Kungl. Majlis proposition nr 29

Proposition 1935:29

Kungl. Majlis proposition nr 29.

1

Nr 29.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare medel
för budgetåret 193411935 till statliga och statskommunala
reservarbeten; given Stockholms slott den 9
januari 1935.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, örn vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
9 januari 1935.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Undén, Schlyter, Wigforss, Möller, Vennerström, Leo, Engberg,
Ekman, Sköld.

Chefen för socialdepartementet, statsrådet Möller anför efter gemensam
beredning med chefen för finansdepartementet:

För innevarande budgetår har under Utgifter för kapitalökning, IV. Fonden
för förlag till statsverket, till statliga och statskommunala reservarbeten
anvisats ett reservationsanslag av 46 miljoner kronor, att utgå av lånemedel.
Vid budgetårets ingång förefanns å de medel, som för nästföregående budgetår
anvisats för samma ändamål, en reservation av 7.7 miljoner kronor.
Örn härifrån dragas 5.5 miljoner kronor, utgörande i statens arbetslöshetskommissions
rörelse bundna tillgångar, uppgår det för statliga och statskommunala
reservarbeten vid ingången av löpande budgetperiod disponibla beloppet
till (46 + 2.2) 48.2 miljoner kronor.

Vid anmälan i årets statsverksproposition av frågan örn beräknande av
anslag till bekämpande av arbetslösheten (femte huvudtiteln, punkt 18) omnämnde
jag, att statens arbetslöshetskommission i skrivelse den 30 november
1934 beräknat, att medelsbehovet för löpande budgetår till statliga och statskommunala
reservarbeten komme att överstiga de därför disponibla medlen,
Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29. 1

2

Kungl. Majlis proposition nr S9.

samt hemställt örn vidtagande av åtgärder för tillgodoseende av nämnda medelsbehov.
Tillika anmälde jag min avsikt att i annat sammanhang återkomma
till frågan örn anvisande av ytterligare medel för ändamålet. Jag anhåller
nu att få upptaga ärendet till behandling.

I sin förenämnda skrivelse, vilken såsom bilaga torde få fogas vid detta
protokoll, har statens arbetslöshetskommission meddelat vissa siffror rörande
det kända och approximativt beräknade antalet i statliga och statskommunala
reservarbeten under budgetåret 1934/1935 sysselsatta ävensom rörande statens
kostnader för dessa arbeten under samma tid. Till jämförelse har kommissionen
angivit motsvarande siffror för närmast föregående budgetår. Ifrågavarande
uppgifter återfinnas i följande sammanställning, i vilken de beräknade
siffrorna kursiverats.

		Antal sy	s s e 1 s a t	t a
Månad	i statliga reservarbeten	i statskommunala reservarbeten	Summa
	1933-34	1934-35	1933-34	1934-35	1933-34	1934-35
juli........	24,247	26,756	10,998	17,075	35,245	43,831
augusti......	23,928	26,816	11,367	16,037	35,295	42,853
september.....	23,186	25,014	12,139	14,362	35,325	39,376
oktober ......	21,857	23,639	14,564	14,187	36,421	37,826
november . . ■ . .	18,366	22,000	14,207	14,000	32,573	36,000
december.....	17,043	19,000	12,241	13,000	29,284	32,000
januari......	19,493	17,000	13,879	13,000	33,372	30,000
februari......	21,550	10,000	16,199	13,000	37,749	31,000
mars.......	22,703	18,000	17,277	13,000	39,980	31,000
april.......	23,089	19,000	17,277	12,000	40,366	31,000
maj........	23,396	20,000	18,165	10,000	41,561	30,000
juni.......	26,021	20,000	18,477	10,000	44,498	30,000

Månad	Kostnader
Statens A. K:s arbets-platser, förvaltning och revision	Statskommunala reservarbeten	Summa
1933-34 Kronor	1934-35 Kronor	1933-34 Kronor	1934-35 Kronor	1933-34 Kronor	1934-35 Kronor
juli..... augusti...... september..... oktober ...... november..... december..... januari...... februari...... mars....... april....... mai........ juni....... Summa	4,412,835 4,654,285 4,647,162 4,523,578 3,856,606 3,316,960 3,085,721 3,684,124 4,279,027 4,103,633 4,739,445 4,763,642	5,100,757 5,601,248 5,606,385 5,630,023 4.400.000 3.800.000 3.400.000 3.600.000 3.600.000 3.800.000 4,000,000 4,000,000	228,534 970,940 325,878 723,054 1,338,510 939,037 1,003,716 1,003,428 1,269,162 550,950 1,699,495 2,424,667	706,549 1,178,270 1,285,370 1,927,695 1.400.000 1.300.000 1,300,000 1,300,000 1.300.000 1.200.000 1,000,000 1,000,000	4,641,369 5,625,225 4,973,040 5,246,632 5,195,116 4,255,997 4,089,437 4,687,552 5,548,189 4,654,583 6,438,940 7,188,309	5,807,306 6,779,518 6,891,755 7,557,718 5.800.000 5.100.000 4.700.000 4.900.000 4,900,000 5,000,000 5,000,000 5,000,000
50,067,018	52,538,413	12,477,371	14,897,884	62,544,389	67,436,297

Kungl. Maj:ts proposition nr 29.

3

Härtill må ytterligare fogas den upplysningen, att under november månad
1934 i statliga reservarbeten sysselsatts 20,811 och i statskommunala reservarbeten
13,005 arbetslösa, tillsammans 33,816 mot beräknade 36,000. Kostnaderna
hava under samma månad utgjort för kommissionens arbetsplatser,
förvaltning och revision 4,803,833 kronor och för statskommunala reservarbeten
907,715 kronor, tillsammans 5,711,548 kronor mot beräknade 5,800,000
kronor.

Kommissionen har uppgivit, att densamma vid beräkningen av kostnaderna
för arbetslinjen för återstående delen av löpande budgetår utgått från att
hjälp i största möjliga utsträckning borde beredas genom arbete. Kommissionen
har därjämte med stöd av föregående års riksdags uttalande ansett, att
den avpassning av hjälpverksamhetens omfattning, som med hänsyn till arbetslöshetens
nedgång kunde genomföras, borde ske på sådant sätt, att den
statskommunala reservarbetslinjen minskades förhållandevis mera än den
statliga. Kommissionen beräknar vidare, att antalet sysselsatta skulle vid
slutet av innevarande budgetår uppgå till omkring 20,000 i statliga reservarbeten
och omkring 10,000 i statskommunala reservarbeten.

Enligt kommissionens uppskattning skulle statens kostnader för statliga och
statskommunala reservarbeten under budgetåret 1934/1935 belöpa sig till
omkring 67.4 miljoner kronor och således med 19.2 miljoner kronor överstiga
det för ändamålet disponibla, i det föregående angivna beloppet. Då kommissionen
emellertid beräknat, att till avlöningar åt v.ägingenjörsassistenter
skulle åtgå ett belopp av 0.1 miljon kronor, skulle en anslagsförstärkning
av 19.3 miljoner kronor erfordras. På grund av beräkningarnas osäkerhet,
främst med hänsyn till svårigheterna att beräkna under budgetåret utfallande
materialbidrag, har kommissionen avrundat beloppet till 20 miljoner
kronor.

Kommissionen har slutligen framhållit, att behovet av förstärkningsanslag
torde komma att göra sig gällande under februari månad 1935.

Ehuru den förbättring av arbetslöshetsläget, som under senare delen av
föregående budgetår kunde skönjas, fortsatt under hösten, lia de medel, som
ställts till arbetslöshetskommissionens förfogande för statliga och statskommunala
reservarbeten, icke visat sig tillräckliga. Anledningen härtill är, att
kommissionen i anslutning till av statsmakterna meddelade direktiv låtit sig
angeläget vara att bereda arbetslinjen en dominerande ställning vid hjälpverksamheten.
Medan till grund för anslagsberäkningarna för innevarande
budgetår lagts antagandet, att i genomsnitt 24,000 arbetslösa skulle sysselsättas
i statliga och statskommunala reservarbeten, har denna siffra väsentligen
överskridits. Enbart i statliga reservarbeten ha sålunda under månaderna
juli—november sysselsatts genomsnittligt 25,000 arbetslösa och de statskommunala
reservarbetena lia i genomsnitt under samma tid omfattat inemot

15,000 arbetslösa. De med bidrag av statsmedel bedrivna reservarbetena ha
alltså under nämnda period sysselsatt tillsammans i det närmaste 40,000
arbetslösa. Samtidigt har kontantunderstödsverksamheten avsevärt begrän -

Departe ments chefen.

4

Kungl. Majlis proposition nr 29.

sats. Vid ingången av år 1934 omfattade denna verksamhet inemot 61,000
arbetslösa. Siffran hade vid slutet av budgetåret 1933/1934 sjunkit till omkring
21,000. Under den tilländalupna delen av innevarande budgetår har
antalet med kontantunderstöd bisprungna uppgått till i genomsnitt 10,000.

Under dessa omständigheter är det givetvis icke ägnat att överraska, att
de anslagna medlen icke visat sig tillräckliga för reservarbetsverksamhetens bedrivande
under hela budgetåret. Beträffande det ytterligare medelsbehovet,
av kommissionen uppskattat till 20 miljoner kronor, synes det visserligen
sannolikt, att arbetslösheten i fortsättningen av budgetåret skall ytterligare
nedgå och att i följd härav det beräknade beloppet för reservarbeten torde
få anses tilltaget i överkant. Med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
saknar jag dock anledning att vid fixerandet av beloppet avvika från kommissionens
beräkningar. Givet är att Kungl. Majit ställer medel till kommissionens
förfogande allenast i den mån så finnes av omständigheterna påkallat.

På sätt chefen för finansdepartementet tidigare vid behandlingen av finansplanen
för budgetåret 1935/1936 anfört, torde medel för ändamålet lämpligen
böra beredas av förslagsanslaget till oförutsedda utgifter för innevarande
budgetår. En dylik ordning innebär, att utgifterna i verkligheten komma att
bestridas av kassafonden.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen medgiva,

att, utöver det för budgetåret 1934/1935 under Utgifter för
kapitalökning, IV. Fonden för förlag till statsverket, tillgängliga
reservationsanslaget till statliga och statskommunala reservarbeten,
må till bestridande av kostnaderna för de med
anslaget avsedda ändamålen tagas i anspråk ett belopp av
högst 20,000,000 kronor från det för samma budgetår anvisade
förslagsanslaget till oförutsedda utgifter.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj :t Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga vid detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet!
Henry Rooth.

ArbetsVöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

1

Till KONUNGEN

Statens Arbetslöshetskommission får till Kungl. Majit överlämna uppgjorda
beräkningar rörande kostnaderna för kommissionens verksamhet under innevarande
budgetår ävensom avgiva förslag örn erforderliga medel för uppehållande
under budgetåret 1935/1936 av den hjälpverksamhet för oförvållat
arbetslösa, som kommissionen enligt kungörelsen nr 434/1934 har att utöva.
Till stöd för den i det följande gjorda medelsframställningen får kommissionen
anföra följande.

I. översikt över arlbetslöshetsläget år 1934.

Olika drag i utvecklingen under senare månaderna år 1930 av läget å arbetsmarknaden
pekade på en inträdande försämring. Förefintliga uppgifter
angåvo sålunda, att arbetslösheten särskilt under fjärde kvartalet nämnda år
befann sig i stigande; arbetslöshetsläget visade i jämförelse med tidigare år
en viss försämring, som under det följande året blev allt mer påtaglig. Utvecklingen
av krisen, sådan denna återspeglar sig i den offentliga arbetsförmedlingens,
fackföreningarnas ävensom kommissionens egen statistik framgår
av tab. 1 och 2 samt diagram 1, sid. 74.

Örn man bortser från den naturliga säsongförbättring, som regelbundet
äger rum under sommarmånaderna, noteras för de efter 1930 följande åren
successivt stegrade arbetslöshetssiffror. Denna fortskridande försämring kulminerade
under år 1933. Man torde numera med stöd av olika föreliggande
material vara berättigad att anse, att under sistnämnda år den tidigare oavbrutna
försämringen av arbetsmarknaden väsentligen upphörde, och att under
år 1933 en omsvängning ägde rum. Vad statistiken rörande arbetslösheten inom
fackföreningarna beträffar, ligger det procentuella antalet arbetslösa från
och med augusti nämnda år lägre än motsvarande procentsats för föregående

2

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 1. Antal arbetsansökningar på 100 ledina platser Tid den offentliga arbetsförmedlingen
samt fackföreningarnas arbetslöshet i procent ar medlemsantalet.

iren 1930-1934.

Månad	Antal arbetsansökningar på 100 lediga platser vid den offentliga arbetsförmedlingen	Fackföreningarnas arbetslöshet i procent av medlemsantalet
1930	1931	1932	1933	1934	1930	1931	1932	1933	1934
januari.......	241	222	368	569	560	13.9	20.2	24.2	28.8	24.3
februari.......	211	232	412	565	540	13.2	18.7	23.8	27.7	24.4
mars.........	171	191	343	577	430	12.3	19.4	24.1	28.7	23.6
april.........	140	194	341	510	401	10.8	17.1	20.8	24.3	19.5
maj.........	129	164	339	458	317	8.0	13.2	19.0	21.1	15.3
juni.........	127	187	351	451	298	8.0	12.4	19.3	20.3	13.9
juli.........	140	198	370	503	292	8.0	11.8	19.4	19.4	12.9
augusti.......	144	201	366	476	281	8.1	12.8	20.0	19.6	13.2
september......	146	197	351	480	286	9.5	13.4	20.6	19.2	12.5
oktober .......	175	257	395	538	326	12.3	16.4	22.1	20.2
november......	254	413	661	657	—	15.3	19.3	24.1	22.3	_
december.......	238	343	689	644	—	22.9	26.5	31.0	27.2
Medeltal	178	236	413	536	—	11.9	16.8	22.4	23.3

Tab. 2. Antal	hjälpsökande arbetslösa enligt arbetslöshetskommissionens inunads-rapporter. Åren 1930—1934.
Månad	1930	1931	1932	1933	1934
januari ..... februari..... mars......	16,647 15,384 13,572	40,245 41,595 41,885	103,742 108,032 109,674	189,225 181,944 186,561	Hela antalet 171,540 166,348 160,345	Därav i åldem 16-21 år
april...... mai....... juni......	11.368 9,013 6,634	39,396 34,550 31,057	111,333 104,094 97,370	176,825 156,211 145,458	145,588 116,257 99,628	13,038
juli...... augusti..... september ....	5,824 6,314 8,589	30,520 35,701 40,377	94,687 99,826 106,404	138,855 144,185 151,498	86,253 83,042 78,918	10,452 9,880 9,016
oktober ..... november .... december ....	14.611 24,824 31,901	57,143 77,254 88,761	123,584 146,981 161,155	164,747 170,702 171,065	84,811	11,650
Medeltal	13,723	46,540	113,907	164,771	* -	_

ar. Jämväl för de närmast föregående månaderna kan en markerad sänkning
av arbetslösheten noteras.

Vad statistiken rörande den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet beträffar,
ger denna en något annan bild. Detta sammanhänger emellertid med
vissa utvidgningar i arbetsförmedlingarnas ombudsinstitution. Genom den ökning,
som antalet till kommissionen rapporterande kommuner särskilt i slutet av
år 1933 undergick, tillfördes den offentliga arbetsförmedlingen i stor omfattning
nytt klientel. Relationstalet mellan antalet arbetsansökningar och lediga
platser kom härigenom icke att lika markerat återspegla förbättringen av arbetsmarknaden
under senare delen av året som annan förefintlig statistik.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 3

De tecken på förbättring av läget å arbetsmarknaden, som man under år
1933 kunnat skönja men som dock alltjämt vid slutet av detta år vörö synnerligen
ovissa, framträdde med ingången av innevarande år med allt större tydlighet.
Från och med januari månad 1934 ligger sålunda antalet hos kommissionen
hjälpsökande arbetslösa under motsvarande fjolårssiffra. Utvecklingen
innevarande år visar sedan fortskridande förbättring.. Vid utgången
av oktober månad hade antalet hjälpsökande arbetslösa sjunkit med 80,000 i
jämförelse med samma tid föregående år. Utvecklingen av arbetsmarknaden,
sådan denna återspeglar sig i kommissionens statistik, åskådliggöres tydligare,
därest uppgifterna för de senaste åren sättas i direkt relation till varandra
I tabell 3 har antalet hjälpsökande arbetslösa för var och en av månaderna
under åren 1933—1934 satts i procent av antalet för motsvarande
månad under närmast föregående ar.

Tab. 3. Antalet hjälpsökande arbetslösa åren 1933-1934 i procent av motsvarande

antal närmast föregående år.

Månad

Hjälpsökande år 1933 Hjälpsökande år 1934
i % av motsvarande i % av motsvarande
antal år 1932 antal år 1933

januari . .
februari . .
mars . . .

april . ■ •
maj ... .
juni . . .

juli . . . ■
augusti . •
september .

oktober . .
november .
december .

182.1

168.4

170.1

158.8

150.1

149.4

146.6

144.4

142.4

133.3

116.1
106.1

90.7

91.4

85.9

82.3

74.4

68.5

62.1

57.6
52.1

51.5

Örn man bortser från vissa ojämnheter i den ovan återgivna serien av hjälpsökande
personer — uppgifterna för januari månad 1933 ha sålunda av viss
anledning kommit att bliva högre än de verkliga, som lago vid omkring

180,000 — framgår, att sedan i mars månad 1933, då hjälpsökandesiffran
nådde hittillsvarande maximum och med 70 % översteg fjolårssiffran, avståndet
mellan årssiffrorna varit i avtagande. Såsom redan nämnts, understeg^ för
första gången hjälpsökandesiffrorna fjolårsuppgifterna i januari 1934, då de
utgjorde 90.7 % av 1933 års siffra. Örn man tager hänsyn till nyssnämnda felaktighet
i statistiken, visar den fortsatta utvecklingen en fortgående minskning
av procenttalen, så att i oktober 1934 antalet hjälpsökande uppgår till
51.5 % av de i oktober 1933 anmälda hjälpsökande. Ehuru oktober 1934 medförde
en stegring i hjälpsökandesiffran med omkring 6,000, var denna stegring
dock väsentligt mindre än föregående år.

Särskilt stark har nedgången i arbetslösheten varit under våren i samband
med den naturliga säsongförbättring, som vid denna tid inträder. Medan i
april månad 1934 antalet hjälpsökande utgjorde 82.3 % av fjolårssiffran, min -

4

Arbetslöshetsleommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

skades detta procenttal under maj till 74.4 %, en nedgång som får anses betydande.
I juli utgjorde hjälpsökandesiffrorna för år 1934 endast 62.1 % av
fjolårssiffran. Under tidigare år Ilar nästan undantagslöst augusti månad i
arbetslöshetskommissionens statistik visat stigande hjälpsökandesiffror. Enligt
kommissionens statistik under innevarande år uppvisade emellertid augusti
manad en fortsatt minskning med över 3,000 hjälpsökande arbetslösa. Jämväl
september månad medförde en ytterligare nedgång, något som icke inträffat
sedan år 1923.

Den fortskridande förbättringen av arbetsmarknaden kan jämväl belysas
av socialstyrelsens kvartalsstatistik rörande arbetstillgången. I samband med
infordrandet av det för beräkningen av konjunktursiffrorna erforderliga materialet
inhämtas uppgifter, huruvida — enligt vederbörande arbetsgivares uppfattning
brist, normal tillgång eller överflöd på arbetskraft förelåg vid
utgången av vederbörande kvartal. I efterföljande tabell 4 ha dessa uppgifter
fran socialstyrelsens statistik sammanställts och något närmare bearbetats.

Talj. 4. Fördelning av arbetare, ingående i socialstyrelsens kvartalsstatistik, nied
hänsyn till av vederbörande arbetsgivare uppgiven tillgång på arbetskraft. Procenttal.

År,	kvartal	Hela antalet	Fördelning i uppgivit,	procent på arbetsgivare, som att på arbetskraft rått
lia	kv. 1930 .....	arbetare ...... 279,930	brist 2.8	normal tillgång 61.4	överflöd 35 8
2:a	>		...... 289,034	5.1	61.2	33 7
3:e	>	> .....		1.7	58.2	40.1
4:e	»	»	...... 267,560	0.5	51.6	47.9
lia	kv. 1931.....		0.7	45.6	53 7
2:a	»	> ...		0.2	47.7	52 1
3:e	>	J- ...		0.8	44.4
4:e	5-	>		0.6	42.2	57.2
l:a	kv. 1932 .....		0.5	37.0	62 5
2 a	>	7> ...	...... 240,789	0.2	37.5	62.3
3:e	>	> . .		0.2	36.8	63.0
4:e		» . .		0.2	32.2	67.6
Ira	kv. 1933 .....		0.3	27.6	72.1
2: a		» ...		0.2	31.7	68 1
3:e	>	> ...	...... 247,912	0.9	36.8	62.3
4:e	>	> .....		0.4	37.3	62.3
lia	kv. 1934 ......		1.1	42.5	56.4
2:a	>	) . .		4.9	51.6	43 5
3:e	i	> ...		5.7	56.5	37.8

Antalet arbetare hos de arbetsgivare, som noterade, att överflöd på arbetskraft
förekom, utgjorde under första kvartalet 1933 72.1 % av samtliga av
förevarande statistik berörda arbetare. De föregående kvartalen visa en
fortskridande stegring av motsvarande antal. Från och med andra kvartalet
1933 inträder emellertid ett förändrat läge, i det att''numera dessa siffror
visa fortgående sänkning. För tredje kvartalet 1934 hade sålunda antalet
arbetare hos arbetsgivare, som notera överflöd på arbetskraft, sjunkit till
37.8 % av samtliga. Under samma tid har antalet arbetare hos arbetsgivare,
som notera normal tillgång på arbetskraft, stegrats från 27.6 till 56.5 %.

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

5

Brist på arbetskraft har varit rådande endast i synnerligen ringa omfattning.
Dock kan för de båda sista kvartalen viss mindre stegring noteras.

Socialstyrelsens kvartalsstatistik avser huvudsakligen industriell verksamhet.
För jordbruket finnas icke liknande uppgifter. Ehuru jämväl denna näringsgren
berörts av den omfattande arbetslösheten under senare år, har
dock jämlikt föreliggande uppgifter brist på arbetskraft därstädes varit en
mindre ovanlig företeelse än inom industrien. Medan inom industrien brist
förekommit nästan uteslutande beträffande arbetskraft med vissa mera speciella
kvalifikationer, har man inom jordbruket kunnat notera, att å vissa orter
brist förelegat jämväl på icke särskilt yrkeskunnig arbetskraft. Det synes,
som vore beträffande jordbruket arbetskraftens rörlighet mindre än i fråga
örn andra näringsgrenar. Kommissionen har haft anledning konstatera, att
bristfällig rapportförbindelse mellan arbetsförmedlingsombuden och vederbörande
länskontor varit en bidragande orsak till att efterfrågan på arbetskraft
icke kunnat vid vissa tillfällen bliva tillgodosedd. Dessa företeelser ha medfört,
att kommissionen numera ägnar kommittéernas samarbete med de olika
arbetsförmedlingsombuden särskild uppmärksamhet. Den innevarande år antagna
lagen örn offentlig arbetsförmedling torde komma att bidraga till effektivisering
av arbetsförmedlingens ombudsinstitution. I vissa fall torde
emellertid jämväl det förhållandevis låga löneläget inom jord- och skogsbruket
bidragit att hos arbetskraften skapa obenägenhet att taga anställning inom
dessa näringsgrenar.

Den förbättring, som arbetsmarknaden under innevarande år undergått,
främst i jämförelse med år 1933, får naturligen i viss mån sättas i samband
med den arbetsfred, som under året varit rådande. Uppgörelsen den 14 februari
1934 i byggnadskonflikten medförde, såsom av efterföljande tabell framgår,
en omfattande nedgång i antalet hjälpsökande arbetslösa inom denna yrkesgrupp.
Byggnadsverksamhetens igångsättande torde jämväl indirekt ha
påverkat den gynnsamma utvecklingen inom ett flertal andra yrkesgrenar.

Tab. 5. Antal hjälpsökande arbetslösa inom byggnadsindustrien.
September 1933—oktober 1934.

september 1933 . .	. . 10,043	februari 1934 . .	. . 15,935	juli 1934 . .	. 4,495
oktober > . .	. . 12,245	mars > . .	. . 14,138	augusti > . .	. 3,535
november > . .	. . 13,960	april > . .	. . 11,232	september » . .	. 3,825
december » . .	. . 14,839	maj > . .	. . 8,172	oktober » . .	. 4,689
januari 1934 .	. . 16,484	juni > '' • •	. . 6,103

De omfattande arbeten, som igångsatts med av statsmakterna beviljade särskilda
medel, ha enligt sakens natur bidragit till att hjälpsökandesiffrorna
sjunkit. Då dylika arbeten emellertid i viss utsträckning måste upphöra i
och med att marken blir tjälbunden, torde arbetslösa från dessa arbeten sannolikt
i viss omfattning komma att anmäla sig såsom hjälpsökande hos arbetslöshetskommittéerna
under de kommande månaderna.

Ehuru, såsom i det föregående berörts, utvecklingen å arbetsmarknaden innevarande
år i stort sett gått i gynnsam riktning, synas dock enligt kommis -

6

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

sionens uppfattning utsikterna nied hänsyn till den mängd faktorer, som inverka
på arbetsmarknadens gestaltning, synnerligen ovissa. Kommissionen
finner det osäkert, huruvida man kan ha anledning antaga att jämväl den
närmaste framtiden skall karakteriseras av en lika starkt fortgående sänkning
av arbetslöshetssiffrorna, bortsett från normala säsongvariationer. Vissa företeelser
giva snarare motiv för det antagandet, att arbetslöshet av icke obetydlig
omfattning alltjämt kommer att förefinnas och att sålunda behov av en
häremot svarande arbetslöshetshjälp allt fortfarande kommer att göra sig gällande.
Den innevarande år beslutade frivilliga arbetslöshetsförsäkringen torde
knappast under nästkommande år i nämnvärd utsträckning minska förefintligt
hjälpbehov till följd av arbetslöshet.

I samband med att arbetsmarknadsläget i slutet av år 1930 försämrades,
ökades antalet i rapportförbindelse med kommissionen stående kommuner.
Åren 1931—1933 uppvisade en fortgående stegring, till dess maximum nåddes
i februari 1934 med 1,529 rapporterande kommuner. Sedan dess bar antalet
gått tillbaka, ehuru dock icke i samma proportion som totalantalet hjälpsökande
arbetslösa. Förändringarna belysas av efterföljande tabell 6.

Tab. 6. Antal kommuner med rapporterad arbetslöshet enligt arbetslöshetskommissionens
månadsrapporter. Åren 1930—34.

Månad	1930	1931	1932	1933	1934
januari ....... februari.......	. . 168	339	673	1,148	1,478
. . 168	362	751	1,212	1,529
mars........	. . 167	376	757	1,222	1,525
april........	. . 166	368	758	1,181	1,437
maj.........	. . 156	353	743	1,113	1,337
juni.........	. . 136	345	708	1,091	1,270
juli.........	. . 123	335	727	1,108	1,220
augusti.......	. . 128	353	746	1,122	1,160
september......	. . 135	365	774	1,166	1,138
oktober .......	. . 167	419	835	1,238	1,178
november......	. . 216	508	943	1,340	—
december......	. . 261	569	1,000	1,403	—
Medeltal 166	391	785	1,195	—

Med rapporterande kommuner förstås i här förevarande sammanhang uteslutande
sådana kommuner, vilka rapporterat, att arbetslöshet där förefunnits.

Den omständigheten, att antalet rapporterande kommuner icke gått tillbaka
i samma proportion som totalantalet hjälpsökande arbetslösa, har medfört
en relativ stegring av antalet kommuner med förhållandevis litet antal
hjälpsökande arbetslösa. Utvecklingen under de tre senaste åren belyses
i tabell 7, i vilken för september månad vart och ett av åren 1932, 1933 och
1934 antalet kommuner ävensom antalet hjälpsökande arbetslösa fördelats efter
storleken av från varje kommun rapporterat antal hjälpsökande arbetslösa.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

7

Tab. 7. Fördelning av rapporterande kommuner och hjälpsökande arbetslösa med
hänsyn till storleken av antalet från varje kommun rapporterat antal hjälpsökande.

September 1932, 1933, 1934.

Storleksgrnpp: antal hjälp-sökande arbetslösa	Kommuner	Hjälpsökande arbetslösa
Antal	Procent	Antal	Procent
1932	1933	1934	1932	1933	1934	1932	1933	1934	1932	1933	1934
1-5 . . 6—10 . . 11-20 . . 21—50 . . j 51—100 . . 101—200 . . 201—500 . . i 501—1,000 . . j 1,001—w . . . . Summa	30 39 89 190 164 128 98 25 8	69 91 160 276 228 158 133 39 12	206 144 178 262 165 100 69 11 3	3.9 5.1 11.6 24.6 21.3 16.7 12.7 3.2 1.0	5.9 7.8 13.8 23.7 19.6 13.6 11.4 3.3 1.0	18.1 12.6 15.7 23.0 14.5 8.7 6.1 1.0 0.3	96 326 1,388 6,463 12,276 17,901 29,498 17,502 20,954	228 724 2,466 8,938 15,864 22,687 40,811 25,022 34,758	670 1,131 2,655 8,686 11,600 14,246 20,359 7,245 12,326	0.1 0.3 1.8 6.1 11.6 16.8 27.7 16.5 19.7	0.2 0.5 1.6 5.9 10.5 15.0 26.9 16.5 22.9	0.9 1.4 3.3 11.0 14.7 18.0 25.9 9.2 15.6
771	1,166! 1,138	lOO.o	lOO.o	lOO.o	106,404	151,498	78,918	100.0	100.0	lOO.o

År 1933 medförde i jämförelse med föregående år en stegring av antalet
rapporterande kommuner i samtliga storleksgrupper. Särskilt markerad var
emellertid stegringen bland de kommuner, som rapporterade ett förhållandevis
litet antal hjälpsökande arbetslösa. Medan år 1932 20.5 % av antalet kommuner
med rapporterad arbetslöshet noterade högst 20 arbetslösa, hade motsvarande
antal 1933 stigit till 27.5 %.

Den förbättring, som läget undergått under år 1934, har orsakat en betydande
ökning av antalet kommuner med förhållandevis liten arbetslöshet. Sålunda
steg antalet kommuner med rapporterad arbetslöshet av högst 20 i september
1934 till 46.4 °/°.

Det framgår av tab. 7, att det förbättrade arbetslöshetsläget väsentligen tagit
sig det uttrycket, att omfattningen av arbetslösheten inom de enskilda kommunerna
sjunkit, medan däremot arbetslösheten endast i ett mindre antal fall
helt upphört. Detta synes i viss mån sammanhänga med den benägenhet, som
hos ett stort antal kommuner gjort sig gällande, att uppehålla förbindelsen
med kommissionen, trots att för tillfället behov av statlig hjälp ej förelegat.

Ehuru, såsom ovan berördes, 46.4 % av samtliga kommuner med rapporterad
arbetslöshet hade en arbetslöshet som per kommun uppgick till högst 20, utgjorde
den i dessa förekommande arbetslösheten endast en ringa del av totalantalet,
nämligen 5.6 % av antalet hjälpsökande arbetslösa. Bortser man från
dessa kommuner, skulle sålunda arbetslöshet av större omfattning förekomma
i 610 kommuner. Det största antalet hjälpsökande arbetslösa finnas i den
klass av kommuner, som rapportera lägst 201 högst 500 arbetslösa; dessa
omfatta över 20,000 arbetslösa.

8

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 8. Arbetslöshetens omfattning i relation till befolkningen inom kommuner med
olika antal rapporterade hjälpsökande. September 1934.

