Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 229 (Proposition 1913:229)

Kungl. Majrts Nåd. Proposition Nr 229.

Nr 229.

Kungl. May.ts nådiga ‘proposition till Riksdagen angående
anslag till uppförande av ett hospital ä biskop sb o stället
Sundby nr 1; given Stockholms slott den 11 april 1913.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
civilärenden för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå Riksdagen
att för uppförande av en statens anstalt för sinnessjuka å biskopsbostället
Sundby nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken och Åkers
härad av Södermanlands län samt gäldande av de ersättningsbelopp,
som i anledning av boställets avstående böra utgå till vederbörande
rättsägare, bevilja ett belopp av 3,300,000 kronor samt därav på extra
stat för år 1914 anslå 150,000 kronor.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Axel Schotte.

Bihang Ull ''Riksdagens protokoll 1918. 1 sand. 178 käft. (Nr 229.)

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Utdrag av protokollet över civilärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet ä Stockholms
slott den 11 april 1913.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Staaff,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena greve Ehrensvärd,
Statsråden Petersson,

SCHOTTE,

Berg,

Bergström,
friherre Adelswård,

Petrén,

Stenström,

Larsson,

Sandström.

Chefen för civildepartementet, statsrådet Schotte anförde:

I en till 1911 års Riksdag avlåten proposition (nr 144) föreslog
Kungl. Maj:t Riksdagen att för sin del besluta, att en statens anstalt
för sinnessjuka och obildbara sinnesslöa skulle uppföras å biskopsbostället
Sundby nr 1 om 2 mantal i Strängnäs socken och Åkers härad
av Södermanlands län. Enligt den till grund för förslaget liggande
planen skulle å anstalten beredas plats för sinnessjuka till ett antal av
omkring 400 och för sinnesslöa till ett antal av 250.

I skrivelse den 27 maj 1911 (nr 190) anmälde Riksdagen, att Riksdagen
icke kunnat bifalla Kungl. Maj:ts förslag, i vad det avsåge anordnande
vid anstalten av platser för sinnesslöa, med vilket förslag hospitalet
skulle komma att uppföras för allenast 400 platser för sinnessjuka.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229 3

Riksdagen ansåge, med hänsyn såväl till det synnerligen trängande behovet
av ökad möjlighet till hospitals vård för sådana sjuka som ock till
den proportionsvis mindre kostnaden för uppförande av ett för större
antal patienter avsett hospital, det kunna starkt ifrågasättas, om icke en
betydlig utvidgning av byggnadsplanen borde vidtagas, och höll Riksdagen
för sin del före, att det nya hospitalet icke borde beräknas för ett lägre
patientantal än 800 samt att vid anstaltens planläggning särskild uppmärksamhet
borde fästas vid behovet av utrymme för oroliga och eljest svårskötta
patienter. I anslutning till vad sålunda anförts, beslöt Riksdagen
för sin del, att en statens anstalt för sinnessjuka skulle uppföras å
biskopsbostället Sundby.

Genom nådigt brev den 22 juni 1911 uppdrog^ därefter Kungl.
Maj:t. åt medicinalstyrelsen, att med biträde, där så erfordrades, av särskilda
sakkunniga, dem styrelsen ägde tillkalla, uppgöra och till Kungl.
Maj:t avgiva fullständigt, av ritningar och kostnadsberäkning åtföljt
förslag till eu å biskopsbostället Sundby förlagd vårdanstalt för sinnessjuka,
0 avsedd för 800 patienter, och borde vid anstaltens planläggningsärskild
uppmärksamhet fästas vid behovet av utrymme för oroliga och
eljest svårskötta patienter.

I anledning härav uppdrog styrelsen åt generaldirektören K. Linroth
och t. f. medicinalrådet R. Stenbeck att jämte styrelsens arkitekt Ture
Stenberg, överinspektören för sinnessjukvården i riket A. Petrén samt
t. f. överläkaren vid Vänersborgs hospital och asyl E. Lauritzen uppgöra
plan till ifrågavarande anstalt. Med skrivelse den 20 mars 1912
har medicinalstyrelsen överlämnat ett av de kommitterade uppgjort förslag
till hospitalsanläggningen.

I sitt utlåtande anföra kommitterade, att förslaget, vad först beträffar
anstaltens planläggning, avviker i icke oväsentlig mån från
den byggnadsplan, som tillämpats i fråga om de senast uppförda, närmast
jämförliga hospitalen i Säter och Västervik. Avvikelserna betingas
huvudsakligen av det av Kungl. Maj:t och Riksdagen anvisade
direktiv »att vid anstaltens planläggning särskild uppmärksamhet borde
fästas vid behovet av utrymme för oroliga och eljest svårskötta patienter»
Sålunda har vid platsfördelningen en stor förskjutning till förmån för
avdelningarna för oroliga ägt rum. Vidare hava enkelrummen i antal
Ökats från 10 till omkring 14 procent av beläggningssiffran och mera
övervägande förlagts till avdelningarna för oroliga. För de lugnare sjuka
har man till stor del frångått anläggandet av mindre, huvudsakligen för
»öppendörrvård» avsedda byggnader och i stället sammanfört patienterna

Medicinalstyrelsens
kommitterade
s
utlåtande den
19 mars 1912.

KungJ. May. Is Nåd. Proposition Nr 229.

i större slutna paviljonger; endast en öppendörrvilla för vartdera könet
liar bibehållits. Utrymmet för betjäning har, även med hänsyn till
patientmaterialets art, ökats med omkring 25 platser. Av samma skäl
har något större utrymme beräknats såväl för daglokaler som särskilt
för bad- och snyggningsrum. Slutligen har man upptagit ett ökat
antal reservplatser, nämligen 14 å vardera könssidan, förutom 4 platser
i epidemiavdelning. Behovet av reservplatser gör sig nämligen starkt
gällande å hospitalen och desto starkare ju mera svårskötta de sjuka
äro; flyttningar av sjuka mellan olika avdelningar påkallas ofta flera
gånger dagligen och ibland nattetid, och olägenheten av, att varje sådan
flyttning i saknad av reservplatser nödvändigt drager en eller flera,
ofta en^ hel serie andra eljest obehövliga flyttningar med sig, är uppenbar.
Åven framhålles ändamålsenligheten av att vid särskilt trängande
fall kunna mottaga övertalig patient.

De flesta av ovannämnda förändringar i planen medföra ökade
kostnader.

Beträffande luftkub, lokalernas beskaffenhet och andra förhållanden
med väsentlig inverkan på anläggningskostnaden hava samma principer
följts som vid närmast föregående hospitalsanläggningar.

Som byggnadsplats hava delegerade funnit området närmast Mälaren
vara att föredraga framför den i det inre av egendomen belägna stora trädlösa
platån, vilken redan nu ligger under plogen och även för det blivande
hospitalet bäst lämpar sig för jordbruksarbetet. Med läget intill sjön,
med den utomordentligt vackra utsikten över staden, med de skogklädda
höjderna som fond för flertalet av byggnaderna och med en av
naturen färdigställd park av stora ekar och andra lummiga träd, har
den valda platsen betydliga estetiska företräden. Vidare vinnes därvid
en naturlig avgränsning mellan ett »sjukvårdsområde» och ett »ekonomiområde»,
och enär invid detta senare den lämpligaste platsen för lastbryggan
är belägen, kommer transporten av massgods, särskilt byggnadsmaterialier
och framdeles stenkol, att ställa sig synnerligen bekväm och
billig. Dessa fördelar hava synts fullt uppväga den mindre kostnad för
väganläggningar och möjligtvis grundarbeten, som valet av den inre
platån skulle medfört.

Inom sjukvårdsområdet äro värdera, könssidans byggnader grupperade
tillsammans, men till följd av terrängens beskaffenhet på ett tämligen
oregelbundet sätt, som emellertid minskar det vid stora anstalter
annars så vanliga intrycket av stelhet och tvång.

Sjukpaviljongernas antal är å vardera könssidan sex, med en beläggning
som framgår av följande tablå:

Kungl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 229.

		Antal
Paviljongernas beteckning.	platser med över-vakning (dygnet om eller	Antal platser utan övervak-	Summa platser.	Antal reserv- platser.	Antal platser i gemen-samma	Antal platser i enkel-rum.	Anmärk- ningar.
		endast nattetid).	mug.			sovrum.
För lugna, tu-	(män ^•L {kV.	23	22	45	O	44	3
vudsakligen nyinsjuknade	23	22	45	2	44	3
För lugna, hn-	, f män	___	76	76	'' 2	72	6
vudsakl. kro-	• Pav. II. 1
niskt sjuka.. För halvoro-	Ikv. fm än • Pav. in. { , V KV.	87 87	SS	88	2	84 86 86	6
liga huvud-sakligen kro-niskt sjuka...	55 55	92 02	2 , 2	8 8

För nyintagna''
» nedkomna	(män	75	—	75	o	68	10
o. osnygga » tuberkel-	Pav. IV. { ky_	75	—	75	3	68	10
litsa........	(män V- Ikv.	60	20 *	80	4	54	30	*) Samtliga i enkelrum.
För oroliga...	60	20 *)	80	4	54	30
Öppendörrav- \ Pav. VI. /män	—	32	32	1	32	1
delning......./Kolonivilla. \| py	—	20	20	1	20	1
				4	Q O	1	Inrymd i Pav.

								II mans.
	Summa	890	410	800	82	715	117
		48,s %	51,s %			85,9 %	14,i

I fråga om här upptagna platsantalet för övervakning framhålla
kommitterade, att häri ingår även sovrum splatser, som om dagen äro
obelagda men så anordnade, att tillsyn av ständig nattvakt (nattövervakning)
lämpligen kan äga rum.

