Kungl. Majlis proposition nr 296 (Proposition 1945:296)

Kungl. Majlis proposition nr 296.

Nr 296.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående omorganisation
av tekniska skolan i Stockholm m. m.; given Stockholms
slott den 27 april 1945.

Kungl. Maj:t vill härmed1, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Georg Andrén.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
27 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,
Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Andrén följande.

Enligt den till 1945 års statsverksproposition fogade bilagan åttonde huvudtiteln,
punkt 225, har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1945/46 till Särskilda anstalter
för yrkesundervisning: Bidrag till tekniska skolan i Stockholm beräkna ett
förslagsanslag av 171 500 kronor.

Sedan utredningen i detta ärende numera slutförts, tillåter jag mig ånyo
anmäla detsamma.

Bihang till rilcsdagcns protokoll 1915. 1 sami. Nr S96.

Kungl. Majlis ''proposition nr 296.

Inledning.

Enligt de den 10 juli 1891 utfärdade, numera upphävda stadgarna för tekniska
skolan i Stockholm omfattade skolan följande huvudavdelningar:

a) teknisk afton- och söndagsskola;

b) teknisk skola för kvinnliga lärjungar;

c) högre konstindustriell skola, med underavdelning för utbildande av lärare
i teckning och välskrivning;

d) byggnadsyrkesskola; samt

e) maskinyrkesskola.

Jämlikt beslut av 1938 års riksdag utbrötos byggnads- och maskinyrkesskolorna
samt därmed sammanhängande undervisning från tekniska skolan
och ombildades successivt till ett statligt tekniskt gymnasium, förenat med
kommunala kurser. Denna omorganisation avslutades med utgången av budgetåret
1940/41.

Beträffande de återstående delarna av skolan har förslag till omorganisation
år 1938 avgivits av 1936 års yrkesskolsakkunniga (statens offentliga utredningar
1938:8). Enligt detta förslag skulle tekniska aftonskolan avvecklas
och eventuellt ersättas med en kommunal yrkesskolekurs, medan tekniska
skolan för kvinnliga lärjungar tillika med den högre konstindustriella skolan
skulle omdanas till en »statens tekniska fackskola för konstyrken», i korthet
benämnd »konstfackskolan». Sistnämnda skola skulle stå öppen för både manliga
och kvinnliga lärjungar. Den skulle ha en ettårig lägre kurs och en tvåårig
högre kurs. Undervisningen skulle vara differentierad i en allmän avdelning
och åtta fackavdelningar. Varje fackavdelning skulle förses med verkstäder
och laboratorier med tidsenlig utrustning och annan undervisningsmateriel.
Härjämte skulle anordnas vissa ettåriga påbyggnadskurser av högskolekaraktär
samt kortare tillfälliga kurser och föreläsningsserier. Vid skolan
skulle finnas en rektor, i avlöningshänseende likställd med rektor vid provårsläroverk
i Stockholm, en föreståndare för varje fackavdelning likställd med
professor i målning och skulptur vid konsthögskolan, facklärare likställda med
läroverksadjunkter, yrkeslärare likställda med Övningslärare vid allmänt läroverk
och timlärare likställda med timlärare i tekniska ämnen vid tekniska
fackskolor ävensom vissa kanslitjänstemän.

I ett senare avgivet betänkande (statens offentliga utredningar 1938: 49)
föreslogo de sakkunniga, att till konstfackskolan skulle anknytas ett teckningslärarinstitut
med en lärotid av fyra år. De tre första årskurserna skulle
vara gemensamma med »konstfackskolans» allmänna avdelning. Den fjärde
årskursen skulle framförallt avse att skänka den blivande teckningsläraren
den specialutbildning, som vore nödvändig för hans blivande verksamhet.
Denna årskurs skulle därför huvudsakligen omfatta för teckningslärarens
pedagogiska utbildning avsedda ämnen och övningar. För vinnande av inträde
vid teckningslärarinstitutet skulle bland annat krävas dels kunskaper

Kungl. Marits proposition nr 296.

och färdigheter i ämnena modersmålet, ett främmande levande språk, historia
med samhällslära samt matematik, allt i den omfattning, som vitsordades
genom godkända betyg över undergången studentexamen, dels betyget
med beröm godkänd i teckning i studentexamen å realgymnasium samt vårdad
handstil, dels ock två månaders praktik i yrkesmässigt arbete av lämplig
art.

Konstfackskolan och teckningslärarinstitutet beräknades draga en sammanlagd
årlig kostnad av cirka 577 000 kronor.

I 1940 års statsverksproposition framhölls (åttonde huvudtiteln, sid. 236),
att förslaget örn fortsatt omorganisation av tekniska skolan under normala
förhållanden torde ha föranlett framställning till 1940 års riksdag men att,
då ett fullföljande av skolans omorganisation medförde betydande merutgifter
för statsverket, med åtgärder i sådan riktning syntes böra under dåvarande
förhållanden tills vidare anstå.

Statsutskottet vid 1940 års lagtima riksdag anförde emellertid i utlåtande
nr 8, punkt 190, att, därest skolans omorganisation av ekonomiska skäl skulle
mera avsevärt fördröjas, det torde ankomma på Kungl. Maj:t att efter förslag
av skolans styrelse och skolöverstyrelsen för riksdagen framlägga förslag
till de provisoriska förändringar i organisationen, vilka kunde anses vara av
behovet påkallade. Med anledning av detta uttalande framlades i 1941 års
åttonde huvudtitel förslag till partiella reformer inom ramen av skolans verksamhet.
Riksdagen biföll detta förslag.

Nya bestämmelser angående skolan fastställdes därefter den 28 juni 1941.
Enligt de sålunda fastställda bestämmelserna har den tidigare för manliga
yrkesanställda avsedda skolan öppnats även för kvinnliga sådana och förändrats
till en förberedande konstindustriell aftonskola, varvid undervisningen
i vissa tekniska ämnen indragits. Tekniska skolan för kvinnliga lärjungar, avsedd
för icke yrkesanställda kvinnor, har omändrats till en förberedande konstindustriell
dagskola för både män och kvinnor, och läsåret vid denna skola
har utökats från sju till nio månader eller till samma längd som vid den högre
konstindustriella skolan. Sistnämnda skola med underavdelning för utbildning
av lärare i teckning och välskrivning har däremot icke underkastats några
förändringar. Styrelsen för skolan har utökats med representanter för hantverk
och industri.

I bestämmelserna angående skolan anges ändamålet med den konstindustriella
aftonskolan vara att företrädesvis åt manlig och kvinnlig
ungdom, som redan inträtt i de konstindustriella yrkena, lämna för dessa
yrken erforderlig undervisning. Skolan omfattar ett läsår, och undervisningen
bör meddelas på sådana tider, att den blir tillgänglig för ungdom, vilken om
dagen är sysselsatt i hantverk och industri. Den konstindustriella
d a g s k o 1 a n, som jämväl omfattar ett läsår, skall åt manlig och kvinnlig
ungdom, som ägnat sig eller vill ägna sig åt de konstindustriella yrkena, lämna
härför erforderlig undervisning. Den högre konstindustriella
skolan avser dels att utbilda mönsterritare samt meddela konstindustriell

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 396.

yrkesfärdighet åt dekorationsmålare, modellörer, träskulptörer, ciselörer och
gravörer, varvid fullständig lärokurs skall kunna medhinnas på tre år, dels
ock att i en särskild avdelning utbilda lärare i teckning och välskrivning för
rikets allmänna läroverk, folk- och småskoleseminarier samt tekniska skolor
m. m.; i denna avdelning är undervisningen delad i en lägre tvåårig kurs, som
medför kompetens till teckningslärareänst vid realskola och därmed jämförlig
undervisningsanstalt, och en högre treårig kurs, som medför kompetens till
sådan tjänst jämväl vid högre allmänt läroverk samt folk- och småskoleseminarium.

Styrelsen för tekniska skolan framlade år 1943 ett inom styrelsen utarbetat
förslag till vissa ändringar i skolans undervisning och organisation och hemställde,
att förslaget måtte läggas till grund för skolans uppehållande framdeles.

I propositionen 1944: 239 uttalade föredragande departementschefen, att,
innan slutlig ställning''toges till det av styrelsen framlagda omorganisationsförslaget,
frågan om fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för skolans uppehållande borde bliva föremål för särskild utredning.
Icke minst med hänsyn till önskvärdheten att för det fortsatta utrednings- och
omorganisationsarbetet förstärka den administrativa ledningen vid skolan ansåg
departementschefen det dock befogat att redan för det dåvarande föreslå
en omreglering av rektorstjänsten. Detta förslag, som innebar en höjning av
rektorsarvodet, så att de sammanlagda avlöningsförmånerna, under förutsättning
att samma person förordnades att uppehålla såväl rektorstjänsten som
avdelningsföreståndarebefattningen för den högre konstindustriella skolan,
skulle komma att uppgå till omkring 14 450 kronor, godkändes av riksdagen
(skrivelsen nr 232).

I riksstaten för innevarande budgetår är såsom bidrag till tekniska skolan
uppfört ett förslagsanslag av 171 500 kronor, vilket jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut den 9 juni 1944 skall disponeras på följande sätt:

1. Bidrag till tekniska skolan, förslagsvis................ kronor 118145

2. Bestridande av ökade bränslekostnader............... » 11 800

3. Provisorisk löneförbättring åt underlärare vid skolan . . » 9 375

4. Bestridande av halva kostnaden för tillfällig löneförbättring
åt maskinister, vaktmästare och portvakter vid skolan » 850

5. Bidrag till kostnaderna för arvode åt vissa vikarier vid

skolan, förslagsvis................................. » 430

6. Bestridande av halva kostnaden för dyrtidstillägg till befattningshavare
vid skolan, förslagsvis............... » 30 900

Summa kronor 171 500.

Genom nämnda beslut meddelades tillika följande föreskrifter. Av anslaget
skall ett belopp av 23 589 kronor utgå under villkor, att Stockholms stad för
budgetåret 1944/45 för ifrågavarande ändamål under vissa angivna förutsättningar
bidrager med enahanda belopp, varförutom förutsatts, att 480 kronor

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 296.

tillskjutas av Sjöstedtska fonden. Den under 1. uppförda posten till bidrag till
tekniska skolan må i män av behov överskridas med ett belopp, motsvarande
hälften av den minskning i elevavgifter, som kan inträda på grund av genom
tekniska skolans omorganisation minskat antal elever, dock med högst 7 030
kronor, under villkor likväl att Stockholms stad lämnar enahanda bidrag till
skolan. Från den under 3. uppförda posten skall, i den mån posten därtill
lämnar tillgång, under budgetåret utgå provisorisk löneförbättring till underlärarna
vid skolan för uppbringande av deras löner till ett belopp av högst
4 kronor per timme, dyrtidstillägg oberäknat. Dyrtidstillägg till befattningshavare
vid skolan skall utgå efter de grunder, som må komma att gälla för
dyrtidstillägg under budgetåret 1944/45 åt befattningshavare i statens tjänst
vid oreglerade verk, dock med iakttagande att dyrtidstillägg skall beräknas ej
blott på de avlöningsförmåner, som äro för vederbörande befattningshavare
å stat uppförda, utan även på den förhöjning av avlöningen, som i form av
provisorisk lönereglering eller tillfällig löneförbättring kari tillkomma dem
genom bidrag från stat, kommun eller enskild donation, ävensom under villkor
att halva kostnaden för dyrtidstillägg bestrides av Stockholms stad. Därjämte
meddelades bestämmelser rörande den under 4. uppförda posten.

Till befattningshavare vid skolan, vilka åtnjuta dyrtidstillägg, utgår ur
anslaget till kristillägg dylikt tillägg efter samma grunder som gälla för befattningshavare
i statens tjänst vid icke nyreglerade verk, dock under villkor
att halva kostnaden bestrides av Stockholms stad.

Sedermera har chefen för ecklesiastikdepartementet, jämlikt den 12 augusti
1944 erhållet bemyndigande, tillkallat byråchefen i överstyrelsen för yrkesutbildning
C. G. B. Arvas samt direktören och rektorn vid Stockholms stads
skolor för yrkesundervisning G. K. K. Andersson för att i samråd med styrelsen
för tekniska skolan avgiva förslag rörande den i propositionen 1944: 239
berörda frågan örn fördelningen mellan staten och Stockholms stad av kostnaderna
för skolans uppehållande.

Därefter remitterades den 3 oktober 1944 förenämnda förslag med därtill
hörande handlingar till styrelsen för tekniska skolan; därvid anmodades styrelsen
att i samråd med nämnda sakkunniga taga de i förslaget berörda frågorna
örn löneställning m. m. för skolans lärarpersonal — med undantag för
rektor — under förnyat övervägande och till Kungl. Maj:t inkomma med
yttrande och förslag i ämnet.

Med särskilda skrivelser den 16 december 1944 har därefter dels skolans
styrelse, efter samråd med förenämnda sakkunniga, inkommit med förslag i
sistnämnda hänseende, dels ock de sakkunniga och skolstyrelsen gemensamt
framlagt förslag angående fördelning av kostnaderna för skolan mellan staten
och Stockholms stad.

Över de sålunda år 1943 och år 1944 framlagda förslagen ha yttranden
avgivits av styrelsen för Sveriges hantverlcs- och småindustriorganisation,
svenska siri jdf Greningen och teckningsläramas rilcsförbund ävensom av statskontoret,
skolöverstyrelsen, allmänna lönenämnden, överstyrelsen för yrkes -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 396.

utbildning, byggnadsstyrelsen samt Överståthållarämbetet, som hort stadsfullmäktige
i Stockholm.

Jag övergår nu till att lämna en redogörelse för de olika förslagen och de
däröver avgivna yttrandena.

I. Undervisningens allmänna anordning m. m.

A. Allmänna riktlinjer.

Styrelsens utredning och förslag.

Styrelsen för tekniska slcolasn har i sin framställning av år 1943 anfört
huvudsakligen följande.

Principiella synpunkter. Frånsett de år 1941 beslutade omläggningarna
har skolans organisation, lärarnas anställningsförhållanden samt utgående
lönestat, vad beträffar den konstindustriella undervisningen, med endast
smärre justeringar varit i stort sett oförändrade sedan år 1878 skedd omorganisation
av skolan. Det är emellertid viktigt, att svensk konstindustri
i framtiden kan hävda och utvidga den ställning, som tidigare vunnits på
världsmarknaden. Härför fordras en efter tidens krav lämpad förstklassig
utbildning. Skolans styrelse anser därför, att det är dess plikt att tillse, att
de mest oundgängliga kraven uppfyllas.

Såsom i tidigare kommittéförslag bland annat ifrågasatts, böra moderna
undervisningslokaler med tillgång till verkstäder inredas, undervisningsplanerna
kompletteras med nya undervisningsämnen samt skolans lärarkår erhålla
en mot lärares i likvärdiga skolor svarande anställningsform och löneförmåner.

Styrelsen framhåller betydelsen av att kunna knyta goda lärarkrafter till
skolan för uppehållande av en god undervisning. Vidare böra nya ämnen införas
samt befintliga ämnen utökas och kompletteras, framför allt genom föreläsningar.
Möjligheter till verkstadsarbete inom facket möbler och inredningar
böra beredas. Teckningslärarkandidaterna böra ha tillfälle till träslöjd för erhållande
av slöjdlärarutbildning.

Skolans organisation. 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogo en ettårig
förberedande dagskola samt en tvåårig högre skola, utökade med vissa frivilliga
kurser. I de remissyttranden över detta förslag, som på sin tid avgå vos av
skolans styrelse samt svenska slöjdföreningen och Sveriges industriförbund,
framhölls emellertid vikten av att skolans undervisning gjordes tillräckligt omfattande
och föreslogs, att den sammanlagda undervisningstiden skulle utgöra
fyra år, med två år i den förberedande och två år i den högre skolan. Styrelsen
ansluter sig härtill och föreslår alltså, att den nuvarande sammanlagda utbildningstiden
av fyra år vid dagundervisning skall vara normal. Då en ettårig
skola måste anses giva för ofullständig utbildning även för dem, som endast
eftersträva en lägre kompetens, anser styrelsen, att den lägre skolan bör göras
tvåårig, varvid även den högre skolan skulle omfatta tvåårig utbildning. Inom
konstindustrien och konsthantverket erfordras personer med olika grad av
skolning. För biträdena kan det vara tillfyllest med en lägre utbildning än
den, som kräves av ledaren. Det är dock av synnerlig betydelse, att även
på de mer underordnade platserna inom nyttokonstens område kunnandet och

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

smakskolningen hållas på högsta möjliga nivå. All erfarenhet har visat, att
yrkena ej äro betjänta av ofullständigt utbildade utövare. I aftonskolan kunna
konstkunniga arbetare och affärsanställda erhålla ett konstskolande komplement
till sina yrkeskunskaper, varjämte ungdomen direkt efter avslutade skolstudier
kan fostras i olika konstindustriella yrken. Samma ändamål tjänar även
den konstindustriella dagskolan, men undervisningen kan där göras fylligare
och mera koncentrerad. Den högre konstindustriella skolan åsyftar att utbilda
eleverna till självständigt skapande konstnärer inom konstyrkena samt därjämte
även till teckningslärare.

Aftonskolan bör bibehålla sin fria skolform, men därjämte bör i fasta kurser
inom aftonskolans ram kunna meddelas en med dagskolans likvärdig utbildning.
Läsåret för aftonskolan bör förlängas från sju till nio månader,
varvid styrelsen räknar med att tre år i aftonskolan böra kunna motsvara
två år i dagskolan, om hänsyn tages till den fördel, aftonskoleleverna vanligen
ha genom att under dagarna vara sysselsatta inom det yrke, till vilket skolarbetet
anknyter. Styrelsen föreslår, att de nuvarande konstindustriella dagoch
aftonskolorna bilda en skola, benämnd konstindustriella skolan, vilken
uppdelas i en linje med dagundervisning och en med aftonundervisning.

Inträdesfordringar. 1936 års yrkesskolsakkunniga förutsatte en praktisk
utbildning, omfattande ända till två år, före inträdet i tekniska skolan. Med
hänsyn till svårigheterna att erhålla lämplig elevpraktik vill styrelsen icke
fordra någon dylik praktik före inträdet men föreslår i stället, att för erhållande
av avgångsbetyg skulle erfordras tre månaders praktik vid den lägre skolan
samt ytterligare tre månader vid avgång från den högre skolan, med rätt för
styrelsen att i vissa fall bevilja dispens. I fråga om teoretiska förkunskaper vid
inträde i skolan anser visserligen styrelsen en god allmänbildning synnerligen
önskvärd men vill dock ej uppställa fordringar på realexamen, då härigenom
vissa för skolan önskvärda elever skulle bli utestängda. Styrelsen föreslår därför
icke någon ändring i nu gällande förhållanden för eleverna i de konstindustriella
yrkesgrenarna. Däremot torde för teckningsläraraspiranterna, utöver
nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens, kunskaper motsvarande
studentexamen i vissa ämnen böra fordras för inträde i den högre avdelningen.
För tillträde till den fortsatta utbildningen till teckningslärare bör sålunda
krävas — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans kurs för
teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare — antingen avlagd realexamen
eller motsvarande kunskaper samt därutöver kunskaper i ämnena modersmålet,
ett främmande levande språk, historia med samhällslära samt
matematik, i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg över
undergången studentexamen pä endera linjen, eller ock att lia avlagt studentexamen
samt i denna examen eller sedermera undergången fyllnadsprövning
ha erhållit minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. Därjämte
bör fordras, att sökanden har en vårdad handstil.

Dispens från angivna inträdesfordringar bör kunna beviljas av skolans styrelse
beträffande sökande, som visat sig äga framstående begåvning och fallenhet
för studier i skolan och för det blivande levnadskallet.

Fackavdelningar. Enligt styrelsens mening bör den konstindustriella och
konsthantverkliga utbildningen vid skolan inriktas på olika fack. Följande
fackavdelningar föreslås vid skolan:

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

1. Avdelning för textilarbete.

2. » » dekorativ målning.

3. » » skulptur.

4. » » keramik.

5. » » möbler och inredningar.

6. » » metallarbete.

7. » » reklam och bokhantverk.

8. Teckningslärarinstitut.

Avdelningen för textilarbete bör delas på en linje för sömnad och en linje
för vävning. Likaså bör avdelningen för reklam och bokhantverk uppdelas
i två linjer, en för reklam och en för bokhantverk.

I fråga om teckningslärarinstitutet avses den förberedande undervisningen
förlagd till konstindustriella dag- eller aftonskolan och den fortsatta undervisningen,
som bör vara treårig, i viss utsträckning till den högre konstindustriella
skolan. Eleverna i teckningslärarinstitutet böra kunna genomgå frivillig
undervisning i slöjd i sådan omfattning, att slöjdlärarkompetens kan
erhållas. Beträffande undervisningstidens längd må framhållas, att den nuvarande
lägre, tvååriga teckningslärarkursen icke dragit några elever under de
senare åren.

Styrelsen föreslår, att undervisningen i metodik och undervisningsövningarna
i den till institutet anknutna övningsskolan erhålla vidgad omfattning samt att
vissa ämnen av pedagogisk art införas, varjämte under tredje året skulle anordnas
hospitering vid läroverk.

Styrelsen har uppgjort specificerade timplaner för de olika planerade fackavdelningarna.

Antalet elever. Styrelsen räknar med ett elevantal av omkring 80 i vardera
av konstindustriella dagskolans två årsklasser förutom 30 teckningslärarkandidater.
I högre skolan räknas med omkring 60 elever i vardera av skolans
två årsklasser förutom 20 teckningslärarkandidater i envar av teckningslärarinstitutets
tre årsklasser. Vid dagundervisningen skulle man sålunda få
räkna med omkring 370 elever. Vid aftonundervisningen räknar styrelsen med
cirka 350 elever.

Elevavgifter. För närvarande utgå elevavgifter vid skolan för läsår räknat
med 60 kronor för teckningsläraraspirant, 50 kronor för elev, som inträtt
i yrke, och 70 kronor för annan elev. Dessutom betalas 5 kronor per
ämne för deltagande i extra undervisningsämne.

Någon större höjning av terminsavgifterna anser styrelsen icke lämplig, då
eleverna i allmänhet ej kunna bära allt för höga avgifter. Styrelsen föreslår
emellertid, dels att en inskrivningsavgift å 10 kronor skall införas, vilken dock
ej bör gälla elever i aftonskolan, som deltaga endast i högst två ämnen samtidigt,
dels ock att avgiften för samtliga elever skall utgå med 70 kronor per
år eller med det högre belopp, som skolöverstyrelsen efter framställning från
skolans styrelse kan komma att bestämma. I stället bör nuvarande avgift för
extra läroämnen bortfalla. Styrelsen bör fortfarande äga rätt att på grund
av medellöshet helt eller delvis befria elev från avgift samt att bevilja lägre
avgift för deltagande i enstaka ämnen. För deltagande i ämnen, där skolan
tillhandahåller material- eller verkstadsutrustning, torde en mindre materialavgift
böra utgå.

Styrelsen beräknar, att skolan kommer att tillföras en ökning i årsinkomster -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr "296.

na med omkring 2 000 kronor genom inskrivningsavgifterna och omkring
3 000 kronor genom ökningen av terminsavgifterna. De ifrågasatta materialavgifterna
kunna beräknas motsvara nu inflytande avgifter för extra undervisning,
för år 1941/42 620 kronor. Ökningen av elevavgifterna torde svara
mot den automatiska utgiftsökningen å undervisningsmateriel, belysning, renhållning,
expedition m. m., vilka utgifter dessutom komma att stiga med
skolans ökade elevantal efter omorganisationen.

Mot det av styrelsen för tekniska skolan framlagda förslaget till skolans
omorganisation har en av styrelsens ledamöter, filosofie doktorn Carl Werner,
som också varit ledamot av 1936 års yrkesskolsakkunniga, uttalat en bestämd
reservation.

Werner anser, att man med hänsyn till det statsfinansiella läget icke torde
kunna räkna på ett så stort anslag, som ett realiserande av styrelsens förslag
skulle erfordra, utan vore tvingad att inom skolans nuvarande kostnadsram
finna en organisationsform, som tillvaratoge de väsentliga kraven på omändring.
Vidare har Werner framhållit, att han icke kan dela de övriga styrelseledamöternas
uppfattning om skolans organisation utan anser, att man borde
följa de principer, som 1936 års yrkesskolsakkunniga uttalat sig för och som
skolöverstyrelsen i utlåtande den 12 oktober 1938 givit sin anslutning till.
Werner har framlagt ett av honom med hänsyn härtill utarbetat utkast till
provisorisk omändring av skolans verksamhet, vilket framlades för styrelsen
den 15 januari 1943. Vid sammanträde den 20 februari 1943 har Werner
framlagt ytterligare ett överarbetat omorgånisationsförslag.

Beträffande det förstnämnda WTernerska förslaget har styrelsen vid sammanträde
den 20 februari 1943 anfört bland annat följande.

Det av Werner uppgjorda förslaget till provisorisk omändring av tekniska
skolan i Stockholm bygger på en ettårig förberedande dagkurs om nio månader
och 40 veckotimmar med en häremot svarande aftonkurs om sju månader
och 15 veckotimmars undervisning i två år eller 10 veckotimmar i tre år.
Härefter föreslås för de konstindustriella avdelningarna en tvåårig kurs i högre
skolan jämte påbyggnadskurser. För teckningslärarutbildningen är den nuvarande
utbildningstiden örn tre år i högre skolan bibehållen.