Storleksgrupp: antal hjälpsökande arbetslösa	Hjälpsökande arbetslösa	Befolkning	Hjälpsökande arbets-lösa i % av befolkningen
Städer	Lands- bygd	Samtliga kommu- ner	Städer	Lands- bygd	Samtliga kommu- ner	Städer	Lands- bygd	Samtliga kommu- ner
1—5 . . .	14	656	670	7,472	297,686	305,158	0.19	0.22	0.22
6-10 . . .	8	1,123	1,131	1,703	267,445	269,148	0.47	0.42	0.42
11—20 . . .	126	2,529	2,655	28,649	319,575	348,224	0.44	0.79	0.76
21-50 . . .	840	7,846	8,686	125.522	628.824	754,346	0.67	1-25	1.15
51—100 . . .	1,621	9,979	11,600	223,361	474,009	697.370	0.73	2.11	1.66
101—200 . . .	2,622	11,624	14,246	257,660	437,278	694,938	1.02	2.66	2.05
201—500 . . .	6,229	14,130	20,359	378.836	356,182	735,018	1.64	3.97	2.77
501—1,000 . . .	1,403	5,842	7,245	120,138	115,408	235,546	1.17	5.06	3.08
1,001—CO ....	12.326	—	12,326	906,429	—	906,429	1.36	—	1.36
Summa	25,189	53,729	78,918	2,049,770	2,896,407	4,946,177	1,23	1.86	1.60

Även om arbetslösheten i en kommun numerärt sett är av ringa omfattning,
kan dock enligt sakens natur ett dylikt ringa antal arbetslösa vara ett
svårartat problem för en liten kommun. Det tryck, som arbetslösheten utövar
inom en kommun, mates lämpligen av relationen mellan antalet arbetslösa
och befolkningen. I tab. 8 har för var och en av de ovan angivna kommunklasserna
uträknats arbetslöshetens omfattning i procent av befolkningen.

Tab. 8 ger emellertid vid handen, att arbetslöshetens tryck inom kommuner,
som rapportera ett ringa antal arbetslösa, är förhållandevis litet. En arbetslöshet,
motsvarande 0.22 % av hela folkmängden -— enligt ovan återgivna uppgifter
för september 1934 för kommuner med en arbetslöshet av högst 5 arbetslösa
-— torde knappast kunna sägas vara ett större problem. Det visar sig, att
arbetslöshetens tryck stiger i de högre storleksgrupperna. Fördelningen efter
antalet rapporterade hjälpsökande återspeglar sålunda icke endast kommunernas
storlek utan motsvarar jämväl en skillnad i arbetslöshetstrycket.

Jämföras siffrorna för landsbygd och städer, visar det sig, att det relativa
antalet hjälpsökande å landsbygden såväl genomsnittligt som i allmänhet för
varje särskild storleksgrupp varit större än i städerna.

Då i regel endast ett ringa antal — kanske blott ett enda -— industriföretag
är beläget inom samma industrikommun på landsbygden, kommer befolkningen
att stå i starkt beroende av dessa eller detta företag. Detta medför att minskad
sysselsättning för något av företagen förhållandevis snabbt ökar antalet hjälpsökande
arbetslösa; utkomstmöjligheterna inom en industrikommun på landsbygden
äro väsentligt mera begränsade än i en stad, där såsom regel ett flertal
industrier äro representerade.

Landsbygdens andel av hela antalet hjälpsökande arbetslösa har under senare
krisår stegrats i förhållande till tidigare år. Detta belyses av efterföl -

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

9

jande tabell 9, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden satts i
procent av totalantalet hjälpsökande. För att i möjligaste mån förkorta tabellen
har endast var tredje månad medtagits; årsmedeltalen äro emellertid beräknade
med hänsyn till rapportsiffrorna för samtliga årets månader.

Tab. 9. Antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden j procent av hela antalet
rapporterade arbetslösa. Åren 1925—1934.

Månad 1925 1926 1927 1928 1929 1930 1931 1932 1933 1934

januari.......... 42.2 45.8 49.6 43.5 43.2 37,8 57.8 68.3 63.2 60.9

april........... 39.2 47.6 49.8 49.0 47.8 37.9 66.8 70.6 66.6 64.7

juli........... 36.2 48.8 44.3 41.6 42.4 37.2 69.8 68.7 65 5 65.8

oktober.......... 39.9 47.9 50.2 46.7 41.7 46.5 71.4 69.1 66.7 66.9

Medeltal 41.1 47.6 4G.8 45.3 42.8 44.3 67.9 68.8 65.8 —

Under åren 1925—1929 utgjorde antalet hjälpsökande arbetslösa å landsbygden
i genomsnitt 40 ä 45 % av totalantalet. Med år 1930 inträdde en markerad
förändring. Under årets sista månader, samtidigt med att arbetslöshetens
allmänna omfattning började att öka, inträdde en stegring, som fortsatte
under år 1931, då procenttalet vissa månader uppgick till över 70. Under hela
år 1932 utgjorde landsbygden en relativt stor del av samtliga hjälpsökande. År
1933 visade siffrorna en viss mindre tillbakagång. Under januari månad brukar
vidare i jämförelse med december landsbygdens andel såsom regel minskas, vilket
torde sammanhänga dels med ökningen av arbetstillfällena i skogarna, dels
med den stagnation, som för industri och handel plägar inträda efter verksamhetens
intensifiering före jul. Medan exempelvis de totala hjälpsökandesiffrorna
för december 1933 och januari 1934 praktiskt taget voro desamma, ökades antalet
hjälpsökande i städerna med 5,000, under det att motsvarande minskning
noterades för landsbygden. De första månaderna innevarande år utgjorde antalet
hjälpsökande arbetslösa å landsbygden en något mindre del än föregående
år, en omständighet, som torde sammanhänga med de omfattande drivningarna
i skogarna vintern 1933—1934. Under sommarmånaderna och hösten har
emellertid åter landsbygdens relativa andel ökats, så att procenttalen nu ligga
högre än fjolårssiffrorna. Arbetslösheten å landsbygden har sålunda gått
något långsammare tillbaka än i städerna.

Oaktat de mycket stora förändringarna i antalet hjälpsökande arbetslösa
sedan år 1930, har dock fördelningen av de -arbetslösa med hänsyn till deras
försörjningsplikt icke undergått större förskjutningar. År 1930 utgjorde antalet
familjeförsörjare 55.9 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Proportionen
har sedan dess något förändrats genom att den för år 1933 sjunkit till 49.9.
Den med år 1934 inträdande förbättringen har sedermera åter något stegrat
de försörjningspliktigas relativa antal, ett förhållande, som torde återspegla
de ogiftas något större lätthet att erhålla arbetsanställning. Emellertid ha
variationerna städse varit förhållandevis obetydliga.

Arbetslöshetens omfattning inom de olika delarna av landet belyses av tab.
10, i vilken antalet hjälpsökande arbetslösa satts i relation till folkmängden.

10

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 10. Arbetslöshetens geografiska utbredning uttryckt i procent ar befolkningen

inom respektive län.

Län	31	h	30/4	31/7	31	/io
1933	1934	1933	1934	1933	1934	1933	1934
Stockholms stad..............	3.6	3.0	3.1	2.8	2.2	1.5	2.4	1.3
Stockholms län............	1.8	2.7	1.7	2.0	1.4	1.1	2.2	1.2
Uppsala >............	1.9	2.3	1.9	1.7	1.4	0.9	1.8	0.9
Södermanlands >............	1.6	1.9	1.4	1.2	1.3	0.6	1.6	0.7
Östergötlands >............	1.8	2.1	1.5	1.4	1.3	0.7	1.7	0.7
Jönköpings >............	1.1	1.3	1.0	1.0	0.9	0.7	1.1	0.7
Kronobergs >............	2.0	1.9	1.6	1.6	1.5	1.0	1.7	0.9
Kalmar >............	2.8	2.5	2.3	1.8	2.2	1.4	2.4	1.3
Gotlands >............	2.1	1.9	1.1	0.8	0.7	0.2	0.9	0.3
Blekinge > ............	3.9	4.7	3.6	3.9	3.8	2.8	4.1	2.8
Kristianstads >............	1.6	1.7	1.1	1.0	0.8	0.5	1.0	0.5
Malmöhus >............	2.7	3.0	2.2	1.9	1.9	1.0	2.0	0.9
Hallands »............	1.3	1.6	1.1	1.1	0.8	0.7	1.1	0.7
Göteborgs stad ..............	5.2	4.0	3.6	3.2	3.0	2.2	3.5	1.9
Göteb. o. Bohus län i övrigt........	3.3	4.5	3.1	4.0	3.4	2.8	4.0	2.7
Älvsborgs > ............	1.3	1.4	1.1	1.0	0.9	0.6	1.1	0.7
Skaraborgs >............	1.2	1.3	0.9	0.8	0.7	0.5	1.0	0.6
Värmlands >............	4.0	2.9	4.1	3.1	3.2	1.9	3.6	2.3
Örebro >............	3.0	2.8	2.7	2.2	2.4	1.3	2.5	1.4
Västmanlands >............	3.3	2.5	2.8	1.7	2.2	0.8	2.6	0.8
Kopparbergs »............	3.7	3.2	3.9	3.3	3.4	1.9	3.9	1.9
Gävleborgs >............	4.1	2.9	4.5	3.6	3.2	1.9	3.8	1.9
Västernorrlands »............	6.4	5.6	7.3	5.8	5.0	3.2	6.1	3.1
Jämtlands >............	3.9	1.6	5.4	2.7	4.1	1.8	4.6	1.5
Västerbottens >............	3.3	2.5	3.4	2.4	2.2	1.3	3.0	1.5
Norrbottens >............	7.4	4.3	7.0	3.7	4.4	2.2	5.7	2.4
Hela riket	3.1	2.8	2.9	2.4	2.2	1.4	2.7	1.4
Städer	3.4	3.2	2.9	2.5	2.3	1.4	2.7	1.3
Landsbygd	2.9	2.5	2.9	2.3	2.2	1.4	2.7	1.4

Det torde att börja med förtjäna framhållas, att arbetslösheten, som i januari
1933 motsvarade 3.1 % av landets befolkning, sedermera gått tillbaka, så att
den i oktober innevarande år utgjorde 1.4 för oktober 1933 var motsvarande
procentsats 2.7. I likhet med föregående år noteras alltjämt den största arbetslösheten
inom de norrländska länen; dock har läget inom dessa innevarande
år påtagligt förbättrats. Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län visa
sålunda starkt sjunkande arbetslöshetssiffror. Från att arbetslösheten i oktober
1933 för Norrbottens län uppgått till 5.7 %, hade densamma i oktober 1934
minskat till 2.4 %; för detta län hade sålunda arbetslösheten sjunkit till mindre
än hälften under det senaste året.. Jämväl för Västerbottens län, som dock
städse visat en i förhållande till andra norrländska län låg arbetslöshet, har
tillbakagången varit synnerligen markerad. Mest omfattande är arbetslösheten
alltjämt inom Västernorrlands län, där densamma omfattar 3.1 % av befolkningen.

I landets tre största städer, Stockholm, Göteborg och Malmö, uppgick antalet
arbetslösa den 31 oktober 1934 till 13,046, motsvarande 1.4 % av befolknin -

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

11

gen. I återstående delar av landet uppgick totalantalet arbetslösa till 71,765.
Av detta antal arbetslösa belöpte sig å Uppsala, Södermanlands, Östergötlands,
Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Kristianstads, Malmöhus (bortsett
från Malmö stad), Hallands, Älvsborgs och Skaraborgs län sammanlagt
19,424 hjälpsökande arbetslösa. Ehuru i befolkningshänseende på detta
område är inrymd mer än hälften av den del av befolkningen, som icke bor
i Stockholm, Göteborg eller Malmö, omfattar detsamma blott 27.1 % av de hjälpsökande
arbetslösa. Arbetslösheten kan, schematiskt sett, anses vara väsentligen
lokaliserad till norra och mellersta delarna av landet, till de större
städerna och till stendistrikten (d. v. s. Blekinge samt Göteborgs och Bohus
län). Trots den ovan berörda starka förbättringen i Norrland, är dock arbetslösheten
i denna del av landet alltjämt relativt mer omfattande än i de södra
delarna.

Den under året inträffade minskningen i arbetslöshetens omfattning har naturligen
utövat visst inflytande på arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning.
Förskjutningarna härvidlag belysas av en jämförelse mellan resultaten
av de den 30 november 1933 och den 31 oktober 1934 företagna åldersundersökningarna
rörande de hjälpsökande arbetslösa. Vissa huvudresultat av undersökningarna
äro sammanförda i tabell 11. Resultaten fran aldersundersökningen
den 31 oktober 1934 äro att anse såsom preliminära, då de infordrade
uppgifterna ännu icke hunnit göras till föremål för närmare granskning.

Tab. 11. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på åldersgrupper. 80/n 1933 oell sl/io 1934.

			A n	tal				I	r o	e n	t
Ålder	Städer	Landsbygd	Hela riket	Städer	Landsbygd	Hela riket
3°/11	31/l0	3°/n	31/io	30/n	31/l0	30/l 1	31/io	30 /11	31/l0	30/n	31/io
	1933	1934 (Piel.)	1933	1934 (prel.)	1933	1934 (pren	1933	1934 (prel.)	1933	1934 (prel.)	1933	1934 (prel.)
16—17.....	898	272	3.662	1,325	4,560	1,597	1.5	1.0	3.3	2.4	2.7	1.9
18—20.....	4,623	1,367	13,108	5,467	17,731	6,834	7.8	4.9	11.8	9.7	10.4	8.1
21—25.....	11,604	4,692	23,517	12,867	35,121	17,559	19.6	16.7	21.2	22.9	20.6	20.8
26—30 .....	9,947	4,472	19,143	9,923	29,090	14,395	16.8	15.9	17.2	17.6	17.1	17.1
31—40 . . . .	13,652	6,908	23,079	12,236	36,731	19,144	23.1	24.6	20.8	21.7	21.6	22.7
41—50	9,453	4,978	15,122	7,480	24,575 16,413	12,458	16.0	17.8	13.6	13.3	14.4	14.8
51—60.....	6,552	3,768	9,861	5,129	8,897 3,465	11.1	13.4	8.9	9.1	9.7	10.5
61—w ....	2,427	1,590	3,555	1,875	5,982	4.1	5.7	3.2	3.3	3.5	4.1
Summa	59,156	28,047	111,047	56,302	170,203	84,349	100.0	100.0	100.0	100.0	100.0	100.0
Därav 16—25 . .	17,125	6,331	40,287	19,659	57,412	25,990	28.9	22.6	36.3	34.9	33.7	30.8

Enligt uppgifterna per den 30 november 1933 befann sig största antalet
hjälpsökande arbetslösa i åldern 31—40 år, medan antalet i åldersklassen 21
—25 år, oaktat denna blott omfattar 5 årsklasser, endast var obetydligt lägre.
En viss skillnad gjorde sig märkbar mellan landsbygd och städer, i det att å
landsbygden antalet i 21—25 årsklassen var något större än i 31—40 årsklassen.
I städerna var förhållandet omvänt. Genomgående befunnos de yng -

12

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

re årsklasserna å landsbygden vara talrikare representerade än i städerna.
Ett uttryck härför var, att å landsbygden 36.3 % av samtliga arbetslösa befunno
sig i åldern 16—25 år, medan motsvarande procent för städerna var 28.9. I
genomsnitt för hela landet kom 33.7 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa på
sistnämnda årsklass.

Den 30 november 1933 rapporterades i hela landet omkring 170,000 arbetslösa.
Under de 11 månader, som ligga mellan här ovan åberopade båda åldersundersökningar,
har den totala arbetslösheten sjunkit med över 85,000.
Det visar sig, att den inträffade sänkningen i arbetslösheten i främsta rummet
kommit de yngre åldersklasserna till godo. Sålunda har antalet arbetslösa
i åldrarna under 30 år gått tillbaka relativt hastigare än i de högre åldersklasserna.
Detta medför, att antalet arbetslösa i åldern 16—30 år numera
utgör en relativt mindre andel än tidigare. Särskilt framträder detta
i fråga om städerna; förskjutningarna för landsbygden åter äro väsentligt
mindre. Det kan förtjäna noteras, att åldersgruppen 21—25 år för landsbygden
enligt undersökningen per den 31 oktober 1934 utgjorde en relativt sett
något större andel av totalantalet hjälpsökande än den 30 november 1933; denna
åldersgrupp är sålunda å landsbygden alltjämt talrikare företrädd än
31—40 års åldern.

Totalantalet hjälpsökande arbetslösa i åldern 16—25 år, som den 30 november
1933 uppgick till omkring 57,400, har sjunkit till 26,000, vilket innebär,
att denna grupps relativa storlek gått tillbaka från 33.7 till 30.8 %. Antalet
hjälpsökande arbetslösa i detta åldersavsnitt har för städernas vidkommande
sjunkit synnerligen kraftigt och utgör nu 22.6 % av samtliga arbetslösa, medan
tillbakagången å landsbygden är väsentligt svagare, där den alltjämt omfattar
35.0 % av totalantalet hjälpsökande.

Yad den speciella ungdomsarbetslösheten beträffar, som närmast avser åldersavsnittet
16—21 ar, meddelas i efterföljande tabell vissa särskilda uppgifter.
Av det ovanstående framgår redan, att arbetslösheten bland ungdomen
förhållandevis starkt har gått tillbaka. Medan det enligt åldersundersökningen
30/ii 1933 rapporterades 29,300 hjälpsökande arbetslösa i dessa åldersklasser,
hade antalet ett halvår senare (juni 1934) sjunkit till 13,000, det vill

Tab. 12. Ungdomsarbetslöshetens omfattning i relation till hela antalet hjälpsökande
arbetslösa. Städer och landsbygd. Juni—oktober 1934.

Månad 1934	Städer	Landsbygd	Hela riket
Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16-21 år	I % av hela antalet	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16-21 år	I % av hela antalet	Hela antalet hjälp- sökande	Därav i åldern 16—21 år	I * av hela antalet
jani......	35,068	2,915	8.3	64,560	10,123	15.7	99,628	13,038	13.1
jall.......	29,534	2,233	7.6	56,719	8,219	14.5	86,253	10,452	12.1
augusti . ...	27,513	2,086	7.6	55,529	7,794	14.0	83,042	9,880	11.9
september ....	25,189	1,729	6.9	53,729	7,287	13.6	78,918	9,016	11.4
oktober .....	28,062	2,506	8.9	56,749	9,144	16.1	84,811	11,650	13.7

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

13

säga till mindre än hälften. Sommar- och höstmånaderna med undantag för
oktober månad ha, såsom framgår av den efterföljande tabellen, karakteriserats
av en fortgående förbättring i ungdomens arbetslöshet.

I och med oktober månad 1934 inträder ett omslag, i det att arbetslösheten
bland de unga åter stegras. Stegringen är denna gång anmärkningsvärt hög,
i det att den uppgår till 29.2 %. Till en del torde naturligen stegringen
orsakats av en viss försämring i tillgången på arbete för de unga. Det torde
emellertid kunna ifrågasättas, huruvida den icke kan förklaras därav, att
arbetslösa ungdomar under höstmånaderna i större utsträckning än under sommarmånaderna
anmält sig såsom arbetslösa hos kommittéerna. I samband
med de ökade arbetstillfällena under sommaren har det nämligen förelegat
större möjligheter för föräldrarna att själva draga försorg om ungdomarna.
De meddelade uppgifterna rörande ungdomsarbetslösheten visa vidare, att
densamma i likhet med tidigare är särskilt framträdande å landsbygden.

Den omfattande stegringen i arbetslösheten under senaste kris tar sig jämväl
uttryck i vissa förskjutningar i de arbetslösas yrkesfördelning. Under åren
före krisen var arbetslösheten väsentligen ett grovarbetarproblem. Sålunda
utgjorde enligt kommissionens yrkesuppgifter rörande de hjälpsökande arbetslösa
gruppen VI (omfattande arbete ej hänförligt till annan grupp, inbegripet
grov- och diversearbetare, ej hänförliga till visst yrke) år 1928 42.0 och år
1929 44.6 % av samtliga hjälpsökande. Under krisen minskades denna proportion.
De minskade sysselsättningsmöjligheterna medförde, att yrkeskunniga
arbetare i större utsträckning än tidigare blevo utan arbete. Arbetslösheten
inom skogsbruket ökades främst till följd av de under vintern 1931—1932 och
i viss mån 1932—1933 föga omfattande drivningarna, främst i de norrländska
skogarna. För åren 1933—1934 visar skogsbruket åter en, relativt sett,
något mindre arbetslöshet än närmast föregående år.

Det förbättrade läget å arbetsmarknaden under innevarande år återspeglas i
det förhållandet, att antalet hjälpsökande inom yrkesgrupp VI relativt sett
åter stigit. Medan antalet i oktober 1933 utgjorde 30.4 % av samtliga, har
det innevarande år successivt stigit och uppgår nu till 33.5 %. Jämväl av de
uppgifter, som i övrigt föreligga inom kommissionen, framgår, att arbetslösheten
allt mer tenderar att bliva ett problem för de mindre kvalificerade; för
de yrkeskunniga äro numera svårigheterna att erhålla arbetsanställning väsentligt
mindre än tidigare.

Inom samtliga yrken noteras under året en markerad tillbakagång i arbetslösheten.
Särskilt stark har denna varit-inom byggnadsindustrien. Jämväl
inom metall- och maskinindustrien och även, ehuru icke i samma stora omfattning,
inom trävaruindustrien har arbetslösheten varit i förhållandevis stark
minskning. En svagare tillbakagång än den genomsnittliga uppvisar, såsom
redan nämnts, grov- och diversearbetaregruppen samt jord-, sten- och glasindustrien.
Vad skogsbruket beträffar har förbättringen varit förhållandevis
stark. Antalet arbetslösa skogsarbetare i oktober innevarande år understeg
motsvarande siffra föregående år med icke mindre än 11,307.

Bihang till riksdagens protokoll 19S5. 1 sami. Nr 89.

2

4

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 18. De hjälpsökande arbetslösas procentuella fördelning på olika yrkesgrupper

1923—1934. Oktober månad.

Yrkesgrupp	1923	1924	1925	1926	1927	1928
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk...................	2.1	3.6	5.0	3.0	3.5	3.1
Skogshushållning...............	1.4	0.4	2.9	3.7	3.2	1.9
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling.........	13.9	21.3	14.2	12.0	8.7	8.4
Jord-, sten- och glasindustri..........	10.6	3.2	3.1	5.3	3.9	3.2
Metall- och maskinindustri..........	20.2	19.5	11.8	8.7	8.4	6.5
Trävaruindustri ...............	5.4	4.4	10.3	10.8	13.6	11.4
Byggnadsverksamhet.............	4.3	5.0	7.9	6.7	7.3	7.1
Övriga industrier...............	4.1	3.7	4.7	4.5	4.8	5.3
Industri och hantverk, ej särskilt specificerad . .	7.0	5.8	3.2	4.1	2.6	2.9
Sjöfart och fiske ...............	2.0	4.4	3.4	1.6	1.0	1.0
Randel och samfärdsel m. m..........	5.4	6.7	7.3	5.9	6.6	7.1
Husligt arbete................	0.4	0.9	O.o	—	0.1	0.1’.
Arbete ej hänförligt till annan grupp ....	23.2	21.1	26.2	33.7	36.3	42.0
Summa	100.0	100.0	100.0	100.0	lOO.o	lOO.o
Antal hjälpsökande arbetslösa.........	11,872	6,454	13,148	15,553	16,453	12,962

Yrkesgrupp	1929	1930	1931	1982	1933	1931
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ...................	2.3	1.6	3.6	6.5	8.2	8.7
Skogshushållning...............	2.0	1.5	14.2	11.8	11.1	8.2
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling..........	7.4	7.8	7.8	7.2	5.1	4.6
Jord-, sten- och glasindustri..........	2.9	3.8	9.5	6.3	7.6	10.1
Metall- och maskinindustri..........	7.4	'' 9.3	7.8	8.6	7.2	5.3
Trävaruindustri...............	11.7	17.9	11.9	9.9	7.4	7.9
Byggnadsverksamhet.............	6.5	5.8	3.8	6.0	7.4	5.5
Övriga industrier...............	5.4	5.2	4.0	4.1	5.0	5.0
Industri och hantverk, ej särskilt specificerad . .	2.3	2.4	1.4	1.3	1.8	1.5
Sjöfart och fiske ...............	1.0	0.7	1.0	1.4	1.6	1.7
Sandel och samfärdsel m. m..........	6.2	5.2	3.3	4.9	7.0	7.5
Husligt arbete................	0.3	0.3	0.1	0.1	0.2	0.2
Arbete ej hänförligt till annan grupp.....	44.6	38.5	31.6	31.9	30.4	33.5
Summa	lOO.o	lOO.o	lOO.o	lOO.o	lOO.o	lOO.o
Antal hjälpsökande arbetslösa.........	7,301	14,611	57,143	123,584	164,747	84,811

Ehuru alltjämt vid utgången av oktober månad 1934 ett icke obetydligt antal
(6,967) skogsarbetare voro anmälda såsom hjälpsökande arbetslösa, synes
denna arbetslöshet dock till övervägande del vara av normal säsongkaraktär.
Då den statliga arbetslöshetshjalpen icke kan ha till syfte att böja säsongarbetares
årsinkomst utöver den normala, synes dylik statlig arbetslöshetsbjälp
såsom regel icke böra ifrågakomma, när arbetstillgången inom ett säsongyrke
är normalt, vilket för närvarande synes vara fallet vad skogsbruket be -

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 15

Tabell 14. De hjälpsökande arbetslösa fördelade på yrkesgrupper år 1934.

Yrkesgrupper	30/l	3°/4	31	h	31/io
Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ............	14,499	8.5	11,320	7.8	5,909	6.9	7,351	8.7
Skogshushållning........	7,991	4.7	14,028	9.6	8,447	9.8	6,967	8.2
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling . .	7,609	4.4	5,526	3.8	4,114	4.8	3,878	4.6
Jord-, sten- och glasindustri . . .	14,898	8.7	11936	8.2	8,909	10.3	8,574	10.1
Metall- och maskinindustri . . .	13,211	7.7	9,422	6.5	5,130	5.9	4,465	5.3
Trävaruindustri.........	14,232	8.3	11,442	7.8	5,759	6.7	6,675	7.9
Byggnadsverksamhet.....	16,484	9.6	11,232 679	7.7	4,495	5.2	4,689	5.5
Läder-, hår-, gummi- o. d. industri	958	0.6	0.5	385	0.4	325	0.4
Textilindustri.........	770	0.4	589	0.4	379	0.4	363	0.4
Beklädnadsindustri.......	1.603	0.9	1,357	0.9	868	1.0	616	0.7
Närings- och njutningsmedelsind.	2,196	1.8	1,948	1.3	1,074	1.2	1,115	1.3
Eemisk-teknisk o. belysn.-industri	761	0.4	645	0.4	715	0.8	650	0.8
Trämasse- och pappersindustri . .	2,538	1.6	1,981	1.4	1,216	1.4	1,197	1.4
Grafisk industri........	452	0.3	399	0.3	234	0.3	225	0.3
Industri o. hantverk, ej särsk. spec.	3,757	2.2	3,024	2.1	1,881	2.2	1,300	1.5
Sjöfart och fiske ........	3,953	2.3	3,019	2.1	1,364	1.6	1,475	1.7
Handel och samfärdsel m. m.:
Kontors-, bank- o. försäkr.-personal	1,334	0.8	1,308	0.9	977	1.1	800	0.9
Butiks- och magasinspersonal . .	3,626	2.1	3,327	2.3	1,962	2.3	1,759	2.1
Hotell-, kafé- och restaurantrörelse	1.276	0.7	1,011	0.7	423	0.5	517	0.6
Landtransport.........	7,030	4.1	5,712 351	3.9	3,411	4.0	3,047	3.6
Allmän och litterär verksamhet .	423	0.2	0.2	204	0.2	207	0.2
Handel o. samfärdsel, ej särsk. spec.	291	0.2	218	0.2	143	0.2	118	0.1
Husligt arbete..........	370	0.2	317	0.2	129	0.2	128	0.2
Arbete, ej hänförl. till annan grupp (inbegripet grov- och diversearbe-
lare, ej hänförliga till visst yrke)	51,278	29.9	44,797	30.8	28,125	32.6	28,370	33.5
Summa	171,540	100.0	145,588	100. o	86,253	100.0	84,811	100.0

träffar. Kommissionen har också grundad anledning förvänta, att drivningarna
i skogarna instundande vinter skola bliva minst lika omfattande som
under föregående i detta avseende mycket gynnsamma vinter. Kommissionen
har därför ansett, att skogsarbetare, i likhet med ett flertal övriga säsongarbetare
(byggnads-, tegelbruks-, hamn- och stuveriarbetare), böra avstängas från
statlig arbetslöshetshjälp. Dylik avstängning har ock verkställts från och
med den 1 november 1934. Det ligger emellertid i sakens natur, att olika lokala
förhållanden kunna motivera undantag. Sålunda har ock kommissionen
i samband med delgivningen av avstängningsbeslutet av skogsarbetare meddelat
arbetslöshetskommittéerna, att lokala och temporära dispenser för skogsarbetare
kunna medgivas. Intill utgången av oktober månad hade kommissionen
på framställning från olika arbetslöshetskommittéer beviljat dispens för
sammanlagt 3,218 skogsarbetare.

Såsom nyss nämndes, har arbetslösheten inom yrkesgruppen jord-, sten- och
• glasindustri visserligen något sjunkit sedan föregående år, men tillbakagången
har dock varit väsentligt mindre än den genomsnittliga. Medan sålunda
denna yrkesgrupp i oktober 1933 utgjorde 7.6 % av samtliga hjälpsökande

16

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

arbetslösa, hade gruppens relativa storlek ett år senare vuxit till 10.1 %\ hela
antalet hjälpsökande inom yrkesgruppen i fråga hade sjunkit från 12,523 till
8,574. I någon mån är den förhållandevis omfattande arbetslösheten att tillskriva
läget inom glasindustrien. Den viktigaste orsaken är emellertid det
svåra läget inom stenindustrien, vilket särskilt hårt drabbat Blekinge samt
Göteborgs och Bohus län. För att närmare belysa utvecklingen inom stendistrikten
meddelas i efterföljande tabell vissa uppgifter rörande arbetslöshetens
omfattning inom de kommuner i nyssnämnda båda län, inom vilka stenindustrien
är att anse såsom huvudsaklig försörjningskälla för befolkningen.

Tab. 15. Totalantalet hjälpsökande arbetslösa inom stendistrikten i Blekinge samt
Göteborgs och Bohus län. Hjälpsökande arbetslösa redovisade under
jord-, sten- och glasindnstrien.

A. Blekinge län.

T i d	1930	1931	1932	1933	1934
Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.	Hela antalet hjälp- sökando arbets- lösa	Därav sten- arb.	Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.	Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.	Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.
januari . .	167	31	1,096	434	2,500	1,389	3,123	1,541	4.027	1,864
februari . .	149	19	1,166	402	2,573	1,317	3,200	1,450	3,994	1,852
mars . . .	123	22	1,186	486	2,413	1,241	3,605	1,918	3,741	1,805
april . . .	120	19	1,201	572	2,925	1,673	2,861	1,218	3,455	1,670
maj . . .	143	22	1,097	549	2,541	1,417	2,707	1.183	2,985	1,566
juni . . .	120	10	1,134	650	2,417	1,345	3,343	1,792	2,744	1,503
juli ....	141	15	1,402	940	2,630	1,543	3,264	1,752	2,552	1,423
augusti . .	140	26	1,887	1,365	2.875	1,754	3,371	1,836	2,484	1,358
september .	156	31	1,789	1,253	2,682	1,577	3,388	1,837	2,386	1.346
oktober . .	218	62	1,757	1,135	2,529	1,334	3,455	1,769	2,322	1,271
november .	417	138	2,114	1,191	2,818	1,421	3,724	1.856	—	—
december .	548	207	2,202	1,241	3,009	1,548	3,902	1,900	—	—
Medeltal	204	50	1,503	852	2,059	1,403	3,329	1,671	—	—

B. Göteborgs oell Bohus län.

T i d	1930	1931	1932	1933	1934
Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.	Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.	Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.	Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.	Hela antalet hjälp- sökande arbets- lösa	Därav sten- arb.
januari . .			1,466	1,372	3,650	3,300	4.244	3,545	6,662	5,838
februari . .	—	—	1,516	1.408	3,708	3,263	4,310	3,492	6,723	5,891
mars . . .	—	—	1,722	1,596	3,312	2,584	6,188	5,348	6,536	5,726
april . . .	—	—	2,328	2,233	4,159	3,717	4.231	3,592	6.021	5,369
maj . . .	—	—	2,857	2,771	3,516	3,057	3,614	3,043	5,731	5,157
juni . . .	—	—	2,746	2,673	3,640	3,229	5,913	5,326	4.890	4,457
juli ....	—	—	2,977	2,873	4,120	3,772	5,308	4,737	4,461	4,167
augusti . .	—	—	3,898	3,805	4,499	4,148	5,274	4,685	4,159	3,841
september .	—	—	4,187	4,122	4,781	4,367	5,475	4,877	3,852	3,521
oktober . .	—	—	2,903	2,772	3.146	2.740	5,935	5,248	4,171	3,783
november .	211	204	3,248	2,937	3,013	2,512	6,137	5,298	—	—
december .	1,170	1,156	3,556	3,300	3,581	2,977	6,773	5.963	—	—
Medeltal	115	113	2,784	2,655	3,760	3,306	5,284	4,596	—	—

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

17

Det framgår av tabell 15, att det svåra läget inom stendistrikten gav sig
till känna redan år 1930, ehuru arbetslösheten dock detta år var av förhållandevis
ringa omfattning. Under 1931 inträder en mycket hastig försämring.
Arbetslösheten inom stendistrikten mångdubblas under detta år. Sedermera
har arbetslösheten fortsatt att stiga; under innevarande år har dock det totala
antalet hjälpsökande arbetslösa något gått tillbaka, ehuru såsom nämnts icke
i samma utsträckning som genomsnittligt inom andra yrken. I efterföljande
sammanställning ha arbetslöshetssiffrorna för stendistrikten satts i relation
till totalantalet hjälpsökande för hela landet för vart och ett av åren 1930—
1934.

