Kungl. Majlis proposition nr 293 (Proposition 1946:293)

Kungl. Majlis proposition nr 293.

Nr 293.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering m. m.; given
Stockholms slott den 17 maj 1946.

„ Kungl> MaJ:t vil1 härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över socialärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bi a

la de förslag, om vdkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

GUSTAF.

Eije Mossberg.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t

Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 17 mai
1946. J

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Gjores, Erlander, Danielson, Vougt, Myrdal, Zetterberg
Nilsson, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför statsrådet
Mossberg följande.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan under
femte huvudtiteln, punkterna 19—23, föreslagit riksdagen att, i avbidan på
särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna följande anslag:

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293.

2 Kungl Maj:ts proposition nr 293.

Anslag

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar, förslagsanslag
................................................

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader, förslagsanslag
................................................

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Avlöningar,
förslagsanslag....................................

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader,
förslagsanslag ....................................

Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m., reservationsanslag
................................................ 22 000 000

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.
I skrivelse den 11 april 1946 har statens arbetsmarknadskommission framlagt
förslag rörande beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1946/47.

I samband härmed har kommissionen givit en kortfattad översikt över
läget på arbetsmarknaden under år 1945 samt en bedömning av den sannolika
utvecklingen på arbetsmarknaden under återstoden av år 1946.

Med skrivelse den 3 maj 1946 har kommissionen överlämnat sedvanlig
verksamhetsberättelse för år 1945. Nämnda berättelse torde — med undantag
av det inledande avsnittet om arbetsmarknaden under år 1945, vilket är likalydande
med översikten i ämnet i kommissionens skrivelse den 11 april
1946 — få såsom bilaga fogas vid detta protokoll.

Belopp

2 250 000
800 000

8 500 000

3 100 000

Arbetsmarknaden under år 1945.

Rörande förhållandena på arbetsmarknaden under år 1945 anför kommissionen
i skrivelsen den 11 april 1946 följande.

Arbetsmarknaden kännetecknades under år 1945 av en synnerligen hog
sysselsättningsnivå. Särskilt beaktansvärt var, att den förstärkta forsvarsberedskapen
kunde avvecklas utan att något egentligt överskott pa arbetskraft
uppstod Arbetslöshetssiffrorna voro till och med bland de lägsta, sorn någonsin
noterats Till den gynnsamma utvecklingen torde främst de okade exportmöjligheterna
efter fredsslutet ha bidragit, samtidigt som den goda hemmamarknadskonjunkturen
fortsatte och förstärktes. Genom det tillskott av omkring
140 000 man, arbetsmarknaden i jämförelse med genomsnittslaget
under 1944 kan beräknas ha tillförts med försvarsberedskapens avveckling,
möjliggjordes betydande sysselsättningsökningar inom flertalet närmgsområden.
Härtill bidrog även i viss mån den fortsatta ökningen av antalet yrkesverksamma
utlänningar. . „ „ ... . ,

Den som helhet betraktad, höga sysselsättnmgsmvan har emellertid icke
uteslutit lokala och temporära sysselsättningssvårigheter. Knappheten pa
bränsle och vissa industriråvaror tvingade sålunda till driftsinskränkningar
vid en del företag. Genom den stora efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket
kunde emellertid den friställda arbetskraften i många fall blita Iligt anvisas
skogsarbete. Endast i undantagsfall voro särskilda hjalpatgarder erforderliga.
Materialsvårigheterna för byggnadsverksamheten medtorde under

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

hostmanadcrriä en något okad arbetslöshet inom byggnadsfacken i vissa större
stader, bland annat Stockholm, Norrköping och Sundsvall. På några mindre
0!., därjämte en under krigsåren forcerad utbyggnad, framför

allt tor militära ändamål, en överdimensionering av byggnadsarbetarkåren
med en viss lokal omstallnmgsarbetslöshet som följd. De svårigheter som
befarats i samband med nedläggandet eller inskränkningen av krigsmaterielproduktionen
eller den ersättningsproduktion, som handelsavspärrningen nödvandiggjort
under krigsåren, ha däremot varit anmärkningsvärt små. Näringslivets
omställning till fredsförhållanden torde också ha underlättats av
att merparten av produktionsomläggningarna under kriget kunnat ske inom
ramen tor den redan befintliga produktionsapparaten. I de fall den genom
inskränkningen eller nedläggandet av viss produktion friställda arbetskraften
icke kunnat beredas fortsatt arbete inom samma företag har den i allmänhet
relativt snabbt absorberats av närliggande underskottsområden Arbetsförmed
mgen har i görligaste mån medverkat till en interlokal omfattning av
arbetskraften varvid dock den stora knappheten på bostäder på många håll
uItg^.01jt allvarligt hinder. Icke heller de vid försvarsverken företagna in®
ranknmgarna, vilka särskilt beträffande fortifikationsarbetena varit omfattande,
ha i allmänhet vållat några större sysselsättningssvårigheter, även om
en viss omstallnmgsarbetslöshet framträtt i städer som Boden och iKarlskrona.
Entledigandena från krisförvaltningen ha hittills icke medfört något
nadenVart °Verskott pa arbetskraft inom ifrågavarande delar av arbetsmark En

sammanfattnmg av vissa statistiska serier, som belysa utvecklingen
pa arbetsmarknaden under 1945 i jämförelse med 1944, lämnas i tab. 1.

Tali. 1. Arbetsmarknaden under åren 1944 och 1945.

Månad

Sysselsatta arbetare inom industrien. Indextal: sept. 1939 = 100	Arbetslösheten inom fack-förbunden i % av medlems-antalet	Antal av arbetslöshets-nämnderna rap-porterade hjälp-sökande arbets-lösa O 100-tal)	Tillsatta platser på 100 lediga vid den offent-liga arbets-förmedlingen
1944	1945	1944	1945	1944	1945	1944	1945
93	97	8-5	6''5	158	121	75	75
94	76	8-0	6-2	175	129	70	73
93	75	7-2	5-9	173	135	67	67
92	76	5-6	4-5	157	120	66	68
92	78	3*7	3-8	118	100	67	66
93	79	3-2	3''5	88	79	67	68
92	99	2-9	3-2	73	60	63	62
93	100	2-8	3-1	68	54	65	60
94	100	2-9	3-0	68	54	65	64
97	101	3-3	3-2	75	58	73	67
98	102	4-2	3''9	87	68	72	64 1
97	96	7-2	6-7	ilo	73	71	62 1

Januari ..
Februari .
Mars.....

April

Maj......

Juni.....

Juli......

Augusti ..
September

Oktober ..
November
December.

Deri fortgående stegring av antalet sysselsatta arbetare inom industrien,
sorn framträdde under senare delen av 1944 och vartill bland annat bidrog
nedskärningen av inkallelserna under denna tid, avbröts under februari 1945
genom verkstadskonflikten. Sysselsättningen fortsatte dock att stiga inom de
branscher, som icke voro närmare berörda av konflikten, och efter konflik -

4 Kungl. Mcij:ts proposition nr 293.

tens nedläggande utvisade indextalen en betydligt högre sysselsättning än under
motsvarande månader 1944. Nedgången under december torde främst
bero på — förutom säsongmässiga inskränkningar inom vissa branscher
tillfälliga julpermitteringar. Under januari 1946 steg sålunda indextalet ater
och låg högre än i januari 1945. En avsevärd del av den frigjorda beredskapspersonalen
synes av de anförda sifferuppgifterna att döma ha tillforts industrien.
Beaktas bör jämväl, att indextalen bland annat icke taga hänsyn till
nyetableringar och därför undervärdera förekommande sysselsättnmgsokningar.
I själva verket torde därför antalet inom industrien sysselsatta ha

ökat mer än sorn framgår av sifferserien.

Siffrorna för arbetslösheten voro, såsom redan framhållits, bland de lägsta,
som noterats sedan den svenska arbetslöshetsstatistikens tillkomst. Beaktansvärd
var särskilt den kraftiga säsongutjämningen. Antalet hos arbetsloshetsnämnderna
anmälda hjälpsökande arbetslösa var under årets Iva sista månader
det lägsta, som överhuvudtaget noterats vid denna årstid. Minskningen
av antalet hjälpsökande i förhållande till föregående år har berört flertalet
yrkesgrupper men varit särskilt kraftig beträffande sågverks- och massaindustriarbetare
samt hamn- och stuveriarbetare. Även antalet hjälpsökande
byggnads- och anläggningsarbetare har undergått en avsevärd minskning.
Däremot utvisade gruppen förvaltning, arbetsledning och fria yrken en mindre
ökning. Påfallande är den förskjutning i de hjälpsökandes åldersfördelning,
som ägt rum. Under 1945 voro sålunda i genomsnitt 51,0 °/o av de hjälpsökande
över femtio år mot 44,2 °/o under 1944. . ,

Uppgifterna örn antalet tillsatta platser på 100 lediga ge en viss bild av
den framträdande bristen på arbetskraft inom flertalet näringsomraden. Någon
lättnad i detta hänseende synes icke ha uppkommit i samband med beredskapens
upphörande, utan det arbetskraftstillskott, som minskningen av
inkallelserna medförde, har mer än uppvägts av den ökade efterfrågan. Inom
gruppen industri och hantverk utgjorde sålunda medeltalet tillsatta platser pa
100 lediga under årets senare hälft 80 för män och 43 för kvinnor mot 84

resp. 44 under samma tid 1944. „ ... ,, ,

Liksom under tidigare år måste särskilda åtgärder vidtagas tor att bemästra
jordbrukets arbetskraftsbehov till hö- och stråsädesskorden samt rotfruktsupptagningen.
Bärgningen av stråsädesskörden vållade pa manga hall
svårigheter genom den rikliga nederbörden, som i en del fall förorsakade omfattande
översvämningar och liggsädesbildning, till följd varav maskinell arbetskraft
icke kunde utnyttjas i normal omfattning. Bland annat genom förlängning
av det ordinarie övningsuppehållet för de värnpliktiga, vilket i al -mänhet förlagts till höskörden, kunde dock bristen på arbetskraft till stora
delar utfyllas. Även under 1945 var den frivilliga arbetskraftens insats under
sommarmånaderna av betydande värde. Rotfruktsupptagningen gynnades av
den torra hösten, och arbetskraftsbehovet kunde i allmänhet tillgodoses,

bland annat genom utplacering av repatriander. t ,

Sysselsättningen inom skogsbruket steg kraftigt under 194.). Härtill torde
främst premiesystemet för yrkesvana skogsarbetare och vissa skogsägare ha
bidragit, samtidigt som tillgången på arbetskraft ökade genom beredskapens
upphörande. Särskilt under sommarmånaderna var sysselsättningen påfallande
livlig Enligt de av arbetsmarknadskommissionen verkställda inventeringarna,
som dock endast avse den för avverkningsarbeten lejda arbetskraften
uppgick vid slutet av juni 1945 antalet sysselsatta arbetare till 53 020 mot
25 381 vid motsvarande tidpunkt 1944. Särskilt under verkstadskonfhkten
ökade antalet från andra yrkesområden överflyttade arbetare betydligt. Efterfrågan
på arbetskraft har dock varit avsevärt större an tillgängen. Vid slutet
av december redovisades sålunda ett ytterligare arbetskraftsbehov hos de

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

större avverkarna av 30 471 man, av vilka avverkarna själva endast beräknare
kunna anskaffa 8 722. De stora stormfällningarna under november medford?
i vissa delar av landet en starkt ökad efterfrågan på arbetskraft.

Etter nedgången under 1944 ökade produktionen inom torvindustrien åter
under 194o. Pa vissa hall kunde det stora behovet av arbetskraft under sommarmana
derna icke helt täckas.

Hur sysselsättningsförhållandena gestaltat sig inom de viktigaste industrigrupperna
framgår av tab. 2, vari redovisas antalet sysselsatta arbetare vid
slutet av den mellersta månaden i varje kvartal under 1945 i jämförelse med

Tab. 2. Antalet sysselsatta arbetare inom de viktigaste industrigrupperna vid slutet
av mellersta månaden i varje kvartal 1945 i % av antalet sysselsatta vid motsvarande

tidpunkter 1944.

Industrigrupper	Febr. 1945	Maj 1945	Aug. 1945	Nov 1945
Gruvor o. anrikningsv.	85	96	91	94
Järnverk m. m.......	99	103	105	101
Järn- o. stålmanuf. ..	53	56	110	110
Mekaniska verkst.....	33	29	108	102
Skeppsvarv ..........	16	8	116	113
Elektriska verkst.....	31	24	114	106
Torvindustri ........	92	115	110	115
Cementfabr. o. kalkbr.	108	118	115	112
Tegelbruk............	109	107	104	104
Porslinsfabriker......	103	lil	114	110
Glasbruk............	104	105	109	114
Sågverk o. hyvlerier..	107	108	115	110
Snickeri o. möbelfabr.	104	108	113	110
Pappersmassefabr.....	118	115	142	125
Pappersbruk ........	lil	117	119 \|	114

Industrigrupper	Febr 1945	Maj 1945	Aug. 1945	Nov. 1945
Choklad- o. karamell-fabr.............	102	105	106	105
Bryggerier m. m.....	101	108	105	105
Slakterier o. konserv-fabr.............	107	107	106	107
Bomullsindustri......	102	105	107	101
Ylleindustri.........	103	107	106	107
Trikåfabriker.......	100	102	104	100
Sömnadsindustri .	102	104	100	99
Skofabriker.......	118	114	110	100
Gummivarufabr. .	103	107	110	116
Tändsticksfabr.....	131	147	138	116
Samtl. industrigrupper	80	82	109	106

Den nedgång i sysselsättningen inom verkstadsindustrien, som framträdde
ly.K.,. sommaren och hösten 1944 främst på grund av minskade militära beställningar
men även på grund av reducerad tillverkning för export visade sig
vara övergående Redan före verkstadskonflikten framträdde en stegring i sysselsättningen,
och efter konfliktens biläggande ökade sysselsättningen ytterligare.
.enligt en av industrikommissionen verkställd undersökning ökade antalet
utgjorda arbetstimmar vid de större företagen med 6% mellan september 1944
och augusti 1945. Den fortsatta nedgången i de militära beställningarna uppvägdes
av ökningen av exportordema, samtidigt som efterfrågan för hemmamarknaden
visade betydande stegring. Till den goda sysselsättningen inom
verkstadsindustrien medverkade den ansamling av beställningar, som arbetshill
likten medförde. Bristen på yrkesarbetare av olika slag var framträdande,
och pa vissa håll, särskilt vid järnverken, mötte det även stora svårigheter
att anskaffa icke yrkeskunnig arbetskraft. Bostadsknappheten lade på
manga orter hinder i vägen för tillgodoseende av arbetskraftsbehovet.

Inom gruvindustrien förekommo vid de järnmalmsgruvor, som företrädesvis
arbeta för export, stora driftinskränkningar. Endast vid lapplandsgruvorna
vörö dock särskilda hjälpåtgärder erforderliga. Den del av gruvindustrien,
som är inriktad på den inhemska marknaden, hade däremot full sysselsättning,
och pa vissa hall förelåg en avsevärd brist på underjordsarbetare

Sågverk och pappersmassefabriker utvisade betydande sysselsättningsöknmgai,
varigenom en stor del av den under 1944 relativt höga arbetslösheten

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

i sågverks- och massaindustridistrikten i Norrland och Värmland kunde elimineras.
Den blida väderleken under hösten medförde samtidigt en relativt
lång skeppningssäsong. Medan sågverken hade i det närmaste full sysselsättning,
utgjorde emellertid knappheten på bränsle och massaved ett hinder för
fullt utnyttjande av cellulosaindustriens kapacitet. Även pappersbruken kunde
öka sysselsättningen, sedan exportförsäljningen åter kommit i gång. Snickerioch
möbelfabriker hade på många håll svårt att fylla behovet av yrkeskunnig
arbetskraft. Inom byggnadsämnesindustrierna medförde den livliga byggnadsverksamheten
fortsatt god sysselsättning. ... . „

Livsmedelsindustrien företedde i stort sett samma sysselsättmngsniva som
under 1944. Den kvarstående knappheten på särskilt socker och fett ävensom
den knappa kött- och fläskproduktionen hindrade mera betydande sysselsättningsökningar
inom de branscher, som äro beroende av ifrågavarande ravaror.
Inom textil- och beklädnadsindustrien medförde knappheten pa textilprodukter,
särskilt garn och bomullsvävnader, sysselsättningssvårigheter vid
vissa företag, främst inom trikå- och konfektionsindustnen. Bristen pa arbetskraft
var emellertid fortfarande stor inom detta område, aven om utptaceringen
av flyktingar bidrog till att något lätta den.

Såsom redan framhållits, var byggnadsverksamheten trots radande materialsvårigheter
mycket livlig. Oaktat beredskapens upphörande och en viss
utökning av byggnadsarbetarkåren höll sig arbetslösheten, såsom framgar av
tab. 3, på samma låga nivå som under 1944. En viss säsongutjamnmg av
byggnadsverksamheten framträdde därjämte, vartill främst byggnadsregleringen
bidrog. Materialsvårigheterna medförde dock, särskilt pa vissa orter,
att byggnadsföretag tillfälligt måste stoppas eller icke kunde komma i gang
vid beräknad tidpunkt. Även brist på yrkeskunmg arbetskraft verkade pa
vissa håll återhållande på byggnadsverksamheten.

Tat» 3 Arbetslösheten i byggnadsfacken (byggnadsgrovarbetare, byggnadsträarbetare,
murare och målare) åren 1944 och 1945 i % av medlemsantalet.

År

Jan.

Fehr.

Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.

Okt.

Nov.

Dec.

1944

1945

29''5

21-5

28-2

21-0

25-2

18''6

16-0

12''3

9-6

9-0

6-9

8-0

5''3

6-2

5-1

5-7

6-0

8-3

8-4

11-3

11-5

23''1

21''9

Västspärrens slopande och upphävandet av de under hosteni 1944 införda
restriktionerna för sjöfarten mellan Sverige och utlandet medförde en betydande
förbättring i sysselsättningsförhållandena inom sjöfarten. ° En viss
knapphet på befaret manskap uppstod till och med under hostmanaderna.
Även inom bilismen förbättrades sysselsättningen något vid slutet av aret,
ehuru fortfarande ett stort överskott på chaufförer kvarstod

Inom övriga delar av arbetsmarknaden förelago likaledes i allmänhet okade
sysselsättningsmöjligheter. Beträffande de utpräglat kvinnliga arbetsomra:
dena, främst sjukvård och husligt arbete, rådde liksom tidigare stor brist pa
arbetskraft.

Den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Rörande den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste
tiden anför arbetsmarknadskommissionen i skrivelsen den 11 april 1946
följande.

Det möter för närvarande mycket stora svårigheter att nied någon högre
grad av säkerhet bedöma den sannolika utvecklingen på arbetsmarknaden.

Kungl. Maurts proposition nr 293.

Denna synes i första liand komma alt bliva beroende av huruvida en tillräcklig
import av tåsta bränslen ävensom vissa industriråvaror kan komma till
sfånd- Importutsikterna äro emellertid mycket ovissa, och möjligheten av en
försärnring i försörjningsläget med återverkningar på arbetsmarknaden kan
därför icke helt uteslutas. I den man bränsle- och råvaruförsörjningen kan
någorlunda tryggas synas å andra sidan goda förutsättningar finnas, för
att en hög sysselsättningsnivå skall kunna upprätthållas. Orderbeläggningen
inom industrien synes sålunda i allmänhet vara mycket god, varför — med
ovannämnda förbehåll — gynnsamma betingelser föreligga för fortsatt god
sysselsättning inom denna del av produktionen. Den kvarstående knapphet
på vissa viktiga industriråvaror, som man synes böra räkna med, torde dock
komma att utgöra ett hinder för mera betydande utvidgningar inom ett flertal
branscher. Med hänsyn till det stora antalet beviljade och inneliggande
ansökningar örn byggnadstillstånd och till den tendens till ökning av antalet
inkommande ansökningar, som förmärkts under innevarande år, kunna sysselsättningsutsikterna
inom byggnads- och anläggningsverksamheten bedömas
såsom gynnsamma. Man synes dock även här böra räkna med en kvarstående
materialknapphet, vilken torde komma att begränsa byggnadsverksamhetens
omfattning eller i varje fall utgöra ett hinder för en större utökning av densamma.
Beträffande sekundära näringsområden som transport och handel
torde man under ovannämnda förutsättningar kunna räkna med bibehållen,
eventuellt något förbättrad sysselsättning. Även örn en nedskärning av vedavverkningarna
framdeles skulle bliva möjlig, torde skogsbruket med hänsyn
till det stora behovet av ökade gagnvirkesavverkningar komma att bereda
god sysselsättning.

o I det följande återgivas, med de reservationer som framgå av det föregående,
vissa synpunkter på arbetsmarknadsläget inom olika näringsgrenar.

Verkstadsindustrien har för närvarande en mycket god orderbeläggning.
Enligt den av industrikommissionen i augusti 1945 verkställda undersökningen
motsvarade den då inneliggande orderstocken vid de större verkstäderna
i genomsnitt 12 månaders produktion. Efterfrågan på verkstadsprodukter
ligger fortfarande på en hög nivå, varför ur denna synpunkt
goda sysselsättningsutsikter äro för handen. Järnförsörjningen bereder emellertid
stora svårigheter. Särskilt på vaxtråd, band, tunnplåt och rör föreligger
stor knapphet. Någon förbättring i försörjningsläget synes icke sannolik
under de närmaste månaderna, och risk föreligger därför för temporära
driftsinskränkningar på vissa håll.

Beträffande järnverken torde man kunna räkna med fortsatt god sysselsättning.
Bortfallet av importen från Tyskland har kraftigt stegrat kraven
på den inhemska produktionen, och bristen på arbetskraft synes i allmänhet
utgöra den mest produktionsbegränsande faktorn.

De gruvor, som arbeta för den inhemska marknaden, väntas även i fortsättningen
komma att ha god sysselsättning. Däremot synas sysselsättningsutsiktema
för exportgruvoma mycket ovissa. Sålunda synes man beträffande
lapplandsgruvoma, där driften för närvarande delvis upprätthålles genom
gråbergsbrytning, icke kunna bortse från kvarstående sysselsättningssvårigheter,
särskilt som apatitbrytningen förutsättes komma att bortfalla.

Jord- och stenindustrien synes vad beträffar såväl byggnadsämnesindustrien
som glas- och porslinsindustrien kunna räkna med fortsatt god sysselsättning,
därest bränsleförsörjningen kan ordnas. Samtliga dessa industrier
äro emellertid mycket bränslekrävande, varför en försämring i bränsleläget
skulle medföra stora svårigheter. I viss omfattning lia företagen inom
denna industrigrupp övergått lill oljeeldning, varigenom de aktuella bränsleförsörjningssvårigheterna
något minskats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Sågverksindustrien torde med hänsyn till den stora saväl inhemska som
utländska efterfrågan på trävaror kunna räkna med goda sysselsättningsmöjligheter,
under förutsättning att timmerfångsten utfaller någorlunda
gynnsamt. Hittills synas timmeravverkningarna, gynnade bland annat av
goda väderleks förhållanden, lia gestaltat sig bra. Icke heller beträffande cellulosaindustrien
torde avsättningsfrågan behöva medföra några svårigheter.
Avgörande för sysselsättningsutsiktema inom denna industri är därför
främst tillgången på bränsle och massaved. Under förutsättning att bränsleförsörjningen
kan säkerställas, synes man kunna räkna med i stort sett oförändrad
sysselsättning. Tillgången på massaved torde icke komma att medgiva
fullt utnyttjande av kapaciteten. Beträffande pappersbruken synas utsikter
föreligga till fortsatt god sysselsättning.

Arbetstillgången inom livsmedelsindustrien torde komma att bliva i stort
sett oförändrad. Med hänsyn till den kvarstående knappheten på vissa viktiga
råvaror, såsom socker och fett, synes man icke kunna förvänta några
större utvidgningar inom de branscher, som äro beroende av ifrågavarande
råvaror. För konservindustrien torde även tillgången på bleckemballage komma
att begränsa produktionen.

Vad beträffar textil- och beklädnadsindustrien utgör försörjningen med
bomulls- och cellullgarn för närvarande en trång sektion. Särskilt för trikåoch
bandfabriker, som icke ha egna spinnerier, kunna sysselsättningssyårigheter
uppstå, om icke tillräcklig import kan komma till stand. Däremot
har en viss förbättring inträtt beträffande bomullsvävnader, och då
därjämte försörjningen med yllevävnader är relativt god, synes man icke
behöva befara några större svårigheter vid konfektionsfabrikerna. Aven
om en viss lättnad i fråga om arbetskraften inträtt, genom att ett stort antal
utlänningar anvisats arbete inom textil- och beklädnadsindustrien, föreligger
fortfarande stor brist på särskilt kvinnlig arbetskraft. Någon mer betydande
förändring i detta hänseende torde icke vara att vänta.

Inom skoindustrien föreligger för närvarande en viss knapphet på ovanläder.
Det oaktat synes man kunna räkna med ungefärligen samma sysselsättning
som under föregående år. För gummivaruindustrien har läget
beträffande råvaruförsörjningen lättat, sedan numera importen av gummiråvaror
åter börjat komma i gång. Bristen på kvinnlig arbetskraft synes
emellertid komma att medföra svårigheter för denna industri.

I fråga om den kemisk-tekniska industrien har bortfallet eller inskränkningen
av ersättnings- och krigsproduktion redan medfört en nedgång i
sysselsättningen, främst vid ugnskolningsverk och ammunitionsfabriker. Vad
sistnämnda fabriker beträffar, är utvecklingen bland annat beroende av
möjligheterna att upptaga civila tillverkningar. Beträffande den normala
civila produktionen utgör knappheten på vissa importråvaror, bland annat
letter, en produktionsbegränsande faktor, som man även i fortsättningen
torde böra räkna med. Inom tändsticksfabrikerna har sysselsättningen förbättrats,
sedan exporten i viss utsträckning kunnat återupptagas. Brist på
kvinnlig arbetskraft föreligger även inom denna industri.

Knappheten på vissa byggnadsmaterialier torde komma att kvarstå under
en relativt lång tid och verka begränsande på byggnadsverksamheten. I den
mån materialläget lättar, bör med hänsyn till de stora eftersatta byggnadsbehov,
som föreligga, en viss utökning vara möjlig.

Inom handel och transport synes man kunna förutse en fortsatt förbättring
i sysselsättningen, allteftersom importmöjligheterna okas. Vad speciellt
kontorsarbetsmarknaden beträffar, kan ett visst överskott på särskilt manlig
arbetskraft befaras uppstå i samband med den fortsatta nedskärningen
av krisförvaltningen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Under förutsättning att bränsleförsörjningen och försörjningen med industriråvaror
kunna säkerställas skulle man sålunda icke ha att emotse någon
större arbetslöshet under år 1946. De arbetsmarknadsreglerande åtgärderna
skulle därför, såvitt man nu kan bedöma läget, främst komma att
avse omflyttning av arbetskraft från överskotts- till bristområden. En viss
restarbetslöshet av särskilt svårplacerad arbetskraft måste man dock liksom
förut räkna med.

Föredraganden.

Av arbetsmarknadskommissionens redogörelse framgår, att det allmänna
arbetsmarknadsläget under år 1945, bortsett från verkstadskonflikten, kännetecknades
av synnerligen hög sysselsättning, föranledd av ökade exportmöjligheter
och en ytterligare förstärkning av den goda hemmamarknadskonjunkturen.
Betecknande för den höga sysselsättningsnivån är, att det tillskott
av arbetskraft som föranleddes av försvarsberedskapens avveckling
utan svårighet absorberades av arbetsmarknaden. Knappheten på bränsle
och vissa råvaror, nedläggandet eller inskränkningen av militära anläggningsarbeten
och sådan ersättningsproduktion som handelsavspärrningen
nödvändiggjort samt begränsningen av de militära materielbeställningama
föranledde givetvis friställning av arbetskraft men denna kunde i allmänhet
relativt snabbt placeras inom närliggande underskottsområden. I avbidan
på sådan placering kunde den friställda arbetskraften i många fall tillfälligt
anvisas skogsarbete. Allmänt sett framträdde knapphet på arbetskraft inom
ett flertal näringsområden.

Arbetslöshetssiffrorna för år 1945 äro följdenligt bland de lägsta som noterats.
En kraftig säsongutjämning kan även konstateras. Den kvardröjande
arbetslösheten förklaras med att de arbetssökande alltid till en mindre del
utgöras av personer, vilka av olika anledningar äro svårplacerade även vid
en högkonjunktur. Vidare är det ofta icke möjligt eller lämpligt att efter inträffad
arbetslöshet omedelbart överföra den arbetslöse till annat yrkesområde
eller anvisa honom arbete på annan ort än hemorten.

Jag torde icke behöva ytterligare uppehålla mig med arbetsmarknadssituationen
under år 1945, då arbetsmarknadskommissionen i sin verksamhetsberättelse
för nämnda år lämnat en ingående redogörelse härför. Av större
intresse synes vara att söka bedöma det aktuella arbetsmarknadsläget och
utvecklingen på arbetsmarknaden under den närmaste tiden.

Den höga sysselsättningsnivå, som kännetecknat arbetsmarknaden efter
veirkstadskonfliktens biläggande, har ytterligare stärkts under den gångna
delen av innevarande år. Antalet hos arbetslöshetsnämnderna hjälpsökande
arbetslösa började efter den säsongmässiga uppgången under höst- och vintermånaderna
redan under februari åter minska och utgjorde vid utgången
av april månad endast 6 534, den hittills lägsta redovisade hjälpsökandesiffran
för denna månad. Även arbetslösheten inom fackförbunden har under
den hittillsvarande delen av året legat lägre än något tidigare år sedan
första världskriget. Vid månadsskiftet mars/april uppgick sålunda antalet

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

arbetslösa medlemmar inom fackförbunden i procent av hela medlemsantalet
till endast 4,5. Arbetslösheten kan antagas ha sjunkit ytterligare sedan
dess till följd av den säsongmässigt ökade sysselsättningen inom byggnadsverksamheten.

Knappheten på bränsle och råvaror utgör alltjämt ett allvarligt problem
för industrien och har på vissa håll tvingat till driftsinskränkningar. Ännu
större svårigheter särskilt inom industrien vållar emellertid den tilltagande
knappheten på arbetskraft.

Att objektivt bestämma den aktuella knappheten på arbetskraft möter vissa
svårigheter. Här må nämnas, att svenska arbetsgivareföreningen i september
1945 gjorde en arbetskraftsinventering bland de till föreningen anslutna
företagen med minst 50 anställda. De företag, från vilka uppgifter inkommo,
motsvarade ungefär 3/4 av föreningens numerära verksamhetsområde i denna
storleksklass. Enligt de lämnade uppgifterna skulle dessa företag med hänsyn
till då rådande avsättningsmöjligheter samt råvaru- och bränsleförsörjning
kunnat bereda sysselsättning för ytterligare 45 000 arbetare, därav
32 000 män och 13 000 kvinnor. Den uppgivna brislsiffran innefattade emellertid
även cirka 20 000 vid undersökningstillfället redan anställda men av
olika anledningar frånvarande arbetare. Mest framträdande var bristen inom
verkstads- och textilindustrien. Även om — såsom arbetsgivareföreningen
framhåller — vissa av uppgifterna måste tagas med stor reservation, enär de
äro grundade på grova kalkyler, kunna dock anförda siffror ge en antydan
om behovet av ytterligare arbetskraft för industriens räkning. Av senare
datum äro de uppgifter, som företagen lämna till socialstyrelsens sysselsättningsstatistik.
Enligt dessa uppgifter planerade under mars och april 1946
nära 500 industriföretag att ny- eller återanställa sammanlagt över 12 700
arbetare. Den allra största delen av denna arbetskraft måste nyanställas.
Även inom jordbruket föreligger en markerad brist på arbetskraft. För att
ytterligare belysa arbetskraftssituationen kunna följande siffror ur arbetsförmedlingsstatistiken
för april 1946 anföras. Antalet hos den offentliga arbetsförmedlingen
lediganmälda platser under denna månad var inom jordbruket
ca 14 700 och inom industriens samtliga yrkesgrupper ca 52 300. Antalet
tillsatta platser inom angivna näringsgrenar uppgick under månaden till
respektive ca 4 800 och 32 900.

Även örn de anförda siffrorna få tagas med stor reservation med hänsyn
till de många osäkerhetsmomenten i de undersökningar, varur siffrorna
framkommit, äro de dock av intresse såsom uttryck för den ur arbetskraftssynpunkt
ansträngda situationen inom skilda områden av arbetslivet.

Hittills har arbetsmarknadssituationen som regel kännetecknats av överskott
på arbetskraft. De arbetsmarknadspolitiska strävandena ha härvid
syftat till att bereda de arbetslösa sysselsättning eller i varje fall försörjning.
Den nuvarande situationen däremot präglas av knapphet på arbetskraft.
Huruvida detta är en relativt snabbt övergående företeelse eller icke är givetvis
mycket svårt att avgöra. Att viss del av vår exportproduktion tillgodoser
ett mera tillfälligt behov i de krigshärjade länderna torde vara ovedersäg -

Kanyl. Maj.ts proposition nr 293.

ligt. Å andra sidan peka vissa förhållanden, främst befolkningsutvecklingen,
i den riktningen, att även på längre sikt knapphet på arbetskraft kan komma
att törefinnas. I detta läge har såväl från vissa industriföretagares sida som
i den offentliga diskussionen framförts förslag örn åtgärder för att tillföra
den svenska arbetsmarknaden utländsk arbetskraft genom invandring.

Även enligt min mening kan en bestående och mera omfattande brist på
arbetskraft komma att påverka vår immigrationspolitik. Med hänsyn till de
olägenheter av olika slag som kunna vara förbundna med en invandring av
större omfattning torde dock dessförinnan andra möjliga utvägar böra prövas.
Jag vill i det följande peka på några av dessa utvägar.

Vad angår den aktuella situationen må erinras om att den i hög grad arbetskraftskrävande
vedproduktionen kommer att nedgå i den mån importen
av fasta bränslen ökar och att i samband härmed arbetskraft av icke obetydlig
omfattning friställes för annan verksamhet. Härtill kommer, att i
t rämsta rummet de partiellt arbetsföra men även vissa grupper av icke
yrkesarbetande kvinnor utgöra en arbetskraftsreserv, vars inordnande i produktionen
torde böra i möjlig mån underlättas. Vad de partiellt arbetsföra
angår ha redan inom den offentliga arbetsförmedlingen särskilda tjänstemän
tillsatts med uppgift att biträda de ordinarie förmedlingsorganen med
arbetsanskaffning åt svårplacerade arbetssökande. I sitt nyligen avgivna
första betänkande (SOU 1946: 24) har kommittén för partiellt arbetsföra föreslagit
åtgärder för en effektivisering av kurators- och arbetsförmedlingsverksamheten
för partiellt arbetsföra. Kommittén torde i en nära framtid
avgiva ytterligare förslag för tillvaratagande av de partiellt arbetsföras arbetskraft.
Det förslag till lag örn folkpensionering, som nyligen underställts
riksdagen, har i viss grad även utformats med tanke på önskvärdheten av
att även de högre åldramas arbetskraft utnyttjas.

Olika åtgärder till underlättande av arbetskraftens rörlighet äro av stor
betydelse. I detta sammanhang må erinras om att genom beslut den 7 december
1945 sakkunniga tillkallats att inom socialdepartementet verkställa
utredning rörande vissa frågor om försäljning av egnahem och bostadsrättslägenheter
i samband med innehavarens avflyttning till annan ort i arbetsmarknadsreglerande
syfte. Å andra sidan ger sig för närvarande en viss överrörlighet
till känna i form av flyttning mellan olika yrkesområden. Denna
överrörlighet försvårar en önskvärd stabilisering inom näringslivet. — Genom
en utvidgning av arbetsmarknadsmyndigheternas medverkan vid industrilokalisering
kan sådan ske under större hänsynstagande till arbetskraftstillgången
än hittills.

Ovedersägligen besitter näringslivet ett stort mått av anpassningsförmåga.
Knapphet på arbetskraft och härav föranledda löneökningar torde vara verksamma
incitament lill arbetskraftsbesparande rationaliseringar. Därest rationaliseringen
av jordbruket sker i snabbare takt än hittills minskas den tidvis
framträdande arbetskraftsbristen inom denna näringsgren och ökas industriens
möjligheter att få tillskott av arbetskraft. En fortsatt utjämning av
sysselsättningen inom de säsongbetonade yrkena, främst byggnadsverksamhe -

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

ten, skulle innebära ett bättre tillvaratagannde av arbetskraften inom dessa
yrkesgrenar.

Slutligen må uppmärksamheten riktas på den betydelse ett effektivare arbetarskydd
och en förbättrad folkhygien har för att bevara arbetskraften.

Självfallet kommer det nya arbetsmarknadsläget att med största uppmärksamhet
följas av de ansvariga myndigheterna. Åtgärder, som äro ägnade
att åstadkomma en utjämning mellan efterfrågan och tillgång på arbetskraft,
böra av myndigheterna vidtagas eller understödjas.

Även i en situation med allmän knapphet på arbetskraft synes alltjämt
oundvikligt att överskott på arbetskraft uppstår inom vissa lokalt begränsade
områden. Att överflytta sålunda friställd arbetskraft till underskottsområden
är understundom förenat med svårigheter av olika slag. I varje
fäll måste överflyttningen föregås av noggrant övervägande av samtliga på
frågan inverkande faktorer.

För närvarande föreligger en relativt omfattande undersysselsättning i
Västernorrlands och Norrbottens län. Av hela antalet hjälpsökande under
april månad 1946, 6 534, voro sålunda 2 971 eller ungefär 45 %> hemmahörande
i dessa två län. Inom Västernorrlands län har dock antalet hjälpsökande
undergått en betydande minskning jämfört med föregående år. Däremot är
antalet hjälpsökande i Norrbottens län i stort sett oförändrat. Bränsle- och
råvarusvårigheterna, vilka hindra ett fullt utnyttjande av produktionskapaciteten
hos den inom dessa områden dominerande trävaru- och cellulosaindustrien,
synas utgöra de främsta anledningarna till sysselsättningssvårigheterna.
De befarade svårigheterna i samband med nedläggandet av apatitproduktionen
i Kiruna och Malmberget ha tillsvidare övervunnits genom att
den frigjorda arbetskraften kunnat omplaceras i andra arbeten inom samma
företag. Fortfarande råder dock inskränkt arbetstid och möjligheterna att
bereda fortsatt sysselsättning för den från apatitproduktionen frigjorda arbetskraften
bli framför allt beroende på exportutvecklingen. Även i Blekinge
län har överskott av arbetskraft uppstått genom nedläggandet eller inskränkningen
av olika militära arbeten. Överskottet har dock kunnat nedbringas
genom omplaceringsåtgärder från arbetsförmedlingens sida.

Slutligen torde jordbrukets och skogsbrukets arbetskraftsfråga böra något
beröras. Bristen på arbetskraft inom jordbruket är betydande och visar tendens
till stegring. Tillgodoseendet av arbetskraftsbehovet för skördearbetet
påkallar därför särskilda ansträngningar från arbetsmarknadsorganens sida.
Efterfrågan på arbetskraft till skogsbruket har under de senaste månaderna
varit mycket stor och endast i begränsad omfattning kunnat tillgodoses. De
alltjämt ovissa utsikterna beträffande importen av fossila bränslen och den
stora såväl inhemska som utländska efterfrågan på gagnvirke medföra, att
skogsbrukets arbetskraftsfråga fortfarande kräver stor uppmärksamhet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.

Gällande statsbidragssystem.

Det statsbidragssystem, som tillämpats sedan den 1 januari 1941, och vartill
riksdagen i skrivelse 1941: lil principiellt anslutit sig, innebär, att till
kommunernas arbetslöshetskostnader kan utgå statsbidrag i form av såväl
årligt bidrag som engångsbidrag.

Det årliga bidraget, s. k. drskostnadsbidrag, utmätes på grundval av kommunens
totala arbetslöshetskostnad under ett år, varvid bidraget beräknas
efter en stigande skala, så avvägd att kommunens årliga kostnadsandel icke
skall behöva överstiga 1: 50 kr per skattekrona. De arbetslöshetsåtgärder,
för vilka kommun önskar inräkna kostnaderna i totalsumman för året, skola
vara på förhand godkända av arbetsmarknadskommissionen. Om kommun
under en arbetslöshetskris för finansiering av ett av arbetsmarknadskommissionen
godkänt arbete upptagit lån, bör årskostnadsbidrag till ränteoch
amorteringskostnader enligt uttalande i riksdagens berörda skrivelse kunna
utgå, så länge de ekonomiska verkningarna av krisen äro för kommunen
kännbara.

För engång sbidrag et, som beviljas för visst arbete, funnos från början
inga bestämda regler. Man förutsatte, att dess storlek skulle avgöras från
fall till fall med hänsyn till företagets kostnad, och att det skulle beräknas
så, att den framtida utgiften för ränta och amortering komme att stå i rimligt
förhållande till kommunens skatteunderlag och finansiella ställning. I
de fall statsbidrag till byggnadsverksamhet skulle komma att medgivas för
att i educera kommuns kostnad till ungefärlig överensstämmelse med kostnadsnivån
före kriget, borde statsbidraget enligt uttalande av riksdagen i
allmänhet icke understiga 20 procent. I det fall för sysselsättande av arbetslösa
arbeten komme i fråga, för vilka under normala förhållanden utgå författningsmässigt
bestämda statsbidrag, skulle bidraget utgå enligt dessa normalt
tillämpade grunder.

Emellertid uppstod mycket snart behov av mera bestämda riktlinjer för
fastställande av engångsbidraget, när det gällde andra arbetsobjekt än byggnadsföretag
eller sådana företag, för vilka bidragets storlek är författningsmässigt
reglerad. Den 6 november 1941 beslöt arbetsmarknadskommissionen
därför att tillämpa en skala, enligt vilken bidraget från ett minimum av 20
procent stiger med stigande skattetryck och sjunkande antal skattekronor
per invånare till 90 procent. Engångsbidrag, som beräknats enligt denna
skala, benämnes normalbidrag.

För att bidragsskalan skall uppfylla kravet att bidraget blir maximalt,
såväl när antalet skattekronor blir tillräckligt litet som när skattetrycket
överskrider en viss gräns, fastställes den normala bidragsprocenten enligt
kommissionens förutnämnda beslut på grundval av produkten mellan antalet
skattekronor per invånare och den förefintliga marginalen för skattetryckets
ytterligare stegring. Som övre gräns för skattetrycket räknas härvid
23 kronor per skattekrona eller den faktiska fördelningens övre gräns

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

enligt 1940 års uttaxeringar. Användandet av ett högre gränsvärde skulle
innebära, att relativt mindre hänsyn toges till skattetrycket.

Den skala, efter vilken den normala bidragsprocenten enligt dessa principer
fastställes, framgår av följande tablå, där x betecknar antalet skattekronor
per invånare och y den effektiva utdebiteringen, i förekommande
fall minskad med utgående statsbidrag till skattelindring.

X	(23 -	-y)	Normalprocent
Högst	5 76 ..............	............ 90
5-77	till	9-73 ........	............ 85
974		14-67 ........	............ 80
1468	3>	20-70 ........	............ 75
20-71	s	27 77 ........	............ 70
27-78		35-76 ........	............ 65
35-77	»	44-89 ........	............ 60
44-90	»	55 06 ........	............ 55
55-07	>	6610 ........	............. 50
66-11	2>	91-58 ........	............. 40
91-59	»	12100 ........	............. 30
Mer	än	121-00 ........	............ 20

Ett viktigt komplement till statsbidragssystemet utgöra de statliga beredskapsarbetena.
I den mån arbetslösa hänvisats till sådana arbeten skall visserligen
vederbörande kommun utgiva ersättning (s. k. dagavgift) till staten
med belopp, motsvarande vad kommunen eljest eventuellt skulle fått
utgiva i kontantunderstöd. Dagavgiften utgår med ett belopp per man och
dag, motsvarande dagunderstödsbeloppet inom respektive kommun för man
och hustru tillhopa i de fall arbetsmarknadskommissionen föreskrivit, att
endast familjeförsörjare få hänvisas till arbetet i fråga, samt i övriga fall
med ett belopp, motsvarande dagunderstödet för ensamstående person över
18 år. För denna ersättning åtnjuta kommunerna emellertid årskostnadsbidrag.
Kommuner, som ha hög kommunal utdebitering och åtnjuta skatteutjämningsbidrag,
befrias helt från ersättningsskyldighet. Härigenom har en
möjlighet förelegat i vissa fall att så gott som helt avlasta arbetslöshetskostnadema
från skattetyngda och av arbetslöshet besvärade kommuner.

Under de år, som förflutit sedan det nu gällande statsbidragssystemet började
tillämpas, ha förutom de större städerna huvudsakligen blott restarbetslöshetsområdena
i Göteborgs och Bohus län och Västernorrlands län
varit besvärade av nämnvärd arbetslöshet. I det förra av dessa län har hjälpbehovet
kunnat fyllas i stor utsträckning genom hänvisning till statliga beredskapsarbeten,
till vilka kommunerna ej haft att ekonomiskt bidraga.
Kommunerna ha härvid varit befriade från dagavgifter. I Västernorrland
däremot ha många kommuner bedrivit statskommunala beredskapsarbeten
samt understödsverksamhet, vartill kommer att åtskilliga av de statliga beredskapsarbetena
där varit av sådan art, att kommunerna haft att bidraga
till kostnaderna för deras utförande. Även där ha kommunerna emellertid
varit befriade från dagavgifter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Förslag till revision av gällande bestämmelser.

Landshövdingen i Västernorrlands län och representanter för sex skattetyngda
kommuner inom länet ha den 7 februari 1945 till socialdepartementet
och arbetsmarknadskommissionen överlämnat en promemoria, vari
vissa kritiska anmärkningar framfördes mot gällande statsbidragssystem. Med
anledning härav tillsattes inom kommissionen en kommitté1 med uppgift att
utreda frågan och framlägga förslag till eventuella förändringar. Kommittén,
som antagit benämningen 1945 års arbetslöshetskostnadsutredning, överlämnade
sitt betänkande den 1 oktober 1945 till arbetsmarknadskommissionen.

Betänkandet utmynnar i vissa förslag, som såvitt möjligt tillgodose de
önskemål, som framförts i ovannämnda Västernorrlandspromemoria. Förslagen
ha utan reservation biträtts av kommitténs ledamöter från Västernorrland,
vilka även deltogo i förberedandet och överlämnandet av promemorian.

För att få jämförelsematerial i fråga örn kommunernas arbetslöshetskostnader
närmast före och efter den tidpunkt, den 1 januari 1941, då det
gällande bidragssystemet först började tillämpas, har kommittén från ett
tjugotal representativa kommuner införskaffat uppgifter örn dessa kostnader
och deras finansiering under åren 1938—1943. Av denna undersökning har
bland annat framgått, att under åren 1938—1940 43 procent av dessa kommuners
samtliga arbetslöshetskostnader täcktes genom statsbidrag, under det
att motsvarande procenttal för åren 1941—1943 utgjorde 44,2. Dessa uppgifter
synas utvisa, att det äldre och det gällande statsbidragssystemet i detta
avseende i stort sett verkat likartat.

För att bestämt kunna konstatera vilket av de båda bidragssystemen, som
erbjuder de största fördelarna för kommunerna, skulle emellertid fordras en
jämförelse, tillämpad på en likartad arbetslöshetssituation. Då systemens
konstruktion är av helt olika natur, kan en sådan jämförelse göras blott under
vissa begränsade förutsättningar. Kommittén har gjort ett försök härtill
i fråga om några under år 1936 beviljade och utförda statskommunala beredskapsarbeten.
Kommunernas egna kostnader för dessa arbeten utgjorde
430 000 kronor. Örn nu gällande bidragsbestämmelser tillämpats nämnda år,
skulle kommunernas andel av kostnaderna blivit 356 000 kronor. Ehuru
man vid denna beräkning utgått från minimalt årskostnadsbidrag, 20 %,
bär undersökningen visat, att det nu gällande systemet skulle ställt sig fördelaktigare
för kommunerna i samtliga undersökta fall. Men då denna jämförelse
begränsar sig till statskommunala beredskapsarbeten och alltså icke
kan tillämpas på hjälpverksamheten i stort, böra några alltför vidlyftiga slutledningar
ej dragas härav.

Hur statsbidragssystemet skulle verkat under en mera allmän arbelslöshetskris
har man ej erfarenhetsmässigt kunnat bilda sig en uppfattning örn,

1 Ledamöter i kommittén voro direktören F. Thunborg, tillika ordförande, förste inspektören
N. Andreen, kommunalkamreren J. G. F. Berje, stadsdirektören A. R. Camitz, ombudsmannen
H. Foss, byråchefen W. Lingren, kontrollanten É. Rosén och kommunalkamreren R. Sundin.

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

då under den tid systemet tillämpats någon arbetslöshet av tillnärmelsevis
samma omfattning som i början av 1930-talet ej varit rådande. Detta utesluter
dock ej att kommittén funnit, att trots den relativt ringa arbetslösheten
under de år som gått, sedan det nya statsbidragssystemet trädde ikraft,
vissa brister i gällande bestämmelser givit sig tillkänna på ett sådant sätt,
att de synas påkalla särskild uppmärksamhet och böra föranleda vissa modifierande
åtgärder.

Kommittén föreslår sålunda för det första en differentiering av
den maximala årskostnaden med hänsyn till kommunernas
ekonomiska bärkraft. Härom anför kommittén följande.

Vid fastställandet av de normer, som nu gälla för årskostnadsbidrag, utgick
man från att varje kommun borde kunna bära en maximal årlig kostnad
för arbetslöshet av 1: 50 kr. per skattekrona. Kommittén har emellertid
kommit till den uppfattningen, att en arbetslöshetskostnad av 1: 50 kr.
per skattekrona i en kommuns budget mangen gang kan vara alltför betungande
med hänsyn till såväl andra skatteändamål som det totala skattetrycket.
Fastställandet av en fix övre gräns för en kommuns arbetslöshetskostnad
måste alltid grunda sig på ett mer eller mindre godtyckligt bedömande.
Om så varit fallet, när gränsdragningen skett vid 1:50 kr. per skattekrona,
måste förhållandet bli enahanda vid en justering av denna gräns åt
ena eller andra hållet. Detta dock under förutsättning att gränsen gives generell
giltighet. Däremot torde det vara obestridligt, att örn 1: 50 kr. per
skattekrona anses vara den ekonomiskt maximala prestation, som kommunerna
i allmänhet, alltså även de välsituerade, kunna orka med i detta avseende,
en sådan utdebitering kan bli ytterst kännbar för en kommun med
ansträngd ekonomi.

Detta förhållande talar enligt kommitténs mening för ett system, som genom
en differentierad maximalkostnad möjliggör en bättre anpassning till
kommunernas ekonomiska bärkraft än det nuvarande. Syftet med ett sadant
system skulle alltså vara, att arbetslöshetskostnaderna skulle bli i görligaste
mån lika kännbara för alla kommuner, som i likartad utsträckning drabbats
av arbetslöshet.

Kommittén anser sig av detta skäl böra föreslå, att kommunerna i bidiagshänseende
indelas i tre grupper fl, II och III), för vilka skulle gälla en
maximal kostnad av respektive 1:50, 1:25, och 1:- kr. per skattekrona.
Bestämmande för till vilken grupp en kommun skall hänföras skulle vara
den normalprocent för arbetsbidrag, som med hänsyn tagen till skatteunderlag
och skattetryck fastställts för kommunen i fråga. Till de olika grupperna
skulle sålunda hänföras kommuner med en normalprocent av respektive
under 40, 40—50 samt över 50.

För grupp I skulle de hittills gällande grunderna for arskostnadsbidragets
fastställande bibehållas, dock med den skillnaden, att statsbidraget i
procent av årskostnaden för olika delar av denna kostnad skulle bli 30 procent
av den andra 50-öringen och 40 procent av den tredje i stället för
såsom hittills 20 respektive 50 procent. Denna ändring har vidtagits med
hänsyn till önskemålet att bringa differentieringen i grupp I i överensstämmelse
med densamma i grupperna II och III.

Statsbidraget skulle således för alla tre grupperna oka successivt med 10
procent för varje 50-öresintervall upp till 2: 50 kr. per skattekrona, under
det att enligt nuvarande system bidraget ökar med 30 procent, när årskostnaden
överstiger 1: —• kr. per skattekrona. Den föreslagna jämnare steg

Kungl. Maj.ts proposition nr 293. 17

lingen i statsbidragsskalan finner kommittén ur flera synpunkter vara att
föredraga.

Följande tablå utvisar förslagets innebörd beträffande statsbidragets storlek
för olika delar av årskostnaden.

Årskostnad per Statsbidrag i procent av årskostnaden

Pnlirtt nu

skattekrona kronor	nnngt nu gällande regler	Grupp I	Enligt förslaget Grupp II Grupp III
—0:50 .........		20	30	40
0:50—1:00 ........	...... 20	30	40	50
1:00—1:50 ........	...... 50	40	50	60
1:50—2:00 ........	...... 50	50	60	70
2:00—2:50 ........	...... 60	60	70	80
2: 50 o. däröver .....	...... 100	100	100	100

På den totala årskostnaden per skattekrona fördelar sig statsbidraget enligt
nu gällande regler och kommitténs förslag på följande sätt.

Årskostnad per	Statsbidrag i procent av årskostnaden
skattekrona kronor	Enligt nu gällande	Enligt förslaget
regler	Grupp I	Grupp II Grupp III
0:50 .............	........... 20	20	30	40
1:00 .............	........... 20	25	35	45
1:50 .............		30	40	50
2:00 .............	........... 35	35	45	55
2:50 .............	........... 40	40	50	60
4:00 .............		62-5	68-75	75
5:00 .............	........... 70	70	75	80

En differentiering av maximalkostnaden på av kommittén föreslaget sätt
skulle medföra en ökning av statsverkets utgifter. För att få en föreställning
om den faktiska storleksordningen av denna merkostnad har kommittén
som underlag för en beräkning härav tagit kostnadsuppgifterna för år 1941,
d. v. s. det år under vilket det nu gällande statsbidragssystemet började tilllämpas.
Under detta år var även arbetslösheten av större omfattning än under
något av de övriga krigsåren. Resultatet av denna undersökning utvisar
en total ökning från 3 437 515 till 3 952 638 kronor eller med 515 123 kronor.

Att beräkna hur stor kostnadsökningen skulle bli med en arbetslöshet av
större omfattning ställer sig betydligt svårare, då antaganden måste göras
såväl i fråga om vilka kommuner, som drabbas av arbetslöshet, som beträffande
årskostnaden per skattekrona i dessa kommuner. Vidare måste man
veta till vilka bidragsgrupper kommunerna höra. Man kan dock bilda sig
en ungefärlig föreställning härom genom att utgå från de kommuner, som
beröras av 1943 års invesleringsutredning. Denna omfattade samtliga 121
städer och 773 landskommuner, som kunde tänkas bli drabbade av arbetslöshet.
För samtliga dessa kommuner beräknades normalprocenten på grundval
av 1942 års skattekronor och utdebiteringsbehov. Enligt den nu föreslagna
gruppindelningen skulle 258 av dessa kommuner med sammanlagt
5 057 000 skattekronor placeras i bidragsgrupp II och 166 kommuner med
sammanlagt 3 013 000 skattekronor i bidragsgrupp III. Antager man att alla
dessa kommuner drabbades av arbetslöshet, och att arbetslöshetskostnadema
i samtliga fall uppginge till 2: 50 kr. per skattekrona, skulle det föreslagna
systemet innebära en merkostnad för statsverket av 10 respektive 20 öre per

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

skattekrona eller 1 108 000 kronor. Vöre arbetslöshetskostnaderna jämnt fördelade
mellan 0 och 2: 50 skulle ökningen av statsbidraget uppgå till respektive
12 och 22 öre per skattekrona eller 1 270 000 kronor. Beträffande grupp
I, sorn omfattar de ekonomiskt bäst ställda kommunerna, torde nian icke
behöva räkna med, att kommunerna i denna grupp i någon större utsträckning
erhåller en årskostnad av uppemot 2: 50 kr. per skattekrona, dill följd
av det stora skatteunderlaget i dessa kommuner (endast städerna hade 1942
mer än 47 miljoner skattekronor, varav Stockholm 16 miljoner) kan emellertid
även en ökning av statsbidraget med 2 öre per skattekrona medföra
en merutgift för statsverket av ungefär samma omfattning som för grupperna
II och III tillsammans.

I fråga örn skäligheten av denna ökning av statsverkets utgifter framhåller
kommittén, att utvecklingen beträffande arbetslöshetskostnadernas finansiering
inneburit, att statsmakterna påtagit sig en allt större andel av
dessa utgifter. Arbetslöshetsbördans ojämna fördelning kommunerna emellan
har ansetts motivera en kostnadsutjämning, finansierad genom statliga
bidrag. I motsatt fall skulle enskilda kommuner komma att drabbas alltför
hårt av arbetslöshetens ekonomiska återverkningar och en återhämtning för
deras vidkommande bli en ytterst långvarig process. Då en depression inom
det ekonomiska livet med åtföljande arbetslöshet icke är av en kommun självförvållad
utan beroende på rubbningar inom samhällsmekanismen, som
ligga utanför den enskilda kommunens möjlighet att ensam påverka, måste
det anses vara en samhällets solidariska skyldighet att lindra depressionens
sociala och ekonomiska följder. Kommittén anser för sin del, att ett statsbidragssystem
som det av kommittén förordade på ett verksamt sätt skall
kunna bidraga till att fullfölja denna kostnadsutjämning utan att statsverkets
ekonomiska medverkan blir ianspråktagen på ett ur statsfinansiella synpunkter
oförsvarligt sätt.

Kommittén föreslår vidare, att kommunerna givas möjlighet att upptaga
lån med kortare amorteringstid än normalt för utförande
av beredskapsarbeten, som tillkommit uteslutande
för att bereda sysselsättning under en kris.

Amorteringstidens längd beträffande kommundelen för ett beredskapsarbete
är av intresse speciellt för de arbetslöshetstyngda kommunerna, bland
annat därför att om amorteringen kan få verkställas under en period, då
deras arbetslöshetskostnader i övrigt äro höga, de kunna påräkna ett högt
procentuellt årskostnadsbidrag till amorteringskostnaderna. I extrema fall,
om övriga kostnader uppgå till eller överstiga kommunens maximala årskostnad,
skulle statsverket till och med kunna få betala hela kommundelen.
Örn amorteringen utsträckes över en lång följd av år, är storleken av årskostnadshidraget
mera oviss. Vidare kan kommunen, om arbetslösheten blir
en bestående företeelse, småängen få ett stort antal lån att laborera med
och årligen redovisa i sina ansökningar om årskostnadsbidrag.

Dessa förhållanden ha föranlett Västernorrlandskommunema att yrka på,
att amorteringstiden för lån för beredskapsarbeten skulle få begränsas till
fem år, om kommunen så önskar. I sådana fall, då kommundelen uttaxeras
— detta gäller endast smärre företag — är önskemålet redan tillgodosett
genom att arbetsmarknadskommissionen då medgiver, att kostnaderna få
inräknas i årskostnadsunderlaget med en femtedel årligen. Av övriga fall,

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

då alltså medel upplånas och amorteringstiden i regel faslställes av Kungl.
Majit, skiljer kommittén på sådana företag, som uteslutande tillkommit för
att bereda sysselsättning under en krissituation, och sådana, som dessutom
kunna sägas ge upphov till mera produktiva nyttigheter. Kommittén föreslår,
att för den förra kategorien amorteringen skall kunna ske snabbare,
men ifrågasätter ingen ändring för den senare. Syftemålet skulle
nås genom att arbetsmarknadskommissionen i sina yttranden i ärenden, som
avse upptagande av lån för finansiering av beredskapsarbeten, toge hänsyn
till dessa omständigheter.

I fråga örn fortsättningsvis utgående års bostadsbidrag
till räntor och amorteringar finner kommittén, att kommunernas
möjligheter att erhålla sådant bidrag böra angivas mera exakt än
som skett genom riksdagens berörda uttalande i skrivelsen 1941:111, att
statsbidrag till dessa kostnader bör utgå, så länge de ekonomiska verkningarna
av en arbetslöshetskris äro för kommunen kännbara. Kommittén föreslår
därför, att kommunerna medgivas generell rätt att i årskostnadsunderlaget
inräkna räntor och amorteringar för lån, som under ett tidigare skede
upptagits i arbetslöshetslindrande syfte, så länge arbetslöshetskostnaderna
i övrigt äro större än 50 öre per skattekrona. Bidragsprocenten skulle i så
fall utgå enligt en graderad skala, konstruerad så att medtagande i årskostnadsunderlaget
av dessa kvardröjande ränte- och amorteringskostnader stegras
i proportion till övriga kostnader, så att desamma helt få medräknas i
det bidragsberättigade arskostnadsunderlaget, när kostnaderna i övrigt uppgå
till lägst en krona per skattekrona.

Då det emellertid kan förekomma även sådana fall att de aktuella arbetslöshetskostnaderna
ej överskrida 50 öre per skattekrona, men kommunen
dock fortfarande har att erlägga betydande annuiteter och räntor för tidigare
upptagna lån, har kommittén ansett det önskvärt, att kommissionen, i
de fall dessa ränte- och amorteringskostnader uppgå till minst 1: 50 kr. per
skattekrona, ges möjligheter att pröva, huruvida och i vad mån dessa kostnader
tillsammans med övriga kostnader må ingå i årskostnadsunderlaget
eller, örn inga övriga kostnader finnas, ensamma skola kunna utgöra bidragsberättigat
årskostnadsunderlag.

Vad arbetslöshetsnämndernas administrationskostnader beträffar
kan enligt gällande bestämmelser en kommun, som under året i någon
form bedrivit statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa, erhålla årskostnadsbidrag
till vissa dylika kostnader, nämligen skäliga arvoden eller
löner åt arbetslöshetsnämnds ordförande, ledamöter och eventuella tjänstemän,
traktamenten och resekostnader för sammanträden inom nämnden samt
utgifter för porto, skrivmaterial och andra kontorsutensilier. Emellertid få
dessa kostnader inräknas i årskostnadsunderlaget blott med så stor procent,
som motsvarar kommunens normalbidrag. Uppgår t. ex. såväl normalbidragsprocenten
som årskostnadsprocenten till 20, vilket senare blir fallet*
då årskostnaden uppgår till högst 1 krona per skattekrona, utgår således:
statsbidraget med 4 procent av den godkända totalkostnaden. Häremot har

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

anmärkts att bland annat denna omständighet medfört, att kommunens
verkliga årskostnad kunnat överstiga det garanterade maximum av 1: 50 kr.
per skattekrona.

Ur denna synpunkt har kommittén funnit skäl förorda, att kommun som
under året i någon form bedrivit statsunderstödd hjälpverksamhet för arbetslösa,
må i årskostnadsunderlaget i sin helhet inräkna administrationskostnader
enligt nu gällande specifikation med Inlägg för arvode till revisorer
samt utgifter för olycksfallsförsäkring av arbetslöshetsnämndens personal,
arbetsmarknadskommissionen dock obetaget att vid granskningen av
årskostnadsredovisningen pröva skäligheten av uppgivna belopp.

Det är således två poster bland administrationskostnaderna, som hittills
ej varit bidragsberättigade, men som kommittén medtagit i sitt förslag, nämligen
revisionskostnader och kostnader för försäkring av arbetslöshetsnämnds
personal. Vad revisionskostnadema beträffar har kommittén ansett, att ett
medgivande örn statsbidrag till dessa skulle kunna tänkas innebära en stimulans
för kommunerna att vid revisionen använda mer kvalificerad arbetskraft.
I fråga örn kostnader för olycksfallsförsäkring av personal har det
likaledes synts kommittén, att några bärande skäl ej kunna anföras mot inräknande
av dessa i årskostnadsunderlaget, då kommunerna äro lagligt skyldiga
att ha den administrativa personalen försäkrad.

De hittills omnämnda punkterna i kommitténs förslag ha alla rört årskoslnadsbidraget.
Vad normalbidraget beträffar har kommittén ej
funnit några väsentliga ändringar i beräkningssättet av detta påkallade. Vissa
mindre justeringar av det nu tillämpade normalbidragssystemet föreslås
emellertid.

Bidragsskalan har hittills varit uppställd i 10-procentsintervaller upp till
50 procent. Kommittén föreslår en likformig differentiering över hela skalan,
det vill säga med 5-procentsintervaller även mellan 20 och 50 procent.
Den ekonomiska betydelsen av en sådan ändring vore relativt oväsentlig.
För år 1944 skulle den ha medfört att statsbidraget till statskommunala beredskapsarbeten,
som utgjorde 8 528 984 kr., hade ökat med 28 885 kr.

Vid ändring i beskattningsförhållandena kan stundom en kraftig sänkning
av normalbidraget från ett år till ett annat inträda utan motsvarande
förändring i kommunens faktiska arbetslöshetsläge. Då detta skulle kunna
medföra svårigheter för kommunerna, föreslår kommittén, att sänkningen
i det fall den enligt den tillämpade skalan för visst år skulle uppgå till 10
procent eller därutöver begränsas till högst hälften av vad den för detta år
egentligen skulle lia blivit.

Kommittén föreslår vidare, att ett tilläggsbidrag till normalbidraget skall
kunna utgå, när fråga är om sådana arbetsföretag, vilkas tillkomst betyder
ökade, mera varaktiga sysselsättningsmöjligheter. Det har nämligen synts
kommittén rimligt, att en till följd av arbetslöshet skattetyngd kommun erhåller
ett sådant tilläggsbidrag, vars storlek skulle bestämmas i varje särskilt
fall, för mera kostnadskrävande arbeten, vilkas utförande är en förutsättning
för exempelvis en planerad industriell eller annan företagsamhet.

Kungl. Maj. ts proposition nr 293.

\ ad beträffar dagavgifterna vid statliga beredskapsarbeten böra
dessa enligt kommitténs mening bibehållas och bestämmelserna angående
befrielse vid högt skattetryck och skatteutjämningsbidrag kvarstå. Den förändringen
föreslås dock, att dagavgiften, i de fall sådan utgår, fastställes till
högst det belopp, som motsvarar dagunderstödet till ensamstående person
över 18 år.

Slutligen föreslår kommittén — under förutsättning att beslut i enlighet
med arbetsmarknadskommissionens promemoria i ämnet den 15 juni 1944
meddelas om ortstillägg vid hänvisning till beredskapsarbeten
utom hemorten— att kostnader för sådant tillägg skola
få inräknas i årskostnadsunderlaget.

I detta sammanhang torde följande redogörelse få lämnas för promemorians
innehåll.

Sedan år 1941 bade hyreshjälpsverksamhet försöksvis varit anordnad för
arbetslösa familjeförsörjare, som hänvisats till beredskapsarbete på sådant
afstånd från hemorten att de icke kunde bo hemma. Medgivande att bedriva
sadan hyreshjälpsverksamhet hade lämnats tillhopa 13 orter beträffande familjeförsörjare
hänvisade till 31 olika vägarbeten, vid vilka timlönen varierat
mellan 89 och 104 öre.

Det hade emellertid stått klart för kommissionen, att denna åtgärd ej vore
tillräcklig för att möjliggöra hänvisning av familjeförsörjare till arbetsplatser
utom hemorten. Genomsnittsförtjänsten vid vägarbeten — varav beredskapsarbetena
till väsentlig del bestå — bomme, efter en omedelbart före promemorians
avlåtande verkställd avtalsändring, att inberäknat ackordsöverskott
och rörligt tillägg ligga omkring 300 kronor i månaden. Sedan kostnaden
för familjeförsörjarens uppehälle på arbetsplatsen avdragits, komme omkring
150 kronor per månad att återstå till skatterestantier och uppehälle för
den hemmavarande familjen, vilket i många fall komme att medföra att
för den senare utgiftsposten icke kunde beräknas mer än 80—100 kronor i
månaden.

Örn arbete i hemorten kunde anskaffas åt samtliga familjeförsörjare, saknade
det angivna förhållandet betydelse. Det kunde emellertid redan vid tiden
för promemorians avlåtande inträffa att detta vore omöjligt, och det
måste förutses bli ännu svårare vid en omfattande arbetslöshet, i synnerhet
örn nian även då vore hänvisad att huvudsakligen anlita anläggningsarbeten
av olika slag lör att bereda sysselsättning åt hjälpsökande arbetslösa. I viss
utsträckning vore alltså åtgärder av avsedd art redan i det aktuella läget
önskvärda. Främst framstock; det dock som led i en effektiv beredskap, ägnad
att vid omfattande arbetslöshet göra det möjligt att bereda hjälp genom arbete
åt största möjliga antal.

Med hänsyn till det anförda förordade kommissionen, att ortstillägg vid
beredskapsarbeten skulle försöksvis få utgå enligt i huvudsak följande grunder.
Det ankomme på kommissionens ordförande afl i varje fall avgöra, vid
vilka beredskapsarbeten ortstillägg finge utgå. Ortstillägg finge utgivas endast
till person, som hade försörjningsplikt mot hustru eller hemmavarande
minderåriga barn och som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd
från hemorten alf han icke kunde använda familjebostaden. Ortslilllägg
linge uppgå till högst 1 krona 50 öre per dag tor hustru och 50 öre per
dag för minderårigt barn och skulle utbetalas av arbetslöshetskommittén till
den hemmavarande familjen efter bchovsprövning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Ledamöterna Andersson, Brodén och Carell anmälde avvikande mening
mot kommissionens förslag med huvudsaklig motivering, att förslagets genomförande
skulle innebära ett uppenbart avsteg från principen, att vid beredskapsarbeten
den öppna marknadens lönesättning skulle tillämpas.

Statens arbetsmarknadskommission har med skrivelse den 6, december
1945 till Kungl. Maj:t överlämnat kommitténs betänkande.

Härvid tillstyrker kommissionen de i betänkandet framlagda förslagen.

