Kungl. Majlis 'proposition nr 326 (Proposition 1945:326)

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

'' Nr 326.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående anslag till
de tekniska högskolorna, m. m.; given Stockholms
slott den 27 april 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,
Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för social-, kommunikations- och
finansdepartementen samt statsrådet Rubbestad anför chefen för ecklesiastikdepartementet,
statsrådet Andrén.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Majit under punkten 117 föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition, för budgetåret 1945/46 beräkna

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 301 500 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag
av 449 700 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 575 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 40 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag av 11 000
kronor;

Bihang till riksdagens protokoll 1015. 1 sami. Nr 326.

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av
nya lokaler ett reservationsanslag av 250 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av
491 200 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av
153 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 215 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek ett reservationsanslag av 25 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier ett anslag av 5 000
kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya
lokaler ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier ett reservationsanslag av 45 000
kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
främjande av teknisk forskning ett reservationsanslag av 150 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 3 000 kronor;

dels ock till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag av 10 000 kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Majit få anmäla dessa ärenden.

Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade min
företrädare i ämbetet den 13 september 1940 f. d. generaldirektören C. G. O.
Malm, tillika ordförande, myntdirektören A. G. Grabe, dåvarande rektorn
vid Chalmers tekniska högskola, professorn S. Hultin, dåvarande rektorn
vid tekniska högskolan i Stockholm, professorn H. Kreuger, nuvarande överdirektören
i överstyrelsen för yrkesutbildning O. R. Lundquist och direktören,
filosofie doktorn S. A. G:son Nauckhoff, att såsom sakkunniga inom
ecklesiastikdepartementet biträda med utredning och avgiva förslag rörande
den högre tekniska undervisningen och därmed sammanhängande frågor.

I de för utredningen meddelade direktiven uppdrogos i huvudsak följande
riktlinjer för de sakkunnigas arbete.

. Med utgångspunkt från att den högre tekniska undervisningen i vårt land
icke erhållit möjligheter att i tillbörlig grad anpassa sig efter den revolutionerande
utveckling, som tekniken under de senaste årtiondena undergått,
skulle en huvuduppgift för de sakkunniga vara att framlägga förslag till
reformer av denna undervisning med sikte på att förse vårt land med väl
utbildade tekniker i tillräckligt antal.

De sakkunniga skulle också ägna uppmärksamhet åt undervisningen vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

de tekniska läroverken och att i varje fall tillse, att en ändamålsenlig arbetsfördelning
komme till stånd mellan den högre och den lägre undervisningen.

En viktig uppgift vore att verkställa en så noggrann bedömning som möjligt
av landets behov av tekniker och med ledning därav framlägga förslag
rörande den årliga elevantagningen vid de tekniska högskolorna och eventuellt
också vid de tekniska läroverken. Vid denna undersökning skulle såsom
en förutsättning gälla, att de vid de tekniska högskolorna utbildade
sysselsattes med för dem lämpliga uppgifter och icke toges i anspråk för
uppdrag, som med större fördel kunde anförtros åt dem, som erhållit utbildning
vid de tekniska läroverken.

De sakkunniga hade vidare att överväga de allmänna riktlinjerna för undervisningens
anordning vid de tekniska högskolorna _ och därvid ägna
uppmärksamhet åt frågan om pedagogiskt lämpliga undervisningsmetoder och
studiernas planläggning. Frågan om inrättande av nya läroämnen och lärarkrafternas
fördelning mellan de särskilda avdelningarna och de olika ämnena
borde ingående övervägas med aktgivande på de ekonomiska synpunkterna.
Särskild vikt fästes vid, att de sakkunniga icke fördjupade sig
i detaljer vid behandlingen av läroplaner och kursfordringar utan begränsade
sig till att uppdraga riktlinjer för studiearbetet, med ledning av vilka
de särskilda högskolorna i sinom tid skulle ha att utarbeta läroplaner m. m.

Sambandet mellan undervisning och forskning borde vid utredningen beaktas
ävensom vikten av att det vetenskapliga intresset och undervisningen
stimulerades genom att lärare och elever stöde i nära kontakt med det
vetenskapliga forskningsarbetet.

En granskning av högskolornas organisation ur administrativ synpunkt
borde vid utredningen även ske, varvid främst borde undersökas möjligheten
av att till fördel för undervisningen och forskningen minska lärarpersonalens
befattning med administrativa göromål. I samband därmed borde
frågorna örn samarbetet mellan de tekniska högskolorna och örn ökade befogenheter
åt högskolerektorerna tagas under omprövning. Jämväl borde övervägas
lämpligheten av att ställa högskolorna under tillsyn av en särskild
central myndighet.

Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga
att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva
förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i
fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (191,0 års sakkunniga
för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning
och förslag angående den högre tekniska undervisningen. Den verkställda
utredningen föreligger i ett huvudbetänkande (stat. off. utr. 1943:
34) jämte tillhörande tabellbilaga (stat. off. utr. 1943:35) och tre bihang.
Bihang 1 innehåller förslag angående lärarbefattningar samt läro- och timplaner
vid de tekniska högskolorna (stat. off. utr. 1943:30), bihang 2 förslag
angående byggnader samt utrustning och möblering för högskolorna
(stat. off. utr. 1943: 37) och bihang 3, som icke föreligger i tryck, cn statistisk
undersökning av ingenjör sbeståndet i Sverige år 1939.

Vidare lia de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars 1944
avgivit förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och
i fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Kungl. Majlis proposition nr 326.

Sakkunnig för slagets huvuddrag.

De sakkunniga ha ansett en genomgripande omorganisation av de tekniska
högskolorna ofrånkomlig. Omorganisationen skulle dels giva högskolorna
möjlighet att mottaga ökat antal studerande, dels syfta till en förbättring
av undervisningens kvalitet, särskilt vid Chalmers tekniska högskola.

Utbyggnaden, som skulle ske successivt under en åttaårsperiod, skulle
skapa förutsättningar för en antagning av sammanlagt 700 nya ordinarie
studerande årligen, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250
vid Chalmers tekniska högskola, vilket antal beräknats motsvara landets
behov av civilingenjörer och därmed jämförliga tekniker år 1970. Enligt
de sakkunnigas uppfattning kunna vid de båda högskolorna för närvarande
utan överbelastning och därmed följande olägenheter för undervisningens
ändamålsenliga bedrivande antagas sammanlagt 450 nya ordinarie studerande
årligen eller vid tekniska högskolan i Stockholm 280 och vid Chalmers
tekniska högskola 170 studerande. Det av de sakkunniga angivna maximiantalet
studerande vid nuvarande organisation har redan överskridits med
några tiotal vid vardera högskolan. Salunda utgjorde antalet höstterminen
1944 nyantagna ordinarie studerande 529, varav 317 vid tekniska högskolan
i Stockholm och 212 vid Chalmers tekniska högskola.

I anslutning till ökningen av studerandeantalet föreslå de sakkunniga nyoch
ombyggnadsåtgärder samt förbättring av utrustningen vid högskolornas
institutioner till en sammanlagd kostnad av 39 000 000 kronor, varav
24 500 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 14 500 000 kronor
för Chalmers tekniska högskola. De sakkunniga föreslå vidare en avsevärd
successiv utökning av lärarpersonalen och förorda i samband därmed
införande av en ny typ av lärartjänster, nämligen befattningar som s. k.
adjungerad lärare. Den föreslagna ökningen av antalet lärarbefattningar framgår
av följande uppställning.

Lärare	Tekniska högskolan i Stockholm	Chalmers tekniska högskola
1943/44.	1951/52	1943/44	1951/52
Professorer..........	42	58	17	25
Docenter med stipendium.....	4	12	2	6
Laboratorer...........	2	2	_	1
Speciallärare............	56	52	27	52
Adjungerade lärare.........	—	19	—	12
	104	143	46	96

Anmärkas ma, att av de föreslagna befattningarna några redan inrättats
fran och med innevarande budgetår i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Vid tekniska högskolan i Stockholm har sålunda genomförts en uppdelning
av professsuren i kemisk teknologi i en professur i teknisk organisk kemi
och en professur i teknisk oorganisk kemi, varjämte inrättats en professur
i teknisk elektrokemi. Vid Chalmers tekniska högskola ha inrättats en professur
i elektrisk anläggningsteknik i stället för en tidigare speciallärarbefattning
i ämnet samt två speciallärartjänster i respektive kemisk textilteknologi
och textil materiallära.

De sakkunniga föreslå även en avsevärd ökning av antalet assistenter
och laboratorievaktmästare. Betänkandet innefattar vidare förslag till lönereglering
för ett stort antal befattningar av skilda slag vid högskolorna. Sålunda
föreslås, att professorsbefattningarna omvandlas till förordnandetjänster
med inplacering i lönegrad C 7, medan laboratorsbefattningarna
anses böra få karaktär av fullmaktstjänster i lönegrad A 27. För speciallärarna
föreslå de sakkunniga en väsentlig arvodesförbättring.

Beträffande inträdesfordringama föreslå de sakkunniga endast den förändringen,
att av dem som söka inträde som ordinarie studerande skall
fordras fullgjord första militärtjänstgöring. Anledningen härtill är, att man
vill söka undvika kollision mellan militärtjänstgöring och högskolestudier.
Någon ändrad metod för urvalet bland de inträdessökande föreslås däremot
icke.

Den nuvarande indelningen i avdelningar skulle i huvudsak bibehållas oförändrad.
De studerande skulle i stort sett fördelas på de olika avdelningarna
i samma proportioner som för närvarande. Som en huvudregel vid studieplanernas
uppgörande skulle alltjämt gälla, att den planenliga studietiden
skall vara fyra år. Trots att teknikens snabba utveckling ställer ökade krav
på undervisningen kan detta enligt de sakkunnigas åsikt bli möjligt genom
en omfattande rationalisering av undervisningen, och de sakkunniga föreslå
också åtgärder, som syfta till en sådan rationalisering.

Med avseende å den administrativa organisationen innebär sakkunnigförslaget,
att lärarkollegiet skall befrias från rent administrativa göromål
och handläggningen därav koncentreras till kollegienämnden och rektor,
vilken enligt förslaget icke längre skall behöva utses bland vederbörande
högskolors professorer och — därest han bekläder professur vid sin utnämning
till rektor — skall vara skyldig att frånträda densamma. Vidare har i
syfte att skapa kontakt mellan högskolan och näringslivet föreslagits inrättandet
av s. k. avdelningsråd, bestående av 3—6 ledamöter. Ledamöterna
lia avsetts som regel skola utses, för tekniska högskolan i Stockholm
av styrelsen för svenska teknologföreningen och för Chalmers tekniska
högskola av styrelsen för tekniska samfundet i Göteborg. Ledningen av
högskolorna skall enligt förslaget anförtros åt en gemensam överstyrelse,
varvid de särskilda högskolestyrelserna förutsatts skola indragas. Överstyrelsen
har avsetts skola bestå av cn preses och åtta andra ledamöter, utsedda
av Kungl. Majit, de senare efter förslag cn av vetenskapsakademien,
en av lantmätcristyrelsen, cn av vardera högskolans lärarkollegium samt

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

övriga fyra av avdelningsråden vid de båda högskolorna. Slutligen förorda
de sakkunniga en överflyttning av de tekniska högskolorna från ecklesiastikdepartementets
till handelsdepartementets förvaltningsområde.

De arliga utgifterna för de tekniska högskolornas drift samt för vissa
gemensamma ändamål vid högskolorna ha efter ett genomförande av de
sakkunnigas förslag i dess helhet av dem beräknats komma att uppgå till
i runt tal 6 650 000 kronor, vilket i förhållande till motsvarande kostnader
innevarande budgetår innebär en ökning med i runt tal 2 720 000 kronor.

Jag torde här vidare få erinra, att 1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen samt utredningen rörande den tekniskt vetenskapliga forskningens
ordnande — i det följande benämnda biblioteksutredningen — den 5
april 1944 gemensamt framlagt ett betänkande med förslag till åtgärder för
främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena (stat. off.
utr. 1944:17). Detta förslag avser en utbyggnad av de båda högskolornas
bibliotek, vilken proportionsvis skulle bli väsentligt större än utvidgningen av
högskolornas övriga institutioner. Bibliotekens sammanlagda driftkostnader,
som för budgetåret 1943/44 beräknats till 198 000 kronor, skulle efter genomförd
omorganisation komma att stiga till 490 000 kronor.

Departe mentschefen.

Det föreliggande sakkunnigförslaget till omorganisation av den högre tekniska
undervisningen är i åtskilliga hänseenden av genomgripande natur och
till omfånget en av de största offentliga utredningar, som under senare år
framlagts. De allmänna omdömen, som i inhämtade remissyttranden uttalats
över de sakkunnigas betänkande, ha i flertalet fall varit välvilliga och uttryckt
uppskattning av de sakkunnigas arbete. En genomgående kritisk inställning
till förslaget har väsentligen intagits av två remissinstanser, nämligen statskontoret
och statsverkens ingenjörsförhund.

Beträffande särskilda i förslaget behandlade frågor — däribland flera av
central betydelse — ha åter vid remissbehandlingen starka meningsskiljaktigheter
gjort sig gällande. Dessa ha framträtt redan i det grundläggande
spörsmålet örn beräkningen av landets ingenjörsbehov och den därmed nära
sammanhängande frågan om det antal studerande, för vilket de tekniska
högskolorna böra utbyggas. Flertalet remissinstanser har funnit det av de
sakkunniga beräknade antalet nya ordinarie studerande vid de tekniska
högskolorna av 700, varav 450 vid tekniska högskolan i Stockholm och 250
vid Chalmers tekniska högskola, utgöra en önskvärd eller i allt fall försvarlig
ökning av elevantalet. I en del yttranden har emellertid — särskilt så
vitt gäller vissa fackavdelningar — den av de sakkunniga ifrågasatta ökningen
icke ansetts tillräcklig för täckande av ingenjörsbehovet, under det
att i några fall en mindre ökning befunnits vara till fyllest. Den ståndpunkt
man kommer till i denna fråga blir av betydelse bland annat för utformningen
av byggnadsprogrammen för de båda högskolorna; de sakkun -

Kungl. Maj:ts proposition nr 826.

niga ha även uppgjort dylika och uppskattat medelsbehovet för utrustning
och möblering med utgångspunkt från det av dem beräknade elevantalet.
Enligt från de tekniska högskolorna inhämtade uppgifter utgjorde antalet
höstterminen 1944 nyantagna ordinarie studerande sammanlagt 529, varav
317 vid tekniska högskolan i Stockholm och 212 vid Chalmers tekniska
högskola. Såvitt gäller den senare högskolan är den av de sakkunniga
föreslagna ökningen i förhållande till nuvarande intagningssiffra enligt min
mening ej större än att den synes utgöra en lämplig grundval vid utformningen
av byggnadsprogrammet för denna högskola. \ad åter angår den
förra högskolan så erinrar jag, att Kungl. Majit den 12 augusti 1944 tillsatt
en kommitté för fortsatt beredning av byggnadsfrågor vid denna högskola.
Denna kommitté har bland annat erhållit i uppdrag att verkställa en
överarbetning av de sakkunnigas byggnadsplan med hänsyn till den kritik,
som vid remissbehandlingen framförts gentemot förslaget i denna del, därvid
kommittén även haft att pröva utbyggnadsfrågan från den alternativa
förutsättningen av ett årligt antal av 350 nyintagna ordinarie studerande.
Byggnadskommittén torde i dagarna komma att slutföra sitt uppdrag i detta
hänseende. Starka skäl tala givetvis för att riksdagen får tillfälle att i ett
sammanhang pröva detta omfattande utbyggnadsprogram och det föreliggande
organisationsförslaget i övrigt, så vitt gäller tekniska högskolan i
Stockholm.

Vid remissbehandlingen ha vidare betydande meningsskiljaktigheter gjort
sig gällande beträffande spörsmålet om högskolornas inre organisation. Ehuru
de sakkunnigas förslag att befria lärarkollegiet från rent administrativa göromål
och koncentrera handläggningen därav till kollegienämnden och rektor i
princip därvid vunnit anslutning, har lämpligheten av en så långt gående begränsning
av lärarkollegiets befogenheter i skilda hänseenden, som de sakkunniga
förordat, ifrågasatts. Olika synpunkter och önskemål ha vidare framförts
beträffande avdelningsrådens sammansättning och sättet för utseende
av ledamöter i dessa råd. Behovet av en förstärkning av den administrativtkamerala
sakkunskapen vid högskolorna har ävenledes vitsordats men olika
förslag ha framkommit för tillgodoseende av detta önskemål.

Förslaget om en gemensam administrativ ledning för högskolorna har genomgående
tillstyrkts. I åtskilliga yttranden har emellertid ett kanslersämbete
ansetts vara att föredraga framför en överstyrelse i enlighet med de
sakkunnigas förslag. I den mån förslaget örn inrättande av en överstyrelse
vunnit anslutning ha åsikterna gått isär i fråga om dess närmare organisation
och sammansättning. I ett par yttranden har vidare förordats, att den
särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas även
örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna inrättades. Härmed
sammanhänger bland annat även spörsmålet örn organisationen av ledningen
för statens skeppsprovningsanstalt, vilken för närvarande utövas av styrel -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

sen för sistnämnda högskola. Olika åsikter om den lämpligaste lösningen av
denna fråga ha vid remissbehandlingen uttalats.

Gentemot sakkunnigförslaget, i vad det avser inrättande av nya professurer
och andra lärarbefattningar, ha vidare i remissyttrandena erinringar
framställts i huvudsak åsyftande en förstärkning av lärarpersonalen utöver
vad de sakkunniga förutsatt men även inrättande av nya befattningar
i snabbare takt och i annan tidsföljd än vad som i betänkandet
föreslagits. Uttalanden i denna riktning ha särskilt framförts från tekniska
högskolan i Stockholm.

Såvitt gäller av de sakkunniga framförda förslag till löne- och arvodesregleringar
ha, särskilt i vad dessa avse ändrad löneställning för professorerna,
meningsmotsättningarna i remissyttrandena varit starkt framträdande.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att de sakkunniga icke ansett
sig kunna framlägga något slutgiltigt förslag till omorganisationen av avdelningen
för lantmäteri med hänsyn till att enligt de sakkunnigas mening
lantmätarnas uppgifter ej kunde bestämmas utan att resultatet av de s. k.
fastighetsbildningssakkunnigas arbete först avvaktades ävensom att frågan
örn lantmäteriundervisningen jämväl borde lösas i samband med frågan
om lantbruksingenjörernas utbildning, vilken vid tiden för betänkandets
avgivande var föremål för utredning av 1942 års torrläggningssakkunniga.
Sistnämnda sakkunniga, som numera slutfört sitt uppdrag (stat. off. utr.
1944: 56), ha i sitt betänkande uttalat det önskemålet, att lantbruksingenjörernas
utbildning skulle förläggas till lantbrukshögskolan under förutsättning
att även lantmätarnas utbildning förlädes till denna högskola. Vid
remissbehandlingen av det föreliggande sakkunnigförslaget rörande den
högre tekniska undervisningen, därvid förenämnda fastighetsbildningssakkunniga
förklarat frågan om lantmäteriundervisningens organisation icke
böra anstå i avbidan på slutförandet av deras uppdrag, har genomgående
framhållits önskvärdheten av en fortsatt utredning rörande lantmäteriundervisningens
organisation. Olika åsikter ha därvid gjort sig gällande beträffande
frågan, huruvida denna undervisning lämpligen borde förläggas
till lantbrukshögskolan eller bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm.
Jag har för avsikt att framdeles för Kungl. Majit anmäla detta
spörsmål. Emellertid vill jag här framhålla, att den lösning, denna fråga
erhåller, kommer att beröra frågan om utbyggnaden av tekniska högskolan
i Stockholm ävensom i viss utsträckning organisationen av undervisningen
jämväl inom andra fackavdelningar vid nämnda högskola.

Vidare har det av den s. k. biblioteksutredningen framlagda förslaget, som
syftar till en väsentlig förstärkning av bibliotekspersonalen ävensom ökade
anslag till högskolornas bibliotek, vid beredningen inom departementet befunnits
tarva en överarbetning, innan detsamma i sin helhet kan läggas till grund
för en proposition i ämnet.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 336.

Med hänsyn till de meningsskiljaktigheter, vilka — såsom av det anförda
framgår — i skilda hänseenden gjort sig gällande vid remissbehandlingen
av det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen framlagda
organisationsförslaget, bör detta enligt min mening göras till föremål
för viss översyn, innan det i sin helhet förelägges riksdagen. Även åtskilliga
av de av de sakkunniga framlagda förslagen till löne- och aryodesreglering
tarva en omprövning; detta gäller främst förslagen till reglering av professorernas
och laboratorernas löner samt speciallärarnas arvoden. Vad jag nu
anfört utesluter icke, att sakkunnigförslaget erbjuder utgångspunkter för
genomförande av en förbättring av högskolornas organisation och en omläggning
av den därstädes bedrivna undervisningen till närmare överensstämmelse
med den moderna tidens krav. Under ärendets hittillsvarande beredning
inom ecklesiastikdepartementet har sakkunnigförslaget underkastats
en ingående överarbetning, varför jag räknar med att den av mig förordade
ytterligare översynen skall kunna slutföras utan tidsutdräkt. Vissa avgränsade
delar av förslaget avse åtgärder, som icke lämpligen kunna uppskjutas
och vilka icke ha en sådan principiell innebörd, att en översyn kan anses
erforderlig beträffande dem. Jag kommer att i det följande förorda, att dylika
åtgärder redan nu vidtagas i den mån organisationsfrågans fortsatta beredning
icke därigenom föregripes.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 826.

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 1 301 500 kronor.

Lärarkollegiet vid högskolan har i sina anslagsäskanden för nästa budgetar
utgått ifrån, att de sakkunnigas förslag skulle med avsevärda av högskolan
förordade jämkningar komma att genomföras från och med den 1 juli
1945 och framlagt äskanden, vilka, om de bifölles, skulle medföra en höjning
av avlöningsanslaget med i runt tal 660 000 kronor. Enligt de sakkunnigas
förslag skulle avlöningsanslaget ökas med i runt tal 440 000
kronor.

Under hänvisning till vad jag inledningsvis anfört kommer jag i det följande
att utförligare redogöra endast för de framställningar, vilka
jag ansett mig böra helt eller delvis biträda.

I. Lärarpersonal.

A. Nya professurer.

Lärarkollegiet har — med tillstyrkan av högskolans styrelse — gjort
framställning om inrättande från och med nästa budgetår av elva nya professurer
i enlighet med vad i det följande angives.

1. Professur i tillämpad matematik med undervisningsskyldighet
i matematisk statistik
och praktisk matematik. Såsom motivering för sin framställning
örn inrättande av ifrågavarande befattning har lärarkollegiet anfört:

Undervisningen i matematisk statistik har hittills bedrivits vid högskolarh17:ack;
vare helt frivilligt åtagande, som den nuvarande professorn
i tillämpad matematik påtog sig i samband med att avdelningen för teknisk
fysik inrättades..Undervisningen har hittills varit obligatorisk för nämnda avdelning
samt frivillig, för samtliga andra avdelningar. Starka önskemål ha
emellertid framkommit, att undervisningen skall ordnas varje år i stället för
S<ur nU var^ sonat år oell att den i samband härmed skall göras

obligatorisk även för vissa övriga avdelningar. Ämnets vikt framgår bland
annat därav, att antalet åhörare under de senaste åren uppgått till cirka 60
stycken samt att tre av de nuvarande teknologie doktorerna disputerat i
matematisk statistik. Härtill kommer, att den nuvarande läraren i tillämpad
matematik inträder i pensionsåldern år 1947 och att det med all sannolikhet
är otänkbart att vid återbesättandet av hans professur kunna erhålla
en person, som vid sidan härav även är kompetent att undervisa i matematisk
statistik. Härjämte ma framhallas, att utvecklingen inom tekniken
vant sådan, att det tvivelsutan skulle vara av synnerligen stor betydelse,
att blivande ingenjörer erhålla den här föreslagna undervisningen, då de
därigenom pa helt annat sätt än tidigare skulle få möjlighet att överbrygga
språnget mellan den teoretiska matematiken och den praktiska matematiken.

Kungl. Maj:ts proposition nr 386.

De sakkunniga ha ifrågasatt inrättande av en befattning som adjungerad
lärare från och med budgetåret 1944/45 och en från och med budgetåret
1947/48 (bihang 1, sid. 9 ff. och betänkandet sid. 228).

2. Professur i fotografi. Lärarkollegiet har beträffande
behovet av denna professur anfört bland annat:

Fotografien är numera av grundläggande betydelse för flera mycket
viktiga och synnerligen omfattande industrigrenar samt dessutom en viktig
hjälp vetenskap åt ett stort antal andra vetenskaper. Härjämte må framhållas,
att stort behov av forskning inom området föreligger samt att laboratorium
redan finnes inrättat vid högskolan, varför inrättandet av pro
fessuren i fråga icke direkt sammanhänger med lösandet av några lokalfrågor.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 96 f.) föreslagit inrättandet av en forskningsprofessur
i fotografi från och med budgetåret 1950/51 i stället för speciallärartjänsten
i samma ämne med arvode av 3 000 kronor.

I remissyttrande i anledning av de sakkunnigas betänkande har Sveriges
gråsiska industriförbund uttalat, att förslaget om inrättande av en forskningsprofessur
i fotografi vore i och för sig mycket tillfredsställande men
icke tillräckligt. Förbundet funne det önskvärt, att anslag beviljades icke
blott till en sådan professur utan även till ytterligare lär arkrafter i ämnet.

I detta sammanhang må nämnas, att förslag örn inrättande av en professur
i fotografi ha dels till de sakkunniga, dels till ecklesiastikdepartementet
ingivits från den grafiska industriens ledande organisationer, från
flera större grafiska och klichétekniska företag samt från filmindustrien.
Överbefälhavaren för rikets för svar skr af tor samt chefen för försvarsstaben
ha i särskilda skrivelser framhållit betydelsen av en professur i ämnet. I
åtskilliga av de gjorda framställningarna betonas önskvärdheten av att professuren
med det snaraste kommer till stånd.

3. Professur i verktygsmaskiner. Lärarkollegiet har
föreslagit en omvandling av den nuvarande speciallärartjänsten i verktygsmaskiner
med arvode av 5 800 kronor till en professur i ämnet samt därvid
anfört bland annat följande.

Kollegiet vill speciellt framhålla, att den tillverkning av verktygsmaskiner
av hög kvalitet, som sedan lång tid bedrivits inom landet, i synnerlig
hög grad utvecklats och utvidgats under det sista världskriget samt med ali
sannolikhet kommer att bliva bestående i framtiden och att det med hänsyn
härtill ur landets synpunkt skulle vara av synnerligen stor betydelse,
att en professur i verktygsmaskiner bleve inrättad.

Frågan örn laboratorielokaler för den nya professuren synes bora losas i
anslutning till den centrala verkstad, som de sakkunniga föreslagit för högskolan.
Denna fråga synes emellertid böra hänslcjutas till den byggnadskommitté,
som kommer att handha högskolans ^byggnadsfrågor. _

Slutligen må framhållas, att tidpunkten för professurens inrättande icke
bör sammankopplas med tidpunkten för laboratoriets färdigställande. I stallet
bör med fördel professuren inrättas tidigare, så att den hovande innehavarén
av densamma får tillfälle att ingående deltaga i planering och utrust
ning av det blivande laboratoriet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 32 f. och betänkandet sid. 227) föreslagit,
att den nuvarande speciallärartjänsten i läran om verktygsmaskiner budgetåret
1949/50 skulle omändras till en speciallärartjänst i maskinkonstruktionslära
i samband varmed undervisningstiden skulle ökas.

Sveriges mekaniska verkstäders förbund har i yttrande över de sakkunnigas
betänkande uttalat sig för att läran örn verktygsmaskiner blir vid
högskolan företrädd av en professur.

4. Professur i uppvärmnings- och ventilation steknik.

Under hänvisning till sakkunnigförslaget har lärarkollegiet hemställt örn
inrättande från och med nästa budgetår av en professur i uppvärmningsoch
ventilationsteknik i stället för den nuvarande speciallärarbefattningen
i värme- och ventilationsteknik med arvode av 2 900 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande professur från
och med budgetåret 1945/46, lia härutinnan anfört (bihang 2, sid. 33 ff.)
i huvudsak följande.

Behovet av val utbildade ingenjörer inom området för uppvärmnings- och
ventilationsteknik har blivit allt större, och vad som varit i särskilt hög grad
i ögonen fallande är icke endast bristen pa kvalificerade ingenjörer utan
aven den anmärkningsvärda bristen på forskare inom området i fråga.

Uppvärmnings- och ventilationsteknikens betydelse inom det nutida samhället
har b hvit allt mer framträdande för såväl höjande av den allmänna
hygienen och befrämjandet av folkhälsan som ökning av arbetsprestation,
produktion och kvalitet. Dess betydelse är särskilt stor på grund av de klimatiska
förhållandena, På tekniska anläggningar av ifrågavarande art nedläggas
också numera mycket betydande kostnader. Tillverkningsvärdet å
sådana anläggningar i Sverige har för sista förkrigsåret rört sig om cirka
80 miljoner kronor. Härtill kommer, att värmekonsumtionen inom området
tor hela denna teknik utgör en mycket stor del av landets totala värmeförbrukning.
Bränslekostnaden för värme och ventilation var före kriget cirka
600 miljoner kronor per år. Detta fack representerar sålunda i fredstid en
omsättning av nära 700 miljoner kronor om året. Det är därför ur flera
synpunkter, ej minst de ekonomiska, av vikt för vårt land, att denna tekmk
i möjligaste grad fullkomnas. Härför erfordras både högre utbildning
av tekniker och ett omfattande forskningsarbete inom detta fack.

, Med denna tekniks utveckling från de enklaste värmeanläggningar till
fullständig luftkonditionering, automatisermg och rationellt utnyttjande av
värmet har behovet av högskoleutbildade ingenjörer inom detta ämne blivit
alltmer framträdande. Det går ej längre att med tidigare underlag för
undervisningen behärska denna teknik. Från att tidigare endast några få
civilingenjörer ägnade sig at ifrågavarande fack, har under senare åren en
starkt okad rekrytering försiggått från högskolan till såväl fabrikanter som
entreprenörer och konsulterande ingenjörer inom värme- och ventilationst
donkén, som för närvarande inom landet torde sysselsätta minst 1 200
lackman. Av dessa har dock ännu alltför ringa antal civilingenjörsutbildning.
Med det nuvarande behovet av rationalisering och teknisk utveckling
kommer det att i vårt land fordras allt flera civilingenjörer med en teknisk
utbildning, som är väl tillrättalagd för uppvärmnings- och ventilations 16K111K.

Kungl. Marits proposition nr 326.

Emellertid är det icke blott direkt det värme- och ventilationstekniska facket,
som fordrar härtill utbildade högskoleingenjörer, utan även industrien i
övrigt behöver civilingenjörer med en dylik grundlig utbildning. Inom varje
större industri fordras exempelvis numera särskild ingenjör för handhavande
av uppvärmnings- och ventilationsanordningarna samt vatten- och avloppsanläggningar
m. m. Denne ingenjör har att tillse värmets rationella utnyttjande
och driften av anläggningen, så att genom rätt värmning och ventilation
inom arbetslokaler skapas sådan atmosfär därstädes, att högsta möjliga
produktion och kvalitet ernås. Med en gedigen teknisk utbildning som grund
kan en dylik ingenjör medverka till väsentliga besparingar å bränslekontot
samt till ''ökning av både produktion och kvalitet liksom till förbättring av
arbetsförhållandena.

På grund av de krav, man enligt det anförda måste ställa på undervisningen
i detta läroämne, är det nödvändigt, att ämnet handhas av en professor,
som även kan ägna tid och krafter åt forskning på området i fråga.

Det räcker ej för denna tekniks vidare utveckling att endast lita på de
framsteg och undersökningsresultat, som göras i andra länder. Denna teknik
måste nämligen naturnödvändigt mer än andra ha sitt nationellt betonade
särdrag. Detta beror på att dess utformning är i hög grad beroende av landets
klimat, bränsletillgångar, nedärvt byggnadssätt samt innevånarnas
psyke, allmänna levnadsstandard och kultur. Grundförutsättningen för
rationalisering och utformning efter ett lands särdrag och behov är därför,
att inom landet skapas egna forskningsmöjligheter i samband med en väl
utbildad högre teknisk undervisning.

Statsmakterna ha redan beviljat medel till laboratorielokaler för institutionen
för värme- och ventilationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm,
vilka tagits i bruk hösten 1943.

På grund av uppvärmnings- och ventilationsteknikens nära samband med
människans fysiologi och denna tekniks förnämsta uppgift att skapa ett för
människan behagligt inneklimat har för forskningsarbetet vid det blivande
laboratoriet planerats ett intimt samarbete med högskolans institutioner för
teknisk hygien samt för byggnadshygien och installationsteknik.

En professur i ifrågavarande läroämne bör först och främst planeras vid
den högskola, där möjligheter till forsknings- och laboratoriearbeten med
säkerhet komma att förefinnas, nämligen vid tekniska högskolan i Stockholm.

I sitt remissyttrande över betänkandet har byggnadsstyrelsen — med instämmande
i de sakkunnigas motivering — förklarat sig livligt tillstyrka
förslaget.

5. Professur i flygplanstatik och flygplanbyggn
a d. Lärarkollegiet har hemställt, att den nuvarande med ett arvode
av 5 100 kronor förenade speciallärartjänsten i flygplanbyggnad från och
med budgetåret 1945/46 ersättes med en professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 42 f.) föreslagit, att ifrågavarande professur
skulle inrättas först från och med budgetåret 1947/48.

I flera remissyttranden över de sakkunnigas betänkande har emellertid
framhållits behovet av att professuren snarast möjligt komme till stånd.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Sålunda har ingenjörsvetenskapsakademien uttalat sig härför under åberopande
av flygteknikens stora aktuella betydelse.

I samma riktning ha styrelsen får flygtekniska försöksanstalten, svenska
teknolog för eningen och Sveriges mekaniska verkstäders förbund uttalat sig.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen har framhållit som ett starkt
önskemål, att ifrågavarande professur inrättas senast från och med budgetåret
1945/46 med hänsyn till flygvapnets uppsättning.

6. Professur i elektronik. Lärarkollegiet har — under åberopande
av en framställning från avdelningskollegiet för elektroteknik till
kollegienämnden — hemställt om en professur i elektronik, varvid den nuvarande
professuren i teoretisk elektroteknik med mätteknik skulle begränsas
till att omfatta endast teoretisk elektroteknik.

Med hänsyn till att den ifrågasatta professuren i elektronik huvudsakligen
skulle bliva en forskningsprofessur har lärarkollegiet föreslagit en undervisningsskyldighet
av 4 timmar föreläsningar per vecka under en termin
samt 2 timmar föreläsningar och seminarieövningar per vecka under en
termin.

I anslutning till sitt förslag örn inrättande av nämnda professur har lärarkollegiet
hemställt örn ett belopp av 50 000 kronor till elektronikforskning
på sätt i annat sammanhang närmare beröres.

I sin förenämnda framställning har avdelningskollegiet för elektroteknik
närmare utvecklat behovet av en professur i elektronik och därvid bland
annat anfört:

Utvecklingen på elektronikens område har numera nått därhän, att en
professur i detta ämne är oundgängligen nödvändig. Ännu för ett fåtal
ar sedan hade vi i vart land icke någon fabrik för tillverkning av elektronrör,
men nu framställas sådana hos fem olika företag. I vad mån dessa
skola kunna hävda sig i konkurrensen efter kriget är i hög grad beroende
av tillgången på välutbildade ingenjörer. Såsom produkter av den tekniska
elektroniken äro att rakna ej blott egentliga elektronrör för de otaliga skilda
ändamål, som den moderna radiotekniken har att uppvisa, utan också fotoceller,
katodstrålerör, televisionsrör, röntgenrör, elektronmikroskop m. m.
samt vidare olika slag av krafttekniska strömventiler. Rika möjligheter’finnas
har för svensk ingenjörsskicklighet att göra sig gällande att göra vårt
land i stort sett oberoende av import och kanske till och med att bygga upp
en exportindustri. Slutligen må erinras om elektronikens stora betydelse såsom
teknisk-vetenskaplig grundval för forskningen inom vissa viktiga tilliämpningsomraden,
särskilt strömbrytartekniken ävensom för klarläggandet
av förloppet vid genomslag av isolationsmaterial.

Tills vidare har professorn i teoretisk elektroteknik med mätteknik förutom
den allmänna kursen i teknisk elektricitetslära påtagit sig en valfri
kurs i elektronik. I och för minskning av den härigenom uppkomna överbelastningen
på professuren har en del av den allmänna kursen, växelströmsteonen,
överförts till en biträdande lärare, vars avlöning intill utgången av
innevarande budgetår bekostats med donationsmedel från industrien. Detta
arrangemang är givetvis blott att betrakta som ett provisorium, framtvingat

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

av de ökade kraven från industrihåll på ingenjörer med utbildning inom
elektronikområdet. Behovet av en mera omfattande, permanent ordnad undervisning
i elektronik, liksom även ökade forskningsmöjligheter härför, är
dock så trängande, att inrättandet av en professur i ämnet ej utan mycket
allvarliga olägenheter kan uppskjutas. Avdelningen föreslår därför, att från
och med läroåret 1945/46 en professur i elektronik avskiljes från den nuvarande
professuren i teoretisk elektroteknik med mätteknik. Inom den sistnämnda,
vars namn lämpligen bör ändras till teoretisk elektroteknik, skulle
enligt avdelningens förslag kvarstå en undervisningsskyldighet omfattande
6 föreläsningstimmar och 9 övningstimmar, varjämte 2 terminsveckotimmar
reserveras för avancerade kurser. I ämnet elektronik föreslås en allmän
kurs omfattande 2 föreläsningstimmar och 1 övningstimme och en fortsättningskurs
av samma omfattning som den nuvarande, 4 föreläsningstimmar
och 2 övningstimmar. Därjämte reserveras 2 terminsveckotimmar för avancerade
kurser.

Fördelen hos avdelningens förslag ligger icke blott däri, att undervisningen
i det viktiga ämnet elektronik därigenom blir ordnad på ett tillfredsställande
sätt, utan också däri, att den för hela den fortsatta utbildningen
grundläggande växelströmsteorien kommer att handhas av en professor i
stället för — såsom de sakkunniga ifrågasatt — av en adjungerad lärare.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 46) övervägt en uppdelning av den nuvarande
professuren i teoretisk elektroteknik med mätteknik i två professurer,
men ansett frågan härom kunna tills vidare anstå i avvaktan på elektronikens
ytterligare utveckling. I stället ha de sakkunniga — såsom i avdelningskollegiets
nyss återgivna skrivelse berörts — föreslagit inrättande
av en befattning från och med budgetåret 1948/49 såsom adjungerad lärare
för övertagande av undervisningen i växelströmsteori.

I remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas betänkande har från
flera håll framhållits angelägenheten av en professur i elektronik.

Telegrajstyrelsen har därvid särskilt framhållit ämnets stora betydelse
för telegrafverkets framtida utveckling.

Järnvägsstyrelsen har uttalat, att den genom kriget vållade avspärrningen
framtvingat en icke obetydlig svensk industri på elektronikens område,
vars fortbestånd och utveckling vore ett vitalt svenskt intresse, som omöjligen
kunde tillgodoses utan intensiv forskning.

Kommerskollegium har framhållit, att elektroniken svällt ut till att bilda
grundval för bland annat en så viktig ny produktionsgren som radioindustrien,
varför enligt ämbetsverkets mening tungt vägande skäl talade för
inrättandet snarast möjligt av ifrågavarande professur.

Svenska teknologföreningen har efter erinran om de framsteg, som gjorts
på elektronikens område under senare år, bland annat anfört:

Huru långt man nått i de länder, som äga de största forskningsmöjligheterna
och säkerligen ock med största energi utnyttjat dem, torde under rådande
förhållanden ej med bestämdhet kunna bedömas. Om man emellertid
drar sig till minnes, vilka stora steg framåt vetenskapen genom intensiv
forskning på hithörande områden tog under förra världskriget, och vilka be -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

lydelsefulla tillämpningar i praktiken de vunna resultaten erhöllo, Ilar nian
anledning förmoda, att även under nuvarande krig beaktansvärda men
ännu ej allmänt kända framsteg på dessa områden gjorts. Det kan med
skäl befaras, att vi vid krigets slut skola stå inför det beklagliga faktum,
att vårt land ej kunnat följa med i utvecklingen utan sackat efter.

Under de senaste åren har en lovande specialindustri, baserad på elektronikens
rön, vuxit upp i vårt land, och det är av stor betydelse, att denna
industri får utveckla sig och blomstra, så att landet blir självförsörjande
även på detta område. Vilka fördelar, som härigenom skulle beredas den
omfattande radioindustrien och de institutioner (telegrafstyrelsen m. fl.),
sorn i sin verksamhet äro beroende av alster från denna industri, ligger
i öppen dag. Här må emellertid särskilt framhållas, att en mycket viktig
del av de tekniska hjälpmedel, varav armé, marin och flyg i alltmer
växande omfattning betjäna sig, är baserad på användning av alster från
industri av här avsett slag, och att det under vissa förhållanden skulle
kunna medföra rent av ödesdigra konsekvenser, om behovet av sådana
alster, motsvarande utvecklingens krav, ej kunde täckas från inhemska tillverkare.
Av dessa måste följaktligen fordras, att de ej komma efter i utvecklingen
i förhållande till de utländska konkurrenterna utan ständigt
hålla sig i toppen. Ett av de viktigaste villkoren för att detta skall bli möjligt,
är, att industrien stödes genom en vid tekniska högskolan i Stockholm
bedriven lämplig forsknings- och ingenjörs-utbildnings-verksamhet. Denna
synpunkt får ej underskattas, då det gäller att bedöma behovet av intensifiering
av forskningen på elektronikens område och skapande av möjligheter
härför. Enligt kommitténs mening bör landets huvudforskning i
denna vetenskap förläggas till tekniska högskolan i Stockholm och där företrädas
av en professur.

Även ingenjör svetenskapsakademien och studentkåren vid tekniska högskolan
i Stockholm ha uttalat sig för den här avsedda professuren.

7. Professur i elektroteknisk materiallära. Lärarkollegiet
har föreslagit inrättande av en professur i detta ämne. Till stöd härför
har anförts, att frambringandet av nya isolationsmaterial och nya magnetiska
material med förut oanade egenskaper medfört djupgående förändringar i de
konstruktiva förutsättningarna inom så gott som alla grenar av elektrotekniken.

De sakkunniga ha för sin del (bihang 1, sid. 48 f.) föreslagit inrättande av en
speciallärarbefattning i ämnet från och med budgetåret 1949/50.

I remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas betänkande ha telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, statens tekniska forskningsråd,
ingenjörsvetenskapsakademien, svenska teknologföreningen och studentkåren
vid tekniska högskolan i Stockholm förordat en professur i elektroteknisk
materiallära med hänsyn till ämnets stora betydelse för den elektrotekniska
industrien, därvid i en del fall professuren ansetts böra inrättas
omedelbart.

8. Professur i kraftteknisk driftteori. Lärarkollegiet
har föreslagit inrättande från och med nästa budgetår av en professur i kraft -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

teknisk driftteori, medan de sakkunniga däremot (bihang 1, sid. 52 f.) ha förordat
inrättande av en speciallärarbefattning i ämnet från och med budgetåret
1946/47.

Vattenfallsstyrelsen har i remissyttrande över de sakkunnigas förslag såsom
mindre välbetänkt betecknat den av de sakkunniga föreslagna lösningen,
vilken innebär, att ämnet först längre fram upptages i studieplanen och att
ännu senare en professur inrättas i ämnet. Enligt ämbetsverkets mening borde
ämnet såsom huvuddel ingå i de redan befintliga professurerna i elektrisk anläggningsteknik
vid båda högskolorna, medan andra, mera tillämpningsbetonade
delar av detta ämnesområde utan olägenhet skulle kunna avskiljas för
att handhavas av adjungerade lärare.

Liknande synpunkt har anförts av kommerskollegium.

Järnvägsstyrelsen har funnit tungt vägande skäl tala för en professur i
ämnet.

För inrättandet av en professur i förevarande ämne ha vidare uttalat sig
statens tekniska forskningsråd, ingeneör svetenskapsakademien, svenska teknologföreningen,
studentkåren vid tekniska högskolan i Stockholm samt — i gemensamt
yttrande — styrelsen för svenska elektricitetsverks]öreningen och
svenska vattenkraftföreningen.

9. Professur i pappersteknik. Lärarkollegiet har föreslagit
en förändring av den nuvarande speciallärarbefattningen i pappersteknik, varmed
är förenad ett arvode av 2 900 kronor, till professur i ämnet redan från
och med nästa budgetår i stället för — såsom de sakkunniga avsett — från
och med budgetåret 1947/48. Till stöd*härför har anförts, att det beslutade
svenska träforskningsinstitutet beräknades träda i verksamhet vid ingången
av budgetåret 1945/46.

I remissyttrandena över sakkunnigförslaget har svenska pappers- och cellulosaingenjärs]öreningen
uttalat, att ett viktigt led i förbättringen av utbildningen
av ingenjörer för pappers- och cellulosaindustrien vore inrättandet av
ifrågavarande professur. Emellertid borde denna komma till stånd redan med
ingången av budgetåret 1945/46, enär svenska träforskningsinstitutet snarast
behövde dylik arbetskraft och bristen på pappersingenjörer accentuerats på
grund av tillfälliga orsaker.

10. Professur i stadsbyggnad. I anslutning till ett av de sakkunniga
därom framlagt förslag har lärarkollegiet hemställt, att den nuvarande
speciallärartjänsten i stadsbyggnad med ett arvode av 6 000 kronor
måtte förändras till en professur i ämnet, med den omfattning, de sakkunniga
förordat. Kollegiet har därvid i huvudsak anfört:

Det synnerligen starka behovet av denna professur har mångfaldiga gånger
och sedan länge framhållits av skilda statliga och kommunala institutioner
samt enskilda sammanslutningar. Den bristande utbildningen i ämnet har nu
också lett till en situation, som är ytterst vansklig, då stadsbyggandet befinner

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^5. 1 sami. Nr 826. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr .326.

sig i en stark utveckling, vilken bland annat tar sig uttryck i en omfattande
och positiv stadsplanelagstiftning. Ty det har blivit tydligt, att denna utveckling
liksom lagstiftningens intentioner äventyras av brist på kompetent
arbetskraft.

De sakkunniga ha även föreslagit inrättande av en professur i ämnet från
och med nästa budgetår. I betänkandet (bihang 1, sid. 75) anföres härom
bland annat:

Då stadsbyggnadsområdet i vårt land varit ur undervisningssynpunkt styvmoderligt
behandlat, och då fortsatt underlåtenhet ytterligare skulle äventyra
stora kapitalvärden, kunna synnerligen starka skäl anses föreligga för inrättande
av en professur i stadsbyggnad. Härigenom skulle icke blott en fullödig
undervisning, utan även en fruktbringande forskningsverksamhet kunna komma
till stånd. Forskning på detta område är av största betydelse, och sådan
har hittills tyvärr ingalunda blivit uppmuntrad.

Ökade anslag för samlingar och laborationer samt rum för lärare och assistenter
komma att bli nödvändiga, men så skulle bli fallet även om professur
ej inrättades, enär behövliga lokaler nu saknas.

Föreläsningarna motsvara för närvarande i genomsnitt 2,5 timmar per vecka
under hela året och föreslås till en början ökade till 3,5 timmar per vecka
under året. Det bör dessutom åligga professorn att hålla vissa avancerade
föreläsningar.

Av remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas förslag må här återgivas
följande.

Byggnadsstyrelsen har funnit de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna
beträffande undervisningen i stadsbyggnad icke vara tillfredsställande. Ämbetsverket
har härutinnan anfört:

Behovet av ordnad utbildning på detta område bär varit kännbart alltsedan
de moderna stadsplaneprinciperna vunnit mera allmän spridning och
det svenska stadsplanebegreppet erhållit sin nutida utformning samt i anslutning
därtill större fordringar i bland annat rent kvalitativt hänseende
kommit att ställas på stadsplaneringen. Byggnadsstyrelsen, som vid sin uppgift
att verka för en sund utveckling av husbyggnadsväsendet, däri inbegripet
stadsplaneväsendet, haft manga tillfällen att erfara, vilka allvarliga olägenheter
den rådande bristen på fackmän inneburit, har vid mångfaldiga tillfällen
fäst uppmärksamheten härpå. Styrelsen har även begagnat de möjligheter,
som för styrelsen förefunnits, att i någon, mån avhjälpa denna brist genom
att inom sin stadsplanebyrå jämsides med sin granskande och rådgivande verksamhet
söka teoretiskt och praktiskt bibringa unga arkitekter insikter på
stadsplaneväsendets område. Detta har bland annat skett genom praktikanttjänstgöringar
men även vid särskilda instruktionskurser, som anordnats i
syfte att utbilda lämpliga aspiranter till bland annat befattningar vid länsarkitektsorganisationen.

De ifrågavarande missförhållandena hava även tidigt påtalats bland annat
i samband med revideringsförslag beträffande byggnadslagstiftningen. Sålunda
påvisades i det år 1928 avgivna betänkandet med förslag till stadsbyggnadslag
av de sakkunniga, vilka grundat sitt lagförslag på förefintligheten
av fullgod sakkunskap på stadsbyggnadsväsendets olika områden, att

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

för det dåvarande i vårt land ingen samlad undervisning funnes i syfte att
utbilda fackmän för planläggning av städer och stadsliknande samhällen.

Ämbetsverket har härefter erinrat om hurusom ämbetsverket i skrivelse till
Kungl. Maj:t den 8 mars 1929 hemställt om åtgärder snarast möjligt för
åstadkommande av en förbättrad stadsplaneundervisning, vilken framställning
föranledde tillkallande av särskilda sakkunniga, som den 19 juni 1933
avgåvo ett betänkande örn förbättrad utbildning i stadsplanekonst (stat. off.
utr. 1933: 26). I sitt yttrande har byggnadsstyrelsen vidare bland annat anfört: Enligt

1933 års betänkande skulle bland annat alla arkitektstuderande vid
tekniska högskolan i Stockholm under andra och tredje studieåret genomgå
en kurs i stadsbyggnad, innefattande 130 timmar föreläsningar och 322 timmar
övning, alltså icke mindre än sammanlagt 452 timmar obligatorisk
stadsbyggnadsundervisning. Till fjärde årets hösttermin skulle, för dem som
ville specialisera sig i ämnet, förläggas en tilläggskurs med föreläsningar och
övning på sammanlagt 182 timmar. Fjärde årets vårtermin avsågs att helt
ägnas åt övning, företrädesvis examensuppgifter med en härför beräknad tid
av omkring 600 timmar. Den sammanlagda utbildningstiden i stadsbyggnad
skulle alltså uppgå till omkring 1 234 timmar.

Ehuru den sålunda föreslagna undervisningstiden ansågs som ett minimum
och ehuru behovet av en på området nöjaktigt utbildad fackkår alltjämt är
lika aktuellt samt synes komma att bliva alltmera trängande, intager stadsbyggnadsämnet
fortfarande en synnerligen undanskjuten ställning vid de båda
tekniska högskolorna och konsthögskolan. Då den i 1933 års betänkande föreslagna
undervisningsplanen ansågs upptaga för många undervisningstimmar
för att låta sig inpassas i det fyraåriga studieschemat vid högskolorna, resulterade
nämligen förslaget endast i en helt obetydlig utökning av den tidigare
undervisningen.

I det nu föreliggande förslaget har emellertid icke upptagits någon mera
väsentlig utökning och förbättring av den utbildning, som för närvarande
erbjudes. Den allmänna kurs i stadsbyggnad, som nu föreslås för fackavdelningarna
arkitektur, väg- och vattenbyggnad samt lantmäteri, avseende 98
timmar föreläsningar och 154 timmar övning, innebär ju endast en utökning
med föara mer än en tredjedel av den kurs, som för närvarande finnes vid tekniska
högskolan i Stockholm. Stadsbyggnadsämnet skulle alltjämt bliva ett
mera obetydligt biämne vid högskolorna, fortfarande ägnat att bibringa endast
de helt allmänna insikter i stadsbyggande, som för vederbörandes egentliga
yrkesutövning erfordras. I övrigt lämnas endast en antydan om att en eventuell
vidare utbildning av stadsplanerare kan ordnas genom en fortsättningskurs
efter avslutade högskolestudier.

Byggnadsstyrelsen anser emellertid antingen inrättandet av en sådan
fortsättningskurs eller någon annan anordning, avseende en fullständig och
tillfredsställande utbildning av stadsplanerare, vara ett oundgängligt krav,
som icke längre bör undanskjutas. Då det erkänts, att den föreslagna undervisningen
i stadsbyggnadslära kräver en komplettering efter avslutade högskolestudier,
men även framhållits vikten av att studietiden icke bliver för
lång, synes det böra övervägas, huruvida icke en speciell studielinje för stadsplanetékniker
bör inrättas. Bland annat skulle studiet av samtliga de för
stadsplanearbetet grundläggande tekniska ämnena då kunna förläggas till

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ett tidigare stadium av utbildningen än nu är fallet. Då de sakkunniga själva
erkänt, att en fortsatt underlåtenhet att ordna stadsbyggnadsundervisningen
ytterligare skulle äventyra stora kapitalvärden, samt av denna anledning ansett
synnerliga skäl föreligga för inrättande av en professur i stadsbyggnad,
hade det varit motiverat, att de även närmare undersökt möjligheten att gehom
inrättande av en särskild undervisningslinje för stadsbyggnadsteknik inom
fackavdelningen för arkitektur kunna meddela en fullt ändamålsenlig undervisning
och framlagt förslag därom.

Innan frågan om en utökad undervisning i ämnet göres till föremål för
statsmakternas beslut, bör därför enligt byggnadsstyrelsens mening en ytterligare,
allsidig utredning angående en fullt tillfredsställande specialundervisning
företagas.

Svenska teknologföreningen har i huvudsak anfört:

Tillkomsten av en professur i stadsbyggnad måste hälsas med tillfredsställelse.
Behovet av en sådan är synnerligen trängande, och det har t. o. m.
ifrågasatts, om icke en särskild linje borde inrättas för stadsplanearkitekter.
Det ökade kravet på stadsplanearkitekter hade emellertid icke under nuvarande
omständigheter motiverat en specialisering redan på högskolestadiet,
i ali synnerhet som möjligheter till specialstudier redan förefinnas på
konsthögskolan. Sedan undervisningen på tekniska högskolan i Stockholm
slutgiltigt reglerats, kan konsthögskolans stadsbyggnadsundervisning ytterligare
utbyggas i samband med den av de sakkunniga förutsatta tilläggskursen
på tekniska högskolan i Stockholm. Den föreslagna professuren bör
inrättas senast budgetåret 1945/46.

Akademien för de fria konsterna har förklarat sig med tillfredsställelse hälsa
förslaget att inrätta en professur i stadsbyggnad. Enligt akademiens mening
kan ifrågasättas, om ej den för utbildningen i ämnet föreslagna tilläggskursen
borde förläggas till konsthögskolan, vars stadgar redan nu lämnade stort utrymme
åt detta ämne. Ett vidgat samarbete på detta studiefält borde i varje
fall komma till stånd mellan de båda institutionerna.

Svenska arkitekters riksförbund har bland annat anfört:

I intet annat avseende torde undervisningen inom arkitekturavdelningarna
vara i större behov av en snar och omfattande utbyggnad än beträffande
stadsplaneringen. Icke minst i stadsplanerandets samband med bostadsbyggandet
framträder detta. Vi stå inför uppgiften att fortast möjligt
åstadkomma tillfredsställande bostäder åt stora grupper av landets befolkning.
För bostadsbyggandet erfordras att stadsplaner utarbetas och fastställas
i god tid. De nuvarande stadsplanerna äro i stor utsträckning i behov
av revidering, innan de kunna läggas till grund för modernt bostadsbyggande.
Bristen på tillgänglig sakkunnig arbetskraft lägger härvid ofta
hinder i vägen för arbetet, vilket icke minst varit kännbart för länsarkitektkontoren.
Det föreligger därför ett trängande behov av utbyggnad av undervisningen
i stadsplanering. Den bristande utbildningen i detta ämne har
lett till att situationen för dagen är ytterst vansklig, då stadsbyggandet befinner
sig i en stark utveckling, vilken bland annat tar sig uttryck i en omfattande
och positiv stadsplanelagstiftning, men samtidigt tillgången till stadsplaneutbildade
arkitekter är ringa, varför denna utveckling liksom lagstiftningens
intentioner äventyras av brist på kompetent arbetskraft. Förbundet

Kungl. May.ts proposition nr 326.

anser därför, att professur vid tekniska högskolan i Stockholm bör inrättas i
ämnet senast under budgetåret 1945/46, oavsett vilka andra åtgärder eller
förändringar i utbyggnadsplanen för undervisningen vid högskolorna, som
kunna komma i fråga. Ett motsvarande undervisningsbehov kommer att
föreligga vid Chalmers tekniska högskola vid dess utbyggnad.

Förbundet anser, att ämnet bör benämnas stadsplanering.

Förbundet förutsätter också, att så snart professuren i ämnet tillskapats,
den av de sakkunniga omnämnda tanken på en tilläggskurs i stadsplanering
omedelbart förverkligas.

Länsarkitektföreningen har jämväl tillstyrkt professurens inrättande. Den
i betänkandet föreslagna undervisningstiden vore emellertid enligt föreningens
uppfattning otillräcklig och behövde utökas i enlighet med av föreningen
i yttrandet närmare angivna riktlinjer.

11. Personlig professur i jordbrukslära. Lärarkollegiet
har — efter därom av avdelningskollegiet för lantmäteri gjord1 framställning
— hemställt, att en personlig professur i jordbrukslära måtte inrättas
för den nuvarande specialläraren i jordbrukslära med jordbruksekonomi (nuvarande
arvode 8 000 kronor), dr phil. A. Åslander. Till stöd härför har
anförts:

Undervisningsskyldigheten i ämnet är synnerligen stor, speciellt för en
speciallärarbefattning, och uppgår till 3 timmar föreläsningar och 4 timmar
övningar per vecka under höstterminen och 6 timmar föreläsningar och 3,75
timmar övningar per vecka under vårterminen, vartill komma fältövningar
under 14 dagar i juni månad. Föreläsningsskyldigheten är sålunda större
än i de flesta av högskolans professurer. Härutöver vill högskolan framhålla,
att Åslander vid sidan av sin undervisning helt ägnar sig åt en ur landets
synpunkt synnerligen värdefull forskningsverksamhet vid högskolan.

De sakkunniga ha i betänkandet (bihang 1, sid. 106) anfört, att, ehuru antalet
undervisningstimmar i ämnet vore synnerligen stort särskilt för en speciallärarbefattning,
de icke velat föreslå befattningens ändring till professur.

Lantmäteristyreisen har i sitt remissyttrande över betänkandet förklarat
sig bestämt hålla före, att en professur redan nu vore i hög grad motiverad.
Förslag härom syntes dock böra föregås av ytterligare utredning.

På sätt i annat sammanhang beröres har vidare Sveriges lantbruks förbund
i sitt remissyttrande uttalat, att inga åtgärder nu borde vidtagas, som kunde
föregripa en blivande utredning rörande lantmäteriundervisningens organisation.
I samma riktning har även lantbrukshögskolans lärarråd — med instämmande
av högskolans styrelse — uttalat sig.

Från de allmänna utgångspunkter, som jag inledningsvis angivit, har jag vid
prövningen av högskolans anslagsäskanden i nu ifrågavarande del ansett mig
böra tillstyrka inrättandet från och med nästa budgetår av nya professurer
i elektronik och stadsbyggnad ävensom en omrcglering av den nuvarande professuren
i geodesi och fotogrammetri. De förslag, som i övrigt föreligga angående
inrättandet av nya professorsbefattningar, upptager jag däremot icke

Departe mentschefer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

nu till prövning. Beträffande de av mig biträdda förslagen om inrättande av
professurer i elektronik och stadsbyggnad får jag anföra följande.

Ett av de områden inom tekniken, där utvecklingen gått snabbast under de
gangna krigsåren, är elektrofysiken eller —- som denna vetenskapsgren numera
allmänt benämnes — elektroniken. Trots elektricitetens betydelse för
det moderna samhället har undervisningen och forskningen inom elektricitetsläran
hittills varit i beklaglig grad eftersatt i vårt land. Vid universiteten tillhör
elektricitetsläran ämnet fysik. Detta ämne har emellertid vid universiteten
mer och mer kommit att identifieras med en av sina underavdelningar, spektroskopien,
varför universitetens fysikinstitutioner icke kunna sägas fylla det
förefintliga behovet av högre undervisning och forskningsverksamhet inom
elektricitetsläran. Vid de tekniska högskolorna bedrives forskning inom elektricitetsläran
men i tämligen blygsam omfattning. Bristen på högre studier
och forskning inom detta ämnesområde har utan tvivel varit och är fortfarande
till nackdel för vårt land. Visserligen ha våra elektriska industrier under
de senaste årtiondena gjort avsevärda framsteg, varvid de kunnat stödja sig
på egen forskning inom sina specialområden. Men de nya grenar inom tekniken,
som under de senaste decennierna vuxit fram utomlands, ha ej utvecklats
här hemma. Den viktigaste nya utvecklingslinjen kan karakteriseras som
ett omsättande av atom- och elektronfysikens rön till elektroteknik. På detta
område har utvecklingen i vårt land i betänklig grad sackat efter. Blott
med några exempel må detta förhållande belysas. För radioindustriens genombrott
har elektronrörstillverkningen varit av utslagsgivande betydelse. I
de länder, där fysiken — särskilt elektricitetsläran —- var väl utvecklad, funnen
de tekniskt-vetenskapliga förutsättningarna för en radiorörsindustri. Så
var däremot icke fallet i vårt land, där under de senaste decennierna har rått
och fortfarande råder stor brist på fackmän inom detta område. Häri kan
man se en starkt bidragande orsak till att Sverige först under de senaste åren
fått en radiorörfabrikation, vilken dock endast inriktats på vissa standardtyper.
Den nya utvecklingen inom ultrakortvågstekniken har vidare endast
delvis kunnat följas i vårt land av brist på elektronrör av de konstruktioner,
som användas utomlands. Många andra områden inom elektroniken äro
stadda i snabb utveckling. Framsteg inom televisionen är i hög grad beroende
på elektronikens utveckling för framställningen av de olika bildsändar- och
bildmottagarrören. Vad här sagts örn elektronikens betydelse för svagströmstekniken
gäller även för starkströmstekniken. Slutligen kan nämnas, att elektroniken
har och sannolikt i än högre grad kommer att få medicinsk betydelse.
Med hjälp av en ny apparat, den s. k. betatronen, är det sålunda numera
möjligt att framställa en strålning, sorn är fullkomligt likvärdig med
radiums medicinskt verksamma strålning. Av det sagda torde till fullo framgå,
att fri grundforskning på elektronikens område är mycket betydelsefull för
utvecklingen av den tillämpade elektroniken både inom stark- och svagströmsområdet.
Lika angeläget är att en stab av yngre tekniker får en grundlig ut -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

bildning i elektronik. Från dessa utgångspunkter har jag ansett det vara av
vikt, att redan från och med nästa budgetår en professur i elektronik inrättas
vid högskolan. I samband härmed bör benämningen å professuren i teoretisk
elektroteknik med mätteknik ändras till »teoretisk elektroteknik».

Behovet av en professur i stadsbyggnad har vitsordats sedan mer
än ett årtionde. Redan vid tillsättandet den 20 juni 1930 av sakkunniga för
avgivande av förslag i fråga örn förbättrad utbildning i stadsplanekonst uttalade
dåvarande chefen för kommunikationsdepartementet, att ett bättre
ordnande av utbildningen för stadsplanetekniker allmänt ansåges vara en
angelägenhet av stor vikt. I anslutning härtill framhölls, att det vid varje
stadsmässig planering och bebyggelse gäller att tillvarataga betydande värden,
bland annat i ekonomiskt, socialt och estetiskt hänseende, och att det
är av ej ringa betydelse att stadsplanerna såvitt möjligt bliva goda organisationsplaner
för samhällenas byggnadsutveckling. Samtidigt underströks, att
den sakkunskap på området, som härför kräves, icke förefunnes i erforderlig
omfattning, varför det vore önskvärt att åtgärder snarast vidtoges för att
avhjälpa detta missförhållande.

Den utveckling, som sedan dess ägt rum, har varit ägnad ytterligare understryka
önskvärdheten av att en förbättrad undervisning i stadsplanebyggnad
snarast kommer till stånd. Bostadsbyggandet liksom den offentliga byggnadsverksamheten
har under krigsåren måst begränsas, varför stora eftersatta
behov nu vänta på att bliva tillgodosedda. Man har anledning räkna med
att, då förhållandena åter bliva mera normala, byggnadsverksamheten kommer
att intensifieras. En sådan verksamhet kan komma att ingå såsom ett
led i såväl sysselsättningspolitiken som en allmän socialpolitik. Det gäller
då för våra städer och samhällen att vara beredda på att tillhandahålla tomtmark
i erforderlig omfattning och att för bebyggelsen upprätta stadsplaner,
som motsvara nutida anspråk. I alltför många fall föreligga emellertid brister
i dessa hänseenden, stundom beroende på att de fastställda stadsplanerna
äro i hög grad föråldrade, i andra fall åter beroende pa att några stadsplanelagda
områden icke alls föreligga färdiga för bebyggelse. Orsaken till dessa förhållanden
är i stor utsträckning att söka i den omständigheten, att på de flesta
orter icke finnas personer, som äro kompetenta att uppgöra förslag till stadsplaner.
Behovet av stadsplanetekniker har knappast någonsin tidigare framträtt
med sådan styrka som nu. Ytterst bottnar den bristande tillgången på
sakkunskap på detta område i en otillräcklig undervisning vid våra tekniska
högskolor. En annan synpunkt, som i detta sammanhang kräver beaktande,
är, att föråldrade stadsplaner och en av brist på kompetenta tekniker orsakad
långsam handläggning av stadsplanefrågorna kunna bliva till avsevärt hinder,
när det gäller att efter kriget på ett rationellt sätt ordna trafikfrågorna i våra
städer och större samhällen.

De framställningar som gjorts att tidigare än de sakkunniga föreslagit få
till stånd en professur i stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

synas mig med hänsyn till det anförda starkt grundade. Visserligen är det
möjligt, att detaljanmärkningar kunna göras mot den av de sakkunniga uppgjorda
undervisningsplanen. Dylika anmärkningar framstå emellertid enligt
min mening såsom mindre betydande, då rättelse lätt torde kunna vinnas
efter någon tids erfarenhet. Av särskilt värde synes mig en ny professur bliva
genom de möjligheter den skulle öppna till ordnade, avancerade föreläsningar,
övningar och tilläggskurser i stadsbyggnad. Denna form för utbyggnad av
undervisningen — vilken även föreslagits av de sakkunniga — synes i särskild
grad lämpa sig för att nå de omedelbara resultat, som nu böra eftersträvas.
Efter samråd med cheferna för social- och kommunikationsdepartementen har
jag på nu angivna grunder funnit mig böra förorda inrättande av en professur
i stadsbyggnad redan från och med budgetåret 1945/46. Vid bifall härtill
bortfaller det nuvarande arvodet å 6 000 kronor till specialläraren i stadsbyggnad.

B. Omreglering av undervisningen i geodesi och fotogrammetri
vid tekniska högskolan i Stockholm.

Nuvarande ordning.

Vid högskolan finnas alltsedan år 1939 fem lärarbefattningar för under
visning och forskning angående mätningsväsendets teknik, nämligen en
professur i geodesi och fotogrammetri och en i geodesi med utjämningsräkning
samt en speciallärarbefattning i ägomätning, en i planmätning och
nivellering och en i gruvmätning.

Professuren i geodesi och fotogrammetri är uppdelad på
läroämnena högre geodesi och fotogrammetri.

Undervisningen i högre geodesi, som omfattar 42 timmar föreläsningar
och 84 timmar övningar samt 20 dagar fältövningar, är obligatorisk för
studerande vid avdelningen för lantmäteri och frivillig för studerande vid
avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

I fotogrammetri är den allmänna kursen, som omfattar 21 timmar föreläsningar,
28 timmar övningar och 10 dagar fältövningar, obligatorisk för
studerande vid avdelningarna för lantmäteri samt väg- och vattenbyggnad,
meda,n fortsättningskursen, som omfattar 42 timmar föreläsningar, 49 timmar
övningar och 20 dagar fältövningar, är frivillig vid båda avdelningarna.

r öreläsningar och övningar ha följande omfattning.

Högre geodesi. Föreläsningar: sfärisk trigonometri, astronomisk
ortsbestämning, jordens form och dess inverkan på geodetiska mätningar
och beräkningar, triangelmätning av högre ordning, basmätning, precisionsavvägnmg,
kartprojektioner samt gravimetri. Övningar: räkneövningar
inom minsta kvadratmetoden, planläggning, mätning och beräkning av ett
större triangelnät, basmätning, bestämning av polhöjd, longitud och azimuth

Fotogrammetri. Allmän kurs, föreläsningar: översikt av fotogrammetriska
mätningsmetoder, terrester fotogrammetri med tillämpning
på kartläggning och byggnadstekniska uppgifter, flygfotogrammetri, restitution.
F ortsättningskurs, föreläsningar: fotogrammetriens
geometriska grundval, bildens uppkomst, enbildsfotogrammetri, stereosko -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

pisk fotogrammetri, fotogrammetriens geodetiska underlag, närbildsfotogrammetri,
mikrofotogrammetri, röntgenfotogrammetri, översikt över utförda
fotogrammetriska kartläggningsföretag, tidsåtgång och ekonomi.
Övningar: fotogrammetriska mätningar.

Innehavaren av professuren i geodesi och fotogrammetri avled den 8
augusti 1944. Högskolan har på egen begäran erhållit anstånd med åtgärder
för återbesättande av professuren till den 1 juli 1945. Befattningen uppehälles
av två vikarier, av vilka den ene mot ett arvode av 3 700 kronor från
åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter uppehåller den del av professuren,
som omfattar geodesi, och den andre mot ersättning för de löneförmåner
han avstår vid sin tjänst som byråchef i rikets allmänna kartverk
uppehåller den del av professuren, som omfattar fotogrammetri; sistnämnda
ersättning utgår av de anslag och anslagsposter, från vilka avlöningsförmånerna
till ordinarie tjänstemän vid högskolan bestridas.

Professuren i geodesi med utjämningsräkning är
uppdelad på läroämnena geodesi och utjämningsräkning.

Undervisningen i geodesi är obligatorisk för studerande vid avdelningen
för lantmäteri och valfri för studerande vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad.
Kursen omfattar 84 timmar föreläsningar, 308 (för studerande
vid avdelningen för väg- och vattenbyggnad 210) timmar övningar och 45
dagar fältövningar. . ... x ,

Kursen i utjämningsräkning, som likaledes är obligatorisk tor studerande
vid avdelningen för lantmäteri och valfri för studerande vid avdelningen
för väg- och vattenbyggnad, omfattar 28 timmar föreläsningar och 56 timmar
övningar. . .

Föreläsningar och övningar i dessa läroämnen innefatta följande.

Geodesi. Föreläsningar: instrumentlära, koordinaträkning, lokal
triangulering, stomnät genom polygonmätning och genom stomlinjemätning,
numerisk detaljmätning, grafisk detalj mätning, fixpunktsavvägning,
trigonometrisk höjdmätning och barometerhöjdmätning, profil- och ytavvägning,
takymetri, kompassmätning, stakning av räta linjer och kurvor,
arealräkning, kartografi, kartläggning för stadsplanering, fastighetsbildning
i stad och byggnadsändamål, mätningars anordnande i anslutning till gällande
bestämmelser, mätningshandlingars sammanfattning och redovisning,
studier och granskning av äldre mätningshandlingar. Övningar: kartritning
och textning, instrumentundersökningar, beräkningar, förberedande
mätningsövningar i anslutning till föreläsningskursen, fältövningar och bearbetning
av resultaten från dessa övningar.

Utjämningsräkning. Föreläsningar: felteori, medeltalsräkning, elementutjämning
med tillämpningar på koordinatutjämning, utjämning av
felvisande figur m. m., korrektur ämuing med tillämpning på utjämning
av triangel-, polygon- och avvägningsnät, kombinerad utjämning enligt
Bessels metod. Övningarna omfatta tillämpningar på föreläsningskursen.

Innehavaren av professuren i geodesi med utjämningsräkning avled den
13 oktober 1942 och befattningen har därefter uppehållits av professor
emeritus T. Rubin, vilken före sin avgång år 1939 innehade en personlig
professur i geodesi II, innefattande samhällsmätning och utjämningsräk

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ning. Kungl. Maj:t har den 17 september 1943 förklarat, att befattningen
tills vidare, intill dess Kungl. Majit annorlunda förordnar, skall uppehållas
genom vikarie.

Specialläraren i ägomätning meddelar undervisning i mätningar
och upprättande av kartor för fastighetsbildning på landet, utstakning, säkerställande
och markering av gränslinjer och gränspunkter samt örn författningar
och föreskrifter angående ifrågavarande arbeten. Undervisningen,
som är obligatorisk för studerande inom avdelningen för lantmäteri, omfattar
45 dagar fältövningar inkluderande 14 timmar föreläsningar.

Undervisningen i ämnena planmätning och nivellering samt qruvmätning
bestrides av speciallärare, knutna den ene till avdelningen för väg- och vattenbyggnad
och den andre till avdelningen för bergsvetenskap.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha i sitt huvudbetänkande icke tagit definitiv ställning
till fragan om den geodetiska och fotogrammetriska undervisningens slutgiltiga
ordnande, utan ha förklarat, att därmed kunde anstå till år 1948,
då den dåvarande professorn i geodesi och fotogrammetri beräknades skola
avgå med pension, och vid vilken tidpunkt man kunde hysa förhoppning
örn att en del andra frågor inom avdelningen för lantmäteri hunnit bliva
klarlagda, särskilt genom den pågående utredningen örn revision av fastighetsbildningslagstiftningen.

De sakkunniga ha vidare anfört:

Det blir sannolikt nödvändigt att i framtiden omvandla professuren i
geodesi och fotogrammetri till en professur i fotogrammetri samt att överföra
undervisningen i högre geodesi till professuren i geodesi med utjämmngsräkning.
De mera elementära delarna av sistnämnda professur kunna
då överföras till ett reviderat ämne, planmätning och nivellering eller geodetisk
mätningsteknik, ställt under en till professuren i geodesi med mätningsteknik
adjungerad lärare.