Tab. 16. Antalet arbetslösa i stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs och
Bohus län i % ar antalet arbetslösa i riket. Medeltal per år.

År	Blekinge län	Göteborgs och Bohus län	Blekinge län + Göteborgs och Bohus län
1930 ......	..... 1.5	0.8	2.3
1931......	..... 3.2	6.0	9.2
1932 .....	..... 2.3	3.3	5.6
1933 ......	..... 2.0	3.2	5.2
1934 1 .....	..... 2.6	4.4	7.0

Tabellen illustrerar, att den under innevarande år inträffade förbättringen i
väsentligt mindre utsträckning kommit stenindustrien i dessa kommuner till
godo än övriga yrken genomsnittligt. I dessa distrikt, vilkas befolkning endast
omfattar 1.9 % av hela landets befolkning, har innevarande år i genomsnitt
antalet arbetslösa omfattat 7.0 % av samtliga hjälpsökande.

Det svåra läget inom stenindustrien har medfört, att kommissionen i förhållandevis
stor utsträckning ansett sig böra meddela hjälp åt de arbetslösa
i stenindustrikommunerna. I efterföljande tabell 17 gives en sammanställning
av vissa överslagsvis beräknade kostnader för den av kommissionen bedrivna
hjälpverksamheten för arbetslösa i stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs
och Bohus län.

Tab. 17. Överslagsvis beräknade kostnader för statlig arbetslöshetshjälp i
stendistrikten i Blekinge samt Göteborgs och Bohus län.

Statliga Statskommunala Understöds reservarbeten

reservarbeten verksamhet

	Blekinge	Göteb. o.	Blekinge	Göteb. o.	Blekinge	Göteb. o.	Blekinge	Göteb. o.
	län	Bohus län	län	Bohus län	län	Bohus län	län	Bohus län
1930	202,000	_	_	_	—	—	202,000	_
1931	1,304,000	1,121,000	20.000	—	35,000	401,000	1,359,000	1,522,000
1932	2,661,000	2,426,000	141,000	53,000	98,000	784,000	2,9(i0,000	3,263,000
1933	3,221,000	3,082,000	420,000	312,000	248,000	1,412,400	3,889,000	4,806,000
19342	3,259,000	4,543,000	853,000	635,000	149,000	1,250,000	4,261,000	6,428,000

Kostnaderna lia, som synes, år för år stegrats. För innevarande års 10 första
månader beräknas de sammanlagda kostnaderna uppgå till icke mindre

1 Medeltal för januari—oktober.

2 Januari—oktober.

18

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

än 10.7 milj. kronor. Ehuru kommissionen ej anser sig kunna bedöma stenindustriens
framtidsmöjligheter, synes man dock av erfarenheterna under senare
år kunna draga den slutsatsen, att ett betydande antal stenindustriarbetare
ej kunna vinna anställning i det gamla yrket. Kommissionen har alltid
ansett sin uppgift väsentligen begränsad till att vid allmän eller mera speciell
konjunkturarbetslöshet hjälpa de arbetslösa under den svåra perioden. Blir arbetslösheten
inom viss industri permanent, lärer -—• i synnerhet då det är fråga
örn så omfattande arbetslöshet som inom stenindustrien — kommissionen icke
böra genom sin hjälpverksamhet bidraga till att inom stendistrikten kvarhålla
arbetskraft, som uppenbarligen ej där kan ha utsikter till självförsörjning.

Arbetslösheten bland kvinnorna har under året nedgått förhållandevis hastigare
än för männen. Medan i januari 2,072 hjälpsökande kvinnor voro
rapporterade, hade antalet i oktober sjunkit till 451, d. v. s. till mindre än 1/4.

Jämlikt beslut av statsmakterna skulle från den 1 juli 1934 vissa särskilda
bestämmelser vara gällande rörande icke hemortsberättigade hjälpsökande.
Kommunerna skulle erhålla möjlighet att för dylika arbetslösa, vilka inom
vistelsekommunen uppehållit sig en tid av minst 9 månader och tillika under
denna tid haft anställning av mera stadigvarande beskaffenhet, erhålla stats -

Tab. 18. Rapporterade hjälpsökande icke hemortsberättigade arbetslösa, som uppehållit
sig minst nio månader i vistelsekommunen och därstädes innehaft anställning
av mera stadigvarande beskaffenhet.

Län		juli	augusti	september	oktober
Stockholms stad		........ 98	143	160	183
Stockholms	län . . .	........ 75	66	63	71
Uppsala	> ...	........ 9	9	14	14
Södermanlands	> ...	........ 10	11	12	13
Ostergötlands	) ...	........ 21	21	16	22
Jönköpings	> ...	........ 7	10	9	6
Kronobergs	» ...	........ 12	10	9	6
Kalmar	> ...	........ 14	16	12	12
Gotlands	» ...		_	_	2
Blekinge	> ...	........ 15	14	9	14
Kristianstads	> ...	........ 13	8	7	12
Malmöhus	> ...	........ 39	34	36	35
Hallands	1 ...	........ 3	_
Göteborgs stad .		........ 13	16	14	63
Göteb. o. Bohus län i övrigt	........ 41	34	32	31
Alvsborgs	> ...	........ 7	9	9	14
Skaraborgs	5 ...	........ 20	14	14	13
Värmlands	> ...	........ 22	28	26	33
Örebro	» ...	........ 28	20	25	26
Västmanlands	» ...	........ 18	24	18	19
Kopparbergs	> ...	........ 44	48	42	35
Gävleborgs	> ...	........ 25	23	21	22
Västernorrlands	» ...	........ 72	70	42	36
Jämtlands	> ...	........ 12	13	8	4
Västerbottens	> ...	........ 16	16	12	19
N orr bottens	>	........ 8	18	2	5
		Hela riket 644	675	612	710

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

19

bidrag till arbetslöshetshjälp enligt förmånligare grunder än till övrig hjälpverksamhet.
Kommissionen har i anledning härav från och med juli innevarande
år månatligen inhämtat särskilda uppgifter rörande antalet hjälpsökande,
som icke ägt hemortsrätt i vistelsekommunen. De inhämtade uppgifterna
äro återgivna i tab. 18.

Det framgår av tab. 18, att antalet i hela landet hjälpsökande dylika arbetslösa
är anmärkningsvärt litet; det motsvarar mindre än 1 % av hela antalet
hjälpsökande arbetslösa. Största delen förekommer i de större städerna. En
orsak till det anmärkningsvärt ringa antalet anmälda torde vara, att många
arbetslöshetskommittéer icke mottaga hjälpansökningar från dessa arbetslösa,
ävensom att dessa med kännedom örn de tidigare svårigheterna att erhålla
arbetslöshetshjälp vänt sig till fattigvårdsmyndigheterna.

II. Översikt över hjälpverksamheten under år 1934.

1. Arbetslinjen.

a. Statliga reservarbeten.

Enligt de av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna rörande hjälpverksamheten
för arbetslösa skulle den under kommissionens ledning bedrivna verksamheten
inriktas på att så långt ske kunde bereda arbete at största möjliga
antal arbetslösa, varvid statskommunala reservarbeten företrädesvis borde
anordnas. Dessa bestämmelser innebära i jämförelse med tidigare den förändringen,
att den statskommunala arbetslinjen skulle givas företräde framför
den statliga. I enlighet med de fastställda bestämmelserna vidtog kommissionen
åtgärder i syfte att förmå de olika kommunerna ävensom vägstyrelser
och landsting att igångsätta statskommunala reservarbeten. Det ligger
emellertid i sakens natur, att igångsättandet av statskommunala reservarbeten
i sådan ökad omfattning, som varit statsmakternas avsikt, måste taga viss
tid. Trots de initiativ, som från olika kommunala myndigheters sida togos,
kunde sålunda den statskommunala reservarbetslinjen endast småningom
ökas. Med hänsyn härtill och till önskvärdheten att i största möjliga mån
bereda arbete åt det dåvarande stora antalet arbetslösa samt att hålla kontantunderstödsverksamheten
inom så snäv ram som möjligt var det nödvändigt
att giva även den statliga reservarbetslinjen en betydligt större omfattning
än förut. Kommissionen vill i detta sammanhang erinra örn Kungl. Maj :ts
beslut den 30 juni 1933, enligt vilket kommissionen anbefalldes att vidtaga sådana
förberedande åtgärder, som erfordrades för att — därest förhållandena
så funnes påkalla -— arbetsstyrkan vid de statliga reservarbetena under vinterhalvåret
1933—34 skulle kunna successivt uppbringas till 30,000 man.
Härvid hade kommissionen att beakta, att sysselsättning vid dylika arbeten
borde successivt beredas omkring 2,000 arbetslösa från Jukkasjärvi och Gällivare
kommuner.

20

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

>

Kommissionens strävanden att anskaffa och igångsätta nya arbetsobjekt
visade sig emellertid icke omedelbart kunna medföra en önskvärd effekt. Det
var i anledning härav, som kontantunderstödsverksamheten — såsom längre
fram skall närmare visas — denna tid måste givas relativt stor omfattning.

Under tiden 1 juli—31 december 1933 kontrakterade kommissionen arbeten
för en summa av 29.4 milj. kronor; ersättningarna från uppdragsgivarna utgjorde
3.9 milj.. Den nyanskaffning, som kommissionen innevarande år bedrivit
i fråga örn arbetsobjekt till de statliga reservarbetena, belyses i tabell
19.

Tab. 19.

Månad

Kostnaderna för kontrakterade statliga reservarbeten,
månadsvis ander januari—oktober 1934.

Kontraktsummor

kr.

Ersättning från
uppdragsgivaren
kr.

Januari........... 7,655,229:— 1,011,052:75

Februari........... 11,120,418:— 1,106.282: —

Mars............ 2,987,044: — 314,360: —

April............ 3,517,850:— 399,840: —

Maj............. 2,399,952:50 252,867:38

Juni . . .
Juli . . .
Augusti .
September
Oktober .

7,390,838

2,285,995

3,195,250

1,713,310

2,668,328

Summa 44,934,214

14

64

562,495

229,923

468,244

217,302

275,322

50

63

4,837,689

26

Under månaderna januari—-oktober innevarande år ha sålunda arbeten för
44.9 miljoner kronor kontrakterats. Av kommissionen har sedan den 1 juli
1933 intill utgången av oktober månad 1934 tecknats kontrakt för arbeten såsom
statliga reservarbeten uppgående till i det närmaste 75 milj, kr. Under
året ha icke mindre än 283 nya arbetsföretag startats. I tabell 20 meddelas
uppgifter rörande fördelningen med hänsyn till län av under innevarande år
kontrakterade arbeten.

Tab. 20. Kostnaderna för under januari—oktober 1934 kontrakterade
statliga reservarbeten, fördelade länsvis.

Län

Stockholms stad.....

> län ....

Uppsala > ....

Södermanlands » ....

Östergötlands > ....

Jönköpings > ....

Kronobergs » ....

Kalmar > ....

Gotlands > ....

Blekinge > ....

Kristianstads > ....

Malmöhus > ....

Hallands > ....

Göteborgs stad......

Göteb. o. Bohus län i övrigt
Älvsborgs > ....

Kontraktsummor

kr.

5,291,862:50

588,500: —
1,196,300: —

2,867,400: —
4,237,745: —
3,655,400: —
45,000: —
989,145: —

2,216,700: —
1,691,500: —
564,400: —

2,838,900: —
3,399,100: —

Ersättning från
uppdragsgivaren
kr.

530,134:38

42.705: —
57,945: —

281,450: —
257,312: —
473,035: —
6,750: —
125,246: —

318,470: —
240,685: —
130,425: -

293,440: —
440,815: —

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

21

Län

„ . Ersättning från

Kontraktsummer uppdragsgivaren

kr- kr.

Skaraborgs län
Yärmlands >

Örebro >

Västmanlands »

Kopparbergs >

Gävleborgs >

Västernorrlands >

Jämtlands »

Västerbottens »

Norrbottens >

...... 822.700: —	97,145: -
...... 1,198,620: —	168,412: —
...... 2,178,369= _	227,505: —
...... 630,853: —	106,915: —
...... 1,888,688:14	200,597: 63
...... 1,405,765: —	220,170: —
...... 3,252,700: —	350,815: 50
...... 915,850: —	98,907:50
...... 658,088: —	21,985: —
...... 2,400,629: —	146,824:25
Summa 44,934,214:64	4,837,689:26

Det har vid anskaffandet av arbetsobjekt enligt sakens natur icke varit
möjligt att i den omfattning, som skulle ha kunnat vara önskvärd, förlägga de
statliga reservarbetena till de delar av landet, inom vilka arbetslösheten varit
särskilt omfattande. Emellertid framgår av tabellen, att i sådana län som
Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län, inom vilka omfattande arbetslöshet
varit rådande, betydande engagemang träffats.

Enligt verkställd beräkning per den 31 oktober 1934 uppgick värdet av
icke utförda delar av kommissionens kontrakterade arbeten till ett belopp av 75

milj. kronor. ■ ^

Vid de statliga reservarbetena sysselsattes i oktober 1933 omkring 21,000
arbetslösa. I samband med vinterns inträde följde sedermera en viss minskning
i arbetareantalet, som emellertid redan i januari innevarande år visade en
betydande uppgång, sammanhängande med de kraftiga ansträngningar i fråga
örn arbetsanskaffning, som från kommissionens sida under föregående ar
gjorts. Antalet reservarbetare vid de statliga arbetena innevarande år framgår
av tab. 21.

Tabell 21. Antal arbetslösa sysselsatta vid statliga reservarbeten (enligt månads rapporterna).

År 1934.1

Hänvisade från

	städer		landsbygd	Hela	riket
Månad	Antal	%	Antal	%	Antal	%
	.... 2,641	14.2	15,957	85.8	18.598	100.0
	. . • • 3,054	14.8	17,613	85.2	20,667	100.0
	.... 3,574	16.4	18,252	83.6	21,826	100.0
April....... Maj.......	.... 3,841	17.5	18,094	82.5	21,935	100.0
.... 4,318	18.8	18,711	81.2	23,029	100.0
	.... 5,110	20.0	20,378	80.0	25,488	100.0
	.... 5,373	20.1	21,383	79.9	26,756	100.0
Augusti...... September..... Oktober......	.... 5.960	22.2	20,856	77.8	26,816	loo.o
.... 5,870 .... 6,191	23.5 26.2	19,144 17,448	76.5 73.8	25,014 23,639	100.0 100.0

Antalet statliga reservarbetare ökade under året och nådde under augusti
månad sitt maximum med icke mindre än 26,816. Under hösten har antalet
sedermera något nedgått, så att vid oktober månads utgång antalet sjunkit
med omkring 3,200 till 23,600. Under instundande vinter torde viss ytterli -

1 I denna och i övriga tabeller äro specialarbetare ej inräknade.

22 ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

gare nedgång komma att följa. Den förbättring, som arbetsmarknadsläget
instundande år undergått, har nämligen medfört, att kommissionen under senare
delen av år 1934 i viss mån begränsat arbetsanskaffningen, något som
även framgår av tabell 19. Anordnandet av statliga reservarbeten i så stor
omfattning, som skett innevarande år, har främst syftat till att i möjligaste
mån begränsa kontantunderstödsverksamheten. Detta har medfört, att medan
tidigare platserna vid de statliga reservarbetena företrädesvis måst reserveras
för landskommunerna, numera städerna erhållit en väsentligt större
andel. Medan vid ingången av år 1934 antalet statliga reservarbetare från
städerna endast uppgick till något över 2,600 man, hade antalet arbetare den
sista oktober 1934 stigit till inemot 6,200. Antalet arbetare från landsbygden
har under senare delen av året kraftigt gått tillbaka, medan städerna fort -

Tab. 22. Statliga reservarbetare, fördelade med hänsyn till arbetsplatsens belägenhet

till hänrisningslän. 3% 1934.

L	ä n	Total- antalet från länet hän- visade	Därav sysselsatta å arbetsplats inom länet	Dagkolonister
Antal	% av total-antalet	Antal	% av
å arbets-platser i länet sys-selsatta	hela antalet
Stockholms stad		880			1 100		11.4
Stockholms	län.......	1,033	982	95.1	661	67.3	64.0
Uppsala	> . . .	152	_	_
Södermanlands	J.......	200	132	66.0	72	54.5	36.0
Östergötlands	».......	623	265	42.5	65	24.5	10.4
Jönköpings	» ......	332	316	95.2	199	63.0	59.9
K ronobergs	*.......	440	390	88.6	252	64.6	57.3
Kalmar	».......	679	568	83.7	363	63.9	53.6
Gotlands	J>.......	5	5	100.0
Blekinge	>.......	1,879	1,602	85.3	1,011	63.1	53.8
Kristianstads	>.......	364	321	88.2	235	73.2	64.6
Malmöhus	5.......	1,327	480	36.2	200	41.7	15.1
Hallands	>.......	132	93	70.5	26	28.0	19.7
Göteborgs stad	>.....	591	30	5.1
Göteborgs och Bohus län i övrigt	2.532	1,685	66.5	775	46.0	30.6
Alvsborgs	län.......	393	308	78.4	81	26.3	20.6
Skaraborgs	>.......	236	165	69.9	63	38.2	26.7
Värmlands	?.......	1,340	931	69.5	417	44.8	31.1
Örebro	».......	1,039	886	85.3	521	58.8	50.1
Västmanlands	»......	400	326	81.5	219	67.2	54.8
Kopparbergs	>.......	1,481	1,324	89.4	459	34.7	31.0
Gävleborgs	» . . . .	1,506	1,021	67.8	631	61.8	41.9
Västernorrlands	>.....	2,351	1,893	80.5	629	33.2	26.8
Jämtlands	J.......	561	542	96.6	242	44.6	43.1
Västerbottens	*.......	932	926	99.4	336	36.3	36.1
Norrbottens	>.......	2,465	2.038	82.7	960	47.1	38-9
	Summa	2 23,873	17,229	72.2	8,517	49.4	35.7

1 Å

. 2 Äv viäsa anledningar överensstämmer ej detta antal med det eljest för september 1934 redoVisade
antalet statliga reservarbetare.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.

23

satt att öka, Orsakerna härtill beröras närmare i sammanhang med kontantunderstödsverksamheten
och nedgången i denna. Trots de påpekade förskjutningarna
mellan stad och land dominerar dock alltjämt landsbygden, varifrån
omkring 3/4 av samtliga statliga reservarbetare härröra.

Såsom redan nämnts, har kommissionen sökt att i viss mån förlägga de statliga
reservarbetsplatserna med hänsyn till förekomsten av arbetslöshet. Det
har härigenom varit möjligt att vid de statliga reservarbetena i förhållandevis
stor utsträckning bereda sysselsättning åt arbetare, som kunnat kvarbo i sina
hem. Antalet dylika s. k. dagkolonister utgjorde enligt uppgifterna per den
30 september 1934 sålunda icke mindre än 35.7 % av samtliga i de statliga
reservarbetena sysselsatta. Såsom framgår av tabell 22 har det varit möjligt
att bereda omkring 3/é av de statliga reservarbetarna arbete inom hänvisningslänet.
Särskilt hög är proportionen för Norrlandslänen.

Fördelningen av de statliga reservarbetarna med hänsyn till hänvisningslän
framgår av tab. 23.

Tab. 23. Antalet från olika län vid statliga reservarbeten sysselsatta &r 1934.

Län	31/l	30A	31/7	31/l0
hela antalet	städer	lands- bygd
Stockholms stad...........	130	303	790	1,386	1,386 |	—
Stockholms län.........	786	1.199	1,211	1,008	114	894
	73	178	138	176	30	146
Södermanlands >.........	298	411	229	195	67	128
Östergötlands >.........	255	476	693	637	494	143
Jönköpings > .........	3S1	440	385	328	102	226
Kronobergs >.........	694	999	558	427	16	411
Kalmar >.........	917	1.201	780	645	179	466
Gotlands >.........	18	88	18	7	4	3
Blekinge >.........	2,085	2,357	2,145	1,883	190	1,693
Kristianstads >.........	594	728	493	362	59	303
Malmöhus >.........	760	1,363	1,417	1,506	1,299	207
Hallands ».........	146	193	153	138	53	85
Göteborgs stad...........	195	320	575	769	769	—
Göteb, och Bohus län i övrigt ....	1,557	1,975	2.708	2,524	201	2,323
Älvsborgs län.........	535	688	563	419	252	167
Skaraborgs >.........	156	236	271	239	81	158
	1,193	1,246	1,570	1,206	104	1,102
	964	1,102	1,288	989	104	885
Västmanlands >.........	549	605	672	387	132	255
Kopparbergs >.........	1,031	1,110	1,641	1,319	21	1,298
Gävleborgs >.........	525	614	1,390	1,302	322	980
Västernorrlands ».........	982	1,165	2,748	2,062	74	1,988
Jämtlands >.........	496	381	670	493	49	444
Västerbottens >.........	970	493	829	877	5	872
Norrbottens ».........	2,308	2,064	2,821	2,355	84	2,271
Summa	18,598	21,935	26,750	23,689	6,191	17,448

Det framgår av tab. 23, att antalet reservarbetare från de olika länen förhållandevis
jämnt varierat med den totala arbetsstyrkans växlingar. Undan -

24

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.

tag härifrån utgöra dock de största städerna. Den ökning, som mellan den
31 juli och 31 oktober ägt rum beträffande statliga reservarbetare från dessa
städer, sammanhänger naturligen med kommissionens strävan att i möjligaste
mån hålla kontantunderstödsverksamheten nere.

Den förändring, som arbetslöshetsklientelet i åldershänseende undergått innevarande
år, har naturligen medfört förskjutningar jämväl beträffande reservarbetarna.
Salunda kan även för dessa noteras en viss förskjutning till
de högre åldersklasserna.

Tab. 24. Statliga reservarbetares fördelning på åldersgrupper. so/u 1933 och 3I/io 1934.

			A n	t a				P	r o	c e	n t
Ålder	städer	landsbygd	hela riket	städer	landsbygd	hela riket
	3%1	31/io	30/ll	31/l0	30/ll	31/l0	30/ll	31/io	30/ll	31/io	30/ll	31/io
	1933	1934 (pral.) |	1933	1934 (prel.)	1933	1934 (prel.)	1933	1934 (prel.)	1933	1934 (prel.)	1933	1934 (prel.)
18-20	177	273	1,450	1,711	1,627	1,984	8.0	4.4	9.4	9.8	9.2	8.4
21—25	686	1,276	3,939	4,505	4,625	5,781	30.9	20.6	25.6	25.9	26.2	24 5
26—3U	470	1,2091	3,215	3,645	3,685	4,854	21.2	19.6	20.8	20.9	20.9	20.6
31—40	443	1,521 1	3.389	3,918	3,832	5,439	19.9	24.6	22.0	22.5	21.7	23.0
41—50	256	1,063	2,017	2,078	2,273	3,141	11.6	17.2	13.1	11.9	12.9	13.3
51—60	154	692	1,168 248	1,286	1,322	1,978	6.9	11.2	7.6	7.4	7.6	8.4
61—lo	36	1571	270	284	427	1.6	2.5	1.6	1.6	1.6	1.8
Summa	2,222	6,1911	15,426	17,413|	17,648	23,604	100.0	100.0	100.0	100. o	100.0	100.0

När det gäller att bedöma ovanstaende tabell, torde hänsyn till vissa omständigheter
böra tagas. Vid disponerandet av erhållna platser vid statliga
reservarbeten ha kommunerna i första hand utvalt ungkarlar, medan de sökt
i görligaste mån bereda familjeförsörjarna arbete vid de statskommunala reservarbetena
eller ock latit dessa kvarstå i kontantunderstödsverksamhet. Utsändande
av familjeförsörjare till statliga reservarbeten har dock förekommit
i icke obetydlig omfattning, vilket framgår av stegringen i dessas antal
innevarande ar. Medan sålunda i januari 1934 antalet familjeförsörjare uppgick
till 7,889, hade antalet den 31 oktober 1934 stigit till 10,049. För de
unga ha under året tillkommit de ökade hjälpmöjligheter, som den vidgade
omtattningen av ungdomshjälpen innebär. Dessa samverkande omständigheter
ha medfört en viss förskjutning till de högre åldersgrupperna. Särskilt markerad
är denna för städerna. Det torde förtjäna noteras, att av samtliga statliga
reservarbetare den 30 november 1933 från städerna ej mindre än 38.9 %
tillhörde åldersgruppen 18—25 år. Denna procentsats har emellertid den 31
oktober 1934 sjunkit till 25.0. Anmärkningsvärd är stegringen i 51—60 årsåldern,
till vilken den 31 oktober 1934 inemot 700 statliga reservarbetare hörde.
Vad landsbygden beträffar, äro förskjutningarna under de senaste elva
manaderna obetydliga. Saväl absolut som relativt ha dock de yngre åldersklasserna
något ökats.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

25

Den under månaderna januari—oktober 1934 förhållandevis rikliga tillgången
på platser vid de statliga reservarbetena har medfört, att kommissionen
under denna tid i väsentligt större utsträckning än tidigare kunnat tillgodose
efterfrågan på platser vid dessa. I motsats till föregående år har det sålunda
under sommaren och hösten varit möjligt att tillgodose flertalet av de ansökningar
örn platser, som inkommit till kommissionen. Härjämte har det emellertid
varit möjligt för kommissionen att i stor utsträckning ställa platser till
de kommuners förfogande, inom vilka kontantunderstödsverksamhet bedrivits.
Tillströmningen till de statliga arbetena har sålunda varit förhållandevis
stor under denna tid. Detta belyses närmare av tab. 25. I

i Tab. 25. Omsättningen av arbetare''vid de statliga reservarbetena 1929—1934.

År, månad	Medel- arbets- styrka	Av-gång-na pr vecka, medel-	Till- komna pr vecka, medel-	Omsättning pr vecka	De avgångna fördelade efter orsaker till avgången
Antal	% av me-delar-bets-	Arbete i öppna marknaden	Sjukdom eller olycksfall	Statens A.K:s beslut	Egen begäran	Avsked
		tal	tal		styr- kan	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%	Antal	%
1929 . . .	2,127	124	104	228	10.7	23	18.6	13	10.6	34	27.4	52	41.9	2	1.6
1930 . . .	2^337	114	145	259	11.1	22	19.3	15	13.2	21	18.4	53	46.5	3	2.6
1931 . . .	6,f>92	229	340	569	8.6	47	20.5	28	12.2	33	14 4	114	49.8	7	3.1
1932 . . .	14,725	372	481	853	5.8	55	14.8	45	12.1	127	34.1	129	34.7	16	4.8
1933 . . .	20’l67	514	550	1,064	5.3	53	10.3	57	11.1	287	55.8	108	21.0	9	1.8
1934
	18,119	375	988	1,363	7.5	52	13.9	53	14.1	170	45.3	96	25.6	4	1.1
Februari	20,502	437	931	1.368	6.7	69	15.8	87	I9.y	196	44.9	70	16.0	15	3.4
	22,539	487	730	1,217	5.4	60	12.3	107	22.0	197	40.4	lil	22.8	12	2.5
	22^881	761	857	1,618	7.1	143	18.8	113	14.8	233	30.6	229	30.1	43	5.7
Maj . . .	22,889	1,072	1,146	2,218	9.7	236	22.0	138	12.9	326	30.4	289	27.0	83	7.7
	24.695	810	1,317	2,127	8.6	201	24.8	150	18.5	120	14.8	326	40.3	13	1.6
	27''195	808	1,221	2.029	7.5	183	22.6	168	20.8	84	10.4	358	44.3	15	1.9
Augusti . .	27,605	806	789	1,595	5.8	180	223	151	18.7	117	14.5	339	42.1	19	2.4
September .	26,311	1,054	669	1.723	6.5	151	14.3	144	13.7	333	31.6	413	39.2	13	1.2
Oktober . .	25jl68	910	688	1,598	6.3	106	11.6	142	15.6	332	36.5	324	35.6	6	1 0.7

I tab. 25 mates omsättningen vid de statliga reservarbetena av summan
nykomna och avgångna i medeltal pr vecka i procent av arbetsstyrkan. Den
maximala omsättningen betecknas sålunda av siffran 200. Det framgår, att
medan omsättningen under de relativt gynnsamma åren 1929—1930 överstigit
10 ?£,• omsättningen innevarande år icke någon gång stigit till denna höjd.
Den högsta siffran noteras för maj; omsättningen har sedermera sjunkit. I
tabellen redovisas jämväl orsakerna till reservarbetarnas avgång. Under sommarmånaderna
dominera de med »arbete i öppna marknaden» och »egen begäran»
betecknade orsakerna. Det antal arbetare, som på grund av kommissionens
beslut hemsänts från de statliga reservarbetena, har synnerligen starkt
varierat under olika tider. Orsakerna till dessa hemsändningar ha sammanhängt
med dels ett till följd av arbetslöshetens nedgång minskat hjälpbehov,
dels olika arbetsföretags avslutande.

26

Arbetslöshetshommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

De statliga reservarbetarnas yrkestillhörighet belyses av de undersökningar
härom, som den 31 mars och 31 oktober 1934 verkställts av kommissionen.
Huvudresultaten äro sammanfattade i tab. 26. Uppgifterna per den 31 oktober
1934 äro dock att anse såsom preliminära.

Tab. 26. Statliga reservarbetares fördelning på yrkesgrupper. 31/s oell sl/io 1934.

Yrkesgrupp	Antal	I % av hela antalet i stat-liga reserv-arbeteten sysselsatta	I % av hela antalet hjälp-sökande inom yrkesgruppen
	31 /o / ö	31/l0 (prel.)	31/3	31/io (prel.)	31/3	31/l0 (prel.)
Jordbruk och, skogshushållning: 1) Hemmansägare.........	26	20	0.1	0.1	10.2	20.2
2) Arrendatorer...........	37	35	0.2	0.2	24.5	22.9
3) Kronotorpare........	36	24	0.2	0.1	38.3	40.0
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda .	289	244	1.8	1.0	13.6	18 6
5) Hemmasöner.....	189	157	0.9	0.7	14.4	19.8
6) Egentliga jordbruksarbetare........	1.556	1,139	7.1	4.9	15.3	23.8
7) > skogsarbetare..........	1,560	1,623	7.1	7.0	15.2	23.7
Industri och hantverk: Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .	1,985	1,762	9.1	7.6	28.5	43.9
Jord-, sten- och glasindustri.........	3,254	3,549	14.9	15.3	24.4	43.3
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . .	777	978	3.6	4.2	6.8	22 0
Trävaruindustri..........	1,703	1,969	7.8	8.5	13.1	29 6
Byggnadsverksamhet............	568	936	2.6	4.0	4.0	20 1
Läder-, hår-, gummivaruindustri........	63	91	0.3	0.4	7 4	28 1
Textilindustri.......	45	77	0.2	0.3	6 8	21 4
Beklädnadsindustri......	65	101	0.3	0.4	4.2	16 5
Närings- och njutningsmedelsindustri......	156	211	0.7	0.9	7.2	19 0
Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....	61	98	0.3	0.4	8.6	19 4
Trämasse- och pappersindustri......	199	315	0.9	1.4	8.1	27 3
Grafisk industri.......	12	36	0.1	0.2	2.8	16 0
Industri och hantverk ej särskilt specif. ....	351	349	1.6	1.5	9.6	24.5
Sjöfart och fiske..........	290	283	1.3	1.2	7.5	19.3
Handel och samfärdsel m. m.: Kontors-, bank- o. försäkringspersonal . . .	129	200	0.6	0.9 |	9.3	25.0
Butiks- och magasinspersonal.....	171	331	0.8	1.4	4.7	18 9
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse.....	39	76	0.2	0.3	3.4	14 6
Landtransport........	320	682	1.5	2.9 |	5.0	22 5
Allmän och litterär verksamhet ...	12	34	0.1	0.1	3.0	16 4
Handel och samfärdsel ej särskilt specif. . .	26	18	0.1	0.1	10.2	15.3
Husligt arbete.........	1	3	0.0	0.0!	0.3	2.3
Arbete ej hänförligt till annan grupp (inbegri-pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .	7,880	7,906	36.1	34.0	16.8	28.6
Summa	21,800	28,247	100.0	100. o 1	13.6 1	27.9

Under den tid, som förflutit mellan de båda ovannämnda undersökningarna,
ha knappast större förskjutningar inträffat. Jordbruksarbetarna utgöra
numera procentuellt sett en något mindre andel av totalantalet än tidigare.
Detta förhållande återspeglar främst de nyssnämnda hemsändningarna från de

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

27

statliga reservarbetena, som verkställts i anledning av uppkommen brist på
jordbruksarbetare. Tabellen åskådliggör jämväl den omfattning inom varje
yrkesgrupp, i vilken hjälp beretts genom arbete vid de statliga reservarbetena.
Det visar sig, att den statliga reservarbetslinjen genomgående för alla yrken
numera bereder hjälp för väsentligt större antal arbetslösa än tidigare. Särskilt
hög hjälpprocent noteras för yrkesgrupperna »gruvdrift och malmförädling»
och »jord-, sten- och glasindustri». De höga siffrorna för den förstnämnda
yrkesgruppen sammanhänga med att kommissionen i enlighet med ovan
(sid. 19) nämnda beslut av Kungl. Majit berett arbetslösa från Jukkasjärvi
och Gällivare kommuner arbete i särskilt stor omfattning vid de statliga reservarbetena.
Den höga siffran för jord-, sten- och glasindustrien sammanhänger
delvis med kommissionens strävan att bereda ökad hjälp åt glasindustriens
förhållandevis stora antal arbetslösa men framför allt med strävandet
att genom arbete bereda hjälp åt de hårt hemsökta stendistrikten i Göteborgs
och Bohus län samt Blekinge län. Inom nämnda båda län har kommissionen
bedrivit omfattande statliga reservarbeten, varvid självfallet i betydande utsträckning
sysselsättning beretts för de arbetslösa från dessa län. Den stegring,
som noteras för byggnadsverksamheten, torde närmast sammanhänga med
vissa säsongföreteelser.

