Kungl. Majlis proposition nr 262 (Proposition 1945:262)

Kungl. Majlis proposition nr 262.

Nr 262.

Kungl. Majds proposition till riksdagen angående inrättande
av en luft/artsstyrelse samt fastställande av
stat för luftfarts)''onden m. m.; given Stockholms
slott den 6 april 1945.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Fritiof Domö.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet
inför Hans Hajd Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 6 april 1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Bergquist,
Domö, Gjöres, Hubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
anför chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Domö.

Inledning.

I årets statsverksproposition hava anslagen till luftfarten med undantag
för det å sjätte huvudtiteln uppförda reservationsanslaget till extra besiktBihang
till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262.

lös <r,

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

nrngar av luftfartyg upptagits med allenast beräknade belopp. Likaledes upptogos
anslagen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med allenast beräknade
belopp. Även det å riksstaten beräknade underskottet å luftfartsfonden upptogs
med beräknat belopp liksom ett anslag under telegrafverkets fond till
markradiostationer för luftfarten.

Huvudanledningen till att definitiva förslag i hithörande ärenden icke
kunde föreläggas riksdagen vid tidpunkten för statsverkspropositionens avgivande
var, att de förslag, som kunde komma att avgivas av särskilda inom
kommunikationsdepartementet tillkallade sakkunniga för utredning rörande
organisation och personalbehov för vissa avdelningar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
m. m. — i det följande kallade de sakkunniga — ansågos
böra avvaktas.

Nämnda sakkunniga hava den 24 januari 1945 framlagt betänkande med förslag
till organisation av en luftfartsstyrelse m. m. (SOU 1945: 2), över vilket
förslag remissyttranden avgivits.

I annat sammanhang denna dag föreslår jag Kungl. Majit att av riksdagen
äska anslag för nästa budgetår till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen m. m.
Vidare förordar jag äskande av medel för uppförande av en ämbetsbyggnad
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilken byggnad avses skola inrymma
även den civila luftfartens centrala organ. Längre fram kommer jag att upptaga
frågorna örn anslag till vissa med luftfarten sammanhängande investeringar
i telegrafverkets fond och i luftfartsfonden m. m.

De sakkunniga, vilka, med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 15
juni 1944, tillkallades av min företrädare i ämbetet den 27 juni 1944, äro
direktören O. E. Sahlin, tillika ordförande, byråchefen E. G. Braune, avdelningschefen
E. V. Sundström samt förste byrådirektören K. J. P. Wittrock.

över de sakkunnigas förslag hava utlåtanden avgivits av överbefälhavaren
efter chefens för flygvapnet hörande, av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen,
statskontoret, riksräkenskapsverket, allmänna lönenämnden, statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt, kommerskollegium, flygtekniska försöksanstalten
samt, så vitt angår handläggning av byggnadsfrågor vid flygplatserna,
av byggnadsstyrelsen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens utlåtande
är åtföljt av yttranden från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening,
centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund och statsverkens
ingenjörsförbund. Kommerskollegium har överlämnat yttranden från samtliga
handelskamrar i riket samt från Sveriges industriförbund, kooperativa förbundet
och Sveriges redareförening. Vidare hava aktiebolaget Aerö transport
och svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag, svenska aeroklubben, svenska
aeroplanaktiebolaget och svenska teknologföreningen, som därtill erhållit tillfälle,
avgivit yttrande över förslaget. Härjämte hava yngre elektroingenjörers
förening, civilförvaltningens personalförbund samt Sveriges högskolebildade
väg- och vattenbyggares riksförbund inkommit med skrifter.

Jag anhåller nu att med utgångspunkt från de sakkunnigas betänkande få

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

anmäla frågorna om beräkning av underskottet å luftfartsfonden och stat för
fonden samt de i samband därmed stående organisationsspörsmålen.

Innan jag närmare ingår på de sakkunnigas förslag, torde en kortfattad
redogörelse få lämnas för den hittillsvarande organisationen för handläggning
av luftfartsärenden.

Enligt Kungl. Maj:ts efter riksdagens hörande den 26 maj 1922 givna förordning
(nr 383) örn luftfart tillkomma vissa ärenden en luftfartsmyndighet,
vilken Kungl. Maj:! förordnar. Denna luftfartsmyndighet var till en början
förlagd till kommunikationsdepartementet. Efter förslag av den år 1933 tillsatta
luftfartsutredningen (SOU 1934: 48) överflyttades luftfartsmyndigheten
år 1936 till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och samordnades med den där
befintliga järnvägsbyrån. Den sålunda ombildade byrån, vilken erhöll benämningen
järnvägs- och luftfartshyrån, ställdes under ledning av en byråchef
i lönegrad A 30 samt organiserades på två avdelningar, järnvägsavdelningen
och luftfartsavdelningen. Järnvägsavdelningens personal utgjordes av
en järnvägsinspektor (A 28), en byråingenjör (A 21), en kontorsskrivare
(Eo 15) och ett kontorsbiträde (Eo 4). Luftfartsavdelningen omfattade till
en början följande befattningshavare, nämligen en luftfartsinspektör (A 28),
en byråingenjör (A 21), en biträdande ingenjör (Eo21), ett kanslibiträde
(A 7) samt ett skrivbiträde.

Till följd av det fortgående förstatligandet av de enskilda järnvägarna äro
järnvägsavdelningens arbetsuppgifter stadda i avtagande. Personalstyrkan
å avdelningen är för närvarande i stort sett densamma som vid omorganisationen
år 1936. Däremot har luftfartsavdelningens verksamhet undergått en
högst avsevärd ökning. Personalen å denna avdelning uppgick vid tidpunkten
för betänkandets avgivande till 55 befattningshavare. Härtill kommer en omfattande
lokal organisation med omkring 75 heltidsanställda befattningshavare.

Enligt Kungl. Maj:ts instruktion den 30 augusti 1943 (nr 681) för vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen och dess lokala förvaltningar ankommer det på
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt dess lokala förvaltningar och övriga
underlydande organ att i enlighet med vad i allmän lag och författning, i
nämnda instruktion eller eljest är av Kungl. Majit stadgat, handlägga ärenden
angående, bland annat, den civila luftfarten.

De närmare bestämmelserna angående väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
åligganden med avseende på den civila luftfarten äro meddelade i 9 §, som
har följande lydelse:

I avseende å den civila luftfarten åligger det styrelsen bland annat

att ombesörja anläggning, underhåll och drift av statens civila flygplatser,
hjälplandningsfält, belysningsanordningar och övriga dylika anläggningar för
luftfarten;

att i stadgad ordning pröva ansökningar om godkännande av plats, som
är avsedd att regelmässigt brukas till flygplats;

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

att utöva kontroll över flygleder, flygplatser och flygmateriel;
att övervaka tillämpningen av gällande bestämmelser angående uppsättande
av luftfyr; samt

att handlägga ärenden angående understöd åt privatflyget.

Styrelsen är luftfartsmyndighet och har i sådan egenskap att, i enlighet
med vad därom finnes särskilt stadgat, utfärda bestämmelser för luftfarten
samt övervaka tillämpningen av sålunda och i övrigt för luftfarten gällande
föreskrifter ävensom att öva tillsyn över trafiksäkerhetens behöriga upprätthållande.

De i särskild ordning meddelade bestämmelserna angående styrelsens åligganden
i egenskap av luftfartsmyndighet hänföra sig i huvudsak till luftfartsförordningen
samt den till nämnda förordning hörande tillämpningskungörelsen.
Enligt dessa bestämmelser ankommer det på luftfartsmyndigheten,
bland annat, att föra luftfartygsregister, att utställa luftvärdighetsbevis för
luftfartyg, att utfärda certifikat örn behörighet att göra tjänst ombord å
luftfartyg samt att meddela tillstånd till hållande av skola för utbildning av
förare av luftfartyg.

För utövning av luftfart i regelbunden trafik å viss luftfartsled (linjefart)
eller anläggning av flygplats till allmänt bruk erfordras, där annan än staten
skall utöva driften, särskilt tillstånd av Kungl. Maj:t. För utövning av annan
luftfart mot ersättning erfordras tillstånd av luftfartsmyndigheten.

Ansökningar örn tillstånd till linjefart remitteras alltid till luftfartsmyndigheten,
som däröver avgiver utlåtande. Då dylik koncession meddelas, föreskriver
Kungl. Maj:t, bland annat, att de taxor och tidtabeller, som avses skola
tillämpas för linjefarten, skola underställas luftfartsmyndighetens prövning.

Järnvägs- och luftfartsbyrån handlägger, förutom luftfartsärenden, de ärenden
rörande enskilda järnvägar, vilka för närvarande åligga väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Styrelsens åligganden härutinnan sammanfattas i § 8 i
styrelsens instruktion på följande sätt.

I fråga om enskild järnväg åligger det styrelsen bland annat

att på anmälan låta i stadgad ordning verkställa besiktning och avsyning
av enskild järnväg samt lämna tillstånd till sådan järnvägs upplåtande för ali
män trafik;

att bestämma benämning å stationer, håll- och lastplatser å enskild järnväg,
då generalpost-, telegraf- och järnvägsstyrelserna äro med styrelsen om
benämningen ense, men eljest hänskjuta ärendet till Kungl. Maj:ts avgörande;

att på ansökan meddela järnvägs innehavare tillstånd att, i enlighet med
de för järnvägen gällande bestämmelserna och av styrelsen fastställd plan
samt under de särskilda villkor, som styrelsen kan komma att därför föreskriva,
på av järnvägen disponerad mark anlägga och efter föregående, av styrelsen
föranstaltad besiktning för allmän trafik upplåta station, hållplats, lastplats
eller bispår;

att beträffande plan för avsynad och för trafik öppnad järnväg medgiva sådana
mindre ändringar, som leda till förbättring;

att utöva kontroll över bana med därtill hörande anläggningar samt över
rullande materiel;

att till efterrättelse fastställa säkerhetsordningar (tjänstgöringsreglementen);
samt , '' , .! gy; | U

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

att öva tillsyn över trafiksäkerhetens behöriga upprätthållande.

Yad ovan sägs skall i tillämpliga delar gälla spårväg, som enligt av
Kungl. Majit meddelad koncession eller särskilt beslut ställts under styrelsens
kontroll.

Inrättande av en särskild lnftfartsstyrelse.

I det anförande till statsrådsprotokollet för den 15 juni 1944, som innefattar
direktiv för de sakkunnigas utredning, framhöll min företrädare i ämbetet
bland annat, att järnvägs- och luftfartsbyrån inom väg- och vattenbygg
nadsstyrelsen intoge en särställning, i det att åtskilliga av byråns arbetsuppgifter
— främst de, som avsåge den befattning med luftfartsfrågorna, vilken
tillkomme styrelsen i egenskap av luftfartsmyndighet — delvis vore artskilda
från de uppgifter av anläggnings- och underhållsteknisk natur, vilka inom
olika områden av väg- och vattenbyggnadsväsendet ankomme på styrelsens
övriga byråer och avdelningar samt i viss mån jämväl på järnvägs- och luftfartsbyrån.
Det vore möjligt, att denna omständighet i förening med den ansvällning
av arbetsuppgifterna, som ägt rum inom de flesta avsnitt av styrelsens
verksamhetsfält och som medfört en anhopning av ärenden, vilka ankomme
på avgörande av styrelsens chef, borde föranleda att byrån erhölle en
i vissa avseenden mera fristående ställning, möjliggörande att beslut i lämplig
omfattning meddelades utan föredragning för verkschefen. Närmast skulle
härvid ifrågakomma sådana luftfartsärenden, vilka tillhörde luftfartsmyndigheten,
och därmed sammanhängande ärenden av rutinmässig art eller eljest
av mindre principiell betydelse. Tänkbart vore, att en fortgående utveckling
av luftfartsväsendet kunde påkalla en utbrytning av luftfartsärendena från
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen till en helt fristående myndighet. De fördelar,
som stöde att vinna härigenom, borde dock vägas mot de ökade kostnader,
som bleve en följd av en dylik friställning.

I direktiven för utredningen anfördes i övrigt, såvitt nu är ifråga, bland
annat följande.

En översyn av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalorganisation i de
delar, som icke behandlats i samband med vägväsendets förstatligande, synes
nu böra verkställas. Därvid bör personalbehovet prövas med hänsyn till den
utveckling, som ägt rum under tiden efter senaste organisationsbeslut beträffande
styrelsen i dess helhet, och till de behov, som kunna befinnas föreligga
under närmast överskådliga framtida förhållanden. Det är angeläget, att personalorganisationen
även för ifrågavarande delar av styrelsen uppbygges på
sådant sätt, att en fastare ställning kan beredas den personal, som prövas
erforderlig för arbetsuppgifter av mera permanent karaktär. I detta hänseende
föreligga sedan länge otillfredsställande förhållanden, i det att personalen till
övervägande del utgöres av befattningshavare i icke-ordinarie ställning utan
placering å löneplan och utan pensionsrätt. Dessa omständigheter försvåra
förvärvande och bibehållande av personal med tillräckliga kvalifikationer.
Ändring bör också åvägabringas i nuvarande ordning för avlöningarnas bestridande.
Personalavlöningar utgå för närvarande från byggnadsmedel och
andra sakanslag i en omfattning, som icke är förenlig med rationella budget
principer och som försvåra överblicken över personalorganisation och medelsbehov.
I första hand böra medel för avlönande av all erforderlig personal med
uppgifter av mora permanent natur inräknas i avlöningsanslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

I fråga om järnvägs- och luftfartsbyrån bör vidare beaktas, att byråns per
sonalorganisation på grund av luftfartens hastiga utveckling och delvis under
inverkan av vissa av krigsförhållandena betingade omständigheter under de
senaste åren på skilda punkter undergått en successiv utbyggnad utan den
samlade överblick över arbetsuppgifter och personalresurser, som för en riktig
avvägning är erforderlig. Behov föreligger därför av en enhetlig omprövning
av byråns personalorganisation under beaktande av de möjligheter till rationalisering
och personalbesparing, som kunna föreligga. I samband med denna
omprövning böra givetvis även organisation och personalbehov för olika grenar
av den till luftfartsväsendet hörande eller eljest för flygtrafiken betydelsefulla
lokala förvaltningen — såväl flygplatsförvaltning och flygsäkerhetstjänst
som radiotjänst och måhända även väderlekstjänst — underkastas
granskning, varvid även frågorna örn anställningsformer och avlöningsgrunder
för personalen samt därmed sammanhängande budgettekniska spörsmål böra
övervägas.

De byråer inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, som här äro i fråga (brobyrån,
hamnbyrån samt järnvägs- och luftfartsbyrån), handhava för närvarande
var för sig icke blott förvaltnings- och underhållsuppgifter utan jämväl
anläggningsverksamhet inom var sitt verksamhetsområde. Anläggningsarbetena
utföras delvis i egen regi och delvis på entreprenad. Entreprenadförfarandet
torde vara regel inom brobyråns arbetsfält. Hamnbyråns statliga
arbeten utföras däremot i allmänhet i styrelsens egen regi. Inom järnvägsoch
luftfartsbyrån förekomma såväl arbeten i egen regi som arbeten på entreprenad.
En fördelning av anläggningsarbetena mellan företag i egen regi och
företag på entreprenad torde ur olika synpunkter vara lämplig beträffande
här avsedda områden. Denna fråga bör upptagas till skärskådande. Emellertid
torde i detta sammanhang ett organisationsspörsmål av vidare syftning
böra komma under bedömande. Det kan ifrågasättas, huruvida ej all anläggningsverksamhet
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens arbetsområde —
vägbyggnad, hamnbyggnad, vatten- och avloppsledningsanläggningar, brobyggnad,
flygfältsbyggnad — borde sammanföras under ett gemensamt ledande
organ inom styrelsen. Detta skulle innebära, att inom styrelsen inrättades en
särskild, för de olika verksamhetsgrenarna gemensam byggnadsavdelning under
en byggnadschef, vilken skulle handhava ledningen av all byggnads- och anläggningsverksamhet
inom verket. Vid behandling av frågan örn en eventuell
friställning av luftfartsväsendet böra beaktas fördelarna av en enhetlig ledning
av byggnadsverksamheten, som även innefattar flygfältsbyggandet och
därmed sammanhängande anläggningsarbeten.

De sakkunniga.

Till belysande av spörsmålet, huruvida det organ inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som handhar luftfartsärenden, borde erhålla en ökad
självständighet, hava de sakkunniga lämnat följande uppgifter angående omfattningen
av ifrågavarande verksamhet.

De förhållanden, som lågo till grund för beslutet om luftfartsärendenas
överflyttning till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, ha sedermera väsentligt
förändrats. Luftfartsavdelningens arbetsuppgifter och personal ha mångdubblats.
Avdelningens personal har sedan år 1936 ökats från 5 till 55 befattningshavare.
Verksamheten har gripit in på helt nya områden och blivit
betydligt mera komplicerad. Härvid må först nämnas, att på avdelningen
lagts förvaltningen av två större flygplatser, nämligen Bulltofta och Torslanda,
samt 21 mindre flygplatser och hjälplandningsfält ävensom 35 flygfyrar
och 14 radiofyrar. Den heltidsanställda förvaltningspersonalen vid

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

nämnda flygplatser uppgår för närvarande till ett 50-tal personer. Vidare
har, sedan den civila flygledarorganisationen år 1939 förstatligades, denna
organisation underställts luftfartsavdelningen. Antalet flygledare och flygledaraspiranter
utgör för närvarande 24. Nämnas må ock, att på Bulltofta
och Torslanda även finnes personal, vilken tillhör telegrafverket, tullverket,
postverket och polisen, vartill kommer de skilda flygbolagens stationspersonal.
Ehuru nämnda personal icke är underställd luftfartsavdelningen, ankommer
dock på denna myndighet, bland annat, att ombesörja lokaler åt
personalen och andra därmed sammanhängande förvaltningsuppgifter. Anläggningsverksamheten
för den civila luftfarten har alltmer kommit att direkt
åvila luftfartsavdelningen. Flertalet av de civila flygfält, som på senare tid
byggts eller utbyggts, ha utförts av luftfartsavdelningen i dess egen regi eller
genom entreprenör. Vidare har avdelningen fått att ombesörja utförandet av
belysningsanläggningar och radiofyrar. Sedan segel- och glidflyget vunnit
insteg i landet, har luftfartsmyndighetens kontrollverksamhet utsträckts även
till detta område.

Icke ens i nuvarande krisläge har någon stagnation i luftfartsavdelningens
verksamhet inträtt. Anläggningsverksamheten och förvaltningsarbetet ha pågått
i oförminskad omfattning. Nedgången i den ordinarie civila flygtrafiken
har, i vad denna påverkar luftfartsmyndighetens arbetsbörda, mer än uppvägts
av kurirplanstrafiken och annan extraordinär luftfart. Så snart fredsmässiga
förhållanden åter inträda, torde ett mycket starkt uppsving för den
civila luftfarten komma att inträda. Vissa förberedelser för en interkontinental
flygtrafik ha redan träffats, och nya flygförbindelser inom landet och med
andra europeiska länder hålla på att utformas. Visserligen ombesörjes flygtrafiken
icke av luftfartsmyndigheten utan av andra, in- eller utländska organ,
men uppenbart är att flygtrafikens utveckling direkt och indirekt i hög
grad påverkar myndighetens arbete. I detta sammanhang må ock framhållas,
att den reguljära flygtrafiken sannolikt kommer att utvecklas på sådant sätt,
att starter och landningar i större utsträckning än tidigare komma att äga
rum nattetid, vilket visserligen främst ökar flygstationernas arbete men även
i viss mån återverkar på den centrala myndighetens arbetsbörda.

Till följd av de erfarenheter rörande flyget, som vunnits under det nu pågående
kriget, har den tekniska utvecklingen beträffande såväl flygmaterielen
som mark- och flygsäkerhetstjänsten i hög grad påskyndats, vilket medfört
att allt större krav ställas på luftfartsavdelningen i fråga örn sakkunnighet
och förutseende.

Det i utredningsdirektiven ifrågasatta alternativet, att järnvägs- och luftfartsbyrån
skulle erhålla en mera självständig ställning men likväl kvarbliva
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hava de sakkunniga icke funnit tillfredsställande
såsom organisationsform under fredsförhållanden. De sakkunniga
framhålla härutinnan bland annat att, även örn beslut i viss omfattning
skulle kunna meddelas utan föredragning för verkschefen, dock många betydelsefulla
ärenden måste avgöras av denne. Omfattningen av dylika ärenden
kunde beräknas öka väsentligt, då den civila flygtrafiken efter ett fredsslut
komme i full gång.

De sakkunniga erinra i detta sammanhang, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
ställning såsom luftfartsmyndighet av Kungl. Majit genom beslut
den 14 januari 1938 delegerats på chefen för järnvägs- och luftfartsbyrån,
vilken i sådant hänseende är underställd chefen för flygvapnet. Denna anordning
är emellertid begränsad till tider, då försvarsberedskap är anbefalld.

Kungl. Maj:ts proposition m 262.

Rörande den lämpligaste organisationsformen för luftfartsärendenas
handläggning anföra de sakkunniga vidare följande.

Samtidigt med expansionen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsons verksamhet
inom luftfartsväsendet har — framför allt till följd av vägväsendets
förstatligande — skett en mycket betydande utvidgning av styrelsens
arbetsuppgifter även på väg- och vattenbyggnadsväsendets område. Enligt de
sakkunnigas mening får denna verksamhetsgren, som ju är den ursprungliga
och centrala inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, anses hava nått ett sådant
utvecklingsstadium, att den kräver verksledningens odelade uppmärksamhet
och intresse. Under framtida fredsförhållanden torde styrelsens arbetsbörda
i berörda hänseenden bliva väsentligt större än för närvarande, vartill
kommer att en ny betydande arbetsuppgift för styrelsen håller på att utvecklas,
nämligen handläggningen av ärenden rörande vattenförsörjning och
avlopp. Därest luftfartsärendena även i fortsättningen skulle ankomma på
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilket skulle innebära att även luftfartsmyndighetens
uppgifter efter försvarsberedskapens upphörande skulle belasta
verkschefen, nödgas man därför räkna med, att verkschefen icke utan
eftersättande av sina huvuduppgifter skall kunna ägna dessa ärenden nödig
omsorg.

Örn sålunda redan de omständigheter, som hänföra sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
egna organisatoriska förhållanden, mycket starkt tala
för att luftfartsmyndigheten icke längre bör vara förlagd till nämnda styrelse,
finns det också med hänsyn till den väntade utvecklingen av luftfarten,
ej minst med avseende på de internationella förbindelserna, starka
skäl för att de statliga funktionerna i samband med luftfartsväsendet böra
inåt och utåt handhavas och företrädas av ett särskilt statligt organ. Det synes
ofrånkomligt, att den tjänsteman, som närmast skall företräda statens intressen
i samband med förhandlingar inom och utom landet, intager en sådan
ställning i organisationen, som är förenlig med hans ansvar och befogenheter.
Med den framträdande plats inom den internationella flygtrafiken, som Sverige
intager och med all sannolikhet även framdeles får, bör åt det statliga
organet givas tillbörlig självständighet och sakkunskap. Härtill kommer att
arbetsuppgifterna inom detta statliga verksamhetsområde redan ha och framdeles
än mer komma att få en sådan omfattning, att bemästrandet av detta
mångsidiga och i vissa delar jämförelsevis svåra arbete helt kräver sin man.
En sammankoppling av luftfartsmyndigheten med det statliga organ, som
närmast företräder väg- och vattenbyggnadsväsendet, förekommer såvitt de
sakkunniga ha sig bekant icke utomlands.

I personalorganisatoriskt hänseende intar luftfartsavdelningen i förhållande
till den övriga delen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen en relativt självständig
ställning. Sålunda finnes å avdelningen en ganska talrik personal
icke blott för de tekniska ärendena utan även för administrativa, juridiska och
kamerala uppgifter. Med hänsyn härtill lärer en friställning av avdelningen
icke i och för sig behöva medföra någon mera avsevärd kostnadsökning. Vad
det i sådant hänseende närmast kan bliva fråga om är dels att den nuvarande
byråchefsbefattningen utbytes mot en verkschefstjänst i lämplig lönegrad,
dels att vissa arvodesbelopp till en styrelse för den nya myndigheten upptagas
i avlöningsstaten, dels att vissa av cheferna för de olika specialavdelningarna
erhålla en något förbättrad löneställning och dels slutligen att den
administrativa och kamerala personalen i någon mån förstärkes. Det må i
detta sammanhang framhållas, att den förbättrade löneställningen för vissa
av de ledande befattningarna och därjämte vissa andra ändringar i luftf artsavdelningens
personalorganisation, innebärande kostnadsökningar, torde bliva

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 9

ofrånkomliga även om avdelningen kvarstannar inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

På de anförda skälen hava de sakkunniga funnit sig böra föreslå, att luftfartsärendena
utbrytas från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och att för
handläggning av dessa ärenden inrättas ett särskilt ämbetsverk, förslagsvis
kallat luftfartsstyrelsen.

Beträffande den i direktiven berörda frågan örn anläggningsverksamheten
hava de sakkunniga till en början anfört följande.

Luftfartsavdelningens anläggningsverksamhet omfattar dels nybyggnad och
utvidgning av flygfält och dels utförande och förbättring av elektriska belysningsanläggningar
samt ljus- och radiofyranläggningar för luftfarten. Arbetena
utföras såväl i egen regi som på entreprenad.

Av de under tiden 1 januari 1939—30 juni 1944 genom luftfartsavdelningens
försorg utförda byggnadsarbetena å civila flygplatser ha kostnaderna
för de under avdelningens direkta ledning bedrivna arbetena uppgått till
totalt cirka 2 300 000 kronor och för entreprenadarbetena till sammanlagt omkring
10 850 000 kronor. Under samma tidsperiod har statens arbetsmarknadskommission
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens räkning byggt flygfält
till en sammanlagd kostnad av omkring 3 380 000 kronor.

Den elektrotekniska anläggningsverksamhet, som bedrives av luftfartsavdelningen,
är av tämligen begränsad omfattning och sammanhänger mycket
nära med de underhålls- och drifttekniska arbetsuppgifterna på detta område.
Med hänsyn härtill och då särskild elektroteknisk expertis av här ifrågavarande
slag i allmänhet icke lärer vara erforderlig inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
övriga verksamhetsgrenar, torde vid en friställning av
luftfartsavdelningen ifrågavarande anläggningsverksamhet böra ankomma på
den nya luftfartsstyrelsen.

Beträffande flygfältsbyggandet äro förhållandena annorlunda. Arbetsuppgifterna
tillhöra här väsentligen det ämnesområde inom tekniken, som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen i första hand företräder. De tekniska problemen
vid byggandet av flygfält äro i stor utsträckning likartade med dem, som förekomma
vid anläggandet av vägar. Den omfattande tekniska erfarenhet, som
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förvärvat på vägbyggnadsområdet, bör
kunna vara till stor nytta även då det gäller att bygga flygfält. Liknande överensstämmelse
kan jämväl påvisas vid jämförelse med en annan av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens verksamhetsgrenar, nämligen anläggandet av vatten-
och avloppsledningar. Även utförandet av vid flygplatserna förekommande
stationsbyggnader, hangarer och dylikt är en uppgift, som otvivelaktigt
tillhör väg- och vattenbyggnadsstyrelsens allmänna kompetensområde.

I här angivna fall kunna i allmänhet samma slags arbetsledare, arbetare
och maskiner användas och i avsevärd omfattning även samma slags konstruktörer.
Med hänsyn härtill bör det vara möjligt att genom en samordning
av verksamhetsgrenarna bättre utnyttja de olika arbetsfaktorernas kapacitet.
En dylik samordning ger nämligen bl. a. ökade möjligheter att åstadkomma
en mera kontinuerlig sysselsättning av arbetare och arbetsledare och ett
rationellare utnyttjande av arbetsmaskinerna.

Mot anordningen med en till luftfartsstyrelsen förlagd avdelning för flygplatsbyggande
kan slutligen ytterligare anföras, att de tekniska tjänstemännen
på en avdelning med så begränsade uppgifter lätt förlora kontakten med
utvecklingen på de övriga verksamhetsområden, som höra till deras fack, och
att härav föranledd begränsning av befordringsmöjligheterna i längden kan

Kungl. May.ts proposition nr 262.

medföra svårigheter vid rekryteringen. Om däremot verksamheten inordnas
i en större byggnadsavdelning inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, kunna
vederbörande ingenjörer få tillfälle att ägna sig även åt andra tekniska uppgifter,
varjämte möjligheterna för dugande krafter att avancera till högre befattningar
därvid betydligt ökas.

Enligt de sakkunnigas mening böra emellertid förberedande utredningar
rörande flygplatsbyggandet ankomma på luftfartsstyrelsen. Dessa utredningar
äro till väsentlig del att hänföra till områden, som ligga utanför väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
särskilda sakkunskap, och det är därför helt naturligt,
att luftfartsstyrelsen göres till det utredande organet. De sakkunniga återkomma
i det följande till frågan örn gränsdragningen i berörda hänseende
mellan de båda myndigheterna, en gränsdragning som givetvis icke avser att
vara någon spärr för det intima samarbete, som erfordras både på utredningsstadiet
och senare.

De sakkunniga, som ännu icke tagit ställning till frågan, huru väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet bör organiseras, hava förordat,
att byggandet av flygfälten oberoende av denna frågas lösning bibehålies hos
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Den nu inom järnvägs- och luftfartsbyrån befintliga järnvägsavdelningen
föreslå de sakkunniga skola kvarbliva inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
såsom en självständig avdelning vid sidan örn byråindelningen
med järn vägsinspektören såsom självständig föredragande för de ärenden,
vilka ankomma på avdelningen.

Beträffande tidpunkten för organiserandet av den nya styrelsen ha
de sakkunniga framhållit, att det givetvis kunde ifrågasättas, huruvida icke
avgörandet borde uppskjutas i avvaktan på närmaré erfarenhet av hur fredsförhållandena
på luftfartstrafikens område kunde gestalta sig. De sakkunniga
hade dock funnit övervägande skäl tala för att en omorganisation genomfördes
omedelbart, även örn den nya organisationen därigenom kunde få en i
viss mån provisorisk natur.

I detta sammanhang anföra de sakkunniga vidare följande.

Under den nu slutförda utredningen ha de sakkunniga uppmärksammat,
att en del spörsmål, som beröra samarbetet mellan flygvapnet och luftfartsmyndigheten
och fördelningen dem emellan av vissa arbetsuppgifter beträffande
civilflyget, synas behöva upptagas till närmare prövning. De sakkunniga,
vilkas uppdrag icke omfattar detta frågekomplex, hysa i likhet med
de berörda myndigheterna den uppfattningen, att en utredning därutinnan
lämpligen bör ske, helst som luftfartsmyndigheten under försvarsberedskap
och krig är underställd chefen för flygvapnet. De sakkunniga anse sig böra
fästa uppmärksamheten på förefintligheten av detta särskilda frågekomplex,
vars lösning kan tänkas komma att framdeles påverka den nya organisationen,
närmast med avseende på den militära personalen och dess inordnande i
styrelsen.

De sakkunniga hava vidare framhållit, att de icke närmare ingått på frågan
örn förhållandet under försvarsberedskap eller krig mellan chefen för
flygvapnet och luftfartsstyrelsen i dess egenskap av luftfartsmyndighet. Med
omorganisationsförslaget avsåges icke att göra någon ändring i den nu gällande
ordningen härutinnan, och förslaget lade icke heller hinder i vägen

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

för att luftfartsstyrelsen underställdes chefen för flygvapnet i den mån Kungl.
Majit ville förordna därom.

Sammanfattningsvis innebär de sakkunnigas förslag i huvudfrågan, att
från och med nästa budgetår den inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen befintliga
järnvägs- och luftfartsbyrån skall ombildas till ett särskilt ämbetsverk,
luftfartsstyrelsen, att järn vägsavdelningen skall kvarbliva inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, att sistnämnda styrelse även i fortsättningen skall
handhava anläggningsverksamheten för flygfälten samt att frågan örn luftfartsmyndighetens
ställning i förhållande till militära myndigheter bör göras
till föremål för övervägande men icke föranleda uppskov med luftfartsstyrelsens
organisation.

Yttranden.

De sakkunnigas förslag rörande ombildande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
järnvägs- och luftfartsbyrå till ett särskilt ämbetsverk har tillstyrkts
eller lämnats utan erinran av samtliga hörda myndigheter, organisationer
och företag.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i ärendet anfört bland annat följande.

Styrelsen får till en början understryka de sakkunnigas uttalande, att styrelsens
arbetsuppgifter på väg- och vattenbyggnadsväsendets område nu nått
ett sådant utvecklingsstadium, att de kräva verksledningens odelade uppmärksamhet
och intresse. Därest luftfartsärendena även i fortsättningen skulle
ankomma på styrelsen, vilket skulle innebära att luftfartsmyndighetens uppgifter
efter försvarsberedskapens upphörande skulle belasta verkschefen,
skulle denne otvivelaktigt få svårt att utan eftersättande av sina uppgifter
inom ämbetsverkets övriga verksamhetsområden ägna luftfartsärendena nödig
omsorg.

Utvecklingen inom luftfartens område kommer med säkerhet att bliva
synnerligen snabb, sedan fredliga förhållanden åter inträtt i världen. Redan
nu pågår en intensiv förberedelse för ordnandet av luftfartsförbindelserna
efter kriget, och detta arbete medför även för den svenska luftfartsmyndighetens
del ett ständigt ökat arbete. Till belysande härav må, utöver vad de
sakkunniga i ämnet anfört, följande framhållas.

De vid luftfartskonferensen i Chicago hösten 1944 träffade överenskommelserna
hava nu blivit tillgängliga. Sverige har genom att ansluta sig till
överenskommelserna uttalat sig för världsluftfartens organiserande under
möjligast fria former. Reglerande bestämmelser angående denna luftfart äro
ännu icke slutligt utformade. Arbetet härmed bör emellertid upptagas utan
dröjsmål. På detta område vänta betydande arbetsuppgifter. Om vårt land
skall säkra sig en plats inom den internationella luftfarten, är det ofrånkomligt,
att landet låter sig representeras vid fortsatta internationella överläggningar
angående utformandet av grunderna för denna luftfart. Med hänsyn
till bland annat den fortgående tekniska utvecklingen måste sådana internationella
överläggningar tid efter annan äga rum för anpassande av gällande
iuftfartsbestämmelser efter utvecklingens krav.

För tillgodoseende av den internationella luftfarten räknar styrelsen vidare
med att vissa större flygplatsanläggningar skola komma till stånd. Dessa anläggningar
böra utföras under tillsyn av den myndighet, som skall handlägga
luftfartsärendena, och sedan förvaltas av samma myndighet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262

Den reguljära luftfarten såväl med utlandet som inom landet har under de
senaste åren ökats, och en fortsatt kraftig stegring av trafikintensiteten torde
komma att ske. Så snart förhållandena medgiva civilflygning inom Europa,
torde luftfarten få större betydelse än någonsin tidigare för den fredliga samfärdseln.
Luftfarten torde ha förutsättningar att komma igång betydligt
snabbare än de av kriget förstörda järnvägsförbindelserna. Även örn sjöfartsförbindelserna
kunna upptagas relativt snart efter kriget, torde dock många
på grund av den lång tid efter krigets slut bestående minfaran föredraga att
anlita luftfarts- framför sjöfartsförbindelserna. Förberedelserna för flygning
inom landet såväl i reguljär linjefart som med s. k. taxiflyg visa, att intresset
för inhemsk flygning är mycket stort.

Av alla de statliga administrativa och andra uppgifter, som sammanhänga
med den kommande fredsmässiga civila flygverksamheten, skola kunna bemästras
på ett tillfredsställande sätt, är det nödvändigt, att den statliga myndighet,
som skall handhava dessa uppgifter, får en härför lämpligt avvägd
stark organisation. Det kan icke längre anses lämpligt, att dessa omfattande
uppgifter fortfarande kvarligga. hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vars
övriga uppgifter i väsentliga stycken äro av helt annan art än uppgifterna på
luftfartsväsendets område. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen bör därför
snarast befrias från handläggningen av luftfartsärendena. I princip har styrelsen
dock intet att erinra mot de sakkunnigas förslag, att styrelsen alltjämt
skall omhänderhava byggandet av flygfälten. Styrelsen anser det emellertid
icke nödvändigt att taga slutlig ställning till denna fråga, förrän de sakkunniga
avgivit förslag till organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
byggande verksamhet. Styrelsen förutsätter därför, att den personal, som för
närvarande är anställd på järnvägs- och luftfartsbyråns byggnadsavdelning,
och för vilken icke upptagits några befattningar hos luftfartsstyrelsen, tills
vidare i avvaktan på slutligt beslut i frågan får stå till luftfartsstyrelsens förfogande
och såsom nu är fallet avlönas med arvoden, som bestridas av byggnadsmedel.

Beträffande de av de sakkunniga uppmärksammade spörsmålen rörande
samarbetet mellan flygvapnet och luftfartsmyndigheten får styrelsen för sin
del framhålla, att ifrågavarande spörsmål icke kunna vara av sådan betydelse,
att deras lösning kan nämnvärt påverka luftfartsstyrelsens organisation
i övrigt. Intill dess en ifrågasatt omprövning av dessa frågor skett,
synes den förmansställning, som jämlikt kungl, brev den 14 januari 1938
under förstärkt försvarsberedskap och vid mobilisering tillerkänts chefen för
flygvapnet över nuvarande chefen för järnvägs- och luftfartsbyrån i egenskap
av luftfartsmyndighet samt över personalorganisationen inom luftfartsavdelningen
m. m., kunna ersättas med direktivrätt till luftfartsstyrelsen inom de
i nämnda kungl, brev avsedda befogenhetsområdena. För kontrollen av den
statsunderstödda segelflygverksamheten torde heller icke erfordras några
ändrade föreskrifter på annat sätt än att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
och luftfartsmyndighetens befogenheter överflyttas på luftfartsstyrelsen.

Den nu vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens militäravdelning tjänstgörande
flygassistenten synes, som de sakkunniga föreslagit, böra överflyttas
till luftfartsstyrelsen.

Med hänsyn till vad sålunda anförts och då styrelsen finner den av de
sakkunniga föreslagna utbrytningen av luftfartsärendena från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
vara trängande nödvändig, anser styrelsen angeläget framhålla,
att den omständigheten, att nämnda samarbetsfrågor ännu icke erhållit
sin slutliga lösning, icke bör få föranleda uppskov med omorganisationens
genomförande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

På grund av vad sålunda anförts Ilar väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
livligt tillstyrkt de sakkunnigas förslag att luftfartsärendena från och med
den 1 juli 1945 utbrytas från styrelsen och att för handläggning av dessa
ärenden inrättas ett särskilt ämbetsverk, som i enlighet med de sakkunnigas
förslag bör kallas luftfartsstyrelsen.

Beträffande omhänderhavandet av anläggningsverksamheten hava reservationer
avgivits inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. För dessa torde redogörelse
få lämnas under vederbörligt avsnitt i det följande.

Överbefälhavaren har vitsordat vikten av att luftfartsstyrelsen i sin nya
organisation så tidigt som möjligt kan fullfölja de vittomfattande planeringsarbeten,
som betingas av den väntade utvecklingen inom luftfarten, men
har förordat uppskov med beslut örn styrelsens inrättande i avvaktan på en
kommande utredning angående organisationen av sambandet mellan det militära
och civila flyget.

Till belysande av de för den militära och civila luftfarten gemensamma
frågekomplexen har överbefälhavaren anfört följande.

Ett visst samordnande av all flygsäkerhetstjänst är nödvändigt för att uppnå
en betryggande säkerhet för såväl den militära som den civila flygverksamheten.
Härigenom skapas även möjligheter för det militära och civila
flyget att kunna ömesidigt utnyttja varandras efter enhetliga linjer arbetande
flygsäkerhetstjänst. Örn denna samordning icke åstadkommes redan i fred,
tvingas man att improvisera i krig, vilket torde vara vanskligt inom ett så
precisionsbetonat verksamhetsområde som flygsäkerhetstjänstens.

En samordning av flygsäkerhetstjänsten måste beröra de olika verksamhetsgrenarna
inom densamma, d. v. s. fly gledar-, väderleks- och signal^''änstegren
a ma. Representanterna för dessa tre verksamhetsgrenar
inom civil- och militärflyget måste »tala samma språk». Detta kan åstadkommas
genom gemensamma föreskrifter, gemensam utbildning — då sådan kan
anordnas — samt möjligen även växeltjänstgöring.

Den civila flygutbildningen omfattar såväl segelflygutbildning som motorflygutbildning.

Kontrollen över den statsunderstödda segelflygutbildningen ankommer
redan nu i huvudsak på flygvapnet. Det kan emellertid ifrågasättas,
huruvida icke chefen för flygvapnet bör erhålla motsvarande inflytande även
på motorflygutbildningen.

Med hänsyn till att flertalet civila flygplan i krig komma att utnyttjas av
flygvapnet — dels för transportändamål och dels för skolutbildning m. m.
— bör inflytande beredas chefen för flygvapnet på viss civil flygmaterielanskaffning.
,*Detta torde bäst åstadkommas genom att flygvapnet förrättar
typgranskning Ur militär synpunkt. I detta sammanhang kan påpekas, att
inom flygvapnets kostnadsram upptagits anslag för understöd åt privatflyget
samt för engångsanskaffning av materiel m. m. för privatflyget.

Eftersom försvarsväsendet i krig kommer att utnyttja de civila flygplatserna,
bör militär myndighet —- inom ramen för dessa platsers anpassning
efter den civila luftfartens krav — äga visst inflytande på placering och
utformning av nya flygplatser och ändring av äldre dylika. Detta
inflytande bör även gälla den civila luftfartens anläggningar av olika slag, i
den mån de hava militär betydelse. Sådan betydelse har exempelvis placeringen
av navigationsradiofyrar och flygledsfyrar.

Vid byggandet av flygplatser och anläggningar måste hänsyn även tagas

14 Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

till maskeringsåtgärder och anläggningar för flygmaterielens skyddande i
krig.

Den civila luftfartens ställande under militär myndighet i krig kräver en
gemensam krigsplanläggning omfattande mobiliseringsförberedelser
för luftfartsmyndigheten och de civila flygföretagen m. m.

Genom denna planläggning skall bland annat fastställas, vilken personal
och materiel, som vid förstärkt försvarsberedskap och i krig fortfarande skall
stå till den civila luftfartens förfogande samt hur övrig personal och materiel
skall ställas till krigsmaktens förfogande för transportändamål m. m.

Statskontoret har anfört följande.

Luftfartsärendena hava otvivelaktigt numera nått en sådan omfattning och
betydelse, att de böra handläggas av ett fristående, för detta ändamål särskilt
inrättat ämbetsverk. Statskontoret kan därför i princip tillstyrka de sakkunnigas
förslag att från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utbryta den nuvarande
luftfartsavdelningen och ombilda densamma till en självständig luftfartsstyrelse.
Att uppskjuta denna organisationsfråga i avvaktan på närmare
erfarenhet av hur fredsförhållandena på luftfartens område kunna gestalta
sig, kunde måhända ur vissa synpunkter — t. ex. för att underlätta en beräkning
av personalbehovet — förefalla lämpligt, men statskontoret anser den
hittillsvarande ordningen, enligt vilken en vidlyftig personalorganisation
uppbyggts med anlitande av olika investeringsanslag samt delposter i staten
för luftf artsfonden, böra såsom irrationell och otillfredsställande snarast möjligt
avlösas av en annan och fastare organisation. Ett genomförande av förslaget
skulle ock möjliggöra en bättre överblick och insyn över luftfartsorganisationen,
något som måste betecknas som ett angeläget önskemål både för
de anslagsbeviljande och kontrollerande myndigheterna. Det framgår sålunda
av betänkandet, att luftfartsavdelningens personalbestånd sedan år 1936
ökats från 5 till 55 befattningshavare samt att en lokal organisation med omkring
75 heltidsanställda befattningshavare vuxit upp, medan de häremot
svarande avlöningskostnaderna endast mycket ofullständigt komma till synes
i riksstat och budgetredovisning. Organisationens karaktär av provisorium
har bland andra olägenheter även medfört åtskilliga ojämnheter i fråga örn
lönesättningen för skilda befattningar. Icke minst med hänsyn till nu anförda
förhållanden måste statskontoret finna en omorganisation i huvudsaklig
överensstämmelse med förslaget välbetänkt.

