Kungl. Maj:t* proposition nr 119 åt 1965 (Proposition 1965:119)

Kungl. Maj:t* proposition nr 119 åt 1965

..nu.-A,,.;;. Nr 119 . ,,

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående ny organisation
av försvarets fabriksstyrelse m. m.; given Stockholms
slott den 2 april 1965.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framläggs förslag till ny organisation av försvarets fabriksstyrelse.
Förslaget innebär att verksamheten, som nu bedrivs på fyra byråer
och ett antal sektioner, organiseras inom ett huvtldkontor ined sju
avdelningar. Därjämte föreslås att ett särskilt tvätteriemas centralkontor
inrättas.

1 — Ii i haag till riksdagens protokoll 1965. 1 saml. Nr 119

K ungt. Maj.ts proposition nr i tit ar 19 ti o

Utdrag av protokollet öoer försoarsärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet på Stockholms slott den 2 april
1965.

Närva rande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindholm, Kling,

Skoglund, Johansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler efter
gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om ny organisation
ao försvarets fabriksstyrelse samt anför.

I skrivelse den 6 november 1964 har försvarets fabriksstyrelse på grundval
av en utredning om strukturrationalisering vid försvarets fabriksverk
framlagt förslag till ny organisation för fabriksstyrelsen m. m.

Efter remiss har yttranden över fabriksstyrelsens organisationsförslag avgetts
av överbefälhavaren — efter hörande av försvarets förvaltningsdirektion,
försvarets intendenturverk, arméförvaltningen, marinförvaltningen och
flygförvaltningen — statskontoret samt riksrevisionsverket.

Försvarets fabriksstyrelse har sedermera i skrivelse den 24 februari 1965
redovisat resultatet av en inom fabriksstyrelsen i nära samarbete med
Svenska Landstingsförbundet utförd utredning om t vätter i verksamhetens
företagsform och härvid i vissa avseenden ändrat sitt tidigare organisationsförslag.

Nuvarande organisation in. in.

Försvarets fabriksverk inrättades enligt beslut vid 1943 års riksdag (prop.
180, SäU 2, rskr 319) för att omhänderha driften av statens fabriker för nytillverkning
av krigsmateriel och ammunition m. m. samt centrala beklädnadsverkstäder.
Till fabriksverket anslöts efter beslut vid 1944 års riksdag
(prop. 112, SU 145, rskr 327) driften vid centrala anstalter för tvätt och
textilreparationer m. m. Efter beslut vid 1963 års riksdag (prop. 1962: 121,
SU 1963: 36, rskr 87; prop. 1963: 114, SU 135, rskr 319) svarar fabriksverket
för ledningen av vissa verkstäder för sammansättning av ammunition och
har verket vissa uppgifter beträffande underhåll av krigsmaktens telemateriel.
Slutligen har Kungl. Maj :t den 30 juni 1960 uppdragit åt fabriksverket
att försöksvis svara för försäljning av viss överskottsmateriel.

Fabriksverket omfattar f. n. förutom det centrala ledningsorganet —
försvarets fabriksstyrelse — fem fabriker för tillverkning av vapen, ammu -

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

nition och krut, en central beklädnadsverkstad, tolv tvätterier och fem
mindre verkstäder för sammansättning av ammunition. Riksdagen har vidare
beslutat att eu fabrik för ammunitionssammansättning skall uppföras
i Vingåker, varvid driften vid fyra av de mindre verkstäderna skall övertas
av denna. Fabriksverkets uppgifter beträffande teleundcrhåll ankommer
f. n. på en verkstad i Göteborg. Fabriksstyrelsen förvaltar vidare statens
aktier i det halvstatliga AB Teleunderhåll. Enligt beslut av 1903 års riksdag
(prop. 114, SU 135, rskr 319) skall vidare centrala flygverkstaden i
Arboga föras över till fabriksverket från tidpunkt som Kungl. Maj:t äger
bestämma. Försäljningen av överskottsmateriel slutligen omhänderhas av
en enhet direkt under styrelsen.

Fabriksstyrelsen organiserades ursprungligen under verkschefen, en generaldirektör,
på två byråer — fabriksbyrån och administrativa byrån
(prop. 1943: 180, SäU 2, rskr 319). En från början provisoriskt organiserad
anläggningsbyrå infogades i styrelsen efter beslut av 1960 års riksdag
(prop. 110, SU 266, rskr 266). Slutligen utökades styrelsen med ytterligare
en byrå — tvätteribyrån — efter beslut av 1963 års riksdag (prop. 110, SU
114, rskr 266). Samtidigt bemyndigades Kungl. Maj :t att — även om organisationen
tidigare underställts riksdagens prövning — besluta om sådana
ändringar i styrelsens interna organisation, som kan genomföras utan att
behov uppkommer av tjänster vilkas inrättande ankommer på riksdagen.
Efter beslut av 1962 års riksdag (prop. 1 bil. 2, SU 14, rskr 14) utövas den
högsta ledningen av fabriksverket av en kollegial lekmannastyrelse i vilken
generaldirektören ingår. Instruktion för fabriksverket har fastställts den 3
juni 1960 (nr 415, ändrad 1962: 320, 1963: 293).

De olika byråernas indelning och arbetsuppgifter är i korthet följande.

Fabriksbyrån är uppdelad på en teknisk sektion för produktionsutveckling
och produktionskontroll m. m., en utrednings- och personalsektion för
rekryterings-, löne- och utbildningsfrågor in. in., en försäljningssektion för
försäljning av inom fabriksverket tillverkade militära och civila produkter
samt inköp, en produktionssektion för produktionssamordning, produktionsutveckling,
nya tillverkningsobjekt, maskinprojektering in. m. samt
en sektion för försäljning av överskottsmateriel.

Tvätteribyrån handhar den ekonomiska och administrativa ledningen av
tvätterirörelsen och är uppdelad på fyra sektioner; förvaltningssektion,
maskin- och projekteringssektion, produktionssektion och laboratoriesektion.