Den 17 september 1943 erhöllo de sakkunniga Kungl. Maj:ts uppdrag
att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning beträffande organisationen
av undervisningen i geodesi och fotogrammetri vid tekniska högskolan
i Stockholm. Uppdraget föranleddes av att betydande meningsmotsättningar
framträtt i frågan om ordnandet av undervisningen i dessa ämnen
vid högskolan.

I sitt av uppdraget föranledda, den 4 mars 1944 avgivna särskilda
(otryckta) betänkande ha de sakkunniga anfört bland annat följande.

a) Undervisningen i fotogrammetri.

Den fotogrammetriska vetenskapen har under de senaste åren undergått
en oväntat hastig utveckling. Samtidigt har dess användning för praktiska
ändamål av skilda slag i vårt land liksom i utlandet fått en allt större utbredning.
Denna utveckling kan med säkerhet förväntas fortsätta. Såsom
exempel på områden, där fotogrammetrien redan nu hos oss har en mycket

Kungl. May.ts ''proposition nr 326.

betydande användning, kan nämnas rikets allmänna kartverks arbeten, där
den grundläggande framställningen av rikskartan numera sker helt på fotogrammetrisk
väg. Inom försvarsväsendet har fotogrammetrien fatt allt
större betydelse för skilda uppgifter. Även inom skogsväsendet och vid geologiska
undersökningar ha fotokartor börjat användas, liksom vid planläggandet
av samhällsbildning och kommunikationsleder. Det torde vara att
förvänta, att fotogrammetriens användningsområde även i vårt land, liksom
redan skett inom andra länder, kommer att utvidgas till att omfatta vissa
av lantmäteriets mätningsuppgifter. Den utveckling som redan skett har
medfört ett både kvantitativt och kvalitativt ökat behov av på området
utbildade ingenjörer. Samtidigt har, särskilt på grund av vårt lands säregna
naturförhållanden, härvid uppstått en mångfald problem, vilkas lösning
nödvändiggör omfattande forskning. Den pågående utrustningen av högskolans
fotogrammetriska laboratorium har skapat förutsättning härför.
För effektiv forskning fordras ovillkorligen, att den ledes av en professor,
som kan helt ägna sig åt sitt ämne. Med hänsyn härtill bör den nuvarande
kombinationen av undervisningen i ämnena fotogrammetri och högre geodesi
upphöra och en särskild professur i fotogrammetri inrättas. Det torde
sannolikt icke heller vara möjligt att i framtiden finna någon som är kompetent
att undervisa både i fotogrammetri och i högre geodesi.

Undervisningen föreslås även framdeles bliva uppdelad i en allmän kurs,
obligatorisk för studerande vid avdelningarna för lantmäteri samt väg- och
vattenbyggnad, och en frivillig fortsättningskurs. I den allmänna kursen
skulle antalet föreläsningstimmar ökas från 21 till 28; antalet övningstimmar
och fältövningsdagar skulle bibehållas oförändrat vid 28 respektive 10.
I fortsättningskursen skulle föreläsningstimmarnas antal ökas från 42 till
84, övningstimmarnas från 49 till 84 och antalet fältövningsdagar från 20
till 25.

Undervisningen i fotogrammetri skulle bedrivas enligt följande plan.

Allmän hirs, föreläsningar: kortfattad framställning av de fotogrammetriska
mätmetoderna och de fotogrammetriska instrumenten, bildens
geometriska egenskaper, fototeodoliten, flygkameror, kartering från enstaka
bilder, restitution, dubbelprojektion och stereoskopiska instrument.
Fotogrammetriens användning för ingenjörstekniska uppgifter, för
kartläggning och fastighetsbildning. Övningar: restitution och bestämning
av restitutionsunderlag, användning av flygbilder vid vägstakning och vid
planering av bebyggelse, orientering efter flygbilder samt terrester fotogrammetri.

Fortsättningskurs, föreläsningar: fotogrammetriens matematiska grunder,
sfärisk trigonometri, projektiv geometri, utjämningsräkning. (Beträffande
utjämningsräkning förutsätta de sakkunniga, att detta ämne ej
bibehålies som självständigt examensämne, utan att undervisningen däri
sker i samband med dess tillämpningar.) Fotogrammetriens fysikaliska
och kemiska grunder, de optiska lagarna, linser och linssystem, den fotografiska
processen, negativmaterialets egenskaper, filter, fotografiskt papper
och annat positiv-material. (Det förutsattes att de studerande deltagit
i den allmänna kursen i fotografi, och att undervisningen alltså
blott behöver avse den fotografiska vetenskapens tillämpning på förhållanden,
som liro speciella för fotogrammetrien.) Den fotogrammetriska bildens
tillkomst oell egenskaper, bildens geometriska egenskaper, fototeodoliten,
fotogrammetriska flygkameror, flygplan och navigeringsinstrumont, inver -

Kungl. Maj:ts proposition nr i326.

kan av meteorologiska förhållanden, fotograferingsflygnings planerande och
genomförande, organisatoriska och ekonomiska synpunkter. Flygfotogrammetri
för kartiäggningsändamål, skilda typer av fotogrammetriska kartor,
restitution och restitutionsunderlag, enbildsfotogrammetri, bildtriangulering,
grafisk, optisk och mekanisk, stereoskopiska karteringsinstrument och metoder,
översikt av svenska och viktigare utländska fotogrammetriska kartläggnmgsföretag.
Terrester fotogrammetri, karteringsinstrument och kartermgsmetoder,
polärfotogrammetri, användning på ingenjörstekniska arbetsuppgifter.
Speciell fotogrammetri, närbildsfotogrammetri, röntgenfotogrammetri,
mikrofotogrammetri, skogsfotogrammetri, fotogrammetriska metoder
inom knminalistiken och zoologien, fotogrammetrien i naturvetenskapens
tjänst. Den fotogrammetriska instrumenttekniken, den anglosaxiska skolan,
den tysk-sch vyeiziska skolan, den italienska skolan, svensk tillverkning av
fotogrammetriska instrument, översikt av patentförhållanden. Översikt av
f otogram petr iens historia och framtid: fotogrammetriens uppkomst och utveckling!
utlandet, den svenska fotogrammetriens historia, framtidsproblem
av teknisk natur, det internationella samarbetet, översikt av fotogrammetriska
tidskrifter och viktigare litteratur. Övningar: mätnings- och berak -ningsövningar på kursens skilda delar.

b) Undervisningen i geodesi.

Undervisningen i geodesi har man hittills uppdelat i högre geodesi och
geodesi samt hjälpämnet utjämningsräkning. De sakkunniga ifrågasätta icke
någon ändring av undervisningens omfattning men anse att den behöver
rationaliseras. Det finnes enligt de sakkunniga ingen bestämd gräns mellan
högre geodesi och geodesi, och den hittillsvarande uppdelningen på två
från varandra fristående professurer har också haft till följd, att viss dubbelundervisnmg
förekommit, som det nu gäller att få bort,

Med »högre geodesi» har väl egentligen förståtts den mera vetenskapligt
betonade geodesien (geodesi betyder vetenskapen örn jordens mätning).
Ju mer utvecklingen går framåt, desto mer visar erfarenheten, att den
högre geodesiens metoder införlivas med de i praktiska livet tillämpade
metoderna, och säkert är, att utvecklingen måste bygga på den vetenskapliga
grunden, d. v. s. på den högre geodesien i egentlig mening. Med hänsyn
härtill, och da man synes nödsakad utgå fran, att ingen geodesiprofessur
kommer att finnas vid något av universiteten, är det enligt de sakkunnigas
åsikt nödvändigt att uppställa den fordran, att det vid högskolan skall
finnas en^ professor i geodesi, som är fullt förtrogen nied den vetenskapliga
grund, på vilken geodesien skall bygga sin utveckling, d. v. s. han måste
behärska den högre geodesien.

I diskussionen om undervisningen i geodesi ha benämningarna »högre
geodesi» eller »naturvetenskaplig geodesi» och »teknisk geodesi» använts
för att beteckna olika delar av geodesien, varvid dock gränsen varit svävande.
Då denna oklarhet i begreppsbildningen varit till förfång för diskussionen
om undervisningens ordnande, vore det önskvärt att få bort dessa
begrepp och halla samman ämnet under den enhetliga benämningen
»geodesi».

o Svårigheten att ordna undervisningen i geodesi synes ligga däri, att området
innesluter både grundläggande, vetenskaplig mätningsmetodik och den
praktiska tillämpningen av mätningsmetoder av olika slag samt deras anpassning
efter gällande bestämmelser.

Beträffande den vetenskapliga forskningen torde det vara klart, att den

Kungl. Marits ''proposition nr 326.

bör inrik Las dels på fullkomnande av nuvarande metoder och instrument,
dels på utarbetande av nya metoder och instrument. I* or sk ningen skall utgöra
grunden för mätningsteknikens vidare utveckling.

° Beträffande den tillämpade geodesien har lantmäteristyrelsen framlagt
exempel på åtskilliga forskningsuppgifter. Av de anförda exemplen anse de
sakkunniga det framgå, att lantmäteristyrelsen för tekniskt utredningsarbete
i hög grad synes vilja lita till högskolans resurser. Detta har måhända sm
förklaring däri, att lantmäteriundervisningen tidigare var så nära ansluten
till lantmäteristyrelsen, att styrelsen ansåg den som direkt underlydande.
Såsom förhållandet numera är, kan emellertid högskolans avdelning tor
lantmäteri icke betraktas som en enbart lantmäteriets egen fackskola utan
som ett organ för utbildning av fackmän för yrken, som behöva högvärdig
teknisk bildning inom ifrågavarande tekniska fackområde, inom vilket lantmäteriet
visserligen utgör det ojämförligt största specialområdet.

Planläggningen av undervisningen i geodesi bör därför ske efter samma
mönster som inom andra ämnen, d. v. s. den teoretiska undervisningen bör
vara tillräckligt grundlig och omfattande och taga sikte på vetenskaplig utveckling
genom forskning. Den fackmässiga tillämpningsundervisningen
bör inom högskolans ram ej föras längre än vad som motsvarar förhållandena
inom övriga ämnen. Utbildningen inom ett visst tillämpningsområde
fortsättes bäst i det praktiska livet.

Lyckas man lösa organisationen så, att det inom högskolans ram upprätthålles
fullgod kontakt mellan den vetenskapliga geodesien och den tilllämpade,
så är detta det lyckligaste, ty därigenom verka de ömsesidigt befruktande
på varandra. Örn det mycket starka önskemålet att sammanhålla
det ifrågavarande undervisningsområdet till ett helt skall kunna förverkligas,
måste lösningen ske efter den linjen, att undervisningen skötes
av en professor som huvudlärare och en (eller möjligen två) adjungerade
lärare. Huvudläraren skall bära ansvaret för undervisningens uppläggning
och handhavande samt överinseendet över den av den adjungerade läraren
bedrivna undervisningen. Det bör ej i undervisningsprogrammet stelt fastlåsas.
att professorn skall undervisa i vissa och den adjungerade läraren i
vissa delar av ämnet, utan det bör finnas möjlighet att uppdela arbetsuppgifterna
så, att professorn och den adjungerade läraren på basta satt
komplettera varandra. En rationell uppdelning kommer därvid säkerligen
icke att ske i högre och lägre geodesi utan de olika arbetsområdena bestämmas
med klara gränslinjer, så att dubbelläsning undvikes.

Enligt det sålunda skisserade förslaget skulle en professur i geodesi inrättas
med en ämnesomfattning motsvarande såväl den nuvarande professuren
i geodesi med utjämningsräkning som den del av geodesien, vilken f. n.
tillhör professuren i geodesi och fotogrammetri.

Fordringarna på professorn måste vara, att han behärskar hela amnet
geodesi, även den s. k. högre geodesien, samt geodesiens tillämpning och
att han själv är en driven mätningstekniker. Da utjämningsräkning mäste
ingå i professuren skall han även fullt behärska denna vetenskapsgren.

Ställas dessa kompetenskrav på professorn, bör han kunna handleda hcentiander
vid högskolan och bedöma kompetensen hos dem, som disputera
för teknologie doktorsgrad, samt verkställa examination av studerande från
Uppsala universitet. Ilan bör också kunna företräda den geodetiska forskningen
i Sverige i det internationella samarbetet.

Till professorns förfogande för undervisningen ställes en adjungerad lä -

Kungl. Marits proposition nr 826.

rare med undervisning i de delar av ämnesområdet, som fastställes av
kollegienamnden efter förslag av vederbörande professor och efter avdelmmpköllegujts
samt avdelningsrådets hörande. Till biträde vid forskning anstalles
till en början en förste assistent och vid ökat behov ännu en.

. Under de diskussioner om geodesiundervisningens ordnande, som föregingo
sakkunnigförslaget, framfördes såsom alternativa lösningar antingen
inrättandet av två professurer, en i »högre» och en i »teknisk» geodesi, eller
inrättandet av en professur i »teknisk» geodesi och en speciallärarbefattning
i »högre» geodesi. Båda dessa förslag ha emellertid avvisats av de sakkunniga
(betänkandet sid. 26—29).

Enligt sakkunnigförslaget bör professorn i geodesi vara skyldig att hålla
sammanlagt 112 föreläsningar per år, d. v. s. lika många som professorn
i geodesi med utjämningsräkning enligt nuvarande program. Den adjungerade
läraren skulle dessutom hålla 42 föreläsningar per år. Det sammanlagda
antalet övningstimmar, som nu är 84 för högre geodesi och 308 för
geodesi, har föreslagits bliva 350, varav 250 under professorns och 100 under
den adjungerade lärarens omedelbara ledning. Antalet fältövningsdagar,
som för närvarande uppgår till 45 för geodesi och 30 för högre geodesi,
anse de sakkunniga genom rationalisering kunna minskas till 65 dagar eller
något mindre. Den adjungerade läraren bör närvara vid minst 25 dagar av
fältövningarna.

Undervisningen skulle endast avse studerande vid avdelningen för lantmäteri.
Behovet av geodesiundervisning för de studerande vid avdelningen
för väg- och vattenbyggnad skulle tillgodoses genom en fortsättningskurs
i planmätning och nivellering.

Undervisningsprogrammet, som i stort sett skulle omfatta de nuvarande
kurserna i läroämnena geodesi, utjämningsräkning och högre geodesi, skulle
få följande utformning.

Föreläsningar: allmän översikt över geodesiens omfattning, instrumentlära,
koordmaträkning, basmätning, stomnät genom triangelmätning, polygonmätning
och linjemätning, numerisk detaljmätning, grafisk detaljmätmng,
avvägning, trigonometrisk höjdmätning, barometerhöjdmätning,
takymetri, kompassmätning, stallning av räta linjer och kurvor, arealräkning,
kartografi inklusive kartprojektioner, astronomisk ortsbestämning, jordens
form och dess inverkan pa geodetiska mätningar och beräkningar,
kartläggning för stadsplanering, för fastighetsbildning i stad och för byggnadsändamal,
mätningars samband med förordningar och bestämmelser,
utjämningsräkning. Övningar: kartritning och textning, räkneövningar,5
mstrumentundersökningar, förberedande mätningsövningar i anslutning till
föreläsningskursen, fältövningar och bearbetning av resultaten från dessa
övningar.

De sakkunniga ha även i korthet berört frågan om inrättande av en
professur i högre geodesi vid Uppsala universitet och härom uttalat, att erfarenheten
giver vid handen att det endast sporadiskt skulle finnas någon

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 3%6.

studerande vid universitetet i detta ämne och att därför en professur i ämnet
skulle bliva en i förhållande till nyttan alltför dyrbar anordning.

c) Undervisningen i ägomätning.

De sakkunniga ha ej funnit anledning att föreslå någon ändring av speciallärarbefattningen
i ägomätning.

Yttrandena.

De sakkunnigas utredning angående ordnandet av undervisningen i geodesi
och fotogrammetri har varit föremål för ett särskilt remissförfarande,
varvid utlåtanden avgivits av sj ökarte verke t, järnvägsstyrelsen, väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, statskontoret, domänstyrelsen,
lantmäteristyrelsen, rikets allmänna kartverk, kanslern för rikets universitet
efter hörande av de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna
vid universiteten i Uppsala och Lund, styrelsen för tekniska högskolan i
Stockholm efter hörande av bland annat högskolans lärarkollegium och
avdelningskollegiema för väg- och vattenbyggnad och lantmäteri, styrelsen
för Chalmers tekniska högskola efter hörande av högskolans lärarkollegium,
styrelsen för lantbrukshögskolan efter hörande av högskolans lärarråd,
vetenskapsakademien, ingenjörs vetenskapsakademien samt svenska
kommunaltekniska föreningen, svenska teknologföreningen, styrelsen för
Sveriges lantmätareförening och tekniska samfundet i Göteborg.

Sakkunnigförslaget, som icke givit anledning till särskilt uttalande från
statskontorets sida, har i sin helhet tillstyrkts av sjökarteverket, järnvägsstyrelsen,
vattenfallsstyrelsen, rikets allmänna kartverk, de tekniska högskolornas
styrelser och lärarkollegier samt avdelningskollegiet för lantmäteri
vid tekniska högskolan i Stockholm, ingenjörsvetenskapsakademien
och svenska teknologföreningen. I flertalet övriga remissyttranden har de
sakkunnigas förslag om ändring av professuren i geodesi och fotogrammetri
till en professur i enbart fotogrammetri tillstyrkts, medan förslaget till
ordnande av undervisningen i geodesi i dessa yttranden har gjorts till föremål
för en i vissa fall skarp kritik. Från flera håll har framhållits behovet
av en särskild lärostol i geodesi eller i geodesi och geofysik vid något av
universiteten eller vid rikets allmänna kartverk.

a) Undervisningen i fotogrammetri.

Som redan nämnts ha flertalet remissinstanser tillstyrkt inrättandet
av en professur i fotogrammetri i stället för den nuvarande professuren i
geodesi och fotogrammetri.

Rikets allmänna kartverk har i denna fråga anfört följande.

Fotogrammetrien har numera erhållit en sådan betydelse, särskilt på
kartframställningens område, att en fristående professur i ämnet bör inrättas
vid tekniska högskolan i Stockholm. Enligt Kungl. Maj:ts och riksdagens
beslut år 1937 i samband med kartverkets omorganisation grundas
numera den ekonomiska kartläggningen av landet på en efter flygfotogra -

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 326.

fering på fotogrammetrisk väg upprättad fotokarta. Vidare framställas vid
kartverket för militärt ändamål fotokartor med kurvor, likaledes framställda
på fotogrammetrisk väg. Med sannolikhet bliva nämnda olika slag av
kartor det material, som för framtiden blir det grundläggande underlaget
även för den topografiska kartläggningen av landet. Fotogrammetrien är
sålunda och kommer allt mer att för kartverkets arbeten bliva av den största
betydelse. Det är därför med stor tillfredsställelse kartverket hälsar de
sakkunnigas förslag, så att ej blott den högre undervisningen utan även
forskningen på området skall kunna i större utsträckning än hittills tillgodoses.
Detta är för kartverket av stor vikt för vinnande av bästa och mest
ekonomiska utbyte vid de fotogrammetriska kartläggningsmetodernas och
instrumentutrustningens användning och förbättring.

Beträffande de föreslagna undervisningsplanema framhåller kartverket,
att läroplanen för den allmänna kursen i fotogrammetri förefaller knappt
beräknad samt att för undervisningen i detta ämne torde erfordras, att de
studerande erhålla grundläggande kunskaper i beskrivande geometri och i
vissa delar av den projektiva geometrien.

Sjökarteyerket säger sig särskilt under de senaste åren med framgång ha
utnyttjat fotogrammetrien inom sin verksamhet, och verket kommer, såvitt
nu kan bedömas, framdeles att i än högre grad få användning för fotogrammetriska
metoder vid viss kartläggning. Bland annat på grund av härvid
vunna erfarenheter tillstyrkes livligt att en professur i fotogrammetri
inrättas på sätt de sakkunniga föreslagit.

Järnvägsstyrelsen har uttalat att det torde vara uppenbart, att ämnet
fotogrammetri numera fordrar särskild professur. Utvecklingen inom detta
område går snabbt framåt och de fotogrammetriska metoderna äro till
växande nytta ej endast för kartläggningsändamål utan även inom andra
viktiga områden. Även för järnvägarnas vidkommande synes det vara ett
intresse att utvecklingen inom detta område främjas genom effektiv undervisning
och forskning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har anfört.

. Ämnet fotogrammetri har undergått en hastig utveckling. Dess användning
har fått en allt större utbredning, detta gäller särskilt framställning
av kartor. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är inom alla sina verksamhetsområden
i hög grad beroende av ett detaljerat och aktuellt kartmaterial.
Särskilt må framhållas, att detaljrika kartor, framför allt fotokartor, avsevärt
underlätta arbetet. Genom att en professur inrättas i enbart fotogrammetri,
ökas möjligheten att föra denna vetenskap framåt.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har i sitt utlåtande förklarat,
att professuren i geodesi och fotogrammetri borde bibehållas oförändrad till
den dåvarande innehavarens avgång. Denne har emellertid, såsom ovan
nämnts, sedermera avlidit.

Avdelning skolleQiet för väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan
i Stockholm anser en professur i fotogrammetri väl motiverad. Med hänvisning
till att fotogrammetriens fysikaliska grunder, däribland optiken,
icke studeras vid avdelningen för lantmäteri, diskuterar kollegiet i sitt utlåtande
möjligheten att förlägga professuren till annan avdelning, eventuellt
avdelningen för teknisk fysik. Kollegiet framhåller vidare, att forskningsarbete
inom fotogrammetrien förutsätter icke blott en dyrbar instrumentutrustning
utan även en hög driftkostnad. Anslag av för samlingar och

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

laboratorier vanlig storlek bliva därvid otillräckliga. Denna del av frågan
beröres icke i utredningen. Det torde därför vara önskvärt att ett klart
program uppgöres för institutionens drift, innan professuren beslutas.

Övriga remissinstanser, som uttalat sig om undervisningen i fotogrammetri,
ha tillstyrkt eller icke haft något att erinra mot inrättande av en
särskild professur i detta ämne.

b) Undervisningen i geodesi.

De sakkunnigas förslag om sammanförande av ämnena högre geodesi,
geodesi och huvuddelen av ämnet utjämningsräkning under en professur i
geodesi, vilken till sin hjälp skulle ha en adjungerad lärare, har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av de tekniska högskolornas styrelser och lärarkollegier
samt avdelningskollegiet för lantmäteri vid tekniska högskolan i
Stockholm, kanslern för rikets universitet, rikets allmänna kartverk, sjökarteverket,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien
och svenska teknologföreningen. Generaldirektör H. Malmberg
har i sin egenskap av ledamot i styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm
reserverat sig mot styrelsens beslut under hänvisning till lantmäteristyrelsens
nedan refererade yttrande.

Avdelningskollegiet för lantmäteri vid tekniska högskolan i Stockholm
har funnit den av de sakkunniga föreslagna anordningen vara den för framtiden
enda lämpliga, oavsett hur eljest en slutgiltig omorganisation av avdelningen
kan komma att gestalta sig.

Rikets allmänna kartverk har i sitt yttrande framhållit, att redan med
verkets nuvarande organisation 30—50 befattningar böra beräknas skola
rekryteras med personer, som avlagt avgångsexamen från avdelningen för
lantmäteri vid tekniska högskolan. För de högre befattningarna vid fotogrammetriska
och geodetiska byråerna torde av dessas innehavare därjämte
komma att fordras erhållen teknisk doktorsgrad eller avlagd teknisk
licentiatexamen i respektive fotogrammetri eller geodesi.

Givet är, att vid de praktiska kartarbetena liksom vid lantmäteriets mätningar
arbetsmomenten i mycket stor utsträckning äro av rutinarbetes
karaktär och icke nödvändigt kräva högskoleutbildad personal. Tillämpningen
av den lägre geodesien (teknisk geodesi) och fotogrammetriens praktiska
användning kunna sålunda inläras av även lägre utbildad personal.
Men för arbetsledningen och upplärande av lägre personal kräves att de
högre kvalificerade tjänstemännen fullt behärska även teorien för arbetena.
De viktigaste delarna av den högre geodesien, av kartprojektioner, utjämningsräkning,
beräkning av noggrannheten i mätningar samt instrumentkännedom
och instrumentens teori m. m. äro därför nödvändiga förutsättningar
för den högre personalens verksamhet såväl på geodesiens som fotogrammetriens
område. Undervisningen på högskolan måste alltså i främsta
rummet vara inriktad på att giva de studerande dessa teoretiska kunskaper,
så att de i det praktiska arbetet på egen hand kunna bedöma vilka
metoder, som böra lämpligast användas i de olika fallen och vilken noggrannhet
man därvid kan beräkna unpna. De praktiska övningarna vid
högskolan skola avse att omsätta teorien i praktiken, men kunna aldrig
under den korta tid, som står till buds under studierna vid högskolan, åstad Bihang

till riksdagens protokoll IOIiS. 1 sami. Nr 32G. 3

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

komma en verklig rutin i arbetet. Denna vinnes först under längre praktisk
tjänstgöring inom facket under van ledning. Härav följer också, att huvudlärarna
i ämnena, professorerna, i första hand måste vara inställda på
de mera teoretiska spörsmålen inom ämnena, på vilka den vetenskapliga
forskningen och utvecklingen måste grundas.

De sakkunnigas förslag att sammanföra all geodesiundervisning vid högskolan
under en professur är enligt kartverkets mening en avgjord förbättring.
Kartverket vill särskilt understryka vikten av att utbildningen i geodesi,
liksom i fotogrammetri blir den bästa möjliga. Detta är ej blott av
betydelse ur allmän geodetisk utbildningssynpunkt utan även med hänsyn
till licentiatutbildningen m. m.

Ur dessa synpunkter måste, såsom de sakkunniga också föreslagit, professuren
i geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm i främsta rummet
representera den högre, mera vetenskapligt betonade delen av geodesien
samt därmed sammanhängande noggrannhets-(fel-) beräkningar av olika
slag. Av innehavaren av professuren bör emellertid därjämte krävas, att
han är väl förtrogen med praktiska geodetiska mätningsarbeten. En uppläggning
av professuren efter andra linjer skulle otvivelaktigt leda till att
tvä professurer finge inrättas i geodesi, en för den mera vetenskapliga delen
och en för den lägre geodesien. En dylik dualism kan icke vara önskvärd ur
undervisningssynpunkt. Ej heller är den lägre geodesien av den art, att en
professur kan anses motiverad.

Slutligen understrykes vikten av att även den adjungerade läraren besitter
goda teoretiska kvalifikationer, och kartverket är för sin del berett att
i män av möjlighet medverka till att befattningen får en lämplig innehavare
nied hänsyn till kartverkets intresse att få utbildningen av verkets
blivande tjänstemän på detta område på bästa sätt ordnad.

Sjökcirteverket har framhållit, att viss akademisk examen eller lantmäteriexamen
är föreskriven kompetensfordran för en del av verkets personal.
Verket har intet att erinra mot förslaget om att all geodesiundervisning
tills vidare förlägges till tekniska högskolan i Stockholm, under förutsättning
att även studerande vid universiteten beredas möjlighet att vid högskolan
erhålla utbildning för licentiatexamen samt att kunna bliva examinerade
i sagda examen och få doktorsavhandling i ämnet bedömd. Undervisningen
i geodesi bör handhas av en professor såsom huvudlärare och sammanhållande
kraft. Däremot synes det betänkligt att den adjungerade läraren
enligt de sakkunnigas förslag skulle ha sin lärarbefattning vid tekniska
högskolan såsom bisyssla med ett mindre arvode som ersättning. Skall
professorn (huvudläraren) beredas tillfälle till forskning, samt vidare att representera
svensk geodesi internationellt och även handleda studerande på
högre stadium m. m., bör han icke belastas med alltför omfattande undervisning
av mer elementär art. Denna senare undervisning torde i stället huvudsakligen
böra åvila den adjungerade läraren, vilken härigenom även bör
få full sysselsättning. Man kan därför starkt ifrågasätta, om icke för den
adjungerade läraren borde inrättas ett lektorat eller en docentur. Härigenom
skulle även skapas större garantier för att befattningshavaren ifråga
bomme att besitta erforderliga meriter och full kompetens för sin undervisningsverksamhet.

Beträffande föreläsningarna för kursen i geodesi framhåller sjökarteverket
önskvärdheten av, att lämpligt antal föreläsningstimmar anslås till undervisning
i de hydrografiska kartläggningsmetoderna och de därvid an -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

vända instrumenten och redskapen, ävensom att lämplig del av den till
fältarbeten anvisade tiden avses för deltagande i (eventuellt demonstration
av) sjökarteverkets fältarbeten.

Järnvägsstyrelsen har i sitt yttrande anfört:

Att, som från vissa håll påyrkas, anordna undervisning vid tekniska högskolan
i Stockholm endast i lägre geodesi och överlämna ämnet högre geodesi
åt universiteten synes bland annat på grund av dessas ringa behov av
undervisning i detta ämne icke ändamålsenligt. Då vidare gränsen mellan
högre och lägre geodesi är svår att fastställa och innehavaren av professuren
i lägre geodesi med nödvändighet måste vara hemmastadd även i högre
geodesi, synes de sakkunnigas förslag ur alla synpunkter fördelaktigast.

Svenska teknologi öreningen har funnit den av de sakkunniga föreslagna
organisationen vara en slutgiltig och ändamålsenlig lösning av ett sedan
länge bestående missförhållande.

För geodesiundervisningens ordnande ha flera förslag framkommit,
främst föranledda av olika uppfattningar om vilken gren av den geodetiska
vetenskapen, naturvetenskaplig geodesi och teknisk geodesi, som främst
bör tillgodoses genom professur. Båda dessa grenar kunde med fog kräva var
sin professur. Samtidigt som man måste ge dem rätt, som anse att de delar av
den högre geodesien, som närmast äro hänförliga till astronomien och geofysiken,
icke höra hemma på tekniska högskolan i Stockholm, måste man å
andra sidan i likhet med de sakkunniga hävda, att det icke är möjligt att
draga en sådan bestämd gräns mellan högre och lägre geodesi, att den ena
eller andra delen skulle kunna uteslutas ur professuren och uppdragas åt
annan lärare. Såväl för den högre geodetiska forskningen som för den direkta
målforskningen för den tillämpade tekniska geodesien kräves kvalificerad
vetenskaplig kompetens. Givet är att här liksom alltid personvalet
vid tillsättandet av professuren är av avgörande betydelse för såväl forskningens
som undervisningens inriktning. Förutsätter man emellertid, att till
professor i geodesi väljes, i likhet med vad fallet är inom andra professurer
vid högskolan, endast sådan person, som har praktisk erfarenhet inom
de tillämpade delarna av sitt ämne, tala alla skäl för att professuren skall
få den för en teknisk högskola rätta inriktningen.

Mot de sakkunnigas förslag till ordnande av undervisningen i geodesi
har ur olika synpunkter kritik anförts av lantmäteristyrelsen, generaldirektör
H. Malmberg i egenskap av ledamot av tekniska högskolans styrelse,
svenska kommunaltekniska föreningen, styrelsen för Sveriges lantmätare
förening, tekniska samfundet i Göteborg, de matematisk-naturvetenskapliga
sektionerna vid universiteten i Uppsala och Lund samt vetenskapsakademien.

T.an tm ä t custy reisen har i sitt yttrande framhållit, att de studerande vid
avdelningen för lantmäteri icke liksom de studerande vid andra av högskolans
avdelningar komma ut i de fria yrkena utan att de i stort, sett utbildas
för det under lantmäteristyrelsen lydande — eller vad städer och
samhällen beträffar under styrelsens överinseende stående — mätningsoch
fastighetsbildningsväsendet i riket.

Sålunda skola från fackavdelningen rekryteras de nu till ett antal av om
kring 450 uppgående befattningarna inom lantmäteristaten, vartill kan
räknas med ett hundratal mätningsmannatjänster inom städer och andra

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

samhällen. Sedan fackavdelningen för lantmäteri inrättades år 1932 ha
90 procent av de därifrån utgångna vunnit anställning vid lantmäteristaten,
eller 124 av 139 utexaminerade, och 2 såsom stadsingenjörer, under
det att 10 anställts vid kartverket, 1 vid sjökarteverket, 1 gatt i enskild
tjänst och 1 övergått till juridisk verksamhet. Det ligger därför i sakens
natur, att studieplanerna vid ifrågavarande fackavdelning i huvudsak upplagts
och allt framgent måste uppläggas med syfte att utbilda tjänstemän
vid det statliga och kommunala mätnings- och fastighetsbiidningsväsendet.
Vad sålunda sagts gäller uppenbarligen i allra högsta grad den för lantmäteriverksamheten
viktiga och grundläggande undervisningen i geodesi.

Väl är lantmäteristyrelsen ense med de sakkunniga däri, att de i diskussionen
örn ifrågavarande professur förekommande begreppen »högre», »naturvetenskaplig»,
»lägre» och »teknisk» geodesi icke äro fullt klart definierade
och att denna oklarhet varit till förfång för hela diskussionen. Det
torde emellertid för en var ligga i öppen dag, att man icke undgår svårigheterna
att klargöra förutsättningarna genom att — såsom de sakkunniga
synas vilja göra — »hålla tillsammans ämnet under benämningen geodesi»
och således bortse från den uppdelning i så skilda ämnesområden, som dock
utan gensägelse inrymmas däri. Saken är nämligen ingalunda den, att man
endast har att skilja mellan en »grundläggande, vetenskaplig mätningsmetodik
och den praktiska tillämpningen av mätningsmetoderna», utan förhållandena
äro här analoga med dem inom de flesta andra tekniska ämnesområden.
Liksom exempelvis elektrotekniken bygger på enahanda grund
som elektrofysiken men ändock utgör en självständig teknisk vetenskap,
är icke heller den »tekniska» geodesien i och för sig mindre vetenskaplig
än den »högre» geodesien, därför att den i viss utsträckning bygger på samma
grund som denna. Man må icke av benämningen »högre geodesi» låta
förleda sig till antagandet, att det uteslutande eller företrädesvis är denna,
som innefattar områden för vetenskaplig forskning, eller att självständig
forskning icke är möjlig och nödvändig inom det rent tekniska arbetsfält,
som den tekniska geodesien omsluter. Sistnämnda benämning — även om
den icke kan anses fullt adekvat — har här och i det följande använts såsom
omfattande de delar av geodesien, som har direkt och allmän användning
inom det tekniska yrke, som undervisningen och forskningen vid tekniska
högskolan i första hand skola tillgodose.

Den högre geodesien har tagit relativt liten tid i anspråk, ehuru den
enligt de sakkunniga skulle vara geodesiens vetenskapliga grund, i det att
utvecklingen på den tekniska geodesiens område huvudsakligen skulle föras
framåt genom att »den högre geodesiens metoder införlivas med de i praktiska
livet tillämpade metoderna». Att detta måste anses tämligen verklighetsfrämmande
torde framgå av den för den högre geodesien givna ämnesomfattningen.
Däri har inräknats triangelmätning av högre ordning
d. v. s. triangelmätning vid gradmätning såsom ett hjälpmedel att bestämma
jordens storlek, ävensom läran örn kartprojektioner och hänsynstagande
till jordytans buktighet vid beräkningar av större mätningsområden. Då
jorddimensionerna likväl måste anses praktiskt taget slutligen fastslagna
liksom ock den projektionsmetod, som skall komma till användning i vårt
land, torde det vara uppenbart att ytterligare forskningar inom dessa delar
väl kunna vara av strängt vetenskapligt intresse men däremot knappast
av någon betydelse i övrigt. Ej heller övriga av den högre geodesiens mätningsmetoder
såsom tyngdkraftsbestämningar och mätningar av lodav -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vikelser kunna vara av betydelse för annat än för den geodetiska avdelningen
vid rikets allmänna kartverk, vilken institution torde vara bäst lämpad
att handha erforderliga forskningar härvidlag. Tanken har väl dock
icke varit att triangelmätning av högre ordning, ortsbestämning, lodavvikelsebestämning
och tyngdkraftsbestämningar skola bliva de nya metoder,
som böra komma till användning i den tekniska geodesien. Med de
allt mera ökade krav, fastighetsbildningsväsendet under de senaste decennierna
kommit att ställa pä mätningsteknikerna, icke minst med avseende
på mätningarnas ekonomiska frågor, har det visat sig nödvändigt att söka
nå fram till avsevärt modifierade eller helt nya metoder, som äro direkt
anpassade för dessa speciella uppgifter. Utvecklingen mäste alltså tvärtom
snarast gå i riktning från den högre geodesiens metoder, vilka såsom nämnts
utformats för helt andra uppgifter. Man lär icke kunna komma ifrån, att
den högre geodesien har bra mycket mindre samband med dessa delar eller
den tekniska geodesien än med de astronomiska och geofysiska ämnesgrupperna.
Mellan geofysiken och geodesien kan sålunda ingen bestämd
gräns anses föreligga, och internationellt torde ock flera viktiga områden
av den högre geodesien räknas till geofysiken.

Allt torde således visa på att den högre geodesien i verklig mening icke
har något intimare sammanhang med övriga delar av geodesien och än
mindre kan anses vetenskapligt grundläggande för dessa delar, utan snarare
är att betrakta såsom ett därifrån helt fristående specialämne. Detta
gäller jämväl, såvitt av studieprogrammen framgår, vid de tekniska högskolorna
i våra nordiska grannländer, där den högre geodesien betraktas
såsom ett speciellt tillämpningsområde för geodesi, vari den huvudsakliga
undervisningen meddelas efter genomgåendet av geodesiens övriga delar.
Undervisningen liksom forskningen i högre geodesi, i de delar som höra
hemma och lämpligen böra ifrågakomma vid tekniska högskolan i Stockholm,
kunna på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses genom en speciallärarbefattning
i ämnet.

Den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning avsågs vid
dess tillkomst att i främsta rummet tillgodose behovet av undervisning och
forskning i den mätningsteknik, som erfordras för fastighetsbildningsändamål.
Redan ämnesomfattingen för den av de sakkunniga föreslagna geodesiprofessuren
gör det enligt lantmäteristyrelsens mening omöjligt att till
innehavare erhålla någon, som samtidigt vetenskapligt behärskar den högre
geodesien och har tillfredsställande kunnighet och erfarenhet i den för fas;
tighetsbildningen grundläggande tekniska geodesien. En professor, som i
fråga om den högre geodesien förutsättes skickad till och inriktad på att
vid behov fungera såsom examinator m. m. vid universiteten och att företräda
landet vid det internationella geodetiska samarbetet, kan med säker
het icke förväntas lia förvärvat erforderlig kännedom örn och förtrogen
het med den tekniska geodesiens metoder och arbetssätt, eller, såsom de
sakkunniga uttrycka saken, vara »en driven mätningstekniker». För en
tekniker åter, sorn arbetar med helt andra uppgifter än geodeten, måste
den högre geodesiens problem befaras komma att ligga helt vid sidan av
hans intresseområde, och hans håg och fallenhet för vetenskaplig forskning
torde i stället komma att inriktas på den tekniska geodesiens uppgifter. Samlas
geodesiundervisningen på en hand, måste därför befaras att den ena
ämnesgruppen blir lidande, och med hänsyn till den vikt, de sakkunniga
synas lägga på innehavarens förpliktelser till universiteten och i det in ter -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

nationella samarbetet samt överhuvud på den högre geodesiens problem,
lärer man få utgå från att det blir undervisningen i den tekniska geodesien,
som får stå tillbaka och blir den nödlidande delen. Visserligen förutsattes
professorn biträdd av adjungerad lärare, en anordning som emellertid från
lantmäteriets sida icke kan godtagas. Befattningen som adjungerad lärare
kan icke — om man skall förutsätta tillräcklig kvalitet och stabilitet beträffande
hans undervisning och forskning — förväntas bliva på ens något
så när tillfredsställande sätt besatt, varför anordningen såsom fortlöpande
organisationsform icke är praktiskt genomförbar. Då lantmäteriundervisningen
övertogs av tekniska högskolan, torde det lia ansetts självfallet,
att högskolan därmed bland annat övertog ansvaret för att de studerande
skulle bibringas den undervisning, som — jämte viss praktisk verksamhet
— göra dem väl skickade för den blivande verksamheten såsom lantmätare.
Det synes ligga i sakens natur att undervisningen vid högskolan måste
bygga på och vara förenad med omfattande forskningsverksamhet inom
ett för facket grundläggande huvudämne. Även med de sakkunnigas inställning
till spörsmålet om vissa forskningsuppgifters karaktär av den administrativa
myndigheten tillkommande utredningsarbete kan dock icke
frånkommas, att det kvarstår så mångahanda och omfattande tekniskt och
ekonomiskt viktiga, på fastighetsbildningsväsendet speciellt inriktade problemställningar,
att den vetenskapliga forskningen i ämnet kominer att
ställa avsevärda krav på professuren i geodesi med utjämningsräkning.

_ Framhållas må att såväl i Danmark som Norge den för fastighetsbildningsväsendet
avsedda geodesien ansetts vara av sådan betydelse, att speciella
professurer härför inrättats, under det att där den högre geodesien i
undervisningshänseende behandlas såsom ett specialämne.

Lantmäteristyrelsen förordar, att professuren i geodesi nied utjämningsräkning
bibehålies med program och undervisningsskyldighet huvudsakligen
i överensstämmelse med vad som gäller, dock nied det tillägg, att basmätning
och precisionsavvägning jämväl dit hänföras och med betoning
såsom hittills på professurens huvudämne eller geodesi, ävensom att en
speciallärarbefattning inrättas i högre geodesi nied uppgifter i huvudsak
överensstämmande med sistnämnda professurs i vad gäller geodesi, sedan
därifrån avskilts de mera tekniskt betonade avsnitten basmätning och precisionsavvägning.

_ Svenska kommunaltekniska föreningen har förklarat, att den av de sakkunniga
föreslagna omorganisationen i realiteten torde komma att innebära, att
undervisningen i teknisk geodesi, som nu bestrides av en odelad professur,
kommer att ombesörjas av en adjungerad lärare. Rekryteringen av befattningen
som adjungerad lärare kommer alltid att förbliva ett ytterst svårlöst
problem. Under hänvisning härtill avstyrkes sakkunnigförslaget av föreningen,
som anser det vara av synnerlig vikt att denna undervisningsfråga blir
ordnad genom inrättande av en på undervisning och forskning i teknisk geodesi
uteslutande eller i vart fall företrädesvis inriktad professur.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har instämt i lantmäteristyrelsens
yttrande och därutöver bland annat anfört.

Till stöd för sakkunnigförslaget har anförts ett flertal skäl, vilka samtliga
i stort sett synas kunna föras tillbaka på den grundförutsättning, som kommit,
till uttryck i de sakkunnigas uttalande, att fackavdelningen för lantmäteri
icke kan betraktas såsom en lantmäteriets egen fackskola. Att denna förutsättning
är felaktig, torde klart framgå av de utredningar och motiv, som läge

Kungl. Majlis preposition nr 326.

till grund för fackavdelningens inrättande. Utgångspunkten var nämligen härvid,
att »lantmäteriets egenart och omfattning alltjämt äro av det slag, att de
påfordra en särskild, för ändamålet avpassad utbildning, vare sig denna
meddelas vid någon av rikets redan förefintliga högskolor eller anordnas särskilt
för sig». Särskilt poängterades, att lantmäteriundervisningens förläggande
till en särskild fackavdelning vid högskolan skulle innebära ett skydd mot
faran att studierna skulle kunna erhålla en för lantmäteri främmande inriktning
(se bland annat propositionen 1932: 124, departementschefens uttalande
sid. 21).

Med utgångspunkt från dessa för lantmäteriets funktionsduglighet fundamentala
förutsättningar måste lantmäteriets och mätningsväsendets krav i förevarande
fråga tillerkännas företräde framför däremot stridande krav och intressen,
som göras gällande från andra håll. I anledning av de sakkunnigas
uttalande att inom andra områden verken själva måste med all kraft driva
utrednings- och utvecklingsarbete, vill föreningsstyrelsen i detta sammanhang
framhålla, att en betydande utveckling inom den tekniska geodesien just på
detta sätt kommit till stånd under de senaste åren. Det är emellertid av synnerlig
vikt att även utbildningen vid högskolan följer med i denna utveckling
och att ämnet där företrädes av lärare, som har en klar uppfattning om problemställningarna
på den tekniska geodesiens område och därför kan väntas
komma att upptaga dessa problem till vetenskaplig behandling. Denna har
sin stora betydelse alldeles oavsett det utvecklingsarbete, som må bedrivas
av vederbörande verk, och lantmäteriet bör lika väl som andra verk kunna
påräkna positiva insatser till teknikens utveckling från högskolans sida. Föreningen
framhåller särskilt vikten av, att den vid avdelningen för lantmäteri
meddelade undervisningen i geodesi blir sådan, att de därifrån utexaminerade
erhålla en för fastighetsbildningsverksamheten tillräcklig mätningsteknisk
kompetens. Även om det skulle befinnas ändamålsenligt att — såsom de
sakkunniga synas vilja förutsätta — genom ökade anslag bereda lantmäteristyrelsen
möjligheter till vidgat utrednings- och utvecklingsarbete på det mätningstekniska
området, för att därmed kunna eftersätta kraven på teknisk
forskning inom området vid tekniska högskolan i Stockholm, torde det dock
under alla förhållanden vara uteslutet att på samma sätt tillgodose kravet
på en tillräcklig och för ändamålet avpassad utbildning. Och detta krav kan
enligt föreningsstyrelsens bestämda mening icke tillgodoses med en anordning
som den av de sakkunniga föreslagna. Härför kräves en på fastighetsbildningsväsendets
mätningstekniska uppgifter inriktad professur. Den härför år 1939
inrättade professuren kan nu ännu mindre än då undvaras, så som utvecklingen
särskilt i fråga om tätortsbildningar med ty åtföljande mätnings- och
planeringsarbeten fortgått under de senaste åren. Undervisningen i geodesi
har kommit att under åtskilliga år vara mer eller mindre provisoriskt ordnad.
Det har givetvis icke kunnat undgås, att detta förhållande kommit att sätta
spår i undervisningens resultat, kran distriktslantmätare, som haft att taga
emot de examinerade såsom aspiranter vid lantmäteristaten, lia i detta avseende
framförts allvarliga anmärkningar. Med hänsyn till dessa förhållanden
är det av synnerlig vikt, att frågan örn undervisningens ordnande snabbt
bringas till en lösning. Professuren i geodesi med utjämningsräkning bör bibehållas
oförändrad och snarast möjligt förklaras till ansökan ledig.

Föreningsstyrelsen synes lia förutsatt, att en särskild speciallärarbefattning
i högre geodesi skulle komma att inrättas sedan den dåvarande professorn
i geodesi och fotogrammetri avgått från sin befattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I flera yttranden har fråga örn en särskild professur i geodesi eller i geodesi
och geofysik utanför tekniska högskolan i Stockholm upptagits till behandling.

Kanslern för rikets universitet har ansett, att spörsmålet om inrättande av
en sådan lärostol vid ettdera av universiteten ej torde påverkas av den föreslagna
omläggningen av geodesiundervisningen vid tekniska högskolan i Stockholm.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Uppsala universitet har bland
annat anfört, att professuren i geodesi enligt de sakkunnigas förslag fått en
sådan omfattning, att det knappast kan finnas någon, som kan väntas ha
full kompetens inom hela området. Viktigast för tekniska högskolan i Stockholm
är tydligen utbildning av tjänstemän, som kunna tillfredsställa framtida
krav på en rutinerad skicklighet i mätning och utjämningsräkning. Detta
behov anses så viktigt, att forskningen vid högskolan måste få en alldeles speciell
utilitarisk karaktär. Fordran på ett förut uppställt forskningsprogram
är synnerligen starkt betonad. Det är möjligt, att dylika synpunkter måste
läggas på en professur vid tekniska högskolan. Genom nämnda fordran kommer
med stor sannolikhet den praktiska inriktningen hos professurens innehavare
att bliva väl garanterad och därigenom även undervisningen väl tillrättalagd
för de praktiska behov, som verkligen föreligga.

Från universitetssynpunkt är det emellertid minst lika viktigt att det förutsättningslösa
vetenskapliga arbetet inom geodesien kan bedrivas fullständigt
oberoende av de krav, som det praktiska behovet för ögonblicket måste
ställa. De stora krav, som ställas på innehavaren av geodesiprofessuren ifråga
om praktisk erfarenhet och skicklighet, torde — utom kanske i ytterst sällsynta
undantagsfall — omöjliggöra, att en person, som kunnat göra verkliga
insatser inom de delar av den högre geodesien, som icke äro av direkt påvisbart,
praktiskt värde, någonsin kan väntas erhålla professur i geodesi vid högskolan.
Man nödgas nämligen förutsätta, att en sådan sökande icke kunnat medhinna
att även skaffa sig tillräcklig praktisk erfarenhet och skicklighet. Det icke
praktiskt inriktade vetenskapliga arbetet inom geodesien är emellertid av så
stort värde icke blott för den rena vetenskapen utan även för den grund, pä
vilken den praktiska geodesien måste bygga, att det bör understödjas i vårt
land som i de flesta andra kulturländer. Det bästa och kanske enda stöd, som
kan givas detta arbete, är att inrätta en professur i geodesi vid något av våra
universitet. Sektionen anser sig därför böra föreslå, att frågan angående inrättande
av en professur i geodesi vid Uppsala universitet tages under allvarlig
omprövning i samband med organisationen av geodesiundervisningen vid
tekniska högskolan.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vrid Lunds universitet har förklarat,
att förslaget i och för sig icke kan föranleda något yttrande från sektionens
sida, utan att dessa åtgärder äro att hälsa med ali tillfredsställelse.
Det program, som framlägges för professuren i geodesi, och den motivering
som lagts till grund för detta, har emellertid givit sektionen anledning till vissa
anmärkningar. Sakkunnigbetänkandet giver ånyo en belysning av det förhållandet
att undervisning och forskning vid en statens högskola icke bör regleras
utan att övriga högskolors möjligheter och krav samtidigt bliva utredda och
beaktade. I detta speciella fall synes det sektionen självklart att i samband
med uppdelandet av professuren i geodesi vid tekniska högskolan en utredning
bör göras om behovet av samt om lämpliga åtgärder för inrättandet av
en lärostol i geodesi och geofysik vid universitetet i Lund.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Vetenskapsakademien — som har ansett att den av de sakkunniga föreslagna
proiessuren i geodesi fått en sådan omfattning, att man ej kan förvänta
att finna någon person, som besitter full kompetens inom hela professurens
område — har beträffande frågan örn inrättande av en särskild professur i
högre geodesi vid Uppsala universitet anfört: Av en professor i högre geodesi
skulle i första hand fordras att han ägnade sig ät vetenskaplig forskning till
fromma för den geodetiska vetenskapens utveckling, varför den insats han
komme att göra måste bedömas från annan synvinkel än det antal examinationer,
han kan komma att förrätta. Lfa vidare ett allmänt önskemål är, att
möjligheter fortfarande måtte förefinnas för studerande vid våra universitet
att medtaga ämnet geodesi i examen i kombination med exempelvis matematik,
astronomi och fysik, kan akademien ej ställa sig avvisande till tanken
på en universitetsprofessur i högre geodesi. Akademien anser sig emellertid
i detta sammanhang böra bringa i erinran det fyrfaldiga gånger tidigare framförda
önskemålet örn inrättande av en universitetsprofessur i geofysik. Mellan
detta ämne och geodesien existerar ingen bestämd gräns och internationellt
räknas flera viktiga områden av den högre geodesien till geofysiken. Akademien
anser ej den möjligheten utesluten, att man genom inrättande av en univeisitetsprofessur
i geofysik med huvudvikten lagd på den högre geodesien skulle
kunna tillfredsställa de önskemål, som framkommit beträffande den högre
geodesien i samband med diskussionen örn geodesiundervisningens ordnande
vid tekniska högskolan i Stockholm. En mera intim kontakt än den, de
sakkunniga föreslagit skulle på detta sätt komma att upprätthallas mellan
högskolan och Uppsala universitet.

Akademien anser, att frågan om professuren i geodesi bör upptagas till
förnyad omprövning, varvid jämväl bör tagas i övervägande frågan örn inrättande
av en professur i geofysik vid Uppsala universitet med huvudvikten
lagd på högre geodesi. Akademien förutsätter att därvid även riktlinjer
uppdragas för samarbete mellan Uppsala universitet och tekniska högskolan
i Stockholm i vad angår undervisning och examination i högre geodesi.

Med anledning av vetenskapsakademiens yttrande hade dåvarande, numera
framlidne professorn i geodesi och fotogrammetri vid tekniska högskolan
i Stockholm E. Fagerholm i skrivelse till högskolans lärarkollegium

anfört följande: .

Akademien ifrågasätter inrättandet av en professur i geofysik vid Uppsala
universitet, nied vilken befattning skulle vara förenad skyldighet att handha
undervisningen i högre geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm. Ehuruväl
geofysiken är en "i Sverige hittills i hög grad försummad viktig vetenskap,
i vilken en professur vore väl behövlig, kan dock denna lösning icke betecknas
som lycklig. En del av den högre geodesien, som framför allt är av
betydelse vid högskolan, nämligen basmätning, astronomisk ortsbestämning,
kartprojektioner, precisionsavvägning och triangelmätning av första ordningen,
har nämligen endast få och lösliga samband med geofysikens centrala
problem, varför det torde bliva svårt att finna rätt man för båda uppgifterna.
För undervisningen på högskolan skulle det föreslagna arrangemanget dessutom
medföra samma olägenheter som inrättandet av en speciallärarbefattning
i högre geodesi, olägenheter som klart belysts i de sakkunnigas förslag.

Lantbrukshögskolans läranåd har med instämmande av högskolans styrelse

anfort: . .

Ifråga om geodesien vill lärarrådet erinra om den stora bredd detta ämnesområde
äger. Sålunda innefattas häri å ena sidan s. k. högre geodesi, där jor -

Kungl. Majlis proposition nr 326.

den beträktäs såsom himlakropp. Denna del av geodesien kan anses utgöra
en del av geofysiken, till vars övriga grenar den har nära anknytning. Dessutom
ansluter den sig nära till ämnesområdena astronomi och celest mekanik.
A andra sidan innefattas^i geodesien s. k. lägre geodesi, väsentligen behandlande
punktbestämning på markytan. Denna del av geodesien har stor teknisk
betydelse och utgör jämte den anknutna disciplinen utjämningsräkning huvudgrunden
tor allt karteringsarbete.

Det synes vara av vikt, att båda de angivna huvuddelarna av ämnesomradet
geodesi erhålla sadan ställning, att i dessa forskning kan bedrivas och
pa forskning grundad undervisning kan meddelas inom landet. Utvecklingen
inom den högre geodesien^ spelar en betydande roll för utvecklingen inom
andra, ovan antydda närstående vetenskapsgrenar, varjämte den högre geooesien
i viss man utgör den lägre geodesiens fundament, utan vilket den
agre geodesien icke skulle kunna utvecklas. Den lägre geodesiens utveckling
återigen medför tekniskt framåtskridande inom karterings- och lantmätenväsendet.

Med hänsyn till ämnesområdets ovan påtalade stora bredd och med hänsyn
tili behovet och önskvärdheten av forskning inom dess olika delar synes det
som om den av de sakkunniga föreslagna åtgärden att sammanföra all geodesi
till en enda professur icke vore ändamålsenlig. Lärarrådet vill därför föreslå
att denna fråga hanskjutes till förnyad utredning, varvid det tages under
overvagande, om icke tvenne professurer i geodesi borde inrättas inom landet.
Den ena av dessa torde i så fall i enlighet med de synpunkter lantmäteristyrelsen
tramtort till de sakkunniga böra omfatta den del av geodesien, som är
av direkt betydelse för mätningsväsendet och som av styrelsen benämnts
teknisk geodesi. Professuren bör tilldelas lantmäteriundervisningen. Den andra
professuren torde böra närmast omfatta högre geodesi. På grund av detta
områdes ovan antydda ställning såsom en del av geofysiken och med hänsyn
till dess nara anknytning till astronomi och celest mekanik samt vidare i anledning
av att den högre geodesien endast i mindre omfattning har direkt
betydelse or mätningsväsendet, synes det böra övervägas, om icke denna
prolessurs lämpligaste förläggning vore ett av våra universitet.

. Lantmäteristyrelsen har rörande inrättandet av en professur i högre geodesi
i P3 3 UIjiversitet framhållit, att den större eller mindre examinationsskyldigheten
icke bör vara avgörande. För övrigt torde icke kunna förnekas
lämpligheten av att möjligheter fortfarande böra föreligga för universitetsstuderande
att i examen medtaga ämnet geodesi i kombination med exempelvis
matematik, astronomi och fysik. Då därtill kommer, såsom förut antytts,
det onekligen intima sammanhanget mellan den högre geodesien och geofysiken
— i vilket senare ämne professur nu saknas — torde det ligga öppen
att en universitetsprofessur i dessa båda ämnen skulle erhålla en fullt
tillräcklig omfattning och även väl fylla de under diskussionen framkomna
kraven beträffande den högre geodesien.

Styrelsen för Sveriges lantmätareförening har i denna fråga anfört följande.

Behovet av tentator vid Uppsala universitet och av representant i det internationella
samarbetet pa den högre geodesiens område torde kunna tillgodoses
genom professorn vid rikets allmänna kartverk, och rekryteringen
av den geodetiska avdelningen torde utan olägenhet liksom i huvudsak
skett hittills kunna ske genom akademiska studier. Visserligen har från kartverkets
sida under utredningen anförts, att kartverkets professor har så mycket
administrativt arbete, att han ej får tid övrig till undervisning och i mycket

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

liten utsträckning till forskning, men i den mån ovan berörda uppgifter skulle
ställa större krav på professorn än denne för närvarande kan medhinna, torde
det dock vara en enklare och mera närliggande åtgärd att avlasta en del av
nämnde professors administrativa arbetsbörda än att — såsom de. sakkunniga
synas förutsätta — förflytta forskningen på den tekniska geodesiens område
helt till något slags forskningsinstitut inom lantmäteristyrelsen.

Även tekniska samfundet i Göteborg har förordat inrättandet av en permanent
professur i högre geodesi vid rikets allmänna kartverk. Professorn
skulle äga skyldighet att vid tekniska högskolan i Stockholm meddela undervisning
i den mera avancerade högre geodesien i erforderlig utsträckning,
tjänstgöra som examinator för studerande från både högskolan och Lppsala
universitet samt handha utbildningen av licentiander och doktorander, allt
inom den högre geodesiens ämnesområde.

Professuren i geodesi med utjämningsräkning föreslås ändrad till en professur
i teknisk geodesi, omfattande jämväl utjämningsräkning. Professorn
"bör kunna lämna den undervisning i högre geodesi vid högskolan, som fordras
för avgångsexamen.

Med avseende å undervisningen i geodesi och fotogrammetri vid tekniska
högskolan i Stockholm föreligga, såsom den lämnade redogörelsen
torde givit vid handen, så speciella förhållanden, att det måste anses lämpligt
att till särskild behandling upptaga frågan örn organisationen av undervisningen
i dessa ämnen.

Jag torde härvid till en början få erinra om, att å tekniska högskolans
stat för närvarande finnas uppförda dels en professur i geodesi och fotogrammetri,
dels en professur i geodesi med utjämningsräkning. Enligt gällande
kursplaner är undervisningen i geodesi så fördelad mellan de båda
professurerna, att föreläsningar och övningar i »högre geodesi» hänföras till
den förstnämnda professuren, medan föreläsningar och övningar i tilllämpad
geodesi hänföras till den senare professuren. Båda professurerna
äro sedan någon tid vakanta. Därigenom har aktualiserats en redan tidigare
dryftad fråga örn en förändring av professurernas ämnesområden. De sakkunniga
lia härutinnan på förekommen anledning verkställt en ingående
specialutredning och därvid stannat vid att föreslå, dels att professuren i
geodesi och fotogrammetri förändras till en professur i fotogrammetri, dels
ock att professuren i geodesi med utjämningsräkning förändras till en professur
i geodesi med tyngdpunkten förlagd på högre geodetisk undervisning
och forskning, medan undervisningen inom vissa av geodesiens tilllämpningsområden
skulle anförtros åt en eller två adjungerade lärare.

Vad till en början beträffar förslaget att, med upplösande av den nuvarande
kombinationen av undervisningen i ämnena fotogrammetri och högre
geodesi, inrätta en särskild professur i fotogrammetri ha de sakkunniga enligt
min mening förebragt en övertygande motivering för sin ståndpunkt.
Tyngdpunkten i den nuvarande kombinerade professuren har successivt
förskjutits till ämnet fotogrammetri, till vilket undervisningen och forskningen
under senare år i själva verket huvudsakligen varit koncentrerade.

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Mot denna utveckling synes mig, i betraktande av fotogrammetriens växande
betydelse, någon vägande invändning icke kunnat riktas. Genom de
insatser, som den förre innehavaren av professuren nedlagt på fotogrammetriens
vetenskapliga och praktiska utveckling, har denna gren av tekniken,
vilken är av stor betydelse bland annat för det ekonomiska kartarbetet,
kraftigt främjats. Nya forskningsuppgifter vänta emellertid inom
denna vetenskapsgren. Dessa erbjuda sig icke endast inom det löpande
praktiska kartläggningsarbetet i landet utan hänföra sig även till nya användningsområden,
som ännu äro föga utforskade, exempelvis mikrofotogi
ammetri, röntgenfotogrammetri samt närbildsfotogrammetri. Forskningsverksamheten
skulle kraftigt främjas genom en särskild professur i ämnet
fotogrammetri. De sakkunnigas förslag i denna del har också tillstyrkts
eliel lämnats utan erinran av de myndigheter och sammanslutningar, som
uttalat sig i denna fråga.

Den enda anledning till tvekan, som enligt min mening kan förefinnas
ifråga om inrättandet av den föreslagna fotogrammetriprofessuren, hänför
sig till det förhållandet, att fragan örn lantmäteriundervisningens organisation
och förläggning, såsom jag i annat sammanhang anfört, kommer att
göras till föremal för särskild utredning. Bortsett från att en motsvarande professur
fanns vid tekniska högskolan redan innan lantmäteriundervisningen
överflyttades till högskolan, är det enligt min uppfattning varken önskvärt
eller nödvändigt att avgörandet av denna fråga uppskjutes. Ett uppskov
är icke önskvärt med tanke på det praktiska kartarbetets och den teoretiska
forskningens behov av det stöd en ordinarie professor och institutionsföreståndare
kan skänka den fotogrammetriska verksamheten. Men
uppskovet är ej heller nödvändigt, enär en blivande innehavare av en lärostol
i fotogrammetri vid tekniska högskolan givetvis skulle förpliktas att
finna sig i de förändringar i professurens omfattning eller förläggning, som
kunna bli följden av en eventuell omorganisation av lantmäteriundervisningen.
Jag förordar följaktligen, att den nuvarande professuren i geodesi
och fotogrammetri från och med den 1 juli 1945 förändras till en professur
i fotogrammetri.

Komplicerad och föremål för starka meningsmotsättningar är frågan,
hur undervisningen i geodesi lämpligen bör ordnas. De sakkunnigas ställningstagande
innebär i första hand, att den högre geodesien skall vara
företrädd av en ordinarie lärare i professors ställning. De anse emellertid
en förening av högre geodesi och tillämpad geodesi under samma professur
möjlig genom en rationalisering av undervisningen; denna rationalisering
skulle bland annat avägabringas genom att till professuren anknötes
en eller två adjungerade lärarbefattningar. En härifrån avvikande uppfattning
företrädes av lantmäteristyrelsen. Styrelsen hävdar, att den av de
sakkunniga förordade ämnesföreningen icke är praktiskt genomförbar på
grund av ämnenas inbördes skiftande karaktär. Enligt lantmäteristyrelsens

Kungl. May.ts ''proposition nr 326.

uppfattning bör undervisningen av blivande lantmätare och den vid en läroanstalt
för sådana bedrivna vetenskapliga forskningen väsentligen inriktas
på de inom geodesien föreliggande tekniska tillämpningsproblemen.
Den högre geodesien har däremot, framhåller styrelsen, icke något intimare
sammanhang med övriga delar av geodesien utan står geofysiken närmast.
Den utbildning, som för blivande lantmätare tarvas i högre geodesi, är enligt
styrelsens förmenande icke av större omfattning än att den lämpligen
skulle kunna meddelas av en speciallärare. Lantmäteristyrelsen understryker
därjämte, att den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning,
som inrättades så sent som år 1939, i främsta rummet avsåg att tillgodose
behovet av undervisning och forskning i den mätningsteknik, som
erfordras för fastighetsbildningsändamål. Med hänsyn till de starka meningsmotsättningar,
som framträtt i detta ärende och då spörsmålet om
lantmäteriundervisningens organisation och förläggning kommer att bli
föremål för särskild utredning, har jag icke nu funnit mig kunna eller böra
taga ståndpunkt till frågan, huru undervisningen i högre respektive tilllämpad
geodesi bör fördelas på olika lärarbefattningar, utan anser det lämpligt,
att detta spörsmål hänskjutes till ytterligare övervägande av de blivande
sakkunniga för lantmäteriundervisningens ordnande. I avbidan på
frågans lösning bör den nu vakantsatta professuren i geodesi med utjämningsråkning
alltjämt uppehållas allenast genom vikarie.

C. Speciallärarbefattningar m. m.

Lärarkollegiet har — med tillstyrkan av högskolans styrelse — framlagt
förslag örn nyinrättande, respektive omreglering med avseende å undervisningsskyldigheten
av sammanlagt elva speciallärarbefattningar, varjämte
i ytterligare ett fall arvodesförhöjning begärts på grund av särskilt förhållande.
Vid beräkningen av arvodena å dessa och redan befintliga speciallärartjänster
har kollegiet utgått från att de sakkunnigas förslag till arvodesreglering
skulle, med viss av kollegiet förordad modifikation, komma att
tillämpas från och med budgetåret 1945/46.

1. Speciallärarbefattningar i teknisk hygien och
i allmän hygien. Lärarkollegiet har föreslagit en höjning av arvodet
för den nuvarande speciallärarbefattningen i teknisk hygien från 1 500
kronor till 1 750 kronor samt inrättande av en ny speciallärartjänst i allmän
hygien med ett arvode av 1 350 kronor. I samband därmed skulle den för
undervisning i dessa ämnen anslagna tiden utökas.

De sakkunniga ha i sitt betänkande (bihang 1, sid. 36 f.) uttalat, att åtgärder
för inrättande av en särskild speciallärarbefattning i allmän hygien
ej syntes erforderliga, utan att ämnet borde inarbetas i teknisk hygien. Det
med befattningen förenade arvodet har av de sakkunniga — med tillämpning
av dc av dem föreslagna grunderna — upptagits med 1 900 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I remissyttrande över sakkunnigförslaget har svenska teknologföreningen
uttalat, att läroämnet teknisk hygien borde uppdelas så, att den rent medicinska
sidan överfördes till ämnet allmän hygien, vari undervisningen borde
meddelas av läkare, under det att undervisningen i övrigt borde handhavas
av speciallärare med ingenjörsutbildning.

2. Speciallärarbefattning i kylteknik. Lärarkollegiet
har med upprepande av ett därom i anslagsäskandena för löpande budgetår
framfört förslag hemställt om en utökning av den vid högskolan förefintliga
speciallärarbefattningen i kylteknik till att omfatta även mekanisk värmeteori,
varvid det nu med befattningen förenade arvodet av 3 600 kronor
skulle höjas till 7 000 kronor.

Till stöd för ifrågavarande framställning har anförts, att det med hänsyn
till den omfattning, som förbränningsmotortekniken på grund av utvecklingen
kommit att få, syntes nödvändigt, att den mekaniska värmeteorien
avskildes därifrån. På sätt i sakkunnigbetänkandet ifrågasatts vore det
lämpligt, att undervisningen utökades till att omfatta även grunderna för
värmeöverföring, varvid undervisningstiden skulle utsträckas från 3 till
4 timmar per vecka under vårterminen i andra årskursen av avdelning
arna för maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik.

Ett bifall till framställningen vore för högskolan av synnerlig vikt, särskilt
som professuren i förbränningsmotorteknik, vars innehavare hittills
omhänderhaft undervisningen i mekanisk värmeteori, beräknades bliva
återbesatt inom den närmaste tiden.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 29 ff.):

Den mekaniska värmeteorien utgör en förutsättning för studiet av förbränningsmotorteknik
och ångteknik. Då undervisningen i dessa båda ämnen
börjar i 3:e årskursen, bör undervisningen i mekanisk värmeteori lämpligen,
i fortsättningen som hittills, förläggas till vårterminen i 2:a årskursen.

Det torde med hänsyn till förbränningsmotorprofessurens stora omfattning
och de krav, som i allt större utsträckning komma att ställas på undervisningen
i den tillämpade delen, vara nödvändigt att överföra den mekaniska
värmeteorien antingen till ett särskilt ämne eller också till läroämnet
kylteknik. Man har också dryftat ett förslag att låta undervisningen i mekanisk
värmeteori omhänderhas av en adjungerad lärare antingen under
professorn i ångteknik eller under professorn i förbränningsmotorteknik. De
sakkunniga ha funnit lämpligast att föreslå en sammankoppling av ämnet
med kylteknik och att således utvidga detta läroämne till att även omfatta
mekanisk värmeteori.

Endervisningen i mekanisk värmeteori föreslås med avseende på omfattningen
oförändrad. En centralisering och överförande till kyltekniken även
av undervisningen i grunderna för värmeöverföring för avdelningarna för
maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik kan framdeles eventuellt
befinnas lämplig. För sådant fall bör undervisningstiden i mekanisk värme
teori ökas från 3 timmar till 4 timmar föreläsningar per vecka under vår
terminen i 2:a årskursen.

Kungl. Marits ''proposition nr 326.

3. Speciallär arbefattning i elektroteknisk^ mätmetoder.
Lärarkollegiet har hemställt om en höjning av arvodet å den
nuvarande speciallärarbefattningen i elektrotekniska mätmetoder från 6 500
kronor till 10 400 kronor. Till stöd för framställningen har kollegiet i huvudsak
anfört:

Undervisningen i elektrotekniska mätmetoder uppehölls tidigare av en
speciallärare, som avlönades med donationsmedel från industrien. Från och
med budgetåret 1944/45 har emellertid en speciallärarbefattning inrättats
i ämnet med ett årsarvode av 6 500 kronor. Beklagligtvis hade emellertid
ett förbiseende skett vid arvodets beräkning i anslagsäskandena, beroende
på att därvid icke beaktats, att laborationsövningarna i icke oväsentlig omfattning
måste dubbleras på grund av det stora studerandeantalet. Tillämpas
de av lärarkollegiet förordade grunderna för arvodesberäkning, erhålles
ett arvode av 10 400 kronor. Framhållas må vidare att det av donationsmedel
utbetalda arvodet utgjort 9 300 kronor.

4. Speciallärarbefattning i vatten- och värmekraftteknik.
Lärarkollegiet har föreslagit inrättande av en speciallärarbefattning
i vatten- och värmekraftteknik med ett årsarvode av 5 900
kronor i stället för den nuvarande speciallärarbefattningen i läran örn värmemotorer
med arvode av 4 600 kronor.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 18 f. och sid. 51) föreslagit inrättande
av en ny speciallärartjänst i allmän maskinlära och produktionsteknik från
och med budgetåret 1947/48, varvid den nuvarande speciallärarbefattningen
i läran örn värmemotorer avsetts skola utgå, samt en ny speciallärartjänst
i allmän kraftteknik från och med budgetåret 1949/50.

Svenska teknologjöreningen har i sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget
förordat en speciallärartjänst i vatten- och värmekraftteknik,
speciellt tillrättalagd för undervisningen inom den elektrotekniska fackavdelningen.

5. Speciallärarbefattning i vattenlednings- och
avloppsteknik. Lärarkollegiet har hemställt örn inrättande av en
speciallärartjänst i vattenlednings- och avloppsteknik med ett arvode av
3 100 kronor, därvid ämnet skulle skiljas från professuren i vattenbyggnad.
Kollegiet har bland annat anfört:

I anslagsäskandena föregående år hemställde kollegiet i enlighet med de
sakkunnigas förslag, att befattningen ifråga skulle inrättas med den undervisningstid
och det arvode på 6 000 kronor, som de sakkunniga beräknat.

En av avdelningen för bergsvetenskap utförd utredning har emellertid
givit vid handen, att en fullt "tillräcklig kurs medlunnes, om undervisningstiden
begränsas till 2 timmar föreläsningar och 4 timmar övningar under
en termin.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av en speciallärartjänst i ämnet
från och med budgetåret 1944/45. I betänkandet anföres härutinnan bland
annat (bihang 1, sid. 64 f.):

Kungl. Maj:ts proposition nr 826.

Med anledning av ämnet vattenbyggnads synnerligen stora omfattning
är det svårt dels att såsom lärare erhålla en person med erforderlig kompetens
i ämnets alla delar, dels att få den tillmätta tiden att räcka till för studium
av ämnets olika delar. De sakkunniga lia därför föreslagit, att den
sanitära vattentekniken utbrytes och överföres till en speciallärarbefattning
i vattenlednings- och avloppsteknik, under det att den nuvarande professuren
skulle begränsas till att omfatta resten av det ursprungliga ämnet.
Ovannämnda utbrytning har under en del år varit föreslagen från högskolans
sida, och tidpunkten synes vara inne för realiserandet av denna tanke.
Det må i detta sammanhang framhållas, att en ämnesuppdelning av liknande
art är ganska vanlig vid andra tekniska högskolor, och ofta förekommer
särskild professur i vattenlednings- och avloppsteknik eller i ungefär
motsvarande områden. Det är möjligt, att omfattningen i framtiden kan
växa i sådan grad, att forskningen på området bör tryggas genom inrättande
av en professur i sanitär vattenteknik eller med oförändrat namn vattenlednings-
och avloppsteknik. Särskild utredning bör utföras av högskolan
och framläggas, då behovet av en sådan omläggning gör sig gällande.

6. Speciallärarbefattning i geodesi II. Lärarkollegiet
har föreslagit en omändring av den nuvarande speciallärartjänsten i
planmätning och nivellering med arvode av 4 300 kronor till en speciallärarbefattning
i geodesi II med arvode av 10 000 kronor, därvid lärarkollegiet
till stöd för sin framställning åberopat en inom avdelningskollegiet för vägoch
vattenbyggnad i ärendet verkställd utredning, vari deltagit — förutom
ledamöterna av nämnda avdelningskollegium — föreståndaren för avdelningen
för lantmäteri samt vissa av lantmäteristyrelsen och svenska kommunaltekniska
föreningen utvalda sakkunniga. Av utredningen i ärendet
inhämtas bland annat:

Den föreslagna specialläraren i geodesi II avses skola meddela följande
undervisning, nämligen i

a) planmätning och nivellering för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad,
arkitektur samt bergsvetenskap, i nuvarande omfattning i form
av sammanlagt 14 timmar föreläsningar och 14 timmar övningar samt 10
dagar fältövningar;

b) fortsättningskurs i ämnet för avdelningen för väg- och vattenbyggnad
i nuvarande omfattning eller tillhopa 21 timmar föreläsningar, 49 timmar
övningar och 20 dagar fältövningar;

c) geodesi (stadsmätning) med utjämningsräkning i form av en ny valfri
kurs under 3:e och 4:e läsåret för avdelningen för väg- och vattenbyggnad,
omfattande sammanlagt 70 timmar föreläsningar, 56 timmar övningar
och 15 dagar fältövningar.

