Kungl. Maj;ls proposition nr 189 (Proposition 1945:189)

Kungl. Maj;ls proposition nr 189.

Nr 189.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående Stockholms
luftvärnsregementes förläggning; given Stockholms
slott den 2 mars 1945.

Kungl. Maj: t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 2 mars 1945.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för kommunikations- och finansdepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Sköld fråga om Stockholms luftvärnsregementes förläggning samt anför
härutinnan följande.

Enligt 1936 års försvarsordning ingick luftvärmurtilleriet i organisatoriskt
hänseende i artilleriet.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 189.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

1941 års försvcirsutredning föreslog, att luftvärnsartilleriet skulle utbrytas
och bilda ett särskilt truppslag, luftvärnet. I samband därmed föreslog
utredningen, att Stockholms luftvärnsregemente, som var provisoriskt
förlagt till f. d. Göta livgardes kasern i Stockholm, skulle flyttas till plats i huvudstadens
närhet, där nytt kasernetablissement borde uppföras för regementet.
Utredningen beräknade byggnadskostnaderna för etablissementet
till 9 250 000 kronor och kostnaderna för förvärv av erforderlig mark till
700 000 kronor. Utredningen förutsatte, att ett batteri från Stockholms
luftvärnsregemente skulle detacheras till Gotland och underställas chefen
för Gotlands artillerikår.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 tillstyrkte jag i allt väsentligt
vad försvarsutredningen föreslagit i fråga om luftvärnets organisation
men förordade, att med uppförande av nytt etablissement för Stockholms
luftvärnsregemente skulle anstå till tid efter utgången av femårsperioden
1942/47.

Riksdagen (skrivelse 1942: 374) fann icke anledning till erinran mot
vad sålunda anförts.

Stockholms luftvärnsregemente (Lv 3) är alltjämt förlagt till f. d. Göta
livgardes kaserner i Stockholm och är för sina övningar huvudsakligen
hänvisat till Ladugårdsgärde samt — i vad avser skjututbildningen — till
den för regementet och luftvärnsskjutskolan gemensamma övningsplatsen
å Väddö.

BehoveL av mark för civila ändamål har aktualiserat frågan om ianspråktagande
av f. d. Göta livgardes kasernområde m. m.. Då en förutsättning
härför är, att nytt kasernetablissement iordningställes för luftvärnsregementet
å annan plats, har under hand uppdragits åt arméns fortifikationsförvaltning
att verkställa utredning rörande lämplig förläggningsplats för
regementet samt rörande byggnadskostnader och kostnader för erforderligt
markförvärv m. m.

1 sin skrivelse angående medelsbehoven för nästa budgetår har arméns
fortifikationsförvaltning i ämnet anfört, att förvaltningen låtit preliminärt
beräkna kostnaderna för regementets förläggande till följande tre platser,
nämligen dels ett område söder om Ullnasjön, omkring 2 mil nordost örn
Stockholm, dels ett område omkring Görvälns herrgård, cirka 2,5 mil
nordväst om huvudstaden, och dels det så kallade Tegelhagsområdet å Järvafältet.
Sedermera har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 20 februari
1945 anfört i huvudsak följande.

Till fullföljande av den tidigare påbörjade utredningen rörande Stockholms
luftvärnsregementes förläggning hade förvaltningen låtit verkställa
en beräkning av byggnadskostnader m. m. beträffande de i medelsäskan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

dena angivna tre alternativen. Emellertid hade på uppdrag av arméchefen
undersökningarna utsträckts att omfatta jämväl ett fjärde alternativ, nämligen
förläggning av regementet till ett område invid Norrtälje stad, vilket
område arméchefen efter verkställd rekognoscering funnit ur militär synpunkt
godtagbart. Fortifikationsförvaltningen hade funnit ifrågavarande
område vara väl lämpat såsom kasernområde, varjämte med Norrtälje stad
förda förhandlingar utvisat, att staden vöre villig ikläda sig vissa åtaganden,
därest regementet förlädes dit.

Sedan arméchefen i skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 5 februari
1945 tillstyrkt regementets förläggande till Norrtälje, hade förvaltningen
återupptagit och fullföljt förhandlingarna med stadens representanter samt
den 19 och den 20 februari 1945 med stadens drätselkammare, under förbehåll
av Kungl. Maj:ts samt stadsfullmäktiges i Norrtälje godkännande före
den 1 juli 1945, träffat avtal för reglering av vissa med regementets förläggning
till staden sammanhängande frågor. Avtalet innebure i huvudsak
följande.

