 650 miljoner kronor med hänsyn
till det upplåningsbehov som då förutsågs. På grund av den senare vidtagna
diskontosänkningen kan underskottet på riksgäldsfonden nu beräknas
till 615 miljoner kronor, varför nytt förslag till stat för riksgäldsfonden
för nästa budgetår framlägges.
Huvudtiteln avskrivning av nya kapitalinvesteringar har justerats med
hänsyn till de definitiva äskanden av investeringsanslag som nu förelägges
riksdagen. Vidare har det ansetts motiverat att sänka avskrivningsanslaget
för lånefonden för bostadsbyggande med hänsyn till det ytterligare belopp
av reaktiverade avskrivningsmedel som nu beräknas bli tillgängligt. I förhållande
till förslaget i januari uppvisar därför huvudtiteln en nettominskning
å 15,4 miljoner kronor.
Under kapitalbudgeten uppföres i det nya riksstatsförslaget investeringsanslag
om sammanlagt 2 382 miljoner kronor mot 2 374 miljoner kronor
i den tidigare statsverkspropositionen, ökningen hänför sig nästan uteslutande
till försvarets fonder. För investeringarnas finansiering beräknas nu
sammanlagt 898 miljoner kronor finnas tillgängliga i form av avskrivningsmedel
och övriga likvida medel m. m., varför posten lånemedel nu uppföres
med 1 484 miljoner kronor.
I följande sammanställning har angivits den ökning och minskning av
investeringarna i de statliga kapitalfonderna, som föreligger i detta riksstatsförslag
i förhållande till det vid årets förra riksdag framlagda förslaget.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
27
Statens affärsverksfonder..........
Luftf artsfonden...................
Statens allmänna fastighetsfond____
Försvarets fonder.................
Statens utlåningsfonder............
Fonden för låneunderstöd.........
Fonden för statens aktier..........
Fonden för förlag till statsverket...
Diverse kapitalfonder..............
Summa
Riksstat 1957/58 | Förslag | Nytt förslag 1958/59 | Förändr. i |
milj. kr | milj. kr | milj. kr | milj. kr |
950,1 | 1 009,0 | 1 009,0 | — |
5,4 | 33,0 | 33,0 | — |
111,9 | 115,4 | 115,2 | - 0,2 |
108,5 | 108,5 | 117,1 | + 8,6 |
597,1 | 637,8 | 637,7 | — 0,1 |
288,3 | 263,5 | 263,5 | — |
200,0 | 165,0 | 165,0 | — |
3,6 | 3,6 | 3,6 | — |
29,4 | 38,2 | 38,2 | — |
2 294,3 | 2 374,0 | 2 382,3 | + 8.3 |
Översikt av riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning
Som grundval för beräkningarna i december 1957 förutsatte riksräkenskapsverket
en fortsatt produktionsuppgång under 1958, som dock bland
annat på grund av minskningen av arbetstiden kunde väntas bli mindre än
under 1957. I dämpande riktning kunde även tendenserna till avmattning
av den internationella konjunkturen komma att verka. Dessa allmänna förutsättningar
beträffande den ekonomiska utvecklingen ligger även till grund
för ämbetsverkets nu föreliggande beräkning av statsverkets inkomster under
budgetåret 1958/59. Riksräkenskapsverkets såsom bihang 2 redovisade
förnyade beräkning har endast avsett de större och speciellt konjunkturkänsliga
inkomsttitlarna och bygger på från vederbörande myndigheter infordrade
uppgifter.
I samband med redovisningen av de förnyade beräkningarna av inkomstskattetiteln
framhåller riksräkenskapsverket att det — även om sysselsättningsläget
nu inrymmer större osäkerhetsmoment än vad som kunde bedömas
i december och som särskilt kan verka dämpande på löneglidningen
—- ansett sig böra bibehålla det förut gjorda antagandet om en ökning av
den totala lönesumman från år 1957 till år 1958 på fyra procent och en viss
fortsatt stegring även under de första månaderna 1959. Beträffande de olika
posterna under titeln har de nya beräkningarna medfört endast obetydliga
förändringar i förhållande till de i den föregående statsverkspropositionen
upptagna beloppen.
Riksräkenskapsverket förordar, att den behållna inkomsten på titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i det nu föreliggande riksstatsförslaget
uppföres med samma belopp som i förslaget till årets förra riksdag
d. v. s. 6 100 miljoner kronor.
28
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
De förnyade beräkningarna har i övrigt föranlett riksräkenskapsverket
att förorda, att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1958/59
upptages till nedan angivna i förhållande till den förra statsverkspropositionen
ändrade belopp (miljoner kronor):
| Enl. stats- | Enl. riks- | Öknina | |
| verksprop. | räkenskaps- | ( + ) | |
| jan. 1958 | verkets änd- | Minsk- | |
| ringsförslag | ninj | 3 (— | |
Lotterivinstskatt.......................... | 57 | 80 | + | 23 |
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. | 78 | 80 | + | 2 |
Fordonsskatt ............................ | 350 | 360 | + | 10 |
Varuskatt ............................... | 240 | 300 | + | 60 |
Omsättningsskatt å motorfordon .......... | 140 | 150 | + | 10 |
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m.. | 56 | 57 | + | 1 |
Tobaksskatt ............................. | 740 | 810 | + | 70 |
Omsättningsskatt och utskänkningsskatt å |
|
|
|
|
spritdrycker ........................... | 1 100 | 1200 | + 100 | |
Omsättningsskatt å vin................... | 60 | 85 | + | 25 |
Maltdrycksskatt ......................... | 92 | 105 | + | 13 |
Skatt å läskedrycker...................... | 45 | 65 | -i- | 20 |
Statlig nöjesskatt......................... | 65 | 60 | — | 5 |
Energiskatt.............................. | 380 | 500 | + 120 | |
Postverket .............................. | 30 | 23 | — | 7 |
Televerket .............................. | 65 | 75 | + | 10 |
Domänverket ............................ | 40 | 35 | — | 5 |
Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det i januari framlagda
riksstatsförslaget blir sålunda enligt ämbetsverkets förslag 447 miljoner
kronor.
De beräknade ökningarna under inkomsttitlarna lotterivinstskatt, varuskatt,
tobaksskatt, omsättningsskatt och utskänkningsskatt å spritdrycker,
omsättningsskatt å vin, maltdrycksskatt, skatt å läskedrycker samt energiskatt
är huvudsakligen betingade av de av årets förra riksdag med anledning
av proposition nr 50 beslutade skattehöjningarna. Beträffande affärsverken
räknar riksräkenskapsverket med sju respektive fem miljoner kronor
lägre överskott än tidigare för postverket och domänverket, medan inkomsterna
på titeln televerket antagits öka med tio miljoner kronor i förhållande
till de tidigare kalkylerna.
Riksräkenskapsverket framhåller slutligen att dessa nya beräkningar,
liksom den tidigare inkomstberäkningen, är grundade på förutsättningarna,
att det allmänna utrikespolitiska läget förblir i stort sett detsamma
som vid beräkningstillfället samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes
genom mera omfattande arbetskonflikter.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
29
Departementschefens beräkning av de särskilda inkomsttitlarna m. m.
Jag ansluter mig till riksräkenskapsverkets förslag till ändringar i förhållande
till jannariförslaget av beräkningen av vissa inkomsttitlar för
nästkommande budgetår.
Härutöver bör emellertid inkomsterna på titlarna inkomster vid lantmäteriväsendet
och patent- och varumärkes- samt registreringsavgifter uppräknas
med 1,2 respektive 1,0 miljon kronor på grund av vidtagna eller
föreslagna faxe- och avgiftsjusteringar. Likaså bör bland annat med hänsyn
till vad som anförts i proposition nr 126 till årets förra riksdag angående
vårdavgifterna vid statens sinnessjukhus och statens anstalt för fallandesjuka
inkomsterna från ifrågavarande institutioner upptas med ett 9 300 000
högre respektive 95 000 kronor lägre belopp än i det tidigare förslaget. Vidare
bör inkomsterna vid karolinska sjukhuset och serafimerlasarettet —
med hänvisning till propositionerna nr 29 och 87 till årets förra riksdag
samt under åberopande av vad chefen för inrikesdepartementet senare
denna dag anför — uppräknas med 6 673 000 respektive 1 365 000 kronor.
Såsom hemställts i statsverkspropositionen i januari bör i enlighet med
gällande ordning för budgetåret 1958/59 verkställas en avsättning till budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel. De avsatta medlen bör särredovisas
på budgetutjämningsfonden. Avsättningen kan i enlighet med
riksräkenskapsverkets förslag beräknas till netto 200 miljoner kronor.
Jag får i detta sammanhang erinra om att riksdagen i skrivelser den 7
mars 1958 (nr 108) respektive den 11 april 1958 (nr 176) anmält sina beslut
dels angående det promilletal, varmed skogsvårdsavgiften för år 1958 skall
utgå och dels angående höjning av statens andel av totalisatormedel. Förenämnda
riksdagsskrivelser anmäldes för Kungl. Maj:t den 21 mars respektive
23 maj 1958. Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad riksdagen
sålunda beslutat torde icke föreligga.
Jag torde vidare få hänvisa till min redogörelse i statsverkspropositionen
till årets förra riksdag angående frågan om ett ianspråktagande av vissa
till budgetutjämningsfonden för speciella ändamål avsatta medel.
Jag torde slutligen få framlägga förslag rörande grunderna för uttagande
av preliminär skatt för inkomst under nästa budgetår. Förslag härom brukar
föreläggas vårriksdagen i den s. k. kompletteringspropositionen. Till
följd av riksdagsupplösningen blev detta i år icke möjligt. I skrivelse den
28 april 1958 (nr 283) har emellertid riksdagen anmält, att den bland annat
beslutat, att motsvarande bevillningsbeslut för budgetåret 1957/58 skall
gälla för budgetåret 1958/59 intill dess riksdagen fattar beslut om riksstaten
eller eljest annorlunda beslutar. Beträffande procenttalet för nästkommande
budgetårs förra hälft vill jag erinra om att detta procenttal — järn
-
30 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
likt stadgande i 12 § förordningen den 26 juli 1947 (nr 576) om statlig inkomstskatt
— skall bestämmas till samma tal som gällt för innevarande
budgetårs senare hälft, d. v. s. till 100. Vad åter angår nästkommande budgetårs
senare hälft förordar jag, att för fysiska personer, oskifta dödsbon
och familjestiftelser den statliga inkomstskatt, som skall ingå i den preliminära
skatten för budgetåret 1958/59, uttages med 100 procent av grundbeloppet.
Beträffande den slutliga inkomstskatten på grund av 1958 års
taxering vill jag erinra om att denna skatt — jämlikt bestämmelserna i 12 §
förordningen om statlig inkomstskatt — automatiskt utgår efter enahanda
procenttal av grundbeloppen som gällt med avseende å motsvarande preliminära
skatt för kalenderåret 1957.
Till statsrådsprotokollet i detta ärende torde — i enlighet med vad i det
föregående nämnts ■—- få fogas
Bihang 1: Riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet 1957/58;
Bihang 2: Riksräkenskapsverkets förnyade inkomstberäkning för budgetåret
1958/59;
Bihang 3: Reviderad nationalbudget för år 1958.
Hemställan
Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) besluta, att statlig inkomstskatt för skattskyldig, som
avses i 10 § 1 mom. förordningen om statlig inkomstskatt,
skall ingå i preliminär skatt för budgetåret 1958/59 med
100 procent av grundbeloppet; samt
b) upptaga inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret
1958/59 enligt följande
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
31
Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten för budgetåret 1958/59
A. Egentliga statsinkomster
I. Skatter:
1. Skatt å inkomst, förmögenhet
och rörelse:
a) Skatt å inkomst och förmögenhet
m. m., bevillning .. 6 100 000 000
b) Kupongskatt, bevillning ... 7 000 000
c) Utskiftningsskatt och ersättningsskatt,
bevillning .. 1 000 000
d) Fondskatt, bevillning..... 15 000 000
e) Skogsvårdsavgifter, bevillning
.................... *13 000 000
f) Bevillningsavgifter för sär
skilda
förmåner och rättigheter,
bevillning.......... 1 250 000
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt
och kvarlåtenskapsskatt, bevillning
................. 90 000 000
h) Lotterivinstskatt, bevillning 80 000 000
i) Omsättnings- och expedi
tionsstämplar
m. m., bevillning
.................... 80 000 000 6 387 250 000
2. Automobilskattemedel:
a) | Fordonsskatt, bevillning ... | 360 000 000 |
b) | Bensinskatt, bevillning .... | 750 000 000 1 110 000 000 |
Tullar och acciser: |
| |
a) | Tullmedel, bevillning...... | 670 000 000 |
b) | Varuskatt, bevillning..... | 300 000 000 |
c) | Omsättningsskatt å motor- |
|
| fordon, bevillning......... | 150 000 000 |
d) | Regleringsavgift och accis å |
|
| fettvaror m. m., bevillning | 57 000 000 |
e) | Skatt å kaffe, bevillning .. | 21 000 000 |
f) | Tobaksskatt, bevillning. . . . | 810 000 000 |
g) | Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
| ning.................... | 13 000 000 |
b) | Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
| villning................. | 20 000 000 |
i) | Omsättnings- och utskänk-ningsskatt å spritdrycker, |
|
| bevillning................1 | 200 000 000 |
j) | Omsättningsskatt å vin, be- |
|
| villning................. | 85 000 000 |
k) | Maltdrycksskatt, bevillning. | 105 000 000 |
* Beslut härom har redan fattats av riksdagen.
32 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
l) Skatt å läskedrycker, bevillning
....................
m) Statlig nöjesskatt, bevillning
n) Energiskatt, bevillning ....
11. Uppbörd i statens verksamhet:
1. Vattendomstolsavgifter.................. 700 000
2. Inkomster vid fångvården............... 2 300 000
3. Bidrag till riksförsäkringsanstalten och för
säkringsrådet.
.......................... 3 900 000
4. Bidrag till pensionsstyrelsen.............. 225 000
5. Inkomster vid statens vårdanstalter för alkoholmissbrukare
.......................... 200 000
6. Inkomster vid statens geotekniska institut . 900 000
7. Förrättningsavgifter vid statens bilinspektion,
att tillföras automobilskattemedlen..... 3 200 000
8. Inkomster vid väg- och vattenbyggnadsverket,
alt tillföras automobilskattemedlen..... 1 300 000
9. Avgifter för registrering av motorfordon. . . 6 800 000
10. Inkomster vid Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut.................... 4 400 000
11. Bidrag till statens bränslekontrollerande
verksamhet............................. 50 000
12. Inkomster vid länsarkitektsorganisationen.. 1 850 000
13. Inkomst av myntning och justering...... 6 000 000
14. Kontrollstämpelmedel.................... 900 000
15. Bidrag till bank- och fondinspektionen .... 490 000
16. Bidrag till sparbanksinspektionen......... 320 000
17. Bidrag för tillsyn över sparbankerna...... 1 000
18. Bidrag för revision av sparbankerna...... 325 000
19. Inkomster vid tandläkarhögskolorna...... 350 000
20. Avgifter för granskning av biografbilder. .. 280 000
21. Inkomster vid lantbruksnämnderna....... 1 750 000
22. Inkomster vid statens jordbruksnämnd .... 375 000
23. Inkomster vid statens centrala frökontroll
anstalt.
................................ 1 500 000
24. Inkomster vid statens lantbrukskemiska kontrollanstalt
............................. 250 000
25. Inkomster vid statens maskinprovningar... 200 000
26. Inkomster vid statens veterinärmedicinska
anstalt................................. 800 000
27. Inkomster vid veterinärhögskolan......... 625 000
28 Inkomster vid lantmäteriväsendet........ 12 800 000
29. Inkomster vid rikets allmänna kartverk ... 1 900 000
30. Avgifter för statskontroll å krigsmaterieltill
verkningen.
............................ 35 000
31. Skeppsmätningsavgifter.................. 450 000
32. Inkomster vid Sveriges geologiska undersökning
................................... 900 000
33. Inkomster vid statens provningsanstalt .... 2 500 000
34. Inkomster vid flygtekniska försöksanstalten 8 300 000
35. Inkomster vid statens institut för konsumentfrågor
.................................. 50 000
36. Fyr- och båkmedel...................... 13 500 000
65 000 000
60 000 000
500 000 000 4 056 000 000 11 553 250 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
33
37. Lotspenningar.......................... 14 000 000
38. Försäljning av sjökort m. m............. 450 000
39. Inkomster vid statens skeppsprovningsan
stalt.
.................................. 700 000
40. Patent- och varumärkes- samt registrerings
avgifter.
............................... 11 500 000
41. Avgifter för registrering i förenings- m. fl. register
.................................. 500 000
42. Bidrag till försäkringsinspektionen........ 1 150 000
43. Inkomster av statens gruvegendom....... 3 600 000
44. Inkomster vid statens bakteriologiska laboratorium
................................. 2 800 000
45. Inkomster vid statens rättskemiska laboratorium
................................. 525 000
46. Inkomster vid statens farmacevtiska laboratorium
................................. 375 000
47. Inkomster vid statens sinnessjukhus...... 42 300 000
48. Inkomster vid statens skol- och yrkeshem på
Salbohed och i Vänersborg............... 25 000
49. Inkomster vid statens anstalt för fallandesjuka
.................................. 280 000
50. Inkomster vid karolinska sjukhuset....... 39 173 000
51. Inkomster vid serafimerlasarettet......... 8 865 000
52. Inkomster vid statens institut för folkhälsan 425 000
III. Diverse inkomster:
1. Bötesmedel............................. 27 000 000
2. Totalisatormedel........................ *35 000 000
3. Tipsmedel.............................. 100 000 000
4. Lotterimedel............................ 117 000 000
5. Övriga diverse inkomster................ 10 000 000
B. Inkomster av statens kapitalfonder
I. Statens affärsverksfonder:
1. Postverket, bevillning.................... 23 000 000
2. Televerket.............................. 75 000 000
3. Statens järnvägar....................... 1 000 000
4. Statens vattenfallsverk.................. 135 000 000
5. Domänverket........................... 35 000 000
II. Riksbanksfonden............................
III. Statens allmänna fastighetsfond:
1. Slottsbyggnadernas delfond......... 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » ......... 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » ......... 910 000
4. Byggnadsstyrelsens » ......... 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens » 215 000
6. Uppsala universitets » 400 000
7. Lunds universitets » 485 000
* lieslut härom har redan fattats av riksdagen.
207 094 000
289 000 000
12 049 344 000
269 000 000
15 000 000
»
3 Bihang till riksdagens protokoll 195tt. i samt. Nr B 1. Bil. 1
34
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
8. Sjöfartsstyrelsens delfond......... 100 000
9. Medicinalstyrelsens » ......... 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » ......... 595 000
IV. Försvarets fonder:
1. Försvarets fastighetsfond................ 26 255 000
2. Försvarets fabriksfond................... 2 775 000
V. Statens utlåningsfonder:
1. Utrikesförvaltningens lånefond............ 8 000
2. Värnpliktslånefonden.................... 100
3. Statens bostadslånefond................. 1 000
4. Lånefonden för tjänstemannasamhället vid
Mörby................................. 2 000
5. Lånefonden för bostadsförsörjning för mindre
bemedlade, barnrika familjer............. 4 835 000
6. Lånefonden för bostadsbyggande i städer och
stadsliknande samhällen................. 60 000
7. Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden................... 520 000
8. Lånefonden för bostadsbyggande......... 133 400 000
9. Lånefonden för lantarbetarbostäder....... 100
10. Lånefonden för maskinanskaffning inom
byggnadsindustrien...................... 530 000
11. Lånefonden för allmänna samlingslokaler .. 725 000
12. Statens bosättningslånefond.............. 2 100 000
13. Yattenkraftslånefonden.................. 275 000
14. Luftfartslånefonden...................... 170 000
15. Tullverkets båtlånefond.................. 500
16. Statens lånefond för universitetsstudier.... 140 000
17. Allmänna studielånefonden............... 350 000
18. Statens lånefond för hästavelns befrämjande 100
19. Gödselvårdslånefonden................... 500
20. Statens kalkbrukslånefond............... 100
21. Jordbrukets lagerhusfond................ 500 000
22. Statens mejerilånefond................... 1 000
23. Jordbrukets maskinlånefond.............. 1 100 000
24. Statens sekundärlånefond för jordbrukare.. 110 000
25. Statens slakterilånefond.................. 100
26. Fonden för supplementär jordbrukskredit.. 300 000
27. Kraftledningslånefonden................. 175 000
28. Elektrifieringslånefonden................. 100
29. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för
motordrift.............................. 100
30. Egnahemslånefonden.................... 5 300 000
31. Arrendelånefonden...................... 100
32. Arbetarsmåbrukslånefonden.............. 100
33. Västerbottens och Norrbottens nybygges- och
bostadsförbättringslånefond............... 100
34. Kronotorparnas inventarielånefond........ 100
35. Statens avdikningslånefond............... 1 800 000
36. Täckdikningslånefonden.................. 20 000
37. Bevattningslånefonden................... 1 000
24 724 000
29 030 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
35
38. Fiskerilånefonden....................... 225 000
39. Statens fiskredskapslånefond............. 100
40. Virkesmätningslånefonden ................ 100
41. Skogsväglånefonden..................... 1 000
42. Statens skogslånefond................... 100
43. Lånefonden för insamling av skogsfrö..... 100
44. Hemslöjdslånefonden.................... 100 000
45. Industrilånefonden . ..................... 40 000
46. Statens hantverkslånefond............... 50 000
47. Fonden för hantverks- och småindustrikredit 20 000
48. Statens lånefond för den mindre skeppsfarten 600 000
49. Statens sekundärlånefond för rederinäringen 40 000
50. Sjöfartsverkets båtlånefond.............. 225 000
51. Fonden för lån till företagareföreningar m. fl. 640 000 154 366 500
VI. Fonden för låneunderstöd:
1. Bostadsstyrelsens delfond................
2. Statskontorets » ................
3. Lantbruksstyrelsens » ................
4. Riksbankens » ................
5. Riksgäldskontorets » ................
VII. Fonden för statens aktier...................
VIII. Statens pensionsfonder:
1. Folkpensioneringsfonden.................
2. Civila tjänstepensionsfonden..............
3. Militära tjänstepensionsfonden............
4. Allmänna familjepensionsfonden..........
5. Statens pensionsanstalts pensionsfond.....
6. Pensionsfonden för vissa riksdagens verk ..
IX. Diverse kapitalfonder:
1. Fonden för kreditgivning till utlandet
2. Övriga diverse kapitalfonder.............
1 200 000
3 080 000
7 000
6 700 000
1 000 10 988 000
85 000 000
28 000 000
1 410 000
165 000
4 030 000
9 200 000
25 000 42 830 000
38 000 000
14 500 000 52 500 000
683 438 500
Summa kronor 12 732 782 500
36
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Bilaga 1 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
*Stat för statens allmänna fastighetsfond för budgetåret 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 1 454 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 2 552 000
3. Beskickningsfastigheternas » 3 835 000
4. Byggnadsstyrelsens » 38 844 000
5. Generaltullstyrelsens » ................. 340 000
6. Uppsala universitets » 2 433 000
7. Lunds universitets > 1 193 000
8. Sjöfartsstyrelsens o ................. 591 000
9. Medicinalstyrelsens » 13 234 000
10. Karolinska sjukhusets » 2 202 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Slottsbyggnadernas delfond................. 380 000
2. Fångvårdsstyrelsens o 400 000
3. Beskickningsfastigheternas » 1 352 000
4. Byggnadsstyrelsens » 3 000 000
5. Generaltullstyrelsens » 220 000
6. Uppsala universitets » 25 000
7. Lunds universitets » 40 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 104 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 600 000
10. Karolinska sjukhusets » ................. 515 000
C. Diverse inkomster:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Djurgårdsförvaltningens överskotts -
medel ............................... 100 000
b) Övriga diverse inkomster............ 52 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond..........
3. Beskickningsfastigheternas » ..........
4. Byggnadsstyrelsens » ..........
5. Generaltullstyrelsens o ..........
6. Uppsala universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms -
och skogsförvaltning................. 250 000
b) Bidrag från Uppsala läns landsting .... 209 000
c) Övriga diverse inkomster............ 1 000
7. Lunds universitets delfond:
a) Bidrag från universitetets egendoms
förvaltning.
......................... 50 800
b) Övriga diverse inkomster..............200
* Av riksdagen redan fastställd.
152 000
1 000
1 000
86 000
1 000
460 000
51 000
66 678 000
7 636 000
37
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
8. Sjöfartsstyrelsens delfond................... 1 000
9. Medicinalstyrelsens » 1 000
10. Karolinska sjukhusets » 1 000
Summa kronor
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Slottsbyggnadernas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
för de kungl. slotten med tillhörande
byggnader......................... 941 000
b) Reparations- och underhållskostnader
för uthyrda lägenheter vid Drottningholm,
Ulriksdal och Haga.......... 325 000
c) Reparations- och underhållskostnader
för vissa historiska byggnader och
byggnadsminnesmärken m. m........ 329 000
d) Vissa iståndsättningsarbeten......... 390 000 1 985 000
2. Fångvårdsstyrelsens delfond.................... 1 105 000
3. Reskickningsfastigheternas delfond:
a) Reparations- och underhållskostnader
i allmänhet m. m.................. 1 255 000
b) Bränsle och lyse för kanslilokaler och
tjänstebostäder, förslagsvis.......... 475 000 1 730 000
4. Byggnadsstyrelsens delfond .................... 12 249 000
5. Generaltullstyrelsens » ................... 195 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset.............. 567 000
b) Övriga fastigheter.................. 877 000 1 444 000
7. Lunds universitets delfond...................... 521 000
8. Sjöfartsstyrelsens o ...................... 475 000
9. Medicinalstyrelsens » ...................... 6 200 000
10. Karolinska sjukhusets delfond:
a) Karolinska sjukhuset............... 742 000
b) Serafimerlasarettet................. 182 000_924 000
B. Avsättning till vårdeminskningskonto:
2. Fångvårdsstyrelsens delfond, förslagsvis....... 283 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis....... 238 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis....... 71 000
6. Uppsala universitets delfond:
a) Akademiska sjukhuset, förslagsvis .... 447 000
b) Övriga fastigheter, förslagsvis........ 477 000 924 000
7. Lunds universitets delfond, förslagsvis........... 219 000
8. Sjöfartsstyrelsens » , förslagsvis........... 76 000
9. Medicinalstyrelsens o , förslagsvis........... 3 490 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis........... 959 000
755 000
75 069 000
26 828 000
11 051 000
38
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
C. Hijres- och arrendeutgifler m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
2. Fångvårdsstyrelsens dclfond, förslagsvis...... 255 000
3. Beskickningsfastigheternas » , förslagsvis...... 2 310 000
4. Byggnadsstyrelsens * , förslagsvis...... 9 267 000
5. Generaltullstyrelsens » , förslagsvis...... 80 000
6. Uppsala universitets » , förslagsvis...... 150 000
7. Lunds universitets * , förslagsvis...... 59 000
8. Sjöfartsstyrelsens * , förslagsvis...... 45 000
9. Medicinalstyrelsens » , förslagsvis...... 60 000
10. Karolinska sjukhusets » , förslagsvis...... 240 000
Överskott att tillföras riksstalens driftbudget:
1. Slottsbyggnadernas delfond................ 1 000
2. Fångvårdsstyrelsens » 1 310 000
3. Beskickningsfastigheternas » ................ 910 000
4. Byggnadsstyrelsens * 15 623 000
5. Generaltullstyrelsens * 215 000
6. Uppsala universitets * 400 000
7. Lunds universitets » 485 000
8. Sjöfartsstyrelsens » 100 000
9. Medicinalstyrelsens » 5 085 000
10. Karolinska sjukhusets » 595 000
12 466 000
24 724 000
Summa kronor 75 069 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
39
Bilaga 2 till Specifikation av inkomsterna å driftbudgeten
*Stat för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1958/59
Inkomster
A. Ersättning för till statsmyndigheter upplåtna lokaler:
1. Arméns delfond.......................... 39 038 000
2. Marinens » 11 944 000
3. Flygvapnets » 23 322 000
4. Befästningars » 20 747 000
95 051 000
B. Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler
och markområden:
1. Arméns delfond.......................... 2 905 000
2. Marinens » 960 000
3. Flygvapnets » 950 000
4. Befästningars » 340 000
5 155 000
C. Inkomster av övnings- och skjutfält:
1. Arméns delfond...........
2. Marinens » ...........
3. Flygvapnets » ...........
4. Befästningars » ...........
2 100 000
100 000
175 000
100 000 2 475 000
D. Diverse inkomster:
1. Arméns delfond
2. Marinens »
3. Flygvapnets »
4. Befästningars »
1 050 000
765 000
400 000
.75 000 2 290 000
Summa kronor 104 971 000
Utgifter
A. Reparations- och underhållskostnader m. m.:
1. Arméns delfond..................
2. Marinens » ..................
3. Flygvapnets » ..................
4. Befästningars > ..................
B. Avsättning till värdeminskningskonto:
1. Arméns delfond, förslagsvis.......
2. Marinens » , förslagsvis .......
3. Flygvapnets » , förslagsvis.......
4. Befästningars » , förslagsvis.......
* Av riksdagen redan fastställd.
27 512 000
7 882 000
9 277 000
12 936 000
4 215 000
1 150 000
5 620 000
2 100 000
57 607 000
13 085 000
40
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
C. Hyres- och arrendeutgifter m. m. för av fonden förhyrda
lokaler och arrenderade markområden:
1. Arméns delfond, förslagsvis............... 3 956 000
2. Marinens » , förslagsvis............... 567 000
3. Flygvapnets » , förslagsvis............... 545 000
4. Befästningars » , förslagsvis............... 2 956 000 8 024 000
Överskott alt tillföras riksstatens driftbudget:
1. Arméns delfond......... 9 410 000
2. Marinens » 4 170 000
3. Flygvapnets » 9 405 000
4. Befästningars * 3 270 000 26 255 000
Summa kronor 104 971 000
Jag hemställer vidare, att Kungl. Maj:t inåtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att avsättning av kommunalskattemedel må
ske till budgetutjämningsfonden för budgetåret 1958/59
för att där särredovisas; samt
b) medgiva, att de medel avseende tillfälliga, konjunkturpolitiskt
betingade inkomster, vilka avsatts till budgetutjämningsfonden
för att där särredovisas, må på sätt förordats
i statsverkspropositionen till årets förra riksdag
tagas i anspråk för avbetalning å statsskulden.
Vad departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt och föreslagit
i avseende å beräkningen av statens i det föregående
omförmälda inkomster och därmed sammanhängande
ämnen behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
581028 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 1
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
BERÄKNING AV
BUDGETUTFALLET 1957/58
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58
1
Bihang 1
Till KONUNGEN I
I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 9 maj 1958 får riksräkenskapsverket
härmed avgiva förnyad approximativ beräkning rörande utfallet av
driftbudgeten för budgetåret 1957/58.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1 Bil. 1. Bihang 1
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Vid beräkningen har hänsyn jämväl tagits till de anslag, som anvisats å
tilläggsstat till riksstaten för nu löpande budgetår. Sammanlagda beloppet
av sålunda anvisade tilläggsstatsanslag uppgår till 466,47 miljoner kronor
(jfr riksdagens skrivelser den 18 december 1957, nr 401, och den 28 april
1958, nr 282).
Beräkningen — vilken såsom närmare framgår av det följande i likhet
med motsvarande instruktionsenliga beräkningar för innevarande och föregående
budgetår avser även förändringen i beloppet av behållningar å reservationsanslag
— grundar sig i regel på de inom riksräkenskapsverket förda
bokföringsmässiga sammanställningarna av de olika huvudförvaltningarnas
månatliga kassarapporter för budgetårets tio första månader samt på från
samtliga huvudförvaltningar med flera myndigheter infordrade approximativa
uppgifter avseende budgetårets två sista månader.
Av närslutna sammanställning över beräkningen av utfallet av driftbudgetens
inkomstsida (bilaga) framgår, att driftbudgetens inkomster beräknas
understiga de i riksstaten uppförda med 354,13 miljoner kronor. För de inkomsttitlar,
som ingå i driftbudgetens allmänna del, den s. k. allmänna budgeten,
d. v. s. de inkomsttitlar som regleras mot budgetutjämningsfonden,
redovisas en nettobrist å 364,33 miljoner kronor, medan inkomsterna å de
till specialbudgeterna hörande inkomsttitlarna förutsättas komma att överstiga
de ursprungligen beräknade med netto 10,20'' miljoner kronor. Sistnämnda
belopp motsvarar praktiskt taget överskottet å de till automobilskattemedlens
specialbudget hörande inkomsttitlarna. Inkomsterna å titeln
för skatt å inkomst och förmögenhet m. m. beräknas, på sätt närmare framgår
av efterföljande sammanställning, komma att understiga det i riksstaten
upptagna beloppet med 300 miljoner kronor, medan riksstatens övriga
inkomsttitlar sammanlagt beräknas utvisa en nettobrist på 54,13 miljoner
kronor.
Inkomster
Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar.........................
Kvarstående skatt.................................................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och bygg
nadsforskningsavgifter
från större arbetsgivare.....................
Tillkommande skatt, restantier m. m................................
10 460
825
290
225
Summa inkomster 11 800
Utgifter
Kommunalskattemedel.............................................
Överskjutande skatt...............................................
Övriga restitutioner ..............................................
Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjukförsäkringen och byggnads
forskningsavgifter
från större arbetsgivare.........................
Förskott m. m. till sjukkassorna . . .................................
Omföringar.......................................................
4 395
670
60
290
575
30
Summa utgifter 6 020
Nettoinkomst på titeln 5 780
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallct 1957/58
3
Beträffande beräkningen av inkomsterna från postverket vill riksräkenskapsverket
erinra om, att riksräkenskapsverket i sin i december 1957 avgivna
inkomstberäkning påtalade, att generalpoststyrelsen i sina beräkningar
av inkomsterna från postverket icke upptagit något belopp såsom vinstmedel
från postgirorörelsen eller från postsparbanken vare sig för innevarande
eller nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket uttalade härvid,
att avskrivning på statsobligationer, vilka kunde förutsättas aldrig komma
att realiseras med förlust i varje fall icke borde ske i större utsträckning
än att viss vinst erhölles från ifrågavarande rörelsegrenar. Chefen för finansdepartementet
förklarade sig ansluta sig till riksräkenskapsverkets uppfattning
i denna fråga. Med hänsyn härtill har riksräkenskapsverket nu liksom
i sina beräkningar i december och april räknat med en inleverans till statsverket
under innevarande budgetår på 8 miljoner kronor av vinstmedel från
postsparbanken och postgirorörelsen.
Driftbudgetens mot budgetutjämningsfonden reglerade anslag kunna, om
man bortser från uppkommande besparingar å reservationsanslag, beräknas
komma att utvisa en nettomerutgift å 135,75 miljoner kronor. De belopp,
som för de olika huvudtitlarnas vidkommande förväntas komma att tagas i
anspråk från respektive överföras till budgetutjämningsfonden, angivas i
efterföljande sammanställning.
Egentliga statsutgifter: | Merutgifter | Besparingar | |
I. | Kungl. hov- och slottsstaterna..... | ......... 0,14 | — |
II. | Justitiedepartementet............. | ......... 8,54 | — |
III. | Utrikesdepartementet............. | ......... . | 0,32 |
IV. | Försvarsdepartementet............ | ......... 54,84 | — |
V. | Socialdepartementet............... | ......... 28,83 | — |
VI. | Kommunikationsdepartementet..... | ......... . | 9,52 |
VII. | Finansdepartementet.............. | ......... 24,54 | — |
VIII. | Ecklesiastikdepartementet......... | ......... 107,72 | — |
IX. | Jordbruksdepartementet........... | ......... 3,89 | — |
X. | Handelsdepartementet............. | ......... 10,05 | — |
XI. | Inrikesdepartementet.............. | ......... 46,56 | — |
XII. | Civildepartementet................ | ......... . | 221,85 |
XIII. | Oförutsedda utgifter.............. | ......... 1,98 | — |
XIV. Utgifter | Riksdagen och dess verk m. in..... för statens kapitalfonder: | Säger 287,69 | 1,03 232,72 |
a. | Statens affärsverlcsfonder.......... | ......... . | 5,00 |
i. | Luftfartsfonden................... | ......... 0,78 | — |
ii. | Riksgäldsfonden.................. | ......... 85,00 | — |
IV. | Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster | — |
Säger 85,78 5,00
Summa 373,47 237,72
Nettomerutgift 135,75
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Såsom framgår av sammanställningen, utvisar civildepartementets huvudtitel
den största avvikelsen från beräkningarna i riksstat och tilläggsstat med
en uppskattad nettobesparing å 221,85 miljoner kronor. Denna besparing,
som är att hänföra till det å riksstaten uppförda anslaget till täckning av
beräknat överskridande av anslagsmedlen för vissa löne- och pensionsförmåner,
sammanhänger emellertid med att detta anslag i enlighet med vad
som förutsatts vid anslagets beviljande beräknas i allmänhet icke bliva taget
i anspråk av de avlöningsutbetalande myndigheterna, vilket leder till en
motsvarande merbelastning av myndigheternas avlöningsanslag. Efter korrigering
med hänsyn härtill av de olika huvudtitlarnas belastning märkas
bland mera betydande merutgifter överskridande av anslagen under socialdepartementets
huvudtitel till allmänna barnbidrag, till ersättning till barnavårdsnämnderna
för bidragsförskott, till bidrag till erkända arbetslöshetskassor,
till bidrag till folkpensioner m. m. och till understöd åt flyktingar
m. m. med 4,24 respektive 5,98, 33,00, 23,30 och 8,00 miljoner kronor, av
anslaget under kommunikationsdepartementets huvudtitel till ersättning till
postverket för befordran av tjänsteförsändelser med 4,38 miljoner kronor,
av anslaget under finansdepartementets huvudtitel till skatteersättning till
kommunerna m. m. med 19,66 miljoner kronor, av anslagen under ecklesiastikdepartementets
huvudtitel till bidrag till högre kommunala skolor, till
bidrag till anordnande av skolskjutsar för skolpliktiga barn, till bidrag till
driften av lokala yrkesskolor, till bidrag till byggnadsarbeten m. m. vid yrkesskolor
och till bidrag till vissa omskolningskurser m. m. med 4,79, 7,31,
6,99, 6,70 och 4,54 miljoner kronor, av anslaget under inrikesdepartementets
huvudtitel till bidrag till den lokala polisorganisationen å landsbygden m. m.
med 5,52 miljoner kronor samt av anvisade medel till räntor å statsskulden
med 85 miljoner kronor. Bland större besparingar må nämnas besparingar å
anslagen under socialdepartementets huvudtitel till kapitalmedelsförluster
och ränteeftergifter å vissa bostadsbyggnadslån, till bostadsrabatter och till
bidrag till sjukkassor med 4,76 respektive 38,87 och 9,50 miljoner kronor,
å anslaget under ecklesiastikdepartementets huvudtitel till bidrag till anordnande
av skolmåltider med 4,44 miljoner kronor samt å anvisade medel
för täckning av statens järnvägars underskott med 5 miljoner kronor. Vidare
må framhållas, att budgetutjämningsfonden förutsättes på grund av merinkomster
å de till automobilskattemedlens specialbudget höljande inkomsttitlarna
samt besparingar å anslag under specialbudgeten komma att via
anslaget till avsättning till statens automobilskattemedelsfond tillföras 14,82
miljoner kronor. Det enligt riksstaten och tilläggsstaten beräknade överskottet
å automobilskattemedlens specialbudget, 287,73 miljoner kronor, beräknas
sålunda vid realiserandet av budgeten komma att stiga till 302,55
miljoner kronor.
Enligt ovanstående beräkningar skulle budgetutjämningsfonden vid realiserandet
av driftbudgeten komma att belastas med brister å inkomsttitlar
å netto 364,33 miljoner kronor samt med merutgifter å anslag å netto 135,75
miljoner kronor. I den ordinarie riksstaten har beräknats ett saldo mellan
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58 5
inkomster och utgifter (överskott) på 889,23 miljoner kronor. Mot detta belopp
får ställas summan av dels de beräknade bristerna å inkomsttitlar, dels
de beräknade merutgifterna å anslag och dels sammanlagda beloppet av de
anslag, som enligt vad som framhållits i det föregående anvisats å tilläggsstat
till riksstaten för innevarande budgetår. Härvid erhålles totalt ett belopp
att överföras från budgetutjämningsfonden om (364,33 -j- 135, 75 +
466,47 — 889,23 =) 77,32 miljoner kronor eller i runt tal 75 miljoner kronor.
Nyssnämnda i riksstaten upptagna saldo mellan inkomster och utgifter
på i runt tal 890 miljoner kronor avser till ett belopp av (125 + 100 =)
225 miljoner kronor särskilda avsättningar till budgetutjämningsfonden av
kommunalskattemedel och tillfälliga konjunkturpolitiskt betingade inkomster,
medan återstående 665 miljoner kronor motsvara det beräknade formella
överskottet å statsregleringen. Angivna särskilda avsättningar beräknas
nu till (250 + 100 =) 350 miljoner kronor. Det formella överskott, som
beräknats i riksstaten skulle alltså förbytas i ett formellt underskott på 425
miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket har även verkställt en beräkning av utgifterna å
driftbudgetens reservationsanslag. Denna beräkning har skett på samma sätt
som beräkningen av utgifterna å driftbudgetens övriga anslag. En sammanfattning
av beräkningen av förändringen i beloppet av kvarstående behållningar
å reservationsanslag lämnas i efterföljande sammanställning.
Minskning (■—)
resp. ökning ( + )
Milj. kr.
Egentliga statsutgifter:
IV. Försvarsdepartementet............................... — 60,00
V. Socialdepartementet.................................. — 10,00
VI. Kommunikationsdepartementet........................ — 165,00
VII. Finansdepartementet................................. — 15,00
IX. Jordbruksdepartementet.............................. — 55,00
XI. Inrikesdepartementet................................. — 10,00
Utgifter för statens kapitalfonder:
III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar............... — 10,00
— 325,00
Enligt vad nu anförts skulle alltså beloppet av kvarstående behållningar å
reservationsanslag under nu löpande budgetår komma att minskas med sammanlagt
325 miljoner kronor. Om denna summa lägges till det belopp, som i
det föregående beräknats komma att överföras från budgetutjämningsfonden
erhålles ett belopp av (75 -j- 325 =) 400 miljoner kronor. Sistnämnda summa
skulle motsvara det belopp, varmed de sammanlagda utgifterna kunna
beräknas komma att överstiga de sammanlagda inkomsterna under innevarande
budgetår. Beträffande den beräknade reservationsminskningen må
framhållas, att denna till ett belopp av 40 miljoner kronor icke utgör reservalionsmedelsförbrukning
utan uppkommer genom att anslaget till prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område tages i anspråk för förskottsvis he
-
6
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
stridande av de bidrag till av skördeskador drabbade jordbrukare, som slutligt
skola bestridas av införselavgifter och av medel, vilka jordbruket skall
erhålla som grundfond i ett planerat system för reglering av skördeskador.
Resultatet av riksräkenskapsverkets beräkning av budgetutfallet kan också,
om man utgår från de totala inkomsterna och utgifterna enligt riksstat
och tilläggsstat, uttryckas på följande sätt. I riksstat och tilläggsstat ha utgifterna
upptagits till sammanlagt (11 294,10 -f 466,47 =) 11 760,57 miljoner
kronor. De faktiska utgifterna beräknas av riksräkenskapsverket överstiga
detta belopp med 470,95 miljoner kronor, varav 145,95 miljoner kronor
avse överskridanden av anslag samt 325 miljoner kronor förbrukning av reservationer.
Utgifterna kunna alltså beräknas komma att uppgå till ett sammanlagt
belopp av i runt tal 12 230 miljoner kronor. Då inkomsterna beräknas
till omkring 11 830 miljoner kronor kan alltså det kassamässiga underskottet
beräknas till cirka 400 miljoner kronor.
I fråga om utgiftssidan bör emellertid erinras om, att det under socialdepartementets
huvudtitel upptagna anslaget på 275 miljoner kronor till fondering
för framtida pensionsändamål icke representerar någon egentlig utgift.
I handläggningen av detta ärende ha deltagit generaldirektören Renlund
samt byråcheferna Faxelius och Thorson, varjämte byrådirektören Säfström
varit föredragande. Stockholm den 2 juni 1958.
STIG SÄFSTRÖM
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58
7
Bilaga
Beräkning rörande utfallet av driftbudgetens inkomstsida
under budgetåret 1957/58
| I riksstaten | Beräknat | Brist att | Merin- |
| beräknat | utfall | ersättas | komst att |
| belopp |
| av | tillföras |
|
|
| budgetut- | budgetut- |
|
|
| jämnings- | jämnings- |
|
|
| fonden |
|
A. Egentliga statsinkomster |
|
|
|
|
Skatter: |
| Tusental | kronor |
|
1. Skatt å inkomst, förmögenhet och |
|
|
|
|
rörelse: |
|
|
|
|
a) Skatt å inkomst och förmögen- |
|
|
|
|
het m. m., bevillning........ | G 100 000 | 5 800 000 | 300 000 | _ |
b) Kupongskatt, bevillning..... | 7 000 | 8 200 | — | 1200 |
c) Utskiftningsskatt och ersätt- |
|
|
|
|
ningsskatt, bevillning........ | 1000 | 10 700 | — | 9 700 |
d) Fondskatt, bevillning........ | 15 000 | 14 200 | 800 | _ |
e) Skogsvårdsavgifter, bevillning | 8 000 | 8 000 | — | — |
f) Bevillningsavgifter för särskil- |
|
|
|
|
da förmåner och rättigheter, |
|
|
|
|
bevillning.................. | 1000 | 1 500 | — | 500 |
g) Arvslottsskatt, gåvoskatt och |
|
|
|
|
kvarlåtenskapsskatt, bevill- |
|
|
|
|
ning...................... | 85 000 | 82 000 | 3 000 | — |
h) Lotterivinstskatt, bevillning. . | 53 000 | 58 000 | — | 5 000 |
i) Omsättnings- och expeditions- |
|
|
|
|
stämplar m. m., bevillning ... | 75 000 | 82 000 | — | 7 000 |
2. Automobilskattemedel: |
|
|
|
|
a) Fordonsskatt, bevillning..... | 325 000 | 335 000 | — | _ |
b) Bensinskatt, bevillning...... | 715 000 | 715 000 | — | — |
3. Tullar och acciser: |
|
|
|
|
a) Tullmedel, bevillning........ | G50 000 | 650 000 | — | _ |
b) Varuskatt, bevillning........ | 225 000 | 250 000 | -'' | 25 000 |
c) Omsättningsskatt å motorfor- |
|
|
|
|
don, bevillning............. | 140 000 | 150 000 | — | 10 000 |
d) Regleringsavgift och accis å |
|
|
|
|
fettvaror m. m., bevillning . . . | 47 000 | 58 000 | — | 11000 |
e) Skatt å kaffe, bevillning..... | 20 000 | 21000 | — | 1000 |
f) Tobaksskatt, bevillning...... | 720 000 | 745 000 | — | 25 000 |
g) Rusdrycksförsäljningsmedel |
|
|
|
|
av partihandelsbolag, bevill- |
|
|
|
|
ning...................... | 13 000 | 14 000 | — | 1000 |
h) Rusdrycksförsäljningsmedel av |
|
|
|
|
dctaljhandelsbolag, bevillning. | 2G 000 | 30 000 | -- | 4 000 |
i) Omsättnings- och utskänk- |
|
|
|
|
ningsskatt å spritdrycker, be- |
|
|
|
|
villning................... | 1 250 000 | 1 100 000 | 150 000 | — |
j) Omsättnings- och utskänk- |
|
|
|
|
ningsskatt å vin, bevillning . . | 55 000 | 08 000 | — | 13 000 |
k) Maltdrycksskatt, bevillning . . | 95 000 | 93 000 | 2 000 | — |
1) Skatt å läskedrycker, bevill- |
|
|
|
|
ning...................... | 47 000 | 49 000 | — | 2 000 |
m) Statlig nöjesskatt, bevillning. . | G0 000 | 55 000 | 5 000 | — |
n) Energiskatt, bevillning...... | 315 000 | 255 000 | 00 000 | — |
Säger för skatter| | 11 048 000 | 10 652 600 | 520 800 | 115 400 |
8
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
| I riksstaten beräknat belopp | Beräknat utfall | Brist att ersättas av budgetut- jämnings- fonden | Merin-komst att |
|
| Tusental | kronor |
|
Uppbörd i statens verksamhet: |
|
|
|
|
1. Vattendomstolsavgifter....... 2. Inkomster vid fångvården .... 3. Bidrag till riksförsäkringsanstal- ten och försäkringsrådet...... 4. Bidrag till pensionsstyrelsen . . . 5. Inkomster vid statens skolor till-hörande barna- och ungdoms- | 500 2100 3 900 350 | 400 2 250 4 200 1 | 100 349 | 150 300 100 |
6. Inkomster vid statens vårdan-stalter för alkoholmissbrukare . 7. Inkomster vid statens geotek- | 260 750 | 250 1000 | 10 | 250 |
8. Förrättningsavgifter vid statens | 3 200 | 3100 |
|
|
9. Inkomster vid väg- och vatten-byggnadsverket, alt tillföras | 1300 | 1600 |
|
|
10. Avgifter för registrering av mo- | 5 500 | 7 400 |
| 1900 |
11. Inkomster vid Sveriges meteoro-logiska och hydrologiska institut 12. Bidrag till statens bränslekon- | 4 000 45 | 4100 75 | — | 100 30 |
13. Inkomster vid länsarkitekts- | 1800 | 1 100 | 700 |
|
14. Inkomst av myntning och juste- | 10 000 | 5 500 | 4 500 |
|
X Ilig ******** | 900 | 950 | _ | 50 |
16. Bidrag till bank- och fondinspek- | 490 | 495 |
|
|
17. Bidrag till sparbanksinspektio- | 300 | 300 |
|
|
18. Bidrag för tillsyn över sparban- | 30 | 30 |
|
|
19. Bidrag för revision av sparban- | 275 | 225 | 50 |
|
20. Inkomster vid tandläkarhögsko- | 300 | 300 |
|
|
21. Avgifter för granskning av bio- | 280 | 270 | 10 |
|
22. Inkomster vid lantbruksnämn- | 2 000 | 1500 | 500 |
|
23. Inkomster vid veterinärhögsko- | 600 | 650 |
| 50 |
24. Inkomster vid statens veterinär- | 750 | 700 | 50 |
|
25. Inkomster vid statens centrala | 1500 | 1500 |
|
|
26. Inkomster vid statens lantbruks- | 275 | 200 | 75 |
|
27. Inkomster vid statens jordbruks- | 350 | 400 |
| 50 |
28. Inkomster vid lantmäteriväsen- | 10 000 | 10 500 |
| 500 |
|
|
|
|
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58
9
| I riksstaten | Beräknat | Brist att | Merin- |
| beräknat | utfall | ersättas | komst att |
| belopp |
| av | tillföras |
|
|
| budgetut- | budgetut- |
|
|
| jämnings- | jämnings- |
|
|
| fonden | fonden |
|
| Tusental | kronor |
|
29. Inkomster vid rikets allmänna |
|
|
|
|
| 1700 | 1800 |
| 100 |
30. Avgifter för statskontroll å krigs- |
| |||
materieltillverkningen........ | 30 | 37 | — | 7 |
31. Skeppsmätningsavgifter....... 32. Inkomster vid Sveriges geolo- | 400 | 505 | — | 105 |
giska undersökning........... | 200 | 400 | — | 200 |
33. Inkomster vid statens prov- |
|
|
|
|
ningsanstalt................. | 2 200 | 2 200 | — | — |
34. Inkomster vid flygtekniska för- |
|
|
|
|
söksanstalten................ | 4 600 | 4 250 | 350 | — |
35. Inkomster vid statens institut |
|
|
|
|
för konsumentfrågor.......... | 50 | 50 | — | — |
36. Fyr- och båkmedel........... | 12 000 | 11700 | 300 | — |
37. Lotspenningar............... | 11000 | 10 500 | 500 | — |
38. Försäljning av sjökort m. m. .. 39. Inkomster vid statens skepps- | 450 | 460 | — | 10 |
provningsanstalt............. | 700 | 650 | 50 | — |
40. Patent- och varumärkes- samt |
|
|
|
|
registreringsavgifter.......... | 8 000 | 8 300 | — | 300 |
41. Avgifter för registrering i för- |
|
|
|
|
enings- m. fl. register........ | 500 | 450 | 50 | — |
42. Bidrag till försäkringsinspektio- |
|
|
|
|
nen........................ | 825 | 825 | — | — |
43. Inkomster av statens gruvegen- |
|
|
|
|
dom........................ | 8 000 | 5 800 | 2 200 | — |
44. Inkomster vid statens bakterio- |
|
|
|
|
logiska laboratorium.......... | 2 600 | 3 400 | — | 800 |
45. Inkomster vid statens rättske- |
|
|
|
|
miska laboratorium.......... | 625 | 500 | 125 | — |
46. Inkomster vid statens farmacev- |
|
|
|
|
tiska laboratorium........... | 375 | 375 | — | — |
47. Inkomster vid statens sinnes- |
|
|
|
|
sjukhus..................... | 33 000 | 33 000 | — | — |
48. Inkomster vid statens skol- och |
|
|
|
|
yrkeshem på Salbohed och i Vä-nersborg .................... | 35 | 25 | 10 |
|
49. Inkomster vid statens anstalt |
|
|
|
|
för fallandesjuka............. | 380 | 355 | 25 | — |
50. Inkomster vid karolinska sjuk- |
|
|
|
|
huset....................... | 27 400 | 27 200 | 200 | — |
51. Inkomster vid serafimerlasaret- |
|
|
|
|
tet......................... | 7 000 | 7 500 | — | 500 |
52. Inkomster vid statens institut |
|
|
|
|
för folkhälsan................ | 425 | 400 | 25 | — |
Säger för uppbörd i statens verksamhet | 174 375 | 169 903 | 10 179 | 5 502 |
III. Diverse inkomster: |
|
|
|
|
1. Bötesmedel................... | 22 000 | 25 000 | — | 3 000 |
2. Totalisatormedel.............. | 25 000 | 27 000 | — | 2 000 |
3. Tipsmedel.................... | 90 000 | 95 000 | — | 5 000 |
4. Lotterimedel................. | 115 000 | 115 000 | — | — |
5. Övriga diverse inkomster..... | 13 000 | 27 000 | — | 14 000 |
Säger för diverse inkomster | 265 000 | 289 000 | — | 24 000 |
Säger för egentliga statsinkomster | 11 487 375 | 11111 503 | 530 979 | 144 902 |
2 Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr B 1 Bil. 1. Bihang 1
10
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 1: Riksräkenskapsverket: Budgetutfallet 1957/58
| I riksstaten | Beräknat | Brist att | Merin- |
| beräknat | utfall | ersättas | komst att |
| belopp |
| av | tillföras |
|
|
| budgetut- | budgetut- |
|
|
| jämnings- | jämnings- |
|
|
| fonden | fonden |
• |
| Tusental | kronor |
|
B. Inkomster ar statens kapitalfonder |
|
|
|
|
I. Statens affärsverksfonder: |
|
|
|
|
1. Postverket, bevillning........ | 17 000 | 29 000 | — | 12 000 |
2. Televerket.................. | 65 000 | 75 000 | — | 10 000 |
3. Statens vattenfallsverk....... | 120 000 | 135 000 | — | 15 000 |
4. Domänverket............... | 50 000 | 36 400 | 13 600 | — |
Säger för statens affärsverksfonder | 252 000 | ; 275 400 | 13 600 | 37 000 |
II. Riksbanksfonden............... | 15 000 | 15 000 | — | — |
III. Statens allmänna fastighetsfond . | 18 952 | 18 340 | 612 | — |
IV. Försvarets fonder: |
|
|
|
|
1. Försvarets fastighetsfond..... | 25 070 | 25 270 | — | 200 |
2. Försvarets fabriksfond....... | 2 750 | 4 000 | — | 1250 |
Säger för försvarets fonder | 27 820 | 29 270 | — | 1450 |
V. Statens utlåningsfonder......... | 115 477 | 119 000 | — | 3 523 |
VI. Fonden för låneunderstöd...... | 23 419 | 25 300 | — | 1881 |
VII. Fonden för statens aktier...... | 150 000 | 137 800 | 12 200 | — |
VIII. Statens pensionsfonder: |
|
|
|
|
1. Folkpensioneringsfonden...... | 27 500 | 27 800 | — | 300 |
2. Civila tjänstepensionsfonden .. | 1400 | 1400 | — | — |
3. Militära tjänstepensionsfonden. 4. Allmänna familjepensionsfon- | 165 | 165 |
|
|
den........................ | 4 000 | 4 000 | — | — |
5. Statens pensionsanstalts pen-sionsfond ................... 6. Pensionsfonden för vissa riks- | 8 200 | 9 400 | — | 1200 |
|
| |||
dagens verk ................ | 25 | 26 | — | 1 |
Säger för statens pensionsfonder | 41290 | 42 791 | — | 1501 |
IX. Diverse kapitalfonder: |
|
|
|
|
1. Fonden för kreditgivning till |
|
|
|
|
utlandet.................... | 40 000 | 39 700 | 300 | — |
2. Övriga diverse kapitalfonder . | 12 000 | 15 100 | — | 3100 |
Säger för diverse kapitalfonder | 52 000 | 54 800 | 300 | 3100 |
Säger för inkomster av |
|
|
|
|
statens kapitalfonder | 695 958 | 717 701 | 26 712 | 48 455 |
Tillsammans | 12 183 333 | 11 829 204 | 557 691 | 193357 |
581006 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 2
RIKSRÄKENSKAPSVERKETS
INKOMSTBERÄKNING
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
1
Bihang 2
Till KONUNGEN
Kungl. Maj :t har genom beslut den 9 maj 1958 uppdragit åt riksräkenskapsverket
att före den 3 juni 1958 avlämna förslag till förnyad beräkning
av statsverkets inkomster under de större inkomsttitlarna vid stats1
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr It 1 Bil. 1. Bihang 2
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
regleringen för budgetåret 1958/59. För fullgörande av detta uppdrag har
riksräkenskapsverket under hand begärt att vederbörande myndigheter måtte
komplettera de beräkningar, som riksräkenskapsverket infordrade till sitt
den 1 april 1958 instruktionsenligt avgivna förslag till förnyad beräkning av
statsverkets inkomster under budgetåret 1958/59. Vid bedömandet av titeln
skatt å inkomst och förmögenhet m. m. har utnyttjats nu tillgängligt material
angående inkomstutvecklingen, den inom verket förda uppböidsstatistiken
samt under hand inhämtade kompletterande upplysningar.
Som grundval för beräkningarna i december 1957 och april 1958 förutsatte
riksräkenskapsverket en fortsatt produktionsuppgång under 1958, som
dock bl. a. på grund av minskningen av arbetstiden kunde väntas bli mindre
än under 1957. I dämpande riktning kunde även en förstärkning av tendenserna
till avmattning av den internationella konjunkturen komma att verka.
Dessa allmänna förutsättningar beträffande den ekonomiska utvecklingen
synas alltjämt kunna läggas till grund för en beräkning av statsverkets inkomster
under budgetåret 1958/59. I det följande framlägger riksräkenskapsverket
resultatet av de nu företagna förnyade beräkningarna under de
olika inkomsttitlarna.
Skatt å inkomst och förmögenhet m. m. Över denna titel redovisas uppbörden
av de statsskatter, som skola slutligt redovisas på titeln, men därjämte
även kommunalutskylder samt vissa andra skatter, avgifter och bidrag, som
uppbäras i samband med den allmänna skatteuppbörden. I statsverkspropositionen
uppfördes de behållna inkomsterna på titeln med 6 100 miljoner
kronor, vilket var 100 miljoner kronor mera än enligt riksräkenskapsverkets
förslag. Uppräkningen motiverades med en höjning av folkpensionsavgifterna
från och med år 1959.
De förnyade beräkningar av inkomstskattetiteln, som nu verkställts, kunna
sammanfattas på följande sätt varvid beräkningarna i december 1957 och
april 1958 medtagits som jämförelse (miljoner kronor):
December- | April- | Förnyad | |
beräkningen | beräk- | beräk- | |
|
| ningen | mng |
Inkomster Preliminärskatt inklusive fyllnadsbetalningar .. | 10 470 | 10 570 | 10610 |
Kvarstående skatt.......................... Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjuk- | 675 | 675 | 675 |
försäkringen och byggnadsforskningsavgifter | 300 | 310 | 310 |
Tillkommande skatt, restantier m. m......... | 275 | 275 | 275 |
Summa inkomster | 11 720 | 11 830 | 11 870 |
Rih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 3
Utgifter | December- beräkningen | April- beräk- ningen | Förnyad beräk- ning |
Kommunalskattemedel.......... | ............ 4 220 | 4 220 | 4 220 |
Överskjutande skatt............ | ............ 700 | 700 | 700 |
Övriga restitutioner........................ 50 Yrkesskadeförsäkringsavgifter, bidrag till sjuk-försäkringen och byggnadsforskningsavgifter | 50 | 50 | |
från större arbetsgivare....... | ............ 300 | 310 | 310 |
Förskott m. m. till sjukkassorna . | ............ 450 | 470 | 470 |
Omföringar.................... | ............ 30 | 30 | 30 |
Summa utgifter 5 750 5 780 5 780
Nettoinkomst på titeln..................... 5 970 6 050 6 090
Beträffande innebörden av de olika posterna får hänvisas till riksräkenskapsverkets
decemberberäkning.
Genom källskattesystemet påverka variationer i den sammanlagda inkomsten
för löntagare och i beskattningshänseende likställda direkt storleken av
den preliminära A-skatten. I december uppskattade riksräkenskapsverket
stegringen av lönesumman under 1957 till 8 procent. Vid denna beräkning
utnyttjades bl. a. uppgifter om de avtalsmässiga löneökningarnas storlek och
löpande uppgifter om genomsnittlig timförtjänst och sysselsättning för industriarbetare.
Beträffande 1958 framhöll riksräkenskapsverket, att genom
att avtalsrörelsen 1957 resulterade i ett tvåårsavtal voro möjligheterna att
förutsäga utvecklingen av inkomst av tjänst under det kommande året större
än vad som eljest brukat vara fallet. För arbetargrupperna, vilka huvudsakligast
komma i åtnjutande av arbetstidsförkortningen från 48 till 47 timmars
arbetsvecka, ansågs minskningen i arbetstiden i det närmaste komma
att uppväga de avtalsmässiga lönehöjningarna under 1958. För tjänstemannagrupperna,
som endast i mindre utsträckning påverkas av arbetstidsförkortningen,
angavs de avtalsmässiga genomsnittliga lönehöjningarna till 3,5
procent. De generella lönehöjningarna för de i offentlig tjänst anställda angavs
till 3 procent. Enligt antagandena beträffande den allmänna konjunkturutvecklingen
under 1958 kunde en viss fortsatt löneglidning uppåt förutses
liksom en fortsatt övergång från lägre till högre betalda yrken. Totalt sett
fann riksräkenskapsverket en uppgång av inkomst av tjänst med ca 4 procent
sannolik under 1958. Beträffande inkomstutvecklingen under de första månaderna
1959 räknades med ytterligare någon stegring.
Även om sysselsättningsläget nu inrymmer större osäkerhetsmoment än
vad som kunde bedömas i december, vilket särskilt kan verka dämpande på
löneglidningen, har dock riksräkenskapsverket liksom i sin beräkning i april
1958 ansett sig böra bibehålla det förut gjorda antagandet om den totala
lönesummans ökning under 1958 och de första månaderna 1959.
Vid sin beräkning i december 1957 kunde riksräkenskapsverket utnyttja
uppgifter om den preliminära A-skattens storlek till och med uppbördster
-
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
minen i september 1957. Nu tillgängliga uppgifter om A-skattens storlek under
uppbördsterminerna i november 1957 och januari 1958 överensstämma
med vad riksräkenskapsverket antog i sin decemberberäkning. Marsuppbörden
av A-skatt blev emellertid icke oväsentligt högre än vad som tidigare
antagits. Till följd härav har den preliminära A-skatten antagits inflyta
med högre belopp under uppbördsåret 1958—59 än vad som antogs i tidigare
beräkningar. Riksdagens beslut om höjning av folkpensionsavgiften från för
närvarande 2,5 procent till 4 procent av den taxerade inkomsten, med viss
maximering, påverkar uppbörden av preliminär A-skatt från och med uppbördsåret
1959—60. Riksräkenskapsverket beräknar, att tillämpningen av
de höjda avgifterna kommer att innebära en ökning under budgetåret 1958/
59 av preliminär A-skatt med ca 100 miljoner kronor eller samma ökning
som beräknats i statsverkspropositionen.
Beträffande fysiska personers inkomst av andra förvärvskällor än tjänst
synes inte heller nu någon anledning föreligga att utgå från annat antagande
än som redovisades i inkomstberäkningen i december 1957 och som innebar
en fortsatt stegring under 1958. För ifrågavarande inkomsttagare, vilka
i huvudsak erlägga preliminär B-skatt, kunna de höjda folkpensionsavgifterna
förutsättas komma att påverka skatteuppbörden först under uppbördsaret
1961—62.
Vad beträffar aktiebolagen antogs vid beräkningen i december 1957 och
april 1958 att den sammanlagda taxerade inkomsten skulle bli något större
vid 1958 års taxering än vid 1957 års taxering. Mellan 1958 och 1959 års
taxeringar räknades inte med någon förskjutning i bolagens taxerade inkomster.
Storleken av de under våren 1958 gjorda fyllnadsbetalningarna, enligt
preliminära siffror 630 miljoner kronor mot tidigare antagna 500 miljoner
kronor, liksom bolagens bokslut tyder på att bolagens taxerade inkomster
avseende verksamhetsåret 1957 varit högre än vad riksräkenskapsverket
tidigare antagit. Riksräkenskapsverket har därför nu räknat med en stör -re stegring av bolagens taxeringar mellan verksamhetsåren 1956 och 1957 än
vid sina tidigare beräkningar. Med hänsyn till konjunkturavmattningen har
riksräkenskapsverket dock icke ansett sig böra höja det tidigare beräknade
beloppet för bolagens taxerade inkomster avseende verksamhetsåret 1958.
Fyllnadsbetalningarna av preliminärskatt, vilka till övervägande del fullgöras
av bolag, ha av riksräkenskapsverket nu uppskattats till 400 miljoner
kronor för budgetåret 1958/59 eller samma belopp som i beräkningarna i december
1957 och april 1958. Liksom vid sina tidigare beräkningar har riksräkenskapsverket
härvid förutsatt att fyllnadsbetalningar komma att verkställas
under våren 1959 i sådan omfattning, att den kvarstående skatten
för bolagens del vid taxeringen 1959 liksom hittills blir av obetydlig storleksordning.
Beträffande kvarstående skatt, avgifter och bidrag från större arbetsgivare
till yrkesskade- och sjukförsäkringarna, tillkommande skatt och inflytande
restantier visa riksräkenskapsverkets förnyade beräkningar endast obetydliga
avvikelser i jämförelse med december- och aprilberäkningarna.
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
5
Vad utgifterna på titeln beträffa upptogs i aprilberäkningen förskott
m. in. till sjukkassorna, som beräknades på grundval av uppgifter från riksförsäkringsanstalten
i skrivelse den 21 mars 1958, till ett 20 miljoner kronor
högre belopp för budgetåret 1958/59 än i decemberberäkningen. I det under
ifrågavarande rubrik upptagna beloppet ingick 45 miljoner kronor utgörande
den del av arbetsgivarbidragen för 1957, som beräknades skola överföras
till allmänna sjukförsäkringsfonden. Riksräkenskapsverket har icke
funnit anledning ändra de i april gjorda beräkningarna.
För kommunalskattemedel, överskjutande skatt, övriga restitutioner och
omföringar ha upptagits samma belopp som i beräkningen i december 1957
och april 1958.
Med starkt understrykande av de osäkerhetsmoment som även vid denna
tidpunkt föreligga vid beräkningen, föreslår riksräkenskapsverket att den
behållna inkomsten på titeln skatt å inkomst och förmögenhet m. m. i riksstaten
uppföres med oförändrat 6 100 miljoner kronor.
De avsättningar till och återföringar från budgetutjämningsfonden av kommunalskattemedel,
som enligt de nu företagna beräkningarna böra verkställas
under budgetåret 1958/59, överensstämma med de i december 1957
och skilja sig endast obetydligt från de i april 1958 beräknade beloppen.
De beräknade avsättningarna och återföringarna ha sammanställts i nedanstående
tablå varvid som jämförelse medtagits beräkningarna i december
1957 och april 1958 (miljoner kronor):
December- April- Förnyad
beräkningen beräk- beräk -
ningen ning
Avsättning.............................. 400 400 400
Återf öring............................... 200 175 200
Nettoavsättning.......................... 200 225 200
Arvslottsskatt, gåvoskatt och kvarlåtenskapsskatt. I statsverkspropositionen
är denna inkomsttitel uppförd med 90 miljoner kronor. I skrivelse till
riksräkenskapsverket den 19 mars 1958 förordade generalpoststyrelsen, att
ifrågavarande inkomster uppfördes med oförändrat belopp i riksstaten. Enligt
inhämtade uppgifter har generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra
de i förenämnda skrivelse gjorda beräkningarna. Riksräkenskapsverket,
som ansluter sig till generalposlstyrelsens beräkning, föreslår, att det i statsverkspropositionen
upptagna beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.
Lotterivinstskatten har i statsverkspropositionen uppförts med 57 miljoner
kronor. Genom beslut av riksdagen bar skatten på lotterivinster, premieobligationsvinsterna
undantagna, höjts från 20 till 80 procent av vinstvärdet
från och med den 1 april 1958. Under denna förutsättning och under antagande
att det särskilda lotteriet för teater och musik kommer alt anordnas
även under budgetåret 1958/59 ävensom att ett nytt skattepremielån upp
-
6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
läges, beräknade generalpoststyrelsen i sin förenämnda skrivelse inkomsterna
på ifrågavarande titel till 80 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som
inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars utförda
beräkning, föreslår, att ifrågavarande titel i riksstaten uppföres med
80 miljoner kronor, vilket är 23 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättnings- och expeditionsstämplar m. m. Denna titel har i statsverkspropositionen
uppförts med 78 miljoner kronor. I sin förenämnda skrivelse
förordade generalpoststyrelsen, att ifrågavarande inkomster för budgetåret
1958/59 skulle upptagas med 78 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som
inhämtat att generalpoststyrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars
utförda beräkning, föreslår, att titeln i riksstaten upptages med 80 miljoner
kronor, vilket är 2 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Fordonsskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
till 350 miljoner kronor. Inkomsterna på titeln under löpande budgetår beräknades
samtidigt till 330 miljoner kronor. Enligt från överståthållarämbetet
och länsstyrelserna i mars inhämtade uppgifter uppgick den debiterade
fordonsskatten vid den ordinarie uppbördsstämman i februari 1958 till 311,1
miljoner kronor, vilket är 10 procent mera än det föregående år debiterade
beloppet. Genom bestämmelserna i kungörelsen om anstånd i vissa fall med
erläggande av automobilskatt för år 1958 (SFS 395/1957) kunna drygt 12
miljoner kronor beräknas inflyta först under budgetåret 1958/59. Å andra
sidan inneburo motsvarande bestämmelser för år 1957 att drygt 11 miljoner
kronor avseende debiteringen i februari 1957 inlevererades först under innevarande
budgetår. Med utgångspunkt från de anförda uppgifterna har riksräkenskapsverket
nu beräknat inkomsterna på titeln till 335 miljoner kronor
för budgetåret 1957/58. För nästkommande budgetår beräknar ämbetsverket,
att inkomsterna på titeln skola öka med 25 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår därför, att titeln fordonsskatt i riksstaten uppföres med
360 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Bensinskatten är i statsverkspropositionen upptagen med 750 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att det i statsverkspropositionen upptagna
beloppet för budgetåret 1958/59 kvarstår oförändrat.
Tullmedel. Denna inkomsttitel beräknades av riksräkenskapsverket i december
till 670 miljoner kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen.
I skrivelse den 21 mars 1958 fann sig generaltullstyrelsen sakna
anledning frångå sin i november 1957 gjorda beräkning, enligt vilken
uppbörden av tullmedel upptagits till 650 miljoner kronor. Styrelsen bortsåg
från de förändringar av uppbördens storlek, som ett eventuellt ikraftträdande
av en ny tulltaxa den 1 januari 1959 skulle kunna komma att medföra
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning 7
ävensom i övrigt från sådana jämkningar i tull- och avgiftssatser ellei i fråga
om medlens redovisning, som kunde ske under den tid uppgifterna avsåg. I
proposition den 24 januari 1958 (nr 90) har framlagts förslag till ny tulltaxa.
Enligt propositionen har räknats med en viss utjämning av tullskyddet
mellan olika varuslag och produktionsgrenar med bibehållande i stort
sett av nuvarande genomsnittliga tullnivå. Vidare ha nuvarande finanstullar
upptagits med oförändrade belopp. Från generaltullstyrelsen har inhämtats,
att styrelsen icke funnit anledning ändra sin i mars företagna beräkning,
varvid bl. a. förutsatts, att nämnvärda förskjutningar icke komma att
ske i importens sammansättning. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln
tullmedel i riksstaten upptages med oförändrat 670 miljoner kronor.
Varuskatt. I statsverkspropositionen har för denna inkomsttitel upptagits
240 miljoner kronor. Kontrollstyrelsens och generaltullstyrelsens förnyade
beräkningar i mars 1958 gåvo tillsammans ett belopp av 297 miljoner kronor.
Vid dessa beräkningar hade hänsyn tagits till inverkan av den från och
med den 5 februari 1958 införda skatten på socker (SFS 31/1958), som enligt
proposition den 7 februari 1958 (nr 50) beräknades inbringa 50 miljoner
kronor under nästkommande budgetår. Riksräkenskapsverket, som inhämtat
att kontrollstyrelsen och generaltullstyrelsen icke funnit anledning
ändra sina tidigare beräkningar, föreslår, att titeln varuskatt i riksstaten
uppföres med 300 miljoner kronor, vilket är 60 miljoner kronor mera an i
statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å motorfordon. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen
uppförd med 140 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som lör
innevarande budgetår har beräknat inkomsterna på ifrågavarande titel till
150 miljoner kronor, föreslår, att inkomsterna för budgetåret 1958/59 upptagas
med samma belopp, vilket är 10 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Regleringsavgift och accis å fettvaror m. m. Denna inkomsttitel har i statsverkspropositionen
upptagits med 56 miljoner kronor, vilket belopp byggde
på av jordbruksnämnden och kontrollstyrelsen verkställda beräkningar.
Dessa myndigheter uppskattade vid förnyade beräkningar i mars 1958 inkomsterna
på titeln till 57 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår,
att titeln i riksstaten uppföres med 57 miljoner kronor, vilket är 1 miljon
kronor mera än i statsverkspropositionen.
Tobaksskatt. Riksräkenskapsverket beräknade i december 1957 denna titel
till 740 miljoner kronor, vilket belopp uppförts i statsverkspropositionen.
Tobaksmonopolet föreslog vid förnyad beräkning den 21 mars 1958 810
miljoner kronor, vilket var 70 miljoner kronor mer än vid dess beräkning
i oktober 1957. Denna uppräkning motiverades med den av riksdagen beslutade
höjningen av skattesatserna för cigarretter. Riksräkenskapsverket, som
8 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
inhämtat, att tobaksmonopolet icke finner anledning ändra den i mars gjorda
beräkningen, föreslår, att titeln tobaksskatt i riksstaten upptages till 810 miljoner
kronor, vilket i förhållande till statsverkspropositionen innebär en uppräkning
med 70 miljoner kronor.
Omsättnings- och utskänkningsskatt å spritdrycker. Denna titel är i statsverkspropositionen
upptagen med 1 100 miljoner kronor. Genom förordning
den 11 februari 1958 (SFS 30/1958) höjdes omsättningsskatten för spritdrycker
och vin. Denna höjning beräknades i proposition den 7 februari
1958 (nr 50) medföra en merinkomst av skatt å spritdrycker på 26 miljoner
kronor under innevarande och 80 miljoner kronor under nästkommande
budgetår. Kontrollstyrelsen, som i november uppskattade inkomsterna på titeln
till 1 100 miljoner kronor, angav i skrivelse den 21 mars 1958 inkomsterna
på titeln till 1 170 miljoner kronor. Enligt inhämtade uppgifter beräknar
styrelsen nu inkomsterna till högst 1 135 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 1 200 miljoner kronor,
vilket är 100 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Omsättningsskatt å vin. Inkomsterna under denna titel upptogos i statsverkspropositionen
till 60 miljoner kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade
beräkning i mars 1958 inkomsterna till 80 miljoner kronor. Den företagna
höjningen av omsättningsskatten på vin beräknades i propositionen i ämnet
medföra en intäktsökning på 20 miljoner kronor under budgetåret 1958/59.
Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning
ändra sin beräkning i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med
85 miljoner kronor, vilket är 25 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Maltdrycksskatten uppfördes i statsverkspropositionen med 92 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen angav i sin förnyade beräkning i mars 1958 inkomsterna
till 102 miljoner kronor. Denna uppräkning med 10 miljoner kronor
överensstämmer med den ökning i intäkterna av maltdrycksskatt, som
beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna på
öl och starköl och den nya skatten på lagrat lättöl. Riksräkenskapsverket,
som inhämtat att kontrollstyrelsen icke funnit anledning ändra sin beräkning
i mars, föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med 105 miljoner kronor,
vilket är 13 miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Skatt å läskedrycker har i statsverkspropositionen uppförts med 45 miljoner
kronor. Kontrollstyrelsen angav vid förnyad beräkning i mars 1958 inkomsterna
till 65 miljoner kronor. Den av styrelsen beräknade ökningen
överensstämmer med den uppgång i intäkterna på ifrågavarande titel, som
beräknas uppkomma genom de av riksdagen beslutade skattehöjningarna
för läskedrycker. Riksräkenskapsverket, som inhämtat att kontrollstyrelsen
icke funnit anledning ändra sin i mars gjorda beräkning, föreslår, att titeln
i riksstaten uppföres med 65 miljoner kronor, vilket är 20 miljoner kronor
mera än i statsverkspropositionen.
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
9
Statlig nöjesskatt. Denna inkomsttitel är i statsverkspropositionen upptagen
med 65 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som i december beräknade
inkomsterna av nöjesskatt till 62 miljoner kronor för innevarande budgetår,
har nu uppskattat dessa till 55 miljoner kronor. I anslutning till denna
nedräkning för innevarande budgetår föreslår riksräkenskapsverket, att
inkomsterna av nöjesskatt i riksstaten uppföras med 60 miljoner kronor,
vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
Energiskatt. Denna inkomsttitel uppfördes i statsverkspropositionen med
380 miljoner kronor. Genom förordning den 11 februari 1958 (SFS 32/1958)
höjdes energiskatten på bensin och motorsprit med 5 öre per liter. Vidare
har riksdagen fattat beslut om viss höjning av energiskatt på elkraft för s. k.
borgerliga behov. Dessa skattehöjningar beräknades i propositionen i ämnet
inbringa 100 miljoner kronor respektive 20 miljoner kronor under budgetåret
1958/59. I sin förnyade beräkning i mars 1958 beräknade kontrollstyrelsen
och generaltullstyrelsen intäkterna av energiskatt till sammanlagt
505 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket, som av myndigheterna inhämtat
att det ej finnes anledning ändra de i mars gjorda beräkningarna, föreslår,
att titeln i riksstaten uppföres med 500 miljoner kronor, vilket är 120
miljoner kronor mera än i statsverkspropositionen.
Totalisatormedlen upptogos i statsverkspropositionen med 35 miljoner kronor,
vilket innebar en uppräkning med 8 miljoner kronor av riksräkenskapsverkets
förslag i december 1957. Uppräkningen motiverades med en
föreslagen höjning av inleveranserna av totalisatorniedel med 5 procent av
insatsernas totalbelopp i vad avser travtävlingar. Riksdagen har sedermera
fattat beslut i överensstämmelse med detta förslag. Riksräkenskapsverket föreslår,
att ifrågavarande inkomsttitel i riksstaten uppföres med oförändrat
35 miljoner kronor.
Tipsmedel. I statsverkspropositionen ha inkomsterna på denna titel upptagits
med 100 miljoner kronor. Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i
riksstaten uppföres med oförändrat 100 miljoner kronor.
Lotterimedlen upptogos i statsverkspropositionen till 117 miljoner kronor.
Riksräkenskapsverket föreslår, att titeln i riksstaten uppföres med oförändrat
117 miljoner kronor.
För inkomsttiteln postverket föreslog riksräkenskapsverket i december
1957 ett belopp av 30 miljoner kronor, vilket även upptagits i statsverkspropositionen.
Inkomsterna på ifrågavarande titel beräknades av generalpoststyrelsen
i oktober 1957 till 22 miljoner kronor. Vid sin beräkning ansåg
sig styrelsen med postsparbanksfullmäktige icke kunna upptaga något
belopp såsom vinstmedel från postgirot eller postsparbanken. Riksräkenskapsverket
ansåg, att avskrivning på statsobligationer, vilka kunde förutsättas
aldrig komma att realiseras med förlust, i varje fall icke borde ske i
10 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
större utsträckning än att viss vinst erhölles från ifrågavarande rörelsegrenar
och uppräknade bl. a. av denna anledning generalpoststyrelsens beräkningar
med 8 miljoner kronor. Departementschefen anslöt sig till riksräkenskapsverkets
uppfattning i denna fråga.
I skrivelse den 13 mars 1958 nedräknade generalpoststyrelsen postverkets
inkomstöverskott under hudgetåret 1958/59 bl. a. till följd av ökade driftkostnader
till 15 miljoner kronor. Under åberopande av en inom generalpoststyrelsens
bankavdelning utarbetad promemoria ansåg sig styrelsen
fortfarande icke kunna upptaga något belopp som vinstmedel från postgirot
och postsparbanken. Med hänvisning till departementschefens uttalande
i statsverkspropositionen beräknade riksräkenskapsverket i april inkomsterna
på ifrågavarande titel till ett 8 miljoner kronor högre belopp än generalpoststyrelsen.
Enligt inhämtade uppgifter från generalpoststyrelsen finner
styrelsen ingen anledning ändra sina i mars företagna beräkningar.
Riksräkenskapsverket föreslår fortfarande, att inkomsttiteln postverket i
riksstaten uppföres med 23 miljoner kronor, vilket är 7 miljoner kronor
mindre än i statsverkspropositionen.
Televerket. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen med 65
miljoner kronor. Telestyrelsen framhöll i skrivelse den 19 mars 1958, att den
nedgång i vissa materialpriser, främst i fråga om metaller, som inträtt under
innevarande budgetår, kommer, ifall nedgången visar sig bli bestående, att
medföra en rätt betydande minskning av avsättningarna till värdeminskningskonto
för budgetåret 1958/59, eftersom dessa beräknas på anläggningarnas
återanskaffningsvärde. Televerket beräknade ifrågavarande minskning
till 10 miljoner kronor efter prisläget den 1 januari 1958. Enligt styrelsens
uppfattning vore det önskvärt att samtidigt böja den extra avsättningen
till värdeminskningskonto i motsvarande utsträckning. Riksräkenskapsverket
har inhämtat, att telestyrelsen inte finner anledning ändra de i mars företagna
beräkningarna. I avvaktan på Kungl. Maj :ts beslut i fråga om telestyrelsens
framställning om med 10 miljoner kronor förhöjd extra avsättning
till värdeminskningskonto föreslår riksräkenskapsverket, att inkomsterna på
titeln televerket upptagas till 75 miljoner kronor, vilket är 10 miljoner kronor
mera än i statsverkspropositionen.
Statens järnvägar. Denna titel är i statsverkspropositionen uppförd med 1
miljon kronor. I riksräkenskapsverkets förslag i december 1957 hade icke
någon inkomsttitel upptagits för redovisning av överskott från statens järnvägar.
Järnvägsstyrelsen beräknade i skrivelse den 21 mars 1958, att resultatet
av rörelsen för budgetåret 1958/59 skulle bliva ett underskott av storleksordningen
95 miljoner kronor. Härvid medräknades icke det i proposition
den 21 februari 1958 (nr 77) föreslagna driftbidraget på 100 miljoner
kronor. Riksräkenskapsverket framhöll i sin beräkning i april 1958, att det
med utgångspunkt från järnvägsstyrelsens beräkningar således kunde antagas,
att något anslag för täckande av underskott på rörelsen icke behövde
11
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
anvisas i liksstaten för budgetåret 1958/59. Eventuellt uppkommande överskott
för budgetåret 1958/59 kunde dock icke beräknas inflyta förrän under
budgetåret 1959/60. Riksräkenskapsverket föreslog därför, att ifrågavarande
titel i riksstaten skulle upptagas med oförändrat 1 miljon kronor, vilket
förslag riksräkenskapsverket nu icke funnit anledning ändra.
Statens vattenfallsverk. Denna inkomsttitel upptogs i statsverkspropositionen
med 135 miljoner kronor. I anslutning till av vattenfallsstyrelsen i
mars 1958 företagen förnyad beräkning av inkomsterna på ifrågavarande titel
och därefter inhämtade uppgifter från styrelsen föreslår riksräkenskapsverket,
att titeln i riksstaten upptages med oförändrat 135 miljoner kronor.
Domänverket. I anslutning till domänstyrelsens beräkning föreslog riksräkenskapsverket
i december 1957, att denna titel skulle upptagas med 40 miljoner
kronor, vilket belopp även uppfördes i statsverkspropositionen. I skrivelse
till riksräkenskapsverket den 19 mars 1958 framhöll domänstyrelsen,
att vissa lokala avsättningssvårigheter ävensom större prissänkningar för
skogens produkter än vad styrelsen beräknade vid avgivandet av beräkningen
i november 1957 hade resulterat i att styrelsen beräknade överskottet
för 1958 till 35 miljoner kronor. Enligt vad som inhämtats har domänstyrelsen
icke funnit anledning ändra sin i mars gjorda beräkning. Riksräkenskapsverket
föreslår, att titeln domänverket i riksstaten uppföres med 35
miljoner kronor, vilket är 5 miljoner kronor mindre än i statsverkspropositionen.
I fråga om vissa andra inkomsttitlar, vilka nu varit föremål för beräkning
inom riksräkenskapsverket, har ämbetsverket icke funnit anledning förorda
någon ändring av de i statsverkspropositionen uppförda beloppen.
Riksräkenskapsverket vill slutligen framhålla, att de nu gjorda beräkningarna,
liksom de tidigare inkomstberäkningarna, äro grundade på förutsättningarna,
att det allmänna utrikespolitiska läget i stort sett icke undergår
några förändringar samt att den ekonomiska utvecklingen icke störes
genom mera omfattande arbetskonflikter.
