Kungl. Majlis proposition nr 303 (Proposition 1946:303)

Kungl. Majlis proposition nr 303.

Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till teckning
av gtterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken,
m. m.i given Stockholms slott den 24 maj 1946.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över handelsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gunnar Myrdal.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 24
maj 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars-, finans- och folkhushållningsdepartementen
samt t. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet
Mossberg, anmäler chefen för handelsdepartementet, statsrådet Myrdal,
fråga om finansiell rekonstruktion av aktiebolaget Ceaverken och om utvidgning
av bolagets fabrik samt anför därvid följande.

Aktiebolaget Ceaverken utgjorde ursprungligen ett enskilt företag. Med hänsyn
till angelägenheten av att under krigsåren säkerställa tillverkning inom
landet av röntgenfilm, röntgenpapper m. m. lämnades emellertid från statens
sida stöd åt bolaget i olika förmer. Bl. a. anvisades genom beslut av 1941
års riksdag (skr. nr 205) till Lån för tillverkning av röntgenfilm m. m. å tillläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1940/41 å kapitalbudgeten under fonden
för låneunderstöd ett reservationsanslag av BOO 000 kronor. I enlighet
med Kungl. Majlis beslut den 9 maj 1941 utlämnades därefter av anslaget
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 samt. Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ett belopp av 400 000 kronor såsom lån till bolaget. Beträffande användningen
av återstående del av anslaget förklarade Kungl. Maj:t sig framdeles vilja
meddela beslut. Emellertid har något beslut angående nämnda återstod sedermera
icke fattats, varför dispositionsrätten till anslaget förfallit.

På förslag av Kungl. Majit (prop. nr 261:1943) anvisade därefter 1943
års riksdag (skr. nr 343) ett anslag av 100 000 kronor till förvärv av bolagets
aktier. Samtidigt medgav riksdagen att bolaget tills vidare från och med den
15 maj 1942 befriades från skyldigheten att gälda ränta och amortering å
nyssnämnda statslån, vars kapitalbelopp då uppgick till 383 500 kronor. Aktierna
i bolaget förvärvades sedermera av staten. 1 enlighet med riksdagens
beslut (skr. nr 468: 1943) avskrevs i samband därmed i statens räkenskaper
värdet av aktierna.

För budgetåren 1943/44—1945/46 lämnades statligt stöd åt aktiebolaget
Ceaverken även i form av särskilda anslag till dels upprätthållande av bolagets
drift och dels vissa forskningsarbeten. För nästkommande budgetår har
emellertid anslag beviljats bolaget endast för sistnämnda ändamål (1946 års
statsverksprop. X H. T. p. 47; r. skr. nr 10 p. 40).

Såsom jag anförde vid anmälan i statsrådet av sistnämnda ärende förklarade
aktiebolaget Ceaverken i sin petitaskrivelse år 1945, att bolaget icke ansåge
sig behöva något driftsanslag för budgetåret 1946/47. Däremot hemställde
bolaget i skrivelsen, förutom örn anslag för fortsatta forskningsarbeten,
bl. a. även om ett anslag för bestridande av kostnaden för viss utredning rörande
utvidgning av bolagets anläggningar m. m. Jag uttalade beträffande
sistnämnda anslag bl. a. att de talrika problem som uppdragits i bolagets
hemställan vore av så komplicerad natur, att de icke kunde avgöras utan en
närmare utredning. I främsta rummet borde förutsättningarna för en fortsatt
drift klarläggas. En dylik utredning borde försiggå i tre etapper. I den första
etappen borde utredas omfattningen av beredskapsbehovet för militära ändamål
samt andra sjukvårdsändamål än militära såväl vad beträffar arten av
produkterna som kvantiteterna. Härvid borde hänsyn tagas till möjligheterna
för lagring respektive produktion inom landet av råvaror och halvfabrikat.
Vidare borde förutsättningarna för avsättning av bolagets produkter i fredstid
undersökas. Beroende på resultatet av dessa undersökningar kunde olika
alternativ uppställas för fabrikens kapacitet, varefter i den andra etappen
borde upptagas de för anläggningarna nödvändiga tekniska och ekonomiska
utredningarna. Härefter skulle som tredje och sista etapp komma bedömningen
av företagets räntabilitet och beräkning av de eventuella kostnader
som en beredskap på detta område kunde komma att medföra. I samband
därmed och under förutsättning att utredningarna gåve till resultat att bolaget
borde fortsätta sin verksamhet, borde en finansiell rekonstruktion av bolaget
företagas. Under hänvisning till att första etappen av den av mig skisserade
utredningen redan påbörjats inom handelsdepartementet samt att resultatet
därav borde inväntas, innan den av bolaget ifrågasatta utredningen
verkställdes, förklarade jag mig icke då kunna förorda det av bolaget begärda
anslaget för utredningskostnader.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Nyssnämnda inom handelsdepartementet igångsatta utredningsarbete har
sedermera slutförts. Arbetet, som skett i samråd med ledningen för aktiebolaget
Ceaverken och olika myndigheter, har avsett att utröna landels fredsoch
krigsbehov av ljuskänsligt fotografiskt material. Med ledning av denna
utredning har försvarets fabriksstyrelse efter samråd med representanter
för bolaget företagit preliminära beräkningar av de ungefärliga kostnaderna
för utökande av bolagets produktionskapacitet till betryggande försvarsberedskap.
A id dessa beräkningar, som i viss mån kunna anses motsvara
andra etappen i det nyss berörda utredningsprogrammet, har hänsyn tagits
till olika alternativ beträffande anläggningarna. Fabriksstyrelsen har sålunda
beräknat kostnaderna dels för en helt ny anläggning, nedsprängd
i berg, och dels för den nuvarande fabrikens komplettering med en skuggfabrik,
varvid graden av dennas färdigställande varierat.

Ordföranden i styrelsen för aktiebolaget Ceaverken, civilingenjören Rolf
Steenhoff, och verkställande direktören i bolaget, Lars Högström, ha därefter
verkställt vissa undersökningar, som närmast falla inom ramen för den
tredje av förut angivna utredningsetapper. Dessa undersökningar ha avsett
räntabiliteten av bolagets rörelse under fredsförhållanden ävensom åtgärder,
sorn kunna anses erforderliga med hänsyn till bolagets nuvarande situation.
Resultatet av undersökningarna föreligger i två den 19 och den 27 mars 1946
dagtecknade promemorior. Sammanfattningsvis har däri anförts följande.

