Kungl. Majlis proposition nr 81 (Proposition 1940:81 - urtima)

Kungl. Majlis proposition nr 81.

Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
vissa utgifter å för skottsstaten för försvar sväsendei
m. m. för budgetåret 1940/41, m. m.; given Stockholms
slott den 29 november 1940.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge,, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter:

Med propositionen nr 1 till årets urtima riksdag framlades förslag till
vissa ändringar i gällande riksstat. Förslagen sammanfattades å en tilläggsstat
I till riksstaten. Vid utformningen av propositionen hade de av riksdagen
godkända principerna för genomförandet av ändringar i den fastställda
statsregleringen varit vägledande.

De i propositionen nr 1 anmälda ändringsförslagen gällde endast budgetens
utgiftssida. I flertalet fall avsågo de äskade nya anslagen att bereda
Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 81.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

täckning för utgifter, som bestritts av förskottsanslag. För övriga anslagsäskanden
gällde i princip, att de avsågo utgiftsbehov, som ej kunnat föreläggas
den senaste lagtima riksdagen för prövning men som borde tillgodoses
innan ärendet kunde underställas nästa lagtima riksdag. Frågan om avskrivning
av de i propositionen äskade nya kapitalinvesteringarna lämnades
tillsvidare öppen.

Vid regleringen av utgifterna å förskottsstaten gjordes i propositionen
undantag för de utbetalningar som betingades av dispositionsbeslut, vilka
avsågo en fortlöpande, av krisen betingad verksamhet av obestämd total omfattning,
eller vilka eljest borde bli föremål för en kollektiv reglering. Uppskovet
med täckningen av dessa olika utgifter överensstämde med den principiella
ståndpunkt som vid årets lagtima riksdag intagits i frågan.

Under riksdagens lopp ha sedermera framlagts förslag örn ett betydande
antal anslagsförstärkningar eller nya anslag, vilka delvis ännu äro föremål
för riksdagens prövning. De anslag som av riksdagen anvisats i anledning
av hittills framlagda förslag uppgå till sammanlagt 77.S miljoner
kronor å driftbudgeten och 121.8 miljoner kronor å kapitalbudgeten. Föreslagna,
av riksdagen ännu ej prövade anslagsanvisningar uppgå till 74 miljoner
kronor å driftbudgeten och 60.1 miljoner kronor å kapitalbudgeten.

Efter framläggandet av propositionen nr 1 ha vidare vissa beslut fattats
örn disposition av anslagen på förskottsstaten för försvarsväsendet, vilken
av urtima riksdagen förklarats skola äga förlängd giltighet. Dessa beslut ha
i flertalet fall avsett utgifter för försvarsväsendet. Förskottsanvisningar för
civila ändamål ha beslutats blott i sådana fall, där utgiften icke kunnat
anstå i avvaktan på riksdagens prövning av anslagsfrågan. I viss utsträckning
ha medelsanvisningama från förskottsstaten redan anmälts för riksdagen
för reglering genom tilläggsstatsanslag. Regleringen har tillsvidare
uppskjutits dels i de fall där så borde ske enligt de vid årets lagtima riksdag
godtagna principer, om vilka erinrades i propositionen nr 1 till urtima
riksdagen, dels också i de fall som lämpligen synts kunna bli föremål för
reglering i ett sammanhang vid slutet av den urtima riksdagen.

Sistnämnda förskottsanvisningar torde nu böra anmälas för riksdagen. I
samband med att så sker, synes lämpligt att framlägga förslag örn vissa
ytterligare medelsanvisningar, vilka icke ansetts böra anstå till nästa lagtima
riksdag och icke blivit föremål för särskild framställning. Samtidigt
torde böra äskas de avskrivningsanslag, som påkallas av beslutade eller
äskade investeringsanslag hänförliga till tilläggsstat I till årets riksstat. Slutligen
böra i detta sammanhang förslag framläggas även om erforderliga
ändringar av riksstatens inkomstsida.

De till en tilläggsstat I till årets riksstat hänförliga inkomstberäkningar
och anslagsäskanden, som i det följande anmälas, äro att bedöma från här
angivna utgångspunkter. I flertalet fall utgöra de sålunda förslag till änd -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

ringar i riksstat^, som betingas av riksdagens redan fattade beslut, av förslag
som förelagts riksdagen men ännu ej av denna prövats samt av medelsanvisningar
från förskottsstaten. I övrigt avses med förslagen en komplettering
av tidigare framlagda anslagsäskanden som nödvändiggjorts av utvecklingen.
En närmare förklaring till de framlagda förslagen synes endast erforderlig
på ett par punkter.

På riksstatens inkomstsida böra nu upptagas redovisningstitlar för krigskonjunkturskatten
oell den allmänna omsättningsskatten. Avkastningen av
dessa skatter kan ännu ej beräknas. Jag förordar att de i riksstaten upptagas
med 20 miljoner kronor respektive 80 miljoner kronor. Med dessa rent
formella belopp avses blott att ange den ungefärliga storleksordningen av
den avkastning ifrågavarande skatter kunna giva under innevarande budgetår.

Regleringen av medelsanvisningar från förskottsstaten har, såsom redan
antytts, begränsats såtillvida som enligt vedertagna principer medel äskas
blott för täckning av förskottsutbetalningar av bestämd omfattning vilka icke
lämpligen böra inbegripas under en kollektiv reglering. Begränsningen är av
större betydelse blott för försvars väsendets del; jag erinrar emellertid örn att
Kungl. Maj :ts beslut angående disposition av anslag å förskottsstaten för militäia
ändamål numera successivt bringas till vederbörande utskotts kännedom.
Förskottsutbetalningar för civila ändamål lämnas oreglerade i ett fåtal
fall som i princip kunna jämföras med de utgifter för försvarsväsendet som
tillsvidare skola stå öppna. Undanlag ha sålunda gjorts endast för vissa fortlöpande
utgifter för luftskyddet.

Bland de beslut örn disposition av förskottsanslag som icke bli föremål
för reglering i detta sammanhang torde ett böra bringas till riksdagens kännedom.
Genom beslut den 11 oktober 1940 har Kungl. Maj:t hemställt till aktiebolaget
Vin- & spritcentralen att, sedan en mindre kvantitet disponerats för
civil förbrukning, till flygvapnets förfogande ställa den motorsprit, som intill
utgången av år 1940 bleve tillgänglig, dock högst viss kvantitet, samt att reservera
eventuellt ytterligare föreliggande kvantiteter för försvarsväsendets
behov. För motorsprit övertagen på grund av för flygvapnets räkning verkställd
import skulle flygförvaltningen till statens reservförrådsnämnd erlägga
likvid motsvarande självkostnaden exklusive tull. För övrig motorsprit
skulle betalas det pris, som följde av det allmänna avtalet den 14 juni 1940
mellan aktiebolaget Svensk sprit och aktiebolaget Vin- & spritcentralen, jämte
de särskilda merkostnader, som belöpte å de övertagna partierna. Sålunda
skulle hl. a. för sådan motorsprit, som utvunnits vid fodercellulosatillverknmg
enligt då gällande avtal, utgå ett tillägg av 80 öre och för motorsprit
som framställts enligt avtal den 22 juli 1940 mellan bränslekommissionen
och aktiebolaget Svensk sprit, ett tillägg av 20 öre, allt för liter 95-procentig
sprit. Likvid enligt angivna grunder för den övertagna spriten skulle av flygtorvaltnmgen
erläggas med anlitande av det å förskottsstaten för försvarsvä -

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

sende! m. in. uppförda anslaget till Flygvapnet (Fa). Medel för reglering av
ifrågavarande utgifter torde få äskas av riksdagen, sedan kännedom erhållits
om de kvantiteter sprit, som intill årsskiftet fått övertagas av flygvapnet.

Med avseende å beräkningen av de anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar,
som nu äskas, torde jag slutligen få framhålla följande. För
anslag under försvarsväsendets fastighetsfond har det visat sig svårt att
strängt fasthålla vid de beräkningsgrunder som godkänts av riksdagen och
som hittills konsekvent tillämpats. Orsaken härtill är, att det visat sig praktiskt
att för byggnadsföretag för försvarsändamål äska anslagen utan en genomförd
åtskillnad mellan nybyggnader av olika slag, reparationsarbeten
och viss materielanskaffning; en noggrannare specificering skulle nämligen
medföra en ogynnsam splittring av medelsanvisningen på ett stort antal smärre
anslag. Vid bestämningen av avskrivningsanslagen skulle avskrivningen
under dessa omständigheter helst beräknas med hänsyn till investeringsanslagens
uppdelning på olika ändamål. Detta vore emellertid föga praktiskt
med tanke på svårigheten att senare genomföra avskrivningen i enlighet med
beräkningsgrunderna. Avskrivningsanslagen ha därför ansetts böra beräknas
schablonmässigt efter fastställda grunder utan differentiering med hänsyn
till de olika ändamål som i vissa fall tillgodoses med ett och samma investeringsanslag.
Några olägenheter synas icke följa härav. Det torde kunna
ifrågasättas, huruvida man icke för investeringar i försvarsväsendets fastighetsfond
borde genomföra kollektiv avskrivning genom ett gemensamt anslag
för var och en av delfonderna. Frågan härom synes mig emellertid böra
bli föremål för närmare utredning innan nuvarande praxis ändras.

De till en tilläggsstat I till riksstaten för innevarande budgetår hänförliga
anslagsäskanden som på anförda grunder böra i detta sammanhang föreläggas
riksdagen ha tidigare denna dag anmälts. Utdrag av statsrådsprotokollet
angående de beslut om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Majit därvid på
hemställan av vederbörande departementschefer fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet
i detta ärende (bil. 1—12).

En sammanställning av samtliga de till tilläggsstat I hänförliga anslag, som
av riksdagen anvisats eller som i denna eller tidigare propositioner äskats
torde få fogas vid protokollet såsom bihang.

Med åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att i riksstaten för budgetåret 1940/41 upptaga följande nya
inkomsttitlar sålunda:

Krigskonjunkturskatt, bevillning ................... kronor 20,000,000

Allmän omsättningsskatt, bevillning .............. » 80,000,000.

Vidare hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att godkänna
de förslag, om vilka Kungl. Majit på hemställan av vederbörande de -

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

partementschefer enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag
(bil. 1—12) fattat beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
L. Gabrielson.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 81.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Tredje huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsårenden. hållet
inför Hans Näjd Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Ministern för utrikes ärendena anmäler härefter under utrikesdepartementets
handläggning hörande ärende angående egentliga statsutgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

A. Utrikesdepartementet.

[1.] 3. Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel. För anskaffande

av inom utrikesförvaltningen erforderlig chiffreringsmateriel anvisade Kungl.
Majit genom beslut den 1 november 1940 ett belopp av 46,500 kronor att utgå
av det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41
under sjunde huvudtiteln uppförda anslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap:
förstärkning av den civila administrationen m. m. För täckning
av förskottsanvisningen torde böra å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1940/41 äskas ett motsvarande anslag. En närmare redogörelse för
materielanskaffningens innebörd torde få lämnas riksdagens vederbörande
utskott.

Jag hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Utrikesdepartementet: Chiffreringsmateriel å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
anslag av .............................. kronor 46,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Jan Stenström.

Kungl. Majlis proposition nr 81.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvar särenden, håltet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 november 19M.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

G. Gemensamma anslag.

[1.] 18 a. Särskild beredskapsmönstring för år 1941, förslagsanslag.

I den till årets urtima riksdag avlåtna propositionen nr 68 med förslag till
förordning angående särskild beredskapsmönstring för år 1941, m. m. har
förutsatts, att till täckande av de med ifrågavarande mönstringsförfarande
förenade kostnaderna skulle å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår under fjärde huvudtiteln anvisas ett särskilt anslag. Här avsedda
kostnader hava i nämnda proposition beräknats till 155,000 kronor, därav
för tryckning av blanketter 23,000 kronor, för mönstringens kungörande
7,000 kronor och för ersättning till kyrkobokförare m. m. 125,000 kronor.

Under hänvisning härtill och då anslaget synes böra anvisas såsom förslagsanslag,
får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Särskild beredskapsmönstring för år 1941 å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
förslagsanslag av ...................... kronor 155,000.

Kungl. Majrts proposition nr 81.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Sven Berglund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

C. Vägtrafikväsendet.

[1.] 3. Bidrag till vissa kommimikaiionsändamål, reservationsanslag.

I 1940 års statsverksproposition (sjätte huvudtiteln, punkt 34) föreslog Kungl.
Maj :t, att till bidrag till vissa kommunikationsändamål för budgetåret 1940/
41 ett reservationsanslag måtte anvisas å 5,000 kronor.

I sin skrivelse den 10 maj 1940, nr 6, (punkt 33) meddelade riksdagen,
att riksdagen med hänsyn till riksdagens vederbörande utskott tillhandakomma
uppgifter funnit ifrågavarande anslag böra för budgetåret 1940/41
uppföras med ett belopp av 15,000 kronor, och anmälde, att riksdagen till
bidrag till vissa kommunikationsändamål för nämnda budgetår anvisat ett
reservationsanslag av 15,000 kronor.

Beträffande de utgifter, som numera vanligen bestridas av ifrågavarande
anslag, torde jag få hänvisa till förenämnda punkt i årets statsverksproposition.

Det anslagsbehov, som föranledde riksdagen att höja anslaget för innevarande
budgetår med 10,000 kronor utöver det av Kungl. Maj:t begärda beloppet,
och som då beräknades till nämnda summa, har sedermera visat sig
kräva ytterligare ett belopp av 9,064 kronor 79 öre. Genom beslut den 5
april och den 7 juni 1940 har därför Kungl. Majit ställt sammanlagt
19,064 kronor 79 öre till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förfogande, att
användas för här avsett ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

I årets statsverksproposition beräknades, att vid ingången av innevarande
budgetår en reservation skulle föreligga av omkring 21,000 kronor. Enligt
riksräkenskapsverkets budgetredovisning för budgetåret 1939/40 utgjorde reservationen
25.007 kronor 89 öre. Häri ingingo emellertid nämnda 19,064
kronor 79 öre, vilka först i augusti 1940 avförts på anslaget. Det belopp,
som jämte det nya anslaget å 15,000 kronor står till förfogande innevarande
budgetår, utgör således endast (25,007:89— 19:064:79) 5,943 kronor 10 öre.

Av de för innevarande budgetår tillgängliga medlen å tillhopa (15,000 +
5,943:10) 20,943 kronor 10 öre lia av Kungl. Maj:t hittills följande statsbidrag
anvisats, nämligen: till anordningar inom Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län för beredande av skjuts och härbärge åt resande tillhopa
3,337 kronor 50 öre, till statsbidrag för uppehållande av trafik å vissa
sjöar i Norrland samt trafik i Bohusläns skärgård tillhopa 10,400 kronor,
till avlöning till åbon å Strimasunds fjällstuga 300 kronor, till anskaffande
av ved till en mellan Merkenis fjällstuga och riksgränsen mot Norge belägen,
staten tillhörig vilstuga 164 kronor, till reparation av broförbindelser å färdevägen
Jäkkvik—Merkenis i Sverige—Graddis i Norge 361 kronor 20 öre, till
uppehållande under vintern 1940/41 av regelbunden ångbåtsförbindelse mellan
Aggarön m. fl. öar och Västerås 325 kronor samt slutligen till gratifikation
till åbon vid Strimasunds fjällstuga P. A. Persson 1,000 kronor. Tillhopa
ha således från anslaget anvisats 15,887 kronor 70 öre. Härtill kommer
anslaget att belastas med vissa ersättningar för jordförluster genom kanaloch
väganläggningar, vilka jämlikt beslut av statsmakterna från och med
budgetåret 1923/24 avföras å anslaget. Under de senare åren hava dessa ersättningar
uppgått till i runt tal 3,700 kronor.

Anslaget är sålunda redan nu disponerat så när som på omkring 1,300
kronor. Ansökningar örn ytterligare bidrag hava inkommit eller torde vara
att förvänta till ändamål, som tidigare åtnjutit statsbidrag. Därjämte torde
behov av statsbidrag till bestridande av kostnaderna för bro eller annan
anordning för vägs framförande över isränna, då vägen icke är att hänföra
till allmän väg, uppkomma under instundande vinter.

Under åberopande av vad sålunda anförts och med framhållande särskilt
av det förutnämnda oberäknade bidragsbeloppet å över 9,000 kronor, som
påförts anslaget, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till vissa kommunikationsåndamål å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 10,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:! Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 4.

Egentliga statsutgifter.

Sjund e huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 november
1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler härefter under
finansdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å dlläggsstat I til! riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför
därvid följande.

B. Allmänna centrala ämbetsverk in. in.

[1.] 15 a. Riksräkenskapsverket: Särskilda kostnader för granskning

av vissa militära räkenskaper. Enligt gällande föreskrifter ankommer det
på riksräkenskapsverket att verkställa granskning av räkenskaperna för de
militära centralförvaltningarnas huvudkassör, medan granskningen av de
nämnda centralförvaltningar underställda myndigheternas räkenskaper närmast
är anförtrodd åt specialrevisioner, förlagda till armé-, marin- och flygförvaltningarna.

I skrivelse den 31 oktober 1940 anförde riksräkenskapsverket, efter samråd
med statens krisrevision, i huvudsak följande.

Vid de militära centralförvaltningarnas huvudkassör bär räkenskap smaterialet
efter krigsutbrottet undergått en mycket betydande utökning. Sålunda
har det sammanlagda antalet verifikationer stigit från omkring 73,000 för
budgetåret 1938/39 till omkring 199,000 för budgetåret 1939/40.

Det måste anses vara synnerligen angeläget, att, i likhet med vad som
skett beträffande förenämnda specialrevisioner, jämväl för granskningen av
räkenskaperna för de militära centralförvaltningarnas huvudkassör förstärk -

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

ning av arbetskrafterna vidtages och att granskningen i görligaste mån påskyndas.

Den sålunda åsyftade forceringen av granskningsarbetet finner riksräkenskapsverket
lämpligen böra ske genom anlitande av med militärräkenskaperna
förtrogna arbetskrafter för arbete å övertid. En sådan ordning för avverkandet
av nu omliandlade mera tillfälliga stegring av granskningsuppgifterna
torde vara den mest ändamålsenliga samtidigt som den innebär den
ojämförligt billigaste lösningen.

För arbetets utförande under återstående delen av innevarande budgetår
har riksräkenskapsverket tänkt sig att i första hand anlita hos ämbetsverket
anställd personal. Härvid måste dock jämväl tagas i anspråk personal i 21
lönegraden. Ersättning i förevarande fall bör utgå till vederbörlig därtill
berättigad personal enligt bestämmelserna i 26 § civila avlöningsreglementet
samt åt övrig personal, revisor eller därmed i kvalifikationsavseende likställd
befattningshavare, i form av gratifikation, beräknad efter den övertidsersättning,
som enligt nyssnämnda paragraf utgår till befattningshavare i 18 lönegraden
eller alltså med 3 kronor 10 öre för timme. De sammanlagda kostnaderna
för övertidsarbete hava beräknats till 5,868 kronor. Vidare har räknats
med reseersättningar för inventeringsförrättningar till ett belopp av
1,500 kronor.

Under åberopande härav hemställde riksräkenskapsverket, att ett avjämnat
belopp av 7,500 kronor skulle ställas till riksräkenskapsverkets förfogande
för utförande av ifrågavarande granskningsarbete i huvudsaklig anslutning
till en vid skrivelsen fogad granskningsplan.

Genom beslut den 8 november 1940 har Kungl. Majit, med bifall till riksräkenskapsverkets
framställning, medgivit att av det under sjunde huvudtiteln
uppförda förskottsanslaget till allmänna utgifter för försvarsberedskap:
förstärkning av den civila administrationen m. m. finge utbetalas sammanlagt
högst 7,500 kronor för ifrågavarande ändamål.

För täckning av detta utgiftsbelopp böra medel äskas å tilläggsstat för
innevarande budgetår. På grund härav hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Riksräkenskapsverket: Särskilda kostnader för
granskning av vissa militära räkenskaper å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett
anslag av................................ kronor 7,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:
L. Gabrielson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt
anför därvid efter gemensam beredning med chefen för folkhushållningsdepartementet
följande.

K. Foikbildningsåtgärder i övrigt.

[1.] 2 a. Föreläsningar i krisfrågor. För innevarande budgetår har

det under åttonde huvudtiteln uppförda anslaget till understöd åt anstalter
och föreningar, som anordna populärvetenskapliga föreläsningar, av statsfinansiella
skäl sänkts från 252,000 kronor till 161,000 kronor. Då emellertid
under anslaget från och med detta budgetår inräknats ett belopp av 17,000
kronor till föreläsningsverksamhet inom försvars väsendet, ha de till föreläsningsverksamheten
i övrigt utgående anslagsmedlen sänkts med 108,000 kronor.
Medelst det till föreläsningsverksamhet inom försvarsväsendet anvisade
beloppet skall tillgodoses det normala behovet av sådan föreläsningsverksamhet,
alltså icke det ökade medelsbehov, som föranledes av de anbefallda försvarsberedskapsåtgärderna.