I fråga om byggnadernas anordning meddela kommitterade följande: Paviljong

I innehåller å nedre botten tvänne störa vaksalar om
tillsammans 21 sängar med två angränsande enkelrum, vidare dag- och
matrum, gemensamma för paviljongens alla patienter, och ett enkelrum,
härintill, slutligen övriga annexlokaler samt ett undersöknings- och ett
betjäningsrum. I övre våningen äro anordnade tre sovsalar med tillsammans
23 sängar, snyggningsrum, klosett och ett betjäningsrum. I

6 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

övrigt är denna våning upptagen av 12 enmans-betjäningsrmn, avsedda
för nattvakter.

Paviljong II är jämväl uppförd i två våningar. I båda våningarna
utgör eu längslöpande bred korridor dagrum; på sidan om denna ligga
sovrummen (om 12 säng-ar) till eif antal av 0 på manssida!! och 7 på
kvinnosidan. Vid tvärkorridorer äro 6 enkelrum förlagda. Av annexlokalerna
äro bär snyggnings- och slaskrum särskilt rymlig;! tilltagna,
enär badrum saknas (se nedan). Till avdelningen hora tvänne betjän
ingå rum. I ena ändan av bottenvåningen äro förlagda bostäder: å
manssidan för uppsyningsmannen, å kvinnosidan för förestånderskorna.
Slutligen är i byggnaden för män inrymd en helt isolerad liten epidemiavdelning-
om 4 platser med nödiga annexrum; denna är avsedd att
upptaga det eller de första fallen av utbruten smittosam sjukdom, varigenom
i många fall sjukdomens utbredning kan hindras.

Paviljong III är byggd efter i huvudsak samma plan som paviljong
II, men har mindre sovrum (om 7 sängar) och i vardera våningen en
liten avdelning, där över vallning lätt kan etableras, om så skulle erfordras.

Paviljongerna II och III äro förbundna medelst en mittelbyggnad,
som i bottenvåningen rymmer för dessa paviljongers patienter avsedda
matsalar samt ett centralbad och i övre våningen arbetssalar samt samlingsrum
för betjäningen. Denna anordning- medför deri störa fördelen,
att en stor mängd patienter komma till centralbadet utan att behöva
gå utomhus och att mången opålitlig patient kan sysselsättas å arbetssal,
vilket svårligen kan ske där arbetssalen ligger avlägset, i särskild
byggnad. Centralbadet är avsett jämväl för patienter från paviljong
X och kolonivillan samt för betjäningen och dess familjer; att en dylik
badavdelning finnes för vartdera könet, torde vara till väsentlig nytta
och trevnad. I mittelbyggnadens vindsvåning ligger ett antal b Boningsrum.

Paviljong IV innehåller på nedre botten en avdelning om 34 platser
för dels permanent dels nattlig övervakning av förslöade, kroppsligt
nedkomna eller osnygga patienter, fördelade i 4 vaksalar med 4
enkelrum. I snyggningsrummet finnes här ett badkar, enkom avsett för
rentvättning- av osnygga sjuka. Vidare finnes gemensamt dag- och
matrum, rymligt badrum, delvis avsett för långbad, samt annexlokaler
och tvänne betjäningsrum.

Därjämte är hit förlagd eu liten isoleringsavdelning för tuberkulösa
om 10 platser, med egna annexlokaler och egen promenadgård med ligg -

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition Nr 229.

veranda. I övre våningen finnas mottagningsrum med badrum för nyintagna,
väntrum för anhörig;;, undersökangsrum, vidare eu övervakningsavdelning,
lik bottenvåningens, avsedd för nyintagna och halvoroliga,
samt tre betjäningsrum.

Paviljong V bär i bottenvåningens mitt en övervakningsavdelning
på 4 vaksalar om 6 säng-ar, tvänne angränsande enkelrum, samt vid
särskild korridor invid vaksai 6 enkelrum och ett rymligt rum för
långbad. I närheten ligga vid en annan korridor, som utmynnar i den
förra, ytterligare 5 enkelrum. Därjämte finnas i annan de! av våningen
5 enkelrum avsedda endast som sovrum, vidare dag- och matrum, badrum
för snyggningsbad, övliga annexlokaler i övrigt och tvänne betjäningsrum.
I snyggningsrummet såväl bär som en trappa upp finnes
samma anordning med badkar för rentvättning av osnygga som i Paviljong
IV.

Övre våningen rymmer liksom bottenvåningen 42 patienter. Dessa
skulle icke vara sängliggande på dagen, varför rymliga dag- och matrum
inrättats. Sovrummen bestå av fyra vaksalar om 8, 8, 7 och 7
sängar och 12 enkelrum. Badrum och övriga annexlokaler som vanligt.
I denna våning finnas fyra betjäningsrum. I vindsvåningen betjäningsrum
för 24 personer.

Kolonivillorna avvika föga från förut använda typer. Den för män
ligger med anledning av patienternas blivande sysselsättande intill ladugården,
den för kvinnor nära ekonomibyggnaden.

Administrationshuset ligger fritt och dominerande vid infartsvägen.

Det innehåll er å nedre botten läkarnas expeditioner, laboratorium,
apotek, operationsrum, vidare rum för direktion, biblioteksrum, kontorslokaler,
expeditionsrum för uppsyningsman och förestånderska samt
portvakts- och telefonrum. I övre våningen finnes familjebostad för en
biträdande läkare, bostäder för ytterligare tvänne läkare, för bokhållare,
inspektör och predikant samt rum för städerskor.

Samlingssal för gudstjänst, föreläsningar m. m. har förlagts icke
som i Säter och Västervik i en tillbyggnad till administrationshuset utan
i eu särskild byggnad. Dels har denna anordning stora estetiska och
även praktiska företräden, dels förorsakar den ingen ökning i kostnaden,
(.-när i denna byggnads, av terrängens beskaffenhet föranledda,
källarvåning förlagts obduktion srum och likbod, varför särskilt hus för
dessa ändamål kunnat in besparas. För patienternas sällskapliga sammankomster
är ingen särskild lokal planerad utan har man tänkt sig,
att de kunna tiga rum i någon av de stor.:.;, arbetssalama och angränsande
samlingsrum för betjäningen.

Kungl Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Ekonomibyggnaden (för kök och tvätt) är något rymligare än den i
Säter och Västervik, vilket visat sig vara behövligt och även torde vara
ändamålsenligt för en eventuell framtida utvidgning. Vidare hava hit
förlagts samtliga matsalar för funktionärer och betjäning, även sjukvårdsbetjäningen,
som hittills på flertalet anstalter intagit sina måltider
i patienternas matsalar eller diskköken. Denna förändring tillmötesgår
ett av betjäningens ivrigast framhållna reformkrav.

Bageri, maskinhus, verkstadsbyggnad, vedskjul och kolgård torde icke
tarva något särskilt omnämnande. För transporter från lastbrygga till
kolgård, vedskjul, maskinhus och ekonomibyggnad går en rak jämnsluttande
spårväg, avsedd för vagnarnas uppdragande medelst lina och
elektrisk motor. Décauvillespår för mattransporten ingår även i kostnadsberäkningen.

Överläkarbostaden är av den på senare åren använda typen.

För hospitalsläkaren har liksom för sysslomannen föreslagits egen
villa i stället för bostad i administrationshuset. Fördelarna härav för
platsens innehavare äro så påtagliga och väsentliga, att de väl synas
berättiga till den ökning i kostnad, som därav tilläventyrs uppstår. Det
bör betänkas, att, med nuvarande stora anstalter och därav betingad
inskränkning av antalet anstalts chefer i förhållande till antalet underordnade
läkare, hospital släkartjänsten för mången kommer att bliva
slutstationen på läkarbanan. Att förmånen av egen villa kommer honom
till del synes då rimligt, och vid åtskilliga äldre anstalter hava sådana
uppförts för hospitalsläkare.

För gift sjukvård sbetjäning föreslås tre bostadshus om fyra familjer
av gängse typ. Inackordering hos betjäning av patienter har man vid
detta hospital frångått, enär fördelarna av detta system visat sig rätt
tvivelaktiga, då erfarenheten visat, dels att betjäningen endast motvilligt
mottager sådana inackorderingar, dels att denna vårdform är relativt
dyrbar.

För ekonomibetjäning föreslås två hus av ny typ, vartdera innehållande
fyra familjebostäder och två ungkarlsrum.

Uppvärmningen av sjukpaviljongerna sker på samma sätt som
tillämpas vid de nyss uppförda hospitalen i Säter och Västervik,
d. v. s. medels pumpvarm vattensystem. I ångpannerummet förläggas
5 stycken ångpannor med en eldyta av cirka 90 kvadratmeter vardera;
fyra av dessa pannor äro tillräckliga att producera all ånga,
som vid största behov erfordras för maskindrift, värmeledning, matkokning
och tvätt m. m. All avloppsånga från belysningsmaskin,
pumpar m. in. tillgodogöres för uppvärmning av vatten till värmeledning

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

och till förbrukning. För åstadkommande av vattnets cirkulation i
ledningarna användas två pumpar, en för elektrisk och en för ångdrift.
Allt det för bad, tvätt, kök och dylikt erforderliga varma vatten
uppvärmes uti två i maskinrummet förlagda kopparcisterner medels
ånga, varvid i första rummet afloppsånga från maskineriet tillgodogöres.
De tre bostadshusen för läkare och syssloman uppvärmas medels egna
varmvattensystem på vanligt sätt.

Elektrisk belysning införes i samtliga byggnader med drift från egen
kraftstation. Vatten tages ur Mälaren, och intaget förlägges cirka 100
meter ut från land sydväst om platsen för den föreslagna bryggan, på
sådan plats, att någon fara för förorening från stadens kloaker ej förefinnes.
För reningen av den erforderliga vattenmängden beräknas 2
filtrer. Medels pumpverk föres vattnet till ett vattentorn, förlagt till
en sådan höjd att tillräckligt tryck erhålles även för eldsläckning.