Yad de sakkunniga anföra beträffande samarbetet mellan flygvapnet och
luftfartsmyndigheten samt ett uttalande örn att förslaget icke lägger hinder
i vägen för att luftfartsstyrelsen underställes chefen för flygvapnet, i den
mån Kungl. Majit vill förordna därom, ger statskontoret anledning understryka
vikten av att det militära inflytandet begränsas till tider, då krig eller
försvarsberedskap råder. I övrigt synes luftfartsstyrelsen böra intaga samma
självständiga ställning som övriga trafikverk. $

Handelskammaren i Malmö har ansett, att även byggandet av flygfält
borde överflyttas till luftfartsstyrelsen. Såsom skäl härför har anförts, bland
annat, att den föreslagna anordningen skulle medföra ett omständligt dubbelarbete.

Stockholms handelskammare har ifrågasatt, huruvida icke väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i avseende å byggnadsärendena lämpligen borde tillerkännas
ställning endast såsom rådgivande organ och såsom kontrollant vid
arbetenas utförande genom skilda entreprenörer.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Kommerskollegium har erinrat, att syftet med de sakkunnigas förslag att
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen skulle handhava byggandet av flygfälten
vore att möjliggöra ett utnyttjande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
tekniska sakkunskap och resurser i övrigt. Kollegium har med hänsyn
härtill förklarat sig icke kunna biträda de båda handelskamrarnas förslag örn
byggnadsärendenas överflyttning till luftfartsstyrelsen. Kollegium framhåller
emellertid, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsens medverkan vid handläggningen
av byggnadsärendena icke bör sträckas längre än som betingas av det
angivna syftet.

Aktiebolaget Aerotransport och svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
hava framhållit såsom angeläget, att frigörandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
luftfartsavdelning till ett fristående ämbetsverk genomföres
så att det med omläggningen förenade organisatoriska arbetet i huvudsak
kan slutföras, innan expansionen inom den civila luftfarten begynner.

Svenska aeroklubben har med utgångspunkt från att frågan om samarbetet
i fortsättningen mellan flygvapnet och luftfartsmyndigheten icke nu slutgiltigt
lösts ifrågasatt, huruvida tidpunkten för luftfartsstyrelsens organisation
är lämplig.

Redan när den nuvarande organisationen av luftfartsmyndigheten år 1936
tillkom, övervägdes ett friställande av denna myndighet. Att detta alternativ
fick vika för myndighetens inordnande inom ett befintligt centralt ämbetsverk
berodde huvudsakligen på att luftfartsmyndighetens organisation och
uppgifter vid denna tidpunkt ansågos vara av alltför ringa omfattning för att
motivera ett självständigt ämbetsverk. Det framhölls emellertid, att frågan
borde upptagas till ny prövning för den händelse det skulle visa sig, att ett
gammainförande till ett ämbetsverk av väsentligen skilda arbetsuppgifter
komme att innebära hinder för luftfartens utveckling eller medföra olägenheter
vid handläggningen av de på luftfartsmyndigheten ankommande
ärendena.

De förhållanden, som förelågo vid tidpunkten för luftfartsmyndighetens
inordnande i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, hava nu väsentligt ändrats.
Å ena sidan har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen fått sina arbetsuppgifter i
övrigt väsentligt utökade särskilt genom vägväsendets förstatligande. En
ytterligare utvidgning av styrelsens verksamhet på väg- och vattenbyggnadsområdet
är att förutse. Redan på grund härav föreligga enligt min mening
skäl för att styrelsen befrias från åtminstone de ärenden berörande luftfarten,
som icke hava ett mera direkt samband med styrelsens verksamhet i
övrigt. Å andra sidan hava luftfartsärendena redan nått en betydande omfattning,
och den civila luftfarten kan efter det nu pågående krigets slut väntas
gå en snabb fortsatt utveckling till mötes. Även om säkra hållpunkter saknas
för att nu bedöma, huru förhållandena på detta område under en längre framtid
komma att gestalta sig, synas nämnda omständigheter i och för sig motivera,
att ett särskilt ämbetsverk inrättas för handhavandet av hithörande angelägenheter.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Ur vissa synpunkter kunde det vara önskvärt att uppskjuta denna organisationsfråga
till dess ytterligare erfarenhet vunnits. Ovissheten om den framtida
utvecklingen är givetvis ägnad att försvåra ett bedömande av det framtida
personalbehovet och de lämpligaste organisationsformerna. Emellertid
skulle ett sådant uppskov innebära, att den svenska civila luftfartens
angelägenheter under den för dess framtida utveckling i olika hänseenden
synnerligen betydelsefulla tid, som nu av allt att döma förestår, finge
omhänderhavas av ett organ, som i åtskilliga avseenden icke vore tillräckligt
rustat för sina uppgifter. Icke endast med tanke på det viktiga organisationsoch
uppbyggnadsarbetet inom landet på luftfartens område utan kanske framför
allt för att de svenska intressen, som beröra den internationella luftfarten,
skola kunna tillvaratagas med tillbörlig auktoritet och sakkunskap synes
det mig angeläget, att ett fristående ämbetsverk nu inrättas, som kan helt
ägna sig åt den svenska civila luftfarten. För Sveriges framtida ställning och
möjligheter på den internationella lufttrafikens område betydelsefulla förhandlingar
hava redan inletts genom medverkan från svensk sida, och en fortsatt
livlig verksamhet härutinnan är att förvänta inom de närmaste åren.

Med hänsyn till vad jag sålunda anfört synes mig skäl för ett uppskov med
organiserandet av en fristående civil luftfartsmyndighet icke föreligga, även
örn med hänsyn till förhållandena organisationen icke nu kan bliva till alla
delar slutgiltig.

Yad överbefälhavaren anfört örn önskvärdheten av en utredning rörande
sambandet mellan det militära och det civila flyget synes mig icke behöva
medföra något anstånd med organisationsfrågans lösning. Jag delar statskontorets
uppfattning därom, att den militära bestämmanderätten beträffande
civilflygets ledning bör begränsas till tider, då krig eller försvarsberedskap
råder. Det militära inflytandet är för närvarande säkerställt genom särskilda
anordningar. Såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört böra härutinnan
nu gällande bestämmelser ersättas med direktivrätt för chefen för
flygvapnet gentemot den civila luftfartsmyndigheten under förstärkt försvarsberedskap
eller mobilisering. För framtiden bör givetvis tillses, att förberedande
organisatoriska och andra åtgärder träffas för att i händelse av krig
ställa den civila luftfartens resurser i folkförsvarets tjänst. Det bör emellertid
icke möta större svårigheter att genomföra en sådan ordning inom ett blivande
centralt organ för luftfartsväsendets ledning än inom övriga kommunikationsverk.
Även i övrigt måste självfallet ett nära samarbete äga rum mellan
den civila luftfartsledningen och vederbörande militära organ beträffande flygsäkerhetstjänst
m. m. Ett sådant samarbete upprätthålles redan nu mellan
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning och vederbörande militära
myndigheter. Att frågan örn formerna för samverkan mellan den civila
luftfartsmyndigheten och de militära organen för mobiliseringsplanläggning
m. fl. dylika spörsmål icke genom det framlagda betänkandet slutgiltigt lösts
synes mig icke vara av avgörande betydelse för den föreliggande organisationsfrågan.

På grund av vad jag i det föregående anfört vill jag förorda, att från och

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 17

med ingången av budgetåret 1945/46 inrättas en luftfartsstyrelse för handhavande,
i enlighet med vad i det följande kommer att närmare utvecklas,
av ärenden rörande civil luftfart.

På den nya styrelsen torde böra ankomma att — i förekommande fall efter
samråd med övriga berörda myndigheter, däribland de militära — framlägga
förslag till lösning av de organisationsfrågor, som icke i detta sammanhang
bringas till ett avgörande.

Jag biträder de sakkunnigas mening, att den nu inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
järnvägs- och luftfartsbyrå befintliga järnvägsavdelningen
skall kvarbliva inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med järn vägsinspektören
såsom självständig föredragande för de ärenden, vilka ankomma på avdelningen.
Hänsyn härtill har tagits vid den beräkning, som ligger till grund
för det i annat sammanhang denna dag framlagda förslaget örn anslag till
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och vägförvaltningarna m. m.

Till spörsmålet örn anläggningsverksamhetens handhavande återkommer
jag i det följande.

Organisationsfrågor.

LUFT PARTS ST ABELSEN.

Verksstyrelsen.

Med utgångspunkt fran att luftfartsstyrelsens arbetsuppgifter i enlighet
med vad de sakkunniga föreslagit skulle bliva i huvudsak de, som för närvarande
handläggas å luftfartsavdelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
järnvägs- och luftfartsbyrå med undantag för ärenden rörande
byggande! av flygfält, hava de sakkunniga utarbetat ett organisationsförslag
för den nya styrelsen.

Organisationsförslaget innebär i huvudsak, att styrelsen skulle bestå av en
verkschef, benämnd luftfartsdirektör, samt av fyra ledamöter. Luftfartsdirektören
skulle utöva ledningen av verket och fungera såsom ordförande i
styrelsen.

Beträffande skälen för inrättande av en särskild verksstyrelse med ledamöter
utanför verkets personalorganisation anföra de sakkunniga.

Ehuru såsom tidigare nämnts flygtrafik icke direkt ombesörjes av staten,
är utvecklingen av den civila luftfarten inom landet i mycket stor utsträckning
beroende av statliga åtgärder. Tillhandahållandet av flygplatser för
civilt bruk har alltmer blivit en rent statlig uppgift. Elygsäkerhetstjänsten
är numera helt förstatligad. Såväl den yrkesmässiga flygtrafiken som annan
civil luftfart äro underkastade en ingående statlig kontroll. Omfattningen
av denna kontrollverksamhet är delvis reglerad genom internationella överenskommelser.
Stort ansvar åvilar således den myndighet, som utövar de
statliga funktionerna inom luftfartsväsendet. Med hänsyn härtill är det nödvändigt
att denna myndighet äger en fast och handlingskraftig organisation.
För att myndigheten nied erforderlig vidsynthet och sakkunnighet skali
kunna fullgöra sin del av arbetet för luftfartens utveckling inom landet
synes därjämte angeläget, att den äger tillgång till sådan speciell sakkunskap,
som erfordras vid behandlingen av större frågor, vilka t. ex. innefatta

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262. 7os 45 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

ett bedömande av den framtida utvecklingen av flygtrafiken, näringslivets
behov av flygkommunikationer och dylikt eller beröra utrikesfrågor eller försvarsväsendet.
Vid utformandet av den tilltänkta luftfartsstyrelsens organisation
bör hänsyn tagas till ovan anförda synpunkter.

Styrelsens ledamöter borde företräda speciell sakkunskap inom följande
områden, nämligen

1) den civila luftfarten,

2) näringslivet,

3) utrikesfrågor samt

4) försvarsväsendet.

De sakkunniga förklara sig hava övervägt, huruvida icke jämväl den flygtekniska
forskningen borde vara företrädd inom styrelsen. De sakkunniga
hava emellertid funnit, att samarbetet på detta område skulle kunna bättre
befrämjas, örn luftfartsstyrelsen bleve representerad i styrelsen för flygtekniska
försöksanstalten.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle luftfartsdirektören placeras i lönegraden
C 10 och förordnas för en tid av högst 6 år. Ledamöterna i styrelsen
borde förordnas av Kungl. Maj:t för en tid av högst 4 år. Till envar av dem
föreslås utgå ett arvode av 1 500 kronor för år.

Under verkschefen skulle ämbetsverket organiseras på fyra avdelningar,
förslagsvis benämnda luftfartsinspektionen, trafikledningen, förvaltningsavdelningen
och kansliet.

Beträffande ärendenas handläggning inom styrelsen hava de sakkunniga
anfört bland annat följande.

För att verksamheten skall kunna bedrivas med erforderlig smidighet
bör luftfartsdirektören äga ganska vidsträckt befogenhet att ensam meddela
beslut. Detta gäller framför allt i fråga örn ärenden av löpande natur.

Ärenden av beskaffenhet att icke lämpligen böra i varje fall underställas
luftfartsdirektörens prövning må av denne kunna överlämnas till underordnad
tjänsteman för vederbörlig åtgärd utan föregående föredragning inför
luftfartsdirektören.

I följande ärenden (pleniärenden) skulle styrelsen i sin helhet meddela beslut
efter föredragning av luftfartsdirektören eller befattningshavare hos styrelsen: a)

förslag rörande anslagsäskanden;

b) viktigare ärenden rörande luftfartsstyrelsens eller dess lokala förvaltningars
organisation;

c) frågor örn utfärdande av ny författning eller förklaring, ändring eller
upphävande av gällande författning;

d) viktigare frågor örn sådana tillämpningsbestämmelser till gällande författningar,
som luftfartsstyrelsen i egenskap av luftfartsmyndighet har att utfärda; e)

viktigare frågor, i vilka framställning eller utlåtande skall avgivas till
Kungl. Majit, ävensom andra ärenden av mera allmän eller väsentlig betydelse
(till denna grupp höra t. ex. ärenden rörande koncessioner och taxor,
framställningar om särskilda medel till flygfältsutredningar m. m.);

f) frågor örn tillsättande av tjänst i lönegrader av löneplan C civila avlöningsreglementet
eller i 24 och högre lönegrader av löneplan A nyssnämnda
reglemente eller löneplan Eo civila icke-ordinariereglementet;

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

g) ärenden angående ansvar å befattningshavare för fel eller försummelse
i tjänsten; samt

h) sådant ärende i övrigt, som luftfartsdirektören eller styrelsen finner
böra handläggas såsom pleniärende.

Pleniärenden böra avgöras efter omröstning mellan de i beslutet deltagande,
därvid såsom luftfartsstyrelsens beslut må gälla den mening, varom flertalet
förenar sig, eller, vid lika röstetal för olika meningar, den mening, som
omfattas av luftfartsdirektören.

I fråga örn disciplinmål bör dock luftfartsdirektören icke äga utslagsröst
vid lika röstetal, utan bör i sadant fall den mening gälla såsom styrelsens beslut,
vilken innebär frikännande eller den lindrigaste påföljden. Beträffande
här avsedda mal bör dessutom gälla att de avdelningschefer, vilka enligt vad
nedan sägs skola vara närvarande vid ärendets behandling, jämväl skola deltaga
i beslutet.

Vid avgörande av pleniärenden bör styrelsen anses beslutmässig, då luftfartsdirektören
och minst två andra ledamöter deltaga i avgörandet.

Såväl pleniärenden som ärenden, i vilka beslut meddelas av luftfartsdirektören
ensam, böra avgöras i närvaro av chefen för den avdelning inom styrelsen,
vars verksamhet ärendet berör. Chefen för den avdelning inom styrelsen,
som^ företräder den juridiska och administrativa sakkunskapen, bör
närvara vid föredragning av samtliga pleniärenden.

Vid avgörande av ärenden, som äga samband med riksförsvaret, bör styrelsens
militärassistent vara närvarande.

Det bör åligga envar befattningshavare, som är tillstädes vid ärendes avgörande
och vilkens åsikt icke överensstämmer med beslutet, att till protokollet
anmäla sin skiljaktiga mening.

Be särskilda ledamöterna böra i möjligaste mån följa styrelsens verksamhet.
I sådant syfte bör tillfälle beredas dem att följa utvecklingen i allmänhet inom
styrelsens verksamhetsområde, varvid de på lämpligt sätt böra få del av
alla viktigare beslut, som meddelas av luftfartsdirektören ensam.

Organisatorisk indelning. Beräkning av personalbehovet.

Inledning.

Innan jag närmare ingår på de sakkunnigas förslag till personalorganisation
för luftfartsstyrelsen, torde en redogörelse få lämnas för den nuvarande
luftfartsavdelningens personal- och avlöningsförhållanden.

Med avseende på arbetsuppgifternas art kan verksamheten inom väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning hänföras till fem relativt klart
avgränsade och i stort sett likvärdiga huvudgrupper. I enlighet härmed är
avdelningen i organisatoriskt hänseende uppdelad på fem särskilda underavdelningar,
nämligen luftfartsinspektionen, flygsäkerhetsavdelningen, marktjänstavdelningen,
byggnadsavdelningen och sekretariatet. På dessa underavdelningar
ankomma huvudsakligen följande arbetsuppgifter, nämligen

på luftf artsinspektionen: teknisk kontroll över flygmateriel, utfärdande av
luftfartscertifikat, haveriutredningar, prövning av ansökningar örn tillstånd
till yrkesmässig luftfart samt frågor angående subvention av den civila luftfarten; på

flygsäkerhetsavdelningen: den centrala ledningen och övervakningen av
flygledarorganisationen, samarbetet i fråga om flygsäkerhetstjänsten med
chefsmyndigheterna för radio- och väderlekstjänstens personal å flygplatserna

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

samt med flygvapnet och lufttrafikbolagen, ärenden rörande flygsäkerhetsbestämmelser
samt utfärdande av flygsäkerhetsunderrättelser;

på markt]änstavdelningen: underhåll och drift av flygplatser och andra anläggningar
för luftfartsändamål samt anläggningsarbeten i fråga örn ljus- och
radiofyrar samt flygfältsbelysningar;

på byggnadsavdelningen: byggande, utvidgning och förbättring av flygfält
med därtill hörande stationsbyggnader, hangarer m. m.; samt
på sekretariatet: administrativa och juridiska uppgifter.

Av luftfartsavdelningens personal avlönas för närvarande endast en mindre
del med anlitande av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsanslag
(YlBl), övriga befattningshavare å avdelningen hava jämlikt särskilda av
Kungl. Maj:t lämnade bemyndiganden anställts med anlitande av olika investeringsanslag
samt vissa delposter i staten för luftfartsfonden (Lu). De
investeringsanslag, som här åsyftas, äro följande:

Belysningsanläggningar för luftfartsleder (Kb II2),

Eadiofyrar för luftfarten (Kb II3),

Byggande och förbättring av flygplatser (Kb II 4). *

De flesta av här ifrågavarande befattningshavare äro anställda mot arvode,
som i regel utgår med belopp motsvarande viss löneklass jämte därå belöpande
rörligt tillägg och kristillägg. I flertalet fall äro de arvodesanställda
befattningshavarna tillförsäkrade vissa förmåner, som tillkomma motsvarande
extra ordinarie tjänstemän, t. ex. i fråga örn semester, lön under sjukledighet
m. m.

Följande förteckning utvisar luftfartsavdelningens personal med angivande
av löneställning samt de anslagsmedel, som anlitas för avlöningskostnaderna.

Antal	Befattningshavare	Lönegrad	Arvode enligt löne-klass eller till särskilt belopp	Anslag	Anni.
i	Luftfartsinspektionen. Luftfartsinspektör ..................	A 29		VI B 1	Civiling.
i	Biträdande luftfartsinspektör ........	Eo 26	—	VI B 1	Civiling.
i	Biträdande luftfartsinspektör ........	Eo 24	—	VI B 1	Civiling.
i	Ingenjör1............................	—	20	VI B 1
i	Biträdande ingenjör ................	—	7 400	VI B 1
i	Kanslibiträde1 ......................	—	4	VI B 1
i	Plygsakerhetsavdelningen. Chef för flygsäkerhetstjänsten........	Eo 24		Lu
i	Kontorist1 ..........................		5	VI B 1
i	Marktjänstavdelningen. Förste byråingenjör..................	A 26	—	VI B 1	Civiling.

1 Befattningen inrättad jämlikt särskilt bemyndigande av Kungl. Majit, därvid det förutsatts
att för bestridande av avlöningskostnaderna den i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
avlöningsstat ingående delposten till avlöningar till icke-ordinarie personal skall i erforderlig
utsträckning få överskridas.

Kungl. Majlis proposition nr 262.

Antal	Befattningshavare	Lönegrad	Arvode enligt löne-klass eller till särskilt belopp	Anslag	Anm.
1	Flygplatssektionen. Ingenjör ............................		19	Kb II 4
1	Fältmästare ........................	—	18	Lu
1	Ingenj ör ............................	—	14	Kb II 2
1	Ritbiträde ..........................	—	1	Kb II 4
1	Elcktrosektionen. Elektroingenjör......................		23	Kb II 2	Civiling.
1	Elektroingenjör......................	—	21	Kb II 2	Civiling.
1	Byråingenjör........................	Eo 21	—	Yl B 1
1	Platsledare..........................	—	16	Kb II 2
1	Ingenjör ............................	—	13	Kb II 2
1	Ingenjör ............................	—	11	Kb II 2
1	Ingenjör ............................	—	10	Kb II 2
1	Montör..............................	—	10	Kb II 2
1	Förrådsförvaltare tillika chaufför ....	—	6	Kb II 4
1	Kontorsbiträde......................	Ex 4	—	Kb II 2
1	Radiosektionen. Radioingenjör ......................		21	Kb II 3	Civiling.
1	Radioingenjör ......................	—	19	VI B 1	Civiling.
1	Montör ............................	—	8	Kb II 3
1	Bokföringssektionen. Kontorsskrivare ....................	Eo 15		Yl B 1
2	Kontorister .......................	—	8	Kb II 4
1	övrig personal d avdelningen. Expeditionsvakt......................		4	Kb n 4
1	Kontorsbiträde ......................	Ex 4	—	Kb II 3
1	Byggnadsavdelningen. Arbetschef..........................		28	Kb II 4	Civiling.
1	Ställföreträdande arbetschef..........	—	23	Kb II 4	Civiling.
1	Ingenjör ............................	—	23	Kb II 4	Civiling.
1	Ingenjör ............................	—	20	Kb II 4	Civiling.
1	Ingenjör ............................	—	17	Kb II 4
1	Ingenjör ............................	—	16	Kb II 4
1	Ingenjör ............................	—	14	Kb II 4
1	Ingenjör ............................	—	13	Kb II 4
1	Ritbiträde ..........................	—	8	Kb II 4
1	Kontorist............................	—	8	Kb II 4
3	Kontorsbiträden ....................	—	1	Kb II 4
1	Kontorsvakt ........................	—	2 700	Kb II 4
1	Sekretariatet. Förste byråsekreterare ..............	Eo 24		VI B 1
1	Byr&sekre terare......................	A 21	—	VI B 1
1	Förste amanuens....................	Eo 18	—	VI B 1
2	Amanuenser ........................	—	17	Kb II 4
1	Kontorist............................	A 9	—	VI B 1
2	Kontorsbiträden ....................	Eo 4	—	VI B 1
1	Kontorsbiträde ......................	Ex 4	—	Kb II 2
1	Expeditionsvakt......................	Eo 5	—	VI B 1
55	Befattningshavare ..................

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

I den å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningsstat uppförda posten
Arvoden bestämda av Kungl. Maj:t finnes inräknat ett arvodesbelopp å 1 800
kronor till en av medicinalstyrelsen förordnad läkare med uppgift att tjänstgöra
som assistent bos luftfartsmyndigheten vid handläggning av certifikatärenden.

Inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens militäravdelning finnes en särskild
flygassistent med tjänstgöring hos styrelsen en dag per vecka. Denne
uppbär från nyssberörda anslagspost ett årsarvode av 360 kronor.

En av flygledarna vid Bromma flygplats tjänstgör numera permanent å
flygsäkerhetsavdelningen såsom biträde åt chefen för flygsäkerhetstjänsten.

De sakkunniga.

Den organisatoriska uppdelning av arbetsuppgifterna, som för närvarande
tillämpas inom järnvägs- och luftfartsbyråns luftfartsavdelning, hava de sakkunniga
funnit i sina huvuddrag vara lämplig och böra bibehållas även inom
luftfartsstyrelsen. Då byggandet av flygfält icke skulle ankomma på denna
myndighet, erfordrades emellertid icke någon särskild byggnadsavdelning.
Det förberedande utredningsarbetet för flygfältsbyggandet, en uppgift som
däremot enligt de sakkunnigas förslag skulle åvila luftfartsstyrelsen, har ansetts
böra sammanföras med marktjänstavdelningens arbetsuppgifter. Till
den avdelning inom luftfartsstyrelsen, som närmast skulle motsvara det nuvarande
sekretariatet, hava de sakkunniga funnit böra jämväl förläggas styrelsens
kamerala uppgifter.

I enlighet härmed föreslå de sakkunniga, att luftfartsstyrelsen tills vidare
organiseras på fyra avdelningar. Dessa hava av de sakkunniga förslagsvis
benämnts luftfartsinspektionen, trafikledningen, förvaltningsavdelningen
och kansliet. Inom var och en av avdelningarna borde
finnas en chef, som närmast under styrelsen svarade för avdelningens arbete.
Vid lönesättningen för avdelningscheferna borde hänsyn tagas därtill, att
dessa bomme att få en mera ansvarsfull ställning än som vore förenad med
motsvarande befattningar inom den nuvarande luftfartsavdelningen.

Tillräckliga skäl för att redan från början inrätta olika byråer med särskilda
byråchefsbefattningar kunna enligt de sakkunnigas mening icke anses
föreligga. Den föreslagna indelningen på avdelningar, var och en under ledning
av en kvalificerad chef, bör enligt de sakkunnigas mening göra luftfartsstyrelsen
väl lämpad att utan sprängning av organisationsramen fullgöra sina
uppgifter även vid en jämförelsevis betydande ökning av arbetsmängden.

Uppdelningen av luftfartsstyrelsens arbete på olika avdelningar bör, framhålla
de sakkunniga vidare, icke utgöra hinder för att styrelsens personal i
mån av behov fritt utnyttjas allt efter föreliggande arbetsuppgifter och oberoende
av örn vederbörande tjänst vid placeringen inom styrelsen närmast
avsetts för särskilt slag av arbete. De sakkunniga framhålla såsom angeläget
att inom ett så relativt litet ämbetsverk, varom här är fråga, befattningshavarna
så långt det är praktiskt möjligt få tillfälle att sätta sig in i även andra

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 23

inom verket förekommande arbetsuppgifter än dem, för vilka de närmast äro
avsedda, så att de vid behov kunna ersätta varandra.

Vid behandlingen i det följande av de olika avdelningarnas personalbehov
följer jag de sakkunnigas uppdelning, ehuru jag -—■ såsom längre fram anföres
■— kominer att förorda viss ändring i benämningen å ett par av avdelningarna.

De sakkunniga hava lämnat följande redogörelse beträffande utgångspunkterna
för sitt förslag beträffande avvägning av personalantal samt bestämmande
av löneställning och anställningsformer.

I direktiven för de sakkunnigas arbete har påpekats, att järnvägs- och luftfartsbyråns
personalorganisation på grund av luftfartens hastiga utveckling
och delvis under inverkan av vissa av krigsförhållandena betingade omständigheter
under de senaste åren på skilda punkter undergått en successiv utbyggnad
utan den samlade överblick över arbetsuppgifter och personalresurser,
som för en riktig avvägning är erforderlig. Det har därför ansetts behövligt
att verkställa en enhetlig omprövning av byråns personalorganisation
under beaktande av de möjligheter till rationalisering och personalbesparing,
som kunna föreligga. Dessa synpunkter måste givetvis bliva vägledande för
bedömandet av luftfartsstvrelsens personalbehov. Samtidigt måste emellertid
också hänsyn tagas till de alltmer ökade krav, som den fortgående utvecklingen
inom luftfartsväsendet kan komma att ställa på styrelsen. Den framtida
utvecklingen på den svenska civila luftfartens område är visserligen svårbedömlig,
beroende som den är av flygpolitiska avgöranden, som ännu icke
äro träffade och som i väsentlig mån äro avhängiga av andra staters ståndpunkter.
Det synes emellertid uppenbart, att luftfartsstyrelsen efter ett fredsslut
kommer att ställas inför betydligt ökade uppgifter, till väsentliga delar
oberoende av huruvida den Sverige berörande flygtrafiken bedrives av svenska
företag eller av utländska. Då de framtida arbetsförhållandena ännu icke med
erforderlig säkerhet kunna överblickas, torde dock utformningen av personalorganisationen,
särskilt i kvantitativt hänseende, få ske med stor försiktighet.

Från dessa principiella utgångspunkter ha de sakkunniga haft att taga
ståndpunkt icke endast till personalbehovet i och för sig utan även till frågan
om personalens ställning såsom ordinarie och icke-ordinarie.

De sakkunniga hava från chefen för järnvägs- och luftfartsbyrån emottagit
ett jämförelsevis mycket långtgående förslag till utökning av byråns personal.
För de sakkunniga står det klart, att allt som har att göra med trafiksäkerheten
måste fungera perfekt och att på detta område organisationen måste
i alla avseenden avvägas med hänsyn därtill. Även örn organisationen i
övrigt givetvis icke heller får tilltagas för knappt, är det likväl uppenbart, att
man här på ett annat sätt har möjlighet att begränsa arbetsuppgifterna och
arbetsbördan liksom också att anpassa arbetsformerna och arbetsmetoderna
till personaltillgången. De sakkunniga vilja i detta sammanhang icke underlåta
att framhålla betydelsen av att arbetsmetoderna bli så smidiga som
möjligt.

I anslutning till direktiven för utredningen avse de sakkunniga att för
luftfartsstyrelsen upprätta förslag till personalstat, vari ingå medel för avlönande
av all erforderlig personal med uppgifter av mera permanent natur. Då
styrelsen icke skulle handha flygfältsbyggandet, kan behov av personalförstärkning
för tillfälliga anläggningsarbeten normalt icke uppkomma i samma

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

utsträckning som för närvarande. I fråga om den elektrotekniska anläggningsverksamheten
samt flygfältsplanerandet kan dock — särskilt när det gäller
arbetsföretag av mycket stor omfattning, t. ex. det planerade flygfältet fö)
interkontinental lufttrafik — komma att erfordras tillfällig personalförstärk
ning. För utredningar rörande flygplatsbyggande avse de sakkunniga att
föreslå, att ett särskilt utredningsanslag anvisas såsom fallet är beträffande
byggnadsstyrelsens verksamhet och även i fråga om en del av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens.
I den mån fråga är om tillgodoseende av ett personalbehov
inom luftfartsstyrelsen synes emellertid detta lämpligen böra ske på
sådant sätt, att uppkommande kostnader bestridas från avlöningsanslagets
icke-ordinariepost, som för detta ändamål bör upptagas med beteckningen
förslagsvis och sålunda efter medgivande av Kungl. Majit kunna överskridas.
Detta förfaringssätt överensstämmer med vad som för närvarande tillämpas
beträffande exempelvis väg- och vattenbyggnadsstyrelsens vägbyrå. Yad beträffar
frågan, huruvida ett dylikt anslagsöverskridande bör täckas genom en
omföring från vederbörande sakanslag, vilja de sakkunniga framhålla, att med
hänsyn till bland annat att de belopp, varom det för luftfartsstyrelsens del
i regel kan bliva fråga, äro jämförelsevis ringa, en sådan anordning knappast
synes påkallad.

I den mån personal för ledning eller kontroll på arbetsplatsen av anläggningsarbeten
erfordras, torde kostnaderna för sådan personal liksom hittills
böra utgå av vederbörande anläggningsanslag.

I fråga örn personalorganisationen anföra de sakkunniga vidare följande
allmänna synpunkter.

Inrättandet av ordinarie befattningar hos luftfartsstyrelsen torde till en
början, i avvaktan på närmare erfarenhet örn utvecklingen av styrelsens arbetsuppgifter,
böra ske med viss försiktighet. Däremot synes extra ordinarie anställning
böra förekomma i betydligt större utsträckning än vad som nu är
fallet inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning.

Särskilt för de ledande befattningarna inom styrelsen bör redan från början
en sådan löneställning tillmätas, att det blir möjligt att verkställa rekryteringen
av dessa med sikte på de ökade krav, som vid den väntade expansionen
av den civila luftfarten kunna komma att ställas på vederbörande befattningshavare.
Vid lönesättningen lärer hänsyn jämväl få tagas till att befordringsmöjligheterna
inom verket i de flesta fall torde bliva relativt små.

För tekniska specialuppgifter bör när så lämpligen kan ske utomstående
expertis anlitas i stället för att inom verket anställa särskilda specialister,
vilka kanske icke alltid kunna effektivt utnyttjas.

Luftfartsinspektionen.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle på luftfartsinspektionen även efter
omorganisationen ankomma i huvudsak samma slag av arbetsuppgifter, som
hittills åvilat densamma.

De sakkunniga lämna till belysande av personalbehovet följande redogörelse
för arbetsuppgifterna.

I luftfartsinspektionens uppgifter ingår först och främst handläggning av
ärenden rörande den tekniska kontrollen av all flygmateriel för civilt bruk
såväl beträffande konstruktion och tillverkning som under drift; i anslutning

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

härtill handläggas ärenden angående luftvärdighetsbevis för flygmateriel.
Tillsyn över att luftfartyg, som brukas inom svenskt område, städse är
luftvärdigt skall ske genom besiktning dels före fartygets tagande i bruk och
därefter å vissa på förhand bestämda tider och dels då fartyget undergått
sådan förändring eller lidit sådan skada, som kan hava betydelse för dess
luftvärdighet. I fråga örn serietillverkade luftfartyg förenklas den första besiktningen
därigenom att endast det första fartyget av en ny typ behöver
underkastas en mera ingående kontroll. De flesta besiktningspliktiga flygplan,
som användas i Sverige, äro importerade och ha därvid varit försedda
med luftvärdighetsbevis från vederbörande myndighet i tillverkningslandet.
I dylikt fall erfordras i allmänhet ej någon särskild typbesiktning, då planet
här registreras.

Den tekniska kontrollen av flygmaterielen, vilken är en mycket omfattande
uppgift (en typbesiktning kan t. ex. kräva flera månaders arbete),
kan icke utföras enbart med luftfartsinspektionens personal, utan därjämte
fungera under luftfartsinspektionens ledning särskilda besiktningsmän, tillverkningskontrollanter
och byggkontrollanter, som av vederbörande förrättningssökande
uppbära ersättning för varje särskild förrättning.

Under de senaste åren har i samband med försvarsberedskapen uppstått
en icke obetydlig flygplansindustri inom landet. I den mån denna industri
efter kriget kan komma att inriktas på tillverkning av civilflygplan, torde
antalet typbesiktningar öka.

Segel- och glidflyget har under den korta tid, detta förekommit inom landet,
nått en mycket stor omfattning och har medfört en betydande arbetsökning
för luftfartsinspektionen. Allt tyder på att denna flygverksamhet, som
ju väsentligen har karaktären av fritidssysselsättning och sport och som
tillika har en icke oväsentlig betydelse såsom förberedande utbildning för
motorflygning, kommer att fortvara även efter kriget och ytterligare utvecklas.

En annan verksamhetsgren inom civilflyget, som väntas komma att få stor
betydelse, sedan fredsmässiga förhållanden åter inträtt, är taxiflyget. Även
härigenom kan en ökning av luftfartsinspektionens kontrollerande verksamhet
förväntas uppkomma.

Närmast genom luftfartsinspektionen utövar luftfartsmyndigheten kontroll
över den inom den civila luftfarten verksamma personalen — trafikflygare,
privatflygare, luftnavigatörer, radiotelegrafister och flygmekaniker,
för vilkas verksamhet kräves särskilt, av luftfartsmyndigheten utfärdat certifikat
-—- samt handlägger frågor örn utfärdande, förlängning eller återkallande
av certifikat. Luftfartsinspektionen har vidare att öva tillsyn över den
civila flygutbildningen samt bereda frågor rörande inrättande av flygskolor,
örn godkännande av lärare m. m. vid sådana skolor. I vad avser det
statsunderstödda segelflyget ankommer emellertid kontrollen över utbildningsverksamheten
i huvudsak på flygvapnet.

Utredningar rörande orsaken till inom den civila luftfarten inträffade
haverier ankomma i första hand på luftfartsinspektionen. Denna del av inspektionens
verksamhet, vilken i särskilt hög grad berör allmänna intressen,
torde få anses såsom en av inspektionens viktigaste uppgifter. En rätt bedriven
utredning kan klargöra icke blott vad som brustit i fråga om säkerhet
utan många gånger även vilka åtgärder som för framtiden måste vidtagas
för att öka säkerheten. Dessa utredningar, som i många fall taga lång tid i
anspråk, kräva stor flygteknisk erfarenhet och sträcka sig ofta ut över flera
tekniska områden.

Luftfartsinspektionen infordrar alla de uppgifter, som erfordras för att
behandla framställningar örn trafikkoncessioner för in- och utländska före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

tag, samt prövar dessa ansökningar med hänsyn till uppställda tekniska minimifordringar.
De sakkunniga förutsätta, att inspektionen liksom hittills
blir den avdelning, som i första hand får företräda styrelsen vid handläggning
av ärenden rörande konventioner med främmande länder.

Inspektionen svarar vidare för planläggningen och kontrollen av statsunderstöd
till den civila luftfarten, i den mån detta ankommer på luftfartsmyndigheten.

Slutligen kan nämnas handläggningen av ärenden rörande bestämmelser
av olika slag, som beröra luftfartsinspektionens verksamhetsområde.

Beträffande luftfartsinspektionens verksamhet lämnas i betänkandet (s. 23)
vissa statistiska uppgifter, till vilka jag här tillåter mig hänvisa.

För luftfartsinspektionen hava de sakkunniga beräknat följande personal.

Befattning Lönegrad

1 luftfartsinspektör ....................................... C 5

1 luftfartsingenjör .......................................... A 27

1 luftfartsingenjör .......................................... Eo 27

1 luftfartsingenjör .......................................... A 24

1 ingenjörsassistent ....................................... Eo 17

1 kanslibiträde ............................................. A 7

Såsom motivering för beräkningen av personalbehovet och för de föreslagna
löneställningarna hava de sakkunniga anfört följande.

För luftfartsinspektionens chef torde benämningen luftfartsinspektör böra
bibehållas. Enligt de sakkunnigas mening är denna befattning av sådan särskild
betydelse, att den bör hänföras till löneplan C civila avlöningsreglementet.
De sakkunniga föreslå, att den nu i lönegraden A 29 placerade befattningen
såsom luftfartsinspektör överföres till lönegraden C 5 med 6-årsförordnande.

En förstärkning av luftfartsinspektionens ingenjörspersonal torde få anses
påkallad redan med hänsyn till den ökning av inspektionens arbetsuppgifter,
som är förestående. Det torde också få antagas, att luftfartsinspektören
på grund av sina allmänna arbetsuppgifter kommer att även framdeles
i viss utsträckning befinna sig på långvariga tjänsteresor utomlands. För de
till motorflyget hörande arbetsuppgifterna bör luftfartsinspektören ha två väl
kvalificerade medhjälpare med flygteknisk högskoleutbildning och praktisk
erfarenhet från flygindustrien. Med hänsyn till arten och omfattningen av
de arbetsuppgifter, som skulle ankomma på ifrågavarande befattningshavare,
böra dessa i lönehänseende jämställas med flygingenjör av 1. graden vid flygvapnet
och således placeras i 27:e lönegraden, den ene såsom ordinarie i
A 27 och den andre som extra ordinarie i Eo 27. De sakkunniga vilja föreslå,
att befattningshavarna i fråga erhålla benämningen luftfartsingenjör.
Den nuvarande befattningen såsom biträdande luftfartsinspektör i lönegraden
Eo 26 bör i samband härmed indragas.

Befattningen såsom biträdande luftfartsinspektör i lönegraden Eo 24,
vilken tillkommit närmast för den tekniska kontrollen av segel- och glidflyget,
synes nu böra överföras på ordinarie stat med placering i lönegraden
A 24 och med benämningen luftfartsingenjör.

För vissa mera rutinmässiga uppgifter inom luftfartsinspektionen torde

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

böra inrättas en befattning såsom ingenjörsassistent i lönegraden Eo 17,
motsvarande den nu befintliga arvodesbefattningen såsom biträdande ingenjör.
Denne befattningshavare skulle svara för granskningen av certifikatärenden,
biträda vid handläggningen av ärenden rörande luftvärdighetsbevis
samt registrerings- och nationalitetsbevis, verkställa provflygningar, stå allmänheten
till tjänst med råd och upplysningar, utföra Utarbete samt biträda
vid besiktningar i samband med haveriutredningar m. m.

För de mera kvalificerade biträdesgöromål, som förekomma inom luftfartsinspektionen,
bör finnas ett kanslibiträde i lönegraden A 7. Denna befattningshavare
skulle bland annat biträda ingenjörsassistenten vid beredningen
av certifikatärenden samt föra register och statistik m. m. En motsvarighet
till denna befattning finnes redan i form av en tillfällig kanslibiträdestjänst,
som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande inrättats från och
med den 1 oktober 1944.

Trafikledningen.

De sakkunniga erinra, att trafikledningens arbetsuppgifter i huvudsak anknyta
till den verksamhet, som utövas av de vid flygplatserna placerade flygledarna.

Beträffande denna verksamhet anföra de sakkunniga följande.

Flygledare har till uppgift att övervaka trafiksäkerheten på flygfältet och
inom vederbörande kontrollzon eller flygsäkerhetsdistrikt samt att därvid
dirigera flygtrafiken i överensstämmelse med de bestämmelser, som för sådant
ändamål finnas meddelade. Under färd erhåller piloten genom flygplanets
radio uppgift från flygledaren örn den kurs, som skall hållas, samt
örn väderlekssituationens utveckling ävensom anvisningar för landningen.
Vidare lämnar flygledaren per radio vid behov föreskrifter angående lämplig
flyghöjd för undvikande av mötande flygplan eller nedisning m. m. Radiomeddelandena
från flygledaren förmedlas genom flygplatsens markradiostation,
som tillhör telegrafverket och skötes genom dess personal. Väderlekstjänsten
ombesörjes av vid flygplatserna placerad personal från statens
meteorologisk-hydrografiska anstalt (SMHA). Före start lämnar väderlekspersonalen
direkta uppgifter till föraren örn väderlekssituationen och en
prognos rörande utvecklingen under de närmaste timmarna på den aktuella
flygsträckan.

Trafikledningen skall leda och övervaka flygledarpersonalens verksamhet.
Enär denna personal i stor utsträckning tjänstgör i skift eller i beredskap,
måste tjänstgöringsplaner för densamma upprättas, vilka fastställas av trafikledningen,
som i samråd med telegrafstyrelsens radiobyrå och SMHA jämväl
fastställer tjänstgöringsplaner för radio- och väderlekspersonalen vid flygplatserna.
Avdelningen svarar vidare för anställande, utbildning och placering
av flygledare.

Beträffande flygsäkerhetstjänsten torde det, mer än inom de flesta andra
verksamhetsområden, vara nödvändigt att klara och noggranna föreskrifter
meddelas om vad som till undvikande av olyckshändelser är att iakttaga i
olika situationer. Vid utarbetandet av dylika säkerhetsbestämmelser måste
hänsyn tagas bland annat till de internationella bestämmelserna på området
samt till de speciella bestämmelser, som gälla för det militära flyget. Handläggningen
av här avsedda ärenden ankommer på trafikledningen i samråd
med vederbörande militära organ.

Avdelningen har vidare att i vad avser flygsäkerhetsfrågor biträda vid behandlingen
av ärenden rörande koncessioner och tidtabeller samt vid haveri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

utredningar ävensom att lämna anvisningar om vilka flygvägar, flygplatser
och flyghöjder, som i olika fall må användas. Under den förstärkta försvarsberedskapen
erfordras särskilt tillstånd till flygning över svenskt område.
Dylika ärenden handläggas av trafikledningen, varvid samråd skall ske med
försvarsstabens luftförsvarsavdelning.

Bland trafikledningens uppgifter må vidare nämnas utgivandet av »Underrättelser
från Luftfartsmyndigheten». Denna publikation, som i regel utkommer
flera gånger i veckan, innehåller löpande underrättelser till ledning
för flygare, luftfartsbolag, flygledare, radio- och väderlekstjänsten m. fl.

De flygutbildade tjänstemännen inom trafikledningen böra vid lämpliga
tillfällen medfölja lufttrafikbolagens reguljära flygningar för att inhämta närmare
kännedom om flygsäkerhetstjänstens sätt att fungera.

Det omfattande samarbete med in- och utländska myndigheter och bolag,
som erfordras för flygsäkerhetstjänstens upprätthållande, intar en dominerande
plats inom trafikledningens verksamhet. Särskilda krav ställas härvid
på avdelningen, när det gäller beröringen med de utländska luftfartsbolag,
som bedriva trafik på Sverige. Goda språkkunskaper och ingående kännedom
om de internationella förhållandena på luftfartsområdet höra här till de nödvändiga
förutsättningarna för tjänstutövningen.

För trafikledningen hava de sakkunniga beräknat följande personal:

Befattning Lönegrad

1 trafikdirektör ............................................. C 4

1 trafikinspektör .......................................... Eo 24

1 kanslibiträde ............................................. Eo 7

Såsom motivering för sin beräkning av trafikledningens personalbehov
hava de sakkunniga anfört följande.