Det är av vikt för blivande stadsingenjörer att vid högskolan kunna erhålla
den utbildning i geodesi som kräves som underlag för kompetens som
mätningsman i stad. Det är vidare ett viktigt önskemål, att denna kurs
för blivande stadsmätare kan fogas organiskt till kursen i planmätning och
nivellering med dess fortsättningskurs så att de studerande först i 3:e årskursen
behöva göra sitt val, huruvida de vilja studera stadsmätning. Hitintills
har det visat sig omöjligt att ordna detta önskemål i kombination
med undervisningen i geodesi inom avdelningen för lantmäteri. De studerande
Ira varit tvungna att redan i lia årskursen välja sina geodesistudier

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

antingen inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad eller avdelningen
för lantmäteri. Detta är till uppenbar skada och måste ändras, vare sig
studierna i övrigt ordnas efter ena eller andra av föreliggande förslag. Den
nu ifrågasatta anordningen är från undervisningssynpunkt tillräcklig och
från kostnadssynpunkt så gynnsam som möjlig.

De sakkunniga ha i sitt betänkande bland annat anfört (bihang 1 sid. 56 f.):

En mera ingående undervisning i geodetiska ämnen är numera förlagd till
avdelningen för lantmäteri, och de sakkunniga ha funnit lämpligt, att
denna anordning bibehålies. Visserligen ha väg- och vattenbyggarna för
närvarande möjligheter att välja mellan å ena sidan undervisning i geodesi
med utjämningsräkning och å andra sidan undervisning i planmätning och
nivellering, husbyggnadslära, byggnadshygien samt elektroteknik, men denna
anordning lider dels av den olägenheten, att val måste träffas redan i
2:a årskursen, och dels av den svagheten, att de som välja det första alternativet
gå miste örn undervisning bland annat i tre för en väg- och vattenbyggare
så viktiga ämnen som husbyggnadslära, byggnadshygien och
elektroteknik. Dessutom må anföras, att den studerande, som väljer geodesi
med utjämningsräkning, ändock icke blir i tillfälle att åtnjuta samma ingående
utbildning i geodesi som lantmätarna.

Visserligen finnas ämnena högre geodesi och fotogrammetri upptagna
som frivilliga i 3:e och 4:e årskurserna för avdelningen för väg- och vattenbyggnad,
men ett medtagande av dessa läroämnen i studierna skulle medföra
så abnormt stort antal timmar per vecka, att ett deltagande i nämnda
undervisning bleve praktiskt omöjligt eller också bleve det nödvändigt att
utbyta vissa för väg- och vattenbyggaren så viktiga ämnen, att det vore
lika bra eller bättre för den studerande att från början söka till avdelningen
för lantmäteri.

Det synes därför lämpligare att anordna läroplanerna för avdelningen
för väg- och vattenbyggnad på sådant sätt, att de inom en fortsättningskurs
i planmätning och nivellering kunna erhålla den geodetiska utbildning,
som för en byggnadstekniker (väg-, och vattenbyggare) normalt kan anses
tillräcklig för kompetens som mätningsman i stad.

Enligt sakkunnigförslaget skall en utökning av den av specialläraren i
planmätning och nivellering meddelade undervisningen i enlighet med vad
i betänkandet angivits ske från och med budgetåret 1948/49.

Lantmäteristyreisen har i sitt remissyttrande i anledning av betänkandet
härutinnan anfört följande.

I fråga örn väg- och vattenbyggnadssektionen blir enligt förslaget sämre
ställt med avseende å teoretisk mätningsmannakompetens än för närvarande
är fallet. Sålunda bortfaller den nuvarande valfria linje, som upptager
läroämnet geodesi med utjämningsräkning, och föreslås i stället ett sammanförande
av undervisningen i geodesi för alla studerande inom avdelningen
till läroämnet planmätning och nivellering, vilket ämne samtidigt
föreslås i någon mån utökat. Denna relativt obetydliga geodesiutbildning
kan dock icke, såsom de sakkunniga förutsätta, anses tillfyllest för en
stadsmiitningsman. Visserligen har hittills ifrågavarande gren av mätningsväsendet
varit tämligen försummad, men så mycket nödvändigare är det
att ändring härvidlag skor. Vid ett genomförande av förslaget kan väl förväntas,
att de största städerna med specialorgan för mätningsväsendets

Bihang till riksdagens protokoll 191(5. 1 sami. Nr 826.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

skötsel komma att fordra av sina mätningsman enahanda kunskaper i geodesi,
som bibringas vid avdelningen för lantmäteri; och för de städer och
andra samhällen, där mätningsväsendet är samordnat med lantmäteridistrikt,
blir även nöjaktigt ordnat i förevarande hänseende. Det stora antalet
städer, vilka inrymma mätningsväsendet i en kombinerad kommunalteknisk
befattning, skulle emellertid efter ett genomförande av förslaget i regel
komma att erhålla mätningsmän med otillräcklig underbyggnad i geodesi.
Den verksamhet för uppryckning och organisation av stadsmätningsväsendet,
som staten nyligen tagit hand om, skulle härigenom få väsentligt
sämre förutsättningar än nu. Det torde saknas anledning att för behörighet
såsom mätningsman uppställa så avsevärt mindre — och som sagt
otillräckliga — krav i fråga örn geodesiunderbyggnad å väg- och vattenbygvarna
än å lantmätarna. Den verksamhet, för vilken de i förevarande
hänseende bereda sig, är i båda fallen densamma. Under sådana förhållanden
håller lantmäteristyrelsen före att ytterligare utredning härvidlag tarvas,
innan en slutlig lösning av sagda undervisningsfråga sker.

7. Speciallärarbefattning i ''allmän och k v artär
geologi. Lärarkollegiet har hemställt örn en speciallärarbefattning i allmän
och kvartär geologi med ett arvode av 4 700 kronor, varvid samtidigt
den nuvarande speciallärartjänsten i allmän geologi med ett arvode av
3 000 kronor avsetts skola indragas. Till stöd härför har lärarkollegiet —
under erinran örn att de sakkunniga förordat viss ändring av undervisningen
i allmän geologi samt att kollegiet i sina anslagsäskanden för budgetåret
1944/45 begärt en professur i geoteknik — bland annat anfört:

För att åstadkomma en för viss tidsperiod framåt tillfredsställande lösning
av undervisningen i geologi och i geoteknik har avdelningen för vägoch
vattenbyggnad föreslagit en viss ökning av den del av kursen i geologi,
som gränsar till geotekniken. Denna kurs i geologiens gränsområde till geotekniken
kan icke anförtros åt en lärare i geoteknik, ty dennes vetenskapsområde
måste vara en del av hållfasthetsläran och byggnadsstatiken, och
gränsen mellan läroämnena geologi och geoteknik bör därför läggas så, att
den del av undervisningen, som direkt avser tillämpad geologi, förlägges
inom det geologiska ämnet. Örn det icke funnes någon undervisning i
geologi inom avdelningen, skulle lärare i geoteknik vara nödsakad att gå
in på geologiens område, trots att hans kompetens härtill med nödvändighet
vore bristfällig. Då en geolog i varje fall skall meddela undervisning i angränsande
del av geologien, vore det stridande mot högskoleundervisningens
metoder att låta en icke inom geologien skolad lärare bedriva undervisning
inom detta ämne. I samband med denna undervisningens anslutning till
geotekniken har viss utvidgning föreslagits av dess kvartärgeologiska del,
och ämnet bör kallas allmän och kvartär geologi.

I anslutning härtill föreslås en utökning av undervisningen, som nu för
väg- och vattenbyggarna i lia årskursen omfatta 63 föreläsningstimmar, 7
övningstimmar och fältövningar under 7 dagar, med 7 föreläsningstimmar,
7 övningstimmar och fältövningar under 6 dagar.

De sakkunniga ha icke ansett sig kunna understödja ett liknande till dem
framfört förslag och ha i betänkandet härutinnan bland annat anfört (bihang
1 sid. 54 ff.):

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Förslag har framlagts om utökning av läroämnet för avdelningen för
väg- och vattenbyggnad, för att läraren i allmän geologi skulle få övertaga
undervisningen i de geologiska förutsättningarna för geotekniken. Detta
torde vara erforderligt endast under förutsättning att läraren i geoteknik
icke besitter erforderlig geologisk kompetens. En sådan brist på geologiska
kunskaper bör icke a priori förutsättas, varför någon ökning av undervisningstiden
icke nu föreslås. Skulle på antydda skäl en sådan ökning i framtiden
anses önskvärd, må vederbörlig framställning därom ingivas.

8. Speciallärarbefattning i byggnad shygien och
sanitetsteknik. Lärarkollegiet har hemställt om inrättande av en
speciallärarbefattning i byggnadshygien och sanitetsteknik med arvode av
4 600 kronor i stället för den befintliga speciallärartjänsten i byggnadshygien,
varmed för närvarande är förenat ett arvode av 2 900 kronor.

De sakkunniga ha föreslagit en utvidgad undervisning i ämnet från och
med budgetåret 1949/50, därvid ämnets namn föreslagits ändrat till byggnadshygien
och installationsteknik (bihang 1, sid. 72 f. och sid. 115).

9. Speciallärarbefattning i arkitekturens historia.
Lärarkollegiet har med hänvisning till ett av de sakkunniga därom
framfört förslag hemställt om en utökning av undervisningen i arkitekturens
historia med 1 föreläsningstimme per vecka under en termin, varvid det
med ifrågavarande speciallärartjänst förenade arvodet föreslagits höjt från
2 900 kronor till 3 400 kronor.

Enligt de sakkunnigas förslag (bihang 1, sid. 71) skulle den ifrågasatta
ökningen av undervisningen genomföras först från och med budgetåret
1948/49.

10. Speciallärarbefattning i svenska arkitekturens
historia. Lärarkollegiet har — under åberopande av de sakkunniga
— föreslagit en utökning av undervisningen i förenämnda ämne, i samband
varmed kollegiet hemställt om en höjning av det med speciallärarbefattningen
förenade arvodet från 1 900 kronor till 3 500 kronor.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 71) ifrågasatt en utökning av undervisningen
först från och med budgetåret 1949/50.

11. Speciallärarbefattning i m a t e r i a 1 b e h a n d 1 i n g
med formlära. Lärarkollegiet har ifrågasatt en utökning av undervisningen
i ämnet materialbehandling med formlära i överensstämmelse med
de sakkunnigas förslag samt hemställt, att det med speciallärartjänsten förenade
arvodet i samband därmed måtte höjas från 3 600 kronor till 5 900
kronor.

Enligt sakkunnigförslaget (bihang 1, sid. 71 f.) skulle en utökning av
undervisningen genomföras från och med budgetåret 1948/49.

12. Arvo desförhöjning åt vissa speciallärare.
Lärarkollegiet har hemställt, att för den händelse nuvarande normer för
speciallärares arvoden skulle bibehållas liksom för innevarande budgetår ett

Departe mentschefen -

52 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

belopp av 3 000 kronor måtte anvisas för arvodesförhöjning till speciallärare
m. fl., för vilka tjänsten vore att betrakta såsom huvudsyssla.

13. Omreglering av laboratorsbefattningarna.
I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet hemställt
om en placering av laboratorsbefattningarna i fysik och kemi vid högskolan
i lönegraden A 27. Vardera laboratorn åtnjuter för närvarande ett av Kungl.
Maj:t bestämt årsarvode av 8 700 kronor, vartill kommer ett tillägg av 450
kronor från den förberörda anslagsposten till arvodesförhöjning åt vissa
speciallärare.

14. Adjungerade lärare. Såsom inledningsvis berörts ha de
sakkunniga föreslagit införandet vid de tekniska högskolorna av en ny kategori
av lärare, betecknade adjungerade lärare. I sina anslagsäskanden har
lärarkollegiet hemställt om inrättande från och med budgetåret 1945/46 av
sju befattningar såsom adjungerade lärare, nämligen en i vart och ett av
ämnena fysik, hållfasthetslära, maskinelement, järnets manufakturering,
lantbruksbyggnadslära, bostadsbyggnad samt trädgårdskonst.

Utöver dessa befattningar som adjungerad lärare har lärarkollegiet anmält
ett förefintligt behov av åtta andra dylika befattningar, nämligen i
oelektrisk installationsteknik, belysningsteknik, kraftledningskonstruktion,
elektrisk anläggningsteknik II, telegrafi och telefoni, radioteknik, byggnadsmaterialens
fysik och kemi samt socialgeografi med sociologi utan att dock
för budgetåret 1945/46 äska någon medelsanvisning för här angivna
ändamål.

15. Docenter. Under framhållande av att allt flera välmeriterade
docenter önskade komma i åtnjutande av docentstipendium har lärarkollegiet
— i anslutning till sakkunnigförslaget —• hemställt om en ökning av
antalet docentstipendier från fyra till sex.

Såsom jag inledningsvis framhållit, är jag icke beredd att nu till prövning
upptaga de sakkunnigas förslag till arvodesreglering för högskolans speciallärare
utan anser att denna fråga bör göras till föremål för ytterligare övervägande.
Vid sådant förhållande torde arvodena vid de nya speciallärarbefattningar,
vilkas inrättande jag i det följande kommer att tillstyrka, böra
bestämmas enligt hittills tillämpade grunder.

Beträffande de särskilda i högskolans anslagsäskanden upptagna nya respektive
omreglerade befattningarna finner jag till en början behovet av en
utökad undervisning i k y 11 e k n i k styrkt. För att möjliggöra den av högskolan
föreslagna omregleringen av undervisningsskyldigheten i detta ämne
till att omfatta jämväl mekanisk värmeteori förordar jag, att det nuvarande
speciallärararvodet, 3 600 kronor, höjes till 5 900 kronor.

Såsom lärarkollegiet erinrat, uppfördes från och med budgetåret 1944/45
på högskolans stat en speciallärartjänst i elektrotekniska mät -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

metoder. Undervisning i detta ämne hade redan tidigare meddelats, varvid
erforderliga medel tillskjutits av vissa industriföretag. När högskolan på
sin tid äskade den nya befattningen, hemställde högskolan om ett arvode åt
innehavaren av 6 500 kronor, vilket belopp även beviljades av riksdagen.
Högskolan har nu upplyst, att den av donationsmedel utgående ersättningen
utgjort 9 300 kronor för år räknat. Med anledning härav har högskolan
hemställt örn förhöjning av arvodet till det belopp, som skulle utgå i
händelse de sakkunnigas grunder tillämpades, nämligen 10 400 kronor. För
egen del vill jag med hänsyn till vad sålunda upplysts och med beaktande av
undervisningsskyldighetens omfattning förorda, att ersättningen till ifrågavarande
speciallärare höjes till 9 300 kronor.

Jag biträder likaledes högskolans hemställan om inrättande av en speciallärarbefattning
i vattenlednings- och avloppsteknik. För
en undervisning av den av lärarkollegiet angivna omfattningen bör arvodet
med tillämpning av nu gällande grunder bestämmas till 2 900 kronor.

Till stöd för en förändring av den nuvarande speciallärartjänsten i planmätning
och nivellering till en dylik befattning i geodesi II ha enligt
min mening goda skäl anförts, men på grund av denna frågas nära sammanhang
med spörsmålet örn undervisningen i geodesi överhuvudtaget är jag
icke för närvarande beredd att upptaga denna framställning till prövning
utan förordar, att den hänskjutes till övervägande inom den tillämnade särskilda
utredningen rörande lantmäteriundervisningens ordnande.

Högskolans övriga äskanden med avseende å speciallärarbefattningar är
jag icke beredd att nu lägga till grund för framställning till riksdagen.

Vid 1942 års riksdag anvisades ett belopp av 3 000 kronor i syfte att
möjliggöra en arvodesförhöjning med 5 procent med lämplig avrundning
uppåt till sådana speciallärare och därmed jämställda arvodestagare, för
vilka tjänsten vore att betrakta såsom huvudsyssla. Samma belopp har
därefter till och med innevarande budgetår varit uppfört på högskolans
stat för detta ändamål. Den i årets statsverksproposition under för flera
huvudtitlar gemensamma frågor av chefen för finansdepartementet förordade
ytterligare förhöjningen av huvudsysslearvoden med 6—8 procent
föranleder, att ifrågavarande post för budgetåret 1945/46 uppräknas till i
runt tal 8 000 kronor. Det torde få ankomma på styrelsen för tekniska högskolan
i Stockholm att disponera detta belopp för arvodeshöjning i enlighet
med de av statsmakterna antagna grunderna.

Bland de arvodestagare, som böra komma i åtnjutande av nu nämnda
förhöjda ersättning, märkas de båda laboratorerna i fysik respektive kemi.
Högskolans framställning örn dessa befattningars inplacering i civila avlöningsreglementet
i lönegraden A 27 är jag sålunda icke beredd att, innan
omorganisationsfrågan i huvudsak behandlats, upptaga till prövning. Ej
heller tar jag ställning till förslaget örn inrättande av särskilda befattningar
som adjungerade lärare. Någon utökning av antalet docentstipendier vid
tekniska högskolan kan jag slutligen icke nu tillstyrka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

D. Tillfälliga lärarbiträden, förste assistenter samt assistenter, m. m.

1. Tillfälliga lärarbiträden. Under senare år lia vid högskolorna
anlitats tillfälliga lärarbiträden för att inom olika ämnesområden
hålla kurser av skilda slag. Sådant lärarbiträde antages av kollegienämnden
efter förslag av vederbörande huvudlärare eller avdelningskollegium, antingen
som ersättning för en speciallärare eller för hållande av tillfälliga
kurser i aktuella ämnen. De årliga kostnaderna härför ha uppgått till belopp
varierande mellan 5 000 kronor och 10 000 kronor vid tekniska högskolan
i Stockholm. Ersättningen har i genomsnitt beräknats till 50 kronor
för föreläsningstimme. Vid Chalmers tekniska högskola ha här avsedda
lärarkrafter använts i tämligen ringa utsträckning.

De sakkunniga ha förordat en utvidgning av den undervisning i form av
tillfälliga kurser och föreläsningar, som för närvarande i mindre omfattning
förekommer vid de tekniska högskolorna.

För ändamålet ha de sakkunniga föreslagit en successivt ökad medelsanvisning
till 25 000 kronor budgetåret 1950/51 för tekniska högskolan i Stockholm
och till 13 000 kronor budgetåret 1951/52 för Chalmers tekniska högskola.

Enligt de sakkunnigas mening bör den nuvarande benämningen »tillfälliga
lärarbiträden» utbytas mot beteckningen »tillfälliga lärare».

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har för budgetåret
1945/46 hemställt om en medelsanvisning av 12 500 kronor för anordnande
av tillfälliga kurser, därvid kollegiet anfört:

Under det sist förflutna budgetåret har beklagligtvis kursverksamheten
av besparingsskäl varit inskränkt. Med hänsyn till den synnerligen snabba
utveckling, som för närvarande äger rum inom teknikens olika områden, har
det nu visat sig önskvärt, att nämnda verksamhet örn möjligt utökas.

2. Förste assistenter.

Nuvarande ordning.

Såsom biträde vid undervisningen i större läroämnen finnes vid högskolorna
en kategori av lärare, som vid tekniska högskolan i Stockholm benämnas
förste assistenter och vid Chalmers tekniska högskola heltidsassistenter. Enligt
för högskolorna gällande stadgar åligger det dessa befattningshavare att
efter vederbörande huvudlärares anvisningar biträda denne med undervisningen
vid övningar och laborationer, med bedömandet av de studerandes
arbeten, med anordnandet aiv föreläsningsexperiment samt med vården av
laboratorier och samlingar.

Föreläsnings- och examinationsskyldighet åligger dem däremot icke. I viss
utsträckning biträda ifrågavarande befattningshavare jämväl vid forskningsarbete.
Förordnande å befattning som förste assistent (heltidsassistent)
gäller tillsvidare och meddelas av kollegienämnden efter förslag av vederbörande
institutionsföreståndare.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Ifrågavarande lärare uppbära ersättning i form av arvode samt åtnjuta
sex veckors semester. Ersättningen är bestämd med hänsyn till antalet arbetstimmar
per vecka. Vid tekniska högskolan i Stockholm varierar detta antal
mellan 25, 30, 35 och 40 timmar. Med den reduktion av arbetstiden under
sommarmånaderna, som i allmänhet tillämpas vid statliga verk, beräknas full
arbetstid utgöra i genomsnitt 40 timmar i veckan under helt år. Med utgångspunkt
från lönen för befattningshavare i lönegraden Ex 21 civila ickeordinarie
reglementet (grundlön i 18 löneklassen å I-ort 6 414 kronor) och
med beaktande av att förste assistent — pa sätt av det anförda framgar
åtnjuter i runt tal 4 veckors längre semester än befattningshavare i nämnda
lönegrad beräknas vid tekniska högskolan i Stockholm arvode till förste assi -

stent efter formeln — X ~—- X 6 414, därvid t betecknar antalet arbets40
52

timmar per vecka. Å det sålunda erhallna beloppet beräknas därjämte rörligt
tillägg och kristillägg efter gällande procentsats. I enlighet härmed utgår vid
sistnämnda högskola till en förste assistent med 35 timmars tjänstgöring i

veckan årligt arvode med ett belopp av
31 X 5 180

5180 +

100

''85

52 — 4
52

6 414 = i runt tal

=) omkring 6 785 kronor. Älderstillägg beräknas sålun -

da, att efter tre års tjänstgöring förste assistents arvode avpassas efter lönegraden
Ex 21, 19 löneklassen, och efter ytterligare tre års tjänstgöring efter
20 löneklassen. Vidare må anmärkas, att därest studerande vid högskolan,

såsom understundom förekommer, erhåller förordnande som förste assistent
det sålunda beräknade arvodet reduceras med 7,5 procent.

Enligt från högskolan inhämtad uppgift uppgår antalet förste assistenter

för närvarande till 43.

Vid Chalmers tekniska högskola, där heltidsassistenterna som regel tjänstgöra
40 timmar i veckan i genomsnitt under året har arvodena för dem
fastställts till ett belopp av 5 300 kronor under de första två åren av vederbörandes
tjänstgöring, därefter ökas arvodet till 6 000 kronor och efter ytter -

ligare två år till 6 700 kronor.

Jämväl vid denna högskola förekommer stundom, att studerande vid högskolan
erhåller förordnande som heltidsassistent. I sådant fall utgår i stället
för det förenämnda arvodet, 5 300 kronor, ett arvode av 4 500 kronor.

Antalet heltidsassistenter vid sistnämnda högskola uppgår för närvarande
enligt vad som inhämtats från högskolans rektorsämbete till 19.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha förordat, att — i likhet med vad som gäller vid tekniska
högskolan i Stockholm — de s. k. heltidsassistenterna vid Chalmers tekniska
högskola framdeles skola benämnas förste assistenter.

I anslutning till sitt förslag om utbyggnad av högskolorna ha de sakkunniga
förordat en successiv utökning av antalet förste assistenter till 60 vid

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

tekniska högskolan i Stockholm budgetåret 1950/51 från nuvarande antal av
43 och till 33 vid Chalmers tekniska högskola budgetåret 1951/52 från nuvarande
antal av 19.

Enligt de sakkunniga bör vid varje institution, där examens- eller forskningsarbeten
bedrives, i regel finnas en förste assistent och dessutom bör vid
de större institutionerna en eller flera förste assistenter kunna anställas i mån
av behov. De sakkunniga ha angivit 50 institutioner vid tekniska högskolan i
Stockholm och 30 institutioner vid Chalmers tekniska högskola, där förste assistenter
enligt deras uppfattning i främsta rummet äro erforderliga (bet sid
237 ff.).

. Härutöver böra enligt de sakkunniga förste assistenter för speciella forskningsarbeten,
till vilka medel beviljas ur forskningsanslag, kunna anställas i
den utsträckning som för varje särskilt fall befunnes erforderligt. Ersättning till
dessa förste assistenter bör enligt de sakkunniga utgå från sådant anslag.

De sakkunniga ha förordat en förbättrad löneställning för förste assistenterna
i syfte att underlätta rekryteringen av kvalificerade krafter till dessa
befattningar. I betänkandet (sid. 236) anföres härutinnan bland annat:

° Det. ma framhallas, att förste assistenterna ofta hellre söka sig plats vid
något industriellt företag, emedan de där äro väsentligt bättre avlönade och
fa större möjligheter för framtiden. Det har därför varit nödvändigt att i en
del fall som förste assistenter anställa från högskolan ännu icke utexaminerade
studerande. Även örn dessa såsom studerande betraktade varit mycket
fiamstaende, ha de dock saknat den vidare blick och den erfarenhet, som är
önskvärd, och ett förordnande av sådan studerande som förste assistent har
visat sig i icke ringa grad fördröja hans avgångsexamen.

I anslutning härtill ha de sakkunniga föreslagit (bet. sid. 397), att förste
assistenterna skola erhålla anställning som extra tjänstemän i lönegraden
Ex 21 med tre månaders ömsesidig uppsägning. De sakkunniga ha därvid
förutsatt, att lönen skall med hänsyn till semester och tjänstgöringstid
reduceras i enlighet med de grunder, som för närvarande tillämpas vid
tekniska högskolan i Stockholm i enlighet med vad jag vid min tidigare
lämnade redogörelse för nuvarande ordning i detta hänseende omförmält.
Jag vill här inskjuta, att vid tiden för sakkunnigbetänkandets avgivande
denna anordning, innebärande att arvodet avpassas efter löneförmånerna
i lönegraden Ex 21, ännu icke genomförts.

Yttrandena.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har bland annat
anfört:

Lärarkollegiet ansluter sig till de sakkunnigas uttalande beträffande
förste assistenter, innebärande att dylika kunna anställas antingen enbart
för undervisning eller enbart för forskning eller för både undervisning och
forskning, i vilka fall ersättningen skall utgå ur för ändamålet i avlöningsstaten
upptagen anslagspost, under det att i fall, då förste assistenter anställas
för forskningsarbete, ersättningen skall utgå ur medel, vilka beviljats
ur särskilda forskningsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 386.

Lärarkollegiet ser som sin givna huvuduppgift att meddela undervisning
samt att bedriva forskningsverksamhet. Undervisningen måste härvid
vara sådan, att de utexaminerade komma att lämpa sig för sitt blivande
kall inom näringslivet. Med hänsyn till den i hög grad ökade vikt, som
den tekniska forskningen måste få, om vårt land i framtiden skall kunna
bibehålla och utöka sin export, är det nödvändigt, att forskningsverksamheten
inom landet i hög grad intensifieras. En nödvändig förutsättning
härvid är, att för forskning lämpade krafter framkomma, från de tekniska
högskolorna. Detta kan bäst ske därigenom, att undervisningen utformas
på för sådant ändamål lämpligaste sätt samt att forskning kan bedrivas i
så stor omfattning vid högskolorna, att yngre ingenjörer^ genom fortsatt
utbildning få tillfälle att ägna sig åt forskningsarbete, så att industrien
kontinuerligt ur deras krets kan rekrytera sitt behov av forskare. För att
detta synnerligen viktiga mål skall kunna uppnås, är det oundgängligen
nödvändigt dels att ett större antal förste assistenttjänster inrättas på
högskolorna dels ock att forskningsanslag i ökad omfattning ställas till
förfogande för möjliggörande av anställandet av särskilda forskningsassistenter.

Efter att ha anmält ett vid högskolan redan förefintligt behov av förste
assistenter utöver vad de sakkunniga beräknat har kollegiet vidare i huvudsak
anfört:

För förste assistenterna och särskilt de för enbart forskning anställda
skulle det vara av synnerligen stor betydelse, att anställningen kunde ske
i sådan form, att vederbörande först vore assistent i exempelvis två år
samt härefter bleve förste assistent för att efter viss tid övergå i näringslivets
tjänst. Ävenså må i detta sammanhang framhållas betydelsen av
att medel i form av forskningsanslag kunde ställas till olika institutioners
förfogande efter en flerårsplan, exempelvis 3-årsplan, så att respektive
institutionsföreståndare finge möjlighet att träffa rationella anstalter såväl
i fråga om forskningsuppgiftens genomförande som speciellt i fråga örn
den härvid erforderliga arbetshjälpen.

Lärarkollegiet har slutligen förklarat sig vilja på det varmaste tillstyrka
de sakkunnigas förslag, att förste assistenterna anställdes som extra tjänstemän
i lönegrad Ex 21 och icke såsom nu endast erhölle ett arvode, svarande
mot nämnda lönegrad.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har understrukit lärarkollegiets
uttalanden angående behovet av förste assistenter.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har anslutit sig till de
sakkunnigas förslag, därvid kollegiet uttalat sig för att förste assistenter
skola kunna anställas för forskningsuppgifter med ersättning från särskilda
forskningsanslag. Utöver det av de sakkunniga uppgivna antalet institutioner
vid högskolan, vid vilka förste assistenter i första hand böra anställas,
har kollegiet framhållit behovet av mer än en förste assistent vid
institutionen för fysik på grund av det stora antalet studerande, som skola
ha laborationsövningar inom denna.

Behovet av ökat antal förste assistenter åtminstone i ämnen, där forskningsverksamhet
förutsattes skola bedrivas, understrykes vidare av sven -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ska teknologi öreningen. I samma riktning ha statens kommitté jör byggnadsforskning,
Sveriges kemiska industrikontor och svenska arkitekters
riksförbund uttalat sig.

Statens tekniska forskningsråd anser förslaget örn förbättrad löneställning
för förste assistenterna vara av betydelse icke minst för främjande
av forskningen vid de tekniska högskolorna.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig ej ha någon erinran mot förste
assistenternas inplacering i lönegraden Ex 21.

Enligt statskontorets mening böra däremot avlöningsvillkoren regleras
efter enhetliga grunder vid universiteten och fackhögskolorna och i avvaktan
härå nuvarande ersättningsnormer bibehållas.

Tekniska högskolans i Stockholm anslagsäskande.

Lärarkollegiet har — under uttalande av att starkt motiverade krav
från vissa avdelningar framförts örn ett ökat antal förste assistenter —
beräknat det för nästa budgetår erforderliga antalet befattningshavare av
ifrågavarande kategori till 48, vilket i förhållande till nuvarande antal
innebär en ökning med 5. I anslutning härtill har kollegiet beräknat medelsbehovet
inklusive rörligt tillägg och kristillägg under nästa budgetår för
avlöning av förste assistenter till 336 100 kronor, därvid kollegiet i överensstämmelse
med sakkunnigförslaget och sitt däröver avgivna remissyttrande
hemställt om en placering av förste assistenterna i lönegraden Ex 21.

Till förstärkning av ifrågavarande anslagsmedel för möjliggörande av
en utökning av förste assistenternas tjänstgöring till 40 veckotimmar, i
de fall där behovet därav vore mest trängande har kollegiet vidare äskat
ett belopp av 30 000 kronor eller samma belopp som anvisats till ändamålet
för löpande budgetår.

3. Assistenter. Assistent anställes av kollegienämnden på förslag
av vederbörande institutionsföreståndare per termin eller per läroår för att
biträda huvudlärare med undervisningen. Assistent är sålunda mindre fast
knuten till vederbörande institution än förste assistent. Assistent har företrädesvis
att biträda med undervisningen såvitt gäller Övningar å ritsalarna
samt räkneövningar.

Vid tekniska högskolan i Stockholm beräknas ersättning till assistent vid
tjänstgöring inom högskolans lokaler efter 6 kronor 80 öre för timme och vid
arbete, som kan utföras i hemmet, exempelvis förberedande och rättande av
övningsuppgifter, efter 3 kronor 70 öre för timme.''Å dessa belopp utgår
en förhöjning med för närvarande i regel 26 procent, varvid arvodet sålunda
blir vid arbete inom högskolan omkring 8 kronor 85 öre och vid hemarbete
4 kronor 80 öre i timmen. Assistent, för vilken assistentbefattningen
kan anses som huvudsyssla, åtnjuter ett tillägg av 33 procent. För exkursioner
och fältövningar beräknas arvodet till 20 kronor för dag med en för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 8°26.

höjning av 26 procent eller sålunda inalles cirka 25 kronor om dagen. Från
nu angivna utgångspunkter beräknas för assistent ett visst terminsarvode.

Enligt vad som inhämtats från högskolans rektorsämbete uppgå assistenterna
för närvarande till ett antal av 149.

Vid Chalmers tekniska högskola har assistentersättningen bestämts endast
med hänsyn till tjänstgöringen inom högskolans lokaler. Härför beräknas ett
belopp av 220 kronor per veckotimme och läroår, vilket i genomsnitt då läroåret
omfattar 28 veckor kan anses motsvara ett belopp av 7 kronor 85 öre i
timmen.

Assistenternas antal vid denna högskola utgör för närvarande 87 enligt vad
som upplysts från högskolans rektorsämbete.

De sakkunniga ha framhållit, att en utbyggnad av de tekniska högskolorna
även medför ökat behov av antalet assistenter. De ha vidare föreslagit
en förbättring jämväl av assistenternas arvoden för erhållande av
en tillfredsställande rekrytering till dessa tjänster. I enlighet härmed ha
de sakkunniga föreslagit en successiv ökning av medelsanvisningen till högskolornas
assistenter.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår hemställt örn en medelsanvisning av 312 500
kronor till bestridande av ersättningar åt högskolans assistenter, därvid ersättning
beräknats i enlighet med de av de sakkunniga föreslagna grunderna.
Lärarkollegiet har härutinnan bland annat anfört:

Kollegiet vill speciellt framhålla, att det belopp, som stått till högskolans
förfogande för avlöning av assistenter, alls icke är tillfyllest. De sakkunniga
ha i sitt betänkande angivit vissa normer för beräknandet av sammanlagda
arvodena till assistenter vid olika studerandeantal. En dylik beräkning,
genomförd för varje enstaka ämne vid högskolan och hänförd
till budgetåret 1943/44, har givit till resultat, att sammanlagda kostnaden
för assistenter borde ha uppgått till 376 490 kronor. Detta^ belopp överstiger
med icke mindre än 96 371 kronor det totala belopp pa 280 129 kronor,
som utanordnats, något som i allra högsta grad är ägnat att belysa
den allvarliga brist på assistentkrafter, som ovedersägligt råder vid högskolan.

4. Särskild ersättning för licentiatundervisning.
I detta sammanhang torde jag få anmäla, att lärarkollegiet har hemställt
örn anvisande av ett belopp av 20 000 kronor för licentiatundervisning, där
vid lärarkollegiet åberopat följande uttalande av en inom högskolan tillsatt
kommitté med uppdrag att upprätta förslag till program i de olika läroämnena
i teknisk licentiatexamen samt angående uppkomna kostnader och
i övrigt med detta ärende sammanhängande frågor:

Behov av särskild undervisning i form av avancerade föreläsningar erfordras
endast undantagsvis bland annat inom avdelningen för elektroteknik.
Däremot erfordras seminarieövningar i de flesta ämnen, vilka torde
komma att taga avsevärd tid av lärarnas tid i anspråk, speciellt örn ett
större antal licentiatstuderande komma att förefinnas. I den mån under -

ÖO Kungl. Maj:ts proposition nr 386.

visningen uppbygges, synes det lämpligt, att lärarna i motsvarande grad
avlastas från vissa delar av den elementära undervisningen, vilken då skulle
överlämnas åt adjungerande lärare eller assistenter. Till realiserande härav
beräknas ett belopp av 20 000 kronor.

5. Till vikariatsarvoden vid förordnande å icke
vakanta professurer har lärarkollegiet för budgetåret 1945/46
beräknat ett medelsbehov av 20 000 kronor, under framhållande av att
ifrågavarande utgifter uppgingo till i runt tal 21 500 kronor budgetåret
1941/42, 25 100 kronor budgetåret 1942/43 samt 10 500 kronor budgetåret
1943/44.

6. Till biträden för uppehållande av del av rektors
undervisning har lärarkollegiet — med förmälan att årligen omkring
13 000 kronor utgått för detta ändäjnål — beräknat oförändrad medelsåtgång.

Till arvoden åt tillfälliga 1 ä r a r b i t r ä de n och assistenter
(såväl förste assistenter som övriga assistenter) har för innevarande
budgetår under anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal upptagits en delpost å 530 000 kronor för tekniska högskolan
i Stockholm. Fran ifrågavarande delpost skall jämväl bestridas ersättning
åt den eller de personer, som förordnas att uppehålla en del av
rektors undervisningsskyldighet som professor ävensom vikariatsarvode vid
förordnande att uppehålla professur som ej är vakant.

I enlighet med lärarkollegiets i den föregående redogörelsen under 1—6
omförmälda anslag,säskanden skulle medelsbehovet för tillfälliga lärarbiträden
och assistenter för budgetåret 1945/46 komma att uppgå till sammanlagt
(12 500 + 336 100 + 30 000 + 312 500 + 20 000 + 20 000 +
+ 13 000 —) 744 100 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår
innebär en ökning med (744 100 — 530 000 =) 214 100 kronor.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att i avlöningsstaterna för högskolorna
såsom särskilda uppbördsmedel upptages det belopp, vartill de studerandes
avgifter årligen beräknas uppgå. För innevarande budgetår ha sålunda
elevavgifterna uppförts med 350 000 kronor vid tekniska högskolan i
Stockholm. I den mån ifrågavarande uppbördsmedel överstiga i vederbörande
avlöningsstat beräknat belopp må i enlighet med av Kungl. Majit
meddelade föreskrifter överskottet användas till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden
och assistenter, därest behov av dylika lärarkrafter uppkommer,
som icke kan tillgodoses genom för detta ändamål anvisade medel.

De i avlöningsstaten för högskolan upptagna särskilda uppbordsmedlen:
Avgifter från de studerande, ha av lärarkollegiet uppförts
med samma belopp som innevarande budgetår, 350 000 kronor. Kollegiet
har därvid anfört:

Då de sakkunniga i sitt betänkande räknat med ett belopp av 350 000
kronor såväl för budgetåret 1945/46 som för budgetåret 1946/47, synes

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

det kollegiet välbetänkt att även för budgetåret 1945/46 kalkylera med
350 000 kronor, trots att för budgetåret 1943/44 ett större belopp influtit,
tack vare att speciella indrivningsåtgärder då vidtoges, medförande att
viss eftersläpning vid betalandet av terminsavgifter upphört.

Högskolan har beräknat medelsbehovet till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden,
förste assistenter och assistenter för nästa budgetår till sammanlagt
744 100 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en höjning med 214 100 kronor. Härvid har högskolan bland annat hemställt
om en ökning av antalet förste assistenter ävensom — i anslutning
till ett av de sakkunniga därom framlagt förslag — en placering av nämnda
befattningshavare i lönegraden Ex 21. Vid sin uppskattning av medelsbehovet
har högskolan förutsatt, att — förutom grundlön till förste assistenterna
— därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg skulle bestridas från
nu ifrågavarande delpost. Såsom av den föregående redogörelsen framgår
ha förste assistenter vid högskolan till uppgift att efter vederbörande huvudlärares
anvisningar biträda denne med undervisningen vid övningar och
laborationer, med bedömande av de studerandes arbeten, med anordnande
av föreläsningsexperiment samt med vården av laborationer och samlingar.
I viss utsträckning äro de jämväl behjälpliga vid forskningsarbete. Föreläsnings-
och examinationsskyldighet åligger dem däremot icke. Förordnande
å befattning som förste assistent gäller tills vidare och meddelas av kollegienätmnden
efter förslag av vederbörande institutionsföreståndare. Arvode
till förste assistent är för närvarande bestämt till belopp, motsvarande avlöningsförmånerna,
inräknat rörligt tillägg och kristillägg, för befattningshavare
i lönegraden Ex 21, därvid arvodet i varje särskilt fall reduceras, i den
mån vederbörande har kortare tjänstgöringstid eller längre semester än den
för befattningshavare i nämnda lönegrad i allmänhet gällande.

Den ifrågasatta löneregleringen skulle sålunda i förhållande till nuvarande
ordning innebära, att förste assistent komme i åtnjutande av de förmåner
vid sjukdom m. m., som tillkomma extra befattningshavare, men i övrigt
icke medföra någon ändring med avseende å storleken av nu utgående arvode.
Vid remissbehandlingen av sakkunnigförslaget har betonats angelägenheten
av att denna lärarkategori bereddes en förmånligare ställning i
lönehänseende på sätt de sakkunniga förordat. Allmänna lönenämnden har
förklarat sig ej ha något att erinra mot den ifrågasatta lönegradsplaceringen.
För egen del finner jag mig böra biträda förslaget och förordar alltså, att
ifrågavarande befattningshavare placeras i lönegraden Ex 21 med den reduktion
av avlöningsförmånerna, som i förekommande fall föranledes av
mindre omfattande tjänstgöring än den för befattningshavare i nämnda
lönegrad i allmänhet gällande. Med hänsyn till att vad jag nu förordat
väsentligen allenast innebär en regelbindning av det system för ersättningens
bestämmande, som redan nu faktiskt tillämpas, synes den av mig föreslagna
ordningen böra genomföras från och med budgetåret 1945/46 utan

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

att ett genomförande av det föreliggande omorganisationsförslaget i övrigt
avvaktas. Vederbörande förste assistents inplacering i löneklass torde böra
ske med beaktande av nu eventuellt utgående ålderstillägg. Det synes mig
lämpligt, att grundlön till förste assistenterna alltjämt bestrides av anslagsmedlen
till tillfälliga lärarbiträden och assistenter. Utgifterna för rörligt tilllägg
och kristillägg torde däremot böra utgå från anslagsposten till rörligt
tillägg, respektive från det särskilda kristilläggsanslaget. Ett bifall till vad
jag här förordat föranleder en viss minskning av medelsbehovet under nu
ifrågavarande delpost. Å andra sidan torde för tillgodoseende av övriga med
ifrågavarande anslagsmedel avsedda ändamål behov av en ökad medelsanvisning
föreligga. Någon höjning av arvodena till assistenterna torde emellertid
ej böra vidtagas för nästa budgetår. Jag är sålunda ej beredd att tillstyrka
en så betydande anslagshöjning, som högskolan äskat, utan inskränker mig
till att tillstyrka en förstärkning av förevarande delpost med 5 000 kronor.
Jag utgår härvid ifrån att inkomstposten avgifter från de studerande för nästa
budgetår upptages till oförändrat belopp eller 350 000 kronor. Ifrågavarande
anslagsmedel torde framdeles böra betecknas ersättningar åt tillfälliga lärare
och assistenter. Ett bifall till den av mig förordade löneregleringen för förste
assistenterna föranleder en uppräkning av posten till rörligt tillägg med i runt
tal 33 000 kronor.

II. Bibliotekspersonal.

Till biblioteket vid tekniska högskolan i Stockholm är för närvarande

knuten följande personal:

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie .......................................... A 24

2 andre bibliotekarier .................................... Eo 21

1 amanuens............................................. Eo 18

1 amanuens ............................................. Eo 16

1 biblioteksassistent (halvtid) ............................. Eo 11

2 kanslibiträden ......................................... Eo 7

1 kontorsbiträde......................................... Eo 4

1 vaktmästare........................................... \ 5

1 vaktmästare........................................... Eo 5

1 tamburvakt ........................................... Ex 1

Till extra arbetshjälp vid biblioteket har därjämte i staten för budgetåret
1944/45 beräknats ett belopp av 5 600 kronor. Sedan detta emellertid
visat sig otillräckligt, har Kungl. Majit genom beslut den 19 januari
1945 medgivit, att ur anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal finge utgå ytterligare ett belopp av 4 200 kronor till arvode
efter 525 kronor för månad under tiden den 1 november 1944—■
den 30 juni 1945 åt en tillfällig extra assistent vid biblioteket. Samtidigt

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

har föreskrivits, att de till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter
avsedda medlen skola minskas med motsvarande belopp.

Biblioteksutredningen har framlagt följande förslag till personalstat för
biblioteket, avsedd att tillämpas från och med det budgetår, under vilket
den av utrédningen förordade omorganisationen skulle vara helt genomförd,
d. v. s. budgetåret 1949/50:

Befattning.

1 Överbibliotekarie..............

2 förste bibliotekarier ............

1 bibliotekarie..................

3 bibliotekarier.................

3 amanuenser ..................

1 förste biblioteksbiträde ........

2 biblioteksbiträden.............

1 biblioteksbiträde .............

5 biblioteksbiträden, genomsnittligt
1 förste biblioteksvaktmästare ....

1 biblioteksvaktmästare .........

1 garderobsvakt ................

Lönegrad.

A 30
A 27
A 23
Eo 23
Eo 20
Eo 11
A 7
Eo 7
Eo 4
Ex 6
A 7
Eo 6
Eo 5
Ex 1

Härutöver har biblioteksutredningen beräknat ett belopp av 9 000 kronor
årligen till extra arbetshjälp.

Enligt biblioteksutredningen skulle personalen vid biblioteket under budgetåret
1945/46 bestå av:

Befattning.

2 förste bibliotekarier ....................................

3 bibliotekarier..........................................

2 amanuenser ...........................................

1 förste biblioteksassistent................................

1 biblioteksbiträde .......................................

2 biblioteksbiträden......................................

1 biblioteksbiträde . ......................................

3 biblioteksbiträden i lönegrad Ex 4—Ex 7, genomsnittligen i . .

1 förste biblioteksvaktmästare.............................

1 biblioteksvaktmästare ..................................

1 garderobsvakt .........................................

Lönegrad.

A 27
Eo 23
Eo 20
Eo 11
A 7
Eo 7
Eo 4
Ex 6
A 7
Eo 6
Ex 1

Till extra arbetshjälp har beräknats ett belopp av 9 000 kronor.
Lärarkollegiet har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår gjort framställning
i enlighet med biblioteksutredningens förslag.

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Förslaget till omorganisation av bibliotekstjänsten vid de tekniska högskolorna
tarvar, såsom jag i annat sammanhang framhållit, en överarbetning.
I personalstaten för biblioteket bör vid sådant förhållande nu ej
vidtagas någon ändring. Då emellertid behovet av den tillfälliga assistentbefattning,
vartill medel anvisats av Kungl. Majit genom beslut den 19
januari 1945 torde bestå jämväl under nästa budgetår, förordar jag att det
för extra arbetshjälp avsedda beloppet beräknas till (5 600 + 6 300 =)
11 900 kronor eller avrundat 12 000 kronor.

III. Viss biträdespersonal.

A. Kansli- och kontorspersonal.

Nuvarande ordning.

•Å rektorsexpeditionen vid tekniska högskolan i Stockholm tjänstgöra för
närvarande 9 kvinnliga biträden, varav 7 å kansliet och 2 å kamrerarkontoret

med den löneställning, som i det följande angives.

Befattning: Lönegrad:

Kansliet.

1 kanslibiträde ............................................. A 7

2 kanslibiträden ............................................ Eo 7

1 kontorsbiträde............................................ Ex 5

1 kontorsbiträde............................................ A 4

1 kontorsbiträde............................................ Eo 4

1 kontorsbiträde............................................ Ex 4

Kamrerarkontoret.

1 kontorist ................................................ A 9

1 kontorsbiträde............................................ Eo 4

Anmärkas ma, att personalförteckningen för högskolan upptar ytterligare
en befattning såsom kontorsbiträde i lönegrad A 4, vilken innehaves av ett
av de båda förenämnda extra ordinarie kanslibiträdena.

Sakkunnig förslag et.

Enligt de sakkunnigas förslag erfordras å rektorsexpeditionen vid tekniska
högskolan i Stockholm följande kansli- och kontorspersonal, därvid de sakkunniga
såvitt gäller tjänstebenämningarna anknutit till den av tjänsteförteckningssakkunniga
(stat. off. utr. 1942: 46) föreslagna s. k. kontorsserien.

Befattning: Lönegrad:

Kansliet.

1 förste kontorsskrivare, tillika registrator .................... A15

1 förste kontorsbiträde ..................................... A 7

2 förste kontorsbiträden .................................... Eo 7

2 kontorsbiträden .......................................... Eo4

Kungl. Maj:ts proposition nr 386. 65

Befattning: Lönegrad:

Kamrerarkontoret.

1 kassör .................................................. A14

1 kontorsbiträde............................................ Eo4

Skrivcentral.

5 »skrivbiträden» .................................... Ex 2—Ex 7.

Av de båda extra kontorsbiträdesbefattningarna i lönegraderna Ex 5 och
Ex 4 bör enligt de sakkunniga den ena överflyttas till en av de sakkunniga
förordad skrivcentral.

Efter att ha erinrat om, hurusom skrivgöromål för de olika institutionernas
och lärarnas räkning för närvarande utfördes av skrivbiträden, avlönade från
vederbörande institutioners anslag till samlingar och laborationer eller forskningsanslag
eller ock av privata medel, varjämte högskolans lärare i viss utsträckning
anlitade privata skrivbyråer, ha de sakkunniga såsom motivering
för skrivcentralen i sitt betänkande anfört i huvudsak följande.

Den nuvarande organisationen är icke rationell, ty skrivpersonalen kan icke
utnyttjas jämnt under året, och avsevärda tidsförluster uppstå vid utförande
av skrivarbete. Örn övertidsbelastning på något område förekommer, vilket
alltsomoftast är fallet, kan annan mindre hårt belastad personal icke tillkallas
som hjälp, på grund av att vid en viss tidpunkt föreliggande arbeten
icke kunna överblickas från ett centralt ställe, och på grund av att kontakten
mellan vissa av högskolans institutioner icke är så god som önskvärt.vore.

För att råda bot på dessa missförhållanden och skapa en effektivare organisation
föreslå de sakkunniga, att en skrivcentral inrättas vid högskolan.
Denna skrivcentral bör stå under ledning av en erfaren ordinarie eller extra
ordinarie tjänsteman, förslagsvis ett förste kontorsbiträde. Innan skrivcentralens
lämplighet någon tid hunnit prövas i praktiken, synes emellertid
någon särskild chefsbefattning icke böra inrättas, utan chefskapet i stället
böra anförtros någon befattningshavare vid kansliet eller ekonomiavdelningen.
Skrivcentralens chef bör enligt rektors bestämmande lyda antingen under
chefen för kansliet eller chefen för ekonomiavdelningen. Rektor bör nämligen
icke betungas med att själv ha tillsyn över skrivcentralen och dess verksamhet.

Skrivcentralens personal bör bestå av stenografer och maskinsknverskor
jämte erforderliga yngre biträden för skötsel av dupliceringsmaskiner, adressskrivning,
budsändning m. m. All skrivpersonal synes, till dess erfarenhet av
det mera konstanta personalbehovet hunnit vinnas, böra anställas såsom
extra tjänstemän i någon av lönegraderna Ex 2—Ex 7, i genomsnitt Ex 5,
och de yngre biträdena mot månads- eller timavlöning.

Medelsbehovet är för budgetåret 1944/45 beräknat till 14 600 kronor respektive
5 000 kronor.

Skrivcentralens främsta uppgift skall vara att på begäran utföra ifrågakommande
skriv- och räknearbeten inom lokal i administrationsbyggnaden,
som avdelas för skrivcentralen. Därjämte skall från skrivcentralen för längre
eller kortare tid kunna utlånas skrivbiträden till kansli, ekonomiavdelning,
bibliotek och andra institutioner, varvid skrivcentralens chef ej längre leder
den utlånade personalens arbete, men väl kvarstår såsom personalchef för

Bihang till riksdagens protokoll 1915. 1 sand. Nr $26. 5

Kungl. Majds proposition nr 326.

denna. Befinnes behov av biträden exempelvis på kansliet eller biblioteket
bli mera konstant, bör chefskapet för sådan personal överflyttas till sekreteraren
eller bibliotekarien. För att skrivcentralens personal skall beredas
kontinuerligt arbete bör även utskrift av kompendier ske där, företrädesvis
under sommarmånaderna.

_ Till skrivcentralen hörande personal skall genom enkel tidsskrivning redovisa
för utförda arbeten på olika uppdragsgivare och konton. På grundval
av denna redovisning debiteras uppdragsgivarna — dock icke kansli och
ekonomiavdelning, vilka böra få använda skrivcentralen i erforderlig omfattning
utan särskild debitering — den kostnad, som skrivarbetet förorsakat,
varvid ersättningen per timme beräknas så, att skrivcentralens samtliga
kostnader utom lokalkostnader, d. v. s. kostnader för hyra, värme, lyse och
städning, bli täckta. Vederbörande uppdragsgivare skola utbetala debiterade
belopp antingen från. til] deras förfogande stående statsmedel eller av donerade
medel. Vid skrivcentralens start bör ett rörelsekapital på förslagsvis
9 000 kronor ställas till högskolans förfogande för anskaffning av skrivmaskiner
och övrig maskinell utrustning.

Den föreslagna organisationen kan icke genomföras på en gång utan måste
växa fram ur ett behov, som redan finnes vid högskolan och som är gemensamt
för flertalet organ inom denna. Under en övergångstid bör därför
en skrivcentral i liten skala med endast några få biträden försöksvis anordnas.
Skrivcentralens chef torde som redan nämnts till en början kunna
med sin befattning förena annan tjänst vid högskolan, men måste för sitt
arbete som ansvarig chef erhålla ett särskilt arvode. Det råder icke något
tvivel om, att icke på längre sikt det med chefsskapet för skrivcentralen
förenade arbetet kommer att bli så omfattande, att inrättande av en särskild
befattning härför är motiverat senast vid den tidpunkt, då högskolan
i sin helhet flyttat till Valhallavägen.

Det bör framhållas, att en organisation liknande den här föreslagna fastän,
i mindre skala redan under flera år med framgång prövats vid Uppsala
universitet. Där finnas nämligen två »skriv- och bokföringsbiträden för universitetens
institutioner». De utföra förutom bokföringsarbeten framför allt
skrivgöromål för institutionsföreståndarnas räkning och flytta mellan institutionerna
efter turlistor uppgjorda på räntekammaren. Då denna är särskilt
arbetstyngd, t. ex.° då. bokslutet uppgöres, inkallas de ofta till arbete
där, liksom de ibland få hjälpa till på sekretariatet.

De sakkunniga uttala vidare, att det för ett snabbt utförande av arbetet
erfordras att postgången mellan skrivcentralen och uppdragsgivarna ordnas
tillfredsställande samt föreslå anställandet av en springflicka vid skrivcentralen
för uppsamlande av föreliggande uppdrag från högskolans olika institutioner
genom ett erforderligt antal ronder dagligen.

Y ttrandena.

I remissyttrandena över de sakkunnigas betänkande har frågan om inrättande
av en skrivcentral särskilt berörts av statskontoret och allmänna
lönenämnden.

Statskontoret har sålunda understrukit, att för maskinskrivningsarbete
och liknande uppgifter icke bör avses personal i högre löneställning än 2
eller eventuellt 4 lönegraden. Ämbetsverket har vidare anfört:

Kungl. Maj:ts proposition nr 3*26.

Tanken på anställandet av »en springflicka, som dagligen genom erforderligt
antal ronder från högskolans institutioner uppsamlar de uppdrag, som
föreligga» synes hämtad från företag med helt annan organisation och helt
annan omfattning av skrivarbetet än som förekommer vid högskolan. Budskickningen
inom högskolan torde kunna ordnas på väsentligt enklare och
billigare sätt genom anlitande av befintliga vaktmästare. Statskontoret måste
även bestämt avstyrka förslaget att göra skrivcentralen till något slags affärsdrivande
verk med självkostnadsbokföring och eget rörelsekapital för maskinanskaffning
och dylikt. I den mån skrivcentralen anlitas för privata uppdrag
bör visserligen ersättning utgå enligt grunder, som av rektor eller kollegienämnd
fastställas, men särskild debitering av uppdrag i tjänsten bör icke
ifrågakomma. Det särskilda ansvar, som åvilar skrivcentralens »chef» kan
motivera högre placering än i den sedvanliga skrivbiträdesgraden.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Beträffande skrivbiträdesbefattningarna, som av de sakkunniga föreslagits
skola uppföras i lönegraderna Ex 2—Ex 7 med lön i genomsnitt efter Ex 5,
vill lönenämnden anmärka, att biträdesbefattningarna för fullgörande av
skrivgöromål .givetvis böra inplaceras i härför normalt gällande lönegrader
samt att en placering såsom extra tjänstemän över lag icke bör avses såsom
en definitiv anordning utan blott bör bilda utgångspunkt för erforderliga anslagsberäkningar.
För ifrågavarande befattningar bör i förekommande fall
såväl extra ordinarie som ordinarie anställning kunna ifrågakomma.

Anslag säskandena.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har lärarkollegiet vid tekniska
högskolan i Stockholm — med tillstyrkan av styrelsen — hemställt
om en organisation av kansli- och kontorspersonalen i huvudsaklig enlighet
med de sakkunnigas förslag. För skrivcentralens inrättande har kollegiet
räknat med ett medelsbehov av 14 600 kronor till anställande av 5 extra
skrivbiträden. Härjämte har kollegiet beräknat ett belopp av 4 500 kronor
till övertidsersättningar och 5 000 kronor till timavlönad personal. I

I sina anslagsäskanden beträffande kansli- och kontorspersonalen har
högskolan, såsom nyss nämnts, utgått från den av de sakkunniga föreslagna
organisationen och därvid hemställt dels om en viss mindre ökning av antalet
löneplansplacerade befattningar, dels ock om en uppflyttning i lönegrad
av ett flertal tjänster. I sistnämnda del är jag icke för närvarande
beredd upptaga förslaget till prövning, enär frågan om kansliets och kamrerarkontorets
organisation givetvis måste ses mot bakgrunden av utformningen
av den administrativa organisationen i övrigt. Annorlunda förhåller
det sig med den personalutökning, som äskats för den föreslagna skrivcentralen.
Skrivcentralen skulle i viss omfattning övertaga det skrivarbete, som
för närvarande utföres å de olika institutionerna av skrivbiträden med avlöning
huvudsakligen från materielanslaget. Då inrättande av en skrivcentral
synes — utan att föregripa frågan örn den egentliga omorganisationen
— komma att innebära en rationalisering av skrivverksamheten och jämväl

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vara ägnad att medföra besparing för statsverket, har jag ansett mig redan
nu på det sätt kunna biträda förslaget i denna del, att jag förordar, att medel
beräknas till två befattningar i lönegraden Ex 2 och två befattningar i
lönegraden Ex 4, samtliga med placering å skrivcentralen. Under erinran örn
att riksdagen för innevarande budgetår anvisat ett belopp av 5 000 kronor
till extra arbetshjälp på rektorsexpeditionen och under hänvisning till de
sakkunnigas uttalande, att skrivcentralen under en övergångstid bör få en
begränsad organisation, kan jag däremot icke nu tillstyrka högskolans äskande
av ytterligare 4 500 kronor till övertidsersättningar och 5 000 kronor
till timavlönad personal.

Med anledning av statskontorets uttalande beträffande det av de sakkunniga
föreslagna sättet för fördelning av kostnaderna för skrivcentralens
verksamhet, vill jag framhålla, att jag delar ämbetsverkets uppfattning och
sålunda anser, att särskild debitering av uppdrag i tjänsten icke bör ifrågakomma;
i den mån skrivcentralen anlitas för privata uppdrag, bör däremot
ersättning givetvis utgå enligt grunder, som fastställas av högskolans vederbörande
myndigheter.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att det förberedande arbetet för
högskolans omorganisation och utvidgning medfört en stark ökning av arbetsuppgifterna
för rektor, sekreterare och kamrerare. Det synes mig därför
påkallat, att högskolan får möjlighet att åtminstone vissa tider under nästa
budgetår anlita extra arbetskraft, särskilt kvalificerad sådan med administrativ
utbildning. För att tillgodose detta syfte förordar jag en tillfällig
anslagsförstärkning med 6 000 kronor.

B. Laboratorievaktmästare m. fl.

De vid universitetens institutioner anställda vaktmästarna motsvaras
vid de tekniska högskolorna närmast av laboratorievaktmästarna. Dessa
vaktmästare bilda jämte viss teknisk personal — maskinister och reparatörer
m. fl. — en i förhållande till högskolornas övriga personal relativt
avgränsad grupp, och de torde med hänsyn härtill i förevarande sammanhang
böra behandlas särskilt. I det följande torde jag för överskådlighetens
skull få i ett sammanhang redogöra för de vid båda de tekniska
högskolorna föreliggande frågor, som hänföra sig till denna personalgrupp.
Till anslagsäskandena för nästa budgetår tar jag dock ställning under avlöningsanslaget
till vardera högskolan.

Nuvarande ordning.

Antalet befattningshavare vid tekniska högskolan i Stockholm, tillhörande
gruppen institutionsvaktmästare m. fl., framgår av nedanstående sammanställning,
i vilken jämväl angivits löneställning samt — vad angår laboratorievaktmästarna
och en maskintekniker — den institution, till vilken vederbörande
är knuten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Befattning:

Lönegrad:

Å institutionerna för mekanisk teknologi; teoretisk elektroteknik
med mätteknik; vattenmotorer och pumpar; förbränningsmotorteknik
samt kylteknik; flygteknik; hållfasthetslära
samt hydromekanik; cellulosateknik och träkemi; byggnadssätt;
vattenbyggnad; byggnadsteknik samt arkitektur; oorganisk
kemi samt värmeteknik och maskinlära; organisk kemi samt
kvantitativ kemisk analys; teoretisk kemi samt teknisk elektrokemi;
teknisk oorganisk kemi, jäsningslära, pappersteknik samt
läran om kemiskt tekniska apparater; gruvbrytning, anrikning,
gruvmätning samt geofysikalisk maimietning; bergskemi, järnets
metallurgi samt gjuteriteknik; järnets bearbetning och behandling
samt metallografi; fysik:

18 laboratorievaktmästare (1 å varje institution)................

Å institutionen för mineralogi och geologi:

1 vaktmästare, tillika preparator.............................

Å institutionen för geodesi (företrädesvis):

1 vaktmästare ........................................

Å institutionerna för elektromaskinlära samt elektrisk anläggningsteknik;
ångteknik; telegrafi och telefoni; radioteknik:

4 laboratorievaktmästare (1 å varje institution) ..............

Å institutionerna för vägbyggnad och kommunikationsteknik;
läran om maskinelement I; teknisk hydromekanik:

3 laboratorievaktmästare (1 å varje institution) ..............

Å institutionen för mekanisk teknologi:

1 maskintekniker ..........................................

A 7
A 7
A 5

Eo 7

Ex 7
Ex 7

1 verkmästare
1 maskinist . .
1 reparatör . .
1 maskinist . .
1 snickare . . .

A 10
A 8
A 7
Eo 8
Eo 7

Laboratorievaktmästama ha, liksom institutionsvaktmästarna vid universitetens
institutioner, att efter respektive föreståndares anvisningar utföra för
vederbörande institutioners verksamhet erforderliga biträdessysslor. De arbetsuppgifter,
som åläggas laboratorievaktmästama, bliva ofta av speciell
natur, alltefter arten av det vid institutionen bedrivna vetenskapliga arbetet.
Med hänsyn till de i anledning härav ärtskida fordringarna på yrkesskicklighet
inom olika institutioner är det i regel icke möjligt att, såsom ofta är
fallet inom andra förvaltningsområden, befordra en extra ordinarie befattningshavare
å en institution till en ledigbliven ordinarie befattning å en annan
institution. På grund härav har Kungl. Maj:t genom beslut den 16 maj 1941
bemyndigat högskolans styrelse att efter förslag av lärarkollegiet medgiva, att
ordinarie befattning som laboratorievaktmästare vid inträffad vakans må
överflyttas från en institution till en annan och utbytas mot vid den senare
inrättad extra ordinarie laboratorievaktmästartjänst. Sedermera har Kungl.
Majit den 9 juni 1944 bemyndigat högskolans kollegienämnd att efter förslag

Kungl. Marits proposition nr 326.

av lärarkollegiet medgiva, att ordinarie och extra ordinarie befattning såsom
laboratorievaktmästare vid inträffad vakans må överflyttas från en institution
till en annan och utbytas, ordinarie befattning mot vid den senare institutionen
inrättad extra ordinarie eller extra laboratorievaktmästartjanst och
extra ordinarie befattning mot extra laboratorievaktmästareänst.

Laboratorievaktmästarna fungera på ett stort antal institutioner vid högskolan
såsom mekaniker. Å några institutioner äro de dem härvid åliggande
arbetsuppgifterna av sådan art, att arbetet närmast kan betecknas såsom
instrumentmakeri. Å andra institutioner åter torde arbetet få anses vara av
kvalificerad natur därigenom att arbetsuppgifternas fullgörande förutsätter
kännedom om vissa specialmaskiner. Vid de kemiska institutionerna åligger
det vaktmästarna att handha glas- och kemikalieförråd samt att ställa i ordning
standardlösningar.

Vaktmästaren, tillika preparatorn, å institutionen för mineralogi och geologi
har till huvudsaklig uppgift att förfärdiga s. k. slipprov eller mikroskopiska
tunnprov.

Den i sammanställningen angivne vaktmästaren i lönegrad A 5 har en
tjänstgöring, som i stort sett är förlagd till de geodetiska institutionerna. Han
har till uppgift att vårda dyrbara och ofta komplicerade geodetiska instrument
samt att tjänstgöra såsom arbetshjälp vid undervisnings- och forskningsarbeten.

Den vid institutionen för mekanisk teknologi anställde maskinteknikern
fungerar såsom instrumentmakare.

Verkmästaren och maskinisten svara för tillsyn över högskolans värmeanläggning
(två högtrycksångpannor på sammanlagt 90 m2 eldyta och fyra
varmvattenpannor på tillsammans 275 m2 eldyta) ävensom hög- och lågspänningtransformatorer,
åtta hissar, omkring 25 evakueringsfläktar, fyra hydroforer,
en kompressor, gas-, vatten- och elektriska ledningar m. m. De utöva
vidare förmanskap över eldarpersonalen, bestående av fyra fast anställda eldare,
en eldare, anställd under 8 månader av året, samt — i vissa fall —
över tillfälliga vedlämpare. Slutligen åligger det dem att under nio månader
av året varannan vecka vardera under fritid stå till förfogande för avhjälpande
av uppkomna fel på värmecentral samt gas-, vatten- och kraftledningar
m. m. För denna beredskapstjänstgöring åtnjuter envar av dem en
särskild ersättning av 200 kronor för år.

Reparatören åliggande arbetsuppgifter äro såväl av mekanisk som finmekanisk
natur. Därjämte förestår han en för samtliga institutioner gemensam
verkstad och utövar tillsyn över där arbetande personal.

Den extra ordinarie maskinisten i lönegrad Eo 8 tjänstgör såsom värmeled
ningsskötare vid högskolans byggnader vid Drottninggatan, där han sköter
eldningen i fem värmepannor samt utför vissa reparationsarbeten.

Å snickaren ankommer, förutom viss möbeltillverkning, att tillverka modeller
av fartyg, avsedda för motståndsundersökningar på institutionen för

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326. 71

hydromekanik, samt av flygplansvingar, avsedda för institutionen för flygteknik.

Vid Chalmers tekniska högskola finnas följande med institutionsvaktmästarna
jämställda befattningshavare:

Befattning: Lönegrad:

Å institutionerna för ångteknik och förbränningsmotorteknik
(även gemensam för pumpar, fläktar och turbiner samt för kompressorer
och kolvpumpar); elektroteknik och elektromaskinlära;
organisk kemi och teoretisk kemi; kemisk teknologi; fysik:

5 laboratorievaktmästare (1 å varje institution) .................

Ä institutionerna för byggnadslära och ornamentik (arkitektur);
byggnadsstatik, brobyggnad och vägbyggnad; teleteknik och
elektronik; byggnadsteknik och vattenbyggnad:

4 laboratorievaktmästare (1 å varje institution) .............

Å institutionerna för oorganisk kemi; teoretiskt skeppsbyggeri
och praktiskt skeppsbyggeri:

2 laboratorievaktmästare (arvode 3 000 kronor) (1 å varje institution)
....................................................

Anm. Vaktmästaren å institutionen för skeppsbyggeri har en del av sin tjänstgöring
förlagd till statens skeppsprovningsanstalt.

Å institutionen för ångteknik, förbränningsmotorteknik (även gemensam
för pumpar, fläktar och turbiner samt för kompressorer och
kolvpumpar):

1 maskinist................................................

A 7

Ex 7

A 8

I fråga örn de laboratorievaktmästarna åliggande arbetsuppgifterna gäller
vad nyss sagts angående motsvarande uppgifter vid tekniska högskolan i
Stockholm.

Maskinisten tjänstgör såsom av sammanställningen framgår vid den såsom
maskinlaboratorium i det följande betecknade institutionen för ångteknik
m. m. Verksamheten vid detta laboratorium omfattar ett flertal olika specialområden,
vilka vid tekniska högskolan i Stockholm äro fördelade på åtminstone
tre skilda institutioner, nämligen institutionerna för ångteknik, förbränningsmotorteknik
samt vattenmotorer och pumpar. Laboratorievaktmästaren
å laboratoriet och maskinisten taga båda del i de å laboratoriet förekommande
göromålen, varvid maskinisten dock är att betrakta såsom ansvarig
förman. Endast maskinisten innehar för skötseln av laboratoriets högtrycksångpanna
erforderlig maskinistexamen.

Föreliggande organisationsförslag.

Såsom chefen för finansdepartementet vid anmälan av för flera huvudtitlar
gemensamma frågor i statsverkspropositionen till årets riksdag (sid. 15 ff.)
anfört, ha enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande tillkallade sakkunniga, förste
expeditionsvakten A. J. Andersson och statskommissarien B. E. Johnsson,
avgivit ett den 20 september 1943 dagtecknat betänkande, vari de sakkunniga,
som antagit benämningen institutionsvaktmästarutredningen,

Kungl. Marits proposition nr 326.

framlagt förslag angående löneställningen för, bland andra, institutionsvaktmästarna
och vissa därmed i huvudsak jämställda befattningshavare
vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Med
undantag för personalen vid dessa högskolor ha utredningsförslagen förevarit
till behandling under höstens budgetarbete.

Tekniska högskolan i Stockholm. Institutionsvaktmästarutredningen har
erinrat örn ett av lärarkollegiet vid högskolan år 1927 framlagt förslag om
uppflyttning av laboratorievaktmästarna till högre lönegrad ävensom om
allmänna civilförvaltningens lönenämnds häröver avgivna utlåtande samt
därvid anfört följande.

I en av högskolans styrelse tillstyrkt framställning den 19 oktober 1927
hemställde lärarkollegiet örn uppflyttning av samtliga laboratorievaktmästare
till lönegrad B 10. Häröver avgav allmänna civilförvaltningens lönenämnd
utlåtande den 22 mars 1929, därvid nämnden bland annat framhöll, att
nämnden kommit till den uppfattningen, att en allmän uppflyttning i
lönegrad av hela denna grupp icke vore sakligt motiverad. Emellertid
hade lönenämnden såväl av handlingarna i ärendet som vid besök å högskolans
olika institutioner funnit obestridligt, att laboratorievaktmästarna
å vissa av tekniska högskolans institutioner intoge en särställning
på grund av de krav, som måste ställas på vederbörande med avseende
å föregående utbildning eller arbetsuppgifternas svårighetsgrad. Ehuru lönenämnden
till fullo insåge vanskligheten i att företaga en fullt rättvis uppdelning
ur nu berörda synpunkter av de olika vaktmästar^änsterna vid högskolan,
hade dock nämnden trott sig finna, att laboratorievaktmästartjänsterna
a följande institutioner förtjänade en högre värdesättning än övriga,
nämligen förbränningsmotorlaboratoriet, ångtekniska laboratoriet, laboratorierna
för elektromaskinlära och elektrisk anläggningsteknik, institutionen för
telegrafi m. m. (numera institutionen för teoretisk elektroteknik med mätteknik),
fysiska institutionen, väg- och vattenbyggnadslaboratoriet samt mineralogiska
institutionen. Lönenämnden framhöll, att vaktmästarna å de nu omförmälda
laboratorierna och institutionerna intoge i viss mån en särställning
till de övriga vaktmästarna vid högskolan. Dessa senare hade i allmänhet,
förutom utförande av vanliga vaktmästargöromål, att tillhandagå lärare och
elever vid förekommande laborationer, vårda, rengöra och vid behov sammansätta
vid demonstrationer och föreläsningar använda apparater, verkställa
mindre reparationer av apparaturen, utlämna för laborationsövningar erforderliga
materialier, verkställa diskning av använda kärl m. m., arbetsuppgifter
för vilkas utförande någon annan yrkesutbildning i allmänhet icke erfordrades
än den, vederbörande inhämtade under sin dagliga tjänstgöring vid
högskolan. Såsom av ovanstående redogörelse framginge, hade det åter befunnits
nödigt att å vaktmästarpersonalen vid de förenämnda laboratorierna
och institutionerna ställa särskilda krav med avseende å yrkesskicklighet och
förfarenhet inom det fackområde, vederbörande institution hade att företräda.
Det ville vid sådant förhållande förefalla lönenämnden, som om skäl förelåge
att bereda dessa vaktmästare en något högre löneställning än den, de för närvarande
innehade. Med hänsyn till lönegradsplaceringen av närmast jämförliga
befattningar inom andra grenar av förvaltningen syntes lönegraden B 8
närmast böra ifrågakomma. Örn ock måhända vissa av de utav lönenämnden
i det föregående till lönegradsuppflyttning ifrågasatta sju vaktmästarna —

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

nämnden åsyftade härvid laboratorievaktmästarna å förbränningsmotoroch
ångtekniska laboratorierna samt å mineralogiska institutionen — skulle
kunna anses ha något mera kvalificerad tjänstgöring än de övriga, hade dock
nämnden ej funnit skillnaden mellan de båda grupperna vara så stor, att en
differentiering i lönegrad synts påkallad. Lönenämnden förklarade sig vidare
icke ha förbisett, att ytterligare en eller annan av de vid tekniska högskolan
anställda laboratorievaktmästarna hade mera ansvarsfulla arbetsuppgifter
än de övriga befattningshavarna, för vilka någon lönegradsuppflyttning ej
förordats. Lönenämnden hade därvid i första hand haft tanke på vaktmästaren
å laboratoriet för byggnadsstatik. Emellertid ville det förefalla nämnden,
som örn denne befattningshavares arbetsuppgifter dock kvalitativt sett
icke kunde fullt likställas med dem, som ankomme på innehavarna av de
vaktmästarbefattningar, vilka på sätt ovan skett av nämnden föreslagits till
lönegradsuppflyttning och hade nämnden därför för sin del ansett sig böra
stanna vid vad som sålunda förordats. I detta sammanhang ansage sig lönenämnden
böra framhålla, att enligt vad av handlingarna i ärendet framginge
och enligt vad för nämnden jämväl blivit upplyst, den å hållfasthets- och
skeppsbyggnadslaboratorierna anställde vaktmästaren icke blott mäste vara
en allsidigt utbildad mekanisk yrkesarbetare utan även kunna självständigt
utföra vissa laboratorieförsök med därtill hörande protokollföring. Då emellertid
befattningen ifråga icke vore uppförd å högskolans ordinarie stat och
något förslag beträffande densamma icke framkommit från högskolan, hade
nämnden ansett sig sakna anledning att i detta sammanhang ingå på någon
prövning av denna befattnings placering i lönegrad.

