Kungl. Majlis proposition nr 253 (Proposition 1944:253)

Kungl. Majlis proposition nr 253.

Nr 253.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område m. m.; given Stockholms
slott den 21 april 1944.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till förordning angående avgift för smör
som användes för framställning av grädde m. m.;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, örn vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF.

A. Pehrsson-Bramstorp.

Bihang lill riksdagens protokoll 1944. 1 sami. Nr 243.

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Förslag

till

förordning angående avgift för smör som användes för framställning
av grädde m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Den som, för annat ändamål än för förbrukning i eget hushåll, av smör
framställer grädde eller vara, som kan användas såsom ersättningsmedel för
grädde, eller vara, som kan användas för beredning av grädde eller ersättningsmedel
för grädde, skall enligt vad här nedan stadgas erlägga särskild
avgift. Vad'' nu sagts skall dock ej gälla, då av smör för försäljning framställes
sådan vara, som avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin
och vissa andra fettvaror.

Den som använder smör på sätt i första stycket sägs benämnes i denna
förordning tillverkare.

2 §■

Avgift för sådan tillverkning som avses i 1 § utgår med det belopp, som
Kungl. Majit bestämmer, dock med högst en krona 50 öre för varje vid tillverkningen
använt kilogram smör. Avgiften utgör lägst 50 kronor för varje
hel eller påbörjad kalendermånad, under vilken tillverkningen bedrives.

3 §■

Den som ämnar bedriva tillverkning som avses i 1 § skall därom göra
skriftlig anmälan till kontrollstyrelsen. Anmälningsskyldigheten skall, där
sådan tillverkning bedrives vid tiden för denna förordnings ikraftträdande,
fullgöras utan dröjsmål och i annat fall innan tillverkningen tager sin början.

4 §.

Tillverkare är pliktig att över sin tillverkning föra tillverkningsbok enligt
anvisningar som meddelas av kontrollstyrelsen.

5 §•

Tillverkare skall för varje kalenderkvartal upprätta och senast å femtonde
söckendagen efter kvartalets utgång till kontrollstyrelsen avlämna en på tro
och heder avgiven deklaration angående den myckenhet smör, som under
kalenderkvartalet av honom använts för ifrågavarande ändamål.

Där så finnes påkallat, må kontrollstyrelsen ålägga viss tillverkare att avlämna
sådan deklaration för kortare tid än kalenderkvartal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

6 §.

Tillverkares skyldighet att avlämna deklaration upphör, sedan skriftlig
anmälan örn tillverkningens upphörande och dagen därför ingivits till kontrollstyrelsen.
Dock skall deklaration avlämnas för den deklarationsperiod,
under vilken tillverkningen upphört.

7 §•

Tillverkare skall samtidigt med deklarationens avlämnande erlägga den
avgift, som skall utgå för den i deklarationen upptagna kvantiteten smör.

Avgiften erlägges genom insättning å statsverkets checkräkning i riksbanken
för kontrollstyrelsens räkning eller å kontrollstyrelsens postgirokonto.

8 §.

Erlägges icke avgift inom föreskriven tid, må kontrollstyrelsen meddela
tillverkaren förbud tills vidare, till dess avgiften guldits, att bedriva tillverkning,
som avses i 1 §.

Tillverkare är skyldig att, då kontrollstyrelsen det påfordrar, hos styrelsen
ställa säkerhet för avgiftens behöriga erläggande till belopp, som styrelsen
finner erforderligt.

Ställes ej vid anfordran sådan säkerhet, skall vad i första stycket sägs äga
motsvarande tillämpning.

Försummar tillverkare att inbetala avgift, som det enligt denna förordning
åligger honom att erlägga, må avgiften på framställning av kontrollstyrelsen
omedelbart utmätas med det belopp, vartill kontrollstyrelsen efter verkställd
undersökning fastställer densamma.

9 §.

Överinseendet å kontrollen att avgift behörigen erlägges handhaves av
kontrollstyrelsen.

Tillverkare är pliktig att för tillsyn bereda kontrolltjänsteman, närhelst
han det påfordrar, tillträde till samtliga för tillverkarens rörelse använda lokaler,
att meddela kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman alla begärda upplysningar
angående inköp och förbrukning i rörelsen av smör samt att ställa
sig till efterrättelse de särskilda föreskrifter, som kontrollstyrelsen för erhållande
av en betryggande kontroll över avgiftens behöriga erläggande meddelar,
ävensom de anvisningar, som kontrolltjänsteman i enlighet med kontrollstyrelsens
föreskrifter kan komma att lämna.

Tillverkare, som enligt lag är skyldig föra handelsböcker, åligger därjämte
att vid anfordran hålla dessa med tillhörande handlingar tillgängliga för kontrolltjänsteman.

10 §.

Den som tillverkar eller försäljer maskiner, som kunna användas vid sådan
tillverkning som avses i 1 §, är pliktig att på anfordran av kontrolltjänsteman
lämna denne uppgift örn gjorda försäljningar av dylika maskiner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må ej
verkställas av annan än kontrollstyrelsen eller kontrolltjänsteman. Deklarationerna
skola tillhandahållas dem, som i och för sin befattning böra därav erhålla
del. I övrigt må deklaration icke vara för någon tillgänglig utan att den,
som avgivit deklarationen, medgivit dess offentliggörande; dock må deklarationer,
på sätt Kungl. Maj :t förordnar, för statistisk bearbetning utlämnas till
ämbetsmyndighet eller tjänsteman, åt vilken Kungl. Maj:t uppdrager utförandet
av sådan bearbetning.

12 §.

Den som utan anmälan varom sägs i 3 § eller i strid mot förbud enligt 8 §
första stycket bedriver tillverkning, som avses i 1 §, straffes med dagsböter.

13 §.

Den som underlåter att inom föreskriven tid avgiva deklaration, bote från
och med tjugufem till och med trehundra kronor; och må kontrollstyrelsen
förelägga den uppgiftspliktige lämpligt vite.

14 §.

Om ansvar i vissa fall för den som i deklaration lämnat oriktig uppgift
stadgas i skattestrafflagen.

15 §.

Underlåter någon att ställa sig till efterrättelse vad honom enligt 9 eller
10 § åligger, straffes med böter högst trehundra kronor, och må kontrollstyrelsen
förelägga vederbörande lämpligt vite.

16 §.

Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som i denna
förordning avses, erhållit del av deklaration eller tillverkares bokföring, må
ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare sig innehållet i
sådan deklaration eller annat tillverkares affärsförhållande, varom han
därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad ansvar såsom
för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse, som nu
sagts, straffes med dagsböter.

Den som på grund av sådant förordnande örn statistisk bearbetning av deklarationer
som sägs i 11 § erhållit del av deklaration, må ej utom tjänsten
yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse härav vare den skyldige
förfallen till ansvar, som stadgas i första stycket.

17 §•

Fullgöres icke ordentligen skyldigheten att hålla bokföring som avses i 4 §
och är förseelsen ej straffbar enligt annat författningsrum, straffes tillverkaren
med dagsböter.

Kungl. Manis proposition nr 253.

18 §.

Förseelse som avses i 15 § må av allmän åklagare åtalas allenast efter angivelse
av kontrollstyrelsen.

Förseelse varom förmäles i 16 § må av allmän åklagare åtalas allenast
efter angivelse av målsäganden.

Böter eller vitén, som utdömas enligt denna förordning, tillfalla kronan.

19 §.

Kungl. Majit äger meddela de ytterligare föreskrifter, som kunna befinnas
erforderliga för tillämpningen av denna förordning.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1944, från och med vilken dag
förordningen den 21 juni 1940 (nr 621) angående avgift för smör, som användes
för framställning av grädde, skall upphöra att gälla; dock att sistnämnda
förordning alltjämt skall äga tillämpning beträffande sådan framställning
av grädde som ägt rum före den 1 juli 1944 samt att, där anmälan
om tillverkning skett enligt 3 § samma förordning, ny anmälan icke behöver
äga rum.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Utdrag av protokollet över jordbruksfonden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
21 april 1955.

N är varande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden

Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Sköld, Eriksson, Quensel, Bergquist,

Bagge, Andersson, Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för jordbruksdepartementet, statsrådet Pehrsson-Bramstorp, fråga om
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område samt anför därvid.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit
riksdagen att i avbidan på särskild proposition beräkna för budgetåret 1944/
45 dels (punkt 105 i nionde huvudtiteln) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område ett reservationsanslag av 100 000 000 kronor, dels (punkt 106)
till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet
ett reservationsanslag av 49 000 000 kronor, dels ock (punkt 107) till Prisclearing
för fodermedel m. m. ett reservationsanslag av 31 000 000 kronor.

Jag torde få erinra därom, att 1942 års jordbrukskommitté i skrivelse den
6 mars 1944 och statens livsmedelskommission i skrivelse den 14 mars 1944
framlagt förslag angående prissättningen å jordbrukets produkter. Vid livsmedelskommissionens
skrivelse fanns fogat utlåtande i ärendet från statens
priskontrollnämnd. I anledning av livsmedelskommissionens framställning
har Kungl. Majit meddelat beslut i prisfrågan den 24 mars 1944.

I skrivelse den 31 mars 1944 har statens livsmedelskommission därefter
framlagt förslag örn prisreglerande åtgärder i övrigt på jordbrukets område.

Jag torde nu få underställa Kungl. Majit denna fråga.

Översikt över hittills vidtagna åtgärder.

Beträffande de regleringsåtgärder, som från statsmakternas sida företagits
till och med år 1942, hänvisas, utöver vad i det följande anföres, till propositionerna
nr 278/1941, 319/1942 och 246/1943.

Mjölkregleringen. Enligt förordningen den 28 juni 1941 (nr 488) angående
mjölkavgift, vilken genom förordning den 30 juni 1943 (nr 455) förlängts
att gälla tills vidare, skall, i den mån Kungl. Majit så förordnar, viss
avgift (mjölkavgift) upptagas å inom riket saluförd mjölk och grädde ävensom
å mjölk, som kommer till användning för beredande hos mjölkproducen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ten av smör eller ost för avsalu. Avgiften skall utgå nied det belopp, högst 3
öre för kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som Kungl. Majit
bestämmer. Avgiften skall erläggas, såvitt fråga är örn avgiftspliktig vara,
som av mjölkproducent levereras till mejeri eller mjölkhandlare, av den, som
från mjölkproducenten mottagit varan, samt beträffande annan avgiftspliktig
vara av mjölkproducenten. Underlåter innehavare av mejeri eller mjölkhandlare
att erlägga mjölkavgift, kan avgiftsskyldigheten under viss förutsättning
överflyttas å mjölkproducenten. Då särskilda förhållanden därtill
föranleda, må, enligt de föreskrifter Kungl. Maj :t meddelar, mjölkavgift kunna
efterskänkas.

Något förordnande örn uttagande av mjölkavgift enligt nyssnämnda förordning
har hittills icke meddelats av Kungl. Majit.

Enligt förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) örn accis å margarin och vissa
andra fettvaror, vilken ändrats genom föi-ordningen nr 474/1937, äger Kungl.
Majit förordna om uttagande av accis å margarin, konstister, matolja, annat
ersättningsmedel för smör eller flott än något av de förut nämnda samt fettemulsion.
Denna befogenhet, som ursprungligen gällt endast för varor, som
levererats intill utgången av juni månad 1937, har vid olika tillfällen — senast
genom förordningen den 30 juni 1943 (nr 481) — förlängts och gäller
nu tills vidare. Accisen må utgå med högst 60 öre för kilogram av varans
nettovikt. 1940 års lagtima riksdag (skr. nr 426) bemyndigade Kungl. Majit
att under budgetåret 1940/41 förordna örn uttagande av tilläggsaccis å nämnda
varor med ett belopp av högst en krona 50 öre per kilogram av varans
nettovikt. Motsvarande bemyndigande har Kungl. Majit erhållit även för budgetåren
1941/42—1943/44. Enligt beslut av 1943 års riksdag gäller bemyndigandet
tillsvidare.

I fråga om tillämpningen av nyssnämnda förordning under tiden efter 1942
års utgång torde följande få framhållas. För margarin med en smältpunkt,
understigande + 36° C (hushållsmargarin), har under tiden till och med den
21 april 1943 utgått accis med 40 öre per kilogram. Från och med den 22
april 1943 utgår denna accis med 30 öre per kilogram. Någon tilläggsaccis å
hushållsmargarin har ej utgått. För annat margarin än hushållsmargarin har
accisen utgått med 39 öre per kilogram. För vissa ersättningsmedel för smör
och flott, nämligen konstister av visst slag, matolja, sådan vara, som i förenämnda
förordning den 7 juni 1935 betecknas såsom annat ersättningsmedel
för smör eller flott och som håller mera än en procent vatten eller, ändå att
så ej är fallet, är till konsistensen smör- eller isterliknande, sådant kokosfett,
som är avsett att användas i stället för smör, flott, margarin eller konstister,
samt fettemulsion, har accisen utgått med 60 öre per kilogram med undantag
för fettemulsion med en fettlialt av högst 17 procent, för vilken vara accisen
utgått med 44 öre per kilogram. Härjämte har utgått viss tilläggsaccis å samtliga
sist nämnda varor med undantag för sådan fettemulsion, som har en fetthalt
av högst 17 procent. Tilläggsaccisens belopp är 98 öre per kilogram för
konstister, 10 öre för kilogram för sådan vara, som här förut betecknats såsom
annat ersättningsmedel för smör eller flott, därest varan håller minst 40

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

procent vatten, annars 98 öre per kilogram, 40 öre per kilogram för matolja,
10 öre per kilogram för kokosfett och 65 öre per kilogram för fettemulsion
med högre vattenhalt än 17 procent. Accisen och tilläggsaccisen å konstister
utgår å konstister, vari ingår annat fett än sådant, som framställts ur mjölk
eller hämtats från hästar, svin eller idissiande djur.

Tull å margarin och konstister har (under tiden efter 1941 års utgång) utgått
med belopp, motsvarande accisen och tilläggsaccisen å dessa varor med
tillägg av 15 öre per kilogram.

Från och med den 1 januari 1940 tillföras samtliga margarinaccismedel
budgeten enligt beslut vid urtima riksdagen 1939 (skr. nr 109).

Till de redogörelser för mjölkregleringen, som återfinnas i propositionerna
nr 278/1941, 319/1942 och 246/1943, må här göras följande tillägg, avseende
de förändringar, denna bidragsverksamhet undergått efter den tid, nyssnämnda
redogörelser omfatta.

Enligt kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) angående pristillägg för
mjölk m. m. utgå mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag.
Mjölkpristillägg utgår till mejeri med visst av livsmedelskommissionen för
varje kalendermånad bestämt belopp för varje kilogram av den myckenhet
fett, som innehålles i den vid mejeriet under månaden från mjölkproducenter
invägda mjölken. Mjölkpristillägg utgår dock endast, därest mejeriet under
månaden för beredande till avsalu av smör, ost eller annan mejeriprodukt använt
mjölk och till mjölk omräknad grädde till en myckenhet, innehållande
minst 100 kilogram mjölkfett. Livsmedelskommissionen kan bestämma, att
mjölkpristillägg skall utgå med olika belopp i olika delar av landet. Vidare
äger livsmedelskommissionen föreskriva, att mjölkpristillägg ej skall utgå
för mjölkfett i sådan mjölk och till mjölk omräknad grädde, som av mejeriet
försålts för visst ändamål eller av detsamma använts för beredande av viss
mejeriprodukt. Mjölkpristillägg utbetalas för kalendermånad till det mejeri,
vid vilket mjölken invägts från producenterna.

Genom kungörelse den 2 april 1943 (nr 136) har kungörelsen den 28 november
1941 ändrats därhän, att livsmedelskommissionen fått befogenhet att
besluta, att mjölkpristillägg icke vidare skall utgå till mejeri, vilket i väsentlig
mån åsidosatt i kungörelsen angivna villkor för erhållande av mjölkpristillägg
eller bestämmelse, som med stöd av kungörelsen meddelats av livsmedelskommissionen.
Denna äger, då den finner skäl därtill, upphäva dylikt beslut.

De i kungörelsen den 28 november 1941 meddelade bestämmelserna om
lantsmörsbidrag överensstämma helt med motsvarande bestämmelser i den
tidigare gällande kungörelsen den 28 juni 1941 (nr 619) angående prisutjämningsbidrag
för mjölk m. m. De av livsmedelskommissionen med stöd av
sistnämnda författning meddelade närmare föreskrifterna angående grunderna
för utbetalande av lantsmörsbidrag ha även bibehållits oförändrade efter
ikraftträdandet av förstnämnda kungörelse.

I fråga om producentbidrag föreskrevs ursprungligen i 7 § kungörelsen den
28 november 1941, att dylikt bidrag skulle utgå till mjölkproducent för varje
brukningsdel, varå mjölk producerades, med visst av Kungl. Majit bestämt

Kungl. Mcij:ts proposition nr 253.

belopp för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad grädde, som från
brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg eller, därest
producenten själv dreve sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller använts
för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu. Producentbidrag
skulle dock för varje brukningsdel ej utgå för större myckenhet mjölk
och till mjölk omräknad grädde än Kungl. Maj:t för viss tidsperiod bestämde.
Nämnda paragraf har genom kungörelse den 16 juli 1943 (nr 625) ändrats
såtillvida, att producentbidrag, enligt de närmare bestämmelser Kungl. Maj:t
meddelar, skall utgå för mjölk och till mjölk omräknad grädde, som producerats
å brukningsdel med högst 25 hektar åker samt av brukningsdelens innehavare
försålts till mejeri, berätligat till mjölkpristillägg, eller, därest innehavaren
själv driver sådant mejeri, i mejerirörelsen försålts eller använts för
beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till avsalu. För varje sådan
brukningsdel utgår producentbidrag dock ej för större myckenhet mjölk och
till mjölk omräknad grädde än Kungl. Majit för viss tidsperiod bestämmer.
De nya föreskrifterna, som länt till efterrättelse från och med den 1 juli
1943, ha tillkommit för att bättre än förut tillgodose syftet med ifrågavarande
bidrag såsom ett stöd åt det mindre jordbruket. Bestämmelserna äga tillämpning
å mjölk och grädde, som från och med nämnda dag försålts eller använts
för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt.

Vad angår storleken av de belopp, med vilka de här förut omförmälda
bidragen till mjölkproduktionen -— mjölkpristillägg, lantsmörsbidrag och producentbidrag
— utgå, gäller följande.

Mjölkpristillägget har enligt beslut av livsmedelskommissionen den 21 december
1942, meddelat jämlikt Kungl. Maj :ts bemyndigande den 18 december
1942, för tiden december 1942—juni 1943 utgått enligt följande
grunder: Bidraget har varit 28 öre för varje kilogram mjölkfett, som innehålles
i all den vid mejeri invägda mjölken, samt härutöver 14 öre för varje
kilogram mjölkfett, som innehålles i sådan mjölk och till mjölk omräknad
grädde, som av mejeri försålts annorledes än till annat mejeri (konsumtionsmjölk
och konsumtionsgrädde). Till de nu nämnda beloppen ha
för Norrlands vidkommande gjorts särskilda tillägg, avsedda att ersätta de
förut utgående norrlandsbidragen. Dessa särskilda tillägg ha fastställts till
följande belopp, nämligen för Gävleborgs län med undantag av landskapet
Gästrikland ävensom för Västernorrlands och Jämtlands län till 40 öre
samt för Västerbottens och Norrbottens län till 60 öre, allt för kilogram
mjölkfett i den under månaden vid respektive mejeri från producenter invägda
mjölken. Jämlikt av Kungl. Majit den 16 juli 1943 lämnat bemyndigande
beslöt statens livsmedelskommission den 20 juli 1943 (eirk. nr 1476), att
mjölkpristillägg till mejeri under vardera av månaderna juli och augusti 1943
.skulle utgå med samma belopp som under de föregående månaderna. Härjämte
skulle för juli och augusti 1943 utgå extra mjölkpristillägg även inom
vissa delar av landet, där dittills ej sådant tillägg erhållits. Sålunda skulle i
landskapet Gästrikland, Gävleorlens mejeriförenings u. p. a. område i Uppsala
och Västmanlands län, Dalarnas mejeriföreningens område, Värmlands

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

län, örebro läns bergslag samt Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad
inom Älvsborgs län för sagda månader utgå extra mjölkpristillägg med 20
öre per kilogram mjölkfelt i den under månaderna vid mejeri från producenter
invägda mjölken. Genom beslut den 27 augusti 1943 bemyndigade
Kungl. Majit därefter livsmedelskommissionen att för tiden september 1943
-—juni 1944 utbetala mjölkpristillägg efter samma grunder, som gällt för
juli och augusti 1943. Med stöd av nämnda bemyndigande beslöt livsmedelskommissionen
den 3 september 1943 (eirk. nr 1524), att mjölkpristillägg för
tiden september 1943—juni 1944 skulle utgå enligt de grunder, som nyss angivits.

Producentbidragets storlek har i fråga om tiden efter ikraftträdandet av
kungörelsen den 28 november 1941 bestämts genom särskilda av Kungl. Majit
meddelade beslut. Genom beslut nyssnämnda dag föreskrev Kungl. Majit,
att producentbidraget tills vidare skulle utgå för varje brukningsdel, varå
mjölk producerades, med 3 öre för varje kilogram mjölk och till mjölk omräknad
grädde, som från brukningsdelen sålts till mejeri, berättigat till mjölkpristillägg,
eller, därest producenten själv dreve sådant mejeri, i mejerirörelsen
försålts eller använts för beredande av smör, ost eller annan mejeriprodukt till
avsalu. Genom samma beslut förklarade Kungl. Majit vidare, att producentbidrag
för varje månad skulle utbetalas för en myckenhet av 650 kilogram
mjölk och till mjölk omräknad grädde eller den mindre kvantitet, som kunde
ha sålts eller använts på sätt nyss nämnts, ävensom att producentbidrag för
varje kalenderår finge utgå för sammanlagt 7 800 kilogram mjölk och till
mjölk omräknad grädde. Detta innebar, att en viss efterreglering fick äga
rum. Nu nämnda grunder för utbetalande av producentbidrag tillämpades till
och med juni 1943.

Sedan 1943 års riksdag (skr. nr 378) godkänt Kungl. Majits i proposition
nr 246 framlagda förslag angående viss omläggning av producentbidraget,
har bidraget utgått enligt följande grunder (Kungl. Majits beslut den
16 juli och den 27 augusti 1943 samt livsmedelskommissionens cirkulär nr
1476 och 1524). För en grundkvantitet invägd mjölk av 200 kilogram per
månad utgår bidraget med 4 öre för kilogram. För en tillskottskvantitet av
300 kilogram per månad utgör bidraget 3 öre, för en därpå följande tillskottskvantitet
av 300 kilogram per månad 2 öre och för en ytterligare följande tillskottskvantitet
av 300 kilogram per månad 1 öre, allt räknat för kilogram
invägd mjölk. Därest producenten levererar ytterligare 300 kilogram per
månad, bortfaller sistnämnda bidrag å 1 öre för kilogram, vid en leverans
därutöver av 300 kilogram per månad bortfaller bidraget å 2 öre för kilogram
och vid ytterligare leverans av 300 kilogram per månad bidraget å 3 öre för
kilogram. Vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad sänkes
bidraget för grundkvantiteten till 3 öre för kilogram, vid en ytterligare leverans
av 300 kilogram per månad sänkes sistnämnda bidrag till 2 öre
för kilogram och vid en ytterligare leverans av 300 kilogram per månad
sänkes samma bidrag till 1 öre för kilogram för att slutligen vid en ytterligare
leverans av 300 kilogram per månad helt bortfalla. I samband med

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

införandet av det nya systemet slopades den s. k. efterregleringen vid kalenderårets
utgång. Genom beslutet den 16 juli 1943 medgav Kungl. Maj:t
emellertid, att efterreglering finge per den 1 juli 1943 äga rum för tiden januari—juni
1943 enligt dittills gällande grunder.

Som i propositionen nr 246/1943 omförmäles, bemyndigade Kungl. Maj:t
genom beslut den 18 december 1942 livsmedelskommissionen att av medel,
som stöde till kommissionens förfogande för upprätthållande av jordbruksregleringen,
till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. utbetala intill
3 500 000 kronor att av riksföreningen enligt dess bestämmande användas
för att under tiden till och med den 31 augusti 1943 i Norrland och vissa
delar av mellersta Sverige utbetala differentieringstillägg till eljest utgående
mjölkpristillägg. Sagda differentieringstillägg skulle med avseende å Kopparbergs
län så differentieras mellan de olika mejerierna, att avräkningspriserna
till leverantörerna komme att stå i ungefärlig proportion lill kostnaderna
för mjölkproduktionen inom länets olika delar. Sedan förenämnda 3 500 000
kronor förbrukats i och med utbetalandet av sagda bidrag för maj 1943, anvisade
Kungl. Majit genom beslut den 16 juli 1943 för månaderna juni—
augusti 1943 ytterligare medel för ifrågavarande ändamål, dock att avsedda
bidrag under nu nämnda månader endast skulle utbetalas i Norrland med
undantag av landskapet Gästrikland samt utgå enligt de grunder som gällt
för utbetalande av differentieringstillägg därstädes under januari—april 1943.

Genom beslut den 27 augusti 1943 har Kungl. Majit vidare för tiden september
1943—juni 1944 fastställt samma grunder för utbetalande av differentieringstillägg
i Norrland som för perioden juni—augusti 1943, på sätt
närmare framgår av innehållet i livsmedelskommissionens cirkulär nr 1606.

Differentieringstilläggets storlek i öre per kilogram vid mejeri från producenter
invägd mjölk framgår av följande sammanställning för nedan angivna
perioder.

	januari— april 1943 öre	maj 1943 öre	juni 1943 — juni 1944 öre
Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark.........	2-5	2-25	2-5
Västerbottens län i övrigt............................... Västernorrlands, Jämtlands och Gävleborgs län utom land-	2-0	1-75	2-0
skåpet Gästrikland.................................... Gästrikland med Gävleortens mejeriförenings område i övrigt, Kopparbergs län med Dalarnas mejeriförenings område i övrigt, Värmlands län ävensom Tossbo och Vedbo	1-6	1-25	1-5
härader samt Åmåls stad i Älvsborgs län.............. Stockholms stad och län samt Uppsala, Västmanlands,	ro	0-75	—
örebro och Södermanlands län.......................	0-5	0-25	—

Under regleringsåret 1941/42 ställdes i anledning av 1941 års felslagna
skörd elt visst belopp till förfogande för lokala differentieringsbidrag. Detta
belopp fördelades efter två olika metoder. Hiilften fördelades i visst förhållande
till skördeminskningens storlek, därvid bidrag utgick för skördebortfall
utöver viss procent av medelskörden under åren 1933—1937 beträffande

Kungl. Maj:ts Droposition nr 253.

de grödor, som huvudsakligen användas för stallfodring. Belopp, som sålunda
tillfördes ett visst område, fördelades lika på all vid mejerierna inom
området invägd mjölk. Den andra hälften av den totala bidragssumman fördelades
i visst förhållande till minskningen i mjölkinvägningen. Därvid togs
invägningen motsvarande månad under perioden 1939/40 till utgångspunkt för
beräkningen. De lokala differentieringsbidragen utgingo under åtta månader
eller för tiden 1 oktober 1941—31 maj 1942. Under regleringsåret 1942/43
utgingo med hänsyn till det relativt gynnsamma skördeutfallet år 1942 inga
bidrag av ovannämnda art. Med anledning av ett av livsmedelskommissionen
framlagt förslag i ämnet bemyndigade Kungl. Maj :t i samband med fastställandet
av priserna å jordbrukets produkter under regleringsåret 1943/44
genom beslut den 27 augusti 1943 livsmedelskommissionen att till lokala differentieringsbidrag
använda högst 9 000 000 kronor av medel, som stöde till
kommissionens förfogande för jordbruksregleringens upprätthållande, samt
att efter samråd med Sveriges lantbruksförbund och Svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. fördela nämnda belopp mellan de produktionsområden,
som under år 1943 mest lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden.

Med stöd av nyssnämnda bemyndigande beslöt livsmedelskommissionen att
genom Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. utbetala en åttondel av
9 000 000 kronor för envar av månaderna oktober 1943—maj 1944 enligt
grunder, som närmare angivits i kommissionens cirkulär nr 1606. De områden,
som kommo i åtnjutande av bidraget, utgjordes av Stockholms stad och
län samt Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,
Kalmar, Gotlands, Blekinge, Örebro, Västmanlands, Kopparbergs, Gävleborgs,
Västernorrlands och Norrbottens län, samtliga län antingen i sin helhet eller
ock endast delvis. Riksföreningen hade att vid fördelningen tillse, att det belopp,
som tillkom varje område, fördelades mellan mejerierna inom området
i förhållande till de myckenheter mjölk, som under varje månad invägts vid
mejerierna. Mejeri, som av riksföreningen uppburit differentieringsbidrag,
hade att för varje månad fördela detta mellan sina leverantörer med lika belopp
i förhållande till de myckenheter mjölk, som dessa under månaden levererat
till mejeriet. Anteckning om bidragens storlek skulle göras å mejeriernas
avräkningsnotor. örn mejeriförbund eller mejeriförening på grund av starkare
variationer i skördeutfallet inom sitt område skulle anse önskvärt, att
bidragen differentierades inom området, kunde livsmedelskommissionen lämna
medgivande till sådan differentiering.

I enlighet med beslut av 1943 års riksdag (skr. nr 378) har Kungl. Maj:t
liksom under föregående år medgivit, att till mejerierna få utbetalas vissa
bidrag för täckande av de av produktionsminskningen föranledda kostnaderna
för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna. Sådana bidrag
utgingo även under föregående budgetår. Under budgetåret 1943/44
har för detta ändamål anvisats högst 9 000 000 kronor. I förevarande syfte
utgå dels de s. k. merfraktsbidragen, dels regleringskostnadstillägg till
vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för
behandling av konsumtionsmjölk vid vissa pastöriseringscentraler, som leve -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

rera mjölk till Stockholm, dels bidrag till mejeriorganisationerna på vissa
orter såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk, dels
ock bidrag till upprätthållande av mejeriernas körlinjer inom de områden,
där på grund av minskad mjölkproduktion transportkostnaderna per kilogram
mjölk äro särskilt höga. Sistnämnda bidrag har för tiden till den 31 maj
1943 utgått månadsvis till mejeri, för vilket kostnaderna för intransport av
mjölk till mejeriet under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram. Bidraget
har för varje månad utgått med ett belopp, motsvarande hälften av den summa,
varmed sagda kostnad under månaden överstigit 1,2 öre per kilogram.
Enligt livsmedelskommissionens cirkulär nr 1489 skall bidraget, såvitt avser
tiden efter den 31 maj 1943, utgå i Norrland med undantag av Gästrikland
för tiden 1 juni 1943—30 juni 1944 samt i övriga delar av riket för tiden 1 oktober
1943—31 maj 1944 efter samma grunder, som angivits för tiden oktober
1942—maj 1943.

Enligt riksdagens beslut har Kungl. Maj:t erhållit befogenhet förordna, att
ifrågavarande belopp å 9 000 000 kronor må användas för tillgodoseende
jämväl av annat behov än förut nämnts, som är av särskild betydelse för
mjölkförsörjningens ordnande under rådande kristid.

Vad beträffar lantsmör äga följande bestämmelser tillämpning. Enligt
kungörelsen den 28 november 1941 (nr 894) gäller såsom villkor för att
mejeri skall erhålla mjölkpristillägg, att mejeriet i den ordning och på
de villkor, som livsmedelskommissionen bestämmer, från producent mottager
lantsmör, som uppfyller av kommissionen fastställda kvalitetsfordringar.
Enligt bestämmelser, utfärdade av livsmedelskommissionen (eirk.
nr 152), skall mejeri för sådant smör betala ett grundpris, som för gott
lantsmör (klass I) skall vara 10 öre lägre, för mindre gott lantsmör
(klass II) 20 öre lägre och för dåligt lantsmör (klass III) en krona lägre än
svensk riksnotering å runmärkt smör. Till nämnda grundpris skall göras ett
pristillägg (lantsmörsbidrag) med 30 öre per kilogram smör, som produceras
i Götaland och Svealand samt landskapet Gästrikland samt med 55 öre per
kilogram smör, som produceras inom övriga delar av riket. Mejeri är vidare
skyldigt att inom sitt uppköpsområde förordna ombud att för mejeriets räkning
inköpa lantsmör. Mejeri är dock ej skyldigt att, självt eller genom ombud,
inköpa lantsmör från producent, av vilken det skäligen kunnat påfordras,
att han lämnat den mjölk, varav smöret beretts, till mejeri.

Genom kungörelsen den 30 juni 1937 (nr 660), ändrad genom kungörelsen
den 28 juni 1941 (nr 566), angående reglering av införseln av mjölk och
mjölkprodukter har förbud meddelats mot införsel till riket av mjölk, grädde,
smör och ost utan tillstånd av livsmedelskommissionen. I den mån Kungl.
Maj:t så föreskriver, skall importör av nu nämnd vara erlägga .införselavgift
för densamma med belopp, som Kungl. Majit bestämmer. Örn särskilda
förhållanden därtill föranleda, kan Kungl. Majit eller, efter Kungl. Majits
bemyndigande, livsmedelskommissionen medgiva befrielse från erläggande
av införselavgift eller återbäring av sådan avgift.

Genom kungörelsen den 10 januari 1941 (nr 23) angående reglering av

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

införseln av vissa fettvaror m. m. har förbud meddelats att utan tillstånd av
livsmedelskommissionen införa jordnötter, kopra, sojabönor och andra icke
ätbara oljehaltiga frön och frukter ävensom fett och oljor av animaliskt eller
vegetabiliskt ursprung.

De under konsumtionsåren 1940/41, 1941/42 och 1942/43 vidtagna åtgärderna
i syfte att upprätthålla smörproduktionen ävensom att reglera konsumtionen
av matfett och ost, om vilka förmäles i de i propositionerna nr 278/
1941, 319/1942 och 246/1943 lämnade redogörelserna, ha bibehållits, dock
att livsmedelskommissionen med stöd av i kungörelserna nr 862/1941 och
891/1941 givna bemyndiganden medgivit att tunn grädde och fettemulsion
må fritt försäljas från och med den 1 februari 1944 tills vidare. Förbudet mot
tillverkning av ost med en fetthalt av 30 procent eller däröver har bibehållits.

Slaktdjursregleringcn. Jämlikt bemyndiganden av 1937 och 1939 års lagtima
riksdagar, vilka bemyndiganden även omfatta reglering av införseln
av kött och fjäderfä, har Kungl. Maj:t genom kungörelse den 30 juni 1937
(nr 648), vilken ändrats genom kungörelserna nr 527/1938, 54 och 99/1939
samt 568/1941 och jämlikt sistnämnda kungörelse gäller tills vidare, förordnat,
att levande nötkreatur, får och svin, kött av nötkreatur och får, kött
av häst, fläsk — torrsaltat amerikanskt fläsk likväl undantaget -—• samt
konserver av dylikt kött eller av fläsk icke må införas till riket utan tillstånd
av statens jordbruksnämnd, numera statens livsmedelskommission. Enligt
kungörelsen nr 648/1937, i den lydelse den erhållit genom kungörelsen nr
568/1941, äger Kungl. Maj:t förordna, att för i kungörelsen omförmäld vara,
som införes till riket, skall erläggas särskild införselavgift. Någon dylik
avgift har dock ej uttagits efter den 30 juni 1941. Dessförinnan uttogs avgifter
med belopp, som angivits i propositionen nr 246/1943.

Jämlikt förordningen den 7 juni 1935 (nr 279) angående slaktdjursavgift,
vilken enligt förordning den 30 juni 1943 (nr 456) gäller tills vidare, skall,
därest Kungl. Majit så förordnar, för åstadkommande av förbättrade avsättningsförhållanden
för slaktdjur och slakteriprodukter, upptagas viss avgift,
slaktdjursavgift. Sådan avgift skall utgå för kött av nötkreatur, får, get, svin
eller häst, som godkänts vid besiktning å offentlig köttbesiktningsbyrå, offentligt
slakthus eller kontrollslakteri. Avgiftens belopp bestämmes av Kungl.
Majit under iakttagande av att den högst får utgöra, räknat för hel kropp,
beträffande nötkreatur, som efter nedslaktningen väger minst 150 kilogram,
och häst 3 kronor, beträffande svin 2 kronor samt i fråga om övriga djur
1 krona. Kungl. Majit äger medgiva undantag från avgiftsskyldighet, där så
med hänsyn till särskilda förhållanden finnes skäligt. Närmare bestämmelser
rörande ordningen för slaktdjursavgiftens erläggande och indrivande ävensom
i avseende å förordningens tillämpning i övrigt ha meddelats i kungörelsen
den 20 juni 1935 (nr 363). Efter det att under tiden 1 juli 1937—30
juni 1939 ingen slaktdjursavgift utgått, förordnades genom kungörelsen den
22 juni 1939 (nr 405) att sådan avgift skulle tills vidare från och med den
1 juli 1939 utgå för svin med 2 kronor per djurkropp och för spädgris —

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

eller svin med en slaktvikt understigande 15 kilogram — med 1 krona. Enligt
kungörelsen den 21 juni 1940 (nr 635) utgår från och med den 1 juli 1940
ingen slaktdjursavgift.

Den genom kungörelsen den 28 mars 1941 (nr 173) genomförda regleringen
av förbrukningen av köttvaror äger alltjämt bestånd. Sagda kungörelse
har undergått vissa förändringar, senast genom kungörelsen den 17 juni 1943
(nr 408). De gjorda ändringarna innebära i huvudsak, att handeln med levande
djur underkastats reglering ävensom att djuruppfödare och personer, som
yrkesmässigt inköpa och försälja levande djur, ålagts viss antecknings- och
redovisningsskyldighet, varjämte förordnats örn särskilda kontrollorgan, de
s. k. slaktgodemännen. Genom kungörelsen den 30 april 1942 (nr 210) har
regleringen av förbrukningen av köttvaror utvidgats till att omfatta även
blod av de djurslag, som avses i kungörelsen. På grund av det förbättrade
försörjningsläget ha dock under år 1943 vissa smärre lättnader kunnat göras
i förevarande regleringar.

Slutligen kan nämnas att i kungörelsen den 29 januari 1943 (nr 59) förordnats
örn beslag å samt reglering av handeln med tarmar, m. m., varjämte
i kungörelse samma dag (nr 60) meddelats föreskrifter angående reglering
av införseln av tarmar. Enligt sistnämnda kungörelse må tarmar icke införas
till riket utan tillstånd av livsmedelskommissionen.

Äggregleringen. Enligt kungörelsen den 23 februari 1934 (nr 24) angående
reglering av införseln av ägg, jämförd med kungörelserna nr 283/1935,
789/1939 och 569/1941, må ägg ej införas till riket utan tillstånd av statens
livsmedelskommission eller den kommissionen bemyndigar att meddela tillstånd
till sådan införsel. Livsmedelskommissionen har vidare berättigats föreskriva,
att för sådant tillstånd skall utgå licensavgift enligt de grunder, som
Kungl. Maj:t i särskild ordning bestämmer. Vad sålunda stadgats skall jämlikt
kungörelsen den 5 oktober 1934 (nr 490) angående utsträckt tillämpning
av förstnämnda kungörelse tillämpas jämväl i fråga örn flytande äggvita
samt beträffande äggula, som icke uteslutande är avsedd för beredning av
läder.

Enligt kungörelsen den 6 oktober 1939 (nr 692), jämförd med kungörelsen
nr 789/1939, må vidare utförsel av hönsägg icke äga rum utan tillstånd
av livsmedelskommissionen eller, efter kommissionens bemyndigande, av
Sveriges äggintressenters förening u. p. a., därvid skall tillses, bland annat,
att utförselkvantiteten fördelas mellan exportörerna enligt skäliga grunder
och på sådant sätt, att en möjligast jämn utförsel åstadkommes.

Äggintressentföreningen har efter bemyndigande av livsmedelskommissionen
intill den 1 oktober 1941 utövat de befogenheter i avseende å beviljande
av införsel- eller utförseltillstånd samt fastställande av licensavgift och utförselavgift,
som enligt förut anförda författningar tillkommit kommissionen.
Efter utgången av september 1941 utövar kommissionen själv dessa
befogenheter.

Den i september 1941 införda ransoneringen av äggförbrukningen är fortfarande
gällande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Kungl. Maj:t har den 28 maj 1943 utfärdat kungörelse (nr 288) angående
märkning av kylhuslagrade och konserverade ägg. Genom denna kungörelse
har envar, som för avsalu lagrar ägg vid temperatur, vilken på artificiell väg
nedbragts under den eljest rådande (kylhuslagring) som ock envar, som för
avsalu behandlar ägg med användande av konserveringsmedel, ålagts skyldighet
att på visst sätt märka de lagrade eller behandlade äggen.

Brödsädsregleringen. I fråga örn de regleringsåtgärder med avseende på
brödsäd, som företagits under tiden till och med första kvartalet 1943, hänvisas
till redogörelserna över de vidtagna åtgärderna i propositionerna 319/
1942 och 246/1943. Härutöver må anföras följande.

Några normalprisbestämmelser för brödsäd och syd- och mellansvenskt
korn ha icke fastställts för regleringsåret 1943/44. I stället har man övergått
till ett system med inlösningsgaranti vid regleringsårets slut. Priserna skola
inom vissa bestämda gränser få utveckla sig fritt med utgångspunkt från de
fastställda inlösningspriserna. Åt Svenska spannmålsaktiebolaget har uppdragits
att genom köp från odlare, å ena, samt försäljningar från statens
spannmålslager, å andra sidan, tillse, att priserna icke utveckla sig på ett
icke önskvärt sätt. I enlighet härmed har det ålegat spannmålsbolaget att
i mån av tillgång på utrymmen inköpa all brödsäd och syd- och mellansvenskt
korn, som hembjudes lill bolaget, till ett pris som ligger 25 öre lägre
än en för varje spannmålsslag fastställd s. k. riktprisnivå, vilken är
utbildad efter en stigande skala på sådant sätt, att priserna med början
den 16 oktober 1943 successivt stiga med 10 öre per halvmånad och
deciton för att den 1 juni 1944 uppnå de fastställda inlösningspriserna. Till
förebyggande av att priserna mera avsevärt skola komma att ligga över riktprisnivån
och spannmålen därigenom fördyras för kvarnarna har föreskrivits
skyldighet för spannmålsbolaget att tillgodose kvarnarnas nödvändiga
mäldbehov från de statliga spannmålslagren till priser, som med 75 öre per
deciton överstiga priserna enligt riktprisnivån.

Under det närmast föregående regleringsåret ha de för brödsäd fastställda
priserna gällt fritt anvisad mottagningsplats. Detta system har emellertid
kommit att belasta handeln och det allmänna på ett mindre tillfredsställande
sätt, dels därigenom att besvärligheter uppstått med att ordna uppsamlingen
av spannmålen på praktiskt sätt och dels på grund av att det allmänna fått
träda emellan med betydande fraktbidrag. För att undvika dessa olägenheter
har man under regleringsåret 1943/44 i södra och mellersta Sverige återgått
till det tidigare tillämpade systemet med prisorter, vilket innebär, att
jordbrukaren erhåller fullt pris för sin spannmål, då leveransen sker på ort,
som fastställts som prisort.

Den under föregående regleringsår föreskrivna inblandningen av råg och
korn vid handelsförmalning av vete för framställning av siktat vetemjöl och
grahamsmjöl liksom inblandning av korn vid framställning av samsikt har
bibehållits. Inblandningen av vårvete i vete har från och med den 1 september
1943 sänkts från tidigare föreskrivna 40 tili 25 procent. Vid förmälning

Kungl. Majlis proposition nr 253.

av vete till siklat vetemjöl och grahamsmjöl har inblandningen av råg höjts
från i genomsnitt 10 till i genomsnitt 15 procent, medan inblandningen av
korn sänkts från i genomsnitt 10 till i genomsnitt 5 procent. Inblandningen av
korn vid förmälning av råg till samsikt har i flera omgångar sänkts från i
genomsnitt 19 procent till att från och med den 6 mars 1944 utgöra i genomsnitt
högst 15 och lägst 10 procent. Sammalet rågmjöl, i vilket inblandning av
viss kvantitet korn tidigare varit föreskriven, må från och med den 6 mars
1944 framställas av enbart råg. Utmalningsprocenten vid förmälning av vete
till siktat mjöl har i olika etapper sänkts från 81 till 77 procent. Samtidigt
har uttagningsprocenten sänkts vid framställning av vetemjöl från 69 till
67 procent och i vad det gäller råg vid framställning av samsikt från 76 till
74 procent (eirk. nr 1256, 1340, 1399, 1513, 1586, 1776 och 1805).

Förmalningsersättningen för handelsförmalning av vete och råg samt för
korn, som förmales tillsammans med vete eller råg eller användes för inblandning
i mjöl av vete och råg, har av Kungl. Maj:t för tiden 1 september
1943—31 augusti 1944 fastställts till 6 kronor 50 öre per deciton (eirk nr
1707).

Ersättning för löneförmalning av vete och råg samt — inom Götaland och
Svealand med undantag av de norra delarna av Dalarna och av Värmland
— korn, utgår liksom under föregående regleringsår med 2 kronor per deciton
(eirk. nr 1707).

Med hänsyn till att priset på vårvete höjts över den under regleringsåret
1942/43 gällande prisnivån har enligt Kungl. Maj:ts beslut sådana auktoriserade
spannmålshandlare, utsädeshandlare och kvarnar, som den 1 september
1943 innehade vårvete av 1942 års eller tidigare skörd, ålagts att till
Svenska spannmålsaktiebolaget inbetala 1 krona per deciton för sitt innehav
av sådan spannmål (eirk. nr 1650).

De från och med den 1 januari 1943 gällande högsta priserna på enhetsvetemjöl,
grahamsmjöl, samsikt och sammalet rågmjöl vid försäljning från
kvarn ha från och med den 28 januari 1944 höjts med 1 krona per deciton
till för enhetsvetemjöl 37 kronor 55 öre, för grahamsmjöl 27 kronor 20 öre,
för samsikt 29 kronor 15 öre och för sammalet rågmjöl 25 kronor 45 öre
(eirk. nr 1707).

Foder medelsregleringen. 1943 års skörd av fodersäd blev icke lika god
som fodersädsskörden år 1942 men dock av relativt god beskaffenhet. Fodd
sädstilldelningcn kunde salunda fortfarande baseras på det verkliga antalet
nötkreatur, svin och höns. T vissa av de fall, där fodersädstilldelningen
måst något sänkas i förhållande till regleringsåret 1942/43, har utfyllnad
kunnat lämnas i form av betfor. Beltor är benämningen på två utav Svenska
sockerfabriksaktiebolaget framställda produkter, betfor MS respektive betfor
MP. Avtal har träffats mellan livsmedelskommissionen och Svenska sockerfabriksaktiebolaget
örn att sockerbolaget under regleringsåret 1943/44 skall
tillverka viss kvantitet beltor. Betfor MP, som utgöres av torkad betmassa
med tillsats av vissa proteinämnen och melass, är såsom fodermedel jämför Dihang

lill riksdagens protokoll Will. 1 sami. Nr 253. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ligt nied fodersäd. Tilldelning av heldor skall utlagas i forin av beltor MP.
Bestämmelserna om fodersäds- och betlortilldelningens storlek återfinnas för
september 1943 i livsmedelskommissionens cirkulär nr 1514, för tiden 1 oktober—yl
december 1943 i cirkulär nr 1552, för tiden 1 januari—14 mars
1944 i cirkulär nr 1655 samt för tiden efter sistnämnda dag t. o. m. den 31
maj 1944 i cirkulär nr 1773.

Tilldelning av fodersäd har från och med våren 1943 medgivits för s. k.
hushållshöns. Tilldelningen beräknas i förhållande till det antal medlemmar
av sökandens hushåll, som ej innehar inköpskort för ägg, samt utgår med
högst 15 kilogram per år och sådan hushallsmedlem (eirk. nr 1341).

Sedan Kungl. Majit i kungörelsen den 17 juni 1943 (nr 417) meddelat bestämmelser
angående beslag å vissa slag av spannmål och rotlrukter, m. m.,
utfärdade livsmedelskommissionen med giltighet från och med den 1 september
1943 (eirk. nr 1511 a och b) närmare bestämmelser angående spannmålsregleringen
under regleringsåret 1943/44 ävensom bestämmelser rörande
avståendet av fodersäd under samma regleringsår (eirk. nr 1560).

Med hänsyn till att priserna på fodersäd och matärter undergått sänkning
i förhållande till den under regleringsåret 1942/43 gällande prisnivån har
Svenska spannmålsaktiebolaget enligt Kungl. Maj :ts beslut av livsmedelskommissionen
dels ålagts att till sådana auktoriserade spannmåls- och utsädeshandlare
samt kvarnar, som den 1 september 1943 innehade stråblandsäd,
vithavre, svarthavre, vicker, foderärter och norrländskt korn av 1942 års
eller tidigare skörd låta utbetala gottgörelse för prisskillnad med 1 krona
för deciton för deras innehav av stråblandsäd och med 50 öre för deciton för
deras innehav av annan fodersäd, dels ock ålagts att till sådana auktoriserade
uppköpare av matärter och auktoriserade utsädeshandlare, som den 1 september
1943 innehade gula eller gröna matärter av 1942 års eller tidigare
skörd låta utbetala gottgörelse för prisskillnad med 5 kronor för deciton för
deras innehav av dylika matärter (eirk. nr 1650).

De under år 1942 genomförda lättnaderna i stråfoderregleringen ha med
hänsyn till den rikliga tillgången på stråfoder kunnat bibehållas, varjämte
i ett avseende en ytterligare lättnad kunnat genomföras. Sålunda har hö fortfarande
fått fritt försäljas till förbrukare för utfodringsändamål och den fria
överlåtelsen av halm har från och med den 19 juli 1943 gjorts oberoende av
såväl det ändamål, vartill varan är avsedd att användas, som varans kvalitet
(eirk. nr 1449).

Den allmänna tilldelningen av oljekraftfoder och kli har i motsats till de
närmast föregående åren, då tilldelningen verkställts på grundval av jordbrukarnas
tidigare användning av ifrågavarande kraftfodermedel, under
regleringsåret 1943/44 anknutits till den faktiska mjölkproduktionen (eirk.
nr 1486 och 1593). Sålunda lämnades redan i augusti månad 1943 en tilldelning,
som baserades på sådan mjölkproduktion som låg över en viss fastställd
grundkvantitet per ko. I slutet av oktober samma år lämnades en extra
tilldelning, avsedd att stödja jämväl den mjölkproduktion, som låg under
den tidigare fastställda grundkvantiteten. Av praktiska skäl utgick sistnämn -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

da tilldelning med viss kvantitet per ko. En mindre extra tilldelning av oljekraftfoder
har vidare lämnats i de fyra nordligaste länen (eirk. nr 1610). Särskild
tilldelning av oljekraftfoder Ilar liksom tidigare medgivits odlare av
olje- och spånadsväxter (eirk. nr 1593).

Tilldelning av melass med viss kvantitet per mjölkko utgår för regleringsåret
1943/44 till innehavare av nötkreatur inom Stockholms stad och län,
Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Kalmar, Gotlands, Värmlands, Västmanlands,
Kopparbergs, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens
och Norrbottens län (eirk. nr 1568) samt inom Blekinge, Kristianstads
och Malmöhus län. I övriga län ha vissa kvantiteter melass ställts till kristidsstyrelsernas
förfogande.

Med hänsyn till den förhållandevis rikliga tillgången på vissa fodermedel,
framförallt kli, lia extra tilldelningar i viss utsträckning kunnat lämnas. Sålunda
har i april 1943 medgivits en allmän extra tilldelning av rågkli och
vetekli i proportion till under regleringsåret 1942/43 tidigare erhållen tilldelning
av oljekraftfoder och kli (eirk. nr 1330). För varje modersugga respektive
tjänstgörande fargalt har medgivits en extra tilldelning av, inom Götaland
med undantag av Gotland 25 kilogram majs samt 50 kilogram rågkli,
på Gotland 75 kilogram rågkli eller 50 kilogram vetekli samt inom Svealand
och Norrland med 75 kilogram rågkli med rätt för djurinnehavare i Jämtlands,
Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län att utbyta tilldelningen
mot enahanda myckenhet fodersäd (eirk. nr 1385). För samtliga modersuggor
har i september medgivits en extra engångstilldelning av inom
Götaland med undantag av Gotland högst 50 kilogram majs samt på Gotland
och inom Svealand och Norrland högst 75 kilogram rågkli (eirk. nr 1546).
Ytterligare tilldelning av rågkli för modersuggor har medgivits dels i november
1943 med 50 kilogram per modersugga (eirk. nr 1613) och dels i januari
1944 med 150 kilogram rågkli per modersugga (eirk. nr 1729). I de fyra
nordligaste länen har slutligen utgått en extra tilldelning av 20 kilogram rågkli
per mjölkko (eirk. nr 1610). Vidare har lämnats en extra tilldelning av
10 kilogram kli per mjölkko i Götaland, Svealand och Gävleborgs län.

Försäljningen av havrekli och komkli, av vilka fodermedel havrekli tidigare
under vissa perioder fått försäljas fritt, har sedan den 6 november 1942
kunnat lämnas helt fri (eirk. nr 1035).

Handeln med foderceliulosa har fortfarande kunnat hållas helt fri (eirk.
nr 1003).

Potatisregleringcn. Tillverkningen och avsättningen av potatismjöl har
från och med den 1 september 1933 varit föremål för fullständig statlig reglering.
Bestämmelserna härom återfinnas numera i förordningen den 30 juni
1943 (nr 454). Enligt denna förordning, som trädde i kraft den 1 oktober 1943
och ersatte tidigare gällande bestämmelser på området, må tillverkning av
potatisstärkelse (potatismjöl) annorledes än lill förbrukning i eget hushåll icke
äga rum utan tillstånd av statens livsmedelskommission, som äger föreskriva
de villkor, under vilka sådant tillstånd må tillgodonjutas, ävensom återkalla

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

sådant tillstånd, när skäl därtill äro. Livsmedelskommissionen äger enligt
förordningen vidare meddela de ytterligare föreskrifter, som erfordras för
tillämpning av förordningen. Med stöd av sistnämnda bemyndigande har
kommissionen utfärdat bestämmelser angående tillverkning av potatisstärkelse
(eirk. nr 1549).

Kungl. Maj:t har vidare för varje tillverkningsår fastställt det pris, som innehavare
av tillverkningslicens har att erlägga till leverantör för potatis, som
inköpes för framställning av stärkelse och är av för fabriksändamål normal
kvalitet. För tillverkningsåret 1943/44 har detta pris dock efter bemyndigande
av Kungl. Maj :t fastställts av livsmedelskommissionen.

Vidare har för varje tillverkningsår upprättats ett avtal mellan livsmedelskommissionen
(tidigare statens potatismjölsnämnd), å ena sidan, och Sveriges
stärkelseproducenters förening u. p. a., å den andra sidan, vilket avtal underställts
Kungl. Majit för godkännande. Viss del av avtalet har därjämte
av Kungl. Majit förelagts riksdagen för godkännande. Enligt detta avtal har
förenämnda förening utfäst sig att inköpa den mängd potatisstärkelse, som
framställes enligt meddelade tillverkningslicenser upp till en för varje tillverkningsår
fastställd maximikvantitet, med undantag för vad som får användas
till husbehov för tillverkaren och dennes potatisleverantör. Å andra
sidan har kommissionen respektive potatismjölsnämnden, under förutsättning
av statsmakternas godkännande, åtagit sig att vidtaga eller föranstalta om åtgärder
från stålens sida för att bereda föreningen möjlighet att erhålla minst
ett visst i avtalet angivet pris per deciton för vid tillverkningsårets slut inneliggande
lager av potatismjöl med avdrag av viss kvantitet, ävensom ersättning
för ränte- och lagringskostnader i avseende på inneliggande lager, med
visst avdrag, under tre månader, räknat från och med utgången av respektive
tillverkningsår.

Bestämmelserna för tillverkningsåret 1943/1944 återfinnas i Kungl. Majits
brev den 24 september 1943.

Enligt förordning den 2 mars 1934 (nr 34), som genom kungörelse den 30
juni 1943 (nr 484) förlängts att gälla tills vidare, har föreskrivits, att vid
införsel av druv- och stärkelsesocker, stärkelsesirap (statistiskt nr 290) samt
dextrin och stärkelseklister ävensom appreturmedel innehållande dextrin, stärkelse,
glykos, växtslem och dylikt (statistiskt nr 620) skall, utöver enligt tulltaxan
stadgad tull, utgå tilläggstull med vissa belopp.