Chefen för trafikledningen bör äga kompetens för tjänstgöring såsom trafikpilot
samt bör helst ha utövat detta yrke under längre tid. Han bör därjämte
besitta god organisationsförmåga och förhandlingsvana samt gedigna
språkkunskaper. De sakkunniga vilja för denne befattningshavare föreslå
benämningen trafikdirektör. Enär tjänsten ställer stora krav på vitalitet och
förmåga att följa med den mycket snabba utvecklingen, bör anställningsformen
vara sådan, att utbyte av befattningshavare vid behov kan ske. På
grund härav och med hänsyn till förutsättningarna för tjänstens rekrytering
torde densamma böra hänföras till löneplan C samt tillsättas med förordnande
för sex år. För att kunna förvärva och behålla en person med ovan angivna
kvalifikationer lärer man få räkna med en placering av befattningen
i lönegraden C 4. Den nu å luftfartsfondens stat uppförda befattningen såsom
chef för flygsäkerhetstjänsten i lönegraden Eo 24 skall givetvis härvid
indragas.

Arbetsuppgifterna inom trafikledningen äro till stor del av den art, att de
måste fullgöras utan dröjsmål. Kritiska situationer inom flygsäkerhetstjänsten
kunna uppstå, som påkalla direktiv eller andra åtgärder från trafikledningens
sida även nattetid. Med hänsyn härtill och då avdelningens verksamhet
redan nu är av den omfattning, att den icke kan skötas enbart av en
person, bör trafikdirektören erhålla en kvalificerad medhjälpare vid sin sida,
som äger kompetens att fungera såsom hans ställföreträdare. Denne befattningshavare
föreslås erhålla benämningen trafikinspektör med placering i
lönegraden Eo 24.

För att biträda bland annat vid arbetet med sammanställning och distri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

bution av »Underrättelser från Luftfartsmyndigheten» bör finnas ett kanslibiträde
i lönegraden Bo 7, motsvarande den tillfälliga kontorist, som för närvarande
finnes å flygsäkerhetsavdelningen. Biträdet bör äga språkkunskaper
för att kunna tjänstgöra såsom telefonvakt samt bör kunna utföra enklare
ritarbete.

I detta sammanhang hava de sakkunniga till behandling upptagit ett spörsmål,
som har visst samband med trafikledningen, nämligen frågan, huruvida
en organisatorisk förändring nu bör vidtagas med avseende på den civila
luftfartens mar k radiotjänst och väderlekstjänst.

Radiotjänsten vid flygplatserna ombesörjes för närvarande av telegrafverket,
som erhåller ersättning från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för
kostnaderna för denna verksamhet. Ifrågavarande kostnader, vilka påföras
staten för luftfartsfonden, hava i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens statförslag
för budgetåret 1945/46 upptagits till ett belopp av 770 000 kronor.

Radiopersonalen vid flygplatserna omfattar för närvarande 34 personer,
varav de flesta äro radiotelegrafister i lönegraden A 12, Eo 12 eller Ex 12.
Föreståndarna vid de större stationerna äro radiokommissarier i 15 lönegraden.
Till markradiotjänsten hör dessutom viss personal å telegrafstyrelsens
radiobyrå, nämligen bland annat en kontrollör, en ingenjör och en
ritare. Radiopersonalen ombord på flygplanen tillhör vederbörande flygbolag.

I skrivelse den 12 juni 1944 i anledning av anbefallt övervägande örn möjligheten
att begränsa kostnaderna för radiotjänst åt luftfarten har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen ifrågasatt en överflyttning till styrelsen av personalen
vid markradiostationerna. Styrelsen har härom anfört bland annat
följande.

Genom en sådan överflyttning skulle man vinna väsentliga organisatoriska
fördelar. Radiotjänsten utgör ett av flygsäkerhetstjänstens främsta hjälpmedel,
varför en klar förmansställning för flygledarpersonalen i förhållande
till radiopersonalen måste krävas. En sådan kan icke uppnås, så länge dessa
personalgrupper äro underställda olika ämbetsverk. Ben nuvarande organisationen
har varit möjlig, så länge flygsäkerhetstjänsten varit av ringa omfattning.
För att kunna motsvara de krav, som numera ställas på denna viktiga
del av flygverksamheten, är det dock erforderligt att personalen samordnas.
I Danmark liksom tidigare även i Norge, där motsvarande organisationer
alltid varit av mindre omfattning än i vårt land, har en enhetlig ledning av
alla till flygsäkerhetstjänsten hörande organ genomförts långt före det pågående
krigets utbrott. På samma sätt sortera i Sverige järn vägstelegraf och
järnvägstelefon under respektive järnvägars förvaltningar.

I förevarande sammanhang har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen jämväl
ifrågasatt ett överförande från telegrafstyrelsen till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
av markradiostationernas tekniska utrustning. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har emellertid härvid förutsatt, att telegrafstyrelsens tekniska
organisation vid behov skulle anlitas vid byggandet av nya stationer
samt för större reparationsarbeten och komplettering av stationernas tekniska
utrustning.

Vad beträffar radiotjänsten hava do sakkunniga för sin del förordat bibe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

hållande av nuvarande ordning, enligt vilken denna uppgift i huvudsak skulle
ombesörjas av telegrafverket.

De sakkunniga anföra i ämnet följande.

De skäl, som anförts för en överflyttning av markradiostationernas personal,
hänföra sig väsentligen till frågan örn befäls förhållandet mellan denna
personal och flygledarpersonalen. Det synes de sakkunniga uppenbart, att
radiopersonalen i fråga örn flygsäkerhetstjänstens handhavande skall vara
underställd flygledarnas ordergivning. Så är emellertid för närvarande icke
till alla delar fallet.

Den av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna lösningen av förevarande
fråga lärer enligt de sakkunnigas mening komma att medföra icke enbart
fördelar utan även väsentliga olägenheter. Härvid må särskilt uppmärksammas
svårigheterna för luftfartsstyrelsen att hålla tillräcklig reservpersonal
för att tillgodose vikariebehovet vid semester och tjänstledighet för
den ordinarie personalen. Inom telegrafverket förefinnas större möjligheter
att hålla reservpersonal, enär denna här även kan utnyttjas inom andra områden,
framför allt vid kustradiostationerna. Telegrafverket torde vidare äga
större förutsättningar att ordna rekryteringen och utbildningen av personalen
än luftfartsstyrelsen. Slutligen må ock framhållas, att telegrafverket har
betydligt lättare att till annat arbete överflytta sådan telegrafistpersonal vid
flygsäkerhetstjänsten, som av en eller annan anledning anses böra erhålla
annan sysselsättning.

Här ifrågavarande angelägenhet bör enligt de sakkunnigas mening kunna
ordnas på ett betydligt enklare sätt än genom att överflytta radiopersonalen
till luftfartsstyrelsen. Efter de överläggningar, som de sakkunniga haft med
representanter dels för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå
och dels för telegrafstyrelsen, ha de sakkunniga kommit till den
uppfattningen, att förevarande fråga bör kunna lösas på ett tillfredsställande
sätt genom att instruktionen för markradiopersonalen ändras på sådant sätt,
att flygledarnas här åsyftade ordergivningsrätt klart framgår. För att flygledarna
skola kunna utöva ledningen över telegrafistpersonalen synes det
nödvändigt, att de erhålla viss undervisning rörande de tekniska och formella
förutsättningarna för markradiotjänsten.

De sakkunniga hava ej heller funnit anledning föreligga att överföra markradiostationernas
tekniska utrustning från telegrafverket till luftfartsstyrelsen.
En dylik åtgärd syntes i varje fall icke få någon betydelse för frågan örn nedbringande
av statsverkets kostnader för radiotjänsten. I vissa fall äro, framhålla
de sakkunniga, anläggningarna sammanbyggda med andra telegrafverkets
anläggningar på ett sådant sätt, att ett särskiljande redan av praktiska
skäl icke låter sig göra. Slutligen har framhållits, att någon erinran av avgörande
betydelse knappast kunde göras mot den nuvarande ordningen. Den
omständigheten, att i ersättningen till telegrafverket inräknades jämväl viss
ränta å det investerade kapitalet, syntes icke kunna med fog åberopas i detta
sammanhang, helst som därigenom åstadkommes, att statsverkets samtliga
årliga kostnader för radiotjänsten redovisades på luftfartsfonden.

I detta sammanhang hava de sakkunniga berört ett spörsmål, som enligt
de sakkunnigas mening kanske i någon mån givit anledning till önskemålet örn
överflyttning av markradioorganisationen till luftfartsmyndigheten, nämligen
användningen av de teleprinterförbindelser, vilka upprättats för flygsäkerhetstjänsten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Härutinnan anföra de sakkunniga följande.

De teleprinterförbindelser med tillhörande apparater, som användas för
flygsäkerhetstjänsten, förhyras av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Dylika
förbindelser finnas mellan Bromma och Bulltofta samt mellan Bulltofta och
Torslanda. De användas för befordran dels av flygsäkerhets- och flygväderleksmeddelanden,
dets av start- och landningstelegram till och från de trafikflygplatser,
med vilka flygtrafik bedrives, dels av platsbeställningstelegram
mellan trafikflygplatserna, dels ocjc av taxerade radiotelegram till och från
luftfartyg. Däremot har telegrafstyrelsen icke ansett sig kunna tillåta, att
meddelanden i förvaltningsärenden befordras med dessa förbindelser. Även
då ledningarna stå outnyttjade, få dylika telegram ej befordras. Här avsedda
meddelanden måste således, då de äro brådskande, sändas över det allmänna
telegraf- eller telefonnätet. Telegrafstyrelsens inställning till denna fråga
lärer betingas av omsorgen örn att ledningarna icke skola belastas av telegramtrafik,
som kan hindra flygsäkerhetstjänsten. Det är givet att omsorgen
örn flygsäkerheten icke på något sätt får eftersättas. De sakkunniga anse
emellertid, att detta villkor bör kunna väl tillgodoses, även örn förbindelserna
i viss mån användas jämväl för förvaltningsmeddelanden. I fråga örn
teleprinterförbindelserna finnas, enligt vad de sakkunniga inhämtat, tekniska
möjligheter att avbryta inkommande telegramtrafik, örn mottagningsstationen
behöver sända brådskande meddelande. Vid sådant förhållande bör det enligt
de sakkunnigas mening icke vara omöjligt att, i den mån teleprinterförbindelserna
äro lediga, utan men för den ordinarie trafiken inpassa även
sådan trafik som avser förvaltningstjänsten, då ju denna trafik omedelbart
kan avbrytas, så snart säkerhets- eller väderlekstelegram behöva sändas. På
vederbörande flygledare bör ankomma att i förekommande fall avgöra, i vilken
ordning meddelanden få avsändas. Förvaltningsmeddelanden böra uppenbarligen
komma efter den andra trafiken.

De sakkunniga föreslå, att teleprinteranläggningarna skola få begagnas av
luftfartsstyrelsen och dess personal för varje slag av tjänstemeddelande i ordning,
som av de sakkunniga angivits.

Vad beträffar väderlekstjänsten har någon överflyttning av personal från
statens meteorologisk-hydrografiska anstalt icke ifrågasatts från väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens sida. Ej heller de sakkunniga hava funnit några avgörande
skäl för att föreslå en ändring i detta avseende.

Förvaltningsavdelningen.

Såsom tidigare berörts hava de sakkunniga funnit, att byggandet av flygfält
med därtill hörande husbyggnader skall ombesörjas av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
medan det för nämnda verksamhet erforderliga utredningsarbetet
närmast skulle ankomma på luftfartsstyrelsen. Inom luftfartsstyrelsen
skulle enligt de sakkunnigas förslag detta utredningsarbete verkställas
inom den av de sakkunniga föreslagna förvaltningsavdelningen, vilken
motsvarar den för närvarande befintliga marktjänstavdelningen.

Förutom flygplatsutredningar skulle enligt de sakkunnigas förslag förvaltningsavdelningens
arbetsuppgifter omfatta centrala frågor rörande underhåll
och drift av luftfartslederna samt elektroteknisk anläggningsverksamhet.

Personalbehovet för avdelningen sammanhänger intimt med frågan örn
gränsdragningen mellan luftfartsstyrelsens samt väg- och vattenbyggnadssty -

32 Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

relsens uppgifter med avseende å anordnande eller ändring av flygplatser.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle på luftfartsstyrelsen ankomma i huvudsak
följande uppgifter, nämligen

att i den trakt, där det planerade flygfältet skall ligga, undersöka vilka
områden som ur flygtekniska eller andra synpunkter kunna komma i fråga
för ändamålet,

att med anlitande av utomstående expertis, i första hand från statens geotekniska
institut och statens väginstitut, verkställa förberedande geotekniska
och geologiska undersökningar rörande markens bärighet samt beskaffenhet
i övrigt på den eller de platser, som vid rekognosceringen befunnits godtagbara,

att upptaga förhandlingar samt sedermera träffa avtal örn förvärv av erforderlig
mark ävensom att i förekommande fall föranstalta om sådana byggnadsbestämmelser
för flygplatsens omgivningar, som kunna erfordras för att
säkerställa flygtrafiken mot hindrande bebyggelse i fältets omgivning,

att upprätta erforderligt kartmaterial över det område, som efter de förberedande
undersökningarna utvalts för flygfältet,

att utarbeta redogörelse för de flygtekniska förutsättningarna för flygfältets
utformning,

att ■—- vid behov med anlitande av arkitekt eller annan utomstående expertis
— upprätta huvudritningar till de stations-, hangar- och andra byggnader,
som äro erforderliga vid flygplatsen, samt

att i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen verkställa överslagsberäkning
av kostnaderna för byggnadsföretaget samt att därefter göra framställning
hos Kungl. Majit örn erforderliga anslagsmedel till företaget.

De sakkunniga hava avsett, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen efter
framställning från luftfartsstyrelsen skulle på grundval av det utredningsmaterial,
som kunde ställas till förfogande från luftfartsstyrelsen, i samarbete
med sistnämnda myndighet verkställa kompletterande undersökningar och
upprätta arbetsritningar för flygfälten jämte därtill hörande husbyggnader
samt i egen regi eller med anlitande av entreprenörer utföra arbetena. För
ytterligare geologiska, geotekniska, beläggningstekniska och andra speciella
undersökningar och utredningar skulle vid behov få anlitas expertis utanför
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Beträffande formerna för projekterings- och byggnadsarbetets finansiering
hava de sakkunniga anfört följande.

De anslag, som anvisas till byggande och förbättring av flygplatser, böra
ställas till luftfartsstyrelsens disposition att användas i enlighet med av Kungl.
Majit meddelade föreskrifter. Då väg- och vattenbyggnadsstyrelsen erhållit
uppdrag att utföra flygplatsbyggnad, har luftfartsstyrelsen att av de anvisade
medlen på rekvisition ställa för ändamålet erforderliga belopp till väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förfogande.

För i samband med flygplatsutredningarna uppkommande sakkostnader,
t. ex. kostnader för undersökningar från luften samt för geologiska och geotekniska
förundersökningar, hantlangningskostnader, kostnader för anlitande

Kungl. Maj-.ts proposition nr 262.

av husbyggnadsteknisk expertis m. m., bör, såsom de sakkunniga tidigare
antytt, anvisas ett särskilt anslag. Detta anslag synes i riksstaten böra uppföras
på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln samt hava karaktären av förslagsanslag.
Härvid bör emellertid gälla att anslaget må tagas i anspråk endast
med Kungl. Maj-.ts medgivande, därvid Kungl. Majit torde böra i varje särskilt
fall pröva behovet av ifrågasatta utredningsarbeten. Med hänsyn bland
annat därtill att något klart program för det framtida flygfältsbyggandet icke
för närvarande föreligger, ställer det sig svart att mera exakt beräkna storleken
av det föreslagna utredningsanslaget. De sakkunniga ha överslagsvis uppskattat
medelsbehovet till 40 000 kronor för år. Anslaget synes böra erhålla
benämningen Projektering av flygplatser.

De sakkunniga hava funnit behovet av arbetskraft inom förvaltningsavdelningen
för nu avsedda arbetsuppgifter vara svårbedömligt men hava ansett,
att för ändamålet borde tills vidare avses följande befattningar, nämligen.

Befattning

1 förste byråingenjör
1 byråingenjör .......

1 ingenjörsassistent .

2 ritare ................

1 ritbiträde .............

1 kontorsbiträde

Beträffande de föreslagna befattningarna hava de sakkunniga vidare anfört
följande.

Förste byråingenjören och byråingenjören böra vara civilingenjörer med
utbildning inom väg- och vattenbyggnadsfacket eller besitta mot sådan utbildning
svarande kunskaper.

Ingenjör sassistenten och ritarna avses närmast för mätnings- och andra
fältarbeten ävensom för upprättandet av kartor samt andra tekniska uppgifter
av mera rutinmässig art. Ingenjörsassistenten skulle därvid tjänstgöra såsom
ledare för ritarna och sammanhålla arbetet på detta område. Ritarna
torde med avseende på arbetsuppgifternas art närmast kunna jämställas med
ritarna vid vägförvaltningarna, vilka befattningshavare äro placerade i lönegraden
A 12.1 den mån vid tillfällig ansvällning av arbetet med flygplatsutredningarna
behov av ytterligare arbetskraft för mätningsverksamheten uppkommer,
torde detta behov böra tillgodoses genom anställande av tillfällig
arbetskraft i den ordning, de sakkunniga tidigare i annat sammanhang föreslagit,
nämligen genom överskridande av icke-ordinarieposten.

Ritbiträdet erfordras för renritning av uppmätningskartor och annat ritarbete.
Kontorsbiträdet skulle i första hand sysselsättas med expeditions-,
arkiv- och statistikgöromål.

De sakkunniga hava meddelat, att frågan örn den personalorganisation, som
kunde erfordras inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för flygfältsbyggandet,
konon P> att av de sakkunniga upptagas i samband med behandling av övriga
spörsmål angående styrelsens byggande verksamhet. Därest sådant förslag
icke skulle hinna framläggas i så god tid, att frågan kunde lösas för budgetåret
1945/46, borde väg- och vattenbyggnadsstyrelsens personalbehov provi Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262. lös 45 3

Lönegrad

. Eo 26
. Eo 24
. Eo 17
. Eol2
. Eo 8
. A 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

soriskt tillgodoses med tillfällig personal, för vilket ändamål styrelsens anslagspost
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal borde få överskridas
i erforderlig utsträckning.

Beträffande arbetet med flygplatsernas förvaltning och den därför
inom luftfartsstyrelsen erforderliga personalen hava de sakkunniga anfört
följande.

Arbetet med förvaltningen av flygplatserna och övriga till flyglederna
hörande anläggningar bör decentraliseras, i den mån detta arbete är av sådan
art och omfattning, att inrättandet av särskilda lokala organ för ändamålet
kan anses av ekonomiska och praktiska skäl påkallat. Härigenom lärer i allmänhet
större effektivitet i arbetet kunna ernås. En dylik decentralisering är
delvis redan genomförd. Beträffande anläggningarna i södra och västra
Sverige ombesörjas nämligen hithörande arbetsuppgifter av Malmö-Bulltofta
respektive Göteborg-Torslanda flygplatsförvaltningar. I sina anslagsäskanden
för budgetåret 1945/46 till luftfartsväsendet har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
ifrågasatt inrättandet av ytterligare en flygplatsförvaltning, nämligen
i Norrköping. Denna flygplatsförvaltning skulle omhänderhava förvaltningen
av sju flygplatser och fjorton flygfyrar i mellersta Sverige, vilka för
närvarande stå under direkt ledning av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
luftfartsavdelning. Om denna ytterligare decentralisering genomföres, vilket
de sakkunniga vilja förorda, skulle under central ledning endast kvarstå
Sundsvall/Härnösands flygplats, Visby flygplats samt ett antal flyg- och
radiofyrar.

Vid ovan angivna förhållanden torde inom luftfartsstyrelsen erfordras en
jämförelsevis ringa personal för arbetsuppgifter sammanhängande med luftfarsledernas
underhåll och drift.

Vad beträffar fältunderhållet ha de sakkunniga ansett behov föreligga av
endast en särskild befattning för de centrala arbetsuppgifterna på detta område.
En mot denna befattning svarande tjänst med arvode motsvarande löneklass
18 finnes för närvarande å luftfartsavdelningen. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har i sina petita för nästkommande budgetår förordat, att
nämnda arvodestjänst ombildas till en extra ordinarie befattning i lönegraden
Eo 19. De sakkunniga anse för sin del, att befattningen bör erhålla benämningen
förste fältmästare och hänföras till lönegraden Eo 18, två lönegrader
över fältmästarna vid flygplatserna. Ifrågavarande befattningshavare
skulle ha till åliggande att biträda flygplatsförvaltningarna med råd och
anvisningar i speciella fältunderhållsfrågor, verka för rationalisering av fältunderhållet,
ombesörja centralupphandlning av fröer och konstgödningsämnen
samt uppgöra statberäkningar för underhållet. Han skulle därjämte handha
den direkta ledningen av fältunderhållet på de flygplatser, som skulle
kvarstå under central förvaltning.

I förevarande sammanhang må nämnas, att vid utbrytningen av luftfartsärendena
från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen de i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förrådsfond ingående maskiner, vilka användas enbart för
luftfartsväsendet, torde få överflyttas till luftfartsstyrelsens förvaltning. Härvid
skola dock givetvis undantagas de maskiner, som närmast äro avsedda
för flygfältsbyggandet. Beträffande de närmare formerna för denna överföring
från förrådsfonden torde det böra ankomma på väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och luftfartsstyrelsen att gemensamt avgiva förslag till Kungl.
Majit.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning handlägger för när -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 35

varande frågor rörande belysningsanläggningar för luftfartslederna samt
rörande radiofyrar.

De sakkunniga hava föreslagit, att anläggningsverksamheten beträffande
luftfartens radiofyrar ävensom arbetet med reparation och underhåll av
dessa fyrar skulle överflyttas på telegrafverket, som härför borde erhålla
ersättning från luftfartsfonden. I detta ämne hava de sakkunniga anfört
bland annat följande.

Yad beträffar radiofyrarna ha de sakkunniga uppmärksammat, att inom
den civila statsförvaltningen liknande verksamhet bedrives jämväl av telegrafverket
och lotsverket. Telegrafverket, som på det radiotekniska området
intar en ledande ställning, äger en förhållandevis väl utbyggd organisation
för såväl praktisk verksamhet som forskningsuppgifter. De speciella tekniska
uppgifter, som äro förknippade med luftfartsledernas radiofyrar, torde enligt
de sakkunnigas mening lämpligen kunna anförtros åt telegrafverket, som ju
redan ombesörjer utförande och drift av flygplatsernas markradiostationer.
De sakkunniga anse, att påtagliga fördelar därigenom skulle stå att vinna.
På radioteknikens område ha under kriget gjorts synnerligen betydelsefulla
rön, vilka väntas komma att medföra en väsentlig omläggning i fråga örn
principerna för radiofyrarnas konstruktion och uppgifter. Med hänsyn till
telegrafverkets rikare resurser och vidare erfarenhet på förevarande område
torde detta verk äga större förutsättningar än luftfartsstyrelsen att lösa de
teoretiska och praktiska frågor, som kunna uppkomma, när det beträffande
luftfartsledernas radiofyrar gäller att tillgodose den tekniska utvecklingens
krav.

Även om berörda överflyttning genomföres, torde man emellertid, framhålla
de sakkunniga, få räkna med att luftfartsstyrelsen måste ha tillgång till
en särskild befattningshavare inom verket med radioteknisk specialkunskap.
Härom anföres i betänkandet.

En sådan tjänsteman synes nämligen vara erforderlig dels för att verkställa
utredningar örn behovet av radiofyrar vid luftfartslederna, dels för att
vid samarbetet med telegrafverket framföra luftfartens speciella behov på
förevarande område och därvid bland annat pröva och vidarebefordra de
önskemål, som kunna framställas av flygbolagen, dels för att utöva kontroll
över radiofyrarnas funktion med hänsyn till flygsäkerhetens krav, dels ock
för att besiktiga radioanläggningarna å luftfartyg i civil trafik. I den mån
denne befattningshavare därtill får tid, bör han kunna sysselsättas även med
annan inom styrelsen förekommande elektroteknisk verksamhet. De sakkunniga
vilja sålunda föreslå, att för här avsett ändamål inrättas en befattning
såsom byråingenjör i lönegraden Eo 24. I samband härmed torde de nu inom
luftfartsavdelningen inrättade befattningarna för radiotekniska uppgifter,
nämligen två radioingenjörstjänster med arvode enligt 21 respektive 19 löneklassen
samt en montörstjänst med arvode enligt 8 löneldassen, kunna indragas.

Beträffande arbetet med luftfartsledernas belysningsanläggningar,
vilka för närvarande handläggas inom luftfartsavdelningen, hava de sakkunniga
icke ifrågasatt någon ändring.

För sistnämnda arbetsuppgifters omfattning lämna de sakkunniga följande
redogörelse.

Luftfartsavdelningen utför vanligen icke belysningsanläggningar i egen
regi, i varje fall icke när det gäller större anläggningsarbeten. Däremot verk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

ställer avdelningens personal allt planeringsarbete för dylika anläggningar
och upprättar vid infordrande av entreprenadanbud erforderliga programhandlingar.
Dessa innehålla bland annat detaljerade ritningar och beskrivningar
över vad som skall utföras av entreprenören. Framför allt beträffande
flygfältsbelysningar är arbetet med upprättande av programhandlingar av
tidskrävande art.

Standardiserad apparatur för luftfartsledernas belysningsanläggningar tillverkas
i regel icke inom landet, och import härav har av olika anledningar
mera sällan förekommit. På grund härav har apparaturen i de flesta fall
specialkonstruerats, till en del av luftfartsavdelningens personal.

Sedan en anläggning blivit färdigställd, upprättas inom luftfartsavdelningen
en detaljerad beskrivning och ritning över anläggningen.

Drift och underhåll av anläggningarna ombesörjes i huvudsak genom
lokala organ. Vid mera komplicerade fel anlitas luftfartsavdelningens elektroingenjörer.
Handläggningen av ärenden rörande leverans av elektrisk kraft
sker i stor utsträckning centralt. Med hänsyn till trafiksäkerhetens krav måste
en mycket noggrann tillsyn och kontroll över anläggningarna utövas. Detta
sker i vad avser de under flygplatsförvaltningarnas vård ställda anläggningarna
i första hand genom dessa förvaltningars försorg. Det har emellertid
ansetts nödvändigt, att nämnda anläggningar regelbundet kontrolleras jämväl
av luftfartsavdelningens ingenjörer, vilket sker minst en gång örn året.
Beträffande de av luftfartsavdelningen direkt förvaltade anläggningarna äro
avdelningens arbetsuppgifter givetvis mera omfattande.

Beträffande förvaltningsavdelningens personalbehov för elektrotekniska
arbetsuppgifter anföra de sakkunniga.

Till den verksamhet, som utövas av luftfartsavdelningens elektrosektion,
finnes icke någon direkt motsvarighet inom den övriga delen av statsförvaltningen.
Med hänsyn bland annat härtill kan någon sådan överflyttning av
arbetsuppgifterna, som föreslagits beträffande radiosektionens verksamhet,
icke ifrågakomma. Ej heller synes det vid nuvarande omfattning av den elektrotekniska
anläggningsverksamheten vara lämpligt att i någon större utsträckning
decentralisera densamma till flygplatsförvaltningarna. I så fall
skulle det nämligen bliva nödvändigt att anställa särskilda elektroingenjörer
vid den lokala organisationen. Härtill kommer att ifrågavarande, för flygsäkerheten
så betydelsefulla uppgifter vid en decentralisering icke torde
kunna handläggas på det enhetliga sätt som är önskvärt.

Arbetsuppgifterna beträffande belysningsanläggningarna omfatta, såsom
framgår av den tidigare lämnade redogörelsen, i främsta rummet planering
och kontroll. För handhavandet av dessa uppgifter kräves en omfattande
allmän kännedom örn förhållandena inom luftfartsväsendet. Med hänsyn
härtill torde det i regel icke vara möjligt att för dessa uppgifter anlita utomstående
expertis.

På grund av vad här anförts vilja de sakkunniga förorda, att hos luftfartsstyrelsen
inrättas erforderliga befattningar för den verksamhet, som nu bedrives
inom luftfartsavdelningens elektrosektion. Den tekniska personalen på
nämnda sektion utgöres av två civilingenjörer med arvode enligt 23 respektive
21 löneklassen, en byråingenjör i lönegraden Eo 21, tre ingenjörer med
arvode enligt respektive 13, 11 och 10 löneklassen samt en montör med
arvode enligt 10 löneklassen. (De sakkunniga bortse i detta sammanhang
från en till sektionen hörande arvodesanställd platsledare, vilken handhar
vissa i styrelsens egen regi bedrivna arbeten. I den mån denne platsledare
erfordras även framdeles, torde han liksom hittills få avlönas med anlitande
av vederbörande anläggningsmedel.)

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Då omfattningen av arbetsuppgifterna på förevarande område, ej minst
i vad avser anläggningsverksamheten, är svårbedömlig av samma skäl som
gälla beträffande flygplatsutredningarna, synas de befattningshavare, som
här avses, böra till en början erhålla ställning huvudsakligen såsom extra
ordinarie.

De sakkunniga hava för här ifrågavarande ändamål beräknat följande befatt -

ningar:

Befattning Lönegrad

1 förste byråingenjör .................................... Eo 26

1 byråingenjör ............................................. A 21

1 byråingenjör ............................................. Eo 21

2 ritare ...................................................... Eo 15

1 ritare ...................................................... Eo 12

1 montör ...................................................... Eo 9

Den ordinarie byråingenjörstjänsten hava de sakkunniga närmast avsett
för arbetsuppgifter, som hänföra sig till flygfyrarna. Den motsvaras av förberörda
inom luftfartsavdelningen befintliga byråingenjörsbefattning i lönegraden
Eo 21, vilken funnits inrättad sedan avdelningens tillkomst år 1936
och även hade en motsvarighet hos den ursprungliga luftfartsmyndigheten.
Övriga här föreslagna befattningar hava beräknats erforderliga huvudsakligen
för arbetet med flygfältsbelysningarna och därvid till övervägande delen
för uppgifter sammanhängande med anläggningsverksamheten på detta
område.

För de mera kvalificerade biträdesgöromålen inom förvaltningsavdelningen
— i första hand för sådana, som beröra den elektrotekniska verksamheten
— hava de sakkunniga avsett ett kanslibiträde i lönegraden Eo 7.
Vidare har behov ansetts föreligga av en förrådsförman i lönegraden Eo 7,
vilken avses skola omhänderhava avdelningens centralförråd av elektrisk
materiel och dylikt samt tjänstgöra såsom chaufför och reparatör för luftfartsstyrelsens
tjänstebilar. En direkt motsvarighet till denna befattning
finnes, enligt vad de sakkunniga upplysa, redan i form av en arvodestjänst i
6:e löneklassen.

De sakkunniga framhålla, att stora krav komma att ställas på förvaltningsavdelningens
chef med hänsyn till de mångskiftande och omfattande
arbetsuppgifter, som avses komma att ankomma på denne. Det vore
dock givetvis icke erforderligt, att denne befattningshavare i alla detaljer
skulle behärska de olika fackområden, som avdelningens verksamhet omspände.
Av vikt vore emellertid, att han ägde tillräcklig erfarenhet och tillräckliga
teoretiska kunskaper för att kunna överblicka och bedöma den ekonomiska
och allmänt praktiska innebörden av förekommande frågor. De sakkunniga
föreslå, att avdelningschefen med benämningen byrådirektör placeras i lönegraden
A 28.

Kungl. May.ts ''proposition nr 262.

Enligt de sakkunnigas nu redovisade förslag skulle förvaltningsavdelningens
personal utgöras av följande befattningshavare:

Befattning Lönegrad

1 byrådirektör ............................................. A 28

2 förste byråingenjörer ................................. Eo 26

2 byråingenjörer .......................................... Eo 24

1 byråingenjör ............................................. A 21

1 byråingenjör ............................................. Eo 21

1 förste fältmästare ....................................... Eo 18

1 ingenjörsassistent ....................................... Eo 17

2 ritare ...................................................... Eo 15

3 ritare ...................................................... Eo 12

1 montör...................................................... Eo 9

1 ritbiträde ................................................ Eo 8

1 förrådsförman, tillika chaufför ..................... Eo 7

1 kanslibiträde ............................................. Eo 7

1 kontorsbiträde .......................................... A 4

Kansliet.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle kansliet handlägga ärenden av juririsk,
administrativ och kameral natur.

Beträffande kansliavdelningens juridiska och administrativa uppgifter hava
de sakkunniga lämnat följande redogörelse.

För en mycket stor del av de arbetsuppgifter, som avses skola ankomma
på luftfartsstyrelsen, erfordras biträde av personal med juridisk och administrativ
sakkunskap. Den ingående kontroll över den civila luftfarten, som
luftfartsstyrelsen i egenskap av luftfartsmyndighet har att utöva, föranleder
utfärdande av en mängd bestämmelser och föreskrifter, vilka måste avfattas
på ett även ur juridisk och formell synpunkt tillfredsställande sätt. I den mån
styrelsen får befattning med ärenden rörande konventioner, torde en väsentlig
del av hithörande frågor böra behandlas av juridiskt skolad personal. Vid
fullgörandet av sina arbetsuppgifter har luftfartsstyrelsen att samverka med
ett mycket stort antal myndigheter, organisationer och företag inom Sverige
och i utlandet. Den omfattande skriftväxling, som härvid uppkommer, torde
i väsentlig utsträckning böra ombesörjas av administrativt utbildad personal
inom styrelsen. En särskilt betydelsefull uppgift, där juridisk sakkunskap erfordras,
är handläggningen av markförvärvsärenden och ärenden angående
byggnadsbestämmelser för områden invid flygplatser.

Närmare angivet skulle på kansliet ankomma i huvudsak följande juridiska
och administrativa uppgifter, nämligen

att handlägga frågor örn utfärdande av ny författning eller förklaring, ändring
eller upphävande av gällande författning,

att biträda vid utfärdandet av tillämpningsbestämmelser inom luftfartsstyrelsens
olika verksamhetsområden,

att i samarbete med andra därav berörda avdelningar bereda ärenden angående
konventioner, koncessioner, taxor, tidtabeller, tillstånd till flyguppvisningar
och reklamflygningar, understöd åt privatflyget samt upphandling
m. m.,

att biträda med juridisk sakkunskap vid haveriutredningar,

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 39

att handlägga ärenden angående anslagsäskanden och andra framställningar
till Kungl. Majit om anvisande av medel,

att handlägga ärenden angående förvärv, försäljning och upplåtelse av
mark för flygplatser och andra luftfartsanläggningar,

att handlägga frågor rörande sådana åtgärder, som erfordras för att möjliggöra
flygplatsernas framtida utvidgning och för säkerställa flygtrafiken
för hindrande bebyggelse i flygplatsernas omgivningar,
att handlägga personalärenden och disciplinmål,
att ombesörja skriftväxling med utländska myndigheter,
att sammanställa och översätta utländska författningar, uppsatser och betänkanden
rörande luftfart,

att hava överinseende över arbetet med luftfartsstatistiken samt
att svara för luftfartsstyrelsens registratur och bibliotek.

Vid beträffar det kamerala arbetet hava de sakkunniga framhållit följande.

Luftfartsstyrelsens medelsförvaltning kommer att omfatta icke endast
vederbörande avlönings- och omkostnadsanslag utan även de å luftfartsfondens
stat uppförda delposterna samt på kapitalbudgeten under luftfartsfonden
anvisade investeringsanslag ävensom under fjärde huvudtiteln anvisade
anslag till privatflyget m. m. Vid sidan av kassabokföringen erfordras för
luftfartsledernas underhålls- och driftkostnader samt för den elektrotekniska
anläggningsverksamheten teknisk specialbokföring, vilken bör ombesörjas av
den kamerala personalen inom kansliet.

I samband med luftfartsstyrelsens inrättande synes en omläggning av flygplatsförvaltningarnas
kassarörelse böra genomföras. Denna är för närvarande
baserad på förskottssystem, vilket medför, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
har direkt redogöraransvar för förvaltningarnas medelsförvaltning.
De sakkunniga vilja föreslå, att flygplatsförvaltningarna, i likhet med
vad som exempelvis är fallet beträffande vägförvaltningarna, i ekonomiskt
hänseende göras till underförvaltningar under luftfartsstyrelsen med det direkta
redogöraransvaret lagt på flygplatscheferna.

Beträffande personalbehovet å kansliavdelningen anföra de sakkunniga.

Kansliet bör förestås av en byrådirektör i lönegraden A 28. För behörighet
till denna befattning bör fordras juris kandidatexamen och tingstjänstgöring.
Byrådirektören bör genom tidigare verksamhet ha förvärvat ingående erfarenhet
rörande statligt administrativt arbete, önskvärt är därjämte att han
besitter goda språkkunskaper samt att han har tidigare praktisk erfarenhet
rörande markförvärvsfrågor.

För juridiska och administrativa göromål torde i övrigt böra finnas personal
i ungefär samma omfattning som inom den nuvarande luftfartsavdelningen.
De sakkunniga vilja sålunda föreslå, att följande befattningar å väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning överflyttas till luftfartsstyrelsen,
nämligen

1 förste byråsekreterare i lönegraden Eo 24,

1 byråsekreterare » » A 21 samt

1 förste amanuens » » Eo 18.

Vidare torde inom luftfartsstyrelsens kansli böra inrättas ytterligare en
förste amanuenstjänst i lönegraden Eo 18 ävensom en amanuensbefattning i
lönegraden Eo 15 i stället för de tvenne amanuenstjänster mod arvode enligt
17:e löneklassen, som för närvarande finnas å luftfartsavdelningen.

Inom kansliet bör finnas ett språkkunnigt kanslibiträde i lönegraden A 7

Kungl. May.ts proposition nr 262.

nied uppgift bland annat att utföra översättningsarbeten och ombesörja utskrift
av brev på främmande språk. Vidare torde behov föreligga av ett kontorsbiträde
i lönegraden A 4 för arbetet med styrelsens och lokalförvaltningarnas tjänstematriklar
m. m.

För ledningen av det kamerala arbetet erfordras en befattningshavare med
högre kompetens i fråga om dylikt arbete. Med hänsyn till det jämförelsevis
stora förvaltningsområde, varom här är fråga, torde för ändamålet böra inrättas
en komr er arbefattning i lönegraden A 22.

Såsom medhjälpare åt kamreraren bör finnas en kontorsskrivare i lönegraden
Eo 15. Denne erfordras i första hand för handhavandet av den tekniska
specialbokföringen. Han bör därjämte biträda med granskning av reseräkningar
och dylikt samt tjänstgöra såsom vikarie för kamreraren. En befattning
av här ifrågavarande slag finnes redan inom den nuvarande luftfartsavdelningen.

För kassabokföringen och andra kassagöromål föreslås en kontorist i lönegraden
A 9, ett kontorsbiträde i lönegraden A 4 och ett skrivbiträde i lönegraden
Eo 2.

Registraturet bör liksom hittills handhavas av en kontorist i lönegraden
A 9, vilken bör ha till hjälp ett kontorsbiträde i lönegraden Eo 4.

Enligt de sakkunnigas nu återgivna förslag skulle kansliets personal utgöras
av följande befattningshavare, nämligen:

Befattning Lönegrad

1 byrådirektör ............................................. A 28

1 förste byråsekreterare ................................. Eo 24

1 kamrerare ................................................ A 22

1 byråsekreterare .......................................... A 21

2 förste amanuenser ....................................... Eo 18

1 amanuens ................................................... Eo 15

1 kontorsskrivare .......................................... Eo 15

2 kontorister ................................................ A 9

1 kanslibiträde ............................................. A 7

2 kontorsbiträden .......................................... A 4

1 kontorsbiträde .......................................... Eo 4

1 skrivbiträde ................................................ Eo 2.

För luftfartsstyrelsens avdelningar
gemensam personal.

De sakkunniga förorda, att den för närvarande inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
militäravdelning tjänstgörande flygassistenten efter omorganisationen
överföres till luftfartsstyrelsen.

De sakkunniga hava ansett, att den för de olika avdelningarna särskilt beräknade
biträdespersonalen bör kunna i viss utsträckning medhinna även förekommande
skrivgöromål. Utöver denna personal erfordras emellertid viss
för styrelsen gemensam skrivpersonal. De sakkunniga hava räknat med ett
behov av 4 skrivbiträden i lönegraden Eo 2.

Beträffande ytterligare erforderlig gemensam personal anföra de sakkunniga.

Kungl. May.ts proposition nr 262.

Vidare torde stadigvarande behov av åtminstone två expeditionsvakter föreligga.
Den ene av dessa bör vara förste expeditionsvakt i lönegraden A 7 och
den andre expeditionsvakt i lönegraden A 5. Luftfartsstyrelsen lärer åtminstone
till en början få inrymmas i den nuvarande luftfartsavdelningens tjänstelokaler.
Den omständigheten, att dessa lokaler äro uppdelade på tre olika
fastigheter, medför ökat behov av vaktmästarpersonal. Med hänsyn härtill
torde tills vidare ytterligare en expeditionsvakt vara erforderlig. Denne bör
lämpligen placeras i lönegraden Ex 5.

Slutligen böra medel beräknas för en telefonist i lönegraden Eo 4.

I detta sammanhang må förutskickas att de sakkunniga i det följande
komma att föreslå, att i luftfartsstyrelsens icke-ordinariepost inräknas ett belopp
å cirka 10 000 kronor, avsett bland annat för anställande av tillfällig personal.

Yttranden.

Allmänt.

Statskontoret har tillstyrkt den föreslagna organisationen av luftfartsstyrelsen
på fyra avdelningar. Beräkningen av personalbehovet har ämbetsverket
funnit mera svårbedömlig. Emellertid hade statskontoret fått det allmänna
intrycket, att det sakkunniga varit förhållandevis försiktiga i sina kalkyler
liksom ock med avseende på löneavvägningen för flertalet befattningar.
Statskontoret har förklarat sig förutsätta, att vid nytillsättning av
tjänster viss tids anställning såsom extra tjänsteman skulle på sedvanligt
sätt föregå befattningshavares överförande på extra ordinarie stat.

De sakkunnigas förslag angående luftfartsstyrelsens organisation och personaluppsättning
har icke föranlett någon erinran från allmänna lönenämndens
sida. Icke heller mot de föreslagna lönegradsplaceringarna av befattningshavare
inom styrelsen har lönenämnden uttalat invändning.

Riksräkenslcapsverket har funnit den av de sakkunniga föreslagna personalorganisationen
otvivelaktigt vara mycket måttlig i förhållande till de
betydande arbetsuppgifter, som komma att åvila luftfartsstyrelsen. Riksräkenskapsverket
framhåller i detta sammanhang, att det nya ämbetsverkets verksamhet
torde bliva av grundläggande betydelse för den svenska civila lufttrafikens
utveckling. Luftfartsstyrelsen komme att förvalta betydelsefulla tillgångsvärden
samt syssla med svenska och internationella trafiktekniska problem
av stor betydelse.

Väg- och vattenhy g gnadsstyr elsen har framhållit, att stora och betydelsefulla
uppgifter väntade den blivande luftfartsstyrelsen. Den måste bland annat
omedelbart gripa sig verket an med planläggning av det omfattande arbete,
som sammanhängde med den kommande fredstidens verksamhet. Styrelsens
personalorganisation måste givas sådan styrka, att styrelsen bleve i stånd icke
blott att bemästra de vanliga rutin- och förvaltningsärendena utan även att
föra utvecklingen framåt. Luftfartsstyrelsens uppgifter såsom ledande, kontrollerande
och förvaltande organ för den civila luftfarten måste var för sig
bliva väl tillgodosedda i personalhänseende. Då det vore svårt att i nuvarande
läge angiva luftfartsstyrelsens personalbehov, sedan fredsmässiga förhållanden
inträtt, borde det få ankomma på den nya styrelsen att framdeles själv av -

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 262.

giva de framställningar om personalförstärkning, till vilka den kunde finna
anledning. Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens mening vore det emellertid
angeläget, att organisationen icke gjordes alltför snäv från början.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har framhållit vikten av
att luftfartsstyrelsen erhölle möjligheter att genom väl avvägda löner draga
till sig befattningshavare med erforderliga kvalifikationer. Förbundet har
fäst uppmärksamheten på, att befordringsutsikterna i det nya ämbetsverket
syntes bliva relativt små och att vid lönesättningen i fråga örn ett flertal befattningar
tillräcklig hänsyn till dessa förhållanden icke syntes hava tagits.