Utredningen har vidare erinrat örn Kungl. Maj:ts förenämnda bemyndigande
den 16 maj 1941 för högskolans styrelse att efter förslag av lärarkollegiet
medgiva, att ordinarie befattning som laboratorievaktmästare vid inträffad
vakans må överflyttas från en institution till en annan och utbytas
mot vid den senare inrättad extra ordinarie laboratorievaktmästartjänst. Med
hänsyn till förefintligheten av detta bemyndigande, som vid bifall till av utredningen
framlagt förslag om uppflyttning av vissa vaktmästarbefattningar
till lönegrad A 9 enligt utredningens uppfattning bör ändras på sådant sätt,
att dylika utbyten medgivas endast i fråga om befattningar i samma lönegrad,
har utredningen ansett sig sakna anledning taga ställning till frågan,
huruvida någon till viss institution knuten extra ordinarie befattning borde
erhålla ordinarie karaktär.

I fråga om löneställningen för laboratorievaktmästarna och den å institutionen
för geodesi m. m. anställde vaktmästaren har utredningen för sin del
anfört följande.

På ett stort antal av tekniska högskolans institutioner synes behov föreligga
av vaktmästare, vilka äro utbildade mekaniker. Kravet på yrkesskicklighet
liksom för övrigt även omfattningen av det yrkesbetonade arbetet är
dock i hög grad växlande pä olika institutioner och synes regelmässigt icke
vara större än att den nuvarande löneställningen är tillfyllest för att säkerställa
en tillfredsställande rekrytering av befattningarna ifråga.

I vissa fall har utredningen emellertid funnit, att arbetet i vederbörande
institution har sådan karaktär, att vaktmästarnas åliggande i stor utsträck -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ning kommit att utgöras av instrumentmakeri. Så synes förhållandet vara å
institutionerna för fysik, teoretisk elektroteknik med mätteknik och flygteknik.
Enligt tidigare förordade riktlinjer för institutionsvaktmästarnas lönegradsplacering
föreslår utredningen därför, att vaktmästarna å nämnda tre
institutioner uppflyttas till lönegrad A 9.

. Samma löneställning bör enligt utredningens mening tillkomma laboratorievaktmästaren
vid institutionerna för förbränningsmotorteknik och kylteknik
samt laboratorievaktmästaren vid institutionen för ångteknik. Av den
förre kräves ingående kännedom örn olika slag av motorer och deras skötsel
samt förmåga att verkställa erforderliga reparationer. Den senare åligger
bland annat att svara för tillsyn över samt handha driften av ångpannor,
varav en högtryckspanna, ångmaskiner och ångturbiner. Härtill må särskilt
framhållas, att ifrågavarande motorer och maskiner icke användas i normal
drift utan i olika slags försök, vilket torde ställa särskilda krav på kunnighet
och erfarenhet hos dem, som svara för den omedelbara skötseln av desamma.

Härutöver har ledamoten Andersson — på skäl som av allmänna civilförvaltningens
lönenämnd anförts i nyssnämnda utlåtande den 22 mars
1929 — ansett, att de tre laboratorievaktmästarna vid institutionerna för
elektromaskinlära och elektrisk anläggningsteknik, vattenbyggnad samt vägbyggnad
och kommunikationsteknik ävensom hållfasthetslära och hydromekanik
böra uppflyttas till lönegrad A 9.

Utöver vad nu sagts, har utredningen icke funnit sig böra förorda uppfattning
till högre lönegrad av laboratorievaktmästarbefattningar vid tekniska
högskolan. Utredningen anser sig dock böra framhålla, att detta ställningstagande
icke innebär, att utredningen funnit de återstående befattningarna
fullt likvärdiga. Sålunda har utredningen bland annat haft under
övervägande, att — i anslutning till numera tillämpade principer för placering
av expeditionsvakter — föreslå nedflyttning till 6 lönegraden av vaktmästarna
vid vissa kemiska institutioner, vilkas arbetsuppgifter huvudsakligen
synas bestå i handhavande av glas- och kemikalieförråd samt iordningställande
av standardlösningar. Såsom utredningen framhållit vid uppdragandet
av vissa allmänna riktlinjer för institutionsvaktmästarnas lönegradsplacering
möter emellertid ett försök att åstadkomma en fingradering av
dessa befattningshavares arbetsuppgifter stora svårigheter. Vid sådant ”förhållande
har utredningen funnit mest rationellt att till normallönegraden hänföra
såväl nyssnämnda tjänster med mindre kvalificerade arbetsuppgifter som
vissa mekanikerbefattningar, vilkas innehavare ha att utföra göromål, som i
kvalitativt avseende synas höja sig över de institutionsvaktmästarna genomsnittligt
åliggande, utan att dock skillnaden är så påtaglig som beträffande
de ovan till uppflyttning förordade tjänsterna.

Innehavaren av den i lönegrad A 5 placerade vaktmästartjänsten å avdelningen
för lantmäteri utför där bland annat reparationer av instrument,
stativ m. m. Utredningen, som funnit denne befattningshavares arbetsuppgifter
jämförliga med institutionsvaktmästares i allmänhet, föreslår, att
nämnda tjänst uppflyttas till lönegrad A 7.

För innehavaren av befattningen såsom vaktmästare, tillika preparator, å
institutionen för mineralogi och geologi har utredningen föreslagit uppflyttning
till lönegrad A 9. Såsom motivering härför har hänvisats till att utred -

Kungl. Marits proposition nr 326.

ningen i fråga om befattningshavare, vilka företrädesvis haft till uppgift att
polera eller nedslipa olika mineralprov för vetenskapliga undersökningar, allmänt
föreslagit placering i denna lönegrad.

Såsom tjänstebenämning å samtliga förenämnda vaktmästare har utredningen
föreslagit benämningen institutionsvaktmästare.

Vad angår verkmästaren och den honom underställde maskinisten har utredningen
funnit det tveksamt, om det för de å dem ankommande arbetsuppgifterna
vore erforderligt med två befattningshavare, vilka i huvudsak
endast intoge ställning såsom arbetsledare, samt om icke maskinisttjänsten
skulle kunna indragas och i stället två eldare alternerande tjänstgöra såsom
ersättare för verkmästaren. Eldarna skulle i så fall beredas en löneställning,
svarande mot det ökade ansvaret, förslagsvis i lönegrad A 6. Med anledning
av detta övervägande har utredningen ansett sig böra inhämta yttrande i
frågan av byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning.

Nämnda avdelning har framhållit, att ansvarsmaskinisten för en värmeanläggning
sådan som tekniska högskolans — alltså verkmästaren — påtagligen
måste äga övermaskinistexamen, varför hans placering i lönegrad A 10
kunde anses väl motiverad. Att hans närmaste man blivit placerad i A 8
hade sin grund i de säregna förhållanden, under vilka denna värmeanläggning
arbetade. Huvudväxmecentralen måste under cirka 7 manaders tid
varje år hållas i drift under hela dygnet. Den därstädes befintliga högtrycksångpannan
på 75 m2 eldyta måste under hela denna tid drivas för produktion
av den högtrycksånga, som värmesystemets stora cirkulationspump erfordrade.
Tillsynen över anläggningen hade därför blivit så uppdelad, att
verkmästaren och hans närmaste man, maskinisten, förutom det dagliga
arbetet varannan vecka under denna tid hade vakthållning under den övriga
delen av dygnet. Under denna nattjänstgöring åvilade det maskinisten att
på eget ansvar handha skötseln av anläggningen, och med hänsyn härtill
kunde hans placering i lönegrad A 8 anses väl motiverad.

Med hänsyn till vad byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning sålunda
anfört, har utredningen ansett sig icke böra framlägga något ändringsförslag
beträffande ifrågavarande befattningshavare. Benämningen verkmästare
har utredningen dock funnit böra utbytas mot maskinist.

Verkmästaren och maskinisten ha i skrivelse till kollegienämnden den 1
december 1941 erinrat om, att kollegienämnden beviljat dem en till 200
kronor för år uppgående ersättning för att de under nio månader av året
varannan vecka måste under fritid stå till förfogande för avhjälpande av
uppkomna fel på värmecentral samt gas-, vatten- och kraftledningar m. m.,
samt hemställt, att de skulle från och med budgetåret 1942/43 tillerkännas
en väsentligt ökad ersättning. Med anledning härav anhöll kollegienämnden
i skrivelse den 28 januari 1942, att Kungl. Maj:t skulle till högskolans förfo -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 3%6.

gande ställa ett belopp av 1 000 kronor för år att med 500 kronor utgå till
vardera av högskolans verkmästare och maskinist. Handlingarna i ärendet
ha därefter den 2 maj 1942 överlämnats till utredningen för att tagas i övervägande
vid fullgörandet av dess uppdrag. Utredningen har i anledning härav
allenast framhållit, att dessa befattningshavares arbetsbelastning, såvitt
utredningen kunnat finna, icke kunde anses så omfattande, att gottgörelse
utöver lönen vöre påkallad.

Utredningen har förordat, att den å allmänna verkstaden tjänstgörande
reparatören erhåller en förbättrad löneställning. Med hänsyn till att denne
förestår verkstaden, där kvalificerat mekaniskt arbete utföres och där åtminstone
tidvis flera arbetare äro anställda, har utredningen ansett reparatörsbefattningen
böra placeras i samma lönegrad som de mest kvalificerade
institutionsvaktmästarna eller lönegrad A 9. Även denne befattningshavare
syntes enligt utredningens uppfattning lämpligen kunna benämnas institutionsvaktmästare.

I fråga om den extra ordinarie maskinisten har utredningen framhållit, att
befattningen, med hänsyn till omfattningen av högskolans värmeanläggning
i anslutning till de av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga angivna riktlinjerna
för maskin-och värmeledningspersonals lönegradsplacering, närmast
vore att betrakta såsom värmeledningsskötare, tillika reparatör, av 2:a klass
och sålunda borde hänföras till 7 lönegraden. Då arbetsförhållandena emellertid
vore särskilt besvärliga, syntes den nuvarande placeringen vara motiverad.
Anledning att överväga ett överförande på ordinarie stat torde enligt
utredningens uppfattning icke föreligga, eftersom avsikten alltjämt syntes
vara att helt överflytta tekniska högskolans verksamhet till Valhallavägen.

Beträffande den extra ordinarie befattningen såsom snickare har utredningen
framhållit, att denna tjänst, vilken syntes fylla ett stadigvarande
behov, borde förändras till ordinarie hantverkarbefattning i lönegrad A 6
eller samma lönegrad, i vilken motsvarande befattningshavare vid lantbruksliögskolan
enligt förslag av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga placerats.

Chalmers tekniska högskola. Utredningen har under hänvisning till vad
som anförts beträffande motsvarande befattningshavare vid tekniska högskolan
i Stockholm förordat placering i lönegrad A 9 såsom institutionsvaktmästare
av vaktmästarna vid fysiklaboratoriet och elektrotekniska laboratoriet.
Övriga vaktmästare föreslås med oförändrad löneställning likaledes
erhålla tjänstebenämningen institutionsvaktmästare.

I fråga om arbetskrafterna å maskinlaboratoriet har utredningen framhållit,
att det med hänsyn till omfattningen och den jämförelsevis komplicerade
beskaffenheten av verksamheten vid laboratoriet icke vore anledning till er -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

inran mot, att vid sidan av laboratorievaktmästaren den kvalificerade arbetskraft,
som högskolans maskinist representerade, hade tagits i anspråk
för biträdesgöromålen å laboratoriet, desto mindre som högskolans värmeanläggning
vore av enkel beskaffenhet. Enligt utredningens mening borde
dock maskinistbefattningein ombildas till en institutionsvaktmästarbefattning
med placering i lönegrad A 9; detta i likhet med vad utredningen föreslagit
för laboratorievaktmästaren vid institutionen för ångteknik vid tekniska
högskolan i Stockholm.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha framhållit,
att det arbete, som utföres av laboratorievaktmästarna, är av stor betydelse
för högskolornas verksamhet såväl i fråga örn undervisning som forskning,
och att stora fordringar måste ställas på deras yrkesskicklighet.

De sakkunniga ha funnit, att laboratorievaktmästarnas nuvarande avlöning
icke står i rimlig proportion till den yrkesskicklighet, man fordrar av
dem, och ha därför föreslagit, att de placeras i lönegrad A 8 respektive Eo 8,
samtidigt som deras titel ändras till laboratoriemästare. Denna benämning
syntes på ett riktigare sätt än den nu använda karakterisera dessa befattningshavares
verksamhet. De hade endast i mycket ringa grad vaktmästartjänstgöring
och ägnade huvuddelen av sin tid till arbete pa laboratorierna.
Den av tjänsteförteckningssakkunniga tillfälligt föreslagna benämningen
vaktmästare funne de sakkunniga direkt missvisande.

Beträffande antalet laboratoriemästare ha de sakkunniga framhållit, att
högskolornas laboratorier för närvarande icke vore i tillräcklig grad tillgodosedda
vare sig med laboratorievaktmästare eller med arbetshjälp i övrigt,
exempelvis i form av tekniska biträden eller skrivbiträden. På grund härav
borde, för ett riktigt och önskvärt utnyttjande av de laboratorier och den
utrustning, som funnes och som komme att anskaffas, erforderliga medel
ställas till förfogande för anställande av laboratoriemästare i större utsträckning.

Behov av laboratoriemästare förelåge enligt de sakkunnigas mening för
samtliga de institutioner, som hade laboratorier av större omfattning. I de
fall, då det gällde mindre institutioner, vore det emellertid i fortsättningen
liksom hittills tillräckligt med en laboratoriemästarbefattning,gemensamt för
två eller flera laboratorier. I enlighet med vad salunda anförts ha de sakkunniga
föreslagit, att laboratoriemästarbefattningar vid de tekniska högskolorna
inrättas å följande institutioner (där å institution eller del av sådan nu
icke finnes anställd vaktmästare är detta utmärkt genom kursivering).

Kungl. Majrts proposition nr 326.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

I. Avdelningen för maskinteknik.

1. En befattning å institutionen

2. » » » »

3. » » » »

4. » » » »

5. » » » »

f?. » » » »

7. » » » »

för läran om maskinelement
» mekanisk teknologi samt för gjuteriteknik »

ångteknik samt för kylteknik1
» läran om vattenmotorer och
pumpar

» förbränningsmotorteknik samt för
flygmotorteknik
» fordonsteknik

» uppvärmnings- och ventilationsteknik.

II. Avdelningen för flygteknik och skeppsteknik.

8. En befattning a institutionen för teknisk hydromekanik

9. » » » » » flygteknik.

lil. Avdelningen för elektroteknik.

10. En befattning å institutionen för teoretisk elektroteknik med mät -

11. >			»	teknik » elektroteknisk materiallära
12. »		>	»	» elektromaskinlära samt för elektro-
13. >	1	>	»	teknik I och II * elektrisk anläggningsteknik
14. »		»	>	> telegrafi och telefoni
15. »		»	»	» radioteknik
16. ,»	»	>	»	» elektronik.

IV. Avdelningen för byggnadsteknik.

17. En befattning å institutionen

18. » » » »

19. » » » »

20. » » » »

21. » » » »

F. Avdelningen för arkitektur.

22. En befattning å institutionen

VI. Avdelningen för kemi.

23. En befattning å institutionen

24. » » » »

25. » » » »

för byggnadsstatik
» byggnadsteknik
» vattenbyggnad
» brobyggnad

» vägbyggnad och kommunikationsteknik
2.

för arkitektur samt för stadsbyggnad.

för oorganisk kemi
» organisk kemi samt för kvantitativ
kemisk analys
» teoretisk kemi

1 För kylteknik torde senare behövas särskild laboratoriemästarbefattning.

Motsvarande befattning är för närvarande avsedd för vägbyggnad och kommunikationsteknik.
Efter föreslagen uppdelning av detta läroämne bör befattningen tilldelas institutionen
för vägbyggnad.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

26. En befattning

27. »

28. » »

29. » »

30. » »

31. »

32. »

å institutionen
» >

» *

» »

> »

» »

för värmeteknik och maskinlära
» kemisk apparatteknik
» teknisk oorganisk kemi
» teknisk organisk kemi
» cellulosateknik och träkemi samt
för pappersteknik

» livsmedelskemi samt för teknisk
biokemi

» teknisk elektrokemi.

VII. Avdelningen för bergsvetenskap.

33. En befattning	o a	institutionen	för
34. » »		1	»
35. » »	»		»
36. » »			*
37. »	»

mineralogi (nuvarande vaktmästare,
tillika preparator)
bergskemi och järnets metallurgi
gruvbrytning
anrikning

järnets bearbetning och behandling
samt metallografi.

VIII. Avdelningen för teknisk fysik.

38. En befattning å institutionen för fysik

39. » » » » » hållfasthetslära

Ifi. » » » » » fotografi.

IX. Avdelningen för lantmäteri.

41. En befattning å institutionen för geodesi med utjämningsräkning

samt geodesi och fotogrammetri
(ändring av nuvarande vaktmästarbefattning).

2. Chalmers tekniska högskola.

I. Avdelningen för maskinteknik.

1. En befattning å institutionen för läran örn maskinelement, för läran

örn transportanordningar samt för
uppvärmnings- och ventilationsteknik 2.

* » » » » mekanisk teknologi, för gjuteritek nik

samt för svetsteknik

3. » » » » » ångteknik samt för läran örn pum par,

fläktar och kompressorer

4. » » » » » förbränningsmotorteknik samt för

kylteknik. II.

II. Avdelningen för skepp sbyggnad.

5. En befattning å institutionen för teoretiskt skeppsbyggeri samt för

praktiskt skeppsbyggeri.

Kungl. Majrts proposition nr 386.

lil. Avdelningen för elektroteknik.

6. En befattning å institutionen för teoretisk elektroteknik med mät teknik

samt för elektroteknisk
materiallära

7. » » » » » elektromaskinlära samt för elek troteknik

1 och II

8. » » » » » elektrisk anläggningsteknik

9. » » » » » radioteknik samt för telegrafi och

telefoni.

IV. Avdelningen för byggnadsteknik.

10. En befattning å institutionen för byggnadsstatik samt för geoteknik

18.

13.

byggnadsteknik
vattenbyggnad
brobyggnad

vägbyggnad samt för geodetisk
mätningsteknik.

V. Avdelningen för arkitektur.

15. En befattning för samtliga institutioner inom avdelningen.

VI. Avdelningen för kemi.

16. En befattning å institutionen för oorganisk kemi

17. » » » » » organisk kemi samt för livsmedels kemi

och vattenkemi

18. » » » » » teoretisk kemi samt för kvantita tiv

kemisk analys

19. » » » » » teknisk kemi samt för kemisk appa ratteknik 80.

» » » » » teknisk elektrokemi samt för foto grafi.

VII. För grundläggande läroämnen.

21. En befattning å institutionen för fysik

22. » » » » » hållfasthetslära.

Av de av de sakkunniga vid tekniska högskolan i Stockholm förordade
41 befattningarna föreslås 20 såsom ordinarie och 21 såsom extra ordinarie.
Någon ökning av antalet ordinarie befattningar ifrågasattes således icke.
Då för närvarande vid samma högskola finnas anställda fyra extra ordinarie
och fyra extra laboratorievaktmästare — däri inberäknat maskinteknikern
å institutionen för mekanisk teknologi — innebär förslaget dock en
betydande utvidgning av antalet icke-ordinarie befattningshavare.

Utöver utvidgningen av antalet befattningar innebär sakkunnigförslaget
jämfört med nuvarande organisation den ändringen, att befattningen såsom
vaktmästare å de geodetiska institutionerna vid tekniska högskolan i Stockholm
med hänsyn till förekommande arbetsuppgifter skulle ombildas till en
laboratoriemästarbefattning. Likaså skulle befattningen såsom vaktmästare,

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

tillika preparator, å institutionen för mineralogi och geologi vid samma högskola
ändras till laboratoriemästarbefattning.

Av de vid Chalmers tekniska högskola föreslagna 22 befattningarna böra enligt
de sakkunnigas uppfattning tio vara ordinarie och tolv extra ordinarie.
Med inräknande av maskinisten finnas för närvarande vid denna högskola, såsom
av redogörelsen för den nuvarande organisationen torde ha framgått, allenast
sex ordinarie och fem extra laboratorievaktmästare, varjämte en extra laboratorievaktmästare
är anställd på halvtid.

Antalet vid tekniska högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska
högskola anställda institutionsvaktmästare, fördelade efter lönegrader och
institutioner, framgår av sammanställningar, vilka såsom bilagor (bilaga 1,
respektive bilaga 2), finnas fogade vid detta protokoll. I sammanställningarna
redovisas härvid förutom nuvarande förhållanden de av institutionsvaktmästarutidningen
samt av 1940 års sakkunniga för den högre
tekniska undervisningen framlagda förslagen ävensom de av vederbörande
högskolestyrelser gjorda anslagsäskandena för budgetåret 1945/46. Beträffande
det av nyssnämnda sakkunniga framlagda förslaget är att märka,
att sammanställningarna utvisa den föreslagna organisationen, sådan densamma
skulle gestalta sig, sedan den blivit fullt utbyggd.

Yttrandena.

Över institutionsvaktmästarutredningens betänkande, såvitt detta avser befattningshavare
vid de tekniska högskolorna, ha yttranden avgivits av
allmänna lönenämnden, statskontoret samt styrelserna för respektive högskolor
ävensom av civilförvaltningens personalförbund.

Allmänna lönenämnden har i princip godtagit utredningens förslag om utnyttjande
av lönegraderna A 7, A 9 och A 10 för institutionsvaktmästares och
dem motsvarande befattningshavares lönegradsplacering (lönegrad A 10 i huvudsak
föreslagen för preparatorer å vissa universitetsinstitutioner). Enligt
lönenämndens mening borde dock 9 lönegraden komma till användning icke
blott för de mest kvalificerade institutionsvaktmästartjänsterna, d. v. s. sådana
vilkas innehavare vid sidan av vaktmästargöromål ha speciella arbetsuppgifter
av mera komplicerad eller ansvarsfull art utan även för vissa specialbefattningar,
där arbetsuppgifterna, såvitt lönenämnden kunnat finna,
icke motivera befattningarnas placering i 10 lönegraden. Sålunda har lönenämnden
velat förorda, att de i betänkandet behandlade befattningshavarna
vid geologiska och mineralogiska institutioner, vilka huvudsakligen sysselsättas
med framställande av s. k. slipsnitt av mineral, hänföras till 9 lönegraden.

Vad angår laboratorievaktmästama vid tekniska högskolan i Stockholm
har lönenämnden under hänvisning till vad sålunda anförts och till allmänna
civilförvaltningens lönenämnds i det föregående åberopade utlåtande av den
22 mars 1929 tillstyrkt uppfattning till 9 lönegraden av åtta laboratorievaktmästare
i enlighet med utredningmannen Anderssons förslag.

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 326.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I fråga om maskinisten vid Chalmers tekniska högskola har lönenämnden
funnit sig böra biträda utredningens förslag om hans placering i lönegrad A 9.
Beträffande vaktmästaren å maskinlaboratoriet har lönenämnden framhållit,
att denne nu arbetade under omedelbar tillsyn och ledning av maskinisten,
varför skäl för hans uppflyttning till högre lönegrad icke förelåge.

Statskontoret har ansett, att benämningen institutionsvaktmästare borde
ersättas med den språkligt sett mindre tyngande beteckningen vaktmästare.

Styrelsen för tekniska högslcolan i Stockholm har åberopat ett av högskolans
kollegienämnd över institutionsvaktmästarutredningens betänkande avgivet
yttrande. Ivollegienämndens yttrande innehåller i huvudsak följande.

Högskolan har under de sist gångna åren vid upprepade tillfällen i sina riksdagspetita
äskat en förhöjning av laboratorievaktmästarnas lönegradsplacering.
Som skäl härför har högskolan anfört, att laboratorievaktmästarnas arbetsuppgifter
successivt blivit av allt mer kvalificerad art, att i samband härmed
allt större krav måste ställas på deras yrkeskunskap samt att med hänsyn
till det omfattande laboratoriearbete, som bedrives och i samband med kommande
nybyggnader i allt ökad omfattning kommer att bedrivas vid högskolan,
det måste anses vara av allra största betydelse, att laboratorievaktmästarna
kunna beredas sådana löner, att i konkurrensen med industrien verkligt
kvalificerade krafter kunna förvärvas. För belysande av sistnämnda synpunkt
kan redan nu nämnas, att under det sist förflutna året icke mindre än två
skickliga laboratorievaktmästare av ekonomiska skäl ansett sig böra lämna
högskolan och övergå till annan verksamhet, den ene från institutionen för ångteknik,
vilken övergått till privat industri, och den andre från institutionen för
elektromaskinlära, vilken övergått till anställning vid ett av statens affärsdrivande
verk.

Mot institutionsvaktmästarutredningens förslag, att sex av laboratorievaktmästarna
skola placeras i A 9, har högskolan intet att invända. Däremot
tillåter sig högskolan med skärpa framhålla nödvändigheten av att samtliga
laboratorievaktmästare bliva placerade i samma lönegrad. Som motivering
härför kunna flera tungt vägande skäl anföras.

Sålunda har Kungl. Majit den 16 maj 1941 bemyndigat högskolans styrelse
att efter förslag av lärarkollegiet medgiva, att ordinarie befattning som laboratorievaktmästare
vid inträffad vakans må överflyttas från en institution
till en annan och utbytas mot vid den senare inrättad extra ordinarie laboratorievaktmästartjänst.
Detta bemyndigande har vittgående principiell och
praktisk betydelse, i det att härigenom en möjlighet förefinnes att provanställa
en person i viss befattning för att, örn provtjänstgöringen varit till belåtenhet,
inplacera honom i ordinarie befattning. Denna möjlighet skulle i
hög grad kringskäras, om laboratorievaktmästarbefattningarna bleve uppdelade
i två grupper, placerade i olika lönegrader, i vilket fall bemyndigandet,
såsom även institutionsvaktmästarutredningen påpekat, finge begränsas till
att gälla blott inom varje grupp för sig. Med hänsyn till att högskolan för
närvarande har vaktmästare såsom extra, såsom extra ordinarie och såsom
ordinarie tjänstemän, bör enligt högskolans förmenande den hittills tillämpade
regeln utsträckas så, att en anställd först blir extra, sedan extra ordinarie
och först härefter ordinarie.

Huvudskälet för högskolans ståndpunkt örn samma lönegradsplacering för
samtliga laboratorievaktmästare är emellertid det, att i samtliga fall sådan

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

yrkesskicklighet och sådana kvalifikationer äro nödvändiga, att de till fullo
motivera en inplacering åtminstone i 9 lönegraden. Beträffande de laboratorievaktmästare,
för vilka en placering i 7 lönegraden föreslagits av institutionsvaktmästarutredningen,
har högskolan infordrat yttrande från respektive
institutionsföreståndare. Dessa lia i avgivna yttranden med hänsyn till
arten och omfattningen av de institutionsvaktmästarna åliggande arbetsuppgifterna
förordat placering i 9 lönegraden.

Av yttrandena framginge, att samtliga laboratorievaktmästare måste fylla
höga kompetenskrav. Med hänsyn härtill och för att högskolans laboratorier
skola kunna på rätt sätt fullgöra sina arbetsuppgifter, tillåter högskolan sig
med skärpa uttala sig för nödvändigheten av att samtliga ordinarie laboratorievaktmästare
bliva placerade i lönegrad A 9 samt att samtliga extra ordinarie
laboratorievaktmästare bliva placerade i lönegrad Eo 9.

Vad laboratorievaktmästarnas tjänstebenämning beträffar har högskolan
i sina riksdagspetita vid upprepade tillfällen hemställt om en ändring av benämningen
till laboratoriemästare. Speciellt tillåter högskolan sig hänvisa
till vad högskolan härom anfört i sitt remissvar beträffande revision av tjänsteförteckningen
i vad avser allmänna civilförvaltningen, del III, nämligen:

»Den för vissa befattningshavare vid högskolans olika institutioner använda
benämningen laboratorievaktmästare är helt missvisande och svarar alls ej
mot den verksamhet, som dessa befattningshavare ha. I många fall äro de
specialutbildade samt ha att fylla sådana uppgifter, som åvila instrumentmakare,
maskintekniker etc. En förändring av benämningen laboratorievaktmästare
till vaktmästare skulle dels bli ytterligare missvisande, dels med all
sannolikhet i icke oväsentlig grad försvåra rekryteringen av lämpliga befattningshavare.
Lärarkollegiet vill därför begagna tillfället att i detta sammanhang
med skärpa framföra ett gammalt önskemål från högskolans sida, nämligen
att dylika befattningshavare skola benämnas laboratoriemästare.»

Högskolan vill i detta sammanhang ånyo understryka betydelsen av att
benämningen laboratoriemästare införes.

Högskolan ansluter sig till institutionsvaktmästarutredningens förslag, att
vaktmästaren, tillika preparatom, placeras i lönegrad A 9, men uttalar sig
för, att han i likhet med övriga vaktmästare måtte erhålla benämningen
laboratoriemästare.

Mot den för reparatören föreslagna lönegradsplaceringen A 9 har högskolan
intet att erinra.

Tjänstebenämningen reparatör var i någon mån motiverad vid den tidpunkt
då befattningen inrättades. För närvarande utgöres arbetet av ren
verkstadstjänst i högskolans mekaniska verkstad. Då sålunda ej heller tjänstebenämningen
laboratoriemästare är rättvisande, vill högskolan för sin del
förorda tjänstebenämningen maskintekniker.

Beträffande institutionsvaktmästarutredningens förslag angående maskinist
och verkmästare vill högskolan endast ifrågasätta huruvida icke tjänstebenämningen
verkmästare borde bibehållas i stället för att utbytas mot maskinist,
med hänsyn till att verkmästaren har viss chefsställning.

Beträffande den snickare, vilken för närvarande finnes vid högskolans
snickeriverkstad och som för närvarande är placerad i Eo 7, har institutionsvaktmästaru
tredingen föreslagit inplacering i lönegrad A 6, varjämte hans
tjänstebenämning borde ändras till hantverkare.

Benämningen hantverkare är enligt högskolans förmenande helt missvisande,
varför den tidigare benämningen snickare bör bibehållas. Till belysande

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

av de kompetenskrav, som snickaren i fråga måste uppfylla, må framhållas,
att arbetena på snickarverkstaden till stor omfattning utgöres av tillverkning
av modeller av fartyg, avsedda för motståndsundersökning på institutionen
för hydromekanik, samt av flygplanvingar, avsedda för institutionen för flygteknik.
I dessa fall erfordras mycket stor tillverkningsnoggrannhet. Härjämte
förekommer viss möbeltillverkning o. dyl. på snickeriet, varjämte snickaren
har att själv utföra erforderliga kostnadsberäkningar. Med hänsyn härtill
tillåter högskolan sig fasthålla, att befattningen i fråga måtte placeras i lönegrad
Eo 8.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har framställt erinringar mot den
av utredningen föreslagna lönegradsplaceringen för de båda befattningshavarna
vid maskinlaboratoriet, därvid styrelsen gjort jämförelser med vad som
föreslagits för motsvarande befattningshavare vid tekniska högskolan i Stockholm.
Institutionerna vore visserligen mindre, men i stället tjänstgjorde vederbörande
inom flera institutioner, varför större krav ställdes på arbetsförmåga
och skicklighet. I fråga om löneställningen för maskinisten har styrelsen
framhållit, att högskolan vore i behov av en maskinist med tillräcklig kompetens
att kunna vara arbetsledare och utöva tillsyn med eget ansvar över
skötseln av maskinerna vid maskinlaboratoriet och vid behov även över skötseln
av andra anläggningar, såsom uppvärmningsanläggningarna vid högskolan.
Med hänsyn härtill syntes han böra placeras i lönegrad A 10 och benämnas
maskinist. Den nuvarande laboratorievaktmästarbefattningen har styrelsen
föreslagit skola ombildas till en institutionsvaktmästarbefattning i lönegrad A9.

Mot benämningen institutionsvaktmästare hade styrelsen icke någon erinran.

Civilförvaltningens personalförbund har erinrat om de av ledamoten Andersson
i institutionsvaktmästarutredningen föreslagna uppflyttningen till lönegrad
A 9 av laboratorievaktmästarbefattningarna å följande institutioner vid
tekniska högskolan i Stockholm, nämligen institutionerna för elektromaskinlära
och elektrisk anläggningsteknik, för vattenbyggnad samt vägbyggnad och
kommunikationsteknik, ävensom för hållfasthetslära och hydromekanik. Då
för arbetet å ifrågavarande institutioner erfordrades synnerligen stor yrkesskicklighet,
ansåge sig förbundet böra understryka nödvändigheten av att dessa
befattningar förändrades till befattningar såsom instrumentmakare i lönegrad
A 9.

I anledning av utredningens förslag om utbyte av en extra ordinarie befattning
såsom snickare mot en ordinarie befattning i lönegrad A 6 såsom hantverkare
har förbundet, som helt anslutit sig till förslaget om befattningens uppförande
på ordinarie stat, ansett sig böra påyrka, att densamma placeras i lönegrad
A 7. Det vore nämligen icke fråga om en hantverkarbefattning i egentlig
mening, då för arbetets utförande erfordrades en synnerligen yrkesskicklig modellsnickare.
Under denna benämning borde befattningen också upptagas i
tjänsteförteckningen.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 326.

Tekniska högskolans i Stockholm anslag säskande.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har styrelsen för tekniska
högskolan i Stockholm understrukit kollegienämndens förenämnda, i utlåtande
över institutionsvaktmästarutredningens betänkande gjorda uttalanden samt
därjämte hemställt, att tre extra laboratorievaktmästarbefattningar inrättas
såsom extra ordinarie i 9 lönegraden, att maskinteknikerbefattningen
likaledes placeras i lönegraden Eo 9, att fem nya laboratorievaktmästarbefattningar
med placering i lönegrad Ex 9 inrättas å institutionerna för uppvärmnings-
och ventilationsteknik, elektrotekniska mätmetoder, elektrisk
anläggningsteknik, värmeteknik och maskinlära samt geodesi och fotogrammetri,
att laboratorievaktmästarbef attingen på institutionen för järnets
bearbetning och behandling ersättes med två befattningar, en i järnets bearbetning
och behandling och en i metallografi, att den nuvarande laboratorievaktmästarbefattningen
på institutionerna för gruvbrytning, anrikning,
gruvmätning och geofysikalisk malmletning ersättes med två befattningar,
en för anrikning och en för gruvbrytning, gruvmätning och geofysikalisk
malmletning, samt att, för den händelse laboratorievaktmästarbefattningen
i värmeteknik och maskinlära icke blir inrättad, i stället ett belopp av
3 000 kronor anvisas för arbetshjälp på institutionen i fråga.

Institutionsvaktmästarutredningen har för förevarande befattningshavare
liksom för motsvarande befattningshavare vid vissa andra statliga institutioner
föreslagit tjänstebenämningen institutionsvaktmästare.
1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ävensom tekniska
högskolan i Stockholm lia däremot förordat tjänstebenämningen laboratoriemästare.
Då en enhetlig tjänstebenämning bör tillämpas för befattningshavare,
tillhörande denna tämligen enhetliga personalgrupp, får jag förorda
den av institutionsvaktmästarutredningen föreslagna tjänstebenämningen
institutionsvaktmästare.

Vad härefter angår antalet institutionsvaktmästarbefattningar finner
jag mig, såvitt angår tekniska högskolan i Stockholm, för närvarande
allenast kunna förorda inrättande av fyra nya befattningar, avsedda för envar
av institutionerna för uppvärmnings- och ventilationsteknik, värmeteknik
och maskinlära, anrikning samt elektrotekniska mätmetoder. I fråga om
dessa institutioner är behovet av inrättande av institutionsvaktmästare särskilt
stort på grund av tillkomsten av nya laboratorier.

Beträffande löneställningen för institutionsvaktmästarna får jag
till en början erinra, att institutionsvaktmästarutredningens förslag till lönegradsplacering
av institutionsvaktmästare vid ett flertal statliga institutioner,
däribland naturhistoriska riksmuseet, universiteten och vissa högskolor,
med allenast smärre jämkningar lagts till grund för de i statsverkspropositionen
under åttonde, nionde och tionde huvudtitlarna förordade löneregleringarna
av dylik personal. Med hänsyn till önskvärdheten av likformig

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Iöneställning för vaktmästarna å institutionerna vid rikets universitet och
högskolor finner jag mig böra förorda, att löneställningen för förevarande
befattningshavargrupp bestämmes i anslutning till institut.ionsvaktmästarutredningens
förslag. Jag finner mig härvid kunna i princip biträda det av
utredningsmannen Andersson framlagda förslaget, vilket jämväl tillstyrkts
av allmänna lönenämnden. Enligt detta skulle vid tekniska högskolan i
Stockholm inrättas 24 institutionsvaktmästarbefattningar, därav nio i lönegrad
A 9, elva i lönegrad A 7 och fyra i lönegrad Eo 7. Sedan utredningen
tagit ställning till frågan örn antalet befattningshavare vid högskolan ha
emellertid inrättats fyra vaktmästarbefattningar, varjämte jag i det föregående
tillstyrkt inrättande av ytterligare fyra sådana befattningar. Med
hänsyn härtill och med beaktande av att en av de nyinrättade befattningarna,
nämligen maskinteknikerbefattningen, är att anse såsom en instrumentmakarbefattning,
finner jag mig böra förorda, att antalet befattningar
i lönegrad A 9 höjes med två utöver ledamoten Anderssons förslag eller
alltså till elva. Övriga institutionsvaktmästarbefattningar vid högskolan
torde i anslutning till utredningens förslag böra placeras i 7 lönegraden. Av
de 21 befattningarna i lönegrad 7 torde tretton böra inrättas såsom ordinarie
och de återstående åtta — motsvarande de under de sista två åren nyinrättade
fyra och av mig nu föreslagna fyra nya befattningarna — inrättas
fyra vardera såsom extra ordinarie och extra.

Såsom jag i det föregående anfört har Kungl. Majit bemyndigat kollegienämnden
vid tekniska högskolan i Stockholm att medgiva, att ordinarie och
extra ordinarie befattning såsom laboratorievaktmästare vid inträffad
vakans må överflyttas från en institution till en annan och utbytas, ordinarie
befattning mot vid den senare institutionen inrättad extra ordinarie
eller extra laboratorievaktmästartjänst och extra ordinarie befattning mot
extra laboratorievaktmästartjänst. Vid ett genomförande av nu förordad
uppdelning av befattningarna å 7 och 9 lönegraderna skulle möjligheterna
att utnyttja bemyndigandet starkt begränsas, därest omflyttning av befattningar
blott skulle kunna ske inom institutioner, å vilka vörö placerade
institutionsvaktmästare i samma lönegrad. Med hänsyn härtill och då en
viss rörlighet i fråga örn befattningarnas fördelning mellan de olika institutionerna
är önskvärd ur rekryteringssynpunkt, får jag förorda, att högskolans
styrelse medgives rätt att omflytta befattningar även inom olika
lönegrader från en institution till en annan. Jag förutsätter härvid, att detta
icke kommer att medföra, att anställning sker i 9 lönegraden, där allenast
utförande av mindre kvalificerade arbetsuppgifter skulle åligga vederbörande.
Enär de relativt fåtaliga befattningarna i 9 lönegraden torde behöva
utnyttjas för erhållande av fullgod arbetskraft å de mera kvalifikationskrävande
institutionerna, torde en dylik utveckling emellertid icke behöva
befaras.

En anordning sådan som den av mig nu föreslagna bör lämpligen kompletteras
med ett allmänt bemyndigande för högskolestyrelsen att ersätta

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ordinarie befattning med extra ordinarie eller extra samt extra ordinarie med
extra i samma lönegrad. Vid genomförande av ett dylikt system uppstå
vissa svårigheter av anslagsteknisk natur, i det att anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal i betydande omfattning kan komma att
överskridas, varvid dock å anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän
skulle uppkomma motsvarande eller något större besparing. Kungl.
Maj:t torde med hänsyn härtill böra inhämta bemyndigande av riksdagen
att medgiva det överskridande av icke-ordinarieposten, som kan påkallas
av att densamma av nu anförda skäl kan komma att belastas med avlöningsutgifter,
för vilka medel beräknats under ordinarieposten.

Förutom de i det föregående angivna institutionsvaktmästarna finnas vid
tekniska högskolan i Stockholm anställda vissa befattningshavare, vilkas löneställning
bör upptagas till prövning i förevarande sammanhang. Dessa befattningshavares
antal samt tjänstebenämning och löneställning enligt nuvarande
förhållanden och enligt föreliggande organisationsförslag framgår
av följande sammanställning. _____

Antal	Tj änstebenämning	Nuvarande lönegrad	Föreslagen lönegrad
Institutionsvakt- mästarutredningen	Anslagsäskanden
1	verkmästare........	A 10	A 101	—
1	maskinist..........	A 8	A 8	—
1	reparatör ..........	A 7	A 9>	A 93
1	maskinist..........	Eo 8	Eo 8	—
1	snickare..........	Eo 7	A 64	Eo 8

1 Föreslagen tjänstebenämning maskinist.

2 j » institutionsvaktmästare.

3 > » maskintekniker.

* > > hantverkare.

Vad angår löneställning och tjänstebenämning för dessa befattningshavare
får jag ansluta mig till institutionsvaktmästarutredningens förslag.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att beträffande institutionsvaktmästarna
och övriga här berörda befattningshavare vid de tekniska
högskolorna, i likhet med vad som skedde vid den allmänna tjänsteförteckningsrevisionen
år 1942, såvitt angår ordningen för befattningars tillsättande
meddela de särskilda bestämmelser, som erfordras med anledning
av nu ifrågavarande ändringar i tjänsteförteckningen.

Två av befattningshavarna, nämligen verkmästaren och maskinisten, åtnjuta
för närvarande särskild ersättning med 200 kronor för ar vardera
för att de under nio månader av året varannan vecka under fritid mäste stå
till förfogande för avhjälpande av uppkomna fel på gas-, vatten- och kraftledningar
m. m. Befattningshavarna i fråga ha begärt förhöjd ersättning,
varemot institutionsvaktmästarutredningen ansett, att särskild gottgörelse
utöver lönen icke vore påkallad. Jag biträder i detta hänseende visserligen

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

utredningens uppfattning, men för undvikande av lönesänkning för de nuvarande
innehavarna av befattningarna synas dessa särskilda ersättningar
tills vidare böra utgå med oförändrat belopp.

C. Viss biträdespersonal i övrigt.

Vid tekniska högskolan i Stockholm finnas förutom de i det föregående
omförmälda vaktmästarna anställda dels en förste vaktmästare i lönegraden
A 7, dels två vaktmästare i lönegraden A 5.

Förste vaktmästaren, som tjänstgör å rektorsexpeditionen, har tillsyn
över föreläsningslokalerna samt över reparationen av inventarier, gårdsrenhållning
och sophämtning m. m. och utövar vicevärdskap för inom högskolan
boende personal. Han skall vidare sköta passning under rektorns och
sekreterarens mottagningstider och vid lärarkollegiets och kollegienämndens
sammanträden samt utföra vissa expeditionsgöromål.

Av de båda andra vaktmästarna tjänstgör den ene å rektorsexpeditionen
och den andre huvudsakligen vid högskolans lokaler vid Drottninggatan.
De ha bland annat till uppgift att hämta och utdela värde- och lösenpost
till kansliet och expediera avgående post, utföra bankärenden och annan
budsändning för kansliets och kamrerarkontorets räkning samt med hjälp
av adresseringsmaskin stämpla adresser på avgående post. Den vid Drottninggatan
stationerade vaktmästaren har dessutom samma uppgifter med
avseende på högskolans äldre byggnader som förste vaktmästaren i fråga
örn byggnaderna vid Valhallavägen.

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha med avseende
å nu ifrågavarande vaktmästare icke föreslagit annan ändring än
att tjänstebenämningen ändras till förste expeditionsvakt, respektive expeditionsvakt.

Högskolans lärarkollegium har — med tillstyrkan av styrelsen — framlagt
följande förslag beträffande här avsedd personal.

Beträffande vaktmästarna har lärarkollegiet, som förordat att de i överensstämmelse
med sakkunnigförslaget skulle erhålla benämningen expeditionsvakt,
hemställt om uppfattning av en av de för närvarande i lönegraden
A 5 placerade befattningshavarna till lönegraden A 7 ävensom örn en
ny expeditionsvakt i lönegraden Ex 7.

Till stöd för denna framställning har lärarkollegiet i huvudsak anfört:

Vid högskolan finnes för närvarande ingen central expedition för mottagande
och avsändande av gods — värdepost, paket, frakt- och ilgods etc.
Detta har visat isig medföra synnerligen stora olägenheter. Mycket ofta inträffar
att till högskolan avsänt gods är ofullständigt adresserat eller blir inlämnat
på fel institution, varefter det kan taga veckor innan försändelsen
i fråga kommer den avsedda mottagaren tillhanda. Ävenså åtgår avsevärd
tid för efterforskning av försändelser, vilka enligt uppgift lämnats till högskolan.
—- Vid avsändande av gods sätter sig för närvarande varje institution
för sig i förbindelse med någon expressbyrå, något som ofta medför alldeles
onödiga dubbelkörningar, och detta i sådan omfattning att det till och

Kungl. Majlis proposition nr 326.

med påtalats från expressbyråhål''1. Uppenbart är att härmed följer en alldeles
onödig extra kostnad för högskolans transporter. — Mest i ögonen
fallande är den olägenhet, som uppstår vid avsändande och emottagande
av värdeförsändelser, då de flesta institutioner var för sig skicka personal
till ett och .samma postkontor. Stundom kunna närmare ett 10-tal av högskolans
befattningshavare under loppet av Y2 timme besöka samma postkontor.
.

Alla de i det föregående anförda olägenheterna skulle enkelt kunna elimineras,
samtidigt som en rationell och ur statens synpunkt ekonomisk lösning
skulle åstadkommas, örn en expedition inrättades med uppgift att handhava
högskolans in- och utgående försändelser samt att samtidigt tjäna som upplysningscentral.
För centralens skötsel erfordras en expeditionsvakt, vilken
helt ägnar sig däråt. Med hänsyn till de fordringar, som måste ställas på
denne, samt till det ansvar, som kommer att åvila honom, speciellt i samband
med alla förekommande värdeförsändelser, synes en placering i lägst 7 lönegraden
vara erforderlig. Lämpligaste lösningen synes vara att en av expeditions
v akt b ef a 11 n i ng a rn a, sorn nu är placerad i A 5, uppflyttas till A 7, samt
att en ny expeditionsvakt anst alles i Ex 7, varefter det sedan får ankomma
på rektors prövning vem av sistnämnda befattningshavare, som bör handhava
expeditionen.

För expeditionens inredning erfordras ett belopp av 1 000 kronor.

I detta sammanhang må slutligen nämnas, att de sakkunniga såsom ett
led i omorganisationsförslaget förordat, att viss nu arvodesavlönad personal,
nämligen en gårdskarl och fern eldare, inplaceras å löneplan ävensom
att en extra gårdskarl nyanställes mot arvode. Lärarkollegiet har för nästa
budgetår gjort hemställan i enlighet med detta förslag.

Härjämte har kollegiet upprepat en i tidigare anslagsäskanden gjord
framställning om anvisande av ett belopp av 15 000 kronor till anställande
av laboratoriebiträden vid vissa fackavdelningar.

De av de sakkunniga och högskolemyndigheterna föreslagna åtgärderna
för lönegradsuppflyttning och löneplansplacering av vissa vaktmästare,
eldare och gårdskarlar torde böra prövas i samband med omorganisationsförslaget
i övrigt. Detsamma gäller de ifrågasatta ändringarna av tjänstebenämningar.

Till stöd för förslaget örn inrättande av en särskild expedition för post
och gods lia enligt min mening anförts goda skäl. Jag biträder därför högskolans
hemställan i denna'' del och förordar, att medel beräknas till en ny
extra vaktmästare med inplacering till en början i högst 7 lönegraden.
Under omkostnadsanslaget kommer jag att förorda, att erforderligt belopp
anvisas för inredning av den föreslagna expeditionen.

Högskolans hemställan om anvisande av medel för avlönande av laboratoriebiträden
är jag icke för närvarande beredd att biträda.

IV. Anslagsberäkningar.

Kungl. Majit har genom beslut den 9 juni 1944 för tekniska högskolan
i Stockholm fastställt följande

Departe mentschefen -

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis...... kronor 641 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit ................................... » 252 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ » 658 500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. » 99 800

Summa kronor 1 651 500
Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande........................ kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 301 500.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör för nästa budgetår i
avlöningsstaten vidtagas följande ändringar:

Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör för
det första höjas med i runt tal 22 300 kronor, motsvarande^grundlön vid två
nya professurer i elektronik, respektive stadsbyggnad. Fjolårets riksdagbeslöt
inrätta en ny forskningsprofessur i teknisk elektrokemi. Avlöningsförmånerna
vid denna professur ha, på sätt som närmare framgår av 1944
ars åttonde huvudtitel sid. 250 och 258, för innevarande budgetår bestritts
av donerade medel samt det tidigare till en speciallärare i teknisk elektrokemi
utgående arvodet av 2 900 kronor, varför hänsyn till denna professur
icke i annan mån än som följer av nämnda förhållande tagits vid fastställandet
av gällande avlöningsstat. Såsom förutsatts vid professurens inrättande
skola emellertid kostnaderna för densamma från och med den 1 juli
1945 övertagas av statsverket. Till följd härav bör nu ifrågavarande anslagspost
ökas med ytterligare 11 100 kronor. Mitt ställningstagande till institutionsvaktmästarutredningens
förslag och högskolans äskanden örn nya vaktmästarbefattningar
för vissa institutioner föranleder slutligen en höjning av
denna anslagspost med sammanlagt 22 500 kronor. Då jag icke ifrågasätter
någon annan ändring beträffande posten, bör den för nästa budgetår alltså
uppföras med (641 000 + 22 300 + 11 100 + 22 500 =) 696 900 kronor.

Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, bör höjas med dels 2 300 kronor,
motsvarande ökning av arvodet till specialläraren i kylteknik, dels 2 800
kronor, motsvarande arvodeshöjning åt specialläraren i elektriska mätmetoder,
dels 2 900 kronor, utgörande arvode vid en nyinrättad speciallärartjänst
i vattenlednings- och avloppsteknik, dels ock 5 000 kronor för möjliggörande
av arvodesförbättring åt speciallärare m. fl., vilkas befattningar
ha karaktär av huvudsyssla. Å andra sidan bortfalla det nu till specialläraren
i stadsbyggnad utgående arvodet av 6 000 kronor och det till uppehållande
av undervisningen i teknisk elektrokemi nu utgående beloppet av

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

2 900 kronor. Posten bör sålunda för nästa budgetår uppföras med
(252 200 + 2 300 + 2 800 + 2 900 + 5 000 — 6 000 — 2 900 =) 256 300
kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut av den 9 juni 1944 skulle anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
disponeras på följande sätt:

Arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter......kronor 530 000

Avlöningar åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan » 128 500

Summa kronor 658 500.

Såsom i annat sammanhang omförmälts har emellertid Kungl. Majit för
att möjliggöra anställandet av en tillfällig extra assistent å högskolans bibliotek
medgivit, att ett belopp av 4 200 kronor finge överföras från delposten
till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter till delposten till avlöningar
åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan. I det följande utgår
jag dock vid anslagsberäkningen från den ursprungliga medelsfördelningen.
Delposten till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden och assistenter — vilken
hädanefter torde böra benämnas ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter
— bör sålunda vid bifall till den av mig förordade höjningen med 5 000
kronor för nästa budgetår uppföras med 535 000 kronor. Delposten till avlöningar
åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan bör för det första
ökas med 6 400 kronor, utgörande förstärkning av bibliotekets anslagsmedel
till extra arbetshjälp. Vidare bör posten höjas med dels i runt tal 10 000
kronor till grundlön vid 4 skrivbiträdestjänster på skrivcentralen, dels 3 100
kronor till grundlön vid en befattning såsom extra vaktmästare på expeditionen
för gods och post, dels 6 000 kronor till viss extra arbetshjälp på
rektorsexpeditionen, dels ock 3 000 kronor för beredande av vederbörliga
ålderstillägg. Å andra sidan föranleder mitt ståndpunktstagande till institutionsvaktmästarutredningen
och därmed sammanhängande frågor en nettominskning
av denna delpost med 3 800 kronor. Delposten bör sålunda uppföras
med (128 500 + 6 400 + 10 000 + 3 100 + 6 000 + 3 000 — 3 800 =)
153 200 kronor. Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
bör alltså i sin helhet uppföras med (535 000 + 153 200 =) 688 200 kronor.

Anslagsposten rörligt tillägg, nu 99 800 kronor, bör uppräknas
med 43 800 kronor och följaktligen upptagas till 143 600 kronor.

Sammanfattningsvis kunna sålunda utgifterna under avlöningsstaten
för nästa budgetår beräknas till (696 900 + 256 300 + 688 200 +
+ 143 600 =) 1 785 000 kronor.

Då jag, såsom i annat sammanhang nämnts, beräknar de under särskilda
uppbördsmedel uppförda avgifterna från de studerande
till oförändrat belopp, 350 000 kronor, bör följaktligen nettoutgiften under
avlöningsstaten upptagas till 1 435 000 kronor. I förhållande till innevarande
budgetår innebär detta en anslagshöjning med 133 500 kronor.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 326.

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår bestämt till 449 700 kronor.
Kungl. Majit har genom beslut den 9 juni 1944 fastställt följande omkostnadsstat
för tekniska högskolan i Stockholm att tillämpas tills vidare
under budgetåret 1944/45:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis...................kronor 2 000

2. Reseersättningar åt lärare, förslagsvis........... » 12 000

3. Expenser, förslagsvis........................ » 430 000

4. Övriga utgifter:

a. Publikationstryck, förslagsvis .... kronor 11 500

b. Adresseringsmaskin med tillbehör > 12 700

c. Arkivinredning............... » 2 500 » 26 700

Summa kronor 470 700

Särskilda uppbördsmedel:

Ersättning för kol, gas, elektrisk ström och vatten . . . kronor 21 000

Nettoutgift kronor 449 700.

Av anslagsposten till expenser må för bränsle, lyse och vatten tagas i anspråk
förslagsvis 280 000 kronor och för övriga expenser högst 150 000 kronor. Beträffande
bestämmelserna om anslagets disposition hänvisas i övrigt till statsliggaren
(sid. 530 f.). I

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lärarkollegiet beräknat utgifterna
under omkostnadsanslaget till 472 500 kronor, varav för sjukvård m. m.
5 000 kronor, för reseersättningar åt lärare 18 000 kronor, för bränsle, lyse och
vatten 258 000 kronor, för övriga expenser 157 500 kronor samt för publikationer
och publikationstryck 34 000 kronor. De särskilda uppbördsmedlen
ha upptagits med ett belopp av 25 000 kronor, varför sålunda anslagsbehovet
beräknats utgöra (472 500 — 25 000 =) 447 500 kronor.

I detta sammanhang torde jag vidare fa anmäla följande av lärarkollegiet
äskade engångsanslag, nämligen 9 000 kronor för inredning av skrivcentral
i enlighet med de sakkunnigas förut berörda förslag, 1 000 kronor för inredning
av den tidigare omförmälda expeditionen för post och gods, 9 000 kronor
för inköp av ett epidiaskop samt för bibliotekets räkning 5 000 kronor för
komplettering av hyllinredning m. m. i nuvarande biblioteksbyggnaden, 4 000
kronor för anskaffande av kontorsmaskiner samt 3 000 kronor för komplettering
av bokbinderi-, tryckeri- och reproduktionsutrustning eller sålunda tillhopa
31 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Sjukvård m. m. Kollegiet har, med hänsyn till de verkliga utgifterna
för sjukvården, i likhet med de sakkunniga beräknat anslagsbehovet för budgetåret
1945/46 till 5 000 kronor. Vid en utbyggnad av högskolan enligt de
sakkunnigas förslag har anslagsposten ansetts böra under de följande budgetåren
successivt ökas till 7 500 kronor.

Reseersättningar åt lärare. Kollegiet har i likhet med de
sakkunniga och under anförande av i huvudsak samma synpunkter som dessa
anhållit örn en höjning av denna anslagspost med 6 000 kronor till 18 000
kronor.

De sakkunniga ha härutinnan anfört:

För ett vart av budgetåren 1937/40 utgick ett anslag av 16 000 kronor. I
besparingssyfte minskades anslaget för budgetåret 1940/41 till 12 000 kronor.
Denna minskning har haft till följd, att studieresorna inom landet mast reduceras.
Om 16 000 kronor kunde anses normalt för budgetåret 1939/40 torde
på grund av ökade resekostnader i samband med högskolans utvidgning ett
anslag av 18 000 kronor få anses erforderligt under nuvarande förhållanden.
Vid en utbyggnad av högskolan enligt sakkunnigförslaget borde anslagsposten
emellertid successivt höjas till 27 000 kronor.

Bränsle, lyse och vatten. Kollegiet ifrågasätter för budgetåret
1945/46 ingen annan ändring än en minskning av posten med 22 000
kronor till (280 000 — 22 000 =) 258 000 kronor. Denna minskning är betingad
av det i det föregående berörda förslaget om löneplansplacering av
fem eldare, vilka för närvarande åtnjuta avlöning från denna post.. Kollegiet
förutsätter emellertid, att ersättning till extra arbetshjälp för eldning och
vedlämpning alltjämt skall utgå från posten i fråga. Denna ersättning beräknas
till cirka 5 000 kronor.

Övriga expenser. Kollegiet erinrar, att högskolan för budgetåret
1943/44 tilldelades ett expensanslag av 142 000 kronor, vilket högskolan
medgivits överskrida med 12 600 kronor, varför hela medelsanvisningen för
detta budgetår utgjort (142 000 + 12 600 =) 154 600 kronor eller i runt tal
154 500 kronor. För att bereda möjlighet till den icke oväsentliga modernisering,
som är ofrånkomlig beträffande högskolans inventarier, samt med hänsyn
till den ökning av expenskostnaderna, som oavsett prisstegringar blir en
följd av högskolans alltjämt pågående expansion, bör anslagsposten ökas med
lägst 7 500 kronor. Å andra sidan minskas anslagsbehovet med cirka 4 600
kronor vid ett överförande av gårdskarlsbefattningen till avlöningsstaten. Anslagsbehovet
för nästa budgetår skulle alltså utgöra (154 500 + 7 500 —
_4 600 =) 157 400 kronor. Kollegiet anser emellertid i likhet med de sakkunniga,
att en särskild delpost till bibliotekets expenser bör upptagas i omkostnadsstaten.
Denna delpost beräknas till 4 500 kronor. Posten till övriga expenser
skulle sålunda utgöra (157 400 — 4 500 =) 152 900 kronor, vilket belopp
kollegiet avrundar till 153 000 kronor.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Riksräkenskapsverket har i sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget
uttalat, att ämbetsverket intet hade att erinra mot att särskilda
medel beräknades för bibliotekens vid högskolorna expenser men att det enligt
ämbetsverkets mening icke vore erforderligt, att särskild delpost under anslagsposten
expenser uppfördes i själva omkostnadsstaten.

Publikationer och publikationstryck. Kollegiet har,
i anslutning till de sakkunnigas förslag, anhållit om en ökad medelsanvisning
till publikationstryck från 11 500 kronor till 14 000 kronor, ävensom örn ett
»reservationsanslag» av 20 000 kronor för utgivande av en högskolans publikationsserie.
Beträffande det till publikationstryck äskade beloppet framhåller
kollegiet, att några årsberättelser av sparsamhetsskäl icke tryckts för åren
1923—1927 och ej heller från år 1932 samt att det skulle vara synnerligen
önskvärt, att de sålunda uppkomna luckorna bleve utfyllda genom sammandragna
årsberättelser och att i framtiden årsberättelser årligen utkomme.

De sakkunniga ha i fråga örn medelsanvisning till publikationsserier i huvudsak
anfört:

De sakkunniga ha föreslagit olika åtgärder till främjande av forskningsverksamheten
vid de tekniska högskolorna. En viktig angelägenhet i detta
r3Qarnhnng ^ åtgärder för underhittande av publicering av forskningens
r^,uJtat- De mOJi,gheter till sadan publicering, som hittills funnits, ha varit
alltför små. Över huvud taget kan man säga, att förståelsen för betydelsen av
denna publikations verksamhet under gångna år varit ringa. Inför den intensifiering
av forskningsverksamheten vid de tekniska högskolorna, som nu är att
vanta, ar det nödvändigt att bringa även publikationsfrågan till en tillfreds hll

h!!öd=e i°''Tg‘ °Yervägande aY de olika vägar att lösa frågan, som stå
de sfkkunm|a kommit till det resultatet, att den bästa lösningen
ar att stalla särskilda publikationsanslag direkt till de båda högskolornas förfogande
för att möjliggöra tryckning av avhandlingar i form av en särskild

frfmSd ''TI6 Ci TddeIanden fran värdera högskolan. De sakkunniga vilja
framhålla, att hogskolorna genom denna publikationsserie erhålla ett värdefuUt
bytesmaterial och att därför möjligheterna till litteraturutbyte med andra
högskolor bibliotek etc. bil avsevärt förbättrade. Och vidare kommer existensen
av publikationsserierna att utgöra en betydelsefull stimulans för den tekhSr
/?.rÄkn/ngen hogskolorna. Endast genom goda publiceringsmöjlig^
de.anslag, som staten lämnar till själva forskningen,

fruktbärande för landets industri och näringsliv. De till publiceringsändamål
lamnade anslagen aro darfur val använda medel. Anslaget, vilket bör mvas
reservationsmislags karaktar bör till en början sättas till 15 000 kronor för
Inkola h°gsk0 an 1 Stockholm och till 10 000 kronor för Chalmers tekniska I

I ett flertal remissyttranden i anledning av sakkunnigförslaget har önskvärdheten
av att en publikationsserie kommer till stånd betonats.

Sålunda har statens tekniska forskningsråd anfört:

Rådet har inom sin egen verksamhet funnit det vara av stor betydelse att
frukterna av det tekniska forskningsarbetet tillräckligt utförligt och över -

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

skadligt ställas till industriens och forskarnas förfogande. Vissa möjligheter att
erhålla bidrag till tryckning av redogörelser från forskningsverksamheten vid
de tekniska högskolorna finnas visserligen redan nu genom anlitande av de
anslag, som fördelas av Kungl. Majit efter förslag av statens tekniska forskningsråd
respektive statens kommitté för byggnadsforskning. Forskningsverksamheten
vid de tekniska högskolorna torde dock vara av en sådan omfattning,
att särskilda anslag för publicering av resultaten från denna verksamhet
vore motiverad. Även de sakkunniga ha förordat sistnämnda utväg. Rådet får
sålunda tillstyrka, att särskilda anslag för publicering anvisas för de båda
högskolorna.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har uttalat:

Utöver den stora nytta en dylik publikationsserie säkerligen skall göra såväl
ur vetenskaplig som teknisk synpunkt, vill kollegiet särskilt framhålla, att
högskolans bibliotek, när normala tider återkomma, får stort behov av en
sådan skriftserie som bytesobjekt för byten med utländska högskolor, akademier
och forskningsinstitut.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har förklarat sig med tillfredsställelse
instämma i de sakkunnigas förslag om statliga bidrag till publikationsserier
vid högskolorna, därvid kollegiet erinrat, att det visserligen under
två års tid utgivits en vetenskaplig skriftserie vid Chalmers tekniska högskola
med hjälp av gåvor från enskilda men att det ej syntes vara möjligt att fortsätta
med utgivandet någon längre tid utan statsunderstöd.

Jämväl ingenjärsvetenskapsakademien och svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen
ha framhållit angelägenheten av den av de sakkunniga
föreslagna publikationsserien.

Slutligen har statskontoret gjort följande uttalande:

Behovet av de ifrågasatta anslagsmedlen till utgivande av publikationsserier
undandrager sig statskontorets bedömande, men ämbetsverket finner
det principiellt riktigast, att de medel, som eventuellt finnas böra anvisas för
ändamålet, uppföras såsom en delpost under det årliga förslagsanslaget till
vederbörande högskolas omkostnader och sålunda icke som reservationsanslag.

Inredning av skrivcentralen. Kollegiet har i likhet med
de sakkunniga beräknat ett belopp av 9 000 kronor till skrivmaskiner, skrivmaskinsbord
och stolar för fem biträden samt duplikator och vissa blankettskåp
etc.

Rilcsrälcenskapsverket förutsätter i sitt över sakkunnigförslaget avgivna
yttrande, att medel för detta ändamål antingen inräknas under delposten övriga
expenser eller anvisas i form av ett särskilt utrustningsanslag.

Inredning av expedition för högskolans post och
g o d s. Det för detta ändamål äskade beloppet, 1 000 kronor, är, enligt

Departe mentschefen.

96 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vad som inhämtats från högskolans rektor, avsett att användas till inköp av
stolar och skrivbord m. m.

Inköp av epidiaskop. Kollegiet hemställer om ett anslag av 9 000
kronor för ändamålet samt anför härom följande.

Epidiaskopet skall användas i den s. k. fysikersalen, som är högskolans näst
största sal och användes såväl vid alla provföreläsningar som vid gästföreläsningar
av olika slag. I denna sal finnes visserligen redan nu ett epidiaskop,
men detta är synnerligen undermåligt och bör ersättas med ett nytt, så att
möjlighet herodes att på ett tillfredsställande sätt förevisa såväl skioptikonbilder
som övrigt bildmaterial. Det föreslagna nya epidiaskopet ger en bildyta
av 2 X 2 meter samt är synnerligen lämpligt för ändamålet ifråga.

Biblioteket. Kollegiet har i huvudsaklig anslutning till bibliotekssakkunnigas
förslag äskat 5 000 kronor för komplettering av hyllinredning
m. m. i nuvarande biblioteksbyggnaden, 4 000 kronor för anskaffande av
kontorsmaskiner samt 3 000 kronor för komplettering av bokbinderi-, tryckeri-
och reproduktionsutrustning.

Biblioteksutredningen har beräknat 5 000 kronor för nya möbler, hyllanordningar
och katalogskåp i bibliotekets tjänsterum och för skåp för kartotek i
referensrummet, 3 000 kronor för inköp av ett antal nya skrivmaskiner och
likaledes 3 000 kronor för inköp av en dupliceringsmaskin, en häftmaskin,
en stansningsmaskin för katalogkort och en mindre räknemaskin.

Särskilda uppbördsmedel. Kollegiet föreslår en uppräkning av
dessa medel med 4 000 kronor till 25 000 kronor.

Posten till sjukvård m. m. synes med hänsyn till belastningen böra
höjas från 2 000 kronor till 5 000 kronor. Posten reseersättningar åt
lärare var under budgetåret 1939/40 uppförd med 16 000 kronor, men är
för närvarande av besparingshänsyn nedsatt till 12 000 kronor. Högskolan har
i likhet med de sakkunniga ansett, att posten bör återföras till det belopp, som
numera, om hänsyn tages till resekostnadernas stegring, reellt motsvarar 1939
års nivå eller 18 000 kronor. Ifrågavarande anslagspost avser ersättningar
åt högskolelärama vid resor i samband med fältövningar och exkursioner,
vid studieresor till industriföretag ävensom vid resor för planerande och övervakande
av studerandes examensarbeten vid industriella anläggningar. För
egen del anser jag det önskvärt med en ökad medelsanvisning till dessa ändamål
i förhållande till vad som varit fallet under krigsåren och vill därför
förorda en höjning av posten. Ökningen synes mig dock kunna begränsas till
4 000 kronor. I enlighet härmed skulle anslagsposten för nästa budgetår uppföras
med 16 000 kronor.

I fråga örn posten expenser får jag anföra följande. Då jag i det föregående
icke ansett mig nu böra förorda någon ändring av sättet för bestridan -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 3%6.

de av eldarpersonalens avlöning, bör delposten till bränsle, lyse och vatten
uppföras med oförändrat belopp eller 280 000 kronor. Högskolans förslag, att
en särskild delpost upptages för bibliotekets expenser finner jag mig kunna biträda
och har ingen erinran mot det äskade beloppet 4 500 kronor. För högskolan
i övrigt torde ett belopp av 155 000 kronor för övriga expenser vara tillfyllest.
Jag har vid uppskattningen av denna summa tagit hänsyn till den
faktiska medelsåtgången under de senast förflutna budgetåren, varjämte jag, i
enlighet med den ståndpunkt jag i annat sammanhang intagit, utgått från att
de till 4 600 kronor uppgående kostnaderna för avlöning av en gårdskarl även
under nästa budgetår skola bestridas från detta anslag. Expensposten bör
sålunda uppföras med (280 000 -f- 4 500 -j- 155 000 —) 439 500 kronor.

Posten övriga utgifter är i staten för innevarande budgetår uppdelad
på tre delposter. Den första av dessa, avseende utgifter för publikationstryck,
är uppförd med 11 500 kronor. Under en följd av år ha kostnaderna
för tryckning vid högskolan begränsats, bland annat därigenom att dess årsberättelser
icke framlagts i tryck. Från högskolans sida är det ett gammalt
önskemål att medel måtte anvisas för att möjliggöra tryckning av ifrågavarande
berättelser. Jag kan dock icke under rådande förhållande biträda
denna önskan. För offentliggörande av rönen av den omfattande forskning,
som numera bedrives vid högskolan, ha hittills inga medel stått till förfogande.
De sakkunniga ha som ett angeläget önskemål framhållit, att högskolan får
medel för utgivande av en publikationsserie. De ha beräknat kostnaderna
härför under det första året till 15 000 kronor, vilket belopp dock successivt
skulle höjas till 25 000 kronor. Högskolemyndigheterna ha för nästa budgetår
äskat ett anslag av 20 000 kronor. För egen del vill jag understryka den stora
betydelse det har för varje vetenskaplig institution att äga tillgång till en
publikationsserie, genom vilken forskningsresultat kunna göras allmänt kända
och som samtidigt öppnar en värdefull möjlighet till utbyte av vetenskapligt
tryck med andra institutioner inom och utom landet. Med särskild styrka göra
sig dessa synpunkter gällande för de tekniska högskolornas vidkommande. Det
synes mig därjämte oegentligt, att statsmakterna med betydande medel understödja
den tekniskt-vetenskapliga forskningen, om det icke samtidigt sörjes
för att denna forsknings landvinningar komma näringslivet och därmed den
ekonomiska utvecklingen tillgodo. Härtill kommer för den enskilde forskarens
del, att prioritetsrätten till en av honom gjord upptäckt kan gå förlorad,
därest han icke får möjlighet att på ett tidigt stadium i tryck offentliggöra
densamma. Jag är av nu anförda skäl beredd att understödja förslaget att
särskilda anslagsmedel ställas till högskolans förfogande för en publikationsserie.
Beträffande beloppet anser jag dock, att statsmakterna för nästa budgetår
icke böra sträcka sig längre än till vad de sakkunniga i detta hänseende
föreslagit, nämligen 15 000 kronor. Jag förordar sålunda en höjning
av posten till publikationstryck med sistnämnda belopp. Delposten i dess helhet
bör sålunda uppföras med (11 500 -f- 15 000 =) 26 500 kronor.

Bihang till riksdagens ''protokoll 19^5. 1 sami. Nr 326.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Under posten övriga utgifter har dessutom för innevarande år beräknats ett
sammanlagt belopp av 15 200 kronor till vissa engångsutgifter. Dessa bortfalla
för nästa budgetår, men å andra sidan ha högskolemyndigheterna äskat
ett belopp av sammanlagt 31 000 kronor till vissa inredningsarbeten och för
anskaffning av olika apparater och maskiner. Högskolemyndigheternas äskanden
i dessa hänseenden ha icke givit mig anledning till annan erinran än att
jag finner frågan örn medelsanvisning till anskaffning av vissa maskiner för
bibliotekets räkning böra anstå i avvaktan å en omprövning av det av biblioteksutredningen
framlagda organisationsförslaget. Jag vill sålunda nu tillstyrka
att medel anvisas till dels inredning av skrivcentral till en kostnad av
9 000 kronor, dels inredning av en expedition för post och gods, 1 000 kronor,
dels inköp av ett s. k. epidiaskop för utbyte av ett befintligt men föråldrat
sådant till en kostnad av 9 000 kronor, dels ock hyllinredning m. m. för
biblioteket, 5 000 kronor, eller sålunda med tillhopa 24 000 kronor.

Anslagsposten till övriga utgifter bör sålunda för nästa budgetår uppföras
med (26 500 -f- 24 000 —) 50 500 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle utgifterna under
omkostnadsstaten komma att belöpa sig till (5 000 -f- 16 000 -f- 439 500 +
-j- 50 500 =) 511 000 kronor.

Mot beräkningen av de särskilda uppbördsmedlen för kol, gas, elektrisk
ström och vatten, 25 000 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran.
Vid bifall till vad jag i det föregående förordat om inrättande av en skrivcentral
vid högskolan tillkomma vidare inkomster å skriv- och räknearbeten,
som hänföra sig till privata uppdrag. Dessa inkomster, vilka jämväl böra
redovisas såsom särskilda uppbördsmedel, torde i avbidan å närmare erfarenhet
för nästa budgetår böra upptagas i omkostnadsstaten med ett belopp
av 1 000 kronor. Nettoutgiften under omkostnadsstaten kommer sålunda enligt
mitt förslag att utgöra (511 000 — 25 000 — 1 000 =) 485 000 kronor.

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 575 000 kronor, disponeras
jämlikt av Kungl. Majit genom brev den 9 juni 1944 meddelade föreskrifter
(statsliggaren sid. 531) sålunda:

Samlingar och laborationer............................ kronor 325 000

Nyanskaffning av apparater m. m...................... » 200 000

Fotogrammetrisk utrustning........................... » 50 000

Summa kronor 575 000.