Avloppet ledes ut i Mälaren vid områdets sydöstra, gräns, 500 meter
nedanför vattenintaget. Vattenklosettsystem tillämpas i likhet med
vad som äger rum vid Västerviks hospital.

Köks- och tv ättav delning ar förses med nödiga apparater och hissar;
kostnaden för dessa är upptagen till ett något högre belopp än vad
som gällde för Säters och Västerviks hospital, enär entreprenaden angående
dessa hospitals förseende med sådana apparater visade, att det
beräknade beloppet ej var tillräckligt.

Kostnaden för anläggningen i dess helhet belöper sig enligt av arkitekten
Stenberg och konsulterande ingenjörer uppgjorda förslag till
följande belopp:

I. Sjukhusbyggnader.

För män.

1	paviljong nr I för lugna, akuta fall	kronor	91,000	—
1	» »II—III för halvoroliga	)>	324,000	—
1	» )) IV för osnygga.........	)>	132,500	—
1	» » V » oroliga............	»	220,000	—
1	)> » VI (kolonibyggnad)...	)>	53,300
	För kvinnor.
1	paviljong nr I för lugna, akuta fall	kronor	91,000	—
1	» » II—III för halvoroliga	))	313,000	—
1	» » IV för osnygga .........	''i)	132,500	—
1	» »V » oroliga ...........	»	221,500	—
	Transport	kronor	1,578,800	—
	Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1	smil. 1	73 höft. (N	■ 22

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Transport kronor 1,578,800: —

1 paviljong nr VI (kolonibyggnad) Sammanbindningsgångar för rörled-	»	41,800	—
ningar.............................................. Stängsel och planering för promenad-	))	66,000: —
gårdar, soltält m. m...................		25,020: —
II. Förvaltningsbyggnader.
1 administrationsbyggnad.......................	kronor	108,500	—
1 samlingslokal ..........................................	»	36,000	—
1 ekonomihus ............................................	»	185,700	—
1 ångpannehus .........................................		68,000	—
1 bageribyggnad .....................................	»	35,500	—
1 överläkarbostad.......................................	»	43,700	—
2 hospitalsläkar- och sysslomansbostad	)>	51,000	—
3 boställshus för betjäning....................	»	63,000	—
2 » » yttre betjäning.........		48,000	—
4 uthusbyggnader för betjäning............	»	4,000	—
1 portvaktsbyggnad .................................	y>	9,150	—
1 verkstadsbyggnad .................................	»	18,600	—
1 kolgård och vedskjul ...........................	»	15,380	—

III. Ledningar för värme, belysning, vatten och avlopp
jämte inredning.

Värmeledning enligt ingenjören H.

Theorells förslag ..............................

Elektrisk belysning enligt ingenjören

Carl A. Rossanders förslag............

Vatten- och avloppsledningar enligt
kaptenen Carl J. Insulanders förslag

Köks- och tvättapparater .......................

Elektriska hissar enligt ingenjören Carl

A. Rossanders förslag.....................

Väganläggning med spårvägar och båtbrygga
enligt kaptenen Carl J. Insulanders
förslag ............................

kronor 230,000: —

)) 140,000: —

» 285,000: —

» 65,000: —

» 12,000: —

» 40,000: -

Summa kronor

,711,620: —

686,530: —

772,000: -,170,150: —

Kungl. Maj.is Nåd Proposition Nr 229.

Den totala kostnaden utgör alltså 3,170,150 kronor. Denna summa
fördelad på antalet sjukplatser utvisar, att varje plats betingar en summa
å 3,963 kronor.

Motsvarande kostnad för plats för de nyligen i bruk tagna hospitalen
i Säter och Västervik uppgick enligt de beräknade kostnaderna
till 3,195, respektive 3,458 kronor. Kommitterade framhålla, att den
ökade kostnaden för nu föreslagna hospital är till största delen beroende
på den plan, som i enlighet med Kungl. Maj:ts och Riksdagens
uttalade direktiv tillämpats vid förslagets utarbetande, nämligen
att i främsta rummet borde beredas plats för oroliga och eljest svårskötta
patienter. Av nedanstående tablå framgar, yttra kommitterade,
att under det att sjukhuspaviljongerna vid Säters och Västerviks hospital
betinga en kostnad av 1,571, respektive 1,730 kronor för plats,
motsvarande kostnad för Strängnäs hospital uppgår till 2,140 kronor.
Kostnaden för förvaltningsbyggnaderna, på vilkas anordning det ändrade
patientmaterialet är utan inverkan, är däremot för samtliga de tre hospitalen
upptagen till föga växlande belopp; den är till och med något
lägre för Strängnäs än för Västerviks hospital.

Jämförande tablå angående de beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena
vid Säters, Västerviks och Strängnäs hospital.

Sjukpaviljonger med sam-manbindningsgångar o.

Säters hospital
(800 platser).

Västerviks hospital
(800 platser).

Strängnäs hospital
(8Ö0 platser).

Totalkostnad.

Kr.

Kostnad per
plats.

Kr.

Totalkostnad.

Kr.

Kostnad per
plats.

Kr.

Totalkostnad.

Kr.

Kostnad per
plats.

Kr.

1,256,850

662,300

1,571

828

1,384,160

697,200

1,730

871

1,711,620
i 686,530

2,140

858

Förvaltningsbyggnader...

Summa

1,919,150

2,399 2,081,360

2,601 1 2,398,150

2,998

Det torde böra anmärkas, att i denna tablå kostnaden för ledningar,
inredning o. s. v. ej medtagits.

Kommitterade anföra vidare, att den förändrade planen likaledes
inverkar på kostnaderna för anstaltens utrustning med ledningar för

Medicinal styrelsen.

Överinten dentsämbetet.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

värme, vatten, avlopp och. dylikt och åberopa ett av ingenjören Theorell
gjort uttalande, att värmebehovet är större vid den nu föreslagna
anstalten än vid Västerviks hospital, beroende på att enkelrummens
antal är större och att mera utrymme tages i anspråk för betjäningsoch
snyggningsrum med mera. Detsamma gäller kostnaderna för vatten-
och avloppsledningar; ett större antal för långbad av oroliga och
släggning av osnygga patienter avsedda rum med ledningar för varmt
och kallt vatten samt avlopp äro nämligen erforderliga.

Kommitterade anföra slutligen, att förutom den förändrade planen
givetvis de under årens lopp stegrade arbets- och materialpriserna haft
till följd, att de beräknade kostnaderna vid den nu föreslagna anstalten
blivit högre än vid de för 6 å 7 år sedan uppgjorda förslagen till
Västerviks och Säters hospital; och åberopa i detta avseende en uppgift
från kommer skoll egi i avdelning för arbetsstatistik.

Den beräknade kostnaden för det nu föreslagna hospitalet är, yttra
kommitterade, för övrigt lägre än den för det senast beslutade hospitalet
i Östersund, för vilket kostnaden per plats uppgick till 4,212 kronolog
där sjukpaviljongerna betingade en kostnad å 2,357 kronor och förvaltningsbyggnaderna
eu kostnad å 891 kronor per plats.

Vid kommitterades utlåtande voro fogade däri åberopade förslag
angående ledningar för värme, belysning, vatten och avlopp m. m.

Medicinalstyrelsen tillkännagav i sin förutnämnda skrivelse den 20
mars 1912, att styrelsen icke hade något att erinra mot kommitterades
förslag och hemställde, att Kungl. Maj:t måtte föreslå Riksdagen
besluta att, för anläggande av hospital i huvudsaklig överensstämmelse
med de.av arkitekten Stenberg uppgjorda ritningarna, bevilja erforderligt
anslag i enlighet med de gjorda beräkningarna samt därav på extra stat
för år 1913 anvisa 150,000 kronor.

Överintendentsämbetet, vars yttrande över förslaget inhämtades,
anförde i utlåtande den 2 april 1912, att de av arkitekten upprättade,
med ritningar försedda kostnadsberäkningarna, allenast avsåge de olika
byggnadernas uppförande och icke omkostnader vare sig för ledningar
och apparater för värme, vatten, avlopp och elektrisk belysning m. m. eller
för planterings- och inhägnadsarbeten eller väganläggningar och dylikt.

Då tiden icke medgivit en genomförd detaljgranskning hade ämbetet,
för att utröna de förebragta beräkningarnas riktighet, låtit utföra

Klingl. Maj.is Nåd. Proposition Nr 229.

kubikmasseberäkningar på samtliga byggnader, varvid avskiljts, dels
arkitekt- och kontrollantarvoden, dels ock oförutsedda utgifter, varigenom
utrönts vad som beräknats för de egentliga byggnadsarbetena.

De å-pris per m3, som härvid erhållits, ansåg överintendentsämbetet
i de flesta fall för låga såsom grund för anslags beviljande, en
åsikt, vari ämbetet blivit ytterligare styrkt vid omprövning av beräkningarnas
detaljpris, vilka ämbetet höll före i flera fall vara under
gränsen för det möjliga trots byggnaasplatsens gynnsamma läge; sålunda
påpekades, att grund- och källarmurar av betong beräknats till 19
kronor i stället för, såsom lärer vara behövligt, 24 kronor pr m3 —
formkostnaderna vore tydligtvis uteglömda —, vidare hade golv av kalksten
beräknats till 7 kronor i stället för 10 kronor per m2, betonvalv
till 3 kronor 50 öre i stället för 4 kronor 50 öre per in2 — inclusive
formar — golv av isoleringsmassa med linoleummatta till 6 kronor i
stället för minst G kronor 50 öre per m3, järnbalkar till 15 öre per kg.
med inläggning och strykning i stället för åtminstone 17 öre m. m.