Reservarbetenas kostnader pr dagsverke under årets olika månader framgå
av tab. 27. Nettokostnaden motsvarar kommissionens kostnader, sedan uppdragsgivarnas
bidrag fråndragits. Stegringen för juni månad är tillfällig och
sammanhänger med sättet för vissa kostnaders bokföring.

Tab. 27. Statliga reservarbetenas genomsnittliga kostnad
per 8-timmars dagsverke år 1934.

Brattokostnad Nettokostnad

Månad i kronor i kronor

pr dagsverke pr dagsverke

Januari.......... 7.97 6.43

Februari.......... 7.53 7.35

Mars............ 7.82 7.06

April........... 7.93 7.26

Maj............ 7.88 7.68

Juni............ 9.63 8.79

Grunderna för lönesättningen vid reservarbetena ha under året icke undergått
någon förändring. De av statsmakterna år 1933 fastställda reglerna äro
sålunda alltjämt gällande. I anledning av det av statsmakterna gjorda uttalandet,
att kommissionen oftare än tidigare varit fallet borde företaga revision
av de fastställda reservarbetslönerna, gick kommissionen redan i slutet
av föregående år i författning örn inhämtandet av de för en dylik lönerevision
erforderliga uppgifterna. För resultaten av den nya lönesättningen, som trädde
i kraft den 1 maj 1934 lämnas en redogörelse i det följande (sid. 54).

Medeldagsförtjänsterna vid de statliga reservarbetena under åren 1933—
1934 framgå av tab. 28.

28

ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 28. Medelförtjänster vid de statliga reservarbetena
per 8-timmars dagsverke.

(Specialarbetare ej medräknade).

Månad	1933	1934
Januari . .	....... 4.25 kr.	4.61 kr.
Februari . .	....... 4.23 »	4.59 >
Mars....	....... 4.23 >	4.52 >
April . . .	....... 4.36 >	4.62 >
Maj ....	....... 4.39 »	4.43 >
Juni ....	....... 4.42 >	4.45 >
Juli ....	....... 4.61 »	4.53 >
Augusti . .	....... 4-84 »	4.67 >
September .	....... 4.98 »	4.75 »
Oktober . .	....... 4-95 >	4.67 >
November .	....... 4.91 »	—
December .	....... 4.76 »	—

Det må erinras, att uppgifterna i tab. 28 uteslutande avse reservarbetarnas
kontanta förmåner, i vilka ortstilläggen dock icke inräknats; ej heller ingå
de naturaförmåner, såsom fri bostad m. m., som de vid statliga reservarbeten
sysselsatta åtnjuta.

På grund av de ändrade grunderna för reservarbetslönerna undergingo medeldagsförtjänsterna,
under senare hälften av föregående år en höjning, i det
att förtjänsterna, som i juni 1933 i medeltal uppgingo till kr. 4:42, i november
stigit till kr. 4: 91 per dag. Sedermera ha emellertid medeldagsförtjänsterna
åter sjunkit. Nedgången i december 1933 och januari, februari och mars
1934 torde i viss mån sammanhänga med de försvårande moment, som vintern
medför för arbetenas bedrivande. Minskningen i förtjänsterna under maj månad
hänger naturligen samman med den den 1 maj genomförda lönerevisionen,
som genomsnittligt inneburit vissa lönereduceringar. Nedgången under sommarmånaderna
sammanhänger med att under denna tid ett mycket stort antal
arbetare nyintagits, varvid dessa på grund av ovana vid arbetet verkat
sänkande på medeldagsförtjänsterna. Under hösten, då nyintagningarna
starkt nedgått, medan avgångarna något stegrats, ha medeldagsförtjänsterna
åter stigit. Den omständigheten, att medelförtjänsterna under innevarande
höst genomsnittligt legat lägre än motsvarande tid föregående år är
emellertid väsentligen att hänföra till särskilda orsaker. En vidtagen undersökning
har sålunda givit vid handen, att nedgången i medeldagsförtjänsterna
huvudsakligen förorsakats av att nystartade arbetsplatser varit förlagda till
kommuner med förhållandevis låg reservarbetslön. Det torde förtjäna påpekas,
att merförtjänsterna utöver reservarbetslönen för närvarande äro minst
lika höga som i juni 1933.

Kungl. Majit uppdrog genom brev den 12 januari innevarande år åt kommissionen
att såsom statliga reservarbeten anordna olika arkivarbeten, ägnade
att motverka arbetslösheten bland kontorister och med dem jämställda.
Härvid skulle enligt Kungl. Maj:ts beslut i tillämpliga delar gälla reglerna
för vanliga statliga reservarbeten. I anledning av Kungl. Maj:ts nyssnämnda

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.

29

beslut tillskrev kommissionen samtliga de olika centrala och lokala myndigheter,
från vilka socialdepartementet tidigare erhållit uppgifter rörande förefintlighet
av dylika för kontorister och därmed jämställda lämpliga arbeten.
I denna skrivelse, till vilken fogades erforderliga handlingar för ansökan örn
arbetenas utförande såsom statliga reservarbeten, meddelades myndigheterna
närmare uppgifter rörande sättet för ifrågavarande arbetens bedrivande.

Genom nyssnämnda brev ställde Kungl. Majit ett belopp av 700,000 kronor
till kommissionens förfogande att användas till dylika statliga arkivarbeten.
Ifrågavarande belopp synes ha varit avvägt med hänsyn till resultatet av den
ovannämnda av socialdepartementet företagna undersökningen rörande förekomsten
av för arkivarbeten lämpliga arbetsobjekt. Omedelbart efter utsändandet
av ovannämnda formulär inkom från olika myndigheter ett stort antal
ansökningar örn dylika arkivarbeten. Omfattningen av de av kommissionen
beviljade arbetena under tiden februari—oktober innevarande år framgår av
tabell 29.

Tab. 29. Omfattningen av såsom statliga reservarbeten
beviljade arkivarbeten. Januari—oktober 1934.

Beviljat belopp
kr.

121,126
118,561
18,871
89,999

28,407
21,095
12,230
59,028
24.470

Summa — 493,787

Månad	Antal sysselsatta
Januari.....	arkivarbetare
Februari.....	..... 48
Mars.......	..... 201
April......	..... 254
Maj.......	..... 260
Juni.......	..... 261
Juli.......	..... 250
Augusti.....	..... 234
September ....	..... 235
Oktober.....	..... 235

Ovannämnda belopp, 700,000 kronor, har ännu icke helt disponerats, vilket
sammanhänger med att från flera myndigheter, vilka varit upptagna i den
av socialdepartementet företagna utredningen såsom innehavare av lämpliga
arbetsobjekt, ansökningar till kommissionen icke inkommit. Under senare delen
av året ha de beviljade arkivarbetena i huvudsak inneburit olika fortsättningsarbeten
av redan tidigare medgivna dylika arbeten. Sammanlagt ha under
året 183 arkivarbeten igångsatts.

Antalet vid arkivarbeten sysselsatta arbetslösa framgår jämväl av uppgifterna
i tab. 29. Det högsta antalet (261) sysselsatta noterades i juni månad. Siffran
har sedermera något nedgått i samband med att beviljade arbeten slutförts.
Av de vid utgången av oktober vid dessa arbeten sysselsatta uppgick
antalet kvinnor till 56.

De olika statliga reservarbetena hava tillfört de olika kommunerna betydande
skatteunderlag. Enligt de sammandrag av dylika uppgifter för speBihang
till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 89. 3

30

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

emalarbetare och reservarbetare vid kommissionens arbetsplatser, som verkställts
för år 1933, uppgick taxeringssumman till 28,440,000 kronor. Särskilt
stora belopp hava tillförts Blekinge samt Göteborgs och Bohus län.

b. Statskommunala reservarbeten.

Såsom ovan nämnts, skola enligt statsmakternas beslut 1933 vid beredandet
av hjälp för arbetslösa i form av arbete statskommunala reservarbeten äga
företräde. Dessa bestämmelser äro alltjämt gällande, ehuru, såsom i annat
sammanhang i förevarande framställning närmare beröres, riksdagen i skrivelse
433/1934 uttalat, att det begränsade hänvisningsområdet vid statskommunala
reservarbeten kunde i tider, då arbetslösheten minskas, föranleda, att
redan påbörjade arbeten måste avvecklas, vilket i sin ordning borde medföra
försiktighet vid igångsättandet av mera omfattande statskommunala arbetsföretag,
som svårligen kunde anpassas efter arbetslöshetens växlande omfattning.
Omfattningen av de under åren 1933—1934 bedrivna statskommunala
reservarbetena åskådliggöres av efterföljande tabell 30.

Tab. 30. Antalet statskommunala reservarbetare oell kommuner med arbetslösa sysselsatta
vid statskommunalt reservarbete. Iren 1933 och 1934.

1933 1934

		Antal		Antal
Månad	Antal kommuner	syssel-	Antal kommuner	syssel-
		satta		satta
januari.......	. . 182	8,483	415	13,879
februari.......	. . . 202	9.684	478	16,199
mars........	. . . 231	10,945	553	17,277
april........	. . 245	10,476	586	17,277
maj.........	. . 247	10,754	618	18,165
jani........	. . 262	11,852	593	18,477
jall........	. . 246	10,998	573	17,075
augusti.......	. . 247	11,367	541	16,037
september......	. . 263	12,139	479	14,362
oktober .......	. . 305	14,564	459	14,187
november......	. . 345	14,207	_
december......	. . 362	12,241	—	—

Till följd av arbetslöshetens stegrade omfattning hade redan i början av år
1933 de statskommunala reservarbetena, såsom synes, erhållit en relativt stor
omfattning. Emellertid uppgick vid denna tid antalet kommuner med rätt att
bedriva dylika arbeten till endast 200—250. Då kommissionen i anledning
av statsmakternas nyssnämnda beslut i många fall ansåg sig böra göra medgivandet
att bedriva kontantunderstödsverksamhet beroende av att kommunen
gjort skäliga ansträngningar att söka igångsätta statskommunala reservarbeten,
har antalet kommuner med rätt att bedriva dylika arbeten väsentligt ökats.
De betydligt ökade siffrorna, vad antalet kommuner beträffar, sammanhänga
emellertid jämväl med att, sedan vägstyrelser från 1 juli 1933 medgivits rätt
att bedriva statskommunala reservarbeten, de kommuner — i regel ett flertal

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

31

för varje arbete — som tilldelats platser vid dessa arbeten, ingå i statistiken.
Antalet arbetare sysselsatta vid de statskommunala reservarbetena steg icke i
samma proportion som kommunantalet ökat, vilket emellertid huvudsakligen
torde sammanhänga med nyss påpekade förhållande.

Den statskommunala reservarbetslinjen har under innevarande år tidvis
haft en förhållandevis stor omfattning. Med våren och sommaren ökades synnerligen
starkt antalet arbetslösa sysselsatta vid dessa arbeten. Högsta siffran
noteras i juni med icke mindre än 18,477. Det högsta antalet kommuner, som
medgivits rätt att sysselsätta arbetslösa vid dylika arbeten, noterades för maj
med 618. Under höstmånaderna har antalet åter nedgått.

Tab. 31. Beräknade kostnader för under år 1034 beviljade
statskommunala reservarbeten.

Månad

Samtliga arbeten
Kr.

Därav för allm. vägar
Kr.

januari............ 6,883,020: — 3,618,390: —

februari........... 9,086,965:— 4,033,650: —

mars............. 3,564,030: — 1,998,440: —

april............. 4,616,890:— 2,225,210: —

maj............. 767,457: — 89,767: —

juni . .
juli . .
augusti .
september
oktober .

1,420,975
833,190
903,385
1,794.020
3,583 005

Summa 33,452,937: —

244,990

386,810

322.880

275.880
961,100

14,157,117

Nedgången sammanhänger naturligen i främsta rummet med det minskade
hjälpbehov, som inträtt i och med arbetslöshetens starka nedgång. Kommissionen
har i anledning härav under senare tid och i överensstämmelse med riksdagens
uttalande i ovannämnda skrivelse 433/1934 iakttagit viss återhållsamhet
vid prövningen av ansökningar örn rätt att igångsätta statskommunala
reservarbeten. Detta belyses jämväl av ovanstående tabell, i vilken totalkostnaderna
för beviljade statskommunala reservarbeten 1934 månadsvis återgivits.

En ökning har, såsom synes, inträtt med oktober månad. Till följd av den
stora arbetsstyrka, som under sommaren sysselsattes vid dessa arbeten, färdigställdes
under denna tid arbeten i stor omfattning, medan förhållandevis få
arbetsföretag nybeviljades. En ökning av arbetsobjekten har med hänsyn härtill
varit erforderlig inför den kommande vintern.

Tabell 31 åskådliggör jämväl omfattningen av såsom statskommunala reservarbeten
beviljade allmänna vägar. Dessa motsvara sålunda en beräknad
kostnadssumma örn 14.2 milj. kr. Under tiden —81/12 1933 beviljades dylika
arbeten för 9.7 milj. kr. Under innevarande års första månader representerade
de allmänna vägarna icke mindre än hälften av totalkostnaderna för samtliga
såsom statskommunala reservarbeten beviljade arbeten. Under de senare månaderna
ha dessa arbeten icke ifrågakommit i samma stora omfattning som
tidigare, även om för oktober noteras viss ökning.

32

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Kostnaderna för under året beviljade andra statskommunala reservarbeten
än allmänna vägar belöpa sig till 19,295,820 kr. Fördelningen av dessa på
arbetskostnader, materialkostnader och sådana kostnader, till vilka statsbidrag
icke utgår, framgår av följande sammanställning.

Arbetskostnader............ 11,403,263 kr.

Materialkostnader........... 6,641,492 »

Kostnader utan statsbidrag...... 1,251,065 >

Summa 19,295,820 kr.

Det må förtjäna noteras, att enligt tabell 31 arbeten, kostnadsberäknade till
33.4 milj. kr., beviljats såsom statskommunala reservarbeten innevarande år.
Då under tiden 1/7-—-31/i2 1933 motsvarande kostnadssumma utgjorde 35.6 milj.
kr., har från 1/7 1933 intill utgången av oktober månad 1934 beviljats statskommunala
reservarbeten för 69.0 milj. kr. Sammanräknas kontrakterade
statliga och beviljade statskommunala reservarbeten, uppgå de gemensamma
kostnaderna avseende sistnämnda tidsperiod till 143.3 milj. kr. De delar av
beviljade statskommunala reservarbeten, varpå statsbidrag den 31 oktober 1934
icke utbetalats, motsvarade ett belopp av omkring 50 milj. kr., varav något
över 18 milj. kr. för allmänna vägar.

De statskommunala reservarbetarna utgöras till övervägande del av familjeförsörjare.
Vid oktober månads utgång uppgick sålunda av de 14,187 statskommunala
reservarbetarna familjeförsörjarna till icke mindre än 10,261,
medan 3,926 voro rapporterade såsom saknande försörjningsplikt. Särskilt
ringa är antalet ungkarlar från städerna. Detta sammanhänger med de ovan
påpekade förhållandena, att städerna innevarande år i större utsträckning än
tidigare tilldelats platser vid de statliga reservarbetena, varvid kommittéerna
naturligen till dessa arbeten i första hand uttagit ungkarlarna. Å landsbygden
utgör antalet familjeförsörjare omkring 2/3 av samtliga vid statskommunala
reservarbeten sysselsatta.

Den statskommunala arbetslinjen har under året i ökad grad anlitats i landskommunerna.
Däremot noteras för städerna viss tillbakagång. Medan i januari
1934 de statskommunala reservarbetarna i städerna motsvarade 44.8 % av
samtliga, ha de vid utgången av oktober nedgått till 30.9 %.

Tab. 32. Statskommunala reservarbetare fördelade på städer oell landsbygd. År 1934.

Månad	Städer	Landsbygd	Hela	riket
Antal	%	Antal	%	Antal	%
januari......	.....6,217	44.8	7,662	55.2	13,879	100.0
februari.....	.....6,763	41.7	9,436	58.3	16.199	100.0
mars.......	.....6,696	38.8	10,581	61.2	17,277	100.0
april.......	.....6,794	39.3	10,483	60.7	17,277	100.0
maj.......	.....6,492	35.7	11,673	64.3	18,165	100.0
juni....... juli.......	.....5,902	31.9	12,575	68.1	18,477	100.0
.....5,144	30.1	11.931	69.9	17,075	100.0
augusti......	.....4,621	28.8	11,416	71.2	16,037	100.O
september ....	.....4,240	29.5	10,122	70.5	14.362	100.0
oktober .....	.....4,387	30.9	9,800	69.1	14,187	100.0

ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

33

Den statskommunala reservarbetslinjens omfattning i olika delar av landet
framgår av den i tab. 33 lämnade sammanställningen.

Tab. 33. Antalet från olika län vid statskommunala reservarbeten sysselsatta år 1934.

31/j	3%	Sl/7	31/io
hela antalet	Bläder	lands- bygd
400	746	808	785	785	_
519	623	539	479	106	373
297	668	348	268	65	203
655	590	374	341	169	172
382	533	428	357	92	265
640	676	553	524	400	124
122	197	201	199	37	162
1,013	1,187	1,069	862	436	426
339	272	30	12	11	1
1,029	1,304	940	659	116	543
397	509	292	187	75	112
849	1,472	896	585	491	94
328	314	269	214	163	51
184	196	155	129	129	—
776	957	820	827	351	476
736	640	456	266	145	121
337	449	355	j 291	166	125
584	961	927	967	113	854
592	839	459	414	93	321
363	557	412	369	166	203
764	839	1,587	1,070	38	1,032
433	670	841	772	110	662
951	1,059	2,570	2,144	22	2.122
191	155	399	465	25	440
657	605	861	788	20	768
! 341	259	486	213	63	150
i 13,879	17,277	17,075	| 14,187	4,387	9,800

Stockholms stad . .

Stockholms län
Uppsala
Södermanlands
Östergötlands
Jönköpings

Kronobergs
Kalmar
Gotlands
Blekinge
Kristianstads

Malmöhus
Hallands

Göteborgs stad.......

Göteb, och Bohus län i övrigt
Älvsborgs läll.....

Skaraborgs
Värmlands
Örebro

Västmanlands
Kopparbergs

Gävleborgs
Västernorrlands
Jämtlands
Västerbottens
Norrbottens

Hela riket

Det framgår av tab. 33, att antalet statskommunala reservarbetare ökats
synnerligen ojämnt inom olika delar. Även örn man bortser fran Gotlands län,
där nedgången sammanhänger med att arbetslösheten a landsbygden till väsentliga
delar försvunnit, framgår, att för södra och mellersta delarna av landet
en stark nedgång noteras redan under sommarmånaderna, då eljest den
statskommunala arbetslinjen hade sin största omfattning. Däremot ökade
under sommaren antalet arbetare i Norrland kraftigt; först i och med oktober
inträffar här en viss tillbakagång.

I likhet med vad ovan noterats beträffande vid de statliga reservarbetena
sysselsatta arbetslösa, ha vissa förskjutningar i åldershänseende förekommit,
så att de högre åldrarna blivit talrikare företrädda. Såväl absolut som relativt
har antalet ungdomar vid de statskommunala reservarbetena nedgått, något
som synes sammanhänga med att man fran städerna i främsta rummet berett
dessa hjälp genom hänvisning till olika kurser eller genom sysselsättning vid

34 Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

arbetsläger. De föreliggande uppgifterna äro sammanställda i efterföljande
tabell.

Tab. 84. Statskommunala reservarbetares fördelning på åldersgrupper. so/u 1933 och

3 Vio 1934.

Ålder			A n	tal				P	r o	c e r	t
Städer	Landsbygd	Hela riket	Städer	Landsbygd	Hela riket
30/ll 1933	31/io 1934 (prel.)	30/ll 1933	31/ioj 1934 (prel.)	30/ll 1933	31/io 1934 (prel.)	30/ll 1933	31/io 1934 (prel.)	30/n 1933	31/l0 1934 (piel.)	30/n 1933	31/l0 19:54 (prel.)
18—20	195	61	530	684	725	745	3.4	1.4	6.2	7.0	5.1	5.3
21—25	760	395	1,367	1,628	2,127	2,023	13.4	9.0 j	15.9	16.7	14 9	14.3
26—30	949	642	1,534	1,659	2,483	2,301	16.7	14.6	17.9	17.1	17.4	16.3
31—40	1,707	1,202	2,311	2,446	4,018	3,648	30.1	27.4	27.0	25.2	28.3	25.8
41—50	1,116	948	1,542	1,692	2,658	2,640	19.7	21.6 !	18.0	17.4	18.7	18.7
51—60	712	803	999	1,198	1.711	2,001	12.6	18.3 j	11.7	12.3	12.0	14.2
61—oj	231	336	282	4201	513	756	4.1	7.7 i	3.3	4.3	3.6	5.4
Summa	5,670	4,387 |	8,565	9,727 |	14,235	14,114	100. o	100.0 i	100.0	100-oj	10Ö.O	100.0

I olikhet med i städerna Ilar a landsbygden blott obetydliga förändringar i
ålderssammansättningen förekommit. Det torde dock förtjäna beaktas, att ett
anmärkningsvärt stort antal arbetslösa i hög ålder sysselsättas vid dessa arbeten.

De statskommunala reservarbetarnas yrkestillhörighet återgives i tabell 35,
i vilken uppgifter från de båda yrkesundersökningarna den 31 mars och den
31 oktober 1934 sammanställts.

Tab. 35. Statskommunala reservarbetares fördelning på yrkesgrupper. sl/s och »Vio 1934.

Yrkesgrupp	Antal	I % av hela antalet i stats-kommunala reservarb. sysselsatta	I % av Leia antalet hjälp-sökande inom yrkesgruppen
31/3	31/io (prel.)	31/3	31/l0 (prel.)	3 Vs	31/l0 (prel.)
Jordbruk och skogshushållning:
1) Hemmansägare.............	28	18	0.2	0.1	11.0	18.2
2) Arrendatorer..........	16	32	0.1	0.2	10.6	20.9
3) Kronotorpare............	9	17	0.1	0.1	9.6	28.3
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda	208	306	1.2	2.2	9.7	23.3
5) Hemmasöner...........	114	184	0.7	1.8	8.7	23.3
6) Egentliga jordbruksarbetare........	1,302	803	7.5	5.8	12.8	16.8
7) > skogsarbetare .........	818	1,212	4.7	8.7	8.0	17.7
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .	602	594	3.5	4.3	8.6	14.8
Jord-, sten- och glasindustri........	2,012	1,295	11.6	9.3	15.1	15.8
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) .	1,223	741	7.1	5.3	10.8	16.7
Trävaruindustri............	969	1,117	5.6	8.0	7.5	16.8

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

35

Yrkesgrupp	Antal	I % av hela antalet i stats-kommunala reservarb. sysselsatta	I % av hela antalet hjälp-sökande inom yrkesgruppen
	31/3	31/l0 (prel.)	31/3	31/l0 (prel.)	31/s	31/l0 (prel.)
Byggnadsverksamhet.............	1,449	776	8.4	5.6	10.3	16.7
Läder-, hår-, gummivaruindustri........	90	58	0.5	0.4	10.6	17.9
Textilindustri................	92	50	0.5	0.4	14.0	13.9
Beklädnadsindustri..............	148	83	0 9	0.6	9.6	13.6
Närings- och njutningsmedel.........	269	207	1.6	1.5	12.4	18.6
Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....	146	152	0.8	1.1	20.5	30.2
Trämasse- och pappersindustri........	184	218	1.1	1.6	7.5	18.9
Grafisk industri...............	17	13	0.1	0.1	4.0	5.8
Industri och hantverk, ej särskilt specif.....	344	251	2.0	1.8	9.4	17.7
Sjöfart och fiske..............	297	161	1.7	1.1	7.7	11.0
Handel och samfärdsel m. m.: Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....	75	90	0.4	0.6	5.4	11.2
Butiks- och magasinspersonal.........	168	160	1.0	1.1	4.6	9.1
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........	35	37	0.2	0.3	3.0	7.1
Landtransport................	630	412	3.6	3.0	9.9	13.6
Allmän och litterär verksamhet........	7	16	—	0.1	1.8	7.7
Handel och samfärdsel ej särskilt specif.....	40	24	0.2	0.2	15.6	20.3
Husligt arbete................	1	—	0.0	—	0.0	—
Arbete, ej hänförligt till annan grupp (inbe-gripet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) . .	5,999	4,902	34.7	35.2	12.8	17.8
Summa	17,292	13,929	100.0	100.0	10.8	16.7

Större förskjutningar i yrkestillhörigheten hava icke ägt runi under de 7
månader, som förflutit mellan de båda undersökningarna. Måhända torde
dock förtjäna nämnas, att antalet skogsarbetare ökat förhållandevis starkt,
medan antalet statskommunala reservarbetare tillhörande byggnadsindustrien
gått tillbaka. Det framgår vidare, att den statskommunala arbetslinjens betydelse
såsom hjälpform inom de olika yrkena varierat förhållandevis litet,
örn man bortser från ett par enstaka yrkesgrupper.

Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena äro för åren
1933 och 1934 angivna i tab. 36.

Tab. 36. Medelförtjänster vid de statskommunala reservarbetena per 8 timmars dagsverke.

(Specialarbetare ej medräknade.)

Månad	1933	1934	Månad	1933	1934
Januari......	4.69 kr.	5.43 kr.	Juli......	5.04 kr.	5.13 kr.
Februari.....	4.56 >	5.51 >	Augusti ....	5.24 >	5.13 >
Mars.......	4.80 »	5.41 >	September . . .	5.29 »	5.15 >
April.......	4.64 >	5.42 >	Oktober ....	5.30 »	5.14 > (prel.)
Maj.......	4.74 >	5.22 >	November . . .	5.33 >	—
Juni.......		5.15 >	December . . .	5.63 >	—

Förtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena ligga icke obetydligt
högre än vid de statliga reservarbetena. Detta förhållande sammanhänger
emellertid med att de statskommunala reservarbetena i väsentligt större ut -

36

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

sträckning än de statliga äro förlagda till kommuner med förhållandevis hög
reservarbetslön. De variationer i lönerna, som återspeglas i ovanstående tabell,
bero naturligen i viss mån på löneläget inom de kommuner, vilka bedriva
statskommunala reservarbeten, i det att medeltalen icke hänföra sig till samma
kommuner, utan till dem som under respektive månader bedrivit statskommunala
reservarbeten. Nedgången under senare tid i antalet kommuner
inverkar naturligen ock i viss mån på variationerna i lönerna. Den för maj
månad noterade nedgången från kr. 5.42 till 5.22 sammanhänger med lönerevisionen
per den 1 maj.

Såsom statskommunala reservarbeten hava jämväl i mindre omfattning anordnats
arkivarbeten för kontorister och med dem jämställda. Denna form av
arbetslösbetsbälp bar emellertid i huvudsak endast tillämpats i vissa städer.
Den ojämförligt största omfattningen ba dessa arbeten baft i Stockholm.

Statsbidrag till de statskommunala reservarbetena fastställes enligt de efter
1 juli 1934 gällande bestämmelserna av kommissionen eller, därest fråga
är örn bidragsprocent överstigande 75 %, av Kungl. Majit. Vad beträffar
första halvåret 1934 fastställdes bidragsprocent, överstigande 50 %, av Kungl.
Majit. Fördelningen på olika förekommande procentsatser av de kommuner,
som åtnjutit förhöjt statsbidrag, framgår av tab. 37.

Under första halvåret innevarande år åtnjöto icke mindre än 220 kommuner
s. k. förböjt statsbidrag, d. v. s. bidrag utgående med mer än 50 % till
kostnaderna för arbetslöner. Huvudparten av dessa kommuner är enligt sa -

Tab. 37. Omfattningen av medgivet förhöjt statsbidrag till arbetslönerna vid statskommnnala
reservarbeten. Antal kommuner.

Period	55 %	60 %	65 %	70 %	75 %
stä-	lands-	s:a	stä-	lands-	s:a	stä-	lands-	s:a	i stä-	lands-	s:a	stä-	lands-	s:a
	der	bygd	der	bygd	der	bygd	der	bygd	der	bygd
1931	_	_			3	3		3	3				2	6	8
1932	—	—	—	1	14	15	1	10	11	—	5	5	5	32	37
Vi—1J»/6 1933	1	7	8	7	25	32	—	11	11	—	9	9	4	36	40
Vr—”/n 1933	1	15	16	9	20	29	1	15	16	—	16	16	2	34	36
Vi—80/s 1934	5	20	25	8	19	27	1	18	19	—	16	16	1	25	26
‘A—31/1219341	7	16	23	1	23	24	1	26	27	—	15	15	—	14	14
		80 %			85 %			90 %			95 %		Summa
									summarum
Period
stä-	lands-	s:a	stä-	lands	s:a	stä-	lands-	s:a	stä-	lands-	s:a	stä-	lands-	s:a
	der	bygd	der	bygd	der	bygd	der	bygd	der	bygd
1931		1	i					3	3				2	16	18
1932	—	4	4	3	3	6	2	28	30	_	_	_	12	96	108
Vi—3% 1933	1	13	14	3	7	10	2	42	44	—	—	—	18	150	168
Vt—1«/,j 1933	1	19	20	2	15	17	2	21	23	—	30	30	18	185	203
''/i—“/# 1934	2	13	15	2	19	21	2	25	27	—	44	44	21	199	220
l/7—1"/« 19341	2	14	16	3	11	14	1	8	9	—	27	27	15	154	169

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts och arbetslöshetskommissionens beslut t. o. m. den 31/io 1934.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

37

kens natur landskommuner. Icke mindre än 44 kommuner hade av Kungl.
Majit tillerkänts ett så högt statsbidrag som 95 %. För andra halvåret 1934
har en väsentlig nedgång i antalet kommuner åtnjutande förhöjt statsbidrag
inträffat, i det att antalet dylika kommuner minskat med 51. Hela antalet
kommuner, som den 31 oktober 1934 av Kungl. Maj :t eller kommissionen tillerkänts
förhöjt statsbidrag, uppgick sålunda till 169, varav 154 landskommuner
och 15 städer. Nedgången beror till en del pa den minskade omfattningen
av den statskommunala arbetslinjen i samband med arbetslöshetens
tillbakagång. Antalet kommuner med förhöjt statsbidrag har emellertid jämväl
av andra anledningar minskats. Enär arbetslöshetens omfattning inom
en kommun utgör en av de faktorer, efter vilken statsbidraget awäges, har
arbetslöshetens nedgång medfört en generell sänkning av storleken av de utgående
statsbidragen. Särskilt anmärkningsvärd är nedgången i kommuner
nied så högt statsbidrag som 95 %. Dessa utgjorde nämligen den 31 oktober
1934 endast 27, d. v. s. 17 mindre än under första halvåret innevarande år.
Antalet kommuner med ett till 90 % förhöjt statsbidrag har sjunkit fran
27 till 9. I anledning av beslut den 31 augusti 1934 av Kungl. Majit ha
kommunerna till de statskommunala reservarbeten, som igångsatts före 1 september
1934, medgivits statsbidrag med samma procentsats, som var gällande
vid utgången av första halvåret 1934.