Under den senaste tioårsperioden ha till samlingar och laborationer respektive
nyanskaffning av apparater anvisats följande belopp:

Kungl. Majlis proposition nr 336. 99

	Samlingar och	Nyanskaffning av	Fotogrammetrisk
Budgetår	laborationer,	apparater m. m.,	utrustning,
	kronor	kronor	kronor
1935/36 . ...	...... 201 500	25 000	—
1936/37 ____	...... 206 500	40 000	—
1937/38 ....	...... 220 700	95 000	—
1938/39 ____	...... 242 700	175 000	—
1939/40 ____	...... 262 700	215 000	25 000
1940/41 ____	...... 262 700	200 000	15 000
1941/42 ____	...... 262 700	175 000	20 000
1942/43 ____	...... 262 700	175 000	20 000
1943/44 ____	...... 300 000	175 000	20 000
1944/45 ____	...... 325 000	200 000	50 000.

Anslagsposten till fotogrammetrisk utrustning tillkom i samband med omläggningen
av undervisningen i de geodetiska läroämnena (jfr 1939 års åttonde
huvudtitel, sid. 222 ff.). Kostnaderna för nyanskaffning av erforderliga instrument
beräknades då till 167 500 kronor.

Hittills har för ändamålet anvisats sammanlagt 150 000 kronor. Till följd
av prisstegringar beräknades i 1944 års statsverksproposition ett belopp av
ytterligare 39 000 kronor återstå att anvisa för ändamålet.

Högskolans lärarkollegium hemställer för nästa budgetår om anslag till ma -

teriel m. m. med följande belopp:

Samlingar och laborationer.......................... kronor 497 980

Nyanskaffningar av apparater m. m. (löpande anslag) . . » 735 855

Engångsanslag till fotogrammetrisk utrustning . ........ »_39 000

Summa kronor 1 272 835.

Samlingar och laborationer. Lärarkollegiet har i huvudsak
anfört:

För budgetåret 1944/45 äskade högskolan 388 450 kronor och erhöll
325 000 kronor. Med hänsyn till de fördyringar, som inom alla områden gjort
sig gällande och som speciellt nu komma till uttryck, måste anslaget i fråga
ytterligare ökas, om högskolan skall kunna bibehålla nuvarande standard i
undervisningshänseende.

Kollegiet tillåter sig att för nästa budgetår för ändamålet äska ett belopp
av sammanlagt 497 980 kronor. Härav är ett belopp av 469 480 kronor avsett
att fördelas mellan de olika avdelningarna enligt följande sammanställning:

Avdelning.

Teknisk fysik.................... kronor 48 150

Maskinteknik.................... » 86 350

Flygteknik och skeppsteknik........ » 23 250

Elektroteknik.................... » 84 800

Väg- och vattenbyggnad........... » 60 780

Kemi och kemisk teknologi......... » 71 650

Bergsvetenskap .................. » 48 200

Arkitektur ...................... » 26 600

Lantmäteri...................... » 19 700

Summa kronor 469 480.

100

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Härtill kommer ett belopp av sammanlagt 8 500 kronor, nämligen för avdelningen
för teknisk fysik 500 kronor för en befattning som adjungerad lärare
i hållfasthetslära och 1 000 kronor för en liknande befattning i maskinelement,
för avdelningen för maskinteknik 3 000 kronor för en professur i verktygsmaskiner
samt för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik 4 000 kronor
för en professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad, därest lärarkollegiets
hemställan örn nämnda lärarbefattningars inrättande bifalles.

Återstående belopp, 20 000 kronor, har beräknats för experimentella licentiatarbeten.
I sistnämnda hänseende må framhållas att i många fall anslag
erfordras för experimentella arbeten, belöpande sig till 500 kronor per lieentiand
och år. Högskolan äskade härför 6 000 kronor föregående år, vilken
framställning icke bifölls.

Den kommitté, som på sätt förut berörts tillsatts inom högskolan med
uppdrag att upprätta förslag till program i de olika läroämnena i teknisk
licentiatexamen samt angående uppkommande kostnader m. m. har beräknat
ett medelsbehov av 20 000 kronor för nästa budgetår.

De sakkunniga ha beräknat en successiv ökning av ifrågavarande anslagsmedel
från 350 000 kronor budgetåret 1944/45 till 530 000 kronor budgetåret
1950/51, då den av dem föreslagna utbyggnaden av högskolan förutsatts
genomförd.

Nyanskaffning av apparater m. m. Lärarkollegiet har beräknat
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål i enlighet med de äskanden,
som framlagts av högskolans avdelningskollegier, samt därvid i huvudsak
anfört:

Kollegiet vill framhålla, att de sakkunniga i sitt betänkande för budgetåret
1945/46 föreslå ett belopp av 240 000 kronor. Emellertid betona de sakkunniga,
att den årliga kostnaden för nyanskaffningar bör beräknas med
cirka 10 procent för modernisering och cirka 5 procent för reparationer och
ersättning av vad som förslitits med utgångspunkt från det värde, som
respektive laboratoriers inventarier betinga, d. v. s. tillämpning av samma
principer som inom industrien. Tillämpas de sakkunnigas beräkningsnorm,
till vilken högskolan helt ansluter sig, erhålles emellertid ett avsevärt högre
årligt belopp än vad de sakkunniga själva föreslå. Det av kollegiet äskade beloppet,
735 855 kronor, är avsett att fördelas mellan högskolans olika avdel -

ningar på följande sätt:

Avdelning.

Teknisk fysik.................... kronor 165 600

Maskinteknik .................... » 116 400

Flygteknik och skeppsteknik........ » 19 000

Elektroteknik.................... » 213570

Väg- och vattenbyggnad........... » 83 135

Kemi och kemisk teknologi......... » 62 100

Bergsvetenskap .................. » 42 650

Arkitektur ...................... » 9 100

Lantmäteri ...................... » 24 300

Summa kronor 735 855.

Av det för avdelningen för teknisk fysik beräknade beloppet, 165 600 kronor,
föranledes 15 000 kronor av ett bifall till kollegiets äskande örn en befattning
som adjungerad lärare i fysik.

101

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

De sakkunniga ha härutinnan — utöver vad som framgår av det redan anförda
— bland annat uttalat:

Högskolans apparater, maskiner och instrument, avsedda fornforskning och
undervisning, kunna beräknas motsvara ett värde av omkring 2 500 000
kronor. Erforderligt anslag till modernisering och ersättande av årlig förslitning
har ansetts böra utgå med 15 procent av värdet av samtliga apparater
och instrument. Det årliga anslaget skulle då kunna beräknas till 375 000 kronor,
vilket ungefär motsvarar vad högskolan i genomsnitt begärt i sina riksdagspetita
under senare år. _ o .....

Då det under den närmaste tiden på grund av rådande utrikespolitiska
förhållanden torde föreligga vissa svårigheter att anskaffa lämpliga apparater
m. m. och för att icke höjningen av anslaget skall behöva ske alltför hastigt,
ha de sakkunniga föreslagit en omedelbar höjning endast till 220 000 kronor
budgetåret 1944/45 och därefter en successiv höjning till 375 000 kronor år

1950/51. • j • i

Örn föreslagna nybyggnader med ny utrustning komma till utförande i den
omfattning de sakkunniga föreslagit, torde för apparaturens framtida underhåll
och modernisering det föreslagna beloppet, 375 000 kronor, ytterligare
böra höjas enligt ovan angivna principer. ...

De sakkunniga vilja framhålla, att det för de tekniska högskolornas utveckling
och för att de skola kunna tillgodose såväl statens som näringslivets krav
på forskning och undervisning är nödvändigt, att möjligheter skapas att hålla
laboratorierna i fullt tidsenligt skick med avseende på apparater, maskiner,
instrument m. m.

Fotogrammetrisk utrustning. Lärarkollegiet har framhållit,
att det äskade beloppet, 39 000 kronor, utgör vad som återstår av kollegiets
äskade 109 000 kronor för budgetåret 1943/44.

Såsom framgår av den lämnade redogörelsen är anslaget till materiel m. m.
vid tekniska högskolan i Stockholm uppdelat på tre delposter. Den första av
dessa, betecknad samlingar och laborationer, kan närmast karakteriseras som
institutionernas driftkostnadsanslag och utgör en av de viktigaste förutsättningarna
för ett framgångsrikt bedrivande av såväl undervisnings- som forskningsverksamheten
vid högskolan. Denna post är för innevarande budgetår
uppförd med 325 000 kronor. Den andra delposten, benämnd nyanskaffning
av apparater m. m., åsyftar att säkerställa den normala förnyelse och modernisering,
som erfordras för olika institutioner. Denna post är nu uppförd med
200 000 kronor. Slutligen ingår i anslaget en delpost på 50 000 kronor, avseende
ett speciellt ändamål, nämligen bestridande av kostnaderna för den
fotogrammetriska utrustning, vars anskaffning påbörjades redan före kriget
i enlighet med medgivande av 1939 års riksdag.

Vid skilda tillfällen har från statsmakternas sida understrukits vikten av att
högskolan icke får ett alltför snävt tillmätt materielanslag till sitt förfogande.
Av statsfinansiella skäl har medelsanvisningen dock regelmässigt måst avsevärt
begränsas i förhållande till högskolans anslagsäskanden. För budgetåret
1939/40 anvisade riksdagen för här ifrågavarande ändamål, bortsett från en

Departe mentschefen.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

post på 25 000 kronor till fotogrammetrisk utrustning, ett sammanlagt belopp
av 477 700 kronor. Föredragande departementschefen uttalade emellertid,
att han med hänsyn till den stora betydelsen av de uppgifter, som skulle
tillgodoses genom anslaget, skulle önskat att han kunnat förorda en högre
medelsanvisning. I årets åttonde huvudtitel tillstyrkte jag en uppräkning av
universitetens och karolinska institutets materielanslag med 40 procent; denna
höjning avsåg att vara en kompensation för den beräknade prisstegringen
sedan krigsutbrottet. Riksdagen har numera för sin del bifallit dessa förslag.
Samma skäl kunna givetvis anföras till stöd för en motsvarande höjning
av tekniska högskolans materielanslag, vilket på denna grund borde
— bortsett från det äskade slutanslaget till fotogrammetrisk utrustning —
uppföras med i runt tal 700 000 kronor. Emellertid föreligga vid tekniska
högskolan särskilda skäl, som motivera en ytterligare höjning av förevarande
anslag. Det under senare år väsentligt ökade antalet studerande gör en höjning
av anslaget till samlingar och laborationer ofrånkomlig, och de utomordentligt
snabba framstegen på många områden av tekniken under kriget gör
det önskvärt, att även anslagsposten till nyanskaffning av apparater m. m.
höjes med ett något större belopp än som svarar mot den på nyssnämnda sätt
beräknade prisstegringen, vilken för övrigt redan den är mycket försiktigt
uppskattad. Jag vill därför och för åstadkommande av lämplig avrundning av
anslagssumman förorda att posten till samlingar och laborationer uppföres
med 445 000 kronor, varav 20 000 kronor för licentiatarbeten, och posten till
nyanskaffning av apparater m. m. med 316 000 kronor. Härjämte tillstyrker
jag ett slutanslag till anskaffande av fotogrammetrisk utrustning på 39 000
kronor. Anslaget i dess helhet torde sålunda för nästkommande budgetår böra
uppföras med 800 000 kronor.

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har under de senaste åren utgått med följande belopp:

1935/36 ......................... kronor 33 000

1936/37 ........................ . » 33 500

1937/42 ......................... » 35 000

1942/45 ......................... » 40 000.

Högskolans lärarkollegium har — under åberopande av ett av biblioteksutredningen
därom framlagt förslag — för nästa budgetår äskat en medelsanvisning
av 50 000 kronor till bestridande av löpande utgifter ävensom ett
engångsbelopp av 36 000 kronor till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.

Biblioteksutredningen har föreslagit en successiv höjning av ifrågavarande
anslag från 50 000 kronor budgetåret 1945/46 till 90 000 kronor budgetåret
1951/52 samt därjämte ett engångsanslag av 36 000 kronor för möjlig -

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

görande av inköp av engelskspråkig teknisk litteratur, om icke förr så efter
krigets slut, som bidrag till täckande av de stora brister, vilka under avspärrningstiden
uppkommit i bibliotekets litteraturbestånd på detta område.

Jag delar högskolans och biblioteksutredningens åsikt, att det är av synnerlig
vikt, att tekniska högskolans bibliotek blir satt i tillfälle att så snart
avspärrningen upphäves komplettera bokbeståndet med aktuell engelskspråkig
teknisk litteratur samt har ingen erinran mot det för detta ändamål äskade
beloppet. Jag förordar därför, att ett engångsanslag för nästa budgetår
å 36 000 kronor ställes till högskolans förfogande för möjliggörande av denna
litteraturanskaffning. Någon ytterligare höjning av anslaget till bokinköp är
jag emellertid icke för närvarande beredd att förorda. Anslaget torde sålunda
för nästa budgetår böra uppföras med (40 000 -f- 36 000 =) 76 000 kronor.

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.

För budgetåret 1940/41 var detta anslag uppfört med 16 000 kronor,
varav 11 000 kronor disponerades till stipendier åt mindre bemedlade eller
medellösa studerande vid högskolan och 5 000 kronor till resebidrag åt studerande
för deltagande i obligatoriska exkursioner och fältövningar i anslutning
till undervisningen inom vissa avdelningar (väg- och vattenbyggnad,
bergsvetenskap och lantmäteri). Från och med budgetåret 1941/42 har
sistnämnda anslagspost indragits, varför anslaget sänkts till 11 000 kronor.

Högskolans lärarkollegium har — under erinran, att statsutskottet i sitt
utlåtande nr 8 vid 1944 års riksdag framhållit önskvärdheten av att, så
snart det statsfinansiella läget medgåve, medel åter måtte anvisas till resebidrag
åt studerande för deltagande i obligatoriska exkursioner och fältövningar
i anslutning till undervisningen inom vissa avdelningar samt under
åberopande av de sakkunnigas förslag — hemställt om en medelsanvisning
av sammanlagt 18 000 kronor för nästa budgetår. Av detta belopp avses
13 000 kronor till stipendier och 5 000 kronor till resebidrag för deltagande
i exkursioner och fältövningar.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (betänkandet sid. 411):

Nuvarande statliga anslag till stipendier vid högskolan kan med hänsyn
till penningvärdets fall, de minskade stipendiebeloppen och det alltmer
ökade behovet anses vara lågt och borde enligt de sakkunnigas mening
ökas till åtminstone 12 000 kronor. Vid en ökning av antalet studerande
med cirka 60 procent bör anslaget ökas i samma proportion förslagsvis till
20 000 kronor omkring år 1950. .

Det torde även tagas under övervägande, örn icke ett stipendiebelopp
för mindre bemedlade och obemedlade studerande, som deltaga i obligatoriska
fältövningar inom avdelningarna väg- och vattenbyggnad, bergsvetenskap
och lantmäteri, åter skall upptagas. De sakkunniga ha ej framlagt förslag
därom men anse det lämpligt, att frågan åter vid tillfälle upptages av
vederbörande högskola.

Departe mentschefen.

104

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I annat sammanhang har slutligen lärarkollegiet vid tekniska högskolan i
hemställt om ett anslag av 12 500 kronor såsom bidrag till högskolans
lärare för utrikes studieresor. Styrelsen för Chalmers tekniska högskola
har anhållit om ett för de båda högskolorna gemensamt anslag till
nämnda ändamål av 16 000 kronor.

De sakkunniga ha erinrat örn att medel för utrikes studieresor tidigare
utgått fran de särskilda anslagen till stipendier vid de olika högskolorna.
De sakkunniga ha emellertid ansett de för utrikes resor avsedda medlen —

4 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 1 500 kronor för Chalmers
tekniska högskola under ett vart av budgetåren 1937/40 — vara alltför
otillräckliga och förordat ett för högskolorna gemensamt anslag av till en
början 16 000 kronor, vilket emellertid borde successivt höjas till 24 000
kronor.

Med hänsyn till den under senare år inträdda ökningen av antalet studerande
vid tekniska högskolan tillstyrker jag högskolans framställning örn
en höjning av beloppet för studiestipendier från 11 000 kronor till 13 000
kronor. Jag förordar likaledes, att på riksstaten ånyo beräknas ett belopp av

5 000 kronor såsom resebidrag för deltagande i exkursioner och fältövningar.
Däremot är jag för närvarande icke beredd att förorda bifall till
äskandet örn särskilda medel till stipendier för utrikes resor åt lärare. Förevarande
anslag torde sålunda böra uppföras med (13 000 + 5 000 =)
18 000 kronor.

6. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Inredning och utrustning av nya lokaler.

Under budgetåren 1942/45 ha för ifrågavarande ändamål anvisats tillhopa
700 000 kronor, varav 250 000 kronor för budgetåret 1944/45. Genom
beslut den 9 juni 1944 har Kungl. Majit föreskrivit, att anslaget för innevarande
budgetår skall disponeras till inredning och utrustning av nya lokaler
för härefter angivna institutioner med följande belopp:

institutionen för mekanisk teknologi .................. kronor 115 500

» » vattenbyggnad ...................... » 1500

» » värme- och ventilationsteknik.......... » 7 500

» » värmeteknik och maskinlära .......... » 52 500

» » järnets bearbetning och behandling .... » 36 500

» » järnets metallurgi.................... » 36 500

Summa kronor 250 000.

Till fullföljande av inredning och utrustning av lokalerna för nu angivna
institutioner — frånsett institutionen för väg- och vattenbyggnad — har
lärarkollegiet för nästa budgetår såsom fyllnadsanslag äskat ett belopp av
(40 000 -f- 2 500 -f- 17 500 -f- 61 400 -(- 144 500 =) 265 900 kronor, därvid

105

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

kollegiet framhållit, att institutionerna för mekanisk teknologi, värme- och
ventilationsteknik samt värmeteknik och maskinlära just inflyttat i nya
lokaler ävensom erinrat, att — sedan medel därför anvisats för innevarande
budgetår — arbetena för närvarande påginge med ombyggnad och iordningställande
av en ugnshall för institutionen för järnets metallurgi ävensom
med iordningställande av ett laboratorium för institutionen för järnets
bearbetning och behandling.

Härjämte har kollegiet äskat en medelsanvisning av 116 000 kronor till
utrustning av följande institutioner med härefter angivna belopp:

institutionen för teknisk organisk kemi ................ kronor 20 000

» » » oorganisk kemi ................ » 50 000

» » cellulosateknik och träkemi............ » 20 000

» » pappersteknik........................ » 20 000

» » metallografi .................. » 6 000

Summa kronor 116 000.

Det för institutionen för metallografi upptagna beloppet, 6 000 kronor, är
avsett för utrustning i samband med vissa tidigare planerade ombyggnadsarbeten,
vilka icke kommit till utförande. Till stöd för övriga äskanden har
bland annat anförts följande.

Institutionerna för teknisk organisk och teknisk oorganisk kemi ha nyinrättats
i samband med uppdelningen från och med innevarande budgetår av
professuren i kemisk teknologi i en professur i teknisk organisk och en professur
i teknisk oorganisk kemi.

Det till utrustning av laboratoriet för organisk
kemi, vilket i huvudsak avses skola övertaga den tidigare till institutionen
för kemisk teknologi hänförliga utrustningen, föreslagna beloppet avser
anskaffning av följande materiel och apparater:

Laboratoriets uppsättning med glas, porslin och allmänna

laboratorieutensilier ................................. kronor 6 000

Torkskåp, vattenbad etc............................... » 3 000

Mätinstrument ....................................... » ^ 000

Platina .............................................. » 3 000

Vakuumpumpar, motorer etc........................... » 2 000

Kemikalieuppsättningen....................... » 2 000

Summa kronor 20 000.

Beträffande institutionen för teknisk oorganisk
kemi gäller att den apparativa utrustning, som är nödvändig, blott finnes
i ytterst begränsad omfattning. Sålunda behöver själva apparaturen för
reaktionernas genomförande helt nyanskaffas samtidigt som förrådet av
nödiga mätinstrument av olika slag måste avsevärt kompletteras. Därtill
kommer att vissa smärre ändringar i tillgängliga laboratorielokalers möblering
ävenledes måste genomföras, i det att bord etc. måste ändras, då praktiskt
taget hela institutionen för närvarande är helt utrustad och inredd för
analytiskt arbete och icke medger att övningsarbeten i större skala skall
där bedrivas.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Utom den direkta undervisningen måste emellertid, för att institutionen
skall kunna fullgöra de skyldigheter som åvila densamma, även kunna bedrivas
modern teknisk vetenskaplig forskning. För en sådan fordras emellertid
numera andra hjälpmedel än glasbägare och analysvågar. Det tarvas hela
den stora arsenal av apparativa hjälpmedel som den vetenskapliga forskningen
utarbetat. På detta område förefinnes ävenledes skriande brister i
institutionens nuvarande utrustning. Givetvis bör det vara så, att dyrbarare
speciella utrustningar, som endast behövas vid enstaka tillfällen och för lösandet
ay helt speciella problem, ej behöva finnas å varje institution inom
den kemiska avdelningen, utan bör kunna, även örn den finnes uppställd på
ep viss institution, få disponeras av forskare som arbeta å en annan institution.
Man får dock ej gå så långt vid detta gemensamhetsbruk, att forskningseffektiviteten
därigenom i alltför hög grad minskas. En viss minimiutrustning
i varje fall av standardapparatur måste därför finnas å varje institution
jämte den för dess lärofack speciella utrustningen. Av dyrbarare
apparatur, som helt saknas inom den kemiska fackavdelningen, må framhållas
apparatur för röntgenkristallografiska och röntgenspektrografiska undersökningar,
även om många andra dyrbarare utrustningar skulle vara ytterst
önskvärda. Speciellt den förstnämnda undersökningsmetodiken är av
oskattbart värde för studiet av ett stort antal tekniskt mycket viktiga problem
och en modern röntgenapparatur torde få anses oumbärlig och höra
till standardutrustningen vid varje någorlunda tillfredsställande utrustad
teknisk-kemisk forskningsinstitution.

Det äskade beloppet, 50 000 kronor, är avsett för följande utrustning:

Spindelkvam ......................................... kronor 600

Laboratoriepulvriserare ................................ » 800

Montage av kvarnar .................................. » 300

Knådningsmaskin ..................................... » 900

Kristallisatörer (tre olika typer) ........................ » 2 000

Upplösnings- och fällningsbeh. med rörverk................ » 1 000

Filterpress med tillbehör .............................. » 1 000

Kontaktapparater för svavelsyraframställning ............ » 500

Clausugn för svavelframställning........................ » 500

Ugn för klorförbränning ............................... » 500

Ugn för ammoniakförbränning.......................... » 500

Elektriska muffelugnar ................................ » 2 500

Elektrisk roterugn..................................... » 1 200

Vakuumtorkskåp, elektriskt ............................ » 1 500

Torkskåp, elektriska, 5 stycken.......................... » 2 000

Kylskåp, Elektrolux eller liknande ...................... » 1 000

Röntgenapparatur ............................... » 20 000

Apparatur för temperaturregistrering (3 mätställen) ...... » 2 000

Millivoltmetrar för temperaturmätning 10 stycken........ » 500

Millivoltmeter med stort motstånd......:................ » 500

Rörpotentiometer för pH-bestämning.................... » 1 300

Autoionmeter, 2 stycken .............................. » 2 000

Philiscope med tillbehör................................ » 500

Spegelgalvanometer ................................... » 2 000

Rotsmätare för gaser och vätskor........................ » 1 000

Ändring av lokalernas inredning, montage av fast apparatur
etc................................................ » 3 400

Summa kronor 50 000.

107

Kungl. Majlis proposition nr 326.

För institutionen för cellulosateknik och träkemi kräves komplettering av
utrustningen i samband med dess förläggning till svenska träforskningsinstitutet.

I enlighet med fastställda planer kommer institutionen för cellulosateknik
och träkemi i det nya institutet, vad undervisning beträffar, att Wiva ungefär
dubbelt så stor som nuvarande institution. Den skall ju också betjäna
ett mycket större antal studerande i framtiden. Det är därför nödvändigt,
att den utrustning, som för närvarande finns, avsevärt kompletteras och
att medel därför ställes till förfogande i god tid före färdigställandet, som
beräknas inträffa september—oktober 1945.

Det bör påpekas, att träforskningsinstitutets utrustning i övrigt enligt
mellan industrien och staten träffat avtal helt kommer att bekostas av industrien.
Detta gäller dock icke högskolans institution för cellulosateknik
och träkemi, där all apparativ utrustning och andra kostnader i samband
med inredningen måste bestridas av staten.

Det äskade beloppet, 20 000 kronor, avses skola fördelas på följande sätt:

Glas och specialglas ..................................

Vågar med viktsatser..................................

Platinadeglar och -skålar ..............................

Apparativ utrustning såsom ugnar, motorer, termostater,

torkskåp, kokplattor el. instrument o. dyl. ..............

Förbrukningsartiklar såsom glasrör, gummivaror, korkar,

proppar, filtrerpapper och dylikt.......................

Kemikalier och dylikt....................;............

Lösa möbler såsom bokskåp, skrivbord och dylikt..........

Oförutsedda utgifter, prisförhöjning och dylikt . . ..........

kronor 5157

» 3 636

» 1 750

» 4 765

» 512

» 860

» 2 070

» 1 250

Summa kronor 20 000.

Institutionen för pappersteknik, som jämväl avses skola inrymmas i det
förutberörda träforskningsinstitutet, kräver i samband därmed följande kompletterande
utrustning till härefter angivna belopp:

Laboratoriets uppsättning med glas, porslin och allmänna la boratorieutensilier

................................... kronor 6 000

Apparater såsom större torkskåp, provningsapparater...... » 4 000

Mätinstrument ....................................... >J ^ 222

Platina .............................................. Ä ^

Vakuumpumpar, motorer etc........................... » 3 000

Kemikal ieuppsättning ........................ ” ^ 0^

Summa kronor 20 000.

Utöver vissa ytterligare av lärarkollegiet under ifrågavarande anslag
framställda äskanden, för vilka lämnas en redogörelse i andra sammanhang,
har lärarkollegiet slutligen äskat ett belopp av 20 000 kronor för hyllinredning
i samband med inredning av biblioteksbyggnadens vind till bokmagasin
i enlighet med ett därom framfört förslag, till vilket jag torde få återkomma
i det följande vid behandlingen av högskolornas byggnadsfrågor.

108

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

För att slutföra anskaffandet av den inredning och utrustning, som med
riksdagens medgivande påbörjats för institutionerna för mekanisk teknologi,
värme- och ventilationsteknik, värmeteknik och maskinlära, järnets
bearbetning och behandling samt järnets metallurgi, skulle enligt det föregående
erfordras ett belopp av sammanlagt 265 900 kronor. Högskolan har
äskat motsvarande medel härtill för nästa budgetår. Därutöver har högskolan
hemställt örn utrustning av ytterligare ett antal nytillkomna institutioner
till en sammanlagd kostnad av Ilo 000 kronor. Ehuru jag icke har någon
erinran mot anslagsberäkningarna i och för sig, anser jag mig dock av
statsfinansiella skäl icke nu kunna tillstyrka hela den av högskolan begärda
anslagshöjningen, vilken i runt tal belöper sig till 125 000 kronor, utan
anser mig böra stanna vid att föreslå en anslagsökning med 75 000 kronor.
Denna begränsning kan enligt min mening lämpligen genomföras på sådant
sätt, att till utrustning för institutionen för järnets bearbetning och behandling
nu anvisas ett belopp av 110 000 kronor, medan det ytterligare
medelsbehovet för institutionen, 34 500 kronor, torde böra tillgodoses först
ett senare år. För utrustning av de nya institutionerna för teknisk-organisk
kemi, teknisk-oorganisk kemi, cellulosateknik och träkemi samt pappersteknik
torde för nästa budgetår böra anvisas ett sammanlagt belopp av 93 600
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag av högskolan
fördela sistnämnda belopp. I enlighet med det anförda bör således
anslaget till inredning och utrustning av nya lokaler för nästkommande
budgetår uppföras med (265 900 — 34 500 + 93 600 =) 325 000 kronor.

7. Reservationsanslag till Tekniska högskolan i Stockholm:
Fortsättningskurs i stadsbyggnad.

Högskolans kollegienämnd har i skrivelse den 31 januari 1945 — med
tillstyrkan av högskolans styrelse — gjort framställning örn anvisande av
ett belopp av 11 000 kronor för anordnande under nästa budgetår av en
fortsättningskurs i stadsbyggnad.

Till stöd för sin framställning har kollegienämnden i huvudsak anfört
följande.

Behovet av fortsättningskurser i stadsbyggnad.
Tekniska högskolan har i sina riksdagspetita upprepade gånger hemställt
örn inrättande av en professur i stadsbyggnad. Undervisningen i detta ämne
har nämligen i sin nuvarande omfattning vid högskolan icke motsvarat det
behov, som uppenbarligen föreligger. Bristerna i undervisningens omfattning
ha bland annat lett till att de yrkesmän, som nu äro verksamma inom stadsplaneväsendet,
icke kunnat få den utbildning, som varit önskvärd. Under
senare tid har därför i samband med frågan örn undervisningens utbyggnad
och inrättande av en professur i stadsbyggnad framlagts förslag om att
denna utbyggnad även borde omfatta fortsättningskurser, avsedda för i det
praktiska livet verksamma yrkesmän. Vid den ökade byggnadsverksamhet

109

Kungl. Maj:ts -proposition nr 326.

och investering i vägar, gator och ledningar m. m., som Iean väntas i samband
med krigets slut, blir behovet av väl skolade yrkesmän ännu mer
accentuerat än tidigare. Bristerna hos gällande, ofta föråldrade stadsplaner
och byggnadsplaner och den samtidiga bristen pa skolade fackmän synas i
denna situation kunna leda till utomordentligt allvarliga följder, tinder
dessa förhållanden har kollegienämnden ansett sig böra föreslå, att fortsättningskurser
i stadsbyggnad för arkitekter, civilingenjörer och lantmätare
med teknisk högskoleutbildning anordnas vid högskolan snarast möjligt, och
en första kurs redan under innevarande kalenderår.

Under kriget har den bostadsreserv, som förefanns på hyresmarknaden,
smält samman och bostadsbrist uppstått på många håll. Man kan därför
räkna med en betydande bostadsproduktion efter kriget för att undanröja
de brister, som härvidlag uppstått genom produktionens inriktning åt annat
håll under kriget. Härtill kommer, att intresset för en höjd bostadsstandard
i framtiden sannolikt kommer att bli allt större. Detta kommer
att bli en kraft, som driver fram nyproduktion liksom även ombyggnader
och saneringar. Bostadsbyggandet kan också väntas bli en av de viktigaste
faktorerna i såväl socialpolitiken som arbetsmarknadspolitiken.

Den byggnadsverksamhet, som sålunda väntas, kan emellertid endast i
begränsad omfattning med fördel tillkomma inom och i enlighet med nu
gällande stadsplaner. I stor utsträckning motsvara nämligen dessa planer
icke nutida bebyggelsesätt och nutida kvalitetskrav. Att bygga i enlighet
med dem kan därför ofta medföra både ökade kostnader och en kvalitativt
sämre bebyggelse. För att undvika detta är ett omfattande planeringsarbete
nödvändigt. Härtill kommer, att på sina ställen alltför små områden planlagts,
medan på andra håll alltför stora områden öppnats för bebyggelse.

Men icke endast bebyggelsefrågorna göra stadsplanearbetet aktuellt nu
och efter kriget. Även trafikfrågorna göra sig i hög grad gällande. Det torde
stå klart, att trafiken efter kriget kommer att bereda stora svårigheter. Cykeltrafikens
omfattning kan möjligen beräknas minska något men sannolikt
ingalunda ned till den storleksordning, den hade i början och mitten av
1930-talet. Motorcyklarna torde åter komma i gång. Biltrafiken kommer
att ökas avsevärt. Det väsentligaste i allt detta är, att hela befolkningen
blir mera rörlig. Man kan mycket tydligt iakttaga en tendens i denna riktning
och med höjd levnadsstandard lär man få räkna med en accentuering
av denna tendens. Många nu gällande stadsplaner ha utarbetats under
1920-talet, då man ännu icke hade förutsättningar att överblicka de konsekvenser,
som trafikutvecklingen skulle komma att medföra. linder 1930-talet voro kraven på trafikledernas utformning i ständigt stigande, och
det är påtagligt, att gator och trafikplatser, sådana de utformats i gällande
stadsplaner ofta äro helt otillfredsställande, sedda i belysning av den utveckling
1930-talet medförde och ännu mer med tanke på framtiden. Faran består
främst i att riskerna för trafikolyckor öka men därjämte också i att
trafikapparaten blir ineffektiv och obekväm. Översyn och omarbetning av
många stadsplaner äro därför påkallade även ur trafiksynpunkt.

Från många håll har dokumenterats, hur starkt behovet av sakkunnig arbetskraft
till planläggningsarbetet har varit, och att detta behov icke tillnärmelsevis
kunnat täckas. T en nära framtid kommer sannolikt såväl bebyggelseutvecklingen
som trafikutvecklingen att ställa ännu mycket större
kvalitativa och kvantitativa krav på stadsplaneringen än hittills. Dessa krav
torde aldrig kunna komma att helt tillmötesgås, så som situationen redan ut -

Ilo

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

vecklat sig. I många fall lära väl nya kapitalinvesteringar i bebyggelse, gator
och vägar komma att ske enligt gamla planer i mindre lämpliga eller
olämpliga former. I andra fall kommer det uppenbart olämpliga i de fastställda
formerna att fördröja eller förhindra genomförandet av eljest önskvärda
arbeten. Mycket skulle ännu kunna uppnås, om man inom den närmaste
framtiden kunde genomföra en vidgad utbildning av stadsplanefackmän
och framför allt kunde anordna fortsättningskurser för de fackmän,
som nu äro verksamma på detta område.

Anordnande sommaren 1945 av en fortsättningskurs
i stadsbyggnad. Då kursen vänder sig till yrkesmän,
som stå mitt uppe i det praktiska livet och i många fall bekläda ansvarsfulla
poster, torde man icke böra räkna med att dessa under längre
tid kunna avbryta sitt ordinarie arbete för att följa kursen. Med hänsyn
härtill har en fjortondagarskurs ansetts lämplig. Den olägenhet, som denna
korta tid utgör med tanke på det omfattande ämne, som kursen berör, och
de många vitt skilda problem, vilka rymmas därinom, måste på något sätt
kompenseras. Detta torde kunna ske dels genom att man knyter kontakt
mellan kursledningen och deltagarna redan innan kursen samlas på högskolan
och dels genom att kursdeltagarna i förväg orienteras örn de synpunkter,
som kunna läggas på olika problem inom ämnesområdet, och örn
den utveckling, som försiggått eller kan förmodas komma. Kursen bör sålunda
inte enbart bestå av föreläsningar under en begränsad tid utan kan
lämpligen uppdelas i fyra etapper:

. 1- Utdelande av seminarieuppgifter, lämpligen baserade på olika praktiska
uppgifter, med vilka kursdeltagarna själva kommit i kontakt i sin
yrkesutövning;

2. Utsändande av ett för ändamålet speciellt utarbetat kompendium i
stadsplanering med orientering över ämnet i sin helhet samt med särskild
belysning av aktuella problem;

3. Föreläsningar;

4. Seminarieövningar, fria diskussioner, besiktningar av stadsplaneområden
och anläggningar, utställning av planer.

Med utgångspunkt från dessa allmänna synpunkter på kursens anordnande
föreslås följande program.

Sedan kursen utannonserats, ingivas ansökningar om deltagande senast
den 15 maj 1945. Ansökningar prövas av avdelningskollegiet för arkitektur.
Därvid skall iakttagas, att bland de sökande, som förmodas äga erfarenhet
och kunskaper för att med god behållning följa kursen, yrkesmän från skilda
orter och delar av landet i första hand beredas möjlighet att deltaga. Därest
till följd härav från någon ort icke alla sökande kunna beredas möjlighet
härtill, bör den, som förmodas äga största kompetens, givas företräde. Antalet
deltagare bör ej överstiga 60 med hänsyn till önskvärdheten att åstadkomma
någon personlig kontakt mellan kursledningen och deltagarna.

Seminarieuppgifter fastställas under juni månad. Seminarieuppgift insändes
av kursdeltagare viss dag senast under juli eller augusti månad, varefter
dessa uppgifter bli föremål för bearbetning av kursledningen.

Kompendium utsändes under augusti månad.

Föreläsningar, seminarieövningar, besiktningar m. m. hållas tiden den 17
september—1 oktober. Härvid föreslås preliminärt följande program för
föreläsningar:

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

1 tim. Den statliga bostadspolitiken

1 » Beräkning av framtida folkmängd och bostadsbehov

2 » Samhällenas ekonomiska struktur

1 » Generalplan

3 » Trafik

1 » Industriområden

1 » Civilförsvaret i planläggningen

2 » Bostadsområden

2 » »Byggnadslagen»

3 » Sanering

2 » Lekplatser och rekreationsområden

1 » Affärsområden, allmänna byggnader, skolor etc.

3 » Stadsbilden och landskapet

1 » Planernas prövning hos offentliga myndigheter

24 tim.

Av föreläsningarna bör ett visst antal hållas av en kursledare, enligt förslag
av avdelningskollegiet för arkitektur läraren i stadsbyggnad vid högskolan,
varigenom en sammanhållande översikt över ämnet kan erhållas,
medan åter flertalet föreläsningar böra hållas av skilda fackmän, som företräda
särskild expertis inom olika områden. Kompendiet redigeras och sammanställes
av kursledaren.

kostnaderna för 1945 års kurs i stadsby gg nåd.
Kostnaderna för en kurs av detta slag uppgå enligt följande preliminära

specifikation till 14 000 kronor.

24 föreläsningar å 100 kronor.......................... kronor 2 400

Medverkan av kursledaren och föredragshållarna vid förberedelse
av seminarieövningar........................... » 1 BOO

Assistent ............................................ » 1 500

Utarbetande, redigering och tryckning av kompendium, 500

exemplar .......................................... » 5 500

Ledning av seminarieövningar och besiktningar............ » 800

Expeditionskostnader m. m............................. » 500

Kartor och reproduktioner.............................. » 700

Vaktmästare, städning m. m........................... » 300

Diverse och oförutsett................................. » 500

Summa kronor 14 000.

Med en beräknad kursavgift av 50 kronor per deltagare skulle under sådana
förhållanden erfordras ett statsanslag för kursens genomförande av
[14 000 — (50 X 60) =] 11 000 kronor. Härvid förutsättes, att inkomster
genom försäljning av kompendier till icke kursdeltagare inlevereras till statsverket.
Örn efter kursens avslutande så befinnes lämpligt, må dessa medel
efter särskild framställning användas för organiserandet av en kontinuerlig
information i stadsplanefrågor i första hand till kursdeltagarna.

I annat sammanhang har jag förordat inrättandet av en professur i ämnet
stadsbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm. Av den i samband
därmed lämnade redogörelsen framgår, att undervisningen i detta ämne
länge varit i hög grad eftersatt. Detta har haft till följd, att de yrkesmän,

Departe mentschefen.

112

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 386.

som nu äro verksamma inom stadsplaneväsendet, icke kunnat erhålla nödig
utbildning. Om betydande olägenheter härav redan nu kunna förmärkas,
torde dessa under den närmaste tiden komma att bli ännu mer kännbara.
Det är nämligen att förvänta, att i och med att fredligare förhållanden inträda
starkt ökade krav komma att ställas på fackmännen på stadsplaneväsendets
område med hänsyn till de många svåra byggnads- och trafikfrågor,
som då aktualiseras. För att tillgodose det behov av fackkunskap, som redan
nu föreligger och för den närmaste tiden kan förutses, synes den av
kollegienämnden föreslagna anordningen med fortsättningskurser för i det
praktiska livet redan verksamma yrkesmän vara väl motiverad. Genom dylika
kurser skulle tillfälle beredas dem att på ett värdefullt sätt komplettera
sina kunskaper med de rön, som under senare tid gjorts på stadsbyggnadsområdet,
och få en inblick i de uppgifter, som komma att möta stadsbyggaren
i en nära framtid. Början skulle göras med en kurs under sommaren
och hösten 1945. De av kollegienämnden uppdragna riktlinjerna för denna
kurs finner jag lämpliga. Jag vill därför förorda, att kursen kommer till
stånd. De beräknade kostnaderna för dess anordnande giva mig icke anledning
till erinran. Jag tillstyrker således, att för ändamålet anvisas ett belopp
av 11 000 kronor såsom reservationsanslag. Inkomster av försålda kompendier
torde böra tillgodoföras ifrågavarande anslag att användas på sätt Kungl.
Majit bestämmer.

8. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:
Extra undervisningskurser.

I enlighet med Kungl. Majits i propositionen 1941: 2 (sid. 13 ff.) framlagda
förslag anvisade riksdagen på tilläggsstat till riksstaten för budgetåret
1940/41 ett reservationsanslag av 72 000 kronor till Extra undervisningskurser
vid de tekniska högskolorna m. m. Den extra undervisningen var
avsedd för sådana studerande vid universiteten, karolinska mediko-kirurgiska
institutet, tandläkarinstitutet och de tekniska högskolorna, som på
grund av beredskapstjänstgöring hindrats i eller nödgats avbryta sina studier.
För undervisningen skulle i första hand anlitas vederbörande ordinarie
och därmed jämförliga lärare, vilka kunde beräknas komma att utan särskild
ersättning ställa sig till förfogande. Vid sådana läroanstalter, där undervisningen
i stor utsträckning sköttes av befattningshavare, vilka åtnjöte
arvoden, ansåges det dock knappast möjligt att anordna den extra undervisningen
utan kostnad. Den extra undervisningen skulle meddelas huvudsakligen
under våren och sommaren 1941.

Av anslaget anvisade Kungl. Majit för extra undervisning under år 1941
35 000 kronor till tekniska högskolan i Stockholm och 25 000 kronor till
Chalmers tekniska högskola, varjämte vissa belopp disponerades för sådan undervisning
vid universitetet i Uppsala och karolinska institutet.

Även under åren 1942—1944 har extra undervisning varit anordnad vid

113

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

de tekniska högskolorna. För ändamålet ha disponerats dels, enligt riksdagens
medgivande, uppkomna behållningar på förenämnda för extra undervisning
under år 1941 anvisade belopp, dels ock ett för innevarande budgetår
anvisat särskilt reservationsanslag å 15 000 kronor. Av sistnämnda anslag,
vilket är uppfört i riksstaten under rubriken Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Extra undervisningskurser, må 10 000 kronor användas
till ersättning åt lärare vid tekniska högskolan i Stockholm och 5 000
kronor till enahanda ändamål vid Chalmers tekniska högskola. Vid universiteten
och karolinska institutet ha under de senare arén extra undervisningskurser
icke ansetts behövliga.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har anhållit om anvisande
av ett anslag å 6 000 kronor för ifrågavarande ändamål under nästa
budgetår. Styrelsen har därvid förutsatt, att eventuellt kvarstående belopp
av de för högskolan för innevarande budgetår anvisade anslagsmedlen skall
få disponeras även under bästa budgetår.

Försiktigheten torde bjuda, att man räknar med att extra undervisning
för sådana studerande vid de tekniska högskolorna, som genom militärtjänstgöring
hindrats i sina studier, jämväl under år 1945 kommer att i viss utsträckning
vara behövlig. Dock torde man vara berättigad att räkna med
någon minskning i förhållande till tidigare år. För bestridande av kostnaden
för dylika kurser torde i första hand återstående medel av förenämnda
för innevarande budgetår anvisade reservationsanslag fa disponeras. Därutöver
synes böra beräknas ett belopp av 6 000 kronor för tekniska högskolan
i Stockholm. Skulle icke hela detta belopp komma till användning år
1945, torde det få användas även för eventuella kurser påföljande år. Enligt
vad jag under hand inhämtat synas några ytterligare anslagsmedel till extra
undervisningskurser vid Chalmers tekniska högskola icke behöva beräknas.
Jag förordar alltså, att för extra undervisning vid tekniska högskolan i
Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisas ett reservationsanslag av 6 000
kronor. Med hänsyn till vad i det föregående anförts torde anslaget böra
uppföras under ändrad rubrik.

Departe mentschefen.

Bihang till riksdagens protokoll 19i5. 1 sami. Nr 326.

114

Kungl. Majlis ■proposition nr 326.

9. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Avlöningar.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 491 200 kronor.

Till grund för sina anslagsberäkningar för nästa budgetår har högskolans
styrelse i huvudsak lagt de förslag, som framlagts av 1940 års sakkunniga
för den högre tekniska undervisningen. Högskolans anslagsäskanden skulle innebära
en anslagshöjning med i runt tal 310 000 kronor. Under hänvisning till vad
jag inledningsvis och vid behandlingen av anslaget till avlöningar vid tekniska
högskolan i Stockholm anfört kommer jag i det följande att utförligare
redovisa endast sådana framställningar, vilka jag funnit mig kunna helt eller
delvis upptaga till prövning och biträda.

I. Lärarpersonal.

A. Nya, respektive omreglerade professurer.

Högskolestyrelsen har gjort framställning om inrättande från och med
nästa budgetår av fyra nya professurer, viss ändring av två professurer samt
ändrad benämning å fem professurer i enlighet med vad i det följande närmare
angives. 1

1. Professur i radioteknik. Högskolestyrelsen har upprepat
sina tidigare gjorda framställningar om inrättande av en professur i radioteknik.
Enligt detta förslag, som ansluter sig till sakkunnigförslaget, avses
den nuvarande speciallärarbefattningen i teleteknik med ett arvode av 1 200
kronor skola omändras till en befattning som adjungerad lärare i telegrafi
och telefoni.

De sakkunniga ha härutinnan i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 175 f.):

Ämnet teleteknik innefattar grunderna för högfrekvenstekniken samt en
kurs i radioteknik, telegrafi och telefoni. Den nuvarande undervisningen
omfattar 3 föreläsningstimmar under vardera terminen av 3:e och 4:e årskurserna
av avdelningen för elektroteknik samt därjämte 3 övningstimmar
under höstterminen och 1 övningstimme under vårterminen av 4:e årskursen.

Enligt de sakkunnigas mening’ bör med hänsyn till radioteknikens numera
viktiga ställning inom elektrotekniken en professur i detta ämne finnas
även vid Chalmers tekniska högskola. Undervisningen i radioteknik
föreslås erhålla ungefär samma omfattning som vid tekniska högskolan i
Stockholm. Undervisningen i telegrafi och telefoni bör däremot kunna göras
mindre omfattande. Då professur i telegrafi och telefoni finnes inrättad vid
tekniska högskolan i Stockholm, torde därigenom tillräckliga forskningsmöjligheter
för detta speciella område finnas i landet. Vid Chalmers tekniska
högskola föreslås därför inrättande av en befattning som adjungerad
lärare i telegrafi och telefoni. Kursens omfattning bör inskränkas till vad
en elektroingenjör i allmänhet bör känna till om denna teknik.

115

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 826.

Ökat laborationsutrymme kräves i samband med utförande av nybyggnad
för avdelningen för elektroteknik.

Den av professorn meddelade undervisningen föreslås omfatta en obligatorisk
allmän kurs för 3:e årskursen om 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar
under höstterminen och 4 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar
under vårterminen ävensom en valfri fortsättningskurs för 4:e årskursen.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har telegrafstyrelsen
anfört:

Styrelsen vill framhålla önskvärdheten av att undervisningen i radioteknik
med elektroakustik vid Chalmers tekniska högskola ges den omfattning,
som detta ämnes vikt kräver, och den av de sakkunniga föreslagna
professuren i ämnet tillstyrkes därför livligt och bör snarast komma
till stånd.

Svenska teknologföreningen har i remissyttrandet såsom sin bestämda
mening uttalat, att undervisningen vid Chalmers tekniska högskolas avdelning
för elektroteknik icke kan kallas högskolemässig, så länge ifrågavarande
professur saknas.

2. Professur i vattenbyggnad. Högskolestyrelsen har —
med upprepande av sin förra året gjorda framställning och under åberopande
av sakkunnigförslaget — hemställt om inrättande av en professur i vattenbyggnad
i stället för den nuvarande speciallärartjänsten i damm- och kajbyggnadslära,
med vilken är förenat ett arvode av 3 000 kronor.

Styrelsen har anfört:

En professur i ämnet vattenbyggnadslära har sedan länge varit önskvärd.
Förutsättningen för inrättandet av en dylik professur har emellertid
varit att lämpliga laboratorier för forskning stå till förfogande. Genom tillkomsten
av den nya institutionsbyggnaden för väg- och vattenbyggnad,
som nu är färdig så när som på en del av utrustningen, hava möjligheter
för forskning i detta ämne åstadkommits.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 183 f.) föreslagit inrättande av ifrågavarande
professur från och med budgetåret 1944/45.

3. Professur i tillämpad matematik. Högskolestyrelsen
har hemställt om inrättande av en professur i tillämpad matematik i anslutning
till sakkunnigförslaget, därvid styrelsen anfört bland annat:

Undervisningen i ämnet matematik vid Chalmers tekniska högskola har
hittills meddelats dels genom professorn i matematik dels genom en extra
speciallärare, avlönad medelst assistentmedel.

I ämnet matematik hava vid Chalmers tekniska högskola ingått vissa
delar av ämnet, som vid tekniska högskolan i Stockholm hänförts till
ämnet tillämpad matematik, såsom grunderna av vektoranalysen, determinanter
m. m. De viktiga delar av den tillämpade matematiken, som
omfatta numeriska och grafiska metoder, hava däremot endast i ringa grad
kunnat inrymmas i undervisningskurserna, vilket varit en allvarlig brist i
undervisningen.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr -126.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 140 ff.) föreslagit inrättande av den här
omförmälda professuren från och med budgetåret 1945/46.

4. Professur i teoretisk kemi. Högskolestyrelsen har hemställt
örn en professur i teoretisk kemi, från och med nästa budgetår i stället
för — som de sakkunniga förordat — budgetåret 1949/50, därvid styrelsen
under åberopande av härefter återgivna remissyttranden i anledning av sakkunnigbetänkandet
i huvudsak anfört:

För närvarande undervisar professorn i organisk kemi vid Chalmers
tekniska högskola även i ämnena teoretisk kemi och kvantitativ kemisk
analys. Detta innebär emellertid en allvarlig brist i undervisningen och
medför nödvändigtvis, att professorn i dessa ämnen icke kan hinna ge de
studerande en tillräckligt utförlig undervisning i alla dessa ämnen. De
sakkunniga hava uppmärksammat detta missförhållande men uttalat, att
de nuvarande laboratorierna vore alltför trånga för att medgiva tillfredsställande
övningar i teoretisk kemi och att laboratorierna behövde utökas,
varför de sakkunniga, som föreslagit tillbyggnaden av kemiavdelningen
skola påbörjas under budgetåret 1948/49, förordat inrättande av ifrågavarande
professur först från och med budgetåret 1949/50. Styrelsen vill
häremot framhålla, att de bristfälliga laboratorieutrymmena icke motivera
ett uppskov med professurens inrättande, enär det bör vara möjligt att
under en övergångsperiod bereda plats för dessa övningar i övriga kemiska
laboratorier.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 194):

Med den utveckling, som under senare tid ägt rum inom såväl den organiska
som den teoretiska kemiens område, anse de sakkunniga det nödvändigt,
att en särskild professur i ämnet teoretisk kemi inrättas. Under
denna professur böra även övningarna i kvantitativ kemisk analys läggas.

Undervisningen, som för närvarande omfattar 2 föreläsningstimmar i
veckan under höst- och vårterminerna i 2:a årskursen samt 1 föreläsningstimme
under höstterminen i 3:e årskursen, föreslås i teoretisk kemi utökad
till 3 föreläsningstimmar i veckan under höstterminen och 3 föreläsningstimmar
och 5 övningstimmar i veckan under vårterminen i 2:a årskursen
samt 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan under höstterminen
i 3:e årskursen, vartill komma 12 övningstimmar under höstterminen
i 2:a årskursen i kvantitativ kemisk analys.

I yttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har av delning skollegiet
för kemi och kemisk teknologi vid högskolan bland annat anfört:

Organisk kemi och teoretisk kemi äro var för sig så stora och viktiga
samt till sin natur skilda ämnen, att det vore orimligt att förena dem med
varandra till en professur. Ännu mindre kan man begära, att innehavaren
därav skall vara i stånd att behärska båda. Vid de universitet och högskolor
av sådan storlek, att det finnes mer än en kemiprofessor, är den
teoretiska kemien representerad av en egen professur eller också är den
förenad med professuren i oorganisk kemi, en tidigare möjlig men numera
genom ämnenas oerhörda utveckling lika omöjlig kombination. Anordningen
vid Chalmers tekniska högskola kan möjligen förklaras men icke
försvaras av att professuren i oorganisk kemi är förenad med undervisnings -

117

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

skyldighet i geologi och mineralogi, varigenom den icke kunnat belastas
med teoretisk kemi. Behovet av en professur i teoretisk kemi vid Chalmers
tekniska högskola får framför allt icke anses beroende av den omständigheten,
att antalet elever inom den kemiska fackavdelningen efter cirka 5 år
skall utökas. Behovet förefinnes oavsett örn antalet elever är stort eller
litet. Det skall vara ämnets betydelse för ingenjörsutbildningen, som skall
vara bestämmande.

Tekniska samfundet i Göteborg har i sitt yttrande bland annat uttalat:

Med den skillnad i utbildning inom det kemiska facket vid de båda högskolorna,
som otvivelaktigt kommer att uppstå genom de sakkunnigas förslag,
torde det övervägande antalet kemister i framtiden söka sig till tekniska
högskolan i Stockholm. Det är sannolikt, att eliten av de inträdessökande
kommer att samlas vid tekniska högskolan i Stockholm. Avsikten
är, att de båda högskolornas avdelningar för kemi skola vara fullt jämbördiga
och att följaktligen de utgående eleverna ävenledes skola anses fullt
jämställda. Så blir emellertid ingalunda fallet enligt de sakkunnigas förslag.

Efter att hava framhållit, hurusom detta innebär inrättande av 6 nya
kemiprofessurer vid tekniska högskolan i Stockholm och 1 ny kemiprofessur
vid Chalmers tekniska högskola, nämligen den nu ifrågavarande i
teoretisk kemi, samt hurusom vid ett genomförande av sakkunnigförslaget
vid den förra högskolan skulle komma att finnas 11 kemiprofessurer mot 4
vid den senare, har samfundet vidare anfört:

Att Chalmers tekniska högskola i förslaget tilldelas 5 speciallärarbefattningar
i kemi mot 1 vid tekniska högskolan i Stockholm uppväger icke
denna markanta skillnad.

I riksdagen ha ofta uttalats betänkligheter mot en centralisering till
Stockholm. De sakkunnigas förslag till den kemiska undervisningens ordnande
vid högskolorna synes oss innebära en fortsatt tendens till centralisering
till Stockholm.

Lokalfrågan vid Chalmers tekniska högskola bör kunna lösas så, att
högskolan ej behöver vänta ända till år 1949 på en enda för dess vidkommande
av de sakkunniga föreslagen professur i kemi.

I samma riktning har Sveriges kemiska industrikontor uttalat sig.

Sveriges industriförbund har uttalat, att, enär det finge anses vara ett
faktum att Chalmers tekniska högskola för närvarande ej vore utrustad
med det antal högre lärarbefattningar, som högskolans elevantal och betygelse
för den högre tekniska undervisningen krävde, det syntes angeläget,
att inrättandet av nya professurer särskilt vid denna högskola komme att
ske i snabbare takt än de sakkunniga föreslagit.

4. Ändring av professuren i oorganisk kemi jämte
mineralogi och geologi till en professur i oorganisk
kemi. Högskolestyrelsen har föreslagit en omändring av den vakanta
professuren vid högskolan i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi, med
vars återbesättande jämlikt av Kungl. Majit genom brev den 12 juni 1942

118

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

meddelad föreskrift tills vidare skall anstå, till en professur i oorganisk
kemi, därvid i stället i enlighet med vad i det följande angives undervisningen
i mineralogi och geologi skall anförtros två speciallärare. Högskolestyrelsen
har härutinnan anfört:

Det har varit ett gammalt önskemål, att denna professur, vars omfattning
är oproportionerligt stor, skulle förvandlas till en professur i oorganisk
kemi ensamt. Såväl 1919 års som 1929 och 1934 års sakkunniga för utredningar
angående Chalmers tekniska institut ha enstämmigt föreslagit, att
undervisningen i mineralogi och geologi övertages av speciallärare. Till
samma resultat kommo 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen.

De sakkunniga ha föreslagit en omvandling av ifrågavarande professur
till att omfatta enbart oorganisk kemi från och med budgetåret 1944/45.

5. Ändring av professuren i mekanisk värmeteori
och förbränningsmotorer till professur i förbränningsmotorteknik.
Högskolestyrelsen har — i anslutning till ett av
styrelsen framlagt förslag örn inrättande av en speciallärarbefattning i kylteknik
med undervisningsskyldighet jämväl i mekanisk värmeteori, för vilket
i det följande närmare kommer att redogöras — hemställt, att den vid högskolan
förefintliga professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer
i samband därmed måtte erhålla benämningen förbränningsmotorteknik.

De sakkunniga ha föreslagit genomförande av här berörda åtgärder från
och med budgetåret 1945/46.

6. Ändrad benämning å vissa andra professurer.

Högskolestyrelsen har — i anslutning till vad de sakkunniga förordat —

föreslagit ändrade benämningar å följande professurer vid högskolan, därvid
ingen förändring med avseende å omfattningen av den med vederbörande
professur nu förenade undervisningsskyldigheten ifrågasatts:

1) benämningen maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis
i läran örn värmemotorer ändras till ångteknik,

2) benämningen teoretisk elektricitetslära med undervisningsskyldighet
jämväl i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik ändras till
teoretisk elektroteknik med mätteknik,

3) benämningen elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis
i Ihran om elektrotekniska maskinkonstruktioner ändras till elelctromaskinlära,

4) professuren i väg- och vattenbyggnads^^, som sedermera avses uppdelad
i en professur i byggnadsstatik och en professur i brobyggnad, benämnes
tills vidare professur i byggnadsstatik och brobyggnad,

5) benämningen kemisk teknologi ändras till teknisk kemi.

7. Vidare har högskolestyrelsen i fråga örn arvoden till professorsvikarier
hemställt, att dessa arvoden måtte beräknas till belopp,
som med 1 000 kronor överstiger dem, som tillkomma professorsvikarierna
vid universiteten, enär betydande svårigheter visat sig möta att
med nuvarande arvoden erhålla kvalificerade vikarier.

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola gjorde redan för tre år sedan
framställning om förbättring av undervisningen inom avdelningen för elektroteknik
genom inrättande av en professur i teleteknik. Styrelsen har sedermera
i anslutning till den ståndpunkt, som 1940 års sakkunniga för den högre
tekniska undervisningen intagit, så till vida ändrat sitt äskande, att professurens
ämnesområde föreslagits att begränsas till radioteknik. Det önskemål
högskolestyrelsen sålunda framfört och som livligt biträtts vid ärendets
remissbehandling synes mig icke längre kunna lämnas obeaktat. Teletekniken
och enkannerligen radiotekniken har under det sista årtiondet nått en tekniskekonomisk
betydelse, som ställer den fullt vid sidan av starkströmstekniken.
Radioindustrien har även inom vårt land nått ett ansenligt uppsving, icke
minst under krigsåren, men om denna industri skall kunna befästa sin ställning
och ytterligare utvecklas, måste behovet av kvalificerade tekniker med
särskild inriktning på detta område tillgodoses bättre än som för närvarande
är fallet. Större utrymme måste även beredas åt den teletekniska forskningen.
Jag är för den skull beredd tillstyrka, att en professur i radioteknik inrättas
vid Chalmers tekniska högskola från och med nästa budgetår. Vid bifall härtill
bör den nuvarande speciallärarbefattningen i teleteknik tillsvidare omvandlas
till en dylik befattning i telegrafi och telefoni med ett oförändrat arvode av
1 200 kronor för år.

Ehuru goda skäl anförts till stöd även för högskolans övriga framställningar
om inrättande av nya professurer, är jag icke för närvarande beredd att upptaga
dem till prövning, utan anser att dessa spörsmål böra ytterligare övervägas
vid den tillämnade översynen av sakkunnigförslaget.

Den av högskolans styrelse begärda ändringen av professuren i oorganisk
kemi jämte mineralogi och geologi till en professur i oorganisk kemi
finner jag motsvara ett starkt framträdande behov. Olämpligheten av den nuvarande
ämneskombinationen har påtalats ända sedan år 1919 och har klart
givit sig till känna i det förhållandet, att möjligheter icke förefunnits att besätta
professuren med kompetent innehavare. Jag tvekar därför icke att nu tillstyrka
denna förändring, vilken i ekonomiskt hänseende innebär att medel
böra beräknas för två nya speciallärare med arvoden av 1 500 kronor respektive
900 kronor. Härtill återkommer jag i det följande.

Till frågan om omreglering av professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorteknik
samt om ändrad benämning å vissa professurer är jag
icke beredd att nu taga ställning, ej heller till frågan om höjning av arvodena
till professorsvikarier.

B. Inrättande av en personlig professur i oljekemi vid
Chalmers tekniska högskola.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att Svensjö% skifferoljeaktiebolaget
i skrivelse den 7 mars 1945 hos Kungl. Maj:t hemställt örn vidtagande av åtgärd
för inrättande vid Chalmers tekniska högskola av en personlig professur
i oljekemi för docenten Edmund Schjånberg. I skrivelsen har framhållits, att

Departe mentschefen.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

det både ur ekonomisk och beredskapssynpunkt vore för landet och bolaget
av synnerligen stor betydelse, att den forskningsverksamhet finge fortsätta,
som avsåge att av de vid skifferpyrolysen uppstående såväl flytande som gasformiga
produkterna åstadkomma så högförädlade varor som möjligt. Till
ytterligare utveckling av sina synpunkter har bolaget anfört bland annat
följande.

Under föregående världskrig 1914—1918 och i ännu högre grad under det
pågående kriget har vårt land tvingats skapa en inhemsk industri för att
få fram produkter, som kunna tillgodose marknadens oundgängliga behov
och som skulle kunna ersätta tidigare importerade flytande bränslen, smörjoljor,
transformatorolja m. m. Beredskapskraven ha i särskild grad betingat
nämnda utveckling. Speciellt efter den 9 april 1940, då så gott som all import
väster ifrån omöjliggjordes, ha stora ansträngningar måst göras och
stora kapital måst nedläggas för att så snabbt som möjligt få fram oljeprodukter
av olika slag.

Vid 1940 års urtima riksdag beslöts således bildandet av Svenska skifferoljeaktiebolaget.
Detta bolag började sin verksamhet i januari 1941, och
vid de beslutade utbyggnaderna vid Kvarntorp i Närke kunde oljeproduktionen
igångsättas i slutet av april 1942.1 mars 1943 överfördes till Svenska
skifferoljeaktiebolaget dessutom genom statsmakternas beslut skifferoljeverket
vid Kinne-Kleva, som tidigare drivits av marinförvaltningen.

Skifferoljeproblemet har tidigare visserligen ägnats intresse av enskilda
forskare, men den tillverkning, som under kriget vuxit upp, är, betraktad
såsom verklig industriell verksamhet, helt ny. Skifferoljeaktiebolaget har
därför måst betrakta forskningsverksamheten såsom en mycket väsentlig
uppgift. Ett större, välutrustat laboratorium med möjlighet att bearbeta
både organiska och oorganiska problem uppfördes därför under bolagets första
verksamhetsår, och detta laboratorium har sedermera kompletterats med
en avdelning, speciellt avsedd att bearbeta de problem, som kräva sin lösning
för att man på ett ekonomiskt och kvalitativt riktigt sätt skall kunna
nyttiggöra de stora mängder icke kondenserbara gaser, som erhållas vid
skifferpyrolysen.

Såsom ledare för forskningsverksamheten engagerade bolaget från och
med juni 1942 docenten Edmund Schjånberg, som tidigare vid tekniska
högskolan i Stockholm tillsammans med professorn Bror Holmberg utfört
omfattande vetenskapliga undersökningar beträffande skifferoljan. Under
Schjånbergs verksamhetstid vid bolaget har bland annat utförts
undersökningar, som avsett att klargöra grundförutsättningarna för själva
skifferpyrolysen. De icke kondenserbara pyrolysgaserna innehålla förutom
svavelväte ett flertal värdefulla kolväten; nyttiggörandet av dess föreningar
har mycket stor betydelse för bolagets fortsatta verksamhet, och för att man
inom landet skall kunna framställa högvärdiga bränslen, kemisk-tekniska
produkter, som tidigare måst importeras samt andra för landet värdefulla
varor. Ett omfattande undersökningsarbete inom hithörande område har
igångsatts, och det är bolagets önskan att så snart som möjligt kunna fullfölja
detta. Även inom den oorganiska kemien föreligga omfattande arbetsuppgifter.
Här hänvisas endast till betydelsen av att ur skifferaskan kunna
framställa kali och lerjord, värdefulla metaller såsom vanadin och molybden
samt den alkaliska jordarten radium. Skifferaskan utgör även utgångsmaterial
för vissa viktiga byggnadsmaterial såsom gasbetong.

Det torde vara uppenbart, att den forskningsverksamhet, som här när -

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 826.

mast avses, måste uppehålla en intim kontakt med utvecklingen inom oljekemien
över huvud taget. Icke minst under tiden närmast löre och under
det pågående kriget ha i de oljeproducerande länderna oerhörda framsteg
gjorts inom hithörande områden. Det framstår såsom en sak av mycket stor
betydelse, att hela det område, som skifferoljekemien omfattar, får en vetenskapligt
skolad och erfaren representant i vårt land, som ägnar sig åt även
de utanför den rena skifferoljekemien liggande allmänna problem, som detta
forskningsområde inkluderar.

Då skifferoljeindustrien, som förut framhållits, fått en för svenska förhållanden
mycket stor omfattning, synes det vara riktigt att den forskningsverksamhet
det är fråga om huvudsakligen förlägges till skif f erel jeaktiebolagets
anläggningar i Kvarntorp. Detta motiveras även av att lämpliga
laboratorielokaler och en mycket god laboratorieutrustning finnes vid skifferoljeverket
därstädes. Detta är så mycket mer nödvändigt, som de viktiga
gasundersökningar, som måste företagas, äro bundna till platsen och alltså
endast kunna utföras i Kvarntorp i den utsträckning, som önskvärdheten
kräver.

Docenten Schjånberg har av samtliga sakkunniga och lärarkollegiet vid
tekniska högskolan i Stockholm placerats i första förslagsrummet till den
efter professorn Holmberg ledigförklarade professuren i organisk kemi därstädes.
Han har dessutom anmält sig såsom sökande till den nyinrättade
professuren vid samma högskola i teknisk-organisk kemi. Inom Sverige
finnes säkerligen icke någon man, som med sådan framgång som Schjånberg
skulle kunna företräda den forskningsverksamhet inom oljekemiens
område, som här förut skisserats. Det bör därför vara av största
betydelse ur skifferoljebolagets synpunkt och i landets intresse, att han får
fortsätta och fullfölja de forskningsuppgifter, som han påbörjat. Vid diskussion
inom skifferoljebolagets styrelse har denna åsikt kommit till
mycket starkt uttryck, och det har därför framförts såsom ett önskemål, att
en personlig professur i oljekemi inrättas vid någon av landets tekniska
högskolor för honom. Dels skulle detta möjliggöra, att han kunde på samma
sätt som hittills fortsätta sin betydelsefulla verksamhet inom skifferoljebolaget,
dels skulle på så sätt forskningsarbetet inom hithörande område knytas
till den högre tekniska forsknings- och utbildningsverksamheten inom
landet. En kontakt skulle upprättas med forskningsverksamheten inom närgränsande
områden, nya forskare skulle erhålla handledning vid sin utbildning
och de forskningsmöjligheter skapas, som erfordras för att i framtiden
en bättre tillgång till vetenskapligt skolade krafter även inom oljekemin
skulle bliva tillgänglig.

En vittomfattande forskningsverksamhet kan även komma att betyda
stora vinster då det gäller att på ett riktigt sätt använda och bearbeta importerade
råoljor. Det föreligger anledning antaga, att samma förhållanden
komma att råda i Sverige som i flera europeiska länder, att importen mer
och mer kommer att hänföra sig till råoljor, och att raffinering av dessa till
för olika ändamål användbara produkter kommer att ske inom landet.

Den utredning som verkställts av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen föreslår, att undervisningen i kemi vid tekniska högskolan
i Stockholm bestrides genom sammanlagt 11 professurer, varav (!
skola nyinriittas. Vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg föreslå sakkunniga
sammanlagt 4 professurer, varav 1 skulle nyinrättas. Ingen av de
professurer, som skulle komma ifråga, hänför sig till det speciellt viktiga
område, som oljekemien utgör, utan skulle undervisningen och forskningen

122

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

inordnas i ämnet teknisk-organisk kemi. Enligt de sakkunnigas förslag skulle
vid Chalmers tekniska högskola ingen särskild lärostol finnas ens för detta
ämne. Ur denna synpunkt synes det vara motiverat att den personliga professuren,
som det här gäller, förlägges till Chalmers tekniska högskola.

Möjligheten att stimulera studerande att välja oljekemien såsom studieämne
och forskningsuppgifter inom detta område torde vara större vid Chalmers
tekniska högskola än vid tekniska högskolan i Stockholm, då studieplanen
för den sistnämndas del omfattar så många ämnen att splittringen
mellan de olika arbetsuppgifterna där är betydligt större än vad som är
fallet vid Chalmers tekniska högskola.

I anslutning härtill har bolaget framlagt förslag till program för den personliga
professuren, varjämte föreslagits, att de formella villkor och ekonomiska
förpliktelser, som i enlighet med propositionen 1941: 141 uppställts
vid inrättandet av den personliga professuren i teknisk fysik vid tekniska
högskolan i Stockholm för professorn E. H. W. Weibull skulle lända till
efterrättelse även i förevarande fall.

Docenten Schjånberg har i särskild skrivelse förklarat sig villig emottaga
den föreslagna professuren.

Avdelning skollegiet för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska
högskola har uttalat sin tillfredsställelse med att det samarbete, som i
mångå avseenden redan finnes mellan Svenska skifferoljeaktiebolaget och
högskolan, ytterligare utökas genom att docenten Schjånberg erhåller en
personlig professur i oljekemi. Inrättandet av denna professur skulle vara
ett steg i riktning mot att avhjälpa de i jämförelse med tekniska högskolan
i Stockholm påfallande och för den kemiska fackavdelningen ytterst allvarliga
bristerna med hänsyn till förefintliga och föreslagna professurer.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har, under instämmande i
vad avdelningskollegiet anfört, livligt tillstyrkt förslaget. Kollegiet har vidare
uttalat bland annat följande.

Värdet för Chalmers tekniska högskola av professuren ifråga består däri,
att högskolan får möjlighet att meddela en passande avvägd undervisning
inom detta område, där man kan vänta sig en betydande kemisk forskning,
och att ett antal av högskolans studerande få tillfälle att utföra sina examensarbeten
och högre tekniska studier vid skifferoljeaktiebolaget.

Örn vårt lands skifferoljeindustri skall kunna utveckla sig till en under
f redsförhållanden konkurrenskraftig industri, synes det vara nödvändigt att
icke endast utnyttja skifferns halt av olja och brännbara gaser utan även
de biprodukter av skilda slag som finnas däri. Utsikterna att man på detta
sätt skall nå ekonomiskt värdefulla resultat synas vara ganska goda och
saken är därför av icke ringa betydelse för vårt lands näringsliv.

En nödvändig förutsättning för framgång är emellertid att en mycket betydande
forskning bedrives på området. Denna kommer givetvis ''i främsta
rummet att falla inom kemiens område, men även andra områden, t. ex.
maskinteknik, beröras. Även på dessa andra områden erbjuda sig möjligheter
för samarbete mellan bolaget och Chalmers tekniska högskola.

På grund av nödvändigheten av denna omfattande forskning är det för

123

Kungl. Majds proposition nr 336.

skifferoljebolaget nödvändigt, att en framstående kemist är knuten till bolaget
och att denne kvarstår en längre följd av år i bolagets tjänst, så att
kontinuiteten i forskningen icke äventyras. På grund härav skulle bolaget
lida svårt avbräck, om docenten Schjånberg nu lämnade sin anställning.
Det vore även för skifferoljebolaget värdefullt, örn dess ledande kemist
finge anknytning till någon av landets tekniska högskolor, da därigenom
en möjlighet yppades för honom att få välja ut och draga till sig ett lämpligt
antal för ifrågavarande forskning passande studerande, som genom ungdomens
friska initiativkraft kunna effektivisera denna.

Chalmers tekniska högskola är visserligen till sin omfattning mindre än
tekniska högskolan i Stockholm, men emedan de studerande vid Chalmers
tekniska högskola ej ha så många specialiteter att splittra sina intressen på,
torde anknytning till Chalmers tekniska högskola vara värdefullare för
skifferoljeaktiebolaget än anknytning till tekniska högskolan. Redan har ett begränsat
samarbete förekommit genom att studerande vid Chalmers tekniska
högskola utfört examensarbeten vid Kvarntorp. Dessutom har bränsleprovningar
för skifferoljebolagets räkning utförts och sådana planeras i vidgad
omfattning i framtiden vid Chalmers tekniska högskolas institution för förbränningsmotorer.

Kollegiet finner även, att Schjånberg dokumenterat en vetenskaplig
skicklighet, som väl motiverar att han erhåller en personlig professur
i ämnet oljekemi. Kollegiet får därvid föreslå, att han ålägges hålla 20 föreläsningar
och leda övningar under 20 timmar årligen vid Chalmers tekniska
högskola eller fullgöra motsvarande tjänstgöring enligt styrelsens bestämmande.
Han bör vidare vara skyldig att examinera i sitt ämne, i skifferoljebolagets
laboratorier leda examensarbeten och högre tekniska studier.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har instämt i vad lärarkollegiet
anfört.

Statskontoret har i utlåtande den 11 april 1945 erinrat, att ett bifall till
förslaget komme att medföra en mindre jämkning i 1944 års riksdags beslut,
att skifferoljebolagets oljepris skulle så beräknas, att det lämnade full täckning
för direkta driftkostnader samt kostnaderna för anläggningarnas underhåll
och vidmakthållande ävensom medgåve teknisk forskning och utveckling
inom bolagets verksamhetsområde, samt vidare anfört följande.

Såvitt statskontoret kan finna innebär förslaget i ekonomiskt avseende,
att bolaget skulle åtaga sig att svara för samtliga de löneförmåner — såväl
kontanta som andra (exempelvis ersättning för sjukvård och tjänsteresor)
— vilka skulle ha utgått till Schjånberg, därest han varit innehavare av en
ordinarie professorsbefattning vid högskolan. Däremot framgår icke av
handlingarna i ärendet, huruvida kostnader av annan natur uppsta
exempelvis för anskaffande av apparater och förbrukningsmateriel eller för
avlöning åt medhjälpare — och i vad mån bolaget skulle svara för dylika
kostnader. Det torde få förutsättas, att de huvudsakliga kostnaderna av
denna art komma att uppstå vid bolagets laboratorier, i vilket fall givetvis
bolaget bör svara för desamma. Mindre kostnader av detta slag i anslutning
till eventuella övningar vid högskolan torde däremot slutligt fa gäldas
av högskolans respektive anslag.