Genom beslut den 31 maj 1940 bemyndigade Kungl. Majit statens informationsstyrelse
att inom styrelsen upprätta en fristående sektion för kulturell
folkberedskap med huvudsaklig uppgift att under styrelsens ledning vidtaga

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

åtgärder, som kunde anses erforderliga för att under krigstid bidraga till att
stärka svenska folkets intellektuella och moraliska motståndskraft. Jämlikt
detta bemyndigande har från och med den 1 juli 1940 en sådan sektion upprättats.

I skrivelse den 9 oktober 1940 har sektionen för kulturell folkberedskap
hemställt örn anvisande av ett förstärkningsanslag av 50,000 kronor för budgetåret
1940/41 till den statsunderstödda föreläsningsverksamheten i riket,
avsett för anordnande av föreläsningar i folkförsörjningsfrågor, folkmoraliska
frågor och andra med krisen sammanhängande frågor. Till stöd för
framställningen har anförts följande:

På grund av initiativ från Folkberedskapen hade under sommaren 1940
av akademiska beredskapskommittén i samarbete med folkbildningsförbundet
och andra föreläsningsbyråer anordnats en förmedling av föreläsare i
svensk beredskap. Föreläsarna ställde sig under sommaren till förfogande
utan annan ersättning än kostnaden för resor och vivre. Dessa villkor kunde
emellertid numera, sedan semestrar och ferier slutat och ifrågavarande föreläsares
ordinarie arbete åter börjat, endast i undantagsfall tillämpas.

Uppenbarligen förelåge fortfarande ett starkt behov av upplysande föreläsningar
i en rad frågor sammanhängande med krisläget. Till folkberedskapen
hade inkommit en råd skrivelser från upplysningsnämnder samt från
föreläsningsföreningar och andra lokala folkbildningsorganisationer med förfrågningar,
huruvida folkberedskapen kunde ställa till förfogande föreläsare
i dylika ämnen. 1 allmänhet hade avsändarna av dessa skrivelser även förväntat,
att folkberedskapen skulle kunna utbetala lämplig ersättning till föreläsarna.
På dessa förfrågningar hade folkberedskapen endast kunnat svara
med att hänvisa till de ordinarie organen för förmedling av föreläsare, under
påpekande av att i allmänhet ersättning måste utgå för såväl föreläsningen
som för resa och vivre samt att dessa kostnader måste bestridas av den
organisation, som arrangerade föreläsningen. Endast på ett speciellt ämnesområde,
nämligen frågor örn sparande, funnes möjlighet tack vare en överenskommelse
mellan folkbildningsförbundet, riksgäldskontoret, postsparbanken,
svenska sparbanksföreningen och kooperativa förbundet att ställa föreläsare
till förfogande kostnadsfritt.

Det vore emellertid tydligt, att upplysande föreläsningar behövdes inte
blott i sparfrågor utan även rörande vår folkförsörjning i allmänhet. Efter
samråd med chefen för folkhushållningsdepartementet samt ordförandena i
de under detta departement lydande kristidskommissionerna hade folkberedskapen
och informalionsstyrelsens upplysningsavdelning tagit initiativet till
en omfattande upplysningsverksamhet rörande vår folkhushållning under
nu rådande kristillstånd. Verksamheten omfattade bl. a. en av radiotjänst och
brevskolan anordnad kombinerad radio- och korrespondenskurs, organiserad
på liknande sätt som beredskapskursen om vårt folkförsvar. Skulle denna
kurs bli till åsyftad verkan, vore det emellertid nödvändigt, att den kompletterades
av en av de lokala föreläsningsföreningarna anordnad föreläsningsverksamhet
i dessa ämnen.

Folkberedskapen planerade vidare i samråd med samverkande bildningsförbunden
en omfattande studieverksamhet i av kriget aktualiserande folkmoraliska
frågor. Också för denna verksamhet måste man räkna med en
intensifierad verksamhet av de lokala föreläsningsanstalterna.

Även föreläsningar rörande andra inre och yttre försvarsfrågor kunde tänkas
ha en viktig uppgift att fylla i nuvarande läge.

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

Den beredvillighet att anordna dylika föreläsningar i olika krisfrågor, vilken
från olika folkbildningsorgans sida kommit till synes, äventyrades emellertid,
om den icke erhölle stöd i ekonomiskt hänseende från statsmakternas
sida. Till följd av den nedsättning av anslagen till den fria föreläsningsverksamheten,
som vidtagits för innevarande budgetår, hade de flesta föreläsningsföreningar
och därmed jämförliga organisationer nödgats begränsa sin
ordinarie verksamhet. Man kunde inte förvänta av dem, att de skulle ytterligare
minska denna eller rent av lägga ned den helt och hållet för att kunna
arrangera föreläsningar i krisfrågor. Ett dylikt förfaringssätt vore dessutom
från psykologisk synpunkt olyckligt och ägnat att motarbeta den kulturella
folkberedskapens syfte: att söka visa, huru normala livsformer kunna upprätthållas
även under påfrestande tider.

Det anslag med 50,000 kronor, som med hänsyn härtill av sektionen äskades
för budgetåret 1940/41, borde ställas till skolöverstyrelsens förfogande
för att av denna på vanligt sätt fördelas på de olika folkbildningsorgan, som
förmedlade och anordnade föreläsningar, på samma villkor som eljest gällde
för de statsunderstödda föreläsningarna, dock med det tillägget att medlen
endast finge användas till föreläsningar i krisfrågor.

I yttrande över framställningen har skolöverstyrelsen anfört, att de statsunderstödda
föreläsningsföreningarna och andra folkbildningsorgan, som anordnade
föreläsningar, utan tvivel hade en stor uppgift att fylla även som förmedlare
av informationer i frågor, som berörde med krisen sammanhang,
ande statliga åtgärder. Det syntes därför överstyrelsen angeläget, att dessa
föreningar även i fortsättningen kunde erhålla understöd av statsmedel. Föreningarna
hade varit angelägna att anpassa sin verksamhet efter rådande speciella
förhållanden. De hade på sina program upptagit bl. a. direkt upplysning
i krisfrågor och anordnat föreläsningar örn vårt försvarsväsen, om luftskydd,
hemvärn och annat, som krisen gjort aktuellt. Utrikespolitiska frågor
och modern historia hade fått framträdande plats på många föreningars program.
Med den nedskärning av anslagen, som av statsfinansiella skäl vidtagits,
måste antalet föreläsningar i försvars- och krisfrågor minskas. Därigenom försvårades
den av informationsstyrelsen planerade upplysningsverksamheten på
detta område. Denna upplysningsverksamhet syntes överstyrelsen vara av sådant
värde, att överstyrelsen för sin del vore villig att ombesörja utdelningen av
ett förstärkningsanslag till föreläsningsverksamheten med 50,000 kronor, därest
Kungl. Majit ansåge sig kunna disponera ytterligare medel för detta ändamål
eller för den händelse detta belopp kunde utgå av till informationsstyrelsen
anvisat anslag. Anslaget syntes böra fördelas mellan olika statsunderstödda
organ för förmedling av föreläsningar och utgå på samma villkor, som
gällde för de statsunderstödda föreläsningarna, dock med den inskränkningen,
att medlen endast finge användas till föreläsningar i krisfrågor.

Vid anmälan i 1940 års åttonde huvudtitel av frågan örn anslag för inne- Departemmuvarande
budgetår till understöd åt anstalter och föreningar, som anordna po- 0Äe/*«-pulärvetenskapliga föreläsningar, erinrade jag om den verksamhet, som dessa
organisationer med erkännansvärd beredvillighet utövade genom att på sina

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr SI.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

program upptaga såväl det civila luftskyddets problem som aktuella försörjningsproblem
och vad därmed ägde samband, samt framhöll, att denna verksamhet
förtjänade stöd från statsmakternas sida. Jag ansåg mig emellertid
kunna utgå från att, i den mån särskilt ekonomiskt understöd borde lämnas
folkbildningsorganisationerna för fullgörande av den uppgift de sålunda påtagit
sig, medel härför komme att anvisas i annan ordning. Vid bestämmandet
av ifrågavarande anslag har i enlighet härmed bortsetts från de särskilda
av krisförhållanden betingade uppgifter, som föreläsningsorganisationema
nu handhava.

Den föreliggande framställningen avser att inom den nu befintliga statsunderstödda
föreläsningsorganisationen möjliggöra en effektiv föreläsningsverksamhet
rörande folkförsörjningen och andra med krisen sammanhängande
frågor. En sådan föreläsningsverksamhet utgör otvivelaktigt ett betydelsefullt
komplement till de redan vidtagna beredskapsåtgärderna och bör enligt min
mening understödjas med statsmedel. Det synes icke möjligt att för innevarande
budgetår ifrågasätta en ytterligare begränsning av den ordinarie föreläsningsverksamheten
i syfte att bereda större plats åt föreläsningar i krisfrågor.
I enlighet med vad enligt det föregående förutsatts torde för dessa
föreläsningar medel böra i särskild ordning anvisas. Då enligt vad jag inhämtat
de medel, som nu stå till förfogande för informationsstyrelsen och
dess sektion för kulturell folkberedskap, icke lämna tillgång till kostnadernas
bestridande och det för övrigt synes riktigt, att detta anslagsändamål tillgodoses
genom anslag under åttonde huvudtiteln, vill jag förorda, att särskilt
anslag anvisas för ändamålet under nämnda huvudtitel på tilläggsstat I
för budgetåret 1940/41. Anslaget, som icke synes böra bestämmas till lägre
belopp än föreslagna 50,000 kronor, torde böra ställas till skolöverstyrelsens
förfogande, att av överstyrelsen i samråd med sektionen för kulturell folkberedskap
fördelas mellan olika statsunderstödda organ för förmedling av
föreläsningar och utgå på samma villkor, som gälla för de statsunderstödda
föreläsningarna allenast med den inskränkningen, att anslagsmedlen endast
må användas till föreläsningar i krisfrågor.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

till Föreläsningar i krisfrågor å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 50,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Kungl. Majlis proposition nr 81.

Bilaga 6,

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29
november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[1.] 25 c. Ytterligare bidrag till kostnader för transport m. m. av strå foder,

reservationsanslag. Genom beslut av 1940 års urtima riksdag (prop.
nr 28; r.skr. nr 43) anvisades å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 dels till Kostnader för transport av stråfoder ett reservationsanslag
av 1,000,000 kronor, dels ock till Statsbidrag för inköp av stråfoder ett
reservationsanslag å 2,000,000 kronor. Bestämmelser rörande villkoren för
erhållande av bidrag från sistnämnda anslag utfärdades sedermera i kungörelsen
den 25 oktober 1940 (nr 898). Genom beslut samma dag ställde
Kungl. Majit förenämnda anslag å 1,000,000 kronor till statskontorets förfogande
att av statskontoret disponeras för utbetalning på rekvisition av
statens livsmedelskommission, som skulle äga använda medlen till att ombesörja
tillförsel av hö och halm till de områden inom Kalmar, Gotlands
och Blekinge län, där skördeutfallet blivit särskilt otillfredsställande. Härvid
skulle iakttagas, att ersättning borde lämnas för samtliga med transporterna
förenade kostnader från inlastningsorten till köparens närmaste järnvägseller
ångbåtsstation eller högst motsvarande kostnader vid transport annor -

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

ledes än med järnväg eller fartyg. Vidare skulle enligt kommissionens bedömande
statshjälp till fraktkostnaderna för tillförsel av hö och halm utgå
till övriga av missväxt drabbade trakter, därvid dylik hjälp dock ej borde
medgivas i sådana fall då fraktkostnaderna uppginge till förhållandevis
obetydliga belopp. De i Kungl. Maj:ts beslut avsedda transporterna av stråfoder
ha verkställts av svenska spannmålsaktiebolaget.

I skrivelse, vilken inkommit till jordbruksdepartementet den 1 november
1940, har hushållningssällskapet i Göteborgs och Bohus län hemställt, att

200,000 kronor måtte ställas till förfogande för täckande av en del av inköpskostnaderna
för hö och halm till vissa delar av länet.

Lantbruksstyrelsen och statens livsmedelskommission lia efter remiss avgivit
gemensamt utlåtande den 15 november 1940 och därvid hemställt, att
Kungl. Maj:t måtte dels medgiva livsmedelskommissionen att vid ombesörjande
av tillförsel av halm till Kalmar, Gotlands och Blekinge län ävensom
övriga av missväxt drabbade trakter i riket gälda ej endast transport- och
distributionskostnader utan även så stor del av försäljningspriset, att utförsäljning
å respektive mottagningsorter kan ske för ett pris av 7 öre per kilogram,
dels ock för ändamålet anvisa ett belopp av 400,000 kronor. I sitt yttrande
har kommissionen tillika meddelat, att kommissionen i anledning av
hushållningssällskapets framställning ämnade med stöd av förenämnda kommissionen
lämnade bemyndigande uppdraga åt svenska spannmålsaktiebolaget
att, mot ersättning av statsmedel för fraktkostnaderna, i likhet med
vad som gäller beträffande bolagets transporter av stråfoder till Kalmar,
Gotlands och Blekinge län, ombesörja transporter av stråfoder även till Göteborgs
och Bohus län.

Såsom stöd för sin hemställan har lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen
anfört, bland annat, följande.

Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen ha för sin del den uppfattningen,
att marknadspriset inom landet på stråfoder åtminstone tills
vidare under konsumtionsåret kommer att ställa sig mycket högt, även örn
frakt- och övriga distributionskostnader täckas av statsmedel. Den frågan
har därför väckts, huruvida ej ytterligare åtgärder borde vidtagas genom
statens försorg för nedbringande av stråfoderpriserna, i första hand då priset
å halm. Lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen vilja för sin del
tillstyrka dylika åtgärder beträffande Kalmar, Gotlands och Blekinge län,
ävensom sådana områden därutöver, vilka särskilt hart drabbats av torkan
under sommaren 1940. I detta sammanhang må nämnas, att medan spannmålsbolaget
hittills kunnat erbjuda halm på Gotland och Öland för ett pris
av 7 öre per kilogram, därvid bolaget självt svarat för ej endast de direkta
frakt- och inlastningskostnaderna utan även viss del av själva distributionskostnaden
i övrigt, prisläget numera blivit sådant, att försäljning till angivna
pris ej längre kan ske, därest bolaget ej skall stå även för ytterligare
del av försäljningskostnaden. Beträffande de åtgärder som böra vidtagas
vilja lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen förorda, att medgivande
lämnas livsmedelskommissionen att bemyndiga svenska spannmålsaktiebolaget
att vid av bolaget enligt kommissionens nännare föreskrifter

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

verkställda transporter av halm bära, förutom själva fraktkostnaderna, även
förekommande distributionskostnader samt så stor del av försäljningspriset
som erfordras för att utförsäljningspriset å halm inom de av torkan drabbade
områdena må kunna nedbringas tili 7 öre per kilogram. De ytterligare
kostnader som härav föranledas för spannmålsaktiebolaget torde icke behöva
överstiga 400,000 kronor. Den utvidgade verksamhet, som sålunda skulle
åvila spannmålsaktiebolaget, bör gälla endast vid inköp genom bolagets förmedling
av halm. Beträffande inköpen av hö anse sig lantbruksstyrelsen och
livsmedelskommissionen för närvarande icke böra ingå på frågan örn en
direkt statssubvention, detta särskilt med hänsyn till att man ännu ej kan
överblicka verkningarna av det genom kungörelsen den 8 november 1940 (nr
915) stadgade transportförbudet.

Genom riksdagens förut omförmälda beslut örn anvisande av medel dels Departementtill
gäldande av fraktkostnaderna för stråfoder och dels till bidrag för in- chefenköp
av sådant foder har i viss omfattning bistånd lämnats jordbruket i de
trakter av landet, som svårast drabbats av den till följd av sommarens torka
uppkomna bristen på stråfoder. Såsom lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen
framhållit torde marknadspriset inom landet på stråfoder
under konsumtionsåret ställa sig mycket högt, även om frakt- och distributionskostnaderna
täckas av statsmedel. För närvarande överstiger sålunda
priset å halm på Gotland och Öland 7 öre per kilogram, sedan nämnda kostnader
guldits. I likhet med lantbruksstyrelsen och livsmedelskommissionen
anser jag därför, att ytterligare åtgärder böra vidtagas i syfte att möjliggöra
inköp av framförallt halm till priser som jordbruket kan bära. Det av lantbruksstyrelsen
och livsmedelskommissionen för sådant ändamål framförda
förslaget kan jag biträda. Kommissionen torde sålunda böra bemyndigas
medgiva svenska spannmålsaktiebolaget att vid de av bolaget enligt kommissionens
närmare föreskrifter verkställda transporterna av halm mot
ersättning av statsmedel bära förutom själva fraktkostnaderna även förekommande
distributionskostnader samt så stor del av försäljningspriset som
erfordras för att priset a halm inom de i Kungl. Maj:ts förenämnda beslut
omförmälda områdena må kunna nedbringas till 7 öre per kilogram å mottagningsorten.
För ett genomförande av en dylik anordning ha lantbruksstyrelsen
och livsmedelskommissionen ansett behövligt att utöver förut anvisade
medel ytterligare ett belopp av 400,000 kronor ställes till kommissionens
förfogande. Detta belopp torde nu böra anvisas å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1940/41.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Ytterligare bidrag till kostnader för transport m. m.
av strafoder för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 400,000.

Kungl. Majlis proposition nr 81.

I. Fiskeriväsendet.

[2.] 16. Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för fiskebåtar

in. m., reservationsanslag. I skrivelse den 26 oktober 1940 har lantbruksstyrelsen
hemställt om anvisande av dels 1,150,000 kronor för utlämnande av
bidrag utan återbetalningsskyldighet till anskaffande av gasgeneratorer för
fiskebåtar, dels ock likaledes 1,150,000 kronor till en lånefond för inköp och
inmontering av gasgeneratorer i fiskebåtar. Lantbruksstyrelsens förslag innebär
i huvudsak följande. Till fiskare, som anskaffade och inmonterade
av statens bränslekommission godkända gasgeneratorer i sina fiskebåtar,
skulle kunna utlämnas dels bidrag motsvarande halva kostnaden härför och
dels ett räntefritt lån för täckande av andra hälften av kostnaderna. Lånen
borde vara amorteringsfria under nio månader från lyftningsdagen samt
därefter amorteras kvartals- eller halvårsvis med Vio respektive Vs av lånebeloppet.
I regel borde ingen säkerhet behöva ställas för lånen. Det borde
dock dels undersökas huruvida sökanden ägde sådana kvalifikationer att
det kunde anses lämpligt att han komme i åtjnutande av ifrågavarande bistånd
dels ock kontrolleras, att bidrag och lån användes för därmed avsett
ändamål. För ifrågavarande lån borde uppläggas en särskild fond benämnd
lånefonden för inköp och inmontering av gasgeneratorer för motordrift i
fiskebåtar, vilken fond borde stå under statskontorets förvaltning. Bidragsoch
låneverksamheten borde handhavas av lantbruksstyrelsen.

Ur lantbruksstyrelsens motivering till förslaget må här återgivas följande.

Enligt vad lantbruksstyrelsen inhämtat har nu ett gengasaggregat lämpat
för den mindre fiskebåtstyp, som allmänt användes på ostkusten och i de
större insjöarna, konstruerats och inmonterats på en fiskebåt. Med detta
aggregat hava även vissa prov företagits, som synas ha utfallit i stort sett
tillfredsställande. För närvarande äro även aggregattyper lämpade för de
större fiskebåtar, som användas på västkusten, under konstruktion. Försök
angående gengasdriftens användbarhet i västkustfisket komma att anställas
under den närmaste framtiden. Redan på förhand torde kunna sägas att gengasdriften
icke är användbar för långa fiskeresor. Men även på västkusten
företagas korta fiskeresor. Så är fallet med fisket vid Hallands kust samt
med räkfisket, makrillfisket m. fl. fisken i Göteborgs och Bohus län, och
vid dylika fisken torde förutsättningar finnas för användning av gengasdrift.
Men endast praktiska försök kunna bringa klarhet härutinnan. Enligt preliminära
uppgifter skulle kostnaderna för tillverkning och inmontering av ett
aggregat avsett för en mindre fiskebåt uppgå till omkring 1,500 kronor. För
större aggregat lämpade för fiskebåtarna på västkusten synas motsvarande
kostnader kunna beräknas till omkring 2,000 kronor i medeltal.