I jämförelse med nuvarande organisation innebär detta en avsevärd minskning
av antalet lektionstimmar i aftonskolan samt en förkortning av den högre
utbildningen med ett obligatoriskt år, vilket ersatts med frivilliga kompletteringskurser,
huvudsakligen avsedda för självstudier. Härigenom ha medel kunnat
erhållas för vissa nya undervisningsämnen, för höjning av rektors avlöning
och för avdelningsföreståndartjänster med arvode av 500 kronor för år.

Mot Werners förslag måste styrelsen framföra allvarliga invändningar under
hänvisning till att de besparingar på vissa poster, som förslagets genomförande
innebär, vinnas genom minskning av nuvarande utbildningsmöjligheter samt
genom undervisningens omläggning från nu rådande individuella undervisningsformer
till ungdomsskolornas klassundervisningssystem. Besparingarna i det
Wernerska förslaget lia sålunda delvis vunnits genom att i stor utsträckning
bibehålla och utveckla det system med undervisningstimmar utan lärare, vilket
i nuvarande undervisningsform måst användas som en nödfallsåtgärd.
En omläggning av tekniska skolans nuvarande undervisning måste, därest den
skall gagna den konstindustriella utbildningen, innebära ej en minskning utan
en utökning av undervisningen vid skolan. Det synes ofrånkomligt, att på det

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

lägre stadiet undervisningen gives sådan omfattning, att den bildar ett avslutat
helt, lämpad för alla de konstutövare, som inom industri och hantverk
ej ha behov av en högre utbildning. Den högre undervisningen får samtidigt
ej eftersättas utan bör tvärtom utvecklas, differentieras och anpassas efter det
praktiska livets krav.

Under hänvisning till det av styrelsen uppgjorda förslaget anser styrelsen
anledning icke föreligga att ingå på en detaljkritik av Werners förslag. Dock
framhålles för bedömande av förslagets ekonomiska konsekvenser, att enligt
Werners förslag antalet lärartimmar för nu anställda lärare så starkt minskats,
att statsverket näppeligen kan undgå att, i likhet med vad som skett vid nedläggandet
av byggnads- och maskinyrkesskolorna, tillerkänna vissa av skolans
lärare ersättning för minskad arbetsinkomst.

I det andra Wernerska förslaget ha några egentliga avvikelser från hans
ursprungliga förslag i fråga om skolans organisation eller ekonomi ej vidtagits.
De i det tidigare förslaget framlagda synpunkterna ha emellertid ytterligare
utvecklats. I skrivelse till skolöverstyrelsen den 10 juni 1943 har styrelsen
för tekniska skolan upptagit vissa av Werners uttalanden i en efterskrift till
det senare omorganisationsförslaget till bemötande.

Med anledning av Werners påpekande, att styrelsen ej beaktat tidigare utredningars
uttalanden angående lästidens längd, har styrelsen bland annat anfört,
att 1936 års yrkesskolsakkimniga just vad beträffar utbildningstiden
mötte en mycket stark kritik från olika remissinstitutioner, att av styrelsens
tio ledamöter samtliga utom Werner varit eniga örn att den lägre skolans
utbildning måste vara tvåårig för att kunna meddela en undervisning, som
kan ha värde för elevernas framtida yrkesarbete, samt att styrelsen i sitt förslag
utförligt motiverat sina krav på undervisningstidens omfattning i såväl
den lägre som den högre skolan.

Styrelsen hemställer, att det av Werner framlagda förslaget även i vad det
avser den senare överarbetningen måtte lämnas utan avseende.

Remissyttranden.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har anfört
bland annat följande.

Det av skolstyrelsen framlagda förslaget synes innebära avsevärda förbättringar
i undervisning och organisation. Organisationsstyrelsen finner
följande förbättringar särskilt beaktansvärda: 1) införandet av större antal
föreläsningstimmar, 2) anordnandet av verkstäder, 3) uppdelning av studietiden
i tvenne tvååriga perioder. Möjligheten för elever, som ej ha tillfälle
genomgå hela skolan, att under två år erhålla en värdefull, smakskolande
och speciell yrkesutbildning kommer säkert att bli till mycket stor
nytta för många av hantverkets och småindustriens unga yrkesmän. Werners
utkast till provisorisk omändring av tekniska skolan innebär däremot
enligt organisationsstyrelsens mening en avgjord försämring av skolans effektivitet
även i förhållande till nuvarande organisation. En förberedande
och avslutad ettårig skola är i det närmaste värdelös, då det icke är möjligt
att på så kort tid giva eleven nog gedigen undervisning, för att den
skall kunna bliva honom till verkligt gagn i hans fortsatta arbete. Styrel -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 296.

sen tillstyrker sålunda det av skolstyrelsen framlagda förslaget och uttalar
samtidigt som sin åsikt, att det av Werner framlagda förslaget icke är värt
att vidare upptagas till behandling.

Svenska slöjdföreningen anför i huvudsak följande.

Behovet av en omläggning av tekniska skolans verksamhet har framträtt
allt starkare både med hänsyn till utvecklingen inom konsthantverket
och konstindustrien och med hänsyn till det av krisen beroende tidsläget,
som ställer allt större krav på de inom dessa områden verksamma konstnärerna.

Enligt slöjdföreningens mening kunna kraven på en omorganisation av
tekniska skolan icke åsidosättas utan allvarliga konsekvenser. Svårigheter
beroende på det aktuella tidsläget få härvidlag icke hindra den nödvändiga
utvecklingen. Genomförandet av en omorganisation måste tvärtom betraktas
såsom ett i hög grad påkallat beredskapsarbete. Med hänsyn till dessa
synpunkter har slöjdföreningens styrelse med stor tillfredsställelse hälsat
det förslag till omorganisation, som skolstyrelsen framlagt. Föreningen har
i fråga örn förslagets principiella uppläggning inga erinringar att göra och
föreslår endast i fråga örn oväsentliga detaljer smärre justeringar.

Däremot avstyrker föreningen på det bestämdaste, att Werners utkast
till provisorisk omändring av tekniska skolan lägges till grund för en omorganisation
av skolan. Hans förslag synes föreningen synnerligen olyckligt,
därför att en ettårig utbildningstid omöjligt kan fylla kraven på den
utbildning, som skolan bör ge åt det stora antal studerande, som endast få
tillfälle att tillgodogöra sig den lägre utbildningen, vilket betyder över
hälften av de studerande i skolan. Särskilt allvarliga till sina konsekvenser
anser föreningen de i Werners förslag så bestickande framförda principerna
örn effektivisering genom systemet med »klassundervisning» vara. För var
och en, som närmare sysslar med detta slags undervisning, där träningen
av de konstnärliga förutsättningarna och kunnandet måste vara det väsentliga,
framstår det som ett oavvisligt krav, att läraren under utbildningen
har tillfälle till individuell behandling av eleverna.

Föreningen understryker vikten av att de ekonomiska villkoren för skolans
lärare förbättras. Särskilt betydelsefullt är det att erhålla högt kvalificerade
ledare för de olika fackavdelningarna.

Beträffande teckningslärarinstitutet synes förslaget innebära en möjlighet
till väsentliga förbättringar av lärarutbildningen. Det innebär en stor
fördel för teckningslärarutbildningen, liksom också för utbildningen inom
möbelfacket, att skolan förutsättes få utbildningsmöjligheter i slöjd.

I fråga örn utbildningstidens längd har föreningen efter ingående studier
och diskussioner med fackmän blivit övertygad örn att den lägre skolan
måste göras tvåårig. För studerande med tillräcklig förutbildning eller med
särskilda förutsättningar bör — såsom i styrelsens förslag framhålles —
möjlighet finnas att efter styrelsens medgivande genomgå den lägre skolan
på kortare tid än två år.

Föreningen finner även förslaget beträffande aftonskolan välmotiverat.
Lämpligt är, att — såsom skolstyrelsen föreslagit — vid sidan av möjligheterna
till fria studier vid aftonskolan fasta kurser anordnas, varigenom
motsvarande utbildning, som lämnas under dagskolans två år, kan inhämtas
under tre år i aftonskolan.

Skolstyrelsens förslag angående sex månaders praktik anser föreningen
kunna modifieras så, att den erforderliga praktiken omfattar två månader

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

för avgångsbetyg från den lägre avdelningen och ytterligare fyra månader
för avgångsbetyg från den högre avdelningen.

Införandet av ett större antal föreläsningar anser föreningen innebära
väsentliga förbättringar.

Teckning slär arnäs riksförbund har anfört bland annat följande.

Utbildningsanstalten för teckningslärare bör äga en deciderad högskolekaraktär,
vilket 1936 års yrkesskolsakkunniga icke beaktat. Med tillfredsställelse
konstaterar riksförbundet därför, att i det förslag, som avgivits av
tekniska skolans styrelse, hänsyn tagits till detta önskemål angående teckningslärarutbildningen.
För de blivande teckningslärarnas del ha sålunda
inträdesfordringarna höjts med avseende på skolkunskaperna, varjämte fördjupade
studier i vissa teoretiska ämnen tillförts utbildningen. Werners
förslag å andra sidan är ett urval med vissa modifikationer av de ändringsförslag,
som tidigare framförts i 1936 års yrkesskolsakkunnigas betänkande.
Det Wernerska förslaget avstyrkes av riksförbundet lika bestämt som förbundet
tidigare avstyrkt det med hans bistånd tillkomna förslaget från
1936 års yrkesskolsakkunniga.

Riksförbundet finner sålunda styrelsens förslag till ändrad teckningslärarutbildning
innehålla den för närvarande bästa tänkbara lösningen av
med nämnda utbildning sammanhängande problem och det bör snarast
möjligt förverkligas, dock med beaktande av följande tillägg: Teckningslärarnas
riksförbund bör vara representerat i styrelsen för tekniska skolan.
Avdelningen för teckningslärares utbildning bör, efter genomförande av de
av styrelsen föreslagna ändringarna, benämnas Teckningslärarinstitutet.
Inträdessökandes hälsotillstånd bör kontrolleras och färgseendet därvid ägnas
särskild uppmärksamhet. Som inträdesvillkor bör även fordras studentbetyg
i teckning med minst betyget AB å reallinjen. Utbildningens nuvarande
fördelning inom konstindustriella skolan i alternativt dagskola och
aftonskola bör behållas endast under förutsättning av enahanda kurser och
betyg i dessa båda avdelningar. Slöjdutbildning bör anordnas som frivilligt
ämne och alternativt med fördjupade studier i annat av timplanens fackämnen.
Studiet av psykologi och pedagogik bör i enlighet med styrelsens förslag
förläggas till sista utbildningsåret och erhålla en fullt högskolemässig
prägel. Metodiktimmarna böra utökas så som styrelsen föreslagit och undervisningsövningarna
som hittills äga rum i en härför inrättad övningsskola.
Till sista utbildningsåret förläggas auskultationer, undervisningsövningar och
prov i härför tillgängliga läroverk. Denna del av utbildningen är att betrakta
som ett under lärotiden fullgjort provår, och lärarkandidaterna böra därunder
ha tillträde till de kurser i talteknik, uppfostringspsykologi och hygien, vilka
anordnas i samband med övriga läroverkslärares provår. Överläraren i metodik
bör vara ledare för nämnda provårsarbete.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Det förslag till omläggning av undervisningen vid tekniska skolan, som
skolstyrelsen framlagt, innebär otvivelaktigt avsevärda förbättringar jämfört
med de nu rådande förhållandena vid skolan. Förslaget innebär emellertid
med avseende på studietidens längd inom den lägre skolan en betydelsefull
avvikelse från 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, i det att studietiden
föreslagits förlängd från ett år till två år. I olika remissutlåtanden
angående 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag framhölls, att den ettåriga

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 996.

utbildningen i den lägre avdelningen torde få anses vara allt för kort för
att giva ett tillfredsställande resultat, varför den normala studietiden i den
lägre avdelningen borde utökas till två år. I sitt utlåtande den 12 oktober
1938 över yrkesskolsakkunnigas förslag uttalade överstyrelsen bland annat,
att den lägre kursen icke syntes behöva omfatta längre tid än ett läsår
för att giva möjlighet till prövning och gallring.

Vad styrelsen för tekniska skolan samt Sveriges hantverks- och småindustriorganisation
och svenska slöjdföreningen anfört såsom skäl för den tvååriga
lägre studiekursen finner emellertid överstyrelsen väga tungt till förmån
för kursens utsträckning till att omfatta två år. Av särskild betydelse
synes även den omständigheten vara, att nuvarande ledamoten av styrelsen
för tekniska skolan professorn O. Hjortzberg, som tillhörde 1936 års
yrkesskolsakkunniga, även instämt i styrelsens förslag och i särskilt yttrande
framhållit, att han under diskussionen funnit, att många skäl tala för att utsträcka
tiden till två år. Överstyrelsen anser sig sålunda med hänsyn till de
erfarenheter som gjorts och de skäl som framförts i den nu företagna utredningen
böra tillstyrka styrelsens förslag i detta hänseende. Överstyrelsen förutsätter
därvid, att elever i den lägre kursen, vilka icke under det första
året förmått övertygande ådagalägga sin lämplighet och fallenhet för studierna,
tillrådas att icke fortsätta sina studier under ett andra år.

Överstyrelsen finner det i hög grad önskvärt, att en förbättring och modernisering
av undervisningen vid tekniska skolan snarast kommer till
stånd. Det synes härvid, som örn styrelsens förslag i stort sett skulle kunna
läggas till grund för genomförande av en omläggning av undervisningen.
Överstyrelsen tillstyrker därför, att en omläggning av undervisningen vid
tekniska skolan i Stockholm genomföres i stort sett i enlighet med det av
styrelsen framlagda förslaget.

Överstyrelsen föreslår sålunda, att tekniska skolan i Stockholm skall omfatta
dels en konstindustriell skola med en linje med dagundervisning (med
normalt tvåårig utbildning) och en linje med aftonundervisning (med normalt
treårig utbildning) samt dessutom en förberedande kurs för inträde i
teckningslärarinstitutet, dels en högre konstindustriell skola (med normalt
tvåårig utbildning), dels ett teckningslärarinstitut (med normalt treårig
utbildning).

Läsåret bör för samtliga avdelningar omfatta tiden 1 september—21 december
samt 8 januari—31 maj.

För inträde i konstindustriella skolan torde de nu för konstindustriella
aftonskolan respektive konstindustriella dagskolan gällande bestämmelserna
böra ändras så till vida, att inträdesåldern, nu lägst 14 år, bestämmes till
lägst 15 år, dock med möjlighet för styrelsen att i särskilda fall bevilja
dispens åt elev, som fyllt 14 år och i övrigt visar goda förutsättningar för
att kunna med framgång följa undervisningen. För inträde i teckningslärarinstitutets
förberedande kurs (med ettårig utbildning vid dagundervisning
och tvåårig utbildning vid aftonundervisning) torde böra fordras avlagd
realexamen eller pä annat sätt ådagalagda motsvarande kunskaper. För inträde
i högre konstindustriella skolan torde böra fordras avgångsbetyg från
konstindustriella skolan eller på annat sätt ådagalagda motsvarande kunskaper.
I fråga örn inträde i teckningslärarinstitutet (med treårig utbildning)
instämmer skolöverstyrelsen i styrelsens för tekniska skolan förslag,
varvid överstyrelsen, i anslutning till vad teckningslärarnas riksförbund an
fört med avseende på färgsinnet, anser fordran på normalt färgsinne kunna

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

innefattas i fordran på visad lämplighet att erhålla fortsatt utbildning till
teckningslärare.

Möjlighet till dispens från stadgade inträdesfordringar torde i fråga om
de konsthantverkliga och konstindustriella avdelningarna böra förefinnas
i överensstämmelse med vad styrelsen föreslagit. Med avseende på dispens
från inträdesfordringarna till teckningslärarinstitutet anser överstyrelsen
dock, att det torde böra tillkomma överstyrelsen att efter hörande av styrelsen
för tekniska skolan besluta angående sådan dispens.

Vad beträffar antalet fackavdelningar vid skolan har överstyrelsen funnit,
att, förutom teckningslärarinstitutet, de av styrelsen föreslagna sju
fackavdelningarna torde vara behövliga. Styrelsen har vidare föreslagit,
dels att avdelningen för textilarbete skulle vara uppdelad på två linjer
för respektive sömnad och vävning, dels att avdelningen för bokhantverk
skulle uppdelas på två linjer för respektive reklam och bokhantverk. Enligt
överstyrelsens uppfattning torde det emellertid vara tillräckligt, att
eleverna erbjudas en möjlighet till viss specialisering åt den ena eller andra
riktningen inom de båda avdelningarna, utan att någon egentlig linjeuppdelning
synes erforderlig.

För elever, som önska erhålla en mera allmän smakskolande utbildning
inom konsthantverk och konstindustri, bör möjlighet förefinnas att genomgå
tekniska skolan utan att tillhöra viss fackavdelning.

Med avseende på teckningslärarutbildningen ansluter sig överstyrelsen
till styrelsens förslag angående viss utökning av undervisningen i metodik,
ökad omfattning av teckningsläraraspirantemas undervisningsövningar samt
införande av vissa ämnen av pedagogisk art. Övningsskolans bibehållande
synes även vara av betydelse för teckningslärarnas praktiska utbildning.

I övrigt torde det ankomma på styrelsen att närmare utarbeta förslag
till timplaner och kursfördelning för de olika avdelningarna. De preliminära
förslag, som styrelsen i nu förevarande sammanhang framlagt, kunna
givetvis i olika hänseenden behöva bli föremål för ytterligare prövning och
modifiering. I stort sett synas dock de föreliggande förslagen till timplaner
kunna ligga till grund för undervisningens ordnande. Med tillfredsställelse
måste hälsas förslaget att snarast genomföra möjlighet till teckningsläraraspiranternas
utbildning för erhållande av kompetens att undervisa
även i slöjd, och överstyrelsen får för sin del tillstyrka förslaget.

Med avseende på möjligheten att de kvinnliga teckningslärarkandidaterna
erhålla utbildning till lärarinnor jämväl i kvinnlig slöjd vid sidan av
teckningslärarutbildningen har styrelsen framhållit, att sådan möjlighet
torde kunna ernås genom att skolans nuvarande undervisning i vävning och
konstsömnad utökas nied undervisning i klädsömnad och klädvård. Något
förslag härom framlägges dock icke i detta sammanhang. Överstyrelsen
finner, att denna fråga måste bliva föremål för ytterligare utredning, innan
överstyrelsen anser sig kunna fatta definitiv ståndpunkt i frågan.

Antalet elever torde i överensstämmelse med styrelsens förslag böra beräknas
till omkring 370 vid dagundervisning och omkring 350 vid aftonundervisning.

I fråga örn erforderlig praktik för erhållande av avgångsbetyg från konstindustriella
skolans avdelning med dagundervisning och från högre konstindustriella
skolan ansluter överstyrelsen sig till den av svenska slöjdföreningen
förordade modifikationen av skolstyrelsens förslag. Praktiken skulle
sålunda omfatta två månader före avgång från dagskolan och ytterligare
fyra månader för avgångsbetyg från den högre konstindustriella skolan.

Kungl. Majlis proposition nr 296.

Härvid kunna eleverna ha möjlighet att förvärva praktiken under sommarferierna
mellan årskurserna. För elever i avdelningen med aftonundervisning
torde för avgångsbetyg böra normalt fordras minst 12 månaders
praktik. Härigenom kompenseras den kortare utbildningstiden vid aftonundervisningen
i jämförelse med dagundervisningen. För eleverna i teckningslärarinstitutet
eller dess förberedande kurs synes ingen fordran på
praktik böra uppställas.

Skolstyrelsens förslag i fråga om elevavgifterna tillstyrkes av skolöverstyrelsen.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har förklarat sig icke hava något att
erinra mot skolöverstyrelsens framställning. Överstyrelsen finner de föreslagna
organisatoriska förändringarna väl avvägda såsom ett led i skolans
omorganisation till en rationellt uppbyggd läroanstalt.

Statskontoret har anfört bland annat.

Det nu framlagda förslaget går i vissa hänseenden längre än 1938 års
förslag, varför statskontoret hyser starka betänkligheter mot dess realiserande.
Sålunda synes det statskontoret icke klart ådagalagt, att en fyraårig
undervisning är påkallad, i synnerhet som särskilt tillkallade sakkunniga
— jämte skolöverstyrelsen — så nyligen ansett sig kunna godtaga en
treårig utbildning. Statskontoret måste därför ställa sig avvisande till förslaget.
Därest emellertid en omorganisation av undervisningen vid skolan
nu skulle anses ofrånkomlig, torde böra närmare undersökas, huruvida icke
en provisorisk omändring av skolans undervisningsformer skulle kunna
åstadkommas i anslutning till de reservationsvis framförda yrkandena. Vad
särskilt angår teckningslärarutbildningen anser sig statskontoret böra varna
för en skärpning av villkoren för tillträde till denna utbildning, då en
dylik skärpning kan föranleda krav på löneökningar från övningslärarna,
vilkas avlöningsförhållanden för övrigt för närvarande äro föremål för omprövning
av 1941 års lärarlönesakkunniga. Härtill kommer att — statskontoret
veterligt — de nuvarande inträdesvillkoren icke haft till följd en
mindre god rekrytering av dessa lärare.

B. Specialfrågor.

I sin förenämnda skrivelse av den 16 december 1944 angående lärarpersonalens
löneförhållanden m. m. har styrelsen för tekniska skolan förebragt
viss ytterligare utredning angående teckningslärarutbildningen.

Det av styrelsen år 1943 framlagda förslaget till omorganisation av tock
ningslärarutbildningen torde böra i viss mån förtydligas och kompletteras.

Undervisningsövningarna förläggas, vad beträffar de, som upptagits för
de två första åren, till övningsskola (seminarium) samt vad beträffar det
tredje året till huvudstadens provårsläroverk i form av provårskurs. Provårskursen
skulle omfatta hospitering, provlektioner samt deltagande i för
kursen anordnade allmänna föreläsningar. Styrelsens avsikt är, att denna
provårskurs skulle i stället för av respektive rektorer vid provårsläroverkcn
handledas av teckningsliirarinstitutets föreståndare, i vilkens åliggande
alltså skall ingå att övervaka undervisningsserierna samt avgiva betyg.

Kungl. Marits proposition nr 396.

För provårskursen föreslås åtgå i genomsnitt 3 timmar per vecka. Antalet
elever i en årskurs uppgår för närvarande till cirka 20, vilket antal
emellertid i en framtid beräknas reducerat till cirka 15.

Kostnaderna för provårskursen beräknas till 300 kronor för varje ordinarie
teckningslärare vid Stockholms 5 provårsläroverk samt 10 kronor
per undervisningstimme för extra ordinarie teckningslärare, varvid som
maximum beräknas 30 timmar per år. Ersättning till handledare skall författningsenligt
utgå med 200 kronor per provårskandidat och läsår men
torde, då det här endast gäller ett ämne, kunna fastställas till 100 kronor.

De kostnader, som sålunda skulle komma att erfordras, beräknas på
följande sätt:

Ersättning till 7 ordinarie teckningslärare................ kronor 2 100

Ersättning till 4 extra ordinarie teckningslärare högst...... » 1 200

Ersättning till handledare för 15 provårskandidater ...... » 1 500

Summa högst kronor 4 800.

Skolöverstyrelsen har anfört huvudsakligen följande.

Skolstyrelsen har nu liksom tidigare förutsatt, att all praktisk teckningslärarutbildning
utom under det sista utbildningsåret skall förläggas till en
till teckningslärarinstitutet anknuten övningsskola. Skolöverstyrelsen vill
med anledning härav erinra örn överstyrelsens tidigare uttalade mening att
i fråga om teckningslärarna möjligheterna att realisera »den stora övningsskolan»,
omfattande Stockholms samtliga läroanstalter av olika slag, vore
särskilt goda. Ledare för utbildningen i dess helhet borde vara föreståndaren-metodikläraren.
Efter överenskommelse med vederbörande rektorer,
föreståndare och folkskolinspektörer torde han kunna fördela läraraspiranterna
till förberedande och egentlig lärarutbildning på de särskilda undervisningsanstalterna
i Stockholm, med särskild hänsyn tagen till de tilltänkta
handledarnas personliga egenskaper. Överstyrelsen håller fortfarande bestämt
före, att de blivande teckningslärarna icke erhålla önskvärd förtrogenhet
med de förhållanden, under vilka de senare skola arbeta, därest de
icke i större utsträckning, än som är möjligt under det sista utbildningsåret,
få tillfälle att åtminstone auskultera i andra skolor än teckningslärarinstitutets
övningsskola med dess speciella förhållanden.

Beträffande den s. k. provårskursen kan det av praktiska och organisatoriska
skäl anses lämpligt, att det sista årets auskultationer, undervisningsövningar
och provlektioner förläggas till ett begränsat antal undervisningsanstalter.