Staden överlåter till kronan utan ersättning ett inom stadens jurisdiktionsområde
beläget, staden tillhörigt område, kallat Lommarskogsområdet,
om cirka 36 hektar, därav cirka 3 hektar vattenområde. Vidare anskaffar
staden och överlåter till kronan utan ersättning ett område om cirka
247 hektar, kallat Nordronaområdet. Staden förvärvar slutligen och
överlåter till kronan ett område kallat Mellingeholmsområdet om cirka 295
hektar, därav cirka 73 hektar vattenområde. För överlåtelsen till kronan av
sistnämnda område erlägger kronan till staden en summa motsvarande
två tredjedelar av vad staden visar sig ha i köpeskillingar erlagt för området,
dock högst 150 000 kronor. Mark, som staden icke kan på rimliga
villkor förvärva, exproprieras av kronan. Av sammanlagda kostnaden för
sistnämnda markförvärv genom köp och expropriation skall på kronan
slutligt falla ett belopp av högst 150 000 kronor. Staden förbehålles rätt att
tillgodogöra sig virke, som utfaller vid avverkningar för kronans anläggningar,
ävensom viss annan avverkningsrätt. Staden upplåter slutligen till
kronan utan ersättning nyttjanderätt till tre för utbildning i avståndsmätning
m. m. avsedda områden å de i staden belägna så kallade Södra bergen. Staden
åtager sig vidare, därest kronan före den 1 juli 1945 så påfordrar, att
ombesörja och bekosta framdragande av vattenledning till gränsen folden
till kronan överlåtna marken ävensom anläggande av tryckstegringsanordning
samt mätarkammare med vattenmätare. Kronan erlägger till
staden ett vattenpris av 20 öre per kubikmeter. Därest kronan icke påfordrar,
alt staden utför ovannämnda anläggning och staden sålunda icke åsamkas
några kostnader härför, skall den del av kostnaden för förvärvet av
Mellingeholmsområdet, som enligt vad ovan sagts må slutligen falla på
kronan, minskas med 20 000 kronor och förty utgöra högst 130 000 kronor.
Staden är även villig att bekosta vissa närmare angivna vägarbeten.
Slutligen åtager sig staden att garantera att vid vissa i avtalet angivna tidpunkter
sammanlagt 151 lägenheter av varierande storlek finnas att i staden
till där gängse hyrespriser tillgå för regementets icke kascrnerade personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

Kostnaderna — beräknade enligt prisläget den 1 juli 1944 — för de fyra
undersökta alternativen ha av fortifikationsförvaltningen angivits enligt
följande.

	Tegelhagen	Görväln	Ullna	Norrtälje
Markförvärv....................	—	1 725 000	575 000	130 000
Kasernanläggning:
Byggnader......................	11 232 000	11 181 000	11 717 000	10 881000
Utvändiga arbeten ..............	3 290 000	3 725 000	3 380 000	2 945 000
Mobiliseringscentraler:
Fältförband ....................	1 220 000	1 220 000	1 220 000	1089000
Lokalförsvarsförband (utöver nu-varande anläggning) ..........	665 000	665 000	665 000	665 000
Administration..................	983 000	999 000	1008 000	930 000
Summa	17 390 000	19 515 000	18565 000	16 640 000

Beträffande de tre första alternativen har fortifikationsförvaltningen anfört
i huvudsak följande.

Förläggning av regementet till Tegelhagsområdet torde, såsom framgår
av vad förut sagts, komma att ur kostnadssynpunkt bliva förhållandevis
fördelaktig. Det nämnda områdets lämplighet såsom förläggningsplats har
tidigare varit föremål för prövning i samband med frågan om förläggning
av Göta pansarlivgarde. I propositionen nr 318 till 1943 års riksdag i berörda
fråga uttalade föredragande departementschefen, att en ytterligare
koncentrering av truppförband till det relativt begränsade Järvafältet av
många skäl vore mindre önskvärd. Dessa skäl torde i viss utsträckning även
få anses gälla för luftvärnsregementet. Sedan enligt beslut av 1944 års riksdag
infanteriets och kavalleriets officersaspirantskolor skola förläggas till
egendomen Rådan, kommer Järvafältet att i ökad utsträckning tagas i anspråk
för övningsändamål. Slutligen är att märka, att detta alternativ icke
kunnat godtagas av försvarsstaben.