I kungörelsen den 5 december 1941 (nr 922) förordnade Kungl. Majit örn
beslag å samt reglering av handeln med potatisflingor, potatismjöl med flera
produkter av potatis. I anslutning härtill meddelade livsmedelskommissionen
(eirk. nr 563) bestämmelser om ransonering av potatisprodukter med giltighet
från och med den 14 december 1941. Livsmedelskommissionen har sedermera
beslutat, att potatisflingor från och med den 16 september 1943 tills vidare få
försäljas utan mottagande av inköpskuponger eller licenser (eirk. nr 1530).

Vissa bestämmelser ha även utfärdats innebärande inskränkning i rätten
att använda potatis för olika ändamål. Genom kungörelsen den 2 oktober
1942 (nr 806) bär sålunda förordnats om beslag å potatis jämte viss reglering

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 21

av rätten att yrkesmässigt köpa och sälja potatis, innebärande bland annat,
att handel med potatis får utövas endast av person eller företag, som erhållit
särskilt tillstånd därtill (auktorisation).

Till underlättande av avsättningen av potatisflingor har Kungl. Majit den
14 januari 1944 efter framställning av livsmedelskommissionen bemyndigat
kommissionen att uppdraga åt Svenska spannmålsaktiebolaget att dels avtala
med olika lagerhållare om utförsäljning av potatisflingor till ett pris av 50
öre för kilogram, fritt banvagn lagerhållarens närmaste järnvägsstation, dels
ock träffa överenskommelse med lagerhållare om ersättning för de med distribueringen
av flingorna förenade kostnaderna.

Vidare må nämnas att, i likhet med vad fallet varit under tidigare krigsår,
garantipriser fastställts för 1943 års skörd av potatis. Sålunda har livsmedelskommissionen,
i enlighet med Kungl. Maj:ts bemyndigande den 19
mars 1943, uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att under april månad
1944 inköpa all matpotatis samt fabriks- och foderpotatis av fullgod
beskaffenhet, som av odlare hembjudits bolaget senast den 15 mars 1944.

Clearing. Utöver vad som i propositionerna nr 319/1942 och 246/1943
meddelats rörande clearing, må nämnas, att livsmedelskommissionen genom
Kungl. Majits brev den 11 juni 1943 erhållit bemyndigande att från clearingkassan
för fettvaror täcka förlust å den inhemska odlingen av oljeväxter även
under år 1943.

Produktionsutvecklingen på jordbrukets område.

Livsmedelskommissionen har vid sin skrivelse den 31 mars 1944 fogat vissa
tabellsammanställningar rörande produktionsutvecklingen under 1942 och
1943 samt januari 1944. Dessa sammanställningar torde såsom särskild tabellbilaga
få fogas vid statsrådsprotokollet. Följande uppgifter rörande produktionsutvecklingen
äro i huvudsak liämlade från kommissionens skrivelse.

Marknaden för mjölk och mejeriprodukter. (Jfr tab. 2—5.) Inom 1942
års jordbrukskommitté lia i samband med undersökningar rörande jordbrukets
inkomster och kostnader beräkningar utförts i fråga om den totala
mjölkproduktionens omfattning under det närmaste förkrigsåret samt åren
därefter. Resultatet av nämnda beräkningar redovisas i nedanstående tablå
för olika produktionsår (september—augusti).

1938/39 ............. 4 714 000 ton 1941/42 ............. 3 661000 ton

1939/40 ............. 4 596 000 » 1942/43 ............. 3 845 000 >

194041 ............. 4 086 000 » 1943/44 (prognos) .... 4 155 000 »

Som synes nådde mjölkproduktionen ett minimum år 1941/42. Enligt den
prognos, som utarbetats för år 1943/44, väntas mjölkproduktionen detta
regleringsår komma att något överstiga 1940/41 års produktion.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Den vid mejerierna invägda mjölkkvantileten samt dess användning för
olika ändamål redovisas i följande tablå i ton.

År	Invägd mjölk	Därav
använd för produktbered-ning	försåld som konsumtions-mjölk	försåld grädde (omräknad till mjölk)
1939 ..................	3 205 688	2 395 153	494 367	316 168
1940 ..................	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789
1941 ..................	2 659 251	1940 169	610 512	122 850
1942 ..................	2 517 931	1 740 033	855 273	63 421
1943 ..................	2 852031	1 963 235	963 192	72 381

De i tablån angivna siffrorna rörande mjölkinvägningen böra ses i samband
med utvecklingen av antalet mejerileverantörer. Detta uppgick sålunda
i juli 1939 till 204 249 samt hade fram till juli 1943 ökats till 240 970 eller
med 18,0 procent. Det visar sig också, att invägningssiffroma förete en betydligt
mindre nedgång under krisåren än de av jordbrukskommittén beräknade
siffrorna för den totala mjölkproduktionen. Den ökade anslutningen till
mejerierna, delvis föranledd av olika statliga åtgärder, såsom bestämmelserna
rörande försäljning av lantsmör samt försäljningsföreskrifterna i samband
med genomförandet av mjölkstandardiseringen, har sålunda lett till att allt
större del av den totala mjölkproduktionen kommit att tillföras mejerierna.
Detta belyses närmare av följande relativtal, som ange invägningens procentuella
andel av toltalproduktionen. ,

1938/39................................ 66-4

1939/40................................ 67-7

1940/41 ................................ 67-2

1941/42................................ 68-9

1942/43 ................................ 70-7

Av ovanstående siffror framgår, att särskilt under de två sista åren en allt
större del av mjölkproduktionen invägts vid mejerierna.

Beträffande den invägda mjölkens användning för olika ändamål lägger
man märke till en betydande uppgång i försäljningen av konsumtionsmjölk.
ökningen mellan 1942 och 1943 uppgår sålunda till 12,6 procent samt ökningen
mellan 1939 och 1943 till icke mindre än 94,8 procent. Denna avsevärda ökning
beror dock till en icke oväsentlig del på nedgång i direktförsäljningen
av mjölk och representerar alltså icke en motsvarande konsumtionsökning.
Därjämte är att märka, att 1942 och 1943 års mjölkförsäljning omfattat standardiserad
mjölk. Omräknas den standardiserade mjölken till mjölk av medelfetthalt,
stannar ökningen mellan 1939 och 1943 vid 65,1 procent.

Försäljningen av grädde visar däremot en motsatt utveckling och företer
från 1939 till 1943 en nedgång med 77,1 procent.

Den under år 1943 för produktberedning tillgängliga kvantiteten invägd

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

mjölk uppgick, som tidigare angivits, till 1 963 000 ton, vilket är 12,8 procent
mer än året förut. Mejeriproduktionen av smör och ost visar följande utveckling.

Å r	S m	ö r	O	s t
Produktion ton	Försäljning ton	Produktion ton	Försäljning ton
1939..........	83 735	54 319	43 653	41406
1940..........	80 760	74 002	35 328	37 736
1941..........	77 687	76 184	22 383	23 052
1942..........	71926	67 785	14 991	15 052
1943..........	79 263	76 044	21296	19 519

Från 1942 till 1943 kan man konstatera en uppgång med 10,2 procent i fråga
örn smörproduktionen och icke mindre än 42,1 procent beträffande ostproduktionen.

Margarinproduktionens storlek under de sista 5 åren redovisas i nedanstående
tablå.

Å r	Hushålls- margarin ton	Bageri- margarin ton	Summa ton
1939................	51389	8 609	59 998
1940................	29174	9 550	38 724
1941................	18 261	7 947	26 208
1942................	35 469	5366	40 835
1943................	31631	5 424	37 055

Slaktdjursmarknaden. (Jfr tab. 6 och 7). Under år 1943 har en betydlig
förbättring inträtt i fråga örn försörjningen med kött och fläsk vilket framgår
av nedanstående tal, som redovisa den totala saluförda slakten under de
två sistförflutna åren.

Djurslag	1942 ton	1943 ton	Ökning ton	rån 1942 procent
Storboskap...........................	45 972	56 708	10 736	23''4
Större kalv ..........................	11249	11780	531	4-7
Mindre kalv ........................	9 205	12 592	3 387	36-8
Får och getter.......................	1623	2 920	1297	79-9
Häst................................	6 540	7 630	1 090	16-7
Summa kött	74 589	91630	17 041	22-8
Svin ................................	45 337	65 498	20 161	44-5
Summa kött och fläsk	119 926	157 128	37 202	31-0

Den sammanlagda ökningen i kött- och fläskproduktionen från 1942 till
1943 uppgår sålunda till nära en tredjedel. Av denna ökning svarar stegringen
i enbart fläskproduklionen för mer än hälften. Vad fläskproduktionen
beträffar beror en avsevärd del av uppgången på en ökning av svinens
slaktvikt. Denna uppgick under år 1942 till i genomsnitt 73,3 kilogram men

Kunni. Maj:ts proposition nr 253.

steg under 1943 till i genomsnitt 89,7 kilogram. Medan alltså fläskproduktionen
mellan nämnda år stigit med 45,4 procent, visar antalet slaktade svin
en ökning med endast 17,2 procent eller från 623 000 till 730 000.

Med ledning av statistiken över antalet betäckta suggor i Svealand och
Götaland kan man göra sig en föreställning om, hur fläskproduktionen kommer
att gestalta sig under en tid av cirka ett år framåt. Under år 1942 uppgick
antalet betäckningar till 167 453 för att året därpå öka till 190 672 eller
med 13,9 procent. Under förutsättning av oförändrad slaktvikt skulle man
alltså ha att vänta en motsvarande stegring av fläskproduktionen. De angivna
beläckningstalen skulle motsvara respektive 1 259 000 och 1 434 000
slaktsvin. Antar man en oförändrad hemslakt eller cirka 580 000 svin, skulle
man alltså under år 1944 ha att vänta en ökning i den saluförda svinslakten
med ungefär en fjärdedel.

Importen av kött och köttkonserver har under 1943 uppgått till 746 ton,
därav 514 ton kött av fågel och endast 7 ton nötkött eller konserver därav.

Äggmarknaden. Inom 1942 års jordbrukskommitté lia beräkningar verkställts
rörande den totala äggproduktionen inom landet, varvid man kommit
till en produktion åren närmast före kriget av 60 000 ton. För produktionsåret
1942/43 har nämnda kommitté beräknat en produktion av 36 000 ton
och för 1943/44 en produktion av 42 000 ton. Under konsumtionsåret 1942/43
redovisades en försäljning av ägg mot inköpskuponger och inköpslicenser av
14 700 ton. Till belysning av handelsutvecklingen sedan äggransoneringens
början meddelas i den här nedan intagna sammanställningen uppgifter om
de auktoriserade partihandlarnas inköp av ägg.

Period	Auktoriserade partihandlares inköp av ägg från
Auktoriserade ägguppköpare, ton	Äggproducenter, ton	Summa ton
Kvartalspis
1941 4:e kvartalet.....................	1769	302	2 071
1942 l:a » .......	1 416	207	1623
2:a > ..........	4 682	351	5033
3:e > ...............	2 461	206	2 667
4:e > ..........	1057	158	1215
1943 lia	2 921	225	3146
2:a > .....................	4 276	318	4 594
3:e > .....................	2 552	226	2 778
4:e > .....................	1 018	231	1249
Per 4-veckorsperiod
1944 3/i—30/i............	959	128	1087
3Vi-27/2..........................	1237	118	1355

Fodermedelsmarknaden. (Jfr tab. 8.) Den inom 1942 års jordbrukskommitté
beräknade inhemska förbrukningen av oljekraftfoder och kli redovisas
i nedanstående tablå för det senaste förkrigsåret samt tiden därefter. Siffrorna
avse inom jordbruket använda kvantiteter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Produktionsår	Förbrukning i ton av
Oljekraftfoder	Kli
1938/39........................	241 000	196 000
1939/40........................	205 000	203 000
1940/41........................	158 000	174 000
1941/42........................	125 000	151000
1942/43........................	90 000	126 000
1943/44 (Prognos)..............	110 000	151 000

Beträffande den inhemska foderskörden kan följande tablå vara av intresse.
Uppgifterna ha hämtats ur statistiska centralbyråns officiella skördestatistik.
För år 1943 äro talen preliminära.

Ar		A	real i h	e k t a r a	V
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1930 ........	132 163	660 235	267 784	1 060 182	103 731	1 865 212
1931........	125 691	642 799	268 525	1 037 015	100 633	1871345
1932 ........	110 523	673057	233 573	1 017 153	82 928	1810 017
1933 ........	105 358	651319	235 394	992 071	72 441	1807 284
1934 ........	100 394	659 793	238 807	998 994	74 572	1804 654
1935 ........	105 062	670884	251165	1027 111	75 301	1 798 132
1936 ........	104 036	670 675	258 385	1 033 096	73 631	1795 574
1937 ........	95 078	657 255	251444	1 003 777	72 557	1735 713
1938 ........	101 518	660 839	252 838	1 015 195	70 985	1 726 755
1939 ........	104 240	660 030	252 037	1 016 307	67 600	1 711918
1940 ........	106 847	635 045	284 259	1026 151	63 645	1 694 101
1941........	99184	629 266	290 627	1019 077	67 695	1 652 068
1942 ........	111777	597 230	278 387	987 394	67 982	1 656 661
1943 ........	112 062	575 770	275451	963 283	64 893	1 670 527

År		Skörd i kilogram per hektar	av
Korn	Havre	Blandsäd	Foder- rotfrukter	Hö från odlad jord	Hö från naturlig äng
1930........	1820	1700	1980	36 530	3 780	1 120
1931........	1770	1540	1860	31 660	3 820	1210
1932........	2 020	1860	2 220	40 730	3 840	1180
1933........	1890	1690	2 020	35 740	3 200	1 110
1934........	2140	1860	2 260	39 810	3 270	1090
1935........	2120	1850	2 250	37 240	3 610	1 280 j
1936........	1920	1790	2 030	37 510	3 570	1280
1937........	1990	1890	2140	39 740	3 890	1 300
1938........	2 370	2 080	2 480	39 740	3 950	1 290 :
1939........	2 220	1930	2 350	37 680	3 360	1 330
1940........	1770	1480	1680	36 860	2 250	980 I
1941........	1590	1230	1450	33 330	1610	910
1942........	1970	1550	1 900	33 760	3 000	1 100
1943........	2 050	1460	1770	36 180	2 620	1100 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

År			Skörd i	ton av
Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd	Foderrot- frukter	Hö
1930........	240 202	1 120 723	529 488	1 890 413	3 788 813	5 647 969
1931........	222 903	987 850	500 073	1710 826	3 185551	5 769 198
1932........	222 770	1 251 092	517 782	1 991 644	3 350 647	5 824 555
1933........	199 554	1 098 634	474 653	1 772 841	2 589 238	4 896 259
1934........	214 460	1 229 171	540 869	1 984 500	2 968 748	4 988 264
1935........	222 302	1 239 286	564 188	2 025 776	2 803 986	5501 349
1936........	200 251	1 202 541	525 676	1 928 468	2 762 034	5 443 779
1937........	188 908	1 240 661	538 660	1 968 229	2 883 488	5 883 121
1938........	240 140	1374 885	627 802	2 242 827	2 820 846	5 924 707
1939........	231723	1 271 083	591 373	2 094 179	2 547 143	5 072 968
1940........	189 281	937 128	478 136	1 604 545	2 346 244	3 387 970
1941........	157 697	775 733	420 966	1 354 396	2 256 312	2 424 970
1942........	220 103	926 039	528 415	1 674 557	2 295 302	4 331 312
1943........	230 019	840 586	488 921	1559 526	2 347 607	3 866 692

Som av den sista tablån framgår, lämnade år 1943 endast foderrotfrukter
ett något bättre resultat än året förut. Det något förbättrade skördeutfallet
även i fråga örn korn är i detta sammanhang av mindre intresse, då detta
sädesslag endast i norra Sverige får begagnas för utfodring i någon större
utsträckning.

Vid den arealinventering, omfattande Svealand och Götaland samt Gävleborgs
län, som företogs i oktober 1943, infordrades även uppgifter rörande
de arealer av bland annat fodersäd, som odlarna ämnade beså våren 1944.
I följande tablå redovisas dessa arealer jämte skördade arealer av samma
växtslag dels år 1943 och 1942, dels i genomsnitt åren 1938/39, för området
Svealand och Götaland samt Gävleborgs län uttryckt i hektar.

	Korn	Havre	Blandsäd	Summa fodersäd
Areal, avsedd att besås 1944................	63 260	593 025	286 743	943 028
Skördad areal 1943.........................	74 360	564 657	266 539	905 556
» > 1942.........................	75 527	586 748	269 657	931 932
» » 1938/39......................	69 224	648 369	245 718	963 311

En jämförelse mellan avsedd odling 1944 och skördad areal 1943 visar
nedgång i fråga örn korn men ökning för såväl havre som blandsäd samt en
uppgång i den totala fodersädsarealen med 37 500 hektar eller 4,1 procent.
Jämför man med medelarealen åren 1938/39, visa såväl korn som framför
allt havre minskning, medan blandsädsarealen betydligt ökats. Den sammanlagda
fodersädsarealen skulle enligt redovisningen här ovan i år komma
att bliva 2,1 procent mindre än i genomsnitt 1938/39.

Brödsädsmarknaden. (Jfr tab. 2.) Beträffande de under senare år skördade
brödsädsarealerna i Sverige hänvisas till följande sammanställning ur
den officiella skördestatistiken. Uppgifterna för 1943 äro preliminära.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

År			A r e a !	i h e k	tar av
Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930	214 365	47 205	261 570	235 203	6193	241396	502 966
1931	215 191	61135	276 326	200 411	6 835	207 246	483 572
1932	213 849	64 444	278 293	204 876	6 792	211 668	489 961
1933	220 567	82 187	302 754	218 751	7 284	226 035	528 789
1934	224 444	66 002	290 446	229 006	6 794	235800	526 246
1935	214 813	57 937	272 750	218 525	8 629	227 154	499 904
1936	211788	69 263	281 051	202 220	12 741	214 961	496 012
1937	233961	65 308	299 269	189 795	7 307	197 102	496 371
1938	240 460	68 014	308 474	181569	6 558	188 127	496 601
1939	253 507	83 639	337 146	168 646	6 296	174 942	512 088
1940	216 770	91 998	308 768	163 735	7196	170 931	479 699
1941	177 039	109 371	286 410	198 477	8171	206 648	493 058
1942	164 009	114 535	278 544	241 236	8 263	249 499	528 043
1943	153 662	112711	266 373	212 784	7 598	220 382	486 755

För 1943 kan man konstatera en nedgång i arealerna för samtliga slag
av brödsäd. Vad höstsäden beträffar beror denna tillbakagång på två omständigheter.
Dels blev 1942 års skörd mycket försenad, varigenom brist på
utsäde uppstod, dels rådde under tiden för höstbruket en synnerligen otjänlig
väderlek, varigenom höstsådden försenades och på sina håll t. o. m. omöjliggjordes.
Sammanlagt förete brödsädsarealerna år 1943 en nedgång jämfört
med året förut med 7,8 procent.

Från och med år 1940 ha arealinventeringar företagits såväl på sommaren
som på hösten. Vid sommarinventeringarna lia uppgifter lämnats rörande
skördad areal, varemot vid höstinventeringarna uppgifter lämnats om den
areal, som vid inventeringstillfället besåtts med höstsäd, ävensom rörande de
arealer, som under påföljande vår avsåges komma att besås med olika angivna
sädesslag. Resultatet av dessa inventeringar i vad beträffar brödsäd
redovisas i nedanstående tablå för Svealand och Götaland.

Sädesslag		Areal	i hektar	enligt inventeringen den
*",''■10 1943	7» 1943	31/io 1942	Ve 1912	3l/i0 1941	3/e 1941	16/io 1940
Höstvete....................	195 494	153 614	157 597	163 971	189 701	176 961	230 216
Vå i-vete ....................	92 242	111833	Ilo 192	113 730	94 084	108 714	93 580
Summa vete	287 736	265 447	267 789	277 701	283 785	285 675	323 796
Höstråg ....................	203 094	212186	222 412	240 838	250 332	198 029	203 404
Vårråg.....................	6 745	7421	7 958	8 116	7 650	7 949	7 686
Summa råg	209 839	219 607	230 370	248 954	257 982	205 978	211 090
Summa brödsäd	497 575	485054	498 159	526 655	541 767	491 653	534 886

Då nian genom de dubbla inventeringarna erhåller uppgifter rörande såväl
besådd som skördad areal av höstsäd, kan man få en uppfattning örn
hur höstsäden övervintrat de olika åren. Som av föregående tablå fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

går, ägde en mycket stor utvintring av höstvete rum under vintern 1940/41,
uppgående till icke mindre än 53 255 hektar eller 23,1 procent av den besådda
arealen. Även under påföljande vinter ägde en betydande utvintring
av höstvete rum, uppgående till 25 730 hektar eller 13,6 procent av den besådda
arealen. De nämnda två vintrarna voro som bekant synnerligen stränga.
Under båda dessa vintrar visade höstrågen betydligt större härdighet, och
endast relativt obetydliga arealer av detta sädesslag utvintrade.

Vintern 1942/43 var relativt mild, och höstvetet övervintrade mycket väl,
medan rågen klarade sig något sämre. Sammanlagt voro utvintringsskadorna
å höstsäden dock relativt obetydliga.

Av särskilt intresse äro de siffror, som framkommit genom inventeringen
i oktober 1943. Dessa visa en betydande ökning av höstvetearealerna och
en märkbar tillbakagång i höstrågarealerna. Samtidigt redovisas en planerad
sådd av vårvete år 1944, som betydligt understiger 1943 års skördade areal
av samma växtslag. Dock är ökningen i den besådda höstvetearealen avsevärt
större än den planerade minskningen i vårvetearealen, varför till skörd
år 1944 skulle vara att vänta en jämförd med 1943 ökad areal av vete. Denna
ökning är dessutom större än minskningen i rågarealen, varför den sammanlagda
brödsädsarealen 1944 kan väntas bli något större än 1943 års
skördade brödsädsareal.

Beträffande de brödsädsskördar, som erhållits under en följd av år, må
följande siffror, hämtade ur den officiella skördestatistiken, återgivas.

År	Skörd i kilogram per hektar	av
Höstvete	Vårvete	Höstråg	Vårråg
1930 ........	2 290	1630	1820	1240
1931 ........	1 710	1570	1370	1 120
1932 ........	2 470	1960	2 070	1360
1933 ........	2 570	1820	2 070	1420
1934 ........	2 820	1890	2 220	1400
1935 ........	2 480	1880	1910	1350
1936 ........	2 210	1750	1650	1350 j
1937 ........	2 440	1810	1920	1310
1938 ........	2 740	2 010	2 010	1440
1939 ........	2 780	1860	2 040	1460
1940 ........	1 250	1630	1570	1200 !
1941 ........	1070	1290	1370	910 I
1942 ........	1780	1580	1820	1120
1948 ........	2 350	1 470	1830	1060

Efterföljande tabell ger uttryck åt den betydande förbättring i brödsädsskördarna,
som ägt rum under åren 1942 och 1943 jämfört med de två föregående
årens dåliga skördar. Särskilt höstvetet visar en betydande ökning.
En jämförelse mellan 1942 och 1943 visar minskning för alla brödsädsslag
utom höstvete, som emellertid företer en så betydande ökning, att den ej
blott motväger nedgången i fråga om övriga brödsädsslag utan jämväl är
tillräcklig för att 1943 års sammanlagda brödssädsskörd skall visa ökning
jämfört med 1942.

Kungl. Mcij:ts proposition nr 253.

År			S k ö	r d i t o	nav		'' :
Höstvete	Vårvete	Summa vete	Höstråg j	Vårråg	Summa råg	Summa brödsäd
1930	489 767	76 833	566 600	428 753	7 695	436 448	1003 048
1931	367 558	96 015	463 573	275 485	7 641	283 126	746 699
1932	528 944	126 279	655 223	423 530	9 215	432 745	1 087 968
1933	566 970	149 826	716 796	452 361	10 326	462 687	1179 483
1934	632 182	124 601	756 783	507 443	9 504	516 947	1 273 730
1935	533 586	108 976	642 562	417 735	11609	429 344	1071 906
1936	467 481	121 342	588 823	334 326	17184	351 510	940 333
1937	571129	118 386	689 515	364 609	9 589	374 198	1063 713
1938	667 532	136 600	804 132	365 231	9 422	374 653	1178 785
1939	704 978	155 880	860 858	344 401	9169	353 570	1 214 428
1940	270 669	150 060	420 729	257 290	8 603	265 893	686 622
1941	189 929	141128	331057	271 848	7 395	279 243	610 300
1942	291 486	180545	472 031	438 841	9 248	448 089	920120
1943	360 634	165 981	526 615	389 577	8 074	397 651	924 266

Potatismarknaden. (Jfr tab. 2.) Den inhemska skörden av potatis under
de närmast föregående åren redovisas (för 1943 i preliminära tal) i nedanstående
tablå. Därjämte redovisas de med potatis odlade arealerna under
motsvarande år i hektar jämte skörden per hektar i kilogram.

År	Skörd, ton	Areal, hektar	Skörd per hektar, kilogram
1935/39 ............	1 813 408	131711	13 770
1940................	2 294 417	134 816	17 020
1941................	2 071 086	137 375	15 080
j 1942................	1840136	142 096	12 950
1943................	2 181302	145 363	15 010

Av tablån framgår, att 1943 års potatisskörd var betydligt större än den
genomsnittliga årsskörden 1935/39 samt den största näst efter 1940 års rekordskörd.
Från 1942 kan man konstatera en ökning med 18,5 procent. Denna
ökning beror främst på stegrad arealavkastning men även ehuru i mindre
omfattning på arealökning. Som synes var hektaravkastningen under 1943
betydligt högre än under anförda 5-årsperiod.

Vid den arealinventering, som företogs under oktober 1943, inhämtades
uppgifter även om de arealer, som odlarna avsåge att odla med potatis
våren 1944. Dessa uppgifter redovisas i efterföljande tablå jämte skördade
arealer 1943, 1942 och i genomsnitt 1938/39 i hektar samt omfatta Svealand
och Götaland jämte Gävleborgs län.

Areal avsedd att odlas våren 1944.............. 117 838

Skördad areal 1943............................ 130 795

» » 1942............................ 127 388

» 1938/39 ........................ 119 250

Kungl. Maj:ts proposition nr 2ö3.

Enligt dessa uppgifter skulle man i år ha att vänta en arealminskning för
potatis med icke mindre än nära 13 000 hektar eller 9,9 procent.

Beträffande konsumtionen av matpotatis föreligger ingen statistisk redovisning.
Med ledning av bl. a. socialstyrelsens konsumtionsundersökningar
kan man emellertid verkställa vissa uppskattningar rörande storleken av denna
konsumtion. Dessa uppskattningar, som verkställts inom 1942 års jordbrukskommitté,
redovisas nedan i ton för olika konsumtionsår.

1938/39 ................... 755 000 1941/42.................. 975 000

1939/40 ................... 755 000 1942/43.................. 1 000 000

1940/41 ................... 810 000 1943/44.................. 950 000

De anförda siffrorna ange som synes en mycket avsevärd konsumtionsökning
fram t. o. m. 1942/43, närmare bestämt med drygt 30 procent. Under
år 1943/44 räknar man med en viss tillbakagång i potatiskonsumtionen,
främst som följd av den allmänna förbättring i försörjningsläget, som inträtt
under det senaste året.

Förbrukningen av fabrikspotatis, som under konsumtionsåret 1938/39 uppgick
till 260 000 ton, har till följd av den ökade förbrukningen av matpotatis
måst något inskränkas. Under 1942/43 förbrukades för detta ändamål 230 000
ton och för 1943/44 beräknar man, att omkring 250 000 ton skola användas.

Inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket under de

senaste åren.

Till belysande av inkomst- och kostnadsutvecklingen inom jordbruket bär
kommissionen under de senaste åren genom en särskild delegation låtit undersöka
nämnda utveckling f. o. m. produktionsåret 1938/39. De tidigare
undersökningarna ha nu undergått komplettering, såvitt angår produktionsåret
1943/44. I samband härmed ha jämväl beräkningarna för tidigare år
blivit föremål för viss översyn och granskning. Beträffande resultaten härav
har kommissionen hänvisat till den promemoria, sorn bifogats 1942 års jordbrukskommittés
skrivelse lill Kungl. Majit den 6 mars 1944 med utlåtande
angående grunder för prissättningen på jordbrukets produkter under nästa
regleringsår. Promemorian torde, med vissa av kommissionen senare vidtagna
kompletteringar, som bilaga 1 få fogas till detta protokoll.

I syfte att komplettera den bild av förändringarna i jordbrukets ekonomiska
läge, som erhållits genom berörda undersökningar, har livsmedelskommissionen
tidigare genom sin statistiska byrå låtit företaga representativa
undersökningar på grundval av jordbrukarnas självdeklarationer för åren
1938, 1940 och 1941. Efter bemyndigande av Kungl. Majit har kommissionen
nu låtit verkställa en liknande undersökning, avseende jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter år 1942. Denna undersökning innefattas i
en av kommissionen avlämnad promemoria rörande utvecklingen av jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter åren 1938—4942, vilken promemoria
torde få fogas till protokollet som bilaga 2. Beträffande resultaten av
undersökningen må här följande anföras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Till grund för beräkningarna har legat ett material, omfattande sammanlagt
11 576 självdeklarationer, avgivna av jordbrukare i olika delar av landet
och representerande egendomar av olika storlek. De på den s. k. A-bilagan
lämnade uppgifterna rörande jordbrukarnas kontanta inkomster och kostnader
ha uppräknats till totalsummor med ledning av förhållandet mellan
åkerarealen vid de undersökta jordbruken å ena och samtliga jordbruk å
andra sidan. Dessutom ha inkomsterna respekiive utgifterna per hektar jordbruksjord
beräknats. Därutöver ha även totalsummor för jordbrukarnas nettointäkter
och jordbrukarfamiljernas arbetsinkomster framräknats. Då de
undersökta jordbruken av olika anledningar synas representera en intensivare
och rationellare drift än genomsnittsjordbruket, torde de erhållna totalsummorna
vara något för höga. Med hänsyn till att materialet för samtliga
undersökta år efter allt att döma är förhållandevis enhetligt, torde detsamma
däremot bättre avspegla de från år till år inträffade inkomst- och utgiftsförskjutningarna,
även om man givetvis också i detta hänseende får räkna
med vissa felmarginaler, beroende bl. a. på ojämnheterna i skördeutfallet.

Förändringarna i jordbrukets kontanta inkomster och utgifter enligt det
bearbetade deklarationsmaterialet framgå av följande sammanställning (indextal:
1938 = 100).

	1940	1941	1942
Inkomster av försålda jordbruksprodukter.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder............	117-5	134-1	139-4 \|
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..	123-8	142-7	137-2
Norra Sverige ....................................	147-3	176-9	134-2
Hela riket........................................	121''S	139-4	141-7
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slättbygder............	117-5	134-6	142-9
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbvgder ..	1180	142-4	150-2
Norra Sverige ....................................	94G	113-0	128-7
Hela riket..............................: ........	114-0	133''5	142 8
Samtliga kontanta utgifter.			!
Södra och mellersta Sveriges slättbygder............	114-3	129-6	140-4
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..	116-5	138-4	145-4
Norra Sverige.....................................	99-0	119-9	133-6
Hela riket........................................	112-8	130-8	140-9 \|

Jordbrukets samtliga kontanta inkomster ha enligt det bearbetade deklarationsmaterialet
från år 1938 till år 1942 stigit med 42,8 procent. I södra och
mellersta Sveriges skogs- och dalbygder är inkomststegringen starkare — 50,2
procent — medan den i norra Sverige är betydligt svagare än genomsnittet och
stannar vid 28,7 procent. Såsom också framgår av de anförda siffrorna beror
norra Sveriges eftersläpning i inkomstutvecklingen emellertid icke på att
jordbrukarnas inkomster av försålda jordbruksprodukter inom detta område
skulle ha stigit mindre än i de södra och mellersta delarna av landet. Tvärtom
är den på grundval av självdeklarationerna beräknade stegringen av
denna inkomstpost betydligt starkare i norra Sverige än i något annat område.
Däremot lia inkomsterna av skogsbruk och körslor i förstnämnda örn -

Kungl. Majlis proposition nr 253.

råde under åren 1940—1942 utvecklat sig ogynnsammare än i de båda andra
områdena. Detta sammanhänger tydligen med att de minskade avverkningarna
av gagnvirke i norra Sverige medfört en inkomstminskning, som icke kunnat
uppvägas av de ökade vedförsäljningarna.

Jordbrukets sammanlagda kontanta utgifter ha under den tid undersökningen
omfattar stigit med 40,9 procent. Stegringen är något starkare i skogsoch
dalbygdsområdet och något svagare i norra Sverige. Inom de båda områdena
i södra och mellersta Sverige har utgiftsökningen genomgående varit
mindre än inkomstökningen. Däremot har relationen mellan inkomster och
utgifter i norra Sverige år 1942 såväl som de båda föregående åren varit
ofördelaktigare än år 1938.

En jämförelse mellan inkomst- och kostnadsförskjutningarna mellan olika
storleksgrupper kan göras på grundval av följande uppgifter rörande inkomster
respektive utgifter per hektar jordbruksjord.

Inkomster och utgifter av jordbruksfastighet inom olika storleksgrupper och
områden åren 1938—1942. Kronor per ha jordbruksjord.

Område	År		Storleksgrupper, ha åker		Samt-
2-5	5-10	10-20	20-30	30-50	50- 100	över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	418	390	372	376	369	350	386	375
bygder	1940	514	466	444	438	425	415	442	441
1941	568	528	515	505	504	479	479	505
	1942	603	545	535	516	524	514	565	536
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	423	392	364	347	340	325	335	376
och dalbygder	1940	492	466	436	401	392	368	404	444
1941	625	560	522	472	472	464	427	536
	1942	674	607	541	481	483	461	467	568
Norra Sverige	1938	562	462	395	462				486
1940	509	440	409	434				459
	1941	594	544	507	492				553
	1942	716	623	554	538				639
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1938	322	285	264	274	275	276	335	285
bygder	1940	388	327	303	311	311	317	379	326
1941	407	369	350	356	369	373	396	369
	1942	442	384	369	375	391	406	475	400
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	288	261	245	255	263	290	288	264
och dalbygder	1940	336	308	289	290	299	321	329	308
1941	410	360	345	335	358	421	349	365
	1942	437	388	358	354	362	400	400	386
Norra Sverige	1938	369	289	252	304				312
1940	354	287	268	295				309
	1941	428	355	332	341				376
	1942	507	390	362	383				426

Enligt de anförda indextalen ha förskjutningarna mellan inkomster och
utgifter inom slättbygdsområdet under år 1942 varit fördelaktigast för de
minsta och största brukningsdelarna, under det att jordbruk med 20—100
hektar åker visa en ogynnsammare utveckling. Inom skogs- och dalbyg -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253. 33

Indextal: År 1938 = 100.

Område	År		Storleksgrupper	ha åker		Samt-
2-5	5-10	10-20	20-30 30-50 1	50- 100	Över 100	liga
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1940	123-0	119-6	119-6	116-5	115-2	118-4	114-5	117-5
bygder	1941	138-9	134-6	138-6	134-4	136-8	137-3	123-8	134-6
	1942	146-0	139-1	143-9	137-2	142-0	147-4	146-1	142-9
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1940	116-5	118-9	119-8	115-3	115-5	113-6	120-6	118-0
och dalbygder	1941	147-5	1430	143-0	135-9	139l	143-8	126-8	142-4
	1942	158-9	154-7	147-8	137-8	141-5	140-5	136-3	1502
Norra Sverige	1940	90-8	95-5	103-4	93-6				94-6
	1941	104-7	117-1	128-3	106-1				113-0
	1942	122-4	132-8	140-2	114-7				128-7
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges slätt-	1940	120-5	114-8	114-7	113-6	112-9	114-8	113-2	114-3
.bygder	1941	129-0	128-6	132-9	130-5	134-3	135-4	118-1	129-6
	1942	138-9	134-1	140-1	137-3	141-7	147-5	141-5	140-4
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1940	117-1	117-9	118-0	113-8	113-7	110-7	114-2	116-5 i
: och dalbygder	1941	142-3	138-1	140-5	131-3	136-1	145-9	120-7	138-4 1
t '' ''	1942	151-3	148-8	145-6	138-1	136-7	136-6	135-9	145''4 ;
Norra Sverige	1940	96-1	99-6	106-4	96-7				99-0 ;
	1941	114-6	122-4	131-7	111-7				119-9
	1942	131-9	133-1	143-4	124-1				133*6

derna lia inkomsterna stigit starkare än utgifterna för alla grupper med undantag
för jordbruk med 20—30 hektar åker. Den gynnsammaste förskjutningen
mellan inkomster och kostnader uppvisa inom detta område liksom
på slättbygderna småbruken med en areal av 2—5 hektar åker. I norra
Sverige lia utgifterna från år 1938 till år 1942 stigit starkare än inkomsterna
inom samtliga redovisade storleksgrupper.

I syfte att ytterligare belysa de ekonomiska förändringarna inom jordbruket
ha även självdeklarationernas uppgifter om jordbrukarnas nettointäkter
bearbetats. Beträffande nettointäkterna av jordbruksfastighet, som i
detta sammanhang främst äro av intresse, kunna de erhållna resultaten sammanfattas
i följande sammanställning (indextal: 1938 = 100).

	1940	1941	1942
j Södra och mellersta Sveriges slättbygder............	125-7	1470	148 8
1 Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ..	119-8	143-3	153-8
Norra Sverige.....................................	98-8	111-9	131-5
Hela riket........................................	117-8	138-0	146-8

Även i dessa siffror framträder tydligt skillnaden mellan de olika områdena.
Medan den genomsnittliga stegringen av nettointäkterna av jordbruksfastighet
för hela riket år 1942 i jämförelse med år 1938 uppgår till 46,8 procent,
stannar densamma i norra Sverige vid 31,6 procent men stiger i skogs- och
dalbygderna till 53,8 procent. Såsom tidigare framhållits grundar sig denna
eftersläpning för norra Sverige i förhållande till de båda övriga områdena icke
Bihang till riksdagens protokoll lott. 1 sami. Nr 253.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

på någon ogynnsammare utveckling av inkomsterna av försålda jordbruksprodukter.
Sistnämnda post spelar emellertid i norra Sverige en betydligt
mindre roll än i södra och mellersta Sverige för den totala inkomstutvecklingen.
I stället påverkas denna i norra Sverige mycket starkt av växlingarna
i inkomsterna av skogsbruk.

Redogörelse för nu gällande priser på jordbruksprodukter samt
på vissa förnödenheter för jordbrukets behov.

I anslutning till en av livsmedelskommissionen i dess skrivelse den 31 mars
1944 intagen redogörelse må följande uppgifter angående nu gällande priser
på jordbruksprodukter samt vissa förnödenheter för jordbrukets behov'' anföras.

Mjölk och mejeriprodukter. Riksnoteringen på runmärkt smör, vilken är
grundläggande för prisregleringen på mjölk och mejeriprodukter, har under
innevarande regleringsår utgjort 4 kronor 5 öre per kilogram. Härutöver utgår
till mejerierna mjölkpristillägg med visst av livsmedelskommissionen bestämt
belopp för varje kilogram av den myckenhet fett, som innehålles i
den vid mejerierna invägda mjölken. För liden till och med den 30 juni
1944 har Kungl. Maj:t bemyndigat livsmedelskommissionen att genom Svenska
mejeriernas riksförening utbetala vässa differentieringstillägg inom Norrland
med undantag för landskapet Gästrikland. Kungl. Maj:t har vidare bemyndigat
livsmedelskommissionen att använda högst 9 000 000 kronor av
de medel, som stå till kommissionens förfogande för j or dbruksregl er ingens
uppehållande, för utbetalande under tiden oktober 1943—maj 1944 av lokala
differentieringsbidrag inom de produktionsområden, som under 1943 mest
lidit av ogynnsamma väderleksförhållanden.

För s. k. lantsmör utbetalas av statsmedel ett bidrag av 30 öre per kilogram
smör inom södra och mellersta Sverige. Inom de norrländska länen
utom Gästrikland är bidraget 55 öre per kilogram.

För ost gälla normalpriser, som ligga i paritet med smörpriset.

Priset på konsumtionsmjölk är reglerat genom normalprissättning. Medelpriset
på konsumtionsmjölk vid försäljning till förbrukare utgör för närvarande
29 öre per liter. Till mejerierna i vissa städer utgår därjämte viss ersättning
för utebliven prishöjning å konsumtionsmjölken.

Till täckande av de av produktionsminskningen föranledda extra kostnaderna
för mjölktillförseln till mejerierna och till de större konsumtionsorterna
utgå för närvarande vissa bidrag, nämligen dels de s. k. merfraktbidragen,
dels s. k. regleringskostnadstillägg, dels viss ersättning för behandling
av konsumtionsmjölk vid några mejerier, dels ock bidrag till uppehållande
av mejeriernas körlinjer.

Slutligen utgår till flertalet mejerileverantörer producentbidrag.

Kött och fläsk. Genom beslut den 24 april 1942 bemyndigade Kungl.
Majit livsmedelskommissionen att i samråd med statens priskontrollnämnd
fastställa normalpriser å sådana varor, som omfattas av gällande reglering

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

av handeln med köttvaror. Med stöd av detta bemyndigande fastställde kommissionen
normalpriser på liela, halva och fjärdedels kroppar av storboskap,
större kalv, häst och svin alt gälla från och med den 19 maj 1942. Dessa
normalprisbestämmelser utvidgades från och med den 29 juni 1942 att omfatta
även spädkalv samt från och med den 15 februari 1943 att omfatta
även får och lamm.

Normalpriserna sänktes i fråga om spädkalv från och med den 27 september
1943 med 10 öre per kilogram för klass extra prima, med 20 per kilogram
för klass I och II samt med 30 öre per kilogram för klass III och sekunda.
För att stimulera till uppfödning av svin med högre slaktvikt höjdes
normalpriset på tyngre svin från och med den 27 juli 1942. Ytterligare höjningar
av normalpriset på svin ägde rum den 1 februari samt den 27 april
1943. Den sammanlagda höjningen vid dessa tre olika tillfällen uppgick
till 14 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst 70 men mindre
än 80 kilogram, till 33 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst
80 men mindre än 90 kilogram samt lill 41 öre per kilogram för svin med
en slaktvikt av minst 90 kilogram. Då 1943 års försämrade foderskörd ej
ansågs medgiva fortsatt uppfödning av tyngre svin, genomfördes en prisändring
för svin från och med den 18 oktober 1943. Denna innebar en prissänkning
med 15 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst 120
kilogram och med 5 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst 100
men mindre än 120 kilogram samt en höjning med 3 öre per kilogram för
svin med en slaktvikt av minst 80 men mindre än 90 kilogram, med 6 öre
per kilogram för svin nied en slaklvikt av minst 70 men mindre än 80 kilogram
samt med 8 öre per kilogram för svin med en slaktvikt av minst 60
men mindre än 70 kilogram. Enligt beslut av kommissionen genomföres
vidare f. o. m. den 24 april 1944 den ändringen, att priset på svin med en
slaktvikt av minst 70 men mindre än 80 kilogram höjes med 16 öre för
kilogram, medan priset sänkes för svin med en slaktvikt av minst 90 men
mindre än 100 kilogram med 5 öre samt för svin med en slaktvikt av minst
100 kilogram med 10 öre per kilogram. Samtidigt sänkes priset på suggfläsk
med 10 öre per kilogram.

Av följande uppställning framgå de normalpriser, som f. o. m. den 24
april 1944 komma att gälla vid försäljning av hela och halva kroppar av nötkreatur,
lax, lamm, hast, unghäst, föl och svin. Friserna avse vissa representativa
klasser inom första prisområdet, vilket omfattar Malmöhus och

Kristianstads län. Inom övriga prisområden få uttagas priser, som med 1_

la öre por kilogram, beroende pa avstandet Iran Skane, överstiga priserna i
första prisområdet.

Normalpriser å hela och halva kroppar av nötkreatur, tår och lamm, häst,
ånghäst, föl och svin inom första prisområdet (öre per kilogram).

Klass

Ko,

oxe

Kviga,

slut,

ungtjur

Tjur

O ras-kel v

Göd-

kalv

Späd-

kalv

Får

Lamm

Häst

i........

173

lea

173

lik,

945

Kia

Stuf)

315

123

in........

149

154

150

165

107)

235

250

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Klass

Ung-

häst

Föl

Galt-

fläsk

Fläsk med huvud och fotter, då hela kroppens vikt

un-

der-

sti-

ger

är minst
60 men
mindre än
70 kg

är minst
70 men
mindre än
100 kg

är minst
100 men
mindre än
120 kg

är minst
120 kg

Prima.........

155

165

160

200

208

236

226 i 216


Klass	Suggfläsk icke renskuretl
I..........	175

Ägg. Normalpriser på ägg gälla från och med den 24 september 1941.
Vid 1943 års början utgjorde producentpriset 3 kronor per kilogram inom
första prisområdet, omfattande Kronobergs län, Kalmar läns södra kristidsstyrelseområde,
Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Malmöhus, Hallands och
Skaraborgs län ävensom Göteborgs och Bohus län samt Älvsborgs län med
undantag av Göteborg med omnejd samt Borås stad. I enlighet med givna bemyndiganden
sänktes förenämnda pris till 2 kronor 50 öre per kilogram från
och med den 27 april 1943 samt höjdes från och med den 13 september 1943
till 2 kronor 90 öre samt från och med den 1 november samma år ytterligare
till 3 kronor 10 öre för att f. o. m. den 11 april 1944 sänkas till 2 kronor
75 öre per kilogram.

Spannmål. Vid försäljning av spannmål från odlare ha från och med
september 1943 normalprisbestämmelserna slopats i fråga om såväl brödsäd
som i mellersta och södra Sverige odlat korn. I stället har av Kungl. Maj:t
fastställts en riktprisnivå, kring vilken priserna anses skola röra sig. Denna
riktprisnivå har följande utseende.

Leve	ranslid	Vårvete	Höstvete	Råg	Korn
T. o. m. 15 oktober 1943 ..............	28--	26-—	25’—	23-—
16—31 oktober	1943 ..............	2810	26-10	25''10	23-10
	28-20	26-20	25-20	23-20
16—30 \| 1—15 december i 16 31 »	1943 ................	28-30	26-30	25-30	23-30
1943.................	28-40	26-40	25-40	23-40
1943 ................	28-50	26-50	25-50	23-50
1 1—15 januari 1 16—31 »	1944 ................	28-60	26-60	25-60	23-60
1944.................	28-70	26-70	25’70
1—15 februari	1944.................	28-80	26-80	25-80	23-80
16—29 1—15 mars 16-31 > 1—15 april 16-30 » 1—15 maj 16—31 > j 1—30 juni	1944.................	28-90	26-90	25-90	23-90 \|
1944.................	29-—	27-—	26-—	24— j
1944 ................	29-10	27-10	2610	24-10
1944.................	29-20	27-20	26-20	24-20
1944 ................	29-30	27-30	26-30	24-30
1944 ................	29-40	27-40	26-40	24-40
1944 .................	29-50	27-50	26-50	24-50 i
1944.................	29-60	27-60	26-60	24-60 \|

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

För fodersäd gälla under nedan angivna perioder följande normalpriser.
Den för kom angivna prisserien gäller i norra Sverige, där utfodringsförbud
för korn ej är gällande.

Leveranstid	Korn 1	Vithavre	SvartHavre	Stråbland- säd	Vicker och foderärter
1 september—15 oktober 1943.	22-60	18-50	18-—	19-50	37-50
16—31 oktober	1943.........	22-60	18-60	18-10	19 60	37-60 :
1—15 november 1943.........	22-70	18-70	18-20	19 70	37-70
16-30	1943.........	22-80	18-80	18-30	19-80	37-80
1—15 december	1943.........	22-90	18-90	18-40	19-90	37-90
16—31	1943.........	23--	19-—	18-50	20-—	38-—
1—15 januari	1944.........	23-10	19-10	18-60	20-10	38-10
16—31 >	1944.........	23-20	19-20	18-70 :	20-20	38-20
1—15 februari	1944.........	23-30	19-30	18''80	20-30	38-30 -
16-29	1944.........	23-40	19-40	18-90	20-40	38-40
1—15 mars	1944.........	23-50	19-50	19-—	20-50	38-50
16—31 >	1944.........	23-60	19-60	19-10	20-60	38-60
Fr. o. m. den 1 april 1944.....	23-70	19-70	19-20	20-70	38-70

1 I norra Sverige.

För matärter och matbönor gälla följande normalpriser per deciton, nämligen
för gula matärter 40 kronor, för gröna matärter 45 kronor samt för
matbönor 100 kronor.

Samtliga angivna priser avse vara av normalkvalitet. För vara av annan
kvalitet än normalkvalitet verkställes prisreglering enligt vissa regler. För
den händelse spannmålen säljes till användning såsom utsäde, gälla icke de
angivna priserna utan prisbildningen är fri.

Stråfoder. Vid försäljning av hö av vallväxter äger odlare betinga sig ett
pris av 11 kronor 50 öre per deciton. För övriga slag av stråfoder äro inga
särskilda priser fastställda vid försäljning från odlare. Normalpriserna å stråfoder
vid försäljning till förbrukare äro följande per deciton, nämligen för
hö av vallväxter 13 kronor 25 öre, för grönfoderhö 9 kronor 75 öre, för rågoch
vetehalm 4 kronor 20 öre, för korn- och blandsädshalm 5 kronor 20 öre,
för havrehalm 6 kronor 20 öre samt för trindsädshalm och fröhalm av vallväxter
7 kronor 20 öre. Samtliga priser avse med jämtråd bunden pressad
vara av fullgod beskaffenhet. För opressad vara är priset minst en krona
lägre.

Kraftfodermedel. För nedan angivna slag av kraftfodermedel gälla följande
priser per deciton vid försäljning till förbrukare, nämligen för oljekraftfoder
(innehållande lägst 45 procent råprotein och fett) 33 kronor, för
rågkli 17 kronor 50 öre, för velekli 18 kronor 25 öre, för havre- och kornkli
12 kronor, för oriven fodercellulosa 12 kronor, för Cellfor S 15 kronor, för
Cellfor MM 15 kronor 25 öre, för vanlig standardiserad hönsfoderblandning
31 kronor, för vitaminiserad hönsfoderblandning 32 kronor 50 öre, för vitaminiserad
kycklingfoderblandning 33 kronor 50 öre, för blodmjöl 45 kronor,

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

för dikalciumfosfat 62 kronor, för foderbenmjöl i prisklass I 27 kronor och
i prisklass II 25 kronor, för köttfodermjöl och valmjöl i prisklass I 40 kronor,
i prisklass II 35 kronor och i prisklass III 30 kronor, för luzernmjöl
(råproteinhalt 15,0 procent och däröver) 27 kronor, för luzernmjöl (råproteinhalt
13,5—14,9 procent) 25 kronor, för luzernmjöl (råproteinhalt 11,5—
13,4 procent) 23 kronor, för luzernmjöl (råproteinhalt 11,4 procent och därunder)
14 kronor, för fälttorkat hömjöl 14 kronor, för maltgroddar 19 kronor,
för fodersirap (klass III) 23 kronor, för melass 16 kronor, för sockersnitsel
och torkad betmassa 30 kronor, för våt betmassa 1 krona, för ensilerad betmassa
2 kronor, för hetfor inom södra och mellersta Sverige 23 kronor och
inom norra Sverige 23 kronor 50 öre samt för vetefodermjöl 22 kronor. Till
samtliga nu angivna priser, vilka avse leverans å viss angiven plats (tariffhamn,
kvarnplats etc.), komma tillägg för transport av varan från leveransorten
till den ort, där varan avhämtas av köparen.

Konstgödsel. Priserna på konstgödselmedel vid försäljning till förbrukare
framgå av följande sammanställning.

		Kronor per deciton
2:a	tilldelnings- oerioden	3:e tilldelnings-perioden
24--	per	kontant	24-75 21-—	per kontant > >
24 —	»	>	24 75	>		>
25-25	T>	>	26-—	>		>
23-50	T>	>	24-10	>		>
22-50	>	»	23-10	>		>
/ 24-25	>	*/s 1944	25-20	>	1/6	19441
\24-75		Ve 1944	25-85	>	Vn	1944f
119-40		>/a 1944	2015	>	Ve	1944\
\ 19-80	1	Ve 1944	2070	>	Vn	1944)
\| 6 25	»	Vs 1944	6-50		Ve	19441
1 6-40	»	Ve 1944	6*7 0	>	V»	19441
114*75	)	Vs 1944	15-30	>	Ve	1944\
\ 15-05	J	Ve 1944	15-70	»	V/11	1944 J
113-25	T>	*/s 1944	13-80	>	Ve	19441
113-55	>	Ve 1944	14-20	>	Vn	19441
113-	»	Vs 1944	1345	>	Ve	19441
\13-30	>	Ve 1944	13-80	)	•lii	19441
119-30	>	Vs 1944	19-90	>	Ve	19441
\l9-70	>	Ve 1944	20-40	>	Vn	1944)''

Varuslag

Priset avser leverans
banfritt å
följande plats

Kalksalpeter.....

Chilesalpeter.....

Kalkkväve, 18 % ..
Kalkkväve, 20 % ..
Ammoniumsulfat.
Ljungasalpeter ...

Kali, 50%........

| Kali, 40 %.................

t Kainit....................

j Superfosfat, 15 % ..........

i Superfosfat, 13—14% ......

i Thomasfosfat..............

Potatis- och rotfruktsgödsel

tariffhamn

Svart vik-Alby

Ljungaverk

tariffhamn

fabrikshamn

Domnarvet

tariffhamn

Potatis. Jämlikt bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen
uppdragit åt Svenska spannmålsaktiebolaget att till vissa garantipriser
under april 1944 inköpa all från odlare samt från personer eller företag,
vilka yrkesmässigt idka handel med potatis, före den 15 mars 1944 hembjuden
potatis, som uppfyller vissa kvalitetsfordringar. För matpotatis utgör
garantipriset inom Skåne och Blekinge 11 öre per kilogram. I övriga delar av
landet varierar garantipriset mellan 12 och 15 öre per kilogram. För fabriksoch
foderpotatis är garantipriset inom hela riket 10 öre per kilogram. Pri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 39

set gäller inklusive emballage fritt av spannmålsbolaget anvisat uppsamlingsställe.

Kungl. Majit har för tillverkningsåret 1943/44 fastställt de priser, som tillverkare
av potatisstärkelse eller brännvin har att vid inköp av potatis av för
fabriksändamål normal kvalitet erlägga till leverantören, till under tiden från
kampanjens början till och med den 31 oktober 1943 28 öre, under tiden 1
november—31 december 1943 29 öre, under tiden 1—31 januari 1944 30 öre
och under tiden 1 februari 1944 till kampanjens slut 31 öre, allt räknat per
stärkelseprocent och hektoliter fritt fabrik.

Priser på jordbrukets produkter under regleringsåret 1944/45 m. m.

Grunderna för prissättningen under regleringsåret 1943/44.

1942 års jordbrukskommitté har i sin förut omförmälda skrivelse erinrat,
att kommittén våren 1943 avgivit utlåtande angående grunderna för prissättningen
å jordbrukets produkter under regleringsåret 1943/44, samt att
det i utlåtandet förordade systemet sedermera antagits av statsmakterna.
Kommittén har vidare lämnat följande redogörelse för den huvudsakliga
innebörden av nämnda system.

Till grund för prissättningen lades en genom jordbrukskommittén upprättad
kalkyl rörande'' jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret
1942/43, varvid man utgick från att prissättningen skulle baseras på den
produktions- och kostnadsvolym, som enligt kalkylen framräknats för sistnämnda
regleringsår. Anledningen härtill var, att man för år 1943/44 räknade
med i stort sett samma produktions- och kostnadsvolym som under år
1942/43. Prisbeslutet våren 1943 innebar, alt de då rådande priserna å jordbruksprodukter
i stort sett skulle bibehållas oförändrade, såvida ej produktions-
och kostnadsbetingelsema skulle utveckla sig på ett sådant sätt, att
för jordbruket i dess helhet komme att enligt de fastslagna grunderna för
beräkningssättet uppstå ett kalkylmässigt över- eller underskott, motsvarande
mer än 4 procent av jordbrukets samlade inkomster enligt den uppgjorda
inkomst- och kostnadskalkylen. Med en beräknad inkomst för jordbruket
av i runt tal 1 800 000 000 kronor skulle alltså en variation av omkring
70 000 000 kronor få äga rum ulan att förändring i prisläget skulle komma
till stånd. Vid en större förändring än den nu sagda skulle däremot justering
äga rum på sådant sätt, att marginalen nedbringades till 70 000 000
kronor, varvid justeringen i princip borde i första hand gå ut över de grenar
av produktionen, som mest föranlett över- eller underskottet.