Frågan om gengasdrift av fiskebåtar är visserligen ännu icke definitivt
löst, men å andra sidan torde denna driftform vara den enda, som återstår
för fiskarena örn och när flytande motorbränsle icke längre står att få.

Installation av gengasaggregat i fiskebåtar draga dock kostnader som för
fiskarena framstå såsom högst betydande. Även driftkostnaderna komma
sannolikt att ställa sig höga. En dylik installation torde även anses medföra

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

en ekonomisk risk såtillvida, som man icke säkert vet, huru snart tillförseln
av brännolja återigen kan bliva mera normal.

Man torde därför icke kunna räkna med att fiskare i något avsevärt antal
skulle utan stöd från statens sida övergå till gengasdrift. De allra flesta fiskare
skulle icke heller förmå att ikläda sig de erforderliga kostnaderna.

Rörande behovet av medel för nu ifrågavarande ändamål har lantbruksstyrelsen
yttrat:

Det är givetvis vanskligt att bedöma, hur många fiskare, som skulle komma
att begagna sig av här ifrågavarande stödåtgärder för anskaffande av
gengasaggregat. Beträffande ostkusten och de större insjöarna torde man
emellertid åtminstone till en början icke böra beräkna, att större antal än
omkring 1,000 fiskebåtar komma att omläggas till gengasdrift. Motsvarande
antal på västkusten torde böra uppskattas till omkring 400. Om, som förut
framhållits, kostnaden för varje aggregat för båtar på ostkusten och i insjöarna
uppgår till 1,500 kronor och för västkustbåtar till 2,000 kronor,
skulle för ifrågavarande stödåtgärder erfordras (1,000 X 750 + 400 X

1.000 =) 1,150,000 kronor för direkta understöd och lika stort belopp att
utlämnas såsom lån.

Lantbruksstyrelsen har sedermera i skrivelse den 11 november 1940, med
överlämnande av en skrivelse från svenska västkustfiskarnas centralförbund,
hemställt, att ett belopp av 100,000 kronor måtte ställas till förfogande för
utdelande såsom statsbidrag till insättande av tjärförvärmare å motorer i
fiskebåtar. Lantbruksstyrelsen har i sin skrivelse vidare anfört:

Beträffande användandet av tjära för drivande av fiskemotorer har erfarenheten
visat, att tjära av viss beskaffenhet kan användas härför. Dock
erfordras åtminstone i vissa fall, att motorn förses med en s. k. förvärmare
för att tjäran skall kunna brukas med tillfredsställande resultat. Förvärmaren
avser att göra tjäran mera tunnflytande. En motorfabrik har redan konstruerat
en dylik apparat, som finnes att köpa, och den betingar enligt vad
lantbruksstyrelsen inhämtat ett pris av 435—525 kronor.

Kostnaderna bliva emellertid ganska betungande för fiskarena. För att
uppmuntra dem att skaffa sig ifrågavarande apparat vore det i hög grad
önskvärt, att staten lämnade visst bidrag till täckande av kostnaderna. Detta
synes så mycket mera påkallat, som det ur synpunkten av landets livsmedelsförsörjning
torde vara angeläget, att allt göres för att fisket skall kunna i
görligaste mån hållas i gång. För sin del skulle lantbruksstyrelsen finna det
erforderligt, att staten bidroge med hälften av kostnaderna.

Det är knappast möjligt att med någon säkerhet beräkna huru stort belopp,
som skulle bliva behövligt härför. Man torde emellertid kunna utgå
från att 400 å 500 båtar bliva nödsakade att skaffa sig apparaturen i fråga.
Örn varje båt skulle erhålla ett statsbidrag, motsvarande hälften av kostnaden,
dock högst 250 kronor, skulle man kunna räkna med, att ett belopp av

100.000 kronor skulle erfordras.

över lantbruksstyrelsens förstberörda förslag ha efter remiss utlåtanden
avgivits av statskontoret den 7 november 1940 och av statens bränslekommission
den 13 november 1940. Kommerskollegium har den 21 november
1940 avgivit yttrande över lantbruksstyrelsens båda förut omförmälda förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Statskontoret har anfört i huvudsak följande.

Statskontoret vill till en början erinra, att lån till anskaffning och inmontering
av gengasaggregat redan nu utlämnas ur lånefonden för inköp av
gasgeneratorer för motordrift samt att förslag föreligger örn inrättandet av
en särskild lånefond för anskaffande av dylika aggregat för viss handelssjöfart.
Det synes ämbetsverket betänkligt, att på väsentligt andra villkor än
dem, som gälla eller föreslagits för nämnda båda fonder, tillgodose en annan
kategori av näringsidkare med lån för enahanda ändamål.

Med denna utgångspunkt måste statskontoret — som icke känner sig
övertygat om nödvändigheten ur folkförsörjningssynpunkt av så stora uppoffringar
från statens sida, som av lantbruksstyrelsen föreslagits — för sin
del förorda den ändring i lånebestämmelserna, att bidrag utan återbetalningsskyldighet
lämnas i väsentligt mindre utsträckning än förslaget avser,
förslagsvis med allenast 20 procent av anskaffningskostnaden, samt att lån
i stället beviljas med ett något högre belopp, förslagsvis intill 80 procent av
samma kostnad. Vad beträffar låneräntan, torde den böra utgå efter samma
grunder, som gälla för de nuvarande gasgeneratorlånen, eller i varje fall icke
enligt lägre procenttal än det, som kan komma att bestämmas för den föreslagna
för vissa handelsfartyg avsedda fonden. Det synes statskontoret ligga
i sakens natur, att före beviljandet av dylika bidrag en undersökning av
understödstagarens ekonomiska förhållanden bör äga rum, liksom även att
en prövning bör ske beträffande arten av låntagarnas verksamhet i syfte
att vinna garanti för att endast sådana personer, som ha fiske till huvudsaklig
sysselsättning, må bliva delaktiga av bidragen.

I fråga örn lånesäkerheten har det synts statskontoret naturligt, att borgen
eller annan säkerhet regelmässigt kräves och att eftergift därutinnan endast
i undantagsfall må, efter lantbruksstyrelsens prövning, förekomma.

Därest den nya fonden konstrueras efter de av statskontoret ovan uppdragna
linjerna, synas de för densamma erforderliga medlen — med i övrigt
lika beräkningar — böra upptagas med ett till 1,800,000 kronor ökat
belopp, under det att det för statsbidraget erforderliga anslaget torde kunna
minskas till förslagsvis 350,000 kronor. Vid beräkningen av sistberörda belopp
har hänsyn jämväl tagits därtill, att genom behovsprövningen åtskilliga
ansökningar komma att lämnas utan bifall.

Statens bränslekommission, som tillstyrkt lantbruksstyrelsens förslag, har
bland annat yttrat:

På grund av den knappa tillgången på flytande bränslen har tilldelningen
för fiskets bedrivande icke kunnat ske med kvantiteter, som motsvara fulla
behovet. Enligt bränslekommissionens beräkningar har för tiden september—
oktober 1940 ställts till fiskets förfogande cirka 40 procent av det normala
drivmedelsbehovet, varav cirka 34 procent mineraloljor och cirka 6 procent
trätjäroljor. För tiden november—december hava cirka 48 procent av normala
drivmedelsbehovet ställts till förfogande, varav cirka 28 procent mineraloljor
och cirka 20 procent trätjäroljor (den beräknade tillverkningen för
samma tid). För tiden efter den 1 januari 1941 kommer dock, såvida icke
försörjningsläget avsevärt förbättras, förhållandena att bliva sämre.

Bränslekommissionen anser sig för sin del icke kunna bedöma, huruvida
den genom lantbruksstyrelsens förslag gjorda avvägningen av ifrågavarande
stödverksamhet för lantbruk och fiske är skälig, men förutsätter, att lantbruksstyrelsen,
som utgör det statliga organet för handläggning av ärenden
rörande båda de nämnda näringsgrenarna, funnit den nu föreslagna krafti -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

gare stödverksamheten för gengasdrift på fiskebåtar berättigad med hänsyn
till de särskilda förhållanden, under vilka fiskerinäringen arbetar.

Bränslekommissionen får därför för sin del tillstyrka den av lantbruksstyrelsen
gjorda framställningen.

Kommerskollegium har i sitt yttrande anfört i huvudsak följande.

Under rådande förhållanden måste det framstå såsom synnerligen angeläget
att fisket kan bedrivas i största möjliga utsträckning, enär en avsevärd
minskning i tillgången på fisk kan komma att medföra icke oväsentliga
rubbningar i landets bvsmedelsförsörjning. Medan transportväsendet till
lands i förhållandevis stor utsträckning kunnat upprätthållas genom övergång
från bensin- och oljedrift till sådan med gengas, har för fiskets del
gengasdriften hittills knappast kommit till någon användning. Detta sammanhänger
med vissa tekniska svårigheter, som ännu äro förknippade med
gengasens användning som drivmedel till olika slag av båtmotorer. De fiskebåtar,
som framställningen närmast berör, utgöras av mindre, öppna båtar,
med motorer om cirka 5 till 20 å 40 hkr. Även om man vid utprovning
av gengasaggregat för förgasaremotorer har kunnat konstatera förhållandevis
goda resultat, torde gengasdrift vid tändkulemotorer ännu icke få anses
vara praktiskt löst. Hittills erhållna resultat ingiva dock förhoppning om
att svårigheterna så småningom skola kunna bemästras. Ett betydande arbete
nedlägges även på frågan att tillgodogöra inom landet framställda olika
slag av tjäroljor till drivmedel för båtmotorer.

De möjligheter, som för närvarande finnas för fiskare att erhålla särskilda
lån för anskaffande av gengasaggregat, utgöras av lån ur lånefonden för inköp
av gasgeneratorer för motordrift. Lån från nämnda fond kunna dock
endast beviljas till belopp motsvarande högst 80 procent av den sammanlagda
verkliga kostnaden för anskaffande av generator med tillbehör, för
anordningarnas anbringande samt för erforderliga ändringsarbeten å fordonet
eller motorn, dock högst 2,000 kronor. Å lånen utgår därjämte ränta
med tre procent. Med hänsyn till fiskerinäringens åtminstone för närvarande
mindre ekonomiska bärkraft torde emellertid förenämnda lånefond få anses
komma att för fiskets del endast i ringa mån kunna komma att medverka
till en önskvärd övergång från olje- till gasgeneratordrift. Med hänsyn
till den stora betydelse, som upprätthållandet av landets fiske under rådande
förhållanden får anses innebära för landets folkförsörjning, anser sig kommerskollegium
böra tillstyrka att de av lantbruksstyrelsen äskade medlen
snarast böra ställas till Kungl. Maj:ts förfogande för att tagas i anspråk för
att underlätta anskaffningen av maskinapparatur för fiskets behov, i huvudsaklig
överensstämmelse med de riktlinjer, som av lantbruksstyrelsen förordas.

Såsom framgår av vad statens bränslekommission anfört synas möjlighe- Departementsterna
att under nästa år kunna förse fiskerinäringen med behövliga mäng- CÄe/e"’
der brännoljor vara synnerligen små. Enligt vad utredningen givit vid handen
har numera i varje fall i viss omfattning problemet att driva fiskebåtarna
med gengas vunnit sin lösning. Arbetet härpå pågår emellertid alltjämt
och förhoppningar synas föreligga att spörsmålet så småningom helt skall
kunna lösas på ett tillfredsställande sätt. För att fiskarena skola bliva i tillfälle
att övergå till gengasdrift torde bistånd från statsmakternas sida vara
ofrånkomligt. Kostnaderna att insätta gengasaggregat i fiskebåtarna äro av

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

den storlek, att fiskarena i allmänhet icke äro i stånd att utan hjälp bära desamma.
Denna hjälp från statsmakternas sida torde böra få formen av dels
bidrag och dels lån. Jag kan därför biträda det av lantbruksstyrelsen härutinnan
framlagda av de hörda myndigheterna tillstyrka förslaget dels om anvisande
av medel för utlämnande av bidrag till inköp och inmontering av
gengasaggregat i fiskebåtar, dels ock om inrättande av lånefond för ifrågavarande
ändamål.

Vid övervägande av frågan i vilken omfattning bidrag och lån böra lämnas
anser jag mig med hänsyn till fiskerinäringens för närvarande ganska
bekymmersamma läge böra härutinnan ansluta mig till lantbruksstyrelsens
förslag. Jag förordar därför, att bidrag måtte lämnas för högst hälften av
ifrågavarande kostnader samt lån för högst återstående hälft av samma kostnader.
Sammanlagda beloppet av bidrag och lån torde icke böra överstiga

2.000 kronor. För lånen torde böra åtnjutas räntefrihet. I fråga om säkerheten
för lån synes böra gälla att densamma må kunna eftergivas, då så prövas
skäligt. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att bestämma tiden för
amorteringsfrihet samt amorteringstidens längd. Givet är att innan lån eller
bidrag lämnas vederbörande hjälpsökandes kvalifikationer undersökas. Därest
de av lantbruksstyrelsen omförmälda tjärförvärmarna visa sig ändamålsenliga,
torde anskaffandet av dylika anordningar böra kunna inrymmas under den
av mig förordade understödsverksamheten. Handhavandet av densamma torde
lämpligen kunna anförtros lantbruksstyrelsen. Lånefonden, som torde böra
benämnas lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar, synes böra
stå under statskontorets förvaltning.

Beträffande medelsbehovet för ifrågavarande ändamål anser jag att ett
belopp av 1,150,000 kronor bör anvisas till bidragsverksamheten samt ett
lika stort belopp till lånefonden. Till frågan örn anvisande av medel till denna
fond återkommer jag vid anmälan av anslag berörande kapitalinvesteringar.
Några särskilda medel torde icke behöva ställas till förfogande för
utlämnande av bidrag till inköp av förutnämnda tjärförvärmare utan torde
bidrag för detta ändamål kunna utgå från nyssberörda bidragsbelopp av

1.150.000 kronor. Med hänsyn till angelägenheten av att medel för ifrågavarande
understödsverksamhet finnas tillgängliga redan under innevarande budgetår
vill jag förorda att anslag för ändamålet äskas å tilläggsstat I till riksstaten
för sagda budgetår.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört, hemställer jag, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för fiskebåtar
m. m. å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/
41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 1,150,000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Per Eldin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag au protokollet över folkhushållningsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler
härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende
angående egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 4 b. Reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter, reser vationsanslag.

I skrivelse den 9 juli 1940 hemställde statens livsmedelskommission
att vissa åtgärder måtte vidtagas i syfte att möjliggöra genomförande
av en inom kommissionen upprättad plan för tilldelning till jordbruket
under nästkommande konsumtionsår av kraftfoder och konstgödselmedel
ävensom för prisreglering beträffande nämnda varor.

Härom anförde kommissionen bland annat:

En planering av tilldelningen till jordbruket under konsumtionsåret 1940/41
av kraftfoder och konstgödselmedel vore ur skilda synpunkter nödvändig.
Med hänsyn till att det härvid vöre fråga om några av de mest betydelsefulla
av jordbrukets produktionsmedel syntes denna planering böra avse icke endast
en fördelning av tillgängliga kvantiteter utan även de priser, till vilka produktionsmedlen
skulle tillhandahållas jordbruket. Det vore i hög grad angeläget,
att priserna å kraftfoder och konstgödselmedel icke bleve föremål för
större eller oberäknade förändringar. I stället borde man försöka i görligaste
mån hålla priserna stabila, detta även örn marknadsläget för importvarorna
skulle ge anledning till en prishöjning men denna kunde undvikas utan åtgärder
av direkt subventionell karaktär.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kommissionen framhöll vidare, att det oljekaksfoder, som kunde inköpas
utifrån, betingade relativt höga priser, medan de statliga reservlagren av
kraftfoder inköpts avsevärt billigare. Genom att reservlagren toges i anspråk
möjliggjordes därför en viss prisutjämning. Jämväl beträffande konstgödselmedel
syntes vissa prisutjämningar, delvis med anlitande av reservlagren, böra
kunna komma ifråga till fullföljande av en prispolitik på längre sikt.

Med anledning av denna framställning beslöt Kungl. Majit den 1 augusti
1940 bland annat bemyndiga statens reservförrådsnämnd att från statens reservförråd
utlämna kraftfoder och konstgödselmedel enligt anvisningar av
livsmedelskommissionen till priser, som prövades svara mot gängse marknadspris
i Sverige, samt att uppdraga åt livsmedelskommissionen att inkomma
med förslag till bestämmelser om inrättande vid kommissionen av en särskild
clearingkassa för reglering av marknadspriserna å kraftfoder och konstgödselmedel,
varjämte Kungl. Majit förklarade sig vilja framdeles, efter förnyad
framställning av kommissionen, meddela beslut om anvisande av särskilda
medel för sådan utjämning av priserna å kraftfoder och konstgödselmedel,
som kunde befinnas påkallad.

I skrivelse den 11 september 1940 hemställde livsmedelskommissionen därefter,
att Kungl. Majit måtte dels bemyndiga kommissionen att med foder -intressentföreningen u. p. a., aktiebolaget förenade superfosfatfabriker, svenska
superfosfat försäljnings aktiebolaget, Stockholms superfosfat fabriks
aktiebolag, svenska importföreningen för konstgödselmedel u. p. a., svenska
konstgödnings aktiebolaget och svenska lantmännens riksförbund, förening
u. p. a., ingå avtal angående reglering av marknadspriserna å kraftfoder och
konstgödselmedel i huvudsaklig överensstämmelse med vid skrivelsen fogade
avtalsförslag, dels besluta, att en clearingkassa för reglering av nämnda priser
skulle inrättas inom kommissionen, ävensom godkänna ett vid skrivelsen
fogat utkast till bestämmelser för en sådan kassa, dels ock ställa ett belopp av
3,000,000 kronor till kommissionens förfogande för bestridande av de med
clearingkassans verksamhet förenade kostnaderna.

Till stöd för denna framställning, i vad den avsåge inrättandet av clearingkassan,
anförde kommissionen följande:

I anslutning till de allmänna grunder, som angåves i förenämnda skrivelse
av den 9 juli 1940, hade livsmedelskommissionen låtit upprätta ett vid den nu
ifrågavarande skrivelsen fogat utkast till bestämmelser angående inrättande
inom kommissionen av en clearingkassa för reglering av marknadspriserna
å kraftfoder och konstgödsel. Vid utformandet av bestämmelserna hade kommissionen
utgått ifrån, att det lämpligaste sättet att åstadkomma den önskvärda
regleringen vore att genom civilrättsliga avtal träffa överenskommelse
med samtliga intresserade parter rörande en enhetlig prissättning å de med
regleringen avsedda varorna. Med denna utgångspunkt hade kommissionen
trätt i förhandlingar dels med foderintressentföreningen u. p. a., dels med
svenska importföreningen för konstgödselmedel u. p. a. och de företag, som
inginge såsom medlemmar i denna förening. Dessa förhandlingar hade resulterat
i att mellan kommissionen, å ena, samt envar av nämnda sammanslutningar
och företag, å andra sidan, ingåtts i stort sett likalydande preliminära
avtal, som i huvudsak innebure, att kommissionen skulle äga fastställa utför -

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

säljningspriset för samtliga med regleringen avsedda varor ävensom de enskilda
företagens tillverknings- eller anskaffningskostnader för varorna. Därest
beträffande viss vara sistnämnda kostnader understege utförsäljningspriset,
skulle företaget vara skyldigt att för den kvantitet av varan, som försåldes,
inleverera skillnaden till kommissionen. I motsatt fall skulle företaget
vara berättigat att av kommissionen erhålla ersättning för skillnaden.

Det preliminära avtalet mellan kommissionen och foderintressentföreningen
innefattade enligt sin ordalydelse alla slag av importerade kraftfodermedel
ävensom fodercellulosa. Nämnda förening hade, under förutsättning av Kungl.
Ma,j:ts godkännande, åtagit sig att inköpa och distribuera 50,000 ton fodercellulosa.
Då det i brist på all erfarenhet på området icke för närvarande kunde
med någon grad av säkerhet bedömas, huruvida avsättning för detta parti
kunde vinnas till ett pris, som täckte anskaffnings- och distributionskostnaderna
och som kommissionen i och för sig funnit skäligt, hade det befunnits
lämpligt att bereda kommissionen — givetvis efter Kungl. Majds godkännande
— möjlighet att, örn så erfordrades, ersätta skillnaden mellan nämnda
kostnader och det pris, vartill utförsäljningen kunde ske.