Anläggningsbyrån är uppdelad på en utrednings- och programsektion för
utredningar, programarbete, kostnadssammandrag in. in., eu fastighetssektion
för fastighetsförvaltning, byggnation, byggnadskontroll in. in. samt eu
projekteringssektion för byggnadsprojektering, byggnadsstandardisering,
byggnadsritning in. in.

Administrativa byrån är uppdelad på eu avlalssektion med bl. a. oinbudsmannagöromål,
eu kanslisektion för personalärenden, allmänt administrativa
ärenden, sekretesskontroll in. in., en ekonomisektion för finansierings1*
—Hiltang till riksdagens protokoll 1965. 1 samt. Nr 119

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

och anslagsfrågor, bokföring och kassarörelse m. m., en beredskapssektion
för krigsproduktionsplanering, drifttekniska beredskapsfrågor, industriskydd
m. m. samt driftvärn sdetalj.

Den lokala organisationen omfattar som förut nämnts fabriker, sammansättningsverkstäder
för ammunition, tvätterier och t. v. en verkstad för
teleunderhåll. Fabrikerna och deras huvudtillverkningar i dag framgår av
följande översikt.

Äkers krutbruk, Åkers Styckebruk.

Handvapen- och artillerikrut, drivladdningar till raketer, aptering av karduser
och raketer, gasskyddsmateriel, pyroteknisk materiel, smörjmedel,
utveckling av raket- och krutmotorer till robotar.

Ammunitionsfabriken Zakrisdal, Karlstad.

Ammunition för pansarbekämpningsvapen, tändrör, laddningshylsor till
artilleriammunition, flygburna bomber, initieringsmedel (tändhattar, sprängkapslar
m. in.), civiltillverkning (kylkompressorer, kylsystem och legoarbeten).

Ammunitionsfabriken Karlsborg, Karlsborg.

Handvapen- och automatvapenammunition, tändhattar, sprängkapslar,
komponenter till ammunition till pansarbekämpningsvapen, civiltillverkning
(legoarbeten).

Carl Gustafs stads gevärsfaktori, Eskilstuna.

Handvapen, automatvapen, pansarbekämpningsvapen, komponenter till
raketammunition, civiltillverkning (legoarbeten).

Centrala torpedverkstaden, Motala.

Torpeder, komponenter till pansarbekämpningsvapen och till flygburna
bomber, civiltillverkning (legoarbeten).

Centrala beklädnadsverkstaden, Karlskrona.

Klädespersedlar för militärt och civilt bruk, främst uniformer, kappor,
pälsar och skinnkläder.

Sammansättningsverkstäderna finns i Gällö, Korsnäs, Tenhult, Räppe och
Kortfors. Verksamheten omfattar sammansättning av ammunitionseffekter
med utgångspunkt i komponenter, som tillverkas vid andra industrier.

Verksamheten är — utom för verkstaden i Gällö — av övergångskaraktär
i avvaktan på att sammansättningsfabriken i Vingåker färdigställs.

Tvätterier finns i Karlskrona, Landskrona, Visby, Stockholm, Långsele,
Boden, Umeå, Karlstad, Ockelbo, ödeshög, Lund och Alingsås.

Tvätterierna ombesörjer tvätt, både vattentvätt och kemisk tvätt, dels för
militära förband, dels för statliga mentalsjukhus och dels för vissa landstingssjukhus.
Tvätterierna svarar för erforderlig reparation av tvättgodset.
Vid tvätterierna i Karlskrona, Långsele, Visby och Stockholm förekommer
även skoreparationer för försvarets räkning.

Teleunderhållsverkstaden är belägen i Göteborg. Som förut nämnts avses
även teleunderhållsverksamheten vid centrala flygverkstaden i Arboga föras
över till fabriksverket.

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

Fabriksstyrelsens förslag den 6 november 1964 och däröver avgivna yttranden

StrukturrationaUseringsutredningen

Beläggningen av svenska militära beställningar vid försvarets fabriksstyrelse
underställda fabriker under senare delen av 1950-talet och början av
1960-talet utvisade en stark nedgång, som allvarligt försämrade fabriksverkets
lönsamhet och som syntes försvåra verkets möjligheter att i framtiden
fullgöra sina åligganden. I detta läge tillsattes inom styrelsen i mars
1962 en särskild arbetsgrupp med uppgift att undersöka, om fabriksverkets
organisation var ändamålsenlig eller om en strukturrationalisering kunde
och borde genomföras. Uppdraget utvidgades sedermera till att omfatta
även övriga åtgärder, som utredningen kunde finna lämpliga för att åstadkomma
förbättrad driftsekonomi.

Arbetsgruppen avgav den 15 juni 1964 betänkandet »Strukturrationalisering
vid försvarets fabriksverk» (stencil).

Som underlag för sina överväganden har arbetsgruppen gjort en bedömning
av sannolik orderbeläggning från det svenska försvaret och fabriksverkets
uppgifter i fred och krig m. m.

Arbetsgruppen anser att fabriksverkets rörelse kan hänföras till fem olika
produktionsgrupper eller rörelsegrenar.

Grupp 1.

Grupp 2.
Grupp 3.
Grupp 4.
Grupp 5.

Vapen- och ammunitionsgruppen
Åkers krutbruk
Vingåkersfabriken

Sammansättningsverkstäderna för ammunition
Ammunitionsfabriken Zakrisdal
Ammunitionsfabriken Karlsborg
Carl Gustafs stads gevärsfaktori
Centrala torpedverkstaden
Beklädnadsverkstaden
Tvätterierna
Teleunderhåll

Försäljning av överskottsmateriel

Arbetsgruppen framhåller att mellan dessa fem grupper föreligger väsentliga
skillnader i fråga om målsättning, tekniska förutsättningar, marknadssituation
otc.

Frågan om eu för fabriksverket i dess helhet ändamålsenlig struktur kan
alltså först begränsas att gälla huruvida var och en av dessa grupper är
lämpligt uppbyggd för sitt ändamål.

Vapen- och ammunitionsgruppen rymmer fem sins emellan särpräglade
fabriker med var och eu sin speciella produktionsinriktning.