För att utröna, huruvida anledning funnes att tillämpa 4-procentregeln,
skulle omprövning av vårpriserna äga rum så snart statistiskt material förclåge
för beräkning av skörderesultatet, d. v. s. i augusti 1943. Till ledning
härför skulle vid sistnämnda tidpunkt uppgöras en prognos beträffande såväl
inkomsterna som kostnaderna under regleringsåret 1943/44. Därest det
av denna prognos skulle framgå, att justeringar borde komma till stånd,
borde dessa ej ske efter ren t mekaniska synpunkt er utan hänsyn tagas även
till försörjningssyn punk ler m. m. Örn det i augusti 1943 ej befunnes lämpligt
alt binda priserna för hela året, vilket syntes bliva beroende av med
vilken säkerhet man ansåge sig kunna bedöma skördens storlek, borde en

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

omräkning av den i augusti 1943 gjorda inkomst- och kostnadskalkylen
äga rum omkring den 1 januari 1944 och omkring den 1 maj 1944. Visade
någon av dessa omräkningar över- eller underskott av mer än 70 000 000
kronor, borde justering av priserna äga rum med tillämpning av 4-procentregeln.

Det förutsattes slutligen, att det av försörjningspolitiska eller andra skäl
kunde bliva erforderligt att vidtaga vissa smärre justeringar i priserna, även
om över- eller underskottet vore mindre än 70 000 000 kronor. Dylika justeringar
borde dock avvägas så att relationen mellan utgifter och inkomster i
kalkylen förbleve oförändrad.

Inkomst- oell kostnadskalkyl för rcglcringsåret 1944/45.

Det system för prissättningen å jordbrukets produkter, som tillämpats under
innevarande regleringsår, har jordbrukskommittén föreslagit skola i sina
huvuddrag komma till användning även under nästa regleringsår. Sålunda syntes
det kommittén lämpligt, att priserna å jordbruksprodukter för regleringsåret
1944/45 i princip fastställdes redan innevarande vår på basis av gjorda
kalkyler rörande jordbrukets inkomster och kostnader under sagda regleringsår,
och att därefter eventuella justeringar i priserna skulle vidtagas hösten
1944 på basis av en då gjord omräkning av inkomst- och kostnadskalkylen. I
enlighet därmed hade en kalkyl rörande jordbrukets inkomster och kostnader
uppgjorts för regleringsåret 1944/45. Kalkylen, vilken i sitt slutliga skick redovisats
i bilaga 1, har upprättats av en särskild delegation, bestående av organisationschefen
i Kooperativa förbundet, fil. lic. M. Bonow, direktören i Sveriges
lantbruksförbund A. H. Stensgård, chefen för livsmedelskommissionens
juridiska sektion, hovrättsrådet Olof Söderström, och överdirektören G. Ytterborn.

Beträffande principerna för kalkylen har jordbrukskommittén anfört följande.

Kalkylen är uppgjord enligt i huvudsak samma grunder som tidigare använts
vid upprättande av kalkyler över jordbrukets inkomster och kostnader.
Anmärkas bör dock att, under det man våren 1943 till grund för prissättningen
för regleringsåret 1943/44 lade den produktionsvolym, som preliminärt
framräknats för regleringsåret 1942/43, man i den nu föreliggande
kalkylen av olika skäl i stället baserat inkomstberäkningarna på den produktionsvolym,
som ansetts motsvara en på visst sätt uppskattad »normalskörd»
för år 1944. Priserna ha i enlighet med tidigare tillämpade principer
såväl å inkomst- som å kostnadssidan upptagits till de priser, som gällt
under det löpande regleringsåret. Från denna princip har dock vid upprättandet
av den nu föreliggande kalkylen för regleringsåret 1944/45 gjorts det
undantaget, att priserna å vårraps, vitsenap, vallmo och oljelin upptagits
ej till de garantipriser, som faktiskt gällt under innevarande regleringsår,
utan till de garantipriser, som livsmedelskommissionen hos Kungl. Maj:t föreslagit
för nästa regleringsår.

Rörande innebörden och resultaten av inkomst- och kostnadskalkylen torde
här böra återgivas följande.

Vid beräkningen av jordbrukets inkomster har delegationen, i vad angår
den vegetabiliska produktionen, utgått från dels de vid arealinventeringen

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

per den 20 oktober 1943 för olika grödor angivna arealerna, dels vissa beräknade
hektarskördar, vilka under nu rådande produktionsbetingelser ansetts
motsvara medelmåttig skörd. Vid beräkningen av dessa hektarskördar
ha såväl de observerade skördarna under åren 1942 och 1943 som de för
dessa år redovisade så kallade allmänna skördeomdömena tjänat till ledning.
De i kalkylen begagnade »normalskördarna» framgå av följande sammanställning,
i vilken till jämförelse intagits även de observerade skördarna per
hektar 1942 och 1943, medelskörden 1931—1940 samt de båda förstnämnda
årens skördesiffror omräknade efter skördesiffran 3,0.

Gröda	Föreslagen normal- skörd	Observerad skörd	D:o omräknad efter skördesiffran 3 0
1942	1943	1931—1940	1942	'' 1943
Höstvete..........	2 300	1780	2 350	2 350	2 225	2 203
Vårvete...........	1700	1 580	1 470	1 820	1634	1764
Höstråg...........	1800	1820	1830	1880	1761	1893
Vårråg............	1100	1 120	1060	1 340	1244	1325
Korn.............	2 000	1970	2 050	2 020	1 970	2 050
Havre............	1600	1550	1460	1800	1 603	1685
Blandsäd.........	1900	1900	1770	2 130	1839	1967
Ärter.............	1500	1540	1250	1510	1540	1500
Potatis...........	14 000	12 950	15 010	14 290	13 875	14 526
Sockerbetor .......	35 000	32 540	36 990	35 330	34 864	84 678
Foderrotfrukter . ..	36 000	33 760	36 180	37 670	34 924	37 428
Hö från odlad jord	3100	3 000	2 620	j 3 480	3103	3 141

Med utgångspunkt från de förut angivna hektarskördarna samt arealinventeringens
uppgifter rörande höstsådden och den planerade vårsådden har den
vegetabiliska produktionen beräknats. Kvantiteten vete och råg till avsalu
och löneförmalning har erhållits genom att från den beräknade totalskörden
draga lagringsförluster, avrens och utsäde. Vid beräkningen av kvantiteten
korn till avsalu har antagits, att utfodringsförbudet kommer att upphävas
samt att inblandningen av korn vid brödsädsförmalningen kommer att väsentligt
begränsas. Av havre ha i inkomstkalkylen upptagits endast dels de
kvantiteter, som beräknats åtgå för framställning av havregryn, dels försäljning
till armén och åkerier samt förbrukningen i samband med skogskörsler.
Likaså ha av hö och halm endast förbrukningen inom armén och åkerierna
samt vid skogskörsler upptagits. I fråga örn matpotatis har antagits en fortsatt
nedgång i förbrukningen från 1 000 000 ton år 1942/43 och 950 000 ton
år 1943/44 till 900 000 ton år 1944/45. Kvantiteten sockerbetor har beräknats
under antagande av en i förhållande till föregående år oförändrad areal,
d. v. s. cirka 50 000 hektar. Vid den efter kalkylens fullbordande träffade
uppgörelsen angående sockerbetsodlingen har emellertid förutsatts en socker -betsareal av cirka 53 000 hektar, varjämte vissa möjligheter lämnats öppna
för en utvidgning av arealen därutöver. Med hänsyn härtill borde rätteligen
kalkylen på denna punkt lia omarbetats. Då det emellertid tills vidare icke
varit möjligt att med något så när tillfredsställande sannolikhet utröna, vilka
återverkningar en dylik utvidgning av sockerbetsarealen i förhållande till de
här gjorda antagandena kan erhålla i fråga örn odlingen av andra grödor,
främst brödsäd och oljeväxter, har den ursprungligen antagna siffran för
sockerbetsarealen måst bibehållas. Kvantiteterna olje- och spånadsväxter ha
beräknats med ledning av arealinventeringen och vissa antagna hektarskördar.

Kuntjl. Majlis proposition nr 253.

Till utgångspunkt för beräkningen av värdet av den för 1944/45 kalkylerade
vegetabiliska produktionen bär för alla grödor med undantag av oljeväxterna
tagits det år 1943/44 rådande prisläget. För brödsäd har härvid räknats
med det för spannmål av normalkvalitet angivna årsmedelpriset. För
vårvete har dock gjorts tillägg för proteinhalt med en krona per deciton;
däremot bär den på våren 1943 beslutade höjningen av vårvetetillägget med
en krona per deciton icke medtagits. Beträffande oljeväxter lia de av livsmedelskommissionen
föreslagna priserna på oljeväxter av 1944 års skörd
lagts lill grund för beräkningen.

Vid beräkningen av mjölkproduktionens storlek under år 1944/45 har en
omarbetad kalkyl över innevarande års produktion tagits såsom utgångspunkt.
Härvid har för år 1943/44 räknats med en mjölkinvägning av 3 035 000
ton och en total mjölkproduktion av 4 155 000 ton. Då samtidigt medelkoantalet
för året angivits till 1 770 000 kor, motsvarar den sistnämnda kvantiteten
en mjölkproduktion av 2 347 kilogram per ko.

Den för 1944/45 utförda beräkningen av mjölkproduktionens storlek grundar
sig på vissa antaganden rörande utvecklingen av dels koanlalet, dels
mjölkproduktionen per ko. Beträffande koantalet har delegationen antagit,
att ingen ytterligare ökning utöver det per den 15 september 1944 beräknade
antalet är att vänta. Då antalet under innevarande år beräknats stiga med
30 000 kor, innebär detta antagande, att medelkoantalet år 1944/45 med
15''000 kor kommer att överstiga det genomsnittliga antalet år 1943/44. Att
ingen ytterligare ökning beräknats, sammanhänger bland annat med det förhållandet,
att de under krigsåren företagna arealinventeringarna och husdjursräkningarna
befunnits vara mindre fullständiga än 1937 års allmänna
jordbruksräkning. Det i kalkylen begagnade koantalet för 1943/44 torde därför
vara för lågt och en med ledning av detsamma beräknad ytterligare ökning
skulle därför sannolikt bliva missvisande. I fråga om mjölkproduktionen
per ko bär däremot en fortsatt ökning med något över 2 procent antagits.
Beträffande den antagna siffran teir mjölkproduktionen per ko, 2 400
kilogram, bör för övrigt erinras örn vad som nyss sagts beträffande beräkningen
av koantalct. Örn detta i verkligheten är högre än delegationen i kalkylen
räknat med, innebär detta att den antagna produktionen per ko såväl
för tidigare krigsår som för 1944/45 är i motsvarande mån för högt angiven.
Vid en jämförelse mellan de för 1944/45 respektive 1938/39 beräknade kvantiteterna
mjölk per ko måste hänsyn tagas till nu berörda förhållanden.

I fråga örn jordbrukets inkomster av mjölken må ytterligare framhållas,
att den genom gräddransoneringens upphävande inträffade ökningen av
gräddförsäljningen medför en avsevärd höjning av den vid denna försäljning
utvunna merinkomsten. Å andra sidan har hänsyn tagits till att en höjning
av ostens fetthalt kan bliva möjlig under produktionsåret 1944/45, varigenom
tillskottet av skummjölk vid ostproduktionen sjunker.

Vid beräkningen av slakten av storboskap har hänsyn tagits till att en ytterligare
tillväxt av koanlalet icke beräknas äga runi. Beträffande fläskproduktionen
har betäckningsstatistiken för tiden augusti 1943—januari 1944
tagits till utgångspunkt. I övrigt har prognosen för slakten huvudsakligen
utarbetats med ledning av kalkylen över 1943/44 års köttproduktion.

I fråga örn äggproduktionen har en helt ny beräkning utförts. Denna grundar
sig på en undersökning av hönsantalets förändringar samt en uppskattning
av produktionen per höns. Den på detta sätt framräknade totalproduktionen
av ägg har därefter med ledning av uppgiften i hönsräkningarna fördelats
på jordbrukare och andra äggproducenter. I samband med denna undersökning
av äggproduktionen ha även jordbrukarnas inkomster av slaktfjäderfä
beräkna! s.

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

I fråga om kreaturantal och varuförråd lia några mera betydande förändringar
under produktionsåret icke antagits inträffa, vilket sammanhänger
med kalkylens karaktär av normalkalkyl.

Nya undersökningar lia utförts rörande jordbrukets inkomster av skogskörsler
och trädgårdsväxter. De härvid erhållna resultaten lia emellertid redovisats
skilda från kalkylen i övrigt och lia icke medtagits vid beräkningen
av inkomstöverskottet.

Beräkningen av jordbrukets kostnader grundar sig på det vid beräkningstillfället
rådande pris- och löneläget. Kalkylen är i huvudsak utförd efter
samma grunder som tidigare, bortsett från beräkningen av kostnaderna för
traktorer, som kompletterats och justerats med ledning av nytt material från
jordbrukstekniska föreningen, samt arbetskostnaderna. Beträffande de sistnämnda
har en undersökning utförts rörande verkningarna av den förskjutning
mellan olika löneformer, som ägt rum under senare år. Härvid har en ny
löneindex framräknats, vilken sedan tillämpats på det tidigare för basåret
beräknade arbetskostnadsbeloppet.

Enligt beräkningarna kunna jordbrukets inkomster exklusive inkomsterna
av köksväxter och skogskörslor men med hänsyn tagen till förändringarna i
kreaturskapital och varuförråd väntas stiga från I 362,0 miljoner kronor år
1938/39 till 2 017,6 miljoner kronor år 1944/45 eller med 48,1 procent. Samtidigt
beräknas kostnaderna ökas från 1 452,9 miljoner kronor år 1938/39 till
2 039,1 miljoner kronor år 1944/45 eller med 40,3 procent. Under de antagna
förutsättningarna beträffande produktionens storlek och vid oförändrade
priser och löner skulle sålunda inkomstökningen sedan basåret 1938/39 med

106,7 miljoner kronor

(2 017,6 —

1 362,0 x 140,3

Teo

överstiga det för täck -

ning av kostnadsökningen erforderliga beloppet.

Utlåtande av 1942 års jordbrukskonnnitté.

Jordbrukskommittén har erinrat att, därest för regleringsåret 1944/45 tilllämpades
samma grunder som för regleringsåret 1943/44, prissättningen för
regleringsåret 1944/45 skulle avvägas så, att index (med 1938/39 som bas)
för inkomster och kostnader i den nu uppgjorda jordbrukskalkylen vägde
jämnt. Detta innebure, att inkomsterna vöre cirka 106 000 000 kronor högre
än vad som erfordrades för att täckning av den beräknade kostnadsökningen
sedan basåret (1938/39) skulle erhållas. Den avsedda indexutjämningen
kunde åstadkommas antingen genom enbart en sänkning av priserna på
jordbrukets produkter, motsvarande nämnda belopp, eller genom att enbart
en motsvarande kostnadsökning inträdde eller genom en kombination av
dessa båda faktorer. Kommittén har härom vidare yttrat följande.

Då det gäller alt avgöra, hur indexutjämningen skall ske, bör till en början
beaktas, att försörjningsläget under senaste året förbättrats. Enligt vad
kommittén har sig bekant hav livsmedelskommissionen för avsikt att för
avhjälpande av vissa avsättningssvårigheter beträffande exempelvis en del
slaktdjursprodukter föreslå vissa mindre prisjusteringar å sådana produkter,
företrädesvis å vissa slag av organ och inälvor, att träda i kraft redan våren
1944. Under reglcringsåret 1944/45 torde man, om icke särskilda förhållanden
inträda, kunna vänta en fortsatt gynnsam utveckling av försörjningsläget.
Med hänsyn härtill har från kommissionens sida framhållits angelägenheten
av ali priserna å jordbruksprodukter för nästa reglcringsår justeras

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

nedåt i den män så kan anses nödvändigt för undvikande av avsättningssvårigheter
eller av liknande skäl. Å andra sidan har inom kommittén uppgivits,
att kommissionen överväger viss nedsättning av priset på superfosfat.

Vad därefter gällde det inkomstöverskott, som kunde kvarstå att utjämna
efter det prisjusteringar av nyss nämnt slag vidtagits, har jordbrukskommittén
erinrat om det uttalande, som av jordbruksutskottet vid 1943 års riksdag
gjordes med anledning av motioner örn att vid fastställandet av direktiven för
prissättningen å jordbrukets produkter inkomsterna för jordbruket måtte beräknas
så, att timlönen för den inom jordbruket sysselsatta arbetskraften
kunde höjas till samma nivå som gällde för grovarbete å landsbygden. 1
detta uttalande anfördes, att utskottet för sin del hyste den uppfattningen att
reallönen för jordbruksarbetarna borde vara jämställd med reallönen för
andra grovarbetare å landsbygden. Med hänsyn till det beslutade prisstoppet
syntes det emellertid knappast vara möjligt att i dåvarande läge genomföra
en sådan lönereglering. Utskottet, som uppmärksammat de betydande svårigheterna
för jordbruket att erhålla erforderlig arbetskraft till avtalsenliga löner,
ansåge sig i detta sammanhang endast kunna framhålla önskvärdheten
av att jordbruksarbetarnas levnadsstandard snarast möjligt måtte kunna
bringas i nivå med andra jämförliga folkgruppers. Mot detta utskottets uttalande
gjordes ej någon erinran vid frågans behandling i riksdagen.

Jordbrukskommittén har i anslutning härtill anfört.

Vid behandlingen av den nu föreliggande frågan inom kommittén har från
olika håll anförts att, i den mån vid den omräkning av kalkylen, som skall
äga rum i augusti 1944, ett inkomstöverskott kvarstår efter vidtagande av
sådana prissänkningar som förut nämnts, detta inkomstöverskott bör få utjämnas
genom en däremot svarande höjning av arbetskostnadsposten i kalkylen.
En utjämning på sådant sätt har dock härvid ej ifrågasatts med mer
än högst det belopp, vartill inkomstöverskottet uppgår i den nu föreliggande
kalkylen. Av nämnda uttalanden har även framgått, att bakom desamma lig
ger en avsikt att medverka till en sådan höjning av lantarbetarlönen och därmed
arbetsersättningen åt framför allt de mindre jordbrukarna, att den avsedda
utjämningen verkligen kommer till stånd. Det har även hänvisats till
att jordbrukets arbetskraft åtnjuter väsentligt lägre arbetsinkomst än arbetskraften
inom andra näringsgrenar och till att den lönejustering som ifrågasättes,
i stort sett ej går längre än att jordbrukets arbetskraft i reda pengar
räknat skulle erhålla samma kompensation, som kommit arbetarna i flertalet
andra yrkesgrupper till del under tiden efter krigsutbrottet. Med hänsyn tilt
vad sålunda förekommit anser kommittén, som helt delar den av jordbruksutskottet
uttalade uppfattningen örn önskvärdheten av en snar förbättring av
levnadsstandarden för den inom jordbruket sysselsatta arbetskraften, att det
nu beräknade inkomstöverskottet ej bör nu användas för annan nedsättning
av priserna å jordbruksprodukter än förut angivits eller för minskning av
statsverkets kostnader för jordbruksregleringen utan i stället bör reserveras
för den utjämning som blir resultatet av sådan ökning av arbetskostnaderna*
som på sätt nyss nämnts kan förväntas komma till stånd.

I enlighet med det anförda har jordbrukskommittén föreslagit, att vid bestämmandet
våren 1944 av priserna å jordbruksprodukter för nästkommande
regleringsår endast sådana nedsättningar borde göras av de nu gällande

Kungl. Maj:ts proposition nr 233.

priserna, sorn kunde anses erforderliga för att främja avsättningen eller av
liknande skäl, samt att återstoden av det nu beräknade inkomstöverskottet
borde reserveras för mötande av en väntad ökning av jordbrukets arbetskostnader.
I augusti 1944 borde därefter enligt kommitténs förslag omräkning
av kalkylen äga rum på basis av då föreliggande förhållanden. Skulle vid
denna omräkning befinnas, att även efter nyss avsedda prissänkningar ett
inkomstöverskott kvarstode, som vore större än inkomstöverskottet enligt
den nu uppgjorda kalkylen, borde det Överskjutande beloppet utjämnas genom
sänkning av priserna å jordbruksprodukter eller höjning av priserna å
statssubventionerade jordbruksförnödenheter, under det att återstoden borde
utjämnas genom en motsvarande höjning av den å kostnadssidan ingående
posten för arbetskostnader. Därest vid nämnda omräkning ett inkomstöverskott
skulle uppstå, som vore lika med eller mindre än inkomstöverskottet
enligt den nu föreliggande kalkylen, borde det uppkomna överskottet få utjämnas
genom en mot överskottet svarande höjning av posten för arbetskostnader.
Skulle åter enligt den omräknade kalkylen underskott uppstå, borde
detta underskott bäras av jordbruket intill ett underskott, motsvarande 4
procent å jordbrukets samlade inkomster enligt kalkylen, eller i runt tal
80 000 000 kronor. Skulle underskottet åter bliva större än nu nämnts, borde
justering äga rum på sådant sätt, att underskottet nedbringades till 4 procent
av de samlade inkomsterna. Visade kalkylen underskott borde någon höjning
av den å kostnadssidan ingående posten för arbetskostnader ej ske på grund
av skedd eller förväntad ökning av lantarbetarlönen.

Jordbrukskommittén har erinrat, att jämlikt de våren 1943 fastställda riktlinjerna
för prissättningen å jordbruksprodukter under innevarande regleringsår
en omräkning av den i augusti 1943 uppgjorda kalkylen ägt rum i
januari 1944 och en ytterligare sådan omräkning skulle vidtagas i maj 1944.
Det syntes kommittén icke nödvändigt, att man redan nu toge ställning till
frågan, huruvida motsvarande omräkningar borde vidtagas även av kalkylerna
för nästa regleringsår, utan denna fråga torde böra upptagas först
då man prövade augustikalkylen.

I samband med avlålande av skrivelsen den G mars 1944 avgåvo jordbrukskommitténs
ordförande landshövdingen B. G. Hj. Hammarskjöld samt dess
ledamöter, docenten E. F. Lundberg och professorn B. G. Ohlin särskilda
yttranden.

Kommitténs ordförande framhöll, att han biträtt kommitténs beslut under
förutsättning dels att en minskning av statsverkets kostnader för jordbruksregleringcn
icke ansåges ur allmänna synpunker vara mer angelägen än en
motsvarande förbättring av arbetsinkomsten inom jordbruket, dels ock att den
förordade förbättringen av jordbrukets arbetsinkomst, i den mån den ansåges
icke falla inom ramen för den allmänna pris- och penningpolitiken, icke ett
annat år borde få föranleda höjda produktpriser för jordbruket.

Enligt docenten Lundbergs uppfattning strede en rekommendation av den
ari kommitténs majoritet lämnade mot det allmänna pris- och penningpolitiska
program, som uppställts av statsmakterna ali gidia under krigstiden. En

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

i och för sig belijärtansvärd höjning av lantarbetarlönerna borde inrymmas
inom den inkomstram, som bestämdes av fortsatt tillämpande av den s. k.
4-procentregeln med insättande i kalkylen liksom tidigare av för närvarande
gällande priser och arbetskostnader.

Professorn Ohlin förmenade, att vid dispositionen av det för produktionsåret
1944/45 framräknade inkomstöverskottet hänsyn borde tagas ej blott
till en viss höjning av arbetskostnaderna utan även bl. a. till att det mindre
jordbrukets inkomstläge borde förbättras genom kompletterande åtgärder,
eftersom detta vore en förutsättning för en anpassning av inkomststandarden
inom jordbruket till en med andra folkgruppers inkomstförhållanden likvärdig
nivå.

Förslag av statens livsmedelskommission.

Livsmedelskommissionen — som under hand erhållit del av 1942 års jordbrukskommittés
utlåtande rörande metoderna för prissättningen på jordbrukets
produkter under regleringsåret 1944/45 — har i sin skrivelse den 14
mars 1944 förklarat sig dela jordbrukskommitténs uppfattning, att den under
regleringsåret 1943/44 tillämpade metoden med vårprissättning borde
bibehållas även under regleringsåret 1944/45 och att prissättningen även i
övrigt borde ske enligt i huvudsak samma system, som tillämpats under innevarande
regleringsår. I enlighet härmed syntes den nu upprättade kalkylen
rörande jordbrukets inkomster och kostnader under regleringsåret 1944/45
böra ligga till grund för fastställandet våren 1944 av priser på jordbruksprodukter
för sagda regleringsår. Vidare borde eventuella justeringar av priserna
vidtagas hösten 1944 på basis av en i början av augusti gjord omräkning av
inkomst- och kostnadskalkylen med ledning av då kända förhållanden. Huruvida
motsvarande omräkning av kalkylen borde vidtagas jämväl senare
under loppet av regleringsåret i syfte att undersöka, örn förutsättningar förelåge
för ytterligare justering, borde enligt livsmedelskommissionens uppfattning,
på sätt jordbrukskommittén förordat, prövas i samband med behandling
av augustikalkylen.

Inom kommissionens kansli har utarbetats en promemoria rörande de prisjusteringar,
som kunde anses nödvändiga för att främja avsättningen av jordbrukets
produkter eller av liknande skäl. I denna promemoria, vilken förelagts
kommissionens råd, lia följande prissänkningar föreslagits:

1) en sänkning av kornpriset nied 1 öre per kilogram, därest försörjningsläget
beträffande brödspannmål i höst bedömdes så gynnsamt, att utfodringsförbudet
för korn ansåges kunna upphävas,

2) en sänkning av höpriset med 1,5 öre per kilogram i förhållande till nu
gällande höpris, därest höskörden i höst bleve av i stort sett normal storleksordning,

3) en sänkning av garantipriset på matärter med 8 öre per kilogram,

4) en sänkning av garantipriserna på potatis enligt två alternativ innebärande,
det ena att ett garantipris för all potatis, oberoende av odlingsplatsen,
av 9 öre per kilogram för osorterad och 10 öre per kilogram för sorterad

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

vara skulle fastställas, och det andra att särskilda garantipriser för fabrikspotatis
och matpotatis skulle fastställas, utgörande för fabrikspotatis 9 öre
per kilogram i hela landet och för matpotatis, sorterad vara, 10 öre per kilogram
i Skåne och Blekinge och 11 öre per kilogram i övriga Sverige,

5) en sänkning av priserna på kött av får och lamm med i genomsnitt 20
öre per kilogram, vilken sänkning skulle koncentreras till de bättre kvalitetsklasserna,

6) en sänkning av priset på hästkött med 10 öre per kilogram,

7) en sänkning av priset på kött av svin, vägande 100 kilogram och däröver,
med 10 öre per kilogram och av priset på suggfläsk med 15 öre per kilogram,
samt

8) en sänkning av priserna på organ och inälvor, tarmar och slakterifett
med varierande belopp.

De under 7) och 8) upptagna sänkningarna borde enligt promemorian till
viss del genomföras redan på våren 1944.

De inkomstminskningar för jordbruket, som skulle bliva följden av förutnämnda
prisnedsättningar, framgå av följande uppställning.

Varuslag Miljoner kronor

Korn...................................... 0,85

Hö ....................''................... 1,20

Matärter .................................. 2,20

Matpotatis ................................ 4,50

Får och lamm ......... 0,75

Häst ...................................... 0,80

Fläsk (svin vägande minst 100 kilogram) ...... 2,25

Suggfläsk.................................. 1,78

Organ och inälvor.......................... 5,33

Tarmar .................................. 3,75

Matnyttigt slakterifett ...................... 3,11

Tekniskt slakterifett ........................ 0,97

Summa 27,55

Livsmedelskommissionen har framhållit, att några mera betydelsefulla erinringar
i kommissionens råd icke gjorts mot de föreslagna prissänkningarna.
Flertalet jordbruksrepresentanter hade biträtt ett av ordföranden i Sveriges
lantbruksförbunds styrelse, godsägaren Gösta Liedberg, avfattat yttrande till
rådets protokoll, enligt vilket rådet funne kommissionens synpunkter vara i
stort sett väl avvägda men ansett att det slutliga ställningstagandet borde, i
den mån det kunde ske utan att rubba principen för vårprissättning, bero
på utvecklingen och sålunda äga rum längre fram, då läget bättre kunde
överblickas.

Med anledning av yttrandet av jordbruksrepresentanter inom livsmedelskommissionens
råd har kommissionen erinrat om, att slutgiltigt ställningstagande
till garantipriserna för potatis och matärter måste tågås redan i vår
och att enligt principen för vårprissältning priser på korn och hö jämväl
borde bestämmas på våren, ävensom tillagt, att den bedömning av försörjningsläget
under regleringsåret 1944/45, som legat till grund för prissänk -

Kungl. Majus proposition nr 253.

ningsförslagen, skett mot bakgrunden av den gynnsamma utveckling av produktionen,
som ägt rum under regleringsåret 1943/44 och som i den uppgjorda
inkomst- och kostnadskalkylen antagits skola fortsätta jämväl under
regleringsåret 1944/45. Därest försörjningsläget till följd av förhållanden,
som icke då kunde överblickas, skulle utveckla sig i ogynnsam riktning, borde
givetvis en omprövning av förslagen ske i den mån detta läte sig göra utan
frångående av principen för vårprissättning. Detsamma måste bliva förhållandet,
därest läget visade sig bliva bättre än antagits, eller därest de föreslagna
prissänkningarna visade sig otillräckliga ur avsättningssynpunkt. 1
dylikt fall kunde ytterligare prissänkningar bliva erforderliga för alt främja
avsättningen.

Livsmedelskommissionen har anmärkt, att i promemorian även diskuterats
en viss jämkning av grunderna för det nu utgående producentbidraget, samt
därom anfört följande.

Denna jämkning har motiverats nied att kostnaderna för utbetalande av
procentbidrag visat sig bliva ej oväsentligt högre än det anslag, som 1943
års riksdag beviljade för ändamålet. Kostnadsökningen beror lill ett belopp av
cirka 5 000 000 kronor på att man vid beräkning av den ekonomiska effekten
av de ändringar i bestämmelserna om producentbidrag, som då föreslogos
och som genomfördes från och med den 1 juli 1943, ej hade ett tillräckligt
statistiskt material att utgå ifrån. Kommissionen har ansett sig böra redan
på detta stadium omförmäla denna felräkning, eftersom jordbruket därigenom
erhållit en ursprungligen ej avsedd inkomstökning av 5 000 000 kronor, vilken
inkomstökning belastar budgeten med ett motsvarande belopp. I detta sammanhang
anser sig kommissionen böra meddela att, om grunderna för producenlbidraget
bibehållas oförändrade, anslagsbehovet för delta ändamål kommer
att för nästa regleringsår stiga från vid 1943 års riksdag beviljade
31 700 000 kronor till 46 000 000 kronor, eller med i runt tal 14 000 000
kronor. Vad som av denna ökning icke är att hänföra till nyssnämnda felräkning
beror på den ökning i de mindre producenternas mjölkleveranser som
ägt rum under innevarande år och som kan förväntas fortsätta under nästa
regleringsår. Därest statsmakterna skulle finna, alt ett så högt belopp som
46 000 000 kronor av statsfinansiella skäl icke bör beviljas till producentbidrag,
vill kommissionen föreslå, att den besparing, som må anses böra komma
till stånd, i anslutning till den omläggning av bidragsanordningen, som skedde
vid 1943 års riksdag, åstadkommes på det sätt, att bidraget nedsättes för de
största av de mjölkproducenter, som nu komma i åtnjutande av bidrag. Den
närmare utformningen av de jämkningar i bidragsgrunderna, som måste
bliva följden härav, torde, sedan Kungl. Maj:t tagit ståndpunkt till principfrågan,
få utformas i samband med att kommissionen avger förslag beträffande
det tekniska regleringssystemet under nästa regleringsår.

Inom kommissionens råd lia betänkligheter framförts mot alt i nuvarande
läge genomföra en sådan reduktion av anslaget till producentbidrag, som nyss
diskuterats. Kommissionen förstår dessa betänkligheter men anser sig samtidigt
böra framhålla att, om de av jordbrukskommittén föreslagna riktlinjerna
för indexutjämningen godtages, de mindre jordbrukarna få sin ställning förförbättrad
i ungefär samma grad som lantarbetarna. Den av kommittén
väntade ökningen av kostnaderna för jordbrukets arbetskraft håres nämligen
i realiteten endast av de jordbrukare som driva sitt jordbruk med lejd arbetskraft.
I detta sammanhang torde därjämte böra nämnas, dels att det belopp,
som de mindre jordbrukarna under nästa regleringsår tillföras i producent -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

bidrag, även efter nämnda reduktion skulle komma att bliva över 8 000 000
kronor större än det vid 1943 års riksdag beviljade anslaget, dels att kommissionen
utgått ifrån att även för nästkommande regleringsår ett anslag av
9 000 000 kronor skall ställas till förfogande till utbetalande av s. k. differentieringsbidrag.

Enligt promemorian borde nu gällande priser på superfosfat sänkas med
3 kronor per deciton. Detta förslag hade icke mött någon erinran inom kommissionens
råd. Ifrågavarande sänkning medförde en minskning av jordbrukets
kostnader för konstgödsel med 7 500 000 kronor, vilket i den nu uppgjorda
kalkylen motsvarade en ökning av det inkomstmässiga inkomstöverskottet
med omkring 6 800 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har erinrat, att enligt den av jordbrukskommittén
granskade kalkylen med däri senast vidtagna justeringar det belopp, vartill
prissänkningar jämte eventuella kostnadsökningar måste uppgå för att den
avsedda indexutjämningen skulle komma till stånd, utgjorde 106 700 000
kronor. Detta inkomstöverskott ökades emellertid genom den föreslagna prissänkningen
å superfosfat med 6 800 000 kronor. Ytterligare påverkades inkomstöverskottet
av de föreslagna prissänkningarna å vissa slag av jordbruksprodukter.
Enär i den på omkostnadssidan upptagna posten för arbetskostnader
inginge även kostnader för naturaförmåner, medförde nämligen
en sänkning av priserna å jordbruksprodukter även en minskning av posten
för arbetskostnader. Sistnämnda minskning kunde beräknas motsvara en ökning
av det indexmässiga inkomstöverskottet med omkring 2 000 000 kronor.
Enligt det anförda bleve alltså det kalkylmässiga inkomstöverskottet (106,7
+ 6,8 + 2=) 115,6 miljoner kronor. De förut beräknade prissänkningarna
motsvarade ett sammanlagt belopp av 27 550 000 kronor. Därest den berörda
omläggningen av producentbidraget ansåges böra komma till stånd,
ökades detta belopp med 5 000 000 kronor. Droges nyssnämnda prissänkningar
från inkomstöverskottet 115 500 000 kronor, kvarstode ett indexmässigt
sådant överskott av omkring 88 000 000 kronor. Romme även omläggningen
av producentbidraget till stånd, sjönke det kvarstående indexmässiga
inkomstöverskottet till omkring 83 000 000 kronor.

Med hänsyn till de uitalanden rörande önskvärdheten av en minst mot det
efter nyssnämnda prissänkningar kvarstående indexöverskottet svarande höjning
av arbetsersättningen åt jordbrukets arbetskraft, som gjorts av 1942
års jordbrukskommitté och bakom vilka stöde bland annat representanter
såväl för arbetsgivare- och arbetarsidorna inom jordbruket samt för jordbrukets
ekonomiska och fackliga organisationer som för industriens företagare
och arbetare och betydande konsumentgrupper, har kommissionen
icke ansett sig böra i vår föreslå eller räkna med några ytterligare prissänkningar
på jordbruksprodukter under regleringsåret 1944/45 utöver de förut
nämnda. Kommissionen bar emellertid därvid understrukit, att prissänkningsförslagen
uppgjorts på grundval av en bedömning av avsättningsförhållandena
inom jordbrukets område med utgångspunkt från nu kända,
på avsättningen inverkande faktorer. Därest i samband med prövning av

Bihang lill riksdagens protokoll UHA. 1 sami. Nr 253. 4

Kuny 1. Maj:ts proposition nr 253.

augustikalkylen ytterligare prissänkningar funnos erforderliga för att trygga
avsättningen eller av liknande skäl, borde givetvis jämväl dessa prissänkningar
medtagas i kalkylen.

I anslutning till vad förut anförts tiar livsmedelskommissionen förklarat sig,
därest jordbrukskommitténs principståndpunkt godtoges, icke göra någon
erinran mot att, i den mån vid den omräkning av kalkylen, som skulle ske
i augusti 1944, efter vidtagande av sådana prissänkningar, som förut nämnts,
ett överskott, som vore större än skillnaden mellan det beräknade överskottet
och summan av dylika prissänkningar, kvarstode, även det ytterligare
överskottet finge utjämnas genom en däremot svarande höjning av
arbetskostnadsposten i kalkylen, dock, såsom jordbrukskommittén uttalat,
med högst det belopp, vartill inkomstöverskottet uppginge i den nu föreliggande
kalkylen eller cirka 106 000 000 kronor. Skulle inkomstöverskottet
efter nyss avsedda prissänkningar bliva större än 106 000 000 kronor, borde
det överskjutande beloppet utjämnas genom sänkning av priserna å jordbruksprodukter
eller höjning av priserna å statssubventionerade jordbruksförnödenheter,
under det att återstoden borde utjämnas genom en motsvarande
höjning av den å kostnadssidan ingående posten för arbetskostnader.
Skulle åter enligt den omräknade kalkylen underskott uppstå, borde
detta underskott bäras av jordbruket intill ett underskott, motsvarande 4 procent
å jordbrukets samlade inkomster enligt kalkylen, eller i runt tal
80 000 000 kronor. Skulle underskottet åter bliva större än nu nämnts,
borde justering äga rum på sådant sätt, att underskottet nedbringades till
4 procent av de samlade inkomsterna. Visade kalkylen underskott, borde någon
höjning av den å kostnadssidan ingående posten för arbetskostnader ej
ske på grund av skedd eller förväntad ökning av lantarbetarlönen.

I detta sammanhang har livsmedelskommissionen framhållit, att en höjning
av timlönen för jordbrukets lejda arbetskraft med ett öre och en i
kontanta pengar däremot svarande ökning av årslönen för statanställda och
med dem likställda arbetare innebure en stegring av arbetskostnadsposten
i kalkylen av cirka 12 000 000 kronor per år. Eftersom gällande arbetsavtal
inom jordbruket utginge först den 1 november 1944, begränsades kostnadsökningen
under regleringsåret 1944/45 till 10 000 000 kronor per ett öres höjning
av timlönen. Enär inkomsterna i kalkylen vore mindre fullständigt
redovisade än kostnaderna, svarade mot en utjämning av ett inkomstöverskott
i kalkylen av 83 000 000 respektive 106 000 000 kronor en höjning av
arbetskostnadsposten av omkring 91 000 000 respektive 117 000 000 kronor.

I den mån efter prövning av augustikalkylen prissänkningar på jordbruksprodukter
utöver dem, som vid denna tidpunkt ansåges befogade, bleve nödvändigt
för att främja avsättningen eller av liknande skäl, borde enligt vad
livsmedelskommissionen framhållit dessa sänkningar få ske utan motsvarande
kompensation genom prishöjningar för andra produkter eller prissänkningar
på förnödenheter. Erinran häremot hade icke gjorts inom kommissionens
råd. Skulle det av andra skäl bliva erforderligt att vidtaga justeringar
av priserna, borde dessa däremot liksom under innevarande regleringsår av -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 51

vägas så ait relationen mellan utgifter och inkomster i kalkylen ej påverkades
av desamma.

Enligt vad livsmedelskommissionen före ärendets behandling i kommissionens
råd inhämtat vid samråd med representanter för statens priskontrollnämnd
hade priskontrollnämnden ur allmänna pris- och lönepolitiska synpunkter
icke ansett sig kunna förorda, att ett så stort belopp som omkring
83 000 000 kronor lämnades öppet för att kompensera en höjning av arbetsinkomstnivån.
Representanterna för priskontrollnämnden hade i stället angivit,
att det högsta belopp, som ur nämndens synpunkter borde kunna tilllåtas
stå öppet för att användas såsom dylik kompensation, vore omkring
50 000 000 kronor, motsvarande en höjning av arbetskostnadsposten av omkring
55 000 000 kronor.

Jag torde härefter få lämna en redogörelse för livsmedelskommissionens
förslag rörande prissättningen för regleringsåret 1944/45, sådant det i skrivelsen
den 14 mars 1944 slutligen framställts.

Vad angår priserna å spannmål har kommissionen anfört.

Svenska spannmålsaktiebolaget har i skrivelse den 3 mars 1944 till livsmedelskommissionen
framfört vissa synpunkter beträffande prisregleringen
på spannmål. Bolaget anför i skrivelsen, att det för nu löpande regleringsår
tillämpade prisregleringssystemet för brödsäd under inga förhållanden fortsättningsvis
bör tillämpas. Beträffande frågan, huru prisregleringen för brödsäd
bör ske under nästa regleringsår, har bolaget framlagt två alternativa
förslag,, det ena innebärande ett system med inom vissa gränser rörliga
priser, byggt på en inlösningsgaranti, kombinerad med stödköp, och det
andra innebärande ett system med fasta, successivt stigande inköpspriser.
Vilket av dessa system, som skulle bliva gällande, borde enligt bolagets uppfattning
i viss mån bliva beroende av utfallet av 1944 års brödsädsskörd.

I fråga om fodersädsregleringen har bolaget ansett, att den nuvarande
anordningen med successivt stigande fasta inköpspriser alltjämt närmast
vore att föredraga.

Livsmedelskommissionen har ännu ej tagit ställning till de frågor, som
beröras i bolagets skrivelse utan återkommer härtill i samband med avgivandet
av förslag rörande det tekniska regleringssystemet på jordbrukets
område. Kommissionen förutsätter, att, därest jordbriikskommitténs förslag
rörande grunderna för prissättningen godtoges, priserna på spannmål skola,
såvida utfallet av augustikalkylen ej giver anledning till övervägande av prisjustering
enligt de av jordbrukskommittén föreslagna grunderna, motsvara de
för innevarande regleringsår under förutsättning av normalskörd fastställda
priserna. Det nu utgående vårvetetillägget av ett öre per kilogram bör sålunda
bibehållas även under nästa regleringsår. Därest utfodringsförbudet
för korn skulle komma att upphävas, bör kornpriset sänkas med ett öre per
kilogram.

I fråga örn priserna å potatis har kommissionen yttrat.

Under innevarande regleringsår lia, liksom fallet var under närmast föregående
regleringsår, garantipriser gällt å potatis. Jämlikt bemyndigande av
Kungl. Majit har livsmedelskommissionen nämligen uppdragit åt spannmålsaktiebolaget
att under april 1944 inköpa sådan malpotatis samt fabriks- och
foderpotatis av fullgod beskaffenhet, som av odlare hembjudits bolaget se -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

nast den 15 mars 1944. De priser, som härvid skola betalas av spannmålsbolaget
för matpotatis av fullgod beskaffenhet, äro följande.

Pr isområde

Kronor per
deciton

Skåne och Blekinge ........................................ 11

övriga delar av Götaland .................................... 12

Svealand utom Värmlands och Kopparbergs län ................ 13

Värmlands, Kopparbergs, Gävleborgs och Västernorrlands län .... 14

Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län .................. 15

För fabriks- och foderpotatis av fullgod beskaffenhet skall spannmålsbolaget
inom hela riket betala 10 kronor per deciton.

Erfarenheterna från de gångna åren ha visat, att systemet med garantipriser
å potatis varit av stort värde ur försörjningssynpunkt. Garantipriserna
ha nämligen stimulerat till en relativt stor odling av potatis samtidigt som
lagring av potatis från hösten till våren uppmuntrats. Till följd härav ha
konsumentpriserna på potatis kunnat hållas på en relativt låg nivå under
hela konsumtionsåret. Den stimulerande verkan av garantipriserna belyses
av en inom livsmedelskommissionens statistiska byrå gjord sammanställning
av potatisarealen år 1942 respektive 1943 i förhållande till potatisarealen år
1937. Av sammanställningen framgår att potatisarealen år 1942 ökat med
2,6 procent samt år 1943 med ej mindre än 11,4 procent i förhållande till år
1937. Den stora ökningen år 1943 torde med ali sannolikhet till väsentlig
del bero av garantipriserna. Av sammanställningen framgår jämväl, att ökningen
varit mycket ojämnt fördelad på olika delar av landet. Såväl procentuellt
som reellt har ökningen varit störst i de egentliga potatisodlareområdena,
nämligen i Blekinge, Kristianstads, Malmöhus och Hallands län. Även
i Östergötlands och Kalmar län redovisas en mycket stark ökning. Däremot
är ökningen mindre framträdande i Mellansverige och i Norrland. Den stimulerande
verkan av garantipriserna synes sålunda ha varit störst i de delar
av landet, där man av gammalt varit speciellt inriktad på potatisodling.

En viss minskning av konsumtionen av potatis kan väntas komma att inträda
under nästkommande regleringsår. Med hänsyn härtill skulle det kunna
ifrågasättas, att några garantipriser å potatis ej skulle fastställas för sagda
regleringsår. Det kan emellertid befaras, alt ett slopande av garantipriserna
skulle medföra en sådan minskning av potatisodlingen att, särskilt
om skörden skulle bliva dålig, brist på potatis skulle uppstå. Kommissionen
anser det därför ur försörjningssynpunkt vara av vikt, att garantipriserna
bibehållas även under nästkommande regleringsår. För att minska den förlustrisk,
som staten löper i händelse inlösningsgarantin skulle tågås i anspråk
i'' större omfattning, synes man dock böra överväga att något sänka
de nu gällande garantipriserna. En mindre dylik sänkning torde icke behöva
befaras komma att medföra någon ur försörjningssynpunkt riskabel
minskning av potatisodlingen. I enlighet med nu angivna överväganden har
kommissionen funnit sig böra föreslå, att garantiprisema å potatis skola
bibehållas även under nästa regleringsår. Garantipriserna å matpotatis böra
emellertid sänkas med 1 krona per deciton i Götaland, där odlingen hittdls
ökat mest, och med belopp från 2 till 4 kronor per deciton i övriga delar av
riket. Denna större sänkning i Mellansverige och Norrland synes icke böra
ingiva några betänkligheter, då odlingen här ej i någon mera betydande
grad påverkats av de hittillsvarande garantipriserna. För fabriks- och foderpotatis
föreslås vidare en sänkning med 1 krona per deciton av det för hela
landet gällande garantipriset.

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Beträffande försäljning av hö under regleringsåret 1944/45 har kommissionen,
under förutsättning av i stort sett normal skörd, föreslagit priser, som
läge 1,5 öre per kilogram under de nu gällande. För halm torde någon förändring
i nu gällande priser icke böra ske.

I fråga örn ärter har livsmedelskommissionen förordat en sänkning av
nu gällande garantipriser med 8 öre per kilogram.

^ idkommande priser å an i maliska produkter har kommissionen
yttrat.

Kommissionen förutsätter att i stort sett oförändrade priser på mjölk och
mejeriprodukter skola gälla under nästa regleringsår. Detta innebär bland
annat, att smörpriset och konsumtionsmjölkpriset — det sistnämnda under
förutsättning att konsumtionsmjölkens fetthalt ej förändras — skola bliva
oförändrade, att mjölkbidragen med undantag av producentbidragen skola
utgå med i huvudsak oförändrade belopp, och att liksom under budgetåret
1943/44 ett särskilt belopp av 9 000 000 kronor skall ställas till förfogande för
utbetalande av lokala differentieringsbidrag. Kommissionen har även upptagit
ett i den inom kommissionens kansli utarbetade promemorian framlagt
förslag till reglering av de prissänkningar, som kunde bliva följden av
att fetthalten i mjölken underginge höjning. En dylik höjning av fetthalten
är visserligen icke för närvarande aktuell, till följd varav kommissionen icke
funnit sig böra taga hänsyn till densamma vid uppgörandet av förutnämnda
förslag till prissänkningar, men kan, därest läget på mjölkproduktionens
område utvecklas gynnsamt, tänkas bliva genomförd under senare delen av
regleringsåret 1944/45, sannolikt dock ej förrän på senvåren 1945. Det i promemorian
upptagna förslaget lill prisreglering innebär att vid en höjning av
fetthalten från nuvarande 3 procent till 3,5 procent, den härigenom uppkommande
inkomstminskningen för mejerierna 2,5 öre per liter skulle fördelas
mellan konsumenter och producenter på det sätt, att konsumtionsmjölkpriset
höjdes med ett öre per liter och producenterna finge vidkännas en
reell prissänkning av 1,5 öre per liter. Då standardiseringen av konsumtionsmjölken
genomfördes, ägde en motsvarande fördelning rum av den därvid
uppkommande vinsten. Förslaget innebär sålunda en återgång till förhållandena
omedelbart före standardiseringens genomförande. Det må framhållas,
att en höjning av konsumtionsmjölkpriset med 1 öre per liter i samband
med höjning av fetthalten från 3 till 3,5 procent ej kommer att medföra
någon höjning utan tvärtom en sänkning av levnadskostnadsindex, eftersom
mjölken ingår i detta index med ett efter kvaliteten avvägt pris. Ytterligare
bör nämnas, att producenterna inom de områden, som drabbas av den ifrågasatta
prisregleringen, kunna anses ha erhållit kompensation för inkomstminskningen
till följd av fetthaltens höjning genom den ökning av merinkomsten
av gräddförsäljningen, som föranletts av frigivandet av den tunna
grädden och som kommer att ökas, när jämväl den tjocka grädden anses
böra kunna frigivas. Kommissionen anser det lämpligt att redan nu taga
ställning lill spörsmålet örn fördelningen av en genom höjning av konsumtionsmjölkens
fel thall uppkommen inkomstminskning för mejerierna och
hemställer förty, alt den förut angivna principen för sagda fördelning måtte
träda i tillämpning, därest under loppet av regleringsåret 1944/45 fråga skulle
uppkomma örn höjning av konsumtionsmjölkens fetthalt.

I fråga örn priserna å slaktprodukter innebär kommissionens ståndpunkttagande,
ali dessa, med de jämkningar beträffande vissa varuslag, som förut
förordats, i genomsnitt för nästa regleringsår skola bliva i stort sett de -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

samma som under innevarande regleringsår, dock med den reservationen att
hinder ej bör möta för kommissionen att sänka priserna, i den mån så visar
sig nödvändigt för att undvika avsättningssvårigheter eller av liknande skäl.
I detta sammanhang vill kommissionen erinra om sitt förut gjorda uttalande,
att av dylika skäl gjorda prissänkningar, därest de företagas efter prövningen
av augustikalkylen, icke skola behöva kompenseras genom prishöjningar
utan bårås av jordbruket.

Beträffande ägg föreslås, att det för år 1943/44 avsedda genomsnittliga producentpriset
skall bibehållas i stort sett oförändrat även under nästa regleringsår.

Vad angår priserna å kraftfoder och konstgödsel har kommissionen
yttrat följande.

Livsmedelskommissionen förutsätter, att nu gällande priser på kraftfoder
ävensom på andra konstgödselmedel än superfosfat skola bibehållas
oförändrade. Då anskaffningskostnaderna för nu avsedda varor för nästa
regleringsår torde komma att bliva i stort sett lika höga som för innevarande
år, skulle statssubventionen för sagda varor komma att i stort sett utgå
med samma belopp som under innevarande år. Beträffande superfosfat har
kommissionen ifrågasatt en sänkning av utförsäljningspriset med cirka 3
kronor per deciton. Denna sänkning torde på grund av att tillverkningskostnaden
för varan nedbringas och på grund av att clearingkassans ställning giver
möjlighet till utbetalande av vissa bidrag, under nästa budgetår kunna
ske utan någon ytterligare subvention från statsverket.

Livsmedelskommissionen har därefter hemställt om Kungl. Maj:ts beslut
i enlighet med vad kommissionen sålunda anfört och förordat.

Kungl. Majlis beslut.

Genom beslut den 24 mars 1944 har Kungl. Majit funnit sänkning av
producentbidraget för mjölk icke böra ske samt bemyndigat statens livsmedelskommission
dels att vid reglering av priserna på jordbrukets produkter
samt på konstgödsel och kraftfodermedel under regleringsåret
1944/45 utgå från de av kommissionen i skrivelsen den 14 mars 1944 föreslagna
grunderna, dock att av kommissionen ifrågasätta sänkningar av
priserna å korn och superfosfat icke finge äga rum med mindre så ansåges
erforderligt för att främja avsättningen eller av liknande skäl eller för
att utjämna sådant inkomstöverskott eller inkomstunderskott i jordbrukskalkylen,
som kunde uppkomma vid omräkning av densamma i augusti
1944 och enligt kommissionens förslag skulle utjämnas, dels att uppdraga
åt svenska spannmålsaktiebolaget att inom motsvarande tider, som av Kungl.
Majit angivits för inlösen av potatis av 1943 års skörd, under regleringsåret
1944/45 inköpa potatis av 1944 års skörd, varvid inköpspriset för potatis
av fullgod beskaffenhet borde utgöra för matpotatis, sorlerad vara, 10 kronor
för deciton i Skåne och Blekinge, 11 kronor för deciton i övriga delar
av Götaland och Svealand samt 12 kronor för deciton i Norrland ävensom
för fabriks- och foderpotatis 9 kronor för deciton i hela riket, dels ock för
tillverkningsåret 1944/45 fastställa det pris, som tillverkare av potatisstärkelse

Kunell■ Maj:ts proposition nr 253.

eller brännvin skulle erlägga till leverantören vid inköp av potatis i för
fabriksändamål normal kvalitet till samma belopp, som enligt beslut av
Kungl. Maj:t varit gällande för tillverkningsåret 1943/44.

Livsmedelskommissonens förslag till övriga regleringsåtgärder för

regleringsåret 1944/45.

Som förut nämnts innefattar livsmedelskommissionens skrivelse den 31
mars 1944, vilken skrivelse även underställts kommissionens råd, förslag till
fortsatta regleringsåtgärder på jordbrukets område utöver de i skrivelsen
den 14 mars 1944 behandlade. I samband med utarbetande av sina förslag
har kommissionen haft till övervägande ett flertal framställningar avseende
ifrågavarande område. Bland dessa må nämnas förenämnda skrivelse från
Svenska spannmålsaktiebolaget den 3 mars 1944, vilken torde såsom hilana 3
få fogas vid detta protokoll.

Allmänna riktlinjer. Livsmedelskommissionen har inledningsvis framhållit,
att det allmänna försörjningsläget beträffande livsmedel undergått stora
förbättringar under regleringsåret 1943/44. Om skörden innevarande år ej bleve
dålig och i övrigt inga särskilda förhållanden inträffade, torde man kunna
räkna med att detta förbättrade tillstånd skulle bestå under regleringsåret
1944/45 och att eventuellt även ytterligare förbättringar kunde uppstå.
Med hänsyn till ovissheten örn det framtida läget syntes man emellertid för
närvarande böra utgå från att nu gällande handels- och förbrukningsregleringar
behövde bibehållas i stort sett oförändrade under nästa regleringsår.

Efter att ha erinrat örn innehållet i vissa delar av livsmedelskommissionens
skrivelse den 14 mars 1944 och Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan
den 24 mars 1944 har kommissionen anfört följande.

Man har till följd av Kungl. Maj:ts beslut att utgå från att nu rådande prisnivå
å jordbrukets produkter skall bibehållas i stort sett oförändrad under
nästa regleringsår, såvida ej produktions- och kostnadsbetingelserna skulle
utveckla sig på ett sådant sätt, att för jordbruket enligt de fastslagna beräkningsgrunderna
uppstår antingen ett kalkylmässigt överskott sedan arbetskostnadsposten
inräknats till ett med ungefär 106 000 000 kronor förhöjt belopp,
eller också ett kalkylmässigt underskott, motsvarande mer än 4 procent
av jordbrukets inkomster enligt den uppgjorda kalkylen. Vad sistnämnda fall
angår är att märka, att, därest kalkylen visar underskott, någon höjning av
den å omkostnadssidan ingående posten för arbetskostnader ej får ske på
grund av skedd eller förväntad ökning av lantarbetarlönen. Även beträffande
priserna å sådana förnödenheter, som äro föremål för statlig prissättning,
såsom kraftfoder och konstgödsel, har man att förutsätta, att dessa priser
skola bliva oförändrade. Av Kungl. Maj:ts beslut foijer jämväl, att någon
ändring i princip ej förutsättes skola ske av sådana i kalkylen upptagna inkomster
för jordbruket, som utgå i form av anslag å budgeten, exempelvis
mjölkpristillägg, producentbidrag och differentieringstillägg ävensom vissa

Kungl. Maj:ts proposition nr 253-

andra till mejerier eller mjölkproducenter utgående bidrag, eller av sådana
statsanslag, som utgå för nedbringande av priserna å jordbrukets förnödenheter.
Då samtliga nu nämnda anslag ingå i den till grund för livsmedelskommissionens
förslag liggande kalkylen — antingen i form av särskilda poster
å inkomstsidan eller i form av minskade kostnader å utgiftssidan — förutsätter
nämligen Kungl. Maj:ts godkännande av kommissionens förslag,
att dessa anslag skola, i den mån de icke ersättas av annan inkomst för jordbruket,
kvarstå även under nästa regleringsår.