Vid uppgörandet av förutnämnda utkast till bestämmelser angående inrättande
av en clearingkassa för prisreglering hade man utgått från att en
sådan kassa borde inrättas inom kommissionen. Detta innebure, att beslutanderätten
i frågor som berörde kassan skulle tillkomma kommissionen.
Kassans medel skulle emellertid bokföras för sig och hållas skilda från kommissionens
övriga medel. Det hade vidare förutsatts, att vid kassans upphörande
eventuellt kvarstående medel skulle inlevereras direkt till statskontoret.
De medel, som på grund av omförmälda avtal inlevererades till kommissionen,
skulle överföras till kassan och utbetalningar, som kommissionen på
grund av avtalen vore förpliktad göra, skulle verkställas ur kassan. Avsikten
vore att anordna en gemensam clearing för samtliga de varuslag, som
omfattades av avtalen. Medel, som inflöte på grund av regleringen för ett
visst varuslag, skulle således kunna tagas i anspråk för utjämning av priset
på ett annat varuslag.

Beträffande därefter storleken av de medel, som behövde ställas till förfogande
för åstadkommande av nu ifrågavarande reglering av priserna å kraftfoder
och konstgödselmedel, räknade kommissionen på följande sätt:

I fråga örn kraftfoder skulle clearingkassan för bibehållande av priset å
oljekraftfoderblandningar vid 23 kronor 50 öre per deciton, vilket kunde
betraktas såsom marknadspris i Sverige å oljekaksfoder, behöva tillskjuta 1
krona 50 öre per deciton. Då den av kommissionen uppgjorda ransoneringsplanen
innebure en förbrukning under konsumtionsåret 1940/41 av cirka

110,000 ton kraftfoderblandningar, skulle sålunda totalt för ändamålet erfordras
1,650,000 kronor, eller, då berörda kvantitet måhända komme att
något utökas, i runt tal 2,000,000 kronor. För eventuell clearing av priserna
å andra kraftfodermedel (fodercellulosa m. m.) behövde enligt kommissionens
mening medel däremot icke anvisas.

För utjämnande av priserna å konstgödselmedel beräknade kommissionen,
i vad det gällde superfosfat, att högst 500,000 kronor av clearingmedel skulle
erfordras för att bibehålla oförändrade priser å de 175,000 ton av denna vara,
som vore avsedda att utlämnas under konsumtionsåret 1940/41. Beträffande
kali räknade kommissionen med att, då inköpspriset för detta gödselmedel
i genomsnitt hade utgjort 11 kronor 44 öre per deciton under det att försäljningspriset
å varan utgjorde 11 kronor 85 öre per deciton, cirka 350,000 kronor
skulle inflyta till clearingkassan vid försäljning av till förfogande stående

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

85,000 ton. I fråga om kalksalpeter ansåge kommissionen, att med hänsyn
till de priser å övriga konstgödselmedel, med vilka man hade att räkna, anledning
icke förefunnes att tillskjuta clearingmedel för att nedbringa kalksalpeterpriset,
som beräknades att till våren 1941 bliva 2 kronor högre per
deciton än det varit sistlidna vårsäsong. Angående kalkkväve förordade kommissionen,
att priserna härå utjämnades med clearingmedel, för vilket erfordrades
cirka 960,000 kronor. Beträffande slutligen övriga konstgödselmedel
såsom chilesalpeter och ammoniumsulfat ansåge kommissionen någon
prisutjämning icke erforderlig.

Sammanfattningsvis uppskattade kommissionen i sin skrivelse anslagsbehovet
för ifrågavarande ändamål till (2,000,000 + 500,000 — 350,000 +
960,000=) 3,110,000 kronor eller i runt tal 3,000,000 kronor.

Genom beslut den 27 september 1940 förordnade Kungl. Majit att inom
statens livsmedelskommission skulle inrättas en särskild clearingkassa för reglering
enligt Kungl. Majits bestämmande av marknadspriserna inom landet å
förnödenheter för jordbrukets behov. Därjämte föreskrev Kungl. Majit, att
clearingkassans medel skulle insättas på särskild checkräkning i riksbanken
för clearingkassan, å vilken räkning livsmedelskommissionen skulle äga
dragningsrätt, att kassans medel icke finge tagas i anspråk för annat ändamål
än nu sagts, samt att, därest vid regleringens upphörande medel skulle
finnas kvar i kassan, dessa medel skulle inlevereras till statsverket genom
insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken för statskontorets räkning.
Vidare bemyndigade Kungl. Majit livsmedelskommissionen att med de
i kommissionens förberörda skrivelse angivna sammanslutningarna och företagen
ingå avtal rörande reglering av marknadspriserna å kraftfoder och
konstgödselmedel i huvudsaklig överensstämmelse med i ärendet ingivna avtalsförslag
samt bestämde att de medel, som på grund av avtal med förenämnda
sammanslutningar och företag komme att inlevereras till livsmedelskommissionen,
skulle överföras till clearingkassan och att de utbetalningar,
som kommissionen på grund av dylika avtal vore förpliktad göra, skulle ersättas
ur clearingkassan. Kungl. Majit förklarade därjämte, att med regleringen
av marknadspriserna å kraftfoder och konstgödselmedel under tiden
till och med den 30 juni 1941 skulle åsyftas ett sådant prisläge, att vad som
med tillämpning av sagda avtal kunde komma att utbetalas av kommissionen
efter avdrag av vad som enligt samma avtal skulle inlevereras till kommissionen
icke överstege, i vad avsåge regleringen av priserna å kraftfoder 1,800,000
kronor samt beträffande regleringen av priserna å konstgödselmedel 1,200,000
kronor. Slutligen anbefallde Kungl. Majit statskontoret att från det å förskottsstat
för försvarsväsendet m. m. för budgetåret 1940/41 under elfte huvudtiteln
uppförda förskottsanslaget till Allmänna utgifter för pris- och handelsreglerande
åtgärder (a), på rekvisition av livsmedelskommissionen, insätta
sammanlagt högst tre miljoner kronor å clearingkassans checkräkning
i riksbanken.

Samma dag bemyndigade Kungl. Majit, med anledning av en av statens
livsmedelskommission i skrivelse den 20 i samma månad hos Kungl. Majit
gjord framställning, livsmedelskommissionen att med vissa företag, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

framställa skördegarn, ingå avtal rörande reglering av marknadspriset på
skördegarn i huvudsaklig överensstämmelse med ett vid kommissionens skrivelse
fogat avtalsförslag, som uppgjorts efter samma grunder som beträffande
konstgödsel och kraftfoder. Kungl. Maj:t förklarade tillika, att med
regleringen av marknadspriset å skördegarn skulle åsyftas ett sådant prisläge,
att vad som med tillämpning av sagda avtal kunde komma att utbetalas
av kommissionen icke överstege vad som jämlikt samma avtal skulle
inlevereras till kommissionen.

I en till folkhushållningsdepartementet inkommen promemoria av den 21
oktober 1940 har livsmedelskommissionens ordförande anfört att, då det
vore sannolikt, att clearingkassan i fortsättningen kunde behöva anlitas för
reglering av priserna jämväl å vissa kraftfodermedel, som hädanefter under
budgetåret komme att importeras från utlandet, medelsbehovet för ifrågavarande
ändamål under budgetåret 1940/41 komme att ökas till 5,000,000
kronor.

En förutsättning för att nuvarande priser å olika jordbruksprodukter Departements chefen skola

kunna hållas oförändrade är otvivelaktigt att priserna å de viktigare
jordbruksförnödenheterna ej undergå några större förändringar. Till dessa
förnödenheter höra åtskilliga importvaror såsom oljekakor och flertalet gödningsmedel.
Att låta prisbildningen å dessa förnödenheter bliva beroende av de
mer eller mindre tillfälliga förhållanden, varunder importen för närvarande
sker, kan givetvis ej ifrågakomma. Det har därför varit nödvändigt att vidtaga
anordningar för utjämning av priserna å olika jordbruksförnödenheter
av utländskt ursprung. I sådant syfte har, som förut nämnts, inom livsmedelskommissionen
inrättats en clearingkassa för reglering av marknadspriserna
inom landet å förnödenheter för jordbrukets behov. Ifrågavarande
prisreglering omfattar för närvarande kraftfoder, konstgödsel samt skördegarn.
Om så befinnes lämpligt kommer regleringen att utvidgas att avse
även andra jordbruksförnödenheter.

Vid kassans inrättande utgick man givetvis från att i den prisutjämning,
som vore avsedd att åvägabringas nied anlitande av kassan, även de statliga
reservlagren skulle deltaga, i den män försäljning från dessa ägde rum. Den
tanken har vidare framförts, att reservförrådsnämnden vid försäljningar
från dessa lager skulle räkna sig till godo ett pris, som läge under det fastställda
clearingpriset, och att skillnaden mellan detta senare pris och nämndens
avräkningspris skulle tillföras clearingkassan för att användas i utjäniningssyfte.
Detta komme emellertid att innebära, att clearingkassan erhölle
tillskott från reservförrådsnämnden i form av vara till underpris för att man
på så sätt skulle kunna hålla nere marknadspriset för varan i fråga. En
dylik anordning har icke ansetts lämplig.

I nuvarande läge är det emellertid synnerligen angeläget, att prisstegringar
å de viktigare jordbruksförnödenheterna om möjligt undvikas. Med hänsyn
härtill har Kungl. Maj:t på sätt förut omnämnts den 27 september 1940 från
förskottsstat anvisat 3,000,000 kronor att av livsmedelskommissionen använ Bihang

till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 81. 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

das i män av behov för reglering av priserna å kraftfoder och gödningsmedel.
Detta belopp synes nu böra täckas genom att motsvarande summa anvisas
under elfte huvudtiteln å tilläggsstat I.

I anslutning härtill må framhållas, att priserna å de myckenheter kraftfoder,
som i fortsättningen kunna förväntas komma att importeras under innevarande
budgetår, sannolikt bliva väsentligt högre än man tidigare räknat
med. För att förhindra en alltför stark stegring i priserna å utländskt kraftfoder
torde således erfordras ytterligare medel för clearingkassan. Enligt vad
jag inhämtat lärer prisutjämningen i avseende å konstgödselmedel icke
komma att taga det härför avsedda delbeloppet, 1,200,000 kronor, av de förskottsvis
anvisade medlen helt i anspråk, varför viss del härav torde bliva
disponibel för prisregleringen å kraftfoder. Med hänsyn till storleken av den
väntade importen av kraftfoder synes emellertid de nu tillgängliga medlen,
inberäknat vad som må återstå från prisregleringen å konstgödselmedel, icke
bliva tillräckliga för prisregleringen å kraftfoder. Det medelstillskott som
erfordras för clearingkassan har inom livsmedelskommissionen beräknats
till 2,000,000 kronor. Jag tillstyrker, att detta belopp blir tillgängligt.

I enlighet med det anförda böra således sammanlagt (3,000,000 +
2,000,000=) 5,000,000 kronor anvisas å driftbudgeten under elfte huvudtiteln
för reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter. Anslaget bör
erhålla reservationsanslags natur.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 5,000,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt,
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Curt Nordwall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bilaga S.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 29 november
1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor örn
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 samt anför därvid följande.

Vid anmälan av propositionen nr 1 till årets urtima riksdag angående utgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 utgick jag från
att förslag om äskande av medel för avskrivningsändamål borde framläggas
senare under riksdagen, när investeringsbehoven kunde fullständigare överblickas.
De sammanlagda äskandena i nyssnämnda proposition under kapitalbudgeten
uppgingo till 63,974,500 kronor. Senare avlåtna förslag innefatta
en ökning av detta belopp med 129,422,200 kronor till 193,396,700 kronor.
Dessa investeringar kräva blott till en mindre del omedelbar avskrivning,
emedan större delen därav representerar förlagskapital för statlig krigsförsäkring
eller räntabla investeringar.

Jag torde nu få i korthet redogöra för de fall, i vilka viss omedelbar avskrivning
erfordras. Hemställan göres i det följande örn att anslag skola
äskas av riksdagen i enlighet med här framlagda förslag.

Statens affärsverksfonder. Det av urtima riksdagen anvisade anslaget å

125,000 kronor till förflyttning av viss stationsutrustning vid telegrafverket,
vilket anslag varit påkallat ur försvarssynpunkt, bör i sin helhet avskrivas.
Beträffande det anslag å 300,000 kronor till anordningar för lastning och
lossning av sockerbetor vid statens järnvägar, varom förslag framlagts denna
dag, bör avskrivning ske i samma utsträckning, som tillämpas för mot -

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

svarande anslag å riksstaten för innevarande budgetår, eller alltså med 50
procent.

Luftfartsfonden. Under denna fond har av urtima riksdagen anvisats ett
anslag å 1,900,000 kronor till byggande och förbättring av flygplatser. I enlighet
med de regler, som gälla för fonden, bör anslaget i sin helhet avskrivas.

Statens allmänna fastighetsfond. Under denna rubrik hava vid urtima
riksdagen tillkommit två anslag, som enligt de för fonden gällande avskrivningsreglema
böra helt avskrivas, nämligen ett anslag å 45,000 kronor till
anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för fallandesjuka och ett anslag
å 76,000 kronor till byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska medikokirurgiska
institutet. Detsamma gäller det denna dag anmälda anslaget å

15,000 kronor till anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets byggnad.
De två övriga under fonden uppförda anslagen, nämligen till vissa
byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus (850,000 kronor) och till uppförande
av byggnader för flygteknisk försöksanstalt (44,500 kronor) böra
med tillämpning av nämnda principer avskrivas till 50 procent. Det sammanlagda
avskrivningsbehovet under statens allmänna fastighetsfond uppgår
sålunda till (45,000 + 76,000 + 15,000 + 425,000 + 22,250 =) 583,250
kronor.

Försvarsväsendets fastighetsfond. Med hänsyn till de principer för avskrivning
av i fonden investerade medel, som framlades i propositionen nr
184 till 1939 års lagtima riksdag och av riksdagen godkändes, bör med vissa
undantag grundavskrivning ske med 50 procent av de belopp, som av urtima
riksdagen anvisas för militära anläggningar.

Vad beträffar det till anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m.
anvisade anslaget å 15,000,000 kronor beräknades, såsom av propositionen
nr 38 till urtima riksdagen framgår, för innevarande budgetår ett belopp
av 19,000,000 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande arbeten. Enligt
vad i propositionen framhölls, borde emellertid från sistnämnda belopp dragas
ett tidigare från vederbörligt förskottsanslag anvisat belopp om 4,000,000
kronor, vilket täckts av anslag å driftbudgeten. Med anledning härav bör
det belopp, som eljest enligt gällande grunder bort avskrivas, d. v. s. 9,500,000
kronor, minskas med 4,000,000 kronor till 5,500,000 kronor.

Anslaget till förläggning av jaktflottiljer å 3,662,000 kronor bör avskrivas
till hälften. Beträffande anslaget å 2,375,000 kronor till ytterligare medel
för förläggning av jaktflottiljer är ett belopp av 1,900,000 kronor avsett
afl användas för anordnande av i berg insprängda hangarer. Till denna del
torde investeringen icke böra avskrivas. Det återstående beloppet, 475,000
kronor, vilket avser anläggningar ovan jord, torde i överensstämmelse med
de angivna riktlinjerna böra avskrivas med 50 procent. Dessa båda anslag,
sammanlagt uppgående till 6,037,000 kronor, böra sålunda avskrivas med
ett belopp av 2,068,500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Anslagen till iståndsättnings- eller moderniseringsarbeten, om- och tillbyggnadsarbeten
eller arbeten å skjutbanor och dylikt torde böra helt avskrivas.
Jag torde i annat sammanhang denna dag få anmäla vissa principfrågor som
uppställt sig vid beräkningen av avskrivningsanslag för investeringar, som
avse såväl nybyggnadsarbeten som ombyggnader eller materielanskaffning.
Av i berörda sammanhang anförda skäl har avskrivning i dessa fall ansetts
böra ske schablonmässigt med 50 procent.

Med tillämpning av dessa grunder skulle avskrivning ske i enlighet med
följande sammanställning:

Anslag Arméförvaltningens delfond:	Investering kronor	Avskrivning kronor
Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader	1,000,000	1,000,000
Vissa garagebyggnader för armén..............	5,600,000	2,800,000
Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m.	15,000,000	5,500,000
Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning ..	400,000	200,000
Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds skjutfält Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea in-	250,000	125,000
genjörkårs förläggning på Laxön............ Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fab-	45,000	45,000
riker.......................................	938,000	469,000
Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott...... Exercishus för tekniska övningar vid Bodens in-	55,000	55,000
genjörkår ..................................	120,000	60,000
Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren......	120,000	60,000
Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes kasern	125,000	62,500
Ordnande av förläggningen å Revingehed......	750,000	375,000
Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält..	180,000	90,000
Ordnande av förläggningen å Rinkaby.........	380,000	190,000
Ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält.... Ordnande av manskapsförläggningen vid inten-	140,000	140,000
denturkompaniet i Boden...................	120,000	60,000
Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd ....	495,000	247,500
Ordnande av förläggningen vid Gotlands artillerikår Vissa byggnadsarbeten vid Smålands arméartilleri-	600,000	300,000
regemente.................................. Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Väster-	400,000	200,000
bottens regemente.......................... Pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luft-	100,000	50,000
värnsregementen............................ Tillbyggnad av pjäsexercishus vid Bodens artilleri-	700,000	350,000
regemente.................................. Om- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Häl-	175,000	87,500
singe regemente............................ Vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Norrbottens	60,000	60,000
regemente..................................	160,000	160,000

38 Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

, Investering

Anslag kroner

Ny sjukstuga vid Livregementets husarer....... 175,000

Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens artilleriregemente
.................................. 80,000

Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kalmar regemente
..................................... 40,000

Pionjärstridsbana på Järvafältet................ 70,000

Utvidgning av Bodens skjutfält................ 10,200

Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden........... 150,000

Inköp av fastighet för förläggning av luftvärns förband

i Malmö........................... 130,000

Marinförvaltningens delfond:

Iståndsättningsarbeten å marinens byggnader.... 900,000

Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom
förutvarande Göta livgardes fästningsbataljons

kasern etablissement......................... 220,000

Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetablissementet

i Karlskrona................................ 125,000

Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle................................. 2,200,000

Modernisering av Stockholms örlogsvarv........ 430,000

Modernisering av matinrättningarna vid vissa

kustartilleriets anläggningar.................. 50,000

Sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden....... 450,000

Sbpar och förvaringshallar för motortorpedbåtar

m. m....................... 2,900,000

Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel m. m.

vid kustfästningarna........................ 1,250,000

Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel

vid marinen................................ 635,000

Garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna.... 340,000

Flygförvaltningens delfond:

Förläggning av jaktflottiljer.................... 6,037,000

Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj 5,000,000

Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen...... 237,000

Iståndsättningsarbeten vid Västmanlands flygflottilj 85,000

Iståndsättande av hangarbyggnad vid Västgöta

flygflottilj m. m............................. 95,000

Vissa anläggningar för Västmanlands och Skaraborgs
flygflottiljer........................... 143,000

Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader m. m.

vid flygvapnet.............................. 695,000

Vissa byggnadsarbeten vid flygvapnet .......... 5,310,000

Avskrivning

kronor

87,500

40,000

40.000

70.000

900,000

220,000

125.000

1,100,000

430.000

50,000

225.000

1,450,000

625.000

317,500

170.000

2,068,500

2.500.000

118.500

85.000

95.000
71,500

347.500

2.655.000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Anslag

Iståndsättande av signalbarack vid flygkrigsskolan
Vissa iståndsättningsarbeten m. m. å flygvapnets

byggnader..................................

Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m____

Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj

Anordnande av krigsflygfält m. m..............

Flygfältsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj......

Investering kronor	Avskrivning kronor
50,000	50,000
1,175,000	1,175,000
1,539,000	1,539,000
160,000	80,000
1,330,000	1,330,000
100,000	100,000.

Det sammanlagda avskrivningsbehovet under försvarsväsendets fastighetsfond
uppgår alltså till 30,751,500 kronor.

Statens utlåningsfonder. Med de regler för amortering och förräntning
som gälla för de utlåningsfonder, beträffande vilka investeringsanslag äskats
å kapitalbudgeten, torde avskrivning böra ske på sätt av följande tablå
framgår:

Lånefond	Investering kronor	Av- skrivnings- procent	Av-skri vnings-anslag kronor
Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden...............................	500,000	21.5	107,500
Spannmålskreditfonden............................	2,000,000	—
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motor-drift ........................................	14,500,000	25	3,625,000
Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar	1,150,000	100	1,150,000
Hemslöjdslånefonden ..............................	1,500,000	20	300,000
Statens sekundärlånefond för rederinäringen ........	250,000	—	—
Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer för vissa fartyg.................................	1,500,000	25	375,000

Fonden för låneunderstöd. Å kapitalbudgeten har under denna fond anvisats
500,000 kronor till lån för bostadsförbättringsverksamhet. I likhet med
vad som tillämpas beträffande det å riksstaten för innevarande budgetår
anvisade anslaget för samma ändamål torde avskrivningen böra motsvara
27 procent av investeringens belopp eller alltså 135,000 kronor.