Vid sina överväganden har utredningen funnit, att det inte är lämpligt

Kungl. Maj. ts proposition nr 119 år 1965

med en strukturförändring som innebär att en fabrik läggs ned och dess
uppgifter förs över till annan eller andra enheter inom gruppen. Arbetet
måste i stället koncentreras på att rationalisera verksamheten inom vapenoch
ammunitionsgruppens olika enheter.

I detta syfte föreslås bl. a. att en ny kemisk-teknisk (sprängteknisk) produktionsgrupp
organiseras, bestående av Åkers krutbruk, den beslutade ammunitionssammansättningsfabriken
i Vingåker och verkstäderna för sammansättning
av ammunition. Denna produktionsgrupp, Åkersgruppen, skall
tekniskt och administrativt ledas från Åkers krutbruk. Härigenom kan
bl. a. de administrativa kostnaderna väntas nedgå.

Till Vingåker bör förläggas — förutom ammunitionssammansättningsfabriken
— viss annan verksamhet, som redan nu förbereds inom Åkersgruppens
produktområde. Det gäller anläggningar för störtning av ammunition,
en pyroteknisk fabrik, anläggningar för provning av raketkrutmotorer
och en raketkrutfabrik.

Den produktion av kemisk-teknisk art, som nu bedrivs vid Åkers krutbruk,
skall i möjligaste mån bibehållas där, medan de utbyggnader, som är
aktuella eller kan väntas, framför allt de av speciellt sprängfarlig art, koncentreras
till Vingåkersområdet.

På sikt föreslås också viss överflyttning av speciellt sprängfarlig verksamhet
från ammunitionsfabrikerna till Vingåkersfabriken i Åkersgruppen.

Beträffande Carl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna framhåller arbetsgruppen,
att den nuvarande fabriken till stora delar är omodern och
olämplig för rationell fabriksdrift. Bl. a. mot denna bakgrund har man undersökt
olika alternativ för att åstadkomma ett gevärsfaktori, som kan drivas
rationellt. En gemensam utgångspunkt har varit den prognos som föreligger
beträffande beläggningen. Enligt denna erfordras ca 185 direkt i produktionen
sysselsatta arbetare. Genom att till fabriken även koncentrera
reparations- och översynsarbeten i högre utsträckning än nu, skulle nämnda
siffra stiga till ca 215 arbetare. Arbetsgruppen, som övervägt om gevärsfaktoriets
tillverkning bör rationaliseras på nuvarande plats eller delas upp
på andra fabriker, föreslår, att en ny fabrik uppförs i Eskilstunas närhet.
Gevärsfaktoriet bör vidareutvecklas som moderfabrik för vapentillverkning
inom det finkalibriga och rekylfria området. Häri innefattas verksamheter
såsom utveckling, konstruktion, experiment, produktion samt reparation
och översyn. Den nya fabriken bör anpassas för en personalstyrka på
350—400 man och ha utbyggnadsmöjligheter för att ta upp tillverkning av
andra objekt av sysselsättningsutjämnande karaktär.

I övrigt föreslår arbetsgruppen beträffande vapen- och ammunitionsgruppen
bl. a. att tillverkningen av tändhattar koncentreras till ammunitionsfabriken
Zakrisdal samt att en ny fabriksbyggnad för laddning av lös ammunition
och spårljusammunition uppförs vid ammunitionsfabriken Karlsborg.

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

Arbetsgruppen framhåller att tillverkning och försäljning på export är
av största intresse för vapen- och ammunitionsgruppens fortsatta verksamhet.
Det ger en naturlig »förlängning» av produktionsserierna, vilket medför
ett ekonomiskt kapacitetsutnyttjande och därmed lägre kostnader, även
för övrig produktion. Det ger kontakter med nya krävande marknader och
sporrar till ständig vidareutveckling. Arbetsgruppen föreslår att exportansträngningarna
skall fortsätta och räknar med att föreslagna rationaliseringar
och förstärkning av den centrala försäljningsverksamheten skall
främja utbyggandet av exportmarknaden.

Arbetsgruppen understryker, att civiltillverkningen är av stort värde för
produktionsgruppens fortsatta verksamhet. Om den kan byggas ut är det
ett bevis på att gruppen håller en hög och konkurrenskraftig nivå. Samtidigt
bidrar denna utbyggnad till jämnare och högre sysselsättning, bättre
produktionsberedskap och att kapaciteten nyttjas mer ekonomiskt. Utredningen
räknar med att föreslagna rationaliseringar och utökad försäljningsverksamhet
skall gynnsamt påverka möjligheterna att få erforderliga civila
order.

Arbetsgruppen redogör för försök som nu pågår att för beklädnadsverkstaden
bygga upp en ny bastillverkning, vilken bygger på beställningar från
kunder, som kräver kontinuerlig tillverkning och service och inte bara lägger
ut punktorder. Arbetsgruppen anser att fabriksverket inte kan underlåta
att fullfölja det inledda försöket att få en lönsam tillverkning vid beklädnadsverkstaden.

Arbetsgruppen föreslår att beklädnadsverkstadens särställning som en
fristående rörelsegren inom fabriksverket markeras och att därvid klart fastslås
att fabriken endast kan fortleva som en ekonomiskt självbärande enhet.
Beklädnadsverkstaden bör eftersträva en produktionsinriktning, vilken till
ca 80 % av kapaciteten baseras på uniformstillverkning åt civila statliga
myndigheter, tillverkning av yllepersedlar åt mentalsjukhusen och bomullspersedlar
åt kropps- och mentalsjukhusen samt till ca 20 % av kapaciteten
på tillverkning åt svenska militära kunder. Personalstyrkan bör successivt
minskas så att antalet i den direkta produktionen sysselsatta kommer att
uppgå till ca 200. Försälj ningsverksamheten föreslås skola decentraliseras
till centrala beklädnadsverkstaden och aktiveras i den omfattning som den
nya produktionsinriktningen kräver.