Att de nuvarande provårsläroverken därvid i första hand ifrågasättas,
kan också förefalla naturligt — så har även tidigare skett i olika sammanhang.
Överstyrelsen vill dock framhålla, att alldenstund ledningen av
provårskursen för teckningslärarna kommer att åvila teckningslärarinstitutets
föreståndare och icke vederbörande läroverks rektor, det icke är nödvändigt
att förlägga kursen till de egentliga provårsläroverken. På grund
av det begränsade antalet lärarkandidater i teckning — för närvarande omkring
20 och senare endast 15 — torde det, därest likväl provårsläroverken
i Stockholm i första hand skulle komma i fråga, icke heller vara alldeles
nödvändigt att anlita samtliga fem provårsläroverk. Med hänsyn till
omfattningen av föreståndarens arbetsuppgifter i övrigt bör det vara angeläget,
att hans tid icke i onödan spilles på förflyttningar mellan olika läro -

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

verk. Av denna anledning — och även med tanke på lärarkandidaterna —
torde det avsides belägna läroverket i Bromma böra lämnas ur räkningen.
Överstyrelsen finner vidare ändamålsenligt, att statens normalskola —
möjligen i stället för högre allmänna läroverket för flickor å Norrmalm —
tages i anspråk för provårskursen. Därigenom skulle sådana teckningslärare,
som närmast inrikta sig på tjänstgöring vid kommunal flickskola,
kunna vinna erfarenhet av och prövas på flickskolestadiet. Särskilt för lärarutbildningen
i välskrivning torde det därjämte vara av betydelse, att i
statens normalskola ingår även en folkskolelinje. Med anledning av skolstyrelsens
förslag att provårskursen skulle omfatta bland annat »deltagande
i för kursen anordnade allmänna föreläsningar» tillstyrker överstyrelsen,
att lärarkandidaterna i teckning tills vidare skola deltaga i den för lärarkandidaterna
vid de vanliga provårsanstalterna i Stockholm anordnade
kursen i skolhygien, ävensom, enligt skolöverstyrelsens bestämmande efter
förslag av föreståndaren för teckningslärarinstitutet, i föreläsningar och
övningar över allmänpedagogiska ämnen, i den mån icke motsvarande moment
kunna anses bliva tillfyllest behandlade under den vid teckningslärarinstitutet
anordnade undervisningen i psykologi och pedagogik. Då en
kurs i modersmålets muntliga behandling samt talteknik är avsedd att ingå
i utbildningen vid teckningslärarinstitutet, torde deltagande i den för övriga
lärarkandidater avsedda kursen i muntlig framställningskonst vara
överflödigt.

Timplanen för teckningslärarinstitutet upptager enligt styrelsens för tekniska
skolan senaste förslag under sista årskursen 3 veckotimmar för den
s. k. provårskursen. Detta timtal kan synas lågt, i all synnerhet örn däri
skola inräknas ovan berörda föreläsningar och övningar. I den timplan,
som av 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslogs för fjärde årskursen, reserverades
för samma ändamål ej mindre än 7 veckotimmar. Därvid är dock
att märka, att under det att 1936 års yrkesskolsakkunniga räknade med
endast ett mindre antal undervisningsövningar, sammanlagt 40 timmar,
ingå enligt styrelsens senaste förslag 3 veckotimmars undervisningsövningar
i teckningslärarinstitutets första årskurs och 4 veckotimmars undervisningsövningar
i dess andra årskurs. Under förutsättning att de blivande
teckningslärarna under de båda första årskurserna vunnit förtrogenhet med
undervisningen i teckning och välskrivning, sådan den bedrives vid de olika
läroanstalterna i Stockholm, torde fördenskull förslaget örn 3 veckotimmar
i fjärde årskursen kunna accepteras. Skulle däremot de båda första årskursernas
auskultationer begränsas till en övningsskola vid själva teckningslärarinstitutet,
kan överstyrelsen icke finna timtalet tillfredsställande.

Mot den föreslagna ersättningen till ordinarie och extra teckningslärare
vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes, samt till handledare har
överstyrelsen intet att erinra.

T c denvig slär amas rilcsförbund har anfört bland annat.

Styrelsens nu framlagda förslag till provårskurs, förlagd till huvudstadens
provårsläroverk, anser riksförbundet innebära en rätt anordning av
denna viktiga del i lärarutbildningen. I såväl organisationsplan som kostnadsberäkning
utgår emellertid styrelsen från att kursen »endast gäller ett
ämne». Styrelsen har hiirvid förbisett, att teckningslärarens undervisning
jämte teckning även omfattar ämnet välskrivning. Riksförbundet anser
det vara av stor vikt, att lärarkandidaten under provårskursen berndes
tillfälle att uppöva och visa sin förmåga att handha undervisningen också

Bihang till riksdagens protokoll 191^5. 1 sami. Nr 296.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

i detta ämne. Såväl inom som utom skolan klagas sedan länge på handstilens
tilltagande, förfall. Det är då angeläget, att välskrivningens ställning
inom skolan icke försvagas utan i stället, där så är möjligt, förstärkes.
Skulle välskrivning icke komma att ingå i provårskursen, finge lärarkandidaten
lätt en felaktig inställning till dennas betydelse som undervisningsämne,
något som i så fall måste ofördelaktigt återverka på hans senare
verksamhet som välskrivningslärare.

Skolstyrelsen har i sin nyssnämnda skrivelse anfört följande rörande
styrelsens sammansättning.

Enligt nu gällande bestämmelser skall skolans styrelse bestå av tio ledamöter.
Dessa utgöras av dels en ordförande, som förordnas av Kungl.
Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning, dels fem för tre
år valda ledamöter, av vilka en efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning
utses av Kungl. Majit, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av
lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm, en av akademien för de fria
konsterna och en av svenska slöjdföreningens styrelse, dels tre för ett år valda
ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverksorganisation,
Sveriges industriförbund samt landsorganisationen i Sverige,
dels ock skolans rektor.

Skolstyrelsen vill erinra om att skolöverstyrelsen tidigare föreslagit, att
de av Kungl. Majit på ett år utsedda ledamöterna i stället skulle utses
på tre år samt efter framställning från teckningslärarnas riksförbund, att
skolans styrelse skulle utökas med en, efter förslag av teckningslärarnas
riksförbund, av Kungl Majit utsedd ledamot. Till detta förslag ansluter
sig skolans styrelse. Därest Kungl. Majit skulle finna förslaget lämpligt,
torde i samband härmed kunna utgå nuvarande bestämmelse att tekniska
högskolans lärarkollegium skall utse en ledamot av styrelsen. De önskemål,
som framförts från svenska hemslöjdföreningamas riksförbund att även
bliva representerat i styrelsen, finner skolstyrelsen väl motiverade.

Enligt vad förut anförts äger Stockholms stad att i skolans styrelse utse
en ledamot. Stadens ekonomiska intressen i skolan bliva visserligen vid
bifall till samtidigt härmed framlagt förslag till fördelning av kostnaderna
för skolan emellan staten och Stockholms stad relativt sett desamma, som
under de närmast föregående åren. Det torde emellertid få anses rimligt, att
staden, när dess bidragsbelopp väsentligt ökas, lämnas tillfälle att icke endast
bevaka sina ekonomiska intressen i skolan utan även att öva visst inflytande
på skolans pedagogiska ledning. Då det näppeligen torde vara möjligt för
staden att finna en person kvalificerad att handlägga båda dessa uppgifter
föreslås, att Stockholms stad erhåller rätt att utse tvenne ledamöter av tekniska
skolans styrelse.

Styrelsen för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation har biträtt
förslaget, att de av Kungl. Majit på ett år utsedda ledamöterna i stället
skola utses på tre år. Skolans styrelse bör utökas med en ledamot, som efter
förslag av teckningslärarnas riksförbund utses av Kungl. Majit. Svenska
hemslöjdsföreningarnas riksförbund bör vidare bli representerat i styrelsen
och Stockholms stad bör få rätt att utse ytterligare en ledamot.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har funnit det lämpligt, att skolstyrelsen
erhåller den av styrelsen föreslagna sammansättningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha anfört följande.

Skolstyrelsens förslag att öka antalet medlemmar i styrelsen finna stadsfullmäktige
mindre lämpligt. För att erhålla en målmedveten och stark ledning
av ifrågavarande för svenskt näringsliv så betydelsefulla utbildningsanstalt
är det i stället önskvärt att minska styrelsemedlemmarnas antal till
exempelvis nio. Med hänsyn till det stora intresse, som Stockholms stad
vid bifall till omorganisationsförslaget skulle få med avseende å skolans
verksamhet såväl, ekonomiskt som pedagogiskt, synes det emellertid rimligt
att stadsfullmäktige få rätt att utse tre ledamöter av styrelsen.

Slutligen har skolstyrelsen anfört följande rörande skolans lokaler.

Skolans lokaler äro inrymda i en på 1860-talet uppförd byggnad, som är
belägen vid Mäster Samuelsgatan. I samband med behandlingen av 1936
års yrkesskolsakkunnigas förslag har framhållits den nuvarande skolbyggnadens
bristfälligheter och olämpliga planläggning. Skolans tomt har emellertid
sådan belägenhet, att den i samband med den planerade omläggningen
av stadsplan för Norrmalm sannolikt kommer att utnyttjas för annat ändamål.
Styrelsen har därför anledning förvänta, att skolan endast under begränsad
tid kommer att kvarbliva i nuvarande lokaler. Under hänvisning
härtill samt till de dryga kostnader, ej minst för fullständig omläggning av
värme- och ventilationssystem, som även ett mycket blygsamt ombyggnadsprogram
skulle /betinga, har styrelsen ej velat föreslå utförande av mer
omfattande ombyggnadsarbeten, hur önskvärda dylika än skulle vara.
Mindre oundgängliga ändringsarbeten torde liksom hittills kunna utföras
genom byggnadsstyrelsens försorg och med användande av dess ordinarie
underhållsanslag.

Svenskt konsthantverk och svensk konstindustri ha vunnit stort anseende
icke endast inom landets gränser utan också på världsmarknaden. Detta
förpliktar till ökat arbete för att bibehålla och höja den redan uppnådda
standarden. En viktig förutsättning härför är, att utbildningsmöjligheterna
för dem, som önska ägna sig åt arbete inom konsthantverkets och konstindustriens
olika områden, bli väl tillgodosedda. Icke minst gäller det därvid
att tillse, att tekniska skolan i Stockholm, som från en ringa början för omkring
hundra år sedan utvecklat sig till landets centrala utbildningsanstalt
inom dessa områden, blir satt i stånd att fylla de berättigade krav, som
kunna ställas på en sådan anstalt.

För att uppnå detta syfte ha under senare år vid olika tillfällen framlagts
förslag angående läroanstaltens omorganisation. Detta reformarbete ledde år
1938 till att byggnads- och maskinyrkesskolorna nedlades, samtidigt som
ett statligt tekniskt läroverk inrättades i Stockholm. Beträffande återstående
delar av skolan har däremot någon definitiv lösning ännu icke
åstadkommits. Förslag till omorganisation av dessa delar har emellertid framlagts
av 1936 års yrkesskolsakkunniga. Detta förslag, enligt vilket de årliga
kostnaderna flir skolan beräknades till omkring 577 000 kronor, ansågs emellertid
av statsfinansiella skäl icke kunna bilda underlag för skolans omorganisation.
Ett av skolans styrelse år 1943 framlagt förslag föranledde icke heller

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 896.

någon förändring av organisationen, vilket dock huvudsakligen berodde på. att
någon tillfredsställande utredning angående lärarpersonalens anställningsoch
avlöningsförhållanden icke förelåg samt att principerna för fördelningen
av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad ej voro klart fixerade.
Utredningar i förevarande hänseenden ha emellertid numera förebragts.
1943 års sålunda fullständigade förslag har i huvudsak vunnit anslutning
från de hörda organisationerna och myndigheterna, med undantag dock för
statskontoret. Särskilt beaktansvärt anser jag det vara, att skolöverstyrelsen,
som tidigare godtagit yrkesskolsakkunnigas förslag till ordnande av den lägre
undervisningen, numera frångått denna ståndpunkt och upptagit skolstyrelsens
organisationsförslag som sitt med endast några detaljändringar. Med hänsyn
till den så gott som enhälliga mening, som i denna fråga kommit till uttryck,
och då jag anser det önskvärt, att skolans undervisning så snart som möjligt
blir ordnad på ett mera tillfredsställande sätt än vad för närvarande är fallet,
förordar jag, att förslag i ämnet avlåtes till 1945 års riksdag.

De väsentligaste ändringarna i skolans organisation skulle enligt det av
skolstyrelsen framlagda förslaget bli följande.

1. Aftonskolan och dagskolan ombildas till en konstindustriell skola med
en lärotid av två år i dagskolan eller tre år i aftonskolan. Vid den senare
utsträckes läsåret från 28 till 36 veckor. Läsåret får härigenom samma
längd inom tekniska skolans samtliga avdelningar.

2. Högre konstindustriella skolan förkortas till två år och omorganiseras för
meddelande av yrkesutbildning inom sju olika fack. I spetsen för varje fackavdelning
ställes en huvudlärare.

3. Undervisningen göres mera differentierad. Föreläsningar anordnas i
vidgad omfattning. Nya ämnen införas.

4. Utbildning av teckningslärare sker vid ett med skolan förenat teckningslärarinstitut.
Studietiden vid detta blir tre år och föregås ay en förberedande
kurs på ett år i dagskolan eller två år i aftonskolan. Frivillig utbildning
för undervisning i manlig slöjd anordnas för teckningslärarkandidater.
Större vikt än hittills lägges vid den pedagogiska utbildningen av de blivande
teckningslärarna. Fordringarna för tillträde till teckningslärarutbildningen
skärpas betydligt.

Frågan örn frivillig utbildning för undervisning i kvinnlig slöjd för blivande
teckningslärare anses böra ytterligare utredas.

Jag kan i huvudsak biträda skolstyrelsens förslag till omorganisation av tekniska
skolan. En väsentlig förbättring synes mig vara, att den lägre undervisningen
utökas, så att avgångsbetyg från de lägre skolorna får karaktär av verkligt
kompetensbevis. I detta sammanhang vill jag nämna, att kravet på praktik
för erhållande av avgångsbetyg synes mig böra (beaktas, varvid jag
ansluter mig till svenska slöjdföreningens och skolöverstyrelsens förslag
örn två månaders praktik för erhållande av avgångsbetyg från den konst -

Kungl. Marits proposition nr 296.

industriella skolans dagavdelning och tolv månaders praktik från dess aftonavdelning
samt ytterligare fyra månaders praktik för avgångsbetyg från den
högre konstindustriella skolan. I denna fråga torde det emellertid böra ankomma
på Kungl. Majit att efter närmare övervägande meddela erforderliga
bestämmelser, liksom också beträffande inträdesfordringarna för 3e
olika kurserna samt fastställande av elevavgifter. I sistnämnda fråga vill jag
endast uttala, att styrelsens förslag till beräkning av elevavgifterna synes mig
väl avvägt.

Uppdelningen av den högre konstindustriella skolan i sju fackavdelningar
har förordats av skolöverstyrelsen, som emellertid ansett den av skolstyrelsen
ifrågasatta ytterligare delningen av avdelningen för textilarbete i
särskilda linjer för sömnad och vävning och av avdelningen för bokhantverk
i särskilda linjer för reklam och bokhantverk icke vara av behovet
påkallad, då eleverna kunna specialisera sig i endera riktningen även utan
någon egentlig linjeuppdelning. Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens mening
i denna fråga.

För tillträde till teckningslärarutbildningen skulle enligt skolstyrelsens förslag
utöver nu stadgad realexamen eller normalskolekompetens krävas kunskaper
enligt fordringarna för studentexamen i vissa ämnen. Sålunda skulle
för tillträde till den treåriga utbildningen vid teckningslärarinstitutet uppställas
krav på — förutom godkända betyg från konstindustriella skolans förberedande
kurs för teckningslärare samt lämplighet som teckningslärare —
antingen avlagd realexamen eller motsvarande kunskaper samt därutöver insikter
i modersmålet, ett främmande levande språk, historia med samhällslära
samt matematik i den omfattning, som vitsordas genom godkända betyg
över undergången studentexamen på endera linjen, eller ock studentexamen
med minst betyget godkänd i matematik på endera linjen. I likhet med statskontoret
hyser jag betänkligheter mot att uppställa krav på studentbetyg i
vissa ämnen för tillträde till teckningslärarutbildningen. Jag har icke blivit
övertygad om behovet av en så långt gående skärpning av villkoren, som den
av skolstyrelsen föreslagna, utan anser, att de nuvarande fordringarna på teoretiska
förkunskaper kunna bibehållas utom i matematik. I detta ämne torde
med hänsyn till dess särskilda betydelse för teckningsundervisningen böra uppställas
krav på kunskaper, motsvarande dem, som fordras för godkänt betyg
i studentexamen på latinlinjen.

Mot den av skolstyrelsen föreslagna ersättningen till ordinarie och extra
ordinarie teckningslärare vid de läroverk, till vilka provårskursen anknytes,
samt till handledare finner jag icke anledning till erinran. Vad skolöverstyrelsen
anfört rörande provårskursens anordnande torde böra vinna beaktande.
Såsom skolöverstyrelen framhållit, torde det vara lämpligt, att de blivande
teckningslärarna under de två första årskurserna beredas tillfälle följa undervisningen
i teckning och välskrivning vid olika läroanstalter i Stockholm.

Skolans styrelse utgöres förutom av skolans rektor av dels en ordförande,

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 296.

som förordnas av Kungl. Maj:t efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning,
dels fem för tre år valda ledamöter, av vilka en efter förslag av överstyrelsen
utses av Kungl. Maj:t, en av Stockholms stadsfullmäktige, en av lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm, en av konstakademien och en
av svenska slöjdföreningens styrelse, dels ock tre för ett år valda ledamöter,
vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av Sveriges hantverks- och småindustriorganisation,
Sveriges industriförbund samt landsorganisationen i Sverige.
Enligt skolstyrelsens förslag skulle Kungl. Majit förordna en ledamot i styrelsen
efter förslag av teckningslärarnas riksförbund och Stockholms stadsfullmäktige
erhålla rätt att utse ytterligare en ledamot, varvid lärarkollegiets
vid tekniska högskolan rätt att föreslå en ledamot skulle upphöra att gälla.
Styrelsen har vidare ansett svenska hemslöjdsföreningarnas riksförbunds önskemål
att bli representerat i styrelsen väl motiverat. Stadsfullmäktige ha funnit
förslaget om ökning av antalet ledamöter i styrelsen mindre lämpligt, men ha
å andra sidan ansett det rimligt, att staden finge rätt att utse tre av styrelsens
ledamöter. För egen del finner jag mig böra förorda, att styrelsen skall bestå
av elva ledamöter, nämligen, förutom skolans rektor, dels en ordförande, som
förordnas av Kungl. Majit efter förslag av överstyrelsen för yrkesutbildning,
dels sex för tre år valda ledamöter, vilka utses av Kungl. Majit efter förslag av
Sveriges hantverks - och småindustriorganisation, Sveriges industriförbund,
landsorganisationen i Sverige, konstakademien, svenska slöjdföreningens styrelse
och skolöverstyrelsen, dels ock tre för tre år valda ledamöter, utsedda
av Stockholms stadsfullmäktige. Skolöverstyrelsens förslag bör avse att tillföra
styrelsen en person med förutsättningar att bedöma frågor rörande teckningslärarutbildningen.

Då benämningen »tekniska skolan» knappast svarar mot läroanstaltens art,
förordar jag i viss anslutning till 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag, att
läroanstalten benämnes »konstfackskolan».

II. Anställnings- och avlöningsförhållanden
för skolans personal.

A. Lärarpersonal.

Skolstyrelsens utredning och förslag.

Skolstyrelsen har anfört bland annat följande.

Nuvarande förhållanden.

De vid skolan nu anställda lärarna äro av två slag nämligen Överlärare
och underlärare. De förra tillsättas efter ansökan och tillsvidare. Praktiskt
taget äro tjänsterna ordinarie, och erhålla överlärarna enligt särskild
förordning ersättning vid sjukdom. Överlärarna avlönas med årslön, vilken
i de flesta fall motsvarar 5 kronor per timme, men i vissa specialämnen,
huvudsakligen av föreläsningsnatur, utgår avlöningen med avsevärt högre

Kungl. Marits ''proposition nr £96.

belopp, allt exklusive dyrtids- och kristillägg som för oreglerat verk. Underlärarna
tillsättas tillsvidare, och utgår lön vanligen efter 4 kronor per
timme exklusive dyrtids- och kristillägg. Underlärare innehar i stort sett
samma ställning som timlärare vid statens läroverk. I många fall är skillnaden
i kompetens och tjänstgöringsförhållanden mellan över- och underlärare
ringa, och en och samma lärare kan vara Överlärare i ett ämne och
underlärare i ett annat.

Såväl över- som underlärare ha efter framställning i varje särskilt fall
från skolans styrelse beviljats pension av statsmedel.

Yrkesskolsakkunnigas förslag.

Enligt 1936 års yrkesskolsakkunnigas förslag skulle lärarna inordnas i det
statliga lönesystemet och vad beträffar huvuddelen av de i förslaget upptagna
lärarna, 20 stycken, erhålla lön enligt lönegrad A 23 lika med adjunkt
men i fråga örn tjänstgöringsskyldighet vara likställda med lektor,
d. v. s. med 20 ä 24 veckotimmars tjänstgöring per vecka. Vad beträffar
de högst avlönade lärarna, avdelningsföreståndarna, ha nämnda sakkunniga
föreslagit samma lön och tjänstgöring som för professor vid konsthögskolan
eller en lön i det närmaste motsvarande lönegrad A 24, löneklass
27, och en minimitjänstgöring av 6 veckotimmar.

Angående de kompetensfordringar, som böra ställas på tekniska skolans
lärare, lia 1936 års yrkesskolsakkunniga i sitt betänkande (sid. 85—86)
framlagt vissa synpunkter. De ha härvid kommit till den slutsatsen, »att
man tillsvidare måste lämna frågan om kompetensens bedömande öppen
och förlita sig på att vederbörande myndighet ej föreslår eller förordnar
andra personer till lärare än sådana, som jämte personlig lämplighet äga
en för den ifrågavarande undervisningen fullt tillfredsställande kompetens».
Skolstyrelsen ansluter sig helt till denna uppfattning och får sålunda föreslå,
att något annat kompetenskrav än skicklighet och lämplighet för
tjänsten ej uppställes.

Skolstyrelsens förslag.

Vid den omprövning av lärarnas anställnings- och avlöningsförhållanden,
som skolstyrelsen nu verkställt, har styrelsen i likhet med yrkesskolsakkunniga
ansett, att lärarnas löner böra inordnas i det statliga lönesystemet.

Med hänsyn till elevernas ålder och urvalsprinciper samt målet för undervisningen
kan den lägre skolan jämställas med gymnasieutbildning och
den högre skolan med högskoleutbildning. Undervisningen i den lägre skolan
torde till större delen böra handhavas av lärare med lektors tjänsteställning,
i likhet med vad som är fallet vid de tekniska läroverken, samt i
den högre skolan av lärare med professors tjänsteställning, varvid jämförelse
närmast kan göras med professorerna vid konsthögskolan. 1936 års
yrkesskolsakkunniga ha i sitt betänkande (sid. 79) under utförlig motivering
framhävt de stora krav, som måste ställas på .skolans lärare, och att därför
lärartjänsterna måste göras i lönehänseende tillräckligt lockande för att för
skolans undervisning särskilt väl skickade lärare må kunna förvärvas. Skolans
styrelse ansluter sig helt till de sålunda framförda synpunkterna. Skall
skolan, som är landets ledande undervisningsanstalt inom konsthantverk
och konstindustri, till fromma för svenskt näringsliv kunna befästa och utveckla
sin ställning och fylla berättigade krav pä cn lärarutbildningsanstalt,
måste det också finnas ekonomiska möjligheter att till skolan knyta verk -

Kungl. May.ts ''proposition nr 296.

ligt förstklassiga lärarkrafter. Inom en undervisningsanstalt av tekniska
skolans slag, där det är av särskild vikt, att undervisningen ständigt hålles
levande och anpassas till aktuella krav, måste på skolans lärare ställas synnerligen
höga anspråk. Lärare, som skola undervisa blivande teckningslärare
och nyttokonstnärer, böra utväljas bland sådana konstnärliga krafter,
vilkas kvalifikationer ligga avsevärt högre än vad som kan anses erforderligt
för teckningslärare och yrkeslärare vid allmänna läroverk och yrkesskolor.
I hård konkurrens med det konstnärliga yrkesarbetet måste skolan
söka förvärva lärare, som kunna leda elevernas kompositions- och yrkesarbeten.

1936 års yrkesskolsakkunniga ha som nämnts utgått från att lärarnas
tjänsteställning i stort sett bör jämställas med lektorer, men stannat vid
att huvuddelen av skolans ordinarie lärare skulle utgöras av facklärare med
adjunkts lön (A 23) men med lektors tjänstgöringsskyldighet, 20 ä 24 timmar.
Med anledning härav vill styrelsen framhålla att tekniska skolans lärare
utöver de egentliga undervisningstimmarna ha ett avsevärt arbete i
form av uppgörande av skissprogram, granskning av inlämnade anbo t en,
deltagande i konferenser och dylikt samt anordnande av musei- och studiebesök
m. m.

Skolstyrelsen har vid sin prövning av lärarnas anställningsförhållanden
ansett sig i huvudsak kunna upptaga yrkesskolsakkunnigas förut angivna
förslag. Skolstyrelsen vill i detta sammanhang framhålla, att skolstyrelsen helt
ansluter sig till yrkesskolsakkunnigas förslag, att något annat kompetenskrav
än skicklighet och lämplighet för tjänsten ej bör uppställas.