Fonden för förlag till statsverket: Avskrivning å anläggningskapital
för nya sulfitspritfabriker. Med bifall till proposition
nr 58 har 1940 års urtima riksdag under fonden för förlag till statsverket
å tilläggsstat I anvisat ett reservationsanslag å 5 miljoner kronor, att
användas till anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker eller för utvidgning
av äldre företag. Anslagsmedlen äro liksom de av 1939 års urtima riksdag
för samma ändamål anvisade medlen avsedda att utlämnas såsom lån
för anläggningar, som skola vara helt avskrivna inom en tid av 10 år. Avbetalning
av de utlånade beloppen skall ske i den formen, att vederbörande
företag vid leverans av sulfitsprit till aktiebolaget Vin- & spritcentralen icke

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

utfår den del av likviden, som motsvarar beräknad avskrivning och förräntning
å anläggningskapitalet. Vid bolagets återförsäljning av spriten er hålles
härigenom en extra inkomst, som tillföres statsverket över inkomsttiteln rusdrycksförsäljningsmedel:
partihandelsbolag och som kommer att bereda täckning
för en över budgeten verkställd successiv avskrivning av de utlånade
beloppen. Med hänsyn härtill bör förevarande anslag i likhet med vad som
sker beträffande det tidigare anslaget regleras genom årliga avskrivningsanslag
å 500,000 kronor under en 10-årsperiod. Till påbörjande av denna avskrivning
torde av urtima riksdagen äskas ett reservationsanslag av 500,000 kronor
under huvudtiteln för avskrivning av nya kapitalinvesteringar. Framdeles bör
motsvarande anslag upptagas under huvudtiteln för avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster.

Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m.
Med bifall till Kungl. Maurts i 1939 års statsverksproposition (Avskrivningar
av nya kapitalinvesteringar) framlagda förslag har riksdagen (skr. nr 460,
p. 6) godkänt vissa principer för redovisningen av investeringar vid den statliga
lagerhållningen. Syftet med de sålunda godkända principerna är, att de
belopp av bensinskatt och skatt å oljekakor, som inflyta vid import för reservförrådsnämndens
räkning, skola redovisas såsom inkomster å vederbörande
specialbudgeter först under det budgetår, då motsvarande inkomster inflyta
till nämnden genom försäljning ur lagren, och icke vid den tidpunkt, då
skatterna i samband med införseln till riket enligt vanliga regler erläggas
av nämnden och därvid i viss mening förskotteras med kapitalmedel. Det
åsyftade resultatet ernås genom att, sedan skatterna erlagts, lagervärdet för
varorna nedskrives med samma belopp och, för täckande av sålunda uppkommen
förlust, särskilda avskrivningsanslag omedelbart anvisas att utgå
av medel, som eljest skulle avsatts till vederbörande specialbudgetsfonder.
När varorna sedermera försäljas skola belopp, motsvarande skatterna vid
denna tidpunkt, dock högst de belopp till vilka de förut verkställda avskrivningarna
uppgå, tillföras avskrivningsanslagen såsom uppbörd för att på
denna väg såsom inkomst tillflyta vederbörande fonder. De kapitalvinster,
som efter sådan återbäring eventuellt föreligga, redovisas liksom försäljningsvinster
vid lagerhållningen i övrigt tills vidare på värdeminskningskonto under
fonden för förlag till statsverket.

I samband med den av militära skäl igångsatta utspridningen av statens
reservförråd av flytande drivmedel, vilka till en del varit upplagda å tullnederlag
å vissa orter, har statens reservförrådsnämnd i skrivelser den 25 oktober
och den 7 november 1940 hemställt, att Kungl. Majit måtte föranstalta
om anvisande av erforderliga medel för bestridande av de vid utspridningen
uppkommande kostnaderna för tull och skatt å bensinen.

Kungl. Majit har genom beslut den 1 november 1940 hemställt till riksgäldsfullmäktige
att med anlitande av kapitalinvesteringsanslaget till förlagskapital
för inköp av förnödenheter m. m. till nämndens disposition för nyss
berörda ändamål ställa ett belopp av 5 miljoner kronor utgörande täckning
till viss mindre del av ifrågavarande skattebetalningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Sedermera har Kungl. Maj:t den 22 november 1940 fastställt plan för
viss omflyttning av reservförrådsnämndens lager av flytande drivmedel.

I anslutning till här berörda medelsäskanden, som enligt de tidigare anförda
reglerna jämväl skulle föranleda äskanden av särskilda avskrivningsanslag
å driftbudgeten, har fråga uppkommit om möjligheten att uppnå det
med gällande redovisningsprinciper avsedda resultatet, såvitt angår skatt å
bensin, på ett enklare sätt än det nuvarande. Det må anmärkas, att efter
tillkomsten av den till automobilskattemedlen icke hänförliga tilläggsskatten
å bensin det nuvarande förfaringssättet komplicerats såtillvida, att avskrivningsmedel
skulle äskas att utgå blott till den del skattebetalningen utgjordes
av automobilskattemedel.

Såsom en möjlig utväg bär därvid övervägts medgivande för reservförrådsnämnden
av visst uppskov med inbetalning av bensinskatterna.

Enligt 2 § förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) örn särskild skatt å bensin
och motorsprit och förordningen den 21 juni 1940 (nr 561) om tilläggsskatt
å bensin skola nämnda båda skatter, såvitt angår till riket införd bensin,
utgöras till tullverket samtidigt med tullen, och beträffande betalningsanstånd,
ställande av säkerhet och påföljd för fördröjd eller utebliven betalning
skall gälla vad om tull finnes stadgat.

Jämlikt 157 och 168 §§ tullstadgan den 7 oktober 1927 (nr 391) må enligt
den lydelse förstnämnda författningsrum erhållit efter ändring den 19 juni
1931 (nr 266) betalning av tull vid uttagning av gods från tullnederlag icke
uppskjutas längre tid än 30 dagar från den dag, då godset anmälts eller
senast bort anmälas till sådan uttagning. Uppskov må dock förekomma under
högst en tid av 45 dagar, såvida tullen jämte i förekommande fall annan
införselavgift uppgår till sammanlagt minst 100 kronor, och 105 dagar,
såvida nämnda avgifter uppgå till sammanlagt minst 500 kronor. Hela anståndstiden
får dock icke avgiftsfritt tagas i anspråk. Enligt 158 § tullstadgan
utgå nämligen, örn betalning icke verkställes sist å femtonde dagen
före anståndstidens utgång eller, om denna dag är en söndag eller annan
allmän helgdag, å nästa söckendag, för varje dag därefter anståndspenningar
motsvarande Vs procent av avgiftsbeloppet.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 19 april 1940 har generaltullstyrelsen bemyndigats
att för visst fall förordna om förlängning av de föreskrivna anståndstiderna
för underlättande av undanförsel av utrikes gods i enlighet
med kungörelsen den 23 februari 1940 (nr 113). Om från industrikommissionen
eller livsmedelskommissionen ingått meddelande om behov av att undanföra
å viss ort befintligt gods, äger generaltullstyrelsen förordna att för
varuhavare, som till förtullning anmäler gods för att omedelbart därefter undanföra
detta, anståndstiderna må förlängas med 30, respektive 90 dagar,
om införselavgifterna uppgå till sammanlagt minst 100, respektive minst
500 kronor. Om särskilda skäl därtill äro, äger styrelsen medgiva ytterligare
förlängning av anståndstiden, dock högst intill ett år.

Genom beslut den 4 oktober 1940 har Kungl. Majit beviljat The Texas
Company aktiebolag visst anstånd med inleverans av tillfällig skatt för bensin,
som fanns i riket den 1 juli 1940.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Vidare har Kungl. Maj:t den 15 november 1940 medgivit statens reservförrådsnämnd
att, utan ställande av den i 152 § tullstadgan föreskrivna säkerheten,
från tullverket utbekomma bensin under åtnjutande i vanlig ordning
av anstånd med inbetalning av införselavgifterna.

Den riktiga fördelningen mellan olika budgetår av tillflödet till automobilskattemedlen
erhålles beträffande skatten för den av reservförrådsnämnden
införda bensinen enligt hittills tillämpat förfaringssätt genom att skatten i
vanlig ordning förskotteras av kapitalmedel och utgiften därefter täckes
genom ett särskilt avskrivningsanslag att avräknas mot automobilskattemedlen.
Motsvarande belopp tillföras slutligt automobilskattemedlen först vid
bensinens utförsäljning från lagren.

Det med detta förfaringssätt åsyftade resultatet synes enklare kunna ernås
genom en föreskrift, att skatten för den av reservförrådsnämnden införda
bensinen skall endast debiteras vid införseln men icke behöva erläggas
förrän efter nämndens försäljning av bensinen samt att anståndspenningar
därvid icke skola erläggas. Lämpligen borde i så fall inbetalningen av skatten
(och för enkelhetens skull även tullen) fastställas att ske senast vid utgången
av det eller de budgetår, varunder försäljning av dylik bensin ägt
rum. Automobilskattemedlen skulle på så sätt automatiskt komma att inflyta
på de tider, som avsetts genom den nu föreskrivna anordningen. Man
skulle även undgå den komplikation, som eljest skulle följt av att den nya
tilläggsskatten å bensin icke är hänförlig till automobilskattemedel i teknisk
mening.

Inför de betydande anslagsäskanden, som hittills tillämpade principer
skulle leda till i samband med den anbefallda omflyttningen av bensinlagren,
har anledning förelegat att överväga en sådan åtgärd. Som nämnts har
Kungl. Majit tidigare i syfte att underlätta undanförande av varuförråd bemyndigat
generaltullstyrelsen att i vissa liknande fall medgiva förlängning
av anståndstiden för inbetalning av tullen. Det bör enligt min mening icke
föreligga några betänkligheter emot att lämna en statlig myndighet som statens
reservförrådsnämnd ett dylikt anstånd. Detsamma gäller örn fråga skulle
uppkomma om gäldande av importavgift för kraftfoder.

Med utgångspunkt från det här förordade sättet att ordna föreliggande
uppbördsfråga behöver nu blott äskas ett ytterligare anslag för avskrivning
enligt hittills gällande principer av de kapitalmedel å 5 miljoner kronor, som
Kungl. Majit efter vad tidigare berörts den 1 november 1940 anvisat åt reservförrådsnämnden
för bestridande av kostnader för skatt och tull för viss
bensin. Enligt uppgift från reservförrådsnämnden har av detta anslag för
berörda ändamål tagits i anspråk i runt tal 2,608,000 kronor, varav 844,000
kronor för likvid av bensinskatt hänförlig till automobilskattemedlen, och
några ytterligare likvider komma tills vidare icke att av nämnden verkställas,
i avvaktan på medgivande av anstånd med inbetalning av tull och skatt å
bensin i enlighet med vad jag i det föregående förordat. Avskrivningsanslaget,

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

som bör avräknas mot automobilskattemedlen, bör sålunda upptagas med ett
belopp av 844,000 kronor.

Hemställan. Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte, i de fall så erfordras, under förutsättning att motsvarande
anslag anvisas å kapitalbudgeten, föreslå riksdagen att

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
affärsverksfonder å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Telegrafverket:

Förflyttning av viss stationsutrustning

vid telegrafverket ................ kronor 125,000

Statens järnvägar:

Anordningar för lastning och lossning

av sockerbetor vid statens järnvägar » 150,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i 1 u f tfartsfonden
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa följande reservationsanslag, nämligen

Byggande och förbättring av flygplatser kronor 1,900,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
allmänna fastighetsfond å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus
...................... kronor 425,000

Anordnande av skyddsrum vid statens

anstalt för fallandesjuka .......... » 45,000

Kommunikationsdepartementet:

Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets
byggnad .......... » 15,000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnads- och inredningsarbeten vid
karolinska mediko-kirurgiska institutet » 76,000

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnader för flygteknisk
försöksanstalt......... » 22,250;

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i f ö rsvarsväsendets
fastighetsfond å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Arméförvaltningens delfond:

I ståndsättning sarbeten å lantförsvarets

byggnader ...................... kronor 1,000,000

Vissa garagebyggnader för armén .... » 2,800,000

Anordnande av centrala ammunitionsförråd
m. m..................... » 5,500,000

Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning
........................ » 200,000

Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds

skjutfält ........................ » 125,000

Ombyggnad av manskapsbaracken vid
Svea ingenjörkårs förläggning på

Laxön ........................... » 45,000

Byggnadsarbeten vid vissa försvarsvä sendets

fabriker .................. » 469,000

Restaurering av rikssalen å Karlbergs

slott ........ » 55,000

Exercishus för tekniska övningar vid

Bodens ingenjörkår .............. » 60,000

Verkstadsbyggnad för Skånska trångkåren
.......................... » 60,000

Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes
kasern .................... » 62,500

Ordnande av förläggningen å Revinge hed

............................ » 375,000

Ordnande av förläggningen å Grytans

skjutfält ........................ » 90,000

Ordnande av förläggningen å Rinkaby » 190,000

Ordnande av förläggningen å T ofta

skjutfält ........................ » 140,000

Ordnande av manskapsförlåggningen
vid intendenturkompaniet i Boden . . » 60,000

Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd
.......................... » 247,500

Ordnande av förläggningen vid Gotlands
artillerikår ................ » 300,000

Vissa byggnadsarbeten vid Smålands

arméartilleriregemente ............ » 200,000

Nybyggnad för intendenturverkståder

vid Västerbottens regemente ...... » 50,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Pjåsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs
luftvärnsregementen ...... kronor

Tillbgggnad av pjåsexercishus vid Bodens
artilleriregemente ............ »

Om- och tillbgggnad av proviantmagasin
vid Hälsinge regemente ........ »

Vissa örn- och tillbyggnadsarbeten vid

Norrbottens regemente ............ »

Ny sjukstuga vid Livregementets husarer
............................ »

Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens

artilleriregemente ................ »

Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kal mar

regemente .................... »

Pionjärstridsbana på Järvafältet...... »

Marinförvaltningens del fond:

I ståndsättning sarbeten å marinens byggnader
.......................... »

Moderniserings- och iståndsättningsarbeten
inom förutvarande Göta iiv-\
gardes föstningsbataljons kasernetab -

lissement ........................ »

Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetab lissementet

i Karlskrona........... »

Vissa anläggningar vid flottans skiffer oljeverk

å Kinnekulle ............ »

Modernisering av Stockholms örlogsvarv
............................ »

Modernisering av matinrättning arna vid
vissa kustartilleriets anläggningar .... »

Sporthall för kustflottan vid Hårs fjärden
............................ »

Slipar och förvaring shallar för motortorpedbåtar
m. m................. »

Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel
m. m. vid kustfästningarna. . »

Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel
vid marinen ............. »

Garagebyggnader m. m. vid kustfåstningarna
........................

Fly g förvaltningens delfond:

Förläggning av jaktflottiljer..........

Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj
......................

350.000
87,500
60,000

160.000
87,500
40,000

40.000

70.000

900.000

220.000

125.000
1,100,000

430.000

50.000

225.000

1.450.000

625.000
317,500

170.000

2,068,500

2.500.000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen
............................ kronor 118,500

1 st åndsåttning sarbeten vid Västmanlands
flygflottilj .................. » 85,000

Iståndsättande av hangarbyggnad vid

Västgöta flygflottilj m. m......... » 95,000

Vissa anläggningar för Västmanlands

och Skaraborgs flygflottiljer ....... » 71,500

Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader
m. m. vid flygvapnet ........ » 347,500

Vissa byggnadsarbeten vid flygvapnet. . » 2,655,000

1 ståndsättande av signalbarack vid flygkrigsskolan
...................... » 50,000

Vissa iståndsättningsarbeten m. m. å

flygvapnets byggnader ............ » 1,175,000

Merkostnader för vissa flygfåltsarbeten

m. m.......................... • » 1,539,000

Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs

flygflottilj ....................... » 80,000

Anordnande av krigsflygfålt m. m..... » 1,330,000

Flygfåltsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj
.......................... » 100,000;

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i statens
utlåningsfonder å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Socialdepartementet:

Lånefonden för främjande av bostadsbyggande
på landsbygden .......... kronor 107,500

Jordbruksdepartementet:

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för motordrift .................... » 3,625,000

Lånefonden för inköp av gasgeneratorer

för fiskebåtar .................... » 1,150,000

Hemslöjdslånefonden .............. » 300,000

Handelsdepartementet:

Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer
för vissa fartyg ........ » 375,000;

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

dels till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden
för låneunderstöd å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Socialdepartementet:

Lån för bostadsförbättringsverksamhet kronor 135,000

dels ock till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i fonden
för förlag till statsverket å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa följande reservationsanslag,
nämligen

Finansdepartementet:

Anläggningskapital för nija sulfitspritfabriker
......................... kronor 500,000

Folkhushållningsdepartementet:

Förlag skapital för inköp av förnödenheter,
m. m., att avräknas mot automobilskattemedlen
.................. kronor 844,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
L. Gabrielson.

i ''■

Kungl. Maj.ts. proposition nr 81.

Bilaga 9.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Andersson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

Statens affärsverksfonder.

A. Postverket.

[1.] 5. Posthusbyggnad i Borgholm, reservationsanslag. I skrivelse den

19 november 1940 har generalpoststyrelsen hemställt örn anvisande av medel
för uppförande av en posthusbyggnad i Borgholm.

Till en början torde jag få erinra om att Kungl. Majit genom beslut den
3 december 1937 bemyndigat generalpoststyrelsen att för inköp av en fastighet
inom kvarteret Amfion i Borgholm taga i anspråk ett belopp av

45,000 kronor av reservationsanslaget för inköp av fastigheter för postverkets
räkning, vilkas förvärvande icke utan synnerlig olägenhet kan uppskjutas
i avbidan på särskilt riksdagsbeslut.

I sin skrivelse meddelar generalpoststyrelsen, att postkontoret i Borgholm
alltsedan den 1 oktober 1925 är inrymt i en vid Stora torget belägen, av
postverket förhyrd lokal. Denna består endast av ett större expeditionsrum
och ett mindre rum för postmästaren samt har en golvyta av omkring 85

Bihang till urtima riksdagens protokoll 1940. 1 sami. Nr 81.

Kungl. Majlis proposition nr 81.

m2. Årshyran, varj även ingår ersättning för iokalens uppvärmning medelst
centralvärmeledning, utgör 1,800 kronor.

Styrelsen erinrar härefter om att styrelsen redan i sin framställning den
19 november 1937 örn inköp av fastigheten i kvarteret Amfion framhållit,
att den förhyrda postkontorslokalen vore olämplig för sitt ändamål. Styrelsen
hade vidare anfört bland annat:

Redan den omständigheten, att i samma rum, som användes för betjänandet
av allmänheten, måste förrättas kartering och dekartering av post,
uppsortering av ankommande post i postboxar samt förarbeten för lokaloch
lådbrevbäring, gjorde lokalen otidsenlig och bomme densamma att
verka ovårdad. Därjämte vöre den, särskilt under sommarmånaderna, då
ett stort antal badgäster funnes i staden, synnerligen trång, vilket belystes
bl. a. därav, att det för allmänheten avsedda utrymmet i lokalen hade en golvyta
av allenast ungefär 11 m2. Rymligare och i övrigt ändamålsenliga lokaler
borde därför anskaffas för postkontoret, så snart detta lämpligen kunde
ske. Postverket vöre bundet vid hyreskontraktet örn nuvarande postkontorslokalen
intill utgången av september månad 1941. Om icke förr så åtminstone
vid nämnda tidpunkt vore det oundgängligt, att lokalförbättring
bereddes postkontoret.

Den i skrivelsen den 19 november 1937 framlagda planen till lösning av
lokalfrågan för postkontoret hade, uttalar styrelsen, icke ansetts böra komma
till utförande under nu rådande förhållanden. I stället hade styrelsen
haft för avsikt att söka en provisorisk lösning av lokalfrågan genom förhandlingar
med hyresvärden örn förhyrande även för tiden efter den 30
september 1941 tills vidare för eli år i sänder av den nuvarande postkontorslokalen,
förbättrad och något utökad. Innan dylika förhandlingar hunnit
inledas, hade emellertid hyresvärden uppsagt det mellan honom och
postverket avslutade hyreskontraktet till upphörande med utgången av september
månad 1941 och i samband därmed erbjudit postverket att mot en
årshyra av 5,500 kronor på 10 års lid förhyra den nuvarande postkontorslokalen,
utökad med ett intill ifrågavarande lokal gränsande utrymme örn
sammanlagt 40 lii2, bestående av ett större ruin örn 28 nr, vettande mot
torget och ett mindre rum om 12 m2 mot gården. Med hyresvärden förda
underhandlingar i syfte att ernå för postverket mindre oförmånliga villkor
hade blivit resultatlösa.