Slutligen föreslås att fabrikens ekonomiska utveckling noggrant följs och
att frågan om ett nedläggande av fabriken eller dess skiljande från fabriksverket
upptas till prövning, om verksamheten inte visar sig lönsam. Slutgiltig
ställning i denna fråga bör tas senast den 1 juli 1967.

I fråga om tvätteriernn påpekar arbetsgruppen att fabriksverket har lyckats
genomföra ett från många synpunkter värdefullt och av många uppskattat
arbete för utvecklingen av en modern tvättindustri i vårt land. Men
utvecklingen pekar på ständigt ökade tvättgodsmängder, och inte minst inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1965

landstingssektorn kan man vänta kraftigt utökade behov av tvättkapacitet.
Det gäller därför att anpassa verksamheten till den framtida situationen.
Ett fundamentalt krav är härvid, att samarbetet med landstingen kan stärkas
och helst även utvidgas. En viktig förutsättning härför är emellertid att varuskatteproblemet
får en acceptabel lösning.

Arbetsgruppen föreslår därför att en särskild utredning tillsätts för att
pröva olika vägar för att ge landstingen bättre insyn i och ökat medinflytande
över tvätteriverksamheten.

Teleunderhållsverksamheten inom fabriksverket är under uppbyggnad
i enlighet med riksdagens beslut, konstaterar arbetsgruppen.

Försäljningen av överskottsmateriel bör enligt arbetsgruppen även fortsättningsvis
vara förlagd till Stockholm, där den ojämförligt största kundkretsen
finns. Arbetsgruppen föreslår, att verksamheten bryts ut ur nuvarande
fabriksbyrån och organiseras som en särskild enhet på lokalförvaltningsbasis.

Fabriksstyrelsens organisation

Fabriksstyrelsen framhåller, att trots nedgången i de svenska militära
beställningarna styrelsens verksamhet i vissa avseenden väsentligt utökats,
förändrats och i avsevärd grad komplicerats. Därjämte har helt nya verksamhetsgrenar
såsom teleunderhåll, ammunitionssammansättning och försäljning
av överskottsmateriel tillkommit. Förändringarna påverkar alla
funktioner i den centrala organisationen, men de har på ett alldeles speciellt
sätt vidgat och ökat verksamheten inom försäljnings-, ekonomi- samt utvecklingsfunktionerna.

Fabriksstyrelsen betonar att flyttningen till Eskilstuna — tidsplanerad
till augusti 1965 — ger ett speciellt eftertryck åt kravet på en organisationsanpassning.
Flyttningen gör det dessutom angeläget, att den föreslagna
organisationen snarast möjligt kan börja tillämpas och vara helt genomförd
vid flyttningen.

Styrelsen föreslår, att försvarets fabriksstyrelse skall utgöras av försvarets
fabriksverks styrelse (verksstyrelsen) jämte huvudkontor.

Verksstyrelsen bör utgöras av en generaldirektör och chef för försvarets
fabriksverk, en överdirektör, tillika generaldirektörens ställföreträdare, samt
ytterligare fyra ledamöter utsedda av Kungl. Maj :t.

Huvudkontoret bör organiseras på åtta avdelningar, nämligen försäljningsavdelning,
ekonomiavdelning, teknisk avdelning, produktionsavdelning,
tvätteriavdelning, anläggningsavdelning, personalavdelning och organisationsavdelning.

Som stabsorgan direkt underställda verkschefen bör vidare finnas en ombudsman
och en konsidt.

Styrelsen framhåller att huvudkontoret liksom verksstyrelsen utgör en
integrerande del av försvarets fabriksstyrelse. På överdirektören bör an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 ur 1965

komma den direkta ledningen av framför allt den tekniska verksamheten
inom huvudkontoret.

Beträffande arbetsfördelningen mellan de föreslagna avdelningarna anför
styrelsen bl. a. följande.

Försäljningsavdelningen. Försäljningsverksamheten har under senare år
kraftigt utvidgats bl. a. på grund av den ökade exportvolymen. Ytterligare
intensifiering av försälj ningsverksamheten kommer emellertid att krävas
vid bearbetningen av såväl svenska som utländska marknader omfattande
både civila och militära produkter.

Arbetsuppgifterna bör vara försäljningsverksamhet, försäljningsprognoser,
försäljningsbudgetar, inarknadsbevakning och marknadsundersökningar, inköp
för huvudkontoret samt centrala ram- och rabattavtal.

Ekonomiavdelningen. Ekonomifunktionens växande betydelse i ett industriföretag
är uppenbar. Därtill bidrar inte minst skärpt konkurrens och
minskande vinstmarginaler. Som en följd härav ställs allt större krav på
den funktion, som skall lämna företagsledningen erforderligt underlag för
bedömande av lönsamhet och de ekonomiska följderna av ett beslut. Fabriksstyrelsen
finner det erforderligt att den centrala ekonomifunktionen
erhåller större resurser och en organisatorisk ställning, som svarar mot de
ökade arbetsuppgifterna.

Arbetsuppgifterna förutsätts omfatta finansierings- och anslagsfrågor,
budgetar och budgetkontroll, intern revision, ekonomiska utredningar, statistik
och rapporter samt bokföring och kassarörelse.

Tekniska avdelningen. Under år 1958 sysselsattes 8 personer med utvecklingsarbeten
inom försvarets fabriksstyrelse. Denna verksamhet, som
är förlagd till fabriksbyråns tekniska sektion, kräver i dag mer än 70 anställda.
Verksamheten omfattar framför allt produktutveckling, både en
mer långsiktig sådan och en konkret projektbunden utveckling. För framtiden
kommer ansvaret för den tekniska utvecklingsverksamheten att i ökad
utsträckning åvila huvudkontoret. Styrelsen anser, att utvecklingsverksamhetens
utomordentliga betydelse för hela fabriksverket gör det naturligt
och önskvärt att utvecklingsfunktionen organiseras som en särskild avdelning,
försedd med tillräckliga resurser.