I anslutning till vad sålunda anförts får riksräkenskapsverket förorda,
att följande inkomsttitlar i riksstaten för budgetåret 1958/59 upptagas med
nedan angivna i förhållande till statsverkspropositionen ändrade belopp:
| Enligt stats- | Enligt riks- | Ökning ( + ) |
| verksproposi- tionen | räkenskaps-verkets änd-ringsförslag | Minskning (—) |
| Kronor | Kronor | Kronor |
Lotterivinstskatt............ Omsättnings- och expeditions- | 57 000 000 | 80 000 000 | 23 000 000 |
stämplar m. m........... | 78 000 000 | 80 000 000 | + 2 000 000 |
Fordonsskatt............... | 350 000 000 | 360 000 000 | + 10 000 000 |
Varuskatt.................. Omsättningsskatt å motorfor- | 240 000 000 | 300 000 000 | + 60 000 000 |
don..................... | 140 000 000 | 150 000 000 | + 10 000 000 |
12
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
| Enligt stats- | Enligt riks- | Ökning ( + ) |
| verksproposi- tionen | räkenskaps-verkets änd-ringsförslag | Minskning (—) |
| Kronor | Kronor | Kronor |
Regleringsavgift och accis å | |||
fettvaror m. m........... | 56 000 000 | 57 000 000 | + 1 000 000 |
Tobaksskatt................ Omsättningsskatt och utskänk- | 740 000 000 | 810 000 000 | + 70 000 000 |
ningsskatt å spritdrycker . . | 1 100 000 000 | 1 200 000 000 | + 100 000 000 |
Omsättningsskatt å vin..... | 60 000 000 | 85 000 000 | + 25 000 000 |
Maltdrycksskatt............ | 92 000 000 | 105 000 000 | + 13 000 000 |
Skatt å läskedrycker........ | 45 000 000 | 65 000 000 | + 20 000 000 |
Statlig nöjesskatt........... | 65 000 000 | 60 000 000 | — 5 000 000 |
Energiskatt................ | 380 000 000 | 500 000 000 | + 120 000 000 |
Postverket................. | 30 000 000 | 23 000 000 | — 7 000 000 |
Televerket................. | 65 000 000 | 75 000 000 | + 10 000 000 |
Domänverket............... | 40 000 000 | 35 000 000 | — 5 000 000 |
Den sammanlagda nettoökningen i förhållande till det ursprungliga riksstatsförslaget
blir sålunda 447 miljoner kronor.
Liksom i sin beräkning i april 1958 har riksräkenskapsverket i samband
med de förnyade beräkningarna av statsinkomsterna under nästkommande
budgetår även omprövat de kalkyler över statsinkomsternas utveckling på
längre sikt, som presenterades i bilaga E till ämbetsverkets inkomstberäkning
i december 1957. Enligt dessa förnyade kalkyler skulle statsinkomsternas
förändringar, under de schablonmässiga förutsättningar som gavs i bilaga
E, under budgetåren 1959/60 och 1960/61 kunna sammanfattas på följande
sätt varvid decemberberäkningens belopp medtagits som jämförelse
(miljoner kronor):
Förändring sedan närmast föregående budgetår
1959/60 1960/61
Skatt å inkomst och förmö- | December- beräkning | Ny beräkning | December- beräkning | Ny beräkning |
genhet m. m............ | — | + 100 | + 200 | + 500 |
Övriga inkomsttitlar....... | + 180 | + 180 | + 160 | + 160 |
Samtliga inkomster | + 180 | + 280 | + 360 | + 660 |
Den nu förutsedda större ökningen på titeln skatt å inkomst och förmögenhet
m. m. sammanhänger bl. a. med höjningen av folkpensionsavgiften
från 2,5 till 4 procent.
De avsättningar till respektive återföringar från budgetutjämningsfonden
av kommunalskattemedel, som de nu företagna beräkningarna för budgetåret
1959/60 och 1960/61 motivera, framgå av nedanstående tablå varvid
decemberberäkningens siffror medtagits som jämförelse (miljoner kronor):
Bih. 2: Riksräkenskapsverkets inkomstberäkning
13
Avsättning
Återföring.....
Nettoåterf öring
1959/60 | 1960/61 | ||
December- | Ny beräkning | December- | Ny beräkning |
beräkning |
| beräkning |
|
350 | 300 | 350 | 300 |
350 | 400 | 450 | 450 |
0 | + 100 | + 100 | + 150 |
I handläggningen av detta ärende ha generaldirektören Renlund samt byråcheferna
Ehnbom, Faxelius och Thorson deltagit, varjämte förste aktuarien
Lindahl varit föredragande. Stockholm den 2 juni 1958.
Underdånigst
GÖSTA RENLUND
OLOF LINDAHL
581007 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BIHANG 3
REVIDERAD
NATIONALBUDGET FÖR ÅR 1958
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
1
Bihang 3
Reviderad nationalbudget för år 1958
I. Inledning
Föreliggande nationalbudget utgör en reviderad version av den preliminära
nationalbudget som presenterades vid årsskiftet i samband med statsverkspropositionen.
Det är därmed fjärde året i följd som en dylik revision av de
vid årsskiftet redovisade planerna och prognoserna genomförs. En sådan ordning
framstår som naturlig redan med hänsyn till att den statistiska informationen
om det förflutna året är i hög grad ofullständig vid årsskiftet. Nationalbudgeten
för 1958 var preliminär också till följd därav att något förslag
om försvarskostnaderna för budgetåret 1958/59 inte kunde framläggas i
statsverkspropositionen. I båda dessa avseenden har situationen numera klarnat.
Tillförlitligare beräkningar över utvecklingen av den svenska ekonomin
under 1957 har sålunda nu utförts inom konjunkturinstitutet; enighet har
uppnåtts i försvarsfrågan och i samband därmed har också höjningar av
vissa indirekta skatter beslutats.
Den preliminära nationalbudgeten präglades i hög grad av ovissheten om
den internationella utvecklingen. Denna ovisshet består alltjämt. I den reviderade
nationalbudget, som här presenteras, bär därför det internationella
konjunkturläget diskuterats utförligare än som brukar vara fallet. Intresset
knyter sig härvid framför allt till utvecklingen i de länder som spelar den
största rollen för efterfrågan på svenska exportvaror. Den avmattning i exportefterfrågan,
som kunde förutses redan vid årsskiftet, har nu blivit ännu
något mera markant, även om det inte är frågan om någon dramatisk omsvängning.
För övrigt följer denna nationalbudget i stort den sedvanliga uppläggningen
och bygger som vanligt på information, som erhållits från olika
verk och myndigheter. Kommerskollegium har sålunda utfört en reviderad
kalkyl över den svenska utrikeshandeln under 1958 liksom en ny enkätundersökning
av industrins planerade kapitalinvesteringar. Även andra myndigheter
har bidragit med statistiska sammanställningar och analyser.
I avslutningskapitlet presenteras en försörjningsbalans för innevarande år.
Försörjningsbalansen representerar en sammanfattande prognos för den
reala utvecklingen i den svenska ekonomin såsom denna bedöms utifrån de
förutsättningar som förelegat under första delen av 1958. Den utgör sålunda
ett försök, som ofrånkomligen bygger på en ganska osäker grund, att bedöma
den sannolika utvecklingen av de olika delposterna i försörjningsbalansen
under beaktande av de ömsesidiga samband som råder dem emellan.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil. t. Bihang 3
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
De osäkerhetsfaktorer som det kan vara skäl att redan inledningsvis peka på
gäller för det första styrkan i den internationella konjunkturförsvagningen
och dennas inverkan på svensk export och för det andra den svenska ekonomins
reaktion på en exportminskning (alternativt upphörande exportökning).
Av denna reaktion beror bl. a. i vilken omfattning de primära störningarna
kommer att träffa produktion och sysselsättning eller betalningsbalansen.
Det bör emellertid redan här förutskickas, att dessa problem ej i
större omfattning syns bli aktuella under innevarande år utan först något
längre framöver.
Vid utarbetandet av den reviderade nationalbudgeten har följande utomstående
författare medverkat, nämligen aktuarien B. Pettersson (kap. II),
sakkunnigen B. Kragh (kap. III) samt t.f. byråchefen L. Fastbom (kap. IX),
samtliga från konjunkturinstitutet. Vidare har ntredningsrådet hörts. Rådets
ledamöter bär dock inget ansvar för nationalbudgetens utformning och
bedömningar.
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
3
II. Sveriges ekonomi 1957
I nationalbudgeten för 1958 presenterades preliminära uppgifter över försörjningsbalansen
för 1957. I de reviderade beräkningar, som nedan framläggs,
har nytillkommen statistik kunnat utnyttjas beträffande främst industrins
och statens investeringar, detaljhandelns omsättning under fjärde
kvartalet samt lagerförändringarna under året. Den bild av utvecklingen
1956—1957, som härigenom framkommit skiljer sig i viktiga avseenden från
den i nationalbudgeten presenterade (se tabell 1 och 2). I första hand gäller
detta lager och produktion som ökade väsentligt mer än tidigare beräknat;
detsamma gäller den privata konsumtionen. Däremot syns investeringarna i
stort sett ha utvecklats i enlighet med de preliminära beräkningarna.
1. Inhemska bruttoutgifter
De totala bruttoinvesteringarna (inkl. reparationer och underhåll) beräknas
från 1956 till 1957 ha ökat med omkring 8 procent i löpande priser
Tabell II: 1. Försörjningsbalansen 1954—1957 i löpande priser
Miljoner kronor
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | Förändring | |
|
|
|
| prel. | 1956—1957 | |
|
|
|
|
| Miljoner kronor | Procent |
T Utgång 1. Bruttonationalprodukt till mark- |
|
|
|
|
|
|
nadspris....................... | 45 070 | 48 850 | 52 970 | 57100 | + 4130 | + 8 |
2. Import av varor, eif............ | 9190 | 10 340 | 11430 | 12 550 | + 1120 | + 10 |
3. Minskning av lager m. m......... | 80 | — | — | — | — | |
4. Summa tillgång | 54 340 | 59190 | 64 400 | 69 650 | + 5 250 | + 8 |
Användning |
|
|
|
|
|
|
5. Privat inhemsk bruttoinvestering 6. Offentlig inhemsk bruttoinveste- | 7 960 | 8 440 | 9 220 | 9 750 | + 530 | + 6 |
ring......................... | 5 910 | 6160 | 6 690 | 7 410 | + 720 | + 11 |
7. ökning av lager m. m........... 8. Export av varor, fob, och nettot av | — | 970 | 700 | 1240 | + 540 | |
| ||||||
tjänster..................... | 9 030 | 9 920 | 11310 | 12 480 | + 1170 | + 10 |
9. Privat konsumtion.............. | 26180 | 27 930 | 30140 | 31 680 | + 1 540 | + 5 |
10. Offentlig konsumtion........... | 5 260 | 5 770 | 6 340 | 7 090 | + 750 | + 12 |
11. Summa användning | 54 340 | 59 190 | 64 400 | 69 650 | + 5 250 | + 8 |
Bruttonationalproduktens förändring |
|
|
|
|
|
|
sedan föregående år............... | — | -f- 8,5 % | -f- 8,5 % | + 8,0* |
|
|
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell Ils 2. Försörjningsbalansen 1954-—1957 i 1954 års priser
Miljoner kronor
|
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | Förändring | |
|
|
|
|
| prel. | 1956—1957 | |
|
|
|
|
|
| Miljoner kronor | Procent |
| Tillgång |
|
|
|
|
|
|
1. | Bruttonationalprodukt till mark-nadspris ....................... | 45 070 | 46 890 | 48 610 | 50 300 | + 1690 | + 3 |
2. | Import av varor, eif............ | 9190 | 10 210 | 10 870 | 11590 | + 720 | + 7 |
3. | Minskning av lager m. m......... | 80 | — | — | — | — |
|
4. | Summa tillgång | 54 340 | 57 100 | 59 480 | 61 890 | + 2 410 | + 4 |
| Användning |
|
|
|
|
|
|
5. | Privat inhemsk bruttoinvestering . | 7 960 | 8160 | 8 460 | 8 540 | + 80 | + 1 |
6. | Offentlig inhemsk bruttoinveste-ring........................... | 5 910 | 5 860 | 6 060 | 6 440 | + 380 | + 6 |
7. | ökning av lager m. m........... | — | 900 | 600 | 1020 | + 420 |
|
8. | Export av varor, fob, och nettot av | 9 030 | 9 580 | 10 620 | 11460 | + 840 | + 8 |
9. | Privat konsumtion.............. | 26180 | 27 210 | 28 060 | 28 550 | + 490 | + 2 |
10. | Offentlig konsumtion........... | 5 260 | 5 390 | 5 680 | 5 880 | + 200 | + 4 |
11. | Summa användning | 54 340 | 57100 | 59 480 | 61 890 | + 2 410 | + 4 |
Bruttonationalproduktens förändring |
| + 4% | + 3,5% | + 3,5% |
|
| |
| sedan föregående år............ | — |
|
|
I fasta priser uppskattas förändringen till ca 3 procent, vilket jämfört med
utvecklingen 1955—1956 innebär en något minskad ökningstakt.
Bostadsbyggandet under 1957 innebar, att ca 64 500 lägenheter färdigställdes,
medan igångsättningen beräknas ha uppgått till ca 65 000. Motsvarande
siffror för 1956 var 57 000 resp. 59 000. Vidare torde de under
byggnad 1957 varande lägenheternas storlek i genomsnitt ha varit 2 procent
större än motsvarande 1956. Däremot har stocken av pågående byggen genomsnittligt
varit något mindre än under 1956. Bl. a. med hänsyn till lättnaderna
i tillgången på arbetskraft syns en förkortning av byggnadstiderna
ej osannolik. Ovannämnda förhållanden sammantagna medför, att investeringarna
i bostäder (d. v. s. de under resp. år nedlagda kostnaderna)
från 1956 till 1957 i volym beräknas ha ökat med ca 2 procent.
Tabell II: 3. Inhemska bruttoutgifter 1954—1957 i löpande priser
Procenttal
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. |
Privat inhemsk bruttoinvestering ........ | 17,6 | 17,5 | 17,6 | 17,4 |
Statlig inhemsk bruttoinvestering........ | 7,3 | 7,2 | 7,3 | /,5 |
Kommunal inhemsk bruttoinvestering .... | 5,7 | 5,6 | 5,5 | 5,7 |
Privat konsumtion..................... | 57,8 | 57,8 | 57,5 | 56,7 |
Statlig konsumtion..................... | 5,0 | 4,9 | 4,9 | 5,1 |
Kommunal konsumtion................. | 6,6 | 7,0 | 7,2 | 7,6 |
Summa bruttoutgifter | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
5
Tabell II: 4 a. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade på ändamål
| Miljoner kronor i löpande priser | Förändring i procent i | |||||
|
|
|
|
| 1954 års priser |
| |
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1954— | 1955— | 1956— |
|
|
|
| prel. | 1955 | 1956 | 1957 |
1. Bostäder...................... | 3 018 | 3157 | 3 367 | 3 530 | + 2 | + 3 | + 2 |
2. Jordbruk, skogsbruk, fiske....... | 1026 | 970 | 1012 | 1060 | — 8 | — 2 | ±0 |
3. Egentlig industri............... | 2 800 | 2 977 | 3 240 | 3359 | + 1 | + 3 | ±0 |
4. Kraft- och belysningsverk....... | 860 | 813 | 895 | 960 | — 11 | + 5 | + 4 |
5. Handel........................ | 288 | 340 | 396 | 418 | + 15 | + 12 | + 3 |
6. Samfärdsel (exkl. vägar)......... | 2 545 | 2 765 | 3144 | 3 581 | + 5 | + 7 | + 7 |
7. Förvaltning, sociala ändamål..... | 587 | 645 | 653 | 746 | + 6 | — 4 | + 9 |
8. Skolor och kyrkor.............. | 513 | 519 | 476 | 523 | — 3 | — 13 | + 5 |
9 a. Väg- och gatuarbeten......... | 684 | 777 | 903 | 997 | + 9 | + 11 | + 6 |
9 b. Vatten, avlopp m. m........... | 348 | 379 | 402 | 449 | + 3 | + 2 | + 8 |
10. Militära investeringar........... | 1196 | 1262 | 1421 | 1532 | ± o | + 6 | + 2 |
Summa | 13 865 | 14 604 | 15 909 | 17155 | + 1 | + 4 | + 3 |
Som tabell 4 a visar, syns även under 1957 den ökade investeringsverksamheten
i hög grad kunna tillskrivas samfärdselns område. Dess ökade
investeringar var främst lokaliserade till den privata sektorn, vars investeringar
i motorfordon och fartyg (inkl. reparationer och underhåll) volymmässigt
ökade med 9 resp. 7 procent. Även inom statlig och kommunal samfärdsel
kan man konstatera ökade investeringar, främst för statens järnvägar,
statlig isbrytarverksamhet samt kommunala hamnar och slussar. Televerkets
investeringar beräknas däremot ha minskat i volym.
För investeringar i industribyggnader och -anläggningar föreligger enligt
kommerskollegii marsenkät en volymmässig ökning från 1956 till 1957,
medan en nedgång skett i nyanskaffningen av maskiner och apparater.
Emedan underhållskostnader såväl för byggnader som för maskiner liar
antagits öka i normal omfattning, beräknas den totala investeringsverksam
-
Tabell II: 4 b. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade i privata och offentliga
| Miljoner kronor i löpande priser | Förändring i procent | |||||
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. | 1954— 1955 | 1955— 1956 | 1956— 1957 |
Privata bruttoinvesteringar......... | 7 959 | 8 442 | 9 217 | 9 749 | + 3 | + 4 | + 1 |
Offentliga bruttoinvesteringar....... | 5 906 | 6162 | 6 692 | 7 406 | — 1 | + 3 | + 6 |
1. Statliga........................ | 3 308 | 3 454 | 3 840 | 4 213 | — 1 | + 6 | + 5 |
därav: affärsverk................ | 1314 | 1332 | 1 440 | 1551 | — 5 | -f- 3 | + 4 |
aktiebolag............... | 151 | 173 | 251 | 1 262 | + 9 | + 36 | + 1 |
2. Kommunala.................... | 2 598 | 2 708 | 2 852 | 3193 | ± 0 | ± 0 | + 8 |
därav: affärsverk................ | 509 | 535 | 547 | 601 | — 1 | — 2 | + 6 |
aktiebolag............... | 723 | 676 | 703 | 816 | — 9 | — 1 | + 14 |
Summa | 13 865 | 14 604 | 15 909 | 17 155 | + 1 | + 4 | + 3 |
1 Fr. o. m. Vi,, 1957 ingår LKAI3 till 95 procent i statliga aktiebolags investeringar.
6
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell II: 4 c. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade efter typ
| Miljoner kronor i löpande priser | Förändring i procent | |||||
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. | 1954— 1955 | 1955— 1956 | 1956— 1957 |
Byggnader och anläggningar....... | 7 879 | 8 365 | 8 980 | 9516 | + 2 | + 3 | + 2 |
därav: underhåll............... | 2 222 | 2 427 | 2 630 | 2 814 | + 5 | + 1 | + 2 |
Maskiner och apparater........... | 5 986 | 6 239 | 6 929 | 7 639 | ±0 | + 4 | + 4 |
därav: underhåll............... | 1954 | 2124 | 2 411 | 2 594 | + 3 | + 6 | + 2 |
Summa | 13 865 | 14 604 | 15 909 | 17155 | + 1 | + 4 | + 3 |
därav: underhåll | 4176 | 4 551 | 5 041 | 5 408 | + 4 | + 4 | + 2 |
heten inom industrin ha varit av ungefär samma volym som under 1956.
Som framgår av tabell 5 kan ökade investeringar konstateras för stora delar
av kapitalvaruindustrin, medan konsumtionsvaruindustrin kännetecknas
av en jämfört med 1956 något minskad realkapitalbildning.
Bakom den från 1956 till 1957 ökade investeringsverksamheten ligger,
såsom framgår av tabell 4 b, framförallt en expansion inom de kommunala
och statliga sektorerna. Inom den förstnämnda har främst bostadsbyggandet
expanderat, varigenom kommunerna erhållit en något ökad andel i bostadsproduktionen.
Expansionen inom den statliga sektorn syns — förutom
statlig samfärdsel —- främst vara att hänföra till kraftverk, vägbyggnader
och försvar.
Enligt tabell 4 c, som visar investeringarnas fördelning på dels byggnader
och anläggningar, dels maskiner och apparater, syns de senaste årens
investeringsutveckling framförallt ha kännetecknats av ökad anskaffning
av maskiner, medan byggnads- och anläggningsverksamheten relativt sett
fått något minskad betydelse.
Tabell II: 5. Industrins investeringar exkl. personalbostäder och underhåll 1954—1957
Volymindex: 1954 = 100
| 1955 | 1956 | 1957 prel. |
Gruvindustri.................................. | 98 | 107 | 118 |
Metall- och verkstadsindustri................... | 101 | 106 | 109 |
därav: järn- och stålverk.................... verkstadsindustri (inkl. metallverk, .... | 85 | 100 | 119 |
exkl. skeppsvarv)..................... | 105 | 109 | 101 |
skeppsvarv ........................... | 105 | 91 | 147 |
Jord- och stenindustri.......................... | 91 | 73 | 60 |
Träindustri................................... | 93 | 71 | 57 |
Massa-, pappers- och grafisk industri............. | 103 | 107 | 108 |
Livsmedelsindustri............................ | 90 | 107 | 105 |
Dryckesvara- och tobaksindustri................ | 153 | 144 | 137 |
Textil- och sömnadsindustri.................... | 78 | 73 | 54 |
Läder-, hår- och gummivaruindustri............. | 103 | 105 | 66 |
Kemisk och kemisk-teknisk industri............. | 127 | 135 | 120 |
Totalt | 100 | 102 | 100 |
Totalt inkl. underhåll | 101 | 104 | 104 |
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
7
Tabell II: 6 a. Privat konsumtion 1954—1957 i löpande priser
Miljoner kronor
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. | Förändring |
Livsmedel....................... | 8 590 | 9111 | 9 761 | 9 836 | + 1 |
Spritdrycker och viner............ | 1087 | 1219 | 1408 | 1508 | + 7 |
Tobak .......................... | 867 | 892 | 896 | 949 | + 6 |
Bostad.......................... | 2 251 | 2 406 | 2 694 | 2 909 | + 8 |
Bränsle och lyse.................. | 1223 | 1363 | 1616 | 1619 | ± o |
Beklädnad...................... | 3 446 | 3 645 | 3 871 | 4 042 | + 4 |
Inventarier...................... | 1842 | 1928 | 2 041 | 2 203 | 4" 8 |
Fordon ......................... | 1 724 | 1896 | 2100 | 2 494 | + 19 |
Resor........................... | 1119 | 1 140 | 1174 | 1238 | + 5 |
Sjukvård, hygien, hemvård........ | 1571 | 1 685 | 1804 | 1915 | + 6 |
övrigt.......................... | 2 308 | 2 439 | 2 543 | 2 701 | + 6 |
Summa | 26 028 | 27 724 | 29 908 | 31 414 | + 5 |
+ Banktjänster................ | 102 | 110 | 118 | 124 | + 5 |
-|- Försäkringstjänster.......... | 245 | 310 | 341 | 373 | + 9 |
-— Dubbelräkning.............. | 200 | 210 | 227 | 227 | ± 0 |
Total privat konsumtion | 26175 | 27 984 | 30140 | 81684 | + 5 |
därav: Varaktiga varor | 3177 | 3 280 | 3 470 | 3 891 | + 12 |
Tjänster ...... | 6 537 | 6 980 | 7 508 | 8 013 | + 7 |
Övrigt........ | 16 461 | 17 674 | 19 162 | 19 780 | + 3 |
Beträffande investeringsutvecklingen hänvisas även till kapitel IX.
Den privata konsumtionen ökade med närmare 2 procent i volym och
ca 5 procent i värde från 1956 till 1957 (se tabell 6 a och 6 b). Den reala
uppgången i konsumtionen hänförde sig främst till varaktiga konsumtionsvaror.
Inköpen av dessa ökade med 8 procent i volym, medan förbrukningen
av tjänster av olika slag steg med 2 procent och konsumtionsvolymen
av de icke varaktiga varorna totalt sett förblev av samma storlek 1957 som
1956.
Konsumtionen av livsmedel ökade med knappt en procent i löpande priser
och visade oförändrad storlek i volym räknat. Höjningen av spritpriserna
hösten 1956 visade sig leda till en avsevärd nedgång i konsumtionsvolymen
av spritdrycker. Räknat på hela gruppen spritdrycker och viner
sjönk konsumtionsvolymen med drygt 11 procent, vilket dock var mindre
än den procentuella prisökningen, och konsumtionen i löpande priser steg
med drygt 7 procent.
Den kraftiga ökningen i hushållens inköp av varaktiga varor under fjolåret
kan främst återföras på att bilinköpen åter ökade betydligt samt på
att inköpen av televisionsapparater växte kraftigt. Hushållens inköp av varor
inom gruppen radio, television och övriga elektriska artiklar beräknas
ha stigit med närmare 10 procent i volym, och inköpen av fabriksnya personbilar
kan uppskattas ha ökat med ca 17 procent i antal räknat. Hushållens
sammanlagda kostnader för nyinköp samt drift och underhåll av personbilar
synes ha stigit med drygt 20 procent i löpande priser 1956—1957 och
8
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell II: 6 b. Privat konsumtion 1953—1957 i 1954 års priser
Procentuell förändring från föregående år
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. |
Livsmedel............................ | + 2 | + 2 | + 1 | ± o |
Spritdrycker och viner.................. | — 4 | + 5 | + 11 | — 11 |
Tobak ................................ | + 2 | + 4 | + 1 | + 3 |
Bostad............................... | + 4 | + 4 | + 4 | + 4 |
Bränsle och lyse....................... | + 13 | + 11 | + 5 | — 7 |
Beklädnad............................ | + 1 | + 6 | + 5 | + 3 |
Inventarier........................... | + 5 | + 4 | + 4 | + 4 |
Fordon ............................... | + 34 | + 6 | + 8 | + 14 |
Resor................................ | — 1 | ± o | — 3 | — 2 |
Sjukvård, hygien, hemvård............. | + 3 | + 5 | + 4 | + 3 |
övrigt................................ | + 4 | + 3 | — 1 | + 2 |
Summa | + 4 | + 4 | + 3 | + 2 |
+ Banktjänster..................... | + 7 | + 3 | + 6 | + 4 |
+ Försäkringstjänster................ | — 3 | + 13 | + 4 | + 6 |
— Dubbelräkning.................... | + 10 | + 2 | + 1 | ± o |
Total privat konsumtion | + 4 | + 4 | + 3 | + 2 |
därav: Varaktiga varor | + 15 | + 1 | + 4 | + 8 |
Tjänster...... | + 3 | + 4 | + 2 | + 2 |
Övrigt........ | + 3 | + 5 | + 4 | ± 0 |
nådde 1957 en total utgiftssumma på i runt tal 2 miljarder kronor, vilket
motsvarar 6 procent av den privata konsumtionen. I fasta priser räknat
kan de sammanlagda bilutgifterna beräknas ha stigit med drygt 15 procent.
Inköpen av beklädnadsvaror steg med 3 procent i volym; av de textila
beklädnadsvarorna syns inköpen ha ökat med ett par procent medan inköpen
av skor steg med drygt 3 procent. Bland övriga poster i den privata
konsumtionen märks en uppgång för bostadsnyttjandet med drygt 4 procent
i fasta priser eller något mer än 1955—1956, vilket förklaras av att
antalet färdigställda lägenheter var större under 1957 än under närmast tidigare
år. Den milda väderleken under 1957 tillsammans med bränsleransoneringen
återspeglas i en nedgång i bränsleförbrukningen med drygt 10 procent,
vilket mer än övervägde den procentuella kostnadsökning, som prishöjningarna
och energiskatten på bränslen innebar.
Ökningen i hushållens konsumtionsutgifter 1956—1957 syns ha hållits
inom ramen för de sammantagna inkomstökningarna efter direkta skatter.
Lönesumman kan sålunda beräknas ha ökat med drygt 7,5 procent och
för inkomstöverföringarna från staten och kommunerna till hushållen registrerades
en uppgång med drygt 10 procent från 1956 till 1957. Den totala
inkomstsumman efter direkta skatter kan beräknas ha ökat närmare 6 procent,
vilket, sammanställt med att konsumtionsutgifterna uppskattas ha stigit
med 5 procent, innebär att det personliga sparandet skulle ha visat en
ökning från 1956 till 1957. Beträffande den privata konsumtionen se även
kapitel VII.
Den offentliga konsumtionen, som består i statens och kommunernas direkta
ianspråktagande av varor och tjänster för löpande ändamål, ökade
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
9
Tabell II: 7. Offentlig konsumtion 1954—1957
Miljoner kronor
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. | Förändring |
Löpande priser |
|
|
|
|
|
Kommunal konsumtion ............ | 3 007 | 3 392 | 3 751 | 4 236 | + 13 |
därav: löner .................... | 2 095 | 2 391 | 2 612 | 2 938 | + 12 |
Statlig konsumtion ................ | 2 253 | 2 373 | 2 587 | 2 853 | + 10 |
därav: löner .................... | 1539 | 1660 | 1783 | 1964 | + 10 |
Total offentlig konsumtion | 5 260 | 5 765 | 6 338 | 7 089 | + 12 |
1954 års priser |
|
|
|
|
|
Total offentlig konsumtion | 5 260 | 5 387 | 5 682 | 5 880 | + 3 |
därav: kommunal konsumtion | 3 007 | 3169 | 3 362 | 3 513 | + 4 |
statlig konsumtion . . | 2 253 | 2 218 | 2 320 | 2 367 | + 2 |
1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.
med 12 procent i löpande priser och 3 procent i volym från 1956 till 1957
(se tabell 7). Den volymmässiga uppgången hänför sig i likhet med tidigare
år främst till den kommunala sektorn. De kraftigt växande kommunala
utgifterna sammanhänger med urbaniseringen och med den pågående utbyggnaden
av framför allt skolväsen och sjukvård.
2. Utrikeshandel och lagerutveckling
Den svenska handelsbalansen med utlandet försämrades med ca 90 miljoner
kronor från 1956 till 1957. Samtidigt ökade emellertid nettoinkomsterna
för den utrikes sjöfarten med hela 23 procent och bytesbalansen kom
härigenom att förbättras med ca 60 miljoner kronor från 1956 till 1957 (se
tabell 8). Den betydande tillväxten i sjöfartsinkomsterna från 1956 till 1957
syns till stor del ha berott på en avsevärd ökning i handelsflottans prestationsvolym;
de omräkningar av handelsflottans nettoinsegling till fasta
priser, som utförts i tabell 8 pekar härpå, ehuru de är osäkra. Till följd
av att fraktsatserna inom sjöfarten var stigande under hela 1956 och fram
till början av 1957 samt på grund av att många fraktavtal sluls på relativt
lång tid kom vidare den genomsnittliga fraktnivån för 1957 att ligga högre
än för 1956 trots den vikande sjöfartskonjunkturen under loppet av 1957.
Importen ökade med 10 procent i värde och 7 procent i volym. Importen
av verkstadsprodukter, av järn och stål liksom av textilvaror ökade kraftigt
i volym från 1956 till 1957, medan importen av livsmedel sjönk tillbaka
något i förhållande till den högre nivån under 1956, då importen till följd
av 1955 års dåliga skörd var ovanligt stor. Exporten steg med 10 procent i
värde och 8 procent i volym. Utvecklingen under fjolåret karakteriserades
av stigande export till såväl de västeuropeiska länderna som övriga länderområden.
Även exporten till Förenta staterna visade fortsatt ökning, ehuru
10
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell II: 8. Bytesbalansen 1954—1957
Miljoner kronor
Löpande priser Export av varor, fob ............ | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. | Förändring |
8196 9192 — 996 | 8 933 10 337 — 1404 | 10 067 11 434 — 1367 | 11 091 12 547 — 1456 | + 10,2 | |
Handelsbalansens saldo | |||||
Nettoinsegling1.................. Utländska fartygs utgifter i Sverige | 712 | 860 | 1027 | 1265 | + 23.2 |
Bytesbalansens saldo | - 166 | -414 | - 127 | - 66 |
|
1954 års priser Export av varor, fob ............ Import av varor, eif ............ | 8196 9192 | 8 680 10 212 | 9 581 10 874 | 10 352 11591 | + 8,0 |
Handelsbalansens saldo | — 996 | — 1532 | — 1293 | — 1239 |
|
Nettoinsegling1 .................. Utländska fartygs utgifter i Sverige | 712 | 776 | 851 | 1009 | + 18,6 |
Bytesbalansens saldo | — 166 | — 637 | — 259 | — 134 |
|
1 Bruttoinsegling i utländsk sjöfart med avdrag för kostnader i utlandet.
i starkt dämpad takt jämfört med 1955—1956. Till stor del bars exportstegringen
upp av den särskilt fram till förra delen av 1957 stigande internationella
efterfrågan på investeringsvaror. Däremot fick massaexporten vidkännas
en minskning efter de närmast tidigare årens betydande ökning.
Genom de avsättningssvårigheter, som började göra sig gällande från mitten
av 1957 blev utförseln av massa för hela året 1957 räknat ca 3 procent
lägre i volym än 1956. Beträffande livsmedel ökade exporten med mer än
30 procent från 1956 till 1957, vilket får bedömas mot bakgrunden av att
utförseln under 1956 var ovanligt låg på grund av 1955 års svaga skörd.
Under 1956 ledde den internationella prisutvecklingen till att bytesförhållandet
i utrikeshandeln försämrades. Under loppet av 1957 har bytesförhållandet
sedan förbättrats från kvartal tall kvartal, men järn föres den
genomsnittliga prisnivån 1956 och 1957 visar det sig att en försämring med
ca 1 procent skett i relationen mellan export- och importpriser. Den förbättring
av handelsbalansen, som skulle ha kommit till stånd om det faktiska
varuutbytet 1957 ägt rum till 1956 års genomsnittspriser, kan uppskattas
till i runt tal 50 miljoner kronor att jämföras med den faktiskt inträffade
försämringen med 90 miljoner kronor. Beträffande utrikeshandeln se även
kapitel IV.
Enligt nu föreliggande preliminära uppgifter syns lagerökningen under
1957 ha varit av betydande storlek. De beräkningar som redovisas i tabell 9
pekar på en lageruppbyggnad under fjolåret som i volym överstiger även
1955 års stora lagerökning.
11
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
Tabell II: 9. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—1957
Miljoner kronor i genomsnittliga återanskaffningspriser för respektive år
1. Gruvor, järn- och stålverk, andra metallverk
samt järngrossister.........................
2. Verkstads- och varvsindustri................
3. Jord- och stenindustri......................
4. Sågverk, pappersmassefabriker och trävaruhandel
....................................
5. Trävara- och pappersindustri samt grafisk
industri...................................
6. Livsmedelsindustri och viss livsmedelshandel1. .
7. Textil- och sömnadsindustri samt textilhandel .
8. Läder- och gummivaruindustri, skohandel,
lädergrossister samt lcemisk-teknisk industri .. .
9. Bränsle (utom i egentlig industri)............
10. Summa
11. Förändringar i kreaturskapital...............
12. Variationer i uttag ur skog..................
13. Summa lagerförändringar
14. Summa lagerförändringar i 1954 års priser * i
954 | 1955 | 1956 | 1957 | ||
— 50 | + | 20 | + 110 |
| 190 |
— 30 | + | 090 | + 600 | + | 690 |
+ 10 | + | 10 | + 20 | + | 30 |
+ 320 | + | 230 | — 10 | + | 50 |
— 130 | + | 0 | — 10 | + | 40 |
+ 10 | ± | 0 | — 50 | -l- | 80 |
+ 40 | + | 30 | 4- 0 | -i- | 50 |
— 80 | + | 90 | + 130 | + | 110 |
+ 90 | + 1 | 070 | + 790 | + 1240 | |
— 20 | _ | 70 | — 70 | _ | 20 |
— 150 | — | 30 | — 20 | + | 20 |
— 80 | + | 970 | + 700 | + 1240 | |
— 80 | + | 900 | + 600 | + 1020 |
1 Inkl. lagerförändringar av brödsäd hos jordbrukarna.
Anm. För livsmedelsindustri, textil- och sömnadsindustri och läderindustri samt delar av träindustri
gäller siffrorna exkl. varor under arbete.
Källor: Uppgifter från jordbruksnämnden (för livsmedel och kreaturskapital), från skogsstyrelsen
(för skogsuttag), från vinststatistiken samt från kommerskollegium (för övriga områden).
Till en del får utan tvivel ökningen i lagren tillskrivas en avmattning
i efterfrågan under 1957. Härför talar konjunkturbarometern för såväl
verkstadsindustrin som textil- och beklädnadsindustrin, där företagen vid
slutet av 1957 i större utsträckning än vid slutet av 1956 bedömde sina färdigvarulager
som för stora. Den betydande ökningen av massaindustrins
lager under 1957 är vidare en återspegling av dämpningen i den internationella
efterfrågan på massa under fjolåret. Lageruppgången vid järn- och
stålverken bör likaså ses mot bakgrund av avmattningen i järn- och stålkonjunkturen
under senare hälften av 1957.
Till en del förklaras sannolikt fjolårets lageruppgång av speciella faktorer.
Av verkstads- och varvsindustrins totala lagerökning hänför sig mer
än en tredjedel till fartyg under byggnad. Med hänsyn till att varvens produktion
låg på en betydligt högre nivå under 1957 än under 1956 är det i
och för sig naturligt med en ökning i mängden tonnage under arbete. Den
oregelbundenhet som kännetecknar leveranserna av färdigbyggda fartyg kan
emellertid ha haft till följd att varor i arbete vid varven ökat kraftigt mätt
just från årsskifte till årsskifte. En bidragande orsak till att bränslelagren
ökade betydligt under 1957, trots den påfyllnad av bränslelagren som ägde
rum under 1956, torde ha varit alt den milda väderleken vid slutet av året
sannolikt resulterade i eu icke planerad lagerökning bos bränsleimportörerna
under senare delen av 1957.
12 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
I den totala lagerökning, som registreras i tabell 9, ingår även variationer
i uttag ur skog samt förändringar i kreaturskapital. Kreaturskapitalet har
minskat, medan uttagen ur skog till följd av minskad avverkningsvolym
bildar en positiv post i lagerutvecklingen under 1957.
3. Bruttonationalprodukt och sparande
Bruttonationalprodukten framräknas vid sammanställningen av försörjningsbalansen
direkt via övriga poster (= investering -f konsumtion lagerförändring
+ export — import). Av tabell 2 framgår, att en beräkning
av bruttonationalprodukten via användningssidans poster ger till resultat
en ökning i denna med 3,5 procent i volym. Kalkyler från näringsgrenssidan
av produktionsökningen 1956—1957 pekar på en produktionsuppgång på
knappt 3 procent i volym. Det är givet att båda dessa uppskattningar har
betydande felmarginaler. Beträffande de olika näringsgrenarnas bidrag till
bruttonationalprodukten kan nämnas, att industriproduktionen har ökat
med 3,5 procent eller ungefär lika mycket som 1955—1956. Jordbrukets bidrag
har ökat med närmare 6 procent, vilket innebär en fortsatt återhämtning
från den kraftiga reduceringen av jordbruksproduktionen i samband
med 1955 års svaga skörd. Byggnadsverksamhetens bidrag till bruttonationalprodukten
beräknas ha stigit med drygt 2 procent, medan skogsbrukets
bidrag endast stigit i mindre utsträckning. Den totala produktionsökningen
1956—1957 visar sig enligt här framlagda beräkningar ha motsvarat
produktionsstegringen från 1955 till 1956.
Mätt i löpande marknadspriser steg bruttonationalprodukten med ca
8 procent från 1956 till 1957 (se tabell 1). Detta innebär en total genomsnittlig
prisökning på drygt 4 procent för hela nationalprodukten. I nedanstående
tablå visas prisstegringen från 1956 till 1957 på en halv procent
när för konsumtion och investering (beträffande den privata konsumtionen
bör påpekas, att här framlagda beräkningar visar något mindre prisökning
än den som framräknas ur konsumentprisindex):
Privat bruttoinvestering ............................ 105
Offentlig bruttoinvestering .......................... 104
Privat konsumtion .. 103 1/2
Offentlig konsumtion .............................. 108
Bruttosparandet i samhället, satt i relation till bruttonationalprodukten,
bildar en ganska konstant kvot över tiden. Som framgår av tabell 10, steg
den från 1954 till 1955 för att sedan förbli i stort sett oförändrad 1955—
1956. Från 1956 till 1957 visade den åter en uppgång av drygt samma storlek
som 1954—1955. Bruttospar kvoten utvisar hur stor del av den totala
produktionen som avsätts för bruttokapitalbildning (inkl. lagerökning)
inom landet respektive åtgår för ökning av Sveriges finansiella sparande
gentemot utlandet. Sistnämnda post utgör skillnaden mellan Sveriges export
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
13
Tabell II: 10. Sparande-investering 1954—1957 i löpande priser
Procent av bruttonationalprodukten till marknadspris
1. Privat inhemsk bruttoinvestering1............ 2. Offentlig inhemsk bruttoinvestering1.......... 3. Lagerförändring ............................ 4. Summa inhemsk bruttoinvestering | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. |
17,7 13.1 30,6 30.2 21,4 | 17,3 12,6 2,0 31,9 -0,9 31,0 4,9 3,5 22,6 | 17,4 12,6 1.3 - 0,2 5.3 22,7 | 17.0 13.0 32,2 32.1 23,9 | |
6. Summa inhemskt bruttosparande a) statligt bruttosparande...... b) kommunalt bruttosparande .. c) övrigt bruttosparande ...... |
1 Exkl. lagerförändring.
Anm. I offentlig inhemsk bruttoinvestering ingår dels offentliga myndigheters bruttoinvestering,
dels också bruttoinvestering för affärsverk m. m. Statligt och kommunalt bruttosparande
omfattar däremot endast respektive myndigheters bruttosparande. De direkta skatterna har
korrigerats till att utgöra inbetalda belopp under resp. år.
och import (av såväl varor som tjänster). Ser man till bruttosparkvotens
komponenter, visar det sig, att kvoten för de fasta investeringarna sjönk
från 1954 till 1955 för att sedan förbli i stort sett oförändrad från 1955 till
1957. I förhållande härtill visar övriga två komponenter starka variationer.
Ökningen i bruttosparkvoten från 1954 till 1955 kan sålunda återföras
på att övergången från lagerminskning till stark lageruppbyggnad mer än
uppvägde en avsevärd försämring i bytesbalansens saldo. I utvecklingen
1955—1956 motsvarades dämpningen i ökningstakten för lageruppbyggnaden
helt av en förbättring i bytesbalansens saldo, ökningen i bruttosparkvoten
1956^-1957 slutligen, kan praktiskt taget helt återföras på en kraftig
ökning i lagerhållningen.
Fördelningen av bruttosparandet på olika sektorer framgår också av tabell
10. Mot stigande bruttosparande för staten har stått fallande bruttosparande
för kommunerna och omvänt. Dessa växlingar kan till stor del
återföras på förändringarna i statens och kommunernas finansiella sparande.
Den privata sektorns bruttosparkvot har under hela perioden varit i stigande.
Olika sektorers finansiella sparande, d. v. s. den del av det totala sparan
Tabel]
II: 11. Finansiellt sparande 1954—1957
Miljoner kronor
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 prel. |
Privata sektorn................ | — 150 | — 200 | - 50 | + 300 |
Offentliga sektorn............. | ± 0 | — 200 | — 100 | — 350 |
a) staten ...................... | — 550 | + 100 | + 350 | — 300 |
b) kommunerna............... | + 550 | — 300 | — 450 | — 50 |
Utlandet...................... | + 150 | + 400 | + 150 | + 50 |
Su mina | ± 0 | ± o | ± « | ± o |
14 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
det som inte motsvaras av investeringar i reallillgångar, under åren 1954—
1957 redovisas i tabell 11. Ett positivt finansiellt sparande för en sektor betyder
att sektorn i fråga haft överskott av löpande inkomster över utgifter
för konsumtion och realinvesteringar, medan negativt finansiellt sparande
visar på utgiftsöverskott. Summan av de inhemska sektorernas finansiella
sparande är lika med förändringen i Sveriges nettofordringar på
utlandet (= utlandets finansiella sparande i tabellen med omvänt tecken).
Utvecklingen från 1955 visar ett avtagande underskott i transaktionerna
med utlandet. Den privata sektorn, d. v. s. företag och hushåll, har under
samma tid först minskat sitt utgiftsöverskott och under 1957 uppnått ett
inkomstöverskott på 300 miljoner kronor. Samtidigt har den offentliga sektorn
under 1957 erhållit ett utgiftsöverskott på 350 miljoner kronor. Utvecklingen
avspeglar härmed den dämpning i efterfrågan som ägt rum inom
den privata sektorn.
4. Konjunkturutvecklingen
I de föregående avsnitten har utvecklingen av försörjningsbalansens olika
poster belysts med helårssiffror. I syfte att något komplettera framställningen
med hänsyn till konjunkturlägets utveckling under loppet av de enskilda
åren presenterades i den preliminära nationalbudgeten ett urval av konjunkturkänsliga
serier, vilka i flertalet fall hade säsongrensats. Dessa serier återges
i diagram 1 och belyser det ekonomiska läget fram till april månad innevarande
år. I den följande redogörelsen läggs huvudvikten vid den senaste
utvecklingen.
Kurvorna 1, 2 och 3 åskådliggör utrikeshandelns volymmässiga utveckling.
Dessa säsongrensade serier visar, att de relativt kraftiga ökningar på
årsbasis som noterats för utrikeshandeln från 1956 till 1957 hänför sig till
en uppgång som upphört efter första kvartalet 1957. Under de följande kvartalen
i fjol visade importvolymen endast mindre fluktuationer, medan exportvolymens
utveckling särskilt under årets sista kvartal kännetecknades även
något vikande tendens. Volymsiffrorna för första kvartalet 1958 innebar
en viss återhämtning för exportens del. Även importen steg något och nådde
en ny rekordhöjd, vilken dock endast obetydligt överstiger fjolårsnivån.
Den fjärde kurvan i diagram 1 visar industriproduktionens utveckling.
Även här hänför sig produktionsökningen från 1956 till 1957 i huvudsak till
en uppgång under höstmånaderna 1956 och i betydligt mera dämpad takt
även under första halvåret 1957. Utvecklingen under tredje kvartalet i fjol
kännetecknades av stagnation och under sista kvartalet av en klart nedåtriktad
tendens. Denna utveckling syns dock ha brutits vid årsskiftet och
en mindre återhämtning ha ägt rum, varefter produktionen åter stagnerat
på en hög nivå.
Sysselsättningen inom industrin var enligt socialstyrelsens index under
1957 oförändrad i förhållande till 1956. Diagram 2 visar säsongrensade serier
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
15
Diagram II: 1. Konjunkturindikatorer
Total exportoolyrn.
Total importuolyra
Arbetslösheten inom
industrifackförbunden
Antal tillsatta platser
på 100 lediga
Konsuroe nt pristnde x
52 53 5H
a. i 1
Exportoolyrn för I I
maskiner o. instrument
Total industriproduktion
. Aktieindex
1950 51
55 5fc
57 5&
Anm. Måttenheterna för de olika serierna är:
1. 2. 3. Säsongrensad volymindex: 1949 = 100
4. Säsongrensad volymindex: 1935 = 100
5. Procent av medlemsantalet, säsongrensat
6. Antal tillsatta platser på 100 lediga, säsongrensat
7. Index: 1937 = 100 (Affärsvärldens aktieindex)
8. Socialstyrelsens konsumtionsindex: 1949 = 100
9. Kommerskollegii partiprisindex: 1949 = 100
16
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Diagram II: 2. Antal arbetare inom industrin
Säsongrensad index: december 1949 = 100
Index
Massa- o. pappersindustrin.
Industrin, totalt
metatt- o. verkstadsindustrin
Textil - o. beklädnadsindustrin -
Träindustrin
5fe 51 58
55 5H 55
1950 51 52
1950 51 52 55 54 55 5b 51 58
Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.
över antalet anställda arbetare inom några industrigrenar. Med undantag
för träindustrin visar samtliga serier sysselsättningsökningar under första
halvåret 1957. Sedan mitten av 1957 är sysselsättningen sjunkande och nedgången
har fortsatt även under de tre första månaderna 1958. I motsats till
hemmamarknadsindustrierna har utvecklingen för exportindustriernas del
inneburit nästan oavbrutna sysselsättningsökningar under senare år. Läget
vid början av innevarande år tyder dock på att denna utveckling har brutits
och att även exportindustrierna börjat få känning av vikande sysselsättningsmöjligheter.
De båda arbetsmarknadskurvorna i diagram 1 avser arbetslösheten inom
industrifackförbunden och antalet tillsatta platser på 100 lediga. Serierna
visar något olikartade förlopp under 1957. Medan arbetslösheten minskade
något under sommarmånaderna, tyder kurvan över tillsatta platser på 100
lediga på en konjunkturdämpning under andra kvartalet och en åtstramning
av arbetsmarknadsläget under höstmånaderna 1957. Mot årets slut visar dock
båda kurvorna ytterligare avmattning på arbetsmarknaden, denna framträder
tydligast i den stigande arbetslösheten. Kurvan över tillsättningsprocenten
visar att denna tendens har bestått även i början av 1958.
Den sjunde kurvan i diagram 1 visar, hur aktieindex varierat. Nedgången
under höstmånaderna 1957 avstannade vid årets slut och en mindre åter
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
17
hämtning ägde rum i januari 1958. Under de följande månaderna undergick
aktieindex endast mindre fluktuationer.
De två sista kurvorna i diagram 1 hänför sig till prisutvecklingen. Det
framgår att medan partipriserna i stort sett legat stilla, har konsumentprisindex
fortsatt att röra sig uppåt. En väsentlig del av denna stegring utlöstes
av höjningar av de indirekta skatterna.
Sammanfattningsvis kan sägas att efter vissa stegringar under 1956 och
första kvartalet 1957 tyder utvecklingen under de två följande kvartalen
på en viss stagnation av den ekonomiska aktiviteten. Mot årets slut framträdde
emellertid en allmänt nedåtriktad tendens, denna antyddes redan i
den preliminära nationalbudgeten för 1958. De nya siffrorna förstärker intrycket
av en avmattning i slutet av 1957. Nedgången kan avläsas i samtliga
här anförda serier. Konjunkturläget i början av innevarande år syns emellertid
vara mera svårbedömbart. Medan industriproduktionen, aktieindex och
volymsiffrorna över utrikeshandeln tyder på en mindre återhämtning, har
industrins sysselsättning fortsatt att sjunka. Även serien över antalet tillsatta
platser på 100 lediga och den ökade arbetslösheten (se kap. VI) tyder på en
fortsatt avmattning på arbetsmarknaden. Detta kan emellertid bero på vissa
tidsförskjutningar mellan arbetsmarknadsserierna och de övriga konjunkturindikatorerna
samt den kalla väderleken under vintermånaderna. 2
2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil.l. Bihang 3
18
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
III. Den internationella utvecklingen
I den preliminära nationalbudgeten för 1958 underströks särskilt, att del
rådde stor osäkerhet beträffande den internationella utvecklingen under innevarande
år. Man måste därför, framhölls det, hålla en viss ekonomiskpolitisk
beredskap med hänsyn till risken för en konjunkturnedgång i utlandet
och en därav betingad försämring av vår exportkonjunktur. Att döma
av de informationer om den ekonomiska utvecklingen, som blivit tillgängliga
sedan den preliminära nationalbudgeten skrevs, kan man säga, att den
där påpekade risken i alla händelser inte ter sig mindre nu än då. Läget i
Förenta staterna förefaller tvärtom i dag vara allvarligare än för ett par
månader sedan, och i en rad västeuropeiska länder har en fortsatt avmattning
i konjunkturläget kommit till stånd. Fastän produktionsstegringen
överlag bedöms bli relativt blygsam under 1958 jämfört med tidigare år eller
t. o. m. helt stanna upp, syns man dock i allmänhet i de olika länderna vara
obenägen att med den ekonomiska politikens hjälp driva fram en sådan expansion,
som produktionsresurserna i och för sig skulle tillåta — riskerna
för försvagad valuta och omsorgerna om penningvärdet har här fått fälla
utslaget. Härigenom har emellertid risken för en stagnation och successiv
hopkrympning av den internationella handeln ökat i styrka, vilket för Sveriges
del kan betyda ett betydligt kärvare klimat för exportnäringarna än de
närmast föregående åren.
Det är alltså ur synpunkten av vår export, som utlandskonjunkturen för
oss i första hand är av intresse. För att belysa detta samband skall i det följande
ges en kortfattad beskrivning av hur den ekonomiska aktiviteten i
våra viktigaste avnämarländer gestaltat sig under de allra senaste åren och
hur vår export till dessa länder samtidigt förändrats. De länder som medtagits
i redovisningen är Storbritannien, Västtyskland, Norge, Nederländerna, Danmark,
Frankrike och Förenta staterna, vilka sammanlagt svarar för omkring
två tredjedelar av vårt totala exportvärde. Storbritanniens andel är
nära 20 procent, Västtysklands nära 15 procent och Norges omkring 10 procent.
Procenttalen för de fyra övriga länderna håller sig mellan 6 och 5 med
den rangordning mellan länderna, som ovan angetts.
Efter denna översikt följer en ländervis beskrivning av det aktuella läget
och av konjunkturutsikterna, som främst bygger på det material, som framkommit
under de allra senaste månaderna och därigenom får ses som ett
komplement till motsvarande avsnitt i den preliminära nationalbudgeten.
Avslutningsvis ges några sammanfattande synpunkter på de problem, vilka
i dagens läge är aktuella för den ekonomiska politiken i de länder som här
behandlats.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
19
1. Sverige och utlandskonjunkturen
Det kan till en början vara av intresse att konstatera, i vad mån svensk
export lyckats upprätthålla sina positioner på olika avsättningsområden. Detta
framgår av förändringarna i Sveriges andel av olika länders importvärden.
En beräkning ger för de inledningsvis nämnda sju viktigaste avnämarländerna
vid handen, att den svenska importandelen under de tre senaste
åren i så gott som samtliga fall varierat inom mycket trånga gränser. Det
enda undantaget utgörs av Norge, vars import från Sverige särskilt påverkas
av stora engångsleveranser av fartyg. Stabiliteten i vår andel av de sex övriga
ländernas importvärden är nästan förbluffande, eftersom dessa andelar kan
påverkas både av förskjutningar i de olika ländernas importstruktur och av
förändringar i konkurrensläget på våra exportprodukter. Antingen har dessa
faktorer ej spelat någon nämnvärd roll under de här observerade åren, eller
också har deras verkningar tagit ut varandra.
Stabiliteten i vår exports andel av avnämarländernas totala importvärden
säger emellertid ingenting om det sätt på vilket förändringar i den ekonomiska
aktiviteten i dessa länder påverkat vår export. En förändring av den
ekonomiska aktiviteten i ett visst land leder ofta till en motsvarande förändring
i samma riktning av dess totalimport. Vår export till detta land följer
då förmodligen med i utvecklingen och vår andel av landets import förblir
oförändrad. Skillnader i den ekonomiska utvecklingen i olika länder bör
då komma till uttryck i det sätt på vilket vår export fördelas mellan dessa
länder. En tendens till omfördelning bör uppkomma i riktning från de länder,
som relativt sett uppvisar en försvagning i konjunkturen, til! de länder,
vars ekonomi har mer expansionistisk prägel. Tendenser till omfördelning
kan givetvis också uppkomma, exempelvis i den mån en svensk »exportdrive»
på ett särskilt land har speciell framgång. Men efter vad som
förut sagts med hänsyn till stabiliteten av den svenska andelen av varje
lands importvärde, syns de konkurrensen påverkande faktorerna ej ba spelat
större roll under senare år. Vissa förskjutningar bar däremot ägt rum beträffande
den svenska exportens fördelning mellan länderna, vilka man alltså
i föi sta hand kan försöka förklara med skiljaktigheter i olika länders konjunkturutveckling.
Går vi nu tillbaka till den inledningsvis omnämnda fördelningen av vår export
mellan våra viktigaste avnämarländer finner vi, att de under 1955_
1957 uppkomna förändringarna ej varit av den storleken att de rubbat län -
dernas rangordning: Storbritannien bar hela liden legat som etta, Västtyskland
som tvåa etc. Vissa förändringar är dock värda att noteras och dessa
gäller just i föista baud vara två största avnämarländer: Storbritannien och
Västtyskland. Sålunda minskade Storbritanniens andel från 19,(i procent
1955 till 17,7 procent 1956, varefter andelen under 1957 åter ökade något.
Den största relativa uppgången noteras å andra sidan av Västtyskland med
sei ien 13,2 13,7 14,2 för de tre aktuella åren. Den enda övriga föränd
-
20 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 1. Bruttonationalprodukt och varuimport 1955—1957
Procentuell volymökning från närmast föregående år
| Bruttonationalprodukt | Varuimport | ||||
| 1955 | 1956 | 1957 | 1955 | 1956 | 1957 |
Storbritannien.......... | 4,0 | 0,5 | 1,5 | 11,5 | - 0,5 | 3,5 |
Västtyskland ........... | 12,0 | 6,0 | 4,5 | 24,0 | 12,5 | 12,0 |
Norge.................. | 3,0 | 4,0 | 3,0 | 3,5 | 5,0 | 3,0 |
Nederländerna.......... | 7,5 | 3,5 | 2,0 | 12,0 | 11,0 | 2,5 |
Danmark............... | 0 | 1,5 | 4,5 | - 1,0 | 7,0 | 2,0 |
Frankrike.............. | 7,0 | 4,0 | 6,5 | 14,0 | 15,5 | 8,0 |
Förenta staterna........ | 7,0 | 3,0 | 1,0 | 11,0 | 8,0 | 1,5 |
Källor: För bruttonationalprodukten senaste ekonomiska översikter från respektive länder. För
importvolymerna OEEC, Foreign Trade. Siffrorna har avrundats till halva enheter. Uppgifterna
för 1957 är preliminära.
export 1955—1956 steg från 5,2 till 6,2 för alt under 1957 återgå till 1955
års läge. För Frankrike liksom för de övriga fyra här diskuterade länderna
är procenttalen praktiskt taget identiska 1955 och 1957.
I första hand är tillväxten av de olika ländernas totalimport av intresse
som eventuell förklaring till förskjutningar i deras andel av vår export.
En i förhållande till övriga länder stark ökning av importen i ett visst land
t. ex. under 1956 bör rimligen föra med sig en ökning av detta lands andel
av vår export under 1956 jämfört med 1955. Man finner för Storbritanniens
del en absolut tillbakagång 1956, samtidigt som Västtysklands import steg
mycket kraftigt. Detta stämmer med den ovan påtalade förskjutningen av
dessa länders andelar av vår export från 1955 till 1956. En snabbare importökning
än den västtyska registreras blott för Frankrike, som ju också
mycket riktigt ökade sin andel av vår export under 1956. Under 1957 uppvisar
Västtyskland den utan jämförelse största tillväxten av totalimporten
och som nämnts fortsatte också detta år ökningen av dess andel av det
svenska exportvärdet. Liknande samband, ehuru mindre iögonenfallande,
kan påvisas även för flertalet övriga länder.
Förändringarna i varuimporten kan sedan i sin tur föras tillbaka på förändringarna
i den ekonomiska aktiviteten mätt t. ex. med nationalprodukten.
Av tabell 1 framgår att sambandet mellan nationalprodukt och import
varit mycket intimt i de flesta länderna. Danmark och Frankrike representerar
i viss mån undantag, men i dessa fall har valutapolitiken spelat en
särskilt framträdande roll.
Skiljaktigheterna i utvecklingstakten mellan olika länder skulle alltså
åtminstone i någon mån kunna visas ha varit av betydelse för länder-/örde/-ningen av den svenska exporten. På samma sätt borde de gemensamma
dragen i utvecklingen av aktiviteten, som är märkbar trots de individuella
skiljaktigheterna länderna emellan, ha lett till en motsvarande utveckling
av vår totalexport. I tabell 1 avtecknar sig mycket tydligt de sista åren en
successiv nedgång av bruttonationalproduktens tillväxt i de flesta länderna.
Särskilt gäller detta Storbritannien, Västtyskland, Nederländerna och För
-
21
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
Tabell III: 2. Industriproduktionen i vissa länder samt den svenska exporten
Säsongrensad index, 1953 = 100
| 1956 | 1957 | 1958 | ||||
| 3 kv. | 4 kv. | 1 kv. | 2 kv. | 3 kv. | 4 kv. | 1 kv. |
Storbritannien.......... | 114 | 112 | 113 | 116 | 116 | 114 | 114 |
Västtyskland ........... | 141 | 138 | 147 | 148 | 146 | 146 | 152 |
Norge.................. | 123 | 127 | 123 | 128 | 128 | 126 | 120 |
Nederländerna.......... | 123 | 124 | 130 | 127 | 126 | 122 | 1 127 |
Danmark............... | 112 | 118 | 118 | 116 | 113 | 112 | 116 |
Frankrike .............. | 136 | 139 | 142 | 143 | 145 | 153 | 157 |
Förenta staterna........ | 105 | 109 | 108 | 108 | 108 | 103 | 97 |
Sverige, exportvolym .... | 136 | 129 | 146 | 141 | 142 | 128 | 138 |
1 Januari—februari.
Källa: OEEC, General Statistics.
enta staterna, och det är också för dessa länder som sambandet mellan
aktivitetsutveckling och importförändringar är påtagligast. Totalsiffror är
emellertid alltför grova för att kunna ange tendenserna i den aktuella situationen.
Det hade varit önskvärt med kvartalssiffror för bruttonationalprodukt
och import, men de förra är i regel ej tillgängliga och åt de senare ger störningarna
på grund av Suez-krisen en skevhet, som är svår att eliminera. Vi
måste därför nöja oss med att som indikator på den ekonomiska aktiviteten
använda industriproduktionens förändringar i de olika länderna. I tabell 2
redovisas säsongrensade kvartalssiffror för sista halvåret 1956 och för hela
1957 samt dessutom de senast tillgängliga siffrorna för 1958. Dessa siffror
har jämförts med utvecklingen av den svenska exporten.
Tabell 2 visar, att industriproduktionen växte första eller andra kvartalet
1957 men att därefter under resten av året, med undantag endast av Frankrike,
en stagnation eller absolut sett en tillbakagång ägde rum. Vid tolkningen
av siffrorna bör man dock erinra sig, att de två första kvartalen i
fjol här hemma såväl som på de flesta håll i utlandet karakteriserades av
en verkligt hög aktivitetsnivå, till vilket bl. a. den ovanligt milda vintern
bidrog. Avmattningen under senare halvåret framstår med hänsyn härtill
i viss mån som naturlig.
Ser man enbart till de tillgängliga siffrorna för 1958, understryks nedgången
i Förenta staterna under det att man i övrigt inte kan tala om någon
egentlig aktivitetsminskning. En stagnation skulle emellertid i och för sig
vara tillräcklig för att åstadkomma en för varje land besvärande ytterligare
dämpning av den redan nedskurna takten i alla andra länders importutveckling.
Av betydelse blir härvidlag också utvecklingen i råvaruländerna,
som var för sig spelar mindre roll, men som tillsammans och speciellt på
grund av sin betydelse för sterlingområdcls och därmed Storbritanniens
valutaposition blir av stor vikt även för oss. Rent allmänt kan man säga,
att råvarupriserna har visat en successiv tillbakagång och att därigenom
råvaruländernas ställning avsevärt försvagats. Avgörande för den fortsatta
utvecklingen blir framför allt konjunkturerna i Förenta staterna, vars för
-
22
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 3. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning: förändringarna under
1957 och första kvartalet 1958
| 1956—1957 |
| 4 kv. 1957— | 1 kv. 1958 |
| (1957 års priser) | (löpande priser) | ||
| Miljarder | Procent | Miljarder | Procent |
| dollar |
| dollar |
|
Bruttonationalprodukt..................... | + 4,1 | + 1,0 | — 10,6 | - 2,5 |
Privat konsumtion........................ | + 4,8 | + 1,7 | ~ 1,2 | - 0,4 |
därav: varaktiga varor.................. | 0 | 0 | - 2,9 | - 8,4 |
icke varaktiga varor.............. | + 2,4 | + 1,7 | + 0,7 | + 0,5 |
tjänster ......................... | + 2,4 | + 2,3 | + 1,0 | + 0,9 |
Privata inhemska bruttoinvesteringar ........ | -4,5 | - 6,5 | — 9,5 | — 15,5 |
därav: lagerförändring .................. | - 4,1 |
| - 6,3 |
|
bostadsbyggande ................. | - 1,4 | - 9,0 | - 0,2 | - 1,4 |
företagsinvesteringar (exkl. lager).. | + 1,7 | + 4,8 | - 2,2 | - 6,0 |
Utlandsnettot ............................ | + 1,3 |
| - 0,5 |
|
Offentliga utgifter för varor och tjänster ...... | + 2,5 | + 3,0 | + 0,5 | + 0,6 |
därav: säkerhetsprogrammet ............ | + 1,5 | + 3,4 | - 0,2 | - 0,4 |
Källor: Survey of Current Business och Economic Report of the President.
brukning och upplagring av råvaror är den viktigaste faktorn på detta område.
Även med hänsyn till sin betydelse för bedömningen på olika håll av
läget över huvud taget — graden av optimism eller pessimism -— spelar
läget i Förenta staterna en stor, fast ovägbar roll.
Den svenska exportutvecklingen speglar i stort sett den ekonomiska
aktiviteten utomlands. Det är ganska klart, att vi inte kan räkna med förnyat
uppsving i exporthandeln förrän utlandskonjunkturen vänt. Som ett
underlag för bedömningen av utsikterna härför skall fortsättningsvis konjunkturläget
i våra viktigaste avnämarländer upptas till närmare granskning.
2
2. Förenta staterna
De avmattningstendenser, som framträdde i Förenta staterna i början
av 1957, har successivt förstärkts och medfört en allmän nedgång i aktiviteten.
För 1957 i dess helhet begränsades ökningen i bruttonationalprodukten
till 1 procent. Av tabell 3 (första kolumnen) framgår att lagerförändringarna
under detta år spelat en stor roll som konjunkturdämpande faktor:
dämpningen av lagrens tillväxt från 1956 till 1957 var, räknat i fasta priser,
av samma storlek som ökningen i bruttonationalprodukten (4,1 miljarder
dollar), vilken alltså skulle ha blivit dubbelt så stor om lagren stigit i samma
takt som tidigare. Av intresse är också storleken av ökningen i konsumtionen
av icke varaktiga varor och tjänster (4,8 miljarder), som ensam var
större än bruttonationalproduktens ökning.
De två högra kolumnerna av tabell 3 avser förändringarna mellan fjärde
kvartalet 1957 och första kvartalet 1958 uppräknade till årsbasis — de är
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1058
23
alltså såtillvida direkt jämförbara med tabellens siffror för förändringarna
mellan 1956 och 1957. Kvartalssiffrorna är emellertid endast tillgängliga
i löpande priser. Skillnaden mellan genomsnittspriserna för 1957 (använda
i de två vänstra kolumnerna) och priserna kvartalet före och efter årsskiftet
1957 (de två högra kolumnerna) bör dock inte ha avvikit så mycket
från varandra att en grov jämförelse mellan de två tabellhalvorna inte låter
sig företas.
För förändringarna mellan fjärde kvartalet 1957 och första kvartalet i år
dominerar minustecknen och resultatet blev en minskning av bruttonationalprodukten
på 2,5 procent. Lagerminskningen representerar alltjämt absolut
sett den största minusposten (6,3 miljarder) och har t. o. m. absolut sett
ökat i betydelse som dämpningsfaktor. Nedgången av konsumtionen av varaktiga
varor och av företagsinvesteringarna spelar emellertid nu också en
stor roll. Konsumtionen av icke varaktiga varor och av tjänster har fortfarande
ökat men i mycket svagare takt än 1956—1957 och ökningen är
inte på långa vägar tillräcklig för att kompensera nedgången i övriga poster.
De offentliga utgifterna är den enda ytterligare plusposten i balansen.
Det är av intresse att notera, att även på detta område ökningen varit relativt
obetydlig — den räcker inte ens till för att kompensera en fjärdedel av
nedgången i företagsinvesteringarna i fast kapital.
Näringslivets anläggningsinvesteringar, som ökade med ca 12 procent
från 1955 till 1956 och därmed utgjorde huvudelementet i expansionen i
den amerikanska ekonomin, fortsatte att stiga fram till och med tredje kvartalet
1957. Den starka utbyggnaden av produktionskapaciteten har åtminstone
i vissa fall byggt på förväntningar om bättre avsättningsförhållanden
än till och med de som rådde före inkomstnedgången under senare delen av
1957. Utvecklingen därefter har inneburit en vidgning av klyftan mellan
kapacitet och efterfrågan. Den direkta effekten av de kreditpolitiska åtgärder
som vidtagits — förutom diskontosänkningar även en mildring av affärsbankernas
kassareservbestämmelser — torde i ett sådant läge vara begränsad
vad beträffar näringslivets nyinvesteringar. Åtgärderna motverkas dessutom
av de krympande företagsvinsterna. Från 1956 till 1957 beräknas
dessa efter skatt ha sjunkit med ca 5 procent. Denna utveckling kan antas
ha fortsatt i år och har betingats både av sjunkande omsättning och krympande
marginaler. Eftersom utdelningarna hållits uppe har de behållna
vinsterna undergått en drastisk nedskärning. Enligt en förctagsenkät verkställd
under årets första månader räknar man för hela 1958 med en investeringsminskning
på 13 procent jämfört med 1957, främst inom kapitalvaruindustrin
(—22 procent).
Den i tabellen redovisade nedgången i utgifterna för bostadsbyggandet
1956/57 hänför sig speciellt till första halvåret 1957. Därefter följde en
stegring under andra halvåret, men under första kvartalet i år har en ny
nedgång registrerats.1 Antalet igångsatta lägenheter har varierat på ungefär
1 Med undantag för uppgifterna om sysselsättningen, priserna samt utrikeshandeln och betalningsbalansen
är alla anförda kvartals- och månadssiffror säsongrensade.
24 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
liknande sätt och låg under första kvartalet obetydligt lägre än för ett år
sedan. Det är därför tvivelaktigt om utvecklingen under 1958 skall gå parallellt
med uppsvinget efter 1953 års avmattning, då just bostadsbyggandet utgjorde
den väsentligaste expansiva faktorn. I syfte att möjliggöra en sådan
expansion har kreditvillkoren för bostadsbyggandet förbättrats. Utgångsläget
syns dock denna gång vara sämre än för fyra år sedan. Såväl arbetslösheten
som inkomstbortfallet har i år blivit mer markerade än 1954. Därtill
kommer att den mera långsiktiga efterfrågeutvecklingen alltmer torde påverkas
av den rådande relativt låga hushållsbildningen.
Efterfrågeavmattningen under förra året tog sig för industrins del uttryck
i en värdemässig minskning av leveranserna från januari till september
med ca 6 procent; nedgången i leveransvolymen torde med hänsyn till prisutvecklingen
ha varit något större. Då produktionsvolymen samtidigt minskade
med endast ca 1 procent ägde en ökning av producenternas lager
av i första hand halvfabrikat och färdigvaror rum, om än i långsammare
takt än under 1956. Vidare minskade under 1957 industrins orderingång
från såväl de olika industribranscherna som andra sektorer. Det för företagens
planering viktiga förhållandet lager—försäljning undergick därmed en
påtaglig försämring. Under sista kvartalet förra året inleddes sedan en
anpassning av produktionen till efterfrågesituationen. Från september till
april sjönk produktionsindex med 12—13 procent. Den minskning av färdigvarulagren
som registrerats sedan hösten förra året syns dock ännu inte
ha varit större än att relationen till den ytterligare reducerade orderingången
fortsatt att försämras. Samtidigt föreligger emellertid tecken på att
råvarulagren i några industrier blivit så små att fortsatt produktion förutsätter
en viss ökning av beställningsverksamheten. Det är svårt att tänka
sig, att lagerutvecklingen som depressionsfaktor skall kunna spela samma
roll som hittills för en längre tid framåt. Lagerreduktionen inom handeln
har emellertid varit mindre omfattande och relationen mellan lager och försäljning
är här högre än för ett år sedan.
Nedskärningen av industriproduktionen sedan hösten 1957 har medfört
en avsevärd ökning av arbetslösheten och en förkortning av den genomsnittliga
arbetsveckans längd. Totalt sett liar arbetslösheten under vintern
överstigit 5 miljoner och denna siffra överskreds även under våren, trots
att man då kunnat vänta en säsongmässig nedgång. I april 1958 var arbetslöshetsprocenten
7,5 mot 4 ett år tidigare. Samtidigt har arbetsveckans längd
inom industrin sjunkit med ett par procent.
Denna utveckling har inte undgått att sätta spår i inkomst- och konsumlionsstatistiken.
Den totala lönesumman, som för hela 1957 var ca 5 procent
högre än under året dessförinnan, har från augusti i fjol till mars i år
sjunkit med ca 3 procent. De totala personliga inkomsterna har dock under
samma period sjunkit med endast 2 procent, vilket främst beror på den
relativt starka ökningen av tranfereringsinkomsterna (i första hand ålderspensioner
och arbetslöshetsunderstöd) men också i någon mån på de alltjämt
relativt höga aktieutdelningarna. Konsumtionsutgifterna började
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
25
Tabell III: 4. Förenta staternas betalningbalans 1956—1957
Miljarder dollar
| 1956 | 1957 | Förändring |
|
| prel. | 1956—1957 |
Export av varor och tjänster (exkl. militära hjälpleve- |
|
|
|
ranser)............................................ | 23,5 | 26,3 | + 2,7 |
Import av varor och tjänster ........................ | 19,8 | 20,6 | + 0,8 |
Bytesbalansens saldo................................ | 3,7 | 5,6 | + 1,9 |
Fel och uteslutningar................................ | 0,7 | 0,8 | + 0,1 |
avgår: kapitalrörelser netto........................ | 2,9 | 3,2 | + 0,3 |
ekonomisk hjälp............................ | 2,5 | 2,7 | + 0,3 |
Ökning ( + ) eller minskning ( —) i andra länders guld- |
|
|
|
och dollarreserver genom transaktioner med Förenta |
|
|
|
staterna.......................................... | + 1,0 | - 0,4 | - 1,4 |
Källa: Survey of Gurrent Business, mars 1958.
sjunka under förra hösten. Efterfrågebortfallet mellan tredje och fjärde
kvartalet motsvarade ungefär minskningen av de disponibla inkomsterna;
hushållssparande! var således då oförändrat. Under första kvartalet i år
nära fördubblades nedgången av de disponibla inkomsterna, och trots en
betydande minskning av hushållssparande! minskade konsumtionsutgifterna
lika mycket som under föregående kvartal. Trots inkomst- och konsumtionsbegränsningen
har konsumentprisindex fortsatt att stiga under hösten
och vintern bl. a. till följd av en prisanpassning till tidigare kostnadsökningar
inom produktions- och distributionsleden. Därtill har under vintern
kommit en fördyring av livsmedlen, delvis till följd av vissa skördeskador.
Konsumentpriserna låg i april 1958 3,5 procent över nivån ett år tidigare. I
denna situation med fallande personliga inkomster och svagt stigande prisnivå
förefaller en spontan ökning av konsumtionsefterfrågan osannolik. En
fortsatt produktionsnedgång torde via inkomstminskningen — delvis dock
motverkad av arbetslöshetsunderstöd — medföra en ytterligare begränsning
av konsumtionsefterfrågan, även om det personliga sparandet samtidigt reduceras
ytterligare.
Utvecklingen av den amerikanska utrikeshandeln från 1956 till 1957 kännetecknades
av ett kraftigt exportuppsving och en mera begränsad ökning
för importen. Som framgår av tabell 4 har denna relation mellan exportoch
importförändringarna inneburit en avtappning av omvärldens guld- och
dollarreserver på ca 400 miljoner dollar mot en ökning på ca 1 000 miljoner
dollar under 1956. Nedgången utgjorde resultatet av en reservökning på
omkring 1 000 miljoner dollar för Västtyskland, Venezuela och Kanada,
vilka svarar för mindre än en tredjedel av den amerikanska exporten, och
ett guld- och dollarutflöde på 1 400 miljoner dollar från övriga länder.
.Totalt för 1957 har nettominskningen av de utomamerikanska ländernas
dollartillgångar mera berott på den kraftiga stegringen av betalningarna till
Förenta staterna under första delen av året än den relativt svaga nedgången
i de amerikanska betalningarna. Under andra hälften av 1957 minskade
betalningarna till Förenta staterna men samtidigt ägde en ännu snabbare
26 Statsverkspropositionen B år 1!)58: Bil. 1: Inkomsterna:
nedgång av de amerikanska utbetalningarna rum, vilket hade som följd ett
nettoinflöde till Förenta staterna även under denna period. Någon direkt
verkan av den amerikanska konsumtionsavmattningen kan dock inte utläsas
ur denna utveckling. Utgifterna för den civila importen har nämligen
fortsatt att stiga svagt ända fram till årsskiftet. Nedgången under andra
halvåret har i stället hänfört sig till militärutgifterna och den privata kapitalexporten.
Försvarsutgifterna, som utgör omkring 90 procent av de totala federala
utgifterna, sjönk från andra till fjärde kvartalet 1957 med ca 3 procent.
Detta utgjorde början på en utveckling som var avsedd att innebära en reduktion
av försvarsutgifterna från andra kvartalet till vinterhalvåret 1957
—1958 på mer än 10 procent. Efter de ryska satellitförsöken följde en sådan
omläggning av beställningspolitiken, att man kan räkna med en höjning av
försvarsutgifterna från 1957 till 1958. Man har också satt igång med ett
ekonomiskt stabiliseringsprogram, som emellertid till största delen ännu
befinner sig på planeringsstadiet.
Den totala efterfrågan på varor och tjänster från staten (inkl. delstaternas
utgifter) ligger för närvarande på blott obetydligt högre nivå än under
andra halvåret 1957. Man kan räkna med ytterligare ökning under senare
hälften av 1958 men, såvitt man nu kan bedöma, alltjämt av måttlig omfattning.
Eftersom fortsatt avmattning är trolig inom den privata investeringsverksamheten
och möjlig t. ex. inom exporten, kan den totala kontraktionen
mycket väl fortsätta. Man kan emellertid då räkna med att omfattande
skattelättnader tillgrips. Det kan i detta sammanhang observeras,
att en mycket betydelsefull faktor i återhämtningen både från nedgången
1948/49 och 1953/54 var kraftiga skattelättnader, som beslutades redan
före konjunkturavmattningen men som till sin verkan kom att sammanfalla
med denna. I förra fallet tillkom dessutom Marshall-hjälpen, vars
första stora utgiftsår var 1949. Några ekonomisk-politiska eller andra åtgärder
av jämförbar omfattning är denna gång ännu ej inom synhåll, fastän
nedgången på viktiga områden (sysselsättning, produktion, orderingång)
nu varit snabbare än vid de båda senaste konjunkturavmattningarna.
3. Utvecklingen i Västeuropa
Storbritannien
Storbritannien är vår största handelspartner och konjunkturutvecklingen
där följaktligen av särskilt intresse för oss. Rent allmänt kan man säga, att
den stagnation som inträdde redan under 1955 fortsatt under 1957. Bruttonationalprodukten
ökade visserligen med 1,5 procent från 1956 till 1957 mot
blott 0,5 procent från 1955 till 1956, men förbättringen under 1957 hänför
sig till en engångsstegring mellan första och andra kvartalet, varefter den
uppnådda nivån bibehållits ungefär oförändrad (säsongrensade siffror). Läget
på arbetsmarknaden har karakteriserats av en fortsatt långsam avspän
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
27
ning. Arbetslösheten har stigit om än i långsam takt: genomsnittligt för 1957
var arbetslöshetsprocenten 1,4 — motsvarande tal för 1956 och 1955 var 1,2
respektive 1,1. I mars i år var antalet arbetslösa 433 000 mot 363 000 ett år
tidigare.
Investeringarna representerade 1957 den viktigaste expansionsfaktorn, men
deras tillväxt var inte desto mindre svagare än 1956. Trenden har varit nedåtriktad:
under tredje kvartalet var ökningen av den privata investeringen
10 procent (exkl. bostadsbyggandet) men under fjärde kvartalet blott 3 procent
jämfört med motsvarande kvartal 1956. Under 1958 är en fortsatt avsaktning
eller t. o. m. stagnation inom detta område det mest sannolika. På
grundval av en undersökning i december 1957 bar Board of Trade bedömt,
att industriinvesteringarna blir av ungefär samma storlek 1958 som 1957.
Bostadsbyggandet var 1957 lägre än något år sedan 1952 trots att det gynnades
av en särskilt mild vinter. Under andra halvåret 1957 sjönk bostadsbyggandet
med omkring 7 procent jämfört med motsvarande period 1956
och utvecklingen syns gå i samma riktning 1958. Lagerökningen var 1957
betydligt starkare än 1956 — även under fjärde kvartalet — och lagren var
på nästan alla områden förhållandevis stora vid slutet av förra året. Lagren
av tidningspapper ökade fram t. o. m. augusti och sjönk sedan något tillbaka,
men låg alltjämt vid årets utgång på en nivå omkring 50 procent högre än
1954—1955. Det verkar troligt, att lagren inte kommer att öka under 1958
utan att snarare en lageravveckling kommer till stånd på vissa områden.
Den privata konsumtionen ökade något mer under 1957 än under 1956 —
ungefär tre fjärdedelar av ökningen hänförde sig till tjänster och varaktiga
konsumtionsvaror. Liksom för nationalprodukten registrerades i absoluta tal
en stagnation under de tre sista kvartalen (säsongrensade siffror). Sparkvoten
ökade mycket kraftigt under 1956 och ökningen har fortsatt under 1957.
De anställdas inkomster ökade under 1957 med i genomsnitt omkring 6 procent.
Per enhet av nationalprodukten — som ju blott ökade med något mer
än 1 procent — betyder detta en stegring på omkring 4,5 procent. Eftersom
produktpriserna inte stigit mer än högst 4 procent har en från 1956 fortsatt
hopkrympning av vinstmarginalerna (i vidaste bemärkelse) ägt rum. En
sådan försämring av vinstläget med dess effekt på vinstförväntningar och
möjligheter till självfinansiering kan, om den består under en längre period,
ej annat än verka dämpande på investeringsbenägenbeten. I samma riktning
verkar givetvis också det alltjämt åtstramade läget på kreditmarknaden. Om
lönestegringarna på grund av hög och stigande sparkvot ej ger upphov till en
ur konjunktursynpunkt tillräckligt kompenserande konsumtionseffekt, och
ovanpå den inhemska dämpningen lagras verkningarna av den internationella
konjunkturspridningen, kvarstår den offentliga sektorn som den enda möjliga
expansionsfaktorn.
De offentliga löpande utgifterna låg volymmässigt sett i genomsnitt några
procent lägre 1957 än 1956. Skillnaden accentueras därav att trenden var
stigande 1956 men under 1957 karakteriserades av stagnation på en nivå,
som låg under genomsnittsnivån för andra halvåret 1956 och därefter av
28 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
ytterligare nedgång under sista kvartalet. Det är framför allt minskningen
av militärutgifterna, som här kommer till uttryck. De offentliga investeringarna
har ökat successivt under 1957 och utgör såtillvida det enda undantaget
från den allmänna stagnationen. Det har emellertid signalerats en allmän
återhållsamhet på alla statliga utgiftsområden.
Varuhandeln med utlandet uppvisade under 1957 inte några större förändringar
jämfört med 1956. Importvolymen ökade med omkring 4 procent och
exportvolymen med 2 procent. Importökningen kan i viss utsträckning ses i
samband med den betydande lageruppbyggnad som ägde rum efter Suezkrisen.
Den relativt obetydliga exportökningen under 1957 kontrasterar mot
en ökningstakt på 6—7 procent under vardera åren 1955 och 1956. Exporten
av bilar ökade under 1957 med 27 procent men på många exportområden är
stagnationstendenserna förhärskande. Kolexporten har reducerats kraftigt.
Den utländska efterfrågan har mattats överlag, och exportprisstegringen
stannat av. Importpriserna har däremot sjunkit successivt under hela 1957,
vilket bidragit till en gynnsam utveckling av terms of trade. Detta syns ha
varit den viktigaste faktorn i den förbättring av bytes- och betalningsbalansen,
som inträtt under andra halvåret 1957.
Den inträdda förbättringen i Storbritanniens betalningssituation anses
emellertid varken vara av den storleksordningen eller med säkerhet av sådan
varaktighet, att den ekonomiska politiken kan mjukas upp. Den i mars
och maj i år genomförda nedjusteringen av diskontot från 7 till 5 1/2 procent
kan uppfattas som en anpassning till räntesänkningar i utlandet mer
än som en inledning till uppluckring av kreditåtstramningen och krisåtgärderna
från hösten 1957. Det engelska diskontot representerar också efter den
senaste sänkningen internationellt en relativt hög räntenivå, eftersom diskontot
i Förenta staterna är 1 3/4 och i Västtyskland 3 1/2 procent. Det verkar
troligt, att stramheten i kreditpolitiken och återhållsamheten i de offentliga
utgifterna kommer att bestå även under 1958, om inte stagnationen
förbyts i en (inte utesluten) nedgång i den ekonomiska aktiviteten.
Västtyskland
Expansionen i Västtyskland fortsatte under 1957 men med en avsaktning
i stegringstakten, som tydligt framträder antingen man ser till året i dess
helhet jämfört med tidigare år eller håller sig till utvecklingen under året.
Till skillnad mot förhållandet under 1956 har det under 1957 heller inte inom
något viktigare område förelegat brist på arbetskraft eller produktionskapacitet
— om efterfrågan varit större än den faktiskt blev, hade produktionsresultatet
också förmodligen pressats upp avsevärt. Denna skillnad mellan
1956 och 1957 kommer också till synes på så sätt att under 1956 ökningstakten
bibehölls under årets samtliga kvartal, under det att en successiv nedgång
ägt rum under 1957 — under fjärde kvartalet syns tillväxten till och
med ha avstannat helt och hållet.
Varuexporten ökade i volym med hela 13 procent under 1957, men tecken
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
29
till avmattning kunde skönjas under senare delen av året. Importvolymen
ökade med 12 procent, d. v. s. något mindre än exporten. Importen av livsmedel
och råvaror ökade mindre under 1957 än under 1956 beroende på
respektive god skörd och relativt sett minskat behov för industriproduktionen.
Importen av färdigvaror ökade däremot mer på grund av handelsliberalisering
och tullsänkningar. Tendensen till överskott i bytesbalansen förstärktes
av den förbättring av terms of trade, som kom till stånd under senare
hälften av 1957 tack vare prissänkningar på råvaror och nedgången i
fraktsatserna.
Den privata konsumtionen ökade omkring 6 procent jämfört med 1956.
I löpande priser steg konsumtionen med omkring 8 procent under 1957 jämfört
med 11 procent under 1956. Eftersom hushållens disponibla inkomster
tack vare ökade skattefria avdrag steg lika mycket under 1957 som under
1956 — 10 ä 11 procent — måste en betydande höjning av sparkvoten ha
kommit till stånd. Timlönerna i industrin steg i genomsnitt 9 procent under
1957, samtidigt som industriproducenternas priser blott ökade 2—3 procent.
Denna skillnad bör emellertid ungefär ha kompenserats av produktivitetsökningen
och den gynnsamma importprisutvecklingen, så att vinstmarginalerna
kan ha bibehållits ungefär oförändrade. På grund av bl. a. kraftigt
stigande skatteutbetalningar beräknas emellertid för näringslivet i dess
helhet de för investering disponibla vinstmedlen liksom under 1956 ha minskat
absolut sett. Fortsatta kraftiga lönestegringar förväntas under 1958. Samtidigt
kännetecknades läget på kapitalmarknaden trots upprepade diskontosänkningar
av en viss stramhet. Därtill kommer en avmattning i ordertillförseln,
som redan fr. o. m. våren kan ha börjat influera framtidsbedömningarna
(jfr nedan). Resultatet har visat sig i en avmattning av investeringsutvecklingen,
som påbörjades redan under 1956. Maskininvesteringarna, speciellt
i de typiska hemmaindustrierna, fortsätter dock att öka. För 1958 räknar
man med en nedgång av näringslivets byggnadsinvesteringar under det att
den statliga och kommunala byggnadsverksamheten kan förväntas expandera
kraftigt.