Kungl. Maj:ts beslut rörande grunderna för prissättningen innebär vidare,
att, därest produktionsvolymen ej avsevärt kommer att nedgå till följd av
särskilt ogynnsam skörd eller annan anledning, utrymme kommer att lämnas
för en avsevärd förbättring av lantarbetarelönen, vilken förbättring, enligt
uttalanden som vid prisfrågornas behandling inom jordbrukskommittén och
inom livsmedelskommissionens råd gjorts av bland annat representanter för
lantarbetsgivare- och lantarbetareorganisationerna, kan förväntas komma till
stånd innevarande höst. Då i kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader
av brukaren själv och hans familjemedlemmar utfört arbete upptages
å kostnadssidan med belopp, motsvarande kostnaden för lejd arbetskraft,
kommer en sådan höjning av lantarbetarelönen i realiteten att medföra en
motsvarande ökning av ersättningen för det arbete, som utföres av brukaren
själv och hans familjemedlemmar. För de mindre brukningsdelarna, där
arbetet helt eller till allra största delen utföres av brukaren själv och hans
familjemedlemmar, kommer alltså det förhållandet, att vid prissättningen
utrymme lämnas för en betydande höjning av lantarbetarelönen, att medföra
en avsevärd ekonomisk förbättring. Denna förbättring kommer däremot
ej de större jordbruken till del, eftersom arbetet där i huvudsak utföres av
lejd arbetskraft. Därest utfallet av årets skörd ej blir särskilt ogynnsamt,
kommer sålunda en betydande utjämning till stånd av det ekonomiska resultatet
av jordbruksdriften å de mindre jordbruken, å ena, och de större
jordbruken, å andra sidan.

Kommissionen har föreslagit, att med hänsyn till det rådande läget och
ovissheten om den kommande utvecklingen Kungl. Maj:t även för nästa regleringsår
borde erhålla lika vidsträckta befogenheter med avseende å jordbruksregleringen
som under det nu löpande regleringsåret. Nu gällande regleringsfullmakt
avsåge tiden intill utgången av innevarande regleringsår, d. v. s. intill
den 1 september 1944. Den nya regleringsfullmaklen borde gälla hela nästa
regleringsår, d. v. s. tiden den 1 september 1944—den 31 augusti 1945. I den
mån annat ej framginge av kommissionens förslag, torde den nya fullmakten
innefatta samtliga de regleringsbemyndiganden, som riksdagen tidigare lämnat
under krisen och som icke avsetts skola vara begränsade till visst regleringsår.
Kungl. Majit borde äga befogenhet att under nästa regleringsår handha
jordbruksregleringen i enlighet med vad nu sagts samt vidtaga av omständigheterna
påkallade ändringar i densamma, dock att riksdagen, då så
utan olägenhet kunde ske, torde böra börås över mera genomgripande ändringar
i regleringsåtgärderna.

Mjölk- oell matfettsregleringen. Livsmedelskommissionen har ansett, att de
statliga regleringsåtgärderna beträffande matfett, mjölk och ost m. m., vilka
avsåge att reglera handeln med och förbrukningen av nämnda varor, tills

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

vidare borde bibehållas i stort sett oförändrade. Det borde få ankomma på
Kungl. Majit att med hänsyn till utvecklingen av försörjningsläget besluta om
deras fortsatta bestånd eller om eventuella ändringar i desamma. Vad anginge
de lättnader, som kunde tänkas komma i fråga vid en fortsatt gynnsam utveckling
av försörjningsläget, har kommissionen nämnt en höjning av ostens
fettlialt samt en höjning av fetlhalten i den standardiserade mjölken. För
dylika åtgärder erfordras ej något bemyndigande av riksdagen. I detta sammanhang
bar kommissionen anmärkt, att en höjning av mjölkens fetthalt, så
länge lugnare förhållanden ej inträtt, borde ske under bibehållande av standardiseringen.

Livsmedelskommissionen har erinrat att enligt förordningen den 21 juni
1940 (nr 621) angående avgift för smör, som användes för framställning av
grädde och kungörelsen samma dag (nr 622) med förordnande om avgift för
smör, som användes för framställning av grädde, envar, som av smör framställde
grädde för annat ändamål än förbrukning i eget bushåll, skulle härför
erlägga särskild avgift med en krona för varje vid tillverkningen använt kilogram
smör. Syftet med införandet av denna avgiftsskyldighet hade varit att
förhindra ett kringgående av mjölk prisregleringen på så sätt, att större avnämare
av grädde skulle genom att återföra smör till grädde kunna anskaffa
sistnämnda vara till väsentligt lägre pris än som enligt mjölkprisregleringen
borde utgå för varan. Förordningen hade även under de år, som gått efter
dess införande, i stort sett fyllt sitt syfte. Emellertid hade det nyligen genom
kontrollstyrelsen bragts till livsmedelskommissionens kännedom, att ett bolag,
som ursprungligen bildats med ändamål att återföra smör till grädde och att
försälja den framvunna grädden, av smör framställde en krämliknande produkt,
vilken enligt kommissionens uppfattning med hänsyn till sin konsistens
ej syntes kunna betecknas såsom grädde. Härom har kommissionen ytterligare
anfört följande.

Nämnda produkt levereras till konditorier och liknande förbrukare, vilka
genom att till densamma tillsätta mjölk eller tunn grädde erhålla en vara,
som i realiteten utgör grädde. Då den av smöret framställda produkten ej
synes vara att räkna som grädde, torde någon avgiftsskyldighet för tillverkningen
ej föreligga. Det synes emellertid uppenbart, att ett uttagande av avgift
för dylik tillverkning är lika befogat som uttagande av avgift i det fall, som
avses i förordningen. För att hindra ett kringgående av nu ifrågavarande förordning
synes denna därför böra ändras så att den blir tillämplig även å användande
av smör för framställning av varor, som kunna användas såsom ersättningsmedel
för grädde, eller av varor, som kunna användas för beredning
av grädde eller ersättningsmedel för grädde. Avgift torde dock ej böra utgå
å smör, som användes för tillverkning för försäljning av sådana varor, som
avses i förordningen den 7 juni 1935 (nr 259) om accis å margarin och vissa
andra 1''ellvaror, eftersom man beträffande sistnämnda varor har möjlighet att
genom accisbeläggningen av den framställda produkten reglera tillverkningskostnaden.

Kommissionen har i detta sammanhang upptagit till behandling en till
kommissionen remitterad framställning från Småbrukarnas riksförbund örn

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ändring i gällande bestämmelser angående producentbidrag å mjölk. I denna
framställning har anförts, att de år 1943 genomförda ändringarna i bestämmelserna
angående producentbidrag i första hand gagnat arbetarsmåbruk
med en å två kor, men att ändringarna däremot ej inneburit någon nämnvärd
förbättring för innehavarna av ofullständiga jordbruk utan tvärtom, om hänsyn
toges till att årsutjämningen avskaffats, i vissa fall medfört en försämring
för dessa. Vidare har framhållits, att den nuvarande ordningen för utbetalande
av producentbidrag ur kontrollsynpunkt skulle vara synnerligen betungande
för mejerierna. För att avhjälpa de olägenheter, som enligt förbundets mening
vore förenade med de nuvarande bestämmelserna, har förbundet föreslagit,
att bidragen skulle utgå kvartalsvis med ett belopp av 4 öre per kilogram för
leveranser av högst 2 000 kilogram mjölk i kvartalet. Uppginge kvartalsleveransen
lill mer än 2 000 men högst 3 500 kilogram, skulle bidraget utgå med
samma belopp som vid leverans av 2 000 kilogram. Överstege leveransen 3 500
kilogram i kvartalet, skulle avdrag göras med 2 öre för varje överskjutande
kilogram, så att bidraget skulle helt bortfalla vid en kvartalsleverans av
7 500 kilogram eller mera. Dessutom har föreslagits, att årsutjämning skulle
återinföras. Förbundet har i sin framställning uppgivit, att det icke vore möjligt
för förbundet att utan vidare angiva, vad det av förbundet angivna systemet
skulle kosta statsverket, men att en jämförelse med de kostnadsberäkningar,
som nu funnos, tydde på att kostnaden skulle bliva 7 000 000 till 8 000 000
kronor större än kostnaden enligt det nu tillämpade systemet.

Livsmedelskommissionen har i anledning av riksförbundets framställning
anfört följande.

Otvivelaktigt skulle genom en omläggning av producentbidragen enligt linjer,
liknande dem som förbundet angivit i sin framställning, ytterligare förbättring
kunna åvägabringas av det mindre jordbrukets ställning. Den av förbundet
föreslagna omläggningen skulle emellertid med all säkerhet, såsom även
förbundet framhållit, medföra en ökning av statsverkets kostnader för producentbidragen.
Hur stor denna ökning skulle bliva, är svårt att beräkna, men
det synes ganska säkert, att densamma för nästa regleringsår skulle bliva
högre än den av förbundet angivna summan, 7 000 000 till 8 000 000 kronor.
Sannolikt får man för nämnda år räkna med en ökning av inemot 10 000 000
kronor. Då producentbidragen redan enligt nu gällande grunder beräknas för
nästa regleringsår komma att uppgå till omkring 46 000 000 kronor, skulle
sålunda kostnaden enligt de av riksförbundet föreslagna bestämmelserna troligen
bliva 55 000 000 kronor eller mera.

Det beslutade sättet att disponera det kvarstående indexmässiga inkomstöverskottet
till en ökning av arbetskostnadsposten kommer att medföra en
väsentlig förbättring — förutom för lantarbetarna —■ just för brukarna av
mindre brukningsdelar, eftersom detsamma innebär, att den ersättning, som
tillgodoräknas dessa brukare och deras familjemedlemmar för arbetet å brukningsdelen,
kommer att höjas, något som för dessa närmast kommer till
synes genom att sådan sänkning av produktpriserna, som eljest måst övervägas,
nu icke kommer till stånd. Av statsfinansiella skäl synes, utöver den
förbättring av det mindre jordbrukets ställning som sålunda kan beräknas
komma till stånd, ett ytterligare stöd åt det mindre jordbruket genom en
ökning av statsverkets kostnader för producentbidragen icke böra lämnas,

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

därest detta skulle innebära en ökning av statsverkets sammanlagda kostnader
för jordbruksregleringen. Det synes ej heller lämpligt att kompensera
en dylik ökning av statsverkets kostnader för producentbidragen genom en
sänkning av något annat av de från staten till jordbruket utgående bidragen.
I detta sammanhang må även understrykas, att det av jordbrukskommittén
förordade sättet för en förbättring av den kroppsarbetande jordbruksbefolkningens
levnadsstandard synes väsentligt överlägset anordningen med
producentbidrag. Sålunda åstadkommes därigenom en smidigare anpassning
till behovet, varjämte förbättringen även kommer den lejda arbetskraften
till del.

Med hänsyn till det anförda har livsmedelskommissionen förklarat, att någon
sådan ändring i de nu gällande grunderna för utbetalande av producentbidrag,
som skulle innebära en ökning av statsverkets kostnader för producentbidragen,
ej borde komma i fråga. Däremot kunde det enligt kommissionens
uppfattning övervägas, örn ej inom den beräknade kostnadsramen,
46 000 000 kronor, någon omläggning av producentbidragsbestämmelserna
kunde ske med beaktande av de i förbundets framställning angivna riktlinjerna.
Härom har kommissionen yttrat.

Vad angår riksförbundets förslag om övergång till kvartalsberäkning och
återgång till årsutjämning må framhållas, att, enligt vad som inhämtats från
Svenska mejeriernas riksförening u. p. a., beräkning av producentbidragen
kvartalsvis skulle innebära en stor belastning för mejerierna och därför örn
möjligt bör undvikas. Med hänsyn härtill torde ett beräknande av bidragen
efter kvartalsleveranser icke böra ifrågasättas. Ett återupptagande av systemet
med årsutjämning torde ej heller böra komma i fråga. I detta sammanhang
kan även anmärkas, att enligt uppgift från riksföreningen de nuvarande
bestämmelserna ingalunda visat sig ur kontrollsynpunkt vara besvärliga
för mejerierna.

Inom livsmedelskommissionen lia övervägts två olika alternativ till en
omläggning av de nuvarande bidragsreglerna med bibehållande av den beräknade
kostnadsramen, 46 000 000 kronor, och av systemet med månadsbetalningar.
Det första av dessa alternativ avser att så långt som möjligt tilllämpa
det system för bidragens bestämmande, som föreslagits av riksförbundet,
d. v. s. att bidraget skall utgå med 4 öre per kilogram upp till viss kvantitet
mjölk, därefter förbliva oförändrat intill viss högre mjölkkvantitet och
sedan minska med 2 öre per kilogram för överskjutande kvantiteter för att
helt upphöra vid en kvantitet av omkring 2 500 kilogram. Enligt beräkningar,
som verkställts av Svenska mejeriernas riksförening, skulle under
dessa förutsättningar den lämpligaste utformningen av bidragsreglerna bliva
den, att bidraget skulle nå sitt maximum redan vid en månadsleverans äv
500 kilogram mjölk, motsvarande ett bidrag av 20 kronor. Bidraget skulle
därefter utgå med oförändrat belopp intill en månadsleverans av något över

1 150 kilogram, varpå bidraget skulle minskas med 2 öre för varje överskjutande
kilogram mjölk och helt upphöra vid en månadsleverans av omkring

2 150 kilogram.

Det andra alternativet innebär ett bibehållande i huvudsak av de nuvarande
bestämmelserna med den ändringen, att nedgången i bidragen skall ske i
snabbare takt än för närvarande. Fördelen härmed skulle vara, att de större
mjölkleverantörerna, för vilka producentbidraget icke är avsett, skulle på
ett tidigare stadium avskäras från producentbidrag. Enligt av riksföreningen
verkställda beräkningar skulle i så fall, med bibehållande av den beräknade

Kungl. Maj-.ts proposition nr 253.

kostnadsramen, bidragsbestämmelserna kunna utformas så, att bidraget
skulle utgå enligt nu gällande regler intill en månadsleverans av 1 100 kilogram,
motsvarande ett bidrag av 26 kronor, utgå med sistnämnda belopp
även för leveranser, som uppgå till mer än 1 100 men ej överstiga 1 200 kilogram,
men därefter minskas med 2 öre för varje kilogram, varmed månadsleveransen
överstiger 1 200 kilogram för att helt upphöra vid en månadsleverans
av 2 500 kilogram.

Oavsett örn bidragsreglerna bibehållas helt oförändrade eller ändras i enlighet
med någotdera av de förut angivna alternativen vore det emellertid
enligt vad livsmedelskommissionen vidare framhållit ett önskemål, som framställts
av bl. a. riksföreningen, att bidragen skulle utgå med jämnare belopp
än som för närvarande vöre fallet. Enligt den nu gällande, av kommissionen
fastställda tabellen för beräkning av producentbidrag höjdes eller sänktes bidragen
för varje 5-tal kilogram mjölk. Höjningen respektive sänkningen utgjorde
i vissa fall endast 3—5 öre per 5 kilogram mjölk. En förenkling vid
utbetalandet av bidragen kunde, utan att därigenom de grunder för bidragen,
som i och för sig befunnos lämpliga, i någon mån rubbades, göras på
så sätt, att höjningarna respektive sänkningarna skedde med något större
mellanrum och att bidragen bestämdes skola utgå med avrundade belopp,
lämpligen med avrundning till närmaste hela krontal.

På anmodan av livsmedelskommissionen ha inom riksföreningen utarbetats
fyra på förut angivna sätt förenklade tabeller för beräkning av producentbidrag.
Av dessa tabeller, vilka såsom bilaga A torde få fogas till detta protokoll,
bygger en, betecknad tabell 1, på de nuvarande bidragsbestämmelserna,
en, betecknad tabell 2, på de av riksförbundet föreslagna bidragsbestämmelserna
men med bibehållande av månadsberäkning, en, betecknad tabell 3,
på det förut av kommissionen upptagna första alternativet, innebärande en
modifikation av riksförbundets förslag, och den fjärde, betecknad tabell 4,
på det förut av kommissionen upptagna andra alternativet, innebärande en
mindre modifikation av de nuvarande bidragsbestämmelserna.

Beträffande den modifikation av riksförbundets förslag, vars innebörd
framgår av tabell 3, har kommissionen framhållit, att man genom en dylik
omläggning av bidragsreglerna knappast ens delvis uppnådde vad riksförbundet
velat vinna med den av förbundet föreslagna omläggningen, nämligen
en höjning av bidragen för de ofullständiga jordbruken. Genom att bidragen
med den förutsatta kostnadsramen av 46 000 000 kronor måste maximeras
till endast 20 kronor i månaden syntes omläggningen i stället snarast bliva
till nackdel för dessa jordbruk.

Vad angår en omläggning enligt det andra förut angivna, i tabell 4 utformade
alternativet har livsmedelskommissionen anmärkt, att betydelsen
av en dylik omläggning i praktiken ej bleve särdeles stor, beroende på att
brukningsdelar med en månatlig leverans av mer än omkring 2 500 kilogram
mjölk i flertalet fall vore utestängda från producentbidrag redan på den
grund att deras åkerareal överstege 25 hektar.

Sammanfattningsvis har livsmedelskommissionen anfört, att kommissionen

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

ansåge lämpligast, att de nuvarande bidragsreglerna bibehöllos, möjligen med
sådan ändring, som angivits i det andra alternativet (tabell 4).

Beträffande den av kommissionen föreslagna förenklingen av bidragstabellen
har kommissionen föreslagit, att denna fråga, oavsett hur bidragsbestämmelserna
i princip utformades, borde få avgöras av kommissionen. Därest
kommissionen för nästa regleringsår erhölle sådant bemyndigande att utbetala
producentbidrag enligt vissa angivna grunder, som kommissionen
hade för det nu löpande regleringsåret, torde alltså detta bemyndigande få
anses inrymma befogenhet att göra sådana justeringar av reglerna för beräkning
av producentbidragen, som funnos kunna medföra en förenkling
vid beräkningen och utbetalandet av bidragen.

I kalkylen över jordbrukets inkomster och utgifter för nästa regleringsår
har förutsatts, att mjölkpristillägg skulle utgå enligt samma grunder, som
gällt under innevarande regleringsår. Av 1943 års riksdag anvisades för utbetalande
av mjölkpristillägg under budgetåret 1943/44 ett anslag av
40 000 000 kronor. Enligt inom Svenska mejeriernas riksförening verkställda
beräkningar skulle kostnaderna för mjölkpristillägg på grund av ökningen
av invägningen av mjölk till mejeri komma att för innevarande budgetår
uppgå till 42 000 000 kronor och för budgetåret 1944/45 till 46 200 000 kronor.

För utbetalande under regleringsåret 1943/44 av differentieringtillägg i
Norrland och lokala differentieringsbidrag har till livsmedelskommissionens
förfogande stått ett belopp av sammanlagt 14 500 000 kronor, därav högst
9 000 000 kronor för sistnämnda bidrag. Såvitt nu kunde bedömas skulle
ifrågavarande kostnader enligt vad kommissionen yttrat under tiden intill
den 1 juli 1944 uppgå till 4 100 000 kronor för differentieringstilläggen i
Norrland och till 9 000 000 kronor för de lokala differentieringsbidragen.

I kalkylen över jordbrukets inkomster och utgifter för nästa regleringsår
har för producentbidrag och differentieringstillägg upptagits ett sammanlagt
belopp av 60 000 000 kronor. Av detta belopp ha 46 000 000 kronor beräknats
belöpa på producentbidrag enligt hittillsvarande grunder och återstoden på
differentieringstillägg.

Livsmedelskommissionen har förutsatt, att differentieringstillägg i Norrland
och lokala differentieringsbidrag skulle utgå även under regleringsåret
1944/45. Därvid har kommissionen föreslagit, att fastställandet av grunderna
för utbetalningen av ifrågavarande bidrag liksom skett under innevarande
regleringsår borde få anstå till hösten, då större möjlighet förelåge att överblicka
mjölkproduktionen och produktionsförhållandena inom de olika landsdelarna.
Kommissionen har emellertid förutsatt, att differentieringstilläggen
i Norrland skulle utgå under hela regleringsåret 1944/45 och med i huvudsak
samma belopp som för närvarande. Kostnaderna för dessa norrländska differentieringstillägg
lia av kommissionen beräknats till 5 000 000 kronor per
år. För lokal differentiering inom landet i övrigt borde i enlighet med vad

62 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

förut nämnts beräknas samma belopp som för innevarande regleringsår eller
9 000 000 kronor.

I fråga om de norrländska differentieringstilläggen har det synts livsmedelskommissionen
böra övervägas, örn man ej — med bibehållande i stort
sett av det stöd åt mjölkproduktionen i de olika delarna av Norrland, som
lämnades genom de nu utgående bidragen —- borde övergå till att beräkna
bidragen efter kvantiteten mjölkfett i den invägda mjölken. En dylik åtgärd
skulle giva ett rättvisare resultat för de enskilda leverantörerna och skulle
även för mejerierna innebära en viss förenkling, eftersom de till leverantörerna
utgående mjölkpristilläggen beräknades per kilogram mjölkfett.

De norrländska differentieringstilläggen utgå såsom förut nämnts med
följande belopp, nämligen i Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark
med 2,5 öre, i Västerbottens län i övrigt med 2 öre och i Västernorrlands och
Jämtlands län samt Gävleborgs län med undantag av landskapet Gästrikland
med 1,5 öre, allt per kilogram från producenter invägd mjölk. Enligt
av Svenska mejeriernas riksförening verkställda beräkningar motsvarade
dessa bidrag följande bidrag per kilogram mjölkfett i den invägda mjölken,
beräknat efter medelfetthalten av den vid mejerierna under år 1943 från producenter
invägda mjölken.

Område	Öre per kilogram mjölkfett
Norrbottens län......................................	69-25
Västerbottens läns lappmark..........................	67-02
Västerbottens län i övrigt............................	56-02
Västernorrlands län..................................	4098
Jämtlands län.......................................	38-07
Gävleborgs län utom Gästrikland.....................	41-20

Livsmedelskommissionen har funnit, att nu angivna belopp lämpligen
kunde avrundas, för Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark till
69 öre, för Västerbottens län i övrigt till 56 öre samt för Västernorrlands
län, Jämtlands län och Gävleborgs län utom Gästrikland till 40 öre per kilogram
mjölkfett.

På sätt framgår av översikten över hittills vidtagna regleringsåtgärder på
jordbrukets område utgå för närvarande mjölkpristilläggen i ifrågavarande
delar av Norrland med följande belopp per kilogram mjölkfett i den från
producenter invägda mjölken, nämligen i Norrbottens och Västerbottens län
med 88 öre för produktmjölk och 102 öre för konsumtionsmjölk samt i övriga
delar med 68 öre för produklmjölk och 82 öre för konsumtionsmjölk.

Därest mjölkpristilläggen sammanlades med differentieringstilläggen till
Norrland, de sistnämnda uträknade efter mjölkfettet och avrundade på sätt
livsmedelskommissionen föreslagit, skulle bidragen sammanlagt komma att
utgå med följande belopp i ören per kilogram mjölkfett.

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Område	Produkt- mjölk	Konsumtions- mjölk
Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark................	157	171
Västerbottens län i övrigt......................................	144	158
Västernorrlands län, Jämtlands län samt Gävleborgs län utom Gästrikland.................................................	108	122
Gästrikland, Gävleortens mejeriförenings område i Uppsala och Västmanlands län, Dalarnas mejeriförenings område, Värmlands län, Örebro läns bergslag samt Tossbo och Vedbo härader och Åmåls stad i Älvsborgs län...................................	48	62
övriga delar av riket ..........................................	28	42

Livsmedelskommissionen har i detta sammanhang anmält, att till kommissionen
inkommit en framställning från Svenska mejeriernas riksförening
om höjning av mjölkpristillägg och särskilt differentieringstillägg för vissa
delar av västra Ångermanland. Framställningen innefattade en hemställan,
att västra Ångermanlands mejeriförenings område måtte i bidragshänseende
jämställas med Västerbottens läns lappmark. I skrivelsen hade även angivits,
att en motsvarande framställning kunde förväntas från vissa socknar
i norra Jämtland. Kommissionen har ansett, att ifrågavarande båda framställningar
med hänsyn till sitt sammanhang örn möjligt borde avgöras på
en gång, och har därför tills vidare låtit anstå med prövningen av den nu
till kommissionen inkomna framställningen. Kommissionen hade emellertid
velat omförmäla densamma, under framhållande av att kommissionen borde
givas befogenhet att vidtaga dylika mindre justeringar i den eljest för ifrågavarande
bidrag gällande områdesindelningen.

Under de senaste åren lia för täckande av de av produktionsminskningen
föranledda ökade kostnaderna för mjölktillförseln till de större konsumtionsorterna
utbetalats dels s. k. merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg
till vissa mjölkorganisationer i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning
för behandling av konsumtionsmjölk vid några mejerier, som leverera
mjölk till Stockholm, dels ock bidrag till uppehållande av mejeriernas
körlinjer inom de områden, där på grund av den minskade mjölkproduktionen
transportkostnaderna per kilogram mjölk äro särskilt höga. Med stöd
av Kungl. Maj:ts bemyndigande utgå vidare till mejeriorganisationerna på
vissa orter bidrag såsom ersättning för utebliven prishöjning på konsumtionsmjölk.
För innevarande regleringsår lia för nu nämnda ändamål anvisats
sammanlagt 9 000 000 kronor.

Samtliga nu nämnda bidrag och tillägg har livsmedelskommissionen ansett
skola utgå enligt i huvudsak oförändrade grunder under nästa regleringsår.
Regleringskostnadstillägg och ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
torde jämväl bliva av betydelse för lösandet av mjölkförsörjningsproblemet
under nästa konsumtionsår. Bidraget till upprätthållande av mejeriernas körlinjer
borde enligt kommissionens förslag liksom under innevarande budgetår
bestämmas att i Norrland med undantag av landskapet Gästrikland utgå under
hela året och i övriga delar av landet under tiden oktober—maj. Med hän -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253-

syn till svårigheten att på förhand beräkna medelsåtgången för varje särskilt
ändamål har kommissionen föreslagit, att bidragen, i likhet med vad som
skett för innevarande budgetår, skulle sammanslås till ett anslag. Enligt en
inom Svenska mejeriernas riksförening gjord uppskattning skulle kostnaderna
för de olika ändamålen komma att uppgå till följande belopp, nämligen
1 300 000 kronor för merfrakter, 1 100 000 kronor för regleringskostnadstillägg,
1 000 000 kronor för behandling av konsumtionsmjölk, 3 000 000
kronor för köidinjebidrag och 1 300 000 kronor för kompensation av utebliven
prishöjning. Storleken av ifrågavarande anslag till särskilda mjölkbidrag
borde med ledning därav bestämmas till 8 000 000 kronor. Liksom hittills
borde enligt kommissionens mening Kungl. Maj:t äga befogenhet förordna,
att anslaget finge användas även för tillgodoseende av annat ändamål än
förut nämnts, som vore av särskild betydelse för mjölkförsörjningens ordnande
under rådande kristid.

Gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör har livsmedelskommissionen
föreslagit skola gälla även under nästa regleringsår. Statsverkets
kostnader för dessa pristillägg och för omhändertagandet av lantsmör
har kommissionen — med hänsyn till hittills under innevarande budgetår för
ifrågavarande ändamål gjorda utbetalningar — beräknat till 500 000 kronor.

Reglering av andra animaliska produkter än mejeriprodukter. Livsmedelskommissionen
har förordat, att det nuvarande regleringssystemet beträffande
köttvaror skulle bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa
regleringsår. Priserna å köttvaror och andra slaktprodukter borde vara i
huvudsak oförändrade under nästa regleringsår, dock med prissänkningar
å vissa varor, varjämte ytterligare prissänkningar skulle kunna komma att
ske, därest så skulle finnas erforderligt för att trygga avsättningen eller av
liknande skäl. Kommissionen har framhållit, att det för att få fram kött
till marknaden sommaren 1944 vore önskvärt, att köttpriserna finge varieras,
så att priset kunde höjas under sommaren och den därav föranledda inkomstökningen
finge kompenseras genom en prissänkning under andra årstider.
Även i övrigt borde enligt kommissionens förslag priserna å köttvaror, särskilt
nötkött, få höjas och sänkas på sätt funnes lämpligt för att reglera
tillförseln. Givetvis borde härvidlag höjningarna och sänkningarna så anpassas,
att genomsnittspriset för hela regleringsåret bleve det i inkomst- och
utgiftskalkylen antagna.

Beträffande ägg har kommissionen uttalat, att i enlighet med Kungl.
Maj:ts beslut i prisfrågan den för innevarande regleringsår avsedda prisnivån
borde bibehållas. Ej heller i fråga om regleringen av handeln med ägg
syntes enligt kommissionens mening någon ändring nu böra övervägas. Huruvida
det under nästa regleringsår kunde bliva möjligt att upphäva äggransoneringen,
kunde ej ännu bedömas.

Regleringen av potatis. Livsmedelskommissionen har framhållit, att med
hänsyn till det goda försörjningsläget i fråga örn potatis de statliga ingri -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

pandena beträffande reglering av försäljningen och förbrukningen av potatis
under innevarande regleringsår kunnat väsentligt inskränkas. I vad mån
dylika åtgärder kunde bliva erforderliga under nästa regleringsår kunde enligt
vad kommissionen uttalat ej nu avgöras. Skulle skörden ej bliva anmärkningsvärt
dålig, skulle den frihet, som rått under innevarande år, kunna
bibehållas.

Såsom förut berörts har Kungl. Majit fastställt vissa garantipriser å potatis,
ävensom meddelat bemyndigande för kommissionen att för tillverkningsåret
1944/45 fastställa det pris, som tillverkare av potatisstärkelse eller brännvin
skall betala till leverantören vid inköp av potatis av för fabriksändamål
normal kvalitet, till samma belopp som gäller under innevarande tillverkningsår.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen med
Sveriges stärkelseproducenters förening träffat överenskommelse rörande föreningens
inköp och försäljning av potatisstärkelse under tiden 1 oktober
1943—30 september 1944. Avtalet innebär, att föreningen inköpte den mängd
potatisstärkelse, som framställdes enligt meddelade tillverkningslicenser å
högst 400 000 deciton, med undantag av vad som finge användas till husbehov
för tillverkaren och dennes potatisleverantörer. Enligt 9 § i avtalet
åtoge sig kommissionen, under förutsättning av statsmakternas godkännande
och örn avtalet icke skulle komma att förnyas för tillverkningsåret 1944/
45, att vidtaga eller föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka beredde
föreningen möjlighet att erhålla minst 58 kronor per deciton för den 1 oktober
1944 inneliggande lager av prima potatismjöl, dock med avdrag av
30 000 deciton. Dessutom åtoge sig kommissionen, under nyss angivna förutsättning
och örn avtalet icke skulle komma att förnyas, att vidtaga eller
föranstalta om åtgärder från statens sida, vilka beredde föreningen möjlighet
att erhålla ersättning för ränte- och lagringskostnader enligt i avtalet
angivna grunder i avseende å inneliggande lager av prima potatismjöl utom
30 000 deciton. Vid lämnandet av bemyndigande till kommissionen att ingå
förenämnda avtal har Kungl. Majit gjort förbehåll för att den i 9 § i avtalet
gjorda utfästelsen vunne riksdagens godkännande och förklarat sig vilja göra
framställning härom till riksdagen. Kommissionen hemställer nu, att dylikt
godkännande inhämtas.

Brödsädsregleringen. Svenska spannmålsaktiebolaget har i sin förenämnda
skrivelse av den 3 mars 1944 (bilaga 3) såsom sin mening uttalat, att de
lager av brödsäd, som bomme att finnas vid utgången av innevarande regleringsår,
måste anses fullt tillräckliga ur beredskapssynpunkt och att det sålunda
icke kunde anses önskvärt alt utöka lagren. Spannmålsbolaget har
vidare anfört, att ett omhändertagande från spannmålsbolagets sida av ett
ytterligare brödsädsöverskott under konsumtionsåret 1944/45 komme att medföra,
att mot (iverskottet svarande lagerutrymmen måste nyanskaffas. Skulle
det härvidlag bliva fråga örn nybyggnader, torde dessa enligt spannmålsbolagets
uppfattning i fredstid bliva i stort sett obehövliga för spannmålslagring.

/((Tiana till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 253.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Anskaffades utrymmena däremot genom förhyrning — därest en förhyrning
överhuvudtaget vore möjlig i behövlig omfattning — ansåge spannmålsbolaget
att sålunda anskaffade utrymmen i stort sett korame att vara så belägna,
att bolagets kostnader för transporter m. m. bleve synnerligen stora.

Spannmålsbolaget har i skrivelsen vidare anfört, att det vid överläggningar,
som bolaget hållit med representanter för spannmålshandeln och kvarnindustrien,
visat sig råda full enighet därom, att det under innevarande regleringsår
tillämpade regleringssystemet för brödsäden blivit en halvmesyr
mellan ett inlösningsförfarande och ett system med fasta inköps- och försäljningspriser,
och att innevarande års system därför icke under några förhållanden
fortsättningsvis borde tillämpas. Den huvudsakliga anledningen
till att det sålunda tillämpade systemet kommit att framstå såsom en halvmesyr
torde, enligt vad bolaget upplyst, vara den, att skillnaden, 1 krona
per deciton, mellan stödköpsnivån, å ena, samt den nivå, vid vilken försäljningspriset
till kvarnarna angivits skola ligga, å andra sidan, varit för snävt
tilltagen för att vid handelns försäljningar till kvarnarna kunna förslå till
täckande av såväl samtliga handelskostnader som uppkomna transportkostnader
samt därjämte till skälig förräntning. Spannmålsbolaget har därför
bl. a. fått betala större delen av fraktkostnaden från prisort till kvarn och
därjämte vissa ersättningar till handeln, och den lättnad i administrationsoch
kostnadshänseende, som ifrågavarande system avsett att medföra, hade
alltså icke kommit till stånd.

Spannmålsbolaget har som förut berörts framlagt två alternativa förslag
beträffande anordningarna för brödsädsregleringen under det instundande
regleringsåret. Det ena förslaget går ut på en inlösningsgaranti kombinerad
med ett stödköpsförfarande efter samma huvudprinciper som nu gällande
regleringssystem men med större marginal mellan stödpris och högsta kvarnpris,
under det att det andra förslaget innefattar ett system med fasta, successivt
stigande inköpspriser i likhet med vad som gällt för fodersädsregleringen
under innevarande regleringsår.

Den närmare utformningen av det första förslaget har av spannmålsbolaget
angivits sålunda.

Ett inlösningspris per den 1 juni 1945 fastställes och spannmålsbolaget
ålägges att till detta pris under juni och juli månader inköpa all till bolaget
före den 1 juni 1945 hembjuden kvarngill brödsäd. Vidare bör det åligga bolaget
att, om priserna å brödsäd tendera att för någon längre tid sjunka
alltför lågt, företaga stödköp antingen till på förhand bestämda eller av livsmedelskommissionen
efter hand med iakttagande av vissa huvudregler föreskrivna,
successivt stigande priser. Bolaget bör vidare ha skyldighet att till
på förhand bestämda priser fraktfritt kvarnplats förse kvarnindustrien med
brödsäd, örn marknadspriserna tendera att för längre tid överstiga dessa priser.
Mellan de prisnivåer, som angivas för stödköp respektive för bolagets försäljningar
till kvarn, bör under konsumtionsåret förefinnas en så vid marginal,
alt handelns ersättningar samt reguljära transportkostnader därigenom
bliva täckla. Härför har bolaget ansett erfordras en marginal, som i början
av konsumtionsåret ej bör understiga 3 kronor per deciton men som i slutet
av konsumtionsåret torde kunna nedgå till 2 kronor per deciton. Vid ett
inlösningspris för brödsäd av exempelvis 28 kronor 50 öre per deciton kun -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

de stödköpsnivån den 1 september 1944 tänkas ligga vid 25 kronor för att
successivt stiga till inlösningsdagen till 27 kronor 50 öre. Det pris, vartill
kvarnarna skulle få verkställa inköp från spannmålsbolaget, skulle den 1
september ligga vid 28 kronor för att fram till inlösningsdagen successivt
stiga till 29 kronor 50 öre per deciton. Givetvis bör enligt skrivelsen spannmålsbolaget
vara oförhindrat att under konsumtionsåret, bl. a. i syfte att
utbyta spannmålslagren, till marknadspriser företaga inköp och försäljningar
av brödsäd, därvid bolaget dock icke utan livsmedelskommissionens godkännande
bör få nedbringa sina brödsädslager. Vidare kan det trots nämnda
marginaler bliva erforderligt för bolaget att betala vissa transportkostnader.
Sålunda kunna icke kostnaderna för undanförseltransporter eller omflyttningar
av spannmål från ett område till ett annat på grund av svårigheter
med uppbringandet av lagerutrymmen rymmas inom ramen av nyss nämnda
marginaler. Ej heller kail det beräknas att under alla förhållanden mera
långväga transporter av spannmål skola kunna äga rum utan att spannmålsbolaget
åtminstone bidrager till transportkostnaderna. I stort sett skulle emellertid
ett sålunda skisserat inlösningsförfarande medföra, att brödsädsmarknaden
reglerade sig själv utan direkta ingripanden från spannmålsbolagets
sida.

Beträffande sitt andra förslag har spannmålsbolaget anfört följande.

För varje halvmånad fr. o. m. den 1 september 1944 t. o. m. den 31 maj
1945 fastställas successivt stigande inköpspriser (normalpriser) för vete och
råg. Enligt bolagets mening skulle det härvid som regel vara tillräckligt med
samma ökning av priserna för varje halvmånad, som för närvarande tilllämpas,
d. v. s. 10 öre per deciton. Härmed täckas emellertid icke handelns
omkostnader helt utan det måste ankomma på bolaget ej endast att erlägga
huvudparten av transportkostnaderna för brödsäd — bortsett från jordbrukarnas
transporter till respektive prisorter — utan även att lämna handeln
vissa ersättningar (i likhet med vad som skedde under regleringsåret 1942/
43). Grundersättningen till handeln borde emellertid liksom under sistnämnda
regleringsår tillkomma denna genom att kvarnarna åläggas skyldighet att
till handeln erlägga priser för brödsäden, som med visst belopp per deciton
överstiga inköpspriserna från jordbrukarna. Vid avvägande av denna grundersättning
får hänsyn tagas till att priserna skulle komma att successivt stiga,
varigenom handelns ränte- och lagringskostnader kunna beräknas bliva
täckta. Det grundbelopp, som härutöver kan erfordras, synes kunna begränsas
till 30 öre per deciton. Av allt att döma utgör emellertid denna prisstegring
icke tillräcklig stimulans för jordbrukarna alt, i händelse här ifrågavarande
system skulle komma i tillämpning, vid en god skörd 1944 hålla utbuden
av brödsäd tillbaka i tillräcklig omfattning. Anordningen har därför
ansetts för sådant fall böra kompletteras med den bestämmelsen, att jordbrukare
för brödsäd, varom avtal träffas, att den skall kvarligga hos jordbrukaren
och levereras först efter utgången av mars månad 1945, skulle
erhålla en extra lagringsersättning av 75 öre per deciton.

Livsmedelskommissionen har beträffande brödsädsregleringen under nästa
regleringsår i anslutning lill spannmålsbolagets förslag för egen del yttrat
bland annat.

En planering för dol nya konsumtionsåret torde i birsta hand böra ske
under antagande att någon väsentlig del av de nu anlitade lagerutrymmena
icke kan tagas i anspråk för upplagring av elt eventuellt överskott på 1944
års brödsädsskörd. Den birsta fråga, som härvid reser sig, är örn oell i vilken

Kungl. Maj.ts proposition nr 253-

omfattning nya lagerutrymmen böra anskaffas. Såvitt kommissionen nu anser
sig kunna bedöma läget, synes en dylik nyanskaffning ofrånkomlig, därest
hittillsvarande regleringsanordningar skola i huvudsak uppehållas. Därest
lagringskostnaderna skola kunna hållas på en något så när skälig nivå, synes
det ej kunna komma i fråga att i någon större utsträckning förhyra ytterligare
lagerutrymmen. I den mån dylika överhuvud taget kunna uppbringas, måste
det nämligen bliva fråga om s. k. sekundära utrymmen, vilka antingen äro
olämpligt belägna eller draga förhållandevis stor hyra. Mot en ytterligare
förhyrning av s. k. sekundära utrymmen talar även den omständigheten, att
de lagerlokaler av prima beskaffenhet, som nu finnas, ej kunna anses fullt
tillräckliga för att täcka behovet under fredstid. För övrigt råder redan nu
brist även på sekundära utrymmen.

Med utgångspunkt från vad sålunda anförts har livsmedelskommissionen
funnit nybyggnader för lagring av åtminstone 100 000 ton spannmål vara att
förorda. Med hänsyn till bristen på material syntes å andra sidan större nybyggnad,
än som enligt det anförda ansetts nödvändig, icke böra ifrågasättas.
På grund härav har kommissionen hemställt, att den måtte bemyndigas uppdraga
åt spannmålsbolaget att skyndsamt låta verkställa planering av nybyggnad
i nämnda omfattning. Härvid torde även böra undersökas lämpligheten
av att nybyggnaderna uppföras för bolagets egen räkning. Kommissionen
har understrukit angelägenheten av att, i all den omfattning som krisförhållandena
medgiva, för byggnaderna sådant material bomme till användning,
att det bleve fullt ekonomiskt att använda de nya utrymmena även under
fredstid.

Livsmedelskommissionen har vidare anfört.

Genom en utökning av lagerutrymmena med plats för omkring 100 000 ton
spannmål synas emellertid de svårigheter i regleringshänseende, som måste
förväntas uppkomma, därest 1944 års skörd skulle bliva av normal omfattning,
endast delvis kunna avhjälpas. Bland de ytterligare åtgärder, som lämpligen
torde böra vidtagas i detta syfte, äro främst att nämna dels åtgärder
för att uppmuntra lagring hos jordbrukarna, dels vissa lättnader i de nu
gällande regleringsanordningarna. Vad först angår lagringen hos jordbrukarna
delar kommissionen spannmålsbolagets uppfattning att den successiva
stegring av prisnivån å 10 öre per deciton och halvmånad, som tillämpats under
innevarande regleringsår, icke visat sig utgöra en tillräcklig stimulans för
att utbuden av brödsäd på hösten skola hållas tillbaka i önskvärd omfattning.
En brantare stegring, vilken givetvis måste förutsätta att i förhållande till
innevarande regleringsår ingångspriserna per den 1 september sänkas och
slutpriserna per den 1 juni höjas i ungefär motsvarande grad, skulle säkerligen
medföra viss verkan i önskad riktning. Alternativt eller, örn skörden blir
stor, i kombination härmed kan övervägas att träffa avtal med enskilda jordbrukare
örn lagring av spannmål hemma på gården mot särskild ersättning.
Någon slutlig ställning till dessa frågor synes dock ej kunna tagas förrän
till hösten, då skördens storlek kan överblickas. Ej heller synes det nu kunna
avgöras, med vilket belopp nyssnämnda särskilda ersättning lämpligen bör
utgå.

I vilken utsträckning lättnader i regleringen lämpligen kunna och böra
ifrågakomma för att vinna det nu berörda syftet är svårt att på förhand uttala
sig örn. I första hand synes emellertid i det här avsedda läget böra övervägas
att slopa inblandningen av korn vid förmälning av vete och råg och

Kungl. Majlis proposition nr 253.

att i samband härmed häva det i södra och mellersta Sverige hittills gällande
förbudet att använda korn för utfodring. Eftersom någon större utökning av
brödsädslagren icke synes böra för tillgodoseende av inhemska behov eftersträvas
under regleringsåret 1944/45, är det sannolikt att denna åtgärd kan
vidtagas, även örn brödsädsskörden skulle bliva mindre än normalt. Under
förutsättning att skörden blir av någorlunda normal omfattning synes man
vidare kunna genomföra vissa uppmjukningar av reglerna om rätt att använda
brödsäd, som under normala förhållanden anses som icke kvarngill,
för utfodring. Som exempel på dylika uppmjukningar kan nämnas en höjning
av den procentandel av skörden, för vilken jordbrukarna äga utan särskild
undersökning erhålla utfodrings- och förmalningslicens, från nuvarande
5 procent till 10 eller möjligen 15 procent. Möjlighet finnes också att
differentiera procentandelen lokalt efter brödsädens genomsnittliga kvalitet.
I dylikt fall bör givetvis den icke kvarngilla spannmålen undantagas från
spannmålsbolagets inlösningsskyldighet till brödsädspris. Däremot bör bolaget
fortfarande vara skyldigt att i samma ordning som nu gäller beträffande
fodersäd uppköpa dylik spannmål till ett pris, som ungefär motsvarar fodervärdet.
Det bör i detta sammanhang med skärpa understrykas, att det under
nyss angivna förutsättning i fråga örn skördens storlek är ett starkt önskemål,
att den icke kvarngilla spannmålen ej föres ut i marknaden utan kommer till
användning hemma på gårdarna. För att så skall bliva fallet måste bolagets
inköpspris för ifrågavarande spannmål ligga relativt lågt. I den mån spannmålshandeln
anser sig kunna betala ett högre pris, bör hinder emellertid icke
möta härför. Lämnas medgivande härtill, torde det kunna förväntas att en
naturlig kvalitetsreglering för denna spannmål kommer att utbilda sig på
marknaden. För sådan spannmål, som efter rensning kan uppblandas med
den kvarngilla, torde priset komma att närma sig brödsädspriset. Därest
jordbrukaren finner det av handeln erbjudna priset lågt, har han vidare viss
ehuru begränsad möjlighet att själv låta rensa spannmålen.

I anslutning till vad kommissionen anfört beträffande prisregleringen på
icke fullgod brödspannmål har kommissionen uttalat, att den helt delade
spannmålsbolagets uppfattning att, såvida icke särskilda omständigheter inträdde,
de nu gällande kvalitets- och prisregleringsskaloma i övrigt borde
justeras så, att de i huvudsak överensstämde med vad som gällde före regleningsåret
1943/44.

Vad härefter angår beskaffenheten av det tekniska regleringssystem, som
borde tillämpas under nästa regleringsår, har livsmedelskommissionen funnit,
att denna fråga i hög grad vore beroende av huruvida lagringsfrågan kunde
erhålla en fullt tillfredsställande lösning. Kommissionen, som förklarat sig
dela spannmålsbolagets åsikt, att det under innevarande regleringsår tillämpade
systemet i sin nuvarande utformning icke lämpligen borde komma till användning
nästa år, har därom vidare anfört följande.

Såsom spannmålsbolaget anfört synes man i .stället böra antingen återgå
till ett systern med fasta priser och handelsmarginaler eller ock tillämpa ett
system med inlösningsförfarande i kombination med stödköp, vid vilket marginalen
mellan stödköpsnivån och nivån för bolagets försäljningspriser till
kvarnarna iir så hög, all (biri kan inrymmas ersättning för samtliga ordinarie
handelskostnader jämte mera reguljära transportkostnader. Det nu gällande
prisortsyslemet synes böra bibehållas i sin nuvarande utformning, oberoende
av vilket av nyssnämnda regleringssystem som må komma till tillämpning. De -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

lade meningar ha framkommit inom livsmedelskommissionens råd rörande
valet mellan de båda av spannmålsbolaget föreslagna alternativa regleringssystemen.
Å ena sidan har framhållits, att en bestämd förutsättning för att
systemet med ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp i praktiken
skulle fungera relativt friktionsfritt vore att lagerutrymmesfrågan erhölle en
fullt tillfredsställande lösning. A andra sidan har till förmån för nämnda
system anförts, att det ur allmänna synpunkter torde bliva billigare, varjämte
jordbrukarna vid detsamma hade möjlighet att utfå något högre försäljningspriser
än dem som utginge vid tillämpning av systemet med fasta priser.
Beträffande sistnämnda system föreligger enighet örn att det tekniskt låter
sig genomföras såväl vid en svag som vid en stor brödsädsskörd.

Livsmedelskommissionen har med hänsyn till det ovissa läget icke för närvarande
ansett sig kunna taga ställning till frågan, vilketdera av de båda av
spannmålsbolaget föreslagna systemen som borde tillämpas under nästa
regleringsår. Kommissionen har därför föreslagit, att avgörandet beträffande
de tekniska regleringssystemen borde uppskjutas till hösten, och att Kungl.
Majit därför borde erhålla bemyndigande av riksdagen att efter förslag av
kommissionen utfärda bestämmelser i nämnda hänseende.

Även i fråga örn den närmare utformningen av de olika regleringssystemen
bär livsmedelskommissionen ansett, att avgörandet borde uppskjutas till
hösten. Kommissionen har emellertid redan nu framhållit vikten av att förmalningsersättningens
storlek även i det fall, att det friare regleringssystemet
skulle komma att tillämpas, till sitt belopp fastställdes redan i början av regleringsåret.
Ett system med å conto-betalning av denna ersättning och ett
senare fastställande av ersättningens belopp med utgångspunkt bland annat
från de under regleringsåret faktiskt betalade inköpspriserna för brödsäd
skulle nämligen enligt vad kommissionen uttalat medföra, att kvarnarna ej
skulle få lika stor anledning att bemöda sig örn att inköpa spannmålen till
billigt pris, och prisnivån skulle på grund därav kunna komma att ligga högre
än avsett. Vidare har kommissionen understrukit, att kommissionen icke ansett
sig nu kunna taga ställning till den av spannmålsbolaget föreslagna marginalen
mellan stödköpspriserna och bolagets utförsäljningspriser till kvam.
Vid tillämpning av det friare regleringssystemet borde stödköpspriserna enligt
kommissionens mening överensstämma med de genomsnittspriser, som enligt
Kungl. Maj:ts beslut den 24 mars 1944 skulle eftersträvas vid normal skörd.

Fodersädsregleringen. Livsmedelskommissionen har uttalat att, därest ej
exceptionella förhållanden inträdde, det borde upptagas till övervägande att
upphäva det i södra och mellersta Sverige gällande utfodringsförbudet för
korn. Därigenom skulle kornet åter bliva att hänföra till fodersäd och kunna
medräknas i fodertillgångama.

Frågan huruvida avstående av fodersäd måste krävas även under år
1944 bleve enligt vad livsmedelskommissionen framhållit beroende på storleken
av 1944 års fodersädsskörd. Därest denna bleve av sådan storleksordning,
att ransoneringen av fodersäd kunde hävas, syntes fodersädsavstående
icke behöva ifrågakomma. Kommissionen har emellertid anmärkt, att den

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

starkt minskade importen av utländska fodermedel hade till följd, att ett
hävande av fodersädsransoneringen endast kunde ske under förutsättning av
en mycket god fodersädsskörd. Därest fodersädsavstående skulle äga rum,
borde det enligt kommissionens förslag givetvis omfatta även korn samt i
övrigt anordnas efter i huvudsak samma principer som under de senast förflutna
regleringsåren.

I fråga örn reglerna för handeln med fodersäd har spannmålsbolaget i sin
förut nämnda skrivelse förordat ett bibehållande i huvudsak av nuvarande
anordningar. Bolaget har vidare anfört, att tillgången på grynhavre under
slutet av innevarande konsumtionsår kunde förväntas komma att bliva
knapp, och därför föreslagit, att de jordbrukare, som försålde till grynberedning
lämplig havre, skulle åtminstone under början av instundande konsumtionsår
kunna erhålla en leveranspremie av exempelvis en krona per
deciton.

Livsmedelskommissionen har förklarat sig dela spannmålsbolagets uppfattning,
att det för närvarande icke funnes anledning att vidtaga ändringar
i reglerna för handeln med fodersäd. Frågan huruvida särskilda åtgärder
skulle behöva vidtagas för att stimulera tillförseln av grynhavre till kvarnarna
borde enligt vad kommissionen uttalat få upptagas till behandling i
höst.

Förmalningsersättningarna. Förmalningsersättning för vete och råg samt
för korn, som inblandas i vete och råg eller användes för inblandning i mjöl
av vete eller råg, utgår för spannmål, som förmales under tiden 1 september
1943—31 augusti 1944, med 6 kronor 50 öre per deciton vid handelsförmalning.
Ersättning för löneförmalning för vete och råg samt —- inom södra
och mellersta Sverige — korn utgår under samma tid med 2 kronor per
deciton. Enligt Kungl. Maj:ts beslut i fråga om prissättningen på jordbrukets
produkter för regleringsåret 1944/45 skola priserna på brödsäd bibehållas i
genomsnitt oförändrade under nämnda regleringsår.

Under förutsättning av oförändrade arbets- och materialkostnader för
kvarnindustrien, oförändrade mjölpriser och i stort sett oförändrade regleringsbestämmelser
har livsmedelskommissionen ansett, att förmalningsersättningen
borde i princip bibehållas vid sitt nuvarande belopp. Medelsbehovet för förmalningsersättningar
vid en beräknad förmalningsvolym av 600 000 ton skulle
i dylikt fall komma att utgöra 39 000 000 kronor. Emellertid skulle den tänkta
utformningen av förutnämnda båda alternativ för brödsädsregleringen enligt
vad kommissionen funnit komma att nödvändiggöra vissa jämkningar av
ersättningens belopp. Under innevarande regleringsår hade kvarnarna att erlägga
endast 25 öre per deciton av fraktkostnaderna för spannmålen. Systemet
med ett inlösningsförfarande i kombination med stödköp har kommissionen
ansett förutsätta att kvarnarna .skulle betala samtliga reguljära fraktkostnader
för spannmålen. Räknade man med att jordbrukarnas priser komme
att motsvara de av Kungl. Majit fastställda och antoges därjämte att handelsmarginalen
bleve oförändrad, skulle vid tillämpningen av detta system,

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

enär genomsnittsfrakten till kvarn kunde beräknas till ett belopp av 75 öre
per deciton, uppstå en fördyring av kvarnarnas inköp med 50 öre per deciton,
vilket vid förutnämnda förmalningsvolvm motsvarade ett sammanlagt
belopp av cirka 3 000 000 kronor. Medelsbehovet för förmalningsersättningar
komme alltså vid tillämpning av nämnda system att stiga med minst sistnämnda
belopp. Vid systemet med fasta, successivt stigande priser komme
däremot spannmålsbolaget att erlägga huvudparten av frakten till kvarn.
Kvarnarnas inköpspris komme därigenom, jämfört med nuvarande förhållanden,
att sjunka med högst 25 öre per deciton, vilket under förut angivna
förutsättning i avseende på förmalningsvolymen medförde en nedgång av
medelsbehovet med högst 1 500 000 kronor. Vid en beräknad förmalningsvolym
av 600 000 ton skulle medelsbehovet för förmalningsersättningar således
uppgå till vid första alternativet lägst 42 000 000 kronor och vid andra
alternativet lägst 37 500 000 kronor.

Vad angår ersättningen vid löneförmalning anförde jordbruksutskottet i
sitt utlåtande nr 54 till 1943 års riksdag, att skäl kunde anföras för en sådan
omläggning av stödet till det mindre jordbruket, att det såsom ersättning för
löneförmalning av Kungl. Maj :t äskade beloppet av 2 000 000 kronor överfördes
till producentbidragen. Utskottet vore emellertid icke för det dåvarande
berett att utan föregående närmare utredning tillstyrka en dylik åtgärd men
förutsatte, att Kungl. Majit hade uppmärksamheten riktad på detta spörsmål
och i samband med utarbetandet av förslag till prisreglerande åtgärder
för regleringsåret 1944/45 övervägde örn den antydda omläggningen
lämpligen då borde genomföras.

Med hänsyn till den stora höjning av anslaget till producentbidrag, som förut
föreslagits eller från 31 700 000 kronor för budgetåret 1943/44 till
46 000 000 kronor för budgetåret 1944/45, har livsmedelskommissionen låtit
verkställa en undersökning av det av jordbruksutskottet berörda spörsmålet.
Kommissionen har därvid funnit, att ersättningen för löneförmalning nu utan
större olägenheter kunde slopas. Kommissionen har på grund härav förordat,
att någon ersättning för löneförmalning icke skall utgå under regleringsåret
1944/45, och förty icke hemställt om anvisande av några medel
för ifrågavarande ersättning.

Med hänvisning till det anförda har kommissionen föreslagit, att förslagsanslaget
till förmalningsersättningar under nästa regleringsår upptoges till i
runt tal 40 000 000 kronor.