Bolagets ledning har under krigsåren sett som sin primära uppgift att tillhandahålla
sjukhusen och de militära förvaltningarna visst ljuskänsligt material.
Denna uppgift synes numera, sedan importmöjligheter ånyo börjat
yppa sig, vara i huvudsak fullgjord. Därest statsmakterna anse, att betryggande
försvarsberedskap på ifrågavarande område, som upprepade gånger
krävts av berörda militära och civila myndigheter, och varom riksdagen uttalat
sin förhoppning vid beviljandet av statslån till bolaget, nu bör komma
till stånd, torde det vara av största betydelse, att bolaget fortsättningsvis
bedriver sin rörelse. Istandsättandet av en planerad eller delvis uppbyggd
försvarsberedskapsanläggning torde nämligen, med den egenartade och ömtåliga
fabrikation, det här gäller, endast kunna baseras på en i verksamhet
befintlig rörelse med dess kadrer av specialister och tränad personal. Sak
samma gäller för den händelse avgörandet av frågan om en försvarsberedskapsanläggning
anses böra uppskjutas. Genom bolagets fortsatta verksamhet
under mellantiden skulle i detta fall de tekniska möjligheterna bevaras
och förstärkas^ att framdeles genom utbyggnad av bolagets anläggning förskaffa
landet åsyftad försvarsberedskap.

Förutsättningen för fortsatt verksamhet under nu inträdda fredsförhållanden
synes emellertid vara, att bolaget dels erhåller tekniska möjligheter
att väsentligt vidga sitt produktionsprogram, dels beredes vissa lättnader i
ekonomiskt avseende.

Utredningsmännen vilja icke underlåta alf påtala risken för ekonomiska
förluster vid fortsatt drift, därest bolaget icke skulle kunna hävda sig mot
utländsk konkurrens. När utredningsmännen likväl räkna med att möjligheter
föreligga på basis av företagets under åren samlade erfarenbeter att
uppbygga en bärkraftig, inhemsk fotokemisk industri, är denna uppfattning
grundad på följande förhållanden. Företaget kan numera framställa produkt
ler. som den svenska marknaden är i stort och stigande behov av. Sedan
under krigsåren utomordentligt besvärande tekniska problem blivit lösta,

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

är vidare bolagets produkter av konkurrenskraftig kvalitet. Slutligen synes
bolaget vid en omsättning, som icke torde ligga utom möjligheternas gräns
att uppnå, i stånd att marknadsföra dessa produkter till konkurrenskraftiga
priser.

Styrelsen för aktiebolaget Ceaverken har därefter i skrivelser den 29 mars
och den 8 april 1946 framlagt förslag om utbyggnad av bolagets nuvarande
anläggning och örn finansiell rekonstruktion av bolaget.

I skrivelsen den 29 mars 1946 har styrelsen uttalat, att den inom handelsdepartementet
verkställda utredningen rörande behovet av ljuskänsligt fotografiskt
material utvisade, att kapaciteten hos bolagets fabrik måste högst
väsentligt utökas för att beredskapsbehovet skulle fyllas. 1 idare framginge
av de kostnadsberäkningar, som utförts av försvarets fabriksstyrelse, att betydande
investeringar skulle bliva ofrånkomliga för att en sådan utökad
kapacitet skulle kunna elmås. Bolagsstyrelsen förutsatte med hänsyn till ovissheten
beträffande bolagets avsättningsmöjligheter att i varje fall under en
tid framåt avsättning knappast kunde erhållas för bolagets produkter utöver
vad kapaciteten vid den nuvarande fabriken medgåve. Med hänsyn härtill
torde, örn fabriken utökades till full beredskapskapacitet, det för detta ändamål
erforderliga kapitaltillskottet knappast, i varje fall under den närmaste
tiden, komma att bliva räntabelt. Det torde icke ankomma på styrelsen
att göra något uttalande i frågan huruvida ur beredskapssynpunkt en
utbyggnad av kapaciteten trots detta borde äga rum. Örn en utvidgning skulle
beslutas, ville styrelsen emellertid framhålla angelägenheten av att beredskapsfabriken
förlädes till bergrum.

Styrelsen har i fortsättningen framhållit, att sedan styrelsens petitaskrivelse
för nästkommande budgetår avlåtits, vissa förhållanden inträffat, vilka
i hög grad komme att påverka driftsresultatet. Hittills hade bolagets fabrik
så gott som helt och hållet varit inriktad på tillverkning av röntgenfilm och
röntgenpapper. Marknadspriset på röntgenfilm hade, trots att under kriget
betydande höjningar av råvarupriserna ägt rum, den 1 januari 1946 sänkts
med 20 procent. Då brist för närvarande rådde på röntgenrör, och sådana
rör bleve föremål för större förslitning vid användning av röntgenpapper än
vid användning av röntgenfilm, hade fredsförbrukningen inom landet av
röntgenpapper avsevärt minskats. Med hänsyn härtill syntes de narmaste
framtidsutsikterna för bolagets verksamhet mera ovissa än vad styrelsen
förutsatt i sin petitaskrivelse. Styrelsen vore numera tveksam huruvida rure -sen under innevarande räkenskapsår kunde drivas utan förlust.

I fortsättningen har styrelsen berört de undersökningar, som verkställts av
styrelsens ordförande och verkställande direktören i bolaget och för vilkas
resultat redogörelse lämnats i förut angivna båda promemorior. Styrelsen har
därvid framhållit att den prissänkning på röntgenfilm, som styrelsen omnämnt
i det föregående, beaktats i kalkylerna. Vidare har styrelsen påpekat,
att medan marknadspriserna varit föremål för ytterst obetydliga förändringar
sedan tiden före kriget, råvarupriserna och arbetslönerna under kriget
högst väsentligt stegrats. I anslutning härtill har styrelsen anfört följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Stora svårigheter föreligga naturligen att bedöma avsättningsmöjligheterna
för de produkter, vilka kunna produceras inom fabriken. Vid kalkylernas
uppgörande har räknats med olika produktionsalternativ, varvid vunna erfarenheter
beträffande tillverkning av röntgenlilm och röntgenpapper under
bolagets hittillsvarande femåriga verksamhet beaktats. Vissa av alternativen
innefatta icke blott tillverkning av sistnämnda produkter, vartill tillverkningen
hittills huvudsakligen begränsats, utan även andra tillverkningar än
för försvars- och sjukvårdsändamål, exempelvis vanligt fotografiskt papper,
som ju nu helt importeras. Härigenom skulle förutsättningar skapas för att
motverka minskningar i avsättningen av de produkter, vilka hittills tillverkats
inom företaget. En dylik omställning är emellertid förenad med stora
ovisshetsmoment, varjämte de med upparbetande av en marknad för dessa
nya produkter förenade kostnaderna torde komma att bliva betydande. I
samband med upptagandet av nya tillverkningar måste även ett fortlöpande
forskningsarbete inriktat på dessa produkter igångsättas. Örn statsmakterna
anse, att verksamheten skall fortsätta, kommer styrelsen att påskynda denna
omställning genom en intensifiering av försäljningsverksamheten.