Stagnationen på olika områden avspeglas också i siffrorna för industriproduktionen,
som föll med någon procent från första till andra halvåret
1957 (säsongrensade tal, jfr tabell 2). Det är första gången under 1950-talet,
som en dylik tillbakagång har registrerats. Under första kvartalet ägde en
förnyad uppgång rum, men produktionen för februari—april låg blott omkring
2 procent över motsvarande siffror 1957. Vid slutet av mars var antalet
arbetslösa 0,6 miljon vilket är lika mycket som i april 1957.
På ett par varuområden har det ägt ruin en ofrivillig lageruppbyggnad.
Man kan över lag räkna med försök att i framtiden skära ned lagren, som på
de flesta håll ter sig för stora i förhållande till den stagnerande omsättningen
och sjunkande orderingången. Om man jämför orderbokningarna för de
tre första kvartalen 1957 med motsvarande kvartal 1956 finner man en successiv
nedgång i ökningstakten från omkring 10 procent under första kvartalet
till 5 procent under tredje. Under fjärde kvartalet syns någon ökning
30 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
jämfört med fjolåret över huvud taget inte ha kommit till stånd. Läget är
mest gynnsamt för varaktiga konsumtionsvaror såsom radio, television och
elektriska hushållsapparater, mot vilka den av ökningen i hushållens inkomster
betingade efterfrågeökningen i första hand riktats. Den snabbaste
avmattningen i orderingången finner man inom exportindustrin. Stålindustrin
fick först känning av orderminskningen under fjolåret och där visade sig
också den första faktiska nedgången av exporten. Orderminskningen har redan
spritt sig till hela exportindustrin och mars månad i år uppvisar den första
(säsongrensade) nedgången i totalexporlen på fem år. Av dessa tendenser
kan man dock knappast dra den slutsatsen, att man skulle stå närmare en
lösning av problemet om överskotten i den västtyska bytesbalansen. Vid allmän
stagnation kan importen nämligen förväntas falla parallellt med exporten
och vidare kan en ytterligare förbättring av terms of trade mycket väl
komma till stånd. Första kvartalet i år visade sålunda förnyat överskott på
bytesbalansen, samtidigt som terms of trade förbättrades hela 3 procent.
Militärutgifterna spelade alltjämt en relativt underordnad roll och syns ej
ha ökat under 1957. Byggnadsverksamheten för försvarsändamål sjönk i
själva verket avsevärt jämfört med 1956. Förskottsbetalningarna till utlandet
för rustningsimport har ökat successivt, men den faktiska importen utgör
tills vidare bara en mindre del härav. Statens civila konsumtion ökade, dock
inte mer än att den totala statliga konsumtionen (inkl. rustningsutgifter) höll
ungefär jämna steg med bruttonationalprodukten (löpande priser). På grund
av betydligt ökade inkomsttransfereringar till hushållen fortsatte emellertid
det statliga sparandet att minska. För budgetåret 1958/59 räknar man
med en ökning av försvarsbudgeten med inte mindre än 40 procent och någon
ökning även av övriga utgifter. För 1958 har också vissa skattelättnader
föreslagits (bl. a. för utdelningar på aktier), fast de kan inte gärna bli
av samma betydelse som stimulans för konsumtionsefterfrågan som de
under 1957 vidtagna åtgärderna. Diskontot har sänkts fyra gånger med en
halv procent åt gången under de senaste två åren — senast i januari 1958.
Allt som allt kan den ekonomiska politiken betecknas som klart reflationistisk
men knappast i så hög grad som man med hänsyn till stagnationen och
det goda valutaläget kanske skulle ha väntat.
Norge
Under 1957 steg nationalprodukten med 2,9 procent och ökningstakten på
olika områden — privat konsumtion, investering, offentlig konsumtion, export
och import — ansluter sig i samtliga fall mycket nära till detta procenttal.
För 1958 räknar man ånyo med en stegring av nationalprodukten på omkring
3 procent — liksom 1957 betingad av en produktivitetsstegring på 2
procent och en sysselsättningsökning på ca 1 procent. Denna utvecklingskulle
innebära, att läget på arbetsmarknaden kommer att kännetecknas av
fortsatt stramhet under 1958. Under 1957 låg arbetslösheten i genomsnitt
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958 31
på ungefär samma nivå som 1956 och utgjorde mindre än 1 procent av totala
arbetsstyrkan.
Enligt nationalbudgeten för innevarande år väntas totala produktionsökningen
under 1958 liksom fallet var under 1957 fördelas tämligen jämnt på
olika områden. De militära utgifterna beräknas emellertid volymmässigt sett
bli oförändrade, under det att investeringsverksamheten skulle stiga omkring
7 procent mot 3,5 procent 1957. Mer än två tredjedelar av investeringsökningen
hänför sig till en ökning av handelsflottan.
Den ekonomiska politiken lar sikte på fortsatt och kanske till och med
ökad stramhet. Delvis motiveras detta av det hot mot prisstabiliteten som
ökningen av löntagarinkomsterna ■— inte minst genom löneglidningen — utgjort
under 1957. Det viktigaste argumentet för åtstramningspolitiken hänför
sig dock till effekten på de norska valutaintäkterna av nedgången i fraktsatserna.
Dessa beräknas falla med i genomsnitt 18 procent under 1958, vilket
trots en beräknad ökning av fraktvolymen på 7 procent skulle minska
nettofraktintäkterna med omkring 400 miljoner norska kronor, d. v. s. mer
än 5 procent av 1957 års varuimport. Den import, som beräknats vara nödvändig
för att produktionsresurserna skall kunna helt utnyttjas under 1958,
kan då inte komma till stånd utan en avsevärd avtappning av den valutareserv,
som byggts upp av de senaste årens överskott.
I fråga om statsfinanserna räknar man med överskott på den totala budgeten
under innevarande budgetår, vilket innebär en fortsättning av utvecklingen
under de två föregående budgetåren. Bland annat har nyligen föreslagits
en kraftig reduktion av subventionerna samt förhöjningar av vissa
avgifter. En ökning av statens sparande ersätter den nedgång i företagssparandet,
som i första hand betingas av nedgången i rederiernas fraktintäkter.
Eftersom företagssparandet minskar samtidigt som den reala realinvesteringen
beräknas öka, kan man förvänta ökade anspråk på lån i kreditinstitutionerna.
Man är angelägen att hålla denna efterfrågan inom den givna
snäva ramen och samtidigt tillförsäkra kredit åt de mest prioriterade investeringarna
(statsbankernas kreditgivning samt obligationslån till kraftverk
och vissa industriprojekt). Särskilda arrangemang har därför träffats rörande
affärsbankernas och sparbankernas utlåning och försäkringsbolagens
placeringar.
Det framgår av den norska nationalbudgeten, att läget betraktas som mera
labilt än under tidigare år. Bortfallet i fraktinkomsterna bar minskat handlingsfriheten
på utrikeshandelsområdet och ytterligare avbränningar på exportsidan
kan ej bäras inom förefintliga valutamarginaler. Om den relativt
optimistiska exportkalkylen skulle behöva revideras nedåt, så måste också
Norge i sin tur omgående med direkta eller indirekta metoder åvägabringa
en nedjustering av sin importefterfrågan i enlighet med det förändrade lägets
krav.
32 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Frankrike
Bruttonationalproduktens volym ökade med 6,5 procent från 1956 till 1957.
Häremot svarade en hög och jämn ökningstakt på nästan alla områden med
undantag för de offentliga investeringarna, som bibehålls ungefär oförändrade.
Under de första månaderna innevarande år har expansionen fortsatt
i oförminskad takt och orderingången är alltjämt hög. Expansionen har emellertid
skett samtidigt med en snabb konsumtionsprisstegring fr. o. m. andra
halvåret 1957. Efter att ha legat praktiskt taget stilla under 1956 och första
halvåret 1957, steg konsumtionspriserna med 2 procent under tredje kvartalet
och ytterligare 5 procent under fjärde kvartalet och låg i april i år
15 procent över genomsnittet för 1957. Denna accelererade prisstegring är
ett uttryck för att man nu i Frankrike — senare än i de flesta andra länder
— nått den gräns vid vilken fortsatta anspråk på produktionsresurserna på
allvar aktualiserar problemet om penningvärdets bevarande. Sysselsättningen
är överfull trots kraftig immigration av arbetare och steg 2,5 procent under
loppet av 1957.
Prisstegringarna började efter att expansionen redan hade stött i det »tak;>
som bestäms av valutareservens storlek. Inom det västeuropeiska betalningsområdet
har den tyska valutauppladdningen haft sin motsvarighet i den successiva
försämringen av Frankrikes internationella likviditet. Man har sökt
bemästra detta problem bl. a. genom en de facto depreciering, restriktiv importlicensiering
samt en kredit- och finanspolitisk åtstramning. Frågan är nu,
om man liksom i de övriga västeuropeiska länderna kan vänta sig en mer
eller mindre temporär avmattning och kvarstannande vid den uppnådda nivån
eller fortsatt expansion ackompagnerad av ytterligare försämring av penningvärde
och bytesbalans.
Den officiella prognosen och planen för 1958 avspeglar tydligt ovannämnda
problemställning. På grund av flaskhalsar på arbetsmarknaden och en av
importsvårigheterna begränsad råvarutillförsel räknar man med en uppgång
av nationalprodukten på endast 1,5 procent mot 6,5 procent under 1957.
Denna avmattning beräknas komma till uttryck på alla områden. Den privata
konsumtionen väntas öka i samma takt som nationalprodukten, den offentliga
konsumtionen skall skäras ner med en femtedel, de offentliga investeringarna
med en tiondel och bostadsbyggandet med omkring 7 procent. Företagsinvesteringarna
beräknas öka med 2—3 procent (11 procent 1957) och
exporten med endast 4 procent (9 procent 1957). Med en sådan drastisk reducering
av efterfrågan på alla områden skulle å andra sidan också importen
kunna pressas ner 8 procent under 1957 års nivå, efter att i fjol ha ökat
med ungefär samma procenttal.
Prognosen förutsätter, att den budgetmässiga restriktivitet man ålagt sig
skall kunna upprätthållas, att den kreditpolitiska åtstramningen av rediskonteringsmöjligheter
och utlåning skall hålla nere den privata investeringen
och att konsumtionen skall begränsas av redan inträdda prisstegringar.
På samtliga dessa punkter kan efterfrågan lätt nog bryta igenom och ge upp
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
33
hov till ytterligare prisstegringar och valutaavtappning. Utvecklingen under
första kvartalet i år inger farhågor i bägge dessa avseenden. Priserna har
stigit kraftigt och bytesbalansen har utvecklats mindre gynnsamt än man
räknat med. Det är därför möjligt att den ekonomiska politiken måste skärpas
ytterligare, vilket skulle kunna medföra risker för ett snabbt och drastiskt
konjunkturomslag.
Nederländerna
Den ekonomiska aktiviteten i Nederländerna ökade kraftigt under 1956
och första hälften av 1957. Detta gällde särskilt de offentliga investeringarna,
bostadsbyggandet samt de privata investeringarna i maskiner och utrustning.
Även den privata konsumtionen steg, stimulerad av en kraftig ökning
av reallönerna.
Uppgången i den inhemska aktiviteten gav emellertid snabbt utslag på
importsidan. Importökningen påskyndades av en accelererad lagerökning,
delvis av spekulativ karaktär. Eftersom samtidigt tillväxten i exporten började
stanna av, utsattes den holländska valutareserven för betydande påfrestningar.
Utvecklingen påminner i stor utsträckning om den valutakris,
som Nederländerna genomgick 1950 och som då — liksom nu — hade en förbluffande
likhet med den samtidiga danska.
Under våren 1957 vidtogs åtgärder för att hålla tillbaka efterfrågan på
olika områden. De offentliga utgifterna skars ner och företagens vinstbeskattning
ökades. Vissa livsmedelssubventioner togs bort och avgifter samt
indirekta skatter höjdes i en del fall. Diskontot höjdes till 5 procent i augusti
och i september anmodades affärsbankerna begränsa sina lån till den privata
sektorn — en anmodan, som underströks av höga straffräntor för rediskontering
utöver vissa maximibelopp.
De vidtagna åtgärderna medförde en gradvis dämpning av aktiviteten under
senare hälften av 1957. Årsresultatet ger därför uttryck för en tydlig stagnation.
Bruttonationalprodukten ökade med blott 1,8 procent, de offentliga
utgifterna förblev i fasta priser ungefär oförändrade, lagerökningen gick ner
med omkring 10 procent och den privata konsumtionen sjönk med någon
procent. Kvar som expansiva faktorer stod de privata investeringarna i fast
kapital, som ökade 7 procent, och exporten, som ökade 5 procent. Importökningen
begränsades till drygt 2 procent mot en mer än 10-procentig ökning
under 1956.
Mot slutet av året ökade arbetslösheten mer än säsongmässigt, orderingången
till industrin minskade och industriproduktionen gick tillbaka. Produktionsnedgången
var särskilt markerad i metallindustrin.
Utsikterna för 1958 präglas av den alltjämt bibehållna åtstramningen i
den ekonomiska politiken. Enligt bedömningen i den i mars framlagda ekonomiska
planen för 1958 kommer nationalprodukten (i fasta priser) att
minska med omkring 2 procent jämfört med 1957. Nedgången faller på de
offentliga utgifterna (— 3 procent) och de privata investeringarna (— 23 pro3
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil.l. Bihang 3
34 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
cent). Större delen av sistnämnda minskning hänför sig till en övergång från
lagerökning 1957 till lagerminskning 1958, men även företagens investeringar
i fast kapital förväntas undergå en betydande reduktion (7—8 procent).
Den privata konsumtionen beräknas 1958 öka ungefär lika mycket
som den minskade under 1957. Exporten väntas öka, men i långsammare
takt än under 1957. Importkalkylen visar en minskning för varuimporten på
5—6 procent, beräknad med hänsyn till den verkan aktivitetsdämpningen
och särskilt lagerminskningen i detta avseende förväntas få. Eftersom importpriserna
också beräknas falla, blir den värdemässiga nedgången än större.
Varubalansen med utlandet skulle på detta sätt kunna förbättras avsevärt.
Danmark
En jämförelse mellan siffrorna för nationalproduktens förändringar i olika
länder under senare år visar, att den danska utvecklingen varit särpräglad.
När de flesta länder under 1955 helt övervunnit Korea-krisen och expanderade
kraftigt, låg Danmark alltjämt kvar på 1954 års aktivitetsnivå. När
sedan expansionen i övriga länder dämpades 1956—1957, sköt den tvärtom
fart i Danmark (jfr tabell 2). Det är heller inte första gången, som konjunkturutvecklingen
i Danmark uppvisat särdrag — en liknande försening i uppsvinget
kan t. ex. noteras under Korea-boomen. Som speciella orsaker till
efterkrigstidens valutakriser kan nämnas: Danmarks beroende av (en stagnerande)
jordbruksexport, en till synes ovanligt stor importkänslighet för
varje aktivitetsökning inom landet samt bortfallet av förkrigstidens traditionella
kapitalimport.
Den försenade konjunkturuppgången satte in under andra halvåret 1956
och kännetecknades av hög byggnadsverksamhet och stigande konsumtionsefterfrågan.
Så gott som genast började emellertid bytesbalansens utveckling
att inge farhågor. Suez-krisen och de stigande importpriserna betydde
en kraftig avbränning och samtidigt började importörerna täcka in sig med
lagerökningar. Eftersom den ekonomiska politikens svängrum var — och
under hela efterkrigstiden varit — starkt begränsad av en otillräcklig valutareserv,
ansåg man sig tvungen att söka dämpa en aktivitet, som i och för
sig knappast kunde rubriceras som högt uppdriven. Man litade härvid till
finanspolitiska ingrepp för att i första hand åstadkomma en nedskärning
av konsumtionen. Ränteläget var redan högt och investeringsverksamheten
har tvärtom snarast ansetts vara för låg i betraktande bl. a. av de behov
som eventuellt kan komma att göra sig gällande, om dansk industriexport
skall kunna hävda sig inom ett västeuropeiskt frihandelsområde. Bland de
restriktiva åtgärderna kan nämnas ökningar av avgifterna på sprit och tobak
och av omsättningsavgiften på motorfordon, besparingar på budgeten samt
tvångssparande. Å andra sidan har möjligheterna till skattefria avskrivningar
ökats och vissa lättnader genomförts på kreditmarknaden.
Den danska ekonomin reagerade snabbt för åtstramningen av den ekonomiska
politiken och en tydlig dämpning har gjort sig märkbar under
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
35
andra halvåret 1957. Antalet (arbetslöshetsförsäkrade) arbetslösa var då i
genomsnitt 5 000 större än under motsvarande period ett år tidigare — arbetslöshetsprocenlen
steg därigenom från 6,7 till 7,4. Stegringen av reallönerna
på i genomsnitt 4 procent under perioden från mitten av 1956 till
mitten av 1957 upphörde och därmed upphörde också stegringen av den
privata konsumtionen. Byggnadsverksamheten och industriproduktionen
stagnerade. Industriexporten fortsatte att stiga, men samtidigt har en minskning
av orderstockarna i exportindustrierna ägt rum. Importökningen upphörde
som en följd av aktivitetsdämpningen men också tack vare det goda
skördeutfallet, som innebar att behovet av foderimport kraftigt minskade.
Den gynnsamma effekten på valutaläget förstärktes av fallande importpriser.
Under 1958 räknar man med att en nedgång av valutaintäkterna från lantbruksexporten
och sjöfarten inte helt kan kompenseras av en möjlig men
oviss uppgång av industriexporten. Importutgifterna väntas emellertid också
sjunka något på grund av en nedgång av råvarulagren och sjunkande importpriser.
Valutaläget under andra halvåret 1957 skulle därmed kunna vidmakthållas
och valutareserven därigenom ytterligare något förbättras. Man
förutsätter då dels att det internationella konjunkturläget inte förvärras, dels
att den strama ekonomiska politiken fortsätter. Fortsatt åtstramning betyder
emellertid att stagnationen under senare hälften av 1957 förmodligen kommer
att fortsätta under 1958.
Jämfört med genomsnittet för hela 1957 skulle 1958 alltså komma att karakteriseras
av en uppgång på vissa områden men stagnation eller tillbakagång
på andra. Netto räknat kan aktivitetsuppgången därför väntas bli obetydlig
och en jämförelse med första halvåret 1957 kan komma att te sig
direkt ogynnsam. Det trånga svängrummet på valutaområdet har gjort, att
den expansionstakt, som skulle varit möjlig med hänsyn till tillgången på
övriga resurser och som faktiskt ägde rum under det korta uppsvinget 1956—
1957, ej kan upprätthållas under 1958.
4. Råvarupriser och fraktmarknad
Någon förändring av den allmänna prisfallstendensen för stapelråvaror har
inte inträtt sedan slutet av 1957. I mitten av maj 1958 låg exempelvis Reuters
råvaruprisindex ca 3 procent lägre än vid årsskiftet och hade därmed nått
ca 20 procent under toppnivån vid årsskiftet 1956/57. Eftersom det internationella
konjunkturläget närmast har oförändrad karaktär i form av bestående,
närmast skärpt avmattning i Förenta staterna och tendenser till kumulativ
produktionsnedgång i Västeuropa, saknas både för omsättningsbeliov
och andra syften anledning till ökade råvaruinköp och lagerförstärkning;
lagerminskning på grund av en avvaktande inställning eller helt enkelt
likviditelssvårigheter hos köpare förekommer i en del fall. Sedan slutet
av 1957 har världsmarknadspriserna på stapelråvaror forisatt all sjunka med
undanlag av den senaste månaden, då en stabilisering skott. I den mån rå
-
36
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell III: 5. Råvaruprisförändringar juli 1957—maj 1958
| Förändring i procent | |
| 1S/,—15/i. 1957 | 1957—ls/51958 |
Bränslen ......................... | - 2 | - 8 |
därav oljebränslen .............. | - 2 | - 9 |
Järn och stål...................... | - 10 | - 14 |
Övriga metaller................... | - 10 | - 3 |
Spånadsämnen.................... | - 7 | + 1 |
Fett, oljor, gummi m. m........... | - 3 | - 2 |
Spannmål ........................ | - 4 | + 2 |
Socker ........................... | - 29 | - 13 |
Kaffe, te, kakao .................. | ± 0 | - 5 |
Totalt | - 6 | - 6‘/. |
varuprisfallet delvis varit förenat med nedskärning av lagren väntas köpaktiviteten
bli starkare sedan en viss bottennivå hos lagren uppnåtts.
Också fraktsatserna har sjunkit ytterligare under 1958 från det låga
läge, som uppnåddes redan vid utgången av 1957. Tankfrakterna visar normalt
en uppgång under vintermånaderna på grund av den stegrade efterfrågan;
en motsvarande tendens går inte att påvisa för 1958. Uppläggningen av
fartyg har varit särskilt stor på grund av sjöfartskonjunkturens försämring
— i förhållande till förra året var antalet upplagda svenska fartyg drygt tre
gånger så stort i början av februari. Senare under våren märktes vissa
tecken på att konjunktur försämringen i sjöfartsbranschen avstannat.
Genom de nyssnämnda prisfallstendenserna har de svenska importpriserna
sjunkit ytterligare från den nivå som rådde i slutet av 1957. Mellan november
1957 och april 1958 sjönk kommerskollegii index för importprisnoteringar
med ca 5 procent (exportprisindex med 2 procent).
Tabell 5 visar hur olika råvarunoteringar (enligt en indexberäkning grundad
på varornas andelar i den svenska importen) utvecklats under de två
närmast förflutna femmånadersperioderna. En jämförelse mellan perioderna
visar, att prisfallstendensen var ungefär oförändrad.
Av särskilt stor betydelse för den svenska importen har bränsleprisutvecklingen
under början av 1958 varit. Fob-priserna på petroleumprodukter (i
Mellersta östern och Karibien) reducerades betydligt, varigenom en del noteringar
gått tillbaka till en nivå under den som nåddes före Suez-blockaden
(i oktober 1956). Kolnoteringarna sjönk också något under våren. Bränslena
svarar för ungefär en femtedel av det totala svenska importvärdet.
Den internationella prisutvecklingen på järn- och stålområdet är relativt
oenhetlig. Kol- och stålunionens priser reducerades under första kvartalet
med inte fullt 10 procent på olika produkter. Den svenska prisutvecklingen
på järnområdet är starkt beroende av bl. a. den kontinentaleuropeiska marknaden
och sker vanligen ungefär parallellt med dess prisrörelser.
Vad övriga viktigare metaller (koppar, bly, zink, tenn, nickel och aluminium)
angår, fluktuerade det genomsnittliga prisläget något under första
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
37
kvartalet 1958 och var i mitten av maj något lägre än vid årsskiftet. Olika
tendenser på marknaderna torde motverka varandra. Den amerikanska konjunkturnedgången
och återhållen efterfrågan även från europeiska länders
sida har framdrivit väsentliga produktionsinskränkningar för metallernas
del, som dock inte förmått skapa jämvikt. Vid 1957 års slut var producentlagren
av koppar rekordhöga. Under juni månad 1958 har kopparpriset
(London) visat en påtaglig stegringstendens.
Prisindexen för textilråvaror stabiliserades under första delen av 1958.
Beträffande de viktigaste produkterna inom gruppen, bomull och ull, rådde
en tendens till minskad konsumtion och importefterfrågan, varvid särskilt
Japan och Förenta staterna spelat en stor roll. Priserna på ullmarknaden
låg denna säsong mellan en femtedel och en fjärdedel lägre än ett år tidigare,
vilket torde få ses i sammanhang med en väsentlig lagerminskning i
viktigare importländer sedan mitten av förra året.
Av övriga viktigare råvarunoteringar steg de för spannmål något under
första kvartalet, medan noteringarna för rörsocker sjönk och nu befinner sig
på i stort sett den nivå som rådde före den kraftiga stegringen (nästan fördubbling)
i slutet av 1956. Priserna på kaffe och kakao har ändrats inte
oväsentligt under 1958, Läget är här det att kakaopriset nått en nivå som är
hög jämfört med de närmast föregående åren, medan kaffepriset kan anses
vara lågt eller mera »normalt».
Utvecklingen under fortsättningen av 1958 på råvaruområdet blir i hög
grad beroende på den amerikanska konjunkturutvecklingen. Skulle denna
tendera uppåt mot senare delen av 1958 och i samband därmed en allmän
internationell lagerpåfyllnad äga rum, skulle detta vända råvaruprisutvecklingen
uppåt igen. Inflytandet på det svenska prisläget under innevarande år
från råvaruprissidan kan dock bedömas ganska säkert, eftersom prisgenomslag
i hemmaproduktionen sker med ganska stor eftersläpning och utsikterna
är således att effekterna på den svenska prisnivån 1958 blir gynnsamma
ur stabiliseringssynpunkt.
5. Sammanfattande synpunkter
Genomgången av det aktuella ekonomiska lägel i våra viktigare avnämarländer
visar, att sannolikheten i samtliga fall talar för en märkbar uppbromsning
av konjunkturen, d. v. s. en fortsättning av den utveckling, som
gjort sig gällande åtminstone sedan andra halvåret 1957. I Danmark, Frankrike,
Norge och Storbritannien har aktuella eller förväntade valutasvårigheter
och strävan mot större prisstabilitet framtvingat åtstramningar av den
ekonomiska politiken i ett läge, där överskottsef torf rågan redan försvunnit
(utom i Frankrike) och där expansionen redan kommit in i ett lugnare
skede än tidigare. Åtstramningen har dämpat den redan avsaktande tillväxten
i den ekonomiska aktiviteten, som i några fall kan förväntas upphöra
eller till och med förbytas i nedgång.
Vid bedömningen av denna konstellation av konjunktur och politik bör
38 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
kanske för det första en allmän reservation göras beträffande den här givna
beskrivningen av det ekonomiska läget. Det nämndes inledningsvis, att stagnationen
under andra halvåret 1957 i viss mån kan ses som ett tillfälligt uppstannande
efter en ganska intensiv spurt under första halvåret och att förnyat
uppsving under 1958 av denna anledning borde vara ganska naturligt. Å
andra sidan får man inte glömma, att den ekonomiska politiken i ett par
länder — Storbritannien, Nederländerna och Danmark — faktiskt syftar till
att begränsa en sådan uppgång. Angelägenhetsgraden av en hög tillväxttakt
— och möjligheten av att på längre sikt realisera denna — har modifierats
av de krav, som omsorgen om valutans yttre och inre värde ställer. Valutasvåriglieter
har, som t. ex. i nyssnämnda länder, varit den direkta anledningen
till att en målmedveten dämpning av den ekonomiska aktiviteten kommit
till stånd.
Men i samtliga de här diskuterade länderna har även den inhemska prisstegringen
i och för sig gett upphov till allvarliga bekymmer. Det framgår av
tabell 6, att dessa prisstegringar i de flesta fall ingalunda dämpats under
sistförflutna år.
Tabell III: 6. Konsumentpriser i vissa länder 1956—1957
Procentuella förändringar
| Dec. 1955—- | Dec. 1956— | 1956—1957 |
| dec. 1956 | dec. 1957 | årsmedeltal |
Storbritannien.............. | 1 + 3,4 | + 4,6 | + 3,8 |
Västtyskland .............. | + 1,7 | + 3,3 | + 2,1 |
Norge...................... | + 4,9 | + 2,0 | + 2,7 |
Nederländerna.............. | + 4,8 | + 7,3 | + 6,5 |
Danmark .................. | 2 + 4,1 | 2 + 1,2 | + 2,5 |
Frankrike .................. | + 1,2 | (+ 11,0) | (+ 3,1) |
Förenta staterna............ | + 2,9 | + 3,1 | + 3,4 |
Sverige...................... | + 4,4 | + 3,8 | + 4,3 |
1 Avser perioden jan.—jan. — 2 Avser perioden jan.—dec. 1956.
Källor: Nationella serier.
Hänsyn till penningvärdet har fått särskild tyngd i de länder, som måste
skydda sin valutareserv. Denna uppgift försvåras av stigande hemmamarknadspriser,
vilket dels försvagar exportindustrins konkurrenskraft, dels ökar
efterfrågan på utländska varor. I ett läge med överskottsefterfrågan skulle
åtstramningspolitikens effekt på valutasituationen kunna vara tvåfaldig: att
åstadkomma en nedskärning av importen och att samtidigt också lösgöra resurser
för exporten. När som nu är fallet ingen överskottsefterfrågan föreligger,
åstadkommes endast en nedskärning av importen, som alltså drabbar
andra länders export. Att allt fler länder dras in i denna onda cirkel framgår
av de givna länderöversikterna, som alla pekar på avmattning eller stagnation
inom exportnäringarna. Denna utveckling får speciell betydelse därigenom,
att de sista årens uppsving i allra högsta grad varit förenad med en
stark expansion såväl av den intereuropeiska handeln som av världshandeln.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
39
Västtyskland representerar det enda viktiga västeuropeiska undantaget,
vad beträffar valutaläget och nödvändigheten av att föra en restriktiv politik.
Men där — liksom i Förenta staterna — har ändå depressiva krafter
gjort sig gällande i sådan utsträckning, att en påtaglig minskning i expansionstakten
(i Västtyskland) och faktisk nedgång (i Förenta staterna) också
karakteriserar det aktuella läget. Delvis kan denna utveckling hänföras till
den anti-inflationistiska politik, som tidigare förts även i dessa länder, delvis
också till det exportbortfall, som nedgången i andra länder börjat ge
upphov till. Men dessutom syns i Västtyskland och Förenta staterna mer än
på andra håll produktionskapaciteten ha byggts upp så snabbt, att varuefterfrågan
åtminstone på kort sikt ej kunnat följa med. Slutligen har ett läge
nåtts, i vilket den spontana ökningen av investeringsaktiviteten saktar av
eller upphör. I Västtyskland har investeringsuppsvinget tidigare varit speciellt
intensivt inom exportnäringarna, vilket delvis kan förklaras av de i
förhållande till övriga länder relativt långsamt växande reala lönekostnaderna,
fastän den förmånliga exportstrukturen samt den goda tillgången på arbetskraft
givetvis också spelat en väsentlig roll. Härigenom har exportindustrins
konkurrenskraft ökat och vinstutvecklingen inom hela näringslivet
har både möjliggjort och stimulerat en omfattande investeringsverksamhet.
Den därav betingade, av lönehöjningar outfyllda produktivitetsökningen har
ytterligare stärkt konkurrenskraften gentemot utlandet, och så har exportexpansionen
burit fram hela högkonjunkturen. När exportefterfrågan sjunkit,
har överkapaciteten emellertid framträtt och dämpningen spridit sig till
hela ekonomin, samtidigt som betydande lönekrav framkommit. I Västtyskland
kan man dock alltjämt räkna med en främst från konsumtionssidan utgående
stimulans till fortsatt hemmamarknadskonjunktur.
I dagens läge syns i övrigt statsfinansernas aktuella och förväntade expansionseffekt
i Västtyskland liksom i Förenta staterna faktiskt vara de
enda betydande plusposterna i den samlade försörjningsbalans man skulle
kunna göra upp för industriländerna. Det har ovan påpekats, att dessa
plusposter åtminstone för närvarande inte verkar vara av sådan storlek,
att de kan få till stånd ett i dessa länder med hänsyn till de lediga resurserna
möjligt uppsving och ännu mindre en med hänsyn till övriga länders valutaläge
önskvärd parallell importökning. Ur denna synpunkt är den mycket
labila expansionen i Frankrike också utan betydelse, eftersom de där vidtagna
restriktionerna syftar till en direkt nedskärning av importen.
Konjunkturutvecklingen i Förenta staterna har också redan haft och kan
i fortsättningen än mer beräknas få som resultat en nedskärning av råvaruländcrnas
export med konsekvenser för deras kapacitet att importera från
Västeuropa. Utvecklingen belyses av Reuters råvaruprisindex, som för närvarande
ligger på den lägsta nivå som noterats under 1950-talet. Från årsskiftet
1950/57 fram till första noteringen i mars i år har nedgången varit
nära 20 procent. Läget för råvaruländerna syns i själva verket nu vara
mer bekymmersamt än under 1953—1954 års amerikanska avmattning. När
konjunkturen då var på väg ner i Förenta staterna, var den på viig upp i
40 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Västeuropa. Dessutom var råvarupriserna stigande efter den omedelbara nedgången,
som följde på Korea-inflationen. Nu sammanträffar efterfrågeminskning
och prisfall, vilket på litet längre sikt måste få avsevärda återverkningar
på världshandeln.
De åtgärder man i dagens läge vidtar i olika länder syns mer bli avgörande
för hur mycket varje enskilt land kan vinna i fråga om aktivitet och valuta
från varje annat land än bidra till en förnyad expansion av världshandeln.
Någon planerad koordination i syfte att för varje land skapa ökat utrymme
att bedriva en för alla gagnande politik är i dagens läge inte i sikte.
Även om de utvecklingstendenser, som här redovisats, visar sig vara kortsiktiga,
pekar dock deras blotta existens på ett problem, som bör motivera
en internationell planering åtminstone som beredskapsåtgärd. En dylik planering
borde också vara av betydelse ur synpunkten av möjligheterna att
med framgång genomföra de nu diskuterade arrangemangen med gemensamma
marknader.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
41
IV. Utrikeshandeln
Översikten i det förra kapitlet har klarlagt, att det finns en bestämd avmattningstendens
i den internationella konjunkturen för närvarande. Under
början av 1958 har man kunnat konstatera, att utrikeshandeln för de flesta
länder minskats antingen absolut eller i fråga om ökningstakt på ett klart
kumulativt sätt. För Sveriges del har produktionsavmattningen, främst betingad
av försämrade exportmöjligheter, avspeglats i en uppbromsning av
importen. Samma slag av minskande eller retarderande kedjereaktioner är
som tidigare visats ett anmärkningsvärt inslag i den internationella bilden.
När Sveriges handelsutbyte 1958 skall bedömas är det viktigt att åtminstone
i någon grad precisera kvantitativt, vilken omfattning och varaktighet denna
kumulativa process i världsekonomin kan väntas få samt att skaffa en allmän
uppfattning om vilka varusektorer, som troligen drabbas relativt tidigt
(och vilka som drabbas senare). Man kan nämligen vänta stora skillnader
härvidlag och en därav betingad skillnad mellan olika länder vad beträffar
tidpunkter och omfattning av krisfenomen. Det bör framhållas, att en del
förhållanden avviker från den tidigare skisserade allmänna avmattningstendensen
och vissa expansiva element kan tänkas komma till. De offentliga
utgifterna och arbetslöshetspolitiken verkar i en del länder redan i motsatt
riktning. Man har naturligtvis skäl räkna med att dylika åtgärder för
att stabilisera konjunkturen bör bli vanligare i händelse av avsevärt skärpt
kris.
En realistisk bedömning av den tänkbara omfattningen av en allmän västeuropeisk
konjunkturnedgång måste ta hänsyn till den ekonomisk-politiska
beredskap för stabilisering, som numera föreligger. Ett bestämt bottenläge,
betingat av denna handlingsberedskap, kan visserligen inte fixeras. Men
om tecken på allmän produktionsnedgång föreligger och den uppkomna
överskottskapaciteten tenderar att ta sig uttryck i en mer markant minskning
i investeringsbenägenheten, kan man också räkna med motåtgärder i
den för oss särskilt aktuella kretsen av stater. Det är väl inte orimligt att
betrakta den ekonomiska avmattningen 1951—1953 som ett alternativ i pessimistisk
riktning. Om ett sådant fall realiserades, skulle det senare stadiet i
nedgången (definitiva tendenser till minskning av privata investeringar och
väsentlig produktionsminskning i kapitalvarusektorerna) i huvudsak infalla
1959. För den aktuella utrikeshandelskalkylen avseende 1958 har lagts till
grund antaganden om en betydligt gynnsammare utveckling i utlandet. Det
bar förutsatts att endast smärre reduktioner av exportefterfrågan sker i förhållande
till läget under andra kvartalet 1958. I den mån exporten redan är
bunden genom kontrakt är förutsägelserna relativt säkra. Kontinuerlig uppmärksamhet
får riktas på utlandskonjunkturen inför möjligheten av skärpt
42
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
och därmed förlängd kris. Perspektivet har här begränsats till 1958, vilket
bl. a. betingas av kraven på jämförbarhet i periodhänseende med övriga poster
i försörjningsbalansen för att därmed möjliggöra en inbördes avstämning
av de olika typerna av information.
1. Sammandrag av beräkningsresultaten för utrikeshandeln och valutautvecklingen
under 1958
Kalkylerna för utrikeshandeln ger nu delvis andra resultat än de som
presenterades i den preliminära nationalbudgeten. På grundval av det nya
material som framkommit har kommerskollegium gjort en ny beräkning, på
vilken den följande framställningen i huvudsak baserats. Det förutses, alt
exportens volym sjunker med 1 procent totalt från 1957 till 1958. Den största
minskningen kommer därvid troligen att träffa trävarorna samt handelsfärdigt
järn och stål, medan exporten av fartyg och bilar fortsätter att stiga
kraftigt. Mellan 1956 och 1957 steg den totala exportvolymen med ca 8 procent.
Importvolymen beräknas bli densamma 1958 som föregående år. Samtidigt
som importen av främst fasta bränslen, liandelsfärdigt järn och stål samt
textilråvaror troligen går ned ganska kraftigt, kan man räkna med relativt
stor importökning beträffande bilar och flytande bränslen. Detsamma gäller
televisionsapparater och delar av sådana. År 1958 blir importen av fartyg
och flygplan sannolikt betydligt mindre än föregående år. För de större varugrupper,
som inte nämnts särskilt, kan man förutse, att endast smärre förändringar
inträffar. Totala importvolymen steg med ca 7 procent mellan
1956 och 1957. En översikt av utrikeshandelns förändringar 1956—1958 ges
i tabell 1.
Prognosen för utrikeshandeln har avstämts mot efterfråge-, produktionsoch
lagerbéräkningarna varugruppvis. Att nationalprodukten räknad i fasta
priser kan väntas stiga något samtidigt som importvolymen förutsetts bli
oförändrad från föregående år förklaras främst av att lagerutvecklingen och
fördelningen mellan olika näringsgrenars produktion syns bli annorlunda
1958 än 1957. En analog situation kan ses i förändringarna som inträffade
mellan 1952 och 1953: medan importvolymen var oförändrad steg nationalprodukten
räknad i fasta priser med drygt 4 procent. Detaljerna av beräkningarna
behandlas i nästa avsnitt.
I förhållande till 1957 torde Sveriges terms of trade komma att förbättras
innevarande år. Det beräknas att importens genomsnittspriser sjunker
med ungefär 3 procent, medan motsvarande priser för exporten endast sjunker
med 1 procent mellan de bägge åren. Denna förbättring i bytesförhållandet
med 2 procent kan jämföras med en försämring med 1 procent mellan
1956 och 1957. Vid beräkningarna av utrikeshandelns utveckling, vilka sker
i anslutning till försörjningsbalanser varugruppvis, har den inhemska efterfrågan
bedömts mot bakgrund av pris- och inkomstutvecklingen m. m. De för
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
43
Tabell IV: 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1955—1958
Procentuella förändringar från föregående år
| 1956 | 1957 | 1958 Prognos | |
|
|
| prel. | rev. |
Export (fob): värde .................... | + 13 | + 10 | ± 0 | -2 |
volym .................... | + 10 | + 8 | ±0 | - 1 |
pris ...................... | + 2 | + 2 | ±0 | - 1 |
Import (eif): värde .................... | + 11 | + 10 | -1 | - 21 |
volym .................... | + 6 | + 7 | ±0 | ± 0 |
pris ...................... | + 4 | + 3 | -1 | -3 |
Exportpriser Importpriser | - 2 | - 1 | +1 | + 2 |
1 Genom att siffrorna för importens värde-, volym- och prisutveckling avrundats brister de
skenbart i inbördes överensstämmelse.
vårt land gynnsammare utlandspriserna leder, om de slagit igenom i användningsledet
(konsumtion och investering), rimligen till ökad försäljning under
i övrigt lika omständigheter. I viss utsträckning har hänsyn tagits till
importefterfrågans prisberoende vid kommerskollegii beräkningar.
De nu nämnda förändringarna avser uaruhandeln. Vad utbytet av tjänster
angår, förutses en försämring av sjöfartens intäktsnetto till följd av sjun
-
Tabell IV: 2. Bytesbalansen 1956—1958
Miljoner kronor
| 1956 | 1957 | 1958 Prognos |
Import av varor, eif........................... Export av varor, fob........................... | 11434 10 067 | 12 547 | 12 250 10 900 |
Handelsbalansens saldo | - 1367 | - 1456 | - 1350 |
Sjöfartsnetto .................................. Övriga tjänster m. m. netto.................... | + 1 215 | + 1440 | + 1 150 |
Bytesbalansens saldo | - 127 | - 66 | - 200 |
Kapitaltransaktioner, netto..................... Valutareservens teoretiska förändring............ Förskjutningspost............................. | - 113 - 240 | - 33 - 99 | - 40 - 240 |
Valutareservens faktiska förändring | + 214 | + 73 |
|
kande fraktsatser och minskad aktivitet men en förbättring för nettot av
tjänster i övrigt.
Sammantagna pekar dessa förändringar på att underskottet i bytesbalansen
1958 kommer att bli av storleksordningen 200 miljoner kronor, vilket innebär
en försämring i förhållande till 1957 med ca 150 miljoner kronor.
För kapitaltransaktionerna kan ingen förutsägelse med rimlig grad av säkerhet
göras. Om kapitaltransaktionerna antas lämna ett underskott under
44
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell IV: 3. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1956—1957
Miljoner kronor,1 löpande priser
| Import | Export | Handelsbalans | |||
| 1956 | 1957 | 1956 | 1957 | 1956 | 1957 |
Sterlingområdet .............. | 2 626 | 2 826 | 2 465 | 2 635 | - 161 | - 191 |
EPU-området (exkl. sterling) .. | 5 686 | 6193 | 5 318 | 5 882 | - 368 | - 311 |
Summa EPU ................ | 8 312 | 9 019 | 7 783 | 8 517 | - 529 | - 502 |
Dollarområdet2................ | 1786 | 2185 | 827 | 882 | - 959 | - 1303 |
Övriga länder................ | 1336 | 1344 | 1457 | 1692 | + 121 | + 348 |
Totalt | 11434 | 12 548 | 10 067 | 11091 | - 1367 | - 1457 |
Storbritannien................ | 1583 | 1741 | 1789 | 1996 | + 206 | + 255 |
Västtyskland................. | 2 515 | 2 768 | 1377 | 1580 | - 1138 | - 1188 |
Frankrike, Saar............... | 433 | 387 | 635 | 572 | + 202 | + 185 |
Förenta staterna.............. | 1 171 | 1609 | 512 | 531 | - 659 | - 1078 |
Norge........................ | 425 | 463 | 824 | 1086 | + 399 | + 623 |
Nederländerna................ | 797 | 849 | 625 | 671 | - 172 | - 178 |
1 Importen av flytande bränslen har i övre delen av tabellen fördelats efter inköpsland, i
nedre delen efter ursprungsland. Till EPU-länder har förts OEEG-länder, sterlingområdet utom
OEEC samt Indonesien. — 2 Exkl. Colombia.
1958 på 40 miljoner kronor, skulle avtappningen i valutareserven under 1958
sålunda stanna vid ungefär 240 miljoner kronor. I tabell 2 har de nu berörda
posterna i betalningsbalansen för 1958 angetts liksom motsvarande för 1956
—1957. Det är anledning att än en gång erinra om att en från andra kvartalet
1958 förstärkt internationell avmattningstendens, en möjlighet som inte
är utesluten, kommer att medföra ytterligare försämring av valutaläget.
Både exporten och importen torde därvid bli mindre än som här har antytts,
men justeringen skulle bli störst i fråga om exporten.
Tabell TV: 4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder första kvartalen 1957 och 1958
Miljoner kronor, löpande priser
| Import | Export | Handelsbalans | |||
| 1957 | 1958 | 1957 | 1958 | 1957 | 1958 |
Sterlingområdet .............. | 567,7 | 648,0 | 582,6 | 559,8 | + 14,9 | - 88,2 |
EPU-området (exkl. sterling) .. | 1 622,1 | 1 685,5 | 1 346,7 | 1214,4 | - 275,4 | - 471,1 |
Summa EPU ................ | 2 189,8 | 2 333,5 | 1 929,3 | 1 774,2 | - 260,5 | - 559,3 |
Dollarområdet................ | 663,9 | 509,6 | 203,4 | 267,6 | - 460,5 | - 242,0 |
Övriga länder ................ | 389,1 | 366,8 | 379,5 | 330,8 | - 9,6 | - 36,0 |
Totalt | 3 242,8 | 3 209,9 | 2 512,2 | 2 372,6 | - 730,6 | - 837,3 |
Storbritannien................ | 418,4 | 463,6 | 416,3 | 392,2 | - 2,1 | - 71,4 |
Västtyskland ................ | 687,6 | 747,8 | 314,2 | 304,9 | - 373,4 | - 442,9 |
Frankrike, Saar .............. | 92,0 | 106,7 | 150,7 | 121,6 | + 58,7 | + 13,4 |
Förenta staterna.............. | 490,9 | 368,3 | 129,3 | 161,0 | - 361,6 | - 207,3 |
Norge........................ | 106,9 | 89,4 | 280,9 | 235,9 | + 174,0 | + 146,5 |
Nederländerna................ | 212,1 | 218,7 | 142,3 | 102,4 | - 69,8 | - 116,3 |
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
45
2. Detaljkommentar till utrikeshandelns utveckling 1957 och 1958
Utrikeshandelns fördelning på områden och länder
Av tabell 3 framgår att de största förändringar som skett beträffande handelsbalansen
med olika områden och länder 1957 jämfört med 1956, hänför
sig till dollarområdet och Norge. Försämringen av handelsbalansen med
dollarområdet kan tillskrivas handeln med Förenta staterna. Den kraftiga
uppgången i införseln från detta land kan i stor utsträckning ses som ett
resultat av att Suez-krisen förorsakade betydande ersättningsleveranser av
flytande bränslen från Förenta staterna. Det kraftigt ökade exportöverskottet
med Norge förklaras av en uppgång i fartygsleveranserna.
Exporten till Storbritannien och Västtyskland visar en väsentlig ökning,
medan däremot utförseln till Frankrike minskat. Handelspolitiska åtgärder,
som vidtagits i det sistnämnda landet, har haft ett visst inflytande.
Importökningen från Storbritannien är främst att hänföra till pundbetalda
flytande bränslen, fasta bränslen och textilvaror. Införselökningen från
Västtyskland föll i första hand på järn- och stålområdet samt maskiner och
transportmedel. Tabell 4 visar hur länderfördelningen gestaltat sig under
första kvartalet 1958 jämfört med föregående år.
Utsikterna för det svenska handelsutbytet i fortsättningen ter sig något
olika för skilda delar av världen. Den amerikanska avmattningen har blivit
kraftigare än vad som förutsågs i den preliminära nationalbudgeten. Avsättningsmöjligheterna
för svensk export blir där väsentligt inskränkta. Genom
att försäljningen av europeiska och däribland också svenska bilar på
den amerikanska marknaden varit överraskande god och ökat under det
senaste året är våra exportutsikter delvis också positiva. De västeuropeiska
länderna visar en något varierande konjunkturbild, som i sin helhet ger anledning
att räkna med sjunkande eller i varje fall inte ökad export under
de närmast följande kvartalen. Importrestriktionerna, som införts i Frankrike,
väntas bli ytterligare skärpta. Som kapitel III visar har de stora västeuropeiska
ländernas import under 1958 legat under föregående års och presenterade
»nationalbudgeter» förutser för 1958 avstannande importaktivitet.
En inte oväsentlig del av den svenska exporten går till andra områden än
Nordamerika och Västeuropa. En del reduktioner i förhållande till föregående
år av exporten torde vara att förutse till de länder, som är inriktade
på råvaruproduktion och som drabbats av både pris- och kvantitetsminskningar
i fråga om sin export och endast till en del kan överbrygga valutaoch
produktionsbortfallet genom särskilda åtgärder. De östeuropeiska länderna
kan antas importera från Sverige i samma utsträckning som förut.
I fråga om importens länderfördelning kan den rådande strukturen i stort
sett väntas bestå. Den bilateralt reglerade handeln bar inte undergått några
mer anmärkningsvärda förskjutningar. Sveriges regionala betalningsbalanser
med olika länder och områden kan dock väntas undergå vissa föränd
-
46
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell TV: 5. Exporten av varor 1956—1958
Miljoner kronor, löpande priser
| 1956 | 1957 | 1958 | Procentuell förändring | |
|
|
| Prognos |
|
|
|
|
|
| 1956—1957 | 1957—1958 |
Trävaror.............................. | 1237 | 1339 | 1 170 | + 8 | - 13 |
Massa, kemisk och mekanisk............ | 1 763 | 1685 | 1640 | - 4 | - 3 |
Papper, papp m. m..................... | 1076 | 1142 | 1 110 | + 6 | - 3 |
Järnmalm............................ | 969 | 1099 | 1040 | + 13 | - 5 |
Järn och stål m. m..................... | 1435 | 1478 | 1420 | + 3 | - 4 |
Maskiner, transportmedel och instrument | 2 265 | 2 879 | 3 080 | + 27 | + 7 |
Livsmedel m. m........................ | 417 | 520 | 470 | + 25 | - 10 |
Övrigt................................ | 905 | 949 | 970 | + 5 | + 2 |
Summa | 10 067 | 11091 | 10 900 | + 10 | - 2 |
ringar genom de olikheter i världsmarknadsprisernas utveckling som inträffat.
De ganska väsentliga reduktionerna i petroleumprodukternas fobpriser
under början av 1958 väntas exempelvis skapa sådana förskjutningar.
Exportutvecklingen för olika varugrupper
De volymmässiga förändringarna i exporten av olika varugrupper 1956—
1958 kan studeras i diagram 1. Det framgår att exporten av transportmedel
ökade högst väsentligt. Exporten var 1957 ungefär 24 procent högre än 1956.
Exporten av fartyg expanderade starkast, i första hand beroende på kraftigt
ökad utförsel till Norge. Avsättningsmöjligheterna för bilar på den amerikanska
marknaden var som förut sagts goda. För 1958 väntas utförseln av
såväl fartyg som bilar och sammansättningsdelar komma att öka ytterligare
ehuru mindre än 1957. Tabell 5 redovisar exportprognosen för 1958 liksom
utvecklingen 1956 och 1957.
En betydande ökning i exporten av maskiner och instrument kunde också
noteras för 1957. Volym- och värdeökningen uppgick till 13 respektive 20
procent. Stegringstakten för varor av konsumtionskaraktär var 1956—1957
något större än tidigare år, medan däremot maskiner för investering i industri,
handel och kraftverk ökade långsammare. En speciellt stark uppgång
visade utförseln av vissa specialmaskiner. Den stora exporten av maskiner
kunde uppnås genom avsevärda leveranser till länder som inte tillhör
EPU- och dollarområdena. Framför allt spelade här exportuppgången
på Kina och Sovjetunionen en roll.
De gångna årens investeringsboom i Västeuropa har nu mattats av betydligt
och investeringarna visar tecken att stagnera. Fortsätter konjunkturnedgången
kan investeringsefterfrågan väntas sjunka, men detta torde inte
ske mera påtagligt förrän 1959. I det rådande läget tenderar det att uppstå
en kapacitetsreserv i sådana sektorer i Västeuropa, som producerar investeringsvaror,
och den skärpta konkurrensen medför för Sveriges del en vikande
efterfrågan. Mot denna bakgrund väntas därför ingen ytterligare expansion
i exportvolymen.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
47
Exporten av skogsindustriprodukter ökade mindre 1956—1957 än 1955—
1956. Den ökning som ägde rum hänförde sig främst till utförseln av trävaror
samt papp och papper; massaexporten minskade däremot. För 1958
uppskattas trävaruexporten minska från nära 1,1 miljon standards 1957 till
ca 925 000 standards. I första hand väntas en minskning av utförseln till
Storbritannien. För mekanisk massa torde, med hänsyn till det skärpta läget
på tidningspappersmarknaden, en viss exportminskning kunna förutses
för 1958. För kemisk massa är utsikterna för 1958 ännu osäkra. Med hänsyn
till det nuvarande marknadsläget är en smärre återhämtning i förhållande
till 1957 sannolik.
Den relativa expansionen i exportkvantiteten för papp och papper från
1956 till 1957 var något mindre än från 1955 till 1956. Avsaktningen hänförde
sig såväl till utförseln av tidningspapper samt annat papper och papp.
Minskningar i pappersleveranserna noterades främst på dollarområdet och
Frankrike. I Frankrike och en del sydamerikanska länder vidtogs 1957 vissa
importbegränsande åtgärder. För 1958 har räknats med fortsatta avsättningssvårigheter
på Frankrike; för de andra länderna är inverkan av åtgärderna
ännu ganska oviss. Totalt torde en minskning i pappersexporten ske 1958
jämfört med 1957.
Utförseln av järnmalm ökade något 1957. Kvantiteten gick upp med 200 000
ton till 17,5 miljoner ton. Försäljningarna för 1958 har varit av ungefär samma
storlek som föregående års.
Det åtstramade konjunkturläget spårades 1957 i utförseln av handelsfärdigt
järn och stål. Exportkvantiteten för järn och stål exklusive ämnen
minskade med 9 procent. Det högre genomsnittliga prisläget medförde dock
en ökning av exportvärdet. För 1958 har räknats med en tillbakagång i såväl
exportkvantitet som värde.
Vad livsmedel angår kan för 1957 noteras att en kraftigt ökad exportvolym
utfördes till lägre genomsnittspriser. För 1958 räknas med minskat exportvärde
främst beroende på en lägre genomsnittlig prisnivå men även på
en volymmässig nedgång.
Tabell IV: 6. Importen av varor 1956—1958
Miljoner kronor, löpande priser
| 1956 | 1957 | 1958 | Procentuell förändring | |
|
|
| Prognos |
|
|
|
|
|
| 1956—1957 | 1957—1958 |
Livsmedel m. m......................... | 1888 | 1 862 | 1810 | - 1 | - 3 |
Mineraliska och fossila ämnen............ | 2 459 | 2615 | 2 325 | + 6 | - 11 |
Kemiska produkter, färger m. m......... | 715 | 773 | 805 | + 8 | + 4 |
Hudar, skinn, pälsverk och kautschuk .... | 284 | 336 | 320 | + 18 | - 5 |
Textilvaror ............................ | 1 090 | 1 226 | 1200 | + 13 | - 2 |
Oädla metaller och arbeten därav ........ | 1 529 | 1 704 | 1575 | + 11 | - 8 |
Maskiner, transportmedel och instrument . | 2 683 | 3162 | 3 270 | + 18 | + 3 |
Övrigt ................................ | 786 | 870 | 945 | + 11 | + 9 |
Summa | 11484 | 12 548 | 12 250 | + 10 | _ o |
48
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Diagram IV: 1. Utrikeshandelns volymutveckling totalt och för olika varugrupper 1956—1958
(Index 1955 = 100)
Totala
exporten
Pappers massa -
Papper
o. papp
oadla metaller
o. arbeten cittrau
Järn o. stål
Maskiner o instrument
Index
Transport medel -
Jordbruks
prod.
Totala
importen
Järn o.
stål —
Maskiner o. instrument
Transport medel -
Källa: Konjunkturinstitutet.
Importutvecklingen för olika varugrupper
Diagram 1 visar den svenska importvolymens utveckling 1956—1958 totalt
och för några huvudgrupper av varor. De två föregående åren har den
genomsnittliga volymstegringen varit 6 respektive 7 procent. För beräkning
-
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
49
urna av de närmaste kvartalens importaktivitet har lagersituationen och den
väntade efterfrågan bedömts på sätt som framgår av andra avsnitt i nationalbudgeten.
Den privata konsumtionens volym väntas stiga endast ca 1
procent, varvid vissa varugrupper svarar för en proportionellt sett mycket
kraftig ökning (personbilar och TV-apparater). Privata investeringar stiger
mera eller med ca 6 procent. De offentliga utgifternas fortsatta stegring ger
också en viss stimulans åt importaktiviteten. Beträffande investeringarna
är det givetvis den förväntade ökningen i utgifterna för maskiner och annan
utrustning, som har intresse här, eftersom denna del i särskilt hög grad
innefattar potentiella importobjekt. I tabell 6 redovisas importutvecklingen
1956 och 1957 samt förutsägelserna för 1958. Beräkningarna kommenteras
i det följande.
Inom verkstadsområdet kan importen av bilar och sammansuttningsdelar
förutses öka kraftigt. Införseln av fartgg och flggplan väntas däremot minska
inte oväsentligt. Vad sedan den stora gruppen maskiner och instrument
angår är det något svårare att bedöma framtidsutsikterna. Hänsyn måste tas
till den svenska verkstadsindustrins situation för närvarande. Den ökning,
som investeringarna i maskiner och utrustning samt konsumenternas efterfrågan
av hushållsutrustning m. m. väntas undergå 1958, tycks inte avsevärt
skilja sig från vad som kan anses vara normal utbyggnadstakt av produktionskapaciteten.
En del av 1958 års leveranser har förberetts genom
insatser (varor i arbete) tidigare år. Eftersom maskinexporten beräknas
stagnera — en förutsättning härför är att avsättningsförhållandena i utlandet
inte förändras nämnvärt efter andra kvartalet — upphör de sista årens
gynnsamma läge. Den tidigare förekommande tendensen till kapacitetsbrist
och därav betingad extra import torde bli ovanlig. Kapacitetsöverskott konstateras
för närvarande på en del håll. Visserligen kan den inhemska produktionen
inte substituera importen genomgående, men det skulle ändå finnas
skäl att räkna med ett visst importbortfall trots den stegrade inhemska
efterfrågan. Då importen av ifrågavarande produkter antagits i summa bli
något större, innebär detta minskningar på en del håll och ökningar pa
andra. Importen av televisionsmottagare och delar till sådana torde komma
att öka mycket kraftigt.
Situationen på järn- och stålområdet påverkas av konjunkturläget inom
verkstadsbranschen. Samtidigt som exporten av handelsfärdigt järn och stål
beräknas minska inte obetydligt från föregående år, kommer troligen de
svenska järn- och stålverkens leveranser till den svenska marknaden att
minska något från fjolårsnivån. I denna situation med en viss överkapacitet
kommer importen totalt sett otvivelaktigt att sjunka ganska kraftigt, trots
alt en del av produkterna i den aktuella gruppen inte kan ersättas genom
svensk produktion. Genom en förutsedd strävan till lagerreduktioner kommer
den angivna importtendensen att förstärkas ytterligare. För metallområdet
i övrigt förutses kvantitetsmässiga förändringar ungefär i takt med
efterfrågan. Möjligheten av en lageruppbyggnad framstår inte som sannolik
med hänvisning till utvecklingen av världsmarknadspriserna.
4 Bihang till riksdagens protokoll I9~)8. I samt. Nr B 1. Bil. I. Bihang Ii
50 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
Diagram 1 visar, att importkvantiteten för bränslen och drivmedel var
något mindre 1957 än 1956. Efter uppgången i samband med Suez-krisen
föll de genomsnittliga importpriserna under andra halvåret 1957. För flytande
bränslen beräknas större importkvantitet 1958 än 1957. Under 1957
ökade lagren av fasta bränslen. Trots att övergången till flytande bränslen
inte syns vara möjlig i samma utsträckning som tidigare år, kan med hänsyn
till lagren importnedgången för fasta bränslen bli väsentligt större 1958
än 1957.
Införseln av textilråvaror visade en värdemässig ökning på 15 procent
från 1956 till 1957. Till stor del berodde ökningen på kraftigt ökade ullpriser;
även kvantiteten ökade trots att aktiviteten inom ylleindustrin var lägre
1957 än 1956. Införseln av bomull visade också en kvantitativ uppgång. För
1958 beräknas en minskning i importen av textilråvaror. Såväl en värde- som
kvantitetsmässig uppgång i importen av textila färdigvaror räknas med för
i958.
Den svenska försörjningsbalansen för livsmedel (totalt) får troligen en
utveckling 1958, som är ganska lik föregående års även om en del förskjutningar
har inträffat för delgrupper. Jämfört med 1957 torde livsmedelsimportens
volym sjunka obetydligt 1958. Även exportvolymen beräknas sjunka.
Valutareserven
Den svenska valutareservens utveckling 1956—1958 framgår av tabell 7.
Trots exportens starka expansion under en följd av år har valutasituationen
inte förbättrats kvantitativt. Eftersom den stora importen inte omedelbart
förbrukats i produktion eller konsumtion, kan den potentiella ökningen
av valutareserven sägas delvis ha tagit formen av lageruppbyggnad inom
landet.
År 1957 resulterade de statliga kapitaltransaktionerna och värdepappershandeln
i ett underskott på 33 miljoner kronor. För 1958 antas de lämna ett
underskott på 40 miljoner kronor. Som framgår av tabell 2 skulle man teoretiskt
fått en avtappning av valutareserven 1957 på 100 miljoner kronor, medan
den 1958 skulle komma att minska med 240 miljoner kronor. Emellertid
ökade valutareserven med 73 miljoner kronor 1957, vilket innebär att den
s. k. förskjutningsposten uppgick till -)- 172 miljoner kronor.
Betalningsbalansen för januari—april 1958 visade en positiv förskjutningspost
på ca 400 miljoner kronor eller 200 miljoner kronor mer än under
samma tid i fjol. Med hänsyn till att kunskapen om betalningsströmmarna
till och från utlandet och därmed förskjutningsposten är begränsad, kan
någon prognos över tendensen för innevarande år inte göras och därmed
inte heller någon säkrare uppskattning av valutareservens utveckling under
året.
51
liih. 11: Reviderad nationalbudget för år 1958
Tabell IV: 7. Guld- och valutareserven december 1955-april 1958
Miljoner kronor
| 31/12 | 31/12 | 30/4 | 31/12 | 30/4 |
| 1955 | 1956 | 1957 | 1957 | 1958 |
1. Riksbankens valutareserv Guld ...................... | + 1426 | + 1376 | + 1 290 | + 1134 | + 1 052 |
1 )ollar ............... | + 733 | + 999 | + 1110 | + 1193 | + 1 208 |
EPU-valutor ................ | + 303 | + 235 | + 142 | + 93 | + 8 |
Övriga valutor .................. | - 32 | - 162 | - 141 | - 59 | - 36 |
Summa | + 2 430 | + 2 448 | + 2 402 | + 2 360 | + 2 231 |
2. Affärsbankernas valutabehållning .. | + 121 | + 317 | + 137 | + 478 | + 308 |
Summa totalt | + 2 551 | + 2 765 | + 2 539 | + 2 838 | + 2 539 |
52
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
V. Produktionen
Enligt de reviderade beräkningar, som konjunkturinstitutet utfört från
bruttonationalproduktens användningssida och som finns redovisade i kapitel
II, steg totalproduktionen med 3 1/2 procent från 1956 till 1957. Alternativa
beräkningar, vilka baserats på de olika näringsgrenarnas bidrag,
bär lett fram till en produktionsökning 1957 på knappt 3 procent. De preliminära
kalkyler som gjordes vid årsskiftet visade en mindre ökning, nämligen
drygt 2 procent. Som jämförelse kan nämnas, att produktionens arliga
tillväxt 1950—1956 i medeltal var 3 procent och 1946—1956 drygt
3 1/2 procent.
Genom att nya uppgifter blivit tillgängliga har kalkylerna över de olika
näringsgrenarnas bidrag till totalproduktionen 1957 fått uppjusteras framför
allt vad beträffar jordbruket och skogsbruket. De nya beräkningarna innebär,
att kraft- och varuproduktionen steg snabbare än tjänsterna, nämligen
3—4 procent mot drygt 2 procent. Av tablån i slutet av detta kapitel (s. 61 )
framgår, att de största procentuella ökningarna registrerades för kraft- och
belysningsverken (9 procent) samt jordbruket (6 procent). Industriproduktionen
steg med 3 1/2 procent.
Liksom i den preliminära nationalbudgeten syns man vid bedömningen av
produktionsutsikterna för 1958 kunna utgå från att det på försörjningssidan
inte kommer att finnas några flaskhalsar i form av brist på råvaror, bränslen,
elkraft eller produktionsutrustning. Det är i stället förhållandena på efterfrågesidan,
som väntas spela den avgörande rollen. Både den minskade
lageruppbyggnaden och omkastningen på exportområdet från tidigare stora
ökningar till någon nedgång kan beräknas ha en återhållande effekt på produktionsökningen.
Osäkerheten både i fråga om lagren och om avsättningsförhållandena
i utlandet gör det emellertid svårt att närmare uppskatta denna
påverkan. Det har dock befunnits rimligt att räkna med en ökning av bruttonationalprodukten
med omkring 1 procent från 1957 till 1958.
Industrin
Mer precisa uppgifter om produktionsutvecklingen i början av 1958 föreligger
för närvarande endast för industrins del. Inom denna del av näringslivet
steg produktionen i början av 1958 både om man jämför med samma
period i fjol och (sedan säsonginflytandet eliminerats) med de närmast föregående
kvartalen. Från första kvartalet 1957 till första kvartalet 1958 steg,
enligt vad som framgår av tabell 1, den totala industriproduktionen med 2
procent. Ökningen var främst koncentrerad till konsumtionsvarorna, för
vilka en produktionsuppgång på 4 procent noterades. Bland konsumtions
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
53
Tabell V: 1. Industrins produktion 1955—första kvartalet 1958
Procentuell förändring vid jämförelse med motsvarande period ett år tidigare
| 1956 | 1957 | 1957 |
|
|
| 1958 |
|
|
|
|
|
|
| 1 kv. |
|
|
| 1 kv. | 2 kv. | 3 kv. | 4 kv. |
|
Hela industrin................. | 3 | •37. | 5 | 6 | 4 | 7. | 2 |
Kapitalvaruindustri.......... | 4 | 4 | 6 | 6 | 4 | 7. | i |
Konsumtionsvaruindustri..... | 1 | 1 | 1 | 4 | 3 | — 7. | 4 |
Malmbrytning och metallindustri. | 7 | 4 | 6 | 7 | 5 | ± o | ± o |
därav: järnmalmsgruvor...... | 9 | 5 | 10 | 11 | — 3 | 2 |
|
järn- och metallverk . . . | 11 | 4 | 10 | 9 | 4 | — 3 | — 6 |
sysselsättning i verk- |
|
|
|
|
|
|
|
stadsindustri........ | 3 | 2 | 3 | 4 | 4 |
| — 1 |
Träindustri.................... | — 9 | 2 | 7 | 5 | — 4 | — 1 | 4 |
Massa- och pappersindustri...... | 5 | 5 | 7 | 10 | 5 | — 1 | ± o |
Livsmedelsindustri............. | 0 | —i | _ 2 | 1 | 2 | ± o | 10 |
Textil- och sömnadsindustri..... | 2 | i | i | 3 | 3 | — 1 |
|
Läder- och skoindustri.......... | 1 | — 7 | ii | 15 | 8 | — 2 | — i |
Kälta: Industriförbundets index.
varorna var det helt och hållet livsmedlen (och bland dessa framför allt tobaken
och slakteriprodukterna), som svarade för ökningen. För kapitalvarorna
registrerades en ökning med 1 procent under första kvartalet 19a8 om
man jämför med samma tid ett år tidigare.
Ser man till enskilda månader nådde fjolårets industriproduktion av säsongrensade
serier att döma sin högsta nivå i september. Indextalen för de
tre första månaderna i år låg i närheten av denna höga septembernivå. Betraktas
däremot kvartalen som helheler nåddes 1957 års högsta värde under
andra kvartalet. En begränsad successiv nedgång skedde sedan under tredje
och fjärde kvartalen. Under första kvartalet i år lyftes sedan nivån så alt
den kom att ligga omkring 1 procent över andra kvartalet 1957. För att närmare
klargöra förändringarna anges i följande tablå de procentuella förändringarna
från föregående kvartal (baserade på säsongrensade serier) för
hela industrin samt kapitalvara- och konsumtionsvarusektorerna:
1957 1958
I II III IV I
Hela industrin............. + 0,8 + 1,1 — 0,5 — 0,8 + 2,3
Kapitalvaror .............. + 0,4 + 0,5 + 1,4 — 1,8 + 0,6
Konsumtionsvaror ........ + 0,5 + 2,9 — 2,1 — 1,5 + 5,0
Som redan nämnts har stegringstendenserna i början av innevarande år
återfunnits främst inom livsmedelsgruppen. Uppgång har emellertid också
noterats för trävarorna samt i viss mån även för järnmalmen. Den kraftigaste
tillbakagången i förhållande till de närmast föregående kvartalen har järnoch
stålverken men också massa- och pappersfabrikerna fått vidkännas.
För dessa båda områden ger de säsongrensade siffrorna emellertid intrycket
av en i stort sett oförändrad produktion första kvartalet jämfört med
läget vid årsskiftet. Också verkstadsindustrins sysselsättning syns i stort
sett ha varit oförändrad under början av året.
54
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell V: 2. Antalet anställda arbetare inom industrin1
Procentuell förändring vid jämförelse med motsvarande period ett år tidigare
Hela industrin.................
Gruvindustri...................
Metall- och verkstadsindustri
Jord- och stenindustri..........
Träindustri....................
Massa- och pappersindustri......
Livsmedelsindustri.............
Textil- och sömnadsindustri.....
Läder- och skoindustri..........
Grafisk industri................
Dryckesvaru- och tobaksindustri .
Kemisk-teknisk industri......... * i
Hela | 1957 | 1958 | ||||
1957 | 1 kv. | 2 kv. | 3 kv. | 4 kv. | 1 kv. | april |
+ 0,1 | — 0,5 | + o | + 0,5 | + 0,4 | — 0,7 | - i,5 |
+ 3,1 | + 4,0 | + 3,6 | + 2,3 | + 2,3 | — 0,4 | - 1.6 |
+ 1,3 | + 0,7 | + 1,3 | + 1,9 | + 1,4 | — 0,1 | - 1,2 |
— 2,1 | -1,3 | — 1,4 | — 3.2 | — 2,5 | — 4.9 | - 5,4 |
— 3,3 | — 5,0 | — 3,0 | — 3,0 | _*2,*2 | — 0,7 | - 1,0 |
+ 1,0 | — 1,3 | + 0,9 | + 1,3 | + 0,5 | + 0.1 | + 0,2 |
— 1,5 | — 1,4 | — 1,8 | — 1,1 | — 1.6 | — 2.4 | - 1,4 |
— 1,3 | — 2,9 | — 1,4 | — 0,0 | — 0.4 | — 2,3 | - 4,1 |
+ 2,1 | — 0.1 | + 2,3 | + 3,4 | + 2,5 | — 1,1 | - 2.1 |
— 0.2 | — 0.0 | — 0.3 | — 0,9 | — 0,1 | + 0,7 | + 1.4 |
— 5,2 | — 7,8 | — 8.0 | — 4,7 | — 0.4 | — 2,4 | + 1.1 |
-2,3 | + 0,3 | + 0,3 | — 0,5 | — 1,1 | — 1.4 | ± 0 |
1 Exkl. permitterade på grund av arbetsbrist, reparationer o. d.
Källa: Socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.
En bedömning av utsikterna för de olika industrigrenarna under resten
av året ger till resultat en ungefär oförändrad produktion för industrin som
helhet om helåren 1957 och 1958 jämföres. Eftersom den totala industriproduktionen
visade en ökning i förhållande till fjolåret under första kvartalet
1958 betyder det, att en minskning jämfört med 1957 års nivå förutses fölen
del perioder i fortsättningen. Det är t. ex. sannolikt att en tendens till
produktionsminskning inträder under sommaren eftersom man i ett flertal
fall planerar att ta ut arbetstidsförkortningen i form av fria sommarlördagar,
dessutom har produktionsinskränkningar i samband med semestern
annonserats på en del håll.
Av tabell 2 framgår att antalet anställda arbetare inom industrin i början
av 1958 sjönk under nivån ett år tidigare. Från januari—april 1957 till
samma period i år var nedgången 0,9 procent. Under fjolåret registrerades
däremot ett ungefär oförändrat antal anställda arbetare i jämförelse med
1956. De produktionsstegringar som skett under dessa perioder får alltså helt
tillskrivas en ökad produktion per arbetare. Vissa uppgifter till belysningav
produktivitetens utveckling har sammanställts i tabell 3. På grundval av de
uppgifter om produktionsvolym och antal utförda arbetstimmar, som lämnas
i kommerskollegii industristatistik, kan utvecklingen av produktionen per
arbetstimme beräknas fram t. o. m. 1956. Den sålunda definierade produktiviteten
steg kraftigare (-f- 4,6 procent) från 1955 till 1956 än under de närmast
föregående två åren (omkring + 3 procent). För att utröna om den
markanta uppgången i produktiviteten 1955—1956 fortsatt även därefter,
har en jämförelse gjorts mellan å ena sidan produktionsutvecklingen enligt
Industriförbundets index och å andra sidan socialstyrelsens statistik över
antalet i arbete varande arbetare. Ur båda serierna har härvid verkstadsindustrin
rensats bort, vilket har sin grund i att produktionsutvecklingen inom
liih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
55
Tabell V: 3. Produktion, produktivitet och sysselsättning inom industrin 1952—1958
1952—1953 .............. 1953 1954 .............. 1954— 1955 .............. 1955— 1956 1 ............ | Produktion | Produktivitet | Sysselsättning | ||
inkl. | exkl. | inkl. | exkl. | inkl. | exkl. |
verkstadsindustri | verkstadsindustri | verkstadsindustri | |||
+ 1,0 | + 4,1 | + 4,7 | + 5,1 | — 3,6 — 1.3 | — 0,9 — 2,0 |
1956—1957 .............. 1 kv. 1957—1 kv. 1958 . .. |
1 Preliminära uppgifter.
Källor: 1952—1953 t. o. m. 1955—1956: kommerskollegii industristatistik.
Sysselsättning = antal arbetstimmar för arbetare.
1956—1957 samt 1 kv. 1958: Produktion: Industriförbundets index.
Sysselsättning: socialstyrelsens statistik över antalet i arbete varande arbetare.
denna i Industriförbundets index beräknas på grundval dels av sysselsättningsutvecklingen,
dels av en antagen storlek på produktivitetsökningen.
Den approximativa beräkningen ger till resultat, att produktiviteten från
1956 till 1957 snarast skulle ha ökat ännu något snabbare än från 1955 till
1956. För första kvartalet 1958 leder uppskattningen däremot till ett lägre
värde, som närmare ansluter till utvecklingen 1954 och 1955. Det bör påpekas,
att de utförda uppskattningarna givetvis är behäftade med stora felmarginaler.
Efter en kulmination under första hälften av 1957 har partipriserna fallit
tillbaka något. Från april 1957 till april 1958 utgjorde minskningen 1 1/2
procent. De produkter som härstammar från jordbruket förblev under denna
tid ungefär oförändrade i pris, medan plantage- och industriprodukternas
genomsnittliga priser sjönk. För gruv-, metall- och maskinindustrivarorna
var nedgången 5 procent och för de kemisk-tekniska produkterna 3 procent.
Genomsnittspriserna inom gruppen pappersmassa, papp och papper blev
oförändrade, medan en mindre uppgång noterades för trävarorna. Hela nedgången
i totalindex kan tillskrivas de ej eller endast oväsentligt bearbetade
varorna, vars priser i april låg drygt 3 procent lägre 1958 än 1957. För de mer
förädlade produkterna registrerades en uppgång med 1 1/2 procent. Ett väsentligt
inslag i utvecklingen är vidare, att de råvaror, halvfabrikat och
bränslen som används i industrin och jordbruket gått ner i pris. Från april
1957 till samma månad i år var nedgången för bränslen och smörjmedel 3
procent, för industriförnödenheter 6 procent och för jordbruksförnödenheter
3 1/2 procent. Konsumtionsvarornas partipris hade däremot stigit med 5
procent. För råvaruprisernas utveckling finns en närmare redogörelse i avsnitt
4 i kapitel III.
Kunskapen om industriföretagens vinstutveckling är alltjämt begränsad.
Vissa grova kalkyler som indirekt belyser utvecklingen av bruttovinsterna
kan dock göras med användande av industristatistikens material. Dessa
Statsverkspropositionen B år 0)58: Bil. 1: Inkomsterna:
56
kalkyler utgår från antagandet att bruttovinsterna åtminstone approximativt
utvecklas likformigt med skillnaden mellan å ena sidan produktionens
avsaluvärde och å andra sidan vissa kostnader, nämligen löner, bränsle,
elektrisk kraft, råvaror och halvfabrikat. Någon hänsyn till kapitalkostnaderna
tas alltså inte i dessa kalkyler.1 Stegringen i industrins sålunda beräknade
bruttovinst var något lägre 1955—1956 än 1954—1955 och en successiv
minskning av vinstmarginalerna syns ha ägt rum från 1954 till 1956.
För bedömning av utgångsläget för 1958 års utveckling är det givetvis av
intresse att söka uppskatta vinstutvecklingen även under fjolåret. Eftersom
industristatistiken inte ännu föreligger för 1957, måste en sådan beräkning
bli ytterst osäker. En framskrivning av 1956 års värden med hjälp av olika
index för utvecklingen av löner, priser och produktion tyder dock på att
vinstmarginalernas minskning skulle ha upphört under 1957 och kanske
t. o. m. uppvisat någon ökning. Detta resultat förefaller inte heller orimligt
med hänsyn till kombinationen av stegrad produktivitet och fallande råvarupriser.
I det följande sker en genomgång av läget för närvarande och de närmaste
produktionsutsikterna inom viktigare industrigrenar.
Inom den betydande del (en tredjedel) av industrin som verkstäderna
utgör var antalet utförda arbetstimmar under första kvartalet drygt 1 procent
lägre 1958 än 1957. Bakom denna nedgång i sysselsättningen får man
se en medveten strävan att bättre anpassa produktionen till orderingång och
orderstockar. Enligt Industrins utredningsinstituts statistik reducerades
storleken av totala verkstadsindustrins (inkl. varven) orderstockar med
13 procent från februari 1957 till samma månad 1958.
Till skillnad från övriga delar av verkstadsindustrin fortsatte för varvens
del sysselsättningen att öka även under första kvartalet 1958. Från samma
period 1957 var uppgången drygt 5 procent. Denna sysselsättningsökning
har skett trots att en kraftig avmattning i orderingången ägt rum. Orderingången
under september 1957—februari 1958 utgjorde sålunda endast en
knapp femtedel av orderingången mars 1957—augusti 1957. Bakgrunden
till sysselsättningsexpansionen är naturligtvis att speciellt de större varven
har stora orderböcker, som gör att de är belagda för flera år framåt, samt
att tillgången på yrkeskunnig arbetskraft blivit rikligare. För de medelstora
och mindre varven är situationen en annan och deras sysselsättning är tryggad
för en betydligt mer begränsad period.
Vid senaste årsskifte fanns 278 fartyg på sammanlagt 3,9 miljoner bruttoton
i order hos de svenska varven. Tankfartygens andel av dessa utgjorde
73 procent. De norska beställarna svarade för 40 procent av orderna, de
svenska för 30 procent. Utsikterna för de närmaste åren syns sålunda relativt
goda för de större varven. Både leveranser och sysselsättning väntas
1 Jfr Konjunkturläget hösten 1957, Meddelanden från konjunkturinstitutet, Serie A: 30,
s. 81 f.
Hih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1!)58
1958 bli något större än 1957. Varven utgör ett av de få klart expansiva
områdena inom industrin under 1958.
Inom verkstadsindustrin (exkl. varven) sjönk antalet utförda arbetstimmar
med 2 procent från första kvartalet 1957 till samma lid 1958. En nedgång
inträffade för samtliga huvudgrupper, störst var den dock inom järnoch
metallmanufakturbranschen (närmare 3 procent). Denna utveckling
har föregåtts av en inte oväsentligt reducerad orderingång: från september
1956—februari 1957 till september 1957—februari 1958 uppgick minskningen
till 12 procent. Mest betydande har nedgången varit för de mekaniska
verkstäderna (17 procent). En följd har blivit att leveranserna överstigit
orderingången, vilket medfört en krympning av de inneliggande beställningarna.
Räknat från februari 1957 till februari 1958 sjönk sålunda orderstocken
med närmare 15 procent inom verkstadsindustrin (exkl. varven).
Nedgången i sysselsättningen inom verkstadsindustrin (exkl. varven) har
gällt både hemmamarknads- och exportsektorerna men varit något kraftigare
inom den förstnämnda. Trots att minskningen även i fråga om orderingång
varit något mindre markerad för exportområdet har dock följden
blivit att exportandelen i orderstockarna sjunkit något: totalt sett från 26
till 24 procent från februari 1957 till februari 1958.
Den nuvarande tendensen mot krympande orderstockar utgör utan tvivel
ett incitament till en fortsatt minskning i sysselsättningen. Avgörande för
utvecklingen blir därigenom den kommande orderingången. Det bör därvid
hållas i minnet, att beställningarna för de betydande investeringar, som
beräknas bli gjorda i år, med säkerhet lades ut under tidigare perioder. Sannolikt
sker en viss nedgång från 1957 till 1958 i produktionen inom verkstadsindustrin
utanför varven.
Järn- och metallverken hör till den del av industrin, som fick vidkännas
den kraftigaste avmattningen mot slutet av förra året. Produktionen sjönk
enligt säsongrensade siffror med omkring 10 procent från tredje till fjärde
kvartalet och låg under sistnämnda period 3 procent lägre 1957 än 1956.
Genom den höga nivån under tidigare delar av året kom dock produktionen
inom järn- och metallverken att stiga med 4 procent från 1956 till 1957.
Kopparproduktionen sjönk något medan tillverkningen av bly och aluminium
steg i inte oväsentlig omfattning. Även inom järn- och stålverken
fortsatte produktionen att öka om man ser till året som helhet. Tillverkningen
av handclsfärdigt järn och stål ökade med 3 procent från 1956 til!
1957 och uppgick under sistnämnda år till 1 720 000 ton, vilket är en ny
rekordnotering. I än högre grad än produktionen steg importen (med 22
procent till 813 000 ton). Exporten blev ungefär oförändrad (382 000 ton )
bl. a. genom att ämnesexporten ökade. Tillförseln till den svenska marknaden
steg alltså genom dessa förändringar med 198 000 ton eller 10 procent.
Eftersom konsumtionen kan beräknas ha stigit långt mindre eller med 4
procent blev resultatet en betydande lageruppgång (106 000 ton), som hall
ett tryckande inflytande på marknaden. De produktionsinskränkningar och
perinitteringar som förekommit får ses som en följd av denna utveckling.
58
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
som också fort med sig sänkta järn- och stålpriser. Under första kvartalet i
år var både produktion, export, import samt tillförsel lägre än under samma
kvartal 1957. För produktionen var nedgången 11 procent.
Genom den väntade expansionen inom byggnadsområdet kan förbrukningen
av järn och stål inom landet beräknas fortsätta att öka 1958 om än i
mindre utsträckning än 1957. Samtidigt väntas emellertid avmattningen på
den internationella stålmarknaden medföra minskad export. Även om importen
går ner väsentligt ligger det därför närmast till hands att anta någon
krympning av järn- och stålverkens produktion under 1958 om man jämför
med 1957. Läget är emellertid mycket labilt och det är därför svårt att komma
med några mer bestämda förutsägelser.
Exporten av sågade och hyvlade trävaror noterade ett nytt efterkrigsrekord
under fjolåret, nämligen 1 110 000 standards (inkl. lådbräder, bjälkar,
sparrar och syllar). Från 1956 uppgick stegringen till 85 000 standards
och från det tidigare rekordåret 1955 till 35 000 standards. Man får gå så
långt tillbaka i tiden som till 1920-talet för att finna exportkvantiteter som
överstiger 1957 års. Produktionen av trävaror steg med ett par procent från
1956 till 1957 och samtidigt ägde en inte obetydlig lagerminskning rum.
I början av 1958 inträffade en avmattning på den europeiska trävarumarknaden.
Bakom den återhållsamhet i fråga om inköp, som visats särskilt
från engelsk sida, har främst legat en strävan att skära ned lagren samt
avvakta den fortsatta prisutvecklingen. På både finskt och ryskt håll har
nämligen vissa prisnedsättningar ägt rum. En följd av avmattningen har
blivit, att både de svenska försäljningarna och leveranserna varit mindre i
början av 1958 än under motsvarande tid i fjol. Under månaderna januariapril
var exporten av sågade och hyvlade trävaror närmare 110 000 standards
lägre 1958 än 1957. Av betydelse för bedömningen av framtidsutsikterna är,
att den tröga marknaden endast till en mindre del berott på förändringar i
konsumtionen av trävaror, vilken hållit sig relativt väl uppe i importländerna.
Man kan räkna med att ett betydande exportutbud kan absorberas
under resten av året. För Sveriges del väntas dock exporten sjunka med över
100 000 standards från 1957 till 1958. Denna nedgång i exportefterfrågan
kommer sannolikt att medföra en något minskad produktion om hela 1958
jämförs med 1957, trots att den inhemska förbrukningen beräknas stiga på
grund av ökad byggnadsverksamhet och upphörande lagerminskning.
Inom träindustrin totalt (där förutom sågverk och hyvlerier även möbelfabriker
och snickerier ingår ) låg produktionen under första kvartalet 4
procent högre 1958 än 1957. Antalet anställda arbetare hade under samma
tid sjunkit med en knapp procent.
Världens förbrukning av massa och papper har fortsatt att stiga, om än
i något lägre takt än beräknat. Läget har emellertid även här påverkats av
all det i importländerna funnits en strävan att skära ned lagren. Samtidigt
har produktionskapaciteten utvidgats i betydande omfattning runtom i världen
och en viss överkapacitet har uppstått. Denna utveckling har även återverkat
på svensk export och produktion. Under fjolåret genomförde massa
-
Bih. 8: Reviderad nationalbudget för år 1958
59
fabrikerna en partiell begränsning av produktionen i förhållande till den
tillgängliga kapaciteten. Totalt steg dock produktionen av massa med ett
par procent från 1956. De senaste årens uppgång i massaexporten ersattes
1957 med en nedgång på 2 procent i kvantitet räknat. Även om den inhemska
konsumtionen steg blev följden en viss lageruppgång. Under 1958 kan man
beräkna att det sker en viss återhämtning för exportens del, medan produktionen
kan väntas bli ungefär oförändrad i förhållande till 1957. Första kvartalet
låg massaproduktionen 1 procent högre 1958 än 1957.
För gruppen papper, papp och wallboard ligger det närmast till hands
att anta, att f jolårets uppgång i exporten i år kommer att följas av en viss
nedgång. Detta kommer givetvis att få återverkningar på produktionen och
denna väntas, trots en sannolik stegring i den inhemska förbrukningen, totalt
sett inte undergå större förändringar. Efter att ha stigit med 8 procent
från 1956 till 1957 minskade produktionen med 1 procent från första kvartalet
1957 till samma period 1958.
Produktionsökningen inom den sammanlagda pappers- och massaindustrin
på 5 procent från 1956 till 1957 åtföljdes av en stegring i antalet anställda
arbetare med 1 procent. Under de första månaderna 1958 låg både sysselsättningen
och produktionen på ungefär samma nivå som ett år tidigare.