I avdelningens arbetsuppgifter bör ingå långsiktsplanering av produktutveckling,
samordning och ledning av utvecklingsarbetet inom fabriksverket,
egen produktutveckling, kvalitetsberedning, samordning av vissa kvalitetsfrågor
samt patent- och licensfrågor.

Produktionsavdelningen. Produktionsavdelningen föreslås uppbyggd på
grundval av den nuvarande produktionssektionen inom fabriksbyrån. Den
kommer dock att i ökad utsträckning ta upp centralplaneringsfrågor. Dessa
bar fått allt större betydelse bl. a. till följd av ökad komplicitet i fråga om
produktionsmetoder, större krav på utrustning och ökat behov av samverkan
fabrikerna emellan vid framtagning av verkets produkter. Till produk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1965

tionsavdelningen avses även hänföras frågor rörande krigsproduktionsplanering,
som hittills handlagts av en särskild beredskapssektion.

Arbetsuppgifterna skall omfatta centralplanering (innefattande produktionsplanering,
beläggningsplanering, beläggningsbevakning och investeringsplanering),
maskinteknisk projektering, produktionsutveckling (innefattande
produktionsmetoder samt maskiner och utrustning), produktionsanpassning,
rationalisering samt driftvärn och verkskydd.

Tvätteriavdelningen och anläggningsavdelningen. Dessa enheter avses uppbyggda
på basis av tvätteribyrån resp. anläggningsbyrån och med bibehållande
i huvudsak av byråernas nuvarande organisation och verksamhet.

Personalavdelningen. Personaladministrativt arbete förekommer i dagens
läge uppdelat på samtliga fyra byråer inom styrelsen. Detta arbete omfattar
såväl försvarets fabriksstvrelses egna personalfrågor som dylika frågor
avseende viss personal vid fabriksstyrelsen underställda fabriker, tvätterier
och övriga enheter. Härvidlag engageras för närvarande administrativa byråns
kanslisektion ävensom dess avtalssektion, fabriksbyråns utredningsocli
personalsektion samt styrelsens tvätteribyrå, främst i egenskap av driftledande
organ. En samordning av dessa olika organs personaladministrativa
arbetsuppgifter till en funktionell avdelning är påkallad för att ernå
en enhetlig ledning och bedömning av försvarets fabriksverks personalfrågor.

I avdelningens arbetsuppgifter bör ingå personalplanering, anställningsoch
löneärenden samt övriga personalärenden rörande tjänstemän och kollektivavtalsanställda,
personalregister, utbildning, personaltidning, företagsnämnder,
registrerings- och arkivärenden, biblioteksärenden, utlänningsoch
sekretesskontroll, övervakningstjänst samt kontorsservice och vakthållning.

Organisationsavdelningen. Den föreslagna organisationsavdelningen skall
svara för den fortlöpande anpassningen av organisationen till de av företagsledning
och fabriksledning angivna målen, följa utvecklingen inom den administrativa
tekniken, ge uppslag till system- och rutinförbättringar och i
viss utsträckning själv genomföra sådana vid huvudkontor och fabriker.

Den direkt under verkschefen stående ombudsmannen bör handlägga remisser
och framställningar till myndigheter samt svara för vissa frågor av
rättslig natur.

Konsulten bör stå till verkschefens direkta förfogande för de särskilda
utredningar verkschefen tilldelar honom.

Styrelsen föreslår i anslutning till den föreslagna nya organisationen, att
en tjänst som överdirektör i lönegraden Bp 5 uppförs på personalförteckningen
i utbyte mot befattningen som överingenjör i Bp 4 samt att en tjänst
som byråchef i Bo 3 förs på övergångsstat. En tjänst för överingenjör i Bo 3
förutsätts skola utnyttjas för en chef för anläggningsavdelningen. Övriga
avdelningschefer bör vara extra ordinarie tjänstemän med placering i lönegrad
enligt Kungl. Maj :ts bestämmande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

Yttranden

Samtliga remissinstanser biträder det framlagda förslaget eller har intet
att erinra mot genomförandet utom statskontoret, som intar en kritisk hållning.
Vissa detaljerinringar förekommer dock.

överbefälhavaren påpekar bl. a. att försvarets intendenturverk bör vara
representerat i de samarbetsorgan som kan komma att tillskapas på tvätteriområdet.
Försvarets förvaltningsdirektion framhåller att direktionen vid
olika tillfällen haft anledning diskutera frågan om fabriksverket bör arbeta
i bolagsform eller såsom statligt affärsverk. Den organisationsform som
fabriksstyrelsen nu föreslagit kan tillämpas oberoende av om verket arbetar
i bolagsform eller såsom affärsverk. Vid behandlingen av ärendet har
ledamoten direktör L. Wirström anfört, att inköpsfunktionen bör åvila en
fristående inköpsavdelning direkt under verkschefen eller hänföras till
ekonomiavdelningen. I övrigt bör huvudkontoret vara ett renodlat stabsorgan
för verkschefen. Dessa uppfattningar biträds av ordföranden von
Sydow. Flggförvaltningen ifrågasätter om inte resultatet av den pågående
utredningen rörande tygförvaltningens organisation i central instans kan
påverka frågan om huvudkontorets sammansättning. Riksrevisionsverket
finner fördelningen av vissa administrativa ärenden mellan den föreslagne
ombudsmannen och personalavdelningen mindre rationell.

Statskontoret ifrågasätter om inte den nu gjorda undersökningen bör
kompletteras med en extern förutsättningslös utredning i syfte att bedöma
vilka investeringar, som kan anses nödvändiga i fabriksverkets vapen- och
ammunitionsfabriker under de närmaste åren. Bl. a. bör därvid klarläggas
omfattningen av den produktion som med nödvändighet måste ske i statlig
regi och den lämpligaste volymen av verkets civila produktion.

Det vid centrala beklädnadsverkstaden föreslagna försöket med omläggning
av driften avstyrks av statskontoret, som anser att det är angeläget att
beslut om nedläggande fattas snarast för att undvika vidare förluster. Ämbetsverket
anser vidare angeläget att i tvätteriutredningen kommer att inrymmas
även konkreta förslag om totalt överförande till landstingen av tvätteriverksamheten.
Vidare ifrågasätts om inte försäljningen av överskottsmateriel
kan administreras av försvarets egna förvaltningar eller exempelvis
postverket.