Vad angår Görvålnområdet torde detta av de föreslagna alternativen bliva
det ur kostnadssynpunkt ofördelaktigaste. Vid regementets förläggande
till Görväln skulle de slottsliknande byggnaderna å Görvälns gård ingå i
kasernanläggningen, något som — ehuru medförande viss besparing å byggnadskostnaderna
— torde få anses mindre lämpligt, emedan byggnaderna
likväl komma att ställa sig dyrbara i förhållande till användbarheten. Utanför
området skulle ganska omfattande väganläggningar bliva erforderliga.
Vissa svårigheter torde vidare komma att uppstå för regementets personal
att skaffa lämpliga bostäder inom icke alltför långt avstånd från förläggningsplatsen.

Vad därefter angår Ullnaområdet uppgå de beräknade kostnaderna för
markförvärv, byggnader m. m. till cirka 18,5 miljoner kronor. Fortifikationsförvaltningen
har med hänsyn till närbelägenheten av den till Hägernäs
förlagda Roslagens flygflottilj inhämtat yttrande från flygförvaltningen,
huruvida från dess sida någon erinran vore att göra mot regementets för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

läggande till Ullnaområdet. Med anledning därav har flygförvaltningen
framhållit, att nämnda flygflottilj vore utrustad med sjöflygplan samt att
det vore synnerligen önskvärt att en övergång till landflygplan komme till
stånd. En förutsättning därför vore att ett flygfält kunde anordnas i närheten
av Hägernäs. Verkställda undersökningar hade givit till resultat, att den
enda plats, där efter nuvarande förhållanden ett godtagbart flygfält kunde
erhållas, vore området mellan Ullnasjön och Hägernäsviken. Med hänsyn
därtill ansåge flygförvaltningen det vara olämpligt att förlägga luftvärnsregementet
till det föreslagna området vid Ullna, enär därigenom utförandet
av flygfältet komme att i det närmaste omöjliggöras. — De svårigheter med
avseende å bostadsanskaffningen som ovan berörts i fråga om Görvälnalternativet
torde kunna beräknas komma att uppstå i minst samma utsträckning,
därest regementet komme att förläggas till Ullna.

I fråga örn de fördelar och olägenheter, som kunna beräknas följa a\ regementets
förläggning till Norrtälje, har förvaltningen anfört följande.

Genom förenämnda avtal med Norrtälje stad åtager sig staden att till
kronan på vissa villkor överlämna två särskilda områden, det ena — bestående
av Lommarskogs- och Nordronaområdena — avsett till huvudsakligen
förläggningsområde, och det andra — Mellingeholmsområdet -— avsett till
övningsområde. Båda dessa områden äro var för sitt ändamål mycket väl
lämpade och förbindas med varandra genom allmän landsväg. Avståndet
mellan områdena, cirka 1 kilometer, torde för regementet vara utan betydelse,
detta så mycket mera som även förläggningsområdet är avsett att utnyttjas
för vissa övningar, såsom pjäsexercis och riktningsövningar samt övningar
till fots med mindre förband. Å samma område planeras även anläggande
av bana för skjutning med infanterivapen samt korthållsbana. Inom
området kan en ur luftskyddssynpunkt och i övrigt lämplig placering av
i etablissementet ingående byggnader åstadkommas. Å Nordronaområdets
norra strand kan friluftsbad i sjön Lommaren anordnas utan större kostnader.

Å Mellingeholmsområdets södra del finnes en för utbildning i avståndsmätning
lämplig höjd. Av den lämnade redogörelsen för innehållet i avtalet
med staden framgår, att staden till kronan för enahanda ändamål upplåter
nyttjanderätt till vissa områden å de så kallade Södra bergen inne i staden.
Mellingeholmsområdet gränsar i söder till ett större skogsområde, vilket
står under förvaltning av domänstyrelsen. Fortifikationsförvaltningen avser
att med domänstyrelsen inleda förberedande förhandlingar i syfte att i händelse
av regementets flyttning till Norrtälje tillförsäkra regementet dispositionsrätt
till detsamma för sina övningar.

Då det i Norrtälje finnes civilt flygfält, torde samverkan med flyg för
det dagliga utbildningsarbetet lätt kunna ordnas.