Stråfoderregleringen. Spannmålsbolaget har i sin förutnämnda skrivelse
erinrat, att förhållandena på stråfodermarknaden under innevarande regleringsår
varit sådana, att regleringsanordningarna kunnat göras tämligen
enkla. Bolaget har ansett, att stråfoderförsörjningen — trots den relativa
knappheten på hö under innevarande regleringsår — icke komme att bereda
några större svårigheter.

Livsmedelskommissionen har föreslagit, att jämväl frågan om stråfoderregleringen
borde definitivt avgöras först då utfallet av innevarande års strå -

Kungl. May.ts proposition nr 253.

foderskörd närmare kunde överblickas. Skulle stråfoderskörden bliva svag,
kunde en skärpning av de nuvarande regleringsbestämmelserna enligt kommissionens
uppfattning behöva tagas under övervägande.

Kraftfoderregleringen. Beträffande de regleringsanordningar, som för
närvarande tillämpas med avseende på olika slag av kraftfodermedel, har
spannmålsbolaget icke funnit anledning att föreslå några principiella förändringar.
Bolaget har dock ifrågasatt, att tilldelningen av oljekraftfoder till
jordbruket skulle, liksom under innevarande regleringsår, lämnas omedelbart
på hösten för hela förbrukningsåret. Bolaget har vidare, i avsikt att
lagersituationen därigenom skulle lättas, föreslagit, att priset för oljekaksblandning
gjordes stigande under regleringsåret med en månatlig höjning av
15 öre per deciton.

Under innevarande regleringsår har utdelningen av oljekraftfoder skett i
två omgångar. Den huvudsakliga tilldelningen skedde i augusti månad och
var enligt vissa principer baserad på storleken av den faktiska mjölkproduktionen
hos respektive besättning. Senare under hösten lämnades en ytterligare
tilldelning, som utgick med viss kvantitet per ko. För att stimulera
jordbrukarna att inköpa sin tilldelning så tidigt som möjligt erhölls prisnedsättning,
av jordbrukare, som uttog sin tilldelning före den 1 oktober 1943,
med 2 procent och av jordbrukare, som uttog tilldelningen före den 16 oktober
1943, med 1 procent på inköpspriset.

Livsmedelskommissionen har beträffande kraftfoderregleringen för egen
del anfört.

Det är otvivelaktigt av stor betydelse att jordbrukarna erhålla möjlighet att
uttaga sin tilldelning av oljekraftfoder så tidigt som möjligt på hösten, så att
utfodringen kan planläggas i god tid för hela utfodringssäsongen. Även ur
lagerutrymmessynpunkt är det synnerligen önskvärt, att försäljningarna ske
så tidigt som möjligt under regleringsåret. Det har därför planerats att lämna
oljekraftfodertilldelningen för år 1944/45 genom en tilldelning av viss
kvantitet per ko under juli eller senast under augusti månad 1944 samt genom
en på grundval av mjölkproduktionen inom olika besättningar beräknad
tilldelning så snart som möjligt därefter. För att åstadkomma en skyndsam
avlastning av lagringsutrymmena torde det vara lämpligt att på ett
snabbare verkande sätt än enligt spannmålsbolagets förslag differentiera
priset alltefter den tidpunkt, då inköp sker. Detta kail exempelvis ordnas så,
att priset per deciton bestämmes, vid inköp före den 1 oktober till 32 kronor
50 öre, vid inköp under tiden 1 oktober—31 december till 33 kronor 50
öre och vid inköp under tiden därefter till 35 kronor.

Spannmålsbolaget har framhållit, alt det under innevarande regleringsår
visat sig föreligga ganska betydande avsättningssvårigheter för rågkli, samt
påkallat åtgärder till avhjälpande härav. För närvarande betingar rågkli ett
pris av 17 kronor 50 öre per deciton och vetekli ett pris av 18 kronor 25 öre
per deciton. Mot inköpsbevis för kli får dessutom inköpas en kvantitet rågkli,
som med 25 procent överstiger den på beviset angivna myckenheten. För att
underlätta avsättningen av rågkli överväger kommissionen dels att öka prisskillnaden
mellan vete- och rågkli och dels att höja inköpskvantiteten rågkli
på inköpsbevis till 50 procent utöver den kvantitet, på vilken beviset utställts.

Kungl. Maj.ts proposition nr 253-

Konstgödselregleringen. Livsmedelskommissionen har icke ifrågasatt någon
ändring i de nu gällande regleringsanordningarna beträffande konstgödsel.

För nu löpande budgetår har å förskottsstat för täckande av förluster å försäljningen
av konstgödselmedel upptagits ett belopp av 12 000 000 kronor.
Detta belopp skulle enligt livsmedelskommissionens uttalande ej till någon
del behöva tagas i anspråk. I vad mån något tillskott av statsmedel till clearingkassan
för konstgödselmedel kunde bliva erforderligt för nästa budgetår
syntes kommissionen med hänsyn till de i olika avseenden ovissa importförhållandena
svårt att för närvarande bedöma. Tillräcklig anledning att ifrågasätta
uppförande av medel för ändamålet å förskottsstat för nästa budgetår
förelåge emellertid knappast.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet. Livsmedelskommissionen
har beräknat dessa kostnader till i runt tal 64 000 000
kronor, vartill komme ett belopp av 9 000 000 kronor för prisclearing för
fodermedel m. m.

Spannmålsaktiebolaget har i sin förenämnda skrivelse den 3 mars 1944
(bilaga 3) verkställt en närmare beräkning av bolagets kostnader för verksamhetsåret
1 september 1944—31 augusti 1945. Enligt dessa beräkningar,
vilka framgå av en av bolaget upprättad kostnadstablå, uppgå kostnaderna
till 79 500 000 kronor för den händelse ett inlösningsförfarande i avseende på
brödsäd kommer att tillämpas och till 87 000 000 kronor för det fall att systemet
med fasta priser blir genomfört. Merkostnaderna vid ett system med fasta
priser ha alltså beräknats till 7 500 000 kronor. Av de beräknade kostnaderna
utgöra 9 000 000 kronor kostnader och prisskillnad för oljekraftfoder samt
20 000 000 kronor nedskrivning av lagervärden.

Beträffande kostnadsberäkningarna har spannmålsaktiebolaget anfört i huvudsak
följande.

Med hänsyn till de betydande lager av olika varor, som bolaget för närvarande
disponerar, kan det givetvis ifrågasättas huruvida icke bolaget borde
nedskriva dessa lager, icke endast med hänsyn till aktiebolagslagens föreskrifter
till verkliga värden, utan därutöver till värden, som ur olika synpunkter
kunna anses fullt betryggande. Med hänsyn till avsikten med bolagets
verksamhet ävensom i anslutning till avtalsförhållandet mellan staten och
bolaget har emellertid i likhet med vad tidigare skett så långt gående nedskrivningar
i allmänhet icke företagits eller beräknats. Undantag härifrån har
bolaget dock ansett böra ifrågakomma beträffande sådana redan okuranta
eller inom ej allt för avlägsen framtid mindre kuranta varor som potatisflingor
och vallväxtfröer, varjämte en jämförelsevis försiktig värdering av de
betydande ärtlagren ansetts befogad. Bolaget har vidare vid sidan av värderingen
av lagren såsom en särskild värdeminskning upptagit en post om
20 000 000 kronor, beträffande vilken bolaget närmast velat lämna frågan
öppen, huruvida anslag för ändamålet bör anvisas redan nu eller icke. Beloppet
har framkommit genom nedskrivning av värdet å ett beräknat övergångslager
av oljekraftfoder om cirka 175 000 ton från 280 till 200 kronor
per ton samt av värdet av cirka 100 000 ton korn och ur diastassynpunkt
mindre god brödsäd från 250 till 205 kronor per ton för brödsäden och från
240 till 195 kronor per ton för kornet, i allt avrundat till 20 000 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

I detta sammanhang har bolaget påpekat, att bolagets betydande lager av
fodercellulosa redan tidigare nedskrivits till ett värde av 80 kronor per ton
eller det belopp, som bolaget kan utfå för denna vara vid dess försäljning till
foderändamål.

Livsmedelskommissionen, som granskat bolagets förenämnda kostnadsberäkningar,
har därom yttrat.

Granskningen har i stort sett icke givit anledning till annan erinran än att
den av bolaget ifrågasatta nedskrivningen av värdet på det beräknade övergångslagret
av oljekraftfoder, med hänsyn till nuvarande prisläge på oljekraftfoder,
knappast för närvarande synes motiverad. Kostnadsberäkningarna
torde därför böra justeras i enlighet härmed. Efter en dylik justering komma
kostnaderna att nedgå till 65 500 000 respektive 73 000 000 kronor. Med hänsyn
till ovissheten örn vilket regleringssystem, som kommer att tillämpas,
torde sistnämnda belopp böra läggas till grund för anslagsberäkningen.

Kommissionen har tidigare beräknat bolagets förluster i samband med försäljning
av oljekraftfoder till 31 000 000 kronor. Anledningen till att motsvarande
belopp i den nu föreliggande beräkningen upptagits till allenast
9 000 000 kronor är, att bolaget på grund av numera rådande förhållanden
icke ansett sig kunna räkna med någon import av oljekakor från Balkan utan
helt baserat beräkningarna på import från La Plata och på inhemsk produktion.
Vid sådant förhållande har det genomsnittliga inköpspriset kunnat sättas
till 350 kronor per ton mot tidigare beräknade 580 kronor per ton. Med
beräknade försäljningsomkostnader av 60 kronor per ton och ett genomsnittligt
utförsäljningspris av 330 kronor per ton skulle bolagets förlust vid försäljning
av 100 000 ton uppgå till 100 000 X (350 + 60 — 330) eller 8 000 000
kronor. Kostnaderna för lagring av ytterligare 75 000 ton ha efter en lagringskostnad
av cirka 10 kronor per ton beräknats till ett avrundat belopp av
1 000 000 kronor.

Anslagsäskanden m. m. Enligt de beräkningar, som livsmedelskommissionen
framlagt rörande kostnaderna för de av kommissionen föreslagna åtgärderna,
uppgår anslagsbehovet sammanlagt till i runt tal 228 000 000 kronor.
Kommissionen har upprättat följande sammanställning utvisande huru
detta belopp fördelar sig på olika regleringsåtgärder.

Producentbidrag .................................. kronor 46 000 000

Mjölkpristillägg................................... » 46 200 000

Differentieringstillägg för mjölk i Norrland .......... » 5 000 000

Lokala differentieringsbidrag för mjölk.............. » 9 000 000

Särskilda mjölkbidrag (merfraktsbidrag m. m.) ...... 8 000 000

Pristillägg för lantsmör............................ » 500 000

Förmalningsersättning............................. 40 000 000

Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet......... » 64 000 000

Prisclearing för fodermedel m. m. .................. > 9 000 000

Summa kronor 227 700 000

Utöver nämnda belopp om i runt tal 228 000 000 kronor bar kommissionen
ansett, liksom föregående år, böra anvisas ett belopp av 2 000 000 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

för bestridande av diverse kostnader. Enligt vad kommissionen uppgivit vöre
ifrågavarande belopp bland annat avsett att täcka utgående ersättning till
Svenska mejeriernas riksförening för handhavandet av vissa med mjölkoch
matfettsregleringen sammanhängande uppgifter.

Åtgärder till stödjande av fårskötseln.

Genom beslut den 20 november 1942 har Kungl. Majit uppdragit åt statens
livsmedelskommission att i samband med 1942 års jordbrukskommittés arbete
verkställa utredning rörande frågan om vidtagande av åtgärder till stödjande
av fårskötseln inom landet samt att därefter till Kungl. Majit inkomma med
de förslag, vartill utredningen kunde föranleda.

I anledning härav har livsmedelskommissionen i skrivelse den 16 februari
1944 hemställt, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att vidtaga åtgärder
för reglering av priset på svensk ull i huvudsaklig överensstämmelse med i
skrivelsen angivna riktlinjer ävensom att för nämnda ändamål anvisa ett förslagsanslag
av 100 000 kronor för budgetåret 1944/45. Vid skrivelsen fanns
fogat ett av 1942 års jordbrukskommitté den 9 februari 1944 avgivet utlåtande
över ett av kommissionen i ämnet upprättat preliminärt förslag.

Tidigare förslag.

En av statens industrikommission på sin tid tillsatt kommitté, ullproduktionsutredningen,
avgav den 14 mars 1941 betänkande med förslag till åtgärder
för befrämjandet av en ökad inhemsk produktion av ull. Dessa förslag
syfta närmast till att genom en inhemsk ullproduktion upprätthålla en viss
beredskap på ullförsörjningens område. I sitt den 5 maj 1941 över betänkandet
avgivna yttrande förklarade industrikommissionen, att sagda beredskap
borde grunda sig på en ökad lagerhållning hellre än på en med stödåtgärder av
skilda slag vunnen ökning av den inhemska ullproduktionen. Mot detta yttrande
anförde kommissionens dåvarande vice ordförande, överdirektör Hedulff,
avvikande mening samt uttalade, att med hänsyn till fårskötselns betydelse
för vissa brukningsdelar och dess förutsättningar att, rationellt bedriven,
framdeles bestå utan kontinuerligt stöd, staten borde giva fårskötseln stöd under
en uppbyggnadsperiod.

Livsmedelskommissionens utredning och förslag.

Livsmedelskommissionen har i sin skrivelse den 16 februari 1944 inledningsvis
anfört följande.

Livsmedelskommissionen anser sig icke för närvarande kunna taga ställning
till förevarande spörsmål ur beredskapssynpunkt. Enligt kommissionens mening
kan emellertid förhållandena bliva sådana, att ur andra synpunkter även
i framtiden en naturlig plats kommer att finnas för fårskötsel vid sidan av
övriga driftsgrenar inom det svenska jordbruket. För ekonomiskt utnyttjande
inom jordbruket av jordens produktionsförmåga är sålunda fårskötseln å

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

vissa marker den bästa och i vissa fall den enda driftsformen. Härutinnan må
erinras om fårskötselns betydelse för utnyttjande av betesmarker inom fjällområdena
och på vissa öar. Fårskötseln torde även ofta lämpa sig å i ödesmål
lagda gårdar eller å sådana brukningsdelar i övrigt, som på grund av
avsättningsläge eller brukningsförhållanden icke ägna sig för spannmålsodling
eller mjölkproduktion men som icke läggas igen för skogsplantering.

Fårskötseln var under decenniet före världskrigets utbrott stadd i tillbakagång
i vårt land. Till stor del torde detta lia berott på att, sedan jordbrukskrisen
i början av 1930-talet brutit in, ansträngningarna i första hand ansågos
böra inriktas på att skapa ett bättre läge för de ur ekonomisk synpunkt
viktigaste grenarna av jordbruksdriften, vilket medförde att de ur nämnda
synpunkt minst betydelsefulla grenarna, däribland fårskötseln, ägnades blott
ringa intresse. Det ligger i sakens natur, att en i viss mån ensidig inriktning
av jordbruksstödet i så måtto, att fårskötseln icke erhåller något stöd, medan
andra produktionsformer åtnjuta sådant, får till följd, att fårskötseln tränses
tillbaka och icke kommer att uppehållas i den omfattning som borde bliva
fallet, örn även fårskötseln erhölle ett stöd av ungefär motsvarande storlek.
Med hänsyn härtill synes det icke riktigt att av utvecklingen under 1930-talet
draga den slutsatsen, att en mot denna utveckling svarande försämring i de
naturliga förutsättningarna för fårskötseln skulle ha ägt rum i förhållande
till andra grenar av jordbruksdriften. Enligt kommissionens asikt tala i stället
starka skäl för att fårskötseln i och med den fortgående rationaliseringen
av brukningsdelarna kommer att få en ökad betydelse. Man måste nämligen
räkna med den möjligheten att ifrågavarande rationalisering kan föra med sig
att ett relativt stort antal avsides belägna, lågt avkastande eller i brukningshänseende
särskilt arbetskrävande jordar, som nu användas för spannmålsodling
eller nötkreatursskötsel, icke bliva utnyttjade för detta ändamål. På
dylika jordar är fårskötseln, som förut nämnts, en lämplig och naturlig
driftsform.

Med hänsyn till vad nu anförts har livsmedelskommissionen funnit det angeläget,
att den återhämtning i fårstammen, som ägt rum under de gångna
krigsåren, icke, såsom fallet var efter förra världskrigets slut, snabbt förbytes
i en reduktion av besättningarna. Det skulle enligt vad kommissionen vidare
uttalat kunna bliva till allvarlig olägenhet, ifall en dylik reduktion komme till
stånd, innan frågan örn fårskötselns betydelse saväl ur beredskapssynpunkt
som i egenskap av ett led i efterkrigsplaneringen för jordbruket blivit slutligen
prövad av statsmakterna.

Enligt vad livsmedelskommissionen inhämtat av sakkunniga på området
skulle det, för att förhindra en dylik icke önskvärd utveckling, ej minst ur
stimulanssynpunkt vara erforderligt att från statens sida snarast möjligt lämnades
i varje fall något slags bevis för statsmakternas intresse för fårskötselns
vidmakthållande under tiden närmast efter ett återinträdande av mera normala
förhållanden. Skulle utfästelse i dylikt avseende däremot ej alls lämnas,
förelåge enligt de sakkunnigas mening stor risk för att fårproducenterna mycket
hastigt komme alt väsentligt minska sin produktion.

I fråga om stödets närmare utformning har livsmedelskommissionen föreslagit,
att viss prisgaranti skulle lämnas å svensk ull under en tid av tre ar,
räknat från den 1 augusti 1944. Kommissionen har vidare föreslagit, att
garantipriset å svensk ull av medelkvalitet bestämmes till 20 gånger mjölk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

priset. För bättre eller sämre vara skulle därvid göras tillägg eller avdrag
med hänsyn till kvaliteten.

Beträffande finansieringen av prisgarantien har livsmedelskommissionen
föreslagit, att ett särskilt anslag för ändamålet skulle anvisas å budgeten.
Med utgångspunkt från gällande mjölkpris skulle garantipriset å ull av
medelkvalitet för närvarande bliva 4 kronor 29 öre för kilogram, vilket
torde ligga något under det nuvarande marknadspriset. Garantipriset skulle
alltså i rådande prisläge icke komma att medföra några kostnader för statsverket.
Hur förhållandena därutinnan komme att gestalta sig framdeles, har
kommissionen funnit omöjligt att förutsäga. För ändamålet borde därför äskas
ett särskilt förslagsanslag, vilket för budgetåret 1944/45 av kommissionen
föreslagits skola upptagas med 100 000 kronor. Av anslaget borde enligt
kommissionens förslag viss mindre del, förslagsvis 15 000 kronor, få tagas
i anspråk såsom bidrag för planering och organisation av verksamheten.

I en särskilt av livsmedelskommissionen upprättad sammanställning, vilken
torde såsom bilaga 5 få fogas till detta protokoll, återfinnas med utgångspunkt
från en producerad kvantitet svensk ull, motsvarande den nuvarande
eller cirka 450 000 kilogram per år, beräkningar rörande erforderliga
statsmedel för prisgarantiens upprätthållande under olika antaganden i fråga
örn den av livsmedelskommissionen förordade prisnivån.

Livsmedelskommissionen har vidare framlagt vissa förslag i fråga örn
kontroll och organisation i anslutning till prisgarantien.

Utlåtande av 1942 års jordbrukskommitté.

1942 års jordbrukskommitté har funnit övervägande skäl tala för att
framställning göres örn statlig garanti för priset å svensk ull i huvudsaklig
överensstämmelse med av kommissionen föreslagna grunder.

Jordbrukskommitténs ledamöter professorn B. G. Ohlin, docenterna E.
F. Lundberg och I. Svennilson samt direktören E. J. Wehtje ha avgivit
följande reservation.

Enligt vad i livsmedelskommissionens skrivelse angives, synes fårslakten
för närvarande allt fortfarande understiga den »normala» slakt, som är
förenlig med fårstammens bibehållande vid oförändrad storlek. Under sådana
omständigheter anse vi att frågan om stöd åt fåraveln — vilken givetvis
bör bedömas efter samma allmänna grunder som stöd åt andra näringsfång
—- ej bör utbrytas utan behandlas i sitt naturliga sammanhang med
jordbrukspolitiken i övrigt, vilket 1942 års jordbrukskommitté får tillfälle
att göra längre fram under 1944. Det är enligt vår mening icke lämpligt, att
ställningstagande till ifrågavarande spörsmål dessförinnan bindes genom en
anordning, som i första hand skulle gälla för en så lång period som tre år.

Yttranden.

Yttranden över statens livsmedelskommissions utredning rörande frågan
om vidtagande av åtgärder till stödjande av fårskötseln inom landet ha
avgivits ay statskontoret, (kommerskollegium, lantbruksstyrelsen och sta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

tens industrikommission. Kommerskollegium har åberopat utlåtanden från
textilrådet och statens instruktör i hemslöjd.

Livsmedelskommissionens förslag ha i princip tillstyrkts eller lämnats utan
erinran i de avgivna yttrandena med undantag av det från statskontoret.
Föredraganden av ärendet i statskontoret har dock i avgiven reservation
förklarat, att statskontoret icke bort avstyrka framställningen, men framhållit,
att den föreslagna garantitiden örn tre år förefölle längre än vad
som erfordrades.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i

Norrland m. m.

Åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland.

För åstadkommande av mera varaktig förbättring av jordbrukets lönsamhet
i de nordligaste delarna av riket ha av jordbrukets prisregleringsfond
för budgetåret 1937/38—1939/40 anvisats, bland annat, respektive 500 000,
600 000 och 900 000 kronor till produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets
område i Norrland samt de delar av Kopparbergs och Värmlands
län, där jordbrukets ställning är i stort sett likartad med den i Norrland.
För vart av budgetåren 1940/41—1943/44 har medgivits att ett belopp av
900 000 kronor för ändamålet finge utgå av anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område. Medlen ha av Kungl. Majit fördelats mellan
hushållningssällskapen i nyssnämnda landsdelar.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt, att för
budgetåret 1944/45 måtte till bidrag till produktionsbefrämjande åtgärder
på jordbrukets område i Norrland och vissa andra delar av landet beräknas
samma belopp som under löpande budgetår eller 900 000 kronor. Styrelsen
har utgått från att beloppet komme att inräknas i anslaget till Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område.

Vid lantbruksstyrelsen skrivelse fanns fogad en framställning den 7 juni
1943 från styrelsen för svenska vall- och mosskulturföreningen, däri hemställts
örn ett statsanslag av 33 000 kronor från nyssberörda medel att användas
till fortsättande av föreningens studiegårdsverksamhet i landets fyra
nordligaste län. Lantbruksstyrelsen har i anledning av framställningen —
under erinran att från ifrågavarande medel tidigare anvisats vissa belopp —
uttalat, att även under nästa budgetår erforderliga medel borde få tilldelas
vall- och mosskulturföreningen för dess studiegårdsverksamhet i Norrland.
Styrelsen har förklarat sig lia för avsikt att sedermera till Kungl. Majit inkomma
med förslag i ämnet.

Med skrivelse den 4 december 1942 har lantbruksstyrelsen överlämnat en
den 28 november 1942 dagtecknad framställning från styrelsen för Norrlands
trädgårdsskola i Söråker, vari hemställts örn statsbidrag med 30 000 kronor

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

till täckande av de förluster, som uppstått vid driften av skolan under åren
1939—1941. Driftsförlusterna ha till övervägande del berott på de osedvanligt
ogynnsamma väderleksförhållandena under nämnda år.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt framställningen samt föreslagit, att för
ändamålet erforderliga medel måtte anvisas från reservationsanslaget till
Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område med anlitande av de medel,
som avsetts för produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i
Norrland och vissa delar av Kopparbergs och Värmlands län. Styrelsen har
härvid erinrat, att de norrländska hushållningssällskapen genom ingången
förbindelse åtagit sig att gälda den brist, som kunde uppkomma, därest till
skolan utgående statsunderstöd samt av trädgårdsskötseln eller eljest inflytande
inkomster icke helt täckte med skolegendomens underhåll och skötsel
samt skolans upprätthållande förenade kostnader. På grund härav syntes
det styrelsen kunna ifrågasättas, huruvida icke nämnda hushållningssällskap
närmast borde bestrida kostnaderna för täckande av den i framställningen
avsedda driftsförlusten. Ett fullgörande av den ekonomiska förpliktelse, de
norrländska hushållningssällskapen åtagit sig gentemot skolan, skulle emellertid
enligt styrelsens mening komma att oskäligt belasta sällskapens redan
förut hårt ansträngda ekonomi.

Forsknings- och försöksverksamhet i fråga om bekämpande av ogräs.

I enlighet med riksdagens medgivande ställde Kungl. Majit den 30 juli
1943 från det för budgetåret 1943/44 till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område anvisade anslaget ett belopp av 16 800 kronor till förfogande för
forsknings- och försöksverksamhet i fråga örn bekämpande av ogräs. Detta
belopp fördelades sedermera så att till försök av föreståndaren för tekniska
högskolans institution för jordbrukslära dokt. phil. A. Åslander skulle utgå
ett belopp av 4 500 kronor, till försök vid lantbrukshögskolans institution
för växtodlingslära ett belopp av 7 300 kronor och till försök vid högskolans
jordbruksförsöksanstalt ett belopp av 5 000 kronor.

I skrivelse den 25 november 1943 har doktor Åslander hemställt om ett
anslag av 9 500 kronor för fortsatta praktiskt-vetenskapliga undersökningar
rörande ogräsens bekämpande. Över framställningen ha yttranden avgivits
av lantbrukshögskolans försöksnämnd och styrelse samt statens livsmedelskommission.

I sitt yttrande har lantbrukshögskolans styrelse anmält, att till styrelsen
ingivits två ansökningar om statsbidrag för forsknings- och försöksverksamhet
i fråga örn bekämpande av ogräs, nämligen dels en ansökning av föreståndaren
för högskolans institution för växtodlingslära, professorn Hugo
Osvald, däri anhålles att styrelsen måtte göra framställning hos Kungl. Maj :t
om ett anslag för budgetåret 1944/45 å 13 600 kronor för fortsättande av
de vid hans institution bedrivna forskningarna rörande kampen mot ogräsen,
dels ock en ansökning av föreståndaren för högskolans jordbruksförsöksanstalt,
professorn Gustav Sundelin, däri hemställes att styrelsen måtte ingå

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

till Kungl. Majit med begäran om att för jordbruksförsöksanstaltens räkning
7 000 kronor måtte ställas till förfogande under samma budgetår till fullföljande
av anstaltens verksamhet för ogräsens bekämpande. Vidare har styrelsen
anmält, att doktor Åslander i särskild skrivelse till styrelsen höjt sitt anslagsäskande
till 10 600 kronor. Styrelsen har tillstyrkt, alt för ifrågavarande
ändamål måtte ställas till förfogande från anslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område för försöken vid institutionen för växtodlingslära
11 600 kronor och för försöken vid jordbruksförsöksanstalten 6 000
kronor. Då styrelsen icke funnit det klarlagt att doktor Åslander försöksverksamhet
icke sammanfölle med övrig försöksverksamhet på ifrågavarande
område, har styrelsen icke funnit sig kunna tillstyrka bifall till Åslanders
framställning.

Statens livsmedelskommission har förordat statsbidrag till doktor Åslanders
försök med 6 500 kronor under förutsättning att beslut om medlens disponerande
fattades av lantbrukshögskolans styrelse efter det att förslag därtill
upprättats av högskolans försöksnämnd i samråd med Åslander.

Förädling av sojaväxter.

I skrivelse den 30 augusti 1943 har Algot Holmberg & söner aktiebolag
hemställt om statsbidrag med 20 000 kronor för fullföljande under år 1944
av bolagets verksamhet med avseende å förädling av sojaväxter.

Yttranden över skrivelsen ha avgivits av lantbruksstyrelsen och statens
livsmedelskommission.

Lantbruksstyrelsen har tillstyrkt ett anslag till ändamålet för år 1944 med
10 000 kronor.

Livsmedelskommissionen har visserligen ansett, att det skulle vara beklagligt,
om det hittills till stor del med stöd av stats- eller fondmedel bedrivna
forsknings- eller förädlingsarbetet skulle behöva avbrytas, men funnit det
tveksamt, om tillräcklig anledning förelåge att återupptaga anslagsgivningen.

Inspektion över klassificering av kött m. ni.

Kungl. Majit har den 17 juni 1943, efter framställning av lantbruksstyrelsen,
anvisat ett belopp av 9 650 kronor att av styrelsen användas för fortsatt
anställande intill utgången av år 1943 av särskild tjänsteman med uppgift
att biträda styrelsen med utövande av inspektion över költklassificeringen
m. m. ävensom för anordnande av kurser för klassificerare.

I skrivelse den 31 augusti 1943 har lantbruksstyrelsen hemställt, att under
budgetåret 1944/45 finge av reservationsanslaget till Prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område användas ett belopp av 19 400 kronor till inspektion
över klassificering av kött m. m. Av nämnda belopp avsåge styrelsen
10 700 kronor till avlöning av ifrågavarande tjänsteman, 7 200 kronor
till bestridande av hans resekostnader och 1 500 kronor till anordnande av
kurser till klassificerare.

Yttranden över skrivelsen lia avgivits av statskontoret och statens livsmedelskommission.

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 253.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Statskontoret har icke funnit anledning till erinran mot bifall till lantbruksstyrelsens
framställning.

Livsmedelskommissionen har ansett det lämpligast, att för ifrågavarande
ändamål uppfördes ett särskilt anslag å riksstaten.

Fortbildningskurser för jordbrukets rationaliseringsproblem.

I skrivelse den 26 januari 1944 har Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund
hemställt örn ett anslag av 14 260 kronor till lantbruksstyrelsens förfogande
för anordnande av två för konsulenter och lantbrukslärare avpassade
fortbildningskurser berörande jordbrukets rationaliseringsproblem.

Yttranden över skrivelsen lia avgivits av lantbruksstyrelsen och statens
livsmedelskommission, som tillstyrkt framställningen.

Bekämpande av virussjukdomar hos potatis.

I skrivelse den 28 september 1943 ha hushållningssällskapens ombud hemställt,
att nu utgående statsbidrag till utvidgad kontroll över produktionen av
utsädespotatis måtte höjas för erhållande av möjligheter till ökad upplysningsverksamhet
inom ifrågavarande område.

Yttrande över skrivelsen har avgivits av, utom andra, statens centrala frökontrollanstalt,
som uttalat, att kostnaderna för verksamheten icke syntes
ha blivit större än att återstående del av anslaget, om det finge disponeras
under nästa budgetår, skulle vara tillräckligt för bedrivande av verksamheten
i minst samma utsträckning som under innevarande budgetår.

Departementschefen.

Under det nu löpande regleringsåret har det allmänna försörjningsläget
beträffande livsmedel undergått avsevärda förbättringar. Som statens livsmedelskommission
framhållit torde, därest skörden innevarande år ej blir
dålig och i övrigt inga särskilda förhållanden inträffa, kunna räknas med
att detta förbättrade tillstånd skall bestå under nästa regleringsår och att
eventuellt även ytterligare förbättringar kunna uppstå. Det ovissa läget talar
emellertid för att nu gällande regleringsåtgärder bibehållas i stort sett oförändrade
under nästa regleringsår. I händelse av en medelgod eller god skörd
torde dock vissa lättnader i regleringarna kunna genomföras.

Såsom framgår av det anförda har Kungl. Majit även i år innan sådden
verkställts meddelat beslut rörande prissättningen på vissa av jordbrukets produkter.
Till grund för beslutet rörande prissättningen ligger en genom 1942
års jordbrukskommitté upprättad kalkyl angående jordbrukets inkomster och
kostnader under regleringsåret 1944/45. Kalkylen är uppgjord enligt i huvudsak
samma grunder som tidigare kalkyler över jordbrukets inkomster och utgifter.
Under det man våren 1943 till grund för prissättningen för regleringsåret
1943/44 lade den produktionsvolym, som preliminärt framräknats
för regleringsåret 1942/43, har emellertid i den nu föreliggande kalkylen in -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

komstberäkningarna baserats på den produktionsvolym, som ansetts motsvara
en på visst sätt uppskattad normalskörd för år 1944. Den upprättade
kalkylen utvisar ett kalkylmässigt inkomstöverskott örn cirka 106 000 000 kronor.
Prisbeslutet innebär, att de nu rådande priserna för jordbrukets produkter
i stort sett skola bibehållas oförändrade. Emellertid skola sådana nedsättningar
göras av de nu gällande priserna, som kunna anses erforderliga för
att främja avsättningen eller av liknande skäl. I övrigt skall det beräknade inkomstöverskottet
icke nu föranleda beslut om prissänkningar. Kungl. Maj :ts
beslut innefattar vidare, att en omräkning av kalkylen skall äga rum i augusti
1944 på basis av då föreliggande förhållanden. Därest det vid denna
omräkning skulle befinnas, att även efter nyss avsedda prissänkningar ett
inkomstöverskott skulle kvarstå, som är lika med eller mindre än inkomstöverskottet
enligt den nu föreliggande kalkylen, skall det uppkomna överskottet
få utjämnas genom en mot överskottet svarande höjning av posten för
arbetskostnader. Om vid omräkningen ett inkomstöverskott skulle uppstå,
som är större än inkomst överskottet enligt den tidigare uppgjorda kalkylen,
skall det överskjutande beloppet utjämnas genom sänkning av priserna å
jordbruksprodukter eller höjning av priserna å statssubventionerade jordbruksförnödenheter,
under det att återstoden skall utjämnas genom en motsvarande
höjning av den å kostnadssidan ingående posten för arbetskostnader.
Skulle åter enligt den omräknade kalkylen underskott uppstå, skall detta underskott
bäras av jordbruket intill ett underskott, motsvarande 4 procent å
jordbrukets samlade inkomster enligt kalkylen, eller i runt tal 80 000 000 kronor.
Därest underskottet blir större än nu nämnts, skall justering äga liim på
sådant sätt, att underskottet nedbringas till 4 procent av de samlade inkomsterna.
Visar kalkylen underskott, skall någon höjning av den å kostnadssidan
ingående posten för arbetskostnader ej ske på grund av skedd eller förväntad
ökning av lantarbetarelönerna.

Jämlikt de våren 1943 fastställda riktlinjerna för prissättningen å jordbruksprodukter
under innevarande regleringsår har en omräkning av den
i augusti 1943 uppgjorda kalkylen ägt rum i januari 1944 och en ytterligare
sådan omräkning skall vidtagas i maj 1944. I likhet med 1942 års jordbrukskommitté
finner jag det icke nödvändigt att redan nu ställning tages till frågan,
huruvida motsvarande omräkningar böra vidtagas även av kalkylerna
för nästa regleringsår. Detta spörsmål synes böra upptagas till övervägande i
samband med prövning av augustikalkylen.

Genom Kungl. Maj:ts beslut i prisfrågan torde jämväl i viss utsträckning
lia tillgodosetts önskemål som framförts vid 1943 års riksdag. Jag vill sålunda
erinra, att riksdagen uttalade, att den för sin del hyste den uppfattningen
att reallönen för jordbruksarbetarna borde vara jämställd med reallönen
för andra grovarbetare å landsbygden. Med hänsyn till det beslutade
prisstoppet syntes det emellertid riksdagen knappast vara möjligt att i dåvarande
läge genomföra en sådan lönereglering. Riksdagen, som uppmärksammat
de betydande svårigheterna för jordbruket att erhålla erforderlig
arbetskraft till avtalsenliga löner, ansåge sig emellertid endast kunna fram -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

hålla önskvärdheten av att jordbruksarbetarnas levnadsstandard snarast
möjligt måtte kunna bringas i nivå med andra jämförliga folkgruppers.

I kalkylen över jordbrukets inkomster och kostnader har arbete, utfört
av brukaren och hans familjemedlemmar, upptagits å kostnadssidan med
belopp motsvarande kostnader för lejd arbetskraft. Den avsedda höjningen
av lantarbetarelönen kommer vid sådant förhållande att medföra en motsvarande
ökning av ersättningen för det arbete, som utföres av brukaren
själv och hans familjemedlemmar. För innehavarna av de mindre brukningsdelarna,
där arbetet helt eller lill största delen utföres av brukaren själv och
hans familjemedlemmar, kommer alltså, som livsmedelskommissionen framhållit,
det förhållandet, att vid prissättningen utrymme lämnas för en betydande
höjning av lantarbetarelönen, att medföra en avsevärd ekonomisk förbättring.
Denna förbättring kommer däremot endast i ringa mån innehavarna
av de större jordbruken till del, eftersom arbetet där i huvudsak utföres
av lejd arbetskraft.

Beträffande avvägningen av priserna för de olika produkterna får jag hänvisa
till den föregående framställningen.

I anslutning till vad som gällt under den tid, som förflutit sedan krigsutbrottet,
förordar jag även nu, att Kungl. Majit erhåller befogenhet att handhava
jordbruksregleringen samt vidtaga av omständigheterna påkallade ändringar
i densamma. Skulle härvid finnas påkallat att vidtaga mera genomgripande
ändringar i regleringsåtgärderna, förutsätter jag emellertid, att
riksdagen höres, då detta utan olägenhet kan ske. Med hänsyn till att den
förut berörda inkomst- och kostnadskalkylen avser tiden från och med den
1 september 1944 till och med den 31 augusti 1945, torde på sätt livsmedelskommissionen
föreslagit Kungl. Majits nyssnämnda befogenheter böra gälla
till och med sistnämnda dag. Jag vill härvid erinra, att de grundläggande,
av riksdagen antagna regleringsförfattningarna gälla tilis vidare, övriga av
riksdagen lämnade bemyndigande^ vilkas giltighet utgår med innevarande
regleringsår, torde liksom hittills, där ej annat särskilt angives, böra förlängas
för ytterligare ett år.

Efter denna redogörelse för min allmänna inställning till de föreliggande
regleringsspörsmålen torde jag få övergå till att angiva de grunder, som i
fortsättningen böra tillämpas beträffande jordbruksregleringen. I fråga om
de åtgärder, som i prisrabatterande syfte kunna finnas påkallade, framlägger
chefen för folkhushållningsdepartementet denna dag förslag för Kungl.
Maj :t.

Mjölk- och matfettsregleringen.

De statliga regleringarna beträffande matfett, mjölk och ost m. m. torde,
på sätt livsmedelskommissionen ansett, tills vidare böra bibehållas i stort
sett oförändrade. Kommissionen har emellertid framhållit, att vid en fortsatt
gynnsam utveckling av försörjningsläget en höjning av ostens fetthalt
och en höjning av fetthalten i den standardiserade mjölken kunde tänkas

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

komma i fråga. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med hänsyn till
utvecklingen besluta i dessa frågor.

I anslutning till vad livsmedelskommissionen anfört torde de bestämmelser,
som äro intagna i förordningen den 21 juni 1940 (nr 621) angående avgift
för smör, som användes till framställning av grädde, och kungörelsen
samma dag (nr 622) med förordnande örn avgift för smör, som användes för
framställning av grädde, böra i vissa hänseenden omarbetas. För att hindra
ett kringgående av bestämmelserna böra dessa såsom kommissionen uttalat
ändras så att de bliva tillämpliga även å användande av smör för framställning
av varor, som kunna användas såsom ersättningsmedel för grädde, eller
av varor, som kunna användas för beredning av grädde eller ersättningsmedel
för grädde. Därjämte synas vissa bestämmelser av huvudsakligen kontrollteknisk
natur böra bringas i närmare överensstämmelse med föreskrifterna i
förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) örn varuskatt. Med hänsyn till omfattningen
av de ifrågasatta ändringarna torde lämpligen en helt ny författning i
ämnet böra utfärdas. Förslag till sådan har i enlighet med det anförda upprättats
inom jordbruksdepartementet.

Livsmedelskommissionen har i samband med avgivande av yttrande över
en till kommissionen remitterad framställning från Småbrukarnas riksförbund
örn ändring i gällande bestämmelser rörande producentbidrag å mjölk
ingående undersökt olika möjligheter att modifiera dessa bestämmelser i syfte
att åstadkomma ytterligare förbättring av det mindre jordbrukets ställning.
Till belysande av dessa undersökningar har, som av den föregående redogörelsen
framgår, på anmodan av kommissionen inom Svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. utarbetats vissa tabeller för beräkning av producentbidrag,
vilka tabeller fogats såsom bilaga 4 till detta protokoll. Som förut framhållits
bygger tabellen 1 på de nuvarande bidragsbestämmelserna, tabellen 2
på de av riksförbundet föreslagna bidragsbestämmelserna men med bibehållande
av månadsberäkning, tabellen 3 på de av riksförbundet föreslagna bidragsbestämmelserna
men med bibehållande av den nuvarande kostnadsramen
samt tabellen 4 på de nuvarande bidragsbestämmelserna med den ändringen,
att nedgången i bidragen skall ske i snabbare takt än för närvarande.
Kommissionen har för egen del ansett det lämpligast, att de nuvarande bidragsreglerna
bibehållas, möjligen med sådan ändring, som framgår av
tabellen 4.

Ett genomförande av Småbrukarnas riksförbunds förslag skulle enligt livsmedelskommissionens
beräkningar komma att medföra en kostnadsökning i
jämförelse med det nuvarande systemet av inemot 10 000 000 kronor. Jag
vill härvid erinra, att medelsbehovet till producentbidrag under innevarande
budgetår beräknats till 31 700 000 kronor. Av vad livsmedelskommissionen
anfört i ärendet framgår emellertid, att de verkliga kostnaderna för producentbidrag
sannolikt komma att uppgå till omkring 46 000 000 kronor. Vid
beräkningen av den ekonomiska effekten av de ändringar, som förra året
föreslogos och genomfördes från och med den 1 juli 1943, förelåg icke till -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

räckligt statistiskt material. Detta föranledde en felkalkylering av kostnaderna
för producenlbidraget uppgående till omkring 5 000 000 kronor. I övrigt
torde kostnadsökningen sammanhänga med en stegring av mjölkleveranser
från innehavare av mindre kreatursbesättningar, en ökning som för övrigt
väntas fortsätta under nästa regleringisår. Kostnaden enligt de av riksförbundet
föreslagna bestämmelserna för producentbidrag skulle troligen bliva omkring
55 000 000 kronor.

Av vad jag förut anfört framgår, att Kungl. Maj:ts beslut i fråga om jordbrukspriserna
under regleringsåret 1944/45 kommer att medföra bland annat
en väsentlig förbättring för innehavarna av mindre brukningsdelar. Såsom
livsmedelskommissionen anfört synes ett ytterligare stöd åt det mindre jordbruket,
utöver den förbättring som sålunda kan beräknas komma till stånd,
av statsfinansiella skäl icke böra lämnas genom en ökning av statsverkets
kostnader för producentbidragen, därest detta skulle innebära en ökning av
statsverkets sammanlagda kostnader för jordbruksregleringen. Med hänsyn
härtill och då jag icke kunnat finna någon av de av statsmedel utgående bidragsposterna,
som lämpligen kan sänkas i motsvarande grad, anser jag i
likhet med livsmedelskommissionen att någon omläggning av bestämmelserna
för producentbidrag, som kan komma att öka statsverkets kostnader,
icke bör genomföras.

Vad angår bidragsbestämmelsemas utformande vill jag närmast ansluta
mig till det av livsmedelskommissionen utarbetade andra alternativet
(tabell 4 i bilaga 4). De nuvarande bestämmelserna synas alltså i huvudsak
böra bibehållas med den ändringen, att nedgången i bidragen skall ske i
snabbare takt än för närvarande. Härigenom komma leverantörer av större
kvantiteter mjölk, för vilka producentbidraget icke torde vara avsett, på
ett tidigare stadium att avskäras från producentbidrag. Enligt mitt förmenande
höra bidragsbestämmelserna utformas så, att bidrag utgår enligt nu
gällande regler intill en månadsleverans av 1 100 kilogram, motsvarande ett
bidrag av 26 kronor, med sistnämnda belopp även för leveranser, som uppgå
till mer än 1 100 men ej överstiga 1 200 kilogram, och därefter minskas
med 2 öre för varje kilogram, varmed månadsleveransen överstiger 1 200
kilogram, för att helt upphöra vid en månadsleverans av 2 500 kilogram. De
förenklingar i bidragstabellen, som i övrigt förordats av livsmedelskommissionen,
torde närmare böra få prövas av kommissionen, vilken alltså synes
böra erhålla befogenhet att vidtaga sådana justeringar av reglerna för beräkning
av producentbidragen, som finnas kunna medföra en förenkling vid beräkningen
och utbetalandet av bidragen.

Såsom kommissionen föreslagit torde mjölkpristillägg böra utgå efter oförändrade
grunder. Kostnaderna härför lia till följd av ökningen i mjölkinvägningen
till mejeri för budgetåret 1944/45 av livsmedelskommissionen beräknats
komma att uppgå till 46 200 000 kronor mot 40 000 000 kronor för budgetåret
1943/44. Dessa beräkningar föranleda ingen erinran från min sida.

I enlighet med livsmedelskommissionens förslag bör även för nästa regleringsår
ett belopp av 9 000 000 kronor ställas till förfogande för utbetalande

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

av lokala differentieringsbidrag. I anslutning till vad som skett under innevarande
regleringsår torde fastställandet av grunderna för utbetalningen av dessa
bidrag böra anstå till bosten, då större möjligheter föreligga att överblicka
mjölkproduktionen och produktionsförhållandena inom de olika landsdelarna.

Beträffande de norrländska differentieringstilläggen har livsmedelskommissionen
ifrågasatt, att — med bibehållande i stort sett av det stöd åt mjölkproduktionen
i de olika delarna av Norrland som lämnas genom nu utgående
bidrag — bidragen skulle beräknas efter kvantiteten mjölkfett i den invägda
mjölken. Som en dylik åtgärd skulle giva ett rättvisare resultat för de enskilda
leverantörerna och även för mejerierna innebära en viss lättnad, synes
en sådan omläggning böra övervägas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att träffa avgörande härutinnan. Med av livsmedelskommissionen föreslagen
avrundning av beloppen skulle ifrågavarande bidrag utgå med G9 öre
för Norrbottens län och Västerbottens läns lappmark, 56 öre för Västerbottens
län i övrigt samt 40 öre för Jämtlands län, Västernorrlands län och
Gävleborgs län utom Gästrikland, allt för kilogram mjölkfett. Kostnaderna
för de norrländska differentieringstilläggen ha av kommissionen beräknats
till 5 000 000 kronor.

Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, torde livsmedelskommissionen
böra givas befogenhet att vidtaga mindre justeringar i den eljest
för mjölkpristilläggen och differentieringstilläggen gällande områdesindelningen.

Liksom hittills torde även under nästa regleringsår böra utgå dels s. k.
merfraktbidrag, dels s. k. regleringskostnadstillägg till vissa mjölkorganisationer
i Stockholm och Göteborg, dels viss ersättning för behandling av konsumtionsmjölk
vid några mejerier, som leverera mjölk till Stockholm, dels
ock bidrag till uppehållande av mejeriernas körlinjer inom de områden, där
på grund av den minskade mjölkproduktionen transportkostnaderna för kilogram
mjölk äro särskilt höga. Ytterligare böra liksom för närvarande beräknas
medel för bidrag till mejeriorganisationerna å vissa orter såsom ersättning
för utebliven prishöjning. Med hänsyn till svårigheterna att bedöma
medelsbehovet för de olika ändamålen torde bidragen, på sätt skett under de
senaste budgetåren, böra sammanföras till ett anslagsbelopp. Detta anslagsbelopp
torde såsom livsmedelskommissionen föreslagit böra beräknas till
8 000 000 kronor. Kungl. Majit synes böra äga möjligheter att disponera
ifrågavarande anslag även för tillgodoseende av annat ändamål än förut berörts,
som är av särskild betydelse för mjölkförsäljningens ordnande under
rådande kristid. Motsvarande befogenhet tillkommer för närvarande Kungl.
Majit.

Nu gällande bestämmelser rörande pristillägg för lantsmör böra äga tilllämpning
även under nästa regleringsår. Kostnaderna för dessa pristillägg
och för omhändertagandet av lantsmör böra i enlighet med livsmedelskommissionens
beräkning upptagas till 500 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Reglering av andra animaliska produkter än mejeriprodukter.

I likhet med livsmedelskommissionen anser jag, att regleringssystemet beträffande
köttvaror bör bibehållas i huvudsak oförändrat under nästa regleringsår.
Emellertid torde såsom kommissionen framhållit det vara lämpligt
att, i syfte att få fram kött till marknaden under sommaren 1944, köttpriserna
få varieras så att priserna kunna höjas under sommaren. Den därav
föranledda inkomstökningen torde få kompenseras genom prissänkningar
under andra årstider. Även i övrigt böra priserna å köttvaror, särskilt nötkött,
i enlighet med kommissionens förslag kunna höjas och sänkas på
sätt finnes lämpligt för att reglera tillförseln, därvid dock bör iakttagas att
genomsnittspriset för hela regleringsåret blir det i inkomst- och utgiftskalkylen
antagna.

Beträffande äggregleringen torde överväganden om ändringar i densamma
bliva beroende av produktionsutvecklingen.

Potatisregleringen.

Livsmedelskommissionen har framhållit att, därest potatisskörden innevarande
år ej skulle bliva anmärkningsvärt dålig, den frihet beträffande försäljningen
och förbrukningen av potatis, som rått under regleringsåret 1943/
44, borde kunna bibehållas även under nästa regleringsår.

Jag torde här få erinra därom, att Kungl. Majit den 24 september 1943
bemyndigat statens livsmedelskommission att med Sveriges stärkelseproducenters
förening u. p. a. träffa överenskommelse rörande föreningens inköp
och försäljning av potatisstärkelse under tiden 1 oktober 1943—30 september
1944 i huvudsaklig överensstämmelse med upprättat förslag till avtal. Sådant
avtal har sedermera ingåtls mellan kommissionen och föreningen. Kungl. Majit
har emellertid vid sitt bemyndigande gjort förbehåll örn att den i avtalets
9 § av kommissionen gjorda utfästelsen vinner riksdagens godkännande.
Avtalet innebär, att föreningen inköper den mängd potatisstärkelse, som framställes
enligt meddelade tillverkningslicenser å högst 400 000 deciton, med
undantag för vad som må användas till husbehov för tillverkaren och dennes
potatisleverantörer. Enligt 9 § i avtalet åtager sig kommissionen under förutsättning
av statsmakternas godkännande och örn avtalet icke skulle komma
att förnyas för tillverkningsåret 1944/45 att vidtaga eller föranstalta om åtgärder
från statens sida, vilka bereda föreningen möjlighet att erhålla minst
58 kronor per deciton för den 1 oktober 1944 inneliggande lager av prima
potatismjöl, dock med avdrag av 30 000 deciton. Dessutom åtager sig kommissionen
under nyss angivna förutsättning och om avtalet icke skulle förnyas
att vidtaga eller föranstalta örn åtgärder från statens sida, vilka bereda
föreningen möjlighet att erhålla ersättning för ränte- och lagringskostnader
enligt i avtalet angivna grunder i avseende å inneliggande lager av prima
potatismjöl, utom 30 000 deciton, räknat från och med den 1 oktober 1944.
De enligt 9 § av kommissionen gjorda åtagandena torde nu böra underställas
riksdagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Brödsädsregleringen.

Livsmedelskommissionen bär framhållit att, därest brödsädsskörden år
1944 skulle bliva av någorlunda normal storlek, denna skörd vid nuvarande
ransonering icke blott skulle komma att motsvara den löpande konsumtionen
under regleringsåret 1944/45 utan även lämna ett visst överskott.

Inom livsmedelskommissionen har till övervägande upptagits att ändra det
nuvarande systemet med inlösen av spannmålen till fasta garantipriser kombinerat
med ett stödköpsförfarande. Det nuvarande systemet har nämligen
ansetts innebära en halvmesyr mellan ett inlösningsförfarande och ett system
med fasta inköps- och försäljningspriser. Den huvudsakliga anledningen härtill
torde vara den, att skillnaden, en krona för deciton, mellan stödköpsnivån
å ena, samt den nivå, vid vilken försäljningspriset till kvarnarna angivits
skola ligga, å andra sidan, varit för snävt tilltagen för att vid handelns försäljningar
till kvarnarna kunna förslå till täckande av såväl samtliga handelskostnader
som uppkomna transportkostnader samt därjämte till skälig
förräntning. Inom kommissionen lia till övervägande förelegat två av
Svenska spannmålsaktiebolaget framlagda förslag beträffande brödsädsregleringen
under nästa regleringsår. Det ena förslaget går ut på en inlösningsgaranti
kombinerad med ett stödköpsförfarande efter samma huvudprinciper
som nu gällande regleringssystem men med större marginal mellan stödpris
och högsta kvarnpris. Enligt det andra förslaget skulle tillämpas ett system
med fasta, successivt stigande inköpspriser i likhet med vad som gällt för
fodersädsregleringen under innevarande regleringsår.

Såsom livsmedelskommissionen framhållit torde det icke vara lämpligt
att redan nu taga ställning till frågan, vilketdera av de båda av spannmålsaktiebolaget
föreslagna systemen som bör tillämpas under nästa regleringsår.
Det synes därför böra få ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av
kommissionen sedermera utfärda erforderliga bestämmelser i detta hänseende.
Även i fråga om den närmare utformningen av de olika regleringssystemen
synes avgörandet böra uppskjutas till hösten.

I nuvarande läge torde det vara önskvärt att åtgärder redan nu vidtagas
för att utöka de befintliga lagringsutrymmena för spannmål. I likhet med
livsmedelskommissionen vill jag förorda, att nybyggnader för lagring av
åtminstone 100 000 ton spannmål verkställas. Därest riksdagen icke har
något att häremot erinra torde det böra uppdragas åt Svenska spannmålsaktiebolaget
att skyndsamt låta verkställa planering av den sålunda förordade
nybyggnaden. Såsom kommissionen anfört torde det vara önskvärt att,
i all den omfattning som krisförhållandena medgiva, för byggnaderna sådant
material kommer till användning, att det blir fullt ekonomiskt att begagna
de nya utrymmena även under fredstid.

Därest 1944 års brödsädsskörd skulle bliva tämligen god, synas emellertid
ytterligare åtgärder böra vidtagas för att kunna tillvarataga den nya
skörden. Jag är ense med livsmedelskommissionen därom att i ett sådant
liige lagring bos jordbrukarna av brödsäd bör uppmuntras och vissa lättna -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

der i de nu gällande ransoneringsbestämmelserna böra vidtagas. Om skörden
blir stor, synes särskilt böra övervägas att träffa avtal med enskilda jordbrukare
om lagring av spannmål på gårdarna mot särskild ersättning. Slutlig
ställning till denna fråga torde emellertid ej kunna tagas, förrän skördens
storlek kan överblickas. Även spörsmålet om i vilken utsträckning lättnader
i regleringen lämpligen böra ifrågakomma synes vara svårt att på förhand
bedöma. Som livsmedelskommissionen framhållit bör därvid i första hand
övervägas att slopa inblandningen av korn vid förmälning av vete och råg
och i samband därmed häva det i södra och mellersta Sverige hittills gällande
förbudet att använda korn för utfodring. Under förutsättning att skörden
blir av någorlunda normal omfattning synas vidare kunna genomföras vissa
uppmjukningar av reglerna om rätt att använda brödsäd, som under normala
förhållanden anses som icke kvarngill, för utfodring. Liksom livsmedelskommissionen
vill jag framhålla, att det under angiven förutsättning i fråga
om skördens storlek är ett önskemål, att den icke kvarngilla spannmålen ej
föres ut i marknaden utan kommer till användning hemma på gårdarna.
För att så skall bliva fallet måste bolagets inköpspris för ifrågavarande
spannmål ligga relativt lågt. Såvida icke särskilda omständigheter inträda,
torde de nu gällande kvalitets- och prisregleringsskalorna i övrigt justeras
så att de i huvudsak överensstämma med vad som gällde för regleringsåret
1943/44.

Fodermedelsregleringen.

Som jag förut förordat torde, därest ej exceptionella förhållanden inträda,
till övervägande böra upptagas att upphäva det i södra och mellersta Sverige
gällande utfodringsförbudet för korn, varigenom kornet alltså åter skulle
kunna medräknas i fodertillgångarna.

Livsmedelskommissionen har framhållit att den starkt minskade importen
av utländska fodermedel har till följd, att ett hävande av fodersädsransoneringen
endast kan ske under förutsättning av en mycket god fodersädsskörd.
Som ytterligare förutsättning härför bör gälla, att hävandet av ransoneringen
icke äventyrar möjligheten för innehavarna av mindre jordbruk att tillgodose
sitt behov av fodersäd. Därest fodersädsavstående skall äga rum,
torde det enligt mitt förmenande böra omfatta även korn samt i övrigt anordnas
efter i huvudsak samma principer som under de senast förflutna regleringsåren.