På grund härav fann överintendentsämbetet sig böra hemställa om
förhöjningar i de antagna omkostnadssummorna genom att utgå från
högre enhetspriser pr m3 byggnad, varvid de flesta stegringarna av
ämbetet ansetts böra beräknas till omkring 1 krona per m3. Härvid hade
den ojämförligt största förhöjningen — 2 kronor 97 öre — lagts på
ekonomibyggnaden, som enligt beräkningarna belöper sig till 9 kronor
53 öre per in3 och av ämbetet beräknats till 12 kronor 50 öre, vilket
pris i allt fall måste anses hava satts lågt. Att stegringen här blivit
så stor, ansåg ämbetet bero på flera bidragande orsaker såsom för
knappa mätningar, ett felnoterat pris, en uteglömd post samt ofullständig
beräkning av översta bjälklaget. Såsom jämförelse erinrar ämbetet
därom, att den förra året planerade ekonomibyggnaden vid Stockholms
hospital mätte 8,160 m3 och beräknades betinga en kostnad av 154,000
kronor, medan den här omhandlade ekonomibyggnaden mäter 18,400
m° och beräknas till blott 185,700 kronor.

För att vinna bekräftelse på det berättigade i de av ämbetet påstådda
förhöjningarnas storlek hade överintendentsämbetet i några fall
låtit insätta de erforderliga å-prisen i beräkningarna och därvid erfarit,
att kostnaden för t. ex. paviljong I ökas med 3,850 kronor motsvarande
65 öre per m3 byggnad, och kostnaden för paviljong V med
11,100 kronor motsvarande 73 öre per m8. Resterande beloppen intill
den av ämbetet såsom nödiga ansedda stegringen av 1 krona å 1 krona
3 öre per m3 motsvara tillskott å oförutsedda utgifter, vilka i genom -

Utlåtande av
sakkunniga.

14 Kungl. Maj:ts Nåd. ''Proposition Nr 229.

snitt uppgå till endast cirka 2 % eller 49,265 kronor för samtliga byggnadsarbeten.

Den av ämbetet med stöd av det sålunda anförda föreslagna ökningen
i den begärda anslagssumman blir, i runt tal, 180,000 kronor
eller från 2,398,150 kronor till 2,578,150 kronor.

Med det av överintendentsämbetet föreslagna tillägget skulle anläggningskostnaden
för hospitalet, frånsett ersättning till arrendator^
alltså uppgå till 3,350,150 kronor eller 4,187 kronor för vårdplats. Då
denna kostnad föreföll mig synnerligen hög och förslaget, med hänsyn
till vad överintendentsämbetet anmärkt, syntes böra undergå ytterligare
granskning, begärde och erhöll jag den 29 juni 1912 Kungi. Maj:ts
bemyndigande att tillkalla sakkunniga för att tillse, huruvida byggnadskostnaderna
för hospitalet kunde nedbringas, och utsåg jag ledamoten
av Riksdagens andra kammare Knut Tengdahl, byggmästaren John
Sjöquist och byggnadsingenjören Hjalmar Cederström att jämte medicinalstyrelsens
arkitekt Ture Stenberg verkställa den ifrågasatta utredningen.
Sedan arkitekten Stenberg begärt entledigande från sitt uppdrag,
hava de sakkunniga den 28 februari 1913 till mig avgivit utlåtande
i ärendet. De sakkunniga hava här verkställt en mycket detaljerad
granskning av förslagets plan och kostnadsberäkningar. En mera
fullständig redogörelse för de resultat, vartill de sakkunniga kommit,
torde för närvarande icke påkallas, då själva planen, av anledning,
som jag nedan skall nämna, icke för närvarande torde kunna definitivt
fastställas. Resultatet av sin granskning hava de sakkunniga
framlagt i en tabell, som torde få fogas som bilaga till detta protokoll.
Under hänvisning till denna tabell sammanfatta de sakkunniga
sitt uttalande sålunda. Av tabellen framgår, att kostnaden för
etablissementet är i runt tal 400,000 kronor för lågt angiven av arkitekten
Stenberg, detta oaktat de sakkunnigas beräkningar, vad beträffar
3 tjänstemannabostäder och 3 betjäningshus, äro gjorda efter i
byggytan sammandragna ritningar samt 3:e våningen i manspaviljong
V icke inedtagits i kostnadsberäkningen. Plussumman är, nogare angivet,
404,435 kronor, varav dock 5,010 kronor komma på en av de sakkunniga
förordad fördyring, nämligen påbyggnad av portvaktsstugan med
eu våning. Motvägande denna stora plussumma står eu minussumma av
153,287 kronor, med avseende på vilken följande omständigheter spelat in:

1) före omräkningen hava 6 bostäder sammandragits i byggytan (av
dessa förordas 3 att ytterligare sammandragas), varjämte 3:e våningen
av manspaviljong V tänkts borta;

Kungl. May.ts Nåd. Proposition Nr 229.

2) av en ny typ betjäningshus, 2 exemplar, har sammandragning
förordats beträffande det ena exemplaret;

3) administrationshuset har förordats att sammandragas 100 m2 i
byggytan;

4) ekonomibyggnaden föreslås endast av samma storlek som i
Västervik;

5) pumphus bortgår;

6) vattentorn blir billigare än angivits;

7) fyra uthusbyggnader kunna göras enklare och bliva därför
billigare;

8) sammanbindningsgångar, större typ, göras mindre.

Om från hela plussumman ...................................... kronor 404,435: —

dragée hela minussumman ................................................ » 153,287: -

återstår dock ett plus av................................................ kronor 251,148:

Sedan de sakkunniga genomgått kostnadsförslagen, hava de funnit
att en del förenklingar kunna göras, och hava dessa värderats till
47,790 kronor.*)

Vidare hava de trott sig finna, att deras beräknare i några fall
räknat något för högt. I samråd med honom och med leverantörer i
trakten samt med anlitande av erfarenhet från entreprenader i närheten
hava de därför ansett sig kunna göra en del reduceringar i vissa å-priser
ävensom kostnaderna för oförutsedda utgifter. Dessa reduceringar uppgå
till sammanlagt 146,833 kronor 30 öre. Bägge dessa summor tillsammans
utgöra 194,623 kronor 30 öre.

Om från den av de sakkunnigas beräknare först funna summan för

hela etablissementet ......................................................... kronor 3,421,298: —

dragés ovannämnda summa för förenklingar och

nedsatta å-priser å vissa arbeten m. m.......... » 194,623: 30

återstår en summa av kronor 3,226,674: 70

Slutligen omnämnes, att de sakkunniga under granskningen av det
föreliggande projektet icke kunnat underlåta göra jämförelse, vad beträffar
sjukpaviljongernas våningsantal, med förhållandena vid andra
hospital, där de funnit — dels vid besök och dels vid studium av ritningar
— att man lagt patienter av samma slag, som här skulle läggas
i två våningar, i stället i tre. Helt naturligt skulle genom en vånings

*) De sakkunnigas beräknare har angivit, att om sjukhusgolv kan läggas på utfylld
mark på det billigare sätt arkitekten Stenberg föreslagit — en fråga, som de sakkunniga
lämna öppen—kan en ytterligare besparing därigenom göras av 22,941 kronor.

Kungl. Ma.jts Nåd. Proposition Nr 229.

Medicinal styrelsen.

högre höjd å sjukpaviljongerna ett antal platser kunna byggas för jämförelsevis
billigt pris. Härvid syftas icke så mycket på möjligheten att
omplacera det nu i huvudsakligen tvåvåningsbyggnader inrymda patientantalet
i trevåningsbyggnader, emedan detta möjligen kommer att medföra
ökade personal- och andra driftkostnader, måhända fullt motsvarande
besparingen i byggnadskostnader, utan. fast mer möjligheten att
genom påbyggnad av en våning erhålla plats för ett ökat antal patienter
för en relativt lag kostnad för patient.

De sakkunniga framhålla emellertid, att en sådan anordning innebär
en rubbning i det uppgjorda programmet för ifrågavarande anstalt och
därför måste bedömas icke endast ur bygnadsteknisk utan även ur läkarvetenskaplig
och administrativ synpunkt. Av denna anledning hava de
icke ansett sig böra uppgöra något förslag i angivet syfte, men å andra
sidan med hänsyn till det fortfarande högst betydande exspektantantalet
och de mycket avsevärda krav, som blivande hospitalsbyggnader under
alla omständigheter komma att ställa på statskassan, trött sig böra framföra
denna synpunkt för den åtgärd, vartill den kunde föranleda.

I anledning av nyssnämnda uttalande angående tillbyggnad till
vissa tvåvåningspaviljonger med en tredje våning anmodade jag medicinalstyrelsen
att avgiva yttrande. Därefter har medicnalstyrelsen i
skrivelse den 4 april 1913 anfört följande.

Styrelsen erinrar till en början därom, att Kungl. Maj:t i enlighet
med Riksdagens uttalande i skrivelse den 27 maj 1911 uppdragit åt
styrelsen att uppgöda förslag till ett hospital å Sundby för 800 sinnessjuka.
Detta antal sjukplatser har alltså varit bestämmande vid uppgörandet
av det program, som legat till grund för ritningarna, även
om en del ekonomilokaler tilltagits tillräckligt stora för framtida mindre
utvidgningar.