Trots svårigheterna att bedöma avsättningsmöjligheterna med den därav
följande ovissheten rörande driftsresultatet synes det dock styrelsen, som örn
rörelsen, vilken ur beredskapssynpunkt anses vara för landet synnerligen
betydelsefull, borde få bedrivas under en tid framåt, varvid erfarenheter
under fredsdrift komma att vinnas till stöd för ett senare bedömande av driften
i fortsättningen. Enligt styrelsens mening böra möjligheterna av att åt
landet bevara de stora erfarenheter, vilka samlats under bolagets hittillsvarande
verksamhet, och att under fredsförhållanden i produktiv drift utnyttja
de icke obetydliga i verksamheten investerade statsmedlen, icke lämnas
oprövade. Tillvaron av ett svenskt företag för tillverkning av ljuskänsligt
fotografiskt material kan även lia en prisreglerande betydelse, något som
torde lia bestyrkts av under krisåren vunna erfarenheter. Med hänsyn till
svårigheterna att under de ovissa förhållanden, varunder bolaget arbetar,
bibehålla den yrkesskickliga personalen bör, örn rörelsen skall fortsättas, beslutet
härom innefatta en garanti för fortsatt drift under en icke alltför kort
tid, förslagsvis två år. I detta sammanhang får styrelsen framhålla angelägenheten
av att statliga och kommunala myndigheter och institutioner,
vilka förbruka produkter, som falla inom bolagets tillverkningsområde, i
mesta möjliga mån använda bolagets tillverkningar, försåvitt dessa produkter
ilga för användningen lämpliga egenskaper.

Styrelsen har i skrivelsen den 29 mars 1946 vidare uttalat, att bolaget till
följd av det utökade och delvis för civil marknad omlagda fabrikationsprogrannnet
vore i trängande behov av utökning av sina lokaler, främst utrymmen
för laboratorie- och lagerändamål. Den nuvarande lokalbristen hade
medfört stora svårigheter i arbetet. Med hänsyn härtill och då den ifrågasatta
omställningen till andra tillverkningar förutsatte nya forskningsarbeten
med därmed följande krav på ökade utrymmen ävensom ytterligare behov
av lagerlokaler, funne styrelsen det nödvändigt att, örn rörelsen över huvud
skulle kunna bedrivas under någon lid framåt, en viss tillbyggnad konin)e
till stånd. Kostnaderna härför hade beräknats lil! omkring 175 000 kronor.

Enligt den förut angivna promemorian den 19 mars 1946, upprättatl av
styrelsens ordförande och bolagets verkställande1 direktör, fördelar sig nämnda
belopp med 1.50 000 kronor på byggnadsarbeten och 45 000 kronor på
komplettering och anskaffning av instrument- och maskinutrustning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

I fråga om bolagets finansiella ställning har styrelsen i skrivelsen den 29
mars 1946 anfört bl. a. följande.

Med nuvarande aktiekapital å 100 000 kronor har bolaget mycket begränsade
möjligheter att från år till annat balansera eventuella förluster på rörelsen.
Hittills har förlusttäckningen skett genom att för varje år å riksstaten
uppförts ett reservationsanslag för ändamålet. Så kan naturligen ske även
i fortsättningen men då det såsom framgår av det föregående icke låter sig
göra att med någon grad av sannolikhet bedöma driftsresultatet i förväg,
måste i så fall anslaget givas förslagsanslags natur, varigenom ett överskridande
av anslagsbeloppet möjliggöres. För alt eliminera dessa svårigheter
kan även tänkas en finansiell rekonstruktion av bolaget. Styrelsen vill framhålla
önskvärdheten av att om möjligt någon avskrivning av bolagets skulder
äger rum, i första hand då den ränta å statsskulden, från vars gäldande
bolaget tills vidare är befriat. Härigenom skulle en välbehövlig sanering av
balansräkningen äga rum.

I anslutning härtill har styrelsen uttalat, att styrelsen förutsatte att örn
bolagets rörelse skulle fortsättas, medel även efter budgetåret 1946/47 under
den tid verksamheten varade ställdes till förfogande för forskningsändamål
i ungefär samma omfattning som hittills.

I skrivelsen den 8 april 1946 har styrelsen framlagt preciserat förslag till
finansiell rekonstruktion av bolaget och för ändamålet hemställt om anslag
å sammanlagt 583 500 kronor. Styrelsen har i skrivelsen till en början
beträffande bolagets ställning den 31 december 1945 hänvisat till styrelsens
vid skrivelsen fogade preliminära förvaltningsberättelse jämte vinstock
förlusträkning och balansräkning.

Av förvaltningsberättelsen torde jag här få återgiva följande.

På grund av svårigheten med visst råmaterial för filmtillverkningen har
produktionen av röntgenfilm under året minskats. Detta kompenserades dock
till fullo av en avsevärd ökning av röntgenpappersproduktionen. Den under
större delen av året kännbara bristen på importerad röntgenfilm medförde
nämligen en oväntat stor efterfrågan på röntgenpapper vilken bolaget helt
hade att täcka.

Under året har bolaget kunnat glädja sig åt en betydande försäljning av
elektrokardiografpapper, en produkt vars upptagande i tillverkningen styrelsen
omnämnt i föregående års förvaltningsberättelse. Härutöver har även
ökade kvantiteter ljuskänsligt fotografiskt papper för olika ändamål vunnit
avsättning. Den totala tillverkningen har alltså under året kunnat bedrivas
i avsevärt vidgad omfattning mot föregående år.

Det sedan flera år under professor The Svedbergs ledning vid Fysikalisk-Kemiska
Institutionen i Uppsala bedrivna forskningsarbetet avseende vissa
råvaror för röntgenfilmframställning har under året avslutats, ehuru bearbetning
av de erhållna resultaten ännu pågår. Styrelsen räknar med att
de vunna resultaten av detta forskningsarbete skall ge ökade möjligheter till
en försvarsberedskap på ifrågavarande område.