I likhet med Svenska spannmålsaktiebolaget och livsmedelskommissionen
finner icke heller jag för närvarande anledning föreslå vidtagande av ändringar
i reglerna för handeln med fodersäd. Den av kommissionen berörda
frågan örn vidtagande av särskilda åtgärder för att stimulera tillförseln av
grynhavre till kvarnarna torde, som kommissionen förordat, få upptagas till
behandling i höst.

Såsom livsmedelskommissionen föreslagit torde frågan örn stråfoderregleringen
definitivt böra avgöras först då utfallet av innevarande års strå -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

foderskörd närmare kan överblickas. En skärpning av de nuvarande regleringsbestämmelserna
torde emellertid enligt kommissionens uppfattning behöva
tagas under övervägande i händelse av att stråfoderskörden skulle bliva
svag.

I fråga om de regleringsanordningar, som för närvarande tillämpas med
avseende å olika slag av kraftfodermedel, torde i huvudsak icke böra genomföras
några principiella förändringar. Tilldelningen av kraftfoder blir i
sista hand beroende på de disponibla kvantiteterna.

Då det ur lagerutrymmessynpunkt anses vara synnerligen önskvärt att försäljningarna
av oljekraftfoder äga rum så tidigt som möjligt under regleringsåret,
har livsmedelskommissionen planerat att lämna oljekraftfoder genom
en tilldelning av viss kvantitet per ko under juli eller senast under
augusti månad 1944 samt genom en på grundval av mjölkproduktionen
inom olika besättningar beräknad tilldelning så snart som möjligt därefter.
För att åstadkomma en skyndsam avlastning av lagringsutrymmena torde i
huvudsaklig anslutning till vad kommissionen förordat en differentiering av
priset på oljekraftfoder kunna ske.

Med hänsyn till föreliggande, ganska betydande avsättningssvårigheter för
rågkli har livsmedelskommissionen övervägt dels att öka prisskillnaden
mellan vete- och rågkli och dels att höja inköpskvantiteten rågkli på inköpsbevis
till 50 procent utöver den kvantitet, på vilken beviset utställts.

Jag har ej funnit anledning till särskilt uttalande i anledning av vad kommissionen
i dessa delar anfört.

Konstgödselregleringen.

Icke heller beträffande konstgödselregleringen ha föreslagits några förändringar.
I vad mån något tillskott av statsmedel till clearingkassan för
konstgödselmedel kan bliva erforderligt för nästa budgetår har, med hänsyn
till de i olika avseenden ovissa importförhållandena, synts kommissionen
svårt att för närvarande bedöma. Tillräcklig anledning att ifrågasätta uppförande
av medel för ändamålet å förskottsstat för nästa budgetår torde
emellertid icke föreligga.

Kostnaderna för Svenska spannmålsaktiebolagct.

På sätt livsmedelskommissionen uttalat torde kostnaderna för Svenska
spannmålsakliebolagets verksamhet under budgetåret 1944/45 kunna beräknas
till i runt tal 73 000 000 kronor. Av detta belopp utgöra 9 000 000 kronor
kostnader och prisskillnad för oljekraftfoder samt återstoden bolagets
övriga kostnader.

Åtgärder till stödjande av fårskötseln.

Liksom livsmedelskommissionen finner jag det angeläget, att den återhämtning
i fårstammen, som ägt rum under de gångna krigsåren, icke för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

bytes i en reduktion av besättningarna. Av särskild betydelse härvid torde
vara, att en återgång efter krigets slut icke kommer att ske till det låga pris å
svensk ull, som gällde före kriget. Det torde emellertid kunna förväntas, att
åtgärder, som i sådant syfte nu må finnas erforderliga, komma till stånd genom
jordbrukets föreningar och textilindustrien. Med hänsyn härtill synes
för närvarande icke påkallat att upptaga denna fråga till avgörande utan
torde densamma få behandlas i samband med 1942 års jordbrukskommittés
slutliga förslag.

Förslag till särskilda åtgärder till stöd för jordbruket i Norrland ni. lii.

Under de senaste budgetåren ha vissa belopp ställts till förfogande för
produktionsbefrämjande åtgärder på jordbrukets område i Norrland samt de
delar av Kopparbergs och Värmlands län, där jordbrukets ställning är i stort
sett likartad med den i Norrland. För ett vart av de fyra senaste budgetåren
medgavs, att ett belopp av 900 000 kronor finge för berörda syfte utgå
av anslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. I likhet med
lantbruksstyrelsen anser jag, att även för nästa budgetår bör från nämnda
anslag få disponeras samma belopp.

Från de medel som avsetts för produktionsbefrämjande åtgärder i Norrland
''Ira under de senaste tre budgetåren anvisats vissa belopp till den av
Svenska vall- och mosskulturföreningen bedrivna studiegårdsverksamhelen
i Norrland. Även för nästa budgetår synas medel för detta ändamål böra
ställas till förfogande.

I enlighet med vad lantbruksstyrelsen förordat torde vidare ett belopp av
30 000 kronor böra anvisas av ifrågavarande medel till täckande av de förluster,
som under åren 1939—1941 uppstått vid driften av Norrlands trädgårdsskola
i Söråker.

För vissa arbeten avseende bekämpande av ogräs ha under de senaste tre
budgetåren olika belopp utanordnats från de medel som av livsmedelskommissionen
avsetts till diverse kostnader. För fortsättande av dessa arbeten
ha ytterligare medel begärts även för nästa budgetår. Ett oförändrat belopp av
16 800 kronor torde av de till diverse utgifter avsedda medlen böra få användas
för ifrågavarande ändamål. Det torde få ankomma på Kungl. Majit
att sedermera meddela närmare föreskrifter örn medlens disposition.

Från de medel som av livsmedelskommissionen avsetts till diverse kostnader
torde vidare, i enlighet med vad lantbruksstyrelsen förordat, ett belopp
av 10 000 kronor ställas till förfogande för Algot Holmberg & söner aktiebolag
för fullföljande under år 1944 av bolagets verksamhet med avseende å förädling
av sojaväxter.

Till bestridande av lantbruksstyrelsens kostnader under budgetåret 1944/
45 för inspektion över klassificering av kött m. m. synes från medel, som
ställas till livsmedelskommissionens förfogande för prisreglerande åtgärder,
böra få disponeras ett belopp av 19 400 kronor.

Kungl. Maj:ls proposition nr 253.

Hinder torde icke böra mola att av sistnämnda medel gälda kostnaderna
för de av Sveriges agronom- och lantbrukslärareförbund avsedda fortbildningskurserna
för konsulenter och lantbrukslärare berörande jordbrukets rationaliseringsproblem
med ett belopp av 14 260 kronor.

Vad slutligen angår framställningen från hushållningssällskapens ombud
örn anslag till utvidgad kontroll över produktionen av utsädespotatis vill jag
erinra, att det jämlikt beslut av 1943 års riksdag till detta ändamål anvisade
beloppet torde vara tillräckligt för verksamhetens bedrivande jämväl under
nästa budgetår. Då hinder icke synes böra möta att disponera nämnda belopp
även under nästa budgetår, torde ytterligare medelsanvisning i anslutning till
ombudens framställning icke vara erforderlig.

Anslagsäskanden ni. m.

Kostnaderna för genomförande av de av livsmedelskommissionen framförda
förslagen uppgå till sammanlagt 230 000 000 kronor. Av denna summa
belöpa 46 000 000 kronor på producentbidrag, 46 200 000 kronor på mjölkpristillägg,
5 000 000 kronor på differentieringstillägg för mjölk i Norrland,
9 000 000 kronor på lokala differentieringsbidrag för mjölk, 8 000 000 kronor
på särskilda mjölkbidrag såsom merfraktbidrag m. m., 500 000 kronor
på pristillägg för lantsmör, 40 000 000 kronor på förmalningsersättning,
64 000 000 kronor på Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet, 9 000 000
kronor på prisclearing för fodermedel m. m. samt 2 000 000 kronor på diverse
kostnader. Sistnämnda belopp är enligt vad livsmedelskommissionen upplyst
i första hand avsett att användas för ersättning till Svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. för handhavandet av vissa med mjölk- och matfettsregleringen
sammanhängande uppgifter. Nu ifrågavarande post torde även få
anlitas för bestridande av kostnaderna för 1942 års jordbrukskommitté ävensom
för täckande av de utgifter, som föranledas av förslaget till särskilda åtgärder
till stöd för jordbruket i Norrland m. m. Med hänsyn härtill torde det
för diverse kostnader avsedda beloppet böra höjas till 3 000 000 kronor. Enligt
beslut av innevarande års riksdag (prop. nr 2; r. skr. nr 34) medgavs att
från anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område finge disponeras
ett belopp av 100 000 kronor för täckande av vissa utgifter för utdelande
av livsmedel till nödlidande. Enligt vad som framgår av skrivelser
från statskontoret har genom ett förbiseende i de uppgifter som lämnats det
för ändamålet behövliga beloppet angivits omkring 25 000 kronor för lågt.
Bemyndigande torde lämnas av riksdagen att täcka även sistnämnda belopp
från anslaget till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område. Beträffande
medel som erfordras till förmalningsersättning kommer chefen för
folkhushållningsdepartementet att framlägga förslag. Spannmålsbolagets kostnader
för anskaffande av oljekraftfoder m. m., som för löpande budgetår
finansierats från förskott sstaten för försvarsväsendet, torde från och med
nästa budgetår böra bestridas från ett särskilt under nionde huvudtiteln upp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

fört reservationsanslag, benämnt Prisclearing för fodermedel m. m. Anslaget
synes för nästa budgetår böra uppföras med ett belopp av 9 000 000 kronor.
Då jag beträffande övriga kostnader utom kostnaderna för förmalningsersättning
icke har anledning att för närvarande frångå de av livsmedelskommissionen
gjorda beräkningarna, torde härutöver för budgetåret 1944/45 böra
anvisas dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett reservationsanslag
av 118 000 000 kronor dels ock till Kostnader i samband
med Svenska spannmålsaktiebolagets verksamhet ett reservationsanslag av
64 000 000 kronor.

I anslutning till vad jag förut anfört har inom jordbruksdepartementet
uppgjorts förslag till förordning angående avgift för smör som användes för
framställning av grädde m. m., vilket förslag torde böra underställas riksdagen
för antagande.

Vissa bestämmelser på ifrågavarande område, vilkas giltighet utlöper under
nästkommande regleringsår, torde Kungl. Maj:t äga att på administrativ
väg giva fortsatt tillämpning. Sedan riksdagen fattat ståndpunkt till nu framlagda
förslag, torde jag ånyo få upptaga frågan härom för Kungl. Maj:ts
övervägande.

Hemställan.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels antaga nyssnämnda författningsförslag,

dels ock

1) medgiva Kungl. Maj:t att vidtaga erforderliga åtgärder
för reglering för nästkommande regleringsår av produktionsoch
avsättningsförhållandena på jordbrukets område i huvudsaklig
överensstämmelse med av mig i det föregående angivna
riktlinjer;

2) för budgetåret 1944/45 under nionde huvudtiteln anvisa

a) till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område ett

reservationsanslag av ................ kronor 118 000 000;

b) till Kostnader i samband med Svenska spannmålsaktie bolagets

verksamhet ett reservationsanslag
av.............................. kronor 64 000 000;

c) till Prisclearing för fodermedel m. m. ett reservationsanslag
av ............................ kronor 9 000 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan lämnar Hans Maj:t Konungen bifall samt
förordnar, att proposition i ämnet av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Sune Wisén.

BILAGOR

Bihang till riksdagens protokoll 1944. 1 saini. Nr 253.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Bilaga 1.

P. M.

med beräkningar rörande jordbrukets inkomster och kostnader

under produktionsåren 1938/39—1943/44 samt en förkalkyl för
produktionsåret 1944/45.

De beräkningar rörande utvecklingen av jordbrukets inkomster och kostnader
under tiden från och med år 1938/39, som i det följande framläggas,
ansluta sig beträffande syfte och metod i väsentlig mån till motsvarande
tidigare undersökningar. Liksom dessa (jfr bl. a. Kungl. Majds proposition
246/1943, bilaga 1) avse de sålunda att ge ett mått på den procentuella förändring,
som inkomsterna resp. kostnaderna undergått sedan det sista förkrigsåret.
En utvidgning av kalkylen har emellertid ägt rum därigenom, att
även jordbrukets inkomster av skogskörsler och köksväxtodlingar intagits i
densamma, de sistnämnda dock endast för åren 1938/39 och 1943/44, enär erforderligt
statistiskt material icke stått till förfogande för de mellanliggande
åren. Dessutom ha beräkningarna av vissa inkomst- och kostnadsposter
omarbetats. Detta gäller framför allt inkomsterna av ägg och merinkomsten
av gräddförsäljning samt kostnaderna för traktorer och arbetskraft. I
samband med den nya beräkningen av jordbrukets inkomster av äggproduktionen
har även en kalkyl över inkomsterna av slaktfjäderfä upprättats och
intagits i beräkningarna.

Vid framläggandet av tidigare beräkningar av detta slag har städse framhållits,
att de absoluta talen för inkomster och kostnader icke kunnat direkt
jämföras med varandra, bl. a. enär inkomsterna varit mindre fullständigt
redovisade än kostnaderna. Genom de nu utförda beräkningarna rörande
jordbrukets inkomster av slaktfjäderfä, skogskörsler och köksväxter
ha de mest påtagliga luckorna i inkomstberäkningen fyllts. Alltjämt gäller
dock, att de framräknade inkomst- och kostnadssiffrorna icke ge någon säker
vägledning för ett bedömande av jordbrukets lönsamhet. Dels kvarstår
alltjämt vissa ofullständigheter i kalkylen på såväl inkomst- som kostnadssidan,
dels ha nu liksom tidigare betydelsefulla kostnadsposter på grund
av sin natur måst redovisas i form av beräknade normalkostnader, vilka
från ett år till ett annat kunnat varieras endast med tillhjälp av pris- och
löneindex, under det att inkomsterna liksom vissa kostnadsposter kunnat direkt
beräknas på grundval av uppgifter om faktiskt försålda resp. förbrukade
kvantiteter. En jämförelse mellan inkomster och kostnader inom jordbruket
måste därför nu liksom tidigare grunda sig på de framräknade indextalen.

Då beräkningarna för åren 1938/39—1941/42 i en tidigare promemoria utförligt
redovisats (prop. 246/1943, bilaga l), har det icke ansetts påkallat att
nu ånyo redogöra för desamma. Endast beträffande de poster, som vid
det senaste beräkningstillfället blivit föremål för en mera genomgripande omarbetning,
framläggas i den följande texten siffror för samtliga undersökta
år. Däremot ha i sammandragstabellerna för överskådlighetens skull samtliga
år från och med 1938/39 medtagits.

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Beträffande beräkningarna för år 1943/44 må framhållas att desamma
äro att betrakta såsom preliminära. För de vegetabiliska produkternas vidkommande
ha de i viss utsträckning måst grundas på de i statistiska centralbyråns
publikation Årsväxten redovisade skördesiffrorna, och beträffande
animaliska produktionen har en prognos utarbetats för tiden februari—
augusti 1944. Det bör i detta sammanhang också framhållas, att vissa delar
av beräkningarna icke heller för tidigare år kunna betraktas såsom slutgiltiga.
I anslutning till den granskning, som kalkylen underkastats inom 1942 års
jordbrukskommitté, har kommitténs första delegation exempelvis uttalat
önskemål om fortsatta undersökningar av jordbrukarnas inkomster av köksväxtodlingar
samt framhållit, att beräkningen av arbetskostnaderna icke
kunna anses vara definitiva. Även i fråga örn andra poster kunna vissa justeringar
komma att visa sig erforderliga i samband med fortsatta undersökningar.

I den följande framställningen redovisas i direkt anslutning till inkomstoch
kostnadsberäkningarna för åren 1938/39—1943/44 den förkalkyl rörande
jordbrukets förväntade inkomster och kostnader år 1944/45, som tjänat som
grundval vid fastställandet av riktlinjerna för prissättningen på jordbruksprodukter
för år 1944/45. Enär densamma har karaktären av en »normalkalkyl»,
verkställd utifrån vissa antagna förutsättningar, torde en närmare
redogörelse för dess uppläggning vara påkallad.

Grunderna för förkalkylen för produktionsåret 1944/45.

Då priserna på jordbruksprodukter i mars 1943 preliminärt fastställdes för
produktionsåret 1943/44, valdes såsom utgångspunkt för detta beslut den
beräkning rörande jordbrukets inkomster och kostnader ar 1942/43, sorn vid
denna tid hade utförts inom 1942 års jordbrukskommitté. De preliminärt
fastställda priserna avsågo med andra ord en »normproduktion», motsvarande
produktionen år 1942/43, sådan densamma kunde uppskattas omkring den 1
mars 1943. I den mån den verkliga produktionen under år 1943/44 komme
att avvika från denna »normproduktion», skulle priserna justeras efter vissa

fastställda grunder. . .

Att vid prissättningen för år 1944/45 direkt anknyta till den för innevarande
år beräknade »normproduktionen» (d. v. s. den preliminära uppskattningen
av 1942/43 års produktion) torde av flera skäl vara mindre ändamålsenligt.
Sedan 1942/43 års produktion kunnat mera slutgiltigt beräknas
på grundval av nu föreliggande försäljningsstatistik, bär det visat sig, att
densamma i vissa hänseenden icke obetydligt avvikit fran de preliminär a
uppskattningarna. Även den justerade kalkylen för 1942/43 torde vara mindre
lämplig såsom utgångspunkt för prissättningen för år 1944/45, enär jordbrukets
produktionsförhållanden i vissa hänseenden förändrats sedan 1942/
43. Även emot ett begagnande av en preliminär kalkyl för produktionsåret
1943/44 såsom ett normkalkyl torde vissa skäl kunna anföras. Framför allt
har skörden år 1943 utfallit mycket olika i olika delar av landet, vilket även
föranlett utbetalande av s. k. differentieringstillägg till mjölkpriserna.

Med hänsyn härtill har i föreliggande promemoria ett försök gjorts att
bedöma inkomstutvecklingen inom jordbruket med utgångspunkt i en uppskattad
»normalskörd» för år 1944. Beträffande beräkningarnas uppläggning
må följande nämnas.

Den vegetabiliska produktionen under år 1944/45 (= 1944 ars skord) har
beräknats med ledning av den i oktober 1943 företagna arealinventeringen
samt uppskattade siffror för skörden per hektar. Den animaliska produktionen
Ilar uppskattats med ledning av befintlig statistik (betäckningsstatistiken).

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 101

vissa antaganden rörande kreatursantalet och en överslagsberäkning över fodertillgångarna.
Vid beräkningen av värdesummorna ha de nu gällande priserna
genomgående kommit till användning. (På samma sätt har vid kostnadsberäkningarna
det nu rådande pris- och löneläget tjänat som utgångspunkt
för beräkningarna.)

I förhållande till tidigare kalkyler ha vissa kompletteringar ägt rum, varjämte
beräkningsmetoderna i vissa fall justerats. Såsom nya poster på inkomstsidan
ha upptagits bl. a. inkomsterna av köksväxtodlingar och skogskörsler.
För att möjliggöra en bedömning av skogsinkomsternas betydelse för
inkomstutvecklingen redovisas i sammandragstabellen två indexserier över
jordbrukets inkomster, den ena beräknad inkl. och den andra exkl. skogsinkomsterna.

Beräkningar angående den förväntade skörden år 1944.

Beträffande utvecklingstendenserna inom den vegetabiliska produktionen
gjordes i samband med förarbetena för prissättningen för år 1943/44 ingående
undersökningar inom jordbrukskommittén. Relationen mellan de i samband
härmed utarbetade prognoserna rörande 1943 års hektarskördar och
de sedermera redovisade skördesiffrorna (enligt Årsväxten) framgår av följande
sammanställning.

Observerade hektarskördar 1943 Jämförda med inom jordbrukskommittén

utförda prognoser.

			Prognos enligt alternativ
	Skördesiffra	Observerad skörd 1943	1 1900—1940	11 1919—1939 med hänsyn även 1.1940	lil medelskörd 1931—1940
	3-2	2 350	2 370	2 520	2 350
	2-5	1470		1920	1820
	2-9	1830	1840	1950	1880
	3-0	2 050	2 020	2160	2 020
	2-6	1460	1810	1930	1800
	3-1	15 010	14 280	14 050	14 290
	3-2	36 990	33 610	37 570	35 330
	2-9	36 180	39 530	39 070	37 670
Hö från odlad jord......	2-5	2 620	3 600	3 630	3 480

En jämförelse visar, att den bästa överensstämmelsen föreligger mellan
de observerade hektarskördarna och prognosen enligt alt. III (d. v. s. 1931
—1940 års medelskörd). För höstvete är överensstämmelsen fullständig,
och för höstråg och korn uppvisa de observerade hektarskördarna endast
förhållandevis små avvikelser nedåt resp. uppåt i förhållande till 10-årsmedeltalet.
Endast för vårvete, havre och hö från odlad jord ligga de år 1943
observerade hektarskördarna väsentligt under 1931—1940 års medelskörd.
Skördarna av potatis och sockerbetor lia legat något högre men skörden av
foderrotfrukter något lägre än 10-årsmedeltalet.

Vid bedömandet av frågan i vad män de redovisade hektarskördarna äro
alt betrakta såsom normala, lämna även de allmänna skördeomdömena en
viss vägledning. Dessa visa, att skördarna av vårvete, havre och hö av bedömarna
ansetts väsentligt understiga medelmåtllig skörd. Å andra sidan lia

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

skördarna av höstvete och sockerbetor samt, ehuru i mindre grad, av potatis
ansetts ligga något över medelmåttan. Omräknas de i Årsväxten redovisade
hektarskördarna till »medelmåttig skörd» med ledning av skördeomdömena,
erhållas följande resultat:

	Skörd per ha vid skörde-siffran 30	Observerad skörd	Skörd per ha åren 1931-1940
Höstvete...............	2 203	2 350	2 350
Vårvete................	1764	1470	1820
Höstråg................	1893	1830	1880
Korn..................	2 050	2 050	2 020
Havre.................	1685	1460	1800
Potatis ................	14 526	15 010	14 290
Sockerbetor ............	34 678	36 990	35 330
Foderrotfrukter........	37 428	36 180	37 670
Hö från odlad jord ....	3144	2 620	3 480

En på detta sätt beräknad »normalskörd» för år 1943 understiger rätt väsentligt
medelskördarna för tiden 1931—1940 av höst- och vårvete, havre,
hö och sockerbetor. Emellertid kunna de allmänna skördeomdömena icke
alltför schematiskt begagnas för en beräkning av normalskörden. En undersökning
av skördarna per ha, omräknade efter skördesiffran 3,0, under tiden
1935—1943 visar nämligen, att innebörden av omdömet »medelmåttig skörd»,
d. v. s. skördesiffran, 3,0, undergått betydande växlingar och att dessa växlingar
icke varit fullt enhetliga för olika grödor. Så mycket torde dock klart
framgå av skördeomdömena för år 1943, att skördarna av vårvete, havre och
vallhö ansetts ligga långt under det för året »normala», samt att å andra
sidan skördarna av höstvete, sockerbetor och potatis ansetts överstiga det
förväntade resultatet. I den mån prissättningen för år 1944—1945 skall byggas
på en beräkning av förväntad »normal» avkastning torde därför de observerade
skördarna för år 1943, justerade med hänsyn till skördesiffrorna,
kunna ge någon vägledning. Givetvis kan det dock icke undvikas, att en
dylik uppskattning blir i viss mån subjektiv. I följande sammanställning meddelas
dels de för 1944 antagna »normalskördarna» per hektar, dels de observerade
skördarna per hektar 1942 och 1943, dels sistnämnda skördar omräknade
efter skördesiffran 3,0, samtliga angivna i kilogram per hektar.

	Antagen normal- skörd	Observerad skörd	D:o omräknad efter skördesiffran 3''0
1942	1943	1931—1940	1942	1943
Höstvete................	2 300	1780	2 350	2 350	2 225	2 203
Vårvete.................	1700	1580	1470	1820	1634	1764
Höstråg.................	1800	1820	1830	1880	1761	1893
Vårråg..................	1100	1120	1060	1340	1244	1325
Korn...................	2 000	1970	2 050	2 020	1970	2 050
Havre..................	1600	1550	1460	1800	1603	1685
Blandsäd...............	1900	1900	1770	2 130	1839	1 967
Ärter...................	1500	1540	1250	1510	1540	1500
Potatis.................	14 000	12 950	15 010	14 290	13 875	14 526
Sockerbetor .............	35 000	32 540	36 990	35 330	34 864	34 678
Foderrotfrukter ........	36 000	33 760	36 180	37 670	34 924	37 428
Hö från odlad jord.....	3100	3 000	2 620	3 480	3103	3144

Kungl. Majlis proposition nr 253.

103

Vid bedömandet av föreslagna normalskördarna bör även beaktas de förändringar
i försäljningen av vissa konstgödselmedel, som enligt kostnadskalkylen
ägt rum år 1943/44 jämfört med föregående år. Desamma torde få
anses i någon mån återverka på skördeutfallet år 1944.

De nämnda kvantitetsförändringarna framgå av följande sammanställning
(ton).

	1942/43	1943/44
Chilesalpeter.......................	11000	7 500
Kalksalpeter.......................	77 000	60 000
Kalkkväve ........................	74 500	81400
l Svavelsyrad ammoniak.............	14 000	13 000
Ljungasalpeter.....................	14 500	22 000
Källsalt 40 % ......................	81500	93 000
Superfosfat 15 % ...................	133 000	230 000
Thomasfosfat ......................	10000	12 000

Ett försök till en mera exakt beräkning av de sannolika återverkningarna
av dessa förändringar i konstgödselförsörjningen på skördeutsikterna för år
1944 torde i detta sammanhang äga uteslutande teoretiskt intresse och har
därför icke gjorts här. De anförda siffrorna synas emellertid bestyrka rimligheten
av att lägga de föreslagna hektarskördarna till grund för en beräkning
av det sannolika skördeutfallet år 1944. I varje fall beträffande flertalet
grödor torde de på detta sätt erhållna siffrorna icke bli för höga. Å andra
sidan kan skörden vid normala värderleksbetingelser knappast väntas nämnvärt
överskrida desamma.

Jordbrukets inkomster.

Brödsäd.

Saluöverskott	och löneförmalning	av brödsäd	ha under år	1942/43 upp-
gått till följande kvantiteter.
	Inköp genom	Inköp genom	Löne-	Summa
	handeln	kvarnarna	förmälning
	ton	ton	ton	ton
Höstvete ......	...... 216 000	15 000	51000	282 000
Vårvete........	...... 97 000	5 000	—	102 000
Råg...........	...... 299 000	24 000	41 000	364 000

Enligt uppgifter från Svenska kvarnföreningen har brödsäd av 1942 års
skörd betalats med i genomsnitt följande priser (kvarnarnas inköpspris efter
avdrag av handelsmarginal och frakter).

Höstvete.............................. 26-00

Vårvete............................... 27-91

Råg.................................. 24-74

Då endast en begränsad del av jordbrukarnas leveranser av spannmål ännu
ägt rum och statistiskt redovisats, måste kvantitetsberäkningen tills vidare
göras på grundval av skördeberäkningarna. Tages de i Årsväxten 1943 redovisade
skördesiffrorna till utgångspunkt erhålles följande resultat.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

	Höstvete	Vårvete	Råg
	ton	ton	ton
Skörd .........................	....... 361 000	166 000	398 000
Avgår: lagringsförlust 2 %.......	....... 7 000	3 000	8 000
avrens .................	....... 29 000	13 000	40 000
utsäde..................	....... 41000	19 000	42 000
Återstår.......................	....... 284 000	131 000	308 000

Utsädeskvantiteten är beräknad med ledning av arealinventeringens uppgifter
om den areal, som besätts hösten 1943 respektive är avsedd att besås våren
1944: 195 500 ha höstvete, 92 200 ha vårvete och 209 800 ha håg (203 100
ha höstråg och 6 700 ha vårråg).

I samband med utarbetandet av januarikalkylen gjorde Svenska spannmålsaktiebolaget
en undersökning av genomsnittspriserna på spannmål av
1943 års skörd med ledning av uppgifter från centralföreningarna. Härvid
erhöllos följande resultat.

Ingångspriser Årsmedelpriser

kronor kronor

Höstvete...................... 25''38 25-88

Vårvete....................... 28-07 2857

Råg .......................... 24-43 24-93

Det angivna priset på vårvete inkluderar det stimulanstillägg om en krona
per deciton, vilket enligt jordbrukskommitténs tidigare uttalande bör avdragas
vid kalkylens begagnande i samband med prissättningen.

Det bör framhållas att den här anförda beräkningen av priserna får betraktas
såsom preliminär. När fullständigare uppgifter rörande försäljningen
av spannmålen föreligga, torde på sedvanligt sätt uppgifter från Svenska
kvarnföreningen rörande de av kvarnarna erlagda spannmålspriserna få
läggas till grund för en beräkning av de till jordbrukarna erlagda priserna.

Skörden beräknas enligt följande sammanställning.

Areal enligt
inventeringen
hektar

Hektarskörd

kg/ha

Höstvete ............ 195 494 2 300

Vårvete............. 92 242 1 700

Höstråg............. 203 094 1 800

Vårråg.............. 6 745 1 100

Totalskörd

ton

450 000
157 000
366 000
7 000

Summa brödsäd 980 000

Till avsalu och löneförmalning erhållas följande kvantiteter.

	Höstvete	Vårvete	Råg
	ton	ton	ton
Skörd ............................		157 000	373 000
Avgår: lagringsförlust 2 %..........	9 000	3 000	8 000
avrens, 8 % resp. 10 %......	.... 36 000	13 000	37 000
utsäde ....................	.... 41000	19 000	42 000
Återstår..........................	..... 364 000	122 000	286 000

Kunell. Maj:ts proposition nr 253

105

Kvantitet Pris Värde

ton kr/dt milj. kronor

Höstvete...................... 364 000 26"50 96-5

Vårvete....................... 122 000 28-50 348

Råg.......................... 286 000 25-50 72''9

Vid beräkningen ha priserna antagits bliva oförändrade i förhållande till
de för 1943/44 bestämda årsmedelprisema för spannmål av normalkvalitet.
För vårvete har räknats med ett extra tillägg av 1 krona per deciton för
proteinhalt, medan ev. stimulanstillägg icke medtagits.

Till jämförelse meddelas följande sammanställningar.

Skörd av brödsäd. Ton.

		1942	1943	1944 (prognos)
Höstvete.		219 000	361 000	450 000
Vårvete..		181 000	166 000	157 000
Höstråg..		439 000	390 000	366 000
Vårråg ..		9 000	8 000	7 000
	Snmma brödsäd	920 000	925 000	980 000
	Brödsädsareal. Hektar.
		1942	1943	1944»
Höstvete.		164 009	153 662	195 494
Vårvete..		114 535	112 711	92 242
Höstråg..		241 236	212 784	203 094
Vårråg ..		8 263	7 598	6 745
	Summa brödsäd	528 043	486 755	495 575
	Saluöverskott och löne förmälning. Ton.
		1942/43	1943/44*	Förkalkyl för 1944/45
Vete.....		384 000	415 000	486 000
Råg.....		364 000	308 000	286 000
	Summa brödsäd	748 000	723 000	772 000
	Inkomster av	brödsäd. Milj.	kronor.
		1942,43	1943/44*	Förkalkyl för 1944/45
Höstvete .		...... 73-3	735	96-5
Vårvete .		...... 285	37-4	34 8
Råg.....		...... 90-1	76-8	72-9
	Summa brödsäd 191-9	187-7	204-2

Korn.

Under år 1942/43 levererades 136 000 ton korn till handeln och kvarnarna.
Härtill kommer husbehovsförmalningen i Norrland, vilken uppskattats till
25 000 ton, varför den sammanlagda kvantiteten uppgick till 161 000 ton. 1

1 Preliminär beräkning.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Enligt uppgift från Svenska kvarnföreningen har priset till odlare uppgått
till 22,70 kronor per deciton (handelskvamarnas inköpspris minskat med
frakter och handelsmarginal).

Skörden av korn uppgick år 1943 till 230 000 ton (Årsväxten 1943). Saluöverskottet
kan beräknas till 135 000 ton. Lägges härtill den beräknade husbehovsförmalningen
i Norrland erhålles ungefär samma totalkvantitet som
1942/43 eller 160 000 ton.

Genomsnittspriset på korn har av Svenska spannmålsbolaget beräknats till
23,49 kr/dt. Detta pris avser emellertid endast södra och mellersta Sverige,
där utfodringsförbud gäller. I norra Sverige är priset 50 öre lägre. Medelpriset
har beräknats på följande sätt.

Kvantitet	Pris	Värde
ton	öre/kg	milj. kronor
135 000	23 49	31-71
25 000	23-00	5-75
160 000	23-41	37-46

Totalskörden vid antagen normalskörd har beräknats på följande sätt.

Areal Hektarskörd Totalskörd

hektar kg/ha ton

100 960 2 000 202 000

Enligt arealinventeringen den 20 oktober 1943 beräknas för Svealand, Götaland
och Gävleborgs län en kornareal av 63 260 ha. Enligt inventeringen den
1 juni 1943 uppgick kornarealen inom dessa områden till 74 517 hektar, varför
en nedgång med 15,1 procent skulle vara att vänta i år.

Rörande den planerade sådden av korn i norra Sverige (norr örn Gävleborgs
län) föreligga inga uppgifter. Sannolikt torde arealen där undergå mindre förskjutningar
än de för södra och mellersta Sverige preliminärt uppgivna. I ovanstående
kalkyl har räknats med oförändrad areal (37 700 hektar) för Västernorrlands,
Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Beräkningen av saluöverskottet av korn blir beroende av den fortsatta tilllämpningen
av utfodringsförbudet. Bli väderleksförhållandena normala och
skörden av brödsäd till följd därav så stor som ovan antagits, anses en fortsatt
inmalning av korn icke erforderlig bortsett från en viss inblandning i
samsikt. Med hänsyn till de förut gjorda antagandena beträffande brödsädesskörden
införes därför i inkomstberäkningen endast de kvantiteter korn,
som beräknas åtgå till samsikt samt till grynkvarnar och bryggerier d. v. s.
10 000 + 20 000 + 30 000 — 60 000 ton. Till denna kvantitet har lagts husbehovsförmalningen
i Norrland, vilken liksom tidigare uppskattats till 25 000
ton. Den totala kvantiteten korn till avsalu och husbehovsförmalning beräknas
sålunda till 85 000 ton mot 160 000 ton år 1943/44.

Priset upptages preliminärt efter samma grunder som i augustipromemorian
till 23,50 kr/dt för södra och mellersta Sverige och 23 kr/dt för norra
Sverige. Värdet beräknas sålunda enligt följande.

Kvantitet	Pris	Värde
ton	öre/kg	milj. kronor
60 000	23-50	14-10
25 000	23 —	5-75
85 000	23-35	19-85

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

107

Till jämförelse kan nämnas att inkomsterna av korn under de senaste åren
beräknats till följande belopp.

1942/43 ............................ 36-5 milj. kronor

1943/44 ............................ 37 5 » »

1944/45 (prognos).................... 19''9 » »

Ersättning för av Jordbrukarna tidigare burna fraktkostnader.

I samband med återinförandet av prisortssystemet för produktionsåret
1943/44 erhöllo jordbrukarna såsom ersättning för den härigenom uppkommande
ökningen av fraktkostnaderna i förhållande till år 1942/43 en höjning
av priserna på vete, råg och korn med 50 öre/dt. Detta pristillägg ingår i de
ovan beräknade priserna. Emellertid innebär det nu tillämpade prisortssystemet
en icke obetydlig ökning av antalet prisorter i förhållande till år 1938/39,
varigenom vid de ovan angivna priserna en viss sänkning av jordbrukarnas
fraktkostnader för spannmål kommit till stånd i jämförelse med basåret.
Denna har av spannmålsbolaget beräknats till 20 öre/dt. Enligt livsmedelskommissionens
spannmålssektion torde den verkliga besparingen emellertid
stanna vid ca 10 öre. Detta belopp upptages här såsom en särskild inkomstpost,
vilken beräknats på följande sätt, varvid löneförmalningen antagits
bliva lika stor som 1942/43.

Saluöverskott av vete...................... 364 000 ton

» » råg...................... 267 000 »

» » korn .................... 135 000 »

Sammanlagt saluöverskott 766 000 ton

Med en fraktminskning av 10 öre/dt erhålles ett belopp av 0,8 milj. kronor.
Under samma förutsättningar erhålles för 1944/45 följande prognos.

Saluöverskott av vete...................... 435 000 ton

» » råg...................... 245 000 »

» > korn .................... 60 000 »

Sammanlagt saluöverskott 740 000 ton

Fenk t minsk ningen kan följaktligen beräknas till 0,7 milj. kronor.

Havre hö oeh halm.

Från spannmålsbolaget och arméförvaltningen ha följande uppgifter erhållits.

Havre, ton:	1942/43	1943/44	1944/45 (prognos)
Förmälning ..	......... 83 000	70 000	60 000
Armén.......	......... 6 000	20 000	20 000
Åkerier.......	......... 15 000	15 000	15 000
Skogskörsler..	......... 45 000	45 000	45 000
Upplagring ...	......... >60 000	—	—
	Summa 209 000	150 000	140 000

1 Därav 10000 ton blandsäd.

108

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

1942/43 1943/44 1944/45 (prognos)

ö, ton:

Armén................ 30 000 20 000 20 000

Åkerier................ 15 000 15 000 15 000

Skogskörsler .......... 60 000 45 000 45 000

Summa 105 000 80 000 80 000

Halm, ton:

Armén................ 20 000 20 000 20 000

Åkerier................ 5 000 10 000 10 000

Skogskörsler .......... 20 000 20 000 20 000

Summa 45 000 50 000 50 000

För år 1942/43 ha följande priser tillämpats:

havre 18,75 kr/dt (enkelt medeltal mellan priserna på vit- och svarthavre),

hö 10,50 kr/dt,

halm 3,75 kr/dl.

År 1943/44 är havrepriset oförändrat 18,75 kr/dt. Halmpriset har sänkts
med en krona till 2,75 kr/dt. Priset på hö sänktes först med 2 kr/dt. Med hänsyn
till den rådande knappheten på hö utfärdade emellertid sedermera livsmedelskommissionen
normalpriser, gällande från den 15 november 1943, vilka
inneburo en prishöjning med 1,50 kr/dt i förhållande till den ursprungligen
för 1943/44 angivna riktprisnivån. Genomsnittspriset upptages här till
9,50 kr/dt, vilket ungefär motsvarar ett pris av 8,50 kr/dt under 21U månad
och 10 kr/dt under 6’/2 månad.

För år 1944/45 räknas med nu rådande priser: havre 18,75 kr/dt, hö 10
kr/dt och halm 2,75 kr/dt.

Matärter.

Den sammanlagda kvantiteten matärler beräknas för regleringsåret 1942/43
till 32 000 ton och genomsnittspriset till 46 kr/dt.

Skörden av matärter angives för regleringsåret 1943/44 i Årsväxten 1943
till 41 700 ton. Efter avdrag av lagringsförluster, avrens och utsäde erhålles
till avsalu och hemmaförbrukning en kvantitet av 26 000 ton. Priset beräknas
till 41 kr/dt.

Arealen matärter kan enligt arealinventeringen beräknas uppgå till 24 988
hektar.

Den föreslagna normalskörden uppgår till 1 500 kg/ha. Till jämförelse kan
nämnas, att skörden per hektar under åren 1942 och 1943 uppgått till 1 540
resp. 1 250 kilogram och medelskörden under perioden 1931—1940 till 1 510
kg/ha.

Med ledning härav beräknas skörden till 37 500 ton. Den till försäljning
och hemmaförbrukning disponibla kvantiteten erhålles enligt följande kal -

kyl.

Skörd........................................ 37 500

Avgår: lagringsförlust.......................... 400

10 °/ avrens............................ 3 800

utsäde (25 000 ha å 225 kg)............. 5 600

Återstår...................................... 27 700

I beräkningarna har siffran avrundats till 28 000 ton.
Priset på ärter beräknas för närvarande till 41 kr/dt.
Värde: 11,5 miljoner kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

109

Sammanfattning av de senaste beräkningarna:

1942/43

1943/44

1944/45

Kvantitet	Pris	Värde
ton	öre/kg	milj. kr.
32 000	46-—	14-7
26 000	41 —	10-7
28 000	41 —	11*5

Matpotatis.

Med ledning av socialstyrelsen fortlöpande konsumtionsundersökningar i
stads- och landsbygdshushåll har kvantiteten matpotatis för produktionsåren
1942/43 och 1943/44 tidigare beräknats till 1 000 000 resp. 950 000 ton. För år
1944/45 torde med hänsyn till det förbättrade försörjningsläget en fortsatt
ehuru ej alltför snabb nedgång i potatisförbrukningen få antagas. Med hänsyn
härtill har kvantiteten upptagits till 900 000 ton för sistnämnda år.

För år 1942/43 har priset tidigare beräknats till 11 kr/dt. För år 1943/44
angavs från början ett årsmedelpris av 10 kr/dt. Under hösten visade det sig
emellertid att priset sjönk under den beräknade nivån, varför årsmedeipriset
— med hänsyn tagen till inlösningsgarantien och till den säsongmässiga prishöjningen
under våren och sommaren nu beräknats till 9 kr/dt. För år 1944/
45 begagnas samma pris i kalkylen.

Fabrikspotatis.

För 1942/43 har tidigare beräknats en sammanlagd förbrukning av fabrikspotatis
av 230 000 ton. År 1943/44 beräknas förbrukningen preliminärt uppgå
till 170 000 ton, fördelad på följande användningssätt:

Till stärkelse................. 140 000 ton

» brännvin................ 25 000 »

» flingor m. fl.............. 5 000 »

En mera exakt beräkning kan göras först när hembuden av potatis till
Svenska spannmålsaktiebolaget ägt rum.

Även för år 1944/45 räknas preliminärt med samma totalkvantitet.

Priset beräknas för samtliga tre år till 7,26 kr/dt, vilket motsvarar ett genomsnitt
av 29 öre per hektoliter och stärkelseprocent samt en genomsnittlig
stärkelsehalt av 17,5 procent.

Sockerbetor.

För åren 1942/43 och 1943/44 lia jordbrukets inkomster av sockerbetor beräknats
på följande sätt:

1942/43
1913 44

Kvantitet	Sockerhalt	Pris	Värde
1 00n ton	procent	kr/dt	milj. kr.
. 1 735	16-89	4-75	82-4
. 1861	17-08	4-80	89-3

För 1944 års skörd har, såsom tidigare nämnts, räknats med en »normal»
avkastning av 35 000 kilogram per hektar. Arealen uppgick år 1943 till 50 329
hektar. Under förutsättning att densamma i år får samma relativt låga omfattning
(avrundat 50 000 hektar) skulle totalskörden komma att uppgå till
1 750 000 ton. Såsom en normal sockerhalt torde kunna angivas 17,5 procent.
Vid ett pris av 4,50 kr/dt för betor med 16 procents sockerhalt samt ett tillägg
av Vibo av detta grundpris för varje tiondels ökning därutöver av sockerhalten
erhålles ett genomsnittspris av 4,92 kr/dt. Inkomsten kommer under dessa förutsättningar
att uppgå till 86,1 milj. kronor.

Ilo

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Oljeväxter.

Enär justeringarna av de för 1942/43 och 1943/44 beräknade inkomsterna
i avvaktan på kompletterande material ej hunnit slutföras införes här endast
en förkalkyl för 1944/45.

Areal ^hektar61 Totalskörd Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kronor

Höstraps........... 13 060 1 700 22 200 80 17 760

Vårraps............ 8 718 1300 11300 75 8 475

Vitsenap............ 8 524 1200 10 200 65 6 630

Vallmo ............ 2 165 800 1 700 110 1870

(Hjelin ............ 6 290 _1 200_7 500 80 _6 000

Summa miljoner kronor 40 735

Från den beräknade totalinkomsten skall dragas det s. k. stimulanstillägget.
Som utgångspunkt för en beräkning av detta har tagits de av jordbrukskommitténs
andra delegation beräknade produktionskostnaderna per hektar,
vilka dock höjts i relation till den stegring, som den totala kostnadskalkylen
undergått sedan nämnda undersökning verkställdes. En preliminär överslagsberäkning
ger vid handen att av den ovan angivna inkomstsumma 6,9 milj.
kronor skulle vara att betrakta såsom stimulansinkomst. Att upptaga i inkomstkalkylen
i samband med prissättningen återstår sålunda 33,8 milj.
kronor.

Spånads växter.

Inkomsten för år 1944/45 beräknas preliminärt enligt följande sammanställning: Halmskörden.

Areal Hektarskörd Kvantitet Pris Värde

hektar kilogram ton öre/kg milj. kilin
.................... 3 249 3 000 9 700 20 1 9 ''

Hampa.................. 1 811 4 000 7 200 14 1-0

Frö.

Lin .................... 3 249 600 1 950 95 1-9

Hampa.................. 1 811 175 317 115 0-4

Den sammanlagda inkomsten kan sålunda beräknas till 5,2 milj. kronor,
varifrån stimulansinkomslen skall avdragas. Då någon särskild produktionskostnadsberäkning
för spånadsväxter icke föreligger, har en överslagsberäkning
gjorts under antagande, att stimulansinkomsten har samma relativa andel
i totalinkomsten som beträffande oljeväxter. Den kan i så fall uppskattas
till 0,9 milj. kronor, varefter kvarstår 4,3 milj. kronor.

Mjölk.

Vid utarbetandet av januarikalkylen förelåge uppgifter om mjölkinvägningen
vid mejerier t. o. m. november månad. För den återstående delen av
året gjordes en prognos, vilken gav till resultatet en sammanlagd invägning
av 2 964 000 ton. För månaderna januari—maj lågo de av delegationen antagna
invägningssiffroma något lägre än en inom livsmedelskommissionens
matfettssektion utförd beräkning, beroende på att den ovissa fodersituationen
ansågs motivera en viss försiktighet vid uppskattningen.

Sedermera har mejeristatistiken för december månad färdigställts inom

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

lil

S.M.R., där man även framräkna! en preliminär siffra för mjölkinvägningen i
januari månad. Det visar sig nu, att invägningen under december något
och under januari avsevärt överskridit den av delegationen beräknade kvantiteten: LK-delegation

Redovisad invägning

December ................ 214 000 217 000

Januari .................. 216 000 229 000 (prel.)

Emellertid torde det icke vara berättigat att med ledning av dessa siffror
antaga, att mjölkinvägningen i fortsättningen skall överstiga den beräknade
kvantiteten lika starkt som i januari. Mjölkproduktionen under sistnämnda
månad har utan tvivel påverkats mycket gynnsamt av den milda
väderleken, och en jämförelse med invägningssiffran för januari 1943 blir
därför i viss mån missvisande. Emellertid synes det uppenbart, att januarikalkylen
innebar en underskattning av mjölkproduktionen under den återstående
delen av produktionsåret. För februari månad tyda hittills inkomna
veckorapporter på att invägningen kommer att överstiga den av
delegationen beräknade kvantiteten. Även med hänsyn tagen till möjligheten
av en viss felmarginal i den preliminära beräkningen av januari månads invägning
synes invägningen under februari icke kunna uppskattas lägre än
till 214 000 ton. Under sådana förhållanden synes det sannolikt att produktionen
även under vårmånaderna kommer att stiga över den av delegationen
beräknade kvantiteten. De i januarikalkylen begagnade invägningssiffroma
för tiden mars—maj torde därför böra utbytas mot de av livsmedelskommissionens
matfettssektion beräknade siffrorna. Även för sommarmånaderna
torde en viss ehuru icke stor höjning av siffrorna vara motiverad. Beräkningen
belyses närmare av följande sammanställning.

	1938/39	1939/40	1942/43	1943/44	1943/44 index: 1942/43 = 100
September ....	260	291	235	266	113
Oktober......	235	255	198	233	118
November____	212	223	172	205	118
December ....	220	234	183	217	119
Januari......	235	243	192	1 229	119
Februari.....	222	227	181	3 214	118
Mars.........	252	247	205	>232	113
April.........	263	255	221	> 242	110
Maj..........	295	272	264	3 290	110
Juni..........	315	297	297	3 310	105
Juli..........	306	281	284	>297	105
Augusti......	315	287	287	3 300	1"5
	3129	3112	2 718	3 035	112

Antalet mejerileverantörer har under den hittills gångna delen av produktionsåret
utvecklats på följande sätt:

	1942/43	1943/44	ökning	Index, 1942/43 = 100
September...................	234 754	242 624	7 871	103-4
Oktober.....................	223 183	241058	7 875	103-4
November...................	230 620	238 460	7 840	103-4
December....................	227 691	236 693	9 002	104-0

1 Preliminära. — 3 Prognos.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Samtidigt har kvantiteten mjölk per leverantör undergått följande förändringar: -

	1942/43	1943/44	Index, 1942/43 = 100
September................	999	1098	109-9
Oktober..................	849	965	113-7
November................	744	858	115-3
December.................	802	916	114-2

Siffrorna visa, att ökningen av mjölkinvägningen främst beror på de stegrade
leveranserna per leverantör, ehuru även den ökade anslutningen till mejerierna
medverkat. I fråga om den sistnämnda föreligger för december en
viss ökning i förhållande till de tidigare höstmånaderna. Denna synes dock
knappast vara av den storleksordning, att en justering av de i januarikalkylen
angivna kvantiteterna mjölk utanför mejeri är påkallad. Dock bör en
mindre ökning ske för fodermjölken, enär koantalet, såsom nedan närmare
beröres, här upptages något högre än i nämnda P. M.

Utifrån de ovan angivna förutsättningarna erhålles för produktionsåret
1943/44 följande beräkning av den totala mjölkproduktionen.

Levererat till mejeri ........................ 3 035 000

K-mjölk utanför mejeri...................... 180 000

» till hemmaförbrukning .............. 505 000

Lantsmörsmjölk ............................ 175 000

Fodermjölk ................................ 260 000

Summa 4 155 000

Den angivna kvantiteten överstiger med 71 000 ton beräkningen i januaripromemorian.

Beträffande koantalet företogs i januarikalkylen den förändringen, att antalet
per den 15 september 1943 och 1944 sänktes med 35 000 djur till 1 720 000
resp. 1 750 000 kor. Det har sedermera visat sig, att de under krigsåren företagna
husdjursräkningarna äro mindre fullständiga än 1937 års allmänna
jordbruksräkning. Enligt dir Stensgårds undersökningar härom torde ca 4
procent av kreatursantalet ej ha redovisats i de fr. o. m 1940 företagna husdjursräkningarna.
Denna omständighet bör tydligen föranleda en omräkning
av de kapitalförändringar, som tidigare beräknats för dessa år. I avvaktan
på en närmare undersökning av dessa förhållanden har tills vidare här blott
gjorts den justeringen, att de i augustipromemorian begagnade siffrorna för
koantalet återinförts. Medelkoantalet för år 1943/44 blir sålunda 1 770 000.

För åren 1942/43 och 1943/44 erhållas då följande justerade kalkyler.

1942/43 1943/44

Invägning vid mejerier........................ 2 718 3 033

K-mjölk utanför mejeri........................ 180 180

» till hemmaförbrukning ................ 510 505

Lantsmörsmjölk .............................. 200 175

Fodermjölk ................................_237_260

Summa 3 845 4155

Index ........................

Koantalet ....................

» , index ..............

Mjölkproduktion per ko, kg ..
» » » , index

100-0
1 727 000
100-0
2 226
1000

108-1
1 770 000
102-5
2 347
105-4

Kungl. Majlis proposition nr 253.

113

Enligt delilia beräkning skulle sålunda mjölkproduktionen per ko under
produktionsåret 1943/44 stiga med något över 5 procent i jämförelse med år
1942/43. En produktionsökning av denna storleksordning synes också av
andra skäl rimlig. Den sekulära ökningen av mjölkproduktionen, som före
krigsutbrottet brukade uppskattas till ca 1 procent örn året, men som sedan
avbröts under missväxtåren, torde nu åter göra sig gällande. Nyanslulningen
till mejerierna, som enligt vad inom S.M.R. verkställda undersökningen
utvisat medför en väsentlig ökning av mjölkavkastningen, bär haft en
betydande omfattning. Återverkningarna av missväxtårens foderknapphet, som
ännu gjorde sig gällande på hösten 1942, lia nu med säkerhet förlorat sin
betydelse. Härtill kommer ytterligare den förbättring av kobeståndet, som
ägt runi genom utslaktningarna.

Vid ett bedömande av mjölkproduktionens storlek under produktionsåret
1944/45 har man att utgå ifrån utvecklingen av å ena sidan koantalet och
å andra sidan mjölkproduktionen per ko. Beträffande koantalet kommer vid
normala betingelser en ökning i förhållande till innevarande år att föreligga,
även örn ingen ytterligare tillväxt sker under 1944, enär antalet per den 15
september 1944 överstiger medelkoantalet 1943/44 nied 15 000 djur. Huruvida
en tillväxt kommer att äga rum även under 1944/45 är vanskligt att
bedöma. Ä ena sidan är del redovisade koantalet fortfarande icke obetydligt
lägre än antalet före krigsutbrotet. Ä andra sidan är möjligen den angivna
siffran för koantalet under år 1943/44 — liksom för tidigare krigsår — för
låg, av skäl som förut berörts. Sistnämnda omständighet synes utgöra ett
skäl emot att av skillnaden mellan 1937 och 1943 års siffror för koantalet
utan vidare draga den slutsatsen, att en ytterligare mera betydande ökning
är att vänta. Med hänsyn härtill räknas här för 1944/45 med samma koantal
som det per den 10/o 1944 beräknade, nämligen 1 785 000. I jämförelse med
medelkoantalet 1943/44 innebär denna siffra som nyss nämnts en ökning
med 15 000 kor.

Beträffande mjölkavkastningen per ko har den föregående framställningen
gett vid handen, att en ökning kan beräknas äga rum under år 1943/44. Huruvida
denna ökning kommer att fortsätta under år 1944/45 är vanskligt att
bedöma. Det kan dock erinras örn att avkastningen fortfarande är väsentligt
lägre än åren 1938/39 och 1939/40, såsom framgår av följande sammanställning
(kilogram mjölk per ko och produktionsår).

1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44
2 455	2 427	2 259	2 190	2 226	2 347
100-0	98-9	92-0	89-2	90-7	95-G

Mot antagandet av en fortsatt ökning av produktionen per ko kan anföras,
att tillgången på oljekraftfoder alltjämt är mycket knapp och i kostnadsberäkningen
förutsättes så förbli även under 1944/45. Häremot kan å andra
sidan erinras om att mjölkproduktionens utveckling redan före krigsutbrottet
kännetecknades av ett efter hand något minskat beroende av oljekraftfoder.
Likaså kan erinras om den ökning av antalet mjölkleverantörer till
mejerierna som ägt rum. Under produktionsåret 1942/43 uppgick detta antal
lill 233 472 mot 207 439 år 1939/40. ökningen uppgår lill 26 033 eller 12,5
procent. Som tidigare nämnts har ökningen av leveranlörsantalet under hösten
1943 fortgått i tämligen snabb takt. Inom S.M.R. utförda undersökningar
lia klart ådagalagt, alt anslutning till mejeri medför en icke obetydlig ökning
av mjölkavkaslningen. Under sådana förhållanden synes det sannolikt,
ali en viss ökning av produktionen per ko är all vänta även under det kommadc
produktionsåret, även örn densamma troligen kommer alt bli mindre
Hill in''/ lill riksdagens protokoll 10-ii''i. I sami. Nr 2f>3. 8

114

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

markerad än under innevarande år. Preliminärt räknas här med en mjölkavkastning
av 2 400 kg per ko, vilket i förhållande till den för år 1943/44
beräknade produktionen innebär en ökning med 2,3 procent.

Utifrån de här angivna förutsättningarna har följande kalkyl gjorts för
år 1944/45.

Medel- Kg mjölk Total mjölkkoantal
per ko prod. ton

1 785 000 2 400 4 284 000

En jämförelse mellan den sålunda uppskattade mjölkproduktionen år
1944/45 och de av LK-delegationen tidigare beräknade produktionssiffrorna
för vissa tidigare år visar följande.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
1000 ton.....	4 714	4 596	4 086	3 661	3 845	4155	4 284
	100*0	97-5	86*7	77*7	81*6	88*1	90*9
	100*0	88*9	79*7	83*7	90*4	93*2

Den för 1944/45 uppskattade produktionen innebär en minskning med 91
procent i jämförelse med 1938/39 och med 6,8 procent i jämförelse med
1939/40.

