Kungl. Majlis proposition nr 98 (Proposition 1942:98)

Kungl. Majlis proposition nr 98.

Nr 98.

Kungl. Majus proposition till riksdagen med förslag till
lag örn ändring i vissa delar av kommunala vallagen
den 6 juni 1930 (nr 253) m. m.; given
Stockholms slott den 20 februari 1942.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över soeialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1. lag örn ändring i vissa delar av kommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253),

2. lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)
örn kommunalstyrelse i Stockholm,

3. lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260)
om församlingsstyrelse i Stockholm samt

4. lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89)
örn val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare
i Stockholm.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang till riksdagens protokoll 1942.

1 sami.

Nr 98.

3ST 12

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Förslag

till

Lag

om ändring i vissa delar av kommunala vallagen den G juni 1930

(nr 253).

Härigenom förordnas, dels att 12—18 §§ samt 33 § 4 mom. kommunala
vallagen den 6 juni 1930 1 skola upphöra att gälla, dels ock att 4, 11, 20, 22
och 25—32 §§, 33 § 2 mom. samt 34—41, 43, 44, 57, 59 och 60 §§ ävensom
rubriken till 6 kap. samma lag2 skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

4 §■

Röstberättigad äger---är mantalsskriven.

Om rätt att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å postanstalt samt utom
riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat stadgas i 6 kap.

11 §•

1 mom. Allmänna kommunalval skola förrättas, val av landstingsman,
kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige tredje söndagen i september månad,
val av municipal fullmäktige första söndagen i oktober månad samt val av kyrkofullmäktige
tredje söndagen i sistnämnda månad.

2 mom. Annat än allmänt kommunalval skall äga rum å sön- eller helgdag,
som sist tjugonde dagen förut bestämmes, i fråga örn val av landstingsmän av
länsstyrelsen, i fråga örn val av kommunalfullmäktige av kommunalfullmäktige
eller, där sådana ej finnas, av kommunalstämman, i fråga örn val av
municipalfullmäktige av municipalfullmäktige eller, där sådana ej finnas, av
municipalstämman, i fråga örn val av stadsfidlmäktige av magistraten samt
i fråga örn val av kyrkofullmäktige av kyrkofullmäktige eller, där sådana ej
finnas, av kyrkostämman.

Beträffande församling i Stockholm gäller vad särskilt är stadgat.

Sådant val av municipalfullmäktige eller av kyrkofullmäktige, som avses
i detta moment, må icke förrättas, municipalfullmäktigval å samma dag som
landstingsmannaval för samhället samt kyrkofullmäktigval å dag, då val av
landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige
inom valdistriktet äger rum.

Örn valdag, som i detta moment sägs, skall den myndighet, som bestämt
valdagen, omedelbart underrätta generalpoststyrelsen.

1 Senaste lydelse av 13 och 15 §§ se SFS 1936: 76.

2 Senaste lydelse av 11 § se SFS 1936: 76, av 22 § se SFS 1937: 183 samt av 26, 27 och
30 §§ se SFS 1932: 238.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

20 §.

1 mom. När val av landstingsman skall äga rum, utfärdar länsstyrelsen
därom sist nittonde dagen före valdagen kungörelse, som uppläses i kyrkorna
oell införes i ortstidningar.

1 kungörelsen skall upptagas:

a) antalet av dem, som skola väljas inom varje valkrets;

b) dag och tider för valet;

c) valstället för varje valdistrikt; samt

d) erinran örn rätt för väljare att i vissa fall utöva rösträtt inom riket å
postanstalt samt utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat.

2 mom. Örn val av kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige eller stadsfullmäktige
skall i den beträffande kommunalstämma eller allmän rådstuga
föreskrivna ordningen kungörelse sist nittonde dagen före valdagen utfärdas,
i stad av magistraten, beträffande val av municipalfullmäktige i municipalsamhälle,
som ej helt sammanfaller med ett eller flera valdistrikt vid val till
riksdagens andra kammare, av municipalstämmans ordförande samt i övriga
fall av valnämndens ordförande. I kungörelsen skola upptagas de uppgifter,
som angivas i 1 mom.

3 mom. Örn val av kyrkofullmäktige skall i den för kyrkostämma föreskrivna
ordningen kungörelse sist nittonde dagen före valdagen utfärdas, i
stad av magistraten samt på landet av valnämndens ordförande. I kungörelsen
skola upptagas de uppgifter, som angivas i 1 mom.

é mom. I fråga örn Stockholm gäller vad särskilt är stadgat örn kungörande
av val av stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige.

22 §.

1 mom. Val skall fortgå minst två timmar före klockan tre eftermiddagen
samt å landet minst två timmar efter klockan fem eftermiddagen och i stad
minst två timmar efter klockan sju eftermiddagen. Där högmässogudstjänst
å valdagen hålles i den församling, till vilken valdistriktet hör, skall uppehåll
göras för den tid gudstjänsten pågår.

Vallokal och — — — äga rum.

2 mom. Där flera val förrättas å samma dag och inför samma valförrättare,
skola valen förrättas i samband, så att tillfälle beredes väljare, som
äger utöva rösträtt vid flera val, att samtidigt avgiva sina röster. Om sammanräkning
av de vid de särskilda valen avgivna rösterna skall verkställas
av olika myndigheter, skall särskilt exemplar av röstlängden användas vid
varje val. Förrättas samtidigt flera än två val, skola dock i ett och samma
exemplar införas anteckningar örn utövad rösträtt vid de val, för vilka sammanräkning
skall verkställas av samma myndighet.

25 §.

Ogin är--- — giltigt namn.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel
räknas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Har vid val, vilket förrättats i samband med ett eller två andra val, avgivits
en eller ock två likalydande valsedlar, försedda med valbeteckning för det
andra eller något av de andra valen, skall, med iakttagande av vad i andra
stycket sägs, angivna förhållande icke föranleda, att sedeln ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med
ett eller två andra val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning
för det förstnämnda valet och den andra är försedd med valbeteckning
för det andra eller något av de andra valen, skall endast sedeln
med valbeteckning för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar eller finnas
i ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla.

Där i valkuvert finnes jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln
ogill.

26 §.

Vid valförrättning skola användas särskilda valkuvert. Örn beskaffenheten
av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §.

Blanketter till valsedlar skola tillhandahållas i vallokalen.

I vallokalen skola till lämpligt antal finnas avskilda platser, avsedda att
möjliggöra för väljare att med valhemlighetens bevarande inlägga sin valsedel
i valkuvert. För sådant ändamål skola dessa platser vara inrättade
med skärmar eller på annat dylikt sätt, dock så att för såväl valförrättare!!
som allmänheten är synligt, när en plats är upptagen. Det åligger valförrättaren
att vaka över att väljares förehavande där ej må av någon kunna
iakttagas.

Vid valet skall begagnas valurna för nedläggande av valkuvert. Omedelbart
före röstningens början visar ordföranden de närvarande, att urnan
är tom.

27 §.

Envar som anmäler sig till röstning erhåller vid valbordet ett valkuvert,
försett med valbeteckning för valet. Sedan väljaren vid någon av de i
26 § omförmälda avskilda platser inlagt sin valsedel i kuvertet och tillslutit
detsamma, överlämnar han utan dröjsmål personligen kuvertet till
ordföranden.

Väljaren skall, då han överlämnar valkuvertet, för valförrättaren uppgiva
sitt fullständiga namn och sitt hemvist inom valdistriktet. Sedan ordföranden
förvissat sig örn att väljaren är i röstlängden upptagen såsom
röstberättigad vid valet och tillsett, att kuvertet är tillslutet och utan annat
märke än i 60 § föreskriven ändamålsbeteckning, nedlägger ordföranden kuvertet
i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn
göres anteckning, att rösträtten utövats. Valkuvert, som ej är tillslutet eller
som är märkt med annat kännetecken än föreskriven ändamålsbeteckning,
skall ej mottagas.

Väljare, som på grund av kroppsligt fel är oförmögen att i föreskriven
ordning avgiva sin röst, äger att till biträde vid röstningen anlita den han
själv därtill utser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

28 §.

Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, må den ena av dem
genom andra maken ingiva valsedel, avseende nämnda val. Vill make begagna
den rätt nu är sagd, skall valsedelsförsändelse anordnas tidigast
aderton dagar före valet.

29 §.

För valsedelsförsändelse skall användas ett valkuvert (innerkuvert) och
ett ytterkuvert, båda av särskilt slag. Örn beskaffenheten av kuvert och
tillhandahållande därav stadgas i 60 §. Ej må för ändamålet andra kuvert
brukas.

Väljaren skall —•--inom valdistriktet.

Vittnet intygar---nämnda förklaring.

30 §.

Akta make, som vill avgiva valsedel för andra maken, avlämnar vid valförrättningen
till ordföranden valsedelsförsändelse, varom sägs i 28 och
29 §§. Finnes att båda makarna äro röstberättigade vid valet, att ytterkuvertet
är sådant, som avses i 29 §, samt att därå äro tecknade förklaring
av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig
anledning antaga, att ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter
ordföranden ytterkuvertet; i annat fall skall det ej mottagas.

Är innerkuvertet sådant, som avses i 29 §, samt tillslutet och utan annat
märke än i 60 § föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden omedelbart
nedlägga kuvertet i valurnan, i sammanhang varmed i röstlängden vid
väljarens namn göres anteckning, att rösträtten utövats.

Är innerkuvertet ej sådant, som avses i 29 §, eller ej tillslutet eller finnes
å detsamma annat märke än ändamålsbeteckningen, skall det återlämnas.

31 §.

Ej må någon i annan ordning än nu är sagd utöva sin rösträtt; dock
skall örn rätt att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat gälla vad i 6 kap.
stadgas.

32 §.

Då uppehåll i valförrättningen sker, skall valurnan omsorgsfullt förseglas
under minst två närvarandes sigill samt därefter sättas i säkert förvar; och
bör, innan förseglingen vid förrättningens fortsättande borttages, valförrättaren
inför öppna dörrar förvissa sig örn att sigillen äro obrutna.

De väljare, som, då uppehåll för gudstjänst eller eljest göres i valförrättningen
eller då valförrättningen skall sluta, äro tillstädes i vallokalen eller,
örn utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga
i valet, äga rätt att avlämna sina valsedlar.

33 §.

2 mom. Omedelbart därefter uttagas valkuverten ur valurnan och räknas
oöppnade. I det protokoll, som i överensstämmelse med särskilda av Ko -

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

ritingen fastställda formulär oell i formulären givna anvisningar skall föras
viel förrättningen, antecknas antalet valkuvert. Jämväl räknas och upptages

1 protokollet antalet personer, som enligt anteckningarna i röstlängden deltagit
i valet. Därefter tillkännagives såväl antalet valkuvert som antalet
nyssnämnda personer. Där särskilda val förrättas å samma dag inför samma
valförrättare, skall dessutom anteckning örn detta förhållande göras i protokollet
för varje val.

34 §.

1 mom. Vid val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och municipalfullmäktige
så ock vid val av stadsfullmäktige för stad, som ej deltager i
landsting, ävensom vid val av kyrkofullmäktige för församling, som består
av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad, förfares, sedan i 33 §

2 mom. föreskrivna åtgärder vidtagits, på följande sätt.

a) Valkuverten öppnas och innehållet uttages.

b) Befinnes därvid ett valkuvert vara tomt eller dess innehåll utgöras av
annat eller mera än en valsedel, skall, efter det att i sistnämnda fallen
innehållet återinlagts, valkuvertet inläggas i ett annat kuvert, som tillslutes.
Antalet sålunda tillslutna kuvert räknas, varefter kuverten inläggas i ett eller
flera omslag. Å varje omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika
kuvert ävensom dessas antal.

c) Förekommer anledning antaga, att valsedel, som utgjort ett valkuverts
enda innehåll, är ogin, lägges sedeln åsido. Antalet sålunda åsidolagda valsedlar
räknas, varefter sedlarna inläggas i ett eller flera omslag. A varje
omslag antecknas, att detsamma innehåller dylika valsedlar ävensom dessas
antal.

d) De valsedlar, vilka icke enligt bestämmelserna under b) och c) återinlagts
i sina valkuvert eller lagts åsido, ordnas i grupper sålunda, att sedlar,
vilka äro likalydande med avseende å väljarbeteckning (kartell-, parti- och
fraktionsbeteckning), sammanföras i en grupp. Antalet valsedlar i varje
grupp räknas, varefter sedlarna i varje grupp för sig inläggas i ett eller
flera omslag. Å varje omslag antecknas de inneliggande valsedlarnas väljarbeteckning
samt antal.

e) De omslag, varom i b)—d) förmäles, skola, utöver ovan föreskrivna
anteckningar, förses med anteckning, utvisande valdistriktet där förrättningen
äger rum. Omslagen skola vara av hållfast beskaffenhet samt omsorgsfullt
förseglas under minst två närvarandes sigill, vilka sigill avtryckas
å protokollet.

f) I protokollet skall, utöver vad i 33 § 2 mom. sagts, ytterligare antecknas
:

1) antalet valkuvert, vilka enligt bestämmelserna i b) inneslutits i andra
kuvert, jämte antalet omslag, vari dessa kuvert inlagts;

2) antalet valsedlar, vilka enligt bestämmelserna i c) lagts åsido, jämte
antalet omslag, vari dessa sedlar inlagts;

3) antalet valsedlar i varje sådan grupp, som omförmäles i d), samt
gruppens väljarbeteckning jämte antalet omslag, vari gruppens sedlar inlagts.

Kungl. Majds proposition nr 98.

g) Förrättningen bör utan avbrott bringas till slut. Därest särskilda skäl
föranleda avbrott, må förrättningen icke avbrytas i annan ordning än att,
sedan de i 33 § 2 mom. föreskrivna åtgärderna vidtagits, verkställandet av
de i a)—f) omförmälda åtgärderna i sin helhet uppskjutes, dock icke längre
än till påföljande dag. Innan förrättningen sålunda avbrytes, skall tid för
densammas fortsättande tillkännagivas; och skola valkuverten inläggas i omslag,
vilka förseglas under minst två närvarandes sigill. Dessa omslag jämte
andra till valet hörande handlingar skola därefter läggas i säkert förvar;
och förrättningen må ej ånyo företagas, innan valförrättaren inför öppna
dörrar förvissat sig örn att de åsätta sigillen äro obrutna.

h) Sedan de i a)—f) föreskrivna åtgärderna vidtagits samt valprotokollet
upplästs och dess riktighet bekräftats av ordföranden och två av de närvarande,
avslutas valförrättningen. Skall röstsammanräkningen verkställas
av annan än valförrättaren, åligger det denne att ofördröjligen till den myndighet,
som har att verkställa sammanräkningen, insända dels de förseglade
omslag, som avses i detta moment, dels valprotokollet, dels ock röstlängden.
Sker insändandet med posten, skall försändelsen anordnas som värdepost.
Då sådant insändande ej skall äga rum, skola omslagen jämte protokollet
läggas i säkert förvar.

2 morn. Vid val av stadsfullmäktige för stad, som deltager i landsting,
samt vid val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling äger magistraten besluta,
att de i 1 mom. omförmälda åtgärderna skola vidtagas.

O k a p.

Örn rätt för väljare att i vissa fäll avlämna valsedel å postanstalt,
beskickning eller konsulat.

35 §.

1 mom. Ar någon på grund av vistelse å annan ort inom riket förhindrad
att utöva sin rösträtt vid valförrättning för det valdistrikt, där han
är i röstlängden uppförd, må han å valdagen avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, å fast postanstalt.

2 mom. Kan med skäl antagas, att röstberättigad kommer att å valdagen
vistas utom riket eller att röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket,
till följd av tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen, må
sådan röstberättigad före valdagen avlämna valsedel, avseende valet i den
valkrets där han är i röstlängd upptagen, inom riket å fast postanstalt samt
utom riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Konungen bestämmer.

36 §.

1 mom. Väljare, som avlämnar valsedel enligt 35 §, skall innehava för
sådant ändamål utfärdat utdrag ur röstlängden i det valdistrikt han tillhör,

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

utvisande att han där är upptagen såsom röstberättigad vid valet, dagen för
valet samt den myndighet, som skall verkställa sammanräkning av de vid
valet avgivna rösterna.

2 mom. Röstlängdsutdrag, som avses i 1 inom., utfärdas på landet av
valnämndens ordförande och i stad av den magistraten därtill förordnar
samt tecknas å ytterkuvert, varom förmäles i 38 §. Formulär till utdrag
fastställes av Konungen.

Sådant utdrag må ej utfärdas före det röstlängden blivit, på sätt i lagen
örn val till riksdagen sägs, underskriven eller försedd med intyg, att anmärk -ning mot densamma ej inom behörig tid framställts, ej heller senare än
dagen före valdagen.

Den som vill erhålla röstlängdsutdrag rörande sin rösträtt skall därom
antingen personligen göra framställning hos den som äger utfärda utdraget
eller ock till denne låta inlämna eller med posten insända egenhändigt
undertecknad, av minst en person bevittnad ansökan. Ansökan må ock insändas
till kommunalnämndens ordförande eller magistraten i den ort, där
sökanden är uppförd i röstlängd, och skall i sådant fall ordföranden eller
magistraten ofördröjligen överlämna ansökningen till den som har att utfärda
utdraget. I ansökan bör uppgivas den sökandes fullständiga namn,
födelseår och hemvist inom nämnda ort.

Där så begäres, skall utdrag med posten översändas till sökanden. Möter,
då ansökan inkommit med posten, hinder för utfärdande av begärt utdrag,
skall meddelande härom med angivande av hindrets art ofördröjligen översändas
till sökanden.]

3 mom. Över gjorda ansökningar örn röstlängdsutdrag samt utfärdade
utdrag skall utdragsutfärdaren, särskilt för varje val, föra förteckning enligt
av Konungen fastställt formulär. Överlämnas utdrag till sökanden personligen,
skall denne i förteckningen genom sin namnteckning erkänna, att han
mottagit detsamma. I annat fall skall utfärdaren i förteckningen anmärka
till vem utdraget överlämnats eller under vilken adress det avsänts till sökanden.

Förteckning, som här avses, skall av utdragsutfärdaren omedelbart efter
valet insändas till den myndighet, som har att verkställa röstsammanräkningen
för valet.

37 §.

Röstmottagare är inom riket den postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter.

Röstmottagning skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna
valsedlar, enligt vad i 40 § sägs, skola insändas till Överståthållarämbetet.

Röstmottagning å postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten
hålles öppen för allmänheten, å valdag dock minst en timme.

De väljare, som, då röstmottagning skall sluta, äro tillstädes i röstnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

lokalen eller, om utrymme där saknas, å anvisad plats därintill men ej då
hunnit utöva sin rösträtt, äga rätt att avlämna sina valsedlar.

Ej må å postanstalt, då röstmottagning äger rum, tal hållas eller tryckta
eller skrivna upprop till de väljande tillåtas.''

Å postanstalt skall finnas exemplar av denna lag.

Där röstmottagning skall äga rum å beskickning eller konsulat, skall
chefen för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar
och tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen skall genom anslag
samt, där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom.

> 38 §.

Vid röstningen skola användas särskilda valkuvert och ytterkuvert. Om
beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav stadgas i 60 §.

Väljaren skall personligen inställa sig hos röstmottagaren samt avlämna
det med röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet, sedan han å detsamma
inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Sker röstningen före valdagen,
skall väljaren å kuvertet teckna uppgift rörande den omständighet, som för
honom enligt 35 § 2 mom. kan medföra rätt till sådan röstning.

Finnes röstlängdsutdraget vara i behörig ordning och föreligger ej anledning
antaga, att väljaren är annan än den utdraget avser, samt synes, där
röstningen sker före valdagen, den å kuvertet tecknade uppgiften sannolik,
erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert, försett med valbeteckning
för det val utdraget avser.

Väljaren skall å plats i röstningslokalen, där hans förehavande ej må av
någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlägga sin valsedel i valkuvertet
och tillsluta detsamma, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.

Ar valkuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven ändamals -beteckning, mottages detsamma; i annat fall skall det ej mottagas. Köstmottagaren
inlägger i väljarens närvaro mottaget valkuvert i ytterkuvertet
samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den myndighet,
som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, å en
särskild förteckning, vilken föres enligt av Konungen fastställt formulär.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

39 §.

Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, äger make, vilken
röstar i den ordning, som i 35 § sägs, därvid avgiva valsedel, avseende
nämnda val, jämväl för andra maken. För sådant fall skall valsedelsförsändelse
anordnas på sätt och inom tid, som i 28 och 29 §§ sägs.

Äkta make, som vill avgiva valsedel för andra maken jämlikt denna
paragraf, avlämnar till röstmottagaren valsedelsförsändelsen jämte ytterkuvert
försett med sådant röstlängdsutdrag, som i 36 § sägs, rörande sistnämnda
make, utvisande att denna är röstberättigad vid det val försändelsen

avser.

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

Finnes att röstlängdsutdraget är i behörig ordning samt att försändelsens
ytterkuvert är sådant, som avses i 29 §, oell tillslutet, mottages försändelsen;
i annat fall skall den ej mottagas. Rö s t m o t ta gare n inlägger i avlämnarens
närvaro mottagen försändelse i det med röstlängdsutdrag försedda
ytterkuvertet samt antecknar därå orten och dagen för avlämnandet.

I sammanhang härmed antecknas väljarens namn samt den myndighet,
som skall verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna, å den
i 38 § omförmälda förteckning.

Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet.