Huvudlärare.

Såväl 1936 års yrkesskolsakkunniga som skolstyrelsen i sitt förslag av år
1943 ha föreslagit, att till skolan bör inom varje fackavdelning knytas en
konstnärligt framstående fackman, vilken bör intaga en dominerande ställning
gent emot övriga lärare inom avdelningen. I de tidigare förslagen ha
dessa lärare benämnts avdelningsföreståndare, men styrelsen har nu funnit,
att denna benämning i viss mån kan skapa en missuppfattning av det väsentliga
i deras åligganden, vilka endast till viss del skulle komma att omfatta
administrativa uppgifter. Styrelsen vill därför föreslå, att dessa lärare
i stället benämnas huvudlärare.

I fråga örn dessa lärares åligganden vill styrelsen framhålla följande.
Varje huvudlärare skall undervisa inom vederbörande fackavdelnings huvudämne.
Deras undervisningsskyldighet härutinnan framgår av följande
sammanställning.

Huvudlärare	i	fack	I.	Fackstudier i textilavdelningen -J- vävning eller konstsömnad.
»	»	»	n.	Dekorationsmålning.
»	»	»	m.	Modellering och skulptur.
»	»	»	IV.	Fackstudier och yrkesarbete i keramikavdel-ningen.
»	»	»	v.	Fackstudier i avdelningen för möbler och in-redningar.
»	»	»	VI.	Fackstudier och yrkesarbete i avdelningen för metallarbete.
»	»	»	VII.	Fackstudier i avdelningen för reklam och bokhantverk.

Kungl. May.ts ''proposition nr 296.

Dessa lärare böra vidare leda kompositionsarbetet samt handhava föreläsningar
inom vederbörande avdelning, varjämte de böra samordna undervisningen
inom övriga till avdelningen hörande ämnen. Enligt yrkesskolsakkunnigas
förslag borde dessa lärare i lönehänseende likställas med
professorer i målning och skulptur vid konsthögskolan samt ha en minimitjänstgöring
av 6 veckotimmar förutom skyldighet att även å annan tid
utöva tillsyn över arbetets bedrivande samt handleda arbetet å påbyggnadskurserna.

Styrelsen understryker, att ett av de viktigaste leden i det nu framlagda
omorganisationsförslaget är att till dessa ledande lärarposter erhålla de
bästa förmågor inom varje fack. Som det härvid gäller att till skolan knyta
personer i ledande ställning inom nyttokonsten, torde man ej kunna förvärva
dessas medverkan, utan att anställningen i lönehänseende göres tillräckligt
attraktiv. Samtidigt får ej tjänsterna göras så betungande, att läraren
måste skjuta sin yrkesutövning åt sidan. Det torde därför vara nödvändigt,
att undervisningsskyldigheten ej göres mer omfattande än att läraren
kan bibehålla en för undervisningen oumbärlig kontakt med sitt
yrkesarbete. En minimi tjänstgöring på endast 6 veckotimmar anser styrelsen
dock vara allt för ringa för att läraren skall kunna i tillräcklig utsträckning
handleda eleverna inom fackets dominerande ämnen. Lönesystemet
bör kunna smidigt anpassas efter behovet av lärarkrafter inom respektive
ämnen samt även i vissa fall till de villkor, som kunna tänkas uppställas av
för undervisningen önskvärda fackmän. Skolstyrelsen vill därför föreslå,
att dessa lärare avlönas, på sätt som yrkesskolsakkunniga föreslagit, i likhet
med vissa professorer vid konsthögskolan eller med 10 500 kronor för
år, d. v. s. i det närmaste motsvarande lönegrad A 24, löneklass 27, samt
tillsättas medelst förordnande på 10 år med möjlighet till förnyelse av förordnandet
på högst 5 år därutöver. Som övergångsbestämmelse föreslås,
att vid skolan nu anställda lärare, vilka i övrigt äro kvalificerade, vid
tjänsternas första tillsättande böra kunna förordnas på kortare tid än 10
år. Full lön beräknas utgå vid 16 veckotimmar, varav en timme skall vara
föreläsningstimme. Lönen bör kunna minskas respektive ökas vid mindre
eller större timantal per vecka. Vid beräkning av grunderna härför bör
hänsyn tagas till att ett visst grundbelopp, förslagsvis 1 500 kronor, bör
beräknas för hållande av en föreläsning per vecka samt handledning av
undervisningen. Å den resterande delen av lönen bör avdrag respektive
tillägg göras med 6 procent för varje timme, med vilken tjänstgöringen
minskas, respektive ökas utöver 15 veckotimmar (exklusive föreläsningstimme).
Ifrågavarande lärare komma sålunda att bestrida 7 X 16 = 112 veckotimmar,
varav 7 veckotimmar föreläsningar, eller per år 112 X 36 = 4 032
timmar, varav 252 föreläsningstimmar.

T e ökning slär arinstitutets föreståndare.

Denne torde böra benämnas avdelningsföreståndare. Han bör i avlönings
hänseende jämställas med huvudlärarna men bör åtnjuta full lön vid en
tjänstgöringsskyldighet av lägst 10 veckotimmar. Denna minskning moth
veras med att undervisningen till stor del är av föreläsningsnatur samt att
föreståndaren utöver sina egentliga lektionstimmar skall övervaka elever
nas museistudier samt vara handledare vid undervisningsövningar m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Konstindustriella dagskolans föreståndare.

Styrelsen har i sitt förslag av år 1943 föreslagit, att den nu vid skolan
befintliga föreståndarbefattningen vid konstindustriella dagskolan bör bibehållas
och att arvode därvid skall utgå med 1 200 kronor per år. Den
för närvarande utgående lönen utgör 1 236 kronor, exklusive dyrtids- och
kristidstillägg. Styrelsen vill ytterligare framhålla vikten av att vid denna
skola, där ej såsom vid de allmänna läroverken finnas klassföreståndare,
förordnas lämplig lärare i dagskolan, som direkt handleder eleverna i deras
val av yrkesämnen samt i övrigt leder och samordnar undervisningen.

Facklärare.

Styrelsen föreslår, att huvuddelen av självständigt verkande lärare i ämnen
med mer omfattande timantal anställes som ordinarie lärare med benämningen
facklärare. Under hänvisning till vad styrelsen anfört angående
skolans karaktär, är det endast med stor tvekan som styrelsen föreslår att
placera dessa facklärare i så låg lönegrad som A 23. Till denna kategori av
lärare skulle föras såväl huvuddelen av nuvarande överlärartjänster som
ock vissa av omorganisationen betingade nya tjänster.

Då det är av största vikt för undervisningen att lärare i yrkesbetonade
ämnen ha tillfälle att jämsides med sitt skolarbete praktiskt utöva sin verksamhet
som konsthantverkare och sålunda icke släppa kontakten med det
praktiska livets krav, vill styrelsen föreslå, att anställnings- och löneförhållanden
likordnas med de, som nu gälla för teckningslärare vid de allmänna
läroverken. Härvid föreslås sålunda, att grundlönen skulle utgå vid
en tjänstgöring av 24 veckotimmar samt att avdrag respektive tillägg göres
med 4 procent av lönen för varje veckotimme, som tjänstgöringen undereller
överstiger 24 veckotimmar. Minimitjänstgöringen beräknas liksom för
teckningslärare till 9 veckotimmar.

Styrelsen vill nu föreslå, att 26 facklärartjänster inrättas, därav 12 i
konstindustriella aftonskolan, 7 i konstindustriella dagskolan samt 7 i
högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet. Lärarna i aftonskolan
skola undervisa under 175 veckotimmar eller 6 300 timmar per år.
Av dessa timmar belöpa emellertid 41 veckotimmar eller 1 476 timmar per
år på dagskolan. Lärarnas i dagskolan undervisningsskyldighet skall omfatta
136 veckotimmar eller 4 896 timmar per år och lärarnas i högre skolan
100 veckotimmar eller 3 600 timmar per år. Sammanlagt skulle sålunda
av facklärare uppehållas undervisning under 411 veckotimmar eller
14 796 timmar per år. I medeltal utgör tjänstgöringstiden 15% veckotimmar
per lärare eller 8% veckotimmar mindre än 24. Lönen skall enligt det
föregående för varje fråndragen veckotimme minskas med 4 procent. För
8% veckotimmar skall lönen därför reduceras med 33 procent. Den facklärare
i genomsnitt tillkommande lönen utgör sålunda 67 procent av den
till honom i princip utgående.

Facklärartjänsterna skulle fördelas mellan de olika skolorna enligt följande
sammanställning.

Konstindustriella aftonskolan (K.A.):

12 tjänster, delvis gemensamma med konstindustriella dagskolan (K.D.).

Linearritning.............. 18 v.t. 18 v.t.

Frihandsteckning............ 16» 16»

Kungl. May.ts proposition nr 296.		27
Figurteckning...........	. . . . 8 v.t.	sammanslås med
	K.D. 12 v.t.	20	v.t.
Skrift och heraldik.......	. . . . 8 »	sammanslås med
		K.D. 8 v.t.	16	»
Fackstudier, allmänt...... » , visst fack ....	. . . . 8 » \| . . . . 8 » \|		16	»
Möbelritning............	. . . . 8 >	sammanslås med
		K.D. 10 v.t.	18	»
Målning...............	. ... 14 »		14	1
Modellering............	. ... 12 »		12	»
Dekorativ målning.......	. ... 11 »		11
Konstsömnad...........	.... 6 » \|		9
Fackteckning...........	. . . . 3 » \|
Vävning...............	. . . . 8 » \|		10
Fackteckning...........	. . . . 2 » j
Keramik...............	. . . . 4 »	sammanslås med
		K.D. 11 v.t.	15	»

Konstindustriella dagskolan (K.D.):

Summa 175 v.t.

7 tjänster (+ 4 st. gemensamma med K.A.).

Linearritning.............

Frihandsteckning..........

Målning.................

Figurteckning.............

Skrift och heraldik.........

Fackstudier...............

» , visst fack, min. .

Möbelritning..............

Modellering..............

Konstsömnad.............

Fackteckning.............

Vävning.................

Fackteckning.............

Keramik.................

Utökas med.............

Högre konstindustriella skolan:

7 tjänster.

Figurteckning.............

Dräktstudier..............

. 14	v.t.			14 v.t.
. 16				16 »
. 12				12 >
. 12	»	se	K.A.	—
8	»	)		—
. 8	»			16 »
8	»
. 10	»	se	K.A.	—
. 13	»			13 »
. 8				16 »
8	»
. 11	»			19 »
8	»
. 11	»	se	K.A.	—

Summa 106 v.t.

...... 30 »* 1

Summa 136 v.t.

18 v.t.
12 »

1 De lärare, som tjänstgöra i sådana allmänna utbildningsämnen som frihandsteckning, linearritning
och målning på det lägre stadiet, torde i allmänhet uteslutande ägna sig åt lärarkallet.

I dessa fall torde det vara lämpligt, att lärarna beredas ytterligare tjänstgöring utöver det antal
timmar, som angives i förteckningen. Lämpligen kunna dessa lärare erhålla antingen ökat
antal timmar i eget ämne eller också liksom nu undervisa i något annat ämne, vari de äro
kompetenta. På grund härav torde det vara lämpligt, att vad beträffar dagskolan fastställa
antalet undervisningstimmar för lärarna i linearritning, frihandsteckning och målning till 24
veckotimmar, varvid antalet facklärartimmar ökas med 30 veckotimmar och motsvarande
antal veckotimmar för timlärare minskas.

Kungl. Majlis ''proposition nr 296.

Skrift och heraldik............................... 10 v.t.

Målning....................................... 12 »

Fackteckning, VII...............................20 »

Konstsömnad eller vävning1....................... 12 »

Verkstadsarbete för möbelritare i förening med K. A. och K. D. 16 »

Summa 100 v.t.

Biträdande facklärare.

I 1943 års förslag har styrelsen föreslagit, att en stor del av undervisningen
liksom nu är fallet skall handhavas av underlärare. Styrelsen vill nu föreslå,
att underlärartjänsterna avskaffas och ersättas med timlärartjänster. Till detta
slag av lärartjänster skulle hänföras ej blott sådana, som enligt nuvarande ordning
skulle uppehållas av underlärare, utan även tjänster av överlärarnatur
med mindre omfattning än 9 veckotimmar.

Då vissa av de sålunda omvandlade underlärartjänsterna skulle komma att
omfatta ett jämförelsevis stort timantal, och det torde vara lämpligt att deras
innehavare i likhet med facklärarna knytas till skolan såsom ordinarie lärare,
vill styrelsen föreslå, att ett visst antal sådana lärare anställes som biträdande
facklärare. Deras kvalifikationer behöva ej med nödvändighet vara lika stora
som facklärarnas, varför de i lönehänseende kunna sättas på ett något lägre
plan. I enlighet med vad tidigare framhållits i detta förslag böra deras kvalifikationer
dock vara högre än vad i regel fordras för teckningslärare i allmänhet,
varför deras löner böra utgå efter högre lönenorm än för dylika lärare. Detta
kan ernås genom att de biträdande facklärarna placeras i högre lönegrad än
teckningslärare eller också att full lön skall utgå vid ett lägre timantal per
vecka än för teckningslärare.

Styrelsen föreslår, att ovannämnda biträdande facklärare placeras i lönegrad
A 20 men att full lön skall utgå vid 24 veckotimmar. I likhet med vad föreslagits
för facklärare bör även för biträdande facklärare avdrag, respektive
tillägg göras med 4 procent av lönen för varje veckotimme, som tjänstgöringen
under- eller överstiger 24 veckotimmar. Minimitjänstgöringen beräknas liksom
för teckningslärare till 9 veckotimmar.

Biträdande facklärartjänster böra inrättas till ett antal av 7, och den dessa
lärare åvilande undervisningsskyldigheten kan beräknas omfatta 82 veckotimmar
eller 2 952 timmar per år, därav 16 veckotimmar eller 576 timmar
per år i aftonskolan och 66 veckotimmar eller 2 376 timmar per år i dagskolan.
I medeltal utgör tjänstgöringstiden 11% veckotimmar eller 12% veckotimmar
mindre än 24. Då lönen för varje fråndragen veckotimme skall minskas
med 4 procent, utgör sålunda medellönen (100 — 4 X 12% =) 51 procent av
full lön.

Föreläsare och speciallärare.

Utöver de lektioner av föreläsningsnatur, som handhavas av huvudlärare,
finnas i kursplanerna upptagna föreläsningar i olika ämnen med jämförelsevis
ringa timantal. Man lär knappast kunna föreslå, att denna undervisning skall
handhavas av ordinarie lärare, utan bör ersättning till föreläsare utgå med
arvode beräknat efter årligt timantal. Detta timantal kan beräknas till 533
per år. Därvid skola 194 timmar vara gemensamma för afton- och dagsko -

1 Huvudläraren inom textilfacket skall handha ettdera ämnet, varför facklärarens ämnesområde
bestämmes därav.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

loma samt 339 avse högre skolan och teckningslärarinstitutet. Härvid beräknas
att föreläsningar av återkommande karaktär, till antalet 425, böra ersättas
med 30 kronor per timme samt föreläsningar i skilda ämnen av tillfällig karaktär,
108 stycken, med 40 kronor per timme. Som jämförelse kan nämnas, att
speciallärare vid tekniska högskolan avlönas med 38 ä 40 kronor per föreläsningstimme.

Vissa ämnen av huvudsakligen föreläsnings- och undervisningsnatur (såsom
materiallära och en del teckningslärarämnen) äro av den karaktär, att avlöning
till vederbörande lärare bör utgå efter en högre löneskala än för timlärare
men lägre än för föreläsare i egentlig mening. Förslagsvis benämnas dessa
lärare speciallärare. Dessa speciallärare kunna beräknas komma att meddela
undervisning under 600 timmar per år, därav 72 timmar i aftonskolan, 204
timmar i dagskolan, 144 timmar i högre skolan och 180 timmar i teckningslärarinstitutet.
Arvode torde böra utgå efter 20 kronor per timme. Som jämförelse
kan nämnas,att grafiska institutet för lektioner av samma kategori betalar
löner efter samma belopp per timme.

Timlärare.

Övriga erforderliga undervisningstimmar handhavas av timlärare, vilka enligt
vad förut angivits dels äro avsedda att uppehålla ämnen med mindre timantal
än 9 veckotimmar och dels ersätta nu befintliga underlärartjänster.

I enlighet med 1943 års förslag till undervisningsplaner uppgår det totala
antalet undervisningstimmar till 34 041, varav enligt förestående förslag
23 273 timmar handhavas av andra lärare än timlärare, vadan för dessa senare
skulle återstå 10 768 timmar. Hänsyn har emellertid härvid icke tagits
till den för rektor avsedda undervisningen, vilken beräknats omfatta 8 veckotimmar
eller 288 undervisningstimmar, vilket antal sålunda bör fråndragas
sistnämnda 10 768 timmar. Vid upprättande av schema för den förändrade
undervisningen har det emellertid synts erforderligt att med utgångspunkt
från 1943 års förslag utöka antalet lärartimmar i dagskolan med 4 timmar per
vecka (1 timme för frihandsteekning, 2 timmar för målning och 1 timme för
modellering), varför antalet timmar bör höjas med 144 timmar per år. Härtill
kommer, att undervisningen i slöjd vid teckningslärarinstitutet utökats
med 2 veckotimmar eller sammanlagt 72 undervisningstimmar. Ökningen utgör
sålunda 144 + 72 = 216 undervisningstimmar.

Sammanlagda antalet undervisningstimmar, vilka skola bestridas av timlärare,
blir sålunda (10 768 — 288 -f- 216 =) 10 696 timmar.

Timlärarnas avlöning bör i enlighet med vad 1936 års yrkesskolsakkunniga
föreslagit utgå som för timlärare i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken.
Denna lön utgör för närvarande högst 349 kronor per veckotimme och 270
dagars läsår, vilket motsvarar 9 kronor 5 öre per timme. I denna lön har inräknats
rörligt tillägg och kristillägg. Med hänsyn till en föreslagen undervisningstid
av 36 veckor per läsår i stället för 270 dagar skulle timlärarlönen vid
tekniska skolan utgå med 326 kronor per veckotimme.

1944 års sakkunniga.

Förenämnda år 1944 tillkallade sakkunniga ha anfört följande.

Det av skolans styrelse framlagda förslaget innebiir bland annat, att skolans
lärare (med undantag av timlärare) skola åtnjuta avlöning och övriga
förmåner i huvudsak enligt de i civila avlöningsreglementet angivna grunderna.
Vid lönegradsplaceringen (respektive angivande av lön till huvudlärare) ha

Kungl. Majlis ''proposition nr 296.

vissa jämförelser gjorts med andra tjänstemannakategorier. Tjänstgöringsskyldigheten
på lärorummet har emellertid för såväl facklärare som biträdande
facklärare angivits icke oväsentligt lägre än vad som gäller för de tjänster,
med vilka jämförelser gjorts. De skäl, som anförts för en förhållandevis låg
tjänstgöringsskyldighet på lärorummet för tekniska skolans lärare, torde vara
bärande. Vi hysa därför inga betänkligheter mot att i detta avseende tillstyrka
förslaget. Vad åter beträffar lönegradsplaceringen som sådan har det icke
varit oss möjligt att på den korta tid, som stått oss till buds, komma till en
säker uppfattning om det berättigade i denna placering. Vi ha särskilt uppmärksammat,
att förslagets genomförande skulle medföra löneförhöjningar, i
vissa fall avsevärda sådana, för dem av skolans nuvarande lärare, som efter
omorganisationen förordnas på befattning närmast motsvarande deras nuvarande
tjänster. Organisationsförslaget — som delvis bygger på ett sakkunnigutlåtande
och som i stort sett godtagits av hittills hörda myndigheter och
sammanslutningar — syftar emellertid till en intensifiering av undervisningen
med ty åtföljande ökade krav på lärarnas kompetens och undervisningsskicklighet.
Då vi för vår del icke funnit motiv för den uppfattningen, att den föreslagna
lönegradsplaceringen — med hänsyn till syftemålet med de olika
tjänsternas inrättande — skulle vara för hög, anse vi oss icke böra motsätta
oss ett bifall i huvudsak till förslaget.

Vad vi här anfört om skillnaden mellan nu utgående och tilltänkta löner
föranleder oss dock föreslå, att facklärare och biträdande facklärare, i avvaktan
på närmare erfarenhet om verkningarna av omorganisationen och om möjligheterna
att förvärva för arbetsuppgifterna lämpliga personer som lärare, placeras
i Eo-planen.

Skolstyrelsen ansluter sig till vrkesskolsakkunnigas uppfattning, att formella
kompetenskrav ej böra uppställas för lärarbefattning. Ehuruväl vi funnit det
önskvärt, att så kunnat ske — bland annat med hänsyn till de jämförelser
ifråga om löneställning, som gjorts med lektorer, adjunkter och teckningslärare
— ha vi dock ansett oss böra i stort sett godtaga de skäl skolstyrelsen anfört
för sin ståndpunkt. Ifråga örn avdelningsföreståndaren för teckningslärarinstitutet
synas dock vissa krav på formell kompetens nödvändiga. Den, som skall
leda utbildningen av landets teckningslärare, bör först och främst ha förvärvat
kompetens för befattning som teckningslärare vid högre allmänt läroverk och
därutöver den kompetens, som kan göra honom skickad för ifrågavarande
synnerligen viktiga uppgift. Att uppställa klart avgränsade formella krav på
denna ytterligare kompetens är dock vanskligt. En väg vore att fordra, kvalificerade
betyg i teckningslärarexamen, i likhet med vad som sker i fråga örn
vissa lektorstjänster vid tekniska läroverk, där fordran uppställes på betyget
AB i vissa ämnen i civilingenjörsexamen. Oavsett vilka krav på formella meriter
som uppställas, bör man av innehavaren av tjänsten som föreståndare
för teckningslärarinstitutet fordra, att han besitter den erfarenhet och vidsyn
samt de pedagogiska insikter, som måste anses vara en nödvändig förutsättning
för att han skall kunna på ett tillfredsställande sätt leda verksamheten vid
institutet.

I övrigt lia vi ansett oss böra biträda skolstyrelsens förslag i vad det avser
löneställning m. m. för skolans lärarpersonal.

Remissyttranden.

Styrelsens för Sveriges hantverks- och småindustriorganisation och teckningsläramas
riksförbunds yttranden gå i tillstyrkande riktning.

Kungl. Maj:ts -proposition nr £96.

Teckning släramas riksförbund har framhållit, att teckningsliira riri.st itu tets
föreståndare borde förordnas i likhet med läroverkens rektorer. Hans formella
kompetens borde vara teckningslärarexamen med åtföljande väl vitsordad
tjänstgöring.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha anfört.

Stadsfullmäktige äro av den meningen, att löneplaceringen för facklärare och
biträdande facklärare är ägnad att inge vissa betänkligheter. Med hänsyn till
de skäl, som anförts av de sakkunniga, och då lärarkrafterna i stor utsträckning
avses bli gemensamma för aftonskolan och dagskolan, för vilken staten
bestrider avlöningskostnaderna, ha stadsfullmäktige dock icke velat motsätta
sig förslagets genomförande under förutsättning att, såsom de sakkunniga förordat,
facklärare och biträdande facklärare placeras i e. o.-planen. Då emellertid,
enligt vad de sakkunniga uttala, löneförslaget komme att medföra löneförhöjningar,
i vissa fall avsevärda sådana, för dem av skolans nuvarande lärare,
som efter omorganisationen förordnades på befattning, närmast motsvarande
deras nuvarande tjänst, synes böra undersökas möjligheterna av ett
successivt genomförande av löneförslaget på så sätt, att de nya tjänsterna besättas
endast i den mån fullt kvalificerade krafter stå till förfogande.

Statskcmtoret har anfört huvudsakligen följande.