Statsverkets ingenjörsförbund har med utgångpunkt från en jämförelse med
vissa andra statliga verk funnit ingenjörsbefattningarna i den nya luftfartsstyrelsen
genomgående för lågt placerade.

Kritiska synpunkter med avseende å de föreslagna löneställningarna hava
även framförts av Sveriges högskolebildade väg- och vattenbyggares riksförbund,
civilförvaltningens personalförbund, svenska teknologföreningen och
yngre elektroingenjörers förening.

Yerksstyrelsens sammansättning'' in. m.

Statskontoret har i sitt yttrande erinrat, hurusom jag vid anmälan av
statsverkspropositionen för innevarande budgetår rörande statens meteorologisk-hydrografiska
anstalts styrelse förordat, att vid denna anstalt borde i
stället för en styrelse inrättas ett rådgivande organ med huvudsaklig uppgift
att verka för att anstaltens verksamhet fullföljdes efter ett lämpligt
arbetsprogram samt att därvid olika av arbetsresultaten beroende intressen
beaktades. Anstaltens chef borde däremot ensam äga beslutanderätt å anstaltens
vägnar. Yad sålunda anförts har statskontoret funnit i lika mån
böra äga tillämpning på styrelsen för den föreslagna nya luftfartsorganisationen.
Oavsett örn nämnda styrelse gjordes till ett beslutande eller huvudsakligen
rådgivande organ syntes emellertid sammansättningen böra bliva sådan,
att även övriga trafikmedel av betydenhet erhölle någon representation,
så att exempelvis uppkommande samtrafiks- och taxefrågor kunde förutsättas
bliva allsidigt belysta. För att icke ledamotsantalet skulle bliva alltför stort
ville statskontoret ifrågasätta, örn icke den föreslagna ledamoten för utrikesfrågor
skulle kunna undvaras och i mån av behov ersättas av en tillfälligt
adjungerad exjjert.

Stockholms handelskammare har ifrågasatt en utökning av antalet ledamöter
för att tillgodose intresset av representation för såväl den kommersiella
luftfarten som annan civil luftfart.

Handelskammaren i Göteborg har förordat, att plats i styrelsen beredes
åtminstone ytterligare en representant för näringslivet. Enligt handelskammarens
mening kunde det nämligen antagas, att de föreslagna ledamöterna
komme att vara i Stockholm bosatta personer, och det vore önskvärt, att företrädare
funnes även för andra delar av landet. Handelskammaren har med
hänsyn till risken av en alltför stark ämbetsverksbetoning av styrelsen ifrågasatt,
att luftfartsdirektören icke skulle fungera som ordförande utan att en
särskild ordförande skulle utses av Kungl. Maj:t.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 43

Flertalet handelskamrar har förordat, att näringslivets representant i styrelsen
utses av handelskamrarnas nämnd eller efter förslag av nämnden.

Kommerskollegium har funnit det tveksamt, om en utökning av antalet
representanter i styrelsen borde företagas. Kollegium har emellertid ifrågasatt,
huruvida icke olika intressen kunde tillgodoses därigenom, att suppleanter,
som kunde komma att utses för den civila luftfartens och näringslivets
representanter, valdes bland andra intressekretsar än de ordinarie ledamöterna
och inkallades icke blott vid förfall för dessa utan även vid handläggning
av viktigare ärenden, som folie inom området för suppleanternas
särskilda sakkunskap. Kommerskollegium har förutsatt, att handelskamrarnas
nämnd liksom andra framträdande organisationer inom näringslivet skulle erhålla
tillfälle att inkomma med förslag till representant.

Väg- och vattenby g gnadsstyrelsen har anfört följande.

Luftfartsstyrelsen bör hava en fast och handlingskraftig organisation. Om
styrelsen göres för stor, föreligger risk, att de olika ledamöterna känna sitt
ansvar begränsat till att bevaka ärenden, som beröra område där de representera
speciell sakkunskap. Såvitt möjligt böra emellertid samtliga styrelseledamöter
närvara vid föredragning av ärenden av beskaffenhet att avgöras
i plenum. Envar av ledamöterna måste härvid känna fullt ansvar för alla
föredragna ärendens avgörande. Den väntade snabba utvecklingen inom luftfartsväsendet
torde inom relativt kort tid föranleda sådan omorganisation av
luftfartsstyrelsen, att avdelningarna ändras till byråer, vilkas chefer torde
få inträda såsom ledamöter i styrelsen. Med anledning av vad sålunda anförts
och för att icke försvåra en framtida omorganisation på sätt nu antytts,
synes det nödvändigt att antalet ledamöter begränsas så mycket som möjligt.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen finner för sin del de sakkunnigas förslag
i denna del lämpligt avvägt och får därför förorda, att i luftfartsstyrelsen icke
insättas flera ledamöter än de sakkunniga föreslagit.

Såsom i betänkandet framhålles, bör luftfartsdirektören få en ganska vidsträckt
befogenhet att ensam meddela beslut. Vid utarbetande av instruktion
för luftfartsstyrelsen bör denna fråga särskilt uppmärksammas och instruktionen
utformas så, att antalet pleniärenden icke blir för stort. Som exempel
må framhållas, att författningsförslag och tillämpningsbestämmelser, som
grunda sig på internationella överenskommelser och ingångna luftfartsavtal,
icke alltid behöva hänföras till den grupp av ärenden, som skola avgöras i
plenum. Vidare bör uppmärksammas att —- särskilt vad beträffar den ledamot,
som representerar speciell sakkunskap inom den civila luftfartens område —
under styrelsens prövning kunna komma frågor, där ledamoten har ett eget
intresse att tillvarataga antingen personligen eller för något företag, han tillhör.
Vid behandling av dylika frågor bör ledamoten hava rätt att deltaga i
överläggning men ej i beslut.

Flygtekniska försöksanstalten föreslår, att den nya styrelsen utökas med
en representant för flygindustrien, samt anför vidare.

De sakkunnigas förslag, att samarbetet mellan luftfartsstyrelsen och den
tekniska forskningen skulle kunna ske därigenom att luftfartsstyrelsen skulle
ha en representant i försöksanstaltens styrelse, synes icke tillfredsställande,
enär försöksanstaltens styrelse icke befattar sig med frågor av rent teknisk
art. Det samarbete, som åsyftas, skulle möjligen kunnat ernås, om försöksanstaltens
tekniska råd varit tillsatt och luftfartsstyrelsen haft sin representant
i detta. Någon fullgod lösning torde detta emellertid icke vara, enär

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

försöksanstaltens styrelse och tekniska råd båda äro till för att tjäna försöksanstaltens
intressen och icke luftfartsstyrelsens. En för luftfartsstyrelsen
bättre lösning torde dock vara, om den tekniska forskningen i någon
form vore företrädd i luftfartsstyrelsen. Med tanke på den utveckling inom
flygtekniken, som nu är förestående, synes en representant för den flygtekniska
forskningen ha en viktig uppgift inom luftfartsstyrelsen.

Aktiebolaget Aerotransport och svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
hava jämväl föreslagit, att den flygtekniska industrien måtte bliva företrädd
i styrelsen. Bolagen framhålla, att bristen på tekniskt inslag i styrelsen
vore allvarlig med hänsyn till beskaffenheten av åtskilliga frågor,
som styrelsen torde få komma att taga ställning till. Bolagen hava även ansett
det erforderligt, att varje ledamot i styrelsen förses med en suppleant,
som kan inträda vid förfall för den ordinarie ledamoten.

Svenska aeroplanaktiebolaget förordar också, att styrelsen utökas med en
representant för flygindustrien.

Svenska aer oklubben har föreslagit, att styrelsen skulle bestå av minst
fem ledamöter förutom luftfartsdirektören, därav två representanter för den
civila luftfarten, en för vartdera trafikflyget och privatflyget.

Statens meteor olo gisk-hy dr ografiska anstalt har med hänsyn till de erfarenheter,
som föreligga från anstaltens nuvarande organisation, ifrågasatt,
huruvida icke styrelsen i det framlagda förslaget belastats med alltför många
administrativa uppgifter. Anstalten anser sålunda, att styrelsens befogenhet
i samband med tillsättande av tjänster borde begränsas till allenast chefsbefattningarna.
Samma synpunkter hava framförts beträffande ärenden rörande
fel och försummelse i tjänsten.

Organisatorisk indelning.

Mot den föreslagna indelningen av luftfartsstyrelsen på fyra avdelningar
nämligen luftfartsinspektionen, trafikledningen, förvaltningsavdelningen och
kansliet har -—- utom för såvitt angår behov av ett särskilt organ för byggande
av flygplatser—erinran riktats allenast a\ Sveriges industriförbund. Förbundet
har ifrågasatt, huruvida icke trafikledningen och förvaltningsavdelningen
borde sammanföras till en avdelning, en drifttjänstavdelning.

Beträffande avdelningarnas benämning hava olika förslag framförts, vilka
redovisas i det följande.

överbefälhavaren har förordat, att i luftfartsmyndigheten skulle utöver de
av de sakkunniga föreslagna fyra avdelningarna infogas ett militärt organ med
i stort sett följande uppgifter:

a) krigsplanläggning för luftfartsmyndigheten och civila flygföretag m. m.
jämte därmed sammanhängande personalfrågor;

b) samordning av den militära och civila flygsäkerhetstjänsten i fred och
krig;

c) militär granskning av nybyggnads- och ändringsplaner avseende civila
flygfält och därmed sammanhängande anläggningar;

d) typgranskning ur militär synpunkt av viss för den civila luftfarten avsedd
materiel;

Kungl. Majlis proposition nr 262.

e) kontroll över motor- oell segelflygutbildningen.

I detta sammanhang har överbefälhavaren vidare anfört följande.

De sakkunniga föreslå, att det nuvarande systemet för skapande av kontakt
mellan civilt och militärt flyg, d. v. s. genom en hos luftfartsmyndigheten
tidvis (en dag per vecka) tjänstgörande flygassistent ur flygvapnet, bibehålies.
Chefen för flygvapnet har emellertid anmält, att de gemensamma ärendena
redan nu äro av sådan omfattning, att flygassistenten icke hinner med deras
handläggning; detta torde även bliva fallet, örn denne gjorde heltidst jänstgöring
hos luftfartsmyndigheten. De gemensamma ärendena ha för den skull i
stor utsträckning måst fördelas på olika avdelningar inom flygstaben och flygförvaltningen.
Detta förhållande är emellertid synnerligen otillfredsställande
och bör icke fortsätta, eftersom dels den uppdelade handläggningen av hithörande
ärenden försvårar överblicken och därmed minskar effektiviteten,
dels flygstabens och flygförvaltningens avdelningar icke erhållit en sammansättning,
som svarar mot denna ökade arbetsbelastning. Det bör i detta sammanhang
beaktas, att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen även efter eventuell
utbrytning av luftfartsmyndigheten bör äga tillgång till sakkunskap i flygmilitära
frågor.

Personalbehov och lhneställning lii. m.

Verkschefen.

Med hänsyn till de stora krav, som icke minst under uppbyggnadsperioden
måste ställas på luftfartsstyrelsens chef, har statskontoret förklarat sig icke
vilja motsätta sig, att tjänsten såsom luftfartsdirektör i enlighet med de sakkunnigas
förslag hänföres till lönegraden C 10, ehuru eljest vissa skäl enligt
statskontorets mening kunde tala för att man tills vidare stannade för en något
lägre placering.

Aktiebolaget Aerotransport och svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
föreslå, att styrelsens chef till förhindrande av förväxling med luftfartsbolagens
direktörer benämnes överdirektör i stället för luftfartsdirektör.
Lönegraden C 10 hava bolagen funnit för låg med hänsyn till överdirektörens
ställning såsom verkschef.

Luftfartsinspektionen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har beträffande luftfartsinspektionen anfört
huvudsakligen följande.

De sakkunniga hava förklarat en förstärkning av luftfartsinspektionens personal
påkallad redan med hänsyn till den ökning av inspektionens arbetsuppgifter,
som vore förestående. De sakkunniga hava också föreslagit en viss
förstärkning av personalen i kvalitativt hänseende. Samtidigt synas emellertid
de sakkunniga hava räknat med att den jämlikt särskilt bemyndigande av
Kungl. Majit inrättade ingenjörsbefattningen med arvode enligt löneklass 20
skulle indragas. Antalet föreslagna befattningar är därför detsamma som för
närvarande.

Med hänsyn till ökningen av arbetsuppgifterna är det emellertid ofrånkomligt,
att arbetskraften förstärkes även kvantitativt. Med hänsyn härtill får
styrelsen föreslå, att nämnda ingenjörsbefattning bibehålies och förändras till
byråingenjör i lönegrad Eo 21.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Luftfa ^inspektören bör i första hand vara luftfartsdirektörens ställföreträdare.
Med hänsyn härtill och till de höga krav, som i övrigt måste ställas
på hans kompetens, får styrelsen föreslå, att han i lönehänseende jämställes
med byråchef och icke placeras i lägre lönegrad än C 6.

Den föreslagna ingenjörsassistenten bör utbytas mot en ingenjör i lönegraden
Eo 20.

Statskontoret har förklarat sig icke kunna tillstyrka, att på förevarande
område inrättas ingenjörsbefattningar i 27 lönegraden. Ämbetsverket har
erinrat örn att normalgraden för de högre ingenjörstjänsterna inom centrala
verk i allmänhet med undantag för affärsverken är 26 lönegraden. Till denna
grad vore bland annat hänförda förste byråingenjörerna vid väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
samt vägingenjörerna. Av de båda föreslagna luftfartsingenjörerna
har statskontoret ansett att den ene borde hänföras till lönegraden
A 26, medan den andre liksom i nuvarande organisation syntes böra
tills vidare kvarstå i lönegraden Eo 24. För biträdesgöromål syntes vara tillräckligt
med ett ordinarie kontorsbiträde i lönegraden A 4. För närvarande åtnjöte
detta biträde lön enligt löneklass 4.

Flygtekniska försöksanstalten har framhållit, att luftfartsinspektionens personalorganisation
icke syntes tillfyllest med hänsyn till nödvändigheten av
ständig anpassning av byggnadsbestämmelserna efter den flygtekniska utvecklingen.
Av samma skäl förordar anstalten, att luftfartsinspektören erhåller
en högre löneställning än som föreslagits av de sakkunniga. Anstalten
anför vidare i huvudsak följande.

I betänkandets redogörelse för de arbetsuppgifter, som skola åligga luftfartsinspektionen,
nämnes icke något örn de bestämmelser m. m., som skola
följas vid typbesiktning, typprov och dylikt. Särskilt på senare tid har ett
ganska avsevärt antal civila motor- och segelflygplantyper tillverkats och konstruerats
här i landet, och det finnes anledning förvänta, att denna verksamhet
efter kriget kommer att avsevärt öka i omfattning. De internationella bestämmelser,
som hittills varit gällande för de stater, vilka varit anslutna till
den internationella luftfartskonventionen (CINA), äro alldeles för allmänna
och därtill i väsentliga avseenden för omoderna för att kunna läggas till grund
för konstruktion respektive typgranskning av flygplan. I Sverige, som saknat
egna byggnadsbestämmelser, har man därför hittills följt någon av stormakternas
föreskrifter, vanligen Tysklands men i viss utsträckning även USA:s.
Det har ifrågasatts, att särskilda svenska byggnadsföreskrifter borde utfärdas
dels med hänsyn till specifikt svenska förhållanden och dels för att taga vara
på och sammanställa de värdefulla och omfattande erfarenheter, som vunnits
i Sverige med civila och militära in- och utländska flygplantyper. Även örn
det med visst fog kan anses, att ett litet land som Sverige icke bör ha egna,
fullständiga byggnadsbestämmelser — eller att tiden härför ännu icke är
mogen — samt att de kommande internationella bestämmelserna på området
kanske böra avvaktas, är det ofrånkomligt, att vissa bestämmelser måste fastläggas
av svensk civil (respektive militär) myndighet, nämligen dels föreskrifter
örn vilka utländska bestämmelser, som skola följas — samt i förekommande
fall översättning och tolkning av desamma — och dels kompletteringsbestämmelser
till desamma. I detta sammanhang må det erinras örn att
det sannolikt kommer att taga lång tid, innan nya internationella bestämmelser
komma till stånd, och att dessa aldrig eller åtminstone icke på mycket

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

länge komma att bli så detaljerade oell kunna så smidigt anpassas efter den
fortlöpande utvecklingen, som är fallet med stormakternas byggnadsbestämmelser.
De internationella föreskrifterna kunna därför icke ersätta speciella
svenska bestämmelser. Uppgiften att för civil luftfart inom Sverige fastställa
sådana bestämmelser bör tillkomma luftfartsstyrelsen.

Aktiebolaget Aer otransport och svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
anföra bland annat.

Med hänsyn till den kompetens luftfartsinspektören bör besitta ifrågasätta
bolagen, huruvida icke lönegraden C 5 är för låg, och föreslå tjänstens placering
i minst lönegraden C 8. Med hänsyn till att de på luftfartsinspektören
fallande göromålen med all sannolikhet, i betraktande av den kommande stora
utvecklingen på flygteknikens område, komma att bliva synnerligen omfattande
samt att luftfartsinspektören även framdeles kommer att företaga långvariga
tjänsteresor utomlands ifrågasätta bolagen, huruvida icke tjänsten såsom
biträdande luftfartsinspektör bör kvarstå utan ändring av den föreslagna
personalsammansättningen inom avdelningen i övrigt.

Enligt förslaget skulle en ingenjörsassistent i lönegraden Eo 17 bland
annat verkställa provflygningar. Alldenstund betydande kompetensfordringar
måste ställas på den, som skall utföra sådana flygningar, torde löneförmånerna
för ifrågavarande befattningshavare böra avsevärt förbättras.

De sakkunniga förutsätta, att luftfartsinspektionen liksom hittills skall
bliva den avdelning, som i första hand skall företräda luftfartsstyrelsen vid
handläggning av ärenden rörande konventioner med främmande länder.
Visserligen falla helt naturligt åtskilliga med konventionsfrågor sammanhängande
spörsmål inom luftfartsinspektionens kompetensområde, men det
förefaller bolagen mest naturligt, att dylika frågor centralt handläggas av det
av de sakkunniga föreslagna kansliet med dess juridiska expertis, givetvis i
intimt samarbete med övriga berörda avdelningar inom styrelsen.

Svenska teknologföreningen har betecknat löneställningen C 5 för luftfartsinspektören
såsom för låg.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har givit uttryck åt
samma mening samt förordat, att befattningen höjes till lönegraden C 8. Även
en höjning av löneställningen för luftfartsinspektörens närmaste man anses
motiverad. Den av de sakkunniga föreslagna befattningen såsom ingenjörsassistent
i lönegraden Eo 17 föreslås skola placeras i lönegraden Eo 21.

Statsverkets in g en järs förbund, som jämväl funnit luftfartsinspektörens
föreslagna lönegradsplacering för låg, föreslår tjänstens placering i lönegraden
C 8. Förbundet förordar vidare, att en av de föreslagna luftfartsingenjörerna
i 27 lönegraden erhåller ställning såsom biträdande luftfartsinspektör
med placering i lönegraden C 4. Förbundet har vidare föreslagit, att
befattningen såsom ingenjörsassistent utbytes mot en ingenjörsbefattning i
lönegraden 21 och att flygersättning i förekommande fall utgår till befattningshavaren.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening har för sin del
föreslagit, att sistnämnda befattning placeras i lönegraden Eo 19. Föreningen
har vidare föreslagit, att befattningarna såsom luftf artsingenjörer i 27 lönegraden
benämnas förste luftfartsinspektörer.

48 Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Trafikledningen.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att trafikinspektören
måtte placeras i lönegraden Eo 26 i stället för Eo 24, som förordats av de
sakkunniga.

Statskontoret har funnit det föreslagna kanslibiträdet i Eo 7 böra utbytas
mot ett ordinarie kontorsbiträde i lönegraden A 4.

Aktiebolaget Aerotransport och svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
hava till undvikande av förväxling med trafikbolagens motsvarande avdelningar
föreslagit, att trafikledningen måtte benämnas flygsäkerhetsavdelningen
eller eventuellt flygkontrollavdelningen. Av samma anledning föreslå
bolagen, att benämningen trafikdirektör för chefen för avdelningen respektive
titeln trafikinspektör för dennes närmaste medhjälpare och ställföreträdare
utbytas mot flygkontrollchef respektive flygkontrollör.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har föreslagit, att befattningen
såsom kanslibiträde i lönegraden Eo 7 utbytes mot en kontoristbefattning
i lönegraden Eo 9. Såsom skäl härför anför förbundet, att innehavaren
av befattningen, på vilken komme att läggas bland annat viss telefonförbindelse
med de utländska myndigheterna och luftfartsbolagen, måste
besitta goda språkkunskaper.

Med avseende å frågan örn handhavandet av radiotjänsten har vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen anfört följande.

Styrelsen är alltjämt av den uppfattningen, att radiotjänsten organisatoriskt
hör till flygsäkerhetstjänsten. Under förutsättning att av de sakkunniga
ifrågasatt ändring av instruktionen för markradiopersonalen kommer till
stånd och att de teleprinterförbindelser med tillhörande apparater, som användas
för flygsäkerhetstjänsten, få begagnas av luftfartsstyrelsen och dess
personal för varje slag av tjänstemeddelande i den ordning, som de sakkunniga
i betänkandet angivit, vill styrelsen icke motsätta sig, att den nuvarande
organisationen ytterligare prövas. Ett villkor härför är emellertid, att en
lämplig trafiktjänsteman från telegrafstyrelsen -—• t. ex. kontrollören på
radiobyråns flygradioavdelning —- beordras tjänstgöra som förbindelseman
mellan telegrafstyrelsen och luftfartsstyrelsen på samma sätt, som föreslagits
beträffande förbindelsemannen mellan meteorologisk-hydrografiska anstalten
och luftfartsstyrelsen.

Var och en av de nämnda förbindelsemännen torde böra tillerkännas ett
mindre arvode örn förslagsvis 50 kronor i månaden eller också böra deras
löneförmåner på annat sätt i motsvarande mån justeras. Kostnaderna härför
böra bestridas av luftfartsstyrelsens medel.

Riksräkenskapsverket har funnit förslaget att radiopersonalen på flygplatserna
skall vara underställd telegrafstyrelsen främst vara motiverat av att
radiopersonalens befordringsförhållanden skulle bättre tillgodoses inom telegrafverket.
Riksräkenskapsverket har ansett sig i ärendets nuvarande läge
icke böra avstyrka vad de sakkunniga härutinnan förordat men har ifrågasatt,
huruvida man icke skulle kunna tillgodose de personalsynpunkter, som ligga
till grund för de sakkunnigas ställningstagande i frågan, utan att därför behöva
bibehålla den i och för sig mindre tillfredsställande organisationsformen med
uppdelning av flygplatspersonalen på olika myndigheter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Telegrafstyrelsen har i denna fråga anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga ha bland annat angivit, att den nyinrättade trafikledningen
i luftfartsstyrelsen skulle i samråd med telegrafstyrelsens radiobyrå och
SMHA fastställa tjänstgöringsplaner för radio- och väderlekspersonalen vid
flygplatserna. Fastställandet av planer för radiopersonalens tjänstgöring (s. k.
vaktlistor) bör givetvis ankomma på styrelsens radiobyrå, varför trafikledningens
befogenhet i detta avseende endast skall vara att bestämma de tider,
då flygsäkerhetstjänsten, inklusive radio- och väderlekstjänst, skall vara i
funktion.

De sakkunniga anföra vidare, att de skäl, som anförts för en överflyttning
av markradiostationernas personal från telegrafstyrelsen till luftfartsstyrelsen,
väsentligen hänförde sig till frågan örn befälsförhållandet mellan denna personal
och flygledarpersonalen. Det syntes de sakkunniga uppenbart, att radiopersonalen
i fråga örn flygsäkerhetstjänstens handhavande skulle vara underställd
flygledarnas ordergivning. Så vore emellertid för närvarande icke till
alla delar fallet. Sedan de sakkunniga därefter påvisat, att starka skäl talade
för att luftfartsstyrelsen icke borde handhava radiopersonalen, anföra de sakkunniga,
att här berörda angelägenhet enligt deras mening borde kunna
ordnas på ett betydligt enklare sätt än genom att överflytta radiopersonalen
till luftfartsstyrelsen. De sakkunniga hade kommit till den uppfattningen,
att förevarande fråga borde kunna lösas på ett tillfredsställande sätt genom
att instruktionen för markradiopersonalen ändrades på sådant sätt, att flygledarnas
ordergivningsrätt beträffande flygsäkerhetstjänsten klart framginge.
Denna åsikt delar telegrafstyrelsen.

De sakkunniga anföra därefter, att det syntes nödvändigt, att flygledarna
erhölle viss undervisning rörande de tekniska och formella förutsättningarna
för markradiotjänsten för att de skulle kunna utöva ledningen över telegrafistpersonalen.
Detta uttalande kan telegrafstyrelsen icke biträda. Ledningen
över telegrafistpersonalen på markradiostationerna bör omhänderhavas av
telegrafstyrelsen och styrelsen underställt befäl på markradiostationerna. Styrelsen
varnar bestämt för att den ytliga sakkunskap, som flygledarna vunnit
genom att »erhålla viss undervisning rörande de tekniska och formella förutsättningarna
för markradiotjänsten», skall få göra sig gällande gentemot den
mångåriga trafikvana och kännedom örn trafikförhållandena, som telegrafverkets
personal och platsbelal förvärvat. Flygledarna ha att lämna radiopersonalen
besked örn vilka meddelanden, som skola sändas i och för flygsäkerhetstjänsten.
Radiopersonalen har att, i den mån det är tekniskt möjligt, utföra
dessa order. Något annat befälsförhållande över radiopersonalen från
fiygledarnas sida bör icke ifrågakomma.

I samband härmed får telegrafstyrelsen överlämna en skrivelse i ärendet
från telegrafverkets radiotelegrafisters förening den 15 februari 1945. Såsom
framgår av skrivelsen anse även radiotelegrafisterna, att flygledarnas befogenhet
i avseende på markradiostationernas ledning bör begränsas till ordergivning
och direktiv för luftfartens säkerställande, varvid markradiostationerna
såsom förmedlande organ äro skyldiga att verkställa vad som i enlighet med
förefintliga instruktioner finnes angivet.

De sakkunniga ha vidare bland annat föreslagit, att teleprinteranläggningarna
skulle få begagnas av luftfartsstyrelsen och dess personal för varje
slag av tjänstemeddelande. Telegrafstyrelsen har intet att erinra häremot
men får framhålla, att teleprinterförbindelserna redan nu i vissa fall äro synnerligen
väl utnyttjade enbart av den egentliga luftfartstrafiken. Sålunda har
en undersökning av trafiken Bromma—Bulltofta den IG februari 1945 givit
till resultat, att under tiden kl. 8.00—18.00 det längsta uppehållet i sänd Bihang

till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262. 708 45 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

ningen till Bulltofta var 11 minuter och att under bråd tid, d. v. s. kl. 8.00—•
9.00, 11.00—13.00 och 14.00—15.00, de längsta uppehållen i sändningarna
uppgingo till allenast 4 minuter. Även en relativt ringa ökning av trafiken
på denna förbindelse torde resultera i krav på ökad personal och på flera förbindelser.
Styrelsen förutsätter därför, att sådana förvaltningsmeddelanden,
som lämpligen kunna sändas med vanlig post eller eventuellt medfölja luftfartygen,
icke böra belasta teleprinterförbindelserna och deras personal.

Enligt de sakkunniga borde det ankomma på vederbörande flygledare att
i förekommande fall avgöra, i vilken ordning meddelanden finge avsändas.
Häremot får telegrafstyrelsen emellertid erinra, att för nu befordrade telegram
redan finnas noggranna internationella bestämmelser örn befordringsordning,
i vilken varken flygledaren eller någon annan bör ingripa. Då styrelsen
är enig med de sakkunniga därom, att ifrågasatta förvaltningsmeddelanden
böra komma efter den andra trafiken, är därmed ordningen mellan
meddelandena fastställd, och någon anledning föreligger icke att häri lämna
några befogenheter åt flygledarna.

Förvaltningsavdelningen.

Statskontoret har funnit det ovisst, örn avdelningens arbetsuppgifter framdeles
bomme att utvisa en stegring, som svarade emot en fördubbling av personalen,
vilket statskontoret funnit de sakkunnigas förslag innebära. Ämbetsverket
föreslår, att en förste byråingenjör i Eo 26 samt en ritare i Eo 12 måtte
utgå samt att det föreslagna ritbiträdet i Eo 8 måtte ersättas med en tjänst i
Ex 7. Enligt statskontorets mening bleve personalbehovet även med dessa
jämkningar väl tillgodosett i jämförelse med den personal, som nu funnes.

Statskontoret har likaledes förordat vissa modifikationer med avseende å
personalstatsförslaget för den blivande elektrosektionen. Sålunda föreslås,
att en byråingenjörsbefattning i Eo 21 utbytes mot en ingenjörsassistentbefattning
i Eo 17 samt att antalet ritare i Eo 15 minskas till 1. Det nuvarande
kontorsbiträdet med avlöning enligt löneklass 4 bör enligt statskontorets
mening uppföras på ordinarie stat med placering i lönegraden A 4.

Biksräkenskapsverket har förklarat sig icke kunna finna det tillfredsställande,
att avdelningens chef placeras allenast i byrådirektörs grad.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har funnit starka skäl
tala för att befattningen såsom chef för förvaltningsavdelningen placeras i
lönegraden A 30. Även beträffande vissa andra befattningar framför förbundet
ändringsförslag. För den befattningshavare med radioteknisk sakkunskap,
som de sakkunniga upptagit såsom byråingenjör i lönegraden Eo 24, föreslår
sålunda förbundet lönegraden Eo 26.

För den befattningshavare, som skall utföra de centrala arbetsuppgifterna
beträffande fältunderhållet, föreslås lönegraden Ä 19. Enligt förbundet skulle
eljest skillnaden mellan den centrala befattningen och fältmästarbefattningarna
vid flygfälten bliva för liten. Beträffande de å avdelningen föreslagna
ritarbefattningarna förordas en höjning av löneställningen till Eo 17 för en
befattning och Eo 15 för övriga.

Statsverkens ingen]örsförbund har jämväl föreslagit, att åt avdelningens
chef gives ställning såsom byråchef i lönegraden A 30. Såsom titel som be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

fattningshavare förordar förbundet förste byrådirektör. Beträffande vissa
andra för avdelningen upptagna befattningar påyrkas vidare höjd lönestä.11-ning. För den byråingenjör, som skall handlägga radiotekniska frågor, förordas
sålunda lönegraden Eo 26. För den byråingenjör, som upptagits i
Eo 21 med uppgift att utöva tillsynen över elektriska nyanläggningar, utbyggnader
m. m., föreslås lönegraden Eo 24. För den lägre tekniska personalen på
avdelningen påyrkas bättre befordringsmöjligheter. De av de sakkunniga
föreslagna befattningarna böra därför ej få anses alltför strikt bundna vid
angivna placeringar, utan anpassning bör tid efter annan ske efter innehavarnas
utbildning, erfarenhet och tjänstetid i överensstämmelse med vad
som tillämpas inom andra grenar av statsförvaltningen. För den i betänkandet
upptagna ingenjörsassistenten förordas placering i Eo 18. En av de för
elektrosektionen avsedda ritarna anses redan från början böra tagas i anspråk
för mera självständiga arbetsuppgifter och vara ledare för de övriga samt därför
böra placeras i Eo 17 med titeln ingenjör. Övriga under benämningen ritare
upptagna befattningshavare anses böra placeras i lägst Eo 15, i den mån de
varit anställda i statstjänst minst 2 år och hava föreskriven teknisk kompetens.

Väg- och vattenbi/ggnadsstgrelsen har beträffande förvaltningsavdelningens
uppgifter och benämning samt beträffande avdelningschefens löneställning
yttrat.

De sakkunniga hava anslutit sig till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tidigare
förslag örn att den egentliga förvaltningen av luftfartsledernas anläggningar
skall i huvudsak decentraliseras till tre distriktsförvaltningar. De förvaltningsärenden,
som från distriktsförvaltningarna inkomma till styrelsen,
skola emellertid huvudsakligen handläggas av ifrågavarande avdelning. Denna
skall tekniskt övervaka, kontrollera och rationalisera förvaltningsarbetet.
Huvuddelen av avdelningens arbetsuppgifter äro emellertid av annan natur.
Avdelningen skall sålunda genom en planläggningssektion utreda behov av
nyanläggning och utvidgning av flygplatser och framlägga de förslag, till
vilka utredningarna kunna giva anledning. Vidare skall avdelningen enligt
de sakkunniga genom en byråingenjör utreda behov av radiofyrar, kontrollera
deras funktion och biträda vid besiktningen av luftfartygens radioanläggningar
ur luftvärdighetssynpunkt m. m. Avdelningen skall även planlägga,
kontrollera och utföra de elektriska belysningsanläggningarna vid flygplatser
och luftfartsleder. Slutligen bör det ankomma på avdelningen att upprätta
för luftfarten erforderliga flygroutebeskrivningar över luftfartsleder, flygplatser
och navigationsanläggningar samt att utarbeta det kartmaterial, som
enligt internationella överenskommelser skall tillhandahållas för den internationella
luftfarten. Avdelningens huvudsakliga arbetsuppgifter kunna sammanfattningsvis
benämnas marldjänst. Med anledning härav anser styrelsen
marlctjänstavdelningen vara en lämpligare benämning än förvaltningsavdelningen.

Av vad ovan anförts framgår, att den arbetsbörda, som lägges på avdelningens
chef, är mycket omfattande och betydelsefull, icke minst ur ekonomisk
synpunkt. Synnerligen stora krav måste ställas på hans kvalifikationer.
Hans arbetsuppgifter sträcka sig över flera arbetsområden. Han skall samordna
och sammanhålla underavdelningarnas verksamhet. Därjämte fordras
ett intimt samarbete med samtliga myndigheter, som äro representerade på

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

flygplatserna, och särskilt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, chefen för flygvapnet,
flygförvaltningen, flygbasområdescheferna och försvarsområdesbefälhavarna.

Det råder ingen tvekan om att arbetets omfattning och art motiverar avdelningens
organisation som en särskild byrå. Ur organisatorisk synpunkt spelar
det emellertid mindre roll örn den avdelning, som direkt under verkschefen
handlägger ärendena, benämnes avdelning eller byrå. Inrättandet av särskild
byrå kan anstå tills vidare i avvaktan på omprövning av frågan örn även
övriga avdelningars förändring till byråer. Däremot kan det icke vara likgiltigt,
vilken löneställning chefen för avdelningen får. Örn chefsposten från
början besattes med en mindre kvalificerad kraft, kan det senare bliva svårt
att i samband med avdelningens förändring till byrå åstadkomma eventuellt
behövligt personbyte. Därför finner sig styrelsen icke kunna underlåta att
föreslå, att chefen i lönehänseende redan nu jämställes med byråchef. Enligt
styrelsens mening är denna befattning därjämte av sådan särskild betydelse,
att den liksom luftfartsinspektören och trafikdirektören bör hänföras till
löneplan C civila avlöningsreglementet. Styrelsen föreslår därför, att den
placeras i lönegrad C 6, tills vidare såsom förste byrådirektör.

Beträffande personalbehovet i övrigt för de av de sakkunniga avsedda
arbetsuppgifterna å avdelningen anför väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Trots att förvaltningen av flygplatserna decentraliserats till tre förvaltningsdistrikt
måste man räkna med att åtskilliga förvaltningsärenden av tekniskt
administrativ natur komma att handläggas av luftfartsstyrelsen. Förslag,
som göras av distriktsförvaltningarna, skola granskas, remisser angående bebyggelsen
kring flygplatser, framdragandet av telegraf- och telefonledningar
m. m. samt frågor örn upplåtelse av mark och uthyrning av utrymmen äro
ärenden av den art, att de i de flesta fall måste prövas av styrelsen. Det kan
icke vara tillfredsställande, att som de sakkunniga föreslagit alla dessa ärenden
skola handläggas enbart av förste fältmästaren. Enligt styrelsens förmenande
bör förste byrådirektören hava en högre tjänsteman, som kan bereda
dessa ärenden och på vilken det dessutom skulle ankomma att under förste
byrådirektören samordna planläggnings- och elektrisk byggnadsverksamhet
med verksamheten i övrigt vid flygplatserna. Denne befattningshavare skulle
även anförtros arbeten med reglementen och instruktioner av teknisk art berörande
flygplatserna. Han skall kunna användas för internationellt konferensarbete
samt kunna företaga inspektionsresor, rekognosceringar och
undersökningar för marktjänstavdelningens räkning. Styrelsen får därför
föreslå, att å marktjänstavdelningen bibehålies den förste byråingenjör i lönegraden
A 26, som finnes å den nuvarande marktjänstavdelningen.

För handhavandet av arbetet med kartor och beskrivningar av luftfartslederna
samt för utarbetandet av ritningar till byggnadsbestämmelser runt
flygplatserna m. m. erfordras vidare en befattningshavare, vilken lämpligen
bör placeras såsom ingenjör i lönegraden Eo 20. Denna befattning motsvarar
den, som på s. 19 i betänkandet finnes upptagen under flygplatssektionen och
för närvarande avlönas med arvode enligt löneklass 19.

Personalbehovet för här avsedda arbetsuppgifter skulle alltså beräknas till

1 förste byråingenjör .................................... A 26

1 ingenjör ................................................... Eo 20

1 förste fältmästare ....................................... Eo 18

För samordnande av planläggningsarbetet för byggnader m. m., för biträde
med utarbetande av skisser och som sakkunnig beträffande underhåll av bygg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

nader erfordras såsom för närvarande, utöver vad de sakkunniga föreslagit, en
ingenjör, som lämpligen bör placeras i lönegraden Eo 20. Denna befattning
motsvarar den, som på s. 19 i betänkandet finnes upptagen under byggnadsavdelningen
och redovisas såsom avlönad enligt löneklass 17 men numera åtnjuter
lön enligt löneklass 18.

Behovet av personal för flygplatsutredningar m. m. bör alltså beräknas

på följande sätt:

1 förste byråingenjör .................................... Eo 26

1 byråingenjör ............................................. Eo 24

1 ingenjör ................................................... Eo 20

1 ingenjörsassistent ....................................... Eo 17

2 ritare ......................................................... E° 12

1 ritbiträde ................................................... E° 8

1 kontorsbiträde .......................................... A 4

Härtill kommer arbetskraft, för vilken kostnaderna skulle bestridas från
anslaget för projektering av flygplatser. Enligt de sakkunniga skulle detta
anslag få tagas i anspråk endast med Kungl. Maj:ts medgivande, därvid
Kungl. Majit i varje särskilt fall skulle pröva behovet av ifrågasatta utredningsarbeten.
Med anledning härav ifrågasättes, örn icke luftfartsstyrelsen
bör bemyndigas att av detta anslag liksom för närvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
disponera visst belopp, t. ex. sammanlagt 20 000 kronor
per år, till bestridande av kostnader för mätningsarbeten och undersökningar
från luften, geotekniska eller geologiska undersökningar m. m. utan att i
varje särskilt fall underställa Kungl. Majit frågan örn behovet av den ifrågakomna
utredningen.

Med anledning av de sakkunnigas förslag, att anläggningsverksamheten beträffande
luftfartsledernas radiofyrar ävensom arbetet med reparation
och underhåll av dessa fyrar skulle överflyttas till telegrafverket, har styrelsen
yttrat följande.

Badiofyrutrustningen på en flygplats måste betraktas som en del av flygplatsen
och som en viktig faktor i hela säkerhetstjänsten. Radiofyrutrustningen
kompletterar belysningsanläggningarna och gör det möjligt att genomföra
s. k. blindlandningar i även mycket dåligt väder. Denna betydelsefulla säkerhetsutrustning
måste enligt styrelsens bestämda mening handhavas av den
myndighet, som har ansvaret för flygsäkerhetstjänsten i övrigt.

För närvarande skötas flygplatsernas landningsradiofyrar av respektive
flygplatsförvaltningars elektriska montörer. Övriga radiofyrar har väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen sökt placera så, att driftskostnaderna kunna hållas
nere så mycket som möjligt utan eftersättande av säkerhetskraven. I ett fall
är en radiofyr sammanbyggd med en styrelsen tillhörig ljusfyr och båda
skötas av samma tillsyningsman. I ett annat fall skötes styrelsens radiofyr
tillsammans med en lotsverket tillhörig radiofyr av lotsverkets personal. I
tre fall äro radiofyrarna uppställda vid eller i närheten av elektriska kraftcentraler
och skötas av därvarande elektriska montörer. I ett annat fall har
radiofyr uppställts vid en kustsignalstation och skötes av marinens personal.
I samtliga fall är personalen i vad avser radiofyrarnas skötsel direkt underställd
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Driftskostnaderna för navigationsradiofyranläggningarna belöpa sig för
budgetåret 1943/44 till 15 000 kronor och beräknas för innevarande budgetår
komma att uppgå till omkring 18 000 kronor. Motsvarande kostnader för blindlandningsanläggningarna
vid Bulltofta och Torslanda flygplatser beräknas per

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

budgetår uppgå till omkring 1 500 kronor för vardera. I dessa belopp äro inräknade
kostnader för icke blott tillsyn utan även reparation och underhåll.

Uppförande och montering av navigationsradiofyrar kräver icke någon
större personal. Anläggningskostnaderna äro relativt små. De hava hittills
varierat mellan 5 000 och 22 000 kronor per anläggning. Den personal, som
hittills erfordrats för planläggande och upprättande av dylika anläggningar,
erfordras även i fortsättningen för att det överhuvudtaget skall bliva möjligt
att följa med på detta för flygverksamheten så viktiga område. Personalen
kan icke undvaras inom luftfartsstyrelsen utan allvarliga olägenheter för flygsäkerhetstjänsten.
Samma personal torde emellertid enligt vad erfarenheten
visat i regel kunna anordna de radiofyrar, som kunna behövas. I den mån
så erfordras bör samråd med telegrafstyrelsen äga rum. Eventuellt kan vid
uppförandet av större radiofyrar telegrafstyrelsen medverka efter liknande
grunder som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen vid byggande av flygfält. Slutligen
må framhållas, att telegrafstyrelsen för närvarande icke inom sin verksamhet
sysslar med landningsradiofyrar, som äro speciella för luftfarten. I
detta sammanhang kan även framhållas, att förbindelsen mellan flygplanen
och flygsäkerhetstjänsten medelst radiotelegrafi sannolikt kommer att så småningom
kompletteras med radiotelefoni.

Under hänvisning till vad sålunda anförts har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
bestämt avstyrkt, att de nuvarande radiofyranläggningarna överflyttas
till telegrafstyrelsens förvaltning, samt hemställt, att marktjänstavdelningens
behov av personal för handhavande av hithörande frågor beräknas på följande
sätt:

1 byråingenjör A 24
1 » Eo 21

1 montör Eo 9

Styrelsen, som i övrigt icke framställt någon erinran mot de sakkunnigas
förslag beträffande här ifrågavarande avdelning, har sålunda beräknat personalbehovet
på avdelningen på följande sätt.

Befattning Lönegrad

1 förste byrådirektör .................................... C 6

1 » byråingenjör .................................... A 26

2 » byråingenjörer ................................. Eo 26

1 byråingenjör ............................................. A 24

1 » Eo 24

1 » A 21

2 » Eo 21

2 ingenjörer ................................................ Eo 20

1 förste fältmästare ....................................... Eo 18

1 ingenjörsassistent ....................................... Eo 17

2 ritare ...................................................... Eo 15

3 » ...................................................... Eo 12

2 montörer ................................................... Eo 9

1 ritbiträde ............. Eo 8

1 förrådsman, tillika chaufför ........................ Eo 7

1 kanslibiträde ..................... Eo 7

1 kontorsbiträde ................... A 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Telegrafstyrelsen har icke framställt någon erinran mot förslaget örn överflyttning
till styrelsen av anläggning och underhåll m. m. av luftfartsledernas
radiofyrar. Styrelsen upplyser, att radiotjänsten åt luftfarten inom styrelsen
handhaves av radiobyråns fartygsstationsavdelning. På denna avdelning
skulle efter den föreslagna omorganisationen ankomma även anläggningsverksamheten
beträffande luftfartsledernas radiofyrar ävensom arbetet med reparation
och underhåll av dessa fyrar. Med hänsyn till de ökade krav, som omorganisationen
och den fortgående utvecklingen inom luftfartsväsendet komme
att ställa på nyssnämnda avdelning, måste dess personalorganisation för ändamålet
förstärkas. Styrelsen beräknade, att lönekostnaderna härigenom skulle
komma att ökas med omkring 16 000 kronor.