40 §•

Ytterkuvert, vari valkuvert eller valsedelsförsändelse inlagts, översändes
av röstmottagare inom riket till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen,
samt av röstmottagare utom riket till Överståthållarämbetet.
I det senare fallet skola ytterkuverten vara inlagda i omslag, och
skall, där insändandet sker med post, försändelsen anordnas som värdepost.
Översändandet skall ske från röstmottagare inom riket omgående
samt från röstmottagare utom riket i så god tid, att kuverten kunna beräknas
vara Överståthållarämbetet till handa sist dagen efter valdagen.

41 §.

Ytterkuvert, som från röstmottagare utom riket inkommit till Överståthållarämbetet,
skall införas i särskild förteckning samt snarast möjligt med
posten vidarebefordras till den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen.

Över ytterkuvert, som från röstmottagare inkommit till myndighet, som
har att verkställa röstsammanräkning, skall särskild förteckning föras. Kuverten
skola förvaras under lås.

43 §.

Sammanräkning verkställes vid offentlig förrättning, som ej må påbörjas
förrän å åttonde dagen efter valdagen. Där sammanräkning verkställes av
magistrat, skall den påbörjas senast å femtonde dagen efter valdagen samt
i annat fall ske så snart omständigheterna medgiva det. Där magistrat har
att verkställa sammanräkning för flera samtidigt förrättade val, må dock
sammanräkning, som icke kan påbörjas inom sagda tid, företagas så snart
omständigheterna medgiva det.

Där sammanräkning verkställes av länsstyrelse, skall örn förrättningen utfärdas
kungörelse med uppgift i förekommande fall å den ordningsföljd,
vari sammanräkningen, därest hinder icke möter, kommer att företagas för
olika val. Sådan kungörelse skall senast sex dagar före förrättningens början
införas i en eller flera av ortens mest spridda tidningar.

Där sammanräkning verkställes av magistrat, skall tid och ställe för sammanräkningen
sist dagen därförut kungöras i en eller flera av ortens mest
spridda tidningar.

Det åligger den myndighet, som har att verkställa sammanräkningen, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

i god tid före förrättningen tillse, att valprotokoll, röstlängd oell omslag,
som avses i 33 § 3 mom. eller 34 § 1 morn., inkomma från samtliga de valdistrikt,
vilkas röster skola sammanräknas, samt, där så ej sker, från försumlig
valförrättare infordra vad som fattas. Myndigheten verkställer även
förberedande granskning av nämnda handlingar. Befinnas dessa därvid
icke vara i behörigt skick, införskaffar myndigheten, där så prövas nödigt,
på lämpligt sätt erforderliga upplysningar rörande anledningen härtill.

44 §.

1 mom. Å utsatt tid och ställe verkställes sammanräkningen inför öppna
dörrar.

2 mom. Hava ytterkuvert inkommit från röstmottagare, räknas kuverten,
och antalet jämföres med den över sådana kuvert förda förteckningen.

Inkomma ytterkuvert efter sammanräkningens början, lämnas dessa orubbade,
och däri inneslutna valsedlar inverka ej på valet.

3 mom. Därefter granskas ytterkuverten och därå tecknade röstlängdsutdrag.
Förekommer skälig anledning antaga, att ytterkuvert blivit efter
tillslutandet öppnat, eller finnas flera ytterkuvert härröra från samma väljare,
lämnas dessa ytterkuvert orubbade, och däri inneslutna valsedlar inverka
ej på valet. Lag samma vare, där väljaren icke är i röstlängden för
det i röstlängdsutdraget angivna valdistriktet upptagen såsom röstberättigad
vid valet eller där denne har utövat sin rösträtt vid valförrättningen.

Övriga ytterkuvert brytas, varefter valkuverten och valsedelsförsändelserna
uttagas och granskas. Därvid tillses, att valkuvert eller försändelses
vtterkuvert är av föreskriven beskaffenhet och tillslutet, att valkuvertet är
utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning samt att å försändelsens
ytterkuvert äro tecknade förklaring av väljaren ävensom vittnesintyg i behörigt
skick. Förekommer ej skälig anledning antaga, att försändelsens
ytterkuvert blivit efter tillslutandet öppnat, brytes detta, varefter tillses,
att försändelsens innerkuvert är av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet
och utan annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning. Finnas nämnda
villkor uppfyllda, nedlägges valkuvertet eller försändelsens innerkuvert i
en urna, i sammanhang varmed i röstlängden vid väljarens namn antecknas,
att rösträtten utövats. I annat fall lägges kuvertet orubbat åsido såsom
ogillt.

4 mom. Valprotokollen uppläsas och granskas. Sigillen å omslagen
jämföras med de sigill, som äro avtryckta å protokollen. Förekommer därvid
ej skälig anledning antaga, att omslag blivit efter tillslutandet öppnat,
brytes förseglingen. I annat fall liimnas omslaget orubbat, och däri inneslutna
valsedlar inverka ej på valet.

3 mont. De kuvert, som nedlagts i en urna, uttagas ur denna. V alsedlarna
uttagas ur dessa kuvert och ur de från valförrättarna insända valkuverten.
De sålunda uttagna valsedlarna jämte, där förfarande som avses i
34 § 1 mom. ägt rum, de från valförrättarna insända valsedlarna granskas,
varefter myndigheten prövar valsedlarnas giltighet och meddelar de beslut,

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

vartill valsedlarna oell protokollen, med hänsyn jämväl till enligt 43 § sista
stycket inhämtade upplysningar, må giva anledning.

57 §.

I ärenden rörande val är det envar tillåtet att, under iakttagande av behörig
tid och ordning, på eget äventyr till myndighet insända handlingar i
betalt brev med posten.

59 §.

Valnämnden eller magistraten åligger ombesörja, att de anordningar, som
avses i 26 §, ordentligen verkställas.

Kostnaden för kungörande, som åligger valnämndens ordförande eller
magistrat, ävensom utgifter för kuvert, som avses i 26 och 29 §§, samt de i
33 § 3 mom. och 34 § 1 mom. örn förmälda omslagen skola gäldas vid val
av kyrkofullmäktige av församlingen och i övriga fall av kommunen, vilken
jämväl har att tillhandahålla lämpliga vallokaler och bestrida kostnaden för
de anordningar, som avses i 26 §.

60 §.

Kuvert, varom förmäles i 26, 29 och 38 §§, skola vara av ogenomskinligt
papper samt, vad varje särskilt slag angår, lika till storlek och beskaffenhet.
Kuverten skola vara försedda med ändamål sbeteckning enligt av Konungen
fastställda formulär. Kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets
försorg.

I 26 och 29 §§ omförmälda kuvert tillhandahållas kommuner och församlingar
mot ersättning.

Kuvert, som avses i 29 §, och valkuvert, varom förmäles i 38 §, tillställas
röstmottagare på statsverkets bekostnad.

Ttterkuvert, som i 38 § sägs, tillhandahållas på statsverkets bekostnad
de personer, vilka hava att utfärda röstlängdsutdrag enligt 36 § 2 mom.

I 29 § omnämnda kuvert av de slag, som erfordras för inom valdistriktet
förekommande val, skola i god tid före varje val finnas tillgängliga på landet
hos ordförande och ledamöter i valnämnd och i kommunalnämnd samt i stad
hos magistraten ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka
magistraten uppdrager att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.

Det åligger envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt uppdrag
omhänderhar valkuvert, som avses i 26 och 38 §§, att tillse, att kuverten
icke utlämnas i annan ordning än i 27 och 38 §§ sägs.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Med avvikelse från bestämmelsen i 11 § 1 mom. skola allmänna val av
kyrkofullmäktige år 1942 förrättas den 25 oktober.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Förslag

till

Lag

angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337) örn
kommunalstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 12, 14, 17, 31, 37 och 38 §§ samt 42 § 1 mom.
lagen den 15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stockholm 1 skola erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan angives.

12 §.

Stadsfullmäktige väljas för fyra år (tjänstgöringsår), räknade från och med
den 15 oktober det år, då valet skedde.

Örn val---särskilt stadgat.

14 §.

Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock örn förfarandet, när stadsfullmäktig avgår före den bestämda
tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen; dock att kungörelse
skall offentligen anslås å rådhuset och införas i den tidning, däri överståthållarämbetets
kungörelser vanligen intagas.

17 §.

Ordinarie sammanträden skola av stadsfullmäktige hållas i oktober månad
å första helgfria dag efter tjänstgöringsårets början samt i övriga månader
med undantag av juli och augusti å dag, som fullmäktige äga bestämma.

Vid sammanträde---erforderligt, revisorssuppleanter.

Estra sammanträde — — — det nödigt.

31 §.

Stadsfullmäktige skola årligen vid ordinarie sammanträdet i oktober månad
utse sekreterare, vars åligganden bestämmas i de föreskrifter, som fullmäktige
utfärda för honom.

37 §.

Stadskollegiet består av tolv ledamöter. Stadsfullmäktige välja årligen vid
ordinarie sammanträdet i oktober månad för tiden intill nästa val bland sig
ledamöterna i kollegiet jämte lika många ersättare för dem. Sker ej valet
proportionellt, skall bestämmas den ordning, i vilken ersättarna skola in 1

Senaste lydelse av 12, 14 och 17 §§ se SFS 1936: 77 samt av 31, 37 och 38 §§ samt
42 § 1 mom. se SFS 1940: 153.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

kallas till tjänstgöring. Stadsfullmäktig, som innehar borgarrådsbefattning,
må icke vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan.

Har ledamot — — — i kollegiet.

38 §.

Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oktober månad bland
stadskollegiets ledamöter ordförande och vice ordförande i kollegiet. Till
sådan befattning må icke utses ordföranden eller någon av vice ordförandena
i stadsfullmäktige. Underrättelse örn val, varom nu är sagt, med angivande
av de valdas namn och postadress, skall ofördröjligen insändas till Överståthållarämbetet
för intagande i ämbetets kungörelser.

Äro både--— föra ordet.

42 §.

1 mom. Stadsfullmäktige välja vid ordinarie sammanträdet i oktober månad
det år, då val av stadsfullmäktige ägt ram, minst fyra och högst åtta
borgarråd för en tid av fyra år. Till borgarråd må allenast utses personer
med synnerlig insikt och erfarenhet i kommunala förvaltningsfrågor eller
eljest i allmänna värv. Vid val av borgarråd skall, där så äskas eller omröstning
begäres, anställas särskilt val av varje borgarråd.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Stadsfullmäktige, som utsetts för tiden till den 1 oktober 1942, skola
tjänstgöra till den 15 i samma månad.

Borgarråd, som utsetts för tiden intill stadsfullmäktiges första sammanträde
i oktober 1946, skola tjänstgöra intill fullmäktiges ordinarie sammanträde
i sistnämnda månad ’.

Förslag

till

Lag

angående .ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) örn
församlingsstyrelse i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 11 § lagen den 6 juni 1930 örn församlingsstyrelse
i Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse.

H §•

Örn valdistrikt och valdag samt vals kungörande, förrättande och avslutande
så ock örn förfarandet, när kyrkofullmäktig avgår före den bestämda 1

1 Jämför SFS 1940: 153.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

tjänstgöringstidens utgång, stadgas i kommunala vallagen; dock att annat
än allmänt val skall äga rum å sön- eller helgdag, som bestämmes av magistraten,
samt att kungörelse skall offentligen anslås å rådhuset och införas
i den tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om val
av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare
i Stockholm.

Härigenom förordnas, att 6 § lagen den 14 mars 1921 örn val av borgmästare
i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i
Stockholm skall erhålla följande ändrade lydelse.

6 §•

Med de undantag, som föranledas av här ovan meddelade föreskrifter,
skall för valet i tillämpliga delar gälla vad örn stadsfullmäktigeval är stadgat,
dock med avvikelse därutinnan, att dels bestämmelserna örn rätt för
väljare att i vissa fall avlämna valsedel inom riket å postanstalt samt utom
riket å svensk beskickning eller svenskt konsulat ej skola gälla, dels ock
sammanräkning av valsedlarna skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1942.

Kungl. May.ts proposition nr 98.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 februari 1942.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Westman, Wigforss, Möller, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,
Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller, fråga angående underlättande
av deltagandet i kommunala val samt anför:

Inledning.

Gällande bestämmelser om utövande av rösträtt
vid kommunala val.

Rösträtt vid kommunalval, varmed enligt kommunala vallagen den 6 juni
19301 avses val av landstingsmän, kommunalfullmäktige, municipalfullmäktige,
stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige, utövas i regel vid den röstberättigades
personliga inställelse vid valförrättning för det valdistrikt, där
han är upptagen i röstlängden. Äkta make må dock, örn båda makarna äro
röstberättigade, vid valförrättningen avlämna valsedel genom andra maken.
Därjämte må väljare, som tillhör någon av i det följande nämnda yrkes- eller
tjänstegrupper, avgiva valsedel genom försändelse omedelbart tillden myndighet,
som har att verkställa sammanräkning av de vid valet avgivna rösterna.
Denna rätt må dock ej utövas i annat fall än då, enligt vad vid tiden för försändelsens
anordnande kan tagas för visst, hinder för väljarens personliga
inställelse vid valförrättningen möter på grund därav, att yrkets eller tjänstens
utövning betingar hans vistande utom valdistriktet vid den tidpunkt, då röstningen
äger rum. Sådan rätt tillkommer den som utövar militärtjänst, den
som utövar sjömansyrket eller såsom deltagare för egen eller annans räkning
i fiske i öppen sjö eller i annan egenskap tillhör besättning eller annan
personal å fartyg, den som tillhör personalen vid svensk beskickning eller
svenskt konsulat samt den som tillhör personalen vid statens järnvägar eller
vid enskilt järnvägsföretag eller vid postverket, tullverket eller lots- eller
fyrväsendet. Rätt att avgiva valsedel genom försändelse, som nu nämnts,
tillkommer även äkta make till den som tillhör personalen vid svensk be 1

SFS 1930: 253 med ändringar 1932: 238 och 272, 1936: 76, 1937: 183 samt 1941: 393.

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

skickning eller svenskt konsulat, under förutsättning att vid tiden för försändelsens
anordnande kan tagas för visst, att hinder för väljarens personliga
inställelse vid valförrättningen möter på grund därav, att väljaren är
bosatt å makens tjänsteort.

Framställningar om underlättande av deltagandet
i kommunala val.

Vid val till riksdagens andra kammare gällde tidigare samma bestämmelser
angående utövandet av rösträtt som vid kommunalval. I proposition
(nr 216) till 1934 års riksdag framlades emellertid förslag till vissa
ändringar i riksdagsordningen och lagen örn val till riksdagen med syfte
att underlätta deltagandet i valen till riksdagens andra kammare. Förslagen
inneburo, att väljare skulle erhålla rätt att vid sådant val avlämna valsedel
i annat valdistrikt än det han tillhörde samt att bestämmelserna örn valsedelsförsändelser
för vissa grupper av yrkes- och tjänstemän skulle upphävas
och ersättas med föreskrifter örn rätt att avlämna valsedel före valet.
Rörande de kommunala valen förklarades i propositionen, att frågan örn
underlättande av deltagandet i dessa val syntes böra anstå och göras till
föremål för ytterligare överväganden. Förslagen antogos med vissa ändringar
av 1934 års riksdag, grundlagsförslaget såsom vilande. Sedan detta senare
slutligen antagits av 1937 års riksdag, utfärdade Kungl. Majit den 12 februari
1937 dels kungörelse angående beslutade ändringar i rikets grundlagar,
dels ock lag örn ändring i vissa delar av lagen örn val till riksdagen
(SFS nr 40 och 41). — I sistnämnda lag hava sedermera genom lag den
26 april 1940 (nr 271) vidtagits vissa ändringar i fråga om röstning före
valet. — Frågan örn underlättande av deltagandet i de kommunala valen
fann 1934 års riksdag böra anstå och i sinom tid göras till föremål för
ytterligare utredning.

I en vid 1939 års lagtima riksdag uti andra kammaren väckt motion (nr
186) hemställdes örn utredning i fråga örn införande av institutet röstning å
annan ort även vid andra val än val till riksdagens andra kammare. Denna
motion föranledde emellertid icke någon riksdagens åtgärd, enär Kungl.
Majits uppmärksamhet redan vore fäst på frågan örn ett underlättat deltagande
även i de kommunala valen och utredningen av detta spörsmål
kunde förväntas återupptagas inom en snar framtid.

Vid 1941 års riksdag hemställdes i två motioner (nr 48 i första kammaren
och nr 71 i andra kammaren) om utredning och förslag angående underlättande
av valdeltagandet även vid kommunalval. I dessa motioner uttalades,
att de nya bestämmelserna örn röstning å annan ort och röstning
före valdagen prövats vid andrakammarvalen år 1940 och att meningen
syntes vara tämligen allmän därom, att dessa båda institut fungerat tillfredsställande.
De svårigheter, som vore förknippade med samma reglers tilllämpuing
vid kommunalval, förbisåges icke, men dessa hinder ansåges obetydliga,
särskilt örn kommunalvalen obligatoriskt förlädes till en och samma

Bihang lill riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 98. 38r> 42 2

Kungl. Marits proposition nr 98.

dag. I en tredje motion vid 1941 års riksdag (nr 166 i andra kammaren)
hemställdes, att de åtgärder, som vidtagits för underlättande av röstavgivningen
vid andrakammarvalen, även måtte vinna tillämpning i fråga om kommunalvalen.

I sitt utlåtande (nr 10) över dessa motioner uttalade konstitutionsutskottet,
att sedan de till underlättande av deltagandet i andrakammarvalen vidtagna
ändringarna i lagen om val till riksdagen prövats vid de senaste andrakammarvalen
och i stort sett befunnits ändamålsenliga, tidpunkten syntes
vara inne för att spörsmålet örn underlättat deltagande på liknande sätt
även i kommunala val gjordes till föremål för den ytterligare utredning,
som riksdagen redan tidigare förutsatt. Under framhållande att skiljaktiga
regler för röstningen vid olika slag av allmänna val innebure en påtaglig
olägenhet, hemställde utskottet, att riksdagen i skrivelse till Kungl. Majit
ville anhålla om förnyad utredning av frågan, huruvida och i vad mån deltagandet
i kommunala val kunde underlättas på liknande sätt som beträffande
andrakammarvalen, samt örn framläggande för riksdagen av det förslag, vartill
utredningen kunde föranleda. Denna rrtskottets hemställan bifölls av

riksdagen (riksdagens skrivelse nr 128).

Tillkallandet av sakkunniga m. ni.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19 juli 1941 tillkallade jag
samma dag särskilda sakkunniga1 för att verkställa den av riksdagen begärda
utredningen samt inkomma med det förslag, vartill utredningen kunde
föranleda.

De sakkunniga hava med skrivelse den 20 oktober 1941 överlämnat betänkande
(statens off. utredn. 1941: 28) med förslag angående underlättande
av deltagandet i kommunala val.

Över sakkunnigförslaget hava yttranden avgivits av generalpoststyrelsen,
statistiska centralbyrån, Överståthållarämbetet efter hörande av Stockholms
stadsfullmäktige och magistrat, länsstyrelserna i samtliga län efter hörande
av vissa magistrater och valnämnder, samtliga domkapitel, svenska landstingsförbundet,
svenska stadsförbundet, svenska landskommunernas förbund,
högerns riksorganisation, bondeförbundets riksorganisation, folkpartiets
huvudbyrå och socialdemokratiska partistyrelsen.

Gällande bestämmelser om röstning i

främmande valdistrikt och röstning

före valdagen m. m.

De sakkunniga hava lämnat följande redogörelse för gällande bestämmelser
örn röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen vid
val till riksdagens andra kammare:

1 Såsom sakkunniga tillkallades kanslirådet Hjalmar Nyman, ordförande, ledamoten av
rikdagens andra kammare, ombudsmannen Olof Andersson i Malmö och assessorn vid
Stockholms rådhusrätt Åke Nordwall, tillika sekreterare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Om någon vid val till riksdagens andra kammare på grund av vistelse å
annan ort är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen i det
valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden, må han avlämna valsedel, avseende
valet i valkretsen dit nämnda distrikt hör, vid valförrättning i annat
valdistrikt inom riket eller, då val ej samtidigt äga rum i hela riket, i annat
valdistrikt inom samma valkrets. Väljare, som avlämnar valsedel i annat
valdistrikt än det han tillhör, skall innehava för sådant ändamål till ifrågavarande
val utfärdat utdrag ur röstlängden i sistnämnda valdistrikt, utvisande
att han där är upptagen såsom röstberättigad. Röstlängdsutdrag
utfärdas på landet av valnämndens ordförande och i stad av den magistraten
därtill förordnar. I stad utan magistrat meddelas sådant förordnande av
valnämnden.

Vid röstning i främmande valdistrikt erhåller väljaren vid valbordet ett
valkuvert. Sedan väljaren vid en avskild plats i vallokalen inlagt sin valsedel
i valkuvertet och tillslutit kuvertet, överlämnar lian detta till ordföranden vid
valförrättningen. Samtidigt därmed skall han avlämna röstlängdsutdraget, sedan
han å detta vid valbordet tecknat sitt namn. Finnes utdraget vara i behörig
ordning och föreligger ej anledning antaga, att den som vill rösta är
annan än den utdraget avser, samt är kuvertet tillslutet och utan annat
märke än föreskriven ändamålsbeteckning, skall ordföranden inlägga kuvertet
jämte utdraget i ett ytterkuvert, å vilket antecknas valkrets och valdistrikt,
där valkuvertet avlämnats, samt valkrets och valdistrikt, som väljaren
tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sistnämnda
valkrets och valdistrikt å en särskild förteckning. Därefter tillsluter
ordföranden ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.