Omfattande experiment och försökstillverkning har även bedrivits för
utnyttjande av svenskt papper som underlag för vissa av bolagets tillverkningar.
I viss utsträckning har bolaget också under kritiska perioder med
avseende på råvaruimport kunnat tillgodose efterfrågan på fotografiskt papper
med hjälp av inhemskt råmaterial.

Bolagets ledning har under krigsåren sett som sin primära beredskapsuppgift
att tillhandahålla sjukhusen och de militära förvaltningarna visst

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ljuskänsligt material. Denna uppgift synes numera, sedan importmöjligheter
ånyo börjat yppa sig, vara i huvudsak fullgjord. Genom bolagets verksamhet
har sålunda — enligt uttalande från vederbörande försörjningsmyndighet
— den röntgendiagnostiska verksamheten vid sjukhusen kunnat uppehållas
utan större olägenheter.

Beträffande bolagets ställning vid årets utgång och resultatet av verksamheten
hänvisas till nedanstående balansräkning samt vinst- och förlusträkning.
Utöver de däri lämnade uppgifterna må följande anföras.

Avskrivningar å anläggningstillgångar ha före bokslutet verkställts med
sammanlagt 49 016 kr. enligt följande:

Maskiner och inventarier

15 % på anskaffningsvärdet.............. kr. 198 014 med kr. 29 702

Fastigheten

3 % på anskaffningsvärdet.............. kr. 144 674 » kr. 4 340

Tillner kningsrättigheter

10 % på anskaffningsvärdet.............. kr. 149 735 » kr. 14 974.

Varulagret har värderats efter samma principer som föregående år d. v. s.
till förkrigspriser.

I detta sammanhang får styrelsen framhålla, att genom brev den 30 juni
1943 Kungl. Majit förklarat, att bolaget tillsvidare från och med den 15
maj 1942 skall vara befriat från skyldigheten att gälda ränta och amortering
å bolagets statslån. Enligt styrelsens uppfattning är med hänsyn till
detta beslut bolaget helt befriat från skyldigheten att gälda ifrågavarande
ränta. Från statskontoret har emellertid gjorts gällande, att bolaget icke åtnjuter
sådan räntebefrielse utan att beslutet endast innebär, att ränta tills
vidare icke skall behöva utbetalas men att statens räntefordran åvilar bolaget
såsom skuld. Med hänsyn till sålunda rådande delade meningar har styrelsen
i årets balansräkning inom linjen upptagit den kumulerade räntan å
statslånet.

Bolagets vinst- och förlusträkning samt balansräkning äro av följande lydelse.

Vinst- och förlusträkning för år 1945.

Inkomster:

Försäljning .............................................. 580 283: 98

Räntor .................................................. 9: 98

Statsanslag:

Forskningsanslag ................ 1943—44 86:36

» 1944—45 40 000: —

» 1945—46 13 072:74

Driftsanslag 1944—45 10 000: —

* ................ 1945—46 10 000: — 73 159. 10

Kronor 653 453:06

Utgifter:

Tillverkningskostnader:

Arbetslöner ................................ 85 173: 49

Material ................................... 322 190:31

Tillverkningsomkostnader ................... 46 142:31 453 506:11

Allmänna omkostnader .................................. 60 641:55

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Forskningskostnader .................................... 53 159: 10

Fastighetsomkostnader .................................. 3 204: 20

Kassarabatter........................................... 8 132: 21

Skatter................................................. 419: 70

Omsättningsskatt ........................................ 23 815:65

Avskrivningar:

Fastigheten.................................. 4 340:24

Maskiner o. inventarier ...................... 29 702:04

Tillverkningsrättigheter ...................... 14 973: 58 49 015: 86

Årets vinst........................................ 1 558: 88

Kronor 653 453: 06

Balansräkning 31 december 1945.

Tillgångar:

Tillverkningsrättigheter .................................. 86 552: 84

Fabriksfastigheten....................................... 126 411:95

Maskiner och inventarier................................. 61 044: 73

Råvaror och fabrikat .................................... 93 955:

Diverse debitorer........................................ 72 093:05

Driftsanslag 1945—46 ej uppburet ........................ 10 000: —

Forskningsanslag 1945—46 ej uppburet.................... 13 072:74

Banktillgodohavande .................................... 79 593: 19

Postgiro................................................ 14 281:93

Kassabehållning .................................. 1 165: 82

Kronor 558 171: 25

Skulder:

Aktiekapital ............................................ 166 000:

Reservfond ............................................ 586:87

Reverslån .............................................. 583 500:

Diverse kreditorer ...................................... 70 156: 65

Omsättningsskattekorrektiv .............................. 2 369:05

Årets vinst............................................. 1 558: 68

Ställda panter:

Fastighetsinteckningar .................... 150 000: —

Förlagsinteckningar....................... 250 000: —

Ansvarsförbindelser:

Beräknad upplupen ränta å skuld till statsverket
jfr Kungl, brev den 3% 1943 .......... 69 402: 85

Garantiförbindelse i Arbetsgivareföreningen .. 5 000: —

474 402: 85_

Kronor 558 171:25.

Anmärkas bör i detta sammanhang att den i räkenskaperna förekommande
posten »Tillverkningsrättigheter» till största delen utgöres av bolagets experimentkostnader
under begynnelseåren.

I skrivelsen den 8 april 1946 har styrelsen därefter anfört följande.
Syftemålet med rekonstruktionen av bolaget är dels att genom ökning av

lånet. Förslaget avser följande åtgärder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Aktiekapitalet ökas genom nyteckning från nuvarande kr. 100 000 till kr.
600 000. Av härför erforderliga kr. 500 000 inbetalas kr. 300 000 å statslånet
medan av resterande kr. 200 000 kr. 175 000 skulle användas till viss utbyggnad
av den nuvarande fabriken och kr. 25 000 tillföras i likvida medel.
Återstoden av reverslånet, kr. 83 500, efterskänkes och avskrivning å kontot
Tillverkningsrättigheter företages med motsvarande belopp.

För genomförande av ovan föreslagna finansiella rekonstruktion skulle
sammanfattningsvis erfordras följande anslag av statsmedel under budget -

året 1946/47.

För nyteckning av aktier.............................. kronor 500 000

För bortskrivning av resterande skuld till statsverket .... » 83 500

Kronor 583 500.

Efter att i det följande ha berört de divergerande uppfattningarna hos
styrelsen och statskontoret i fråga örn bolagets ränteskuld till staten har styrelsen
uttalat, att därest en ränteskuld skulle anses föreligga, densamma
borde bortskrivas i sammanhang med bolagets finansiella rekonstruktion.