I detta sammanhang torde få upptagas de uttalanden, som gjorts med anledning
av de sakkunnigas förslag beträffande handhavandet av flygfältsbyggandet.

Riksräkenskapsverket har i detta avseende till belysande av frågan, vilken
organisation som borde handhava flygfältsbyggandet, erinrat att en med den
föreslagna likartad organisation tidigare förekommit. Riksräkenskapsverket
anför.

På det statliga järnvägsväsendets område hade man vid sidan av järnvägsstyrelsen,
som till en början endast hade att sörja för själva järnvägsdriften,
till en början en särskild myndighet, styrelsen för statens järnvägsbyggnader,
för ärenden avseende järnvägsanläggningar. En mycket kort tid sorterade
denna byggnadsverksamhet under väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Denna
uppdelning av verksamheten på olika myndigheter har man för länge sedan
frångått. All byggnadsverksamhet, varom i detta sammanhang är fråga, har
sålunda sedan mer än 50 år tillbaka handhafts av en särskild avdelning eller
särskilda byråer inom järnvägsstyrelsen. Med hänsyn främst till det förhållandet
att en omfattande byggnadsverksamhet för den civila luftfartens
behov torde vara omedelbart förestående, finner riksräkenskapsverket icke
anledning avstyrka, att en uppdelning enligt i betänkandet anförda riktlinjer
melian väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och luftfartsstyrelsen av den verksamhet,
som sammanhänger med nybyggnad och förbättring av flygfält, nu
genomföres. En dylik uppdelning lärer emellertid få betraktas endast som ett
provisorium, betingat av för tillfället rådande förhållanden. Med den civila
luftfartens väntade utveckling torde det sålunda snart nog befinnas påkallat,
att byggnadsverksamheten även för luftfartens del inordnas under den centrala
förvaltningsmyndighet, som omhänderhar underhållet av flygfälten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har som tidigare berörts förklarat sig
icke vilja motsätta sig den föreslagna organisationen. Avvikande mening i
denna del har emellertid uttalats av byråcheferna Stenberg och Ljungberg
samt förrådsdirektören Nelander.

Byråchefen Stenberg anför i huvudsak följande.

De sakkunnigas motivering för förslaget att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
efter bildandet av en särskild luftfartsstyrelse skulle handhava byggandet
av nya flygplatser, ehuru planläggningen huvudsakligen skulle åvila den
nya luftfartsstyrelsen, synes mig icke övertygande.

De sakkunniga framhålla, att de tekniska problemen vid byggandet av flyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

fält i stor utsträckning äro likartade nied dem, som förekomma vid anläggandet
av vägar och av vatten- och avloppsledningar. Likformigheten mellan
dessa arbeten kan emellertid ej ha den betydelse, som de sakkunniga vilja
göra gällande.

Enligt de sakkunniga skulle vidare vid en samordning av förutnämnda
verksamhetsgrenar samma slags arbetsledare, arbetare och maskiner och i
avsevärd omfattning samma slags konstruktörer kunna användas. Detta påstående
kan ej utan vidare accepteras med avseende å flygplatsbyggandet,
som i stor utsträckning fordrar personal med speciell erfarenhet från just
denna verksamhet.

Mot anordningen med en till luftfartsstyrelsen förlagd avdelning för flygplatsbyggande
anföra de sakkunniga slutligen, att de tekniska tjänstemännen
på en avdelning med så begränsade uppgifter lätt skulle förlora kontakten
med utvecklingen inom väg- och vattenbyggnadsfacket. Denna farhåga torde
få anses vara helt ogrundad. Flygplatsbyggandet berör nämligen en mångfald
olika grenar inom väg- och vattenbyggnadsfacket.

Mot förslaget att uppdela anläggningsverksamheten beträffande flygplatserna
på två statliga verk förtjänar vidare att framhållas svårigheten vid
gränsdragningen mellan de båda verkens arbetsuppgifter. Gränsen mellan
nybyggnads- och underhållsarbeten kan också vara svår att draga. Intimt
samarbete erfordras för de parallellt med byggnadsverksamheten skeende
installationerna av elektriska anläggningar.

Vid utförandet av en flygplats är det av vikt att den myndighet, som handhaft
utredning och projektering och som skall övertaga anläggningen och
handhava driften, kan stå i direkt förbindelse med arbetsledningen på platsen.
Vid arbeten på i drift varande flygplatser äro friktionsanledningar mellan
förvaltningspersonal och nyanläggningspersonal att befara, örn dessa icke äro
underställda en och samma myndighet.

Då det tillkommer luftfartsmyndigheten att godkänna område, som skall
brukas som offentlig flygplats, torde det under alla omständigheter åvila den
blivande luftfartsstyrelsen att utöva tillsyn över ett flygplatsbyggnadsarbete
jämväl under byggnadstiden. Flygplatsernas utförande är nämligen icke bara
en anläggningsfråga utan jämväl en flygsäkerhetsfråga av väsentlig betydelse
för luftfarten.

Enligt min uppfattning bör sålunda det föreslagna ämbetsverket för handläggning
av luftfartsärenden göras helt fristående och ej, såsom föreslagits,
i vissa avseenden beroende av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.

Byråchefen Ljungberg anför bland annat följande.

Luftfartsstyrelsen blir icke blott ett kontrollerande och förvaltande verk
utan framförallt ett kommunikationsverk för luftfartens säkra bedrivande.
Den bör därför till sitt omedelbara förfogande ha all sådan sakkunskap, som
erfordras för ett rätt handhavande av de uppgifter, vilka skola åvila luftfartsmyndigheten.
De övriga kommunikationsverken inrymma inom sig organisatoriskt
alla för kommunikationernas säkra skötande erforderliga organ. För
luftfartsstyrelsens del skulle det innebära en väsentlig olägenhet, om verket
skulle berövas möjligheten att med egna organ bygga eller i förekommande
fall kontrollera byggandet av flygplatser och till luftfartslederna hörande
navigationsradiofyrar m. m.

De fördelar, som de sakkunniga anfört för att till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
byggnadsavdelning överföra ärendena angående byggande av själva
flygplatserna, uppvägas enligt min mening av de väsentliga olägenheter, som
uppstå för luftfartsstyrelsen genom inkopplandet av ytterligare en myndighet.
Hedan nu är antalet myndigheter, med vilka luftfartsmyndigheten måste sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

råda vid alla flygfältsbyggnadsärenden, högst avsevärt, och detta försvårar
tillkomsten av anläggningar på flygplatserna. Det har vidare framhållits, att
den erforderliga maskinparken skulle kunna effektivare utnyttjas, därest den
byggande verksamheten sammanhölies inom en större enhet. Gentemot detta
vill jag framhålla, att de flesta flygplatsanläggningarna utförts på entreprenad
och att kontrollen av dessa arbeten under alla förhållanden bör åligga luftfartsmyndigheten,
som har att godkänna anläggningarna för luftfartsändamål.
Byggandet av flygplatser för tyngre flygplan, s. k. storflygplatser, är av så
speciell natur, att en särskild fristående organisation föreslagits härför. Detta
är med hänsyn till arbetets stora omfattning motiverat, men det är å
andra sidan nödvändigt, att luftfartsmyndigheten tillförsäkras tillbörligt inflytande.
Att nu ytterligare splittra byggnadsverksamheten finner jag icke
rationellt.

Jag får därför framhålla som min uppfattning, att inom luftfartsstyrelsen
bör organiseras en särskild byggnadsavdelning för motsvarande uppgifter,
som dem, vilka för närvarande åvila byggnadsavdelningen inom järnvägs- och
luftfartsbyrån.

För råds dir ektören Nelander har yttrat i huvudsak följande.

Att överföra flygplatsbyggandet till en luftfartsstyrelse skulle medföra
betydande nackdelar, varför närmare redogöres i de sakkunnigas förslag. En
sådan åtgärd synes också böra undvikas, örn en bättre lösning av denna fråga
står att erhålla.

Å andra sidan torde ett genomförande av den av de sakkunniga förordade
anordningen —• de förberedande utredningarna ombesörjda av en luftfartsstyrelse
och byggandet av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen — komma att
medföra påtagliga olägenheter. Redan gränsdragningen de båda styrelserna
emellan synes komma att bereda svårigheter.

Det är enligt min uppfattning icke möjligt att för närvarande bedöma
med någon större grad av säkerhet, vilken anordning som medför
minsta olägenheter och därför bör föredragas. Det sammanhänger med den
närmare utformningen av samarbetet mellan de båda styrelserna samt med
huru väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet kommer att
organiseras. På den grund synes mig väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
yttrande i denna fråga icke bort utmynna i en reservationslös tillstyrkan av
den av de sakkunniga förordade anordningen, utan borde i utlåtandet hava
anförts, att denna anordning kunde medföra så betydande olägenheter, att ett
slutligt ställningstagande icke borde ske förrän senare, då frågan påverkande
omständigheter vore bättre kända.

Vidare synes det mig, att örn den anordningen väljes, att en luftfartsstyrelse
icke skall handhava flygplatsbyggandet, det bör undersökas, huruvida
icke byggandet av stationsbyggnader, hangarer och dylikt lämpligen kan ankomma
å byggnadsstyrelsen, då denna arbetsuppgift mera torde falla inom
sagda verks ämbetsområde än inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens.

Byggnadsstyrelsen har anfört bland annat följande.

Personalen på den blivande luftfartsstyrelsens förvaltningsavdelning avses
i betänkandet komma att utgöras av bland annat två byråingenjörer med
utbildning inom väg- och vattenbyggnadsfacket och tre mätningstekniker,
vilken personal icke förutsättes äga särskilda erfarenheter inom husbyggnadsfacket.
Då det vid nyanläggning eller utvidgning av flygplatserna ofta förekomma
omfattande husbyggnadsfrågor, vilkas rationella behandling kräver
kvalificerad sakkunskap på husbyggnadsområdet, är det uppenbart, att luftfartsstyrolsen
enligt betänkandet icke kommer att bliva utrustad med kom -

Kungl. May.ts proposition nr 262.

petens för handläggning av sådana frågor. Ej heller falla sådana uppgifter
inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens allmänna kompetensområde. Frågor
av denna art torde, liksom då det gäller byggnader för andra statliga myndigheter,
vilka icke äga särskild sakkunskap inom husbyggnadsfacket, böra handläggas
av byggnadsstyrelsen, på vilken det bör ankomma såväl att i samråd
med luftfartsstyrelsen verkställa erforderliga utredningar och upprätta förslag
som att sedermera ombesörja byggnadsarbetenas utförande. Huruvida
byggnaderna vid flygfälten skola ställas under byggnadsstyrelsens vård och
underhåll, för vilket mycket synes tala, eller omhänderhavas direkt av luftfartsstyrelsen,
torde böra bliva föremål för särskild prövning.

Med hänsyn till den stora betydelse flygplatserna i framtiden av allt att
döma komma att få, bland annat med hänsyn till turisttrafiken från utlandet,
vill byggnadsstyrelsen slutligen understryka vikten av att de byggnader, som
där komma att uppföras, ägnas tillbörlig uppmärksamhet även i arkitektoniskt
hänseende.

Kansliet.

Statskontoret har anfört följande.

För det kamerala arbetet har räknats med en kamrerare i A 22, en kontorsskrivare
i Eo 15 för den tekniska specialbokföringen, en kontorist för kassabokföringen
(kassör) jämte ett kontors- och ett skrivbiträde. Såvitt statskontoret
förmår bedöma, torde för den vanliga kassabokföringen vara tillfyllest
med ett kanslibiträde i Eo 7 och ett kontorsbiträde i Eo 4 såsom biträden åt
kamreraren. Till följd härav bör en kontoristbefattning i A 9 utbytas mot
kanslibiträdestjänst och en skrivbiträdestjänst i Eo 2 utgå. — Styrelsens telefonist
bör icke placeras högre än lokaltelefonisterna hos telegrafverket (2 lönegraden)
.

Riksräkenskapsverket har funnit det icke vara tillfredsställande att placera
den verkschefen närmast underställda chefen för kansliet endast i byrådirektörs
grad. I anledning av de sakkunnigas förslag att kamrerar tjänsten skulle
placeras i 22 lönegraden har riksräkenskapsverket erinrat, att det snart nog
kunde bliva anledning placera denna befattning i lönegraden A 24.

Väg- och vattenbyggnadstyrelsen har anfört följande.

Det internationella samarbetet på luftfartsväsendets område kommer att
i hög grad inverka på även kansliets arbetsbörda. Styrelsen anser därför en
förstärkning av kanslipersonalen vara erforderlig.

Under byrådirektören synes kansliets andel i luftfartsstyrelsens verksamhet
på det internationella samarbetets område böra handhavas av en förste
byråsekreterare i lönegraden Eo 26. På denne skulle ankomma att bereda
ärenden angående konventioner, luftfartsavtal med främmande makter och därmed
sammanhängande skriftväxling angående koncessioner, taxor och tidtabeller
för den internationella flygtrafiken, författningsförslag och tillämpningsföreskrifter
i anslutning till internationella överenskommelser m. m.

Den av de sakkunniga föreslagna förste byråsekreteraren i lönegraden
Eo 24 skulle bereda övriga viktigare ärenden, såsom fastighetsärenden samt
administrativa och juridiska ärenden över huvud.

För att kansliet skall erhålla erforderlig stadga är det nödvändigt att detsamma
förfogar över en med förekommande ärenden väl förtrogen personal.
Täta personalombyten böra därför undvikas. Med hänsyn härtill anser sig
styrelsen böra föreslå, att en av befattningarna som förste amanuens förändras
till byråsekreterare i lönegrad Eo 21.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Då flygplatsförvaltningama sakna kvalificerad kameral personal, synes det
vara nödvändigt, att en viss granskning av flygplatsförvaltningarnas räkenskaper
sker inom luftfartsstyrelsen, så att eventuellt begångna misstag hinna
rättas till snabbare än som skulle bliva fallet, örn endast riksräkenskapsverket
skulle granska räkenskaperna. Härutöver synes det nödvändigt, att inom styrelsen
finnes en befattningshavare, som kan stå flygplatsförvaltningarna till
tjänst med råd och upplysningar i kamerala frågor. Nu berörda arbetsuppgifter
kunna icke medhinnas av kamreraren personligen. Han bör i stället
vid sin sida ha en tjänsteman, som är tillräckligt kvalificerad för att under
kamrerarens ledning fullgöra desamma. Med hänsyn härtill föreslår vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen, att den föreslagne kontorsskrivaren flyttas upp
i lägst lönegraden Eo 18 och att tjänstebenämningen ändras till revisionsassistent.

I enlighet med vad sålunda anförts har styrelsen beräknat behovet av personal
för kansliet på följande sätt:

Befattning Lönegrad

1 byrådirektör ............................................. A 28

1 förste byråsekreterare ................................. Eo 26

1 förste byråsekreterare ................................. Eo 24

1 kamrerare ................................................ A 22

1 byråsekreterare .......................................... A 21

1 » .......................................... Eo 21

1 förste amanuens .......................................... Eo 18

1 revisionsassistent ....................................... Eo 18

1 amanuens ................................................... Eo 15

2 kontorister ................................................ A 9

1 kanslibiträde ............................................. A 7

2 kontorsbiträden .......................................... A 4

1 kontorsbiträde............................................. Eo 4

1 skrivbiträde ............................................. Eo 2.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening har framhållit, att
de sakkunniga icke angivit, var revisionen av flygplatsförvaltningarnas räkenskaper
skulle äga rum. Föreningen, som ifrågasatt huruvida icke denna revision
lämpligen borde ske inom luftfartsstyrelsen, har föreslagit, att den närmast
såsom medhjälpare åt kamreraren avsedde kontorsskrivaren i lönegraden
Eo 15 måtte ersättas av en revisionsassistent i lönegraden Eo 17.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har framhållit, att kamreraren
bleve den ende tjänsteman inom styrelsen, som kunde förutsättas besitta
högre kameral utbildning. Förbundet har med hänsyn härtill samt till
de ansvarsfyllda uppgifter, som komme att åvila kamreraren, funnit det särskilt
betydelsefullt, att lönesättningen så avvägdes, att möjlighet funnes att
besätta befattningen med en väl kvalificerad civilekonom. Med hänsyn härtill
föreslår förbundet, att befattningen placeras i lönegraden A 24. Då förbundet
ansett naturligt, att revisionen av flygplatsförvaltningarnas räkenskaper
förlägges till kansliavdelningen, har förbundet föreslagit, att härför måtte

Departements chefen.

60 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 262.

inrättas en befattning som revisionsassistent i 18 lönegraden. Förbundet, som
icke funnit inrättandet av en amanuensbefattning i lönegraden Eo 15 tillfredsställande
annat än under förutsättning av en godtagbar befordringsgång,
bar föreslagit att i stället för 2 amanuenser i Eo 18 och 1 amanuens i Eo 15
måtte inrättas en befattning såsom byråsekreterare i Eo 21 samt 2 förste
amanuensbefattningar i Eo 18. Slutligen har förbundet föreslagit, att skrivbiträdesbefattningarna
måtte utgå och ersättas med kontorsbiträdesbefattningar
i lönegraden Eo 4.

Svenska teknologi öreningen har funnit den föreslagna löneställningen för
chefen för kansliet för låg.

För luftfartsstyrelsens avdelningar

gemensam personal.

Allmänna lönenämnden har påpekat, att den beträffande en expeditionsvaktstjänst
föreslagna placeringen i Ex 5 givetvis icke avsåge en definitiv lönegradsplacering
utan för närvarande närmast utgjorde underlag för erforderlig
anslagsberäkning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förordat, att två av de fyra skrivbiträden,
som upptagits bland den gemensamma personalen, måtte uppflyttas
till lönegraden Eo 4. Flertalet skrivbiträden borde nämligen kunna verkställa
utskrifter på främmande språk. De borde därjämte i förekommande fall kunna
hjälpligt emottaga telefonsamtal på främmande språk och giva anvisningar
till utländska besökande.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har givit uttryck för den
meningen, att samtliga skrivbiträdestjänster borde utbytas mot kontorsbiträdestjänster.

Det av de sakkunniga framlagda organisationsförslaget beträffande luftfartsstyrelsen
synes i allt väsentligt vara av beskaffenhet att kunna läggas till
grund för statsmakternas beslut. I vissa detaljer vill jag dock förorda jämkningar
i de sakkunnigas förslag.

Det nya ämbetsverket bör i enlighet med sakkunnigförslaget ställas under
ledning av en verkschef i lönegraden C 10, vilken bör tillsättas medelst förordnande
på viss tid. Jag anser mig böra förorda, att befattningen benämnes
överdirektör.

De sakkunniga hava föreslagit, att luftfartsstyrelsen, utom av överdirektören,
skulle bestå av fyra ledamöter, företrädande speciell sakkunskap inom
den civila luftfarten, näringslivet, utrikesfrågor samt försvarsväsendet. Från
skilda håll hava yrkanden framförts örn ökning av styrelsen med representanter
för olika intressen, bland annat för flygindustrien, det privata flyget
m. m. Vidare har i ett par yttranden föreslagits, att för styrelseledamöterna
skulle utses suppleanter. Kommerskollegium har i detta avseende förordat,
att suppleanter måtte utses på sådant sätt, att de representerade i viss mån
andra intressen än de ordinarie ledamöterna. Ytterligare sakkunskap skulle då

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 61

i fall av behov kunna tillföras luftfartsstyrelsen genom suppleanternas inkallande
vid behandling av vissa frågor.

Tvekan kan enligt min mening i förevarande fall råda örn den lämpligaste
organisationsformen. I anslutning till den inom svensk förvaltning vanliga
formen för organisation av centrala ämbetsverk läge det närmast till hands
att låta luftfartsstyrelsen bestå av verkschefen jämte cheferna för verkets
olika avdelningar såsom ledamöter men med en vidsträckt befogenhet för
verkschefen att ensam fatta beslut under reservationsrätt och reservationsplikt
för ledamöterna. Med hänsyn till luftfartens uppgift och ingripande betydelse
för skilda intresseområden torde det emellertid åtminstone till en
början få anses önskvärt, att erfarenhet och sakkunskap från verksamhetsfält
utanför styrelsens egen personalorganisation kunna i vissa frågor tillföras
styrelsen. Detta skulle kunna ske på två olika sätt. En form vore, att
verkschefen visserligen vore ensam beslutande men vid sin sida hade ett rådgivande
organ, sammansatt av representanter för olika luftfarten berörande
intressen. En annan utväg vore den av de sakkunniga föreslagna organisationsformen
med en särskild styrelse, vari verkschefen ingår såsom ordförande
och i vilken befogenhet och ansvar fördelas mellan honom och styrelsens ledamöter.
Vid valet mellan dessa organisationsformer har jag ansett mig böra
stanna för den sistnämnda, vilken har en motsvarighet i skogsstyrelsens och
statens vattenfallsverks styrelseorganisation. Emellertid synes det mig vara
önskvärt att, på sätt statens meteorologisk-hydrografiska anstalt med utgångspunkt
från sina erfarenheter ifrågasatt, verkschefen erhåller något större befogenhet
än de sakkunniga tänkt sig och att styrelsens avgöranden begränsas
till frågor av mera principiell räckvidd eller eljest av större betydelse. Till den
närmare utformningen av erforderliga regler härutinnan torde jag få återkomma
i samband med framläggande för Kungl. Maj:t av förslag till instruktion
för luftfartsstyrelsen.

Det synes mig riktigt, att styrelseledamöternas antal starkt begränsas. Jag
tänker härvid icke enbart på den tungroddhet, som lätt kommer att vidlåda
handläggningen inom en månghövdad styrelse, utan i lika mån på vikten av
att envar av styrelsens ledamöter känner sitt ansvar för samtliga på styrelsen
ankommande frågor och icke anser sig representera något särintresse. Erinras
må, att antalet ledamöter såväl i vattenfallsstyrelsen som i skogsstyrelsen är
begränsat till fyra. Jag biträder de sakkunnigas förslag, att ledamotsantalet
även i luftfartsstyrelsen bör bestämmas till fyra. Av nyss angivna skäl anser
jag, att Kungl. Majit vid utseende av ledamöter i styrelsen icke bör vara bunden
av att vederbörande kan anses vara representant för visst intresse.
Önskvärt är att till ledamöter kunna förvärva personer med god insikt i och
överblick över de områden, som i främsta rummet äro av betydelse vid bedömandet
av frågor rörande luftfartens allmänna utveckling. Icke minst äro
därvid näringslivets behov av vikt. Att utse suppleanter för ledamöterna synes
mig icke vara nödvändigt.

önskvärt är givetvis, att kontakt upprätthållos mellan luftfartsstyrelsen och
den flygtekniska forskningens organ. Erforderligt samarbete mellan styrelsen

Kungl. Majlis proposition nr 262.

och flygtekniska försöksanstalten torde emellertid kunna åvägabringas utan
utökning av ledamotsantalet i luftfartsstyrelsen.

Jag har icke något att erinra emot att envar av styrelsens ledamöter utom
överdirektören erhåller ett årligt arvode av 1 500 kronor. Överdirektören bör
enligt min mening vara självskriven ordförande i styrelsen.

Såsom redan förut antytts möter det avsevärda svårigheter att nu för någon
längre tid framåt beräkna personalbehovet för det nya ämbetsverket. Redan
under den tid, som förflutit efter det sakkunnigbetänkandet avgavs, har luftfartsmyndighetens
arbete ökats icke oväsentligt bland annat på grund av uppgifter
sammanhängande med träffade avtal örn ny internationell lufttrafik, och
i anledning härav hava vissa personalförstärkningar medgivits. All sannolikhet
talar för att luftfartsstyrelsens arbetsuppgifter komma att inom
längre eller kortare framtid betydligt ökas i förhållande till nuvarande läge.
Det är vid sådant förhållande av särskild vikt, att åt chefsbefattningarna
inom styrelsen gives en sådan ställning, att för dem kunna förvärvas kvalificerad
personal, som kan fylla de stegrade krav, vilka en fortsatt utveckling
kan väntas ställa. Skäl tala därför för att redan från början giva vissa avdelningschefer
i styrelsen en något högre löneställning än vad sakkunnigförslaget
innefattar. Jag har ansett mig böra föreslå en höjning dels för luftfartsinspektören
och dels för cheferna för förvaltningsavdelningen och kansliet. Luftfartsinspektören
synes böra hänföras till lönegraden C 6. Cheferna för sistnämnda
båda avdelningar — vilka enligt min mening böra kallas marktjänstbyrån
och kanslibyrån — torde böra placeras i 30 lönegraden med titeln byråchef.
I nuvarande läge bjuder emellertid försiktigheten att tills vidare
stanna vid anställningsformen extra ordinarie. Jag förordar alltså, att a
den nya styrelsens stat upptagas två byråchefstjänster i lönegraden Eo 30.

Beträffande marktjänstbyråns huvudsakliga arbetsuppgifter har jag i princip
icke något att erinra mot vad de sakkunniga föreslagit. I fråga örn kanslibyråns
uppgifter vill jag, i anslutning till vad i några yttranden förordats,
tillstyrka den jämkningen i de sakkunnigas förslag, att at denna byra anförtros
att — givetvis i intimt samarbete med de tekniska avdelningarna och därvid
främst med luftfartsinspektionen — bereda de viktiga frågorna rörande koncessioner,
konventioner och därtill anknytande bestämmelser av internationell
räckvidd.

Förutom marktjänst- och kanslibyråerna böra i luftfartsstyrelsen ingå dels
en avdelning, motsvarande den nuvarande luftfartsinspektionen och benämnd
på samma sätt, dels ock ett centralt organ under benämningen trafikavdelningen
för sammanhållande av trafiktjänsten å de civila flygplatserna och
trafiklederna. Luftfartsinspektionen bör förestås av en luftfartsinspektör, för
vilken jag nyss förordat placering i lönegraden C 6. Trafikavdelningen bör
i enlighet med de sakkunnigas förslag ledas av en trafikdirektör i lönegraden
C 4.

Behovet av ett särskilt militärt organ inom luftfartsstyrelsen kan icke bedömas
utan ytterligare övervägande. Det torde ankomma på luftfartsstyrelsen
att i samråd med vederbörande militära myndigheter verkställa utredning

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

och avgiva förslag i detta ämne. Tills vidare bör den hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
tjänstgörande flygassistenten överflyttas till luftfartsstyrelsen.

Luftfartsstyrelsens behov av meteorologisk sakkunskap bör tillgodoses
genom försorg av Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut. Att å
luftfartsstyrelsens stat beräkna avlöningsmedel för detta ändamål synes icke
påkallat. Arvodet till en läkare, som nu biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med handläggning av vissa ärenden, bör överföras till luftfartsstyrelsens
stat.

Yad angår luftfartsstyrelsens arbetsuppgifter hava olika meningar gjort
sig gällande huvudsakligen beträffande frågorna örn handhavandet av anläggningsverksamheten
beträffande flygplatser samt örn radiotjänsten.

För närvarande handhaver telegrafverket radiotjänsten genom markradiostationerna,
vilka äro bemannade med personal tillhörande detta verk. Badiofyrarnas
uppsättande, vård och underhåll åter omhänderhavas av väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå. De sakkunniga hava
förordat, att jämväl sistnämnda arbetsuppgifter skulle övertagas av telegrafverket,
som härför skulle erhålla ersättning från luftfartsfonden. Väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen har avstyrkt denna ändring och förordat, att radiofyrarna
jämväl i fortsättningen skulle drivas och underhållas av luftfartsmyndigheten.
Styrelsen, som i annat sammanhang hemställt att jämväl radiotjänsten
i övrigt skulle överföras från telegrafverket och som fortfarande
synes anse en sådan åtgärd i och för sig ändamålsenlig, har numera förklarat sig
icke vilja motsätta sig de sakkunnigas förslag, enligt vilket markradiotjänsten
skulle kvarbliva i telegrafverket. Styrelsen har därvid främst tagit hänsyn till
vissa av de sakkunniga framlagda förslag, enligt vilka flygledarna på flygplatserna
skulle erhålla befälsrätt i förhållande till radiopersonalen därstädes. Telegrafstyrelsen
har icke framställt någon erinran mot att styrelsen skulle omhänderhava
såväl markradiostationer som radiofyrar men har motsatt sig att
flygledama skulle erhålla annan befälsrätt över radiopersonalen än den, som
betingas av rätten att lämna besked örn vilka meddelanden, som skola sändas
i och för säkerhetstjänsten. I själva verket torde motsättningen i ståndpunkterna
mellan väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och telegrafstyrelsen främst
hänföra sig till denna detaljfråga, som enligt vad jag erfarit hittills i vissa
fall visat sig icke kunna på ett fullt tillfredsställande sätt bemästras. I sak
synes det mig riktigt och med hänsyn till personalens intressen fördelaktigt,
att telegrafverket med sina rikare resurser på det radiotekniska området och
sina större möjligheter till personalomflyttningar och befordringar omhänderhar
radiotjänsten i vad avser markradiostationerna. Då jag alltså vill förorda,
att någon överflyttning av denna radiotjänst icke verkställes, utgår jag från
att möjligen förefintliga kompetens- eller lydnadskonflikter skola genom ändamålsenliga
instruktionsföreskrifter och ömsesidig samarbetsvilja kunna överbryggas.
Enligt min uppfattning är det naturligt, att flygledarna i vad angår
flygsäkerheten erhålla en klar befälsställning i förhållande till radiopersonalen
på flygplatserna. Självfallet synes mig vara, att såväl teleprinter -

Kungl. Marits proposition nr 262.

som andra signalförbindelser skola få användas av luftfartsstyrelsen och
dess organ ävensom av väderlekstjänsten i den utsträckning så är möjligt.
Detta är emellertid närmast en fråga örn kapaciteten hos förbindelserna, vilka
icke böra få utbyggas enbart för att möjliggöra en ökad trafik av förvaltningskaraktär.
Uppenbart är, att säkerhetsmeddelanden och väderlekstelegram
måste befordras före förvaltningsmeddelanden.

Till frågan, huruvida flygledarna böra erhålla utbildning i markradiotjänsten
och på vad sätt en dylik utbildning i så fall bör anordnas, är jag icke
beredd att nu taga ställning. Jag vill emellertid framhålla, att ett ståndpunktstagande
härutinnan icke synes vara av större betydelse för bedömande av
spörsmålet örn befälsförhållandena vid flygplatserna.

Det är möjligt, att det kan visa sig vara ändamålsenligt att telegrafverket
omhändertager även radiofyrarna. Det synes emellertid icke erforderligt att
nu genomföra en ändring i bestående organisation, och jag förordar därför, att
denna arbetsuppgift i avvaktan på fortsatt övervägande får tills vidare handhavas
av luftfartsstyrelsen. Jag förutsätter härvid, att telegrafstyrelsen skall
med uppmärksamhet följa utvecklingen på området och i mån av behov med
sin sakkunskap bistå det nya ämbetsverket även på detta område.

Ståndpunktstagandet i frågan, vilket organ som bör omliänderhava byggande
eller omändring av flygfält, försvåras av att spörsmålet örn den framtida organisationsformen
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens byggnadsverksamhet
icke är slutgiltigt löst. I det läge, vari frågan nu befinner sig, förordar jag, att
de sakkunnigas förslag tillämpas åtminstone tills vidare. Detta innebär i
huvudsak, att luftfartsstyrelsen skall omhänderhava projekteringen av flygfältsarbeten,
medan själva utförandet av dessa kvarbliver hos väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
som har att bedriva arbetena antingen i egen regi eller
genom entreprenör. Den personal, som finnes anställd för flygfältsbyggandet
och som icke kommer att erhålla befattningar i luftfartsstyrelsen, bör med
oförändrade avlöningsgrunder kvarstanna i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
såsom en särskild avdelning antingen direkt underställd styrelsens chef eller
lydande under byggnadschefen på styrelsens vägbyrå.

Konstruktion och byggande av större stationsbyggnader, för vilka särskild
byggnadsteknisk och arkitektonisk sakkunskap erfordras, bör enligt min mening
ankomma på byggnadsstyrelsen, som därvid på liknande sätt som sker
vid utförandet av andra statliga byggnadsverk bör samarbeta med luftfartsstyrelsen
samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsen. Till frågan örn byggnadsunderhållets
handhavande är jag icke beredd att taga ståndpunkt utan ytterligare
övervägande.

Beträffande luftfartsstyrelsens personalorganisation har jag redan i det
föregående tagit ståndpunkt till frågan örn avdelningschefernas löneställning.
I fråga om övriga befattningar biträder jag i huvudsak de sakkunnigas förslag.
Beträffande två befattningar å luftfartsinspektionen, som av de sakkunniga föreslagits
till placering i 27 lönegraden, har statskontoret ifrågasatt, att de skulle
hänföras till 26 lönegraden. Med hänsyn bland annat till att luftfartsinspektören
på grund av beskaffenheten av sina tjänståligganden måste förutsättas
komma att i relativt stor utsträckning befinna sig på tjänsteresor, även utom -

Kungl. May.ts proposition nr 262.

lands, synes det angeläget att hans närmaste män besitta, goda tekniska kvalifikationer.
På denna grund och med hänsyn dels till löneställningen för
ingen] örspersonal med motsvarande utbildning inom flygvapnet, dels till de
jämförelsevis begränsade befordringsmöjligheterna inom luftfartsstyrelsen
finner jag de sakkunnigas förslag vara välmotiverat. Luftfartsinspektionens
personal i övrigt torde böra bestå av en luftfartsingenjör i lönegraden A 24,
en byråingenjör i Eo 21, en ingenjör i Eo 20 samt ett kanslibiträde i A 7.
I förhållande till de sakkunnigas förslag innebär detta, att en ingenjörsassistentbefattning
i lönegraden Eo 17 uteslutes men att en byråingenjörsbefattning
i Eo 21 och en ingenjörsbefattning i Eo 20 tillkomma. Sistnämnda
båda befattningar motsvaras av för närvarande befintliga arvodestjänster.

Den för trafikavdelningen föreslagna befattningen såsom trafikinspektör
i lönegraden Eo 24 bör enligt min mening, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit, utbytas mot en dylik befattning i lönegraden Eo 26, detta
närmast med hänsyn till de ökade krav på befattningshavarens kompetens,
som måste ställas i anledning av den förutsedda interkontinentala lufttrafiken.
På grund av redan inträffad eller väntad ansvällning i arbetsuppgifterna
torde vidare, förutom det kanslibiträde i lönegraden Eo 7 som föreslagits
av de sakkunniga, böra å avdelningen tillkomma en kontorsbiträdesbefattning
i lönegraden Eo 4.

För markt]''änstbyrån föreslår jag följande utökningar av personalen i förhållande
till de sakkunnigas förslag, nämligen med en förste byråingenjör i
lönegraden A 26, en byråingenjör i Eo 21 samt 2 ingenjörer i Eo 20. Utökningarna
äro i huvudsak betingade antingen av att motsvarande befattningar
redan tidigare funnits eller att Kungl. Majit, sedan de sakkunnigas förslag
avgavs, medgivit deras inrättande med hänsyn till inträdda eller väntade nya
uppgifter.

Beträffande marktjänstbyrån förordar jag vidare, att den av de sakkunniga
föreslagna befattningen såsom montör i lönegraden Eo 9 ersättes med
en befattning såsom förste montör i lönegraden Eo 12. Därjämte torde den
för en radioexpert — vilken bedömts såsom erforderlig oberoende av om telegrafstyrelsen
eller luftfartsstyrelsen handhaver radiofyrarna — av de sakkunniga
upptagna befattningen såsom byråingenjör i lönegraden Eo 24 böra
utbytas mot en förste byråingen jörsbefattning i lönegraden Eo 26. Denna
förändring, varigenom befattningshavaren skulle likställas med telegrafverkets
radioingenjörer, är motiverad med hänsyn till de mera omfattande uppgifter,
som enligt mitt förslag skulle åvila befattningshavaren i jämförelse
med sakkunnigförslaget. Den radiotekniska personal i övrigt, som erfordras
vid bifall till den av mig förordade anordningen, enligt vilken handliavandet
och anläggandet av radiofyrar tills vidare skulle ankomma på luftfartsstyrelsen,
torde böra anställas mot arvode. För detta ändamål böra under vederbörande
avlöningspost inräknas medel motsvarande förslagsvis avlöningsförmåner
för en befattningshavare i 20 löneklassen (ingenjör) och för en befattningshavare
i 11 löneklassen (montör).

I fråga örn kanslibyråns befattningar har jag med hänsyn till vad väg- och

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262. io» 45 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

vattenbyggnadsstyrelsen anfört funnit mig böra förorda, att den av de sakkunniga
föreslagna personalen förstärkes med en förste byråsekreterare i
lönegraden Eo 26. Då, enligt vad jag tillstyrkt, på denna byrå skulle handläggas
frågor om internationella luftfartskonventioner m. m., vilka torde
komma att taga byråchefens arbetskraft i anspråk i betydande omfattning,
synes en sådan förstärkning bliva erforderlig för att möjliggöra att till en
medhjälpare åt byråchefen överlämna att mera självständigt bereda vissa frågor,
bland annat ärenden rörande förvärv och expropriation av mark m. m.

I fråga örn kamrerarbefattningen i lönegraden A 22 har jag, även med beaktande
av de skäl som riksräkenskapsverket anfört till förmån för en högre
löneställning, ansett mig icke böra avvika från sakkunnigförslaget.

Då revision av luftfartsstyrelsens och flygplaltsorganisationens räkenskaper
bör äga rum inom riksräkenskapsverket, är någon revisionspersonal inom styrelsen
icke erforderlig.

För kanslibyrån torde slutligen en kanslibiträdestjänst böra inrättas utöver
den som av de sakkunniga föreslagits. Denna tjänst, vilken torde böra
placeras i lönegraden Eo 7, motsvaras av en redan befintlig befattning.

I fråga örn för styrelsens olika avdelningar gemensam biträdespersonal
hava yrkanden framställts örn ändringar såväl i höjande som i sänkande riktning
i förhållande till sakkunnigförslaget. Anledning synes mig icke föreligga
till sådana ändringar. De sakkunniga hava enligt min mening vid avvägning
av löneställningen för biträdespersonalen i verket tagit skälig hänsyn
till det behov beträffande löneställning och befordringsmöjligheter, som
kravet på språkkunskaper hos biträdespersonalen inom luftfartsstyrelsen
medför.

Vid bifall till här framlagda förslag skulle enligt min mening luftfartsstyrelsen
erhålla en personalorganisation, som skulle besitta en betydande grad
av elasticitet och kunna utan större utbyggnad bemästra även en icke obetydlig
ökning av arbetsmängden. Det har synts mig betydelsefullt, att en sådan
organisation från början tillskapas. Samtidigt är det mig angeläget att understryka
vikten av att personalen, oberoende av gränserna för den organisatoriska
indelningen, på smidigt sätt utnyttjas på olika arbetsplatser allt efter
förändringen av föreliggande arbetsuppgifter.

Såsom statskontoret påpekat, torde vid besättande av tjänst med innehavare,
som ej förut i tillräcklig grad prövats inom luftfartsväsendet eller eljest inom
statsförvaltningen, i regel böra tillämpas viss tids förordnande eller anställning
såsom extra tjänsteman, innan placering å extra ordinarie eller ordinarie
tjänst äger rum.

FLYGPLATSORGANISATIONEN.

Flygledarpersonalen.

Flygledarpersonal finnes för närvarande vid Bromma, Bulltofta, Torslanda,
Norrköpings och Visby flygplatser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Den fast anställda flygledarpersonalen utgöres av föreståndare, placerade i
lönegraderna Eo 19—Eo 22, samt flygledare med placering i lönegraderna
Eo 15—Eo 17. Antalet befattningar i de olika lönegraderna Ilar fastställts av
Kungl. Majit. Därjämte finnas extra flygledare med avlöning högst enligt
lönegraden Ex 18 samt flygledaraspiranter med arvode motsvarande lön jämte
därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg enligt 10 löneklassen. För anställande
av extra flygledare och flygledaraspiranter har i luftfartsfondens
stat för budgetåret 1944/45 upptagits ett belopp av 23 000 kronor. Dessutom
har Kungl. Majit genom beslut den 2 november 1944 medgivit, att vederbörande
i nämnda stat ingående delpost till avlöningar till icke-ordinarie personal
må för innevarande budgetår överskridas med ett belopp av 28 000 kronor
för anställande av ytterligare extra flygledare och aspiranter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i sina den 18 september 1944 dagtecknade
anslagsäskanden beträffande luftfartsfonden för budgetåret 1945/46
gjort framställning örn viss ökning av flygledarpersonalen samt har därvid
bland annat föreslagit inrättande av vissa nya slag av befattningar. Den föreslagna
personalökningen hänför sig delvis till Sundsvall/Härnösands och
Karlstads flygplatser, för vilka några särskilda flygledarbefattningar icke för
närvarande finnas inrättade.

I sammanställningen å nästföljande sida har angivits den flygledarpersonal,
som för närvarande finnes, samt den personal för här avsett ändamål, som vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita beräknat erforderlig för budgetåret
1945/46.

Beträffande det närmast aktuella personalbehovet för flygledningen vid de
olika flygplatserna har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita anfört
bland annat följande.

Bromma flygplats. Under dagen avgå och ankomma flygplan på de reguljära
linjerna, för närvarande tre stycken. Under natten trafikeras för närvarande
två kurir linjer, å vilka f ramföres ett flertal flygplan. Härjämte förekommer
annan civil flygning, huvudsakligen målflygning för försvarets räkning.
Flygledarpersonalen har måst utökas bland annat med befattningshavare,
som tillfälligt tagits från Bulltofta flygplats. Trots detta har övertidsarbete
förekommit i stor utsträckning. Sammanlagda övertiden för flygledarna,
i medeltal 7 man, har under första halvåret 1944 utgjort 1 254 timmar
eller 29 timmar per flygledare och månad. Vid fredstrafik bortfalla sannolikt
kurirflygningar nattetid, men styrelsen räknar i stället med att nattposttrafik
kommer att återupptagas samt att nattlandningar av långdistansplan
tillkomma, varför nattjänst torde bliva erforderlig även i fortsättningen.

Den för flygplatsen erforderliga personalen utgör åtta man, varav två måste
kunna tjänstgöra som ställföreträdare för föreståndaren vid arbete i skift.
Härjämte erfordras som reserv för denna och andra flygplatser en flygledare,
vilken bör stationeras på Bromma. Styrelsen hemställer därför, att vid
Bromma flygplats inrättas dels två befattningar som ställföreträdare för föreståndaren,
vilka befattningar, med hänsyn till att ställföreträdare måste äga
i det närmaste samma kvalifikationer som föreståndaren, böra placeras i lönegrad
Eo 20 respektive Eo 19, samt en befattning som flygledare, vilken bör
placeras i lönegrad Eo 18. övrig erforderlig förstärkning, två flygledare, hemställer
styrelsen att tills vidare få anställa som extra tjänstemän i lönegrad
Ex 18.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

		Av väe- och vattenbvggnadsstyrelsen beräknad
För närvarande benning personal	personal
Befattning	Lönegrad	Befattning	Lönegrad
Blomma.		Bromma.
1 föreståndare..................	Eo 22	1 föreståndare..................	Eo 22
1 flygledare.................... 1 » ....................	Eo 17 Eo 16	1 ställföreträdare .............. 1 » ..............	Eo 20 Eo 19
1 » ....................	Eo 15	1 flygledare....................	Eo 18
1 » ....................	Ex 18	1 » ....................	Eo 11
3 » ....................	Ex 15	1 » ....................	Eols
4 flygledaraspiranter............	—	1 » .................... 2 » ....................	Eo 15 Ex 18
		2 flygledaraspiranter............	—
Bulltofta.		Bulltofta.
1 föreståndare..................	Eo 21	1 föreståndare..................	Eo 21
1 flygledare.................... 1 » ....................	Eo 17 Eo 16	1 flygledare.................... 1 » ....................	Eo 17 Eo 16
i » ....................	Eo 15	1 ® ....................	Eo 15
1 flygiedaraspirant..............	—
Torslanda.		Torslanda.
1 föreståndare..................	Eo 20	1 föreståndare..................	Eo 21
1 flygledare....................	Eo 17	1 ställföreträdare ..............	Eo 20
1 » ....................	Ex 16	1 flygledare....................	Eo 17
1 flygiedaraspirant..............	—	1 » ....................	Ex 18
Norrköping.		Norrköping.
1 föreståndare..................	Eo 19	1 föreståndare..................	Eo 19
	1 ställföreträdare ..............	Eo 18
Visby.		Visby.
1 föreståndare..................	Eo 20	1 föreståndare..................	Eo 20
Sundsvall! Härnösand.		Sundsvall! Härnösand.
—	—	1 föreståndare..................	Eo 20
Karlstad.		Karlstad.
_	_	1 föreståndare..................	Eo 20
		1 ställföreträdare ..............	j Eo 18

Bulltofta flygplats. Flygplatsen har på grund av kriget endast berörts av
två å tre reguljära linjer, och nattjänst och övertid har endast varit erforderlig
i mindre grad. Flygvapnet har under det gångna budgetåret haft en
trafikledare stationerad på flygplatsen. Härigenom har en, tidvis två, flygledare
kunnat lösgöras för förstärkning av personalen på Bromma, Torslanda
och Visby flygplatser. Under år 1945 flyttar emellertid sannolikt den på
Bulltofta stationerade flottiljen, varför någon hjälp från militär personal ej
är att påräkna. Följaktligen kan ej heller personal avvaras till förmån för
andra flygplatser. Den nuvarande personalen beräknar styrelsen vara tillräcklig
såvitt nu kan överblickas.