Beträffanden den skala, enligt vilken bidragsprocenten å i årskos tnadsbidrag
ingående räntor och amorteringar å tidigare
lån skall utgå, framhåller kommissionen, att skalan lämpligen skulle
kunna konstrueras på så sätt, att man låter dubbla skillnaden mellan årskostnaden
i övrigt per skattekrona och den högsta kostnad, kommunen skulle
kunna ha utan att få inräkna ränte- och amorteringskostnaderna i årskostnadsunderlaget,
utgöra den procent, med vilken ifrågavarande kostnader få
inräknas. Örn således årskostnaden i övrigt uppgår till exempelvis 79 öre
per skattekrona, tages skillnaden mellan 79 och 50, d. v. s. 29. Efter fördubbling
erhåller man då 58 såsom den procentsats, efter vilken inräknande
får ske. Denna procentsats vid olika kostnader i övrigt framgår av följande
tablå.

Procentsats, efter vilken

Kostnad i övrigt ränte- och amorteringskostna per

skattekrona derna skulle få medtagas

i årskostnadsunderlaget

50 öre.......................... 0

51 , .......................... 2. (51 - 50) = 2

GO , .......................... 2. (60 - 50)= 20

70 , .......................... 2. (70 - 50)= 40

80 » .......................... 2. (80 - 50)= 60

90 , .......................... 2. (90 - 50)= 80

95 » .......................... 2. (95 - 50)= 90

99 » .......................... 2. (99 - 50)= 98

100 » .......................... 2. (100 - 50) = 100

Detta förfaringssätt — framhåller kommissionen — medför en jämn stegring
från 0 till 100 procent, när årskostnaden i övrigt stiger från 50 öre till 1
krona per skattekrona. Genom att stegringen göres jämn minskas också frestelsen
för kommunerna att genom konstlade medel öka årskostnaden till
något över 50 öre per skattekrona. En sådan frestelse kan ligga nära till
hands, om en större del av kostnaderna finge inräknas, så snart 50-öresgränsen
passerats.

I övrigt anför kommissionen huvudsakligen följande.

Mot förslaget örn differentiering av årskostnadsbidragen med hänsyn till
kommunernas finansiella ställning kan anföras, att det ytterligare komplicerar
ett beräkningssätt, som redan förut ansetts vara svårfattbart. Detta
torde dock ej enligt kommissionens uppfattning kunna undvikas, örn man vill
ernå önskvärd rättvisa i förhållandet kommunerna emellan.

Vad beträffar förslaget örn begränsning i vissa fall av normalprocentens

Kungl. Majlis proposition nr 293.

sänkning från ett år till ett annat framhåller kommissionen att förslaget ej
innebär någon principiell nyhet utan kan anses ansluta sig till en praxis,
som redan arbetslöshetskommissionen tillämpade.

Förslaget angående tilläggsbidrag till normalbidraget för statskommunala
beredskapsarbeten, vilkas tillkomst betyder ökade, mera varaktiga sysselsättningsmöjligheter,
finner arbetsmarknadskommissionen vara ägnat att
underlätta den differentiering av näringslivet, som särskilt i skattetyngda
kommuner i restarbetslöshetsområdena är i hög grad önskvärd. En förutsättning
måste dock givetvis vara, att noggranna undersökningar utföras angående
värdet för kommunen av det företag, vars inflyttning skulle stödjas.

I fråga om förslaget angående dagavgifterna vid hänvisning till statliga
beredskapsarbeten anför arbetsmarknadskommissionen, att vissa skäl enligt
kommissionens uppfattning tala för dessa avgifters slopande. De kunna
emellertid tjäna som ett incitament för ekonomiskt mera välsituerade kommuner
att lösa sina sysselsättningsproblem genom anordnande av egna arbeten.
Med hänsyn härtill finner kommissionen den av kommittén föreslagna
linjen kunna förordas.

Arbetsmarknadskommissionen hemställer, att Kungl. Maj:t ville giva kommissionen
bemyndigande att vidtaga åtgärder avseende statsbidrag till kommunernas
arbetslöshetskostnader, som kunna föranledas av kommitténs förslag.

Yttranden över förslaget.

Efter remiss hava yttranden över förslaget avgivits av statskontoret samt
styrelserna för svenska stadsförbundet och svenska landskommunernas förbund.

Statskontoret ifrågasätter, huruvida tillräckliga skäl kunna anses föreligga
för att i nuvarande läge vidtaga en generell ökning av det statliga bidraget
till kommunerna, och erinrar örn att socialvårdskommittén, som enligt direktiven
bland annat har att företaga omprövning av socialvårdsutgifternas
fördelning mellan stat och kommun, inom en nära framtid väntas framlägga
förslag avseende nu förevarande angelägenhet.

Statskontoret säger sig icke vilja förneka, att de nuvarande statsbidragsbestämmelsema
i vissa fall, särskilt för kommuner med hög utdebitering,
framstå som mindre tillfredsställande, och alt således en differentiering av
årskostnadsbidraget kan vara motiverad. Det vore emellertid ur statsverkets
synpunkt önskvärt, att de nya bestämmelserna erhölle sådant innehåll,
att ökningen av statens bidrag begränsades till kommuner, för vilka arbetslöshetskostnaderna
med nu gällande system kunde sägas vara alltför betungande
i förhållande till den ekonomiska bärkraften. Med hänsyn till att
arbetslösheten för närvarande hade en förhållandevis obetydlig omfattning,
syntes det vara förtjänt att tagas under övervägande, om icke det fåtal kommuner,
som vore i verkligt behov av ökat statsbidrag, skulle genom beslut
i varje särskilt fall kunna tilldelas ett efter kommunens ekonomi avpassat
högre bidrag. Härigenom skulle en generell ändring av statsbidragsgrunderna
kunna uppskjutas, till dess närmare erfarenheter kunnat vinnas angående
verkningarna därav.

Kungl Maj:ts proposition nr 293.

I anslutning till denna statskontorets inställning kan ämbetsverket icke
förorda den föreslagna höjningen av bidraget till administrationskostnader.

Förslaget om årskostnadsbidrag till ränte- och amorteringskostnader för
tidigare upptagna lån finner statskontoret rimligt. Det av arbetsmarknadskommissionen
angivna förfaringssättet har icke heller givit statskontoret anledning
till erinran. Däremot ifrågasättes, om tillräckliga skäl förefinnas för
den föreslagna möjligheten för arbetsmarknadskommissionen att pröva, huruvida
och i vad mån enbart sådana kostnader böra berättiga till statsbidrag.

Vad angår dagavgifterna anser statskontoret, att de böra göras obligatoriska
med hänsyn till att dessa avgifter, såsom arbetsmarknadskommissionen
framhållit, kunna tjäna som incitament för ekonomiskt mera välsituerade
kommuner att lösa sina sysselsättningsproblem genom anordnande
av egna arbeten. Då kostnaderna för dagavgifterna finge inräknas i årskostnadsunderiaget,
kunde det ej heller göras gällande, att kommunerna
alltför hårt skulle betungas härav. Även med avgifternas nuvarande storlek
skulle icke någon kommun få vidkännas högre kostnader än vad som skulle
behöva utanordnas i form av kontantunderstöd. Tillräckliga skäl synas
statskontoret därför icke vara anförda för den föreslagna minskningen av
dessa avgifter.

I övrigt har statskontoret ej funnit anledning till uttalande i anledning av
förslaget.

Styrelsen för svenska stadsförbundet finner det nödvändigt, att staten påtager
sig huvuddelen av det allmännas kostnader för arbetslöshetshjälp.
Huru statens och kommunernas andelar i dessa kostnader rätteligen böra
vara avvägda med tanke särskilt på kommunernas mycket olika förmåga att
bära sådana kostnader, har emellertid enligt styrelsens uppfattning icke blivit
tillfredsställande klarlagt vare sig tidigare eller genom den nu föreliggande
utredningen.

Vad särskilt beträffar den skala, efter vilken den s. k. normalprocenten
för engångsbidragen fastställes, anser styrelsen den vara av mycket tvivelaktig
konstruktion. Bortsett från andra invändningar kan man fråga, varför
normalbidragsskalan skall bestämmas just av produkten av antalet skattekronor
per invånare och den förefintliga marginalen för skattetryckets ytterligare
stegring. Även örn det kan erkännas, att nämnda båda faktorer böra
påverka den åsyftade normalprocenten, kan styrelsen ej finna det självklart,
att en multiplikation av dessa faktorer skall ge ett riktigt resultat. Dessutom
kan mot denna skala riktas en anmärkning, som alltid drabbar statsbidragsgrunder,
som göras beroende av kommunernas faktiska utdebitering, nämligen,
att skalan ger en kommun möjlighet att själv inverka på bidragets
storlek. En kommun kan befinna sig i en sådan situation, att den genom
en obetydlig höjning exempelvis av anslag till oförutsedda utgifter kommer
upp till högre bidragsprocent.

Styrelsen finner, att det också kan sättas i fråga, örn det utdebiteringsbelopp
av 1:50 kr. per skattekrona, som beträffande årskostnadsbidraget
antagits såsom maximum för kommunens andel, är lämpligt valt. Ännu mera

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

tveksam måste man då bli, när det föreliggande förslaget bland annat går ut
på en gradering av detta utdebiteringsbelopp med användande av den nyss
omförmälda skalan. Styrelsen vill icke förneka, att en jämkning av reglerna
för årskostnadsbidraget i den riktning förslaget åsyftar är befogad, men kan
ej finna att förslaget härutinnan, såsom det utformats, vilar på tillförlitliga
grunder.

Även förslagen örn införande av 5-procentsintervaller i normalbidragsskalan
samt om undvikande av alltför stora fluktuationer i normalprocenten
från år till år genom att sänkningen begränsas förutsätta givetvis, att grunderna
för normalbidragsberäkningen i princip godtagas, vilket styrelsen
emellertid icke är beredd att göra.

Beträffande frågan örn lånekostnaders inräknande i årskoslnadsunderlaget
har styrelsen intet att erinra mot förslaget att amorteringstiden i vissa fall
må förkortas. Bidragssystemets allmänna konstruktion synes emellertid rätteligen
böra medföra, att bidrag skall utgå till ifrågavarande lånekostnader
under hela amorteringstiden oberoende av arbetslöshetslägets förändringar.
Om man trots detta måste förutsätta att en begränsning härvidlag skall tilllämpas,
finner styrelsen de föreslagna reglerna godtagbara.

Vad beträffar dagavgifterna vid statliga beredskapsarbeten synes det styrelsen
befogat, att dessa avgifter avskaffas. Beträffande arbetsmarknadskommissionens
uttalande, att dagavgifterna kunna tjäna som ett incitament för
ekonomiskt mera välsituerade kommuner att lösa sina sysselsättningsproblem
genom anordnande av egna arbeten, framhåller styrelsen, att det är kommissionen
och icke respektive kommun själv, som bestämmer örn hänvisning
till de statliga arbetena. För de arbetslösa, för vilka sådan hänvisning icke
står till buds, bör en kommun ha lika stort intresse att anordna egna arbeten,
vare sig dagavgift får erläggas eller icke.

I övriga hänseenden har styrelsen intet att erinra mot det föreliggande
förslaget.

Styrelsen för svenska landskommunernas förbund finner det riktigt, att
statsbidragsbestämmelser som de förevarande, vilka bygga på tidigare icke
tillämpade bedömningsgrunder, icke fastlåsas för längre tidsperioder utan bli
föremål för justeringar, så snart vunna erfarenheter ge anledning därtill.
Ehuru förbundet för närvarande icke har tillräckligt underlag för en bedömning
av huruvida den framkomna kritiken motiverar så pass genomgripande
ändringar, som arbetsmarknadskommissionen föreslagit, vill styrelsen
icke motsätta sig alt kommissionen gives det begärda bemyndigandet
men anser sig böra framhålla följande omständigheter, som tala emot att
ändringar redan nu åvägabringas.

Redan i sitt yttrande över kommunalskatteberedningens på sin tid avgivna
betänkande rörande ändrade grunder för olika slag av statsbidrag framhöll
styrelsen som sin mening, att den av arbetsmarknadskommissionen uppställda
formeln, x (23 — y), för uträkning av de s. k. normalbidragen borde
kunna ge eli mera rättvist resultat än en gradering av statsbidragen enbart
efter skatteunderlaget per invånare. Kommunalskatteberedningens förslag
har ännu icke lett till nämnvärda resultat. I övrigt synas olika statliga ut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

redningar söka sig fram efter olika linjer. Får denna utveckling ohämmat
fortgå, torde vi inom kort lia ett mycket invecklat statsbidragssystem, där
statsbidrag av olika slag beräknas enligt från varandra skilda huvudgrunder.
Om man eftersträvar att få varje statsbidrag fullt rättvist avvägt, måste detta
leda fram till bestämmelser av så invecklad art, att de icke kunna bemästras
av andra än ett fåtal specialister. Statsbidragen böra vara så konstruerade,
att de med någorlunda exakthet låta sig förhandsberäknas av kommunerna.

Dessa erinringar drabba icke bestämmelserna om normalbidraget i arbetsmarknadskommissionens
förslag. Däremot konstateras, att förslaget till nya
bestämmelser örn årskostnadsbidrag gjorts betänkligt invecklade. Styrelsen
finner det visserligen ovedersägligt, att en årskostnad för arbetslöshetsåtgärder
på 1: 50 kr. per skattekrona måste kännas mera tyngande i en kommun
med hög utdebitering än i en kommun med normal kommunalskatt. Men
man bör då också göra klart för sig den inverkan, som bidragen av skatteutjämningsmedel
ha i detta avseende. En flyktig granskning av nettoutdebiteringen
i de av arbetslöshet besvärade Västemorrlandskommunema visar,
att denna utdebitering är av ungefärligen samma storleksordning som i andra
hårt skattetyngda kommuner inom länet, där särskilda arbetslöshetsutgifter
icke förekommit. Frånsett den för skatteutjämningsunderstöden gällande s. k.
5: 50-regeln torde arbetslöshetskommunema på sina utgifter för arbetslöshetens
bekämpande sålunda ha tilldelats skatteutjämningsbidrag. Visserligen
kan det vara likgiltigt, huruvida de hårdast skattetyngda kommunerna kompenseras
medelst ett speciellt statsbidrag eller med ett allmänt skatteutjämningsbidrag.
Här rör det sig emellertid om en viktig avvägningsfråga. Enligt
styrelsens mening kunna de speciella statsbidragen icke så konstrueras, att
allmänna skatteutjämningsbidrag göras överflödiga. Styrelsen ifrågasätter
därför, örn man beträffande ett visst statsbidrag bör eftersträva en millimeterrättvisa,
som ändock icke kan vinnas.

Mot vad arbetsmarknadskommissionen föreslagit i fråga örn rätt för kommunerna
att i årskostnadsunderlaget inräkna annuiteter finner styrelsen intet
att erinra. Ur kommunal synpunkt skulle det emellertid vara en stor fördel
att vid planering av ett visst företag kunna röra sig med en någorlunda
hållbar finansieringsplan. Eftersom de kommunala arbetslöshetsåtgärderna
under den närmaste tiden i stor utsträckning torde komma att taga sikte på
skapandet av sådana nyttigheter, främst vatten- och avloppsledningar, vilkas
underhåll och i viss mån finansiering skall bestridas genom avgifter från enskilda,
framstår önskvärdheten av en finansieringsplan så mycket tydligare.
Styrelsen ifrågasätter, om man icke t. ex. i fråga om ett avloppsledningsföretag
kunde schematiskt fastslå dels normalbidragets storlek, dels den del
av annuiteten, som skäligen anses böra täckas medelst statsbidrag, vilket belopp
skulle kapitaliseras och utbetalas som ett förhöjt normalbidrag, dels
ock slutligen den kostnadsandel, som skäligen anses böra falla på kommunen
med eller utan tillskott av enskilda, vilket belopp normalt bör få anskaffas
genom ett långfristigt amorteringslån, till vilket speciellt statsbidrag
icke utgår.

Föredraganden.

Erfarenheterna av de från och med år 1941 gällande bestämmelserna
örn statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader äro begränsade av
den anledningen att någon mera omfattande arbetslöshet icke förekommit
under senare år. Inom restarbetslöshetsområdena i Västernorrlands län
ha emellertid kommunernas utgifter för arbetslöshetsåtgärder blivit så betungande,
att dessa kommuner ansett sig böra framställa vissa anmärkning -

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

ar mot bidragssystemet. Med anledning härav har arbetsmarknadskommissionen
låtit verkställa utredning av frågan och härefter framlagt förslag till
rissa jämkningar i gällande statsbidragsbestämmelser.

Man torde i regel kunna karakterisera läget för en arbetslöshetstyngd kommun
sålunda. Genom en lång och omfattande arbetslöshet utsättes kommunen
för en ekonomisk och social nedslitning, som kommer till uttryck icke endast
i höga kostnader för direkt arbetslöshetslindrande åtgärder utan även i sänkning
av standarden för ett stort antal av kommunens medlemmar, ökade
fattigvårdsutgifter, utflyttning av de arbetsföra och produktionsdugliga åldrarna,
kort sagt en allmän utarmning av kommunen. Ju längre nedslitningsprocessen
fortgår desto svårare blir det för kommunen att arbeta sig ur den
iråkade situationen. Givet är att en arbetslöshetskostnad motsvarande viss
utdebitering per skattekrona är betydligt mera kännbar för en kommun,
som befinner sig i antytt läge, än för en välsituerad kommun.

Det synes mig därför angeläget, att statsbidragen till kommunernas arbetslöshetskostnader
konstrueras så, att de i möjligaste mån anpassas efter kommunens
ekonomiska bärkraft. De förslag som nu framlagts avse att i gällande,
av riksdagen år 1941 antagna statsbidragssystem vidtaga sådana jämkningar,
att detta önskemål ytterligare tillgodoses. Jag finner det ändamålsenligt
att redan nu dessa jämkningar vidtagas, enär det bör vara av betydelse
att systemet prövas under en tid, då arbetslöshet förefinnes endast inom vissa
begränsade områden.

Redan nu förekommer i statsbidragssystemet för arbetslöshetskostnader en
riss differentiering med hänsyn till kommunernas skatteunderlag och ekonomiska
situation. Detta gäller i fråga om engångsbidraget till andra arbetsobjekt
än sådana företag, för vilka bidragets storlek är reglerad i särskild
författning. För engångsbidragets bestämmande tillämpar nämligen arbetsmarknadskommissionen
en skala, enligt vilken bidraget — det s. k. normalbidraget
— från ett minimum av 20 % stiger med ökande skattetryck och
minskande antal skattekronor per invånare till 90 %. Det s. k. årskostnadsbidraget
— d. v. s. statsbidraget till kommunens av arbetsmarknadskommissionen
godkända arbetslöshetskostnader under ett år -— är för närvarande
icke differentierat med hänsyn till berörda förhållanden men stiger progressivt
så, att kommunens kostnadsandel i princip icke överstiger 1 krona 50
öre per skattekrona. Kommissionen föreslår nu, att den för normalbidraget
gällande skalan såtillvida skall tillämpas även vid bestämmande av årskostnadsbidraget,
att den maximala arbetslöshetskostnad, som i princip skall
stanna å kommunen, motsvarar 1 krona 50 öre per skattekrona vid normalbidrag
under 40 °/o, 1 krona 25 öre per skattekrona vid normalbidrag av 40—
50 % och 1 krona per skattekrona vid normalbidrag över 50 %>. Förslaget innebär
för de ekonomiskt relativt välsituerade kommunerna ett bibehållande
av principen örn en maximal belastning å kommunen för arbetslöshetskostnader
motsvarande 1 krona 50 öre per skattekrona, medan sagda maximibelastning
skulle för ekonomiskt svagare kommuner i princip reduceras till
I krona 25 öre respektive 1 krona per skattekrona. I anledning av vad
stadsförbundet anfört vill jag framhålla, att jag anser utdebiteringen per

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

skattekrona och antalet skattekronor per invånare vara av så väsentlig betydelse
för bestämmande av vederbörande kommuns ekonomiska situation,
att produkten av dessa faktorer bör kunna läggas till grund för en schemaask
—■ och om något annat kan det här icke vara fråga — bestämning
av kommunens ekonomiska bärkraft. Att i enlighet med statskontorets förslag
låta frågan, huruvida en kommun är i behov av ökat årskostnadsbidrag,
tillsvidare bli beroende av särskild prövning i det enskilda fallet finner
jag mindre lämpligt bland annat av den anledningen att det är av värde att
erfarenhet av ett generellt system vinnes redan nu. Den av arbetsmarknadskommissionen
sålunda föreslagna differentieringen av årskostnadsbidraget
kommer att medföra viss kostnadsökning för statsverket, vilken dock i viss
utsträckning kommer att motsvaras av en minskning av skatteutjämningsbidragen.
Hur stor nettokostnadsökningen blir är givetvis beroende av arbetslöshetens
omfattning från tid till annan och av kommunernas fördelning
mellan de olika bidragsgrupperna. Då emellertid kostnadsökningen kommer
att innebära en överflyttning av kostnader från de ekonomiskt svagaste
kommunerna till statsverket, finner jag goda skäl tala för ett biträdande av
arbetsmarknadskommissionens förslag i denna del.

I anledning av vad landskommunernas förbund anfört beträffande de allmänna
skatteutjämningsbidragens förhållande till den speciella bidragsgivningen
till arbetslöshetskostnader vill jag påpeka, att det är den effektiva
utdebiteringen, i förekommande fall minskad med skatteutjämningsbidraget,
som lägges till grund för normalbidragets bestämmande.

I fråga om årskostnadsbidrag till ränte- och amorteringskostnader för lån,
som tidigare upptagits i arbetslöshetslindrande syfte, föreslår arbetsmarknadskommissionen
dels generell rätt att inräkna dessa kostnader i årskostnadsunderlaget,
därest arbetslöshetskostnaderna i övrigt äro större än 50 öre
per skattekrona, dels möjlighet för kommissionen att även i annat fall tilldela
kommun särskilt bidrag till dessa ränte- och amorteringskostnader.
Kommissionen avser härmed att i görligaste mån skapa bestämdare riktlinjer
för bidragen till räntor och amorteringar å ifrågavarande lån. Gällande
riktlinjer innefattas i riksdagens uttalande i skrivelsen nr 111/1941, att årskostnadsbidrag
till ränte- och amorteringskostnader för lån varom här är
fråga kunde påräknas, så länge de ekonomiska verkningarna av krisen
rore för kommunen kännbara. I yttrandena över förslaget har stadsförbundet
uttalat, att bidrag till ifrågavarande kostnader rätteligen borde utgå
ander hela amorteringstiden oberoende av arbetslöshetslägets förändringar,
medan landskommunernas förbund ifrågasatt, örn icke bidragen borde kapitaliseras
och utbetalas som ett förhöjt normalbidrag. Ett biträdande av
stadsförbundets uppfattning skulle otvivelaktigt innebära en utvidgning av
möjligheterna till statsbidrag enligt riksdagens berörda uttalande och
ett avsteg från den enligt min mening riktiga principen, att staten icke
bör alltför hårt engagera sig i sådana arbeten, som oavsett arbetslösheten
skulle på kommunens bekostnad ha kommit till utförande i en mer eller
mindre närliggande framtid. Vad angår det av landskommunernas förbund
ifrågasatta förfarandet vill jag erinra örn att årskostnadsbidragets storlek be -

Kungl. Maj.ts proposition nr £93.

stämmes av kommunens samtliga, av arbetsmarknadskommissionen godkända
arbetslöshetskostnader under året. Det låter sig därför icke göra att på
förhand beräkna storleken av detta bidrag ens under löpande år och ännu
mindre under en följd av år, som kunna vara att hänföra till amorteringsperioden.
Därav följer, att bidraget icke låter sig kapitaliseras och utanordnas
som ett förhöjt normalbidrag. Jag är icke beredd att gå utöver kommissionens
förslag på denna punkt, vilket närmast är att betrakta som en
mera exakt bestämning än riksdagens torenämnda uttalande i fråga örn kommunernas
rätt till statsbidrag för ifrågavarande kostnader.

Kommissionens förslag, att de dagavgifter som kommunerna äro skyldiga
erlägga för de till statliga beredskapsarbeten hänvisade arbetslösa skola enhetligt
bestämmas till belopp motsvarande dagunderstöden för ensamstående
personer över 18 år, synes innebära en ur olika synpunkter lämplig jämkning
av gällande bestämmelser. Stadsförbundets förslag att slopa dagavgiften
kan jag av olika skäl icke biträda. Ett bibehållande av dagavgiften torde
nämligen i vissa lägen verkligen utgöra ett incitament för mera välsituerade
kommuner att i arbetslöshetsbekämpande syfte anordna egna arbeten. Vidare
skulle kommunerna, därest dagavgiften slopades, få känning av arbetslöshetskostnaderna
på väsentligt olika sätt. Vissa kommuner skulle i sådant
fall under gynnsamma förhållanden kunna få alla sina arbetslösa placerade
rid statliga beredskapsarbeten utan kostnad för kommunen, under det att
andra kommuner i samma ekonomiska belägenhet själva finge vidtaga åtgärder
för att bereda sina arbetslösa sysselsättning eller försörjning och vidkännas
härav föranledda kostnader. Slutligen må erinras om att dagavgifterna
få inräknas i årskostnadsunderlaget och att kommuner, som ha en
kommunal uttaxering av minst 12 kronor och åtnjuta skatteutjämningsbidrag,
äro befriade från dessa avgifter.

Kommissionens förslag i övrigt, mot vilka inga väsentliga erinringar framställts
i yttrandena, biträdas av mig.

Jag finner alltså arbetsmarknadskommissionens förslag i dess helhet vara
ägnat att medföra en lämplig utjämning av kommunernas arbetslöshetskostnader
och ämnar, därest riksdagen icke framställer erinran däremot, föreslå
Kungl. Maj:t bemyndiga kommissionen att vidtaga de åtgärder beträffande
statsbidrag till dessa kostnader som föranledas av förslaget. I

I detta sammanhang torde frågan om ortstillägg vid hänvisning till beredskapsarbeten
utom hemorten få upptagas till behandling.

Den hyreshjälp som i vissa fall tillerkännes till beredskapsarbeten utom
hemorten hänvisade familjeförsörjare bestämmes till högst de belopp med
»dika hyreshjälp i samband med dagunderstöd kan utgå, d. v. s. alltefter
ortsgrupp lägst 20 och högst 90 kronor i månaden. Avsikten med hyreshjälpen
är att i vissa fall kompensera vederbörande för en mera kännbar kostnadsökning,
som föranledes av att han nödgas ha bostad på två håll. Hyreshjälpsverksamheten
har hittills på grund av det allmänna arbetsmarknadsläget
haft en relativt liten omfattning. Sålunda lia för närvarande endast
Göteborg, Mölndal och Luleå arbetsmarknadskommissionens medgi -

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

vande att utgiva hvreshjälp till från dessa städer hänvisade familjeförsörjare.

För familjeförsörjare innebär hänvisning lill ort på större avstånd från
hemorten även andra ekonomiska svårigheter än de redan nämnda. En sådan
hänvisning torde nämligen i de flesta fall medföra en allmän ökning av
levnadskostnaderna. Regelmässigt äro dessa svårigheter särskilt påtagliga,
när löneläget på arbetsorten ligger under löneläget på hemorten, men de
kunna även vara betydande i de fall då lönerna utgå med samma belopp.
Angivna förhållanden kunna vid en mera omfattande arbetslöshet komma
att verka hindrande för ett hänvisningsförfarande i erforderlig omfattning
och äro redan nu förenade med olägenheter beträffande restarbetslöshetsområdena.
Inom dessa områden börjar nämligen knapphet göra sig gällande
i fråga om lämpliga objekt för beredskapsarbeten. Följden härav torde
som regel bli att den äldre arbetskraften, vars placering på annan ort av
åldersskäl bereder särskilda svårigheter, sysselsättes i arbete på hemorten
och att övriga arbetslösa, bland dem även familjeförsörjare, måste hänvisas
till beredskapsarbeten utom hemorten. En sådan hänvisning torde i flertalet
fall medföra en relativt sämre ekonomisk situation för dem, vilka ha
försörjningsplikt mot hustru och minderåriga bani. Då hyreshjälpen som
regel icke torde kunna fastställas till sådant belopp, att berörda ytterligare
merkostnader bliva täckta, finner jag önskvärt att skälig ersättning härför
herodes vederbörande i annan form. Detta skulle kunna ske genom ett särskilt
ortstillägg, som bör kunna utgivas oberoende av huruvida hyreshjälp
utgår eller icke. Vid bestämmande av ortstillägg bör givetvis hänsyn tagas
till utgående hyreshjälp och vice versa men någon sammankoppling av dessa
båda hjälpformer synes icke lämplig. Jag förordar, att ett system med
ortstillägg tills vidare tillämpas försöksvis. I likhet med hyresbidragen böra
ortstilläggen bekostas av kommunerna med rätt för dessa att medräkna utgifterna
härför bland de godkända arbetslöshetskostnader, för vilka arskostnadsbidrag
utgår. Arbetsmarknadskommissionen bör äga att bestämma,
i vilka hänvisningssammanhang med hänsyn till olika lönelägen etc.
ortstillägg skall få utgå, samt därvid meddela erforderliga bestämmelser angående
de grunder efter vilka tilläggens storlek skola fastställas. Dessa grunder
torde i princip böra utformas på sådant sätt, att ortstilläggets storlek
icke direkt anknytes till storleken av den hemmavarande familjen utan i
stället bestämmes med hänsynstagande till den levnadskostnadsfördyring
som kan anses uppkomma därigenom, att familjeförsörjaren måste uppehålla
sig på annan ort än bostadsorten. Tillägget synes emellertid icke i något fall
böra få överstiga 75 kronor per familj och månad. Beslut angående ortstilläggens
storlek i de särskilda fallen böra med tillämpning av de av arbetsmarknadskommissionen
fastställda grunderna meddelas av kommunernas arbetslöshetsnämnder.
Jag förutsätter emellertid, att kommissionen skall på
framställning av kommun kunna medgiva, att ortstilläggen i kommunen må
utgå med enhetliga belopp. Sedan tillräcklig erfarenhet vunnits av denna
försöksverksamhet, torde ifrågavarande spörsmål få i mera definitiv form
underställas riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

Provisoriska löneförbättringar för arkivarbetare m. fl.

Den 15 februari 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt statens arbetsmarknadskommission
att verkställa en översyn av organisationen och utformningen av de
s. k. arkivarbetena jämte därmed sammanhängande spörsmål samt att till
Kungl. Majit inkomma med de förslag, vilka kunde föranledas av utredningen.

Inom kommissionen har utredningen uppdrag^ åt särskilda sakkunniga.1

I skrivelse den 30 april 1946 till arbetsmarknadskommissionen ha de sakkunniga
anmält, att slutförandet av uppdraget torde komma att bli tidskrävande.
De sakkunniga lia därför i berörda skrivelse och en härvid fogad
promemoria avgivit förslag till provisoriskt lönetillägg och barntillägg åt personer
sysselsatta i arkivarbete samt musiker- och artisthjälp.

Beträffande de hittillsvarande avlöningsbestämmelserna vid arkivarbeten
anföra de sakkunniga följande.

När arkivarbetena år 1934 kommo till stånd, fastställdes lönen vid dessa
arbeten på samma sätt som vid övriga slag av reservarbeten, d. v. s. den på
orten gällande grovarbetarlönen blev normerande. Detta lönesystem visade
sig emelleitid efter hand olämpligt. Enligt av Kungl. Majit lämnat bemyndigande
utfärdade kommissionen nya lönebestämmelser, att tillämpas från
och med den 1 juli 1941. Avlöningen kom från denna tidpunkt att utgå i
form av en för olika orter varierande veckolön, vad Stockholm angår motsvarande
en månadslön av 300 kronor. Lönerna, som sedermera något höjts
pa grund av dyrtiden, utgå från och med oktober 1942 med följande, sedan
dess oförändrade belopp:

Orts-	Vecko-	Lön per	Orts-	Vecko-	Lön per
grupp	lön, kr.	dag, kr.	grupp	lön, kr.	dag, kr.
A.....	.... 45:15	6: 45	F......	... 59:15	8: 45
B .....	.... 47:95	6: 85	G......	... 65:45	9: 35
C .....	.... 50:40	7:20	H......	... 71:40	10: 20
D.....	.... 52:50	7:50	I ......	... 74:90	10: 70
E.....	.... 55:30	7:90

Mot en \eckolön av /4 kronor 90 öre i Stockholm svarar för närvarande
en månadslön av cirka 325 kronor. Inga särskilda lönetillägg finnas. Till
mterlokalt hänvisad person kan, i det fall hyreshjälp till hemmaboende familj
ej beviljats av arbetslöshetsnämnd, hyresbidrag efter beslut av kommissionen
utgå med följande belopp:

Orts»rupp Hyresbidragsbelopp per kalendermånad för

familjeförsörjare icke familjeförsörjare

A C........... 30: — kr. 18: — kr.

D—F........... 42: — » 30: — »

G—H........... 54: — » 42: — »

I............... 60: — » 45: — »

Samma förmaner ha utgått till sådana flyktingar som i hyresbidragshänseende
betraktats såsom interlokalt hänvisade, d. v. s. till flyktingar, som
hänvisats till arbete pa ort, där de icke förut haft bostad under någon nämn -

1 De sakkunniga äro avdelningschefen i arbetsmarknadskommissionen K. J. Olsson
ordförande, samt riksdagsmännen H. Allard och P.-Hj. Fagerholm.

, tillika

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

värd tid. Den 13 mars 1946 beslöt emellertid arbetsmarknadskommissionen,
att hyresbidrag till flyktingar skulle upphöra alt utgå, beträffande ickefamiljeförsörlare
från och med den 14 april 1946 och beträffande familjeförsörjare
med utgången av juni månad 1946.

De sakkunniga erinra örn att arbetsmarknadskommissionen såväl 1943
som 1944 framlagt förslag till ändring av lönesystemet. Enligt 1943 års förslag
skulle alla arkivarbetare på en ort i princip erhålla samma grundlön,
i förekommande fall utfylld med ett familjetillägg. Personer, som till följd
av speciella färdigheter hänvisats till mera kvalificerade arbeten, skulle härutöver
tillerkännas visst kompetenstillägg. 1944 års förslag hade med vissa
modifikationer samma innehåll. Intet av dessa förslag föranledde emellertid
någon åtgärd från statsmakternas sida.

De sakkunniga lia undersökt utvecklingen av löner och understöd inom
vissa andra områden och lämna för undersökningen följande redogörelse.

Sedan den 1 oktober 1942, från och med vilken tidpunkt de nuvarande arkivarbetslönerna
utgå, har socialstyrelsens levnadskostnadsindex stigit obetydligt.
Det lönetillägg, som på grundval av förändringarna i detta index utgår
till befattningshavare i såväl statlig som enskild tjänst, torde i allmänhet
vara oförändrat sedan nämnda tidpunkt. Emellertid har, särskilt under senare
år, en i vissa fall betydande lönestegring ägt rum inom en del yrken.
Det är dock svårt att uppskatta storleken av denna löneökning, då det gäller
arbetskraft, sysselsatt i privata företag. 1 fråga örn statstjänstemännen har
kompensation för de ökade levnadskostnaderna lämnats i form av provisoriska
lönetillägg och barntillägg, som utgått under budgetåren 1944/45 och
1945/46. Dessa tillägg ha emellertid utbetalats endast till de lägsta befattningshavarna.
Ifrågavarande tillägg lia icke varit differentierade efter dyrön.
Under våren 1946 har ett engångsbelopp utbetalats till så gott som alla
statstjänstemän, oberoende av placering i högre eller lägre lönegrad. Enligt
beslut av årets riksdag skall ett särskilt lönetillägg utgå till statstjänstemännen
från och med den 1 juli 1946. Befattningshavare i statens tjänst lia sålunda
erhållit viss löneförbättring i avvaktan på eventuell liv lönereglering.

Även i fråga örn understödsverksamheten inom socialvården har sedan
den 1 oktober 1942 beloppens storlek undergått vissa justeringar. Särskilt
gäller detta arbetslöshetsnämndens kontantunderstödsverksamhet samt de
erkända arbetslöshetskassornas verksamhet.

Beträffande kontantunderstödsverksamheten må framhållas, att dagunderstöden
efter 1942 höjts för ensamstående person över 18 år med 40 öre i
ortsgrupp I och II och med 25 öre i ortsgrupp III, samt — beträffande alla

ortsgrupper — med 75 öre för nian och hustru, 15 öre per barn lör 1 3

barn samt 30 öre per barn för 4—6 barn. Dagunderstöden uppgå numera
i ortsgrupp 1 till 2:50 kr. för ensam person över 18 är, 4:— kr. tor nian

och hustru, 4: 85 kr. för man, hustru och ett barn samt 6: 55 kr. för man,

hustru och tre barn. I ortsgrupp II äro motsvarande belopp resp. 2: 75,
4:25, 5:30 och 7:40 kr. samt i ortsgrupp lil resp. 3:—, 4:50, 5: 75 och
8: 25 kr. Daghjälpen från de erkända arbetslöshetskassorna har under tiden
höjts, liksom de på daghjälpen utgående hustru- oell barntilläggen.

Även inom fattigvården lia understöden på flera håll höjts under de senaste
åren.

De sakkunniga finna skäligt, att även i aikivarbete sysselsatta personer få
komma i åtnjutande av löneförbättring. Enligt de sakkunnigas mening är

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

en omreglering av hela lönesystemet vid arkivarbetena av behovet påkallad.
Förslag till en dylik reglering kunde emellertid framläggas först efter en
fullständig utredning av hela arkivarbetsfrågan. I avvaktan härpå syntes
det välgrundat, att personer, sysselsatta i arkivarbete, redan nu erhölle löneförbättring
i form av ett provisoriskt lönetillägg. Härom anföra
de sakkunniga följande.

Storleken av detta lönetillägg kan givetvis diskuteras, likaså frågan om,
huruvida tillägget skall differentieras efter dyrort eller på annat sätt. Enligt
de sakkunnigas mening bör ett tillägg av cirka 30 kronor per månad vara
skäligt. Aven ur redovisningssynpunkt är detta tillägg lämpligt. Tillägget synes
icke böra differentieras utan utgå med samma belopp för alla. Härigenom
komma visserligen personer sysselsatta på arbetsplatser i högre dyrorter,
att erhålla en procentuellt mindre ökning än personer, sysselsatta på
arbetsplatser i lägre dyrorter, men en dyrortsgradering av tillägget torde stöta
på praktiska svårigheter. Som redan framhållits, avses tillägget att vara provisoriskt
i avvaktan på en omreglering av hela lönesystemet.

Tillägget bör utgå från och med den 1 juli 1946 och tillkomma såväl
svenskar som flyktingar.

Med arkivarbeten bör i detta avseende musiker- och artisthjälpen jämställas.

Kostnaderna för ifrågavarande tillägg kunna endast approximativt beräknas.
För närvarande sysselsättas cirka 1 800 personer i arkivarbete samt
musiker- och artisthjälp. Antalet beräknas nedgå något inom den närmaste
tiden. Kostnaderna skulle med ledning härav kunna beräknas till cirka
50 000 kronor per månad.

De sakkunniga föreslå alitsa, att provisoriskt lönetillägg å 30 kronor per
månad, dock högst 7 kronor per vecka, skall utgå från och med den 1 juli
1946 till personer, såväl svenskar som flyktingar, som äro sysselsatta i arkivarbete,
musikerhjälp eller artisthjälp.

De sakkunniga upptaga vidare till behandling Irågan örn en komplettering
av det provisoriska lönetillägget med ett särskilt barntillägg. Härom
anföra de sakkunniga i huvudsak följande.

Syftet med barntillägget är att lätta familjeförsörjarnas svåra ekonomiska
ställning. Familjeförsörjarna ha nämligen betydligt större levnadsomkostnader
än andra, särskilt därför att de måste hyra familjebostad.

Bamtdlägget skall enligt de sakkunnigas mening vara av helt provisorisk
karaktär och icke bindande för den fortsatta utredningen om en slutlig
justering av lönesystemet vid arkivarbetena.

Vid uppgörandet av normerna för barntillägget uppkomma många spörsmål,
exempelvis frågor örn tilläggets storlek, huruvida tillägget skall vara
differentierat efter dyrort och efter antalet barn, huruvida tillägget skall
utgå även för barn, som icke vårdas av den farsörjningspliklige etc. För att
full rättvisa skall ernås, hör givetvis barntillägget graderas efter dvrort. Med
hänsyn till tilläggets karaktär av provisorium och då skillnaden mellan
barntilläggen för de olika dyrorterna skulle uppgå till obetydliga belopp,
anse de sakkunniga någon dyrortsgradering icke erforderlig. Étt barntillägg
av den provisoriska karaktär, varom här är fråga, bör enligt de sakkunnigas
mening utgå efter så allmängiltiga normer som möjligt. Formen för ett dy Bihang

till riksdagens protokoll IDUS. 1 sami. Nr 293. 3

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

ligt tillägg bör av praktiska skäl göras synnerligen enkel, vilket torde kunna
ske utan olägenhet.

De sakkunniga föreslå, att till personer, som äro sysselsatta i arkivarbete,
musikerhjälp eller artisthjälp och som äro försörjningspliktiga mot barn
under sexton år och verkligen fullgöra denna försörjningsplikt, skall från
och med den 1 juli 1946 utöver den fastställda lönen jämte provisoriskt
lönetillägg utgå särskilt barntillägg enligt ettdera av två alternativ.

Enligt alternativ I är barntillägget i viss mån differentierat med hänsyn
till barnantalet, så att tillägget utgår med 6 kronor 30 öre per vecka för ett
eller två barn och med 8 kronor 40 öre per vecka för tre eller flera barn.

I alternativ II däremot förekommer ingen differentiering utan tillägget utgår
i alla fall med 7 kronor per vecka.

Statens arbetsmarknadskommission har med eget yttrande den 2 maj
1946 överlämnat de sakkunnigas förslag till Kungl. Majit.

Kommissionen förordar härvid bifall till förslaget örn provisoriskt lönetillägg.

Beträffande barntillägget förklarar kommissionen, att den skulle föredraga
en större differentiering av beloppen än de sakkunniga i sitt alternativ
I ifrågasatt. Då det emellertid här vore fråga om en rent provisorisk åtgärd
i avvaktan på den fullständiga utredning av arkivarbetsfrågan, varmed de
sakkunniga äro sysselsatta, och då ett bifall till alternativ II möjliggjorde
en enkel och smidig tillämpning i praktiken av den tilltänkta anordningen,
ville kommissionen förorda, att de sakkunnigas alternativ II beträffande
barntillägget realiserades. Kostnaderna härför uppskattas av kommissionen
till cirka 14 000 kronor per månad. Genomförandet av förslagen örn provisoriskt
lönetillägg och provisoriskt barntillägg skulle alltså åsamka staten
en kostnad av ungefär 64 000 kronor per månad.

Arbetsmarknadskommissionen föreslår, dels att ett enhetligt, provisoriskt
lönetillägg å 7 kronor per vecka skall från och med den 1 juli 1946 utgå
till envar i statligt eller statskommunalt arkivarbete, musiker- eller artisthjälp
sysselsatt person, svensk likaväl som flykting, dels att ett provisoriskt
barntillägg å 7 kronor per vecka skall från samma tidpunkt utgå till
i dylik hjälpverksamhet sysselsatta personer, svenskar likaväl som flyktingar,
vilka äro försörjningsskyldiga mot barn under 16 år och befinnas
fullgöra denna försörjningsplikt.

Föredraganden.

Organisationen och utformningen av de s. k. arkivarbetena och den härmed
i olika avseenden jämställda musiker- och artisthjälpen har befunnits
vara i behov av översyn. Statens arbetsmarknadskommission har den 15
februari 1946 erhållit Kungl. Maj :ts uppdrag att verkställa översynen. Inom
kommissionen utredes frågan av särskilda sakkunniga. Dessa ha till kommissionen
anmält, att de funnit en omreglering av hela lönesystemet vid arkivarbetena
samt musiker- och artisthjälpen behövlig. Då emellertid förslag till

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

en sådan omreglering kunde framläggas först efter en utredning av arkivarbetsfrågan
i dess helhet och denna utredning bomme att bli tidskrävande,
ha de sakkunniga i avbidan härpå föreslagit vissa provisoriska löneförbättringar.
Med utgångspunkt från detta förslag har arbetsmarknadskommissionen
hemställt, att till arkivarbetare och härmed jämställda skall från och
med den 1 juli 1946 utgå dels ett provisoriskt lönetillägg av 7 kronor per
vecka, dels ett provisoriskt barntillägg av likaledes 7 kronor per vecka.

I avvaktan på de sakkunnigas förslag till omreglering av hela lönesystemet
vid arkivarbetena samt musiker- och artisthjälpen anser jag mig icke kunna
förorda en generell höjning av ifrågavarande löner. Kommissionens förslag
örn ett provisoriskt allmänt lönetillägg kan jag sålunda icke biträda. Det synes
mig dock motiverat att en löneförbättring nu kommer till stånd för sådana
arkivarbetare, som äro familjeförsörjare. Då arkivarbetena få betraktas som
en form av socialhjälp, synes det icke böra föranleda betänkligheter att vid
bestämmande av arkivarbetslönens storlek hänsyn tages till försörjningsbördan.
Det bör emellertid understrykas, att ett familjetillägg får betraktas som
ett provisorium, som icke bör få vara bindande för den slutliga utformningen
av lönesystemet. På grund av det anförda förordar jag, att till familjeförsörjare
utgives ett tillägg av provisorisk karaktär, vilket bör i viss mån
differentieras med hänsyn till försörjningsbördan. Jag finner detta familjetillägg
böra utgå med följande belopp, nämligen nied 7 kronor per vecka till
arkivarbetare, som är försörjningspliktig mot enbart hustru eller mot hustru
och ett barn under sexton år, med 10 kronor per vecka, därest försörjningsplikten
omfattar två barn under sexton år, och med 13 kronor per vecka
vid försörjningsplikt mot tre eller flera sådana barn. Ett bestämt villkor för
utbekommande av familjetillägget bör vara att vederbörande fullgör berörda
försörjningsplikt. Med arkivarbete torde även i detta avseende musiker- och
artisthjälpen böra likställas.

Innan Kungl. Maj :t fattar beslut i denna fråga, torde emellertid riksdagen
böra beredas tillfälle yttra sig över densamma.

Särskilda frågor.
Vattenavledningsföretaget Lyckebyån.

Genom beslut den 30 april 1937 uppdrog Kungl. Maj:t åt lyckebyåutredningen,
tillkallad jämlikt Kungl. Majrts bemyndigande den 23 oktober 1936,
att å statens vägnar vidtaga erforderliga åtgärder för alt valtenavledningsföretaget
Lyckebyån mellan Bånga damm och Fursjön skulle under statens
medverkan komma till stånd i huvudsaklig överensstämmelse med en av utredningen
i skrivelse till chefen för jordbruksdepartementet den 23 april
1937 framlagd plan. I uppdraget innefattades även ett bemyndigande för utredningen
att inom ramen för en av distriktslantmätaren Nils Enell uppgjord
förhandsplan för Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpa fast egendom
i den omfattning utredningen kunde finna erforderlig för eli ändamåls -

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

enligt genomförande av den med vatlenavledningsföretaget sammanhängande
kolonisationen.

I fråga örn erforderliga medel för finansieringen av vattenavledningsföretaget
samt inköpen av mader, skogsmark m. m. för genomförandet av den
nya fastighetsbildningen får jag hänvisa till den sammanställning av beräknade
kostnader härför, som i enlighet nied utredningens uppgifter återgavs
i proposition nr 300 till 1937 års riksdag (s. 46). Av denna sammanställning
framgår, att de kostnader, som avsetts skola stanna å statsverket, beräknats
till 331 000 kronor, medan ett belopp av 832 924 kronor av staten skulle förskjutas
såsom rörelsekapital åt företaget. På grund av att de vid arbetena
använda maskinerna måste omändras för gengasdrift beräknades kostnaderna
för företaget komma att öka med 100 000 kronor.

För ändamålet ha hittills anvisats tillhopa 1 45o 300 kronor, varav 50 000
kronor avsetts för anskaffande av traktorer och plogar för djupplöjning av
vissa torrlagda områden.

I skrivelser den 10 och 29 januari 1946 har lyckebgåutredningen hemställt
om anvisande av ytterligare medel för ifrågavarande ändamål.

Utredningen anför i skrivelsen den 10 januari 1946 följande.

Under arbetets gång har det visat sig, att den Enéllska planen icke kunde
helt följas beroende på dels att uppfattningen örn lämplig arealtilldelning
för fastigheterna numera i någon mån ändrats, dels att planen grundad
som den var på mer eller mindre osäkra förundersökningar, som verkställts
medan marken ännu i stor utsträckning var vattendränkt och svårtillgänglig
— upptog såsom blivande åkerjord vissa områden, vilka^ sedermera vid
närmare undersökning befunnits olämpliga för detta ändamål pa .grund av
stenbunden!^ och allt för ringa jordmäktighet. För att ernå möjlighet till
blivande rationell jorddisposition och fastighetsbildning har därför lyckebyautredningen
tidigare inköpt fastigheter i Bjurabygget, Hyltan och Haken.

I samverkan med statens sakrevision har under år 1945 genom professorn
vid tekniska högskolan K. D. Myrbäck igångsatts en utredning rörande fastighetsbildningen
inom nu ifrågavarande områden. Av denna utredning, som
hittills omfattat allenast vissa trakter inom byarna Ledja och Åbyholm samt
Parismåla och Hyltan och som ännu icke är helt avslutad, har även sakrevisionen
kommit till den bestämda uppfattningen, att för vinnande av en
lämplig jorddisposition för fastighetsbildningen jordinköpen böra fortsatta i
mån som lämpliga tillfällen därtill yppa sig. För ändamålet anses for budgetåret
1946/47 ett förskottsbelopp å 200 000 kronor vara erforderligt.

I anledning härav hemställer lyckebyåutredningen dels att bemyndigande
måtte lämnas utredningen att för Kungl. Maj:ts och kronans räkning inköpa
fast egendom som utredningen kan finna erforderlig för ett ändamålsenligt
genomförande av den med ifrågavarande vattenavledningsföretag sammanhängande
kolonisationen, dels att av statsmedel ett förskottsbelopp å 200 000
kronor måtte för ändamålet ställas till utredningens disposition att förvaltas
och redovisas på samma sätt som föreskrivits beträffande statsmedel, som
tidigare ställts till utredningens förfogande för kolonisationsändamal.

I skrivelsen den 29 januari 1946 upplyser utredningen inledningsvis, att av
de anvisade medlen kvarstode till länsstyrelsens i Blekinge län disposition
— frånräknat det för anskaffande av traktorer och plogar anvisade beloppet
_ 390 868 kronor. Befintliga behållningar i arbetsstyrelsens kassa och i

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

kolonisationskassan utgjorde 20 338 respektive 50 045 kronor. Utredningen
anför ytterligare följande.

Arbetet med årännans upprensning beräknas kunna bliva slutfört under
nästa budgetår och slutuppgörelse då kunna ske med entreprenören AB
Skånska cementgjuteriet. Hela entreprenadsumman enligt huvudkontrakt
och tilläggskontrakt utgör 724 707 kronor. Därav har genom landskontoret
utbetalats 607 320 kronor, varför det skulle återstå att betala 117 387 kronor.

I fråga örn bikanalerna har träffats entreprenadavtal å 438 350 kronor. Arbetet,
som redan påbörjats, kan emellertid icke bliva avslutat under nästkommande
budgetår, varför utredningen anser medelsbehovet för detta ändamål
under budgetåret 1946/47 kunna inskränkas till 250 000 kronor.

Oguldna köpeskillingar för av Kungl. Majit och kronan i kolonisationssyfte
inköpta markområden uppgå till sammanlagt 59 834 kronor förutom
mindre räntebelopp, som för närvarande icke kunna till siffran angivas.
Härtill torde emellertid böra läggas det förskottsbelopp å 200 000 kronor
som utredningen i skrivelse den 10 januari 1946 begärt för eventuella ytterligare
jordmköp för ernående av en lämplig jorddisposition vid blivande
fastighetsbildningar. För kolonisationskassans räkning skulle alltså erfordras
sammanlagt 259 834 kronor med avdrag av behållningen 50 045 kronor.

Arbetsstyrelsens kassabehållning torde få anses tillräcklig för bestridande
av styrelsens löpande utgifter även under nästkommande budgetår.

Då statens arbetsmarknadskommission åtagit sig att med bidrag av statsmedel
låta utföra byggandet av de två huvudvägarna, som beröra kolonisationsomradet,
har något äskande örn bidrag härtill här icke upptagits.

I enlighet med det anförda beräknar utredningen medelsbehovet för budgetåret
1946/47 sålunda.

Utgifter:

för årensningsarbetet .................... kronor 117 387

» bikanalerna .......................... » 250 000

» kolonisationsverksamheten ............ » 259 834 kronor 627 221

Tillgångar:

behållning hos länsstyrelsen .............. kronor 390 868

» i kolonisationskassan .......... » 50 045 kronor 440 913

Återstår erforderligt anslag kronor 186 308

L> ckebj autredningen hemställer under hänvisning härtill örn anvisande
av ytterligare 186 300 kronor.

I yttrande över de båda framställningarna anför lantbruksstyrelsen, att
styrelsen funnit de av utredningen föreslagna ytterligare jordinköpen väl
ägnade att gagna det med ifrågavarande företag avsedda syftet. Styrelsen,
som ville framhålla vikten av att företaget snarast möjligt slutfördes, tillstyrkte
därför bifall till framställningarna.

Föredraganden.

Vattenavledningsföretaget Lyckebyån bär av olika anledningar dragit betydligt
längre ut på tiden än som ursprungligen beräknats. Lyckebyåutredningen
räknar numera med att arbetet med årensningen skall kunna slutföras under
loppet av nästa budgetar men att bikanalerna icke skola kunna färdigställas
inom samma tid. I utredningens uppdrag ingår alf inom ramen för en år

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

1937 uppgjord plan för statens räkning inköpa markområden i den omfattning
som kan befinnas behövlig för ett ändamålsenligt genomförande
av den med vattenavledningsföretaget sammanhängande kolonisationen. Utredningen
upplyser, att förutsättningarna för nämnda plan numera i vissa
avseenden förskjutits. I samråd med statens sakrevision bar utredningen därför
under år 1945 igångsatt en undersökning rörande fastighetsbildningen
inom de av företaget berörda områdena. Med hänsyn till härvid vunna resultat
ha utredningen och sakrevisionen kommit till den uppfattningen att
en ändamålsenlig fastighetsbildning förutsätter statsförvärv av ytterligare
markområden. Efter viss omdisposition av hittills anvisade men icke ianspråktagna
medel skulle för jordinköp ett ytterligare medelsbehov av 186 300
kronor föreligga för budgetåret 1946/47.

I likhet med lantbruksstyrelsen tillstyrker jag de av utredningen föreslagna
ytterligare jordinköpen. Utredningens beräkning av den för nästa budgetår
erforderliga anslagsförstärkningen, vilken avser förskott för verkställande
av berörda jordinköp, finner jag böra godtagas.

De medel, som tidigare avsetts för företaget, lia utgått av de jämlikt riksdagens
medgivande under anslag till arbetsmarknadsreglerande åtgärder
anvisade särskilda medlen till främjande av företagsverksamhet. Jämväl för
den fortsatta finansieringen av företaget anser jag, att man bör anlita angivna
särskilda medel. På en senare prövning torde få bero, huruvida och i
vad mån ifrågavarande kostnader definitivt böra gäldas av arbetslöshetsan slaget.

Då de medel som hittills anvisats för vattenavledningsföretaget överstiga de
ursprungligen beräknade kostnaderna och lyckebyåutredningen förutsätter,
att ytterligare medelsbehov skola uppkomma, har jag för avsikt att låta utarbeta
en plan för arbetenas slutförande och i samband härmed en detaljerad
beräkning av de återstående kostnaderna.

Företagarföreningar inom vissa län.

Företagarföreningarna hava till uppgift att befordra möjligheterna för
lönande småföretagsverksamhet i vederbörande län. Verksamheten omfattar
dels långivning på fördelaktiva villkor samt i vissa fall subvention, dels ock
konsulentverksamhet av teknisk och kommersiell natur.

Föreningarna ha startats vanligtvis på initiativ av länsmyndigheterna, och
medlemmarna utgöras huvudsakligen av för föreningarnas syften intresserade
enskilda personer, bolag och föreningar liksom även länens landsting
och hushållningssällskap samt i vissa fall kommuner och andra samfälligheter.
Medlemsskapet grundar sig på andelar. Medlemsantalet har på grund av
föreningarnas struktur och uppgifter såsom organ för social hjälpverksamhet
varit relativt begränsat, några hundratal i varje förening. Föreningarna
äro samtliga konstruerade som ekonomiska föreningar u. p. a.

Företagarföreningar hava hittills bildats inom Göteborgs och Bohus, Värm -

Kungl. Maj.ts proposition nr 293. 39

lands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens
län.

Efter avlåtande av proposition nr 309 till 1945 års riksdag, i vilken en
redogörelse för företagarföreningarnas dittillsvarande verksamhet lämnades,
har Kungl. Maj:t beviljat följande föreningar understöd av statsmedel, nämligen
Västerbottens företagareförening med 435 000 kronor, därav såsom
subvention 40 000 kronor och såsom lån 395 000 kronor, Bohusläns företagareförening
med 275 000 kronor, därav såsom subvention 75 000 kronor och
såsom lån 200 000 kronor, Norrbottens småindustriförening med 250 000
kronor, därav såsom subvention 20 000 kronor och såsom lån 230 000 kronor,
Västernorrlands läns företagareförening med 150 000 kronor såsom lån,
Jämtlands läns företagareförening med 150 000 kronor, därav såsom subvention
25 000 kronor och såsom lån 125 000 kronor, Värmlands läns företagareförening
med 148 000 kronor, därav såsom subvention 40 000 kronor
och såsom lån 108 000 kronor, samt Gävleborgs läns företagai-eförening med
125 000 kronor, därav såsom subvention 25 000 kronor och såsom lån 100 000
kronor.

Samtliga företagarföreningar hava hittills av staten erhållit understöd med
sammanlagt 5 485 500 kronor, därav 1 715 500 kronor såsom subvention och
3 770 000 kronor såsom lån.

För bestridande av de löpande kostnaderna för företagarföreningarnas
verksamhet utgå bidrag till föreningarna från ett under tionde huvudtiteln
upptaget anslag till Upplysnings- och organisationsverksamhet i fråga örn
hantverk och småindustri.

Föredraganden.

Den av företagarföreningarna bedrivna verksamheten till främjande av
småföretag inom vederbörande län har utvecklat sig på ett tillfredsställande
sätt. Under senaste året har det statliga stödet åt nämnda föreningar lämnats
i samma former som tidigare. Dock har en förhållandevis markerad förskjutning
från subventions- till lånelinjen ägt rum. I propositionen nr 309 lill
1945 års riksdag angående anslag till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. (s. 14) erinrade föredragande statsrådet örn att dåvarande chefen
för handelsdepartementet i propositionen nr 290/1945 förklarat, att han bade
för avsikt att inom den närmaste tiden igångsätta en av riksdagen begärd
utredning rörande möjligheterna att främja hantverkets och småindustriens
utveckling i hela landet. Denna utredning, den s. k. småföretagsutredningen,
tillsattes sommaren 1945 och avgav i februari 1940 betänkande med förslag
till ordnande av kreditgivnings- och rådgivningsverksamhet för hantverk och
småindustri samt bildande av företagarnämnder (SOU 1940:22). Betänkandet
är för närvarande föremål för remissbehandling. I avbidan på ställningstagandet
till de i betänkandet framförda förslagen torde formerna för det
statliga stödet till småföretagsverksamheten icke böra undergå någon mera
väsentlig förändring. Under anslaget lill åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. bör därför även för nästa budgetår beräknas medel för lån och

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

subvention åt företagarföreningarna. Efter avlåtandet av förstnämnda proposition
nr 309/1945 har Kungl. Maj:t beviljat lån och subventioner till företagarföreningarna
med tillhopa 1 533 000 kronor. Det för ifrågavarande ändamål
under nästa budgetår uppkommande medelsbehovet torde kunna uppskattas
till i runt tal 1 500 000 kronor, att utgå från de medel, som i enlighet
med vad jag i det följande förordar, böra få disponeras av Kungl. Maj :t för
främjande av företagsverksamhet.

Medelsbehovet för budgetåret 1946/47.

I. Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
Arbetsmarknadskommissionen.

Kommissionen framhåller i skrivelsen den 11 april 1946 till en början,
att kommissionen finner sitt tidigare återgivna försök till bedömning av
arbetsmarknadsläget under år 1946 böra tjäna som utgångspunkt för en
beräkning av medelsbehovet under budgetåret 1946/47. Behovet av arbetslöshetslindrande
åtgärder skulle under denna förutsättning bliva i stort
sett av den omfattning, som förekommit eller beräknades förekomma under
budgetåret 1945/46. Kommissionen hade vidare utgått från att större delen
av kostnaderna för att under återstoden av innevarande budgetår tillgodose
skogsbrukets arbetskraftsbehov komme att bestridas först nästa budgetår,
varjämte vissa åtgärder för att tillföra jordbruket arbetskraft alltjämt
torde bli nödvändiga. Med hänsyn till de svårigheter, som förefunnes vid
beräkningen av medelsbehovet för nästa budgetår, kunde dock de uppgjorda
kostnadskalkylerna endast bliva approximativa.

Kommissionen upplyser, att till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. och överflyttning av arbetskraft under budgetåret 1945/46 följande
belopp stöde till förfogande, nämligen

A. under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m.:

från föregående budgetår kvarstående belopp
ca ............................ kronor 30 700 000

för budgetåret 1945/46 anvisat ........ » 47 500 000 78 200 000

B. under reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft: från

föregående budgetår kvarstående belopp
ca ............................ kronor 6 000 000

för budgetåret 1945/46 anvisat.......... 8 50 000 000 50 000 000

Summa kronor 134 200 000.

Av förstnämnda anslag är ett belopp av ca 2,5 miljoner kronor avsett att
stå till Kungl. Maj:ts förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.

Arbetsmarknadskommissionen upplyser vidare, att av anslaget till åtgär -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 293.

der för arbetsmarknadens reglering m. m. under tiden juli 1945 — mars
1946 förbrukats 16,3 miljoner kronor, varjämte väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beviljats dragningsrätt med 15,2 miljoner kronor för statliga beredskapsarbeten
i styrelsens regi m. m. 1 skrivelse den 15 november 1945 med
preliminär beräkning rörande medelsbehovet för nästa budgetår hade kommissionen
utgått från att en reservation av omkring 28 miljoner kronor
komme att kvarstå på förevarande anslag vid utgången av innevarande
budgetår. Till följd av att större ersättningar från kommuner m. fl. än som
tidigare antagits influtit för statliga beredskapsarbeten i annan myndighets
regi, beräknade kommissionen numera ifrågavarande reservation till omkring
30 miljoner kronor.

Beträffande anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft meddelar
kommissionen, att under tiden juli 1945—mars 1946 omkring 43 miljoner
kronor förbrukats. Kommissionen hade den 4 april 1946 beslutat dels
att hemställa hos Kungl. Maj:t om införande av arbetspremier för skogsarbetare,
vissa skogsägare m. fl. under tiden 23 april—30 juni 1946, dels att,
under förutsättning att arbetspremier infördes, under motsvarande tid fortsätta
kursverksamheten för sådana ovana skogsarbetare, som den 23 april
1946 vore placerade i huggarkurser, dock med viss ändring av bidragsbestämmelserna.
Ändringen av bestämmelserna innebure i huvudsak, att omskolningsbidraget
helt slopades och familjetillägget reducerades, medan övriga
förmåner kvarstode oförändrade. Däremot skulle sådana ovana skogsarbetare,
som den 23 april 1946 vore i enskild placering, från och med
nämnda dag icke komma i åtnjutande av andra särskilda förmåner än de nu
utgående i fråga om kostnaderna för resor, verktyg och kläder. I kommissionens
nämnda hemställan hade förutsatts, att kostnaderna för arbetspremierna
komme att bestridas först under nästa budgetår, medan däremot
kostnaderna för de särskilda förmånerna åt ovan arbetskraft väsentligen
skulle komma att belasta innevarande budgetårs anslag. —- Kommissionen
erinrar om att kommissionen i sin tidigare nämnda skrivelse den 15 november
1945 preliminärt beräknat, att en reservation av omkring 15 miljoner
kronor skulle förefinnas på ifrågavarande anslag vid utgången av innevarande
budgetår. På grund av att kostnaderna för föregående års arbetspremiering
för skogsarbetare m. fl. uppgått till omkring 29 miljoner kronor mot
25 miljoner kronor enligt förhandskalkylerna och med hänsyn jämväl till
att kostnaderna för den ovana arbetskraften i skogsbruket antagas komma
att bliva högre än vad som tidigare beräknats, finner emellertid kommissionen
numera, att berörda reservation torde komma att stanna vid omkring 9
miljoner kronor.

Beträffande medelsbehovet till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m, anför kommissionen följande.

Det torde vara ofrånkomligt, att under nästa budgetår arbetslöshetshjälp
beredes personer, som tillhöra yrkesområden med minskande sysselsättning
och som av olika anledningar ej kunna överföras till något av arbetsmarknadens
bristområden. Det är enligt kommissionens förmenande angeläget, alt
dessa arbetslösa, i den mån de icke genom den offentliga arbetsförmedlingen

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

kunna anvisas sysselsättning i öppna marknaden, i största möjliga utsträckning
bringas hjälp i form av beredskapsarbete. Örn sådant hjälpbehov uppkommer,
böra de sysselsättningsmöjligheter i hemorten, som de statskommunala
beredskapsarbetena erbjuda, i första hand utnyttjas.

Dagsverkskostnaden vid statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi
under år 1945 utgjorde i medeltal 30 kronor 43 öre. Med hänsyn till de lönejusteringar,
som beräknas uppkomma till följd av ändrade avtal, synes dagsverkskostnaden
för nästa budgetår böra beräknas till lägst 32 kronor. Under
denna förutsättning och med en beräknad sysselsättning av 250 dagar per år
kommer »årsverkskostnaden» att uppgå till omkring 8 000 kronor. Med en
sysselsättning i statliga beredskapsarbeten i kommissionens egen och annan
myndighets regi av omkring 3 500 man beräknas kostnaden till 28 miljoner
kronor, varav för arbeten i kommissionens regi 12 miljoner kronor.

Med hänsyn till önskvärdheten att i händelse av arbetslöshet i första hand
bereda de arbetslösa sysselsättning genom arbete i hemorten anser sig kommissionen
böra beräkna kostnaden för statskommunala beredskapsarbeten till
10 miljoner kronor.

Statskommunala reservarbeten förekomma numera i obetydlig omfattning
och endast för sådan arbetskraft, som på den öppna marknaden icke kan
göra anspråk på den lön, vilken tillkommer konkurrensduglig arbetskraft.
För denna hjälpform torde ett belopp av 0,1 miljoner kronor böra beräknas.

Kommissionen räknar med att hjälp i viss utsträckning såsom hittills
måste lämnas genom kontantunderstöd, då det i vissa arbetsmarknadssituationer
kan vålla svårigheter att tillräckligt snabbt bereda arbete. Kontantunderstöd
kan också visa sig vara den ändamålsenligaste hjälpformen vid
fall av så kortvarig arbetslöshet, att en långväga förflyttning av den arbetslöse
icke är lämplig ur näringslivets eller den enskildes synpunkt. Vid månadsskiftet
mars/april 1946 utgick kontantunderstöd till ca 1 000 personer i
26 kommuner. Kostnaden för kontantunderstödsverksamhet, örn den bedrives
i ungefär samma omfattning som innevarande budgetår, torde för nästa
budgetår böra beräknas till 0,5 miljoner kronor.

Under senare tid ha arkivarbete och efter samma principer men vid sidan
därav utformad musikerhjälp kommit till användning i väsentligt ökad utsträckning,
främst till följd av lämpligheten att på detta sätt bereda hjälp
åt flyktingar. Vid månadsskiftet mars/april 1946 tillämpades denna hjälpform
för ca 1 800 personer, varav ca 1 300 flyktingar. Då man kan räkna
med att detta antal skall kunna något nedbringas under budgetåret 1946/47,
uppskattas kostnaden för arkivarbeten och musikerhjälp till 6 miljoner
kronor.

För de statliga stenbeställningama och därmed sammanhängande administrationskostnader
beräknas medelsbehovet till 3,4 miljoner kronor.

För resebidrag till arbetssökande, som av arbetsförmedlingen anvisas arbete
inom arbetsområde, för vilket resebidrag icke i annan ordning står till
förfogande, beräknas en kostnad av 0,8 miljoner kronor.

I sina beräkningar har kommissionen vidare antagit, att Kungl. Majit för
nästa budgetår skulle finna samma belopp — 2,5 miljoner kronor — som
beräknats för innevarande budgetår, vara tillräckligt att stå till Kungl.
Majits förfogande för främjande av företagsverksamhet m. m.

Medelsbehovet under reservationsanslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. för budgetåret 1946/47 skulle alltså kunna sammanfattas
sålunda.

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Statliga beredskapsarbeten .............. kronor 28 000 000

Statskommunala beredskapsarbeten ...... » 10 000 000 38 000 000

Statskommunala reservarbeten .......... » 100 000

Kontantunderstödsverksamhet ............ » 500 000

Arkivarbeten och musiker hjälp .......... » 6 000 000

Statliga stenbeställningar ................ » 3 400 000

Resebidrag till arbetssökande ............. » 800 000

Övrig hjälpverksamhet ................. » 700 000

Till Kungl. Majlis förfogande för främjande

av företagsverksamhet m. m............ » 2 500 000 14 000 000

Summa kronor 52 000 000

Under förutsättning att reservationen vid innevarande budgetårs utgång
uppgår till 30 miljoner kronor beräknar kommissionen alltså anslagsbehovet
för budgetåret 1946/47 till åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.
till 22 miljoner kronor eller samma belopp som preliminärt angavs i kommissionens
skrivelse den 15 november 1945.