Innan åtgärder vidtagas för omorganisation av tekniska skolan eller lönereglering
för dess personal, bör i första hand tagas under allvarligt övervägande,
om och i vad mån staten bör ställa sig som huvudman för den vid skolan
bedrivna undervisningen. I detta avseende måste det anses klart, å ena sidan,
att teckningslärarutbildningen är ett rent statligt intresse, samt, å andra sidan,
att undervisningen i aftonskolan, som är en lärlingsskola, är en kommunal
angelägenhet. Med aftonskolan är dagskolan såtillvida likställd, att den torde
avse att föra fram eleverna till ungefär samma mått av teoretisk utbildning
som aftonskolan. Enligt de av Kungl. Majit den 28 juni 1941 meddelade nu
gällande bestämmelserna skall såväl aftonskolan som dagskolan »lämna för
de konstindustriella yrkena erforderlig undervisning». Dagskolan synes således
närmast vara att jämföra med en verkstadsskola och bör följaktligen vara en
kommunal anstalt. Den högre konstindustriella skolan, som enligt gällande
bestämmelser skall meddela undervisning åt elever, vilka »behöva och kunna
inhämta mer ingående kunskaper uti de i konstindustrielit hänseende viktigaste
läroämnena», torde kunna jämföras med en yrkesskola (se yrkesskolstadgan
nr 706/1921). Då emellertid yrkeskurs med dagundervisning icke utan
skolöverstyrelsens medgivande må utsträckas över längre tid än ett läroår örn
högst 30 veckor (§ 53), torde den nu 3-åriga undervisningen vid högre konstindustriella
skolan med ett läsår om 36 veckor få anses tillgodose främst statliga
intressen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts vill statskontoret icke resa invändningar
mot att den högre konstindustriella skolan med teckningslärarinstitutet
inrättas såsom en statlig undervisningsanstalt. Ämbetsverket förutsätter härvid,
att afton- och dagskolorna anordnas i kommunal regi med bidrag av
.statsmedel allenast enligt de för lärlings- och verkstadsskolor gängse grunderna.
II ärigenom skulle i fråga om tekniska skolan tillämpas de principer beträffande
yrkesutbildningen, som under de senaste årtiondena gällt i vårt land, vilket ur
organisatoriska synpunkter och med hänsyn till konsekvenserna för .statsverket
måste anses vara av betydande vikt. Statskontoret vill i detta samman -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 396.

hang fästa uppmärksamheten vid att 1936 års yrkesskolsakkunniga upptogo
detta problem till diskussion och därvid förordade, att aftonskolan skulle övertagas
av Stockholms stad. Att de sakkunniga kommo till ett annat resultat
beträffande dagskolan berodde uteslutande därpå, att eleverna i denna skola
till stor del voro hemmahörande i landsorten. Då statsverket enligt särskilda
grunder bidrager till undervisningen i kommunala yrkesundervisningsanstalter,
synes dock det anförda skälet knappast tillräckligt bärande för att motivera,
att kostnaderna för dagskolan till största delen skulle belasta statsverket och
kommunen bidraga allenast med kostnader för lokaler samt dessas uppvärmning,
belysning och renhållning.

Statskontoret får fördenskull förorda, att frågan örn huvudmannaskapet för
tekniska skolans olika delar göres till föremål för ytterligare överväganden.
Detta påkallas även därav, att en lönereglering för lärarpersonalen icke lärer
kunna genomföras enligt de i ärendet angivna principerna. I det föreliggande
förslaget synes nämligen icke lia ägnats tillräcklig uppmärksamhet däråt, att
de olika skolorna föra fram till skilda utbildningsmål, och att därför lärarnas
kvalifikationer och löneförmåner icke rimligtvis kunna sättas lika. Det
bör enligt ämbetsverkets mening icke ifrågakomma, att — såsom föreslagits
— bereda lärare på lärlingsstadiet lön som adjunkt vid en tjänstgöringsskyldighet
av allenast 24 veckotimmar. Erinras må, att ordinarie manlig lärare i teoretiskt
ämne samt ordinarie manlig förste yrkeslärare vid Stockholms stads

lärlings- och yrkesskolor åtnjuter lön av cirka

9 300 kronor för år, motsvarande mellan 19 och 20 löneklassen i det statliga
lönesystemet. Beaktas bör dock härvid, dels att läsåret vid stadens skolor omfattar
11 månader mot för närvarande vid aftonskolan cirka 7 och dagskolan
omkring 9 månader, dels ock att tjänstgöringstiden är 46 veckotimmar (1
veckotimme teoriundervisning dock lika med 1 ]/2 veckotimme). Vid den fortsatta
utredningen örn huvudmannaskapet för skolan synes vidare ånyo böra
upptagas till diskussion den av yrkesskolsakkunniga berörda frågan, örn icke
den högre konstindustriella skolan och teckningslärarseminariet i organisationshänseende
kan på något sätt samordnas med konsthögskolan. Till jämförelse
må erinras, att musiklärarutbildningen ansetts kunna anknytas till musikhögskolan.
Slutligen måste statskontoret ånyo bestämt avråda från varje förlängning
av undervisningstiden.

Under åberopande av det anförda och med hänsyn till konsekvenserna får
statskontoret därför hemställa, att förslaget icke lägges till grund för proposition
i ämnet. Ehuru ämbetsverket sålunda måste ställa sig principiellt avvisande
till de föreliggande organisations- och löneregleringsförslagen, har ämbetsverket
likväl ansett sig böra — utöver vad nyss anförts — beröra de olika
lönefrågorna.

Vad angår löneställningen för lärarna på det högre stadiet med teckningslärarinstitutet
har statskontoret tidigare för den av 1936 års yrkesskolsakkunniga
föreslagna konstfackskolan accepterat en placering i 23 lönegraden »dock
endast under den förutsättningen att för dessa befattningshavare upprätthölles
krav på en kompetens i möjligaste mån motsvarande vad som erfordras
för erhållande av adjunktstjänst». I föreliggande utredning har skolstyrelsen
föreslagit, att något annat kompetenskrav än skicklighet och lämplighet för
tjänsten ej skulle uppställas. Vid sådant förhållande torde lärarna icke böra i
lönehänseende jämställas med adjunkter. I fråga om den lönegradsplacering,
som bör tillämpas, må erinras, att spörsmålet örn lärarnas vid musikhögskolan

5 640 +

65 X 5 640
100

Kungl. May.ts proposition nr 296.

löneställning nyligen varit föremål för utredning, över vilken statskontoret
avgivit utlåtande den 10 januari 1945. De ordinarie lärarna vid sagda högskola
äro för närvarande hänförda till 21 lönegraden men ha nu föreslagits
erhålla en förbättrad löneställning. Lärartjänsterna vid teckningslärarinstitutet
ävensom vid den högre konstindustriella skolan i övrigt synas i viss mån
likställda med lärarbefattningarna vid musikhögskolan. Enligt vad under
hand inhämtats understiga lektionerna vid tekniska skolan icke 50 minuter
men pågå väl i vissa fall 55 ä 60 minuter. Med hänsyn härtill torde för lärarna,
därest undervisningsskyldigheten bestämmes till 24 veckotimmar, kunna
övervägas en placering i samma lönegrad som musikhögskolans lärare, d. v. s.
i lönegraden A 22. Enahanda löne- och pensionssystem som för dessa lärare
torde i sådant fall böra tillämpas för lärarna vid tekniska skolan.

Vad angår de föreslagna, förordnandetjänsterna må erinras, att statskontoret
i sina tidigare utlåtanden ifrågasatt, huruvida det vid en omorganisation
av skolans verksamhet kunde anses nödvändigt att tillsätta en särskild avdelningsföreståndare
för ledningen av arbetet inom varje fackavdelning. Därest
emellertid för någon eller några av avdelningsföreståndarna förordnandetjänster
skulle anses böra inrättas, bör det vara angeläget, att bestämmelserna
rörande dessa tjänster komma att så nära som möjligt överensstämma med
dem som gälla för konsthögskolans lärare. Undervisningsskyldigheten synes
därför böra fixeras till 16 veckotimmar samt för föreståndaren för teckningslärarinstitutet
till 10 veckotimmar. För att icke syftet med tjänsterna — nämligen
att vederbörande skall upprätthålla kontakten med sitt yrkesarbete —
skall förfelas, bör föreskrivas, att läraren icke må åtaga sig ytterligare undervisning
under mer än 2 eller högst 4 veckotimmar. För dylik tjänstgöring bör
ersättning utgå enligt samma grunder som för timlärare. Förordnande bör som
föreslagits meddelas för 10 år men förlängning synes icke böra medgivas.

Den icke-ordinarie lärarpersonalen skulle enligt förslaget omfatta tre olika
lärarkategorier, nämligen föreläsare, speciallärare och timlärare men däremot
icke några extra ordinarie lärare. I anledning härav får statskontoret föreslå,
att en del av de ordinarie lärartjänsterna upptagas som extra ordinarie, varjämte
må ifrågasättas, örn icke speciallärarna skulle kunna avlönas som timlärare
eller i undantagsfall som föreläsare.

Allmänna lönenämnden har i huvudsak anfört:

Beträffande kompetensfordringarna för lärarna vid tekniska skolan vill lönenämnden
framhålla, att det förefaller lämpligt att, i enlighet med den av två
sakkunniga uttalade meningen, uppställa särskilda kompetensfordringar för
befattningen såsom teckningslärarinstitutets föreståndare, innefattande bland
annat krav på avlagd teckningslärarexamen samt pedagogiska insikter.

Lärarnas vid tekniska skolan löneförhållanden skulle enligt förslaget ordnas
så, att lönerna inordnas i det statliga lönesystemet. Då det i ärendet förutsatts,
att staten och kommunen skulle gemensamt bidraga till skolans uppehållande,
synes enligt lönenämndens mening ett direkt inordnande under civila
avlöningsreglementet av lärarbefattningarna vid skolan icke böra ske. Den för
de olika befattningarna gällande löneställningen synes fördenskull böra avvägas
så, att den kommer att motsvara vissa lönegrader i civila avlöningsreglementet.

Huvudlärarna inom envar av högre konstindustriella skolans 7 avdelningar
skulle enligt förslaget anställas medelst förordnande för 10 år, med möjlighet
till förlängning under ytterligare 5 år. Dillen skulle i likhet med vad som gäller
beträffande vissa professorer vid konsthögskolan utgå med ett grundbelopp av

Bihang till rilcsdagcns protokoll 19/fS. 1 sami. Nr SIW.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

10 500 kronor, ungefärligen motsvarande lönen i 24 lönegraden 27 löneklassen.
Av lönebeloppet skulle emellertid 1 500 kronor anses utgöra ersättning
för hållande av en föreläsning i veckan samt samordnande av övrig undervisning
inom facket. Å den övriga delen av grundlönen (9 000 kronor) skulle avdrag
respektive tillägg ske med 6 procent för varje veckotimme, som underrespektive
överstege 15. Lönenämnden har tidigare, i utlåtande den 28 oktober
1939 över ett av 1936 års yrkesskolsakkunniga framlagt betänkande, ansett,
att särskilda avdelningsföreståndarbefattningar icke borde inrättas utan att
erforderliga arbetsuppgifter av hithörande slag skulle kunna mot särskilt arvode
anförtros därför lämpade lärare vid skolan. Lönenämnden är alltjämt
tveksam, huruvida tillräckliga skäl föreligga att inrätta särskilda huvudlärartjänster,
på sätt i förevarande ärende föreslagits, men vill dock icke motsätta
sig förslaget, därest dess realiserande kan anses utgöra en väsentlig förutsättning
för meddelandet vid skolan av en så högklassig undervisning som
möjligt. Beträffande det föreslagna systemet för huvudlärarnas avlönande får
lönenämnden anföra, att detsamma torde kunna godtagas, dock närmast i
vad det avser reduktion av lönen vid timantal understigande 15. Ökning av
timantalet och därmed av lönen synes lönenämnden endast undantagsvis böra
ifrågakomma beträffande nu avsedda huvudlärare. Vad slutligen lönebeloppet
angår, finner sig lönenämnden böra förorda den minskningen i förhållande
till förslaget, att beloppet bestämmes till 10 000 kronor, oavsett rörligt tillägg
och kristillägg. Den del av grundlönen, å vilken avdrag skulle ske vid timantal
understigande 15, skulle således komma att utgöra (10 000 — 1 500 =)
8 500 kronor.

Avdelningsföreståndaren för teckningslärarinstitutet torde i enlighet med
det nyss anförda böra erhålla en grundlön av 10 000 kronor. Lönenämnden
förutsätter, att denne föreståndares avlöning ioke undergår ändring vid varierande
undervisningsskyldighet utan att densamma utgår med ett fast belopp,
utgörande gottgörelse för dels bestridande av undervisning under lägst 10
veckotimmar, dels övervakning av elevernas museistudier, dels ock handledning
vid elevernas undervisningsövningar.

Föreståndarbefattningen vid konstindustriella dagskolan skulle enligt förslaget
bibehållas. Enligt vad lönenämnden inhämtat, innebär förslaget, att
denne föreståndare skulle utöver avlöning såsom facklärare åtnjuta särskilt
arvode av 1 200 kronor för år. Häremot har lönenämnden icke funnit anledning
till erinran.

Facklärare, till antalet 26, och biträdande facklärare, till antalet 7, skulle
avlönas enligt lönegrad A 23 respektive A 20. Full lön skulle utgå vid 24 veckotimmars
tjänstgöring, och avdrag respektive tillägg å lönen skulle ske med
4 procent för varje felande respektive överskjutande veckotimme. Beträffande
antalet föreslagna facklärartjänster vill lönenämnden anföra, att detsamma
förefallit lönenämnden väl högt, varför nämnden ifrågasätter, örn icke
vissa av dessa tjänster kunna inrättas såsom biträdande facklärartjänster.
Detta synes motiverat även med hänsyn till det låga timantalet å vissa av
dessa tjänster. I fråga örn lönegradsplaceringen kan lönenämnden icke förorda
högre löneställning än enligt lönegraden A 22 för facklärartjänsterna.
Med avseende å de biträdande facklärartjänstema, vilka i medeltal beräknats
skola erhålla en undervisningsskyldighet av allenast 11% veckotimmar, finner
sig lönenämnden icke kunna förorda löneställning såsom ordinarie utan anser,
att dessa tjänster böra vara arvodestjänster eller möjligen i något fall inrättas
såsom extra ordinarie. Vad slutligen angår det föreslagna systemet för avlö -

Kungl. Majlis ''proposition nr 296.

ningens beräknande, vill lönenämnden fästa uppmärksamheten vid, att det
högsta förutsatta timantalet för facklärare utgör 20, varför ökning av lönen
vid tjänstgöring utöver 24 veckotimmar icke synes bli aktuell. Variationsmöjligheterna
beträffande lönebeloppet torde fördenskull närmast böra avse
minskning av lönen vid lägre timantal än 24. Minimitimtalet för ordinarie
facklärare torde i anslutning till vad lönenämnden förut anfört böra jämkas
uppåt, förslagsvis till lägst 12 veckotimmar. I övrigt torde förslaget beträffande
facklärare kunna biträdas.

Lönenämnden har i det föregående ansett sig kunna i fråga örn huvudlärare
och facklärare vid tekniska skolan godtaga ett system för avlöningens beräknande,
enligt vilket densamma utgår med fullt belopp vid visst timantal och
reduceras med viss procent för varje felande veckotimme. Lönenämnden vill
emellertid erinra, att 1941 års lärarlönesakkunniga för närvarande ha under
övervägande frågan om lönesystem för Övningslärare vid det statliga och kommunala
undervisningsväsendet. Då det beträffande tekniska skolan föreslagna
lönesystemet utformats efter mönster av det för de statliga övningslärarna
för närvarande gällande, kunde i och för sig ifrågasättas att icke i fråga om
tekniska skolan nu binda sig för ett lönesystem, som möjligen beträffande
andra läroanstalter framdeles kan komma att avlösas av ett annat. Lönenämnden
har emellertid ansett, att tillräckliga skäl icke föreligga att på denna
grund motsätta sig det nu framlagda principförslaget beträffande tekniska
skolan. Det synes likväl lämpligt att i samband med genomförandet av detta
förslag föreskriva skyldighet för de ordinarie lärare, å vilka de nya bestämmelserna
skulle bli tillämpliga, att underkasta sig ändrade bestämmelser i fråga
om grunderna för avlöningens beräknande.

Skolöverstyrelsen har anfört:

Styrelsen har föreslagit, att den nuvarande befattningen som föreståndare
för konstindustriella dagskolan skulle bibehållas. Överstyrelsen anser lämpligare,
att en tillsynslärare i stället förordnas, varvid, då rektorstjänsten har
manlig innehavare, tillsynsläraren bör vara kvinna och tvärtom. Arvodet till
tillsynsläraren bör beräknas till 360 kronor. Arvodet å 1 200 kronor till föreståndaren
för konstindustriella dagskolan skulle i så fall inbesparas.

Överstyrelsen jör yrkesutbildning har anfört huvudsakligen följande.

Överstyrelsen, som finner det angeläget, att organisationen av tekniska
skolan och undervisningen vid densamma bli föremål för genomgripande förbättringar,
kan i väsentliga avseenden giva sin anslutning till det av skolans
styrelse nu framlagda förslaget. Överstyrelsen tillstyrker alltså, att en omorganisation
företages efter i huvudsak de i förslaget angivna riktlinjerna
samt att denna omorganisation genomföres snarast möjligt.

Följande erinringar gentemot förslaget anser överstyrelsen sig böra framställa.

De ifrågasatta sju huvudlärartjänsterna torde tills vidare ej böra inrättas
på av styrelsen föreslaget sätt. Man torde först böra undersöka, huruvida icke
huvudlärarnas arbetsuppgifter kunna fullgöras av därför lämpade förtjänta
facklärare med viss nedsatt undervisningsskyldighet, vilket ur kostnadssynpunkt
vore att föredraga. Skulle denna väg ej visa sig framkomlig, kan styrelsens
förslag upptagas till förnyad prövning. Skulle åter särskilda huvudlärartjänster
redan nu inrättas, och det sedan visar sig, att det varit mera
välbetänkt att uppehålla huvudlärarnas undervisningsskyldighet genom fack -

Kungl. Maj:ts proposition nr 896.

lärare, torde en ändring av det införda systemet vara betydligt svårare. Överstyrelsen
föreslår därför, att befattningarna som huvudlärare tills vidare skola
uppehållas av facklärare och vara förenade med ett arvode, som i varje särskilt
fall må bestämmas av styrelsen med iakttagande av att för sagda ändamål
ej må disponeras mer än i medeltal 1 000 kronor per avdelning. Förordnande
som huvudlärare torde böra meddelas av skolans styrelse och avse
en tid av till en början högst tre år. Undervisningsskyldigheten för facklärare,
som uppehåller huvudlärarbefattning, bör efter överstyrelsens prövning kunna
nedsättas till lägst 16 veckotimmar. Genomförandet av detta förslag förutsätter
en utökning av antalet facklärartjänster med sju från 26 till 33.

Teckningslärarinstitutets föreståndare bör erhålla en lön ungefär motsvarande
den av skolstyrelsen föreslagna, men någon anledning att jämställa
honom med professor vid konsthögskolan synes icke föreligga. Han bör därför
placeras i lönegrad A 24 och i analogi med vad som skett vid inplacering av
vissa rektorer i lönegrad hänföras till högsta löneklassen, alltså 27. Han torde
vidare böra förordnas på högst fem år varje gång. Någon anledning ifrågasätta,
att förordnande ej skall kunna förnyas efter 15 år synes ej föreligga.
Det torde tvärtom vara av värde för undervisningen vid tecknings! ärarinstitutet,
örn en för uppdraget som föreståndare väl skickad person kan tillåtas
utöva sin verksamhet under längre tid.

Överstyrelsen finner i likhet med skolöverstyrelsen, att de arbetsuppgifter,
som skulle tillkomma den föreslagna föreståndaren för dagskolan (arvode 1 200
kronor), böra kunna handläggas av en tillsynslärare, förordnad på förslagsvis
fem år mot enahanda arvode, som utgår till tillsynslärare vid samläroverk,
eller 360 kronor för år. Förordnande för tillsynslärare bör i tiden sammanfalla
med förordnande för rektor och bör därvid, såsom skolöverstyrelsen föreslagit,
iakttagas att, då rektorsbefattningen har manlig innehavare, tillsynsläraren
bör vara kvinna och tvärtom.

Överstyrelsen finner ej anledning till erinran mot det föreslagna timlärararvodet,
då fråga icke är om allmänna skolämnen. Däremot synes det skäligt,
att för undervisning i sådana ämnen arvode utgår med belopp, motsvarande
timlärararvodet vid tekniska läroverk i »andra ämnen» eller, med hänsyn
tagen även här till det kortare läsåret, högst 273 kronor. Det torde böra tillkomma
överstyrelsen att avgöra, vilka ämnen som skola hänföras till de båda
grupperna.

Då frågan om antalet erforderliga ordinarie tjänster synes böra bli föremål
för utredning, vill överstyrelsen, med instämmande i vad de sakkunniga härom
anfört, föreslå, att befattningarna som facklärare och biträdande facklärare
tills vidare uppföras på extra ordinarie stat i avvaktan på närmare erfarenhet
om verkningarna av omorganisationen och om möjligheterna att förvärva för
arbetsuppgifterna lämpliga personer som lärare.

B. Övrig personal.

Skolstyrelsens utredning och förslag.

Skolstyrelsen har anfört:

Nuvarande förhållanden.

Vid skolan finnes för närvarande, förutom rektor, anställd följande personal
mot nedan angivna löneförmåner.

1 styrelsens sekreterare.......................kronor 1 440

1 kassaförvaltare............................ » 1080

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

1 kanslist och rektors sekreterare............... kronor 4 200

1 bibliotekarie.............................. » 2 040

1 föreståndare för Martinska bildsamlingen....... » 750

1 maskinist................................ » 2 025

+ fri bostad

1 extra maskinist under eldningssäsongen......... » 1 905

1 portvakt................................. » 340

+ fri bostad

1 portvakt................................\ » 340

+ fri bostad

1 vaktmästare, helårsanställd................... » 2 225

1 vaktmästare, » » 2 225

1 vaktmästare, delårsanställd................... » 1 670

kronor 20 240

Dyrtidstillägg 44 %........................... » 8 906

Kristillägg 20,48 %........................... » 4 145

Summa kronor 33 291.

Av arvodet till styrelsens sekreterare är 500 kronor överfört till kanslisten
och rektors sekreterare, vilkens lön således utgår med 4 700 kronor.

Yrkesskolsakkunnigas förslag.

1936 års yrkesskolsakkunniga ha föreslagit följande tjänster:

1 rektor E 13
1 kamrerare A 20
1 kanslibiträde A 7, halvtid
1 bibliotekarie A 24
1 kanslibiträde A 7, halvtid
1 förste maskinist och eldare A 7
1 andre maskinist och eldare A 5
1 förste vaktmästare A 7
1 vaktmästare A 5
1 laboratorievaktmästare A 7
1 skolläkare

Skolstyrelsens förslag.

I likhet med 1936 års yrkesskolsakkunniga föreslår styrelsen, att rektorstjänsten
skall hänföras till avlöningsgrupp I för rektor vid tekniskt läroverk
(= E 13). Enligt styrelsens uppfattning bör rektor under övergångstiden vara
befriad från undervisningsskyldighet men sedermera övertaga viss tjänstgöring.

Styrelsen anser vidare att för skolans administration tarvas utöver en heltidsanställd
rektor ett flertal andra tjänstemän. Den administration, som erfordras
för skolans skötsel, är redan nu betydligt mer krävande än vid ett
vanligt läroverk och torde efter omorganisationen bli än mer omfattande.
Skolan kommer att uppdelas i tre olika skolor, av vilka den ena dessutom har
såväl dag- som aftonlinje, varjämte de olika skolorna var för sig uppdelas i
olika avdelningar. I viss mån kommer dessutom ökat arbete att krävas för
redovisning och uppdelning mellan statliga och kommunala medel. I detta
sammanhang bör framhållas, att delar av skolan ha sitt arbete förlagt till
verkstäder, som i sin ordning kräva ständigt återkommande materialinköp,
vilka i vissa fall skola utdebiteras på eleverna. Skolans stora stipendiefonder,
för närvarande med ett nominellt aktie- och obligationsvärde på cirka 820 000

Kungl. Marits fr exposition nr 896.

kronor, tarva också ett omfattande arbete. Härtill kommer, att rektors tid i
stor utsträckning tages i anspråk av att besvara muntliga och skriftliga förfrågningar
från ungdom, som önskar vägledning i sitt yrkesval. Och vidare
måste rektor hjälpa skolans elever så att de erhålla praktik ävensom i viss mån
bistå dem vid platsanskaffning efter avslutade studier.

Med den karaktär av centralanstalt för Sveriges konsthantverkliga och
konstindustriella utbildning samt för teckningslärarutbildningen, som skolan
intager och än mer bör befästa, kommer styrelsens arbete att bli av omfattande
slag. På styrelsen torde ock ankomma att, förutom nu verkställt utredningsarbete
för omorganisationen, sedermera fullfölja detta vid utformande av
skolans program för ständigt vidmakthållande av en aktuell och levande organisation.

På grund av vad här anförts och med erfarenheter från nuvarande verksamhet
vill styrelsen föreslå, att till styrelsens förfogande fortfarande ställas
sekreterare och kassaförvaltare samt att å kansliet anställas en registrator
och ett kanslibiträde.

För sekreterare beräknas ett arvode å 1 000 kronor samt för kassaförvaltare
ett arvode å 1 800 kronor. Härutöver torde erfordras anslag för annan icke
ordinarie personal (förslagsvis 500 kronor).

Den föreslagna registratorsbefattningen skulle ersätta den nu befintliga
tjänsten som kanslist och rektors sekreterare. Denne, som förutom registratorsgöromålen
jämväl skall biträda rektor i kansliarbetet samt kunna självständigt
sköta korrespondens och övriga kontorsgöromål, torde böra placeras
i lönegrad A 14. För att ej giva nuvarande innehavaren, vilken varit
anställd sedan 1931, sämre löneställning än han för närvarande åtnjuter bör
han placeras i löneklass 17. Kanslibiträde! bör placeras i lönegrad A 7.