Det torde vidare få betecknas som en stor fördel med förläggning till
Norrtälje, att avståndet därifrån till luftvärnsskjutfältet å Väddö uppgår till
endast cirka 4 mil, medan avståndet mellan Ullna och Görväln, å ena, och
Väddö, å andra sidan, uppgår till cirka 9 respektive 12 mil.

Beträffande järnvägsförbindelsen mellan Stockholm och Norrtälje får
förvaltningen framhålla, att denna beslår av smalspårig järnväg och måste
betecknas såsom mindre god. Detta torde huvudsakligen äga betydelse för

6 Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

persontrafiken. Nämnda olägenhet torde i viss mån uppvägas av god landsvägsförbindelse.

Vad angår skölförhållandena i Norrtälje får förvaltningen framhålla, att
staden, som saknar läroverk, för närvarande låter utreda förutsättningarna
för att få ett dylikt till stånd.

Sammanfattningsvis har fortifikationsförvaltningen anfört följande.

Tegelhagsalternativet synes med hänsyn till den stora anhopningen av
truppförband på och invid Järvafältet icke böra komma i fråga.

Vidkommande alternativen Görväln och Ullna finner fortifikationsförvaltningen
det vara ådagalagt, att å dessa platser en ur vissa synpunkter godtagbar
förläggning av regementet skulle kunna erhållas. Med hänsyn till
storleken av de beräknade kostnaderna för markförvärv och uppförande av
kasernetablissement med mera ävensom — med avseende å Ullnaalternativet
— vad flygförvaltningen i ärendet anfört, finner sig fortifikationsförvaltningen
dock icke böra tillstyrka regementets förläggande till någon av dessa
platser.

Vad slutligen angår förslaget att förlägga regementet till Norrtälje får
fortifikationsförvaltningen framhålla, att den övningsterräng och det förläggningsområde,
som där rekognoscerats, synas fylla alla de krav, som
böra uppställas därpå. Den uppgörelse, som erhållits med Norrtälje stad,
finner förvaltningen vara för kronan fördelaktig och jämväl ligga inom ramen
för stadens prestationsförmåga. De beräknade preliminära kostnaderna
för byggande av kasernetablissement m. m. äro för Norrtäljealternativet
lägre än för något av de andra alternativen. Detta beror huvudsakligen därpå,
att arbetslönerna enligt förstnämnda alternativ äro lägre än vid de övriga.

Pa grund av vad salunda anförts och för övrigt i ärendet förekommit får
fortifikationsförvaltningen tillstyrka, att regementet förlägges till Norrtälje.

Vidkommande kostnaderna för genomförande av förvärvet av Mellingeholmsområdet
finner sig fortifikationsförvaltningen böra räkna med att regementets
vattenförsörjningsfråga kan komma att lösas genom stadens försorg
och att sålunda det belopp, som enligt avtalet med staden skall för sådant
fall gäldas av kronan, 150 000 kronor, blir erforderligt. För bestridande
av lagfartskostnader m. m. samt oförutsedda utgifter, som kunna uppkomma
och vara av beskaffenhet att böra gäldas av anslaget för markförvärvet,
finner sig förvaltningen böra beräkna ytterligare 5 000 kronor. Sammanlagt
skulle sålunda erfordras högst 155 000 kronor för ändamålet.

Av de preliminärt beräknade kostnaderna för uppförande av kasernetablissement
m. m., 16 510 000 kronor, finner fortifikationsförvaltningen ett
belopp av 3 000 000 kronor för budgetåret 1945/46 vara erforderligt.

Under åberopande av det anförda har fortifikationsförvaltningen — såvitt
här är fråga — hemställt, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen besluta,
att Stockholms luftvärnsregemente skall förläggas lill Norrtälje, ävensom
för budgetåret 1945/46 anvisa dels till anskaffande av övningsterräng
för regementet ett investeringsanslag av 155 000 kronor, dels ock till förläggningens
ordnande ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

överbefälhavaren har tillstyrkt förslaget att förlägga Stockholms luftvärnsregemente
till Norrtälje under förutsättning att betryggande åtgärder
vidtagas för mobilisering av för Stockholms försvar avsedda luftförsvarsförband.