Vad beträffar frågan om den lämpligaste beläggningssiffran å anstalter
för sinnessjuka har styrelsen hänvisat till vad styrelsen därom
anfört i sin berättelse angående undersökning av sinnessjuka och sinnesslöa
den 8 december 1902. Styrelsen har däri (sid. 60 och följande)
anfört, att denna fråga torde höra till de mest svårlösta problemen
inom deri praktiska sinnessjukvården, såväl i principiellt hänseende som
i varje särskilt fall. Från rent ekonomisk synpunkt hade utan tvivel
de högre beläggningssiffrorna företrädet, så till vida som dessa givetvis
tendera att nedbringa såväl anläggningskostnaderna för varje sjukplats
som utgifterna för anstaltens administration och ekonomiska drift, beräknade
efter varje å anstalten vårdad sjuk. Å andra sidan kunde

Kungi. Maj ds Nåd. Proposition Nr 229.

dock, om beläggnings siffran bleve alltför hög, anstaltens ändamål löpa
fara att i väsentlig mån förfelas. Enligt medicinalstyrelsens mening,
vilken även sanktionerats av Kungl. Magt genom förnyade nådiga stadgan
angående sinnessjuka den 14 juni 1901, vore det nödvändigt, att
ledningen av offentlig anstalt för sinnessjuka såväl med avseende på
sjukvården som den ekonomiska administrationen förbleve samlad i en
hand — överläkarens. På en alltför stor anstalt torde det under sådana
omständigheter lätteligen kunna hända, att överläkaren, om lian,
såsom sig bör, ville i detalj öfvervaka anstaltens ekonomiska administration,
under det utslitande arbetet härmed småningom glede ifrån ledningen
av den egentliga sjukvården, eller ock — vilket torde ligga
närmare till hands — under de oavlåtliga omsorger, som den egentliga
sjukvården kräver, förlorade överblicken över de administrativa angelägenheterna.
Då emellertid anstaltens ekonomiska drift medelbarligen
vore av största betydelse för sjukvården, koinme denna, om överläkarens
krafter skulle svika i något av båda ovanberörda avseenden, att
direkt eller indirekt bliva lidande och anstalten sålunda att icke på fullt
tillfredsställande sätt fylla sin uppgift. Från denna synpunkt syntes det
alltså önskvärt, att beläggningssiffran nedbringades sä mycket, som med
sparsamhetens krav kunde anses förenligt.

De hittills vunna erfarenheterna från rikets största anstalter, de vid
Uppsala och Lund, syntes giva vid handen, att en beläggningssiffra av
1,200 patienter vore väl stor. Vid framläggande av förslag till den då
under byggnad varande asylen vid Restad hade medicinalstyrelsen därför
förordat en beläggning av 1,000 sinnessjuka. Av skal, som ovan
anförts, torde det dock vara ömkligt, att ytterligare i någon mån nedbringa
patientantalet vid de anstalter, som därefter kunde komma att
anläggas, för så vidt detta kunde ske, utan att anläggningskostnaden,
beräknad per sjukplats, stege till alltför stora summor.

För ett sådant önskemål talade även följande skäl. Erfarenheten
hade visat, att anstalterna för sinnessjuka hava en naturlig tendens att
tid efter annan utvidgas, till dess att de få ett sådant omfång, som de
på platsen rådande förhållandena medgiva, Sådana partiella tillbyggnader
torde i allmänhet ställa sig ekonomiskt gynnsamt samt äro även
i annat hänseende fördelaktiga, Med sinnessjukvårdens fortgående utveckling
mot allt mera humana och fria behandlingsmetoder, uppstode
alltjämt krav på modernare lokala anordningar, kvav, vilka ofta icke
kunde utan stora svårigheter och kostnader tillgodoses i redan befintliga
byggnader, vilka småningom enligt sakens natur bleve för nyare

Bihang til? Riksdagens protokoll ludd. 1 sand. 173 höft. (Nr 229.) 3

Kungl. Majds Nåd. Proposition Nr 229.

tiders fordringar allt mera oändamålsenliga, Under sådana förhållanden
kunde en tillbyggnad av större eller mindre omfång vara en välkommen
utväg och måhända ofta den enda utvägen att giva hela anstalten
en mera tidsenlig prägel. Det torde från denna synpunkt vara klokt
att vid nyanläggningar icke genast taga alla områdets resurser i anspråk,
d. v. s. icke från början beräkna en maximal beläggningssiffra,
vilken sedermera vid uppstående behov av tillbyggnad icke utan olägenhet
kunde överskridas.

Vad medicinalstyrelsen sålunda, säger styrelsen nu, anfört angående
den lämpligaste beläggningssiffran å nyplanerade anstalter äger, enligt
styrelsens uppfattning, allt fortfarande giltighet. Enligt styrelsens förslag
har också Kungl. Maj:t och Riksdagen fastställt ett platsantal av
omkring 800 för de nyuppförda hospitalen i Säter och Västervik. Det
under byggnad varande hospitalet i Östersund är av särskilda skäl beräknadt
endast för 560 sjuka.

Styrelsen erinrar vidare, att såväl Säters som Västerviks hospital för
att tillfredsställa ett alldeles särskilt behov inom sinnessjukvården hava
redan tillförts ett mindre antal nya platser, genom att Kopparbergs läns
landsting och Kalmar läns båda landsting meddelats tillstånd att å respektive
hospital uppföra paviljonger, vilka skola tagas i anspråk för samhällsvådliga
män. Genom nådigt brev den 11 oktober 1912 har Södermanlands
läns landsting berättigats att under vissa förutsättningar
åt Nyköpings hospital överlåta vården av en s. k. upptagningsanstalt å
Nyköpings förra, invid hospitalet belägna lasarettsområde, intill dess
att landstinget hunnit efter utverkande av Kungl. Maj:ts medgivande
uppföra en dylik anstalt å Strängnäs hospitals område, vadan även här
förslag redan föreligger om så stor ökning av antalet sjukplatser å
detta hospital, att ytterligare åtgärder med platsökning till mål redan
av detta skäl icke, åtminstone för det närvarande, kunna förordas.

Vad angår kommissionens nu föreliggande förslag att bereda ökat
platsantal genom påbyggnad av de föreslagna paviljongerna IT och III
vid Strängnäs hospital har styrelsen vidare anfört följande.

Dessa båda paviljonger äro avsedda för lugna kroniska respektive
halvoroliga kroniska sjuka, som kunna vårdas utan övervakning. För
sådana sjuka upptager emellertid medicinalstyrelsens plan redan fullt
tillräckligt antal platser. Skulle en tredje våning tillkomma, måste den
i allt väsentligt inredas på samma sätt som de underliggande och den
kan alltså icke inredas för vård av mera oroliga sjuka, vilkas vård för
övrigt i denna våning skulle verka störande på underliggande avdelning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Nämnda båda paviljonger utgöra var för sig en avdelning med
matrum och diskkök i bottenvåningen och arbetssalar i våningen en
trappa upp. Dessa avdelningar kunna icke utan vidare utvidgas med
det antal sjuka, som föreslås förlagda i tredje våningen; därtill är,
bland annat, matrummet i nedre våningen otillräckligt. Tillkomsten av
ett antal sjuka 2 trappor upp skulle vidare vålla många svårigheter för
såväl betjäningen som de sjuka. De senare måste 4 å 6 gånger om
dagen passera trapporna i och för måltiderna och för utevistelsen å
promenadgårdarna. Bland patienter av ifrågavarande kategorier finnas
många oroliga, förslöade, skröpliga, fallandesotsjuka o. s. v., men betjäningen
räcker icke till att taga hand om varje särskild patient. I
regel måste passagen ordnas så, att en skötare står vid utgångsdörren
från avdelningen, en annan vid dörren till matsal eller promenadgård;
patienterna äro alltså i trapporna väsentligen hänvisade att reda sig
själva och äro utsatta för att falla, bliva ikullknuffade av varandra samt
därtill undandragna betjäningens uppsikt. Hissanordningar för patienttrafik
skulle ställa sig dyra och i allt fall bliva otillräckliga, varjämte
det torde vara förenat med allt för stor risk att befordra sinnessjuka
med sådana. Vidare är att märka att sjukvården i en avdelning fördelad
på 3 våningar i viss mån försvåras därigenom, att betjäning,
som om dagen är sysselsatt i sovvåningarna, bliver alldeles avskuren
från att kunna giva en tillfällig handräckning i daglokalerna, där en
sådan ofta är av nöden.

Ej heller låter det sig med fördel göra att aptera tredje våningen
till en självständig avdelning med matsal och daglokaler. Förutom det
att ovannämnda svårigheter för patienternas transport i trapporna för
utevistelse å promenadgårdarna kvarstå, bleve det då nödvändigt att
transportera mat och övriga förnödenhetsartildar 2 trappor upp.

De paviljonger vid rikets hospital, som äro uppförda i mer än 2
våningar, äro i allmänhet så inredda, att dag- och matlokaler äro förlagda
i bottenvåningen, under det att våningarna en och flera trappor
upp tagas i anspråk uteslutande för sovrum. De sjukas transport i
trapporna behöver med denna anordning icke ske mer än en gång om
dygnet.

Ökning av patientantalet skulle därför kräva fullständig omarbetning
av ritningarna.

Slutligen har medicinalstyrelsen framhållit, att en påbyggnad, på
sätt kommissionen föreslagit, skulle avsevärt rubba själva planläggningen
för anstalten i dess helhet. Därvid har man nödvändigtvis

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Departements chefen.

måst taga till utgångspunkt en bestämd relation mellan de olika patientkategoriernas
platsbehov, och på 800 sängar har man icke ansett, att
ett större antal platser bort beräknas för kroniska lugna och halvoroliga
än som skett. En ökning av just detta antal skulle emellertid bliva en
nära nog nödvändig följd av en dylik påbyggnad, enär man — som
förut framhållits — vore hänvisad att göra den nya översta våningen
lika de underliggande och anpassa den för väsentligen samma art av
sjukvård. En påbyggnad av paviljongerna II och III nödvändiggör
slutligen, att den byggnad, som förenar dessa paviljonger, även måste
ökas med en våning, vilket återigen skulle medföra byggnadstekniska
svårigheter och ytterligare förryckningar av planen.

Medicinalstyrelsen anser sig alltså icke kunna förorda en ökning
av platsantalet genom uppförande av eu 3:dje våning å paviljongerna
II och III.