Aven valsedelsförsändelse av äkta make må avlämnas i främmande valdistrikt,
under förutsättning att båda makarna äro röstberättigade. För försändelsen
användas särskilda kuvert, ett innerkuvert och ett ytterkuvert. Väljaren
skall själv inlägga sin valsedel i innerkuvertet och tillsluta detta samt
i närvaro av ett vittne inlägga innerkuvertet i ytterkuvertet, vilket därpå av
väljaren tillslutes. A ytterkuvertet skola tecknas en förklaring av väljaren
samt ett vittnesintyg. Den av makarna, som vill rösta i främmande valdistrikt
genom den andra maken, skall anskaffa röstlängdsutdrag för sig. Vid valförrättningen
i det främmande valdistriktet avlämnar den närvarande maken
den andra makens valsedelsförsändelse och röstlängdsutdrag till ordföranden.
Finnes att båda makarna äro röstberättigade, att ytterkuvertet är av föreskriven
beskaffenhet samt att därå äro tecknade förklaring av väljaren ävensom
vittnesintyg i behörigt skick, och förekommer ej skälig anledning antaga, att
ytterkuvertet blivit efter tillslutandet öppnat, bryter ordföranden ytterkuvertet.
Är innerkuvertet av föreskriven beskaffenhet samt tillslutet och utan
annat märke än föreskriven ändamålsbeteckning, inlägges detta kuvert jämte
röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, å vilket antecknas valkrets och
valdistrikt, där avlämnandet skett, samt valkrets och valdistrikt, som väljaren
tillhör. I sammanhang härmed antecknas väljarens namn jämte sistnämnda
valkrets och valdistrikt å förenämnda förteckning. Ordföranden tillsluter
därefter ytterkuvertet och nedlägger det i valurnan.

Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas
i det vid valförrättningen förda protokollet. Vid den preliminära röstsammanräkning,
som äger rum efter röstningens avslutande, öppnas icke ytterkuverten,
utan dessa insändas obrutna till länsstyrelsen i länet. Finnes
icke något ytterkuvert, erhåller länsstyrelsen upplysning därom genom protokollet.

Itiitt att vid val till andra kammaren avlämna valsedel före valdagen tillkommer
dels röstberättigad, örn det med skill kan antagas, att han kommer

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.

att valdagen vistas utom riket, och dels sådan röstberättigad, som utövar militärtjänst
eller tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen
vid statens järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-,
tull- eller lotsverket, om det med skäl kan antagas, att han till följd av tjänstens
utövning icke kan komma tillstädes vid valförrättningen i något valdistrikt.
Valsedeln skall avse valet i den valkrets, där väljaren är upptagen i
röstlängd. Väljaren skall med röstlängdsutdrag styrka, att han är röstberättigad.

Då val i hela riket skola samtidigt förrättas, må röstning före valdagen
inom riket äga rum i varje stad inför röstmottagare, som förordnas av magistraten
eller i stad utan magistrat av valnämnden, samt, i den män Konungen
så bestämmer, å rikets landsbygd inför röstmottagare, som förordnas av länsstyrelsen.
Sådan röstning må även ske utom riket å svensk beskickning eller
svenskt konsulat, som Konungen bestämmer, därvid beskickningens eller
konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter är röstmottagare. Skall val
förrättas endast i viss valkrets, må röstning, som nu avses, ske i varje stad
inom valkretsen — i vissa fall även i stad utom valkretsen — samt, i den
mån Konungen så bestämmer, även å valkretsens landsbygd. Röstmottagning
skall äga rum från och med adertonde dagen före valdagen samt inom riket
till och med dagen före valdagen och utom riket intill dess avgivna valsedlar
skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket skall ske i så god tid, att
valsedlarna kunna beräknas vara ämbetet till handa sist dagen efter valdagen.

Vid röstning inför röstmottagare skall väljaren avlämna röstlängdsutdraget,
sedan han å detta inför röstmottagaren tecknat sitt namn. Därjämte skall
han lämna uppgift rörande den omständighet, som för honom kan medföra
rätt till röstning i denna ordning. Finnes utdraget vara i behörigt skick
och föreligger ej anledning antaga, att väljaren är annan än den utdraget
avser, samt synes den lämnade uppgiften sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren
ett valkuvert. Väljaren skall i anvisat enrum eller å avskild plats
i röstningslokalen, där hans förehavande ej kan iakttagas, inlägga sin valsedel
i kuvertet och tillsluta detta, varefter han överlämnar det till röstmottagaren.
Är kuvertet tillslutet och utan annat märke än föreskriven
ändamålsbeteckning, inlägger röstmottagaren kuvertet jämte röstlängdsutdraget
i ett ytterkuvert, å vilket antecknas orten för avlämnandet samt valkrets
och valdistrikt, som väljaren tillhör. I sammanhang härmed antecknas
väljarens namn samt nämnda valkrets och valdistrikt å en särskild
förteckning. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet och lägger det
i förvar.

Äro äkta makar båda röstberättigade, äger make, som har rätt att rösta
före valet, till rös^mottagaren avgiva valsedelsförsändelse från den andra
maken, under förutsättning att den make, som avlämnar försändelsen, själv
därvid röstar. I dylikt fall måste röstlängdsutdrag anskaffas för vardera maken.
Vid avlämnandet av valsedelsförsändelsen förfares på motsvarande sätt som
då sådan försändelse avlämnas i främmande valdistrikt. Sedan röstmottagaren
inlagt innerkuvertet och röstlängdsutdraget i ett särskilt ytterkuvert, antecknas
å detta orten för avlämnandet samt valkrets och valdistrikt, som väljaren
tillhör, varjämte väljarens namn samt nämnda valkrets och valdistrikt
antecknas å förteckningen. Därefter tillsluter röstmottagaren ytterkuvertet
och lägger det i förvar.

Antalet ytterkuvert och antalet i förteckningen upptagna väljare antecknas
i ett av röstmottagaren fört protokoll. Sedan röstmottagningen avslutats, skola
ytterkuverten insändas av röstmottagare inom riket till länsstyrelsen i det
län, där röstmottagningen ägt rum, och av röstmottagare utom riket till över -

Kungl. Majis proposition nr 98. 21

ståthållarämbetet. Har till röstmottagare inom riket icke avlämnats någon
valsedel, skall meddelande härom insändas till länsstyrelsen.

Före den slutliga sammanräkningen av rösterna företages hos länsstyrelsen
(Överståthållarämbetet) en särskild förrättning, därvid från valförrättare
och röstmottagare inkomna ytterkuvert fördelas efter de valkretsar, som väljarna
enligt anteckningarna å kuverten tillhöra. Ytterkuvert, som innehålla
valkuvert från väljare utom länet, översändas till den länsstyrelse, som skall
verkställa sammanräkningen för den valkrets väljarna tillhöra. Finnes beträffande
utom länet belägen valkrets, att icke något ytterkuvert inkommit,
som angivits innehålla valkuvert från väljare tillhörande den valkretsen,
skall meddelande härom översändas till den länsstyrelse, som har att förrätta
sammanräkningen för valkretsen.

Vid den slutliga röstsammanräkningen öppnas ytterkuverten, uttagas och
granskas valkuverten och röstlängdsutdragen samt tilises, att den som avgivit
valkuvert är upptagen såsom röstberättigad i röstlängden för det i röstlängdsutdraget
angivna valdistriktet och icke har utövat sin rösträtt vid valförrättningen
i detta distrikt. Därefter antecknas i röstlängden vid väljarens
namn, att rösträtten utövats, varpå valkuvertet medtages vid sammanräkningen.

De sakkunniga hava därefter (sid. 12—14) lämnat vissa statistiska uppgifter
örn röstning före valdagen och röstning i främmande valdistrikt vid
1940 års val till riksdagens andra kammare. Av uppgifterna framgår, bland
annat, att röstning före valdagen verkställdes av 10,019 personer och röstning
i främmande valdistrikt å valdagen av 30,799 personer samt att icke mindre
än 8.1 procent av de sålunda avgivna valsedlarna blevo ogillade av olika
anledningar mot endast 0.4 procent av i vanlig ordning avgivna röster.

Allmänna synpunkter.

De sakkunniga.

De sakkunniga, som ansett önskvärt, att åtgärder vidtagas för underlättande
av deltagandet i kommunala val, hava till en början (sid. 14—18 i
betänkandet) diskuterat frågan örn möjligheten och lämpligheten av att vid
kommunalval tillämpa de vid val till riksdagens andra kammare gällande
bestämmelserna örn röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen
samt hava därefter anfört följande:

Om röstning i främmande valdistrikt skall medgivas vid kommunala val,
bör detta ske endast i vad avser val av landstingsmän, kommunalfullmäktige
och stadsfullmäktige samt under förutsättning att dessa val äga rum samtidigt
i hela riket. Röstning i främmande valdistrikt bör däremot ej ske vid
sådant val, om det förrättas å annan tid, samt ej heller vid val av municipalfullmäktige
och kyrkofullmäktige. Röstning före valdagen bör, om detta
institut skall införas vid kommunalval, kunna tillåtas vid samtliga dessa val.
Då val av landstingsmiin, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige äga rum
samtidigt i hela riket, skulle röstning före valdagen kunna ske i varje stad
och, i den mån Konungen så bestämmer, å rikets landsbygd ävensom å
svensk beskickning och svenskt konsulat, som Konungen bestämmer. Beträffande
sådant val, som förrättas å annan tid, ävensom vid val av muni -

Kungl. Maj.is proposition nr 98.

cipalfullmäktige oell kyrkofullmäktige skulle röstning före valdagen kunna
ske i varje stad inom det län, där valet äger rum, i vissa fall även i stad
utom länet, och, om Konungen så bestämmer, å länets landsbygd.

Efter en redogörelse (sid. 19—21) för hur röstning i främmande valdistrikt
oell röstning före valdagen skulle ske, örn dessa röstningssätt skulle tillåtas
vid kommunala val, hava de sakkunniga framhållit vissa olägenheter, som
därvid skulle uppkomma, och härom yttrat bland annat följande:

Örn röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen vid val av
kommunalfullmäktige skola kunna ske i samma utsträckning som vid val
till andra kammaren, måste samtliga kommunalfullmäktigval förrättas å samma
dag som landstingsmannavalen.

Därigenom skulle den nu förefintliga rätten att förlägga kommunalfullmäktigval
till annan dag, som kan finnas lämpligare, upphöra. "Visserligen
har det övervägande antalet kommunalfullmäktigval bestämts att äga rum
samtidigt med landstingsmannavalen, och möjligheten att sammanföra dessa
val har, i jämförelse med vad tidigare varit förhållandet, numera begagnats
i allt större utsträckning. Detta synes också lämpligt med hänsyn till
önskvärdheten att begränsa antalet valförrättningar i ett och samma valdistrikt.
Det torde emellertid även finnas skäl mot ett sammanförande av
kommunalfullmäktigvalen med landstingsmannavalen. Sålunda torde önskemål
kunna föreligga att icke giva kommunalfullmäktigvalen samma politiska
karaktär som landstingsmannavalen. Därjämte kunna svårigheter uppkomma
för valförrättaren, då två val förrättas gemensamt.

Enligt gällande bestämmelser må val av kommunalfullmäktige bestämmas
att äga rum å två dagar, dock att, där val av kommunalfullmäktige bestämts
att äga rum samma dag som landstingsmannaval, kommunalfullmäktigvalet
icke må äga ram jämväl å annan dag. Vidare må, örn kommunalfullmäktigval
bestämts att äga rum å olika dagar, valet endera förrättningsdagen
äga rum å annan lokal än den sedvanliga, därest valnämnden med hänsyn
till samfärdsförhållandena eller andra förhållanden inom valdistriktet prövar
det erforderligt. Örn kommunalfullmäktigvalen obligatoriskt skulle förläggas
till samma dag som landstingsmannavalen, skulle möjligheterna att
låta valförrättningen äga rum å olika dagar och å olika lokaler icke kunna
bibehållas.

Då val av landstingsmän, kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige ej
äga rum samtidigt i hela riket utan förrättas endast i en valkrets, skulle
röstning i främmande valdistrikt icke lämpligen kunna äga rum och röstning
före valdagen ej ske annat än inför röstmottagare i det län, där valkretsen
är belägen. Val i endast en valkrets förekommer bland annat då val sker
första gången och när nytt val förrättas, sedan ett tidigare val efter anförda
besvär blivit upphävt. Att vid val av samma slag i en och samma valkrets
tillämpa olika röstningsmetoder, där val sker endast i denna valkrets och
för det fall att val samtidigt äga rum i hela riket, är oegentligt och bör ej
utan synnerliga skäl tillåtas. Det skulle nämligen kunna inträffa, att personer,
som vid ett tidigare förrättat val röstat i främmande valdistrikt eller
före valdagen, vid ett omval icke kunna utöva sin rösträtt, varigenom valresultatet
vid omvalet blir annat än vid det förra valet.

För det fall att röstning före valdagen endast får ske inom det län, där
valet äger rum, skulle de grupper av yrkes- och tjänstemän, vilka skulle äga
rätt att rösta före valdagen, få sämre möjlighet att utöva sin rösträtt än för
närvarande, eftersom de nu kunna använda val sedelsförsändelse, även örn de
befinna sig utom länet. Att för vissa fall bibehålla rätten att använda val -

Kungl. Majus proposition nr 98. 23

sedelsförsändelse torde dock icke böra ske, enär detta institut på grund av
därmed förenade olägenheter synes böra helt avskaffas.

En del av de olägenheter, vilka skulle uppkomma vid val av landstingsman,
kommunalfullmäktige och stadsfullmäktige, som ej förrättas samtidigt
i hela riket, skulle föreligga även vid samtliga val av municipalfullmäktige
och kyrkofullmäktige. Beträffande dessa val skulle nämligen röstning i främmande
valdistrikt aldrig kunna förekomma och röstning före valdagen endast
få ske inom det län, där valet äger rum.

En person bör emellertid äga samma möjlighet att utöva sin rösträtt vid
de olika kommunala val, vid vilka han är röstberättigad. Den som är mantalsskriven
i ett municipalsamhälle kan hava minst lika stort intresse av att
kunna deltaga i val av municipalfullmäktige för samhället som i val av kommunalfullmäktige
för den kommun, varav samhället utgör del. För många
personer kan val av kyrkofullmäktige äga minst lika stor betydelse som
borgerliga val. Ett tillämpande av olika system vid skilda kommunala val,
som äga rum inom en jämförelsevis kort tidrymd, kan dessutom för både
väljare och valförrättare medföra osäkerhet örn vilket system, som skall tilllämpas
i det ena eller det andra fallet.

På grund av det invecklade förfarandet vid röstning i främmande valdistrikt
kunna störningar uppkomma i valförrättningens jämna fortgång.
För att felaktigheter i möjligaste mån skola kunna undvikas, måste valförrättaren
ägna stor uppmärksamhet åt vad som därvid försiggår. Detta gäller
i all synnerhet för det fall att två val förrättas samtidigt. Skulle valförrättaren
därvid även hava att mottaga väljare från andra valdistrikt, granska
deras röstlängdsutdrag och valkuvert, inlägga dessa i ytterkuvert samt göra
anteckningar såväl därå som å en särskild förteckning, kunna felaktigheter
ytterst lätt uppkomma genom förväxling av olika val, ofullständiga eller
oriktiga anteckningar och dylikt.

Före den preliminära röstsammanräkning, som i vissa fall äger rum efter
röstningens avslutande, skola valkuverten räknas oöppnade, varjämte räkning
skall ske av de personer, som enligt anteckningar i röstlängden deltagit
i valet. Vid samtidigt förrättade val skola dessa räkningar verkställas
beträffande vartdera valet för sig, och valkuverten skola därvid sorteras
efter de olika valen. Hava valkuvert avlämnats av väljare från andra valdistrikt,
skola dessa valkuvert skiljas från de övriga samt räknas för sig, och
skall räkning även ske av de personer, som enligt den vid valförrättningen
förda förteckningen avlämnat sådana valkuvert. Genom dessa åtgärder blir
den preliminära röstsammanräkningen fördröjd, och resultatet därav kan
komma att bringas till allmänhetens kännedom först vid en mycket sen
tidpunkt.

Även i fråga örn röstning före valdagen skulle vid kommunalval lättare
kunna uppkomma felaktigheter än vid andrakammarval, eftersom vid kommunala
val sådan röstning kan avse hera slag av val. Skulle röstning före
valdagen få ske även vid val, som ej förrättas samtidigt i hela riket, skulle
sådan röstning kunna ske inom det län, där valet förrättas. Örn sådana
val inom samma län skulle äga rum vid ett större antal olika tillfällen,
skulle röstmottagarna få tjänstgöra under en jämförelsevis lång till, och
därvid skulle, särskilt å landsbygden och i mindre stiider, kunna uppstå
svårighet att finna lämpliga personer, som äro villiga att åtaga sig sådant
uppdrag. Dessutom skulle röstmottagningen kunna föranleda icke obetydliga
kostnader i form av arvoden åt röstmottagarna, enär dessa åtminstone
icke i allmänhet torde vara skyldiga att åtaga sig sådant uppdrag
utan ersättning.

Kungl. Majlis proposition nr 98.

Viel kommunalval verkställes slutlig röstsammanräkning av länsstyrelse,
magistrat eller valnämnd i stad, beroende på vilket val sammanräkningen
avser. Röstsammanräkning vid andrakammarval verkställes däremot alltid
av länsstyrelse. Då det gäller kommunala val, som förrättas samtidigt i
hela riket, skulle före den slutliga sammanräkningen hos varje länsstyrelse
företagas en förrättning, varigenom till länsstyrelsen inkomna valkuvert,
som avlämnats i främmande valdistrikt eller före valdagen, skulle fördelas
mellan de olika sammanräknande myndigheterna. Då dessa myndigheter
vid kommunalval för närvarande uppgå till ett antal av icke mindre än
143, skulle de nu angivna åtgärderna innebära ett betydande arbete för
länsstyrelserna.

Eftersom fördelning av inkomna valkuvert måste äga rum, skulle den vid
vissa kommunalval nu föreliggande möjligheten att verkställa slutlig röstsammanräkning
omedelbart efter röstningens avslutande icke kunna bibehållas.
Slutlig sammanräkning skulle icke heller kunna påbörjas så snart
efter valförrättningens avslutande som för närvarande är möjligt. De sammanräknande
myndigheternas granskning av ytterkuverten samt däri inneslutna
valkuvert och röstlängdsutdrag ävensom väljarnas avprickning i röstlängderna
skulle, om ett stort antal ytterkuvert inkommit, innebära ett avsevärt
arbete. Till följd av de tidsödande åtgärder, som skola vidtagas före
de egentliga röstsammanräkningarna, måste dessa företagas vid en senare
tidpunkt än vad för närvarande är förhållandet och sannolikt även senare
än vid andrakammarvalen.

Härefter hava de sakkunniga anfört:

De vid val till andra kammaren gällande instituten röstning i främmande
valdistrikt och röstning före valdagen måste anses invecklade, och deras
tillämpning medför ett avsevärt arbete för valförrättare och myndigheter,
som hava att taga befattning med valen. Att vid dessa förhållanden för kommunalvalens
vidkommande införa bestämmelser, varigenom valproceduren
skulle bliva ännu mera omständlig och medföra ytterligare arbete för myndigheterna,
bör enligt de sakkunnigas uppfattning icke ske. Ehuru det med
hänsyn till såväl väljare som valförrättare och övriga, som hava att syssla
med val, måste anses i hög grad önskvärt, att samma röstningsmetoder tilllämpas
vid andrakammarval och kommunalval, föreligga dock, såsom av
det förut anförda torde framgå, mycket starka skäl mot att vid kommunala
val tillåta röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen i den
ordning, som gäller för andrakammarvalen.

De sakkunniga hava därför undersökt, huruvida deltagandet i de kommunala
valen skulle kunna underlättas på annat sätt, samt därvid funnit,
att röstning före valdagen i samma omfattning som vid andrakammarvalen
skulle kunna ske inom riket å fast postanstalt (postkontor, postexpedition,
poststation, brevsamlingsställe eller fältpostanstalt) och utom riket
å svensk beskickning eller svenskt konsulat, som Kungl. Maj.t bestämmer,
samt att personer, som å valdagen icke vistas inom sitt eget valdistrikt,
skulle kunna beredas möjlighet att å valdagen rösta å fast postanstalt utom
valdistriktet.

Antalet fasta postanstalter i riket uppgick vid slutet av år 1940 till 4,165,
därav 236 postkontor, 184 postexpeditioner, 3,736 poststationer och 9 brevsamlingsställen.
I antalet poststationer ingå några å brunns- och turistorter

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

m. fl, ställen inrättade poststationer, som varit i verksamhet endast under
någon del av året. Vidare funnos under år 1940 för betjänande av till militärtjänst
inkallade ett antal fältpostanstalter samt en tillfällig postanstalt, benämnd
Kustflottan. Generalpoststyrelsen äger möjlighet att, där så anses
erforderligt, inrätta extra postanstalter.

Vid 1940 års utgång hade av Sveriges 2,355 landskommuner 1,852 eller
78.7 procent en eller flera postanstalter inom sitt område. Inom landskommunerna
voro belägna 3,780 fasta postanstalter. De landskommuner, vilka
sakna postanstalt, äro till största delen små. I det tätt befolkade Skåne är
exempelvis nära en tredjedel av landskommunerna utan postanstalt inom
respektive områden, medan i nordligaste Sverige varje sådan kommun är
försedd med postanstalt och flertalet med ett jämförelsevis stort antal.