Generalpoststyrelsen har, meddelar styrelsen, övervägt hyresvärdens anbud
men av följande skäl ansett sig icke böra antaga detsamma:

Den erbjudna lokalen skulle komma att omfatta ungefär 125 m , men
det utrymme, varmed den nuvarande lokalen komme att utökas, skulle icke
kunna tillgodogöras för erforderlig förbättring av utrymmet beträffande de
delar i postkontorets lokaler, vilka i nämnda hänseende äro sämst tillgodosedda.
Vid en omdisponering av postkontorslokalen, som kr möjlig att genomföra
i samband med utvidgningen, skulle nämligen till följd därav,
att kassavalvet är beläget ungefär mitt i den nya utökade lokalen, betydande
del av denna icke kunna effektivt utnyttjas. Postmästarens nuvarande
tjänsterum skulle vid omändringen genom borttagande^ av en mellanvägg
sammanläggas med nyssnämnda mindre rum om 12 m2 och användas tor

Kungl. Maj.ts proposition nr 81-

förarbeten för lokal- och lådbrevbäring ävensom för behandling av ankommande
och avgående post. Vidare skulle postmästarens tjänsterum flyttas
till det mot torget belägna större rummet, varigenom direkt förbindelse
kunde erhållas mellan postmästarens rum och allmänhetens avdelning.
Denna senare skulle emellertid endast obetydligt och otillräckligt kunna
utökas i samband med ändringarna.

Det är sålunda icke möjligt att genom den av hyresvärden föreslagna utökningen
av den nuvarande lokalen och i samband därmed vidtagna omändringar
åstadkomma ändamålsenligt anordnade och tillräckliga lokaler för
postkontoret i Borgholm. I själva verket skulle den nya lokalen i det väsentligaste
bliva behäftad med samma Bristfälligheter i utrymmeshänseende som
den nuvarande lokalen. Att denna redan från början knappt tilltagna lokal
nu är alldeles otillräcklig, torde vara tydligt redan med hänsyn till den stegring,
särskilt ifråga örn postsparbanksrörelsen och folkpensionsutbetalningarna,
som rörelsen vid postkontoret utvisar. I detta sammanhang må anföras,
att medelstorleken för postkontor av den klass, Borgholms postkontor tillhör,
nämligen klass 4, är 150 m2 eller 76 procent större golvyta än postkontorets
i Borgholm nuvarande lokal mäter. I ortspressen har också helt naturligt
framförts klagomål rörande postkontorslokalens otillräcklighet och beskaffenhet,
vilka klagomål givetvis främst riktats mot allmänhetens avdelning, vilken
såsom tidigare nämnts omfattar endast ungefär 11 m2 och icke skulle
kunna nämnvärt utökas genom den av hyresvärden föreslagna lokalutvidgningen.
Särskilt under högtrafiksperioder ävensom under turistsäsongen kan
allmänheten många gånger ej beredas plats inom det minimala utrymme,
som för ändamålet står till buds inom postkontorslokalen, utan nödgas bilda
kö även i förstugan.

Hyran per nr för den av hyresvärden erbjudna utökade lokalen uppgår,
upplyser styrelsen, till 44 kronor. Detta hyrespris anser styrelsen alltför högt
även för en i alla hänseenden fullgod och ändamålsenlig lokal. Härtill komme
emellertid, anför styrelsen, att den erbjudna lokalen i viktiga hänseenden
vore behäftad med svåra bristfälligheter, vilkas avhjälpande icke innefattades
i det av hyresvärden avgivna hyresanbudet. Lokalen vore sålunda
otidsenlig och dåligt underhållen samt dragig och kall. Särskilt vintertid
måste personalen arbeta under svåra och ohälsosamma förhållanden, enär
det visat sig omöjligt att åstadkomma normal och jämn rumstemperatur,
något som klart belystes därav, att personalen i expeditionslokalen ofta nödgats
arbeta med ytterkläderna på för att erhålla tillräckligt skydd mot drag
och kyla.

Av det anförda framginge, framhåller generalpoststyrelsen, att överenskommelse
icke kunde träffas med nuvarande hyresvärden om fortsatt förhyrande
av en godtagbar lokal till skäligt pris för postkontoret. Vid sådant
förhållande och då annan för ändamålet lämplig lokal icke funnes att hyra
i staden, återstode nu ingen annan möjlighet till lösning av lokalfrågan än
att uppföra en posthusbyggnad å det av postverket förvärvade tomtområdet
i kvarteret Amfion. Till följd av det läge, som uppkommit för postkontoret
genom uppsägningen av nuvarande hyresavtal, vore det nödvändigt, att
arbetena med det nya posthusets uppförande kunde påbörjas utan uppskov.
Detta förutsatte, att statsmakternas beslut i ärendet meddelades snarast möjligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Departements chefen.

I fråga om tomtområdet meddelar styrelsen, att detsamma vore bebyggt
med ett större och ett mindre bostadshus av trä, en paviljong samt uthus.
Ingen av de befintliga byggnaderna lämpade sig för inrymmande av postkontorslokal.
Det vore därför avsett, att det större bostadshuset nu skulle
rivas och ersättas med ett nytt posthus samt att övriga byggnader å tomten
tills vidare skulle bibehållas.

På uppdrag av generalpoststyrelsen har arkitekten L.-E. Lallerstedt utarbetat
ritningar till posthusbyggnaden. Enligt desamma är byggnaden avsedd
att uppföras av sten i två våningars höjd samt inrymma, förutom postkontorslokalema,
en bostadslägenhet om 3 rum och kök.

Kostnaderna för bygget äro beräknade till 97,500 kronor, vilket belopp
motsvarar ungefär 52 kronor pr m3.

Beträffande den ekonomiska innebörden av byggnadsförslaget uttalar generalpoststyrelsen,
att till byggnadskostnaderna finge läggas halva tomtvärdet,
22,500 kronor, varför hela den på posthuset belöpande kostnaden skulle
uppgå till 120,000 kronor. Med ledning av de uppgifter å hyrespriser, som
styrelsen hade till sitt förfogande, kunde för lokalerna den sammanlagda hyressumman
beräknas till 8,010 kronor, motsvarande cirka 6.7 procent å kapitalet
120,000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer generalpoststyrelsen, att för
uppförande av en posthusbyggnad i kvarteret Amfion i Borgholm ett reservationsanslag
måtte anvisas å 97,500 kronor.

Det för postkontorslokalen i Borgholm för närvarande gällande hyreskontraktet
är uppsagt till upphörande den 1 oktober 1941. Av generalpoststyrelsens
framställning framgår, att styrelsen ursprungligen haft för avsikt att
låta uppföra en byggnad för postkontoret å den tomt i Borgholm, som jämlikt
Kungl. Majlis medgivande den 3 december 1937 inköpts för postverkets
räkning. Med hänsyn till de rådande förhållandena hade emellertid styrelsen
senare ansett, att en provisorisk lösning av postkontorets lokalfråga
borde komma till stånd genom ett fortsatt förhyrande för elt år i sänder av
den ''nuvarande lokalen. Med hänsyn till det mindre tillfredsställande skick,
vari lokalen för närvarande befinner sig, och då densamma därjämte är otillräcklig
för sitt ändamål, skulle lokalen förbättras och något utökas. Vid de
med hyresvärden förda förhandlingarna örn det fortsatta förhyrandet ha
emellertid från dennes sida uppställts sådana villkor både i vad avser hyrans
storlek och hyrestidens längd, att generalpoststyrelsen icke ansett sig
kunna förorda ett fortsatt förhyrande av lokalen. Då någon annan för postkontor
lämplig lokal icke finnes i Borgholm, förordar styrelsen, att postkontorets
lokalfråga löses genom att å postverkets tomt en egen byggnad
uppföres.

Med hänsyn till sålunda föreliggande förhållanden och då enligt det gjorda
erbjudandet om fortsatt förhyrande av den nuvarande lokalen med de förbättringar,
som innefattas i erbjudandet, tillfredsställande lokaler i allt fall
icke skulle erhållas, delar jag generalpoststyrelsens uppfattning, att en post -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

husbyggnad bör uppföras snarast möjligt å postverkets tomt. Jag vill därför
tillstyrka, att erforderliga medel anvisas för ändamålet. De för byggnadsföretaget
uppgjorda ritningarna samt kostnadsberäkningarna, som sluta å
ett belopp av 97,500 kronor, hava icke givit mig anledning till erinran.

Då det är av vikt för att byggnaden skall hinna färdigställas till den 1 oktober
1941, att arbetena snarast påbörjas, torde det erforderliga anslagsbeloppet
redan nu böra äskas av riksdagen.

Jag hemställer, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Posthusbyggnad i Borgholm å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .....................................kronor 97,500.

C. Statens järnvägar.

[2.] 19. Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid sta tens

järnvägar, reservationsanslag. Med hänsyn till angelägenheten av att
åtgärder vidtoges i syfte att underlätta bettransporterna genom att vid olika
järnvägsstationer i betdistrikten införa arbetsbesparande anordningar för
lastning och lossning av betor anvisade 1940 års lagtima riksdag med bifall
till Kungl. Majits i proposition, nr 287, framlagda förslag anslag å sammanlagt
2,150,000 kronor, därav å kapitalbudgeten, under rubrik statens affärsverksfonder,
statens järnvägar, 1,000,000 kronor.

I skrivelse den 11 november 1940 har järnvägsstyrelsen anmält, att de
till styrelsens förfogande för här angivna ändamål ställda medlen icke varit
tillräckliga och hemställt, att ytterligare medel måtte anvisas.

Styrelsen erinrar till en början om att vid tidpunkten för statsmakternas
beslut rörande anvisande av anslag för här ifrågavarande anordningar några
mera tillförlitliga beräkningar rörande storleken av det för ändamålet erforderliga
anslagsbeloppet icke förelegat. Detta hade i stället med hänsyn till
ärendets brådskande natur måst baseras på vissa överslagsberäkningar. I anslutning
härtill anför styrelsen:

När de sålunda beslutade anläggningarna kort tid därefter skulle igångsättas,
visade det sig, att kostnaderna för desamma icke skulle kunna hållas
inom ramen för det beviljade anslaget. I valet melian att antingen av denna
anledning beskära det uppgjorda arbetsprogrammet eller att oaktat nyssnämnda
förhållande fullfölja detsamma utan inskränkning och utan att avvakta
ett beslut om ytterligare medelsanvisning, vilket under alla förhållanden
skulle ha föranlett visst dröjsmål och risk, att icke alla anläggningar
hunnit färdigställas till betkampanjen, ansåg sig styrelsen på grund av den
vikt, som tillmätts ett snabbt iordningställande av samtliga ifrågavarande
anläggningar, handla mest i överensstämmelse med statsmakternas syften
genom att välja det senare alternativet.

Samtliga kajer, elevatom- och hissar äro nu i huvudsak färdiga. För de
sålunda färdigställda anläggningarna uppgå kostnaderna till 1,148,000 kro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

lior. Vissa anordningar befinna sig emellertid ännu ej i fullt färdigt skick.
Sålunda äro telferanordningarna vid bryggor och elevatorer tänkta att drivas
elektriskt. Härför erforderliga motorer ha dock ännu ej hunnit anskaffas,
varför anordningarna i fråga tills vidare måste drivas med handkraft.
Vidare återstå ännu att utföra vissa målningsarbeten. Dessa nu återstående
anskaffningar och arbeten beräknas röra sig om ett kostnadsbelopp
av 142,000 kronor. För anordningarnas fullständiga iordningställande
samt för täckande av det redan uppkomna anslagsöverskridandet erfordras
sålunda ett tilläggsanslag å 148,000 + 142,000 = 290,000 kronor eller i runt
tal 300,000 kronor. I enlighet med de principer, som tillämpats i fråga örn
förenämnda anslag å 1,000,000 kronor, torde hälften av detta belopp eller

150,000 kronor böra täckas genom ett å driftbudgeten anvisat avskrivningsanslag.

Under hänvisning härtill hemställer järnvägsstyrelsen, att å tiiläggsstat till
riksstaten för budgetåret 1940/41 till anläggningar för lastning och lossning
av sockerbetor vid statens järnvägar måtte anvisas dels å kapitalbudgeten ett
reservationsanslag av 300,000 kronor och dels å driftbudgeten ett reservationsanslag
av 150,000 kronor.

Departements- Av järnvägsstyrelsens framställning framgår att ytterligare medel erfordchefen.
ras fgr täcka kostnaderna för de anordningar för lastning och lossning
av sockerbetor, om vilkas utförande statsmakterna nästlidna vår fattade beslut.
Vad styrelsen anfört rörande storleken av det erforderliga tilläggsanslaget
föranleder icke någon erinran från min sida.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordningar för lastning och lotsning av sockerbetor
vid statens järnvägar å tiiläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 300,000.

D. Statens vatäenfallsverk.

[3.] t». Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reserva tionsanslag.

Till detta ändamål har riksdagen anvisat för budgetåren 1939/40
och 1940/41 reservationsanslag å 1,900,000 kronor respektive 1,150,000 kronor.
Under hänvisning i övrigt till 1939 års statsverksproposition (kapitalbudgeten,
bil. 4, punkt 51) torde jag rörande detta arbete här få erinra örn
följande:

Genom den numera verkställda ytterligare regleringen av Suorvasjöarna
kommer den normala lågvattenmängden i Porjus att uppgå till 190 m''7s.
Denna vattenmängd kan ej tillgodogöras, utan afl de nuvarande 3-fasmaskinema
drivas fullbelastade under hela regleringsperioden från november till
slutet av maj. Emellertid ha såväl beräkningar som erfarenhet givit vid

Kungl. Mcij:ts proposition nr 81.

handen, att kraftbehovet för statsblocket i sin helhet i hög grad är koncentrerat
till förvintern och att det minskas under mitten av vintern samt avsevärt
avtager under tiden för vårfloden i sydligare älvar i april och maj. Det
är därför, sedan samtliga kraftverk numera hopkopplats, mera ekonomiskt
att ej behöva fördela vattnet jämnt utan kunna utnyttja större vattenmängder
i november, december och januari för att sedan, särskilt i april och maj
månader, förbruka mindre vatten. För att möjliggöra ett dylikt utnyttjande
av vattenkraften i Porjus erfordras emellertid det under byggnad nu varande
åttonde maskinaggregatet i Porjus. Kostnaden för aggregatet beräknades
vid förslagets framläggande till 3,050,000 kronor eller samma belopp som
för ändamålet anvisats.

I skrivelse den 30 september 1940 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att
på grund av den allmänna prishöjningen och i någon mån även till följd av
vissa extra försiktighetsåtgärder, som vidtagits ur försvarssynpunkter, de
för arbetet för det åttonde maskinaggregatet vid Porjus kraftstation hittills
anvisade medlen icke förslå utan att anslagen komma att överskridas med

400,000 kronor. Styrelsen har därför hemställt örn anvisande av ett tilläggsanslag
å detta belopp. Det nya aggregatet beräknas, enligt vad styrelsen upplyst,
bliva färdigt att tagas i bruk vid slutet av innevarande kalenderår.

Då det av vattenfallsstyrelsen äskade anslaget å 400,000 kronor är erfor- Departementsderligt
för att bestrida kostnaderna för installationen av det åttonde maskin- chefen.
aggregatet vid Porjus kraftstation, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av ................ kronor 400,000.

[4.] 11. Distributionsanläggningar oell därmed sammanhängande arbe ten

viel statens kraftverk, reservationsanslag. Mellan arméförvaltningens inlendenturdepartement
och fortifikationsstyrelse, å ena, samt vattenfallsstyrelsen,
å andra sidan, har överenskommelse träffats i syfte att förse vissa
militärförläggningar i övre Norrland med elektrisk kraft för belysning och
partiell uppvärmning. Enligt överenskommelsen skall vattenfallsstyrelsen utföra
samtliga för ändamålet erforderliga anläggningar. Vissa delar av desamma
skola emellertid bekostas och sedermera förvaltas av fortifikationsstyrelsen.
För den levererade kraften skall erläggas avgift enligt normaltaxa
jämte visst bidrag till kostnaden för de anläggningar, som vattenfallsstyrelsen
får utföra.

Med bifall till en av intendenturdepartementet och fortifikationsstyrelsen
sedermera gjord framställning har Kungl. Majit genom beslut den 15 november
1940 medgivit, att fortifikationsstyrelsen för bestridande av de kostnader
för nyssnämnda anläggningar, som enligt överenskommelsen skulle
åvila fortifikationsstyrelsen, finge disponera ett belopp av 1,580,000 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Departements chefen.

från det å förskottsstaten för försvarsväsendet m. m. uppförda förskottsanslaget
Försvarsväsendet i allmänhet: Engångsutgifter.

I skrivelse den 25 november 1940 har vattenfallsstyrelsen meddelat, att de
anläggningar, som styrelsen enligt den med de militära myndigheterna träffade
överenskommelsen skulle utföra med anlitande av till styrelsens förfogande
stående anslagsmedel, avsåge två nya kraftledningar för 40,000 volt
samt två närmare angivna transformatorstationer ävensom förstärkning aven
redan befintlig kraftledning. Sammanlagda kostnaderna för dessa arbeten
äro av styrelsen beräknade till i runt tal 1,000,000 kronor. Nyanläggningarna,
såväl styrelsens egna som de som avsåges sedermera skola förvaltas
av fortifikationsstyrelsen, komme, anför vattenfallsstyrelsen, att bliva användbara
även för leveranser till andra konsumenter och sålunda bidraga
till elektrifiering av de av anläggningarna berörda trakterna. Avsikten vore
att utföra arbetena så snart som möjligt. Kostnaderna komme därför att
till övervägande del falla på innevarande budgetår. Enär detta budgetårs anslag
till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten vid
statens kraftverk icke vore beräknat med hänsyn till denna ökade belastning
erfordrades emellertid, att ett tilläggsanslag för budgetåret 1940/41 anvisades
för ändamålet. Härom gör styrelsen hemställan.

Då det av vattenfallsstyrelsen äskade beloppet erfordras för att fullfölja
den mellan arméförvaltningens intendenturdepartement och fortifikationsstyrelse,
å ena, samt vattenfallsstyrelsen, å andra sidan, ingångna överenskommelsen,
till vilken Kungl. Maj :t sedermera givit sin anslutning, vill jag tillstyrka,
att ett belopp av 1,000,000 kronor anvisas å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1940/41 till distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande
arbeten vid statens kraftverk å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av .................................. kronor 1,000,000.

Statens allmänna fastigfaetsfond.

[5.] 6 a. Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets byggnad,

reservationsanslag. I skrivelse till byggnadsstyrelsen den 4 september 1940
har chefen för lantförsvarets kommandoexpedition framhållit, bland annat,
nödvändigheten av att för kommandoexpeditionens bokdetalj en särskild varuhiss
anordnades i norra trapphuset i försvarsdepartementets byggnad. 1
skrivelsen upplyses, att all transport av såväl böcker som blanketter till och
från tredje våningen, vari bokdetaljen vore inrymd, för närvarande skedde
medelst personhissen i byggnadens huvudtrappa. Då leveranserna från trye -

Kungl. Majlis proposition nr 81

kerierna liksom transporterna från bokdetaljen i och för utsändning till
truppförbanden genom postverket vöre betydande ■—■ de kunde räknas i tontal
vissa dagar — vore denna hiss strängt upptagen. Detta hade till följd, att
såväl den inom försvarsdepartementet tjänstgörande personalen som besökande
mycket ofta finge vänta på grund av i- och urlastning av trycksaker.

Det torde för övrigt, uttalar nämnde chef, icke kunna anses lämpligt, att
personhiss måste användas för varutransport, vilket varit och vore nödvändigt
för att i nu rådande brådska vinna tid vid upp- och nedtransporter av
trycksakerna.

Byggnadsstyrelsen har i skrivelse den 4 november 1940 meddelat, att från
försvarsdepartementets sida framhållits, att kommandoexpeditionens behov
av en varuhiss vore trängande, samt för egen del uttalat, att hissanläggningen
borde utföras och därvid förläggas på sätt kommandoexpeditionen
föreslagit. Kostnaden härför har styrelsen beräknat till 15,000 kronor. Styrelsen
föreslår, att detta belopp anvisas å tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1940/41.

Då förslaget icke föranleder någon erinran från min sida, hemställer jag, Departementsatt
Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen eufén.

att till Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets
byggnad å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 anvisa ett reservationsanslag av .... kronor 15,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

A. C. F. v. Krusenstierna.

Kungl. Majlis proposition nr 81.

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, anmäler
härefter under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1940/41 samt anför därvid följande.

Statens utlåningsfonder.

[1.] 16 b. Ytterligare avsättning tili lånefonden för inköp av gasgene ratorer

för motordrift, reservationsanslag. Genom beslut av 1940 års urtima
riksdag (prop. nr 21; r. skr. nr 34) har till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/
41 under kapitalbudgeten, statens utlåningsfonder, anvisats ett reservationsanslag''
av 6,500,000 kronor.