Över styrelsens skrivelser den 29 mars och den 8 april 1946 ha efter remiss
utlåtanden avgivits av fullmäktige i riksgäldskontoret, chefen för försvarsstaben,
försvarets fabriksstyrelse, statskontoret, medicinalstyrelsens materielnämnd,
rikets allmänna kartverk samt kommerskollegium. Vid kommerskollegii
utlåtande har fogats av kollegium infordrat yttrande från Sveriges kemiska
industrikontor.

Rörande bolagets betydelse ur beredskapssynpunkt understryker
chefen för försvarsstaben, medicinalstyrelsens materielnämnd och rikets allmänna
kartverk under hänvisning till tidigare gjorda uttalanden i frågan
nödvändigheten av en beredskap på detta område.

Chefen för försvarsstaben anser det angeläget att bolaget beredes möjlighet
att fortsätta sin med hänsyn till försvarsberedskapen betydelsefulla verksamhet.

Materielncimnden framhåller, att någon tvekan knappast torde råda örn
angelägenheten av att söka bibehålla en industri, vars produkter i händelse
av landets avspärrning från utländska handelsförbindelser vore av största
betydelse för landets sjukvård. Bolagets kapacitet som beredskapsindustri
finge anses ådagalagd genom de vunna produktionsresultaten beträffande
röntgenpapper och röntgenfilm samt elektrokardiografpapper. Nämnden anför
vidare härom.

Att under loppet av fem å sex år under samtidigt experiment- och forskningsarbete
och i övrigt svåra förhållanden nå upp till ett tillverkningsresultat,
som innebär att behovet av röntgen- och elektrokardiografpapper kunnat
täckas till fullo och av röntgenfilm till en femtedel i ett land som Sverige
med dess höga sjukvårdsstandard och slöra krav på sjukvårdsmateriel, måste
anses framgångsrikt.

En beredskap avseende full behovstäckning synes av ekonomiska skäl med
hänsyn till nödvändiga avväganden mellan utgifter för dessa och många
andra kanske vikligare militära beredskapsändamål icke genomförbar. Man
torde emellertid kunna ernå en förhållandevis tillfredsställande beredskap

Kungl. Majlis proposition nr 303.

även utan sistnämnda målsättning. Att ange graden av denna i relation till
bolagets nuvarande kapacitet ställer sig mycket svårt, men materielnämnden
förmodar att redan med en fördubbling av kapaciteten det mest angelägna
behovet skulle vara tillgodosett. Härvid förutsättes, att en tillfredsställande
upplagring av såväl färdigfabrikat som råvaror verkställes redan i fredstid
och att i mån av behov konsumtionsbesparande åtgärder vidtagas i möjligaste
mån.

Rikets allmänna kartverk anför bl. a. följande.

Under krig och förstärkt försvarsberedskap förutsättes kartverkets verksamhet
bliva i huvudsak omlagd, bland annat för forcerad framställning på
fotogrammetrisk väg av militära specialkartor. Om importmöjligheterna av
ljuskänsligt material då helt eller delvis avskäras, kan detta medföra synnerligen
allvarliga konsekvenser beträffande denna kartframställning, vilket
kartverket erfarit under de två å tre senaste åren, då kartverket endast med
betydande svårigheter lyckats anskaffa erforderligt ljuskänsligt material för
att kunna hålla verksamheten i gång. Tilläggas kan, att det fortfarande råder
total brist på visst fotografiskt material.

Med hänsyn till det anförda är det ur kartverkets synpunkt betydelsefullt
att en industri för framställning av fotografiskt material finnes inom landet.
Skola emellertid kartverkets arbeten vara tryggade ur beredskapssynpunkt
även vid en längre avspärrning av importen av fotografiskt material, måste
en inhemsk industris tillverkning omfatta icke blott användbart fotografiskt
papper — såsom redan nu är fallet beträffande AB Geaverken — utan även
framställning av film och plåtar av motsvarande slag, som kartverket använder
vid sina flygfotograferingar och bearbetning av fotomaterialet.

Sveriges kemiska industrikontor framhåller i sitt yttrande, att ställning
knappast kunde tagas till frågan om Ceaverkens framtida verksamhet ur
andra än rena beredskapssynpunkter. Industrikontoret anför vidare bl. a.
följande.

Å andra sidan måste givetvis just dessa synpunkter här tillmätas synnerligen
stor vikt, då ju en brist på röntgenmaterial och annat fotografiskt material
skulle kunna få vittgående följder för i första hand den militära och
civila sjukvården samt flygvapnets och kartverkets spanings- och kartläggningsarbete.
Även på flera andra områden skulle svårigheter uppkomma. Sålunda
visar det sig just nu, att Ceaverkens tillverkning av papper för elektrokardiogram
inom sjukvården och oscillografpapper för exempelvis Asea blivit
värdefull, när importen av dylikt material för tillfället synes vara otillräcklig.

Samtidigt som Ceaverkens hittillsvarande verksamhet skänkt landet en viss
grad av beredskap på detta viktiga område, måste man dock tyvärr konstatera,
att tillverkningen i rätt stor utsträckning bygger på råvaror, som i varje
fall hittills importerats. Särskilt gäller detta underlagsfilmen, vilken helst
bör tillverkas av cellulosaacetat. För att uppnå en fullständigare beredskap
borde man därför helst även tillverka cellulosaacetat inom Sverige, men en
sådan tillverkning har i varje fall hittills ej ansetts vara ekonomiskt bärkraftig.

Om man anser det nödvändigt att skapa en verklig försvarsberedskap i
fråga örn fotografiskt material, så måste man därför sannolikt taga ställning
till flera svårlösta frågor och en uppläggning efter större linjer kommer säkerligen
att förutsätta en investering av kanske flera miljoner kronor.

Då hela frågan sålunda vore av ganska renodlad beredskapskaraktär,
framhåller industrikontoret i fortsättningen, syntes det vara riktigast, att

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

den loges upp till behandling i första hand inom den riksnämnd för ekonomisk
försvarsberedskap, som kunde komma att tillsättas. Härigenom skulle
kunna vinnas en samordning med andra liknande beredskapsfrågor.

Beträffande 1) olagets freds produktion uttalar försvarets fabriksstyrelse,
att den på utbyggnad av fabriken belöpande byggnadskostnaden,
vilken enligt under hand till styrelsen lämnad uppgift utgjorde 120 000 kronor,
under de av bolaget angivna förutsättningarna syntes rimlig samt att
styrelsen ur de synpunkter styrelsen hade att företräda icke hade något att
erinra beträffande framställningen i övrigt.