Antalet valdistrikt vid 1940 års andrakammarval utgjorde 4,920, därav
4,108 å landsbygden och 812 i städerna. Indelning av valkretsar i valdistrikt
är vanligare i Norrland med dess fåtaliga men vidsträckta kommuner än i
landet i övrigt.

Röstning å postanstalt skulle enligt de sakkunnigas mening kunna ske
på följande sätt. Vid röstningen skall väljaren tili den postfunktionär, vilken
tjänstgör såsom röstmottagare, avlämna utdrag ur röstlängden i det valdistrikt
väljaren tillhör, utvisande att väljaren där är upptagen såsom röstberättigad
vid det val, i vilket han vill deltaga. Därjämte skall i utdraget
finnas uppgifter örn dagen för valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren
tillhör, samt den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen för
valet. Vid röstning å valdagen skall väljaren inför röstmottagaren teckna
sitt namn å utdraget. Sker röstningen före valdagen, skall väljaren därjämte
å utdraget teckna uppgift rörande den omständighet, som kan medföra rätt
till sådan röstning. Finnes utdraget vara i behörigt skick och föreligger ej
anledning antaga, att väljaren är annan än den utdraget avser, samt synes,
där röstningen sker före valdagen, den av väljaren å utdraget tecknade uppgiften
sannolik, erhåller väljaren av röstmottagaren ett valkuvert med valbeteckning
(»landstingsmannaval», »kommunalfullmäktigval» etc.) för det val,
som utdraget avser. Sedan väljaren å plats i röstningslokalen, där hans
förehavande ej må av någon kunna iakttagas, eller i anvisat enrum inlagt sin
valsedel i valkuvertet och tillslutit kuvertet, överlämnar han detta till röstmottagaren,
som inlägger kuvertet och röstlängdsutdraget i ett särskilt
ytterkuvert, försett med formulär att ifyllas av röstmottagaren. Ä ytterkuvertet
antecknar röstmottagaren ort och dag för avlämnandet, lämpligen
genom anbringande av poststämpel, samt, i enlighet med uppgifter i röstlängdsutdraget,
valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör, och den
röstsammanräknande myndigheten. Vidare skall röstmottagaren anteckna
väljarens namn och valet å en särskild förteckning. Ytterkuvertet skall
därpå utan avgift för väljaren befordras till den å kuvertet angivna myndigheten.
Äro äkta makar båda röstberättigade vid samma val, må den
ena maken, under förutsättning att han själv röstar i nu nämnd ordning,
avlämna valsedelsförsändelse från andra maken, därvid även röstlängdsutdrag

Kungl. Majds proposition nr 98.

rörande sistnämnda make avlämnas. Eöstmottagaren skall, utan att bryta
försändelsen, inlägga denna jämte utdraget i ett ytterkuvert, varefter förfares
på nyss angivet sätt.

Vid röstning å beskickning eller konsulat skulle tillgå på samma sätt
som nu anförts, dock att ytterkuverten icke skulle sändas direkt till de
röstsammanräknande myndigheterna utan, liksom vid andrakammarvalen,
till Överståthållarämbetet, som skulle vidarebefordra kuverten till sagda
myndigheter.

I samband med röstsammanräkningen skulle ytterkuverten öppnas och
granskning verkställas av valkuvert och valsedelsförsändelser samt röstlängdsutdrag,
varjämte valsedelsförsändelserna skulle brytas och deras innehåll
granskas. Om den som avgivit valkuvert eller valsedelsförsändelse icke
utövat sin rösträtt vid valförrättning, skulle valkuvertet eller försändelsens
innerkuvert nedläggas i en urna och i röstlängden vid väljarens namn antecknas,
att rösträtten utövats, varpå kuvertet skulle medtagas vid röstsammanräkningen.

De sakkunniga hava därefter yttrat bland annat följande:

I motsats till vad förhållandet skulle vara, örn de för andrakammarvalen
gällande instituten röstning i främmande valdistrikt och röstning före valdagen
infördes vid kommunalval, skulle, örn postanstalt anlitas för röstmottagning,
såväl de, vilka på grund av vistelse å annan ort äro förhindrade
att rösta vid valförrättning i hemorten, som de, vilka till följd av utövning
av viss tjänst äro förhindrade att rösta å valdagen, erhålla möjlighet att
rösta vid samtliga kommunala val, oavsett när dessa äga rum och även för
det fall att val förrättas endast i viss valkrets.

Vidare skulle valförrättningarnas fortgång icke störas av väljare från
andra valdistrikt. Ett betydande antal personer skulle icke behöva förordnas
såsom särskilda röstmottagare under en jämförelsevis lång tid, utan
i deras _ ställe skulle tjänstgöra postfunktionärer, vilka ändock äro bundna
av sin tjänstgöring. Som det icke kan påräknas att till särskilt förordnade
röstmottagare erhålla personer, vilka äro villiga att under längre tid åtaga
sig sådant uppdrag utan ersättning, synas kostnaderna bliva mindre, örn
postfuuktionärer anlitas som röstmottagare.

Eftersom ytterkuverten, i vad avser röstning inom riket, skulle befordras
direkt till de röstsammanräknande myndigheterna, skulle tidsödande fördelningsförrättningar
hos länsstyrelserna undvikas.

Valhemligheten synes kunna bevaras lika väl vid röstning å postanstalt
som vid röstning inför de vid andrakammarvalen förordnade röstmottagarna.
Åtminstone å ett avsevärt antal postanstalter finnas skrivpulpeter, avskilda
från varandra medelst skärmar, och denna anordning torde vara åtminstone
i det närmaste lika tillfredsställande som vad förhållandet är beträffande
vallokalerna. A postanstalter, där sådana anordningar icke finnas, torde i
allmänhet icke så många personer samtidigt uppehålla sig, att väljaren icke
skulle kunna inlägga sin valsedel i valkuvertet utan att hans förehavande
skulle behöva iakttagas av annan. Därigenom att valkuvert avlämnas omedelbart
å postanstalt och icke såsom vid andrakammarvalen genom förmedling
av särskilt förordnade röstmottagare, synes risken för att valhemligheten
skulle röjas eller obehöriga åtgärder vidtagas med valkuvert eller
dess innehåll, efter det kuvertet avlämnats, vara praktiskt taget utesluten.
Enligt gällande bestämmelser får det som är anförtrott åt posten icke yppas,

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

och obehöriga åtgärder därmed äro straffbelagda. Postfunktionär, som har
att taga befattning med valkuvert, handlar därvid dessutom under tjänstemannaansvar.

Som åtskilliga av de göromål, vilka åligga postfunktionärer, kräva stor
noggrannhet och omtanke, synes det icke behöva befaras, att dessa icke
skulle kunna på tillfredsställande sätt ombesörja de åtgärder, som äro förenade
med det nu ifrågasatta röstningssättet.

De sakkunniga hava, med åberopande av vad i det föregående anförts,
föreslagit, att valsedelsförsändelseinstitutet för vissa yrkes- och tjänstemän
avskaffas även för de kommunala valens vidkommande samt att möjlighet
beredes dels röstberättigad, som till följd av vistelse utom sitt valdistrikt
är förhindrad att rösta vid valförrättningen där, att å valdagen avlämna
valsedel å fast postanstalt inom riket, dels och röstberättigad, vilken med
skäl kan antagas komma att valdagen vistas utom riket, samt röstberättigad,
som tillhör någon av vissa yrkes- eller tjänstegrupper och med skäl kan
antagas till följd av tjänstens utövning icke kunna utöva sin rösträtt å valdagen,
att under viss tid före valdagen avlämna valsedel inom riket å postanstalt,
som nyss sagts, och utom riket å svensk beskickning eller svenskt
konsulat, som Kungl. Majit bestämmer. Därjämte hava de sakkunniga föreslagit
vissa andra ändringar i kommunala vallagen ävensom ändringar i lagen
den 15 juni 1935 (nr 337) örn kommunalstyrelse i Stockholm, lagen den 6
juni 1930 (nr 260) örn församlingsstyrelse i Stockholm och lagen den 14 mars
1921 (nr 89) örn val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän
och magistratssekreterare i Stockholm. Redogörelse för dessa ändringsförslag
kommer att lämnas i det följande.

Vid betänkandet finnas fogade (sid. 43—60) av de sakkunniga utarbetade
förslag till ändringar i förenämnda lagar ävensom förslag till formulär till
röstlängdsutdrag och ytterkuvert att användas vid röstning å postanstalt
samt å beskickning och konsulat.

Med hänsyn till önskvärdheten att bestämmelserna om röstning i möjligaste
mån äro desamma vid kommunalval och vid val till andra kammaren,
hava de sakkunniga undersökt, huruvida de föreslagna röstningsmetoderna
skulle kunna tillämpas även vid sistnämnda val, samt hava därvid funnit,
att detta kan ske.

Yttrandena.

De flesta av de hörda myndigheterna, däribland generalpoststyrelsen, hava
tillstyrkt de sakkunnigas förslag, därvid en del myndigheter dock föreslagit
vissa jämkningar, som i fortsättningen skola närmare beröras.

Från några magistraters och valnämnders sida har däremot gjorts gällande,
att den föreslagna reformen icke vore av behovet påkallad.

I några fall, bland annat av länsstyrelsen i Kristianstads län, har ifrågasatts,
att rätten för vissa yrkes- och tjänstemän att begagna valsedelsförsändelse
skulle bibehållas och utsträckas att gälla även andra kategorier
röstberättigade än som för närvarande ägde denna rätt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Statistiska centralbyrån har såsom sin mening uttalat, att ungefär samma
förfaringssätt som vid 1940 års val till andra kammaren torde kunna tilllämpas
även då det gäller allmänna val av landstingsmän samt av kommunal-
och stadsfullmäktige, samt ifrågasatt, huruvida för annat än allmänt
val ävensom för val av municipal- och kyrkofullmäktige genomförande av
de föreslagna anordningarna vore av behovet påkallat. Därest det ansåges
önskvärt, att ett gemensamt förfaringssätt genomfördes för samtliga kommunala
val, syntes emellertid enligt centralbyråns uppfattning de sakkunnigas
förslag vara att föredraga.

Liknande mening har uttalats av ytterligare några myndigheter, därvid
även anmärkts, att det icke vore uteslutet att omlägga systemet med röstning
i främmande valdistrikt så, att valkuverten av valförrättarna insändes
direkt till den sammanräknande myndigheten.

Länsstyrelsen i Östergötlands län har ifrågasatt, huruvida icke röstning i
främmande valdistrikt å valdagen borde ske vid valförrättning i det främmande
valdistriktet, därest sådan samma dag påginge. Samma uppfattning
har uttalats av ytterligare några myndigheter, däribland länsstyrelsen i
Malmöhus län, som dessutom förklarat, att valsedelsförsändelseinstitutet
borde kunna bibehållas i fråga örn municipal- och kyrkofullmäktigval.

Länsstyrelsen i Västerbottens län har anfört, att det borde övervägas, huruvida
icke i de valdistrikt, som saknade postanstalt, röstning inför valförrättare
skulle kunna medgivas i likhet med vad som föreskrivits beträffande andrakammarval.
Samma länsstyrelse har vidare yttrat, att den omständigheten
att annat än allmänt val skulle föranleda öppethållande valdagen av samtliga
postanstalter i riket syntes mindre tilltalande, samt ifrågasatt, örn icke
i dessa fall rätt att använda valsedelsförsändelse skulle kunna tillkomma
såväl vissa yrkesgrupper som sådana väljare, vilka på grund av vistelse utom
valdistriktet skäligen kunde antagas icke vara i stånd att å valdagen utöva
sin rösträtt inom valdistriktet.

Länsstyrelsen i Kronobergs län har ifrågasatt, om icke sjömän i utrikes
fart och idkax-e av storsjöfiske alltjämt skulle äga rätt att använda valsedelsförsändelse.

Från några valnämnder har framställts önskemål, att möjlighet att deltaga
i val bereddes ogifta sjuka, särskilt sådana som vore intagna å sjukvårdsanstalt©^
därvid föreslagits, att dessa skulle få avlämna valsedel till
anstaltens föreståndare eller syssloman.

Av åtskilliga av de hörda myndigheterna hava uttalats farhågor, att valhemligheten
icke skulle kunna bevaras och att risk skulle föreligga för
obehörig påverkan av väljare, örn de sakkunnigas förslag genomfördes, såvida
icke särskilda anordningar vidtoges å postanstalterna.

Generalpoststyrelsen har i detta avseende yttrat följande:

_ Vad beträffar de postanstalter (postkontor och postexpeditioner), som ha
tillgång till fackutbildad personal, synes ingen tvekan behöva råda, att de
uppgifter, som skulle åläggas postpersonalen, kunna utföras på ett fullt tillfredsställande
sätt. Flertalet av postanstalterna utgöras emellertid av post -

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 9S.

stationer, sorn förestås av avtalsanställd personal med skiftande kvalifikationer.
Aven om det kan förutses, att uppdraget att vara röstmottagare i
vissa fall kan komma att bereda poststationsföreståndarna svårigheter, torde
risk knappast föreligga, att icke även dessa funktionärer skola bemästra
uppgiften, örn tydliga och klara bestämmelser utfärdas rörande deras åligganden.

Svårigheterna för poststationernas vidkommande framträda emellertid i
främsta rummet beträffande lokalförhållandena. I många fall äro nämligen
poststationslokalerna icke av den beskaffenhet, att de erbjuda tillräckligt
skydd för valhemligheten. Vid ett betydande antal poststationer sker expedieringen
av allmänheten genom lucka. Så är exempelvis i regel förhållandet
vid med järnvägsstation förenade poststationer. Då den egentliga postlokalen
på så sätt är skild från allmänhetens avdelning, finnes det icke
någon möjlighet för den postfunktionär, som fungerar som röstmottagare,
att överblicka denna del av vallokalen. Att lämna allmänheten tillträde till
själva expeditionslokalen, där penningar och värdeföremål till ofta betydande
belopp förvaras, kan i regel icke låta sig göra, i varje fall icke då flera
röstande infinna sig samtidigt.

Vissa svårigheter förefinnas sålunda onekligen att ordna röstmottagningen
på ett fullt tillfredsställande sätt vid ett betydande antal poststationer. Vid
flertalet av dessa torde emellertid antalet röstande bliva jämförelsevis obetydligt,
varför det kan förutsättas, att röstningen kan försiggå utan komplikationer,
även örn anordningarna icke kunna bli så goda som önskvärt vore.
Det bör emellertid icke förbises, att en betydande röstavliimning kan komma
att äga rum även vid dylika postanstalter exempelvis då större tillfälliga
arbetsstyrkor eller militärförläggningar finnas å orten. I sådana fall måste
givetvis särskilda anordningar vidtagas. Då de förhållanden, som påkalla
dylika anordningar, i regel äro kiinda i förväg, bör detta icke vålla oöverkomliga
svårigheter.

Vad särskilt angår militärförläggningarna måste jämförelsevis omfattande
åtgärder vidtagas för röstmottagningen, särskilt om större militärstyrkor äro
i tjänst. Härvid få i första hand fältpostanstalterna en stor uppgift att fylla
Dessa postanstalter, som ofta betjäna inom stora områden spridda förband,
stå i allmänhet icke i omedelbar kontakt med den militära personalen. Mottagandet
och utlämnandet av post från denna personal sker nämligen genom
de lägre förbandens postombud, vilka icke anses kunna fungera som röstmottagare.
Röstningen bland militärpersonalen kan väntas få synnerligen
stor omfattning. Fältpostanstalterna äro i fråga om personal och lokaler
icke rustade för den uppgift, som skulle åvila dem. För att fältpostanstalterna
skola kunna fylla sin uppgift i förevarande hänseende måste de erhålla
personalförstärkning och särskilda lokalutrymmen för röstmottagningen,
varjämte åtgärder av de militära myndigheterna böra vidtagas i syfte att
fördela röstmottagningen före valdagen vid olika lägre förband på skilda
dagar. Lokaler samt handräcknings- och ordningspersonal böra tillhandahållas
genom de militära myndigheternas försorg, medan personal för själva
röstmottagningen bör tillhandahållas av postverket. Vad beträffar flottans
personal finnes endast en militär postanstalt, marinpostkontoret Kustflottan,
åt vilken röstmottagning kan anförtros. Även här synes man kunna ordna
med avlämnandet av valsedlar före valdagen å olika fartygsenheter, i den
mån fartygen liro förlagda å eller inkomma till den ort, där nämnda postkontor
är förlagt. I andra fall, liksom vid mindre militära förband, vid
vilka särskild röstmottagning genom fältpostanstalts försorg icke lämpligen
kan ordnas, finge röstningen ske vid fast, postanstalt. Då härvid i allmänhet
särskilda åtgiirder torde erfordras från postverkets sida, bör det åligga veder -

Departementschefen.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

börande militära chef att i god tid underrätta postverket om saken. Vidare
böra militärmyndigheterna vara skyldiga att på begäran av postmyndighet
svara för ordningens upprätthållande, när röstavlämning av militärmanskap
vid icke militär postanstalt förekommer i större omfattning.

Folkpartiets huvudbyrå har framhållit, att vissa farhågor kunde hysas, att
valhemligheten skulle råka i fara å postanstalter, där lämpliga skärmanordningar
icke funnes, men har tillagt, att riskerna icke torde vara av sådan
betydenhet, att förslaget av detta skäl borde förkastas. — Socialdemokratiska
partistyrelsen har däremot icke kunnat finna, att valhemligheten skulle äventyras,
och har uttalat, att det väsentliga skyddet för valhemligheten läge
däri, att denna vore i lag inskriven och att det vore förbjudet att kränka
densamma samt att väljaren hade både rätt och skyldighet att avlämna sin
valsedel i ett slutet kuvert.

Länsstyrelsen i Kalmar län har — under framhållande av att rätten att
rösta å postanstalt skulle medföra ökat arbete för sammanräkningsmyndigheterna
samt föranleda, att den preliminära sammanräkningen skulle bliva
mindre tillförlitlig — ifrågasatt, örn icke rätten att rösta å postanstalt borde
knytas till något villkor, t. ex. att intyg företeddes angående svårigheten
för den röstande att avgiva sin röst i det egna valdistriktet samt att den
röstande skulle styrka sin identitet. Även från ett annat håll har ifrågasatts,
att den som önskade rösta å postanstalt skulle styrka sin identitet.

Vidare har av en del magistrater och valnämnder framhållits, att ett
genomförande av de sakkunnigas förslag skulle föranleda ett betydande
arbete för valnämndsordförandena samt förorsaka stora kostnader för det
allmänna.

Slutligen hava flera av de hörda myndigheterna förordat, att det av de
sakkunniga föreslagna systemet skulle införas även vid val till andra kammaren,
och vissa myndigheter hava tillstyrkt förslaget endast under förutsättning
att så komme att ske.

Liksom de sakkunniga finner jag önskvärt, att åtgärder vidtagas för underlättande
av deltagandet i kommunala val. Att vid dessa val tillämpa de för
val till riksdagens andra kammare gällande bestämmelserna örn röstning i
främmande valdistrikt och röstning före valdagen bör med hänsyn till de
olägenheter, som skulle vara förenade därmed, icke komma i fråga. De sakkunniga
hava, såsom framgår av vad som anförts i det föregående, i stället
föreslagit, att röstning i viss ordning skall få ske — förutom å vissa beskickningar
och konsulat — å de fasta postanstalterna i riket. De sakkunnigas
förslag har i princip tillstyrkts i det stora flertalet yttranden. De erinringar
mot sakkunnigförslaget, som framställts av vissa myndigheter, synas mig
icke vara av större vikt. Med hänsyn till det sålunda anförda synes en
reform kunna ske i stort sett i enlighet med de sakkunnigas förslag.

De av de sakkunniga utarbetade lagförslagen hava överarbetats inom socialdepartementet,
därvid vissa ändringar, som i det följande skola närmare
beröras, vidtagits med anledning av innehållet i de avgivna yttrandena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Då det föreslagna röstningssystemet bör tillämpas redan vid de allmänna
kommunalval, som skola äga rum under hösten innevarande år, synas de
nya bestämmelserna lämpligen böra träda i kraft den 1 juli 1942.

Sedan det nya systemet tillämpats vid årets kommunalval, synes med
ledning av därvid vunna erfarenheter frågan örn införandet av samma system
vid val till riksdagens andra kammare böra övervägas.

De ändringar, som föreslås i kommunala vallagen, föranleda ändringar i
vissa i administrativ ordning utfärdade bestämmelser.

Vad angår kostnaderna för den föreslagna reformen kunna dessa icke för
närvarande med större säkerhet beräknas.

I likhet med vad fallet är beträffande andra uppdrag, som anförtros åt
postverket vid sidan av dess egentliga verksamhet, torde verket för bestyret
med röstmottagningen böra beredas en ersättning, som motsvarar självkostnaderna.
Till en del synas dessa kostnader komma att utgöras av personalkostnader.
För poststationsföreståndarnas uppdrag att vara röstmottagare
torde särskild ersättning böra utgå, enär uppdraget icke faller inom ramen
för deras vanliga arbetsuppgifter, efter vilkas mängd nu utgående arvode
är reglerat. Sådan särskild ersättning utgår även för andra liknande uppdrag.
Sålunda erhåller poststationsföreståndare för bestyret med kronoskatteuppbörden
5 öre för varje redovisad kronoskattepostanvisning samt dessutom
5 kronor för varje fullt hundratal skattepostanvisningar, varmed antalet överstiger
200. För försäljning av radiolicenser erhåller poststationsföreståndare
15 öre för varje vid stationen försåld licens. För bestyret med röstmottagning
synes ersättning kunna utgå på liknande sätt, sålunda med ett visst
mindre belopp för varje mottaget valkuvert eller mottagen valsedelsförsändelse
av äkta make, varvid ersättningen dock lämpligen bör begränsas till visst belopp
för varje timme, som röstmottagning ägt rum. Vid bestämmandet av beloppet
torde hänsyn jämväl böra tagas till örn röstmottagning ägt rum å
tid, då postanstalt icke eljest skulle hava hållits öppen. Storleken av poststationsföreståndarnas
ersättning synes emellertid icke redan nu kunna bestämmas
utan torde få bliva föremål för överläggningar mellan generalpoststyrelsen
och poststationsföreståndarna eller vederbörande personalsammanslutning.
Till vederbörande postfunktionärer å övriga postanstalter, på vilka
civila avlöningsreglementet tillämpas, kommer liknande ersättning icke att utgå.
Uppenbarligen kunna här ifrågavarande kostnader icke uttagas av kommuner
och församlingar utan böra belasta statsverket.