Den av de sakkunniga framförda tanken på tillbyggnad till vissa
paviljonger sammanhänger nära med en fråga av större räckvidd, den
om det lämpliga patientantalet vid hospitalen. Jag ber därför att först
få något redogöra för detta spörsmål, innan jag övergår till den närmast
aktuella frågan om våningsantalet av vissa paviljonger vid hospitalet
vid Sundby.

Problemet om den lämpligaste beläggningssiffran å sinnessjukanstalter
behandlades, såsom medicinalstyrelsen erinrat, i dess utlåtande
av den 8 december 1902. De svårigheter i följd av ett alltför högt
patientantal, som då anfördes och nu av medicinalstyrelsen ånyo framhållits,
äro mig ingalunda främmande. Det är klart, att de stora anstalterna
erbjuda vissa olägenheter i avseende å administration och
sjukvård; möjligen kunna dessa dock minskas, ifall Kungl. Maj:ts förut
framlagda förslag om förbättring av hospitalsläkarnas löner vinner bifall,
då därigenom torde komma att vinnas, att de beräknade läkarplatserna
i verkligheten bliva besatta och icke, såsom nu är fallet, vid åtskilliga
anstalter stå tomma eller allenast uppehållas på förordnande. Jag kan
i allt fall knappast föreställa mig, att svårigheterna ej låta sig övervinnas,
särskilt som jag har mig bekant, att utomlands betydligt större
anstalter nyligen inrättats, en av de senast anlagda t. o. m. med över
2,000 patienter. Hur administrationen där ordnats, känner jag ej närmare.
Det är dock möjligt, att ledningen fördelats på flera händer.
Vad man velat vinna med anstaltens stora omfång är att nedbringa
kostnaderna för driften genom att låta anstalten i största möjliga ut -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

sträckning själv sörja för sina behov, samtidigt som man skaffar möjlighet
till en mera mångsidig sysselsättning för de sjuka. Tilläventyrs
kräver denna fråga för vårt vidkommande en mera ingående undersökning;
detta så mycket mera som hospitalens anläggnings- och driftkostnader
hos oss som bekant starkt vuxit. Beträffande de förra kostnadernas
så gott som kontinuerliga stegring åberopar jag de av mig
här ovan å sidorna 11 och 12 meddelade siffrorna. I fråga om driftkostnaderna
hänvisar jag till följande tabell för åren 1901 och senaste
femårsperiod.

		Medelkostnad för
	Totalkostnad.	varje per-son för dag.	varje per-son för år.
1901 .............................................................................	2,035,658.46	1.34	488.74
1906 .............................................................................	3,128,401.42	1.46	531.86
1907 ..............................................................................	3,475,152.48	1,49	542.57
1908 ..............................................................................	3,942,500.83	1.G2	593.30
1909 ..............................................................................	4,026,612.02	1.58	576.88
1910 ..............................................................................	4,439,062.13	1.60	584.85

Åven denna tabell visar eu oavbruten tillväxt av de absoluta och
nästan oavbruten tillväxt av de relativa kostnadssiffrorna:

Av intresse i detta sammanhang torde även vara följande:

Kimgl. Majtts Nåd. Proposition Nr 229.

Sammanställning av utgifter från offentliga, självständiga anstalter för sinnessjuka
angående antalet sjukplatser, medeltal vårdade i de olika
betalningsklasserna och totalkostnaden år 1910.

Anstalt.	Antal sjukplatsei vid årets slut	Medeltal vårdade för dag	Totalkostnaden för sjukvården.
å statens anstalter	å lands- tings resp. stads an- stalt	å statens anstalter	å landstings resp. stads anstalt.	Total- kostnad1)	Medel-kostnad för varje person för dag	Medel-kostnad för varje person för år
I klass	allm. klass	I klass	II klass	III klass	utan av- gift
kr.	kr.	kr.
Stockholms hospital.........	20	235	_	24	75	138	15		225,361.51	2.45	i 894.29
Uppsala » .....	30	392	24	31	49	303	33	23	1
>> asyl..................	—	818	—	—	63	718	36	—	■ 68o,071.62	1.49	544.98
Nyköpings hospital .........	—	186	—	—	5	157	13	—	120,546.39	1.88	687.47
Vadstena hospital och asyl	26	774	—	27	69	675	27	—	375,440.15	1.29	470.7 0
Växjö » ............	10	240	40	11	26	219	8	38	1
									i 284,929.67	1.93	705.3 0
» » krim.-avd.	—	100	—	—	10	—	92	—	1
» » Korsberga-
kolonien	—	—	—	—	9	103	—	—	40,753.34	0.99	362.83
Visby hospital ...............	—	62	—	—	7	52	7	—	46,486.43	1.95	710.18
Lunds » ..........	30	328	28	30	40	267	18	26	\|
									1 620,245.05	1.40	511.21
» asyl.....................	—	836	—	—	67	738	28
Malmö » .....................	—	124	—	—	19	98	6		73,351.31	1-55	564.24
Göteborgs hospital ..........	50	242	75	—	42	172	15	69	214,068.65	1.90	714.05
Vänersborgs hospital och
asyl.........................	—	1,050	30	—	81	929	29	23	505,510.9 7	1.30	476.15
Kristinehamns hospital ....	—	748	20	—	75	642	19	19	424,323.21	1.54	562.34
Härnösands »	—	245	24	—	22	211	15	24	161,187.05	1.62	592.26
Piteå hospital och asyl .....	—	370	—	—	14	331	13	—	248,088.85	1.90	691,68
Sjukhuset vid Långbro ....	—	—	640	—	—	—	—	399	373,291.05	2.56	935.10
Upptagningsanstalten vid
Ulvsunda ...	—	—	27	—	—	—	—	26	26,627.10	2.75	1,006.65
» i Nyköping	—	-	20	—	—	—	—	19	13,779.12	1.95	711.75
» i Falkenberg	—	—	22	—	—	—	—	24	2)	2.10	806.50
Summa I	166 0,750	950	123	673	Ox Vi Ox CO	374	690	3) 4,439,062. i3	3)1.6 0	3)Ö84.85
	6,916		6,923

1) Beräknad, vad beträffar stntsliospitalen, genom avdrag från hela utgiftssumman av utgifter för underhåll
och förbättring av byggnader och gårdar och för utskylder samt inkomsterna av trädgård och jordbruk
eller annan dylik hantering. 2) Särskild uppgift härutinnan kan ej lämnas, då upptagningsanstalten är förenad
med länets sjukstuga. s) Motsvarande kostnader för statshospitalen äro 4,025,364.20 kr., 1.54 kr. resp. 563.52 kr.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Oaktat de växlingar i kostnaderna, som föranledas av olika dyrhetsförhållanden
på de skilda orterna samt klassfördelningen på respektive
anstalter, synes mig denna tablå bestyrka medicinalstyrelsens uppgift
att driftkostnaderna sjunka med patientantalets stegring.

Då jag slutligen nämner, att statens kostnader för sinnessjukvården
enligt den för år 1914 föreslagna riksstaten uppgå till 4,885,300 kronor
samt att åtminstone ännu en anstaltsbyggnad är att vänta inom de
närmaste aren, synas mig de ekonomiska skälen tala för att frågan om
större patientantal vid hospitalen ånyo mera ingående undersökes.

Därtill kommer också den synpunkten, att behovet av vårdplatser
ej ens är fyllt efter tillkomsten av nyssnämnda planerade anstalt, och
att således ett rent humanitärt krav skulle genom ökning av platsantalet
tillgodoses. Jag finner också ett visst stöd härför i Riksdagens år
1911 gjorda uttalande att med hänsyn till det synnerligen trängande
behovet av hospitalsvård och den proportionsvis mindre kostnaden för
hospital med större antal patienter det kunde starkt ifrågasättas, om
icke betydlig utvidgning av byggnadsplanen borde vidtagas.

Beträffande särskilt möjligheten att utvidga hospitalet vid Sundby
genom att påbygga vissa tvåvåningspaviljonger med en tredje våning
har medicinalstyrelsen framhållit, att därigenom den uppgjorda planläggningen
av anstalten skulle förryckas. Detta inser jag till fullo,
likasom jag finner det alldeles naturligt, att styrelsen uppgjorde planen
för det patientantal, som styrelsen antagit skulle bliva det definitiva
för anstalten. Att i övrigt vissa olägenheter eller åtminstone minskad
bekvämlighet för betjäningen och de sjuka kunna följa av förläggningen
i tre våningar i stället för två, synes mig ej vara av avgörande betydelse,
då ju trevåningssystemet tillämpas i Vänersborg, så vitt jag vet,
utan större svårighet. Jag vill emellertid ingalunda förtiga, att vid den
här ovan av mig åsyftade tyska anstalten patientantalet per paviljong
icke överstiger det vid Sundby planerade, men då här av de sakkunniga
givits ett uppslag att nedbringa anläggningskostnaderna, torde detta
ej utan vidare böra avvisas.

Jag anser således att möjligheten att påbygga tvåvåningspaviljongerna
med en tredje våning bör mera ingående undersökas än hittills kunnat
ske, för att man efter sålunda vunnen utredning må kunna väga mot
varandra de ekonomiska fördelarna och de eventuella olägenheterna.

I ett avseende har detta förslag en verkan, som ej är avsedd eller
önskvärd, den definitiva planen för anstalten kan ej för närvarande
fastställas.

Ersättning
i anledning
av boställets
avstående.

Kung1. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Emellertid erinrar jag, att de sakkunniga, utom nyssnämnda uttalande,
i sitt utlåtande framställt förslag att genom sammandragning av
vissa byggnader minska de av dem beräknade kostnaderna utan ändring
av patientantalet. Åven om man skulle stanna vid sistnämnda förslag,
måste detta bli föremål för yttranden av medicinalstyrelsen och överintendentsämbetet,
yttranden som uppenbarligen också taga sin tid.