Torslanda flygplats. Flygplatsen har under det gångna budgetåret ej berörts
av flyglinjer i annan mån, än att kurir flyglin] erna använt flygplatsen,
då vädret omöjliggjort landning på Bromma. Under hösten 1944 skola emellertid
engelska flygplan regelbundet landa på Torslanda, och den nya Norr -

Kungl. Maj.ts ''proposition nr 262.

landslinjen kommer att passera Torslanda med en tur i vardera riktningen
dagligen. Målflygning för försvarets räkning förekommer såväl på dagen
som under mörker. Under det gångna budgetåret Ilar nattetid en flygledare
praktiskt taget ständigt måst vara i tjänst för trafikdirigering, även örn landning
på Torslanda ej avsetts skola äga rum. Flygledarpersonalen har utgjorts
av 2 man, som förutom på dagen fått tjänstgöra varannan natt, utom
under maj och juni, då ytterligare en flygledare kunnat beordras till flygplatsen.
Övertid har förekommit i högst betydande utsträckning och under
första halvåret 1944 utgjort 672 timmar eller 56 timmar per flygledare och
månad.

Yad den kommande fredstrafiken beträffar gäller detsamma som ovan sagts
beträffande Bromma flygplats. Den redan nu erforderliga personalen beräknas
till fyra man, varav en föreståndare och en ställföreträdare. Styrelsen
hemställer, att vid Torslanda flygplats inrättas en ny befattning som föreståndare,
vilken befattning med hänsyn till ansvar och trafikens omfattning
bör placeras i samma lönegrad som motsvarande befattning vid Bulltofta
flygplats eller sålunda lönegrad Eo 21. Styrelsen hemställer vidare, att
en befattning som ställföreträdare inrättas, vilken befattning med hänsyn till
erforderliga kvalifikationer bör placeras i samma lönegrad som motsvarande
tjänst vid Bromma flygplats och som den förutvarande föreståndaren innehaft,
nämligen Eo 20. Denna befattning skulle sålunda bibehållas men benämnas
ställföreträdare. Slutligen hemställer styrelsen att få anställa en
flygledare i lönegrad Ex 18.

Norrköpings flygplats. Flygplatsen användes för närvarande endast för
flygningar för försvarets räkning och för segelflygning samt uppehåller viss
beredskap för reguljära linjer och kurirlinjer. Föreståndaren ombesörjer
även flygplatschefs åligganden med avseende å förvaltningen av flygplatsen.
Här föreslår emellertid styrelsen i annat sammanhang anställning av en särskild
flygplatschef. Flygledaren har under första halvåret 1944 haft en övertid
av 673 timmar eller 112 timmar i månaden. Denna tid utgöres av beredskap
i hemmet, varvid endast 25 % av beredskapstiden räknats som arbetstid.
För ifrågavarande flygplats erfordras en ställföreträdare med placering
i lönegrad Eo 18.

Visby flygplats. Denna flygplats utgör ändpunkt för den för närvarande
tidvis trafikerade linjen till Gotland. Fältet är på grund av sin storlek lämpligt
som reservfält för andra reguljära linjer, särskilt österut. För närvarande
har styrelsen intet yrkande beträffande personalen.

Sundsvall!Härnösands flygplats. Flygplatsen användes innevarande höst
dagligen för två reguljära landningar på Norrlandslinjen samt för flygningar
för försvarets räkning. Då styrelsen räknar med permanent behov av en reguljär
Norrlandslinje, erfordras en flygledare på platsen, vilken såsom föreståndare
bör placeras i lönegrad Eo 20. Han kan lämpligen liksom för närvarande
föreståndaren vid Visby flygplats ombesörja flygplatschefs åligganden
med avseende på förvaltningen av flygplatsen.

Karlstads flygplats. Flygplatsen beräknas kunna tagas i bruk innevarande
höst. Den torde redan instundande vinter få stor betydelse som mellanlandningsplats
vid flygningar västerut. För frodstrafik erfordras en föreståndare
och, med hänsyn till väntade nattflygningar, en ställföreträdare, vilka
böra placeras i lönegrad Eo 20 respektive Eo 18. Även här kan föreståndaren
lämpligen tillika ombesörja förvaltningsgöromål.

För rekrytering av personal till flygsäkerhetstjänsten erfordras därjämte
medel för anställande av aspiranter, vilka hittills erhållit ett mindre arvode.
Styrelsen hemställer därför örn medel för avlönande av två aspiranter, avsedda
att huvudsakligen tjänstgöra å Bromma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Rörande flygledarpersonalens arbetsuppgifter anföra de sakkunniga.

De sakkunniga ha tidigare i samband med behandlingen av trafikledningen
redogjort för flygledarpersonalens huvudsakliga arbetsuppgifter. Enligt
de sakkunnigas mening få dessa arbetsuppgifter anses vara av jämförelsevis
kvalificerad art. Den funktion, flygledarna ha att fylla inom flygsäkerhetstjänsten,
är förenad med ett betydande ansvar och kräver framför allt stor
rådighet och beslutsamhet. Dessa tjänstemän måste fullt självständigt kunna
leda flygtrafiken samt träffa de avgöranden, vartill exempelvis svårare väderlekssituationer
kunna giva anledning, utan att hava det stöd, som en på
platsen varande överordnad kan lämna. I kritiska situationer kan försumlighet
eller bristande omdöme från flygledarnas sida få mycket allvarliga
följder för flygtrafiken. Flygledarna måste äga sådana personliga egenskaper,
att de vinna förtroende hos den flygande personalen och förmå göra sin
vilja gällande gentemot denna. En given förutsättning för tjänsteutövningen
är att vederbörande befattningshavare undergått flygutbildning och äro väl
förtrogna med flygnavigation. Här må tillika erinras örn den utbildning i
fråga örn markradiotjänsten, som flygledarna enligt vad tidigare anförts
skulle undergå. De måste också besitta goda språkkunskaper, så att de obehindrat
kunna lämna muntliga anvisningar till de utländska flygplanförarna.

Tillgången på personer, som uppfylla kompetenskraven för flygledarbefattning,
är jämförelsevis begränsad. Den bästa förutbildningen för dylik tjänst
äga flygbolagens trafikflygare, men dessa torde i regel icke vara att påräkna
för här avsedd anställning. I stället utgöra flygvapnets reservofficerare, vilka
i allmänhet också ha en för flygledarbefattning lämplig utbildning, den viktigaste
rekryteringskällan för dessa befattningar.

När till följd av utvidgning av flygtrafiken ökat behov av flygledarpersonal
uppkommer vid en flygplats, sammanhänger detta vanligen i första hand
därmed, att flygstationen måste hållas öppen under längre tid av dygnet,
varvid personal för skifttjänstgöring erfordras. Vid mera intensiv trafik inträder
därjämte behov av flera samtidigt tjänstgörande flygledare. Vid
Bromma flygplats tjänstgöra sålunda för närvarande två å tre flygledare i
varje skift. Flygledarnas tjänstgöring utgöres vanligen till en del av beredskapstjänstgöring
vid flygplatsen eller i hemmet. Dylik tjänstgöring räknas
endast delvis såsom arbetstid.

De sakkunniga hava i huvudsak tillstyrkt en förstärkning av flygledarpersonalen
i den omfattning väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit, dock
med vissa jämkningar beträffande lönegradsplaceringarna. Såsom motivering
för den tillstyrkta personalökningen anföra de sakkunniga.

De sakkunniga få erinra örn att förhandlingar på sistone pågått örn en
betydande och omedelbar utvidgning av den utländska flygtrafiken på Sverige.
Denna trafik skulle i första hand komma att beröra Bromma flygplats.
Vidare må framhållas att en ökning av flygtrafiken på Visby nyligen inträtt,
vilken väntas medföra ökat personalbehov vid den därstädes befintliga flygplatsen.
Däremot har Karlstads flygplats ännu icke tagits i bruk, enär arbetet
med färdigställandet av flygplatsen blivit fördröjt.

Även örn det för närvarande icke är möjligt att göra några mera preciserade
uttalanden om utvecklingen av den civila luftfarten inom landet, synes
det dock föreligga starka skäl för antagande att den utvidgning av flygtrafiken,
som på den senaste tiden inträtt och som föranlett en provisorisk personalförstärkning
redan under innevarande budgetår, torde komma att kvarstå
även i det följande. De sakkunniga vilja särskilt framhålla, att flygsäkerhetens
upprätthållande är en angelägenhet av största vikt och att den

Kungl. Maj-.ts ''proposition nr 262.

för detta ändamål avsedda personalen icke får tilltagas för knappt. Övertidstjänstgöring
i alltför stor omfattning är uppenbarligen ägnad att äventyra
säkerheten. Härjämte är det i varje fall nödvändigt att i god tid börja bygga
upp flygledarorganisationen för den kommande fredstrafiken.

Beträffande flygledarpersonalens löneställning och anställningsförhållanden
anföra de sakkunniga,

Flygledarna äro för närvarande placerade i lönegraderna Eo 15, 16 och
17 samt Ex 15, 16 och 18, medan föreståndarna tillhöra lönegraderna Eo 19,
20, 21 och 22. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit inrättande av
en flygledarbefattning även i lönegraden Eo 18. Denna långt drivna differentiering
av lönegradsplaceringarna är enligt de sakkunnigas mening icke
sakligt motiverad.

Flygvapnets trafikledare och förste trafikledare äro placerade i lönegraden
Meo 15 respektive Meo 18 med lika fördelning mellan dessa lönegrader. En
anknytning beträffande de civila flygledarnas lönegradsplacering synes här
i viss utsträckning kunna ske. De sakkunniga vilja sålunda föreslå, att
nämnda befattningshavare hänföras till lönegraderna Eo 15 och Eo 18. Med
hänsyn till vad i det föregående anförts örn de särskilda kvalifikationer, som
erfordras för de civila flygledarbefattningarna, bör emellertid flertalet
av dessa placeras i den sistnämnda lönegraden. Detta synes nödvändigt jämväl
för att rekryteringen icke skall äventyras. Lönegraden Eo 18 skulle alltså
anses såsom normalgrad för här ifrågavarande personal, medan befattningarna
i lönegraden Eo 15 närmast skulle betraktas såsom rekryteringstjänster.

Även beträffande föreståndarbefattningarna torde en något större enhetlighet
i lönegradsplaceringarna böra genomföras. Normalgraden synes här
lämpligen böra vara Eo 20. För de tre större flygplatserna, Bromma, Bulltofta
och Torslanda, torde emellertid en högre placering få anses motiverad.
De sakkunniga vilja därför föreslå, att för föreståndarbefattningarna vid
Bromma och Bulltofta de nuvarande lönegradsplaceringarna i Eo 22 respektive
Eo 21 bibehållas samt att motsvarande befattning vid Torslanda i enlighet
med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag uppflyttas i lönegraden
Eo 21. I förevarande sammanhang vilja de sakkunniga ifrågasätta, huruvida
icke en lämpligare tjänstebenämning för föreståndarna bör väljas. De
sakkunniga förorda, att benämningen förste flygledare här införes.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit inrättande av särskilda
ställföreträdarbefattningar med en något högre lönegradsplacering än vad
som gäller för flygledare. Ifrågavarande tjänster ha närmast avsetts för sådana
befattningshavare, vilka vid arbete i skift fullgöra tjänst såsom föreståndare.
Enligt de sakkunnigas mening föreligga skäl för att en högre
ersättning må utgå vid dylik tjänstgöring. Med hänsyn till de ändringar i
tjänstgöringsförhållandena, som tid efter annan inträffa på detta område,
synes emellertid ifrågavarande ersättning icke lämpligen böra anordnas genom
inrättande av befattningar i högre lönegrader. De sakkunniga vilja i
stället förorda, att de flygledare, som förordnas att tjänstgöra såsom ställföreträdare,
vid dylik tjänstgöring må erhålla en särskild ersättning per dag
utöver sin lön. Denna ersättning synes kunna utgå med stöd av bestämmelserna
i 19 § 2 mom. civila icke-ordinariereglementet, d. v. s. enligt reglerna
för vikariatsersättning till extra ordinarie tjänsteman, vilken utan att fråga
är om vikariat erhållit förordnande att bestrida göromål, vilka eljest ankomma
på innehavare av befattning i högre lönegrad. Enär ställföreträdaren
vid skifttjänstgöring icke i alla avseenden övertar föreståndarens funktioner,
torde ovanberörda ersättning böra utgå endast med viss del av vanlig vikariatsersättning,
förslagsvis tre fjärdedelar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

För att personaltillgången smidigt skall kunna anpassas, allt eftersom
behovet av arbetskraft vid de olika flygplatserna varierar, böra flygledarna
icke vara på förhand knutna till vissa flygplatser utan kunna förflyttas mellan
dessa när så befinnes lämpligt. Den ovisshet beträffande utvecklingen,
som för närvarande utmärker den civila luftfarten, medför betydande svårigheter
att på förhand beräkna behovet av flygledarpersonal för någon längre
tidsperiod. Med hänsyn härtill torde det vara nödvändigt att möjlighet hålles
öppen till förstärkning av denna personal under löpande budgetår på sätt
nu är fallet. På grund härav synes flygplatsorganisationens anslagspost till
avlöningar till icke-ordinarie personal böra upptagas med beteckningen förslagsvis
och sålunda efter medgivande av Kungl. Maj:t kunna överskridas.

Sammanfattningsvis innebär de sakkunnigas förslag i nu förevarande delar,
att flygledarpersonalen skulle omfatta följande befattningar.

Befattning Lönegrad

1 förste flygledare ....................................... Eo 22

2 » » ....................................... Eo 21

4 » » ....................................... Eo 20

9 flygledare ................................................... Eo 18

7 » ................................................... Eo 15

2 flygledaraspiranter med arvode motsvarande lön enligt
10 löneklassen jämte därå belöpande rörligt tilllägg
och kristillägg.

Förvaltningspersonalen.

Förvaltningspersonalen vid de statliga flygplatserna är i allmänhet anställd
mot arvode. Det enda undantaget härifrån utgör personalen vid Bulltofta
flygplats, vilken personal till övervägande delen innehar extra ordinarie
anställning. Förenämnda arvoden utgå i regel med belopp motsvarande viss
löneklass jämte därå belöpande rörligt tillägg och kristillägg.

I sina anslagsäskanden beträffande luftfartsfonden för budgetåret 1945/46
har väg- och vattenhy ggnadsstyr elsen framlagt förslag örn överflyttning till
extra ordinarie anställning av större delen av den arvodesanställda förvaltningspersonalen.
I detta sammanhang har styrelsen jämväl hemställt örn inrättande
av ett antal helt nya befattningar, framför allt vid Norrköpings flygplats,
vilken såsom tidigare nämnts avses skola bliva centrum för ett nytt förvaltningsdistrikt.

I vidstående tablå lämnas en översikt över den förvaltningspersonal, som
vid tidpunkten för betänkandets avgivande var heltidsanställd, samt över den
personalorganisation för förvaltningstjänsten, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknat för budgetåret 1945/46.

Utöver den i tablån angivna, för närvarande anställda förvaltningspersonalen
finnes ett betydande antal deltidsanställda befattningshavare, vilka
tjänstgöra antingen vid sådana mindre flygplatser, där behov av heltidsanställd
arbetskraft för närvarande icke föreligger, eller ock såsom tillsyningsmän
för belysnings- och radioanläggningar. Kungl. Maj:t har för budgetåret

Kungl. Maj.ts proposition nr 262.

För närvarande befintlig personal

Befattning

Lönegrad,
arvodesklass
eller
arvodesbelopp -

Bulltofta.

1 flygplatschef.......

1 hangarmästare.....

1 fältmästare .......

1 förste montör .....

1 kontorist .........

1 fältförman .......

1 maskinist .........

1 kanslibiträde .....

1 förste flygplatsvakt

4 flygplatsvakter.....

2 bitr. » .....

3 fältarbetare .......

1 springpojke .......

Eo 25
Eo 16
Eo 16
Eo 12
Eo 9
Eo 8
Eo 8
Eo 7
Eo 7
Eo 5
Eo 4

Torslanda.

1 flygplatschef........

1 hangarmästare......

1 förste montör......

1 reparatör ..........

1 förste flygplatsvakt

1 kontorist ..........

3 flygplatsvakter......

1 bitr. flygplatsvakt . .

1 telefonist ..........

2 fältarbetare ........

1 biträdande telefonist
1 springpojke ........

10 500
5 900
5 000
4 950
4 000
3 900
3 400
3 240
2 800

Norrköping.

1 biträdande fältmästare

1 hangarförman........

1 flygplatsvakt ........

lkl 10
lkl 7
lkl 3

Tisby.

1 fältförman...
1 flygplatsvakt
1 bitr. »

lkl 7
lkl 5
lkl 3

Sundsvall/Härnösand.

1 flygplatsvakt
1 bitr. » .....

lkl 5
lkl 3

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknad personal

Befattning

Lönegrad

Bulltofta.

1 flygplatschef........

1 hangarmästare......

1 fältmästare ........

1 förste montör ......

1 kassör..............

1 kontorist ..........

1 fältförman..........

1 maskinist ..........

1 förste flygplatsvakt

4 flygplatsvakter......

4 bitr. » ......

1 fältarbetare........

1 kontorsbiträde......

1 springpojke ........

Torslanda.

1 flygplatschef........

1 hangarmästare......

1 förste montör......

1 kassör..............

1 reparatör ..........

1 maskinist ..........

1 förste flygplatsvakt

3 flygplatsvakter......

2 bitr. » ......

1 kontorsbiträde......

1 telefonist ..........

1 fältarbetare ........

1 biträdande telefonist
1 springpojke ........

Norrköping.

1 flygplatschef........

1 fältmästare ........

1 förste montör......

1 kassör..............

1 hangarförman......

1 flygplatsvakt ......

1 bitr. » ......

1 kontorsbiträde......

Visby.

1 fältförman..........

1 flygplatsvakt ......

1 bitr. » ......

1 kontorsbiträde......

Sundsvall/Härnösand.

1 fältförman..........

1 flygplatsvakt ......

1 bitr. » ......

Eo 28
Eo 16
Eo 16
Eo 12
Eo 11
Eo 9
Eo 8
Eo 8
Eo 7
Eo 5
Eo 4

Eo 4

Eo 28
Eo 16
Eo 12
Eo 11
Eo 9
Eo 8
Eo 7
Eo 5
Eo 4
Eo 4
Eo 4

Eo 26
Eo 16
Eo 12
Eo 11
Eo 8
Eo 5
Eo 4
Eo 4

Eo 8
Eo 6
Eo 4
Eo 4

Eo 8
Eo 6
Eo 4

Kungl. Majlis ''proposition nr 262.

För närvarande befintlig personal

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
beräknad personal

Befattning

Lönegrad,
arvodesklass
eller
arvodesbelopp -

Befattning

Lönegrad

Karlstad.

1 maskinist .. ,
1 flygplatsvakt

Jönköping.

1 flygplatsvakt
1 bitr. »

örebro.

1 flygplatsvakt
1 bitr. »

Vängsö.

1 flygplatsvakt

Norrtälje.

1 flygplatsvakt

Stigtomta.

1 flygplatsvakt

Feringe.

1 flygplatsvakt

Hagshult.

1 flygplatsvakt

Exen.

1 flygplatsvakt

Halmstad.

1 flygplatsvakt

Fagerhult.

1 flygplatsvakt

lkl 7
lid 3

lkl 5
lkl 3

lkl 4

lkl 3

lkl 5

lkl 4

lkl 5

Karlstad.

1 maskinist .. .
1 flygplatsvakt

Jönköping.

1 flygplatsvakt
1 bitr. »

örebro.

1 flygplatsvakt
1 bitr. o

Vängsö.

1 flygplatsvakt

Norrtälje.

1 flygplatsvakt

Stigtomta.

1 flygplatsvakt
1 bitr. »

Feringe.

1 flygplatsvakt
1 bitr. »

Hagshult.

1 flygplatsvakt
1 bitr. »

Exen.

1 flygplatsvakt

Halmstad.

1 flygplatsvakt

Fagerhult.

1 flygplatsvakt . .

Eslöv.

1 flygplatsvakt . .
Varberg.

1 flygplatsvakt ..

Strömstad! Näsinge.
1 flygplatsvakt . .

Hästholmen.

1 flygplatsvakt . .

Eo 8
Eo 5

Eo 6
Eo 4

Eo 5

Eo 5
Eo 4

Eo 5

Eo 5
Eo 5
Eo 5
Eo 5
Eo 5

Kungl. Marits proposition nr 262. 75

1944/45 medgivit, att för här avsett ändamål må vara anställda följande befattningshavare
med högst nedan angivna årsarvoden:

Årsarvode

kronor

6 flygplatschefer och 1 ställföreträdande flygplatschef, var och en ... 300

9 flygplatsvakter, var och en ...................................................... 600

53 tillsyningsman för flygfyrar, radiofyrar och hinderbelysning, var

och en ................................................................................. 180

Kungl. Majit har vidare förklarat hinder icke möta för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
att från den i luftfartsfondens stat under rubriken flygplatser
och flygfyrar uppförda delposten till underhåll av belysningsanläggningar,
byggnader och flygfält utbetala särskild ersättning till mot årsarvode
anställd personal för till underhållet hänförliga arbetsprestationer, för vilka
årsarvodet enligt träffade överenskommelser icke skall utgöra ersättning. De
ersättningsbelopp, som med stöd av här ifrågavarande bemyndigande utgå av
förenämnda delpost under budgetåret 1944/45, belöpa sig till sammanlagt
omkring 1 800 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i förberörda petitaskrivelse hemställt
om medel för ytterligare ett arvode åt en flygplatschef, nämligen för
Varbergs flygplats, samt till arvoden åt ytterligare 13 tillsyningsmän för nya
radiofyrar. I samband härmed har styrelsen föreslagit, att till avlönande av
de 66 tillsyningsmännen måtte anvisas ett belopp av 13 000 kronor samt att
arvodenas storlek skulle inom ramen av detta belopp få fastställas av styrelsen.
Vid bifall till styrelsens förslag örn inrättande av ytterligare 4 befattningar
för heltidsanställda flygplatsvakter skulle antalet arvoden till icke
heltidsanställda vakter kunna minskas från 9 till 5.

De sakkunniga hava till en början till behandling upptagit vissa organisationsfrågor
samt anföra härutinnan följande.

Såsom tidigare nämnts ombesörjes underhåll och drift av de civila luftfartsanläggningarna
i södra och västra Sverige av Malmö-Bulltofta respektive
Göteborg-Torslanda flygplatsförvaltningar, varvid vederbörande flygplatschefer
tillika fungera som distriktschefer. Till Malmödistriktet höra sålunda,
förutom Bulltofta flygplats, 6 mindre flygfält samt 14 flygfyrar. Göteborgsdistriktet
omfattar för närvarande, förutom Torslanda flygplats, 4 mindre
flygfält och 4 flygfyrar. Till detta distrikt torde lämpligen böra hänföras
jämväl Karlstads flygplats, när denna blivit färdigställd. Det planerade Norrköpingsdistriktet
avses, såsom tidigare berörts, skola omfatta 7 flygplatser,
inklusive Norrköpings flygplats, och 14 flygfyrar.

Vid sin granskning av flygplatsernas förvaltningsorganisation ha de sakkunniga
funnit densamma i allt väsentligt lämpad för sitt ändamål. I samband
med behandlingen av den föreslagna förvaltningsavdelningen inom
luftfartsstyrelsen ha de sakkunniga förordat den redan påbörjade distriktsindelningen
och dess utvidgning med nyssnämnda Norrköpingsdistrikt. Samtidigt
som denna decentralisering lättar den centrala myndighetens arbete,
är den otvivelaktigt ägnad att effektivisera förvaltningsarbetet och minska
kostnaderna för detsamma.

I organisationsplanen kan det synas egendomligt, att flygplatscheferna på

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

de stora flygplatserna icke äro inkopplade i flygsäkerhetstjänsten, i det att
flygledarna äro direkt underställda den centrala myndigheten. I motsatt fall
skulle på flygplatscheferna få ställas särskilda kompetenskrav med avseende
på flygtjänst. Flygplatschefernas främsta arbetsuppgifter måste emellertid
anses hänföra sig till det egentliga förvaltningsarbetet, omfattande underhåll
och drift av flygplatserna och flyglederna inom respektive distrikt. I och
för sig torde icke heller ett säkert handhavande av flygsäkerhetstjänsten påkalla
att ytterligare ett led i säkerhetsorganisationen införes. De sakkunniga
ha därför icke funnit anledning att föreslå någon ändring i nu berörda hänseende.

De sakkunniga övergå därefter till att behandla de med de särskilda befattningarna
inom förvaltningsorganisationen sammanhängande spörsmålen.
Härom anföra de sakkunniga.

De heltidsanställda flygplats chef erna hava att självständigt organisera och
leda distriktsförvaltningarnas arbete samt att därvid övervaka och ansvara för
att anläggningarnas underhåll och drift skötes på ett för flygsäkerheten betryggande
sätt. Det ankommer på nämnda befattningshavare att handlägga
bland annat personal- och andra organisationsfrågor, övervaka och ansvara folden
ekonomiska förvaltningen, verkställa upphandlingar och utanordningar,
utföra mindre undersökningar och utredningar angående flygolyckor m. m.
Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att flygplatscheferna vid
Bulltofta och Torslanda skulle placeras i lönegraden Eo 28 samt motsvarande
befattningshavare vid Norrköpings flygplats i lönegraden Eo 26. Flygplatschefen
vid Bulltofta är för närvarande placerad i lönegraden Eo 25, och för
flygplatschefen vid Torslanda är fastställt ett årsarvode av 10 500 kronor,
vilket för närvarande närmast motsvarar lön enligt 23 löneklassen. De sakkunniga
äro medvetna örn att jämförelsevis stora och ansvarsfulla uppgifter
ankomma på flygplatscheferna och att kraven på dessa befattningshavare
komma att ytterligare ökas, sedan den civila luftfarten efter ett fredsslut åter
får fritt utveckla sig. Det kan emellertid enligt de sakkunnigas mening ifrågasättas,
huruvida så höga lönegradsplaceringar, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagit i förevarande fall, kunna anses befogade. Ehuru några
direkta jämförelser mellan dessa befattningar och andra, statliga tjänster
knappast låta sig göra, må dock i detta sammanhang nämnas, att en så betydelsefull
och krävande tjänst vid statens järnvägar som befattningen såsom
överinspektör vid Stockholms centralstation är placerad i lönegraden A 26.
De sakkunniga kunna för sin del icke finna anledning förorda en placering
av flygplatscheferna i högre lönegrad än den, som nu gäller för befattningen
såsom flygplatschef i Bulltofta, nämligen 25 lönegraden. Däremot synas skäl
föreligga för att flygplatschefstjänsterna vid Bulltofta och Torslanda nu överföras
på ordinarie stat. De sakkunniga föreslå således, att dessa befattningar
placeras i lönegraden A 25. Beträffande den föreslagna befattningen i Norrköping
bär väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit, att arbetsuppgifternas
omfattning i detta fall under de närmaste åren torde bliva något mindre
än för flygplatscheferna vid Bulltofta och Torslanda. Med hänsyn härtill vilja
de sakkunniga föreslå, att befattningen i fråga hänföres till 24 lönegraden,
tills vidare såsom extra ordinarie.

Han g ar mäst ar na vid Bulltofta och Torslanda, av vilka den vid Bulltofta är
placerad i lönegraden Eo 16 och den andre är anställd mot arvode, handham
närmast under vederbörande flygplatschefer den inre förvaltningen vid dessa
flygplatser. De utöva härvid tillsyn över såväl byggnader som fältytan med
därtill hörande anordningar, fungera som arbetsledare för underhållet och

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

vakthållningen samt lämna anvisningar örn uppställning av flygplan i hangarer
och på fältet m. m. Då ett för framtiden bestående behov av dessa båda
tjänster synes föreligga, vilja de sakkunniga förorda, att de uppföras på
ordinarie stat i lönegraden A 16. Då befattningshavarnas åligganden, i den
mån flygtrafiken ökar, alltmera komma att ligga inom hangartjänsten, böra
befattningarna även i fortsättningen benämnas hangarmästare.

Den vid Malmö-Bulltofta flygplatsförvaltning anställde fältmästaren tjänstgör
såsom tillsyningsman och arbetsledare för de till Malmödistriktet hörande
mindre flygplatserna samt för distriktets flygfyrar. En dylik befattning,
med placering liksom vid Malmödistriktet i lönegraden Eo 16, torde nu
böra inrättas jämväl för vartdera av Göteborgs- och Norrköpingsdistrikten.

För skötseln av de elektriska anläggningarna inom respektive distrikt finnes
vid Bulltofta och Torslanda en förste montör. En dylik befattningshavare
är erforderlig även i det planerade Norrköpingsdistriktet. En tjänst för detta
ändamål bör därför inrättas. I likhet med förste montören vid Bulltofta böra
de båda övriga förste montörerna placeras i lönegraden Eo 12.

Kassa- och registratorsgöromålen vid Malmö-Bulltofta flygplatsförvaltning
ombesörjas av ett kanslibiträde i lönegraden Eo 7, medan motsvarande arbetsuppgifter
vid Göteborg-Torslanda flygplatsförvaltning ankomma på en arvodesanställd
kontorist. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att
dessa båda befattningshavare skulle uppflyttas till kansliskrivare^ i lönegraden
Eo 11 samt att ytterligare en sådan befattning, avsedd för Norrköpings
flygplatsförvaltning, skulle inrättas. Med hänsyn till den omorganisation av
flygplatsförvaltningarnas kassarörelse till större självständighet, som de sakkunniga
tidigare förordat, torde en något bättre löneställning än vad som hittills
tillämpats böra beredas här avsedda befattningshavare. De sakkunniga
vilja därför föreslå, att vid vardera av Malmö-Bulltofta och Göteborg-Torslanda
flygplatsförvaltningar inrättas en kontoristbefattning i lönegraden A 9
för förvaltningarnas kassa- och registratorsgöromål samt att för motsvarande
göromål vid Norrköpings flygplatsförvaltning inrättas en kontoristbefattning
i lönegraden Eo 9.

Den vid Bulltofta tjänstgörande kontoristen i lönegraden Eo 9 svarar för
flygplatsens och distriktets förråds- och inventarieförvaltning samt handhar
därjämte förrådsförvaltningen beträffande de persedlar, som jämlikt av vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen fastställt uniformsreglemente tillhandahållas
personalen vid luftfartslederna. Denna befattning är erforderlig och bör bibehållas.

Maskinisten vid Bulltofta handhar ledningen av eldningsarbetet vid flygplatsens
elva värmepannor samt utför smärre rörlednings- och elektriska reparationer
m. m. Denna befattning, som för närvarande är placerad i lönegraden
Eo 8, torde lämpligen böra överföras på ordinarie stat och därvid placeras
i lönegraden A 8.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit inrättande av en maskinistbefattning
jämväl vid Torslanda flygplats. Styrelsen har härvid framhållit,
att det efter tillkomsten av nya anläggningar och ny utrustning på
flygplatsen, framför allt pumpstation och reningsverk, visat sig nödvändigt,
att flygplatsen ägde tillgång till en kunnig maskinist, vilken tillika skulle
kunna tjänstgöra som garageförman. Hans uppgift skulle närmast bliva att
leda och ansvara för, förutom nyssnämnda anläggningar, flygplatsens värmeoch
ventilationsanläggningar. Styrelsen har vidare hemställt örn överflyttning
av flygplatsens reparatör till extra ordinarie anställning i lönegraden
Eo 9. Denne befattningshavare har till huvudsaklig uppgift att under ledning
av förste montören, som i första hand skall vara sysselsatt ute i distriktet,

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

biträda med skötseln av flygplatsens elektriska anordningar, nämligen flygplatsbelysning
med elektrisk central, reservkraftstation och elektriskt pumpmaskineri.
De sakkunniga hava efter besök å platsen kommit till den uppfattningen,
att de arbetsuppgifter, som avsetts för maskinisten och reparatören,
böra kunna skötas utan ökning av nuvarande antal befattningshavare.
Då dessa uppgifter till en del äro av jämförelsevis kvalificerad art, vilja de
sakkunniga föreslå, att för ändamålet inrättas en maskinistbefattning i lönegraden
A 10.

Maskinisten vid Karlstads flygplats har att ansvara för driften av flygplatsens
pumpstation samt tjänstgör tillika såsom förman för fältunderhållet.
De sakkunniga hava icke funnit anledning till erinran mot att denna befattning
som för närvarande är förenad med ett arvode beräknat enligt 7 löneklassen,
i enlighet med väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag placeras i
lönegraden Eo 8. Benämningen synes dock böra ändras till maskinist tillika
fältförman.

Fältförmän finnas för närvarande vid Bulltofta och Visby flygplatser.
Dessa befattningshavare handhava den omedelbara ledningen av fältunderhållet
på respektive flygplatser och skola därvid bland annat kunna biträda
med upprättande av arbetsförslag med därtill hörande kostnadsberäkningar.
Fältförmannen vid Visby flygplats torde i likhet med den vid Bulltofta böra
placeras i lönegraden Eo 8. En dylik befattning synes erforderlig även vid
Sundsvall/Härnösands flygplats.

Den vid Norrköpings flygplats placerade hangarförmannen skall närmast
under flygplatschefen svara för ordningen inom stationsområdet ävensom för
fältunderhållet vid flygplatsen. Han har därjämte att biträda bland annat vid
omhändertagande av flygplan och bör därför, enligt vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framhållit, hava utbildning såsom flygmekaniker. Mot den av
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagna lönegradsplaceringen i Eo 8
synes intet vara att erinra.

Förste flygplatsvakten vid Bulltofta, vilken är placerad i lönegraden Eo 7,
har att leda och själv deltaga i vakttjänstgöringen vid flygplatsen. Han
biträder därjämte i viss utsträckning vid arbetet med flygplatsförvaltningens
förrådsrörelse. Motsvarande befattningshavare vid Torslanda tjänstgör i
första hand vid den till flygfältet anknutna sjöflygstationen och har därvid
bland annat hand om en till flygplatsen hörande motordriven vaktbåt. De sakkunniga
ha icke något att erinra beträffande befattningen vid Bulltofta och
tillstyrka väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag örn uppförande av befattningen
vid Torslanda på extra ordinarie stat i lönegraden Eo 7.

Beträffande bevakningstjänsten vid flygplatserna anföra de sakkunniga i
detta sammanhang följande synpunkter.

Vid Bulltofta — och detsamma gäller även beträffande Torslanda — erfordras
en relativt stor personalstyrka för bevakning av flygplatsen. Vakthållningen
pågår dygnet runt, vilket nödvändiggör skifttjänstgöring. Under
nu rådande förhållanden utövas vakthållning i jämförelsevis stor omfattning
även av polis och militär. På grund av byggnadernas läge inom flygplatsområdet
och andra lokala förhållanden hållas tidvis två ingångar till flygplatsen
samtidigt öppna, vilket bidrar att öka vakthållningsarbetet. Huruvida
denna anordning är oundgängligen nödvändig undandrar sig de sakkunnigas
säkra bedömande. Delvis har den motiverats med att den ena ingången måste
hållas öppen för att avsevärt förkorta vägen till och från arbetet för dem, som
arbeta i hangarerna. De sakkunniga vilja emellertid i anslutning till vad här
nämnts framhålla vikten av att, när det vid flygplatsernas planering gäller

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

att bestämma förläggningen av flygplatsbyggnaderna, ingående uppmärksamhet
jämväl ägnas åt driftkostnaderna, ej minst kostnaderna för vakthållningen.
Vad särskilt beträffar Torslanda flygplats vilja de sakkunniga förorda,
att i samband med en planerad utökning av hangarbyggnaderna närmare
undersökes, örn man genom byggnadernas placering eller genom anläggning
av smärre vägar inom flygplatsen kan minska antalet ingångar att bevaka,
öppethållande av en grind eller port dygnet runt kräver en vaktpersonal av
i genomsnitt 31/2 man. Lönekostnaderna för dessa kunna kapitaliseras till
cirka 300 000 kronor. Det finns alltså möjligheter att genom särskilda anordningar
vid flygplatserna ernå betydande kostnadsminskningar på denna
punkt. I förevarande sammanhang må ock nämnas, att det vid de större flygplatserna
eventuellt kan vara lämpligt att uppföra personalbostäder för vaktpersonal,
varigenom kostnaderna för vakthållning nattetid torde kunna nedbringas.

Med avseende å personalbehov och löneställning för bevakningstjänsterna
anföra de sakkunniga härefter.

Vakttjänsten ombesörjes i första hand av flygplatsvakter och biträdande
flygplatsvakter. Dessa befattningshavare, vilka vid Bulltofta flygplats äro
extra ordinarie tjänstemän i lönegraden Eo 5 respektive Eo 4, fullgöra även
en hel del andra göromål, varvid de biträdas av fältarbetare. De sakkunniga
ha från flygplatschefen vid Bulltofta erhållit nedanstående redogörelse för
omfattningen av de arbetsuppgifter, som ankomma på de nio vakterna och
fältarbetarna vid denna flygplats.

, Antal arbets -

Arbetets art mån. årligen

Vakttjänst: Enligt vaktschema ....................................... 42

Eldning: 15/a—15/s 1 man, 13/n—l5U 1 man, 15/i—15/ä 1 man 15

Fältarbeten: Ytjusteringar, gräsklippning, brunns- och dikes rensningar

m. m........................................ 14

Vägarbeten: Justerings- och reparationsarbeten ............... 2

Flygplatsområdet: Underhålls-, uppröjnings- och försköningsar beten

......................................................... 2

Byggnader: Reparationer och underhållsarbeten av bygg nadsteknisk

art .......................................... 2

Renovering, underhåll och översyn av maskinell
utrustning till värme-, ventilations- och sanitäranläggningar
............................................. 2

Målningsarbeten: Byggnader ................................................ 1

Objekt till fältbelysningen (hindermaster, gränsskärmar,
transformator- och överkopplings kiosker

m. m.) .......................................... 2

Biträde vid elekt- Fältbelysningen, skorstens- och övrig hinderriska
reparations- belysning, byggnader, landningsradiofyr, rör och

montagear- och lampbyten .......................................... 10

beten:

Motorfordon och Reparation, skötsel och underhåll av motorfor maskiner:

don, maskiner och redskap. Bilkörning ......... 3

Hangar- och be- Rangering av flygplan i hangar, utsättning av

redskapstjänst: lamprader m. m. ........................•••••••........ ^

Vinterberedskap: Snöröjning, grusning för halka, utmärkning av

landningsbanor å fältet m. m......................... 2(min.)

Semester och sjuk- Vikariatstjänstgöring ................................. 9

dom: __

Summa 108

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Vid Torslanda är personalbehovet för här avsedda ändamål något mindre
än vid Bulltofta beroende bland annat därpå, att denna flygplats till skillnad
från Bulltofta är utrustad med permanentbelagda rullbanor, vilket minskar
fältunderhållsarbetet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit överflyttning av tre fältarbetare
till anställning såsom biträdande flygplatsvakter i lönegraden Eo 4,
därav två vid Bulltofta och en vid Torslanda. Vidare har styrelsen hemställt,
att tre flygplatsvakter och en biträdande flygplatsvakt vid sistnämnda flygplats
måtte uppföras på extra ordinarie stat i lönegraderna Eo 5 respektive
Eo 4. Då ett stadigvarande behov av ovannämnda befattningar med ali sannolikhet
föreligger, vilja de sakkunniga tillstyrka, att den extra ordinarie anställningsformen
här tillämpas.

Beträffande flygplatsvakterna vid de övriga flygplatserna erinra de sakkunniga,
att väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sin petitaskrivelse anfört
bland annat följande.

Redan under år 1936, då styrelsen övertog förvaltningen av de första färdigställda
flygplatserna på luftfartslederna, blev det nödvändigt att anställa tillsyningsman
vid anläggningarna. Dessa tillsyningsmän ha sedermera i stor
utsträckning tagits i anspråk såsom väderleksobservatörer och därjämte fått
utföra underhållsarbeten på fälten mot särskild ersättning. Det visade sig
därvid praktiskt att bestämma vederlaget i form av månadslön, då man, särskilt
under krigstid, måste fordra, att flygplatsen var kontinuerligt bevakad
och att upplysningar örn flygplatsens beskaffenhet när som helst kunde
verifieras genom en påringning till vakten. Arbetets omfattning motiverade
också på de flesta håll övergång till en fastare anställningsform. Styrelsen
har sålunda nu heltidsanställda flygplatsvakter vid samtliga flygfält med så
stor areal, att underhållsarbetenas omfattning motivera detta. Dessa vakter
sysselsättas med underhållsarbeten såväl sommar- som vintertid, utföra i
regel väderleksobservationer för statens meteorologisk-hydografiska anstalts
räkning samt utöva tillsyn över att flygplatsen icke begagnas för otillåten
flygning eller beträdes av obehöriga. Flygplatsvakterna ha i vissa fall utbildats
till traktorförare och verkställa i denna egenskap slåtter på flygfälten.
Därjämte äro vakterna uppbördsmän och tillsyningsmän för vid flygplatsen
befintliga, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och flygvapnet tillhöriga förråd.
Vakterna manövrera belysningsanordningar och biträda startande och
landande flygplan m. m. Därest för underhållsarbeten jämväl erfordras tillfällig
arbetskraft, tjänstgör flygplatsvakten som förman för denna. Vid några
mindre flygplatser har styrelsen ansett det förmånligare att träffa särskild
överenskommelse med en i närheten boende person att endast utöva tillsyn
över fältet. Vid dessa platser betalas utförda arbeten per timme, och särskild
gottgörelse utgår för väderleksobservationer och andra tjänsteförrättningar,
som påfordras. Liknande överenskommelser finnas med tillsyningsmän
för radiofyrar och flygfyrar. För ledandet av vakternas arbete och för
den omedelbara tillsynen över dem har centralt anställts en fältmästare och
en biträdande fältmästare. I Visby, Norrköping och Karlstad har jämväl anställts
respektive en fältförman, en hangarförman och en maskinist.

Den heltidsanställda personalen representerar nu en mångårig erfarenhet
rörande de speciella förhållandena vid varje flygplats. Det måste sålunda vara
i statsverkets intresse, att åt denna personal beredas sådana anställningsvillkor,
att man kan påräkna, att den stannar kvar i tjänst. Styrelsen anser, att
dessa heltidsanställda tjänstemän, vilka visat sig oundgängligen nödvändiga
även för framtiden, böra uppföras på extra ordinarie stat. Härjämte er -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

fordras vissa nya befattningar, såsom redan ovan anförts angående inrättande
av ett nytt förvaltningsdistrikt för luftfartsanläggningarna i mellersta
Sverige.