Mjölkens fördelning efter olika användningssätt har beträffande åren 1942/
43 och 1943/44 redan behandlats i fråga om flertalet poster. Den till mejerier
levererade mjölken fördelade sig under år 1942/43 på följande sätt:

Konsumtionsmjölk (inkl. till mjölk omräknad grädde) 871 000
Produktmjölk .................................... 1 847 000

2 718 000

En liknande beräkning för år 1943/44 är förhållandevis vansklig att utföra
med hänsyn till att verkningarna av gräddransoneringens upphävande
ännu icke kulma överblickas. Siffrorna bli därför med nödvändighet tämligen
osäkra. Ev. felaktigheter på denna punkt få dock en ganska begränsad
inverkan på inkomstberäkningen, då de endast avse den invägda mjölkmängdens
fördelning på konsumtions- resp. produktmjölk.

Försäljningen av konsumtionsmjölk har under tiden september—december
1943 haft följande omfattning (oskummad mjölk enligt S.M.R:s statistik):

1942 1943

September...................... 64156 66 048

Oktober........................ 61307 66 334

November...................... 57 625 63 728

December...................... 62 644 65 440

Sept.—dec....................... 245 732 261 550

Index.......................... 100.0 106*4

ökningen uppgår till 15 800 ton eller 6,4 procent. Den största delen av
densamma faller på månaderna oktober och november, vilka år 1942 kännetecknades
av knapphet på mjölk och lokala mjölkransoneringar genom
handelns försorg på vissa orter. Det synes därför icke sannolikt att försäljningen
av konsumtionsmjölk skall fortsätta att stiga i samma takt under den
återstående delen av produktionsåret. Tvärtom är en mindre nedgång i förhållande
till 1943 års försäljning icke osannolik för vissa månader. Med

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

115

hänsyn härtill uppskattas försäljningen av konsumtionsmjölk för hela produktionsåret
1943/44 till 810 000 ton, vilket innebär en ökning i förhållande
till 1942/43 med 10 000 ton men en minskning för tiden januari—augusti
1944 jämfört med samma tid 1943 med ca 6 000 ton.

Kvantiteten gjedde omräknad till mjölk har under hösten 1943 varit följande.

1942/45 1943/44

September ........................ 4 022 4 830

Oktober .......................... 4 590 5 221

November ........................ 4 982 5 015

December ........................ 4 017 4 917

Sept.-dec........................... 18 211 19 983

Index ............................ 1000 109-7

För tiden januari—augusti 1943 uppgick gräddförsäljningen, omräknad i
mjölk, till ca 53 000 ton. Upphävandet av ransoneringen beräknas medföra
en två- å tredubbling av försäljningen. Preliminärt har densamma under
nämnda period uppskattats till 140 000 ton. Lägges härtill den för höstmånaderna
redovisade gräddförsäljningen erhålles en sammanlagd kvantitet av
160 000 ton till mjölk omräknad grädde.

För år 1943/44 erhålles sålunda följande fördelning av den till mejerier
levererade mjölken.

Konsumtionsmjölk ...................... 810 000 ton

Till mjölk omräknad grädde ............ 160 000 »

Produktmjölk .......................... 2 065 000 »

Summa 3 035 000 ton

För år 1944/45 har den totala mjölkproduktionen tidigare uppskattats till
4 284 000 ton. Hur denna kommer att fördela sig med hänsyn till olika användningssätt
beror givetvis i hög grad på de statliga regleringsåtgärderna,
främst med avseende på konsumtionsmjölken. Till att börja med antages här
att standardiseringen bibehålies i sin nuvarande form.

Kvantiteten k-mjölk till hemmaförbrukning uppskattas efter vanliga grunder
(ca en procents årlig minskning) till 500 000 ton. Fodermjölken bör höjas
något med hänsyn till det stigande kreatursantalet. Preliminärt beräknas
275 000 ton fodermjölk. Fördelningen mellan mejeriinvägning å ena och direktförsäljning
och lantsmörsproduktion å andra sidan blir beroende av förändringarna
i antalet mejerileverantörer. I december 1943 uppgick detta till
236 693. Det högsta antalet hittills redovisades för september 1943 med
242 624 leverantörer. Siffran synes visa, att det ännu finnes utrymme för en
viss ökning. Samtidigt som en viss överflyttning av mjölk från direktförsäljning
och lantsmörstillverkning till mejerierna sålunda kan beräknas, måste
emellertid även beaktas den produktionsökning, som sker hos mejerileverantörerna.
Nedgången i direktförsäljning och lantsmörstillverkning kan därför
icke gärna bli särskilt stor. Här räknas preliminärt med 25 000 ton, fördelade
med 10 000 ton på direktförsäljning av k-mjölk och 15 000 på lantsmörsmjölken.

Beträffande den vid mejerier invägda mjölken antages kvantiteten konsumtionsmjölk
komma att uppgå till 800 000 ton. Då samtidigt räknas med
minskad direktförsäljning innebär detta antagande en mindre nedgång i den
sammanlagda k-mjölksförbrukningen. Gräddförsäljningen antages bli av en
omfattning, som ungefär motsvarar 1943/44 års försäljning efter gräddranso -

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

neringens upphävande, d. v. s. ca 200 000 ton till mjölk omräknad grädde. I
sin helhet får kalkylen då följande utseende:

K-mjölk vid mejeri (inkl. grädde) ............ 1 000 000

utanför mejeri...................... 170 000

till hemmaförbrukning .............. 500 000

Produktmjölk vid mejeri .................... 2 179 000

Mjölk till lantsmörsproduktion................ 160 000

Fodermjölk ...................... 275 000

Summa mjölk 4 284 000

Från Sveriges lantbruksförbund bär erhållits följande sammanställning
av beräknade mjölkpriser.

I. Från mejerier saluförd oskummad konsumtionsmjölk.

1942/43 1943/44 1944/45

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik.......... 29-61 29*65 29-65

Avgår detaljhandelsmarginal ...................3-58____3-55______3-55

Återstår .................................... 26*03 26*10 26*10

» efter korrigering för svinn............ 25*52 25*59 25*59

Avgår mejerikostnader........................ 5*46 5*48 5*48

» extrafrakter............................ 0*82 0*65 0*51

Producentpris i öre per liter.................... 19*24 19*46 19*60

Omräknat till kg................................ 18*68 18*89 19*03

Tillkommer mjölkpristillägg ................... 1*66__1’71_f''71

Producentpris, öre per kg ...................... 20*34 20*60 20*74

2. Från mejerier saluförd standardiserad mjölk.

Minutpris per liter enligt SMR:s statistik.......... 28*61 28*65 28*65

Avgår detaljhandelsmarginal .................. 3*58__3*55__3*55

Återstår .................................... 25*03 25*10 25*lo

» efter korrigering för svinn............ 24*54 24*61 24*61

Avgår mejerikostnader inkl. stand.kostnader .... 5*61 5*63 5*63

» extrafrakter............................ 0*82 0*65 0*51

Producentpris i öre per liter.................... 18*11 18*33 18*47

Omräknat till kg .............................. 17*58 17*80 17*92

Tillkommer mjölkpristillägg omräknat till standardiserad
mjölk.............................. 1*38__1’42__P42

Producentpris i öre per kg standardiserad mjölk.. 18*96 19*22 19*35

4. Produktmjölk vid mejerier.

Kvot mellan smörpris och använd mjölkmängd

pr kg smör.................................. 17*49 17*43 17*43

Tillkommer mjölkpristillägg .................. 1*18 1*22 1*22

Avgår mejerikostnader....................... 1*45____1*47___ 1*47

Producentpris per kg .......................... 17*22 17*18 17*18

5. Hemmaförbrukad k-mjölk.

P-mjölkpris.................................... 17*22 17*18 17*18

Skummjölksvärde ............................. 4*05__4*05_4*05

Pris å hemmaförbrukad k-mjölk................ 21*27 21*23 21*23

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

117

Jordbrukets inkomster av vid mejerier försåld konsumtionsmjölk lia beräknats
på följande sätt.

Kvantitet

1 UDO ton

Pris
öre, kg

Värde
milj. kronor

Oskummad mjölk (till mjölk omräknad grädde)
Standardiserad mjölk ........................

200

942-2

20-71

19-32

41-4

182-0

223-4

K-mjölken har omräknats till standardiserad mjölk enligt den relation som
rådde 1942/43.

För övriga i kalkylen ingående mjölkkvantiteter erhållas följande värden: -

K-mjölk utanför mejeri........

till hemmaförbrukning

P-mjölk vid mejeri............

Lantsmörmjölk ..............

Kvantitet	Pris	Värde
1 000 ton	öre/kg	milj. kronor
.. 170	24-27	41-3
.. 500	21-23	106-2
.. 2 179	17-18	374-4
.. 160	17-08	273

Skummjölk till ost.

Ostproduktionen har år 1942/43 uppgått till 18 378 ton. För år 1943/44
beräknas densamma komma att stiga till 27 000 ton. Med en genomsnittlig
skummjölksåtgång av 8,47 kg per kilogram ost erhålles en total förbrukning
av 156 000 resp. 229 000 ton skummjölk.

För år 1944/45 räknas här med en avsevärd minskning i skummjölksåtgången,
sammanhängande med en återgång till fredstidens fetthalt i osten.
Beräkningen, som givetvis är ytterst osäker, bygger på antagandet av en i förhållande
till 1943/44 oförändrad ostkvantitet samt samma relation för skummjölksåtgången
mellan 1938/39 och 1944/45 som för ostkvantiteten.

Diverse mjölkbidrag.

Producentbidrag och differentieringstillägg .	1942/43 milj. kr. . . . 48-5	1943/441 milj. kr. 54-1	1944/451 2 milj. kr. 60-0
Merfrakttillägg ...........................	. .. 3-G	2-6	1-3
Kompensation för utebliven prishöjning ...	. .. 12	1-2	1-3
	53-3	57-9	62-6

Jordbrukets inkomster av släkten..

Köttproduktionen 1942/43.

Då nu statistiska uppgifter föreligga för hela produktionsåret 1942/43 kunna
definitiva siffror för köttproduktionen framläggas . Beräkningarna lia utförts
på samma sätt som tidigare, d. v. s. den besiktigade slakten har beräknats
med ledning av den i »Jordbruksekonomiska uppgifter» återgivna månadsstatistiken,
den stämplingskontrollerade slakten är hämtad från konsumtionsavdelningens
veckostatistik och husbehovsslaktens storlek från kortkontrollens
statistik över utlämnade slaktlicenser. Beträffande dessa sist 1

Preliminär beräkning.

2 Förkalkyl.

118

Kungl. Majlis proposition nr 253.

nämnda gäller, att blott den del av slakten medräknats, som behållits för
enskilda hushålls behov.

Vid beräkningen av husbehovsslakten för produktionsåret 1942/43 uppståten
viss svårighet på grund av skiljaktiga redovisningsmetoder för kalenderåren
1942 och 1943. Medan redovisningen år 1942 skett efter viktklasser
(30 kg och därunder, 31—99 kg samt 100 kg och däröver) redovisas husbehovsslakten
år 1943 efter olika djurslag. Det har antagits, att gruppen
»djur med slaktvikt under 30 kg» år 1942 varit sammansatt av mindre
kalv samt får och getter i samma proportion som under tiden januari—
september 1943, d. v. s. 95: 5 för vikten och 90: 10 för antalet. Den felkälla,
som kan ligga i att denna proportion är mindre exakt, kan i varje
fall inte vara av nämnvärd betydelse, enär det totala antalet slaktdjur är
bestämt.

Resultaten av beräkningarna återges härnedan.

Köttproduktionen år 1942143.

		Antal djur	Med el vikt kilogram	Köttproduk- [ tion, ton ;
Storboskap Besiktigad slakt ...... Stämplad slakt........ Hemslakt2............		239 299 17 345 (880)	1193-9 135-8 (102-3)	46 400 2 355 90
	Summa slakt	257 524	189-7	48845
Större kalo Besiktigad slakt....... Stämplad slakt........ Hemslakt2............		205 544 13 020 (9 417)	1489 52-5 (43-9)	10 051 715 413
	Summa slakt	228 581	48-9	11179
Mindre kalv Besiktigad slakt....... Stämplad slakt........ Hemslakt2............		540 128 44 736 (161 899)	1 20''1 180 (16-0)	10 857 805 2 593 S
	Summa slakt	746 763	19-1	14 255 1
Får och getter Besiktigad slakt....... Stämplad slakt........ Hemslakt2............		109 386 4 872 (12 633)	116-5 13-G (10-0)	1805 66 126
	Summa slakt	126 891	15-7	1997
Häst Besiktigad slakt....... Stämplad slakt........		21212 1480	1 282-8 255-0	5 999 377
	Summa slakt	22 692	281-0	6 376

På grundval av ovanstående beräkning rörande kvantiteterna samt från
lantbruksförbundet erhållna uppgifter om priserna har värdet beräknats på
följande sätt. 1 2

1 Medelvikterna för den besiktigade slakten äro beräknade nied ledning av konsumtionsavdelniugens
veckostatistik.

2 Antalet hemslaktade djur torde i viss mån vara missvisande. Blott Vi, 1h och 3/i samt
hela djur redovisas. I många fall torde blott obetydliga köttkvantiteter behållas på gården
medan resten marknadsföres. Följaktligen bli även medelvikterna missvisande.

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Kvantitet Pris Värde

1000 ton öre/kg milj. kr.

Storboskap.................. 48*8 194 94''7

Större kalv.................. 11*2 228 25*5

Mindre kalv ................ 14*3 158 22*6

Får och getter .............. 2 0 347 6*9

Häst........................ 6‘4 132 8*4

Hela köttproduktionen 158*1

Köttproduktionen för år 1943/44 beräknades i samband med januarikalkylen
på följande sätt.

Antal Medelslakt- Köttproduktion

slaktdjur vikt, kg ton

Storboskap............ 371 000 190*0 70 490

Störr kalv............. 275 000 49*0 13 474

Mindre kalv........... 810 000 19*0 15 390

Häst.................. 32 000 285*0 9 120

Får och getter......... 235 000 15*7 3 690

En kontrollräkning med användande av senare framkommen statistik
synes medföra ytterst obetydliga förskjutningar, varför den anförda kalkylen
här bibehålies.

Med användande av från lantbruksförbundet erhållna prisuppgifter er -

hållas följande värden:

	Köttproduktion	Pris	Värde
	ton	öre/kg	milj. kr.
Storboskap ........	........ 70 500	195	137*5
Större kalv........	........ 13 500	232	31*3
Mindre kalv.......	........ 15 400	141	21*7
Häst..............	........ 9100	129	11*7
Får och getter ....	........ 3 700	360	13*3

S:a 215*n

För år 1944/45 har köttproduktionen uppskattats på följande sätt.

Antal Slaktvikt Köttproduk- Pris Värde

slaktdjur kilogram tion ton öre/kg milj. kr.

Storboskap............ 400 000 190 76 000 196 149*0

Större kalv............ 300 000 49 14 700 233 34*3

Mindre kalv .......... 800 000 19 15 200 140 21*3

Häst.................. 30 000 285 8 550 129 11*0

Får.................. 235 000 16 3 760 360 13.5

Fläskproduktionen 1942153.

Fläskproduktionens storlek år 1942/43 framgår av följande sammanställ -

ning.

Antal djur

Besiktigad slakt... 601413
Stämplad slakt.... 17 856
Heinslakt........ 535 863

Medelslaktvikt

(kg)

87*1
75*5
90*0 1

Total fläsk
prod. (ton).

52 383
1 348
48 228

S:a slakt 1 155 132 88*3 101 959

1 Medelslaktvikten för besiktigade svin låg nära 2 kg högre än som antagits i augustipromemorian.
Medelslaktvikten för hushållsgrisar som enligt i februari 1943 företagen enkät uppgått
till 88 kg, har ävenledes iiöjts med 2 kg till 90 kg.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Avdrag bör göras för svinslakteri utanför jordbruket (6 000 ton) och för
dubbelräknad slakt av hushållsgrisar inom jordbruket (1 000 ton). Följaktligen
kvarstå 95 000 ton fläsk att insättas i inkomstkalkylen.

Fläskpriset för 1942/43 har av lantbruksförbundet uppgivits vara 226
öre/kg. Fläskproduktionens värde har sålunda uppgått till 214,7 milj. kr.

För år 1943/44 har fläskproduktionen tidigare (i januaripromemorian)
med ledning av betäckningsstatistiken uppskattats till 1 346 000 slaktdjur.
Samtidigt förutsattes, att slaktvikten, som under hösten stigit avsevärt, åter
skulle sjunka så att den i genomsnitt för hela året blev densamma som
1942/43 eller 88,3 kg. Totalproduktionen av fläsk beräknades sålunda till
118 850 ton, varav på jordbruket skulle belöpa sig 112 850 ton. Priset har
av lantbruksförbundet uppgivits till 241 öre per kilogram, vilket ger ett värde
av 272,0 milj. kronor.

För en uppskattning av fläskproduktionen under år 1944/45 föreligger
betäckningsstatistiken t. o. m. januari månad. Antages nu som tidigare ett
intervall mellan betäckning och slakt av 13 månader, kan kalkylen göras
med ledning av betäckningssiffrorna för augusti 1943—januari 1944. Antalet
betäckningar under denna tid uppgick till 94 000. Med ledning av 1938/39
års fördelning av betäckningarna på månader erhålles för hela tiden
augusti—-juli ca 200 000 betäckningar, vilka motsvara ca 1 500 000 slaktsvin.
Med en medelslaktvikt av 88 kg erhålles en total fläskkvantitet av
132 000 ton. För tidigare år har avdrag gjorts för 6 000 ton motsvarande
''hushållsgrisar utanför det egentliga jordbruket. Tillämpas denna beräkning
även för 1944/45 återstår 126 000 ton. Priset har av lantbruksförbundet
uppgivits till 241 öre per kilogram, vilket ger ett värde av 303,7 milj. kronor.

Nämnas bör att en eventuell sänkning av slaktvikterna till följd av en
omläggning av prissättningen på fläsk medför en ökning av antalet, i det
att intervallet mellan betäckning och slakt i så fall minskas. Den felkälla
som ligger i slaktviktsantagandet begränsas härigenom till sin betydelse.

Försäljning av smågrisar.

I enlighet med principen att vid beräkningen av inkomsterna av svinslakten
avdraga en beräknad kvantitet för hushållsgrisar utanför jordbruket
har såsom inkomst upptagits ett uppskattat belopp för jordbrukarnas försäljning
av smågrisar till lägenhetsägare etc. Detta har för 1943/44 tidigare
angivits till 3,4 milj. kronor. En exakt beräkning är tills vidare icke möjlig,
varför siffran här införes oförändrad. För 1944/45 har densamma avrundats
nedåt till 3,0 milj. kronor.

Försäljning av militärhästar.

I avvaktan på ytterligare uppgifter införes den förut för 1943/44 angivna
siffran, 1,0 milj. kronor, för såväl 1943/44 som 1944/45.

Ull.

Kvantiteten har tidigare beräknats till 800 ton för 1943/44. Densamma bibehålies
oförändrad även för 1944/45. Med ett pris av 5 kronor per kilogram
erhålles en inkomst av 4,0 milj. kronor.

Merinkomst av griiddförsäljning.

S.M.R. har reviderat de tidigare beräkningarna av den merinkomst utöver
k-mjölksvärdet, som erhållits vid gräddförsäljning.

Resultatet av de nya beräkningarna sammanställas i följande tabell:

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 253-

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44 1944/45

Merpris per kilogram

mjölk, ören ........ 2*51 2-85 8-14 12-62 11''99 11‘92 1192

Total merinkomst, milj.

kronor.............. 7*5 8*2 11*5 7*5 5*2 14*3 17*9

Export av levande djur.

Export resp. import av levande djur har under 1943/44 praktiskt taget
icke förekommit.

Ägg.

Produktionen av ägg har varit föremål för en särskild undersökning, vilken
utförts av direktör A. H. Stensgård. Resultatet av denna undersökning
redovisas i nedanstående tabell.

Äggproduktionens storlek och värde.

Ar	Värphöns 1000 st.	Ägg per höna st.	Aggpro- duktion 1000 kg-	Pris pr kg	Värde milj. kr.	Härav jordbr.
Alt. I	Alt. II	Alt. I	Alt. II	Alt. I	Alt. II
1938/39	9 210	112	60 860	1-42	1-41	86-4	85''8	75-6	75-1
1939/40	9 249	110	60 026	1-59	1-58	954	94-8	83-0	82-5
1940/41	8 542	103	51910	2-14	2-23	111-1	115-8	95-5	99-6
1941/42	6 298	101	37 530	2-51	2-56	942	96-1	77-6	79-2
1942/43	6 689	106	35 579	2-77	2-80	98-6	99-6	84-2	85-1
1943/44	6 412	112	42 370	2-85	2 95	120-8	125-0	102-6	106-2
1944/45	7 125	112	47 082	2-85	2-95	134-2	138-9	114-1	118-1

Kommentarer till tabellen.

Beräkningen av antalet värphöns bygger på olika hönsräkningar och har
utförts med hänsynstagande till avgångens och rekryteringens fördelning under
respektive år. För tuppar har härvid gjorts ett avdrag av 5 % på totala
hönsantalet.

Äggproduktionen per höna och år kunde före kriget beräknas uppgå till
112 ägg. De sämre foderhållandena under de tidigare krigsåren och de
stränga vintrarna förorsakade en tillfällig nedgång. Numera torde man dock
kunna räkna med att produktion per höna är densamma som strax före
kriget.

Vid omräkningen till kg har räknats med en äggvikt av 59 gram per styck.

Priset per kg ägg enligt alternativ I är beräknat som aritmetiskt årsmedelpris
av äggnoteringen och normalpriserna för överskottsområdena. I alternativ
II redovisas ett vägt årsmedelpris, som framräknats med ledning av
äggcentralemas likvider och normalpriserna inom de olika prisområdena.

I det totala produktionsvärdet ingår även produktionen från hönsbesättningar,
som ägas av andra än jordbrukare, främst lägenhetsinnehavare. Det
har därför varit nödvändigt alt särskilja jordbrukets andel i produktionen.
Detta har kunnat verkställas genom att totala produktionsvärdet fördelats
på jordbrukare och lägenhetsinnehavare i samma proportioner som hönsantalet
fördelat sig på dessa kategorier enligt hönsräkningarna.

Slakt av fjäderfil.

I anslutning till undersökningen rörande äggproduktionens omfattning har
direktör Stensgård även verkställt en beräkning av jordbrukarnas inkomster
av slakt fjäderfä. Resultatet härav framgår av följande sammanställningar.

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 253-Utgallring shöns.

År	Total avgång	Därav död-lighet 10 % av hönsstam. 15 april	Till förbruk-ning	Pris pr st.	Värde 1000 kr.	Härav jord-br. i 000 kr.
1938/39	2 579	970	1609	1-50	2 414	2112
1939/40	2 950	970	1980	iso	2 970	2 584
1940/41	3 984	900	3 084	2-00	6168	5 304
1941/42	4 422	600	3 762	3-30	12 415	10 230
1942/43	2 568	600	1968	4-00	7 872	6 723
1943/44	2 430	675	1755	3*60	6 318	5 370
1944/45	2 257	750	1507	2-75	4144	3 522

Kycklingar och ungtuppar till slakt.

Å r	Antal i samband med rekry-tering	Pris pr st., kr.	Summa värde 1 000 kr.	Härav jord-brukare 1 000 kr.
Ung- tuppar	Kyck- lingar	Medeltal V4 tuppar s/4 kyckl.
1938/39 ................	2 950	1''50	1-—	113	3 334	2 927
1939,40 ................	2 950	1-50	1-—	ll3	3 334	2 917
1940/41 ................	2 420	2-—	1-60	1-70	4114	3 538
1941/42 ................	2 270	4-—	2-80	3-10	7 037	5 798
1942/43 ................	3 000	4 —	2''80	3-10	9 300	7 942
1943/44 ................	3 000	3-	2-—	2''25	6 750	5 738
1944/45 ................	3 000	2-70	1-80	2-—	6 000	5100
Speciell kycklingsproduktion	till slakt.
1938/39 ................	1000		1-—		1000	878
1939/40 ................	1000		1 —		1000	875
1940 41 ................	—		—		_	_
1941/42 ................	—		—		—	_
1942/43 ................	—		—		_	_
1943 44 ................	500		2-—		1 000	850
1944/45 ................	500		1-80		900	765

Sammandrag av fjäderfäslaktens värde för jordbruket.

	1938/39	1939,40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
Utgallringsliöns	2-2	2-G	5-3	102	6*7	5-4	3-5
Kj''cklingar och ungtuppar ..	3-8	3-8	3-5	5-8	7-9	6-6	5-9
Summa	5''9	6-4	8-8	16-0	14-6	12-0	9-4

Jordbrukets skogsinkomster.

Den på jordbrukskommitténs uppdrag tidigare utförda undersökningen
rörande jordbrukets inkomster av skogskörsler har numera kompletterats
av prof. Th. Streyffert. Enligt dessa undersökningar beräknas de totala körningskostnaderna
till följande belopp (milj. kronor):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44

57-8 76 0 103-7 118-0 1364 118-8

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

123

Av dessa belopp skall endast den del, som motsvarar ersättning för dragarearbetet
uppföras i kalkylen. Däremot skall ersättningen till körare icke
medtagas, enär arbetskostnadsberäkningen endast avser den i själva lanthushållningen
sysselsatta arbetskraften. En fördelning av kömingskostnaderna
på körare och dragare är givetvis vansklig att genomföra. Enligt meddelande
från prof. Streyffert leda de överväganden, som anförts i de båda hithörande
promemoriorna närmast till den slutsatsen, att 40 procent av den angivna
totalkostnaden bör tillgodoräknas dragaren. Såsom inkomst för jordbruket
böra i enlighet härmed följande belopp räknas:

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44

23-1 304 41-5 47-2 54-5 47 5

Dessa belopp böra emellertid reduceras med värdet av de kvantiteter havre,
hö och halm, som antagits komma till användning vid skogskörsler. Härefter
erhållas följande värden (milj. kronor):

1938/39 1939/40 1940/41 1941/42 1942/43 1943/44

14-5 16-7 21-9 35-8 39-0 34 2

Jordbrukets Inkomster av köksviix tolli ing.

I enlighet med tidigare uttalade önskemål har livsmedelskommissionen genom
sin statistiska byrå låtit undersöka jordbrukarnas inkomster av köksväxtodlingar.
Undersökningen avser åren 1938/39 och 1943/44. Enligt densamma
beräknas denna inkomstpost ha uppgått till 25,6 resp. 38,1 milj. kronor
under de båda nämnda åren. För mellanliggande år har på grund av
brist på material någon beräkning hittills icke kunnat genomföras.

Förändringarna i Jordbrukets kreaturskapital och varuförråd lia beräknats
efter samma grunder som i augustipromemorian med följande modifikationer.
Antalet ungnöt har höjts med 14 000 djur för 1943 och antalet hästar sänkts
med 8 000 för 1944. Däremot ha de siffror för koantalet, som angåvos i
augustipromemorian befunnits bättre motsvara verkligheten än de sänkta
siffror, som ingingo i januarikalkylen. Beräkningarnas resultat sammanfattas
i följande sammanställning (milj. kronor):

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

Kreaturskapital ..
Varuförråd ....

+ 30-0

- 52 0

- 82-2
— 37-0

— 47-3

+ 60-2
+ 25-5

+ 17-1

- 25-5

Summa

+ 300

- 52-0

- 119-2

- 47-3

+ 85-7

- 8-4

För 1944/45 har det ansetts riktigast att icke räkna med några kapitalförändringar.
I fråga örn kreatursantalet torde endast relativt begränsade förskjutningar
komma att inträffa, och i fråga örn fodertillgångarna synes kalkylens
karaktär av »normalkalkyl» närmast leda till den slutsatsen att inga
över- eller underskott av större betydelse äro att förvänta.

I detta sammanhang kan även nämnas, att en närmare granskning av de
under krigsåren företagna husdjursräkningarna givit vid handen att desamma
ge en mindre fullständig redovisning av kreatursstammen jin 1937 års
jordbruksräkning. Denna bristande fullständighet torde ha medfört en viss
övervärdering av den nedgång i kreatursstammen, för vilken avdrag gjorts
i beräkningarna. Betydelsen härav kan bedömas först sedan erforderliga bearbetningar
av husdjursräkningarna ägt rum.

124

Kungl. Maj:ts proposition nr 253,

Preliminärt sammandrag av Jord -

	Varuslag ra. m.		1938/39		1939/40	1940/41
Kvan- titet 1000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor	Kvan- titet 1000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor	Kvan- titet 1000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor
1	Höstvete..................	556	17-21	95-7	493	20-44	100-8	228	2800	63-8
2	Vårvete ..................	108	19-11	20-6	121	20-94	25-3	119	29-50	35-1
3	Råg......................	247	16-25	40-1	214	19-85	42-5	168	27-00	45-4
4	Korn ....................	96	1402	13-5	90	1734	15-6	74	25-00	18-5
5	Arealtillägg ..............	—	—	—	—	—	—	—	—	—
6	Fraktersättning............	—	—	—	—	—	—	—	—	—
7	Havre....................	130	11-57	15-0	158	16-72	26-4	110	23-00	253
8	Premie å fodersäd ........	—	—	—	—	—	—	—	—	—
9	Ärter.....................	15	19-14	2-9	8	38-86	3-1	17	49-65	8-4
10	Oljeväxter................
11	Spånadsväxter ............	—	—	—	—	—	—	—	—	02
12	Potatis, mat-..............	755	5-72	43-2	755	10-08	76-1	810	8-62	69-8
13	» . fabriks-...........	260	4-93	12 8	271	4-95	13-4	259	5-95	15-4
14	Sockerbetor...............	1834	3-05	55''9	1900	3-09	58-7	1859	3-58	66-6
15	Hö.......................	70	5-69	4 0	130	8-34	10-8	105	2246	23-6
16	Halm ....................	40	2-59	1-0	140	3-63	5*J	115	6-91	7-9
17	K-mjölk vid mejeri........	794	14 99	119-0	815	15‘44	125-8	716	20-12	1441
18	K-mjölk förs. utanför mejeri	240	18-79	45-1	225	19-81	44-6	210	24 27	51-0
19	K-mjölk till hemmaförbrukn.	537	13-81	74-2	530	15-81	83-8	523	19-71	103-1
20	P-mjölk vid mejeri........	2 335	11-81	275-8	2 297	13-61	312-6	2 030	17-01	345-3
21	Lantsmörmjölk............	420	10-77	45-2	375	11-83	44-4	308	16-16	49-8
22	Skummjölk till ost........	98	2-90	2''8	92	3-10	2-9	186	5-io	9*5
23	Merinkomst av gräddförsäljn.	—	—	7-5	—	—	8-2	—	—	11-5
24	Producentbidrag och diverse
	mjölkbidrag ............	—	—	3*5	—	—	25-0	—	—	35-6
25	Bidrag till uppehållande av
	vissa körlinjer...........	—	—	—	—	—	—	—	—	—
26	Storboskap................	89-0	105	93-5	91-4	122	111-5	102-3	146	149-4
27	Kalv, större...............	343	151	51-8	31-8	163	51-0	25''2	205	51-7
28	> , mindre.............	13-1	98	12-8	13-9	105	14-6	13-8	137	18-9
29	Får......................	3-4	174	5-9	2-7	196	5-3	2-3	241	5-5
30	Häst.....................	11-8	44	5-2	10-6	61	6*5	13-4	76	10-2
31	Svin......................	145-6	135	196 6	156-0	146	227-8	132-3	187	247-4
32	Förs. av smågrisar........	—	—	—	—	—	0-7	—	—	2-2
33	Förs. av militärhästar.....	—	—	0-6	—	—	27-3	—	—	3-8
34	Ull.......................	0-7	175	1-2	0-7	278	1-9	0-7	457	3-2
35	Export av levande djur ...	—	—	5*6	—	—	5-9	—	—	5-8
36	Ägg......................	—	—	75-1	—	—	82-5	—	—	99-6
37	Slakt av fjäderfä..........	—	—	5-9	—	—	6-4	—	—	8-8
38	Sima försäljningsinkomster			13820			1 066'' 5			1 736 4
39	Index			100-0			117-6			130-4
40	Kapitalförändringar.......			+ 30-0			- 52-0			-119-2
41	S:a milj. kronor			1 362 0			1514 5			1 617-2
42	Index			100-0			111-2			118-7
43	Skogskörsler..............			14-5			16-7			21-9
44	S:a milj. kronor			1 376-5			1 531-2			1639-1
45	Index			100-0			111-2			119-1
46	Trädgårdsväxter ..........			25"6			—			—
47	S:a milj. kronor			1402-1			—			—
48	Index			100-0			—			—

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

125

brukets inkomster 1938/39—1944/45.

1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
Kvan- titet 1000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor	Kvan- titet 1000 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor	Kvan- titet 10(10 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor	Kvan- titet 1OO0 ton	Pris öre/kg	Värde milj. kronor
187	28-38	53-1	282	26-00	73-3	284	25-88	73-5	364	26-50	96-5	1
80	3132	25-1	102	27.91	28-5	131	27-57	36-1	122	28-50	34-8	2
193	27-22	52-5	364	24-74	90-1	308	24-93	76-8	286	25-50	72-9	3
93	26-00	24-2	161	22-70	36''5	160	23 41	37-5	85	23-35	19-9	4
_	_	19-9	—	—	—	—	—	—	—	—	—	5
	__	_	_	_	—	—	—	0-8	—	—	0-7	6
110	22-00	24-2	209	18''76	39-2	150	18-76	28-1	140	18-75	26-3	7
_	_	2-4	—	—	—	—	—	—	—	—	—	8
16	51-00	8-2	32	46-00	14-7	26	41-00	10-7	28	41-00	11-5	9
		9-2	_	—	15-2	—	—	26-3	—	—	33-8	10
_	_	1-0	_	_	2-6	—	—	3-3	_	—	4-3	11
975	16-12	157-2	1000	11-00	110-0	950	9-00	85-5	900	9-00	81-0	12
202	5-96	12-0	230	726	16-7	170	7-26	12-3	170	7-26	12-3	13
1844	4*03	85-4	1735	4-75	82-4	1861	4-80	89-3	1750	492	86 1	14
60	16-50	9-9	105	10-50	ll-o	80	9-50	7-6	80	io-oo	8-0	15
35	6-25	2-2	45	3*75	1-7	50	2-75	1-4	50	2-75	1-4	16
757	22-31	168-9	871	2216	1930	970	22-33	216-6	10(0	22-38	223-8	17
180	24-27	43 7	180	24-27	43-7	180	24-27	43-7	170	24-27	41-8	18
j 516	21-39	110-4	510	-21-27	108-5	505	21-23	107-2	500	2P23	106-2	19
! 1767	17-68	312-4	1847	17-22	318-1	2 065	17-18	354-8	2 179	17-18	374-4	20
219	16-94	37-1	200	17-08	34-2	175	17-08	29-9	160	1708	27-3	21
143	512	7-3	156	5-12	8-0	229	5-12	11-7	65	5-12	3-3	22
		7-5	—	—	5-2	—	—	14-3	—	—	17-9	23
—	—	64-9	—	—	53-3	—	—	57-9	—	—	62-6	24
		l-o			2-1	_	_	2-5	_	_	3-0	25
78-0	179	139-6	48-8	194	94-7	70-5	195	137-5	760	196	149-0	26
! 15-7	233	3tf*6	11-2	228	25’ 5	13-5	232	31-3	14-7	233	34-3	27
12-1	160	19-4	14-8	158	22-6	15-4	141	21-7	15-2	140	21-3	28
2-0	303	6-1	2-o	347	69	3-7	360	13-3	3-8	360	13-5	29
lil	108	120	6-4	132	8-4	9-1	129	11-7	8-6	129	11-0	3(i
900	204	183-6	950	226	214-7	112-9	241	272-0	126-0	241	303-7	31
		4-5	_	—	34	—	—	3-4	—	—	3-0	32
1 _	_	0-8	_	—	l-o	—	—	1-0	—	—	10 33
0''7	500	3-5	0-8	500	4-0	0-8	500	4-0	0-8	500	4-0	34
	_	11 5	_	—	3-7	—	—	—	—	—	—	35
_	_	79-2	_	_	85-1	—	—	106-2	—	—	118-1	36
—	—	160	—	—	14-6	—	—	12-0	—	—	9-4	37
		1 752 5			1 772-6			1 941-9			2 017-6	38
		131-6			133-1			145-8			151-5	39
		- 47-3			+ 85-7			- 8-4			—	40
		1 705''2			1858-3			1 933-5			2017-6	41
		125-2			136-4			1420			148-1	42
		35-8			39-0			34-2			—	43
		1 741-0			1 897-3			1 967-7			—	44
		126-5			137-8			142-9			—	45
		—			—			38-11		-	46
		_			-			2 005-8			—	47
		—						143-1		—	48

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Jordbrukets kostnader.

Föreliggande beräkning grundar sig i stort sett, såsom redan inledningsvis
framhållits, på samma principer, som tillämpats vid föregående kalkyler över
jordbrukets kostnader. Endast beträffande arbetskostnaderna har en omläggning
av beräkningsmetodiken genomförts. Omläggningen innebär ett försök
till hänsynstagande av den förskjutning, som äger rum mellan olika löneformer,
och vidare har beräkningen av naturaförmånerna delvis omarbetats med
ledning av den utredning örn jordbruksbefolkningens levnadskostnader, som
verkställts av Erik Lindahl och Lars Lennie.

Den i Kungl. Maj:ts prop. 246/1943 framlagda kalkylen för 1942/43 har
nu tämligen genomgående justerats, sedan fullständigare uppgifter om kvantiteter
och priser kunnat erhållas för nämnda produktionsår. Även den i
januari 1944 verkställda beräkningen för året 1943/44 (PM rörande jordbrukets
inkomster och kostnader under produktionsåret 1943/44) har av liknande
skäl korrigerats i viss omfattning. I vissa fall såsom beträffande
»tråk torkos blader» och »diverse kostnader» utsträckas korrigeringarna till
samtliga redovisade år.

Det prismaterial, som ligger lill grund för kalkylen för året 1943/44, sträcker
sig i regel ej längre fram i tiden än till december 1943—januari 1944.
För kommande månader har då vanligen antagits samma prisläge, som det
senast kända. Där säsongvariation i priserna brukar vara för handen, har
dock hänsyn tagits därtill.

Prognosen för året 1944/45 bygger på förutsättningen, att det senast kända
prisläget kommer att bliva oförändrat, likaså — i flertalet fall — att några
volymförskjutningar ej komma att äga rum.

1. Köpgödsel och jordbrukskalk.

Ur följande sammanställning (tabell 1) framgår förbrukning, priser och
värdesummor för konstgödselmedel och jordbrukskalk. Kvantitetsuppgifterna
för konstgödselmedel ha lämnats av livsmedelskommissionen, medan
uppgifterna över kalkförbrukningen grundar sig på av lantbruksförbundet
företagna undersökningar för åren 1938—1943. Priserna för konstgödselmedel
basera sig på uppgifter om de priser, som uttagas vid försäljning till jordbrukare
i »standarddistriktet». Kalkpriserna äro ett vägt medeltal av olika
firmors försäljningspriser.

Gör man en jämförelse med tidigare kalkyler finner man att i den nu framlagda
beräkningen för 1942/43 vissa prisjusteringar nedåt gjorts på konstgödselpriserna,
vilket medfört en reducering av kostnaderna med i runt tal
1 milj. kronor. Å andra sidan har kalkförbrukningen både 1941/42 och
1942/43 visat sig vara större än man förr räknat med, vilket för 1942/43 innebär
att kostnaderna legat cirka 1 milj. kronor högre än enligt föregående kalkyl.
Totalkostnaden vid de båda beräkningstillfällena har därför blivit i stort
sett lika stor.

För 1944/45 kalkyleras endast med den förändringen i jämförelse med
1943/44 att kvantiteten ljungasalpeter ökas. 2

2. Kostnad iör inköpt utsäde.

För åren 1943/44 och 1944/45 räknas oförändrat med samma kostnader
som 1942/43, d. v. s. 4,20 milj. kr.

Tabell 1. Kostnadsberäkning lör köpgödsel och jordbrukskalk.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943 44	1944/45
	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.	förbrukn. ton (kr/dt)	värde milj. kr.
Chilesalpeter.......	45 000 (17-31)	7-79	33 000 (18-41)	608	22 000 (20-29)	4-46	17 000 (20-94)	3-66	11 000 (21-00)	2-31	7 500 (21-00)	1-58	7 500 (21-00)	1-58
Kalksalpeter.......	65 000 116-61)	10 80	105 000 (16-95)	17-80	135 000 (20-29)	27-39	145 000 (20-81)	30-17	77000 (23-85)	18-36	60 000 (24-50)	14-70	60 000 (24-60)	14-70
Kalkkväve.........	28 000 (17-13)	4-80	27 000 (19-66)	5-31	34 800 (22-55)	7-86	55 000 (23-48)	12-91	74 500 (25-68)	19-06	181400 (2524)	20-55	181 400 (25-24)	20 55
Svavels, amra......	20 000 (16-00)	3-20	17 000 (16-36)	2-78	21 200 (20-20)	4-28	19 000 (22-23)	4-22	14 000 (24-68)	3-46	13 000 (25-15)	3-27	13 000 (25-16)	3-27
Ljungasalpeter.....	5 000 (15-88)	079	2 500 (16-48)	0-41	—	—	4 000 (21-67)	0-87	14 500 (23-71)	3-44	22 000 (24-15)	5-31	40000 (24-15)	9-66
Källsalt 40 % ......	80 000 (12-37)	9-90	77 000 (15-41)	11-87	95 100 (15-78)	15*01	105 000 (16-87)	17-71	81 500 (19-96)	16-27	93 000 (20-oo)	18-60	93 000 (20-00)	18-60
Superfosfat........	2 280 000 (7-25)	20-30	2 247 500 (9-68)	23-96	2197 500 (10-85)	21-43	2191000 (11-88)	22-69	8133 000 (15-92)	21-17	3 230 000 (15-86)	36-48	8 250 000 (15.86)	39-65
Benmjöl...........	5 000 (10-80)	0-54	4 000 (12-67)	0-51	2 300 (13-70)	0''32	—	—	—	—	—	—	—	—
Thomasfosfat ......	17 000 (6-95)	1-18	14 000 (7-80)	1-09	18 000 (9-37)	1-69	14 000 (10-68)	1-50	10 000 (15-19)	1-52	12 000 (14-26)	1-71	12 000 (14-26)	1-71
Summa		59-30		69-81		82-43		93-63		85-59		102-20		10972
Jordbrukskalk (om-räknad i ren CaO)	187 000 (2-76)	5-16	154 000 (3-01)	4-64	167 000 (3-36)	5''61	187000 (3-95)	7-39	206 000 (4-79)	9-87	215 000 (4-80)	10-32	215 000 (4-8ft)	10-32
Summa milj. kronor		64*46		74-45		88-04		10102		95-46		112-52		12004
Index .............		100		1155		136-6		156-7		148-1		174-6		186-2

1 70 400 ton 18 %, 11000 ton 20 %.

2 20 % superfosfat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

3. Köpiodermedel.

Förbrukning av majs.

För 1943/44 meddelar livsmedelskommissionen en majskvantitet till jordbruket
på 3 000 ton, vilken även får kalkyleras med för 1944/45.

Förbrukning av fodersäd.

Livsmedelskommissionen beräknar att från spannmålsbolagets lager skall
utförsäljas under 1943/44 70 000 ton havre, 10 000 ton blandsäd och 20 000
ton korn. Priserna ha beräknats efter inlösningspriser plus 1 krona för avans.
Någon liknande försäljning 1944/45 räknar man icke med.

Förbrukning av kli.

Genom sammanställning av uppgifter från livsmedelskommissionen om
löneförmalningens storlek samt om import, kvarnarnas tillverkning och lagerhållningen
av kli har förbrukningen år 1942/43 kunnat fastställas till följande
kvantiteter, vilka, vad vete-, råg -och kornkli beträffar innebära en höjning
och vad havrekli beträffar en sänkning i jämförelse med tidigare kalkyler.

Yetekli Rågkli Kornkli Havrekli

Av jordbrukarna inköpt, ton... 56 788 13 019 5 872 28 312

Erhållet vid löneförmalning, ton 12 194 3 515 6 349_—

Totalförbrukning, ton 68 982 16 534 12 221 28 312

För åren 1943/44 och 1944/45 beräknar kommissionen nedanstående förbrukning.

Vetekli Rågkli Kornkli Havrekli

1943 44, ton.......... 80 000 34 000 12 000 25 000

1944/45, ton.......... 85 000 33 000 9 000 21 000

Förbrukning av oljekraftfoder.

Förbrukningen 1942/43 inskränkte sig till 90 000 ton mot tidigare beräknat
100 000. För åren 1943/44 och 1944/45 räknar livsmedelskommissionen
med 110 000.

Förbrukning av fodercellulosa.

År 1942/43 stannade förbrukningen vid 17 564 ton mot beräknade 39 600.
Totalförsäljningen detta år uppgick till cirka 47 000 ton, varav cirka 8 000
ton till armén. Av återstående 39 000 ton har för skogskörsler beräknats åtgå
cirka 22 000.

För åren 1943/44 och 1944/45 räknas med en förbrukning av 30 000 resp.
20 000 ton enbart i jordbruket.

Fabriksavfall.

Svenska sockerfabriksaktiebolaget har lämnat uppgifter över produktionen
av melass, betmassa och cellfor samt hur försäljningen av melass och
betmassa fördelar sig på olika köpare (industri, betodlare och övriga förbrukare).
Med ledning av dessa uppgifter ha kvantiteterna t. o. m. 1943/44

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

129

kunnat fastställas. För 1944/45 antages föregående års siffror gälla avrundade
utom för betfor, där det kalkyleras med en mindre ökning.

Svenska bränneriidkareföreningen uppskattar kvantiteten drank till jordbrukare
år 1943/44 till 1 milj. hl, vilket förslagsvis insättes även för 1944/45.

Dravförbrukningen 1942/43 har justerats uppåt från 174 000 till 260 000
ton och kommer enligt livsmedelskommissionens beräkningar att stiga ytterligare
1943/44 eller till 351 000 ton. Denna summa tages avrundad för år
1944/45.

Foder av animaliskt ursprung.

Uppgifterna för 1942/43 grunda sig på inom livsmedelskommissionen förd
produktionsstatistik, vilken även legat till grund för bedömning av kvantiteterna
1943/44. Dessa senare antagas gälla även år 1944/45.

En ny produkt har nu intagits i beräkningen, nämligen foderjästen, som
började tillverkas produktionsåret 1942/43.

Aterinköpt fodersäd.

Livsmedelskommissionen beräknar att 125 000 ton av den fodersäd jordbrukarna
komma att avstå under vart och ett av åren 1943/44 och 1944/45
skall återförsäljas till andra jordbrukare. Därvid betingar sig spannmålsbolaget
vid försäljningen 1 kr. högre pris per dt än bolagets inköpspris.

Vad priserna för de olika nu behandlade fodermedelsslagen beträffar äro
flertalet fastställda av statliga myndigheter. Hur de förändrats framgår av
tabell 2, där även kvantiteter och värdesummor finnas anförda. För året
1944/45 användes genomgående samma priser som 1943/44.

4. Maskiner och redskap.

Denna kostnadspost har beräknats efter oförändrade principer, och de
avvikelser från tidigare kalkyler som ägt rum bero därför helt på prisändringar.
För året 1944/45 antages prisläget i januari månad 1944 bibehållas
oförändrat.

För de olika åren erhålles därvid följande kostnader.

1	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
\| Milj. kronor................	72-8	82-3	94-3	101-1	1060	107-3	107-3
\| Index ......................	100	114-3	129-5	138-9	145-0	147-4	147-4

5. Traktorkostnader.

Det totala traktorbeståndet antages i denna beräkning oförändrat för åren
1942/43—1944/45. Visserligen har under dessa år nyinköp icke skett i sådan
omfattning, att en »normal» avgång av traktorer kunnat täckas, men däremot
torde i stor utsträckning genomgripande reparationer och ombyggnader av
äldre traktorer lia ägt rum. De traktorinventeringar, som företagits på senare
tid ge heller icke anledning att räkna med en minskning i beståndet utan tyda
snarare på att en ökning skulle lia ägt rum. Ä andra sidan lia de icke givit
så säkra resultat, att nian kunnat använda dem för en justering av äldre
uppgifter.

Den gamla beräkningen med 20 000 vanliga traktorer och 3 500 dragbilar
behålles därför.

Bihang till riksdagens protokoll 19H. 1 sami. Nr 253.

Tab. 2. Kostnadsberfikning för fodermedel,

	1938/39	1939/40	1940/41	[1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton [(kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.
A. Kraftfoder.
Majs..............	95 300	16-93	73 500	14-05	6 930	1-28	—	—	—	—	3 000	0*75	3 000	0-75
	(17-76)		(19-11)		(18-50)						(25-00)		(25-00)
Fodersäd..........									—	—	100000	2132	—	—
Kli av vete.......	133 750	17-08	135 300	22-23	115 000	18-98	122 000	2013	68 982	12-26	80 000	14-60	85 000	15-51
	(12-77)		(16-43)		(16-50)		(16-50)		(17-78)		(18-26)		(18-25)
Kli av råg........	27 90Ö	3-14	29 800	4-61	22 800	353	—	—	16 534	2''93	34 000	595	33000	5‘78
	(11-24)		(15-46)		(15-50)				(17-73)		(17-501		(17-50)
Kli av havre......	20 850	1-86	24 400	2-79	23 900	2-76	18 800	301	28 312	3-58	25 000	3-00	21000	2-52
	(8-90)		(11-45)		(11-55)		(16-00)		(12-66)		(12-00)		(12-00)
Kli av korn.......	13 500	1-52	13 500	2-09	12 000	1-86	10 500	1-68	12 221	1-55	12 000	1-44	9 000	1-08
	(11-24)		(15-46)		(15-50)		(16-00)		(12-66)		(12-00)		(12-00)
»Övrigt» ..........	4 000	0-45	1500	023	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
	(11-24)		(15-46)
Linkakor och -mjöl	21000	4-52	20 800	4-87	5320	1-28	—	—	—	—	—	—	—	—
	(21-52)		(23-41)		(24-00)
Övriga oljekaksfoder	220 000	45-03	184 20Ö	44-06	152 546	35-85	125 000	36-59	90 000	29-63	110 000	36-22	110 000	36-30
	(20-47)		(23-92)		(23-50)		(29-27)		(32-92)		(32-93)		(33-00)
Summa		90-53		94-93		65-54		61-41		49-95		83-28		61-94
B. Fodercellulosa....				_	71 400	11-34	411300	50-01	17 564	2-67	30 000	4-55	20 000	304
					(15-88)		(12-16)		(15-18)		(15-18)		(15-18)
C. Fabriksavfall.
Melass............	53 260	3-71	55 700	4-86	53 830	4-85	21000	2-29	35 016	4-52	40 000	5 34	40 000	534
	(6-96)		(8-72)		(9-00)		(10-92)		(12-92!		(13-34)		(13-34)
Sockersnitsel.......	7 900	0-57	7 330	0-54	6 520	0-48	—	—	—	—	—	—	—	—
	^4 ti 00		(7-33)		(7-33)
Betmassa..........	1 007 000	2-52	892 700	2-23	905 000	2-44	895 800	2-51	793 090	2-26	801430	2-40	800 000	2-40
	(0-25)		(0-25)		(0-27)		(0-28)		(0-285)		(0-800)		(0*300)
Betfor............											13 000	0-3 0	15 000	035
											(23-25)		(23-25)
Drank, hl.........	1 681 000	042	1 956 300	0-48	1 432 000	0-43	580 000	0-17	—	—	1 000 000	0-40	1 000 000	0"40
	(0-25)		(0-25)		(0-30)		(0-30)				(0-4 0)		(0-4 0)
Drav hl..........	425 900	0-45	434 400	0-46	348 000	0-63	117 000	023	260 000	0-52	351000	070	350 000	0-70
	(1-05)		(1-06)		(1-80)		(2-00)		(2-00)		(2-00)		(2-00)
Summa		7-67	\| 857		8-83		5-20		7''30	\| 914		919

Kungl. Majlis proposition nr 253.

Tab. 2. (.forts.).

	1938	1939	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
	förbruka, i ton	milj. kr.	förbrukn. i ton	milj. kr.	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.	förbrukn. i ton (kr/dt)	milj. kr.
D. Animaliskl foder. Fiskmjöl..........	4185	0''87	5 952	T36	1-96	2 481	112	2 424	1-09	3000	1-36	3000	1-35
Köttmjöl m. m. ...	789	0-13	2 591	0-49	0''80	(45''-) 5 009	1-30	(45--) 3 000	1-17	(45—) 3 000	114	(45—) 3 000	1-14
Foderbenmjöl.....	1379	0''25	1905	0-35	0''40	(26''-) 5 378	1-45	(39--) 3 684	1-07	(38—) 4 000	1''20	(38—) 4 000	120
Mineralfoder......	5 567	1-64	6 070	1''76	1-48	(27--)		(29.-) 6 305	4 22	(30—) 5 500	3-30	(30—) 5 500	330
Tran.............	991	0''65	1 484	114	1 0''80	343	1-44	(67—) 225	095	(60—) 350	147	(60—) 350	1-47
Foderjäst.........						(420--)		(420.-) 430 (75—)	032	(420—) 430 (78—)	034	(420—) 430 (78—)	034
Summa		3-54		5-10	5''44		5-31		8''82		8-80		8 80

Milj. kronor 1938/39 = 1 4 58 1939/40 = 2 5''10

E. Sammandrag för allt köpfoder, milj. kronor.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
Kraftfoder...................	90-53	94-93	65-54	61-41	49-95	83-28	61-94
Fodercellulosa................	—	—	11-34	50-01	2-67	4-55	3-04
Fabriksavfall.................	7-67	8-57	8-83	5-20	7-30	9-14	9 19
Animaliskt foder.............	4-58	5-10	5-44	5-31	8-82	8-80	8-80
Återinköpt fodersäd..........	—	—	—	—	1-50	1-25	1-25
Summa	102-78	108-60	9115	121-93	7024	107 02	84-22
Avgår fodermed. rabatter.....	—	—	6-78		—	—	—
Summa milj. kronor	102 78	108-60	84-37	121-93	70-24	107-02	84-22
Index	1000	105-6	82-1	118-6	68-3	104-1	81-9

1 Fyra mån. 1938 och 8 mån. 1939. — 2 1939 års värde.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Med ledning av från gengasbolaget meddelade uppgifter om försäljning av
gengasaggregat har traktorbeståndet kunnat uppdelas efter drivmedelsanvändningen
på följande sätt.

	1942/43	1943/44
Oljedrivna, lätta traktorer.......	... 6 700	4 500
Gengasdrivna, tunga traktorer .. .	... 10 000	10 000
» , lätta »	... 3 300	5 500
Dragbilar.......................	... 3 500	3 500
	23 500	23 500

För året 1944/45 finnas inga skäl att använda andra siffror än dem, som
beräknats för 1943/44. Någon ytterligare avstängning av traktorer från olja
torde icke komma att äga rum, och den förslitning av äldre gengastraktorer,
som snart måste göra sig kraftigt påmind och föranleda stor avgång i beståndet
torde kunna motverkas genom att ersättningsköp av nya svenskbyggda
traktorer äger rum.

Antalet driftstimmar per gengasdriven traktor beräknas uppgå till 600 örn
året från och med 1942/43. På grundval av den beräknade tilldelningen av
flytande bränsle (som antages lika stor 1944/45 som 1943/44) har antalet
driftstimmar per år för oljedrivna traktorer beräknats till

1942/43 1943/44 1944/45

Vanliga traktorer.............. 270 370 370

Dragbilar .................... 180 180 180

Sammanlagda antalet traktortimmar blir enligt givna förutsättningar följande.

1942/43
1 000-tal tim.

1943 44
resp. 1944/45
1 000-tal tim.

Oljedrivna, lätta traktorer .......... 1 809-0

Gengasdrivna, tunga » .......... 6 000.0

» lätta » .......... 1980-0

Dragbilar ............................ 630-0

1 684-9
6 000-0
3 300-0
630-0

10 419-0 11614-9

Avskrivningskostnaden per traktor uppgår oförändrat till följande.

Avskrivn. vägd årsavskrivn. kr.
procent 1942/43 — 1944/45

För oljedrivna, lätta traktorer i bruk .... 8-33 242

För gengasdrivna traktorer, tunga ....... 15-4 773

» » » lätta ........ 16-0 465

» dragbilar .......................... 20 0 160

U oder håll skostnad er.

Ny beräkning av underhållskostnad för traktorer; reservdelar och reparationskostnader.