Skulle det därför anses nödvändigt, att ärendet förelåge i definitivt
utrett skick, innan detsamma framlades för Riksdagen, är det
tämligen visst, att hela frågan bleve uppskjuten på ytterligare ett år.
Då detta under det starka behov av vårdplatser, som för närvarande
gör sig gällande, icke bör ske utan mycket trängande skäl, har jag
för min del ansett mig kunna föreslå, att anslag redan nu för ändamålet
begäres av Riksdagen samt att till Kungl. Majrts prövning överlämnas
att fastställa den definitiva planen för anstalten, i den mån densamma
icke påverkar anslagssumman. Befinnes utredningen däremot giva möjlighet
till en utvidning av anstalten, vilken givetvis måste medföra en
ökad totalkostnad, måste framställning i ämnet göras hos nästa riksdag,
Genom det av mig sålunda föreslagna tillvägagångssättet kan emellertid
ett år vinnas i byggnadstid. Man kan redan 1914 påbörja väganläggningar
och andra anstalter, som lämpligen böra utföras före det
egentliga byggnadsarbetet och vilka ej bero av paviljongernas storlek.

Beträffande det anslagsbelopp för liospitalsbyggnaden, som nu
synes böra begäras, torde detta kunna sättas till den av de sakkunniga
beräknade kostnadssumman 3,226,674 kronor 70 öre, vilket belopp
medicinalstyrelsen i sitt nyssnämnda utlåtande ansett vara tillräckligt.

Förutom själva byggnadsanslaget måste visst belopp beräknas för
ersättning till vederbörande rättsägare, då biskopsbostället Sundby tages
i anspråk för hospitalsbyggnaden.

På sätt i propositionen nr 144 vid 1911 års riksdag omförmälts, har
kammarkollegium meddelat, att ifrågavarande boställe, som i senast
fastställda jordebok för Strängnäs socken och Åkers härad upptages
bland kronoegendomar under allmän disposition såsom Sundby nr 1
om 2 mantal, i äldre jordeböclcer och andra kronans handlingar redovisas
såsom »biskopssäte till Strängnäs sedan urminnes tider»; att enligt
nådiga brevet den 2 november 1877 angående lönereglering för biskopen
i Strängnäs stift biskopen ägde innehava såsom boställe ej mindre hus
med trädgård och park i Strängnäs stad än även dels nu ifrågavarande
två mantal Sundby nr 1, dels ock två vretar vid Långberget samt ängen
Biskopskroken, vilken sistnämnda lägenhet skulle i författningsenlig
ordning utarrenderas; att genom nådigt brev den 28 maj 1897 med -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

givits, att omförmälda boställe Sundby nr 1 finge utarrenderas på tjugu
års liid från den 1 maj 1899 enligt de i nådiga breven den 12 november
1858 och den 11 juli 1862 angående utarrendering av prästerskapet
anslagen jord stadgade grunder; att enligt nådigt brev den 27 juli
1900 medgivits expropriation från biskopsbostället av visst område för
färjinrättningen vid Strängnäs, vilken avsöndring införts i jordavsöndringsförteckningen
under benämning Färjstaden nr 1; samt att enligt
nådigt brev den 7 september 1906 från bostället för eu tid av femtio
år från och med den 1 maj 1906 för visst ändamål upplåtits två jordområden
om tillhopa 6 har.

Uti ett i samma propositon åberopat yttrande har boställshavaren,
biskopen U. L. Ullman, under erinran att han, enligt den för honom
utfärdade fullmakten, äger att under sin tjänstetid såsom biskop uppbära
inkomsten av Sundby boställe, förklarat sig icke hava något att
invända mot, att detsamma bleve statsegendom på de villkor och mot
den ersättning, som i lagstadgad ordning kunna bliva vederbörligen bestämda.
Biskop Ullman har härvid endast hemställt, att de — mestadels
alldeles obemedlade — personer, som på grund av enskild tilllåtelse
av honom och hans företrädare under årens lopp uppfört åt sig
boningslägenheter m. m. på Sundby mark, dock utan någon som helst
avgift för byggnadstomterna till biskopen, måtte, därest sådant kunde
ske, tillåtas att jämväl under de nya förhållandena få bo kvar under
sin livstid eller tills de frivilligt flyttade bort från den plats, där de nu
bodde.

Domkapitlet i Strängnäs har uti sitt yttrande förklarat sig icke
hava något att erinra mot boställets försäljning för ifrågavarande ändamål
mot den ersättning, som kunde bliva i vederbörlig ordning bestämd.

Kungl. Majtts befallningshavande i Södermanlands län, som förklarat
sig till fullo dela medicinalstyrelsens uppfattning om lämpligheten
av den föreslagna platsen, har hemställt, att Kungl. Maj:t måtte
förordna, att bostället skall för det avsedda ändamålet av boställshavaren
avstås, att de ersättningsbelopp, som i anledning därav tillkomma vederbörande
rättsägare, skola bestämmas i den ordning, som stadgas i förordningen
angående jords eller lägenhets avstående för allmänt behov
den 14 april 1866, samt att det belopp, som bestämmes som lösen
för bostället, skall erläggas till domkapitlet i Strängnäs med åläggande
för domkapitlet att, efter vederbörandes hörande, underställa Kungl. Maj:ts
prövning och avgörande frågan om dispositionen av lösenbeloppet och
dess avkastning.

Bihang till Riksdagens protokoll 1913. 1 samt. 173 käft. (Nr 229.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Kammarkollegium biträdde vad Kungl. Maj:ts befallningshavande
i ärendet hemställt.

I skrivelse den 3 januari 1912 har sedermera medicinalstyrelsen
hemställt, att åtgärder måtte vidtagas för träffande av överenskommelse
med nuvarande arrendatorn av bostället om frånträdande av arrendet
den 1 maj året näst efter det, då medel anvisats för uppförande av
hospital å nämda boställe.

Häröver har Kungl. Maj:ts befallningshavande i Södermanlands län
anbefallts avgiva utlåtande, varefter Kungl. Majrts befallningshavande
inhämtat yttranden i ärendet av boställets nuvarande arrendator Knut
Husberg samt kronofogden i orten.

Härvid har Husberg förmält sig antaga såväl en av t. f. domänintendenten
E. A. Lindblad och förre arrendatorn Karl Sternberg godkänd
avträdessumma av 500 kronor för varje återstående arrendeår
som ock en av bemälde personer jämväl till antagande godkänd lösesumma
av 5,900 kronor för de vid bostället befintliga, arrendatorn tillhöriga
hus och vattenledningar. För förbättringar, täckdikning och
fältläggning med mera har Husberg förklarat sig åtnöjas med 1,250
kronor, oavsett det arbete och de kostnader, han därå ytterligare nedlagt
eller nedlade. Som vid tillträdet av arrendet allt stråfoder lösts,
borde vid avträdet möjligen överblivet sådant antingen lösas efter markegång
eller av Husberg få fritt disponeras. Jämväl trädesbruk, höstutsäde,
frösådd och höstplöjning hade vid tillträdet blivit löst; och vore
Husberg enligt arrendekontraktet berättigad till ersättning därför, vilket
också fordrades. Dessutom förbehölle han sig att fritagas från utgivande
av husröteersättniug. Därest dessa villkor antoges, vore Husberg
villig att efter nio månaders förutgången uppsägning avträda arrendet
den 1 maj året näst efter det, då medel anvisats för uppförande
av hospital å bostället.

Kronofogden har — under framhållande att de av Husberg uppställda
villkoren, med undantag av det beträffande uppsägningstiden,
vore desamma, som av hans företrädare fordrats och vilka, enligt vad
medicinalstyrelsens skrivelse gåve vid handen, syntes hava utom i fråga
om den av Sternberg fordrade uppsägningstiden ansetts antagliga —
förklarat sig icke hava något att erinra mot nu ifrågavarande villkor.
Tillika överlämnade kronofogden en av arrendatorn upprättad förteckning
över de å bostället befintliga, andra personer tillhöriga bostadslägenheter
med uppgift jämväl av namnen å dessa personer.

Med överlämnande av medicinalstyrelsens skrivelse samt omförmälda
två yttranden jämte bilaga, har Kungl. Maj:ts befallningshavande

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

i utlåtande av den 22 mars 1912 förmält sig anse, att åtgärder i det
av medicinalstyrelsen angivna syfte borde vidtagas, att de av Husberg
uppställda villkoren vore antagliga samt att det vore rättvist och billigt,
att de ifrågakomna lägenbetsinnehavarna bleve vid sina lägenheter
bibehållna.

Efter härå erhållen remiss den 4 april 1912 har kammarkollegium
ansett sig böra i ärendet höra boställshavaren, biskopen U. L. Ullman,
domkapitlet i Strängnäs och t. f. domänintendenten Lindblad, av vilka
biskopen, med instämmande av domkapitlet, uttalat den åsikt, att,
därest det av Husberg uppställda villkoret om befrielse från skyldighet
att utgöra husröteersättning komme att bifallas, den nybyggnads- och
husröteersättning, som eljest skulle åligga arrendatorn, borde i laga
ordning, möjligen i sammanhang med. den blivande expropriationen av
bostället, bestämmas, med rätt för boställshavaren att få detta belopp
inräknat i de expropriationsmedel, av vilka han borde erhålla avkastningen.
I övrigt hade biskopen icke något att erinra mot den gjorda
framställningen.