Det må i detta sammanhang anmärkas, att enligt uppgift från fabriksstyrelsen
nämnda belopp 120 000 kronor icke inbegriper en post å 10 000 kronor,
som avser vissa inredningsarbeten och som ingår i den i promemorian
den 19 mars 1946 angivna byggnadskostnaden 130 000 kronor.

Medicinalstyrelsens materielnämnd framhåller, att de förhållanden, varunder
bolaget hittihs verkat, helt naturligt avveke mycket från dem, som kunde
förväntas under fredsmässiga förhållanden och som till en del redan inträtt,
bl. a. i och med de ökade importmöjligheterna och ändrade priserna på
världsmarknaden. Alla skäl syntes därför tala för bolagets förslag att bolaget
bereddes ekonomiska möjligheter för att under viss tidsrymd få pröva sig
fram under de ändrade betingelserna. I anslutning härtill yttrar nämnden.

Hur lång tid, som bör utmätas för detta ändamål, är en bedömningsfråga,
som är beroende bl. a. av den tid, som åtgår för den tillärnade nybyggnaden
och erforderlig nyanskaffning av maskinell utrustning. Materielnämnden finner
i likhet med bolaget att tiden i varje fall icke bör vara kortare än två år
och ifrågasätter starkt en förlängning till tre år. Det torde få förutsättas, att
en eventuell nybyggnad tillkommer med all möjlig skyndsamhet och att byggnaden
icke blir mera kostnadskrävande än som oundgängligen är nödvändigt.

Materielnämnden anför vidare, att det vore ett viktigt intresse, att tillverkningen
av röntgenmaterial icke undanskymdes av andra varor tillhörande bolagets
bransch, även örn tillverkningen av dessa kunde vara ekonomiskt mera
givande. Det måste beaktas, att tillverkningen av röntgenfilm och röntgenpapper
ur allmännyttig synpunkt vore betydligt viktigare och ur tekniska
produktionssynpunkter svårare än tillverkningen av vanligt fotografiskt
papper och film. Nämnden yttrar i fortsättningen.

Bolaget har i sin framställning påpekat angelägenheten av att statliga och
kommunala institutioner, vilka förbruka produkter, som falla inom bolagets
tillverkningsområde, i mesta möjliga mån använda bolagets tillverkningar,
försåvitt dessa produkter äga för användningen lämpliga egenskaper. Detta
synes materielnämnden, åtminstone i vad tillverkningen gäller fotografisk
materiel för sjukvårdsändamål, vara mycket beaktansvärt med hänsyn till såväl
den därmed förenade nödvändigheten för bolaget att vidmakthålla en fullgod
och en med de utländska fabrikaten i möjligaste mån jämbördig kvalitet
i den fortlöpande tillverkningen som till de ekonomiska synpunkterna.
Materielnämnden har också tidigare under hand med bolagets verksledning
diskuterat olika avsättningsmöjligheter i linje med de av bolaget nu föreslagna
och har sig därjämte bekant alt frågan förts på lal mellan bolagsledningen
och representanter för den största sjukhushuvudmannaorganisationen i landet,
svenska landstingsförbundet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Att föranstalta om viss avsättning av den inhemska varan å de statliga
sjukhusen borde icke vara förknippat med större svårigheter. Då emellertid
dessa inrättningars behov endast utgör en ringa del av det svenska sjukhusväsendets
totalbehov, synes en överenskommelse i en eller annan form böra
komma till stånd mellan bolaget å ena sidan samt svenska landstingsförbundet
och svenska stadsförbundet å den andra i syfte att trygga avsättningen
av bolagets produkter å dessa huvudmannaorganisationer underställda sjukhus.
Materielnämnden anser berörda organisationers intresse av ett säkerställande
av den svenska tillverkningen böra vara så stort, att en lösning av
frågan bör kunna påräknas genom frivilliga överenskommelser, även örn en
sådan lösning, med hänsyn till möjligen föreliggande svårigheter för organisationerna
att för de olika sjukhusen träffa bindande överenskommelser
örn användning av viss sjukvårdsmateriel, icke skulle komma att innebära
annat än rekommendationer åt sjukhusen-förbrukarna i visst hänseende.
En självklar förutsättning för att bolaget skall på antytt sätt kunna tillförsäkras
avsättningsgaranti för sina produkter är, såsom bolaget själv angivit,
att dessa fylla de krav, som den medicinska sakkunskapen ställer i avseende
å kvaliteten. Bolaget torde därför, jämväl i sitt eget intresse, böra
underkasta sig den fortlöpande kvalitetskontroll, som kan anses erforderlig.

Rikets allmänna kartverk framhåller de svårigheter, som torde uppstå på
grund av konkurrensen från de stora utländska företagen inom branschen
med deras betydande resurser för utexperimenterande och tillverkning av
nya, förbättrade produkter av fotografiskt material av skilda slag. I fortsättningen
yttrar kartverket.

Med hänsyn härtill och för att kunna för svenska behov tillgodogöra sig
dessa utländska framsteg på det fotografiska området synes kunna ifrågasättas,
huruvida icke ttt samarbete med exempelvis den amerikanska firman
Kodak skulle kunna genom förhandlingar åstadkommas. Kartverket avser
härmed den tänkbara möjligheten att denna världsomfattande firma skulle
kunna inom Sverige upptaga dylik tillverkning eller medgiva ett svenskt företag
att på licens utföra firmans tillverkningar härstädes. Kartverket saknar
möjlighet att bedöma, om en sådan lösning av frågan är framkomlig,
men har dock velat fästa uppmärksamheten på detta alternativ till frågans
lösning. Sannolikt skulle icke obetydliga kostnader för forskning och experiment
härigenom inbesparas. Under nuvarande förhållanden och då den
tyska kemiska industrien på det fotografiska området under lång tid torde
vara ur räkningen, synes det kartverket ej heller otänkbart att exempelvis
Kodak skulle finna med sina intressen förenligt att upprätta en fabrik inom
Sverige, givetvis ej enbart för tillgodoseende av svenska behov utan även för
export till de nordiska länderna m. fl.

Under hänvisning till den inom handelsdepartementet utförda utredningen
rörande bolagets verksamhet anser sig kommerskollegium för närvarande endast
böra uttala, att därest ifrågavarande utredning gåve vid handen, att det
ur beredskapssynpunkt vore önskvärt och av behovet påkallat att bolagets
fortsatta verksamhet tryggades, kollegium i princip icke hade något att erinra
mot att bolaget genom statens medverkan bereddes möjlighet härtill.