Den för en kommun fastställda procentsatsen gäller i allmänhet samtliga
inom kommunen bedrivna statskommunala reservarbeten. I särskilda fall
har statsbidrag emellertid medgivits att utgå med högre procentsats, nämligen
då fråga varit örn sådana arbeten, vilka ansetts tillgodose ett statsintresse
av något slag. Det kan sålunda förtjäna nämnas, att 5 kommuner till
olika kulturhistoriskt betydelsefulla arbeten under året tillerkänts förhöjt
statsbidrag, varav 3 uppgående till ett belopp av 90 % och 2 till 75 °/°. För
flygfältsarbeten utgår statsbidrag enligt förmånligare grunder än andra
statskommunala reservarbeten. Salunda hava städerna Stockholm, Jönköping
och Halmstad tillerkänts ett till 90 % förhöjt statsbidrag för i dessa städer
pågående flygfältsarbeten.

Vad statsbidragen till materialkostnader beträffar, utgå dessa såsom regel
i en viss bestämd relation till den för arbetslönerna fastställda statsbidragsprocenten.
Såsom regel förekomma icke högre bidrag än 50 °/°. Endast i några
fall har högre statsbidrag medgivits.

c. Kommunala reservarbeten.

Under år 1933 sysselsattes vid rent kommunala reservarbeten, till vilka
statsbidrag icke i någon form utgår, ett större antal arbetare än vid de samtidigt
anordnade statskommunala reservarbetena. Den utvidgning av den
statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten, som ägde rum under 1933,
medförde emellertid en successiv nedgång av antalet sysselsatta vid kommunala
reservarbeten. Ända sedan augusti månad 1933 har antalet vid de kommunala
reservarbetena sysselsatta, örn man bortser fran en enda manad, varit

38

ArbetslöshetsJcommissionens skrivelse äng. vnedelsbehovet.

i fallande, så att de den 31 oktober 1934 endast sysselsatte i det närmaste
4,000, d. v. s. omkring en tredjedel av antalet under motsvarande tid föregående
ar. Det torde kunna förtjäna att papekas, att vid de kommunala reservarbetena
den 31 oktober 1934 sysselsattes mindre än 1!io av samtliga de till
kommissionen rapporterade arbetslösa, vilka bringats hjälp genom beredande
av arbete. Föregående år voro vid de kommunala reservarbetena anställda
1U av dem, vilka bringats hjälp genom beredande av arbete. Närmare uppgifter
rörande omfattningen under senare år av de kommunala reservarbetena
äro införda i tabell 38.

d. Arbetslinjens omfattning.

I tab. 38 hava sammanställts vissa uppgifter rörande arbetslinjens omfattd.
v. s. antalet vid statliga, statskommunala och kommunala reservarbeten
sysselsatta.

Tab. 38. Arbetslinjens omfattning-. Iren 1931—1934.

Månad

		A n	tal sj	''snis	atta
vid statliga reservarbeten	vid statskommunala reservarbeten
1931	1932	1933	1934	1931	1932	1933	1934
4,983	12,099	16,253	18,598	900	3,016	8,483	13,879
6,188	14,015	17,275	20,667	1,199	4,018	9i684	16,199
6,251	14,245	17,933	21,826	1,502	4,516	10,945	17’277
6,501	13,879	18,504	21,935	1,361	4,863	10,476	17,277
6,063	14,308	20,541	23,029	1,285	4,900	10,754	18,165
6,774	15,172	22,175	25,488	1,199	5,645	llj852	18477
6,946	15,648	23,707	26,756	785	5,346	10,998	17,075
6,923	15,865	23,683	26,816	737	5,232	11,367	16^037
6,974	16,254	22,934	25,014	863	6,150	12,139	14462
7,445	16.055	20,676	23,639	1,358	7,418	14,564	14,187
8,556	15,713	17,691	—	1,683	7,975	14,207
9,163	14,590	16,374	—	2,415	8^494	12i241	—

Januari
Februari
Mars .

April .
Maj . .
Juni .

Juli .

Augusti

September

Oktober .
November
December

Månad

Antal sysselsatta

vid kommunala
reservarbeten

Summa sysselsatta vid
olika slag av
reservarbeten

1931	1932	1933	1934	1931	1932	1933	1934	1931	1932	1933	1934
5,486	11,530	16,785	10,546	11,369	26,645	41,521	43,023	28.2	25.7	21.9	25 l
6,690	13,934	18,597	10,390	14,077	31,967	45,556	47,256	33.8	29.6	25.0	28.4
6,587	11,384	17,037	8,316	14,340	30,145	45,915	47,419	34.2	27.5	24.6	29.6
5,060	10,384	13,298	6,028	12,922	29,126	42,278	45,240	32.8	26.2	23.9	31.1
4,378	9,405	12,113	4,915	11,726	28,613	43,408	46,109	33.9	27.5	27.8	39.7
4,078	9,609	12,062	4,500	12,051	30,426	46,089	48,465	38.8	31.2	31.7	48.6
4,127	9,692	12,625	4,376	11,858	30,686	47,330	48,207	38.9	32.4	34.1	55.9
4,601	10,080	12,918	4.048	12,261	31,177	47,968	46,901	34.3	31.2		56.5
4,522	10,127	11,916	3,871	12,359	32,531	46,989	43,247	30.6	30.6	31.0	54.8
5,459	10,744	11,559	3,995	14,262	34,217	46,799	41,821	25.0	27.7	28.4	49.3
8,03?	12,689	10,326	—	18,276	36,377	42,224!	_	23.7	24.7	24.7
8,723	13,481	9,237	—	20,301	36,565	37,852]	—	22.9	22 7	22.1	—

% av hela antalet
rapporterade hjälpsökande
arbetslösa

Januari
Februari
Mars .

April .
Maj . .
Juni

Juli .
Augusti
September

Oktober .
November
December

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

39

Det torde i anledning av ovanstående tabell förtjäna att understrykas, i vilken
relativt ökad omfattning de arbetslösa berett.s hjälp genom arbete. Vid
början av innevarande år meddelades hjälp genom reservarbete åt endast 1/4 av
samtliga hjälpsökande arbetslösa. Trots tillbakagången av antalet arbetare
vid de rent kommunala reservarbetena har antalet reservarbetare stigit, så att
detta under tiden juli—september 1934 överstigit 50 % av samtliga hjälpsökande
arbetslösa. I september 1933 utgjorde motsvarande procenttal 28.4; för
oktober 1934 noteras någon tillbakagång men alltjämt är dock i det närmaste
hälften av de rapporterade arbetslösa hjälpta genom arbete. Arbetslinjen är
sålunda för närvarande den dominerande hjälpformen i den under kommissionens
ledning bedrivna hjälpverksamheten.

2. Tinder stödslinjen,

a. Dagunderstöd.

Arbetslöshetens stora omfattning och svårigheterna att snabbt öka arbetslinjen
i förhållande till det stegrade hjälpbehovet medförde, att under hela år
1933 kontantunderstödsverksamhet med statsbidrag måste i förhållandevis stor
utsträckning tillgripas såsom supplerande hjälpform. Under sommarmånaderna
var det endast i ringa mån möjligt att nedskära densamma; den med höstens
inbrott stegrade arbetslösheten medförde en ytterligare ansvällning av denna
hjälpform. Medan under sommarmånaderna antalet kontantunderstödda kunnat
hållas vid omkring 40,000, hade detta antal vid ingången av år 1934 ökats till
över 60,000. Vid denna tid bedrevo icke mindre än 329 kommuner kontantunderstödsverksamhet
med statsbidrag. Under första kvartalet innevarande år
kunde kontantunderstödsverksamheten icke nämnvärt begränsas, utan densamma
var i det närmaste oförändrad vid ovan angiven storlek. Genom den ökade
tillgången på platser vid statliga reservarbeten har det sedermera varit möjligt
att i betydande utsträckning ersätta kontantunderstödsverksamheten med dylika
platser. Detta förhållande i förening med arbetslöshetens starka nedgång under
vårmånaderna medförde, att under andra kvartalet 1934 kontantunderstödsverksamheten
så småningom kunde minskas till endast en tredjedel av
densammas storlek vid kvartalets början.

Denna gynnsamma utveckling har sedermera fortsatt. Under sommar- och
höstmånaderna har det varit möjligt att hålla kontantunderstödsverksamheten
inom en synnerligen snäv ram. Först med oktober månads inbrott och den försämring,
som denna månad noteras på arbetsmarknaden, har det varit nödvändigt
att medgiva viss mindre stegring av kontantunderstödsverksamheten.
Enligt de uppgifter, som föreligga för oktober och vilka återgivas i efterföljande
tabell, uppgick antalet kontantunderstödda emellertid till endast omkring
8,200 personer. Vid denna tid förekom kontantunderstödsverksamhet
huvudsakligen endast i de större städerna, samt i vissa enstaka landskommuner
främst i Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län.

40

Arbetslöslietskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 39. Antal kommuner, som bedrivit understödsverksamhet med statsbidrag,
oell antalet dagnnderstödda. Åren 1933 oell 11134.

	1 9	3 3	1 9	3 4
Månad	Kommuner	Dag- understSdda	Kommuner	Pag- understödda
januari.....	..... 264	43,110	329	60,604
februari.....	..... 306	52,909	271	58.254
mars......	..... 336	58,135	268	57,430
april......	..... 304	56.791	185	45,041
maj......	.... 215	44,701	114	31,605
juni......	..... 165	37,271	72	20,846
juli.......	.... 381	39, i 05	43	13,699
augusti.....	.... 163	37,490	33	9,710
september . . . .	.... 195	40,841	19	7,585
oktober .....	.... 222	47,198	30	8,175
november . . . .	. . • . 260	50,842	_
december . . . .	.... 304	57,001	—	—

Vid ingången av år 1934 omfattade den kontanta understödsverksamheten,
som tidigare nämnts, inemot 61,000 arbetslösa, fördelade på 329 kommuner.
Dessa siffror äro de högsta, som under innevarande kris noterats. Av dessa

61,000 understödda kommo omkring 34,000 på städerna och 27,000 på landsbygden.
Den minskning i kontantunderstödsverksamhetens omfattning, som
sedermera genomförts, har varit särskilt omfattande på landsbygden; vid utgången
av oktober 1934 uppgick sålunda antalet arbetslösa, uppbärande
dagunderstöd, till något över 1,100 personer, d. v. s. till mindre än 1j20 av antalet
vid årets ingång. Under samma tid nedgick antalet kontantunderstödda
i städerna från 34,000 till omkring 7,000, d. v. s. till omkring Vc I det föregående
har påvisats, hurusom antalet statliga reservarbetare från stadskommunerna
ökat väsentligt, medan antalet dylika reservarbetare från landsbygden
under året relativt sett minskat. Då möjligheterna att bereda hjälp i
form av arbete vid de statliga reservarbetena varit det medel, som — örn
man bortser från det minskade hjälpbehov, som följt av arbetslöshetens
nedgång — i främsta rummet möjliggjort en successiv nedskärning i kontantunderstödsverksamheten,
torde det påpekade förhållandet tarva förklaring.
Det må samtidigt förtjäna erinras örn att antalet statskommunala reservarbetare
i städerna under innevarande år nedgått.

Ehuru, såsom framgår av tidigare meddelade uppgifter rörande de statliga
reservarbetarna, antalet från landsbygden hänvisade icke stigit, har dock
hänvisningen av arbetslösa från landsbygden varit synnerligen omfattande.
Med hänsyn till läget inom jordbruket har kommissionen såsom ovan berörts
vid flera tillfällen företagit hemsändningar från de statliga reservarbetena beträffande
arbetare hänvisade från jordbrukskommuner. Under sommaren innevarande
år verkställde kommissionen härjämte en ingående granskning av
hjälpverksamhetens omfattning i de olika kommunerna. Till följd av arbetslöshetens
nedgång hade hjälpverksamheten i ett stort antal landskommuner erhållit
en omfattning, som översteg den, varav kommunen kunde anses vara i
behov, varför hemsändningar i viss omfattning verkställdes. Genom dessa

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

41

bemsändningar har det varit möjligt att företaga omfattande nyhänvisningar
till de statliga reservarbetena, ehuru dessa hänvisningar icke återspeglas
i förändringarna i den totala arbetsstyrkans storlek. Trots att landskommunerna
numera icke disponera över ett större antal platser än tidigare, ha
dock hänvisningarna sålunda varit synnerligen omfattande. En följd härav
har även blivit, att kommissionen kunnat med några undantag avveckla kontantunderstödsverksamheten,
vad landsbygden beträffar. I förevarande sammanhang
torde det även förtjäna papekas, att i tab. 39 jämväl äro inräknade
sådana unga arbetslösa, vilka deltaga i kurser och samtidigt åtnjuta kontantunderstöd.

Kontantunderstödsverksamhetens geografiska fördelning vid olika tidpunkter
innevarande år belyses av tabell 40.

Tab. 40. Kommuner, som bedrivit understödsverksamliet med statsbidrag, samt dagunderstödda
fördelade på län. År 1934.

Antalet kommuner	Antal dagunderstödda
3i/i 30/4	31/7	31/l0	31/l	S0/4 31/?	31/lO

Stockholms stad......|	1	1
Stockholms län . . . . |	23	10
Uppsala > ....	7	4
Södermanlands » ....	10	2
Östergötlands > ....	14	6
Jönköpings > ....	2	2
Kronobergs > ....	6^	—
Kalmar > ....	9	4
Gotlands > ....	5	i
Blekinge ''■> ....	9	5
Kristianstads > ....	19	—
Malmöhus > ....	18	10
Hallands > ....	3	2
Göteborgs stad.......	1	1
Göteb. o. Bohus län i övrigt .	20	18
Älvsborgs > ....	8	2
Skaraborgs » ....	6	4
Värmlands > ....	26	21
Örebro > ....	17	9
Västmanlands > ....	11	6
Kopparbergs » ....	23	13
Gävleborgs > ....	30	20
Västernorrlands > ....	34	30
Jämtlands » ....	10	2
Västerbottens > ....	5	4
Norrbottens » ....	12	8
Summa	329	| 185

ll	1	10,208	9,497	5,432	3,502
1 i	1	1,748	1,189	112	14
1	1	678	380	46	60
	__	581	81	—	—
2	2	2,067	1,423	323	188
	1	31	25	—	20
	_	108	—	—	—
_	1	1,198	386	—	20
_	_	160	23	—	—
1	_	1,102	478	50	—
—	—	99	—	—	—
3	4	6,698	4,035	1,166	466
	_	460	223	—	—
1	1	7,207	6,120	3,288	2,437
10	2	4,634	3,497	936	275
—	—	584	284	—	—
1	1	509	219	37	15
3	2	2,151	1,664	215	169
3	2	1.797	958	167	112
	_	1,259	599	—	—
1	—	1,943	1,453	200	—
6	3	3,261	2,631	596	334
8	7	| 8,483	7,877	1,117	535
	_	456	125	—	—
_	_	372	222	—	—
1	1	2,810	1,652	14	28
43	30	60,604	| 45,041	13,699	8,175

Det framgår, att vid utgången av oktober 1934 inom ett anmärkningsvärt
stort antal län kontantunderstödsverksamheten icke behövt komma ifråga. Inom
flera av länen, nämligen Stockholms, Jönköpings, Kalmar och Skaraborgs
län, förekommer kontantunderstödsverksamhet endast till kursdeltagare.

42 Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.

De förändringar i åldershänseende, som arbetslöshetsklientelet under innevarande
ar undergått och villia redan ovan i annat sammanhang berörts, återspegla
sig med särskild tydlighet i förskjutningar i de kontantunderstöddas
ålder.

Tab. 41. lie dagnnderstöddas (ej kursdeltagare) fördelning på åldersgrupper.

s%i 193:5 och 31/io 1934.

Ålder			A n	tal				Pro	cent
Städer	1 Landsbygd	Hela riket	Städer	Landsbygd	Hela riket
3%1 1933	31/io 1934 (prel.)	30/ll 1933	31/io 1934 (prel.)	30/ll 1933	31/l0 1934 (prel.)	30/ll 1933	31/io 1934 (prel.)	30/n 1933	31/io 1934 (prel.)	3%1 1933	31/io 1934 (prel.)
16—17 ....	108	_	742		850		0.4		3.4		1 8
18—20 ....	1,371	—	2,320	—	3,691	_	5.3	_	10.7		7.7
21—25 ....	4,498	293	4,122	81	8,620	374	17.2	4.9	19.0	rr	18.1	5 3
26—30 ....	4,723	940	3,413	135	8,136	1,075	18.1	15.8	15.7	12.0	17.0	15.2
31''-40 ....	6,447	1,860	4,650	300	11.097	2,160	24.7	31.3	21.4		23.2	30.5
41—50 ....	4,586	1,394	3,164	239	7,750	1,633	17.6	23.4	14.6	2i.2	16.2	23.1
51—60 ....	3,145	1,028	2,298	223	5.443	1,251	12.1	17.3	10.6	19.8	11.4	17.7
61—co ....	1.192	435	l,0O2	148	2.194	583	4.6	7.3	4.6	13.2	4.6	8.2
Summa	26,070	5,9501	21,711	1126	47,781	7,076	100.0	100.0	100.0	100.0 |	100. o	100. o

Med hänsyn till det förbättrade läget på ungdomsmarknaden beslöt kommissionen
den 27 juli 1934 att avstänga arbetslösa, icke fyllda 22 år, från
understödsverksamhet med undantag dock för de fall då vederbörande samtidigt
deltog i kursverksamhet. Detta har naturligen medverkat till förskjutningen
i åldershänseende. Ehuru enligt sakens natur antalet kontantunderstödda
kraftigt gått tillbaka inom alla åldersklasser, framgår dock, att minskningen
inom de högre åldrarna varit väsentligt svagare än inom de lägre. Antalet
personer i åldern över 50 år, som den 31 oktober 1934 åtnjöto kontantunderstöd,
uppgick salunda till 25.9 % av samtliga, medan den sista november
1933 motsvarande procentsats utgjorde 16.0. Ahmärkningsvärt stora ha i detta
hänseende förskjutningarna på landsbygden varit.

De kontantunderstöddas fördelning med avseende på yrken den 31 mars och
31 oktober innevarande år framgår av de i tab. 42 lämnade uppgifterna.

Den synnerligen starka nedgången i kontantunderstödsverksamheten under
de sju månader, som legat mellan de båda undersökningarna, har naturligen
medfört förskjutningar i yrkeshänseende. Det förbättrade läget å arbetsmarknaden
inom jord- och skogsbruk har åstadkommit en mycket stark
nedgång i antalet kontantunderstödda inom dessa näringsgrenar. Däremot
noteras för flera grenar av industrien mindre stark minskning än den genomsnittliga.
Inom flertalet yrken hade understödslinjen den 31 oktober 1934 endast
helt obetydlig omfattning. Sa var exempelvis förhållandet med de båda stora
yrkesgrupperna gruvdrift och malmförädling samt jord-, sten- och glasindustri.
Inom visa mindre yrkesgrupper spelade dock alltjämt kontantunderstödsverk -

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

43

Tab. 42. Dagunderstöddas (inbegripet arbetselever) fördelning på olika yrkesgrupper.

5,/s och 3l/io 1934.

Yrkesgrupp	Antal	I % av hela antalet dag-understödda	I % av hela antalet hjälp-sökande inom yrkesgruppen
	31/3	31/io (prel.)	31/3	31/l0 (prel.)	31/3	31/l0 (prel.)
Jordbruk och skogshushållning: 1) Hemmansägare..............	10		0.0		3.9
2) Arrendatorer..............	10	—	0.0	—	6.6	—
3) Kronotorpare..............	4	—	0.0	—	4.3	—
4) Mindre jordbrukare, andra än ovan nämnda .	556	4	1.0	0.0	26.0	0.3
5) Hemmasöner...............	102	17	02	0.2	7.8	2.1
6) Egentliga jordbruksarbetare.......	1,270	150	2.2	1.6	12.5	3.1
7) » skogsarbetare..........	1,424	72	2.5	0.8	13.9	1.0
Industri och hantverk: Gruvdrift och malmförädling (inbegr. järnbruk) . .	3,009	226	5.2	2.5	43.2	5.6
Jord-, sten- och glasindustri..........	4,636	478	8.0	5.2	34.8	5.8
Metall- o. maskinind. (inbegr. mek. verkstäder) . .	6,665	1,350	11.5	14 7	58.7	30 4
Trävaruindustri...............	6,614	829	11.4	9.0	51.1	12.5
Byggnadsverksamhet.............	5,216	609	9.0	6.6	33.9	13.1
Läder-, hår-, gummivaruindustri........ Textilindustri................	409	34	0.7	0.4	47.9	10.5
290	67	0.6	0.7	44.0	18.6
Beklädnadsindustri..............	839	183	1.4	2.0	54.3	30.0
Närings- och njutningsmedelsindustri......	1,099	256	1.9	2.8	50.6	23.0
Kemisk-teknisk och belysningsindustri.....	258	45	0.4	0.5	36.3	8.9
Trämasse- och pappersindustri.........	1,332	166	2.3	1.8	54.3	14.4
Grafisk industri...............	298	100	0.5	1.1	70.0	44.4
Industri och hantverk, ej särskilt specif.....	1,655	318	2.9	3.5	45.4	22.4
Sjöfart och fiske..............	2,046	288	3.5	3.1	52.9	19.6
Handel och samfärdsel m. m.: Kontors-, bank- o. försäkringspersonal.....	822	293	1.4	3.2	59.3	36.6
Butiks- och magasinspersonal.........	2,467 790	739	4.2	8.1	67.6	42.1
Hotell-, kafé o. restaurangrörelse........	217	1.4	2.4	68.8	41.8
Landtransport................	3,720	943	6.4	10.3	58.7	31.1
Allmän litterär verksamhet..........	254	97	0.4	1.1	64.0	46.9
Handel och samfärdsel, oj särskilt specif. ....	65	20	0.1	0.2	25.4	16.9
Husligt arbete................	38	5	0.1	0.1	9.9	3.9
Arbete ej hauf ärligt till annan grupp (inbegri-pet grov- o. div.arb., ej hänf. till visst yrke) .	12,111	1,658	20.9	18.1	25.8	6.0
Summa	58,009	9,1G4	100.0	100. o	36.3	11.0

samheten viss roll, exempelvis inom grafisk industri, där 44.4 % av de hjälpsökande
beretts hjälp i form av kontantunderstöd; totalantalet genom understöd
hjälpta uppgick dock blott till 100 arbetslösa. Såsom anmärkningsvärt
torde få noteras, att inom metall- och maskinindustrien ännu 30.4 % erhållit
hjälp i denna form. Detta torde sammanhänga med att en stor del av de
inom denna yrkesgrupp redovisade tillhöra Stockholm och Göteborg och att
kontantunderstödsverksamheten inom dessa städer alltjämt har en förhållandevis
stor omfattning. Härjämte må erinras örn att ett icke ringa antal av de

44

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

sålunda understödda utgöras av kursdeltagare. För yrkesgruppen handel och
samfärdsel noterades alltjämt höga siffror för kontantunderstödsverksamheten.

Den ovan (sid. 18) omnämnda nedgången i arbetslösheten bland kvinnorna
har medfört, att kontantunderstödsverksamheten praktiskt taget helt kunnat
avvecklas för dessa. Vad Stockholm beträffar, må förtjäna meddelas, att kommissionen
icke medgivit kontantunderstöd till kvinnor från och med den 16 juli
1934. Hela antalet understödda kvinnor utgjorde vid utgången av oktober
månad 26.

Dagunderstöd har företrädesvis lämnats i kontant form, men författningens
bestämmelser, varigenom meddelandet av hjälp in natura medgives, ha
under året tillämpats i ett icke obetydligt antal kommuner.

Den omfattning, i vilken kommunerna begagnat sig av författningens bestämmelser
örn arbetsplikt, belyses av tab. 43.

Tab. 43. Antal arbetspliktstillämpaude kommuner. Januari—oktober 1934.

Kommuner med

kontantnnderstöds- Kommuner tillämpande arbetsplikt

	verksamhet med statsbidrag	Städer	Landsbygd	Summa
Januari......	..... 350	35	113	148
Februari.....	..... 284	24	73	97
Mars.......	..... 286	30	73	103
April.......	..... 206	26	54	80
Maj .......	..... 128	23	38	61
Juni.......	..... 82	17	34	51
Juli.......	..... 47	9	19	28
Augusti......	..... 36	9	15	24
September.....	..... 19	3	8	11
Oktober (pral.). . .	..... 30	8	7	15

Under år 1934 ha följande kommuner, nämligen Stockholm, Norrköping,
Kalmar, Oskarshamn, Västervik, Karlskrona, Sölvesborg, Hälsingborg, Landskrona,
Malmö, Halmstad, Göteborg, Lysekil, Gävle, Söderhamn och Härnösand,
medgivits rätt att lämna dagunderstöd till arbetslösa sjömän utan hemortsrätt
i vederbörande kommun. För denna understödsverksamhet har kommunen åtnjutit
ett statsbidrag örn 75 %, där ej högre procenttal av Kungl. Majit medgivits.
I flera av här nämnda kommuner har kursverksamhet för sjömän anordnats
såväl med som utan statsbidrag av till kommissionens förfogande ställda
medel.

Statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet utgår, då särskilda skäl ej
föranleda till annat, med 50 % av det utbetalade dagunderstödsbeloppet. Med
hänsyn emellertid till omfattande arbetslöshet och hårt skattetryck ha kommuner
under innevarande år i likhet med tidigare och efter samma grunder
som i fråga om statskommunala reservarbeten, tillerkänts s. k. förhöjt statsbidrag.
Omfattningen härav framgår av tab. 44.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

45

Tab. 44. Omfattningen ar medgivet förliiijt statsbidrag till dagunderstöd. Antal

kommuner.

Period	55 %	60 %	65 %	70 %	75 %
													lands-
#.	stä-	lands-	s:a	stä-	lands-	s:a	stä-	lands-	s:a	stä-	lands-	s:a	stä-	s:a
	der	bygd	der	bygd	der	bygd	der	bygd	der	bygd
1931					1	1					1	1	1	10	11
1932	_	_	_	1	5	6	—	6	6	—	2	2	4	23	27
l/i—3> 1933 Vt—31''la 1933	4	6	10	2	18	20	—	12	12	—	10	10	3	27	30
1	9	10	3	10	13	—	13	13	—	13	13	4	22	26
Vi—*°/e 1934	3	10	13	7	12	19	—	11	11	—	9	i»	1	16	17
Vt—»Via 19341	5	1	6	—	3	3	—	2	2	—	2	2	1	1	2

Period	80 %	85 %	90 %	95 %	Summa summarum
stä- der	lands- bygd	s:a	stä- der	lands- bygd	s:a	stä- der	lands- bygd	s:a	stä- der	lan ds-bygd	s:a	stä- der	lands- bygd	s:a
1931		7	7				2	17	19		1	1	3	37	40
1932	_	6	■ 6	1	2	3	2	41	43	—	1	1	8	86	94
Vi—S0/6 1933	_	17	17	1	9	10	2	51	53	—	1	1	12	151	163
*/t—31/ia 1933	_	15	15	1	12	13	1	27	28	—	31	31	10	152	162
l/i—8% 1934	2	11	13	2	13	15	1	18	19	—	45	.45	16	145	161
j 7,_3i/ia 193P	—	5	5	2	3	5	3	2	5	—	20	20	11	39	50

Under första hälften av innevarande år åtnjöto 183 kommuner ett statsbidrag,
motsvarande 50 % av utbetalat dagunderstöd. Beträffande 161 kommuner
hade medgivits statsbidrag till högre procentsats, därav 45 kommuner med
95 %. Under innevarande halvår har antalet kommuner med ett till 95 % förhöjt
statsbidrag gått tillbaka främst till följd av att det varit möjligt att
helt avveckla understödsverksamheten i ett stort antal kommuner. Det må
emellertid förtjäna påpekas, att av de 39 landskommuner, som medgivits förhöjt
statsbidrag till kontantunderstödsverksamhet under tiden 3/?—”/12 1934,
icke mindre än 20 åtnjutit ett statsbidrag örn 95 %. Medgivandet av så högt
statsbidrag som 95 % av utbetalade understödsbelopp var en åtgärd, som närmast
tillgreps, då arbetslösheten kraftigt ökade och den ekonomiska bördan
av arbetslöshetshjälpen för de mera skattetyngda kommunerna eljest skulle
ha blivit synnerligen svår. Emellertid har numera kontantunderstödsverksamheten,
såsom tidigare påpekats, kunnat avsevärt begränsas. Arbetslöshetens
nedgång har vidare ökat möjligheten för kommunerna att bära en större
del av kostnaden för arbetslöshetens bekämpande, något som redan möjliggjort
och enligt kommissionens uppfattning även kan möjliggöra en ytterligare
begränsning av statsbidraget till kontantunderstödsverksamhet; det är
nämligen naturligt, att påtagliga olägenheter måste vara förenade med så högt
statsbidrag som 95 % till förevarande hjälpform. Kommissionen vill i detta
sammanhang erinra örn vad densamma i underdånig skrivelse den 26 oktober

1 Avser läget enligt Kungl. Maj:ts och arbetslöshetskommissionens beslut t. 0. m. den *1/10
1934.

Bihang till riksdagens protokoll 1985. 1 sami. Nr 29.

4

46

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehov et.

1934 i anledning av erhållet utredningsuppdrag anfört i fråga om kontrollen
över hjälpverksamheten för arbetslösa i kommuner med särskilt högt statsbidrag.
Antalet kommuner med statsbidrag örn 50 % utgjorde under samma tidsperiod
20, varav 18 städer.

Dagunderstöden per dag och arbetslös ha i genomsnitt under året för hela
landet uppgått till kr. 2:29, varav kr. 1:45 i statsbidrag. Detta uppgår sålunda
i genomsnitt till 63.2 % av dagunderstödet.

b. H yreshjälpverksamhet.

Omfattningen av den under året bedrivna hyreshjälpverksamheten belyses
av efterföljande tabell.

Tab. 45. Antal kommuner med rätt att utdela byreshjäl[>. Ar 1934.

	1 kv.	2 kv.	3 kv.	4 kv.
Städer .....	........44	40	19	10
Landsbygd . . .		37	16	6
	Summa 79	77	35	16

Jämväl vad denna hjälpform beträffar, har det för kommissionen varit
möjligt att genomföra successiva begränsningar, så att hyreshjälpverksamhet
den 31 oktober 1934 endast förekom i 16 kommuner mot 79 under första
kvartalet innevarande år. Efter sistnämnda dag har dock kommissionen efter
därom gjord ansökning medgivit hyreshjälp för fjärde kvartalet 1934 i ytterligare
några kommuner.

c. Kommunal under stödsverksamhet.

Den med enbart kommunala medel bedrivna kontantunderstödsverksamheten
hade år 1933 en förhållandevis stor omfattning. Det kan sålunda förtjäna
noteras, att under detta år i genomsnitt 1/4—1/s av samtliga understödda
beretts hjälp uteslutande med kommunala medel. Denna gren av hjälpverksamheten,
som under sommaren 1933 något gått tillbaka, steg åter under vintern
1933 1934, ehuru dock icke till samma stora omfattning som under näst

föregående vinter. Till följd av arbetslöshetens nedgång innevarande år ävensom
kanske främst till följd av den stora omfattning, i vilken det varit möjligt
för kommissionen att meddela hjälp åt de arbetslösa, har denna hjälpform
sedermera successivt minskat. Medan i januari månad innevarande år
omkring 13,000 arbetslösa beretts hjälp genom understöd av kommuala medel,
hade ifrågavarande antal vid utgången av oktober minskat till omkring
2,600. Den starka tillbakagång, som denna hjälpform undergått, torde jämväl
kunna sågas återspegla, att den av kommissionen under senare tid successivt
genomförda begränsningen av hjälpverksamheten icke varit för stark, då
eljest de kommunala understöden i första hand skulle ha visat tecken till stegring.
Närmare uppgifter rörande den kommunala understödsverksamhetens
omfattning återfinnas i tabell 46.

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

47

d. Under stödslinjens omfattning.

Efterföljande tabell meddelar en sammanställning av vissa uppgifter beträffande
understödslinjen för tiden 1931—oktober 1934.

Tab. 46. Understödslinjens omfattning (kursdeltagare inbegripna). Åren 1931—19S4.