Om man ser till årsgenomsnitten fortsatte de senaste årens återhämtning
inom textil- och konfektionsindustrin även under fjolåret och produktionen
steg med 1 procent från 1956. Eftersom produktionen sjönk något inom
konfektionsindustrin var det uteslutande den egentliga textilindustrin (spinnerier,
väverier och trikåfabriker) som svarade för produktionsuppgången.
Ökningen inom den egentliga textilindustrin kan beräknas ha uppgått til!
omkring 3 procent. Tillverkningen steg inom både trikå- och bomullsindustrin,
medan ylleindustrin fick vidkännas en nedgång. Produktionen av yllevävnader
sjönk med 4 procent och nådde därmed den lägsta nivån under
efterkrigstiden. Den utländska konkurrensen fortsatte att vara stark inom
textilområdet, vilket avspeglar sig i en stegring i importen av textilvaror
med drygt 10 procent. Trots en ökning även för exportens del steg tillförseln
till den svenska marknaden med omkring 5 procent. Eftersom konsumtionen
av textilvaror kan beräknas ha ökat med drygt 2 procent från 1956 till
1957 blev resultatet en uppgång i lagren.
De ovan anförda årsgenomsnitten döljer det faktum, att en förändring i
den trendmässiga utvecklingen inträffade under loppet av 1957. Säsongrensade
serier visar, all den uppåtriklade tendensen hos produktionen inom textil-
och konfektionsindustrin som rått sedan slutet av 1954 bröts vill mitten
av fjolåret och efterträddes av en stagnerande eller l. o. m. något vikande
utveckling. Sysselsättningsstatistiken bekräftar omsvängningen. Efter att ha
hejdats i början av 1957 fortsatte (enligt säsongrensade serier) nedgången i
antalet anställda arbetare under senare delen av året. Genomsnittligt minskade
arbetarantalet med drygt 1 procent från 1956. Intrycket av en något
vikande tendens ger också konjunkturinstitutets senaste konjunkturbaromeler
1 mars). Orderingången hade under vintermånaderna enligt denna bibo
-
60
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
hållits på fjolårsnivån för konfektion men minskat inom övriga branscher.
Under vårmånaderna väntades jämfört med samma tid i fjol minskad produktion
och orderingång för den egentliga textilindustrin, medan konfektionsindustrin
räknade med ungefär oförändrad tillverkning och försäljning.
Jordbruket
Jordbrukets produktion steg med 6 procent från 1956 till 1957. Ökningen
var således betydande trots den svaga skörden. Innevarande år väntas en i
stort sett oförändrad produktion, om väderleksbetingelserna blir normala.
Både 1957 och 1958 års produktion i miljoner kronor räknat har justerats
upp i förhållande till vad som angavs i den preliminära nationalbudgeten,
men höjningen har varit störst för 1957. Från torråret 1955 till 1958 skulle
således en återhämtning på 7 procent äga rum, vilket inte hindrar, att 1958
års produktion kommer att ligga några procent under 1954 års nivå och
därmed också under medeltalet för 1950—1954. Enligt jordbruksnämndens
beräkningar är det främst produktionen av kött och fläsk som beräknas öka
(6 procent). Animalieproduktionen väntas därigenom stiga med 1 procent,
trots att en viss tillbakagång är sannolik för mjölk och mejeriprodukter.
För de vegetabiliska slutprodukterna förutses en minskning främst genom
att fjolårets stora skörd av oljeväxter inte beräknas upprepas. Jordbrukets
bidrag till bruttonationalprodukten kommer vidare att påverkas av att större
köp utifrån måste göras, mest beroende på 1957 års svaga fodersädesskörd.
Skogsbruket
Skogsavverkningarna kan 1957 beräknas ha uppgått till omkring 41 miljoner
m3f (fast mått utan bark), vilket innebär en mindre nedgång från 1956.
Trots detta har en uppgång på 1 procent framräknats i skogsbrukets bidrag
till bruttonationalprodukten. Skogsuttagen kan nämligen uppskattas ha varit
något mindre än tillväxten. Genom detta förhållande tillkommer en pluspost
vid beräkningen av skogsbrukets bidrag. Gjorda uppskattningar tyder på alt
en minskning av skogsavverkningarna kan väntas även 1958. I den preliminära
nationalbudgeten antogs, att skogsavverkningarna möjligen skulle kunna
bli av samma omfattning 1958 som 1957. Förändringen i förhållande till
denna tidigare uppskattning har bl. a. orsakats av att det gynnsamma vädret
under hösten möjliggjorde en snabbare avverkning och en större kvantitet
än beräknat kom att falla på 1957. De goda betingelserna för avverkning
har också tillsammans med fjolårets dåliga skörd inom jordbruket otvivelaktigt
medverkat till att hålla virlcesuttagen innevarande vinter på en något
högre nivå än vad som skulle ha varit fallet om endast avsättningsmöjligheterna
för skogsprodukter på de internationella marknaderna skulle ha
varit bestämmande. Sågtimmeravverkningen, som sjunkit 1954—1957, kan
beräknas stiga något 1958. Detta får bl. a. ses mot bakgrund av att sågver
-
Cl
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
kens lager av timmer och sågade varor sjönk under fjolåret. För massavirkets
del fortsatte de senaste årens lageruppgång även 1957. En något minskad
avverkning kan väntas för detta virkesslag.
Sammanfattning av produktionsutvecklingen inom olika näringsgrenar
De antagna volymförändringarna i de olika näringsgrenarnas produktion
sammanfattas i nedanstående tablå:
| Förändring | Förändring | 1957—1958 |
| 1956—1957 | Procent | Mili. kr. i |
Näringsgren | Procent |
| 1957 års pri |
Egentlig industri ................................ | + 3’/a | ± 0 | + o |
Kraft- och belysningsverk ........................ | + 9 | + 5 | 4- 75 |
Byggnads- och anläggningsverksamhet ............ | + 2V, | + 6 | + 300 |
Jordbruk........................................ | + 6 | ±0 | ± o |
Skogsbruk ...................................... | + 1 | - 1 | — 25 |
Summa kraft- och varuproduktion | + 37, | + 1 | + 350 |
Statens och kommunernas bidrag till produktionen av | + 17 a | + 3 | + 150 |
Bostadsnyttjande ................................ | + 47, | + 472 | + 150 |
Handel och samfärdsel............................ | + 2 | + 7, | + 50 |
Konsumenttjänster .............................. | + 0 | ± o | ± o |
Summa tjänster | + 2 | + 17, | + 350 |
Totalt | + 3 | + 1 | + 700 |
Den framräknade ökningen av den totala produktionen från 1957 till 1958
uppgår till 700 miljoner kronor eller omkring 1 procent. De mest betydande
stegringarna kan väntas inom starkt lieinmamarknadsinriktade områden såsom
byggnads- och anläggningsverksamheten, kraftverken, bosladsnyttjandet
samt statlig och kommunal verksamhet, medan industriproduktionen
förutses ligga kvar på 1957 års nivå.
62
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
VI. Arbetsmarknaden och löneutvecklingen
1. Arbetskraftsresurserna
I den preliminära nationalbudgeten för 1958 beräknades befolkningen i de
arbetsföra åldrarna 15—64 år ha ökat med omkring 40 000 personer eller
0,8 procent under loppet av 1957. Motsvarande ökning under 1956 utgjorde
28 000 personer eller närmare 0,5 procent. För innevarande år beräknades
befolkningsutvecklingen enligt två alternativ. I alternativ 1 togs hänsyn endast
till den naturliga befolkningstillväxten, d. v. s. in- och utvandring förutsattes
balansera varandra. Enligt detta antagande skulle befolkningen i
åldrarna 15—64 år stiga med omkring 37 000 personer. Den kraftigaste stegringen
förutses därvid för åldersgruppen 15—19 år, som beräknas öka med
inte mindre än 30 000 personer. Ökningar förutses också för de äldre årsklasserna,
medan befolkningen i mellanåldrarna 25—44 år beräknas minska
i antal. I alternativ 2 antogs en nettoimmigration av samma storlek 1958
som 1956, vilket skulle innebära ett ytterligare tillskott i de arbetsföra åldrarna
med omkring 11 000 personer. Detta tillskott beräknas i huvudsak
lalla på åldrarna under 45 år. Med tanke på att nettoimmigrationen visat
sig vara mycket konjunkturkänslig bör detta antagande i det nuvarande
ekonomiska läget bedömas som ett maximialternativ.
Några direkta uppgifter till belysning av förändringarna i den totala arbetsstyrkan
finns inte tillgängliga. Med hänsyn tagen till uppgifter över yrkesintensiteten
och dess mera långsiktiga förändringar i de olika åldrarna
kan den totala arbetsstyrkan beräknas stiga från 1957 till 1958 med omkring
24 000 personer enligt alternativ 1 och med omkring 28 000 personer
enligt alternativ 2. 1 förhållande till den totala arbetsstyrkan innebär ovanstående
en ökning mellan 0,7 och 0,9 procent jämfört med en ökning på 0,6
procent 1956—1957.
Med hänsyn till att arbetslösheten stigit från 1956 till 1957 kan den totala
sysselsättningen beräknas ha ökat något mindre än den totala arbetsstyrkan
eller med omkring 0,4 procent. 2
2. Arbetsmarknadsläget
Utvecklingen på arbetsmarknaden har under 1957 kännetecknats av en
inom ramen för fortsatt hög sysselsättning förbättrad balans mellan tillgång
och efterfrågan på arbetskraft. Av de båda arbetsinarknadskurvorna i diagram
II: 1 (s. 15) framgår, att såväl arbetslösheten som antalet tillsatta
platser på 100 lediga legat högre 1957 än 1956. Även omsättningen på ar
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58
63
Tabell VI: 1. Antal under en vecka avgångna arbetare (exkl. uppsagda av arbetsgivare) inom
industrin i procent av totala antalet anställda 1953—1958
| 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 | 1958 |
Februari...................... | 0,36 | 0,39 | 0,63 | 0,44 | 0,36 | 0,32 |
Maj.......................... | 0,51 | 0,68 | 0,73 | 0,65 | 0,53 |
|
Augusti...................... | 0,67 | 0,83 | 0,90 | 0,75 | 0,71 |
|
November.................... | 0,42 | 0,48 | 0,50 | 0,44 | 0,35 |
|
Källa: Socialstyrelsen.
betskraft, en serie som visat sig vara mycket konjunkturkänslig, tyder på
en ytterligare avmattning under 1957. Som framgår av tabell 1 har rörligheten
inom industrin, som började avta 1956, visat en fortsatt nedgång även
under 1957.
Det minskade efterfrågetrycket på arbetsmarknaden har gett utslag i
form av lägre platstillgång 1957 än under de senaste åren. Att döma av säsongrensade
siffror över antalet vid arbetsförmedlingarna i mitten av varje
månad lediganmälda platser upphörde ökningen i arbetskraftsefterfrågan
redan under 1955. Platstillgången har därefter under både 1956 och 1957
varit ständigt sjunkande. Nedgånger har fortsatt under de fem första månaderna
av innevarande år. Utjämningen mellan tillgång och efterfrågan på
arbetskraft har väsentligen gällt icke yrkeskunnig arbetskraft. Däremot
rådde fortfarande brist på yrkesarbetare och tekniskt utbildad personal. Utvecklingen
under 1957 har också inneburit en viss utjämning av de relativt
stora skiljaktigheter mellan olika geografiska områden, som arbetsmarknadsläget
utvisat under de närmast föregående åren.
Avmattningen på arbetsmarknaden har också kommit till uttryck i stigande
arbetslöshet. I likhet med andra ovan nämnda serier visade arbetslöshetsstatistiken
på tendenser i denna riktning redan under 1956 och dessa
tendenser har fortsatt under 1957. Arbetslöshetstalen kunde dock fortfarande
betecknas som relativt små. Antalet vid arbetsförmedlingsorganen anmälda
arbetslösa utgjorde sålunda i medeltal för de olika räkningstillfällena
under 1957 ca 30 000, vilket var närmare 6 000 fler än genomsnittet för
1956. Arbetslösheten bland de arbetslöshetsförsäkrade, uttryckt i procent
av medlemsantalet i arbetslöshetskassorna, steg t rån i genomsnitt 1,5 procent
1956 till 1,9 procent 1957. För en jämförelse med tidigare år lämnas
i tabell 2 fackförbundens uppgifter om antalet arbetslösa i procent av medlemsantalet.
Mot slutet av 1957 började arbetslösheten öka något mer än som kan anses
vara säsongmässigt vanligt. Vinterarbetslösheten kulminerade i januari
innevarande år med 59 000 registrerade arbetslösa, vilket var 14 000 fler än
i januari förra året. I februari sjönk de arbetslösas antal till 56 000 och i
mars till 55 000; de arbetslösa var dock fortfarande 15 000 fler än samma
månader 1957. Dessa kraftiga ökningstal sammanhänger delvis med ogynnsamma
väderleksförhållanden vid räkningstillfällena. Detta gäller i stor ut
-
64
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell VI: 2. Arbetslösheten inom fackförbunden 1952—1957
Procent av medlemsantalet
| 1952 | 1953 | 1954 | 1955 | 1956 | 1957 |
Februari...................... | 2,8 | 4,2 | 4.7 | 3,8 | 4,8 | 3,9 |
April ........................ | 2,0 | 2,3 | 2,4 | 2,0 | 2,8 | 3,2 |
Augusti ...................... | 1,4 | 1,5 | 1,5 | 1,4 | 1,5 | 1,7 |
Oktober...................... | 1,7 | 1,7 | 1,4 | 1,5 | 1,8 | 2,0 |
K alla: Arbetsmarknadsstyrelsen.
sträckning Sydsverige. Sålunda rapporterades de största ökningarna i Göteborgs
och Bohus samt i Malmöhus län, där antalet arbetslösa i medeltal för
månaderna januari—mars 1958 hade stigit med respektive 1 600 och 1 500
i förhållande till motsvarande tid 1957. Särskilt besvärande har arbetsmarknadssituationen
under vintermånaderna varit för byggnadsarbetarkåren. Av
det totala antalet försäkrade arbetslösa, som i medeltal för första kvartalet
i år utgjorde 46 500, föll närmare hälften eller 22 000 på de i byggnadsarbetarnas,
murarnas och målarnas kassor organiserade arbetarna. Dessa svarade
också för närmare hälften av den totala arbetslöshetsstegringen som
inträffat bland kassamedlemmarna från samma kvartal i fjol. Inom industrin
uppgick antalet arbetslösa under första kvartalet i år till i genomsnitt
14 000 eller 3 000 å 4 000 fler än ett år tidigare.
Medan arbetslösheten under tidigare år minskat något från mars till april,
skedde i år en ny stegring av antalet arbetslösa till över 59 000, vilket var
19 500 fler än i april 1957. Den väntade säsongmässiga nedgången var sålunda
något försenad och kunde först konstateras vid arbetslöshetsräkningen
i mitten av maj. Antalet registrerade arbetslösa hade då sjunkit med
närmare 17 000 och uppgick till 42 500. De arbetslösa var dock 13 000 fler
än i maj 1957. Förbättringen från föregående månad sammanhängde till
största delen med att byggnadsverksamheten hade kommit igång. Antalet
arbetslösa byggnadsarbetare, murare och målare, som ännu i mars och april
hade legat vid 21 000, sjönk i maj till 12 000 och svarade sålunda för mer
än 60 procent av den totala nedgången bland de försäkrade arbetslösa. Även
på andra områden hade arbetslösheten minskat något. De enda undantagen
utgjordes av skogs- och flottningsarbetarnas samt beklädnadsarbetarnas
kassor, som i maj redovisade 800 respektive 200 fler arbetslösa än i april.
För skogsbruket hade vinterns drivningsförhållanden varit mycket gynnsamma
och det planerade avverkningsprogrammet hade snabbt genomförts.
Det brukar även normalt inträda en dödsäsong mellan avverkningarna och
flottningen. Denna friställning av arbetskraft i skogsbruket låg också bakom
den ökade arbetslösheten i april. Av den totala stegringen av antalet
försäkrade arbetslösa på 2 300 mellan mars och april svarade nämligen
skogsarbetare för inte mindre än 2 100.
Enligt arbetslöshetsräkningen i maj redovisades det största antalet arbetslösa,
5 300, i Norrbottens län, därav var ca 1 600 skogsarbetare och ca
1 500 byggnadsarbetare. Norrbottens jämte Västerbottens och Jämtlands län
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
65
Tabell VI: 3. Arbetslösheten inom några arbetslöshetskassor i mitten ar maj 1958
Arbetslöshetskassor | Antalet arbetslösa | Förändring 1957 | Arbetslösa i % av med-lemsantalet | ||
maj 1957 | maj 1958 | ||||
Metallindustriarbetarnas .............. | 3 736 | + | 1768 | 0,8 | 1,5 |
Stenindustriarbetamas ................ | 156 | + | 64 | 2,0 | 3,5 |
Träindustriarbetarnas ................ | 1343 | + | 487 | 1,4 | 2,2 |
Pappersindustriarbetarnas ............ | 406 | + | 284 | 0,3 | 1,0 |
Livsmedelsarbetarnas.................. | 731 | + | 77 | 1,7 | 1,9 |
Textilarbetarnas...................... | 809 | + | 231 | 1,5 | 2,1 |
Beklädnadsarbetarnas ................ | 967 | + | 502 | 1,2 | 2,5 |
Fabriksarbetarnas .................... | 1362 | + | 504 | 1,4 | 2,2 |
Byggnadsarbetarnas .................. | 10 725 | + | 801 | 7,5 | 8,2 |
Murarnas ............................ | 1178 | + | 99 | 7,4 | 8,2 |
Målarnas ............................ | 539 | + | 65 | 2,5 | 2,8 |
Lantarbetarnas ...................... | 431 | + | 46 | 1,2 | U |
Skogs- och flottningsarbetarnas........ | 4 009 | + | 1966 | 7,7 | 13,9 |
Handelsanställdas .................... | 748 | + | 186 | 0,7 | 0,9 |
Källa: Arbetsmarknadsstyrelsen.
var också de enda i landet som hade fler arbetslösa i maj än i april. Även
i jämförelse med samma månad föregående år visar de nordligaste länen
samt Stockholms stad de största ökningstalen.
Ytterligare uppgifter om arbetslösheten lämnas i tabell 3. I nedanstående
sammanställning anges arbetslösheten bland de arbetslöshetsförsäkrade i
procent av medlemsantalet i arbetslöshetskassorna:
jan. | febr. | mars | april | maj |
.. 2,9 | 2,6 | 2,6 | 2,7 | 1,9 |
.. 3,8 | 3,6 | 3,6 | 3,8 | 2,6 |
Även om den ovanligt stora vinterarbetslösheten i år till stor del kan tillskrivas
rådande väderleksförhållanden, har också den fortsatta avmattningen
i den ekonomiska aktiviteten gjort sig gällande på arbetsmarknaden. Efter
en säsongrensning av den ovan angivna serien över arbetslöshetsprocenten
finner man att denna ändring till minskat efterfrågetryck främst inträdde
mot slutet av fjolåret. I början av innevarande år visar de säsongrensade
arbetslöshetstalen endast mindre variationer. De höga arbetslöshetssiffrorna
inom byggnadsarbetarkåren har visserligen dominerat utvecklingen under
vintermånaderna, men det bör observeras att byggnadsarbetarnas andel
i den totala arbetslösheten var oförändrad när första kvartalet i år jämförs
med motsvarande tid i fjol. I maj var andelen t. o. m. mindre, byggnadsarbetarna
utgjorde endast 30 procent av det totala antalet arbetslösa mot ca
40 procent i maj 1957. Det minskade efterfrågetrycket har i stor utsträckning
gällt industriarbetare. Säsongrensade siffror äver arbetslösheten inom
industrin visar en fortsatt svag stegring.
5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil.l. Bihang 8
66 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Även om någon mera drastisk förändring av arbetsmarknadsläget alltså
inte syns ha ägt rum under årets första fem månader, innehåller den närmaste
framtiden en mängd osäkra faktorer. Nuläget på arbetsmarknaden
kännetecknas av skiftande tendenser. Den påbörjade säsonguppgången pekar
i positiv riktning och har redan medfört en ökad aktivitet. Samtidigt verkar
emellertid konjunkturförsämringstecken inom och utom landet tydligt
dämpande. Även i de bedömningar av arbetsmarknadsutsikterna för det närmaste
halvåret, som länsarbetsnämnderna i likhet med tidigare år företagit,
understryks genomgående svårigheten att i nuvarande labila konjunkturläge
komma med några bestämda uttalanden utöver de närmaste 2 å 3 månaderna.
Ser man till arbetsmarknadsutsikterna under den närmaste tiden,
syns man emellertid inte ha anledning räkna med några mera väsentliga
förändringar i arbetsmarknadsläget utöver de säsongmässiga. Några mera
betydande sysselsättningssvårigheter väntas sålunda i allmänhet inte under
den kommande sommaren. Länsarbetsnämnderna räknar dock med en genomsnittligt
något högre arbetslöshetsnivå under sommarmånaderna än under
de föregående åren. Den ökade arbetslösheten kommer i första hand att
drabba den mera svårplacerade arbetskraften.
Det är främst ökningen av arbetskraftsbehovet inom säsongnäringarna,
som på kort sikt väntas verka i utjämnande riktning och reducera arbetslösheten.
Utsikterna för hög sysselsättning inom bostadsbyggandet bedöms
som goda, medan läget syns vara något sämre beträffande byggnadsverksamheten
för industriella och liknande ändamål. Även jord- och skogsbrukets
efterfrågan på arbetskraft väntas bli av ungefär samma omfattning
som under tidigare år. Möjligheter att efter arbetssäsongens slut bereda
arbete inom andra näringar syns dock bli sämre än tidigare. Inom industrin
är däremot den aktuella situationen mera splittrad. Även om man i allmänhet
syns räkna med oförändrad sysselsättning åtminstone fram till semestertidens
slut, präglas läget av en påtaglig återhållsamhet i efterfrågan på
arbetskraft.
På längre sikt betecknas utvecklingen som mycket svårbedömbar. Ogynnsamma
avsättningsförhållanden för pappers- och massaindustrin ger anledning
till farhågor för ytterligare försämring av sysselsättningen inom denna
del av näringslivet. Även inom vissa delar av verkstadsindustrin samt i textil-
och beklädnadsindustrin syns sysselsättningsutsikterna vara mindre
goda. Beträffande byggnadsverksamheten framhåller länsarbetsnämnderna
det minskade investeringsintresset hos industrin men också hos kommunerna.
Att utifrån det läge som nu kan redovisas bedöma utvecklingen på arbetsmarknaden
under höstmånaderna är följaktligen förbundet med stora svårigheter.
Det är härvid framför allt den internationella konjunkturutvecklingen
och dess effekt på den svenska exporten som spelar en stor roll. Att
döma av de förväntningar som företagen i april redovisat till länsarbetsnämnderna
bedöms dock utsikterna ännu så länge inte särskilt pessimistiskt.
67
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
Tabell VI: 4. Genomsnittlig timförtjänst inom industrin
Vuxna män och kvinnor samt minderåriga
Industrigren | Förändring i | procent |
| nov. 1955—- | nov. 1956— |
| nov. 1956 | nov. 1957 |
Gruvindustri.......................... | + 6,2 | + 6,3 |
Metall- och verkstadsindustri........... | + 8,7 | + 5,2 |
Jord- och stenindustri................. | + 8,0 | + 5,7 |
Träindustri........................... | + 7,0 | + 6,1 |
Massa- och pappersindustri............. | + 7,9 | + 3,8 |
Grafisk industri....................... | + 7,4 | + 5,5 |
Livsmedelsindustri..................... | + 7,4 | + 5,2 |
Dryckesvara och tobaksindustri........ | + 6,1 | + 4,3 |
Textil- och beklädnadsindustri.......... | + 7,6 | + 6,0 |
Läder-, hår- och gummivaruindustri..... | + 6,7 | + 6,2 |
Kemisk och kemisk-teknisk industri..... | + 8,2 | + 4,6 |
Samtliga industrigrupper | + 8,3 | + 5,4 |
Källa: Socialstyrelsens kvartalsstatistik, indexserie med februari 1947 = 100.
3. Löneutvecklingen
Avmattningen på arbetsmarknaden återspeglas också i lönebildningen.
Löneutvecklingen för den största löntagargruppen -— industriarbetarna —
framgår av tabell 4. Den visar, att ökningen av timförtjänsterna under 1957
varit väsentligt mindre än under det föregående året. Ser man på utvecklingen
inom olika industribranscher, finner man, att medan timförtjänsterna
inom de flesta industrigrenarna ökat med 5 å 6 procent, har stegringen inom
massa- och pappersindustrin utgjort endast knappt 4 procent. Något entydigt
samband mellan lönestegring och konjunkturläge inom olika branscher
syns dock inte föreligga.
Den avtalsmässiga lönehöjningen under 1957 har för industriarbetare beräknats
till i genomsnitt 2 1/2 å 3 procent. Eftersom timförtjänsterna enligt
socialstyrelsens statistik stigit med 5,4 procent från november 1956 till november
1957, kan löneglidningen under 1957 beräknas ha uppgått till ca
2 1/2 procent. Löneglidningen har sålunda varit avsevärt mindre under 1957
än 1956, då den uppgick till ca 3 1/2 procent. Detta torde sammanhänga med
det i förhållande till 1956 lugnare arbetsmarknadsläget. Det bör dock påpekas
att 1956 års relativt höga siffra delvis berodde på speciella omständigheter.
För innevarande år innebar den centrala uppgörelsen mellan SAF och LO
lönehöjningar inom en kostnadsram motsvarande 2 procent för ackordsarbeten
och 3 1/2 procent för tidlönerna. Samtidigt sänktes den ordinarie arbetstiden
för arbetarkategorier med 48-timmarsvecka till 47 timmar, över
den faktiska utvecklingen av industriarbetarnas timförtjänster föreligger,
när detta skrivs, endast uppgifter fram till februari månad. Enligt socialstyrelsens
lönestatistik steg den genomsnittliga timförtjänsten för samtliga
industriarbetare (vuxna män och kvinnor samt minderåriga) från november
68 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna
1957 till februari 1958 med 2,6 procent. Det tvååriga avtalet på arbetsmarknaden
medförde att i motsats till tidigare år de nya avtalen tillämpades redan
från årets början. Eftersom avtalen för 1958 kan beräknas ha resulterat
i en lönehöjning på ca 2 1/2 procent, har löneglidningen mellan november
1957 och februari 1958 varit obetydlig. Det bör dock påpekas att löneglidningen
även tidigare år varit mycket liten under denna period.
I den preliminära nationalbudgeten beräknades ökningen av den totala
lönesumman från 1956 till 1957 till ca 7 1/2 procent. Sedan dess har ytterligare
lönestatistik framkommit. Det gör att bedömningen av fjolårets löneutveckling
nu kan ske med något större säkerhet. Enligt reviderade beräkningar
steg industriarbetarnas löneinkomster 1956—1957 med i genomsnitt
5 1/2 procent. Detta innebär en mindre nedjustering i förhållande till tidigare
beräkningar, vilket beror på att löneglidningen mot slutet av 1957 blev
något lägre än vad som förut antagits. Även för andra löntagargrupper än
industriarbetare har löneberäkningarna justerats. Jämfört med den preliminära
nationalbudgeten har dessa korrigeringar i regel inneburit mindre uppjusteringar
av den beräknade lönestegringen. Den totala lönesumman beräknas
ha stigit med ca 7 1/2 procent från 1956 till 1957. Den nya beräkningen
innebär sålunda ingen förändring av totalsiffran i förhållande till den preliminära
nationalbudgeten.
Tvåårsavtalet på arbetsmarknaden möjliggjorde en uppskattning av innevarande
års löneutveckling redan vid utarbetandet av den preliminära nationalbudgeten.
Den totala lönesumman beräknades sålunda stiga med ca 4
procent från 1957 till 1958. Det påpekades dock, att arbetstidsförkortningens
effekt på inkomstutvecklingen är svår att överblicka. Man vet inte heller,
i vilken mån avmattningen i konjunkturläget kommer att påverka löneutvecklingen.
Kalkylen utgår emellertid från antagandet, att löneglidningen
blir något lägre i år än 1957.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
69
VII. De privata konsumenternas ekonomi
1. Utvecklingen av de disponibla inkomsterna
Löneutvecklingen under 1957 och 1958 har behandlats i föregående kapitel,
avsnitt 3. Sammanfattningsvis konstaterades där, att ökningen av den
totala lönesumman mellan 1956 och 1957 kan uppskattas till 7 1/2 procent,
en siffra som överensstämmer med den som angavs i den preliminära nationalbudgeten.
Prognosen för lönesummans utveckling mellan 1957 och 1958
grundas bl. a. på det mellan SAF och LO träffade tvååriga avtalet. Liksom i
den preliminära nationalbudgeten uppskattas nu den totala lönesumman
stiga med 4 procent mellan 1957 och 1958. Den lägre ökningstakten jämfört
med 1957 sammanhänger delvis med arbetstidsförkortningen.
Det tillgängliga statistiska underlaget för bedömningen av övriga inkomsters
utveckling är — särskilt för 1957 och 1958 — i vissa avseenden mycket
bräckligt. De reviderade beräkningarna av jordbruksinkomsternas förändring
1956—1957 tyder på en ökning med 1 1/2 procent, medan från 1957 till
1958 en minskning med närmare 4 procent förutses. Övriga företagares inkomster
har av konjunkturinstitutet beräknats ligga ca 4 procent högre
1957 än 1956, medan man för 1958 kan räkna med en något lägre ökning.
Någon anledning att justera den preliminära nationalbudgetens prognos för
kapitalinkomsterna syns ej föreligga.
Inkomstöverföringarna till hushållen steg med ca 320 miljoner kronor
från 1956 till 1957, medan ökningen 1957—1958 kan väntas bli över 500
miljoner kronor. Av denna ökning svarar folkpensionerna och barnbidragen
för vardera ca 200 miljoner och övriga sociala ändamål för ca 130 miljoner
kronor. Folkpensionernas ökning beror främst på den beslutade standardhöjningen
för pensionärerna fr. o. m. 1 juli samt på de av konsumentprisstegringarna
förorsakade indextilläggen.
De utbetalda försäkringsbeloppens ökning 1957—4958 har förutsatts bli
lika störa som föregående år, eller drygt 100 miljoner.
Enligt de utförda beräkningarna skulle således konsumenternas inkomster
ha ökat med ca 2 900 miljoner kronor 1956—1957, medan stegringen
1957—1958 skulle komma att stanna vid 2 200 miljoner kronor.
Utvecklingen av konsumenternas disponibla inkomster bestäms förutom
av förändringarna på inkomstsidan även av den direkta beskattningen
och försäkringspremierna. Hushållens betalningar av direkta skatter och avgifter
till stat och kommun ökade med 1 000 miljoner kronor från 1956 till
1957. Den beräknade stegringen 1957—1958 är avsevärt mycket mindre och
väntas komina att uppgå endast till ca 400 miljoner kronor. Detta förklaras
70
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell VII: 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1955—1958
Miljoner kronor i löpande priser
| 1955 | 1956 | 1957 | 1958 prognos |
Inkomster |
|
|
|
|
Löner.................................. | 26 900 | 28 900 | 31100 | 32 500 |
Enskilda företagares inkomster .......... | 5 200 | 5 300 | 5 400 | ] |
1) jordbrukare........................ | 2 500 | 2 500 | 2 500 | 6100 |
2) övriga företagare .................. | 2 700 | 2 800 | 2 900 | |
Kapitalinkomster (netto)................ | 500 | 600 | 600 | 1 |
Inkomstöverföringar.................... | 2 700 | 2 900 | 3 300 | 3 800 |
Utbetalda försäkringsbelopp ............ | 1300 | 1400 | 1500 | 1600 |
Ofördelad restpost av inkomster ......... | 2 200 | 2 500 | 2 600 | 2 700 |
Summa | 38 800 | 41600 | 44 500 | 46 700 |
Utgifter |
|
|
|
|
Direkta skatter och avgifter ............. | 7 600 | 8 200 | 9 200 | 9600 |
Försäkringspremier ..................... | 1600 | 1700 | 1800 | 1800 |
Konsumtion............................ | 27 500 | 29 700 | 31200 | ] |
1) varaktiga varor .................... | 3 300 | 3 500 | 3 900 | 33000 |
2) tjänster............................ | 17 700 | 19 200 | 19 800 | |
3) övrigt ............................. | 6 500 | 7 000 | 7 500 | 1 |
Sparande (exkl. försäkringssparande) .... | 2100 | 2 000 | 2 300 | 2 300 |
Summa | 38 800 | 41600 | 44 500 | 46 700 |
Källa: Konjunkturinstitutets nationalbokföring för 1955—1957.
främst av de höjda kommunala ortsavdragen, vilka för hushållens del medför
ett skattebortfall med 400 å 500 miljoner kronor.
Den antagna långsammare inkomststegringen under 1958 verkar även
dämpande på skattebetalningarna, medan de överlag höjda kommunala utdebiteringarna
per skattekrona delvis neutraliserar skattebortfallet till följd
av ortsavdragsreformen.
De reviderade beräkningarna över hushållens utgifter för försäkringspremier
visar endast små avvikelser från de preliminära. Premiebetalningarna
har förutsatts bli av ungefär samma storlek 1958 som 1957. 2
2. Sparande, konsumtion och konsumentpriser
Enligt konjunkturinstitutets reviderade nationalräkenskap ökade sparandet
från 1956 till 1957 med ca 300 miljoner kronor, vilket innebär en högre
marginell sparkvot än den som genomsnittligt gällt för efterkrigstiden. Företagna
undersökningar har nämligen visat, att under denna tid i genomsnitt
15 procent av ökningarna i hushållens disponibla inkomster sparats.
Sparandekalkylen för 1958 tyder på att sparandet kommer att få ungefär
samma omfattning som 1957. Det bör understrykas att kalkylen är behäftad
med vida osäkerhetsmarginaler.
Sammanställs de ovan redovisade förändringarna i hushållens inkomster,
skatter m. m. samt sparande, får man följande ungefärliga utveckling av konsumtionsutgifterna
1956—1958 (belopp i miljoner kronor):
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
71
Totalinkomsterna.................. | 1956—1957 + 2 900 | 1957—1958 + 2 200 |
Avgår genom ökningar av: Beskattning m. m............... | - 1000 | — 400 |
Försäkringspremier .............. | - 100 | — |
Sparande........................ | - 300 | — |
Konsumtionsutgifterna | + 1500 | + 1800 |
Enligt dessa beräkningar skulle värdet av den privata konsumtionen
1956—1957 ha ökat med 1 500 miljoner kronor eller med 5,1 procent. Från
1957 till 1958 väntas konsumtionsutgifterna stiga med 1 800 miljoner kronor,
vilket motsvarar en ökning på närmare 6 procent.
Den reella köpkraften av de nominella inkomsterna beror av konsumentprisutvecklingen.
I den preliminära nationalbudgeten analyserades prisutvecklingen
under 1957 fram t. o. m. november. Fram t. o. m. april 1958 steg
socialstyrelsens konsumentprisindex med ytterligare ca 3,3 procent och prisuppgången
under den senaste tolvmånadersperioden (april 1957—april 1958)
är ca 6 procent.
Årsmedeltalet för konsumentpriserna 1957 låg mellan 4 och 4 1/2 procent
högre än 1956. Om årsmedeltalets stegring 1956—1957 uppdelas på delgrupper
finner man, att priserna för alkoholhaltiga drycker och tobak steg med
12 1/2 procent, för bränsle och lyse med 10 1/2 procent och för diversegruppen
med 6 procent. Lägre prisstegringar än genomsnittet registreras för
övriga delgrupper: bostad 4 procent, inventarier och husgeråd 3 procent,
livsmedel samt kläder och skor 2 procent.
Konsumentprisstegringen under 1957 kan uppskattas till närmare 4 procent.
Under 1956 var motsvarande tal 4 1/2 procent och under 1955 närmare
6 procent, vilket skulle innebära en viss successiv dämpning i den
årliga prisstegringstakten under de senaste åren. Många av de störa varugrupperna
uppvisade dock en ökande prisstegring, främst beklädnad samt
inventarier och husgeråd, och för det senaste året även livsmedel.
Den delgrupp som steg mest i pris under 1957 var bostad, bränsle och
lyse, som höjdes drygt 6 procent. Den preliminära omräkningen av bostadsposten
i oktober reviderades i december, och kostnaderna för bostadsnyttjande,
såsom dessa återspeglas i konsumentprisindex, steg under året med
nära 8 procent. Priserna på bränsle och lyse steg med 3 procent under 1957
främst beroende på energiskattens införande i juli 1957 samt på höjningar
av elströms- och gastaxorna. Importpriserna på kol- och oljebränslen har
successivt sänkts. Posten bränsle ocli lyse sjönk i april efter en uppgång i
februari och mars.
Diversegruppens prisstegring på 5 1/2 procent är huvudsakligen en följd av
prisstegringar på tjänsteområdet (taxehöjningar m. m.). I december 1957 och i
januari 1958 intogs höjda tandläkararvoden i index, och i februari i år böjdes
järnvägstaxorna ytterligare. Samma månad slog den böjda bensinskatten
igenom och diversegruppens prisstegring under innevarande års fyra första
månader uppgår till 1 1/2 å 2 procent.
72 Statsverkspropositionen B är 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Livsmedelspriserna steg nära 3 procent under 1957 och i januari 1958
höjdes de ytterligare med knappt 2 procent, främst beroende på kraftiga prisstegringar
på mjölk, grädde och potatis. Såsom nämndes i den preliminära
nationalbudgeten sammanhänger prisuppgången för mjölk och grädde bl. a.
med mjölksubventionernas avskaffande. I februari påverkade den nya sockerskatten
prisindexen för livsmedelsgruppen, och denna månad låg livsmedelspriserna
2 å 2 1/2 procent över decembernivån. I mars och april skedde ytterligare
prisstegringar på livsmedel och i april låg priserna ca 3 1/2 procent
över decembernivån.
De återstående delgrupperna i konsumentprisindex visade alla stegringar
på 2 å 3 procent under 1957. I februari innevarande år steg priserna på spritdrycker
och vin kraftigt (14 procent) som följd av höjningarna i den indirekta
beskattningen på dessa varor, medan övriga här ej närmare behandlade
varugrupper har visat obetydliga prisvariationer under de första månaderna
i år.
Av den totala stegringen i konsumentprisindex mellan april 1957 och
april 1958 på 6 procent svarar tjänsterna för 2,2 procent, höjd indirekt beskattning
(avseende energi, tobak, spritdrycker och vin, bensin samt socker)
för 2,1 procent, livsmedlen för 1,7 procent och beklädnadsgruppen för 0,3
procent.
Den omräkning av socialstyrelsens konsumentprisindex med hänsyn till
viktigare förändringar 1955—1957 i indirekta skatter, avgifter och subventioner
som presenterades i den preliminära nationalbudgeten ger vid handen,
att ca 1/3 av årsmedeltalets höjning 1956—1957 och ca 1/4 av den totala
prisstegringen under 1957 skulle tillskrivas ifrågavarande förändringar.
Motsvarande andelar i årsmedeltalets förändringar 1955—1956 och i prisstegringen
under 1956 är 1/10 respektive 1/3. I denna kalkyl har hänsyn ej
tagits till inträffade höjningar av offentliga taxor, såsom t. ex. järnvägsoch
posttaxorna. Det bör understrykas att de nämnda talen endast anger den
»direkta» effekten på index av skatte- och avgiftshöjningar samt subventioner.
De prisförändringar på andra varor som betingas av prisförändringen på
den beskattade eller subventionerade varan har sålunda inte kunnat beräknas.
Det omräknade index motsvarar därför inte den prisutveckling som
skulle ha ägt rum om beskattningen eller subventionen inte hade förändrats.
I april 1958 påverkades konsumentprisindex av de skattehöjningar, varom
beslut fattades tidigare under året. Det gäller tobak, öl och läskedrycker,
och effekten på index av detta kan beräknas till närmare 1/2 procent.
Prisutvecklingen under resten av innevarande år kan komma att påverkas
av de s. k. 5- och 6-procentsreglerna1 för jordbrukets prissättning. Under
1 5-procentsregeln innebär att prisgränser och importavgifter skall justeras (höjas eller sänkas)
med samma procenttal när den allmänna prisnivån ändrats i mera betydande utsträckning. Som
mått härpå används konsumentprisindex rensad från inverkan av i huvudsak bostadskostnaderna,
allmän omsättningsskatt eller därmed jämförbart system av punktskatter. När denna index förändrats
med minst 5 procent från augusti — september 1956 eller från föregående justeringstillfälle
skall prisgränser och importavgifter justeras i motsvarande mån.
6-procentsregeln träder i kraft när reella producentprisindex (nominella producentprisindex
dividerad med konsumentprisindex rensad på tidigare angivet sätt) under en följd av månader avvikit
med sammanlagt minst 30 enheter från 100. Ett avbrott i sammanräkningen sker om reella
producentprisindex under mer än en månad återgår till intervallet 94—106.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58
73
hösten 1957 utlöstes 5-procentsregeln vilket medförde en femprocentig höjning
av prisgränser och importavgifter. Verkan härav på totala konsumentprisindex
har beräknats till mindre än en halv enhet. När konsumentprisindex
exklusive bostadskostnaderna stigit ytterligare 5 procent från föregående
justeringstillfälle utlöses 5-procentsregeln ånyo. I april uppgick
denna prisstegring till 4,1 procent, varför riskerna för den antydda utvecklingen
under 1958 är påtagliga.
Till följd av sänkningen av smörpriset påverkas nominella producentprisindex
i sänkande riktning i maj. Trots att även konsumentprisindex påverkas
i sänkande riktning är det troligt att reella konsumentprisindex sänks
under den kritiska gränsen 94. 6-procentsregeln kan sålunda komma att
träda i kraft under hösten 1958. Detta skulle medföra en justering av importavgifterna
på samtliga jordbruksprodukter, så att priserna genomsnittligt
återfördes till mittprisnivån. Att mera exakt uttala sig om effekten på konsumentprisindex
är omöjligt, eftersom efterfrågesituationen på den svenska
livsmedelsmarknaden, en del tekniska problem i samband med jordbruksprisregleringen
samt handelsmarginalernas reaktioner är inverkande faktorer,
vilkas effekt inte låter sig beräknas i nuläget.
Intressant är, att de båda prismekanismerna i viss mån är beroende av varandra.
Om 5-procentsregeln utlöses först, kommer livsmedelspriserna och
därmed konsumentprisindex att påverkas i höjande riktning liksom även de
nominella producentpriserna. Att entydigt bestämma effekten på reella producentprisindex
är dock ej möjligt. Om å andra sidan 6-procentsregeln skulle
tråda i kraft först, betyder detta en höjning av konsumentprisindex, vilket
kommer att påskynda 5-procentsregelns utlösande.
En annan viktig faktor vid bedömningen av utvecklingen av livsmedelspriserna
under senare delen av 1958 är årets skördeutfall.
De i den preliminära nationalbudgeten förutsatta prisstegringarna speciellt
på tjänsteområdet torde fortfarande ha sin aktualitet, och dessutom kan varupriserna
komma att påverkas i höjande riktning av liandelsmarginalerna.
Dessa faktorer kan väntas mer än uppväga de nu märkbara tendenserna till
prisfall i import- och partiprisleden.
T april 1958 låg konsumentprisindex 4,8 procent över den genomsnittliga
nivån för 1957. Om den prisnivå som uppnåddes i april skulle förbli konstant
under resten av året skulle den genomsnittliga prishöjningen mellan 1957
och 1958 komma att uppgå till ca 4 1/2 procent. Den enda prisförändring
som nu med säkerhet kan förutses gäller det sänkta smörpriset, som påverkar
konsumentprisindex i maj. En fortsatt tendens till prisfall på bränsleområdet
syns också sannolik och en eventuellt forisatt konjunkturavmattning
kau komma all påverka konsumentpriserna i sänkande riktning. Å
andra sidan är livsmedelsprisernas fortsatta utveckling under 1958 mycket
svårbedömbar till följd av det komplicerade systemet för prissättningen.
En något större prisökning mellan 1957 och 1958 än mellan 1956 och 1957
förefaller för närvarande sannolik.
De disponibla inkomsterna kan enligt de ovan återgivna kalkylerna beräknas
stiga från 1957 till 1958 med 1 800 miljoner kronor eller 5 1/2 pro
-
74
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell VII: 2. Konsumentprisernas förändringar december 1956—april 1958
| Dec. juni | 1956— 1957 | Juni 1957— | Dec. 1957— | |||
Totalindex............................ |
| + | 1,3 | + | 2,5 | + | 2,7 |
Livsmedel............................. |
| + | 1,5 | + | 1,3 | + | 3,5 |
Bröd, mjöl och grvn................. |
| + | 3,3 | + | 0,2 | + | 2,5 |
Mejeriprodukter..................... |
| + | 1,3 | -f | 1,7 | + | 7,3 |
Kött............................... |
| + | 3,0 | + | 0,1 | + | 0,8 |
Fläsk............................... |
| + | 3,7 | — | 8,4 | + | 1,5 |
Fisk och konserver................... |
| -t- | 0,8 | + | 8,9 | + | 5,5 |
Rotfrukter och grönsaker............. |
| — | 12,3 | + | 25,7 | + | 10,8 |
Specerier............................ |
| — | 0,7 | — | 2,2 | + | 2,7 |
Alkoholhaltiga drycker och tobak ....... |
| + | 0,3 | + | 2,2 | + | 11,4 |
Spritdrycker och vin................. |
| -f | 0,04 | — | 0,02 | + | 14,0 |
Tobak .............................. |
| + | 0 | + | 6,6 | + | 8,4 |
Kläder och skor....................... |
| + | 1,0 | ~r | 1,3 | + | 0,6 |
Bostad, bränsle och lyse............... |
| — | 0,7 | + | 6,8 | + | 0,1 |
Bostad............................. |
| + | 0 |
| 7,7 | + | 0 |
Bränsle och lyse..................... |
| — | 1,9 |
| 5,0 | + | 0.4 |
Inventarier och husgeråd............... |
| + | 1,8 | -f | 0,8 | + | 0,5 |
Diverse............................... |
| + | 2,6 | _i_ | 3,0 | + | 1,8 |
Resor.............................. |
| + | 3,3 | 4- | 2,2 | + | 3,0 |
Motorfordon........................ |
| + | 2,8 | _i_ | 1,6 | + | 1,9 |
Källa: Socialstyrelsens konsumentprisindex.
cent, medan uppgången i prisnivån mot bakgrund av nu kända förhållanden
uppskattas till 4 1/2 procent, vilket alltså skulle innebära en total realinkomstökning
med omkring en procent.
Om inkomsttagarna skulle spara lika stor andel av inkomstökningen som
de genomsnittligt gjort under efterkrigstiden, d. v. s. 15 procent, skulle konsumtionsvolymen
under 1958 komma att bli mellan en halv och en procent
högre än i fjol. Det har emellertid under efterkrigstiden visat sig, att variationerna
i det personliga sparandet varit mycket stora under olika år, varför
en prognos över konsumenternas utgifter möter speciellt stora svårigheter.
Bland faktorer som kan anföras som stöd för en något lägre sparandeökning
under 1958 än under 1957 kan nämnas, att sparandeökningen under 1957
var högre än genomsnittligt och att prisstegringen under 1958 förefaller bli
något större än i fjol. Ä andra sidan kan den ökade ovissheten om inkomstoch
sysselsättningsutvecklingen framöver verka sparstimulerande. Beträffande
konsumtionens utveckling under den hittills gångna delen av 1958 föreligger
ännu bara spridda och ofullständiga uppgifter. Tendenserna till
fortsatt ökning av bilutgifter och ökade inköp av televisionsapparater är
ganska säkerställda liksom en ökning av bostadsnyttjandet vilken följer av
nytillskottet av bostadslägenheter. Överväganden rörande den sannolika
konsumtionsefterfrågan tyder på att sparandet under 1958 skulle bli ungefär
lika stort som under 1957 och att konsumtionsvolymen 1958 skulle
öka med drygt 1 procent i 1957 års priser eller med i runt tal 400 miljoner
kronor.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
75
Vill. De offentliga finanserna
1. Staten
Statens ekonomiska verksamhet
När den preliminära nationalbudgeten presenterades, fanns endast preliminära
beräkningar av statens inkomster och utgifter för kalenderåret 1957
tillgängliga. Det nu beräknade utfallet av inkomst- och utgiftstitlarna för
1957 visar, att avsevärda justeringar av de tidigare redovisade uppgifterna
måste göras.
Inkomstöverföringarna från staten under 1957, som i den preliminära nationalbudgeten
uppskattades till 5 800 miljoner kronor, har vid senare beräkningar
visat sig uppgå till ett något högre belopp, nämligen 5 940 miljoner
kronor. Den största avvikelsen mellan det preliminärt beräknade och det
definitiva utfallet hänför sig till inkomstöverföringarna i form av räntor på
statsskulden. De direkta inkomstöverföringarna till hushåll och organisationer
har också visat sig bli något större än vad den preliminära uppskattningen
gav vid handen.
Preliminära beräkningar av inkomstöverföringarna från staten till övriga
sektorer under 1958 tyder på att överföringarna kommer att stiga med 1 100
miljoner kronor från 1957. Ökningen beror till ungefär hälften på utbetalningarna
av kompensationer till kommunerna för det skattebortfall, som
uppstår genom höjningen av de kommunala ortsavdragen. Inkomstöverföringarna
till kommunerna beräknas av detta skäl stiga med närmare 600
miljoner kronor från 1957 till 1958 varemot står en minskning av andra
överföringar. Det kan i detta sammanhang påpekas, att det nämnda beloppet
inte motsvarar statens nettokostnad på grund av den kommunala ortsavdragsreformen.
Den sänkning av kommunalskatterna som blir en följd av
de höjda kommunala ortsavdragen medför nämligen att de vid statsbeskattningen
avdragsgilla beloppen av kommunalskatt blir lägre. Den totala uppbörden
av skatt minskas därför inte med samma belopp som kommunalskatterna.
De direkta inkomstöverföringarna till hushåll och organisationer kommer
vidare att ökas betydligt 1958 jämfört med 1957, huvudsakligen på grund
av höjningen av barnbidragen och folkpensionerna. Den mest betydande ökningen
av subventionerna utgör det tillskott på 100 miljoner kronor som under
andra hälften av budgetåret 1957/58 tillförs statens järnvägar. Tillskottet
är beräknat motsvara den förlust som efter avskrivningar beräknas uppstå
under budgetåret.
76
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell VIII: 1. Löpande utgifter och investeringsutgifter på driftbudgeten 1956/57 och 1956—1958
Miljoner kronor i löpande priser
Utgiftsart | 1956/57 | 1956 | 1957 | 1958 prognos |
Inkomstöverföringar från staten.............. | 5 570 | 5 370 | 5 940 | 7 050 |
1. räntor ................................ | 460 | 450 | 560 | 600 |
2. subventioner .......................... | 580 | 620 | 640 | 750 |
3. utbetalningar till sjukkassor ............ 4. direkta inkomstöverföringar till hushåll | 640 | 610 | 650 | 700 |
och organisationer...................... | 2 530 | 2 370 | 2 630 | 3100 |
5. inkomstöverföringar till kommuner...... | 1360 | 1320 | 1460 | 1900 |
Konsumtion .............................. | 2 690 | 2 590 | 2 850 | 3 000 |
Bruttoinvestering .......................... | 1930 | 1820 | 2 050 | 2 250 |
Summa | 10190 | 9 780 | 10 840 | 12 300 |
Anm. Beloppen t. o. m. 1957 är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor och för 1958 till
jämna 50-tal miljoner kronor.
Källa: Konjunkturinstitutet (1956—1957).
Statens konsumtion, varmed avses statens direkta ianspråktagande av varor
och tjänster för löpande ändamål, beräknades i den preliminära nationalbudgeten
till 2 850 miljoner kronor för 1957, vilket innebar en ökning
med 10 procent i löpande priser och 1 procent i volym jämfört med 1956. Den
nu beräknade statliga konsumtionen under 1957 överensstämmer mycket
nära med den preliminära beräkningen. För 1958 beräknades en ökning jämfört
med 1957 med 2 procent i fasta priser, varvid försvarskostnaderna preliminärt
upptogs till i huvudsak oförändrade belopp i avvaktan på proposition
i ärendet. Något försök till uppskattning av statens konsumtion i löpande
priser under 1958 gjordes inte i den preliminära nationalbudgeten.
Med ledning av utfallet för 1957 och det nu uppskattade utfallet för budgetåret
1957/58 samt statsverkspropositionen och försvarspropositionen kan
en uppskattning av statens konsumtion göras för kalenderåret 1958. Beräkningarna
tyder på att någon revidering av den beräknade volymstegring med
2 procent, som antogs i den preliminära nationalbudgeten, inte behöver vidtas.
I löpande priser uppskattas värdet av statens konsumtion 1958 till i runt
tal 3 000 miljoner kronor, vilket innebär en ökning i löpande priser jämfört
med 1957 med ca 150 miljoner kronor eller 5 1/2 procent. Konsumtionsutgifterna
i försvaret förändras endast obetydligt jämfört med tidigare uppskattning.
Statens totala inkomster (se tabell 2), vari inräknas bl. a. hushållens avgifter
till den obligatoriska sjukförsäkringen, beräknades i den preliminära
nationalbudgeten öka med 1 100 miljoner kronor mellan 1957 och 1958, varav
de direkta skatterna svarade för bortemot 900 miljoner kronor och merparten
av den övriga stegringen föll på de indirekta skatterna.
En reviderad inkomstberäkning för kalenderåret 1958 kan nu göras på
grundval dels av utfallet för 1957, dels av riksräkenskapsverkets förnyade
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
77
Tabell VIII: 2. Statens inkomster 1956/57 och 1956—1958
Miljoner kronor i löpande priser
Inkomstart | 1956/57 | 1956 | 1957 | 1958 prognos |
| 6 060 | 5 860 | 5 890 | 7150 |
| 4 320 | 4 210 | 4 520 | 4 900 |
Inkomst av kapital och rörelse | 330 | 210 | 370 | 350 |
| 240 | 280 | 230 | 300 |
| 210 | 210 | 220 | 200 |
Summa | 11160 | 10 770 | 11 230 | 12 900 |
Anm. Beloppen t. o. m. 1957 är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor och för 1958 till
jämna 50-tal miljoner kronor.
Källa: Konjunkturinstitutet (1956—1957).
beräkning av inkomsterna under budgetåren 1957/58 och 1958/59. De största
förändringarna gentemot de preliminära beräkningarna gäller de indirekta
skatterna. De höjningar av vissa punktskatter som skett sedan statsverkspropositionen
framlades beräknas ge staten en merinkomst av närmare 300
miljoner kronor under 1958, varav den tillfälliga energiskatten på bensin
och motorsprit, den höjda omsättningsskatten på spritdrycker och vin samt
cigarrettskatten svarar för huvudparten. Sammanlagt beräknas statens inkomster
av indirekta skatter 1958 komma att uppgå till 4 900 miljoner kronor,
vilket skulle innebära en ökning med i det närmaste 400 miljoner kronor
jämfört med 1957.
Ökningen av statens inkomster av direkta skatter beräknades i den preliminära
nationalbudgeten till mellan 850 och 900 miljoner kronor. De preliminära
uppskattningarna har visat sig överskatta utfallet för 1957. Beräkningarna
av de direkta skatterna under 1958 har i betydande omfattning reviderats
uppåt jämfört med uppskattningarna i den preliminära nationalbudgeten.
Den nu uppskattade inkomsten av direkta skatter 1958 uppgår till
7 150 miljoner kronor, vilket är 1 260 miljoner kronor mer än utfallet för
1957. Den ökning av statens inkomster med över 1 250 miljoner kronor som
sålunda beräknas mellan 1957 och 1958, är emellertid till stor del endast en
reflex av att utbetalningarna av kommunalskattemedel från inkomstskattetiteln
kommer att minska. Denna minskning, som uppgår till ca 550 miljoner
kronor, är en följd av skattebortfallet i anledning av de höjda kommunala
ortsavdragen och bortfallet av den »extra» fastighetsskatt som utbetalades
till kommunerna 1957. Bortfallet av den »extra» fastighetsskatten motvägs
å andra sidan av de från och med 1958 starkt höjda kommunala utdebiteringarna.
Minskningen i utbetalningarna av kommunalskattemedel från
inkomstskattetiteln belastar — som tidigare berörts -— i stället driftbudgetens
utgiftstitlar i form av kompensationer för kommunernas skattebortfall.
Totalt kan statsinkomsterna under 1958 uppskattas till 12 900 miljoner
kronor, vilket innebär en ökning jämfört med 1957 med drygt 1 650 miljoner
kronor eller nästan 15 procent.
78 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
De ovan behandlade statsutgifterna är alla av löpande karaktär. Statens
investeringar behandlas i följande kapitel i samband med de privata och de
kommunala investeringarna. De uppgifter om statens investeringar som intagits
i tabell 1 i detta kapitel avser endast de investeringar som finansieras
via driftbudgeten, huvudsakligen vägar och försvarsmateriel. Uppgifterna i
tabell 3 omfattar utöver bruttoinvesteringarna på driftbudgeten även de tillskott
som via driftbudgeten i form av avskrivningar och via kapitalbudgeten
i form av investeringsbemyndiganden tillförs statens affärsverksfonder.
luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond samt försvarets fonder. De
i tabell 3 redovisade uppgifterna angående investeringarna motsvarar de belopp
med vilka den statliga investeringsverksamheten direkt ökar statens
upplåningsbehov. Däremot ingår inte sådana investeringar som skett med
medel som inom fonderna varit disponibla för investering och inte heller
investeringar i statliga aktiebolag.
Statsbudgetens verkningar på samhällsekonomin
En sammanfattande bild av den statliga ekonomiska verksamheten ger tabell
3, som också kan utgöra grundval för en bedömning av denna verksamhets
betydelse för den samhällsekonomiska utvecklingen. Statens affärsverksfonder,
luftfartsfonden, statens allmänna fastighetsfond samt försvarets
fonder ingår endast i den mån överskott inlevererats till statskassan eller
överföringar från budgeten skett till fonderna för investeringsändamål.
Det kassamässiga utfallet av den ekonomiska verksamhet som bedrivs av
den så definierade statliga sektorn, är identiskt med statens upplåningsbehov.
Inom ramen för härledningen av detta registreras sålunda alla de kassamässiga
transaktioner med vilka den egentliga statliga sektorn påverkat
det samhällsekonomiska förloppet, vare sig dessa transaktioner hänför sig
till drift- eller kapitalbudgeten eller sker vid sidan av budgeten. Den ur
Tabell VIII: 3. Statens ekonomiska verksamhet 1956/57 och 1956—1958
Miljoner kronor i löpande priser
Transaktionsart | 1956/57 | 1956 | 1957 | 1958 prognos |
A. Inkomstöverföringar till staten................ | 11160 | 10 770 | 11230 | 12 900 |
B. Inkomstöverföringar från staten .............. | 5 570 | 5 370 | 5 940 | 7 050 |
C. Disponibel inkomst (A-—B) .................. | 5 590 | 5 400 | 5 290 | 5 850 |
D. Konsumtion.................................. | 2 690 | 2 590 | 2 850 | 3 000 |
E. Bruttoinvesteringar .......................... | 2 590 | 2 470 | 2 760 | 3 000 |
F. Finansiellt sparande (C—D-—E=G + H—I).... | 310 | 340 | - 320 | - 150 |
G. Utlåning .................................... | 1570 | 1240 | 1610 | 1050 |
1. Reell utlåning ............................ | 1060 | 970 | 1030 | 1250 |
2. Insättningar i riksbanken m. m............ | 510 | 270 | 580 | l- 200 |
H. Förskjutningspost............................ I. Upplåning................................... | 80 1340 | - 10 | 200 2130 | | 1200 |
1 Återföring av medel för investeringar i LKAB (— 190); för återbetalning på statsskulden
(— 450); avsättning för framtida pensionsändamål (+ 275) och av v''ssa konjunkturpolitiska inkomster
(+100); fondering av arbetsgivarbidrag (+ 59).
79
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
statsfinansiell synpunkt relevanta uppdelningen av statens transaktioner
på drift- och kapitalbudget har här ersatts med en uppdelning av transaktionerna
efter deras realekonomiska innebörd.
Staten påverkar det samhällsekonomiska förloppet dels direkt genom sin
efterfrågan på varor och tjänster för konsumtion och investering, dels indirekt
genom att den påverkar köpkraften i andra sektorer med inkomstöverföringar
till och från den egna sektorn. Saldot mellan dessa transaktioner
— saldot mellan å ena sidan de totala inkomsterna, å andra sidan
löpande utgifter och utgifter för realinvestering — utgör statens finansiella
sparande och är ett mått på de medel staten på kreditmarknaden ställt till
förfogande för övriga sektorer (vid positivt finansiellt sparande) eller tagit
i anspråk från övriga sektorer (vid negativt finansiellt sparande). Det finansiella
sparandet motsvaras därför av nettoförändringen av statens finansiella
tillgångar och skulder.
Statens finansiella sparande minskade som framgår av tabell 3 starkt från
1956 till 1957 och var under det senare året negativt med i runt tal 300 miljoner
kronor. Den motsvarande förändringen av statens finansiella tillgångar
och skulder utgjordes av en ökning av statens skulder enligt riksgäldskontorets
redovisning med drygt 2 100 miljoner kronor samt en ökning av
de finansiella tillgångarna med 1 600 miljoner kronor, varav ca 1 000 föll på
aktieteckning och bostadsutlåning samt ca 500 på ökningar av statens tillgodohavanden
i riksbanken. Skillnaden mellan å ena sidan summan av statens
negativa finansiella sparande och dess upplåning, å andra sidan ökningen
av de finansiella tillgångarna har i tabell 3 införts som en förskjutningspost.
Denna post tjänstgör delvis som korrektionspost för transaktioner som
eJ grupperats realekonomiskt men motsvarar dessutom vissa transaktioner
vid sidan av budgeten. Bland de senare ingår bl. a. förskott, som ej överlagts
på riksstatsanslag.
En sammanställning av de löpande transaktionerna och investenngsutgifterna
har även för 1958 gjorts i tabell 3. Som framgår av tabellen kan statens
finansiella sparande 1958 beräknas komma att vara negativt med ca 150 miljoner
kronor. En avgörande roll för realismen i denna beräkning spelar givetvis
antagandena om statens inkomster under året. En fortsatt konjunkturavmattning
kan sålunda komma att kullkasta de preliminära uppskattningarna.
Ett försök har även gjorts att uppskatta statens upplåningsbehov under
1958. Av betydelse för en sådan prognos är förutom statens beräknade negativa
finansiella sparande också ökningen av statens finansiella tillgångar.
I tabell 3 har räknats med en utlåning till bostäder och andra ändamål
samt aktieteckning till ett sammanlagt belopp av 1 250 miljoner kronor. I
delta belopp ingår de 190 miljoner kronor som reserverats på särskilt konto
i riksbanken för investeringar i LKAB och som via fonden för låneunderstöd
skall återföras till bolaget. Denna transaktion ökar emellertid inte statens
upplåningsbehov, eftersom den endast innebär all en fordran på riksbanken
utbyts mot en fordran på LKAB. I tabell 3 återspeglas denna transaktion av
80 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
en minskning av statens insättningar i riksbanken och av en lika stor ökning
av statens reella utlåning. Under första halvåret 1958 har vidare skett en
ytterligare avsättning med 275 miljoner kronor av medel för framtida pensionsändamål
och med 100 miljoner kronor av konjunkturpolitiska inkomster.
Dessa fonderingar medför en motsvarande ökning av statens upplåningsbehov.
En allmän överblick av de transaktioner som påverkar statens upplåningsbehov
har gett till resultat att staten under 1958 skulle behöva upplåna ca
1 600 miljoner kronor (150 + 1 250 — 190 + 375). Därtill kommer den fondering
av arbetsgivarbidrag till den obligatoriska sjukförsäkringen, som ägt
rum i riksgäldskontoret i februari 1958 och som ökat statsskulden med drygt
50 miljoner kronor.
Det nu framräknade upplåningsbehovet är emellertid endast formellt och
motsvarar inte det belopp med vilket staten kan beräknas komma att belasta
kreditmarknaden under 1958. Under 1958 kommer nämligen 450 miljoner
kronor, som tidigare steriliserats i riksbanken, att ianspråktas för återbetalning
på statsskulden. Statens upplåning under 1958 kan därför sammanfattningsvis
anges till (1 600 + 50 — 450 —) 1 200 miljoner kronor eller
ca 900 miljoner kronor mindre än 1957.
Liksom vid utarbetandet av den preliminära nationalbudgeten har en uppskattning
gjorts av hur statsbudgeten påverkat den privata efterfrågan genom
inkomstöverföringar till och från budgeten. Härvid har hänsyn tagits
till alla poster på utgiftssidan som påverkat den privata efterfrågan, medan
på inkomstsidan endast medräknats verkan av förändrade skatteskalor,
införande av nya skatter eller höjning av gamla. Om olika marginella
konsumtionskvoter och skattekvoter appliceras på de så erhållna budgetbeloppen
erhålls en uppskattning av hur statstransaktionerna primärt har påverkat
den privata efterfrågan. De utförda beräkningarna tyder på att statsutgifterna
under 1957 jämfört med 1956 har primärt ökat den privata konsumtionsefterfrågan
med närmare 350 miljoner kronor. Detta belopp överensstämmer
med det som angavs i den preliminära nationalbudgeten. Den
ökning av ränteutbetalningarna jämfört med den preliminära uppskattningen
som tidigare berörts har inte påverkat kalkylen över statsbudgetens verkningar
på den privata konsumtionsefterfrågan, eftersom ökningen till stor
del hänförde sig till en ökning av ränteutbetalningarna till riksbanken. Å
andra sidan har de budgetpolitiska åtgärderna på budgetens inkomstsida
medfört en primär minskning av den privata konsumtionsefterfrågan med
drygt 100 miljoner kronor. Den sammanlagda primära expansiva effekten
på den privata konsumtionsefterfrågan av statsutgifterna och åtgärder berörande
budgetens inkomstsida kan uppskattas till i runt tal 200 miljoner
kronor under 1957 jämfört med 1956.
Ett försök har även gjorts att uppskatta den primärt konsumtionsökande
effekten av statsbudgeten under 1958 jämfört med 1957. Som tidigare framhållits
ökar mellan 1957 och 1958 inkomstöverföringarna till hushåll och
organisationer kraftigt. Å andra sidan blir löneökningarna 1958 lägre än
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
81
1957 och vidare ökar subventionerna (om överföringen till statens järnvägar
med 100 miljoner kronor borträknas) mindre än 1957. Sammanräknas
de nu angivna faktorerna erhålls som resultat en primärt konsumtionsökande
effekt av ungefär 450 miljoner kronor jämfört med 1957. Åtgärderna på
budgetens inkomstsida kan under 1958 beräknas lämna den privata konsumtionsefterfrågan
ungefär opåverkad. Mot den konsumtionsstimulerande
effekten av höjningen av de kommunala ortsavdragen står verkningarna av
höjningarna av ett flertal indirekta skatter, dels i mitten av 1957, dels i
början av 1958.
Det bör understrykas att de angivna beloppen inte anger de totala verkningarna
på den privata konsumtionsefterfrågan av de statliga transaktionerna.
Sålunda har den konsumtionsbegränsande effekt som genom skatteskalornas
progressivitet uppstår vid stigande inkomster inte beräknats. Den
primära konsumtionsstimulans som utgår från statsbudgeten leder vidare
till stigande företagarinkomster, vilket i sin tur å ena sidan leder till ökad
konsumtion och investering, å andra sidan till större statsinkomster. Inte
heller dessa effekter har — i brist på en numerisk modell av de samhällsekonomiska
förloppen — kunnat beräknas.
2. Kommunerna
I den preliminära nationalbudgeten beräknades den kommunala konsumtionen
ha ökat med 4 procent i fasta priser från 1956 till 1957.
Bedömningen av den kommunala ekonomiska utvecklingen under 1958
grundades i den preliminära nationalbudgeten på statistiska centralbyråns
prognosstatistik. Ökningen av kommunernas inkomster från 1957 till 1958
uppskattades till 170 miljoner kronor, vilket är avsevärt mindre än inkomstökningen
mellan 1956 och 1957. Den minskade stegringstakten sammanhänger
huvudsakligen med bortfallet av den »extra» fastighetsskatt, som utbetalades
till kommunerna under 1957. Mot denna blygsamma inkomstökning
stod en planerad utgiftsexpansion av betydande omfattning. Trots att
kommunernas finansiella ställning vid slutet av 1957 var tämligen god, ansågs
i den preliminära nationalbudgeten en utgiftsexpansion av planerad
omfattning inte möjlig. En viss nedjustering av utgiftsbeloppen skedde därför
i prognosen. Ett inte alltför orimligt antagande ansågs därvid vara, att
den kommunala konsumtionsökningen mellan 1957 och 1958 skulle komma
att uppgå till 4 procent i fasta priser. Något nytt material som kunnat föranleda
en revision av denna prognos har inte framkommit. På basis av
byggnads- och igångsältningstillståndsstatistiken har prognosen för de kommulana
investeringarna något uppjusterats (se vidare kapitel IX).
(5 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr Bl. Bil. i. Bihang
82
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
3. Den offentliga konsumtionen
Sammanfattningsvis kan den totala offentliga konsumtionen beräknas
komma att i fasta priser öka med 3 procent mellan 1957 och 1958. I absoluta
belopp framgår den offentliga konsumtionen av följande tablå:
| Miljoner kronor | |
Löpande priser | 1957 | 1958 (prognos) |
Statlig konsumtion...... | ......... 2 853 | 3 000 |
Kommunal konsumtion . | ......... 4 236 |
|
| Summa 7 089 |
|
1957 års priser | ||
Statlig konsumtion..... | ......... 2 853 | 2 910 |
Kommunal konsumtion .. | ......... 4236 | 4 404 |
| Summa 7 089 | 7 314 |
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
83
IX. Investeringarna
I kapitel II har framhållits att vissa tecken tyder på att en fortsatt avmattning
av konjunkturen ägde rum under senare delen av föregående år,
en avmattning vilken inte hade hunnit registreras i den statistik som var
tillgänglig då beräkningarna för den preliminära nationalbudgeten utfördes.
Med hänsyn till investeringarnas strategiska roll i konjunkturen är det
under sådana omständigheter av särskild betydelse, att investeringsprognosen
blir föremål för omprövning. Det finns härvid också anledning dels
att ånyo fästa uppmärksamheten på det faktum, att investeringsavgiften
slopats från och med ingången av 1958 och att byggnadsregleringen från
och med samma tidpunkt uppmjukats i vissa avseenden, dels att beakta den
i maj genomförda räntesänkningen. Bortsett från räntesänkningen var dessa
ändringar av den ekonomiska politiken visserligen kända redan då prognosen
till den preliminära nationalbudgeten gjordes, och vad investeringsavgiftens
slopande beträffar var den känd även av företagen, då de i oktober 1957
lämnade uppgifter till kommerskollegium rörande sina investeringsplaner
för 1958. Inte desto mindre är det uppenbart att i varje fall denna sistnämnda
omständighet har föranlett vissa förskjutningar i företagens planer
sedan i höstas, speciellt syns fördelningen av investeringarna mellan
1957 och 1958 ha påverkats.
På betydelsefulla punkter föreligger också ett nytt statistiskt material,
vilket redan det motiverar och möjliggör en revidering av den i december
utförda prognosen till den preliminära nationalbudgeten. Sålunda har konjunkturinstitutet
framlagt nya beräkningar av bruttoinvesteringarna under
1957; en redogörelse för dessa har lämnats i kapitel II. Vidare har kommerskollegium
under mars månad företagit en ny undersökning av investeringsplanerna
inom industrin. Denna kommer att redovisas i det följande.
Nya uppskattningar av den sannolika utvecklingen av investeringarna inom
statens affärsdrivande verk föreligger också från samma tidpunkt. Planerna
vad beträffar den statliga bostadslånegivningen för budgetåret 1958/59
har framlagts i proposition liksom även planerna för försvarets framtida
organisation. Vidare är det nu möjligt att för de områden, där månads- eller
kvartalsstatistik föreligger, överblicka förutom 1957 års sista kvartal — för
vilket data över den faktiska utvecklingen i stort sett saknades då beräkningarna
till den preliminära nationalbudgeten gjordes — även de tre å fyra
första månaderna av innevarande år. Detta innebär bl. a. att det varit möjligt
all revidera den i den preliminära budgeten redovisade prognosen för
den del av byggnads- och anläggningsinvesteringarna som 1957 var underkastad
särskilt tillståndstvång. Delta har skett med stöd av nu föreliggande
84 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
uppgifter om igångsättningen av sådana projekt under sista kvartalet 1957
och första kvartalet 1958. Härvid har också resultaten av den av arbetsmarknadsstyrelsen
i februari genomförda byggnadsinventeringen kunnat
utnyttjas. Nämnda revidering är av betydelse för prognosen för industrins,
handelns och kommunernas investeringar i byggnader och anläggningar.
Investeringsprognosen i tabell 2 syftar till att fastställa den reala investeringsutvecklingen
från 1957 till 1958. Förändringstalen skall sålunda vara
angivna i samma priser som siffrorna för 1957 års investeringsverksamhet,
d. v. s. i 1957 års genomsnittspriser. De föreliggande uppgifterna om investeringsplanerna
är emellertid ofta beroende av prisläget vid tillfället för uppgiftslämnandet;
detta gäller exempelvis industriföretagens uppgifter till
kommerskollegium. Inom andra områden kan de uppgivna planerna vara
mer eller mindre starkt bundna till nominellt fixerade ramar, vilket bl. a.
innebär att en prisstegring minskar de reala investeringsmöjligheterna; detta
gäller framför allt vissa delar av de statliga investeringarna. Med hänsyn
till dessa förhållanden har det varit nödvändigt att vid genomförandet av
investeringsprognosen för 1958 även göra vissa antaganden rörande prisutvecklingen.
Med rådande prisutvecklingstendenser på råvarnområdet och
med hänsyn dels till de i annat sammanhang uppskattade lönehöjningarna,
dels till en förutsatt produktivitetsstegring i normal omfattning, har det
dock inte funnits anledning att räkna med annat än en förhållandevis obetydlig
prisstegring. De antaganden som gjorts innebär, att prisnivån för
1958 års investeringar skall komma att ligga endast någon procent över
1957 års genomsnittsnivå.
Bostäder. Under 1957 färdigställdes bostadshus med sammanlagt omkring
64 500 lägenheter, vilket är mer än något tidigare år. Siffran kan jämföras
med ett färdigställande av omkring 57 000 lägenheter både 1955 och 1956.
Samtidigt beräknas det under föregående år ha påbörjats bostadsbyggen
med sammanlagt drygt 65 000 lägenheter. Mot bakgrunden härav kan man
räkna med att antalet inflyttningsfärdiga lägenheter skall bli av samma
storleksordning under 1958 som under 1957. Tillfälliga fluktuationer i färdigställandet
kan dock lätt komma den faktiska siffran att avvika med ett
par tre tusen uppåt eller nedåt från detta antal. Speciellt gör det faktum, att
det förelåg en viss anhopning av igångsättningen under 1957 till de senare
höstmånaderna, kalkylen osäker. Till stor del kom dessa byggen igång för
sent för att arbetet på dem skulle kunna bedrivas rationellt under vintern.
Detta torde vara en i varje fall bidragande orsak till att antalet vid bostadsbyggen
sysselsatta arbetare i mitten av februari 1958 var närmare 15 procent
mindre än vid samma tidpunkt ett år tidigare (enligt vad som framgår
av arbetsmarknadsstyrelsens inventering) trots att antalet lägenheter i pågående
byggen kan antas ha varit endast ett par procent lägre.
Nationalbudgetens investeringsprognos skall emellertid inte avse antalet
under året färdigställda lägenheter utan kostnaderna för det under året utförda
byggnadsarbetet. En beräkning härav förutsätter inte endast känne
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
85
dom om igångsättningen av bostadsbyggen under 1957 och om den genomsnittliga
byggnadstiden utan även en prognos för igångsättningen under innevarande
år. Vid sidan om de nu föreliggande uppgifterna rörande den faktiska
igångsättningen t. o. m. april 1958 utgörs den viktigaste utgångspunkten
för denna del av beräkningen av planerna för den statliga bostadslånegivningen
— omkring 94 procent av antalet lägenheter består nämligen av
lägenheter i statsbelånade fastigheter.
Ramarna för den statsbelånade byggnadsverksamheten fixeras i budgeten.
För budgetåret 1957/58 uppgår den mot igångsättningen svarande medelsramen
(inkl. medel på tilläggsstat) till ett belopp, vilket kan beräknas
motsvara 42 000 å 43 000 lägenheter i statsbelånade flerfamiljshus, häri inräknat
1 000 lägenheter i pensionärshem. Låneramen för småhus beräknas
motsvara omkring 16 000 lägenheter. Vidare räknar man med åtminstone
4 000 lägenheter i privatfinansierade flerfamiljshus och småhus. Härutöver
måste man ta hänsyn till att vissa förskott på nästkommande hudgetårs medelsramar
för preliminära lånebeslut beviljats för att möjliggöra en ur sysselsättningssynpunkt
lämplig säsongfördelning av byggnadsverksamheten.
Med stöd av dessa uppgifter och uppgifter om den faktiska igångsättningen
under andra halvåret 1957 har, vad flerfamiljshusen beträffar, igångsättningen
av byggen under första halvåret 1958 beräknats vara av storleksordningen
16 000 ä 17 000 lägenheter. Direkt statistik föreligger för närvarande
endast för årets fyra första månader. Arbetsmarknadsmyndigheterna höll
planmässigt igångsättningen låg under de första månaderna 1958. För första
kvartalet uppgår den sammanlagt till endast 4 500 lägenheter i flerfamiljshus.
Igångsättningen under första halvåret har således i hög grad koncentrerats
till andra kvartalet; under april beräknas den sålunda ha varit
av storleksordningen drygt 4 000 lägenheter i flerfamiljshus.
Bedömningen av igångsättningen under andra halvåret 1958 får hl. a.
grundas på förslagen i den i mars framlagda propositionen (Kungl. Maj:ts
proposition nr 119/1958) rörande låneanslagen för budgetåret 1958/59. De
där föreslagna medelsramarna för flerfamiljshus motsvarar en igångsättning
av byggen med 41 500 lägenheter (inräknat 500 lägenheter i pensionärshem)
under hela budgetåret 1958/59. Härtill får läggas de icke statsbelånade
busen. Mot bakgrunden av dessa uppgifter har i nationalbudgetberäkningen
förutsatts, att flerfamiljsbyggen med omkring 31 000 lägenheter
skall igångsättas under andra halvåret 1958 (inräknat pensionärshem
och icke statsbelånade hus). Med hänsyn till det av arbetsmarknadsmyndigheterna
i ar praktiserade förfarandet med förhandsbesked om igångsättningstillstånd
till byggnadsföretag färdiga att starta under tredje kvartalet
beräknar man kunna uppnå en starkare anhopning av igångsättningen till
donna period än som under tidigare år varit fallet. Avsikten med denna koncentration
av igångsättningen är att flertalet av dessa byggen därigenom till
vintern skall ha hunnit till ett sådant skede, att arbetet på dem skall kunna
fortsätta i normal takt, och säsongarbetslösheten därigenom bli mindre markerad.
86 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Vad småhusbyggandet beträffar, svarar såväl de för innevarande som de
för budgetåret 1958/59 föreslagna låneramarna mot en igångsättning av
16 000 lägenheter. Härtill får läggas 1 000 å 2 000 lägenheter i icke statsbelånade
småhus. Även om det vad beträffar småhusen på enstaka orter förekommit
vissa tecken på en avmattning i byggnadsviljan syns denna dock
för landet i dess helhet vara av den omfattningen att det inte finns anledning
att räkna med annat än att låneramarna skall komma att utnyttjas och
igångsättningen bli av samma storleksordning som under 1957.
Dessa antaganden utgör utgångspunkten för den beräkning av bostadsbyggandets
utveckling som ingår i tabell 2 och vilken därutöver bygger på
vissa förutsättningar rörande byggnadstider och lägenhetsytor. Vad beträffar
byggnadstiderna har antagits, att dessa för vid årsskiftet pågående och
under innevarande år påbörjade byggen skall komma att visa sig vara ungefär
en halv månad kortare än vad som genomsnittligt gällde för byggen
avslutade under 1957. Detta antagande bar motiverats av den förkortning
av byggnadstiderna som kan konstateras ha ägt ruin under senare delen
av 1957. Någon ytterligare sänkning under 1958 har inte förutsatts. Vidare
har antagits, att den genomsnittliga ytan för lägenheter i bostadshus påbörjade
under 1958 skall vara av samma storlek som ytan för lägenheter i
bus påbörjade under 1957.
Den på dessa antaganden baserade prognosen innebär en ökning av
byggnadsverksamheten i såväl flerfamiljsbyggen som i småhusbyggen. Såväl
relativt som absolut är ökningen störst för småhusen. Detta är till stor
del en eftersläpande effekt av den betydande ökningen av igångsättningen
från omkring 14 000 lägenheter 1956 till uppskattningsvis 17 000 lägenheter
1957. Sammanlagt har ökningen av bostadsbyggandet från 1957 till 1958,
inklusive en ökning av underhållsverksamheten i normal omfattning, på
dessa grunder uppskattats till 250 miljoner kronor eller omkring 7 procent.
Jordbruket. Investeringarna i såväl ekonomibyggnader som i jordbruksmaskiner
och redskap bar förutsatts bli av samma omfattning 1958 som
1957.
Industrin. Resultatet av den undersökning av investeringsplanerna inom
industrin som kommerskollegium företog i mars återges i tabell 1. För jämförelses
skull redovisas även oktoberenkäten 1957. Vad 1957 års siffror
beträffar visar den nya enkäten förhållandevis god överensstämmelse då
det gäller den egentliga industrins investeringar i byggnader och anläggningar
(716 miljoner kronor i oktoberenkäten och 729 i marsenkäten). För
maskiner och apparater har däremot skett en nedjustering av siffran med
inte mindre än 4 procent (från 1 176 miljoner kronor enligt oktoberenkäten
till 1 130 i marsenkäten). Enligt dessa senaste beräkningar var den egentliga
industrins totala bruttoinvesteringar (inkl. utgifter för reparationer
och underhåll) volymmässigt av ungefär samma omfattning 1957 som
1956. För maskiner och apparater konstateras en minskning med ca 1 pro
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
87
Tabell IX: 1. Investeringsplaner inom industrin för 1958
Ny- och ombyggnadskostnader samt ny- och ersättningsanskaffning (miljoner kronor)
1. Gruvindustri.............
2. Metall-och verkstadsindustri
därav: järn- och stålverk.. .
verkstadsindustri
(inkl. metallverk,
exkl. skeppsvarv) ...
skeppsvarv........
3. Jord- och stenindustri.....
4. Träindustri..............
5—6. Massa-, pappers- och grafisk
industri ............
Livsmedelsindustri........
Dryckesvaru- och tobaksin
dustri.
................
Textil- och sömnadsindustri
10. Läder-, hår- och gummivaruindustri
.................
11. Kemisk-teknisk industri . . .
Summa
12. El-, gas- och vattenverk . . .
Totalt
t.
8.
9.
Byggnader och anläggningar
Enligt
höstenkäten
Enligt vårenkäten
Investeringar i maskiner
och apparater
Enligt
höstenkäten
Enligt
vårenkäten
Beräk- | Plane- | Beräk- | Plane- | Därav av- | Beräk- | Plane- | Beräk- | Plane- |
nade | rade | nade | rade | sedda att | nade | rade | nade | rade |
kost- | utgif- | kost- | utgif- | påbörjas | kost- | utgif- | kost- | utgif- |
nader | ter | nader | ter | senare än | nader | ter | nader | ter |
1957 | 1958 | 1957 | 1958 | 1 april | 1957 | 1958 | 1957 | 1958 |
82 | 99 | 90 | 105 | 14 | 62 | 75 | 60 | 72 |
311 | 387 | 332 | 411 | 129 | 433 | 518 | 427 | 559 |
57 | 102 | 56 | 77 | 16 | 127 | 197 | 116 | 157 |
215 | 230 | 218 | 265 | 106 | 269 | 277 | 274 | 310 |
39 | 55 | 58 | 69 | 7 | 37 | 44 | 37 | 92 |
29 | 25 | 26 | 32 | 10 | 44 | 39 | 44 | 41 |
22 | 26 | 26 | 35 | 16 | 42 | 40 | 42 | 49 |
123 | 102 | 111 | 113 | 23 | 343 | 329 | 313 | 389 |
72 | 109 | 73 | 88 | 35 | 67 | 83 | 69 | 94 |
12 | 19 | 13 | 19 | 3 | 17 | 15 | 18 | 16 |
12 | 12 | 11 | 12 | 6 | 40 | 36 | 36 | 45 |
4 | G | 3 | 6 | 4 | 20 | 21 | 19 | 18 |
49 | 40 | 44 | 43 | 19 | 108 | 98 | 102 | 129 |
716 | 825 | 729 | 864 | 259 | 1176 | 1254 | 1130 | 1412 |
700 | 809 | 660 | 815 | 134 | 169 | 170 | 163 | 170 |
1416 | 1634 | 1389 | 1679 | 393 | 1345 | 1424 | 1293 | 1582 |
Anm. Redovisningen innefattar inte investeringar i bostäder och bilar.
Källa: Kommerskollegii investeringsenkäter.
cent, vilket uppvägs av en ökning på ca 2 procent för byggnader och anläggningar.
Marsenkäten visar för den egentliga industrin en planerad ökning av
nyinvesteringarna i byggnader och anläggningar med 19 procent från 1957
till 1958; motsvarande siffra i oktoberenkäten var 15 procent. För maskiner
och apparater uppgår den enligt den senaste enkäten planerade ökningen
lill närmare 25 procent att jämföra med 7 procent enligt oktoberenkäten.
Sett mot bakgrunden av den allmänna konjunkturutvecklingen är dessa
betydande ökningstal liksom den kraftiga uppjusteringen sedan i höstas
ägnade alt förvåna. Snarare skulle man ha väntat en nedjustering. Det är
emellertid vid tolkning av dessa siffror nödvändigt dels att ta hänsyn till
de tendenser till systematiska feluppskattningar — överskattningar — som
de av företagen i mars uppgivna planerna enligt erfarenheter från tidigare
är rymmer, dels att beakta det inflytande på speciellt maskininvesteringarnas
fördelning mellan 1957 och 1958 som avskaffandet av investeringsavgiften
vid årsskiftet kan förutsättas ha haft.
88 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Den för byggnader och anläggningar uppgivna ökningen (19 %) är visserligen
större än den som framkom i oktoberenkäten. Jämfört med de tidigare
år i mars noterade ökningstalen är årets siffra dock låg (se nedanstående
tablå). Vidare kan konstateras, att en uppjustering i förhållande
till oktoberenkäten har förekommit även 1956 och 1957 men att den är
mindre i år än vid dessa båda tillfällen. Inte desto mindre kan man inte
räkna med att hela den nu uppgivna ökningen skall komma att realiseras.