Såsom av det anförda framgår fann jag mig vid anmälan av 1942 års Dep°^,ee^ents''
förs vårproposition böra förorda, att med uppförande av bland annat nytt
kasernetablissement för Stockholms luftvärnsregemente finge anstå till tid
efter femårsperioden 1942/47. Avgörande för mitt ställningstagande i denna
fråga var, att förbandet utan väsentliga olägenheter i organisatoriskt hänseende
syntes kunna tills vidare kvarstanna i sin provisoriska förläggning
i f. d. Göta livgardes kasernetablissement i Stockholm, medan däremot beträffande
vissa andra av 1941 års försvarsutredning föreslagna byggnadsföretag
det framstode såsom oundgängligen nödvändigt för den nya organisationens
genomförande, att företagen komme till utförande före femårsperiodens
utgång.

Av årets statsverksproposition (kapilalbudgeten: bil. 2, s. 7) framgår, att
arbetet med genomförandet av 1942 års försvarsbeslut fortskridit relativt
långt. För arméns vidkommande torde man sålunda vara berättigad antaga,
att de byggnadsarbeten, som ingå i försvarsbeslutet med däri senare vidtagna
ändringar, skola med vissa mindre undantag kunna vara slutförda i
god tid före femårsperiodens utgång. Emellertid har av olika anledningar
fråga uppkommit, huruvida icke nytt etablissement för Stockholms luftvärnsregemente
redan nu bör komma till utförande. Denna fråga berördes
av mig vid anmälan av propositionen 1944: 174 angående iståndsättande ay
vissa kasernetablissement i Stockholm m. m. I denna proposition gav jag
uttryck åt uppfattningen, alt ett nytt kasernetablissement borde under de
närmaste åren uppföras för luftvärnsregementet. Riksdagen (skrivelse nr
383) framställde ej erinran häremot.

För uppförande av nytt etablissement för luftvärnsregementet talar bland
annat, att de lokaler, till vilka regementet för närvarande är hänvisat, äro
tämligen bristfälliga och ur hygienisk synpunkt delvis mindre lämpliga. I
och för sig torde emellertid enbart av denna anledning en utflyttning av regementet
inom den närmaste tiden icke vara motiverad. Av större betydelse
är, att det ur allmän synpunkt befunnits önskvärt att i största möjliga utsträckning
frigöra av försvaret disponerad mark i huvudstaden för civila
ändamål. Av Stockholms garnison tillhörande förband äro Svea livgarde och
Svea artilleriregemente under utflyttning till nya lokaler pä Järvafället. Sedan
denna utflyttning ägt rum, torde hela Svea artilleriregementes och delar
av Svea livgardes kasernområden kunna frigöras. Jag vill i della sammanhang
erinra örn att enligt beslut av 1944 års riksdag Svea livgardes nuvarande
kasernetablissement fortsättningsvis skall disponeras för vissa mili -

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

lära staber och skolor m. m. Därest emellertid jämväl Stockholms luftvärnsregemente
erhåller ny förläggning, frigöies hela f. d. Göta livgardes kasernetablissement,
varvid förutom det egentliga kasernområdet ett betydligt
större område öster och nordost om kasernerna ävensom vissa områden,
som nu användas för övningsändamål, synas kunna i huvudsak ställas till
förfogande. Vissa svårigheter föreligga att för närvarande beräkna storleken
av de medel, som skulle kunna inflyta vid en exploatering av ifrågavarande
markområden. Att dessa medel avsevärt överstiga kostnaderna för
anordnande av kasernetablissementet för Stockholms luftvärnsregemente
synes vara uppenbart.

Av det anförda framgår, att en utflyttning av Stockholms luftvärnsregemente
inom en nära framtid är ur många synpunkter önskvärd. Den av arméns
fortifikationsförvaltning på mitt uppdrag verkställda utredningen rörande
lämplig förläggningsplats för regementet har, såsom av det föregående
framgår, resulterat i fyra alternativa förslag, nämligen förläggning till
Tegelhagen på Järvafältet, Görväln cirka 2,5 mil nordväst om Stockholm, ett
område söder om Ullnasjön cirka 2 mil nordost örn Stockholm samt till
Norrtälje stad.