Månad	Antal understödstagare
med statsbidrag	med enbart kommunala medel
	1931	1932	1933	1934	1931	1932	1933	1934 |
Januari......	1,383	16,740	43,110	60.604	4,498	7,292	20,213	13,087
Februari......	3,807	21,481	52,909	58 254	3,849	8,063	21,385	13,011
Mars........	3,422	25,003	58,135	57,430	4,037	7,047	19,381	9,745 ]
April.......	4,093	26.452	56,791	45,041	2,924	5.163	15,622	8,006 i
Maj........	4.003	23,476	44,701	31.605	1,851	4,948	12,722	5,186
j Juni........	2,772	15,610	37,271	20,846	1,394	5,064	10,165	3,699 !
! Juli........	2,646	15,819	39,105	13,699	1,348	4,510	9,493	2,890
! Augusti......	3,239	16,811	37,490	9,710	1,365	4,799	9,819	2,633
| September.....	3,887	17,192	40,941	7,585	1,477	5,159	9,445	2,600
Oktober......	3.501	22,275	47,198	8,175	2,540	5,897	8,746	2,618
November.....	6,083	28,269	50,842	—	3,852	7,688	11.012	—
December.....	11,869	35,475	57,001	—	6,045	10,238	14,079	—

Månad	Summa understödstagare	Procent	av hela antalet rapporte- [ rade arbetslösa
1931	1932	1933	1934	1931	1932	1933	1934 i
	5,881	24,032	63,373	73,691	14.6	23.2	33.5	43.0
Februari......	6,656	29,544	74.294	71,265	16.0	27.4	40.8	42.8
Mars........	7,459	32,050	77,516	67,175	17.8	29.2	41.5	41.9
April.......	7,017	31,615	72,413	53,047	17.8	28.4	410	36.4
Maj........	5,857	28,424	57,423	36,79!	17.0	27.3	36.7	31.6
Juni........	4,168	20,704	47,436	24,545	13.4	21.3	32.6	24.6 j
Juli........	3,994	20,329	48,598	16,589	13.1	21.5	35.0	19.2
Augusti......	4,604	21,640	47,309	12.343	12.9	21.7	32.8	14.9
September.....	5,361	22,351	50,286	10,185	13.3	21.0	33.2	12.9
Oktober......	6,041	28,172	55,944	10,793	10.6	22.8	33.9	12.7
November.....	9.935	35,957	61,854	—	12.9	24.5	36.2	—
December.....	17,914	45,713	71,080	—	20.1	28.4	41.6	—

Kommissionen vill i detta sammanhang erinra örn den stegring, som under
innevarande år arbetslinjen undergått, i det att genom densamma beredes
hjälp åt omkring hälften av samtliga hjälpsökande. Det framgår av ovanstående
tabell, att kontantunderstödsverksamheten undergått en motsvarande
minskning. Från att i januari innevarande år 43.0 % av samtliga hjälpsökande
bereddes hjälp antingen i form av dagunderstöd eller kommunala understöd,
hade motsvarande procentsats för oktober sjunkit till 12.7.

48

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

3. Särskilda åtgärder i anledning av tingdom sarbetslösheten.

Genom brev den 30 juni 1933 ställde Kungl. Majit till kommissionens förfogande
medel att användas till utgivande av statsbidrag till utbildningskurser
för unga arbetslösa ävensom till försöksverksamhet avseende frivillig arbetstjänst
oell friluftskurser för manlig ungdom. Vid användandet av ifrågavarande
belopp skulle kommissionen jämlikt nyssnämnda brev beakta dels vad i
fråga om berörda särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten uttalats
i det vid 1933 års riksdag tillsatta särskilda utskottets av riksdagen godkända
utlåtande nr 17, dels vad som anförts i en promemoria, fogad till kommissionens
den 29 juni 1933 dagtecknade underdåniga skrivelse. Sedermera
har Kungl. Majit i brev den 30 juni 1934 anbefallt kommissionen att i
anledning av ungdomsarbetslösheten vidtaga erforderliga åtgärder i enlighet
med vad som anförts i Kungl. Majits proposition nr 265/1934 under iakttagande
tillika av vad i riksdagens skrivelse nr 420/1934 anförts ävensom av
vissa andra av Kungl. Maj :t i brevet meddelade bestämmelser, avseende arbetspremier,
olycksfall i arbete m. m.

Den starka nedgången av arbetslösheten under sommaren och hösten 1934,
särskilt vad beträffar åldrarna 16—21 år, har medfört, att vissa av de anbefallda
åtgärderna endast i begränsad omfattning kommit till utförande. Den
under oktober manad 1934 åter stigande ungdomsarbetslösheten synes emellertid
påkalla viss ökning av ungdomshjälpens omfattning.

Frågan om åtgärder för realiserande av statsmakternas beslut angående arbetslös
ungdoms sysselsättande i jordbruk är under utredning i samarbete med
lantbruksstyrelsen.

a. Kursverksamhet.

Åtgärderna för kursverksamheten ha under året bedrivits efter samma
principer som under föregående ar. Elever ha härvid i flera kommuner beretts
tillfälle att efter genomgång av elementära kurser deltaga i mera krävande
och djupgående kurser. Så har särskilt varit fallet beträffande vissa mekaniska
kurser.

Från och med den 1 juli 1934 kan statsbidrag — förutom, liksom tidigare,
med belopp, motsvarande löner till kursledare och lärare samt till dagunderstöd
till kurselever även utgå med högst 50 % av kostnaderna för undervisningsmateriel.
Härigenom ha kommunernas möjlighet ökats att anordna sådana
praktiskt betonade kurser, vilka kräva materiel i större utsträckning.

Under budgetaret 1933/1934 utgick till lärår- och kursledararvoden ett belopp
av kronor 600,305. Under den hittills förflutna delen av budgetåret
1934/1935 har kursverksamheten haft en i förhållande till motsvarande tid
föregående budgetar något minskad omfattning. Under det att under tiden
1 juli—15 november 1933 till lärår- och kursledararvoden beviljades 180,845

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

49

kronor, har under motsvarande tid 1934 beviljats 154,199 kronor; dessutom
har till undervisningsmateriel beviljats 18,060 kronor. Anledning till denna
minskning torde i första hand vara, att de kommunala myndigheterna, med
hänsyn till den under sommaren starkt minskade arbetslösheten, velat avvakta
vinterns inträde för bedömande av de åtgärder, som böra vidtagas. Under
den senaste månaden har ock antalet kommuner, som söka statsbidrag
till kursverksamhet, ökats.

Kursverksamheten, vilken brukar ha sin största omfattning under de senare
vintermånaderna, omfattade den 31 oktober 1934 61 kurser med 1,099
elever från 6 städer och 2 landskommuner. Kursernas längd har varierat mellan
4 veckor och 4 månader.

b. Frivillig arbetstjänst.

Arbetsläger anordnas såväl i komissionens egen regi (statliga) som i kommunens
regi (statskommunala). Under budgetåret 1933/1934 visade det
sig, att kommunerna i förhållandevis ringa utsträckning tagit initiativ
till anordnande av frivillig arbetstjänst. Det största antalet deltagare i frivillig
arbetstjänst utgjordes sålunda av arbetselever i statliga arbetsläger.
Under den hittills förflutna tiden av budgetåret 1934/1935 ha motsvarande förhållanden
rått.

Arbetselevernas förmåner voro under budgetåret 1933/1934 följande. Därest
eleverna bodde i sina hem, utgick dagunderstöd helt eller delvis kontant.
Därest de ej kunde bo i sina hem, kunde de tilldelas kost, logi och en fickpenning
av 50 öre per veckodag samt, därest den frivilliga arbetstjänsten
fullgjordes på annan plats än hemorten, fria resor till och från förläggningen
vid början och slutet av lägervistelsen. Samtliga arbetselever erhöllo dessutom
fria arbetskläder. Genom brev den 30 juni 1934 har dessutom Kungl. Majit
förordnat, att till elever vid arbetsläger böra utgå arbetspremier med iakttagande
dock, att det högsta belopp, varmed arbetspremierna till dylik elev
må utgå, skall utgöra 50 öre per dag.

Statsbidrag till statskommunala arbetsläger utgår innevarande budgetår
enligt för kommunen fördelaktigare villkor än under budgetåret 1933/1934.

Det ligger i sakens natur, att den frivilliga arbetstjänsten är lättast att
anordna under sommaren. Genom utomhusarbetenas komplettering med undervisning
i olika yrkesbetonade undervisningsämnen kan arbetstjänsten
emellertid i stor utsträckning anordnas även vintertid. Flera arbetsläger lia
på så sätt kunnat drivas året runt. Så har särskilt varit fallet med de statliga
arbetslägren.

Omfattningen av den frivilliga arbetstjänsten belyses närmare av tab. 47,
i vilken vissa uppgifter rörande denna hjälpform sammanställts.

Under november 1934 ha öppnats fyra nya statliga arbetsläger. Vid ett
av dessa, Pengsjöby i Västerbottens län, skall enligt Kungl. Majits beslut
den 13 april 1934 anläggas ett 10-tal småbruk, i huvudsak enligt ett av Västerbottens
läns hushållningssällskaps egnahemsnämnd uppgjort förslag.

50 Arbeislöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 47. Den frivilliga arbetstjänstens omfattning. Antal läger oell arbetselever.

1	Stat sk omm un ala arbetsläger		Statliga	arbetsläger.
Budgetår			Lägeran- ordnare	Antal läger anordnade av kommissionen		Antal
	Antal läger	A ntal elever	stä- der	lands- kom- muner	helt i egen regi	i samarbete med skogs-vårdsstyrel-s«r el. hus-hållnings-sällskap	Sum- ma	elev- plat- ser	elever	elev- dagar	vistelsetid pr elev i medeltal (veckor)
1933/1934 ....	24	870	12	9	14	7	21	925	1513	96 625	9
1934/1935 t. o. m. ■ den sl/io 1934 .	7		4	1	21	2	23	960	>1023	93 941	10 i
pågående st/io 1934	6	130	4	—	15	2	17	890	830	—

Arbetseleverna ha varit sysselsatta med praktiskt arbete 4—6 timmar pr
dag, med undervisning 1—2 timmar pr dag samt med gymnastik och idrott
1—2 timmar pr dag. Undervisningen har huvudsakligen omfattat modersmålet,
räkning och medborgarkunskap, motsvarande ungefär fortsättningsskolans
kurser i resp. ämnen, sjukvård med förbandslära och livräddning. Dessutom
har undervisning meddelats i samband med de praktiska arbetena, såsom
i skogsvård, zoologi och botanik, jordbrukslära, betesvård, fiskevård, byggnadslära
med ritning, fjäderfäavel, kaninavel, biskötsel och trädgårdsskötsel.

På grund av såväl arbetselevernas olika förkunskaper, förutsättningar och
intressen, som även omsättningen av elever i lägren, måste undervisningen i
stor utsträckning ske individuellt och i icke alltför stora grupper. På elevernas
begäran har ledningspersonalen under elevernas fritid i flera fall anordnat
frivilliga kurser och studiecirklar, bl. a. i medborgarkunskap samt även
i tyska och engelska språken.

De praktiska arbetena ha vid såväl kommunala som statliga arbetsläger varit
av de mest varierande slag. De kunna hänföras till följande huvudgrupper,
nämligen:

a) skogsarbeten, b) vägarbeten, c) trädgårdsarbeten, d) reparations- och
byggnadsarbeten, e) arbeten i samband med yrkesundervisning samt f) hushålls-
och övriga förläggningsarbeten. Bland skogsarbeten märkas sådana arbeten
som röjningsarbeten, delvis i samband med uppkvistning i ungskogsbestånd,
röjning av igenväxta hagmarker för iordningställande av kulturbeten,
varvid även stubbrytning förekommit. Dessutom ha utförts en del skogskultiveringsåtgärder,
såsom markberedning för självåterväxt, plantering o. dyl.
Till skogsarbeten torde också få hänföras en del smärre dikningsarbeten, vilka
dock i ett par fall även berört odlad jord.

Vägarbetena utgöras av enklare sådana i anslutning till förläggningsplatserna
samt av vägförbättringar, såsom breddning och rötning av smärre vägar. 1

1 Avser nytillkomna elever ander tiden */j—sl/io 1934; därjämte ha deltagit elever, vilka börjat
deltaga i lägren under budgetåret 1933/1934

ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

51

Trädgårdsarbetena ha dels utgjort helt nyanläggning av trädgårdar, dels
omläggning och utvidgning. Här märkes särskilt ett arbete vid Axvalls folkhögskola
av ganska omfattande natur. Trädgårdsarbetena ha även omfattat
odling av grönsaker och potatis. I de fall, då ett läger kunnat producera mer
än till eget behov, ha andra läger fått tillgodogöra sig detta överskott, då så
visat sig ekonomiskt lämpligt.

Reparations- och ombyggnadsarbetena omfatta reparationer inom förläggningarna
av olika slag, såsom snickeriarbeten samt målnings- och tapetseringsarbeten,
men dessutom byggnader av enklare slag såsom svin- och hönshus,
redskaps- och vedbodar samt tvättstugor, vilka i en del fall utförts som kombinerade
tvätt- och badstugor för badstubad. Vid ett statskommunalt läger har
en samlingslokal för bygden uppförts. Till denna grupp av arbeten kan också
hänföras uppförandet av lägerhyddor. Vid ett par arbetsläger Ira lägerhyddor
uppförts, vilka sedan skickats till andra läger, bl. a. till det nystartade
jordbrukslägret Pengsjöby i Västerbotten.

De till yrkesundervisningen hörande arbetena lia utgjorts av reparationer av
kläder och skodon samt även nytillverkningar för lägrets behov. Snickeriarbeten
av olika slag ha utförts, såsom tillverkning av bord, stolar, bänkar, skåp
och sängar m. m. Även här har en samverkan mellan lägren ägt rum, i det att
läger med tillgång på större utrymmen för hantverksutbildning, tillverkat föremål
för andra lägers behov.

Inom förläggningen nödvändiga arbeten omfatta matlagning, tvätt och skurning
samt i övrigt alla hushållsgöromål. Till denna grupp torde även få hänföras
arbeten i samband med uppfödning av djur för hushållets behov. I en
del arbetsläger ha smågrisar inköpts och sedan uppfötts med det rikliga avfallet
från köket, till dess lämplig tidpunkt för slakt varit inne.

Försök Ira även igångsatts med uppfödning av kaniner. Denna verksamhet
drives efter de principer, som numera tillämpas i samband med kaninavel för
export, och synes komma att slå väl ut.

c. Ungdomsreservarbeten.

Från och med innevarande budgetår skola försök göras med en ny form av
statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet för unga arbetslösa, s. k. ungdomsreservarbeten.
Dessa utgöra en för arbetslös ungdom, främst i åldern
16—21 år, avsedd kombination av reservarbete och kursverksamhet, i organisatoriskt
avseende i stort sett anordnad enligt principerna för den frivilliga
arbetstjänsten.

Hittills har endast ett statligt ungdomsreservarbete igångsatts, nämligen
ungdomsarbetsplatsen Nattavara i Gällivare kommun, Norrbottens län. Denna
arbetsplats startade den 15 oktober 1934 för 36 man och avser utbildning
i skogsarbete, främst avverkningsteknik. Undervisning sker vid denna arbetsplats
i direkt anslutning till arbetet. Kommissionen har beslutat att under
instundande januari starta ännu en ungdomsarbetsplats med likartade anordningar,
varjämte ytterligare ungdomsreservarbeten planeras.

52 Arbetslöslietslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Statskommunala ungdomsreservarbeten ha icke igångsatts.

En sammanfattning av de olika i anledning av ungdomsarbetslösheten vidtagna
åtgärderna innevarande år lämnas i tabell 48.

Talj. 48. Den statliga och statsunderstödda ungdomshjälpens omfattning år 1934.

Månad :	Antal del-tagare i kur-ser nied av kommissio-nen beviljat statsbidrag	Frivillig arbetstjänst	Antal ar-betare syssel-satta vid ungdoms-reservarbeten	Summa delta-gare i kurser, j frivillig arbets-! tjänst och nng-| domsreserv- | arbeten
Arbets-elover i statliga läger	Arbets-elever i statskom. läger	Summa
Januari.....	4,091	261	184	445		4 536
Februari ....	5,077	343	212	560	_	5,637 I
Mars......	4,378	303	207	510	__	4,888
April......	2,836	512	288	800
Maj.......	1,900	581	374	955	_
Juni......	1,400	608	219	827	_	2>J27 I
Juli......	1,163	754	232	986		2,149
Augusti.....	988	840	207	1,047		2 035
September ....	lil	823	170	993		1 770
Oktober.....	1,099	830	130	960	34	2,093

4. Hjälpverksamhetens omfattning.

Efterföljande tab. 49 samt diagram 2, sid. 74 ge en överblick över hjälpverksamhetens
olika former och den betydelse var och en av dem äger.

Det framgår, att under åren 1931—1932 hjälpverksamheten i allmänhet
omfattat omkring hälften av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Redan vid ingången
av år 1933 stegrades verksamhetens effektivitet för att under år
1934 utgöra i genomsnitt 70 % av samtliga hjälpsökande arbetslösa. Det
Damgar vidare av tab. 49, att hjälpverksamheten även under vintermånaderna
hade en relativt stor omfattning. Under juli månad noterades en anmärkningsvärt
hög procentsiffra, 76.3 %, vilket sammanhänger med den kraftiga
nedgången i arbetslösheten denna månad.

_ Av ovan å sid. 18 omnämnda icke hemortsberättigade arbetslösa, vilka
vid oktober månads utgång uppgingo till 710, hade 468 eller 65''9 % erhållit
hjälp.

Till belysande av omfattningen av arbetet å kommissionens centrala kansli
ma nämnas, att medan antalet ingående skrivelser (vecko- och månadsrapporter
ej medräknade) för månaderna januari—oktober 1931 uppgick till omkring
33,000, motsvarande antal för samma tid 1932 hade stegrats till 66,000,
för 1933 till 106,000 och slutligen för innevarande år till 142,000.

Den i kommissionens tjänst anställda förvaltningspersonalens storlek (omfattande
såväl det centrala kansliet som arbetsplatserna) har stigit från
256 i oktober 1931 till 330 samma tid år 1932, till 845 år 1933 och slutligen
till 1,182 år 1934. Av sistnämnda antal voro 952 anställda å arbetsplatserna
och arbetslägren och 230 å kommissionens centrala kansli.

ArbetslöshetsTcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 53

Tal). 49. Totalantalet statligt oell kommunalt hjälpta arbetslösa. Åren 1931—1934.

		Arbetsliv	en		Understödslinjen1	Ungdomshjälpen1	Summa hjälpta
Tidpunkt	i statliga reserv» rbeten sysselsatta	i statskommu nåla rese i varbe- ten sysselsatta	i kommunala reservar!>eten sysselsatta	Summa	D* *0 3 P « Ct- < o: p m a* * ca	dn gunde r- stödda med statsbidrag	kommunalt understödda	Summa	P* JK — » •o p V- o: g" < sigg'' s. * o	kursdeltagare	deltagare i frivillig arb<tstjänst	Summa	% uv hela antalet hjälpsökande	antal	% av hela antalet hjälpsökande
1931
januari . april . .	4,983	900	5.486	11,369	28.2	1.383	4.498	5,881	14.6	—	—	—	—	17,250	42.8
6,501	1,361	5,060112.922	32.8	4,093	2,924	7.017	17.8	—	—	—	—	19,939	50.6
juli . .	6,946	785	4,127	11,858	3-\8	2,646	1.348	3,994	13.1	—	—	—	—	15,852	51.9
oktober .	7,445	1,358	5,459	14,262	24.9	3,501	2,540	6,041	10.6	—	—	—	—	20,303	35.5
1932
januari . april . .	12,099	3,016	11,530	26.645	25.7	16,740	7,292	24,032	23.1	—	—	—	—	50,677	48.8
13,879	4,863	10,684	29,126	26.2	26.452	5,163	31,615	28.4	—	—	—	—	60,741	54.6
juli . .	15,648	5,346	9,692	30,6ö6	32.4	15,819	4,510	20,329	21.6	—	—	—	—	51,015	53.9
oktober .	16,055	7,418	10,744	34,217	27.7	22,275	5,897	28,172	22.8	—	—	—	—	62,389	50.5
1933 januari .	16,253	8,483	16,785	41,52!	22.0	43,110	20,213	63,323	33.6					104.844	55.5
april . .	18,504	10.476	13,298	42,278	23.9	56,791	15.622	72,413	41.0	—	—	—	—	114,691	64.9
juli. . .	23,707	10,998	12,625	47,330	34.1	39,105	9,493	48,598	35.0	—	—	—	—	95,928	69.1
oktober .	20,676	14,564	11,559	46,799	28.4	47,198	8,746	55,944	33.9	—	—	—	—	102,743	62.3
1934
januari .	18,598	13,879	10,546	43,023	25.1	''60,604	13.087	73.691	42.9	—	—	—	—	116,714	68.0
februari .	20.667	16,199	10,390	47,256	28.4	53.343	13,011	66,354	39.9	5,077	560	5,637	3.4	119.247	71.7
mars . .	21,826	17,277	8,316	47,419	29.6	53,132	9,745	62,877	39.2	4.378	510	4,888	3.0	115,184	71.8
april . .	21,935	17,277	6,028	45,240	31.0	42,223	8,006	50,229	34.5	2,836	800	3,636	2.5	99,105	68.0
maj . .	23,029	18,165	4,915	46,109	39,7	29,705	5,186	34,891	30.0	1,900	955	2,855	2.4	83,855	72.1
juni . .	25,488	18,477	4,500	18,465	48.7	19,416	3,699	23,145	23.2	1,400	827	2,227	2.2	73,837	74.1
juli. . .	26,756	17,075	4,376	48,207	55.9	12,536	2,890	15,426	17.9	1,209	986	2,195	2.5	65,828	76.3
augusti .	26,816	16,037	4,048	46.901	56.5	8,723	2,633	11,356	13.7	1,033	1,017	2,080	2.5	60.337	72.7
september	25,014	14,362	3,871	43.247	54.8	6,808	2.600	9,108	11.9	821	993	1,814	2.3	54,469	69.0
oktober .	23,639	14,187	3,995	41,821	49.3	7,076	2.618	9,694	11.4	1,164	2 994	2,158	2.6	53,673	63.3

.5. Bese ä rsnan i ridel i för reservarbetslöner.

Till den 1933 inrättade besvärsnämnden för reservarbetslöner hava under
tiden 1 januari—31 oktober 1934 inkommit 288 klagomål. Under året ha
sammanlagt till prövning upptagits och avgjorts 311 ärenden, varav 80 utgöra
från föregående år balanserade oavgjorda ärenden. Av de avgjorda klagomålen
hava 261 avsett reservarbetslöner. I 236 fall har besvärsnämnden ej
företagit ändring i kommissionens överklagade beslut. I 14 fall har nämnden
höjt den av kommissionen fastställda reservarbetslönen, medan i 11 fall nämnden
meddelat beslut om sänkning. Elva klagomål ha avsett ackordssättningar;
samtliga hava lämnats utan åtgärd från nämndens sida. I 39 fall har nämnden
funnit anförda klagomål falla utanför nämndens befogenhetsområde.

1 För tiden före februari 1934 redovisas >Ungdomshjälpen> under >Undorstödslinjen>.
8 Härav 34 ungdomsreservarbetare.

54

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

lil. Lönerevisionen per den 1 maj 1934.

Beträffande den ovan (sid. 27) omnämnda lönerevisionen får kommissionen
meddela följande uppgifter.

Den tidigare begagnade löneskalan bar med 50-öresintervaller gått från 9
kronor till 2: 50 kronor, således omfattande 14 löneklasser. Det har av flera
skäl befunnits ändamålsenligt att vidtaga en minskning av avståndet mellan
de olika löneklasserna till 40 öre. Å skalan ha sålunda nu upptagits 17 löneklasser
från 8: 80 kronor till 2: 40 kronor. Ökade möjligheter ha härigenom
vunnits att utan allt för stor avrundning anpassa reservarbetslönen efter olika
förekommande lönelägen. Särskilt i de lägre löneklasserna överensstämma
beloppen väl med gängse löner på öppna arbetsmarknaden. Där förekomma i
stor utsträckning inom jordbruket timlöner på respektive 35, 40 och 44 öre.
Då jordbrukets medelarbetstid med obetydliga avvikelser torde vara 9 timmar,
kunna dess lönelägen inpassas i löneklasserna 3:20, 3:60 och 4 kronor.

Kommissionen har för att ernå viss systematisk enhetlighet sökt åstadkomma
en samgruppering av i huvudsak likartade orter inom samma län eller eljest
jämförliga områden. Det torde ligga i sakens natur, att härigenom i vissa
fall reservarbetslönen kommit att ligga väl högt, i andra fall något för lågt.
En varsam utjämning har emellertid ansetts ändamålsenlig med hänsyn till
vikten av att underlätta det naturliga utbytet av arbetskraft olika kommuner
emellan. Att genom en strängt differentierad lönesättning med noggrant iakttagande
av vissa lokala, ofta tillfälliga lönelägen utbryta vissa kommuner ur
det naturliga sammanhanget med andra jämförliga har sålunda ansetts böra
undvikas.

Lönesättningen för städerna (och en del industrisamhällen) har huvudsakligen
skett med ledning av timlönerna i vissa större för vårt näringsliv utmärkande
industrigrenar, speciellt textilindustrien och verkstadsindustrien i
södra och mellersta Sverige samt sågverksindustrien i norra Sverige. Med
hänsyn till de olika ortsförhållandena variera dessa löner avsevärt, från högst
8 kronor ned till — med frånseende av vissa obetydliga orter — 5:20 kronor.

För landsbygdens vidkommande hava arbetsförhållandena inom jord- och
skogsbruket författningsenligt varit av utslagsgivande betydelse. Då arbetskraften
här är och måste vara flyttbar i än starkare grad än i städerna
för att kunna utnyttja alla förekommande arbetstillfällen, har det, som redan
antytts, här ansetts vara av särskild vikt att över så stora områden som möjligt
få ensartade löner. Vad beträffar södra och mellersta Sverige, har härvid
den gamla häradsindelningen varit en god vägledning, och hava i allmänhet
samtliga kommuner i ett härad kunnat åsättas samma reservarbetslön, där
icke utpräglade industrikommuner påkallat undantag. I norra Sverige, där
skogsbrukets lönemarknad är mest framträdande, har det varit möjligt att för

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

55

vidsträckta områden bestämma samma reservarbetslön. Det tillämpade utjämningsförfarandet
bar emellertid gjort det lämpligt att ur vissa landskommuner
utbryta mera tätt bebodda samhällen oell giva dem särskilda löner.
Detta gäller således en del municipalsamhällen (52 samhällen av sammanlagt
160) samt i några fall samhällen, som uppväxt kring en större industri, s. k.
industriområden, även örn de icke varit administrativt avskilda.

Landskommunerna i södra och mellersta Sverige ligga till huvudsaklig del
inom löneklasserna 4:—, 3: 60 och 3:20. De mera skogsbruksbetonade kommunerna
i norra Svealand och Norrland ligga i klasserna 4:— och 4:40 (i
några fall 4:80).

Lönesättningen har omfattat 1,488 kommuner. Häri har icke inräknats de
municipalsamhällen och industrisamhällen, som utbrutits ur en kommun och
för vilka fastställts annan reservarbetslön än den för kommunerna i övrigt gällande.
Antalet omprövade löner utgöra 1,216, varför sålunda 272 nu lönesatta
orter förut icke berörts av kommissionens lönesättning. Beträffande fördelningen
i löneklasser hänvisas till tabell 50.

Tab. 50. Fördelning av de vid lönerevisionen den 1 maj 1934 omprövade reservarbetslönerna
efter den fastställda lönens höjd.

Reserv- Städer, köpingar, öyri lands_

arbetslön municipalsamhällen kommuner

vissa industriområden

8:-7: 60
7: 20
6:80
6: 40
6: —
5: 60
5:20
4:80
4:40
4: —
3:60
3:20
2:80

1

1 —

10 2

6 —

14 1

25 4

29 1

56 17

27 32

18 208

9 328

— 295

— 127

— 5

Kumma 196 1.020

1,216

Förskjutningarna i jämförelse med tidigare gällande löner belysas av tab. 51.
Då höjningar och sänkningar med 10 eller 20 öre äro direkt beroende av den
nya löneklassindelningen, kunna förändringar av denna storlek jämställas med
de fall, då den gamla lönen ansetts böra bibehållas. Man finner sålunda beträffande
städer med flera samhällen, att av 196 orter lil förblivit i praktiskt
sett oförändrat löneläge. Av dessa senare hava 24 kunnat givas exakt samma
lön som förut, 38 hava justerats uppåt och 49 nedåt. Av landsbygdens 1,020
löner omfattar nyssnämnda grupp 565 orter, varav 224 utan ändring, 163 med
justering uppåt och 178 nedåt.

Vissa påfallande starka höjningar för stadsliknande samhällen respektive
starka sänkningar för landskommuner hava i allmänhet sin förklaring däri,
att, som ovan nämnts, en uppdelning av vissa kommuner ägt rum. Då den

56

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tab. 51. Resultaten av lönerevisionen V» 1934. Verkställda löneförändringar.

Antal kommuner.

A. Städer, köpingar och municipalsamhällen samt vissa industriområden.

Reviderad
reservarbetslön
gällande fr. o. m.
Ve 1931

Reservarbetslön gällande den 3% 1934

Samma

Summa

jB. Övriga landskommuner.

I Reviderad reservarbetslön gällande fr. o. m. V& 1934	] Reservarbetslön gällande den S0A 1934
8:00	7:50	7: 00	6:50	6:00	5:50	5:00	4:50	4: 00	3: 50	op O O	2: 50	Samma
7:20 ... .	2												2 ;
6:40 ... .	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	_	_	11
6: — ....	—	—	—	—	4	—	_	_	_				4 1
5:60 ....	—	—	—	—	1	—	_	__	_				1
5:20 ... .	—	—	—	—	1	15	1	_	_	_	_		17
4:80 ... .	—	—	—	—	—	3	27	2	—	_	_	_	32
4:40 ... .	—	—	—	—	—	3	45	148	12	—	_	_	208
4: — ....	—	—	—	—	—	—	17	88	220	3	_	_	328
3:60 ... .	—	—	—	—	—	—	—	6	153	125	11	_	295
3:20 ....	—	—	—	—	—	—	—	—	25	65	37	_	127
2:80 ... .	—		—		—	—	—	—	—	1	3	1	5
Summa	2 1	-	1	-	6	21	90	244	410	194	51	1	1,020

gamla lönen i dylika fall ofta intagit ett mellanläge, har en kraftig höjning
för exempelvis industrisamhället vidtagits, samtidigt som motsvarande sänkning
ägt rum för den rena landsbygden. Beträffande en del av de större
sänkningarna för landskommuner, på 90 till 110 öre, är förklaringen enahanda.

De förskjutningar, som reservarbetslönerna i samband med lönerevisionen
den 1 maj undergått, belysas av efterföljande tabell. Det må här, såsom
redan ovan anförts, erinras örn, att mindre sänkningar resp. höjningar örn 10
å 20 öre uteslutande få betraktas såsom nödvändiga justeringar i samband
med löneskalans omarbetning.

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

57

Tab. 52. Genomförda minskningar resp. höjningar vid lönerevisionen den 1 maj 1934.

Antal kommuner.

Städer, köpingar, municipal- Övriga landskommuner

samhällen

Öre Höjning Sänkning Höjning Sänkning

O 24 224

10 .............. 12 21 125 148

20 .............. 26 28 88 30

30 .............. 2 24 3 80

40.............. 6 17 12 154

50 ..............— 9 3 88

60.............. 1 4 11 46

70 .............. 5 3 — 4

80..............— 10 — 28

90.............. 1 — — 6

100..............— 2 — 17

110..............— — — 3

120.............. 1 — — —

Kommuner nied ändrade löner 54 118 192 604

Kommuner med oförändrade löner 24 224

1,216

De i tabell 52 återgivna justeringarna av lönerna avse uteslutande resultaten
av den av kommissionen per den 1 maj 1934 verkställda omprövningen.
I fråga örn sedermera av besvärsnämnden vidtagna ändringar hänvisas till
sid. 53.

Till följd av att hjälpverksamhet sedan den 1 maj innevarande år igångsatts
i ett icke obetydligt antal kommuner, som tidigare saknat fastställd reservarbetslön,
har sedan tiden för lönerevisionen ett flertal kommuner nyprövats
i här förevarande hänseende. I tab. 53 redovisas de den 31 oktober 1934
gällande reservarbetslönerna.

Tab 53. Den 31 oktober 1934 gällande reservarbetslöner.