För bibliotekets skötsel ha yrkesskolsakkunniga föreslagit en bibliotekarie
med heltidstjänstgöring i lönegrad A 24 samt ett halvtidsanställt kanslibiträde
i lönegrad A 7. Skolstyrelsen anser, att innehavaren av bibliotekariebefattningen
bör ha den höga kompetens, som angivits av de sakkunniga, men
torde tjänsten tills vidare kunna uppehållas som halvtidstjänst. Till förstärkning
av bibliotekets arbetskrafter bör anvisas ett visst årligt anslag för anställande
av lämpliga biträden under skolterminerna. Skolstyrelsen föreslår
därför anställande av en bibliotekarie mot arvode, motsvarande halv lön enligt
lönegrad A 24, löneklass 24, jämte häri inräknat rörligt tillägg och kristillägg
(= 5 900 kronor), samt ett årligt anslag av 2 000 kronor som arvode
för biblioteksbiträden. I bibliotekariens göromål skulle även ingå att handhava
Martinska bildsamlingen samt museet, i den mån dettas olika inventarier
icke äro anförtrodda i huvudlärarnas vård.

Så länge skolans värmeledning och därtill hörande anläggning äro av samma
primitiva och svårskötta slag som för närvarande, erfordras för dess skötsel
under eldningssäsongen en maskinist och ett biträde (eldare). Maskinisten bör
vara årsanställd och ha bostad i fastigheten, biträdet däremot bör anställas
endast per eldningssäsong. Som skolans värmeledning drives med högtrycksånga
får styrelsen, under hänvisning till den kompetens som fordras för skötseln
av sådan anläggning, föreslå, att tjänsten placeras i lönegrad A 8 och att
innehavaren av densamma benämnes maskinist tillika reparatör. För biträdet
beräknas ett årligt arvode av 2 600 kronor att utgå med visst belopp per månad
under eldningssäsongen.

Skolan har tidigare haft två portvakter, men som en av portarna kan hållas
stängd torde hädanefter endast behövas en portvakt. Vid beräkning av arvode
till portvakten har förutsatts, att bestyret med trappstädning skulle

Kungl. May.ts proposition nr 296.

överflyttas på våningsstäderskoma, under det att portvakten skulle utföra
städning av vestibul och nedre trapplan, tändning och släckning av trapplyse,
öppning och stängning av porten samt i övrigt stå till disposition för
mottagande av bud och lämnande av hänvisningar. Härför har beräknats ett
arvode av 800 kronor.

Vid skolan torde erfordras tre vaktmästare. Av dessa torde förste vaktmästaren,
som vid behov jämväl skall biträda å kansliet, böra placeras i lönegraden
A 7. De övriga böra placeras i lönegraden A 5.

Det synes styrelsen vara erforderligt, att vid skolan anställes en skolläkare.
Denne bör åtnjuta ett årligt arvode av 1 000 kronor.

Remissyttranden.

Skolöverstyrelsen har anfört:

I fråga örn avlöningen åt rektor, som synes böra tillsättas av Kungl. Majit
genom förordnande på högst 6 år, anser överstyrelsen i överensstämmelse med
sitt år 1939 avgivna yttrande, att lönen bör motsvara den avlöning, som tillkommer
rektor vid tekniskt läroverk i avlöningsgrupp I. Undervisningstiden
torde böra kunna bestämmas till minst 8 timmar per vecka, dock med rätt
för överstyrelsen för yrkesutbildning att under bmorganisationstiden medgiva
nedsättning av undervisningsskyldigheten till 5 timmar per vecka.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört:

Överstyrelsen vill framhålla, att den lösning av frågan örn rektors avlöning,
som beslutades av 1944 års riksdag, måste betraktas som ett provisorium och
att rektor bör hänföras till avlöningsgrupp I för rektorer vid tekniska läroverk
(lönegrad E 13).

Statskontoret har anfört:

För rektorn har förutsatts de avlöningsförmåner, som tillkomma rektor vid
tekniskt läroverk i avlöningsgrupp I. I sitt utlåtande den 17 juni 1938 föreslog
statskontoret en placering i avlöningsgrupp IV. Statskontoret saknar
anledning frångå sin då uttalade mening.

Beträffande kanslipersonalen får statskontoret uttala, att, därest den föreslagna
organisationen anses böra godtagas, bibliotekarien torde böra erhålla
ett arvode av 4 500 å 5 000 kronor, ungefärligen motsvarande nu utgående
ersättningar till bibliotekarien och föreståndaren för Martinska bildsamlingen
(2 040 -f 750 -f- 64: 48 procent å 2 790), samt registratorn placeras i lönegrad
Eo 11 och erhålla personligt lönetillägg för mistade löneförmåner. Nyinrättande
av en befattning som kanslibiträde anser sig statskontoret icke
kunna förorda.

Vidkommande löneställningen för vaktmästarna vid tekniska skolan får
statskontoret uttala, att — därest en förbättring av ifrågavarande befattningshavares
löneställning skulle befinnas påkallad — avlöningen till en av
vaktmästarna synes böra beräknas motsvara lönen i lönegrad Eo 7, medan
för de båda övriga, vilka — enligt vad statskontoret under hand erfarit —
uteslutande liro sysselsatta med vaktmästargöromål, ersättningen icke bör
sättas högre än vad som regelmässigt utgår till befattningshavare med lön
enligt lönegrad Eo 5, respektive Ex 5.

Allmänna lönenämnden har anfört:

Tekniska skolans rektor skulle enligt förslaget avlönas enligt lönegrad E 13,
d. v. s. enligt 36 löneldassen. Lönenämnden har i utlåtande den 25 januari
1944 funnit vissa skäl tala för att med rektorstjänsten vid tekniska skolan

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

förenades en löneställning motsvarande den för de största tekniska läroverken
bestämda (36 löneklassen) men har förklarat sig finna lämpligast, att man
tills vidare i avvaktan på närmare erfarenhet icke ginge längre än till att bestämma
en löneställning lika med den näst högsta gruppen av de tekniska
läroverken (35 löneklassen). Då lönenämnden icke funnit tillräckliga skäl föreligga
att frångå sin nämnda, helt nyligen uttalade uppfattning, förordar lönenämnden,
att för rektorst jönsten vid tekniska skolan för närvarande bestämmes
en löneställning enligt lönegrad E 12. Rektorsbefattningen förutsättes härvid
skola tillsättas medelst förordnande på viss tid.

Vidkommande kanslipersonalen vid skolan finner lönenämnden det tveksamt,
huruvida sekreterarbefattningen hos styrelsen bör bibehållas. Vad förslaget
i övrigt beträffar, får lönenämnden, med hänsyn till att rektor synes
böra ha ansvaret för skolans förvaltning samt med beaktande av kassarörelsens
relativt ringa omfattning, för sin del förorda, att kassa- och registratorsgöromålen
sammanföras hos en befattningshavare, förslagsvis benämnd
kansliskrivare och avlönad enligt lönegrad All. Denna befattningshavare
torde även kunna medhinna vissa mera kvalificerade skrivgöromål. I övrigt
synes anslag böra beräknas för avlönande av erforderlig skrivbiträdeshjälp.

Med hänsyn till bibliotekets relativt begränsade storlek kan lönenämnden
icke för närvarande biträda förslaget, att bibliotekariearvodet skulle bestämmas
att motsvara halv avlöning enligt lönegrad A 24, vilket skulle innebära
ett arvode av omkring 5 900 kronor (för närvarande 3 345 kronor, inberäknat
dyrtids- och kristillägg). Arvodet synes lönenämnden icke för närvarande
böra sättas högre än till 4 000 kronor i ett för allt.

Med avseende å de tre vaktmästarna har lönenämnden inhämtat, att ingen
av dem har att syssla med värmeanläggningen och dess skötsel samt att vanliga
vaktmästargöromål åvila åtminstone två av dem. Lönenämnden förordar
för sin del en löneställning för ifrågavarande befattningshavare lika med respektive
A 7, A 5 och Eo 5.

C. Kostnadsberäkning.

Skolstyrelsen har sammanfattningsvis beräknat anslagsbehovet för avlöningar
(normalstat) efter skolans fullständiga omorganisation på föl -

jande sätt.

Avlöning till rektor........................... 15 030

Avlöning till lärare:

huvudlärare......................... 73 500

teckningslärarinstitutets föreståndare...... 10 500

facklärare........................... 148 954

biträdande facklärare.................. 25 851 258 805

Avlöningar till tjänstemän...................... 23 715 297 550

Arvoden till lärare:

föreståndare för dagskolan.............. 1 200

föreläsare och speciallärare............. 29 070

timlärare............................ 96 799 127 069

Arvoden till tjänstemän........................ 15 600 142 669

Rörligt tillägg (15 %)............................... . 43 998

Summa avlöningar 484 217.
Beträffande skolstyrelsens förslag till avlöningsstat för budgetåret 1945/46
torde få hänvisas till redogörelsen å sid. 58 ff.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Beträffande personalens anställnings- och avlöningsförhållanden
går, såsom den lämnade redogörelsen givit vid handen,
det nu föreliggande förslaget ut på genomgripande förändringar.

Lärarpersonalen vid tekniska skolan skulle enligt förslaget bestå av huvudlärare,
facklärare, biträdande facklärare, föreläsare, speciallärare och timlärare.
Häremot har jag intet att erinra. I fråga om lärarnas löneställning böra
emellertid vissa jämkningar av förslaget vidtagas. Härtill återkommer jag i
det följande.

Skolstyrelsen har föreslagit, att huvudlärarna, facklärama och de biträdande
facklärarna, liksom rektor och vissa tjänstemän samt maskinisten och
vaktmästarna, skulle inplaceras under de statliga avlöningsreglementena och
sålunda, bland annat, komma i åtnjutande av statlig pension. Beträffande
de lärare, som äro anställda i dagskolan och de högre skolorna, torde icke
vara något att erinra mot detta förslag. Det kan däremot vara tveksamt, huruvida
lärarna i aftonskolan böra inplaceras i det statliga lönesystemet. Stockholms
stad skall enligt det framlagda förslaget till fördelningen av kostnaderna
mellan staten och staden svara för den lärarna i aftonskolan tillkommande
bruttolönen. Då staden sålunda skall till statskassan inleverera, bland annat,
ett belopp motsvarande de pensionsavdrag, lärarna äro skyldiga att vidkännas,
kummer staden att i motsats till vad för närvarande gäller bidraga till lärarnas
pensionering. Med hänsyn härtill vill jag, under erinran örn de stora svårigheter
som varit förenade med att finna en lämplig form för omorganisation av
denna läroanstalt, förorda, att jämväl lärarna vid aftonskolan inplaceras i det
statliga lönesystemet. Detta bör även gälla rektor och vissa tjänstemän samt
maskinisten och vaktmästarna ävensom teckningslärarinstitutets föreståndare.

Jag övergår nu till att behandla de olika befattningshavarnas löneställning.

Rektor. Beträffande frågan om den lönegrupp, vartill rektorsbefattningen
skulle hänföras, ha meningarna varit delade. Skolstyrelsen har för sin del
föreslagit, att rektor i avlöningshänseende skulle jämställas med rektor vid
tekniskt läroverk och därvid hänföras till lönegrupp I, och till denna uppfattning
ha skolöverstyrelsen och överstyrelsen för yrkesutbildning anslutit sig.
Statskontoret har däremot förordat inplacering i lönegrupp IV, oaktat intet
av de tekniska läroverken numera tillhör denna lönegrupp. Allmänna lönenämnden
har, ehuru den ansett vissa skäl tala för att tjänsten hänföres till
grupp I, dock tillstyrkt en inplacering tills vidare i grupp II. Vid övervägande
av de olika förslagen har jag ansett mig böra förorda den av lönenämnden
anvisade lösningen och tillstyrker sålunda, att skolans rektor erhåller avlöning
som rektor vid tekniskt läroverk i lönegrupp II (=: lönegraden E 12). Beträffande
rektors undervisningsskyldighet har föreslagits, att den skulle bestämmas
till minst 8 veckotimmar, med rätt för överstyrelsen för yrkesutbildning
att under övergångsåren medge nedsättning av antalet veckotimmar.
Häremot har jag intet att erinra.

Huvudlärare. Enligt förslaget skulle vid läroanstalten anställas sju

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 896.

huvudlärare, vilka skulle uppehålla undervisning i vederbörande fackavdelnings
huvudämne samt i övrigt samordna undervisningen inom övriga
till avdelningen hörande ämnen. De skulle rekryteras bland framstående
yrkesmän och anställas medelst förordnande på 10 år, med möjlighet till förlängning
under ytterligare 5 år. Lönen skulle i enlighet med vad som gäller
beträffande vissa professorer vid konsthögskolan utgå med ett grundbelopp av
10 500 kronor, ungefärligen motsvarande lönen i 24 lönegraden, 27 löneklassen
av A-planen i civila avlöningsreglementet. Dessutom skulle de i tillämpliga
delar åtnjuta de förmåner, som tillkomma en tjänsteman i nämnda lönegrad. Å
grundbeloppet skulle alltså utgå rörligt tillägg och kristillägg. Full lön skulle
utgå vid en tjänstgöring av 16 veckotimmar, varav 1 skulle vara föreläsningstimme.
Av grundbeloppet skulle 1 500 kronor anses utgöra ersättning för hållande
av en föreläsning i veckan. Å den återstående delen av grundlönen (9 000
kronor) skulle avdrag respektive tillägg ske med 6 procent för varje veckotimme,
tjänstgöringen understege respektive överstege 15 veckotimmar. Allmänna
lönenämnden har ansett, att grundbeloppet borde minskas med 500
kronor till 10 000 kronor. Överstyrelsen för yrkesutbildning åter har uttalat,
att man, innan huvudlärartjänster inrättades på av skolstyrelsen föreslaget
sätt, först borde undersöka, om ej huvudlärarnas arbetsuppgifter kunde fullgöras
av därför lämpade facklärare. Dessa skulle härför åtnjuta ett särskilt arvode,
vars storlek bestämdes av skolstyrelsen. Härvid skulle iakttagas, att för
sagda ändamål ej finge disponeras mer än i medeltal 1 000 kronor per avdelning
eller sålunda tillhopa högst 7 000 kronor för år. Förordnande borde meddelas
av skolstyrelsen och avse en tid av till en början högst tre år. Statskontoret har
uttalat, att förordnande för huvudlärare ej borde förlängas utöver tio år. Och
vidare borde lärarna enligt statskontorets förmenande ej äga rätt åtaga sig
tjänstgöring utöver 16 veckotimmar under mer än 2 eller högst 4 veckotimmar.
För dessa överskjutande veckotimmar borde utgå timlärararvode.

Den i ärendet verkställda utredningen har övertygat mig örn att det är
av synnerlig vikt för skolan, att de föreslagna huvudlärartjänsterna inrättas.
För en läroanstalt, som har till uppgift att giva ungdom utbildning i de konsthantverkliga
och konstindustriella yrkena, måste det vara av största värde att
ha tillgång till högt kvalificerade yrkesmän, som i sin dagliga gärning ha kontakt
med det praktiska livet. Jag förordar därför, att huvudlärartjänster inrättas
i enlighet med skolstyrelsens förslag. För att ej syftet med tjänsterna
skall förfelas böra lärarna ej äga rätt att åtaga sig tjänstgöring utöver 16
veckotimmar. Den dessa lärare åvilande minimitjänstgöringen bör utgöra 9
veckotimmar. Förordnande för huvudlärare bör meddelas för en tid av tio år.
Kungl. Majit bör kunna medgiva förnyelse av förordnandet för en tid av högst
fem år, dock allenast under förutsättning att dylik förlängning finnes vara av
synnerlig vikt för skolans verksamhet. I fråga om huvudlärarnas löneställning
ansluter jag mig till lönenämndens förslag, att den oreducerade lönen
vid en undervisningsskyldighet av 16 veckotimmar, varav 1 obligatorisk

Kungl. Maj:ts •proposition nr 296.

föreläsningstimme per vecka, skall utgöra 10 000 kronor. Vad beträffar grunderna
för lönens beräknande, därest tjänstgöringen icke uppgår till 16 veckotimmar,
vill jag framhålla, att det för utformningen av de bestämmelser angående
avdrag vid tjänstledigheter samt pensionsbestämmelser, som böra
bringas i tillämpning å ifrågavarande befattningshavare, synes vara erforderligt,
att minskningsfaktorn bestämmes i direkt relation till lönen vid 16 veckotimmars
undervisningsskyldighet. För egen del vill jag föreslå, att minskningen
bestämmes till Vig av den oreducerade lönen, som enligt vad jag nyss
förordat skulle utgöra 10 000 kronor.

Rörande de krav, som böra ställas på innehavarna av ifrågavarande befattningar
samt i fråga örn sättet för tjänsternas tillsättande, vill jag framhålla
följande. Det är av avgörande betydelse, att befattningarna tillsättas
med verkligt kvalificerade krafter. Att härutinnan uppställa några bestämda
kompetenskrav är knappast görligt. Jag måste därför inskränka mig till
att understryka, att höga krav böra ställas på befattningshavarna. Jag vill
härvid framhålla, att en förutsättning för att de skola kunna fylla sin uppgift
synes mig vara, att de äro i sina bästa år och representera konstriktningar,
som intaga en ledande och inspirerande ställning i vårt konsthantverk. Till
innehavare av befattningarna böra icke, såvida ej synnerliga skäl till annat
föranleda, utses personer, som fyllt 50 år. Befattningarna böra tillsättas
av Kungl. Majit, sedan förslag uppgjorts av särskilt tillkallade sakkunniga och
sedan överstyrelsen för yrkesutbildning avgivit yttrande i ärendet. De sakkunniga,
som böra vara tre till antalet, böra lämpligen utses, en av styrelsen
för konstfackskolan, en av styrelsen för svenska slöjdföreningen och en av
konstakademien. Finnes ingen kompetent sökande till ledig befattning bör
den tills vidare uppehållas genom vikarie.

Teckning slär arinstitutets föreståndare. Teckningslärarinstitutets föreståndare
skulle enligt skolstyrelsens förslag i avlöningshänseende j ämställas med huvudlärarna,
dock med den skillnaden att rätt till full lön skulle inträda redan vid
en tjänstgöring av lägst 10 veckotimmar. Allmänna lönenämnden har tillstyrkt
en grundlön för föreståndaren av 10 000 kronor om året och därvid
förutsatt, att avlöningen icke skulle undergå förändring vid varierande undervisningsskyldighet
utan utgå med ett fast belopp, utgörande gottgörelse
för dels bestridande av undervisning under lägst 10 veckotimmar, dels övervakning
av elevernas museistudier, dels ock handledning vid elevernas
undervisningsövningar. Överstyrelsen för yrkesutbildning har ej funnit anledning
att jämställa denne föreståndare med professorerna vid konsthögskolan.
Föreståndaren borde enligt överstyrelsens mening erhålla en lön, ungefär motsvarande
den av skolstyrelsen föreslagna. Befattningen borde därför placeras i
lönegraden A 24, löneklassen 27. Föreståndaren borde förordnas för en tid av
fem år och förordnandet borde kunna förnyas. Teckningslärarnas riksförbund
har som sin åsikt uttalat, att föreståndaren borde förordnas i likhet med läroverkens
rektorer. De sakkunniga lia uttalat, att föreståndaren borde lia för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

värvat kompetens för befattning som teckningslärare vid högre allmänt läroverk
och därutöver ha särskilda kvalifikationer för ifrågavarande uppgift. Att
uppställa klart avgränsade formella krav, utöver teokningslärareexamen, vore
dock vanskligt. Men man borde av innehavaren av tjänsten fordra, att han
besutte den erfarenhet och vidsyn samt de pedagogiska insikter, som måste anses
vara en nödvändig förutsättning för att kunna på ett tillfredsställande sätt
leda verksamheten vid institutet. Jag ansluter mig till de av de sakkunniga sålunda
framlagda synpunkerna och vill särskilt understryka, att jag anser det
vara av stor vikt att till ifrågavarande befattning förvärva en person med
höga konstnärliga och pedagogiska kvalifikationer. Med hänsyn till den ställning,
som föreståndaren för teckningslärarinstitutet kommer att intaga, föreslår
jag, att befattningen inplaceras under E-planen i civila avlöningsreglementet.
Den torde därvid böra placeras i lönegraden E 1. Förordnande torde
böra meddelas för viss tid, högst sex år. Då de administrativa uppgifter, som
komma att åvila föreståndaren, komma att vara jämförelsevis begränsade, bör
dennes undervisningsskyldighet i gengäld vara relativt omfattande. Jag förordar
därför, att den bestämmes till 12—14 veckotimmar.

Konstindustriella dagskolans föreståndare. Skolstyrelsen har funnit det önskvärt,
att det nuvarande arvodet å 1 200 kronor till föreståndaren för den konstindustriella
dagskolan bibehålies, medan skolöverstyrelsen och överstyrelsen
för yrkesutbildning ansett ett arvode på 360 kronor för en tillsynslärare tillräckligt.
Jag ansluter mig till skolöverstyrelsens och överstyrelsens för yrkesutbildning
förslag i denna del och anser mig förty endast kunna förorda ett
arvode av 360 kronor till en tillsynslärare. Tillsynslärarbefattningen bör i allmänhet
innehavas av kvinnlig lärare, då rektor är man, och av manlig lärare,
därest rektor är kvinna.

Facklärare. Enligt skolstyrelsens förslag skulle facklärartjänster inrättas till
ett antal av 26. Dessa lärare skulle erhålla adjunktslön och sålunda placeras
i lönegraden A 23. Full lön skulle utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring.
Minimitjänstgöringen skulle utgöra 9 veckotimmar. Å lönen skulle
tilläggas eller avdragas 4 procent för varje timme, tjänstgöringen komme
att överstiga eller understiga 24 veckotimmar. Formella kompetensfordringar
skulle på grund av de speciella förhållandena ej uppställas för tjänsterna. Enligt
förslaget skulle av de 26 facklärarna 7 undervisa vid högre konstindustriella
skolan och teckningslärarinstitutet, 7 vid dagskolan och 12 vid
aftonskolan, av vilka sistnämnda 4 skulle meddela undervisning jämväl vid
dagskolan. Statskontoret har ansett, att lärarna på det högre stadiet borde
placeras i lönegraden A 22 och de övriga erhålla lägre löneställning. Statskontoret
har därvid särskilt understrukit, att ämbetsverket ej kunde acceptera
en placering i 23 lönegraden, örn ej i huvudsak samma kompetens som för adjunktsbefattning
fordrades. Allmänna lönenämnden, som förordat placering av
tjänsterna i lönegraden A 22, har därvid ifrågasatt, om icke antalet facklärartjänster
kunde något minskas och ersättas med biträdande facklärartjänster.
Enligt lönenämndens förmenande borde vidare minimitjänstgöringen faststäl -

Kungl. Majlis proposition nr 296.

las till 12 veckotimmar. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning
ha hemställt, att facklärartjänstema tills vidare måtte inrättas som extra ordinarie
och därvid placeras i lönegraden Eo23. Stockholms stadsfullmäktige
ha förutsatt, att tjänsterna uppfördes på extra ordinarie stat. Jag anser mig
icke kunna förorda, att ifrågavarande lärarbefattningar placeras högre än i 22
lönegraden. Härvid bör en differentiering företagas, så att vissa tjänster placeras
på ordinarie stat och vissa på extra ordinarie. Därvid böra samtliga lärartjänster
i aftonskolan i enlighet medi stadens förslag inrättas såsom extra ordinarie.
Vidare bör tillses, att vid tekniska skolan åtminstone tills vidare icke finnes mer
än en ordinarie lärartjänst i varje undervisningsämne. Och slutligen böra facklärartjänster
i ämnen av mindre centralt intresse placeras såsom extra ordinarie.
Med inrättande av den för högre konstindustriella skolan upptagna facklärartjänsten
i verkstadsarbete för möbelritare anser jag böra tills vidare anstå. Undervisningen
i detta ämne torde nämligen, om sådan överhuvud blir aktuell under
nästa budgetår, kunna bestridas av timlärare. I enlighet med vad jag sålunda
anfört förordar jag inrättande av 25 facklärartjänster. Den av mig förordade
lönegradsplaceringen och undervisningens beräknade omfattning vid
tjänsterna framgå av följande sammanställning.

Aftonskolan
Eo 22

Siffrorna Inom parentes
angiva de timmar, som
vederbörande därutöver
undervisar i dagskolan

	v.t.
Linearritning	18
Frihandsteck-ning ....	16
Figurteckning	8(12)
Skrift och heraldik . .	8 (8)
Fackstudier 1 allmänt. . 8\| visst fack . 8)	16
Möbelritning	8(10)
Målning . . .	14
Modellering .	12
Dekorativ målning . .	11
Konstsöm-nad .... 6
Fackteck-
ning ... 3 Vävning . . 8] Fackteck- i	10
ning . . . 2\| Keramik . . .	4(11)
S:a veckot.	i 134 (41)

Dagskolan

A 22

Eo 22

Högre skolan

A 22

Eo 22

Linearritning

Frihandsteckning
. .

Fackstudier8j
> visst fack
min. . . 8)

Konstsöm- |
nåd . . . 8|

Fackteck- I
ning . . . 8|

Vävning . lil

Faekteckning
... 8]

v.t.

Målning . . .
Modellering

v.t.

Figurteckning
. . .

Målning . .

Fackteckning
VII .

v.t.

Dräktstudier

Skrift och
heraldik . .

v.t.