Som innehavare av den personliga professuren torde Schjånberg böra erhålla
avlöning och övriga till honom utgående förmåner frän samma, anslag,

124

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

som skulle anlitas, om han vore ordinarie professor vid högskolan, Övriga
löpande utgifter torde böra bestridas på motsvarande sätt. Den ersättning,
som av bolaget inlevereras, synes därefter lämpligen böra fördelas mellan
ifrågavarande anslag, allteftersom de belastas med utgifter för institutionen.
Härigenom synes erforderlig kontroll lätteligen kunna vinnas därå, att högskolan
erhåller ersättning för samtliga hithörande kostnader.

Med en dylik anordning skulle någon ändring av de till högskolans disposition
ställda anslagen icke behöva vidtagas i anledning av den personliga
professurens inrättande. Till den för högskolan fastställda personalförteckningen
torde dock lämpligen böra fogas en anmärkning av innehåll,
att förutom de i förteckningen angivna professorsbefattningarna jämväl finnes
en för Schjånberg inrättad personlig professur i oljekemi, vars innehavare
avlönas av Svenska skifferoljeaktiebolaget.

Det väckta spörsmålet bör givetvis underställas riksdagens prövning. Särskilt
medgivande av riksdagen lärer också böra utverkas därtill, att Schjånberg
som innehavare av ifrågavarande personliga professur i oljekemi skall
äga samma rätt till pension från staten, som om han vore ordinarie professor
vid tekniska högskolan. Jämlikt bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet
lärer i så fall, utan att särskilt beslut därom meddelas,
skyldighet för honom föreligga att vid uppnådd pensionsålder avgå från
den personliga professorsbefattningen.

I det genom beslut av 1940 års urtima riksdag bildade Svenska skifferoljeaktiebolaget,
vars aktiekapital uppgår till 29 200 000 kronor, äger staten
aktier till ett nominellt värde av 29 199 400 kronor. Bolaget är således att
betrakta såsom ett statligt affärsföretag. Det torde måhända ur denna synpunkt
te sig egendomligt, att bolaget föreslagit, att för en av dess tjänstemän,
docenten Edmund Schjånberg, skulle inrättas en till en teknisk högskola
anknuten personlig professur i oljekemi. Av handlingarna framgår
emellertid att förslaget föranletts främst av farhågorna för att Schjånberg
skulle erhålla annan befattning, med vilken han icke skulle kunna förena
sin för landet betydelsefulla forskningsverksamhet vid skifferoljeaktiebolaget
på samma sätt som om för honom skapades en personlig professur, begränsad
till ämnet oljekemi. Då det från bolaget sålunda framkomna förslaget
understötts av Chalmers tekniska högskola, till vilken professuren
skulle anknytas, har anledningen härtill uppenbarligen varit dels angelägenheten
av en förstärkning med avseende å undervisningen i kemi vid högskolan,
dels ock önskemålet örn ett utökande av det samarbete mellan bolaget
och högskolan, som redan kommit till stånd.

För egen del vill jag erinra, att statsmakterna under senare år investerat
avsevärda belopp för skifferoljeframställning inom landet. Denna produktion
bör icke ses enbart som en kristidsföreteelse, och det för ändamålet bildade
bolaget torde få betraktas som ett normalt långtidsföretag. Det bör därför
vara av vikt, att alla åtgärder vidtagas för att rationalisera och förbilliga
produktionen samt i största möjliga omfattning tillvarataga de biprodukter,

125

Kungl. Marits proposition nr 326.

som erhållas vid framställningen. En omfattande forskning på detta område är
således av nöden. Denna forskning synes mig emellertid böra på ett naturligt
sätt anknytas till någon av de tekniska högskolorna, varigenom dels forskningen
kan berikas, dels ock till förmån för denna större intresse för studier
på oljekemiens område skapas bland de studerande. På grund härav anser jag
mig böra tillstyrka framställningen om inrättande av en personlig professur
i oljekemi vid Chalmers tekniska högskola för Schjånberg. Professuren torde
böra inrättas från och med den 1 juli 1945.

Statskontoret har i ärendet framhållit, att ett bifall till förslaget skulle
innebära en viss jämkning i 1944 års riksdagsbeslut i fråga örn grunderna
för beräkning av oljepriset. Detta skulle nämligen fa beräknas bära kostnaderna
icke blott för forskning utan jämväl för akademisk undervisning.
Häremot synes kunna anföras, att bolaget torde nödgas anställa annan person
såsom laboratoriechef, därest Schjånberg icke för framtiden skulle kunna
stå till bolagets förfogande, och att kostnaderna för avlönande av en dylik
befattningshavare icke torde väsentligt understiga Schjånbergs löneförmåner
som professor. Men även bortsett härifrån synes det mig väl låta sig
försvara, att kostnaderna för en specialprofessur av detta slag huvudsakligen
komma att åvila bolaget. I förhållande till de avsevärda utgifterna för forskningen
i allmänhet och med hänsyn till den fördel, som man väntar sig av denna
speciella forskning, äro också de av förslaget föranledda ytterligare kostnaderna
minimala.

I likhet med statskontoret utgår jag från, att bolaget åtager sig att svara
för samtliga de löneförmåner — såväl kontanta som andra — vilka skulle
ha utgått till Schjånberg, därest han varit innehavare av en ordinarie professur
vid högskolan. Jag förutsätter även, att övningar och laborationer
huvudsakligen komma att försiggå vid bolagets laboratorier, och att det således
icke skall visa sig erforderligt anskaffa apparater och större mängder
förbrukningsmateriel vid högskolan. Mindre utgifter för föreläsningar eller
övningar torde få bestridas av högskolans respektive anslag. I fråga om de
med den personliga professuren förenade åliggandena torde det böra ankomma
på Kungl. Majit att efter förslag av högskolemyndigheterna utfärda föreskrifter.

Riksdagens samtycke lärer böra inhämtas till professurens inrättande på
angivna villkor ävensom i fråga örn rätt för Schjånberg att såsom innehavare
av densamma i pensionshänseende vara likställd med ordinarie professor vid
Chalmers tekniska högskola.

De avlöningsförmåner, som skola tillkomma Schjånberg såsom innehavare
av den personliga professuren, torde böra bestridas på sätt statskontoret
föreslagit. Någon väsentlig förändring av anslagsbehovet för nästa budgetår
föranledes icke av vad jag nu förordat. Till personalförteckningen för högskolan
bör fogas en anmärkning av i huvudsak det innehåll, statskontoret
antytt.

126

Kungl. Majlis proposition nr 326.

C. Speciallärarbefattningar m. m.

Utöver vad som framgår av den förut lämnade redogörelsen beträffande
högskolans professurer har högskolestyrelsen i sina anslagsäskanden framlagt
följande förslag med avseende å speciallärarna vid högskolan, därvid
arvodena förutsatts skola regleras i enlighet med de av de sakkunniga förordade
grunderna.

1. Speciallärarbefattningar i mineralogi och allmän
geologi. I anslutning till sitt förut behandlade förslag om en ändring
av professuren i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi till en professur
i oorganisk kemi har högskolestyrelsen föreslagit inrättande av två nya
speciallärarbefattningar, en i mineralogi med ett arvode av 2 000 kronor och
en i allmän geologi med ett arvode av 3 900 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande speciallärarbefattningar
från och med budgetåret 1944/45, ha härutinnan i huvudsak
anfört (bihang 1, sid. 177 f. och sid. 198 f.):

Undervisning i mineralogi och geologi meddelas för närvarande gemensamt
för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad, arkitektur och kemi
med 2 föreläsningstimmar i veckan under höstterminen i 2:a årskursen av
professorn i oorganisk kemi m. m., vilken jämväl undervisar 2:a årskursen
av avdelningen för kemi i allmän mineralogi 3 föreläsningstimmar och 1
övningstimme i veckan under vårterminen.

Undervisningen i mineralogi och geologi har alltför liten omfattning och
genom sammankoppling av tre avdelningar studerande med olika krav på
ämnet har undervisningen icke blivit fullt lämpligt ordnad för någon av
avdelningarna. Särskild undervisning i geologi för avdelningen för väg- och
vattenbyggnad i huvudsak gemensam med avdelningen för arkitektur bör
anordnas i samma omfattning, som föreslagits för tekniska högskolan i
Stockholm. Arkitekterna böra befrias från den del av ämnet, som avser
dynamisk geologi. I enlighet härmed föreslås inrättande av en speciallärarbefattning
i allmän geologi med 3 föreläsningstimmar per vecka under höstterminen
samt 1,5 föreläsningstimmar och 0,5 övningstimme per vecka under
vårterminen för l:a årskursen av avdelningen för väg- och vattenbyggnad.
Arkitekterna avses skola deltaga i denna undervisning endast 2 föreläsningstimmar
per vecka under höstterminen samt 0,5 föreläsningstimme
och 0,5 övningstimme per vecka under vårterminen.

För kemisternas undervisning föreslås en ny speciallärarbefattning i
mineralogi med en undervisningsskyldighet omfattande 1,5 föreläsningstimmar
och 1,5 övningstimmar i veckan under höstterminen i 2:a årskursen.

2. Speciallärarbefattning i byggnadsekonomi
och byggnadsorganisation. Högskolestyrelsen har — under åberopande
av sakkunnigförslaget — hemställt örn inrättande av en speciallärarbefattning
i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation med ett arvode
av 3 600 kronor, därvid styrelsen uttalat, att viss undervisning sedan vårterminen
1943 meddelats i dessa ämnen genom lärare avlönade med assistent -

127

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

medel. Ett bifall till framställningen medförde sålunda en minskad belastning
av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med 1 500 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit befattningens inrättande från och med budgetåret
1944/45, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 186 f. och
sid. 164):

De stora kapital, som årligen nedläggas i byggnadsverk av skilda slag, göra
det väl motiverat att lämna alla byggnadsteknici och arkitekter en sammanhängande
orientering om de ekonomiska problem, som äro av betydelse för
byggnadsverksamhet av olika slag. Hit höra sålunda bokföring och kontroll,
planläggning och organisation, arbetsledning och avlöningssystem, kostnadsberäkningar
och driftkalkyler, skyddsanordningar och sociala anordningar
samt arbetsmaskiner för olika slags byggnadsföretag. Kursen föreslås erhålla
samma omfattning som den allmänna kursen vid tekniska högskolan i Stockholm
eller 4 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan under en termin.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget har byggnadsstyrelsen
understrukit betydelsen av en god utbildning för byggnadstekniker
i förevarande ämne, därvid ämbetsverket uttalat, att även om i det
föreliggande förslaget till undervisningens ordnande utbildningen av tekniker
för en byggnads utredningsskede kan sägas vara nöjaktigt tillgodosedd,
detta däremot icke vore förhållandet beträffande utbildningen av
arbetsledare, varför frågan om specialutbildning för arbetsledningspersonal
enligt ämbetsverkets mening syntes böra upptagas till särskild prövning.

3. Speciallärarbefattning i kylteknik. På sätt i det
föregående berörts har högslcolestyrelsen hemställt om inrättande av en befattning
som speciallärare i kylteknik med undervisningsskyldighet jämväl i
mekanisk värmeteori med ett arvode av 6 000 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit ifrågavarande befattnings inrättande från
och med budgetåret 1945/46, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1,
sid. 158 f.):

Med hänsyn till kylteknikens alltmer ökade betydelse föreslås nu denna
undervisning fast infogad i undervisningsplanen. Då undervisningen i kylteknik
nära sammanhänger med undervisningen i mekanisk värmeteori,
föreslås att en gemensam speciallärarbefattning inrättas för dessa båda
ämnen. Professuren i förbränningsmotorer erhåller därigenom nödig avlastning.

4. Speciallärarbefattning i livsmedelskemi och
vattenkemi. Högskolestyrelsen har — i överensstämmelse med de sakkunnigas
förslag — hemställt om en ny speciallärarbefattning i livsmedelskemi
och vattenkemi med ett arvode av 5 000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat i ärendet har hittills icke meddelats någon undervisning
vid Chalmers tekniska högskola i dessa läroämnen, i vidare mån
än att sedan tre år undervisning förekommit i jäsningslära genom en med
assistentmedel avlönad lärare.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

De sakkunniga, som förordat inrättande av ifrågavarande befattning från
och med budgetåret 1945/46, ha härom i huvudsak anfört (bihang 1, sid.
196 f.):

Med den numera ökade storleken av de inom födoämnesindustrien verksamma
företagen fordras inom denna industrigrupp allt fler civilingenjörer.
En utbildning på detta område synes därför av behovet påkallad. Den ökade
utbyggnaden av reningsanläggningar för avloppsvatten och den vidgade
kontrollen över vattenledningsvattnets beskaffenhet i våra samhällen kräver
också, att allt fler civilingenjörer äro väl insatta i vattenreningens problem.
Det föreslås därför, att undervisning dels i livsmedelskemi, dels i vattenkemi
införes till samma omfattning som vid tekniska högskolan i Stockholm,
där en professur i livsmedelskemi föreslagits inrättad från och med
budgetåret 1946/47 i stället för den befintliga speciallärartjänsten i vattenkemi
och livsmedelskemi därstädes. Undervisningen i båda ämnena göres
valfri för avdelningen för kemi. Undervisningen i vattenkemi göres valfri
för avdelningen för väg- och vattenbyggnad och föreslås som frivilligt ämne
för avdelningen för arkitektur.

Då laboratorium för dessa ämnen saknas, kräves anordnande av ett dylikt
i samband med utvidgning av kemibyggnaden.

5. Speciallärarbefattning i textil provningsteknik.
Med upprepande av en därom i förra årets anslagsäskanden gjord
framställning har högskolestyrelsen hemställt örn inrättande av en speciallärarbefattning
i textil provningsteknik med ett arvode av 3 500 kronor med
undervisningsskyldighet i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit. Till stöd
härför har högskolestyrelsen anfört, att den nya byggnaden för textilforskningsinstitutet
nu vore under arbete och verksamheten i detta institut
sannolikt kunde bedrivas i full omfattning från och med höstterminen 1945.
Vid denna tidpunkt vore det enligt styrelsens mening önskvärt, att specialläraren
i textil provningsteknik kunde träda i funktion.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 167) föreslagit befattningens inrättande
från och med budgetåret 1944/45.

6. Speciallärarbefattning i textil- och konfektionsteknologi.
Under åberopande av sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen
hemställt om inrättande av en befattning som speciallärare i
textil- och konfektionsteknologi från och med nästa budgetår.

De sakkunniga ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 154 f.):

Undervisning i ämnet har hittills meddelats av lärare, som avlönats med
av textilindustrien för ändamålet anvisade medel.

För ämnet textil- och konfektionsteknologi är kursen avsedd att omfatta
i huvudsak de inom textil- och konfektionsindustrien förekommande tillverkningsprocesserna
såsom spinning, vävning, trikåframställning och
appretering samt därför använda maskiner. Fordringar på textilfabrikat
ur förbrukningssynpunkt. Tillverkning av beklädnadsartiklar inom konfektionsindustrien.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 129

Övningarna i detta ämne tänkas äga rum i textilforskningsinstitutets laboratorier.

Undervisningen föreslås omfatta 4 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar
för vecka under vårterminen i 3:e årskursen för gruppen textilteknici
inom avdelningen för maskinteknik.

7. Speciallär arbefattning i kemisk apparatte kn
i k. Högskolestyrelsen har i anslutning till sakkunnigförslaget hemställt om
inrättande av en speciallärarbefattning i kemisk apparatteknik med ett
arvode av 5 300 kronor, med förmälan att undervisning i ämnet, som nu
benämndes kemisk, teknisk apparatlära, för närvarande meddelades av en
medelst assistentmedel avlönad extra speciallärare till en kostnad av 500
kronor om året.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av en speciallärartjänst i ämnet
från och med budgetåret 1944/45, ha härutinnan bland annat anfört (bihang
1, sid. 195):

Undervisningen omfattar för närvarande 1 föreläsningstimme under höstterminen
och 2 föreläsningstimmar under vårterminen i 4:e årskursen av
avdelningen för kemi.

Då särskild laboratorieutrustning för detta ämne icke funnits, hava inga
laboratorieövningar ägt rum. Ämnets alltmer ökade betydelse gör emellertid,
att antalet föreläsningar måste ökas och att laborationsövningar måste
införas. Ett särskilt laboratorium för detta ämne bör anordnas. Det föreslås
nu, att ämnet får en omfattning, motsvarande den utökade undervisningen
däri, som för tekniska högskolans i Stockholm vidkommande förordats från
och med budgetåret 1949/50 (bihang 1, sid. 80).

I enlighet härmed föreslås, att undervisningen skall omfatta 2,5 föreläsningstimmar
och 3 övningstimmar per vecka under 4:e läsåret.

8. Speciallärarbefattning i frihandsteckning och
modellering. Högskolestyrelsen har i överensstämmelse med sakklinnigförslaget
hemställt om en sammanslagning av de båda nuvarande speciallärartjänsterna
i frihandsteckning (nuvarande arvode 2 700 kronor) och i modellering
(nuvarande arvode 900 kronor) till en för dessa ämnen gemensam
speciallärarbefatning i frihandsteckning och modellering med ett arvode av
5 800 kronor.

De sakkunniga, som förordat genomförandet av ifrågavarande anordning
från och med budgetåret 1944/45, ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 187):

För närvarande meddelas de studerande inom avdelningen för arkitektur
undervisning i frihandsteckning 3 övningstimmar per vecka under båda terminerna
i l:a och 2:a årskurserna samt modellering 4 övningstimmar per
vecka under båda terminerna av l:a årskursen och höstterminen av 2:a årskursen.

På grund av det nära sambandet mellan dessa båda ämnen föreslås att de
sammanslås till ett. Antalet timmar måste nedbringas med hänsyn till det
för närvarande ovanligt stora totalantalet undervisningstimmar inom avdelningen.
Undervisningen föreslås sålunda minskad till att omfatta i ge Bihang

till riksdagens protokoll 19^5. 1 sami. Nr 326.

130

Kungl. Maj:ts proposition nr 0*26.

nomsnitt 5 övningstimmar i veckan i l:a årskursen och 4 övningstimmar i
veckan i 2:a årskursen i huvudsaklig överensstämmelse med vad som gäller
vid tekniska högskolan i Stockholm.

9. S pe ci a 11 ä r a r b e f a 11 n i n g i beskrivande geometri.
Högskolestyrelsen har hemställt om en höjning till 6 700 kronor av det
till specialläraren i beskrivande geometri utgående arvodet av 3 200 kronor,
med hänsyn till — förutom den enligt sakkunnigförslaget avsedda arvodesregleringen
— att det ökade elevantalet föranledde dubblerad undervisning
i ämnet. Högskolestyrelsen har — under framhållande av att vid bifall till
framställningen, belastningen av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden
minskades med 1 000 kronor — därvid bland annat anfört:

Det har sedan flera år tillbaka varit nödvändigt att vid övningarna uppdela
dessa studerande på två avdelningar, för att de skulle rymmas i tillgängliga
ritsalar. Antalet övningstimmar har sålunda ökats med 2 timmar
i veckan. Kostnaderna härför ha täckts med assistentmedel. Då delning av
de studerande i två avdelningar således redan nu är nödvändig av utrymmesskäl,
utgår styrelsen från, att detta sker från och med läsåret 1945/46
i enlighet med de sakkunnigas förslag (bihang 1, sid. 142).

10. Speciallär ar be fattning i byggn adsstatik och
brobyggnad. Högskolestyrelsen har hemställt om en höjning av arvodet
till specialläraren i byggnadsstatik och brobyggnad från 3 000 kronor till
10 000 kronor med hänsyn till den ökade omfattningen av dennes undervisningsskyldighet.
Till stöd härför har styrelsen anfört:

Förevarande speciallärares arvode är beräknat efter 5 undervisningstimmar

1 veckan. Dennes undervisning i ifrågavarande ämnen uppgår emellertid till
icke mindre än 11 timmar i veckan, därav halva antalet föreläsningstimmar.
Härigenom förorsakade merkostnader ha täckts med assistentmedel. Styrelsen
förutsätter icke nu någon ändring av antalet undervisningstimmar och
föreslår därför ett arvode av 10 000 kronor i enlighet med de sakkunnigas
förslag.

Styrelsen har uttalat, att ett bifall till framställningen föranledde en minskad
belastning av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med

2 750 kronor.

De sakkunniga lia föreslagit, att den nuvarande professuren i byggnadsstatik
och brobyggnad skall uppdelas å en professur i vardera ämnet från
och med budgetåret 1950/51, varvid speciallärarbefattningen i dessa ämnen
avses skola bortfalla. I avvaktan därå skall enligt sakkunnigförslaget omfattningen
av den sistnämnda tjänsten regleras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i anslagsäskandena angives. Beträffande den närmare innebörden
härav torde få hänvisas till betänkandet (bihang 1, sid. 179 f. och
184 f.). 11

11. Speciallära r befattning i stadsanläggnings1
ära. Högskolestyrelsen har hemställt örn en ökning av arvodet till special -

Kungl. Maj:ts -proposition nr 3%6. 181

läraren i stadsanläggningslära från 2 400 kronor till 8 100. kronor. Till stöd
härför har anförts:

Inom avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och för arkitektur har
antalet elever de båda sista åren ökats, för att byggnaden för väg- och vattenbyggnad,
som tagits i bruk läsåret 1943/44, skulle genast kunna bliva
väl utnyttjad. I samband därmed har undervisningen i ämnet stadsanläggningslära
utökats till att omfatta i genomsnitt 8 veckotimmar, därav 4,5 timmar
föreläsningar. Speciallärarens arvode, 2 400 kronor, är beräknat efter
4 veckotimmar. Styrelsen hemställer om arvode av 8 100 kronor i enlighet
med de sakkunnigas beräkningsgrunder.

Vid bifall till denna framställning minskas enligt vad styrelsen anfört belastningen
av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med 2 000
kronor.

De sakkunniga ha föreslagit ämnets benämning ändrad till stadsbyggnad
från och med budgetåret 1946/47 samt förordat en utökning av undervisningen
i ämnet i huvudsaklig överensstämmelse med vad i anslagsäskandena
angivits (bihang 1, sid. 191 f.).

12. Speciallä rarbefattning i vattenlednings- och
avloppsteknik. I anslutning till sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen
hemställt om att den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenlednings-och
vattenavloppslära med ett arvode av 3 300 kronor måtte ändras till
en speciallärartjänst i vattenlednings- och vattenavloppsteknik med ett arvode
av 6 100 kronor, varvid endast en mindre utökning skulle ske med avseende
å tjänstens omfattning.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 183 f.) förordat ett genomförande av den
här ifrågasatta omläggningen av undervisningen från och med budgetåret
1944/45.

13. Speciallära r befattning i vägbyggnads lä ra.
Under åberopande av sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen hemställt
om en höjning av arvodet till specialläraren i vägbyggnadslära från 2 400
kronor till 8 100 kronor med hänsyn till ifrågasatt utökning av dennes und
ervisnings skyldighet.

De sakkunniga, som förordat en utökning av undervisningen från och med
budgetåret 1945/46, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 185 f.):

Undervisningen omfattar för närvarande 4 föreläsningstimmar i veckan
under höst- och vårterminerna i 3 :e årskursen för alla studerande inom avdelningen
för väg- och vattenbyggnad.

Genom tillkomsten av ett laboratorium för vägbyggnad hava nu möjligheter
åstadkommits till laborationer i ämnet samt utförande av experimentella
examensarbeten. Det föreslås därför, att erforderligt antal övningstimmar
införes på schemat. Ämnet föreslås uppdelat i en allmän kurs med
gemensamma föreläsningar för alla studerande i avdelningen för väg- och
vattenbyggnad men med mindre antal övningstimmar för gruppen hus-,

Departe mentschefen.

132 Kungl. Maj:ts ■proposition nr 326.

bro- och vattenbyggnadsteknici än för allmänna byggnadsteknici. Den allmänna
kursen förlägges till 3:e årskursen. I 4:e årskursen anordnas en valfri
fortsättningskurs för allmänna byggnadsteknici.

14. Nytt docentstipendium. I anslutning till sakkunnigförslaget
har högskolestyrelsen hemställt örn en ökning av antalet docentstipendier
vid högskolan från två till tre från och med nästa budgetår, innebärande
en ökning av medelsanvisningen för ändamålet från 12 000 kronor till 18 000
kronor.

15. Adjungerade lärare. I anslutning till de sakkunnigas förslag
har högskolestyrelsen i sina anslagsäskanden hemställt om inrättande vid högskolan
av 6 befattningar som adjungerade lärare, nämligen i följande ämnen:
telegrafi och telefoni, matematik, mekanik, elasticitets- och hållfasthetslära,
bostadsbyggnad samt elektrotekniska mätmetoder.

I det föregående har jag tillstyrkt högskolestyrelsens förslag, att den nuvarande
professuren i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi förändras
till en professur enbart i oorganisk kemi. Såsom jag därvid framhöll
föranleder denna ändring, att två nya speciallärarbefattningar, en i allmän
geologi och en i mineralogi, inrättas. Med tillämpning
av nu gällande ersättningsgrunder bör arvodet vid den förra befattningen
bestämmas till 1 500 kronor och arvodet vid den senare befattningen fastställas
till 900 kronor.

I enlighet med beslut av 1943 års riksdag har i anslutning till Chalmers
tekniska högskola upprättats ett institut för textilforskning. Vid detta institut,
för vilket en särskild byggnad uppförts, kommer forskningsverksamhet
att bedrivas enligt riktlinjer, som finnas uppdragna i ett avtal mellan
Kungl. Majit och stiftelsen »Svensk textilforskning». Jämlikt avtalet skall
forskningsinstitutet bedriva nära samarbete med Chalmers tekniska högskola
och bland annat ställa övningslaboratorier till förfogande för de studerande
vid högskolan, i den mån så erfordras för undervisning inom forskningsinstitutets
verksamhetsområde. Enligt propositionen 1943:201 har
även förutsatts, att från högskolans stat skall utgå särskild ersättning till
forskningsinstitutets personal, i den mån denna tages i anspråk för undervisning
vid högskolan. Efter framställning av högskolans styrelse har riksdagen
i fjol anvisat medel till arvoden åt dels en speciallärare i kemisk
textilteknologi, dels en speciallärare i textil materiallära. Förslag föreligga
nu om inrättande av ytterligare två speciallärarbefattningar på hithörande
område, nämligen en i textil provningsteknik och en i textil- och konfektionsteknologi.
Av dessa båda befattningar är jag beredd att nu förorda
inrättandet av den senare, medan den förra synes mig kunna anstå
någon tid. Arvodet vid den av mig sålunda förordade speciallärarbefattningen
i textil- och konfektionsteknologi bör med
tillämpning av nu gällande grunder bestämmas till 2 400 kronor.

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Såväl i sakkunnigbetänkandet som i ett flertal däröver avgivna yttranden
har kraftigt understrukits, att antalet lärarbefattningar i kemi vid
Chalmers tekniska högskola hittills varit alldeles otillräckligt. Olägenheterna
härav ha framträtt med ökad skärpa, allteftersom kemiens betydelse
för den tekniska utvecklingen ökats. Högskolestyrelsens nu framlagda förslag
om inrättande av en speciallärartjänst i kemisk apparatteknik
avser att bland annat tillgodose det viktiga önskemålet om en
utökning av laborationsövningarna. Med hänsyn härtill och då ett bifall
till förslaget icke kan anses föregripa prövningen av organisationsförslaget
i övrigt vill jag förorda, att framställningen på så sätt bifalles, att till en
speciallärarbefattning i kemisk apparatteknik för nästa budgetår beräknas
ett arvode av 3 300 kronor.

Den av högskolestyrelsen föreslagna omläggningen av undervisningen i
fri handsteckning och modellering avser att möjliggöra
en rationalisering av studierna i dessa ämnen, i samband varmed
det sammanlagda veckotimantalet för de studerande skulle minskas. Jag
tillstyrker den föreslagna anordningen och förordar sålunda, att de båda
nuvarande speciallärartjänstema sammanslås till en befattning. Arvodet vid
denna synes mig tills vidare böra bestämmas till samma belopp, som utgår
vid motsvarande tjänst vid tekniska högskolan i Stockholm, eller 4 700
kronor för år räknat. Detta medför ett ökat medelsbehov av (4 700 -— 2 700 —
— 900 —) 1 100 kronor.

För uppehållande av undervisningen i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation,
livsmedelskemi och vattenkemi, beskrivande geometri, byggnadsstatik
och brobyggnad samt stadsanläggningslära tagas för närvarande
i viss utsträckning assistentmedel i anspråk. Jag utgår ifrån att så skall
bliva möjligt även under nästkommande budgetår och är för närvarande
icke beredd att i avvaktan på omprövning av omorganisationsförslaget i
övrigt tillstyrka de av högskolestyrelsen framlagda förslagen om nyinrättande,
respektive omorganisation av speciallärarbefattningar i dessa ämnen.
Framställningarna om nyinrättande av dylika befattningar i kylteknik,
vattenlednings- och avloppsteknik samt vägbyggnadslära är jag ej heller
beredd att nu biträda.

Jag erinrar vidare om att jag i det föregående förordat, att den nuvarande
speciallärarbefattningen i teleteknik i samband med inrättandet av
en ny professur i radioteknik omregleras till en speciallärartjänst i telegrafi
och telefoni med ett oförändrat arvode av 1 200 kronor.
Högskolestyrelsen hade för sin del föreslagit, att undervisningen i sistnämnda
ämnen skulle bestridas av en adjungerad lärare. Till frågan om
införande av denna nya typ av lärarbefattningar är jag emellertid, såsom
i annat sammanhang framhållits, icke nu beredd att taga ställning. Jag
vill emellertid framhålla, att det bör stå högskolan fritt att tillgodose det

134

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

undervisningsbehov, som i övrigt skulle fyllas genom adjungerade lärarbefattningar,
genom anslag ur assistentmedel, i den mån dylika medel därtill
förslå.

Högskolans framställning om inrättande av ett tredje docentstipendium
tillstyrker jag. För detta ändamål erfordras en anslagshöjning med 6 000
kronor.

Till arvodesförhöjning åt sådana speciallärare m. fl. befattningshavare,
vilkas tjänster ha karaktär av huvudsysslor, beräknas för närvarande ett
belopp av 1 0Ö0 kronor. Under hänvisning till vad jag i motsvarande fråga
anfört vid behandlingen av tekniska högskolans i Stockholm anslagsäskanden
förordar jäg att medlen för ifrågavarande ändamål vid Chalmers tekniska
högskola för nästa budgetår uppräknas med 1 500 kronor till 2 500
kronor.

D. Tillfälliga lärarbiträdeti, hel tid sassistenter saint
assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärår biträden. Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden
till bestridande av ersättning åt tillfälliga lärarbiträden i överensstämmelse
med sakkunnigförslaget beräknat ett belopp av 7 000 kronor.

2. H e 1 t i d s a s s i s t e n t e r (f ö r s t e assistenter). Högskolestyrelsen
har beräknat behovet av heltidsassistenter vid högskolans
olika institutioner under nästa budgetår till 24, vilket i förhållande till
nuvarande antal innebär en ökning med 5. Högskolestyrelsen, som föreslagit,
att heltidsassistentema — på sätt jämväl förordats av lärarkollegiet
i dess i anledning av sakkunnigbetänkandet avgivna remissyttrande —
skola åtnjuta lön som tjänstemän i lönegraden Ex 21 i enlighet med av de
sakkunniga angivna grunder samt erhålla tjänstebenämningen förste assistenter,
har uppskattat medelsbehovet till i runt tal 122 000 kronor, därvid
hänsyn endast tagits till grundavlöningarna för ifrågavarande befattningshavare.
Till stöd för sin framställning har högskolestyrelsen bland annat
anfört:

Med de avlöningsförmåner, som förste assistenterna för närvarande åtnjuta,
äventyrar högskolan att mista en avsevärd del av sina förste assistenter.
Då en ingenjör av den kompetens, som högskolan är i behov av, på
andra häll (i statliga och kommunala verk och i industrien) numera erhåller
en begynnelselön, som är betydligt högre än den högskolan kan erbjuda,
har det i flera fall Varit omöjligt för högskolan att erhålla kvalificerade
förste assistenter, utan man har nödgats ersätta dessa med teknologer eller
andra icke kvalificerade ersättare. Svårigheten att erhålla kvalificerade
förste assistenter har även medfört att man måst uppdela sådan befattning

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

och ersätta den med flera timavlönade assistenter. Då en timavlönad assistent
har högre ersättning per timme räknat än en heltidsassistent, medför
de för lågt satta förste assistentarvodena ökade utgifter för statsverket.
Därtill kommer, att tillgången på lämpliga personer, som utöver sitt vanliga
arbete kunna åtaga sig några timmars assistenttjänstgöring — och då
vanligen endast på kvällarna — icke är tillräckligt stor i Göteborg. Det
är därför av mycket stor betydelse för Chalmers tekniska högskola, att
förste assistenternas anställningsförhållanden nu regleras.

3. Assistenter. Medelsbehovet för avlöning av assistenter har
högskolestyrelsen för nästa budgetår uppskattat till i runt tal 163 000 kronor,
därvid styrelsen räknat med en arvodesreglering i enlighet med sakkunnigförslaget.

I enlighet med sina i det föregående under 1, 2 och 3 omförmälda
anslagsäskanden har högskolestyrelsen till arvoden åt assistenter
och lärarbiträden för nästa budgetår beräknat en medelsanvisning
av sammanlagt (7 000 -f- 122 000 163 000 =) i runt tal 292 000

kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär en ökning
med (292 000 — 225 000 =) 67 000 kronor. Styrelsen har vid denna beräkning
av medelsbehovet förutsatt bifall till styrelsens förut behandlade
framställningar med avseende å speciallärare och adjungerade lärare vid
högskolan.

I anslutning härtill har högskolestyrelsen framhållit, att högskolans behållning
å fonden för besparade assistentmedel vid utgången av budgetåret
1943/44 utgjorde 70 400 kronor. Härom har högskolestyrelsen vidare i huvudsak
anfört:

Den relativt stora behållningen sammanhänger med att antalet intagna
elever kraftigt ökats under de två sista åren. Dessa elever befunno sig budgetåret
1943/44 i första och andra årskurserna, där behovet av assistenter
är proportionsvis betydligt mindre än i tredje och fjärde årskurserna. Det
ökade elevantalet vid högskolan har alltså hittills väl medfört större in
komster i proportion till ökningen, men ej kostnader i samma utsträckning.
TCostnadema giva sig helt tillkänna först, då ökningen i elevantalet fortplantat
sig till de båda högsta årskurserna.

Då fonden för besparade assistentmedel torde behöva tagas i anspråk,
när de nuvarande många studerandena i båda första årskurserna nå lipp
i båda högsta årskurserna, anser styrelsen icke, att den bör tagas i anspråk
för att täcka behovet av assistentmedel under år 1945/46.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att högskolestyrelsen beräknat
högskolans elevavgifter för nästa budgetår till 210 000 kronor,
vilket i förhållande till det belopp, 160 000 kronor, varmed dessa avgifter
upptagits i gällande avlöningsstat, innebär en ökning med 50 000 kronor.
Elevavgifterna vid högskolan under läsåret 1943/44 ha enligt vad styrelsen
uppgivit uppgått till 201 770 kronor.

136

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 826.

Jämväl Chalmers tekniska högskola har hemställt örn en ökning av antalet
heltidsassistenter (förste assistenter) ävensom örn en placering av
nämnda lärare i lönegraden Ex 21 i överensstämmelse med de sakkunnigas
förslag. Såsom av den föregående redogörelsen framgår åtnjuta heltidsassistenterna
vid denna högskola vid en tjänstgöringstid av 40 timmar i veckan
i genomsnitt under året, vilken tjänstgöringstid är den vid högskolan i allmänhet
förekommande, ett begynnelsearvode av 5 300 kronor om året, varefter
arvodet ökas till 6 000 kronor efter två års tjänstgöring och till 6 700 kronor
efter en tjänstgöringstid av ytterligare två år. I den mån heltidsassistent
har en tjänstgöringsskyldighet understigande den här nämnda, utgår
arvodet med ett i proportion härtill jämkat belopp. I övrigt gäller ifråga
örn heltidsassistenterna vid denna högskola i tillämpliga delar vad som anförts
beträffande förste assistenterna vid tekniska högskolan i Stockholm.

I motsats till vad som är fallet beträffande förste assistenterna vid tekniska
högskolan i Stockholm innebär den här ifrågasatta löneregleringen
för heltidsassistenterna vid Chalmers tekniska högskola en icke oväsentlig
ökning av den ersättning, som för närvarande tillkommer dem. Vid en genomsnittlig
tjänstgöring av 40 timmar i veckan samt 6 veckors semester
skulle sålunda avlöningsförmånerna, inräknat rörligt tillägg och kristillägg,
vid inplacering i lönegraden Ex 21, 18 löneklassen (G-ort), komma att uppgå
till — efter en mot den förlängda semestertiden svarande reduktion —
i runt tal 7 300 kronor, vilket i förhållande till nuvarande begynnelsearvode
innefattar en ökning med 2 000 kronor. Det har emellertid — såsom ock
högskolestyrelsen framhållit — i flera fall visat sig omöjligt att med nuvarande
arvoden erhålla en tillfredsställande rekrytering till dessa för undervisningen
viktiga lärarbefattningar. Till undanröjande av de olägenheter,
som härigenom uppkommit för undervisningen vid högskolan, och då i
princip samma grunder för avlöning av ifrågavarande befattningshavare
synes böra tillämpas vid båda högskolorna, finner jag — i likhet med vad
jag i det föregående förordat beträffande förste assistenterna vid tekniska
högskolan i Stockholm — jämväl heltidsassistenterna vid Chalmers tekniska
högskola böra från och med nästa budgetår placeras i lönegraden
Ex 21 i enlighet med det föreliggande omorganisationsförslaget, utan att ett
genomförande av detsamma i övrigt avvaktas. Det synes mig vidare lämpligt,
att dessa lärare därvid i överensstämmelse med vad som gäller vid tekniska
högskolan i Stockholm erhålla benämningen förste assistenter. Såsom jag föreslagit
beträffande ersättningen till förste assistenterna vid sistnämnda högskola
torde grundlönen till förste assistenterna vid Chalmers tekniska högskola böra
bestridas från en under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal upptagen delpost, vilken framdeles torde böra betecknas ersättningar
åt tillfälliga lärare och assistenter. Högskolan har för nästa budgetår beräknat
medelsbehovet för ersättningar till förste assistenter och övriga med före -

137

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

varande delpost avsedda ändamål till ett sammanlagt belopp av 292 000
kronor, varvid högskolestyrelsen icke medräknat utgifterna för rörligt tillägg
och kristillägg till förste assistenter. I förhållande till innevarande budgetår innebär
den under ifrågavarande delpost äskade medelsanvisningen en höjning
med (292 000 — 225 000 =) 67 000 kronor. Med beaktande av att en
icke oväsentlig behållning kan beräknas vid nästa budgetårs ingång förefinnas
å fonden för besparade assistentmedel och då jag icke är beredd
att tillstyrka någon ökad medelsanvisning för en höjning av de timavlönade
assistenternas arvoden — på sätt i ärendet ifrågasatts — inskränker
jag mig till att förorda en förstärkning av här avsedda anslagsmedel med
10 000 kronor för nästa budgetår. Jag utgår härvid ifrån att inkomstposten
elevavgifter, vilken — i överensstämmelse med rubriceringen i avlöningsstaten
för tekniska högskolan i Stockholm — framdeles synes böra
benämnas avgifter från de studerande, i enlighet med högskolestyrelsens
förslag för nästa budgetår upptages till ett belopp av 210 000 kronor. Ett bifall
till den av mig förordade löneregleringen föranleder vidare en uppräkning
av anslagsposten till rörligt tillägg med 13 500 kronor.

E. Undervisning om arbetsledningens problem.

För undervisning om arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala,
yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem, vartill innevarande budgetår
under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal anvisats
ett belopp av 1 500 kronor, har högskolestyrelsen för budgetåret
1945/46 hemställt om en medelsanvisning med oförändrat belopp.

Jag biträder högskolestyrelsens förslag och förordar alltså, att även för
nästa budgetår ett belopp av 1 500 kronor anvisas till undervisning örn
arbetsledningens problem.

II. Bibliotekspersonal.

Till Chalmers tekniska högskolas bibliotek är för närvarande följande
personal knuten:

Befattning:

1 bibliotekarie ......

1 andre bibliotekarie
1 amanuens (halvtid)
1 kontorsbiträde
1 kontorsbiträde
1 vaktmästare......

Lönegrad:

A 24
Eo 21
Eo 16
Eo 5
Eo 4
Eo 6

Dessutom disponerar biblioteket för extra arbetshjälp innevarande budgetår
ett belopp av 6 000 kronor.

Departe mentschefen.

Departe mentschefen -

138 Kungl, Maj:ts proposition nr 326.

Biblioteksutredningen har föreslagit, att biblioteket från och med budgetåret
1947/48, då omorganisationen förutsatts vara helt genomförd, skall

förfoga över följande personal:

Befattning: . Lönegrad:

1 överbibliotekarie . ,............................. ...... A 30

2 förste bibliotekarier . . ................................... A 27

1 bibliotekarie .................................. A 23

1 bibliotekarie ........................................... jj0 23

3 amanuenser ............................................ Eo 20

1 biblioteksbiträde ........................................ A 7

2 biblioteksbiträden ...................................... Eo 7

3 biblioteksbiträden i lönegrad Ex 4—Ex 7, genomsnittligt .... Ex 6

1 förste biblioteksvaktmästare.............................. A 7

1 biblioteksvaktmästare .................................. Eo 5

1 garderobs vakt ......................................... Ex 1

Utredningen har därjämte föreslagit, att till extra arbetshjälp skall utgå
ett belopp av 5 000 kronor för budgetår.

Av de föreslagna nya befattningarna ha följande, nämligen överbibliotekariebefattningen
ävensom en befattning som förste bibliotekarie, en amanuenstjänst,
en extra biblioteksbiträdestjänst, förste biblioteksvaktniästarbefattningen
samt garderobsvaktstjänsten, ansetts böra inrättas vid senare
tidpunkt än budgetåret 1945/46.

Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår hemställt
om utbyggnad av bibliotekets personalorganisation helt i enlighet
med biblioteksutredningens förslag.

Såsom jag i annat sammanhang framhållit, bör biblioteksutredningens
förslag bli föremål för överarbetning. Vid sådant förhållande och med beaktande
av den icke obetydliga anslagsförstärkning, som under senare år
kommit biblioteket till del, kan jag icke nu förorda någon ökad medelsanvisning
till avlöningar vid denna institution.

III. Viss biträdespersonal.

A. Kansli- och kontorspersonal.

Å rektorsexpeditionen vid Chalmers tekniska högskola tjänstgöra för
närvarande 4 kvinnliga biträden med härefter angivna löneställning:

Befattning: Lönegrad:

1 kanslibiträde .......................................... A 7

1 kontorsbiträde .......................................... Eo 4

1 kontorsbiträde ............................. .......... ... Ex 4

1 skrivbiträde ............................................ Ex 2

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Utöver nu omförmäld biträdespersonal finnes vid högskolan ett skrivbiträde
i lönegraden Ex 2, som är placerat å avdelningen för kemi. Härjämte
finnes å avdelningen för väg- och vattenbyggnad ett skrivbiträde, ävensom
med halvtidstjänstgöring å avdelningen för maskinteknik ett skrivbiträde.
Sistnämnda skrivbiträden avlönas med arvoden, som bestridas av assistentmedel.

Beträffande nu ifrågavarande personal vid Chalmers tekniska högskola
ha de sakkunniga föreslagit följande organisation, därvid de sakkunniga såvitt
gäller tjänstebenämningarna jämväl följt tjänsteförteckningssakkunnigas
tidigare omförmälda förslag.

Befattning:

1 kassör ...........

1 förste kontorsbiträde
1 förste kontorsbiträde
1 kontorsbiträde .....

Lönegrad:

A 11
A 7
Eo 7
Eo 4

Någon skrivcentral ha de sakkunniga icke ansett böra för närvarande inrättas
vid denna högskola, utan i stället förordat, att, förutom det nuvarande
skrivbiträdet å kemiavdelningen, allteftersom de nya institutionsbyggnaderna
färdigställas avdelningarna för maskinteknik, elektroteknik samt väg
och vattenbyggnad vardera tilldelas ett »skrivbiträde», placerat i någon
av lönegraderna Ex 4—Ex 7.

Till extra arbetshjälp ha de sakkunniga för de närmaste budgetåren beräknat
ett belopp av 3 000 kronor för år.

1 sitt yttrande över de sakkunnigas betänkande har högskolans lärarkollegium
såvitt gäller frågan om en skrivcentral anfört följande.

De sakkunniga föreslå icke någon skrivcentral vid högskolan. I stället
böra avdelningarna, efter hand som de nya institutionsbyggnaderna .färdigställas,
erhålla var sitt skrivbiträde. Kollegiet anser, att denna skrivhjälp
är av sådan betydelse, att den bör ställas till förfogande redan nu även för
de avdelningar, som ej erhållit nya byggnader. Vidare bör ett sådant skrivbiträde
omedelbart ställas till förfogande för avdelningen för allmänna vetenskaper.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har högskolans styrelse
hemställt örn en organisation av ifrågavarande personal i huvudsaklig
överensstämmelse nied de sakkunnigas förslag. De avvikelser härifrån, som
förekomma i styrelsens framställning, bestå i att ett av de sakkunniga i
lönegraden Eo4 upptaget kontorsbiträde i stället bibehålies i lönegraden
Ex 4 ävensom av vissa skiljaktigheter i fråga örn extra skrivbiträden. I
sistnämnda hänseende har styrelsen bland annat anfört:

De nya byggnaderna för avdelningen för väg- och vattenbyggnad äro
nu färdiga, och behovet av skrivhjälp å denna avdelning är stort. Sådant
behov föreligger även redan nu för avdelningarna för maskinteknik och för
elektroteknik. Styrelsen hemställer därför — utöver det redan nu förefintliga
skrivbiträdet å avdelningen för kemi — örn ett biträde lör avdelningen

Departe mentschefen.

140 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

för väg- och vattenbyggnad samt ett biträde för avdelningarna för maskin
teknik och för elektroteknik gemensamt såsom extra befattningshavare
i stället för de nu med assistentmedel avlönade.

Då det är av vikt att till biträden å institutionerna förvärvas personer,
som utöver kunnighet i stenografi och maskinskrivning äro lämpade och
vana att med viss självständighet sköta expeditionsgöromål, anser styrelsen
en placering av dessa tjänstemän i lönegrad Ex 2 för låg och föreslår
att de placeras, ett i lönegrad Ex 5 och två i lönegrad Ex 4. Detsamma
gäller det å rektorsexpeditionen nu tjänstgörande biträdet i lönegraden Ex 2.

Till extra arbetshjälp har styrelsen vidare beräknat ett belopp av 1 500
kronor i stället för — som de sakkunniga föreslagit — 3 000 kronor.

Beträffande här ifrågavarande personalgrupp inskränker jag mig till att för
nästa budgetår förorda en ökad medelsanvisning till anställande av dels ett
skrivbiträde i lönegrad Ex 2, dels ock ett kontorsbiträde i lönegrad Ex 4, varjämte
jag i enlighet med högskolestyrelsens äskande tillstyrker anvisande av
ett belopp av 1 500 kronor till extra arbetshjälp.

B. Laboratorievaktmästare m. fl.

Tinder förslagsanslaget till avlöningar vid tekniska högskolan i Stockholm
har en redogörelse lämnats för nuvarande förhållanden ävensom institutionsvaktmästarutredningens
förslag beträffande laboratorievaktmästare
och därmed jämförliga befattningshavare jämväl vid Chalmers tekniska
högskola. Till nämnda redogörelse torde jag få hänvisa.

Av de av styrelsen för Chalmers tekniska högskola för budgetåret 1945/46
gjorda anslagsäskandena inhämtas, såvitt gäller nu ifrågavarande personalgrupp,
bland annat följande.

Tillgången på vaktmästarhjälp för högskolans institutioner vöre fortfarande
knapp. De avdelningar, där bristen nu vore mest kännbar, vore avdelningarna
för maskinteknik samt för kemi och kemisk teknologi. Avdelningen för maskinteknik,
å vilken förutom maskinisten blott en laboratorievaktmästare vore anställd,
omfattade sålunda fyra institutioner. Beträffande avdelningen för
kemi och kemisk teknologi hade betydande utvidgning av undervisningens omfattning
nödvändiggjorts av ökad tillströmning av studerande. Med åberopande
härav har styrelsen hemställt örn inrättande av två nya laboratorievaktmästarbefattningar
vid högskolan, en i A 8 och en i Eo 8.

I fråga om den å avdelningen för skeppsbyggnad på halvtid tjänstgörande
vaktmästaren har styrelsen framhållit, att behov föreligger att avdelningens
institutioner helt få förfoga över denne vaktmästare.

Under erinran om de av institutionsvaktmästarutredningen och 1940 års
sakkunniga för den högre tekniska undervisningen avgivna förslagen i fråga
om laboratorievaktmästarnas löneställning har styrelsen hemställt, att från och
med budgetåret 1945/46 högskolans maskinist placeras i lönegrad A 10, tre
ordinarie laboratorievaktmästare — vid institutionerna för fysik, elektroteknik
och maskinlära — placeras i lönegrad A 9 samt att de återstående två ordinarie
laboratorievaktmästarna placeras i lönegrad A 8. Vidare har styrelsen hemställt,
att två av de nuvarande extra laboratorievaktmästarbefattningarna ersättas
med ordinarie befattningar i lönegrad A 8 samt att de båda återstående

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 141

befattningarna i Ex 7 jämte de båda arvodestjänsterna ersättas med extra ordinarie
befattningar.

Styrelsen har slutligen, i anslutning till de sakkunnigas förslag, hemställt, att
benämningen laboratorievaktmästare utbytes mot laboratoriemästare.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår finnas för närvarande
vid Chalmers tekniska högskola — förutom en befattning som maskinist
i lönegrad A 8 — elva laboratorievaktmästarbefattningar, varav fem i
lönegrad A 7, fyra i lönegrad Ex 7 och två med årsarvode av 3 000 kronor.
Högskolans styrelse har hemställt örn inrättande av ytterligare två laboratorievaktmästartjänster,
nämligen en vid avdelningen för maskinteknik
och en vid avdelningen för kemi och kemisk teknologi. Då den begärda
förstärkningen enligt min mening framstår såsom erforderlig på grund av
den under senare år starkt ökade tillströmningen av studerande till högskolan,
finner jag mig böra biträda förslaget härutinnan.

I anslutning till vad institutionsvaktmästarutredningen föreslagit i fråga
om löneställningen för de av utredningen prövade fem laboratorievaktmästarbefattningarna
ävensom maskinistbefattningen vid denna högskola får
jag tillstyrka att den nuvarande maskinistbefattningen och två vaktmästarbefattningar
placeras i 9 lönegraden och övriga i 7 lönegraden. Av de
elva befattningar, vilka i enlighet härmed skulle placeras i 7 lönegraden,
torde sex få inrättas såsom ordinarie, tre såsom extra ordinarie samt två
såsom extra.

I enlighet med den ståndpunkt jag intagit vid behandlingen av motsvarande
spörsmål vid tekniska högskolan i Stockholm förordar jag, att tjänstebenämningen
laboratorievaktmästare ändras till institutionsvaktmästare.
Denna tjänstebenämning synes jämväl — på sätt institutionsvaktmästarutredningen
föreslagit — böra tilldelas innehavaren av den nuvarande befattningen
som maskinist.

Då det med hänsyn till den föreslagna lönedifferentieringen av institutionsvaktmästare
vid Chalmers tekniska högskola i vissa fall torde bliva
erforderligt att jämväl vid denna läroanstalt verkställa omflyttning av befattningar
i olika lönegrader mellan institutionerna, förordar jag, att högskolans
styrelse erhåller bemyndigande härtill i enlighet med vad jag i sådant
avseende föreslagit för tekniska högskolans i Stockholm vidkommande.
Med hänsyn härtill bör Kungl. Majit bemyndigas medgiva överskridande
av anslagsposten avlöningar till annan icke-ordinarie personal jämväl
vid Chalmers tekniska högskola på motsvarande sätt som jag förordat i
fråga örn tekniska högskolan i Stockholm.

C. Viss biträilespersonal i övrigt.

Vid Chalmers tekniska högskola finnes för närvarande anställd bland annat
följande förut icke berörd vaktmästar- och ekonomipersonal:

Departementschef
efi .

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 3S6.

Befattning: Lönegrad eller

årsarvode:

1 förste vaktmästare .......................... A 7

1 eldare, tillika gårdskarl ......... ............ A 5

1 eldare .................................... 1500

2 portvakter (envar) ......................... l 800

De sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha med avseende
å antalet nu ifrågavarande befattningshavare ävensom deras tjänstebenämning
och lönegradsplacering, respektive avvägningen av arvodena föreslagit
följande:

Befattning: Lönegrad eller

arsarvode:

1 förste expeditionsvakt.................... A 7

1 eldare.................................. Eo 6

1 gårdskarl ............................... Eo 7 (ev. Eo 0}

1 eldare, tillika gårdskarl................ A 5

1 gårdskarl ............................... 3 000

2 portvakter (envar) .................... 1 800

Härutöver ha de sakkunniga räknat med, att, då rektorsexpeditionen flyttats
till de nya byggnaderna, en extra expeditionsvakt med ett arvode av
3 000 kronor erfordras, så länge de båda första årskurserna äro förlagda till
de äldre byggnaderna.

Liksom beträffande förste vaktmästaren vid tekniska högskolan i Stockholm
ha de sakkunniga för förste vaktmästaren vid Chalmers tekniska högskola
föreslagit tjänstebenämningen förste expeditionsvakt.

För de nya byggnaderna ha de sakkunniga föreslagit inrättande ay tills
vidare en extra ordinarie befattning som eldare, vilken i enlighet med vad
som därom anförts beträffande tekniska högskolan i Stockholm föreslagits
placerad i lönegraden Eo 6. Under anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal har vidare för ettvart av de närmaste budgetåren beräknats
ett belopp av 1 500 kronor till extra arbetshjälp med eldning och
vedlämpning.

För renhållning och skötsel av planteringar och gräsmattor inom högskolans
nya område erfordras enligt de sakkunnigas åsikt omedelbart inrättande
av en befattning som gårdskarl i lönegraden Eo 7 (eventuellt Eo 6)
ävensom en gårdskarl med ett årligt arvode av 3 000 kronor. Den nuvarande
befattningen som eldare, tillika gårdskarl, bör enligt förslaget bibehållas för
de äldre byggnadernas del.

Institutionsvaktmästarutredningen, som jämlikt de för utredningen meddelade
direktiven bland annat haft att till granskning upptaga den för. narr
varande i lönegrad A 5 uppförda befattningen som eldare, tillika gårdskarl,
Ilar därom anfört:

Eldaren, tillika gårdskarl, vilken sköter en värmeanläggning omfattande
fem kokseldade värmepannor, torde under benämning värmeledningsskötare
böra placeras i lönegrad A 6 eller den lönegrad, som enligt av 1939 års
tjänsteförtéckningssakkunniga förordade riktlinjer för maskin- och värme -

143

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

ledningspersonals lönegradsplacering bör tillkomma en värmeledhingsskötare
med ansvarsställning vid mindre kokseldade värmecentraler. Eftersom
hans Arbetsuppgifter i övrigt äro av enklare beskaffenhet, såsom snöskottning
och annan renhållning, torde han nämligen icke böra jämställas med
till lönegrad A 7 hänförd värmeledningsskötare, tillika reparatör, vilken
innehar ansvarsställning vid medelstor kokseldad värmecentral jämte hiss
och ventilationsmaskineri.

Högslcolans styrelse har — till skillnad från sakkunnigförslaget, i vad det
avser inrättande för de nya byggnaderna av två gårdskarlsbefattningar, varav
en i lönégrad Eo 7 (eventuellt Eo 6) samt en förenad med ett årsarvode
av 3 000 kronor — förutsatt, att gårdskarlssysslorna för dessa byggnaders
vidkommande under budgetåret 1945/46 skola bestridas av den av de sakkunniga
i lönegraden Eo 6 föreslagna eldaren och den med arvode av 1 500
kronor nu avlönade eldaren ävensom i viss utsträckning av institution svaktmästarna.

Med avseende å befattningen som eldare i lönegraden Eo 6 har styrelsen
bland annat anfört:

De nya byggnaderna för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt
för arkitektur äro numera färdiga så när som på viss del av utrustningen,
vilken har varit svår att anskaffa under rådande krigsförhållanden.
Det kan emellertid förväntas, att detta skall kunna ske under nu pågående
budgetår. Arbetet i laboratorierna i denna byggnad kan därför väntas erhålla
full omfattning under budgetåret 1945/46, varför laboratorievaktmästarna
då icke böra användas för eldning och renhållning. Styrelsen får därför hemställa
örn inrättande av en befattning som eldare från och med den 1 juli 1945.

Härjämte har styrelsen hemställt örn en medelsanvisning av 1 500 kronor
till bestridande av vaktmästarhjälp i de äldre byggnaderna. Till stöd härför
har i huvudsak anförts:

Därest gymnasiet erhåller egen styrelse och rektor bör en å gymnasiets stat
upptagen vaktmästare, som tjänstgör å rektorsexpeditionen och även anlitas
av högskolan, ställas helt till gymnasiets förfogande. Härvid uppkommer för
högskolan ett ökat behov av vaktmästarhjälp, motsvarande halvtidstjänst,
närmast för tillsyn av högskolans del av den s. k. Vasabyggnaden. I

I enlighet med den ståndpunkt jag intagit till motsvarande spörsmål
vid tekniska högskolan i Stockholm böra de föreslagna åtgärderna för lönegradsuppflyttning
och löneplansplacering av vissa vaktmästare, eldare och
gårdskarlar prövas först i samband med omorganisationsförslaget i övrigt.
Detsamma torde även böra gälla de ifrågasatta ändringarna av tjänstebe
nämningar.

En viss särställning intar emellertid den av institutionsvaktmästarutredningen
behandlade frågan örn lönegradsplaceringen av den nu i lönegrad
A 5 uppförda befattningen som eldare, tillika gårdskarl. Då jag i det föregående
tagit ståndpunkt till institutionsvaktmästarutredningens förslag i
övrigt och då jag finner mig kunna biträda utredningens förslag i föreva
rande fråga, förordar jag, att nämnde befattningshavare från och med nästa

Departe mentschefen.

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

budgetår under benämningen värmeledningsskötare hänföres till lönegrad
A 6.

Högskolestyrelsens äskande om inrättande av en eldarbefattning i lönegrad
Eo 6 för den nya institutionsbyggnaden för väg- och vattenbyggnad
samt arkitektur finner jag mig likaledes böra biträda.

Jag erinrar slutligen om att riksdagen numera bifallit ett i årets åttonde
huvudtitel, punkten 209, framlagt förslag angående inrättande av en särskild
rektorstjänst vid tekniska gymnasiet i Göteborg. Såsom högskolestyrelsen
framhållit, bör denna omorganisation vid gymnasiet föranleda,
att den å gymnasiets stat upptagna men vid högskolan för närvarande
delvis tjänstgörande vaktmästaren helt ställes till gymnasiets förfogande.
För att tillgodose det ökade behov av vaktmästar hjälp, som till följd härav
uppkommer för högskolans del, förordar jag att ett belopp av 1 500 kronor
ställes till högskolans förfogande.

IV. Anslagsberäkningar.

Kungl. Maj:t har genom beslut den 9 juni 1944 för Chalmers tekniska

högskola fastställt följande

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ......kronor 236 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit ........................................... » 90 700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ........ » 282 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.......................... » 42 000

Summa kronor 651 200

Särskilda uppbördsmedel:

Elevavgifter ....................................... kronor 160 000

Nettoutgift kronor 491 200.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör för nästa budgetår
i avlöningsstaten vidtagas följande ändringar.

Inrättandet av en ny professur i radioteknik föranleder en höjning av anslagsposten
avlöningar till ordinarie tjänstemän
med i runt tal 10 700 kronor. Institutionsvaktmästarutredningens av mig
tillstyrkta förslag föranleder en ytterligare uppräkning av anslagsposten
med i runt tal 10 800 kronor. Då jag icke ifrågasätter någon annan ändring
beträffande posten, bör den alltså för nästa budgetår uppföras med
(236 500 + 10 700 + 10 800 =) 258000 kronor.

Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, bör höjas med dels (1 500 +
+ 900 + 2 400 3 300 =) 8 100 kronor, utgörande arvoden vid nyinrät tade

speciallärartjänster i allmän geologi, mineralogi, textil- och konfektionsteknologi
samt kemisk apparatteknik, dels ock 1 100 kronor, motsva -

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

rande den arvodeshöjning, som föranledes av omregleringen av undervisningen
i frihandsteckning och modellering. Tillkomsten av ett tredje docentstipendium
föranleder en höjning med 6 000 kronor.. Härtill bör läggas ett
belopp av 1 500 kronor till arvodesförbättring åt speciallärare, vilkas befattningar
ha karaktär av huvudsyssla. Anslagsposten bör sålunda för nästa
budgetår uppföras med (90 700 -f- 8 100 -j- 1 100 + 6 000 -|- 1 500 =)
107 400 kronor.

Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal disponeras för innevarande budgetår på följande sätt:

Arvoden åt assistenter och lärarbiträden .............. kronor 225 000

Undervisning örn arbetsledningens praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem » 1 500

Avlöningar till annan icke-ordinarie personal . . ....... » 55 500

Summa kronor 282 000.

Delposten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden, vilken såsom
jag förut anfört hädanefter torde böra benämnas ersättningar åt
tillfälliga lärare och assistenter, bör vid bifall till den av mig förordade
höjningen med 10 000 kronor för nästa budgetår uppföras med
235 000 kronor. Den till undervisning om arbetsledningens problem avsedda
delposten bör uppföras med oförändrat belopp, 1 500 kronor.
Delposten till avlöningar åt annan icke-ordinarie personal bör för det
första ökas med dels ett belopp av 4 700 kronor till grundlön vid en extra
skrivbiträdes- och en extra kontorsbiträdestjänst, dels 1 500 kronor till
extra arbetshjälp på kansliet, dels 3 000 kronor till grundlön vid en ny
extra ordinarie eldarbefattning i lönegradi Eo 6, dels 1 500 kronor till vaktmästar!^
älp, dels ock 2 000 kronor för beredande av vederbörliga ål ders -tillägg. Å andra sidan föranleder vad jag förordat vid mitt ställningstagande
till institutionsvaktmästarutredningens förslag och i samband därmed
behandlade anslagsfrågor en nettominskning av denna delpost med 2 600
kronor. Delposten till avlöningar till annan icke-ordinarie personal bör sålunda
uppföras med (55 500 -f- 4 700 -j- 1 500 -j- 3 000 1 500 -j- 2 000 —

— 2 600 =) 65 600 kronor. Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal bör alltså i sin helhet uppföras med (235 000 -f 1 500 +
65 600 —) 302 100 kronor.

Anslagsposten rörligt t i 1 1 ä g g, nu 42 000 kronor, bör uppräknas
med 15 500 kronor och sålunda upptagas till 57 500 kronor.

Sammanfattningsvis kunna sålunda utgifterna under avlöningsstaten för
nästa budgetår beräknas till (258 000 -j- 107 400 -f- 302 100 -f- 57 500 =)
725 000 kronor.

Den under särskilda uppbördsmedel för innevarande
budgetår uppförda posten på 160 000 kronor, utgörande elevavgifter, bör,

II ihan g till riksdagens protokoll 1 sami. Nr 326. 10

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

såsom jag i annat sammanhang förordat, under benämningen avgifter från
de studerande för nästa budgetår beräknas till 210 000 kronor. Nettoutgiften
under avlöningsstaten blir följaktligen (725 000 — 210 000 =) 515 000 kronor.
I förhållande till innevarande budgetår innebär detta en anslagshöjning
med 23 800 kronor.

10. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår upptaget till 153 000 kronor.
Genom beslut den 9 juni 1944 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat
för Chalmers tekniska högskola att tillämpas tills vidare under budgetåret
1944/45:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................... kronor 500

2. Expenser, förslagsvis............................. » 150 000

3. Publikationstryck, förslagsvis ..................... » 4 000

4. Reseersättningar, förslagsvis...................... s> 4 500

Summa kronor 159 000

Särskilda uppbördsmedel:
1. Ersättning för bränsle, lyse och vatten:
från tekniska gymnasiet i

Göteborg............kronor 5 000

i övrigt.............. » 500 kronor 5 500

2. Hyror.............................*_500 kronor 6 000

Nettoutgift kronor 153 000.

Av anslagsposten till expenser må för bränsle, lyse och vatten tagas i anspråk
förslagsvis 100 000 kronor och för övriga expenser högst 50 000 kronor.
Av anslagsmedlen till övriga expenser ha 2 500 kronor beräknats för högskolans
bibliotek. Ur anslagsposten till reseersättningar utgå 500 kronor till
vissa rese- och traktamentsersättningar till styrelsens ordförande och högskolans
rektor, under det att återstoden, 4 000 kronor, är avsedd för rese- och
traktamentsersättningar åt lärare. Vidkommande föreskrifterna örn anslagets
disposition hänvisas i övrigt till statsliggaren (sid. 534 f.).

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolans styrelse beräknat
utgifterna till 176 900 kronor, varav för sjukvård m. m. 900 kronor, för
reseersättningar åt lärare 4 000 kronor, för bränsle, lyse och vatten 100 000
kronor, för övriga expenser 58 000 kronor samt för publikationer och publikationstryck
14 000 kronor. De särskilda uppbördsmedlen ha upptagits till

147

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

6 000 kronor, varför anslagsbehovet för nästa budgetår sålunda beräknats
utgöra (176 900 — 6 000 =) 170 900 kronor.

Härjämte har högskolestyrelsen, som i enlighet med ett av de sakkunniga
framfört förslag förordat, att vården av högskolans byggnader för framtiden
skulle överflyttas från byggnadsstyrelsen till högskolan, hemställt att
för ändamålet erforderliga medel måtte ställas till högskolans förfogande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Sjukvård m. m. Anslagsbelastningen har uppgått till 825 kronor för
budgetåret 1943/44.

Reseersättningar åt lärare. Styrelsen har — under erinran
att anslagsbehovet till resekostnader åt styrelsens ordförande och skolans
rektor bortfaller sedan en för båda högskolorna gemensam överstyrelse inrättats
— anhållit om oförändrat anslag till reseersättningar för lärare eller
4 000 kronor.

Bränsle, lyse och vatten. Styrelsen har icke ifrågasatt någon
förändring beträffande denna post, vilken för närvarande är upptagen med
ett belopp av 100 000 kronor.

Övriga expenser. Styrelsen, som anhållit om ett särskilt anslag av
3 000 kronor till bibliotekets expenser, har vidare i enlighet med de sakkunnigas
förslag hemställt om anvisande av ett belopp av 55 000 kronor
under förevarande delpost. Anslagsbehovet skulle sålunda utgöra (3 000 +
+ 55 000 =) 58 000 kronor.

Beträffande ett av riksräkenskapsverket i anledning av sakkunnigförslaget
avgivet yttrande torde få hänvisas till motsvarande post för tekniska
högskolan i Stockholm.

Publikationer och publikationstryck. Styrelsen har,
under åberopande av sakkunnigförslaget, anhållit dels om oförändrat anslag
med 4 000 kronor till publikationstryck, dels ock om anvisande av ett belopp
av 10 000 kronor till utgivande av en publikationsserie.

Beträffande det av de sakkunniga framförda förslaget om anslag till en
publikationsserie och de i anledning därav avgivna remissyttrandena hänvisas
till den därför förut vid behandlingen av motsvarande anslagspost för
tekniska högskolan i Stockholm lämnade redogörelsen.

Särskilda uppbördsmedel. Beträffande denna post, som för
närvarande är uppförd med 6 000 kronor, ifrågasättes ingen förändring.

Under åberopande av vad jag anfört vid anmälan av frågan om anslag
till omkostnader vid tekniska högskolan i Stockholm tillstyrker jag, att under
anslagsposten till expenser jämväl vid Chalmers tekniska högskola
uppföres ett särskilt belopp till bibliotekets expenser. Beträffande medelsbehovet
härför har jag ingen erinran mot högskolans förslag om anvisande
av 3 000 kronor för ändamålet. Härutöver har högskolan hem
ställt örn ökning av posten till övriga expenser med 5 000 kronor. För
egen del är jag beredd förorda en höjning med 4 000 kronor. Då jag i
övrigt icke ifrågasätter någon ändring av nu ifrågavarande anslagspost,

Departementschefen
.

148

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

torde denna för nästkommande budgetår böra uppföras med (150 000 -f+
3 000 + 4 000 —) 157 000 kronor.

Beträffande anslagsposten till publikationstryck erinrar jag om
att jag i det föregående förordat, att medel beräknas för utgivande av en
publikationsserie vid tekniska högskolan i Stockholm. Av skäl, som jag därvid
anfört, tillstyrker jag en motsvarande medelsanvisning jämväl för Chalmers
tekniska högskolas del. I enlighet med högskolans förslag beräknar jag
medelsbehovet härför till 10 000 kronor. Då jag icke i övrigt funnit anledning
ifrågasätta ändringar av omkostnadsanslaget, torde detta för nästkommande
budgetår böra höjas från 153 000 kronor med (3 000 -f- 4 000 -f-f-
10 000 =) 17 000 kronor till 170 000 kronor.

11. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 215 000 kronor, disponeras
jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 9 juni 1944 meddelade
föreskrifter (statsliggaren sid. 535 f.) sålunda:

Samlingar och laborationer.......................... kronor 165 000

Nyanskaffningar av apparater m. m................... » 50 000

Summa kronor 215 000.

Högskolans styrelse har för nästa budgetår hemställt

dels om höjning av anslagsmedlen till samlingar och laborationer med
60 000 kronor till 225 000 kronor,

dels ock örn anvisande av 177 800 kronor till nyanskaffningar av apparater.

Samlingar och laborationer. Styrelsen har anfört: Föregående
år hemställde styrelsen om ett anslag av 187 000 kronor för detta ändamål.
Denna hemställan bifölls i så måtto, att ett anslag av 165 000 kronor
beviljades.

Det höjda prisläget på instrument och materiel ställa alltjämt högskolans
institutioner inför ett svårt läge, då det gäller att vidmakthålla institutionernas
utrustning samt driva undervisnings- och forskningsverksamhet i erforderlig
omfattning.

Förbrukningen av detta anslag sker huvudsakligen vid undervisningen i
de båda högsta årskurserna. Antalet studerande i dessa båda årskurser grundar
sig innevarande år på en tidigare intagning av 140 + 174 = 314 studerande
under åren 1941 och 1942. Budgetåret 1945/46 grundar sig motsvarande
antal på en intagning av 174 -f- 200 = 374 studerande i första årskursen
under åren 1942 och 1943. På grund härav bör anslaget till samlingar
och laborationer för budgetåret 1945/46 ökas i förhållande till ökningen i
elevantalet, d. v. s. till 197 000 kronor.

Därtill kommer ökat behov av anslag till institutionerna för radioteknik,
vattenbyggnad, tillämpad matematik och teoretisk kemi i samband med inrättandet
av nya professurer i samma ämnen samt likaså ökat behov av an -

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

slag till de institutioner, där nya speciallärare skola verka. Behovet av ökat
anslag av denna anledning anslå de sakkunniga (sid. 439) till 28 000 kronor,
varvid hänsyn tagits till, att speciallärartjänsten i damm- och kajbyggnadslära
utgår.

Utgående från den intagning av 174 studerande i första årskursen, som
ägde rum det år de sakkunniga utarbetade sitt betänkande i ifrågavarande
avseende, ha de sakkunniga beräknat anslaget till samlingar och laborationer
för budgetåret 1945/46 till 200 000 kronor. Då antalet studerande läsåret
1945/46 kommer att bli icke oväsentligt högre än de sakkunniga räknat med,
får styrelsen enligt det ovan anförda hemställa om ett anslag av (197 000 -f+
28 000 =) 225 000 kronor.

De sakkunniga ha beräknat en ökning av ifrågavarande anslagsmedel från
190 000 kronor budgetåret 1944/45 till 200 000 kronor budgetåret 1945/46
och därefter successivt till 290 000 kronor budgetåret 1950/51, då den av
dem föreslagna utbyggnaden av högskolan förutsatts genomförd.

Nyanskaffningar av apparater m. m. Styrelsen har i
huvudsak anfört:

För budgetåret 1944/45 begärde styrelsen anslag till anskaffande av apparatur
för sammanlagt 114 700 kronor. Framställningen bifölls i så måtto,
att ett anslag av 50 000 kronor beviljades för ändamålet. Styrelsen får nu
hemställa örn återstoden av det föregående år begärda beloppet eller 64 700
kronor.

Härutöver vill styrelsen tillstyrka följande ingivna
anskaffning av apparater:

Från professorn i kemisk teknologi om anslag till:

3 st. automatvågar ä 1 200 ........... kronor

5 st. motstånd för 25 amp. ä 300 ...... »

6 st. millivoltmetrar å 300 ............ »

5 st. ampermetrar ä 400 ............. »

3 st. voltmetrar ä 300 ..... *

1 st. pyrometer (fabr. Pyropta) ...... »

1 st. polarisationsmikroskop .......... »

2 st. röntgenrör..................... »

1 st. mätningsapparat för röntgenfilm . . »

Från professorn i fysik om anslag till:

1 st. tongenerator ................... kronor

1 st. signalgenerator ................. »

samt för högkänslig strålningsmätningsutrustning

1 vacuumtermoelement............... kronor

1 mollgalvanometer.................. »

1 termorelä......................... »

1 Zernike galvanometer.............. »

1 registreringsanordning.............. >

framställningar om ny -

3 600

1 500
1 800

2 000
900

1 400

2 400
2 400

300 kronor 16 300

2 640
2 140

1 350
900
1 500
1 500

1 350 » ii 380

Från föreståndaren för avdelningen för skeppsbyggnad
örn anslag för anskaffande av utrustning för modelltillverkning,
nämligen

150

Kungl. Majlis proposition nr 826.

Modellfräsmaskin......

Gjuttråg ..............

Arbetsbord och planskiva

Paraffinsmältugn .......