Sveriges kemiska industrikontor uttalar i sitt yttrande, att kontoret funne
det vara olyckligt om aktiebolaget Ceaverken i avvaktan på en större utredning
bleve tvunget att arbeta under så pressade förhållanden, att bolaget ej

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

kunde bibehålla den personal och de erfarenheter, som nu funnes tillgängliga.
Det gällde här ett område av den kemiska tekniken, där Sverige endast
hade mycket begränsad tillgång på sakkunskap. Örn Ceaverken finge möjlighet
att fortsätta sin verksamhet i ungefärligen nuvarande omfattning under
ytterligare ett eller två år, kunde därvid möjligen utrönas, om och i vilken
grad de svenska produkterna — och då särskilt vanlig fotografisk fihn —
kunde vinna avsättning under fredsförhållanden. Denna erfarenhet kunde
bliva av värde, när det gällde att taga ställning till frågan örn en eventuell
större beredskapsanläggning. Under förutsättning att myndigheterna ansåge
det nödvändigt att nu eller senare skapa en verksam eller förpuppad bex-edskapsindustri
inom förevarande område, ansåge sig industrikontoret ej böra
avstyrka, att bolaget erhölle begärda anslag.

Fullmäktige i riksgäldskontoret och statskontoret, vilka särskilt yttrat sig
örn bolagets finansiella rekonstruktion, utgå därvid från
förutsättningen att det ur beredskapssynpunkt ansåges betydelsefullt eller
nödvändigt att bolaget bereddes möjlighet att åtminstone tills vidare vidmakthålla
sin verksamhet.

Fullmäktige i riksgäldskontoret yttra, att de ej funnit anledning till erinran
mot bolagets förslag i sådant avseende och tillstyrka sålunda, att för ändamålet
anvisades ett belopp av 583 000 kronor, varav 500 000 kronor, avsedda
för nyteckning av aktier, borde upptagas i kapitalbudgeten att utgå av lånemedel
och återstoden, avsedd för bortskrivning av en del av bolagets skuld
till statsverket, anvisas å driftsbudgeten.

Statskontoret uttalar, att i varje fall icke nu en finansiell rekonstruktion av
sådan omfattning, som bolaget i sin skrivelse den 8 april 1946 förordat, borde
vidtagas. Därmed syntes tills vidare böra anstå i avvaktan på resultatet av
nu pågående utredning angående bolagets räntabilitet och framtida bestånd.
Under tiden torde de ekonomiska stödåtgärderna från statens sida kunna begränsas
till att avse dels en höjning av aktiekapitalet från nuvarande 100 000
kronor till 300 000 kronor, varigenom bolaget för den i ärendet omförmälda
nybyggnaden skulle kunna disponera 175 000 kronor och härjämte tillföras
25 000 kronor i likvida medel, dels ock en nedskrivning lill 200 000 kronor
av återstående kapitalskuld, 383 500 kronor, av det till bolaget från fonden
för låneunderstöd utlämnade lånet, samt efterskänkande av den å lånet upplupna
räntan jämte medgivande, att återstående kapitalskuld, 200 000 kronor,
finge kvarstå räntefritt. Kungl. Majit torde därför böra föreslå riksdagen
att dels å riksstaten för budgetåret 1946/47 under kapitalbudgeten, fonden
för statens aktier, anvisa ett investeringsanslag av 200 000 kronor för nyteckning
av aktier i bolaget, dels av berörda lån efterskänka såväl å lånet
upplupen ränta som ett kapitalbelopp av 183 500 kronor dels medgiva räntefrihet
för återstoden av lånet, 200 000 kronor, dels ock under anslaget för avskrivning
av oreglerade kapitalmedelsförluster anvisa för kapitalavskrivningen
erforderligt belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Departements chefen.

Innan jag närmare redogör för min granskning av styrelsens förslag, vill
jag i korthet erinra örn aktiebolaget Ceaverkens utveckling. Såsom framgår av
det föregående har statens intresse i företaget varit helt och hållet dikterat
av beredskapsskäl. Fabriksmässig tillverkning av röntgenfilm, röntgenpapper
och annat fotografiskt papper har icke tidigare förekommit i vårt land. Bolaget
har därför i stor utsträckning måst experimentera sig fram till godtagbara
kvaliteter. Ledningen har arbetat intensivt på att förbättra kvaliteten hos sina
produkter. Bolagets verkställande direktör har under hand meddelat, att bolaget
i kvalitetshänseende nu nått så långt att den under 1946 tillverkade röntgenfilmen
vöre jämställd med flera av de ledande utländska fabrikaten. Beträffande
röntgenpapperet förelåge enstämmiga uttalanden örn att dess kvalitet
vöre fullt tillfredsställande och väl kunde mäta sig med kvaliteten hos
utländska fabrikat. Kvaliteten hos bolagets elektrokardiografpapper ansåges
på fackmannahåll vara högre än hos motsvarande utländska fabrikat. Vad
anginge övrigt fotografiskt papper för tekniska och vetenskapliga ändamål,
såsom dokument-, förstorings-, kontakt-, kopierings- och oscillografpapper,
hade även dessa sorter i kvalitetshänseende kunnat väl hävda sig på den
svenska marknaden.

Bolagets tillverkning har under de gångna krisåren varit av mycket stor
betydelse för landets försörjning med ljuskänsligt material. Åtskilliga av remissmyndigheterna
ha understrukit vikten ur beredskapssynpunkt av att i
fortsättningen bibehålla en inhemsk fabrikation av de produkter bolaget framställer.
För ett bibehållande av fabrikationen som en beredskap talar också
den omständigheten, att enligt senaste erfarenheter råvaruproblemet ligger
väsentligt gynnsammare till än som tidigare antagits. Av de utredningar, som
företagits inom handelsdepartementet, framgår att bolagets nuvarande kapacitet
är otillräcklig för att fylla landets totala behov av ljuskänsligt material
under en avspärrning. Omfattande investeringar skulle därför bliva nödvändiga.
Emellertid har bolagets styrelse framhållit, att det knappast skulle vara
möjligt att under fredstid eller i varje fall under den närmaste tiden förränta
det kapital, som skulle erfordras för en anläggning med full beredskapskapacitet.
I följd därav anser jag att frågan om en sådan anläggning icke bör tagas
upp innan tillfälle lämnats bolaget att pröva sin konkurrensförmåga under
fria marknadsförhållanden. Frågan synes för övrigt icke böra lösas isolerat
utan i samband med en allsidig prövning av våra industriella och ekonomiska
försvarsberedskapsproblem i allmänhet.