Kommissionen upplyser, att från anslaget till kostnader för överflyttning
av arbetskraft under innevarande budgetår bestritts
utgifter för bland annat omskolningsbidrag, familjetillägg, hyresbidrag m. m.
(inklusive verktygs- och personlig utrustning) till ovan arbetskraft, som
överflyttats till skogsarbete, för premier åt yrkesvana skogsarbetare och
enskilda skogsägare m. fl. vid utförande av vissa slag av skogsarbeten, för
arbetsblockorganisationen och jordbruksläger för frivillig arbetskraft samt
för försöksvis anordnade prov- och kompletteringskurser för deltidsanställd
huslig arbetskraft, s. k. hemassistenter.

Kostnaderna för de av kommissionen föreslagna arbetspremiema, vilka
kostnader, såsom tidigare framhållits, skulle komma att falla å nästa budgetår,
uppskattas av kommissionen approximativt till ca 18 miljoner kronor.
Vissa kostnader för familjetillägg o. dyl., som avse huggarkursverksamheten
under innevarande budgetår, torde därjämte kvarstå till nästa budgetår.
Kommissionen räknar vidare med att lägerverksamhet i begränsad omfattning
kan bli erforderlig för att tillföra jordbruket tillfällig arbetskraft. Då
det erbjuder svårigheter att för närvarande bedöma medelsbehovet under
detta anslag, anser kommissionen, att en viss marginal för oförutsedda utgifter
bör hållas.

Under angivna förutsättningar beräknar kommissionen medelsbehovet under
reservationsanslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft för
nästa budgetår till 24 miljoner kronor. Under antagande att en reservation
av omkring 9 miljoner kronor finnes på anslaget vid innevarande budgetårs
utgång skulle för budgetåret 1946/47 för här avsedda ändamål böra beräknas
ett anslag av 15 miljoner kronor. Vid avgivandet den 15 november 1945
av den preliminära medelsberäkningen för nästa budgetår förutsatte kommissionen,
all arbetspremier för skogsarbetare m. fl. icke skulle behöva utgå
innevarande år och alt med anledning härav reservationerna å anslaget

44 Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

skulla vara så stora att något nytt anslag icke skulle bliva behövligt för
nästa budgetår.

II. Kommissionens centrala förvaltning, länsarbetsnämnder och
arbetsförmedlingsanstalter.

Arbetsmarknadskommissionen.

För ifrågavarande ändamål äro för innevarande budgetår följande anslag

anvisade, nämligen till

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar,

förslagsanslag .................................... kronor 2 700 000

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader,

förslagsanslag .................................... » 900 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:

Avlöningar, förslagsanslag ........................ » 8 800 000

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:

Omkostnader, förslagsanslag ...................... » 3 500 000

Arbetsmarknadskommissionen erinrar dels att Kungl. Maj:t den 8 mars
1946 medgivit, att nämnda anslag finge överskridas med högst respektive
500 000, 200 000, 1 150 000 och 600 000 kronor, dels att Kungl. Maj:t genom
beslut den 4 april 1946 medgivit kommissionen att företaga engångsutbetalning
av tillfälligt lönetillägg under innevarande budgetår, varigenom avlöningsanslagen
till kommissionen samt till länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstaltema
torde komma att överskridas med ytterligare högst
150 000 respektive 600 000 kronor.

Rörande medelsbehovet för kommissionens avlöningar och

omkostnader under nästa budgetår anför kommissionen följande.

Antalet befattningshavare vid kommissionens kansli har under de senaste
månaderna hållit sig vid omkring 500. Genom att antalet till kommissionen
remitterade ärenden örn hempermittering från eller anstånd med värnpliktstjänstgöring
i samband med den militära beredskapens avveckling nedgått till
en obetydlighet mot vad förut varit fallet, har utredningsbyrån kunnat minskas
med ett 50-tal befattningshavare. Med hänsyn till att kommissionens verksamhet
inom vissa andra områden ökat, har dock någon mera betydande
minskning av personalen icke kunnat genomföras.

Bland kommissionens nytillkomna och ökade arbetsuppgifter må nämnas,
att till kommissionen i maj 1945 överflyttades huvuddelen av utredningen
och föredragningen av sådana byggnadsärenden, som avgöras i Kungl. Maj :ts
kansli. I samband härmed övertog kommissionen även den förberedande
handläggningen av en del av de ärenden, vilka tidigare åvilat byggnadslånebyrån.
Dessa nya arbetsuppgifter ha föranlett en förstärkning av personalen
å kommissionens byrå för ärenden angående byggnadstillstånd.

Det må även i detta sammanhang nämnas, att antalet ärenden angående
byggnadstillstånd ökat i mycket hög grad såsom framgår av följande sammanställning.

7i-s7s 7,—”/»

1945 1946

5 529 8 250

Antal inkomna ärenden

År 1944

21386

År 1945
26 049

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

Denna ökning av byggnadstillståndsärendena, vilken uppgått till ungefär
50 procent från början av år 1945 till början av år 1946, har nödvändiggjort
en ökning av personalen för dessa frågors handläggning. Någon anledning
att räkna med en minskning av antalet ansökningar örn byggnadstillstånd
under nästa budgetår torde icke föreligga.

önskemålet att ernå ökad säsongutjämning inom byggnadsverksamheten
har töranlelt, att särskilda prognoser börjat föras kontinuerligt angående
sysselsättningen inom byggnadsfacket på ett betydande antal tätorter. Bristen
på arbetskraft och bostäder har vidare lett till att prövningen av ärenden
angående byggnadstillstånd för större industrianläggningar numera föregås
av tämligen tidskrävande utredningar dels angående behov och tillgång på
arbetskraft för anläggningens framtida drift, dels angående de bostadsbyggnadsbehov,
som skulle bli en följd av industrianläggningen. Arbetsmarknadskommissionen
har vidare börjat i samarbete med industriens produktionsråd
utreda och handlägga frågor om industrilokalisering.

Dessa förhållanden samt en fortsatt utbyggnad och effektivisering av det
i samverkan med Sveriges industriförbund inrättade systemet med varsel angående
friställning och antagning av arbetskraft ha föranlett en utbyggnad
av kansliets sociala beredskapssektion. Vissa uppgifter ha jämväl tillagts
denna sektion i anslutning till utredningar och uttalanden av kommissionen
för ekonomisk efterkrigsplanering.

Till kommissionen lia vidare överförts investeringsutredningens arbetsuppgifter
och nämnda utrednings kansli. För att fullgöra dessa nya uppgifter
har inom kommissionens kansli inrättats en teknisk beredskapssektion.

På grund av de ökade arbetsuppgifter, som lagts på kommissionen i samband
med avvecklingen av krisorganen, har kansliets arbetsförmedlingsbyrå,
i första hand dess organisation för tjänstemannaförmedling, måst erhålla personalförstärkning.
Sedan riksdagen genom bifall till Kungl. Maj:ts proposi
tion nr 120 vid fjolårets riksdag beslutat, att arbetsmarknadskommissionen
tills vidare skall fungera som arbetsvårdsorgan för i militärtjänst skadade,
uppstod ytterligare personalbehov för arbetsförmedlingsbyrån.

Kommissionens verksamhet för utplacering och omflyttning av flyktingar
och annan utländsk arbetskraft medför alltjämt stora kostnader. Den centrala
handläggningen av dessa ärenden har visserligen något inskränkts, men
nedgången har icke gått i den takt, som tidigare beräknats. Arbetsförmedlingshyråns
utlänningssektion sysselsätter för närvarande ett 40-tal personer,
av vilka ett 10-tal tjänstgör vid länsarbetsnämnder och utlänningsförläggningar.
Vissa flyktingsärenden, nämligen beredande av arkivarbete och musikerhjälp,
ha för övrigt efter hand medfört ökat arbete å kansliets socialh
jälpsbyrå.

Kostnaderna leir vissa organisationsundersökningar inom kommissionens
verksamhetsområde, såsom rörande den offentliga arbetsförmedlingens organisation,
rörande ett centralt organ inom statsförvaltningen för arbetsmarknadsfrågor
och rörande övprsvn av arkivarbetenas organisation, bestridas
helt eller delvis från kommissionens avlönings- och omkostnadsanslag.

Kommissionen beril kliar, att från och med nästa budgetår viss nedskärning
av dess centrala kansli skall kunna komma till stånd. Minskningen av kommissionens
befattning med ärenden av militär natur synes sålunda kunna
föranleda en sammanslagning av uppskovs- och utredningsbyråerna. Kommissionens
arbetsblocksbyrå, som jämväl är kansli åt riksblocksmyndigheten,
beräknas kunna upphöra under innevarande budgetår och dess arbetsuppgifter
övertagas av andra organ inom kommissionen. Det synes vidare vara
motiverat alt räkna med en successiv minskning av flyktingsverksamheten
och en avsevärd inskränkning av åtgärderna för all överföra arbetskraft lill

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

skogsbruket under nästa budgetår. Som följd härav skulle vid ingången av
år 1947 en avveckling av arbetsförmedlingsbyråns utlänningssektion och en
väsentlig nedskärning av vissa andra delar av kansliet, framför allt kameraloch
förrådsbyrån, kunna påbörjas.

I sin förut berörda preliminära beräkning av nästa budgetårs medelsbehov
ansåg sig kommissionen böra räkna med att byggnadsregleringen i dess nuvarande
form skulle upphöra vid ingången av år 1947. Då de förhållanden, som
föranlett denna reglering, såvitt man nu kan bedöma, torde komma att kvarstå
jämväl under åtminstone större delen av nästa budgetår, anser sig kommissionen
numera icke kunna räkna med avveckling av byggnadsregleringen
vid angiven tidpunkt. Kommissionen anser sig därför böra förutsätta, att kansliets
byggnadstillståndsbvrå kvarstår även under senare delen av nästa budgetår,
vilket medför ökade kostnader för såväl avlöningar som omkostnader.

Från kommissionens avlönings- och omkostnadsanslag bestridas under innevarande
budgetår även utgifterna för arvoden samt rese- och traktamentsersättningar
till familjebidragsnämndemas revisorer och till ledamöterna i värnpliktslånenämnderna
och vämpliktslånedelegationen. I propositionen 1946: 120
föreslås, att de uppgifter, som för närvarande falla på kommissionens värnpliktshjälpsbyrå,
skola från och med den 1 juli 1946 överflyttas på försvarets
socialbyrå. Enligt kommissionens uppfattning böra av de från ingången av
budgetåret 1946/47 uppkommande kostnaderna för den verksamhet, som nu
ankommer på vämpliktshjälpsbyrån, kostnaderna för famil jebidragsnämndernas
revision falla på femte huvudtitelns anslag till länsstyrelserna (Överståthållarämbetet),
vilka förutsättas kunna från den 1 juli 1946 ombesörja revisionen
utan anlitande av särskild arbetskraft, samt alla kostnader i övrigt bestridas
från fjärde huvudtiteln. Emellertid måste man räkna med att samtliga
kostnader för familjebidragsnämndemas revisorer icke kunna regleras av kommissionen
före utgången av budgetåret 1945/46. För ändamålet måste därför
medel stå till kommissionens förfogande jämväl under budgetåret 1946/47.
Ifrågavarande medel kunna överslagsmässigt uppskattas till 50 000 kronor för
avlöningsanslagets del och till 30 000 kronor för omkostnadsanslagets del.
övriga kostnader för värnpliktshjälpsbyråns verksamhet, som kunna belöpa
å tid före den 1 juli 1946 men icke hinna likvideras före avslutandet av räkenskaperna
för budgetåret 1945/46, synas böra bestridas av medel från anslag
under fjärde huvudtiteln, t. ex. arvoden och ersättningar till värnpliktslånenämndemas
ledamöter m. m.

Kommissionen beräknar kostnaderna för de löneförhöjningar åt kommissionens
personal, som motsvara för nästa budgetår beslutade provisoriska
lönetillägg till vissa andra befattningshavare i statens tjänst, till 300 000 kronor.

Under angivna förutsättningar beräknar arbetsmarknadskommissionen
medelsbehovet för budgetåret 1946/47 under kommissionens avlönings- och
omkostnadsanslag till 2 650 000 respektive 850 000 kronor. Kommissionen
erinrar om att vid den preliminära medelsberäkningen i november 1945 motsvarande
medelsbehov uppskattats till 2 250 000 respektive 800 000 kronor.

Vad härefter angår anslagen till länsarbetsnämnderna och a rbetsförmedlingsanstalterna:
avlöningar och omkost nader

lämnar kommissionen till en början följande orientering beträffande
dessa organs uppgifter.

Under de år, som förflutit sedan länsarbetsnämnderna inrättades såsom
kommissionens länsorgan på arbetsmarknaden, har deras verksamhet i första

Kungl. Ma,j:ts proposition nr 293.

hand varit inriktad på att följa utvecklingen på arbetsmarknaden och att
genom ett effektivt utnyttjande av arbetsförmedlingsorganisationens resurser
åstadkomma en utjämning av tillgång och efterfrågan på arbetskraft mellan
olika näringsområden. Därutöver lia en del extraordinära uppgifter åvilat
nämnderna, betingade dels av olika regleringsåtgärder på arbetsmarknaden
med hänsyn till folkförsörjningen och försvarsberedskapen, dels av planeringsåtgärder
för arbetskraftens disposition vid allmän mobilisering eller
krig. Hjälpverksamheten för de grupper av flyktingar eller andra utlänningar,
som under och efter kriget omhändertagits i vårt land, har också krävt betydande
insatser i olika avseenden av länsarbetsnämnderna. Slutligen ha nämnderna
haft att taga befattning med åtgärder för mötande av en eventuell
kris på arbetsmarknaden med arbetslöshet och stegrat behov av omflyttning
av arbetskraft mellan skilda områden. Dessa olika åtgärder ha medfört dels
en utbyggnad och effektivisering av själva arbetsförmedlingen, dels tillskapandet
av en beredskapsorganisation hos länsarbetsnämnderna. Utbyggnaden
och förstärkningen av förmedlingsapparaten ha gjort det möjligt för arbetsförmedlingen
att snabbare än eljest skulle ha varit fallet anpassa sin organisation
efter de för varje år ökade krav, som från olika håll ställts på
arbetsförmedlingen såsom vägledande och utjämnande organ på arbetsmarknaden.

Den offentliga arbetsförmedlingen har såväl under krigsåren som under
den tid, som förflutit sedan kriget upphört, tagits i anspråk i allt större omfattning
av såväl arbetsgivare som arbetstagare. En mätare på arbetsförmedlingens
allmänna prestationsförmåga utgör antalet tillsatta platser, vilka
årligen undergått en avsevärd ökning. Siffrorna gestalta sig sålunda:

1939 .............................. 436 009

1940 .............................. 509 000

1941 .............................. 609 000

1942 .............................. 798 000

1943 .............................. 893 000

1944 .............................. 926 000

1945 .............................. 1096 000

Beträffande omfattningen av personalen hos länsarbetsnämnderna och
arbetsförmedlingsanstalterna anför kommissionen följande.

Viss minskning av denna personal ägde rum under första hälften av innevarande
budgetår. Antalet anställda (exklusive ombud) uppgick den 1 januari
1946 till 2 019. Motsvarande siffra den 1 januari 1945 var 2 031 och den 1
juli 1945, då personalstyrkan nådde maximum, 2 165. I tnb. 4 har antalet
anställda vid de olika tidpunkterna fördelats efter sysselsättningens art på
mera normala arbetsuppgifter respektive kris- och beredskapsuppgifter.

Tab. 4. Personalen vid länsarbetsnämnder och arbetsformedlingsanstalter uppdelad

efter sysselsättningens art.

Vi 1945 V 7 1945 Vi 1946

Normalorganisationen.

Lednings- och kanslipersonal................ 297 304 307

Förmedlingspersonal vid huvudkontor........ 381 491 487

Förmedlings- och biträdespersonal vid avdelningskontor
............................ 434 479 482

Summa I 1 112 1 274 1 276

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

II. Beredskapsorganisationen.

Omflyttningen till skogen inkl. bidrag och

premier ................................

Byggnadstillståndsärenden..................

Värnpliktsärenden, mobiliseringsplanering m. m.
Statistik, beredskapsregister och beredskaps -

Utlänningsärenden ........................

För samtliga beredskapsuppgifter gemensam

69	103	188
16	18	24
81	67	12
156	132	95
120	128	99
188	154	145
289	289	180

Summa II 919

Summa I och II 2 031

891

2 165

743

2 019

Att bokföringsmässigt göra en exakt uppdelning av personalen har ej varit
möjligt, varför på vissa punkter endast en ungefärlig uppskattning kunnat
företagas. Sålunda har det icke låtit sig göra att särskilja biträdespersonalen
(kontors- och skrivbiträden) vilken i tabellen ingår i normalorganisationen
till det antal, som svarar mot i personalplanerna upptagna befattningar. En
del av sistnämnda biträdespersonal torde i viss utsträckning ha varit sysselsatt
med beredskapsuppgifter.

Av tabellen framgår, att vid årsskiftet 1945—1946 1 276 personer eller 63^u/o
sysselsattes med i huvudsak mera normala uppgifter, under det att 743
personer eller 37 °/o voro direkt sysselsatta med beredskapsuppgifter.

Tabellen visar, att antalet anställda inom nonnalorganisationen väsentligt
ökade under första hälften av år 1945.

Ökningen av normalorganisationen var i fråga om huvudkontoren i huvudsak
betingad av dels utbyggnaden av ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen
samt tjänstemannaförmedlingen, dels inrättandet av assistenttjänster
för arbetsberedning åt partiellt arbetsföra samt konsulenttjänster
inom det kvinnliga förmedlingsområdet.

Även avdelningskontoren ha under 1945 fått personalförstärkning. Sålunda
ha vid vissa avdelningskontor assistenttjänster för ungdoms- och tjänstemannaförmedling
tillsatts, varjämte ett flertal mindre avdelningskontor vartdera
erhållit ett deltidsanställt biträde. Under år 1945 nyinrättades 18 avdelningskontor.
Vid utgången av år 1945 utgjorde antalet avdelningskontor 221.

Antalet ortsombud, som den 1 januari 1945 uppgick till 453, utgjorde den
1 januari 1946 465. Antalet lokalombud den 1 januari 1946 uppgick till
541.

I fråga om beredskapsorganisationen framgår av tabellen, att antalet anställda
minskat med 176 personer under år 1945. Den övervägande delen av
denna minskning hänför sig till första hälften av innevarande budgetår.

En översyn av länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas organisation
fullbordades i slutet av föregående budgetår efter att ha pågått
sedan hösten 1943. I översynsplanerna för personalstaterna finnas upptagna
inalles 1 344 befattningar, av vilka 347 återfinnas på länsarbetsnämndernas
centrala kanslier (lednings- och kanslipersonal) och övriga 997 inom den
egentliga förmedlingsorganisationen (503 vid huvud- och 494 vid avdelningskontoren)
. Den reella ökningen av antalet befattningshavare enligt de fastställda
personalplanerna utgjorde 128. Kommissionen har icke avsett, att
dessa planer skulle omedelbart genomföras utan har betraktat dem såsom
ett program, som skulle successivt realiseras. Hänsyn måste härvid bland
annat tagas dels till det förhållandet, att organisationens genomförande i vissa

Kungl. Majlis proposition nr 293.

fall fönitBättcr ökade lokaluln nimen, vilka under nuvarande förhållanden
ej kunnat anskaltas, dels och framför allt därtill att tillgången på kvalificerade
sökande till vissa befattningar är så begränsad, att ett forcerat genomforande
av den planerade organisationen otvivelaktigt skulle innebära en
allvarlig risk för försämrad rekrytering. Ett förhållande, som också måste
beaktas, ar att tillfälle bör beredas vissa befattningshavare, som nu tagas i
anspråk för beredskapsuppgifter, att efter avvecklingen av dessa arbetsuppgifter
övergå till normalorganisationen och att därför tillsättandet av en del
Hithörande befattningar lämpligen bör ske i samband med den successiva indragningen
av beredskapstjänsterna.

I detta sammanhang kan framhållas, att kommissionen, i enlighet med en
i yttrande den 17 januari 1946 till riksdagens revisorer deklarerad avsikt
igångsatt en organisationsundersökning i samarbete med statens organisationsnamnd.
Kommissionen förväntar, att åtgärder, som försvårats under de senaste
arén genom de omfattande och arbetskrävande krisuppgifterna, skola
bil möjliga att vidtaga för förenkling och effektivisering av arbetet hos länsarbetsnämnderna
och arbetsförmedlingen.

Kommissionen lämnar härefter följande redogörelse för vissa arbetsuppgifter,
som ställa speciella anspråk på arbetsförmedlingens medverkan.

Såsom förmedlande organ mellan arbetsgivare och arbetstagare har arbetsförmedlingen
speciella uppgifter att fylla i samband med den frivilliga
arbetslöshetsförsäkringen och hjälpverksamheten för arbetslösa överhuvud.
Det åligger nämligen arbetslösa medlemmar av erkända arbetslöshetskassor
och hjälpsökande arbetslösa hos arbetslöshetsnämnderna att omedelbart
inskriva sig såsom arbetssökande vid arbetsförmedling för att i första hand
beredas försörjning genom ordinärt arbete. Arbetslöshetsförsäkringen har
blivit starkt utbyggd under senare år. Vid utgången av 1941 utgjorde antalet
medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna 290 000. I januari 1946
var medlemssiffran 833 000. Med hänsyn till att övervägande antalet medlemmar
i de erkända arbetslöshetskassorna utgör arbetskraft med stor yrkesskicklighet
från näringslivets olika områden, är det av största vikt, att
arbetsförmedlingen förfogar över de allmänna resurser, som krävas för att
förmedlings- resp. kontrollverksamheten beträffande medlemmar i erkända
arbetslöshetskassor skall präglas av den effektivitet och vederhäftighet, som
kassornas medlemmar med rätta kunna påfordra. De gångna årens erfarenheter
giva också vid handen, att samarbetet mellan arbetsförmedling och
arbetslöshetsförsäkring blivit alltmera utbyggt och påkallat en differentiering
av förm odlingsarbetet för att bättre tillgodose anspråken inom olika
yrken.

Vidare må erinras örn all länsarbetsnämnderna jämlikt kungörelse den
30 juni 1944 (nr 475) aro lokala tillsynsorgan för den statliga och statsunderstodda
hjälpverksamheten för arbetslösa, varjämte nämnderna fått sig
tilldelade uppgifter i samband med investeringsplaneringen för eventuella
krislägen pa arbetsmarknaden.

Effektiviseringen av tjänstemannaförmedlingen inom den offentliga arbetsformedhngen
har fortgått successivt i enlighet med tidigare upprättade
riktlinjer och beraknas under loppet av år 1946 vara i det närmaste avslutad.
Förmedlingen, som avser att tillgodose förmed]ingsbehovet för
tjänstemän i allmän och enskild tjänst, kontorspersonal, tekniker lantbruks-
oell skogs tjänstemän samt lärare, har utbyggts i sådan omfattning,
att den hittills avsedda uppgiften redan i väsentlig grad kunnat fyllas Då
denna verksamhet i stor utsträckning motsvarar eli förmedlingsbehov, som

Bihang lill riksdagens protokoll l!>''iH. I sami. Nr 211.3.

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

tidigare endast i begränsad mån vunnit beaktande, kan man förvänta, att
— med hänsyn till storleken av det arbetsområde, som faller under denna
förmedling — ökade krav kunna komma att resas från olika tjänstemannagruppers
sida. .

Den nu fortgående omställningen från krigs- tdl fredsforhallanden inom
såväl privat som statlig verksamhet skapar omflyttningsproblem, som för
tjänstemannaförmedlingen komma att medföra speciella arbetsuppgittei. Lii
uppgift av utomordentlig vikt blir sålunda att till andra arbetsområden söka
överföra den arbetskraft, som friställes på grund av avvecklingen av krisorganen
samt personalindragningar, främst vid de militära förvaltningsorganen.
Erfarenheten från verksamheten hittills visar, att denna uppgift kommer
att bli både omfattande och i hög grad svårbemästrad. För att i möjligaste
mån skapa förutsättningar för åstadkommande av en tillfredsställande
lösning av nyssnämnda inom kort aktuella omflyttningsproblem har
Kun«l Maj-t i brev den 12 oktober 1945 bemyndigat kommissionen att vidtaga^
del planläggande åtgärder. Vidare har Kungl. Maj :t genom cirkulär
till statsmyndigheterna den 18 januari 1948 (nr 9) angående vissa anmaningar
rörande antagning av personal velat påkalla tjänstemannaformedlingens
medverkan för att överblicka och underlätta rekryteringen av tjänstemän
och arbetamersonal i allmän tjänst. Det är givet, att arbetsuppgifter
av denna och liknande art komma att öka anspråken pa tjanstemannaior medlingen.

..... . , .

Utbyggnaden av ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen i enlighet
med en 1944 fastställd plan (prop. 1944: 273, s. 45) beräknas kunna avslutas
under budgetåret 1946/47. Utvecklingen har i någon mån fördröjts av
brist på lokaler och kvalificerade sökande till tjänsterna. En bidragande orsak
har även varit en viss avgång av kvalificerade tjänstemän till det enskilda
näringslivet, som kunnat erbjuda avsevärt bättre anställnings- och
avlöningsförhållanden än den offentliga arbetsförmedlingen. Under sådana
förhållanden har det ansetts av största vikt att vidtaga åtgärder lör att underlätta
dels nyrekrytering, dels redan anställd personals vidareutbildning.

Den nu planlagda, återstående utbyggnaden är främst avsedd att tillmötesgå
behovet av arbetsförmedling tor ungdom och ^ ikesvägledning pa
vissa orter, där ungdomsförmedling nu saknas. Ett led i dessa strävanden
är anställandet av s. k. kontaktmän, huvudsakligast lärare. Kontaktmannen
Ira till uppgift att utgöra en förbindelselänk mellan skola och ungdomsförmedling
och lokalt biträda tjänstemännen i deras arbetsförmedlings- och
yrkesvä^ledningsarbete. Omkring 180 kontaktmän, spridda över nela Iandet,
beräknas vara i verksamhet under nästkommande budgetar, föi näivarande
uppgår antalet till 104.

Vid sidan av arbetsförmedling och yrkesvägledning for ungdom lia tjänstemännen
alltmer tagits i anspråk för arbetet med yrkesvägledning för vuxna,
som av olika anledningar behöva råd och upplysningar i frågor rörande
yrkesval och yrkesutbildning. Bland vuxna, som i detta ärende vända sig
till ungdomsförmedlingen, märkas personer, som uppskjutit yrkesvalet till
sen ålder eller valt yrken, för vilka de sakna förutsättningar, personer, som
av olika omständigheter (sjukdom, invaliditet, förelagsrationaliseringar m.
m.) tvungits söka nva yrken, personer, vilka först som vuxna erhållit ekonomiska
möjligheter att förverkliga tidigare planer att förvärva viss yrkesutbildning
eller önska upplysningar angående möjligheterna till fortbildning
inom sina egna yrken etc. Denna betydelsefulla verksamhet bedrives i nära
samarbete med arbetsförmedlingens övriga avdelningar.

De totala lönekostnaderna för ungdomsförmedlingen och yrkesvägledningen
under budgetåret 1946/47 beräknas uppgå till ca 765 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 29Ö.

Den utbyggnad av arbetsförmedlingens verksamhet för arbetsberedning dt
partiellt arbetsföra, som påbörjades under föregående budgetår efter samråd
med den statliga kommittén för nartiellt arbetsföra, har fortsatt. Särskilda
assistenter med uppgift att biträda de ordinarie förmedlingsorganen
med arbetsanskaffning åt arbetssökande, vilka på grund av fysisk, psykisk
eller social belastning lia svårigheter att erhålla anställning, lia sålunda
hittills förordnats i 15 län. För övriga län beräknas verksamheten kunna
igångsättas under loppet av innevarande budgetår. I samband nied den av
riksdagen beslutade omskolningsverksamheten för i militärtjänst skadade,
för vilka kommissionen enligt Kungl. Majlis särskilda uppdrag fungerar
som arbetsvårdsorgan, lia betydande arbetsuppgifter kommit att påvila
samtliga länsarbetsnämnder. Denna verksamhet i fråga om beredskapsinvaliderna
kommer att fortgå även under budgetåret 1946/47. Vissa ytterligare
arbetsuppgifter ha lagts på arbetsförmedlingsorganen i samband med
ikraftträdande av lagen om villkorlig frigivning, därigenom att enligt överenskommelse
träffad nied fångvårdsorganen ansvaret för den egentliga arbetsanskaffningen
åt de frigivna i huvudsak skall vila på arbetsförmedlingarna
och där i synnerhet på de särskilda befattningshavarna för arbetsberedning
åt partiellt arbetsföra.

Under år 1945 träffades överenskommelse nied pensionsstyrelsen om samarbete
mellan arbetsförmedlingen och pensionsnämnderna. I enlighet med
denna överenskommelse lämnar arbetsförmedlingen sin medverkan vid utredningar
rörande styrelsens klientel i fråga örn dels behovet av utbildning
i det enskilda fallet, dels valet av lämpligt yrke och lämplig utbildningsväg,
dels slutligen arbetsanskaffning.

Med hänsyn härtill och till de alltmer ökade krav, som från olika anstalter,
sjukvårdsinrättningar och socialvårdsorgan kommit att ställas på arbetsförmedlingens
medverkan vid arbetsanskaffning åt sådan arbetskraft, som på
grund av personliga arbetshinder av olika slag har svårigheter att finna en
lämplig anställning, kan en ytterligare förstärkning av organisationen bli erforderlig.

Kommissionens verksamhet för flyktingar och andra utlänningar är fortfarande
av stor omfattning. Praktiskt taget samtliga arbetsföra baltiska flyktingar
hade under hösten 1945 kunnat lämna förläggningarna för att tillträda
arbetsanställning. De lia erhållit sysselsättning främst inom jordbruk, skogsbruk
och textilindustri, men givet är, att en del omplaceringar ägt rum på
grund av växlingar i arbetstillgången och balternas förmåga att kunna inkopplas
i olika slag av arbete. Det är naturligt, att olika .sociala problem göra
sig gällande för denna kategori liksom för andra flyktingsgrupper, som äro
utplacerade på arbetsmarknaden. På framställning av statens utlänningskommission
har arbetsmarknadskommissionen därför beslutat, alt tjänstemän vid
länsarbetsnämndernas utlänningsrotlar skola få biträda utlänningskommissionen
med vissa lokala tjänsteförrättningar samt dessutom fungera som statens
flyktingsnämnds ombud. Uppdragen omfatta inspektion av förläggningar,
vidtagande av vissa åtgärder i understödsfrågor m. m. Det ökade arbete, som
ifrågavarande uppdrag medföra, och andra omständigheter ha nödvändiggjort
en förstärkning av länsarbetsnämndernas personal för utlänningsärenden.

Av de genom Röda korsets och UNRRA:s försorg lil! Sverige överförda f. d.
fångar från tyska koncentrationsläger (s. k. repatriander) finnas fortfarande
ca 12 000 kvar i landet. Den 15 mars 1946 var flertalet arbetsföra repatriander
i arbete. Beträffande de återstående — närmast avses dem, som äro friska
eller under det närmaste året tillfriskna — har överenskommelse träffats mellan
utlänningskonunissionen och arbetsmarknadskommissionen örn intensifierade
åtgärder för dessas ulplacering på arbetsmarknaden. Även beträffande

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

repatriander ha länsarbetsnämnderna i uppgift att öva tillsyn och omvårdnad,
och genom den pågående utplaceringen ökas länsarbetsnämndernas övervakningsuppgifter
i avsevärd grad.

Efter Tysklands sammanbrott i maj 1945 har elt stort antal flyktingar lämnat
Sverige för att återvända till sina hemländer. Genom utplaceringen av de
baltiska flyktingarna och repatrianderna samt i viss mån genom den ström
av danskar och norrmän, som sedan sommaren 1945 sökt sig till Sverige, finnes
alltjämt ett stort antal utlänningar på den svenska arbetsmarknaden.

I samarbete mellan de centrala arbetsförmedlingsmyndighetema i Danmark
och Sverige ha ca 800 danskar erhållit arbete i Sverige. Till sommaren 1946
förberedes dessutom ett visst utbyte av jordbrukarungdom mellan Sverige,
Norge och Danmark, liksom även inom andra yrkesområden liknande utbyten
av arbetskraft planeras.

Kommissionen förutsätter, att de egentliga flyktingarnas antal kommer att
avsevärt nedgå under nästa budgetår. I anslutning till vad som anförts beträffande
personalbehovet för kommissionens centrala kansli beräknas, att
avvecklingen av länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingarnas befattning
med själva flyktingfrågorna skall kunna påbörjas från och med ingången av
år 1947.

Vid beräkningen av avlöningsanslaget för länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna
utgår kommissionen från att genomförandet av de av
kommissionen beslutade personalplanerna för länsarbetsnämnderna föranleder
ökning av lönekostnaderna för den i normalorganisationen ingående personalen
men att åtgärderna för överflyttning av arbetskraft till skogsbruket skola
ander nästa budgetår väsentligt inskränkas. Kommissionen beräknar avlöningsutgiftema
för normalorganisationen till 8 200 000 kronor och för beredskapsorganisationen
till 1 300 000 kronor. Sammanlagda avlöning skostnader -aa för nästa budgetår upptagas alltså av kommissionen lill 9 500 000 kronor
mot 8 500 000 kronor i den preliminära beräkningen i november 1945. Ökningen
förorsakades av de till 900 000 kronor kostnadsberäknade avlöningsförhöjningarna
motsvarande provisoriskt lönetillägg samt av personalutgifter
för utbetalning av arbetspremier och för de ökade uppgifterna i samband
med byggnadsregleringen.

I fråga örn länsarbetsnämndernas och arbetsförmedlingsanstalternas omkostnader
finner kommissionen, att de mera fasta omkostnaderna, såsom för
hyror, städning och telefon, icke kunde förväntas nedgå. En del nämnder avsåges
under budgetåret 1946/47 skola inflytta i nya, mera ändamålsenliga lokaler,
som betingade högre hyror. Beträffande flertalet övriga slag av omkostnader
syntes en minskning av utgifterna kunna antagas, I jämförelse med
den preliminära beräkningen i november 1945, då medelsbehovet under omkostnadsanslaget
angavs till 3 100 000 kronor, förutser dock kommissionen
en stegring, föranledd av ökade telefonkostnader och andra omkostnader på
grund av byggnadsregleringens kvarblivande. Kommissionen beräknar omkostnaderna
för budgetåret 1946/47 till 3 300 000 kronor.

Under hänvisning till vad kommissionen sålunda anfört hemställer kommissionen,
att för budgetåret 1946/47 måtte anvisas

Kunyl. Maj.ts proposition nr 293. 53

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av........................ kronor 2 650 000

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av ...................... » 850 000

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsan stalterna:

Avlöningar ett förslagsanslag av ............ » 9 500 000

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlings anstalterna:

Omkostnader ett förslagsanslag av........ » 3 300 000

dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m.

ett reservationsanslag av............................ » 22 000 000

dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft
ett reservationsanslag av ............................ » 15 000 000

Föredraganden.

Vid sin uppskattning av medelsbehovet under anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens
reglering m. m. under nästa budgetår utgår arbetsmarknadskommissionen
från att behovet av arbetslöshetslindrande åtgärder skall komma
att bli av ungefär samma omfattning som under innevarande budgetår.
Under betonande att kostnadskalkylerna äro endast approximativa uppskattar
kommissionen berörda medelsbehov till 52 miljoner kronor och reservationen
å anslaget vid utgången av budgetåret 1945/46 till 30 miljoner
kronor. Kommissionen beräknar alltså det ytterligare anslagsbehovet för nästa
budgetår till 22 miljoner kronor. Enligt underhandsupplysning från arbetsmarknadskommissionen
har härvid hänsyn tagits till de kostnadsökningar
som kunna uppkomma vid bifall till det av mig i det föregående förordade
förslaget till revision av bestämmelserna örn statsbidrag till kommunernas
arbetslöshetskostnader. Däremot hade förslaget till provisoriska löneförbättringar
för arkivarbetare m. fl. icke kunnat beaktas vid kostnadsberäkningen.
Med hänsyn till ©säkerhetsmarginalerna i kostnadsberäkningen finner jag
sistnämnda förhållande icke böra föranleda jämkning av beräkningen. Ej
heller i övrigt har jag något alt erinra mot beräkningen. Av anslaget torde
i likhet med vad som varit fallet under innevarande budgetår ett belopp av
i runt tal 2,5 miljoner kronor få disponeras av Kungl. Maj :t för främjande av
företagsverksamhet.

Vad angår anslaget till kostnader för överflyttning av arbetskraft vill jag
erinra om att Kungl. Majit den 5 april 1946, på grundval av arbetsmarknadskommissionens
i det föregående berörda framställning i ämnet, utfärdat
bestämmelser örn arbetspremier för skogsarbetare, vissa skogsägare m. fl. under
tiden 23 april—30 juni 1946. Kostnaderna härför, vilka komma att falla
på nästa budgetår, uppskattas av kommissionen lill 18 miljoner kronor. Med
hänsyn till under nästa budgetår sannolikt uppkommande kostnader för
andra ändamål, vilka skola tillgodoses från förevarande anslag, beräknar
kommissionen medelsbehovet, med viss marginal för oförutsedda utgifter, till
24 miljoner kronor. Då kommissionen räknar med att reservationen å anslaget
vid utgången av budgetåret 1945/46 skall uppgå lill 9 miljoner, skulle

Kungl. Maj:ts proposition nr 293.

det ytterligare anslagsbehovet utgöra 15 miljoner kronor. Denna anslagsberäkning
synes mig böra godtagas.

Av arbetsmarknadskommissionens redogörelse för kommissionens centrala
förvaltning samt länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna framgår,
att antalet ärenden av militär natur högst väsentligt nedgått i anledning
av den militära beredskapens avveckling. Verksamheten för arbetsplacering
av flyktingar Ilar även visat tendens till nedgång. Andra krisbetonade arbetsuppgifter,
såsom verksamheten för tillgodoseendet av arbetskraftsbehovet i
skogen och byggnadstillståndsärendena, kvarstå däremot alltjämt i oförändrad
eller till och med ökad omfattning. Vissa nya arbetsuppgifter ha tillförts
kommissionen och arbetsförmedlingsorganisationen har ytterligare utbyggts
och specialiserats. Resultatet ur personalsynpunkt av den antydda utvecklingen
har blivit en viss total minskning av personalen vid kommissionens
kansli, länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter och en förskjutning
av personalen från s. k. beredskapsuppgifter till mera normala
uppgifter. En under nästa budgetår fortskridande återgång till normala förhållanden
kommer uppenbarligen att föranleda ytterligare begränsning av
kommissionens arbetsuppgifter av krisbetonad karaktär. Arbetsmarknadskommissionen
beräknar också kostnaderna för avlöningar och omkostnader
vid kommissionens kansli samt vid länsarbetsnämnder och arbetsförmedlingsanstalter
till väsentligt lägre belopp än dem, vartill motsvarande kostnader
— med hänsyn till medgivna anslagsöverskridanden — torde komma
att uppgå under innevarande budgetår. Mot dessa beräkningar synes anledning
till erinran icke föreligga. — Jag vill i detta sammanhang erinra om
att utredningar pågå dels rörande ett centralt organ inom statsförvaltningen
för handhavande av arbetsmarknadsfrågor, dels angående arbetsförmedlingens
framtida organisation.

I enlighet med det anförda torde ifrågavarande avlönings- och omkostnadsanslag
böra beräknas sålunda:

Kronor

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar, förslagsanslag
..................................................

Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader, förslagsanslag
...............................................

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Avlöningar,
förslagsanslag.........................................

Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna: Omkostnader,
förslagsanslag......................................

2 650 000
850 000

9 500 000

3 300 000

Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda närmare bestämmelser
rörande dispositionen av anslagen.

Hemställan.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att för budgetåret 1946/47 under femte
huvudtiteln anvisa

Kungl. Maj.ts proposition nr 293.

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Avlöningar
ett förslagsanslag av ............ kronor 2 650 000;

dels till Statens arbetsmarknadskommission m. m.: Omkostnader
ett förslagsanslag av .............. kronor 850 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Avlöningar ett förslagsanslag

av .................................. kronor 9 500 000;

dels till Länsarbetsnämnderna och arbetsförmedlingsanstalterna:
Omkostnader ett förslagsanslag

av................................... kronor 3 300 000;

dels till Åtgärder för arbetsmarknadens reglering m. m. ett

reservationsanslag av ................ kronor 22 000 000;

dels ock till Kostnader för överflyttning av arbetskraft ett
reservationsanslag av..................kronor 15 000 000.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Majit Konungen bifall samt förordnar,
att proposition av den lydelse bilaga till detta
protokoll utvisar skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:

J.-G. Nilsson.

Bilaga.

I. Arbetsmarknaden under år 1945.

(sid. 5—9 i verksamhetsberättelsen)

Redogörelsen överensstämmer helt med motsvarande avsnitt i
propositionen, sid. 2—6.

Bihang till riksdagens protokoll IDIG. 1 sami. Nr 293. Bil.

II. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet år 1945.

Å. Arbetsförmedlingen.

Arbetsförmedlingens organisation.

Genom kungörelsen den 20 oktober 1944 (nr 703) angående ändring i kungörelsen
den 7 maj 1940 (nr 328) örn länsarbetsnämnder omorganiserades
dessa fr. o. m. den 1 januari 1945. Medan länsarbetsnämnd tidigare bestått
av ordförande och två ledamöter, sammansattes den i stället av ordförande
samt det antal ledamöter Kungl. Majit bestämde, dock minst i Stockholms
stad fem och annorstädes sex (jfr 1944 års verksamhetsberättelse s. 9—10).
En ytterligare ändring i länsarbetsnämndernas sammansättning företogs genom
kungörelse den 1 juni 1945 (nr 339). Ändringen innebar, att antalet ledamöter
utökades med ytterligare en, som förordnades av Kungl. Majit efter
förslag av ordföranden och chefen för arbetsmarknadskommissionen. Samtliga
dessa nya ledamöter äro kvinnor.

Genom kungörelse den 30 juni 1944 (nr 476) med tillämpningsföreskrifter
till lag om arbetslöshetsnämnd (nr 475) föreskrevs, att länsarbetsnämnd
fr. o. m. den 1 januari 1945 skulle följa utvecklingen inom respektive län i
fråga om hjälpverksamheten vid arbetslöshet samt efter arbetsmarknadskommissionens
bestämmande öva tillsyn över arbetslöshetsnämndernas verksamhet.

Sveriges offentliga arbetsförmedling omfattade vid 1945 års utgång inalles
25 huvudkontor, 221 avdelningskontor, 465 ortsombud och 14 fristående sjömansförmedlingar,
eller tillsammans 725 förmedlingsorgan. Av dessa voro
18 avdelningskontor nyinrättade under året. (I början av år 1946 ha ytterligare
2 avdelningskontor inrättats.) Förutom nu nämnda mera ordinarie arbetsförmedlingsorgan
vörö under året inemot 550 lokalombud, sorterande
under kontor eller ortsombud, anställda å sådana orter, där avdelning av
erkända arbetslöshetskassor fanns eller behov i övrigt förelåg av organ för
den offentliga arbetsförmedlingen.

I syfte att effektivisera arbetsförmedlingsverksamheten vid de kvinnliga
avdelningarna beslöt arbetsmarknadskommissionen i oktober 1944 att inrätta
särskilda konsulentbefattningar vid länsarbetsnämnderna (utom Gotlands).
Vid utgången av år 1945 voro dylika befattningar tillsatta vid 16 av länsarbetsnämnderna.

För den utbyggnad och nyorganisation, som under år 1945 ägt rum inom
olika grenar av förmedlingsarbetet, såsom ungdomsförmedling och yrkesvägledning,
tjänstemannaförmedling, arbetsförmedling för artister och musiker,
för partiellt arbetsföra och för flyktingar, lämnas på s. 16—25 närmare
redogörelse.

På grundval av en under åren 1943—1945 företagen översyn av länsarbetsnämndernas
personalorganisation beslöt arbetsmarknadskommissionen i maj
1945 fastställa särskilda planer för arbetsförmedlingens fortsatta utbyggnad.

Huvudsynpunkten vid översynsförslagens upprättande var att i personalavseende
så förstärka organisationen, att denna mera effektivt än hittills
skulle bli i stånd att handlägga förmedlingsärendena. Detta syftemål avsågs
skola ernås icke blott genom en kvantitativ förstärkning av personalorganisationen
utan även genom en kvalitativ sådan. Personalplanema upptogo i
enlighet härmed förslag till inrättande av nya förmedlingstjänster vid flertalet
huvudkontor och större avdelningskontor, varigenom en ökad specialisering
av förmedlingsarbetet möjliggjordes. Därjämte inneburo planerna,
att ett ökat antal fasta tjänster inrättades i stället för tillfälliga (115). En annan
synpunkt, som var vägledande vid upprättandet av personalplanerna, var
önskvärdheten av att åstadkomma en utjämning av förefintliga lönedifferenser
mellan olika befattningar inom arbetsförmedlingen på det sättet, att
befattningar på de icke specialiserade avdelningarna i större utsträckning
än tidigare varit fallet, erhöllo avlöningar, jämförliga med dem, som förekommo
på specialförmedlingama. En tredje utgångspunkt var önskemålet
att tillgodose de omedelbara effektiviseringsbehov, som förelågo med hänsyn
till kontorsnätets relativa gleshet. I överensstämmelse härmed innefatta översynsförslagen
inrättande av nya avdelningskontor på sammanlagt 30 orter,
där arbetsförmedlingen tidigare var representerad av ombud.

De antagna personalplanerna upptaga sammanlagt 1 344 befattningar,
därav ledningspersonal 95, kanslipersonal 252, personal vid huvudkontorens
förmedlingsexpeditioner 503 och vid avdelningskontorens 494. I jämförelse
med läget före översynen innebär detta en nettoökning med 128 befattningar.
Möjligheterna till nyrekrytering ha emellertid ytterligare ökat genom att 400
befattningar givits höjd löneersättning. Medan tyngdpunkten i lönesystemet
för befattningshavare vid huvudkontoret före översynen motsvarade lönegraderna
Eo 8—15, har denna flyttats att motsvara lönegraderna Eo 15—
18; för avdelningskontoren flyttades tyngdpunkten från att motsvara lönegraderna
Eo 8—12 till att motsvara lönegraderna Eo 12—15. För kontorsföreståndare
vid avdelningskontor lades Eo 12 som lägsta norm för löneersättningen.
—- Vid årsskiftet 1945/46 beräknades omkring 50 °/o av de i personalplanerna
upptagna nyinrättade eller reglerade tjänsterna vara besatta.

Vid utgången av år 1945 utgjorde hela antalet vid länsarbetsnämnderna
anställda befattningshavare inalles 2 019. Av befattningshavarna sysselsattes
1 276 (63 %>) med uppgifter, som motsvaras av befattningar enligt översynsplanema,
medan 743 befattningshavare (37 %) voro sysselsatta med olika
kris- och beredskapsuppgifter.

Arbetsförmedlings verksamheten.

Liksom under föregående år hörde det under 1945 till den offentliga arbetsförmedlingens
förnämsta uppgifter att följa utvecklingen på arbetsmarknaden
och att genom ett intimt samarbete de olika arbetsförmedlingsorganen
emellan söka åstadkomma en utjämning mellan å ena sidan orter eller arbetsområden
med brist på arbetskraft och å andra sidan orter eller områden
med överskott på dylik.

Tab. 3. Verksamhetens omfattning viel de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna

åren 1936—1945.1

Å r	Hela verksamheten	Därav vid manliga avdelningen
Arbets- sökande personer	Ansök-ningar om arbete	Lediga platser	Tillsatta platser	Arbets- sökande personer	Ansök-ningar om arbete	Lediga platser	Tillsatta platser
1936	338 243	1 053 290	401 298	301 414	241 963	834 695	204 467	174 071
1937	326 674	884 013	472 945	353 944	220 848	648 863	249 006	210310
1938	347 451	927 132	474 096	360 606	231 547	658 633	236 061	203 038
1939	378 478	977 155	564 966	436 080	255 978	691124	293 998	251319
1940	476 349	1153 164	634 676	509 897	315114	784 317	379 958	315 301
1941	539 688	1 477 789	746 200	609 210	354 186	1 001 919	453 235	380 491
1942	614 041	1 494 242	1016 878	798152	410 835	977 547	638 315	513 528
1943	662 020	1 452 830	1111479	893 265	468 810	1 001 341	682 487	586 497
1944	651 7S8	1 547 584	1138 133	926 031	466 034	1109 564	683 291	602 134
1945	722 569	1 756 120	1 341068	1 095 945	513 617	1 248 318	821 015	713 730

1 Varje person, som en eller flera gånger under ett år besökt arbetsförmedlingen, redovisas i
tabellen endast såsom en arbetssökande person under året. Den arbetssökande anses emellertid
göra en ansökning om arbete varje månad han inställer sig. Därest han anvisas arbete och efter
dettas avslutande återkommer till kontoret under samma månad, räknas han dock ha gjort
förnyad ansökning om arbete. En och samma arbetssökande person kan sålunda motsvaras av
flera arbetsansökningar under samma år.

Omfattningen av den offentliga arbetsförmedlingens verksamhet under
åren 1936—1945 framgår av tab. 3.

Inalles voro under år 1945 cirka 722 600 personer inskrivna vid de olika
förmedlingsorganen, eller cirka 70 800 flera än under 1944. Huvudparten
-—- 513 600 — utgjordes av manliga arbetssökande; kvinnornas antal belöpte
sig till 209 000. Tillsammans gjorde dessa personer 1 756 100 ansökningar
om arbete. På manliga avdelningen steg antalet ansökningar med 138 800
och på kvinnliga avdelningen med 69 800. De anmälda lediga platserna uppgingo
tillsammans till cirka 1 341 100, av vilka arbetsförmedlingen kunde tillsätta
1 096 000. Relationen mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft blev
i genomsnitt gynnsammare under år 1945 än under år 1944. Sålunda var
antalet ansökningar per 100 lediga platser under redovisningsåret 131 mot
136 år 1944. En jämförelse mellan tillsättningsresultatet under år 1945 och
närmast föregående år ger vid handen, att de tillsatta platsernas antal under
det senast tilländalupna året med 169 900 eller 18 %> översteg det för år 1944
noterade. I genomsnitt tillsattes 91 325 platser per månad. I dessa siffror ingå
icke hänvisningar till beredskaps- och reservarbeten; förmedlingsresultatet
avser alltså uteslutande platstillsättningen på den öppna marknaden. Däremot
är det att märka, att en person, som placerats på ett statligt eller statskommunalt
beredskapsarbete, alltjämt betraktas såsom stående till arbetsmarknadens
disposition och under hela tiden redovisas såsom aktuell arbetssökande
på hemortens arbetsförmedling.

Med hänsyn till förut antydda förhållanden med brist på arbetskraft på
vissa orter och överskott på andra nödvändiggjordes alltjämt anordningar
för åstadkommande av en rationell fördelning av den tillgängliga arbetskraf -

ten. Arbetsförmedlingens interlokala förmedlingsarbete, varmed förstås i
samverkan mellan skilda kontor tillsatta platser, underlättades genom de bidrag
till arbetssökandes resor och flyttningskostnader med mera, som även
under redovisningsåret ställdes till förfogande vid överflyttning av arbetskraft
mellan olika yrkesområden. Till belysning av samarbetet mellan arbetsformedlingsorganen
inom skilda delar av landet lämnas i efterföljande sammanställning
uppgift örn i samverkan mellan olika arbetsförmedlingskontor
och ombud tillsatta platser under åren 1936—1945.

Å r

1936

1937

1938

1939

1940

Antal arbetssökande
placerade genom
annat kontor

därav
utom länet

6 727
11 978
14 020
19 626
33 413

3 674
6 722
8 380
12 005
17 956

1941

1942

1943

1944

1945

44	097	23	052
68	912	36	833
82	271	47	140
72	641	40	885
88	094	50	896

1 samverkan mellan olika kontor och ombud tillsattes under år 1945 över
88 000 platser, av vilka 70 200 manliga och 17 800 kvinnliga. Dessa siffror
innebära en ökning i jämförelse med föregående år med 21 %. Genom ovannämnda
platstillsättningar i samverkan bereddes tillsammans inemot 50 900

personer anställning i annat län än det, inom vilket ansökan om arbete ingivits.

De varje vecka utsända radiorapporterna och i samband med dessa lämnade
upplysningar utgjorde liksom förut örn åren ett viktigt led i det inter
lokala förmedlingsarbetet. I november införde arbetsmarknadskommissionen

en var fjortonde dag återkommande radiobrevlåda med frågor och svar om
yrkesval.

Antalet tillsätta platser inom olika yrkesområden framgår av tab A och 5
I den förra göres anknytning till tidigare års redovisningsförfarande varför
gruppbeteckningama i de båda tabellerna, såsom noten angiver, förete vissa
skiljaktigheter.

... Sia™tIl8f huvudgrupper uppvisade ökat antal lediga och tillsatta platser i
förhållande till föregående år. Uppgången inom gruppen jordbruk och skogsbruk
ar , huvudsak betingad av att antalet tillsatta platser inom skogsbruket
^ °JCT 75 /0'' Sankn''n«eri för industri och hantverk hör samman med
de t,H följd av metallarbetarstrejken under februari-juni månader relativt
laga platstillsattmngssiffroma icke blott inom metallindustrien utan även
inom andra industrigrenar, som i sin verksamhet äro mer eller mindre beroende
av den förras produktionsalster.

Inom jordbruket tillsattes under år 1945 60 500 platser för män och 9 100

Talu 4. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden vid de offentliga arbetsförmedlingsanstalterna
åren 1930—1945.

Å r	Jord- bruk	Skogs- bruk	Industri och hantverk	Sjöfart1 och fiske	Handel, samfärdsel och allmän tjänst1	Husligt arbete	Diverse arbete1	Frivilliga arbets- uppgif- ter	Summa
1936 ......... 1937 .........	48 543 48 581	12 694 14 328	34174 38 984	22 904 26 979	57 597 70 002	82 925 89 539	42 577 65 531	—	301414 353 944 360 606
1938.........	51212	10 719	46 801	26 185	85 510	97 240	42 939	—
1939.........	50 28 i	18 266	66 262	34 987	110 846	114 009	41426	—	436 080 50» 897 609 210
1940.........	54 767	39 636	87 998	27 357	127 265	113 890	58 984
1941.........	72 011	52 788	117 567	22 491	160 205	125 642	58 506
1942.........	2 61 597	79 778	180 829	23 034	*146 649	141 877	64 442	99 946 82 771 76 200	798152 893 265 926 031
1943.........	56 452	122 413	245 739	24 018	173 786	151 761	bt> 625
1944 ........	61209	65 006	273 112	24 318	219 594	160 036	46 556
1945.........	69 644	114 933	- 281100	33 003	265 750	198 479	66 659	66 377	1095 945
Procentuell fördelning 1945	6''4	1 10-5	25-6	3''0	24.2	18-1	6-1	6''1	100-0

1 Statistiken omlades i viss utsträckning vid ingången av år 1943, varför direkta jämförelser

med tidigare års siffror icke äro möjliga. ,

2 Nedgången för dessa grupper är endast skenbar, enär under ar 1941 till jordbruksgruppen
räknades frivilliga skogarbetare samt till gruppen allmän tjänst personer i frivillig värnpliktstjänstgöring
och frivillig luftbevakning, vilka fr. o. m. 1942 redovisats under rubriken »frivilliga
arbetsuppgifter».

platser för kvinnor. Häri är icke inräknad den frivilliga arbetskraften till
jordbruket. Denna verksamhet hade något mindre omfattning än år 1944,
närmast på grund av beredskapsinkallelsernas avveckling. Antalet genom arbetsförmedlingen
tillsatta platser av ifrågavarande slag uppgick till omkring
51 000.

Svårigheterna att anskaffa erforderlig arbetskraft till jordbruket, framför
allt van sådan, voro alltjämt starkt framträdande liksom ock behovet av tillfällig
arbetskraft såväl under vårarbetet som vid hö- och stråsädesskördens
bärgning. Då våren kom tidigt i jämförelse med 1944, behövde vårarbetena
icke forceras på samma sätt som då, varför den till buds stående arbetskraften
lättare räckte till. Stråsädesskördens bärgning försvårades mångenstädes
till följd av den regniga väderleken och måste därför koncentreras till en
relativt kort tid, varigenom bristen på tillfällig arbetskraft ytterligare markerades.
Genom åtgärder av olika slag kunde dock i allt väsentligt svårigheterna
bemästras. Bristen på ladugårdsskötare och mjölkningskunniga lanthembiträden
var liksom under tidigare år starkt kännbar. En närmare redogörelse
för de åtgärder, som vidtogos för att tillgodose jordbrukets arbetskraftsbehov,
lämnas å s. 27 ff.

Rekryteringen av arbetskraft till betfälten vållade 1945 mindre svårigheter
än under föregående år. En närmare redogörelse för de vidtagna åtgärderna
lämnas å s. 28 ff.

Efterfrågan på arbetskraft till skogarna hade efter produktionspliktens
återinförande väsentligt större omfattning än under föregående år. Sålunda
visade antalet vid arbetsförmedlingarna lediganmälda platser en avsevärd

Tab. 5. Antal tillsatta platser inom olika yrkesområden rid de offentliga arbetsförinedlingsanstalterna
åren 1944 oell 1945.

1		Män		II	Kvinnor
Näringsgrenar	1944	1945	Ökning ( + ) Minskning ( —)	I 1944	1945	Ökning (+) Minskning (—)
			Antal	*	1		Antal	%
Jordbruk (och fiske) ........	54 230	60 850	+	6 620	+ 12-2	7 326	9108	+	1782	+ 24-3
Skogsbruk .................	64 867	114 797	+ 49 930	+ 77-0	139	136	_	3
Industri och hantverk......	243 607	247 785	+	4178	+ L7	29 505	33 315	+	3810	+ 12-9
Malmbrytn. o. metailind. . .	31 967	33 617	+	1650	+ 5''2	3 475	3 266		209	- 6-0
Träindustri...........	12 443	13 540	+	1097	+ 8-8	303	361	4-	58
Livsmedelsindustri.........	6 967	7 411	+	444	+ 6+	6112	6216	+	104	4. 1*7
Textil- o. beklädnadsind. . .	3 825	4126	+	361	+ 7-9	10 256	12 808	+	2 552	+ 24-9
Byggnadsverksamhet......	152 663	150 971		1692	- 11	13	12		1
Samfärdsel ...............	72 092	77 467	+	5 375	+ 7-5	1406	1794	4-	388	+ 27-6
Landtransport...........	49 180	46 064	—	3116	- 6-8	347	508	+	161	+ 46''4
Sjöfart .............	22 912	31403	+	8 491	+ 37-1	1 059	1286	4-	227	+ 21-4
Handel.....................	22 224	25 520	+	3 296	+ 14-8	62 730	71946	4-	9 216	+ 14-7
Affärs- o. lagerarbete......	13 076	12 365	—	711	- 5-4	8875	10 925	4-	2050	+ 23-1
Hotell-, kafé- o. restaurang-
rörelse..................	9148	13 155	+	4 007	+43-8	53 855	61021	+	7166	+ 13-3
Förvaltning, arbetsledning och
fria yrken..............	22 231	49 030	+ 26 799	+120-5	16 801	21719	4-	4 918	+ 29-3
Förvaltn. o. tekn. ledning.	3 360	4 298	+	93S	+ 27-9	214	309	Jr	95	+ 44-4
Kontorsarbete ...........	4 845	5 405	+	560	+ 11-6	10 688	13196	4-	2 508	+ 235
Undervisa, o. vetensk. verks.	3 447	3 299	—	148	— 4-3	4159	3 746		413	- 9-9
Hälsovård och sjukvård......	1791	1759	—	32	- 1-8	11475	13716	+	2 241	+ 19-5
Husligt arbete..............	329	599	+	270	+ 82-1,	159 707	197 880	+ 38173	+ 23''9
Arbete, ej hänfört till annan
grupp..................	120 763	135 923	+ 15 160	+ 12-6	34 808	32 601	—	2 207	- 6-3
Summa	602X34	713 730	+111596	+18*5	323 897	382215	+ 58318	+ 18-0

uppgång, från 78 600 ar 1944 till 153 300 1945, d. v. s. i det närmaste fördubbling.
De tillsatta platserna visade relativt en ännu mera markerad uppgång
än de lediga, nämligen från 65 000 år 1944 till 114 900 år 1945, eller en ökning
med cirka 75 °/o. Antalet arbetssökande vana skogsarbetare, som anmält sig
på arbetsförmedlingarna, uppgick endast till 20 500. En närmare redogörelse
för skogsbrukets arbetskraftsbehov lämnas å s. 31 ff.

Intill den förstärkta försvarsberedskapens upphörande kunde arbetsförmedlingarna
under året göra 5 400 utplaceringar i frivillig luftbevakning och
3 600 placeringar i frivillig värnpliktstjänst.

Industrigruppen redovisade i fråga örn samtliga grenar utom byggnadsverksamheten
något högre förmedlingssiffror för år 1945 än för år 1944, och inom
hela näringsgrenen tillsattes 281 100 platser, eller 8 000 flera än 1944. Uppgången
var således ej synnerligen slör, men detta berodde, såsom tidigare
framhållits, på den stagnation, som verkstadskonflikten i större eller mindre
grad framkallade. Arbetsförmedlingarnas medverkan vid anvisning av arbetskraft
inom byggnadsverksamheten var mycket omfattande, även örn förmedlingssiffroma
ej fullt nådde upp till 1944 års nivå.

Sedan sjöfarten på utrikeshamnarna efter krigsslutet åter kommit i gång,
ökades arbetsmöjligheterna för sjömän av olika kategorier; tidvis var efterfrågan
på däcksmanskap större än den på sjömansförmedlingarna förefintliga
tillgången.

Inom det husliga arbetsområdet var bristen på arbetssökande liksom tidigare
starkt kännbar. Under året tillsattes cirka 30 500 hembiträdesplatser
eller 2 000 flera än 1944. I större samhällen kunde bristen på hembiträden i
viss mån avhjälpas genom tillgång på s. k. tillfällig hemhjälp. Antalet förmedlade
platser av dylikt slag ökade med omkring 29 500 till 144 000. En
närmare redogörelse för vidtagna åtgärder för att tillgodose behovet av huslig
arbetskraft lämnas å s. 36 ff.

XJngdomsförmedlingens organisation har under de senaste åren, icke minst
beroende på de ökade krav yrkesvägledningsuppgifterna medfört, kommit att
te sig alltmera otillräcklig. Den av kommissionen under år 1944 uppgjorda
planen för en successiv utbyggnad har under året legat till grund för effektiviseringen.
Utbyggnaden avsåg att dels förstärka de vid huvudkontoren redan
upprättade länscentralerna, dels göra även avdelningskontoren bättre
rustade för sina uppgifter i samband med ungdomsförmedling och yrkesvägledning.
Avsikten var, att vissa större avdelningskontor skulle utrustas med
filialer för ungdomsförmedling. Antalet dylika filialer beräknades uppgå till
ett 30-tal. Vid utgången av år 1945 voro 15 av dessa filialer inrättade, varvid
under år 1945 tillkommit sådana i Borlänge, Haparanda, Karlshamn, Katrineholm,
Kristinehamn, Kiruna, Motala och Trollhättan. Vid övriga avdelningskontor
skulle verksamheten handhas av dels ambulerande assistenter (knutna
till länscentralerna eller till vissa av ovannämnda filialer), dels arvodes- och
deltidsanställda s. k. kontaktmän (knutna till avdelningskontor, som inte på
annat sätt specialutrustats för dessa uppgifter). Kontaktmännens antal beräknas
komma att uppgå till omkring 150. I december 1945 voro 78 dylika
kontaktmän utsedda.

Inom ungdomsförmedlingen inskrevos under året cirka 40 000 pojkar och
32 000 flickor (under 18 år) exklusive ungdomsberedskapen. Inklusive ungdomsberedskapen
utgjorde antalet cirka 56 200 resp. 45 900.

Antalet tillsatta platser exklusive ungdomsberedskapen utgjorde 63 400.
Detta innebär jämfört med 1944 en ökning med cirka 14 °/o och i jämförelse
med genomsnittssiffrorna för 5-årsperioden 1935—39 en ökning med 85 %>.

För den yrkesvågledande verksamheten har under år 1945 arbetet med yrkeskartoteket
fortsatt; vid årets utgång hade 85 kartoteksblad utkommit, och
ett hundratal voro under arbete. Kartoteket, som är avsett alt användas som
uppslagsverk, behandlar på varje blad ett yrke med angivande av arbetets
art, de krav, som yrket ställer på utövaren, utbildnings- och löneförhållanden
m. m. Yrkesbeskrivningarna kompletteras nied översikter över större
yrkesområden eller näringsgrenar. Uppgifterna ha insamlats genom frågeformulär,
intervjuer med yrkesmän, studiebesök på arbetsplatser, studium av

facktidskrifter och annan facklitteratur m. m. Arbetet har bedrivits i nära
samarbete med arbetsmarknadens organisationer.

I en särskild serie meddelanden, »Aktuellt för yrkesvägledningen», lia därjämte
lämnats aktuella upplysningar om framtidsutsikterna på speciella yrkesområden,
om skolor och utbildningsanstalter, nyutkommen litteratur m. m.

Tidigare utgivna broschyrer — »Att välja yrke», avsedd för elever i folkskolans
avgångsklasser, och »Gymnasisternas ämnesval», avsedd för lärjungar
i gymnasiets »valringar» — ha under året utgivits i reviderade upplagor.
Förberedelse har vidtagits för en ny upplaga av en broschyr för ungdom
i flickskolor, realskolor och kommunala mellanskolor.

Under året ha tre distriktsöversikter över läroanstalter för yrkesundervisning
utkommit, avseende Stockholms stad och län, Uppsala, Gotlands,
Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs, Skaraborgs, Värmlands, Örebro,
Västmanlands, Kopparbergs och Gävleborgs län. Av dessa är översikten för
Stockholms stad och län samt Gotlands län omarbetning av en tidigare
upplaga. Vid årets slut förelågo vidare två motsvarande översikter för Jönköpings,
Kronobergs, Kalmar, Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län i
manuskript och material för ytterligare två översikter för övriga län.

En utredning angående låne- och stipendiemöjiigheter för ungdom under
yrkesutbildning samt en sammanställning av de formella kompetenskraven
för statliga och kommunala tjänster ha slutförts under året. Vidare ha påbörjats
dels en utredning angående ålders-, arbets- och yrkesutbildningsförhållanden
för frisörer i Stockholm i avsikt att söka erhålla underlag för en
prognos rörande frisöryrket, dels en bearbetning av de yrkesvalsönskningar,
som skriftligen inhämtats från ett stort antal ungdomar på skilda orter i
landet, dels ock en efterundersökning av resultatet av den medicinska yrkesvägledning,
som meddelades av vederbörande skolläkare under åren 1940—
1944 i Malmö och Lund. Preliminära uppgifter angående omfattningen av
den medicinska yrkesvägledning, som bedrivits av skolläkarna under läsåret
1944/1945, ha även bearbetats. I samråd med statens institut för folkhälsan
har en utredning påbörjats angående yrkesrisker och yrkeskrav ur
medicinsk synpunkt.

I samarbete med AB Radiotjänst påbörjades mot slutet av året en yrkesvägledande
verksamhet i radio, vars lyssnare fått tillfälle att rikta skriftliga
förfrågningar angående yrkesval o. dyl. till Radiotjänst, som för besvarande
översänt dessa brev till sektionen för ungdomsförmedling och yrkesvägledning.
Ett urval avhandlas i radio vid ett 15-minuters program »Frågor och
svar om yrkesval» varannan onsdag; samtliga brev besvaras skriftligen av
befattningshavare inom sektionen eller vid ungdoms- eller andra arbetsförmedlingar.
Förfrågningarna ha i genomsnitt uppgått till 200—300 per månad.
Denna »radiobrevlåda» har betydelse framför allt för personer, bosatta på
orter, där organ för den offentliga arbetsförmedlingen saknas.

I likhet med föregående år har sektionen biträtt med material till flera
ungdoms-, fritids- och andra utställningar, som anordnats av skilda organisationer.

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. Bil.

Befattningshavare inom sektionen och vid vissa ungdomsförmedlingar ha
vid årsskiftet 1945/1946 deltagit i den yrkesvägledande verksamhet, som i
Stockholm och på andra orter i landet av kommissionen organiserats för
befattningshavare inom krisförvaltningen.

Verksamheten i skolorna har planlagts i samråd med de båda delegationer,
som äro knutna till kommissionen och i vilka olika skol- och lärarintressen
äro företrädda.

Under läsåret 1944/1945 ha sammanlagt ca 25 000 ungdomar i folk- och
fortsättningsskolor (på 420 orter) erhållit yrkesvägledning.

Broschyren »Att välja yrke» har utdelats i folkskolornas avgångsklasser
som ett hjälpmedel vid lärarnas yrkesorienterande undervisning. Efter det
eleverna ifyllt ett frågeformulär »Frågor inför yrkesvalet», har yrkesvägIedaren
i den mån det varit möjligt hållit s. k. yrkesorienterande lektioner
i skolorna. De ifyllda formulären, kompletterade med skriftliga utlåtanden
från lärare och skolläkare, ha varit yrkesvägledaren till stor hjälp vid den
följande enskilda rådgivningen.

Ett omfattande instruktionsarbete har även bedrivits bland folkskolans lärare.
I samarbete nied folkskolinspektörerna ha under 1945 konferenser hållits
med ca 2 000 lärare i olika delar av landet. Sedan denna verksamhet påbörjades
1943, lia sammanlagt ca 9 000 lärare deltagit i dylika konferenser.
Även i seminarierna har instruktionsverksamhet bedrivits.