Statskontoret skisserar ett alternativ till den föreslagna organisationen
med ett antal produktgrupper, som även var och en för sig skulle handha
försäljningsfunktionen. Därigenom skulle bl. a. ledningsorganet kunna göras
mindre. Om ytterligare prövning av organisationsalternativ inte skulle
hinnas med före flyttningen till Kskilstuna, bör man enligt statskontoret i
huvudsak godta den föreslagna organisationen av ledningsorganet såsom ett
rent provisorium. Ombudsmannen hör emellertid enligt statskontoret ingå
i försäljningsavdelningen och konsulter bör som experter få utnyttjas på
alla nivåer i företaget.

Kungl. Maj. ts proposition nr 119 år 1965

Fabriksstyrelsens förelag om tvätteriverkeamhetent företagsform

För utredning av tvätteriverksamhetens företagsform tillsattes i januari
1964 en arbetsgrupp inom fabriksstyrelsen. Efter kontakt med Svenska
Landstingsförbundets styrelse utsåg denna följande representanter att delta
i utredningen, nämligen landstingsmannen Axel Mannerskantz, landstingsmannen
Torsten Andrée, landstingsmannen Erik A. Lindh samt civilekonomen
Rune Lind.

Arbetsgruppen bar haft att med utgångspunkt i de finansiella, organisatoriska,
juridiska och praktiska aspekterna framlägga förslag till företagsform
som bl. a. skulle lämna landstingen bättre insyn och medinflytande.

I juni 1964 framlade allmänna skatteberedningen förslag om bl. a. införande
av mervärdesskatt. Förslaget innebar bl. a. att vid av staten eller kommun
-— var för sig eller i samgående — bedriven verksamhet denna icke
skulle anses såsom yrkesmässig och på grund därav ej heller föranleda
skattskyldighet såvida verksamheten bedrevs uteslutande för tillgodoseende
av egna behov och icke i bolagsform eller liknande.

Till följd av skatteberedningens förslag måste enligt styrelsen ställning
tas till frågan huruvida den nuvarande tvätteribyrån — såvida ny företagsform
för tvätterierna inte skulle låta sig genomföras — skulle ingå som en
tvätteriavdelning i huvudkontoret eller bilda en mer fristående tvätteriernas
driftledning.

Den tillsatta arbetsgruppen avgav den 24 februari 1965 betänkandet »Försvarets
fabriksverk. Tvätteriernas företagsform» (stencil), vilket av fabriksstyrelsen
åberopas såsom egen utredning.

Fabriksstyrelsen bedömer, att den bästa företagsformen otvivelaktigt
skulle vara aktiebolag eller eventuellt ekonomisk förening, såväl av företagsekonomiska
skäl som på grund av de möjligheter dessa företagsformer
erbjuder i fråga om insyn och medinflytande för landstingen. Då det synes
troligt att verksamheten, om den bedrivs såsom aktiebolag eller ekonomisk
förening, kommer att belastas med allmän omsättningsskatt, anser styrelsen,
att de i och för sig starka skäl som talar för övergång till aktiebolag
eller ekonomisk förening i så hög grad motvägs av detta förhållande, att
styrelsen beslutat frångå sin tidigare avsikt att framlägga förslag om verksamhetens
bedrivande i dessa företagsformer. Den allmänna omsättningsskatten
kan nämligen beräknas uppgå till omkring 8 å 10 öre per kg vattentvätt.

Av övriga undersökta företagsformer har fabriksstyrelsen inte funnit
någon, där själva företagsformen i så väsentlig grad vidgar möjligheterna
att bereda landstingen bättre insyn och ökat medinflytande att denna företagsform
bör väljas.

Styrelsen föreslår därför att tvätteriverksamheten även i fortsättningen

Kungl. Maj. ts proposition nr 119 år 1965

bedrivs inom försvarets fabriksverk, men på sådant sätt att landstingens
önskemål i största möjliga utsträckning blir tillgodosedda. I detta syfte
föreslås att — efter i varje särskilt fall med vederbörande landsting träffat
avtal — ett tvätteriråd tillsätts för varje tvätteri. För samordning av
tvätterirådens verksamhet inrättas ett centralt tvätteriråd, dit frågor av gemensamt
intresse kan hänskjutas.

Tvätteriråden skall bestå av representanter för såväl tvätteriernas kunder
som fabriksverket samt utgöra organ för ömsesidig information och samråd.
Råden, som avses skola sammanträda med viss regelbundenhet, skall
inte äga fatta bindande beslut utan endast avge rekommendationer. Till
ledamöterna skall fabriksstyrelsen äga rätt att av driftmedel utbetala skäliga
arvoden.

Fabriksstyrelsen erinrar om att ett särskilt tvätteriråd föreslagits vid det
planerade mälardalstvätteriet i Eskilstuna i avsikt att bereda landstingen
i Södermanlands, Västmanlands och Uppsala län den insyn och det medinflytande
dessa landsting önskar.

För att bättre kunna särskilja tvätteriverksamhetens centrala kostnader
föreslår styrelsen — med ändring härutinnan i tidigare framlagt organisationsförslag
— att nuvarande tvätteribyrån bryts ut ur fabriksstyrelsen och
bildar ett i fabriksverket ingående tvätteriernas centralkontor. Kostnadsredovisningen
bör ändras så att klara gränslinjer erhålls mellan dels det
föreslagna centralkontoret och fabriksstyrelsen, dels centralkontoret och
tvätterierna. Tvätteriernas centralkontor bör tillsammans med tvätterierna
bilda en produktgrupp försvarets fabriksverk, centraltvätterierna.

För att erhålla en mera direkt redovisning av kostnaderna för varje kundkategori
förutsätts en viss omläggning av tvätteriernas driftbokföring.