Vidare bör postverket erhålla ersättning av statsmedel för postbefordringen
av försändelser, innehållande valkuvert. Då dessa försändelser iordningställas
och avsändas av postverket, synas avgifterna för postbefordringen
böra ingå i den särskilda ersättningen till postverket och sålunda icke belasta
tjänstebrevsanslaget.

De valkuvert och ytterkuvert, som skola användas vid röstmottagning,
liksom de kuvert till valsedelsförsändelser av äkta makar, vilka torde böra
tillhandahållas hos röstmottagarna, böra anskaffas på statsverkets bekostnad.
Med hänsyn till att ett större antal kuvert av olika slag måste finnas till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

gängligt, synes kostnaden härför under det första valåret komma att uppgå
till ett jämförelsevis högt belopp. Som emellertid endast ett mindre antal
av dessa kuvert lärer komma att åtgå för varje val och återstoden kan användas
vid kommande val, synes den årliga kostnaden för kuvert icke komma
att uppgå till större belopp.

I detta sammanhang vill jag nämna, att, därest valsedelsförsändelser av
yrkes- och tjänstemän alltjämt skulle användas, härför erforderliga kuvert
för personer, som äro inkallade till militärtjänst, med hänsyn till dessas
stora antal skulle medföra en kostnadsökning i jämförelse med tidigare val
samt att dessa kuvert icke såsom eljest borde bekostas av den kommun,
där kuverten tillhandahållas, utan i stället av statsverket, som alltså även
för det fallet skulle åsamkas kostnader för kuvert. Därjämte må anmärkas,
att enligt nu gällande bestämmelser kuvert för valsedelsförsändelser, som
anordnas utom riket, tillhandahållas på statsverkets bekostnad.

A statsverket torde även komma vissa kostnader för tillverkning av en del
blanketter ävensom för tryckning av anvisningar åt röstmottagarna samt för
anskaffande av de exemplar av kommunala vallagen, som böra finnas tillgängliga
å postanstalterna.

De personer, vilka skola utfärda röstlängdsutdrag, synas icke, såsom av
en del valnämnder ifrågasatts, böra därför tillerkännas gottgörelse av statsmedel.

I det föregående omnämnda kostnader torde böra utgå från det under
femte huvudtiteln (punkten 222) upptagna förslagsanslaget till Vissa kostnader
i anledning av allmänna val.

Jag övergår härefter till behandling av detalj föreskrifterna i departementsförslaget,
därvid jag börjar med ändringarna i kommunala vallagen,

Specialmotivering.

Ändringar i kommunala vallagen.

Till denna paragraf har i enlighet med de sakkunnigas förslag gjorts ett
tillägg av innehåll att rösträtt i vissa fall kan utövas å postanstalt samt å
beskickning eller konsulat.

11 §.

Gällande bestämmelser.

Enligt gällande bestämmelser (11—18 §§) skola val av landstingsmän och
stadsfullmäktige förrättas å tredje söndagen i september samt val av kommunalfullmäktige
och municipalfullmäktige å söndag under tiden från och
med den 13 september till och med den 20 oktober, dock att val av municipalfullmäktige
ej må förrättas å samma dag som landstingsmannaval för
municipalsamhället. Kyrkofullmäktigval — vilka äro av tre slag, nämligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

val av kyrkofullmäktige för församling, val av kyrkofullmäktige för kyrklig
samfällighet och val av kyrkofullmäktige för skoldistrikt — skola förrättas,
i fråga örn församling, samfällighet eller skoldistrikt, som består av enbart
landsbygd eller av landsbygd och stad, å söndag under tiden från och med
den 13 september till och med den 20 oktober och för annan församling,
samfällighet eller skoldistrikt under tiden från och med den 13 september
till november månads utgång. Samtliga tre slag av kyrkofullmäktigval må
ej förrättas samtidigt i samma valdistrikt, och kyrkofullmäktigval må ej
heller förrättas å dag, då annat kommunalt val äger rum inom valdistriktet.
— Val av kommunal-, municipal- eller kyrkofullmäktige må under vissa förutsättningar
bestämmas att äga rum å två på varandra följande dagar, och i
vissa fall må valet endera förrättningsdagen äga rum å annan lokal än den
sedvanliga.

De sakkunniga.

I fråga örn valdagar hava de sakkunniga yttrat bland annat följande:

Vid röstning å postanstalt kunna de nu gällande bestämmelserna örn valdagar
bibehållas. Det kan emellertid ifrågasättas, huruvida icke ett sammanförande
av de allmänna valen till ett mindre antal i lag bestämda dagar
skulle innebära betydande fördelar. Väljare, som vistas utom hemorten,
skulle i så fall alltid hava sig bekant eller lättare kunna skaffa sig kännedom
örn när sådant val i hemorten äger rum, och detta synes vara av särskild
betydelse för sjömän och andra personer, vilka vistas utom riket.
Väljarna skulle därigenom hava längre tid på sig för anskaffande av röstlängdsutdrag
och valsedlar. För de personer, vilka skola utfärda röstlängdsutdrag,
samt för valförrättare och röstmottagare liksom för de myndigheter,
som hava att taga befattning med valen, skulle det därmed förenade arbetet
kunna koncentreras i högre grad än vad för närvarande är förhållandet.
Detsamma gäller för de partiorganisationer, vilka hava att syssla med valen,
och det synes icke uteslutet, att ett mera koncentrerat arbete hos dessa
organisationer skulle kunna medföra ett livligare deltagande i valen. Örn
röstning å postanstalt tillåtes, måste samtliga postanstalter å valdagar hållas
öppna för väljare under viss tid. Det övervägande antalet postanstalter äro
för närvarande öppna för allmänheten under viss tid varje söndag, och
generalpoststyrelsen har möjlighet att förordna örn öppethållande även av
övriga postanstalter samt örn utsträckning av den vanliga tiden för öppethållande,
i vissa fall dock mot särskild ersättning. Kostnaden för särskilt
öppethållande å valdagar skulle bliva mindre, örn valen sammanfördes till
ett färre antal dagar. Även för valförrättare och partiorganisationer skulle
ett sådant sammanförande kunna medföra minskning av kostnaderna för
valen.

Om ett sammanförande av valen till vissa dagar anses böra ske, skulle
emellertid de förut angivna möjligheterna att förrätta kommunalfullmäktigval
liksom även val av municipalfullmäktige och kyrkofullmäktige å två
dagar och å olika lokaler upphöra. Dessa möjligheter hava dock begagnats
endast i ett fåtal fall. Kommunalfullmäktigvalen hava dessutom i allt större
omfattning bestämts att äga rum samtidigt med landstingsmannavalen, varigenom
berörda möjligheter uteslutits. Samma möjligheter hava tidigare
funnits även beträffande val av landstingsmän samt, i vad avser vals förrättande

Uihang till riksdagens protokoll 1042. 1 sami. Nr 98.

385 42

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

å två dagar, i fråga om stadsfullmäktigval men avskaffades, då dessa val
förlädes till viss bestämd dag, och några större olägenheter därav torde icke
hava uppkommit.

Val av municipalfullmäktige synes, såsom för närvarande är stadgat, icke
böra förrättas samtidigt med landstingsmannaval för municipalsamhället,
och val av kyrkofullmäktige torde icke böra äga rum å samma dag som
annat kommunalt val i samma valdistrikt. Om samtliga val av kyrkofullmäktige
skulle sammanföras till en dag, skulle det kunna inträffa, att val
av fullmäktige för församling, fullmäktige för kyrklig samfällighet och fullmäktige
för skoldistrikt måste förrättas samtidigt, vilket enligt gällande
bestämmelser ej är tillåtet. År 1938 synas samtliga slag av kyrkofullmäktigval
icke hava förekommit i något valdistrikt. Då ett förrättande av tre kyrkofullmäktigval
samtidigt icke torde komma att äga rum annat än i undantagsfall
samt antalet deltagare i kyrkofullmäktigval är betydligt mindre än vid
övriga val, torde det icke behöva befaras, att valförrättningen icke skulle
kunna nöjaktigt verkställas. Med hänsyn till de fördelar, som äro förenade
med ett sammanförande, synes berörda omständighet icke böra hindra, att
samtliga kyrkofullmäktigval sammanföras till en dag.

De sakkunniga hava på grund av vad sålunda anförts föreslagit, att de allmänna
kommunalvalen skola sammanföras till bestämda dagar, val av kommunalfullmäktige
till den dag, då val av landstingsmän och stadsfullmäktige enligt
nu gällande bestämmelser skola äga rum, eller tredje söndagen i september,
val av municipalfullmäktige till den söndag, som infaller två veckor efter
tredje söndagen i september, och val av kyrkofullmäktige till den söndag,
som infaller fyra veckor efter tredje söndagen i september.

I fråga örn annat än allmänt val hava de sakkunniga framhållit, att valdag
bör bestämmas i så god tid före valet, att röstning liksom vid andrakammarval
kan ske aderton dagar före valet, samt föreslagit, att sådant val
skall äga rum å sön- eller helgdag, som sist tjugonde dagen förut bestämmes,
i fråga örn val av landstingsmän av länsstyrelsen, i fråga örn val av stadsfullmäktige
av magistraten eller valnämnden samt i fråga örn val av kommunal-,
municipal- och kyrkofullmäktige, med undantag för Stockholm, av
fullmäktige eller, där sådana ej finnas, av stämman. Vidare föreslås att, i
likhet med vad som nu gäller, municipalfullmäktigval ej skall få förrättas å
samma dag som landstingsmannaval för samhället samt kyrkofullmäktigval
ej å dag, då annat kommunalt val inom valdistriktet äger rum. Underrättelse
örn dag för annat än allmänt val synes enligt de sakkunnigas mening böra
lämnas generalpoststyrelsen för vidtagande av erforderliga åtgärder för
röstmottagning.

Yttrandena.

Mot förslaget att sammanföra olika val till gemensam förrättning hava
erinringar gjorts av några myndigheter, vilka framhållit, att kommunalfullmäktig-
och stadsfullmäktigval därigenom kunde få samma politiska karaktär
som landstingsmannaval samt att vissa svårigheter skulle uppstå för väljare
och valförrättare, örn två val förrättades gemensamt. Enligt ett yttrande
kunde motiv för en del kommuner föreligga att företaga val av kommunal -

Kungl. Majus proposition nr 98.

fullmäktige på annan dag än landstingsmannaval, varför det syntes onödigt
att utan tvingande skäl binda kommunernas handlingsfrihet.

Från några håll har uttalats, att det ur organisatoriska synpunkter vore
önskvärt, att längre tid komme att förflyta mellan de olika valen, och en
myndighet, länsstyrelsen i Norrbottens län, har framhållit, att det vore av
synnerlig vikt att undvika, att de röstberättigade genom alltför tätt efter
varandra infallande val förlorade intresset för valproceduren och grepes av
valtrötthet. Ät liknande synpunkter har även socialdemokratiska partistyrelsen
givit uttryck.

Domkapitlet i Uppsala har ifrågasatt lämpligheten av att municipalfullmäktigval
skulle äga rum å den söndag, som infaller två veckor efter tredje
söndagen i september. Dessa val skulle nämligen i så fall komma att förrättas
å Mikaelsdagen, som särskilt i vissa delar av Norrland torde betraktas
såsom en särskild kyrklig högtidsdag. Det syntes därför böra övervägas,
huruvida icke dessa val lämpligen skulle kunna förläggas till fjärde söndagen
i september. Samma domkapitel har vidare erinrat örn att fjärde böndagen
ej sällan inträffat å den söndag, som infaller fyra veckor efter tredje söndagen
i september. Under framhållande av att det ur kyrklig synpunkt
vore uppenbart olämpligt att hålla allmänna val å böndag, har domkapitlet
påyrkat, att, därest den söndag, som infaller fyra veckor efter tredje söndagen
i september, skulle vara böndag, kyrkofullmäktigval i stället skola hållas
nästföljande söndag.

Även domkapitlen i Linköping, Strängnäs och Stockholm samt en valnämnd
hava framställt erinringar mot att kommunala val skulle äga rum å fjärde
böndagen. Det har därvid anmärkts, att en sådan anordning skulle stå i
strid med Kungl. Maj:ts i böndagsplakatet givna uppmaning att på de påbjudna
allmänna tacksägelse-, faste-, bot- och böndagarna »sätta alla världsliga
sysslor å sido», varjämte erinrats om att icke ens prästval finge äga rum
på böndag.

Domkapitlet i Västerås har föreslagit, att val av municipalfullmäktige
skulle förrättas a första söndagen i oktober och val av kyrkofullmäktige å
tredje söndagen i oktober. Såsom skäl därför har anförts, att en sådan
bestämmelse syntes enklare och lättare att minnas än den av de sakkunniga
föreslagna.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län har ifrågasatt, huruvida det icke vore lämpligt
att sammanföra municipalfullmäktig- och kyrkofullmäktigval till samma
dag för undvikande av tre på varandra tätt följande valförrättningar i municipalsamhällen.

En valnämnd har ifrågasatt sammanförande av kommunalfullmäktig- och
kyrkofullmäktigvalen, enär dessa icke ägde politisk innebörd.

Valdag för annat än allmänt val bör enligt ett yttrande alltid bestämmas
av länsstyrelsen, varigenom för det fall att flera val blivit upphävda skulle
undvikas, att olämpliga tidsintervaller mellan de olika valen komme att
bestämmas. Slutligen har en valnämnd ansett önskvärt, att i 11 § klart
måtte angivas vem som skulle underrätta generalpoststyrelsen om dagen för
annat än allmänt val.

Departements chefen.

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Lika med de sakkunniga finner jag det lämpligt, att de allmänna kommunalvalen
sammanföras till i lagen bestämda dagar, därvid val av kommunalfullmäktige
böra, liksom nu är fallet beträffande val av landstingsman oell
stadsfullmäktige, äga rum tredje söndagen i september.

I fråga örn val av municipal- och kyrkofullmäktige, vilka val ej böra
sammanföras med varandra, anser jag liksom en av de hörda myndigheterna,
att dessa val böra förrättas å första respektive tredje söndagen i
oktober, enär detta synes enklare och liittare att minnas än de av de sakkunniga
föreslagna dagarna.

Örn municipalfullmäktigval förläggas till första söndagen i oktober, skulle
dessa val icke, såsom enligt sakkunnigförslaget, alltid komma att förrättas
å Mikael sd agen, sorn infaller den 29 september eller, örn denna dag är söckendag,
nästföljande söndag. För att helt undvika att dessa val komma att
äga rum å Mikaelsdagen skulle valen få förläggas antingen till fjärde söndagen
i september eller ock senare än första söndagen i oktober. Då
emellertid enligt min mening val av såväl municipal- som kyrkofullmäktige
böra äga rum före utgången av oktober och minst två veckor böra förflyta
mellan de olika valen, synes — med hänsyn jämväl därtill att fjärde böndagen
infaller under oktober — icke kunna undvikas, att municipalfullmäktigval
emellanåt komma att ske å Mikaelsdagen.

Yad angår fjärde böndagen synas starkare skäl förefinnas att icke
förlägga allmänna val till denna dag. Böndagarna fastställas av Kungl. Majit,
och den fjärde böndagen har i allmänhet bestämts till andra söndagen i
oktober. Örn kyrkofullmäktigvalen förläggas till tredje söndagen i oktober,
torde hänsyn härtill kunna tagas vid bestämmandet av fjärde böndagen.
För innevarande år har denna dag dock redan fastställts till den 18 oktober,
som är tredje söndagen i nämnda månad och vilken dag därjämte infaller
fyra veckor efter tredje söndagen i september. Detta år torde därför kyrkofullmäktigvai
i stället böra äga rum en vecka senare eller den 25 oktober.

I fråga örn övriga bestämmelser angående valdag synas de sakkunnigas
förslag böra godtagas. I anledning av ett yttrande vill jag framhålla, att
underrättelse till generalpoststyrelsen om annan än allmän valdag skall
lämnas av den myndighet, som bestämt valdagen. Bestämmelse härom synes
böra intagas i förevarande lagrum.

12—18 §§ gällande lag.

Eftersom samtliga bestämmelser örn valdag sammanförts i 11 § av departementsförslaget,
torde böra föreskrivas, att 12—18 §§ skola upphöra att
gälla.1

20 §.

Gällande bestämmelser.

När val av landstingsmän skall äga rum, skall länsstyrelsen utfärda kungörelse
därom i god tid före valet. Om val av kommunal-, municipal- eller

1 19 § Ilar tidigare blivit upphävd, se SFS 1936: 76.

Kungl. Majlis proposition nr 98.

stadsfullmäktige skall i den beträffande kommunalstämma eller allmän rådstuga
föreskrivna ordningen kungörelse utfärdas, i stad av magistraten eller
valnämnden, beträffande vissa municipalfullmäktigval av municipalstämmans
ordförande samt i övriga fall av valnämndens ordförande. Örn val av kyrkofullmäktige
skall i den för kyrkostämma föreskrivna ordningen kungörelse
utfärdas, i stad av magistraten eller valnämnden samt på landet av valnämndens
ordförande. I kungörelsen skall angivas, bland annat, dag och
tider för valet samt valställe.

De sakkunniga.

Förevarande paragraf har i sakkunnigförslaget delvis omarbetats. Med
hänsyn till att röstning skall kunna ske redan å adertonde dagen före valdagen
hava de sakkunniga framhållit, att kungörelse örn val bör utfärdas
redan dessförinnan, samt föreslagit, att detta skall ske sist å tjugonde dagen
före valet. De sakkunniga hava vidare föreslagit, att i kungörelsen skall
erinras örn att väljare i vissa fall äga utöva rösträtt å postanstalt samt å
beskickning eller konsulat.

Yttrande.

I ett yttrande har framhållits, att den föreslagna bestämmelsen i 11 §
att valdag för annat än allmänt val av kyrkofullmäktige skall bestämmas av
fullmäktige sist å tjugonde dagen förut syntes mindre väl överensstämma
med bestämmelsen att kungörelse örn valet skall utfärdas sist samma dag.

Som vid behandlingen av 11 § angivits bör dag för annat än allmänt Departementsval
bestämmas sist tjugonde dagen förut. Då emellertid kungörelse örn val chefen.
i vissa fall skall utfärdas av annan än den som bestämt valdagen, synes
icke med säkerhet kunna påräknas, att även kungörelsen örn valet alltid
kan utfärdas sist tjugonde dagen före valdagen. Enligt min mening bör
därför stadgas, att kungörelse örn val skall utfärdas sist nittonde dagen före
valdagen, och bör detta gälla i fråga örn samtliga kommunala val.

I övrigt har vid omarbetningen av förevarande paragraf sakkunnigförslaget
blivit följt.

22 §.

Yttrandena.

Några myndigheter hava framhållit, att den tid, rinder lälken val i stad
ävensom kyrko fullm äktigval överhuvudtaget enligt gällande bestämmelser
skola fortgå, utan olägenhet borde kunna förkortas.

Därjämte har ifrågasatts, huruvida icke uppehåll i valförrättning för gudstjänst
borde ske redan en timme före gudstjänstens början, enär det ofta
hände, att valförrättning påginge under en god del av gudstjänsttiden på
grund av att väljare, som då uppehåll gjordes vore tillstädes i vallokalen
eller anvisad plats därintill men ej då hunnit deltaga i valet, ägde rätt att
avlämna sina valsedlar.

Departementschefen
.

Departements chefen.

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

Med hänsyn dels till att val hädanefter icke skall kunna förrättas å flera
dagar, dels ock, i fråga om kyrkofullmäktigval, till att tre val undantagsvis
skola kunna förrättas gemensamt, hava i enlighet med sakkunnigförslaget
vissa jämkningar vidtagits i denna paragraf.

Enär de i yttrandena framlagda ändringsförslagen innebära ett försämrande
av möjligheten att deltaga i val, kan jag icke biträda dessa förslag.

55 §.

Gällande bestämmelser.

I 25 § gällande lag stadgas i andra—femte styckena följande:

Har vid val, vilket förrättats i samband med annat val, avgivits sedel, försedd
med valbeteckning för det senare valet, skall detta icke föranleda att sedeln
ogillas.

Finnas i ett valkuvert, som avlämnats vid val förrättat i samband med annat
val, två valsedlar, av vilka den ena är försedd med valbeteckning för det förra
valet och den andra för det senare valet, skall endast sedeln med valbeteckning
för det val, varvid valkuvertet avgivits, räknas.

Finnas i ett valkuvert två likalydande valsedlar, skall allenast en sedel räknas.

Finnas i annat fall än nu sagts i ett valkuvert två valsedlar, eller finnas i
ett valkuvert flera än två valsedlar, äro de alla ogilla. Där i valkuvert finnes
jämte valsedel annat än sådan sedel, är valsedeln ogin.