Transportanordningar . ..
Snickareutrustning .....

kronor 12 000

* 2 000

» 4 000

» 2 000

* 1500

* _1 500 kronor

Vid de modellförsök, som av avdelningen för skeppsbyggnad
utföras vid statens skeppsprovningsanstalt, har
det visat sig, att modellerna av anstalten ofta icke kunna
utföras inom den önskade tiden, emedan anstalten är upptagen
av föregående beställning från industrien. Särskilt
för utförande av examensarbeten är detta en svår olägenhet.
Därtill kommer, att de av statens skeppsprovningsanstalt
tillverkade modellerna ställa sig jämförelsevis dyrbara.
De debiteras nämligen avdelningen för skeppsbyggnad
enligt de för industrien gällande taxorna med endast
en mindre rabatt av 10 procent. Det vore för avdelningen
fördelaktigare, om de studerande själva med hjälp av institutionens
vaktmästare och under lärarnas ledning
finge förfärdiga en del av modellerna.

Från professorn i teoretisk elektricitetslära m. m. om anslag
till:

Visareinstrument m. m...............kronor 12 400

Ytterligare utrustning för tonfrekvensmätningar
........................ » 12 400

Från t. f. professorn i oorganisk kemi örn anslag till:

2 st. ugnar ......................... kronor 2 000

1 st. ionometer...................... » 825

1 st. polarograf ..................... » 4 575

1 st. kylskåp ....................... »_1 550

Från institutionen för anläggningsteknik om anslag till inköp
av en provningstransformator för 100 kv..........

Från specialläraren i teleteknik om anslag till:
Normalinstrument för ultrakortvågs mätningar

........................ kronor 1 700

Normalinstrument för centimetervågor. . » 11 000

Signalregerator för 97—28 000 kc/sek. > 2 175

Två rörvoltmetrar för laborationer..... » 1 460

Två katodstråleoscillografer för d:o .... » 2 200

Tonfrekvensanalysator ............... > 2 400

1 verkstadssvarv .................... » 2 BOO

1 borrmaskin ....................... » 850

Utvecklingen på det teletekniska området har gått med
stormsteg. Kriget har härvidlag varit den pådrivande faktorn.
Ökad anskaffning av apparatur är ofrånkomlig för
att hålla jämna steg med utvecklingen.

23 000

24 800

8 950
5 000

24 085

Summa kronor 113 515.

151

Kungl. Marits ''proposition nr 326.

Det av styrelsen beräknade medelsbehovet skulle sålunda utgöra
(64 700 + 113 515 —) 178 215 kronor. Styrelsen hemställer om »ett avrundat
belopp av 177 800 kronor».

De sakkunniga ha — under erinran att de sakkunniga, såsom framgår
av den för tekniska högskolan i Stockholm i förevarande hänseende lämnade
redogörelsen, utgått från att det årliga anslaget till nyanskaffning
av apparater för modernisering och ersättning av försliten utrustning bör
beräknas till 15 procent av utrustningens värde — med avseende å medelshovet
anfört:

Med hänsyn därtill, att Chalmers tekniska högskola hittills endast erhållit
obetydliga anslag för nyanskaffningar, är behovet av dylikt anslag
där för närvarande större än det angivna procenttalet. De sakkunniga
ha funnit, att anslaget till nyanskaffningar omedelbart bör beräknas till
120 000 kronor budgetåret 1944/45, 130 000 kronor budgetåret 1945/46
och sedermera successivt höjas till 200 000 kronor budgetåret 1950/51.

Såsom den lämnade redogörelsen ger vid handen är nu ifrågavarande
anslag för innevarande budgetår uppdelat pa tva poster, den ena a
165 000 kronor till samlingar och laborationer, den andra å 50 000 kronor
till nyanskaffning av apparater m. m. Medan tekniska högskolan i Stockholm
under en följd av år tilldelats medel för båda dessa ändamål, erhöll
Chalmers tekniska högskola först från och med budgetaret 1942/43 särskilda
medel till nyanskaffning av apparater m. m. Men även ifråga örn
medel för samlingar och laborationer torde göteborgshögskolan fa anses
under de gångna åren ha varit vida sämre tillgodosedd än tekniska högskolan
i Stockholm. De ogynnsamma verkningarna av att viktiga behov
vid förstnämnda högskola härigenom blivit eftersatta ha framträtt med
stigande styrka under de senare åren, då antalet studerande vid denna
läroanstalt vuxit i förhållandevis ännu större omfattning än vid den senare
högskolan. Dessa skäl tala enligt min mening starkt till förmån för en väsentlig
höjning av nu ifrågavarande anslag. Jag anser mig dock icke
kunna tillstyrka hela den av högskolan äskade anslagsökningen utan finner
mig böra stanna vid att förorda, att anslagsposten till samlingar
och laborationer höjes med 35 000 kronor till 200 000 kronor och
anslagsposten till nyanskaffningar av apparater m. m.
med 50 000 kronor till 100 000 kronor. Anslaget i dess helhet torde följaktligen
för nästkommande budgetår böra uppföras med 300 000 kronor.

Departe mentschefen.

152

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Departe mentschefen.

12. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har för budgetåren 1939/45 uppförts med 25 000 kronor.

Högskolans styrelse har — i huvudsaklig överensstämmelse med biblioteksutredningens
förslag — för nästa budgetår äskat 40 000 kronor till
bestridande av löpande utgifter ävensom ett engångsanslag av 30 000 kronor
till inköp av utländsk, särskilt engelskspråkig teknisk litteratur, därvid
styrelsen uttalat, att det av biblioteksutredningen för sistnämnda ändamål
förordade beloppet vore för lågt beräknat.

Biblioteksutredningen har — i likhet med vad som angivits för tekniska
högskolan i Stockholm — föreslagit en successiv höjning av ifrågavarande
anslag från 40 000 kronor budgetåret 1945/46 till 60 000 kronor
budgetåret 1949/50 samt därjämte ett engångsanslag av 24 000 kronor
för möjliggörande av inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.

Med hänvisning till den ståndpunkt jag intagit vid behandlingen av
motsvarande anslag till tekniska högskolan i Stockholm förordar jag,
att Chalmers tekniska högskola tilldelas ett engångsbelopp av 24 000
kronor för inköp av modern engelskspråkig teknisk litteratur. Någon ytterligare
höjning av nu ifrågavarande anslag är jag däremot icke beredd
att förorda. Anslaget torde följaktligen för nästkommande budgetår böra
uppföras med (25 000 -f 24 000 =) 49 000 kronor.

13. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 5 000 kronor.

Högskolestyrelsen har hemställt, att anslaget, med hänsyn till högskolans
allt större antal studerande, måtte höjas med 1 000 kronor till 6 000
kronor.

De sakkunniga ha härutinnan anfört:

De sakkunniga vilja erinra om att de sakkunniga beträffande tekniska
högskolan i Stockholm föreslagit ett stipendiebelopp av, till en början
12 000 kronor, och, sedan antalet studerande ökats med cirka 60 procent,
20 000 kronor. På grund av det mindre elevantalet vid Chalmers tekniska
högskola såväl nu som efter omorganisationens genomförande bör till stipendier
vid sistnämnda högskola vid nuvarande elevantal utgå ett belopp
av cirka 7 500 kronor. För budgetåret 1945/46 beräknas ett belopp av
8 000 kronor, vilket sedan torde böra successivt ökas till 11 000 kronor
budgetåret 1951/52.

Med hänsyn till det ökade antalet studerande vid högskolan tillstyrker
jag, att ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår höjes med 1 000
kronor och sålunda uppföres med 6 000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 326.

153

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av
högre tekniska studier.

Detta anslag beviljades första gången av 1942 års riksdag och uppfördes
med 22 500 kronor. Anslaget var avsett för 9 stipendier ä 2 500 kronor, därav
6 vid tekniska högskolan i Stockholm och 3 vid Chalmers tekniska högskola.
Enär stipendierna avses normalt skola utgå under två år, höjdes anslaget för
budgetåret 1943/44 till 45 000 kronor, med vilket belopp det är uppfört även
i gällande riksstat.

Från högskolornas sida har, under hänvisning till de sakkunnigas förslag,
hemställts om en anslagshöjning till 55 000 kronor.

De sakkunniga ha med hänsyn till elevantalets gradvisa ökning beräknat en
successiv höjning av ifrågavarande anslag till 75 000 kronor budgetåret
1949/50, varvid för budgetåret 1945/46 beräknats en medelsanvisning av
55 000 kronor med utgångspunkt från att stipendierna fortfarande skulle utgå
med ett belopp av 2 500 kronor för elev och år. De sakkunniga ha emellertid
ansett, att det vore lämpligare om detta belopp fastställdes till 5 000 kronor,
men ha funnit frågan härom böra ställas på framtiden.

I sitt remissyttrande i anledning av de sakkunnigas betänkande har kommerskollegium
som sin mening uttalat, att anslaget å sammanlagt 75 000
kronor till främjande av högre tekniska studier vore alltför blygsamt tillmätt
i förhållande till de stipendiemöjligheter, som numera förelåge för universitetens
del.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm och statens tekniska forskningsråd
ha förordat en ökning av stipendiebeloppen från 2 500 kronor till
5 000 kronor.

Antalet ansökningar till stipendier för högre tekniska studier har, enligt vad
jag inhämtat från respektive högskolor, under de senaste åren varit följande.

Högskolan i	1942/43	1943/44	1944/45
	13	24	19
Göteborg.........	2	8	4

De två senaste budgetåren ha 12 stipendier avsetts för tekniska högskolan i
Stockholm och 6 stipendier för Chalmers tekniska högskola.

Mot bakgrunden av nu angivna relation mellan antalet stipendier å ena
sidan och antalet ansökningar å andra sidan är jag icke beredd att för närvarande
tillstyrka någon höjning av anslaget utan förordar, att det uppföres
med oförändrat belopp, 45 000 kronor.

Departementschefen
.

154

Kungl. Majlis proposition nr 326.

15. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av
teknisk forskning.

Detta anslag beviljades första gången för budgetåret 1942/43 med 150 000
kronor. Anslaget är även för innevarande budgetår uppfört med detta belopp.
Anslaget är avsett att fördelas med 100 000 kronor vid tekniska högskolan i
Stockholm och med 50 000 kronor vid Chalmers tekniska högskola.

Jämlikt av Kungl. Majit i brev den 12 juni 1942 meddelade bestämmelser
(statsliggaren sid. 537 f.) kunna av staten anvisade medel för främjande av
teknisk forskning vid de tekniska högskolorna sökas företrädesvis av professorer,
laboratorer, docenter och speciallärare vid dessa högskolor. Medel beviljas
i regel endast för följande ändamål:

a) avlöning av medhjälpare,

b) kostnader i samband med eventuell tjänstledighet,

c) erforderliga resor och transporter,

d) inköp eller tillverkning av instrument och apparater,

e) inköp av material, förbrukningsartiklar och dylikt,

f) kostnader för delundersökning, som uppdrages åt annat institut eller enskild
person,

g) hyra för lokal utom högskolan,

h) kostnader för manuskript såsom ritningar, renskrivning och översättning.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har med instämmande av
högskolans styrelse anhållit om en anslagshöjning till 300 000 kronor samt
därjämte om ett anslag av 50 000 kronor för elektronikforskning vid högskolan.
Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har beräknat medelsbehovet till
300 000 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Anslaget å 300 000 kronor. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm har — under erinran att de sakkunniga föreslagit en successiv
höjning av anslaget från 155 000 kronor budgetåret 1945/46 till 170 000
kronor budgetåret 1949/50 — anfört i huvudsak följande.

Såväl ur forskningssynpunkt som för möjliggörande av utbildning av erforderligt
antal forskare är det av allra största betydelse, att tillräckliga forskningsanslag
ställas till högskolans förfogande. Av stort värde skulle även vara,
att detta kunde ske i sådan form, att forskningsprogram, omfattande 2 å 3
år, kunde uppgöras, då härigenom forskningen kunde bedrivas rationellare samtidigt
som för utbildning till forskare lämpade hjälpkrafter lättare skulle
kunna anställas.

Storleken av de forskningsanslag, som skulle erfordras, synes bäst kunna
bedömas, sedan högskolan vunnit ytterligare erfarenhet härutinnan.

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Framhållas må emellertid att det gemensamma anslaget till högskolorna
till främjande av teknisk forskning utgjort 150 000 kronor under vardera budgetåret
1943/44 och 1944/45, varav årligen 100 000 kronor stått till tekniska
högskolans i Stockholm förfogande. Under de två budgetåren förelågo ansökningar
på tillhopa 273 600 kronor och 287 600 kronor vid högskolan, under
det att för 1945/46 inkomna ansökningar uppgå till 252 375 kronor. Framhållas
må i detta sammanhang att forskningsnämnden under hand låtit de
sökande förstå, att det sammanlagda till förfogande stående anslaget vöre
så litet, att detsamma huvudsakligen endast komme att användas för löner till
forskare och knappast till anskaffning av materiel av olika slag. Som följd
härav ha de flesta sökande varit synnerligen återhållsamma och icke äskat de
belopp, som skäligen skulle erfordras för undersökningarna i fråga.

Av det anförda framgår att de anslagna beloppen varit alldeles för låga.
Med hänsyn till den kommande ökningen av antalet lärare och antalet laboratorier
ävensom till att forskning bör bedrivas i lämplig omfattning och
för att i samband därmed för forskningsarbete lämpade personer utbildas,
synes anslaget i fråga böra höjas till lägst 300 000 kronor för budgetåret
1945/46 samt ytterligare höjas under kommande budgetar.

Högskolans speciallärarförening har framhållit, att forskningsanslag för närvarande
endast få användas till att bestrida kostnader men icke som betalning
för forskarens eget arbete, utom eventuellt i sådana fall då denne kan
styrka sig hava förlorat en viss arbetsförtjänst genom tjänstledighet för forskningsarbetet.
Denna princip betecknar föreningen i allmänhet såsom riktig
men framhåller, att den ofta kan verka tillbakahållande i fråga om speciallärares
forskning, beroende på att denne ej är heltidsanställd och sålunda ej
kan försörja sig enbart på sin befattning vid högskolan. Det skulle därför vara
av värde, om bestämmelserna angående forskningsanslag kunde uppmjukas
eller om särskilda anslag kunde ställas till förfogande, så att exempelvis efter
högskolans forskningsnämnds prövning i speciella fall vissa forskningsarvoden
kunde utgå. Lärarkollegiet hemställer därför, att de nu gällande bestämmelserna
angående forskningsanslag förändras så att efter högskolans forskningsnämnds
prövning i speciella fall vissa forskningsarvoden till speciallärare och
liknande kunna utgå ur forskningsanslaget i fråga.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har anfört:

De föregående år för högskolan utgående anslagsmedlen å 50 000 kronor ha
icke varit tillräckliga, utan från industrier och andra utomstående har högskolan
erhållit avsevärda tillskott för forskning. I samband med övergång till
fredsförhållanden kan befaras, att dylika extra bidrag icke längre stå till buds
örn försämrade konjunkturer inträffa för landets industri. Men icke minst i
sådant fall synes det viktigt, att högskolans tekniska forskning kan upprätthållas
i full utsträckning.

De sakkunniga ha rörande de möjligheter, som för närvarande stå till buds
att erhålla bidrag till teknisk forskning, samt beträffande anslagsbehovet anfört
i huvudsak följande.

Den forskning, som hittills bedrivits vid de tekniska högskolorna, har vid
vissa institutioner varit relativt betydande. Vid andra har åter forskningsverksamheten
varit mindre omfattande och ofta otillräcklig, icke sällan beroende
på flir knappt tillmätta anslag.

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

I detta sammanhang må till en början framhållas, att anslagsmedlen till
samlingar och laborationer samt till nyanskaffning av apparater m. m. endast i
mindre utsträckning använts till forskningsändamål. Dessa anslagsmedel äro
visserligen i och för sig icke obetydliga, men de skola fördelas på ett mycket
stort antal institutioner och ha i regel tagits i anspråk i större omfattning
för undervisning än för forskning. Anslagsmedlens storlek har också beräknats
huvudsakligen med tanke på undervisningens behov.

Till disposition för forskningsändamål vid de tekniska högskolorna står även
aykastnmgen av vissa fonder, vilka vid tekniska högskolan i Stockholm uppgå
till cirka 360 000 kronor och vid Chalmers tekniska högskola till cirka
450 000 kronor. Vid sistnämnda högskola står även viss avkastning från
Martina Lundgrens fond till disposition för forskningsarbeten, vilken avkastmng
dock utdelas av vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg. Beträffande
forskningsfonderna vid tekniska högskolan i Stockholm har föreskrivits,
att avkastningen får användas för forskning endast inom vissa omraden.
Salunda äro fonder å tillsammans cirka 260 000 kronor avsedda endast
for forskning inom området för bergsvetenskap och övriga fonder huvudsakligen
för forskning inom området för elektroteknik (cirka 75 000 kronor) samt
tor kemi och kemisk teknologi (cirka 25 000 kronor). Utöver medel erhållna
fran fonders avkastning ha bidrag till forskning vid de tekniska högskolorna
Janmats av ingenjörsvetenskapsakademien, jernkontoret, industrier, kommuner
och enskilda.

I. anslutning till vad sålunda anförts vilja de sakkunniga uttala, att en
ökning av anslaget till främjande av teknisk forskning är önskvärd. Genom
anslag till statens tekniska forskningsråd och till statens kommitté för byg»-nadsforskning samt genom industriens medverkan ha emellertid under senare
tid möjligheterna till bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning i avsevärd
grad ökats.

De sakkunniga ha därför icke nu velat föreslå någon ökning annat än i
proportion till ökningen av antalet lärare vid högskolorna, ehuru det må framhallas,
att under tiden för högskolornas utbyggnad starka skäl kunna framkomma
för ytterligare höjning.

_1 yttrande över de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet vid Chalmers tekniska
högskola anfört bland annat följande.

Behovet av forskningsbidrag har hittills i manga fall i hög grad begränsats
av svårigheten att utföra forskningsarbeten till följd av bristen på laboratoner.
De nya laboratorierna för väg- och vattenbyggnad och för arkitektur
stä emellertid färdiga att tagas i bruk och nya laboratorier för avdelningarna
för maskinteknik och elektroteknik skola enligt de sakkunnigas förslag byggas
inom den närmaste tiden. På grand härav ökas möjligheterna till forskning
och därmed behovet av ekonomiskt bidrag för ändamålet. Kollegiet anser
den av de sakkunniga föreslagna anslagshöjningen alldeles för ringa och föreslår
utom omedelbar höjning av anslaget ett slutligt belopp av 200 000 kronor för
Chalmers tekniska högskola ensam.

Statens tekniska forskningsråd har i sitt yttrande framhållit, att åtminstone
för närvarande vissa möjligheter syntes föreligga att tillgodose även en del av
de tekniska högskolornas behov av forskningsanslag med bidrag från det på
handelsdepartementets huvudtitel upptagna reservationsanslaget till tekniskt -

157

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

vetenskaplig forskning. Allt eftersom forskningsverksamheten i övrigt inom
landet till följd av de initiativ i olika riktningar, som tagits, ökade, torde
emellertid konkurrensen om bidrag ur detta anslag bliva större, så att en utökning
av det för högskolorna särskilt avsedda anslaget kunde bliva behövlig.

Anslaget å 50 000 kronor till elektroni k fors kn
i n g. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har — under åberopande
av ett uttalande i ämnet av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande — anfört i huvudsak följande.

Elektroniken representerar ett område, som tyvärr hitintills varit försummat
inom landet, något som bland annat kraftigt förmärkts i samband med
nuvarande avspärrning och de svårigheter, som uppstått beträffande försörjningen
av elektronrör, särskilt specialtyper såsom sändarrör och de militärt
synnerligen viktiga ultrakortvågsrören. Utom för svagströmsteknikens utveckling,
där elektroteknikens betydelse är mest i ögonen fallande, är den
även av kanske avgörande betydelse för starkströmstekniken. Vidare har den
även medicinsk betydelse dels emedan vi numera här i landet fått en snabbt
växande röntgenrörsfabrikation, dels emedan man kan vänta sig att på elektrisk
väg skaffa fullgod ersättning för radium.

Förenämnda utredning har härutinnan anfört bland annat följande.

Professorn H. Alfvén har hos utredningen väckt förslag om inrättande av ett
forskningsinstitut för elektrofysik (elektronik).

Det synes kunna vitsordas, att fri grundforskning på elektronikens område
är mycket betydelsefull för utvecklingen av den tillämpade elektroniken både
inom stark- och svagströmsområdet. Grundforskning inom elektronikens område
har ej bedrivits vid universiteten och det finnes ingen anledning förmoda,
att sådan forskning kommer att upptagas där inom den närmaste tidén.
På grund av den nära samhörigheten mellan denna forskning och forskningen
inom elektriska tillämpningsområden, hörande till högskolan, synes det riktigt,
att grundforskningen i elektronik vid högskolan livligt uppmuntras. Riktigheten
av att, såsom professorn Alfvén föreslagit, i samband med uppförande
av den nya institutionsbyggnaden för den elektrotekniska avdelningen upprätta
en särskild institution för forskning i elektronik, kan däremot ifrågasättas.
Utredningen är för sin del icke för närvarande beredd att förorda Alfvéns
projekt men vill, med beaktande av betydelsen av att forskning på det ifrågavarande
området får behörig plats vid högskolan, understödja den tanken, att
möjligheter beredas Alfvén att bedriva all den forskning i elektronik, som han
med bibehållande av sin nuvarande undervisningsprofessur kan medhinna.

I den nya institutionsbyggnaden, som redan vid planeringen måst tagas till
med visst reservutrymme, bör Alfvén åtminstone till en början kunna erhålla
tillräckliga lokaler.

Kostnaderna för ändamålet torde tills vidare kunna begränsas till 80 000
å 100 000 kronor för år. Av detta belopp borde det vara möjligt att utverka
en relativt betydande del som bidrag av de stora industrier, som ha särskilt
intresse av ifrågavarande forskning. Återstoden av de erforderliga medlen
bör kunna erhållas dels från statens tekniska forskningsråd, dels i form av
ett särskilt anslag till ändamålet.

Departe mentschefen.

158 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Under vart och ett av budgetåren 1942/43—1944/45 har såsom bidrag till
främjande av teknisk forskning anvisats ett för de båda tekniska högskolorna
gemensamt anslag av 150 000 kronor. Av dessa medel ha årligen
100 000 kronor avsetts för stockholmshögskolan och 50 000 kronor för göteborgshögskolan.
De båda läroanstalterna ha för nästkommande budgetår
hemställt om en mycket väsentlig höjning av anslaget. Tekniska högskolan
i Stockholm har sålunda äskat ett belopp av 350 000 kronor, under det att
Chalmers tekniska högskola ansett ett anslag av 300 000 kronor böra anvisas
gemensamt för de båda högskolorna.

Av det belopp, som äskats av stockholmshögskolan, har 50 000 kronor
ansetts böra utgå till särskilt ändamål, nämligen understödjande av den
forskning på elektrofysikens (elektronikens) område, som sedan några år
tillbaka bedrives vid högskolan av professorn H. Alfvén. Till stöd för detta
anslagsäskande ha enligt min mening tungt vägande skäl förebragts.
Beträffande arten av här ifrågavarande forskning och dess betydelse
för tekniken och medicinen tillåter jag mig hänvisa till vad jag i annat
sammanhang anfört vid framläggande av förslag om inrättande av en
forskningsprofessur i elektronik vid tekniska högskolan i Stockholm. Då
det här rör sig väsentligen om grundläggande forskning, torde större bidrag
från särskilda industrier, vilka av naturliga skäl i första hand äro
intresserade av den tekniska tillämpningsforskningen, enligt vad jag inhämtat
icke kunna påräknas för detta ändamål. Enär det vidare icke här
är fråga om en konkret avgränsad forskningsuppgift utan om ett komplex av
undersökningar över ett vidsträckt fält är det ovisst, huruvida och i vilken utsträckning
anslag kan påräknas från statens tekniska forskningsråd. Det synes
mig vid angivna förhållanden skäligt, att en väsentlig del av kostnaderna bestrides
från nu ifrågavarande bidragsanslag till främjande av teknisk forskning
vid de tekniska högskolorna. I avbidan på närmare erfarenheter av medelsbehovet
synes mig beloppet för nästa budgetår dock böra begränsas till 40 000
kronor.

Någon ändring av grunderna för användningen av ifrågavarande anslagsmedel
kan jag icke nu förorda.

Då jag av skäl som 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
anfört icke är beredd att förorda någon höjning i övrigt
av anslaget, torde detta för nästa budgetår böra uppföras med (150 000 +
+ 40 000 —) 190 000 kronor.

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar.

Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var uppfört med 2 000 kronor,
höjdes för innevarande budgetår till 3 000 kronor. Anslaget fördelas mellan
de tekniska högskolorna efter överenskommelse mellan dessas styrelser.

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Under hänvisning till de sakkunnigas betänkande har lärarkollegiet vid
tekniska högskolan i Stockholm och styrelsen jör Chalmers tekniska högskola
hemställt om en anslagshöjning till 5 000 kronor, därvid från den förra
högskolans sida uttalats, att intresset för förvärvande av doktorsgrad vuxit och
att antalet studerande, som bedriver högre tekniska studier, stigit efter inrättandet
av teknisk licentiatexamen.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv ökning av anslaget från 4 000
kronor för budgetåret 1944/45 till 8 000 kronor för budgetåret 1949/50,
därvid för budgetåret 1945/46 beräknats ett belopp av 5 000 kronor.

Enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter gäller för statens bidrag
till tryckning av doktorsavhandlingar vid de tekniska högskolorna motsvarande
bestämmelser, som meddelats angående bidrag till tryckning av akademiska
avhandlingar vid statsuniversiteten och karolinska institutet. I
årets åttonde huvudtitel, punkten 95, har jag förordat viss ändring av
grunderna för sistnämnda statsbidrag. Jag har sålunda ansett, att den nuvarande
maximeringen av ersättningen för kostnaden för tryckning av det
antal exemplar av doktorsavhandlingar, som jämlikt de för varje lärosäte
gällande bestämmelserna skall utdelas eller avlämnas (de s. k. pliktexemplaren),
borde upphävas och full ersättning utgå för tryckningskostnaden för
dessa exemplar. Riksdagen har numera bifallit detta förslag. Jag förordar,
att bestämmelserna rörande här ifrågavarande statsbidrag underkastas motsvarande
jämkning från och med nästa budgetår. Till följd härav bör anslaget
i fortsättningen uppföras såsom förslagsanslag. I avbidan på ytterligare
erfarenhet rörande medelsbehovet anser jag emellertid någon höjning
av anslagsbeloppet icke erforderlig. Anslaget torde följaktligen för nästa budgetår
böra uppföras med ett oförändrat belopp av 3 000 kronor.

17. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i
befordringsärenden.

Beträffande dessa ersättningar gälla i huvudsak samma bestämmelser
som tillämpas i fråga om universiteten. Anslaget, som för budgetåret
1943/44 var uppfört med 7 000 kronor, höjdes för innevarande budgetår till
10 000 kronor.

Från högskolornas sida har — i anslutning till de sakkunnigas förslag —
hemställts örn oförändrat anslag för nästa budgetår.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv höjning av anslaget från 10 000
kronor till 14 000 kronor för budgetåret 1949/50. I

I enlighet med högskolestyrelsernas förslag torde detta anslag för nästa
budgetår böra uppföras med oförändrat belopp, 10 000 kronor.

Departe mentschefen.

160

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

18. Byggnadsfrågor.

A. Tekniska högskolan i Stockholm.

Högskolan har för närvarande sina lokaler förlagda dels inom en byggnad
vid Drottninggatan, dels inom byggnader å ett område å Norra Djurgården
vid Valhallavägen.

Inom byggnaden vid Drottninggatan äro förlagda lia och 2:a årskurserna
för samtliga nio avdelningar samt 3:e och 4:e årskurserna av avdelningen
för lantmäteri. På grund av det stora antalet samtidigt deltagande
studerande inom vissa läroämnen har det dock varit nödvändigt att förlägga
en del föreläsningar till de större hörsalarna vid Valhallavägen samt
till en större föreläsningssal vid Stockholms högskola. Laborationer i fysik,
i oorganisk kemi och i organisk kemi äro även för l:a och 2:a årskurserna
helt förlagda till byggnaderna vid Valhallavägen, där även administrationen
och biblioteket äro inrymda.

De sakkunniga ha i anslutning till sitt förslag om ökad elevintagning vid
högskolan till ett antal av 450 ordinarie nya studerande årligen samt i syfte
att åstadkomma en kvalitativ förbättring av laboratorier och andra lokaler
framlagt en plan till utbyggnad av högskolan för en beräknad kostnad av
i runt tal 24 500 000 kronor, varav byggnadskostnader cirka 16 800 000
kronor och kostnader för utrustning och möblering cirka 7 700 000 kronor,
därvid kostnaderna beräknats fördelade på budgetåren 1944/45—1951/52
i enlighet med vad följande sammanställning närmare utvisar.

									Total-
	1944/45	1945/46	1946/47	1947/48	1948/49	1949/50	1950/51	1951/52	kostnad i 1 000- tal kr.
Byggnadskostna-der ....... Kostnader för	5 013	4 372	3 949	1897	715	572	145	150	16 813
utrustning och möblering . . .	1 2G7	1976	2 267	1428	593	85	73	30	7 719
Totalkostnad .	6 280	6 348	6 216	3 325	1308	657	218	180	24 532

Byggnadsprogrammet och kostnadsberäkningarna, som äro baserade på
1942 års priser, ha för högskolans del uppgjorts av en av de sakkunniga,
högskolans förutvarande rektor, professor emeritus H. Kreuger. I betänkandet
anföres bland annat:

Det är icke möjligt, att i byggnaden vid Drottninggatan, som användes
för de båda lägre årskurserna, inrymma flera studerande än man de senaste
åren kunnat mottaga. Det är därför nödvändigt att i första hand uppföra
nybyggnader vid Valhallavägen för dessa årskurser, varjämte det är
angeläget, att snarast fullfölja redan tidigare framlagda planer syftande till

161

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

en förbättring av lokalförhållandena för avdelningarna för elektroteknik och
bergsvetenskap. Det blir således ofrånkomligt, att i hög grad koncentrera
högskolans utbyggnad till de tre första åren.

Beträffande den närmare utformningen av de sakkunnigas byggnadsprogram
torde jag få hänvisa till bihang 2 (stat. off. utr. 1943: 37, sid. 5 ff.).

I sitt remissyttrande har byggnadsstyrelsen framfört allvarliga erinringar
mot den av de sakkunniga framlagda byggnadsplanen för högskolan och
jämväl i ett antal övriga yttranden ha anmärkningar riktats häremot i
skilda hänseenden.

Jag tillåter mig här erinra, att Kungl. Maj:t i anledning av vad sålunda
förekommit den 12 augusti 1944 tillsatt en särskild kommitté för fortsatt
beredning av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm. Därvid
har Kungl. Majit bland annat föreskrivit, att kommitténs uppgift i första
hand skall vara att — med utgångspunkt från det antal studerande, den
fördelning av studerande på högskolans avdelningar och den ökning av antalet
lärarbefattningar, som föreslagits i de sakkunnigas betänkande —
verkställa en överarbetning av det byggnadsprogram, som framlagts i bihang
2 till nämnda betänkande, med beaktande av vad vid remissbehandlingen
av de sakkunnigas förslag anförts av beskaffenhet att påverka byggnadsprogrammets
utformning, ävensom att det skall åligga kommittén att
ställa sig till efterrättelse de direktiv för uppdragets fullgörande, som av
chefen för ecklesiastikdepartementet kunde komma att meddelas.

I anslutning härtill har min företrädare i ämbetet den 2 december 1944
meddelat vissa direktiv för det fortsatta bedrivandet av kommitténs arbete.
Enligt dessa ankommer det bland annat å kommittén att vid byggnadsplanernas
utformning utgå ifrån ett lokalbehov, beräknat alternativt —
under förutsättning av att avdelningen för lantmäteri kommer att bibehållas
vid högskolan — dels i enlighet med förenämnda sakkunnigas förslag
för ett antal nya ordinarie elever av 450, och dels för ett antal nya ordinarie
elever av 350 årligen.

Vidare har kommittén vid bedömande av lokalbehovet att uppmärksamma
möjligheterna till dubblering i lämplig utsträckning av kurser och övningar.

Såvitt gäller den närmare planläggningen av de olika byggnaderna skall
kommittén enligt direktiven bedriva sitt arbete med sikte på önskvärdheten
av att byggnadsprogrammet i första hand kan genomföras, i vad det
avser byggnader å området å norra Djurgården dels för de båda lägre årskurserna
av samtliga avdelningar med undantag för avdelningen för lantmäteri,
dels för olika institutioner inom avdelningen för elektroteknik.

Till bestridande av kostnaderna för byggnadskommitténs verksamhet,
vilka nu utgå från kommittéanslaget, har Kungl. Majit föreslagit årets
riksdag att dels å tilkiggsstat II till riksstaten för budgetåret 1944/45 anvisa
ett investeringsanslag av 70 000 kronor (propositionen 1945: 2, punkten

Bihang till riksdagens protokoll ISIS. 1 sami. Nr 326. 11

162

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

17 a), dels för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag av 150 000
kronor (statsverkspropositionen, kapitalbudgeten: bil. 6, punkten 6).

Det uppdrag, som sålunda meddelats den nu omförmälda byggnadskommittén,
kan ej förväntas bliva slutfört inom sådan tid, att förslag i ämnet
kan föreläggas riksdagen vid dess nu pågående session.

I detta sammanhang torde jag emellertid få anmäla vissa andra byggnadsfrågor
vid högskolan, vilka icke äro av den beskaffenheten att det kan
anses utgöra ett föregripande av resultatet av kommitténs arbete att nu upptaga
desamma till prövning, ävensom en fråga om fyllnadsanslag för en ombyggnad
av institutionslokaler, för vilket ändamål medel tidigare anvisats.

Anordnande av vissa lokaler för institutionen för ångteknik.

Styrelsen för högskolan har,med tillstyrkande överlämnat en av lärarkollegiet
gjord framställning om anvisande av ett anslag av 17 500 kronor
för anordnande av vissa lokaler för institutionen för ångteknik, varav
14 000 kronor för inrättande av ett fysikaliskt-kemiskt laboratorium och
3 500 kronor till inredning av lokaler för utförande av optiska strömningsundersökningar
med särskild apparatur. Till stöd härför har lärarkollegiet
åberopat en av professorn i ångteknik gjord framställning, mot vilken högskolans
byggnadskommitté förklarat sig ej ha något att erinra. Av handlingarna
i ärendet inhämtas bland annat följande.

Fysikaliskt-kemiskt laboratorium. Institutionen
för ångteknik har icke några laboratorierum, lämpliga och inredda för fysikaliska
och kemiska arbeten, endast de stora maskinhallarna, där arbeten,
som kräva ett avskilt utrymme, ej kunna utföras; för närvarande måste
assistentrummet användas för strömningsundersökningar, men inredning
och utrymme äro olämpliga. Detta utgör ett svårt hinder i arbetet och
medför begränsning av arbetsuppgifterna.

1940 års sakkunniga ha föreslagit en utökning av institutionens lokaler
inom nuvarande institutionen för förbränningsmotorer och verkstaden.
Icke heller där finnas emellertid lämpliga lokaler för här ifrågakommande
ändamål, och tidpunkten för utvidgningen är avlägsen och oviss, under det
att behovet av lokaler är i hög grad överhängande. Möjligheterna att inom
nuvarande utrymmen inreda mindre rum ha därför undersökts och
efter konferenser med byggnadsstyrelsen har man stannat för ett förslag,
innebärande att ett fysikaliskt-kemiskt laboratorium på 45 m2 skulle inrättas
genom uppförande av en läktare i ångmaskinhallens ena ända. Detta
skulle tills vidare även kunna användas av institutionen för kylteknik. Utrymmet
under läktaren är därvid avsett att användas för utförande av
strömningsundersökningar. Ett mindre rum för laboratorievaktmästaren
bör även anordnas där. Förslaget har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats
till 14 000 kronor.

Optiska strömningsundersökningar. För utförande
av optiska strömningsundersökningar med nyinköpt schlieren-apparatur med

163

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

speglar, som på grund av sin långa brännvidd kräva långsträckt utrymme, har
institutionen, som nyligen erhållit forsknings- och utrustningsanslag för ändamålet,
ett trängande behov av lokaler. Ett hittills outnyttjat utrymme med
cirka 6 m2 golvyta och 8 m höjd skulle efter inredning vara lämpligt för ändamålet.
Inredningen har av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 3 500
kronor.

Inredning av vissa vindslokaler för institutionen för radioteknik.

Styrelsen för högskolan har med tillstyrkande överlämnat en av lärarkollegiet
gjord framställning om anvisande av ett anslag av 34 000 kronor
för inredning av vissa vindslokaler för institutionen för radioteknik. Till
stöd härför har lärarkollegiet huvudsakligen anfört, att institutionen för
radioteknik för närvarande vore så trångbodd, att snara åtgärder för förbättring
av förhållandena vore oundgängliga, samt i övrigt hänvisat till ett
av avdelningskollegiet för avdelningen för elektroteknik i ämnet avgivet
yttrande.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

_ I avbidan på den stora byggnadsfrågans lösning skulle tills vidare en
viss förbättring av lokalförhållandena vid institutionen kunna ernås genom
inredning av ett par vindsutrymmen. Dessa lokaler äro så belägna, att
deras inredning kan ske oberoende av den höjning av taket, som erfordras
för den föreslagna nyinredningen i dess helhet. De kunna också under alla
förhållanden komma till nyttig användning senare, hur än byggnaden
kommer att disponeras. Det ena av de förenämnda vindsutrymmena är behövligt
som verkstad och monteringsrum, det andra som förvaringsrum för
apparater och instrument. Redan för ett par år sedan var denna partiella
inredning aktuell, och byggnadsstyrelsen gjorde härvid en approximativ
kostnadsberäkning, slutande på 28 000 kronor, varav 17 000 kronor för
inklädning av. takstolar, uppsättning av väggar, putsningsarbeten, snickeriarbeten,
målningsarbeten och golvbeläggning jämte håltagningar och efterlagningar
för rörledningar och elektriska ledningar, 3 800 kronor för värme-,
vatten-, avlopps- och ventilationsarbeten, 3 000 kronor för elektriska installationer
samt 4 200 kronor för ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.
Sedan dess ha arbetskostnaderna enligt uppgift ökats något, varför
ett belopp av cirka 30 000 kronor kan beräknas som erforderligt för ändamålet.
Härtill komma kostnader för bänkar, skåp m. m., vilka kunna beräknas
uppgå till cirka 4 000 kronor. Den sammanlagda kostnaden skulle sålunda
uppgå till 34 000 kronor.

Ombyggnad av vinden till biblioteksbyggnaden m. m.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har lärarkollegiet vid
högskolan — med tillstyrkan av högskolans styrelse — i överensstämmelse
med ett av den förut omförmälda biblioteksutredningen därom framlagt förslag
upprepat tidigare gjorda framställningar örn anvisande av ett anslag av
45 000 kronor för vissa inredningsarbeten inom högskolans biblioteksbyggnad,
varav 18 000 kronor för inredning av ett bokmagasin å vinden, 20 000 kronor

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 3°26.

för hyllinredning i samband därmed, 4 000 kronor för anordnande av forskärrum
i en del av en inom byggnaden befintlig läsesal och 3 000 kronor för smärre
ändringsarbeten i byggnadens vestibul.

Bibliotelcsutredningen har härutinnan bland annat anfört:

Det nuvarande bokmagasinet är praktiskt taget helt utnyttjat. Insättning
av ytterligare hyllor i magasinen kan endast bereda plats för en del
av de böcker, vilka för närvarande i brist på utrymme äro lagrade i lådor
på vinden. Bibliotekets årliga tillväxt utgör för närvarande cirka 3 500
band. Så snart bibliotekets omorganisation påbörjats och normala förhållanden
åter inträtt, kommer denna tillväxt att stiga avsevärt och torde
redan för de första åren kunna beräknas till cirka 5 000 band, efter några
år ökad till 7 000 band, motsvarande ett hyllutrymme av cirka 230 löpmeter.
För att möta detta behov av utrymme föreslås, att på byggnadens
vind inredes ett bokmagasin i enlighet med ett tidigare framställt och av
byggnadsstyrelsen år 1942 kostnadsberäknat förslag, vilket skulle giva ett
tillskott av cirka 1 125 löpmeter hylla, motsvarande 4 ä 5 års tillväxt av
bokförrådet. Byggnadskostnadema för denna vindsinredning äro beräknade
till 18 000 kronor och hyllinredningen till 20 000 kronor.

De ökade lokalbehoven för bibliotekets administration böra tills vidare
kunna täckas genom att vissa utrymmen omdisponeras. Kartrummet i övre
våningen bör sålunda kunna frigöras genom att kartorna inrymmas i bokmagasinet,
sedan utrymmen vunnits därstädes genom överflyttning av en
del av bokbeståndet till det nya bokmagasinet på vinden. De fyra nuvarande
forskarrummen i övre våningen kunna även överlåtas till administrationen.
För forskarnas räkning böra i ersättning härför i den innersta delen
av läsesalen anordnas fyra likvärdiga forskarrum genom avbalkning medelst
glasväggar. Denna placering av forskarrummen är ur användbarhetssynpunkt
att föredraga, då forskarna därigenom få omedelbar tillgång till läsesalens
referensbibliotek och tidskriftsserier. Kostnaden för denna anordning
beräknas till 4 000 kronor. Slutligen böra vissa smärre ändringar göras i
stora vestibulen (anordnande av telefonhytt, skydd för drag m. m.) till ett
sammanlagt beräknat belopp av 3 000 kronor.

Ombyggnad av institutionens för anrikning förutvarande

lokaler m. m.

Byggnadsstyrelsen har — under erinran att för budgetåret 1943/44 å
kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond anvisats dels till
Ombyggnad av institutionens för anrikning förutvarande lokaler vid tekniska
högskolan ett investeringsanslag av 107 000 kronor, dels ock till Ändringsarbeten
inom institutionen för mineralogi och geologi vid tekniska
högskolan ett investeringsanslag av 3 800 kronor — hemställt örn anvisande
av ett ytterligare belopp av 15 000 kronor för ifrågavarande byggnadsarbeten.
Byggnadsstyrelsen anför:

Förenämnda arbeten påbörjades våren 1944 och äro numera till större
delen fullbordade. Vissa golvläggnings-, lednings- och målningsarbeten återstå
dock att utföra.

165

Kungl. Marits proposition nr 326.

Det har emellertid visat, sig, att de anslagna medlen icke komma att förslå
för arbetenas slutliga färdigställande på grund av de prisstegringar på
arbetslöner och material, som inträffat sedan kostnaderna för arbetena beräknades
i början av år 1942. Från denna tidpunkt till mitten av år 1944 ha
sålunda kostnaderna för byggnadsarbeten stigit med cirka 12 procent samt
för ledningsarbeten och maskiner med cirka 16 procent. På här avsedda
arbeten, beräknade till sammanlagt 110 800 kronor, inverkar denna prisstegring
så, att ytterligare belopp av 12 procent på 68 800 kronor och 16
procent på 42 000 kronor eller sammanlagt i runt tal 15 000 kronor erfordras.

Anordnande av provisoriska lokaler för arkitektkontor m. m.

I en denna dag inkommen skrivelse har kommittén för fortsatt beredning
av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm hemställt örn ett anslag
av 77 000 kronor för uppförande av en byggnad för provisoriskt arkitekt-,
ingenjörs- och kontrollantkontor.

Till stöd för denna framställning har kommittén anfort följande.

Med nuvarande brist på kontorslokaler ha kommitténs arkitekter icke funnit
några möjligheter att få hyra tillräckliga utrymmen för de för högskolans
utbyggnad erforderliga projekterings- och ritarbetena. Det synes därför
nödvändigt att på annat sätt sörja för anskaffande av dylika lokaler.
Lämpligaste lösningen är otvivelaktigt uppförande av en provisorisk kontorsbyggnad
på högskolans område för att tjänstgöra under byggnadstiden
och under förberedelserna för denna. Om man sålunda på detta sätt kan
lösa arkitektkontorets lokalfråga, är det även till stor fördel för högskolan
och för arbetets bedrivande att ha kontoret förlagt inom området.

I kontoret skulle även beredas plats för konsulterande ingenjörer och
kontrollanter. Lokalbehovet har beräknats enligt följande:

16 ritbordsplatser, därav två i egna rum
1 rum för kontrollanter
1 rum för modeller, samtidigt reservrum
1 rum för expedition och ritningsarkiv
1 skrivrum och telefonväxel
1 konferens- och arbetsrum
1 mindre frukostrum

Entré, kapprum och toaletter.

Byggnaden skulle uppföras av monteringsfärdigt trämaterial i en våning
i enlighet med bifogad ritning med en bruttovåningsyta av cirka 280 nr,
vilket utgör icke fullt 9 nr netto per arbetsplats, och bör förläggas strax
öster om nuvarande huvudbyggnad.

För att i tillräckligt god tid kunna igångsätta arbetena med högskolans
utbyggnad bör uppförandet av det provisoriska kontoret påbörjas senast den
1 juli 1945.

Kostnaderna för ifrågavarande provisoriska arkitekt-, ingenjörs- och kontrollantkontor
uppgå till sammanlagt 77 000 kronor i enlighet med följande
kostnadsberäkning:

Departe mentschefen.

166 Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

By»g^adskostnader enligt anbud från Boro Entreprenad

Aktiebolag ........................................ kronor 47 000

Anläggningar för värme och sanitet enligt kostnadsberäkning
av Hugo Theorells ingen]örsbyrå................ » 11500

Elektrisk servisledning och elektriska ljuspunkter........ » 4 000

Fasta inredningar.................................... » 7 qoo

Diverse och oförutsett.................. » 7 500

Summa kronor 77 000.

Utgående ersättningar till arkitekter och ingenjörer förutsättas bli reglerade
med hänsyn till skälig hyra för dessa kontorslokaler.

Såsom jag förut erinrat har Kungl. Maj:t tillsatt en kommitté för fortsatt
beredning av byggnadsfrågor vid tekniska högskolan i Stockholm med uppdrag
att verkställa en överarbetning av det av de sakkunniga framlagda
byggnadsprogrammet för högskolan, vilket uppdrag ej kan förväntas bli slutfört
inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas riksdagen vid dess ''
nu pågående session.

De övriga byggnadsärendena vid högskolan, för vilka jag i det föregående
redogjort, avse — såsom jag förut framhållit — frågor, som torde kunna
prövas utan att resultatet av byggnadskommitténs arbete därigenom föregripes,
ävensom fyllnadsanslag till tidigare av statsmakterna beslutade ombyggnadsarbeten
samt fråga örn en provisorisk byggnad för byggnadskommitténs
räkning.

Vad först angår förslaget örn anordnande av vissa lokaler
för institutionen för ångteknik innebär detta dels inrättande
av ett fysikaliskt-kemiskt laboratorium genom uppförande av en läktare
i maskinhallen ävensom i anslutning därtill ett mindre vaktmästarrum,
dels inredning av ett hittills outnyttjat utrymme inom nämnda institution
för utförande av optiska strömningsundersökningar med nyligen inköpt
apparatur med speglar, vilka på grund av sin brännvidd kräva långsträckt
utrymme. Kostnaderna för dessa inredningsarbeten har byggnadsstyrelsen
beräknat till sammanlagt 17 500 kronor, varav 14 000 kronor för det fysikaliskt-kemiska
laboratoriet och vaktmästarrummet samt 3 500 kronor för
lokalen för de optiska strömningsundersökningarna.

Med hänsyn till betydelsen ur undervisnings- och forskningssynpunkt att
högskolan erhåller lämpliga lokaler för här avsedda ändamål och, då jag ej
har något att erinra mot byggnadsstyrelsens kostnadsberäkningar, anser
jag mig böra tillstyrka en medelsanvisning av 17 500 kronor till utförande
av ifrågavarande inredningsarbeten.

Till inredning av vissa vindslokaler för institutionen
för radioteknik har äskats ett belopp av 34 000 kronor
för anordnande av verkstad och monteringsrum ävensom förvaringsrum för
apparater och instrument.

167

Kungl. Marits proposition nr 826.

Genom vad i ärendet förekommit har jag blivit övertygad om att den
förbättring av lokalförhållandena vid institutionen, som härigenom skulle
vinnas, är i hög grad av behovet påkallad. Mot kostnadsberäkningarna har
jag ingen erinran, och jag förordar alltså, att det begärda beloppet av 34 000
kronor anvisas för ändamålet.

Vidare har för ombyggnad av vinden till bibliotek sbyggnaden
samt vissa inredningsarbeten inom
nämnda byggnad äskats ett anslag av 45 000 kronor i överensstämmelse
med ett av biblioteksutredningen därom framlagt förslag, varav 18 000
kronor för inredning av ett bokmagasin på vinden, 20 000 kronor för hyllinredning
i samband därmed, 4 000 kronor för anordnande av förskämma i en del av
en inom byggnaden befintlig läsesal och 3 000 kronor för smärre ändringsarbeten
i byggnadens vestibul.

Såsom framgår av den i ärendet förebragta utredningen måste för närvarande
av brist på utrymme böcker i stor utsträckning förvaras i lådor å
biblioteksbyggnadens vind. Dessa missförhållanden komma att bli alltmera
besvärande i samma mån som biblioteket ökar i omfattning. Såsom i ärendet
framhållits kan även förutses, att den årliga tillväxten av bokbeståndet
vid en återgång till fredsförhållanden kommer att stiga avsevärt. Jag
erinrar i detta sammanhang om att jag i det föregående förordat en medelsanvisning
för inköp av engelskspråkig facklitteratur för att avhjälpa de
brister, som i detta hänseende uppstått vid högskolornas bibliotek under
senare år till följd av den av kriget föranledda avspärrningen. Även de för
bibliotekets administration avsedda lokalerna torde kräva en utvidgning.
Bibliotekspersonalen har redan för närvarande otillräckliga utrymmen till
sitt förfogande och olägenheterna härav måste komma att göra sig allt
starkare gällande vid en emotsedd utökning av denna personal. Detta lokalbehov
synes lämpligen kunna tillgodoses genom att, på sätt i ärendet ifrågasatts,
omdisponera vissa utrymmen, så att de nuvarande forskarrummen förläggas till
en annan lokal inom biblioteksbyggnaden. De smärre inredningsarbeten slutligen,
som föreslagits skola verkställas inom byggnadens stora vestibul, synas
mig jämväl böra vidtagas. Jag förordar sålunda, att de här berörda ombyggnads-
och inredningsarbetena inom biblioteksbyggnaden komma till utförande.
Kostnaderna för ifrågavarande arbeten ha på grundval av 1942 års priser uppskattats
till ett sammanlagt belopp av 45 000 kronor. Häremot har jag ingen
annan erinran än att med hänsyn till den sedan dess inträffade prisstegringen
en uppräkning av detsamma med omkring 5 000 kronor torde vara erforderlig.
Jag finner mig alltså böra föreslå en medelsanvisning för ifrågavarande ändamål
av 50 000 kronor.

Det synes mig lämpligt, att medel till de av mig i det föregående förordade
ombyggnads- och inredningsarbetena vid tekniska högskolan i Stockholm
anvisas under ett gemensamt anslag. Härunder torde även böra beräknas
medel till täckande av de merkostnader, som — på sätt byggnads -

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 386.

styrelsen anfört — till följd av prisstegringen uppstått för ombyggnaden
av institutionens för anrikning förutvarande
lokaler m. m., eller sammanlagt 15 000 kronor. I enlighet härmed får jag
alltså föreslå, att till ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i
Stockholm a riksstaten för budgetåret 1945/46 upptages ett investeringsanslag
av (17 500 + 34 000 + 50 000 + 15 000 =) 116 500 kronor. Härom
gör jag hemställan i det följande.

Vad slutligen beträffar det av kommittén för fortsatt beredning av byggnadsfrågor
vid tekniska högskolan i Stockholm äskade anslaget av 77 000
kronor för uppförande av en byggnad för provisoriskt
arkitekt-, ingenjörs- och kontrollantkontor
så torde — såsom i ärendet framhållits — på grund av rådande brist på
kontorslokaler avsevärda svårigheter möta för byggnadskommittén att hyra
för ändamålet erforderliga lokaler. Härtill kommer, att det uppenbarligen
måste vara till fördel för arbetets bedrivande att ha kontoret förlagt till
högskolans område. Jag erinrar även örn att nu utgående arvoden till byggnadskommitténs
arkitekter och ingenjörer innefatta ersättning för kontorslokaler,
varför vid bifall till kommitténs förevarande framställning skälig
jämkning nedåt av dessa arvoden bör vidtagas. Med hänsyn härtill och
då jag icke har något att invända mot de i ärendet verkställda kostnadsberäkningarna
anser jag mig böra förorda, att till ändamålet å riksstaten
för budgetåret 1945/46 uppföres ett investeringsanslag av 77 000 kronor.

B. Chalmers tekniska högskola.

Nuvarande förhållanden.

Undervisningen vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg bedrives för
närvarande dels inom äldre lokaler mellan Vasagatan och Storgatan, dels
inom nya byggnader förlagda till ett område vid Gibraltargatan. I de äldre
byggnaderna äro inrymda lokaler för l:a och 2:a årskurserna av samtliga
avdelningar ävensom 3:e och 4:e årskurserna av avdelningarna för maskinteknik
och elektroteknik samt högskolans bibliotek och kansli. Inom samma
kvarter som de äldre byggnaderna äro även lokaler för tekniska gymnasiet
i Göteborg belägna. Å området vid Gibraltargatan äro uppförda en
byggnad, inrymmande avdelningen för kemi och institutionen för fysik, en
byggnad för avdelningen för skeppsbyggnad ävensom en byggnad för avdelningarna
för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur. Avståndet mellan de
äldre byggnaderna och området vid Gibraltargatan är l1/» km, motsvarande
15 minuters gångväg.

Beträffande äganderättsförhållandena i fråga örn de äldre byggnaderna
må framhållas, att marken, som tillhör Göteborgs stad, av staden överlämnats
till läroanstalten för all framtid, så länge teknisk undervisning där
bedrives. De äldsta byggnaderna inom kvarteret uppfördes år 1869 medelst

169

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Chalmerska donationens medel, vilka av universalarvingen, frimurarsamhället
i Göteborg, ställdes till förfogande på vissa villkor, bland annat
berörande styrelsens sammansättning. En byggnad, den s. k. Vasabyggnaden,
tidigare slöjdföreningens skola, äges av Göteborgs stad och har av staden
ställts till förfogande för all framtid på samma villkor som marken.
Vissa tillbyggnader ha gjorts med donationsmedel, men alla tillbyggnader,
som utförts efter år 1911, ha utförts medelst statsmedel; hit höra bland annat
maskinlaboratoriet och elektriska laboratoriet.

Området vid Gibraltargatan överläts genom avtal år 1920 av Göteborgs
stad med full äganderätt utan ersättning till Kungl. Maj:t och Kronan under
villkor, bland annat, att byggnader för en högre teknisk läroanstalt
skulle vara uppförda inom 15 år, räknat från den 1 januari 1920. Detta avtal
har därefter med vissa jämkningar i fråga örn det ursprungligen överlåtna
områdets storlek förlängts att gälla till den 1 januari 1945, i samband
varmed bestämts, att vissa byggnader för högskolan skulle uppföras och
vara färdigställda senast till nämnda tidpunkt. Genom en år 1944 träffad
överenskommelse har tiden för uppförande av återstående byggnader för
högskolan utsträckts ytterligare 10 år eller till den 1 januari 1955.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha — liksom för tekniska högskolan i Stockholm — i
anslutning till sitt förslag örn ökad elevintagning vid nu ifrågavarande högskola
till ett antal av 250 ordinarie nya studerande årligen och i syfte att
åstadkomma en kvalitativ förbättring av vissa laboratorier och andra lokaler
framlagt en plan till utbyggnad av högskolan för en beräknad kostnad
av i runt tal 14 500 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring 11 200 000
kronor och kostnader för utrustning och möblering omkring 3 300 000 kronor.
Kostnaderna ha beräknats fördelade på budgetåren 1944/45—1952/53
sålunda:

	1944/ 45	1945/ 46	1946/ 47	1947/ 48	1948/ 49	1949/ 50	1950/ 51	1951/ 52	1952/ 53	Totalkost-nad i 1 000-tal kronor
Byggnadkost-nader .....	750	1798	1470	1360	1500	685	1245	1261	1 120	11 189
Kostnader för utrustning och möblering . . .		205	612	650	500	650	200	235	250	3 302
Totalkostnad .	750	2 003	2 082	2 010	2 000	1335	1 445	1496	1370	14 491

Byggnadsprogrammet och kostnadsberäkningarna, vilka äro grundade på
1942 års priser, ha uppgjorts av en av de sakkunniga, högskolans förutvarande
rektor, professorn S. Hultin.

Med avseende å utbyggnaden av denna högskola lia de sakkunniga bland
annat anfört:

170

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

Under det att det för en ökning av antalet studerande vid tekniska högskolan
i Stockholm är nödvändigt, att i första hand uppföra nybyggnader
för de båda lägre årskurserna är förhållandet vid Chalmers tekniska högskola
ett annat. Där kan ett ökat antal beredas plats i byggnaderna vid
Storgatan, så snart urymme för de i dessa byggnader inrymda högre årskurserna
beretts i byggnader vid Gibraltargatan. På grund härav bör för
denna högskola i första hand utbyggnad ske vid Gibraltargatan för de båda
högre årskurserna. Sedan detta skett kan ett större antal studerande intagas
i de gamla byggnaderna. Först vid lämplig tidpunkt därefter bör den
slutliga utbyggnaden för de lägre årskurserna vid Gibraltarområdet komma
till stånd.

Bibliotekets lokaler äro i hög grad otillräckliga och behovet av en ny
byggnad är trängande. Då nu 4 av högskolans 6 avdelningar flyttats till
området vid Gibraltargatan, är det även för bibliotekets utnyttjande nödvändigt,
att detsamma så snart som möjligt flyttas till det nya området.

En ny byggnad för högskolans bibliotek ävensom för dess kansli föreslås
därför först till uppförande.

Jag torde här få erinra, att riksdagen i enlighet med förslag av Kungl.
Majit till nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska högskola
å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 uppfört ett belopp av
1 000 000 kronor (skrivelsen 1944:431).

De sakkunniga ha vidare bland annat anfört:

Avdelningarna för elektroteknik samt för maskinteknik äro i behov av
nya byggnader. Båda avdelningarna hava trånga och omoderna laboratorielokaler,
och utrymme kan ej åstadkommas för de nya institutioner, som erfordras.
Det föreslås därför, att dessa avdelningars byggnader komma till
utförande närmast efter biblioteksbyggnaden. De böra omedelbart givas en
storlek, svarande mot det i det föregående angivna ökade antalet studerande.

Uppförandet av nya byggnader för avdelningarna för elektroteknik och för
maskinteknik skulle möjliggöra en viss ökning av antalet intagna studerande.
Denna ökade intagning hindras dock därigenom att fysikinstitutionen såväl
beträffande föreläsningssal som laboratorier har för små utrymmen. För
ett fyllt utnyttjande av de nya institutionsbyggnaderna föreslås därför, att
samtidigt fysikinstitutionen utvidgas.

Nuvarande lokaler för fysiska institutionen äro belägna i samma byggnad
som kemiavdelningens lokaler och togos i bruk för 17 år sedan. Institutionen
är utbyggd för ett studerandeantal av 120 stycken per årskurs.
Vid den av de sakkunniga föreslagna ökningen av antalet studerande komma
i de nämnda fem avdelningarna omkring 250 studerande årligen att deltaga
i laborationerna. På grund härav erfordras en betydande utvidgning av övningslaboratorierna.

I och med utförandet av de angivna byggnaderna skulle högskolan få de
kvalitativa bristerna i fråga om sina lokaler avhjälpta. Härefter bör följa
en utvidgning av de redan nu uppförda nya byggnaderna med hänsyn till
ökat studerandeantal och tillkomsten av nya institutioner. I första rummet
bör därvid kemiavdelningens byggnad utvidgas för mottagande av ett med
50 procent ökat antal studerande, i andra rummet böra utvidgningar göras
för avdelningarna för skeppsbyggeri, väg- och vattenbyggnad samt arkitektur.

Sedan ovanstående byggnader utförts, bör byggnad uppföras för lia och

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 3%6.

2:a årskurserna, vilka dittills haft sina lokaler inom högskolans äldre byggnader.
Vid tidpunkten för denna byggnads uppförande bör frågan om den
framtida användningen av de nuvarande äldre byggnaderna vara löst.

Här må vidare anmärkas, att enligt de sakkunnigas byggnadsplan, samtliga
högskolans byggnader skola uppvärmas från en gemensam värmecentral,
förlagd till den för avdelningen för maskinteknik avsedda byggnaden. De sakkunniga
ha därvid emellertid ifrågasatt en framtida undersökning, huruvida
det ej skulle kunna vara ekonomiskt fördelaktigt att utföra en kombinerad
värme- och kraftcentral.

Kostnaderna för byggnaden för avdelningen för elektroteknik
ha av de sakkunniga beräknats till 2 083 000 kronor, fördelade
med 900 000 kronor å budgetåret 1945/46 och 1 183 000 kronor å budgetåret
1946/47 samt kostnaderna för utrustning och möblering av byggnaden
till 1 000 000 kronor, varav 400 000 kronor budgetåret 1945/46 och 600 000
kronor budgetåret 1946/47. Beträffande byggnaden för avdelningen
för maskinteknik med värmecentral ha
byggnadskostnadema av de sakkunniga uppskattats till 2 295 000 kronor,
fördelade med 1300 000 kronor å budgetåret 1947/48 och 995 000
kronor å budgetåret 1948/49 samt kostnaderna för utrustning och möblering
till 900 000 kronor, varav 500 000 kronor budgetåret 1948/49 och 400 000
kronor budgetåret 1949/50. Tillbyggnaden av fysikinstitutionen
har slutligen av de sakkunniga beräknats till 360 000
kronor, varav 160 000 kronor budgetaret 1945/46 och 200 000 kronor
budgetåret 1946/47 samt kostnaderna för utrustning och möblering i samband
därmed till 200 000 kronor, varav 150 000 kronor budgetåret 1946/47
och 50 000 kronor budgetåret 1947/48. ■

För de framtida anläggningarna inom högskolans område vid Gibraltargatan
hava de sakkunniga genom professorn M. Wernstedt låtit uppgöra
en generalplan, som finnes intagen i huvudbetänkandet (sid. 382) och bihang
2 (sid. 91). Av denna plan framgår läget av redan förefintliga och av de
sakkunniga föreslagna byggnader.

Beträffande den närmare utformningen av de sakkunnigas byggnadsprogram
för högskolan torde jag få hänvisa till bihang 2 sid. 87 ff.

De sakkunniga, som beträffande de äldre byggnaderna föreslagit vissa
mindre ombyggnader till en kostnad av 27 000 kronor under budgetaret
1946/47 för möjliggörande av ökat antal studerande, innan nybyggnaden
för lia och 2:a årskurserna kommit till utförande, ha med avseende å den
framtida användningen av dessa byggnader i betänkandet anfört:

En överslagsvis gjord uppskattning av de framtida lokalbehoven för dels
tekniska gymnasiet, dels Chalmers provningsanstalt synes giva vid handen,
att de äldre byggnaderna inom kvarteret mellan Storgatan och Vasagatan
böra kunna väl räcka till för dessa två anstalter pa sadant sätt, att lokal -

172

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 336.

behovet även för en lång framtid blir väl tillgodosett. De ekonomiska överenskommelser,
som härvid måste träffas, komma att beröra dels Göteborgs
stad, vilken har att tillhandahålla lokaler för tekniska gymnasiet, dels frimurarsamhället
i Göteborg i egenskap av förvaltare av den i byggnaderna
nedlagda chalmerska donationen och dels staten, som är ägare av vissa
byggnader och har att bekosta byggnad för provningsanstalten, om den
sistnämnda blir helt förstatligad så som de sakkunniga i annat sammanhang
ifrågasatt.

De sakkunniga hava icke ansett det ingå i sitt uppdrag att uppgöra närmare
planer för denna framtida användning av byggnaderna eller att ingå
i förhandlingar örn de ekonomiska förhållandena i samband därmed.

Yttrandena.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget har byggnadsstyrelsen
förklarat sig i huvudsak intet ha att erinra mot den av de sakkunniga
framlagda byggnadsplanen för högskolan. Ämbetsverket har bland
annat anfört:

Till skillnad från tekniska högskolan i Stockholm föreligger för Chalmers
tekniska högskola sedan länge en generalpan, som delvis är förverkligad
och som i stora drag med vissa justeringar är gällande för det nu föreslagna,
till sammanlagt cirka 1 000 utökade elevantalet.

För utbyggnadsplanens genomförande återstå — förutom byggnad för
bibliotek och kansli — nybyggnader för undervisning i maskinteknik och
elektroteknik samt för Ira och 2:a årskurserna ävensom erforderliga kompletteringar
av befintliga byggnader. Styrelsen, som tidigare yttrat sig om generalplanen,
har härom intet annat att erinra än att med den utbredda bebyggelse,
som tillämnats för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt
arkitektur och som nu föreslås även för avdelningen för elektroteknik, markutrymmet
icke synes tillräckligt med hänsyn till framtida utvidgningsbehov,
varför torde vara att förutse, att framförvarande idrottsplan måste disponeras
för att säkerställa erforderligt utrymme.

Lokalprogrammet för byggnader för maskinteknik och elektroteknik
torde ligga utanför byggnadsstyrelsens bedömande, då härför förutsättes
en ingående kännedom om de olika lokalernas tekniska utrustning m. m.

För de båda sistnämnda byggnaderna ävensom för nybyggnad för Ira
och 2:a årskurserna föreligga icke ritningar. Dessa byggnader äro approximativt
beräknade till sin volym.

I förhållande till de angivna byggnadsvolymerna och föreslagna ändringsarbeten
synas kostnaderna 11 189 000 kronor i och för sig rimliga. Kostnader
för utrustning och möblering 3 302 000 kronor kunna icke av byggnadsstyrelsen
bedömas.

Högskolans lärarkollegium har i sitt remissyttrande anfört:

Ifråga örn nödiga ny- och ombyggnadsåtgärder föreslå de sakkunniga,
att vid högskolan i första hand utbyggnad bör ske vid Gibraltargatan för de
båda högre årskurserna. Kollegiet ansluter sig härtill i princip, och vill därvid
starkt poängtera behovet av nya byggnader för avdelningarna för maskint
ehn i k och för elektroteknik. Endast med svårighet kan en nöjaktig undervisning
åstadkommas i de nuvarande lokalerna. Möjligheterna till vetenskaplig
forskning äro ytterst beskurna. Kollegiet vill därför kraftigt påyrka, att nya

173

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

byggnader för dessa avdelningar med det snaraste och om möjligt samtidigt
för båda avdelningarna komma till stånd.

Högskolan har ävenledes stort behov av en utvidgning av fysikinstitutionen.
Föreläsningssalen rymmer redan med nuvarande antal studerande
endast med svårighet alla åhörarna och vid laborationerna ha de studerande
måst uppdelas i icke mindre än sex avdelningar, som laborera på
olika tider. Då varje laboration upptager tre timmar, tagas därigenom i
anspråk 18 timmar av arbetsveckan, vilket i hög grad minskar möjligheterna
att åstadkomma en god gemensam arbetsordning för första årskursen.
Kollegiet vill framhålla betydelsen av, att denna utvidgning kommer till
stånd så snart som möjligt. Landets behov av civilingenjörer inom det
kemiska facket är mycket stort, och det är därför ett allmänt intresse, att
antalet utexaminerade kemister utökas. På grund av det begränsade utrymmet
inom kemiavdelningen har det icke varit möjligt att vid högskolan
årligen intaga mer än 26 studerande i denna avdelning. Kollegiet vill därför
i detta sammanhang även erinra örn nödvändigheten av att kemiavdelningen
får nya lokaler, och att dess nuvarande laboratorier repareras och
omändras på sådant sätt, att de kunna utnyttjas mera rationellt.

I övrigt har i ett antal remissyttranden uttalats önskvärdheten av att vid
byggnadsplanens utformning hänsyn tages till att det framdeles kan komma
att visa sig behövligt att utbygga högskolan till samma storlek, som av de
sakkunniga föreslagits för tekniska högskolan i Stockholm.

Anslagsäskandena m. m.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 har högskolans styrelse
— med överlämnande av ett antal av professorn M. Wernstedt uppgjorda
ritningar ävensom en av denne upprättad situationsplan (se sid. 174) — hemställt
örn ett anslag av 2 300 000 kronor för påbörjande av ifrågavarande
byggnadsarbeten, varav 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen
för elektroteknik, 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik
och 300 000 kronor för tillbyggnaden av fysikinstitutionen.

Högskolestyrelsen har till stöd för sina anslagsäskanden anfört huvudsakligen
följande.

Nybyggnad för avdelningen för elektroteknik.
På grund av den snabba utveckling, som skett särskilt under pågående krig
inom olika grenar av elektrotekniken, bör nybyggnaden göras icke oväsentligt
större än de sakkunniga föreslagit. Av särskild vikt är att tillräckligt
utrymme beredes åt de alltmer dominerande områdena elektroteknisk materiallära,
kraftteknisk driftteori och framförallt elektronik. För att belysa
det intresse som inom industrien finnes för elektronik vill styrelsen nämna,
att högskolan nyligen erhållit en donation på nära 30 000 kronor för anskaffande
av instrument och apparatur till ett mindre laboratorium för
elektronik, varjämte olika industrier bidragit med leveranser in natura av
instrument och maskiner för omkring samma värde. Det bör understrykas,
att det av styrelsen framlagda förslaget måste realiseras inom den närmaste

C.T.H. PRELIMINÄR
UTBYGGNADSPLAN 1945

Befintlig byggnad
tillhörande C.T.H.

Nu föreslagen nybyggnad
f. C.T.H
Nybyggnad f. C.T.H.
föreslagen i senare etapp
Plats för framtida nybyggnad
för C.T.H.
Institutioner, som ej
tillhöra C.T.H.

------ Föreslagen gräns f. C.T.H.

C.T. H:s BYGGNADER
Administratfonsbyggnad
Bibliotek

Väg-och Vattenbyggnad. Arkitektur

Fysik

Kemi

Hörsal

Byggnad för första och andra ärskursernö
Skeppsbyggeri
Maskinbyggnad
Elektroteknik
Bostäder

FORSKNINGSINSTITUT M. FL. BYGGNADER

XV Statens Skeppsprovningsanstalt XIX Idrottshall

XVI Institutet för könserveringsforsknlng XX Elektrisk understation

XVII Svenska Textilforskningsinstitute» XXI Gibraltarvallen

XVIII C.T. H:s kärhus

XI* XIV Framtida byggnader

200 M

0-4

fe:

sä o O co -

175

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

framtiden, om Chalmers tekniska högskola i avseende på utbildningsmöjligheterna
inom det elektrotekniska facket skall bliva i kvalitativt hänseende
jämnställd med tekniska högskolan i Stockholm.

Byggnaden skall enligt den nu framlagda planen, varå den betecknats med
nr IX, placeras längre bort på tomten än de sakkunniga föreslagit. Den
kommer därigenom att ligga delvis utanför högskolans nuvarande tomtområde.
Styrelsen har för avsikt att göra framställning hos Göteborgs stad'' örn upplåtelse
av den för byggnaden erforderliga ytterligare tomtmarken.

Kostnaderna för byggnaden ha av professorn Wernstedt beraknats till
3 390 000 kronor, fördelade på följande sätt:

Byggnadsarbeten.........

Planering och vägar .....

Hissar...................

Sanitär installation .......

Värmeinstallation.........

Ventilation ..............

Elektrisk installation......

Yttre ledningar...........

Värmeledningskulvertar .. ..
Ritningar, oförutsett m. m

kronor 2 455 000

» 35 000

» 60 000

» 65 000

» 145 000

» 70 000

» 150 000

» 85 000

» 25 000

» 300 000

Summa kronor 3 390 000.

Härtill komma kostnader för utrustning och möblering, som de sakkunniga
uppskatta till förslagsvis 1 000 000 kronor.

Styrelsen får härmed hemställa örn ett anslag av 1 000 000 kronor för
påbörjande av byggnaden.

Nybyggnad för avdelningen för maskinteknik.
Vid bearbetningen av planen för denna byggnad har av ekonomiska skäl
gjorts den avvikelsen från de sakkunnigas förslag, att alla laboratorierna
placerats i en enda våning. Därvid upptager byggnaden emellertid en större
yta på tomten än de sakkunniga beräknat. Den ena av de båda av de sakkunniga
föreslagna byggnaderna för avdelningen för maskinteknik och för
avdelningen för elektroteknik måste därför flyttas längre bort utan att de
allmänna riktlinjerna för byggnadernas placering på tomten behöva ändras.
Då den förra byggnaden avses skola innehålla en värmecentral gemensam för
alla högskolans byggnader på G ibr alt arområdet, föreslås att den — på sätt
framgår av den nu föreliggande situationsplanen, varå ifrågavarande byggnad
betecknats med nr VIII — placeras närmast den befintliga byggnaden för
avdelningen för väg- och vattenbyggnad, varigenom totala längden av behövliga
ledningar för värme blir minst.

Förslaget är i huvudsak beräknat i enlighet med de golvytor, de sakkunniga
föreslå (bihang 2, sid. 127).

Dock lia föreläsningssalarna utökats att rymma 140 -f- 60 -j- 60 platser
(analogt även ritsalarna).

Vidare har höjden på vissa av laboratorierna, bland annat laboratoriet för
ångteknik, ökats utöver de sakkunnigas förslag för att bereda bättre plats
för modern ångpanna.

Den 6 oktober 1939 anmodade gengasnämnden styrelsen att inkomma
med förslag till en bilprovningsanstalt i anslutning till högskolan. På grund
av omständigheterna kom denna anstalt då icke till utförande.

176

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Styrelsen vill vid detta tillfälle uttala, att en sådan anstalt vore önskvärd
i Göteborg med hänsyn till den omfattande bilindustrien, som finnes i staden,
samt att den, örn den kommer till stånd, bör byggas i anslutning till
högskolans institution för förbränningsmotorteknik. För att bereda plats för
den, har den medtagits på ritningarna till laboratoriebyggnaden. Då kostnaderna
för anstalten bli minst, örn den bygges samtidigt med högskolans
laboratoriebyggnad, vill styrelsen hemställa, att frågan örn byggande av
en bilprovningsanstalt upptages till prövning i samband med frågan om
uppförandet av den nu ifrågavarande nybyggnaden för högskolans avdelning
för maskinteknik.