Investeringsenkäternas ökningstal för industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar
har alltid visat sig överdrivna. Detta har gällt såväl oktober-
som marsenkäterna och framgår av nedanstående uppgifter om
planerade och faktiska förändringar under en följd av år:
Förändringar i procent
| 1954—1955 | 1955—1956 | 1956—1957 | 1957—1958 |
Planerat i oktober året innan .... | ............ +48 | + 22 | + 12 | + 15 |
Planerat i mars samma år ...... | ............ +40 | + 33 | + 25 | + 19 |
Utfallsberäkning enligt senast löpande priser.............. | föreliggande ............ +11 | + 9 | + 7 |
|
fasta priser ................ | ............ +7 | + 3 | + 2 |
|
Det mest påtagliga skälet till att de uppgivna planerna inte har kunnat
realiseras har varit den återhållande verkan som byggnadsregleringen utövat.
Det har under sådana omständigheter inte varit möjligt att basera
prognosen för industrins byggnads- och anläggningsinvesteringar på företagens
egna uppgifter. Den har i stället fått grundas dels på statistik över
meddelade byggnadstillstånd och utnyttjandet av dessa, dels på kända planer
för utformningen av byggnadsregleringen under det framförliggande
året. Från och med ingången av 1958 har emellertid byggnadsregleringen
uppmjukats på sätt som närmare beskrevs i den preliminära nationalbudgeten.
Därtill kommer, att någon årsplanering för byggnadstillståndsgivningen
(för de områden och projekt den fortfarande avser) inte fastställts. Fortfarande
krävs dock igångsättningstillstånd från arbetsmarknadsmyndigheterna
även i de fall där särskilda byggnadstillstånd inte längre behövs.
Prognosen för 1958 års investeringar i industribyggnader och anläggningar
får i första hand grundas dels på statistiken över under 1957 meddelade
byggnadstillstånd och utnyttjandet av dessa, dels på den motsvarande statistiken
över hittills i år meddelade och utnyttjade igångsättningstillstånd.
Uppgifter av det senare slaget finns för närvarande att tillgå för årets första
kvartal. Med den byggnadstid som för närvarande gäller för ett genomsnittligt
industriellt byggnads- och anläggningsprojekt kan man dock räkna
med att ifrågavarande uppgifter till ca 80 procent täcker 1958 års investeringsverksamhet
av detta slag, d. v. s. endast ca 20 procent faller på
projekt påbörjade under årets tre sista kvartal. Enligt den av kommerskollegium
företagna enkätundersökningen skulle emellertid inte mindre än
30 procent av den för 1958 uppgivna planerade byggnads- och anläggningsverksamheten
gälla projekt vilka beräknas påbörjas senare än 1 april. Den
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år W58
89
na höga andel i jämförelse med vad som skulle vara normalt visar, att ett
genomförande av de uppgivna planerna skulle förutsätta en betydande höjning
av igångsättningstakten under senare delen av året eller starkare anhopning
av denna än normalt till vårmånaderna. Det syns knappast realistiskt
att räkna med en sådan höjning redan av den anledningen, att tillströmningen
av ansökningar om byggnadstillstånd snarast visat tendens
att sjunka.
Med stöd av ovan berörda data över igångsättningen av industribyggen
t. o. m. första kvartalet 1958 samt under antagande av en total igångsättning
innevarande år i samma omfattning som föregående år har industrins
byggnads- och anläggningsinvesteringar antagits komma att öka med 50
miljoner kronor, ökningen av nyinvesteringarna utgör den eftersläpande
effekten av höjningen av byggnadstillståndsgivningen från 1956 till 1957,
vilken uppgår till 10 procent, även om man reducerar för effekten av en
tillfällig anhopning av ett par mycket stora projekt som sträcker sig över
en period på flera år.
Även när det gäller investeringar i maskiner och apparater är det enligt
tidigare erfarenheter normalt med en uppjustering av planerna från oktober-
till marsenkäten. Det har senare visat sig, att de i oktober uppgivna
planerna för investeringar i maskiner och apparater överskridits (1956 och
1957 även i fasta priser räknat), medan de i mars angivna investeringsökningarna
inte realiserats ens nominellt. Detta framgår av nedanstående
tablå över uppskattningar vid olika tidpunkter av förändringar i den egentliga
industrins nyinvesteringar i maskiner och apparater (exkl. bilar):
| 1954—1955 | 1955—1956 | 1956—1957 | 1957—195 |
Planerat i oktober året innan ... | ............. + 1 | - 2 | - 10 | + 7 |
Planerat i mars samma år..... | ............. +10 | + 14 | + 4 | + 25 |
Utfallsberäkning enligt senast | föreliggande |
|
|
|
uppgifter: |
|
|
|
|
löpande priser............. | ............. +4 | + 7 | - 3 |
|
fasta priser............... | ............. - 2 | + 1 | - 6 |
|
Redan det faktum att investeringsplanerna för maskiner och apparater
till en del är förhållandevis kortsiktiga gör, att det ter sig naturligt med
en uppjustering av siffrorna, då man kommer närmare den period som
prognosen avser. Uppjusteringen är emellertid i år -- i motsats till vad
fallet är för byggnads- och anläggningsinvesteringarna — något större än
normalt. Denna uppjustering liksom det betydande ökningstakt över huvud
taget torde emellertid, såsom redan berörts i den preliminära nationalhudgeten,
(ill stor del få tillskrivas ett par speciella omständigheter vid
sidan om den normala tendensen till överskattning. Av särskild betydelse
i sammanhanget kan, såsom berörts ovan, slopandet av invcsteringsavgiften
fr. o. m. ingången av innevarande år ha varit. Det är givet, att företagen
i ett sådant läge, så långt det varit möjligt utan olägenheter av annat slag,
försökt skjuta över investeringar från 1957 till 1958. En sådan förskjutning
lorde till stor del ha varit planerad redan då uppgifterna lämnades till ok
-
90 Statsverkspropositionen B år 1058: Bil. 1: Inkomsterna:
toberenkäten och utgjorde i varje fall en bidragande orsak till det i jämförelse
med tidigare år förhållandevis höga ökningstal som då redovisades.
Det syns emellertid också sannolikt, att företagen under årets sista månader
allt mera uppmärksammat möjligheten att skjuta investeringarna över
årsskiftet. Detta skulle i varje fall till en del förklara den uppjustering av
ökningstalen som skett sedan i höstas. Det är omöjligt att avgöra, vilken
omfattning denna överflyttning från 1957 till 1958 kan ha haft. I illustrerande
syfte kan nämnas, att en överflyttning av en halv månads investeringar
från 1957 till 1958 i och för sig skulle leda till en höjning av 1958
års siffra i förhållande till 1957 års med närmare 9 procent, medan en överflyttning
av en hel månads investeringar skulle leda till en motsvarande
höjning på 18 procent.
Vidare bör, liksom skedde i den preliminära budgeten, framhållas, alt
en icke obetydlig del av den till 1958 planerade ökningen av investeringar
i maskiner och apparater avser ett enda mycket betydande projekt inom
järn- och stålindustrin. För övriga företag torde den enligt marsenkäten
planerade ökningen stanna vid i runt tal 20 procent.
Tar man samtidigt hänsyn till alla dessa omständigheter — en normal
tendens till överskattning i samband med marsenkäten, en säkerligen icke
oväsentlig förskjutning av investeringarna från 1957 till 1958 som en följd
av investeringsavgiftens slopande samt slutligen en viss anhopning av ökningen
till ett särskilt betydande projekt — ter sig marsenkätens siffror
mindre uppseendeväckande. Mot bakgrunden av de tidigare erfarenheterna
av att marsuppgifterna innebär en överskattning finns det dock anledning
att räkna med en lägre ökningssiffra än enkätens 25 procent eller omkring
280 miljoner kronor. Förutsätter man emellertid, att den har antydda överflyttningen
från 1957 till 1958 verkligen ägt rum betyder det, att man får
räkna med att industrins maskininvesteringar faktiskt kommer att vara
högre under 1958 än under 1957 även om investeringsviljan — såsom förefaller
vara fallet — på något längre sikt skulle vara sjunkande.
Tillgänglig statistik för årets första månader talar inte emot ett antagande
om en viss ökning av industrins maskininvesteringar. Visserligen har
verkstadsindustrins orderingång från hemmamarknaden — om hänsyn tas
till normala säsongvariationer — varit påtagligt lägre under perioden juni
1957 — februari 1958 än tidigare under 1956 och 1957. Orderstockarna är
emellertid på sina håll fortfarande förhållandevis långa — genomsnittligt
uppgår de för verkstadsindustrin (exklusive varven) till ett drygt halvårs
produktion. Visserligen har också en nedgång ägt rum i denna del av verkstadsindustrins
sysselsättning för hemmamarknadsproduktion. Nedgången
är dock inte större än att den, om produktivitetsstegringen försiggått i normal
takt, hittills helt uppvägts av denna. Importen av maskiner och apparater
har vidare fortsatt att öka och kan för månaderna januari april
1958 beräknas ha varit volymmässigt omkring 10 procent högre än under
samma period 1957. Slutligen skall också framhållas att såsom ett led i den
här diskuterade prognosen för industrins maskininvesteringar ingår den
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
91
förutsättningen att lagren inom verkstadsindustrin inte skall komma att
öka lika starkt som under 1957.
Under samtidigt beaktande av de ovan anförda olika omständigheterna
har det bedömts rimligt att räkna med en ökning av industrins totala investeringar
i maskiner och apparater (inkl. utgifter för bilar och för reparationer
och underhåll) av storleksordningen 150 miljoner kronor eller 6 1/2
procent, d. v. s. samma siffra som i den preliminära nationalhudgeten. Det
hör påpekas, att denna ökning inte är större än att den förutom av den antagna
underhållsökningen kan tänkas helt förklarad dels av den förskjutning
av maskininvesteringarna, vilken kan förutsättas vara en följd av
investeringsavgiftens slopande, dels av ökningen i samband med ovannämnda
större investeringsprojekt inom järn- och stålindustrin. Det bör
emellertid också framhållas, att i den utsträckning som det skett en överflyttning
från 1957 till 1958 får detta antas ha lett till dels en reduktion av
investeringarna särskilt under de sista månaderna av 1957 till en del parallellt
med en motsvarande ökning av färdigvarulagren hos verkstadsindustrin,
dels en ansvällning av leveranserna i början av 1958 parallellt med
en viss motsvarande lageruttömning inom verkstadsindustrin.
Kraftverk in. m. Även vad beträffar el-, gas- och vattenverkens investeringar
visar, såsom framgår av tabell 1 (grupp 12), marsenkäten högre ökningstal
än oktoberenkäten. Förändringen här ligger emellertid huvudsakligen
på byggnads- och anläggningsinvesteringarna och är snarare en följd
av en nedjustering av siffran för 1957 än en uppjustering av prognosen för
1958. Revideringen av 1957 års siffror gäller såväl de privata som de statliga
och kommunala investeringarna. Det har mot bakgrunden av de nya siffrorna
för 1957 ansetts berättigat att genomföra en viss uppjustering av ökningstalen
för 1958. Den i tabell 2 angivna investeringsökningen för kraftoch
belysningsverk på 100 miljoner kronor innefattar förutom en förhållandevis
betydande ökning av statens vattenfallsverks investeringar även
en viss ökning av de privata kraftverksinvesteringarna, medan de kommunala
antagits bli i stort sett oförändrade. Därtill ingår i denna post en ökning
av investeringarna i AB Atomenergis regi.
Handel. Prognosen för handelns byggnadsinvesteringar är baserad dels på
den tidigare nämnda undersökningen av byggnads- och igångsättningstillståndsstatistiken,
dels — vad beträffar handelslokaler i bostadshus — på
de förut relaterade beräkningarna av byggnadsverksamheten i flerfamiljshus.
Totalt har ökningen av handelns byggnadsinvesteringar med stöd av
dessa uppgifter uppskattats till 30 miljoner kronor.
Handelsflottan. Enligt de för investeringsberäkningarna gällande principerna
räknas ett fartyg som svensk investering först vid det tillfälle då det
levereras till det svenska rederiet, medan det under produktionsperioden
inkluderas i lagerposten (om det tillverkas inom landet). Enligt en under
92
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
maj månad företagen enkätundersökning bland de större varven kan de
svenska varvens leveranser till svenska rederier beräknas bli inte oväsentligt
större 1958 än de var 1957. Till en del uppvägs emellertid denna ökning
av en beräknad minskning av importen av nya fartyg. Sammanlagt
har investeringarna i handelsflottan antagits öka med 150 miljoner kronor
från 1957 till 1958.
Statliga investeringar. De senaste uppgifterna rörande de statliga kommunikationsverkens
investeringsplaner innebär i summa ingen nämnvärd förändring
jämfört med antagandena i den preliminära nationalbudgeten. Sålunda
har dessa investeringar nu antagits komma att öka med 135 miljoner
kronor mot tidigare 140 miljoner kronor. Större delen av ökningen i förhållande
till 1957 gäller statens kraftverksinvesteringar, men även televerkets
investeringar väntas öka liksom luftfartsverkets, de senare i samband
med anläggandet av den nya storflygplatsen. Med undantag för vattenfallsverkets
redovisas ifrågavarande kommunikationsverks investeringar
under rubriken statlig samfärdsel i tabell 2. Under denna rubrik redovisas
också dels en investeringsminskning på drygt 10 miljoner kronor inom SAS
(hälften av den svenska andelen räknas till den statliga sektorn), dels ett
investeringsbortfall på drygt 40 miljoner kronor, vilket äger samband med
anskaffningen 1957 av en isbrytare, vilket inte har någon motsvarighet
under 1958.
De statliga investeringarna i vägar beräknas komma att öka med omkring
50 miljoner kronor, vilket äger samband dels med en ökning av medelsförbrukningsramen,
dels med den större omfattningen innevarande år av
beredskapsarbeten i arbetslöshetsbekämpande syfte.
Vad beträffar de militära investeringarna var det inte möjligt att vid
årsskiftet göra någon prognos, då frågan om försvarets framtida organisation
ännu var öppen. I avvaktan på ett senare ståndpunktstagande antogs
preliminärt, att de militära investeringarna blir av samma omfattning 1958
som 1957. Med stöd av Kungl. Maj :ts sedermera avgivna förslag kan försvarets
investeringar förutsättas komma att öka till 1958. Ökningen som
avser anskaffningen av materiel har uppskattats till omkring 125 miljoner
kronor. Investeringarna i byggnader och anläggningar för försvaret har däremot
förutsatts oförändrade.
Övriga statliga investeringar gäller dels industriföretag, vilka innefattas
i den tidigare diskuterade prognosen för den egentliga industrins investeringar,
dels förvaltningsbyggnader, skolor, sjukhus m. in., poster som det
visat sig inte finnas någon anledning att nu revidera.
Kommunala investeringar. Några nya uppgifter om kommunernas investeringsplaner
föreligger, som nämnts, inte bortsett från de kommunala industriföretag,
vilka ingår i tabell 1. Den tidigare nämnda revideringen av
de på byggnads- och igångsättningstillståndsstatistiken baserade beräkning
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
93
Tabell IX: 2. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling från 1957 till 1958
Miljoner kronor i 1957 års priser
| 1957 | Förändring 1957—1958 | |||||||
Bygg-nader 0. | övrigt | Summa | Bygg-nader 0. | Övrigt | Summa | ||||
Bostäder............................. | 3 530 |
| 3 530 | + | 250 |
|
| + | 250 |
Jordbruk, skogsbruk och fiske........... | 546 | 514 | 1060 |
| — |
| — |
| — |
Egentlig industri...................... | 1010 | 2 349 | 3 359 | + | 50 | + | 150 | + | 200 |
Kraft-, gas- och belysningsverk.......... | 635 | 325 | 960 | + | 80 | + | 20 | + | 100 |
Handel m. m. (endast byggnader)........ | 418 | — | 418 | + | 30 |
| — | + | 30 |
Samfärdsel............................ | 801 | 2 780 | 3 581 | + | 45 | + | 160 | + | 205 |
Enskild: motorfordon................ | — | 1341 | 1341 |
| — | + | 45 | + | 45 |
handelsflottan............... | — | 737 | 737 |
| — | + | 150 | + | 150 |
övrigt...................... | 35 | 61 | 96 |
| — | — | 15 | — | 15 |
Statlig............................. | 602 | 547 | 1149 | + | 25 | — | 10 | + | 15 |
Kommunal......................... | 164 | 94 | 258 | + | 20 | — | 10 | + | 10 |
Förvaltnings- och sociala ändamål....... | 589 | 157 | 746 | _i_ | 20 |
| — | + | 20 |
Sjuk- och hälsovård, sociala ändamål . . | 317 | 88 | 405 | 4- | 10 | + | 5 | + | 15 |
Förvaltning och diverse ändamål...... | 272 | 69 | 341 | + | 10 | — | 5 | + | 5 |
Skolor och kyrkor..................... | 453 | 70 | 523 | + | 20 | + | 5 | + | 25 |
Väg- och gaturarbeten etc............... | 1363 | 83 | 1446 | + | 75 |
| — | + | 75 |
Militära investeringar.................. | 171 | 1361 | 1532 |
| — | + | 125 | + | 125 |
Summa | 9 516 | 7 639 | 17155 | + | 570 | + | 460 | +1030 | |
därav: enskilda | 4 819 | 4 930 | 9 749 | + | 325 | + | 370 | + | 695 |
statliga | 1929 | 2 284 | 4 213 | + | 150 | + | 105 | + | 255 |
kommunala | 2 768 | 425 | 3193 | + | 95 | — | 15 | + | 80 |
arna har dock föranlett en viss uppjustering av de kommunala byggnadsoch
anläggningsinvesteringarna i jämförelse med prognosen i den preliminära
nationalbudgeten.
Följande poster i tabell 2 har inte berörts i ovanstående redogörelse:
skogsbruk, fiske, motorfordon och »övrig» enskild samfärdsel. På dessa
punkter föreligger inte något underlag för en revidering av de antaganden
som gjordes i den preliminära budgeten.
Den ovan för olika områden kommenterade investeringsprognosen har
sammanfattats i tabell 2. Den anger en ökning av de totala bruttoinvesteringarna
med 1 030 miljoner kronor eller omkring 6 procent. Detta kan jämföras
med en i den preliminära prognosen beräknad ökning på 640 miljoner
kronor. Ökningen i den reviderade prognosen uppgår till omkring 6 procent
såväl för byggnader och anläggningar som för investeringar i maskiner och
transportmedel. Kalkylen innebär vidare en ökning av de privata investeringarna
med 695 miljoner kronor eller 7 procent och av de offentliga med
335 miljoner kronor eller 4 1/2 procent. Större delen av den offentliga investeringsökningen
faller på de statliga investeringarna, innebärande en ökning
för dessa med 255 miljoner kronor eller 6 procent. Uppgången för
kommunernas del stannar vid 80 miljoner kronor eller 2 1/2 procent.
94
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
X. Kreditmarknaden
1. Det finansiella sparandet 1955—1957
När de utgifter, som en ekonomisk enhet gör för realinvesteringar och
konsumtion, överstiger de disponibla inkomsterna, har enheten i fråga ett
negativt finansiellt sparande. Enhetens nettoskuldsättning har därmed ökat,
vilket kan ha skett i form av ökade skulder, minskade fordringar eller
andra kombinationer av skuld- och tillgångsförändringar. Differensen mellan
förändringen i finanstillgångar (utlåning) och förändringen i skulder
(upplåning) är sålunda lika med det finansiella sparandet.
Skuldökningen hos enheter med inkomstunderskott är definitionsmässigt
lika stor som fordringsökningen hos enheter med inkomstöverskott.
Överskottsenheternas efterfrågan på finansiella tillgångar riktar sig inte
bara mot de skuldbevis som underskottsenheterna utbjuder (obligationer
och aktier etc.) utan också mot pengar (kassa och banktillgodohavanden),
försäkringsfonder m. m. överskottens transferering till underskottsenheterna
sker därför i stor utsträckning via kreditinstituten. Med den begränsning
i fråga om sektorsindelningen, som praktiska skäl gör nödvändig, förekommer
inom respektive sektor både över- och underskottsenheter. Dessutom
efterfrågar också underskottsenheterna vissa finanstillgångar, i första
hand kassa och banktillgodohavanden.
I efterhand kommer, såsom ovan nämnts, summan av de olika sektorernas
negativa och positiva finansiella sparande att vara lika med noll.
Detta behöver emellertid inte gälla det planerade finansiella sparandet.
Det är efter en anpassning av både priserna på finanstillgångar (räntesatser
och lånevillkor) och inkomsterna, som den realiserade efterfrågan och
utbudet på kreditmarknaden blir identiskt lika.
Det förhållandet att de realiserade förändringarna inte behöver överensstämma
med de planerade, medför att uppgifterna om det finansiella sparandet
och dess förändringar -— vilka samtliga avser realiserade storheter
— måste tolkas med försiktighet. Storleken av en sektors finansiella sparande
visar sålunda inte utan vidare, i vilken utsträckning sektorn verkat expansivt
eller kontraktivt. Med en uppmjukning av penningpolitiken och
därav ökade möjligheter till upplåning för företagen kan det planerade finansiella
sparandet för företagen sålunda vara negativt. Den av upplåningen
finansierade utgiftsökningen kan emellertid komma att medföra
en sådan stegring i den allmänna ekonomiska aktiviteten och därmed i företagens
vinster, att ökningen i underskottet uteblir. Detta är helt analogt
med det förhållandet att en ökning i statens utgifter under vissa villkor
kan medföra oförändrat eller minskat budgetunderskott.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 195S
95
Som bilaga bifogas en kreditmarknadsmatris, omfattande åren 1955—
1957. I matrisen indelas ekonomin i nio sektorer. För dessa redovisas en
ganska långt driven uppdelning av utlåning och upplåning. För sektorerna
staten, kommuner, företag-hushåll och utlandet — sålunda i vad gäller
de sektorer, inom vilka den huvudsakliga realekonomiska verksamheten
äger rum — har inte alla lånetransaktioner kunnat kartläggas. De resterande
beloppen har införts i form av en förskjutningspost hos respektive
sektor. Ofullständigheter i det statistiska materialet har också förorsakat,
att företag och hushåll måst sammanföras i en kombinerad restsektor. I
anslutning till matrisen lämnas ytterligare data av teknisk natur, till vilka
hänvisas (s. 131—132).
Tabell 1 utgör en sammanfattning av bilagan. På tillgångssidan redovisas
i denna tabell endast kassa och banktillgodohavanden samt andra
fordringar och på skuldsidan endast finansiellt sparande och upplåning.
Om det finansiella sparandets utveckling inom olika sektorer under
tiden 1955—1957 må följande nämnas. Åren 1955 och 1956 var statens finansiella
sparande positivt och staten sålunda nettokreditgivande, medan
det 1957 var negativt och staten därmed nettolåntagande. Beloppen uppgick
till ca 120, 340 respektive minus 320 miljoner kronor. För kommunerna var
det finansiella sparandet under motsvarande år negativt med 290, 430 respektive
40 miljoner kronor. Förändringarna i statens finansiella sparande
går under dessa år som synes i motsatt riktning till kommunernas: 1956
var det statliga finansiella sparandet större än 1955, det kommunala mindre;
1957 var det statliga finansiella sparandet mindre än 1956, det kommunala
större. Förklaringen härtill är till en del att söka i skattesystemets utformning.
Staten uppbär som bekant såväl sina egna som kommunernas
skatter. Ett på vissa grunder beräknat kommunalskattebelopp inlevereras
under hand till kommunerna, men slutavräkningen äger rum först andra
året efter uppbörden. År 1956 var slutavräkningsbeloppet relativt litet, varigenom
kommunernas finansiella sparande hölls nere och statens ökades.
År 1957 steg slutavräkningsbeloppet till följd av det ökade skatteunderlaget
1955 och utbetalningen av »dubbel» fastighetsskatt genom fastighetsbeskattningens
omläggning från och med sistnämnda år. Härigenom minskades
statens finansiella sparande 1957 och ökades kommunernas.
Utlandets finansiella sparande gentemot Sverige var positivt men sjunkande
under den här redovisade perioden (ca 420, 130 resp. 70 miljoner
kronor). Den kreditgivning, som sålunda ägt rum från utlandet, har i stor
utsträckning utgjorts av korta krediter till svenska företag, realiserade genom
förskjutningar i för- och ef förskottsbetalningar vid export och import.
I kreditmarknadsmatrisen ingår dessa krediter i färskjutningsposten
bos berörda sektorer.
Någon separat beräkning av företagens finansiella sparande har inte kunnat
utföras. Företagen har därför hänförts till restsektorn »Företag och
hushåll». De partiella beräkningar som gjorts och som avser i huvudsak
företag som är juridiska personer, d. v. s. aktiebolag och ekonomiska för
-
96 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell X: 1. Finansiellt sparande, upplåning och utlåning för vissa sektorer 1955—1957, miljoner
kronor
Sammandrag av kreditmarknadsmatrisen
| Utlåning |
| Finansiellt | Upplåning | |
|
|
| sparande |
| |
| Kassa och | Andra |
|
| |
| banktillgodo- | fordringar |
|
| |
| havanden |
|
|
| |
105 5 |
|
|
|
| |
Staten ........................ | + 140 | + 1010 | + 120] |
| + 1030 |
Kommuner.................... | — 20 | — 140 | — 290 | — 80 | + 130 |
Riksbanken................... | — | + 720 | + 90 |
| + 630 |
Affärsbanker.................. | + 300 | — 460 | + 110 | — 270 | |
Hypoteksinstitut............... | 0 | + 510 | 0 | + 510 | |
Försäkringsbolag............... | 0 | + 850 |
| + 850 | |
Andra kreditinstitut............ | + 30 | + 1040 | + 50 | + 1020 | |
Företag och hushåll............ | + 1190 | + 820 | — 500 | + 2 510 | |
Utlandet...................... |
| + 390 | + 420 | — 30 | |
1956 |
|
|
|
| |
Staten ........................ | + 260 | + 950 | + 3401 |
| + 870 |
Kommuner.................... | + 80 | — 80 | — 430 | ± o | + 430 |
Riksbanken................... | — | + 420 | + 90 |
| + 330 |
Affärsbanker.................. | — 150 | + 880 | + 20 | + 710 | |
Hypoteksinstitut............... | 0 | + 460 | + 10 | + 450 | |
Försäkringsbolag............... | — 10 | + 870 |
| + 860 | |
Andra kreditinstitut............ | + 20 | + 1330 | + 50 | + 1300 | |
Företag och hushåll............ | + 1930 | + 700 | — 210 | + 2 840 | |
Utlandet...................... |
| + 440 | + 130 | + 310 | |
1957 |
|
|
|
| |
Staten ........................ | + 510 | + 1230 | — 3201 | + 2 060 | |
Kommuner.................... | + 120 | — 120 | — 40 | — 210 | + 40 |
Riksbanken................... | — | + 840 | + 150) | + 690 | |
Affärsbanker.................. | — 80 | + 1610 | + 50 | + 1480 | |
Hypoteksinstitut............... | 0 | + 770 | + 10 | + 760 | |
Försäkringsbolag............... | 0 | + 960 |
| + 960 | |
Andra kreditinstitut............ | — 10 | + 1490 | + 60 | + 1420 | |
Företag och hushåll............ | + 2 730 | + 690 | + 20 | + 3 400 | |
Utlandet...................... |
| + 170 | + 70 | + 100 |
Anm. Den utlåning till och upplåning från egen sektor, som finns upptagen i kreditmarknadsmatrisen,
har uteslutits här.
Som banktillgodohavanden har för staten, kommuner och företag-hushåll räknats både tillgodohavanden
i kreditinstituten och i riksbanken, för kreditinstituten däremot enbart deras
tillgodohavanden i riksbanken. För utlandet redovisas inga uppgifter för »Kassa och banktillgodohavanden».
Detta sammanhänger med att valutareserven ingår som nettobelopp i riksbankens
och affärsbankernas »Andra fordringar».
Det finansiella sparandet genom försäkringssektorn har i sin helhet förts till »Företag och
hushåll».
Uppgifterna för 1957 är preliminära.
eningar, utvisar emellertid ett starkt negativt finansiellt sparande 1955
och ett något mindre negativt 1956. Någon nämnvärd förändring av företagens
finansiella sparande från 1956 till 1957 inträffade ej. Nedgången i
utlandets finansiella sparande gentemot Sverige från 1955 till 1957 motsvaras
av minskad upplåning i utlandet från de svenska företagens sida och
en ökning i dessas finansiella sparande.
Den avgörande delen av de krediter, som företagssektorn erhållit, har
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
97
emellertid ställts till förfogande av inhemska sektorer via kreditsystemet.
Hushållens finansiella sparande är vanligtvis positivt och var 1957 mera
positivt än 1956 och möjligen också mera positivt än 1955. Uppskattningen
av hushållens sparande beror bl. a. av hur hushållen avgränsas från företagen,
d. v. s. i vilken mån enskilda företagare hänförs till hushållssektorn.
För företag och hushåll tillsammans erhålls för dessa år en stigande serie:
negativa belopp 1955 och 1956 med ca 500 respektive 210 miljoner kronor
och ett obetydligt positivt 1957 (ca 20 miljoner kronor).
Tabell 1 visar att ökningen i den kombinerade företags- och hushållssektorns
finansiella sparande mellan 1955 och 1956 uppgick till ca 300
miljoner kronor, men att tillväxten i kassa och banktillgodohavanden var
betydligt snabbare. Dessa tillgångar ökade nämligen under 1956 med ett omkring
740 miljoner kronor större belopp än under 1955. Den fortsatta ökningen
i det finansiella sparandet uppgick mellan 1956 och 1957 till ca 230
miljoner kronor. Kassa och banktillgodohavandena å sin sida steg under
1957 med ett belopp, som var inte mindre än 800 miljoner kronor större än
ökningen under året innan. Relativt måttliga ökningar i det finansiella sparandet
från 1955 till 1956 och från 1956 till 1957 åtföljdes således av avsevärt
större ökningar i de likvida tillgångarnas tillväxt. Hos tillväxten i andra
fordringar förelåg en i stort sett minskande tendens. En betydande förskjutning
i den privata sektorns fordringsstruktur ägde med andra ord rum.
Dels med tanke på den effekt, som konjunkturvariationerna har på statens
och kommunernas finansiella sparande (skattebeloppens förändring
vid förändring av nationalinkomsten), dels med tanke på de statliga och
kommunala sektorernas betydelse som konjunkturstyrande faktorer, kan
det vara motiverat att sammanföra dessa båda sektorer till en enda. I denna
offentliga sektor bör också riksbanken ingå.
För den offentliga sektorn, omfattande nämnda sektorer, erhålls ett utgiftsöverskott
med ca 80 miljoner kronor 1955, medan inkomster och utgifter
ungefär tog ut varandra under 1956. Beräkningarna av det finansiella
sparandet visar sålunda en ringa nettoskuldsättning för den offentliga
sektorn 1955 och ingen alls 1956. Det negativa finansiella sparandet
hos den offentliga sektorn 1957 med omkring 210 miljoner kronor tyder
emellertid på att denna sektor då var mer expansiv än den privata.
I konjunktursammanhang är också utlandets finansiella sparande gentemot
Sverige av intresse. Detta sparande är lika med bytesbalansens saldo,
ehuru med omvänt tecken eftersom det beräknats från utlandets synpunkt.
Utvecklingen av utlandets finansiella sparande kan tas som ett tecken
på att framför allt under 1955 men i någon mån också under 1956 och
1957 efterfrågetrycket i Sverige var relativt starkare än i de länder, som
Sverige i utrikeshandelsavseende främst var beroende av.
Det finansiella sparandet inom olika sektorer ger besked endast om
den totala nettokreditgivningen sektorerna emellan. Nedan lämnas något mera
detaljerade uppgifter om sektorernas ut- och upplåning och berörs några av
de problem som sammanhänger med denna.
7 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr Bl. Bil.1. Bihang 9
98 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
2. Statens utlåning och upplåning
Statens utlåning har under lång tid varit inriktad på framför allt bostadsändamål.
Statens bostadskreditgivning växte sålunda ända fram till
och med 1955, då nettoutlåningen uppgick till omkring 1 000 miljoner kronor.
(Se kreditmarknadsmatrisen s. 133.) Sedan dess har den statliga bostadskreditgivningen
i viss mån nedskurits. Bland de former, genom vilka
nedskärningen ägt rum, märks främst begränsningarna i de statliga förskottsutbetalningarna;
nettominskningen i dessa uppgick 1956 till ca 170
miljoner kronor och 1957 till ca 160 miljoner kronor. Vidare må nämnas
att de provisoriska kapitalsubventionerna, införda 1951, avvecklats och att
maximigränser för bostadshusens belåningsvärden för bestämmande av
storleken på de statliga bostadslånen införts. Från och med 1958 kommer
också det förhållandet, att en viss del av de tidigare under 1950-talet beviljade
tilläggslånen omvandlats till räntebärande amorteringslån, att ha
en viss minskande effekt. I samma riktning, fast på lång sikt, verkar förkortningen
av amorteringstiden för tertiärlån från 40 till 30 år.
Nedgången av den statliga bostadskreditgivningen har dock inte varit
mera betydande än att den statliga nettoutlåningen för bostadsändamål
1957 uppgick till ca 850 miljoner kronor. Den statliga andelen i den totala
nettokreditgivningen till bostäder sjönk emellertid mera. Av de i tabell 4
redovisade bostadskrediterna utgjorde statens bostadskrediter 1955 43 procent
och 1957 34 procent. För 1958 kan den statliga bostadskreditgivningen
förutses bli av ungefär samma storleksordning som 1957 i absolut belopp
men relativt till den totala bostadskreditgivningen något mindre.
Den statliga utlåningen för andra privata ändamål än till bostäder har
jämfört med bostadskreditgivningen varit mindre betydande. Under 1955—
1957 uppgick den till omkring 50, 80 respektive 40 miljoner kronor.
Bland övriga statliga kapitalplaceringar må nämnas den statliga aktieteckningen
och vidare insättningen av medel på särskilda konton i riksbanken.
År 1957 tecknade staten aktier i Statens skogsindustrier för 35 miljoner
kronor och inlöste aktier i LKAB för 165 miljoner kronor. Aktier i LKAB
kommer också 1958 att inlösas med ett lika stort belopp som 1957.
Under 1955—1957 insatte staten på särskilda konton i riksbanken 110,
246 respektive 459 miljoner kronor. Under första hälften av 1958 kommer
— efter insättningar av tillsammans 375 miljoner kronor och överföring
till LKAB av 100 miljoner kronor — statens tillgodohavanden på dessa konton
att växa till 1 090 miljoner kronor. Under andra halvåret 1958 kommer
till LKAB att överföras 90 miljoner kronor, till folkpensioneringsfonden
550 miljoner och de resterande 450 miljoner kronorna att återgå till staten
för avbetalning av statsskuld.
Statens ekonomiska transaktioner 1955—1957 medförde en statlig upplåning
med respektive 1 022, 885 och 2 129 miljoner kronor. Åren 1955 och
1956 översteg, som tidigare nämnts, statens inkomster dess utgifter för kon
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
99
Tabell X: 2. Statsskuldökningens placering 1955—1957
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
| 1955 |
| 1956 | 1957 |
|
Kapitalmarknaden Lån mot statsobligationer hos |
|
|
|
|
|
Försäkringsbolag.................... | + | 231 | — 47 | + | 347 |
Sparbanker......................... | + | 72 | + 32 | + | 40 |
Posten............................. | — | 11 | + 31 | + | 21 |
Jordbrukskasseorganisationen ........ | + | 5 | + 29 | + | 16 |
Övriga............................. | + | 300 | + 37 | — | 1 |
| + | 597 | + 82 | + | 423 |
Lån mot andra finansobjekt hos |
|
|
|
|
|
Försäkringsbolag.................... | — | 3 | 0 | — | 1 |
Sparbanker......................... | — | 20 | — 10 | — | 1 |
Posten............................. | — | 111 | + 98 | + | 84 |
Jordbrukskasseorganisationen ........ |
| — | + 8 | + | 5 |
Övriga............................. | — | 35 | + 32 | + | 44 |
| — | 169 | + 128 | + | 131 |
Summa | + | 428 | + 210 | + | 554 |
Riksbanken........................... | + | 804 | + 502 | 1 + | 760 |
Affärsbanker.......................... | — | 210 | + 173 | + | 815 |
Statsskuldökning....................... | + 1022 | + 885 | + | 2129 |
1 Beräknad uppgift.
sumtion, realinvesteringar och inkomstöverföringar. Upplåningsbehovet
härrörde från den statliga utlåningen, som i vidsträckt bemärkelse uppgick
till ca 1 140 respektive 1 230 miljoner kronor. År 1957 steg statens utlåning
till totalt ca 1 810 miljoner kronor, vilket i förening med det tidigare nämnda
inkomstunderskottet förklarar omfattningen av statsskuldökningen under
detta år. Under januari—maj 1958 nedgick statsskulden mer än under
motsvarande tid de tre närmast föregående åren eller med ca 880 miljoner
kronor mot ca 530, 580 och 340 miljoner kronor ifrågavarande period 1955,
1956 respektive 1957. För hela 1958 beräknas statsskulden öka med ca 1 200
miljoner kronor.
I tabell 2 redovisas hur statsskuldökningen fördelats på olika långivare
med kapitalmarknaden, riksbanken och affärsbankerna som huvudgrupper.
Upplåningen på kapitalmarknaden har uppdelats i dels lån mot obligationer,
dels lån mot andra finansobjekt. Gruppen »Lån mot obligationer»
kan i stort gälla som statens långfristiga placeringar på kapitalmarknaden.
I den andra gruppen, »Lån mot andra finansobjekt», dominerar postgirokontorets
kortfristiga kreditgivning till riksgäldskontoret. För övrigt ingår
i denna grupp huvudsakligen lån från andra statliga institutioner samt dessutom
kapitalmarknadsinstitutens placeringar i statsskuldförbindelser och
skaltkammarväxlar.
Den statliga upplåningen på kapitalmarknaden mot obligationer uppgick
1955—1957 till omkring 600, 80 respektive 420 miljoner kronor. Samtliga
obligationsemittenter placerade på kapitalmarknaden under dessa år
100 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
omkring 840, 520 respektive 760 miljoner kronor. Statens andel av kapitalmarknadens
obligationsplaceringar var sålunda betydande 1955, synnerligen
låg 1956 och åtminstone relativt begränsad 1957. Andelarna var ca
70, 15 respektive 55 procent.
Vad staten kommer att erhålla på obligationsmarknaden under 1958 kan
naturligtvis inte förutses. Det totala utbudet på denna marknad bestäms
bl. a. av riksbankens räntepolitik; via riksbankens emissionskontroll fördelas
detta utbud på olika låntagare. Vid given räntenivå och givna preferenser
beträffande den utsträckning, i vilken olika låntagare bör beredas
utrymme på obligationsmarknaden, är statens upplåning på denna marknad
bestämd. Det är som bekant främst gentemot bostadsbyggandets behov
av långfristiga krediter som riksbanken har att avväga utrymmet för statens
långa upplåning.
Under tiden januari—maj 1958 har statens upplåning mot obligationer
tillsammans med riksbankens försäljningar uppgått till netto ca 550 miljoner
kronor. Av dessa torde ca 200 miljoner kronor ha placerats på kapitalmarknaden,
vilket är mer än under motsvarande tid 1956 och 1957 men
mindre än 1955, då räntan höjdes i april. Andra obligationsemittenter än
staten, huvudsakligen hypoteksinstituten, har under januari—maj 1958
mot obligationer lånat netto ca 350 miljoner kronor, varav ca 300 miljoner
placerats på kapitalmarknaden. Av det på kapitalmarknaden totalt placerade
obligationsbeloppet under januari—maj 1958 (ca 500 miljoner kronor)
utgör således ca 40 procent statsobligationer och ca 60 procent andra obligationer.
Statens upplåning i riksbanken har för 1955—1957 i runt tal uppgått till
800, 500 respektive 760 miljoner kronor. Under samma år har statens tillgodohavanden
i riksbanken — medel på checkräkning och medel på särskilda
konton — ökat med ca 140, 260 respektive 510 miljoner kronor. Nettoskuldsättningen
har sålunda uppgått till omkring 660, 240 respektive 250
miljoner kronor.
Avvecklingen under andra halvåret 1958 av statens tillgodohavanden på
särskilda konton i riksbanken torde åtföljas av en icke obetydlig återbetalning
av statens skuld till riksbanken. En viss ökning av nettoskulden kan
dock förväntas med hänsyn till den ökning i allmänhetens kassahållning,
som står i samband med nationalinkomstens tillväxt, och den minskning av
riksbankens valutainnehav, som kan förmodas följa av den beräknade nedgången
i den totala valutareserven.
Statens upplåning i affärsbankerna minskade 1955 med något mer än 200
miljoner kronor. Denna minskning bör ses mot bakgrunden av omfattningen
i kapitalmarknadens obligationsköp detta år men står också i samband
med att bankerna ökade sitt riksbanksgiro med 300 miljoner kronor, vilket
förklarar den speciellt stora statsupplåningen i riksbanken samma år. Under
1956 var ökningen av statsupplåningen i bankerna relativt obetydlig (ca
170 miljoner kronor) men uppgick under 1957 till över 800 miljoner kronor.
Denna ökning inträffade trots en avsevärd stegring i kapitalmarknadens
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
101
efterfrågan på statspapper jämfört med 1956 och en viss ökning av den statliga
upplåningen i riksbanken och återspeglar därmed ökningen i statens
lånebehov under 1957.
3. Kommunernas utlåning och upplåning
Fördelningen av den totala kommunala utlåningen på olika ändamål eller
finansobjekt är endast till ringa del känd. Aktier har tecknats för 10 å 20
miljoner kronor per år under tiden 1955—1957 (kreditmarknadsmatrisen
s. 134). År 1955 ägde dessutom vissa placeringar i statsobligationer rum.
Utlåning förekommer till kommunala verk och inrättningar, likaså till bostäder,
men storleken på utlånade belopp har ej kunnat erhållas. Den explicit
redovisade egentliga utlåningen var positiv under samtliga här behandlade
år. Kommunernas banktillgodohavanden har dessutom ökat ganska
betydligt under 1956 och 1957.
I tabell 3 har matrisens material om den kända kommunala upplåningen
sammanställts med fördelning på kapitalmarknad och affärsbanker samt i
anslutning därtill med fördelning på vissa finansobjekt. Av den stora upplåningen
1956 placerades nästan allt — ca 400 miljoner kronor — på kapitalmarknaden.
Affärsbankernas kreditgivning till kommunerna uppgick
detta år liksom 1955 och 1957 till förhållandevis små belopp.
Till skillnad från staten kan kommunerna inte få sitt upplåningsbehov
täckt i varje läge, och under det gångna året har en speciell restriktivitet visats
mot dem. Den ringa ökningen av den kommunala upplåningen 1957 är
sålunda inte enbart betingad av den allmänna restriktiviteten i kreditgivningen
utan också — vid sidan av att kommunernas andel i obligationsupplåningen
minskat — av de maximiräntor och begränsningar av löptidens
Tabell X: 3. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden 1955—1957
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
| 1955 | 1956 | 1957 |
Kapitalmarknaden |
|
|
|
Kapitalmarknadsinstitutens egentliga kom- |
|
|
|
munlån............................. | + 10 | + 317 | + 81 |
Kapitalmarknadsinstitutens innehav av |
|
|
|
kommunobligationer................. | + 54 | + 105 | — 37 |
Allmänhetens m. fl. innehav av kommun- |
|
|
|
obligationer......................... | + 9 | — 14 | — 37 |
| + 79 | + 408 | + 7 |
Affärsbanker |
|
|
|
Egentliga kommunlån.................. | + 60 | — 23 | + 10 |
Innehav av kommunobligationer......... | — 23 | + 39 | + 23 |
| + 43 | + 10 | + 33 |
Summa | + 122 | + 424 | + 40 |
102 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
längd för de kommunala reverslånen, vilka överenskommits mellan riksbanken
och kreditinstituten hösten 1956 och som relativt försämrat kommunernas
ställning som låntagare. De minskade lånemöjligheterna under 1957
verkade återhållande på de kommunala investeringarna. Trots detta kunde
kommunernas utgifter expandera, bl. a. till följd av de förut omtalade stora
slutavräkningslikviderna från staten, vilka medförde att kommunerna blev
om inte helt så dock i långt större utsträckning självfinansierande detta år
än 1955 och 1956.
För 1958 har kommunerna planerat en inte oväsentlig ökning av såväl
sina investerings- som konsumtionsutgifter. Då ökningen av deras inkomster
beräknas bli betydligt mindre — sammanhängande bl. a. med att slutavräkningsbeloppet,
avseende 1956 års skatter kommer att bli avsevärt lägre
1958 än 1957 -— kan investerings- och konsumtionsplanerna realiseras endast
under förutsättning av en ökad upplåning. Tillgängliga uppgifter om
kommunernas upplåning på obligationsmarknaden (jan.—mars), i kapitalmarknadsinstituten
(jan.—maj) och i affärsbankerna (dec.—maj) utvisar
också en större kommunal upplåning under de första månaderna av 1958
än av 1957, men den är mindre än under motsvarande tid 1956.
4. Den privata sektorn
Tidigare har omnämnts, att staten svarar för en betydande del av bostadskreditgivningen
men alt kreditinstituten dock svarar för den största. I tabell
4, vars uppgifter hämtats antingen direkt ur kreditmarknadsmatrisen eller
ur det material som ligger till grund för denna, redovisas vilken omfattning
kreditinstitutens, allmänhetens, riksbankens och statens bostadskreditgivning
har haft under 1955—1957. I stället för stadshypoteks- och bostadskreditkassans
utlåning har dessa kassors obligationer, fördelade på innehavare,
redovisats.
Av tabellen framgår, att kapitalmarknadsinstitutens kreditgivning tillsammans
med allmänhetens köp av hypoteksobligalioner 1955 uppgick till omkring
1,3 miljard kronor, 1956 till omkring 1,1 miljard kronor och 1957 till
omkring 1,2 miljard kronor. En viss minskning i tillskotten från kapitalmarknaden
1956 och 1957 jämfört med 1955 syns sålunda föreligga. Som nämnts
har också statens bostadskreditgivning minskat under denna tid. Affärsbankernas
kreditgivning för bostadsändamål har däremot varit väsentligt
större 1956 och 1957 än 1955. År 1956 ligger ökningen i första hand på kreditiven.
Dessa fortsatte att öka fram till räntehöjningen i juli 1957, då en
betydande del av dem — efter hypoteksinstitutens obligationsemitteringar
— kunde avlyftas. Affärsbankernas köp av hypoteksobligationer i samband
härmed innebar emellertid tillsammans med en mindre nettoökning av kreditiven,
att affärsbankernas totala bostadskrediter ökade med ungefär samma
belopp 1957 som 1956.
Kostnaderna för bostadsbyggandet 1958 uppskattas enligt kalkyler, som
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
103
Tabell X: 4. Bostadskreditgivning och bostadsproduktion 1955—1957
Miljoner kronor
| 1955 | 1956 |
| 1957 |
Bostadskreditgivning |
|
|
| |
|
|
|
| |
Förändring i utestående belopp Försäkringsbolag: |
|
|
|
|
Inteckningslån ............................. | + 130 | + | 140 | + 210 |
Hypoteksobligationer ....................... | + 180 | + | 210 | + 150 |
| + 310 | + | 350 | + 360 |
Sparbanker: |
|
|
|
|
Inteckningslån ............................. | + 470 | + | 520 | + 580 |
Hypoteksobligationer ....................... | + 30 | + | 40 | + 50 |
| + 500 | + | 560 | + 630 |
Posten: |
|
|
|
|
Kreditiv och lån med kommunalborgen ........ | + 120 | — | 40 | — 10 |
Inteckningslån ............................. | + 310 | + | 100 | + 100 |
Hypoteksobligationer ....................... | + 10 | + | 100 | + 80 |
| -1- 440 | + | 160 | + 170 |
Allmänheten m. fl.: |
|
|
|
|
Hypoteksobligationer ....................... | + 50 | + | 40 | + 80 |
Summa kapitalmarknadens bostadskreditgivning | + 1300 | + 1110 | + 1240 | |
Staten: |
|
|
|
|
Förskott ................................... | + 170 | — | 170 | — 160 |
Lån ....................................... | + 830 | + 1040 | + 1010 | |
Riksbanken: | + 1000 | + | 870 | + 850 |
Hypoteksobligationer ....................... | + 10 | — | 60 | + 40 |
Affärsbanker: |
|
|
|
|
Disponerade kreditiv och lån ................. | — 140 | + | 350 | + 70 |
Hypoteksobligationer ....................... | + 160 | + | 80 | + 330 |
| + 20 | + | 430 | + 400 |
Summa bostadskreditgivning | + 2 830 | + 2 350 | + 2 530 | |
Bostadsproduktion Kostnader enligt konjunkturinstitutets beräk-ningar: |
|
|
| 2 540 |
Bostäder.................................. | 2 290 |
| 2 450 | |
Bostäder samt jordbrukets och handelns bygg- |
|
|
|
|
nader ................................... | 2 690 |
| 2 910 | 3 020 |
Anm. Med hypoteksobligationer avses här uteslutande stadshypotekskassans och bostadskreditkassans
obligationer. Riksbankens obligationsinnehav har beräknats. Ett fel i den beräkningen
påverkar uppgifterna under »Allmänheten m. fl.*, vilka erhållits som restposter i kalkylen.
Uppgifterna för bostadsproduktionen inkluderar kostnader för ombyggnad men inte kostnader
för reparationer och underhåll.
Tabell X: 5. Jordbrukets upplåning i kreditinstituten 1955—1957
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
| 1955 | 1956 | 1957 |
Jordbrukskasseorganisationen........... | + 56 | + 35 | + 70 |
Lanthypoteksorganisationen............ | + 58 | + 37 | + 34 |
Sparbanker........................... | + 67 | + 46 | + 50 |
Affärsbanker.......................... | + 3 | — 5 | + 15 |
Summa | + 184 | + 118 | + 169 |
104 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
redovisats i kapitel IX, till ett ca 250 miljoner kronor större belopp 1958 än
1957 mätt i 1957 års priser. I vilken utsträckning kapitalmarknaden kommer
att kunna tillgodose de därav följande ökade anspråken på krediter är
ovisst. För månaderna januari—april är dock kapitalmarknadens tillskott
till bostadsproduktionens finansiering omkring 100 miljoner kronor större
än under motsvarande tid föregående år. Tillskottet från staten är av oförändrad
storleksordning, medan för affärsbankerna någon minskning föreligger.
De första månaderna av 1958 kännetecknas sålunda av en viss tendens
till ökade placeringar av bostadskrediterna på kapitalmarknaden och
minskade hos affärsbankerna. Härav får dock inte dras alltför långtgående
slutsatser om bostadskreditgivningens utveckling under hela 1958.
I tabell 5 redovisas jordbrukets upplåning i kreditinstituten. Någon fördelning
på innehavare av lanthypoteksorganisationens obligationer ges inte,
utan lanthypoteksorganisationens utlåning redovisas direkt. Den avgörande
delen av obligationerna har emellertid placerats på kapitalmarknaden.
Affärsbankernas nettoköp av dessa obligationer uppgår till mycket begränsade
belopp — ett 20-tal miljoner kronor för hela tiden 1955—1957. Affärs
-
Tabell X: 6. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmarknaden 1954—19571
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
| 1954 | 1955 | 1956 | 1957 |
Obligationer och förlagsbevis |
|
|
|
|
Industribolag................. | + 32 | — 24 | + 48 | + 48 |
Trafikbolag.................... | + 20 | + 25 | — 16 | + 67 |
Aktier3 | + 32 | + 1 | + 32 | + 115 |
Industribolag.................. | + 165 | + 209 | + 299 | + 99 |
Handelsbolag.................. | + 62 | + 83 | + 79 | + 44 |
Trafikbolag.................... | + 4 | + 8 | + 13 | + 3 |
Försäkringsbolagens reverslån till | + 231 | + 300 | + 391 | + 146 |
näringslivet.................. | + 103 | + 171 | + 202 | + 249 |
Affärsbankernas lån3 till |
|
|
|
|
Industri....................... | + 134 | + 32 | + 52 | — 140 |
Handel och servicenäringar...... | + 239 | + 31 | — 48 | + 114 |
Samfärdsel.................... | + 59 | — 9 | — 22 | + 56 |
| + 432 | + 54 | — 18 | + 30 |
Summa | + 818 | + 532 | + 607 | + 540 |
1 Tabellen omfattar endast upplåning mot obligationer, förlagsbevis och aktier samt lån i
försäkringsbolag och affärsbanker.
3 Uppgifterna för 1954—1956 avser samtliga inbetalningar för aktier i nyregistrerade bolag
och samtliga inbetalningar efter nyteckning i äldre bolag, sålunda inte blott kontantinbetalningar
utan också betalningar med apportegendom. Uppgifterna för 1957 avser enbart kontanta inbetalningar.
Betalningen med apportegendom uppgick 1957 för industribolag, handelsbolag och trafikbolag
till resp. 54, 12 och 30 miljoner kronor. Betalningar med apportegendom har inte kunnat
urskiljas tidigare år.
3 Enligt Svenska Bankföreningens novemberundersökningar, publicerade i Ekonomisk Revy.
Uppgifterna avser sålunda inte kalenderår utan tiden november—november.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
105
bankernas kredittillskott till jordbruket har över huvud taget varit ringa
under denna tid. Utöver nämnda obligationsköp har affärsbankerna under
1955—1957 gett jordbrukskrediter till ett sammanlagt belopp av blott ett
10-tal miljoner kronor. Jordbrukets egna kreditinstitut tillsammans med
sparbankerna har sörjt för jordbrukskreditgivningen.
En del av de viktigare lånetransaktionerna för företagen inom industri,
handel och samfärdsel bar sammanförts i tabell 6. Den finansiering, som
redovisas i tabellen, har under 1955—1957 legat på en lägre nivå än 1954.
Effekten av kreditrestriktionerna är markant i serien över affärsbankernas
lån. Tabellen visar också aktieemissionernas betydelse som kompenserande
finansieringskälla under 1955 och 1956, medan obligationsmarknaden först
under 1957 spelar någon nämnvärd roll för företagen. I fråga om aktierna
bör emellertid observeras, att i uppgifterna för 1954—1956 ingår inte blott
kontanta inbetalningar utan också betalningar medelst apportegendom. Inkluderas
apportegendomen också 1957, växer posten för finansieringen
genom aktieemitteringar detta år med 100 miljoner kronor och ett belopp
ungefär i nivå med 1954 erhålls. Under de första fyra månaderna 1958 låg
den kreditgivning, som tabellen omfattar, på en högre nivå än under motsvarande
tid 1957; kapitalmarknadens tillskott låg något under och affärsbankernas
ganska avsevärt över fjolårsnivån.
Tabellen bör emellertid kompletteras med uppgifter om företagens övriga
finansiella transaktioner, eftersom dessa under perioden uppvisat stora
förändringar. Sålunda bar företagens banktillgodohavanden starkt minskat
under 1955. För industrins del kan nedgången uppskattas till omkring 600
miljoner kronor. Minskningen fortsatte under 1956, ehuru i avtagande takt,
och uppgick då till troligen något över 200 miljoner kronor. Den ökning som
följde 1957 torde ha uppgått till ca 600 miljoner kronor.1 Vidare har de krediter
från utlandet, vilka återspeglas i den s. k. förskjutningsposten i betalningsbalansen,
varit av stor betydelse för företagens finansiering under 1955
och 1956. I särskilt hög grad gäller detta för verkstadsindustrin och speciellt
varven. Även 1957 var förskjutningsposten av betydelse men uppgick då
till blott ca 270 miljoner kronor eller ungefär hälften av föregående års. Den
minskning i de svenska företagens krediter från utlandet, som detta torde
ha inneburit, kompenserades delvis av en ökning av statens finansiella
transaktioner med den industriella sektorn. Genom statens inlösen av aktier
i LKAB samt aktieteckning i Statens skogsindustrier har under 1957 ett tillskott
med ca 200 miljoner kronor erhållits. Att döma av förskjutningspostens
storlek första kvartalet 1958 har de kommersiella krediterna från utlandet
åter ökat.
Hushållens utlåning lar i stor utsträckning formen av ökade banktillgodohavanden.
De uppgifter om företag-hushållsektorns kassa och banktillgodohavanden,
som ges i tabell 1 för 1955—1957 (+ 1 190, + 1 930 resp. -f- 2 730
1 Omdömena för 1955 baseras på en av konjunkturinstitutet för stabiliseringsutredningens räkning
utförd undersökning, omfattande 1 100 i huvudsak medelstora och större industriföretag,
och för 1956 och 1957 på ett mindre urval av aktiebolag.
106 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
miljoner kronor), kan kompletteras med uppgifter för 1954 med en ökning
av ca 2 miljarder kronor och för 1953 med en ökning av mer än 2 miljarder
kronor. Den förhållandevis låga ökningen 1955 hänger bland annat samman
med att staten då täckte en betydande del av sitt lånebehov genom upplåning
utanför affärsbankerna. Såväl 1955 som 1956 hölls inlåningsökningen
tillbaka av att affärsbankernas utlåning efter kreditåtstramningen 1955
ökade i långsammare takt än dessförinnan.
Vid bedömningen av likviditetsutvecklingen är inlåningsförändringarna
i sig själva av intresse, men de bör ses mot bakgrunden av förändringarna
i upplåningen. Under de här redovisade åren har även upplåningen ökat.
Ökningstakten hos upplåningen har emellertid varit lägre än ökningstakten
hos de likvida tillgångarna, varför även med hänsyn tagen till upplåningen
den totala privata sektorns likviditet ökat från 1955 till 1956 och från 1956
till 1957.
Tabell 7 ger en totalbalans för kapitalmarknaden. På efterfrågesidan har
sammanställts förändringen i kommunlånen, jordbrukslånen, olika slag av
krediter till bostadsändamål, de lån som upptagits mot aktier och obligationer
samt dessutom vissa andra lån i kapitalmarknadsinstituten. Härutöver
har till efterfrågan på kapitalmarknaden förts statens totala upplåning, efter
avdrag av ökningen i statens tillgodohavanden i riksbanken. Även om en viss
godtycklighet i klassificeringen föreligger, kan de här angivna slagen av upplåning
betraktas som en mot kapitalmarknaden riktad efterfrågan.
Som kapitalmarknadens placeringsbehov eller utbud har sammanställts
dels kapitalmarknadsinstitutens placeringsbehov, definierat som faktiska
placeringar minus tillfällig upplåning (se not till tab. 7), dels allmänhetens
placeringar i obligationer och aktier samt allmänhetens utlåning till staten
mot andra finansobjekt än obligationer.
Tabellen avser att visa, i vilken utsträckning kapitalmarknaden under
olika år kunnat tillfredsställa den mot densamma riktade efterfrågan och
i vilken utsträckning affärsbankerna och riksbanken trätt emellan. I differensen
mellan efterfrågan och placeringsbehov ingår, förutom affärsbankernas
kreditgivning till mera långfristiga privata ändamål och deras totala
långivning till staten samt riksbankens nettokreditgivning till staten och köp
av hypoteksobligationer, även utlandets kreditgivning, som dock inte har
någon större omfattning, och kapitalmarknadsinstitutens relativt ringa tillfälliga
upplåning.
Efterfrågan, mätt på angivet sätt, ökade 1955 med ca 3,1 miljarder kronor,
1956 med ca 3,5 miljarder kronor och 1957 med ca 4,4 miljarder kronor. Utbudets
ökning företer inte samma stigande kurva. År 1956 var ökningen
i stort sett densamma som 1955 eller omkring 2,6 miljarder kronor. År 1957
uppgick den till ett något större belopp eller till ca 2,8 miljarder kronor.
En betydande differens mellan efterfrågan och utbud förelåg sålunda för
samtliga dessa år. År 1955 uppgick den till ca 580 miljoner kronor, 1956 till
ca 870 miljoner kronor och 1957 till ca 1 620 miljoner kronor. Den ökning
i differensen som föreligger mellan 1956 och 1957 härrör främst från den
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
107
Tabell X: 7. Totalbalans för kapitalmarknaden 1955—1957
Förändring i utestående belopp, miljoner kronor
A. Efterfrågan
1. Kommunlån, inkl. kommuners upplåning
mot obligationer................
2. Bostadskrediter i öppna marknaden....
3. Jordbrukslån.......................
4. Näringslivets reverslån i kapitalmark
nadsinstituten.
.....................
5. Industri- och trafikbolags m. fl. obligationslån
............................
6. Upplåning mot aktier i öppna marknaden
................................
7. Övrig privat upplåning i kapitalmark
nadsinstituten.
.....................
8. Statens totala upplåning minus statens
tillgodohavanden 1 riksbanken........
Summa A
B. Utbud
1. Kapitalmarknadsinstitutens placerings
behov1.
............................
försäkringsbolag..................
sparbanker.......................
posten...........................
jordbrukskasseorganisationen.......
2. Allmänhetens m. fl. kapitalmarknads
placeringar.
........................
obligationer och aktier.............
diverse utlåning till staten..........
Summa B
C. Efterfrågan utöver utbud (A—B)
Fördelning:
1. Kapitalmarknadsinstitutens tillfälliga
upplåning..........................
2. Nettoexport av obligationer och aktier
3. Riksbanken........................
statens nettoskuldsättning i riksbanken
............................
riksbankens köp av hypoteksobligationer.
.........................
4. Affärsbanker.......................
a) affärsbankernas långsiktiga kredit
givning
till andra än staten........
obligationer....................
aktier.........................
kommunlån (per 30/11)..........
bostadskrediter (inkl. kreditiv)...
jordbrukskrediter (per 30/11).....
b) affärsbankernas totala kreditgivning
till staten.......................
Summa C
B + C
1955 | 1956 | 1957 | ||
+ | 120 | + | 430 | + 40 |
+ | 1330 | + | 1480 | + 1680 |
+ | 180 | + | 110 | + 170 |
+ | 180 | + | 200 | + 250 |
— | 50 | — | 20 | + 50 |
+ | 360 | + | 400 | + 260 |
+ | 140 | + | 270 | + 350 |
+ | 880 | + | 620 | + 1620 |
+ 3140 | + 3 490 | + 4 420 | ||
+ 2 020 | + | 2 250 | + 2 510 | |
+ | 910 | + | 900 | + 1010 |
+ | 760 | + | 860 | + 950 |
+ | 260 | + | 420 | + 470 |
+ | 90 | + | 70 | + 80 |
+ | 540 | + | 370 | + 290 |
+ | 570 | + | 340 | + 250 |
— | 30 | + | 30 | + 40 |
+ | 2 560 | + | 2 620 | + 2 800 |
+ | 580 | + | 870 | + 1 620 |
| 60 | + | 10 | + 20 |
+ | 20 | — | 50 | 0 |
+ | 670 | + | 180 | + 290 |
+ | 660 | + | 240 | + 250 |
+ | 10 | _ | 60 | + 40 |
— | 50 | + | 730 | + 1310 |
+ | 160 | + | 560 | + 490 |
+ | 170 | + | 230 | + 390 |
+ | 60 | + | 10 | 0 |
+ | 70 | — | 20 | + 10 |
| 140 | + | 350 | + 70 |
| 0 |
| 10 | + 20 |
— | 210 | + | 170 | + 820 |
+ | 580 | + | 870 | + 1620 |
+ 3140 | + 3490 | + 4 420 |
1 Kapitalmarknadsinstitutens placeringsbehov är definierat som kapitalmarknadsinstitutens
totala placeringar (exkl. postgirokontorets och postsparbankens »omsättningsmedel» hos postverket
och försäkringsbolagens »llvlån») minus tillfällig upplåning.
108 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
ökade statliga upplåningen, vilken som nämnts, efter avdrag för statens tillgodohavanden
i riksbanken, i sin helhet förts till efterfrågan på kapitalmarknaden.
Differensen täcktes under 1955 främst av riksbanken, 1956 och
1957 av affärsbankerna.
Vid bedömningen av differensens storlek bör bl. a. observeras att kapitalmarknaden
inte är en klart avgränsad del av kreditmarknaden och att en del
av de krediter som uppförts på kapitalmarknadsbalansens efterfrågesida normalt
tillgodoses av affärsbankerna. Därtill kommer att en viss ökning av såväl
affärsbankernas som riksbankens obligationsinnehav bör äga rum även i
en balanserad ekonomi. Differensens storlek under de senare åren visar dock
— i synnerhet som efterfrågan här endast avser förverkligad efterfrågan —
att ett mycket betydande efterfrågeöverskott förelegat.
Det bristande placeringsbehovet hos kapitalmarknaden i förhållande till
den statliga upplåningen och det utbud av obligationer, som föreligger från
andra än staten, medför en ökning av affärsbankernas likvida tillgångar. En
ökning av dessa inträffar antingen affärsbankerna finansierar den verksamhet,
som inte kunnat finansieras genom krediter från kapitalmarknaden,
eller riksbanken gör det.
Av vikt för affärsbankslikviditeten är emellertid härutöver valutareservens
utveckling och allmänhetens behov av sedlar samt andra riksbankens transaktioner
än de som ingår i vad här redan nämnts .
I tabell 8 har under B sammanställts affärsbankernas likvida tillgångar
och under A de motposter, utifrån vilka förändringen i affärsbankslikviditeten
lämpligen kan diskuteras. Förändringarna i posterna under A är emellertid
i viss mån beroende av varandra liksom också av affärsbankslikviditetens
utveckling, varför en direkt kausal tolkning från förändringar i Aposter
till förändringar i banklikviditeten inte är möjlig.
Det statliga kassamässiga utgiftsöverskottet har för samtliga här behandlade
år varit starkt positivt och 1957 långt mera positivt än 1955 och 1956.
Den statliga upplåningen mot långa obligationer samt övrig upplåning utanför
riksbanken och affärsbankerna neutraliserade dock 1955 och 1956 i icke
obetydlig utsträckning utgiftsöverskottets effekt på banklikviditeten. Så var
inte fallet 1957, då differensen mellan utgiftsöverskottet och dessa former
av statlig upplåning uppgick till ca 1,2 miljard kronor.
Jämsides med statens upplåning har riksbanken bedrivit en viss obligationsförsäljning.
I den utsträckning obligationsposterna placerats utanför
affärsbankerna, har denna försäljning haft en åtstramande effekt på affärsbankslikviditeten.
Åtstramande på affärsbankslikviditeten har också riksbankens
finansiella sparande verkat. Detta gäller även i fråga om allmänhetens
ökade behov av sedlar. Däremot har valutareservens utveckling och affärsbankernas
köp av andra obligationer än korta statsobligationer från riksgäldskontoret
samtliga dessa år haft en expansiv effekt.
Totalt har affärsbankernas likvida tillgångar vuxit under tiden 1955—
1957. Åren 1955 och 1956 var tillväxten måttlig (ca 390 resp. 440 miljoner
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
109
Tabell X! 8. Affärsbankernas likvida tillgångar 1955—1957
| 1955 | 1956 | 1957 |
A. Affärsbankslikviditeten påverkande |
|
|
|
faktorer |
|
|
|
1. Totala valutareserven............. | + 38 | + 214 | + 73 |
2. Allmänhetens sedelinnehav (—) .... | — 199 | — 264 | - 220 |
3. Riksbankens köp av obligationer från |
|
|
|
marknaden1...................... | — 60 | — 220 | — 90 |
4. Riksbankens finansiella sparande (—) | — 90 | — 90 | — 150 |
5. Riksbanken, diverse.............. | — 6 | — 9 | + 6 |
6. Statens kassamässiga utgiftsöver- |
|
|
|
skott2........................... | + 895 | + 630 | + 1620 |
7. Statens upplåning3 (—)............ | — 628 | — 373 | — 436 |
8. Affärsbankernas köp av andra obli- |
|
|
|
gationer än korta från riksgäldskon- |
|
|
|
toret ........................... | + 436 | + 549 | + 401 |
Summa A | + 386 | + 437 | + 1204 |
B. Affärsbankernas likvida tillgångar |
|
|
|
1. Kassa (sedlar).................... | + 33 | + 15 | + 22 |
2. Riksbanksgiro minus upplåning i |
|
|
|
riksbanken...................... | + 311 | — 177 | — 183 |
3. Statspapper..................... | — 210 | + 173 | + 815 |
4. Andra obligationer än statens...... | + 170 | + 230 | + 390 |
5. Valutor......................... | + 82 | + 196 | + 160 |
Summa B | + 386 | + 437 | + 1204 |
1 Beräknade belopp.
2 Statsskuldökning minus ökning av checkräkning och bunden räkning (sterilisering) i riksbanken.
3 Utelöpande långa statsobligationer plus övrig upplåning från andra än riksbanken och affärsbankerna.
kronor), under det att den 1957 var högst betydande (ca 1,2 miljard kronor).
Det var framför allt under andra halvåret 1957, som affärsbankernas likvida
tillgångar ökade. Under det halvåret var statens utgiftsöverskott exceptionellt
stort och därtill köpte, som tidigare nämnts, affärsbankerna i samband
med hypoteksinstitutens obligationsemitteringar efter räntehöjningen i juli
hypoteksobligationer till ett inte obetydligt belopp.
Av de likvida tillgångarna uppvisar kassalikviditeten —- summan av
sedelinnehavet och tillgodohavandena på checkräkning i riksbanken efter
avdrag för eventuell upplåning i riksbanken — en nedåtgående trend under
1956 och 1957. En låg kassalikviditet för affärsbankerna är möjlig, utan att
dessa för den skull behöver känna sig trängda och drivas att minska sin
utlåning, så länge affärsbankerna innehar tillräckligt med värdepapper, förfallande
vid de för likviditeten mest ansträngande tidpunkterna. En sådan
likviditetsreserv har affärsbankerna haft under senare år.
Avskaffandet av det s. k. utlåningstaket i juli 1957 i förening med den
ovan beskrivna likviditetsökningen utgjorde förutsättningar för ökad utlåning.
Den höjda räntan tillsammans med den allmänna nedgången i konjunkturen
höll emellertid tillbaka efterfrågan. Den nedgång av utlåningen
till allmänheten, som säsongmässigt förekommer under andra halvåret, blev
större 1957 än 1956 men mindre än 1955.
110 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Under första kvartalet 1958 ökade utlåningen i ungefär samma omfattning
som under första kvartalet 1957. I april och maj följde sedan en ökning,
som var något större än ett år tidigare. Om kreditgivningens inriktning under
de första månaderna 1958 har i annat sammanhang nämnts, att affärsbankernas
utlåning till gruppen industri, handel och samfärdsel ökat väsentligt,
medan deras bostadskrediter minskat. Om likviditetsutvecklingen för affärsbankerna
må slutligen nämnas, att den säsongmässiga nedgången under januari—maj
1958 varit något större än under samma tid föregående år, vilket
sammanhänger med bl. a. det ökade statliga inkomstöverskottet.
5. Synpunkter på kreditmarknaden 1958
Tidigare har visats, att utlandets finansiella sparande gentemot Sverige
successivt minskat under tiden 1955—1957. Enligt den prognos över bytesbalansens
utveckling 1958, som redovisats i kapitel IV, förväntas emellertid
utlandets finansiella sparande gentemot Sverige — saldot för bytesbalansen
med omvänt tecken — komma att något öka från 1957 till 1958 och för
1958 bli positivt med ca 200 miljoner kronor med åtföljande kontraktiva effekt
på den svenska ekonomin.
Statens och kommunernas finansiella sparande, som efter en mindre stegring
från 1955 till 1956 åter sjönk från 1956 till 1957, kan förväntas minska
också från 1957 till 1958 och bli negativt med betydligt mer än en halv miljard
kronor enligt de beräkningar som återgetts i kapitel VIII. Statens finansiella
sparande torde komma att öka något, medan för kommunerna en
avsevärd minskning beräknas. För riksbanken kan, med hänsyn till värdepappersinnehav
och ränteläge, ett finansiellt sparande av ungefär 1957 års
storlek förutses. Totalt för den offentliga sektorn torde emellertid det finansiella
sparandet 1958 bli mera negativt än 1957. Minskningen blir sannolikt
större än den ökning som förväntas för utlandets del. Vid ett någorlunda
oförändrat finansiellt sparande inom kreditinstituten skulle sålunda det finansiella
sparandet inom den kombinerade företag-hushållsektorn bli större
1958 än 1957. För hushållsektorn beräknas det bli i stort sett oförändrat,
varför hela den eventuella ökningen skulle komma på företagen.
Att uppskatta storleken av företagens kreditanspråk under 1958 är förenat
med betydande svårigheter. Behovet av krediter för finansiering av planerade
fasta investeringar och ökad lagerhållning — vilkas sammanlagda ökning
dock väntas bli mindre 1958 än 1957 — ■ är beroende av bl. a. vinstutvecklingen.
Denna sammanhänger — liksom även investeringsefterfrågan —
med konjunkturutvecklingen och är svår att förutse. Statens återbetalning
till skogsindustrin av pris- och konjunkturutjämningsavgifter i början av
året (127 miljoner kronor) och inlösen av aktier i LKAB längre fram (165
miljoner kronor) likaså överföringen till LKAB av i riksbanken insatta medel
(190 miljoner kronor) ingår emellertid som kända faktorer i bedömningen
av företagens finansieringsmöjligheter. För omfattningen av företagens
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
111
ianspråktagande av den inhemska kreditmarknaden spelar som förut nämnts
de i förskjutningsposten ingående utländska kommersiella krediterna en
viktig roll. Den ökning av dessa krediter, som syns föreligga under första
kvartalet 1958, utgör emellertid ett föga hållbart underlag för uppskattning
av deras omfattning för året som helhet. Det förefaller dock som om några
finansiella hinder inte skulle föreligga för industrins del att genomföra den
i kapitel IX förutsedda investeringsökningen, åtminstone inte om industrin
betraktas som en enhet.
Tidigare har berörts kapitalmarknadens otillräcklighet 1955—1957 för finansiering
av vad som konventionellt anses böra komma på denna marknads
lott. Också för 1958 torde efterfrågan på långfristiga krediter komma att
överstiga kapitalmarknadens placeringsbehov. Härför talar, vid sidan av en
viss stabilitet i nettoökningen av utbudet, statsskuldökningens förväntade
storlek, kommunernas ökade lånebehov och ökningen av den privata bostadsfinansieringen.
Affärsbankerna syns sålunda också 1958 komma att få svara
för en inte oväsentlig del av den reellt långfristiga kreditgivningen. Vilka
former denna kreditgivning kommer att ta och till vilka sektorer och ändamål
den kommer att gå, bestäms ytterst av riksbankens politik. Liksom 1957
torde emellertid obligationsköpen komma att spela en betydande roll, innebärande
en ökning av affärsbankernas likvida tillgångar. En nedgång i valutareserven
skulle utgöra en faktor verkande i motsatt riktning. Totalt syns
emellertid affärsbankernas likvida tillgångar komma att inte oväsentligt öka
under 1958, men mycket tyder på att ökningen blir mindre än under 1957.
112
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
XI. Sammanfattande bedömning
1. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1956—1957
Den mer definitiva bild av den ekonomiska utvecklingen i Sverige från
1956 till 1957, som redovisats i kapitel II i denna nationalbudget, skiljer
sig i icke oväsentliga avseenden från den bild som presenterades vid årsskiftet.
Detta gäller framför allt lagerutvecklingen och produktionen och i
viss grad även den privata konsumtionen, vilka ökat mer än som förutsågs.
Den preliminära uppskattningen av investeringsutvecklingen har däremot
endast obetydligt reviderats.
Den expansion i utrikeshandeln som inträdde i samband med det internationella
konjunkturuppsvinget under 1953—1955, fortsatte även under
1957 med en parallell stegring av import och export. Värdemässigt uppgick
ökningen såväl för importen som exporten till 10 procent och i volym till
7 procent för importen och 8 procent för exporten. Från 1953 till 1957 har
därmed exporten ökat med 39 och importen med 45 procent, medan den
totala produktionen under samma period ökat med knappt 17 procent, allt
räknat i oförändrade priser. Bytesbalansen, vilken försämrades under konjunkturuppgångens
tidigare del, uppvisar under senare år en successiv förbättring.
Underskottet, som 1955 uppgick till 415 miljoner kronor, sjönk
1956 till 130 och 1957 till 70 miljoner kronor.
Den stegring av exportvolymen som framkommer vid en jämförelse mellan
helåren 1956 och 1957, hänförde sig till en expansion under andra halvåret
1956 och första kvartalet 1957, varefter exporten stagnerade och under
sista kvartalet visade en något sjunkande tendens. Exportökningen bars i
stor utsträckning upp av den fram till mitten av 1957 stigande internationella
investeringskonjunkturen. Exporten av verkstadsprodukter (maskiner,
instrument och transportmedel) ökade sålunda från 1956 till 1957 med
27 procent i värde och 19 procent i volym. Den mot slutet av fjolåret inträdande
försvagningen i investeringskonjunkturen avspeglade sig under
1957 främst i en minskad efterfrågan på järn och stål. Den svenska exporten
av handelsfärdigt järn och stål sjönk därmed från 1956 till 1957 med
3 procent i volym. Även exporten av massa minskade under 1957 efter de
närmast föregående årens betydande ökningar. Avsättningssvårigheterna
började göra sig gällande under andra halvåret 1957 och resulterade i en
nedgång i massaexporten för helåret räknat med ca 3 procent.
Under loppet av 1957 inträdde en successiv förbättring av bytesförhållandet
gentemot utlandet genom att priserna på importvarorna, framför allt
bränslen, sjönk mer än på exportvarorna. Denna förbättring hade emellertid
föregåtts av en försämring under 1956 och var inte större än att genomsnittspriserna
för hela året 1957 kom att i jämförelse med genomsnittspri
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
113
serna för 1956 innebära en försämring av bytesförhållandet med ca 1 procent.
Förbättringen under 1957 beräknas däremot framkomma 1958 i jämförelse
med fjolåret.
Det mest markanta draget i utvecklingen 1957, sådan den framträder i de
reviderade beräkningarna, är omfattningen av lagerökningen, som numera
uppskattas till drygt 1 200 miljoner kronor, vilket är mer t. o. m. än den
mycket stora lagerökningen under 1955. Satt i relation till bruttonationalprodukten
överträffas 1957 års lagerökning endast av den som ägde rum
under 1951. Det är därmed tredje året i följd som betydande lagerökningar
äger rum i den svenska ekonomin. Vid bedömningen av lagerökningens storlek
bör framhållas, att en oförändrad relation mellan lager och total produktion
vid en produktionsstegring på 3 procent skulle innebära en lagerökning
av storleken 1/2 — 1 miljard kronor. Expansionsprocessen är emellertid
inte jämn utan stegringstakten olika snabb i olika näringsgrenar och
avsättningsmöjligheterna fluktuerar. Därtill kommer spekulativa inslag i
lagerhållningen. Dessa faktorer har med olika styrka influerat lagerutvecklingen
i Sverige under 1957. Produktionsstegringen inom industrin har varit
särskilt stor inom verkstadsindustrin, där varor under arbete är av speciell
betydelse. Som närmare framgår av kapitel II har lagerökningen under
de tre senaste årens konjunkturuppgång varit koncentrerad just till verkstads-
och varvsindustrin, och största delen av lagerökningen gäller här varor
under arbete. Den betydande ökning av massaindustrins lager som inträffade
under 1957, betingades å andra sidan av avsättningssvårigheterna
under andra halvåret. Detsamma gäller lageruppgången vid järn- och stålverken.
De totala bruttoinvesteringarna ökade från 1956 till 1957 med ca 3 procent
i volym. Bakom denna ökning ligger framför allt en expansion av den
offentliga investeringsverksamheten, medan ökningen av de privata investeringarna
stannade vid 1 procent. För industrins del syns investeringarna
under 1957 ha legat på samma nivå som under 1956. Bakom den totalt oförändrade
investeringsaktiviteten under 1957 ligger en ökning för kapitalvaruindustrin,
som uppväger en minskning för konsumtionsvaruindustrin.
Uppgången i den privata konsumtionen mellan 1956 och 1957 belöpte sig
i volym räknat till närmare 2 procent, vilket betyder en fortsatt avsaktning
sedan 1955 av stegringstakten för konsumtionen, ökningen under 1957
koncentrerades till varaktiga konsumtionsvaror (bilar och televisionsapparater
m. m.) som steg med 8 procent, medan volymen av icke varaktiga varor
förblev oförändrad och tjänsteförbrukningen, vars viktigaste komponent
är bostadsnyttjandet, ökade med 2 procent. Den offentliga konsumtionen
slutligen steg från 1956 till 1957 med 3 1/2 procent, d. v. s. i takt med bruttonationalprodukten.
En summering av de ovan genomgångna posterna i försörjningsbalansen
ger — efter avdrag för importen — en stegring i bruttonationalprodukten
1957 på 3 1/2 procent, d. v. s. samma ökningstal som för 1956 och något
mer än som gällt i genomsnitt för den hittills gångna delen av 1950-talet.
8 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr Bl. Bil. i. Bihang 3
114 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Denna uppgång är resultatet bl. a. av en betydande fortsatt produktivitetsstegring
inom industrin.
Såsom framgått av den ovan lämnade redogörelsen steg bruttoinvesteringarna
1957 snabbare än den samlade konsumtionen, samtidigt som en
betydande lageruppbyggnad ägde rum och underskottet i bytesbalansen så
gott som utjämnades. Detta innebär att den totala kapitalbildningen (bruttosparandet)
ökade sin andel av bruttonationalprodukten till det högsta värde
som hittills registrerats för efterkrigstiden. I fördelningen av sparandet
ägde en förskjutning rum genom att statens bruttosparande minskade såväl
absolut som relativt, medan kommunernas steg något och en betydande
sparandeökning inträffade inom den privata sektorn. Det privata sparandets
fördelning på företag och enskilda är inom vida marginaler osäkert,
men det förefaller som om ökningen under 1957 varit likformig.
Prisutvecklingen under 1957 karakteriserades av fallande export- och
importpriser, i stort sett oförändrade partipriser men en ökning i konsumentpriserna
med 4 procent. Konsumentprisstegringen är i första hand
bestämd av interna faktorer, av vilka höjda indirekta skatter och ökade
priser på tjänster, däri även inräknat handelns tjänster (handelsmarginalerna),
spelat den viktigaste rollen.
Såsom framgått av den ovan lämnade redogörelsen fortsatte under 1957
den uppbromsning av konjunkturen som i vissa avseenden, främst på arbetsmarknaden,
började göra sig gällande redan under 1956. Om neddämpningen
i konjunkturen under 1956 i betydande utsträckning kan tillskrivas
effekterna av den sedan 1955 skärpta ekonomiska politiken, stödd av en
i det hela väl balanserad utlandskonjunktur, framstår den under andra
halvåret 1957 mer accentuerade uppbromsningen som betingad av försvagningen
i den internationella konjunkturen. Denna medförde en minskning
i efterfrågan på en del viktiga exportprodukter redan under fjolåret och
stegringen i industriproduktionen avtog under andra halvåret. En successiv
förskjutning inträdde i balansen mellan utbud och efterfrågan på arbetsmarknaden.
Detta avspeglades bl. a. i avsaktande löneglidning och medförde
under vintermånaderna därutöver en arbetslöshet, som inom ramen för en
totalt sett alltjämt hög sysselsättning dock legat över den under 1950-talet
normala säsongarbetslösheten. Redan utvecklingen under 1957 har sålunda
i praktiken understrukit det samband som råder mellan den svenska ekonomin
och den internationella konjunkturen. Innan framställningen övergår
till att behandla den internationella bakgrunden för den svenska utvecklingen
under 1958, skall dock utvecklingen under 1956 och 1957 jämtöras
med 1955 års långtidsutrednings bedömningar.
2. 1955 års långtidsutredning och den faktiska utvecklingen 1955—1957
Utgångspunkten för långtidsutredningens bedömningar var en konjunkturbild
under de fem åren 1956—1960 liknande den som kännetecknat de
tidigare efterkrigsåren. Man räknade med alt utvecklingstakten år från år
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
115
kunde komma att rubbas av kortsiktiga konjunkturväxlingar, men man förutsatte
att i det närmaste full sysselsättning skulle kunna upprätthållas. I
den händelse en djupare ekonomisk kris skulle inträffa, bedömde man det
vara nödvändigt med en fullständig revision av det presenterade utvecklingsprogrammet.
Mot bakgrund av dessa antaganden om konjunkturutvecklingen
och utifrån produktionsplanerna på olika områden angavs två
alternativ — ett lägre och ett högre — - för produktionens tillväxt 1956—
1960. Tillväxttakten per år angavs till 2,8 procent i det lägre (A) och till
3,7 procent i det högre produktionsalternativet (B), när man bortsåg från
effekten av arbetstidsförkortningen 1958—1960. Under de två år som gått av
prognosperioden kan utredningens förutsättningar om konjunkturutvecklingen
sägas ha uppfyllts. Även den procentuella tillväxttakten ligger inom
ramen för dess framtidsbedömningar. I genomsnitt per år har produktionen
nämligen ökat med 3,6 procent. Överensstämmelsen med utredningens
högre produktionsalternativ har således varit god.
Den femårsperiod långtidsutredningen behandlade kan indelas i en första
period, omfattande 1956—1957, och en andra period, omspännande 1958—
1960. I ett avseende har förutsättningarna för produktionens tillväxt varit
gynnsammare under de nu tilländalupna första två åren än under den kommande
treårsperioden. Det sammanhänger med att genom arbetstidsförkortningen
1958—1960 en annars möjlig standardhöjning tas ut i form av
ökad fritid. Långtidsutredningen angav i anslutning till utredningen om
kortare arbetstid, att arbetstidsförkortningen skulle komma att motsvara ett
produktionsbortfall i förhållande till annars möjlig produktion på 4 procent.
Produktionens årliga ökning under hela femårsperioden beräknades
härigenom komma att stanna vid i genomsnitt 2 procent enligt det lägre
och vid 2,9 procent enligt det högre produktionsalternativet. För att den
faktiska produktionen under femårsperioden skall överensstämma med den
av utredningen angivna fordras därför, att den i genomsnitt per år 1958—
1960 ökar med ca 1 procent enligt det lägre och med ca 2 1/2 procent enligt
det högre produktionsalternativet. I den händelse ingen mer omfattande
konjunkturavmattning inträffar, syns således möjligheter föreligga för en
produktionsuppgång och därmed en tillväxt av konsumtion och investeringar
som ligger inom ramen för långtidsutredningens utvecklingsalternativ.
En av långtidsutredningens viktigaste målsättningar var en stegring av
kapitalbildningens andel av bruttonationalprodukten och en motsvarande
nedgång av konsumtionens andel. En utveckling i denna riktning syns också
ha ägt rum. Från 1955 till 1956 var visserligen kapitalbildningskvoten ungefär
oförändrad, men från 1956 till 1957 steg den med en procentenhet. Den
höjning av kapitalbildningskvoten med drygt en procentenhet som förutsatts
i långtidsutredningen syns således i stort redan ha förverkligats. Om
detta gäller kapitalbildningen totalt gäller det dock inte för dess olika delområden.