Bestämmelserna i 25 § andra och tredje styckena avse det fall, att två
val förrättats i samband med varandra. Givetvis böra motsvarande bestämmelser
gälla även då tre val förrättats gemensamt. För att undvika tveksamhet
härutinnan synes mig lämpligt, att detta särskilt angives i lagtexten.

Bestämmelsen att valsedel, som avgivits vid val förrättat i samband med
annat val, icke skall ogillas, örn sedeln är försedd med valbeteckning för
det senare valet, torde — på grund av föreskriften att, örn i ett valkuvert
finnas två likalydande valsedlar, allenast en sedel skall räknas — enligt nuvarande
lydelse av paragrafen avse även det fall, att valkuvertet innehåller
två likalydande dylika valsedlar. Jämväl detta förhållande synes emellertid
böra angivas tydligare än vad för närvarande är förhållandet.

För det fall att tre val förrättats i samband med varandra kan ifrågasättas,
huruvida icke förekomsten av tre valsedlar i ett valkuvert skall godkännas,
under förutsättning antingen att samtliga sedlar äro likalydande och
försedda med valbeteekning för något av valen, eller att två av sedlarna äro
likalydande och försedda med valbeteckning för ett av valen samt den tredje
sedeln är försedd med valbeteckning för något av de andra valen, dock
endast örn någon sedel avser det val, vid vilket valkuvertet avgivits, eller
ock att sedlarna äro försedda med valbeteckningar för ett vart av valen.

Då emellertid tre val endast undantagsvis torde komma att förrättas i
samband med varandra samt tillämpningen av de invecklade bestämmelser,
som för sådant fall måste meddelas, skulle medföra jämförelsevis stora
svårigheter, anser jag, att tillräckliga skäl icke föreligga att godkänna någon
valsedel, där valkuvert innehåller tre valsedlar.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 98.
26-30 §§.

De sakkunniga.

Dessa paragrafer hava omarbetats (sid. 39—41 i betänkandet) för att erhålla
närmare överensstämmelse med innehållet i motsvarande bestämmelser
i lagen örn val till riksdagen.

Därvid hava de nuvarande bestämmelserna i 26 och 30 §§ att å valkuvert
skall intryckas en stämpel utvisande valdistriktet ansetts böra utgå.

Föreskriften i 27 § att väljarna äga avgiva sina röster i den tur de anmäla
sig hos valförrättaren har icke heller ansetts böra bibehållas.

Den i 28 § angivna tid, inom vilken valsedelsförsändelse av äkta make
må anordnas, har ändrats från fjorton till aderton dagar före valet, och den
i samma paragraf förekommande bestämmelsen att valsedelsförsändelse skall
anses anordnad den dag, då vittnesintyget å försändelsens ytterkuvert underskrives,
har ansetts överflödig och därför utgått (sid. 32 i betänkandet).

Bestämmelser örn beskaffenheten av kuvert och tillhandahållande därav
hava sammanförts i 60 §, vartill hänvisningar gjorts i 26 och 29 §§.

I 28 § har särskilt angivits, att båda makarna skola vara röstberättigade
vid samma val, varmed avses landstingsmannavalet i samma landstingsområde,
kommunalfullmäktigvalet i samma kommun, stadsfullmäktigvalet i
samma stad o. s. v., men oavsett huruvida makarna tillhöra samma valkrets
eller valdistrikt. Detta gäller redan enligt den nuvarande lydelsen av denna
paragraf men har ansetts böra tydligare utmärkas. Örn det endast skulle
erfordras, att den make, som avlämnar försändelsen, är röstberättigad vid
kommunalval eller vid samma slag av kommunalval, skulle det kunna inträffa,
att denna make icke är röstberättigad vid det val försändelsen avser,
vilket ej synes böra tillåtas.

Yttrande.

Med hänsyn till den uppgift att utse ledamöter av riksdagens första
kammare, som åvilar landsting och stadsfullmäktige i vissa städer, har en
av de hörda myndigheterna ansett skäl föreligga att åtminstone vid val till
dessa institutioner tillåta avlämnandet av valsedelsförsändelse från äkta
make, som är röstberättigad vid samma slag av dessa val.

De sakkunnigas förslag beträffande nu ifrågavarande paragrafer hava synts Dcpartementsmig
böra godtagas. chefen.

31 §.

Yad i denna paragraf i gällande lag sägs örn rätt att ingiva valsedel till
den röstsammanräknande myndigheten har i departementsförslaget i enlighet
med vad de sakkunniga föreslagit utbytts mot rätt att avlämna valsedel
å postanstalt samt å beskickning eller konsulat.

32 §.

Bestämmelsen att väljare äga rätt att avlämna sina valsedlar i den tur
de anmäla sig har liksom i fråga om motsvarande bestämmelse i 27 § icke
ansetts böra bibehållas.

Kungl. Majus proposition nr 98.

33 §.

I 2 mom. Ilar i enlighet med sakkunnigförslaget en mindre jämkning vidtagits
med hänsyn till att i vissa fall tre val kunna förrättas gemensamt.

3 morn., som av de sakkunniga föreslagits skola utgå, torde böra bibehållas,
enär — såsom framgår av vad under 34 § anföres — preliminär sammanräkning
icke skall vara obligatorisk vid samtliga val.

4 mom. skall upphöra att gälla, enär val icke kunna förrättas å särskilda
dagar.

34 §.

De sakkunniga.

I fråga örn röstsammanräkning hava de sakkunniga yttrat bland annat
följande:

Jämlikt 34 § kommunala vallagen må, där magistrat eller valnämnd i stad
har att verkställa röstsammanräkning samt fråga ej är örn val av landstingsmän
för valkrets omfattande två eller flera städer, sammanräkningen verkställas
omedelbart efter röstningens avslutande. I övriga fall skall sammanräkning
enligt 43 § samma lag påbörjas vid val av stadsfullmäktige ävensom
av kyrkofullmäktige för stadsförsamling inom sju dagar, vid val av landstingsmän
i stadsvalkrets inom fyra dagar från valförrättningarnas avslutande
och i annat fall så snart omständigheterna medgiva det. Enligt det av de
sakkunniga föreslagna systemet kan sammanräkning icke ske omedelbart
efter röstningens avslutande utan först sedan så lång tid därefter förflutit,
att ytterkuvert kunna hava inkommit från samtliga postanstalter i riket.
Denna tid synes med normal postgång kunna beräknas till fem dagar, men
med hänsyn till möjligen förekommande förseningar torde tiden böra förlängas
med några dagar. På grund av vad nu sagts böra bestämmelserna i
34 § örn omedelbar sammanräkning utgå samt i 43 § stadgas, att sammanräkning
skall påbörjas tidigast å åttonde dagen efter valdagen.

Preliminär röstsammanräkning skall för närvarande enligt 34 § kommunala
vallagen obligatoriskt äga rum vid val av landstingsmän, för vilket slutlig
sammanräkning ej omedelbart verkställes, så ock vid val av kommunalfullmäktige
och municipalfullmäktige ävensom av kyrkofullmäktige för församling,
som består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad. Vid val
av stadsfullmäktige samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling äger magistraten
eller valnämnden besluta, att preliminär sammanräkning skall äga
rum. Anledningen till att skyldighet att verkställa sådan sammanräkning ej
föreligger beträffande sistnämnda val är att slutlig sammanräkning för dessa
val nu kan ske omedelbart efter röstningens avslutande och i allt fall skall
påbörjas inom viss kortare tid, sju dagar, från valförrättningarnas avslutande.
Enligt de sakkunnigas förslag skulle preliminär sammanräkning obligatoriskt
komma att ske vid samtliga kommunala val med undantag av val av stadsfullmäktige
samt av kyrkofullmäktige för stadsförsamling. Eftersom slutlig
sammanräkning vid dessa sistnämnda val enligt förslaget icke kan verkställas
omedelbart efter röstningens avslutande utan tidigast å åttonde dagen efter
valdagen, skulle utgången av dessa val icke kunna bekantgöras förrän något
senare än vad för närvarande är förhållandet, såvida icke beslutas, att preliminär
sammanräkning skall äga rum. Det kan därför ifrågasättas, huruvida
icke föreskrift bör meddelas, att sådan sammanräkning obligatoriskt skall
verkställas även vid dessa val eller åtminstone vid val av stadsfullmäktige i
städer, som ej deltaga i landsting, enär ett snabbt offentliggörande av resultatet
av dessa senare val med hänsyn till deras politiska karaktär synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

vara av samma betydelse som då det gäller landstingsmannaval. På grund
härav och med hänsyn även till önskvärdheten att i möjligaste mån erhålla
samma bestämmelser för de olika valen vilja de sakkunniga föreslå, att preliminär
sammanräkning skall äga rum vid samtliga kommunala val.

Yttrandena.

Vissa myndigheter hava ansett, att preliminär röstsammanräkning icke
borde vara obligatorisk vid stadsfullmäktigval, som förrättas i samband med
val av landstingsmän. Till stöd för denna uppfattning har anförts, att den
preliminära sammanräkningen vid landstingsmannavalet borde giva fullt tillräcklig
vägledning för bedömande av stadsfullmäktigvalets utgång, att det
senare valet icke vore av samma politiska intresse som landstingsmannavalet
samt att preliminär sammanräkning av två samtidigt förrättade val
skulle vara alltför betungande för valförrättarna och medföra försening av
valförrättningarnas avslutande.

Från andra håll har uttalats det önskemålet, att preliminär sammanräkning
icke obligatoriskt skulle verkställas vare sig vid val av stadsfullmäktige
överhuvudtaget eller vid val av kyrkofullmäktige för stadsförsamling.

Några myndigheter hava ansett, att preliminär sammanräkning icke i något
fall borde vara obligatorisk, icke ens vid val av landstingsmän och kommunalfullmäktige,
därvid framhållits, att kravet på ett omedelbart bekantgörande
av valens resultat icke syntes stödja sig på något verkligt samhällsintresse
samt att preliminär sammanräkning med hänsyn till de valsedlar, som avgivits
annorledes än vid valförrättning, icke komme att giva ett tillförlitligt
uttryck för valutgången.

På grund av vad de sakkunniga anfört böra bestämmelserna örn samman- Departements
räkning omedelbart efter röstningens avslutande utgå. chefen.

Av skäl som vissa myndigheter andragit anser jag däremot preliminär
sammanräkning icke böra obligatoriskt föreskrivas vare sig vid val av stadsfullmäktige
i städer, som deltaga i landsting, eller vid val av kyrkofullmäktige
för stadsförsamling, kyrklig samfällighet i stad eller skoldistrikt i stad, utan
att frågan, huruvida sådan sammanräkning i dessa fall skall äga rum, skall
bero på beslut av magistraten eller valnämnden i staden. I övriga fall bör
verkställandet av preliminär sammanräkning vara obligatoriskt.

Härjämte bör i enlighet med sakkunnigförslaget förtydligande ske av en
i denna paragraf förekommande bestämmelse, att örn vid preliminär sammanräkning
befinnes, att ett valkuvert innehåller annat än en valsedel, innehållet
skall återinläggas i kuvertet. Då bestämmelsen avser såväl det fall
att ett kuvert innehåller annat än valsedel, oavsett örn kuvertet därjämte
innehåller en valsedel, som det fall att ett kuvert innehåller flera valsedlar,
synes, liksom i lagen örn val till riksdagen, böra angivas, att örn ett valkuverts
innehåll utgöres av annat eller mera än en valsedel, innehållet skall återinläggas
i kuvertet.

Vidare hava vissa ändringar vidtagits till följd därav, att val icke kan
ilga rum å särskilda dagar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

6 Jcap.

De nuvarande bestämmelserna i 35—41 §§ örn valsedelsförsändelse för
vissa yrkes- och tjänstemän skola enligt det system, som nu föreslås till
genomförande, utgå samt ersättas med bestämmelser om rätt att avlämna
valsedel å postanstalt samt å beskickning eller konsulat.

Dessa förändringar torde föranleda, att rubriken till detta kapitel bör
erhålla ändrad lydelse.*

35 § 1 morn.

De sakkunniga.

I fråga örn rätt att å valdagen avlämna valsedel å postanstalt hava de
sakkunniga yttrat:

Vid andrakammarval må valsedel å valdagen avlämnas vid valförrättning
i annat valdistrikt än det, där den röstberättigade är uppförd i röstlängden,
under förutsättning att den röstberättigade på grund av vistelse å annan ort
är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättningen i sistnämnda valdistrikt.
Uttrycket å annan ort har emellertid beträffande stad, som består
av flera valdistrikt, givit anledning till tveksamhet, huruvida därmed avses
vistelse utom staden eller endast utom det valdistrikt, som den röstberättigade
tillhör. Ehuru den förra tolkningen synes vara den riktiga, torde
dock, på grund därav att ordet ort är ett mångtydigt begrepp, uttrycket vistelse
å annan ort, då det gäller ändring av den kommunala vallagen, böra
utbytas mot vistelse utom det valdistrikt, där den röstberättigade är uppförd
i röstlängden. Därigenom skulle i en ort med vidsträckt bebyggelse valdeltagandet
kunna ytterligare underlättas, i det att röstning utom valdistriktet
skulle kunna ske å postanstalt i annan del av orten. Något begagnande i
större utsträckning av denna rätt torde icke vara att vänta, enär därför
erfordras innehav av röstlängdsutdrag och anskaffandet därav är förenat
med visst besvär.

Yttrandena.

Länsstyrelsen i Bledinge län har liksom några andra myndigheter uttalat,
att det syntes principiellt oriktigt, att en person, som avflyttat från en ort
och bosatt sig på annan ort, skulle äga rösträtt på förstnämnda ort, samt
att det därför måste anses olämpligt, att det föreslagna underlättandet av
rösträttens utövande skulle gälla även sådan person.

En del myndigheter, däribland länsstyrelserna i Kalmar, Malmöhus samt
Göteborgs och Bohus län, hava framhållit, att röstning å postanstalt å valdagen
icke borde få ske å den ort, där väljaren vore uppförd i röstlängden,
därvid uttalats, att något behov att tillåta röstning utom eget valdistrikt
men å samma ort icke torde förefinnas samt att, örn så skulle få ske, risk
skulle föreligga, att detta röstningssätt särskilt å större orter skulle utnyttjas
i alltför stor omfattning.

Stochholms magistrat har i denna fråga yttrat följande:

Syftet med ifrågavarande bestämmelse är givetvis att angiva, att vad som
hindrar väljaren att rösta i sin egen vallokal är den omständigheten att han

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

å valdagen vistas så långt därifrån, att han icke kan hinna infinna sig där
för att rösta. Med denna sakliga utgångspunkt ansågs det vid 1940 års
andrakammarval icke böra helt förbjudas väljare, tillhörande Stockholms
stad, att rösta å annan vallokal inom staden än sin egen. Detta förekom
även i 13 fall. Det må emellertid gärna medges, att ett dylikt förfaringssätt
knappast väl överensstämmer med nuvarande lagstiftnings ordalag, och
att ett annat uttryckssätt därför vore att föredraga. Uttrycket valdistrikt
synes i detta hänseende mindre lyckat i så måtto, att i Stockholm vallokalerna
ofta äro belägna utom respektive valdistrikt. Någon egentlig risk
för missuppfattning av den föreslagna bestämmelsen torde dock icke föreligga,
då det ju icke är nog för väljaren att åberopa vistelse utom sitt valdistrikt
utan därutöver fordras att denna vistelse skall medföra hinder för
hans röstning å egen vallokal, vilket givetvis förutsätter vistelse på relativt
stort avstånd från vallokalen. Då en allmän bestämmelse av sistnämnda
innebörd måhända kunde giva upphov till nya tolkningssvårigheter, har
magistraten emellertid ansett de sakkunnigas förslag i denna punkt kunna
godtagas.

Statistiska centralbyrån ävensom en valnämnd hava framhållit, att valdeltagandet
skulle betydligt underlättas, örn röstning kunde tillåtas även dagen
före valdagen för alla, som ej hade tillfälle att på valdagen deltaga i valet
i det egna valdistriktet.

Den omständigheten att någon avflyttat från den ort, där han är röstberättigad,
anser jag ej böra medföra, att de lättnader i fråga örn valdeltagande,
som eljest finnas lämpliga, icke skulle gälla för honom.

I likhet med en del av de hörda myndigheterna anser jag, att röstning
å postanstalt å valdagen icke bör tillåtas för annan än den som på grund
av vistelse å annan ort är förhindrad att utöva sin rösträtt vid valförrättning
för det valdistrikt, där han är uppförd i röstlängden. Den som är
uppförd i röstlängd inom en ort, som omfattar flera valdistrikt, bör således
icke äga rätt att å valdagen rösta å postanstalt å samma ort, därvid jag
med ort avser stad, köping, municipalsamhälle eller annat ur bebyggelsesynpunkt
liknande samhälle. Syftet med bestämmelsen i förevarande moment
är ju, att den som vistas å annan ort än den, där han är upptagen i röstlängd,
och på grund därav är förhindrad att där avlämna sin valsedel, ändock
skall beredas möjlighet att utöva sin rösträtt. Sådant hinder kan
ej anses föreligga, örn väljaren vistas å samma ort, där vallokalen är belägen,
ej ens för det fall att denna ort är en större stad med vidsträckt
bebyggelse.

Att tillåta röstning å postanstalt även dagen före valdagen för alla dem,
som icke hava tillfälle att å valdagen deltaga i valet i det egna valdistriktet,
anser jag icke böra ske. Höstning bör givetvis som regel äga rum å valdagen,
och undantag härifrån bör medgivas endast där hinder föreligger att
utöva rösträtten å nämnda dag.

35 § 2 morn.

De sakkunniga.

I sakkunnigbetänkandet har beträffande rätt att rösta före valdagen
anförts:

Departemen

chefen.

4-4-

epartementsckefen.

Kungl. Majus proposition nr 98.

Rätt att rösta före valdagen synes liksom vid andrakammarval böra tillkomma
dels röstberättigad, som med skäl kan antagas komma att valdagen
vistas utom riket, och dels röstberättigad, vilken utövar militärtjänst eller
tillhör besättning eller annan personal å fartyg eller personalen vid statens
järnvägar eller vid enskilt järnvägsföretag eller vid post-, tull- eller lotsverket,
örn det med skäl kan antagas, att den röstberättigade till följd av
tjänstens utövning icke kan utöva sin rösträtt å valdagen. I jämförelse med
den vid kommunalval för närvarande gällande rätten att använda valsedelsförsändelse
skulle således personer, som å valdagen vistas utom riket, äga
rätt att rösta före valdagen, även örn de icke tillhöra vissa yrkes- eller
tjänstegrupper. Personalen vid fyrväsendet har icke, såsom i gällande lag,
särskilt upptagits, enär denna personal numera räknas till lotsverket.

Yttrandena.

Från ett håll har uttalats, att vissa skäl talade för att möjligheterna att
avlämna valsedel före valdagen borde utökas, enär även andra än de personer,
som avsåges i de uppräknade yrkes- och tjänstegrupperna, kunde hava
nog så bärande förhinder att rösta å valdagen.

Från annat håll har föreslagits, att till yrkesgrupperna borde hänföras
även valförrättare, som för det fall att valförrättaren vore bosatt utom det
valdistrikt, i vilket han vid valförrättningen tjänstgjorde, understundom icke
hade möjlighet att utöva sin rösträtt.

Tillräckliga skäl synas icke föreligga att till yrkes- och tjänstegrupperna
hänföra andra än dem som föreslagits i betänkandet, varför jag i fråga örn
detta moment biträder sakkunnigförslaget.

De sakkunniga.

I fråga örn röstlängdsutdrag hava de sakkunniga föreslagit, att detta skall
utvisa icke blott att väljaren är röstberättigad vid det ifrågavarande valet
utan även dagen för valet, valkrets och valdistrikt, som väljaren tillhör, samt
den myndighet, som skall verkställa röstsammanräkningen för valet.

Beträffande ansökan örn röstlängdsutdrag och utfärdande av sådant utdrag
hava de sakkunniga föreslagit, att i stort sett samma bestämmelser skulle
gälla som de, vilka vore meddelade i fråga örn val till andra kammaren.
Härom har vidare anförts följande:

Beträffande den för sistnämnda val gällande bestämmelsen, att utdrag ej
må utfärdas senare än dagen före valdagen, må framhållas, att svårighet
eller omöjlighet kan uppstå för utdragsutfärdaren att före valdagen medhinna
utfärdande och expedierande av samtliga utdrag, örn ett större antal sådana
beställts först å dagen före valet, samt att till följd därav den som å i lag
bestämd tid anhållit örn utdrag icke erhåller sådant å valdagen och således
ej kan utöva sin rösträtt. På grund av dessa förhållanden skulle röstlängdsutdrag
möjligen icke böra utfärdas senare än två dagar före valet. Som
emellertid hinder att rösta vid valförrättning kan uppkomma först dagen
före valet, synes möjlighet böra finnas att erhålla röstlängdsutdrag även den
dagen. Den förteckning, som utdragsutfärdaren har att föra över ansökningar
örn röstlängdsutdrag samt utfärdade utdrag, bör föras särskilt för varje val
samt insändas till den sammanräknande myndigheten omedelbart efter valet.

Kungl. Majus proposition nr 98. 45

De som syssla med de politiska valförberedelserna liksom även andra böra
äga rätt att taga del av förteckningen.

Yttrandena.