Reservarbets-lön kr.	Släder, köpingar, munic! pal-samhällen	Övriga lands-kommuner
8:—......	........ 1	_
7:60......	......... 1	__
7:20......	......... 44	2
6:80......	......... 8	_
6:40......	........ 16	1
6: —......	........ 36	6
5:60......	........ 25	3
5:20......	........ 61	23
4:80......	........ 32	43
4:40......	........ 54	214
4: —......	........ 39	402
3:60......	........ 22	425
3:20......	........ 5	191
2: 80......		7
	Summa 314	1,317

1,631

Kommissionen övergår härefter till att beröra förslag till vissa förändringar
i gällande bestämmelser, som enligt kommissionens uppfattning böra genomföras
m. m.

58

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

IV. Förslag till författningsändringar m. m.

1. Den statskommunala reservarbetslinjen.

Särskilda utskottet vid 1933 års riksdag uttalade, att de statskommunala
reservarbetena finge anses vara en synnerligen lämplig form för beredande
av hjälp åt arbetslösa. Jämförda med de statliga reservarbetena innebure
de statskommunala enligt utskottets mening bland annat den fördelen, att
arbetarna i större utsträckning kunde förbliva i sina hemorter och därigenom
lättare uppehålla förbindelsen med den normala arbetsmarknaden. Härtill
komme, att statens kostnader nedbringades, samtidigt som det kommunala
intresset stegrades för arbetenas övervakning och rationella ledning.

För åstadkommande av en utvidgning av den statskommunala reservarbetslinjen
föreslog särskilda utskottet, 1) att statsbidrag till utförande såsom
statskommunala reservarbeten av allmänna vägar skulle kunna utgå efter
motsvarande grunder, som äro gällande för vanliga vägarbeten å den öppna
arbetsmarknaden och att statskommunala reservarbeten skulle kunna komma
till utförande — förutom såsom tidigare i kommunernas regi ■—- jämväl
genom vägstyrelser, 2) att statsbidragen till de statskommunala reservarbetena
skulle utgå efter förmånligare grunder än dittills. Statsbidrag skulle
sålunda jämväl böra kunna erhållas för materialkostnader. — Särskilda utskottets
förslag vann sedermera statsmakternas godkännande.

De sålunda vidtagna förändringarna beträffande den statskommunala reservarbetslinjen
torde ha möjliggjort en snabbare ökning av arbetslinjens omfattning
än som eljest sannolikt skulle ha kunnat genomföras.

En påtaglig fördel med de statskommunala reservarbetena är, att kommunerna
beredas möjligheter att i hemorten åt familjeförsörjarna meddela hjälp
i form av arbete. Man kan härigenom i viss omfattning undvika att skilja
mannen från hans familj. Sysselsättande av familjeförsörjare i statskommunala
reservarbeten i hemorten innebär jämväl ur kommunernas synpunkt den
fördelen, att desamma i regel icke behöva utbetala särskilda ortstillägg.

Genom att de arbetslösa beredas arbete i hemorten komma de kostnader,
som nedläggas på dylika arbeten, den egna kommunen till godo. Genom att
kommunen vidare själv handhaver ledningen av arbetet och detta är beläget
i hemorten, möjliggöres lättare omplacering av de arbetslösa, varvid den meddelade
hjälpen i de enskilda fallen smidigare kan avpassas med hänsyn till
det föreliggande hjälpbehovet.

Den statskommunala reservarbetslinjen är sålunda ur vissa synpunkter en
ändamålsenlig hjälpform. Kommissionen har emellertid vid flera tillfällen
haft anledning konstatera den statskommunala arbetslinjens begränsade ändamålsenlighet,
ävensom vissa påtagliga nackdelar, vilka äro förenade med densamma
och vilka särskilt göra sig gällande, då den statskommunala reservarbetslinjen
gives en, i förhållande till andra hjälpformer, allt för stor omfattning.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

59

Ehuru enligt nu gällande grunder för utväljande av arbetsobjekt för reservarbeten
intet arbete skall, med vissa särskilda begränsningar, principiellt
vara uteslutet, ligger det dock i sakens natur, att såsom reservarbeten icke
direkt böra utväljas sådana arbeten, som eljest skulle kommit till omedelbart
utförande på den öppna arbetsmarknaden. Någon ökning av arbetstillfällena
skulle då icke komma till stånd. Kommissionen vill erinra om att,
enligt vad i särskilda utskottets utlåtande nr 17/1933 anförts, jämväl beträffande
de i Kungl. Maj:ts proposition nr 211/1933 avsedda beredskapsarbetena
synes bava förutsatts, att arbetsföretagen icke i annan ordning
skulle komma till utförande. Särskilda utskottet uttalade, att, såvitt utskottet
kunnat finna, det icke förelåg någon konstitutiv skillnad på
denna punkt mellan beredskapsarbetena och reservarbetena; avvägningen
måste i båda fallen bliva en lämplighetsfråga. När det gällt utväljande
av arbetsobjekt för de statliga reservarbetena, har kommissionen i
överensstämmelse med nyssnämnda uttalande sökt undvika sådana arbetsföretag,
som vore avsedda att utföras å öppna arbetsmarknaden. Det ligger
i sakens natur, att större möjligheter att verkställa ett ur dessa synpunkter
lämpligt urval föreligger för kommissionen än för de enskilda kommunerna,
vilka såsom regel blott hava ett ringa antal arbetsobjekt att välja på. Det
är jämväl naturligt, att, när en kommun skall utvälja ett arbetsobjekt till reservarbete
och kommunen i samband härmed ikläder sig betydande utgifter,
kommunen gärna söker utvälja sådana arbetsföretag, vilka för kommunen äro
särskilt aktuella. Kommissionen har vid flera tillfällen kunnat konstatera en
benägenhet från kommunernas sida att såsom statskommunala reservarbeten
vilja igångsätta arbetsföretag, vilka med sannolikhet inom en nära framtid
skulle kommit till utförande å den öppna marknaden. Med den statskommunala
reservarbetslinjen är sålunda förenad, en viss tendens till överförande av
arbetsobjekt från den öppna marknaden till reservarbetena.

Jämsides med denna tendens har kommissionen jämväl haft anledning konstatera,
att kommuner med hänsyn till de förmånliga statsbidragsbestämmelserna
ofta frestats att igångsätta arbeten av en i förhållande till deras
finansiella resurser anmärkningsvärd storleksordning; stundom har anledning
funnits antaga, att det mindre varit omvårdnaden örn de arbetslösa än en
strävan efter statsbidrag till ett arbete, som föranlett igångsättande av ett
dylikt arbete. Enär möjligheterna att erhålla ett arbete beviljat såsom statskommunalt
reservarbete äro beroende på antalet hjälpsökande, gör sig vidare
stundom gällande ett intresse att hålla arbetslöshetens omfattning i kommunerna
uppe.

Det ligger i sakens natur, att hjälpåtgärderna vid arbetslöshet smidigt
måste kunna avpassas med hänsyn till förändringarna i arbetslösheten. Under
tider, då arbetslösheten är i nedgående, måste sålunda arbetena förhållandevis
snabbt kunna minskas, därest hjälpbehovet går tillbaka. Av särskild
betydelse är, att en dylik smidig anpassning av hjälpåtgärderna är
möjlig beträffande sådana arbeten, som startas uteslutande för de arbetslösa
inom viss kommun. Ehuru arbetslösheten i hela landet endast mera lång -

60

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

samt undergår förändringar, kan dock ofta för de enskilda kommunerna synnerligen
hastiga variationer i arbetslöshetens omfattning noteras. Återupptagandet
av ett enda nedlagt industriföretag kan understundom för en kommun
innebära, att arbetslösheten belt eller till stor del försvinner. De statskommunala
reservarbetena erbjuda emellertid för dylika smärre kommuner
icke erforderligt stor anpassningsförmåga. Då arbetslösheten i en kommun
går tillbaka, och arbetsstyrkan vid ett statskommunalt reservarbete med hänsyn
härtill måste minskas, kommer arbetet ofta icke att kunna bedrivas på ett
tekniskt och ekonomiskt riktigt sätt, vilket medför fördyring av arbetet. Om
ett statskommunalt reservarbete måste nedläggas, innan detta färdigställts,
står kommunen vidare inför problemet att på egen band å öppna marknaden
färdigställa detsamma.

För kommunerna föreligga ofta svårigheter att för sina statskommunala reservarbeten
anskaffa tillräckligt kompetent ledningspersonal. Särskilt gäller
detta inom smärre kommuner, som sakna ordinarie arbetsledningspersonal; är
arbetet nämligen icke av den omfattning, att det motiverar anställandet av särskild
arbetsledare, blir ledningsarbetet endast ett extraarbete för en på annat
håll sysselsatt arbetsledare. För att kunna bära kostnaden för särskilt anställd
arbetsledning måste nämligen arbetet ha en viss storleksordning. Vid flera tillfällen
har kommissionen vidare haft anledning konstatera svårigheter att från
kommunerna erhålla utarbetade och fullgoda förslag. En kommun vill nämligen
av ekonomiska skäl icke bekosta utarbetandet av mera detaljerade förslag,
förrän visshet vunnits, att tillstånd erhålles för arbetets utförande såsom statskommunalt
reservarbete. Sedan arbetet blivit beviljat, anser man sig ofta med
hänsyn till angelägenheten att bereda de arbetslösa arbete icke böra fördröja
arbetets igångsättande med ytterligare undersökningar. Vid den granskning av
inkomna förslag, som verkställes inom kommissionen, måste det vidare naturligen
vara synnerligen svårt att utan särskild undersökning på platsen — något
som enligt sakens natur icke annat än i undantagsfall är möjligt verkställa
— bedöma de upprättade kostnadsförslagen och deras tillförlitlighet.

Den begränsade ram, inom vilken kommunerna i allmänhet ha att utvälja arbetsobjekt
för sina statskommunala reservarbeten, medför, att dessa såsom regel
erbjuda mindre lämpliga vinterarbeten än de statliga. Detta avspeglar sig
jämväl i de förhållandevis starka variationerna i antalet sysselsatta reservarbetare
vid de statskommunala reservarbetena. Dessa variationer äro nämligen
i relation till arbetsstyrkans storlek väsentligt större än vid de statliga reservarbetena.
Den statskommunala reservarbetslinjen medför sålunda ofta, att man
vintertid i större utsträckning, än eljest skulle vara erforderligt, måste tillgripa
kontantunderstödsverksamhet som komplementär hjälpform.

Slutligen vill kommissionen icke underlåta att framhålla, att kommunernas
strävan att begränsa sina utgifter för de statskommunala reservarbetena understundom
lett till att man endast formellt satt arbetet på ackord men i realiteten
låtit arbetarna arbeta efter daglön: med andra ord man har underlåtit att till
arbetarna utbetala den del av ackordsförtjänsten, som överskjutit reservarbetslönen;
i gengäld har denna understundom betraktats såsom garanterad

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

61

daglön. En dylik anordning har givetvis stått i direkt strid mot bestämmelserna
örn att vid ackordsprissättning sådana åtgärder böra undvikas, som kunna
medföra en minskning av arbetsintensiteten. Kommissionen har också med
skärpa ingripit, då det kommit till densammas kännedom, att man förfarit på
här angivet sätt. Men svårigheter ha här visat sig föreligga att åstadkomma
en effektiv kontroll.

1934 års riksdag uttalade i skrivelse nr 433, att riksdagen visserligen ansåg
de statskommunala reservarbetena utgöra en lämplig form för beredande av
hjälp åt arbetslösa men att stadgandet icke finge givas en sådan tolkning, att
hjälpverksamheten på grund därav bomme att bedrivas på ett mindre ändamålsenligt
sätt. De statskommunala reservarbetena ägde nämligen i jämförelse med
de statliga vissa påtagliga, olägenheter. Riksdagen berörde härvid vissa av de
förhållanden, som ovan av kommissionen mera utförligt omnämnts. Riksdagen
framhöll, att arbetslöshetskommissionen, innan medgivande lämnades till anordnande
av statskommunalt reservarbete, hade att beakta de av riksdagen anförda
synpunkterna och att i första hand taga hänsyn till att den statliga hjälpverksamheten
överhuvud vid varje särskild tidpunkt bedreves på det sätt, som
för dess syftemål vore lämpligast.

Såsom redan tidigare av kommissionen framförts, lia de statskommunala
reservarbetena under den senaste krisen varit av betydelse för åstadkommandet
av en ökning av reservarbetslinjen. Arbetenas påtagliga nackdelar fordra
emellertid, att omfattningen av de statskommunala reservarbetena erhåller en
ändamålsenlig avvägning i förhållande till andra hjälpformer. När numera
begränsningar av hjälpverksamheten med hänsyn till arbetslöshetens nedgång
synas möjliga att vidtaga, bör enligt kommissionens uppfattning en jämförelsevis
större begränsning av den statskommunala reservarbetslinjen genomföras.
Denna begränsning synes härvid lämpligen böra verkställas på sådant
sätt, att sådana arbetsföretag icke medgivas såsom statskommunala reservarbeten,
vilka icke besitta de fördelar, som i främsta rummet motivera de statskommunala
reservarbetena. Kommissionen syftar härvid närmast pa de ovannämnda
i vägstyrelsers och landstings regi anordnade arbetena.

Den största fördelen med de statskommunala reservarbetena är, såsom ovan
påpekats, att arbetskraften kan sysselsättas i hemorten. Det var främst med
hänsyn härtill, som statsmakterna år 1933 beslutade örn en utvidgning av den
statskommunala reservarbetslinjen. Emellertid sakna de i vägstyrelsernas och
de_i några få fall — i landstingens regi anordnade statskommunala reserv arbetena

just denna påtagliga fördel, som eljest karakteriserar de statskommunala
reservarbetena, framför de statliga. Vägstyrelsernas och landstingens
statskommunala reservarbeten äro nämligen ofta belägna på sådant avstånd
från arbetarnas hemorter, att arbetarna antingen mäste inkvarteras a arbetsplatsen
eller ock företaga tidsödande resor, vilka för de hänvisade arbetarna
bliva en ekonomisk börda, till vilken visserligen kommunerna stundom kunna
lämna bidrag, ehuru skyldighet härtill icke föreligger. Härtill kommer, att
kommunen understundom blir betungad med utbetalandet av ortstillägg, till
vilket statsbidrag icke erhålles. När under nuvarande förhållanden en minsk Bihang

lill riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29. b

62

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

ning av hjälpåtgärderna synes erforderlig, vill kommissionen med hänsyn till
ovan anförda hemställa, att sådan ändring vidtages i gällande kungörelse att
statskommunala reservarbeten icke längre må utföras i vägstyrelsers och
landstings regi. Däremot synas enskilda kommuner alltjämt böra kunna medgivas
rätt att såsom statskommunala reservarbeten utföra allmänna vägar, varvid
nu gällande statsbidragsbestämmelser alltjämt synas böra komma i fråga.

2. Ortstillägg.

Jämlikt 30 § i kungörelsen angående statlig och statsunderstödd hjälpverksamhet
vid arbetslöshet äger kommun, då familjeförsörjare hänvisats till statligt
reservarbete å ort med lägre reservarbetslön än den, som är gällande för
hänvisningskommunen, att bestämma att till denne familjeförsörjare särskilt
s. k. ortstillägg skall utgå, därest någon, i förhållande till vilken den hänvisade
är att anse såsom familjeförsörjare, befinnes vara i behov därav. Sådant
ortstillägg får jämlikt bestämmelserna i samma paragraf icke överstiga
skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och reservarbetslönen
för den plats, där arbetet utföres. Då fråga är örn ogift person,
som har försörjningsplikt mot barn eller adoptivbarn, må ortstillägget utgå
med högst det belopp, som skulle ha utbetalats till barnet vid kontantunderstödsverksamhet
i hänvisningskommunen (s. k. begränsat ortstillägg). Ortstillägg
utbetalas till den behövande genom kommissionen och återgäldas månadsvis
av hänvisningskommunen. För hårt skattetyngd kommun med omfattande
arbetslöshet äger kommissionen på ansökan helt eller delvis meddela
befrielse från återbetalningsskyldighet.

Jämlikt § 35 i ovannämnda kungörelse må jämväl familjeförsörjare, som
hänvisats till statskommunalt reservarbete å ort med lägre reservarbetslön
än som gäller för hänvisningskommunen, erhålla ortstillägg efter enahanda
grunder, som ovan anförts. Till bestridande av sådant ortstillägg utgår icke
statsbidrag.

Bestämmelserna örn rätt för kommunerna att till reservarbetares familj utgiva
ortstillägg ha tillkommit i syfte att underlätta arbetslösas hänvisning
från ort med högre reservarbetslön till ort med lägre. Dessa ortstillägg, som
erhöllo sin nuvarande utformning — med undantag för ortstilläggen vid de
statskommunala reservarbetena — år 1922, ersatte de tidigare utgående s. k.
familjetilläggen.

De nuvarande reservarbetslönerna spänna mellan området lägst kr. 2: 80 upp
till kr. 8:— per 8 timmars arbetsdag. Endast ett förhållandevis ringa antal
kommuner äro belägna i den lägsta löneklassen. Kommissionens reservarbetsplatser
äro såsom regel belägna i kommuner med en lön mellan 3: 20 och
4:40 kr.; så låg lön som kr. 2: 80 förekommer icke å någon statlig reservarbetsplats.
Den högsta nu förekommande reservarbetslönen avser Stockholm.
Städerna i övrigt ligga i allmänhet mellan kr. 5: 20—7: 20. Det ligger i sakens
natur, att ortstilläggen väsentligen ha sin betydelse för statliga reservarbetare

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

63

från städerna. Det maximala ortstillägget utgör för närvarande kr. 4:80
per dag. I allmänhet variera ortstilläggen, vad städerna beträffar, mellan 80
öre och 4 kronor per dag. Dör landskommunerna äro de såsom regel väsentligt
lägre.

Ehuru ortstilläggen i varje särskilt fall enligt bestämmelserna böra avvägas
med hänsyn till föreliggande hjälpbehov, synes inom flertalet kommuner den
regeln ha utvecklat sig, att kommunerna medgiva ortstillägg uppgående till
detsammas maximala storlek, vilket enligt sakens natur mäste bliva för kommunerna
ekonomiskt betungande; inom vissa kommuner avvägas dock ortstilläggen
alltid i förhållande till hjälpbehovet. En svaghet i det hittills tillämpade
systemet är att ortstilläggen ofta komma att överstiga de belopp, varav
vederbörande arbetslös skulle ha kommit i åtnjutande för sig och sin familj,
därest han hade av kommunen i stället blivit tillerkänd kontantunderstöd. Ovanligt
är sålunda icke, att det utgående ortstillägget överstiger det dagunderstöd,
som familjen skulle erhållit, därest mannen blivit hjälpt genom kontantunderstöd.
Då statsbidrag till ortstillägg jämlikt kungörelsen blott utgår till av
arbetslöshet och skattetryck hårt drabbade kommuner, komma i sådana fall
kostnaderna för ortstilläggen att väsentligt överstiga kostnaderna för kontantunderstödsverksamhet.
Det synes kommissionen önskvärt, att grunderna rörande
ortstilläggen bleve så avvägda, att de skapade ett egetintresse för kommunerna
att ersätta kontantunderstöden med hänvisning till statligt reservarbete.

Då kommissionen undersökt möjligheterna för en omläggning av grunderna
för ortstilläggen, har kommissionen funnit, att följande förslag väsentligen
skulle kunna uppfylla dessa krav på ortstilläggens utformning. Ortstilläggen
graderas med hänsyn till hjälpbehovet i varje särskilt fall, d. v. s.
till storleken av reservarbetarens familj. Ortstilläggen böra icke överstiga
storleken av det belopp, som svarar mot dagunderstöd åt hustru och hemmavarande
minderåriga barn eller föräldrar (adoptant), varvid dagunderstödsbeloppet
till hustrun eller föräldrarna räknas såsom understöd till ensamstående
person och understöden för barnen till samma belopp som det vanliga
barntillägget. I intet fall skulle dock summan av dessa tillägg (åt hustrun +
barn eller föräldrar) kunna överstiga det nu gällande maximibeloppet, d. v. s.
skillnaden mellan reservarbetslönen för hänvisningskommunen och arbetsplatsen.
Ortstilläggen åt ogifta med försörjningsplikt — vilka redan nu graderas
efter liknande principer som de ovan föreslagna — bibehållas oförändrade.

Statsbidrag synes av kommissionen i likhet med för närvarande böra kunna
medgivas till ortstillägg. Av betydelse är emellertid, för att uppnå syftemålet
med här förordade förändring, att kommissionen erhåller förhållandevis stor
frihet vid bestämmandet av statsbidragsbeloppen. Enligt gällande bestämmelser
äger kommissionen att medgiva befrielse från återbetalningsskyldighet
i fråga örn de nuvarande ortstilläggen endast för hårt skattetyngda kommuner
med omfattande arbetslöshet. Kommissionen torde böra erhålla befogenheter
att även i andra fall medgiva visst statsbidrag, som därvid lämpligen
synes kunna beräknas på samma sätt som till annan hjälpverksamhet inom
kommunen. I likhet med för närvarande synes kommissionen själv böra äga

64

Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.

besluta om statsbidragens storlek, varvid jämkningar i nyss angiven norm för
statsbidragets beräknande böra kunna av kommissionen medgivas efter i varje
särskilt fall verkställd prövning.

Vid bestämmandet av ortstilläggen för arbetare sysselsatta vid statskommunala
reservarbeten, synas samma grunder böra tillämpas som vid de statliga
reservarbetena. I likhet med vad för närvarande är fallet bör statsbidrag
här icke ifrågakomma. Därest kommissionens ovan återgivna förslag rörande
viss inskränkning i den statskommunala reservarbetslinjen vinner statsmakternas
godkännande, skulle emellertid ortstillägg vid statskommunalt reservarbete
endast ifrågakomma i de få fall, då kommun bedriver sådant arbete
inom annan kommun.

3. Kommunala reservarbeten.

Ehuru, såsom redan tidigare i annat sammanhang berörts, antalet vid de kommunala
reservarbetena sysselsatta, särskilt under innevarande år, gått tillbaka,
spela dessa arbeten alltjämt viss roll såsom ett medel för bekämpande av arbetslösheten.
Då arbetslöshet uppkommer i en kommun, plägar kommunens första
åtgärd ofta vara att anordna ett kommunalt reservarbete, vid vilket de arbetslösa
sysselsättas efter de löner kommunen fastställt. När sedermera arbetslöshetens
omfattning inom kommunen stiger och kommunen icke anser sig själv
kunna bereda ytterligare hjälp åt sina arbetslösa, vänder sig kommunen ofta
till kommissionen med anhållan örn tillstånd att såsom statskommunala reservarbeten
anordna nya arbetsföretag inom kommunen. Det är därför icke ovanligt,
att inom en kommun samtidigt bedrivas statskommunala och kommunala
reservarbeten.

I gällande författning rörande den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten
för arbetslösa förefinnas inga bestämmelser rörande de kommunala
reservarbetena. Kommissionen har emellertid i sin verksamhet vid flera tillfällen
kunnat konstatera, att vissa svårigheter förelegat vid bedrivandet jämsides
av nyssnämnda båda former av reservarbeten. Enär sålunda i författningen
de kommunala reservarbetena icke äro omnämnda och desamma med
hänsyn därtill synas ur författningssynpunkt böra betraktas såsom arbeten å
den öppna marknaden, har kommunen icke möjlighet att verkställa skiftning
mellan de kommunala och statskommunala reservarbetena utan att iakttaga
den i författningen angivna karenstiden. Jämväl ha i vissa fall svårigheter
uppkommit vid tillämpningen av författningens bestämmelser i fråga om lämpligt
arbete. Det kan exempelvis inträffa, att då kommunen vid kommunala reservarbeten
tillämpat samma lönebestämmelser som för det statskommunala
reservarbetet, till kommunala reservarbetet hänvisade icke antagit detta sistnämnda
arbete under förebärande, att lönen vid detsamma icke vore skälig i
förhållande till den å arbetsorten förekommande avlöningen för sådant arbete.
Då kommissionen emellertid har sig bekant att de s. k. organisationssakkunniga
i sitt snart kommande betänkande lära beröra denna hjälpform, har
kommissionen icke ansett sig böra närmare ingå på förevarande spörsmål.

ArbetslöshetsJcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

65

Y. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden
av innevarande budgetår.

Med ledning av de direktiv för hjälpverksamheten, som meddelats i kungörelsen
nr 434/1934, samt av vissa antaganden rörande arbetslöshetens sannolika
utveckling har kommissionen sökt beräkna den omfattning, som de
olika hjälpåtgärderna kunna tänkas erhålla under återstoden av budgetåret
1934/1935 ävensom kostnaderna härför.

Till bestridandet av kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten
beviljades för budgetåret 1933/1934 ett anslag å 55,000,000 kronor;
härjämte beviljade 1934 års riksdag ett tilläggsanslag örn 5,000,000 kronor.
Av sistnämnda summor återstod vid utgången av budgetåret 1933/1934 ett
belopp av 7.7 milj. kronor, från vilken summa emellertid bör dragas i rörelsen
bundna tillgångar, beräknade till 5.5 milj. kronor. Till bestridande av
kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten under budgetåret
1934/1935 står sålunda en reservation från föregående år på omkring 2.2
milj. kronor, vartill kommer det belopp örn 46,000,000 kronor, som av 1934
års riksdag beviljades för budgetåret 1934/1935. Sammanlagt stod sålunda
vid budgetårets ingång till förfogande omkring 48.2 milj. kronor.

Kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten för månaderna
juli—september 1934 ävensom beräknade kostnaderna för tiden november 1934
-—juni 1935 framgå av tab. 54.

Kommissionen har vid beräkningen av kostnaderna för arbetslinjen för återstående
delen av budgetåret utgått från att hjälp i största möjliga utsträckning
bör beredas genom arbete. Med stöd av det uttalande, som av riksdagen
gjordes i skrivelse nr 433/1934, har kommissionen ansett, att den avpassning
av hjälpverksamhetens omfattning, som med hänsyn till arbetslöshetens nedgång
kan genomföras, bör ske på sådant sätt, att den statskommunala reservarbetslinjen
minskas förhållandevis mera än den statliga.

Kommissionen beräknar såsom synes av tab. 54, att antalet arbetare sysselsatta
vid de statliga reservarbetena, i slutet av innevarande budgetår skall uppgå
till omkring 20,000. För de närmast följande månaderna avser kommissionen
att verkställa successiva nedskärningar av arbetsstyrkan, såvida icke
läget å arbetsmarknaden skulle undergå sådan utveckling att arbetsstyrkans
numerär synes böra bibehållas å en högre nivå.

Statens kostnader för budgetåret 1934/1935, vad de statliga och statskommunala
reservarbetena beträffar, skulle sålunda belöpa sig till omkring 67.4
milj. kronor. Enär till kommissionens förfogande för verksamhetens bedrivande
står ett belopp av 48.2 milj. kronor, och till avlöningar åt vägingeniörsa.
ssistenter beräknats åtgå ett belopp av 0.1 milj. kronor, skulle sålunda en
brist på 19.3 milj. kronor uppkomma. Enär emellertid de beräknade kostnaderna,
främst vad de statskommunala reservarbetena beträffar, äro synner -

66

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Tal). 54. Kostnaderna för statliga och statskommnnala reservarbeten.
Juli 15)33—juni 1935.

(Beräknade uppgifter tiden november 1934—juni 1935.)

		A n	tal s v	g e 1 s a t	t a
Månad	i statliga reservarbeten	i statskommunala reservarbeten	Summa
	1933-34	1934-35	1933-34	1934-35	1933-34	1934-34
juli.......	24,247	26,756	10,998	17,075	35,245	43,831
augusti.....	23,928	26,816	11,367	16,037	35,295	42,853
september ....	23,186	25,014	12,139	14,362	35,325	39,376
oktober .....	21,857	23,639	14,564	14,187	36,421	37,826
november ....	18,366	22,000	14,207	14,000	32,573	36,000
december.....	17,043	19,000	12,241	13,000	29,284	32,000
januari.....	19,493	17,000	13,879	13,000	33,372	3°,ooo
februari.....	21,550	18,000	16,199	13,000	37,749	31,000
mars.......	22,703	18,000	17,277	13,000	39,980	31,000
april.......	23,089	19,000	17,277	12,000	40,366	31,000
maj.......	23,396	20,000	18,165	10,000	41,561	30,000
juni.......	26,021	20,000	18,477	10,000	44,498	30,000

		Kost	aade	r
Månad	Statens A. K:s arbets-platser, förvaltning och revision	Statskommunala reservarbeten	Summa
	1933-34	1934-35	1933-34	1934-35	1933-34	1934—35
	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
juli....... augusti..... september ....	4,412,835 4,654,285 4,647,162	5,100,757 5,601.248 5,606,385	228,534 970,940 325,878	706,549 1,178,270 1,285,370	4,641,369 5,625,225 4,973,040	5,807,306 6,779,518 6,891,755
oktober ..... november..... december.....	4,523,578 3,856,606 3,316,960	5,630,023 4.400.000 3.800.000	723,054 1,338,510 939,037	1,927,695 1.400.000 1.300.000	5,246,632 5,195,116 4,255,997	7,557,718 5.800.000 5.100.000
januari..... februari..... mars......	3,085,721 3,684,124 4,279,027	3400,000 3,000,000 3,600,000	1,003,716 1,003,428 1,269,162	1,300,000 1,300,000 1,300,000	4,089,437 4,687,552 5,548,189	4,700,000 4,900,000 4,900,000
april....... maj....... juni.......	4,103,633 4,739,445 4,763,642	3,800,000 4.000. 000 4.000. 000	550,950 1,699.495 2,424,667	1,200,000 1,000,000 1,000,000	4,654,583 6,438,940 7,188,309	5,000,000 5,000,000 5,000,000
Summa	50067 018	52538413	12477 371	14 897 884	62 544389	67436297

ligen osäkra med hänsyn främst till svårigheterna att beräkna under budgetåret
utfallande materialbidrag, synes ifrågavarande belopp böra avrundas
uppåt till 20,000,000 kronor.

Å det för budgetåret 1933/1934 för arbetslöshetens bekämpande beviljade
anslaget förelåg vid utgången av budgetåret en behållning av 2.7 milj. kronor.
Härvid ha resterande belopp å i anspråk tagna medel, beviljade till befrämjande
av företagsverksamhet (643,000 kronor), frånräknats. Till arbetslöshetens
bekämpande har för budgetåret 1934/1935 beviljats ett belopp örn 9 milj.
kronor. Vid ingången av innevarande budgetår stod alltså ett belopp av 11.7

Arbetslösheislcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

67

milj. kronor till förfogande för bestridande av kostnaderna för kontantunderstödsverksambet
m. m.

Med hänsyn till arbetslösbetens nedgång ävensom kommissionens vidgade
möjligheter att bereda hjälp genom sysselsättning vid de statliga reservarbetena
beräknar kommissionen, att dagunderstöd i väsentligt mindre utsträckning
än föregående vinter skall behöva ifrågakomma. De av kommissionen
utförda beräkningarna återgivas i efterföljande tabell 55, i vilken jämväl
motsvarande uppgifter för budgetåret 1933/1934 äro återgivna.

Tab. 55. Kostnader för dagunder stöds verksamheten. Juli 1938—juni 1935.

(Beräkn. uppgifter fSr nov. 1934—inni 1935. Dagunderstöd för kursdeltagare ej inräknade för

budgetåret 1934/1935).

	Antal dagunderstödda	Kostnader kronor
Månad	1933-1934	1934-1935	1933-1934	1934-1935
juli . . . .	.... 39,105	12.536	1,137,236	865,957
augusti . . .	.... 37,490	8,722	1,929,972	819,490
september . .	.... 40,841	6,808	1,125,099	455,954
oktober . . .	.... 47,198	7,076	1,183,806	487,439
november . .	.... 50,842	io,;oo	2,078,463	784,000
december . .	.... 57,001	16,000	1,187,313	420,000
januari . . .	.... 60,604	15,000	1,233,653	640,000
februari . .	.... 58,254	13,000	2,187,428	600,000
mars ....	.... 57,430	9,000	2,202,412	520,000
april . . . .	.... 45,041	2,000	1,839,130	360,000
maj . . . .	.... 31,605	—	2,158,518	80,000
juni . . . .	.... 20,846	—	2,199,841	—
	Summa —	—	20,462,871	6,032,840

Kostnaderna för innevarande budgetår skulle sålunda uppgå till 6.0 milj.
kronor. Till sistnämnda belopp, som uteslutande avser kostnaderna för dagunderstöd,
bör emellertid läggas beräknade kostnaden för hyreshjälpverksamhet.
Under tredje och fjärde kvartalen 1934 beräknas dessa kostnader
komma att uppgå till omkring 450,000. För återstoden av budgetåret anser
kommissionen kostnaderna böra beräknas till 550,000 kronor. De utförda
beräkningarnas synnerliga osäkerhet synes kommissionen motivera, att totalkostnaderna
för kontantunderstödsverksamheten beräknas till ett högre belopp,
än som direkt följer av de ovan utförda beräkningarna. Kommissionen
har med hänsyn härtill uppskattat kostnaderna för dagunderstöden under
budgetåret 1934/1935 till 7.0 milj. kronor. Kostnaderna för hela kontantunderstödsverksamheten
skulle sålunda uppgå till 8.0 milj. kronor.