Vad Tegelhagen beträffar vill jag till en början erinra om att enligt
förslag av 1941 års försvarsutredning Göta pansarlivgarde skulle förläggas
till denna plats, vilket förslag av mig biträddes vid anmälan av försvarspropositionen.
Med hänsyn till den stora anhopningen av truppförband på
och invid Järvafältet och med beaktande av att detta fält vore starkt begränsat
till ytvidden samt att endast små möjligheter för dess utvidgning
syntes vara för handen förklarade sig emellertid riksdagen önska ytterligare
utredning i denna förläggningsfråga. Sedan dylik utredning verkställts, beslöt
1943 års riksdag, att Göta pansarlivgarde skulle förläggas till Enköping.
De skäl som talade emot förläggning av Göta pansarlivgarde till Tegelhagsområdet
göra sig i lika mån gällande i fråga om Stockholms luftvärnsregemente.
Visserligen har ett luftvärnsregemente icke samma behov
av vidsträckt övningsterräng som ett pansarförband, men å andra sidan
har, sedan frågan om pansarlivgardets förläggning dryftades, beläggningen
å Järvafältet ytterligare ökats i och med att beslut fattats om förläggande till
Kådanområdet av infanteriets och kavalleriets officersaspirantskola. Även
örn obestridligen vissa fördelar måste anses vara förenade med en förläggning
av Stockholms luftvärnsregemente till Järvafältet — bland annat ur
rekryteringssynpunkt samt med tanke på möjligheterna till sambruk med
andra förband i fråga om sjukhus- och verkstadslokaler m. m. — finner
jag mig av antydda skäl dock icke kunna förorda detta alternativ.

En förläggning av regementet till Görväln ställer sig ur kostnadssynpunkt
så oförmånlig, att jag icke anser mig böra närmare ingå på detta
föi slag. En dylik förläggning ställer sig ofördelaktig även ur den synpunk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

ten, att avståndet från Görväln till regementets skjutfält vid Väddö är avsevärt.

Det s. k. Ullnaområdet är i sistnämnda avseende lämpligare beläget.
En olägenhet med detta alternativ, förutom de relativt höga mark- och byggnadskostnadema,
är att området är beläget i omedelbar närhet av Roslagens
flygflottilj. Även om ställning ännu på intet sätt tagits till den av flygförvaltningen
berörda frågan om övergång från sjö- till landbasering av denna
flottilj, synes det lämpligast att icke i flottiljens omedelbara närhet vidtaga
sådana åtgärder på lång sikt, som kunna försvåra en dylik övergång. Vid
ett genomförande av delta alternativ — liksom av Görvälnalternativet
torde därjämte vissa svårigheter i fråga örn bostadsanskaffningen vara att
förutse.

Norrtäljealternativet ställer sig vad beträffar anläggningskostnaderna
fördelaktigast av de nu berörda förslagen, oaktat att därvid räknats
med större kostnader för tygverkstad än i de övriga alternativen. Då Norrtälje
i dyrortsavseende är C-ort, torde även de årliga kostnaderna bliva lägre
än vid genomförande av något av de övriga alternativen, vilka förutsätta
löner enligt högre dyrort. I viss mån kan dock denna fördel komma att
uppvägas därav att viss mindre utökning av förvaltningspersonalen kan bliva
nödvändig, beroende på att av taktiska skäl vissa mobiliseringsförråd kunna
finnas böra kvarligga i Stockholm eller dess närhet. En beaktansvärd fördel
erbjuder Norrtäljealternativet därutinnan, att avståndet till regementets
skjutfält å Väddö endast blir omkring 4 mil. Möjligheterna till skolskjutning
i den föreslagna förläggningsplatsens närhet äro enligt uppgift
goda. En förläggning till Norrtälje medför å andra sidan vissa olägenheter.
Sålunda är det icke otänkbart, att personalrekryteringen kan bliva besvärligare
än örn förbandet förlägges närmare huvudstaden. Järnvägsförbindelsen
mellan Stockholm och Norrtälje är icke särskilt god; järnvägen är smalspårig
med relativt liten kapacitet. Däremot finnas goda landsvägsförbindelser.
Avståndet till Stockholm är omkring 7,5 mil. För mobilisering av för
Stockholms försvar avsedda luftförsvarsförband kunna, som nämnts, om
regementet förlägges till Norrtälje, vidare vissa särskilda åtgärder bliva erforderliga,
som icke torde behöva vidtagas vid genomförande av något av
de övriga förslagen. Efter noggrant övervägande av de olika alternativens
för- och nackdelar finner jag mig böra giva mitt förord åt det av arméns
forlifikationsförvaltning framlagda förslaget, innebärande att Stockholms
luftvärnsregemente förlägges till Norrtälje.