Beträffande flygplatsvakterna och de biträdande flygplatsvakterna får
styrelsen anföra följande. Ifrågavarande vakter hava vidare arbetsuppgifter
än vakterna vid Bulltofta flygplats. Dessa äro till viss del att betrakta som
ordningsvakter, medan nu ifrågavarande vakter, förutom att de svara för
ordningen, jämväl ombesörja fältarbeten. De böra därför vara kunniga i
traktorkörning. I allmänhet böra flygplatsvakterna placeras i lönegrad Eo 5,
men vid vissa större flygplatser, nämligen Visby, Sundsvall/Härnösands,
Jönköpings och Örebro flygplatser, böra de med hänsyn till verksamhetens
omfattning placeras i lönegrad Eo 6. För befattningarna som biträdande
flygplatsvakter föreslås lönegradsplaceringen Eo 4.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens här återgivna förslag innebär, framhålla
de sakkunniga, att i första hand samtliga nu befintliga arvodesbefattningar
såsom heltidsanställd flygplatsvakt eller biträdande flygplatsvakt vid
de mindre flygplatserna skulle överföras på extra ordinarie stat med placering
i lönegrad på sätt framgår av förut återgivna sammanställning. Vidare
skulle vid var och en av Norrköpings, Stigtomta, Feringe och Hagshults flygplatser
nyinrättas en tjänst såsom biträdande flygplatsvakt i lönegraden Eo 4.
De för sistnämnda tre flygplatser avsedda vakterna skulle därvid utnyttjas
bland annat såsom vikarier för övriga flygplatsvakter inom respektive distrikt.
Eslövs flygplats har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ansetts vara av den
betydelse, att en heltidsanställd flygplatsvakt i lönegraden Eo 5 där borde
anställas. Beträffande Varbergs, Strömstad/Näsinge och Hästholmens flygplatser
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med att dessa flygplatser
efter kriget komme att erhålla så stor betydelse, särskilt för privatflyget, att
heltidsanställda vakter bleve nödvändiga därstädes. Även dessa flygplatsvakter
skulle placeras i lönegraden Eo 5.

För egen del yttra de sakkunniga, att de olika förslag till ändringar beträffande
luftfartsledernas vaktpersonal, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
i sina petita framlagt, allmänt sett finge anses ägnade att skapa en ändamålsenlig
stabilisering av personalorganisationen på förevarande område och
därjämte, åtminstone delvis, syntes vara påkallade med hänsyn till den
väntade utvecklingen av flygtrafiken. Med hänsyn till de skäl, styrelsen anfört
beträffande de för Varbergs, Strömstad/Näsinge och Hästholmens flygplatser
föreslagna befattningarna syntes dessa tills vidare böra hållas vakanta.
De sakkunniga hade i övrigt icke funnit anledning till erinran mot väg- och
vattenbyggnadsstyrelsens förslag annat än beträffande tjänstebenämmngar
och lönegradsplaceringar i vissa fall. Enligt de sakkunnigas mening borde
benämningen förste flygplatsvakt avses för lönegraderna Eo 7 och Eo 6 samt
benämningen flygplatsvakt för lönegraderna Eo 5 och Eo 4. Vid Visby och
Sundsvall/Härnösands flygplatser, där vaktpersonalen skulle stå under ledning
av en fältförman, syntes i stället för de av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslagna tjänsterna i Eo 6 böra inrättas befattningar såsom flygplatsvakt
i Eo 5. I överensstämmelse med förhållandena vid Jönköpings och

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262. 708 45 6

82 Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Örebro flygplatser borde flygplatsvakten vid Karlstads flygplats placeras
i Eo 4.

Beträffande vissa biträdesbefattningar vid flygplatserna anföra de sakkunniga
följande.

Enligt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag skulle från och med
budgetåret 1945/46 jämväl nyinrättas fyra kontorsbiträdestjänster i lönegraden
Eo 4, avsedda för respektive Bulltofta, Torslanda, Norrköpings och
Visby flygplatser. Beträffande den för Bulltofta föreslagna befattningen har
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört, att det med hänsyn till den starkt
ökade omfattningen av expeditionstjänsten med utskrifter av skrivelser,
tablåer, sammanställningar, instruktioner m. m. vore nödvändigt att ytterligare
kontorshjälp tillfördes förvaltningen. Då vederbörande, som skulle
kunna vikariera för kassören, förutom kunnighet i maskinskrivning och vanliga
kontorsgöromål, måste besitta språkkunskaper för att kunna tala med
utländska piloter m. fl., vilka besökte expeditionen, samt för utskrivning och
tolkning av skrivelser på utländska språk, ansåge styrelsen det icke möjligt
att placera den ifrågasatta befattningen i lägre lönegrad än Eo 4. Styrelsen
hemställde därför örn inrättande av en befattning som kontorsbiträde i lönegrad
Eo 4.

Liknande motiv torde ha legat till grund för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag beträffande de övriga kontorsbiträdestjänsterna.

De sakkunniga ha för sin del icke funnit anledning till erinran mot denna
personalökning.

Vad beträffar telefonistbefattningen vid Torslanda har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
med framhållande att för denna tjänst erfordrades språkkunskaper
föreslagit överflyttning av densamma till extra ordinarie stat i lönegraden
Eo 4. Häremot ha de sakkunniga intet att invända. Det kan i detta
sammanhang nämnas, att telefontjänsten vid Bulltofta ombesörjes av vederbörande
flygbolag mot ersättning från flygplatsförvaltningen.

Förvaltningsorganisationen skulle i enlighet med de sakkunnigas förslag
omfatta följande heltidsanställda personal.

Lönegrad

Bulltofta.

1 flygplatschef ........................................................................... A 25

1 hangarmästare ........................................................................ A16

1 fältmästare .............................................................................. Eo 16

1 förste montör ........................................................................... Eo 12

1 kontorist ................................................................................. A 9

1 kontorist ................................................................................. Eo 9

1 maskinist ................................................................................. A 8

1 fältförman .............................................................................. Eo 8

1 förste flygplatsvakt .................................................................. Eo 7

4 flygplatsvakter ........................................................................ Eo 5

4 flygplatsvakter ........................................................................ Eo 4

1 kontorsbiträde ........................................................................ Eo 4

1 fältarbetare .............................................................................. —

1 springpojke .............................................................................. —

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 83

Lönegrad

Torslanda.

1 flygplatschef ........................................................................... A 25

1 hangarmästare ........................................................................ A16

1 fältmästare .............................................................................. Eo 16

1 förste montör ........................................................................... Eo 12

1 maskinist ................................................................................. A 10

1 kontorist ................................................................................. A 9

1 förste flygplatsvakt .................................................................. Eo 7

3 flygplatsvakter ........................................................................ Eo 5

2 flygplatsvakter ........................................................................ Eo 4

1 kontorsbiträde ........................................................................ Eo 4

1 telefonist ................................................................................. Eo 4

1 fältarbetare .............................................................................. .

1 biträdande telefonist ............................................................... .

1 springpojke ........................................................................... .

Norrköping.

1 flygplatschef ........................................................................... Eo 24

1 fältmästare .............................................................................. Eo 16

1 förste montör ........................................................................... Eo 12

1 kontorist ................................................................................. Eo 9

1 hangarförman ........................................................................... Eo 8

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 5

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 4

1 kontorsbiträde ........................................................................ Eo 4

Visby.

1 fältförman .............................................................................. Eo 8

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 5

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 4

1 kontorsbiträde ........................................................................ Eo 4

Sundsvall! Härnösand.

1 fältförman .............................................................................. Eo 8

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 5

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 4

Karlstad.

1 maskinist tillika fältförman ...................................................... Eo 8

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 4

Vid envar av Jönköpings och örebro flygplatser.

1 förste flygplatsvakt .................................................................. Eo 6

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Lönegrad

Vid envar av Stigtomta, Feringe och Hagshults flygplatser.

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 5

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 4

Vid envar av Vängsö, Norrtälje, Exens, Halmstads, Fagerhidts, Eslövs,

Varbergs, Strömstad/Näsinge och Hästholmens flygplatser.

1 flygplatsvakt ........................................................................... Eo 5

Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag beträffande den icke heltidsanställda
personalen vid luftfartslederna hava de sakkunniga förklarat sig
icke hava anledning till erinran. Detta ställningstagande innebär att årsarvoden
med 300 kronor för var och en skulle utgå till 7 flygplatschefer och
1 ställföreträdande flygplatschef samt med 600 kronor till var och en av 5
flygplatsvakter, varjämte ett belopp av 13 000 kronor skulle avses för arvoden
enligt styrelsens bestämmande åt 66 tillsyningsmän för flygfyrar under belysning
och radiofyrar.

Yttranden.

Flygledarpersonalen.

Statskontoret har anfört följande.

Flygledarna äro för närvarande placerade i lönegraderna Eo 15, 16 och 17
samt Ex 15, 16 och 18, medan föreståndarna tillhöra lönegraderna Eo 19, 20,
21 och 22. De sakkunniga hava icke funnit denna långt drivna differentiering
av löneställningen sakligt motiverad. Statskontoret vill tillägga, att det dessutom
på grund av löneplanens byggnad och sneddningsregelns konstruktion
är direkt olämpligt att placera befattningar, tillhörande samma karriärsystem,
med mindre löneskillnad än två lönegrader. Den omständigheten, att flygledarna
icke skulle vara på förhand knutna till vissa flygplatser utan kunna
förflyttas mellan dessa, när så befinnes lämpligt, talar ytterligare för en mera
enhetlig lönegradsplacering än den hittills tillämpade. Statskontoret kan för
sin del tillstyrka de sakkunnigas förslag att efter förebild från flygvapnet
hänföra flygledarna till lönegraderna Eo 15 och Eo 18. Av nyss anförda skäl
böra enligt statskontorets mening föreståndarbefattningarna (förste flygledare)
fördelas mellan lönegraderna Eo 20 och Eo 22, varvid den högre lönegraden
tills vidare torde böra gälla endast för förste flygledare vid Bromma
och Bulltofta.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har förklarat sig icke hava annat att erinra
mot de av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringarna än att man
måste räkna med att huvuddelen av de civila flygledarna borde placeras lägst
i lönegraden Eo 18. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vidare förordat,
att den ersättning, som vid skifttjänstgöring skulle tillkomma flygledare med
tjänstgöring såsom föreståndare, måtte utgå med belopp motsvarande full
vikariatsersättning.

Styrelsen erinrar i detta sammanhang, att efter avgivandet av de styrelsens
äskanden, på vilka de sakkunniga grundat sina förslag, ett flertal omständigheter
inträffat, som krävde upprättande av flygledning på flera flygplatser
än där sådan för närvarande funnes anordnad samt ordnande av skift -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

tjänstgöring vid flygplatser, där sådan hittills icke varit erforderlig. Det vore
med hänsyn härtill synnerligen angeläget att, på sätt de sakkunniga föreslagit,
avlöningsanslaget kunde efter medgivande av Kungl. Majit få överskridas.

I anledning av de sakkunnigas uttalande att de för flygledarbefattningar
bäst kvalificerade återfunnes bland flygbolagens trafikflygare men att dessa
i allmänhet icke vore att påräkna för dylika befattningar, varför flygvapnets
reservofficerare förutsattes bliva den huvudsakliga rekryteringskällan, hava
Aktiebolaget Aerotransport och svensk i&terkontinental lufttrafik aktiebolag
erinrat, att det framdeles syntes komma att finnas ett icke oväsentligt antal
trafikflygare, vilka efter avgång ur aktiv flygtjänst syntes vara de för flygledarbefattningar
mest lämpade. Dylika flygare borde i första band ifrågakomma.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund föreslår, att åtminstone
de av de sakkunniga förordade befattningarna i lönegraderna Eo 22 och
Eo 21, två av befattningarna i lönegraden Eo 20 samt två i lönegraden Eo 18
redan nu måtte uppföras på ordinarie stat.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening anser, att fem
förste flygledare och två flygledare omedelbart böra placeras på ordinarie
stat.

Förvaltningspersonalen.

Statskontoret har funnit den för flygplatschef föreslagna löneställningen
— lönegraderna 25 och 24 — väl hög och den inbördes avvägningen dessutom
olämplig. Ämbetsverket föreslår för sin del lönegraden A 24 för flygplatscheferna
vid Bulltofta och Torslanda samt Eo 22 för den blivande flygplatschefen
i Norrköping. I detta sammanhang påpekar statskontoret, att
dessa löner äro avsedda att utgöra full ersättning för heltidstjänstgörande
befattningshavare. Med tjänst såsom flygplatschef eller flygledare syntes
icke böra få förenas befattning å flygvapnets reservstat liksom det överhuvudtaget
förefölle principiellt oriktigt att tillåta reservofficerare att bibehålla
sina militära befattningar, örn de tillträdde befattningar, som enligt
uppskovskungörelsen förklarats vara mobiliseringsfria.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har jämväl ingått på spörsmålet om flygplatschefernas
löneställning. Ämbetsverket framhåller, att anledning icke
finnes att placera flygplatschefen i Norrköping i lägre lönegrad än motsvarande
befattningshavare i Torslanda och Bulltofta. Den av de sakkunniga
föreslagna lönegradsplaceringen vore för låg. Styrelsen förordar, att flygplatscheferna
vid Bulltofta och Torslanda måtte placeras i lönegraderna A 26
samt att flygplatschefen vid Norrköpings flygplats hänföres till lönegraden
Eo 26.

Såsom motivering för dessa förslag har styrelsen anfört i huvudsak
följande.

Utvecklingen har under senaste tid förts ytterligare framåt. Frågan örn
svensk och utländsk trafik mellan Sverige och Amerika kan nu sägas vara
aktuell, och förutsättningar för genomförande av sådan trafik hålla på att

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

skapas. Genom i december 1944 träffade luftfartsöverenskommelser med
Amerikas förenta stater föreligga redan luftfartspolitiska förutsättningar
härför, och styrelsen har föreslagit Kungl. Majit att hos riksdagen äska medel
för utbyggande av vissa flygplatser och radioanläggningar, som erfordras för
nämnda trafik. Intill dess en svensk storflygplats blir färdigställd beräknas
Bromma, Norrköpings och Uppsala flygplatser tillsammans bilda den bas,
som i Sverige skall betjäna samma trafik. Härigenom kommer Norrköpings
flygplats att få en helt annan uppgift och betydelse i markorganisationen än
vad styrelsen förutsatte vid avgivandet av sin förut nämnda petita.

Vad beträffar flygplatschefernas lönegradsplacering överhuvudtaget synes
de sakkunniga icke hava tillräckligt beaktat betydelsen av att kvalificerade
och kunniga personer skola kunna förvärvas såsom flygplatschefer. Hessa,
som också äro distriktschefer, komma i livlig kontakt med icke bara de lokala
flygföretagen och dessas personal utan även kommuner och enskilda inom ett
vidsträckt område. De skola företräda kronan vid förhandlingar med städer
och kommuner rörande flygplatsernas markområden och byggnadsbestämmelser
samt ekonomiskt tillvarataga möjligheterna att tillföra förvaltningarna inkomster.
De skola vidare samarbeta med flygbasområdeschefer, som hava
liknande uppgifter inom flygvapnets organisation, samt med militärbefälhavare
och försvarsområdeschefer. De skola därjämte ansvara för distriktets
medelsförvaltning.

I anledning av de sakkunnigas förslag örn inrättande av två kontoristtjänster
för skötseln av de större flygplatsförvaltningarnas kassarörelse har
riksräkenskapsverket anmärkt, att det kunde ifrågasättas, örn ännu så länge
tillräckliga skäl förelåge att göra åsyftade, i personalhänseende relativt små
lokalförvaltningar till underförvaltningar med det direkta redogöraransvaret
lagt på flygplatscheferna. Enligt riksräkenskapsverkets mening syntes det
hittills tillämpade systemet, innebärande att redogöraransvar för till luftfartsändamål
anslagna medel ålåge enbart den centrala myndigheten, kunna
bibehållas intill dess erfarenhet rörande den nya organisationen vunnits. Vid
sådant fall syntes för närvarande icke finnas anledning att tillgodose flygplatsförvaltningarna
med nya kontoristtjänster.

Allmänna lönenämnden har funnit de föreslagna lönegradsplaceringarna. i
vad avser flygplatsorganisationen i det hela väl avvägda. Lönenämnden har
dock framhållit, att lönegraden Eo 4, vilken föreslagits för vissa flygplatsvakter,
icke syntes vara tillfyllest för befattningshavare av ifrågavarande slag.

Civilförvaltningens personalförbund har hemställt, att de i statskontorets
yttrande berörda tjänsterna såsom flygplatsvakter måtte placeras lägst i lönegraden
Eo 5.

Centrala statsförvaltningens tjänstemannaförbund har med hänsyn till de
mindre goda befordringsutsikter, som kunde anses föreligga, föreslagit att de
fältförmän, vilkas befattningar hade en självständig karaktär, måtte uppflyttas
i lönegraden 10.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens tjänstemannaförening har framfört
samma synpunkt som tjänstemannaförbundet och därjämte angivit fältförmansbefattningarna
vid Visby och Sundsvall/Härnösands flygplatser såsom
de, vilka enligt föreningens mening borde placeras i lönegraden Eo 10 i stället
för enligt de sakkunnigas förslag Eo 8. Föreningen hemställer vidare, att

Kungl. Marits proposition nr 262.

flygplatscheferna vid Bulltofta och Torslanda flygplatser måtte placeras i
lönegraden A 27.

Jag delar de sakkunnigas uppfattning om önskvärdheten av att åt flygplatsorganisationen
förlänas större enhetlighet i fråga örn avlöningssystem
och lönesättning. Det av de sakkunniga framlagda förslaget synes mig med
utgångspunkt från nu rådande förhållanden vara i allt väsentligt väl avvägt
i vad avser både antalet befattningar och föreslagna lönegradsplaceringar.
Såsom framgår av den lämnade redogörelsen, hava i de avgivna yttrandena
påyrkats åtskilliga ändringar i sakkunnigförslaget. I rådande ovissa läge med
avseende å trafikens framtida omfattning samt därav betingat personalbehov
synes mig dock anledning i stort sett icke föreligga att vidtaga dylika ändringar.

Jag biträder sålunda de sakkunnigas förslag beträffande flygledarpersonalens
antal. Yad angår löneställningen vill jag förorda den av statskontoret
föreslagna jämkningen, att förste flygledarna differentieras allenast på
två lönegrader, varvid befattningarna i Bromma och Bulltofta torde böra
hänföras till lönegraden Eo 22 samt övriga befattningar till lönegraden Eo 20.
Tillräckliga skäl synas icke vara för handen att frångå de av de sakkunniga
förordade grunderna för ersättning åt flygledare, som bestrida göromål, vilka
eljest ankomma på förste flygledare.

Yad förvaltningspersonalen angår, vill jag även i denna del biträda de sakkunnigas
förslag allenast med den jämkningen, att jag — i anslutning till
vad allmänna lönenämnden anfört — förordar, att samtliga flygplatsvakter
placeras i lönegraden Eo 5 och att sålunda lönegraden Eo 4 icke vidare kommer
till användning beträffande denna personalgrupp. På skäl, som de sakkunniga
anfört, böra befattningarna såsom flygplats vakter vid Varbergs,
Strömstad/Näsinge och Hästholmens flygplatser tills vidare hållas obesatta
i avvaktan på flygtrafikens utveckling.

Yad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört beträffande den ökade betydelsen
av Norrköpings flygplats under den närmaste framtiden innefattar i
och för sig vissa skäl för en omprövning av frågan örn lönegradsplaceringen
för flygplatschefen vid nämnda flygplats. Enligt min mening bör emellertid
en sådan omprövning lämpligen ske först sedan någon erfarenhet vunnits örn
trafikens omfattning vid flygplatsen efter det den nu planerade utvidgningen
av flygfältet kommit till stånd. Vissa i yttrandena berörda frågor örn ordinariesättning
av ytterligare tjänster m. m. torde ej böra göras till föremål för
prövning förrän flygtrafikens omfattning i fredstid kan någorlunda överblickas.

De av de sakkunniga föreslagna tre nya kontoristtjänsterna vid flygplatsförvaltningarna
hava synts mig behövliga oavsett huruvida dessa förvaltningar
i en framtid komma att intaga ställning såsom självständiga underförvaltningar
eller ej. Ehuru detta spörsmål torde böra bliva föremål för ytterligare
övervägande, vill jag framhålla, att en viss decentralisering på detta
område synes mig i princip vara att förorda. Det torde få ankomma på
Kungl. Majit att träffa avgörande härutinnan.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

I fråga om flygledarbefattningarnas benämning har luftfartsmyndigheten i
en den 17 mars 1945 dagtecknad promemoria, med instämmande av chefen
för flygvapnet och aktiebolaget Aerotransport, föreslagit att för erhållande
av likhet med motsvarande befattningar inom flygvapnet den av de sakkunniga
förordade beteckningen förste flygledare måtte ändras till förste trafikledare
samt beteckningen flygledare till trafikledare. Mot detta förslag, som
lämnats utan erinran av chefen för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, har jag
icke något att invända.

Det är uppenbart att, såsom väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framhållit,
omständigheter under löpande budgetår kunna inträffa, vilka nödvändiggöra
en omedelbar ökning av personalen såväl inom trafikledningen som vid flygplatsförvaltningarna.
På sätt de sakkunniga förordat böra därför vederbörande
avlöningsposter betecknas förslagsvis för att sätta Kungl. Majit i tillfälle att
tillgodose oundgängliga behov av personalförstärkning.

Jag vill i detta sammanhang slutligen understryka de sakkunnigas uttalande
örn vikten av en sådan planering av flygplatserna och bebyggelsen
därstädes, att bevakningskostnaderna kunna i möjligaste mån begränsas.

VISSA ÖVERGÅNGSANORDNINGAR M. M.

Ur olika synpunkter, främst önskvärdheten av att åtgärderna för fredsflygtrafiken
skola kunna planeras av luftfartsstyrelsen, synes det angeläget
att denna träder i funktion så snart som möjligt. Jag vill därför förorda,
att luftfartsstyrelsen inrättas från och med den 1 juli 1945. Jämväl de lokala
organen böra i den mån så kan ske fungera enligt den nya organisationen
från och med denna dag. Med hänsyn till den tid, som tillsättande i föreskriven
ordning av vissa av de nyinrättade befattningarna kräver, torde det
emellertid icke vara möjligt att redan vid angiven tidpunkt bringa personalförteckningar
samt avlönings- och omkostnadsstater i sin helhet i tillämpning.
Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att meddela de bestämmelser,
som må erfordras under övergångstiden. I den mån innehavare av nu
befintlig ordinarie befattning å luftfartsavdelningen inom väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
järnvägs- och luftfartsbyrå tilläventyrs icke skulle erhålla
befattning i luftfartsstyrelsen lärer befattningen få uppföras på övergångsstat.

Intill dess vederbörliga befattningar i luftfartsstyrelsen och i flygplatsorganisationen
tillsatts torde följande regler böra gälla för avlöning av den
för luftfartsärendena erforderliga, nu befintliga personalen. De befattningshavare
i väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vilka tillhöra luftfartsavdelningen
— med undantag för personal för byggande av flygplatser, vilken personal,
i den mån den ej placeras på tjänster inom luftfartsstyrelsen, alltjämt
bör tillhöra väg- och vattenbyggnadsstyrelsen och avlönas enligt oförändrade
grunder —- torde böra uppbära den avlöning, de åtnjuta vid budgetårsskiftet,
från de anslagsposter å luftfartsstyrelsens avlöningsstat, vilka svara
emot befattningens egenskap av ordinarie respektive icke-ordinarie. Motsvarande
anordning bör gälla för såväl flygledare som den tjänstemannapersonal
i övrigt vid flygplatsorganisationen, vilken antingen innehar extra ordinarie
anställning eller uppbär arvode. Kostnaderna för annan personal inom flyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 262. 89

platsorganisationen torde böra bestridas från luftfartsfondens utgiftspost
Underhåll och drift av luftfartsleder.

Vissa av de sakkunniga framförda förslag med avseende å pensionsåldern
för ett antal av de föreslagna befattningarna vid luftfartsväsendet torde i
sinom tid få anmälas av chefen för finansdepartementet.

Budgettekniska frågor. Anslagsberäkningar.

För redovisning av statens med den civila regelbundna lufttrafiken förenade
tillgångar och skulder, inkomster och utgifter inrättades från och med
den 1 juli 1938 luftfartsfonden. Genom beslut den 17 juni 1938 har Kungl.
Majit meddelat bestämmelser angående fondens inrättande och förvaltning.

Å denna fond redovisas i statens flygfält ingående markområden och byggnader
samt staten tillhöriga, för luftfartslederna avsedda belysnings- och
radiofyranläggningar. Vidare upptagas i fondens räkenskaper de av staten
ägda aktierna i aktiebolaget Aerotransport. De till flygfälten hörande radioanläggningarna,
vilka förvaltas av telegrafverket, redovisas däremot tills vidare
å telegrafverkets fond. Samtliga i luftfartsfonden investerade tillgångar
äro —- utom i vad avser mark, som tillförts fonden, samt statens aktieinnehav
i aktiebolaget Aerotransport — å fonden upptagna såsom helt avskrivna.

Å luftfartsfondens stat upptagas kostnader för underhåll och drift av luftfartslederna,
kostnader för förvaltningen av Bulltofta och Torslanda flygplatser,
hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden
samt ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten. Slutligen
är å fondens utgiftssida upptaget understöd åt aktiebolaget Aerotransport.
Å statens inkomstsida upptagas hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och områden, diverse inkomster, inkomster av Bulltofta och
Torslanda flygplatser, utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport samt
ersättningar för vissa väderleksobservationer. Den brist, som uppkommer å
staten för luftfartsfonden, avföres såsom underskott å riksstaténs driftbudget
under rubrik Utgifter för statens kapitalfonder.

Underskotten å luftfartsfonden hava sedan fondens tillkomst upptagits
med följande belopp:

Budgetår Kronor

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

1944/45

1 288 000
1 324 500
1 249 900
1 164 900
1 118 800
1 056 200
1 151 700

För budgetåret 1945/46 har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att i avbidan
på den proposition i ämnet, som kunde bliva riksdagen förelagd, beräkna
underskottet till oförändrat belopp, 1 150 000 kronor.

Genom brev den 2 juni 1944 har Kungl. Majit fastställt följande, av riksdagen
godkända

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Stat för luftfartsfonden

Inkomster

Kronor

1. Hyror och arrenden för

till enskilda upplåtna lokaler
och områden...... 25 000

2. Diverse inkomster ...... 25 000

3. Inkomster av Bulltofta

flygplats.................. 150 000

4. Inkomster av Torslanda

flygplats.................. 50 000

5. Utdelning å aktier i aktiebolaget
Aerotransport .. 228 200

6. Ersättningar för väder leksobservationer.

....... 8 000

Underskott att avföras å riksstaten.
..................... 1 151 700

Summa kronor 1 637 900

för budgetåret 1944/45.

Utgifter

Kronor

1. Underhåll och drift av
luftfartsleder, förslagsvis 397 400

2. Förvaltningen av Bulltofta
flygplats, förslagsvis 144 000

3. Förvaltningen av Torslanda
flygplats förslagsvis 114 000

4. Hyres- och arrendeav gifter

m. m.för förhyrda
lokaler och områden, förslagsvis.
................... 10 000

5. Ersättning till telegraf verket

för radiotjänst åt
luftfarten, förslagsvis____ 485 000

6. Understöd av regelbunden
luftfart.............. 487 500

Summa kronor 1 637 900

Innan jag ingår på frågorna örn beräkningen av underskottet å luftfartsfonden
och örn stat för fonden för nästkommande budgetår, torde vissa i samband
med inrättandet av luftfartsstyrelsen uppkommande budgettekniska
frågor få behandlas.

De sakkunniga hava förutsatt, att anslag till luftfartsstyrelsens avlöningar
och omkostnader samt till flygplatsorganisationens avlöningar och omkostnader
skulle anvisas å sjätte huvudtiteln. Genomförandet av detta förslag
skulle komma att medföra vissa konsekvenser med avseende å luftfartsfondens
konstruktion, till vilka de sakkunniga icke tagit ställning.

Såsom motivering för sin ståndpunkt beträffande bestridandet av flygplatsorganisationens
avlöningar och omkostnader hava de sakkunniga anfört.

Kostnaderna för nämnda organisation utgå av vissa i luftfartsfondens
stat uppförda delposter och redovisas således icke enligt vanligen tillämpade
budgetprinciper över avlönings- och omkostnadsanslag å driftbudgeten. Orsaken
härtill är att söka i förhållanden, som sammanhänga med de budgettekniska
grunderna för luftfartsfondens konstruktion. Nämnda fond, som inrättades
år 1938, tillkom för att giva möjlighet till samlad överblick över de
kostnader, som den civila luftfarten åsamkar statsverket. Då personalkostnaderna
för flygplatsorganisationen äro av hithörande slag, ansågs det lämpligt,
att dessa kostnader redovisades å luftfartsfondens stat. Med hänsyn till
den vikt, som numera tillmätes principen om att de statliga myndigheternas
personalkostnader skola upptagas å vederbörliga avlönings- och omkostnadsanslag,
och då kostnaderna för den centrala organisationen redan nu redovisas
å driftbudgeten, vilja emellertid de sakkunniga föreslå, att denna princip
nu erhåller tillämpning även i förevarande fall och att alltså särskilda
avlönings- och omkostnadsanslag för flygplatsorganisationen anvisas å drift -

Kungl. Majlis proposition nr 262.

budgeten under sjätte huvudtiteln. Dessa anslag böra lämpligen uppföras i
omedelbar anslutning till motsvarande anslag för luftfartsstyrelsen. En dylik
omläggning bör enligt de sakkunnigas mening icke medföra några avgörande
olägenheter med avseende på möjligheterna att överblicka statsverkets
kostnader för luftfarten, särskilt i betraktande av att det icke ansetts erforderligt
att å luftfartsfonden redovisa den centrala myndighetens personalkostnader,
vilka ju också tillhöra nyss angivna kostnadsgrupp.

Riksräkenskapsverket har i sitt utlåtande över de sakkunnigas förslag upptagit
denna fråga till behandling och därvid även berört vissa i samband därmed
stående spörsmål. I ämbetsverkets utlåtande anföres i ämnet följande.

Å luftfartsfonden samlas för närvarande samtliga löpande utgifter för och
inkomster av luftfarten med undantag allenast för de administrativa kostnader
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsbyrå, som redovisas å
nämnda styrelses avlönings- och omkostnadsanslag. Å luftfartsfonden redovisas
även aktieinnehavet i aktiebolaget Aerotransport, genom vilket staten
är ägare till de reguljära svenska flyglinjerna. Med denna konstruktion avses
givetvis, att fonden skall utvisa det ekonomiska resultatet av statens i lufttrafiken
investerade medel liksom statens järnvägars fond avspeglar det ekonomiska
resultatet av statens i järnvägsanläggningar investerade medel. För
närvarande är luftfartsfonden konstruerad som en underskottsfond. Därest
framdeles lufttrafiken skulle utvecklas i sådan riktning, att utgifterna för
luftfarten kunna täckas av dess inkomster, bör luftfartsfonden i riksbokföringen
hänföras till statens affärsverksfonder.

Luftfartsfonden hade även kunnat ordnas såsom en fastighetsfond i likhet
med lotsverkets delfond av statens allmänna fastighetsfond. Skillnaden mellan
statens investeringar i sjöfart och luftfart ligger emellertid däri, att staten,
när det gäller sjöfarten, endast är ägare till säkerhetsanordningarna utmed
trafiklederna, medan staten i fråga örn luftfarten är ägare till både flyglinjer
och flyghamnar.

Redovisningen av statens kostnader för lufttrafiken kan tänkas ordnad efter
två linjer. Antingen kunna samtliga administrationskostnader redovisas å
anslag under VI huvudtiteln och luftfartsfondens belastning i motsvarande
mån reduceras (alt. I) eller ock kunna samtliga kostnader för luftfarten samlas
å luftfartsfonden (alf. II).

Vid det första alternativet böra avlöningar och omkostnader för luftfartsstyrelsen
och flygplatsorganisationen samt kostnaderna för projektering av
flygplatser anvisas under VI huvudtiteln. Om så sker, bör även den nu å
luftfartsfondens stat anvisade utgiftsposten Ersättning till telegrafverket för
radiotjänst åt luftfarten, vilken likaledes inkluderar avlöningar och omkostnader,
överflyttas till VI huvudtiteln. Dessa utgifter borde i så fall under
VI huvudtiteln sammanföras under ny rubrik, Lufttrafikväsendet. Örn redovisningen
ordnas på detta sätt, finnes ingen anledning att redovisa de till
understöd åt regelbunden luftfart anvisade medlen, vilka närmast ha karaktär
av statlig subvention, annorstädes än under VI huvudtiteln. Luftfartsfonden
blir i så fall förvandlad till en ren fastighetsfond, varför aktieinnehavet i
aktiebolaget Aerotransport då bör återföras till fonden för statens aktier.

Enligt det andra alternativet (alt. II) skulle samtliga inkomster och utgifter
för luftfarten bibehållas samlade å luftfartsfonden, å vars stat de föreslagna
avlönings- och omkostnadsanslagen skulle uppföras såsom statposter.

I särskilda bilagor till riksräkenskapsverkets utlåtande har lämnats en översikt
över anslagsindelningen vid de båda alternativen. I bilagorna hava även
för belysning av de ekonomiska konsekvenserna av ifrågavarande alternativ

Kungl. Majlis proposition nr 262.

angivits belopp för de olika anslagen och statposterna, beräknade med ledning
av sakkunnigbetänkandets kostnadsberäkningar samt väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsäskanden för budgetåret 1945/46. Jag hänvisar i
detta avseende till handlingarna i ärendet.

Beträffande de båda olika alternativen anför riksräkenskapsverket vidare
följande.

Nettounderskottet för luftfartsfonden, som för innevarande budgetår beräknats
till 1,15 miljoner kronor, skulle vid bifall till av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
framlagda anslagsäskanden för nästkommande budgetår ökas
till 1,72 miljoner kronor. Härvid är emellertid att märka, att å investeringsanslag
för närvarande redovisas avlöningar och omkostnader, som enligt de
sakkunnigas uppfattning, vilken riksräkenskapsverket delar, böra behandlas
såsom driftutgifter. Örn dessa kostnader beräknas till 0,2 3 miljoner kronor,
skulle luftfartsfondens underskott för nästkommande budgetår vid bibehållande
i övrigt av nuvarande redovisningssystem kunna beräknas till 1,9 5 miljoner
kronor. I dessa belopp hava dock icke inräknats de luftfartsbyråns kostnader,
som för närvarande bestridas från väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslag, något understigande 0,2 o miljoner kronor.

Vid tillämpning av alternativ I skulle nyssnämnda underskott å 1,9 5 miljoner
kronor reduceras till knappt Vio av detta belopp, medan de under VI
huvudtiteln redovisade utgifterna för luftfarten skulle uppgå till mer än 2
miljoner kronor. Vid tillämpning åter av alternativ II skulle väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslag minskas med kostnaderna för luftfartsbyrån,
medan luftfartsfondens utgifter skulle ökas med kostnaderna för luftfartsstyrelsen
och den vidgade flygplatsorganisationen.

Vid tillämpning av sistnämnda alternativ skulle luftfartsstyrelsen såsom
förvaltare av luftfartsfonden med å denna redovisade tillgångar och skulder
få en ställning analog med styrelsen för ett statligt affärsdrivande verk.
Skötseln av flygplatserna och luftfartslederna skulle då få karaktären av en
statlig affärsverksamhet, vid vilken utgifterna i görligaste mån skulle täckas
med dels flygplatsernas inkomster och dels avkastningen av statens egna
flyglinjer (aktiebolaget Aerotransport). Henna lösning står i överensstämmelse
med chefens för finansdepartementet uttalande rörande luftfartsfonden
i 1938 års statsverksproposition, enligt vilket fonden till sin konstruktion
skulle vara analog med affärsverksfonderna. Med denna lösning skulle även
vinnas den enhetlighet med avseende å redovisningen av statens utgifter för
luftfartsväsendet, som enligt samma departementschefsuttalande ansågs önskvärd.
Å andra sidan är det obestridligt, att ett genomförande av alternativ I
skulle draga med sig en icke önskvärd sönderbrytning av luftfartsfonden.

I avvaktan på utredning rörande den omfattning, i vilken statens utgifter
för luftfarten äro av natur att framdeles böra täckas med inkomster av luftfarten,
anser sig riksräkenskapsverket därför böra bestämt förorda, att de av
utredningen föreslagna anslagen i enlighet med det ovan berörda alternativet
II anvisas såsom anslagsposter å staten för luftfartsfonden med i huvudsak
samma beräkning, underindelning i delposter och maximeringsföreskrifter
som för anslag å riksstaten. Vid utgifternas redovisning å luftfartsfonden
bör dock tillkomma en delpost för kristillägg m. m.

Beträffande vissa med riksräkenskapsverkets förslag sammanhängande
detaljfrågor anför ämbetsverket.

Till de arbetsuppgifter, som böra överflyttas från väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
till luftfartsstyrelsen, hör även besiktning av flygplan samt övriga

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

ärenden rörande den tekniska kontrollen av flygmateriel för civilt bruk.
Denna verksamhet bör enligt riksräkenskapsverkets mening fortfarande finansieras
med under VI huvudtiteln anvisade medel. Riksräkenskapsverket förutsätter,
att detta tills vidare ordnas genom ett under VI huvudtiteln anvisat
anslag, vilket i redovisningen behandlas såsom ett ersättningsanslag till luftfartsfonden.

De besiktningsavgifter, som nu uppbäras av besiktningsmän, böra härvid
redovisas brutto å luftfartsfondens stat.

De hittillsvarande å luftfartsfondens stat uppförda anslagsposterna Underhåll
och drift av luftfartsleder, Förvaltningen av Bulltofta flygplats och Förvaltningen
av Torslanda flygplats böra vid bifall till vad nu föreslagits reduceras
med de belopp, som överföras till avlönings- och omkostnadstitlar, varefter
kvarstående belopp böra sammanföras å en post, Underhåll och drift
av luftfartsleder.

I överensstämmelse med vad de sakkunniga förordat tillstyrker riksräkenskapsverket
vidare, att de till flygplatserna hörande tillgångar, som upptagits
till redovisning å väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förrådsfond, överföras
till luftfartsfonden.

Då vid bifall till vad riksräkenskapsverket sålunda förordat avlönings- och
omkostnadstitlarna för luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen skulle
prövas, anvisas och redovisas i den ordning, sorn gäller för å riksstaten uppförda
avlönings- och omkostnadsanslag, förutsätter riksräkenskapsverket, att
Kungl. Majit i regleringsbrev kommer att på sedvanligt sätt förordna om
dessa titlars användning samt utfärda föreskrifter örn utgifternas redovisning
på undertitlar samt utfärda föreskrifter örn utgifternas redovisning på undertitlar
enligt i betänkandet och härovan framlagda förslag.

Med vad sålunda anförts förklarar sig riksräkenskapsverket, utan att därmed
taga slutlig ställning till frågan örn luftfartsfondens framtida konstruktion,
hava förordat den lösning, som står i närmaste överensstämmelse med
för fonden nu gällande regler. Här berörda spörsmål syntes emellertid, fortsätter
ämbetsverket, böra göras till föremål för fortsatt utredning, så snart de
nu planerade flygplatsernas framtida ekonomi kunde bättre överblickas. I
samband därmed borde även undersökas, huruvida icke luftfartsfonden borde
redovisas bland statens affänsverksfonder och därvid för täckning av det beräknade
underskottet anvisas ett till beloppet maximerat anslag under VI
huvudtiteln. Vidare borde övervägas, huruvida icke understöd till regelbunden
luftfart borde utbrytas ur luftfartsfonden och såsom ett bidragsanslag
anvisas direkt under VI huvudtiteln. Slutligen syntes även böra undersnäs,
om icke för framtiden avskrivning av kostnaderna för belysningsanläggningar
och radiofyrar borde fördelas på flera budgetår, i vilket fall medel för
avskrivningsändamål borde anvisas å luftfartsfondens stat.

Såsom riksräkenskapsverket framhållit kan man tänka sig närmast två
alternativ för redovisning av kostnaderna för luftfartsstyrelsen och flygplatsförvaltningarna.
Enligt det'' ena .skulle, på sätt de sakkunniga avsett, anslag
för nämnda ändamål anvisas å riksstatens sjätte huvudtitel. Vid donna lösning
skulle luftfartsfonden, sedan vissa i konsekvens med omläggningen stående
förändringar genomförts, närmast få karaktären av en fastighetsfond.
Enligt det andra alternativet skulle anslagen uppföras under luftfartsfonden,

Departements chefen.

Kungl. Majus proposition nr 262.

vars konstruktion skulle i övrigt bibehållas i princip oförändrad i syfte huvudsakligen
att i ett sammanhang giva en i stort sett fullständig redovisning av
statsverkets inkomster och utgifter för luftfarten. Det sistnämnda alternativet,
enligt vilket luftfartsfonden komme att erhålla ganska stora likheter
med en affärsverksfond, har förordats av riksräkenskapsverket, som därjämte
antytt vissa riktlinjer för luftfartsfondens framtida ombildning till en ren
affärsverksfond.

Vid övervägande av sålunda föreliggande alternativ har jag efter samråd
med chefen för finansdepartementet funnit mig böra förorda riksräkenskapsverkets
förslag. Den samlade överblick över luftfartsväsendets ekonomi, som
skulle vinnas genom en redovisning enligt riksräkenskapsverkets förslag,
synes mig ägnad att stimulera till en sådan politik med avseende å såväl inkomster
som utgifter, vilken kan bidraga till en sund utveckling av luftfarten
såsom reguljärt trafikmedel.

Det förslag, som jag sålunda tillstyrkt, innebär, att å utgiftssidan på luftfartsfondens
stat skulle uppföras särskilda poster till avlöningar och omkostnader
för luftfartsstyrelsen och flygplatsorganisationen, över dessa poster
böra redovisas samma utgifter, för vilka särskilda anslag enligt de sakkunnigas
förslag skulle upptagas under sjätte huvudtiteln, d. v. s. lönekostnader
för personal i tjänstemannaställning samt däremot svarande expenser
och övriga omkostnader ävensom kostnaderna för kristillägg och provisoriskt
lönetillägg. Även enligt denna lösning bör personalförteckning i vanlig ordning
fastställas av riksdagen. På sätt förut framhållits böra emellertid, såsom
jämväl av de sakkunniga föreslagits, de ifrågavarande avlönings- och’omkostnadsposterna
anvisas förslagsvis för att sätta Kungl. Majit i tillfälle att
inom de gränser i fråga örn anställningsformer m. m., som uppdragas av personalförteckning
och avlöningsförfattningar, medgiva sådana personalökningar,
vilka må betingas av under löpande budgetår inträffade omständigheter.
För dessa poster böra, såsom riksräkenskapsverket uttalat, tillämpas
samma underindelning i delposter och samma maximeringsföreskrifter m. rn.,
som pläga iakttagas beträffande motsvarande anslag å riksstaten.

De nu å utgiftssidan av staten för luftfartsfonden förekommande posterna
Underhåll och drift av luftfartsleder, Förvaltningen av Bulltofta flygplats
samt Förvaltningen av Torslanda flygplats torde efter den utbrytning av kostnaderna
för tjänstemannapersonal, som följer av vad nyss förordats, böra
sammanföras till en post, benämnd Underhåll och drift av luftfartsleder. I
anslutning härtill böra de båda inkomstposterna Inkomster av Bulltofta
flygplats och Inkomster av Torslanda flygplats sammanföras till en, lämpligen
benämnd Trafikinkomster. Nuvarande rubricering av utgiftsposterna
Hyres- och arrendeutgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden, Ersättning
till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten sEpnt Understöd av
regelbunden luftfart torde böra bibehållas. Å utgiftssidan bör i enlighet med
de sakkunnigas förslag tillkomma en post benämnd Projektering av flygplatser.
Dispositionen av denna post bör, såsom de sakkunniga förordat,

Kungl. Maj:ts -proposition nr 262.

självfallet vara beroende av Kungl. Maj:ts beslut, men hinder bör ej föreligga
för Kungl. Majit att ställa visst belopp till luftfartsstyrelsens förfogande för
diverse projekteringsarbeten utan specificering till viss flygplats.