Vid de högre skolorna har yrkesvägledning givits i flickskolornas, realskolornas
och mellanskolornas avgångsklasser samt i de s. k. »valklasserna»,
d. v. s. näst sista klassen i real- och mellanskolor, flickskolornas 57 (4°) och
gymnasiernas ring I3 och II4. Yrkesvägledningen bär omfattat såväl orienterande
lektionsföredrag som enskild rådgivning. Under läsåret 1944/1945 har
yrkesvägledning ägt rum i så gott som samtliga högre skolor i landet.

För att samordna och organisera arbetsförmedlingsverksamheten för de
mera intellektuellt betonade yrkena beslöt arbetsmarknadskommissionen i
maj 1944 att inrätta en särskild tjänstemannaförmedling. Vid uigången av år
1945 var tjänstemannaförmedlingen i verksamhet vid nedan angivna huvudoch
avdelningskontor, nämligen Stockholm, Uppsala, Eskilstuna, Linköping,
Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona, Malmö, Lund, Halmstad, Göteborg,
Borås, Karlstad, Örebro, Västerås, Falun, Gävle, Sundsvall, Östersund och
Umeå. Vid kontoren i Hälsingborg, Norrköping, Kristianstad, Skövde, Härnösand
och Luleå beräknas verksamheten komma i gång under år 1946. Utbyggandet
av organisationen har gått långsammare än beräknat, främst på
grund av svårigheten att anskaffa lämpliga lokaler. Förmedlingens organisation
har dock en sådan omfattning, att den avsedda uppgiften med förmedlingen
— att bättre tillgodose förmedlingsbehovet för tjänstemän i allmän och
enskild tjänst, kontorspersonal, tekniker, lantbruks- och skogstjänstemän
samt lärare — i väsentlig grad kan fyllas. De tidigare student- och lärarförmedlingarna
gingo upp i den nyinrättade tjänstemannaförmedlingen.

Tjänstemannaförmedlingens verksamhet präglades i stor utsträckning av

de omflyttningsproblem, som skapades genom den under 1945 begynnande
omställningen av den statliga administrationen från krigs- till fredsförhållanden.
Omplaceringen av den personal som genom denna process blev friställd,
krävde speciella åtgärder, för vilkas genomförande tjänstemannaförmedlingen
anlitades. Sålunda anförtroddes åt denna uppgiften att i enlighet med
föreskrifterna i Kungl. Maj:ts brev den 1 juni 1945 söka bereda ny anställning
åt den personal, som genom avvecklingen av allmänna säkerhetstjänstens
centralbyrå friställdes från och med 1 juli 1945. Jämlikt bestämmelserna
i Kungl. Maj:ts cirkulär den 29 juni 1945 (SFS nr 516) angående
vissa avvecklingsåtgärder inom statsförvaltningen i samband med övergången
till fredsförhållanden lämnade vidare vederbörande myndigheter fortlöpande
uppgifter om företagna personaluppsägningar till tjänstemannaförmedlingen,
som därefter omedelbart vidtogo erforderliga åtgärder. Erfarenheten
från den sålunda påbörjade avvecklingen visade snart, att problemet
att skaffa nya anställningar åt entledigad personal från krisförvaltningen och
de militära förvaltningsorganen kunde komma att bli både stort och i hög
grad svårbemästrat. För att i möjligaste mån skapa förutsättningar för åstadkommande
av en tillfredsställande lösning av dessa snart aktuella omflyttningsproblem
började tjänstemannaförmedlingen på senhösten med stöd av
bemyndigande, som Kungl. Majit lämnat i brev av den 12 oktober 1945,
att vidtaga vissa förberedande åtgärder, vilka dock icke hunno slutföras under
året.

Sammanlagt inskrevos vid tjänstemannaförmediingen 46 832 personer, av
vilka 28 309 på manliga och 18 523 på kvinnliga avdelningen. Antalet tillsatta
platser uppgick till 26 776.

Med början av år 1944 vidtogos inom den offentliga arbetsförmedlingens
organisation åtgärder för att förbättra arbetsförmedlingen för artister, musiker,
statister och liknande yrkesgrupper. Vid utgången av år 1945 voro särskilda
s. k. artist- och musikerförmedlingar inrättade i Stockholm (fr. o. m.
1943), Linköping, Norrköping (1944), Växjö (1945), Malmö, Göteborg (1944),
Karlstad, Örebro (1945) och Gävle (1944). Förmedlingsverksamhetens omfattning
framgår av tab. 6.

Verksamheten under året har präglats av starkt ökad livaktighet. Inalles
inskrevos 6 087 personer. Antalet förmedlade engagemang utgjorde 40 301.

Under året har en särskild överenskommelse träffats med Svenska musikerförbundet
angående visst samarbete med dess musikerförmedlingar för
fritidsmusiker.

Arbetsanskaffning ät partiellt arbetsföra. Arbetsmarknadskommissionen
beslöt i juni 1944 i princip att i samtliga län (utom Gotlands) inrätta assistentbefattningar
för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra. Ifrågavarande tjänster
skulle organisatoriskt knytas till arbetsförmedlingens huvudkontor men
ha hela länet som verksamhetsområde.

Avsikten var närmast att — som ett led i strävandena att skapa en individualiserad
arbetsförmedling — göra det möjligt för arbetsförmedlings -

Tab. 6. Artist- och musikerförmedlingens verksamhet under år 1945.

Kontor	Arbetssökande	Tillsatta platser
män	kvinnor	summa	män	kvinnor	summa
Stockholm....................	1551	602	2153	7 547	1839	9 386
Göteborg.....................	632	118	750	4 121	485	4 6U6
	749	104	853	3179	670	3 849
	688	117	805	11453	628	12 081
Linköp ing-Norrköping......... Växjö 1....................... Karlstad 1.....................	519 183	39 11	558 194	6 480 547	320 96	6 bOU 643
165	5	170	641	43	684
Örebro2...................... Övriga kontor................	162 357	25 60	187 417	1070 842	31 309	1 101 1151
Samtliga	5006	1081	6 087	35880	4 421	40 301
Musiker......................	3 643	194	3 837	30 620	1105	31725
Teater- o. filmpersonal........	1194	794	1988	5121	2 971	8 092
Andra konstnärliga utövare----	169	93	262	139	345	484

1 Verksamheten började 1h 1945.

2 » » Vio 1945.

organen att effektivisera den verksamhet för arbetsanskaffning åt den svårplacerade
arbetskraften, som tidigare i större eller mindre omfattning och
med mer eller mindre påtagligt resultat förekommit i samband med den ordinarie
förmedlingsverksamheten.

Verksamheten för partiellt arbetsföra har karaktär av ett komplement till
arbetsförmedlingens normala verksamhet. Liksom yrkesvägledningsverksamheten
avser den närmast att stödja och biträda de ordinarie förmedlingsorganen
i deras arbete med särskilt komplicerade arbetsuppgifter.

Förutom den egentliga förmedlingsuppgiften åligger det här ifrågavarande
assistenter att lämna de partiellt arbetsföra råd och anvisningar i olika
sociala och ekonomiska frågor. Assistenten har med andra ord en socialkurators
uppgift.

De partiellt arbetsföra inskrivas som arbetssökande vid den förmedlingsexpedition,
som normalt har att handlägga ifrågavarande arbetsansökan.
Endast för de fall, att de icke kunna anvisas lämpligt arbete genom denna,
påkallas medverkan från assistenten för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra.
På motsvarande sätt sker utplacering i arbete i samråd med vederbörande
förmedhngsexpedition. Såväl arbetssökande som tillsatta platser
redovisas på vanligt sätt i arbetsförmedlingens statistik.

Vid verksamhetsårets början voro dylika assistenter verksamma i Stockholm
(för Stockholms stad och län), Göteborg och Malmö. Under året ha
befattningar nyinrättats i Linköping, Jönköping, Växjö, Kalmar, Karlskrona,
Kristianstad, Halmstad, Falun och Härnösand. De nytillträdande befattningshavarna
ha bereus tillfälle att vid treveckorskurser, förlagda till ifrågavarande
avdelning vid arbetsförmedlingen i Stockholm, dels genom tjänstgöring
vid avdelningen praktiskt sätta sig in i sina arbetsuppgifter, dels genom
föreläsningar och studiebesök förvärva vissa teoretiska insikter i hithörande
spörsmål.

Under år 1945 träffades överenskommelse med pensionsstyrelsen örn samarbete
mellan arbetsförmedlingen och pensionsnämndema. I enlighet härmed
lämnar arbetsförmedlingen sin medverkan vid utredningar rörande pensionsstyrelsens
klientel i fråga om dels behovet av utbildning i det enskilda fallet,
dels valet av lämpligt yrke och lämplig utbildningsväg, dels slutligen arbetsanskaffning.
Genom detta samarbete kunde arbetsförmedlingen i större utsträckning
utnyttja pensionsstyrelsens möjligheter att bereda yrkesutbildning
i fråga örn sådana arbetssökande, vilka icke utan föregående arbetsträning,
fortbildning eller omskolning anses kunna beredas arbete.

Vidare träffades under året en överenskommelse med blindvårdsorganisationema,
varigenom arbetsförmedlingen fr. o. m. maj månad övertog de
uppgifter i fråga örn arbetsanskaffning m. m. åt blind och synsvag arbetskraft,
vilka åvilade den av dessa organisationer anställde blindvårdskonsulenten.

Den egentliga förmedlingsverksamheten för partiellt arbetsföra under
1944 och 1945 belyses i tab. 7. Uppmärksammas bör, att i tabellen endast
redovisas sådana partiellt arbetsföra, vilkas arbetsansökan varit föremål för
direkt handläggning vid de särskilda expeditionerna. Genom de ordinarie expeditionerna
har ett icke ringa antal partiellt arbetsföra beretts arbete.

Av tabellen framgår, att antalet arbetssökande partiellt arbetsföra under
år 1944 vid expeditionerna i Stockholm, Göteborg och Malmö, utgjorde
4 610, därav 1 222 kvinnor. Vid nämnda expeditioner utgjorde under 1945

Tab. 7. Antal arbetssökande oell tillsatta platser vid arbetsförmedlingens expeditioner
för partiellt arbetsföra under åren 1944 och 1945.

Expedition	Arbetssökande	Tillsatta platser
män	kvinnor	summa	män	kvinnor	summa	därav till-fälliga
1944	3 388	1222	4610	3159	1191	4 350
Stockholm................	2 337	1052	3 389	2 362	1063	3 425	1043
Malmö ...................	379	49	428	522	63	585
Göteborg.................	672	121	793	275	65	340	-
1945	4 622	1529	6151	4684	1277	5 961	2 562
Stockholm................	2 262	1154	3 416	3154	1015	4169	2 209
Linköping 1...............	305	29	334	169	25	194	11
Jönköping1...............	142	12	154	131	6	137	30
Växjö 1...................	67	5	72	66	4	70	5
Kalmar 2.................	64	6	70	59	2	61	6
Karlskrona 3..............	88	6	94	99	6	105	14
Kristianstad 2.............	125	14	139	77	6	83	22
Malmö ...................	660	151	811	543	139	682	168
Halmstad 4................	43	9	52	24	6	30
Göteborg ................	729	134	863	304	60	364	92
Falun 1...................	85	6	91	45	7	52	5
Härnösand 2..............	52	3	55	13	1	14	- 1

1 Verksamheten började Vs 1945.

2 > » v» »

3 > . v» >

4 > » v» »

motsvarande siffror 5 090 och 1 439. Till landets samtliga under år 1945 i
verksamhet varande expeditioner hänvisades 6 151 arbetsssökande, därav
1 529 kvinnor. Antalet platser, som anvisades och tillsattes med partiellt arbetsföra,
utgjorde år 1944 (Stockholm, Göteborg och Malmö) 4 350 och år
1945 vid samtliga expeditioner 5 961, därav 5 215 vid expeditionerna i Stockholm,
Göteborg och Malmö. Av hela antalet platser hade 2 562, eller något
mer än 40 °/o, en varaktighet av högst en månad.

Antalet arbetssökande vid arbetsförmedlingens expeditioner för partiellt
arbetsföra under år 1945 med fördelning pa de sökandes defekter framgar
av följande sammanställning.

Defekter

Vanföra..................

Hörseldefekta.............

Syndefekta................

Lungsjuka................

Psykiskt sjuka eller defekta

Andra sjuka..............

Straffade m. fl............

Alkoholister...............

Överåriga.................

Andra arbetshinder........

Män
566
75
88
463
751
1 091
875
142
279
292

Kvinnor

106

281

236

274

452

Summa
637
106
119
569
1 032
1 327
918
146
553
744

Summa 4 622 1 529 6 151

Av sammanställningen framgår, att av hela antalet arbetssökande, som
under år 1945 hänvisades till de särskilda assistenterna för partiellt arbetsföra,
ägde mer än hälften arbetshinder, beroende på sjukdom. Personer med
kroppsliga defekter (vanföra, syn- och hörseldefekta) utgjorde endast omkring
15 %> av hela antalet. Ett ungefärligt lika stort antal utgjorde de
straffade. Arbetshinder på grund av alkoholism förekom i jämförelsevis
liten omfattning, medan överårighet i nära 10 °/o angivits som orsak till
placeringssvårigheterna.

I efterföljande sammanställning lämnas uppgifter örn antalet tillsatta platser
vid arbetsförmedlingens expeditioner för partiellt arbetsföra under 1945.

Defekter	Män	Kvinnor	Summa
Vanföra....................	......... 330	55	385
Hörseldefekta...............	......... 76	31	107
Syndefekta..................	......... 58	12	70
Lungsjuka..................	......... 334	87	421
Psykiskt sjuka eller defekta . .	......... 1 081	295	1 376
Andra sjuka................	......... 980	166	1 146
Straffade m. fl..............	......... 1 069	41	1 110
Alkoholister.................	......... 168	1	169
överåriga...................	......... 328	289	617
Andra arbetshinder..........	......... 260	300	560
	Summa 4 684	1 277	5 961
Därav tillfälliga platser 2 088	474	2 562

Sammanställningen utvisar, att av hela antalet förmedlade anställningar
ett jämförelsevis stort antal arbetstillfällen kunnat beredas psykiskt sjuka
och straffade. Härvid är emellertid att märka, att huvudparten av de tillfälliga
platserna anvisats dessa kategorier. För de egentliga lytegrupperna
ha de förmedlade anställningarna merendels varit av mera stadigvarande
karaktär.

Genom kungl, brev den 25 maj 1945 uppdrogs åt arbetsmarknadskommissionen
att i egenskap av arbetsvårdsorgan leda den verksamhet, som syftar
till att bereda i militärtjänstgöring skadad utkomst genom eget arbete
(arbetsvärd). I anslutning därtill bar kommissionen uppdragit åt länsarbetsnämnderna
att fungera som lokala arbetsvårdsorgan för de beredskapsskadade.
Ifrågavarande ärenden ha vid länsarbetsnämnderna handlagts av assistenterna
för arbetsanskaffning åt partiellt arbetsföra, där sådana assistenter
förordnats, i övrigt av för uppgiften särskilt avdelad personal.

På grundval av uppgifter erhållna från riksförsäkringsanstalten ha nämnderna
verkställt utredning beträffande de skadades arbets- och inkomstförhållanden
och i förekommande fall lämnat förslag till lämpliga åtgärder i
fråga om utbildning (arbetsträning, fortbildning, omskolning) och liknande.
Utredningarna ha verkställts i samråd med läkare, familjebidragsnämnder
och andra sociala organ, tidigare arbetsgivare etc. samt den skadade själv.
Intill den 31 december 1945 hade nämnderna verkställt dylika utredningar
beträffande 4 288 personer.

Också i samband med själva arbetsvärdens genomförande ha länsarbetsnämnderna
tilldelats viktiga uppgifter. Nämnderna lia sålunda — förutom
att utbetala av kommissionen beviljade utbildningsbidrag -— att under
utbildningstiden biträda den skadade med råd och anvisningar i olika
sociala och ekonomiska frågor samt att hålla sig underrättade om utbildningens
förlopp. Sedan utbildningen avslutats, skola nämnderna medverka med
arbetsanskaffning samt jämväl i fortsättningen bistå den skadade i olika
sammanhang (eftervård).

Beträffande arbetsmarknadskommissionens arbetsuppgifter i övrigt vad
gäller i militärtjänstgöring skadade hänvisas till s. 83 ff.

Arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar. Den stora tillströmningen
av baltiska flyktingar under höstmånaderna 1944 kom att medföra en avsevärd
ökning av arbetsförmedlingsverksamheten för utlänningar. Sammanlagt
sökte sig närmare 30 000 baltiska flyktingar till vårt land. Av dessa placerades
under november och december 1944 7 222 personer i arbete, vilka tillsammans
med sina anhöriga i allt ca 14 000 personer, kunde lämna utlänningskommissionens
och civilförsvarsstyrelsens förläggningar. Utplaceringen
av balterna fortsatte under 1945 och var i huvudsak avslutad med utgången
av augusti månad, efter vilken lid endast ca 550 personer, de flesta åldringar
och sjuka, funnos kvar i förläggning.

De manliga flyktingarna bereddes i största möjliga utsträckning anställning

inom sina respektive yrken. Där så ej kunde ske, placerades de i allmänhet
inom skogs- och jordbruk. Av de kvinnliga flyktingarna kommo många till
textil- och beklädnadsindustrien, varjämte ett stort antal kunde beredas arbete
i hushåll samt på sjukhus och vårdanstalter.

Placeringen av de intellektuella flyktingarna var förenad med vissa svårigheter.
De, som icke kunde erhålla anställning i öppna marknaden, bereddes
i viss utsträckning arkivarbete eller sysselsattes med fornminnesvårdsarbeten
på särskilda av arbetsmarknadskommissionen och riksantikvarieämbetet
ordnade arbetsplatser.

Vissa flyktingar voro av olika orsaker partiellt arbetsföra eller temporärt
arbetsoförmögna. I dessa fall anskaffade länsarbetsnämnderna i samarbete
med arbetsblockmyndigheterna inom respektive län lämpliga bostäder på
landsbygden, där flyktingarna kunde bosätta sig, till dess de återhämtat sig
och något lämpligt arbete -av lättare slag hunnit ordnas. Under år 1945 torde
ca 450 familjer på detta sätt ha bostadsplacerats, och av dem ha efter hand
200 kunnat göras självförsörjande. Denna successiva inplacering av flyktingar
i normala förhållanden har visat sig synnerligen fördelaktig eftersom
förläggningarnas avveckling härigenom påskyndats.

I och med utplaceringen av de baltiska flyktingarna uppstod en mångfald
sociala problem. Då de myndigheter, som svara för den sociala omvårdnaden
av flyktingarna — statens utlänningskommission och statens flyktingsnämnd
-—- ej ägde egna lokala organ, hemställde de, att länsarbetsnämndernas personal
för utlänningsärenden skulle biträda såsom lokalombud, vilket arbetsmarknadskommissionen
medgav. Länsarbetsnämnderna fingo härmed till
uppgift att ägna sig åt omvårdnad av flyktingarna även efter utplaceringen.
Den omfattande ökning av arbetsuppgifterna, som förorsakades av besöksverksamheten
i hem och på arbetsplatser, åtgärder i understödsfrågor m. m.,
nödvändiggjorde en förstärkning av länsarbetsnämndernas personal för utlänningsärenden.
På försommaren 1945 tillsattes därför vid flertalet länsarbetsnämnder
särskilda utlänningskonsulenter, vilka med biträde av de tidigare
utlänningsamanuenserna svarade för utlänningsverksamheten i länen.

Efter europakrigets slut i maj kunde en del av de flyktingar, som vistats i
Sverige, återvända till sina hemländer. Så var främst fallet med norrmän och
danskar, vilka till ett antal av omkring 25 000 voro i arbete på den svenska
arbetsmarknaden under våren 1945. Deras avresa innebar givetvis en kännbar
minskning av arbetskraften, ehuru den i sin mån underlättade utplaceringen
av balterna. Från de tyska fånglägren överfördes emellertid samtidigt
till Sverige genom Röda korsets och UNRRA:s försorg en helt ny kategori flyktingar,
sammanlagt omkring 30 000 s. k. repatriander, vilka under kortare tid
skulle stanna i Sverige för att återvinna hälsa efter vistelsen i fånglägren.
Avsikten var, att de efter konvalescenstidens utgång skulle återvända till sina
hemländer, varför någon placering i arbete till en början ej var aktuell. Då
många av dem visade sig överraskande snabbt kunna återhämta sig och önskade
erhålla sysselsättning i väntan på vidareresan, utplacerades dock ett
mindre antal redan under sommaren. Under fjolåret avreste ca 17 000 repatri -

ander till sina hemländer, men arbetsförmedlingsverksamheten fortsatte för en
del av dem, vilka tills vidare ej kunde återvända. Vid årsskiftet 1945/46 voro
omkring 5 500 repatriander i arbete. Vid samma tidpunkt funnos i förläggningarna
ca 7 600 personer, av vilka åtminstone hälften torde kunna anses
så återställda, att de kunna placeras i något slag av arbete. Då utplaceringen
är att betrakta som ett led i strävan att återge repatrianderna deras andliga
och fysiska hälsa, har verksamheten kommit att ställa särskilt stora krav
på arbetsförmedlingen, som även i detta fall hållit intim kontakt med de utplacerade
på arbetsplatserna och sökt hjälpa dem till rätta i anpassningen
till de nya förhållandena.

Arbetsförmedlingen förmedlade under år 1945 58 497 arbetsanställningar
åt utlänningar (av 40 olika nationaliteter), därav 40 946 för män och 17 551
för kvinnor. Beträffande fördelningen nationsvis kan nämnas, att 10 201
platser avsågo norrmän, 4 630 danskar och 23 340 balter. De tillsatta platsernas
fördelning på olika yrkesgrupper var följande: jordbruk 9 088, skogsarbete
13 292, industriarbete 17 044, byggnadsverksamhet 2 263, hotell- och
restaurangrörelse 4 159, husligt arbete 4 773, hälsovård och sjukvård 2 538;
återstoden — 5 340 platser — kom på andra yrkesgrupper.

I detta sammanhang förtjänar också nämnas den yrkesutbildning, som
överstyrelsen för yrkesutbildning av Kungl. Majit fått i uppdrag att ordna
för norska ungdomar, vilkas utbildning på grund av kriget blivit eftersatt.
Ungdomarna i fråga placeras vid svenska yrkesskolor, varvid arbetsmarknadskommissionen
ombesörjer alla detaljer i samband med elevernas uppehälle
under kurstiden, såsom kost och logi, utrustning med gång och arbetskläder
m. m. Till utgången av december 1945 hade sammanlagt 704 elever
kommit till landet, av vilka 139 under året fullföljt sin yrkesutbildning. I

I samband med den statsunderstödda frivilliga arbetslöshetsförsäkringen,
som står under socialstyrelsens överinseende, fullgör den offentliga arbetsförmedlingen
omfattande kontroll- och arbetsanvisningsuppgifter. Härigenom
bliva de försäkrade, som uppbära daghjälp, omedelbart tillgängliga
för placering på arbetsmarknaden, när behov av arbetskraft uppkommer
inom för dem lämpligt arbetsområde.

Arbetslöshetsförsäkringen utvidgades under år 1945 till att omfatta ytterligare
3 arbetslöshetskassor, nämligen järnvägsmännens, sågverksindustriarbetarnas
och maskinbefälets. Totala antalet arbetslöshetsförsäkrade ökade
härigenom med ca 42 000. För att meddela arbetsförmedlingens funktionärer
undervisning örn arbetslöshetsförsäkringens huvudprinciper och om tekniska
frågor rörande arbetsförmedlingens uppgifter i detta sammanhang anordnade
kommissionen och socialstyrelsen gemensamt ett antal konferenser,
i vilka förutom arbetsförmedlingens personal även arbetslöshetskassornas
lokala redogörare deltogo.

Vid masspermittering av kassamedlemmar i samband med jul- och nyårshelgerna
utsättes arbetsförmedlingen för onormal belastning, då samtliga

permitterade kassamedlemmar göra arbetsansökan på arbetsförmedlingen.
För att minska belastningen på arbetsförmedlingen har ett särskilt system
med skriftlig arbetsansökan kombinerad med självdeklaration utarbetats av
socialstyrelsen och kommissionen gemensamt. Vid årsskiftet 1945/46 kom
systemet till användning för cirka 27 000 kassamedlemmar.

Kommissionen lämnar här nedan en inom socialstyrelsen upprättad förteckning
över de erkända arbetslöshetskassor, som voro i funktion den 1 januari
1946.

Erkand arbetslöshetskassa	Erkänd den	Medlemsantal den ''/i 1946
	. 7i	1935	28 800
Sadelmakarnas, tapetserarnas och reseffektarbetarnas .	. V* . 2S/s	1935 1935	4 200 4 200
	• 74	1935	43 900
	1h	1935	10 500
	. Vi	1936	37 100
	. 21/i	1936	8 100
	. 31/7	1936	47 400
	l/l0	1936	4 100
	• V1	1937	32 800
	1/lO	1937	41 100
	. Vi	1938	10 200
	• V1	1938	9 700
	• Vi	1940	7 500
De kemisk-tekniska industriarbetarnas m. fl..........	• 71	1941	13 500
	. V*	1941	3 000
	Vio	1941	20 500
	• Vi	1942	6 300
	. Vi	1942	7 500
	. Vo	1942	194 900
	1A	1942	10 400
Hotell-, kafé- och restauranganställdas...............	• Vt	1942 1942	18 700 600
	. V2	1942	36 500
	. Vu	1942	16 900
	. Vi	1943	100 000
	. Vi	1943	13 200
	. 10/7	1943	12 300
	x/io	1943	14 600
	. Vi	1944	18 900

	7i	1945	24 100
	.. Vi	1945	1 900
	.. v®	1945	16 100
		Summa 819 500

För att erhålla en överblick av det inom vissa näringsgrenar förekommande
korttidsarbetet företog kommissionen åren 1942—1945 inventeringar
bland de kassamedlemmar, som besökte arbetsförmedling för att genom

sina arbetslöshetskassor erhålla understöd i anledning av korttidssysselsättning.
Kommissionen har genom denna årligen under våren återkommande
inventering, vilken företagits under en veckas tid vid rikets samtliga arbetsförmedlingar,
kunnat konstatera en alltmer avtagande korttidsdrift. Vid
1945 års inventering, som företogs den 23—28 april, visade sig av samtliga
arbetslösa medlemmar i de erkända arbetslöshetskassorna 11 % vara arbetslösa
någon eller några dagar i veckan. Motsvarande procenttal för åren 1942,
1943 och 1944 voro 64, 34 och 17.

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars

arbetskraftsbehov.

Jordbruket.

Jordbruket hade under år 1945 liksom tidigare år svårigheter att erhålla
arbetskraft i tillfredsställande omfattning. Svårigheterna fortsatte även efter
det att den förstärkta försvarsberedskapen upphörde med utgången av juni
månad. Allt fortfarande förelåg ett avsevärt behov av extra arbetskraft under
de arbetsbråda perioderna. Propagandan för de frivilliga arbetsinsatserna
bedrevs under året huvudsakligen lokalt genom länsarbetsnämnderna, men
även radion togs i anspråk. Genom artiklar i olika ungdomstidningar lämnades
upplysning om behovet av arbetsinsatser i jordbruket och om behovet av
ungdomens medverkan därvidlag.

Den frivilliga arbetskraften gjorde under året en insats av betydande värde.
Den var utplacerad hos enskilda jordbrukare, i arbetsläger, i praktikläger
eller på annat sätt. I likhet med föregående år inriktades propagandan
för deltagande i jordbruksarbete i första hand på utplacering hos enskilda
jordbrukare. Genom arbetsförmedlingen utplacerades på detta sätt under
året 5 288 personer, huvudsakligen skolungdomar. Härtill kom ett avsevärt
antal personer, som utan arbetsförmedlingens medverkan antagit tillfälligt
jordbruksarbete.

Under 1945 anordnades 258 arbetsläger för jordbruksarbete med, förutom
ledarpersonal, 4 052 deltagare, varav 1 400 manliga och 2 652 kvinnliga. Av
dessa läger voro 69 anordnade för sammanlagt 1 033 flyktingar. Sammanlagda
arbetsinkomsten för deltagarna uppgick, frånsett ledarpersonalen, till 365 483
kronor, vilket innebär en medelinkomst per arbetsdag av kronor 3: 79. Motsvarande
siffror för år 1944 voro 311 793 resp. 3: 11. Vid dessa arbetsläger
sysselsattes 653 lägerledare och husmödrar. För utbildning av lägerledare
anordnades i likhet med föregående år instruktionskurser örn två dagar, där
handledning lämnades i fråga om lägers ekonomiska förvaltning och ungdomens
fritidssysselsättning.

De under 1945 anordnade praktiklägren i jordbruksarbete och lanthushåll
utgjorde en i mera praktisk riktning modifierad form av de under föregående
år anordnade s. k. utbildningslägren. Med dessa praktikläger avsågs att ge
de ungdomar, som ämna ägna sig åt jordbruk eller något jordbruket närlig -

gande yrke, såväl en så noggrann kännedom som möjligt örn landsbygdens
förhållanden som ock en möjlighet att pröva sin lämplighet för avsett yrke.
Två praktikläger i jordbruksarbete anordnades med sammanlagt 35 manliga
deltagare, vilkas dagsinkomst i regel låg mellan kronor 4: 50 och 5: 50.
Dessutom anordnades fyra praktikläger i lanthushåll med sammanlagt 75
kvinnliga deltagare, vilkas arbetslön uppgick till kronor 1:50 å 2: — per
arbetsdag.

Individuellt eller i arbetslag utförde 39 700 personer av arbetsförmedlingen
anvisat jordbruksarbete av kortare varaktighet än det, som utfördes av hos
enskilda jordbrukare, i arbetsläger eller i praktikläger utplacerade. En stor
del av här ifrågavarande arbetsinsatser utfördes av skolungdom. Genom
Kungl. Maj:ts cirkulär den 20 april 1945 (SFS nr 132) gavs i likhet med
år 1944 möjlighet till viss ledighet från undervisningen i vissa slag av skolor
under vår- och höstterminerna under sammanlagt högst fyra veckor för deltagande
i för folkförsörjningen betydelsefullt arbete. Denna möjlighet utnyttjades
på olika orter i växlande omfattning av arbetsmarknadsorganen
i samråd med skolorna. Särskilt under höstens potatisupptagning fick skolungdomen
i stor utsträckning utnyttjas.

Ett särskilt värdefullt tillskott av arbetskraft erhöll jordbruket genom
hempermittering av vissa värnpliktiga under augusti och september. Sålunda
gjordes ett extra övningsuppehåll i sammanlagt 16 dagar för de värnpliktiga
av åldersklass 1944, som tillhörde armén, och 8 dagar för dem, som
tillhörde kustartilleriet. Under övningsuppehållen åtnjöto enligt vissa beräkningar
ca 30 000 värnpliktiga ledighet för jordbruksarbete; av dessa tillhörde
ca 10 000 jordbruksnäringen.

För att tillgodose behovet av yrkeskunnig jordbrukspersonal anordnade
kommissionen under 1945 särskilda kurser för baltiska flyktingar. För utbildning
av ladugårdsskötare anordnades 32 kurser med sammanlagt 330
deltagare, för utbildning av gårdshantverkare 5 kurser med 71 deltagare
samt för allmän utbildning i svenskt jordbruk 5 kurser med 60 deltagare.

Betodlingen. Frågan örn arbetskraftsbehovet för 1945 års betodling upptogs
till behandling redan i mars månad, då arbetsmarknadskommissionen
kallade representanter från berörda länsarbetsnämnder i södra Sverige till
konferens i Växjö. I april behandlades frågan ytterligare vid en sammankomst,
som anordnades i Malmö av Svenska sockerfabriksaktiebolaget tillsammans
med länsarbetsnämnden i Malmöhus län och Sveriges betodlares
centralförening. Vid båda överläggningarna framhölls nödvändigheten av
att i likhet med föregående år bedriva en intensiv arbetsförmedlingsverksamhet
och genom propaganda inom icke-betodlande län verka för en överflyttning
av arbetskraft. Särskild uppmärksamhet skulle ägnas de arbetskraftsreserver,
som de strejkande metallarbetarna och vissa kategorier utlänningar
kunde utgöra.

Kännetecknande för vårens och höstens betarbete var den synnerligen
goda väderleken, vilken gynnade såväl sådd och gallring som upptagning

och körning. Tack vare de gynnsamma väderleksförhållandena kunde arbetskraften
vara i arbete utan uppehåll för regn eller hård frost, men samtidigt
krympte säsongen avsevärt samman, vilket medförde, att den tid, som
stod till länsarbetsnämndernas disposition för anskaffning av arbetskraft,
var mycket kort och ställde stora krav på snabba omdirigeringar av arbetskraften.

Vårens betgallringsarbeten. I sydsvenska betdistriktet, som omfattar Skåne,
Blekinge och södra Halland, anmälde 1 529 betodlare ett arbetskraftsbehov
av 4 413 man, vilket översteg 1944 års siffra med nära 1 000. Den
av arbetsförmedlingarna anskaffade arbetsstyrkan 4 272 man kom också
att avsevärt överstiga 1944 års förmedlingssiffra (3 124). Inom distriktet
anskaffade arbetsförmedlingarna 1 400 man; från Norrland kommo endast
367 mot 927 varén 1944, vilket torde tillskrivas det ökade arbetskraftsbehovet
inom skogsbruket. Denna minskning kompenserades emellertid av de
genom verkstadskonflikten lediga metallarbetarna, vilka till ett antal av 700
kommo från platser utanför odlingsområdet. 1 169 flyktingar, varav 310
balter, sysselsattes dels i större grupper, dels i enskild utplacering hos olika
odlare. Länsarbetsnämnden i Malmö inrättade 21 daghem för barn tillhörande
kvinnlig arbetskraft; denna verksamhet övertogs sedermera av socialstyrelsen.
För underlättande av kostfrågan voro 78 kollektivhushåll med
över 1 000 deltagare i verksamhet. Nämnas bör härjämte, att skolornas
medverkan, som bestod i utsändande av hela skolklasser på betfälten, var
av stort värde för odlare, som icke kunde hålla kost och logi för tillresande
arbetskraft.

Inom Linköpings betdistrikt anmälde 160 betodlare ett arbetskraftsbehov
av 375 man för betskötseln. Van arbetskraft från de småländska skogsdistrikten
kunde icke erhållas i samma utsträckning som tidigare år, vilket
dock kompenserades av att en stor del metallarbetare antogo betarbete. Dessa
anmälde sig i sådan omfattning, att det uppstod ett överskott av arbetskraft,
som icke heller kunde placeras inom andra betdistrikt.

För att underlätta inkvarteringsmöjlighetema hos betodlare, vilka icke
själva kunde upplåta bostad åt tillresande arbetskraft, ställde kommissionen
baracker till förfogande.

Av det anmälda behovet (375) anskaffades genom distriktets arbetsförmedlingar
365 personer, varav 250 vörö vana, 60 metallarbetare, 35 skolungdomar
och 20 ovana från andra yrkesområden.

Skövdedistriktet noterade ett behov av 163 betskötare. Centralkontoret i
Skövde och arbetsförmedlingarna i distriktet tillgodosågo nämnda behov
dels genom anskaffande av 82 vana betskötare (från Småland), 35 konfliktberörda
metallarbetare och 20 andra vid betskötsel ovana arbetare, dels genom
överflyttning av van arbetskraft från odlare, som fått arbetet slutfört,
överflyttningen underlättades genom att sådden skedde på olika tidpunkter
inom olika delar av odlingsdistriktet.

På Gotland anmäldes till arbetsförmedlingarna ett behov av ca 200 betskötare.
Då endast 9 vana betarbetare kunde uppbringas, måste ovan arbets -

kraft anlitas. Därvid placerades 11 metallarbetare och 278 ungdomar. Av
dessa senare voro 140 flickor och 20 pojkar inkvarterade i fyia av länsarbetsnämnden
anordnade arbetsläger samt 52 flickor och 66 pojkar utplacerade
hos odlare, som själva ordnade kost och logi.

Höstens betupptagning. Länsarbetsnämnden i Malmö noterade for sydsvenska
betdistriktet ett anmält arbetskraftsbehov av 3 989 man till höstens
upptagningsarbete. Motsvarande siffra för hösten 1944 var 4 079. Genom arbetsförmedlingarna
anvisades 3 916 man. Av dessa kommo 1 229 från platsei
inom odlingsdistriktet, 454 trän Kronobergs län, 1 089 fran olika norlandslän
och 1 144 från andra platser i landet. Samtliga län i riket utom Gotlands
bidrogo med arbetskraft. Under åren 1943 och 1944 anskaffades 45 resp.
34 °/o inom odlingsområdet — under redovisningsåret utgjorde denna kategori
endast 25 °/o.

Ca 250 utlänningar voro i arbete på betfälten i Sydsverige. Antalet utgjordes
till större delen av danskar samt till ett 100-tal av meriander. Genom
Svenska landsbygdens ungdomsförbund tillfördes betfälten ca 70 ungdomar,
vilka ägde vana vid jordbruksarbete.

Befrämjande för arbetskraftsanskaffningen var förutom den goda väderleken
anordnandet av kollektivhushåll. Vid 79 hushall med 93 kockor erhöllo
ca 1 000 betskötare sin kost. Barndaghem voro till ett antal av 20 i verksamhet
inom odlingsdistriktet. För att bringa frågan om bostäder till en lösning
ställdes 14 baracker till vissa odlares förfogande.

Länsarbetsnämnderna inom odlingsområdet voro under den tid betkampanjen
pågick mycket restriktiva i fråga örn medgivande att igångsätta byggnadsföretag
på landsbygden.

Linköpingsdistriktet erhöll från 230 odlare beställningar på 480 man för
betupptagning. Från Småland anmälde sig ett större antal betarbetare än
under våren, i det att 310 man anskaffades därifrån, mot 250 vid vårarbetet.
Från Norrland kom endast ett fåtal, emedan de flesta från denna landsdel
önskade komma till Skåne. Ca 70 polacker, som placerades i 6 arbetsläger,
och ungefär 70 andra ovana deltogo även i upptagningsarbetet.

Skövdedistriktets arbetsförmedlingar kunde tillgodose hela det behov, 152
betupptagare, som anmäldes från odlarna. Av den anskaffade arbetskraften
voro 116 fullt vana upptagare från odlingsområdet och Småland — återstående
36 voro ovana från orter inom Skaraborgs och Älvsborgs län.

Gotland noterade ett behov av 267 man. Genom arbetsförmedlingarna erhöllos
254 man. Vissa svårigheter gjorde sig gällande vid placering av arbetskraft
på grund av att många odlare icke kunde tillhandahålla vare sig
logi eller kost. Av den anvisade arbetsstyrkan kommo endast 33 från Gotland
.— övriga 221 voro tillresande från 15 mellansvenska och nordliga län,
bland vilka Norrbottens län kom främst med 72 man. Från Västmanlands
län kommo 22 vana jordbruksarbetare genom Svenska landsbygdens ungdomsförbund.

Betodlingens arbetskraftsfråga under år 1945 löstes på ett för alla parter
tillfredsställande sätt. Särskilt böra den tillresande arbetskraftens msatser

framhållas, vilka synas bli större år från år. Samtidigt kunde iakttagas en
minskad insats från personer, boende inom resp. odlingsområden. Arbetsförmedlingarnas
arbete att anskaffa arbetskraft från främmande orter underlättades
genom anordnandet av kollektivhushåll och upplåtandet av baracker.
De konfliktberörda metallarbetarnas insats under vårarbetet var icke oväsentlig.
Underlättande faktorer i arbetskraftssituationen vörö, jämfört med föregående
år, förutom den gynnsamma väderleken dels arealminskningen om ca
10 %>, dels höjningen av arbetslönerna.

Skogsbruket.

Skogsbrukets arbetskraftsfråga ägnades under år 1945 intensiv uppmärksamhet
och krävde vittgående åtgärder för tryggande av landets bränsleförsörjning.
Antalet i skogen sysselsatta arbetare vid årsskiftet 1944/45 var synnerligen
ringa till följd av att produktionspliktens slopande skapat eftersläpning
i avverkningsprogrammet (tab. 10). Antalet ovana skogsarbetare utgjorde
den 31 december 1944 8 316 man, den lägsta siffra som vid motsvarande
tidpunkt redovisats under krisåren. För att stimulera ytterligare överflyttning
av arbetskraft till skogen från andra yrkesområden beslöt kommissionen att
från och med den 1 februari i viss mån förbättra de bidragsförmåner, som
utgingo till de ovana skogsarbetarna. Utbildnings- och förflyttningsbidragen
omändrades till ett för samtliga icke yrkesvana skogsarbetare lika stort belopp
s. k. omskolningsbidrag —■ om 2 kronor per dag, varjämte tidigare
tidsbegränsning av bidragen slopades. Familjetillägget ändrades också på så
sätt, att detsamma fastställdes till följande maximibelopp per dag nämligen
i ortsgrupp I 3: 30, i ortsgrupp II 4: 15, i ortsgrupp III 5:— kronor. Övriga
förmåner — såsom hyresbidrag, fria verktyg, fri bostad, fria resor till och
från arbetsplatsen m. m. — kvarstodo oförändrade. Antalet ovana arbetare
visade kraftig stegring under årets första kvartal. Därtill bidrog särskilt ett
stort antal metallarbetare, som på grund av arbetskonflikten sökte sig till
skogen.

Antalet till kommissionen rapporterade ovana arbetare, som åtnjöto bidrag
vid slutet av varje månad åren 1944 och 1945, framgår av efterföljande sammanställning.

	19 4 4	1	9 4 5
Månad		Hela	därav utlän-
		antalet	n ingar
Januari ............		11 770	4 754
Februari...............		17 920	5 369
Mars .............		22 896	5 372
April ..............		21 888	4 817
Maj ......................		19 722	4 120
Juni..............		16 156	3 050
Juli .................		8 827	2 175
Augusti..................		8 397	2 142
September ................		8 646	2 089
Oktober.................		9 356	2 216
November................		12 721	2 797
December............		15 165	2 841
Medeltal per månad .......	...... 6 540	14 455	3 478

Antalet ovana arbetare inom skogsbruket var alltså under år 1945 mer än
dubbelt så stort som motsvarande antal under år 1944.

Antalet förläggningar (huggarkurser) uppgick under år 1945 till 2 333 med
sammanlagt 28 430 personer, som under längre eller kortare tid deltogo i
skogsarbete. Som jämförelse kan nämnas, att motsvarande siffror för 1944
utgjorde 2 274 och 27 177.

Vid av länsarbetsnämnderna anordnade förläggningar för ovan arbetskraft
av samtliga kategorier har regelbunden rapportering av arbetsresultaten fullgjorts
till kommissionen. Omfattningen av verksamheten vid dessa förläggningar
framgår av följande tablå.

År	Kastved	Avverkade Kolved	kvantiteter Massaved m, m.	Timmer, slipers m. m.
m8t	res	fot8	fot3 toppmått
1942 .......	....... 984 200	2 553124	4 497 700	3 208 600
1943 .......	....... 4 102 000	7 200 800	39 024 000	15 945 300
1944 .......	....... 1397 300	1 139 900	7 726 000	6 876 500
1945 .......	....... 2 350 300	2 431 412	15 345 050	13 140 820

Antal dagsverken, arbetsförtjänster m. m.

Ackords -

År Dagsverken förtjänst

Kr.

1942 .......... 990 911 5 795437

1943 .......... 3033 931 19135 565

1944 .......... 984131 6 868 935

1945 .......... 1680 054 12 825 260 I

Medel-	Omskol-		Summa
förtjänst	nings-	Bidrag nr daö	inkomst
pr dag	bidrag	Fl uao	’ pr dag
Kr.	Kr.	Kr.	Kr.
5-85	2 394 797	2-42	8-29
6''31	6 189 085	2-04	8’3B
6-98	1437 811	1-46	8-44
7''63	3 878 868	2-31	994

I ovanstående uppgift ingå ej familjetillägg eller hyresbidrag.

De individuella arbetsprestationerna varierade väsentligt. Den högsta medeldagsförtjänsten
— omskolningsbidragét inräknat — som rapporterats under
en månad utgjorde 22: 90 kronor och den lägsta 3: 96.

Genomsnittsprestationen vid samtliga förläggningar, anordnade genom
länsarbetsnämnderna, utgjorde 2 48 m3t per bidragstagare och dag. Prestationen
var praktiskt taget densamma som under föregående år, då den uppgick
till 2’42 m3t.

Förutom i huggarkursförläggningar voro under året ett stort antal ovana
skogsarbetare enskilt utplacerade hos skogsarbetsgivare. Någon rapportering
angående deras arbetsprestation har ej lämpligen kunnat genomföras, men
erfarenheten har visat, att den i genomsnitt är större än för dem, som varit
placerade vid förläggningar. En särskilt god arbetsinsats utfördes under
månaderna februari—juni av till skogsarbete överflyttade metallarbetare.
Antalet dagsverken, som utfördes av de i enskild placering sysselsatta, utgjorde
i runt tal 2 048 000 (år 1944 757 000).

Den totala kvantitet, som avverkades av dem, som åtnjöto bidrag av något
slag från arbetsmarknadskommissionen, kan uppskattas till 9,85 milj. m3t
(1944 4,43 milj. m3t). De sammanlagda kostnaderna för bidrag och andra

förmåner samt för huggarkurser och förläggningar uppgingo under år 1945
till 14 755 9741 kronor (1944 15 680 689 kronor).

Under första hälften av året verkställde kommissionen nyinköp av 880
baracker för skogens behov. Dessa — som benämndes modell SAK 45 och
SAK 45 A -— erhöllo betydligt ändamålsenligare inredning än tidigare modeller.
Under senare hälften av året överlätos 291 baracker till Danmark, varjämte
472 försåldes till skogsbolag och enskilda personer. Innehavet av skogsbaracker
utgjorde vid december månads utgång 1 775. Sedan huggarkursverksamhetens
början ha sammanlagt 2 952 baracker ställts till skogsägarnas förfogande.

Arbetspremier. Trots den ökning, som kunde konstateras i antalet ovana
skogsarbetare efter den 1 februari i samband med produktionspliktens återinförande,
ansågos ytterligare åtgärder nödvändiga, örn avverkningsprogrammet
skulle kunna genomföras. Kungl. Majit beslöt också den 23 mars att införa
ett särskilt premieringssystem för yrkesvana skogsarbetare och vissa
skogsägare. Avsikten var att förmå dessa att under vår- och sommarmånaderna
ägna sig åt huggning och framkörning av ved i större utsträckning än eljest
brukade vara fallet. Arbetsmarknadskommissionen erhöll i uppdrag att
handhava verksamheten. Av kommissionen utfärdade föreskrifter om arbetspremier
inneburo i huvudsak följande.

Landet indelades i två områden, norra och södra området. I södra området
fastställdes premieperioden till tiden och i det norra till 23/4—3%.

Premien beräknades i förhållande till den arbetsinkomst, som uppnåddes vid
huggning och framkörning av vissa vedsortiment under viss begränsad tid.

Premien för huggning fastställdes till 40 % å den del av inkomsten, som
översteg 150 kronor. Inkomst av flottningsarbete i biflottled skulle få inräknas
i detta belopp, sorn benämndes grundbelopp. Premien för framkörning
fastställdes till 20 % å hela inkomsten. Vissa detaljbestämmelser gällde för
enskild skogsägare, dennes familjemedlem och med fast lön anställd jordbruksarbetare,
som verkställde huggning och körning å egen skog. Särskild
hänsyn vid premieberäkningen skulle tagas vid avbrott i arbetet på grund av
militärtjänstgöring eller olycksfall i arbetet. Premiesystemet kompletterades
sedermera med bestämmelser örn premier jämväl för stämplingsarbete.

Premieperioden för hela landet i fråga om såväl huggning som körning
förlängdes att omfatta jämväl juli och augusti månader samt slutligen även
september månad. För att säkerställa framkörning av viss erforderlig kvantitet
brännved beslöt Kungl. Majit den 27 september, att arbetspremier för
framkömingsarbete skulle utgå jämväl under oktober och november månader.
Premiesatsen fördubblades — från 20 till 40 °/o — i förhållande till vad
tidigare gällt.

Utbetalning av premierna handhades av länsarbetsnämnderna. I tab. 8
meddelas uppgifter om antalet ansökningar samt utbetalade belopp för resp.
perioder inom olika län. Beloppen avse till den 1 april 1946 gjorda utbc -

'' Preliminär uppgift.

Bihang till riksdagens protokoll 1,9ig. / sami Nr ‘293. Bil.

Tab. 8. Antal ansökningar om arbetspremier till vana skogsarbetare m. fl. samt

utbetalade belopp.

Län	Perioden V* resp. 2s/4_3°/9 1945	Perioden Vio—30/u 1945	Summa
Ansök- ningar	Utbetalat belopp kronor	Ansök- ningar	Utbetalat belopp kronor	Ansök- ningar	Utbetalat belopp kronor
	2 459	283 935	516	66 949	2 975	350 884
	2 509	234 753	521	51933	3030	2ö6 686
Södermanlands............	3 552	320 779	1121	106 999	4 673	427 778
Östergötlands..............	6 241	553 176	1404	118 329	7 645	671 505
Jönköpings................	6 995	488 971	1363	100 168	8 358	589 lo9
Kronobergs...............	7 315	519 291	1917	126 405	9 232	645 696
	6 826	890 631	1116	247 656	7 942	1138 287
Gotlands..................	474	26 014	42	2 536	516	28 550
	2180	121 323	433	29 513	2 613	150 836
Kristianstads..............	2 251	144 134	460	42 965	2 711	187 099
	813	67 962	184	14 572	997	82 534
	2 908	175 395	1026	62 344	3 934	237 739
	1952	99 488	476	35163	2 428	134 651
	9 795	705 312	2 241	213 445	12 036	918 757
Skaraborgs................	3 389	202 889	826	60 743	4 215	263 632
	21698	1 934 501	2 913	303023	24 611	2 237 524
	8 910	839 233	1 714	165179	10 624	1 004 412
	4 406	493 101	2 012	136 348	6 418	629 449
Kopparbergs.............. Gävleborgs ...............	25 306	3 023 574	4 492	619 652	29 798	3 643 226
22 012	2 199 512	3 848	547 838	25 860	2 747 350
Västernorrlands...........	21 675	2 288 317	3 735	565 605	25 410	2 853 922
	22 315	2 446 467	3 706	688 194	i 26 021	3 134 661
	22 271	3 307 290	4 991	734178	\| 27 262	4 041 468
Norrbottens...............	19 688	2 078 445	2 712	509 987	22 400	2 588 432
Summa	227 940	23444 493	43 769	\| 5 549 724	271 709	28 994 217

talningar. Vid denna tidpunkt återstodo endast ett mindre antal oreglerade
ansökningar.

Under den tid, som huggningspremierna tillämpades — tiden V* 3%
avverkades enligt bränslekommissionens redovisning 26,4 milj. m3t brännved
och massaved. Under motsvarande tid 1944 redovisades 10,5 milj. m t.
Under oktober och november månader framkördes 4,1 milj. m3t brännved.

Arbetsförmedlingsverksamheten inom skogsbruket under åren 1943—1945
framgår av tab. 9.

Antalet tillsatta platser inom skogsbruket uppgick under år 1945 till
114 933, en ökning i förhållande till år 1944 med i runt tal 50 000 platser. En
starkt stegrad efterfrågan på skogsarbetare inom vissa län gjorde sig gällande
i november månad, delvis förorsakad av stormskador i skogarna. Under
årets sista månader utplacerades i skogsarbete ävenledes ett rätt stort
antal danskar.

Även under 1945 fortsattes inventeringarna av skogsbrukets arbetskraft.
Dessa företogos vid utgången av varje månad och avsågo under flertalet månader
arbetskraft (huggare) anställd för avverkningsarbeten hos större av -

Tab. 9. Arbetsförmedliugsverksamlieten Inom skogsbruket åren 1943—1945.

Månad	Lediga platser	Tillsatta platser	Tillsatta platser på 100 lediga
1943	1944	1945	1943	1944	1945	1943	1944	1945
Januari............	32100	16 042	18344	24 314	13 727	12 600	76	86	69
Februari ..........	2L385	11329	20 870	14 252	9 470	15139	67	84	73
Mars..............	19 421	6 999	16 806	14 193	5 970	12 456	73	85	74
April..............	15613	3 991	17 216	9 687	3 110	11708	62	78	68
Maj ..............	18 397	5 470	20 338	9 739	3 440	10 569	53	63	52
Juni ..............	15 295	7121	21110	5 464	3197	9 711	36	45	46
Juli ..............	14 024	6153	19 742	3 981	1506	6 081	28	24	31
Augusti............	14 439	7 059	19 368	4155	2 315	5 612	29	33	29
September ........	15 441	7180	20 018	4 970	3112	5 496	32	43	27
Oktober ..........	16 270	9 285	21413	8414	4 224	7 217	52	45	34
November ........	19189	13 092	24 520	14 915	8 622	10 946	78	66	45
December..........	11 651	10 142	20 382	8 329	6 313	7 398	71	62	36
Hela året	151 780	78 572	153301	122413	65006	114 933	81	83	75

verkare. Med större avverkare förstås de avverkare, som under avverkningsåret
antingen ålagts en produktionsplikt av minst 200 m3t (avverkare i södra
Sverige) resp. 500 m3t (avverkare i norra Sverige) eller eljest beräknas avverka
minst nämnda kvantitet. I tab. 10 meddelas uppgifter örn inventeringsresultaten
under arén 1944 och 1945 beträffande hos större avverkare anställda.
Särskilt anmärkningsvärt är det stora antalet sysselsatta arbetare
under maj—september 1945 — ett resultat av arbetspremierna. Ett så stort
antal arbetare sysselsatta med avverkningsarbeten under sommarmånaderna
har tidigare icke förekommit inom landets skogsbruk.

Tab. 10. ff Arbetskraft] anställd’ för ''avverkningsarbeten lios större avverkare enligt

inventeringarna åren^l944—1945.

Månad	Sysselsatta arbetare	Ytterligare arbetskrafts-behov	Därav arbetskraft, som avverkare uppgivit sig ej själva kunna anskaffa
1944	1945	1944	1945	1944	1945
Januari...........	104 345	91 658	8 235	16 878	5 242	12 592
Februari..........	lil 739	96 879	5 096	15117	3 777	12 206
Mars.............	88 676	84 686	3 216	14 373	2 527	11 673
April.............	39 572	49 981	5 857	23182	3185	17117
Maj..............	23 361	46 320	10 894	23 497	7 811	19 658
Juni..............	24 231	50027	10 326	25 454	8 326	23100
Juli..............	1	37135		28 973		24 565
Augusti...........	1	42 498		28 565		25 070
September........	24 766	45 504	15198	29 018	11214	24 638
Oktober..........	32 471	46 561	19143	31846	10 968	24 210
November........	47 709	62 097	23 024	31209	11739	23 580
December ........	59 577	67 786	29 964	30 471	13 012	21 749

Inventeringen inställd.

Inventeringar avseende hos samtliga avverkare anställd arbetskraft företogos
under 1945 endast under februari, juni och september. I efterföljande
sammanställning meddelas uppgifter örn antalet vid nämnda tidpunkter åren
1944 och 1945 sysselsatta arbetare samt det ytterligare arbetskraftsbehovet.

Antal sysselsatta
arbetare

Ytterligare

arbetskrafts-

behov

Därav arbets-kraft, som av-verkare ej själva
kunde anskaffa

1944

1945

1944

1945

1944

1945

Februari..........

Juni..............

September........

....... 121 138

....... 25 381

....... 25 511

102 839
53 020
48 129

6 207
10 823
16 151

16 903
27 091
30 712

4 140
8 660
11 690

13 343

24 346

25 693

Torvindustrien.

Den totala torvproduktionen under år 1945 uppgick till ca 1 240 000 ton,
vilket innebär en ökning med 340 000 lon mot år 1944. Ökningen torde i
främsta rummet vara betingad av de gynnsamma väderleksförhållandena under
våren och försommaren.

Liksom under föregående år gällde arbetsförmedlingstvång för torvindustrien
(SFS 1943: 641). Företagen fingo på grund härav endast antaga arbetskraft
genom arbetsförmedlingen eller med dess godkännande. Genom kungörelse
den 30 november 1945 (nr 753) upphävdes emellertid arbetsförmedhngs -

tvånget.

Behovet av arbetskraft kunde i stort sett tillgodoses. En god insats utfördes
av de metallarbetare, som på grund av konflikten inom verkstadsindustrien
överfördes till torvarbete. Ett betydande antal utlänningar vörö även

sysselsatta i dessa arbeten.

Direkt genom arbetsförmedlingen anvisades arbetskraft för torvarbete enligt
nedanstående sammanställning.

Lediga platser
Tillsatta platser . .

Jan.—
Mars

April

Maj

Juni

Juli

Aug.

Sept.—
Dec.

Summa

2 529

1 937

7 453

7 104

6 052

5 483

4 582

4 335

2 541

2 418

597

564

628

497

24 382
22 338

Dessutom anordnades genom länsarbetsnämnderna arbetsläger för ungdom,
som i huvudsak sysselsattes med lättare torvarbeten, såsom vändning,
kupning o. dyl.

Under tiden maj—oktober företogs inventering av i torvindustrien sysselsatt
arbetskraft. Antalet arbetare sysselsatta vid resp. månaders utgång framgår
av nedanstående sammanställning.

Maj Juni Juli Aug. Sept. Okt.

14 823 16 782 15 525 4 928 2 972 2 189

Husligt arbete.

Då, som tidigare framhållits (s. 16), bristen på heltidsanställd huslig arbetskraft
i icke oväsentlig grad kunde kompenseras med tillfällig och deltidsanställd
sådan, s. k. hemassistenter, vidtog kommissionen vissa åtgärder för

att vidga och förstärka denna förmedlingsverksamhet. Nedanstående siffror
belysa utvecklingen under åren 1941—1945.

Antal tillsätta fasta Antal tillsatta tillfälliga

platser inom hela och deltidsbetonade

det husliga området husliga platser

1941 ..................... 47 718 76 975

1942 ..................... 46 858 94 239

1943 ..................... 45 999 105 337

1944 ..................... 45 259 114 448

1945 ..................... 54 245 143 635

Bland de åtgärder, som kommissionen vidtagit för att bättre tillgodose behovet
av huslig arbetskraft, kunna särskilt nämnas vissa prov- och kompletteringskurser,
som under de sista åren anordnats genom länsarbetsnämndernas
och arbetsförmedlingarnas försorg. Under åren 1941—1944 hållos 27 sådana
kurser med tillsammans 266 kursdeltagare. Under år 1945 anordnades
49 kurser för tillsammans omkring 630 hemassistenter på olika platser i landet.
Av samtliga kurser voro 8 avsedda för hemassistenter på landsbygden
med tillsammans omkring 125 deltagare. I de flesta fall anordnades kurserna
i samarbete med lärlings- och yrkesskolorna. Kurserna för landsbygdens hemassistenter
förlädes i allmänhet till lanthushålls- eller folkhögskolor.

I några enstaka fall ha kurserna helt bekostats av yrkesskolorna med statsbidrag
enligt för dessa skolor gällande bestämmelser. Mestadels har emellertid
kommissionen bekostat lärarlöner, materialkostnader och dylikt. Örn kurserna
anordnats inom yrkesskolornas lokaler, ha skolorna i allmänhet bekostat
lyse och bränsle. Någon lokalhyra har i dessa fall ej heller krävts.
Lärarlönema ha beräknats i enlighet med de grunder, som tillämpas för
lärare vid yrkesskolorna. Beträffande ersättning till lärare vid kurs för hemassistenter
på landsbygden (intemat) har kommissionen följt samma bestämmelse,
som tillämpats vid kurser för kockor till skogsarbetarförläggningar,
nämligen en lön av 200 kronor för hela tiden (14 dagar).

En av de väsentliga orsakerna till att rekryteringen av kursdeltagare det
senaste året underlättades synes vara, att kursdeltagarna erhöllo viss kompensation
för mistad arbetsförtjänst. Dessa ersättningar utgingo med visst belopp
per kurstimme och efter följande grander.

Kursdeltagarnas ålder Dyrortsgrupp

A—C D—F G—I

16—18 år......................... 40 öre 50 öre 60 öre

19 år och däröver................. 60 » 70 » 80 »

Deltagare i kurs, där undervisning i matlagning meddelas, ha erhållit ett
mål lagad mat gratis varje kursdag.

Deltagare i kurs, speciellt anordnad för hemassistenter på landsbygden,
fick fria resor till och fran kursorten samt kost och logi. Aven i sådan kurs
erhöll deltagare viss ekonomisk kompensation för mistad arbetsförtjänst.
Denna kompensation beräknades till högst trettio kronor för en kurs av fjorton
dagars varaktighet.

Kurserna vörö icke avsedda att ge yrkesutbildning i egentlig mening, utan
uppgiften var närmast att meddela vissa moderna rön inom det husliga arbetsområdet
samt att bereda kursdeltagarna tillfälle att efter prov få sin genom
tidigare erfarenhet förvärvade kompetens bestyrkt.

För att bli antagen till en kurs kräves, förutom praktik i husligt arbete, att
vederbörande förbinder sig att efter genomgången kurs taga arbete som hemassistent.
Rekryteringen och urvalet av kursdeltagare skedde genom arbetsförmedlingen.

€, Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten.

Lagen den 30 juni 1943 (nr 444) örn tillståndstvång för byggnadsarbete
(byggnadstillståndslagen), vilken skulle gälla t. o. m. den 30 juni 1945, erhöll
genom en lag den 15 juni 1945 (nr 282) fortsatt giltighet t. o. m. den 30
juni 1946.

Kungörelsen den 29 juli 1943 (nr 640) med tillämpningsföreskrifter till
lagen om tillståndstvång för byggnadsarbete har under året erhållit delvis
ändrad lydelse. Sålunda har bestämmelsen i 1 § örn antalet sysselsatta vid
byggnadsarbete, som må bedrivas utan byggnadstillstånd, ändrats genom kungörelsen
den 27 april 1945 (nr 148). Ändringen har medfört en skärpning av
den s. k. tremannaregeln såtillvida, att i arbetsstyrkan nu inräknas även sådana
personer, som utan att kunna anses som arbetstagare deltaga i arbetet.
Exempelvis skall arbetsgivare, som deltager i arbetet, vare sig han utför arbetet
för egen eller annans räkning, inräknas i arbetsstyrkan. Även personer,
som på fritid och utan ersättning deltaga i byggnadsarbete, skola inräknas.

Genom sistnämnda kungörelse har vidare föreskrivits, att byggnadstillstånd
alltid skall erfordras för anordnande av skyddsrum. I samband härmed
har Kungl. Majit återkallat tidigare meddelat beslut örn generellt byggnadstillstånd
för anordnande av skyddsrum som icke ingår som del av annat
byggnadsföretag. Den s. k. tremannaregeln gäller salunda numera icke för
skyddsrumsarbeten utan byggnadstillstånd mäste inhämtas i varje särskilt
fall, oberoende av arbetsstyrkans storlek. Detsamma har som bekant redan
tidigare gällt i fråga om rivning av hus.

Tremannaregeln innebär numera, att utan byggnadstillstånd får utföras
annat byggnadsarbete än rivning av hus och anordnande av skyddsrum, såvitt
för arbetets utförande icke utom erforderligt antal plåtslagare, elektriker,
rörarbetare och glasmästeriarbetare komma att sysselsättas mer än tre personer.
I fråga om måleriarbetare har Kungl. Maj:t under år 1945 meddelat
fortsatta förordnanden, varigenom dessa arbetare jämställts med ovannämnda
specialarbetare och sålunda icke behöva inräknas i det antal arbetare, som
utan byggnadstillstånd må sysselsättas i byggnadsarbete. Förordnandet gäller
för närvarande för byggnadsföretag, som påbörjats före den 1 juli
1946.

Kungl. Majit har genom kungörelse den 30 november 1945 (nr 752), vil -

ken trätt i kraft den 12 december 1945, förordnat, att 4 g tillämpningskungörelsen
skall upphöra att gälla. Den sålunda upphävda paragrafen var av
följande lydelse: »Vid prövning av fråga om medgivande till sysselsättning
i byggnadsarbete skall, där statens arbetsmarknadskommission ej meddelat
undantag, gälla, att sådant medgivande ej må lämnas skogs- eller jordbruksarbetare
eller på landsbygden bosatt diversearbetare.»

I samband härmed har Kungl. Maj:t i vissa delar återkallat sitt brev den
29 juli 1943 till statens arbetsmarknadskommission, vari Kungl. Majit bl. a.
föreskrev, att i fråga örn sysselsättning av arbetskraft vid byggnadsarbete,
vartill byggnadstillstånd lämnats av Kungl. Majit eller arbetsmarknadskommissionen,
skogs- och jordbruksarbetare samt på landsbygden bosatta diversearbetare
icke finge utan medgivande av arbetsmarknadskommissionen sysselsättas
i byggnadsarbete, även om kommissionen meddelat befrielse från
s. k. förhandsprövning jämlikt 3 § 2 st. i tillämpningskungörelsen.

Genom upphävandet av 4 § i tillämpningskungörelsen har den generella avstängningen
av skogs- och jordbruksarbetare samt på landsbygden bosatta
diversearbetare från sysselsättning i byggnadsarbete, för vilket erfordras byggnadstillstånd,
upphävts fr. o. m. den 12 december 1945. I fortsättningen
skola sålunda sådana arbetare icke vara utestängda från erhållande av sysselsättning
i byggnadsarbete. Emellertid innebära nu beslutade förändringar
icke någon ändring i länsarbetsnämnds befogenhet att bestämma angående arbetsstyrkans
sammansättning i de fall, då beslut örn byggnadstillstånd förbundits
med s. k. länsarbetsnämndsklausul (se nedan).

Det i föregående årsredogörelse omnämnda generella byggnadstillståndet
för vissa för skogsbruket betydelsefulla slag av anläggningsarbeten i Västernorrlands
län har av Kungl. Majit (den 20 april och den 27 september 1945)
förlängts och gäller nu t. o. m. 30 juni 1946.

Därjämte har Kungl. Majit under året meddelat generellt byggnadstillstånd
på vissa villkor i ytterligare ett antal fall. Med hänsyn till den rådande bristen
på bränsle meddelades sålunda den 1 juni 1945 generellt byggnadstillstånd
för rivning av sådan av trä uppförd byggnad, som vid rivningens påbörjande
stått oanvänd under minst sex månader, förutsatt att trävirket i
byggnaden utnyttjades till bränsle.

Sådant tillstånd har vidare av Kungl. Majit (den 27 juli och den 5 oktober
1945) meddelats för s. k. barnrikehus och harnrikeegnahem. Byggnadstillstånd
behöver sålunda icke sökas i varje enskilt fall i fråga örn dels uppförande
av bostadshus, för vilka beviljats lån enligt endera av kungörelserna
den 4 september 1935 (nr 512) örn lån och bidrag av statsmedel för beredande
av hyresbostäder åt mindre bemedlade, barnrika familjer och den 27 maj
1938 (nr 247) örn lån och bidrag av statsmedel för beredande av bostäder i
egnahem åt mindre bemedlade, barnrika familjer under förutsättning, att
husen icke innehålla andra utrymmen än sådana bostadslägenheter med tillhörande
ekonomilokaler, för vilka bidrag enligt endera av nyssnämnda kungörelser
är avsett alt utgå, dels ock ombyggnadsarbeten, som avse anordnande
av sådana bostadslägenheter med tillhörande ekonomilokaler, som ovan
sagts.

De generella byggnadstillstånden liksom flertalet av de tillstånd, som meddelats
efter ansökan i varje enskilt fall, ha förbundits med s. k. länsarbetsnämndsklausul.
Denna innebär att det skall ankomma på vederbörande länsarbetsnämnd
att med hänsyn till förhållandena å arbetsmarknaden besluta
örn tid för påbörjande av arbetet samt, i den mån nämnden finner så erforderligt,
örn avbrott i arbetet. Vidare må vid varje tid sysselsättas allenast
de arbetstagare, som länsarbetsnämnden bestämmer, sedan nämnden funnit
desamma icke lämpligen böra sysselsättas i annan verksamhet i trakten eller
anvisas arbete i annan del av landet.

I början av år 1945 föreskrev kommissionen, att den som med stöd av
byggnadstillstånd, som meddelats av Kungl. Majit eller statens arbetsmarknadskommission
för utförande av visst byggnads- eller anläggningsarbete, bedriver
sådant arbete, är skyldig att senast å tredje dagen efter arbetets påbörjande
å fastställt formulär lämna meddelande härom till vederbörande
länsarbetsnämnd. Länsarbetsnämnderna lia genom denna rapportering av
påbörjade byggnadsarbeten lättare kunnat bevaka, att meddelade byggnadstillstånd
utnyttjats. Örn så ej skett, ha länsarbetsnämnderna kunnat vidtaga
åtgärder för att förmå vederbörande byggherre att påbörja arbetet, där så av
arbetsmarknadsskäl varit befogat, eller för att få tillståndet återkallat.

På framställning av statens trafikkommission föreskrevs likaså i början av
år 1945, att vissa uppgifter om för byggnadsföretag erforderliga transporter
skulle bifogas ansökan om byggnadstillstånd. Sedan lättnader i försörjningsläget
med avseende å lastbilsgummi efter krigsslutet inträtt, har denna föreskrift
först uppmjukats och därefter i början av år 1946 helt upphävts.

En organisatorisk förändring av intresse har under året införts. De ärenden,
som av statens arbetsmarknadskommission överlämnats till byggnadsberedningen
och underställts Kungl. Maj:t för avgörande, bade tidigare utretts
och föredragits av tjänstemän i byggnadsberedningens kansli. Fr. o. m.
den 16 maj 1945 ombesörjes all utredning och föredragning (med undantag
för besvärsärenden) av vid kommissionen anställda tekniskt utbildade tjänstemän.
Förändringen föranleddes dels av att det befunnits önskvärt att lägga
behandlingen av alla ärenden i händerna på tekniskt utbildad personal, dels
av att en enhetligare bedömning av ärendena ansågs bliva möjlig genom att
samma personer handlade ärendena för föredragning i både arbetsmarknadskommissionen
och byggnadsberedningen.