Konstsömnad
eller vävning
(Huvudläraren
inom textilfacket
skall handha ettdera
ämnet, varför
facklärarens
ämnesområde bestämmes
därav.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag förordar alltså inrättande av 8 facklärartjänster i lönegraden A 22
och 17 facklärartjänster i lönegraden Eo 22. Var och en av tjänsterna bör
omfatta det eller de ämnen, som för tjänsten angivits i nyssnämnda sammanställning.
Hinder synes dock icke böra möta mot att tjänstinnehavaren, därest
han därtill äger kompetens, påtager sig undervisning jämväl i fackämne, som
icke är förenat med tjänsten. Beträffande lönens beräkning ansluter jag mig
till skolstyrelsens förslag, att full lön skall utgå vid 24 veckotimmars tjänstgöring.
Undervisningsskyldigheten torde böra utgöra lägst 9 veckotimmar
och högst 24 veckotimmar. Minskning av det för vederbörande löneklass och
ortsgrupp gällande lönebeloppet bör i huvudsaklig överensstämmelse med skolstyrelsens
förslag ske med 1/24 för varje veckotimme, varmed undervisningsskyldigheten
understiger 24 veckotimmar. Meddelar tjänstinnehavaren undervisning
i fackämne, som icke är förenat med tjänsten, torde undervisningen,
i den mån den faller inom sistnämnda veckotimtal, i lönehänseende böra likställas
med undervisning, som fullgöres i ämne, som ingår i tjänsten. Därest
läraren bestrider mer än 24 veckotimmars undervisning vid läroanstalten, bör
ersättning för överskjutande veckotimtal utgå enligt för timlärare gällande
grunder och det överskjutande veckotimtalet icke tillgodoräknas honom i pensionshänseende.
Formella kompetensvillkor för tjänsterna torde icke böra uppställas.

Biträdande facklärare. Enligt förslaget skulle 7 sådana tjänster inrättas,
placerade i lönegraden A 20. Även för dessa lärare skulle full lön utgå vid
24 timmars tjänstgöring och minimitjänstgöringen utgöra 9 veckotimmar.
Tillägg och avdrag å lönen skulle ske i enlighet med de för facklärarna angivna
grunderna. Ifrågavarande lärare skulle bestrida undervisning under
82 veckotimmar, därav 16 veckotimmar i aftonskolan och 66 veckotimmar
i dagskolan. Allmänna lönenämnden har hävdat, att de biträdande facklärartjänsterna
borde vara arvodestjänster eller möjligen i något fall inrättas
som extra ordinarie. De sakkunniga och överstyrelsen för yrkesutbildning
ha även beträffande dessa tjänster föreslagit, att de tills vidare skulle inrättas
som extra ordinarie och därvid placeras i lönegraden Eo20. Efter
övervägande av vad sålunda förekommit vill jag förorda, att dessa
tjänster uppföras på extra ordinarie stat och därvid i likhet med de extra
ordinarie teckningslärartjänsterna vid läroverken placeras i lönegraden
Eo 18. Överstyrelsen för yrkesutbildning torde böra äga bestämma, vilket eller
vilka fackämnen en var av tjänsterna skall omfatta. Vad jag nyss i fråga örn
facklärartjänsterna anfört rörande grunderna för lönens beräknande och undervisningsskyldighetens
omfattning m. m. torde böra gälla jämväl beträffande
de biträdande facklärartjänsterna.

Föreläsare. Enligt förslaget skulle arvode till föreläsare utgå med 30 kronor
för timme beträffande föreläsningar av återkommande karaktär, till antalet
425, och med 40 kronor för timme beträffande föreläsningar av tillfällig karaktär,
108 stycken. Antalet föreläsningstimmar har sålunda beräknats till

Kungl. Marits proposition nr 296.

533 för år, därav 194 gemensamma för afton- och dagskolorna samt de övriga
avsedda för de högre skolorna. Mot vad sålunda föreslagits har jag intet
annat att erinra än att arvodet för föreläsningar av tillfällig karaktär ej torde
böra sättas högre än till 35 kronor för timme. Då det emellertid undantagsvis
torde kunna förekomma, att kompetent föreläsare ej finnes tillgänglig inom
Stockholm eller i dess omedelbara närhet, förordar jag, att skolstyrelsen skall
äga för sådant fall medgiva en något högre ersättning. För ändamålet beräknar
jag ett belopp av 200 kronor.

Speciallärare skulle enligt skolstyrelsens förslag åtnjuta arvode med 20 kronor
för timme. Antalet timmar för speciallärare har beräknats till 600, därav
72 i aftonskolan. Mot det föreslagna timarvodet har jag ej funnit anledning
till erinran.

Timlärare. Till timlärare i tekniska ämnen vid de tekniska läroverken utgår
ersättning med högst 349 kronor per veckotimme. Med utgångspunkt härifrån
och med beaktande av att läsåret vid ifrågavarande skola endast omfattar 36
veckor har skolstyrelsen föreslagit en ersättning av högst 326 kronor per veckotimme
för timlärare vid skolan. Mot detta förslag har jag icke annat
att erinra än att ersättningen till timlärare i vanliga skolämnen torde böra
utgöra högst 273 kronor per veckotimme till lärare, som äger behörighet
att vinna anställning som extra ordinarie adjunkt eller genomgå provår, och
högst 240 kronor till annan lärare.

Kansliskrivare. Vid skolan finnes för närvarande anställd en kanslist och
rektors sekreterare med ett arvode av 4 200 kronor jämte tillägg samt en
kassaförvaltare med ett arvode av 1 080 kronor jämte tillägg. Skolstyrelsen
har föreslagit, att befattningen som kanslist och rektors sekreterare skall
utbytas mot en registratorsbefattning i lönegraden A 14. För att ej den nuvarande
befattningshavarens löneförmåner skulle minskas, har skolstyrelsen föreslagit,
att denne skulle placeras i 17 löneklassen. Därvid synes skolstyrelsen, enligt
vad jag under hand inhämtat, ha tagit hänsyn till att befattningshavaren
på grund av överenskommelse med rektor och skolstyrelsens sekreterare utför
vissa dem åliggande arbetsuppgifter och härför uppbär ersättning av dem med
tillhopa 800 kronor för år. Vidare skulle enligt styrelsens förslag befattningen
som kassaförvaltare bibehållas och innehavaren åtnjuta ett arvode av 1 800
kronor i ett för allt. Statskontoret har föreslagit, att registratorsbefattningen
skulle placeras i lönegraden Eo 11 och den nuvarande befattningshavaren tillerkännas
personligt lönetillägg för mistade löneförmåner. Allmänna lönenämnden
har ansett, att registrators- och kassagöromålen borde sammanföras hos
en befattningshavare, förslagsvis benämnd kansliskrivare och avlönad enligt
lönegraden A 11. Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett
mig böra ansluta mig till lönenämndens förslag och förordar således, att i stället
för befattningarna som kanslist och rektors sekreterare samt kassaförvaltare
inrättas en befattning som kansliskrivare i lönegraden All. Därest innehavaren
av befattningen som kanslist och rektors sekreterare övergår till tjänsten

Kungl. Majrts proposition nr 296.

som kansliskrivare, bör han emellertid placeras i 15 löneklassen, varigenom
han erhåller ungefär samma lön som för närvarande. Till den nyss nämnda
uppgörelsen mellan honom samt rektor och styrelsens sekreterare anser jag
mig ej kunna taga någon hänsyn vid bestämmande av löneställningen. Den
hittillsvarande kassaförvaltarens viktigaste arbetsuppgift synes vara att tjänstgöra
som ekonomisk rådgivare vid placering av skolans stipendiefonder, vilka
för närvarande ha ett nominellt aktie- och obligationsvärde av cirka 820 000
kronor. Genom indragning av denna befattning har styrelsen ej längre tillgång
till en ekonomisk sakkunskap, som får anses nödvändig med hänsyn till de
stora stipendiefonderna. Förvaltningen av dessa synes emellertid kunna uppdragas
åt statskontoret. Enligt vad jag inhämtat lära i de olika donationsbreven
ej finnas några villkor, som hindra en dylik anordning. Närmare föreskrifter
i ämnet torde få meddelas av Kungl. Majit.

Kanslibiträde. Skolstyrelsens förslag örn inrättande av en kanslibiträdesbefattning
i lönegraden A 7 kan jag endast så tillvida biträda, att jag förordar
inrättande av en kontorsbiträdesbefattning i lönegraden Eo 4.

Maskinist, tillika reparatör. Jag biträder förslaget örn inrättande av en befattning
av förevarande slag, placerad i lönegraden A 8.

Vaktmästare. I fråga om vaktmästarnas löneställning förordar jag, att en av
dem placeras i lönegraden A 7, en i A 5 och en i Eo 5.

Bibliotekarie och biblioteksbiträden. För närvarande utgå arvoden till en
bibliotekarie och en föreståndare för Martinska bildsamlingen med respektive
3 355 och 1 230 kronor per år inklusive dyrtids- och kristillägg. Skolstyrelsen
har föreslagit, att en tjänst som bibliotekarie skulle inrättas som halvtidstjänst
och vara förenad med ett arvode av 5 900 kronor för år, beräknat efter
lönegraden A 24 jämte tillägg. Statskontoret har föreslagit, att arvodet skulle
utgå med 4 500 å 5 000 kronor för år. Allmänna lönenämnden har med hänsyn
till bibliotekets relativt begränsade storlek ansett, att arvodet icke för närvarande
borde sättas högre än till 4 000 kronor för år. Då det förutsättes, att
bibliotekarien även skall handhava vården av Martinska bildsamlingen, ansluter
jag mig till statskontorets förslag och förordar, att en halvtidstjänst
som bibliotekarie inrättas med ett arvode av 5 000 kronor för år. Styrelsen
har hemställt om anvisande av 2 000 kronor för år för anställande av biblioteksbiträden
under pågående läsår. Medelsanvisningen härför torde tills vidare
kunna begränsas till 1 000 kronor för år.

Styrelsens sekreterare. Allmänna lönenämnden har ansett det tveksamt,
huruvida befattningen som sekreterare borde bibehållas. Då det torde böra ankomma
på rektor att fungera som styrelsens sekreterare, anser jag mig icke
kunna biträda skolstyrelsens förslag i denna del.

Portvakt, maskinistbiträde, skoUäkare. Enligt förslaget skulle inrättas en
deltidstjänst som maskinistbiträde (arvode 2 600 kronor). Portvakten skulle
erhålla ett arvode av 800 kronor och skolläkaren ett arvode av 1 000 kronor.
Jag tillstyrker vad sålunda föreslagits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag förordar alltså, att vid läroanstalten skola vara inrättade tjänster i enlighet
nied denna tablå:

Tjänst	Lönegrad	Arvode
1 rektor ..........	E 12
1 föreståndare för teck-ningslärarinstitutet . . .	E 1
7 huvudlärare.......	*)
8 facklärare ........	A 22
17 facklärare........	Eo 22
7 biträdande facklärare .	Eo 18
1 kansliskrivare......	A 11
1 maskinist, tillika repara-tör ............	A 8
1 förste vaktmästare . . .	A 7
1 vaktmästare.......	A 5
1 vaktmästare.......	Eo 5
1 kontorsbiträde.....	Eo 4
1 tillsynslärare......		360
1 bibliotekarie (halvtids-tjänst) ..........		5 000
1 maskinistbiträde (deltids-tjänst) ..........		2 600
1 portvakt ........		800
1 skolläkare........		1000

*) Lön enligt särskilda bestämmelser, närmast motsvarande lön
enligt lönegraden A 23 : 26.

Härtill komma föreläsare, speciallärare och timlärare.

För tillfälliga biträden har skolstyrelsen beräknat ett belopp
av 500 kronor för år. Häremot har jag intet att erinra. Med hänsyn till att jag
icke ansett mig böra förorda styrelsens förslag örn bibehållande av befattningen
som kassaförvaltare, torde ett belopp av 1 000 kronor böra stå till förfogande
för tillfälliga biträden under budgetåret 1945/46. Enligt vad jag nyss förordat
bör vidare till ersättning åt biblioteksbiträden beräknas ett belopp
av 1 000 kronor för år.

Till de jämkningar, som — bortsett från vad som framgår av det anförda
— torde för budgetåret 1945/46 böra vidtagas i den av skolstyrelsen
framlagda normalstaten återkommer jag i det följande vid behandlingen av
anslagsäskandena för nämnda budgetår.

Bihang till riksdagens protokoll 19^5. 1 sami. Nr 296.

Kungl. Majlis proposition nr £96.

III. Omkostnader m. m.

a. Engångskostnader.

Skolstyrelsen har till vissa utgifter av engångsnatur äskat medel enligt
följande sammanställning.

Verkstadsutrustning för möbelverkstad och slöjdlokaler .... kronor 20 000

Utrustning för avdelningen reklam och bokhantverk........ » 3 000

Uppsättning av filmtrycks ateljé......................... » 1 500

Nyanskaffning av möbler...................... » 10 000

Summa kronor 34 500.

Mot skolstyrelsens framställning i denna del har erinran icke gjorts.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har anfört:

Överstyrelsen tillåter sig framhålla, att vad skolstyrelsen här äskat endast
får anses vara det oundgängligen nödvändiga för igångsättandet av verksamheten
efter de nya riktlinjerna och att frågan om skolans utrustning med
undervisningsmateriel m. m. sålunda icke är slutligt löst genom detta anslag.
Vidare vill överstyrelsen framhålla vikten av att detta anslag står till skolans
disposition på den för inköp av materielen lämpligaste tidpunkten. Det bör
därför betecknas som reservationsanslag.

b. Årliga kostnader (normalstat).

Med ledning av utgifterna för de senaste åren samt med hänsyn till ökningar,
som kunna anses erforderliga på grund av skolans omorganisation, har
skolstyrelsen beräknat de årliga kostnaderna för annat än avlöningar vid fullt
genomförd omorganisation sålunda, varvid i högra kolumnen angivas nuvarande
utgiftssummor:

Omkostnader: Efter omorga Expenser:

nationell.

Bränsle, lyse, vatten........... 30 555

Övriga expenser (renhållning, expedition,
trycksaker, telefon m. m.,
vakthållning och handräckning . 27 000 57 555

Budgetåret

1943/44.

27 464

23 640 51 104

Undervisningsmateriel, böcker, inventarier m. m.:

Efter omorganisationen.

Möbler och övriga inventarier (ordi -

narie anslag)................. 5 000

Bibliotek..................... 3 500

Övrig undervisningsmateriel...... 8 000

Materiel för nya verkstäder...... 6 000

Hantverksarbete och material (inredningsarbeten
samt reparation av
möbler och inventarier)........ 6 000 28 500

Budgetåret

1943/44,

2 816
2 794
5 785

4 334 15729

Kungl. Majlis proposition nr 296.

Stipendier:

Stipendier och belöningar........ 2 500 2 502

Summa kronor 88 555 69 335.

Mot kostnadsberäkningarna har ingen erinran framställts från remissmyndigheternas
sida.

Beträffande styrelsens anslagsäskanden för nästa budgetår torde få hänvisas
till redogörelsen å sid. 58 ff.

c. Inkomster.

Skolstyrelsen har beräknat dessa på följande sätt.

Elevavgifter ........................................ 32 000

Sjöstedtska fonden................................... 2 880

Diverse inkomster ................................ .. . 1 000 35 880.

Mot de av skolstyrelsen begärda engångsanslagen, 20 000 kronor
till verkstadsutrustning för möbel verkstad och slöjdlokaler, 3 000 kronor till
utrustning för avdelningen reklam och bokhantverk, 1 500 kronor till uppsättning
av filmtrycksateljé samt 10 000 kronor för nyanskaffning av möbler, sammanlagt
34 500 kronor, har jag icke funnit anledning till erinran. Till frågan
om fördelningen av kostnaderna för nämnda ändamål mellan staten och Stockholms
stad återkommer jag i det följande.

Ej heller mot skolstyrelsens beräkning av de årliga utgifterna av
omkostnadsnatur har jag något att erinra. Till frågan örn de jämkningar,
som påkallas under övergångsåret 1945/46, återkommer jag senare.

IV. Fördelning av kostnaderna för skolan mellan
staten och Stockholms stad.

A. Principfrågan.

De sakkunnigas och skolstyrelsens utredning och förslag.

I den av de sakkunniga och skolstyrelsen gemensamt avlåtna skrivelsen av
den 16 december 1944 angående fördelning av kostnaderna för skolan mellan
staten och Stockholms stad anföres bland annat följande.

Tekniska skolan, som leder sin upprinnelse från år 1844, åtnjöt redan tidigt
bidrag från Stockholms stad, i form av årligt hyresbidrag, vilket bidrag vid
den nuvarande skolbyggnadens tillkomst 1867—1868 ersattes med ett engångsbidrag
på 160 000 kronor. Då skolan sedermera år 1890 utvidgades med
maskinyrkesskolan, beviljade staten och staden hälften var av härför erforderliga
medel. I åtskilliga fall, då skolan därefter erhållit ökade anslag, ha
dessa ökningar delats lika mellan staten och staden, under det staten i en del
fall ensam beviljat de ökade anslagen. Dyrtids- och kristillägg ha delats lika

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 3£6.

mellan staten och staden. Några enhetliga grunder, efter vilka stadens bidrag
beviljats, ha icke förelegat.

Innan frågan om kostnadernas fördelning här upptages till behandling, torde
huvudmannaskapet för skolan böra klarläggas. Tillgängliga handlingar giva
nämligen icke klart besked om vem, som är att anse som huvudman för densamma.
Verksamheten har allt ifrån dess begynnelse bedrivits med bidrag av
såväl staten som Stockholms stad. Från år 1868 har skolan varit inrymd i en
staten tillhörig byggnad, vid vars tillkomst Stockholms stad lämnat viss ekonomisk
medverkan. Stadens bidrag i övrigt har varierat. Under ett tjugutal
år har det inskränkt sig till den hyresavgäld, som motsvarat räntan på nyssnämnda
kontantinsats. Från och med år 1890, då maskinyrkesskolan inrättades,
har staden därutöver bidragit med årliga tillskott efter vissa grunder.
Under de senaste åren har stadens kontanta bidrag utgjort omkring 30 procent
av kostnaderna för skolans drift, örn hänsyn ej tages till kostnaderna
för lokalernas iordningställande. Det i riksstaten upptagna anslaget till skolan
har visserligen betecknats som »bidrag» till tekniska skolan i Stockholm, men
i den allmänna meningen har skolan nog betraktats som en statlig institution.
Stöd för denna uppfattning har givits bland annat av att skolans personal,
visserligen efter särskild prövning i varje enskilt fall, beviljats pension av
statsmedel utan att bidrag härtill lämnats av Stockholms stad. Vidare har
undervisningen principiellt stått öppen för rikets samtliga inbyggare, oavsett
bostads- eller mantalsskrivningsort.

Någon anledning att ifrågasätta några genomgripande förändringar i sist
berörda förhållanden synes icke föreligga. Det torde då få anses lämpligt, att
tekniska skolan även formellt göres till en statlig institution, till vilken Stockholms
stad lämnar bidrag. I det förslag till skolans framtida organisation, som
skolstyrelsen denna dag avlåtit till Kungl. Majit, har man även utgått från
att skolans lärare och övrig personal skola åtnjuta avlöning enligt det statliga
lönesystemet.

Styrelsen har förutsatt, att den konstindustriella aftonskolan skall ingå såsom
en integrerande del i tekniska skolan. Skäl kunde visserligen anföras för
att aftonskolan, som enligt vad i det följande närmare utvecklas får anses
hava huvudsakligen kommunalt intresse, bedrives såsom en kommunal lärlings-
och yrkesskola i stadens regi med bidrag av statsmedel. Detta skulle
emellertid medföra, att särskilda lokaler måste anskaffas för aftonskolan
och att särskilda lärare anställdes för undervisningen därstädes. Undervisningen
i aftonskolan har emellertid förutsatts till avsevärda delar bli av samma
slag och i vissa fall kunna leda till samma mål som undervisningen i dagskolan.
Om de båda skolorna ingå som delar i en och samma enhet, kunna lärartjänsterna
i stor utsträckning vara gemensamma, vilket dessutom blir fallet
med samtliga föreläsningsämnen. Gjorda överslagskalkyler ha bestyrkt —
något som för övrigt torde vara tämligen självklart — att skolans drift väsentligt
förbilligas vid sist angivna förutsättningar, då såväl lärare som övriga
tjänstemän och lokaler kunna utnyttjas på effektivaste sätt. Såväl pedagogiska
som organisatoriska och ekonomiska skäl tala alltså för att även den
konstindustriella aftonskolan liksom hittills ingår i tekniska skolan.

Med utgångspunkt från det av tekniska skolans styrelse år 1943 uppgjorda
förslaget till skolans organisation, vilket i väsentliga delar bygger på 1936 års
yrkesskolsakkunnigas förslag i ämnet, böra de olika utbildningsstadierna i tekniska
skolan närmast kunna jämföras med följande skoltyper nämligen: den
konstindustriella aftonskolan med lärlings- och yrkesskola, den konstindustri -

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 296.

ella dagskolan med högre allmänt läroverk samt den högre konstindustriella
skolan med seminarium eller högskola. För såväl lärlings- och yrkesskolor som
högre allmänna läroverk svarar vederbörande kommun för undervisningslokaler
och viss utrustning, varjämte för lärlings- och yrkesskolor kommunen
svarar för samtliga övriga kostnader, med avdrag av det statsbidrag, som efter
särskilda normer utgår till lärarlöner m. m. och undervisningsmateriel. För
seminarier och fackhögskolor gäldas kostnaderna i princip av statsverket.

Starka skäl tala för att här antydd värdering av utbildningsmålen vid tekniska
skolan lägges till grund för fördelningen av kostnaderna mellan staten
och Stockholms stad. Den konstindustriella aftonskolan tillgodoser av flera
skäl — något som även kommit till uttryck i tidigare överväganden rörande
tekniska skolans organisation — huvudsakligen kommunens intressen. Kommunen
bör därför icke påräkna statsbidrag i större omfattning än som eljest
utgår till jämförliga yrkesundervisningsanstalter. Elevkåren i aftonskolan rekryteras
för övrigt till övervägande del av i Stockholm mantalsskrivna ungdomar.
I den konstindustriella dagskolan är det kommunala intresset mindre
framträdande, vilket bland annat tager sig uttryck i att här en väsentligt
större del av elevkåren utgöres av utom Stockholm mantalsskrivna personer.
Då Stockholms stad emellertid får anses ha ett stort intresse av att den
utbildning, som meddelas i dagskolan, står stockholmsungdomen till buds och
då sådan utbildning endast med betydande ekonomiska uppoffringar från
stadens sida — organisatoriska svårigheter ej att förglömma — kan ordnas
på annat sätt, synes det rimligt, att staden ikläder sig kostnaderna för denna
skola efter minst samma grunder, som gälla för högre allmänt läroverk. Vad
åter beträffar den högre konstindustriella skolan synes deni — i likhet med
högskolorna — vara att betrakta helt som ett riksintresse, och kommunen
bör alltså vara befriad från direkt ekonomiskt ansvar för densamma.

Läggas dessa synpunkter till grund för fördelningen mellan staten och
Stockholms stad av kostnaderna för tekniska skolan, kunna följande riktlinjer
för denna fördelning uppställas:

1. Konstindustriella aftonskolan:

Stockholms stad svarar för samtliga kostnader dock med statsbidrag till lärarlöner
och undervisningsmateriel efter de grunder, som gälla för kommunala
lärlings- och yrkesskolor.

2. Konstindustriella dagskolan:

Stockholms stad svarar för lokalkostnader, för möbler och inredning samt
bränsle, lyse, vatten och renhållning.

Staten svarar för övriga kostnader.

3. Högre konstindustriella skolan samt teckning slärarinstitutet: Staten

svarar för samtliga kostnader.

De från konstindustriella aftonskolan inflytande elevavgifterna böra tillfalla
Stockholms stad och övriga elevavgifter staten för att efter Kungl.
Maj:ts medgivande användas för något skolans ändamål.

Till skolans drift bidrager för närvarande avkastningen av en »för flickors
undervisning» till skolan donerad fond, Sjöstedtska fonden. Denna fonds avkastning,
vilken för närvarande belöper sig till 2 880 kronor per år, har tidigare

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

använts till lärarlöner i »kvinnliga skolan». Denna skola har sedermera ombildats
till konstindustriella dagskolan. Avkastningen av fonden torde även
i fortsättningen böra hänföras till denna skola.

För fastställande av det belopp, med vilket Stockholms stad enligt nyss
angivna riktlinjer bör bidraga till konstfackskolan, måste sålunda fastslås:

1. Den lokalkostnad för dag- och aftonskolorna, som enligt det föregående
bör åvila Stockholms stad.

2. Huru stor del av kostnaderna för skolan, som belöper å aftonskolan. Härvid
böra även angivas de principer, efter vilka staten skulle bidraga till lärarlöner
och undervisningsmateriel enligt för kommunala lärlings- och yrkesskolor
gällande regler.

3. Den andel i kostnaderna för möbler och inredning samt bränsle, lyse, vatten
och renhållning, som kan anses belöpa å dagskolan.

Vad beträffar den första frågan har verkställts en ingående utredning, enligt
vilken staden för närvarande bör erlägga hyra med ett kontant belopp
av 33 444 kronor. Angående de principer, som tillämpats vid uträkningen av
detta belopp, torde få hänvisas till handlingarna i ärendet. Framhållas må
endast, att det förutsatts, att i händelse skolans lokaler framdeles komma
att förläggas till ny byggnad, omräkning av beloppet skall ske i enlighet med
de i utredningen angivna riktlinjerna.