Yad härefter angår statens inkomstsida förordar jag nu icke annan ändring
i rubriceringen av inkomstposterna än nyssnämnda sammanförande av. inkomsterna
vid Bulltofta och Torslanda flygplatser till en post. Ehuru goda
skäl synas tala för riksräkenskapsverkets förslag såväl att ersättning för
den statliga inspektionsverksamheten beträffande flygmateriel beredes luftfartsfonden
i form av ett särskilt anslag å sjätte huvudtiteln — varvid motsvarande
belopp borde upptagas såsom en inkomstpost å luftfartsfondens stat
— som att besiktningsavgifterna skulle redovisas brutto å denna stat, finner
jag lämpligast, att med denna omläggning får anstå i avbidan på den allmänna
översyn av fondens konstruktion, som förordats i riksräkenskapsverkets utlåtande.
Utformat förslag i detta avseende torde — efter avvaktande av ett
års redovisning enligt nu förordade grunder — böra föreläggas 1947 års
riksdag. Vid den utredning, som bör föregå förslaget, böra de av riksräkenskapsverket
antydda riktlinjerna i huvudsak följas. Emellertid torde
böra övervägas, örn icke redovisningen av kostnaderna för luftfarten kan än
tydligare komma till uttryck genom ett fullständigare genomförande av
nämnda principer. Sålunda kan ifrågasättas, örn ej de särskilda kostnaderna
för väderlekstjänst åt luftfarten borde — i stället för att, såsom nu är fallet,
bestridas från anslag under sjätte huvudtiteln — få formen av en från luftfartsfonden
utgående ersättning till Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut. Vidare bör frågan örn de olika kapitalinvesteringarnas avskrivning
och eventuella förräntning göras till föremål för övervägande från enhetliga
utgångspunkter. För närvarande bliva alla investeringar i luftfartsfonden
utom för markförvärv och aktier föremål för omedelbar avskrivning genom
särskilda anslag under driftbudgeten. De för luftfartsändamål gjorda investeringarna
i telegrafverkets fond avskrivas däremot successivt genom att
vissa belopp av den från luftfartsfondens stat bestridda ersättningen till telegrafverket
för radiotjänst åt luftfarten avsättas till telegrafverkets värdeminskningskonto.
I sistnämnda ersättning innefattas även ränta å kapitalinvesteringen,
vilket icke är fallet med någon annan investering i luftfartsfonden.
Även örn man för den närmaste framtiden måste räkna med att förräntning
icke kan erhållas å utgifterna för anläggandet av flygfält, torde dock
böra övervägas, om ej avskrivningen av investeringarna bör fördelas på ett
flertal år och ske genom å luftfartsfondens stat uppförda avsättningar till
värdeminskningskonto. Åtminstone för sådana anläggningar som hangarbyggnader
torde avsättningarna böra ske efter affärsmässiga grunder och sålunda
göras beroende av i vad mån anläggnings- och underhållskostnader
kunna förräntas respektive bestridas med inkomster av byggnadernas uthyrning.

Enligt vad jag i det föregående förordat skulle luftfartsfondens stat för
nästa budgetår komma att upptaga följande inkomst- och utgiftsposter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Inkomster. Utgifter.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar.

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader.

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar.

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader.

5. Underhåll och drift av luftfartsleder.

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m.
för av fonden förhyrda lokaler och
områden.

7. Projektering av flygplatser.

8. Ersättning till telegrafverket för
radiotjänst åt luftfarten.

9. Understöd åt regelbunden luftfart.

Vid en framtida ombildning av luftfartsfonden till en affärsverksfond torde
skillnaden mellan utgifter och inkomster böra, i den mån brist uppkommer,
täckas med ett särskilt ersättningsanslag under sjätte huvudtiteln och, örn
överskott uppstår, redovisas och inlevereras i samma ordning, som gäller för
överskott av affärsverkens rörelse. Tills vidare torde emellertid nu gällande
ordning böra bibehållas och skillnadsbeloppet, vilket kommer att utgöra ett
avsevärt underskott, upptagas å riksstatens driftbudget under rubriken Utgifter
för statens kapitalfonder.

Jag övergår nu att framlägga anslagsberäkningar rörande de olika posterna
å luftfartsfondens utgiftssida samt beräkning rörande inkomstsidan.

1. Luftfartsstyrelsen: Avlöningar.

De sakkunniga hava beräknat avlöningskostnaderna för luftfartsstyrelsen
till 362 000 kronor enligt följande av de sakkunniga uppgjorda statförslag.

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ........................ 134 000

2. Arvoden bestämda av Kungl. Maj :t .......................................... 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ............ 174 600

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 45 200

Summa kronor 362 000

Till grund för de sakkunnigas beräkningar ligga följande överväganden.

Nettolönerna enligt lägsta löneklass för den ordinarie personalen uppgå
till sammanlagt 131 000 kronor för år. Härtill komma kostnaderna för avlöningsförhöjningar
i vissa fall samt för vikariatsersättningar med tillhopa
3 000 kronor. I enlighet härmed skulle delposten till avlöningar till ordinarie
tjänstemän böra upptagas med ett belopp av 134 000 kronor.

1. Hyror och arrenden för till enskilda
upplåtna lokaler och områden.

2. Trafikinkomster.

3. Utdelning å aktier i aktiebolaget
Aerotransport.

4. Ersättning för väderleksobservationer.

5. Diverse inkomster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

I avlöningsstaten bör ingå en delpost till Arvoden bestämda av Kungl.

Majit. Häri skulle inräknas erforderliga arvodesbelopp dels till ledamöterna
i styrelsen med (4 x 1500) 6 000 kronor, dels till militärassistenten med
360 kronor och dels till läkarassistenten med 1 800 kronor. Anslagsposten
skulle alltså böra upptagas till 8 160 kronor eller avrundat 8 200 kronor.

För den övriga icke-ordinarie personalen uppgå nettolönerna enligt lägsta
löneklass till sammanlagt 159 546 kronor. I delposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal bör inräknas, förutom nyssnämnda belopp,
ett belopp å 5 000 kronor, som avsetts för kostnaderna för placering av vissa
befattningshavare i högre löneklass än begynnelselöneklassen, ävensom ett
belopp å, förslagsvis, 10 054 kronor till vikariats- och övertidsersättningar
samt till avlönande av tillfälliga biträden. Icke-ordinarieposten skulle alltså
uppgå till (159 546 + 5 000 + 10 054) 174 600 kronor I enlighet med vad de
sakkunniga tidigare förordat torde anslagsposten böra anvisas med beteckningen
förslagsvis.

Kostnaderna för rörligt tillägg (15 %) uppskattas till, avrundat, 45 200
kronor.

Beträffande skälen för inräknande i icke-ordinarieposten av ett belopp å
5 000 kronor till kostnader för placering av vissa tjänstemän i högre löneklass
än begynnelselöneklassen hava de sakkunniga anfört följande.

Åtskilliga av de befattningshavare, vilka nu äro anställda mot arvode å
luftfartsavdelningen eller vid den lokala luftfartsorganisationen, torde i samband
med övergång till ordinarie eller extra ordinarie tjänst hos luftfartsstyrelsen
komma att få vidkännas en mer eller mindre betydande löneminskning
vid tillämpning av vanliga lönetursregler. I den mån dylik tjänsteman
övergått från anställning med av Kungl. Majit reglerat arvode, bör han efter
särskild prövning av Kungl. Majit kunna erhålla omedelbar placering i sådan
högre löneklass, att en mera avsevärd löneminskning undvikes, dock icke i
högre löneklass än den högsta inom vederbörande lönegrad. För här avsedda
kostnader torde i luftfartsstyrelsens anslagspost till avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal böra inräknas ett belopp av 5 000 kronor samt i flygplatsorganisationens
motsvarande anslagspost ett belopp av 500 kronor.

Mot vad de sakkunniga föreslagit beträffande löneklassplacering av viss Departements
för närvarande arvodesavlönad personal efter övergången till den nya orga- chefen.
nisationen har jag intet att erinra.

I förhållande till vad de sakkunniga föreslagit torde i anledning av vad
jag i det föregående förordat följande jämkningar i avlöningsstaten böra vidtagas.
Posten Avlöningar till ordinarie tjänstemän torde böra å ena sidan
minskas med (2 x 10 221) 20 442 kronor, motsvarande avlöningskostnaden
för två byrådirektörer i lönegraden A 28, vilka föreslagits skola ersättas med
byråchefer i lönegraden Eo 30, men å andra sidan ökas dels för luftfartsinspektören
med löneskillnaden mellan lönegraderna C 6 och C 5 (1000), dels ock
med avlöningskostnaden för en förste byråingenjör i lönegraden A 26 (9 327)
och sålunda bestämmas till (134 000 — 20 442 + 1 000 + 9 327) 123 885 kronor
eller i runt tal 123 900 kronor. Posten Avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal torde böra uppräknas med 81 379 kronor till i runt tal 256 000 kronor.

Å ena sidan tillkomma dels lön för två byråchefer i lönegraden Eo30 (2 X 10668)

21336 kronor, dels lön för en förste byråsekreterare i lönegraden Eo 26, 8880

Bihang till riksdagens protokoll 1945. 1 sami. Nr 262. 708 45 7

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

kronor, dels skillnadsbelopp i lön för trafikinspektören och en byråingenjör,
vilka tjänster enligt mitt förslag skulle höjas från Eo 24 till Eo 26 (2 X 888)
1 776 kronor, dels lönekostnader för två byråingenjörsbefattningar i Eo 21,
tre ingen jörsbefattningar i Eo 20, en kanslibiträdestjänst i Eo 7 och en kontorsbiträdestjänst
i Eo 4, dels skillnadsbelopp för en montör, vilken höjts
från Eo 9 till Eo 12 (2 X 6 801 + 3 X 6 408 + 3 300 + 2 781 + 507) 39 414
kronor, dels beräknade arvodesbelopp motsvarande 20 och 11 löneklasserna
med därå belöpande tilläggsförmåner (9 487 + 5 757) 15 244 kronor eller tillhopa
86 650 kronor. Å andra sidan avgår lönebelopp för en ingenjörsassistentbefattning
i lönegraden Eo 17 (5 271). I anledning av företagna jämkningar
bör vidare posten Rörligt tillägg uppräknas till 54 300 kronor.

Med den av mig förordade fondkonstruktionen följer, att i avlöningsstaten
bör uppföras en särskild post till kristillägg. Posten torde böra beräknas
till 57 900 kronor. Härjämte torde å avlöningsstaten böra tillkomma ett belopp
av förslagsvis 7 600 kronor för provisoriskt lönetillägg.

Avlöningsstatens samtliga poster utom posten Arvoden bestämda av
Kungl. Majit böra såsom förut nämnts betecknas förslagsvis. Posten Avlöningar
till icke-ordinarie personal bör icke få överskridas utan medgivande
av Kungl. Majit.

Enligt vad jag i det föregående anfört skulle avlöningsstaten komma att
sluta å ett belopp av 507 900 kronor, med vilket belopp förevarande utgiftspost
å luftfartsfonden torde böra upptagas.

2. Luftfartsstyrelsen: Omkostnader.

De sakkunniga hava beräknat storleken av denna utgiftspost till 80 000
kronor, fördelade enligt följande förslag till

Omkostnadsstat.

Sjukvård m. m., förslagsvis ....................

Reseersättningar, förslagsvis .................

Expenser, förslagsvis ..........................

Publikationstryck, förslagsvis ................

Kronor

..................... 1000*

..................... 35 000

..................... 42 000

....................... 2 000

Summa kronor 80 000

Såsom motivering för sina beräkningar hava de sakkunniga anfört bland
annat följande.

Detta anslag torde böra omfatta delposter för sjukvård m. m., reseersättningar,
expenser och publikationstryck.

Anslagsposten till sjukvård m. m. beräknas till 1000 kronor, varvid motsvarande
delpost i väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnadsstat bör
minskas med 300 kronor.

Av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens anslagspost till reseersättningar,
vilken för innevarande budgetår uppgår till 128 000 kronor, beräknas 15 500
kronor belöpa på luftfartsväsendet. Härav äro 11 000 kronor beräknade för
inrikes resor, 1 000 kronor för utrikes resor samt 3 500 kronor för luftfärdsförsäkringar.

För den med anlitande av anläggningsanslag avlönade personalen å vagoch
vattenbyggnadsstyrelsens luftfartsavdelning har Kungl. Majit för bud -

Kungl. Maj.ts proposition nr 262. 99

getåret 1944/45 anvisat följande belopp till reseersättningar och expenser,
nämligen under anslaget till belysningsanläggningar för luftfartsleder 18 000
kronor och under anslaget till radiofyrar för luftfarten 7 500 kronor, varjämte
under anslaget till byggande och förbättring av flygplatser anvisats
18 000 kronor till reseersättningar samt 25 000 kronor till expenser, kostnader
för mätningsarbeten och undersökningar från luften m. m.

De sakkunniga ha med ledning av ovan angivna belopp uppskattat behovet
av medel för reseersättningar till luftfartsstyrelsens personal till 35 000
kronor för år.

De årliga expenserna för luftfartsstyrelsen synas kunna beräknas till 31 000
kronor, varav 1 000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 30 000 kronor
för övriga expenser. I expensposten torde, utöver nämnda belopp, böra
inräknas ett engångsbelopp av 11 000 kronor till inköp av möbler och kontorsmaskiner
m. m. i samband med omorganisationen. De sakkunniga förutsätta
härvid, att de inventarier, som för närvarande disponeras av den personal
å järnvägs- och luftfartsbyrån, vilken vid omorganisationen övergår i
luftfartsstyrelsens tjänst, skola tillföras denna styrelse.

Minskningen av väg- och vattenbyggnadsstyrelsens expenspost beräknas
till 8 000 kronor, varav 1 000 kronor för bränsle, lyse och vatten samt 7 000
kronor för övriga expenser.

Anslagsposten till publikationstryck torde kunna upptagas till 2 000 kronor,
varvid väg- och vattenbyggnadsstyrelsens motsvarande anslagspost bör minskas
med samma belopp.

Jag har icke något att erinra mot de sakkunnigas beräkningar av luftfartsstyrelsens
löpande omkostnader. Därest flygtrafiken på utlandet under nästa
budgetår kommer igång i mera avsevärd utsträckning eller det av andra skäl
befinnes nödvändigt att luftfartsstyrelsens personal företager utländska resor
i tjänsten, kan ett överskridande av posten Reseersättningar bliva erforderligt.
Med hänsyn till svårigheten att nu beräkna denna post finner jag emellertid
icke anledning att frångå de sakkunnigas förslag.

Då enligt mitt förslag antalet befattningshavare skulle bliva större än vad
de sakkunniga förutsatt, torde en viss höjning av det för engångskostnader
beräknade beloppet böra ske, förslagsvis med 5 000 kronor.

I enlighet med det anförda skulle utgiftsposten till luftfartsstyrelsens omkostnader
bestämmas till 85 000 kronor.

Beträffande tjänsteresor utom riket av befattningshavare inom luftfartsstyrelsen
torde särskilda bestämmelser böra meddelas av Kungl. Majit i anslutning
till vad hittills varit fallet i fråga om dylika resor av personal inom
väg- och vattenbyggnadsstyrelsens järnvägs- och luftfartsbyrå.

3. Flygplatsorganisationen: Avlöningar.

Denna utgiftspost hava de sakkunniga beräknat till 455 000 kronor enligt

följande förslag till

Avltiniiigrsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ..................... 40 400

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis .................. 361 600

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ...................................................... 53 000

Departements chefen.

Summa kronor 455 000

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

För avlöningar till ordinarie tjänstemän uppgår kostnaden enligt de sakkunnigas
i det föregående redovisade förslag till 40 344 kronor beräknat enligt
lägsta löneklass. Detta belopp har avrundats till 40 400 kronor.

De sakkunnigas beräkningar av posten Avlöningar till icke-ordinarie personal
grunda sig på följande sammanställning.

Fly gledar personalen: Kronor

1. Nettolöner enligt lägsta löneklass till extra ordinarie befattningshavare
................................................................................. 122 643

2. Arvoden till 2 flygledaraspiranter vid Bromma ........................ 11 020

3. Särskild ersättning till flygledare vid skifttjänstgöring såsom

förste flygledare ............................... 1 500

4. Vikariats- och övertidsersättningar m. m. (cirka 2 800 kronor för

budgetåret 1944/45) ............................................................... 5 000

Förvaltningspersonalen:

5. Nettolöner enligt lägsta löneklass till extra ordinarie befattningshavare
.................................................................................

6. Lön till 1 fältarbetare och 1 springpojke vid Bulltofta ............

7. Vikariats- och övertidsersättningar vid Bulltofta (samma belopp

som för budgetåret 1944/45) ................................................

8. Belopp för anställande av ersättare för befattningshavare vid

Bulltofta eller eljest av tillfällig personal vid flygplatsen (samma
belopp som för budgetåret 1944/45) .......................................

9. Lön till 1 fältarbetare, 1 springpojke och 1 biträdande telefonist

vid Torslanda .....................................................................

10. Vikariats- och övertidsersättningar vid Torslanda (2 400 kronor

för budgetåret 1944/45) .........................................................

11. Belopp för anställande av ersättare för befattningshavare vid

Torslanda eller eljest av tillfällig personal vid flygplatsen (samma
belopp som för budgetåret 1944/45) .......................................

12. Vikariats- och övertidsersättningar m. m. vid övriga flygplatser

(cirka 1 400 kronor för budgetåret 1944/45) ..............................

13. Belopp för anställande av ersättare för befattningshavare vid i

punkt 12 avsedda flygplatser eller eljest av tillfällig personal vid
dessa flygplatser (10 000 kronor för budgetåret 1944/45) ............

14. Årsarvoden till icke heltidsanställd personal:

7 flygplatschefer och 1 ställföreträdande flygplatschef

(8 X 300) ............................................................ 2 400

5 flygplatsvakter (5 X 600) ....................................... 3 000

66 tillsyningsmän för flygfyrar, radiofyrar och hinderbelysning
............................................................... 13 000

15. Avlöningsförhöjningar .........................................................

168 072
5 500

3 000

3 000
7 550
3 000

3 000

4 400

5 000

18 400
500

Summa kronor 361 585

De vid punkterna 4, 6—11 samt 14 beräknade beloppen överensstämma
med de belopp, som väg- och vattenbyggnadsstyrelsen i sina petita för budgetåret
1945/46 upptagit för motsvarande ändamål. För de vid punkterna 12
och 13 angivna ändamålen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen beräknat
högre belopp, nämligen 7 000 kronor respektive 10 000 kronor. Vid genomförande
av den betydande förstärkning av den fast anställda personalen,

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

som i det föregående föreslagits, anse emellertid de sakkunniga behovet
av medel till övertidsersättningar och till anställande av tillfällig personal
bliva betydligt mindre än vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen räknat med.

De belopp, som upptagits i sammanställningen, böra därför enligt de sakkunnigas
mening vara fullt tillräckliga för ändamålet.

De sakkunnigas beräkningar hava i och för sig icke givit mig anledning Departements
till någon erinran. Mitt ståndpunktstagande beträffande löne ställningen för elie/en.
förste trafikledare medför i jämförelse med de sakkunnigas förslag allenast
höjning av en befattning från Eo 21 till Eo 22 och sänkning av en befattning
från Eo 21 till Eo 20 samt synes sålunda icke behöva påverka anslagsberäkningen.
Emellertid bör en höjning av posten Avlöningar till icke-ordinarie
personal äga rum med i runt tal 2 300 kronor i anledning av förslaget örn
placering av samtliga flygplatsvakter i lönegraden Eo 5. Posten skulle sålunda
upptagas till 363 900 kronor. En viss marginal torde emellertid böra tillföras
denna post närmast med hänsyn till förutsägbara stegringar i kostnaderna för
trafikledarpersonalen. Sålunda böra de trafikledaraspiranter, vilka antagas för
utbildningstjänstgöring, efter fullbordad utbildning kunna, i den mån de
erfordras för trafikledartjänst, erhålla befordran till extra tjänstemän enligt
bestämmelser, som torde få fastställas av Kungl. Majit eller, efter Kungl.

Maj :ts bemyndigande, av luftfartsstyrelsen. Jag vill förorda, att anslagsposten
höjes till förslagsvis 370 000 kronor.

Vidare torde, i anslutning till den av mig förordade fondkonstruktionen, en
post till provisoriskt lönetillägg och en post till kristillägg böra uppföras å
avlöningsstaten. Dessa poster böra beräknas till 15 900 respektive 56 600
kronor.

Förevarande utgiftspost å luftfartsfonden skulle i enlighet med vad nu
anförts upptagas med (40 400 + 370 000 + 53 000 + 15 900 + 56 600) 535 900
kronor.

4. Flygplatsorganisationen: Omkostnader.

De sakkunniga hava beräknat storleken av denna utgiftspost till 75 000

kronor, fördelade enligt följande förslag till

Omkostnadsstat. Kronor

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ...................................................... 1 700

2. Tjänstedräkt m. m., förslagsvis ................................................ 6 800

3. Reseersättningar m. m., förslagsanslag ....................................... 30 500

4. Expenser, förslagsvis ............................................................... 36 000

Summa kronor 75 000

De sakkunnigas beräkningar ansluta sig i allt väsentligt till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
äskanden i styrelsens petitaskrivelse beträffande luftfartsfonden
för budgetåret 1945/46. I anslagsposten till expenser hava icke inräknats
några kostnader för bränsle, lyse och vatten med hänsyn till svång -

Departementschefen.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

heten att särskilja de kostnader av nämnda slag, som äro hänförliga till personalomkostnader,
från sådana kostnader, som avse exempelvis hangarer och
belysningsanläggningar för flygfälten.

Kostnaderna för bränsle, lyse och vatten vid flygplatserna torde i sin helhet
böra bestridas från utgiftsposten Underhåll och drift av luftfartsleder.

Även under förevarande utgiftspost torde för nästkommande budgetår böra
beräknas visst belopp, förslagsvis 15 000 kronor, för engångskostnader.

I enlighet härmed förordar jag, att nu förevarande utgiftspost upptages
med 90 000 kronor.

5. Underhåll och drift av luftfartsleder.

De sakkunniga hava icke beräknat storleken av denna utgiftspost, vilken
enligt vad i det föregående anförts skulle ersätta dels den nu befintliga utgiftsposten
med samma beteckning och dels utgiftsposterna Förvaltningen
av Bulltofta flygplats samt Förvaltningen av Torslanda flygplats.

I sin petitaskrivelse beträffande luftfartsfonden för budgetåret 1945/46
har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen under nyssnämnda tre utgiftsrubriker
äskat medel örn tillhopa 1 001 200 kronor. Dessa beräkningar omfatta även
de avlönings- och övriga kostnader för flygplatsorganisationen, vilka enligt
vad jag tidigare förordat skulle från och med nästkommande budgetår bestridas
från särskilda avlönings- och omkostnadsstater för nämnda organisation.
Efter utbrytning av dessa kostnader innefattar väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
anslagsäskanden hemställan om anvisande av ett belopp av tillhopa
426 200 kronor, vilket belopp fördelar sig på sätt närmare framgår av
följande uppställning.

Underhåll och drift av luftfartsleder.

Hyra, underhåll och drift av automobil- ...........

Underhåll av anläggningar, byggnader och flygfält

Yinterfälthållning ............................................

Kostnader för elektrisk ström m. m.....................

Förvaltningen av Bulltofta flygplats.

Bränsle, lyse och vatten m. m.................................................... 26 000

Underhåll av anläggningar, byggnader och flygfält ........................ 39 200

Yinterfälthållning ..................................................................... 1000

Förvaltningen av Torslanda flygplats.

Bränsle, lyse och vatten m. m.................................................... 26 000

Underhåll av anläggningar, byggnader och flygfält ........................ 39 100

Yinterfälthållning ..................................................................... 1000

Särskilda kostnader å Sundsvall!Härnösands flygplats m. m........... 60 000

Summa kronor 426 200

Kronor

15 900
163 000
10 000
45 000

103

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Beräkningen av ifrågavarande utgifter bereder stora svårigheter, då under- Departementshållskostnadernas
storlek till avsevärd del sammanhänger med flygtrafikens
omfattning och denna icke nu kan med någon större grad av sannolikhet
förutses. Även väderleksförhållandena och främst dessas inverkan på
behovet av snöröjning å de flygfält, som skola användas under vintern, utgör
en oviss faktor vid anslagsberäkningen. Tills vidare synas kostnaderna böra
beräknas på sätt framgår av förut återgivna sammanställning.

Närmare bestämmelser örn anslagspostens användning böra meddelas av
Kungl. Majit. Härvid bör övervägas, huruvida icke tills vidare ett begränsat
belopp för sommarunderhållet bör för samtliga flygfält anvisas att disponeras
enligt luftfartsstyrelsens bestämmande, medan belopp utan maximering
ställas till ämbetsverkets förfogande för täckande av utgifter för vinterfälthållningen
samt för bränsle, lyse och vatten m. m.

I avvaktan på närmare övervägande örn förrådsväsendet för luftfarten torde
för underhållet erforderliga redskap och annan materiel tills vidare böra
redovisas över väg- och vattenbyggnadsväsendets förrådsfond och hyrorna
ersättas från nu förevarande anslagspost. Jämväl kostnaderna för luftfartsväsendets
personbilar böra tills vidare redovisas över förrådsfonden, varvid
samtliga drifts- och andra utgifter för bilarna för enkelhetens skull torde böra
avföras från utgiftsposten ifråga.

I enlighet med det anförda förordar jag, att luftfartsfondens utgiftspost
till Underhåll och drift av luftfartsleder upptages med 426 200 kronor.

6. Hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden.

Denna post, som i innevarande budgetårs stat för luftfartsfonden upptagits
med 10 000 kronor, har av väg- och vattenbyggnadsstyrelsen med hänsyn till
vissa nya avtal föreslagits höjd till 13 500 kronor.

Jag biträder väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag och förordar så- Dcpartementslunda,
att utgiftsposten upptages med ett belopp av 13 500 kronor. ehefen 7.

Projektering av flygplatser.

Såsom i det föregående antytts, hava de sakkunniga föreslagit, att ett särskilt
utredningsanslag skulle anvisas för bestridande av i samband med flygplatsutredningar
uppkommande sakkostnader. De sakkunniga hava förordat,
att anslaget skulle få tagas i anspråk endast med Kungl. Maj:ts medgivande,
därvid Kungl. Majit syntes böra i varje särskilt fall pröva behovet av ifrågasatta
utredningsarbeten.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har föreslagit, att av det till 40 000 kronor
beräknade anslagsbeloppet hälften eller 20 000 kronor skulle ställas direkt
till luftfartsstyrelsens förfogande för enligt styrelsens bedömande erforderliga
projekteringsarbeten.

I stället för det av de sakkunniga föreslagna särskilda anslaget å sjätte Departementshuvudtiteln
torde böra å luftfartsfonden beräknas en utgiftspost för här chefen''

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

ifrågavarande ändamål. Med hänsyn till att något utformat program för det
fortsatta flygfältsbyggandet ännu ej föreligger ställer det sig svårt att beräkna
medelsbehovet under utgiftsposten. I enlighet med de sakkunnigas
förslag torde densamma böra upptagas med 40 000 kronor och betecknas förslagsvis.

På sätt de sakkunniga förutsatt bör projekteringsanslaget användas endast
för bestridande av sakkostnader. Häri innefattas enligt min mening även ersättning
för arbete på ackord eller eljest enligt tillfälligt uppdrag. För avlöning
åt personal, som anställes inom luftfartsstyrelsen eller flygplatsorganisationen,
bör däremot projekteringsanslaget enligt min mening lika litet
som investeringsanslag komma till användning.

Såsom jag redan tidigare framhållit bör hinder icke möta för Kungl.
Majit att, örn så befinnes lämpligt, ställa visst belopp till luftfartsstyrelsens
förfogande från posten även för andra projekteringsändamål än arbeten å
visst av Kungl. Majit angivet flygfält.

8. Ersättning till telegrafverket tor radiotjänst åt luftfarten.

Denna anslagspost har i staten för luftfartsfonden för innevarande budgetår
upptagits med 485 000 kronor, vilket belopp beräknas under budgetåret
bliva överskridet med minst 150 000 kronor.

I sin skrivelse den 18 september 1944 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
hemställt, att posten för nästa budgetår måtte uppföras med ett belopp av
770 000 kronor.

Såsom motivering för höjningen har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen anfört
bland annat följande.

Medelsbehovet för radiotjänst åt luftfarten under budgetåret 1945/46 har
av telegrafstyrelsen enligt bifogade uppställning den 31 augusti 1944 beräknats
till 770 000 kronor. Vid uppgörande av beräkningen har telegrafstyrelsen
i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen utgått från en under ifrågavarande
budgetår avsevärt vidgad trafik med ökad passning i Stockholm,
Malmö, Göteborg, Karlstad och Visby samt förutsatt att medel för inrättande
av ny markradiostation vid Sundsvall/Hämösands flygplats och ny sändarstation
vid Luleå beviljas. På grund härav ha trafikkostnaderna måst ökas
från 180 000 kronor innevarande budgetår till 190 000 kronor. På grund av
ökat antal anläggningar ha även underhållskostnaderna måst höjas, nämligen
från 30 000 kronor till 65 000 kronor. Kostnaderna för trådförbindelser ha
för innevarande budgetår beräknats till 100 000 kronor. Den till 115 000 kronor
ökade kostnaden hänför sig till den nya morselinjen Göteborg—Jönköping.
De nya manöverledningarna bli nödvändiga för påbörjade eller planerade
anläggningar vid Karlstad, Sundsvall/Härnösand, Luleå och Lovön
samt för flyttning av antennanläggningen i Malmö till Limhamn. De nya
morseförbindelserna äro nödvändiga för överbringande av pejlresultat och
andra säkerhetsmeddelanden av synnerlig vikt, vilka av sekretesskäl eller
på grund av störningar ej kunna sändas med radio. De ökade kostnaderna
för administration, avsättning till värdeminskningskonto och förräntning av
kapital hänföra sig till ökningen av antalet anläggningar och befattningar.

105

Kungl. Maj-.ts proposition nr 262.

I det föregående har jag förordat, att radiotjänsten åt luftfarten skall fortfarande
omhänderhavas av telegrafverket. Kostnaderna härför torde i avvaktan
på den närmare utredning rörande luftfartsfondens konstruktion, som
jag förordat, böra beräknas enligt hittills tillämpade grunder. De slutliga
kostnaderna, vilka äro helt beroende av flygtrafikens omfattning, kunna icke
nu med någon tillförlitlighet beräknas. Jag anser mig med hänsyn till radiotjänstens
stora betydelse för trafiksäkerheten icke böra ifrågasätta någon begränsning
i de utvidgningar av signalförbindelserna m. m., som telegrafstyrelsen
och väg- och vattenbyggnadsstyrelsen gemensamt bedömt såsom erforderliga.
Jag förordar sålunda, att utgiftsposten för radiotjänst åt luftfarten
för nästa budgetår bestämmes till förslagsvis 770 000 kronor.

9. Understöd av regelbunden luftfart.

Sedan 1935 års riksdag med bifall till Kungl. Maj:ts proposition nr 162
bland annat bemyndigat Kungl. Maj:t att med aktiebolaget Aerotransport
träffa avtal örn regelbunden luftfart efter utgången av år 1936, träffades sådant
avtal den 3 juli 1935. Avtalet gällde ursprungligen till utgången av år
1942. Såsom understöd åt bolaget skulle statsverket, därest bolaget utförde
trafikprestationer enligt visst i avtalet angivet minimiprogram, utbetala högst
följande belopp, nämligen år 1937 1 050 000 kronor, år 1938 975 000 kronor,
år 1939 900 000 kronor, år 1940 825 000 kronor, år 1941 750 000 kronor samt år
1942 675 000 kronor. Då avtalet icke uppsagts, skall detsamma gälla tills
vidare och med två kalenderårs ömsesidig uppsägningstid, och statsunderstödet
skall utgå med ett för varje år med 75 000 kronor minskat belopp. Inskränkning
av förenämnda trafikprogram må ej ske utan medgivande av
Kungl. Majit, som äger bestämma, örn och i vad mån nedsättning i understödet
i anledning därav bör ske. Bolaget för varje kalenderår tillkommande
statsunderstöd, minskat med ett belopp av 125 000 kronor, skall i avbidan på
slutavräkning för året utbetalas med en tolftedel av beloppet den sista i
varje kalendermånad. Nämnda belopp av 125 000 kronor utbetalas till bolaget
vid utgången av december månad, men får av bolaget icke utan Kungl.
Majits i varje särskilt fall givna tillstånd användas för annat ändamål än till
utdelning å aktierna enligt vad i avtalet stadgas.

I enlighet med bestämmelserna i avtalet har för innevarande budgetår till
understöd av regelbunden luftfart i staten för luftfartsfonden upptagits ett
belopp av 467 500 kronor, motsvarande summan av de på andra halvåret 1944
och första halvåret 1945 belöpande understöden av 325 000 kronor respektive
162 500 kronor.

I förenämnda brev den 2 juni 1944 har Kungl. Majit anbefallt väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen att å posten för understöd av regelbunden luftfart
avföra de medel, som styrelsen jämlikt föreskrift i Kungl. Majits brev den
24 april 1936 utanordnar till aktiebolaget Aerotransport enligt gällande avtal
mellan Kungl. Majit och kronan samt bolaget ävensom vad som åtgår för
arvode till den av Kungl. Majit utsedde tekniske rådgivaren och granskningsmannen
hos nämnda bolag i enlighet med Kungl. Majits brev den 2 juli 1937.

Departements chefen.

106 Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Enligt avtalet är aktiebolaget Aerotransport berättigat att för utförande
av sitt trafikprogram för andra halvåret 1945 erhålla ett belopp av V2 (450 000
— 125 000) + 125 000 = 287 500 och för första halvåret 1946 ett belopp av V2
(375 000 —-125 000) + 125 000 = 125 000 kronor. Sammanlagt erfordras sålunda
under budgetåret 1945/46 för nu ifrågavarande ändamål ett belopp av
412 500 kronor.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen hemställer, att nu förevarande anslagspost
måtte å luftfartsfondens stat uppföras med sistnämnda belopp.

Jag har intet att erinra mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att
till understöd av regelbunden luftfart för budgetåret 1945/46 å luftfartsfondens
stat upptages ett belopp av 412 500 kronor.

Luftfartsfondens inkomstsida.

I sin skrivelse med anslagsäskanden beträffande luftfartsfonden för budgetåret
1945/46 har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen framlagt beräkningar av
följande innebörd rörande luftfartsfondens inkomstsida.

Posten hyror och arrenden för till enskilda upplåtna lokaler och områden
är i innevarande års stat upptagen med 25 000 kronor. De verkliga inkomsterna
hava under sistförflutna budgetår uppgått till ett belopp av omkring
25 600 kronor. På grund härav och med hänsyn till påräknade inkomster av
nya lokal- och markupplåtelser anser väg- och vattenbyggnadsstyrelsen posten
kunna upptagas med ett till 40 000 kronor förhöjt belopp.

Posten diverse inkomster har i innevarande års stat upptagits till 25 000
kronor. Då de verkliga inkomsterna under budgetåret 1943/44 uppgått till
omkring 21 000 kronor eller avsevärt mer än beräknat samt då under budgetåret
1945/46 flygplatstaxor beräknas kunna fastställas för ytterligare tre flygplatser,
anser styrelsen posten kunna upptagas med ett till 60 000 kronor
förhöjt belopp.

I staten för budgetåret 1943/44 har posten inkomster av Bulltofta flygplats
upptagits till 132 000 kronor, medan de verkliga inkomsterna uppgått till omkring
140 000 kronor. I staten för innevarande budgetår har posten upptagits
till 150 000 kronor.

För nästkommande budgetår anses inkomsterna av flygplatsavgifterna,
vilka under budgetåret 1943/44 uppgått till omkring 87 000 kronor, kunna
uppskattas till 110 000 kronor med hänsyn till att ytterligare flyglinjer under
året torde kunna påräknas. De verkliga inkomsterna av upplåtelser av lokaler
och områden hava under budgetåret 1943/44 uppgått till 51 000 kronor. Denna
delpost är i stor utsträckning beroende av en eventuell utvidgning av flygplatsen
och av en planerad tillbyggnad av stationsbyggnaden ävensom en del
andra ovissa förhållanden. Emellertid anses det möjligt att påräkna en höjning
av delposten till 65 000 kronor. Utöver nu nämnda inkomster beräknas
ett belopp av 5 000 kronor inflyta från försäljning av höskörd m. m.

Sammanlagt skulle således inkomsterna av Bulltofta flygplats kunna beräknas
till 180 000 kronor.

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Posten inkomster av Torslanda flygplats har i staten för budgetåret 1943/44
upptagits till 25 000 kronor, medan de verkliga inkomsterna uppgått till omkring
32 000 kronor. I staten för innevarande budgetår bar posten upptagits
till 50 000 kronor. Med hänsyn tagen till väntad flygtrafik anser styrelsen
beloppet kunna beräknas till 70 000 kronor.

Posten utdelning å aktier i aktiebolaget Aerotransport har för innevarande
budgetår upptagits till 228 200 kronor, motsvarande utdelning för två
år, nämligen åren 1942 och 1943. Sedan utdelningen för vart och ett av dessa
år blivit fastställd till 4 %, bar det i staten beräknade beloppet influtit. Pör
budgetåret 1945/46 kan beräknas utdelning för år 1944 med 4 %, varför posten
av styrelsen föreslås bestämd till 114 100 kronor.

Posten ersättningar för väderleksobservationer, som för innevarande budgetår
upptagits med 8 000 kronor, föreslås upptagen med oförändrat belopp.

I enlighet med vad jag i det föregående förordat torde de båda posterna DepartementsInkomster
av Bulltofta flygplats och Inkomster av Torslanda flygplats böra chefen.
ersättas med en post benämnd Trafikinkomster. Denna post torde — sedan
inkomster bänförliga till posterna Hyror och arrenden för till enskilda upplåtna
lokaler och områden samt Diverse inkomster frånräknats — böra upptagas
med 115 000 kronor. Sistnämnda båda poster böra uppföras med respektive
185 000 kronor och 50 000 kronor. Mot väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
beräkningar av inkomstposterna Utdelning av aktier i aktiebolaget Aerotransport,
114 100 kronor, samt Ersättning för väderleksobservationer, 8 000 kronor,
bar jag icke funnit anledning till erinran.

Vid godtagande av vad jag sålunda förordat skulle inkomsterna å luftfartsfonden
sluta å ett sammanlagt belopp av (115 000 + 185 000 + 50 000 + 114 100
+ 8 000) 472 100 kronor. Då statens utgiftssida enligt vad jag i det föregående
föreslagit upptager utgifter å sammanlagt 2 881 000 kronor, torde slutligen
å inkomstsidan få uppföras ett belopp av 2 408 900 kronor såsom underskott
att avföras å riksstaten.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

l:o) besluta inrättandet från och med den 1 juli 1945 av en
luftf artsstyrelse i överensstämmelse med vad jag i det föregående
förordat;

2:o) godkänna följande personalförteckning för luftfartsstyrelsen,
att tillämpas tills vidare från och med den 1 juli 1945:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör ......................................................... C 10

1 luftfartsinspektör ................................................ C 6

108

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 262.

Befattning Lönegrad

1 trafikdirektör ...................................................... C 4

1 luftfartsingenjör ................................................... A 27

1 förste byråingenjör ............................................. A 26

1 luftfartsingenjör ................................................... A 24

1 kamrerare ............................................................ A 22

1 byråingenjör ...................................................... A 21

1 byråsekreterare ................................................... A 21

2 kontorister ......................................................... A 9

1 förste expeditionsvakt .......................................... A 7

2 kanslibiträden ...................................................... A 7

1 expeditionsvakt ................................................... A 5

B kontorsbiträden ................................................... A 4

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

Befattning Lönegrad

2 byråchefer ......................................................... Eo 30

1 luftfartsingenjör ................................................... Eo 27

3 förste byråingenjörer .......................................... Eo 26

1 förste byråsekreterare .......................................... Eo 26

1 trafikinspektör ................................................... Eo 26

1 byråingenjör ...................................................... Eo 24

1 förste byråsekreterare .......................................... Eo 24

3 byråingenjörer ................................................... Eo21;

3:o) förklara, att befattningarna såsom överdirektör, luftfartsinspektör
och trafikdirektör skola tillsättas medelst förordnande
på viss tid;

4:o) godkänna följande avlöningsstat för luftfarts styrelsen,
att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 123 900

2. Arvoden, bestämda av Kungl. Majit ..................... 8 200

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 256 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 54 300

5. Kristillägg, förslagsvis ....................................... 57 900

6. Provisoriskt lönetillägg, förslagsvis ..................... 7 600

Summa kronor 507 900;

5:o) godkänna följande personalförteckning för flygplatsorganisationen,
att tillämpas tills vidare från och med den 1 juli 1945:

Kungl. Majlis proposition nr 262.

109

Personalförteckning''.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning Lönegrad

2 flygplatschefer ................................................... A 25

2 hangarmästare ................................................... A16

1 maskinist av l:a klass .......................................... A 10

2 kontorister ......................................................... A 9

1 maskinist av 2:a klass .......................................... A 8

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 flygplatschef ...................................................... Eo 24

2 förste trafikledare ................................................ Eo 22;

6:o) godkänna följande avlöningsstat för flygplatsorganisationen,
att tillämpas under budgetåret 1945/46:

Avlöningsstat.

Kronor

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ... 40 400

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis
............................................................ 370 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... 53 000

4. Kristillägg, förslagsvis ....................................... 56 600

5. Provisoriskt lönetillägg, förslagsvis ........................ 15 900

Summa kronor 535 900;

7:o) bemyndiga Kungl. Majit att utfärda de övergångsbestämmelser,
som må erfordras i anledning av inrättandet av luftfartsstyrelsen
och omläggning av flygplatsorganisationen;

8:o) fastställa följande

Stat för lnftfartsfonden för budgetåret 1045 1940.

Inkomster. Kronor

1. Hyror och arrenden
för till enskilda
upplåtna lokaler

och områden...... 185 000

2. Trafikinkomster .. 115 000

3. Utdelning å aktier

i aktiebolaget Aerotransport.
......... 114100

4. Ersättning för väderleksobservatio ner

................ 8 000

Utgifter. Kronor

1. Luftfartsstyrelsen:

Avlöningar, förslagsvis
............ 507 900

2. Luftfartsstyrelsen:

Omkostnader, förslagsvis
............ 85 000

3. Flygplatsorganisa tionen:

Avlönin gar,
förslagsvis ........ 535 900

4. Flygplatsorganisa tionen:

Omkostnader,
förslagsvis____ 90 000

Ilo

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

Inkomster. Kronor.

5. Diverse inkomster 50 000

Underskott att avföras
å riksstaten .. 2 408 900
Summa kronor 2 881 000

Utgifter.

5. Underhåll och''drift

av luftfartsleder,
förslagsvis ........

6. Hyres- och arren deavgifter

m. m.
för förhyrdalokaler
och arrenderade
områden, förslagsvis
................

7. Projektering av

flygplatser, förslagsvis
............

8. Ersättning till telegrafverket
för radiotjänst
åt luftfarten,
förslagsvis

9. Understöd åt regelbunden
luftfart ..

Kronor.

426 200

13 500

40 000

770 000
412 500

Summa kronor 2 881 000;

9:o) för luftfartsfonden å riksstaten för budgetåret 1945/46
upptaga ett underskott av 2 408 900 kronor.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan behagar Hans Majit Konungen lämna bifall
samt förordnar, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Fredric Hawerman.

Kungl. Maj:ts proposition nr 262.

lil

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Inledning ........................................................................ 1

Inrättande av en särskild luftfartsstyrelse........................................ 5

De sakkunniga............................................................ 6

Yttranden ................................................................ 11

Departementschefen ...................................................... 15

Organisationsfrågor .............................................................. 17

Luft/artsstyr elsen .......................................................... 17

Verksstyrelsen...................................... 17

Organisatorisk indelning. Beräkning av personalbehovet .......... 19

Inledning............................................................ 19

De sakkunniga...................................................... 22

Yttranden .......................................................... 41

Departementschefen ................................................ 60

Flygplatsorganisationen .................................................... 66

Flygledarpersonalen.................................................... 66

Förvaltningspersonalen ................................................ 72

Yttranden.............................................................. 84

Departementschefen.................................................... 87

Vissa övergångsanordningar ................................................ 88

Budgettekniska frågor. Anslagsberäkningar...................................... 89

Luftfartsstyreisen: Avlöningar............................................ 96

Luftfartsstyrelsen: Omkostnader ........................................ 98

Flygplatsorganisationen: Avlöningar .................................... 99

Flygplatsorganisationen: Omkostnader .................................. 101

Underhåll och drift av luftfartsleder.................................... 102

Hyres- och arrendeavgifter m. m. för förhyrda lokaler och områden .. 103

Projektering av flygplatser .............................................. 103

Ersättning till telegrafverket för radiotjänst åt luftfarten.............. 104

Understöd av regelbunden luftfart ...................................... 105

Luftf artsfond ens inkomstsida ............................................ 106

Hemställan ...................................................................... 107