Ett ständigt samarbete har under året liksom tidigare upprätthållits med
statens industrikommission och statens byggnadslånebyrå, vilka efter remiss
granskat och avgivit yttranden i ett stort antal ärenden.

På grund av den under året alltmer framträdande knappheten på vissa
slag av byggnadsmaterialier har vid behandlingen av ansökningar örn byggnadstillstånd
stor vikt fästs vid åtgången av sådana materialier, på vilka
knapphet rådde. Genom råd och anvisningar i samband med granskningen
samt villkor och föreskrifter i byggnadstillstånden ha ansträngningar gjorts
för att, där så befunnits möjligt, nedbringa materialåtgången respektive befrämja
en övergång till material, på vilken tillgången var bättre.

Vid meddelandet av byggnadstillstånd har i många fall hänsyn tagits till
önskvärdheten av att fördela byggnadsverksamheten någorlunda jämnt under
hela året. Byggnadsbranschen har också uppvisat god sysselsättning under
året, och utjämningen av byggnadssäsongerna har, alt döma av arbetslöshetssiffrorna,
varit ännu mer markerad än föregående år.

Genom särskilda hos arbetsmarknadskommissionen anställda tjänstemän,
vilka ställts till länsarbetsnämndernas förfogande, har kontrollerats, att byggnadsarbeten
icke bedrivits i strid med byggnadstillståndslagen och dess tilllämpningsföreskrifter
samt att i byggnadstillstånden eventuellt intagna villkor
blivit uppfyllda. Byggnadskontrollantemas verksamhet har under året
genom olika åtgärder från kommissionens sida intensifierats och kontrollen
skärpts. Därtill har den ökade byggnadsverksamheten under året (se nedan)
medfört en ökning av det totala antalet överträdelser av gällande bestämmelser.
Till följd av dessa omständigheter har kommissionen i ett större antal
fall än förut sett sig föranlåten vidtaga åtgärder. Kommissionen har sålunda
låtit verkställa polisutredning i 284 fall, anmält till åtal i 141 fall, förelagt
vite i 50 fall och meddelat varning i 70 fall.

Under årets början utarbetades en statistisk översikt över under 1944 avgjorda
ansökningar om byggnadstillstånd. Därefter har under året förts fortlöpande
statistik från månad till månad.

Uppgifter om antalet under 1945 inkomna och avgjorda ansökningar om
byggnadstillstånd samt de beräknade byggnadskostnaderna för ifrågavarande
arbeten lämnas i tab. 11. Tabellen utvisar en icke obetydlig utökning av
byggnadsverksamheten jämfört med föregående år, i det att antalet beviljade
ansökningar ökat med 18 6 % och motsvarande byggnadskostnader med

Tab. 11. Under 1945 inkomna oell avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd fördelade

efter beslutsmånad.

Månad	Inkomna ansökningar	Beviljade ansökningar	Avslagna ansökningar
Antal	Kostnad milj. kr.	Antal	Kostnad milj. kr.	Antal	Kostnad milj. kr.
Januari.............	1 333	1780	774	72-2	89	104
Februari............	1 538	152-7	1099	75-7	123	15-6
Mars...............	2 658	228-4	1548	2470	128	11-4
April...............	3136	277-4	2 915	173-0	206	21-2
Maj................	3 319	259-5	3 073	221-C	259	18-7
Juni ...............	2 82U	256''0	2 884	190-7	208	20-9
Juli................	2 626	228‘2	2 335	190-2	164	16-7
Augusti.............	1 925	168-8	2 163	159-1	209	25-4
September..........	1 757	193-7	2 020	174-8	134	26-0
Oktober............	1 798	217-5	1894	1850	130	22-3
November..........	1 615	185-7	1 462	181-4	94	s-e
December...........	1 324	204“2	867	92-7	72	10-6
S:a 1945	25 849	2 550 i	23 034	1 963 4	1816	207-7
S:a 1944	21386		19 425	1 757-2	1 374	147-7

Tab. 12. Byggnadskostnader för under 1945 avgjorda ansökningar om byggnadstillstånd
fördelade efter byggnadsarbetets art (huvudgrupper) oell byggherre. 1000-tal kronor.

		Beviljade ansökningar
Byggnadsarbetets art	Samtliga arbeten		därav arbeten för	Avslagna ansök-
Totalt	därav arbets- löner	staten	primär- kommun	lands- ting	övriga	ningar
Bostadshus (exklusive per-sonalbostäder)...........	1 065 804	346 734		16 753		1049 051	52 789
Byggnader för jordbruk, skogsbruk o. fiske.......	39 294	14 469	5121	2 717	320	31136	1511
Industribyggnader.........	384 100	133 610	58133	18 341	—	307 626	64 527
Byggnader för samfärdsel..	128 803	38 876	47 977	69 572	—	11254	4 532
Byggnader för handel.....	45 701	15 943	94	953	—	44 654	49 719
Byggnader för förvaltning, sociala ändamål m. m. ..	52 524	18 592	8 262	34 467	239	9 556	10 334
Byggnader för hälso- o. sjuk-vård ...................	48 792	17 521	6 225	5 348	31 406	5 813	5 024
Kvrkor och skolor........	72 969	25 241	4 489	59 747	5 526	3 207	5 983
Anläggningsarbeten........	114 706	49 879	11511	91 187	92	11916	10 737
Militära arbeten...........	28 715	10 875	28 620	95	—	—	2 708
Samtliga arbeten	1981408	671 740	170432	299180	37 583	1 474 213	207 864

11 7 %>. Med undantag av årets första månader har såväl antalet beviljade
ansökningar som de sammanlagda byggnadskostnaderna legat på en förhållandevis
hög nivå. En jämförelse mellan uppgifterna om inkomna och avgjorda
ansökningar visar, att kostnaden för bordlagda eller endast delvis bifallna
ansökningar varit avsevärt större än kostnaden för helt avslagna ansökningar.

Vid jämförelse mellan byggnadskostnaderna för under olika månader beviljade
byggnadstillstånd bör beaktas, att i vissa månadssiffror ingå arbeten
av betydande omfattning och med mycket lång byggnadstid. I kostnaderna
för under mars 1945 beviljade byggnadstillstånd ingå således 50 6 milj. kr.
för tunnelbana och 118 milj. kr. för brobyggnad i Stockholm samt 19''4 miij.
kr. för arbeten å Västeråsbanan. Dessa arbeten beräknas kunna slutföras
i oktober 1949, resp. juni och oktober 1947. Under maj 1945 beviljades
byggnadstillstånd för vattenkraftsanläggning vid Hölleforsen (Jämtlands län)
för 48 0 milj. kr., vilken beräknas vara slutförd först i september 1951. Slutligen
beviljades under augusti byggnadstillstånd för vattenkraftsanläggningar

1 Mörsil och Söderala för 18 2 resp. 9''3 milj. kr., vilka arbeten beräknas slutförda
under oktober resp. augusti 1948.

Av ansökningarna biföllos 20 224 av arbetsmarknadskommissionen och

2 810 av Kungl. Maj:t. Motsvarande byggnadskostnader voro 8222 resp.
1 1412 milj. kr.

De avgjorda ansökningarnas fördelning efter huvudgrupper av byggnadsändamål
samt byggherre redovisas i tab. 12.

Det framgår härav, att den största andelen av beviljade byggnadsai''beten
utgjordes av bostadshus, 1 066 milj. kr., varefter följde industribyggnader
(inkl. driftsanläggningar) med 384 milj. kr. och anläggningsarbeten med 115

Tal). 13. Antal bostadslägenheter i under år 1045 beviljade byggnadsföretag avseende
nybyggnader samt golvyta för bostadsändamål.

			därav lägenheter örn		Golv-yta för bostads-ändamål 1000-tal m2
Kommuntyp	Hela antalet	högst 1 rum	2 rum o. kök eller kokvrå	3 rum och kök	4 rum och kök	5 eller flera rum o. kök
Städer med över 100000 inv.....	13 831	3 720	6 499	2 580	817	215	852-1
Städer med 30 000—100 000 inv. ..	11002	3 457	4 324	2 528	469	224	676''4
Städer och övriga tätorter med 3 000—30 000 inv..............	18 462	4 435	6 567	5 347	1509	604	1 238-6
Städer och övriga tätorter med under 3 000 inv...............	9 257	1883	2 434	2 929	1380	631	676-7
Egentlig landsbygd..............	6 175	821	1548	2 082	1150	574	494-2
Summa 1945	58 727	14316	21 372	15 466	5 325	2 248	3 938-0
Summa 1944	56 860	17 618	23 350	11373	3 383	1136	3 313-6

milj. kr. Ett flertal bostadshus voro emellertid kombinerade med affärs- och
kontorslokaler. På grundval av uppgifter örn golvyta för olika ändamål samt
antal bostadslägenheter kan den totala byggnadsverksamheten för merkantila
ändamål uppskattas till ca 100 milj. kr. De största posterna bland avslagna
ansökningar utgjordes av industribyggnader, 65 milj. kr., bostadshus,
53 milj. kr., och byggnader för handel, 50 milj. kr.

I tab. 12 ingå även 805 ärenden avseende bamrikehus med en sammanlagd
kostnad av 18 milj. kr., för vilka enskilda byggnadstillstånd icke meddelats.
Detta sammanhänger med att Kungl. Maj:t under året beviljat generellt
byggnadstillstånd för sådana arbeten (jfr s. 39). För att jämförbarheten
med tidigare månader icke skulle gå förlorad, när denna grupp av byggnadsarbeten
bortföll, inhämtas fr. o. m. augusti 1945 särskilda uppgifter om
samtliga bamrikehus från statens byggnadslånebyrå.

Av de beviljade bostadshusen avsågo med hänsyn till kostnaderna 197 %
enfamiljshus, 59 % tvåfamiljshus och 744 °/o flerfamiljshus. Jämfört med
föregående år hade enfamiljshusen ökat med 812 %> och tvåfamiljshusen
med 50 9 °/o, medan däremot flerfamiljshusen minskat med 3''4 %>.

Totalantalet lägenheter (inklusive personalbostäder, pensionärshem etc.)
utgjorde 58 727 mot 56 860 under föregående år. Samtidigt hade golvytan per
lägenhet ökat från 58 3 till 671 m2. Lägenheternas fördelning efter olika storlekar
och kommuntyper framgår av tab 13.

Uppgifter örn totala byggnadskostnadema för beviljade och avslagna ansökningar
avseende olika grupper av industribyggnader jämte uppgifter om
golvytan i beviljade nybyggnadsarbeten lämnas i efterföljande sammanställning.

Av de totala byggnadskostnad^^ för under året beviljade arbeten, 1 9814
milj. kr., avsågo 1 854 4 milj. nybyggnad eller tillbyggnad, 95 4 milj. ombyggnad
eller tillbyggnad i .samband med ombyggnad, 301 milj. reparations- och
1''5 milj. rivningsarbeten, ökningen av byggnadskostnadema från 1944 faller
helt på nybyggnadsarbeten, vilka ökat med 14''6 %, medan ombyggnadsarbeten
minskat med 12 och reparationsarbeten med 27 8 °/o.

	Byggnadskostnader Golvyta i 1 000-tal m
Industrigrupp	milj. kr.		1 beviljade nybygg-
	beviljade avslagna	nadsarbeten
Malmbrytning och metallindustri ....	114-6	17-o	541-9
Jord- och stenindustri.............	24-8	0-8	118-8
Träindustri........................	35-6	4-2	230-9
Pappers- och grafisk industri.......	15-v	14-0	62-1
Livsmedelsindustri.................	26-7	11-8	107-6
Textil- och beklädnadsindustri......	24-9	9-8	134-3
Läder-, hår- och gummivaruindustri .	10-7	2-1	67-7
Kemisk-teknisk industri ............	14-3	2-3	58-0
Kraft-, belysnings- och vattenverk ..	115-4	1-9	20-9
Byggnadsverksamhet...............	1-4	0-6	13-9
Summa	384-t	64-5	1 356-1
Till arbetslöner beräknades 671''7 milj. kr. eller 33 9 %> av	den totala bygg-
nadskostnaden mot 6158 milj. kr.	och 350 °/o föregående	år. Totalantalet
dagsverken utgjorde 325 resp. 300 milj. och kostnaden per dagsverke i me-
deltal 20 kr. 68 öre under 1945 och 20 kr. 47 öre under 1944. Dagsverkenas
fördelning på arbetargrupper var följande.
	Antal dagsverken	Procentuell
Arbetargrupp	1 000-tal	fördelning
	1944	1945	1944 1945
Byggnadsgrovarbetare..............	..... 11 703	14 201	39-o 43-8
Byggnadsträarbetare...............	..... 7 430	8 198	24-8 25-2
Murare...........................	..... 3 878	3 747	12-9 11-5
Målare............................	..... 1 871	1 922	6-2 5-9
Övriga arbetare...................	..... 5 136	4 413	17-i 13-6
Summa 30 018	32 481	lOO-o lOO-o

Ökningen för grovarbetare, vilken i det närmaste motsvaras av en lika stor
minskning för övriga arbetare, torde huvudsakligen kunna hänföras till
skiljaktigheter i redovisningen. Minskningen för murare torde däremot sammanhänga
med att under 1945 en något större andel av byggnadstillstånden
avsett trähus och anläggningsarbeten och en något mindre del stenhus.

Den statistiska bearbetningen omfattar även beräknad förbrukning av ett
20-tal olika slags byggnadsmaterial. Uppgifter kunna sålunda erhållas om hur
mycket cement, tegel, armeringsjäm etc., som erfordras för olika grupper
av byggnadsobjekt, inom olika län och orter samt med fördelning efter beslutsmånad.
Det totala materialbehovet för under året beviljade byggnadsarbeten
var följande.

Cement..............	794 000	ton	Järnbalkar...........	24 973 ton
Takpapp .............	1 281 000	m2	Smidda rör...........	20 137 »
Byggnadspapp ........	7 484 000	»	Gjutna rör ...........	24 263 »
Koppar t. värmeanläggn.	765	ton	Cement eller lergodsrör	76 401 »
» » andra ändamål	254	»	Fönsterglas 2 m/m ....	1 700 000 m2
Elledningar...........	2 265	*>	» annat .....	173 000 »
Kopparlegeringar......	453	»	Radiatorer............	1 493 000 »
Plåt till taktäckning...	920	»	Kamflänsrör..........	100 000 m
i> » andra ändamål	7 584	»	Lättbetong...........	432 000 m3
Asfalt................	5 007	»	Murtegel.............	426 milj.
Armeringsiärn........	110 610		Trävirke1.............	423 000 stds

1 Avser endast nybyggnadsarbeten, jfr sid 45.

Försök lia även gjorts att med ledning av de å ansökningsformulären lämnade
uppgifterna örn beräknad byggnadstid samt de infordrade rapporterna
örn tidpunkt för påbörjandet beräkna den faktiska materialförbrukningen under
olika månader. Problemet visade sig dock svårt att praktiskt bemästra.
Dels kan man nämligen icke räkna med att materialförbrukningen sker likformigt
under arbetets gång, dels torde leveranssvårigheter (verkstadskonflikten)
och brist på arbetskraft i ett stort antal fall lia kullkastat tidsberäkningarna.

Under det gångna året har förbrukningen av trävirke tilldragit sig stor uppmärksamhet.
Uppgifter härom ha icke lämnats å ansökningsformulären, utan
förbrukningen har uppskattats efter uppdelning med hänsyn till de olika
arbetenas art och storleksordning samt huvudsakligt byggnadsmaterial. Med
ledning av uppgifterna å ansökningsformuläret om ytterväggarnas konstruktion
lia nämligen samtliga arbeten avseende husbyggnad kunnat fördelas på
de fyra grupperna trähus, tegelhus, lättbetonghus och betonghus. Sistnämnda
uppdelning på hustyper har även kombinerats med fördelning efter dels
byggnadsarbetets art, dels län och kommuntyp.

Av samtliga hus byggdes, om man ser till kostnaderna, 30 1 % av trä,
467 °/o av tegel, 19 7 °/o av lättbetong och 3 5 % av betong. Av en- och tvåfamiljshusen
byggdes närmare 90 %> av trä, medan flerfamiljshusen till något
mer än hälften byggdes av tegel, till 30 % av lättbetong och till endast
15 % av trä. Tegel som byggnadsmaterial dominerar för övrigt inom samtliga
grupper utom byggnader för jordbruk med binäringar samt samfärdsel
och handel.

Motsvarande fördelning av husbyggnaderna på kommuntyp utvisar även
intressanta variationer. I de större städerna förekomma trähus endast i ringa
utsträckning. Trähusens andel ökar emellertid ined sjunkande agglomerationsgrad,
så att på den egentliga landsbygden över 70 °/o av samtliga bvggnadskostnader
avsåg hus uppförda av trä. Tegelhusen utgöra däremot en
större del av produktionen i städer och andra tätorter än på landsbygden.
Tegel som byggnadsmaterial spelar dock en förhållandevis något mindre roll
i storstäderna än i de medelstora städerna, vilket förklaras av att i storstäderna
lättbetongen och betongen nyttjas som byggnadsmaterial i större utsträckning
än inom övriga ortsgrupper. Lättbetongens andel i byggnadsproduktionen
sjunker successivt med agglomerationsgraden. Betongen däremot
är minst vanlig i de medelstora städerna, men förekommer på den egentliga
landsbygden i nästan samma proportioner till övriga byggnadsmaterial
som i storstäderna.

De lokala variationerna med avseende på huvudsakligen använt byggnadsmaterial
belysas ytterligare i följande sammanställning, vari kostnaderna för
under 1945 beviljade nybyggnadsarbeten avseende husbyggnader inom olika
riksområden procentuellt fördelats efter huvudsakligt byggnadsmaterial.

Slutligen kan nämnas, att av totalantalet lägenheter koinmo 37''5 °/o på
trähus, 391 °/o på tegelhus och 234 % på hus av betong eller lättbetong.

Riksområde1	Trähus Tegelhus	Betong-eller lätt-betonghus	Summa
Stockholms stad och Mälarlänen	....... 15-9	51-4	32-7	100-0
Östra Götaland................	....... 45-0	30-8	24-2	100-0
Skåne, Halland och Blekinge . . .	....... 19-8	70,o	10-2	100-0
Bohuslän och Vänerlänen......	....... 38-6	36-9	24-5	100-o
Dalarne och nedre Norrland ....	....... 40-3	45-4	14-3	100-0
övre Norrland................	....... 63-6	29-3	7-1	100-o
Hela riket 30-1	46-7	23-2	100-o
1 Äng. riksområdenas omfattning se	1940 års folkräkning,	del III,	sid. 50.

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft
under förstärkt försvarsberedskap.

En värnpliktig kan, för att tillgodose arbetsmarknadens behov, under olika
förutsättningar erhålla

a) uppskov enligt uppskovskungörelsen 1940 (nr 717) vilket innebär, att
han på förhand befrias från skyldighet att fullgöra tjänstgöring jämlikt 28 §
värnpliktslagen, eller

b) anstånd med inställelse till eller hempermittering från tjänstgöring enligt
28 § vämpliktslagen.

Uppskov grundas som regel på beslut av arbetsmarknadskommissionen
(uppskovsgruppen II) eller, i fråga om vissa tjänstemän, av vederbörande statens
verk eller myndighet (uppskovsgruppen I), men skall för personal i
viss militär befattning eller tjänsteställning eller viss ålder (under 26 år) underställas
Kungl. Majit. Anstånd med inställelse till eller hempermittering
från tjänstgöring enligt 28 § vämpliktslagen beviljas i vissa fall av truppförbandschef,
i regel dock av chefen för centrala vämpliktsbyrån eller av
Kungl. Majit i kommandoväg.

Beträffande vissa näringsgrenar med mera säsongbetonad sysselsättning ha
generella bestämmelser rörande anstånd respektive hempermittering under
vissa tider av yrkeskunniga värnpliktiga kunnat meddelas. Detta har sålunda
varit fallet i fråga örn värnpliktiga jordbrukare, personal inom skogsbruket
i arbetsledareställning eller med vissa speciella arbetsuppgifter, såsom milkolare
m. fl. samt värnpliktiga arbetsledare och vissa specialarbetare inom
bränntorvindustrien, liksom även värnpliktig personal för sommarskötsel av
sockerbetor.

Vad jordbrukare och personal inom skogsbruket beträffar, har därvid det
sedan år 1940 tillämpade systemet med uppgiftskort alltjämt kommit till användning.
Förberedelsearbetet för här nämnda åtgärder för kollektiva hempermitteringar
av värnpliktiga har utförts av arbetsmarknadskommissionen i
samråd med överbefälhavaren och livsmedels- respektive bränslekommissionen
samt representanter för berörda näringsintressen.

Tilldelningen av uppgiftskort till värnpliktiga jordbrukare är baserad på
uppgifter, som införskaffats från arbetsblocken inom jordbruket rörande

bland annat åkerarealens storlek, tillgången på värnpliktig och icke värnpliktig
arbetskraft samt arbetskraftens fördelning på olika yrkeskategorier.
Med ledning härav har en gradering av hemperrnitteringsbehovet kunnat ske
med beaktande av såväl produktionssynpunkter som tillgången på icke värnpliktig
arbetskraft ävensom varje enskild värnpliktigs arbetsuppgift. Uppgiftskorten
lia sedan enligt nämnda gradering uppdelats i grupperna A, B
och C. Grupp A omfattade värnpliktiga jordbrukare, som oundgängligen erfordrades
för jordbruksdriftens upprätthållande, grupp B jordbrukare, som
behövdes men som dock i nödfall kunde undvaras, och grupp C övriga jordbrukare,
som erfordrades, även om tillgänglig reservarbetskraft tagits i anspråk.
Inom grupperna har en uppdelning på undergrupper (1—7) gjorts
efter sysselsättningens art. Antalet uppgiftskort för värnpliktiga jordbrukare,
som utfärdats av länsarbetsnämnderna, har sedan år 1942 uppgått till inom
grupp A 30 000, inom grupp B 45 000 och inom grupp C 90 000.

Även uppgiftskorten för den värnpliktiga skogspersonalen äro med hänsyn
till de värnpliktigas speciella arbetsuppgifter indelade i olika grupper. För
värnpliktig skogspersonal utfärdades av kommissionen under år 1945 sammanlagt
för de olika grupperna omkring 5 300 uppgiftskort.

Vid sidan av uppgiftskorten registrerade länsarbetsnämnderna i de skogrika
länen vid årsskiftet 1944/45 omkring 20 000 värnpliktiga skogskörare,
sysselsatta hos skogsägare, som hade mera betydande avverkningar. På grundval
av denna registrering medgavs under tiden januari—april 1945 i viss omfattning
hempermittering.

Omkring 2 200 arbetsledare och specialarbetare inom bränntorvindustrien
registrerades av länsarbetsnämnderna våren 1945. Med ledning av detta register
hempermitterades erforderlig torvpersonal i början av april månad.

Inom de sockerbetodlande länen ha våren 1945 i likhet med tidigare år av
vederbörande länsarbetsnämnder registrerats närmare 10 000 yrkesvana värnpliktiga,
som beräknades bliva erforderliga för sommarskötsel av sockerbetorna.
Ifrågavarande värnpliktiga hempermitterades i mitten av maj månad.

Från och med den 1 juli 1945 förekommo icke längre inkallelser jämlikt
28 § värnpliktslagen. Beträffande de värnpliktiga, som därefter inkallades
jämlikt den särskilda lagen om inkallelser för avvecklingsarbete m. m. (SFS
1945:310), infordrade truppregistreringsmyndigheterna före inkallelse från
vederbörande länsarbetsnämnd yttrande, huruvida ur arbetsmarknadssynpunkt
bestämt hinder för inkallelse förelåg. Därest enligt länsarbetsnämnds
mening värnpliktig vid viss tidpunkt med hänsyn till civil sysselsättning icke
borde inkallas, fick nämligen inkallelse blott i undantagsfall äga rum. Genom
detta förfaringssätt behövde under senare halvåret 1945 särskilda registreringsåtgärder
icke vidtagas hos länsarbetsnämnderna för tillfredsställandet
av behovet av arbetskraft för skogskörsler och betupptagning.

Kommissionen har under år 1945 efter remiss avgivit yttrande över enskilda
framställningar örn anstånd med inställelse till eller hempermittering
från beredskapstjänstgöring från omkring 15 000 värnpliktiga. De flesta yttrandena
avgåvos under första halvåret. Den successiva minskningen av anta -

let ansökningar om anstånd eller hempermittering under senare halvåret
sammanhängde med avtagande behov av personal för försvarsberedskapens
avveckling och länsarbetsnämndernas ovannämnda förhandsprövning från
fall till fall, huruvida ur arbetsmarknadssynpunkt inkallelse kunde ske utan
avsevärt avbräck i betydelsefull civil arbetsuppgift.

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m.

Statistiska utredningar. Som ett led i efterkrigsplaneringen har arbetsmarknadskommissionen
på uppdrag av chefen för finansdepartementet utfört vissa
utredningar rörande de ekonomiska problem, som kunna uppkomma vid omställningen
efter ett vapenstillestånd. Utredningsarbetet, som påbörjades under
hösten 1943, avslutades under 1945. Under året överlämnades till chefen
för finansdepartementet dels en promemoria angående sysselsättningsförhållandena
inom sjöfartsnäringen under och närmast efter kriget (SOU
1945: 31), dels en redogörelse för anställnings- och utbildningsförhållanden
m. m. för extra och arvodesanställd civil tjänstemannapersonal vid försvarsväsendet.

Efter framställning av sakkunniga för utredning rörande handelsundervisningens
och handelsutbildningens ordnande (handelsutbildningskommittén)
uppdrog Kungl. Maj:t den 9 november 1945 åt arbetsmarknadskommissionen
att verkställa en utredning rörande sysselsättnings- och utbildningsförhållandena
på handelns område. Som ett led i denna utredning beslöt
kommissionen verkställa en företagsinventering beträffande varuhandeln per
den 29 januari 1946.

Utredning angående statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskostnader.
Ett antal industrikommuner i Västernorrlands län, inom vilka under de senaste
åren en mera kännbar arbetslöshet förekommit, funno vid början av
året anledning att framföra vissa anmärkningar mot det system för statsbidrag
till kommunernas arbetslöshetskostnader, som med riksdagens medgivande
försöksvis tillämpats från och med år 1941. Dessa anmärkningar finnas
sammanförda i en promemoria, som den 7 februari 1945 överlämnades
av representanter för sex arbetslöshetstyngda kommuner under ordförandeskap
av landshövdingen i länet vid en uppvaktning i socialdepartementet och
arbetsmarknadskommissionen.

Vid sammanträde, som ägde rum i samband med överlämnandet av nämnda
promemoria, beslöts att inom arbetsmarknadskommissionen tillsätta en
kommitté, som skulle utreda frågan och framlägga förslag till eventuella
förändringar. Kommittén, som stått under ordförandeskap av en representant
för socialdepartementet och i övrigt utgjorts av kommunrepresentanter från
Bohuslän, Västernorrlands och Gävleborgs län samt tjänstemän inom arbetsmarknadskommissionen,
överlämnade sitt betänkande till kommissionen den
1 oktober 1945.

Betänkandet utmynnade i vissa förslag, som såvitt möjligt tillgodosågo de
önskemål, som framförts i ovannämnda promemoria. Förslagen ha ulan
reservation biträtts av kommitténs ledamöter från Västernorrlands län.

Arbetsmarknadskommissionen bär med skrivelse den 6 december 1945
överlämnat betänkandet till Kungl. Maj:t. I sin skrivelse har kommissionen
hemställt, att Kungl. Majit ville giva kommissionen bemyndigande att vidtaga
de åtgärder avseende statsbidrag till kommunernas arbetslöshetskoslnader,
som kunna föranledas av kommitténs förslag.

Industriens lokalisering. Frågan om industriens lokalisering har under senare
år alltmera aktualiserats. Framför allt har situationen på arbetsmarknaden
medfört, att ökad uppmärksamhet måst ägnas åt den lokala tillgången
på arbetskraft. Sedan industriföretag hos arbetsmarknadsorganen anhållit
örn upplysningar och råd i detta avseende, har arbetsmarknadskommissionen
under år 1945 börjat bedriva rådgivande verksamhet i fråga örn industriens
lokalisering. Därvid har överenskommelse örn samarbete träffats mellan
arbetsmarknadskommissionen och Industriens produktionsråd. Arbetsmarknadskommissionen
kartlägger med bistånd av länsarbetsnämnderna arbetskraftssituationen
på de orter, som kunna vara lämpliga för en viss industri.
Kommissionen införskaffar också från kommunerna uppgifter beträffande
tomtförhållanden, bostäder, kraftförsörjning, vattentillgång, trafikförhållanden,
skatter etc. och ställer materialet till respektive företagares förfogande.

Vid utredningar örn den lokala tillgången på arbetskraft lia vissa uppgifter
i beredskapsmönstringsregistret varit till god hjälp. Likaså har en undersökning
rörande befolknings- och näringsförhållandena i rikets kommuner och
tätorter, utförd vid Stockholms handelshögskolas geografiska institut, lämnat
värdefull vägledning. Arbetsmarknadskommissionen har förvärvat reproduktionsrätten
till nämnda utredning för att dels centralt äga tillgång till densamma,
dels ställa motsvarande material för respektive län till länsarbetsnämndernas
och länsstyrelsernas förfogande. Vidare har arbetsmarknadskommissionen
vidtagit förberedelser för att med hjälp av länsarbetsnämnderna
genomföra en kompletterande kommunundersökning, avseende i första
hand närings- och sysselsättningsförhållandena.

De hittills verkställda utredningarna ha i första hand gällt frågan örn lämplig
förläggningsplats för industrier med övervägande kvinnlig arbetskraft.
Detta förklaras av den brist på kvinnlig arbetskraft, som under senare år
kännetecknat den svenska arbetsmarknaden. I några fall lia dock utredningar
verkställts beträffande verkstadsföretag.

Erfarenheterna från den verksamhet, varom här är fråga, ge vid handen,
att på detta område stora möjligheter föreligga för en fruktbringande samverkan
mellan arbetsmarknadsorganen och näringslivet.

Varselsystemet. För den praktiska administrationen av sysselsättningspolitiken
krävas snabba informationer och förhandsomdömen örn förändringar i

tinning till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 293. Bil.

sysselsättningen inom olika näringsgrenar och på olika orter. I samband med
efterkrigsplaneringen organiserades därför under 1944 ett rapportsystem för
att systematiskt inhämta förhandsuppgifter från företagare om beräknade
kommande avskedanden och permitteringar av arbetskraft inom respektive
företag (se verksamhetsberättelsen för 1944). Härvid medverka, förutom de
uppgiftslämnande företagen, socialstyrelsen, Industriens produktionsråd (f. d.
Industriens omställningskommitté) samt länsarbetsnämnderna. Under 1945
har rapportsystemet utbyggts att gälla jämväl förhandsuppgifter från företagare
örn planerade större återintagningar och nyanställningar av arbetskraft.
Vidare har speciell uppmärksamhet ägnats åt att göra systemet så
effektivt som möjligt.

Projektering av beredskapsarbeten. Under första halvåret 1944 beviljade
kommissionen av anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering i vissa
fall statsbidrag till kostnader för projektering av beredskapsarbeten, huvudsakligast
vatten- och avloppsledningsföretag. Genom beslut den 4 augusti

1944 ställde Kungl. Majit efter framställning av investeringsutredningen av
anslaget till planläggning av vissa anläggningsarbeten till kommissionens förfogande
ett belopp av 500 000 kronor att av kommissionen användas för bidrag
till detaljplanering av kommunala och enskilda anläggningsarbeten, och
genom beslut den 10 november 1944 ställde Kungl. Majit av samma anslag
efter framställning av kommissionen ytterligare 1 000 000 kronor till kommissionens
förfogande för samma ändamål.

De riktlinjer, efter vilka kommissionen beviljar statsbidrag för planering
av arbeten, innebär bl. a., att bidrag beviljas till

dels svårt skattetyngda kommuner med omfattande arbetslöshet,
dels kommuner, vilkas arbetslöshetsutgifter vid en arbetslöshetskris kunna
beräknas bliva särskilt betungande för kommunen,

dels ock kommuner med svag ekonomisk ställning, vilka önska utföra
vissa arbetsobjekt och äro villiga att mottaga arbetskraft från annan ort för
själva anläggningarnas utförande.

Vid meddelandet av statsbidrag har bidragets storlek uträknats på sätt
framgår av kommissionens cirkulär nr B 5 (1945).

Bidrag ha beviljats till projektering av företag av olika slag, såsom anläggningar
för vattenförsörjning och avlopp, enskilda vägbyggnader och
vissa husbyggnader. Efterföljande sammanställning utvisar omfattningen av
beviljade bidrag för varje län under år 1945.

Under år 1944 beviljades planeringsbidrag från dessa anslag med 531 885
kronor.

Frånräknas kostnaderna för hantlangning och stakningsvirke, vilka kostnader
i de allra flesta fall vederbörande bidragstagare helt få vidkännas,
uppgå de beräknade statsbidragsberättigade planeringskostnadema 1944 och

1945 till 2 285 217 kronor. För planering av dessa arbeten ha i statsbidrag beviljats
1 368 197 kronor, vilket motsvarar en bidragsandel av i genomsnitt
60 %. De beviljade bidragen beröra 126 olika företag.

		Slag	av arbetsobjekt
Län		Vatten o.	Enskilda	Övrig byggnads-
		avloppsledn.	vägar	verksamhet
Stockholms.....	........ 11 750	6 750	_	5 000
Uppsala........	........ 750	—	—	750
Södermanlands . .	—	—	_	_
Östergötlands . . .	........ 13 050	13 050	—	—
Jönköpings......	......... 18 990	18 990	—	—
Kronobergs.....	........ 15 550	15 550	—	—
Kalmar.........	........ 4 950	4 950	—	—
Gotlands........	........ .	—	—	—
Blekinge........	........ 154 908	154 173	735	—
Kristianstads ... .	........ 15 750	15 750	—	—
Malmöhus.......	........ 1 400	—	1 400	_
Hallands........	........ 4 000	—	—	4 000
Göteborgs o. Bohus...... 24 930	16 500	1 430	7 000
Älvsborgs .......	........ -	—	—	—
Skaraborgs......	........ 2 750	2 750	—	—
Värmlands......	......... 37 025	32 825	4 200	_
Örebro.........	—	—	_	_
Västmanlands . . .	........ .	—	—	_
Kopparbergs . . . .	........ 22 700	22 700	—	—
Gävleborgs .....	........ 177 800	177 800	—	—
Västernorrlands .	......... 89 042	70 244	4 248	14 550
Jämtlands......	........ 17 300	17 300	—	_
Västerbottens . . .	........ 59 800	59 800	—	—
Norrbottens.....	........ 163 867	153 200	3 092	7 575
	Summa 836 312	782 332	15 105	38 875

Av tabellen framgår, att anläggningar för vattenförsörjning och avlopp
dominera, i det icke mindre än ungefär 94 °/o av de medel, som under år
1945 fördelats, avse planering av dylika anläggningar.

Till 124 företag har kommissionen av olika orsaker ej ansett sig böra
lämna statsbidrag. Av dessa senare företag ha icke mindre än 57 antingen
varit färdigplanerade eller så pass färdiga, att statsbidrag för planeringskostnadema
icke ansetts böra utgå från här ifrågavarande anslag.

Den 31 december 1945 förelågo hos kommissionen 103 ansökningar örn
statsbidrag till planering av kommunala och enskilda arbeten med en sammanlagd
ungefärlig planeringskostnad av 1 580 000 kronor. I den mån statsbidrag
kan komma att beviljas till planering av dessa arbeten, kan sammanlagda
statsbidragskostnaden uppskattas till ungefär 900 000 kronor.

I avsikt att vid en eventuellt inträdande kris på arbetsmarknaden ha en
reserv av välbelägna och lämpliga företag planerade och tillgängliga ha på
arbetsmarknadskommissionens initiativ redan år 1941 igångsatts s. k. generalplaneutredningar
för vattenförsörjning och avlopp. Utredningarna utföras
genom respektive länsstyrelser med hjälp av sakkunniga konsulterande ingenjörer,
och utredningskostnaderna bestridas helt av medel, som kommissionen
ställer till vederbörande länsstyrelses disposition av anslaget till åtgärder
för arbetsmarknadens reglering.

I den mån de pågående generalplaneutredningarna bliva slutförda i de
olika länen, torde omfattningen av antalet ansökningar angående detaljplaneringar
liksom deras sammanlagda kostnad komma att öka avsevärt.

Efterföljande sammanställning utvisar de under år 1945 beviljade generalplaneutredningarna
och kostnaderna för desamma.

Län	Antal berörda kommuner	Kostnad
Jönköpings............	.......... 66	90	000
Kalmar...............	.......... 70	90	000
Kristianstads..........	.......... 104	125	000
Malmöhus.............	.......... 90	115	000
Hallands..............	.......... 38	55	000
Göteborgs o. Bohus ....	.......... 176	100	000
Värmlands............	........... 38	Ilo	000
Västerbottens.........	.......... 24	120	000
	Summa 606	805	000

Tidigare ha anslag lämnats till länsstyrelserna i Stockholms, Kronobergs,
Blekinge, Älvsborgs, örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands
och Norrbottens län för liknande ändamål, varvid början gjordes
i Västernorrlands och Norrbottens län. Kostnaderna för dessa tidigare
beviljade generalpianeutredningar uppgå till 865 000 kronor.

Krigsindustriens planering för produktion har under 1945 vidmakthållits.
Arbetet har liksom förut bedrivits i nära och kontinuerligt samarbete med
såväl industrikommissionen som krigsmaterielverket. Samarbetet mellan företagen
och arbetsmarknadskommissionen har varit gott. Besök av representanter
för arbetsmarknads- och industrikommissionerna ha företagits vid
ett 100-tal företag. Besöken — ävensom konferenser på initiativ från båda
hållen — ha avsett att vidmakthålla ett ömsesidigt förtroende samt att hos
industrien bevara vanan att planera personalanvändningen för krigsproduktion.

Genom avtal med riksförsäkringsanstalten i egenskap av chefsmyndighet
för yrkesinspektionen knöt arbetsmarknadskommissionen inom varje län
från och med senare halvåret 1942 en tjänsteman inom yrkesinspektionen,
vanligen en driftsingenjör, till varje länsarbetsnämnd i egenskap av industrikonsulent.
Dessa industrikonsulenter medverkade på ett förtjänstfullt sätt
vid länsarbetsnämndernas planeringsarbete för den krigsviktiga industrien.
Sedan den militära beredskapen avvecklats, syntes emellertid yrkesinspektionens
personal icke längre böra betungas med ett direkt deltagande i nämnda
planeringsarbete, varför arbetsmarknadskommissionen i samråd med riksförsäkringsanstalten
fr. o. m. den 1 september 1945 indragit samtliga industrikonsulen
thef atlningar.

Då det måste anses vara av stort värde för det fortsatta planeringsarbetet
att nämnderna bibehålla kontakten med yrkesinspektionens befattningshavare
och äga möjlighet att för planeringsarbetet tillgodogöra sig deras sak -

kunskap, har kommissionen efter samråd med riksförsäkringsanstalten i sådant
syfte förordnat de förutvarande industrikonsulenterna eller andra befattningshavare
inom yrkesinspektionen till sakkunniga för ifrågavarande
planeringsarbete.

Nya anvisningar beträffande registrering i länsarbetsnämndernas beredskcipsregister
av icke värnpliktig personal, avsedd att under krig tagas i anspråk
av civilförsvaret, ha jämlikt kungörelsen den 30 augusti 1941 (nr 720),
ändrad genom kungörelsen den 14 september 1944 (nr 649), under året lämnats
civilförsvarschefema. Härvid har erforderligt samråd ägt rum med civilförsvarsstyrelsen.

Den 1 oktober 1945 voro 970 339 personer (544 153 män och 426 186 kvinnor)
registrerade i beredskapsregistret, därav för civilförsvaret omkring
492 500 personer (307 850 män och 184 650 kvinnor) samt för byggnadsoch
reparationsberedskapen (BRB), hemvärnet, frivilliga försvarsorganisationer
m. fl. 171 328 personer (105 300 män och 66 028 kvinnor). Av återstående
registrerade utgjorde 306 385 personer (män och kvinnor) frivillig
eller s. k. anvisad reservarbetskraft för jordbruket och den krigsviktiga industrien
m. m. Med frivillig reservarbetskraft avses sådan personal, med vilken
myndighet eller företag i samband med viss utbildning av densamma
eller eljest träffat avtal örn att vid krig eller krigsfara stå till myndighetens
eller företagets förfogande för att ersätta hos myndigheten eller företaget
anställd personal, som inkallats till militärtjänstgöring, eller för att i övrigt
utfylla myndighetens eller företagets egen personalstyrka i planlagd omfattning.
Anvisad reservarbetskraft utgöres av personer, som av länsarbetsnämnderna
bl. a. med ledning av uppgifterna till 1943 års beredskapsmönstring
registrerats i beredskapsregistret för att i händelse av krig utfylla den personalbrist
vid jordbruket och den krigsviktiga industrien m. m., som återstår
sedan den frivilliga reservarbetskraften ianspråktagits. Antalet som frivillig
reservarbetskraft registrerade utgjorde 147 253 personer. Av dessa hade
39 381 (7 058 män och 32 323 kvinnor) bundit sig för arbetsuppgift inom
den krigsviktiga industrien och 86 451 (33 040 män och 53 411 kvinnor) för
arbetsuppgift inom jordbruket. Som anvisad reservarbetskraft hade 159 132
personer registrerats. Av dessa avsågos 74 555 personer (46 980 män och
27 575 kvinnor) för den krigsviktiga industrien och 73 270 personer (20 913
män och 52 357 kvinnor) för jordbruket. I

I överensstämmelse med Kungl. Maj:ts beslut den 17 december 1943 har
det genom 1943 års beredskapsmönstring (kungörelse den 16 oktober 1942,
nr 819) insamlade uppgiftsmaterialet också under år 1945 hållits i aktuellt
skick.

I mönstringsregistren redan befintliga blanketter lia således försetts med
uppgift om flyttning mellan olika församlingar samt om ändring av efternamn
i samband med vigsel och i samband med antagande av nytt släktnamn.
Uppgift beträffande flyttning från en fastighet till en annan inom

samma församling har dock icke under året införts i mönstringsregistren.
Pastors skyldighet att lämna dylik flytlningsuppgift har efter underdånig
framställning från kommissionen upphävts genom kungörelse den 12 oktober
1945 (nr 694).

Mönstringsregistren lia tillförts mönstringsuppgifter från svenska medborgare
födda år 1930, i samband med den mönstring av dessa, som anordnats
vid årsskiftet 1944/45. Enligt kungörelse den 12 oktober 1945 (nr 695) skall
— efter framställning av kommissionen — dock icke skyldighet att lämna
mönstringsuppgift föreligga för den, som under kalenderåret fyller 15 år.
Jämlikt 9 § i kungörelsen den 17 december 1943 (nr 928), ha mönstringsuppgifter
från värnpliktiga, som under 1944 fyllt 47 år och sålunda vid
årsskiftet 1944/45 utträtt ur värnpliktsåldern, infordrats och insorterats
i mönstringsregistren. Mönstringsuppgifter ha också av vederbörande länsarbetsnämnder
infordrats från de vid de militära inskrivningsförrättningarna
frikallade och från dem som entledigats från anställning eller befattning
vid krigsmakten.

Avregistrering från mönstringsregistren har skett av personer, som avlidit,
och av män, som inskrivits såsom värnpliktiga eller eljest registrerats vid
krigsmakten.

Arbetsblockorganisationen. Under år 1945 ha nya och förenklade mobiliseringsplaner
legat till grund för fördelningen av uppgiftskorten för värnpliktiga
jordbrukare. Länsblockledama lia överfört vissa i mobiliseringsplanerna 1 örekommande
uppgifter jämte uppgifter rörande reservarbetskraft till länssammandrag,
vilka i sin tur ligga till grund för ett nytt rikssammandrag.

För att jordbrukets ökade arbetskraftsbehov under stråsädesskörden skulle
bli tillgodosett utverkades, såsom förut nämnts å s. 28, omfattande hempermitteringar
av årets rekryter, vilka utplacerades genom arbetsförmedlingarnas
och överblockledarnas försorg. Jordbruket har även på sätt som framgår av
lämnad redogörelse å s. 27 ff. under året tillförts avsevärd s. k. frivillig arbetskraft.

Under ledning av hushållningssällskapen lia nied statsbidrag från arbetsmarknadskommissionen
hållits 58 kurser för reservmaskinskötare, som skola
kunna disponeras för jordbruksarbete i händelse av krig. Under året utbildades
på detta sätt 1 255 personer, varför sammanlagda antalet utbildade
reservmaskinskötare nu uppgår till omkring 9 500. Arbetsmarknadskommissionen
beviljar sedan oktober 1945 icke längre statsbidrag till dessa kurser.

Förskott jämlikt kungörelsen den 16 juli 1943 örn förskott av statsmedel i
vissa fall i samband med arbetsblockverksamheten inom jordbruket har under
året beviljats med ett belopp av 600 kronor. Av föregående år beviljade förskott
ha 2 156 kronor återbetalats. Befrielse från återbetalningsskyldighet har
under året av riksblockmyndigheten meddelats för ett sammanlagt belopp av
4 649 kronor. De förskott, som vid årets slut återstodo att återbetala, uppgingo
till sammanlagt 1 458 kronor. Efter den 1 juli 1945 har förskott icke beviljats.

Utöver de beredskapsuppgifter, för vilka ovan redogjorts, har verksamheten

även under år 1945 i viss utsträckning omfattat en del sekundära uppgifter,
för vilka en översikt lämnades i kommissionens verksamhetsberättelse för år
1944. Riksblockmyndigheten har sålunda verkställt en inventering beträffande
blockmedlemmamas möjligheter att utföra vedkörning under tiden juni—
september 1945 samt i samband därmed bedrivit propaganda för största möjliga
anslutning bland blockmedlemmarna under läns- och överblockledarnas
ledning. Enligt den 1 juni inkomna rapporter kunde sammanlagt omkring
300 000 dagsverken ställas till förfogande.

Sedan länsblockledamas arbetsuppgifter efter den förstärkta försvarsberedskapens
upphörande betydligt minskat i omfattning, äro samtliga från och
med den 1 oktober anställda mot dagarvode och tjänstgöra endast efter anmodan
av vederbörande länsblockmyndighet.

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.

I fråga om principerna för hjälpverksamhetens bedrivande ha inga ändringar
vidtagits under året. Det system för statsbidrag till den kommunala
hjälpverksamheten, som av Kungl. Maj:t godkändes den 6 december 1940,
tillämpades även under 1945. Under året har emellertid kommissionen hemställt
hos Kungl. Majit om bemyndigande att vidtaga vissa ändringar i statsbidragssystemet
(se s. 48 f.). I det följande lämnas en redogörelse för verksamhetens
omfattning och utformning.

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning.

Uppgifter örn antalet hjälpsökande arbetslösa vid slutet av varje månad
under åren 1936—1945 ingå i de sammanfattande uppgifter örn arbetsmarknaden,
som lämnas i bilaga 14. Av bilagan framgår, att antalet hjälpsökande
arbetslösa under hela år 1945 var mindre än år 1944. Under den senaste
10-årsperioden var det endast år 1943, som kunde uppvisa lägre antal hjälpsökande.
Vid jämförelse tillbaka i tiden bör dock beaktas, att den fortskridande
tillväxten av medlemsantalet i de erkända arbetslöshetskassorna inverkat
på hjälpsökandesiffrorna (jfr s. 25 ff.). Liksom under föregående år
voro hjälpsökandetalen högst under årets första kvartal. De voro dock lägre
än under motsvarande tid 1944. Hjälpsökandeantalet var lägst i augusti och
september, varefter en mindre säsongmässig stegring gjorde sig gällande. Under
årets sista kvartal nådde antalet dock ej tillnärmelsevis samma höjd som
under det första.

Antalet kommuner, som rapporterade arbetslöshet, redovisas i feiö. 74.
Detta antal var genomgående något mindre än motsvarande under närmast
föregående år. Minimum under 1945 noterades för september med endast
171 rapporterande kommuner. Vid 1945 års utgång rapporterade 203 av
rikets 2 514 kommuner arbetslöshet. Folkmängden i de rapporterande kommunerna
uppgick dock till 45''3% av folkmängden i hela riket. I 171 kommuner
(84 2% av rapportkommunerna) var antalet hjälpsökande mindre

Tab. 14. Antal kommuner1 med rapporterad arbetslöshet åren 1936—1945.

Manad	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Januari ..............	810	433	268	321	252	258	268	178	226	214
Februari..............	759	417	270	333	239	282	264	172	242	219
Mars.................	727	373	254	333	227	289	254	170	250	219
April.................	666	335	232	315	178	285	229	163	245	214
Maj..................	568	277	216	286	159	268	204	155	229	209
Juni..................	482	231	204	266	140	251	190	141	201	186
Juli..................	426	218	187	232	169	240	177	133	184	178
Augusti ..............	421	227	186	227	180	228	173	136	180	173
September............	400	215	194	226	193	225	168	138	173	171
Oktober..............	409	230	219	250	208	235	161	143	187	183
November............	429	244	253	266	223	242	164	171	200	196
December ............	427	252	277	265	220	255	171	187	218	203
Medeltal	544	288	230	277	199	255	202	157	211	197

1 Skee kommun i Bohuslän, som är delad i 2 distrikt med var sin arbetslöshetsnämnd, har
räknats som två kommuner.

Tab. 15. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på vissa geografiska områden
åren 1936—1945. Årsmedeltal.

Områden	1936	1937	1938	1939	1910	1941	1942	1943	1944	1945
Antal
Städer ................	15 893	10 272	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4 325	4 975	4 552
därav
Stockholm............	S 436	2 053	1 323	986	1 903	4 131	2 313	1 424	1 566	1 913
Göteborg.............	2 399	1 283	1 186	1 047	2 630	4 574	2 398	1 206	971	823
Malmö...............	1 189	862	779	562	957	1 331	755	339	253	191
Summa storstäder	7 024	4 198	3 288	2 595	5 490	10 036	5 466	2 969	2 790	2 927
övriga städer ........	8 869	6 074	5 355	4 292	3 214	4 984	2 665	1 356	2 185	1 625
Landsbygd ............	19 708	7 941	7 546	10 669	4 663	7199	4175	2 756	6 280	4 209
därav
Göteborgs o. Bohus län	2 584	1 479	1 221	1 092	1 303	1 787	1 621	1 077	1 003	806
Västernorrlands län....	4 860	2 666	3 133	3 844	1 841	2 510	1 362	1 217	3 113	1 829
övriga län...........	12 264	3 806	3 192	5 733	1 519	2 902	1 192	462	2 164	1 574
Summa	35601	18213	16189	17 556	13 367	22 219	12306	7 081	11255	8 761
Procent
Städer .................	44-6	56-4	53-4	39-2	65''1	67-6	66-1	61-1	44-2	52-0
därav
Stockholm............	9-7	11-3	8*2	5-6	14-2	18-6	18-8	20''1	13-9	21-8
Göteborg.............	6-7	7*0	7*3	6-0	19-7	20-6	19-5	17-0	8''6	94
Malmö...............	3*8	4*7	4*8	3*2	7*2	6-0	6''1	4*8	2*3	22
Summa storstäder	197	23''0	20-3	14''8	411	45-2	44-4	41-9	24''8	33-4
övriga städer........	24-9	334	33-1	24''4	24-0	22-4	2f7	19-2	19-4	18''6
Landsbygd ............	55-4	43-6	46-6	60-8	34-9	32-4	33-9	38-9	55-s	48''0
därav
Göteborgs o. Bohus län	7''3	8''1	7*5	6*2	9*7	8''0	13-1	15-2	8''9	9''2
Västernorrlands län....	13''7	14-6	19-4	21-9	13*8	11-3	11-1	17*2	27-7	20''9
övriga län...........	34-4	20‘9	197	32-7	11-4	131	9’7	6*5	19-2	17-9
Summa	1000	100-o	lOO-o	lOOo	1000	100 o	100 o	100 o	1000	lOO-o

Tab. 16. Antal hjälpsökande arbetslösa inom olika län åren 1936—1945. Irsmedeltal.

Län	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Stockholms stad......	3 436	2 053	1323	986	1903	4131	2 313	1424	1566	1913
Stockholms..........	1132	416	187	153	277	1227	569	168	182	123
Uppsala.............	470	265	282	227	137	230	120	56	62	72
Södermanlands.......	273	160	157	109	158	350	70	10	66	103
Östergötlands........	774	524	466	362	260	534	337	91	247	172
Jönköpings...........	628	295	219	218	183	309	152	65	91	73
Kronobergs..........	452	164	142	187	110	133	43	15	8	3
Kalmar..............	1080	420	410	399	276	502	198	76	145	135
Gotlands.............	129	102	100	71	29	70	49	38	49	69
Blekinge.............	1612	814	637	794	323	303	142	91	169	164
Kristianstads.........	342	132	107	104	55	87	43	22	25	11
Malmö stad..........	1 189	862	779	562	957	1331	755	339	253	191
Malmöhus i övrigt....	1713	1248	1096	661	498	767	494	251	250	172
Hallands.............	574	409	371	253	159	260	143	36	86	97
Göteborgs stad ......	2 399	1283	1186	1047	2 630	4 574	2 398	1206	971	823
Göteborgs och Bohus i
övrigt ............	3 332	2 022	1724	1541	1736	2 353	2 001	1298	1254	973
Älvsborgs............	765	427	279	231	207	276	114	50	175	69
Skaraborgs ..........	455	203	196	82	32	83	40	29	38	23
Värmlands ..........	1669	513	515	1 121	309	325	214	182	546	232
Örebro..............	887	329	199	168	210	200	92	128	160	113
Västmanlands........	174	57	46	44	51	80	19	1	17	4
Kopparbergs.........	1195	274	121	154	105	66	31	16	35	35
Gävleborgs ..........	1874	747	554	742	336	499	167	79	306	195
Västernorrlands......	5 072	2 809	3 266	3 954	1927	2 685	1 484	1271	3 265	1920
Jämtlands ..........	307	30	25	212	43	65	13	1	18	24
Västerbottens........	897	299	345	637	191	332	85	26	282	199
Norrbottens..........	2 773	1359	1457	2 537	265	447	220	112	989	853
Hela riket	35 601	18 213	16189	17 556	13 367	22 219	12 306	7 081	11255	8 761
Städer	15 893	10 272	8 643	6 887	8 704	15 020	8131	4 325	4 975	4 552
Landsbygd	19 708	7 941	7 546!	10 669	4 663	7199	4175	2 756	6 280	4 209

än 1 % av folkmängden, i 23 kommuner 1—2 %>, i 9 kommuner mer än 2 °/o.
Tre kommuner, alla belägna i Göteborgs och Bohus län, hade en arbetslöshet
överstigande 3 % av folkmängden. Dessa voro Askum (31 %), Näsinge (3 2 %)
samt Svenneby (3 8%).

Av tab. 15 framgår, att de hjälpsökandes fördelning på geografiska områden
företedde vissa avvikelser från den fördelning, som förelåg under föregående
år. Den främsta anledningen härtill var, att arbetslösheten under året
ökat i Stockholms stad, samtidigt som den undergått en betydande minskning
i Västernorrlands län. Arbetslösheten var dock fortfarande betydande i sistnämnda
län. Stockholms stad och Västernorrlands läns landsbygd redovisade
vardera en femtedel av medelantalet hjälpsökande arbetslösa 1945. Av samtliga
hjälpsökande voro under 1945 520 % hemmahörande i städer, därav
33''4 °/o i storstäder, och 48 0 % på landsbygden.

Ytterligare uppgifter örn arbetslöshetens geografiska fördelning lämnas i
tab. 16, vari redovisas medelantalet hjälpsökande i varje län under åren 1936
—1945, och i tab. 17, vari nämnda årsmedelfal satts i relation till hela folk -

Tab. 17. Antal hjälpsökande arbetslösa på 1 000 invånare inom olika län
åren 1936—1915. Årsmedeltal. 1

Län	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1013	1944	1945
Stockholms stad......	6-4	3-8	2-4	1-7	3-3	7-0	3''9	1 2-3	2-5	2-9
Stockholms..........	4-2	1-6	0-7	0-5	l-o	4-3	20	0-6	0-6	0-4
Uppsala.............	3-4	1-9	2-0	1-6	l-o	1-7	09	0''4	0-4	0-5
Södermanlands.......	1-4	0''8	0-8	06	08	1-8	04	o-l	0-3	0-5
Östergötlands........	2-5	1''7	1-5	12	0''8	1-7	1-1	0-3	0-8	0-5
Jönköpings..........	2-7	1-2	0-9	09	08	1''3	06	0''3	0-4	0-3
Kronobergs..........	2-9	11	09	12	0-7	0-9	03	o-l	0-1	00
Kalmar..............	4-7	1''8	1-8	1-7	1-2	2-2	0''9	0-3	0-6	0-ti
Gotlands.............	2-2	1-8	1-7	1-2	0-5	1-2	08	06	0-8	1"2
Blekinge.............	11-0	56	44	5-5	2''2	2-1	10	06	1-1	1-1
Kristianstads ........	1-4	0-5	0-4	0-4	0''2	0-4	02	01	o-i	o-o
Malmö stad..........	8*4	60	5-3	3-7	6-2	8-6	4-8	2-1	1-6	1-1
Malmöhus i övrigt.. ..	45	8-3	2-9	1-8	13	2-1	1-3	0-7	07	0-5
Hallands ............	3-8	2-7	2-4	1-7	l-o	1-7	0-9	0-2	0-6	0-6
Göteborgs stad ......	9-3	4-9	4-4	38	9-4	16-3	8''5	4-2	4-7	2-7
Göteborgs och Bohus i
övrigt ............	15-8	9-6	8-3	7-5	8-5	11-5	9-8	6-4	4-3	>5-0
Älvsborgs............	2-4	1''3	0-9	0-7	0-6	0''8	03	02	0-5	0-2
	1*9	0*8	08	0*3	0''1	03	0-2	o-i	0 2	o-i
Värmlands ..........	6-1	1 9	1-9	4-2	1-2	1-2	0-8	0-7	2-0	09
Örebro..............	4-1	1-5	0''9	0-8	0-9	09	0-4	0''6	0-7	0-5
Västmanlands........	1-1	0-3	0-3	0''3	03	0-5	o-i	Oo	0-1	0-0
Kopparbergs.........	4-8	11	0-5	06	0-4	03	o-l	o-l	0-1	01
Gävleborgs...........	6-7	2-7	2-0	2-7	1-2	1-8	0-6	03	1-1	0-7
Västernorrlands......	18-0	10-0	11-7	14-2	7-0	9-7	5-4	4-6	11-8	6-9
Jämtlands...........	2-2	0''2	0-2	1-5	03	0''5	o-l	O-o	o-l	0-2
Västerbottens........	4-2	1*4	1-6	2-9	09	1-5	0-4	0-1	1-3	0-9
Norrbottens..........	13-4	6’5	6-9	12-0	1-2	2-1	10	0-5	4-4	3-7
Hela riket	5-7	2''9	2''6	2-8	2-1	3-5	1-9	1-1	17	1-3
Städer	7*4	4-7	39	30	3*7	6-3	3-3	1-7	1-9	1-7
Landsbygd	4-8	2''0	1-9	2-6	1-2	1-8	1-1	0-7	1-6	1-1

1 Ökningen i förhållande till 1944 beror på folkmängdsminskning genom Västra Frölunda
sockens inkorporering med Göteborgs stad.

mängden i respektive län. Det absoluta antalet hjälpsökande var alltjämt störst
i Västernorrlands län. Stockholms stad utvisade emellertid ett nästan lika
stort årsmedeltal. På tredje och fjärde plats följde Göteborgs och Bohus län
utom Göteborgs stad samt Norrbottens län. Gynnsammast ställda i arbetslöshetshänseende
vörö Kronobergs, Västmanlands och Kristianstads län.

Även i förhållande till folkmängden var arbetslösheten fortfarande störst i
Västernorrlands län, närmast följt av Göteborgs och Bohus län utom Göteborgs
stad, Norrbottens län, Stockholms stad samt Göteborgs stad. Av de i
tabellen redovisade områdena, som hade någon mera betydande arbetslöshet,
var det endast Stockholms stad, som 1945 utvisade högre arbetslöshetssiffror
i förhållande till folkmängden än 1944.

I bilaga 1 lämnas uppgifter om arbetslöshetsförhållandena i samtliga kommuner,
som rapporterade arbetslöshet den 31 december åren 1944 och 1945.

Tab. 18. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper åren 1936—1915.

irsinedeltal.1

Yrkesgrupper	1936	1937	1938	1939	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Antal Jordbruk och skogshus-
hållning ............	1739	514	891	2121	355	410	209	112	430	267
Jordbruk ..........	790	295	242	321	162	221	118	38	105	95
Skogshushållning ....	949	219	649	1 800	193	189	91	74	325	172
Industri och hantverk ..	17 684	9 347	8 348	8 283	8 239	14 835	8 341	4 599	7190	5131
Malmbrytning och me-
tallindustri........	2 840	1 138	1 013	932	673	1 126	509	251	482	695
Jord- och stenindustri	3 845	1 841	1 338	1 481	1 458	2 147	1 780	1 146	1 125	898
Trävaruindustri ____	4 282	2 406	2 409	2 475	1 290	1 576	814	542	1 031	545
Pappers- o. grafisk ind.	854	434	391	347	538	1 136	336	398	1 095	431
Byggnadsverksamhet	3 805	2 317	2 195	2 317	3 705	7 895	4 301	1 908	3 205	2 380
Övriga industrier____	2 078	1 211	1 002	731	575	955	601	354	252	182
Handel, samfärdsel, för-
vältning m. m.......	4 379	2 651	2100	1782	2 250	4193	2 374	1474	1997	1938
Arbete, ej hänfört till an-
nan grupp..........	11799	5 701	4 850	5 370	2 523	2 781	1382	896	1638	1425
Summa	35 601	18213	16189	17 556	13 367	22 219	12 306	7081	11255	8 761
Procent Jordbruk och skogshus-
hällning............	4-9	2-8	5-5	12-1	2*7	1*8	1-7	1*6	3*8	3*0
Jordbruk ..........	2-2	1-6	1*5	1-8	1*2	1*0	1*0	0*5	0''9	1*0
Skogshushållning ....	27	la	4*0	10*3	1*5	0*8	0*7	i*i	2’9	2''0
Industri och hantverk ..	49-7	5P3	51*0	47*2	61*6	66*8	67*8	64*9	63*9	58*6
Malmbrytning och me-
tallindustri........	8*0	6*3	6*2	5-3	5*0	5-1	4‘l	3*5	43	7-9
Jord- och stenindustri	10-8	10 1	8*3	8*4	10*9	9‘7	14*6	16-2	io*o	103
Trävaruindustri ....	12''0	13-2	14-9	14*1	9*7	7*1	6*6	7-7	9*2	6*2
Pappers-o. grafisk ind.	2-4	2-4	2*4	2 0	4*0	5*1	''.2*7	5*6	9*7	4*9
Byggnadsverksamhet	10-7	12-7	13*0	13*2	27-7	35*5	35*0	26-9	28*5	27*2
Övriga industrier....	5*S	6-6	6*2	4*2	4‘3	4’3	4-9	5*0	2*2	2*1
Handel, samfärdsel, för-valtning m. m.......
123	14-6	13*0	10*1	16*8	18*9	19*3	20*8	17*8	22*1
Arbete ej hänfört till an-
nan grupp ..........	33-1	3P3	29*9	30*6	18*9	12*5	11*2	12*7	14*5	16*3
Summa	100-o	1000	100*0	100*o	100*0	1000	100*0	100*0	100*o	100* 0

1 ^''"r tiden S1/i 1938—3% 1940 ha i statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa, för vilka månatliga uppgifter om yrkesfördelningen icke föreligga under denna tid,
fördelats på yrkesgrupper med ledning av vissa specialundersökningar.

I tab. 18 meddelas uppgifter om de arbetslösas fördelning på yrkesgrupper
åren 1936—1945. Av tabellen framgår, att inga större förskjutningar i
yrkesfördelningen förekommit sedan föregående år. Endast en yrkesgrupp,
nämligen malmbrytning och metallindustri, uppvisade 1945 ett större antal
hjälpsökande arbetslösa än 1944. Inom samtliga övriga yrkesgrupper var
antalet arbetslösa lägre. Den största minskningen kunde konstateras inom
yrkesgruppen pappers- och grafisk industri, vilken 1945 endast omfattade
4 9 % av samtliga hjälpsökande mot 9*7% år 1944.

Tab. 19. De hjälpsökande arbetslösas fördelning’ på åldersgrupper vid vissa
tidpunkter åren 1936—1945.

Tidpunkt		Antal			P r	c e n t
16—25 år	26—50 år	över 50 år	Summa''	16—25 år	26—50 år	över 50 år	Summa
3V 7 1936	3 899	11449	4 582	19 930	19-6	57-4	23-0	100-0
31/s 1937	1031	4 911	2 858	8 800	11-7	55-8	32-5	100-O
30/n 1939	1799	8 064	3 526	13 389	13’5	60-2	26’3	loO-o
sl/7 1940	408	4 445	3 049	7 902	5’2	56-2	38-6	100’G
S1/i» 1940	2 470	14186	6 813	23 469	10’5	60-5	290	100-0
31/j 1941	1 167	9 225	5 813	16 205	7’2	56-9	35-9	100-0
31/iä 1941	1438	10 459	7 686	19 583	7-3	53-4	39-3	100’0
31/7 1942	225	2 974	3 760	6 959	32	42-7	54’1	1000
31/ia 1942	412	3 885	4 295	8 592	4-8	452	50’0	100-0
31/j 1943	123	1498	2 950	4 571	2’7	32’8	64*5	100-0
3,/iä 1943	659	5 686	5 331	11 676	5-6	48’7	45’7	100-0
31/7 1944	319	3 279	3 715	7 313	4’1	44’8	50’8	100-0
31/iä 1944	800	5 550	4 694	11044	7’2	50’3	425	100-0
31/7 1945	196	2 249	3 521	5 966	3’3	37’7	59-0	ioo-o
81/iä 1945	234	3109	3 953	7 296	3-2	42-6	54’2	100-0

1 För åren 1936—1939 överensstämma icke summasiffroma med hela antalet hjälpsökande»
då åldersuppgifter saknas tor ett mindre antal hjälpsökande vid resp. tidpunkter. För 80/ii 1939
saknas dessutom åldersuppgifter för vid statliga och statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta
arbetslösa.

En fullständig fördelning på län och yrkesgrupper av den 31 december
1945 anmälda hjälpsökande är intagen i bilaga 2. De yrkesgrupper, som vid
utgången av 1945 uppvisade ett mera betydande antal arbetslösa, voro byggnadsverksamhet
(2 356), arbete ej hänfört till annan grupp (1 305), jordoch
stenindustri (812), träindustri (416, därav sågverksindustri 377), landtransport
(396) samt malmbrytning och metallindustri (326).

I tab. 19 meddelas uppgifter örn arbetslöshetsklientelets ålderssammansättning
vid vissa tidpunkter åren 1936—1945. Av tabellen framgår, att antalet
hjälpsökande i åldern 50 år och däröver vid 1945 års slut utgjorde en större
del av klientelet än vid samma tidjvunkt tidigare år. Antalet hjälpsökande
i åldern 16—25 år uppgick endast till 3 2 %> av samtliga hjälpsökande.

Kvinnorna utgjorde under 1945, liksom förut, en obetydlig del av de hjälpsökande.
Under 1945 voro i genomsnitt 56 av samtliga hjälpsökande kvinnor.
Vid årets utgång voro 43 (0 6 %>) kvinnor anmälda.

Alltifrån dell 1 juli 1934 gälla i vissa avseenden särskilda bestämmelser
rörande i vistelsekommun icke hemortsberättigade hjälpsökande arbetslösa.
Antalet sådana hos arbetslöshetsnämnderna anmälda arbetslösa har under
de gångna åren städse varit ringa. Vid 1945 års utgång vörö 103 eller 14 °/o
av samtliga hjälpsökande icke hemortsberättigade i den kommun, där de
erhållit eller sökt arbetslöshetshjälp.

Arbetslinjen.

Statliga arbeten i arbetsmarknadskommissionens regi. De arbeten, som
kommissionen under år 1945 åtagit sig att utföra, ha varit väg-, farleds-,

Tub. 20. Antal arbetslösa sysselsatta vid arbeten i arbetsmarknadskommissionens

regi1 åren 1986—1945.

Årsmedeltal	Hänvisade från	Hela antalet	Därav från städer %	1945	Hänvisade från	Hela antalet	Därav från städer %
städer	lands- bygd	städer	lands- bygd
1936	3124	5 944	9 068	34-5	Januari......	789	732	1521	51''9
1937	1896	2 316	4 212	450	Februari ....	792	792	1584	50''0
1938	956	995	1951	49-0	Mars........	802	S54	1 656	48''4
1939	517	994	1511	34''2	April........	843	765	1608	52-4
1940	543	620	1163		Maj ........	805	800	1605	50''2
1941	1519	1281	2 800	54''3	Juni ........	742	580	1 322	56''1
					Juli ........	718	408	1126	63-8
1942	1018	1177	2195	46-4	Augusti......	721	371	1092	66-0
1943	735	709	1444	50''9	September ..	739	383	1122	659
1944	750	940	1 690
					Oktober ....	804	411	1215	66-2
					November ..	851	453	1304	65''3
1945	785	585	1370	57''3	December____	815	474	1289	63''2

Omfattar t. o. m. juni 1940 statliga reservarbeten (inklusive statliga arkivarbeten) samt
därefter statliga beredskapsarbeten i kommissionens regi och statliga arkivarbeten samt fr. o. m.
april 1942 även musikerhjälp.

vatten- och avlopps- samt flygfältsanläggningar, fornvårdsarbeten samt en
byggnad för fritidsanläggning. Vidare ha en del huvudsakligen kompletterande
försvarsarbeten utförts. Uppgifter angående försvarsarbeten ingå ej
i det följande annat än i fråga om antalet sysselsatta arbetare och medeldagsförtjänster.
En fullständig förteckning över andra arbeten, som kommissionen
under år 1945 åtagit sig, återfinnes i bilaga 3. Kostnaderna för
dessa arbeten uppgå till sammanlagt 9 036 335 kronor. Kostnadernas fördelning
på olika län framgår av bilaga 8. En förteckning över under år
1945 avslutade arbeten — andra än försvarsarbeten — lämnas i bilaga 4.

Antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi under åren
1936—1945 redovisas i tab. 20. Under 1945 sysselsattes i genomsnitt 1 370 arbetslösa,
varav 57 3 % voro hänvisade från städer. Av hela antalet sysselsatta
arbetslösa voro 66''7 % försörjningspliktiga.

Enligt en undersökning avseende slutet av september 1945 voro av de vid
kommissionens beredskapsarbeten sysselsatta hänvisade arbetslösa 82 8 %
sysselsatta inom hänvisningslänet mot 79 7 °/o vid samma tid 1944. Av arbetarna
kunde 62‘2°/o utnyttja sin ordinarie bostad (dagkolonister) och 37 8%
bodde i av kommissionen tillhandahållen förläggning eller undantagsvis i genom
egen försorg anskaffad tillfällig bostad. Vid statliga beredskapsarbeten
sysselsatta arbetslösa åtnjuta vissa sociala förmåner, såsom fri resa till och
under vissa förutsättningar från arbetsplatsen, ersättning med 2 kronor per
dag för sjukdagar m. m. De arbetare, som utnyttja av kommissionen tillhandahållen
bostad, erlägga härför en avgift av 50 öre per dygn. I denna
avgift ingår även ersättning för värme, lyse, sängutrustning med lakan,
handdukar, tvättkärl samt vissa kokkärl. Arbetarna svara själva för den
dagliga städningen, men skurning av golv lii. lii. verkställes på kommissio -

nens bekos.tnad två gånger i månaden. Samtliga dessa förmåner utgå vid
statliga beredskapsarbeten, oavsett i vilken myndighets regi arbetena bedrivas.

Kostnaderna per dagsverke för statliga beredskapsarbeten i kommissionens
regi (exklusive försvarsarbeten) under åren 1944 och 1945 framgå av

följande sammanställning.
	1944		1945
	Kronor	%	Kronor	*
Arbetskostnad.....................	......22: 55	89-t	26: 57	87-3
Administration....................	...... 1: 94	7-7	2: 37	7-8
Sociala kostnader..................	...... 0: 73	2-9	1: 49	4-9
Summa 25: 22	100-o	30: 43	100-o
därav kontant utbetalade arbetslöner	...... 13: 63	54-1	14: 55	47-8
Medeldagsförtjänsterna för vid	statliga beredskapsarbeten	i kommissio-
nens regi sysselsatta hänvisade arbetslösa under	åren 1943-	-1945	framgå

av tab. 21. Förtjänsterna, som äro beräknade per 8 timmars dagsverke, inkludera
indextillägg och semesterersättning samt i förekommande fall (försvarsarbeten)
övertidsersättning. Arbetarnas dagsförtjänster kunna emellertid
väsentligt avvika från angivna tal; särskilt är detta fallet under vintern,
då arbetstiden är något avkortad. Det bör observeras, att de i kommissionens
regi utförda arbetena i största utsträckning bedrivas på ackord och
att de angivna dagsinkomsterna inkludera utbetalda ackordsöverskott. Vid
bedömande av de i denna och andra tabeller angivna medeldagsförtjänsterna
för olika grupper av arbeten torde även beaktas, att variationer i grundpenningen
för tidlönsarbete föreligga mellan olika older och tidsperioder
ävensom att omfattningen av ackordsarbetet varierar. Antalet under 1945
utförda dagsverken uppgick till 384 628 mot 412 725 under föregående år.

Tab. 21. Medeldagsförtjänster vid statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknadskommissionens
regi åren 1943—1945. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Vägarbeten	Andra arbeten1	Samtliga arbeten
1943	1944	1945	1943	1944	1945	1943	1944	1945
Januari ............	12: 32	12: 48	12: 00	17: 20	18:48	15: 68	15: 76	14: 40	13:04
Februari............	12:08	12: 96	12:80	17:28	18: 16	18: 24	15: 92	14:48	14:48
\| Mars ..............	11:92	13:20	12:80	16: 88	17: 76	17: 12	14: 88	14: 24	14: 00
April ..............	12: 24	12: 96	13: 36	17: 76	17:76	18: 00	14: 64	13: 84	14:48
Maj................	12: 32	13: 92	14: 24	17: 68	17: 04	19: 20	14:24	14: 56	15: 20
Juni................	13:20	14: 32	15: 92	18:88	18: 08	20: 08	15: 20	15: 44	16: 96
Juli................	13: 04	14: 16	16: 40	18: 72	18:48	19: 44	15: 52	15: 76	17: 12
Augusti ............	13: 60	14: 24	16: 96	18: 32	18: 96	18: 56	15:92	16: 24	17: 36
	13: 12	13: 76	17: 68	18: 56	19: 36	15: 12	15: 84	16: 16	17: 04
’ Oktober............	12: 88	13: 36	16: 80	19: 12	19: 60	14:80	15: 92	15:76	16: 16
November..........	12: 32	12: 88	16: 00	18: 24	18: 16	15: 36	15:20	14: 56	15: 84
\| December ..........	12: 48	12: 80	17: 28	19: 28	17:92	15: 44	15: 12	14: 16	16: 64

1 Farleds-, flygfälts-, försvarsarbeten m. m.

Tab. 22. Antal arbetslösa sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten åren 1936—1945.

Års medeltal -

Arkivarbeten	Musiker-	1945	Arkivarbeten	Musiker- hjälp- arbeten
stat- liga	statskom- munala	summa	hjälp- arbeten1	stat- liga	statskom- munala	summa
109	_	109	_	Januari......	272	62	334	86
84	—	84	—	Februari.....	279	64	343	88
105	—	105	—	Mars........	283	79	362	88
				April........	287	88	375	85
		11/		Maj.........	294	91	385	68
233	14	131 247		Juni.........	287	88	375	13
				Juli.........	285	91	376	14
270	76	346	22	Augusti......	297	95	392	12
209	53	262	65	September ...	301	99	400	10
267	75	342	74	Oktober.....	309	92	401	81
				November ...	319	88	407	100
296	85	381	87	December....	333	87	420	101

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

medeltal lor de 5 manader, under vilka musikerhjälparbeten huvuds
Under sommarmånaderna bedrives hjälpverksamhet endast i undantagsfall.

I antalet arbetslösa sysselsatta vid arbeten i kommissionens regi äro även
inräknade de arbetslösa tillhörande intellektuella m. fl. yrken, som beredas
utkomst vid de fr. o. m. 1934 i form av statligt reservarbete anordnade
arkivarbetena samt de arbetslösa musiker, som sysselsättas i den fr. o. m.
april 1942 anordnade statliga musikerhjälpen. Fr. o. m. oktober 1941 sysselsättas
arbetslösa även vid statskommunala arkivarbeten. Hela antalet arbetslösa
sysselsatta vid arkiv- och musikerhjälparbeten under åren 1936—
194o framgar av tab. 22. Tabellen utvisar, att antalet arkivarbetare under
1945 uppgick till i genomsnitt 381 personer per månad, varav 296 vid statliga
och 85 vid statskommunala arbeten. Här ha icke inräknats de flyktingar,
som under de senaste åren placerats i resp. hjälpformer.

Inalles 59 arbetslösa ha under 1945 erhållit interlokal hänvisning till arkivarbete,
d. v. s. hänvisats till arbetsplatser utom hemorten. Motsvarande
siffra för musikerna utgjorde 24.

De 420 svenska arbetslösa, som vid årets slut voro placerade i arkivarbeten,
fördelade sig med hänsyn till yrkestillhörigheten på följande sätt:

Yrkesgrupp

Antal

Jordbruk och skogsbruk..................................... 0

Industri och hantverk....................................... g

Samfärdsel.................................................. g

Handel..................................................... ^25

Förvaltning, arbetsledning och fria yrken (inkl. kontorsarbete)... 265

Hälso- och sjukvård......................................... 7

Arbete ej hänfört till annan grupp ........................... \

1-5

1-9

29-8

63-1

1-7

0-1

Summa 420 100-0

Antalet arbetsplatser, vid vilka arkivarbetare voro sysselsatta, uppgick under
1945 till i medeltal 128 (tab. 23). Av dessa voro 99 statliga och 29 statskommunala.

Tab. 23. Antal arkivarbetsplatser resp. mnsikorganisationer, som tagits i anspråk
för arkiv- och musikerhjälparbeten för svenskar åren 1936—1945.

Års medel tal -

Arkivarbetsplatser [

Stat liga -

Statskomm
linnia -

Sum ma -

MusikI
organisationer -

Summa

Arkivarbetsplatser

1945

Stat liga -

Stats- [
kommunala -

Sum ma -

Musik organi satio -

Summa

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

36
77

36
95

123

121

128

36
95

156

169

219

226

Januari...
Februari..
Mars.....

April.....

Maj......

Juni .....

Juli......

Augusti...
September

Oktober ..
November
December.

101

96
101

97
99
97

101

105

108

126 104
121 i 107
130 109

128

132

128

123

124
127

131

132
138

109

230

228

239

237

214

156

141
139

142

209

228

235

Liksom under de två närmast föregående åren ha intellektuella flyktingar
även under 1945 beretts utkomstmöjligheter vid statliga och statskommunala
arkivarbeten på i princip samma villkor som i dessa arbeten placerade
svenska arbetslösa. Antalet i dylika arbeten sysselsatta flyktingar (inkl. musikerhjälpta)
uppgick vid utgången av år 1945 till 1 293, av vilka ungelär
Vs sysselsattes med vetenskapliga eller vetenskapligt betonade arbetsuppgifter
och de övriga med arkivarbeten av mera rutinmässig natur.

Antalet musikorganisationer, som vid någon tidpunkt under kalenderåret
1945 bedrev musikerhjälpsverksamhet, uppgick till 135, lokaliserade till 84
orter. De 116 musiker, som vid någon tidpunkt under året sysselsattes vid
dessa organisationer (av vilka flera ofta gemensamt utnyttjade en enda musiker),
trakterade i huvudsak följande instrument:

violin.........	..... 55	piano.........	..... 11	slagverk..........	. 2
cello..........	..... 23	kontrabas.....	..... 6	övriga instrument..	. 4
klarinett......	..... 12	flöjt .........	..... 3

Musikerna ha utövat aktiv musik såsom orkestermedlemmar, instruktörer
eller dirigenter. Nästan alla ha dessutom haft att meddela undervisning åt
orkestermedlemmar och skolungdom, och många ha utnyttjats för notskrivning.

Förutom svenskar har även inemot ett 40-tal danska, norska och baltiska
musikerflyktingar hänvisats till musikerhjälpen; ca hälften av dem har tidvis
haft arbete vid den s. k. notskrivningscentralen i Uppsala, där även
några svenskar varit placerade. Under senare halvåret 1945 utfördes vid
centralen ca 11 000 sidor notskrift för ett trettiotal statliga myndigheters
och kulturella institutioners räkning, såsom musikaliska akademien, allmänna
läroverk, regementsmusikkårer, ABF- och KFUM-orkestrar m. fl.

Under de närmare fyra år musikerhjälpen pågått ha inalles 160 olika
musikorganisationer landet runt i sin verksamhet sysselsatt arbetslösa mu -

siker. Nedan lämnas vissa sammanfattande uppgifter om musikerhjälpen
unden tiden 1942/43—1945/46; beaktas bör, att vederbörande verksamhets -

period i huvudsak omfattat tiden oktober—	-maj, varför	resp. perioders siffror
ej sammanfalla med	kalenderårens.
	Antal orter, där	Antal	Antal elever i
Verksamhetsperiod	musikerhjälp	sysselsatta	undervisnings-
	bedrivits	musiker	verksamhet
1942/43 .....	....... 40	85	850
1943/44 .....	....... 61	120	1 710
1944/45 .....	....... 69	137	2 204
1945/461.....	....... 68	137

1 Preliminära uppgifter.

Av de 2 204 eleverna under verksamhetsperioden 1944/45 voro ca 1 200
skolbarn, därav nära 1 000 under 15 år.

Avlöningen till de vid arkivarbetena och musikerhjälpen sysselsatta har
sedan i oktober 1942 utgått med oförändrade belopp eller med högst kr.
74: 90 (ortsgrupp I) och lägst kr. 45: 15 (ortsgrupp A) per vecka.

Interlokalt hänvisad familjeförsörjare är berättigad att under vistelse på
arbetsplatsen behålla den för hans hemort fastställda arbetslönen, varjämte
den hemmavarande familjen efter behovsprövning kan tillerkännas hyreshjälp.
Dessutom äger interlokalt hänvisad person — såväl familjeförsörjare
som icke-familjeförsörjare — från den 1 oktober 1945 åtnjuta hyresbidrag.

Detta utgår per kalendermånad med följande belopp: Hyresbidragsbelopp per kalender-Arkivarbets- månad1 för
Ortsgrupp	lön per vecka kr.	familjeför-sörjare kr.	icke-familje-försörjare kr.
A.....	... 45: 15	30	—	18	_
B.....	... 47: 95	30	—	18	—
C.....		30	—	18	—
D.....	... 52: 50	42	—	30	—
E.....	... 55: 30	42	—	30	—
F.....	... 59: 15	42	—	30	—
G.....	... 65: 45	54	—	42	—
H.....	... 71: 40	54	—	42	—
I......	... 74: 90	60	—	45	—

1 Vid halvtidstjänst utgår hyresbidraget med hälften av angivna belopp.

Från och med 1945 medgivas i reservarbete (alltså både i arkivarbete och
musikerhjälp) sysselsatta att tillgodoräkna sig mot semester svarande arbetsledighet
efter i huvudsak samma grunder som föreskrivas i semesterlagen.

Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi.
Statliga beredskapsarbeten bedrevos under 1945 förutom i kommissionens
även i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi. Dessutom bedrevs ett arbete
Bihang till riksdagens protokoll 19i6. 1 sami. Nr 293. Bil.

Tnb. 24. Antal arbetslösa sysselsatta Tid statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi åren 1988—1945.

		därav hänvisade från			därav hänvisade från
		Göteb.					Göteb.
Års-	Hela	o. Bohus	Väster-		1945	Hela	o. Bohus	Väster-	Övriga
medeltal	antalet	län	norr-	Övriga	antalet	län	norr-
		(utom	lands	län			(utom	lands	län
		Gbgs	län				Gbgs	län
		stad)					stad)
1938......	663	363	231	69	Januari.......	2 571	523	1468	580
					Februari......	2 859	605	1690	564
1939......	1392	357	669	366	Mars.........	3182	612	1951	619
1940......	898	435		94		3 282	680	1818	784
oöy		2 427	667	1237	523
1941	1495 1074	760 483	461	274		1895	674	807	414
1942......	225		1582	648	639	295
		1 463	625	580	258
1943......	1066 2 231	380 562	493 1292	193	September ....	1328	575	545	208
1944......	377	1352	565	529	258
November____	1606	585	665	356
1945......	2105	610	1054	441	December.....	1712	557	721	434

i järnvägsstyrelsens regi. Kostnaderna för dessa beredskapsarbeten uppgingo
till 23 314 805 kronor, därav statsbidrag 21 399 704 kronor. Bilaga 8 utvisar,
hur dessa kostnader fördelade sig länsvis. Mer än hälften av kostnaderna
kom på Västernorrlands län. Samtliga dessa arbeten finnas upptagna i bilaga
3. I bilaga 5 meddelas uppgifter om kostnader och dagsverken för under
1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens
regi.

I tab. 24 lämnas uppgifter om antalet under åren 1938—1945 vid statliga
beredskapsarbeten i annan myndighets än kommissionens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa. Av tabellen framgår, att under 1945 i medeltal 2 105
arbetslösa voro sysselsatta vid dessa arbeten. Av de sysselsatta voro 1 054
eller hälften hemmahörande i Västernorrlands län. Från Göteborgs och Bohus
län utom Göteborgs stad voro 610 eller 29 0 %. Av samtliga-sysselsatta
voro 93-7 °/o hänvisade från landskommuner; 907 % vörö försörjningspliktiga.
Vid september månads utgång kunde 78 6 °/o utnyttja sin ordinarie bostad
(dagkolonister).

Medeldagsförtjänstema (inklusive indextillägg och semesterersättning) för
vid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi sysselsatta
hänvisade arbetslösa under åren 1940—1945 framgå av tab. 25.

Vid en jämförelse med motsvarande uppgifter för kommissionens arbeten
bör beaktas, att de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi utförda arbetena
närmast äro jämförbara med kommissionens vägarbeten och att arbetsstyrkorna
i väsentligt större utsträckning än vid arbeten i kommissionens regi
bestå av folk från orten, s. k. dagkolonister. I fråga örn sociala förmåner
gäller detsamma som vid kommissionens arbeten.

Tab. 25. Medeldagsförtjänster Tid statliga beredskapsarbeten i väg- och vattenbygg nadsstyrelsens

regi juli 1940—december 1945. Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	1940	1941	1942	1943	1944	1945
Januari..............		10: 24	11:76	13:06	14: 32	14:08
Februari ............		10:55	12:28	13: 66	14: 48	14: 64
Mars................		10:84	12: 51	14:41	14: 64	14: 96
April................		11:28	12: 99	14:42	15: 12	15: 52
Maj.................		11: 80	13: 54	14: 44	15:20	15:04
Juni.................		12:25	13: 25	14: 34	15:20	15: 52
Juli.................	10: 91	12: 24	13: 30	14: 39	15:20	15: 52
Augusti..............	11: 14	12:10	13: 65	14: 43	14: 96	15:04
September...........	11:17	12: 60	13:54	14: 77	14:40	14:96
Oktober.............	10:71	12: 31	13:85	14: 86	14: 72	14: 72
November...........	10: 82	12: 37	13:43	14:71	14: 56	14: 64
December............	10:23	12: 57	13:46	14: 26	15:04	14:88

Statskommunala beredskapsarbeten. En förteckning över de beredskapsarbeten,
som under 1945 beviljats för utförande i kommunal regi, återfinnes
i bilaga 6. Kostnaderna uppgingo till 11 656 835 kronor, varav 3 795 894 kronor
utgjorde statsbidrag. Kostnadernas fördelning på olika län framgår av
bilaga 8. Denna utvisar, att hälften av kostnaderna kom på Stockholms stad.

Antalet vid statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta arbetslösa under
åren 1938—1945 framgår av tab. 26. Under år 1945 sysselsattes vid dessa
arbeten i medeltal 1 238 arbetslösa. Av hela antalet sysselsatta voro 64 5 %
hänvisade från städer; 93 7 °/o voro försörjningspliktiga. Antalet kommuner,
som under 1945 hade arbetslösa sysselsatta vid statskommunala beredskapsarbeten,
uppgick i medeltal till 43, därav 16 städer och 27 landskommuner.

Även den mindre konkurrensdugliga arbetskraften har sysselsatts vid
statskommunala beredskapsarbeten, för vilka i sådana fall, efter överenskommelse
mellan arbetsmarknadskommissionen och kommunalarbetareförbundet,
vissa särskilda bestämmelser tillämpas. Sålunda utgår vid tidlönsar -

Tab. 26. Antal arbetslösa sysselsatta viii statskomnmnala beredskapsarbeten

åren 1938—1945.

Års- medeltal	Hänvisade från	Hela antalet	Därav från städer %	1945	Hänvisade från	Hela antalet	Därav från städer %
städer	lands- bygd	städer	lands- bygd
1938	191	408	599	31''9	Januari.........	707	500	1 207	58-fi
					Februari........	727	519	1246	58-3
1939	261	543	804	32-5	Mars...........	834	538	1372	60-8
1940	154	243	397	38-8	April...........	865	560	1 425	607
					Maj............	869	565	1434	60-6
1941	900	207	1107	81-3	Juni............	962	472	1434	67-1
1942	1131	216	1347	84-0	Juli............	899	409	1308	68-7
					Augusti.........	861	378	1239	69-5
1943	701	112	813	86-2	September......	813	356	1169	69-6
1944	802	444	1 246	64-4	Oktober........	714	329	1 043	68-5
					November......,	753	348	1 101
1945	799	439	1 238	64-5	December ......	588	288	876	67-1

Tab. 27. Medeldag förtjänst er vid statskommunala beredskapsarbeten åren 1944 och 1945.

Kronor per 8-tiinmars dagsverke.

Månad	Stockholm med förorter, Götebor® och Malmö	Övriga städer	Landsbygd	Hela riket
1944	1945	1944	1945	1944	1945	1944	1945
[ Januari..............	19: 84	21: 11	17: 00	15: 43	14: 00	14: 28	18:12	16: 67
Februari ............	19: ‘24	20: 58	15: 50	15: 23	14: 17	15: 02	16:46	16: 51
Mars................	19: 86	22: 46	16: 10	15: 78	14: 01	15: 44	17: 18	17: 22
April................	19: 97	19:73	16: 45	16: 61	13: 56	14: 97	16: 87	17: 14
Maj ................	21: 15	20: 08	16: 83	17:26	14: 45	15:41	17:59	17: 55
Juni ................	21:77	19: 70	16: 54	16: 82	14: 54	16: 32	17: 68	17: 90
Juli ................	21:57	19: 65	16: 69	16: 73	14: 72	16: 59	17: 63	18: 26
Augusti..............	21: 98	20: 82	17: 34	17: 13	14: 64	16: 48	17:80	18: 76
September ..........	22: 09	22: 31	18: 86	17:25	15: 57	15:43	18: 74	19: 36
Oktober ............	21: 93	20: 93	15: 94	17: 58	15: 28	14: 67	17: 46	18: 73
i November ..........	21: 37	21: 17	17:06	18:49	13: 81	15: 50	17: 99	19: 12
1 December............	21: 94	21: 73	16:20	17: 98	\| 15:99	15: 93	18: 07	18: 98

bete en timlön, som med 15 % understiger den för vederbörande kommun
i gällande kommunalarbetareavtal stadgade lönen. Arbetena bedrivas dock i
största möjliga utsträckning såsom ackordsarbete, varvid sedvanliga ackordspriser
användas. Någon viss minimitimförtjänst garanteras ej å ackord, utan
endast intjänt lön utbetalas.

I tab. 27 redovisas medeldagsförtjänster per 8 timmars dagsverke för vid
statskommunala beredskapsarbeten sysselsatta under varje månad åren 1944
och 1945. I densamma ha arbeten belägna i Stockholm med förorter, Göteborg
och Malmö samt övriga städer resp. på landsbygden redovisats vart
för sig.

Statskommunala reservarbeten.1 Under år 1945 har arbetsmarknadskommissionen
icke i något fall lämnat statsbidrag för utförande av nya statskommunala
reservarbeten. För dylika arbeten, som beviljats före 1945, har
kommissionen under året medgivit statsbidrag på beräknade merkostnader
å tillhopa 59 700 kronor. Av beloppet utgjorde 36 600 kronor arbetskostnader
och 23 100 kronor övriga kostnader. Vid arbetena sysselsattes huvudsakligen
mindre konkurrensduglig arbetskraft.

I tab. 28 meddelas uppgifter om vid statskommunala reservarbeten sysselsatta
arbetslösa under åren 1936—1945. I genomsnitt sysselsattes under 1945
endast 128 arbetslösa vid dessa arbeten. Av arbetarna vörö 883 % hänvisade
från städer; 60 8 % voro försörjningspliktiga. Endast 8 kommuner hade
arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten. Dessa kommuner
voro: Stockholm, Kalmar, Göteborg, Uddevalla, Örebro, Eda, Timrå och
Holmsund. Medeldagsförtjänsterna vid de statskommunala reservarbetena
under åren 1943—1945 redovisas i tab. 29.

1 Statskommunala arkivarbeten, se sid. 63

Tab. 28. Antal arbetslösa sysselsatta vid statskommunala reservarbeten

(inkl. statskommunala arkivarbeten) åren 1936—1945.

Årsmedeltal

Städer

Lands bygd -

Hela

riket

Därav
i städer

1945

Städer

Lands bygd -

Hela

riket

Därav
i städer
%

1936

1937

1938

1939

1940

1941

1942

1943

1944

1945

2188
1114
663

414

106

143

109

148

113

2 403
975
645

426

114

4 591
2 089
1308

840

220

149

177

134

169

128

47''7

53- 3
50-7

49-3

48-2

54- 4

80-8

81-3

87- 6

88- 3

Januari...
Februari .
Mars.....

April.....

Maj .....

Juni.....

Juli .....

Augusti...
September

Oktober .
November
December.

124

141

145

149

116

108

110

117

lil

144

161

159

165

132

122

124

108

103

82-1

82-0

861

87-6

91-2

90-3

87- 9

88- 5
88-7

87-0

87-4

100-0

Tab. 29. Medeldagsförtjänster vid statskommunala reservarbeten åren 1943—1945.
Kronor per 8-timmars dagsverke.

Månad	Städer	Landsbygd	Hela riket
1943	1944	1945	1943	1944	1945	1943	1944	1945
Januari ............	8: 30	9: 38	11: 07	8: 78	8: 51	9: 39	8: 3 9	9:31	10: 52
Februari............	9: 26	9: 42	11: 04	9: 08	8: 71	9: 13	9: 2 2	9: 07	10: 19
Mars...............	9: 80	9:54	11: 47	9: 48	8: 70	8: 97	9:6 8	9:17	10: 65
April ..............	10: 31	9: 14	12: 31	9: 34	8: 74	9:46	10: 04	8: 96	11: 48
Maj................	10: 58	9: 33	12: 72	8: 50	9: 81	9: 59	10:00	9: 50	12: 07
Juni................	10: 30	9: 65	11: 95	8: 59	9: 72	10: 38	9: 81	9: 66	11: 67
Juli................	10: 63	10: 08	12: 65	8: 66	8: 73	9: 49	10:07	9: 66	11: 11
Augusti ............	10: 63	10: 59	11: 34	9: 36	8: 28	9: 09	10: 25	10: 15	10: 25
September..........	9:74	10: 33	11: 03	9:40	8: 25	9: 12	9: 63	10:01	9: 94
Oktober............	9: 84	10: 75	10: 07	9: 13	8: 57	9: 06	9: 59	10: 39	9: 27
November..........	9: 78	10: 97	11: 35	9: 40	8: 62	8: 89	9: 61	10: 53	9: 49
December ..........	8: 69	11: 97	11:47	9: 13	12: 66	8:85	8: 93	12: 13	9: 26

Tab. 30. Antal arbetslösa sysselsatta vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag

åren 1936—1945.

Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	19 4 5	Städer	Land s-bygd	Hela riket
1930	1023	1384	2 407	Januari ..........	544	339	883
1937	990	537	1527	Februari..........	598	309	907
1938	928	590	1518	Mars ............	532	224	756
1939	867	883	1 750	April ............	433	180	613
1940	691	371	1 062	Maj..............	364	213	577
1941	782	524 ,	1306	Juni..............	282	160	442
				Juli..............	203	159	362
1942	297	179	476	Augusti ..........	156	148	304
1943	167	108	275	September........	176	154	330
1944	320	360	680	Oktober..........	196	163	359
				November........	240	201	441
1945	335	202	537	December ........	294	177	471

Tab. 31. Arbetslinjens omfattning åren 1936—1945.

Antal sysselsatta

	1936	1937 (	1938 \|	1939 !	1940	1941 \|	1942 ]	1943 j	1944	1945
Statliga arbeten
Januari...............	11348	7 818	2 806	2 894	2 285	2 995	3880	2 552	2 927	4 092
Februari..............	11088	7 862	3 004	3134	1 963 i	3 402	4 473	3 024	3 628	4 443
Mars..................	10 171	6 740	2 856	2 884	1640	3 454	4154	3 076	4180	4 ö38
April..................	9140	5 659	2 282	2 489	1366	4 223	3 469	2 710	4 757	4 890
Maj...................	10 578	4147	2 709	2 903	1458	5 326	3 528	2 5221	5 092	4 032
Juni..................	10 453	3 510	2 565	3 418	1497	6 610	3 414	2 483	4 661	3 217
Juli...................	9 299	3 027	2 416	3 267	1727	6 438	3 310	2 329	4 218	2 708
Augusti...............	8184	2 680	2 523	3 267	2 303	5 484	3120	2 248	3 929	2 555
September.............	7 479	2 302	2 537	2 868	2 639	4 031	2 772	2 218	3 682	2 450
Oktober...............	7 001	2139	2 647	2 865	2 775	3 424	2 533	2 231	3 381	2 567
November.............	7 424	2 444	2 635	2 664	2 862	3 228	2 326	2 415	3 207	2 910
December.............	6 648	2 212	2 386	2180	2 218	2 929	2 252	2 307	3 393	3 001
Slatskommunala arbeten
Januari................	6 417	3 047	1727	1699	1047	472	1981	886	1081	1324
Februari..............	6 209	3132	1828	2 055	878	635	2 096	954	1516	1357
Mars..................	5 865	3 005	2 089	2 271	648	878	2185	1 162	1674	1516
April..................	5 631	2 775	2 318	2 084	540	1121	1987	1067	1850	1586
Maj...................	5 655	2 242	2 253	1974	742	1240	1623	1066	1785	1593
Juni..................	4 940	2 017	2 216	1833	732	1294	1452	1006	1634	1599
Juli...................	4 223	1643	1951	1535	515	1570	1319	955	1366	1 440
Augusti...............	3 438	1394	1821	1359	513	1487	1238	908	1262	1361
September.............	3 302	1387	1808	1358	436	1416	1223	890	1241	1293
Oktober...............	3181	1449	1832	1220	459	1478	1137	886	1181	1161
November.............	3 090	1476	1654	1279	503	1689	1078	792	1192	1204
December.............	3134	1507	1385	1070	394	1784	966	787	1190	963
Kommunala arbeten
Januari...............	3 885	2 885	1993	2 992	1335	2 035	1028	324	856	883
Februari..............	3 709	2 751	2167	3 488	1404	2 371	963	474	1274	907
Mars..................	3 468	2 276	2 064	3139	1386	2 238	791	364	1257	756
April..................	2 672	1790	1648	2 360	1041	1773	671	357	916	613
Maj...................	2164	1417	1337	1489	724	1395	477	263	674	577
Juni..................	1929	1098	1092	1347	589	1094	409	187	558	442
Juli...................	1734	863	1077	1015	661	847	281	202	385	362
Augusti...............	1673	832	965	896	669	818	220	186	288	304
September.............	1575	875	980	844	814	815	209	158	313	330
Oktober...............	1702	989	1188	964	1021	652	231	143	431	359
November.............	2 220	1285	1672	1192	1575	801	244	262	563	411
December.............	2152	1268	2 027	1277	1523	830	189	376	647	471
Summa
Januari...............	21 650	13 750	6 526	7 585	4 667	5 502	6 889	3 762	4 864	6 299
Februari..............	21 006	13 745	6 999	8 677	4 245	6 408	7 532	4 452	'' 6 418	6 707
Mars..................	19 504	12 021	7 009	8 294	3 674	6 570	7130	4 602	7111	7110
April..................	17 443	10 224	6 248	6 933	2 947	7117	6127	4134	7 523	7 089
Maj...................	18 397	7 806	6 299	6 366	2 924	''7 961	5 628	3 851	7 551	6 202
Juni..................	17 322	6 625	5 873	6 598	2 818	18 998	5 275	3 676	6 853	5 258
Juli...................	15 256	5 533	5 444	5 817	2 903	8 855	4 910	3 486	5 969	4 510
Augusti...............	13 295	4 906	5 309	5 522	3 485	! 7 789	4 578	3 342	5 479	4 220
September.............	112 356	4 564	5 325	5 070	3 889	6 262	4 204	3 266	: 5 236	4 073
Oktober...............	11 884	4 577	i 5 667	5 049	4 255	5 554	3 901	3 260	4993	4 077
November.............	12 734	5 205	5 961	5135	4 940	[5 718	3 648	3 469	4 962	4 555
December.............	i 11 934	\| 4 987	[5 798	4 527 i 4135	15 543	3 407	3 470	\| 5 230	4 435

Tab. 82. Arbetslinjens omfattning inom olika geografiska områden

åren lim—1945.

År Månad		Antal hjälpta		Hjälpta i % av hjälpsökande
Stor- städer	Övriga städer	Lands- bygd	Hela riket	Stor- städer	övriga städer	Lands- bygd	Hela riket
Årsmedeltal. 1936......................	2 283	4 052	9 730	16 065	32-5	45''7	49-4	451
1937......................	1392	2 609	3 828	7 829	33-2	43-0	48-2	43-0
1938......................	686	2 063	3 289	6 038	20-9	38-5	43-6	373
1939......................	456	1659	4183	6 298	17-6	38-7	39-2	35-9
1940......................	531	1023	2186	3 740	9-7	31-8	46-9	28-0
1941......................	1735	1833	3 288	6 856	17-3	36-8	45-7	30-9
1942......................	1775	1062	2 433	5 270	325	39-9	58-3	42-8
1943......................	1374	551	1806	3 731	46 3	40-6	65-5	52-7
1944......................	1207	1070	3 739	6 016	43-3	49-0	59-5	53-5
1945......................	1210	924	3 214	5 378	42-3	569	76-4	61-4
1945 Januari ..................	1086	1222	3 991	6 299	31-5	47-2	65-9	52-1
Februari..................	1108	1286	4 313	6 707	28-9	47''3	68-3	52-1
Mars.....................	1 154	1314	4 642	7110	26-6	49-4	711	52-6
April ....................	1220	1258	4 611	7 089	29-0	65-0	78-1	589
Maj......................	1 224	1 125	3 853	6 202	32-5	67-2	84-0	61-9
Juni......................	1388	881	2 989	5 258	42-7	69-0	88-1	66-4
Juli......................	1312	714	2 484	4 510	57-7	73-8	91-2	75-6
Augusti ..................	1295	629	2 296	4 220	67-2	68-7	89-5	78-1
September................	1290	623	2160	4 073	66-9	655	85-4	75-3
Oktober..................	1280	626	2171	4 077	65-1	61-5	76-0	698
November................	1340	705	2 510	4 555	624	56-0	74-9	67-4
December ................	1177	710	2 548	4 435	57-2	46''4	68-8	60-8

Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag. Antalet arbetslösa sysselsatta
vid kommunala hjälparbeten utan statsbidrag åren 1936—1945 framgår av
tab. 30. Vid dylika arbeten sysselsattes under 1945 i genomsnitt 537 arbetslösa.
Av de sysselsatta voro 62''4 % hemmahörande i städer; 828 % voro
försörjningspliktiga.

Sammanfattande uppgifter lämnas i tab. 31 om arbetslinjens omfattning
under varje månad åren 1936—1945 och i tab. 32 örn dess omfattning inom
olika geografiska områden under samma år. Av samtliga arbetslösa, som
erhållit hjälp i form av arbete, voro under 1945 i medeltal 64 6 % sysselsatta
vid statliga arbeten, 25 4 °/o vid stalskommunala arbeten och 10 0 °/o vid kommunala
arbeten utan statsbidrag. Av hela antalet hjälpsökande voro under
1945 i medeltal 614 % hjälpta enligt arbetslinjen mot 53 5 %> föregående år.
I storstäderna voro 42 3 °/o hjälpta enligt denna hjälpform mot 569, respektive
76 4 % i övriga städer och landskommuner.

En jämförelse mellan hänvisningsförhållandena under 1945 vid olika slag
av arbeten lämnar följande resultat.

I % av samtliga hänvisade inom resp.
arbetsformer voro t medeltal

Statliga arbeten	från städer	från lands-kommuner	forsö rjnings-pliktiga
i arbetsmarknadskommissionens regi ......	____ 57-3	42-7	66-7
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.. . .	____ 6-3	93-7	90''7
Statskommunala beredskapsarbeten..........	____ 64-5	35.5	93-7
Statskommunala reservarbeten..............	____ 88-3	11-7	60-8
Kommunala hjälparbeten utan statsbidrag....	____ 62''t	37-6	82-8

Av dem, som hänvisats till beredskapsarbeten, kunde en ganska stor del
utföra arbete som dagkolonister (se s. 61). Vid utgången av september 1945
voro sålunda vid arbetsmarknadskommissionens arbeten 62 2 %> och vid
arbeten i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi 78''6 °/o dagkolonister.

I bilaga 9 återgives en sammanställning per den 31 december 1945 av
statliga och statskommunala beredskapsarbeten, som antingen slutförts under
1945 eller den 31 december vörö under utförande eller beslutade men ej
påbörjade.

Särskilda arbeten. Den 21 juli 1944 uppdrog Kungl. Majit åt kommissionen
att i samråd med statens utrymningskommission låta utbygga 5 barackläger,
belägna i olika delar av landet. Arbetena, som utfördes i arbetsmarknadskommissionens
regi, påbörjades beträffande vissa läger i juli 1944 och
slutfördes i sin helhet under januari månad 1945. Arbetena ha utförts med
arbetskraft anvisad från öppna marknaden. Kostnaden har uppgått till
2 500 000 kronor.

Kungl. Majit förordnade vidare den 5 oktober 1945 efter förhandlingar
mellan representanter för danska och svenska staten, att under svenska statliga
myndigheters förvaltning stående baracker jämte tillhörande inredning,
intendenturmateriel m. m. i viss omfattning skulle genom försäljning överlåtas
till danska staten. Samtidigt uppdrogs åt kommissionen att centralt leda och
ansvara för leveransens fullgörande. Genom kommissionens försorg nedmonterades
och levererades 458 baracker. Härtill kommo 200 nya baracker levererade
direkt från fabrik, varjämte från militära myndigheter överlämnades
300 och från civilförsvarsstyrelsen 27 baracker. Hela leveransen omfattade
985 baracker med ett beräknat platsantal av 25 362. Härutöver levererades
intendenturmateriel m. m. till ett värde av ca 1 400 000 kronor. Hela
leveransen fullgjordes på 8 veckor. Nedmonteringsarbetena ha i huvudsak
utlämnats på entreprenad; dock har kommissionen i vissa fall utfört arbetena
i egen regi med anvisad arbetskraft.

Sedermera förordnade Kungl. Majit den 23 november 1945 efter framställning
från danska staten, att ytterligare baracker med inredning jämte viss
monterings-, drifts- och sysselsättningsmateriel skulle överlåtas. På grund
härav nedmonterades och levererades genom kommissionens försorg 372
baracker samt genom militära myndigheter 200, eller sammanlagt 572 baracker
med ett beräknat platsantal av 13 429. Härutöver levererades materiel
för ca 900 000 kronor. Leveransen var i huvudsak fullgjord vid årsskiftet.

Kostnaden för samtliga ovan angivna arbeten och leveranser till Danmark
har inklusive transporter beräknats till ca 10 miljoner kronor.

Dessutom har kommissionen på Kungl. Maj:ts uppdrag överlämnat 21 baracker
samt viss intendenturmateriel m. m. till Svenska kommittén för internationell
hjälpverksamhet i Polen.

Understöd stin,} en.

Dagunderstöd. Dagunderstöden utgingo under 1945 enligt de grunder,
som Kungl. Majit fastställt den 10 mars 1944 (se verksamhetsberättelsen för
år 1944).

Dagunderstödsverksamhetens omfattning under åren 1936—1945 framgår
av tab. 33, vari angivits dels det genomsnittliga antalet, dels det högsta
antalet kommuner, som under respektive år bedrivit sådan verksamhet,
samt av tab. 3i, vari lämnas uppgifter örn antalet dagunderstödda arbets -

Tnb. 33. Antal kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksainhet resp. hyreshjälpsverk samhet

under åren 1930—1945.

Årsmedeltal	Dagunderstöds- verksamhet	Högsta antalet kommuner, som bedrivit dag-understödsverk-samhet under resp. år	Hyreshjälps- verksamhet	Högsta antalet kommuner, som bedrivit hyres-hjälpsverksamhet under resp. år
Hela antalet	därav städer	Hela antalet	därav städer
193C..............	34	12	86	15	8	36
1937..............	23	8	54	11	5	28
1938..............	27	10	54	14	6	28
1939..............	35	10	81	13	7	30
1940..............	29	12	50	13	7	22
1941..............	45	20	81	27	15	43
1942..............	37	15	68	23	12	42
1943.. ...........	21	10	33	16	10	25
1944..............	20	12	53	18	11	37
1945..............	19	12	38	13	11	26

Tab. 34. Antal dagunderstödda (ej kursdeltagare) åren 1936—1945.

Årsmedeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1945	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1936	2 759	1951	4 710	Januari...........	1700	480	2 180
1937	1263	1008	2 271	Februari..........	2 119	632	2 751
1938	1 190	1180	2 370	Mars.............	2 206	502	2 708
1939	1232	1653	2 885	April............. Maj..............	1 545 1 057	213 45	1758 1102
1940	3 U36	728	3 764	Juni..............	605	15	620
1941	7 268	1463	8 731
				Juli..............	461	—	461
1942	2 864	664	3 528	Augusti...........	342	3	345
1943	1 103	233	1 336	September........	348	5	353
1944	1299	649	1 948	Oktober..........	371	4	375
				November........	467	13	480
1945	997	164	1 161	December.........	739	62	801

lösa under samma tioårsperiod. I denna redovisning har hänsyn icke tagits
till dagunderstödda deltagare i beredskapskurser eller i av arbetslöshetsnämnder
anordnade andra kurser.

Av tabellerna framgår, att antalet kommuner, som bedrivit dagunderstödsverksamhet,
nedgått till 38 från 53 föregående år samt att antalet dagunderstödda
var lägre än tidigare under tioårsperioden. Verksamheten var till
största delen lokaliserad till de större städerna, särskilt Stockholm och Göteborg.
Av de landskommuner, som bedrevo sådan verksamhet, voro de flesta
belägna i Västernorrlands samt Göteborgs och Bohus län. Av samtliga dagunderstödda
voro 859 % hemmahörande i städer; 708 °/o voro familjeförsörjare.

I genomsnitt för hela riket uppgick under 1945 understödet till 4 kr.
57 öre per dag och understödstagare mot 4 kr. 18 öre föregående år.

Hyreshjälp. Antalet kommuner, som bedrivit hyreshjälpsverksamhet under
åren 1936—1945, framgår av tab. 33, i vilken årsmedeltalet resp. högsta
antalet kommuner resp. år finnes angivet. Antalet arbetslösa, som erhållit
hyreshjälp under åren 1942—1945, redovisas i tab. 35.

Det den 1 juli 1941 försöksvis införda systemet med hyreshjälp till familjeförsörjare,
som hänvisats till beredskapsarbete på sådant avstånd från
hemorten, att den hänvisade ej kunde använda familjebostaden, har tillämpats
även under 1945. Då arbetslösa familjeförsörjare på grund av de gynnsamma
förhållandena på arbetsmarknaden endast i undantagsfall behövt
hänvisas till arbetsplatser utom hemorten, har förlängt tillstånd till dylik
hyreshjälpsverksamhet sökts och medgivits i blott två fall.

Kommunalt understöd. Antalet genom kommunal understödsverksamhet
(sålunda utan statsbidrag) hjälpta under åren 1936—1945 angives i tab. 36.
Av tabellen framgår, att verksamheten under år 1945 varit av ringa omfatt -

Tab. 35. Antal arbetslösa, som erhållit hyreshjälp åren 1942—1945.J

Månad	Hela antalet	Därav	städer
1942	1943	1944	1945	1942	1943	1944	1945
Januari ..............	7 383	2 579	3 910	1972	6 688	2 475	3143	1720
Februari..............	8 589	2413	4128	2 381	7 706	2 249	3 463	2122
Mars.................	7 622	1989	3 763	2 505	6 721	1814	3107	2 267
April.................	5 835	1490	2 595	1703	5 066	1365	2 011	1577
Maj..................	2 559	1081	1267	1130	2 298	1063	996	1 095
Juni..................	1003	490	411	717	940	487	384	712
Juli..................	627	330	285	546	609	327	285	546
Augusti...............	613	242	205	420	595	240	205	420
September............	566	303	328	375	556	301	328	375
Oktober..............	707	513	462	383	686	510	462	383
November............	917	1028	548	480	888	1014	548	480
December.............	1662	2105	1123	730	1610	1935	1069	730
Årsmedeltal	3174	1213	1585	1112	\| 2 864	1148	1333	1036

Tab. 36. Antal arbetslösa som erhållit kommunalt understöd åren 1936—1945.

Årsm edeltal	Städer	Lands- bygd	Hela riket	1945	Städer	Lands- bygd	Hela riket
1936	2 506	664	3170	Januari ..........	112	15	127
1937	2 060	322	2 382	Februari..........	128	23	151
1938	2 054	198	2 252	Mars ............	389	36	425
				April.............	685	40	725
1939	1 300	246	1 546	Maj..............	810	64	874
1940	1417	133	1550	Juni..............	778	23	801
1941	321	173	494
				Juli..............	102	14	116
1942	163	75	238	Augusti...........	8	11	19
1943	59	21	80	September........	8	11	19
1944	70	38	108	Oktober..........	12	9	21
				November........	18	19	37
1945	257	24	281	December.........	30	25	55

ning, även om den omfattat ett mer än dubbelt så stort antal arbetslösa
som under föregående år. I medeltal åtnjöto under året 281 arbetslösa kommunalt
understöd mot 108 föregående år. Antalet varierade starkt under de
olika månaderna. Högst var det i maj, då 874 arbetslösa åtnjöto dylikt understöd.

Sammanfattande uppgifter rörande understödslinjen återfinnas i tab. 37.
Av samtliga arbetslösa, som erhållit hjälp enligt understödslinjen, åtnjöto
under 1945 i medeltal 80 5 % dagunderstöd och 195 % kommunalt understöd
utan statsbidrag.

Utbildningshjälp. Av deltagarna i de under ledning av överstyrelsen för
yrkesutbildning anordnade yrkesutbildningskurserna för arbetslösa åtnjöt ett
flertal hjälp i form av dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnader.
Enligt arbetslöshetsnämndemas rapporter åtnjöto i genomsnitt per
månad 188 kursdeltagare sådan hjälp.

Till följd av det ringa antalet hjälpsökande i ungdomsåldrarna har kommissionen
under året icke bedrivit någon verksamhet i form av frivillig
arbetstjänst eller ungdomsreservarbeten.

Kursverksamheten i allmänbildande ämnen för arbetslösa hade under 1945
mycket begränsad omfattning. Kurserna anordnades huvudsakligen av ABF,
som av kommissionen beviljades statsbidrag till kostnaderna för de arbetslösas
deltagande i kurserna med 100 % till lärår löner och 50 % till arbetsmateriel.
Sammanlagt deltog ett 100-tal arbetslösa personer på ett 10-tal orter
i skilda delar av landet i dylika kurser i diverse ämnen. Kommissionen
har vidare under året understött en kurs i maskinskrivning, som anordnades
genom arbetslöshetsnämnden i Göteborg för ca 15 personer.

Härutöver bedrevs av Folkuniversitetets kursverksamhet i Stockholm, Göteborg,
Uppsala och Lund ett flertal kurser med statsbidrag för att huvudsakligen
möjliggöra flyktingars deltagande häri.

En speciell form av statsunderstödd kursverksamhet Ilar varit anordnad
av föreningen Bohus stickning. Genom denna har sysselsättning bereus hust -

Tal). 37. Understödslinjens omfattning åren 1936—1945.1

Månad			Antal understödstagare
1936	1937	1938	1939	1910	lidi	1942	1943	1944	1945
Dagunderstöd	11 226	5 497	4 725 j	6 206	3 273	14 089 i	9 183	2 738!	5 013	2 180
	13 305	6 073	4 985	2 928	3 423	17 338 1	10 191	2 352 .	5 213	2 751
	12 982	5 774	4 6 <2	7 028	3 493	17 369	8 524	1954	4 929	2 708
	9 321	3 565	3 282	5 847	2 676	15 288	5 631	1561 !	3 529	1 758
	2 901	1506	1372	2 441	1279 1	10 829	2 082	1006	1 126	1102
	465	140	810	529	993	6 677	974	460	353	620
			220	__	1009	4140	822	327	247	461
	_	_	265	—	1532	3 316	781	248	210	345
		_	304	_	2 694	3 201	817	280	317	353
	142	167	1068	842	5 702	2 427	654	516	456	375
	1968	1284	2 146	1811	8 330	3123	898	1287	541	480
	4 211	3 251	4 566	2 930	10 765	6 974	1778	3 303	1447	801
Kommunalt under-stöd	4 799	3 433	3 297	3 053	2 085	1021	696	180	257	127
	5 393	3119	3 580	2 958	2 582	911	564	136	270	151 425
	4 744	2 584	3 027	2 505	2 814	801	424	91	214
	4 350	2 375	2 635	2 023	1397	674	231	75	164	725 874 801
	2 566	2 252	2100	1127	921	503	116	57	75
	1 828	1854	1807	839	1057	294	66	38	38
	1569	1630	1807	776	1379	199	50	27	18	116 19 19
	1758	1488	1 446	596	1867	191	40	22	14
	2 108	1719	1415	783	1807	180	34	28	24
	2 667	2 239	1379	834	817	206	39	35	29	21 37 55
	2816	2 826	1 925	1366	839	363	55	58	63
	3 441	3 064	2 611	1 688	1034	583	538	217	134
Summa
	16 025	8 930	8 022	9 259	5 358	15110	9 879	2 918	5 270	2 307
	18 698	9 192	8 565	5 886	6 005	18 249	10 755	2 488	5483	2 902
	17 726	8 358	7 719	9 533	6 307	18170	8 948	2 045	5143	3133
	13 671	5 940	5 917	7 870	4 073	15 962	5 862	1636	3 693	2 483
	5 467	3 758	3 472	3 568	2 200	11332	2198	; 1063	1201	1976
	2 293	1994	2 617	1368	2 050	6 971	1040	498	391	1421
	1569	1630	2 027	776	2 388	4 339	872	354	265	577
	1758	1488	1711	596	3 399	3 507	821	270	224	364
	2 108	1719	1719	783	4 501	3 381	851	308	341	372
	2 809	2 406	2 447	1676	6 519	2 633	693	1 551	485	396
	4 784	4110	4 071	3177	9169	3 486	953	1345	604	517
December ..........	7 652	6 315	7177	4 618	11799	7 557	1 2 316	[3 520	1581	856

1 Kursdeltagare ej medräknade.

rar och döttrar till arbetslösa stenhuggare inom. Bohusläns stendistrikt.
Kvinnorna ha på så sätt kunnat medverka till att förbättra stenhuggarnas
ekonomiska ställning. Under året ha tre dylika kurser med sammanlagt ett
30-tal deltagare pågått.

I tcib. 38 lämnas en sammanställning av den statliga och statsunderstödda
utbildningshjälpens omfattning åren 1936—1945.

Tab. 38. Den statliga och statsunderstödda utbildniugshjtllpens omfattning
åren 1936—1945. ÅrsmedeltnI.

Å r	Antal del-tagare i frivillig arbetstjänst	Antal syssel-satta i ungdoms-reservarbeten	Antal kursdel-tagare1 I	Summa
1936........................	364	250	306	920
1937........................	210	75	17	302
1938........................	170	35	36	241
1939........................	132	39	65	236
1940........................	50	6	390	446
1941........................	62	—	845	907
1942........................	2 63	—	558	589
1943........................	—	—	280	280
1944........................	—	—	271	271
1945........................	—	-	188	188

1 Häri ingå endast kursdeltagare, som åtnjutit statlig arbetslöshetshjälp. Elever vid verkstadsskolor
för arbetslös ungdom ingå sålunda ej och av eleverna vid beredskapskurser endast
de, som åtnjöto dagunderstöd eller bidrag till inackorderingskostnaderna. — 2 Medeltal för januari—juni.

Hjälpverksamhetens totala omfattning.

En översikt över totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1936—-1945 lämnas i tab. 39. Under 1945 åtnjöto i medeltal 80 0 % av samtliga
hjälpsökande arbetslöshetshjälp. Av dessa åtnjöto 61''4 °/o hjälp enligt arbetslinjen,
16 4 %> enligt understödslinjen och 2 2 % erhöllo utbildningshjälp.
Den förstnämnda procentsiffran är den högsta, som hittills förekommit för
denna hjälpform.

En summarisk redovisning av kostnaderna för hjälpverksamheten under
såväl budgetåret 1944/45 som kalenderåret 1945 återfinnes i bilagorna 10
och 11.

Statliga stenbeställningar.

I samband med bemyndigande för arbetsmarknadskommissionen att låta
återupptaga beställningarna av gatsten för statens räkning fastställde Kungl.
Maj:t genom skrivelse den 28 augusti 1942 det högsta antal, som finge sysselsättas
med statliga eller andra beställningar, till 950 man, därav högst
150 finge utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell
drift i storbrott.

Efter beslut därom vid sammanträde den 10 januari 1945 med delegationen
för handläggning av vissa ärenden angående inköp av gatsten för statens
räkning anhöll kommissionen i underdånig skrivelse den 30 i samma
månad om medgivande att i mån av behov från och med den 1 januari 1945
inom gatstensindustrin med statliga eller andra beställningar sysselsätta högst
1 050 arbetare, varav högst 150 utgörande fullgod arbetskraft.

I skrivelsen erinrades örn att kommissionen i sin verksamhetsberättelse för
år 1943 hade anmält, att antalet sysselsatta arbetare vid intet tillfälle överstigit
det av Kungl. Maj:t medgivna högsta antalet men att kommissionen an -

Tab. 39. Totalantalet statligt och kommunalt hjälpta åren 1936—1945.

		Antal hjälpta		Hjälpta i * av hjälpsökande
Å r Månad	Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa	Arbets- linjen	Under- stöds- linjen	Utbild- nings- hjälpen	Summa
Årsmedeltal
1936....................	16 065	7 880	961	24 906	45-1	22-1	2''7	69-9
1937....................	7 829	4 653	318	12 800	430	25-6	1-7	70-3
1938....................	6 038	4 622	264	10 924	373	28-6	1-6	67-5
1939....................	6 297	4 431	252	10 980	35-9	25-2	1*4	62-5
1940....................	3 740	5 314	449	9 503	28-0	39-7	3-4	71-1
1941....................	6 856	9 225	907	16 988	30-9	41-5	41	76-5
1942....................	5 270	3 766	589	9 625	42-8	306	4''8	78-2
1943....................	3 731	1 416	280	5 427	52-7	200	40	76-7
1944....................	6 016	2 057	271	8 344	53-4	18-3	2-4	74-1
1945....................	5 378	1442	193	7 013	61-4	16-4	2-2	80-0
1945
Januari ................	6 299	2 307	205	8 811	52-1	19-1	1-7	72-9
Februari................	6 707	2 902	254	9 863	52-1	22-6	2-0	76-7
Mars ..................	7110	3133	261	10 504	52-6	232	1-9	77-7
April .................. Maj....................	7 089	2 483	255	9 827	58''9	206	2-1	81-6
6 202	1976	252	8430	61-9	19-7	2-5	84-1
Juni....................	5 258	1421	214	6 893	66-4	17-9	2-7	87-0
Juli....................	4 510	577	190	5 377	75-6	9-7	3-2	88-5
Augusti ................	4 220	364	161	4 745	78-0	68	3o	87-8
September..............	4 073	372	129	4 574	75-3	6-9	2-4	84-6
Oktober................	4 077	396	145	4 618	69-8	6-8	2-4	79-0
November..............	4 555	517	130	5 202	67-4	7-7	1-9	77-0
December ..............	4 435	856	123	5 414	60-8	11-7	1-7	74-2

sett det möjligt att lämna sysselsättningstillstånd tor ett högre antal, då det
visat sig, att varje månad en viss del av arbetarna var frånvarande från
arbetet bland annat på grund av sjukdom eller beredskapstjänstgöring. Förhållandena
hade varit desamma under år 1944. Marginalen mellan lämnade
medgivanden och verkligt sysselsatta hade emellertid successivt minskats,
vilket medfört, att det högsta av Kungl. Maj:t medgivna antalet (950) i december
1944 hade uppnåtts. Anledningen härtill hade bland annat varit,
att beredskapstjänstgöringen och de militära anläggningsarbetena ej längre
ställde lika höga krav på arbetskraft som under de båda föregående åren.

Kommissionen framhöll vidare, att en stor del av arbetarna vid de statliga
gatstensbeställningarna utgjordes av äldre personer, vilkas inkomster
inom stenindustrin vore obetydliga men säkerligen hade en avsevärd betydelse
för dem själva som komplement till folkpension eller annan inkomst.
Dessa äldre personer hade tagit i anspråk en relativt obetydlig del av de belopp,
som förbrukats för de statliga gatstensbeställningarna, men utgjorde en
förhållandevis stor del av det högsta medgivna antalet sysselsatta.

Genom beslut den 2 mars 1945 biföll Kungl. Majit kommissionens framställning.
Från och med den 1 januari 1945 utgör således det högsta antal,

Tab. 40. Tid statliga stenbeställningar under år 1945 sysselsatta arbetare.

Månad	Göte- borgs och Bohus län	Blekinge län	Kalmar län	Samtliga län
Hela antalet	därav dags- verkare
Januari..............................	772	87	44	903	116
Februari.............................	759	89	44	892	113
Mars................................	789	101	43	933	115
April................................	814	101	40	955	118
Maj.................................	819	96	21	936	112
Juni.................................	814	89	34	937	113
Juli ................................	802	87	32	921	109
Augusti..............................	820	95	30	945	114
September ..........................	830	94	31	955	115
Oktober ............................	835	97	31	963	124
November............................	839	96	30	965	124
December............................	834	99	15	948	123
Årsmedeltal........................	811	94	88	938	116
Därav arbetare anvisade av länsar-
betsnämnd (fullgod arbetskraft''.....	78	—	15	93	78

som får sysselsättas med statliga eller andra beställningar, 1 050, därav högst
150 må utgöras av sådan fullgod arbetskraft, som är nödvändig för rationell
drift i storbrott och som uttages efter av kommissionen givna anvisningar.

I tab. 40 lämnas uppgift å antalet under varje månad 1945 med gatstenstillverkning
för slaten eller andra beställare hos sådana företagare sysselsatta,
som tilldelats beställning för statens räkning. Av uppgifterna framgår,
att under året i medeltal 938 stenhuggare och dagsverkare varit sysselsatta.

Tab. 41. Tillverkningen av sten för statens räkning under år 1945.

Månad Län	Smågatsten	Storgatsten	Summa 1 000-tal kr.
Kvantitet 1 000-tal st.	Värde 1 000-tal kr.	Kvantitet 1 000-tal st.	Värde 1 000-tal kr.
Januari..................	2 279	113	388	107	220
Februari.................	3 293	163	212	59	222
Mars....................	3 583	178	298	82	260
April....................	3 534	175	288	80	255
Maj.....................	3 292	163	265	73	236
Juni.....................	3 490	173	245	68	241
Juli.....................	2 139	106	100	28	134
Augusti..................	3 777	187	172	47	234
September...............	3 785	197	226	66	263
Oktober.................	4 173	217	134	39	256
November...............	4 453	232	130	38	270
December................	4 635	241	81	24	265
Summa	42 433	2 145	2 539	711	2856
Därav
Göteborgs o. Bohus län ..	41 633	2103	2 211	616	2 719
Blekinge län ............	567	30	312	90	120 \|
Kalmar län..............	233	12	16	5	17 \|

Av dessa utgjordes 93 av genom länsarbetsnämnderna anvisad fullgod arbetskraft.
Kungl. Ma:jts ovan nämnda medgivande om sysselsättning av
större arbetsstyrka än den tidigare maximistyrkan, 950 man, har ej behövt
utnyttjas annat än under april månad, då 955 man sysselsattes, samt under
månaderna september—november. Högsta antalet sysselsatta utvisar november
månad med 965 man.

Under 1945 ha nya anställningsmedgivanden lämnats för 104 man. Medgivande
örn anställning har, liksom under föregående år, lämnats endast i
de fall, då den företagna undersökningen visat, att den sökande på grund
av sjukdom, ålder eller tungt vägande familjeskäl ej synes lia haft möjlighet
att antaga arbete utom hemorten eller annat tillgängligt arbete inom densamma.
Under året ha cirka 260 ansökningar om nyanställning eller återanställning
behandlats. Inkomna ansökningar 1943 och 1944 utgjorde cirka
500 respektive 300, av vilka 276 respektive 129 biföllos.

Samtidigt som nya sysselsättningstillstånd meddelats, ha en del tidigare
lämnade återkallats. Detta har möjliggjorts genom den kontinuerliga avgång,
som skett på grund av dödsfall, varaktig sjukdom, hög ålder m. m. En
annan avgångsorsak, som i ett flertal fall har angivits, har varit, att veder -

Tab. 42. Årskostnadsbidrag åren 1941—1944. Kronor.

Län	1941	1942	1943	1944
Stockholms stad.....................	942 352	555 533	356499	451 209
Stockholms.........................	119 086	85 208	32 829	39 057
Uppsala............................	12 645	11292	5 624	9 583
Södermanlands......................	8 587	2 021	2 023	1946
Östergötlands.......................	71160	48 825	20 323	29 089
Jönköpings..........................	10 969	6 647	4 865	9 680
Kronobergs.........................	1849	2 260	33	13
Kalmar.............................	10003	10 293	6 516	10 025
Gotlands............................	3 853	4 404	4 373	5 882
Blekinge............................	513	117	223	2 427
Kristianstads........................	5	—	—
Malmö stad.........................	251 742	140 214	50 524	50895
Malmöhus i övrigt..................	109 818	77 958	35 655	58 138
Hallands............................	4 121	11368	4 657	5 605
Göteborgs stad......................	972 953	471813	235 730	264 570
Göteborgs och Bohus i övrigt........	117 226	89 738	74 798	75 607
Älvsborgs...........................	10 612	7 208	2 426	2156
Skaraborgs..........................	197	270	401	1028
Värmlands..........................	28 778	23 092	15 831	40 674
Örebro.............................	24 876	8 680	16 103	32 513
Västmanlands.......................	2 348	2 300	2 300	—
Kopparbergs........................		—	—	—
Gävleborgs..........................	32 500	19 720	11 881	18107
	684 926	208 075	132 734	513 253
\| Jämtlands..........................	3 185	4 608	3 671	3102
Västerbottens.......................	6 374	4144	2 521	15 083
Norrbottens.........................	6 837	3 649	4 064	7 485
Summa	8 437 515	1 799 437	1026604	1 647 127

börande övergått till annat arbete. Detta synes tyda på att de förhållanden,
som varit utslagsgivande då medgivande örn sysselsättning inom gatstensindustrien
lämnades, t. ex. sjukdom eller besvärliga familjeförhållanden, sedermera
förändrats till det bättre. Antalet avgångna arbetare utgjorde under
året 65.

Omfattningen av stentillverkningen för statens räkning under år 1945 framgår
av tab. 4/. c ^

Årskostnadsbidrag.

Från och med år 1941 utgår statsbidrag till kommunernas kostnader för
arbetslöshetshjälp — förutom engångsbidrag till vissa beredskaps- och reservarbeten
(arbetsbidrag) — i form av s. k. årskostnadsbidrag. I redogörelsen
för kommissionens verksamhet för år 1942 har närmare redogjorts för
hur detta bidrag beräknas. Bidragssystemet tillämpas alltjämt endast försöksvis.
Beträffande förslag till ändrade bestämmelser se sid. 48 f.

I tab. 42 redovisas de totala belopp, som utgått i årskostnadsbidrag till
kommunernas arbetslöshetskostnader för åren 1941—1944.

Antalet kommuner, som erhållit årskostnadsbidrag för dessa år redovisas
i efterföljande sammanställning, fördelade efter bidragsprocent.

Liksom under föregående år förekom under 1944 högre bidragsprocent än
20 endast i Göteborgs och Bohus samt Västernorrlands län. Antalet kommuner,
som uppburo bidrag, uppvisade någon ökning jämfört med föregående
år.

Län År	20	21-30	Statsbidrag i % 31-40 41-50	av årskostnaden 51-60 61-70	71-75	S:a
Göteborgs o. Bohus län 1941.....	15	1	7		2			25
1942 .....	17	2	2	—	—	1	_	22
1943 .....	18	i	1	—	1	_	_	21
1944 .....	17	2	1	—	—	—	—	20
Västernorr-lands län 1941.....	9	2	2	3	2	3	2	23
1942 .....	10	3	3	—	—	1	_	17
1943 .....	18	3	1	—	—	_	_	22
1944 .....	18	4	5	2	—	—	—	29
övriga län 1941.....	85	1						86
1942 .....	74	—	—	_	_	_	_	74
1943 .....	66	—	--	—	_	_	_	66
1944 .....	82	—	—	—	—	—	—	82
Summa 1941.....	109	4	9	3	4	3	2	134
1942 .....	101	5	5	—	—	2	_	113
1943 .....	102	4	2	—	1	_	_	109
1944 .....	117	6	6	2	—	—	—	131

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. Bit.

G. Tärnpliktsbjälp.

Familjebidrag.

Under tiden för den förstärkta försvarsberedskap^ har krigsfamiljebidragsförordningen
varit tillämplig å samtliga värnpliktiga, oavsett arten av
deras tjänstgöring. Även de, som inkallats för att fullgöra dem åliggande
fredstjänstgöring, ha sålunda hänförts under krigsfamiljebidragsförordningen.
I samband med den förstärkta försvarsberedskapens upphävande från
och med den 1 juli 1945 har fredsfamiljebidragsförordningen (nr 524/1942)
i sin helhet satts i kraft. Efter denna tidpunkt gälla såväl krigs- som fredsfamiljebidragsförordningarna.
Krigsfamiljebidragsförordningen är tillämplig
dels å värnpliktiga (krigsfrivilliga), som fullgöra arbetsuppgifter sammanhängande
med avvecklingen av beredskapen, dels å fredstjänstgörande värnpliktiga,
vilka ålagts förlängd tjänstgöring för utbildning till officerare och
underofficerare (motsvarande) eller vilka fullgöra sin fredstjänstgöring senare
än det kalenderår, varunder de uppnått 25 års ålder, dels ock övergångsvis
å yngre värnpliktiga, som påbörjat fredstjänstgöring före den 1 juli 1945
och som kvarbliva i tjänst efter nämnda dag; sistnämnda värnpliktiga hava
medgivits fortsatt rätt till krigsfamiljebidrag intill tjänstgöringsperiodens
slut. Fredsfamiljebidragsförordningen är tillämplig å värnpliktiga, som efter
ingången av juli månad 1945 börjat eller börja tjänstgöring, vilken åligger
dem enligt 27 § vämpliktslagen, och som icke på grund av sin ålder — lägst
26 år det kalenderår, varunder tjänstgöringen fullgöres — äger rätt till bidrag
enligt krigsfamiljebidragsförordningen.

I fråga om rätten till vissa bidrag enligt krigsfamiljebidragsförordningen
ha inskränkande bestämmelser meddelats. Sålunda äger bestämmelsen om
att familjebidrag kan utgå viss tid efter tjänstgöringens avslutande icke tilllämpning
efter den 30 juni 1945 å värnpliktiga, vilka fullgöra fredstjänstgöring,
som berättigar till krigsfamiljebidrag. Dessa värnpliktiga äga ej heller
komma i åtnjutande av hemortslön.

Familjebidrag enligt fredsfamiljebidragsförordningen utgår endast i form
av familjepenning och begravningsbidrag. Familjepenningen är avsedd att
utgöra bidrag till familjemedlemmarnas försörjning. Vid beloppets bestämmande
tages även hänsyn till den värnpliktiges bostadskostnader. Ansökan
örn fredsfamiljebidrag göres till familjebidragsnämnden i den värnpliktiges
hemortskommun, varefter familjebidragsnämnden har att med eget yttrande
översända ansökan till länsstyrelsen, som beslutar i ärendet. Fänsstyrelsens
beslut tillstädes vederbörande militära myndighet, som utbetalar beviljat
bidrag.

I egenskap av tillsynsmyndighet såväl enligt krigs- som fredsfamiljebidragsförfattningarna
har arbetsmarknadskommissionen utfärdat anvisningar
dels angående efter försvarsberedskapens upphörande gällande familjebidragsbestämmelser,
dels ock angående tillämpningen av fredsfamiljebidragsförfattningarna.

Enligt fredsfamiljebidragsförordningen utgående bidrag blir i åtskilliga
fall mindre än det, som i motsvarande fall utgått under tid före den 1 juli

1945, då krigsfamiljebidragsbestämmelsema varit tillämpliga å samtliga i
tjänst varande värnpliktiga. Detta föranledde bosten 1945 klagomål från åtskilliga
håll, och förhållandet hade påvisats av kommissionen i anslutning
till ikraftträdandet av fredsfamiljebidragsförordningen. Sedan frågan varit
föremål för närmare övervägande inom kommissionen och överläggningar
ägt rum med representanter för samtliga länsstyrelser och ett antal familjebidragsnämnder
i olika delar av landet, ingav kommissionen den 19 december
1945 ett förslag till Kungl. Maj:t att fredsfamiljebidragsförordningen
måtte slopas och krigsfamiljebidragsförordningen ändras till en såväl i fred
som under krig gällande familjebidragsförordning. Förslaget åtföljdes av
förslag till författningsbestämmelser, och Kungl. Majit har också framlagt
proposition i ämnet för 1946 års riksdag.

Annan än i krigsfamiljebidragsförordningen särskilt nämnd anhörig till
den värnpliktige kan efter särskilt medgivande av tillsynsmyndigheten jämställas
med familjemedlem till denne. Dylikt medgivande sökes av vederbörande
familjebidragsnämnd. Därest familjebidragsnämnd vägrar att göra dylik
framställning, kan den värnpliktige eller den anhörige själv göra framställning
till tillsynsmyndigheten. Under år 1945 behandlades av kommissionen
579 dylika framställningar från familjebidragsnämnder, av vilka framställningar
447 bifollos och 132 avslogos. Från värnpliktiga och dem närstående
inkommo 26 framställningar, av vilka 6 biföllos och 20 avslogos.