Av den nyss lämnade redogörelsen för kvaliteten hos bolagets produkter
torde den slutsatsen kunna dragas att bolaget har vissa förutsättningar att
under fredsförhållanden hävda sig i konkurrens med utländska företag. Det
synes därför vara motiverat att lämna bolaget den prövotid på två år, som
styrelsen föreslagit i sin framställning. Därvid måste emellertid de villkoren
uppställas alt bolagets försäljning i fortsättningen sker efter rent kommersiella
principer och att de avtal, som möjligen kunna träffas med större avnämare
och varom piedicinalstyrelsens materielnämnd talat i sitt yttrande, icke giva
bolaget en monopolställning på marknaden. Vidare anser jag det vara lämp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

ligt att bolaget knyter förbindelser nied utländska företag, i den mån detta
kan anses affärsmässigt betingat och beredskapsintressena därigenom icke bli
eftersatta.

Förutsättning för att bolaget skall kunna fortsätta sin verksamhet är att
bolagets lokaler utvidgas och dess maskinutrustning kompletteras. Kostnaderna
härför lia beräknats till 175 000 kronor. Investeringen torde vara nödvändig
och jag förordar därför densamma. Styrelsen har i anslutning till framställningen
om anslag för investeringen jämväl uttalat, att styrelsen förutsatte
att medel för bolagets forskningsarbete även i fortsättningen komme att beviljas.
Härtill vill jag i detta sammanhang endast anmärka, att det är av
stor betydelse att det pågående forskningsarbetet på förevarande område
fortsättes åtminstone så länge slutlig ståndpunkt icke tagits till bolagets framtid
ur beredskapssynpunkt.

Starka skäl tala för att en finansiell rekonstruktion av bolagets ställning
företages i samband med den ifrågasatta utvidgningen av bolagets anläggningar.
Såsom framgår av det tidigare anförda utgör kapitalbeloppet av bolagets
statslån 383 500 kronor. Från statskontoret har inhämtats att den
oguldna räntan å lånet den 30 juni 1946 beräknas uppgå till 78 990 kronor 35
öre. Enligt styrelsens förslag bör rekonstruktionen genomföras så att aktiekapitalet
ökas från 100 000 kronor till 600 000 kronor genom att dels 300 000
kronor av bolagets statslån omvandlas till aktiekapital och dels nytt kapital
å 200 000 kronor tillföres bolaget. Av sistnämnda belopp avser styrelsen
att använda 175 000 kronor till utvidgningen av anläggningarna och kompletteringen
av maskinutrustningen samt återstoden, 25 000 kronor, till förbättring
av bolagets likviditetsställning. Vidare föreslår styrelsen att resterande
del av statslånets kapitalbelopp eller 83 500 kronor efterskänkes. Det därigenom
frigjorda beloppet ämnar styrelsen använda till avskrivningar å posten
»Tillverkningsrättigheter» i bolagets räkenskaper. Slutligen hemställer
styrelsen att därest en ränteskuld till staten skulle anses föreligga, skulden
måtte avskrivas.

I detta sammanhang må erinras örn att statens industrikommission i den
framställning, som lag till grund för statsmakternas beslut örn övertagande
av aktierna i bolaget (se prop. nr 261: 1943), uttalade att det syntes vara
nödvändigt, att om bolagsformen bibehölles för företaget aktiekapitalet utökades
exempelvis genom statslånets omvandling eller att i varje fall en
sanering av bolagets balansräkning snarast ägde rum. Dåvarande departementschefen
förklarade vid anmälan av ärendet i statsrådet, att frågan örn
avskrivning å låneanslaget lämpligen borde upptagas först i samband med
en slutlig reglering av statens investeringar med anledning av de då rådande
krisförhållandena.

Bolagets nuvarande aktiekapital torde i förhållande till bolagets omsättning
och det främmande kapitalet i rörelsen vara alltför litet. Styrelsen har
i sin framställning påtalat svårigheterna att lill följd av det begränsade
aktiekapitalet balansera förluster från ett år till annat. Såsom nyss anförts
förordar jag styrelsens förslag örn nyinvestering å 175 000 kronor. Jag an -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

sluter mig även till förslaget att bolaget därutöver tillföres nytt kapital å
25 000 kronor till förbättring av bolagets likviditetsställning. Detta nya kapital
å sammanlagt 200 000 kronor bör lämpligen ställas till bolagets förfogande
genom aktieteckning. Även efter en sådan nyteckning synes emellertid aktiekapitalet
bliva alltför litet, särskilt med hänsyn till att viss risk föreligger
för förluster å rörelsen under övergången till fredsproduktion. På grund härav
anser jag mig böra biträda styrelsens förslag, att 300 000 kronor av statslånets
kapitalbelopp omvandlas till aktiekapital. Vidare förordar jag att återstoden
av nämnda kapitalbelopp, 83 500 kronor, efterskänkes. Jag förutsätter
därvid att beloppet användes på sätt styrelsen angivit i sin framställning,
nämligen till avskrivningar å posten »Tillverkningsrättigheter».

Vad slutligen angår styrelsens hemställan att ogulden ränta a statslånet
skall efterskänkas må anmärkas, att då statsmakterna år 1943 meddelade
beslut om räntebefrielse tills vidare, avsikten knappast kan ha varit, att
betalning sedermera skulle utkrävas av bolaget. Orsaken till nämnda beslut
torde ha varit, att vid den tidpunkten ställning icke kunde tagas till frågan
huruvida en sanering av bolagets finanser lämpligast skulle ske genom omvandling
av statslånet till aktiekapital eller genom efterskänkande av lånet.
Räntebefrielsen liksom befrielsen för bolaget från att tills vidare erlägga
amorteringar har sålunda varit avsedd som en temporär lösning av denna
fråga. Därest nu beslut fattas örn att statslånets kapitalbelopp delvis omvandlas
till aktiekapital och delvis efterskänkes, torde i samband därmed även
bolagets ränteskuld böra avskrivas.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen att

dels till Teckning av ytterligare aktier i aktiebolaget Ceaverken
under kapitalbudgeten, fonden för statens aktier för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investerings anslag

av .............................. kronor 500 000.

dels av det bolaget ur fonden för låneunderstöd beviljade
statslånet efterskänka å lånet upplupen ränta ävensom ett
kapitalbelopp av 83 500 kronor,

dels ock till Avskrivning av ett aktiebolaget Ceaverken meddelat
statslån under huvudtiteln avskrivning av oreglerade
kapitalmedelsförluster för budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag
av ................................ kronor 83 500.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse, bilaga till detta
protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

Siegmund Vogel.

467911. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri-Aktiebolag, 1946.