Då vid innevarande budgetårs början ett belopp av något över 11.7 milj. kronor
stod till förfogande och då Kungl. Maj :t för andra ändamål disponerat ett
belopp av 0.2 milj. kronor skulle, då kostnaderna för kontantunderstödsverksamheten
beräknats till 8.0 milj. kronor, uppkomma ett överskott av 3.5 milj.
kronor å detta anslag. Härvid har icke tagits hänsyn till de medel, som
Kungl. Majit under budgetårets återstående del kan komma att taga i anspråk
för andra ändamål.

68

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Kostnaderna för ungdomshjälpen, i vilken innefattas kostnader för kursverksamhet,
frivillig arbetstjänst och ungdomsreservarbeten, beräknas jämlikt
uppgifterna i tabell 56 till 2.9 milj. kronor. I denna summa ingår jämväl
kostnaderna för daghjälp åt kursdeltagare. Med hänsyn till svårigheterna
att beräkna ungdomsarbetslöshetens sannolika utveckling samt till vissa av
Kungl. Majit å detta anslag anvisade belopp, synas emellertid kostnaderna
för ungdomshjälpen försiktigtvis böra sättas till 3.5 milj. kronor.

Tab. 56. Kostnader för ungdomshjälpen. Juli 1934—juni 1935.

(Beräknade uppgifter november 1934—juni 1935).

		Frivillig arbetstjänst	Ungdomsreserv-
Månad			Statliga arbets-läger	Statskom. arbetsläger	arbeten	summa
	Antal perso- ner	Kost- nader	Antal perso- ner	Kost- nader	Antal perso- ner	Kost- nader	Antal perso- ner	Kost- nader	Antal perso- ner	Kost- nader
1934
juli.....	1,163	30,694	754	63,783	232	_	_	_	2,149	94,477
augusti . . .	988	60,282	840	84,095	207	—	—	_	2,035	144,377
september . .	777	80,421	823	98,144	170	219	—	—	1,770	178,784
oktober . . .	1,099	4,994	830	111,635	130	12,855	34	4,375	2,093	133,S59
november . .	i.joo	82.500	1,000	125,000	160	4.800	3?	4,500	2,695	216,800
december . .	2,000	110,000	1,300	162,500	200	6,000	35	4.5°°	3,535	283,000
1935
januari . . .	3,000	165,000	1,600	200,000	200	6,000	200	25.000	5,000	396,000
februari . . .	3,000	165,000	i,6oj	200,000	200	6,000	200	25.000	5,000	396,000
mars ....	3,000	165,000	1,600	200,000	200	6,000	200	25,000	5,000	396,000
april ....	2,000	110,000	1,200	150,000	200	6,000	200	25,000	3,600	291,000
maj.....	1,000	55,0 0	1,000 800	125,000	200	6,000	2CO	25,000	2,400	211,000 186,000
juni ....	1,000	55.000	100,000	200	6.000	200	25,000	2,2CO
Summa	—	1,083,891	—	1,620,157	—	59,874	—	>63,375	—	2,927,297

Det ligger i sakens natur, att de utförda beräkningarna rörande kostnaderna
för ungdomshjälpen måste vara behäftade med synnerligen stor osäkerhet.
Kommissionen vill endast erinra om att under sistförflutna oktober månad
ungdomsarbetslösheten stigit med 29.2 %. Därest ungdomsarbetslösheten skulle
undergå en fortsatt stegring i denna omfattning, vilket dock knappast synes
sannolikt, torde kostnaderna komma att överstiga de beräknade. Enligt vad
man nu synes kunna antaga skulle emellertid en besparing uppkomma på 2.0
milj. kronor å det anslag å 5.5 milj., som beviljats för budgetåret 1934/1935.

I tab. 57 bar meddelats en sammanställning av kostnadsberäkningarna beträffande
arbets- och understödslinjen samt ungdomshjälpen för budgetåret
1934/1935.

Den av kommissionen disponerade väglånefondens storlek utgjorde den 1
januari 1934 kronor 2,036,867, varav i utestående lån kronor 1,071,904, samt
såsom reservation för beviljade men ej disponerade lån kronor 106,000.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

69

Tab. 57. Sammanställning ay beräknade utgifter för arbetslinjen, understödslinjen
och ungdomshjälpen. Budgetåret 1984/35.

	Antalet hjälpta genom
Månad	statliga och statskommunala reservarbeten	dagunderstöd, ej kurs-deltagare	kurser, frivillig arbetstjänst och ungdomsreserv-arbeten	Hela antalet av staten hjälpta
1934
juli...........	43,831	12,536	2,149	58,516
augusti.........	42,853	8,722	2,035	53,610
september........	39,376	6,808	1,770	47,954
oktober.........	37,826	7,076	2,093	46,995
november........	36,000	10,500	2,695	49.195
december........	32,000	16,oco	3.535	51.535
1935
januari.........	30,000	15,000	5,000	50,000
februari.........	31,000	13,000	5,000	49,000
mars..........	31,000	9,000	5,000	45,000
april..........	31,000	2,000	3,600	36,600
maj.......... juni..........	30,000	—	2,400	32,400
30,000	—	2,200	32,200

		K 0	stna!	e r.
Månad	Statliga re-servarbeten, förvaltning och revision kr.	Statskommu-nala reserv-arbeten kr.	Dag- understöd kr.	Ungdoms- hjälp kr.	Summa kr.
1934 juli........... augusti.........	5,100,757	706,549	865,957	94,477	6,767,740
5,601,248	1,178,270	819.490	144,377	7,743,385
september........	5,606,385	1,285,370	455,954	178,784	7,526,493
oktober.........	5,630,023	1,927,695	487,439	133,859	8,179,016
november........	4400,000 3,800,000	1,400,000	784,000	216,800	6,800,800
december........	1,300,000	42O.OOO	283,000	5,803,000
1935 januari.........	Ov) m	1,300,000	640,000	396,000	5,736,000
	1 ,300,000 1,300,000	600,000	396,000	5,896,000
mars..........	520,000	396,000	5,816,000
april..........	3,800,000	1,200,000	360,000	291,000	5,651,000
maj.......... juni..........	4,000,000	1,000,000	80,000	211,000 186,000	5,291,000
4,000,000	1,000,000	—	5,186,000
Summa	52,538,4*3	14,897,884	6,032,840	2,927,297	76,396,434

För utlåning tillgängliga medel uppgingo vid angiven tidpunkt till kronor
860,376.

Under året Ilar utlämnats 2 st. lån å tillsammans kronor 110,000. Efter
avdrag av utestående lån och reserverade belopp utgjorde den per 1 november
1934 för utlåning disponibla summan 1,034,608 kronor.

70

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

I likhet med föregående år synes enligt kommissionens uppfattning icke
heller i år behov föreligga av anvisande av ytterligare medel till förstärkande
av fonden.

I efterföljande frenne sammanställningar ha för åstadkommande av överskadlighet
redovisats, hur de beräknade kostnaderna för hjälpverksamheten
fördela sig pa de olika anslagen. Härvid ha de beräknade kostnaderna — i
jämförelse med de i ovanstående tabeller upptagna beloppen — avrundats av
tidigare berörda anledningar.

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget för statliga och statskommunala
reservarbeten budgetåret 1934/1035.

Utgifter:

Kommissionens arbetsplatser, förvaltning och revision jämte
besvärsnämnden för reservarbetslöner..........

Statskommunala reservarbeten..............

Tillfälliga vägingenjörsassistenter.............

Summa

Inkomster:

Behållningen enligt bokslut 30/6 1934, kassabehållning,
utestående fordringar, inventarier
samt arbetsplatsernas förskottsmedel .... 7,693,508 kr.

Avgår bundna, fordringar, inventarier och arbetsplatsernas
förskottsmedel........ 5,517,687 »

Beviljade medel för budgetåret 1934/1935 .........

Summa

Brist..........................

Summa

52.500.000 kr.

15.400.000 »
100,000 >

68,000,000 kr.

2,175,821 kr.

46.000. 000 >
48,175,821 kr.
19,824,179 >

68.000. 000 kr.

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till arbetslöshetens
bekämpande budgetåret 1934/1935.

Utgifter:

Dagunderstöd...................... 7,000,000 kr.

Hyreshjälp....................... 1,000,000 »

Arbetslös hetsutredningen................. 25,000 >

Sakkunniga i socialdepartementet............. 60,000 »

Föregående budgetår beviljade anslag till yrkesskolor m. m. . 130,417 >

Diverse myndigheter......... 10.040 »

Summa 8,225,457 kr.

överskott........................ 3,510,780 >

Summa 11,736,237 kr.

71

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.
Inkomster:

Behållning enligt bokslut 30/6 1934 ...... 2,835,949 kr.

Avgår utestående fordringar m. m....... 99,712 > 2,736,237 kr.

Anvisade medel för budgetåret 1934/1935 .......... 9,000,000 »

Summa 11,736,237 kr.

Sammanställning

över beräknade inkomster och utgifter å anslaget till särskilda åtgärder
i anledning av ungdomsarbetslösheten.

Utgifter:

Kursverksamhet..................... 1,250,000 kr.

Frivillig arbetstjänst................... 1,850,000 »

Ungdomsreservarbeten................... 200,000 »

Av Kungl. Maj:t disponerade medel........_• ■ . . 200,000 >

Summa 3,500,000 kr.

överskott..................... • ■ • 2,000,000 >

Summa 5,500,000 »

Inkomster:

Anvisade medel för budgtåret 1934/1935 .......... 5,500,000 kr.

Av det anförda framgår, att å anslaget till statliga och statskommunala reservarbeten
uppkommer en brist, som torde böra beräknas till 20 milj. kronor.
Samtidigt torde å de andra båda anslagen överskott å tillsammans 5.5 milj.
kronor uppkomma.

Kommissionen, som beräknar, att behov av förstärkningsanslag för statliga
och statskommunala reservarbeten kommer att göra sig gällande under februari
månad 1935, får anhålla, att Kungl. Majit matte vidtaga åtgärder för
tillgodoseende av detta behov.

TI. Medelsbehovet för budgetåret 1935/1936.

Med avseende på frågan örn medelsbehovet för budgetaret 1935/1936 far
kommissionen anföra följande.

Försiktigheten synes bjuda, att man även under nästkommande budgetår
räknar med ett icke obetydligt hjälpbehov, ehuru dock detta hjälpbehov sannolikt
blir av mindre omfattning än under innevarande budgetår. För innevarande
budgetår beräknas kostnaderna för statliga och statskommunala reservarbeten,
kontantunderstödsverksamhet ävensom ungdomshjälp komma att
belöpa sig till omkring 80 milj. kronor. Med hänsyn till det minskade hjälpbehov,
varmed kommissionen räknar, synes ett belopp av 50 milj. kronor böra

72

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

upptagas i staten för nästa års budget. Skulle förhållandena inom näringslivet
och pa arbetsmarknaden komma att utveckla sig i en gynnsammare riktning
än vad kommissionen ansett sig böra förutsätta, bör naturligen sistnämnda
belopp undergå en härav betingad minskning. Kommissionen hemställer, att
senare under innevarande budgetår få inkomma med de närmare beräkningar
rörande medelsbehovet för budgetåret 1935/1936, som då kunna vara möjliga
att verkställa.

Kommissionen har anmodats att jämväl angiva de särskilda kostnader, som
kunna beräknas för kommissionens centrala administration. Med anledning
härav anser sig kommissionen böra meddela vissa särskilda uppgifter rörande
ifrågavarande kostnader under vissa tidigare budgetår. Dessa framgå av följande
sammanställning. (Detaljerade uppgifter återfinnas i tabellbilaga 1.)

Budgetår Löner Expenser Summa

1930/1931 ......... 320,000 130,000 350,000

1931/1932 ......... 310.000 290,000 600,000

1932/1933 ......... 480,000 400,000 880,000

1933/1934 ......... 765,000 645,000 1,410,000

1934/1935 (beräkn..)..... 1,000,000 500,000 1,500,000

De i ovanstående tabell upptagna kostnaderna för »löner» omfatta ersättningar
till kommissionens ledamöter, avlöningar till samtliga till kommissionens
kansli i Stockholm knutna tjänstemän, arvoden åt överrevisorerna och
löner till dessas biträden, arvoden och löner åt besvärsnämnden och dess
tjänstemän ävensom ersättningar åt de av länsstyrelserna jämlikt 7 § i kungörelsen
nr 434/1934 utsedda revisorerna. Posten expenser avser samtliga kontorskostnader,
såsom hyra, trycksaker m. m., reseersättningar åt ledamöter och
inspekterande ingenjörer, sociala ombud m. fl. I expenser ingå jämväl kostnader
för sådana trycksaker, vilka från kommissionen tillhandahållas arbetslöshetskommittéerna
för deras rapportering och verksamhet, ävensom trycksaker,
som tillställas arbetsplatserna för deras rapportering och verksamhet.

Kommissionen anser sig böra betona vikten av att icke brist på medel för
verksamhetens administrerande lägger hinder i vägen för att densamma enligt
statsmakternas anvisningar avpassas efter arbetslöshetens och hjälpbehovets
förändringar.

Det beräknas, att kostnaderna under innevarande budgetår för kommissionens
centrala administration komma att belöpa sig till 1.5 milj. kronor. För
nästkommande budgetår bliva dessa kostnader naturligen mindre, därest, såsom
kommissionen räknat med, hjälpverksamheten kan inskränkas. Emellertid
vill kommissionen härvid icke underlåta framhålla, att kommissionens arbetsuppgifter
under de senare åren väsentligt utvidgats. I samband härmed torde
böra erinras örn det av Kungl. Maj :t den 30 juni 1934 åt kommissionen givna
uppdraget att inkomma med förslag till den ytterligare kontroll över tillämpningen
genom statens och kommunernas organ av regler gällande för hjälpverksamheten
vid arbetslöshet, som må anses påkallad. För resultatet av
denna utredning har kommissionen redogjort i skrivelse till Kungl. Majit den

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

73

26 oktober 1934, däri kommissionen framhållit, att viss ökning av kommissionens
kontrollerande verksamhet vore erforderlig och att kommissionen hade
för avsikt att utöka antalet sociala ombud och inspekterande ingenjörer. Utökningen
av denna del av kommissionens verksamhet kommer naturligen att
öka kostnaderna för kommissionens verksamhet i jämförelse med tidigare år.

Jämväl i vissa andra avseenden ha kommissionens arbetsuppgifter i jämförelse
med tidigare undergått en utvidgning. Kommissionen vill härvid endast
erinra örn den utbyggnad kommissionens statistiska verksamhet undergått
och det flertal specialundersökningar av statistisk natur, som kommissionen
numera har att verkställa. Kommissionen anser sig därför icke kunna
räkna med att kostnaderna för kommissionens centrala administration under
budgetåret 1935/1936 skall kunna minskas i samma proportion, som hjälpverksamheten
inskränkes. Kommissionen beräknar kostnaderna till här förevarande
ändamål till ett belopp av 1,400,000 kronor, varav 900,000 kronor avse
löner och 500,000 kronor expenser.

Under åberopande av det ovan anförda får kommissionen anmäla, att medelsbehovet
för den statliga och statsunderstödda hjälpverksamheten vid oförvållad
arbetslöshet för budgetåret 1935/1936 synes kunna preliminärt uppskattas
till 50 miljoner kronor, varav 41 miljoner kronor till statliga och statskommunala
reservarbeten, 4.6 miljoner kronor till kontantunderstödsverksamhet,
3 miljoner kronor till särskilda åtgärder för bekämpande av ungdomsarbetslösheten
och 1.4 miljoner kronor till den centrala administrationen.

I behandlingen av detta ärende hava deltagit undertecknad Huss, ordförande,
samt ledamöterna Valsinger, Hagman, Bergman, Carell, Falk och
Paues.

Ledamoten Hagman har anfört reservation mot kommissionens ovan å sid.
63 framlagda förslag rörande ortstilläggen i vad avser omläggning av grunderna
för desammas beräkning.

Stockholm den 30 november 1934.

Underdånigst

På Statens Arbetslöshetskommissions vägnar:

GUNNAR HUSS

T. Hessler

74

Arbetslöshetslcommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Anta/

200000

ISO 000

100000

50000

1933 /£

Diagram 1. Antal hjälpsökande arbetslösa åren 1930—1934.

Antal

150 000 H

100000-

50000

/ statliga reservarbeten sysselsatta

/ statskommunala

Dag understödda med statsbidrag
Ungdomshjälp
Kommunalt hjälpta
Ohjälpta

jan. febr. mars april maj juni juli aug. sept. o/et

Diagram 2. Hjälpsökande arbetslösa fördelade på olika hjälpformer.
Januari—oktober 1934.

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

75

Tabellbilaga 1.

Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning.

Text	1930—1931	1931-1932	1932-1933	1933-1934
Arvoden och löner........... Kontorsomkostnader 1.......... Resor för ledamöter, sociala ombud och in-spektörer m. fl............. Diverse kostnader............ Överrevisorernas arvoden och löner till bi-träden ................ Besvärsnämnden, arvoden och löner . . . Övriga revisionskostnader........	208,630:28 90,483: 34 27,848:99 12,370:53 10,800: —	300,840:32 228,136:80 29,989:59 29,840: 63 9,664:35	459,561: 62 310,869:11 54,697:07 34,419:59 8,400: — 9,127:80	701,089: 07 524,166:22 66,843:05 54,150: 79 13,450: — 13,814:45 36,930:14
Kronor	350,133:14	598,471:69	877,075:19	1,410,443: 72

1 Enl. följande''specifikation:

1930—1931 1931-1932 1932-1933 1933-1934

Kontorsutensilier..........

Telefon, telegram o. porto.......

Kontorshyror med flyttnings- o. ändrings kostnader.

............

Renhållning.............

Trycksaker ..............

Kontorsinventarier..........

Övriga kontorsomkostnader ......

12,755:18
26,939: 55

22,820:07
4,112:49
11,114:89
11,336:14
1,405: 02

26,617: 44
56,405:16

48,603:14
6,577: 07
24,807: —
62,528:49
2,598: 50

33,321:47
87,659:10

49,183:85
8,860: 89
39,963:70
89,835: 96
2,044:14

61,846:13
129,192:20

87,278:43
12,091:53
64,813: 66
163,188:46
5,755: 81

Kronor 90,483:34 228,136:80 310,869:11 524,166:22

76

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

De hjälpsökande arbetslösas fördelning

Yrkesgrupp	Stockholms stad	Stockholms län	Uppsala län	Söderman- lands län	Östergötlands län	Jönköpings län	Kronobergs län	Kalmar län	Gotlands län	Blekinge län	Kristianstads län
Jordbruk och skogshushållning:
Jordbruk ..............	165	381	130	258	211	149	98	316	8	351	152
Skogshushållning..........	2	70	110	27	30	37	42	74	—	30	2
Industri och hantverk:
Gruvdrift och malmförädling ....	4	23	93	9	200	15	—	19	—	2	26
Jord-, sten- och ''glasindustri.....	35	129	48	68	66	81	247	499	9	1,616	206
Metall- och maskinindustri.....	937	321	38	113	128	91	31	255	2	90	34
Trävaruindustri........ .	121	114	173	135	135	124	43	240	5	20	26
Byggnadsverksamhet........	1,465	447	39	25	269	150	61	102	8	36	40
Läder-, hår-, gummi- o. d. industri . .	36	8	2	2	8	15	8	10	1	17	9
Textilindustri...........	10	1	—	1	61	16	2	6	—	—	5
Beklädnadsindustri.........	135	21	11	2	6	18	—	7	1	17	14
Närings- och njutningsmedelsindustri .	143	46	25	13	37	30	3	75	2	28	18
Kemisk teknisk- och belysningsindustri	12	3	2	2	2	105	—	15	—	1	4
Trämasse- och pappersindustri ....	30	69	8	1	35	8	43	11	—	3	—
Grafisk industri..........	73	14	—	—	5	1	—	6	—	2	3
Industri o. hantverk, ej särsk, specie . .	277	67	9	18	36	54	33	83	2	64	26
Sjöfart och fiske ..........	150	68	16	19	24	7	2	125	11	106	45
Handel och samfärdsel m. m.:
Kontors-, bank- o. försäkringspersonal	303	29	13	6	31	12	7	22	2	7	8
Butiks- och magasinspersonal ....	696	77	26	15	38	19	2	31	2	26	10
Hotell-, kafé och restaurangrörelse . .	265	9	3	5	7	16	2	9	2	7	5
Landtransport...........	865	154	28	61	129	60	16	93	16	67	45
Allmän och litterär verksamhet . . .	123	5	1	—	3	4	—	—	2	—	—
Handel o. samfärdsel, ej särsk. spec. .	7	3	9	3	7	7	3	2	—	2	3
Husligt arbete............	90	1
Arbete, ej hänförl. till annan grupp (inbegripet grov- och diversearbetare ej
hänförliga till visst vrke)......	805	1,081	474	498	698	678	829	1,086	73	1,593	492
Samina	6,749| 3,141 l,258|l,28l|	2,16©! 1,69711,472|3,086	146 4,085	1,173

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet. 7<

Tabellbilaga 2.

efter län och yrke den 31 oktober 1934.

1 Malmöhus || län	Hallands län	Göteborgs stad	Göteb. o. Boh. län i övrigt	Älvsborgs län	Skaraborgs län	Värmlands län	Örebro län	Västman- lands län	Kopparbergs län	Gävleborgs län	Västernorr- lands län	1 Jämtands läa	Västerbottens län	Norrbottens län	Summa
Hela riket	Därav
Städer	jands- bygd
J \ i 192	83	27	1 214;	227	175	1 865;	276	184	508	628	773	193	592	195	7,351	621	6,730
j i [	23	_i .	12	49	14	1,389	218''	43	952	1,217	1,416	727	230	252	6,967	25	6,942
I 34	2	1 |	4.	34	2	192	761	lil	775	137	_	■	_	1,435	3,878	lil	3,767
1 310	209	42:4,0061	103;	90	317	58	33	60	58	195	42	39	8	S,574	680	7,894
! 511	51	1,021	110	115''	64	88	69	102	69	115	78	15	5	12	4,465	3,661	804
! 92	45	429	40	77	45	390	92	77	428	655	1,840	66	518	745	6,675	1,637	5,038
387	109	294	136	132	45	244: 75	34	37	137	167	25	23	202	4,689	2,942	1,747
83	8	17	4	22	9	8	39	2	—	3	9	4	1	—	325	219	106
i 22	39	63	71	45	—	12	1	1	—	6	1	—	—	—	363	300	63
68	31	86	10	8	5	12	127	4	4	6	9	2	—	12	616	527	89
i 192	25	147	50	19	27	35	33	23	17	50	49	14	1	13	1,115	863	252
i 87	1	31	73	128	174	1	—	—	1	—	8	—	—	—	650	561	89
| 18	18i 39	4	101	13	45 6	1	27	50	512	80 66	9	1,197	167	1,030
12	2	67	4	O	8	6	i 5	2	2	1	4	o	—	3	225	205	20
| 185	6	127	26	19	24	30 27	26	16	71	35	i	14	24	1,300	878	422! i
160	35	345	80	29	24	19] 18	3	3	76	72	i	3	34	1,475	994	481 !
80	6	: i38	1 6	13	10	j 21! 19	8	7	21	17	i	2	; i ii	i 800	718	; 82
137	2b	| 380	J 23	34	23	261 33	19	17	41	31	ii	2	ia	1,759	1,579	| 180
37	''7	78	I 3	6	7	7	4	3	«	6	C	5	—	1 16	517	491	26
313	34	435	91	56	i 32	112	78	29	25	107	61	4c	7	9C	3,047	2,566	481
8	4	1 34		8	! i	£	2			c	1				- 20‘	204	i 3
7	2	11	7	3	2	2	6	1		4	IS		-		■: lif	50	1 68
1	i	1C	7		1	:			r						128	102; 26 !
1.533	27c	957	754	902	55912,31^	1,011	604	1,755	1,82.r	3,40(	8b	1,564 1.78''	28,37(	7,96l| 20,409
4,47C	1,031	14,777 5,7352,133	1,3041g,147	2,96(	1,310 4,735	5,21818,701	2,049 3,067|4,85f	B 84,81	28,062156,749

(i

Bihang till riksdagens protokoll 1935. 1 sami. Nr 29.

78

Arbetslöshetskomrnissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

Översikt över arbetslöshetskomrnissionens ekonomiska ställning den

Tillgångar.

L I Statskontoret innestående belopp:

a) Återstående å föreg, budgetårs anslag den */V 1938 24,139,799:40

b) Reservationsanslag till bekämpande av arbetslösheten
(Litt. V.B.7).............öjOOO.OOQ:

29,139,799: 40

Härav är utbetalt */* 33—»/s 34 ....... 25;312,754:96 3.827 044- 44

c) Lån till Tännäs kommun.................3’oooi— 3.830,044: 44

II. I Riksgäldskontoret innestående belopp:

Reservationsansl. till statliga och statskon! mun al a

reservarbeten (Litt. U. f. k. IV 6)........ 55,000,000: —

Tilläggsanslag................. 5,000,000: —

60,000,000: —

Härav är utbetalt ''/, 33—*>/« 34 ......... 59,030,515:58 960,484:42

III. Hos Arbetslöshetskom. i niles t. belopp:

1) Kassa och bankbehållningar:

a) För understödsverksh., liyreslijälp och friv.

arbetshäst...............

b) För stath och statskom. res.arb. m. m. .

2) Förskottsmedel för redovisning:

a) Vid stath

b) s frivillig arb.tjänst (kred.saldo).....

3) Till betalning förfallna fordringar:

A. För statt, reserrarbeten m. m.

a) Hos kommuner, vägstyrelser m. fl. för utförda
arbeten .............

b) Hos domänstyrelsen för avlöningar m. m.

c) > kommuner för ortstillägg.....

d) > diverse personer..........

802,489:07

1,236,336:12 2,038,825:19

1,117,042: 16

__789:62 1,116,252:54

991,735:45

969,484:42

B. För frivillig arbetsförtjänst.

Hos kommuner för dagunderstöd..... 19,462:31 4 oil 197- 76

4) Inventarier:

Arbetsmaskiner, arbetsredskap, förläggningsinventarier
m. m.

a) Stath reservarbeten m. m......... 3,408,909:54

b) Frivillig arbetsk anst.......... 81,039:75 3,489,949:29

7,656,224:78

Kronor 12,455,753:64

Arbetslöshetskommissionens skrivelse ang. medelsbehovet.

79

Tabellbilaga 3.

30 juni 1934, upprättad i anslutning till kommissionens bokslut.

Skulder.

I. Ay medel hos Statskontoret res. belopp (V. B. 7):

a) Ay 1924 års riksdag anvisat färdigställningsanslag 3,100,000: —

varav utbetalats och överförts........ 3,080)224:97 19,775:03

b) Väglånefonden enl. Kungl, brev 3/o 21, 19/c 31

o. >*/« 32 .................. 2,000,000: —

Upplupna räntor 1931, 1932 o. 1933 ...... 72,498:86

2,072,498:86

varav utestående lån utgör.......... 961,500: — 1,110,998: 86

c) Diverse myndigheter:

Till befrämjande av företagsverksamhet

(max. kr. 2,000,000: — tot. anv. 1,981,985: —)

Skogs vårdsstyrelsen i Uppsala län
enl. K. br. 8/e 32 (tot. kr. 100,000: —), rest .

Länsstyrelsen i Norrbottens län

enl. K. br. 11 III. /1 33 (tot. kr. 21,000: —)....

> » lb/a 34 ( > > 13,000: —) ....

Länsstyrelsen i Västerbottens län

(enkla vägar o. broar) enl. K. br. 2Vr, 21/io, le/n
32, 19/s, “/« 33 (tot. kr. 350,000: —)....

Länsstyrelsen i Gbgs och Bohus län

enl. K. br. 34/s. 34 (premier till fiskare) . . .

Nya Varvs AB. Öresund, enl. K. br. 4/s o. **/s 34
Till uppför, av spannmålslagerhus

(tot. kr. 368,285), rest...........

Till anläggande av mejerier (tot. kr. 6,800:—) .

Övriga:

Länsstyrelsen i Gbgs o. Bohus län
enl. K. br. 26/i 34 (tot. kr. 10,200: —)....

Länsstyrelsen i Kopparbergs län
enl. K. br. 2,/‘ 34 (tot. kr. 1,456: 66) ....

Länsstyrelsen i Uppsala län
enl. K. br. 1,/s_ 34 (tot. kr. 55,870: —) ....

Länsstyrelsen i Östergötlands län
enl. K. br. l7/u 33 (tot. kr. 8,444: —), rest
Länsstyrelsen i Södermanlands län
enl. K. br. 27/i 34 (tot. kr. 14,500: —)....

Länsstyrelsen i Norrbottens län
enl. K. br. 9/a 34 (tot. kr. 33,780: —) . . .

» » -h » ( > c:a > 10,000: —) . . .

> > i7/t > ( » > 13,000: —) . . .

Byggnadsstyrelsen

enl. K. br. 29/s 34 (tot. kr. 2,000: —) ....

Birkagårdens folkhögskola
enl. K. br. 2,/io 33 (tot. kr. 16,500: —) . . .

II. Ay medel hos Riksgäldskontoret res. belopp

(U. f. k. IV 6):

Kungl. Maj:ts anv. för tillf, vägingeniörsassistenter
åt flertalet länsstyrelser (tot. c:a kr.50,000: —), rest c:a

III. Till disposition för verksamheten står:

a) Av medel hos Statskontoret (Litt. V. B. 7) . . . . 1,933,748: 28

b) > » Riksgäldskontoret (Litt. U.f.k. IV 6) 939,484:42

c) > > > Kommissionen

För understödsverksamhet och frivillig arbets tjänst.

.................. 902,201:51

För stat!, och statskommunala rcservarbeten . 6,754,023:27 7,656,224:78 10 529 457''48

10,200: —

1,456:66

55,870: —

785: —

14,500: —

33,780: —

10,000: —

13,000: —

40:-

825:29 140,456:95 1,896,296:16

30,000: — 30.000: —

13,204: 32

21,000: —
13,000: —

63,506: —

150,000: —

48,000: —

309,555: —

6,800; — 625.065: 32

Kronor 12,455,753:64

80

Arbetslöshetskommissionens skrivelse äng. medelsbehovet.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående ytterligare medel för budgetåret
1934/1985 till statliga och statskommunala reservarbeten........ 1

I. översikt över arbetslöshetsläget år 1934............... 1

II. översikt över hjälpverksamheten under år 1934 ............ 19

1. Arbetslinjen.........................19

a) statliga reservarbeten....................19

b) statskommunala reservarbeten.................30

c) kommunala reservarbeten...................37

d) arbetslinjens omfattning...................38

2. Understödslinjen........................39

a) dagunderstöd........................39

b) hyreshjälpverksamhet....................46

c) kommunal understödsverksamhet................46

d) understödslinjens omfattning......•..........47

3. Särskilda åtgärder i anledning av ungdomsarbetslösheten.......48

a) kursverksamhet.......................48

b) frivillig arbetstj anst.....................49

c) ungdomsreservarbeten....................51

4. Hjälpverksamhetens omfattning.................52

5. Besvärsnämnden för reservarbetslöner...............53

III. Lönerevisionen per den 1 maj 1934 ................. 54

IY. Förslag till författningsändringar m. m................58

1. Den statskommunala reservarbetslinjen..............58

2. Ortstillägg ..........................62

3. Kommunala reservarbeten....................64

V. Hjälpverksamhetens beräknade kostnader under återstoden av innevarande

budgetår...........................65

VI. Medelsbehovet för budgetåret 1935/1936............... 71

Diagram...............................74

Tabellbilagor.

1. Tablå över kostnaderna för kommissionens centralförvaltning......75

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning efter län och yrken den 31 oktober

1934 .............................. 76

3. översikt över arbetslöshetskommissionens ekonomiska ställning den 30 juni

1934, upprättad i anslutning till kommissionens bokslut........78

Stockholm 1935. Kungl. Boktryckeriet, P. A. Norstedt & Söner.

360167