Medan lagerökningen såväl 1956 som 1957 haft en väsentligt större
omfattning än vad som förutsetts, har investeringarna i fast kapital ökat
något långsammare. Den faktiska ökningen uppgår visserligen till 3,3 pro
-
116 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell XI: 1. Jämförelse mellan den faktiska utvecklingen 1955—1957 och långtidsutredningens
framtidsbedömning
| Värde 1955 | Procentuell årlig ökning i genomsnitt |
| |||
| i miljarder |
|
|
|
|
|
| kronor en- | Långtidsutred- | Faktisk | Återstår att | ||
| ligt senaste | ningens förut- | utveckling | realisera | ||
| beräkning | sägelser för | 1955—1957 | 1958—1960 | ||
|
| 1955—1960 |
|
|
| |
|
| A | B |
| A | B |
Bruttonationalprodukt utan |
|
|
|
|
|
|
arbetstidsförkortning.......... | 48,9 | 2,8 | 3,7 | 3,6 | (2,3) | (3,8) |
Bruttonationalprodukt efter |
|
|
|
|
|
|
arbetstidsförkortning.......... |
| 2,0 | 2,9 |
| 1,0 | 2,4 |
Kapitalbildning.................. | 13,9 |
|
|
|
|
|
Bytesbalansens saldo............ | - 0,4 |
|
|
|
|
|
Lagerökning.................... | 1.0 |
|
|
|
|
|
Investeringar i fast kapital...... | 13,3 | 2,4 | 3,3 | 3,3 | 1,8 | 3,3 |
varav: |
|
|
|
|
|
|
Civila ny- och reinvesteringar .. | 9,0 | 2,6 | 3,5 | 3,4 | 2,1 | 3,6 |
Underhåll.................... | 4,3 | 2,0 | 2,9 | 3,1 | 1,3 | 2,8 |
Konsumtion .................... | 32,7 |
|
|
|
|
|
Privat konsumtion.............. | 27,9 | 1,3 | 2,3 | 2,4 | 0,5 | 2,2 |
Offentlig civil konsumtion ...... | 4,8 | 4,0 | 4,0 | 5,4 | 3,0 | 3,0 |
Militära utgifter ................ | 2,3 | 2,0 | 2,9 | 2,4 | 1,7 | 3,2 |
cent per år eller lika mycket som i det högre produktionsalternativet, men
procenttalet för dessa avsåg hela femårsperioden. Man får därför förutsätta
en något större tillväxttakt under de första två åren av femårsperioden än
under de senare tre åren, då utrymmet för konsumtion och investeringar
beräknas tillväxa i långsammare takt som följd av arbetstidsförkortningen.
Långtidsutredningens målsättning om en successiv förbättring av bytesbalansens
saldo från —415 miljoner kronor 1955 till -j— 375 miljoner kronor
1960 har under de gångna två åren överträffats. Även valutareserven har
utvecklats bättre än väntat mätt i absoluta tal. I förhållande till importen
har dock utvecklingen varit ogynnsammare. Importens relativa ökningstakt
har nämligen varit betydligt större än valutareservens. Det har medfört
att utredningens målsättning om en lika stor procentuell ökning av
valutareserven som av importen hittills inte kunnat förverkligas, trots att
under såväl 1956 som 1957 förskjutningen mellan varu- och betalningsströmmarna
varit till fördel för valutareserven. I slutet av 1955 motsvarade
valutareserven ca 3 månaders import. För 1957 var siffran 2 2/3 månader.
Ansvällningen av importen, vilken delvis sammanhänger med den omfattande
lageruppbyggnaden, har medfört att långtidsutredningens importprognos
för femårsperioden —- en ökning med ca 12 procent — redan efter två
år har mer än uppfyllts. Att bytesbalansens saldo trots detta kan sägas ha
motsvarat förutsägelserna beror på att exporten likaledes redan på två år
ökat ungefär lika mycket som förutsagts för hela femårsperioden eller om
-
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
117
kring 20 procent. Såväl importens som exportens stegring har således hittills
varit avsevärt större än vad som förutsatts.
Mot en ökad kapitalbildningskvot står en återhållsamhet i den privata
konsumtionsutvecklingen. För den privata konsumtionen uppgår ökningen
hittills till 2,4 procent per år. I utredningen angavs ökningen per år till 1,3
respektive 2,3 procent. Eftersom för 1958 konsumtionsstegringen beräknats
till omkring 1 procent syns förutsättningar föreligga för att den återhållsamhet
i konsumtionens tillväxttakt som utredningen angav skulle kunna
komma till stånd.
Återstår av försörjningsbalansens poster den offentliga konsumtionen och
de militära utgifterna. Totalt har för dessa stegringstakten varit något större
än vad som angetts i det högre produktionsalternativet. För såväl den civila
statliga som den kommunala konsumtionen har ökningstakten överstigit
5 procent per år.
För investeringsavvägningen uppställdes i långtidsutredningen vissa prioritetsgrunder.
De innebar bl. a. att prioritet skulle ges sådana områden, där
exceptionella köbildningar uppstått och där detta medfört uppenbar diskriminering
mellan olika individer. Som exempel angavs bostads- och skolinvesteringar.
Man ansåg det vidare angeläget att inte hålla tillbaka investeringarna
på sådana områden, där en kapacitetsökning kunde väntas förstärka
bytesbalansen. Hit hänfördes exportindustrins utbyggnad och utbyggnaden
av den inhemska bränsleförsörjningen. Vidare gavs prioritet för
rationaliseringsinvesteringar och för investeringsområden där ökningarna
av produktionstillskottet i förhållande till de gjorda investeringarna kunde
väntas bli slöra redan på kortare sikt. Frånsidan av prioritetsgrunderna var
att de investeringsönskemål, som sammanhängde med en standardförbättring
utanför de akuta bristområdena, fick förverkligas först på litet längre
sikt. Det gällde investeringar, som hade samband med bilen, fritiden och
service i olika former.
Då långtidsutredningen förutsatte att investeringsökningen på olika områden
skulle komma att ske i olika takt de enskilda åren försvåras i hög
grad en avstämning av de alternativa investeringsförslagen. Vissa utvecklingstendenser
kan dock urskiljas. För vissa av de prioriterade investeringsområdena
syns i stort ökningstakten ha överensstämt med den som angavs
av utredningen i det högre investeringsalternativet. Det gäller t. ex. investeringar
i kraftverk och bostäder. Som målsättning för bostadsbyggandet uppställde
utredningen dels ett tillskott av 65 000 lägenheter per år i slutet av
perioden, dels en successiv förskjutning mot ökad andel småhus och större
lägenheter. Eftersom 64 500 lägenheter färdigställdes 1957 och antalet förutses
bli av minst samma omfattning 1958 syns utredningens målsättning
om bostadsbyggandets omfattning redan ha överträffats. För investeringar i
skolor och industri tycks däremot eftersläpningar ha uppstått i jämförelse
med vad utredningen angivit. Enligt investeringsprognoserna för 1958 förutses
dock framför allt för industriinvesteringarna betydande ökningar. Avvikelser
föreligger också på investeringsområden, vilka inte prioriterats.
118 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell XI: 2. Jämförelse mellan långtidsutredningens alternativa förslag till investeringsinriktning
1956—1960 och den faktiska utvecklingen 1956—1957
Exkl. underhåll och militära investeringar
Procentuella förändringar
| Årlig genomsnittlig | Faktisk ge- | Prognos | |||
| förändring | enligt | nomsnittlig | för |
| |
| långtidsutredningen | årlig ökning | 1957- | -1958 | ||
|
|
| 1955- | -1957 |
|
|
| A | B |
|
|
|
|
Varuproduktion ............................. | + 3,1 | + 4,6 | + | 0,8 | + | 9 |
Jordbruk, skogsbruk, fiske ................ | + 1,1 | + 1,5 | — | 2,4 | + | 0 |
Egentlig industri.......................... | + 3,0 | + 4.9 | — | 0,3 | + | 9 |
Kraft- och belysningsverk, gasverk ........ | + 4,4 | + 5,4 | + | 5,8 | + | 12 |
Distribution................................. | ± o | + 2,1 | + | 7,6 | + | 7 |
Samfärdsel.................................. | + 1,8 | + 2,6 | + | 5,7 | + | 8 |
Kommunikationsmedel.................... | + 1,7 | + 2,8 | + | 4,7 | + | 7 |
Väg- och gatuarbeten m. m................. | + 2,2 | + 2.2 | + | 9,5 | + | 10 |
Vatten och avlopp m. m....................... | ± 0 | + 0 | + | 6,2 | + | 4 |
Bostäder.................................... | + 3,0 | + 3,0 | + | 3,7 | + | 9 |
Skolor m. m................................. | + 8,5 | + 8,5 | - | 1,6 | + | 6 |
Sjukvård, sociala ändamål, förvaltning m. m..... | + 0.7 | + 1,3 | + | 7,0 | + | 3 |
Hälso- och sjukvård ...................... | + 3,6 | + 5,3 | + | 15,9 | l + | 4 |
Sociala ändamål .......................... | + 0 | + 0 | — | 5,3 | 1 1 |
|
Förvaltning .............................. | - 2,2 | - 2,2 | + | 4,6 | 1 + | 4 |
Brandväsen och civilförsvar................ | + 4,5 | + 4,5 | + | 9,8 | 1 + |
|
Summa civila ny- och reinvesteringar.......... | + 2,6 | + 3,5 | -J- | 3,4 | + | 8 |
Investeringarna i handelns lokaler, förvaltning och sjukvård, vatten och
avlopp samt vägar har sålunda ökat i snabbare takt än vad som förutsatts.
Även om avvikelser i enskilda detaljer förekommer kan utvecklingen på
det stora hela sägas hittills ha följt långtidsutredningens mer optimistiska
utvecklingsalternativ för den svenska ekonomin. Produktionens tillväxt har
sålunda bildat underlag för fortsatt standardförbättring för den enskilde
samtidigt som den relativa återhållsamheten i konsumtionsökningen möjliggjort
en vidgad kapitalbildning. Huruvida denna utveckling skall fortsättas
även under den återstående delen av femårsperioden beror bl. a. på om
produktionsökningstakten kommer att kunna upprätthållas. Arbetstidens
förkortning medför 1958—1960 ett bortfall av eljest möjlig produktion motsvarande
ca ett års normal produktionsökning. Expansionstakten i den
svenska ekonomin kommer vidare att i hög grad vara beroende på styrkan
och varaktigheten i den internationella konjunkturavmattning som inträtt
under 1957/58. En uppbromsning av ökningstakten i de resurser som är disponibla
för konsumtion och investering, följer dessutom redan av önskemålet
att förbättra valutareserven. Strävandena att öka kapitalbildningens
andel av de reala resurserna kommer vidare att möta svårigheter bl. a. till
följd av den konsumtionsstimulerande effekten av folkpensionernas höjning
och av försvarsutgifternas tillväxt.
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år W58
119
3. Den internationella bakgrunden
Såsom framhållits i översikten över utvecklingen i Sverige under 1957
fick vårt land känning av avmattningen i den internationella konjunkturen
redan under fjolåret. I kapitel III har lämnats en ingående analys av
den uppbromsning i konjunkturen, som sedan andra halvåret 1957 ägt rum
i samtliga av våra viktigare avnämarländer. Omsorgen om valutareserven
och strävandena att stabilisera den inhemska prisnivån har i en rad länder
såsom Nederländerna, Frankrike, Danmark, Norge och Storbritannien framdrivit
åtstramningar av den ekonomiska politiken, vilka i huvudsak bibehållits
även i de fall där överskottsefterfrågan försvunnit och expansionen
kommit in i ett lugnare skede. Under loppet av 1957 upphörde stegringen
av industriproduktionen i de större länderna i Västeuropa (med undantag
för Frankrike) och minskningar inträffade på flera håll. Senast tillgängliga
uppgifter över industriproduktionen hittills under 1958 ger intrycket av
en i flertalet länder stagnerande eller sjunkande produktion. Där ökningar
förekommit såsom i Västtyskland, Italien och i vårt land är de obetydliga.
Ansträngningarna att förbättra bytesbalansen har krönts med en viss framgång
i Storbritannien, Nederländerna och Danmark men till priset av en
nedpressad aktivitet. Som ett tecken på konjunkturavmattningen i Västeuropa
kan anföras, att OEEC-ländernas totala import under första halvåret
1957 i värde låg 14 procent men andra halvåret endast 4 procent över
fjolårsnivån för att under de två första månaderna 1958 sjunka 10 procent
under nivån året innan. Sjunkande importpriser förklarar en del men långt
ifrån hela denna nedgång.
Försöken att förbättra valutaläget tenderar i nuvarande konjunktursituation
med outnyttjad kapacitet att leda inte till ökad export utan via minskad
inhemsk efterfrågan till minskad import, d. v. s. till minskad export för
andra länder och därmed till en krympning av den internationella handeln.
Dessa tendenser förstärks av den samtidiga konjunkturnedgången i Förenta
staterna, som minskar möjligheterna till europeisk export såväl till
Förenta staterna som till de råvaruproducerande länderna. En viktig förutsättning
för den internationella handelns expansion har varit ökningarna i
världens dollarreserver, vilka varit resultatet av Förenta staternas militära
och civila hjälpprogram samt under senare år även av en betydande privat
amerikansk kapitalexport. Det innebar därför en allvarlig försämring — låt
vara att den till en del betingades av exceptionella förhållanden — när Förenta
staternas betalningsbalans 1957 medförde en minskning i den övriga
världens guld- och dollarreserver med 400 miljoner dollar mot en ökning
1956 med 1 000 miljoner dollar.
I Västeuropa kännetecknas utvecklingen av fortsatta stora överskott i den
västtyska utrikeshandeln. Västtyskland och Förenta staterna är de enda
större länder som kan bedriva en ekonomisk politik under full valutamässig
rörelsefrihet. Aktivitetsnivån i dessa länder — och deras kapitalrörelser —■
sätter därmed ett tak för den genomsnittliga expansionstakt som övriga
120 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
länder av valutamässiga hänsyn kan tillåta sig. Ur allmän västeuropeisk
synpunkt är därför utvecklingen i Förenta staterna och Västtyskland av
avgörande betydelse.
Vad först angår Förenta staterna har nedgången i industriproduktionen
varit snabbare och större än under avmattningen 1953—1954. Produktionen
låg i april 13 procent under nivån i september 1957. Arbetslösheten har —
om man bortrensar säsonginflytandet under vårmånaderna -—- successivt
stigit i år och uppgick i april till 7 1/2 procent mot 4 procent i april i fjol.
Ett viktigt inslag i nedgången har utgjorts av den upphörande lageruppbyggnaden,
som under 1957 minskade efterfrågan med 4,1 miljarder dollar
(i relation till nationalprodukten skulle detta i Sverige motsvara en minskning
i lagerinvesteringarna av storleksordningen 500 miljoner kronor). Denna
utveckling fortsatte under första kvartalet i år med en lageravveckling
som minskade efterfrågan med inte mindre än 6,3 miljarder dollar (uppräknat
till årsnivå). Det är naturligt att denna lageravveckling inte kan
pågå i oförminskad takt under någon längre tid och att därför en uppbromsning
av nedgången är att vänta. Vissa sporadiska tecken härpå har också
registrerats i orderingången: minskningen sker långsammare och har i
vissa branscher efterträtts av en mindre ökning. Å andra sidan föreligger
inga faktorer som tyder på en mer markerad återhämtning av konjunkturen
under innevarande år. Företagens investeringar beräknas sålunda sjunka
med 13 procent 1958 och enligt gjorda enkäter planeras en fortsatt nedgång
för 1959, vilket framstår som naturligt med hänsyn till överkapacitet och
krympande företagsvinster. Sjunkande personliga inkomster och en ännu
inte avslutad prisstegring — under det senaste halvåret har konsumentpriserna
stigit med 2 procent och låg i april 3 1/2 procent över fjolår snivån —
gör inte någon mer betydande uppgång i de privata konsumenternas efterfrågan
sannolik. Bostadsbyggandet, som spelade en viktig roll i återhämtningen
efter den föregående avmattningen, sjönk under första kvartalet
och antalet ingångsatta lägenhetsbyggen har i vår legat obetydligt under
fjolårsnivån men visar en uppåtgående tendens. De offentliga utgifterna stiger
långsamt och någon avgörande expansiv effekt kan inte påräknas härifrån
på kort sikt. Enligt de uppskattningar som redovisas i kapitel III har
ökningen hittills i år inte varit större än att den kompenserat blott en fjärdedel
av nedgången i företagens fasta investeringar. Längre framöver syns
emellertid statsbudgeten få en större expansiv effekt. Att döma av uppgifter
om revideringar av budgetförslaget för budgetåret 1958/59 beräknas budgeten
nu ge ett underskott av storleksordningen 8 å 10 miljarder dollar att
jämföras med ett mindre överskott enligt förslaget i januari i år. Denna
utveckling är givetvis till en del reflexen av ett sjunkande skatteunderlag
men underskottet betingas också av ökade utgifter.
Den amerikanska betalningsbalansen för första kvartalet 1958 föreligger
ännu inte. Man vet emellertid att ett avsevärt guldutflöde ägt rum i år.
Det förefaller som om denna utveckling, vilken skiljer sig från fjolårets,
bland annat berott av förändringar i bytesbalansen och därvid i första hand
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
121
av en nedgång i den amerikanska exporten. Denna nedgång är på sitt vis
ett symtom på den internationella konjunkturavmattningen men den innebär
likväl en förbättring i den övriga världens dollarsituation, vilken tidigare
ingett farhågor.
I jämförelse med Förenta staterna framstår visserligen utvecklingen i
Västtyskland som expansiv men även där har en tydlig uppbromsning av
konjunkturen ägt rum sedan mitten av fjolåret. Från första till andra halvåret
1957 sjönk industriproduktionen med någon procent; det är första
gången under 1950-talet som en dylik nedgång inträffat. Den uppgång, som
senare ägt rum under början av 1958, är relativt begränsad och produktionen
låg i februari—april endast 2 procent över fjolårsnivån. Orderingången mattades
successivt under 1957 och låg i början av 1958 under fjolårsnivån.
Man räknar med en strävan att skära ned lagren, som på många håll ter
sig för stora i förhållande till den stagnerande omsättningen och otillfredsställande
orderingången. En dämpning i investeringsaktiviteten kan förutses:
näringslivets byggnadsinvesteringar torde minska under 1958, medan
maskininvesteringarna, speciellt inom hemmamarknadsindustrierna, fortsätter
att stiga, ökningstakten i investeringsefterfrågan har därmed alltsedan
1956 fortsatt att sjunka. Den ekonomiska politiken är inställd på en
försiktig konjunkturstimulans. Det offentliga bostadsbyggandet kan förväntas
expandera. Vidare beräknas försvarsutgifterna stiga under budgetåret
1958/59 med inte mindre än 40 procent, vilken ökning motsvarar drygt 1
procent av bruttonationalprodukten. De tyska militärutgifterna ligger därmed
på ungefär samma nivå relativt sett som i Sverige. Dessutom planeras
vissa skattelättnader för 1958, dock av mindre omfattning än 1957. Underskottet
i totalbudgeten beräknas därmed komma att öka trots att skatteintäkterna
beräknas stiga snabbare än föregående budgetår.
En uppbromsning i den västtyska exporten har också ägt rum. Varuexporten
låg andra halvåret 1957 11 procent över fjolårsnivån mot 19 procent för
första halvåret. Utvecklingen hittills i år visar en fortsatt nedgång i exportens
ökningstakt. Detta har emellertid inte inneburit, att överskotten i utrikeshandeln
tenderar att minska. Importstegringen första kvartalet i år
jämfört med samma kvartal i fjol är volymmässigt visserligen större än
exportökningen men till följd av förbättring i bytesförhållandena har överskotten
fortsatt att öka. Även om expansionen i Västtyskland således alltjämt
är större än i andra länder i Västeuropa, är den inte så markerad att
överskotten i betalningsbalansen kan väntas upphöra.
Övriga länder i Västeuropa, som spelar en mer betydande roll som avnämare
av svensk export, präglas samtliga av stagnationstendenser under
innevarande år. I Storbritannien, som är vår viktigaste handelspartner, har
produktionsstcgringen inom industrin upphört sedan andra kvartalet 1957
och låg under första kvartalet i år under nivån i slutet av fjolåret. Det rör
sig om små förändringar i en produktion, som varit i stort sett stagnerande
allt sedan slutet av 1955. Arbetslösheten har stigit om än i långsam takt
och antalet arbetslösa uppgick i maj i år till 450 000 mot 315 000 för ett år
122 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
sedan. Industriinvesteringarna, som 1957 var den viktigaste expansionsfaktorn,
beräknas under 1958 ligga kvar på oförändrad nivå. Bostadsbyggandet
var 1957 lägre än något år sedan 1952 och en fortsatt nedgång väntas under
1958. Den lagerökning som inträffade under 1957 beräknas lia fört upp lagren
till en sådan nivå att strävanden till en lagerminskning kan förutses
under 1958. Återhållsamhet med offentliga utgifter, bl. a. på investeringssidan,
har signalerats och de diskontosänkningar, som vidtagits under våren,
har mer karaktären av anpassning till det sänkta ränteläget i andra
länder — framför allt Förenta staterna och Västtyskland — än av inledning
till en allmän uppmjukning av den ekonomiska politiken. Den stagnation,
som präglar den brittiska ekonomin, inleddes redan 1955. Stegringen i bruttonationalprodukten
har varit mycket begränsad under de senaste två åren,
men trots detta har pris- och lönestegringen varit betydande. En förbättring
i betalningsbalansen har dock inträtt efter krisen hösten 1957, men förbättringen
gäller Storbritannien, medan det övriga sterlingområdet till följd av
sjunkande råvarupriser fått sin betalningssituation successivt försämrad.
Totalt har dock för sterlingområdet i dess helhet en ökning i guld- och dollarreserverna
ägt rum, som från maj 1957 till maj i år uppgår till inemot
700 miljoner dollar. I både Danmark och Norge har valutamässiga bekymmer
föranlett skärpning av den ekonomiska politiken. För Danmarks del
inträffade detta redan under 1957 med en serie finanspolitiska ingrepp, som
åstadkom en markerad dämpning av den ekonomiska aktiviteten under
andra halvåret 1957. I Norge är det de sjunkande fraktsatserna, som i första
hand åstadkommer nedgången i valutaintäkterna och gör det ekonomiska
läget mer labilt än tidigare. Vad slutligen Frankrike angår, siktar den ekonomiska
politiken i detta land till en avsevärd dämpning av efterfrågan under
1958 efter de senaste årens starka uppsving som följts av mycket snabba
prisstegringar, speciellt under det senaste året. Oavsett om strävandena att
balansera den franska ekonomin lyckas eller ej, kommer tydligen verkningarna
av en eventuell fortsatt fransk expansion att avskärmas från den övriga
världen genom en av direkta restriktioner framkallad nedskärning av
importen.
Ett sammanfattande omdöme om de aktuella tendenserna i dagens internationella
konjunkturläge blir att den uppbromsning av aktiviteten, som
inträdde under 1957, kommer att bestå framöver: några klart expansiva
faktorer förefinns inte vid oförändrad politik. Den ökade investeringsefterfrågan,
som i stor utsträckning burit upp den senaste konjunkturen, har nu
i stort sett stagnerat och överskottskapacitet föreligger på många håll. Utvecklingen
under de senaste månaderna tyder snarare på en viss ytterligare
nedpressning under den närmaste framtiden än på en stabilisering
vid den rådande nivån. I denna utveckling spelar råvaruländernas successivt
försämrade läge en viktig roll. Denna bedömning utgår från i stort sett
oförändrad ekonomisk politik i de länder som i första hand skulle kunna injicera
en ökad aktivitet, nämligen Förenta staterna och Västtyskland. Som
ovan framhållits utgör i dessa båda länder den statsfinansiella utvecklingen
123
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
i nuvarande läge den viktigaste expansionsfaktorn. Tecken tyder på att den
kommer att få ökad betydelse under budgetåret 1958/59. Hittills tillgängliga
uppgifter ger dock inte skäl att av denna anledning räkna med en mer
markerad stegring av aktiviteten i dessa länder under det närmaste halvåret.
Utvecklingen 1957—1958 företer både likheter och väsentliga olikheter
med konjnnkturavmattningen 1951—1953: Industriproduktionen upphörde
att öka i flertalet västeuropeiska länder vid mitten av 1951 och utvecklingen
var — bedömd efter totalindex — ganska likartad den som ägt rum 1957.
De industrier som 1951 först drabbades av minskad efterfrågan, var konsumtionsindustrierna,
speciellt textil, medan den privata konsumtionen
denna gång varit väl hävdad. För kapitalvaruindustriernas del inträdde en
avmattning först under senare delen av 1952, vilket delvis får tillskrivas
att rustningsutgifterna ökade kraftigt 1950—1952 och sedan stagnerade mellan
1952 och 1953. I den nuvarande konjunkturnedgången liar kapitalvaruindustriernas
— först järn- och stålverkens -—- svårigheter kommit på ett
tidigare stadium genom att avmattningen just sammanhänger med en dämpning
av den privata investeringsaktiviteten utan en på samma sätt kompenserande
ökning från den offentliga sektorn. Den spekulativa lagerökningen
under 1951, som hade ett avgörande inflytande på konjunktursvängningarna
i olika näringsgrenar under 1951—1953, saknar i stort sett motsvarighet
denna gång, även om såsom är vanligt vid ett konjunkturomslag lagren
för närvarande framstår som för stora på många håll. En omständighet,
som å andra sidan förvärrar dagens situation i jämförelse med läget 1951—•
1953, är den amerikanska konjunkturavmattningen. Nedgången i Västeuropa
skedde då vid i stort sett stagnerad konjunktur — när avmattningen
kom i Förenta staterna 1953—1954 hade konjunkturen redan vänt i Västeuropa
— medan den nu har förstärkts av den amerikanska utvecklingen.
4. Den svenska ekonomin under 1958
I tidigare kapitel av denna nationalbudget har material presenterats, som
tjänar som underlag för en samlad bedömning av utvecklingen i den svenska
ekonomin under 1958. Med utgångspunkt från de prognoser, som kunnat
göras för olika delmarknader — och med beaktande så långt möjligt av de
ömsesidiga samband som föreligger dem emellan — har en sammanfattande
prognos uppställts i försörjningsbalansens form. Prognosen återges i
tabell 3. Det bör inledningsvis påpekas att prognosen bygger på förutsättningen
om oförändrad ekonomisk politik. De av sysselsättningspolitiska
skäl företagna eller beslutade ökningarna i offentliga investeringar (bl. a.
inom vägväsendet, televerket m. m.) har beaktats i prognosen för dessa
poster. Antagandet om oförändrad restriktivitet i kreditpolitiken påverkar
i första hand prognosen för ökningen i kommunernas investeringar.
I rådande konjunkturläge med tillgång till outnyttjade produktionsresurser
kan den svenska exporten betraktas som en (på kort sikt) utifrån be
-
124
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabell XI: 3. Reviderad nationalbudget för 19S8
1957 års priser
| 1957 | Förändring 1957—1958 | |
| Miljoner kr |
|
|
|
| Milj. kr | Procent |
Tillgång |
|
|
|
Produktion .................................... | 57 100 | + 700 | + 1 |
Import av varor ................................ | 12 550 | ± 0 | ± 0 |
Summa tillgång | 69 650 | + 700 | + 1 |
Användning |
|
|
|
Privat inhemsk bruttoinvestering ................ | 9 750 | + 700 | + 7 |
Offentlig inhemsk bruttoinvestering.............. | 7 410 | + 350 | + 5 |
Därav: statlig ................................ | 4 210 | + 250 | + 6 |
kommunal ............................ | 3 200 | + 100 | + 3 |
Ökning av lager m. m........................... | 1240 | - 800 |
|
Export av varor och netto av tjänster............ | 12 480 | - 150 | - i |
Privat konsumtion.............................. | 31680 | + 400 | + 1 |
Offentlig konsumtion............................ | 7 090 | + 200 | + 3 |
Därav: statlig ................................ | 2 850 | + 50 | + 2 |
kommunal ............................ | 4 240 | + 150 | + 4 |
Summa användning | 69 650 | + 700 | + 1 |
Anm.: I prognosen för 1958 har samtliga poster angetts i jämna 50-tal miljoner kronor och avviker
därför i vissa fall från motsvarande uppgifter som återfinns i tidigare kapitel.
stämd storhet. Som ovan visats har den ekonomiska aktiviteten under det senaste
året bromsats upp i samtliga av våra viktigare avnämarländer. Ur
svensk synpunkt är det därvid av särskild betydelse, att avmattningen i efterfrågan
gäller — och framöver i ökad utsträckning sannolikt kommer att gälla
— investeringarna. Den kalkyl för den svenska exporten under 1958, som
uppgjordes vid årsskiftet och som tydde på oförändrad exportvolym, har
nu på grund av den fortsatta internationella avmattningen fått revideras
nedåt. Den i kapitel IV presenterade, reviderade kalkylen slutar på en nedgång
i exporten 1958 med 2 procent i värde och 1 procent i volym att jämföras
med ökningar på 10 respektive 8 procent från 1956 till 1957. Exporten
av trävaror, som i fjol noterade en avsevärd stegring, väntas i år sjunka;
detsamma gäller papp och papper. Massaexporten sjönk redan under
fjolåret och för vissa massaslag kan en fortsatt minskning förutses. Handelsfärdigt
järn och stål är den varugrupp, som tidigast brukar drabbas
av en investeringsavmattning, och en minskning i den svenska exporten inträffade
redan under 1957 och denna väntas fortgå under 1958. Däremot
har maskinexporten antagits bli oförändrad. En fortsatt ökning i exporten
av transportmedel ingår vidare i kalkylen och kan betraktas som säkerställd
på grund av att leveranserna av fartyg, vilka utgör den största posten,
är bundna av kontrakt. Nettot av tjänsteexporten — främst sjöfartstjänster
— minskar till följd av den försämrade sjöfartskonjunkturen inte
bara i värde utan också i volym.
Genomsnittspriserna för den svenska exporten beräknas under 1958 komma
att ligga ca 1 procent under genomsnittet för fjolåret. Denna prognos
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
125
innebär i stort sett att prisläget under första kvartalet i år skall bestå. Att
döma av prisnoteringarna föreligger ganska goda utsikter för att så också
skall bli förhållandet. En osäkerhetsfaktor är härvidlag dock utvecklingen
av massapriserna för resten av året, vilka ännu inte kan överblickas. Den
försämring utöver den som antagits i prognosen skulle dock inte i någon
nämnvärd utsträckning påverka genomsnitten för innevarande år utan först
för 1959.
Importxolymen under 1958 beräknas bli ungefär lika stor som under fjolåret.
Minskning i importen av fasta bränslen, handelsfärdigt järn och stål
och textilråvaror skulle uppväga den fortsatta ökningen för flytande bränslen
och vissa verkstadsprodukter, framför allt bilar och televisionsapparater.
Den totala importens genomsnittspriser beräknas komma att ligga 3 procent
under nivån för 1957. Det är främst de sänkta bränsle- och råvarupriserna
samt de sjunkande fraktsatserna som förklarar denna utveckling. Med
den redovisning av bytesbalansen som sker i Sverige med importen redovisad
inklusive frakt (eif), medan exporten redovisas exklusive frakt (fob),
betyder en sänkning av fraktsatserna en förbättring av Sveriges bytesförhållande.
En sådan förbättring motvägs emellertid a-v den genom de sänkta
fraktsatserna framkallade nedgången i sjöfartsinläkterna. Det skulle därför
vara mer upplysande om importen i likhet med exporten redovisades fob. Också
en renodlad fobredovisning skulle för 1958 sannolikt ge en förbättring av
bytesförhållandet ehuru mindre än de 2 procent som erhålls med den nuvarande
redovisningen.
Den ovan återgivna prognosen för bytesbalansen under 1958 slutar på ett
underskott av ca 200 miljoner kronor att jämföra med ca 70 miljoner kronor
1957. Försämringen har således antagits bli ganska begränsad. Till en
del är detta en följd av speciella omständigheter sammanhängande med importen
och exporten av fartyg under 1958, som bestämts av tidigare kontrakt
och som alltså inte påverkats av konjunkturavmattningen. Hade importen
och exporten av fartyg i stället antagits ligga kvar på 1957 års nivå,
skulle det beräknade underskottet ha blivit dubbelt så stort. Såsom påpekats
i kapitel IV föreligger risker att underskottet blivit för lågt uppskattat,
Få exportsidan framstår sålunda en nedgång i verkstadsexporten under
årets senare del inte som utesluten och även utsikterna för trävaror, papp
och papper är alltjämt osäkra. Vidare kan prognosen om en i volym oförändrad
import under 1958 visa sig vara en underskattning. En fortsatt uppgång
i nationalprodukten i Sverige och en aktivitet som ligger internationellt
sett relativt högt i förening med prissänkningar och intensifierade försäljningsansträngningar
från utlandets sida gör en uppgång av importen inte
utesluten. Säsongrensade uppskattningar av importvolymen tyder också på
en sedan mitten av 1957 växande differens mellan importens och exportens
volymutveckling.
Förändringen i valutareserven bestäms, såsom de senaste åren tydligt
visat, inte endast av bytesbalansens utfall och av mera långsiktiga kapitalrörelser
(i statistiken benämnda »kända kapitalrörelser») utan också av
126 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
den s. k. förskjutningsposten. Denna har under de tre senaste åren varit
positiv med ett belopp på sammanlagt drygt 1 miljard kronor. Ökningen
under 1957 var dock avsevärt lägre än under de två föregående åren eller ca
175 miljoner kronor. Att göra en prognos för utvecklingen under 1958 är
inte möjligt redan av den anledningen, att flera av de faktorer som kan antas
influera förskjutningsposlen ej kan statistiskt belysas. En under våren
verkställd undersökning bland de svenska varven tyder på att man för varvens
del snarast skulle ha att emotse en mindre nedgång. Hittills i år har
emellertid förskjutningsposten varit avsevärt större än under samma period
i fjol, varför förskjutningspostens förändringar inte står i något enkelt samband
med förändringarna i den totala omslutningen av utrikeshandeln. Det
är möjligt, att förändringen i varufördelningen i utrikeshandeln — med
stigande andel för verkstadsprodukterna — kan förklara en del av den fortsatta
ökningen i förskjutningsposten. I den mån förskjutningsposten påverkas
av förändringar i det relativa kreditmarknadsläget, skulle utvecklingen
hittills i år vara ett indicium på att kreditmarknaden i Sverige — trots den
senaste diskontosänkningen och uppgången i affärsbankernas utlåning —
är restriktivare än i utlandet, när det gäller exportkrediter. Eftersom konkurrensen
på de internationella marknaderna skärps och svenska exportörer
därigenom kan komma att tvingas till större kreditgivning än de svenska
importörerna samtidigt erhåller, ökar riskerna för att förskjutningsposten
sjunker och kanske längre fram blir negativ.
Avmattningen i exportefterfrågan kan i och för sig väntas dämpa industrins
investeringsvilja. Att döma av den planstatistik, som i vår insamlats,
har emellertid denna effekt i varje fall hittills inte inträtt. Den prognos
för industrins investeringar under 1958, som framläggs i kapitel IX, slutar
tvärtom på en ökning av industriinvesteringarna med inemot 6 procent efter
att ha varit ungefär oförändrade mellan 1956 och 1957. Denna ökning framstår
onekligen som anmärkningsvärd med hänsyn till det internationella
konjunkturläget och de framtidsbedömningar, som syns vara vanliga inom
näringslivet. Till en del kan ökningen sannolikt förklaras av investeringsavgiftens
avskaffande vid årsskiftet, som bör ha medfört en överflyttning
av investeringarna från fjolåret till innevarande år. Den förutsedda investeringsökningen
för 1958 bör antagligen mer betraktas som genomförandet
av tidigare uppskjutna projekt än som en förstärkning av investeringsviljan
på litet längre sikt. Investeringarna under 1958 kan också ha influerats
av den som det synes relativt goda vinstutvecklingen under 1957 och
den ökning i industrins likviditet, som efter två års nedgång inträffade under
fjolåret. De kalkyler som redovisas i kapitel X tyder på att finansiella möjligheter
för en investeringsökning av antagen storlek skulle föreligga, i varje
fall om industrin betraktas som en helhet. Likviditetsökningen inom industrin
under 1957 har redan nämnts; härtill kommer återbetalningar av
under 1951—1952 inbetalade konjunktur- och prisutjämningsavgifter och
visst ianspråktagande av tidigare avsättningar till investeringsfonder för
konjunkturutjämning samt fortsatt inlösen från statens sida av aktier i
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
127
LKAB. Uppbromsningen av takten i lageruppbyggnad ger också större utvymme
för fasta investeringar. Vidare förutses en betydande ökning av
handelsflottans investeringar. Denna ökning är en följd av tidigare beställningar,
som beräknas bli färdiga för leverans under 1958 och utgör alltså
inte något symtom på det nuvarande konjunkturläget. Större delen av leveranserna
sker från svenska varv och medför därigenom samtidigt en
minskning i försörjningsbalansens lagerpost (lager av varor under arbete).
Ökningen i bostadsbyggandet fortsätter under 1958. I nedlagda kostnader
uppgår ökningen till 7 procent att jämföra med 2 procent för fjolåret. Det
totala lägenhetstillskottet beräknas uppgå till omkring 65 000 lägenheter.
Den statliga investeringsökningen (6 procent) faller huvudsakligen på vattenfalls-
och kommunikationsverken (exkl. SJ) samt försvaret och vägväsendet.
Kommunernas investeringar syns i år komma att öka i väsentligt
långsammare takt än i fjol, vilket i första hand sammanhänger med inkomstutvecklingen,
som försvårat finansieringen av eljest planerade investeringar.
Den sammanlagda investeringsprognosen för 1958 slutar därmed på
en ökning av 6 procent. För den privata sektorn skulle ökningen bli 7 procent
mot 5 procent för den offentliga.
Liksom under 1957 förefaller investeringarna därmed öka snabbare än
konsumtionen. Hushållens inkomster av tjänst, rörelse och kapital stiger
under 1958 avsevärt långsammare än under 1957 till följd av avmattningen
i konjunkturen och arbetstidsförkortningen. De disponibla inkomsternas ökning
reduceras emellertid inte i motsvarande grad. Detta beror på starkt
ökade statliga transfereringar (främst folkpensioner och barnbidrag) och
skattesänkningar genom höjda kommunala ortsavdrag, vilka senare dock
delvis motverkas av höjda kommunala utdebiteringar. Ökningen i de disponibla
inkomsterna beräknas därför bli av ungefär samma storlek som under
1957. Mätt i fasta priser reduceras stegringen emellertid väsentligt av en
till stor del redan inträdd höjning av konsumentpriserna. Prisnivån under
1958 kan beräknas i genomsnitt komma att ligga mellan 4 och 5 procent
över 1957 års nivå. Vissa delar av den privata konsumtionen befinner sig i
stark expansion. Det gäller framför allt bilar och televisionsapparater. Likaså
stiger hostadsnyttjandet i takt med ökningen av bostadsbeståndet. Hur
hushållens sparande i detta läge kommer att utveckla sig har vi mycket begränsade
kunskaper om. När konsumtionen i den ovan återgivna prognosen
uppskattas i volym stiga med 400 miljoner kronor, d. v. s. med mellan 1 och
1 1/2 procent, bygger detta i första hand på föreliggande tendenser i konsumtionsefterfrågan
och innebär, att hushållens sparande i stort sett skulle
förbli oförändrat under 1958 trots inkomststegringen.
Den samlade inhemska efterfrågan för fasta investeringar och konsumtion
skulle enligt denna prognos alltså komma att 1958 i volym stiga med
8 procent, vilket är något mer än från 1956 till 1957. Den mest svårbedömbara
och variabla posten på försörjningsbalansens användningssida är läge
rin vesteringarna. Variationerna i bruttonationalproduktens utvecklingstakt
är i stor utsträckning betingade av förändringar i lagerinvesteringar
-
128 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
na. Som tidigare nämnts har en betydande lageruppbyggnad ägt rum under
de senaste tre åren inom den svenska ekonomin. Inom vissa näringsgrenar
framstår den nuvarande lagerhållningen som alltför stor i förhållande till
produktion och avsättningsförväntningar. Med hänsyn till produktionsutvecklingen
finns vidare inte anledning att räkna med att den ökning i verkstadsindustrins
(exkl. varven) lager av varor i arbete som ägde rum under
1957 skall fortsätta. För varvens del är tvärtom en nedgång att vänta. Å
andra sidan kan i nuvarande konjunkturläge ofrivilliga lagerökningar inträffa.
Överväganden av denna typ mot bakgrund av en trendmässig ökning
har lett till att lagerökningen under 1958 förutsatts bli avsevärt lägre än
under 1957. Den uppskattning av lagerförändringsposten, som införts i
prognosen för försörjningsbalansen, måste självfallet omges med speciellt
stora osäkerhetsmarginaler. Det är möjligt att skillnaden i lageruppbyggnad
mellan 1957 och 1958 blir mindre än som angetts här. Detta skulle kunna
bli fallet om t. ex. exporten utvecklades sämre än som antagits och företagen
på kort sikt — och eftersom kalkylen slutar vid årsskiftet är det ju
i hög grad fråga om kortsiktsreaktioner — producerar på lager. Samma effekt
har givetvis också en till följd av skärpt importkonkurrens minskad avsättning
på hemmamarknaden. Det skall heller inte uteslutas att skillnaden
kan bli större än som antagits, vilket skulle innebära, att produktionsökningen
överskattats eller efterfrågan för investering och privat konsumtion
underskattats.
När prognosen av försörjningsbalansen ses från produktionssidan, innebär
den, såsom närmare behandlas i kapitel V, bl. a. en i stort sett stagnerad
industriproduktion. Eftersom produktiviteten måste antas fortsätta att
stiga, även om det skulle ske i avtagande takt, betyder detta en minskning i
sysselsättningen inom industrin. Mätt i antalet anställda reduceras denna
minskning dock till en del av arbetstidsförkortningen. Häremot står å andra
sidan en ökning i sysselsättningen inom byggnads- och anläggningsverksamheten
och inom den offentliga sektorn. En viss förskjutning av sysselsättningen
till hemmamarknadsproduktion syns alltså sannolik.
Det är självklart — och har för övrigt påpekats i många tidigare nationalbudgeter
—- att prognosverksamhet av det slag som försökts här, är
behäftad med stora svagheter. Metoden att jämföra helårsgenomsnitt kan
dessutom i sig själv ge en missvisande bild av förloppet. Det som ur den
ekonomiska politikens synpunkt är av intresse är utvecklingen och möjligheterna
att snabbt registrera förändringar i denna. Denna nationalbudget
ger, eftersom den utgår från helårssiffror, bilden av en relativt stabil utveckling
mellan 1957 och 1958. Detta utesluter emellertid inte möjligheten
av ganska betydande förändringar i utvecklingen mot slutet av året.
En av de punkter, där prognosen framstår som osäker, är som redan tidigare
framhållits utrikeshandeln. Det är möjligt att underskottet blir större
än som angetts i prognosen under innevarande år. Med en fortsatt avmattning
i den internationella konjunkturen och en bevarad hög aktivitet inom
landet är riskerna för ökade underskott i bytesbalansen framöver påtagliga.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
129
På exportsidan kan nedgången således väntas sprida sig till verkstadsprodukterna.
Som en jämförelse kan erinras om den nedgång i verkstadsexporten
som inträffade från 1952 till 1953 och som belöpte sig till 15 procent. Verkningarna
härav på den totala exportvolymen uppvägdes vid det tillfället av
en samtidig uppgång i exporten av skogsprodukter. En sådan kompenserande
ökning förefaller emellertid inte sannolik i nuvarande konjunkturläge.
Verkningarna på den svenska ekonomin av en under 1959 fortsatt
nedgång i exporten och skärpt importkonkurrens är av särskild betydelse i
den mån de träffar sysselsättningen.
Den primära effekten på exportnäringarnas produktion beror på företagens
benägenhet (och finansiella möjligheter) att producera på lager. Benägenheten
att upprätthålla produktion och investeringsutgifter bestäms
bl. a. av förväntningarna om nedgångens varaktighet. Ju kortare nedgången
bedöms bli, desto mindre påverkas produktion och investeringar. Kompenserande
åtgärder för att bevara sysselsättningen har dessutom i viss mån
redan vidtagits och återspeglas i prognosen för 1958 i en ökad andel för
byggnads- och anläggningsverksamheten. Vidare har en fortsatt ökning av
statsbudgetens expansiva effekt på konsumtionsefterfrågan ägt rum från
1957 till 1958. Under 1958 kan verkningarna på sysselsättningen väntas bli
ganska begränsade, även om risker för en ökning av arbetslösheten föreligger
mot slutet av året. I den mån som den förutsedda och oväntat stora ökningen
i den privata investeringsverksamheten inte skulle komma till stånd,
ökas givetvis dessa risker. Som tidigare framhållits förklaras investeringsökningen
till en del av en överflyttning från föregående år och kan såtillvida
inte tas som symtom på ökad investeringsvilja. Försämringen i konjunkturläget
kan medföra, att inte hela investeringsökningen blir förverkligad. Också
en eventuell förlängning av byggnadstiderna skulle innebära en begränsning
av ökningen i byggnads- och anläggningsinvesteringarna.
En väsentlig fråga i det nuvarande konjunkturläget gäller utsikterna för
den svenska betalningsbalansen och därmed det problem som i 1930-talets
diskussion benämndes det »internationella utrymmet» för en konjunkturstabiliserande
politik inom landet. Med minskad avsättning för exporten
och oförändrad eller ökad import stiger underskotten i bytesbalansen. Under
1958 tillgodogör sig Sverige visserligen som tidigare nämnts en inte
oväsentlig förbättring i bytesförhållandet. Fastän importvolymen enligt den
ovan redovisade prognosen beräknas bli ungefär lika stor under 1958 som
under 1957, medan exportvolymen sjunker med ca 1 procent, uppskattas den
värde mässiga nedgången (i procent) bli lika stor för importen som för exporten.
Denna förbättring i prisrelationerna bar emellertid i stort sett redan
inträffat och en fortsatt förbättring framstår i varje fall inte som
säker.
Utrymmet för underskott i bytesbalansen bestäms av valutareservens
storlek (och av möjligheter till upplåning i utlandet). Valutareservens funktion
är just att skapa finansiella möjligheter alt överbrygga variationer i
utlandstransaktionerna. Den svenska valutareserven uppgår för närvarande
!) Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil. t. Bihang ,‘i
130 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
till 2,5 miljarder kronor. EU bortfall av exportintäkter motsvarande en 10-procentig nedgång i totala exportvärdet (varor och tjänster) skulle vid oförändrat
importvärde och oförändrade kapitalrörelser minska valutareserven
med ca 1 200 miljoner kronor. Teoretiskt skulle alltså valutareserven räcka
2 år vid en sådan pågående exportminskning. När man bedömer de valutamässiga
konsekvenserna av en exportminskning, är det viktigt att framhålla
att exporten och importen inte är oberoende av varandra. En allmän
sänkning av exportpriserna följs sålunda av en sänkning även av importpriserna:
det är inte den absoluta prisnedgången utan skillnaden i prisnedgång
mellan exporten och importen som är av betydelse. Dessutom är importvolymen
inte oberoende av exportvolymen. Det är — speciellt för verkstadsexporten
— möjligt alt exportbortfallet i viss mån kan avsättas på hemmamarknaden
och ersätta en del av importefterfrågan. Vilken kvantitativ
betydelse en sådan substitution kan få, kan inte klarläggas utan ingående
empiriska undersökningar. Den samtidiga nedgång i exporten och importen
av verkstadsprodukter som ägde rum vid den föregående avmattningen
torde dock inte så mycket ha berott på en sådan substitution utan mera på
att investeringsefterfrågan då var sjunkande även i Sverige. Vid bedömningen
av valutareservens storlek är det skillnaden mellan de värdemässiga
förändringarna i importen och exporten som är av betydelse. Ett underskott,
som i belopp motsvarar 10 procent av exportvärdet, kan alltså uppstå vid en
krympning av utrikeshandeln som är betydligt större.
Ur den ekonomiska politikens synpunkt är det väsentligt huruvida ett
förväntat underskott i bytesbalansen kan betraktas som på kort sikt övergående
eller ej. Om underskottet antas vara av engångskaraktär, kan det
utan komplikationer utjämnas av en nedgång i valutareserven. Avgörande
för politikens utformning blir därför bedömningen av den internationella avmattningens
varaktighet. Det internationella utrymmet för den inhemska
politiken begränsas även i den meningen att handlingsfriheten, när det gäller
valuta- och handelspolitik, är starkt begränsad av det internationella
samarbetet. Hänsynen till valutareserven medför därför, att en konjunkturstabiliserande
politik, som avser att kompensera en av minskad exportefterfrågan
och skärpt importkonkurrens framkallad sysselsättningsnedgång, måste avvägas
efter de vidtagna åtgärdernas effekt inte bara på sysselsättningen utan också
på import- och exportutvecklingen. Detta betyder bl. a., att efterfrågan i första
hand bör stimuleras på områden med relativt låg importkvot och begränsas
på områden med relativt hög importkvot. Av samma skäl framstår det
som en primär uppgift för den ekonomiska politiken att förebygga en fortsatt
uppgång av den inhemska kostnadsnivån.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1358
131
Bilaga
Kreditmarknadsmatris för Sverige 1955—1957
I den kreditmarknadsmatris, som framläggs i denna bilaga, redovisas lånetransaktionerna
mellan nedanstående sektorer. Transaktionerna har därvid
fördelats på olika finansobjekt. Möjligheter till fördelning på olika ändamål
föreligger inte annat än i undantagsfall.
Matrisen upptar följande sektorindelning:
I. Staten
II. Kommuner
III. Riksbanken
IV. Affärsbanker
V. Hypoteksinstitut
VI. Försäkringsbolag
VII. Andra kreditinstitut
VIII. Företag och hushåll
IX. Utlandet
Den statliga sektorn innefattar ej statens affärsdrivande verk.1 Dessa har
liksom de statliga aktiebolagen förts till »Företag och hushåll». I »Hypoteksinstitut»
ingår Sveriges Allmänna Hypoteksbank, Konungariket Sveriges
Stadshypotekskassa och Svenska Bostadskreditkassan. I »Andra kreditinstitut»
ingår sparbanker, postgirokontoret, postsparbanken och jordbrukskasseorganisationen.
»Företag och hushåll» utgör en restsektor. Önskvärt hade
naturligtvis varit att redovisa företag för sig och hushåll för sig. Tillgängligt
statistiskt material möjliggör emellertid inte detta.
Vissa uppgifter i matrisen, t. ex. de statliga aktieteckningarna, kan erhållas
direkt som betalningsströmmar (»flows»). I flertalet fall kan emellertid
uppgifterna beräknas endast som differenser mellan behållningsstorheter
(»stocks»). I de fall framräknade differenser kan justeras för nedskrivningar
och uppskrivningar, vinster och förluster, erhålls korrekta uppgifter _
aktuella kontantvärden — också medelst denna metod. Nedskrivningar och
uppskrivningar, vinster och förluster finns emellertid tillgängliga i bästa fall
endast för varje typ av finansobjekt (obligationer, aktier etc.) men inte för
de delposter av finansobjekt, som ingår i matrisen (statsobligationer, industriobligationer
etc.) Av denna anledning kan inte heller aktuella kontantvärden
erhållas över hela linjen. Något slag av approximation måste tillgripas.
Som sådan har för sektorernas obligationsinnehav förändringarna i innehavets
nominella värde använts. I flertalet fall ligger dock förändringarna
i behållningsstorheternas bokförda värden till grund för beräkningarna. De
avvikelser från de verkliga betalningarna, som dessa approximationer medför,
torde emellertid inte vara stora. För obligationer äger en betydande del
av transaktionerna rum just i nominella värden och för övriga finansobjekt
sammanfaller ofta de bokförda värdena med de aktuella kontantvärdena.
'' vi<1 beräkningen av statens finansiella sparande ingår som utgift överföringar av medel till
affärsverken för investering. Dessa överföringar betraktas alltså ej som statlig utlåning.
132 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
De uppgifter, som tas fram som differenser mellan behållningsstorlieter,
visar i en del fall de parter, mellan vilka transaktionerna ägt rum. Exempel
härpå utgör allmänhetens insättningar i kreditinstituten och kreditinstitutens
utlåning till allmänheten. En mycket betydande del av differensuppgifterna
avser emellertid inte direkta transaktioner mellan två sektorer. Den
väg ett innehavarpapper eller annat fordringsbevis gått under året följs inte,
utan den sektor, som innehar fordringsbeviset vid årsskiftet, står som långivare.
I några fall har uppgifter om finanstillgångar respektive skulder inte kunnat
erhållas vare sig till nominella eller bokförda värden utan andra uppskattningar
har måst göras. Sålunda har sparbankernas egentliga kommunlån
med ledning av vissa kända data måst beräknas för samtliga i matrisen
ingående år. Detsamma gäller förändringarna av riksbankens innehav
av andra obligationer än statens, och för 1957 har även statsobligationsinnehavet
måst uppskattas. I vad gäller 1957 är för samtliga sektorer ett flertal
uppgifter preliminära.
Sektorernas finansiella sparande eller nettoutlåning — i detta kontosystem
infört på respektive sektors upplåningssida — har inte kunnat beräknas
på ett för alla enhetligt sätt. För riksbanken och kreditinstituten, för vilkas
lånetransaktioner en ganska fullständig statistik föreligger, har det beräknats
som differensen mellan utlåning och upplåning. I fråga om försäkringsbolagen
föreligger dock svårigheter att skilja försäkringsbolagens eget
finansiella sparande från försäkringstagarnas. Det finansiella sparandet genom
försäkringssektorn redovisas därför som ett enda belopp, vilket i sin
helhet förts till sektorn »Företag och hushåll» under rubriken »Försäkringssparande».
För övriga sektorer, sålunda de inom vilka den huvudsakliga
realekonomiska verksamheten äger rum, har inte alla lånetransaktioner
kunnat kartläggas, varför det finansiella sparandet måst beräknas på annat
sätt. För sektorerna staten, kommuner och utlandet har det beräknats som
differensen mellan löpande inkomster och utgifter i nationalräkenskapen.
För den kombinerade företags- och hushållssektorn har det — liksom övriga
poster inom denna sektor — erhållits som rest. För de sektorer, inom vilka
ut- och upplåningen inte till fullo kunnat redas ut, har skillnaden mellan
det ur nationalräkenskapen framräknade finansiella sparandet och nettoförändringen
i registrerade skulder och fordringar sammanförts i en förskjutningspost.
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
133
Kreditmarknadsmatris för Sverige 1955—1957
Beloppen är avrundade till jämna 10-tal miljoner kronor. Uppgifterna för 1957 är i ett
flertal fall preliminära.
1. Staten | 1955 | 1956 | 1957 |
Statens utlåning |
|
|
|
1. Insättningar 1 riksbanken....................... | + 140 | + 260 | + 510 |
a) checkräkning III: 11a....................... | + 30 | + io | + 50 |
b) särskilda konton III: 12a................... | + 110 | + 250 | + 460 |
2. Aktieteckning VIII: 17a....................... | 0 | + 10 | + 200 |
3. Utlåning..................................... | + 1040 | + 960 | + 960 |
till |
|
|
|
a) staten I: 12a.............................. | — 10 | + 10 | + 70 |
b) företag och hushåll VIII: 18a............... | + 1050 | + 950 | + 890 |
varav: för bostadsändamål................. | + 1000 | + 870 | + 850 |
för andra ändamål................. | + 50 | + 80 | + 40 |
4. Andra inhemska fordringar VIII: 19a.......... | + 20 | + 20 | — 50 |
5. Lån till utlandet.............................. | — 30 | — 10 | — 10 |
a) skattkammarväxlar IX: 7a ................. | — 10 | 0 | 0 |
b) andra finansobjekt IX: 9a.................. | — 20 | — 10 | — 10 |
6. Förskjutningspost II: 5, VIII: 12, IX: 4....... | — 30 | — 10 | + 200 |
7. Summa...................................... | + 1140 | + 1230 | + 1810 |
Statens upplåning |
|
|
|
8. Finansiellt sparande II: 7, III: 9, IV: 15, V: 7, |
|
|
|
VII: 14, VIII: 14, IX: 6...................... | + 120 | + 340 | — 320 |
9. Obligationer.................................. | + 580 | + 20 | + 670 |
placerade hos |
|
|
|
a) kommuner II: 2........................... | + 40 | + 10 | 0 |
b) riksbanken III: 4a......................... | — 70 | — 150 | — 120 |
c) affärsbanker IV: 8a........................ | + 50 | + 80 | + 370 |
d) försäkringsbolag VI: 6a..................... | + 230 | — 50 | + 350 |
e) andra kreditinstitut VII: 9a................. | + 70 | + 90 | + 80 |
f) företag och hushåll VIII: 7a................ | + 250 | + 40 | — 10 |
g) utlandet IX: Ib............................ | + 10 | 0 | 0 |
10. Statsskuldförbindelser.......................... | 0 | — 20 | + 130 |
placerade hos |
|
|
|
a) riksbanken III: 3.......................... | 0 | 0 | 0 |
b) affärsbanker IV: 7......................... | + 30 | — 10 | 0 |
c) försäkringsbolag V7: 5...................... | 0 | 0 | 0 |
d) andra kreditinstitut VII: 8 ................. | — 30 | — 10 | + 130 |
e) företag och hushåll VIII: 6................. | 0 | 0 | 0 |
11. Skattkammarväxlar........................... | + 550 | + 830 | + 1540 |
placerade hos |
|
|
|
a) riksbanken III: 2.......................... | + 870 | + 650 | + 880 |
b) affärsbankerna IV: 6....................... | — 310 | + 120 | + 450 |
c) andra kreditinstitut VII: 7.................. | — | + 60 | + 210 |
d) företag och hushåll VIII: 5................. | 0 | 0 | 0 |
e) utlandet IX: la............................ | — 10 | 0 | 0 |
12. Annan statlig upplåning....................... | — 110 | + 60 | — 210 |
från |
|
|
|
a) statliga myndigheter och fonder I: 3a........ | — 10 | + 10 | + 70 |
b) affärsbanker IV: 11a....................... | + 20 | — 20 | 0 |
c) försäkringsbolag VI: 9a..................... | 0 | 0 | 0 |
d) andra kreditinstitut VII: 6.................. | — 100 | + 50 | — 250 |
e) företag och hushåll VIII: 11a............... | — 20 | + 20 | — 30 |
f) utlandet (Marshall-lånet) IX: 2.............. | 0 | 0 | 0 |
13. Summa...................................... | + 1140 | + 1230 | + 1810 |
11. Kommuner |
|
|
|
Kommunernas utlåning |
|
|
|
1. Tillgodohavanden............................. | — 20 | + 80 | + 120 |
hos |
|
|
|
a) affärsbanker IV: 16a....................... | — 40 | — 10 | + 50 |
b) andra kreditinstitut VII: 15a................ | + 20 | + 90 | + 70 |
134
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
|
|
|
| 1955 | 1956 | 1957 | |||
2. Innehav av statsobligationer I: 9a . |
|
|
| + | 40 | + | 10 |
| 0 |
3. Aktieteckning Vill: 17b.......... |
|
|
| + | 10 | + | 20 | 4- | 10 |
4. Utlåning Vill: 18b.............. |
|
|
| + | 40 | + | 40 |
| 40 |
5. Förskjutningspost I: 6, VIII: 12, IX: 4 |
|
| — | 240 |
| 150 | — | 170 | |
6. Summa......................... |
|
|
| — | no |
| 0 |
| 0 |
Kommunernas upplåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
7. Finansiellt sparande I: 8, III: 9, | IV: | 15, | V: 7, |
|
|
|
|
|
|
VII: 14, VIII: 14, IX: 6......... |
|
|
| — | 290 | _ | 430 | _ | 40 |
8. Obligationer..................... |
|
|
| + | 40 | + | 130 | — | 50 |
placerade hos |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) affärsbanker IV: 8b........... |
|
|
| — | 20 | + | 40 |
| 20 |
b) försäkringsbolag VI: 6b........ |
|
|
| + | 50 | “T | 60 |
| 30 |
c) andra kreditinstitut VII: 9b ... . |
|
|
|
| 0 | + | 50 |
| 0 |
d) företag och hushåll VIII: 7b .. . |
|
|
| + | 10 |
| 20 | _ | 40 |
9. Lån hos kreditinstitut............ |
|
|
| + | 80 | + | 300 | + | 90 |
a) affärsbanker (per 30/11) IV: 10a |
|
|
| + | 70 |
| 20 | + | 10 |
b) försäkringsbolag VI: 8a........ |
|
|
| + | 60 | + | 220 |
| 40 |
c) andra kreditinstitut VII: 11a .. |
|
|
| — | 50 | + | 100 |
| 120 |
10. Summa......................... |
|
|
| — | 170 |
| 0 |
| 0 |
III. Riksbanken |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Riksbankens utlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
1. Inhemska checkar och postremissväxlar | IV: | 16b . |
| 0 | + | 10 |
| 0 | |
2. Skattkammarväxlar I: 11a........ |
|
|
| + | 870 | + | 650 |
| 880 |
3. Statsskuldförbindelser I: 10a...... |
|
|
|
| 0 |
| 0 |
| 0 |
4. Obligationer..................... |
|
|
| — | 60 | — | 210 | _ | 80 |
innehav av |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) statens I: 9b .................. |
|
|
| — | 70 | — | 150 | _ | 120 |
b) hypoteksinstitutens V: 8a...... |
|
|
| + | 10 | — | 60 |
| 40 |
5. Utlåning........................ |
|
|
|
| 70 | — | 10 |
| 70 |
till |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) affärsbanker IV: 17........... |
|
|
| — | 40 |
| _ | _±_ | 80 |
b) andra kreditinstitut VII: 16a ... |
|
|
| — | 10 |
| 0 |
| 0 |
c) företag och hushåll VIII: 18c . . |
|
|
| — | 20 | _ | 10 | _ | 10 |
6. Andra inhemska fordringar VIII: 19b .. |
|
| + | 20 | — | 40 | -J- | 60 | |
7. Guld och utländska valutor IX: 8a |
|
|
| — | 40 | + | 20 | — | 90 |
8. Summa......................... |
|
|
| + | 720 | + | 420 | + | 840 |
Riksbankens inlåning |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
9. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, | IV: | 15, | V: 7, |
|
|
|
|
|
|
VII: 14, Vill: 14, IX: 6......... |
|
|
| + | 90 | + | 90 | + | 150 |
10. Utelöpande sedlar................ |
|
|
| + | 230 | + | 280 | + | 240 |
hos |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) affärsbanker IV: 1............ |
|
|
| + | 30 | + | 20 | + | 20 |
b) hypoteksinstitut V: 1.......... |
|
|
|
| 0 |
| 0 |
| 0 |
c) försäkringsbolag VI: 1......... |
|
|
|
| 0 |
| 0 |
| 0 |
d) andra kreditinstitut VII: 1..... |
|
|
| + | 10 |
| 0 | + | 20 |
e) företag och hushåll VIII: 1 . . . |
|
|
| + | 190 | + | 260 | + | 200 |
11. Innestående å checkräkning....... |
|
|
| + | 310 |
| 240 |
| 90 |
för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) staten I: la .................. |
|
|
| + | 30 | + | 10 | + | 50 |
b) affärsbanker IV: 3............ |
|
|
| + | 270 |
| 170 |
| 100 |
cj andra kreditinstitut VII: 3..... |
|
|
| + | 20 | + | 20 | _ | 30 |
d) företag och hushåll VIII: 2a ... |
|
|
|
| 10 |
| 100 | — | 10 |
12. Innestående å depositions- och kapitalräkning . . . | + | 110 | + | 310 |
| 530 | |||
för |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
a) staten I: lb ................... |
|
|
| + | 110 | + | 250 | + | 460 |
b) företag och hushåll Vill: 2b .. . |
|
|
|
| 0 | + | 60 | + | 70 |
13. Andra inhemska skulder VIII: 11b |
|
|
| — | 20 | — | 10 | + | 50 |
14. Skuld till utlandet IX: 3......... |
|
|
|
| 0 | — | 10 |
| 40 |
15. Summa......................... |
|
|
| + | 720 | + | 420 | + | 840 |
Rih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
135
| 1955 | 1956 | 1957 | |||
IV. Affärsbanker |
|
|
|
|
|
|
Affärsbankernas utlåning |
|
|
|
|
|
|
1. Sedlar III: 10a............................... | + | 30 | + | 20 | + | 20 |
2. Checkar och postremissväxlar IV: 16c.......... | + | 10 | — | 50 |
| 0 |
3. Checkräkning i riksbanken III: 11b............. | + | 270 | — | 170 | — | 100 |
4. Lån till hypoteksinstitut V: 9.................. |
| 0 | + | 10 |
| 0 |
5. Lån till andra kreditinstitut VII: 16b.......... | — | 50 | — | 10 | + | 30 |
6. Skattkammarväxlar I: 11b..................... | — | 310 | + | 120 | + | 450 |
7. Statsskuldförbindelser I: 10b................... | + | 30 | — | 10 |
| 0 |
8. Obligationer.................................. | + | 220 | + | 310 | + | 760 |
innehav av |
|
|
|
|
|
|
a) statens I: 9c ............................... | + | 50 | + | 80 | + | 370 |
b) kommuners II: Sa.......................... | — | 20 | + | 40 | + | 20 |
c) hypoteksinstituts V: 8b..................... | + | 170 | + | 90 | + | 330 |
d) hypoteks- och inteckningsbolags VIII: 15a.... | + | 20 | + | 40 | — | 10 |
e) industri- och trafikbolags Vill: 16a......... |
| 0 | + | 30 | + | 40 |
f) utländska IX: 7b........................... |
| 0 | + | 30 | + | 10 |
9. Aktier VIII: 17c.............................. | + | 60 | + | 10 |
| 0 |
10. Utlåning..................................... | — | 530 | + | 100 | + | 140 |
till |
|
|
|
|
|
|
a) kommuner (per 30/11) II: 9a................ | + | 70 | — | 20 | + | 10 |
b) företag och hushåll Vill: ISd............... | — | 600 | + | 120 | + | 130 |
varav: bostadskrediter.................... | — | 140 | + | 350 | + | 70 |
jordbrukskrediter (per 30/11)........ |
| 0 | — | 10 | + | 20 |
krediter till industri, handel och sam- |
|
|
|
|
|
|
färdsel (per 9/11) .................. | + | 50 | — | 20 | + | 30 |
11. Andra inhemska fordringar.................... | + | 80 | + | 100 | — | 30 |
hos |
|
|
|
|
|
|
a) staten I: 12b ............................... | + | 20 | — | 20 |
| 0 |
b) företag och hushåll Vill: 19c............... | + | 60 | + | 120 | — | 30 |
12. Avista utländska fordringar IX: 8b............. | + | 80 | + | 190 | + | 160 |
13. Andra utländska fordringar IX: 9b............. | — | 40 | + | 60 | + | 100 |
14. Summa...................................... | — | 150 | + | 680 | + 1 530 | |
Affärsbankernas inlåning |
|
|
|
|
|
|
15. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, 111: 9, V: 7, |
|
|
|
|
|
|
VII: 14, vill: 14, IX: 6...................... | + | 110 | + | 20 | + | 50 |
16. Inlåning...................................... | — | 100 | + | 470 | + 1190 | |
från |
|
|
|
|
|
|
a) kommuner II: la.......................... | — | 40 | — | 10 | + | 50 |
b) riksbanken III: 1.......................... |
| 0 | + | 10 |
| 0 |
c) affärsbanker IV: 2......................... | + | 10 | — | 50 |
| 0 |
d) försäkringsbolag VI: 3...................... | — | 10 |
| 0 |
| 0 |
e) andra kreditinstitut VII: 2.................. |
| 0 | + | 10 |
| 0 |
f) företag och hushåll Vill: 3................. | — | 60 | + | 510 | + 1 140 | |
17. Lån i riksbanken III: 5a...................... | — | 40 |
| — | + | 80 |
18. Hypoteksinstitutens placeringar V: 2............ |
| 0 |
| 0 | + | 10 |
19. Andra kreditinstituts placeringar VII: 4........ | + | 40 | -f | 100 | + | 150 |
20. Andra inhemska skulder Vill: 11c............. | — | 160 | + | 90 | + | 50 |
21. Summa...................................... | — | 150 | + | 680 | + 1530 | |
V. Hypoteksinstitut |
|
|
|
|
|
|
Hypoteksinstitutens utlåning |
|
|
|
|
|
|
1. Sedlar III: 10b............................... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
2. Placeringar i affärsbanker IV: 18............... |
| 0 |
| 0 | + | 10 |
3. Innehav av hypoteksobligationer V: 8c.......... |
| 0 | + | 20 | + | 10 |
4. Utlåning VIII: 18e........................... | + | 500 | + | 450 | + | 760 |
varav: bostadskrediter.................... | + | 440 | + | 410 | + | 730 |
jordbrukskrediter.................. | + | 60 | + | 40 | + | 30 |
5. Andra inhemska fordringar VIII: 19d.......... | + | 10 | + | 10 |
| 0 |
6. Summa...................................... | + | 510 | + | 480 | + | 780 |
136
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
| 1955 | 1956 | 1957 | |||
Hypoteksinstilutens upplåning |
|
|
|
|
|
|
7. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, III: 9, IV: 15, |
|
|
|
|
|
|
VII: 14, VIII: 14, IX: 6...................... |
| 0 | + | 10 | + | 10 |
8. Obligationer.................................. | + | 510 | + | 460 | + | 770 |
placerade hos |
|
|
|
|
|
|
a) riksbanken III: 4b......................... | + | 10 | — | 60 | + | 40 |
b) affärsbanker IV: 8c......................... | + | 170 | + | 90 | + | 330 |
c) hypoteksinstitut V; 3....................... |
| 0 | + | 20 | + | 10 |
d) försäkringsbolag VI: 6c..................... | + | 230 | + | 220 | + | 170 |
e) andra kreditinstitut VII: 9c................. | + | 40 | + | 160 | + | 150 |
f) företag och hushåll VIII: 7c................ | + | 60 | + | 30 | + | 70 |
g) utlandet IX: lc............................ |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
9. Lån i affärsbanker IV: 4...................... |
| 0 | + | 10 |
| 0 |
10. Andra inhemska skulder VIII: Hd............. |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
11. Summa...................................... | + | 510 | + | 480 | + | 780 |
VI. Försäkringsbolag |
|
|
|
|
|
|
Försäkringsbolagens utlåning |
|
|
|
|
|
|
1. Sedlar III: 10c............................... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
2. Utländska kassamedel IX: 9c.................. |
| 0 | — | 10 |
| 0 |
3. Checkräkning i affärsbanker IV: 16d............ | — | 10 |
| 0 |
| 0 |
4. Checkräkning i andra kreditinstitut VII: 15c .... |
| 0 | + | 10 | — | 10 |
5. Statsskuldförbindelser I: 10c................... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
6. Obligationer.................................. | + | 460 | + | 200 | + . | 480 |
innehav av |
|
|
|
|
|
|
a) statens I: 9d............................... | + | 230 | — | 50 | + | 350 |
b) kommuners II: 8b.......................... | + | 50 | + | 60 | — | 30 |
c) hypoteksinstituts V: 8d..................... | + | 230 | + 5 220 | + | 170 | |
d) hypoteks- och inteckningsbolags VIII: 15b.... | — | 20 | — | 50 | — | 20 |
e) industri- och trafikbolags VIII: 16b.......... | — | 20 | + | 20 | + | 20 |
f) utländska IX: 7c........................... | — | 10 |
| 0 | — | 10 |
7. Aktier och andelsbevis........................ | + | 30 | + | 40 | + | 30 |
innehav av |
|
|
|
|
|
|
a) svenska VIII: 17d......................... | + | 30 | + | 40 | + | 30 |
b) utländska IX: 7e........................... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
8. Utlåning...................................... | + | 410 | + | 610 | + | 460 |
till |
|
|
|
|
|
|
a) kommuner II: 9b........................... | + | 60 | + | 220 | — | 40 |
b) företag och hushåll Vill: 18f............... | + | 350 | + | 390 | + | 500 |
varav: bostadskrediter.................... | + | 130 | + | 140 | + | 210 |
näringslivets reverslån.............. | + | 180 | + | 200 | + | 250 |
9. Andra fordringar.............................. | — | 40 | + | 10 |
| 0 |
hos |
|
|
|
|
|
|
a) staten I: 12c............................... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
b) företag och hushåll VIII: 19e............... | — | 40 | + | 10 |
| 0 |
varav: livlån............................. | — | 30 |
| 0 | + | 10 |
10. Summa...................................... | + | 850 | + | 860 | + | 960 |
Försäkringsbolagens inlåning |
|
|
|
|
|
|
11. Försäkringstagarnas försäkringssparande samt för- |
|
|
|
|
|
|
säkringsbolagens eget finansiella sparande VIII: 10 | + | 900 | + | 850 | + | 900 |
12. Aktie- och garantikapital VIII: 8a............. | + | 10 | + | 10 | + | 10 |
13. Övriga skulder VIII: lie...................... |
| 60 |
| 0 | + | 50 |
14. Summa...................................... | + | 850 | + | 860 | + | 960 |
VII. Andra kreditinstitut |
|
|
|
|
|
|
Andra kreditinstituts utlåning |
|
|
|
|
|
|
1. Sedlar III: lOd............................... | + | 10 |
| 0 | + | 20 |
2. Checkar och postremissväxlar IV: 16e.......... |
| 0 | + | 10 |
| 0 |
3. Checkräkning i riksbanken III: 11c............. | + | 20 | + | 20 | — | 30 |
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
137
| 1955 | 1956 | 1957 | ||
4. Placeringar i affärsbanker IV: 19............... | + 40 | + | 100 | + | 150 |
5. Placeringar i andra kreditinstitut VII: 15b...... | — 20 | + | 10 | + | 30 |
6. Lån till staten I: 12d......................... | — 100 | + | 50 |
| 250 |
7. Skattkammarväxlar 1: 11c..................... | _ | + | 60 | + | 210 |
8. Statsskuldförbindelser I: lOd................... | — 30 |
| 10 | + | 130 |
9. Obligationer.................................. | -1- 90 | + | 300 | + | 250 |
innehav av |
|
|
|
|
|
a) statens I: 9e ............................... | + 70 | + | 90 | + | 80 |
b) kommuners II: 8c.......................... | 0 | + | 50 |
| 0 |
c) hypoteksinstituts V: Se...................... | + 40 | + | 160 | + | 150 |
d) hypoteks- och inteckningsbolags VIII: 15c.... | — 10 |
| 0 |
| 10 |
e) industri- och trafikbolags VIII: 16c.......... | — 10 |
| 0 | + | 30 |
f) utländska IX: 7d........................... | 0 |
| 0 |
| 0 |
10. Aktier och andelsbevis VIII: 17e............... | 0 |
| 0 |
| 0 |
11. Utlåning..................................... | + 970 | + | 780 | + 1030 | |
till |
|
|
|
|
|
a) kommuner 11: 9c........................... | — 50 | + | 100 | + | 120 |
b) företag och hushåll Vill: 18g............... | + 1020 | + | 680 | + | 910 |
varav: bostadskrediter.................... | + 900 | + | 580 | + | 670 |
jordbrukskrediter.................. | + 120 | + | 80 | + | 120 |
12. Andra fordringar VIII: 19/.................... | + 70 | + | 40 |
| 30 |
13. Summa ...................................... | + 1050 | + 1360 | + 1510 | ||
Andra kreditinstituts inlåning |
|
|
|
|
|
14. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, III: 9, IV: 15, |
|
|
|
|
|
V: 7, VIII: 14, IX: 6..................... | + 50 | + | 50 | + | 60 |
15. Inlåning...................................... | + 1070 | + 1310 | + 1420 | ||
från |
|
|
|
|
|
a) kommuner II: lb........................... | + 20 | + | 90 | + | 70 |
b) andra kreditinstitut VII: 5.................. | — 20 | + | 10 | + | 30 |
c) försäkringsbolag VI: 4...................... | 0 | + | 10 |
| 10 |
d) företag och hushåll Vill: 4................. | + 1070 | + 1200 | + 1330 | ||
16. Upplåning.................................... | — 60 | — | 10 | + | 30 |
från |
|
|
|
|
|
a) riksbanken III: 5b......................... | — 10 |
| 0 |
| 0 |
b) affärsbankerna IV: 5....................... | — 50 | — | 10 | + | 30 |
17. Andra inhemska skulder VIII: 11/............. | — 10 | + | 10 |
| 0 |
18. Summa...................................... | + 1050 | + 1360 | + 1510 | ||
VIII. Företag och hushåll |
|
|
|
|
|
Företagens och hushållens utlåning |
|
|
|
|
|
1. Sedlar III: lOe............................... | + 190 | + | 260 | + | 200 |
2. Inlåning i riksbanken......................... | — 10 |
| 40 | + | 60 |
a) checkräkning III: lid...................... | — 10 | — | 100 |
| 10 |
b) depositions- och kapitalräkning III: 12b...... | 0 | + | 60 | + | 70 |
3. Inlåning i affärsbankerna IV: 16/.............. | — 60 | + | 510 | + 1140 | |
4. Inlåning i andra kreditinstitut VII: 15d........ | + 1070 | + 1200 | + 1330 | ||
5. Skattkammarväxlar I: lid..................... | 0 |
| 0 |
| 0 |
6. Statsskuldförbindelser 1: lOe................... | 0 |
| 0 |
| 0 |
7. Obligationer.................................. | + 310 | — | 10 | + | 20 |
innehav av |
|
|
|
|
|
a) statens 1:9/............................... | + 250 | + | 40 | — | 10 |
b) kommuners II: 8d.......................... | + 10 |
| 20 | — | 40 |
c) hypoteksinstituts V: 8/ ..................... | + 60 | + | 30 | + | 70 |
d) hypoteks- och inteckningsbolags Vill: låd . . . | — 10 | — | 20 |
| 10 |
e) industri- och trafikbolags VIII: 16d......... | 0 | — | 40 | + | 10 |
8. Aktier, svenska............................... | + 280 | + | 380 | + | 120 |
innehav av |
|
|
|
|
|
a) försäkringsbolags VI: 12.................... | + 10 | + | 10 | + | 10 |
b) andra bolags Vill: 17/..................... | + 270 | + | 370 | + | 110 |
9. Utländska värdepapper IX: 7/................. | — 20 | — | 30 |
| 60 |
138
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
| 1955 | 1956 | 1957 | |||
10. Försäkringssparande VI: 11.................... | '' | 900 | + | 850 | + | 900 |
11. Andra fordringar.............................. | — | 240 | -f | 170 | + | 120 |
hos |
|
|
|
|
|
|
a) staten I: 12e ............................... | — | 20 | + | 20 | — | 30 |
b) riksbanken III: 13......................... | — | 20 | — | 10 | + | 50 |
c) affärsbanker IV: 20........................ | — | 160 | + | 90 | + | 50 |
d) hypoteksinstitut V: 10...................... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
e) försäkringsbolag VI: 13..................... | — | 60 |
| 0 | + | 50 |
f) andra kreditinstitut VII: 17................. | — | 10 | + | 10 |
| 0 |
g) utlandet IX: 9d............................ | + | 30 | + | 60 |
| 0 |
12. Förskjutningspost I: 6, II: 5, IX: 4............ | — | 140 | — | 340 | — | 300 |
13. Summa...................................... | -f | 2 280 | + 2 950 | + 3 530 | ||
Företagens och hushållens upplåning |
|
|
|
|
|
|
14. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, III: 9, IV: lö, |
|
|
|
|
|
|
V: 7, VII: 14, IX: 6.......................... | — | 500 | — | 210 | + | 20 |
15. Hypoteks- och inteckningsbolags obligationer .... | — | 20 | — | 30 | — | 50 |
placerade hos |
|
|
|
|
|
|
a) affärsbanker IV: 8d........................ | + | 20 | + | 40 | — | 10 |
b) försäkringsbolag V/.- 6d..................... | — | 20 | — | 50 | — | 20 |
c) andra kreditinstitut VII: 9d................. | — | 10 |
| 0 | — | 10 |
d) företag och hushåll VIII: 7d................ | — | 10 | — | 20 | — | 10 |
16. Industri- och trafikbolags obligationer.......... | — | 30 | + | 10 | + | 100 |
placerade hos |
|
|
|
|
|
|
a) affärsbanker IV: 8e......................... |
| 0 | + | 30 | + | 40 |
b) försäkringsbolag VI: 6e..................... | — | 20 | + | 20 | + | 20 |
c) andra kreditinstitut VII: 9e................. | — | 10 |
| 0 | + | 30 |
d) företag och hushåll VIII: 7e................ |
| 0 | — | 40 | + | 10 |
e) utlandet IX: ld............................ |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
17. Aktier....................................... | + | 350 | + | 400 | + | 290 |
placerade hos |
|
|
|
|
|
|
a) staten I: 2 ................................ |
| 0 | + | 10 | + | 200 |
b) kommuner II: 3........................... | -f | 10 | + | 20 | + | 10 |
c) affärsbanker IV: 9......................... | + | 60 | + | 10 |
| 0 |
d) försäkringsbolag VI: 7a..................... | + | 30 | + | 40 | + | 30 |
e) andra kreditinstitut VII: 10................. |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
f) företag och hushåll VIII: 8b................ | + | 270 | + | 370 | + | no |
g) utlandet IX: le............................ | — | 20 | — | 50 | — | 60 |
18. Upplåning.................................... | + 2 340 | + 2 620 | + | 3 220 | ||
från |
|
|
|
|
|
|
a) staten I: 3b ................................ | + 1050 | + | 950 | + | 890 | |
varav: för bostadsändamål................ | + | 1000 | + | 870 | + | 850 |
för andra ändamål................. | + | 50 | + | 80 | + | 40 |
b) kommuner II: 4........................... | + | 40 | + | 40 | + | 40 |
c) riksbanken III: 5c......................... | — | 20 | — | 10 | — | 10 |
d) affärsbanker IV: 10b....................... | — | 600 | + | 120 | + | 130 |
varav: bostadskrediter.................... | — | 140 | + | 350 | + | 70 |
jordbrukskrediter (per 30/11)........ |
| 0 | — | 10 | + | 20 |
krediter till industri, handel och sam- |
|
|
|
|
|
|
färdsel (per 9/11).................. | + | 50 | — | 20 | + | 30 |
e) hypoteksinstitut V: 4....................... | + | 500 | + | 450 | + | 760 |
varav: bostadskrediter.................... | + | 440 | + | 410 | + | 730 |
jordbrukskrediter.................. | + | 60 | + | 40 | + | 30 |
f) försäkringsbolag VI: 8b..................... | + | 350 | + | 390 | + | 500 |
varav: bostadskrediter.................... | + | 130 | + | 140 | + | 210 |
näringslivets reverslån.............. | + | 180 | + | 200 | + | 250 |
g) andra kreditinstitut VII: 11b................ | + 1020 | + | 680 | + | 910 | |
varav: bostadskrediter.................... | + | 900 | + | 580 | + | 670 |
jordbrukskrediter.................. | -f | 120 | + | 80 | + | 120 |
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
139
| 1955 | 1956 | 1957 | |||
19. Andra skulder................................ | + | 140 | + | 160 |
| 50 |
till |
|
|
|
|
|
|
a) staten I: 4 ................................ | + | 20 | + | 20 | _ | 50 |
b) riksbanken III: 6.......................... | + | 20 |
| 40 | + | 60 |
c) affärsbanker IV: 11b....................... | + | 60 | + | 120 |
| 30 |
d) hypoteksinstitut V.- 5....................... | + | 10 | + | 10 |
| 0 |
e) försäkringsbolag VI: 9b..................... | — | 40 | + | 10 |
| 0 |
varav: livlån............................. | — | 30 |
| 0 | + | 10 |
f) andra kreditinstitut VII: 12................. | + | 70 | + | 40 |
| 30 |
20. Summa...................................... | + | 2 280 | + | 2 950 | + | 3 530 |
IX. Utlandet |
|
|
|
|
|
|
Utlandets utlåning till Sverige |
|
|
|
|
|
|
1. Nettoexport av svenska värdepapper........... | — | 20 | — | 50 | — | 60 |
a) skattkammarväxlar I: lie................... | — | 10 |
| 0 |
| 0 |
b) statsobligationer I: 9g...................... | + | 10 |
| 0 |
| 0 |
c) hvpoteksinstitutens obligationer V: 8g......... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
d) övriga obligationer Vill: 16e................ |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
e) aktier Vill: 17g........................... | — | 20 | — | 50 | — | 60 |
2. Marshall-lånet I: 12f.......................... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
3. Svensk skuld till IMF och IBRD III: 14....... |
| 0 | — | 10 | — | 40 |
4. Förskjutningspost I: 6, II: 5, VIII: 12.......... | + | 410 | + | 500 | + | 270 |
5. Summa...................................... | + | 390 | + | 440 | + | 170 |
Utlandets upplåning från Sverige |
|
|
|
|
|
|
6. Finansiellt sparande I: 8, II: 7, III: 9, IV: 15, |
|
|
|
|
|
|
V: 7, VII: 14, VIII: 14....................... | + | 420 | + | 130 | + | 70 |
7. Nettoimport av utländska värdepapper......... | — | 40 |
| 0 |
| 60 |
a) statens köp av utländska skattkammarväxlar |
|
|
|
|
|
|
1: 5a...................................... | — | 10 |
| 0 |
| 0 |
b) affärsbankers köp av utländska obligationer |
|
|
|
|
|
|
IV: 8f..................................... |
| 0 | + | 30 | + | 10 |
c) försäkringsbolags köp av utländska obligationer |
|
|
|
|
|
|
VI: 6f..................................... | — | 10 |
| 0 | — | 10 |
d) andra kreditinstituts köp av utländska obliga- |
|
|
|
|
|
|
tioner VII: 9f............................. |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
e) försäkringsbolags köp av utländska aktier och |
|
|
|
|
|
|
andelsbevis VI: 7b......................... |
| 0 |
| 0 |
| 0 |
f) övrig import av utländska värdepapper VIII: 9 | — | 20 | — | 30 | — | 60 |
8. Guld och valutor............................. | + | 40 | + | 210 | + | 70 |
a) riksbanken III: 7.......................... | — | 40 | + | 20 |
| 90 |
b) affärsbankerna IV: 12...................... | + | 80 | + | 190 | + | 160 |
9. Övrig kapitalexport........................... | — | 30 | + | 100 | + | 90 |
a) staten I: 5b ................................ | _ | 20 | _ | 10 | _ | 10 |
b) affärsbankerna IV: 13...................... | — | 40 | + | 60 | + | 100 |
c) försäkringsbolag VI: 2...................... |
| 0 | — | 10 |
| 0 |
d) företag och hushåll VIII: 11g............... | + | 30 | + | 60 |
| 0 |
10. Summa...................................... | + | 390 | + | 440 | + | no |
140 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Tabellförteckning
II. 1. Försörjningsbalansen 1954—1957 i löpande priser............. 3
2. Försörjningsbalansen 1954—1957 i 1954 års priser............. 4
3. Inhemska bruttoutgifter 1954—1957 i löpande priser.......... 4
4 a. Bruttoinvesteringar 1954-—-1957, uppdelade på ändamål...... 5
4 b. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade i privata och offentliga
................................................... 5
4 c. Bruttoinvesteringar 1954—1957, uppdelade efter typ........ 6
5. Industrins investeringar exkl. personalbostäder och underhåll 1954
—1957 .................................................. 6
6 a. Privat konsumtion 1954—1957 i löpande priser............. 7
6 b. Privat konsumtion 1953—1957 i 1954 års priser............ 8
7. Offentlig konsumtion 1954—-1957 ............................ 9
8. Bytesbalansen 1954—1957 ................................... 10
9. Lagerförändringar för statistiskt belysta varuområden 1954—-1957 . 11
10. Sparande-investering 1954—1957 i löpande priser.............. 13
11. Finansiellt sparande 1954—1957.............................. 13
III. 1. Bruttonationalprodukt och varuimport 1955—1957 ............ 20
2. Industriproduktionen i vissa länder samt den svenska exporten .. 21
3. Förenta staternas bruttonationalprodukt och dess användning:
förändringarna under 1957 och första kvartalet 1958 ........ 22
4. Förenta staternas betalningsbalans 1956—1957 ................ 25
5. Råvaruprisförändringar juli 1957—maj 1958 .................. 36
6. Konsumentpriser i vissa länder 1956—1957.................... 38
IV. 1. Utrikeshandelns värde-, volym- och prisutveckling 1955—1958 .. 43
2. Bytesbalansen 1956—1958 ................................... 43
3. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder 1956—1957 .. 44
4. Utrikeshandelns fördelning på områden och länder första kvartalen
1957—1958 .............................................. 44
5. Exporten av varor 1956—-1958 .............................. 46
6. Importen av varor 1956-—1958 .............................. 47
7. Guld- och valutareserven december 1955—april 1958 .......... 51
V. 1. Industrins produktion 1955—första kvartalet 1958 ............. 53
2. Antalet anställda arbetare inom industrin.................... 54
3. Produktion, produktivitet och sysselsättning inom industrin 1952—■
1958 .................................................... 55
VI. 1. Antal under en vecka avgångna arbetare (exkl. uppsagda av
arbetsgivare) inom industrin i procent av totala antalet anställda
1953—1958 ....................................... 63
2. Arbetslösheten inom fackförbunden 1952—1957 ............... 64
3. Arbetslösheten inom några arbetslöshetskassor i mitten av maj
1958 .................................................... 65
4. Genomsnittlig timförtjänst inom industrin.................... 67
VII. 1. De privata konsumenternas inkomster och utgifter 1955—-1958 .. 70
2. Konsumentprisernas förändringar december 1956—april 1958 ... 74
VIII. 1. Löpande utgifter och investeringsutgifter på driftbudgeten 1956/57
och 1956—1958 .......................................... 76
2. Statens inkomster 1956/57 och 1956—1958 ................... 77
3. Statens ekonomiska verksamhet 1956/57 och 1956—1958 ....... 78
Bill. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958
141
IX. 1. Investeringsplaner inom industrin för 1958 ................... 87
2. Prognos för bruttoinvesteringarnas utveckling 1957-—1958 ...... 93
X. 1. Finansiellt sparande, upplåning och utlåning för vissa sektorer
1955— 1957 .............................................. 96
2. Statsskuldökningens placering 1955-—1957 .................... 99
3. Kommunernas upplåning på kreditmarknaden 1955—1957 ...... 101
4. Bostadskreditgivning och bostadsproduktion 1955-—1957 ....... 103
5. Jordbrukets upplåning i kreditinstituten 1955-—1957 ........... 103
6. Industrins, handelns och samfärdselns upplåning på kreditmark
naden
1954—1957 ........................................ 104
7. Totalbalans för kapitalmarknaden 1955-—1957 ................. 107
8. Affärsbankernas likvida tillgångar 1955-—1957 ................. 109
XI. 1. Jämförelse mellan den faktiska utvecklingen 1955—-1957 och långtidsutredningens
framtidsbedömning........................ 116
2. Jämförelse mellan långtidsutredningens alternativa förslag till in
vesteringsinriktning
1956—1960 och den faktiska utvecklingen
1956— 1957 .............................................. 118
3. Reviderad nationalbudget för 1958............................ 124
Diagramförteckning
II. 1. Konjunkturindikatorer...................................... 15
2. Antal arbetare inom industrin............................... 16
IV. 1. Utrikeshandelns volymutveckling totalt och för olika varugrupper
1956—1958......*........................................ 48
142 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 1: Inkomsterna:
Innehåll
I. Inledning.................................................... 1
II. Sveriges ekonomi 1957 ........................................ 3
1. Inhemska bruttoutgifter.................................... 3
2. Utrikeshandel och lagerutveckling............................ 9
3. Bruttonationalprodukt och sparande......................... 12
4. Konjunkturutvecklingen................................ 14
III. Den internationella utvecklingen............................... 18
1. Sverige och utlandskonjunkturen............................ 19
2. Förenta staterna........................................... 22
3. Utvecklingen i Västeuropa.................................. 26
4. Råvarupriser och fraktmarknad.............................. 35
5. Sammanfattande synpunkter................................ 37
IV. Utrikeshandeln............................................... 41
1. Sammandrag av beräkningsresultaten för utrikeshandeln och va
lutautvecklingen
under 1958 ............................... 42
2. Detaljkommentar till utrikeshandelns utveckling 1957 och 1958 .. 45
V. Produktionen................................................. 52
VI. Arbetsmarknaden och löneutvecklingen......................... 62
1. Arbetskraftsresurserna...................................... 62
2. Arbetsmarknadsläget........................................ 62
3. Löneutvecklingen........................................... 67
VII. De privata konsumenternas ekonomi........................... 69
1. Utvecklingen av de disponibla inkomsterna................... 69
2. Sparande, konsumtion och konsumentpriser................... 70
VIII. De offentliga finanserna....................................... 75
1. Staten.................................................... 75
2. Kommunerna.............................................. 81
3. Den offentliga konsumtionen................................ 82
IX. Investeringarna............................................... 83
X. Kreditmarknaden............................................. 94
1. Det finansiella sparandet 1955—1957 ......................... 94
2. Statens utlåning och upplåning.............................. 98
3. Kommunernas utlåning och upplåning....................... 101
4. Den privata sektorn........................................ 102
5. Synpunkter på kreditmarknaden 1958......................... 110
Bih. 3: Reviderad nationalbudget för år 1958 143
XI. Sammanfattande bedömning................................... 112
1. Den ekonomiska utvecklingen i Sverige 1956—1957 ........... 112
2. 1955 års långtidsutredning och den faktiska utvecklingen 1955—
1957 .................................................... 114
3. Den internationella bakgrunden.............................. 119
4. Den svenska ekonomin under 1958 .......................... 123
Bilaga. Kreditmarknadsmatris för Sverige 1955—1957 .................... 131
Tabellförteckning.................................................... 140
Diagramförteckning.................................................. 141
öSOSfiii Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 2 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
UTGIFTER Å DRIFTBUDGETEN
För flera huvudtitlar gemensamma frågor
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Vissa för flera huvudtitlar gemensamma frågor anmäles av chefen för finansdepartementet,
statsrådet Sträng, beträffande de under punkterna 1 och
4—6 angivna frågorna samt av chefen för civildepartementet, statsrådet
Lindholm, beträffande de frågor, som beröres under punkterna 2 och 3.