Antalet under år 1945 av familjebidragsnämnder gjorda framställningar
att få utbetala näringsbidrag för nedlagd rörelse utan hinder av att dylikt
bidrag jämte utgående familjepenning och bostadsbidrag kommer att överstiga
300 kronor för månad, utgjorde 77. Av dessa ansökningar biföllos 68
och avslogos 9.

Därest familjebidragsnämnd beslutar att nedsätta eller indraga familjebidrag,
enär giltig anledning icke ansetts föreligga för familjemedlem att
lämna innehavd arbetsanställning, skall familjebidragsnämndens beslut underställas
kommissionen. Dylika underställningar gjordes i 16 fall; i 15 fall
fastställdes de underställda besluten, medan ett beslut upphävdes.

Kungl. Majit har bemyndigat kommissionen att medgiva, att ansökningar
örn retroaktiv hemortslön, d. v. s. ansökningar örn hemortslön för tjänstgöring
fullgjord under tiden 1 januari 1941—30 juni 1942, må upptagas till
prövning utan binder av att ansökningen icke inkommit inom föreskriven
tid, senast den 31 december 1942. Under år 1945 inkommo 8 framställningar
örn dylikt medgivande, vilka samtliga biföllos.

Beträffande familjebidrag åt värnpliktiga med flera, vilka drabbats av
kroppsskada, bär förordningen den 28 juni 1941 (nr 591) med ändringar den
30 juni 1944 (nr 456) jämte av arbetsmarknadskommissionen utfärdade tilllämpningsföreskrifter
alltjämt varit gällande under året.

För den hjälpverksamhet sorn, med anlitande av särskilda statsmedel, sedan
år 1941 bedrivits lill förmån för de lill militärtjänst inkallades familjer,
ställdes av kommissionen under år 1945 till rikets landshövdingars förfogande
eli sammanlagt belopp av 142 545 kronor.

Övergångsförmåner till viss långtidsinkallad militär personal.

Genom kungörelser den 25 maj 1945 (nr 194—195) meddelades bestämmelser
angående övergång sförmåner till viss långtidsinkallad militär personal.
För underlättande av övergången till civil verksamhet kan viss militär
personal, som vid avvecklingen av försvarsberedskapen fullgjort långvarig
militär tjänstgöring (långtidsinkallade), erhålla övergångsförmån i
form av avvecklingsersättning, yrkesutbildning och värnpliktslån.

Rätten att besluta i avvecklingsersättningsärenden tillkommer vederbörande
familjebidragsnämnd, arbetsmarknadskommissionen och Kungl. Maj:t. I
de fall, där vederbörande fullgjort tvångstjänstgöring av viss mera betydande
omfattning under de senaste två åren före avvecklingen av försvarsberedskapen,
tillkommer sålunda rätten att besluta i avvecklingsersättningsärenden
vederbörande familjebidragsnämnd, vars beslut dock för att bliva
gällande måste fastställas av arbetsmarknadskommissionen. Därest vederbörande
under tid för den förstärkta försvarsberedskapen fullgjort tvångstjänstgöring
under sammanlagt minst tre år men avslutat tjänstgöringen inom
ett år före avvecklingen av beredskapen, kan dock vederbörande av kommissionen
tillerkännas rätt till avvecklingsersättning, under förutsättning att
svårigheter föreligga för vederbörande att erhålla civil utkomst, och dessa
svårigheter kunna anses förorsakade av militärtjänstgöringen. Där synnerliga
skäl föreligga, kan Kungl. Maj :t medgiva att även i annat fall än nu nämnts
övergångsförmån må utgå.

Avvecklingsersättningen avser att för långtidsinkallad, som vid tjänstgöringens
avslutande saknar möjlighet att återgå till tidigare anställning eller
verksamhet och till följd därav är arbetslös eller som erhåller ny anställning
med lägre avlöningsförmåner än de förmåner, som utgått under militärtjänstgöringen,
avhjälpa eller lindra de ekonomiska svårigheterna under en
övergångstid. Ersättningen kan utgå under en tid av högst sex månader.
Det för första månaden fastställda beloppet minskas med tio procent av
första månadens belopp för varje följande månad, och från beloppet för
vederbörlig månad skall avdragas vad den ersättningsberättigade under motsvarande
tid uppburit i arbetsinkomst.

Yrkesutbildning kan beviljas långtidsinkallad, vilken är anmäld hos den
offentliga arbetsförmedlingen som arbetssökande utan att lämpligt arbete
kan anvisas honom. Yrkesutbildning kan meddelas för att underlätta återgången
till förutvarande yrkesområde (fortbildning) eller för att möjliggöra
övergång till nytt yrkesområde (omskolning).

Långtidsinkallad kan vidare komma i fråga till värnpliktslån oberoende av
huruvida han eljest är hänförlig under 1940 års förordning om värnpliktslån.
Härutinnan hänvisas till vad nedan anföres under rubriken värnpliktslån.

Arbetsmarknadskommissionen, som är förordnad som centralt organ för
handläggningen av frågor rörande övergångsförmåner till långtidsinkallade,
har i denna egenskap utfärdat anvisningar rörande tillämpningen av bestämmelserna
örn övergångsförmåner.

Beträffande omfattningen av kommissionens verksamhet med ärenden rörande
övergångsförmåner må följande uppgifter lämnas.

Intill den 1 januari 1946 handlades av kommissionen slutligt 1 698 ärenden
rörande avveeklingsersättning, vilka varit föremål för behandling av
vederbörande familjebidragsnämnder. I dessa ärenden hade familjebidragsnämnderna
i 1 574 fall beviljat avveeklingsersättning och enligt därom gällande
bestämmelser underställt kommissionen sina beslut; övriga 124 ärenden
utgjorde besvär över av familjebidragsnämnderna meddelade beslut att
avslå ansökningar om avvecklingsersättningar. I fråga örn de underställda
ärendena godkände kommissionen i 1 365 fall besluten, i vad dessa avsågo,
att avveeklingsersättning skulle utgå, men i 222 av dessa fall ändrades den
oavkortade avvecklingsersättningens belopp av kommissionen. Kostnaderna
för avveeklingsersättning till ifrågavarande 1 365 personer uppgå för första
månaden, under förutsättning att det oavkortade avvecklingsersättningsbeloppet
utgår, till 577 281 kronor. I 209 fall upphävdes de av familjebidragsnämnderna
fattade besluten örn utgivande av avveeklingsersättning av kommissionen,
enär vederbörande icke voro behöriga att erhålla dylik ersättning.
Vad angår de ärenden, i vilka familjebidragsnämnds beslut om avvecklingsersättning
upphävdes har 71 sökande sedermera antingen besvärat
sig hos Kungl. Majit över kommissionens beslut eller ock gjort underdånig
framställning örn att få komma i åtnjutande av avveeklingsersättning. Kungl.
Maj :t har icke i något fall bifallit över kommissionens beslut anförda besvär,
men har i ett fåtal fall, med anledning av bevären, i enlighet med förslag
av kommissionen lämnat vederbörande medgivande att få komma i åtnjutande
av övergångsförmåner. Vidare biföll kommissionen med stöd av den befogenhet,
som tillkommer kommissionen att bevilja avveeklingsersättning åt
vissa långtidsinkallade, vilka fullgjort tvångstjänstgöring örn sammanlagt
tre år under hela beredskapstiden men likväl icke fylla förutsättningarna för
att familjebidragsnämnderna skola kunna bevilja ersättning, framställningar
från 176 sökande. Kostnaderna för de dem beviljade avvecklingsersättningarna
uppgå, vad gäller ersättningarnas oavkortade belopp för första månaden,
till 73 577 kronor. I anledning av anförda besvär beviljade kommissionen
avveeklingsersättning i 28 fall med ett belopp, som beräknat på sätt nyss
sagts, utgör 11 837 kronor, medan kommissionen i 96 fall lämnade besvären
utan bifall. Slutligen prövade Kungl. Majit intill den 1 januari 1946 690
ansökningar örn att få komma i åtnjutande av övergångsförmåner, över
vilka ansökningar kommissionen avgivit yttrande. I de 395 fall, där Kungl.
Majit fann skäl medgiva avveeklingsersättning till vederbörande, utgöra,
med de av kommissionen sedermera fastställda beloppen, kostnaderna för
lörsta månaden — under förutsättning alt ersättningarna under nämnda
månad utgå med hela sitt belopp — 149 902 kronor. I flertalet av de övriga
295 fallen, där Kungl. Majit lämnade framställningarna utan bifall, äro
framställningarna ingivna av personer, vilka endast fullgjort krigsfrivilligtjänstgöring.

Sammanlagt beviljades alltså under tiden intill den 1 januari 1946 av -

vecklingsersättning till 1 964 personer, och kostnaderna för första månaden
uppgå — därest varje ersättning utgår med oavkortat belopp — till 812 597
kronor. Vid nyssnämnda tidpunkt voro ett 40-tal ärenden ännu icke avgjorda,
i flertalet fall beroende på att från vederbörliga militära myndigheter
infordrade kompletterande uppgifter icke inkommit.

Värnpliktslån.

I fråga örn värnpliktslån utfärdades tre nya författningar nämligen dels
den ovan omnämnda kungörelsen den 25 maj 1945 angående värnpliktslån
lill viss långtidsinkallad militär personal (nr 195), dels en kungörelse
den 29 juni 1945 angående lån från värnpliktslånefonden (nr 494), dels
ock en kungörelse den 29 juni 1945 (nr 495) angående värnpliktslån till
vissa under militärtjänstgöring skadade.

Kungörelsen den 25 maj 1945 innebär, att långtidsinkallad, även i det lall,
att han icke är hänförlig under 1940 års förordning om värnpliktslån, kan
erhålla värnpliktslån enligt denna förordning. Härvid gälla vissa för vederbörande
förmånligare villkor och förutsättningar. Lån må sålunda utgå
även för tillgodoseende av lånebehov, som avser påbörjande av yrkesutbildning
eller vinnande av utkomst i yrke eller näring, varav sökanden icke
tidigare haft sin bärgning. Lånebeloppets maximum är vidare höjt till 7 000
kronor.

Genom kungörelsen angående lån från värnpliktslånefonden ha möjligheter
beretts avgånget fast anställt manskap och värnpliktiga, som undergått
befälsutbildning, att erhålla värnpliktslån. Beslutanderätten i fråga örn
dessa värnpliktslån tillkommer arbetsmarknadskommissionen. Därest lån
beviljats, skall dock kommissionens beslut underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Lånebeloppets maximum utgör, i likhet med vad som gäller i fråga
örn värnpliktslån enligt 1940 års förordning, 5 000 kronor. Lån kan beviljas
i den mån så prövas erforderligt för underlättande av yrkesutbildning eller
för utövande av yrke eller näring, varav lånesökanden har sin bärgning,
eller för övergång till annan verksamhet, allt under förutsättning att den
fasta anställningen respektive befälsutbildningen uppenbarligen bidragit till
att framkalla eller öka föreliggande lånebehov.

Enligt kungörelsen den 29 juni 1945 angående värnpliktslån till vissa under
militärtjänstgöring skadade kan den, som uppbär ersättning enligt militärersättningsförordningen
på grund av kroppsskada ådragen under militärtjänstgöring,
erhålla värnpliktslån enligt bestämmelserna i 1940 års vämpliktslåneförordning.
Lån må beviljas även för tillgodoseende av lånebehov,
som avser påbörjande av yrkesutbildning eller vinnande av utkomst i yrke
eller näring, varav sökanden icke tidigare haft sin bärgning.

Under år 1945 biföllos genom vämpliktslånenämndernas beslut 235 ansökningar
örn lån enligt 1940 års förordning gällande 538 128 kronor helt eller
delvis, varvid ett belopp av 339 826 kronor beviljades; 753 ansökningar avseende
ett sammanlagt belopp av 2 335 531 kronor avslogos helt. Vid årets
utgång förelågo 9 icke slutprövade låneansökningar, gällande ett belopp av

38 300 kronor. Genom av kommissionen i underställningsärenden meddelade
beslut upphävdes 11 av värnpliktslånenämnderna beviljade lån å sammanlagt
33 250 kronor. Efter av vederbörande anförda besvär beviljade kommissionen
18 lån å sammanlagt 58 515 kronor.

Antalet under år 1945 gjorda ansökningar om lån enligt kungörelsen örn
värnpliktslån till viss långtidsinkallad militär personal utgjorde 849. Av
dessa ansökningar lia av värnpliktslånenämnderna 257 helt eller delvis bifallits,
.527 helt avslagits och 65 ännu ej hunnit slutbehandlas. Det av värnpliktslånenämnderna
beviljade lånebeloppet uppgick till 1 071 200 kronor.
Genom kommissionens beslut i underställningsärenden lia 5 beslut att bevilja
lån å sammanlagt 28 300 kronor upphävts. 33 ärenden, vari besvär anförts
till kommissionen, ha föranlett beviljande av lån å sammanlagt 148 500
kronor.

Antalet ansökningar om lån enligt kungörelsen angående värnpliktslån till
vissa under militärtjänstgöring skadade uppgick under år 1945 till 96. Av
dessa ha 53 helt eller delvis bifallits av värnpliktslånenämnderna, varvid
ett belopp av 157 200 kronor beviljats. 29 ansökningar avseende sammanlagt
148 000 kronor ha helt avslagits, medan 14 ansökningar avseende 60 465
kronor icke slutbehandlats. Efter till kommissionen anförda besvär ha ytterligare
4 lån beviljats å sammanlagt 15 500 kronor.

Till kommissionen inkommo under år 1945 79 ansökningar örn lån från
vämpliktslånefonden. Av dessa, vilka avsågo ett sammanlagt belopp av
346 450 kronor, lia 27 helt eller delvis bifallits. Den sammanlagda av kommissionen
beviljade lånesumman uppgår till 89 000 kronor. Vid årets utgång
hade 19 ansökningar, gällande en sammanlagd lånesumma av 88 000 kronor,
ännu icke slutprövats. Av de av kommissionen meddelade besluten,
varigenom lån beviljats, fastställdes 13 av Kungl. Maj:t, före utgången av
år 1945.

Av värnpliktslånenämnderna och kommissionen prövades under år 1945
325 ansökningar avseende anstånd med amorterings påbörjande eller förlängd
amorteringstid. Av dessa ansökningar ha 286 bifallits och 39 avslagits.

Av de beviljade lånen måste under år 1945 6 lån på grund av olika omständigheter
helt eller delvis avskrivas. Det avskrivna beloppet uppgår till
1 872 kronor. 12 framställningar örn avskrivning lämnades under året av
Kungl. Maj:t utan bifall.

Sedan vämpliktslåneverksamheten började hösten 1940, ha fram till och
med den 31 december 1945 av värnpliktslånenämnderna och arbetsmarknadskommissionen
beviljats sammanlagt 9 293 lån å sammanlagt 8 269 297 kronor.
Enligt uppgift från statskontoret hade den 30 juni 1945 av de utbetalade
lånebeloppen återbetalats 3 143 331 kronor. I

I bilagorna 13 och 1A lia sammanförts vissa kostnader för arbetsförmedlingsverksamhet,
överflyttning och omskolning av arbetskraft, premier för
skogsarbete, familjebidragsnämndernas revisorer m. m. under dels budgetåret
1944/45, dels kalenderåret 1945.

Bilaga 1.

Uppgifter

rörande vissa arbetslöshetsförbållanden enligt kommunernas rapporter till statens
arbetsmarknadskommission för den 31 december åren 1944 och 1945.

A. Länsfördelning.

Län	Invånar- antal	Antal rapporte- rande	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000	Antal hjälpta		Därav
	kommuner			invånare	arbets- linjen		utbild-nings-hj alpen
	7i 1945	”/i. 1944	•V» 1945	87u 1944	*7h 1945	81/ ht 1944	”/» 1945	“/» 1945	stöds- linjen
Stockholms
stad.......	654 864	1	1	1434	1417	2-2	2-2	1313	971	319	23
Stockholms. ..	154 044	9	14	116	98	0-8	0-6	74	63	10	1
Uppsala......	65 959	2	4	60	61	0-9	0-9	38	38	—	—
Södermanlands	!21 705	2	2	106	14	4-9	0-6	10	10	—	—
Östergötlands.	134 036	3	3	192	161	1-4	1-2	104	28	76	—
Jönköpings. ..	62 146	3	3	90	46	1-4	0-7	33	30	—	3
Kronobergs...	18 669	2	1	8	2	0-4	0-1	2	2	—	_
Kalmar......	48 956	4	4	143	124	2-9	2-5	51	47	1	3
Gotlands.....	15 719	2	2	76	81	4-8	5-2	44	38	—	6
Blekinge.....	82 913	15	15	178	198	2-1	2-4	151	151	—	—
Kristianstads .	32 326	1	3	12	28	0-4	0-9	23	22	—	1
Malmö stad ..	167 885	1	1	269	127	1-6	0-8	95	21	73	1
Malmöhus i öv-
vigt........	161 790	9	6	256	146	1-6	0-9	67	30	37	—
Hallands.....	54 959	5	5	93	77	1-7	1-4	20	20	—	—
Göteborgs stad Göteborgs och Bohus i öv-	309 348	1	1	''841	515	2-7	1-7	475	185	228	62
rigt.......	121 423	35	34	»1099	898	91	7-4	735	697	38	—
Älvsborgs ....	120 038	11	6	135	80	11	0-7	24	21	3	—
Skaraborgs ...	41 294	4	2	26	21	0-6	0-5	10	1	9	—
Värmlands . ..	116 229	15	12	441	210	3-8	1-8	''81	73	6	2
örebro.......	58 590	1	1	143	139	2-4	2-4	114	109	—	5
Västmanlands.	54 347	1	1	7	11	01	0-2	—	—	—	—
Kopparbergs..	38 032	4	2	41	19	1-1	0-5	2	2	—	—
Gävleborgs ... Västernorr-	lil 239	10	10	270	87	2-4	0-8	42	37	1	4
lands......	233 851	43	38	2 571	1414	11-0	6-0	illo	1066	39	5
Jämtlands ....	29 957	2	3	34	34	1-1	ll	31	29	—	2
Västerbottens.	126 977	11	8	478	196	3-8	1-5	94	94	—	—
Norrbottens ..	194 610	20	21	1925	1092	9-9	5-o	671	650	16	5
Hela riket	3 231906	217	203	11044	7 296	34	2-3	5 414	4 435	856	123

1 Västra Frölunda s:n, som den x/1 1945 inkorporerades med Göteborgs stad, Ilar för jämförbarhetens
skull även den 31/n 1944 redovisats under Göteborgs stad.

Kommunfördelning.

* anger att kommunen icke stått i rapportförbindelse med kommissionen för ifrågavarande

månad.

Kommun	Invånar- antal Vi 1945	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta 81 / In 1945	Därav
arbets- linjen	under-stöds-hj en	utbild-nings-hj älpen
37i* 1944	31/ lii 1945	s7.» 1944	31/ /12 1945
Stockholms stad ....	654 864	1434	1417	2-2	2-2	1313	971	319	23
Stockholms län ____	154044	116	98	0-8	0-6	74	63	10	1
Lidingö...............	12 769	*	1	—	0-1	1	1	—	—
Solna.................	31 743 i	62	64	2-0	2o	43	32	10	1
Sundbyberg .:..........	13 708	13	4	0-9	0-3	4	4	—	—
Södertälje.............	18 909	*	3	—	0-2	3	3	—	—
Boo...................	3 600	*	1	—	0-3	1	1	—	—
Fresta ................	1147	*	1	—	0-9	1	1	—	—
Huddinge.............	15 979	4	1	0-3	0-1	1	1	—	—
Järfälla...............	4159	9	1	2-2	0-2	1	1	—	—
Nacka................	11247	17	3	1-5	0-3	3	3	—	—
Saltsjöbadens kpg......	3 603	1	1	0-3	0-3	1	1	—	—
Sollentuna kpg.........	14 869	1	2	0-1	0-1	2	2	—	—
Spånga ................	12 883	8	13	0-6	1-0	10	10	—	—
Tyresö................	2 236	*	1	—	0-4	1	1	—	—
Täby.................	7192	1	■ 2	0-1	0-3	2	2	—	—
Uppsala län......	65 959	60	61	0-9	0-9	38	38	—	—
Enköping..............	7 533	—	1	—	0-1	—	—	—	—
Uppsala...............	44 686	41	48	0-9	1-1	34	34	—	—
Bondkyrka............	5 662	*	2	—	0-4	2	2	—	—
Älvkarleby............	8 078 l	19	10	2-4	1-2	2	2	—	—
Södermanlands län ...	21 705	106	14	4-9	0 6	10	10	—	—
Nyköping.............	15 680	i	1	O-i	0-1	1	1
Nikolai . ..............	6 025	105	13	17-4	2-2	9	9
Östergötlands län____	134 086	192	161	14	1-2	104	28	76	—
Linköping.............	46 617	25	13	0-5	0-3	10	10	—
Norrköping............	75 792	163	146	2-2	1-9	92	18	74	—
Motala Ik..............	11 627	4	2	0-3	0-2	2	—	2	—
Jönköpings län ....	62146	90	46	14	0-7	33	30	—	3
Huskvarna............	10 266	3	*	0-3	—	—	—	—	—
Jönköping.............	39171	86	44	2-2	1-1	31	28	—	3
Tranås................	8 211	*	1	—	0-1	1	1	—	—
Vetlanda..............	4 498	1	1	0-2	0-2	1	1		—
Kronobergs län.....	18 669	8	2	04	0-1	2	2	_	—
Växjö.................	16 900	2	2	0-1	0-1	2	2	—	—
Åseda kpg.............	1769	6	*	3-4	—	—	—	—	—
Kalmar län.......	48 956	143	124	2-9	2-5	51	47	1	3
Kalmar...............	23 834	72	48	3-0	2-0	32	29	1	2
Västervik..............	13 263	54	74	4-1	5-6	18	18	—	—

Kommun	Invånar- antal Vi 1945	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta 81/ /IS 1945	arbets- linjen	D ä r a under-	7 utbild-nings-hj alpen
31 / lii 1944	31/ia 1945	31 / /12 1944	31 / /12 1945	stöds- linjen
Gamleby..............	3 070	1	*	0-3
Misterhult.............	3 793	16	1	4-2	0-3	—	—	—	_
Ålem.................	4 996	*	1	—	0-2	1	—	—	1
Gotlands län......	15 719	76	81	4-8	5-2	44	38	—	6
Visby.................	13 626	70	76	5-1	5-6	39	33		6
Slite kpg..............	2 093	6	5	2-9	2-4	5	5	_	—
Blekinge län......	82913	178	198	2-1	2-4	151	151	_	—
Karlshamn.............	10 206	9	4	0-9	0-4	2	2	_	_
Karlskrona............	32 341	66	64	2-0	2-0	58	58	—	—
Asarum...............	7195	19	13	2-6	1-8	13	13	■ __	_
Backaryd..............	1952	1	*	0-5	—	—	—	_	—
Bräkne-Hoby..........	4 459	—	4	—	0-9	—	—	—	—
Eringsboda............	1841	10	16	5-4	8-7	16	16	—	—
Hasslö................	1522	6	12	3-9	7-9	6	6	—	—
Hällaryd..............	2 492	15	12	6-0	4-8	10	10	—	—
Jämshög...............	3 626	1	*	0-3	—	—	—	—	—
Listerby...............	1790	4	14	2-2	7-8	1	1	—	—
Mörrum...............	4 049	16	21	4-0	5-2	15	15	'' _	—
Olofström.............	3130	*	1	—	0-3	1	1	—	_
Sillhövda..............	1983	2	2	1-0	1-0	2	2	—	_
Sturkö ................	1624	19	10	11-7	6-2	10	10	—	—
Tjurkö ................	368	2	5	5-4	13-6	5	5	—	—
Tving.................	2 511	6	8	2-4	3-2	8	8	—	--
Åryd.................	1824	2	12	ll	6-6	4	4	—	—
Kristianstads län.. . .	32 326	12	28	0-4	0-9	23	22		1
Hässleholm............	7 613	*	1	—	0-1	1	1	_	_
Kristianstad...........	22 807	12	26	0-5	ll	21	21	—	—
Västra Broby..........	1906	*	1	—	0-5	1	—	-	1
Malmö stad.......	167 885	269	127	1-6	0-8	95	21	73	1
Malmöhus län i övrigt..	161 790	256	146	1-6	0-9	67	30	37
Eslöv.................	6 686	6	15	0-9	2-2	2	_	2
Hälsingborg...........	65 357	141	66	2-2	1-0	36	6	30
Landskrona............	22 602	9	15	0-4	0-7	13	13	—	—
Lund.................	30 665	21	16	0-7	0-5	11	8	3	—
Trelleborg.............	15 311	69	31	4-5	2-o	2	—	2	—
Ystad.................	12109	3	*	0-2	—	—	—	—	—
Dalby.................	1752	5	*	2-9	—	—	—	_	_
Hällestad..............	823	1	*	1-2	—	—	—	—	—
Kävlinge..............	2 836	1	—	0-4	—	—	—	—	—
Lomma...............	3 649	*	3	—	0-8	3	3	—	—
Hallands län.....	54 959	93	77	1 7	14	20	20	—	—
Falkenberg............	7148	8	8	i-i	1-1	—	--	—	—
Halmstad.............	30 364	12	21	0-4	0-7	1	1	—	—
Varberg...............	11270	58	27	5-1	2-4	12	12	—	—
Enslöv................	3 720	12	17	3-2	4-6	3	3	_	_
Slättåkra ..............	2 457	3	4	1-2	lii	4	4	—	—

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta	Därav
Kommun	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	V. 1945	sl/i* 1944	“/« 1945	31/.s 1944	81/ lii 1945	81/ /i* 1945	stöds- linjen	nings- hjälpen
Göteborgs stad.....	309 348	>841	515	2-7	1-7	475	185	228	62
Göteborgs och Bohus län
i övrigt ........	121423	M 099	898	9-1	7-4	735	697	38	—
Lysekil................	5 349	34	31	6-4	5-8	27	27	—	—
Marstrand.............	1279	8	8	6-3	6-3	—	—	—	—
Mölndal...............	17124	56	11	3-3	0-6	7	3	4	—
Strömstad.............	3 010	41	34	13-6	11-3	27	27	—	—
Uddevalla.............	19 923	84	69	4-2	3-5	51	41	10	—
Askum................	2 203	70	68	31-8	30-9	66	66	—	—
Backa.................	3124	15	1	4-8	0-3	1	1	—	—
Bottna................	449	4	2	8-9	4-5	2	2	—	—
Brastad...............	2 992	66	56	22-1	18-7	45 j	36	9	—
Bro...................	2156	55	46	25-5	21-3	39	34	5	—
Bärfendal.............	426	13	11	30-5	25-8	11	11	—	—
Forshälla..............	1618	1	1	0-6	0-6	1	1	—	—
Foss..................	4121	23	9	5-6	2-2	8	8	—	—
Grebbestads kpg.......	721	9	1	12-5	1-4	1	1	—	—
Herrestad.............	1130	4	4	3-5	3-5	3	3	—	—
Hogdal................	1171	33	26	28-2	22-2	25	25	—	—
Håby.................	644	1	*	1-6	—	—	—	—	—
Krokstad...............	1653	4	—	2-4	—	—	—	—	—
Kungshamn...........	2 507	22	38	8-8	15-2	31	31	—	—
Kville.................	4 227	88	89	20-8	21-1	86	82	4	—
Lommeland............	633	21	8	33-2	12-6	8	8	—	—
Lyse..................	2 227	24	25	10-8	11-2	24	24	—	—
Malmön...............	1094	13	7	11-9	6-4	2	2	—	—
Mollösund.............	590	7	9	11-9	15-3	—	—	—	—
Morlanda..............	2 711	2	10	0-7	3-7	8	8	—	—
Näsinge...............	869	37	28	42-6	32-2	4	4	—	—
Partille................	9 372	9	7	10	0-7	7	7	—	—
Skee..................	4 484	96	70	21-4	15-6	59	59	—	—
Skredsvik.............	1396	6	7	4-3	5-0	7	7	—	—
Stenkyrka.............	3 886	1	6	0-3	1-5	4	—	4	—
Svenneby..............	1135	42	43	37-0	37-9	31	31	—	—
Tanum................	4 510	58	56	12-9	12-4	48	46	2	—
Tjärnö................	1652	*	2	—	1-2	2	2	—	—
Tossene...............	4 423	144	106	32-6	24-0	100	100	—	—
Öckerö.................	6 614	8	9	1-2	1-4	—	—	—	—
Älvsborgs län.....	120 038	135	80	1-1	0-7	24	21	3	—
Alingsås...............	10 795	7	♦	0-6	—	—	—	—	—
Borås.................	51453	2	1	O-o	0-o	1	1	—	—
Trollhättan............	21143	8	5	0-4	0-2	5	2	3	—
Vänersborg............	13 948	248	19	3-4	1-4	11	11	—	—
Åmål ..................	7 239	15	1	2-1	0-1	—	—	—	—
Bengtsfors kpg ........	2 586	5	40	1-9	15-5	7	7	—	—
Fuxerna...............	2 783	27	—	9-7	—	—	—	—	—
Kinna.................	4 487	4	14	0-9	3i	—	—	—	—
Melleruds kpg .........	1709	5	*	2-9	—	—	—	—	—
Steneby...............	3 895	14	—	3-6	—	—	—	—	—

1 Västra Frölunda s:n, som den ''/1 1945 inkorporerades med Göteborgs stad, har för jämförbarhetens
skull även den S1/n 1944 redovisats under Göteborgs stad.

2 Häri ingå 12 arbetslösa från Vassända-Naglums s:n, som den l/i 1945 inkorporerades med
Vänersborgs stad.

	Invånar- antal	Rapporterat antal hjälp-	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta		Därav
Kommun	sökande	arbets- linjen	under-	utbild-
	7i 1945	81/ ht 1944	*7i» 1945	81/lS 1944	lil ht 1945	81/ ht 1945	stöds- linjen	nings-hj alpen
Skaraborgs lån.....	41 294	26	21	0-6	0-5	10	1	9
Falköping.............	9 602	1	—	0-i	_	_	_	_	_
Lidköping.............	12 733	23	20	1-8	1-6	9	—	9	_
Skövde ................	15 736	1	—	0x	—	—	—		—
Töreboda kpg..........	3 223	1	1	0-3	0-3	1	1	—	—
Värmlands län ....	116 229	441	210	3-8	1-8	81	73	6	2
Arvika................	14 477	58	*	4-0	_	_	_
Karlstad..............	31369	99	70	3-2	2-2	5	5	—	—
Alster.................	1219	1	1	0-8	0-8	1	1	_	_
Eda..................	6115	23	17	3-8	2-8	4	4	_	_
Forshaga kpg..........	3 959	5	—	1-3	—	—	—	_	_
Glava.................	2 613	11	7	4-2	2-7	6	—	6	_
Gräsmark.............	2 901	2	—	0-7	—	_	—		_
Hammarö.............	6 371	24	9	3-8	1-4	9	9	_	_
Järnskog...............	2 477	1	*	0-4	—	—		—	—
Nedre Ullerud.........	4164	—	2	—	0-5	—	—	_	_
Nor...................	3 483	1	4	0-3	ll	4	4	_	_
Norra Råda...........	10 863	78	41	7-2	3-8	14	14	_	_
Nyed .................	4 310	17	21	3-9	4-9	6	6	_	—
Ransäter..............	5 772	81	27	14-0	4-7	23	23	_	_
Sunne lk..............	8 248	20	8	2-4	1-0	7	7	_	_
Säffle kpg.............	7 888	20	3	2-5	0-4	2	—	—	2
örebro lån.......	58590	143	139	2-4	24	114	109	_	5
örebro................	58 590	143	139	2-4	2-4	114	109	—	5
Västmanlands län ...	54 347	7	11	0-1	0 2	—	—	—	—
Köping................	10 041	—	11	—	1-1	_	_	_	_
Västerås...............	44 306	7	*	0-2	—	—	—	—	—
Kopparbergs län ....	38 082	41	19	ll	0-5	2	2	—	—
Falun.................	15 327	4	2	0-3	0-1	2	2	_	_
Hedemora.............	4 455	6	—	1-3	—	—		—	—
Grangärde .............	10 965	29	17	2-6	1-6	_	_	_	_
Järna .................	7 285	2	*	0-3	—	—	—	—	—
Gävleborgs län.....	lil 239	270	87	2-4	0-8	42	37	1	4
Gävle.................	40 988	34	17	0-8	0-4	3	2	_	1
Hudiksvall............	7 612	25	1	3-3	0-1	1	1	_	_
Söderhamn............	9 683	27	29	2-8	30	14	13	1	—
Arbrå.................	5 292	15	7	2-8	1-3	5	6	.	_
Bollnäs lk...............	10 731	51	19	4-8	1-8	6	6	_	1
Enånger...............	2 502	10	7	4-0	2-8	7	7	—	_
Hamrånge.............	4 878	8	—	1-6	—	—	—	—	—
Mo....................	1820	*	1	—	0-5	1	—	—	1
Njutånger.............	4 332	—	2	—	0-5	2	2	—	—
Norrala...............	2 851	1	1	0-4	0-4	1	1	—	—
Ovansjö...............	8 251	21	*	2-5	—	—	—	—	—
Söderala...............	12 299	78	3	6-3	0-2	2	1	—	1

Kommun	Invånare antal 7. 1945	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal hjälpta 31/ In 1945	Därav
arbets- linjen	under- stöds- hjon	utbild-nings-hj alpen
31/ /12 1944	31 / lii 1945	al/i* 1944	31 / lii 1945
j Västernorrlands län...	233 851	2 571	1414	Ilo	6-o	Illo	1066	39	5
Härnösand............	13 316	8	23	0-6	1-7	2	1	—	1
Sollefteå...............	7 607	*2	*	0-3	—	—	—	—	—
\| Sundsvall..............	20 074	83	51	4*1	2-5	37	37	—	—
‘ Örnsköldsvik..........	6 338	4	—	0-6	—	—	—	—	—
Alnö..................	5 484	119	91	21-7	16-6	61	61	—	—
Anundsjö..............	8 429	11	—	1-3	—	—	—	—	—
Arnäs.................	5 320	41	3	7-7	0-6	2	—	2	—
Attmar................	2 882	7	14	2-4	4-9	11	11	—	—
Bjärtrå ................	4 545	151	104	■33-2	22-9	73	73	—	—
Borgsjö...............	7 547	*	68	—	9-0	—	—	—	—
Boteå.................	1462	22	22	15-0	15-0	17	17	—	—
Dal...................	1158	29	14	25-0	12-1	13	13	—	—
Fjällsjö ...............	2 593	1	*	0-4	—	—	—	—	—
Gideå .................	2 880	3	—	lo	—	—	—	—	—
Grundsunda...........	4 212	126	66	29-9	15-7	58	58	—	—
Gudmundrå............	13 309	243	28	18-3	2-1	25	23	—	2
Hässjö................	3 811	lil	74	29-1	19-4	68	67	—	1
Högsjö................	4 020	84	74	20-9	18-4	63	61	1	1
Indal .................	2 299	4	7	1-7	3-0	5	5	—	—
Liden .................	2 560	8	—	3-1	—	—	—	—	—
Ljustorp ..............	2 297	13	8	5-7	3-5	8	8	—	—
Långsele..............	3 399	35	17	10-3	5-0	15	15	—	—
Njurunda..............	11350	94	104	8-3	9-2	103	103	—	--
Nora..................	3 084	76	55	24-6	17-8	49	49	—	—
Nätra.................	6 001	77	32	12-8	5-3	22	22	—	—
Ramsele...............	4 267	2	1	0-5	0-2	--	—	—	—
Selånger...............	3 641	10	4	2-7	1-1	3	3	—	—
Sidensjö...............	2 303	10	15	4-3	6-5	14	14	—	—
Själevad...............	12 605	18	6	1-4	0-5	5	5	—	—
Skog..................	1039	2	1	1-9	10	1	1	—	—
Skön..................	13 662	260	139	19-o	10-2	lil	91	20	—
Styrnäs...............	1195	7	2	5-9	1-7	2	2	—	—
Stöde .................	5 200	15	18	2-9	3-5	17	17	—	—
Säbrå .................	4 360	43	26	9-9	6-0	21	21	—	—
Sättna................	1865	17	10	9-1	5-4	10	10	--	- :
Timrå.................	8 280	533	161	64-4	19-4	151	151	—	—
Torp..................	9 927	28	32	2-8	3-2	26	26	—	—
Torsåker..............	1112	20	10	18-0	9-0	10	10	—	—
Tuna.................	4 354	66	47	15-2	10-8	35	34	1	—
Tynderö...............	1058	7	8	6-6	7-6	6	6	—	—
Vibyggerå.............	1707	16	15	9-4	8-8	12	12	—	—
Viksjö.................	1015	2	2	2-0	2-0	2	2	—	—
Ytterlännäs............	6 442	155	61	24l	9-5	51	36	15	—
Ådals-Liden ...........	2 930	8	*	2-7	—	—	—	—	- ''
Överlännäs............	912	—	1	■—	11	1	1	—
Jämtlands län.....	29 957	34	34	11	11	31	29		a
Östersund.............	19 055	33	31	1-7	1-6	29	29		—
Hammerdal............	5 022	*	2	—	0-4	2	—	—	2
Ragunda..............	5 880	1	1	0-2	0-2	—	—	—	—
Västerbottens län....	126 977	478	196	3-8	15	94	94	—	—
Skellefteå..............	11492	48	45	4-2	3-9	31	31	—	—
Umeå.................	14 971	*	1	—	0-1	1	1	1 '' -	—

1 Sollefteå lk., som den */i 1945 inkorporerades med Sollefteå stad, har för jämförbarhetens
skull även den 31/i» 1944 redovisats under Sollefteå stad.

Kommun	Invånar- antal V. 1945	Rapporterat antal hjälp-sökande	Antal hjälp-sökande per 1 000 invånare	Antal \|hjälpta 1 31/ /12 1945	Därav
arbets- linjen	under- stöds- linjen	utbild-nings-hj alpen
81/ /12 1944	81 / /12 1945	81 / /12 1944	81 / /12 1945
Bureå.................	5 686	14	11	2-5	1-9	8	8
Byske.................	9 594	65	62	6-8	6*5	20	20	_
Degerfors..............	9 878	16	*	1-6
Dorotea...............	5 897	1	_	0-2	- ■	_	_
Holmsund.............	4 904	51	*	10-4	_	_
Hörnefors.............	3 916	40	*	10-2	_	_	_	_
Norsjö................	7 515	*	21	_	2-8	21	21	_
Skellefteå Ik...........	24 963	80	43	3-2	1-7	12	12	_
Tärna.................	2169	124	*	57-2
Umeå lk...............	14 856	4	1	0-3	0-1	1	1	_
Vilhelmina.............	11136	35	12	3-1	1-1			—	—
Norrbottens län ....	194 610	1925	1092	99	5-6	671	650	16	5
Boden................	10 058	31	1	3-1	0-1	1	1	_
Haparanda............	2 951	*	20	—	6-8			_
Luleå.................	16 553	109	57	6-6	3-4	26	26	.
Piteå .................	4 744	22	13	4-6	2-7	3	3	—	—
Gällivare..............	21 666	86	79	4-0	3-6	75	75
Hietaniemi............	2 657	72	7	27-1	2-6	7	7	_	_.
Hortlax...............	4 533	115	82	25-4	18-1	56	56	_	_
Jukkasjärvi............	18 339	lil	144	6-1	7-9	87	69	16	2
Karl-Gustav...........	3 571	23	7	6-4	2-0	7	7
Korpilombolo ..........	3 655	4	*	ll	I»- _			_	.
Nederkalix............	14 759	255	221	17-3	15-0	146	146	_
Nederluleå.............	11124	117	52	10-5	4-7	2	2	_
Nedertorneå...........	4 589	41	16	8-9	3-5	5	4	_	1
Norrfjärden............	4 860	22	8	4-5	1-6	3	3	—
Pajala.................	6 664	*	1	_	0-2	1	1	_	_
Piteå lk...............	14 094	133	81	9-4	5-7	50	50	_	_
Råneå ................	9 056	136	85	15-0	9-4	74	74	_	_
Töre..................	5 228	40	49	''7-7	9-4	29	27	—	2
Älvsby................	9 224	79	64	8-6	6-9	35	35	_
Överkalix .............	9 089	253	56	27-8	6-2	34	34	_
Överluleå..............	10 495	84	14	8-0	1-3	14	14	_
Övertorneå............	6 701	192	35	28-7	5-2	16	16	—	—

De hjälpsökande arbetslösas fördelning på

	Yrkesgrupper	Stockholms stad	Stockholms län	I Uppsala län	Söderman- lands län	Östergötlands län	Jönköpings län	Kronobergs län	Kalmar län	I Gotlands län	I Blekinge län	Kristianstads län	Malmö stad
1	Jordbruk och skogsbruk .................	6	_	3	—	2	—	—	1	i	3	—	2
2	Förvaltnings- o. befälspersonal........j	3
3	Jordbruksarbetare...................	3	—	3	—	2	—	—	1	1	3	—	2
4	Skogsarbetare.......................
5	Industri och hantverk ..................	610	60	25	13	93	26	—	54	24	131	7	73
6	Malmbrytning och metallindustri......	97	7	4	11	2	3	—	2	1	5	2	4
7	Jord- o. stenindustri.................	13	1	4	2	2	—	—	3	—	68	—	2
8	stenindustri.......................	7	1	—	—	—	—	—	3	—	68	—	1
9	Träindustri.........................	10	—	4	—	3	—	—	14	4	—	—	—
10	sågverksindustri ....................	3	—	3	—;	3	—	—	11	—	—	—
11	Pappers- o. grafisk industri..........	11	—	1	—	—	1	—	1	—	—	—	"7
12	Livsmedelsindustri...................	8	—	—	—	—	—	—	3	2	—	—	1
13	Textil- o. beklädnadsindustri.........	4
14	Läder-, hår- o. gummiindustri........	9	—	—	—	—	1	—	i	—	2	1	2
15	Kemisk-teknisk industri..............	4	—	—	—	—	6	—	H	—	—	—	1
16	Byggnadsverksamhet................	454	52	12	—	86	15	—	19	17	bb	4	63
17	husbyggnadsarbete..................	434	34	3	—	85	6	—	13	17	18	4	63
18	väg-, gatu- o. vattenbyggnadsarbete ...	20	18	9	—	1	9	—	6	—	38	—
19	Kraft-, belysnings- o. vattenverk.....
20	Samfärdsel............................	133	5	7	—	22	5	—	27	5	7	4	12
21	Landtransport.......................	117	5	7	—	18	5	—	23	3	6	4	12
22	hamn- o. stuveriarbetare.............	21	—	3	—	10	2	—	19	—	5	—	2
23	chaufförer o. åkeriarbetare...........	71	4	3	—	8	3	—	2	3	i	1	10
24	Sjöfart.............................	16	—	—	—	4	—	—	4	2	1	—	—
25	fartygsbefälhavare m. fl..............	10
26	Handel ...............................	207	6	6	—	13	1	—	3	i	3	2	7
27	Affärs- o. lagerarbete................	169	6	4	—	12	1	—	3	i	2	2	4
28	affärsföreståndare m. fl...............	88	2	3	—	5	1	—	—		—	—	2
29	affärsbiträden m. fl.................	17	1	—	—	1	—	—	1	—	2	1
30	agenter o. försäljare.................	29	2	1	—	2	—	—	1	—	—	—	■
31	lagerarbetare och förrådsbiträden......	35	1	—	—	4	—	—	1	1		1	2
32	Hotell-, kafé- o. restaurangrörelse.....	38	—	2	—	i	—	—	—		1	''	3
33	Förvaltning, arbetsledning o. fria yrken ..	290	22	10	i	12	3	2	3	i	2	1	14
34	Förvaltning.........................	54	6	1	—	2	—	—	1	i		—	1
35	Teknisk ledning.....................	47	2	2
36	Kontorsarbete.......................	107	5	3	—	3	1	1	1	—	1	—	3
37	Undervisning o. vetenskaplig verksamhet	7	1	—	i
38	Litterär och konstnärlig verksamhet .	75	9	4	—	7	2	1	1	—	1	1	10
39	Hälsovård och sjukvård.................	7 K	1
40	Legitimerade yrkesutövare m. fl......
41	övriga hithörande grupper...........	2	1
42
43	Arbete ef hänfört till annan grupp......	164	4	10	—	19	11	—	35	49	52	14	19
41	Sumnu	1417	98	61	14	161	46	2	124	81	19S	28	127

Bilaga 2.

yrkesgrupper och lim den 31 december 15)45.

Malmöhus län i övrigt	Hallands län	Göteborgs stad	Göteb.o.Bohus län i övrigt	Älvsborgs län	Skaraborgs län	Värmlands län	örebro län	Västmanlands län	Kopparbergs län	Gävleborgs län	Västernorr- lands län	Jämtlands län	Västerbottens i län	Norrbottens län	Summa
Hela riket	därav
städer	lands- bygd
.	1	2	4	_	_	3	2	1	_	1	146		26	128	332	27	305	1
— !	—	—	—	—	—	1	—	—	-_	—	1	—	—	2	7	4	3	2
r-	1	2	3	—	—	2	2	1	—	—	33	—	6	58	123	23	100	3
	—	—	1	—	—	—		—	—	1	112	—	20	68	202	—	202	4
59	56	291	776	55	8	156	101	10	17	55	890	30	116	598	4 334	1790	2 544	5
9	3	67	6	—	—	13	2	1	7	4	14	1	12	49	326	236	90	6
	5	10	667	2	—	18	1	—	—	2	8	—	—	4	812	84	728	7
f-r	5	5	667	2	—	—	1	—	—	1		—	—	—	761	65	696	8
2	4	13	10	—	—	20	—	—	—	17	194	—	30	91	416	90	326	9
'' ''	—	11	3	—	—	16	—	—	—	17	191	—	30	89	377	65	312	10''
	13	4	2	37	—	--	—	—	—	2	135	—	8	7	222	21	201	11
5	—	6	4	—	4	2	1	—	—	—	5	—	3	1	45	37	8	12
2	1	7	1	—	—	2	—	—	—	—	1	—	—	—	18	18		13
3	—	3	1	—		1	6	—	—	—	6	—	—	2	38	29	9	141
1	—	—	6	—	—	—	2	—	—	—	68	—	—	—	99	31	68	15
36	30	181	78	16	4	100	89	9	10	30	459	29	63	444	2 356	1242	lllT	16[
33	18	170	35	4	4	27	86	5	2	11	122	—	27	92	1 313	1067	246	17
3	12	11	43	12	—	73	3	4	8	19	337	29	36	352	1 043	175	868	18
i															2	2	—	''i
ii	11	45	18	1	3	7	5	—	—	3	55	—	9	71	466	357	109	20
8	9	30	13	1	2	7	5	—	—	3	48	—	5	65	396	309	87	2!
4	9	5	9	—	2	3	—	—		2	25	—	2	44	167	122	45	22
3	—	23	2	1	—	3	5	—		i	23	—	3	18	191	151	40	23)
3	2	15	5	—	i	—	—	—	—	—	7	—	4	6	70	48	22	24
1	—	3									2				16	14	2	25\|
14	1	62	i	2	—	7	2	—	i	i	10	—	1	1	352	343	9	26
13	1	53	i	2	—	7	2	—	i	i	7	—	1	1	294	287	7	27
2	—	11	—	—	—	2	1	—	1	—	4	—	—	—	122	118	4	28
?—	—	5	1	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	31	30	1	29
2	—	ii	—	1	—	1	—	—	—	1	2	—	1	—	54	53	i	30
9	1	26	—	1	—	2	1	—	—	—	1	—	—	1	87	86	1	31
i	—	9													58	56	2	32)
13	1	82	2	3	i	2	12	—	i	4	5	2	2	1	492	469	23	33
4	—	13													83	80	3	34
1 -	—	5	1				1								58	55	3	35
6	—	41	—	3	—	2	3	—	i	1	4	2	2	1	191	185	6	36
—	1	2	—	—	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	13	13	_	37
3	—	21	1	—	—	—	7	—	—	3	1	—	—	—	147	136	11	38
—	—	8	—	1	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	14	13	1	39
—	—	2													7	7	_	40
—	—	1		1	—	—	1	—	—	—	—	—	—		7	6	1	41
—	—	1		—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	1	1	—	42
49	7	29	97	18	9	35	16	—	—	23	308	2	42	293	1 305	590	715	43
! 146	77	515	898	80	21	210	139	n	19	1 87	1414	34	190	'' 1092	7 296	3 590	3 706	44

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. Bil.

Bilaga 3.

Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1945 av arbetslöshetsmedel. 1 2 3

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi1	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor*
Vi	Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning och för-bättring av vägen Docksta-Risnäs, delen km 0/000— 4/560, (2,/4 1944) med omläggning och förbättring av-delen km 4/560—14/940 av samma väg, Västernorr-lands län.......................................	B	800 000	800 000
	Omläggning av vägen Bredbyn—Gottne på delen Bred-byn—Mo, Västernorrlands län...................	A	1 000 000	1 000 000
	Vatten- och avloppsledningar i stadsdelen Grekland, Älvsby m:e, Norrbottens län....................	B	200 000	120 000
	Utbyggnad av en huvudavloppsledning, Älvsby m:e, Norrbottens län................................	B	100 000	60 000
	1071 Bölevägen. Omläggning och förbättring av vägen Råneå—Niemisel på delen Råneå—Böle, Norr-bottens län....................................	A	154 000	154 000
	1062 Råneåvägen. Omläggning och förbättring av kust-landsvägen Luleå—Kalix på delen mellan Råneå och Strömsund, Norrbottens län.................	A	600 000	600 000
”/l	Ytterligare kostnader för och ytterligare arbeten å första utbyggnadsetappen av vatten- och avlopps-ledningsanläggning, Bovallstrands m:e, Göteborgs och Bohus län (''“/12 1943, 1944)..............	B	211 000	200 350
13 11	Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster-norrlands län (2a/4, 20/g 1944).....................	A	4 500	4 500
ls/l	Ytterligare arbeten i samband med anläggning av fiske-hamn vid Hälso, Öckerö s:n, Göteborgs och Bohus län (2S/2 1942)..................................	B	25 000	22 500
17/l	Anläggning av väg Dafter—Daftö—Södra Öddö, Göte-borgs och Bohus län............................	B	250 000	250 000
	Anläggning av väg Tjärnö—Södra Öddö, Göteborgs och Bohus län .................................	B	300 000	300 000
	Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av vägen Fiskja by—Ramsjö—Östby, km 0/000— 13/100, Västernorrlands län (s/3 1939, ia/i 1940, 12/12 1941, 21/4 1942, •/„ 1944)........................	B	37 750	348 000
	Ytterligare kostnader för andra utbyggnadsetappen av en vatten- och avloppsledningsanläggning, Neder-kalix s:n, Norrbottens län (s0/n 1944)............	B	235 000	164 500

1 A = företag i statens arbetsmarknadskommissions regi.

B = » > väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

C = > > järnvägsstyrelsens regi.

2 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först
efter årets utgång.

3 Därav 10 250 kr. utgörande vederbörande vägdistrikts andel i totalkostnaderna för arbetet,
vilken ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Ytterligare kostnader för utbyggnad av en vatten- och av loppsledningsanläggning för Bergnäset, Neder-luleå s:n, Norrbottens län (*’/„ 1944) ..	B	30 000	18 000
	Ytterligare kostnader för omläggning av kustlands-vägen i .uleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna och Månsbyn, Norrbottens län (“/, 1939, V» 1940). .	B	106 150	1 115 000
18/i	Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster-norrlands län (“/„ »•/» 1944, 13/j 1945)...........	A	20 000	20 000
”/»	En första utbyggnad av utvidgning och förbättring av Gravarne fiskehamn, Gravarne och Bäckeviks m:e, Göteborgs och Bohus län...............	3	1 200 000	1 080 000
	Fjärde utbyggnadsetappen av vatten- och avloppsled-ningar, Bjärtrå s:n, Västernorrlands län...........	B	1 300 000	975 000
	Anläggning av väg Å skola—Hamnviken—Frånö fabrik, delen km 0/000—2/220, Västernorrlands län.......	B	400 000	400 000
	Omläggning av vägen Gallsätter—Binböle, Västernorr-lands län.................	B	350 000	350 000
	Ytterligare arbeten å 860 Dannemarksvägen, Blekinge län (*/4 1935)....................	A	19 300	19 300
	Omläggning av vägen Dalen—Uleberg, delen Dalen-Backa, Göteborgs och Bohus län............	B	286 600	286 600
	1067 Husbyvägen. Omläggning av vägen Blacksta— Husby gård, Södermanlands län................	A	686 100	686 100
	1066 Kisavägen. Omläggning av vägen Österbymo— Kisa, delen Ydre härads gräns—Björndal, Östergöt-lands län....................	A	413 100	413 100
	1063 Älmebodavägen. Omläggning av vägen Älmeboda -—Eringsboda, Kronobergs län.....	A	620 000	620 000
	Omläggning av vägen Hässleholm—Hälsingborg mellan Hässleholm och Finja, delen närmast stadsgränsen, Kristianstads län...........	A	114 000	114 000
	1064 Gällstadsvägen. Omläggning av vägen Ulricehamn Tranemo, delarna Berga—Gällstads kyrka och Stora Bystad—Hulared, Älvsborgs län ....	A	389 000	389 000
	1065 Stråkenvägen. Omläggning av vägen Jönköpings läns gräns vid Bönared—Mullsjö—Skövde, delen Bö-nared—Mullsjö, Skaraborgs län........	A	620 000	620 000
,2/2 !	Omläggning och förbättring av del av vägen Gravböle-äsen—Stocka och i samband därmed breddning och höjning av vägbank mellan Stocka och Rönnskär, Gävleborgs län..........	B !	97 500	97 500
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings-anläggning i Köpmanholmen, Nätra s:n, Västernorr-lands län (“/4 1941, 17/la 1942, a/4 1944)..........	i B \|	12 000	12 000
	Ytterligare arbeten i samband med omläggning av vägen Umeå—Holmsund, delen Rotnäs—Lövön, Västerbottens län (a’/4, »/, 1944)......	B	22 000	22 000
	Vatten- och avloppsledningar i Medborgargatan, Sköns-bergs m:e, Västernorrlands län......	B	60 000	36 000

1 Därav 8 850 kr. utgörande vederbörande vägdistrikts andel i totalkostnaderna för arbe tet,

vilken ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.

100

Dag

för

beslut

Arbetsföretag

l''/s

!1/,

“/»
l6/3

Femte utbyggnadsetappen av en vatten- och avlopps- j
ledningsanläggning, Sköns s:n, Västernorrlands län j

Utvidgning av 1064 Gällstadsvägen (omläggning av
vägen Ulricehamn—Tranemo, delarna Berga—Gäll- j
stads kyrka och Stora Bystad—Hulared, */• 1945)
nied omläggning av delen Gällstads kyrka—Stora
Bystad av samma väg, Älvsborgs län............

Andra utbyggnadsskedet av en vatten- och avloppsled- j
ningsanläggning i Öjebyn, Piteå s:n, Norrbottens län

Omläggning och förbättring av vägen Öravattnet—
Skyttmon, delen km 29/380—30/500, Jämtlands län j

Ytterligare arbeten i samband med utbyggnad av en ;
vatten- och avloppsledningsanläggning för Berg-1
näset, Nederluleå s:n, Norrbottens län (2,/n 1944, 17/i i
1945)..........................................j

Återstående sprängningsarbeten vid Fredriksberg för I
utvidgning av Karlstads flygplats, Värmlands län j

Anläggning av väg Arnesand—Måkcsund å Galtön, j
Göteborgs och Bohus län.........................

j utvidgning av beredskapsarbetet omläggning och för- j
bättring av de mellan km 0/000—0/900 samt km j
4/280—10/000 belägna delarna av väg från Njurunda- j
bommen till Björkön («/, 1944) med omläggning och |
förbättring av delen km 0/900—4/280 av samma väg,
Västernorrlands län ............................ I

Planering å en Lysekils stad tillhörig tomt på Grötö

Ytterligare arbeten i samband med hamnanläggning på |
Grötö, Lysekils stad <-°U 1941, 27s 1942).........

Grävnings- och läggningsarbeten för friskvattenled-1
ningar å Göteborg—Torslanda flygplats, Göteborgs
och Bohus län..................................

Ytterligare kostnader för fjärde utbyggnadsetappen av
en vatten- och avloppsledningsanläggning, Sköns s:n,
Västernorrlands län (s/a 1944)....................

Anläggning av väg från egnahemsområdet Hemmanet
till kustlandsvägen Hudiksvall—Sundsvall vid Svartvik,
Västernorrlands län.........................

Ytterligare kostnader för anläggning av väg från Cederslund
till Saltkällan, Göteborgs och Bohus län
(•/, 1940, 7, 1942)..............................

Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avloppsledningar
för centrala delen av Vivsta—Näs m:e,
Västernorrlands län (22/12 1944)...................

Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar
för Näskeby, Nätra s:n, Västernorrlands län (27,2 1944)

Ombyggnad av Törefors kajer, Töre s:n, Norrbottens län

Omläggning av rikshuvudvägen (Sundsvall—)Sörberge
-—Svarvarböle (—Härnösand) å delen Torsboda—-Svarvarböle (Hussjöbv), km 6/206,4—12/829, Västernorrlands
län...................................

Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
B	625 000	375 000
A	250 000	250 000
B	350 000	210 000
B	110 000	110 000
B	20 000	12 000
B	I 350 000	350 000
B	189 000	189 000
B	ISO 400	150 400
B	100 800	9 520
B	142 000 ! 127 800
B	30 000 30 000
B	41 000	41 000
B	635 000	635 000
B	11 900	i 70 000
B	I ; 10 000	6 000
B	98 000	58 800
B	355 000	248 500
B	i 1 500 000	1 500 000

1 Därav 58 100 kr. utgörande vederbörande vägdistrikts andel

tet, vilken ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.

i totalkostnaderna för arbe -

101

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
21/,	Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av allmänna vägen Gravarne—Hunnebostrand—Bo-vallstrand—Dingle å delen Gravarne—Dalen, Göte-borgs och Bohus län (J/2 1941, 22/„ 1943)..........	B	800	800
	Vatten- och avloppsledningar inom Edsgårdsområdet, Timrå s:n, Västernorrlands län...................	B	600 000	360 000
	1069 Byske vatten och avlopp. Byske m:e, Västerbot-tens län........................................	A	197 000	147 750
bn	Omläggning och förbättring av allmänna vägen Över-torneå—Pajala sockengräns, delen Haapakylä—Ta-pani lern 0/000—2/760, Norrbottens län...........	B	309 500	309 500
6U	Ytterligare arbeten å 906 Jönköpings flygfält, Jönkö-pings stad (=/2 1940)...............''............	A	230 000	230 000
	Anläggning av fiskehamn vid Ekenäs på Sydkoster, Göteborgs och Bohus län........................	B	267 200	240 480
	Ytterligare kostnader för omläggning av rikshuvudvägen Uddevalla—Svinesund å delen Dyne—Hogdals kyrka, Göteborgs och Bohus län (lB/i- 1940).............	B	449 500	449 500
	Ytterligare kostnader för omläggning av allmänna vägen Dingle—Fjällbacka, delen Sjöröd—Fjällbacka, Göte-borgs och Bohus län (14/e 1941, 18/io 1943, 20/, 1944)	B	11 000	11 000
	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Tanums kyrka—Tyft—Naverstad, delen Tanums kyrka— Tyft, km 0/000—6/710, Göteborgs och Bohus län (‘/6, •/.. 1944)...................................	B	3 200	3 200
13U	Ytterligare kostnader för etapperna lil c, III d, III e och III g av vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorrlands län (6/, 1944)......	B	30 000	30 000
	Förhöjt statsbidrag till vatten- och avloppsledningar för Näske by, Nätra s:n, Västernorrlands län 1944, •/. 1945).................................	B		32 000
*°u	Omläggning av vägen Hälsingborg—Hässleholm, delen Södergatan—stadsgränsen, Hässleholms stad.....	A	199 490	189 516
	Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län t22/» 3/t 1944)...............................	B	107 000	107 000
	Förhöjt statsbidrag till utbyggnad av en huvudavlopps-ledning, Älvsby m:e, Norrbottens län (*/, 1945) ....	B	—	7 800
3U	Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning av vägen Uddevalla—Svinesund mellan Uddevalla och Torp, delen km 0/880-—2/400, (1B/2 1944) med omläggning av delen km 2/400—Torp av samma väg, Göteborgs och Bohus län.................................	B	458 900	458 900
6/ '' &	Stålrörsledning under Indalsälven, Sköns s:n, Väster-norrlands län...................................	B	140 000	84 000
	Vatten- och avloppsledningar inom delar av Riiområdet, Timrå s:n, Västernorrlands län...................	B	1 300 000	780 000
	Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för för-längning av Kramfors Aktiebolags industrispår vid öd, Västernorrlands län (*/, 1944)...............	C	182 000	117 600

102

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
MU	Utvidgning av beredskapsarbetet omläggning av vägen Stene—Dyne på huvudvägen Uddevalla—-Svinesund, (“/ii 1944) med omläggning av vägen Värmlandsbro— Stene på samma huvudväg, Göteborgs och Bohus län	! B	225 000	225 000
	Omläggning och förbättring av vägen Lillberg—Boden, km 8/000—8/800, km 12/800—22/300 och km 27/750 —28/500, Norrbottens län.......................	B	895 000	895 000
	Omläggning och förbättring av vägen Töre—-Kosjärv, km 1/080—-6/200, Norrbottens län................	B	456 700	456 700
	1070 Pitsundsvägen. Omläggning av vägen Bergsviken —Pitsund, km 0/000—10/650, Norrbottens län ....	A	903 025	903 025
*’U	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Kärr— Grohed, delsträckorna km 0/000—2/887 och km 3/900—7/440, Göteborgs och Bohus län (“/„ 1940, 7. 1944).......................................	B	253 500	253 500
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i egnahemsområdet Haget—-Munkåsen, Munkfors m:e, Värmlands län (•*/, 1944)...................	B	174 000	174 000
7.	Omläggning av del av östra infartsvägen till Strömstads stad, Göteborgs och Bohus län..................	B	13 600	13 600
1	Ytterligare arbeten i samband med avloppsledningar i Lundvallen och Solbacken samt vatten- och avlopps-ledningar i Glöden och Torpet, Timrå s:n, Västernorr-lands län (2,/i 1944)............................	B	48 000	31 200
	Anläggning av väg Byn—Slättmon på delen km 0/000—-12/955, Västernorrlands län......................	B	879 000	879 000
“/• 1	Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster-norrlands län (“/4, “/, 1 944, u/1( lah 1945).........	A	460 000	460 000
#0/. ;	Ytterligare arbeten å 957 Lida friluftsgård, Stockholms län {•/,„ 1941)..................................	A	35 020	29 370
	Fornvårdsarbeten i Adelsö s:n, Stockholms län, i Upp-sala stad, i Långlöts s:n, Kalmar län samt i Vä s:n. Kristianstads län...............................	A	100 000	100 000
7»	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Umeå— Holmsund, delen Rotnäs—Lövön, Västerbottens län (”/., 7» 1944, “/, 1945).........................	B	14 900	13 975
•/.	Utvidgning av beredskapsarbetet anläggning av väg från allmänna vägen vid Bogslöts skola till Hummel-viks brygga (•/» 1944) med omläggning och förbättring av vägen Buskhyttans såg—Bogslöts skola, Söder-manlands län...................................	B	300 500	300 500
	Ytterligare kostnader för vattenledning från Kåsjön och avloppsledning från Skulltorp Västergård och Partille Östergård, Partille m:e, Göteborgs och Bohus län (7, 1942).......................................	B	720 000	720 000
U/7	Ytterligare kostnader och arbeten för vatten- och av-loppsledningar i Lästa by, Ytterlännäs s:n, Väster-norrlands län (*/j 1944).........................	B	60 000	47 750
•v.	] Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster-norrlands län (“/«> *7» 1944, u/i, “/1, “/« 1945)----	A	331 000	331 000 !
	Ytterligare arbeten för andra utbyggnadsskedet av en vatten- och avloppsledningsanläggning i Öjebyn, Piteå s:n, Norrbottens län ("/a 1945).............	B	2 000	1 1 200

103

Dag för beslut	Arbetsföretag	i Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
,su	1076 Malöströmmar. Förbättring av farleden genom Malö strömmar i Norra farleden till Uddevalla, Göte-borgs och Bohus län.......................	A	355 000	355 000
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg Fjällbacka —Vetteberget—Lersten, Göteborgs och Bohus län f24/u 1944) .....................................	: B	34 000	34 000
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings-anläggning för samhällena Sandö och Lugnviks-strand i Bjärtrå s:n och Klockestrand i Nora s:n. Västernorrlands län (*’/, 1944)...................	B	303 000	303 000
	Ytterligare kostnader för anläggning av vattenledningar, Hörnefors m:e, Västerbottens län (s0/9 1944).......	B	20 000	20 000
	Ytterligare arbeten i samband med en huvudavloppsled-ning, Älvsby m:e, Norrbottens län (4/„ 28/t 1945) ..	B	90 700	64 380
u/9	Väg- och ledningsarbeten i Alvik och Strand, Alnö s:n, Västernorrlands län.............................	B	15 000	11 250
17/ / 9	Fornvårdsarbeten i Kjula s:n, Södermanlands län samt i Mönsterås och Ås s:nar, Kalmar län.............	A	40 000	40 000
	Ytterligare kostnader för fornvårdsarbeten i Adelsö s:n, Stockholms län, i Uppsala stad, i Långlöts s:n, Kalmar län samt i Vä s:n, Kristianstads län (30/0 1 945).....	A	65 000	65 000
24 / / 9	Ytterligare kostnader för anläggning av fiskehamn i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län (“/, 1944)	B	8 000	8 000
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar jämte tryckstegringspumpstation i Östby, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län (4/12 1943)...............	B	5 000	5 000
3/10	Ytterligare kostnader för utbyggnad av vatten- och av-loppsledningsnät, Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län (l2/n 1941, 31/i 1942, 14/x 1944).........	B	11 000	11 000
	Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för an-läggning av väg Öd-Mjövattnet, delen Öd-bron över Kramforsån, Västernorrlands län (7/e 1944)........	B	997 700	997 700
”/»	Ytterligare arbeten å 1046 Sundsvalls flygfält, Väster-norrlands län (27,, 2"/s 1944, la/„ “/j, 14/„ 2;/, 1945)	A	40 000	40 000
IS / ilo	Ytterligare arbeten i samband med anläggning av vatten-och avloppsledningar i Hamburgsund, Kville s:n, Göte-borgs och Bohus län (12/12 1941, 18/10 1943, 2“/ls 1944)	B	16 000	12 800
	Ytterligare arbeten i samband med anläggning av fiske-hamn i Fjällbacka m:e, Göteborgs och Bohus län (ls/3 1944, 24/9 1945).............................	B	40 000	36 000
	Ytterligare arbeten i samband med första utbyggnads-etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning i Bjästa och Förnätra, Nätra s:n, Västernorrlands län 1943, 3/„ •/„ 1944).........................	B	26 000	15 600
	Ytterligare kostnader för omläggning av kustlands-vägen Luleå—Kalix på delen mellan Småkvarnarna och Månsbyn, Norrbottens län (28/, 1939, l/, 1940, 1945).....................................	B	42105	42 105
*“/10 1 23/ / io I	Ytterligare arbeten å 900 Jönköpings flygfält, Jönkö-pings stad (7. 1940, /, 1945).................... Ytterligare kostnader för fjärde etappen av vatten- och avloppsledningsanläggning, Alnö s:n, Västernorrlands län (>/„ ‘1, 1944, 24/, 1945)......................	A B	4 500 77 000 1	4 500 77 000

104

Dag			Total- i	Stats-
för	Arbetsföretag	Regi	kostnader!	bidra g
beslut			kronor	kronor
j	Ytterligare kostnader för första utbyggnadsetappen av
	vatten- och avloppsledningsanläggning i Bjästa och Förnätra, Nätra s:n, Västernorrlands län (1Ä/12 1943, •/., •/» 1944, “/io 1945).........................	B	58 000 !	58 000 i
24/ Ilo	Ytterligare kostnader för utbyggnad av en vatten- och
avloppsledningsanläggning för Bergnäset, Nederluleå, s:n, Norrbottens län (2,/u 1944, 17/„ M/t 1945).....	B	20 000	20 000

31/ Ilo	Servisledningar inom Brastads stationssamhälle, Bra-stads s:n, Göteborgs och Bohus län.............. Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Göte-	B	77 000	53 900

	borgs stads gräns—Torslanda, delarna inom Björlanda och Torslanda s:nar, Göteborgs och Bohus län (2“/2 1941, 17/, 1942, »/. 1943, 24/, 1944)...............	B	4 000	4 000
a,/u	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Slottet —Övertun, Göteborgs och Bohus län (,6/10 1944) .. Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av	B	27 800	27 800

	vägen Söderala—Söderhamn, delarna km 0/000—
	4/445 och km 4/445—5/260 exkl. vägbro över statens	B	163 000	162 050
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppslednings-anläggning i Köpmanholmen, Nätra s:n, Västernorr-lands län (44/4 1941, "/„ 1942, »/« 1944, 43/s 1945) ...	10 000
	10 000
	B
	Omläggning av vägen Småsel (Brännvinstjärn)—Mor-jana, km 0/000—5/958, Norrbottens län........... Ytterligare kostnader för anläggning av del av vägen	B	568 300	568 300
184 300	1 186 000
	Nybyn—Rödupp, Norrbottens län (3/3 1939).......	B
1 i	För följande företag ha medel anvisats för bestridande av den del av vederbörande vägdistrikts andel i totalkost-
	naderna, som icke erlagts vid vägväsendets förstatligande. Omläggning av vägen Kärr—Grohed, delsträckorna km
	0/000—2/887 och km 3/900—7/440, Göteborgs och Bohus län (16/12 1940, 6/« 1944, 26/5 1945)...........	B	—	25 367
	Omläggning av rikshuvudvägen Uddevalla—Strömstad,
	delen Torp—Småröd, Göteborgs och Bohus län (10/« 1941) .........................................	B		99 069

	Anläggning av väg Hjällstad—Flatåsen, Värmlands län	B		18 300
	(2l/, 1939, 30Is 1940).............................
	Anläggning av väg Mosberg—Hjeltin—Basterud—Buda —Rökviken, Värmlands län (21/4 1 939, 30/ 8 1 940) ... Omläggning och förbättring av del av kustlandsvägen	B	i _	20 400
	i
	mellan Brattbergsbacken och Källan, Gävleborgs län (»/. 1939, *•/. 1942).............................	B	—	14 900
	Omläggning och förbättring av kustlandsvägen å delen Skarplyckan—Prästbacken, Gävleborgs län (s/41941) Omläggning och förbättring av vägen Bollnäs—Lotte-	B	—	12 200
87 105
	fors, Gävleborgs län (4/4, 14/e 1941) ...............	B	—
	Omläggning av vägen Högom—Bergeforsen, Västernorr-lands län (s0/9 1 937, 30Is 1940)................... Omläggning och förbättring av kustlandsvägen Hudiks-	B	—	36 877

	vall—Sundsvall, delen mellan Nolby och gränsen mot Sköns s:n, Västernorrlands län (e/101938, 14/5 1943)	B	—	82 477

1 Därav 1 700 kr. utgörande vederbörande vägdistrikts andel i totalkostnaderna för arbe tet,

vilken ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.