I skrivelse den 12 november 1940 har kommerskollegium hemställt, att
ytterligare ett belopp av 8,000,000 kronor måtte anvisas såsom kapitalförstärkning
till fonden. I skrivelsen har kommerskollegium anfört i huvudsak
följande.

Den efter hand ytterligare minskade tillgången på flytande motorbränslen
för landets civila behov har medfört en övergång från bensindrivna till generatorgasdrivna
motorfordon i betydligt större omfattning än man förut räknat
med. Detta förhållande har i sin tur medfört ett ökat ianspråktagande
av lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift. Utvecklingen i sistnämnda
avseende belyses närmare av följande uppgifter å tillströmningen
av låneansökningar under senare tid.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Antal

1940 April .......................... 47

Maj .......................... 185

Juni .......................... 335

Juli .......................... 655

Augusti ........................ 1,412

September ...................... 1,725

Oktober, 1—12 ............ 755

20-31 ............ 171 926

November, 1—11 ................ 464

Nedgången i antalet ansökningar under oktober månad torde få hänföras
till den ändring av bestämmelserna för lånevillkoren, som utfärdades den
11 oktober 1940 och som trädde i kraft den 13 oktober. Från och med sistnämnda
datum skulle nämligen ansökningar insändas till respektive kristidsstyrelser
och av dem underkastas en första granskning för att därefter
översändas till kommerskollegium i och för slutlig behandling.

Den betydande ökning av ansökningarnas antal under månaderna augusti
och september, som i viss mån fortsatte under oktober, torde — ehuru kanske
i något minskad omfattning — få anses komma att fortsätta även under
närmast följande månader. Det kapitalbelopp som för närvarande står till
förfogande för beviljande av gasgeneratorlån lär emellertid i stort sett behöva
tagas i anspråk för ansökningar inkomna till och med den 7 november
1940. Fondens ställning sistnämnda dag framgår av nedanstående beräkning:

Oguldet å utlämnade lån ............................ kronor 4,188,400

I princip beviljade, ej utlämnade lån.................. » 2,600,000

Slutligt icke prövade ansökningar .................... » 1,911,600

Kronor 8,700,000.

Lånemedel,
anvisade under

År 1932 kronor 200,000

» 1939 » 2,000,000

* 1940 » 6,500,000 kronor 8,700,000.

En viss avvikelse i fråga om beloppens storlek vid beviljande av förut
angivna icke slutligt prövade ansökningar torde väl icke kunna undvikas,
men den torde dock icke bli av sådan storleksordning att den nämnvärt
kommer att förändra beräkningen ifråga. En utlåning av angivna belopp,

8,700,000 kronor, torde få anses innebära att staten medverkat till anskaffande
av i runt tal 5,000 gengasaggregat.

Av inom kommerskollegium upprättad statistik framgår att under tiden
V12 1939—9/n 1940 utlämnats lån för inköp av 2,277 gengasaggregat, varav
1.241 eller 55 Procenf utgöras av kolgasaggregat. Hur aggregaten fördela sig
på sådana med träkol eller ved som bränsle respektive för anslutning till olika
slag av motorfordon och stationära motorer framgår av följande tablå:

För montering till ^ Aggregat f°*d Summa

Lastbilar............. 967 628 1,595 70%

Personbilar........... 245 107 352 15%

Omnibusar........... 127 76 203 9 %

Traktorer............ 2 124 126 6 %

Stationär motor....... — 1 1 —

946 2,277 100%

45 % 100%

1,241
55 %

Kungl. Maj.ts proposition nr 81.

För att tillgodose de krav som under de närmaste månaderna kunna komma
att ställas på lånefonden är en ytterligare kapitalförstärkning oundgängligen
erforderlig. Vid en beräkning av anslagsbehovet härför har kommerskollegium
närmast ansett sig böra räkna med tidell till och med februari
månad 1941 enligt nedanstående:

Antal

aggregat

1940 November 8—30 .... 1,000

December.......	... 900
1941 Januari..........	... 700
Februari.........	... 500
	3,100 å c:a kronor	1,900...	.. — kronor 5,900,000
För traktoraggregat....		1,200...	.. = » 2,100,000

Summa kronor 8,000,000.

Med nu angivna beräkning har kommerskollegium efter samråd med statens
bränslekommission ansett sig böra räkna med en kommande minskad
efterfrågan på gengasaggregat, framför allt under de första månaderna nästkommande
år. Självfallet innesluter beräkningen i sig flera osäkra faktorer.
Möjligt är också att vintermånaderna komma att medföra en större nedgång
i efterfrågan på gengasaggregat än kommerskollegium funnit anledning böra
räkna med. Å andra sidan kan till våren 1941, särskilt i fråga om jordbruks
traktorer, en något större övergång till gengasdrift komma att göra sig gällande.

Vid kommerskollegii skrivelse fanns fogad en den 12 november 1940 dagtecknad
promemoria från statens bränslekommission, däri kommissionen,
bland annat, förklarat sig biträda kommerskollegii framställning örn nytt
anslag till ifrågavarande lånefond.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla en av svenska motorförbundet
den 26 november 1940 gjord framställning örn sådan ändring av gällande bestämmelser
för erhållande av lån från ifrågavarande lånefond, att vid ansökan
örn lån icke skall behöva fogas avskrift av köpehandling rörande gengasaggregat.

Av den utredning kommerskollegium förebragt framgår, att det torde vara Departementserforderligt
att ytterligare medel anvisas till lånefonden för inköp av gas- Zeferi.
generatorer för motordrift, därest även i fortsättningen lån skola kunna beviljas
för ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till vikten av att stöd alltjämt
lämnas för övergång till gengasdrift anser jag, att en förstärkning av
lånefonden nu bör ske. Mot det av kollegium äskade beloppet synes i betraktande
av det beräknade lånebehovet intet vara att erinra. I samband
med förstärkning av fonden torde Kungl. Majit böra erhålla bemyndigande
att, därest så skulle visa sig av omständigheterna påkallat, vidtaga erforderliga
jämkningar i gällande bestämmelser för erhållande av lån.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

att till Ytterligare avsättning till lånefonden för inköp av
gasgeneratorer för motordrift å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1940/41 anvisa ett reservationsanslag
av ........................ kronor 8,000,000.

[2.] 16 c. Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar, reser vationsanslag.

Under åberopande av vad jag förut denna dag anfört under
nionde huvudtiteln, punkten Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för
fiskebåtar m. m., hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 1,150,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Majit Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Per Eldin.

Kungl. Majlis proposition nr 81.

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Handelsdepartementet.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
29 november 19AO.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för handelsdepartementet, statsrådet Domö, anmäler härefter å handelsdepartementets
handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41 samt anför därvid
följande:

Statens allmänna faslighetsfond.

[1.] 10. Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt, re servationsanslag.

På sätt närmare framgår av det vid propositionen nr 56
lill 1938 års riksdag fogade statsrådsprotokollet över handelsärenden den 21
januari 1938 beräknades sammanlagda kostnaderna för uppförandet av byggnader
för en flygteknisk försöksanstalt till 1,008,500 kronor, vartill kommo
kostnader för markförvärv, 342,000 kronor.

Med bifall till Kungl. Maj:ts därom gjorda framställningar hava av de sålunda
för ifrågavarande ändamål beräknade medlen anvisats under kapitalbudgeten,
statens allmänna faslighetsfond, dels av 1938 års riksdag ett reservationsanslag
av 742,000 kronor, därav avsågos 342,000 kronor för markförvärvet
och 400,000 kronor för byggnadsändamål, dels ock av 1939 års lagtima
riksdag återstoden av den för uppförandet av byggnaderna beräknade
summan eller 608,500 kronor.

I förenämnda summa 1,008,500 kronor ingår ett belopp av 15,500 kronor
för uppförande av ett skjul för en projekterad anläggning för hållfasthetsprovning
av propellrar. Denna anläggning har emellertid jämlikt beslut av

Departementschefen
.

(yi: Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kungl. Majit den 6 oktober 1939 avsetts icke för närvarande skola komma
till utförande.

I skrivelse den 8 november 1940 har byggnadsstyrelsen hemställt, att Kungl.
Majit måtte föreslå den urtima riksdagen att till bestridande av merkostnader
för byggnadernas uppförande å tilläggsstat för budgetåret 1940/41 anvisa
ett reservationsanslag av 60,000 kronor, eventuellt 44,500 kronor. Till stöd
härför anför styrelsen:

För byggnadsföretaget, som vore i huvudsak i det närmaste avslutat, hade
uppstått åtskilliga merkostnader, beroende dels på vissa kostnadsökningar,
dels på att vissa arbeten tillkommit, vilka icke kunnat förutses vid de utredningar
rörande ifrågavarande, för vårt land helt nya anläggning, som föregått
kostnadsberäkningarna.

Till följd av att berggrunden på vissa ställen visat sig ligga icke oväsentligt
lägre än som framgått vid markundersökningarna, beroende på att man vid
borrningarna stött på lösa stenblock, vilka uppfattats som fast berg, hade
grundläggningsarbetena fördyrats med omkring 15,000 kronor.

Ett från försöksanstaltens sida såsom oundgängligt påfordrat fundament
för aerodynamik! laboratorium hade medfört en kostnadsökning av 6,000
kronor.

Grundvattenförhållandena på platsen hade visat sig vara mycket varierande
vid olika nederbörd, vartill bomme, att befintligt ledningsnät icke kunde
bereda avlopp för behövlig grunddränering. Härigenom erforderliga ledningar,
samlingsbrunnar och pumpanläggning medförde en kostnadsökning
av 5,000 kronor.

En del ledningar för gas, vatten och värme hade på anstaltens begäran
måst framdragas under bottenvåningens golv i byggnadsdelar, där källare
saknades. Härav behövliga kulvertar hade medfört en kostnad av 2,000
kronor.

Av Stockholms stad begärd ändrad sträckning av stickspåret till anläggningen
medförde en kostnadsökning av 6,000 kronor.

Vad beträffade den stora vindtunneln hade det tidigare tillämnade utförandet
av vissa ledskenor av betong icke visat sig möjligt att tekniskt genomföra.
Ledskenornas utförande i stället av maskinriktad järnplåt komme, enligt
vad som nu kunde förutses, att medföra en kostnadsökning av 21,000
kronor.

En av anstalten begärd ändring och komplettering i spintornet ökade kostnaderna
med 2,000 kronor.

Slutligen tillkomme en del smärre kompletteringar till en kostnad av 3,000
kronor.

De sålunda angivna merkostnaderna uppginge alltså till sammanlagt
(15,000 + 6,000 + 5,000 + 2,000 + 6,000 + 21,000 + 2,000 + 3,000)

60,000 kronor, för vilka kostnader anslag för innevarande budgetår borde äskas.
Därest emellertid det belopp av 15,500 kronor, som tidigare avsetts för
ett propellerprovningsskjul, stöde till förfogande, skulle endast erfordras ett
ytterligare anslag av 44,500 kronor.

I betraktande av föreliggande omständigheter torde någon invändning mot
ifrågavarande merkostnader ej vara att göra. Då av redan anvisade medel
finnes tillgängligt ett belopp av 15,500 kronor, torde medelsanvisningen i
överensstämmelse med byggnadsstyrelsens alternativa förslag böra bestämmas
till 44,500 kronor. Jag tillstyrker, att beloppet anvisas å tilläggsstat för

Kungl. Maj:ts proposition nr 81. 65

innevarande budgetår samt att frågan underställes den nu församlade riksdagen.

Jag hemställer således, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/41
anvisa ett reservationsanslag av .......... kronor 44,500.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Sehlberg.

Bihang till urtima riksdagens protokoll 19i0. 1 sami. Nr 81.

Kungl. May.ts proposition nr 81.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Fol/ehushdllning sdepartementet.

Utdrag av protokollet över folkhushållningsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 29 november 1940.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Sköld, Eriksson, Bergquist,
Bagge, Andersson, Domö, Rosander.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Eriksson, anmäler
härefter under folkhushållningsdepartementets handläggning hörande ärende
angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1940/
41 samt anför därvid följande.

Fondell för förlag till statsverket.

[1.] 13. Förlagskapital för drift av vissa fartyg, reservationsanslag.

Genom beslut den 18 oktober 1940 har Kungl. Maj:t med stöd av 4 § allmänna
förfogandelagen förordna!, att vissa närmare angivna norska ångfartyg,
liggande i Göteborgs och Malmö hamnar, skulle tills vidare, till dess
Kungl. Majit annorlunda förordnade, upplåtas till kronan. Tillika har Kungl.
Majit föreskrivit, att ifrågavarande fartyg under tiden för förfogandet skulle
behandlas såsom svenska fartyg, ävensom uppdragit åt statens trafikkommission
att under tiden för förfogandet omhänderhava fartygen samt att meddela
närmare föreskrifter angående användningen av fartygen. Slutligen har
Kungl. Majit förklarat sig vilja framdeles på framställning av trafikkommissionen
meddela beslut angående bestridandet av kostnaderna i anledning av
förfogandet.

I skrivelse den 28 oktober 1940 har trafikkommissionen hemställt, att
Kungl. Majit måtte dels bemyndiga kommissionen att med svenska rederiföretag
sluta avtal om upplåtelse av fartygen i huvudsaklig överensstämmelse
med ett vid skrivelsen fogat avtalsförslag, dels ock till kommissionens förfogande
ställa för fartygens användande erforderligt driftkapital.

Till stöd för denna hemställan har kommissionen anfört bland annat följande: -

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Departements chefen.

Vid förhandlingar med vissa svenska rederiföretag hade dessa erbjudit sig
att för statens räkning driva fartygen och härför ställa sin administration
kostnadsfritt till förfogande. Kommissionen hade funnit en dylik form för
fartygens omhänderhavande vara för statsverket under för handen varande
förhållanden lämpligast. Med utgångspunkt härifrån hade kommissionen uppgjort
och delgivit vederbörande rederier ett förslag till avtal mellan kommissionen
och bolagen angående upplåtelse av fartygen. Bolagen hade under hand
förklarat sig för sin del godkänna förslaget. Med hänsyn till innebörden av
det förfogande över fartygen, som sålunda från kommissionens sida förutsattes,
hade kommissionen ansett sig böra underställa avtalsförslaget Kungl.
Maj:ts prövning. Enligt detsamma skulle kommissionen till vederbörande rederis
disposition såsom förskott ställa erforderligt driftkapital. Kommissionen
hade beräknat, att ett driftkapital av åtminstone 450,000 kronor för samtliga
fartyg tills vidare skulle vara erforderligt.

Med anledning av denna framställning har Kungl. Maj :t genom beslut den
1 november 1940 dels bemyndigat statens trafikkommission att i huvudsaklig
överensstämmelse med förenämnda förslag till avtal träffa överenskommelse
med svenska rederiföretag örn upplåtelse till dessa av ifrågavarande fartyg,
dels anvisat till trafikkommissionen ett belopp av högst 450,000 kronor, att
mot redovisningsskyldighet i mån av behov användas såsom driftkapital för
fartygen, dels ock anbefallt statskontoret att från det å förskottsstat för försvarsväsendet
m. m. för budgetåret 1940/41 under fonden för förlag till statsverket
uppförda förskottsanslaget till försvarsberedskapens stärkande i allmänhet,
med redovisning under särskild rubrik, till trafikkommissionen på
rekvisition i mån av behov utbetala ovannämnda belopp, högst 450,000 kronor.

Med hänsyn till angelägenheten av att ifrågavarande fartyg så snabbt som
möjligt skola kunna tagas i bruk för svensk räkning har Kungl. Maj:t i enlighet
med trafikkommissionens hemställan godkänt förslaget örn upplåtelse
av fartygen åt vissa svenska rederier samt från förskottsstat ställt erforderliga
medel, 450,000 kronor, till förfogande för täckande av kostnaderna för fartygens
utnyttjande i svensk fraktfart. Ifrågavarande kostnader synas böra täckas
genom ett särskilt reservationsanslag å tilläggsstat I till riksstaten för innevarande
budgetår.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Förlagskapital för drift av vissa fartyg å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1940/41 såsom kapitalinvestering
i fonden för förlag till statsverket anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 450,000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter, hemställt, behagar
Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Curt Nordwall.

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Maj:t hos urtima riksdagen år 1940 äskade och, i
förekommande fall, av riksdagen anvisade anslag å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1940/41.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

I. Kungl, hov- och slottsstaterna.

Kronor

A: 8 a Ersättning för vissa bränslekostnader vid de kungl, hoven 91,600

B: 5 Förstärkt brandskydd vid Drottningholms slott, reservationsanslag
........................................ 15,500

107,100

III. Utrikesdepartementet.

Utrikesdepartementet:

A: 3 Chiffreringsmateriel............ 46,500

IV. Försvarsdepartementet.

Understöd m. m.:

D: 19 Bidrag till skjutbanors ordnande, reservationsanslag____ 500,000

Tygmateriel:

D: 50 a Ytterligare anskaffning av artillerimateriel, reservationsanslag
.......................................... 13,000,000

Fortifikatoriska anordningar m. m.:

D: 53 a Vissa befästningsanläggningar, reservationsanslag...... 41,000,000

D: 53 b Broförbindelse över Lule älv vid Boden, reservationsanslag 200,000
Flytande materiel, befästningar m. m.:

E: 30 Flottans ersättningsbyggnad, reservationsanslag....... 31,800,000

E: 30 a Inköp av vissa handelsfartyg för flottans räkning, reser vationsanslag.

................................... 2,300,000

Artilleri- och annan teknisk materiel m. m.:

E: 59 Vissa förstärkningar av kustartilleriförsvaret, reservationsanslag
...................................... 4,000,000

G: 4 a Försvarsväsendets verkstadsnämnd, förslagsanslag....... 260,000

Diverse:

G: 18 a Särskild beredskapsmönstring för år 1941, förslagsanslag 155,000

G: 21 a Ersättningar för förluster i anledning av vissa åtgärder

för militära ändamål, reservationsanslag............ 100,000

93,315,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

V. Socialdepartementet.

Förbättrande av bostadsförhållandena:

B: 20 Bidrag till främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
reservationsanslag............................ 500,000

Fattigvård och barnavård:

B: 78 Uppförande av anstalt för själsligt abnorma manliga

skyddshemselever m. m., reservationsanslag......... 100,000

Sinnessj ukvårdsanstalter:

C: 19 a Gengasaggregat för statens sinnessjukhus m. m., reservationsanslag
...................................... 75,000

Civilt luftskydd:

F: 3 Gasskyddsutrustning, reservationsanslag.............. 1,700,000

F: 4 a Alarmeringsanordningar, reservationsanslag............ 320,000

F: 4 b Inköp av brandslang, förslagsanslag................. 3,500,000

F: 4 c Inköp av vattenbehållare m. m., reservationsanslag .... 225,000

F: 6 Bidrag till enskilda sammanslutningar för utbildning av

luftskyddspersonal m. m.......................... 25,000

G: 6 a Understöd åt civila flyktingar från Norge, Danmark och

Finland m. m................................... 300,000

6.745.000

VI. Kommunikationsdepartementet.

Vägbyggnader och vägunderhåll:

B: 7 a Broförbindelse över Lule älv vid Gäddvik m. m., reservationsanslag
...................................... 2,370,000

B: 10 a Reparationsberedskap vid väg- och vattenbyggnadsvä sendet,

reservationsanslag............... 600,000

B: 18 a Bidrag till byggande och förbättring av vissa för riksför svaret

betydelsefulla vägar och broar, reservationsanslag 1,615,000

Hamnar och farleder:

B: 27 Materielanskaffning för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
hamnreparationsavdelningar, reservationsanslag .. 100,000

C: 3 Bidrag till vissa kommunikationsändamål, reservationsanslag_10,000

4.695.000

VII. Finansdepartementet.

Riksräkenskapsverket:

B: 15 a Särskilda kostnader för granskning av vissa militära räkenskaper
....................................... 7,500

E: 8 a Försök med framställning av sulfitsprit................ 175,000

182,500

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

U niversitetss j ukhus:

Serafimerlasarettet:

E: 22 a Anordnande av skyddsrum vid serafimerlasarettet m.

m., reservationsanslag........................... 60,000

H: 25 Kurser i värntjänstutbildning för gymnastiklärare vid de

allmänna läroverken m. fl. läroanstalter............. 40,000

K: 2 a Föreläsningar i krisfrågor............................. 50,000

150,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81. 71

Kronor

IX. Jordbruksdepartementet.

Befrämjande av fröodlingen m. m.:

G: 10 Befordrande av inhemsk linodling................... 12,000

G: 25 a Statsbidrag för inköp av stråfoder, reservationsanslag .... 2,000,000

G: 25 b Kostnader för transport av stråfoder, reservationsanslag .. 1,000,000

G: 25 c Ytterligare bidrag till kostnader för transport m. m. av

stråfoder, reservationsanslag......................... 400,000

G: 37 Befrämjande av landsbygdens elektrifiering, reservationsanslag
............................................ 5,000,000

G: 46 Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för jordbruks traktorer,

reservationsanslag......................... 2,250,000

G: 47 Bidrag till uppförande av siloanläggningar, reservationsanslag
.............................................. 300,000

I: 16 Bidrag till anskaffande av gasgeneratorer för fiskebåtar

m. m., reservationsanslag........................... 1,150,000

Skogsvård m. m.:

J: 19 a Särskilda åtgärder för främjande av skogsbrandskyddet,

reservationsanslag................................ 50,000

J: 19 b Ytterligare medel för främjande av skogsbrandskyddet,

reservationsanslag......... 785,000

J: 19 c Bidrag till uppförande av brandtorn m. m., reservationsanslag
.......................................... 250,000

13,197,000

X. Handelsdepartementet.

Statens isbrytarverksamhet:

D: 10 a Reparationskostnader m. m., reservationsanslag....... 365,000

F: 10 a Torvberedning å vissa staten tillhöriga mossar, reservationsanslag
............................................ 800,000

1,165,000

XI. Folkhushållningsdepartementet.

D: 4 a Förmalningsersättningar, förslagsanslag................. 34,000,000

D: 4 b Reglering av priserna å vissa jordbruksförnödenheter, reservationsanslag
.................................... 5,000,000

39,000,000

Säger för egentliga statsutgifter 158,603,100

B. Utgifter för statens kapitalfonder.
lil. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

A. Statens affärsverksfonder.
Kommunikationsdepartementet:
a Förflyttning av viss stationsutrustning vid telegrafverket

(I: B: 16), reservationsanslag......................... 125,000

2 Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid

statens järnvägar (I: C: 19), reservationsanslag......... 150,000

275,000

Kungl. Majlis proposition nr 81.