Till ledning vid uträkning av beloppet under 2. har anförts bland annat.

Beträffande löner till lärare vilja de sakkunniga och styrelsen framhålla,
att å aftonskolan belöpa 4 824 timmar för facklärare, 576 timmar för biträdande
facklärare, 87 timmar för föreläsare, 72 timmar för speciallärare och
4 040 timmar för timlärare.

Vidkommande löner till rektor och övriga tjänstemän böra de fördelas på
samtliga skolor. Aftonskolan torde därvid skäligen böra bidraga med Va Av

övriga kostnader bör aftonskolan även påföras %. Detta gäller dock
icke lyse. Då aftonskolan till större delen har sina lektioner förlagda till tiden
efter klockan 18 och övriga skolor till tiden mellan klockan 8 och 16, torde
det få anses riktigt att påföra aftonskolan halva kostnaden för lyse under månaderna
oktober—april. För månaderna september och maj torde däremot
aftonskolan böra svara för hela kostnaden.

Vidkommande de principer, efter vilka staten bör bidraga till lärarnas vid
aftonskolan löner, har befunnits, att aftonskolan är bidragsberättigad för
2 340 undervisningstimmar efter 2 kronor 35 öre per timme, för 7 172 undervisningstimmar
efter 2 kronor 55 öre per timme och för 97 föreläsningstimmar
efter 10 kronor per timme. Vidare skall staten bidraga med hälften av
kostnaderna för övrig undervisningsmateriel. Häri ingår även inköp till biblioteket.

De sakkunniga och skolstyrelsen ha beträffande dagskolan framhållit, att
dagskolan av posterna bränsle, vatten och renhållning skall påföras % samt av
posten lyse ]/i>, sedan den för aftonskolan beräknade andelen fråndraga.

Kungl. Marits ''proposition nr 296. 55

Slutligen ha de sakkunniga och styrelsen anfört följande rörande kostnadernas
fördelning.

De med skolans omorganisation förenade engångskostnaderna ha beräknats
till 34 500 kronor. Häri ingå även 10 000 kronor för nyanskaffning av möbler.
Då för såväl dag- som aftonskolan förutsatts, att staden bekostar möbelutrustning
och nämnda nyanskaffning har ansetts nödvändig på grund av den
planerade utvidgningen av dessa skolor, bör hela denna post, 10 000 kronor,
påföras staden. Av den erforderliga stadigvarande undervisningsmaterielen för
möbelverkstaden beräknas vidare en mindre del, 1 500 kronor, för aftonskolan.
Då vid lärlings- och yrkesskolor för detta ändamål utgår statsbidrag med
50 procent, bör halva kostnaden eller 750 kronor påföras staden. Av ifrågavarande
engångsbelopp å 34 500 kronor skulle staden sålunda komma att
svara för ett belopp av (10 000 -j- 750 ==) 10 750 kronor.

De sakkunniga och styrelsen ha vidare framhållit följande.

Det förutsättes, att för skolans drift upprättat statförslag årligen delgives
Stockholms stadsfullmäktige för godkännande samtidigt som detsamma ingives
till Kungl. Majit.

Avräkning mellan staten och Stockholms stad kan förslagsvis ske på följande
sätt. Staden inbetalar kvartalsvis till tekniska skolan en fjärdedel slv i
statförslaget angivet belopp, och reglering sker omedelbart efter budgetårets
utgång. Till aftonskolan influtna terminsavgifter gottgöras staden halvårsvis.
Hyresersättningen inbetalas av staden på tid, som av Kungl. Majit bestämmes,
till statens allmänna fastighetsfond, byggnadsstyrelsens delfond.

De sakkunniga och skolstyrelsen föreslå, att tekniska skolan vid en omorganisation
betraktas som en statlig institution samt att avtal träffas mellan
staten och Stockholms stad örn fördelning av kostnaderna för skolans uppehållande
enligt de grunder, som förut angivits.

Remissyttranden.

Statskontmet har icke funnit anledning till annan erinran mot de föreslagna
grunderna till fördelning av kostnaderna för skolan än att Stockholms stad
för dagskolan bör utgiva ersättning jämväl för bostad åt rektor och vaktmästare
liksom fallet är vid de allmänna läroverken.

Överstyrelsen för yrkesutbildning — som förklarat sig icke vilja taga ställning
till den jämförelse, som i motiveringen till förslaget gjorts med olika
läroanstalter i fråga om utbildningsmålen vid skolan — har med hänsyn till
att konstindustriella dagskolan och i än högre grad den högre konstindustriella
skolan i verkligheten äro centralanstalter för hela riket ansett sig böra
tillstyrka de föreslagna grunderna för fördelning av ifrågavarande kostnader.

Byggnadsstyrelsen har yttrat sig angående den lokalkostnad, som Stockholms
stad bör svara för. Byggnadsstyrelsen, som ej haft något att erinra mot
de i förenämnda utredning angivna principerna, har emellertid konstaterat, att
vid beloppets uträknande hiinsyn ej tagits till vässa av statsverket bekostade
förbättringsarbeten å skolbyggnaderna. Byggnadsstyrelsen har därför funnit,
att stadens hyresbidrag bör något höjas. Enligt byggnadsstyrelsens beräknin -

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

gar skulle staden därför varje år utgiva ett kontant hyresbidrag av 37 716
kronor eller i runt tal 38 000 kronor i stället för det i utredningen angivna beloppet
33 444 kronor.

Stadsfullmäktige i Stockholm ha i huvudsak godkänt de föreslagna grunderna
för fördelning av kostnaderna mellan staten och Stockholms stad. Stadsfullmäktige
anföra.

Beträffande dagskolan synes staden endast böra bidraga enligt gällande
grunder för kommuns deltagande i kostnaderna för högre allmänt läroverk.
Kostnaderna för lyse, bränsle, vatten och renhållning böra förty icke påföras
staden. Då genom eventuella ändringar i skolväsendets organisation eller i gällande
grunder för statsbidrag eller eljest sådana ändrade förhållanden kunna
inträda, som göra en förnyad omprövning av kostnadsfördelningen mellan staten
och Stockholms stad beträffande tekniska skolan önskvärd, synes det vidare
lämpligt, att en blivande överenskommelse i denna fråga får giltighet för
en exempelvis till 5 år begränsad tid. Slutligen förutsätta stadsfullmäktige, att
de föreslagna bidragsreglerna icke komma till tillämpning förrän skolan i
huvudsak fått sin definitiva utformning.

B. Tillämpningen av principerna för fördelningen av kostnaderna
mellan staten och Stockholms stad.

De sakkunniga och skolstyrelsen ha föreslagit, att de av skolstyrelsen
enligt det föregående beräknade kostnaderna för skolans verksamhet
skola fördelas på följande sätt.

	Staten.	Stockholms stad.	Summa kronor.
1. Avlöningar och arvoden........	. . . . 352	341	87 878	440 219
Rörligt tillägg...............	. . .. 34	230	9 768	43 998
2. Omkostnader................	. . . . 21	080	36 475	57 555
3. Undervisningsmateriel m. m.....	. . . . 22	914	5 586	28 500
4. Stipendier (belöningar).........	. . . . 2	250	250	2 500

kronor 432 815 139 957 572 772

Kristillägg......... 36 513 10 418 46 931

Summa kronor 469 328 150 375 619 703

Engångsanslag för möbler och stadigvarande
undervisningsmateriel......... 23 750 10 750 34 500

Av de av skolan uppburna elevavgifterna
samt övriga inkomster redovisas
till staten:

Elevavgifter ............... 18 000

Sjöstedtska fonden.......... 2 880

Diverse inkomster........... 1000 21880 — 21880

samt till Stockholms stad:

Elevavgifter för aftonskolan ................ 14 000 14 000

Till statsverket skall Stockholms stad dessutom inbetala i hyresersättning
33 444 kronor per år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296. °*

Överstyrelsen för yrkesutbildning har i förevarande hänseende anfört följande.

Förslaget till fördelning av kostnaderna mellan staten och Stockholms
stad innebär, att staden skall tillgodoräknas bland annat statsbidrag till lärarlöner
för aftonskolan enligt för lärlings- och yrkesskolor gällande grunder.
Överstyrelsen finner det lämpligt, att dessa grunder tillämpas på så sätt, att
undervisningen i aftonskolans första klass i statsbidragshänseende likställes
med lärlingsskola samt andra och tredje klasserna med yrkesskola.

Överstyrelsen vill vidare i detta sammanhang framhålla, att vid beräkning
av anslagsbehovet Stockholms stad bör beträffande löner åt ordinarie och
extra ordinarie tjänstemän påföras bruttolönerna, medan dessa löner för statsverkets
vidkommande böra minskas med de pensionsavdrag, som tjänstemännen
ha att vidkännas.

Skolstyrelsens och de sakkunnigas förslag till fördelning av kostnaderna
för konstfackskolan mellan staten och Stockholms stad
innebär i huvudsak följande. Kostnaderna för aftonskolan, vilken kunde jämföras
med lärlings- och yrkesskola, borde bäras av staden, som dock borde äga
tillgodoräkna sig ett belopp, motsvarande det statsbidrag, som enligt de för
kommunala lärlings- och yrkesskolor gällande statsbidragsgrundema skulle utgå
till bestridande av kostnaderna för avlönande av lärare och för undervisningsmateriel.
Beträffande dagskolan, som närmast vöre att jämställa med ett
högre allmänt läroverk, borde staden svara för kostnaderna för lokaler, möbler
och inredning samt bränsle, lyse, vatten och renhållning. Övriga kostnader för
dagskolan borde bäras av staten, som jämväl borde svara för samtliga kostnader
för högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet, vilka
vore av intresse för hela riket.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har närmare angivit de riktlinjer, enligt
vilka staten borde bidraga till avlöning av lärare i aftonskolan. Enligt dessa
riktlinjer skulle staten beträffande aftonskolans första klass bidraga enligt
de för lärlingsskola gällande grunderna samt för aftonskolans andra och tredje
klasser enligt de för yrkesskola gällande bidragsgrunderna. Statskontoret har
ansett, att staden för dagskolan borde utgiva ersättning jämväl för bostad
åt rektor och vaktmästare, liksom fallet vore vid de allmänna läroverken.
Byggnadsstyrelsen, som efter det att uppgifter i ärendet tillställts de sakkunniga,
varit i tillfälle att verkställa noggrannare beräkningar av statsverkets
kostnader för skolbyggnaden, har beräknat den hyresersättning, staden borde
utgiva för dag- och aftonskolorna, till 38 000 kronor i stället för det av de
sakkunniga angivna beloppet 33 444 kronor. Stockholms stadsfullmäktige ha
ej framställt annan erinran mot förslaget, än att staden ej vore villig att för
dagskolan bidraga enligt andra grunder än för de allmänna läroverken. Staden
borde därför ej för denna skola svara för kostnaderna för bränsle, lyse, vatten
och renhållning.

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Jag tillstyrker de föreslagna grunderna för fördelningen av kostnaderna mellan
staten och Stockholms stad med de av byggnadsstyrelsen och staden föreslagna
jämkningarna. Ifrågavarande grunder torde lämpligen böra sammanfattas
och preciseras i det avtal rörande fördelningen av kostnaderna för skolans
verksamhet, som torde böra ingås mellan staten och staden.

V. Anslagsäskanden för budgetåret 1945/46.

Överstyrelsen för yrkesutbildning har, efter framställning av skolstyrelsen,
framlagt förslag till utgiftsstat för nästa budgetår. Överstyrelsens och skolstyrelsens
anslagsberäkningar framgå av efterföljande sammanställning. Beräkningarna
ha uppgjorts med utgångspunkt från att omorganisationen kommer att
genomföras successivt under budgetåret 1945/46. Utöver posterna i normalstaten
har överstyrelsen även upptagit en post å 1 000 kronor till sjukvård
m. m. Av denna post har Stockholms stad påförts 250 kronor. Skolstyrelsen
har beräknat medelsbehovet för undervisningsmateriel m. m. till 24 500 kronor,
d. v. s. 4 000 kronor lägre än enligt normalstaten. I förstnämnda summa
ingår ett belopp av 5 000 kronor till »möbler och övriga inventarier». Överstyrelsen
har i och för sig icke något att erinra mot detta belopp men anser,
att beloppet för nästa budgetår bör kunna begränsas till 4 000 kronor.

Styrelsens Överstyrelsens

Avlöningar: förslag förslag

Ordinarie tjänstemän:

Rektor............................. 15 030 15 030

Föreståndare för teckningslärarinstitutet. . . 10 500 10 515

Lärare............................. 167 500 —

Kanslitjänstemän..................... 23 715_23 715

Summa ordinarie tjänstemän 216 745 49 260

Icke-ordinarie tjänstemän:

Löner till lärare..................... — 149 485

Arvoden till lärare................... 123 150 116 000

Arvoden till kanslitjänstemän........... 15 600_15 600

Summa icke-ordinarie tjänstemän 138 750 281 085

Rörligt tillägg......... 31 875 29 177

Summa avlöningar 387 370 359 522

Omkostnader:

Sjukvård m. m....................... 1 000 1 000

Bränsle, lyse, vatten.................. 30 550 30 550

Undervisningsmateriel m. m............. 24 500 23 500

Övriga expenser...................... 27 000 27 000

Stipendier (belöningar)................. 2 500_2 500

Summa omkostnader 85 550 84 550

Kungl. Majits proposition nr 296.

Engångsanslag till möbler, undervisningsmateriel
m. m................................ 34 500 34 500

Av ovanstående utgifter skulle enligt förslaget till kostnadsfördelning
åbelöpa Stockholms stad

Summa avlöningar 91 400 87 065

Omkostnader:

Sjukvård........................... — 250

Bränsle, lyse, vatten.................. 21 475 21 475

Undervisningsmateriel m. m............. 5 585 5 250

Övriga expenser...................... 15 000 15 000

Stipendier (belöningar) .................250_250

Summa omkostnader 42 310 42 225

Enqånqsanslaq till möbler, undervisningsmateriel

m. m................................ 10 750 10 750.

Överstyrelsen har framhållit, att timlärararvodet för allmänna skolämnen
beräknats till 273 kronor per veckotimme och i övrigt enligt skolstyrelsens
förslag till 326 kronor per veckotimme. För anslagsberäkningen har preliminärt
omkring 20 procent av antalet lära i-timmar upptagits med det lägre beloppet.

Skolstyrelsen, som beräknat skolans inkomster för nästa budgetår på sätt
angivits i normalstaten, har anhållit att få disponera de elevavgifter, som
kunde inflyta utöver de i statförslaget upptagna, till skolans bästa. Överstyrelsen
har icke haft något att erinra häremot men har förutsatt, att Stockholms
stad skulle lämna medgivande till sådan disposition i fråga om elevavgifter
från aftonskolan.

Skolstyrelsen har rörande anslagsberäkningen anfört följande.

Det är icke tekniskt genomförbart att låta den nya organisationen helt
träda i funktion redan vid början av budgetåret 1945/46, utan måste densamma
genomföras successivt i fråga örn vissa grenar av skolans verksamhet.

Omorganisationen beräknas dock vara helt genomförd senast från och med
ingången av budgetåret 1946/47.

För ett snabbt genomförande av omorganisationen är det särskilt angeläget,
att de elever, som hösten 1945 påbörja sina studier i konstindustriella
dag- och aftonskolan, snarast möjligt komma i åtnjutande av den förbättrade
undervisning, som omorganisationen är avsedd att giva. På grund av
de förändrade undervisningsplanerna komma vidare nuvarande elever i den
konstindustriella dagskolan att uppflyttas till en nyinrättad högre klass i
denna skola, i stället för att enligt nu bestående förhållanden ha uppflyttats
till högre konstindustriella skolans första klass. I viss mån blir förhållandet
analogt för aftonskolan. Det är därför angeläget, att för de nämnda skolorna
redan från läsårets början den 1 september 1945 de föreslagna lärartjänsterna
besättas. Detta synes även kunna ske utan större svårigheter, även om i
vissa fall tjänster måste uppehållas på förordnande, tills de hinna bliva besatta
med ordinarie innehavare.

Vad den högre konstindustriella skolan och teckningslärarinstitutet beträffar
föreligga inga pedagogiska hinder att redan från år 1945 genomföra den

Departe mentschefen.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

förutsatta förbättringen och utökningen av undervisningen, men det torde vara
uteslutet att redan vid läsårets början kunna besätta alla de föreslagna nya
tjänsterna med lämpliga lärarkrafter. I första hand bör dock ordnas dels med
föreläsare i fackämnen, dels med utökning av nu bestående huvudämnen. Platsen
som föreståndare för teckningslärarinstitutet bör kunna besättas redan
från läsårets början.

På. grund av den tidsutdräkt, som måste beräknas för anskaffande av utrustning
för slöjdverkstad, torde varken undervisning i slöjd eller i verkstadsarbete
för möbelavdelningen kunna bedrivas från början av budgetåret.

På grund av vad här ovan anförts beräknas för afton- och dagskolorna, att
samtliga lärartjänster kunna besättas från och med den 1 september 1945
samt för de övriga skolorna, att tjänsterna i viss utsträckning besättas successivt
under året. Intill dess att tjänst blivit tillsatt enligt den nya ordningen
förutsattes, att undervisningen får uppehållas med nuvarande lärare. Huru
stor minskning i medelsbehovet, som till följd härav kan uppkomma, är svårt
att beräkna, så mycket mer som det icke är uteslutet, att omorganisationen
vid gynnsamma förhållanden i övrigt kan genomföras i snabbare takt än nu
skisserats.

Med hänsyn härtill och till att under övergångsåret en förskjutning från
avlöning till arvode kan bli nödvändig förutsättes, att de föreslagna reducerade
beloppen, avseende löner och arvoden till lärare, skola kunna efter
Kungl. Maj:ts särskilda tillstånd överskridas inom ramen för den föreslagna
normalstaten.

Överstyrelsen har tillstyrkt, att anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal upptages såsom förslagsvis betecknad, men har ansett att den
icke bör få överskridas utan Kungl. Maj:ts tillstånd.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat kunna avlöningsoch
omkostnadsstaterna efter omorganisationens fullständiga genomförande
beräknas få följande utseende.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .... kronor 156 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj:t, förslagsvis...................... » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal ...... » 239 900

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... » 38 600

Summa kronor 446 500

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter....................kronor 18 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ... * 2 880

3. Diverse inkomster............... 1 000

4. Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis
........................... » 89 620 kronor lil 500

Nettoutgift kronor 335 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis....................kronor 1 000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500

b. Övriga expenser................ » 27 000 » 57 500

3. Undervisningsmateriel m. m.................... » 28 500

4. Stipendier (belöningar)........................ 8_2 500

Summa kronor 89 500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500

Nettoutgift kronor 62 000.

Beträffande vissa av avlöningsstatens poster må följande framhållas.

Från posten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t, torde böra bestridas dels arvode till bibliotekarie med 5 000 kronor,
dels arvode till skolläkare med 1 000 kronor, dels arvode till
portvakt med 800 kronor, dels ersättning till tillsynslärare för dagskolan
med 360 kronor, dels ock ersättning till teckningslärare vid de läroverk,
till vilka provårskursen anknytes, samt till handledare enligt av
mig i det föregående förordade grunder. Medelsbehovet för sistnämnda
ändamål har jag uppskattat till 4 800 kronor.

Under posten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal har jag
beräknat dels 101 900 kronor till avlöningar åt extra ordinarie tjänstemän,
dels 126 400 kronor till ersättning åt föreläsare, speciallärare och
timlärare, dels 3 600 kronor till ersättning åt biblioteksbiträden och
maskinistbiträde, dels 500 kronor till avlönande av tillfälliga biträden,
dels ock 7 500 kronor till vikariatsersättningar.

Uppbördsposten diverse inkomster, som torde komma att variera från
ett år till ett annat, avser främst intäkter i samband med upplåtelse av
vissa lokaler för olika, skolans verksamhet närstående ändamål.

I fråga om posten bidrag från Stockholms stad vill jag framhålla, att
detta bidrag, som beräknats i överensstämmelse med de av mig i det
föregående förordade grunderna för kostnadsfördelningen, icke kan till sitt
belopp slutligt fastställas förrän efter budgetårets utgång ävensom att i
avlöningsstaten upptagna belopp icke inkludera kristillägg eller andra
tillägg av provisorisk karaktär.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Vid beräkningen av den i omkostnadsstaten upptagna posten bidrag
från Stockholms stad har jag utgått från att den hyresersättning av
38 000 kronor per år, vilken staden enligt vad jag i det föregående anfört skulle
erlägga för skollokaler, skall av staden inlevereras till byggnadsstyrelsen.

Såsom skolans styrelse framhållit torde den nya organisationen i vissa avseenden
icke kunna genomföras redan från och med nästa budgetår. Sålunda
torde huvudlärarhefattningarna icke redan från början kunna besättas med
ordinarie innehavare. Vid anslagsberäkningen finner jag mig böra utgå från att
detta kan ske först från och med budgetåret 1946/47. Under nästa budgetår
torde befattningarna i fråga böra uppehållas med vikarier. Kostnaderna för
vakansvikariernas avlönande torde böra bestridas från anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal. Denna anslagspost torde med hänsyn härtill
böra övergångsvis upptagas med förslagsvis betecknat belopp, vilket icke bör
få överskridas utan Kungl. Maj:ts medgivande. Jag förutsätter, att Kungl.
Majit skall äga meddela erforderliga bestämmelser örn de jämkningar i organisationen,
som kunna bli nödvändiga under en övergångstid. Vid skolan anställd
Överlärare, som icke erhåller någon av de ordinarie eller extra ordinarie
lärartjänsterna men dock kommer att kvarstå såsom lärare vid skolan, torde
alltjämt under sjukdom böra äga uppbära viss del av den honom eljest tillkommande
ersättningen.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet till avlöningar och omkostnader
på sätt framgår av efterföljande avlönings- och omkostnadsstat.

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis. . . . kronor 67 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit, förslagsvis...................... » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 252 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis..................... » 22 800

Summa kronor 355 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter....................kronor 18 000

2. Avkastning av Sjöstedtska fonden ... » 2 880

3. Diverse inkomster............... » 1 000

4. Bidrag från Stockholms stad, förslags v^s.

........................... » 85 120 kronor 107 000

Nettoutgift kronor 248 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Omkostnadsstat.

Utgijter:

1. Sjukvård, m. m., förslagsvis....................kronor 1 000

2. Expenser:

a. Bränsle, lyse och vatten, förslagsvis kronor 30 500

b. Övriga expenser............... > 27 000 » 57 500

3. Undervisningsmateriel m. m..................... » 23 500

4. Stipendier (belöningar)........................ » 2 500

Summa kronor 84 500

Särskilda uppbördsmedel:

Bidrag från Stockholms stad, förslagsvis . . ..........kronor 27 500

Nettoutgift kronor 57 000.

Skolstyrelsens förslag att styrelsen skall äga disponera elevavgifterna, i
den mån de överstiga i avlöningsstaten upptaget belopp, finner jag mig icke
kunna biträda.

Till verkstadsutrustning, möbler och stadigvarande undervisningsmateriel
erfordras ett engångsanslag av 34 500 kronor, av vilket belopp
dock på Stockholms stad falla 10 750 kronor, varför statens utgift blir
23 750 kronor eller avrundat 23 800 kronor. För nästa budgetår torde
böra anvisas ett reservationsanslag till utrustning med sistnämnda belopp.

VI. Hemställan.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl.

Majit måtte föreslå riksdagen att

1. besluta att tekniska skolan i Stockholm skall under
benämningen konstfackskolan omorganiseras i huvudsaklig
överensstämmelse med vad jag i det föregående förordat; 2.

godkänna av mig förordade grunder för fördelning
av kostnaderna för skolan mellan staten och Stockholms
stad;

3. godkänna följande personalförteckning för konstfackskolan,
att tillämpas tillsvidare från och med budgetåret
1945/46:

Kungl. Maj:ts proposition nr 296.

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

1 rektor................................E12

1 föreståndare för teckningslärarinstitutet......E 1

7 huvudlärare, lön enligt särskilda bestämmelser. —

8 facklärare.............................A 22

1 kansliskrivare..........................All

1 maskinist, tillika reparatör................ A 8

1 förste vaktmästare......................A 7

1 vaktmästare...........................A 5

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad
än den 20:e.

17 facklärare............................Eo 22;

4. godkänna följande avlöningsstat för konstfackskolan,
att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis.....................kronor 67 500

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Maj:t, förslagsvis » 12 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal, förslagsvis............. » 252 700

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . . . »_22 800

Summa kronor 355 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Elevavgifter........kronor 18 000

2. Avkastning ur Sjöstedt ska

fonden......... » 2 880

3. Diverse inkomster.... » 1000

4. Bidrag från Stockholms

stad, förslagsvis ..... » 85 120 kronor 107 000

Nettoutgift kronor 248 000;

5. till Konstfackskolan: Avlöningar för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av. . . kronor 248 000;

Kungl. Marits proposition nr 296.

6. till Konstfackskolan: Omkostnader för budgetåret
1945/46 anvisa ett förslagsanslag av ... . kronor 57 000;

7. till Konstfackskolan: Utrustning för budgetåret

1945/46 anvisa ett reservationsanslag av kronor 23 800.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse,
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Olof Cederstrand.

Bihang till riksdagens protokoll 19h5. 1 sami. Nr 390.