Socialdemokratiska partistyrelsen bär ifrågasatt, huruvida företeendet av
röstlängdsutdrag kunde anses behövligt, samt i stället föreslagit i huvudsak
följande förfaringssätt:

Väljaren skulle för röstmottagaren uppgiva namn och hemvist samt det
val, i vilket han önskade deltaga, och i fall där röstning skedde före valdagen
den anledning, som kunde medföra rätt till sådan röstning. Sedan
väljaren därpå inlagt sin valsedel i ett valkuvert och överlämnat detta till
röstmottagaren, skulle denne inlägga kuvertet i ett ytterkuvert, å vilket, i
enlighet med väljarens uppgifter, skulle antecknas valet, valkrets och valdistrikt,
som väljaren tillhörde, hemvist inom valdistriktet och den sammanräknande
myndigheten. Väljaren skulle därefter i närvaro av röstmottagaren
egenhändigt skriva sitt fullständiga namn på ytterkuvertet. Vid röstning
genom äkta make skulle den av makarna, som avlämnade valsedelsförsändelsen,
å ytterkuvertet i röstmottagarens närvaro anteckna sitt eget namn.

Generalpoststyrelsen har i fråga örn röstlängdsutdrag yttrat följande: ;

Böstlängdsutdraget synes av praktiska skäl böra tryckas på ytterkuvertet.

Härigenom besparas röstmottagaren besväret att ifylla ytterkuvertet och
göra erforderliga strykningar på detta, varjämte risken för felaktigheter härutinnan
försvinner. Det synes vidare önskvärt, att vid utfärdandet av röstlängdsutdrag
å detta anges, huruvida vederbörande är berättigad att rösta
före valdagen eller icke. Den förklaring i sådant hänseende, som väljaren
enligt förslaget skulle teckna å röstlängdsutdraget, torde, om sådan anses
erforderlig, kunna lämnas, när röstlängdsutdrag begäres. Lämpligen borde
härtill användas särskild blankett, som kunde tillhandahållas å postanstalterna.
Böstlängdsutdraget (ytterkuvertet) synes, i de fall då det ej överlämnas direkt,
böra översändas till den röstande i rekommenderad försändelse försedd med
påskriften »Utlämnas endast till adressaten personligen». Härigenom torde
risken för att utdraget komme annan person tillhanda få anses eliminerad.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län och ytterligare några myndigheter hava i
syfte att undanröja möjligheterna till dubbelröstning föreslagit, att den som
förskaffat sig röstlängdsutdrag icke skulle äga rätt att rösta vid valförrättning,
med mindre han till valförrättaren överlämnade utdraget, samt att den som
utfärdade röstlängdsutdrag skulle göra anteckning därom i det exemplar av
röstlängden, som skulle användas vid valförrättningen.

I övrigt har beträffande nu förevarande paragraf åtskilliga detaljspörsmål
berörts i yttrandena.

Enligt min mening är kravet på företeende av röstlängdsutdrag moth Departements
verat med hänsyn därtill, att eljest risk för valfusk skulle förefinnas. Vidare chefen.
skulle, om röstlängdsutdrag icke erfordrades, kunna förekomma, att valkuvert
icke befordrades till rätt sammanräkningsmyndighet, varjämte svårigheter
kunde uppstå att vid röstsammanräkningen återfinna väljaren i röstlängden.

I fråga om innehållet i utdraget synes det icke erforderligt att angiva,
att utdraget skall utvisa såväl att väljaren är röstberättigad vid valet som

Kungl. Majlis proposition nr 98.

den valkrets oell det valdistrikt väljaren tillhör. Det torde vara tillfyllest,
att utdraget i denna del utvisar, att väljaren är röstberättigad vid ett visst
val i ett angivet valdistrikt.

I likhet med generalpoststyrelsen anser jag, att röstlängdsutdrag lämpligen
bör tecknas å det ytterkuvert, i vilket röstmottagaren sedermera skall inlägga
valkuvertet eller valsedelsförsändelsen. Sådana ytterkuvert böra på statsverkets
bekostnad tillhandahållas dem som skola utfärda röstlängdsutdrag.

Att å utdraget angiva, huruvida rätt till röstning före valdagen föreligger,
torde däremot icke kunna ske. Enär av röstlängden icke framgår, huruvida
väljaren är förhindrad att rösta å valdagen, skulle väljaren i så fall lämna
uppgift därom, då han begär utdrag, men, eftersom denna begäran kan göras
skriftligen, skulle utdragsutfärdaren icke alltid hava möjlighet att kontrollera,
huruvida uppgiften syntes vara riktig.

Vidare kan jag icke biträda det av vissa myndigheter gjorda förslaget,
att den, för vilken röstlängdsutdrag utfärdats, icke skulle tillåtas att utöva
sin rösträtt vid valförrättning, såvida han icke därvid överlämnade utdraget.
Röstlängdsutdrag bör nämligen enligt min mening icke vara bärare av rätten
att utöva rösträtt. Det kan inträffa, att utdrag förkommer eller att begärt
utdrag icke hunnit komma väljaren till handa, då han inställer sig vid valförrättningen
för att personligen utöva sin rösträtt. För att valförrättare
skulle äga kännedom örn vilka utdrag som utfärdats, skulle anteckning därom
behöva ske vid vederbörandes namn i det exemplar av röstlängden, som
användes vid valförrättningen. Som emellertid för utfärdande av utdrag
särskilt å större orter båda exemplaren av röstlängden understundom torde
användas, synes även av denna anledning berörda förslag icke kunna godtagas.

Det synes icke erforderligt, att postförsändelse, innehållande röstlängdsutdrag,
rekommenderas.

57 §.

De sakkunniga.

I fråga örn innehållet i denna paragraf hava de sakkunniga bland annat
anfört:

Röstmottagare bör inom riket vara den postfunktionär, som enligt av generalpoststyrelsen
meddelade föreskrifter därtill utses, samt utom riket beskickningens
eller konsulatets chef eller den han i sitt ställe sätter. Röstmottagning
synes böra äga rum från och med adertonde dagen före valdagen
samt inom riket till och med valdagen och utom riket intill dess avgivna
valsedlar skola insändas till Överståthållarämbetet, vilket bör ske i så
god tid, att desamma kunna beräknas vara ämbetet till handa sist dagen efter
valdagen. Då det gäller beskickningar och konsulat, vilka äro så belägna,
att valsedlarna skulle kunna vara Överståthållarämbetet till handa dagen
efter valdagen, även örn avsändandet skedde först å valdagen, skulle man
kunna tänka sig, att röstning å sådana beskickningar och konsulat finge ske
även å valdagen. Som detta emellertid icke gäller samtliga beskickningar
och konsulat, som kunna komma i fråga, samt dessutom beskickningar och
konsulat i regel icke torde vara öppna för allmänheten å de dagar, då val äga
rum, synes röstning där böra ske endast före valdagen.

Vad postanstalterna angår hållas dessa, enligt inhämtade upplysningar, å
söndagar i allmänhet öppna en timme, å vissa större orter flera timmar, och

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

endast ett mindre antal, omkring 40 postanstalter, äro helt stängda å söndagar.
Generalpoststyrelsen äger möjlighet att förordna om ytterligare öppethållande,
i vissa fall dock mot särskild ersättning, omkring 5 kronor i timmen
för varje postanstalt. Kostnaden för öppethållande av de postanstalter,
som eljest icke alls äro öppna å söndagar, uppgår på grund av det ringa
antalet icke till något större belopp. Skulle samtliga postanstalter däremot
å valdagar hållas öppna längre tid än en timme, skulle kostnaderna därför
belöpa sig till ungefär 20,000 kronor för varje timme och valdag. Ehuru
ett öppethållande under längre tid än en timme i och för sig synes vara
lämpligt, anse de sakkunniga sig emellertid med hänsyn till därmed förenade
kostnader icke kunna föreslå annat än att röstmottagning å postanstalt skall
äga rum under den tid, då postanstalten hålles öppen för allmänheten, å
valdag dock minst en timme.

Liksom förhållandet är beträffande vallokaler torde böra stadgas, att å
postanstalt ej må hållas tal eller tillåtas tryckta eller skrivna upprop till de
väljande. Vidare bör föreskrivas, att exemplar av kommunala vallagen skall
finnas tillgängligt å postanstalt. Beträffande beskickningar och de konsulat,
som här kunna komma i fråga, synas föreskrifter i dessa hänseenden icke
erforderliga.

Där röstmottagning skall äga ram å beskickning eller konsulat, bör chefen
för beskickningen eller konsulatet utfärda kungörelse angående dagar och
tider samt ställe för röstmottagningen. Kungörelsen bör genom anslag samt,
där så ske kan, även på annat lämpligt sätt bringas till kännedom, t. ex.
genom notis i tidning, som läses av svenskar, eller genom meddelande å lokal
för sammanslutning av svenskar.

Yttrandena.

Åtskilliga av de hörda myndigheterna hava framhållit, att den tid, under
vilken postanstalterna enligt de sakkunnigas förslag skulle hållas öppna för
röstmottagning, borde utsträckas, åtminstone å större orter och där många
främmande valmän vistades, därvid från en del håll framställts önskemål, att
postanstalterna skulle hållas öppna minst en timme å förmiddagen och minst
en timme å eftermiddagen.

Det har även ifrågasatts, huruvida icke en för hela riket gemensam tid
för öppethållandet å valdag borde fastställas.

Från en del håll har önskemål uttalats, att bestämmelse borde meddelas
därom, att väljare, som vid den tidpunkt då postanstalt skulle stängas vore
tillstädes i lokalen men ej då hunnit avlämna valsedel, skulle äga rätt att
rösta därefter.

De sakkunniga hava, som nyss nämnts, föreslagit, att röstmottagning å
postanstalt skall äga rum under den tid postanstalten hålles öppen för allmänheten,
å valdag dock minst en timme. Denna tid synes, såsom åtskilliga
myndigheter framhållit, vara för kort å många orter. Visserligen hållas
postanstalter å en del större orter å söndagar öppna för allmänheten under
längre tid än en timme, men detta torde icke vara förhållandet å alla de
orter, där röstning å postanstalt kan förväntas komma att ske i jämförelsevis
stor omfattning.

Då postanstalterna emellertid skola hållas öppna för röstmottagning icke
blott då allmänna val äga rum utan även vid andra val, såsom omval, och

Departements
chefen.

Kungl. Majlis proposition nr 98.

det för sådant val med hänsyn till därmed förenade besvär och kostnader
icke bör ifrågakomma, att samtliga postanstalter i riket skola hållas öppna
mera än en timme, torde enligt min mening i lagen ej böra föreskrivas
längre tid för röstmottagning än vad de sakkunniga föreslagit. Såsom dessa
framhållit äger generalpoststyrelsen möjlighet att förordna örn längre öppethållande,
och frågan, huruvida och i vilken mån detta skall anses erforderligt,
torde kunna avgöras av generalpoststyrelsen efter hörande av de lokala
postmyndigheterna. Det må även framhållas, att personer, som äro inkallade
till militärtjänst, i möjligaste mån skola anlita de militära postanstalterna.

Att fastställa en för hela riket gemensam tid för öppethållande å valdagar
torde på grund av vad jag nu anfört icke böra ske.

I likhet med vad som gäller beträffande valförrättning böra väljare, som,
då röstmottagningen skall sluta, äro tillstädes i lokalen eller, örn utrymme
där saknas, å anvisad plats därintill men ej då hunnit utöva sin rösträtt,
äga rätt att avlämna sina valsedlar. Ehuru detta ändock torde gälla, synes
för att undvika tveksamhet härutinnan bestämmelse därom böra meddelas.

38 §.

De sakkunniga.

Såsom förut berörts hava de sakkunniga föreslagit, att väljaren, sedan
han inför röstmottagaren tecknat sitt namn å röstlängdsutdraget, skulle av
röstmottagaren erhålla det valkuvert, i vilket valsedeln skall inläggas, samt
att röstmottagaren skulle inlägga valkuvertet och röstlängdsutdraget i ett
särskilt ytterkuvert.

De sakkunniga hava vidare föreslagit, att röstmottagaren skulle anteckna
väljarens namn och det val röstlängdsutdraget avser å en särskild förteckning,
vilken syntes kunna föras gemensamt för olika val samt icke behöva insändas
till länsstyrelse eller annan myndighet. Formulär till förteckningen torde
böra fastställas av Kungl. Majit.

Yttrandena.

Generalpoststyrelsen har — på grund därav att enligt styrelsens uppfattning
poststationernas lokalförhållanden icke alltid vore sådana, att vid röstning
där valhemligheten kunde anses fullständigt skyddad — ifrågasatt, huruvida
icke väljaren skulle kunna inlägga valsedeln i valkuvert, innan han infunne
sig å postanstalt för att rösta. Valkuvertet borde i så fall enligt styrelsens
förslag tillställas den röstberättigade tillsammans med röstlängdsutdraget,
dock att väljaren givetvis skulle äga rätt att, örn han så önskade, inlägga
valsedeln i kuvertet å postanstalten, som även torde böra tillhandahålla
valkuvert för den händelse sådant blivit förstört eller gått förlorat.

Vidare har generalpoststyrelsen anfört:

Enligt det framlagda förslaget skulle den röstande inför röstmottagaren
egenhändigt teckna sitt namn på röstlängdsutdraget. Det torde emellertid
kunna förutses, att väljaren understundom kommer att, oaktat anvisning
på utdraget, skriva sin namnteckning i förväg. Röstmottagaren skulle väl
då, ehuru detta icke är utsagt, vara nödsakad vägra vederbörande att rösta.
Detta skulle kunna ge anledning till icke önskvärda kontroverser. Då det

Kungl. Majlis proposition nr 98.

dessutom enbart är till fördel, att röstlängdsutdraget är i komplett skick
vid avlämnandet, synes denna bestämmelse böra utgå. Till förhindrande
av att röstning verkställes genom ombud, synes i stället böra föreskrivas,
att den röstande skall teckna sitt namn å den förteckning över röstande,
som skall föras vid postanstalten. Härigenom vinnes kontroll över att den
person, som skrivit sitt namn på utdraget, även verkställer röstningen. Att
kräva någon ytterligare legitimation vid röstningen synes, örn utdraget tillställts
vederbörande personligen eller i rekommenderat brev med förut
nämnd påskrift, icke erforderligt och skulle säkerligen vålla betydande svårigheter,
då den röstande i regel icke kan förutsättas vara känd vid postanstalten
och ofta icke torde vara i besittning av andra legitimationshandlingar
än röstlängdsutdraget.

Statistiska centralbyrån har, bland annat, ansett lämpligt, att de förteckningar.
som avsåges i 38 och 39 §§, upprättades för varje val för sig eller
med särskilda kolumner för de olika valen.

Såsom jag anfört vid behandlingen av 36 § skall röstmottagaren inlägga Departementsvalkuvertet
i det ytterkuvert, varå röstlängdsutdraget finnes tecknat. chefen.

Med hänsyn till valsäkerheten finner jag icke tillrådligt, att väljaren skall
äga inlägga valsedeln i valkuvertet, innan han infinner sig hos röstmottagaren.
Yäljaren bör inför röstmottagaren teckna sitt namn å det med
röstlängdsutdrag försedda ytterkuvertet. Skulle namnteckningen hava skrivits
tidigare, synes det böra åligga väljaren att inför röstmottagaren ånyo teckna
sitt namn å sistnämnda kuvert.

I likhet med de sakkunniga anser jag, att den förteckning, som röstmottagare
skall föra över mottagna valkuvert, kan föras gemensamt för olika
val samt att förteckningen icke behöver insändas till länsstyrelse eller annan
myndighet. Däremot synes av praktiska skäl å denna förteckning icke böra
antecknas det val röstlängdsutdraget avser utan i stället, förutom väljarens
namn, den myndighet som skall verkställa röstsammanräkningen för valet.

39 §.

De sakkunniga hava anfört:

I fråga örn avlämnande till röstmottagare av valsedelsförsändelse från äkta
make torde böra stadgas, att den make, som avlämnar försändelsen, skall
vara röstberättigad vid samma val som försändelsen avser, d.v.s. vid landstingsmannavalet
i samma landstingsområde, kommunalfullmäktigvalet i samma
kommun, stadsfullmäktigvalet i samma stad o. s. v., men oavsett huruvida
makarna tillhöra samma valkrets eller valdistrikt. Om det endast skulle
erfordras, att den make, som avlämnar försändelsen, är röstberättigad vid
kommunalval eller vid samma slag av kommunalval, skulle det kunna inträffa,
att denna make icke är röstberättigad vid det val försändelsen avser,
vilket ej synes böra tillåtas. Liksom förhållandet är vid röstning före valdagen
vid andrakammarval bör avlämnande till röstmottagare av valsedelsförsändelse
få ske endast under förutsättning att den make, som avlämnar
försändelsen, därvid även röstar för egen del. Att såsom i fråga örn röstning
vid valförrättning endast fordra, att den make, som å valdagen avlämnar
försändelse, är röstberättigad vid det ifrågavarande valet, bör med hänsyn

Bihang till riksdagens protokoll 1949. 1 sami. Nr 98. aar. 42 4

Departements chefen.

50 Kungl. Majlis proposition nr 98.

till önskvärdheten av likformighet vid röstning å postanstalt före och å valdagen
icke här medgivas.

Yad de sakkunniga sålunda anfört biträdes av mig.

Liksom jag vid behandlingen av 38 § angivit, skall röstmottagaren inlägga
valsedelsförsändelsen i det ytterkuvert, varå röstlängdsutdraget tecknats.

40-41 §§.

De sakkunniga hava i fråga örn dessa paragrafer anfört:

Ytterkuvert, vari röstmottagare inlagt valkuvert eller valsedelsförsändelse,
skola översändas av röstmottagare inom riket till den röstsammanräknande
myndigheten samt av röstmottagare utom riket till Överståthållarämbetet.
I förra fallet skola ytterkuverten kunna befordras på samma sätt som då
det gäller rekommenderade försändelser. I senare fallet böra ytterkuverten
vid insändandet vara inlagda i omslag och bör, om insändandet sker med
post, försändelsen anordnas som värdepost. Översändandet bör ske från
röstmottagare inom riket omgående samt från röstmottagare utom riket i
så god tid, att kuverten kunna beräknas vara Överståthållarämbetet till handa
sist dagen efter valdagen. Till Överståthållarämbetet inkomna ytterkuvert
böra snarast möjligt med posten vidarebefordras till de röstsammanräknande
myndigheterna, och så bör ske även om ytterkuvert inkommit till Överståthållarämbetet
senare än dagen efter valdagen.

Såväl över ytterkuvert, vilka inkommit till Överståthållarämbetet, som över
ytterkuvert, vilka inkommit till röstsammanräknande myndighet, bör föras
förteckning, vars beskaffenhet myndigheten torde böra äga rätt att bestämma.

Jag instämmer i vad de sakkunniga yttrat samt anser, att det kan överlämnas
åt generalpoststyrelsen att bestämma på vad sätt ytterkuverten skola
befordras till de röstsammanräknande myndigheterna.

43 §.

De sakkunniga.

I fråga örn röstsammanräkning hava de sakkunniga, utöver vad som angivits
vid behandlingen av 34 §, anfört följande:

Den dag, då magistrat eller valnämnd i stad senast skall påbörja sammanräkning,
bör framflyttas, och torde för att dessutom erhålla större likformighet
böra föreskrivas, att alla på magistrat eller valnämnd ankommande
sammanräkningar skola påbörjas senast å femtonde dagen efter valdagen.
Där magistrat eller valnämnd har att verkställa sammanräkning för flera
samtidigt förrättade val, torde dock böra tillåtas, att örn sammanräkning för
något eller några val icke hinner påbörjas inom sagda tid, denna sammanräkning
må företagas så snart omständigheterna medgiva det. Detta skulle
vara av betydelse särskilt för det fall, att kyrkofullmäktige skola väljas för
ett flertal församlingar i samma stad. För närvarande behöver svårighet icke
uppstå att inom föreskriven tid påbörja sammanräkningarna för dessa val,
enär de nu kunna förrättas å olika dagar.

I de sakkunnigas förslag har jag endast vidtagit en mindre ändring till
följd därav, att preliminär sammanräkning icke skall vara obligatorisk vid
samtliga val.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

I detta sammanhang må nämnas, att enligt 42 § kommunala vallagen
sammanräkning vid val av landstingsmän skall verkställas för valkrets, som
består av enbart landsbygd eller av landsbygd och stad, av länsstyrelsen,
för stad, som bildar egen valkrets, av magistraten eller valnämnden och för
annan stadsvalkrets av magistraten eller valnämnden i den folkrikaste staden.

Av en magistrat har ifrågasatts, huruvida icke slutlig sammanräkning vid
landstingsmannaval även för städernas vidkommande borde ske av länsstyrelserna,
vilket syntes särskilt motiverat, när flera städer vore sammanförda
till en valkrets, men lämpligast borde gälla för alla städer.

Enligt min åsikt föreligger ej skäl att ändra berörda bestämmelse i 42 §.

4å §.

De nuvarande bestämmelserna örn valsedelsförsändelser för vissa yrkesoch
tjänstemän hava uteslutits samt ersatts med föreskrifter angående behandlingen
av ytterkuvert, som inkommit från röstmottagare. Sakkunnigförslaget
har därvid följts med vissa ändringar, föranledda av att röstlängdsutdrag
skall tecknas å ytterkuvert samt att preliminär sammanräkning icke
alltid behöver äga rum.

Såsom de sakkunniga framhållit bör granskningen av valkuvert och valsedelsförsändelser
från äkta makar ävensom väljarnas avprickning i röstlängden
ske i sammanhang med den egentliga röstsammanräkningen och ej
såsom en särskild förrättning för sig.

57 §.

Yad i denna paragraf för närvarande stadgas i fråga örn valsedelsförsändelse
för yrkes- och tjänstemän bör i enlighet med sakkunnigförslaget utgå.

59 §.