Frågan om ett överförande av tvätteriverksamheten till landstingen har
även varit föremål för överläggningar mellan representanterna för Svenska
Landstingsförbundet och företrädare för försvarets fabriksstyrelse. Parterna
har emellertid funnit att en utredning i denna fråga inte fallit inom arbetsgruppens
kompetensområde. De av styrelsen för Svenska Landstingsförbundet
utsedda representanterna i arbetsgruppen har med denna utgångspunkt
förklarat sig inte ha något att erinra mot de av fabriksstyrelsen framlagda
förslagen.

Departementschefen

Jag har i det föregående redogjort för den utredning om strukturrationalisering
vid försvarets fabriksverk som försvarets fabriksstyrelse verkställt
i syfte att effektivisera rörelsen och göra den mera lönsam. I anslutning
till utredningens resultat har fabriksstyrelsen lagt fram förslag om
en ändrad och förstärkt organisation av ledningsorganet, försvarets fabriks -

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

styrelse. Styrelsen har senare också kommit in med förslag om lämplig företagsform
för fabriksverkets tvätterier med hänsyn till den samverkan som
äger rum mellan fabriksstyrelsen och landstingen på tvättområdet.

Fabriksstyrelsen skall enligt sin instruktion under Kungl. Maj :t leda
och ha uppsikten över verksamheten vid underställda fabriker och tvätterier.
Det åligger därvid bl. a. styrelsen att med beaktande av krigsberedskapens
krav sörja för att fabriksverkets leveranser fullgörs i vederbörlig
ordning. Men försvarets fabriksverk är också ett affärsdrivande verk. Fabriksstyrelsen
har därmed i sin företagsledande funktion likartade problem
som styrelserna för statens övriga affärsdrivande verk. Vikten av att
den företagsledande funktionen kan arbeta effektivt har under senare år
alltmer accentuerats. Detta har framförallt blivit påtagligt för fabriksverket,
som har att arbeta i hård konkurrens med annan företagsamhet. Fabriksverket
är i det närmaste uteslutande hänvisat till att täcka sina kostnader
med priser vid vilkas bestämmande marknadens reaktion fäller utslaget.
Detta är uppenbart i fråga om exportförsäljningen och när det gäller
civila produkter. Men även i fråga om försäljningen till försvarets förvaltningsmyndigheter
är priskonkurrensen påtaglig.

Vid bedömande av fabriksverkets organisation och framtida inriktningmåste
man enligt min mening i första hand se till att verket kan arbeta företagsekonomiskt
rationellt och kan göra sig gällande på marknaden. För
staten som företagsägare är det angeläget att tillavarata alla möjligheter
till rationaliseringar som sänker kostnaderna och stärker verkets konkurrenskraft.
Dessutom är — vilket jag framhållit i ett tidigare sammanhang
(prop. 1965:26) — för staten som stor beställare av försvarsmateriel fabriksverkets
konkurrenskraft när det gäller företagets produkter betydelsefull
som prisreglerande faktor på marknaden. Det torde också förhålla
sig så, att enbart existensen av ett rationellt drivet statligt företag på detta
område har en direkt och indirekt prisreglerande effekt genom att det påverkar
den enskilda industrin att i möjligaste mån pressa sina priser och
kostnader. Då vidare fabriksverkets uppgifter och investeringsbehov årligen
måste granskas av statsmakterna med beaktande av konstaterad och
beräknad lönsamhet, finner jag det inte motiverat att låta verkställa en sådan
extern utredning om bl. a. omfattningen av den produktion som med
nödvändighet måste ske i statlig regi, som statskontoret ifrågasatt i sitt
remissyttrande. Däremot bör fabriksstyrelsen på sätt som nu skett och som
är vanligt inom annan företagsamhet fortlöpande pröva möjligheterna att
vidta rationaliseringar eller andra åtgärder för att öka lönsamheten.

Statskontoret berör också lämpligheten av en annan organisation av fabriksverket
som bl. a. innebär att försäljningsfunktionen för de produkter,
som ingår i vapen- och ammunitionsgruppen, förläggs på skilda produktgrupper.
Med hänsyn till att vapen- och ammunitionstillverkningen i
hög grad är integrerad torde det inte vara ändamålsenligt att dela upp den

Kungl. Maj. ts proposition nr 119 år 1965

på skilda produktgrupper. Vapenexportens känsliga natur gör att jag heller
inte är beredd att medverka till att denna försäljning delegeras från fabriksstyrelsen.
Däremot kan enligt min mening när det gäller andra varor och
tjänster, som fabriksverket tillhandahåller, en organisation i produktgrupper
vara ändamålsenlig, något som också fabriksstyrelsen förutsatt.

Jag kan inte heller dela statskontorets uppfattning att beslut om att nedlägga
centrala beklädnadsverkstaden skall fattas snarast. Då verksledningen
ansett det lämpligt att försöka göra verksamheten lönande genom ändrad
produktionsinriktning bör man enligt min mening rimligen avvakta resultaten
av dessa försök. Jag kommer att noggrant följa verksamheten och
vara beredd att ta ställning i frågan när större klarhet vunnits om försökens
resultat, vilket enligt fabriksstyrelsen bör kunna ske inom två år. I
fråga om den av fabriksverket bedrivna försäljningen av överskottsmateriel,
som nu är provisoriskt inordnad i fabriksstyrelsen, har denna visat sig
falla väl ut och den bör därför nu fast knytas till verket. Jag vill erinra om
att verksamheten centraliserats till fabriksstyrelsen från krigsmaktens centrala
förvaltningsmyndigheter i syfte att göra försäljningen mer lönsam.