1. Utgifterna i den förnyade statsverkspropositionen
I propositionen nr 1 till årets förra riksdag har Kungl. Maj :t, under åberopande
av bilagt utdrag av statsrådsprotokollet över finansärenden för den
3 januari 1958, föreslagit riksdagen att godkänna i statsrådsprotokollet berörda
förslag och alltså upptaga statsverkets inkomster och utgifter i enlighet
med propositionens förslag till riksstat för budgetåret 1958/59.
Riksdagen hann emellertid icke — innan den upplöstes — helt behandla
de i propositionen upptagna förslagen. Beträffande utgifterna fattade riksdagen
dock beslut i flertalet anslagsfrågor.
I särskilda propositioner till årets förra riksdag har Kungl. Maj :t vidare
framlagt förslag, som jämväl berör statsverkets utgifter. Ej heller samtliga
dessa förslag hann upptagas av riksdagen till slutlig behandling, innan den
upplöstes.
Det torde få ankomma på vederbörande departementschefer att under de
olika avsnitten i den förnyade statsverksproposition, som nu förelägges riksdagen,
dels anmäla i vad mån anledning kan anses föreligga att ifrågasätta
ändring i de av riksdagen sålunda redan fattade besluten, dels föreslå att de
av riksdagen icke slutgiltigt behandlade förslagen — eventuellt med av omständigheterna
betingade ändringar — ånyo förelägges riksdagen, dels ock
slutligen upptaga de nya förslag, som kan vara erforderliga.
1 l!ihäng till riksdagens protokoll 1958. / saml. Nr B 1. Bil. 2
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor
2. Lönegradsplaceringen för vissa tjänster m. m.
I propositionen nr 158 till årets förra riksdag redovisades en den 2 april
1958 — under förbehåll för Kungl. Maj :ts och riksdagens godkännande —
med de statsanställdas huvudorganisationer träffad överenskommelse om
ändrad lönegradsplacering för vissa tjänster m. m. På grundval av bl. a.
denna förhandlingsöverenskommelse föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att i
enlighet med vad som närmare framgår av del vid propositionen bilagda utdraget
av statsrådsprotokollet över civilärenden för den 9 april 1958 dels
godkänna de i bilaga till statsrådsprotokollet i ärendet upptagna förslagen
om placering i lönegrad av vissa tjänster m. m., dels godkänna övriga i statsrådsprotokollet
berörda förslag, dels bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga
åtgärder för förslagens genomförande, dels bemyndiga Kungl.
Maj:t att vidtaga av förslagen betingade ändringar i vederbörliga personalförteckningar,
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade
ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade avlönings- och
pensionsförfattningar, dels bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela närmare
föreskrifter om beräkning och utbetalning av kompensation för höjda folkpensionsavgifter,
dels bemyndiga Kungl. Maj:t att för budgetåret 1958/59
i enlighet med vad som anförts i förenämnda statsrådsprotokoll medge överskridande
av maximerade anslag och anslagsposter, dels ock till Täckning av
beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. å riksstaten för
budgetåret 1958/59 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
21 000 000 kronor. Denna proposition hann emellertid icke upptagas till slutlig
behandling av riksdagen före dess upplösning. Då jag inte finner anledning
ifrågasätta ändring i de nu redovisade förslagen, synes de på nytt böra
föreläggas riksdagen för behandling. Till frågan om ett särskilt täckningsanslag
för kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. torde jag härvid
få återkomma vid anmälan av utgifterna under riksstatens tolfte huvudtitel.
Såsom framgår av förenämnda proposition 1958: 158 avsågs de i propositionen
redovisade förslagen, därest ej annat särskilt angivits, skola genomföras
fr. o. m. den 1 juli 1958. Detta hade förutsatts vid förhandlingarna med
personalorganisationerna. I princip bör någon ändring av vad som sålunda
överenskommits inte ifrågakomma, oavsett att riksdagens beslut i ämnet ej
kan väntas före den 1 juli 1958. Det tekniska genomförandet av förslagen
lärer emellertid få ske i annan ordning än som tidigare förutsatts. De nu
redovisade förslagen till ändrad lönegradsplacering av tjänster m. m. föranleder
sålunda, därest de godtages av riksdagen, bl. a. ändring i ett stort
antal personalförteckningar, vilka med stöd av årets förra riksdag fastställts
att gälla fr. o. m. den 1 juli 1958. Då ändringar i personalförteckningarna
icke torde böra ges retroaktiv verkan, synes i stället de fördelar i olika hänseenden,
som följer av lönegradsändringarna m. m., i viss utsträckning få
ges genom en retroaktiv reglering. För denna reglering synes — därest riksdagen
ej har något att erinra häremot — i huvudsak böra gälla följande riktlinjer.
Statsverkspropositionen Ii år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor 3
Kungl. Maj :t fastställer — under beaktande bl. a. av den tid som kan beräknas
åtgå för genomförande av de framlagda förslagen (ansöknings- eller
anmälningsförfarande, särskilda under ökningar e. dyi.) — från vilken tidpunkt
förekommande ändringar i personalförteckningar, avlöningsreglementen
o. s. v. skall träda i kraft. I löneturs- och pensionshänseende skall härvid
i förekommande fall så anses som om lönegradsändring m. m. ägt rum redan
den 1 juli 1958. Även i övrigt sker i görlig mån en retroaktiv reglering av
förmånerna, varvid de grunder, som tidigare tillämpats då lönegradsändringar
givits retroaktiv verkan (jfr prop. 1952: 241, 1955: 195 och 1955: 209),
tjänar som ledning.
Förslag till ändrad lönegradsplacering av tjänster eller i övrigt ändrade
anställningsvillkor har, förutom i proposition 1958: 158, framlagts för årets
förra riksdag i statsverkspropositionen (bil. 2 och vederbörliga huvudtitlar)
samt i en rad särskilda propositioner. Beträffande det övervägande antalet
här avsedda förslag har riksdagen meddelat beslut. Till följd härav kan förekommande
ändringar i personalförteckningarna i dessa fall träda i kraft den
1 juli 1958. Bland propositioner, upptagande dylika förslag, som ej hann
behandlas av riksdagen före dess upplösning, får särskilt framhållas proposition
1958: 104 angående vissa åtgärder för upprustning av universitet
och högskolor, innefattande bl. a. på förhandlingsöverenskommelse grundade
förslag om reglering av anställnings- och avlöningsvillkor för vissa befatlningsliavarkategorier
vid universitet och högskolor, proposition 1958: 110
angående vissa organisations- och anslagsfrågor rörande försvaret samt proposition
1958: 156 angående vissa tjänster vid kommunikationsverken. I dessa
propositioner framlagda förslag torde komma att ånyo föreläggas riksdagen
för behandling. Riksdagens beslut i anledning därav om fastställande av
eller ändring i vederbörliga personalförteckningar för budgetåret 1958/59
kan emellertid ej väntas före den 1 juli 1958. Då såsom förut framhållits en
ändring i en personalförteckning ej bör ges retroaktiv verkan, kan — om
ej annat beslutas — exempelvis det förhållandet inträffa, att vid en och
samma myndighet av riksdagen beslutade ändringar av tjänsters lönegradsplacering
för de berörda tjänstemännen får verkan från skilda tidpunkter
enbart beroende på genom vilken proposition resp. förslag underställts årets
förra riksdag. Då detta enligt min mening ej kan anses tillfredsställande, synes
det få ankomma på Kungl. Maj:t att, för möjliggörande av en reglering
av dylika och närbesläktade fall, jämväl beträffande nu ifrågavarande förslag
dels fastställa den tidpunkt från vilken av riksdagen beslutad ändring
i personalförteckning skall träda i kraft, dels — där Kungl. Maj :t efter särskild
prövning så anser böra ske — medge retroaktiv reglering i avlöningsoch
pensionshänseende i enlighet med vad som i det föregående föreslagits.
Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
1) godkänna de i bilaga till förenämnda statsrådsprotokoll
över civilärenden för den 9 april 1958 upptagna förslagen
om placering i lönegrad av vissa tjänster m. m.,
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor
2) godkänna övriga i sagda statsrådsprotokoll berörda förslag,
3) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder
för förslagens genomförande,
4) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga av förslagen betingade
ändringar i vederbörliga personalförteckningar,
5) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga av förslagen betingade
ändringar i med stöd av riksdagens beslut utfärdade
avlönings- och pensionsförfattningar,
6) bemyndiga Kungl. Maj :t att meddela närmare föreskrifter
om beräkning och utbetalning av kompensation för
höjda folkpensionsavgifter,
7) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1958/59 i
enlighet med vad som i förenämnda statsrådsprotokoll anförts
medge överskridanden av maximerade anslag och anslagsposter,
samt
8) bemyndiga Kungl. Maj: t att i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i de,t föregående anförts vidtaga erforderliga
åtgärder för genomförande av sådana förslag om lönegradsplacering
av tjänster m. m., som underställes riksdagen i annat
sammanhang än det förevarande.
3. Överskridande av vissa anslagsposter
I skrivelse den 21 februari 1958 (nr 14) har riksdagen anmält sina beslut
i anledning av Kungl. Maj:ts i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna
statsverkspropositionen gjorda framställningar under Utgifter å driftbudgeten,
För flera huvudtitlar gemensamma frågor. Riksdagens beslut innebär,
såvitt nu är i fråga, att riksdagen bemyndigat Kungl. Maj:t att för budgetåret
1958/59 i enlighet med vad i statsrådsprotokollet över civilärenden för
den 3 januari 1958 förordats medge
1. de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade anslagsposter
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, eller
till avlöningar till icke-ordinarie personal, som erfordras till följd av att
dylik anslagspost blivit i en icke förutsedd omfattning belastad antingen
med utgifter för avlöningar åt icke-ordinarie tjänsteman, som vikarierat å
ordinarie tjänst, vilken är obesatt eller vars innehavare åtnjutit ledighet för
offentligt uppdrag eller av annan anledning mot avstående av hela lönen,
eller med kostnader, som sammanhänger med att icke-ordinarie ersättare behöver
anlitas vid vakanthållande av ordinarie tjänst eller vid längre tids ledighet
för sjukdom eller av annan därmed jämförlig anledning,
2. de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade anslag och
anslagsposter, som påkallas med hänsyn till regleringen av befordringsgången
för biträdes- och amanuenspersonal samt därmed jämförlig personal.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor 5
3. de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade anslag och
anslagsposter, som kan erfordras till följd av införandet av s. k. tjänstetids -befordran samt av genomförandet under år 1958 av viss arbetstidsförkortning,
samt
4. de överskridanden av genom riksdagens beslut maximerade anslag och
anslagsposter, som kan bli erforderliga för bestridande av övergångsförmåner
till befattningshavare å vissa i ortsgruppshänseende nedflyttade orter.
Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad riksdagen sålunda beslutat
torde icke föreligga.
4. Beredskap mot arbetslöshet
Efter förslag i propositionen nr 95 fastställde 1956 års riksdag allmän
beredskapsstat för budgetåret 1956/57.
Någon ny beredskapsstat har inte fastställts för budgetåret 1957/58. Kungl.
Maj :t har dock liksom tidigare erhållit riksdagens bemyndigande (prop.
1957:57; rskr 133) att under budgetåret, därest arbetsmarknadsläget sä
påfordrar, inom ramen av ett belopp av 300 miljoner kronor meddela beslut
om utförande av arbeten, för vilka anslag är uppförda å beredskapsstaten
för budgetåret 1956/57.
Efter framställningar av arbetsmarknadsstyrelsen har Kungl. Maj:t med
stöd av den lämnade finansfullmakten den 28 mars och den 16 maj 1958 fattat
beslut, som innebär att ca 45 miljoner kronor ställes till förfogande för
arbetslöshetsbekämpande åtgärder. Förberedelser pågår vidare för en utvidgning
av byggandet av allmänna samlingslokaler. Härigenom beräknas
uppkomma ett medelsbehov under lånefonden för allmänna samlingslokaler
som med ca 3 miljoner kronor överstiger av riksdagen för ändamålet anvisade
anslag för budgetåret 1957/58. Anslag för reglering av sålunda förskotlerade
utgifter avses skola äskas å tilläggsstat III till riksstaten för detta
budgetår. I samband därmed kommer en närmare redogörelse för medelsdispositionen
att lämnas.
I skrivelse den 21 mars 1958 (nr 127) har riksdagen anmält sitt beslut i
i anledning av Kungl. Maj :ts proposition nr 56 till årets förra riksdag angående
fullmakt alt i arbetslöshetsbekämpande syfte under budgetåret 1958/59
igångsätta arbeten, för vilka anslag uppförts å allmän beredskapsstat för
budgetåret 1956/57, m. m.
Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t bemyndigats att under nämnda
budgetår, därest arbetsmarknadsläget så påfordrar, meddela beslut om utförande
av dylika arbeten inom ramen av ett belopp av 300 miljoner kronor.
Anledning torde icke föreligga att ifrågasätta ändring i nämnda beslut.
5. Ersättning till statens allmänna fastiglietsfoml
I skrivelse den 14 februari 1958 (nr 60) har riksdagen anmält sitt beslut
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor
avlåtna statsverkspropositionen (bilaga 21) angående stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1958/59. Riksdagens skrivelse anmäldes
för Kungl. Maj :t den 28 februari 1958. Riksdagen liar vidare i olika skrivelser
meddelat sina beslut i anledning av Kungl. Maj:ts förslag under de
olika huvudtitlarna till anslag till ersättning till statens allmänna fastighetsfond
för budgetåret 1958/59.
Såsom senare denna dag kommer att anmälas, finnes inte någon anledning
att ifrågasätta ändring av de av statsmakterna sålunda beslutade ersättningsanslagen
till allmänna fastighetsfonden, varför dessa, liksom i statsverkspropositionen
till årets förra riksdag, upptages till följande belopp.
Andra huvudtiteln: | Kronor | K ronor |
Ersättning till fångvårdsstyrelsens delfond...... Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... | 2 552 000 1 084 000 | 3 636 000 |
Tredje huvudtiteln: Ersättning till beskickningsfastigheternas delfond | 3 835 000 | 4 277 000 |
Fjärde huvudtiteln: Ersättning till slottsbyggnadernas delfond ...... Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... | 73 000 | 434 000 |
Femte huvudtiteln: Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... Sjätte huvudtiteln: Ersättning till slottsbyggnadernas delfond ...... Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... | 1 352 000 2 424 000 | 3 525 000 3 776 000 |
Sjunde huvudtiteln: Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... Ersättning till generaltullstyrelsens delfond .... | 1 105 000 | 1 445 000 |
Åttonde huvudtiteln: Ersättning till slottsbyggnadernas delfond ...... Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... Ersättning till Uppsala universitets delfond...... Ersättning till Lunds universitets delfond ...... | 29 000 1 560 000 1 193 000 | 16 561 000 |
Nionde huvudtiteln: Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... Tionde huvudtiteln: Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... Ersättning till sjöfartsstyrelsens delfond ...... | 2 089 000 | 5 841 000 2 680 000 |
Elfte huvudtiteln: Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... Ersättning till Uppsala universitets delfond...... Ersättning till medicinalstyrelsens delfond...... Ersättning till karolinska sjukhusets delfond .... | 7 942 000 2 202 000 | 24 251 000 |
Tolfte huvudtiteln:
Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond ...... 135 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 2: Gemensamma frågor 7
Fjortonde huvudtiteln:
Ersättning till byggnadsstyrelsens delfond
117 000
6. Ersättning till domänverkets fond för upplåten mark
I olika skrivelser (nr 2, 5, 8, 9 och 87) har årets förra riksdag bland annat
meddelat sina beslut i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen
den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen angående anslag
för budgetåret 1958/59 till ersättning till domänverkets fond för upplåten
mark. Riksdagens ifrågavarande skrivelser har på föredragning av vederbörande
departementschefer anmälts för Kungl. Maj :t.
Såsom senare denna dag kommer att anmälas, finnes inte någon anledning
att ifrågasätta ändring av de av statsmakterna sålunda beslutade ersättningsanslagen
till domänverkets fond för upplåten mark. Anslagen upptages
därför, liksom i statsverkspropositionen till årets förra riksdag, med
följande belopp, nämligen under andra huvudtiteln 121 900 kronor, under
femte huvudtiteln 138 600 kronor, under åttonde huvudtiteln 24 000 kronor,
under nionde huvudtiteln 485 700 kronor samt under elfte huvudtiteln 15 200
kronor.
Vad föredragandena sålunda, med instämmande av statsrådets
övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t Konungen
bifalla.
Ur protokollet:
Bjarne Forss
681021
Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 3 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
FÖRSTA HUVUDTITELN
KUNGL. HOV- OCH SLOTTSSTATERNA
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I skrivelse den 1 mars 1958 (nr 1) har riksdagen anmält sitt beslut i
anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret
1958/59 under första huvudtiteln, avseende anslagen till kungl. hovoeh
slottsstaterna. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj:t den
18 april 1958. Några ytterligare anslag för nästa budgetår å denna huvudtitel
torde icke höra äskas av den nu sammanträdande riksdagen. Däremot
torde jag få erinra om, att Hennes Kungl. Höghet Hertiginnan av Västergötland
numera avlidit, varför det för Hennes Kungl. Höghet avsedda anslaget
å 26 000 kronor icke kommer att utnyttjas.
Enligt statsmakternas beslut uppgår första huvudtitelns anslag för budgetåret
1958/59 till sammanlagt 4 478 100 kronor, vilket innebär en ökning
i förhållande till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet
med 515 900 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
I Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr 111. Bit. 3
Ur protokollet:
Göran Waldan
BILAGA 4 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
ANDRA HUVUDTITELN
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lindell, anför.
I skrivelse den 1 mars 1958 (nr 2) har riksdagen anmält sitt beslut i anledning
av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna
statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret
1958/59 under andra huvudtiteln, avseende anslagen inom justitiedepartementets
verksamhetsområde. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t
den 28 mars, den 18 april och den 23 maj 1958. Några ytterligare anslag för
nästa budgetår å denna huvudtitel torde icke böra äskas av den nu sammanträdande
riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår andra huvudtitelns anslag för budgetåret
1958/59 till sammanlagt 116 146 200 kronor, vilket innebär en ökning
i förhållande till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet
med 18 250 500 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj: t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Ulla Larsson
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. A11 1. Bil. 1
BILAGA 5 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
TREDJE HUVUDTITELN
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Ministern för utrikes ärendena anför.
I skrivelse den 11 mars 1958 (nr 3) har riksdagen anmält sitt beslut i anledning
av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna
statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret
1958/59 under tredje huvudtiteln, avseende anslagen inom utrikesdepartementets
verksamhetsområde. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t
den 18 april 1958. Några ytterligare anslag för nästa budgetår å denna huvudtitel
torde icke böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår tredje huvudtitelns anslag för budgetåret
1958/59 till sammanlagt 61 488 000 kronor, vilket innebär en ökning
i förhållande till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet
med 4 213 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil.5
Ur protokollet:
Alf Ros
BILAGA 6 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
FJÄRDE HUVUDTITELN
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av
utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel, innefattande anslagen inom
försvarsdepartementets verksamhetsområde. Den försvarsbudget som därvid
framlades var, i avbidan på ett eventuellt försvarsbeslut vid innevarande
års riksdag, endast preliminär. Sedan överläggningar mellan de fyra
demokratiska partierna lett till enighet om att genomföra en ny försvarsorganisation
och förutsättningar för ett försvarsbeslut därmed kommit till
stånd, har Kungl. Maj :t i proposition nr 110 till årets förra riksdag —
i anslutning till den sålunda träffade överenskommelsen och till ett av
1955 års försvarsberedning avgivet utlåtande rörande de allmänna riktlinjerna
för krigsmaktens fortsatta utveckling — framlagt förslag rörande
försvarsorganisationens utformning på längre sikt samt slutliga äskanden
beträffande de härav berörda anslag, som i statsverkspropositionen upptagits
med allenast beräknade belopp. I samma proposition har även behandlats
vissa andra försvarsfrågor av ekonomisk betydelse eller mera
allmän räckvidd. Dessutom har i propositionen nr 45 med förslag till stat
för försvarets fastighetsfond för budgetåret 1958/59 framlagts slutliga
äskanden rörande ersättning till de fyra i fastighetsfonden ingående del1—850
58 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 6
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
fonderna, för vilka ändamål anslag i statsverkspropositionen upptagits endast
med beräknade belopp.
I skrivelser den 21 mars 1958 (nr 4) och den 28 mars 1958 (nr 142)
har riksdagen anmält sina beslut i anledning av de i statsverkspropositionen
och propositionen nr 45 framlagda slutliga äskandena. Riksdagsskrivelserna
anmäldes för Kungl. Maj :t den 11 april 1958.
De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning
om tillhopa 271 822 200 kronor. Riksdagen hann emellertid icke
behandla de i propositionen nr 110 framlagda förslagen, avseende bland
annat 58 anslag under driftbudgeten. Dessa förslag torde på nytt böra
föreläggas riksdagen för behandling. Några ytterligare anslag för nästa
budgetår under fjärde huvudtiteln anser jag icke böra äskas.
Jag anhåller sålunda att få, dels med erinran om de beslut som riksdagen
redan fattat1 i anledning av statsverkspropositionen den 3 januari
1958 och propositionen 1958: 45, dels ock med åberopande av vad som anförts
i propositionen 1958: 110 med därvid fogade utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden den 14 mars 1958, ånyo anmäla i sistnämnda
proposition framlagda förslag, utom såvitt avser kapitalinvesteringar.
[1] Försvarets utformning på längre sikt
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) godkänna i propositionen 1958: 110 under punkten [1]
angivna riktlinjer för försvarets utformning;
b) för budgetåret 1958/59 medgiva, att därest av beredskapsskäl
värnpliktiga inkallas till repetitionsövning av större
omfattning eller beredskapsövning eller ock av samma skäl
andra särskilda åtgärder måste vidtagas, följande under riksstatens
fjärde huvudtitel uppförda reservationsanslag, nämligen
Armén: övningar m. m., Armén: Underhåll av tygmateriel
m. m., Marinen: övningar m. m., Marinen: Underhåll
av fartyg m. m., Flygvapnet: övningar m. m. samt Flygvapnet:
Drift och underhåll av flygmateriel m. m., må enligt
Kungl. Maj:ts bestämmande överskridas.
[2] De militära och civilmilitära personalkårerna för tygförvaltningstjänsten
inom armén
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten
[2] föreslagits i fråga om personal för tygförvaltningstjänsten
vid armén.
1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det i statsverkspropositionen
B intagna förslaget till riksstat.
3
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
[3] Rationaliserings verksamhet och andra organisationsförändringar
inom försvaret
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1958/59 vidtaga
de jämkningar i fråga om personalorganisationen som
blir erforderliga med anledning av beslut om organisationsändring
beträffande förband m. m. — dock icke såvitt avser
personalstaterna för ordinarie personal — samt bereda särskild
ersättning åt personal, som med bibehållen löneställning
bestrider göromål vilka vid ny organisation ankommer
på innehavare av högre tjänst.
B. Centrala förvaltningsmyndigheter
FORTIFIKATIONSFÖRVALTNINGEN
[4J 5. Fortifikationsförvaltningens Avlöningar. 6. Fortifikationsförvaltningen:
Omkostnader. 7. Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet
m. m. 8. Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsheredskapens
övningar m. m. 9. Fortifikationsförvaltningen: Byggnadsoeh
reparationsberedskapens materiel. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
I. a) besluta, att fortifikationsförvaltningen skall organiseras
etter i huvudsak de riktlinjer, som angivits i propositionen
1958:110 under punkten [4];
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att inrätta ett under överbefälhavaren
direkt lydande stabsorgan, benämnt befästningsinspektionen;
c)
bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för fortifikationsförvaltningen, som föranledes
av vad som föreslagits i förenämnda proposition;
d) fastställa följande avlöningsstat för fortifikationsförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 108 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe -
fattningar, förslagsvis ................................. 289 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 10 380
4
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 4 225 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 917 620
Summa kronor 6 550 000
e) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande fortifikationsförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda
proposition;
f) till Fortifikationsförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 550 000 kronor;
II. till Fortifikationsförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 475 000 kronor;
III. till Fortifikationsförvaltningen: Forskningsverksamhet
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 710 000 kronor;
IV. till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 100 kronor;
V. till Fortifikationsförvaltningen: Byggnads- och reparationsberedskapens
materiel för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 100 kronor.
ARMÉTYGFÖRVALTNINGEN
[5] 10. Armétygförvaltningen: Avlöningar. 11. Armétygförvaltningen: Omkostnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för armétygförvaltningen, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under
punkt [9];
b) fastställa följande avlöningsstat för armétygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 5 291 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 153 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t ....................................... 8 520
4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
5
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 7 300 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 049 480
Summa kronor 14 900 000
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande armétygförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda proposition;
d)
till Armétygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 14 900 000 kronor;
II. till Armétygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
MARINFÖRVALTNINGEN
[6] 16. Marinförvaltningen: Avlöningar. 17. Marinförvaltningen: Omkostnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för marinförvaltningen, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten
[11];
b) fastställa följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 807 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 141 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t ............................................. 1 920
4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 65 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 5 352 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 1 333 080
Summa kronor 9 700 000
c) bemyndiga Kungl. Maj:t alt i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande marinförvaltningen vidtaga särskilda
övergångsåtgärder enligt vad som angivits i förenämnda proposition;
d)
till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 700 000 kronor;
II. till Marinförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 950 000 kronor.
6 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
FLYGFÖRVALTMNGEN
[7] 18. Flygförvaltningen: Avlöningar. 19. Flygförvaltningen: Omkostnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för flygförvaltningen, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten
[13];
b) fastställa följande avlöningsstat för flygförvaltningen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 4 188 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 68 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t .......................................... 7 880
4. Avlöningar till tillfälligt anställd personal ...... 98 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 8 800 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 2 488 120
Summa kronor 15 650 000
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i anslutning till genomförandet
av föreslagna personalförändringar för budgetåret
1958/59 beträffande flygförvaltningen vidtaga särskilda övergångsåtgärder
enligt vad som angivits i förenämnda proposition;
d)
till Flggförvaltningen: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 15 650 000 kronor;
II. till Flygförvaltningen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 300 000 kronor.
C. Försvarskrafterna
FÖRSVARSSTABEN
[8] 1. Försvarsstaben: Avlöningar. 2. Försvarsstaben: Omkostnader. 3.
Försvarsstaben: Övningar. 4. Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor.
5. Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. a) bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för försvarsstaben som föranledes av
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
7
vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten
[15];
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarsstaben, med
undantag av försvarsväsendets radioanstalt m. m., att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 2 236 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 227 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 104 000
4. Särskilda löneförmåner för försvarsattachéer och
biträdande försvarsattachéer
a) Ortstillägg ................................. 290 000
b) Barnbidrag, förslagsvis .................. 59 000
c) Utomeuropeiskt tillägg, förslagsvis... 35 000
d) Bidrag till automobilresor, förslagsvis 16 000
e) Förflyttningsbidrag, förslagsvis ...... 49 000
f) Prisutjämningstillägg, förslagsvis ... 550 000 999 000
5. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 050 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 562 000
Summa kronor 5 178 000
c) till Försvarsstaben: Avlöningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 15 800 000 kronor;
II. till Försvarsstaben: Omkostnader för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 3 160 000 kronor;
III. till Försvarsstaben: övningar för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 47 000 kronor;
IV. till Försvarsstaben: Anskaffning av krigskartor för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000
kronor;
V. till Försvarsstaben: Anskaffning och underhåll av materiel
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
1 236 000 kronor.
ARMÉN
AVLÖNINGAR M. M. TILL FAST ANSTÄLLD PERSONAL
[9] 6. Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
8
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för armén samt de övriga
åtgärder, som föranledes av vad som föreslagits i propositionen
1958:110 under punkten [20];
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser
som genom Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1957
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
arméns personalförteckningar för budgetåret 1957/58;
c) godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
U t gift er
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags -
vis ......................................................... 132 700 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ........................... 7 830 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 1 690 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. 61 340 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 31 230 000
Summa kronor 234 790 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift... 2 540 000
2. Bidrag till täckande av vissa kostnader för
arméns rid- och körskola ........................... 150 000
Nettoutgift kronor 232 100 000
d) till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 232 100 000
kronor.
AVLÖNINGAR M. M. TILL VÄRNPLIKTIGA
[10] 12. Arméns Avlöningar m. m. till värnpliktiga. 13. Armén: Familjebidrag.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. a) fatta beslut i fråga om de värnpliktigas förmåner i
enlighet med vad som föreslagits i propositionen 1958: 110
under punkten [21];
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln 9
b) till Armén: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för budgetåret
1958/59 anvisa ett förlagsanslag av 49 700 000 kronor;
II. till Armén: Familjebidrag för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 25 500 000 kronor.
SJUKVÅRD
[11] 14. Armén: Sjukvård. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen
att till Armén: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 2 350 000 kronor.
RESEERSÄTTNINGAR M. M.
[12] 15. Armén: Reseersättningar m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till Armén: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 400 000 kronor.
MATHÅLLNING M. M.
[13] 19. Armén: Mathållning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Armén: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 42 000 000 kronor.
INTENDENTURMATERIEL M. M.
[14] 21. Armén: Beklädnad m. m. 23. Armén: Tvätt. Jag hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. a) godkänna i propositionen 1958: 110 under punkten
[26] angivna riktlinjer för täckande av brister m. m. i krigsutrustningen
av beklädnadsmateriel och drivmedelsutrustning
vid armén;
b) till Armén: Beklädnad m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 42 000 000 kronor;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar
av beklädnadsmateriel må utläggas inom en kostnadsram
av 30 000 000 kronor;
II. till Armén: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 4 000 000 kronor.
10
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
ÖVNINGAR M. M.
[15] 24. Armén: Övningar m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Armén: övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 36 500 000 kronor.
TYGMATERIEL M. M.
[16] 32. Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. 33. Armén: Underhåll
av tygmateriel m, m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
I. a) godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten
[29] föreslagits beträffande plan för tygmaterielanskaffningen
vid armén;
b) medgiva att ett belopp av högst 30 000 000 kronor av
det till armétygförvaltningens förfogande stående rörelsekapitalet
må utnyttjas i enlighet med vad i förenämnda proposition
angivits;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar
å tygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
76 000 000 kronor;
d) till Armén: Anskaffning av tygmateriel m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 350 000 000
kronor;
II. till Armén: Underhåll av tygmateriel m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 77 500 000
kronor.
MARINEN
AVLÖNINGAR M. M. TILL FAST ANSTÄLLD PERSONAL
[17] 46. Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i vederbörliga
personalförteckningar för marinen, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110 under punkten
[31];
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1957
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
11
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av marinens
personalförteckningar för budgetåret 1957/58;
c) bemyndiga Kungl. Maj:t att i avseende å staterna för
militära och civilmilitära kårer vid marinen vidtaga provisoriska
åtgärder i enlighet med vad som förordats i förenämnda
proposition;
d) godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under bud
-
getåret 1958/59:
Avlöningsstat
U tgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 53 500 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 670 000
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 720 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ................................................ 21 000 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 11 510 000
Summa kronor 87 400 000
Särskilda uppbördsmedel
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 100 000
Ersättning för avlöningskostnader för statens is
brytarfartyg
............................................. 500 000
Nettoutgift kronor 86 800 000
e) till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m.fl. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 86 800 000
kronor.
AVLÖNINGAR M. M. TILL VÄRNPLIKTIGA
[18] 53. Marinen: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. 54. Marinen: Familjebidrag.
.lag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. till Marinen: Avlöningar m.m. till värnpliktiga för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 9 500 000 kronor;
II. till Marinen: Familjebidrag för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 3 400 000 kronor.
12 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
SJUKVÅRD
[19] 55. Marinen: Sjukvård. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Marinen: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 775 000 kronor.
RESEERSÄTTNINGAR M. M.
[20] 56. Marinen: Reseersättningar m. m. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Marinen: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 650 000 kronor.
MATHÅLLNING
[21] 60. Marinen: Mathållning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Marinen: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 13 500 000 kronor.
INTENDENTURMATERIEL M. M.
[22] 61. Marinen: Beklädnad m. m. 63. Marinen: Tvätt. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. till Marinen: Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 7 900 000 kronor;
II. till Marinen: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
ÖVNINGAR M. M.
[23] 64. Marinen: Övningar m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Marinen: övningar m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 24 000 000 kronor.
FLYTANDE MATERIEL, VAPENMATERIEL M. M.
[24] 69. Marinen: Fartygsbyggnader m. m. 70. Marinen: Anskaffning av
vapenmateriel m. m. 71. Marinen: Underhåll av fartyg m. m. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
13
I. a) godkänna vad som i propositionen 1958: 110 under
punkten [40] föreslagits beträffande utnyttjandet av medel
som inflyter vid nedskrotning av pansarskeppet Sverige;
b) till Marinen: Fartijgsbyggnader m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 108 000 000 kronor;
II. till Marinen: Anskaffning av vapenmateriel m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 85 500 000
kronor;
III. till Marinen: Underhåll av fartyg m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 46 700 000 kronor.
FLYGVAPNET
AVLÖNINGAR M. M. TILL FAST ANSTÄLLD PERSONAL
[25] 77. Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. Jag hemställer,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
vederbörliga personalförteckningar för flygvapnet, som föranledes
av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110
under punkten [43];
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att med avseende på personalförteckningarna
meddela särskilda föreskrifter av i tillämpliga
delar samma innehåll som innefattas i de särskilda bestämmelser,
som genom Kungl. Maj :ts brev den 6 juni 1957
fastställts att lända till efterrättelse för tillämpningen av
flygvapnets personalförteckningar för budgetåret 1957/58;
c) godkänna vad i förenämnda proposition föreslagits i
fråga om ändrad befordringsgång för fältflygare och flygnavigatörer;
d)
bemyndiga Kungl. Maj :t att i avseende å ordinarie
personal vid flygvapnet vidtaga provisoriska åtgärder i enlighet
med vad som förordats i förenämnda proposition;
e) godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
......................................................... 64 100 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodes
befattningar,
förslagsvis ...........................
1 360 000
14
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 620 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis ............................................. 30 300 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 13 520 000
Summa kronor 109 900 000
Särskilda uppbördsmedel
Avlöningar till viss personal i verkstadsdrift ...... 1 700 000
Nettoutgift kronor 108 200 000
f) till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 108 200 000
kronor.
AVLÖNINGAR M. M. TILL VÄRNPLIKTIGA
[26] 83. Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga. 84. Flygvapnet:
Familjebidrag. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
I. till Flygvapnet: Avlöningar m. m. till värnpliktiga för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 8 400 000
kronor;
II. till Flygvapnet: Familjebidrag för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 5 100 000 kronor.
SJUKVÅRD
[27] 85. Flygvapnet: Sjukvård. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Sjukvård för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 450 000 kronor.
RESEERSÄTTNINGAR M. M.
[28] 86. Flygvapnet: Reseersättningar m. m. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: Reseersättningar m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 350 000 kronor.
MATHÅLLNING
[29] 90. Flygvapnet: Mathållning. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
15
att till Flygvapnet: Mathållning för budgetåret 1958/59 anvisa
ett förslagsanslag av 8 600 000 kronor.
INTENDENTURMATERIEL M. M.
[30] 91. Flygvapnet: Beklädnad m. m. 93. Flygvapnet: Tvätt. Jag hemställer,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. till Flygvapnet: Beklädnad m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 7 700 000 kronor;
II. till Flygvapnet: Tvätt för budgetåret 1958/59 anvisa ett
förslagsanslag av 1 000 000 kronor.
ÖVNINGAR M. M.
[31] 94. Flygvapnet: Övningar m. m. Jag hemställer, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Flygvapnet: övningar m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 5 800 000 kronor.
FLYG MATERIEL M. M.
[32] 96. Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. 97. Flygvapnet:
Luftförsvarsrobot. 98. Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
m. m. 99. Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. a) godkänna vad i propositionen 1958: 110 under punkten
[52] föreslagits beträffande plan för anskaffning av flygmateriel
m. m.;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggandet av beställningar
å flygmateriel m. m. inom en kostnadsram av
828 000 000 kronor;
c) till Flygvapnet: Anskaffning av flygmateriel m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 742 000 000
kronor;
II. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva utläggande av
beställningar för anskaffning av luftförsvarsrobotar m. m.
inom en kostnadsram av 51 000 000 kronor;
b) till Flygvapnet: Luftförsvarsrobot för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 24 200 000 kronor;
III. till Flygvapnet: Drift och underhåll av flygmateriel
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
138 000 000 kronor;
IV. till Flygvapnet: Drivmedelsförråd m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 7 400 000 kronor.
16
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
D. Vissa för försvaret gemensamma ändamål
FÖRSVARETS FORSKNINGSANSTALT
[33] 8. Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar. 9. Försvarets forskningsanstalt:
Omkostnader. 10. Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet.
11. Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning. Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att
I. a) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för försvarets forskningsanstalt, som
föranledes av vad som föreslagits i propositionen 1958: 110
under punkten [56];
b) fastställa följande avlöningsstat för försvarets forskningsanstalt,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 1 500 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t ............................................. 16 700
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 4 160 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 898 300
Summa kronor 6 575 000
c) till Försvarets forskningsanstalt: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 575 000 kronor;
II. till Försvarets forskningsanstalt: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 755 000 kronor;
III. a) till Försvarets forskningsanstalt: Viss forskningsverksamhet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 17 000 000 kronor;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att medgiva att därutöver beställningar
av materiel för försvarets forskningsanstalts verksamhet
må utläggas inom en kostnadsram av 1 500 000
kronor;
IV. till Försvarets forskningsanstalt: Engångsanskaffning
av viss utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 800 000 kronor.
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
17
GARNISONSSJUKHUSEN
[34] 25. Garnisonssjukhusens Avlöningar. 26. Garnisonssjukhusen: Omkostnader.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. a) medgiva att förhandlingar får upptagas med Västernorrlands
läns landsting om upphävande av det i propositionen
1958: 110 under punkten [60] omnämnda avtalet om
vård av militärpatienter på länslasarettet i Sollefteå m. m.;
b) besluta att verksamheten vid garnisonssjukhuset i Eksjö
skall upphöra med utgången av december 1958;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för garnisonssjukhusen och i övrigt vidtaga
de åtgärder, som föranledes av att verksamheten vid
nämnda sjukhus upphör;
d) fastställa följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
U tgif ter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 60 000
2. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbe
fattningar,
förslagsvis ................................. 15 500
3. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 105 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
...................................................... 1 079 000
5. Avlöningar till viss arbetarpersonal, förslagsvis... 70 000
6. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 178 500
Summa kronor 1 508 000
Särskilda uppbördsmedel
Vårdavgifter ................................................... 1 263 000
Nettoutgift kronor 245 000
e) till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 245 000 kronor;
II. till Garnisonssjukhusen: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 136 000 kronor.
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under fjärde
huvudtiteln anvisat ....................................... kronor 271 822 200
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen
tillkommer ................................................... * 2 428 414 200
2—850 58
18 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 6: Fjärde huvudtiteln
Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret
1958/59 utgöra ....................................... kronor 2 700 236 400
Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret
1957/58 med .......................................... * 457 819 700
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hugo Grimlund
Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr. 850 58
BILAGA I TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
FEMTE HUVUDTITELN
S O CIA L D E P A R ''I'' E MENTE T
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj :t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av
utgifterna under riksstatens femte huvudtitel, innefattande anslagen inom
socialdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj :t i anslutning
till anslagspunkter, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,
framlagt förslag till årets förra riksdag dels i proposition nr 55
med förslag till lag angående ändring i lagen den 29 juni 1946 (nr 431)
om folkpensionering, m. m., dels i proposition nr Ib med förslag till förordning
om ändring i förordningen den 22 maj 1953 (nr 269) angående
byggnadsforskningsavgift, in. m., dels i proposition nr 117 angående anslag
för budgetåret 1958/59 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården
m. m. och dels i proposition nr 119 angående anslag för budgetåret
1958/59 till främjande av bostadsförsörjningen m. in.
I skrivelser den 14 mars 1958 (nr 5), den 15 april 1958 (nr 180), den
26 april 1958 (nr 224 och 271) samt den 28 april 1958 (nr 272) har riksdagen
anmält sina beslut i anledning av vissa av de under femte huvudtiteln
gjorda framställningarna. Riksdagsskrivelserna har anmälts för Kungl.
Maj:t den 28 mars, 11 och 18 april, 2 och 9 maj samt den 6 juni 1958.
De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning
om tillhopa 3 207 348 400 kronor. Bland de sålunda anvisade anslagen
ingår anslaget till Bidrag till folkpensioner m. m. På grund av att pen800
os Bihang till riksdagens protokoll 195k. 1 saml. Nr B 7. Bil. 7
Statsverkspropositionen B är 19ö&: Bil. 7. Femte huvudtiteln
sionspristalet höjts föreligger skäl för en ändrad beräkning av detta anslag.
Frågan härom torde nu höra föreläggas riksdagen. Beträffande övriga redan
anvisade anslag finnes inte anledning att nu ändra anslagsberäkningarna.
Riksdagen hann vidare icke behandla en av de i statsverkspropositionen
upptagna anslagspunkterna och icke heller propositionerna nr
117 och 119. Dessa förslag torde på nytt böra, med de ändringar som framgår
av vad jag anför i det följande, föreläggas riksdagen för behandling.
Några ytterligare anslag för nästa budgetår under femte huvudtiteln bör
inte äskas.
Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen
redan har fattat1, anmäla dels frågan om ändrad beräkning av folkpensionsanslaget,
dels ock återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter
under riksstatens femte huvudtitel för budgetåret 1958/59.
C. Mödrahjälp, socialhjälp, barnavård m. m.
1. Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m.
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 7 mars
1958 (proposition 1958: 117) anfört angående anslag för budgetåret
1958/59 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m.
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
I. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i personalförteckningen
för statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården, som föranledes av vad jag förordat;
II. godkänna följande avlöningsstat för statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården, att tillämpas tills vidare
fr. o. m. budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................ 2 246 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj:t, förslagsvis .............................. 134 800
3. Avlöningar till övrig iclce-ordinarie personal ... 3 739 200
4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 910 000
Summa kronor 7 030 000;
III. för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Avlöningar ett förslagsanslag av 7 030 000 kronor;
1 Beträffande de anslag som redan behandlats och beträffande vilka ändring ej föreslås
hänvisas till det i statsverkspropositionen B intagna förslaget till riksstat.
Statsverkspropositionen B är 1958: Bil. 7: Femte huvudtiteln
3
b) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Omkostnader ett förslagsanslag av 4 249 000 kronor;
c) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Engångsanskaffning av inventarier m. m. ett reservationsanslag
av 110 000 kronor;
d) till Statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården:
Anordnande och drift av provisoriska förläggningar ett
reservationsanslag av 100 000 kronor;
e) till Utbildning av personal vid skolor tillhörande barnaoch
ungdomsvården ett reservationsanslag av 41 000 kronor;
f) till Bidrag till inrättande av inackorderingshem m. m.
ett reservationsanslag av 100 kronor;
g) till Ersättning till inackorderingshem för driftförluster
in. in. ett reservationsanslag av 60 000 kronor.
E. Arbetsmarknadsstyrelsen med dithörande verksamhet
2. Bidrag till erkända arbetslöshetskassor
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga
7 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (V ht s.
175—177) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Bidrag till erkända arbetslöshetskassor för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 44 000 000 kronor.
F. Bostadsbyggande m. m.
3. Bostadsstyrelsen, länsbostadsnämnderna m. m.
De i propositionen 1958: 119 framlagda förslagen bör nu ånyo föreläggas
riksdagen, varvid dock ändringar bör vidtagas i följande hänseenden.
I nämnda proposition har beträffande anslaget till kapitalmcdelsförlusler
och ränteeftergifter ä vissa bostadsbyggnadslån föreslagits, att till ifrågavarande
ändamål för nästa budgetår skall anvisas ett förslagsanslag av
155 000 000 kronor. Anslaget har beräknats med ledning av de vid propositionens
avlåtande till riksdagen gällande räntesatserna för primär- och sekundärlån.
Genom fullmäktiges i riksbanken beslut den 2 maj 1958 att
sänka diskontot med en halv procent har räntesatserna för primär- och
sekundärlån reducerats. Under nästa budgetår kommer låntagarna alt lillgodoföras
ränteeftergifter, beräknade på grundval av de ränteutgifter, som
4
Statsverkspropositionen B är 195S: Bil. 7: Femte huvudtiteln
låntagarna haft under tiden 1 juli 1957—30 juni 1958. Nyssnämnda sänkning
av räntesatserna för primär- och sekundärlån medför därför, att
tillgodoförandet av ränteeftergifter under nästa budgetår får något mindre
omfattning än som tidigare antogs. Jag beräknar nu anslagsbehovet till
150 000 000 kronor.
I propositionen nr 119 har vidare i fråga om bidrag till inrättande av
pensionärshem föreslagits, att beslut om bidrag till inrättande av pensionärshem
under budgetåret 1958/59 skall kunna meddelas intill ett belopp av
5 000 000 kronor. Bidragsramen har i propositionen beräknats under antagandet,
att en omläggning av statens stöd till pensionärsbostäder skall
göras den 1 januari 1959, innebärande att ifrågavarande bidrag ersättes
med tertiär- och tilläggslån jämte ett löpande bostadsbidrag. Erfarenheterna
beträffande byggnadsarbetarnas sysselsättning under den gångna vintern
visar, att det är synnerligen angeläget att ett betydande antal bostadsbyggnadsföretag
påbörjas under tredje kvartalet i år för att ge sysselsättning
åt byggnadsarbetarna kommande vinter. Planer har också uppgjorts i syfte
att få till stånd en omfattande igångsättning av bostadsbyggen under tredje
kvartalet. Det är med hänsyn till arbetsmarknadsläget, särskilt på vissa
orter, önskvärt, att alla möjligheter till igångsättning av byggnadsföretag
under de närmaste månaderna blir utnyttjade. Ett betydande antal pensionärshemsbyggen
har planerats, vilket är ett uttryck för det stora behov
av pensionärsbostäder som föreligger. En stor del av dessa byggnadsföretag
torde bli påbörjade så snart besked lämnats i fråga om statens stöd. Bidragsramen
bör därför ökas, förslagsvis med 10 000 000 kronor till
15 000 000 kronor.
Under åberopande av vad jag nu samt enligt statsrådsprotokollet för den
7 mars 1958 (proposition 1958: 119) anfört angående anslag för budgetåret
1958/59 till främjande av bostadsförsörjningen m. m. hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
I. godkänna av mig förordade ändringar i olika avseenden
av grunderna för den statliga låne- och bidragsverksamheten
till främjande av bostadsförsörjningen;
II. medgiva, att under budgetåret 1958/59 beslut om bidrag
till inrättande av pensionärshem må meddelas intill ett belopp
av 15 000 000 kronor;
III. för budgetåret 1958/59 anvisa
a) till Kapitalmedelsförluster och ränteeftergifter å vissa
bostadsbyggnadslån ett förslagsanslag av 150 000 000 kronor;
b) till Bostadsrabatter ett förslagsanslag av 150 000 000
kronor;
c) till Bidrag till viss bostadsförbättringsverksamhet ett
reservationsanslag av 22 000 000 kronor;
Statsverkspropositionen Ii år 1958: Bil. 7: Femte huvudtiteln 5
d) till Bidrag till inrättande av pensionärshem ett reservationsanslag
av 8 000 000 kronor;
e) till Bidrag till viss upplysningsverksamhet rörande
byggnadstekniska frågor ett reservationsanslag av 25 000 kronor;
IV.
godkänna följande avlöningsstat för bostadsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare fr. o. in. budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................................................ 1 029 800
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis ........................ 90 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 771 100
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
...................................................... 15 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............................. 596 800
Summa kronor 4 502 700;
V. bemyndiga Kungl. Maj:t att å personalförteckningen för
länsbostadsnämnderna uppföra ytterligare 10 tjänster såsom
kontorsbiträde i Ao 5;
VI. godkänna följande avlöningsstat för länsbostadsnämnderna,
att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 785 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av
Kungl. Maj :t, förslagsvis .............................. 75 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ... 2 420 900
4. Ersättningar till experter och sakkunniga, förslagsvis
..................................................... 280 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis ............................. 510 600
Summa kronor 4 072 000; VII.
VII. för budgetåret 1958/59 anvisa
1) till Bostadsstyrelsen: Avlöningar ett förslagsanslag av
4 502 700 kronor;
2) till Bostadsstyrelsen: Omkostnader ett förslagsanslag
av 673 500 kronor;
3) till Länsbostadsnämnderna: Avlöningar ett förslagsanslag
av 4 072 000 kronor;
6
Statsverkspropositionen B år 19ö8: Bil. 7: Femte huvudtiteln
4) till Länsbostadsnämnderna: Omkostnader ett förslagsanslag
av 603 000 kronor.
I. Folkpensionering m. in.
4. Bidrag till folkpensioner m. in.
Årets förra riksdag har (proposition 55; särsk. U 1; rskr 272) under
denna rubrik för budgetåret 1958/59 anvisat ett förslagsanslag av 1 925
miljoner kronor. Sedan pensionspristalet för juli 1958 fastställts till 124,
tillkommer ett nytt indextillägg å folkpensionerna fr. o. m. nämnda månad.
Belastningen på anslaget beräknas härigenom öka med knappt 38
miljoner kronor till ca 1 963 miljoner kronor. Anslaget synes böra upptagas
med sistnämnda belopp i riksstaten för nästa budgetår.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
till Bidrag till folkpensioner m. m. för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 1 963 000 000 kronor.
SAMMANFATTNING
Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under femte
huvudtiteln anvisat ............................................. kronor 3 207 348 400
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen
tillkommer ............................................. » 433 466 300
Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret
1958/59 utgöra ........................................ » 3 640 814 700
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Ulf Betts
Stiilm 11)38. K. L. Bec kmans Boktr
BILAGA 8 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
SJÄTTE HUVUDTITELN
KOM M U NIK ATI ONS D E PA RTEMEN T E T
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen,
bilaga 8, har Kungl. Maj :t framlagt förslag till reglering för budgetåret
1958/59 av utgifterna under riksstatens sjätte huvudtitel, innefattande anslagen
inom kommunikationsdepartementets verksamhetsområde. I anslutning
till den i nämnda bilaga till statsverkspropositionen preliminärt
upptagna anslagspunkten 64 (I 4), har Kungl. Maj:t vidare i den till årets
förra riksdag avlåtna propositionen nr 77 gjort framställning om anslag
under sjätte huvudtiteln till driftbidrag till statens järnvägar.
I skrivelser den 11 april 1958 (nr 6) och den 26 april 1958 (nr 220)
har riksdagen anmält sina beslut i anledning av de under sjätte huvudtiteln
gjorda framställningarna med undantag av framställningen om anslag
till driftbidrag till statens järnvägar. Riksdagsskrivelserna anmäldes
för Kungl. Maj:t den 18 april 1958 respektive den 2 maj 1958.
De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning
om tillhopa 800 571 100 kr. Den i förenämnda proposition nr 77
gjorda framställningen om anslag till drifthidrag till statens järnvägar
hann icke behandlas av riksdagen. Framställning om dylikt anslag torde
på nytt höra göras till riksdagen. Några ytterligare anslag för nästa budgetår
under sjätte huvudtiteln anser jag icke höra äskas.
823 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr B 1. Bil. 8
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 8: Sjätte huvudtiteln
Jag anhåller sålunda, att få, med erinran om de beslut som riksdagen
redan fattat,1 anmäla följande, av riksdagen icke behandlade anslagspunkt
under riksstatens sjätte huvudtitel för budgetåret 1958/59.
Driftbidrag till statens järnvägar
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 21
februari 1958 (proposition 1958: 77) anfört om anslag till driftbidrag till
statens järnvägar hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Driftbidrag till statens järnvägar för budgetåret
1958/59 under sjätte huvudtiteln anvisa ett anslag av
100 000 000 kr.
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under sjätte huvudtiteln
anvisat ......................................................... kr 800 571 100
Vid bifall till det i det föregående framlagda förslaget tillkommer
............................................................... » 100 000 000
Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret
1958/59 utgöra ...................................................... » 900 571 100
Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret
1957/58 med ......................................................... » 122 645 300
Anslagen av skattemedel i allmänhet, vilka för budgetåret
1957/58 utgått med ................................................ » 95 628 800
skulle för budgetåret 1958/59 utgöra .............................. » 203 500 400
Mot de mot automobilskattemedlen under sjätte huvudtiteln
avräknade anslagen för budgetåret 1957/58, sammanlagt » 682 297 000
skulle för budgetåret 1958/59 svara anslag till ett sammanlagt
belopp av ...................................................... » 697 070 700
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Engdahl
1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det i statsverkspropositionen
B intagna förslaget till riksstat.
Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr.
BILAGA 9 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
SJUNDE HUVUDTITELN
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den G juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I skrivelser den 14, 19 och 21 mars samt den 15 april 1958, nr 7, 124, 134
samt 181, har riksdagen anmält sina beslut i anledning av Kungl. Maj:ts
förslag dels i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
rörande egentliga statsutgifter för hudgetåret 1958/59 under sjunde
huvudtiteln, avseende anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde,
jämte i anslutning härtill väckta motioner, dels i den till riksdagen den
7 februari 1958 avlåtna propositionen nr 53 med förslag till lag om ändrad
lydelse av 16 § lagen den 11 juni 1943 (nr 346) angående statsrnonopol å
tillverkning och import av tobaksvaror, m. m., såvitt propositionen avser anslagsfrågor.
Riksdagens skrivelser anmäldes för Kungl. Maj :t den 21 och 28
mars samt den 25 april 1958. Några ytterligare anslag för nästa budgetår å
denna huvudtitel torde icke höra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår sjunde huvudtitelns anslag för budgetåret
1958/59 till sammanlagt 757 710 000 kronor, vilket innebär en ökning
i förhållande till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet
med 304 526 500 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall hiläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
t Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. !>
BILAGA 10 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
ÅTTONDE HUVUDTITELN
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET * I
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av
utgifterna under riksstatens åttonde huvudtitel, innefattande anslagen
inom ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl.
Maj:t i anslutning till anslagspunkter, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,
framlagt förslag till årets förra riksdag dels i propositionen
nr 81 angående anslag för budgetåret 1958/59 till medicinska högskolan
i Umeå m. m., dels i propositionen nr 94 angående vissa åtgärder för
ökad intagning av studerande vid farmaceutiska institutet, dels i propositionen
nr 103 angående anslag för budgetåret 1958/59 till lärarutbildningskurser
för läroverksingenjörer m. m., dels i propositionen nr 104 angående
vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor, dels i propositionen
nr 108 angående vidareutbildning av folkskollärare för tjänstgöring
på enhetsskolans högstadium m.m., dels ock i propositionen nr 109 angående
försöksverksamheten med nioårig enhetsskola m.m.
I skrivelser den 21 mars 1958 (nr 8), den 28 mars 1958 (nr 144), den 11
april 1958 (nr 145), den IG april 1958 (nr 188), den 18 april 1958 (nr 194,
1 — Bihang till riksdagens ■protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1 Bil. 10.
2 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
195 och 196), den 26 april 1958 (nr 211, 212, 221 och 267) har riksdagen
anmält sina beslut i anledning av vissa av de i statsverkspropositionen och
de särskilda propositionerna gjorda framställningarna. Riksdagsskrivelserna
har anmälts för Kungl. Maj:t den 11, 18 och 25 april samt den 2, 9
och 16 maj 1958.
De av riksdagen redan fattade besluten innebär en medelsanvisning om
tillhopa 1 464 435 100 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla
35 av de i statsverkspropositionen upptagna anslagspunkterna och icke
heller de särskilda propositionerna nr 104 och 109. Dessa förslag torde på
nytt böra föreläggas riksdagen för behandling. Några ytterligare anslag för
nästa budgetår under åttonde huvudtiteln torde icke böra äskas.
Jag hemställer sålunda att få, med erinran om de beslut riksdagen redan
fattat,1) anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter
under riksstatens åttonde huvudtitel för budgetåret 1958/59. 1
1) Beträffande de anslag, som redan behandlats, hänvisas till det i statsverkspropositionen B
intagna förslaget till riksstat.
Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
3
E. Universiteten, den medicinska undervisningen
m. m.
[1] 3. Förstärkningsanordningar vid universiteten m. m. Under
åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen
1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning av universitet
och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
a) godkänna av mig förordade riktlinjer för undervisningens
innehåll, uppläggning och former vid de filosofiska
fakulteterna;
b) godkänna de av mig förordade förslagen rörande lönegradsplaceringen
för vissa lärartjänster vid universiteten
m. m.;
c) godkänna av mig förordade riktlinjer för tillämpning
av ett system med organisationsplaner för undervisningen
vid de filosofiska fakulteterna;
d) bemyndiga Kungl. Maj:t att utfärda av förslagen
under a)—c) föranledda författningsföreskrifter och övriga
erforderliga bestämmelser;
e) till Förstärkningsanordningar vid universiteten m. m.
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
4 400 000 kronor.
[2] 4. Uppsala universitet: Avlöningar. Under åberopande av vad
jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra
riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 112—131) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Uppsala universitet, som
föranledes av vad jag anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Uppsala universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
4 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 5 384 600
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,
amanuenser m. m., förslagsvis . 4 404 500
b. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis.............. 228 000
c. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,
förslagsvis................... 5 003 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1 658 700
Summa kronor 16 718 100
Särskilda uppbördsmedel
1. Ränta å vissa donationsfonder . . 42 600
2. Bidrag från C. F. Liljewalchs fond
för personliga professurer....... 6 500 49 100
Nettoutgift kronor 16 669 000
c) till Uppsala universitet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 669 000 kronor.
[3] 5. Uppsala universitet: Omkostnader. Under åberopande av
vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra
riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 131, 132) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Uppsala universitet: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 160 000 kronor.
[4] 6. Uppsala universitet: Materiel m. m. Under åberopande av
vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra
riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 132, 133) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Uppsala universitet: Materiel m.m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 2 188 000
kronor.
[5] 7. Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater m.m.
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars
1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning
Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 5
av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t matte föreslå
riksdagen
att till Uppsala universitet: Nyanskaffning av apparater
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 625 000 kronor.
[6] 8. Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande
punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 133, 134) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Uppsala universitet: Bokinköp och bokbindning
för universitetsbiblioteket för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 480 000 kronor.
[7] 10. Lunds universitet: Avlöningar. Under åberopande av vad
jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till arets förra
riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 141—159) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Lunds universitet, som
föranledes av vad jag anfört;
b) godkänna följande-avlöningsstat för Lunds universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................. 5 064 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis..... 33 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a.
Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,
amanuenser m. m., förslagsvis . 4 819 400
b. Avlöningar till arbetare vid botaniska
trädgården, förslagsvis.............. 97 100
c. Avlöningar till annan icke-ordinarie personal,
förslagsvis .................. 4 698 100
4. Rörligt tillägg, förslagsvis.............. 1 561 500
Summa kronor 16 274 000
c) till Lunds universitet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 16 274 000 kronor.
6 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
[8] 11. Lunds universitet: Omkostnader. Under åberopande av vad
jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra
riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 160) hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lunds universitet: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 888 000 kronor.
[9] 12. Lunds universitet: Materiel m. m. Under åberopande av vad
jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra
riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 161) hemställer jag,
att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Lunds universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 1 960 000 kronor.
[10] 13. Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater m. m.
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars
1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning
av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Lunds universitet: Nyanskaffning av apparater
in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 525 000 kronor.
[11] 14. Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för universitetsbiblioteket.
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande
punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 161, 162) hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Lunds universitet: Bokinköp och bokbindning för
universitetsbiblioteket för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 515 000 kronor.
[12] 16. Göteborgs universitet: Avlöningar. Under åberopande av
vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra
riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 168—189) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Göteborgs universitet,
som föranledes av vad jag anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för Göteborgs universitet,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 7
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
............................... 2 273 900
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis...... 17 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,
amanuenser m. m., förslagsvis . . 1 986 200
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie per -
sonal, förslagsvis.................... 2 767 300
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 805 900
Summa kronor 7 850 300
Särskilda uppbördsmedel
1. Bidrag från Göteborgs stad till avlönande
av de kliniska amanuenserna............. 280 400
2. Bidrag från Göteborgs stad till filosofiska
fakulteten............................. 400 000
3. Avkastning från vissa donationsfonder .... 188 500
4. Diverse inkomster...................... 400
Summa kronor 869 300
Nettoutgift kronor 6 981 000
c) till Göteborgs universitet: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 6 981 000 kronor.
[13] 17. Göteborgs universitet: Omkostnader. Under åberopande
av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till
årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 189—191)
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Göteborgs universitet: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 573 000 kronor.
[14] 18. Göteborgs universitet: Materiel m. m. Under åberopande
av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till arets
förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 191) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
8 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
att till Göteborgs universitet: Materiel m. m. för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 966 000
kronor.
[15] 19. Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater
m. m. Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14
mars 1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning
av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Göteborgs universitet: Nyanskaffning av apparater
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 200 000 kronor.
[16] 20. Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning för
medicinska fakultetens bibliotek. Under åberopande av vad jag anfört
under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna
statsverkspropositionen (VIII ht s. 92) hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Göteborgs universitet: Bokinköp och bokbindning
för medicinska fakultetens bibliotek för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 105 000 kronor.
[17] 21. Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad för
verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek. Under åberopande
av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till
årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 192—195)
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Göteborgs universitet: Bidrag till Göteborgs stad
för verksamheten vid medicinska fakultetens bibliotek för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 160 400
kronor.
[18] 23. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar.
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10
till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s.
214—231) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, som föranledes av vad jag anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för karolinska mediko-kirurgiska
institutet, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1958/59:
9
Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
Avlöningsstat
Utgifter
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... 2 532 500
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 8 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till biträdande lärare, assistenter,
amanuenser m. m., förslagsvis . . 1 259 700
b. Avlöningar till annan icke-ordinarie per -
sonal, förslagsvis ................... 3 504 500
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 965 300
Summa kronor 8 270 000
Särskilda uppbördsmedel
1. Bidrag från Malmstenska donationsfonden 4 000
2. Bidrag från Ekmanska donationsfonden . . 8 000
3. Bidrag från Mimi Althainz donationsfond. . 14 000
Summa kronor 26 000
Nettoutgift kronor 8 244 000
c) till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Avlöningar
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
8 244 000 kronor.
[19] 24. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader.
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10
till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s.
231, 232) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
574 500 kronor.
[20] 25. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel m. m.
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10
till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s.
232, 233) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Materiel
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 1 355 000 kronor
10 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
[21] 26. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning
av apparater m. m. Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet
för den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder
för upprustning av universitet och högskolor hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Nyanskaffning
av apparater m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 200 000 kronor.
[22] 27. Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp och
bokbindning för biblioteket. Under åberopande av vad jag anfört under
motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna
statsverkspropositionen (VIII ht s. 233, 234) hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Karolinska mediko-kirurgiska institutet: Bokinköp
och bokbindning för biblioteket för budgetåret 1958/59
anvisa ett reservationsanslag av 85 000 kronor.
[23] 35. Bidrag till Stockholms högskola. Under åberopande av vad
jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra
riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 242—268) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för Stockholms högskola,
som föranledes av vad jag anfört;
b) godkänna följande huvudstat för Stockholms högskola,
att tillämpas under budgetåret 1958/59:
Huvudstat
Utgifter
1. Avlöningar, förslagsvis ................ 8 905 000
2. Omkostnader, förslagsvis............... 1 122 000
3. Materiel m. m......................... 975 000
4. Nyanskaffning av apparater m. m....... 250 000
5. Engångskostnader för byggnadsarbeten . . 1 400 000
6. Inredning och utrustning av nya lokaler . . 500 000
7. Bidrag till vissa institutioner............ 263 400
8. Pensioner och livräntor, förslagsvis...... 385 000
Summa kronor 13 800 400
Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 11
Inkomster
1. Avkastning från högskolans fonder...... 530 000
2. Hyror och arrenden................... 11 100
3. Bidrag från enskilt håll................. 42 800
4. Diverse inkomster..................... 2 500
5. Bidrag från Stockholms stad............ 1 200 000
6. Bidrag från staten..................... 12 014 000
Summa kronor 13 800 400
c) till Bidrag till Stockholms högskola för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 12 014 000 kronor;
d) medgiva, att inredning och utrustning för nybyggnaden
för fysiska institutet vid Stockholms högskola må
beställas till ett värde av högst 300 000 kronor, att gäldas
tidigast under budgetåret 1959/60.
[24] 36. Nyanskaffning av apparater m. m. vid Stockholms högskola.
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14
mars 1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning
av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen
att till Nyanskaffning av apparater m. m. vid Stockholms
högskola för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av
75 000 kronor.
[25] 37. Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i
bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 269) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ersättning för vissa till Stockholms högskola upplåtna
lokaler för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 72 000 kronor.
[26] 38. Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockholms stad.
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10
till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s.
269) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Ersättning för viss tomträttsavgäld till Stockliolms
stad för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 113 000 kronor.
[27] 39. Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar. Under åberopande
av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den
till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 269—
277) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
12 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i
Stockholm, som föranledes av vad jag anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... 885 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t: förslagsvis........... 12 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till biträdande lärare,
assistenter, amanuenser
m. m., förslagsvis ......... 1 110 000
b. Avlöningar till annan ickeordinarie
personal, förslagsvis 2 403 000 3 513 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 483 000
Summa kronor 4 893 000
c) till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 4 893 000
kronor.
[28] 40. Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader. Under
åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till
den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 278
—280) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Omkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 977 600
kronor.
[29] 41. Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning
m. m. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande
punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 280) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Bokinköp och
bokbindning m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 27 000 kronor.
Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 13
[30] 42. Tandläkarliögskolan i Stockholm: Nyanskaffning och
underhåll av utrustning. Under åberopande av vad jag anfört under
motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 280, 281) hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Tåndläkarhögskolan i Stockholm: Nyanskaffning
och underhåll av utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 160 000 kronor.
[31] 43. Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av en
odontologisk högskoleklinik i Umeå. Under åberopande av vad jag anfört
under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till arets förra riksdag avlåtna
statsverkspropositionen (VIII ht s. 281, 282) hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Tandläkarhögskolan i Stockholm: Utrustning av
en odontologisk högskoleklinik i Umeå för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 20 000 kronor.
[32] 44. Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar. Under åberopande
av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till
årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 282—289)
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga den ändring
i personalförteckningen för tandläkarhögskolan i
Malmö, som föranledes av vad jag anfört;
b) godkänna följande avlöningsstat för tandläkarhögskolan
i Malmö, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -
slagsvis ............................... 400 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis.......... 13 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal:
a. Avlöningar till biträdande lärare,
assistenter, amanuenser
m. m., förslagsvis.......... 872 000
b. Avlöningar till annan ickeordinarie
personal, förslagsvis 1 645 000 2 517 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis............... 327 000
Summa kronor 3 257 000
14 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
c) till Tandläkarhögskolan i Malmö: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 257 000
kronor.
[33] 45. Tandläkarhögskolan i Malmö: Omkostnader. Under åberopande
av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den
till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 289,
290) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till T andläkarhög skolan i Malmö: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 614 200
kronor.
[34] 46. Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning
m. m. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt
i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 290, 291) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Tandläkarhögskolan i Malmö: Bokinköp och bokbindning
m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 16 000 kronor.
[35] 47. Tandläkarhögskolan i Malmö: Nyanskaffning och underhåll
av utrustning. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande
punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 291) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
att till T andläkarhög skolan i Ål almö: Nyanskaffnmg och
underhåll av utrustning för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 120 000 kronor.
[36] 48. Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa lokaler
m. m. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt
i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 292) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Tandläkarhögskolan i Malmö: Utrustning av vissa
lokaler m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 5 500 kronor.
[37] 49. Tandläkarhögskolorna: Anskaffning av undervisningsinstrument
m. m. Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande
punkt i bilaga 10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
(VIII ht s. 293) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen
Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 15
att till Tandläkarhögskolorna: Anskaffning av undervisning
sinstrument m.m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 254 000 kronor.
[38] 50. Tandläkarhögskolorna: Lärarkliniker. Under åberopande
av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till årets
förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 293, 294) hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Tandläkarhögskolorna: Lärarkliniker för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 50 000 kronor.
[39] 51. Anordnande av utbildning för tandtekniker och tandsköterskor.
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga
10 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII
ht s. 294—297) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Anordnande av utbildning för tandtekniker och
tandsköterskor för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 50 000 kronor.
[40] 52. Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga
verksamhet. Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för
den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 104) anfört om vissa åtgärder för
upprustning av universitet och högskolor hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen
att till Främjande av ograduerade forskares vetenskapliga
verksamhet för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 2 600 000 kronor.
[41] 53. Stipendier för främjande av högre vetenskapliga studier
vid rikets universitet och högskolor. Under åberopande av vad jag
enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 104)
anfört om vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor hemställer
jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Stipendier för främjande av högre vetenskapliga
studier vid rikets universitet och högskolor för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 387 500 kronor.
[42] 57. Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för främjande
av högre vetenskapliga studier. Under åberopande av vad jag
enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen 1958: 104)
anfört om vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte förslå riksdagen
att till Gemensamma universitetsändamål: Stipendier för
främjande av högre vetenskapliga studier för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 3 444 000 kronor.
16 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
F. Tekniska högskolor
[43] 18. Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier. Under åberopande
av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen
1958: 104) anfört om vissa åtgärder för upprustning av universitet och högskolor
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
274 500 kronor.
Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln 17
G. Skolöverstyrelsen, anstalter för
lärarutbildning m. m.
[44] 3. Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. Under åberopande
av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till den till
årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 424—446)
hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Skolöverstyrelsen: Försöksverksamhet m. m. för
budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
1 500 000 kronor.
[45] 4. Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader. Med
erinran om vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars 1958 (propositionen
1958: 109) anfört om den allmänna försöksverksamheten och
under åberopande av vad jag enligt samma protokoll anfört om särskilda
försöksskolan i Linköping hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att
a) godkänna vad jag förordat angående vissa avlöningsförmåner
för lärarpersonalen vid särskilda försöksskolan i
Linköping;
b) bemyndiga Kungl. Maj:t att, med tillämpning tills
vidare från och med budgetåret 1958/59, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för särskilda försöksskolan i
Linköping, som föranledes av vad jag anfört;
c) godkänna följande stat för särskilda försöksskolan i
Linköping, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1958/59:
Stat
Avlöningar
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,
förslagsvis...................... 472 000
2. Avlöningar till icke-ordinarie personal,
förslagsvis.................. 187 000
3. Rörligt tillägg, förslagsvis........ 78 000 737 000
2 — Bihang till riksdagens protokoll 1968. 1 saml. Nr B 1 Bil. 10.
18 Statsverkspropositionen B år 1958; Bil. 10: Åttonde huvudtiteln
Omkostnader
1. Sjukvård m. m., förslagsvis....... 4 000
2. Reseersättningar, förslagsvis...... 9 000 13 000
Summa kronor 750 000
d) till Särskilda försöksskolan i Linköping: Driftkostnader
för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av
750 000 kronor.
[46] 5. Särskilda försöksskolan i Linköping: Utrustning. Under
åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 10 till
den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (VIII ht s. 446,
447) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Särskilda försöksskolan i Linköping: Utrustning
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag av
1 000 kronor.
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under åttonde huvudtiteln
anvisat ..................................
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen tillkommer
.........................................
Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret
1958/59 utgöra ....................................
Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret
1957/58 med ......................................
1 464 435 100
96 803 200
1 561 238 300
230 115 000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Torsten Almeson
Ivar Haeggströms Boktryckeri AB • Stockholm 1958
581113
BILAGA 11 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
NIONDE HUVUDTITELN
JORDBRUKSDEPARTEMENTET * I
Utdrag av protokollet över jordbruksårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
ti juni 1958.
N är varande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
tiar K ungt. Maj :t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av
utgifterna under riksstatens nionde huvudtitel, innefattande anslagen inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj :t i
anslutning till anslagspunkter, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,
framlagt förslag till årets förra riksdag i propositionen nr 112 angående
anslag för budgetåret 1958/59 till stipendier vid lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan och skogshögskolan, m. m.
I skrivelser den 28 mars 1958 (nr 9), den 21 april 1958 (nr 208), den 25
april 1958 (nr 241) samt den 28 april 1958 (nr 277, 278, 279, 285 och 286) har
riksdagen anmält sina beslut i anledning av vissa av de under nionde huvudtiteln
gjorda framställningarna. Riksdagsskrivelsen nr 285 anmäldes för
Kungl. Maj :t den !) maj 1958 och övriga nu nämnda riksdagsskrivelser den
16 maj 1958.
I anledning av vid årets förra riksdag väckta motioner angående åtgärder
på grund av situationen på smörmarknaden har riksdagen vidare, bland
annat, till prisrabattering av smör å riksstaten för budgetåret 1958/59 under
nionde huvudtiteln anvisat ett förslagsanslag av 2 800 000 kronor. Beslutet
härom har riksdagen anmält i skrivelse den 28 april 1958 (nr 287), vilken
anmäldes för Kungl. Maj:t den 2 maj 1958.
De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning
om tillhopa 461 523 300 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla
3 av de i statsverkspropositionen upptagna anslagspunkterna och
icke heller den i anslutning härtill avgivna särpropositionen. Dessa förslag
1 Bihang till riksdagens protokoll 1058. 1 samt. Nr It 1. Hit. 11
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 11: Nionde huvudtiteln
torde på nytt böra föreläggas riksdagen för behandling. Några ytterligare
anslag å driftbudgeten för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln anser
jag icke böra äskas i förevarande sammanhang.
Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut, som riksdagen
redan har fattat1, anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter
under riksstatens nionde huvudtitel för budgetåret 1958/59.
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars
1958 (proposition 1958: 112) anfört angående överenskommelse rörande anställnings-
och avlöningsvillkoren för vissa befattningsbavargrupper vid universitet
och högskolor m. m. samt angående anslag för budgetåret 1958/59
till stipendier vid lantbrukshögskolan, veterinärhögskolan och skogshögskolan,
m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
1) bemyndiga Kungl. Maj :t att för budgetåret 1958/59
medgiva de överskridanden av maximerade anslagsposter
under nionde huvudtiteln, som kan föranledas av den i det
föregående åberopade överenskommelsen, samt
2) å riksstaten för budgetåret 1958/59 under nionde huvudtiteln
anvisa
dels till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Stipendier ett reservationsanslag av 127 300 kronor,
dels till Veterinärhögskolan: Stipendier ett anslag av
80 000 kronor,
dels till Skogshögskolan: Stipendier ett anslag av 71 600
kronor.
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59
under nionde huvudtiteln anvisat ................ 461 523 300 kronor.
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen
tillkommer..................................... 278 900 kronor.
Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret
1958/59 utgöra ................................ 461 802 200 kronor.
Detta innebär en ökning i förhållande
till de å riksstaten för budgetåret 1957/58 anvisade
anslagen med .................................. 35 366 800 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Ulla B. Silén
1 Beträffande de anslag, som redan behandlats, hänvisas till det i statsverkspropositionen B
intagna förslaget till riksstat.
580877 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 12 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
TIONDE HUVUDTITELN
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsärenden hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av
utgifterna under riksstatens tionde huvudtitel, innefattande anslagen inom
handelsdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj:t i
anslutning till en anslagspunkt, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,
framlagt förslag till årets förra riksdag i propositionen nr 113 angående
anslag till stipendier vid handelshögskolorna.
I skrivelser den 11 och den 26 april 1958 har riksdagen anmält sina beslut
i anledning av vissa av de under tionde huvudtiteln gjorda framställningarna.
Riksdagsskrivelserna anmäldes för Kungl. Maj:t den 16 maj 1958.
De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning
om tillhopa 291 040 900 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla
två av de i statsverkspropositionen upptagna anslagspunkterna och
icke heller den särskilda propositionen. Dessa förslag torde på nytt böra föreläggas
riksdagen för behandling. Några ytterligare anslag för nästa budgetår
under tionde huvudtiteln anser jag icke böra äskas.
.lag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen redan
har fattat* 1, anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter
under riksstatens tionde huvudtitel för budgetåret 1958/59.
1 Beträffande de anslag som redan behandlals hänvisas till det i statsverkspropositionen B intagna
förslaget ti 1 riksstat.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil 12.
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 12: Tionde huvudtiteln
D. Sjöfart och handel
[1] 47. Handelshögskolorna: Stipendier
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars
1958 (propositionen 1958: 113) anfört om anslag för budgetåret 1958/59 till
stipendier vid handelshögskolorna, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Handelshögskolorna: Stipendier för budgetåret
1958/59 anvisa ett reservationsanslag av 38 500 kronor.
G. Krisförvaltningen
[2] 1. Statens handelslicensnämnd: Avlöningar
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 12
till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (X ht s. 217
och 218) hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Statens handelslicensnämnd: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 1 100 000 kronor.
[3] 2. Statens handelslicensnämnd: Omkostnader
Under åberopande av vad jag anfört under motsvarande punkt i bilaga 12
till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen (X ht s. 218
och 219) hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att till Statens handelslicensnämnd: Omkostnader för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 122 000 kronor.
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under tionde huvudtiteln
anvisat................................
291 040 900 kronor
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen
tillkommer...................................... 1 260 500 kronor
Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret
1958/59 utgöra.................................. 292 301 400 kronor
Detta innebär en ökning i förhållande till riksstaten för
budgetåret 1957/58 med.......................... 62 591 800 kronor
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Björn Bergman
580915 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 13 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
ELFTE HUVUDTITELN
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför hans Maj. t
Konungen i statsrådet u Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
har Kungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av
utgifterna under riksstatens elfte huvudtitel, innefattande anslagen inom
inrikesdepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj :t
i anslutning till anslagspunkter, som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen,
framlagt förslag till riksdagen dels i proposition nr 66 angående
högre utbildning av sjuksköterskor, dels i proposition nr 73 angående
anslag till strålskyddsverksamhet m. m. för budgetåret 1958/59 m. m.,
dels i proposition nr 83 angående organisationen av statens institut för
folkhälsan m. m., dels i proposition nr 86 angående anslag till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. m. för budgetåret 1958/59,
dels ock i proposition nr 87 angående vissa anslag till universitetssjukhusen
m. m.
I skrivelser den 1 mars 1958 (nr 87), den 21 mars 1958 (nr 11), den
28 mars 1958 (nr 164), den 15 april 1958 (nr 179), den 18 april 1958
(nr 198) och den 26 april 1958 (nr 225) har riksdagen anmält sina beslut
i anledning av vissa av de under elfte huvudtiteln gjorda framställningarna.
Riksdagsskrivelserna anmäldes för Kungl. Maj:t den 18 och 25 april
samt den 2 maj 1958.
De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär en medelsanvisning
om tillhopa 691 512 500 kronor. Riksdagen hann emellertid icke
behandla sju av de i statsverkspropositionen preliminärt upptagna anslagspunkterna
och icke heller de särskilda propositionerna nr 73, 83 och 87.
Dessa förslag torde på nytt böra föreläggas riksdagen för behandling.
Några ytterligare anslag för nästa budgetår under elfte huvudtiteln anser
jag icke böra äskas.
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 7. Bil. 13
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 13: Elfte huvudtiteln
Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen
redan har fattat1, anmäla återstående av riksdagen icke behandlade anslagspunkter
under riksstatens elfte huvudtitel för budgetåret 1958/59.
B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården
Medicinalstyrelsen med dithörande stater
[1] 9. Strålskyddsverksamhet m. m.: Avlöningar. 10. Strålskyddsverksam
het
m. m.: Omkostnader
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 31
januari 1958 (proposition 1958: 73) anfört om anslag till strålskyddsverksamhet
m. m. för budgetåret 1958/59 m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
a) fastställa följande personalförteckning för strålskyddsverksamhet
m. m.:
Tjånstemän å ordinarie stat
3 avdelningsföreståndare Ao 26
1 förste strålskyddsinspektör Ao 24
1 strålskyddsinspektör Ao 23
1 instrumentmakare Ao 9
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än Ae 19
1 förste strålskyddsinspektör Ae 24
2 fysiker .......................,............ Ae 23
4 strålskydd sinspektörer Ae 23
1 fysiker Ae 21
1 förste byråsekreterare Ae 21;
b) godkänna följande avlöningsstat för strålskyddsverksamhet
m. m., att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
...................................... 164 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, förslagsvis 39 000
3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 532 000
4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 105 000
Summa kronor 840 000;
1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det i statsverkspropositionen B
intagna förslaget till riksstat.
3
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 13: Elfte huvudtiteln
c) till Strålskijddsverksamliet m. m.: Avlöningar för budgetåret
1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 840 000 kronor;
d) till Strålskyddsverksamhet m. m.: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 145 000
kronor.