105

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
	Omläggning och förbättring av kustlandsvägen mellan Sundsvall och Härnösand på delen Högom—Rådsta, Västernorrlands län (‘h 1941)....................	B		19 880
	Omläggning och förbättring av vägen Stavreviken— Nordanå, Västernorrlands län (8/x 1941)...........	B	_	84 069
	Anläggning av vägportar och tillfartsvägar vid Gumse-kullens idrottsplats och Vaplenäs, Västernorrlands län (»»/1 1942)..................................	B		43 700
	Omläggning av vägen Torsfjärden—Fågelberget, Jämt-lands län (2I/4 1 939, 30/8 1 9 40)...................	B	—	900
	Anläggning av del av vägen Lassbyn—Sundet med biväg till Gunnarsbyn, Norrbottens län (10/3, 14/, 1939) ...	B	—	900
28/n	1079 Tollare. Anläggning av väg från Tollare blivande folkhögskola till enskilda vägen till Tollare pappers-bruk, Stockholms län...........................	A	37 000	22 200
Vl2	Ytterligare kostnader för omläggning och förbättring av vägen Stravreviken—Nordanå, Västernorrlands län (8/x 1941, 2’/n 1945).............................	B	279 000	279 000
1	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Karlsborg och Näsbyn, Nederkalix s:n, Norrbottens län (10/2 1944)..................................	B	60 000	60 000
	Omläggning av vägen Umeå—Haparanda på delen Mjö-träsk—Säivis, Norrbottens län...................	B	267 500	267 500
10/ /12	Anläggning av väg Mörhult—Långsjö, Göteborgs och Bohus län......................................	B	450 000	450 000
	1080 Vitsåvägen. Omläggning och förbättring av vägen Fors—Witsåhamn, Stockholms län................	A	425 000	425 000
	Reparationer och förbättring av undervattensledning, Alnö s:n, Västernorrlands län....................	B	61 000	61 000
	Ytterligare kostnader för 719 Arnäsvägen, Västernorr-lands län (»/, 1934, 1!/5 1944)....................	A	2 300	2 300
i 16/ /12	Vissa vatten- och avloppsledningar, Njurunda s:n, Väs-ternorrlands län................................	B	29 000	14 500
	Ytterligare kostnader för etapperna lif a och lil b av vatten- och avloppsledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorrlands län (7/i 1944)................	B	34 000	34 000
	Ytterligare kostnader och ytterligare arbeten för etap-perna lil c, III d, lil e och III g av vatten- och av-loppsledningsanläggning, Njurunda s:n, Västernorr-lands län (s/4 1944, 1S/4 1945)....................	B	139 000	133 000
27/ 112	1081 Alby vatten och avlopp. Anläggning för vatten-försörjning och avlopp inom Alby inre, Västernorr-lands län......................................	A	722 000	49G G00
	Stickspår från Ostkustbanan till Stockviksverken, Väs-ternorrlands län.................................	C	555 000	343 000
	Summa		32 351140	30 130 965

106

Bilaga 4.

Förteckning över år 1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens
arbetsmarknadskommissions x*egi.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- j verken
1933 18/ ho	533 Backarydsvägen. Omläggning av väg på delarna Bredåkra—Kronobergs läns gräns och Belganet —Hallabro samt Bräkne—Hoby, Blekinge län .	1 G12 564	1 504 034	166 189
1934 “/o	821 Vikarydsvägen. Omläggning av väg Alingsås stads gräns—Ale härads gräns vid Brunnsdalen, Älvs-borgs län..................................	725 589	687 654	1 42 265
1935 4/i	802 Gräsmarksvägen. Omläggning av väg Lersjöfors —Uddheden, Värmlands län.................	996 653	964 955	82 033
uln	900 Gärdalsvägen. Omläggning av väg från Haffsta i Själevads socken till Sidensjö sockengräns, Väster-norrlands län...............................	684 814	658 564	30 700
	Summa	4 019 620	3 815 207	321187

107

Bilaga 5.

Förteckning över år 1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan
myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi1	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
1933 16/.	Konservering av Mörby slottsruin, Fasterna s:n, Stockholms län.........................	D	80 962	80 962	6 000
1938 **/.	Undersökning av Västernorrlands läns malm-föring..................................	E	8 383	8 383	394
10/l2	Första etappen av en vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Sköns s:n, Västernorrlands län....................................	B	2 077 000	1 869 300	95 480
1939 3/>	Omläggning och förbättring av vägen Fiskja by—Ramsjö—Östby, km 0/000—13/100, Väs-ternorrlands län..........................	B	653 850	594 900	26 000
1940	Andra etappen av en vatten- och avloppsled-ningsanläggning, Sköns s:n, Västernorrlands län....................................	B	423 000	380 700	22 545
26/<	Reservbrandpumpstation vid Alnösundet, Sköns s:n, Västernorrlands län..................	B	46 800	42 100	836
1941	Fiskehamnsanläggning vid Brevik på Syd-koster, Tjärnö s:n, Göteborgs och Bohus län	B	151 000	143 450	1 5 767
“/»	Vattenledning från Korstabäcken till Ortviken samt utbyggnad m. m. av Sibiriengatan, Sköns s:n, Västernorrlands län...........	B	267 000	219 500	7 814
	Omläggning av allmänna vägen Dingle—Fjäll-backa, delen Sjöröd—Fjällbacka, Göteborgs och Bohus län..........................	B	1 691 700	1 398 095	70 000
"/u	Anläggning av fiskehamn och lastbrygga vid Malmön, Malmöns s:n, Göteborgs och Bohus län........................ ...........	B	310 000	279 000	9 587
1942	Utbyggnad av vatten- och avloppslcdnings-nätet, Kalix m:e, Norrbottens län........	B	213 102	156 302	7 017
	Anläggning av fiskehamn vid Hälso, Öckerö s:n, Göteborgs och Bohus län................	B	426 000	383 400	8 374
2,/a	Högreservoar samt vatten- och avloppsledning-ar, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län. . .	B	178 000	128 475	5 424

1 B = företag i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens regi.

n = » » riksantikvarieämbetets regi.

E = » » Sveriges geologiska undersöknings regi.

108

Dag för beslut	Arbetsföretag	Regi	Total- kostnader	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel	Antal utförda dags- verken
			kronor	kronor
1943 17 / lil	Ombyggnad och reparation av byggnader och slipar m. m. vid väg- och vattenbyggnads-styrelsens förråds- och reparationsplats i Lysekils stad...........................	B	1 50 000	50 000	2 108
191 112	Förbättring av statens fiskehamn vid Smögen, Göteborgs och Bohus län................	B	81 500	81 500	3 620
1944 s/i	Förbättring av hamnen i Grebbestads kpg, Göteborgs och Bohus län................	B	101 000	101 000	2 227
	Vatten- och avloppsledningar i Nordanåker och Näs, Ytterlännäs s:n, Västernorrlands län..	B	108 000	70 200	3 360
19/2	Vatten- och avloppsledningar i Angsta, Ytter-lännäs s:n, Västernorrlands län...........	B	140 000	91 000	3 530
1945 “/.	Väg- och ledningsarbeten i Alvik och Strand, Alnö s:n, Västernorrlands län............	B	13 699	10 274	411
	Summa		7 020 996	6 088 541	280 494
1945	Tilläggsanslag till förut redovisade företag
	Ytterligare kostnader för omläggning och för-bättring av allmänna vägen Gravarne—Hun-nebostrand—Dingle å delen Gravarne—Dalen, Göteborgs och Bohus län (1941).......	B	800	OO O O
S1/.0	Ytterligare kostnader för omläggning av vägen Göteborgs stads gräns—-Torslanda, delarna inom Björlanda och Torslanda smar, Göte-borgs och Bohus län (ao/2 1941)...........	B	4 000	4 000	150
"/a	j Medel för bestridande av den del av veder-börande vägdistrikts andel i totalkostnaderna för anläggning av del av vägen Lassbyn—-Sundet med biväg till Gunnarsbyn, Norrbot-tens län (10/a 1939), som ej erlagts vid väg-väsendets förstatligande..................	B		900
	Summa		7 025 796	I 6 094 241	280 644

109

Bilaga 6.

Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1945 av arbetslöshetsmedel.

Dag för beslut	Arbetsföretag \|	Total- kostnader kronor	Stats-bidrag kronor1 i
4/i	Terrasseringsarbcten för förortsbana till Södertörns villastad å delsträckan Sockenvägen—Fagersjövägen, Stockholms stad ..	910 000	182 000 !
“/i	Avloppsledningar i Bliaängen, Ransäters s:n, Värmlands län ...	13 000	7 800 \|
	Avloppsledning i Brogatan, Sunnanå mte, Västerbottens län .	28 000	14 000 j
13/i	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i S:ta Gertruds väg, Västerviks stad (!3/i 1942).................	3 282	1 313
1#/ /1	Avloppskulvert i Junebäcks dalgång genom kvarteret Nyckeln, Jönköpings stad.......................................	46 000	9 200
	Igenläggning av vissa delar av Junebäcken söder om Friaredalen, Jönköpings stad........................................	25 600	5120 •
‘7.	Anläggning av väg Koskullskulle—Gällivare, Gällivare s:n, Norr-bottens län............................................	250 000	125 000
=7i	Ny- och omläggning av Danska vägen, delen Södra vägen— Påskbergsvägen, Varbergs stad..........................	154 000	30 800
	Iordningställande av Mossegatan inom den till Enslövs stn hörande delen av Oskarströms nite, Hallands län.........	14 500	5 800
	Vatten- och avloppsledningar inom delar av Frånö och Å byar, Gudmundrå stn, Västernorrlands län.....................	144 000	93 600 \|
; !/s	Ytterligare arbeten i samband med nyanläggning jämte bredd-ning av Fabriksvägen utmed Hammarby industriområdes södra sida mellan gamla Dalarövägen och Sicklaslussen, Stock-holms stad I20/,. 1944)...................................	274 200	54 840
	Ytterligare kostnader för breddnings- och avloppsledningsarbeten å trafikleden Gamlestadstorg—Partille mellan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad (14/n 1940, 22/3 1943) .	40 428	32 342
	Vatten- och avloppsledningar i Valhallavägen jämte högreser-voar, Bengtsfors kpg, Älvsborgs län.....................	65 000	19 500
	Anläggning av vägar i delar av Vålbergs samhälle, Nors stn, Värmlands län.........................................	50 700	20 280
	Dränering av idrottsplats i Norrsundet, Hamrånge stn, Gävle-borgs län..............................................	3 650	*
7=	Ytterligare kostnader för huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation och Hamngatan, avd. I och II, Karlstads stad C7i2 1943).............................................	46 675	14 003
	Ytterligare arbeten i samband med lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls stad (21/ ( 1944).............................	4 450	1 780
	Ytterligare kostnader för anläggning av enskild utfartsväg i Geresta fram till allmänna vägen i Stavred, Bjärtrå stn, Väs-ternorrlands län (2,/i 1944)..............................	12 860	6 430
7.	Regnvattenledningar i Venusvägen m. fl. gator i Berga, Kalmar stad...................................................	45 000	9 000

1 Fr. o. m. januari 1941 utgår i vissa fall även årskostnadsbidrag, som fastställes först efter
årets utgång. * Anger att endast årskostnadsbidrag utgår.

Ilo

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
1 14/ / 2	Ytterligare kostnader för och ytterligare arbeten i samband med fortsatt utbyggnad av vatten- och avloppsledningsanläggning, Hässjö s:n, Västernorrlands län (10/1 1944)................	130 000	97 500
	Återstående arbeten å enskild väg från allmänna vägen Svarvar-böle—Åvike vid Västansjö över Tjärngodset till anslutning med allmänna vägen till Söråkers järnvägsstation, Hässjö s:n, Västernorrlands län (tidigare bedrivet såsom statskommunalt reservarbete)...........................................	27 300	13 650
	Krossning av 1 000 m3 makadam, Långsele s:n, Västernorrlands län....................................................	12 600	5 040
	Vatten- och avloppsledningar, Norsjö m:e, Västerbottens län ..	150 000	90 000
1 »/.	Vattenledning för Kungl. Hälsinge flygflottilj, Östanbo, San-darne och Lervik, Söderhamns stad......................	479 500	263 725
V.	Enskild väg från allmänna vägen Timrå—Rovland vid Horsta genom Horsta by, Timrå s:n, Västernorrlands län.........	18 800	9 400
‘/a	Vattenförsörjnings- och avloppsanläggning för Flerängsområdet, Älvkarleby s:n, Uppsala län.............................	187 000	112 200
	Vissa förstahandsarbeten å ett för fiskerirörelser avsett område '' å Saltö, Karlskrona stad................................	84 100	16 820
	Vissa arbeten för tillbyggnad av ålderdomshem, Bro sm, Göte-borgs och Bohus län....................................	6 400	4 480
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Val-hallavägen jämte högreservoar, Bengtsfors kpg, Älvsborgs län (a/2 1945)..........................................	15 000	4 500
	Enskild väg från allmänna vägen Lögdö—Lunde till fastigheten Rii 4*, Timrå s:n, Västernorrlands län....................	31100	15 550
17 Is	Kulvertledning i Kvarn- och S:t Olovsgatorna, Landskrona stad	70 000	14 000
	Schaktningsarbeten för en träningsplan vid Örjans valls idrotts-plats, Halmstads stad..................................	28 000	5 600
	Ridvägar och galoppbana inom Delsjökomplexet, Göteborgs stad	83 800	16 760
	Omläggning och förbättring av enskilda vägen Ingeröd—Svens-vik, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län...................	25 700	12 850
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg från allmänna vägen Maj—Ortsjön vid Skärsätt till bron över sjön Norrbjörken vid Baggböle, Njurunda s:n, Västernorrlands län (2/2 1944) ..	13 600	6 800
	Ytterligare kostnader för anläggning av väg från allmänna vägen vid Skatans fiskeläge till allmänna vägen vid Björkön på delen Skatan—Myrbodarna, Njurunda s:n, Västernorrlands län (3/. 1944)...........................................	8 200	4 100
	Ytterligare kostnader för planering av Vapelnäs skoltomt, Njurunda s:n, Västernorrlands län (sl/4 1944).............	10 150	*
	Ytterligare kostnader för anläggning av odlingsväg från Byvägen till odlingsområdet söder örn Skyffelängssjön, Njurunda s:n, Västernorrlands län (S8/, 1944)...........................	1 600	800
	Ytterligare arbeten i samband med planeringsarbeten å Sköns och Byns kyrkogårdar, Sköns s:n, Västernorrlands län (“/« 1944) .................................................	19 500	11 700
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Mull-bergsvägen och Norrbölegatan, Skellefteå stad (•/, 1941) ....	10 700	2 140
Kl,	Ytterligare kostnader för verkstads- och hangarbyggnad å Bromma flygfält, Stockholms stad (''/a 1942)..............	659 745	131 949

lil

Dag	Arbetsföretag	Total-	Stats-
för beslu	kostnader	bidrag
	kronor	kronor
7.	Ytterligare kostnader för fjärde och femte utbyggnadsetapperna
	av Bromma flygfält, Stockholms stad (28/u 1940, ls/n 1941, 1 27. 1944)............................. .	350 000 12 600	245 000 2 520
	; Utdikning av koloniområde vid Månängen, Södertälje stad____ j Avloppsledningar inom del av Hovslätts samhälle, Jönköpings

	stad.........................	48 700	9 740
	1 i Vatten- och avloppsledningar i Sättra strand, Hagfors m:e,
	Värmlands län.......................	50 000	15 000
	Skogsbilväg Nässom/Strinne—Norrtjärn, Bjärtrå s:n, Väster-
	norrlands län........................	\| 193 500	164 475
	Utbyggnad av Östra Radiogatan m. fl. gator, Skönsmons m:e,
	Västernorrlands län.................	55 650	33 390
	1 Enskild utfartsväg från Stavre by till allmänna vägen Sunds-
	vall—Härnösand vid Ljusta by, Sköns s:n, Västernorrlands län..........................	11 500 15 000	5 750 3,000
	Avloppsdike mellan Vitbergs- och Kågevägarna, Skellefteå stad ! Förbättrings- och anläggningsarbeten å badstranden vid Luossa-järvi, Jukkasjärvi s:n, Norrbottens län.................. Planering av Vita Bandets barnkolonitomt i Sandudden, över-

31 100	6 220
	kalix s:n, Norrbottens län.......................	13 800	11 040
	Uppförande av cementvarufabrik, Bjärtrå s:n, Västernorrlands
	län...........................	48 000	36 000
	Utbyggnad av verkstadslokal för laggkärlstillverkning, Bjärtrå
	s:n, Västernorrlands län........................	32 000	24 000
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar inom
	delar av Dynäs bv, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län (Ve 1942) ..............................................	931	605
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Knäfta, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län (8/n 1941).......... Vatten- och avloppsledningar i Långsele stationssamhälle, Lång-	1 819	1 273
	sele s:n, Västernorrlands län...................	16 000	6 400
	Planering av Böle skolgård, Timrå s:n, Västernorrlands län____	25 000	14 400
	Ytterligare kostnader för enskild väg mellan Hundsjö och Stor-näset, Högsjö s:n, Västernorrlands län (a/3 1944).......... Ytterligare kostnader för enskild väg från Hosjö by till Flattoms	6 400	3 200
	by, Högsjö s:n, Västernorrlands län (3/3 1944).......... Enskild väg från allmänna vägen Vålånger—Rö till kustlands-	11100	5 550
	vägen vid Överskog, Högsjö s:n, Västernorrlands län...... Planering av kommunalhustomten i Skönsberg, Sköns s:n, Väs-	21 400	10 700
	ternorrlands län........................	20 500 4 800	10 800 *
12U	Terrassering och planering av Glasbruksgatan, Västerviks stad i
MU	Exploateringsarbeten i Södra Hammarby, Stockholms stad ...	3 000 000	*
"/.	Utvidgning av Nätra kyrkogård, Nätra s:n, Västernorrlands län	5 700	3 420
27«	Fabriksbyggnad för textilindustri, Hunnebostrands m:e, Göte-
	borgs och Bohus län......................	73 000	29 200
	Ytterligare arbeten i samband med anläggning av Basgränd och
	Skogsgatan samt vatten- och avloppsledningar i Basgränd
	och kvarteret Solfjädern, Skönsbergs m:e, Västernorrlands län (7i> 2,h 1944)..........................................	38 000	24 700

112

! Dag
| för i
!beslut!

Arbetsföretag

Iordningställande av områden vid arbetslöshetsnämndens ungkarlsbostäder,
Stockholms stad..........................J

Ytterligare arbeten i samband med anläggning av Ulvsunda- j
vägen mellan Bällstavägen och Kratsbodavägen med tillhörande
avloppsledning, Stockholms stad (2,/ii 1941).......

Muddringsarbeten m. m. i norra fjärdarna väster om Svinö, Kal-1
mar stad..............................................j

Ytterligare kostnader för anläggande av tre branddammar samt
upprensning av en förutvarande damm, Foss s:n, Göteborgs
och Bohus län (21/u 1941)...............................

Anläggning av väg Klev—Dåveland, sekt.''III, Kville s:n, Göteborgs
och Bohus län...................................

Ytterligare kostnader för anläggning av skjutbana och skyttepaviljong,
Timrå s:n, Västernorrlands län (10/s 1944).......

i Ytterligare kostnader för omläggning av vattenledning i Sturevägen
jämte nedläggning av ny avloppsledning mellan Albavägen
och Friggavägen, Lidingö stad (6/« 1941, ’/i 1942)----

i Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar i Skolvägen
från Vårvägen till Torsviks skola, Lidingö stad (7/i 1942)

Ytterligare kostnader för anläggning av enskild väg från allmänna
vägen Hornökrången—Östanö till Grönsvik, Nora
s:n, Västernorrlands län (3/2 1942).......................

28/s

8/.

i»/.
!

delen av Oskarströms m:e, Hallands län.............

Planeringsarbeten å Sidsjöns sjukhusområde, Sundsvalls stad

Vissa arbeten inom Koskullskulle gruvsamhälle, Gällivare s:n,

Norrbottens län........................................

Ytterligare kostnader för kaj och brygga m. m. vid Ryahamnen,

Göteborgs stad (12/2, 2S/io 1942)..........................

Muddringsarbeten, badbryggor m. m. vid Långviksbadet.
Kalmar stad...........................................

lands län (aU 1945).............................

Gata nr 1 inom Väjerns m:e, Göteborgs och Bohus län

11 /
11''

norrlands län i26/, 1944, 5/s 1945)

ordningställande av en idrottsplats
Majorna, Göteborgs stad........

Stornäset—Eriksdal, Alnö s:n, Västernorrlands län

.läggning av Silvergatan inom den till Slättåkra s:n
delen av Oskarströms m:e, Hallands län..........

Tterligare arbeten i samband med utvidgning av Kvil
gård, Göteborgs och Bohus län (6/i2 1943)........

inskild utfartsväg Vännäs by—Kalix älv, Överkalix s
bottens län....................................

Total-kostnader j kronor	Stats-bidrag kronor j
27 000	4 700 j 1
12 000	! 2 400 i
128 500 I	25 700 !
10 739 j	5 906 !
58 600 \|	29 300 !
14 000	8 400
13 250	2 650
1 500	300
20 825	10 413
11 000	6 600
i 593 800	593 800
82 566	24 760
112 000	33 600
32 225	6 295
2 200	880
16 000	10 400
4 740	2 370
327 100	65 420
9 000	3 600
7 000	4 900
8 600	j 5160
16 000	11 200
62 000	46 500

113

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Stats- bidrag kronor
24/io	Ytterligare arbeten i samband med omläggning av östra infarts-vägen, delen km 0/200—2/235, Strömstads stad (“/a 1944) ..	56 700	53 865
	Ytterligare kostnader för vatten- och avloppsledningar till kvar-teren Tresund, Skollägdan och Länsmannen, Vilhelmina m:e, Västerbottens län (ie/12 1944)............................	3 550	2 130
2/n	Vatten- och avloppsledningar för Stora Myren, Strömstads stad	137 000	41 100
10/ 111	Terrasserings- och avloppsarbeten i Svedmyra, Stockholms stad	286 000	57 200
	Anläggning av Anneslättsgatan inom den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län.........	10 200	6 120
	Gatu- och ledningsarbeten för stadsdelen övre Egersberg, Udde-valla stad.............................................	96 000	28 800
	Anläggning av väg från allmänna vägen Greby—Havstenssund vid Fåraby till Vikens samhälle, Tanums s:n, Göteborgs och Bohus län .............................................	50 000	32 500
21lil	Ytterligare kostnader för omläggning inom stadens område av infartsvägen från Norsholm på delen från stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbifartsvägen, Norrköpings stad (24/2 1941, 31/s 1942, 2°/12 1944)...............................	310 107	248 086
	Ytterligare kostnader för bostadshus i stadsdelen Bagaregården, Göteborgs stad (12/ii 1941)..............................	179 543	35 909
	Anläggning av gator jämte framdragande av vatten- och av-loppsledningar i Gångvikens m:e, Västernorrlands län......	183 000	109 800
8/l2	Vatten- och avloppsledningar vid kvarteret Nötskrikan inom Torpaområdet, Jönköpings stad..........................	51 100	10 220
	Vatten- och avloppsledningar i Kiruna m:e, Norrbottens län ..	170 000	34 000
	Vatten- och avloppsledningar i Malmbergets irnes östra del, Norrbottens län........................................	105 000	42 000
11 ht	Iordningställande av underbacke i Sörby samt avj åmning av område invid samma skidbacke till slalombacke, Örebro stad	8 800	1 760
	Omläggning av den s. k. Ryssbacksvägen, Gångvikens m:e, Västernorrlands län....................................	20 000	12 000
	Upptagning av vägdike utefter väg till Näsudden mellan N. Hamngatan och Djävulsön, Skellefteå stad...............	9 000	*
	Ytterligare arbeten i samband med vissa arbeten inom Kos-kullskulle gruvsamhälle, Gällivare s:n, Norrbottens län (“/„ 1945).................................................	7 250	2 175
	Ytterligare arbeten i samband med vatten- och avloppsledningar för kvarteren 74—77 m. fl. inom Malmbergets m:e, Norr-bottens län (12/12 1944)..................................	13 100	3 930
	Väganläggningar inom Bergnäsets samhälle, Nederluleå s:n, Norrbottens län........................................	28 500	17 100
	Grundläggningsarbete!! för sex monteringsfärdiga bostadshus och en mindre samlingslokalbyggnad m. m., Stockholms stad	43 000	8 250
	Framdragande av väg genom och nedläggande av vatten- och avloppsledningar i Hantverkareparken, Sundsvalls stad . . .	8 000	1 600
	Avloppsledning i Håkan stå, Sundsvalls stad................	16 700	3 340
	Vatten- och avloppsledningar i Fiskja by, Gudmundrå s:n, Väs-ternorrlands län........................................	3 000	*
	Summa	11 656 835	3 795 894
Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 293. Bil.		8

114

Bilaga 7.

Förteckning över år 1945 avslutade statskonimunala beredskapsarbeten.

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel1 kronor	Antal utförda dags- verken
1938 */u	Anläggning av väg från allmänna vägen Bollsta— Nyland till Gersholmen, Ytterlännäs s:n, Västernorr-	50 898	36 975	3 434
■V»	Reparationsarbeten å skolbyggnader i Forsnäs, Gull-träsk, Lakaträsk, Mellanån, Sandträsk och Spik-	173 282	56 400	4 805
1939 ”1,	Ny idrottsplats i Nyland, Ytterlännäs s:n, Västernorr-	95 757	47 390	4 896
1940 i8/u	Utbyggnad av Bromma flygfält, 4:e och 5:e etapperna,	9 521 275	6 704 974	179 789
1941 ,0/.	Förlängning av Skeppsbrokajen, Västerviks stad ... Kajbyggnad jämte erforderliga gatu- och spåranlägg-	611 235 1 824 405	397 303 600 000	11 935 35 000
	Terrasseringsarbeten för omläggning inom stadens område av infartsvägen från Norsholm på delen från stadsgränsen förbi Borgs kyrka till nya förbi-	1 782 594	1 422 285	53 551
“/. 15/a		917 142	83 000	13 000
Huvudavloppsledning från Industrigatan till renings-	31 683	6 337	1 866
	Vatten- och avloppsledningar i samt utfyllnad av Fal-kenbergsgatan och Danska vägen, 2:a och 3:e etap-	81 807	16 361	4173
•/.	Vatten- och avloppsledningar i Mullbergsvägen och	52 872	10 140	1 991
	Andra etappen av en vatten- och avloppslednings-	328 423	228 200	11 980
	Huvudavloppsledningar till stadsdelen Toltorpsdalen,	1 403 717	1 012 500	34 931
*7io	Omläggning av järnvägsspår Sundbybergs norra sta-tion—Ulvsunda m. fl. arbeten, Stockholms stad . Utläggning av Åsbäcksgatan och Norra vägen jämte nedläggande av vatten- och avloppsledning, Söder-	946 065 455 213	189 213 273 128	20 451 16 625
30/ Ilo	Elektriska vipparmskranar för kolhamnen, Malmö	1150 038	228 000
31/ Ilo	Utvidgning av kyrkogården på Malmön, Malmöns s:n,	75 860	52 920	4 219

1 Se not 1 till bilaga 6.

115

Dag för j beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
! 1942 au	Avlopp i Råå jämte pumpverk, tryckledning och ut-lopp i Öresund, Hälsingborgs stad..............	320 712	64 142	7 590
1943 17/ lil	Utvidgning av begravningsplatserna å kyrkogårdarna i Vägga och Askum, Askums s:n, Göteborgs och Bo-hus län................................	70 448	69 652	3 028
4/l2	Vissa arbeten med gång- och cykelbanor å trafikleden Gamlestadstorg—Kviberg—Utby—Partille gräns mellan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns, Gö-teborgs stad..........................	150 264	102 400	3 450
	Utförande av fyra branddammar, Tanums s:n, Göte-borgs och Bohus län......................	4 293	2 678	287
	Avloppsledningar i Fiskja, Gudmundrå s:n, Väster-norrlands län.......................	21 926	13156	1 123
	Avloppsledningar i Sörlimsta, Gudmundrå s:n, Väster-norrlands län.........................	13 660	8 196	616
	Vatten- och avloppsledningar i Trafikgatan mellan Prästgatan och Bygatan, Skönsbergs m:e, Väster-norrlands län.............................	28 595	18 587	721
1944 ”/i	Utbyggnad av vatten- och avloppsledningar, Sköns-mons m:e, Västernorrlands län.................	40 220	26 143	1 300
	Kulvertering av del av Bävebäcken, Uddevalla stad	80 800	23 010	1 861
	Anläggning av enskild utfartsväg i Geresta fram till allmänna vägen i Stavred, Bjärtrå s:n, Västernorr-lands län.....................................	43 411	21 706	2 079
	Anläggning av väg samt vatten- och avloppsledningar inom Brunne egnahemsområde, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län...........................	8 595	*	396
2/2	Omläggning av Bygärdesbäcken inom områdena söder örn och invid Avos, Örebro stad...............	62 709	9 600	2 141
	Anläggning av väg från allmänna vägen vid Skatans fiskeläge till allmänna vägen vid Björkön på delen Skatan—Myrbodarna, Njurunda s:n, Västernorr-lands län.....................................	43 916	11 250	2 038
	Enskild väg från allmänna vägen Maj—Ortsjön vid Skärsätt till bron över sjön Norrbjörken vid Bagg-böle, Njurunda s:n, Västernorrlands län.........	59 269	16 000	2 679
	Terrasseringsarbeten för industrispåranläggning i stadsdelen Näset, Södertälje stad...............	30 802	4 409	1 353
•V.	Stenbrytning och stenskärvning å ca 8 500 m2 mark vid Grybyvägen, Eslövs stad..................	9 699	1 940	691
	Enskild väg från vägen Kallstorp—Berg vid Branneby till allmänna vägen Fjällbacka—Dingle vid Humle-kärr, Kville s:n, Göteborgs och Bohus län......	39 241	16 500	1 703
7.	Regnvattenledning i del av Sjövägen, örebro stad .	25 321	4 200	769
	Utläggning av del av Anstorpsvägen, örebro stad .	5 705	940	163

116

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav \| stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda ; dags-verken
1013	Vatten- och avloppsledningar i Rolfserudsgatan, Säffle	26 137	5100	1361
	Anläggning av skjutbana och skyttepaviljong, Timrå	51 150	29 940	1 824
"U	Vatten- och avloppsledningar inom Kallkälldalens egnahemsområde i Hagfors m:e, Värmlands län. . Avloppsledningsarbeten i Hörnett, Varvet och Sund,	250 214 46 292	73 800 13 500	9 204 ! 1 811
3°U	Ombyggnad av motorbåtshamnen vid renhållnings-	21 240	4 200	673 !
3U	Restaurering av Bjärtrå kyrka m. fl. arbeten, Bjärtrå	92 719	46 308	1 597
*/«	Nybyggnad för sjukhem vid Njurunda s:ns ålderdoms-	326 261	100 000	5 925
27.	Iordningställande av del av Södermalmsgatan m. m.,	54 976	13 500	2 028
	Vatten- och avloppsledningar i Björkliden samt av-	63 571	16 200	2 053
	Lekplan vid östra folkskolan, Hudiksvalls stad---- Anläggning av enskild väg från allmänna vägen Nju-runda—Sörfors till Råna i Hälljums by, Njurunda	23 988 42 208	7 900 9 450	1 445 1 930
!‘/s	Terrassering, dränering och ledningsarbeten för idrotts-plan inom kvarteret Bjälken, Sundsvalls stad . . . Anläggning av gatorna n:ris 2 och 4 i Gångvikens m:e,	18 504 26 845	3 300 15 600	806 1 019
	Avloppsledning i Yttre Ursviken, Skelleftestrands m:e,	34 309	14 650	1 794
,8/.	Anläggning av odlingsväg från Byvägen till odlings-området söder om Skyffelängssjön, Njurunda s:n,	14 454	3 150	660
	Omläggning av enskild väg från 0. D. Wedins fastighet i Skönsbyn till allmänna utfartsvägen vid Rosen-lunds järnvägshållplats, Sköns sm, Västernorrlands	28 477	9 500	788
	Anläggning av väg från 0. D. Wedins fastighet i Sköns-byn till Skönsbergs irnes soptipp i Tamböle, Sköns	13 883	6 420	479
•/.	Skjutbaneanläggning m. m. för Krokstrands skytteför-	25 769	9 620	2 052
8/l0	Anläggning av Esperedsvägen inom Oskarströms m:e,	13 524	5 400	685
	Huvudavloppsledning i Östanbo, Söderala s:n, Gävle-	117 792	*	4 261
,8/u	Invallningsarbeten för mudderupplag å Hospitals-	43 511	8 702	2 429

117

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- verken
S8/u	Branddammar för luftskyddet, Jönköpings stad....	55 711	24 025	2 020
	Vatten- och avloppsledningar för kvarteren Vulkanen och Vårdkasen, Jönköpings stad...............	35 908	7 182	1 601
s/12	Huvudvattenledning till Rosenborgsområdet, Karl-stads stad....................................	57 096	16 890	1 848
	Huvudavloppsledning mellan Haga pumpstation och Hamngatan, avd. III, Karlstads stad...........	75 460	22 500	2 548
12/t,	Lek- och träningsplan vid idrottsplatsen Malmvallen i Oxelösunds m:e, Södermanlands län...........	87 220	7 460	3 568
	Brandbrunn vid Åkervägen, Örebro stad..........	6 277	3 000	329
	Vatten- och avloppsledningar för kvarteren 74—77 m. fl. inom Malmbergets m:e, Norrbottens län...	55 150	15 930	2 218
16/ 112	Vatten- och avloppsledningar till kvarteren Tresund, Skollägdan och Länsmannen inom Vilhelmina inre, Västerbottens län.............................	17 550	10 512	515
20/.2	Gatuarbeten norr örn Sjöliden, Kalmar stad......	43 395	7 080	1 919
1945 10/i	Avloppsledningar i Bliaängen, Ransäters s:n, Värm-lands län.....................................	13 151	7 800	649
1	Avloppsledning i Brogatan, Sunnanå m:e, Väster-bottens län...................................	25 437	12 719	1 083
18/i	Avloppskulvert i Junebäcks dalgång genom kvarteret Nyckeln, Jönköpings stad.....................	54 330	9 200	2 749
23/i	Iordningställande av Mossegatan inom den till Ens-lövs s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hal-lands län....................................	16 695	6 678	742
2U	Dränering av idrottsplats i Norrsundet, Hamrånge s:n, Gävleborgs län................................	5 906	*	1 401
61 12	Regnvattenledningar i Venusvägen m. fl. gator, Kal-mar stad.....................................	43 237	8 647	1 874
llU	Återstående arbeten å enskild väg från allmänna vägen Svarvarböle—Åvike vid Västansjö över Tjärngodset till anslutning med allmänna vägen till Söråkers järnvägsstation, Hässjö s:n, Västernorrlands län..	27 146	13 573	1 276
9/s	Vissa förstahandsarbeten å ett för fiskerirörelser avsett område å Saltö, Karlskrona stad...............	86 878	16 820	2 347
	Vissa arbeten för tillbyggnad av ålderdomshem, Bro s:n, Göteborgs och Bohus län..................	7 006	4 480	331
5/4	Utdikning av koloniområde vid Månängen, Södertälje stad.........................................	11 426	2 285	\| 637
	Avloppsledningar inom del av Llovslätts samhälle, Jön-köpings stad.................................	29 068	5 814	1 288
	Vatten- och avloppsledningar i Sättra strand, Hagfors m:e, Värmlands län...........................	46 826	14 048	1 394
	Avloppsdike mellan Vitbergs- och Kågevägarna, Skel-lefteå stad...................................	8 480	1 696	409

118

Dag för beslut	Arbetsföretag	Total- kostnader kronor	Därav stats-bidrag av arbetslös-hetsmedel kronor	Antal utförda dags- \| verken i
	Förbättrings- och anläggningsarbeten å badstranden ; vid Luossajärvi, Jukkasjärvi s:n, Norrbottens län j	26 991	5 398	338
	Planering av Vita Bandets barnkolonitomt i Sand-udden, Överkalix s:n, Norrbottens län..........	16 923	11 040	639
13/.	Utvidgning av Nätra kyrkogård, Nätra s:n, Väster-norrlands län.................................	3 757	2 254	289
4/7	Iordningställande av områden vid arbetslöshetsnämn-dens ungkarlsbostäder, Stockholms stad.........	22 150	4 270	624
28/a	Anläggning av Vattugatan inom den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län	12 727	6 600	591 \|
1 17 / /io	Anläggning av Silvergatan inom den till Slättåkra s:n hörande delen av Oskarströms m:e, Hallands län	9 632	5 160	411
i	Summa	12 799 209	12 428 936
1945 13/i	Tilläggsanslag till förut redovisade företag. Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsled-ningar i S:ta Gertruds väg, Västerviks stad (2S/a 1942)		1 313
*/.	Ytterligare statsbidrag för breddnings- och avlopps-ledningsarbeten å trafikleden Gamlestadstorg— Partille mellan Kortedalsgatan och Utbys västra gräns, Göteborgs stad (14/u 1940)...............		32 342
s/2	Ytterligare statsbidrag för huvudavloppsledning mel-lan Haga pumpstation och Hamngatan, avd. I och II, Karlstads stad (“/12 1943).....................	_	14 003	_
22/s	Ytterligare statsbidrag för verkstads- och hangarbygg-nad å Bromma flygfält, Stockholms stad (*/2 1942)	—	131 949	- 1
13/.	Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsledning-ar i Knäfta, Gudmundrå s:n, Västernorrlands län (*/. 1941)....................................	_	1 273	_ \|
	Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsledning-ar inom delar av Dynäs by, Gudmundrå s:n, Väster-norrlands län (•/, 1942).......................	_	605
23/4	Ytterligare statsbidrag för enskild väg mellan Hundsjö och Stornäset, Högsjö s:n, Västernorrlands län (3/s 1944)........................................	_	3 200	-
*/:	Ytterligare statsbidrag för anläggning av tre brand-dammar samt upprensning av en förutvarande damm, Foss s:n, Göteborgs och Bohus län (21/u 1941)	_	5 906	!
V,	Ytterligare statsbidrag för omläggning av vattenled-ning i Sturevägen jämte nedläggning av ny avlopps-ledning mellan Albavägen och Friggavägen, Lidingö stad (•/, 1941)................................		2 647
	Ytterligare statsbidrag för vatten- och avloppsledning-ar i Skolvägen från Vårvägen till Torsviks skola. Lidingö stad (7/i 1942)........................	_	300	_
2l/u	Ytterligare statsbidrag för bostadshus i stadsdelen Bagaregården, Göteborgs stad (l*/n 1941) .......	—	35 909	—
	Summa	122 799 209	12 658 383

Bilaga 8.

Kostnader för under år 1945 beviljade statliga och statskomnmnala beredskapsarbeten fördelade länsvis.

1 Län/år	Statliga bera i kommissionens regi	Iskapsarbeten i annan myndighets regi	Statskommunala beredskapsarbeten	Summa
Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag	Total- kostnader	därav statsbidrag
Stockholms stad................	—	—	—	—	5 561 945	686 339	5 561 945	686 339
Stockholms.....................	529 820	509 370	—	—	27 350	5 470	557 170	514 840
Uppsala.......................	71 750	71 750	—	—	187 000	112 200	258 750	183 950
Södermanlands.................	686 100	686 100	300 500	300500	—	_	986 600	986 600
Östergötlands..................	413 100	413 100	—	—	310 107	248 086	723 207	661186
Jönköpings.....................	234 500	234 500	—	—	171 400	34 280	405 900	268 780
Kronobergs....................	620 000	620 000	—	—	_	_	620 000	620 000
Kalmar........................	43 050	43 050	—	—	213 807	42 308	256 857	85 358
Gotlands.......................	—	—	—	—	_	_	_
Blekinge.......................	19 300	19 300	—	—	84 100	16 820	103 400	36120
Kristianstads...................	370 890	360 916	—	—	—	—	370 890	360 916
Malmö stad....................	—	—	_	_	_	__
Malmöhus i övrigt..............	—	—	—	—	70 000	14 000	70 000	14 000
Hallands.......................	—	—	—	—	228 500	60 960	228 500	60 960
Göteborgs stad.................	—	—	—	—	742 871	184 031	742 871	184 031
Göteborgs och Bohus i övrigt ....	355 000	355 000	5 816 800	*5 703 686	546 139	259 601	6 717 939	6 318 287
Älvsborgs ......................	639 000	639 000	—	—	80 000	24 000	719 000	663 000
Skaraborgs.....................	620 000	620 000	—	—	—	—	620 000	620 000
Värmlands.....................	—	—	524 000	>562 700	160 375	57 083	684 375	619 783
Örebro........................	—	—	—	—	8 800	1760	8 800	1 760
Västmanlands..................	—	—	—	—	—	—
Kopparbergs...................	—	—	—	—	_	_	_
Gävleborgs.....................	—	—	260 500	3 373 755	496 600	269105	757 100	642 860
Västernorrlands.................	2 579 800	2 354 400	11 953 850	* 10 464 803	1 788 275	1 355 856	16 321 925	14175 059
Jämtlands.....................	—	—	110 000	5 110 900	—	—	110 000	110 900
Västerbottens..................	197 000	147 750	56 900	55 975	216 250	lil 270	470 150	314 995
Norrbottens....................	1 657 025	1 657 025	4 292 255	• 3 827 385	763 316	312 725	6 712 596	5 797 135
Summa 1945	9 036 335	8 731261	23 314 805	21399 704	11 656 835	3 795 894	44 007 975	33 926 859
1944	9 598 685	9 424 035	41 738 312	38 396 892	18 020 168	8 528 984	69 357 165	56 349 911
1943	186 500	160 800	7 804 600	7 331 540	1 871 473	968 027	9 862 573	8 460 367
1942	1 585 400	1 393 710	7 592 900	5 595 710	11 470 006	3 422 031	20 648 306	10 411 451

1 Därav 182 536 kronor utgörande vissa vägdistrikts andelar i totalkostnaderna för arbeten, vilka ej erlagts vid vägväsendets förstatligande.
2 Därav 38 700 kronor för d:o. — 3 Därav 114 205 kronor för d:o. — 4 Därav 277 253 kronor för d:o. •— ‘ Därav 900 kronor för d:o. — 4 Därav
11 450 kronor för d:o.

120

Sammanställning per den 31 december 1045 av statliga

	Slutförda företag	Företag under utförande
Arbetets art	Antal	Total- kostnader kronor	Antal i	Total- kostnader kronor
Statliga beredskapsarbeten i arbetsmarknads-				69 644 105
kommissionens regi......................	4	4 019 620	82
Vägarbeten.............................	4	4 019 620	68	62 786 485
Järnvägs- och spårvägsanläggningar.......	—		1	499 000
Flottleds ar beten.........................	—		1	669 100
Flygfältsarbeten.........................	—	—	4	4 672 500
Friluftsgårdsanläggning..................		—	1	260 020
Fornvårdsarbeten.........................		—	5	205 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten........	—	—	i	197 000
Farledsarbeten............................	—		1	355 000
\| Statliga beredskapsarbeten i annan myndighets				103 146 403
regi....................................	19	7 025 796	143
Vägarbeten..............................	2	2 350 350	78	54 506 255
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......	—		2	727 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	9	3 466 601	49	30 994100
Hamnarbeten...........................	6	1119 500	8	3 942 400
Flygfältsarbeten.........................	-	—	3	8 910 748 1
Broar..................................	—		2	3 965100
Andra arbeten..........................	2	89 345	1	100 800
Statskommunala beredskapsarbeten...........	85	22 799 209	144	32 869 495
Väg- och gatuarbeten (med tillhörande led-		3 087 584	59	11730 973
ningsarbeten) .........................	24
Hamnarbeten...........................	4	3 606 918	6	3 906 500
Järnvägs- och spårvägsanläggningar......	2	976 867	2	4 754 000
Vatten- och avloppsledningsarbeten.......	30	3 434 815	45	5 171 448
Flygfältsarbeten.........................	1	9 521 275	3	2 800 500
Bad- och idrottsanläggningar.............	7	311 297	10	1 734 025
Sjukhus och tandpolikliniker.............	1	326 261	—	—
Teater-, musei- och konserthusbyggnader ..	—	—	1	620 000
Andra byggnadsarbeten..................	4	1190 149	4	349 750
Brandbrunnar och branddammar.........	3	66 281	4	113 050
Andra arbeten..........................	9	277 762	10	1 689 249
Summa	108	33 844 625	369	205 660 003

121

Bilaga 9.

och statskoninmnala beredskapsarbeten under 1945.

Beslutade men ej påbörjade företag	Samtliga företag	Av summa totalkostnader belöpa å
Antal	Total- kostnader	Antal	Total- kostnader	därav stats-bidrag av arbetslöshets-medel	arbets- löner	övriga kostnader
	kronor		kronor	kronor	kronor	kronor
7	3 587 700	93	77 251 425	74 515 661	46 511 000	30 740 425
6	3 205 000	78	70 011 105	67 855 191	42 010 000	28 001105
—	—	1	499 000	324 350	300 000	199 000
—	—	1	669 100	543 500	500 000	169 100
—	—	4	4 672 500	4 672 500	2 969 000	1 703 500
—	—	1	260 020	154 370	100 000	160 020
—	—	5	205 000	205 000	185 000	20 000
1	382 700	2	579 700	405 750	232 000	347 700
—	—	1	355 000	355 000	215 000	140 000
14	4 979 200	176	115 151 399	97 589 195	62 645 823	52 505 576
12	4 395 200	92	61 251 805	59 810 929	36 598 520	24 653 285
1	555 000	3	1 282 000	887 600	604 050	677 950
1	29 000	59	34 489 701	26 284 441	16 892 310	17 597 391
—	—	14	5 061 900	4 479 560	2 257 170	2 804 730
—	—	3	8 910 748	4 461 000	4 980 000	3 930 748
—	—	2	3 965 100	1 566 800	1 189 530	2 775 570
—	—	3	190 145	98 865	124 243	65 902
25	2 193 425	254	57 862 129	26 300 015	26 650 531	31 211 598
14	290 500	97	15 109 057	6 997 767	7 922 963	7 186 094
—	—	10	7 513 418	2 609 803	2 870 478	4 642 940
1	263 000	5	5 993 867	863 622	2 773 617	3 220 250
6	489 400	81	9 095 663	4 244 773	4 749 662	4 346 001
—	—	4	12321 775	9 086 423	4 843 280	7 478 495
—	—	17	2 045 322	441 383	946 024	1 099 298
—	—	1	326 261	100 000	113 711	212 550
—	—	1	620 000	100 000	250 000	370 000
3	1 100 525	11	2 640 424	654 777	837 212	1 803 212
—	—	7	179 331	65 819	102 481	76 850
1	50 000	20	2 017 011	1135 648	1 241 103	775 908
46	10 760 325	523	250 264 953	198 404 871	135 807 354	114 457 599

122

Bilaga 10.

Utbetalade statsbidrag
tiden

till hjälpverksamheten för
v/7 1944—30/b 1945.1 Kronor.

arbetslösa under

Län	Bered- skaps- arbeten	Stats- kommu- nala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten och musiker- hjälp	Kontant- under- stöd	Utbild- nings- hjälp	Administra-tionsbidrag till arbets-löshets-nämnder	Summa
Stockholms stad....	3193 103	27 339	2 402 546	214 519	6 019	57 836	5 901 362
Stockholms.........	2 272 298	_	133 361	21630	11149	604	2 439 042
\| Uppsala............	172 325	—	368 103	1013	—	—	541 441
j Södermanlands......	987 015	—	9 864	1045	—	107	998 031
Östergötlands.......	508 533	—	22 696	22 163	—	797	554189
Jönköpings.........	406 098	—	28 174	5 678	—	262	440 212
Kronobergs.........	853 421	—	10 417	1702	—	9	865 549
Kalmar............	223169	12 355	7 826	7 953	—	213	251 516
Gotlands...........	3 913	—	—	6 723	—	187	10 823
Blekinge...........	2 287 906	—	7 203	2 237	—	190	2 297 536
Kristianstads.......	357 639	—	4 324	1620	—	—	363 583
Malmö stad........	689 208	—	—	46 890	—	—	736 098
Malmöhus i övrigt. .	139 727	1042	210 006	30 690	—	2 537	384 002
Hallands...........	28 293	206	6 635	6 089	—	160	41383
Göteborgs stad.....	1130 996	10 000	333 336	237 120	—	1558	1713 010
Göteborgs o. Bohus i övrigt............	240 571	53 337	1828	51 452	—	18 849	366 037
Älvsborgs..........	1263 317	2 057	19 523	19 391	—	167	1 304 455
Skaraborgs.........	106 797	—	6 826	11135	—	75	124 833
Värmlands.........	149 558	—	56173	36 649	—	897	243 277
örebro.............	148 539	4 807	32 266	14 273	—	2 448	202 333
Västmanlands.......	10 375	—	22 841	1362	—	—	34 578
Kopparbergs........	10 000	—	7 364	2 422	—	—	19 786
Gävleborgs.........	157 267	—	9 653	10 592	—	555	178 067
V ästernorrlands.....	3 398 062	66 378	16 825	261 014	5 766	40 854	3 788 899
Jämtlands..........	50 008	—	7 726	3175	—	—	60 909
j Västerbottens.......	364 886	2 606	18 488	2 676	—	641	389 297
j Norrbottens........	728 336	—	1912	8 905	—	933	740 086
Hela riket	19 881360	180127	3 745 916	1030118	22 934	129 879	24 990334

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl, brev den “/» 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr. 16 600 000, för rörinköp med kr. 655 000 och
för steninköp med kr. 2 875 000, summa kr. 20 030 000.

123

Bilaga 11.

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för
tiden 1/i—S1/i2 1945.1 Kronor.

arbetslösa under

Län	Bered- skaps- arbeten	Stats- kommu- nala reserv- arbeten	Arkiv- arbeten och musiker- hjälp	Kontant- under- stöd	Utbild- nings- hjäip	Administra-tionsbidrag till arbets-löshets-nämnder	Summa
Stockholms stad....	3 350 842	24 895	3 181 209	169 418	3 444	43 697	6 773 505
Stockholms.........	3 069 785	—	156 785	17 251	756	604	3 245 181
Uppsala............	238 796	2 881	544 594	1606	—	5 413	793 290
Södermanlands......	965 915	—	20 099	1523	—	107	987 644
Östergötlands.......	964 415	—	36 295	23 277	—	797	1 024 784
Jönköpings.........	576 402	—	23 244	6 340	—	262	605 248
Kronobergs.........	713 196	—	15 287	1 280	_	9	729 772
Kalmar............	193 324	6 807	10 392	10 293	—	303	221119
Gotlands...........	3 913	—	—	6 594	—	186	10 693
Blekinge...........	1 755 775	—	6 474	2 597	__	190	1 765 036
Kristianstads.......	385 225	—	5 462	743	—	—	391 430
Malmö stad........	523 300	—	—	_	_	_	523 300
Malmöhus i övrigt. .	238 485	1042	234 931	64167	_	2 537	541162
Hallands...........	66 762	—	13 094	9 498	_	160	89 514
Göteborgs stad..... Göteborgs o. Bohus i	1 351 309	10 000	379 891	248 364	—	1595	1 991159
övrigt............	107 954	66 071	—	—	—	18 867	192 892
Älvsborgs..........	1 046 140	2 057	28 707	19184	_	166	1 096 254
Skaraborgs.........	106 002	—	8 709	10 773	—	98	125 582
Värmlands.........	27 965	18 856	59 003	36 625	—	897	143 346
örebro.............	98 611	3 007	37 414	11818	—	2 448	153 298
Västmanlands.......	340	—	33 075	840	—	—	34 255
Kopparbergs........	526	—	8 893	3 257	_	—	12 676
Gävleborgs.........	103 388	—	13188	12 354	—	1540	130 470
V ästernorrlands.....	1 481173	67 149	23 636	187 147	—	40 561	1 799 666
Jämtlands..........	57 759	—	7 753	3 832	—	—	69 344
Västerbottens.......	362 107	—	17 239	7 314	—	641	387 301
Norrbottens........	60125	—	5 937	8 345	—	1382	75 789
Hela riket	a17 849 534	202 765	4 871311	863440	4 200	122 460	23 913 710

1 Utöver i tabellen redovisade belopp har jämlikt kungl, brev den 25/„ 1942 väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
medgivits dragningsrätt å anslaget till åtgärder för arbetsmarknadens reglering
m. m. för statliga beredskapsarbeten med kr. 19 600 000, för steninköp med kr. 2 575 000
samt för rörinköp med kr. 145 000, summa kr. 22 320 000.

2 Härav inbetald ersättning för av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utfört arbete med kr.
3 192 113.

Bilaga 12.

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under tiden Y1 1944—30/6 1945. Kronor.

Län	Läns- arbets- nämnder med arbetsför- medlings- anstalter	Rese- bidrag till arbets- sökande	Särskilda f vid arbeten markna Utbildnings-och förflytt-ningsbidrag, familjetillägg samt omskol-ningsbidrag	örmåner i öppna den Andra förmåner	Jord- bruks- läger	Kostna-der för uttagning med tjän-steplikt av arbets-kraft	Kost-nader för arbets-block-organisa-tionen	Kost-nader för revisorer för familj e-bidrags-nämnder	Regi- strering av arbets- kraft	Diverse kost- nader1
Stockholms stad...........	1582 560	51 119	167 464	19 946	_	252	_	2160	19 900	21398
Stockholms................	666 715	55 765	427 477	231 771	108 577	327	12 057	22 999	8179	11 231
Uppsala...................	305 309	14 287	158 461	159 536	24 550	180	9 930	13 534	5 719	4 248
Södermanlands.............	454193	44 281	374 378	313 212	26116	139	8 453	12 661	7 737	15 893
Östergötlands..............	910 576	47 738	253 204	295 498	37 502	4 074	16 657	22 479	32 231	12 348
Jönköpings................	412 662	35 641	319 529	277 780	22 656	32	10 693	26 314	8170	7 460
Kronobergs................	318 876	35 991	197 491	186 930	35 637	—	10 043	26 324	6 990	9 089
Kalmar...................	399 010	25 401	292 289	143 216	76 733	145	24 342	21 656	12 472	18 602
Gotlands..................	94 544	10 315	14 953	12 988	18 090	34	9113	10100	14	3 308
Blekinge..................	253 150	7 943	158 640	42 729	17 933	79	5 256	13 278	7 207	6 352
Kristianstads..............	412 895	18 531	101 232	39 290	31094	80	6 481	20 063	6 409	27 645
	880 458	64189	129 543	275	98149	619	2 778	47 539	10 486	18 068
	235 290	9 766	198 449	48 941	20 998	341	23 948	16 384	9144	8 080
Göteborgs o. Bohus........	912 278	23 309	524151	62 340	23 565	142	12198	19 154	21 640	12 775
Älvsborgs .................	440 840	4 538	358 333	lil 142	13135	946	5 350	42 896	7 340	6 579
	285 562	5 564	200 976	118 730	31 284	1270	19 866	33 704	6 478	24 850
	428 979	2 678	733 655	594 138	6 980	'' 746	4 339	24 802	6 497	9 805
	534 064	9 477	328 844	333 534	33105	644	11790	19118	12 281	26 192
Västmanlands..............	353 918	12 270	206 264	120 066	11931	65	3 382	21 491	8 871	13 088
Kopparbergs...............	430 594	36 770	490 892	701 067	7 449	553	13 352	20 555	6 938	17 583
	561 508	48 482	712 048	515 016	11806	475	4 805	40 735	7129	23179
	736 lil	82 626	816 137	602 018	19 367	337	15 609	20143	10 862	23 395
	388 964	21 106	384 049	435 430	12 972	1441	10 133	10 915	7 066	16183
	344 297	81720	153 657	258 586	43 049	230	14102	21 306	8 350	13 580
Norrbottens...............	434 986	21 532	270 637	231 738	16 519	1597	6 565	15 179	13 913	4 989
Hela riket	12 778 339	771039	7 972 753	5 592 441	749 197	14 748	261242	545489	252 023	355 920

1 Häri ingå kostnader för administration för värnpliktslånenämnder med kr. 14 750, revisorer för arbetslöshetsnämnder med kr.
9 246 samt kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr. 150 103. Kostnader för anskaffning av kojor oell kojinventarier, som icke
medtagits i tabellen, ha uppgått till kr. 2 930 875. Försäljningar och hyresinkomster ha bokförts till kr. 486 249, varför slutsumman utvisar
en nettoutgift av kr. 2 444 626.

3 Avser inkomster.

Bilaga 1 .

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft lii. ni. under tiden 71—3I/12 1915. Kronor.

Län	Läns- arbets- nämnder med arbetsför- medlings- anstalter	Rese- bidrag till arbets- sökande	Särskilda förmåner vid arbeten i öppna marknaden	Jord- bruks- läger	Kostna-der för uttagning med tjän-steplikt av arbets-kraft	Kost-nader för arbets-block-organisa-tionen	Kost-nader för revisorer för familje- bidrags- nämnder	Regi- strering av arbets- kraft	Diverse kost- nader1
Utbildnings-och förflytt-ning9bidrag, familjetillägg samt omskol-ningsbidrag	Premier för skogs-arbete	Andra förmåner
Stockholms stad...........	1 692 989	47 628	250 674		32 360	466	252		4110	17 291	9 525
Stockholms................	706 328	57 019	667 186	301 812	434 663	52 720	35	7 072	30 689	16 589	14 345
Uppsala...................	326 412	15 484	209 027	238 837	183 139	14 866	13	6 731	14 640	6 794	9 344
Södermanlands.............	504 529	69 183	502 565	329 177	283 303	12 531	28	6 212	13 269	8 233	18 744
Östergötlands..............	943 275	49 217	375 440	559 473	231 578	48 729	—	20 577	22 784	30 681	24 421
Jönköpings................	458 028	37 403	423 468	480 076	195 246	22 377	_	8 029	25 454	8 539	9142
Kronobergs................	364 941	34 382	289 876	586 853	197 963	55 785	—	5 909	26 014	7 844	12 806
J Kaimar...................	445 348	35 831	423 082	877 075	210 046	54 580	—	17 953	20 287	13 815	15 933
Gotlands..................	102 714	10 069	26 025	27177	22 869	10 957	—	7 758	9 985	_	1687
Blekinge..................	277 477	10 425	205 103	112 565	59 770	25 978	—	4 748	12 744	7 060	3 201
J Kristianstads..............	448 137	23 349	129 486	138 265	61325	59 982	_	3 712	20 159	6 529	32 561
Malmöhus.................	944 424	68 738	164 944	62 527	96 077	100 238	70	2 232	48 310	9 258	12 075
[ Hallands..................	254 905	8 562	287 230	213 910	87 918	26 477	60	19 549	16124	9 441	17 299
Göteborgs o. Bohus........	1 032 929	20 828	745 667	lil 076	137 960	15 715	—	10 088	21 005	18 647	7 654
Älvsborgs .................	493 342	7 467	581 002	720 999	197 014	6 918	423	3 477	40 414	7 916	9 273
Skaraborgs................	305 217	3 981	242 372	208 295	132 529	11321	72	13 323	29 665	6 699	16 807
\| Värmlands................	520 036	7 808	1 117 504	1 923 841	859 506	19 079	44	3 619	24 703	7171	33 007
Örebro....................	598 284	21547	511 337	875 161	414 429	41 296	78	12 895	17 916	12101	55 513
Västmanlands..............	376 179	20 497	275 623	520 585	156 415	11 718	_	2 050	21 580	9 811	12 668
Kopparbergs...............	520 959	38 687	759 073	2 898 318	552 620	5158	4	11044	24 524	6 959	25 622
Gävleborgs................	638 005	44 656	1 009 837	2111014	603 217	11622	425	3 338	31 357	8 269	23 900
Västernorrlands............	815 434	47 253	1 268 901	2 224 807	599 273	11 278	—	9 449	22 835	9 982	37 304
Jämtlands.................	432 562	11 717	450 636	2 327 259	416 838	3 038	262	9 028	12 217	8 728	15 960
Västerbottens..............	350 782	93 650	202 432	3 426 566	122 008	27 542	94	9 477	19 688	10 946	17 779
Norrbottens...............	490 386	30 509	411 645	2 060 074	142 413	14 355	65	4 524	16 901	8 003	10 751
Hela riket	14 043 622	815 890	11 530 135	23 335 742	6 430 479	664 726	1601	202 794	547 374	257 306	447 321

1 Häri ingå kostnader för administration för^ värnpliktslånenämnder med kr. 19 264, revisorer för arbetslöshetsnämnder med kr. 9 031
samt kostnader för länsarbetsnämndernas förråd med kr. 173 884. Kostnader för anskaffning av kojor och koj inventarier, som icke medtagits
i tabellen, ha uppgått till kr. 5 075 671. Försäljningar och hyresinkomster ha bokförts till kr. 571151 samt diverse omflyttningar ui
kr. 1 167 378, varför slutsumman utvisar en nettoutgift av kr. 3 337 142. Ersättningar för till flyktingar utlämnad personlig utrustning

har under kalenderåret uppgått till kr 2 784 827, vilket icke gottskrivits i ovanstående tablå.

2 Avser inkomster.

126

Bilaga 14.

Arbetsmarknaden under åren 1936—1945.

Å r	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Nov.	Dec.	Års- j medel- tal
	Antal ansökningar om	arbete pä 100 lediga platser vid den	offentliga arbetsförmedlingen.
1936	370	319	261	249	214	194	194	175	169	204	289	327	262
1937	265	208	171	161	137	133	142	129	130	162	208	194	187
1938	218	230	182	157	146	153	152	128	132	167	236	231	196
1939	219	230	179	155	126	119	119	106	124	154	193	186	173
1940	165	162	144	132	114	115	137	154	166	187	227	243	182
1941	249	241	208	184	160	154	139	131	130	141	176	195	198
1942	227	202	168	131	ilo	103	99	97	97	102	114	125	147
1943	137	133	114	109	99	93	89	90	93	109	129	150	131
1944	164	157	139	121	103	96	90	92	95	106	118	129	136
1945	131	132	128	116	106	103	93	89	91	97	102	106	131
				Arbetslösheten inom fackförbunden. Procent.
1936	19-0	18-1	16-5	138	10-2	9''3	8-1	8-1	8-7	10-3	12-3	17-5	12-7
1937	16-3	14-8	14-5	11-2	8-3	7''7	6-4	6-2	6-8	8-3	11-1	17-8	108
1938	15-6	145	13-0	10''7	8-4	8-5	7-2	7-2	7-5	9-0	11-2	17-8	10-9
1939	14-9	130	11-7	9-0	6-3	5-6	4-8	5''0	6-3	8-0	10''4	15-2	9''2
1940	141	14-5	15-8	11-1	9-5	8''7	9-0	9-1	9''8	Il-o	12''6	16-1	11-8
1941	17''1	16-4	15-1	131	10-6	9''3	7-8	7-5	7-3	8-2	100	130	11-3
1942	13-6	12-5	11-0	8-1	5-9	4-9	4-2	4-0	4-3	4-8	5''9	10''3	7-5
1943	8-6	7''5	6-4	6-1	4*4	4-4	3-9	36	3-5	4-5	5-8	9-6	5*7
1944	8-5	8-0	7-2	55	3-7	3-2	2-9	2-8	2-9	3-3	4-2	7-2	4-9
1945	6-6	62	5-9	4-5	38	3-5	3-2	31	30	3-2	3-9	6-7	4’5
				Antal rapporterade hjälpsökande arbetslösa.1
1936	61400	58127	53 162	46 628	34 571	25 863	21 510	20 783	20 903	24 712	28 742	30 814	35 601
1937	33 509	31280	27 750	22 247	15 840	11429	9 800	9 577	9 782	12 411	16 169	18 765	18 213
1938	22 022	22 263	20 071	16 935	13 797	11891	10 057	9 993	10 818	13 972	18 853	23 603	16189
1939	29 263	29 020	27 250	24 893	17 610	12 501	9 229	8 709	9 499	12 183	15 583	14 940	17 556
1940	15 552	15 184	14 332	9 872	7 876	6 935	7 902	10 361	12 243	16 122	20 562	23 469	13 367
1941	30 512	34 900	33 702	30 552	24 856	20 656	16 205	14 989	13 279	12 610	14 781	19 583	22 219
1942	25 259	251 ;9	22 062	15 535	10 060	7 941	6 959	6 649	6 419	6 377	6 671	8 592	12 306
1943	9 992	9 569	8 550	7 206	6 247	5 253	4 571	4 410	4 600	5 434	7 462	11676	7 081
1944	15 815	17 548	17 272	15 660	11797	8 790	7 313	6 790	6 828	7 494	8 674	11044	11255
1945	12 088	12 862	13 521	12 044	10 021	7 924\| 5 966	5 406	5 409	5 842	6 757	7 296	8 761
		Indexlal för antalet sysselsatta arbetare. September 1939 = 100.
1939	__	_	_	_	_	_	—	—	100	98	97	90	—
1940	90	89	91	88	87	80	82	87	90	91	90	83	—
1941	83	85	84	85	88	91	92	92	92	91	91	85	—
1942	85	85	84	87	90	94	95	96	94	95	94	89	—
1943	90	90	90	91	93	94	90	90	91	94	93	90	—
1944	90	91	91	90	91	92	92	93	94	96	97	95	—
1945	95	77	77	79	81	83	99	99	99	100	101	95	—

1 För tiden januari 1938—juni 1940 ha i antalet hjälpsökande medräknats vid statliga och ftatskommunala
beredskapsarbeten då sysselsatta hänvisade arbetslösa, vilka dock först fr. o. m. juli 1940
voro anmälda som hjälpsökande hos arbetslöshetsnämnderna.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

1. Arbetsmarknaden under dr 1945 .................................... 5

11. Arbetsmarknadskommissionens verksamhet dr 1945 ...................... 10

A. Arbetsförmedlingen.............................................. 10

Arbetsförmedlingens organisation................................ 10

Arbetsförmedlingsverksamheten.................................. 11

B. Särskilda åtgärder för tillgodoseende av vissa näringsgrenars arbetskraftsbehov
........................................................ 27

Jordbruket .................................................. 27

Skogsbruket.................................................. 31

Torvindustrien................................................ 36

Husligt arbete................................................ 36

C. Reglering av byggnads- och anläggningsverksamheten................ 38

D. Särskilda åtgärder för utnyttjande av värnpliktig arbetskraft under

förstärkt försvarsberedskap ...................................... 46

E. Speciella utredningar, planläggning, registrering m. m............... 48

F. Hjälpverksamheten för arbetslösa.................................. 55

Hjälpsökandeklientelets omfattning och sammansättning............ 55

Arbetslinjen.................................................. 60

Understödslinjen.............................................. 73

Hjälpverksamhetens totala omfattning .......................... 77

Statliga stenbeställningar ...................................... 77

Årskostnadsbidrag ............................................ 81

G. Värnpliktshjälp ................................................ 82

Familjebidrag ................................................ 82

Övergångsförmåner till viss långtidsinkallad militär personal........ 84

Värnpliktslån ................................................ 86

Bilagor.

1- Uppgifter rörande vissa arbetslöshetsförhålianden enligt kommunernas rapporter
till statens arbetsmarknadskommission för den 31 december åren
1944 och 1945 .................................................. 89

2. De hjälpsökande arbetslösas fördelning på yrkesgrupper och län den 31

december 1945 .................................................. 96

3. Förteckning över statliga beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag beviljats
under år 1945 av arbetslöshetsmedel............................ 98

4. Förteckning över år 1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i statens

arbetsmarknadskommissions regi.................................... 106

128

Sid.

10.

11.

12.

13.

14.

Förteckning över år 1945 avslutade statliga beredskapsarbeten i annan

myndighets än arbetsmarknadskommissionens regi....................

Förteckning över statskommunala beredskapsarbeten, till vilka statsbidrag
beviljats under år 1945 av arbetslöshetsmedel ..................

Förteckning över år 1945 avslutade statskommunala beredskapsarbeten..
Kostnader för under år 1945 beviljade statliga och statskommunala beredskapsarbeten
fördelade länsvis ..................................

Sammanställning per den 31 december 1945 av statliga och statskommunala
beredskapsarbeten under 1945 ................................

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

V? 1 944 — 30/6 1 9 45 ..............................................

Utbetalade statsbidrag till hjälpverksamheten för arbetslösa under tiden

i/i—31/,2 1945 ..................................................

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden Vt 1944—30/6 1945..........................................

Kostnader för arbetsförmedling, överflyttning av arbetskraft m. m. under

tiden l/i-31/i2 1945 ..............................................

Arbetsmarknaden under åren 1936—1945 ..........................

107

109

114

119

120
122

123

124

125

126

Stockholm 1946. Kungl. Boktryckeriet P. A. Norstedt & Söner.

461805