Kronor Kronor

B. Luftf artsfanden.

Kommunikationsdepartementet:

3 a Byggande och förbättring av flygplatser (II: 3 a), reservationsanslag
......................................... 1,900,000

C. Statens allmänna fastighetsfond.

Socialdepartementet:

3 Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus

(III: 3), reservationsanslag.................. 425,000

3 a Anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för

fallandesjuka (lil: 3 a), reservationsanslag..... 45,000 470,000

Kommunikationsdepartementet:

6 a Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets bygg nad

(III: 6 a), reservationsanslag..................... 15,000

Ecklesiastikdepartementet:

7 a Byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska mediko kirurgiska

institutet (III: 7 a), reservationsanslag....... 76,000

Handelsdepartementet:

10 Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt

(III: 10), reservationsanslag.......................... 22,250

583,250

D. Försvarsväsendets fastighetsfond.

Arméförvaltningens delfond:

1 Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader

(IV: 1), reservationsanslag................... 1,000,000

5 a Vissa garagebyggnader för armén (IV: 5 a), reservationsanslag
.............................. 2,800,000

5 b Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m.

(IV: 5 b), reservationsanslag................. 5,500,000

6 a Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning

(IV: 6 a), reservationsanslag................. 200,000

7 a Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds skjutfält

(IV: 7 a), reservationsanslag................. 125,000

7 b Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingen jörkårs

förläggning på Laxön (IV: 7 b), reservationsanslag
................................ 45,000

8 a Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabri ker

(IV: 8 a och b), reservationsanslag....... 469,000

9 a Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott

(IV: 9 a), reservationsanslag................. 55,000

9 b Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår
(IV: 9 b), reservationsanslag........ 60,000

9 c Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren

(IV: 9 c), reservationsanslag................. 60,000

9 d Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes kasern
(IV: 9 d), reservationsanslag............ 62,500

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

9 e Ordnande av förläggningen å Revingehed (IV: 9 e),

reservationsanslag.......................... 375,000

9 f Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält

(IV: 9 f), reservationsanslag................. 90,000

9 g Ordnande av förläggningen å Rinkaby (IV: 9 g),

reservationsanslag.......................... 190,000

9 h Ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält

(IV: 9 h), reservationsanslag................. 140,000

9 i Ordnande av manskapsförläggningen vid intendenturkompaniet
i Boden (IV: 9 i), reservationsanslag
.................................... 60,000

9 j Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd

(IV: 9 j), reservationsanslag................. 247,500

9 k Ordnande av förläggningen vid Gotlands artillerikår
(IV: 9 k), reservationsanslag............. 300,000

9 1 Vissa byggnadsarbeten vid Smålands arméartilleriregemente
(IV: 9 1), reservationsanslag..... 200,000

9 m Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Västerbottens
regemente (IV: 9 m), reservationsanslag 50,000
9 n Pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luft värnsregementen

(IV: 9 n), reservationsanslag .. 350,000

9 o Tillbyggnad av pjäsexercishus vid Bodens artilleriregemente
(IV: 9 o), reservationsanslag....... 87,500

9 p Örn- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Hälsinge
regemente (IV: 9 p), reservationsanslag .. 60,000

9 q Vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Norrbottens

regemente (IV: 9 q), reservationsanslag....... 160,000

9 r Ny sjukstuga vid Livregementets husarer (IV: 9 r),

reservationsanslag.......................... 87,500

9 s Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens artilleriregemente
(IV: 9 s), reservationsanslag ....... 40,000

9 t Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kalmar regemente
(IV: 9 t), reservationsanslag........... 40,000

9 u Pionjärstridsbana på Järvafältet (IV: 9 u), reservationsanslag
.............................. 70,000

Marinförvaltningens delfond:

14 Iståndsättningsarbeten å marinens byggnader

(IV: 24), reservationsanslag.................. 900,000

14 a Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom

förutvarande Göta livgardes fästningsbataljons
kasernetablissement (IV: 24 a), reservationsanslag
...................................... 220,000

14 b Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetablissemen tet

i Karlskrona (IV: 24 b), reservationsanslag . 125,000

14 c Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å

Kinnekulle (IV: 26 a), reservationsanslag...... 1,100,000

17 a Modernisering av Stockholms örlogsvarv (IV: 28 a),

reservationsanslag.......................... 430,000

18 a Modernisering av matinrättningarna vid vissa

kustartilleriets anläggningar (IV: 29 a), reservationsanslag
................................ 50,000

19 a Sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden

(IV: 30 a), reservationsanslag................ 225,000

Kronor

12,924,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

20 a Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar

m. m. (IV: 32 a), reservationsanslag......... 1,450,000

20 b Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel m.

m. vid kustfästningarna (IV: 32 b), reservationsanslag
.................................... 625,000

20 c Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel vid

marinen (IV: 32 c), reservationsanslag........ 317,500

20 d Garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna

(IV: 32 d), reservationsanslag................ 170,000

Flygförvaltningens delfond:

21 a Förläggning av jaktflottiljer (IV: 33 a och b),

reservationsanslag.......................... 2,068,500

21 b Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj

(IV: 33 c), reservationsanslag................ 2,500,000

22 Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen (IV: 34),

reservationsanslag.......................... 118,500

23 a Iståndsättningsarbeten vid Västmanlands flyg flottilj

(IV: 35 a), reservationsanslag......... 85,000

23 b Iståndsättande av hangarbyggnad vid Västgöta

flygflottilj m. m. (IV: 35 b), reservationsanslag 95,000
23 c Vissa anläggningar för Västmanlands och Skaraborgs
flygflottiljer (IV: 35 c), reservationsanslag 71,500

23 d Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader m.

m. vid flygvapnet (IV: 35 d), reservationsanslag 347,500

24 a Vissa byggnadsarbeten vid flygvapnet (IV: 36 a),

reservationsanslag........................... 2,655,000

27 a Iståndsättande av signalbarack vid flygkrigsskolan

(IV: 39 a), reservationsanslag................ 50,000

27 b Vissa iståndsättningsarbeten m. m. å flygvapnets

byggnader (IV: 39 b), reservationsanslag...... 1,175,000

27 c Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m.

(IV: 40 a), reservationsanslag............... 1,539,000

27 d Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj

(IV: 40 b), reservationsanslag............. 80,000

27 e Anordnande av krigsflygfält m. m. (IV: 40 c),

reservationsanslag......................... 1,330,000

27 f Flygfältsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj

(IV: 40 d), reservationsanslag................ 100,000

E. Statens utlåningsfonder.

Socialdepartementet:

2 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden
(V: 2), reservationsanslag........................

Jordbruksdepartementet:

14 a Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift
(V: 16 a och b), reservationsanslag..... 3,625,000

14 b Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiske båtar

(V: 16 c), reservationsanslag........... 1,150,000

15 Hemslöjdslånefonden (V: 17), reservationsanslag . 300,000

Kronor

5,612,500

12,215,000

30,751,500

107,500

5,075,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Handelsdepartementet:

Statens lånefond för anskaffande av gasgeneratorer för
vissa fartyg, reservationsanslag.......................

Kronor

375,000

5,557,500

F. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:

1 Lån för bostadsförbättringsverksamhet (VI: 2), reservationsanslag
.............................................

135,000

G. Fonden för förlag till statsverket.

Finansdepartementet:

Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker (VIII: 3 a),

reservationsanslag1.................................... 500,000

Folkhushållningsdepartementet:

Förlagskapital för inköp av förnödenheter, m. m. (VIII: 9),
reservationsanslag, att avräknas mot automobilskattemedlen.
........................................... 844,000

____ 1,344,000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 40,546,250
Summa för driftbudgeten 199,149,350

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

I. Statens af får sv erks fonder.

A. Postverket.

1 a Gengasaggregat för postverket, reservationsanslag...........

1 b Ytterligare medel till gengasaggregat för postverket, reservationsanslag
...........................................

5 Posthusbyggnad i Borgholm, reservationsanslag............

B. Telegrafverket.

16 Förflyttning av viss stationsutrustning vid telegrafverket, reservationsanslag
........................................

120,000

550,000

97,500

125,000

C. Statens järnvägar.

Rullande materiel:

12 a Gengasaggregat för statens järnvägar, reservationsanslag ... 1,050,000

12 b Ytterligare medel till gengasaggregat för statens järnvägar,

reservationsanslag................................... 1,250,000

19 Anordningar för lastning och lossning av sockerbetor vid statens
järnvägar, reservationsanslag....................... 300,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

D. Statens vattenfallsverk.

Kraftverken:

Norrländska kraftverken:

Ett åttonde maskinaggregat vid Porjus kraftstation, reservationsanslag
.....................................

Reglering av sjöarna Näckten, Storrensjön, Juveln, Anjan

och Kallsjön, reservationsanslag....................

Distributionsanläggningar och därmed sammanhängande arbeten
vid statens kraftverk, reservationsanslag.........

II. Luftfartsfonden.

Kommunikationsdepartementet:

Byggande och förbättring av flygplatser, reservationsanslag

Kronor

400.000

450.000

1,000,000

5,342,500

1,900,000

lil- Statens allmänna fastighetsfond.
Socialdepartementet:

Vissa byggnadsarbeten vid statens sinnessjukhus, reserva -

tionsanslag ......................................... 850,000

Anordnande av skyddsrum vid statens anstalt för fallandesjuka,
reservationsanslag............................. 45,000

Kommunikationsdepartementet:

Anordnande av en varuhiss i försvarsdepartementets byggnad,
reservationsanslag............................... 15,000

Ecklesiastikdepartementet:

Byggnads- och inredningsarbeten vid karolinska medikokirurgiska
institutet, reservationsanslag................ 76,000

Handelsdepartementet:

Uppförande av byggnader för flygteknisk försöksanstalt, reservationsanslag
..................................... 44,500

1,030,500

IV. Försvarsväsendets fastighetsfond.
Arméförvaltningens delfond:

Iståndsättningsarbeten å lantförsvarets byggnader, reserva -

tionsanslag ......................................... 1,000,000

Vissa garagebyggnader för armén, reservationsanslag...... 5,600,000

Anordnande av centrala ammunitionsförråd m. m., reservationsanslag.
............... 15,000,000

Anläggning för viss krigsindustriell tillverkning, reservations ansla9

............................................. 400,000

Vissa byggnadsarbeten vid Skillingaryds skjutfält, reservationsanslag
......................................... 250,000

Ombyggnad av manskapsbaracken vid Svea ingenjörkårs

förläggning på Laxön, reservationsanslag.............. 45,000

Byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets fabriker, reservationsanslag
....................................... 355,000

Ytterligare medel till byggnadsarbeten vid vissa försvarsväsendets
fabriker, reservationsanslag.................. 583,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

9 a Restaurering av rikssalen å Karlbergs slott, reservationsanslag 55,000

9 b Exercishus för tekniska övningar vid Bodens ingenjörkår,

reservationsanslag................................... 120,000

9 c Verkstadsbyggnad för Skånska trängkåren, reservationsanslag 120,000

9 d Tillbyggnad av Norrlands dragonregementes kasern, reservationsanslag
......................................... 125,000

9 e Ordnande av förläggningen å Revingehed, reservationsanslag 750,000

9 f Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält, reservationsanslag
............................................. 180,000

9 g Ordnande av förläggningen å Rinkaby, reservationsanslag .. 380,000

9 h Ordnande av förläggningen å Tofta skjutfält, reservationsanslag
............................................. 140,000

9 i Ordnande av manskapsförläggningen vid intendenturkom paniet

i Boden, reservationsanslag.................. 120,000

9 j Ordnande av förläggningen vid Skillingaryd, reservationsanslag
............................................... 495,000

9 k Ordnande av förläggningen vid Gotlands artillerikår, reservationsanslag
......................................... 600,000

9 1 Vissa byggnadsarbeten vid Smålands arméartilleriregemente,

reservationsanslag................................... 400,000

9 m Nybyggnad för intendenturverkstäder vid Västerbottens regemente,
reservationsanslag........................... 100,000

9 n Pjäsexercishus vid Östgöta och Karlsborgs luftvärnsrege menten,

reservationsanslag........................... 700,000

9 o Tillbyggnad av pjäsexercishus vid Bodens artilleriregemente,

reservationsanslag................................... 175,000

9 p Om- och tillbyggnad av proviantmagasin vid Hälsinge regemente,
reservationsanslag............................ 60,000

9 q Vissa om- och tillbyggnadsarbeten vid Norrbottens regemente,
reservationsanslag............................ 160,000

9 r Ny sjukstuga vid Livregementets husarer, reservationsanslag 175,000

9 s Tillbyggnad av sjukstugan vid Bodens artilleriregemente, reservationsanslag
..................................... 80,000

9 t Kulspruteskjutbana vid Jönköpings-Kalmar regemente, reservationsanslag
..................................... 40,000

9 u Pionjärstridsbana på Järvafältet, reservationsanslag....... 70,000

14 a Utvidgning av Bodens skjutfält, reservationsanslag........ 10,200

21 a Pansarvärnskanonskjutfält vid Boden, reservationsanslag .. 150,000

23 a Inköp av fastighet för förläggning av luftvärnsförband i

Malmö, reservationsanslag............................ 130,000

28,568,200

Marinförvaltningens delfond:

24 Iståndsättningsarbeten å marinens byggnader, reservationsanslag
............................................. 900,000

24 a Moderniserings- och iståndsättningsarbeten inom förutva rande

Göta livgardes fästningsbataljons kasernetablisse ment,

reservationsanslag......................... 220,000

24 b Ändringsarbeten inom ingenjörkårsetablissementet i Karlskrona,
reservationsanslag......................... 125,000

26 a Vissa anläggningar vid flottans skifferoljeverk å Kinnekulle,

reservationsanslag................................... 2,200,000

28 a Modernisering av Stockholms örlogsvarv, reservationsanslag 430,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

29 a Modernisering av matinrättningarna vid vissa kustartilleriets

anläggningar, reservationsanslag....................... 50,000

30 a Sporthall för kustflottan vid Hårsfjärden, reservationsanslag 450,000

32 a Slipar och förvaringshallar för motortorpedbåtar m. m., reservationsanslag
..................................... 2,900,000

32 b Förråd för artilleri- och fortifikationsmateriel m. m. vid kustfästningarna,
reservationsanslag....................... 1,250,000

32 c Förråd för intendentur- och sjukvårdsmateriel vid marinen,

reservationsanslag.................................*. 635,000

32 d Garagebyggnader m. m. vid kustfästningarna, reservationsanslag
............................................. 340,000

9,500,000

Flygförvaltningens delfond:

33 a Förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag........... 3,662,000

33 b Ytterligare medel för förläggning av jaktflottiljer, reservationsanslag
......................................... 2,375,000

33 c Nytt kasernetablissement för fjärrspaningsflottilj, reserva tionsanslag

......................................... 5,000,000

34 Merkostnad för hangarbyggnad å Malmen, reservationsanslag 237,000

35 a Iståndsättningsarbeten vid Västmanlands flygflottilj, reser vationsanslag

........... 85,000

35 b Iståndsättande av hangarbyggnad vid Västgöta flygflottilj

m. m., reservationsanslag............................. 95,000

35 c Vissa anläggningar för Västmanlands och Skaraborgs flygflottiljer,
reservationsanslag........................... 143,000

35 d Vissa barack-, hangar- och förrådsbyggnader m. m. vid flyg vapnet,

reservationsanslag............................ 695,000

36 a Vissa byggnadsarbeten vid flygvapnet, reservationsanslag .. 5,310,000

39 a Iståndsättande av signalbarack vid flygkrigsskolan, reservationsanslag
......................................... 50,000

39 b Vissa iståndsättningsarbeten m. m. å flygvapnets byggnader,

reservationsanslag................................... 1,175,000

40 a Merkostnader för vissa flygfältsarbeten m. m., reservations anslag

............................................. 1,539,000

40 b Anordnande av fårfarm vid Skaraborgs flygflottilj, reservationsanslag
......................................... 160,000

40 c Anordnande av krigsflygfält m. m., reservationsanslag..... 1,330,000

40 d Flygfältsarbeten m. m. vid Svea flygflottilj, reservationsanslag
............................................... 100,000

21,956,000

60,024,200

V. Statens utlåningsfonder.
Socialdepartementet:

2 Lånefonden för främjande av bostadsbyggande på landsbygden,
reservationsanslag........................... 500,000

J ordbruksdepartementet:

12 a Spannmålskreditfonden, reservationsanslag............... 2,000,000

16 a Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för motordrift, reservationsanslag
..................................... 6,500,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

16 b Ytterligare avsättning till lånefonden för inköp av gasgeneratorer
för motordrift, reservationsanslag.............. 8,000,000

16 c Lånefonden för inköp av gasgeneratorer för fiskebåtar, reser vationsanslag

....................................... 1,150,000

17 Hemslöj dslånefonden, reservationsanslag................. 1,500,000

Handelsdepartementet:

18 Statens sekundärlånefond för rederinäringen, reservationsan slag

............................................... 250,000

19,900,000

VI. Fonden för låneunderstöd.
Socialdepartementet:

2 Lån för bostads förbättringsverksamhet, reservationsanslag . 500,000

Jordbruksdepartementet:

5 a Lån för uppförande av en mejeribyggnad å Ljusnedals bruksegendom,
reservationsanslag........... 65,000

5 b Lån till främjande av användningen av inhemskt motorbränsle
m. m., reservationsanslag..................... 750,000

1,315,000

VII. Fonden för statens aktier.

Kommunikationsdepartementet:

a Teckning av aktier i aktiebolaget transitotrafik, reservationsanslag
............................................. 399,500

Handelsdepartementet:
b Teckning av aktier i Svenska skifferoljeaktiebolaget, reservationsanslag
......................................... 15,000,000

15,399,500

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

Försvarsdepartementet:
a Bostadsbyggnader för centrala torpedverkstaden, reservationsanslag
......................................... 1,850,000

b Anordnande av bostäder för viss personal vid Skaraborgs

flygflottilj.......................................... 1,000,000

Kommunikationsdepartementet:

1 a Uppförande av en lagringsanläggning för flytande bränsle,

reservationsanslag................................... 185,000

Finansdepartementet:

3 a Anläggningskapital för nya sulfitspritfabriker, reservationsanslag
............................................. 5,000,000

Handelsdepartementet:

8 a Anläggningar för utnyttjande av vissa staten tillhöriga malmfyndigheter
m. m., reservationsanslag................. 2,000,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 81.

Kronor

Folkhushållningsdepartementet:

9 Förlagskapital för inköp av förnödenheter m. m., reservationsanslag
......................................... 10,000,000

11 Förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget, reservations anslag

............................................. 3,000,000

12 Ytterligare förlagskapital för Svenska gengasaktiebolaget,

reservationsanslag .................................. 15,000,000

13 Statlig krigsförsäkring, reservationsanslag................ 50,000,000

14 Förlagskapital för drift av vissa fartyg, reservationsanslag .. 450,000

88,485,000

Summa för kapitalbudgeten 193,396,700.

408871. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1940.