Sjukvårdsanetalterna
[2] 61. Bidrag till vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Serafimerlasarettet
m. m. 62. Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa Stockholms stad
tillhöriga sjukhus. 73. Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg m. m. 74. Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet
i Umeå m. m. 94. Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Eugeniahemmet
Under
åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars
1958 (proposition 1958: 87) anfört om vissa anslag till universitetssjukhusen
m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
dels såvitt avser vissa överenskommelser med Stockholms stad och
Stockholms läns landsting rörande sjukvården i Stockholm och den medicinska
undervisningen därstädes
a) bemyndiga Kungl. Maj:t att godkänna avtal och överenskommelser
med Stockholms stad och Stockholms läns
landsting i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i
propositionen förordat;
b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningarna för Serafimerlasarettet och Karolinska
sjukhuset, som föranledes av vad jag i propositionen
förordat;
c) till Bidrag till vissa om- och tillbgggnadsarbeten vid
Serafimerlasarettet m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett
reservationsanslag av 600 000 kronor;
d) till Bidrag till anordnande av undervisning vid vissa
Stockholms stad tillhöriga sjukhus för budgetåret 1958/59
anvisa ett förslagsanslag av 473 000 kronor; samt
e) besluta att tills vidare avgiftsfritt till allmänna barnbördshuset
i Stockholm upplåta nyttjanderätt till viss tomtmark
;
dels såvitt avser vissa överenskommelser med Göteborgs stad om fördelningen
av kostnaderna för vissa byggnadsföretag
4
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 13: Elfte huvudtiteln
godkänna av mig i propositionen förordade överenskommelser
med Göteborgs stad och vissa landsting om fördelningen
av kostnaderna för vissa byggnadsföretag;
dels såvitt avser bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska sjukhuset
i Göteborg m. m.
till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid Sahlgrenska
sjukhuset i Göteborg m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa
ett reservationsanslag av 2 775 000 kronor;
dels såvitt avser bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i
Umeå m. m.
till Bidrag till vissa byggnadsarbeten vid lasarettet i
Umeå m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 53 000 kronor;
dels ock såvitt avser avtal angående avstående av visst markområde å
kronohemmanet Norrbacka m. m.
a) bemyndiga Kungl. Maj :t att träffa avtal med sällskapet
Eugeniahemmet om avstående av visst markområde
m. m. i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag i propositionen
förordat;
b) till Bidrag till vissa byggnadsarbeten m. m. vid Eugeniahemmet
för budgetåret 1958/59 anvisa ett reservationsanslag
av 105 000 kronor.
Jag vill erinra om att vissa i det föregående angivna avtal med Stockholms
stad och Stockholms läns landsting rörande sjukvården i Stockholm
och den medicinska undervisningen därstädes är avsedda att träda i kraft
den 1 juli 1958. Därest riksdagen icke fattat beslut i anledning av propositionen
före nämnda tidpunkt, förutsätter jag, att berörda myndigheter
skall äga provisoriskt vidtaga de åtgärder, som erfordras i anledning av
avtalen.
Hälsovård i allmänhet
[3] 100. Statens institut för folkhälsan: Avlöningar. 101. Statens institut
för folkhälsan: Omkostnader
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 21
februari 1958 (proposition 1958: 83) anfört angående organisationen av
statens institut för folkhälsan m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att
5
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 13: Elfte huvudtiteln
a) godkänna de förslag till riktlinjer för organisationen
av statens institut för folkhälsan, som angivits i propositionen;
b)
bemyndiga Kungl. Maj:t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statens institut för folkhälsan,
som föranledes av vad jag i propositionen förordat;
c) godkänna följande avlöningsstat för statens institut
för folkhälsan, att tillämpas tills vidare fr. o. m. budgetåret
1958/59:
Avlöningsstat
1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.................................... 420 000
2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t, förslagsvis .............. 13 000
3. Avlöningar till speciallärare, experter och tillfälliga
biträden, förslagsvis .............. 256 000
4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal 2 163 000
5. Rörligt tillägg, förslagsvis .............. 408 000
Summa kronor 3 260 000;
d) till Statens institut för folkhälsan: Avlöningar för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 3 260 000
kronor;
e) till Statens institut för folkhälsan: Omkostnader för
budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag av 748 000
kronor.
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under elfte huvudtiteln
anvisat ................................................ 691 512 500
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen tillkommer
.............................................. 8 999 000
Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda för budgetåret
1958/59 utgöra ........................................ 700 511 500
Detta innebär en ökning i förhållande till budgetåret 1957/58
med 77 705 100
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Carl-Gösta Hesser
BILAGA 14 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
TOLFTE HUVUDTITELN
CIVILDEPARTEMENTET * I
Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för civildepartementet, statsrådet Lindholm, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
har Ivungl. Maj:t framlagt förslag till reglering för budgetåret 1958/59 av
utgifterna under riksstatens tolfte huvudtitel, innefattande anslagen inom
civildepartementets verksamhetsområde. Dessutom har Kungl. Maj:t i propositionen
nr 158 till årets förra riksdag angående lönegradsplaceringen för
vissa tjänster m. m. föreslagit bl. a. att riksdagen måtte till Täckning av
beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering m. m. å riksstaten för
budgetåret 1958/59 under tolfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
21 000 000 kronor.
I skrivelse den 11 mars 1958 (nr 12) har riksdagen anmält sina beslut i
anledning av Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen gjorda framställningar
rörande egentliga statsutgifter för budgetåret 1958/59 under tolfte huvudtiteln.
Riksdagsskrivelsen har anmälts för Kungl. Maj:t den 18 april 1958.
De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär cn medelsanvisning
av tillhopa 380 903 400 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla
förenämnda i propositionen nr 158 framlagda förslag. Detta förslag
torde ånyo höra föreläggas riksdagen för behandling. Några ytterligare anslag
för nästa budgetår under tolfte huvudtiteln anser jag icke höra äskas.
I Ilihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. AV Ii 1. Bil. H
2 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. Ib: Tolfte huvudtiteln
Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen redan
har fattat,1 anmäla förenämnda i propositionen nr 158 framlagda förslag,
vilket icke behandlats av årets förra riksdag.
Under åberopande av vad jag anfört enligt statsrådsprotokollet för den
9 april 1958 (proposition 1958: 158) samt av vad jag tidigare i dag anfört
vid anmälan av för flera huvudtitlar gemensamma frågor hemställer jag,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Täckning av beräknade kostnader för ändrad lönegradsplacering
in. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett förslagsanslag
av 21 000 000 kronor.
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59
under tolfte huvudtiteln anvisat .......................... 386 903 400
Vid bifall till det i det föregående
framlagda förslaget tillkommer............................ 21 000 000
Huvudtitelns slutsumma skulle sålunda
för budgetåret 1958/59 utgöra ............................ 407 903 400
Detta innebär en minskning i förhållande
till budgetåret 1957/58 med .............................. 185 689 200
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Bjarne Forss
1 Beträffande de anslag, som redan behandlats, hänvisas till det i statsverkspropositionen
B intagna förslaget till riksstat.
580925 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 15 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
TRETTONDE HUVUDTITELN
OFÖRUTSEDDA UTGIFTER
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj. t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I skrivelse den 14 februari 1958 (nr 13) har riksdagen anmält sitt beslut
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret
1958/59 under trettonde huvudtiteln, avseende anslaget till oförutsedda
utgifter. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj:t den 21 februari
1958. Ytterligare medel för nästa budgetår under denna huvudtitel torde icke
böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår trettonde huvudtitelns anslag för budgetåret
1958/59 till 1 000 000 kronor eller oförändrat belopp i förhållande
till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 saml. Nr B 1. Bil. 15
BILAGA 16 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN BÅR 1958
FJORTONDE HUVUDTITELN
RIKSDAGEN OCH DESS VERK M. M.
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I skrivelse den 28 mars 1958 (nr 159) har riksdagen anmält sitt beslut
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen rörande egentliga statsutgifter för budgetåret
1958/59 under fjortonde huvudtiteln, avseende anslag till riksdagen
och dess verk in. m. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj:t den
11 april 1958. Ytterligare medel för nästa budgetår under denna huvudtitel
torde icke böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.
Enligt riksdagens beslut uppgår fjortonde huvudtitelns anslag för budgetåret
1958/59 till 21 275 800 kronor, vilket innebär en ökning i förhållande
till det för budgetåret 1957/58 under huvudtiteln anvisade beloppet med
1 613 500 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
1 liihang till riksdagens protokoll 1958. I samt. Xr 11 7 Bil. JG
Ur protokollet:
Göran Waldau
BILAGA 17 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN BÅR 1958
LUFTFARTSFONDEN
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj. t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anför.
I skrivelse den 14 mars 1958 (nr 119) har riksdagen anmält sitt beslut i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen (bil. 17) angående upptagande å riksstaten
för budgetåret 1958/59 av underskottet för luftfartsfonden. Riksdagens skrivelse
anmäldes för Kungl. Maj:t den 30 maj 1958, varvid Kungl. Maj:t fastställde
stat för luftfartsverkets driftkostnader budgetåret 1958/59.
Enligt statsmakternas beslut har för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret
1958/59 upptagits ett underskott om 10 000 000 kr.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Engdald
I Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr II 1. Bil. 17
BILAGA 18 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN BÅR 1958
RIKSGÄLDSFONDEN
Utdrag au protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I skrivelse den 18 april 1958 (nr 199) har riksdagen anmält sitt beslut i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen (bilaga 18) angående stat för riksgäldsfonden
för budgetåret 1958/59. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl.
Maj :t den 25 april 1958.
Enligt riksdagens beslut skulle underskottet å riksgäldsfonden upptas
till 650 000 000 kronor.
Denna beräkning bygger på det vid tidpunkten för riksdagens beslut gällande
ränteläget. Sedan riksbanken därefter vidtagit en sänkning av diskontot
har riksgäldskontoret med skrivelse den 4 juni 1958 överlämnat en förnyad
beräkning till stat för riksgäldsfonden för nästa budgetår. Anledning
synes finnas, att föreslå den nu sammanträdande riksdagen att, med ändring
av sitt tidigare beslut, antaga stat för fonden i enlighet med riksgäldskontorets
förnyade beräkning.
Å utgiftssidan upptages i det nya förslaget räntor till ett belopp av
663 421 200 kronor och kapitalrabatter m. m. om sammanlagt 1 350 100 kronor.
Den största delen av utgiftsräntorna, eller 393 082 336 kronor, är hänförlig
till de räntelöpande obligationslånen. Fördelningen av denna ränta på
de olika lånen framgår av följande uppställning.
Specifikation av ränta d räntelöpande obligationslån: 1934 års 3 % lån.............. | Kronor | |||
1937 | » | 3 % amorteringslån av 1/2............ |
| |
1937 | » | 3 % | » » 1/3 ..................... |
|
1939 | » | 2 3/4 °/ | O lån........................... |
|
1941 | » | 3 1/2 | o » ............................ |
|
1942 | » | 3 1/2 | -> .................................. |
|
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 18
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 18: Riksgäldsfonden
|
|
|
|
|
| Kronor |
|
| 3 1/2 % | . o | 1V 1 ......... |
| 8 103 610 |
1943 i | ars » |
| 15/4 ......... |
| 12 490 678 | |
1943 | o 1/J /o 3 1/2 % |
| w 1/11 ...... |
| 11 216 100 | |
1943 |
|
| * 1 r; /•* ....... |
| 7 492 888 | |
1944 |
| 3 l/J /o |
| \\ 1^/19 ....... |
| 17 015 565 |
1944 |
| 3 1/" /o |
|
|
| 10 998 180 |
1945 |
| 3 /o 3 % |
| w 1/11 ...... |
| 7 613 670 |
1945 | » |
| A 1/9 ...... |
| 17 817 300 | |
1946 | » | 3 /o |
| * 1^/19 ...... |
| 6 860 790 |
1946 |
| 3 /o |
|
|
| 4 125 000 |
1949 |
| ^ 3/4 /o |
|
|
| 6 588 628 |
195U |
| 3 1/1 /o |
|
|
| 9 045 365 |
1951 |
| 3 1/" /o O -t 10 0/ |
|
|
| 7 000 000 |
1 JOm 1953 | » | O J. / ä /Q '' 2 1/2—3 1/2 | % lån av 15/9 (lemåriga lånet)........... r,/m ..................... | 3 962 000 7 000 000 | ||
1953 | » | O L/A /Q |
| * 1A/19 ...... |
| 7 000 000 |
1953 1954 | » | O 1/Ä /Q ^ 2 1/2—3 1/2 |
|
| 13 126 740 | |
» | av 1^n ....... |
| 7 000 000 | |||
1954 |
| O /o 3 3/4 % 2 1/2—3 3 1/2 % |
|
|
| 2 218 195 |
1954 1954 | » |
| 0/ lån a\r 97/Q |
| 5 602 630 | |
» | 1/J, | QV 1^/10 |
| 8 916 705 | ||
1954 | » |
| VV 10/11 |
| 26 879 300 | |
1954 1954 |
| 1 /o 3 3/4 % 2 3/4 % |
|
|
| 2 661 834 |
» |
| QV 1^/2 |
| 1 650 000 | ||
1955 | » |
| v> 9/5 ....... |
| 19 543 028 | |
1955 | » | 4 1/2 /q 3 3/4 % 4 3/4 % |
| *90/2 ....... |
| 11 250 000 |
195b 1956 |
|
| * 1^/11 |
| 2 801 250 | |
» |
| * 1^/11 |
| 3 112 500 | ||
1956 | » |
| * 10/12 |
| 9 519 000 | |
1956 | » |
| ^ 15/3 ...... |
| 16 753 688 | |
1957 |
|
| * 1 ^ /^ ....... |
| 5 864 000 | |
1957 1957 |
| * /o 4 1/4 % 5 % 5 1/4 % 4 7/8 % 5 1/8 % |
|
|
| 613 913 |
» |
|
|
| 17 500 000 | ||
195 / |
|
| * 15/9 ..... |
| 6 562 500 | |
1957 |
|
| » 90/11 |
| 5 737 973 | |
195 / |
|
| *90/11 ...... |
| 14 790 238 | |
1957 |
|
| xf 20/1 ....... |
| 10 500 000 | |
195o |
| 3 1/4 /o |
| * 91 !\ ...... |
| 12 750 000 |
195o 1958 |
| ° /o 5 1/4 % |
| » 28/4............... |
| 10 500 000 |
|
|
| Summa kronor | 393 082 336 |
Vinsterna å premielånen beräknas uppgå till sammanlagt 58 8% 500 kionor,
med den fördelning på de olika lånen som framgår av efterföljande uppställning.
Specifikation av vinster å premieobligationslån:
1942 års premielån........................
1943 » » ........................
1944 » »> ........................
1945 » » ........................
Kronor
9 872 000
5 253 000
5 991 500
7 880 000
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 18: Riksgäldsfonden
3
Kronor
1946 års premielån ............................................ 3 700 000
1947 » i» 7 400 000
1951 » » 4 200 000
1954 » » 4 500 000
1955 »> » 4 500 000
Bostadspremielånet............................................ 1 100 000
1958 års premielån............................................ 4 500 000
Summa kronor 58 896 500
Då inkomsterna å riksgäldsfonden beräknas till 49 771 300 kronor, utvisar
förslaget till stat ett underskott att avföras å riksstaten om 615 000 000
kronor, vilket innebär en minskning med 35 000 000 kronor i förhållande till
det underskott, som räknats med för nästa budgetår enligt riksdagens förenämnda
beslut. Minskningen är i främsta rummet betingad av den sänkning
av posten ränta å skattkammarväxlar som diskontosänkningen medför.
Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen att, med ändring av sitt tidigare fattade beslut,
a) godkänna bilagda förslag till stat för riksgäldsfonden
för budgetåret 1958/59 (bihang);
b) för Riksgäldsfonden å driftbudgeten för budgetåret
1958/59 upptaga ett underskott av 615 006 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
4
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 18: Riksgäldsfonden
Bihang
Förslag till stat för riksgäldsfonden för budgetåret 1958/59
Utgifter
A. Räntor d statsskulden:
1.
2.
3.
4.
5.
6.
7.
8.
9.
10.
11.
12.
13.
B.
Ränta å räntelöpande obligationslån, förslagsvis............. 393 082 336
Vinster å premieobligationslån, förslagsvis................... 58 896 500
Ränta å statsskuldförbindelser, förslagsvis................... 18 000 000
» » sparobligationer, förslagsvis ....................... 1 000 000
» » dollarkredit hos Export-Import Bank of Washington
(Marshall-lånet), förslagsvis........................ 2 382 000
» » av staten övertagna lån, förslagsvis................ 460 000
» » lån hos statsinstitutioner och fonder m. m., förslagsvis 60 000 000
Årsanslaget till Hans Maj:t Konungen..................... 300 000
Ränta å köpeskillingen för fastigheten nr 1 i kvarteret Lejonet i
Stockholm...................................... 90 000
» » konung Carl XIII :s hemgiftskapital............... 7 500
» » Göta kanals reparationsfond...................... 7 045
» » skattkammarväxlar, förslagsvis.................... 125 000 000
o o beräknad ny upplåning, förslagsvis................. 4 195 819
668 421 200
Kapitalrabatter m. m.:
1. Kapitalrabatter, förslagsvis....................... 1 000 000
2. Inlösningsprovisioner m. m., förslagsvis............ 350 000
3. Kursförluster, förslagsvis..........................100 1 350 100
Summa kronor 664 771 300
Inkomster
A. Räntor:
1. Ränta å uppköpta obligationer................... 100 000
2. » » rörliga krediter......................... 48 000 000
3. » » utlånade medel m. m................... 20 000 48 120 000
B. Uppgäld och kursvinster:
1. Uppgäld....................................... 100
2. Kursvinster.................................... 100 200
C. Diverse inkomster:
1. Preskriberade obligationer och kuponger m. m..... 1 500 000
2. Depositionsavgifter för premielånen............... 1 000
3. Dragningslistor å premielånen.................... 150 000
4. Övriga diverse inkomster.........................100 1 651 100
49 771 300
Underskott att avföras å riksstatens driftbudget................... 615 000 000
Summa kronor 664 771 300
581015 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 19 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
AVSKRIVNING AV NYA
KAPITALINVESTERINGAR
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i ståtsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen har
Kungl. Maj :t framlagt förslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar
för budgetåret 1958/59. Vissa av de däri upptagna avskrivningsanslagen var
emellertid endast angivna med preliminärt beräknade belopp, beroende på
att motsvarande investeringsanslag inte äskades definitivt.
Årets förra riksdag, som fattade beslut i fråga om nästan alla de investeringsanslag,
för vilka definitiva motsvarande avskrivningsanslag äskades i
statsverkspropositionen, hann emellertid inte till någon del behandla de senare.
Då något skäl icke finnes till ändring av den avskrivningsberäkning
som i fråga om dessa anslag förelädes riksdagen i statsverkspropositionen
1 januari i år (bilaga 19) torde under åberopande av vad däri anförts nämnda
avskrivningsanslag böra äskas ånyo i detta sammanhang.
Vad därefter beträffar förenämnda i statsverkspropositionen till årets
förra riksdag preliminärt beräknade anslag torde följande komplettering
böra ske.
Under statens allmänna fastighetsfond äskas senare denna
dag med hänvisning till propositionen nr 117 till årets förra riksdag
2 350 000 kronor till vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhölande
barna- och ungdomsvården. I statsverkspropositionen i januari hade
2 G00 000 kronor beräknats för motsvarande ändamål. I enlighet med gällande
regler bör i förevarande fall en grundavskrivning med 50 procent beräk
1
Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr Bl. Bil. 19
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 19:
nas på medelsanvisningen, varför motsvarande avskrivningsanslag torde
böra äskas med 1 175 000 kronor. Beträffande anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens sinnessjukhus m. m. har årets förra riksdag fattat beslut
innebärande oförändrad medelsanvisning i förhållande till det i statsverkspropositionen
i januari beräknade beloppet. Anslagen till vissa byggnadsåtgärder
för strålskyddsverksamheten m. m. samt uppförande av en barnpsykiatrisk
klinik vid lasarettet i Lund äskas senare denna dag liksom i propositionen
nr 87 till årets förra riksdag definitivt med de i statsverkspropositionen
i januari i år beräknade beloppen. Motsvarande avskrivningsanslag
upptages alltså med de tidigare, preliminärt angivna beloppen.
Anslagen under försvarets fastighetsfond hade i statsverkspropositionen
till årets förra riksdag, liksom övriga investeringar inom försvarsdepartementets
område, preliminärt upptagits med samma belopp som
i riksstaten för budgetåret 1957/58. Samma förhållande gäller beträffande
motsvarande avskrivningsanslag. Med upprepande av de i propositionen nr
110 framlagda förslagen kommer senare denna dag att äskas anslag om sammanlagt
22 900 000, 3 600 000, 29 700 000 samt 56 870 000 kronor under arméns,
marinens, flygvapnets respektive befästningars delfonder av försvarets
fastighetsfond. Avskrivningsbehovet för investeringar i fonden beräknas
enligt av riksdagen godkända regler (rskr. nr 455/1942 och 110/1951) schablonmässigt
till 50 procent av den totala investeringen — frånsett kostnader
för markförvärv, vilka inte avskrives — i vederbörande delfond med undantag
för befästningars delfond, för vilken total avskrivning tillämpas. Av
förenämnda belopp avses för markförvärv 1 400 000 kronor under arméns,
200 000 kronor under marinens, 1 200 000 kronor under flygvapnets samt
700 000 kronor under befästningars delfond. Avskrivningsanslagen under
delfonderna bör alltså upptagas med 10 750 000, 1 700 000, 14 250 000 respektive
56 170 000 kronor.
Under statens utlåningsf onder utgår det i årets tidigare statsverksproposition
preliminärt beräknade anslaget för värnpliktslånefonden.
Då anslaget till lånefonden för bostadsbyggande, liksom det under fonden
för låneunderstöd beräknade anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande,
med hänvisning till propositionen nr 119 till årets förra riksdag
äskas med samma belopp som det i statsverkspropositionen i januari preliminärt
beräknade anslaget, bör även motsvarande avskrivningsbehov vara
oförändrat.
I statsverkspropositionen i januari i år räknade jag med att detta avskrivningsbehov
uppgick till sammanlagt 330 miljoner kronor, varav 150 miljoner
kronor under lånefonden för bostadsbyggande och 180 miljoner kronor under
fonden för låneunderstöd. Avskrivningsbehovet skulle till ett belopp av
300 miljoner kronor tillgodoses dels genom reaktivering av tidigare gjorda
avskrivningar å tilläggslån dels genom ianspråktagande av viss överavskrivning
under fonden för låneunderstöd. Ett avskrivningsanslag å resterande
belopp, 30 miljoner kronor, beräknades därför under förevarande huvudtitel.
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
3
Storleken av förenämnda överavskrivning var enligt riksräkenskapsverkets
beräkning 23,6 miljoner kronor. Från bostadsstyrelsen hade jag under hand
inhämtat, att de per den 30 juni 1957 utestående delarna av tilläggslån,
som enligt statsmakternas beslut skall återbetalas från och med den 1 januari
i år, uppgår till 250,2 miljoner kronor. Med hänsyn till de tilläggslän som
efter den 1 juli 1957 kunde väntas bli utbetalade höjdes summan av nyssnämnda
överavskrivning och reaktiverade avskrivningsmedel (23,6 + 250,2
= ) 273,8 miljoner kronor till i det föregående nämnda 300 miljoner kronor.
Vad som därutöver komme att reaktiveras av avskrivningsmedel för tilläggslån
syntes böra reducera avskrivningsanslagen under budgetåret 1959/60.
Bostadsstyrelsen har nu lämnat uppgift om att tilläggslån med återbetalningsskyldighet
utbetalats under tiden 1 juli 1957—31 mars 1958 till ett
belopp av 50,6 miljoner kronor. Härigenom skulle det belopp varmed avskrivningsanslagen
för bostadsinvesteringar kan minskas öka till (273,8 -f 50,6
= ) 324,4 miljoner kronor. Då 300 miljoner kronor av denna summa avräknats
vid avskrivningsberäkningen i statsverkspropositionen i januari, återstår
således (324,4 — 300 =) 24,4 eller i runt tal 25 miljoner kronor, varmed
det tidigare beräknade avskrivningsanslaget å 30 miljoner kronor under
lånefonden för bostadsbyggande skulle kunna reduceras. Det synes därför
motiverat att i överensstämmelse med vad jag anfört i den tidigare statsverkspropositionen
upptaga nämnda avskrivningsanslag med (30 — 25 =)
5 miljoner kronor. Alltjämt förekommer, fast i avsaktande takt, utbetalning
av återbetalningspliktiga tilläggslån och i analogi med vad jag anfört i den
tidigare statsverkspropositionen torde vad som utöver förevarande beräkning
kommer att reaktiveras av avskrivningsmedel för tilläggslån få reducera
avskrivningsanslagen under budgetåret 1959/60.
Samtliga nu erforderliga jämkningar och tillägg i förhållande till den tidigare
statsverkspropositionens förslag till anslag till avskrivning av nya
kapitalinvesteringar framgår av följande översikt.
Statens allmänna fastighetsfond:
ökning ( + )
Minskning (—)
Kronor
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna -
och ungdomsvården........................................ — 125 000
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond ............................................ -f 1 400 000
Marinens delfond............................................ — 550 000
Flygvapnets delfond ........................................ + 625 000
Befästningars delfond........................................ + 8 320 000
Statens utlånings fonder:
Värnpliktslånefonden ........................................ — 100 000
Lånefonden för bostadsbyggande.............................. — 25 000 000
Summa — 15 430 000
4
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 19:
Det torde få ankomma på riksdagen att vidtaga de kompletteringar och
justeringar av de under förevarande huvudtitel äskade anslagen, som i anledning
av riksdagens beslut rörande investeringsanslag eller eljest kan påkallas.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen
att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar för budgetåret
1958/59 i härefter angivna fonder anvisa följande
reservationsanslag, nämligen
Televerkets fond:
Kommunikationsdepartementet:
Försvarsberedskap vid televerket................. 3 500 000
Statens järnvägars fond:
Kommunikationsdepartementet:
Nybyggnad och ombyggnad av järnvägslinjer...... 2 500 000
Försvarsberedskap vid statens järnvägar.......... 2 600 000
Statens vattenfallsverks fond:
Kommunikationsdepartementet:
Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk.............. 4 500 000
Luftf artsfonden:
Kommunikationsdepartementet:
Försvarsberedskap vid luftfartsverket............. 100 000
Statens allmänna fastighetsfond:
Justitiedepartementet:
Ombyggnadsarbeten vid äldre fångvårds anstalter . . . 500 000
Vissa byggnadsarbeten för fångvården............ 7 590 000
Utrikesdepartementet:
Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepresentationen................... 645 000
Uppförande av kanslibyggnad för beskickningen
i Oslo m. m................................ 18 800
Modernisering av ekonomilokalerna inom sändebudsbostaden
i Oslo......................... 45 000
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
5
Socialdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande
barna- och ungdomsvården............ 1 175 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Svartsjö för alkoholmissbrukare............... 75 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens vårdanstalt å
Venngarn för alkoholmissbrukare.............. 278 500
Kommunikationsdepartementet:
Sanering m. m. inom Djurgårdsstaden i Stockholm 50 000
Utbyggnad av ämbetshuset i kvarteret Uppfinnaren i
Stockholm................................. 125 000
Ämbetsbyggnad för central förvaltning........... 25 000
Anordnande av förvaltningslokaler för den centrala
administrationen........................... 500 000
Merkostnader för vissa byggnadsarbeten.......... 500 000
Finansdepartementet:
Vissa byggnadsarbeten vid tullverkets kust- och gränsbevakning
m. m............................. 125 000
Ecklesiastikdepartementet:
Nybyggnad för riksarkivet...................... 150 000
Nybyggnad för musikaliska akademien med musikhögskolan
.................................. 40 000
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Uppsala.. 420 000
Nybyggnad för de geografiska och mineralogisk-geo
logiska
institutionerna vid universitetet i Uppsala 800 000
Nybyggnad för zoofysiologiska institutionen vid universitetet
i Uppsala......................... 300 000
Tillbyggnad av universitetsbiblioteket i Uppsala ... 50 000
Vissa byggnadsarbeten vid universitetet i Lund .... 365 000
Nybyggnad för humanistiska fakulteten vid universitetet
i Lund................................ 500 000
Nybyggnad för patologiska institutionen m. m. vid
universitetet i Lund......................... 600 000
Nybyggnad för medicinska fakulteten vid universitetet
i Göteborg................................. 3 250 000
Vissa byggnadsarbeten vid karolinska mediko-kirur
giska
institutet............................. 452 500
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Vega i Stockholm
...................................... 250 000
Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm..... 2 325 000
6
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 19:
Vissa byggnadsarbeten inom kvarteret Riddaren i
Stockholm................................. 130 000
Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola...... 1 265 000
Vissa byggnadsarbeten vid folkskoleseminarierna. .. 80 000
Vissa byggnadsarbeten vid läroanstalterna för blinda 180 000
Om- och utbyggnad av vårdanstalten i Lund för
blinda med komplicerat lyte................... 50 000
Vissa byggnadsarbeten vid skolorna för döva...... 975 000
Nybyggnad för konstfackskolan................. 1 250 000
Jordbruksdepartementet:
Byggnadsarbeten vid statens centrala frökontroll
anstalt.
................................... 252 000
Byggnadsarbeten vid lantbrukshögskolan och statens
lantbruksförsök............................. 10 000
Byggnadsarbeten vid veterinärhögskolan.......... 110 000
Byggnadsarbeten vid fiskeristyrelsens tillsynsavdel
ning
vid sötvattenslaboratoriet på Lovön........ 45 000
Handelsdepartementet:
Förrådsbyggnad m. m. för Sveriges geologiska undersökning
................................... 21 300
Vissa skyddsarbeten vid flygtekniska försöksanstalten 100 000
Vissa byggnadsarbeten vid institutet för konser
veringsforskning.
........................... 27 800
Säkerhetsanstalter för sjöfarten.................. 1 100 000
Inrikesdepartementet:
Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet
m. m..................................... 100 000
Vissa installationsarbeten m. m. vid statens bakteriologiska
laboratorium...................... 55 000
Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
m. m..................................... 17 925 000
Statens anstalt för fallandesjuka: Om- och utbygg
nadsarbeten.
............................... 352 500
Utbyggande av karolinska sjukhuset............. 2 700 000
Utbyggande av Akademiska sjukhuset i Uppsala. .. 333 100
Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet
i Lund.............................. 160 000
Byggnadsarbeten för länsstyrelserna.............. 775 000
Anordnande av förvaltning slokaler för den regionala
administrationen........................... 75 000
Vissa skyddsrumsanläggningar................. 3 600 000
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
7
Försvarets fonder:
Försvarsdepartementet:
Försvarets fastighetsfond:
Arméns delfond....................
Marinens delfond...................
Flygvapnets delfond.................
Befästningars del fond...............
Statens utlåningsfonder:
Socialdepartementet:
Lånefonden för bostadsbyggande..........
Lånefonden för allmänna samlingslokaler ...
Ecklesiastikdepartementet:
Statens lånefond för universitetsstudier.....
Allmänna studielånefonden...............
Jordbruksdepartementet:
Statens av dikning slånefond...............
Fiskerilånef onden......................
Fonden för låneunderstöd:
Socialdepartementet:
Lån till nybyggnader vid erkända vårdanstalter för
alkoholmissbrukare..........................
Handelsdepartementet:
Lån till utbyggnad av oljelagringen..............
Inrikesdepartementet:
Lån till Gotlands läns landsting för utbyggande av
lasarettet i Visby...........................
Lån till Ervallahcmmet för ombyggnadsarbeten ...
Lån till Svenska diakonsällskapet för vissa byggnadsarbeten
....................................
10 750 000
1 700 000
14 250 000
56 170 000
5 000 000
5 400 000
7 000 000
10 500 000
300 000
300 000
655 000
72 000 000
500 000
220 000
100 000
8
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 19:
Avskrivning av nya kapitalinvesteringar
Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond:
Handelsdepartementet:
Anordnande av en bombsäker oljelagringsanlåggning 3 000 000
Anordnande av ytterligare en bombsäker oljelagrings
anläggning.
............................... 1 200 000
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
580952 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 20 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
AVSKRIVNING AV OREGLERADE
KAPITALMEDELSFÖRLUSTER * I
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen har
Kungl. Maj :t framlagt förslag rörande anslag till avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster för budgetåret 1958/59.
Riksdagen hann inte behandla ifrågavarande anslag. Då något skäl icke
finnes till ändring av den beräkning av medelsbehovet för ändamålet som angavs
i bilaga 20 till den till årets förra riksdag avlåtna statsverkspropositionen
torde, under åberopande av vad däri anförts, samma anslag böra äskas
ånyo i detta sammanhang.
Jag hemställer således, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Avskrivning av oreglerade kapitalmedelsförluster
för budgetåret 1958/59 anvisa ett anslag av 1 000 000 kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
1 Bihang lill riksdagens protokoll l!).r>8. / samt. Xr II /. Bil. 20
BILAGA 21 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
STATENS ALLMÄNNA FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
N ärva rande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I skrivelse den 14 februari 1958 (nr 60) har riksdagen anmält sitt beslut
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen (bilaga 21) angående stat för statens allmänna
fastighetsfond för budgetåret 1958/59. Riksdagens -skrivelse anmäldes
för Kungl. Maj :t den 28 februari 1958, varvid Kungl. Maj :t fastställde staten
i överensstämmelse med det av riksdagen godkända förslaget.
Enligt statsmakternas beslut slutar fastighetsfondens stat på ett belopp
av 75 069 000 kronor.1 Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad statsmakterna
sålunda beslutat torde icke föreligga.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau 1
1 Beträffande den närmare innebörden av staten för statens allmänna fastighetsfond hänvisas
till det i statsverkspropositionen B intagna förslaget till riksstat.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 21
BILAGA 22 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anför.
I skrivelse den 28 mars 1958, nr 142, har riksdagen anmält sitt beslut
i anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 10 januari
1958 avlåtna propositionen nr 45 angående stat för försvarets fastighetsfond
för budgetåret 1958/59. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl.
Maj :t den 11 april 1958, varvid Kungl. Maj:t fastställde staten i överensstämmelse
med det av riksdagen godkända förslaget.
Enligt statsmakternas beslut slutar fastighetsfondens stat på ett belopp
av 104 971 000 kronor1. Någon anledning att ifrågasätta ändring i vad
statsmakterna sålunda beslutat torde icke föreligga.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för
budgetåret 1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande
riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hugo Grimlund
1 Beträffande den närmare innebörden av staten för försvarets fastighetsfond hänvisas
till det i statsverkspropositionen B intagna förslaget till riksstat.
863 08 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 22.
BILAGA 23 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
INVESTERINGSPLAN
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
(bilaga 22) har Kungl. Maj:t i avvaktan på särskild proposition i ämnet
framlagt en preliminär investeringsplan för budgetåret 1958/59 jämte därvid
fogade investeringsstater. Riksdagen upplöstes dock innan något definitivt
förslag i ämnet hunnit framläggas. De investeringsanslag som årets förra
riksdag icke hann behandla, d. v. s. i huvudsak de anslag som i den tidigare
statsverkspropositionen endast var preliminärt beräknade, äskas i förevarande
statsverksproposition med definitiva belopp. En slutgiltig investeringsplan
bör därför nu föreläggas riksdagen.
I den till riksdagen den 3 januari i år avlåtna statsverkspropositionen har
lämnats en redogörelse för kapitalbudgetens uppställning, till vilken torde
få hänvisas. Likaledes torde få åberopas den beräkning som där redovisas
av övriga kapitalmedel å investeringsstaterna samt av övrig kapitalåterbetalning.
Vid uppställandet av förevarande investeringsstater har en översyn
vidtagits av posterna avskrivningsmedel inom fonden, varjämte avskrivningsmedlen
från riksstaten kompletterats i enlighet med den förnyade beräkning
som nu förelägges riksdagen.
Enligt bifogade utdrag av statsrådsprotokollet (bilagor 24—33) uppgår av
riksdagen beslutade och nu äskade investeringsanslag till sammanlagt 2 382
miljoner kronor med den fördelning ä olika kapitalfonder som framgår av
följande sammanställning.
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. i samt. Nr Bl. Bil. 23
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 23:
I. Statens affärsverk^onder:
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
A. Postverkets fond ..........
B. Televerkets fond...........
C. Statens järnvägars fond .. ..
D. Statens vattenfallsverks fond
E. Domänverkets fond........
Luftfartsfonden ...............
Statens allmänna fastighetsfond .
Försvarets fonder:
3 003 000
264 301 000
300 500 000
440 202 000
948 500 1 008 954 500
.......... 33 001 000
.......... 115 192 600
A. Försvarets fastighetsfond...................113 070 000
B. Försvarets fabriksfond..................... 4 100 000
Statens utlåningsfonder..................................
Fonden för låneunderstöd..............................
Fonden för statens aktier ..............................
Fonden för förlag till statsverket........................
Diverse kapitalfonder:
A. Väg-och vattenbyggnadsverkets förrådsfond.. 34 500 000
B. Jordfonden................................ 3 500 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond.......... 194 000
117 170 000
637 725 200
263 475 200
165 000 000
3 610 000
38 194 000
Summa kronor 2 382 322 500
De avskrivningsmedel och övriga likvida medel som står till förfogande
för investeringarnas genomförande uppgår till följande belopp.
I. Statens affärsverksfonder:
A. Postverkets fond ......................... 6 101 000
B. Televerkets fond......................... 233 600 000
C. Statens järnvägars fond .................. 220 200 000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 92 000 000
E. Domänverkets fond...................... 701 000
II. Luftfartsfonden.........................................
III. Statens allmänna fastighetsfond..........................
IV. Försvarets fonder:
552 602 000
1 501 000
72 578 500
A. Försvarets fastighetsfond ................. 95 956 000
B. Försvarets fabriksfond ................... 4 001 000 99 957 000
V. Statens utlåningsfonder.................................. 28 500 000
VI. Fonden för låneunderstöd.............................. 94 595 000
VII. Fonden för statens aktier.............................. 1 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket........................ 1 000 000
IX. Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 21 300 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond......... 81 500 21 381 500
Summa kronor 872 116 000
Kapitalbudgeten: Investeringsplan 3
Med ledning av dessa uppgifter kan investeringsbemyndigandena beräknas
till de belopp som framgår av följande
Förslag till investeringsplan för budgetåret 1958/59
I. Statens affärsverksfonder:
II.
III.
IV.
V.
VI.
VII.
VIII.
IX.
A. Postverkets fond.........................— 3 098 000
B. Televerkets fond......................... 30 701 000
C. Statens järnvägars fond.................. 80 300000
D. Statens vattenfallsverks fond.............. 348 202 000
E. Domänverkets fond...................... 247 500
Luftf artsfonden.........................................
Statens allmänna fastighetsfond .........................
Försvarets fonder:
A. Försvarets fastighetsfond................. 17 114 000
B. Försvarets fabriksfond.................... 99 000
Statens utlåningsfonder.................................
Fonden för låneunderstöd ..............................
Fonden för statens aktier..............................
Fonden för förlag till statsverket
456 352 500
31 500 000
42 614 100
17 213 000
609 225 200
168 880 200
164 999 000
2 610 000
Diverse kapitalfonder:
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond 13 200 000
B. Jordfonden............................... 3 500 000
C. Statens reproduktionsanstalts fond ........ 112 500 16 812 500
Säger 1 510 206 500
Avgår kapitalåterbetalning:
Oreglerade kapitalmedelsförluster................. 1 000 000
Övrig kapitalåterbetalning...................... 25 550 000 26 550 000
Summa kronor 1 483 656 500
Stater innefattande specifikation till de sålunda angivna bemyndigandena
torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende såsom bihang.
Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att, med beaktande av de ändringar, som må påkallas av
riksdagens beslut angående avskrivnings- och investeringsanslag,
fastställa investeringsplan för budgetåret 1958/59
jämte därtill fogade stater i enlighet med här framlagda förslag
samt att i riksstaten för nämnda budgetår å kapitalbudgeten
upptaga en mot investeringsplanen svarande inkomsttitel
sålunda
Lånemedel ...................... kronor 1 483 656 500
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 23:
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
Kapitalbudgeten: Investeringsplan
5
Förslag till
Investeringsstater för budgetåret 1958/59
I. Statens affärsverksfonder
A. Postverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
inom fonden........... 6 100 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. —3 098 000
3 003 000
B. Televerkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 3 500 000
inom fonden.......... 230 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 30 701 000
264 301 000
C. Statens järnvägars fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 5 100 000
inom fonden........... 215 000 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 80 300 000
300 500 000
D. Statens vattenfaUsverks fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 4 500 000
inom fonden........... 87 400 000
Övriga kapitalmedel...... 100 000
Investeringsbemyndigande. 348 202 000
440 202 000
E. Domänverkets fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
inom fonden........... 700 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande._247 500
Bihang
3 003 000
3 003 000
264 301 000
264 301 000
300 500 000
300 500 000
440 202 000
440 202 000
948 500
948 500
948 500
6
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 23:
II. Luftfartsfonden
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 100 000
inom fonden........... 1 400 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 31 500 000
33 001 000
DI. Statens allmänna fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 52 826 500
inom fonden........... 19 051 000
Övriga kapitalmedel...... 701 000
Investeringsbemyndigande. 42 614 100
115 192 600
IV. Försvarets fonder
A. Försvarets fastighetsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 82 870 000
inom fonden........... 13 085 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 17 114 000
113 070 000
B. Försvarets fabriksfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
inom fonden........... 4 000 000
Övriga kapitalmedel...... 1 000
Investeringsbemyndigande. 99 000
4 100 000
V. Statens utlåningsfonder
Utrikesförvaltningens lånefond
Investeringsbemyndigande . 25 000 Investeringsanslag.
Lånefonden för bostadsbyggande
Avskrivningsmedel Investeringsanslag
från riksstaten......... 5 000 000
Investeringsbemyndigande. 595 000 000
. 33 001 000
33 001 000
115 192 600
115 192 600
113 070 000
113 070 000
.. 4 100 000
4 100 000
25 000
600 000 000
600 000 000
600 000 000
Kapitalbudgeten: Investeringsplan
7
Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Statens bosättningslånefond
Investeringsbemyndigande. 100 Investeringsanslag........ 100
Lånefonden för allmänna samlingslokaler
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ........ 9 000 000
från riksstaten......... 5 400 000
Investeringsbemyndigande . 3 600 000
9 000 000 9 000 000
Statens lånefond för universitetsstudier
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 7 000 000 Investeringsanslag
Allmänna studielånefonden
Avskrivningsmedel
från riksstaten......... 10 500 000 Investeringsanslag ..
Statens avdikningslånefond
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..
från riksstaten......... 300 000
Investeringsbemyndigande. 1 200 000
1 500 000
Fi skerilån efonden
Avskrivningsmedel Investeringsanslag ..
från riksstaten ........ 300 000
Investeringsbemyndigande. 900 000
1 200 000
Statens lånefond för den mindre skeppsfarten
Investeringsbemyndigande. 3 000 000 Investeringsanslag..
Sjöfartsverkets båtlånefond
Investeringsbemyndigande. 500 000 Investeringsanslag ..
Fonden för lån till företagareföreningar m. fl.
Investeringsbemyndigande. 5 000 000 Investeringsanslag ..
Summa investeringsbemyndiganden
för statens utldningsfonder.
........... 609 225 200
7 000 000
10 500 000
1 500 000
1 500 000
1 200 000
1 200 000
3 000 000
600 000
5 000 000
8 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 23:
Kapitalbudgeten: Investeringsplan
VI. Fonden för låneunderstöd
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag .
från riksstaten......... 73 475 000
Övriga kapitalmedel...... 21 120 000
Investeringsbemyndigande. 168 880 200
263 475 200
VII. Fonden för statens aktier
Övriga kapitalmedel...... 1 000 Investeringsanslag.......
Investeringsbemyndigande.. 164 999 000
165 000 000
VIII. Fonden för förlag till statsverket
Övriga kapitalmedel........ 1 000 000 Summa investeringsanslag
Investeringsbemyndigande... 2 610 000
3 610 000
IX. Diverse kapitalfonder
A. Väg- och vattenbyggnadsverkets förrådsfond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
från riksstaten.......... 4 200 000
inom fonden............ 17 000 000
Övriga kapitalmedel....... 100 000
Investeringsbemyndigande.. 13 200 000
34 500 000
B. Jordfonden
Investeringsbemyndigande . 3 500 000 Investeringsanslag .......
C. Statens reproduktionsanstalts fond
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
inom fonden ............. 80 500
Övriga kapitalmedel........ 1 000
Investeringsbemyndigande 112 500
194 000
Säger beträffande samtliga investeringsstater för:
Avskrivningsmedel Summa investeringsanslag
från riksstaten....... 255 071 500
inom fonden......... 593 816 500
Övriga kapitalmedel .... 23 228 000
Investeringsbemyndigande 1 510 206 500
2 382 322 500
263 475 200
263 475 200
165 000 000
165 000 000
.. 3 610 000
3 610 000
.. 34 500 000
34 500 000
... 3 500 000
____ 194 000
194 000
2 382 322 500
2 382 322 500
580955 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 24 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALINVESTERINGAR
JUSTITIEDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över justitiedepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 juni W58.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undf.n, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för justitiedepartementet, statsrådet Lindell, anför.
I skrivelse den 21 mars 1958 (nr 130) har riksdagen anmält sitt beslut
i anledning av Kung!. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen (bil. 23) angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1958/59, i vad avser justitiedepartementets verksamhetsområde.
Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj:t den 11 april 1958.
Några ytterligare anslag å kapitalbudgeten för nästa budgetår avseende detta
verksamhetsområde torde icke böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten, såvitt
avser justitiedepartementets verksamhetsområde, för budgetåret 1958/
59 till sammanlagt 15 800 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Ulla Larsson
1 Bihang till riksdagens protokoll I95H. I samt. Xr Ii /. liil, 24
BILAGA 25 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALINVESTERINGAR
UTRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 juni 1958.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Ministern för utrikes ärendena anför.
I skrivelse den 11 mars 1958 (nr 110) har riksdagen anmält sitt beslut
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen (bilaga 24) angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1958/59, i vad avser utrikesdepartementets verksamhetsområde.
Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t den 11 april 1958.
Några ytterligare anslag för nästa budgetår under kapitalbudgeten, såvitt
avser detta verksamhetsområde, torde icke böra äskas av den nu sammanträdande
riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår här avsedda kapitalinvesteringar för
budgetåret 1958/59 till sammanlagt 2 875 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad ministern för utrikes ärendena sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Alf Ros 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 13 1. Bil. 25
BILAGA 26 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALINVESTERINGAR
FÖRSVARSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge,
Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anför.
Såsom jag förut vid anmälan av utgifterna under riksstatens fjärde huvudtitel
omnämnt var den försvarsbudget, som framlades i den till riksdagen
den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen, endast preliminär.
Flertalet anslag, däribland samtliga anslag under försvarets kapitalbudget,
upptogs med allenast beräknade belopp. Slutliga äskanden har,
såsom jag även förut nämnt, upptagits i propositionen nr 110 till årets
förra riksdag.
Riksdagen hann emellertid icke behandla de i sistnämnda proposition
framlagda förslagen, avseende bl. a. anslagen under kapitalbudgeten. Förslagrörande
dessa anslag torde därför på nytt böra föreläggas riksdagen för
behandling.
Jag hemställer alltså, under åberopande av vad som anförts i propositionen
1958:110, Avd. IV: Kapitalinvesteringar, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
a) att för budgetåret 1958/59 anvisa följande investeringsanslag,
nämligen
849 68 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 20
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 26: Kapitalbudgeten
1) under försvarets f astighetsf ond, arméns
d e 1 f o n d:
till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. ett
investeringsanslag av 900 000 kronor;
till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ett investeringsanslag
av 200 000 kronor;
till Skyddsanordningar vid arméns anläggningar ett investeringsanslag
av 200 000 kronor;
till Byggnadsåtgärder, erforderliga för effektivisering av
värnpliktsutbildningen, ett investeringsanslag av 800 000
kronor;
till Förråd för armén ett investeringsanslag av 6 000 000
kronor;
till Vissa byggnadsarbeten för armén ett investeringsanslag
av 8 000 000 kronor;
till Utbyggnad av ämbetsbyggnaden å Ladugårdsgärde ett
investeringsanslag av 100 000 kronor;
till Anordnande av lokaler för försvarets forskningsanstalt
ett investeringsanslag av 5 000 000 kronor;
till Anordnande av lokaler för försvarsväsendets radioanstalt
ett investeringsanslag av 300 000 kronor;
till Vissa markförvärv för armén ett investeringsanslag av
1 400 000 kronor;
2) under försvarets f astighetsf ond, marinens
delfond:
till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. ett
investeringsanslag av 500 000 kronor;
till Byggnadstekniska brandskyddsåtgärder ett investeringsanslag
av 50 000 kronor;
till Skyddsanordningar vid marinens anläggningar ett investeringsanslag
av 50 000 kronor;
till Anordnande av vissa förråd och garage ett investeringsanslag
av 400 000 kronor;
till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Bergaskolorna) ett
investeringsanslag av 700 000 kronor;
till Vissa byggnadsarbeten för marinen ett investeringsanslag
av 1 700 000 kronor;
till Vissa markförvärv för marinen ett investeringsanslag a\
200 000 kronor;
3) under försvarets f astighetsf ond, flygvapnets
delfond:
till Smärre nybyggnads- och förändringsarbeten m. m. ett
investeringsanslag av 500 000 kronor;
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 26: Kapitalbudgeten 3
till Byggnadstekniska brandskgddsåtgärder ett investeringsanslag
av 100 000 kronor;
till Skyddsanordningar vid flygvapnets anläggningar ett investeringsanslag
av 100 000 kronor;
till Vissa byggnadsarbeten för flygvapnet ett investeringsanslag
av 2 400 000 kronor;
till Vissa flygfältsarbeten m. m. ett investeringsanslag av
22 000 000 kronor;
till Anläggningar för el- och teleutrustning ett investeringsanslag
av 3 400 000 kronor;
till Vissa markförvärv för flygvapnet ett investeringsanslag
av 1 200 000 kronor;
4) under försvarets fastig hetsfond, befästningars
delfond:
till Anordnande av vissa fartygstunnlar ett investeringsanslag
av 7 100 000 kronor;
till Berghangarer ett investeringsanslag av 7 100 000 kronor;
till
Anordnande av vissa drivmedelsförråd ett investeringsanslag
av 5 600 000 kronor;
till Vissa ammunitions för råd ett investeringsanslag av
4 300 000 kronor;
till Anordnande av vissa förråd för marinen m. m. ett investeringsanslag
av 500 000 kronor;
till Uppställningsplatser för radarstationer ett investeringsanslag
av 5 700 000 kronor;
till Vissa fortifikatoriska anordningar för kustartilleribatterier
ett investeringsanslag av 4 300 000 kronor;
till Anordnande av vissa lokaler för luftbevakningen m. m.
ett investeringsanslag av 5 500 000 kronor;
till Tygmaterielförråd i berg ett investeringsanslag av
3 300 000 kronor;
till Bergverkstäder vid flygvapnet ett investeringsanslag av
650 000 kronor;
till Fullträffsäkra uppehållsplatser ett investeringsanslag
av 9 200 000 kronor;
till Flyttning av Stockholms örlogsbas (Muskövarvet) ett
investeringsanslag av 1 000 000 kronor;
till Anläggningar för robotvapen ett investeringsanslag av
120 000 kronor;
till Övriga befästningsarbeten ett investeringsanslag av
1 800 000 kronor;
till Vissa markförvärv för befästningar ett investeringsanslag
av 700 000 kronor;
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 26: Kapitalbudgeten
5) under försvarets fabriksfond:
till Anskaffning av maskiner och utrustning m. m. för försvarets
fabriksstyrelse ett investeringsanslag av 2 000 000
kronor;
till Försvarets fabriksverks dispositionsanslag ett investeringsanslag
av 200 000 kronor;
till Diverse byggnadsarbeten ett investeringsanslag av
1 900 000 kronor;
b) medgiva att flygfältsarbeten m. m. vid flygvapnet må
komma till utförande i den i propositionen 1958: 110 under
punkten 84 angivna omfattningen;
c) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna det i propositionen
1958: 110 under punkten 104 omnämnda avtalet mellan försvarets
fabriksstyrelse och Gävleborgs läns landstings förvaltningsutskott.
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen skulle anslagen
under kapitalbudgeten, såvitt avser försvarsdepartementets verksamhetsområde,
för budgetåret 1958/59 uppgå till sammanlagt 117,17 miljoner
kronor.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Hugo Grimlund
Sthlm 1958. K. L. Beckmans Boktr.
BILAGA 27 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALINVESTERINGAR
SOCIALDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för socialdepartementet, statsrådet Nilsson, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
(bil. 26) har Kung], Maj:t framlagt förslag angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetaret 1958/59, i vad avser socialdepartementets verksamhetsområde.
Dessutom har Kungl. Maj:t i anslutning till anslagspunkter, som
preliminärt upptagits i statsverkspropositionen, framlagt förslag till årets
förra riksdag dels i proposition nr 117 angående anslag för budgetåret 1958/
59 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m. och dels
i proposition nr 119 angående anslag för budgetåret 1958/59 till främjande
av bostadsförsörjningen m. m.
I skrivelse den 21 mars 1958, nr 131, har riksdagen anmält sina beslut i
anledning av vissa av de i statsverkspropositionen under kapitalbudgeten, i
vad avser socialdepartementets verksamhetsområde, gjorda framställningarna.
Riksdagsskrivelsen anmäldes för Kungl. Maj:t den 11 april 1958.
De av riksdagen redan fattade besluten innebär en medelsanvisning om tillhopa
10 362 200 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla de båda
särskilda propositionerna. Dessa förslag torde på nytt böra föreläggas riksdagen
för behandling. Några ytterligare anslag för nästa budgetår under kapitalbudgeten
avseende socialdepartementets verksamhetsområde anser ia<*
icke böra äskas. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 27
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 27:
Jag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen redan
har fattat,1 anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade, under socialdepartementets
handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
för budgetåret 1958/59.
Statens allmänna fastighetsfond
[1] Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor tillhörande barna- och
ungdomsvården. Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för
den 7 mars 1958 (proposition 1958: 117) anfört angående anslag för budgetåret
1958/59 till statens skolor tillhörande barna- och ungdomsvården m. m.
hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen
att till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid statens skolor
tillhörande barna- och ungdomsvården för budgetåret 1958/
59 anvisa ett investeringsanslag av 2 350 000 kronor.
Statens utlåningsfonder
[2] Lånefonden för bostadsbyggande. Under åberopande av vad jag enligt
statsrådsprotokollet för den 7 mars 1958 (proposition 1958: 119) anfört angående
anslag för budgetåret 1958/59 till främjande av bostadsförsörjningen
m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att preliminära beslut angående lån, som ska''1
utgå från lånefonden för bostadsbyggande, under budgetåret
1958/59 må meddelas intill ett belopp av 700 000 000 kronor:
b) till Lånefonden för bostadsbyggande för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 600 000 000 kronor.
[3] Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien. Under
åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 7 mars 1958 (proposition
1958: 119) anfört angående anslag för budgetåret 1958/59 till främjande
av bostadsförsörjningen m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen
att till Lånefonden för maskinanskaffning inom byggnadsindustrien
för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 100 kronor.
1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det 1 statsverkspropositionen
B intagna förslaget till riksstat.
Kapitalbudgeten: Socialdepartementet
3
Fonden för låneunderstöd
[4] Räntefria lån till bostadsbyggande. Under åberopande av vad jag enligt
statsrådsprotokollet för den 7 mars 1958 (proposition 1958: 119) anfört angående
anslag för budgetåret 1958/59 till främjande av bostadsförsörjningen
m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att
a) medgiva, att preliminära beslut angående lån, som skall
utgå från anslaget till räntefria lån till bostadsbyggande, under
budgetåret 1958/59 må meddelas intill ett belopp av
130 000 000 kronor;
b) till Räntefria lån till bostadsbyggande för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 180 000 000 kronor.
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under kapitalbudgeten,
socialdepartementet, anvisat .............. kronor 10 362 200
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen
tillkommer........................................ » 782 350 100
Slutsumman av anslagen under kapitalbudgeten för socialdepartementet
skulle sålunda för budgetåret 1958/
59 utgöra......................................... » 792 712 300
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Ulf Betts
580974 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 28 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALINVESTERINGAR
KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Skoglund, anför.
I skrivelse den 14 mars 1958 (nr 118) har riksdagen anmält sitt beslut i
anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen, såvitt avser de under kommunikationsdepartementets
handläggning hörande ärendena angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1958/59 (bil. 27). Riksdagens skrivelse anmäldes för
Kungl. Maj:t den 18 april 1958.
Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten, såvitt
avser kommunikationsdepartementets verksamhetsområde, för budgetåret
1958/59 till sammanlagt 1 085 407 000 kr. Något ytterligare anslag å
kapitalbudgeten för nästa budgetår avseende detta verksamhetsområde anser
jag icke böra äskas.
Av skäl, för vilka jag avser att närmare redogöra i det följande, anser jag
emellertid, att frågan om en forcerad utbyggnad av televisionsnätet med anlitande
av televisionslicensmedel nu bör underställas riksdagen. Jag anhåller
därför att få anmäla detta ärende. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bit. 28
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 28:
Statens affärsverksfonder: Televerket
T elevisionsradioanläggningar
Gällande planer m. m.
För utbyggnaden av televisionens distributionsnät godkände 1957 års riksdag
i princip en femårsplan (prop. 54, SU 108, Rskr. 292). Denna plan omfattade
utbyggnad av en stamförbindelse från Stockholm via Göteborg till
Malmö samt 14 televisionssändare, i huvudsak belägna i mellersta och södra
Sverige. Inemot två tredjedelar av landets befolkning skulle komma att omfattas
av dessa sändares täckningsområden. Beträffande programproduktionen
förutsattes, att den — räknat per vecka — skulle successivt öka med
2 timmar per år, så att den 1961/62 skulle uppgå till 18 timmar i veckan.
Verksamheten beräknades med utgångspunkt i en viss licensprognos komma
att gå med underskott under de första fyra åren (1957/58—-1960/61), men
fr. o. m. budgetåret 1961/62 skulle licensinkomsterna komma att överstiga
utgifterna. Riksdagen framhöll önskvärdheten av att möjligheterna undersöktes
att exempelvis i form av mera tillfälliga provisorier e. d. åstadkomma
en snabbare utbyggnad för Norrlands vidkommande.
I statsverkspropositionen till 1958 års förra riksdag (bil. 27 punkt 3) har
framlagts förslag, som innebär en forcering av utbyggnaderna norrut genom
tidigareläggning av stationen i Sundsvall med ca 3 år. Vidare har uttalats,
att i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1959/60 borde
framläggas förslag till en ny femårsplan för televisionsutbyggnaden i landet.
— Riksdagen hade ej något att erinra härutinnan.
Vid en utbyggnad i enlighet med förslaget i sagda statsverksproposition
skulle vid slutet av budgetåret 1958/59 finnas följande 10 stationer, samtliga
anslutna till programproduktionen i Stockholm.
Stockholm
Norrköping
Göteborg .
Malmö . ..
Skövde ...
Nässjö . ..
Halmstad .
Gävle
Sundsvall .
Hörby
I drift
1956
juni 1958
dec. 1958
»
s>
»
juni 1959
(Tidigare
provisorium)
(1951)
(1957)
(1956)
(1957)
(1958)
Enligt beräkningar och förslag i årets tidigare statsverksproposition skulle
under budgetåret 1958/59 följande belopp i miljoner kronor (mkr) vara
disponibla för televisionsverksamheten.
Kapitalbudgeten: Kommunikationsdepartementet
3
1 Ili von
Stense/e
Ost er st
Vännäs
Örnsköldsvik
Tete vision s s t o tion
med täcknings -område
Tid för färdigställande -
Före 30. 6.1959.
( enligt gällande
utbyggnads plan)
''Gävle
Under tiden
1.7. 1955 -3061959
(enligt utbyggnad
plan maj 1953)
Under tiden
1.7/959-30.6 1960
(prel. förslag mai
195Q )
''Stockholm
inköp o\
Norrköping
bygga ut
Stationernas placering
__ ,------...y och maximal effekt
enligt gällande internationell vog/öngdsp/an
Stockholm spion en
ungefärliga Streck förlängningen av strålar no
(vid provisorisk station) antyder möjlighet
till acceptabel mottagning i gynnsamma
fall.
Kalmar
0 50 100 150 km
Fig. 1. Televisionssändare enligt kommunikationsdepartementets utbyggnadsplan.
4 Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 28:
6,4
14,6
21,0
Av det för driftkostnader tillgängliga beloppet om 14,6 mkr. beräknades
11,8 mkr. komma att gå åt för Sveriges Radios programproduktion och återstående
2,8 mkr. för televerkets driftkostnader.
För den händelse licensinkomsterna skulle bli större än sagda 12 mkr.,
förutsattes i statsverkspropositionen, att överskjutande belopp skulle få tillgodoföras
televisionsverksamheten, exempelvis i form av upprustning av de
materiella resurserna, extra avskrivningar eller avbetalningar på de av Sveriges
Radio tidigare uppburna lånen för inköp av televisionsutrustning.
Föreliggande framställningar
I skrivelse den 25 april 1958 anför telestyrelsen bl. a., att antalet licenser
och registreringsbevis vid slutet av budgetåret 1957/58 kan med ledning av
licensutvecklingen fram till den 1 april 1958 beräknas uppgå till 140 000,
vilket motsvarar en ökning under budgetåret med ca 100 000 st. Med hänsyn
till televisionsnätets utbyggnad med nya stationer samt den svenska televisionens
anslutning till eurovisionen torde man våga räkna med en licensökning
av 200 000 under budgetåret 1958/59 och med en total licensinkomst
för samma budgetår av ca 22 mkr. Motsvarande belopp för budgetåret 1959/
60 torde snarare komma att över- än understiga 40 mkr. Styrelsen hemställer
om bemyndigande att träffa avtal om upprättande av ett antal lokala televisionsstationer
med relämottagning från en huvudstation (s. k. slavsändare).
Anläggningskostnaderna skulle tills vidare bestridas av kommuner, sammanslutningar
eller enskilda personer. För att täcka ökade driftkostnader i
anledning härav och även på grund av andra omständigheter, begär telestyrelsen,
att av det beräknade licensmedelstillskottet för budgetåret 1958/59
få taga i anspråk 1,6 mkr.
Sveriges Radio hemställer i skrivelse den 3 maj 1958 att av det beräknade
licensmedelstillskottet få disponera 8,4 mkr. för en förbättrad programproduktion
och för upprustning av bolagets produktionsutrustning m. m.
Snabbundersökning rörande forcering av utbgggnaden
Då det enligt min mening vore förtjänt att allvarligt övervägas, om inte
licensmedelstillskottet i första hand borde användas för en forcerad utbyggnad
av televisionsnätet, föranstaltade jag om en snabbundersökning rörande
möjligheterna till en sådan utbyggnad. Undersökningen utfördes inom kommunikationsdepartementet
med biträde av representanter för telestyrelsen
och Sveriges Radio.
För investeringar:
Anslaget till televisionsradioanläggningar.......................
För driftkostnader:
Anslaget till bidrag till televisionsverksamhetens driftkostnader 2,6
Beräknade licensinkomster............................... 12,0
5
Kapitalbudgeten: Kommunikationsdepartementet
I en den 22 maj 1958 dagtecknad promemoria har resultatet av undersökningen
lagts fram. Följande plan för ytterligare utbyggnad av distributionsnätet
under budgetåret 1958/59 presenteras i promemorian.
Station | Effekt KW | Tidpunkt | Täcknings- område 1 000-tal |
|
|
| inv. |
1. Hälsingborg ........... | 1 | dec. 1958 | 130 |
2. Linköping ............. | 1 | » | 60 |
3. Motala................. | ... 3 | » | 40 |
4. Örebro................. | 1 | » | 100 |
5. Bollnäs ............... | ... 15 | juni 1959 » | 70 |
6. Borlänge............... | ... 15 | 120 | |
7. Borås ................. | ... 3 | » | 80 |
8. Emmaboda............. | ... 15 | » | 170 |
9. Varberg ............... | 1 | » | 30 |
10. Västervik............... | ... 15 | » | 100 |
11. Västerås ............... | ... 5 | » | 160 |
10 mindre slavsändare ... |
|
| 150 |
1 210
Planen innebär, att televerkets nuvarande resurser i fråga om teknisk arbetskraft
m. m. i stort sett maximalt tas i anspråk.
Stationerna har valts med tanke på bl. a. att utnyttja redan befintliga
eller planerade FM-stationer och övriga anläggningar för att hålla kostnaderna
nere och snabbt få stationerna till stånd. I fråga om programförbindelserna
har möjligheterna till samordning med televerkets pågående och
planerade utbyggnad av fjärrförbindelsenätet beaktats. På grund av den
snabba utbyggnad av televisionsnätet, som ett genomförande av planen skulle
innebära, har emellertid sådan samordning icke helt kunnat ske.
Särskild vikt har vid planens utarbetande lagts på att undersöka möjligheterna
till en forcerad utbyggnad norrut. I detta hänseende omfattar planen
en sändare i vardera Borlänge och Bollnäs, vilka kan tas i drift under
budgetåret 1958/59. Det har befunnits icke vara tekniskt möjligt att under
sagda budgetår färdigställa ytterligare någon till programproduktionen i
Stockholm anknuten sändare i dessa delar av landet.
Till utbyggnadsplanen lämnas i övrigt följande kommentarer för de särskilda
stationerna
1. Hälsingborg. Den under 1957 färdigställda radiostationen för ljudradio
kompletteras med den under sommaren 1958 i Göteborg friställda TV-sändaren.
Stationens effekt och maslhöjd är definitiva. Stationen anslutes till
radiolänklinjen Stockholm—Göteborg—Malmö genom avgrening i ett »länkhopp».
2. Linköping. Stationen avses att förläggas till ett vattentorn i södra
delen av staden. Framtida komplettering med FM-sändare enligt Stockholms-planen
förutses. Stationens effekt och masthöjd är definitiva. Program
erhålles provisoriskt genom relämottagning från Norrköpings TV-station.
3. Motala. Stationen förläggs i anslutning till Motala gamla radiostation.
6
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 28:
TV-antenner uppsattes i en av de befintliga 120 m-masterna. Stationens effekt
och masthöjd är definitiva. Program erhålles till en början provisoriskt
genom relämottagning från Norrköpings eller Skövde TV-station och senare
genom en avgrening i ett »länkhopp» från radiolänklinjen Stockholm—Göteborg—Malmö.
4. Örebro. Stationen förlägges till nya vattentornet. Denna
station kommer sannolikt att behöva bibehållas som lokalstation även sedan
den definitiva stationen i Kilsbergen tagits i bruk (under budgetåret 1959/
60), då avståndet från sistnämnda station till Örebro stad är relativt stort.
Program erhålles via en provisorisk radiolänklinje (eventuellt med mobil
utrustning) i kombination med relämottagning. 5. Bollnäs. Sträckningen av
den under byggnad varande halvpermanenta radiolänklinjen Uppsala—
Gävle—Sundsvall har valts så, att en av de i denna linje ingående stationsplatserna
sammanfaller med platsen för den framtida stationen för Bollnäsområdet.
För den provisoriska sändarstationen utnyttjas samma byggnad
och mast m. m. som för länkstationen. Då stationsplatsen är relativt högt
belägen beräknas räckvidden bli relativt god. 6. Borlänge. Den under 1957
färdigställda provisoriska FM-stationen kompletteras med TV-sändare. Stationen
anslutes till radiolänklinjen Uppsala—Gävle—Sundsvall genom en
avgrening i ett »länkhopp». 7. Borås. Den under 1957 färdigställda provisoriska
FM-stationen i närheten av Dalsjöfors kompletteras med TV-sändare.
Stationen anslutes till radiolänklinjen Stockholm—Göteborg—Malmö genom
en länkavgrening i ett »länkhopp». 8. Emmaboda. Den provisoriska
stationen får samma utförande som Bollnäs. Rekognosceringen för stationsplatsen
pågår. Stationen anslutes till TV-länklinjen Stockholm—Göteborg—-Malmö i Norrköping genom en halvpermanent radiolänklinje via Västervik.
9. Varberg. För stationen utnyttjas televerkets befintliga anläggningar i Varberg
eller Grimeton. Program erhålles provisoriskt genom relämottagning
från Halmstads TV-station. 10. Västervik. Under slutet av 1958 kommer en
provisorisk FM-slation att anläggas i närheten av Västervik. Stationen kan
lätt kompletteras med TV-sändare. Stationen anslutes till radiolänklinjen
Stockholm—Göteborg—Malmö genom en halvpermanent radiolänklinje från
Norrköping. 11. Västerås. Den under 1957 färdigställda provisoriska FM-stationen
i Lillhärad kompletteras med TV-sändare. Program erhålles provisoriskt
genom relämottagning från Stockholms TV-station, eventuellt i kombination
med en provisorisk radiolänk.
Planen omfattar soin nämnts 11 nya sändare under 1958/59 utöver de, som
redan beslutats. Dessutom har upptagits 10 mindre slavsändare, vilka kan
sättas upp för att förbättra mottagningsförhållandena i sådana städer, vilka
på grund av stort avstånd från huvudsändaren eller till följd av ur TV-synpunkt
mindre lämplig topografi har dåliga mottagningsförhållanden men
där likväl tekniska förutsättningar finnes för acceptabel relämottagning.
Härigenom kan investeringar i mottagarantenner reduceras.
Om planen förverkligas skulle under budgetåret 1958/59 nya områden med
tillhopa 1,2 milj. invånare komma att täckas av televisionssändning utöver
de 3,2 milj. invånare, som vid slutet av budgetåret enligt nuvarande planer
kan få möjlighet till fullgod mottagning av programmen.
De ytterligare investeringskostnaderna vid en utbyggnad i enlighet med
planen skulle uppgå till 6,8 mkr. för budgetåret 1958/59. Tillsammans med
det av statsmakterna för budgetåret redan anvisade beloppet om 6,4 mkr.,
skulle alltså inalles 13,2 mkr. användas för televisionsnätets utbyggnad.
Vid en fortsatt utbyggnad i samma takt beräknas under påföljande år,
Kapitalbudgeten: Kommunikationsdepartementet 7
budgetåret 1959/60, ett tiotal nya sändare tillkomma, bl. a. i Mora, Sollefteå,
Östersund, Vännäs, Örebro (definitiv station vid Kilsbergen), Sunne, Bäckefors,
Visby. Under budgetåret 1960/61 skulle tillkomma ytterligare ungefär
lika många stationer, företrädesvis i övre Norrland.
Av fig. 1 framgår placering och beräknade täckningsområden för såväl de
redan beslutade sändarstationerna som de i planen för budgetåret 1958/59
upptagna ytterligare stationerna och de för budgetåret 1959/60 preliminärt
angivna stationerna.
De direkta driftkostnaderna för programförbindelser och stationer skulle
uppgå till ca 1,1 mkr. per år för de anläggningar, som utöver de redan beslutade
tas i drift under budgetåret 1958/59. Härtill kommer vissa ökade
kostnader för administration, avstörningsverksamhet m. m. Eftersom stationerna
ej är i drift ända från början av budgetåret, blir dock kostnaderna
reducerade. Dessutom medför stationerna ett licenstillskott. Nettot för de
närmaste budgetåren på grund av tillkomsten av de ytterligare stationerna
under budgetåret 1958/59 kan beräknas uppgå till ungefär följande belopp,
angivna i tusental kronor.
1958/59 1959/60 1960/61
Direkt driftkostnad............ 575 1 100 1 100
Administration o. diverse...... 1 075 j 650 1 500 2 600 1 500 2 600
Licensmedelstillskott .......... 450 6 600 15 800
Nettoresultat................... -1200 +4 000 +13 200 I
I promemorian understrykes, att den forcerade utbyggnaden helt kan finansieras
med de ökade licensinkomsterna från de stationer, som omfattas
av den nu gällande utbyggnadsplanen. Varken skattemedel eller lånemedel
behöver således tas i anspråk för den nya planens genomförande.
Departementschef en
ökningen av antalet televisionsapparater under innevarande budgetår har
vida överträffat alla förutsägelser. Antalet registrerade apparater uppgår
f. n. till omkring 140 000, vilket är 40 000 fler än enligt den prognos, som låg
till grund för medelsberäkningarna i den till årets förra riksdag avlämnade
statsverkspropositionen.
Den stegrade licenskurvan ger anledning till en revidering av den uppskattning
av televisionslicensinkomster, som gjordes i samband med anslagsäskandena
för televisionen i sistnämnda proposition. Det inkomstbelopp
om 12 mkr., som i det sammanhanget bedömdes som sannolikt för
budgetåret 1958/59, anser telestyrelsen och Sveriges Radio nu böra räknas
upp till 22 mkr. För egen del håller jag för troligt, att inkomsterna blir
ännu större, uppskattningsvis av storleken 26 mkr. Under alla förhållanden
kommer rätt avsevärda medel att finnas tillgängliga för budgetåret 1958/59
utöver vad som tidigare förutsetts.
Den väsentliga förbättring, som härigenom uppstått i televisionsrörclsens
ekonomi, bör enligt min mening i första band utnyttjas för en ytterligare
8
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 28:
utbyggnad av televisionsnätet, så att så stor del som möjligt av landets befolkning
erbjudes möjligheter att ta emot televisionsprogram. Jag har därför
låtit undersöka möjligheterna till en forcerad utbyggnad av televisionens
sändarstationer och programförbindelser. Denna undersökning, som utförts
inom kommunikationsdepartementet med biträde av representanter för telestyrelsen
och Sveriges Radio, har resulterat i den utbyggnadsplan, som redovisats
i det föregående.
Planen innebär en väsentlig forcering av utbyggnadstakten och omfattar
för budgetåret 1958/59 elva nya sändare utöver de tio, som i enlighet med
redan föreliggande beslut bör vara i drift vid slutet av nämnda budgetår.
Dessutom upptar planen tio mindre slavsändare utan närmare ortsbestämning.
Dessa är avsedda för större orter, vilka på grund av omständigheter
av lokal natur har speciellt dåliga mottagningsförhållanden. Investeringskostnaderna
för budgetåret 1958/59 skulle uppgå till 6,8 mkr. utöver det
belopp om 6,4 mkr., som redan anvisats av årets förra riksdag. För driften
av anläggningarna skulle under samma budgetår uppkomma ett nettounderskott
av 1,2 mkr., vilket emellertid redan påföljande år skulle förbytas i ett
betydande överskott.
Jag tillstyrker, att en forcerad utbyggnad får äga ruin under budgetåret
1958/59 i enlighet med den framlagda planen. För att den fortsatta utbyggnaden
av distributionsnätet efter budgetåret 1958/59 skall kunna ske utan
tördröjning med hänsyn till långa beställningstider m. m., bör telestyrelsen
erhålla bemyndigande att beställa materiel och vidta planeringsåtgärder fölen
vidareutbyggnad under åren 1959/60 och 1960/61. Bemyndigandet bör
omfatta en verksamhet av samma utsträckning som den för budgetåret
1958/59 förordade, d. v. s. inom ramen för ett anslag under vartdera året
om 13,2 mkr. Hur dessa medel närmare kan komma att disponeras, torde
få anmälas för riksdagen i 1959 års statsverksproposition, sedan telestyrelsen
i samråd med Sveriges Radio inkommit med en ny femårsplan. Redan nu kan
dock sägas, att dessa bemyndiganden torde möjliggöra ett färdigställande
av stationer under 1959/60 i Mora, Sollefteå, Östersund, Vännäs, Örebro
(definitiv station vid Kilsbergen), Sunne, Bäckefors, Visby och ytterligare
ett antal platser samt under 1960/61 ett antal stationer företrädesvis i övre
Norrland.
Jag vill framhålla, att en utbyggnad av nya stationer i den takt som här
föreslagits innebär, att en utspridning av televisionen över så stor yta som
möjligt på kort tid medvetet sättes före åtgärder för att förhöja driftsäkerheten
på nätet. Vidare bör påpekas, att utbyggnaden torde förutsätta ett
maximalt utnyttjande av televerkets nuvarande resurser i form av teknisk
arbetskraft m. m. En följd härav torde bli, att några kommunalt eller privat
finansierade slavsändare, som fordrar televerkets tekniska och administrativa
medverkan, icke torde kunna medhinnas under nästa budgetår. Behovet
av sådana extra slavsändare torde också i och med den nya utbyggnadsplanen
ha blivit avsevärt reducerat.
Kapitalbudgeten: Kommunikationsdepartementet
9
Kostnaderna för den forcerade utbyggnaden för budgetåret 1958/59 torde
böra bestridas på så sätt, att av licensmedelsinkomsterna för budgetåret ett
belopp av 6,8 mkr. överföres till televerkets fond och att fonden efter skedd
utbyggnad uppskrives med motsvarande belopp.
Av vad som återstår av licensmedelstillskottet efter bestridande av kostnaderna
för den extra utbyggnaden (6,8 mkr.) samt för de nya anläggningarnas
drift (1,2 mkr. netto) bör enligt min mening i första hand ett belopp
ställas till Sveriges Radios förfogande för en kvalitetsmässig förbättring
av programmen och en upprustning av bolagets materiella resurser.
En del av detta belopp torde böra användas för att upprätta särskilda produktionsställen
för televisionsprogram i Göteborg och Malmö. Någon utsträckning
av sändningstiden utöver vad som förutsattes i den i januari
avlämnade statsverkspropositionen bör enligt min mening icke äga rum.
I Sveriges Radios tilläggsäskanden om 8,4 mkr. för nästa budgetår ingår
ett belopp om 1,5 mkr. i syfte att öka täckningsbidraget till ljudradion för
televisionens andel i företagets gemensamma kostnader från tidigare budgeterade
0,5 till 2,0 mkr. Frågan om täckningsbidragets storlek för budgetåret
1958/59 fordrar enligt min mening ytterligare undersökningar, varför
jag ej är beredd att nu tillstyrka den föreslagna höjningen av bidragsbeloppet.
Nämnda fråga torde ånyo få upptagas till prövning i samband med
budgetarbetet nästa höst. Ytterligare en mindre nedskärning av bolagets
äskanden synes mig utan olägenhet kunna ske, så att Sveriges Radio för
nästa budgetår erhåller ett tillskott av licensmedel intill ett belopp av 6,0
mkr. Då tidigare ett belopp av 11,8 mkr. beviljats bolaget skulle alltså för
budgetåret 1958/59 medel intill ett belopp av 17,8 mkr. stå till bolagets förfogande
för produktion av televisionsprogram.
Vid bifall till vad jag här förordat skulle ett extra tillskott av licensinkomster
intill ett belopp av (6,8 -f- 1,2 + 6,0) 14 mkr. tas i anspråk. Därest
licensinkomsterna skulle komma att överstiga även den av mig nu gjorda
uppskattningen om (12 -f- 14) 26 mkr., torde det få ankomma på Kungl.
Maj :t att bestämma om de överskjutande medlens användning för televisionsrörelsen.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte bereda riksdagen tillfälle att avgiva
yttrande i anledning av vad jag sålunda anfört.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj :t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Nils Engdahl
''2 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr B 1. Bil. 28
BILAGA 29 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALINVESTERINGAR
FINANSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I skrivelse den 26 april 1958, nr 216, har riksdagen anmält sina beslut i
anledning av Kungl. Maj :ts förslag dels i den till riksdagen den 3 januari
1958 avlåtna statsverkspropositionen, kapitalbudgeten, bilaga 28, avseende
under finansdepartementets handläggning hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å riksstaten för budgetåret 1958/59, dels ock i den till riksdagen
den 7 mars 1958 avlåtna propositionen nr 84 angående anslag till inlösen
av aktier i Luossavaara-Kiirunavaara aktiebolag för budgetåret 1958/
59, m. m. Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t den 9 maj 1958.
Några ytterligare investeringsanslag för nästa budgetår, såvitt avser finansdepartementets
verksamhetsområde, torde icke böra äskas av den nu sammanträdande
riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten, såvitt
avser finansdepartementets verksamhetsområde, för budgetåret 1958/59
till sammanlagt 165 500 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj: t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Göran Waldau
1 Hiluuuj till riksdagens protokoll 195S. I samt. Xr II /. Ilil. ‘J!J
BILAGA 30 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALIN VE STE RINGAR
ECKLESIASTIKDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Edenman, anför.
I skrivelse den 18 april 1958 (nr 193) har riksdagen anmält sina beslut
i anledning av Kungl. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen (bil. 29) angående anslag å kapitalbudgeten
för budgetåret 1958/59, i vad avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde.
Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t den 18
april och den 9 maj 1958. Några ytterligare anslag å kapitalbudgeten för
nästa budgetår avseende detta verksamhetsområde torde icke böra äskas av
den nu sammanträdande riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten,
såvitt avser ecklesiastikdepartementets verksamhetsområde, för budgetåret
1958/59 till sammanlagt 45 690 000 kronor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer all föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
l!r protokollet:
Torsten Almeson
1 Bihang till riksdagens protokoll I9ÖS. I samt. \/• Ii /. Bil. ''10
BILAGA 31 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALINVESTERINGAR
JORDBRUKSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den ti
juni 1958.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Netzén, anför.
I skrivelser den 28 mars samt den 17 och den 28 april 1958 (nr 165, 183
och 280) liar riksdagen anmilt sina beslut i anledning av Kungl. Maj :ts
förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
(bil. 30) angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i
vad avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde. Riksdagens skrivelser
anmäldes för Kungl. Maj:t den 11 april (nr 165), den 25 april (nr
183) och den 2 maj (nr 280) 1958. Några ytterligare anslag å kapitalbudgeten
för nästa budgetår avseende detta verksamhetsområde torde icke böra äskas
av den nu sammanträdande riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår anslagen under kapitalbudgeten, såvitt
avser jordbruksdepartementets verksamhetsområde, för budgetåret 1958/
59 till sammanlagt 8 626 500 Ironor.
Jag hemställer, att Kungl. Maj:t måtte förordna, all utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj: t Konungen bifalla.
I /ii lullig till riksdagens /trafo all I samt. Nr Ii 1. Bil. ''il
l''r protokollet:
Ulla Ii. Silén
BILAGA 32 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALINVESTERINGAR
HANDELSDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över handelsårenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1958.
N är varande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Lange, anför.
I skrivelse den 28 mars 1958 (nr 161) har riksdagen anmält sitt beslut i
anledning av Kungl. Maj:ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen angående anslag å kapitalbudgeten för budgetåret
1958/59, i vad avser handelsdepartementets verksamhetsområde.
Riksdagens skrivelse anmäldes för Kungl. Maj :t den 16 maj 1958. Några ytterligare
anslag för nästa budgetår avseende detta verksamhetsområde torde
icke böra äskas av den nu sammanträdande riksdagen.
Enligt statsmakternas beslut uppgår investeringsanslagen inom handelsdepartementets
verksamhetsområde för budgetåret 1958/59 till sammanlagt
97 040 600 kronor.
.lag hemställer, att Kungl. Maj: t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kommer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar
Hans Maj:l Konungen bifalla.
1 Ii i lumg till riksdagens prål akoll 1958. I samt. Nr II 1. Ilil. 32
Ur protokollet:
Björn Bergman
BILAGA 33 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
KAPITALBUDGETEN
KAPITALIN VE STE RINGAR
INRIKESDEPARTEMENTET
Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konunqen i statsrådet å Stockholms slott den 6 juni
1958.
N ärvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson, anför.
I den till riksdagen den 3 januari 1958 avlåtna statsverkspropositionen
(bilaga 32) har Kungl. Maj:t framlagt förslag beträffande under inrikesdepartementet
hörande ärenden angående kapitalinvesteringar å riksstaten
för budgetåret 1958/59. Dessutom har Kungl. Maj:t i anslutning till anslagspunkter,
som preliminärt upptagits i statsverkspropositionen, framlagt förslag
till riksdagen dels i propositionen nr 86 angående anslag till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus m. in. för budgetåret 1958/59,
dels ock i propositionen nr 87 angående vissa anslag till universitetssjukhusen
m. m.
I skrivelser den 21 mars 1958, nr 132, och den 18 april 1958, nr 198, har
riksdagen anmält sina beslut i anledning av vissa av de under kapitalbudgeten
gjorda framställningarna. Riksdagsskrivelserna anmäldes för Kungl.
Maj:t den 18 och den 25 april 1958.
De av riksdagen sålunda redan fattade besluten innebär eu medelsanvisning
om tillhopa 47 881 100 kronor. Riksdagen hann emellertid icke behandla
en av de i statsverkspropositionen upptagna anslagspunkterna och icke
heller propositionen nr 87. Dessa förslag torde på nytt böra föreläggas riksdagen
för behandling. Några ytterligare anslag för nästa budgetår under
kapitalbudgeten anser jag icke böra äskas.
I lliliany till riksdagens protokoll ItlöH. I samt. \r Ii 1. Ilil. 33
2
Statsverkspropositionen B år 1958: Bil. 33:
.lag anhåller sålunda att få, med erinran om de beslut som riksdagen redan
har fattat,1 anmäla återstående, av riksdagen icke behandlade anslagspunkter
under kapitalbudgeten för budgetåret 1958/59, i vad avser inrikesdepartementets
verksamhetsområde.
Statens allmänna fastighetsfond
fl] Byggnadsåtgärder vid universitetssjukhusen m. m.
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 14 mars
1958 (proposition 1958:87) anfört angående vissa anslag till universitetssjukhusen
m. m. hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att
dels till Vissa byggnadsåtgärder för strålskyddsverksamhet
m. m. för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 200 000 kronor;
dels godkänna i propositionen framlagt förslag till reviderad
generalplan såsom grundval för den fortsatta utredningen
angående Akademiska sjukhusets i Uppsala utbyggande;
dels ock beträffande uppförande av en barnpsykiatrisk
klinik vid lasarettet i Lund
a) godkänna av mig i propositionen angivna grunder för
samarbete med Malmöhus läns landsting rörande uppförande
och drift av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet i
Lund;
b) till Uppförande av en barnpsykiatrisk klinik vid lasarettet
i Lund för budgetåret 1958/59 anvisa ett investeringsanslag
av 320 000 kronor.
[2] Byggnadsarbeten för länsstyrelserna
Under åberopande av vad jag enligt statsrådsprotokollet för den 3 januari
1958 (statsverkspropositionen, bil. 32, punkten 8) anfört om byggnadsarbeten
för länsstyrelserna hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
att
till Byggnadsarbeten för länsstyrelserna för budgetåret
1958/59 anvisa ett investeringsanslag av 3 100 000 kronor.
1 Beträffande de anslag som redan behandlats hänvisas till det i statsverkspropositionen
B intagna förslaget till riksstat.
Kapitalbudgeten: Iiuikesdepcirtementet
3
Sammanfattning
Riksdagen har för budgetåret 1958/59 under kapitalbudgeten,
inrikesdepartementet, anvisat .............................. 47 881 100
Vid bifall till de i det föregående framlagda förslagen tillkommer
...................................................... 3 620 000
Slutsumman av anslagen under kapitalbudgeten för inrikesdepartementet
skulle sålunda för budgetåret 1958/59 utgöra...... 51 501 100
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
Carl-Gösta Hesser
580981 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag
BILAGA 34 TILL STATSVERKSPROPOSITIONEN B ÅR 1958
BEREDSKAPSSTAT FÖR FÖRSYARSVÄSENDET
Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 juni 1958.
X ä r v a r a nde:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Länge, Lindholm,
Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.
Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför.
I skrivelse den 21 mars 1958 (nr 128) har riksdagen anmält sitt beslut i
anledning av Kung!. Maj :ts förslag i den till riksdagen den 3 januari 1958
avlåtna statsverkspropositionen för budgetåret 1958/59, avseende beredskapsstat
för försvarsväsendet.
Enligt statsmakternas beslut upptager beredskapsstaten för försvarsväsendet
för budgetåret 1958/59 å driftbudgeten anslag om sammanlagt 825
miljoner kronor och å kapitalbudgeten ett anslag av 50 miljoner kronor
eller samma belopp som den för innevarande budgetår fastställda staten.
Anledning torde icke föreligga att ifrågasätta ändring i nämnda beslut.
Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte förordna, att utdrag av statsrådsprotokollet
i detta ärende skall biläggas den statsverksproposition för budgetåret
1958/59, som kominer att föreläggas den nu sammanträdande riksdagen.
Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.
Ur protokollet:
däran Waldan
1 Bihang till riksdagens protokoll I95N. I samt. \r II /. Bil. .34