Omarbetningen av 26 och 27 §§ har föranlett vissa redaktionella ändringar
i 59 §.

60 §.

De sakkunniga.

I fråga örn denna paragraf hava de sakkunniga anfört:

Formulär till de valkuvert och ytterkuvert, som skola användas vid röstning
å postanstalt samt å beskickning och konsulat, böra liksom vid andrakammarvalen
fastställas av Konungen, och dessa kuvert böra genom statsverkets
försorg och på dess bekostnad tillställas röstmottagarna. I fråga örn
de valkuvert, som användas vid valförrättningarna, är enligt gällande bestämmelser
endast föreskrivet, att kuverten skola vara av ogenomskinligt
papper samt lika till storlek och beskaffenhet, vilket senare dock avser enbart
de kuvert, som användas vid ett och samma val. Valkuvert hava tillverkats
genom statsverkets försorg samt tillhandahållits kommuner och församlingar
mot ersättning. Valförrättarna hava dock ägt rätt att på egen
hand anskaffa valkuvert, vilket dock knappast torde hava förekommit under
senare tid. De sakkunniga anse emellertid, att det skulle vara fördelaktigt,
att formulär till samtliga valkuvert fastställas av Konungen samt
kuverten tillverkas endast genom statsverkets försorg. I enlighet med vad
förhållandet är beträffande kuvert, som användas vid andrakammarval, torde

Kungl. Maj.ts proposition nr 98.

Departements chefen.

å kuvert, som skola begagnas vid kommunalval, böra anbringas ett märke,
utvisande att de tillverkats genom statsverkets försorg. De valkuvert, som
skola användas vid valförrättningarna, böra liksom nu tillhandahållas kommuner
och församlingar mot ersättning. Därjämte torde böra föreskrivas,
att envar, som i utövning av ämbete, tjänst eller offentligt uppdrag omhänderhar
valkuvert, har att tillse, att kuvert icke utlämnas i annan ordning än
i kommunala vallagen sägs.

Formulär till de kuvert, som skola användas för valsedelsförsändelse av
äkta make, böra, liksom nu är stadgat, fastställas av Konungen. Vissa ändringar
i formulären böra dock ske med hänsyn till att dessa kuvert skola
användas icke blott vid valförrättning. Aven dessa kuvert böra tillverkas
endast genom statsverkets försorg samt tillhandahållas kommuner och församlingar
mot ersättning. Erforderliga slag av dessa kuvert, d. v. s. kuvert
för sådana val, som äga rum inom valdistriktet ifråga, böra i god tid före
varje val finnas tillgängliga på landet hos ordförande och ledamöter i valnämnd
och i kommunalnämnd samt i stad hos magistraten eller valnämnden
ävensom hos de tjänstemän eller andra personer, åt vilka magistraten
eller valnämnden uppdragit att i sådant hänseende tillhandagå väljarna.
Därjämte böra samtliga slag av här avsedda kuvert på statsverkets bekostnad
finnas tillgängliga å postanstalterna samt å de beskickningar och
konsulat, där röstmottagning skall äga rum. De politiska partiernas valorganisationer
böra liksom för närvarande äga möjlighet att inköpa genom statsverkets
försorg tillverkade kuvert, varom här är fråga.

Enär röstlängdsutdrag skall tecknas å det ytterkuvert, vari röstmottagaren
skall inlägga valkuvert eller valsedelsförsändelse, skola sådana ytterkuvert
icke tillställas röstmottagarna utan tillhandahållas de personer, som hava
att utfärda röstlängdsutdrag.

I övrigt har vid omarbetningen av denna paragraf sakkunnigförslaget
blivit följt.

Övergångsbestämmelse.

Vid behandlingen av 11 § har föreslagits det undantag från bestämmelsen
att allmänna val av kyrkofullmäktige skola förrättas å tredje söndagen i
oktober, att innevarande års allmänna kyrkofullmäktigval — med hänsyn
till att detta år fjärde böndagen infaller å nämnda dag — skola äga rum
en vecka senare eller således den 25 oktober. Stadgande härom har meddelats
såsom övergångsbestämmelse.

Ändringar i lagen om kommunalstyrelse i Stockholm.

12 §.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava härutinnan anfört:

Val av stadsfullmäktige i Stockholm förrättas enligt nu gällande bestämmelser
å tredje söndagen i september, och stadsfullmäktiges tjänstgöringsår
räknas från och med den 1 oktober det år, då valet sker. I den proposition
(nr 12) till 1936 års riksdag, vari förslag till dessa bestämmelser framlades,
uttalades, att det kunde tänkas, att vissa svårigheter skulle kunna
uppstå för medhinnande av röstsammanräkning före den 1 oktober, därest
i en framtid möjlighet skulle beredas i Stockholm mantalsskriven person

Kungl. Maj:ls proposition nr !>S.

att avlämna sin valsedel vid valförrättning å annan ort. Det framhölls
emellertid i propositionen, att, ehuru det ur nämnda synpunkt måhända
vore önskvärt, om stadsfullmäktiges tjänstgöringsår kunde börja något senare
än den 1 oktober, mandattiden med hänsyn till särskilda i Stockholm rådande
förhållanden åtminstone för det dåvarande borde börja redan nämnda dag.
Örn det av de sakkunniga föreslagna systemet skulle genomföras, skulle den
tid, under vilken sammanräkningen skall ske, förkortas samt svårigheterna
att verkställa denna före den 1 oktober bliva avsevärt ökade, och det skulle
kunna inträffa, att sammanräkningen icke skulle medhinnas före mandattidens
början. För att undvika detta borde möjligen mandattiden, i likhet
med vad som gäller för övriga städer, börja först den 1 januari året efter
det, då valet ägde rum. Då emellertid särskilda förhållanden föranlett, att
mandattiden för Stockholms stadsfullmäktige skall börja tidigare än för
stadsfullmäktige i övriga städer, samt det för genomförande av de sakkunnigas
förslag icke erfordras annat än att mandattidens början framflyttas
en kortare tid, vilja de sakkunniga föreslå sådan ändring i 12 § lagen örn
kommunalstyrelse i Stockholm, att stadsfullmäktiges tjänstgöringsår skola
börja den 15 oktober det år, då valet sker.

Härav föranledas vissa ytterligare ändringar i sagda lag. Enligt 17 §
skall ordinarie sammanträde av Stockholms stadsfullmäktige hållas bland
annat i oktober å första helgfria dag». Efter sistnämnda ord torde böra
tilläggas efter tjänstgöringsårets början). Vidare föreskrives i 31, 37 och
38 §§, att stadsfullmäktige vid första sammanträdet i oktober skola utse
sekreterare samt välja ledamöter i stadskollegiet jämte ersättare för dem
samt ordförande och vice ordförande i kollegiet, ävensom i 42 § 1 morn.,
att stadsfullmäktige vid första sammanträdet i oktober det år, då val av
stadsfullmäktige ägt rum, skola välja borgarråd. De i dessa bestämmelser
förekommande orden »första sammanträdet» torde böra utbytas mot »ordinarie
sammanträdet». Slutligen torde, därest det av de sakkunniga föreslagna
systemet skall tillämpas vid 1942 års stadsfullmäktigval, böra stadgas,
att stadsfullmäktige, som utsetts för tiden till den 1 oktober 1942, skola
tjänstgöra till den 15 samma månad samt att borgarråd, som enligt särskilda
bestämmelser irtsetts för tiden intill stadsfullmäktiges första sammanträde
i oktober 1946, skola tjänstgöra intill fullmäktiges ordinarie sammanträde
i sistnämnda månad. I fråga örn tjänstgöringstiden för stadsfullmäktiges
sekreterare, ledamöter i stadskollegiet och ersättare för dem samt ordförande
och vice ordförande i kollegiet synas särskilda föreskrifter icke erforderliga.

Yttrandena.

Stockholms stadsfullmäktige hava icke haft något att erinra mot de sakkunnigas
förslag.

Under den förberedande behandlingen av frågan hade borgarrådsberedningen
tillstyrkt sakkunnigförslaget och stadskollegiet icke haft något att
erinra mot detsamma.

Föredragande borgarrådet 1 hade därvid avstyrkt, att mandattiden skulle
framflyttas till den 1 januari året efter det valet ägt rum, samt anfört:

Väl skulle därigenom vinnas, att nyvalda stadsfullmäktige icke tillträdde
mitt under budgetarbetet utan först sedan staten för det följande året beslutats.
Men denna vinst uppväges av den påtagliga nackdelen, att de
genom valen tillträdda stadsfullmäktige och av dem valda borgarråd och
stadskollegium icke skulle få fastställa staten för nästa år själva utan detta

1 Borgarrådet Höglund.

54 Kungl. Majlis proposition nr 98.

skulle ske genom den tidigare fullmäktigeuppsättningen. Då valen äga runi
den tredje söndagen i september, kan genom den preliminära sammanräkningen
klarhet omedelbart vinnas rörande förskjutningar i partiställningen.
Principerna för statarbetet och skattesatsens fixerande böra rimligen bliva
avgjorda av uppfattningen hos de nyvalda stadsfullmäktige.

För övrigt är det sålunda högst vart fjärde år, som de med en förskjutning
av arbetsåret till den 15 oktober förenade olägenheterna skulle förekomma,
och dessa äro i varje fall ett mindre ont än de genom arbetsårets
framflyttande till att börja den 1 januari vållade rubbningarna måste anses
innebära. Vid sistnämnda förändring skulle bland annat den mycket omständliga
proceduren med val av nämnder och styrelser få förläggas ett stycke
in på det nya arbetsåret.

Frågan om ändring av det komnranala arbetsåret till att sammanfalla
med kalenderår är ett så genomgripande problem, att det kräver en särskild
utredning örn en sådan åtgärds förutsättningar och verkningar och kan därför
icke nu upptagas till prövning. Tillräcklig anledning att frångå de sakkunnigas
förslag på denna punkt synes sålunda icke föreligga.

I borgarrådsberedningen hade ett borgarråd x, med förordande av att mandattiden
skulle börja den 1 januari, framhållit, att man därigenom skulle
undgå vissa olägenheter, samt vidare anfört:

Nämnda olägenheter hänföra sig främst till den under hösten pågående
budgetbehandlingen, vilken som bekant plägar inträda i sitt avgörande skede
i mitten av oktober månad. Att låta det kommunala arbetsåret börja den
15 oktober och då — mitt under statarbetet — företaga nyval av den institution,
å vilken huvudansvaret för detta arbete vilar, nämligen stadskollegiet,
synes mig såvitt möjligt böra undvikas. Olägenheterna av det föreslagna
systemet lomme att särskilt framträda vid de tillfällen, då ombyte av borgarråd
sker, vilket även enligt den nya ordningen skulle komma att äga rum
den 15 oktober. De nya borgarråden skulle då direkt inträda i statarbetets
slutskede och hava att fullfölja vad deras företrädare förberett. Att välja
en sådan tidpunkt för de nya borgarrådens tillträde, som nu ifrågasättes,
synes mig följaktligen uppenbart olämpligt. I synnerhet bomme olägenheterna
härav att göra sig gällande, när fråga är örn nyval av finansborgarråd.
Genom ombyte på denna post under statarbetets sista skede riskeras
sammanhanget och konsekvensen i budgetbehandlingen.

Genom att flytta fram mandattidens början till den 1 januari uppkommer
visserligen det förhållandet, att den gamla stadsfullmäktigeuppsättningen —
i likhet med vad som gäller för landets övriga städer — får fungera cirka
tre månader efter det nyval skett. Denna nackdel synes mig emellertid
väga mindre tungt än de ovannämnda betydande olägenheterna för budgetbehandlingen
av den nu föreslagna ordningen. Härtill kommer, att man
genom att fixera mandattidens början till den 1 januari finge bättre tid
mellan valet och tidpunkten för tjänstgöringsårets början att inom den nyvalda
stadsfullmäktigeförsamlingen förbereda valen av stadskollegium och
av borgarråd. Örn dessa val, som nu föreslås, skola företagas redan den
15 oktober, eller blott några veckor efter stadsfullmäktigevalet, kan befaras,
att förberedelsetiden — särskilt i vad avsåge val av borgarråd — bleve
alltför kort.

Jag vill till slut framhålla, att den av mig föreslagna framflyttningen av
mandattidens början till den 1 januari lämpligen bör få den konsekvensen,
att de val till nämnder och styrelser, som nu äga rum i december, i stället
företagas vid stadsfullmäktiges första sammanträde i januari.

Borgarrådet Sandberg

Kungl. Majus proposition nr 98. 55

Överståthållarämbetet har i denna fråga yttrat bland annat följande:

Steg för steg vidtagna ändringar inom den kommunala organisationen i
Stockholm lia enligt ämbetets förmenande lett därhän, att det näppeligen
längre är med stadens verkliga bästa förenligt att låta tjänstgöringsårets
början fortsättningsvis vara förlagd till den eller i huvudsak samma tidpunkt,
som blev bestämd genom lagändring år 1936.

Val av stadsfullmäktige i Stockholm ägde från institutionens inrättande
rum i mars månad. Med tillgodoseende av önskvärdheten av att de vid
ett val utsedda må snarast efteråt träda i funktion var stadgat, att stadsfullmäktiges
tjänstgöringsår skulle börja den 1 april. År 1936 tillkom föreskrift
örn att val av stadsfullmäktige skulle äga rum tredje söndagen i september
månad. Början av tjänstgöringsåret för stadsfullmäktige i Stockholm
blev i samband därmed ändrad till den 1 oktober. Redan då valden
tidpunkten med hänsyn till verkningarna å arbetet med det slutliga
utarbetandet och fastställandet av stadens inkomst- och utgiftsstat ägnad
ingiva betänksamhet. Detta framhölls också av ämbetet, som emellertid ej
fann svårigheterna ännu vara så accentuerade, att därav borde föranledas
ett frångående av stadsfullmäktiges förslag. Det är nämligen att märka,
att då ännu gällde, vad till innehållet blivit ursprungligen bestämt örn
borgarråden, som leda det förberedande budgetarbetet. Enligt lag den 14
februari 1920 skulle borgarråden utses för sex år åt gången och, örn någon
av dem avgick i förväg, skulle nytt val ske ej för återstoden av tiden folden
avgångne utan för en tidsperiod av sex år. varjämte de voro självskrivna
ledamöter av stadskollegiet. Därutinnan skedde ej någon ändringvare
sig med den nya lagen den 15 juni 1935 örn kommunalstyrelse i Stockholm
eller i samband med ändringar däri genom lag den 3 april 1936.

Med de ändringar i lagen örn kommunalstyrelse i Stockholm, som kommit
till stånd genom lag den 21 mars 1940, ha förhållandena blivit gestaltade
väsentligt annorlunda. Stadskollegiets tjänstgöringsår sammanfaller
visserligen fortfarande med stadsfullmäktiges, men örn borgarråd gäller, att
han icke äger vara ledamot av stadskollegiet eller ersättare för sådan. Val
av samtliga borgarråd gäller nu fyra år och försiggår vid första sammanträdet
i oktober månad det år, då val av stadsfullmäktige ägt rum, och vid
borgarråds frånträde av befattningen före utgången av tjänstgöringstiden
utses annan person blott för återstoden av tiden. Det är lätt att förstå,
huru sådana omständigheter äro i sig ägnade att under ett valår menligt
påverka det viktiga arbete, som föregår statbehandlingen. I mån av ökningen
av invånarantalet i huvudstaden och tillkomsten av nya kommunala
uppgifter har berörda arbete visat sig bliva alltmer krävande och tidsödande.
Besvärligheterna i avseende å statbehandlingen skulle komma att
ytterligare markeras med den föreslagna ändringen av början av tjänstgöringsåret
för stadsfullmäktige, stadskollegium och borgarråd. Skulle såväl
borgarråden ombytas som en förskjutning av kollegiets majoritet äga rum
mitt under det mest brådskande statbehandlingsarbetet, kunde mycket allvarliga
olägenheter uppstå.

Enligt min mening föreligga icke, såvitt för närvarande kail bedömas,
tillräckliga skäl att framflytta mandattidens början längre än som erfordras
för genomförande av det nya röstningssystemet eller således i enlighet med
sakkunnigförslaget till den 15 oktober det år, då valet sker. Även i övrigt
biträder jag de sakkunnigas förut omnämnda förslag till ,ändringar i lagen
örn kommunalstyrelse i Stockholm.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 98.

14 §.

I enlighet med sakkunnigförslaget har i denna paragraf vidtagits den
ändringen, att i fråga om vals kungörande hänvisning skett till vad därom
stadgas i kommunala vallagen, dock att kungörelse liksom för närvarande
skall offentligen anslås å rådhuset och införas i den tidning, däri överståthållarämbetets
kungörelser vanligen intagas.

77, 31, 37 och 38 §§ samt 42 § 1 mom. ävensom övergångsbestämmelser.

Härutinnan hänvisas till vad som anförts vid behandlingen av 12 §.

Ändringar i lagen nili försanilingsstyrelse i Stockholm.

11 §.

Denna paragraf har i enlighet med sakkunnigförslaget ändrats såtillvida,
att i fråga örn valdag och vals kungörande hänvisning skett till vad därom
stadgas i kommunala vallagen, dock att annat än allmänt val skall äga rum
å sön- eller helgdag, som bestämmes av magistraten, samt att kungörelse
liksom för närvarande skall offentligen anslås å rådhuset och införas i den
tidning, däri överståthållarämbetets kungörelser vanligen intagas.

Ändringar i lagen örn val av borgmästare i stad nied magistrat
samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm.

6 §.

De sakkunniga.

De sakkunniga hava härom anfört följande:

Enligt 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) örn val av borgmästare i stad
med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm skall
för val, som avses i denna lag, med vissa undantag i tillämpliga delar gälla
vad örn stadsfullmäktigval är stadgat. Äkta make samt den som tillhör
någon av de i kommunala vallagen angivna yrkes- och tjänstegrupperna äga
rätt att vid de förstnämnda valen använda valsedelsförsändelse. Om rätten
för vissa yrkes- och tjänstemän att använda valsedelsförsändelse skall upphöra
att gälla vid stadsfullmäktigval, bör detsamma ske i fråga örn val av
borgmästare samt av rådmän och magistratssekreterare i Stockholm. Därvid
uppkommer frågan, huruvida röstning å postanstalt samt å beskickning och
konsulat skall tillåtas vid dessa val. De åtgärder, som för sådant fall skulle
vidtagas, måste emellertid anses alltför omfattande i förhållande till vad
därmed skulle vinnas. De röster, som sålunda skulle avlämnas, torde
knappast kunna inverka på valets utgång. Vidare avser valet endast upprättande
av förslag till besättande av befattningen ifråga, varemot själva
tillsättandet ankommer på Konungen. Röstning vid dessa val bör enligt
de sakkunnigas mening endast ske vid väljarens personliga inställelse vid
valförrättning eller genom valsedels avlämnande genom äkta make, och bör
därför föreskrivas, att bestämmelserna örn rätt för väljare att i vissa fall avlämna
valsedel å postanstalt samt å beskickning eller konsulat icke skola
äga tillämpning vid de nu ifrågavarande valen.

Kungl. Majus proposition nr 98.

Jag instämmer i vad de sakkunniga sålunda anfört. Departcments Det

synes böra nämnas, att det icke torde vara erforderligt att — såsom chefen undantag

från den i 6 § av 1921 års lag givna föreskriften att vad örn stadsfullmäktigval
är stadgat i tillämpliga delar skall gälla även för val enligt
sagda lag — särskilt angiva, att preliminär sammanräkning icke skall äga
rum vid sistnämnda val. Enär enligt 5 § samma lag valsedel vid dessa val
icke får förses med partibeteckning, kunna bestämmelserna örn preliminär
sammanräkning icke bär tillämpas.

Därjämte vill jag framhålla, att magistraten, som enligt 2 § nämnda lag
äger utsätta dag för förrättande av val, därvid icke är bunden av bestämmelserna
örn valdag för stadsfullmäktigval.

Eftersom röstning å postanstalt samt å beskickning och konsulat icke
skall ske vid nu ifrågavarande val, saknas skäl att för dessa val tillämpa
bestämmelsen att röstsammanräkning ej må påbörjas förrän å åttonde dagen
efter valdagen. I stället torde böra föreskrivas, att sammanräkning vid dessa
val skall påbörjas inom sju dagar efter valdagen.

Vidare må framhållas, att de föreslagna bestämmelserna i 60 § kommunala
vallagen örn beskaffenheten av kuvert samt tillverkning och tillhandahållande
därav i tillämpliga delar skola gälla även för val enligt 1921 års
lag. För sådant val avsedda kuvert skola således vara av samma slag som
de, vilka skola användas för stadsfullmäktigval, ehuru med annan valbeteckning,
varjämte kuverten skola tillverkas endast genom statsverkets försorg
samt tillhandahållas staden mot ersättning.

Föredragande departementschefens hemställan.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att Kungl. Maj:t
måtte genom proposition föreslå riksdagen att antaga inom socialdepartementet
upprättade förslag till

1. lag om ändring i vissa delar av Icommunala vallagen den 6 juni 1930
(nr 253),

2. lag angående ändring i vissa delar av lagen den 15 juni 1935 (nr 337)
om kommunalstyrelse i Stockholm,

3. lag angående ändrad lydelse av 11 § lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om
församlingsstyrelse i Stockholm samt

4. lag angående ändrad lydelse av 6 § lagen den 14 mars 1921 (nr 89) om
val av borgmästare i stad med magistrat samt av rådmän och magistratssekreterare
i Stockholm.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Bengt Hammarberg.

Bihang till riksdagens protokoll 1942. 1 sami. Nr 98.

385 43 5