T. f. domänintendenten har anfört, bland annat, följande. De av
nuvarande arrendatorn uppställda villkoren för arrendets frånträdande
funne han antagliga och vad särskilt anginge det från arrendatorns
sida gjorda förbehållet om fritagande från utgivande av husröteersättning
kunde detsamma finnas berättigat, om, såsom arrendatorn uppgivit,
men t. f. domänintendenten ej haft tillfälle kontrollera, det väsentliga
och mest kostsamma av ådömda reparationer redan av honom utförts.
Till följd därav kunde t. f. domänintendenten ej förstå, än mindre tillstyrka
'' boställshavarens krav beträffande nybyggnads- och husröteersättning.

Kammarkollegium har i utlåtande av den 10 april 1913 anfört, att,
då kammarkollegium fortfarande är av den mening, att den ersättning,
som kan finnas höra tillkomma arrendatorn av ifrågavarande boställe
för frånträdandet av arrendet från den tidpunkt, då bostället av Kungl.
Maj:t finnes böra tagas i anspråk för hospitalsbyggnaden och till slutet
av nu löpande arrendeperiod, lämpligen bör bestämmas i den ordning,
som i kungl. förordningen den 14 april 1866 stadgas, finner sig kollegium
— som anser det billigt, att vid boställets upplåtande för hospitalsväsendets
räkning de av ifrågakomna lägenhetsinnehavare å bostället,
med avseende å vilka bestämmelser därutinnan icke redan må finnas
meddelade, tills vidare, så länge sådant från hospitalets sida ej möter
hinder, bibehållas vid sina lägenheter — icke kunna till bifall förorda
medicinalstyrelsens ifrågavarande framställning.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposiion Nr 229.

Då Sundby boställe för närvarande är anslaget på lön åt biskopen
i Strängnäs stift och utarrenderat till den 1 maj 1919, måste ersättning
lämnas, för det bostället tages i anspråk för hospitalväsendets räkning.
Nämnda ersättning torde böra bestämmas av sådan nämnd, som omförmäles
i förordningen angående jords eller lägenhets avstående för
allmänt behov den 14 april 1866. Då bostället är taxeringsvärderat
till 60,000 kronor och ersättningen till arrendatorn icke lärer komma
att överstiga 10,000 kronor, torde kostnaden för boställets förvärvande
för ifrågavarande ändamål komma att uppgå till omkring 75,000 kronor.

Hela det för hospitalsanläggningen erforderliga anslaget synes därför
kunna beräknas till 3,300,000 kronor.

Slutligen ber jag att få framhålla, att jag i likhet med kammarkollegium
finner det billigt, att omförmälda lägenhetsinnehavare, till
antalet 5, må tills vidare, så länge hinder från hospitalets sida ej möter,
bibehållas vid sina lägenheter.

För år 1914 bör i enlighet med medicinalstyrelsens förslag och vad som
i årets statsverksproposition för ändamålet beräknats begäras ett anslag
av 150,000 kronor.

På grund av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kung!.
Maj:t måtte föreslå Riksdagen

att för uppförande av en statens anstalt för sinnessjuka
å biskopsbostället Sundby nr 1 om 2 mantal
i Strängnäs socken och Åkers härad av Södermanlands
län samt gäldande av de ersättningsbelopp, som i anledning
av boställets avstående böra utgå till vederbörande
rättsägare, bevilja ett belopp av 3,300,000
kronor samt därav på extra stat för år 1914 anslå
150,000 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets övriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
avlåtas af den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Carl G. Edman.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

Bilaga.

Resultatet av omräkningen (beträffande sex bostadshus efter ändrade ritningar) och de

sakkunnigas slutliga förslagssumma.

		P 1 u	s					Mina	s			8 1 u	; s	u m m a
I ren						I ren
byggnads	-	I annat.	Summa.		byggnads-	I annat.	Summa.	Förutvarande.	Den nya.
kostnad.						kostnad.
17,000				17,000								101,975		118,975
36,000	—	—	—	36,000	—	—	—	—	—	—	—	360,875	—	396,875	—
17,000	—	—	—	17,000	—	—	—	—	—	—	—	149,575	50	166,575	50
22.000	—	—	—	>) 22,000	—	—	—	—	—	—	—	248,516	50	270,516	50
2.700	—	—	—	2,700	—	—	—	—	—	—	—	60,025	—	62,725	—
17,000	—	—	—	17.000	—	—	—	—	—	—	—	101,175	—	118,175	—
47,000	—	—	—	47,000	—	—	—	—	—	—	—	348,275	—	395,275	—
17,000	—	—	—	17,000	—	. —	—	—	—	—■	—	148,775	50	165,775	50
47,500	-	—	-	47,500	—	—	—	—	—	—	--	248,416	50	295,916	50
7,900	-	—	—	7,900	—	—	—	—	—	—	—	46,225	—	54,125	—
24,500	—	—	—	24,500	—	13,000	—	o C3 ce	-	13,350	—	123,475	—	134,625	—
5,000	—	—	—	5,000	—	—	—	—	—	—	—	42,614	—	47,614	—
79,600	—	—	—	79,600	—	84,567	—	—	—	84,567	—	(204,850 l 77,000	_	199,883 77,000	_
11,500	—	—	—	11,500	—	—	—	—	—	—	—	73,245	—	84,745	—
19,500	—	—	—	19,500	—	—	—	—	—	—	—	38,500	—	58,000	—
5,400	—	—	-	5,400	—	—	—	—	—	—	—	21,953	—	27,353	—
												18,000	—	18,000	—
—	—	—	—	—	—	7,000	—	6) 1,100	—	8,100	—	8,100	—	—	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	11,000	—	11,000	—
—	—	—	—	—	—	3,100	—	—	—	3,100	—	25,000	_	21,900	—
—	—	—	—	—	—	7) 4,000 8) 31)00	—	ö) 370	—	7,370	—	51,850	—	44,480	—
4,600	—	1,02510,	—	5,625	—	po Oh o O	—	12)500	—	14,100	—	61,625	—	53,150	—
—	—	—	—	—	—	13)6,000	—	O ::	—	110,650		116,100		110,650
5,200	—	—	—	5,200	—	14)3,800	—	16)450	—
—	—	—	—	—	—	2,400	—	•r—	—	2,400	—	4,000	—	1,000	_

Byggnad eller arbete.

Paviljong Män I........

» II—III
» IV .. ..

» V........

» VI .....

Kvinnor I ..

» II—III

» IV

» V

» VI

Administrationshuset
Samlingshuset .........

Ekonomibyggnaden, med
apparater ..................

Ångpannebyggnaden ......

Bageribyggnaden............

Verkstadsbyggnaden ......

Vattenverket: Filter4)......

Pumphus...

Pump och
motorer6)

Reservoar
m. torn.

Överläkarebostaden.......

Hospitalsläkare- o. sysslomansbostäderna
...

3 bostadshus för betjäning

2 bostadshus (för yttre betjäning)
.........:...........

4 uthusbyggnader för betjäning
........,...........

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 229.

			P 1 u	s					M i n u	s			Sluts	u in in a
Byggnad eller arbete.	I ren byggnads kostnad		I annat.	Summa.	I ren byggnads-kostnad.	I annat.	Summa.	Förutvarande.	Den nya.
Portvaktsstugan17) .........	4,850	_	18j 160	—	5,010	—	—	—	—	—	—	—	9,504	—	14,514	—
Sammanbindningsgångar	12,000	—	—	—	12,000	—	8.800	—	—	—	8,800	—	66,000	—	69,200	—
Stängsel och planeringar för promenadgårdarna, soltält, kolgård, ved-skjul19) .....................													40,400		40,400
Vägar och brygga20) ......													40,000	—	40,000	—
Ospecificerat21)...............									22)850	—	850	-	323,100	—	322,250	—
Summa enligt arkitekten Stenberg och experter...	_	_	_	_	_	_	_	_	_:	—	—	_	3,170,150	—	_	_
Överintendentsämbetets tillägg .....................	_	_	_	-	_	_	_	-	_	_	_	_	180,000	_	__	_
Summa summarum enligt överintendentämbetet ...				_			_		_	_	_	_	3,350,150	_	_	_
Summa enligt den av ci-vildepartementets bi-träden anlitade be-räknaren och vissa av dem föreslagna be-sparingar ...............	403,250		1,185		404,435		149,267		4,020		158,287				3,421,298

= + 251,148

Ytterligare besparingar: förenklingar.............................................................................. 47,790: —

nedsatta a-priser och. minskade »oförutsedda utgifter» ........................ 146,833:30

Av civildepartementets biträden slutligt föreslagen summa 3,226,674: 70

Anmärkningar.

'') Om 3:e våningen bygges (men ej inredes) tillkommer ytterligare 12,000. Förordas icke.

2) För värme. För vatten och avlopp och elektrisk belysning ej inhämtats uppgifter.

3) Bakugnarna uteglömda. Beräknas till 10,500

4) Ej omräknat.

5) Se vidare under ospecificerat.

°) Ej omräknade.

’) Andrad ritning.

8) Ytterligare minskad yta.

9) Minskad kostnad för elektricitet 70 kronor, för värmeledning 300 kronor (minimisiffror).

10) Elekriciteten utelämnad för en av de två lika villorna.

11) Ytterligare minskad yta.

12) 200 kronor för värme, 50 kronor för belysning för vardera villan.

13) Beräknad efter ändrad ritning.

14) Minskning med 25 m2 byggyta på det ena av två lika hus, ny typ.

16) Vatten och avlopp räknade för 6 vårdarbostäder i stället för 5.

16) Elektricitet räknad på samma sätt.

17) Påbyggd.

13) Elektrisk belysning 100 kronor, vatten och avlopp 60 kronor.

19) Lika i omräkningen.

20) Ej omräknade.

21) Tillhör preliminära förslag på elektricitet, värme och vatten samt avlopp.

22) Vinsten på pumphusets borttagande utöver angivna totalkostnad (beroende på borttagandet av kraftledning till och
belysning av huset).

Stockholm, K. L. Beckmans boktr., 1913.