De sakkunniga ha föreslagit nybyggnader jämväl för högskolans avdelning
för elektroteknik och ha förordat att denna skulle uppföras före nybyggnaden
för avdelningen för maskinteknik. Högskolan är emellertid i lika hög
grad i behov av nybyggnader för båda avdelningarna. Därtill kommer, att
byggnaden för maskinteknik skall innehålla en värmecentral, varifrån alla
högskolans byggnader på Gibraltarområdet skola uppvärmas. På grund
härav får styrelsen hemställa, att byggnaden för avdelningen för maskinteknik
icke bygges senare än byggnaden för avdelningen för elektroteknik
eller också, att värmecentralen uppföres separat samtidigt med byggnaden
för elektroteknik.

Kostnaderna för byggnaden ha av professorn Wernstedt beräknats till
3 336 000 kronor, fördelade på sätt nedan angives:

Byggnadsarbeten .........

Planering och vägar ......

Ångpanneskorsten ........

Hissar ..................

Sanitär installation .......

VäripeinstalJation ........

Ventilation ..............

Elektrisk installation......

Yttre ledningar...........

Värmeledningskulvertar . . .

Värmecentral ............

Ritningar, oförutsett m. m

....... kronor 2 192 000

....... » 89 000

....... » 15 000

....... » 20 000

....... » 65 000

....... » 120 000

....... » 60 000

....... » '' 140 000

....... » 70 000

....... » 85 000

....... » 180 000

....... » 300 000

Summa kronor 3 336 000.

Härtill komma kostnader för utrustning och möblering, som de sakkunniga
beräkna till förslagsvis 900 000 kronor. Härvid förutsätta de dock, att
maskinerna i det nuvarande maskinlaboratoriet flyttas till den nya byggnaden.

Styrelsen får härmed hemställa om ett anslag av 1 000 000 kronor för
påbörjandet av byggnaden._ Om bilprovningsanstalten icke kommer till
stånd, skall denna summa minskas med 70 000 kronor.

Tillbyggnad av fysikinstitutionen.

Det antal nya studerande högskolan årligen kan taga emot, begränsas för
närvarande av kapaciteten hos fysikinstitutionen. Läsåret 1943/44 antogos
200 studerande i första årskursen. Då måste varje möjlighet att skaffa extra
platser i föreläsningssalen i fysik utnyttjas och de studerande delades vid laborationerna
i fysik i icke mindre än sex grupper, som använde laboratoriet
efter varandra 3 timmar i veckan vardera. Det är emellertid önskvärt, att

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

laboratoriet icke behöver utnyttjas så hårt, då möjligheterna att åstadkomma
en god arbetsordning därigenom minskas otillbörligt. Högskolan är därför
i stort behov av att fysikinstitutionen utvidgas så snart som möjligt.

De sakkunniga ha räknat med att den nuvarande föreläsningssalen, som
har 145 platser, skulle kunna användas även i fortsättningen genom att den
utökades med ett angränsande utrymme. Vid närmare bearbetning av detta
förslag har det visat sig, att endast omkring 30 nya platser därvid kunna
erhållas i salen och att detta resultat icke står i riktig proportion till det
ingrepp, som behöver göras i byggnadskroppen. Därför föreslås nu föreläsningssalen
förlagd till en särskild tillbyggnad, medan den gamla föreläsningssalen
omändras till övningslaboratorium.

De sakkunniga räkna med ett antal platser av 200. Då salen måste förläggas
till en nybyggnad, synes det lämpligt att göra den något större än de
sakkunniga föreslå med hänsyn dels till framtida behov, dels därtill, att högskolan,
innan nybyggnaden för lia och 2:a årskurserna kommer till stånd,
har behov av någon sal, som kan rymma en hel årskurs på 250 studerande.
Den har därför beräknats för 250 platser.

Kostnaderna för utvidgning av fysikinstitutionen ha av professorn Wernstedt
beräknats till 532 000 kronor, fördelade på sätt framgår av följande

sammanställning:

Byggnadsarbeten ...................................kronor 338 000

Byggnadsarbeten i gamla byggnaden . ................. » 20 000

Planering och vägar ................................ » 14 000

Hissar............................................. » 20 000

Sanitär installation................................... » 15 000

Värmeinstallation ................................... » 20 000

Ventilation ......................................... » 10 000

Elektrisk installation................................. » 15 000

Yttre ledningar...................................... » 15 000

Värmeledningskulvertar .............................. » 15 000

Ritningar, oförutsett m. m. . . .•................. » 50 000

Summa kronor 532 000.

Härtill komma kostnader för utrustning och möblering, som av de sakkunniga
beräknas till 200 000 kronor.

Styrelsen får för nästa budgetår hemställa örn ett första anslag för byggnadsarbetena
av 300 000 kronor.

Slutligen har högskolestyrelsen — under erinran att å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppförts ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor till nybyggnad för bibliotek m. m. — hemställt, att Chalmerska byggnadskommittén
erhåller i uppdrag att påbörja byggnaden så snart omständigheterna
medgiva det. I sammanhang härmed har styrelsen — i anslutning
till biblioteksutredningens och de sakkunnigas förslag — anhållit om ett första
anslag av 150 000 kronor för utrustning av biblioteket och ett anslag av
55 000 kronor för utrustning av administrationsbyggnaden.

Över de av högskolestyrelsen i dess anslagsäskanden sålunda framlagda
byggnadsförslagen har byggnadsstyrelsen den 9 november 1944 avgivit utlåtande.
Ämbetsverket har därvid icke haft annat att erinra mot de av hög Bihang

till rilcsdagcns protokoll 19^5. 1 sami. Nr 326.

178

Kungl. Majlis proposition nr 326.

skolestyrelsen framlagda byggnadsplanerna än att det förefölle som örn vissa
laboratorier i laboratoriebyggnaden för avdelningen för maskinteknik saknade
tillgång till dagsljus. Mot högskolestyrelsens kostnadsberäkningar har byggnadsstyrelsen
icke framställt någon erinran.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår har högskolestyrelsen i
sina anslagsäskanden beräknat kostnaderna för ifrågavarande byggnader till
belopp, som icke oväsentligt överstiga de av de sakkunniga beräknade byggnadskostnaderna.
Kostnadsökningen i förhållande till sakkunnigförslaget utgör
sålunda för byggnaden för avdelningen för elektroteknik (3 390 000 —
—■ 2 083 000 =) 1 307 000 kronor, för byggnaden för avdelningen för maskinteknik
(3 336 000 — 2 295 000 =) 1 041 000 kronor och för tillbyggnaden
av fysikinstitutionen (532 000 — 360 000 =) 172 000 kronor.

Sedermera har högskolans styrelse i skrivelse den 24 januari 1945 framlagt
en närmare motivering till den här berörda kostnadsökningen i förhållande
till de sakkunnigas förslag, så vitt gäller byggnaderna för avdelningarna
för elektroteknik och för maskinteknik ävensom inkommit med en utredning
angående byggande av en separat värmecentral eller den del av byggnaden
för maskinteknik, som avses inrymma värmecentralen.

Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat följande.

Motivering för kostnadsökningen. Nybyggnaden för avdelningen
för elektroteknik. Utvecklingen synes redan ge vid handen, att de
sakkunniga beräknat det framtida antalet studerande för lågt. För Chalmers
tekniska högskola har angivits en slutlig intagningssiffra omkring år 1970
av 250 studerande per år, varav 50 i elektroteknik. Redan innevarande höst
ha intagits 52 studerande å avdelningen för elektroteknik, av vilka 48 äro
närvarande under läsåret.

Det torde därför få betecknas som en välbetänkt åtgärd, att högskolan i sitt
byggnadsförslag beräknat utrymmena i såväl hör- som ritsalar något rikligare
än de sakkunniga, så att möjlighet förefinnes att ta emot minst 60 studerande.
Ritsalarna äro beräknade för 60 platser, de mindre föreläsningssalarna kunna
ta emot 70, den större 132 studerande. Det bör observeras, att föreläsningssalarna
äro de lokaler, som det ställer sig svårast att i framtiden utvidga.

Vid en jämförelse av kostnaderna enligt högskolans och enligt de sakkunnigas
förslag måste nian ta hänsyn till att de hänföra sig till skilda prisnivåer,
nämligen hösten 1944 och våren 1942. För en byggnad av här ifrågavarande
slag torde kostnadsökningen under denna tid uppgå till cirka 15
procent. De sakkunnigas förslag skulle alltså idag dra en kostnad av (1,15 X
X 2 083 000 =) 2 395 000 kronor, med vilken summa högskolans förslag
skall jämföras.

Merkostnaden (3 245 000 — 2 395 000 =) 850 000 kronor utgör 35,5 procent
av beloppet 2 395 000 kronor. Ä andra sidan är ökningen i effektiv golvyta
gentemot de sakkunnigas förslag (5 605 — 4 090 =) 1 515 m2, d. v. s.
37,0 procent av 4 090 m2. Merkostnaden är alltså procentuellt taget så gott som
lika stor som ökningen i golvyta, d. v. s. priset per m2 effektiv golvyta är prak -

3 245 000

578 kr/m:

5 605

tiskt taget detsamma i bägge förslagen

586 kr/m2 mot

179

Kungl. May.ts proposition nr 326.

Egentligen borde priset per m2 ha utfallit något lägre i högskolans förslag
på grund av dess lägre våningshöjd. Denna uppgår nämligen endast i huvudbyggnaden
(— cirka % av totala golvytan) till den av de sakkunniga antagna
höjden 4 meter och utgör i övrigt 3 meter. Minskningen i kostnad på grund
av de lägre väggarna torde dock ej överstiga 10 procent. Av minst denna
storleksordning är emellertid också osäkerheten i kostnadsberäkningarna. För
de sakkunnigas överslagsberäkning torde denna få sättas till minst 15 procent.
Kostnadsökningen fördelar sig på de olika lokalerna enligt följande sammanställning.

Lokaler	De sakkunnigas förslag	Högskolans förslag
Eff. golvyta m2	Kostnad våren 1942 kronor	Kostnad hösten 1944 kronor	Eff. golvyta ma	Kostnad hösten 1944 kronor
Hör- och ritsalar m. m.......	1055	537 300	617 800	1275	738 200
Elektr. mätteknik.........	525	267 400	307 400	590	341 600
Elektromaskinlära . .......	905	460 900	530 000	865	500 800
Elektr. anläggningsteknik.....	850	432 900	497 700	870	503 700
Radioteknik.............	435	221 500	254 700	810	468 900
Telegrafi och telefoni.......	160	81 500	93 700	175	101 300 ,
Elektronik .............	—	—	—	730	422 600
Elektrotekn, materiallära.....	160	81 500	93 700	290	167 900
Summa	4 090	2 083 000	2 395 000	5 605	3 245 000

Man kan alltså säga, att de sakkunnigas och professorn Wernstedts kostnadsberäkningar
ge samstämmiga resultat, i det att den totala kostnadsökningen
(3 245 000 — 2 083 000 =) 1 162 000 kronor är att tillskriva dels prisnivåns
höjning, som föranleder en kostnadsökning av 312 000 kronor, dels
utvidgningen av lokalerna, som medför en stegring av kostnaderna med
840 000 kronor.

Nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik. I fråga örn fördyringen av
byggnaden för maskinteknik gentemot de sakkunnigas förslag gäller, att denna
endast i ringa grad förorsakats av de utvidgningar, som angivits i anslagsäskandena
för nästa budgetår och att den delvis är skenbar och beror på, att
ett antal poster, som enligt professorn Wernstedts i anslagsäskandena åberopade
kostnadsberäkning belasta byggnaden för maskinteknik, icke finnas hos
de sakkunniga under denna rubrik. Sådana poster äro planering och vägar
(89 000 kronor), yttre ledningar (70 000 kronor), värmeledningskulvertar
(85 000 kronor). En annan del (cirka 15 procent) av kostnadsberäkningen
beror på höjning av prisläget sedan den tid (våren 1942), till vilken sakkunnigas
kostnadsberäkningar hänföra sig.

Värme- och kraftcentral.

Sedan styrelsen anmodat Norra och Mellersta Sveriges Ångpanneförening
att verkställa en utredning örn en värme- och kraftcentral vid högskolan, inkom
föreningen med en preliminär utredning i ämnet, varefter styrelsen uppdrog
åt specialläraren i byggn ad shygien K. A. Bålström att företaga en
ny utredning. De i ärendet sålunda föreliggande utredningarna ha granskats

180

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

på sammanträde, varvid utom rektor närvarit professorn S. Hultin, professorn
Wernstedt, Bålström och samtliga professorer inom den maskintekniska
avdelningen.

Den framlagda utredningen behandlar tre olika möjligheter att lösa frågan
om värme- och kraftcentral vid högskolan enligt följande:

Alternativ I. Centraliserad värmealstring.

Värmecentral, utrustad med varmvattenpannor för tillgodoseende av lokaluppvärmningsbehovet,
installeras. Centralen sammanbygges med ångtekniskt
laboratorium. Erforderlig elektrisk kraft inköpes från Göteborgs stads elektricitetsverk.

Alternativ II. Decentraliserad värmealstring.

Samtliga planerade nybyggnader förses var för sig med värmecentraler, varjämte
vissa kompletteringar av nu befintliga värmecentraler genomföras. Separat
ångtekniskt laboratorium uppföres i byggnaden för maskinteknik. Erforderlig
elektrisk kraft inköpes från Göteborgs stads elektricitetsverk.

Alternativ lil. Centraliserad värme- och kraftalstring.

En central värme- och kraftanläggning utrustas med högtrycksångpannor
samt en kondenserings- och en mottrycksturbin för alstring av kraft. Avloppsvattnet
respektive avloppsångan från turbinerna utnyttjas för lokaluppvärmning.
Kraftcentralen utnyttjas såsom ångtekniskt laboratorium. Den alstrarade
elektriska kraften användes dels för högskolans eget behov, dels för försäljning.

Enligt de i utredningen anförda kostnadskalkylerna uppgå anläggnings- och
årskostnaderna i de tre olika alternativen till följande belopp:

Anläggningskostnader Årskostnader

Alt. I. Centraliserad värmealstring . . kronor 1 240 000 kronor 281 000

Alt. II. Decentraliserad värmealstring » 1 000 000 » 273 000

Alt. III. Centraliserad värme- och kraftalstring
..... » 1 555 000 » 263 000.

Anläggningskostnaderna för de olika alternativen ha närmare
specificerats sålunda.

Alternativ I.

a. Värmecentral.

8 st. smidda varmvattenpannor med stokers........kronor 160 000

Cirkulationspumpar med armatur................ » 10 000

Instrumentering.............................. » 5 000

Bränsle- och asktransportanordningar (även för ång teknik).

.................................. » 20 000

Rörledningar och ventiler inom värmecentralen..... » 5 000

Byggnad för värmecentral...................... » 290 000

Skorsten (även för ångteknik)................... » 20 000

Kulvertar ................................... » 150 000

Arvoden och oförutsett........................ » 80 000

740 000

Vid centralisering frigöres byggnadsvolymer i befintliga
byggnader till ett värde av................... » — 60 000

Kronor 680 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326. 181

b. Ångtekniskt laboratorium.

1 st. vattenrörsångpanna med stoker (3 t/h ånga, 32

atö)......................................kronor 115 000

Matarpumpar, matarvattencistern, vattenreningsanläggning,
rörledningar och ventiler m. m......... » 50 000

Ångteknisk instrumentering..................... » 20 000

1 st. dubbelrotations-kondenseringsturbin, dimensionerad
för 3 t/h ånga, 20 atö och c:a 400° C. Turbogeneratorn
dimensionerad för c:a 850 kVA......... » 110 000

1 st. mottrycks-axialturbin, dimensionerad för 3 t/h
ånga, 28 atö, 400° C, och ett mottryck av c:a 2 atö.

Turbogeneratorn dimensionerad för 400 kVA..... » 75 000

Rörledningar och ventiler...................... » 10 000

Byggnad................................... 1 120 000

Arvoden och oförutsett........................ 8_60 000

Kronor 560 000

Total anläggningskostnad enligt alt. I 680 000 + 560 000 _

Kronor 1 240 000.

Alternativ II.

a. Värmecentraler i befintliga byggnader och planerade nybyggnader.
Kemi och fysik:

Nya värmeledningspannor och pumpar Byggnadsarbeten................ Stokeraggregat..................	kronor 30 000 » 15 000 » 15 000	kronor	60 000
Väg- och vattenbyggnad: Stokeraggregat...........		8 000
Skeppsprovningsanstalten: Utökning av bef. pannor.......... Stokeraggregat ..................	kronor 4 000 » 8 000		12 000
Elektroteknik: Pannanläggning....... Byggnad ............ Skorsten............	kronor 40 000 » 30 000 » 10 000	»	80 000
Maskinteknik: Pannanläggning....... Byggnad ............ Skorsten............	kronor 45 000 » 30 000 » 10 000		85 000
Bibliotek: Panna i V. o. V....... Kulvert med ledningar .	kronor 8 000 » 12 000	»	20 000
Konserveringsinstitutet: Pannanläggning....... Byggnad ............ Skorsten............	kronor 35 000 » 25 000 » 10 000	»	70 000
Byggnad för lista och 2:dra årskursen: Pannanläggning....... Byggnad ........... Skorsten............	kronor 20 000 » 15 000 » 5 000		40 000
Arvoden och oförutsett.............		»	40 000

Kronor 415 000.

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

b. Ångtekniskt laboratorium.

1 st. vattenrörsångpanna med stokers (3 t/h ånga, 32

atö).................. kronor 115 000

Matarpumpar, matarvattencistern, vattenreningsanläggning,
rörledningar och ventiler m. m......... » 50 000

Ångteknisk instrumentering.................... » 20 000

Bränsle- och asktransportanordningar............ » 15 000

1 st. dubbelrotations-kondenseringsturbin, dimensionerad
för 3 t/h ånga, 20 atö och c:a 400° C. Turbogeneratorn
dimensioneras för c:a 850 kVA......... » 110 000

1 st. mottrycks-axialturbin, dimensionerad för 3 t/h
ånga, 28 atö, 400° C och ett mottryck av c:a 2 atö.

Turbogeneratorn dimensioneras för 400 kVA...... » 75 000

Rörledningar och ventiler...................... » 10 000

Byggnad............... » 120 000

Skorsten................................... » 10 000

Arvoden och oförutsett....................... » 60 000

Kronor 585 000

Total anläggningskostnad enligt alt. II 415 000 +

+ 585 000 .............................

Kronor 1 000 000.

Alternativ III.

3 st. vattenrörsångpannor inkl. economiser, stokers
m. m. dimensionerad för vardera normalt 5 t/h

ånga, 32 atö och 425° C.....................kronor 480 000

Matarvattenpumpar, matarvattencistern med avgasare,
vattenreningsanläggning, bottenblåsningskylare,
cirlculationspumpar, värmeväxlare, rörledningar

och ventiler m. m.......................... » 110 000

Äng- och värmeteknisk instrumentering.......... » 20 000

Bränsle- och asktransportanordningar............. » 20 000

1 st. dubbelrotations-kondenseringsturbin, dimensionerad
för 6 t/h ånga, 28 atö och c:a 400° C. Turbogeneratorn
dimensionerad för c:a 1 050 kVA.... » 125 000

1 st. mottrycks-axialturbin, dimensionerad för 6 t/h
ånga, 28 atö, 400° C och ett mottryck av c:a 2 atö.

Turbogeneratorn dimensionerad för 750 kVA..... » 100 000

Rörledningar, ventiler m. m............•........ » 20 000

Elektrisk instrumentering omfattande transformator,

ställverk m. m............................. » 50 000

Byggnad.............................. » 400 000

Skorsten................................... » 20 000

Kulvertar.................................. » 150 000

Arvoden och oförutsett................. > 120 000 1

1 615 000

Vid centralisering frigöres byggnadsvolymer i befintliga
byggnader till ett värde av............... » — 60 000

Totalkostnad enligt alt. III....................

Kronor 1 555 000.

183

Kungl. Majlis ''proposition nr 326.

Årskostnaderna för de skilda alternativen ha uppskattats sålunda:

Alt. I Alt. II

kronor/år kronor/år

Kapitalkostnad................... 112 000 90 000

Årliga drift- och underhållskostnader . 151 000 158 000

Kostnad för inköpt kraft . . ........ 25 000_25 000

Summa 288 000 273 000

Avgår intäkter för försåld kraft . . . . .

Avgår intäkter för värme till elevkårs byggnad.

..................... 7 000_ ''

Total årskostnad 281 000 273 000

Alt. III

kronor/år

140 000
198 000
7 000

345 000
75 000

7 000
263 000.

Anmärkas må att vid uppskattningen av driftkostnaderna har beräknats
ett personalbehov för äng- och värmecentralen av 1 maskinist och 3 eldare
enligt alternativ I, 1 maskinist och 4 eldare enligt alternativ II samt 4 maskinister
och 4 eldare enligt alternativ III. Då vid kostnadsberäkningarna lön
för maskinist upptagits till 6 000 kronor och för eldare till 4 000 kronor, ha
sålunda de årliga personalkostnaderna uppskattats till 18 000 kronor i alternativ
I, 22 000 kronor i alternativ II och 40 000 kronor i alternativ III.

Högskolans styrelse, som förordat en lösning i enlighet med alternativ lil,
har i huvudsak anfört:

De sakkunniga ha föreslagit (bihang 2, sid. 120) en gemensam värmecentral
enligt alternativ I men uttala även, att det borde utredas, om det icke
vore ekonomiskt fördelaktigare att utföra en kombinerad värme- och kraftcentral.
Någon sådan utredning ha de sakkunniga emellertid icke utfört. _

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår följde styrelsen de sakkunniga
och det då avgivna förslaget avsåg närmast alternativ I, varvid dock ångtekniska
laboratoriet var placerat intill värmecentralen och avsett att vid
behov samarbeta med denna central för värmealstring.

På grund av den nu utförda utredningen synes emellertid icke en anläggning
enligt alternativ I böra komma till utförande.

Vid ett bedömande av de olilia alternativen bör det i byggnaden för avdelningen
för maskinteknik planerade laboratoriet för ångteknik samtidigt diskuteras.
De sakkunniga ha (bihang 2, sid. 127) utgått från, att maskinerna i det
nuvarande maskinlaboratoriet flyttas till den nya byggnaden. Detta föreslås
ej i fråga om den befintliga ångpannan, som i övrigt är avsedd for handeldning
och är omodern. Då synes — enligt styrelsens mening — ej heller den
gamla kolvångmaskinen (en ångturbin, tillhörig navigationsskolan finnes
även), som är byggd för användning tillsammans med denna panna, böra
flyttas till det nya maäkinlaboratoriet utan i stället torde hela den befintliga
ånganläggningen böra överlåtas till tekniska gymnasiet i Göteborg, därest
gymnasiet, som sannolikt är, kommer att övertaga maskinlaboratoriets
byggnad.

På grund härav har i utredningen även ingått utredning vid alternativen I
och II av kostnaden för ett ångtekniskt laboratorium, försett med en modern
vattenrörsångpanna med stokereldning samt två olika slags ångturbiner att
användas tillsammans med denna panna förutom annan nödig apparatur. Där -

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 336.

emot har icke upptagits sådana kostnader för detta laboratorium, t. ex. verkstadsutrustning,
som äro väsentligen lika enligt de olika alternativen.

Vid alternativ III kan kraftcentralen användas för laborationer i ångteknik,
varför vid detta alternativ de ovannämnda kostnaderna för ångtekniska laboratoriet
bortfalla. För högskolans undervisning är denna anordning värdefullare
än övriga alternativ.

Beräkningen av alternativen är gjord med hänsyn till fredstidens bränslepriser
och särskilt torde beaktas, att vid alla alternativen räknas med det billigaste
bränslet, kol. Vid alternativ II har då räknats med anskaffande av
stokeraggregat, som möjliggöra användning av kol vid befintliga anläggningar.
Med användning av koks som bränsle torde alternativ II ställa sig väsentligt
dyrare än här räknats med.

Vid jämförelse mellan de tre alternativen framgår, att alternativ II ger
de lägsta, alternativ III de högsta kapitalkostnaderna.

Tågås även kostnaderna för personal och för driften i övrigt samt de beräknade
inkomsterna från den kombinerade värme- och kraftcentralen enligt
alternativ III med i räkningen, framstår detta alternativ III trots de högre
kapitalkostnaderna som det för staten gynnsammaste.

Årskostnaderna för den av högskolan inköpta elektriska energin har — med
utgångspunkt från nu gällande pris av 6 öre kilowattimme för växelström
sedan högskolan helt förlagts till Gibraltarområdet — beräknats till 25 000
kronor vid en anläggning enligt alternativ I eller II; med egen värme- och
kraftcentral enligt alternativ III behöver högskolan endast köpa kraft under
sommarmånaderna och kostnaderna härför ha beräknats till 7 000 kronor.

Försäljningspriset, 1,5 öre per kilowattimme, är ett pris, som enligt vid
förfrågan hos chefen för elverket i Göteborg erhållen uppgift torde vara möjligt
att uppnå efter förhandlingar med Göteborgs stad. Styrelsen har emellertid
ansett det för tidigt att nu inleda förhandlingar med staden om försäljningen
av elektrisk energi. Sådana förhandlingar böra dock inledas och slutföras
innan byggnadsarbetena påbörjas.

I detta sammanhang bör framhållas, att Göteborgs stad genom ett kontrakt
från år 1907 har rätt att inköpa elektrisk energi från vattenfallsstyrelsen till
ett påfallande lågt pris. Detta kontrakt upphör emellertid att gälla år 1950.
Därefter kan inköpspriset väntas bli högre, varvid samtidigt priset för den
energi, högskolan kan sälja till staden, kommer att stiga. Utsikt finnes att
högskolan skall få sälja till samma pris, som Göteborgs stad får betala till
vattenfallsstyrelsen. Samtidigt kommer det nuvarande inköpspriset av 6 öre
att höjas, sannolikt till 8 öre per kilowattimme.

Då högskolan borde ha utsikt att få leverera elektrisk energi till statens
skeppsprovningsanstalt, svenska textilforskningsinstitutet och det planerade
konservforskningsinstitutet till det högre priset av 6 öre (senare 8 öre) per
kilowattimme, synes inkomstberäkningen vara försiktigt gjord och alternativ
III kommer sannolikt att ställa sig gynnsammare än de anförda, på nuvarande
priser grundade siffrorna, ange.

Alternativ II fordrar mindre omedelbara kapitalutlägg, men är, sedan högskolan
blivit fullt utbyggd, i ekonomiskt avseende ogynnsammare än alternativ
III. Valet mellan dessa alternativ bör träffas genast, innan flera nya
byggnader med egna värmecentraler blivit byggda.

I fråga örn anläggningskostnaden enligt alternativ III må anmärkas, att
för de nu befintliga och beviljade eller föreslagna byggnaderna på området
är det tillräckligt, att kraftcentralen nu endast utföres med två av de tre

185

Kungl. May.ts ''proposition nr 326.

pannorna. På grund härav minskas anläggningskostnaden, i första byggnadsstadiet
med 160 000 kronor. Vidare behöva värmeledningskulvertarna
nu endast utföras i samma utsträckning som i anslagsäskandena angivits,
alltså för en kostnad av 125 000 kronor. Härigenom minskas byggnadskostnaden
med 25 000 kronor. Å andra sidan synes till anläggningskostnaden
böra läggas kostnaden för en verkstadsutrustning, vilken icke ingår i Bålströms
utredning. Det därför behövliga beloppet uppskattar styrelsen till
40 000 kronor. Totala kostnaden för anläggningen jämte utrustning blir
därför (1 615 000 — 160 000 — 25 000 + 40 000 =) 1 470 000 kronor.

Enligt av professorn Wernstedt uppgjorda ritningar till den kombinerade
värme- och kraftcentralen enligt alternativ III har byggnaden försetts med
tre kolfickor för cirka 100 ton kol. Den har placerats på tomteg så, att den i
framtiden kan utgöra en del av byggnaden för avdelningen för maskinteknik.

Det har även ifrågasatts att anordna en kolgård för cirka 1 000 ton kol.
Detta torde i så fall böra ske i anslutning till byggnaden vid den sida, som
vetter åt byggnaden för avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Därvid
minskas emellertid möjligheterna att utvidga sistnämnda byggnad, örn så
skulle bliva erforderligt i framtiden.

Kostnaden för en kolgård för 1 000 ton kol uppskattas av professorerna
Wernstedt och Jung till 25 000 kronor, vartill kommer kostnad för transport
och lastanordningar i denna med 20 000 kronor.

Utföres kolgården, kan byggnaden, som nu är beräknad med tre kolfickor
för sammanlagt 100 ton kol, utföras för endast en sådan ficka. Besparingen
i byggnadskostnad beräknas härvid till 25 000 kronor. Merkostnaden för
kolgård blir således 20 000 kronor. Detta motsvarar en årlig amorteringskostnad
av 2 000 kronor. I driftkostnad beräknas kolgården kosta 500 kronor
per år. Genom ökad dammbildning ökar den högskolans kostnader för
städning och renhållning med uppskattningsvis samma belopp per år. Totala
årskostnaden för kolgården blir således amortering -f- driftkostnad -j- städning
= 3 000 kronor.

Kolpriserna äro för närvarande i Göteborg 61 kronor per ton vid leverans
från fartyg och 65 kronor 50 öre vid leverans från kolgård. Skillnaden,
4 kronor 50 öre per ton kol, torde under fredstid bli mindre och styrelsen
uppskattar den till 1 krona per ton. Totala kolbehovet vid full utbyggnad
av kraftcentralen blir cirka 4 600 ton kol per år. Härav torde, även om kolgården
utföres, omkring en tredjedel behöva köpas från kolgård. Minskningen
av kolkostnaden genom kolgården kan uppskattas till 3 000 kronor per
år. Den ekonomiska vinsten av kolgården blir således osäker. Däremot skulle
den ge högskolan ökad säkerhet för ostörd drift vid varjehanda störningar
av kolmarknaden, t. ex. arbetsnedläggelser.

Örn endast värme- och kraftcentralen skall komma till stånd samtidigt
med byggnaden för elektroteknik eller annan byggnad, eventuellt biblioteksbyggnaden,
bör den färdigställas i så god tid, att den kan tagas i bruk så
snart uppvärmning av byggnaden för elektroteknik (bibliotek) behövos. På
grund härav behöves, därest denna central beslutas, anslag för hela byggnadskostnaden
(400 000 kronor + skorsten 20 000'' kronor -f kulvertar
125 000 kronor + kolgård 20 000 kronor =) 565 000 kronor. Därtill bör
komma en tredjedel av övriga kostnader för att möjliggöra beställning av
maskiner och annan utrustning genast vid byggnadsarbetenas igångsättande,
vilket torde vara nödvändigt för att de skola kunna levereras i tid.

186

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 336.

. I fråga om hela byggnaden för avdelningen för maskinteknik medför ändringen
av värmeanläggningen från förslaget i anslagsäskandena till en kombinerad
värme- och kraftcentral en ökning motsvarande kostnaderna för
två högtrycksångpannor 320 000 kronor, samt maskin- och instrumentutrustning
med 445 000 kronor jämte kolgård 20 000 kronor eller tillsammans
785 000 kronor. Härtill kommer i framtiden kostnaden för en tredje ångpanna.
I stället bortfalla motsvarande kostnader för utrustning av ett ångtekniskt
laboratorium 395 000 kronor samt kostnaden för värmecentralen,
180 000 kronor enligt professorn Wernstedts med anslagsäskandena framlagda
kostnadsberäkningar. Sammanlagda ökningen skulle sålunda för närvarande
bliva (320 000 + 445 000 -f 20 000 — 395 000 — 180 000 =) 210 000
kronor.

Örn hela byggnaden för avdelningen för maskinteknik nu skall beslutas
med värme- och kraftcentral, behöves det första byggnadsanslaget av
1 000 000 kronor, varom framställning gjorts i styrelsens anslagsäskanden.
For att värmeanläggningen skall hinna bli färdig i rätt tid, är det önskvärt
att ett utrustningsanslag av (% X 765 000 =) 255 000 kronor beviljas samtidigt,
för att möjliggöra beställning av maskiner m. m. för kraft- och värmecentralen
i tillräckligt god tid.

Över de med högskolestyrelsens förberörda skrivelse framlagda förslagen
ha yttranden avgivits av byggnadsstyrelsen den 6 februari 1945 och av vattenfallsstyrelsen
den 23 mars 1945.

Byggnadsstyrelsen har i huvudsak anfört:

Det kan ifrågasättas, dela huruvida ej den i alternativ II beräknade personalen
skulle kunna minskas med en eldare och dels huruvida i alternativ
III det till 1,5 öre kWh angivna försäljningspriset för den nattetid av Göteborgs
stads elektricitetsverk levererade elektriska energien kan uppnås. Vid
ett sadant förhållande skulle skillnaden i årskostnaden mellan alternativ II
och III bli mindre än tablån utvisar. Den omständigheten att alternativ III
enligt högskolestyrelsens mening ger de rikaste möjligheterna för undervisningen,
synes emellertid vara av väsentlig betydelse.

Under förutsättning att det angtekniska laboratoriet, som ingår i alternativ
I och II, skulle erhålla en maskinutrustning av den storlek som förslagen
angiva, och som innebär höga anläggningskostnader, har byggnadsstyrelsen
för sin del intet att erinra mot kraft- och värmecentralens utförande
enligt alternativ III.

Beträffande byggnadskostnad^^, 565 000 kronor, är från byggnadsstyrelsens
sida^ intet att erinra. I fråga om maskinutrustningen har tiden icke
medgivit någon närmare granskning.

Vattenfallsstyrelsen har avstyrkt det av högskolestyrelsen framlagda förslaget
att inrätta en central för värme- och kraftalstring enligt alternativ
III och i stället förordat en lösning av frågan enligt något av de övriga
alternativen. Ämbetsverket har därvid anfört:

Utan att taga ställning till de i kalkylerna framlagda anläggningskostnaderna
eller årliga drift- och underhållskostnaderna anser vattenfallsstyrelsen
de förutsättningar, vilka ligga till grund för bedömandet av högskolans
möjligheter att från annat håll inköpa kraft och till utomstående avsätta
överskottskraft, böra bli föremål för en närmare granskning.

187

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

I alternativen I och II räknas med att erforderlig elektrisk kraft inköpes
från Göteborgs stads elektricitetsverk. Effektbehovet beräknas till cirka
350 kilowatt och energiförbrukningen till cirka 400 000 kilowattimmar per
år. Även i alternativ lil beräknas ett mindre kraftinköp bliva nödvändigt
under icke eldningssäsong, men kraftuttagningen blir i detta fall av mindre
storleksordning eller i runt tal 100 000 kilowattimmar per år. I utredningen
räknas i samtliga alternativ med en kraftkostnad av 1 000 kronor per ar -f-f
6 öre per kilowattimme, d. v. s. samma pris som högskolan nu åtnjuter.

Det nuvarande kraftbehovet vid högskolan uppgår till ungefär 75 kilowatt
och 135 000 kilowattimmar per år och fördelar sig på ett flertal olika
mätpunkter. Hittills har Göteborgs stads elektricitetsverk ansett det lämpligt
att debitera densamma efter ovannämnda rena energipris, varigenom
komplicerade mätapparater undvikas.

Om högskolans kraftuttagning, som sker vid 10 000 volt, centraliseras
till en enda punkt och kraftleveranser samtidigt ökas till det ovan för alternativen
I och II angivna värdet, bör man räkna med att det blir möjligt
för Göteborgs stads elektricitetsverk att frångå den nuvarande taxeformen
och i stället tillämpa en sådan taxa, att genomsnittspriset blir lägre än det
nuvarande. Såsom en jämförelse kan nämnas, att tekniska högskojan i Stockholm
för närvarande täcker sitt kraftbehov örn cirka 400 kilowatt och
375 000 kilowattimmar per år från Stockholms elektricitetsverk, efter en så
kallad subtraktionstaxa, vilken resulterar i ett genomsnittspris av cirka
4,6 öre per kilowattimme räknat vid fredsprisnivå.

Med utgångspunkt från ovanstående anser vattenfallsstyrelsen den i
alternativen I och II angivna kraftkostnaden med all sannolikhet vara
högre än vad som i verkligheten kan ernås, örn högskolans kraftuttagning
ökas på beräknat sätt.

Vad härefter angår högskolans möjlisrhet att försälja överskottskraft så
skall enligt de framlagda kalkylerna den i alternativ III planerade mottrycksanläggningen
normalt kunna producera cirka 1 300 kilowatt och 5,3
miljoner, kilowattimmar per eldningssäsong. Det förefaller, som om vid beräkningen
av detta energibelopp ingen hänsyn tagits till de tillfälliga driftinskränkningar,
vilka torde bli nödvändiga, om anläggningen skall utnyttjas
för undervisningsändamål. Med hänsyn härtill kommer den tillgängliga
energimängden möjligen att reduceras något.

I den framlagda utredningen räknas med att all överskottskraft kan avsättas
till Göteborgs stads elektricitetsverk mot ett pris av 1,5 öre per kilowattimme.
Härtill må anföras, att elektricitetsverket under sådan tid, då uttagningen
från vattenfallsstyrelsen icke försiggår i kraftabonnemangets
högsta kraftskikt, har kraft tillgänglig till ett fortsättningspris, som icke
obetydligt understiger detta pris. Även om staden under kortare högbelastningsperioder
skulle kunna lia intresse av att betala ett högre pris än
det antagna medelpriset örn 1,5 öre per kilowattimme, förefaller detta dock
vara högre än vad som i verkligheten i genomsnitt kan erhållas. Med hänsyn
till svårigheterna att samköra med en anläggning, som i viss grad utnyttjas
för undervisningsändamål, torde stadens intresse för kraftinköp
dessutom ur rent teknisk synpunkt icke vara allt för stort.

Högskolans möjlighet att för framtiden till ett pris av 0 öre per kilowatttimme
avsätta viss del av överskottskraften till inom högskolans område
belägna statliga institutioner, torde kunna ifrågasättas. Man får utgå ifrån
att Göteborgs stads elektricitetsverk endast har ringa intresse av att till

Departe mentschefen -

188 Kungl. Marits proposition nr 326.

dessa institutioner leverera erforderlig kompletteringskraft till ett sådant
pris, att det totala kraftinköpet för institutionerna ställer sig billigare vid
kombinerat kraftinköp än vid enbart leverans från elektricitetsverket. Det
mest rationella torde för övrigt vara, att kraftleveransen till dessa institutioner
sammanslås med kraftleveransen till högskolan från stadens elektricitetsverk,
varigenom ett gemensamt lågt kraftpris kan erhållas.

Såsom av det ovanstående framgår, anser vattenfallsstyrelsen, att man i
den framlagda utredningen för alternativ III räknat väl optimistiskt vid
bedömandet av de inkomster, vilka böra kunna ernås genom avsättning av
överskottskraft.

En närmare genomgång av de ovan framförda förhållandena kommer
enligt vattenfallsstyrelsens mening att visa, att den i utredningen framlagda
kalkylen över årskostnaderna i de olika alternativen i varje fall är osäker.
Den marginal till förmån för alternativ III, som kalkylen utvisar, är så pass
ringa, att den kan förbytas i en förlust av ett eller annat 10 000-tal kronor
per år gentemot de båda övriga alternativen.

Utöver ovanstående bör framhållas, att den av högskolan framlagda kalkylen
grundar sig helt på ett kolpris om 30 kronor per ton räknat vid eldstaden.
Huruvida ett sådant pris för framtiden kan uppnås är givetvis
osäkert, men risken för att kalkylen helt kullkastas till förmån för alternativen
I och II synes vattenfallsstyrelsen ej oväsentlig. Vidare torde man
kunna utgå ifrån att den i utredningen angivna specifika kolförbrukningen
om 0,2 kilogram per kilowattimme vid en anläggning av denna relativt
ringa storlek kan uppnås endast under gynnsamma förutsättningar.

Slutligen önskar vattenfallsstyrelsen framhålla det oriktiga i att, så länge
vattenkraft står till förfogande i tillräcklig mängd, göra sig beroende av utländskt
bränsle för kraftalstring. Enligt vattenfallsstyrelsens mening böra
landets egna tillgångar utnyttjas i första hand, då möjlighet härför föreligger.

Med hänsyn till det ovan anförda får vattenfallsstyrelsen avstyrka det
av styrelsen för Chalmers tekniska högskola framlagda förslaget att vid högskolans
nybyggnader inrätta en central värme- och k r a ftalstringsanläggliing
och i stället förorda, att något av de övriga alternativen väljes.

En förläggning av samtliga högskolans byggnader till ett område vid
Gibraltargatan har sedan länge varit planerad. Sålunda överläts ett vid
denna gata beläget område redan genom ett avtal år 1920 av Göteborgs
stad utan ersättning med full äganderätt till Kungl. Majit och kronan
under villkor, bland andra, att byggnader för en högre teknisk undervisningsanstalt
skulle vara uppförda inom en tid av 15 år, räknat från den
1 januari 1920. Nämnda avtal har sedermera med vissa jämkningar i fråga
om det ursprungligen upplåtna områdets storlek förlängts, senast genom en
år 1944 träffad överenskommelse, därvid tiden för uppförande av återstående
byggnader för högskolan bestämts till den 1 januari 1955.

Hittills lia å området i fråga uppförts en byggnad, inrymmande avdelningen
för kemi och institutionen för fysik, en byggnad för avdelningen för
skeppsbyggnad ävensom en byggnad för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad
samt för arkitektur. I högskolans äldre byggnader, belägna mel -

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

lan Vasagatan och Storgatan, äro alltjämt inrymda lokaler för lia och 2:a
årskurserna av samtliga avdelningar ävensom 3:e och 4:e årskurserna av
avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik samt högskolans bibliotek
och kansli. Dessa lokaler äro otillräckliga och i hög grad otidsenliga.

Den av de sakkunniga framlagda generalplanen för högskolans utbyggnad,
avseende en förläggning av samtliga högskolans byggnader till det s. k.
Gibraltarområdet, innebär sålunda i princip ingen nyhet, men behovet av en
utbyggnad och modernisering av laboratorier och andra lokaler har starkt ökats
på grund av studerandeantalets kraftiga uppgång under senare år och teknikens
snabba utveckling. Vid den närmare utformningen av byggnadsprogrammet
ha de sakkunniga i anslutning till sitt förslag örn ökad elevintagning
vid högskolan utgått ifrån att de olika lokalerna skulle giva utrymme
för ett sammanlagt antal av 250 ordinarie nya studerande årligen, vilket
— vid det förhållandet att hösten 1944 motsvarande antal uppgick till 212 —
innebär en relativt obetydlig ökning.

Kostnaderna för en utbyggnad av högskolan i enlighet med den nu framlagda
generalplanen lia av de sakkunniga på grundval av 1942 års priser
uppskattats till i runt tal 14 500 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring
11 200 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering
3 300 000 kronor. Kostnaderna lia beräknats fördelade å budgetåren 1944/45
—1952/53. Enligt sakkunnigförslaget böra i första hand uppföras nya byggnader
för de båda högre årskurserna vid Gibraltargatan, varefter ett större
antal studerande skulle kunna intagas i de gamla byggnaderna. Först vid
lämplig tidpunkt därefter avses nybyggnaden för de lägre årskurserna skola
komma till stånd. För möjliggörande av en ökad elevintagning kräves härjämte
enligt de sakkunniga omedelbart en tillbyggnad av fysikinstitutionens
nuvarande lokaler å Gibraltarområdet.

Vid bestämmande av ordningen för de nya byggnadernas tillkomst med
hänsyn till behovet av mera tidsenliga lokaler ha de sakkunniga funnit en
ny byggnad för högskolans bibliotek och kansli i första hand böra komma
till utförande. Närmast efter denna byggnad bör enligt sakkunnigförslaget
avdelningarna för elektroteknik och för maskinteknik i nu nämnd ordning
erhålla nya byggnader.

I enlighet härmed ha de sakkunniga, som beräknat kostnaderna för tillbyggnad
av fysikinstitutionen ''till sammanlagt 360 000 kronor, föreslagit
dessa fördelade med 160 000 kronor å budgetåret 1945/46 och 200 000 kronor
å budgetåret 1946/47. Byggnadskostnaderna för byggnaden för avdelningen
för elektroteknik, som uppskattas till sammanlagt 2 083 000 kronor,
ha beräknats fördelade med 900 000 kronor a budgetaret 1945/46 och
1 183 000 kronor å budgetåret 1946/47. Kostnaderna för uppförandet av
nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik med gemensam värmecentral
för samtliga högskolans byggnader, uppskattade till ett sammanlagt
belopp av 2 295 000 kronor, lia av de sakkunniga fördelats med 1 300 000
kronor å budgetåret 1947/48 och 995 000 kronor å budgetåret 1948/49.

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Såsom jag i det föregående erinrat har redan genom beslut av statsmakterna
till nybyggnad för bibliotek m. m. vid högskolan å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 anvisats ett investeringsanslag av 1 000 000
kronor.

Vid remissbehandlingen av sakkunnigförslaget har byggnadsstyrelsen förklarat
sig i huvudsak intet ha att erinra gentemot den framlagda byggnadsplan.
Högskolans lärarkollegium har framhållit angelägenheten av att,
med hänsyn till de nuvarande lokalernas bristfällighet, nya byggnader för
avdelningarna för maskinteknik och för elektroteknik med det snaraste och
om möjligt samtidigt upoföras för båda avdelningarna, varjämte i ett antal
yttranden uttalats önskvärdheten av att vid byggnadsplanens utformning beaktas,
att det framdeles kan komma att visa sig behövligt att utbygga
högskolan för ett större elevantal än de sakkunniga ifrågasatt.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolans styrelse beräknat
byggnadskostnaderna för nybyggnad för avdelningen för elektroteknik
till 3 390 000 kronor, för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik
till 3 336 000 kronor och för tillbyggnaden av fysikinstitutionen till 532 000
kronor. Kostnadsökningen i förhållande till sakkunnigförslaget utgör för
byggnaden för avdelningen för elektroteknik (3 390 000 — 2 083 000 =)
1 307 000 kronor, för byggnaden för avdelningen för maskinteknik
(3 336 000 — 2 295 000 =:) 1 041 000 kronor och för tillbyggnaden för fysikinstitutionen
(532 000 — 360 000 =) 172 000 kronor. Kostnadsökningen
har enligt utredningen i ärendet huvudsakligen föranletts av den sedan
våren 1942 inträdda prisstegringen ävensom vissa jämkningar i byggnadsplanerna
delvis i syfte att bereda utrymme för ett något större antal studerande
än de sakkunniga föreslagit. Till påbörjande av ifrågavarande byggnadsarbeten,
har styrelsen hemställt örn ett anslag av 2 300 000 kronor för
nästa budgetår, varav 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen för
elektroteknik, 1 000 000 kronor för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik,
vari ingå 70 000 kronor för en bilprovningsanstalt, och 300 000
kronor för tillbyggnaden av fysikinstitutionen.

Högskolans styrelse har vidare inkommit med en utredning rörande byggande
av en värmecentral inom den för avdelningen för maskinteknik avsedda
byggnaden, därvid tre olika alternativ för uppvärmning av högskolans
byggnader övervägts, nämligen alternativ I (centraliserad värmealstring),
för vilket anläggningskostnaderna uppskattats till 1 240 000 kronor och årskostnaderna
till 281 000 kronor, alternativ II (decentraliserad värmealstring),
för vilket anläggningskostnaderna beräknats till 1 000 000 kronor och
årskostnaderna till 273 000 kronor samt alternativ III (centraliserad värmeoch
kraftalstring), för vilket anläggningskostnaderna beräknats till 1 555 000
kronor och årskostnaderna till 263 000 kronor.

Högskolans styrelse har, främst ur undervisningssynpunkt, förordat en
anläggning enligt alternativ III, som därvid efter vissa jämkningar beräk -

191

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

näts draga en total anläggningskostnad av tillsvidare 1 470 000 kronor, varav
för utrustning 40 000, och en årskostnad av 263 000 kronor. Ett utförande
av hela byggnaden för avdelningen för maskinteknik med värmeoch
kraftcentral i enlighet med alternativ III har beräknats medföra en
ökning av de i anslagsäskandena för nämnda byggnad beräknade kostnaderna
med 210 000 kronor till (3 336 000 + 210 000 =) 3 546 000 kronor.
För nästa budgetår skulle därvid erfordras den i anslagsäskandena begärda
medelsanvisningen av 1 000 000 kronor jämte ett utrustningsanslag av
255 000 kronor.

Vid den fortsatta remissbehandlingen av ärendet har byggnadsstyrelsen
i stort sett förklarat sig ej ha något att erinra mot de av högskolestyrelsen
framlagda byggnadsplanerna och kostnadsberäkningarna. Byggnadsstyrelsen
har därvid ifrågasatt, huruvida icke årskostnaderna för en anläggning
enligt alternativ III komme att bli större än högskolestyrelsen antagit, men
ej velat motsätta sig en dylik anläggning, då den enligt högskolestyrelsens
mening vore att föredraga ur undervisningssynpunkt. Vattenfallsstyrelsen
har avstyrkt en anläggning enligt alternativ III och i stället förordat något
av de övriga alternativen såsom ur ekonomisk synpunkt fördelaktigare.

Det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet för ifrågavarande
högskola utgör enligt min uppfattning en lämplig generalplan för högskolans
fortsatta utbyggnad. Såsom jag tidigare erinrat uppgick sammanlagda
antalet nyintagna ordinarie studerande vid högskolan höstterminen 1944
till 212. Med hänsyn härtill torde det antal av sammanlagt 250 nya ordinarie
studerande årligen, från vilket de sakkunniga utgått, icke kunna anses
utgöra en för vid ram för bestämmande av de olika lokalernas storlek. Vid
den närmare utformningen av byggnadsplanerna bör emellertid enligt min
mening — på sätt i ärendet framhållits — beaktas, att utrymmena inom
skilda lokaler icke bli så begränsade att möjlighet saknas till intagning av
ett större antal studerande inom dessa, i den mån detta kan komma att
befinnas erforderligt. Den tekniska utvecklingen och i övrigt inträdande
särskilda omständigheter torde vidare kunna antagas leda till att vissa
avvikelser från den föreliggande generalplanen kunna komma att visa sig
påkallade utöver de jämkningar däri, som redan innefattas i högskolestyrelsens
anslagsäskanden.

Bestämmande för tidpunkten för de föreslagna byggnadernas utförande
blir, icke blott önskemålet, att utan större tidsutdräkt möjliggöra en ökad
elevintagning, utan även behovet av nya byggnader med hänsyn till de nuvarande
lokalernas mindre tillfredsställande beskaffenhet. Med avseende
å de nya byggnaderna för bibliotek och kansli, för avdelningen för elektroteknik
och för avdelningen för maskinteknik gäller salunda, att dessa äro
i hög grad erforderliga med hänsyn till de nuvarande lokalernas otillfredsställande
beskaffenhet och alltså behövas oavsett antalet studerande vid högskolan.
Då det enligt min mening icke torde kunna ifrågakomma att påbörja
uppförandet av alla dessa byggnader samtidigt, har jag vid överva -

192

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 326.

gande av frågan om den lämpligaste ordningsföljden för min del funnit
nybyggnaderna för avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik böra
givas företräde framför den tidigare beslutade nybyggnaden för bibliotek
och kansli. Såsom i ärendet framhållits torde de lokaler, som för närvarande
sta dessa avdelningar till buds, vara sa otidsenliga, att vanskligheter på
grund härav möta att hålla undervisningen på en högskolemässig nivå.

Vad till en början angår nybyggnaden för avdelningen
för maskinteknik så bli kostnaderna för denna till väsentlig del
beroende på vilken anordning, som väljes för uppvärmning av de olika byggnaderna
å Gibraltarområdet, enär centraliserad värmealstring enligt alternativ
I eller centraliserad värme- och kraftalstring enligt alternativ III i
den föreliggande utredningen förutsätter värmecentralens, respektive värmeoch
kraftcentralens förläggning till denna byggnad. Vid decentraliserad
värmealstring i enlighet med alternativ II komma åter kostnaderna för
värmealstringen att fördelas å de olika byggnaderna.

Såsom av den i ärendet förebragta utredningen framgår kräver en anläggning
enligt alternativ III, som högskolestyrelsen förordat, avsevärt högre
anläggningskostnader än en anläggning i enlighet med något av de båda
andra alternativen. Det torde vidare — på sätt vid remissbehandlingen
framhållits — icke med någon säkerhet kunna antagas, att den besparing
i fråga örn årskostnaderna i förhållande till övriga alternativ, med vilken
högskolestyrelsen här räknat, i verkligheten kan vinnas. Med hänsyn härtill
och då det värde ur undervisningssynpunkt, som en anläggning enligt
alternativ III skulle erbjuda, icke synes mig uppväga de därmed förenade
utgifterna, kan jag icke biträda högskolestyrelsens förslag härutinnan.

En anläggning enligt alternativ II skulle i förhållande till alternativ I
medföra en besparing i anläggningskostnader av (1 240 000 — 1 000 000 =)
240 000 kronor och i årskostnader av (281 000 — 273 000 =) 8 000 kronor.
Härtill kommer, att det — såsom byggnadsstyrelsen framhållit — torde kunna
ifragasättas, huruvida den i alternativ II beräknade personalen icke skulle
kunna minskas med en eldare, varigenom en ytterligare minskning av årskostnaderna
enligt detta alternativ i förhållande till alternativ I skulle vinnas.
Då sålunda alternativ II måste anses ur ekonomisk synpunkt avsevärt
gynnsammare än alternativ I, vill jag för min del förorda, att frågan om uppvärmningen
av högskolans byggnader löses i enlighet med alternativ II.

I anslagsäskandena har nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik
planerats med värmecentral i enlighet med alternativ I och de sammanlagda
byggnadskostnaderna uppskattas till ett belopp av 3 336 000 kronor.
Vid av mig förordad decentraliserad värmealstring bortfalla kostnaderna
för värmecentral, värmeledningskulvertar och ångpanneskorsten, vilka upptagits
till ett sammanlagt belopp av (180 000 -f- 85 000 + 15 000 =) 280 000
kronor. Å andra sidan tillkomma de i alternativ II beräknade kostnaderna
för pannanläggning m. m. med ett belopp av sammanlagt 85 000 kronor.

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 3S6.

Kostnaderna för ifrågavarande byggnad skulle sålunda komma att uppgå
till (3 336 000 — 280 000 + 85 000 =) 3 141 000 kronor. Av byggnadskostnaderna
har vidare ett belopp av 70 000 kronor beräknats belöpa å lokaler
för en bilprovningsanstalt. Då jag ej är beredd att nu förorda inrättande av
en dylik anstalt, föranleder detta en ytterligare minskning av byggnadskostnaderna
till (3 141 000 — 70 000 =) 3 071 000 eller i runt tal 3 070 000
kronor. I övrigt har jag ingen erinran mot de framlagda kostnadsberäkningarna
eller mot de föreliggande ritningarna. Den i anslagsäskandena
föreslagna förläggningen av byggnaden finner jag även lämplig. För nästa
budgetår torde för ändamålet böra beräknas en medelsanvisning av 930 000
kronor.

Frågan om utrustning av det till denna byggnad förlagda ångtekniska
laboratoriet torde framdeles få upptagas till prövning.

Jämväl medel till en nybyggnad för avdelningen för
elektroteknik böra enligt min mening anvisas redan för nästa budgetår.
Jag har ingen erinran mot att denna byggnad kommer till utförande
i enlighet med de av högskolestyrelsen framlagda ritningarna samt att byggnaden
förlägges till den av styrelsen föreslagna platsen å Gibraltarområdet.
Mot de beräknade kostnaderna, 3 390 000 kronor, har jag ingen annan
erinran än att — vid bifall till mitt i det föregående framlagda förslag om
decentraliserad värmealstring i enlighet med alternativ II — den till värmeledningskulvertar
upptagna posten av 25 000 kronor bör utgå. I stället tillkomma
de i nämnda alternativ för pannanläggning m. m. till nämnda byggnad
beräknade kostnaderna av sammanlagt 80 000 kronor. Kostnaderna
för byggnaden för avdelningen för elektroteknik komma i enlighet härmed att
uppgå till (3 390 000 — 25 000 + 80 000 =) 3 445 000 kronor. För nästa
budgetår torde för ändamålet böra beräknas en medelsanvisning av
1 000 000 kronor.

Vad slutligen angår tillbyggnaden av fysikinstitutionen
så ha de nuvarande lokalerna visat sig otillräckliga redan med nuvarande
studerandeantal. Jag tillstyrker därför en utvidgning av institutionsbyggnaden
i huvudsaklig överensstämmelse med högskolestyrelsens i anslagsäskandena
därom framställda förslag. Mot de föreliggande kostnadsberäkningarna
och ritningarna har jag ingen erinran i vidare mån än att —
i likhet med vad som gäller i fråga om nybyggnaden för avdelningen för
elektroteknik — vid bifall till mitt förslag om decentraliserad värme- och
kraftalstring för högskolans nya byggnader den till värmeledningskulvertar
upptagna posten 15 000 kronor bör utgå, varvid totalkostnaderna komma
att stanna vid ett belopp av (532 000 — 15 000 =) 517 000 kronor.
Härav torde för nästa budgetår böra anvisas ett belopp av 300 000 kronor.

I enlighet med vad jag salunda anfört torde a riksstaten för nästa budgetår
till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola böra uppföras ett investeringsanslag
av (930 000 + 1 000 000 + 300 000 =) 2 230 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 19\5. 1 sami. Nr 32b.

194

Kungl. Majlis proposition nr 326.

Departe mentschefen.

19. Bidrag lill Stockholms studenters idrottsförening
till lokalhyra m. in.

Stockholms studenters idrottsförening har hemställt om ett anslag av
11 000 kronor till föreningens verksamhet under budgetåret 1945/46. Föreningen
har erinrat, att den vid skilda tillfällen sedan år 1938 erhållit medel
ur fonden för idrottens främjande. Senast hade år 1944 anvisats ett belopp
av 5 500 kronor. Föreningen framhåller, att dess verksamhet med hänsyn
till det ständigt ökade medlemsantalet och det under senare år avsevärt
höjda kostnadsläget nu mer än någonsin vore i behov av stöd. Antalet högskolestuderande
i Stockholm vore för närvarande över 5 000, och föreningen
vore den enda institution, som bland dessa verkade för fysisk fostran.

Följande sammanställning utvisar den avsedda användningen av det begärda
beloppet.

Lokaler ............................................ kronor 5 734

Redskap och materiel samt transporter........... » 2 286

Instruktörer......................................... » 2 980

Summa kronor 11 000.

Vidare ha Sveriges förenade studentkårer anhållit om vidtagande av åtgärder
för inrättande av befattningar som idrottslärare för den i Stockholm,
respektive i Göteborg studerande högskoleungdomen.

Stockholms studenters idrottsförening har avsevärda kostnader för lokalhyra,
materiel m. m. Dessa ha hittills delvis täckts genom bidrag ur fonden
för idrottens främjande. I fortsättningen kan, enligt vad jag inhämtat, anslag
ur denna fond icke påräknas för detta ändamål.

Då jag emellertid anser, att den av föreningen bedrivna verksamheten i
hög grad förtjänar stöd från det allmännas sida, vill jag förorda att ett belopp
av 5 500 kronor, motsvarande det hittillsvarande anslaget av tipsimedel,
anvisas å riksstaten för nästa budgetår.

I detta sammanhang erinrar jag om att statsmakterna sedan några år tillbaka
stödja studentidrotten vid universiteten i Uppsala och Lund genom
anslag till särskilda idrottslärare. Ehuru åtskilliga skäl tala för att liknande
befattningar inrättas jämväl för de studerande vid högskolorna i Stockholm
och Göteborg, är jag likväl icke beredd att framlägga förslag därom till årets
riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

195

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för tekniska högskolan i Stockholm,
som föranledas av vad jag i det föregående anfört;

2. godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 696 900

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............ » 256 300

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
. ........................... » 688 200

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . .......... » 143 600

Summa kronor 1 785 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande............ kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 435 000;

3. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av.................................kronor 1 435 000;

4. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det
föregående anförts under budgetåret 1945/46 medgiva överskridande
av den i avlöningsstaten för tekniska högskolan i
Stockholm upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal;

196

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

5. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för
budgetåret 1945/46 anvisa ett jörslag samlag

av..................................kronor 485 000;

6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................kronor 800 000;

7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och

bokbindning för högskolans bibliotek lör budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av........ kronor 76 000;

8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för
budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag av . . kronor 18 000;

9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och ut rustning

av nya lokaler för budgetåret 1945/46 anvisa ett
reservationsanslag av...................kronor 325 000;

10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsättningskurs

i stadsbyggnad för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av..........................kronor 11 000;

11. till Tekniska högskolan i Stockholm: Extra undervis ningskurser

för budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag
av...............................kronor 6 000;

12. dels medgiva, att för docenten Edmund Schjånberg
må från och med den 1 juli 1945 inrättas en personlig professur
i oljekemi vid Chalmers tekniska högskola;

dels besluta, att Schjånberg skall såsom innehavare av
nämnda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara
likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;

dels ock bemyndiga Kungl. Majit att vidtaga de ändringar
i personalförteckningen för högskolan, som föranledas
av professurens inrättande;

allt under förutsättning att Svenska skifferoljeaktiebolaget
bestrider kostnaderna för Schjånbergs avlöningsförmåner
och övriga med professurens tillkomst förenade kostnader
på sätt av mig i det föregående angivits;

13. bemyndiga Kungl. Majit att, med tillämpning tills vidare
från och med budgetåret 1945/46, vidtaga de ändringar
jämväl i övrigt i personalförteckningen för Chalmers
tekniska högskola, som föranledas av vad jag i det föregående
anfört;

14. godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1945/46:

197

Kungl. Majlis proposition nr 326.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................... kronor 258000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit............. » 107 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
............................. » 302 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis............ » 57 500

Summa kronor 725 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande . .............kronor 210 000

Nettoutgift kronor 515 000;

15. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .................................. kronor 515 000;

16. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det
föregående anförts under budgetåret 1945/46 medgiva överskridande
av den i avlöningsstaten för Chalmers tekniska högskola
upptagna anslagsposten till avlöningar till övrig ickeordinarie
personal;

17. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av kronor 170 000;

18. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för
budgetåret 1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av ..................................kronor 300 000;

19. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bok bindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1945/46
anvisa ett reservationsanslag av..........kronor 49 000;

20. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret
1945/46 anvisa ett anslag av..........kronor 6 000;

21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag

av..................................kronor 45 000;

22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret
1945/46 anvisa ett reservationsanslag

kronor 190 000;

198

Kungl. Majda proposition nr 326.

23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag

av .................................... kronor 3 000;

24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av kronor 10 000;

25. till Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening

till lokalhyra m. m. för budgetåret 1945/46 anvisa ett anslag
av.................................kronor 5 500;

26. till Ombyggnadsarbeten m. m. vid tekniska högskolan i

Stockholm för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av ............................ kronor 116 500;

27. till Anordnande av provisoriska lokaler för arkitekt kontor

m. m. för utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
för budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag
av ................................... kronor 77 000;

28. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1945/46 anvisa ett investeringsanslag

av ................,............... kronor 2 230 000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

Tekniska högskolan i Stockholm:

Tjänstgöring företrädesvis å institution (avdelning) för	Nuvarande	förhållanden
Lönegrad
A 7	1 Eo 7	Ex 7	\| A 5
1	mekanisk teknologi................	1		1*
2	teoretisk elektroteknik med mätteknik ......	1	__
3	vattenmotorer och pumpar .......	1	_	_
4	förbränningsmotorteknik samt kylteknik .	1	_	_
5	flygteknik ............................	1	_	_
6	hållfasthetslära samt hydromekanik ........	1	_	_
7	elektromaskinlära samt elektrisk anläggnings-
	teknik ......................	_	1
8	byggnadsstatik .......................	1		_
9	vattenbyggnad ...........................	1	_	_
10	byggnadsteknik samt arkitektur ............	1	—	_	___.
11	oorganisk kemi samt värmeteknik och maskin-
	lära............................	1	_	_
12	organisk kemi samt kvantitativ kemisk analys	1	—	_	__
13	teoretisk kemi samt teknisk elektrokemi ....	1	—	_	_
14	teknisk oorganisk kemi, jäsningslära, papperstek-
	nik samt läran om kemiskt-tekniska apparater	1	—	—	_
15	gruvbrytning, anrikning, gruvmätning samt
	geofysikalisk malmletning ................	1	—	—	_
16	bergskemi, järnets metallurgi samt gjuteri-
	teknik ..............................	1	—	_
17	järnets bearbetning och behandling samt me-
	tallografi ..............................	1	—	_	__
18	fysik ..................•.............	1	—	_	__
19	mineralogi (och geologi) .................	1*	—	—	_
20	geodesi jämte vissa andra institutioner inom
	avd. för lantmäteri ......................	—	—	_	1
21	cellulosateknik och träkemi ................	1	—	_
22	ångteknik .........................	—	1	__	_
23	telegrafi och telefoni ......................	—	1	_	_
24	radioteknik .........................	—	1	_	__
25	vägbyggnad och kommunikationsteknik .....	—	—	1	__
26	läran om maskinelement I ............	—	—	1	_
27	teknisk hydromekanik ................	—	—	1	__
28	fordonsteknik .......................	—	—	-.	_
29	uppvärmnings- och ventilationsteknik .......	—	—	—	_
30	elektroteknisk materiallära ...........	—	—	_	_
31	elektrisk anläggningsteknik .................	—	—	—	_
32	elektronik ................................	—	—	_	_
33	brobyggnad ...............................	—	—	—	_
34	arkitektur samt stadsbyggnad ..............	—	—	—	__
35	värmeteknik och maskinlära................	—	—	—	_
36	kemisk apparatteknik .................	—	—	—	_
37	teknisk organisk kemi ...................	—	—	- .	_
38	livsmedelskemi samt teknisk biokemi........	—	—	—	_
39	teknisk elektrokemi ................	—	—	—	_
40	anrikning.......................	—	—	—	_
41	fotografi ..........................	—	—	—	—
42	elektrotekniska mätmetoder ................		—	—
43	metallografi ...................	—	—	—	_
44	geodesi och fotogrammetri..............	—	—	—	—
	Sammanlagt antal befattningshavare i de olika
	lönegraderna ...................	19	4	4	1
	Fördelning inom samma lönegrad:
	ordinarie befattningshavare ..............		19		1
	extra ordinarie befattningshavare ........		4
	extra befattningshavare .................		4
	Summa	27	1
	Totalt	28

laboratorievaktmästare m. fl.

Bilaga 1

Föreslagen löneställning, lönegrad
				1940 års
Institutionsvaktmästarutredningen	sakkunniga
				för den	Anslags-	Anm.
Led. Johnssons förslag	Led. Anderssons förslag	högre tek-niska under-visningen	äskanden
9	7	9	7	8	9
	1		1	1	2	* Tjänstebenämning maskin-
1	—	1	—	1	1	tekniker.
—	1	—	1	1	1
1	—	1	—	1	1
1	—	1	—	1	1
—	1	1	—	1	1
_	1	1	__	1	1
—	1	—	1	1	1
—	1	1	—	1	1
—	1	—	1	1	1
_	1	_	1	1	1
—	1	—	1	1	1
—	1	—	1	1	1
—	1	—	1	1	1
—	1	—	1	1	1
—	1	—	1	1	1
_	1	__	1	1	1
1	—	1	—	1	1
1	—	1	—	1	1	* Tjänstebenämning vakt-
						mästare, tillika preparator.
—	1	—	1	1	1
—	1	—	1	1	1
1	—	1	—	1	1
—	1	—	1	1	1
—	1	—	1	1	1
—	—	—	—	1	1
_	_	_	—	1	1
—	—	—	---	1	1
jL.	__	_	>	1	1
--	—	—	—	1
—	1 ! 1 ! 1 1 1 1 1 1 ! 1 11	-- %	1 II 1 1 1 I 1! 1 1 1 1 1	1 1 1 1 1 1 1 1 1 1 1	1 1 1 l 1 1
6	18	9	15	41	35
6	14	9	11	20	22
—	4	—	4	21	8 5
6	18	9	15	41	35
24	24	41	35

202

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Chalmers tekniska högskola:

Tjänstgöring företrädesvis å institution
(avdelning) för

Nuvarande förhålla	n d e n
	Lönegrad eller arvode
A 8	A 7	j Ex 7	arv.
1*	1
—	1	—	—
—	1	—	—
—	1	—	—
—	1	—	—
—	—	1	—
_	—	1 1	z
—	—	1	—
			1
—	—	—	1
—	—	—	—
—	—	—	_
—	—	—	—
—	—	---	_
z		z	—
—	z	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
—	■—	—	—
—	—	—	—
—	—	—	—
1	5	4	2
1	5		—
—			—
—	4		2
1	S		2

8
9

20
21
22

ångteknik och förbränningsmotorteknik

(maskinelement) ...................

elektroteknik och elektromaskinlära . ..

organisk kemi och teoretisk kemi ......

kemisk teknologi .....................

fysik ...............................

byggnadslära och omamentik (arkitektur) ...
byggnadsstatik, brobyggnad och vägbyggnad

teleteknik och elektronik .................

byggnadsteknik och vattenbyggnad ........

oorganisk kemi...........................

byggeri ...................

läran örn maskinelement m. m.

teknik ...............................

förbränndngsmotorteknik samt kylteknik ..
teoretisk elektroteknik med mätteknik och

elektroteknisk materiallära ............

elektrisk anläggningsteknik ‘...............

radioteknik samt telegrafi och telefoni ....

byggnadsstatik samt geoteknik ...........

byggnadsteknik .........................

vattenbyggnad ......i....................

brobyggnad ...................''.....

vägbyggnad samt geodetisk mätningsteknik
teoretisk kemi samt kvantitativ kemisk analys

teknisk elektrokemi samt fotografi......

hållfasthetslära .......................

Sammanlagt antal befattningshavare i de olika

lönegraderna ..........t.....J.......

Fördelning inom samma lönegrad:

ordinarie befattningshavare ..........

extra ordinarie befattningshavare .....

extra befattningshavare ......i.......

Summa

Totalt

Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

208

laboratorievaktmästare m. fl. Bilaga 2.

Föreslagen löneställning, lönegrad
		1940 års sakkunniga
Institutionsvakt-	för den	Anslaesäskanden		Anm.
mästaru tredingen	högre tek-niska under-
		visningen
9 1	7	8	A 10	A 9	A 8 \|		Eo 8
1	1	1	1	1	1			* Tjänstebenäm-
1		1	—	1	—		—	ning maskinist.
_	1	1	—	—	1		—
_	1	1	—	—	1		1
1	—	1	—	1	—		—
_	—	1	—	—	1		—
—	—	—	—	_	1		—
—		1 1	—	—	II ‘		1 1 1
						1
'' -	—	1	—
	i —■	1 1	—	—	—		—
_	_	1	—	—	—		—
—	—	1	—	—	—		—
—	—	1	—	—	—		—
—	—	1	—	—	—		—
—	—	1	—	—	—		—
—	—	1	—	—	—		—
—	—	1	—	—	'' -		—
—	—	1	—	—	—		—
—	—	1 1 1	—	—	—		—
—	—	—	—	—		—
3	3	22	1	3	5	5
3	3	10	1	3		5
i	—	12		—		5
3	3	22	1	3	10
6	22	14

204

Kungl. Majlis proposition nr 326.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning...................................... 2

Sakkunnigförslagets huvuddrag.......................... 4

Departementschefen................................. g

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar....................................... jq

I. Lärarpersonal .................................... jq

A. Nya professurer................................. jq

Departementschefen............................... 21

B. Omreglering av undervisningen i geodesi och fotogrammetri

vid tekniska högskolan i Stockholm................. 24

Departementschefen .............................. 43

C. Speciallärarbefattningar m. m....................... 45

Departementschefen........................... 52

D. Tillfälliga lärarbiträden, förste assistenter samt assistenter, m. m. 54

Departementschefen.............................. gj

II. Bibliotekspersonal .............................. g2

Departementschefen............................. g4

lil. Viss biträdespersonal................................ g4

A. Kansli- och kontorspersonal..................... g4

Departementschefen.......... g7

B. Laboratorievaktmästare m. fl........ gg

Departementschefen........................... 85

C. Viss biträdespersonal i övrigt................... 88

Departementschefen............................... 89

IV. Anslagsberäkningar............................. 89

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.................... ............. i.92

Departementschefen ....:........ gg

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.................................... 93

Departementschefen...................................101

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek.................102

Departementschefen...................................103

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier......103

Departementschefen...................................104

Kungl. Maj:ts proposition, nr 326. 205

Sid.

6. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i StockholmInred ning

och utrustning av nya lokaler....................104

Departementschefen...................................108

7. Reservationsanslag till Tekniska högskolan i Stockholm: Fortsätt ningskurs

i stadsbyggnad.............................108

Departementschefen...................................lil

8. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Extra

undervisningskurser.................................112

Departementschefen...................................113

9. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar .... 114

I. Lärarpersonal................ 114

A. Nya, respektive omreglerade professurer........ 114

Departementschefen...............................119

B. Inrättande av en personlig professur i oljekemi vid Chalmers

tekniska högskola.................. . .......... 119

Departementschefen...............................124

C. Speciallärarbefattningar m. m........................126

Departementschefen............... 132

D. Tillfälliga lärarbiträden, lieltidsassistenter samt assistenter, m. m. 134

Departementschefen...............................136

E. Undervisning om arbetsledningens problem.............137

Departementschefen...............................137

II. Bibliotekspersonal..................................137

Departementschefen.................................138

III. Viss biträdespersonal................................138

A. Kansli- och kontorspersonal.........................138

Departementschefen...............................140

B. Laboratorievaktmästare m. fl........................140

Departementschefen............. 141

C. Viss biträdespersonal i övrigt.......................141

Departementschefen ..............................143

IV. Anslagsberäkningar . . 144

10. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader . . 146

Departementschefen ..................................147

11. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m 148

Departementschefen ..................................151

12. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp

och bokbindning för högskolans bibliotek ................152

Departementschefen ..................................152

13. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.........152

Departementschefen ..................................152

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 326.

Sid.

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska studier 153
Departementschefen ................................. 153

15. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska

högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk forskning..... 154

Departementschefen................................. 158

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska hög skolorna:

Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar...... 158

Departementschefen.................................. 159

17. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska hög skolorna:

Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden..... 159

Departementschefen.................................. 159

18. Byggnadsfrågor..................................... 160

A. Tekniska högskolan i Stockholm...................... 160

Departementschefen................................ 166

B. Chalmers tekniska högskola.......................... 168

Departementschefen............................... 188

19. Bidrag till Stockholms studenters idrottsförening till lokalhyra m. m. 194

Departementschefen................................ 194

Hemställan............................................ 195

Bilagor............................................... 200

Stockholm 1945 Ivar Haeggströms Boktryckeri A. B.

451679