Det av förvaltningen med stadens drätselkammare träffade preliminära
avtalet innebär i korthet, att staden utan kostnad för statsverket ställer för
regementets kasernområde erforderlig mark till förfogande ävensom att staden
förbinder sig att — eventuellt genom expropriation — anskaffa mark
för övningsområde, varvid kronan skall erlägga en summa motsvarande två

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

tredjedelar av vad staden visar sig ha erlagt för området, dock högst 150 000
kronor. Såväl det för förläggning föreslagna området som övningsterrängen
äro enligt utlåtande av vederbörande myndigheter lämpliga för ifrågavarande
ändamål. Arealen utgör sammanlagt, förutom i områdena ingående
vattenområden, i Tunt tal 500 hektar. Staden ikläder sig vidare vissa garantier
i fråga örn bostäder för regementets personal. I samband med sitt erbjudande
har staden uppställt vissa förbehåll rörande områdets disposition
för den händelse marken framdeles skulle tagas i anspråk för annat ändamål
än som övningsfält för Stockholms luftvärnsregemente. Då avtalet synes
vara för kronan godtagbart, torde, därest riksdagen bifaller förslaget att
Stockholms luftvärnsregemente förlägges till Norrtälje, det få ankomma på
Kungl. Maj:t att i vanlig ordning godkänna avtalet.

För markförvärv synes i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag
böra anvisas ett investeringsanslag av 155 000 kronor.

Den framlagda beräkningen rörande byggnadskostnademas storlek måste
av naturliga skäl betraktas såsom approximativ. Då det är önskvärt, att
arbetena med det nya etablissementets uppförande bedrivas i så skyndsam
takt som omständigheterna medgiva, vill jag föreslå, att för nästa budgetår
för förläggningens ordnande anvisas det av fortifikationsförvaltningen
äskade beloppet av 3 000 000 kronor. Det torde få ankomma på Kungl.
Majit att i vanlig ordning fastställa byggnadsprogram.

I fråga örn sättet för kostnadernas bestridande i vad avser kasernetablissementet
får jag erinra, att 1941 års försvarsutredning utgick ifrån att samtliga
med Stockholms garnisons utflyttning till Järvafältet förenade kostnader,
liksom även kostnaderna för ammunitionsfabrikens förflyttning från
Marieberg, skulle, till den del de icke belöpte på markförvärv, till 50 °/o
avskrivas med särskilda medel. Samma ståndpunkt intogs i propositionen
1942: 210. Riksdagen hade icke något att häremot erinra. De avsedda särskilda
medlen utgöras av nettoinkomsterna från den av djurgårdskommissionen
bedrivna exploateringen av Ladugårdsgärde, Johanneshov—Kvarnängen
samt försvarets andel i Marieberg—Konradsbergsområdet. Till grand
för denna anordning ligger tanken att utflyttningen föranletts av exploateringen
av vissa militära markområden och att kostnaderna därför böra bestridas
med anlitande av exploateringsinkomsterna. Då luftvärnsregementets
utflyttning är en förutsättning för fortsatt exploatering av ifrågavarande
områden, synes det mig naturligt, att de härav föranledda byggnadskostnaderna
avskrivas med anlitande av nämnda särskilda medel. Med tilllämpning
av i årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 1 och
2) angivna anslagsprinciper böra för detta ändamål medel upplagas å kapitalbudgeten
såsom individualiserat anslag.

Avslutningsvis vill jag erinra att, såsom framhålles i den till årets riksdag
avlåtna propositionen nr 45, min avsikt är att i sinom tid föreslå Kungl.

Kungl. Maj:ts proposition nr 189.

Maj:t att igångsätta utredning rörande försvarsorganisationens utformning
under tiden efter utgången av femårsperioden 1942/47. Denna utredning
kommer givetvis att avse även frågan örn luftvärnets omfattning. Emellertid
har jag vid framläggandet av mitt förevarande förslag utgått från att
för huvudstadens luftförsvar även i fortsättningen kommer att erfordras ett
särskilt förband av Stockholms luftvärnsregementes storlek.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att Stockholms luftvärnsregemente skall förläggas
till Norrtälje,

dels såsom kapitalinvestering i försvarets fastighetsfond, arméns
delfond, till Mark för övningsfält för Stockholms luftvärnsregemente
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av 155 000 kronor,

dels ock såsom kapitalinvestering i samma delfond till Ordnande
av Stockholms luftvärnsregementes förläggning för budgetåret
1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 3 000 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga till
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
A. Broberg.