Statskontoret har i anslutning till uttalande av riksdagens revisorer ansett
angeläget att utredningen om tvätteriernas företagsform även skulle
inrymma konkreta förslag om att föra över tvätteriverksamheten i dess
helhet till landstingen. Såsom framgått av den föregående redogörelsen har
den utredning fabriksstyrelsen företagit i nära kontakt med landstingen
resulterat i ett förslag att tvätteriverksamheten även i fortsättningen skall
bedrivas inom försvarets fabriksverk. För att tillgodose landstingens önskemål
om bättre insyn och ökat medinflytande föreslås att lokala tvätteriråd
inrättas vid varje tvätteri. Därtill föreslås att ett centralt tvätteriråd skall
tillkomma för samordning av de lokala tvätterirådens verksamhet och för
behandling av frågor av gemensamt intresse e. d. Jag har tidigare denna dag,
i samband med att jag framlagt förslag angående uppförande av ett nytt
tvätteri i Eskilstuna, redovisat att avtal om inrättande av tvätteriråd redan
träffats mellan fabriksstyrelsen och landstingen i Södermanlands, Västmanlands
och Uppsala län för att bereda landstingen den insyn och det
medinflytande i tvätteriverksamheten som de önskar. Mot den bakgrunden
och med hänsyn till att representanter för Svenska Landstingsförbundet
förklarat sig inte ha något att erinra mot den föreslagna organisationen för
samarbetet mellan landstingen och staten i denna verksamhet, kan konstateras
alt frågan om landstingens insyn och medinflytande nu fått en tillfredsställande
lösning.

.lag vill även i detta sammanhang erinra om Kungl. Maj :ts förslag till
riksdagen om ändring i förordningen den 1 december 1959 (nr 507) om allmän
varuskatt (prop. 1965:87), vilket bl. a. innebär att de prestationer
fabriksverket utför åt landstingen på tvätteriområdet blir skattefria.

Jag övergår nu till frågan om fabriksstyrelsens organisation. Enligt fa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 119 år 1965

briksstyrelsens förslag till ny huvudorganisation skall denna utgöras av
verksstyrelsen — försvarets fabriksverks styrelse — jämte huvudkontor.

Verksstyrelsen föreslås bestå av en generaldirektör och chef för försvarets
fabriksverk, en överdirektör, tillika generaldirektörens ställföreträdare,
samt ytterligare fyra ledamöter.

Den centrala administrationen föreslås organiseras på ett huvudkontor
med sju avdelningar. Därutöver bör ett särskilt tvätteriernas centralkontor
inrättas, vilket tillsammans med tvätterierna bildar en särskild produktgrupp
benämnd försvarets fabriksverk, centraltvätterierna.

De i huvudkontoret ingående avdelningarna föreslås bli försälj ningsavdelning,
ekonomiavdelning, teknisk avdelning, produktionsavdelning, anläggningsavdelning,
personalavdelning och organisationsavdelning. Härjämte
skall enligt förslaget finnas en ombudsman och en konsult, såsom
stabsorgan direkt underställda verkschefen.

Styrelsen föreslår vissa tjänsteförändringar i anslutning till den nya organisationen,
nämligen att en tjänst som överdirektör i lönegraden Bp 5 inrättas
i utbyte mot en tjänst som överingenjör i Bp 4 samt att en tjänst som
byråchef i lönegraden Bo 3 förs på övergångsstat.

Fabriksstyrelsen anser det angeläget att den föreslagna organisationen
kan börja tillämpas snarast möjligt och vara helt genomförd vid flyttningen
till Eskilstuna i augusti 1965.

I yttrandena över förslaget har behovet av en omorganisation av fabriksstyrelsen
inte ifrågasatts. Vad gäller den föreslagna organisationen har remissinstanserna,
utom statskontoret, i stort sett biträtt förslaget eller inte
haft något att erinra. Statskontoret, som är kritiskt inställt till utgångspunkterna
för förslaget, anser att man i huvudsak kan godta den föreslagna organisationen
som ett rent provisorium, om ytterligare prövning av organisationsalternativ
inte skulle hinnas med före flyttningen till Eskilstuna.

Fabriksstyrelsens nuvarande organisation torde inte vara lämplig för en
rationell ledning av företaget trots att ansträngningar gjorts för en successiv
anpassning efter utvecklingen. Jag delar fabriksstyrelsens uppfattning
att det är lämpligt att en omorganisation företas nu, med tanke på fabriksstyrelsens
förestående flyttning till Eskilstuna. Den utformning av organisationen
i stort som styrelsen föreslår ger mig inte anledning till några erinringar.
Fabriksstyrelsen bör alltså utgöras av en generaldirektör, en överdirektör
och ytterligare fyra av Kungl. Maj :t utsedda ledamöter. Inom
fabriksstyrelsen bör finnas ett huvudkontor med sju avdelningar enligt
fabriksstyrelsens förslag och ett särskilt tvätteriernas centralkontor. I likhet
med statskontoret och i viss mån riksrevisionsverket anser jag att den
föreslagna ombudsmannen bör ingå i en av huvudkontorets avdelningar.
Likaså bör, som statskontoret anför, konsulter kunna utnyttjas på alla
nivåer i företaget. Då inga särskilda tjänster begärs för de av fabriksstyrelsen
föreslagna nya befattningshavarna anser jag emellertid att styrelsen i

Kungl. Maj.ts proposition nr 119 år 1965

nyss angivet hänseende bör få frihet att pröva sig fram. I övrigt förutsätter
jag att fabriksstyrelsen uppmärksammar och anmäler till Kungl. Maj :t de
jämkningar av organisationen som kan visa sig behövliga. Jag vill i förevarande
sammanhang erinra om riksdagens bemyndigande för Kungl. Maj :t
att besluta om sådana ändringar i fabriksstyrelsens interna organisation,
som kan genomföras utan att behov uppkommer av tjänster, vilkas inrättande
ankommer på riksdagen (prop. 1963: 110, SU 114, rskr 266).

Jag föreslår att en tjänst som överdirektör i Bp 5 tillkommer i utbyte
mot en tjänst som överingenjör i Bp 4 samt att en tjänst som byråchef i
Bo 3 förs på övergångsstat.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

a) godkänna de av mig förordade riktlinjerna för organisation
av försvarets fabriksstyrelse,

b) bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de ändringar i personalförteckningen
för försvarets fabriksstyrelse som föranleds
av vad jag föreslagit.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Berndt Bodin