Vid nya undersökningar, som utförts av jordbrukstekniska föreningen, har
det visat sig, att kostnader för underhåll och reparationer av traktorer ställa
sig något annorlunda, än man tidigare hade tänkt sig. Detta gäller icke i så

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

133

hög grad traktorer vid oljedrift. Beträffande dessa hade man ju redan tidigare
goda erfarenheter. Men för gengastraktorerna har man nu, sedan ett
omfattande material blivit tillgängligt, kommit fram lill kostnader för reparationer
och underhåll, som betydligt överskrida de tidigare i jordbrukets
inkomst- och utgiftsberäkningar tillämpade. Som ett exempel på orsaker till
de högre kostnaderna än vid oljedrift kan anföras, att vevaxelbrott ofta inträffar
vid gengasdrift på grund av den högre kompressionen.

Jordbrukstekniska föreningens senaste beräkningar ha framlagts i meddelande
nr 86 från föreningen. I denna beräkning framlagda genomsnittliga
kostnader för reparationer och underhåll per driftstimma ha lagts till grund
för den nya beräkningen över jordbrukets totala kostnader för samma utgiftspost.
Jordbrukstekniska föreningens beräkningar äro baserade på 1943 års
priser på reservdelar och arbetskraft. Vidare uppgives, att kostnaderna för
reservdelar och kostnaderna för arbete med reparationer vid 1943 års priser
uppgå till ungefärligen samma summa per traktortimme. Därför har totalkostnaden
enligt jordbrukstekniska föreningen för reparationer och underhåll
fördelats lika på arbetskostnad och reservdelskostnad 1943. För de tidigare
åren lia kostnadsposterna sedan fått följa index för respektive motorreparatörlöner
och reservdelar, varvid kostnadsposterna icke fullständigt följas åt
på grund av olikheter i indexutvecklingen.

Kostnader för gengasverk.

I tidigare kostnadsberäkningar bär räknats med en viss summa per gengasaggregat
och år. Denna summa har täckt såväl avskrivnings- som underhållskostnader
och var beräknad på grundval av jordbrukstekniska föreningens
kalkyler över aggregatkostnader. Beräkningarna voro grundade på
en avskrivningstid av 3 år. Mot detta beräkningssätt har tidigare icke varit
något att invända, men det har nu visat sig att aggregatens livslängd uppgår
till i genomsnitt minst 4 år. För att erhålla en rättvisare uppdelning av kostnaderna
har därför i en ny beräkning avskrivningstiden utsträckts till 4 år,
och vidare har beräkningen av kostnaderna för gengasaggregat uppdelats på
avskrivning och underhåll.

Amorteringskostnaderna äro som nämnts beräknade efter 4-årig avskrivning.
Fullständiga uppgifter örn antalet försålda gengasaggregat till jordbrukstraktorer
Iva erhållits från industrikommissionen kvartalsvis. Därför
har avskrivningsplanen kunnat grundas på de under resp. produktionsår inköpta
aggregaten. Härvid har dessutom hänsyn tagits till, att en del av aggregaten
inköpts vid produktionsårets slut. För de aggregat, som inköpts under
de sista månaderna under värjo produktionsår, och som sålunda endast
i ringa utsträckning använts under inköpsåret, har första amorteringen beräknats
under det kommande produktionsåret.

Priserna på gengasaggregat ha varierat under de år, som försäljningen pågått.
Dessutom lia statssubvenlioner till ett belopp av omkring 2 270 000 kr.
utgått. Den statliga subventionen var störst i början (450 kr. per aggregat),
dä aggregaten voro dyrast. Senare sänktes subventionen, och i oell med
att Svenska gengasbolaget upphörde med sin tillverkning och försäljning,
bortföll subventionen fullständigt. Under budgetåret 1943/44 har endast 3 750
kr. utbetalats i subventioner. När subventionerna bortföllo hade emellertid
priserna fallit, så att jordbrukarnas kostnader per monterat aggregat varit
ganska konstant hela tiden. Vid diskussion med tjänstemän i Svenska gengasbolaget
och andra experter har fastslagits, att 1 800 kr. per aggregat kan
betraktas som en ganska säker genomsnittssiffra för jordbrukarnas kostnader
för inköp, motorändring oell montering. På grund av tidigare angivna

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

orsaker lia dessa kostnader för jordbrukarna varit jämförelsevis konstanta
år från år. Därför Ilar summan 1 800 kr. per aggregat lagts som grund vid
beräkning av jordbrukets kostnad för amortering av gengasaggregat till traktorer.

Underhållskostnaderna för gengasaggregat ha beräknats enligt de kalkyler,
som utförts av Jordbrukstekniska föreningen. Kostnaderna ha angivits till
25 öre per körtimme 1943. För de tidigare åren har kostnaden beräknats med
ledning av index, då index för 1942/43 satts lika med 100. Kostnaden 1942/43
har antagits fördela sig lika på reservdelskostnader och arbetskostnader.

Utvecklingen år från år av underhållskostnaderna för traktorer och gengasverk
kan följas i tabell 3 a) och b) nedan.

Tabell 3.

a) Underhållskostnader för traktorer.

Produktionsår	Vid oljedrift	Vid gengasdrift	Summa kronor
Reservdelar öre/tim.	Reparations-kostnader öre/tim.	Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.
1938/39..................	13-3	16-5			2 655 180
1939/40..................	14''7	18-8	—	—	3 363 300
1940/41..................	18-7	20-7	47-3	52-2	3 250 453
1941/42..................	21-3	23-0	53''7	58''1	7 744 790
1942/43..................	23-0	23-0	580	58-0	10 026 600
1943/44..................	22-9	22-9	57-7	57''7	11792 424
1944/45..................	22-9	22-9	57-7	57-7	11 792 424

b) Underhållskostnader för gengasaggregat.

Produktionsår	Reservdelar öre/tim.	Reparations- kostnader öre/tim.	Summa kronor :
1938/39 ..............................
1939/40 ..............................	_
1940/41 ..............................	10''2	11-3	243 810
1941/42 ..............................	11-6	125	1 282 120
1942/43 ..............................	12 5	12-5	1 920 000
1943/44 ..............................	12-4	12-4	2 306 400
1944/45 ..............................	12-4	12-4	2 306 400

Driv- och smörjmedelskostnad.

Enligt uppgifter från industrikommissionen kan tilldelningen av brännoljor
och smörjmedel beräknas uppgå till nedanstående kvantiteter och värden.
Åtgången och kostnaden för gengasved bygger på Jordbrukstekniska föreningens
kalkyler.

1942/43.

11 000 m3 »motyl 85» å 0,78 kr/Iit .............

1 000 m3 »motyl 50» å 0,89 kr/lit..............

3 100 m3 brännolja å 1,23 kr/lit..............

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor å 3,10/hl
Smörjolja, 0,22 lit./traktortimme å 2,54 kr/lit. . ..

Milj.

kronor

8,58

0,89

3.81
16,33

5.82

35,43

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

135

1943/44.

7 500 m3 »motyl 85» å 0,69 kr/lit............................... 5,18

1 000 m3 »motyl 50» å 0,79 kr/lit............................... 0,79

1 000 m3 lättbentyl å 1,02 kr/lit................................... 3,88

Årskostnad för gengasved, 396 hl/traktor ä 3,10 kr/hl.............. 19,03

Smörjolja, 0,22 lit./traktortimme a 2,57 kr/lit................... 6,56

36,46

För år 1944/45 har icke funnits anledning räkna med annat totalbelopp
än 1943/44 även örn sammansättningen av drivmedel troligen blir en annan.

Totalkostnaden för traktorer framgår av tabell 4. Som synes ha kostnaderna
i jämförelse med tidigare kalkyler ökat såväl procentuellt som absolut.
Den minskade kostnaden 1944/45 orsakas helt av att de först inköpta
aggregaten äro slutavskrivna.

Tabell 4. Sammandrag av kostnader för traktorer (mili. !«■•)•

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
Underhållskostnader för traktorerna:
Oljedrivna traktorer ........	2-66	3-36	2-12	1-79	1''12	1-06	1-06
Gengasdrivna traktorer......	—	—	1-13	5-95	8-91	10-73	10-73
Kostnader för gengasaggregat:
Avskrivningskostnader ......	_	0-26	T36	3-54	5-67	(6-51)	(5.87)
Underhållskostnader ........	—	—	0-24	1-28	1-92	(2-31)	(2-31)
Driv- och smörjmedelskostnad:	1031	16-38	1475	22-32	35-43	36-46	(36-46)
Summa exkl. amorteringskost-						57-07	56-43
nader för traktorerna......	12-97	20-00	19''60	34-88	5305
Amorteringskostnader........	5''97	6-87	7-39	953	11-44	11-94	11-94
Totalkostnad för traktorer ..	18-94	26-87	26-99	44-41	64-49	69-01	68-37
Index ......................	100-0	141-9	142-5	234-5	3405	364-4	361-0

6. Diverse kostnader.

Tabell 5 ger besked om hur kostnadsutvecklingen varit i detta avsnitt.

Mjölkfrakterna ha ökat väsentligt sedan vårberäkningen 1943 dels såsom
en följd av att mjölkmängderna ökat och mejeriernas andel i infrakterna
ökat, dels att en mindre ökning av fraktkostnaden per liter inträtt.

Den kostnadsberäkning för elkraft, som verkställdes våren 1943, har granskats
av vattenfallsstyrelsen, som funnit anledning att vidtaga vissa ändringar
i detaljberäkningarna med en genomgående kostnadsökning som följd.
För åren 1943/44 och 1944/45 bygga beräkningarna på av vattenfallsstyrelsen
gjorda uppskattningar beträffande utbyggnad av kraftnätet, elkraftens pris
hos förbrukarna m. m.

Beträffande posten allmänna omkostnader har försök gjorts att konstruera
en indexberäkning, som skulle kunna mäta åtminstone de värdeförändringar,
som variationer i prissättningen på ingående delposter medföra. Det har
emellertid visat sig ogörligt att åstadkomma en indexkonstruktion, som kan
göra anspråk på att visa ett något så när riktigt resultat. 1 stället har en uppräkning
till rikssiffror gjorts av de allmänna omkostnaderna, sådana de redovisas
i »Räkenskapsresultat för svenska jordbruk». Den kostnadsstegring,
som därvid erhållits för året 1941/42 i jämförelse med basåret, cirka 35 procent,
bar använts för att uppräkna basårssiffran i kalkylen. För åren efter

136

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.
Tabell 5. Diverse kostnader.

	1938/39	1939/40 milj. kr.	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.	milj. kr.
Mjölkfrakter............ övriga frakter:	1570	18-85	23-06	27-83	32-72	37-47	39-86
Biltransporter ........	7''13	9-83	11-97	1316	1347	13-53	13-53
Järnvägstransporter____	5-00	5-09	5-50	5-50	550	5-50	5-50
Skördegarn ..........	255	3-89	4-61	5-64	8-11	8-11	8-11
Hösalt................	0-48	0-65	0-92	0-95	1-06	1*15	1-17
AlV-syra ............	013	023	0-35	0-57	0-68	0-70	0*70
Betningsmedel........	1-10	1-08	1-10	109	1-09	1-09	1-09
Elektrisk kraft........	39-44	4303	52-14	6128	68-53	7362	77-09
Hästskor..............	2-21	2-98	3 30	3-30	3-36	3-36	3-36
Hästskosöm ..........	1-46	1-90	1*99	203	2-03	2-03	2-03
Silfilter ..............	0-97	1-15	1-59	1-40	1-71	1-71	1-71
Rengöringsmedel......	311	5-22	5‘75	6-21	6-29	6 37	637
Torvströ..............	4-32	4-83	7-06	5-52	500	5-13	5-18
Allmänna omkostnader	17-09	17-94	18-80	23-00	23-00	23-00	2300
Mjölkkontroll ........	1-91	1-92	1-96	1-98	2-06	2-79	2-79
Summa	102-60	118-59	14009	15946	174-61	185-56	191-49
Index	100	115-6	136-5	155-4	170-2	180-9	186’6

1941/42 har i avsaknad av andra uppgifter kostnaden antagits vara oförändrad.

Lantbruksstyrelsen har låtit verkställa en beräkning över kostnaderna för
mjölkkontroll för åren 1938/39—1942/43, varvid erhållna statsbidrag frånräknats
bruttokostnaden. För 1943/44 har en approximativ beräkning utförts
och dess resultat antages även gälla året 1944/45.

övriga förändringar i kostnadspriserna under »Diverse kostnader» äro
tämligen obetydliga och i första hand förorsakade av prisändringar.

7. Ekonomibyggnader.

Kostnaderna för dessa äro beräknade enligt de principer, som fastställdes
våren 1943, med undantag av att nya års- och timlöner införts för den egna
arbetskraften i enlighet med de nya arbetskostnadsberäkningarna. Av samma
orsak har naturalönen omräknats. Dessa förändringar inverka först 1943/
44 på totalkostnaden för ekonomibyggnader.

Vad materialkostnaderna beträffar ha endast smärre prisändringar ägt
rum sedan beräkningen våren 1943. En viss ökning föreligger dock.

Kostnaden för silosanläggningar har ökat på grund av utvidgad ensilageberedning.

De sammanlagda kostnaderna för vanliga ekonomibyggnader och silosanläggningar
ha beräknats till följande belopp i milj. kr.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1943/43	1943/44	1944/45
Byggnader:
Avskrivning ..............	44-35	44-35	44-35	44-35	44-35	44-35	44-35
Underhåll ................	40-30	46-57	50-79	56-93	62-05	62-82	62-82
Summa	84-65	90-92	9514	101 28	106-40	107-17	107-17
Silosanläggning..............	003	0-04	0-08	0‘] 4	0-31	0-33	0-33
Summa milj. kr.	84-68	90-96	95-22	10142	106-71	107-50	107-50
Index......................	100	107-4	112-4	119-8	126-0	126-9	126-9

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

137

8. Grundförbättringar.

Med tillämpande av samma beräkningsmetod som tidigare erhålles följande
kostnader, milj. kr.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
Avskrivning................	3-72	3-72	3-72	3-72	3-72	3-72	3-72
Underhåll ..................	3-82	4''09	4-68	5-34	5-89	5''94	5’94
Summa milj. kr.	7-64	7-81	8-40	906	9-61	9-66	9-66
Index ......................	100	103-6	111-4	1202	127-5	128-1	128-1

9. Arbetskostnader.

Angående förskjutning mellan olika löneformer vad beträffar jordbrukets
lejda arbetskraft etc. har en ny beräkning över kostnadsutvecklingen sedan
1938/39 verkställts.

Beräkningens syfte har icke varit att fastställa de totala arbetskostnaderna
utan är endast ett försök att på ett riktigare sätt än tidigare tillämpats ge
utryck åt de relativa kostnadsförändringarna år från år.

Vid infogandet av den nya beräkningen i totalkalkylen antages här, att
den lönesumma, som tidigare använts för basåret (793,6 milj. kr.) fortfarande
är riktig och kan tagas till utgångspunkt. Uppräknas denna lönesumma
med den nya indexserien erhålles följande resultat, varvid för jämförelsens
skull även kostnaderna enligt förut använd beräkningsmetod anföras.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
Totala arbetskostnader enligt ny beräkning, milj. kr.....	793-6	877-7	962-6	1076-1	1140-4	1148-3	1142-0
	100	110-6	12T3	135-6	143-7	144-7	143-9
Totala arbetskostnader enligt äldre beräkn.-metod, milj.kr.	793-6	869-2	952-6	1 055-8	1110-4	1 114-5	1105-0
Index ......................	100	109-5	120-0	1330	139-9	140-4	139-2

10. Kapitalkostnader.

Grunderna för beräkningen äro desamma som tidigare, d. v. s. räntorna
beräknas på en oförändrad kapitalvolym och utslag erhålles endast vid förändring
av räntesatserna, vilka på senare tid varit mycket orörliga.
Resultatet av beräkningen blir.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	1942/43	1943/44	1944/45
Milj. kr.....................	202-30	213-48	218-64	208-88	205-49	204-36	204-38
Index ......................	100	105 5	108-1	103-3	101-6	101-0	101-0

138 Kungl. Maj.ts proposition nr 253-

Jordbrukets kostnader i sammandrag.

	1938/39 milj. kr.	1939/40 milj. kr.	1940/41 milj. kr.	1941/42 milj. kr.	1942/43 milj. kr.	1943/44 milj. kr.	1944/45 milj. kr.
Köpgödsel ..............	64-5	74-5	88-0	101-0	95-5	112-5	1200
Utsäde..................	3-2	3-2	6-9	6-4	4-2	4-2	4-2
Köpfodermedel..........	102-8	108-6	84-4	121-9	70-2	107-0	84-2
Maskiner och redskap ...	.72-8	83-2	94-3	101-1	106-0	107-3	107-2
Traktorkostnader........	18-9	26-9	27-0	44-4	64-5	69-0	68-4
Diverse kostnader.......	102-6	118-6	140-1	159-5	174-6	185-6	191-5
Ekonomibyggnader......	84-7	91-0	95-2	101-4	106-7	107-5	107-5
Grundförbättringar......	7-5	7-8	8-4	9-1	9-6	9''7	9-7
Arbetskostnader ........	793-6	877-7	962-6	1 076-1	1 140-4	1 148-3	1 142-0
Kapitalkostnader .......	202-3	213-5	218-7	208-9	205-4	201-4	204-4
Avgår utsädesrabatter ...	—	—	304	—	—	—	—
Summa milj. kronor Index	1452-9 100	1605-0 110-5	1695''2 116-7	1929 8 132-8	1977-2 136-1	2 0555 141-5	2039-1 140-3

Sammanfattning.

De i det föregående redovisade inkomst- och kostnadsberäkningarna kunna
med avseende på den egentliga jordbruksdriften sammanfattas på följande
sätt.

	1938/39	1939/40	1940/41	1941/42	194243	1943/44
Jordbrukets inkomster (exkl. skogskörs-
lor och köksväxtodlingar, milj. kr...	13620	1 514-5	1 617-2	1 705-2	1858-3	1 933-5
D:o, index..........................	1000	111-2	118-7	125-2	136-4	142-0
Jordbrukets kostnader, milj. kr.......	1 452-9	1 605-0	1 695-2	1 929-8	1 977-2	2 055''5
D:o, index..........................	100-0	110-5	116-7	132-8	136-1	141-5

Förhållandet mellan de för full täckning av kostnadsökningen erforderliga
inkomstbeloppen å ena och de beräknade inkomsterna å andra sidan
belyses närmare av följande sammanställning.

1938/39

1939/40

1940/41

1941/42

1942/43

1943/44

För täckning av kostnadsökningen er-forderlig inkomst, milj. kr.........

Redovisad inkomst, milj. kr.........

Över- resp. underskott ..............

13620

1 505''0

1 514-5
+ 9-5

1 589-5

1 617-2
+ 27-7

1808-7

1 705-2
- 103-5

1853-7

1858-3
+ 4-6

1 927-2

1933-5
+ 6-3

Vid bedömandet av siffrorna bör iakttagas, dels att desamma avse endast
den egentliga jordbruksdriften (inkomsterna av skogskörsler och köksväxtodlingar
äro sålunda icke medräknade), dels att s. k. stimulanstillägg icke
äro medtagna.

Resultatet av den för år 1944/45 utförda förkalkylen innebär, att jordbrukets
inkomster under nämnda år vid de antagna förutsättningarna kunna beräknas
stiga med 48,1 procent i förhållande till år 1938/39, medan kostnadsökningen
beräknas till 40,3 procent. Detta innebär att inkomstökningen sedan
basåret under dessa förutsättningar (viss antagen »normalproduktion» samt

oförändrade priser och löner) med 106,7 milj. kronor 2 017-6

1 360-0 x 140-3
100

kan väntas överstiga det för full täckning av kostnadsökningen erforderliga
beloppet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

139

Bilaga 2.

P. M.

rörande utvecklingen av jordbrukarnas kontanta inkomster och

utgifter åren 1938—1942.

Inledning.

Statens livsmedelskommission har tidigare genom sin statistiska byrå låtit
företaga representativa undersökningar av jordbrukarnas självdeklarationer
för inkomståren 1938, 1940 och 1941. Syftet med dessa har varit att genom
en statistisk bearbetning av den s. k. A-bilagans uppgifter erhålla en bild av
förändringarna i jordbrukarnas kontanta inkomster och utgifter. För resultaten
av dessa beräkningar, vilka ägt rum i anslutning till vissa av 1938 års
jordbruksutredning företagna undersökningar, ha redogörelser lämnats i
bilagor till Kungl. Maj:ts propositioner 319/1942 och 246/1943.

Efter bemyndigande av Kungl. Majit har livsmedelskommissionen nu låtit
verkställa en motsvarande undersökning av jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter år 1942. I det följande lämnas en kortfattad redogörelse
för de härvid erhållna resultaten. En mera ingående analys av materialet
kommer att lämnas i samband med en sammanfattande redogörelse för samtliga
hittills företagna undersökningar av denna art, avseende tiden från och
med år 1932, vilken för närvarande är under utarbetande.

Material och metod.

Såsom underlag för undersökningen rörande jordbrukarnas kontanta inkomster
och kostnader ha nu liksom tidigare begagnats självdeklarationerna
från de jordbruk, som deltagit i en av 1938 års jordbruksutredning företagen
representativ undersökning rörande jordbrukets driftsförhållanden. Av de cirka
18 000 jordbruk, som lämnat uppgifter till denna, har emellertid ett betydande
antal icke kunnat identifieras. I fråga örn andra ha sådana förändringar
i brukningsförhållandena inträffat, sedan 1938 års jordbruksutredning
företog sin ovan nämnda driftsundersökning, att jämförbara uppgifter
icke kunna erhållas. Härtill kommer, att ett antal deklarationer måst uteslutas
vid bearbetningen på grund av ofullständiga uppgifter eller andra skäl. Hela
antalet för här ifrågavarande undersökning bearbetade självdeklarationer
stannar till följd av nu nämnda omständigheter vid 11 576. I förhållande
till det vid kommissionens tidigare deklarationsundersökningar begagnade
materialet bar en viss utökning ägt rum. Till deu ojämförligt största delen
härröra emellertid deklarationerna från sådana egendomar, som ingått även i
kommissionens tidigare deklarationsundersökningar. Då sålunda ett i stort
sett enhetligt material kunnat bearbetas för en relativt lång period, torde
en någorlunda säker grund ha vunnits för ett bedömande av utvecklingstendenserna.

Fördelningen av del för denna undersökning bearbetade deklarationsmaterialet
på olika storleksgrupper och områden framgår av tabell 1.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253-

Tab. 1. Antal i deklarationsundersökningarna ingående brukningsdelar.

		Storleksgrupper,	ha åker		Samt- liga
Område	2-5	5—10	10—20	20—30	30-50	50-100	över 100
Livsmedelskommissionens undersök-ning åren 1938 och 1940. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	186	671	1276	632	483	247	109	3 604
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	933	1925	1194	239	126	56	15	4 488
Norra Sverige.....................	983	1088	319	26	4	1	—	2 421
Hela riket	2102	3 684	2 789	897	613	304	124	10 513
Livsmedelskommissionens undersök-ning dr 1941. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	217	732	1396	747	565	281	126	4 064
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder..................	999	2 010	1271	253	145	67	16	4 761
Norra Sverige................	1179	1253	401	26	7	—	—	2 866
Hela riket	2395	3 995	3068	1026	717	348	142	11691
Livsmedelskommissionens undersök-ning år 1942. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	211	717	1360	700	562	287	145	3 982
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder................	963	1987	1 234	249	141	58	19	4 651
Norra Sverige..............	1210	1299	399	30	5	—	—	2 943
Hela riket	2384	4 003	2 993	979	708	345	164	11576

Inom södra och mellersta Sveriges slättbygder torde antalet bearbetade uppgifter
för samtliga grupper vara fullt tillräckligt för att medge tämligen
säkra slutsatser. För södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder ha
beträffande jordbruk med över 100 hektar endast deklarationer från 19 egendomar
stått till förfogande, vilket givetvis något begränsar tillförlitligheten av
de för denna grupp vunna resultaten. För norra Sverige ha endast 5 deklarationer
från egendomar med 30—50 hektar åker bearbetats. Detta material
är tydligen alldeles för litet för att av detsamma några som helst slutsatser
skulle kunna dragas beträffande inkomsternas och utgifternas förändringar
inom denna storleksgrupp.

I tabell 2 redovisas den procentuella fördelningen av de undersökta brukningsdelarna
på olika storleksgrupper, varjämte till jämförelse medtagits
motsvarande uppgifter för samtliga brukningsdelar med över 2 hektar åker
enligt 1937 års jordbruksräkning.

Det framgår av denna sammanställning, att småbruken äro i hög grad
underrepresenterade vid de av livsmedelskommissionen företagna deklarationsundersökningarna,
medan å andra sidan de större brukningsdelarna äro
i motsvarande mån överrepresenterade. Såsom tidigare framhållits torde
emellertid antalet undersökta brukningsdelar även inom de lägsta storleksklasserna
i och för sig vara fullt tillräckligt för en statistisk bearbetning.
Den ojämnhet i materialet, som belyses av tabell 2, kommer för övrigt icke
att förrycka resultatet av en uppräkning av deklarationsuppgifterna till to -

Kungl. Majlis proposition nr 253. 141

Tab. 2. Procentuell fördelning av antalet brukningsdelar på olika storleksgrupper.

.		Storleksgrupper,	ha åker		Samt- liga
Område	2-5	5-10	10-20 20—30	30-50	50-100	över 100
Samtliga brukningsdelar med över 2 ha åker enligt 1937 års jordbruks-räkning. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	22	27	30	11	6	3	1	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	41	37	17	3	1	1	0	100
Norra Sverige.....................	55	35	9	1	0	0	0	100
De i livsmedelskommissionens deklara-tionsundersökning åren 1938 och 1940 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	5	19	35	18	13	7	3	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	21	43	27	5	3	1	0	100
Norra Sverige.....................	41	45	13	1	0	0	—	100
De i livsmedelskommissionens deklara-tionsundersökning år 1941 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	5	18	34	19	14	7	3	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	21	43	27	5	3	1	0	100
Norra Sverige.....................	41	44	14	1	0	—	—	100
De i livsmedelskommissionens deklara-lionsundersökning år 1942 ingående brukningsdelarna. Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder..........................	5	18	34	18	14	7	4	100
Södra och mellersta Sveriges skogs-och dalbygder...................	21	43	27	5	3	1	0	100
Norra Sverige.....................	41	44	14	1	0	—	—	100

tala inkomst- och utgiftssummor, då denna ägt rum särskilt för varje storleksgrupp
och område.

Den vid utarbetningen av det statistiska materialet tillämpade metoden har
närmare belysts i bil. 2 i prop. 246/1943. Här må erinras örn att de ur
självdeklarationerna hämtade primäruppgifterna beträffande jordbrukets inkomster
och utgifter vid bearbetningen omräknats dels till siffror per hektar
jordbruksjord, varvid ängsmarken reducerats till åker med ledning av den
officiella jordbruksstatistikens uppgifter om avkastningens storlek, dels till
totalsiffror för riket. Denna sistnämnda omräkning har, såsom nyss nämnts,
verkställts särskilt för varje storleksgrupp och område. Till utgångspunkt
för densamma har tagits förhållandet mellan den totala åkerarealen vid samtliga
brukningsdelar inom varje storleksgrupp och produktionsområde å ena
sidan och den sammanlagda åkerarealen vid de undersökta brukningsdelarna
inom respektive storleksgrupp och område å andra sidan.

Beträffande materialets representativitet må följande nämnas. De bearbetade
självdeklarationerna lia såsom förut nämnts hämtats från de gårdar,

142

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

från vilka uppgifter lämnats till en av 1938 års jordbruksutredning företagen
undersökning av jordbrukets driftsförhållanden. En granskning av detta
material har givit vid handen, att de däri ingående egendomarna i stort
sett representera en rationellare drift och en något större produktionsförmåga
än genomsnittsjordbruket. Den missvisning i materialet, som härigenom uppkommit,
torde beträffande deklarationsundersökningen i någon mån ha
skärpts, därigenom att de ofullständiga eller uppenbart felaktiga deklarationer,
som måst utgallras, till övervägande del synas härröra från sämre skötta
jordbruk. Efter allt att döma gäller därför örn denna liksom örn de föregående
deklarationsundersökningarna, att de erhållna totalsiffrorna torde
vara något för höga. Då några mera betydande förskjutningar i fråga om
materialets sammansättning däremot icke ägt rum under den tid dessa undersökningar
pågått, böra resultaten av desamma likväl på ett någorlunda
tillfredsställande sätt avspegla de från år till år inträffade förändringarna i
jordbrukets inkomster resp. utgifter. Med hänsyn till den ojämnhet, som
kännetecknat skördeutfallet icke minst under missväxtåren 1940 och 1941,
kan den möjligheten dock icke uteslutas, att motsvarande ojämnheter i inkomstutvecklingen
minska det här begagnade materialets representativitet.

Vid bedömandet av undersökningsresultatet bör ytterligare beaktas, att
brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker icke ingå i det bearbetade materialet.
Likaså bör hänsyn tagas till att vid upprättande av självdeklaration
den s. k. kontantprincipen tillämpas. Då hänsyn sålunda icke tages till
eventuella lagerbehållningar vid beskattningsårets början och slut, kan nettointäkten
av jordbruksfastighet enligt deklarationsuppgifterna växla mera från
år till år än vad som svarar mot de verkliga förändringarna.

Produktions- och prisutveckling 1938—1942.

Såsom en bakgrund till de förändringar i jordbrukarnas kontanta inkomster
och utgifter, vilka behandlas i det följande, meddelas här vissa indextal
rörande areal, skörd och priser. Vid beräkningen av desamma ha 1938 års
siffror använts såsom bas. Att så skett beror på att detta år är utgångspunkten
för de i denna PM redovisade inkomst- och utgiftssiffrorna. Ur
andra synpunkter är däremot år 1938 mindre lämpligt såsom jämförelseår

Tab. 3. Förändringarna i areal, skörd och priser åren 1938—1942.

Indextal. År 1938 = 100.

	1939	1940	1941
Arealförhållanden.
Brödsäd................	103	97	99
övrig spannmål.........	100	102	102
Potatis.................	99	101	103
Sockerbetor .............	100	107	105
Foderrotfrukter.........	95	90	95
Vall....................	100	100	99
Skörden, angiven i skörde-
enheter.
Spannmål...............	97	67	58
Rotfrukter..............	98	106	100
Hö.....................	84	56	39
Bete och grönfoder......	85	59	42
Ängsmarkens avkastning.	97	72	63
Summa skördeenheter.. . .	92	68	57

1942		1939	1940	1941	1942
	Prisutvecklingen.
106	Svenskt vete............	95	124	138	141
99	Vit foderhavre..........	96	150	164	155
102	Konsumtionsmjölk.......	104	113	125	121
105	Produktmjölk...........	lil	137	169	173
96	Kor, klass I.............	114	124	164	162
99	Svin, > >.............	99	116	146	150
	Ägg....................	101	120	162	192
	Köpgödsel och jordbruks-
	kalk..................	100	122	132	168
93	Köpfodermedel..........	107	118	123	113
	Maskiner och redskap ...	95	lil	127	133
	Traktorkostnader........	106	154	268	440
	Ekonomibyggnader......	108	124	134	152
80	Arbetslöner.............	103	120	131	145

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

143

vid en översikt över produktions- och prisutvecklingen, enär å ena sidan skörden
detta år var osedvanligt god, medan däremot å andra sidan priserna på
vissa produkter voro förhållandevis låga.

Indextalen över skörden, angiven i skördeenlieter, belyser den förbättring
av skördeutfallet, sam för de flesta grödor inträffade år 1942 i jämförelse
med de håda närmast föregående åren. Samtidigt framgår emellertid också,
att skörden fortfarande var väsentligt lägre än 1938, varvid'' visserligen bör
iakttagas, att sistnämnda års skörd var osedvanligt god.

Indextalen över priserna på vissa jordbruksprodukter grunda sig på uppgifter
från livsmedelskommissionens utredningsavdelning. Den starkaste prisstegringen
föreligger för produktmjölk, vit foderhavre, slaktdjur och ägg,
medan prisuppgången på svin, vete och konsumtionsmjölk varit förhållandevis
mindre betydande. De meddelade indextalen över vissa viktigare kostnadsposter
inom jordbruket lia erhållits genom en omräkning av lantbruksförbundets
index. Bland de medtagna posterna intaga traktorkostnaderna en
särställning, i det att desamma mer än fördubblats. För övriga grupper är
prishöjningen jämnare, lägst för köpfodermedel med 13 procent och högst
för köpgödsel och jordbrukskalk med 68 procent.

Jordbrukets kontanta inkomster.

Resultaten av den beräkning av jordbrukarnas kontanta inkomster, som
verkställts på grundval av självdeklarationerna, framgå av tabellerna 4
och 5. 1 dessa redovisas för riket och de tre huvudområdena — södra och
mellersta Sveriges slättbygder, södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder
samt norra Sverige — de framräknade inkomsterna dels i milj. kronor,
dels i form av indextal med år 1938 såsom bas. I anslutning till A-bilagans
uppställning lia inkomsterna fördelats på följande poster: spannmål och
frövaror, sockerbetor, potatis jämte rotfrukter, grönsaker och trädgårdsprodukter,
vidare hö, halm och grönfoder, hästar och nötkreatur, svin och grisar,
fjäderfä och ägg, mjölk och produkter därav, dels vid leverans till mejeri,
dels vid annan försäljning, diverse produkter (får och getter, fisk och vilt, lin,
ull, hudar och skinn m. m.), inkomster av skogsbruk samt diverse inkomster
(körslor och uthyrning av maskiner, dragare och annan arbetskraft, försäljning
av döda yttre inventarier samt av sten, grus, torv lii. lii., ersättning
för vägunderhåll och andra ej annorstädes upptagna inkomstposter) samt
arrenden, hyror och avgälder.

Jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster beräknas på grundval av
deklarationerna lia uppgått till 2 151,6 milj. kronor. År 1938 stannade den på
samma sätt beräknade inkomstsumman vid 1 506,7 milj. kronor, varefter densamma
stigit till 1 717,8 milj. kronor år 1940 och 2 011,5 milj. kronor år
1941. Inkomstökningen uppgick enligt självdeklarationerna till 14,0 procent
mellan åren 1938 och 1940, till 17,1 procent mellan 1940 och 1941 och till
7,0 procent mellan 1941 och 1942. I jämförelse med år 1938 innebär den för
år 1942 beräknade inkomstsumman en ökning med 42,8 procent.

Såsom redan framhållits, bör vid ett bedömande av siffrorna beaktas, afl
de undersökta jordbruken i stort sett torde representera en något högre standard
än genomsnitts jordbruket, varför de absoluta talen med all säkerhet
liro något för höga såsom mått på jordbrukets faktiska försäljningsinkomster.

De anförda siffrorna avse jordbrukets sammanlagda kontanta inkomster,
sålunda utom inkomsterna för försålda jordbruksprodukter även de belopp,
sorn tillflutit jordbrukarna vid försäljning av skogsprodukter, såsom ersättning
för körslor etc. Såsom närmare framgår av det i tabellerna 4 och 5 re -

144 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 4. Jordbrukets kontanta Inkomster åren 1938 och 1940—1942, milj. kronor.

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.	1933	1940	1941	1942

Inkomster av försålda produkter	159-4	168-4	213-8	266-3
därav spannmål och frövaror....................
sockerbetor................................	58-5	61-4	80-4	98-3
potatis m. m..............................	29-7	38-8	42-7	66-9
hö, halm och grönfoder....................	5-0	8-2	14-0	7-1
Summa vegetabiliska produkter	252-6	276-8	350-9	438-6
hästar och nötkreatur......................	106-4	147-0	163-1	135-9
svin och grisar............................	100-5	111-5	109-0	78-9
fjäderfä och ägg..........................	23-1	24-6	23-1	18-5
mjölk till mejeri ..........................	246-9	302-6	340-8	352-3
mjölk till enskilda.........................	18-1	15-8	14-7	14-8
Summa animaliska produkter	4950	601-5	650-7	600-4
Diverse produkter.........................	3-7	4-7	6-2	8-2
Summa inkomster av försålda produkter	751-3	883 0	1007-8	1 047-2
Diverse inkomster.................................	160	17-0	18-3	230
därav för körslor................................	7-3	8-3	10-1	14-2
Inkomster av skogsbruk............................	40-0	50-0	62-5	84-4
Arrenden och avgälder.............................	8-3	8-7	9-4	10-9
Samtliga kontanta inkomster	815-6	958-7	109SO	1165-5
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder. Inkomster av försålda produkter	24-1	27-8	399	48-0
därav spannmål och frövaror....................
sockerbetor................................	0-8	0-9	1-2	1-6
potatis m. ...............................	14-8	18-8	20-5	28-5
hö, halm och grönfoder....................	1-7	3-9	5-4	31
Summa vegetabiliska produkter	41-4	51-4	670	81-2
hästar och nötkreatur......................	66-4	95-4	109-8	83-2
svin och grisar............................	62-3	67-6	70-2	54-2
fjäderfä och ägg...........................	15-3	15-2	14-6	11-8
mjölk till mejeri..........................	124-8	162-6	194-6	2100
mjölk till enskilda.........................	21-4	19-0	16-9	13-8
Summa animaliska produkter	290-2	359-8	406-1	3730
Diverse produkter.........................	2-6	2-7	3-9	4-3
Summa inkomster av försålda produkter	334-2	4139	477-0	458 5
Diverse inkomster.................................	17-7	16-5	19-6	251
därav för körslor................................	12-6	12-4	15-6	20-2
Inkomster av skogsbruk...........................	91-9	94-1	137-5	184-8
Arrenden och avgälder.............................	6-0	6-3	6-7	7-2
Samtliga kontanta inkomster	4498	530-8	610-8	6756
Norra Sverige. Inkomster av försålda produkter	0-7	0-9	1-4	1-4
därav spannmål och frövaror....................
sockerbetor ...............................	—	—	—	—
potatis m. m..............................	1-6	2-5	2-7	4-9
hö, halm och grönfoder....................	1-9	4-9	9-9	5*4
Summa vegetabiliska produkter	4''2	8-3	140	11-7

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 145

Tab. 4 (forts ). Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1942, milj. kronor.

1 1	1938	1940	1941	1942
hästar och nötkreatur.....................	14-3	22-0	27-8	27-3
svin och grisar............................	5-4	6-8	6-7	5-2
fjäderfä och ägg...........................	1-4	1-6	1-1	0-7
mjölk till mejeri ..........................	ob‘8	60-9	71-7	83-2
mjölk till enskilda.........................	12-7	10-6	10-8	9-0
Summa animaliska produkter	70-1	101-8	118-1	125-4
Diverse produkter.........................	1-3	1-2	1-6	2-1
Summa inkomster av försålda produkter	75-6	111-3	1337	139-2
Diverse inkomster.................................	40-1	35-0	38-3	49-2
därav för körslor................................	34''2	29-3	33-2	44-9 ;
! Inkomster av skogsbruk...........................	122-6	78-1	96-7	117-8
j Arrenden och avgälder.............................	30	3-9	4-0	4-3
Samtliga kontanta inkomster	2413	228-3	272-7	310 5 j
Hela riket. Inkomster av försålda produkter därav spannmål och frövaror....................	184-2	197-1	255-1	315-8
sockerbetor................................	59-3	62-3	81-6	99-9 ,
potatis m. m..............................	461	60-1	65''9	100-4
hö, halm och grönfoder....................	8-6	17-0	29-3	15-6 1
Summa vegetabiliska produkter	298-2	336s	431-9	531-e
hästar och nötkreatur .....................	187-1	264-4	300-7	246-4
svin och grisar............................	168-2	185-9	185-9	138-3
fjäderfä och ägg...........................	39-8	41-3	38-8	30-9
mjölk till mejeri...........................	408-0	526-1	607-1	645''5
mjölk till enskilda.........................	52-2	45-4	42-4	377
Summa animaliska produkter	855-3	1063-1	1174-9	1098-8 j
Diverse produkter.........................	7-6	8-6	11-7	14-5 j
Summa inkomster av försålda produkter	1 161-1	1 408-2	1 618-5	1644 9 !
Diverse inkomster.......................	73-8	68-5	76-2	97-2 \|
därav för körslor..........................	54-1	50-0	58''9	79-3 1
Inkomster av skogsbruk..................	254-5	222-2	296-7	387-1
Arrenden och avgälder.......................	17-3	18-9	20-1	22-4 \|
Samtliga kontanta inkomster	1506-7	1717-8	20115	21516

dovisade siffermaterialet har utvecklingen av de olika posterna från 1941
till 1942 kännetecknats av betydelsefulla olikheter.

Inkomsterna av försålda jordbruksprodukter uppvisa i sin helhet endast
en tämligen obetydlig stegring, nämligen från 1618,5 till 1 644,9 milj.
kronor eller med 1,6 procent. För enbart de vegetabiliska produkterna är
däremot stegringen betydande, i det att denna post stigit från 431,9 milj. kronor
år 1941 till 531,6 milj. kronor år 1942 eller med 23,1 procent. Däremot
ha inkomsterna av animaliska produkter enligt beräkningarna sjunkit från
1 174,9 till 1 098,8 milj. kronor eller med 6,5 procent. Mest betyder härvidlag
de minskade inkomsterna av hästar och nötkreatur samt av svin och grisar.
Den starka nedgången av dessa poster sammanhänger tydligen med slaktens
starkt reducerade omfattning år 1942. Inkomsterna av den vid mejerier för Bihang

till riksdagens protokoll 19ii. t sami. Nr 253. 10

146 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 5. Jordbrukets kontanta inkomster åren 1938 och 1940—1942. Indextal.

	År 1938 = 100	År 1941 ; = luo
	1940	1941	1942	1942
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Vegetabiliska produkter..........................	109-6	138-9	173-7	125-0
Animaliska » ..........................	121-5	131-4	121-3	92-3
Samtliga jordbruksprodukter.....................	117-5	134-1	139-4	103-9 ;
Diverse inkomster...............................	106-4	114-1	143-8	126-1
Skogsbruk ......................................	124-8	1561	210-9	135-1
Samtliga kontanta inkomster	117 5	134-6	1429	106 2
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder. Vegetabiliska produkter .........................	123-8	161*8	196-1	121-2 1
Animaliska > .........................	124-0	139-9	128-5	91-8
Samtliga jordbruksprodukter.....................	123-8	142-7	137-2	96l
Diverse inkomster...............................	93-0	110-4	141-4	128-0
Skogsbruk ......................................	102-4	149-fi	201-0	134-4
Samtliga kontanta inkomster	118-0	1424	1502	1054
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter..........................	201-3	337-5	283-1	83-9 \|
Animaliska » ..........................	145-3	168-5	178-9	106-2 \|
Samtliga jordbruksprodukter.....................	147-3	176-9	184-2	104-1
Diverse inkomster...............................	87-2	95-6	122-6	128-2
Skogsbruk ......................................	63-7	78-9	96-1	121-8
Samtliga kontanta inkomster	94-6	1130	128-7	1138
Hela riket.
Vegetabiliska produkter..........................	112-8	144-8	178-3	123-1
Animaliska » ..........................	124-2	137-3	128-5	ys-5
Samtliga jordbruksprodukter.....................	121-3	139-4	1417	101-6
	92-8	103-2	131-7	127-7
Skogsbruk ......................................	87-3	116-6	152-1	130-4
Samtliga kontanta inkomster	Illo	133-5	1428	107-o

sålda mjölken beräknas däremot ha stigit från 607,1 milj. kronor år 1941
till 645,5 milj. kronor år 1942. Å andra sidan uppvisa inkomsterna av mjölkförsäljning
till enskilda, såsom kunde väntas, en viss minskning.

Under det att inkomsterna av försålda jordbruksprodukter sålunda i sin
helhet stigit endast förhållandevis svagt, är stegringen av skogsinkomsterna
och inkomsterna av körslor betydande. Inkomsterna av skogsbruk beräknas
för år 1942 till 387,1 milj. kronor mot 296,7 milj. kronor år 1941. Samtidigt
ha inkomsterna av körslor stigit från 58,9 till 79,3 milj. kronor.

Även vid en jämförelse mellan de för 1942 beräknade inkomstbeloppen å
ena och 1938 års inkomster å andra sidan framträda betydande olikheter i
utvecklingen mellan olika poster. Den utan jämförelse starkaste inkomstökningen,
icke mindre än 78,3 procent, redovisas för vegetabiliska produkter,
under det att de kontanta inkomsterna av animaliska produkter stigit med
endast 28,5 procent. Att stegringen av denna sistnämnda post blivit så mycket
svagare beror främst på att de i deklarationerna redovisade inkomsterna
av svin och grisar samt fjäderfä och ägg år 1942 voro avsevärt lägre än år
1938. Inkomsterna av den till mejerier levererade mjölken hade däremot
stigit med 58,2 procent i förhållande till det för år 1938 beräknade beloppet.

Kungl. Majlis proposition nr 253.

147

Tali. 6. Jordbrukets inkomster av vegetabiliska respektive animaliska produkter
i procent av inkomster av samtliga försålda produkter inom olika storleksgrupper
och områden åren 1932, 1938 och 1940—1942.

		\|	Storleksgrupper, ha åker	•
									Samt-
	År
j [	: 2-5 1	5-10	10-20	20-30	30-50 ! 50-100	över 100	liga
Södra och mellersta Sveriges		:
slättbygder.
Vegetabiliska produkter.......	1932	14-1	21-1	_26-5	35-0	37-8	42-8	40-4	330
1938	15-3	20-0	26-0	33-9	390	44-3	45-6	33-6
	1940	12-5	17-4	23-2	30-7	36-6	43-2	46l	31-4
	1941	16-7	19-9	27-3	35-3	41-5	440	47-9	34-8
	1942	20-5	26-2	34-7	43-6	48-1	52-0	53-1	41-9
Animaliska produkter........	1932	83-8	77-8	72-8	64-1	61-6	56-2	59-3	66-2
1938	82-0	79-3	73-5	65-7	607	55- 5	54-1	65-9
	1940	85-0	82-0	763	68-8	63-2	56-5	53-5	68-1
	1941	80-6	793	72-2	64-1	58-1	55-6	51-6	64-6
	1942	75-2	72-5	647	55-9	51-4	477	46-3	573
Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.
Vegetabiliska produkter.......	1932	4-9	8-1	11-6	17-3	22-2	24-8	32-9	12-5 12-4
	1938	58	7-7	11-6	16-3	21-6	307	36-4
	1940	51	7-8	11-1	15-8	22-2	29-4	41-6	12-4
	1941	5-7	8-8	14-8	20-2	23-4	28-7	43-2	140
	1942	8''6	12-3	18-3	23-4	28-4	34-0	46-9	17-7
Animaliska produkter........	1932	92-6	90-3	87-2	81-8	77-2	74-4	66-8	86-1
1938	93-7	91-4	87-9	83-2	77-3	68-8	63-3	86-8
	1940	93-9	91-8	88-3	83-8	76-9	70-1	57-9	86-9
	1941	93-4	90-3	84-4	79-3	75-5	70-9	56"2	851
	1942	90-3	86-7	80-9	76-1	70-3	65-1	52-2	81-4
Norra Sverige.
Vegetabiliska produkter......	1932	6" 3	6-3	11-0	13-4				8-2

	1938	4-5	4-0	8-0	10-9				5-5
	1940	4-9	5-7	11-6	18-8				7-5
	1941	6''5	8-8	14-6	28-8		•		10-5
	1942	5-4	7-3	12-3	19-7				84
Animaliska produkter........	1932	92-0	92-2	88-0	85-7				90-4
	1938	93-6	94-4	897	88-8	•			92-8
	1940	936	93-6	87-3	81-1				91-6
	1941	91-9	90-3	84-3	69-8				88-3
	1942	92-9	91-4	86-2	78-4	*			90-1

För samtliga försålda jordbruksprodukter uppgår den på grundval av självdeklarationerna
beräknade inkomstökningen i jämförelse med år 1938 till
41,7 procent. Inkomsterna av skogsbruk och körslor lia stigit något starkare
eller med 52,1 resp. 46,6 procent. För övriga i beräkningarna ingående poster
är däremot inkomstökningen svagare.

Även mellan olika områden föreligga tydliga skillnader i fråga om inkomstutvecklingen.
I sina huvuddrag kunna de sammanfattas i följande indextal:

1942 års Indextal

inkomster 1938 = 100

Samtliga

inkomster

Södra och mellersta Sveriges slättbygder........... 142-9

> » » > skogs- och dalbygder.. 150-2

Norra Sverige ................................... 128-7

Inkomster av
försålda jordbruksprodukter 139-4 137-2 184-2 -

148

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Det framgår av siffrorna, att inkomstökningen från 1938 till 1942 varit
väsentligt svagare för norra Sverige än för de södra och mellersta delarna
av landet. Denna eftersläpning för jordbrukarna i norra Sverige beror emellertid
icke på att inkomsterna av den egentliga jordbruksdriften där skulle
ha utvecklats ogynnsammare än i övriga delar av landet. I själva verket ha de
i självdeklarationernas A-bilaga redovisade inkomsterna av försålda jordbruksprodukter
stigit väsentligt starkare, procentuellt sett, i norra än i södra
och mellersta Sverige. Däremot har framför allt utvecklingen av skogsinkomsterna
i norra Sverige gestaltat sig väsentligt ogynnsammare än i de
båda andra områdena, tydligen beroende på att den genom vedavverkningarna
erhållna inkomstökningen i norra Sverige mer än uppvägts av den inkomstminskning,
som följt av de minskade gagnvirkesavverkningarna. Inkomsterna
av skogsbruk utvisa i norra Sverige år 1942 visserligen en betydande förbättring
i förhållande till åren 1940 och 1941 men understiga dock fortfarande
något 1938 års siffra.

De förskjutningar, som sedan 1938 inträffat mellan olika områden, kunna
också belysas genom en beräkning av de olika områdenas procentuella andel
av det för hela riket beräknade inkomstbeloppet. Med avseende på inkomsterna
av försålda jordbruksprodukter erhålles vid en dylik beräkning
följande resultat:

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.........

» » » » skogs- och dalbygder

Norra Sverige..................................

Hela riket.....................................

1938	1940	1941	1942
64-7	62-7	62-3	63-7
28-8	29-4	29-5	27-9
6-5	7-9	8-2	8-4
100-0	100-0	too-o	too-o

Slättbygderna synas lia erhållit en i jämförelse med de håda närmast föregående
åren något ökad andel av de sammanlagda försäljningsinkomsterna.
under det att skogs- och dalbygdernas andel år 1942 är lägre än något annat
i sammanställningen upptaget år. För sistnämnda område föreligger för övrigt
en minskning av nu berörda inkomstpost i jämförelse med år 1941 med
i det närmaste 20 milj. kronor. Denna ogynnsamma utveckling sammanhänger,
såsom tydligt framgår av siffrorna, med det förhållandet, att de vegetabiliska
produkterna för detsamma spela en jämfört med animaliema mycket
underordnad roll. — Beträffande norra Sverige visa de anförda siffrorna
en fortsatt ökning av detta områdes andel av den totala försäljningen av
jordbruksprodukter.

Jordbrukets kontanta utgifter.

Jordbrukets kontanta utgifter ha liksom vid tidigare deklarationsundersökningar
sammanförts i följande poster: arrenden och kontanta undantagsförmåner,
arbetslöner, inköp av spannmål och frövaror, kraftfoder och betmassa,
potatis och rotfrukter, hö, halm m. fl. fodermedel samt gödselmedel
och torvströ, inköp av levande och av döda inventarier, underhåll av inventarier
och av byggnader, diverse driftskostnader (bl. a. elektrisk ström,
brännolja och gengasbränsle för driften) samt räntor. I anslutning till dessa
poster redovisas även utgifterna för nyuppsättning av inventarier samt för
ny-, till- eller ombyggnad. Dessa sistnämnda poster torde dock vara tämligen
ofullständigt redovisade i självdeklarationerna, enär desamma icke berättiga
till avdrag vid taxeringen. Siffrorna för dem torde därför vara mindre säkra
än övriga poster.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

149

Resultaten av beräkningarna framgå för hela landet och de tre huvudområdena
av tabellerna 7 och 8.

Liksom örn inkomsterna gäller örn utgifterna, alt de i vissa fall torde vara
väl högt beräknade på grund av att de undersökta brukningsdelarna representera
en i förhållande till genomsnittsjordbruket intensivare drift. Å andra
sidan bör även erinras om att brukningsdelar med mindre än 2 hektar åker
icke ingå i undersökningen. Dessa små brukningsdelar torde inköpa icke
obetydliga kvantiteter fodermedel, vilka sålunda icke kunnat inräknas i de
här redovisade utgiftsbeloppen.

Jordbrukets samtliga kontanta utgifter beräknas år 1942 lia uppgått till
1 535,7 milj. kronor mot 1 090,0 milj. kronor år 1938 och 1 425,5 milj. kronor
år 1941. Utgiftsökningen uppgår, jämfört med år 1938, till 40,9 procent
och jämfört med 1941 till 7,7 procent. Den största utgiftsposten utgöres av
arbetslönerna, vilka år 1942 uppgått till 457,7 milj. kronor. På denna post
kommer också den största delen av den utgiftsökning, som ägt rum mellan
åren 1941 och 1942. Enbart de kontanta löneutgifterna lia nämligen mellan
dessa år stigit med 54,4 milj. kronor. I övrigt fördelar sig utgiftsökningen
på samtliga upptagna poster med undantag av inköpen av kraftfoder och
betmassa samt räntorna, vilka utvisa en mindre nedgång.

Vad nu anförts om kostnadsutvecklingen avser landel i dess helhet. Mellan
olika områden föreligga emellertid vissa icke oväsentliga skillnader, som
framgå av följande indextal.

1938 1940 1941 1942

Södra och mellersta Sveriges slättbygder......... Iddo 114-3 129 6 140-4

» » > » skogs- och dalbygder 100-0 116-5 138 4 145-4

Norra Sverige.................................. 100-0 99-0 119-9 133-6

Hela riket..................................... 100-0 112-8 130-8 140 9

I förhållande till år 1938 är utgiftsökningen störst i skogs- och dalbygderna
och minst i norra Sverige. Att den inom sistnämnda område för samtliga
undersökta krisår varit väsentligt mindre än i övriga delar av landet —
år 1940 uppvisade norra Sverige t. o. m. en minskning av utgifterna jämfört
med 1938 — torde närmast sammanhänga med utvecklingen inom skogsbruket.
Såsom tidigare framhållits har den ökade vedavverkningen motsvarats
av en minskad avverkning av gagnvirke. Den ofördelaktiga inkomstutveckling,
som detta förhållande medfört i norra Sverige, har på utgiftssidan
sin motsvarighet i att utgifterna för arbetslöner stigit väsentligt långsammare
än fallet varit i de båda andra områdena. Mot en ökning av löneutgifterna
på 23,1 procent i norra Sverige från 1938 till 1942 svara höjningar
av denna kostnadspost inom slättbygderna och skogs- och dalbygderna
med 49,2 resp. 56.0 i>rocent. Lönekostnadernas relativa betydelse för
jordbruk inom olika storleksgrupper och områden belyses närmare i tabell
9, i vilken motsvarande uppgifter meddelas även beträffande ränteutgifterna.

I fråga om övriga utgiftsposter må endast påpekas den förhållandevis
starka ökning, som ägt rum av utgifterna för inköp av döda inventarier samt
för underhåll av byggnader och inventarier. Även posten diverse driftskostnader
har stigit avsevärt, vilket till icke ringa del torde sammanhänga med
de stegrade drivmedelskostnaderna.

Inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. Inkomst- oell kostnadsutvecklingen
inom olika storleksgrupper av jordbruk.

Såsom inledningsvis nämnts har det ur självdeklarationerna erhållna siffermaterialet
omräknats icke endast till de totalsummor, som i del föregå -

150 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 7. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1942, milj. kronor.

1938	1940	1941	1942
7-6	8-1	8-1	8-3
166-7	189-5	212-7	248-8
26-5	37-5	45''1 1	46-3
83-7	89-1	79-2 !	71-8
2-5	31	4-1	4-8
12-9	19-2	32-0	32-9
50-6	60-9	75-4	78-9
470	51-7	66"5	63-8
22-0	27-1	35-5	43-8
25-8	31-4	38-4	43-9
38-3	39-1	49-0	54-5
80-4	92-4	96-1	112-2
55-1	590	61-1	60-5
6196	708-1	803 2	87O-0
13''3	8-8	61	6-6
20-3	8-4	14-0	12-1
2-4	2*9	3-3	3-4
839	98-4	121-5	130-9
12-9	18-9	21-9	23-8
39-1	44-7	38-9	35-8
0-9	1-7	1-8	1-8
5-7	10-9	20-8	20-0
28-9	34-0	41-1	43-6
34-2	37-7	47-0	46-8
11-8	13-5	18-3	20-8
11-9	14-8	18-0	20-1
21-3	21-2	29-7	32-7
37-0	41-4	460	51-9
255	27-5	28-8	270
3155	367-6	436-6	458-6
4-8	4-0	3*5	4-8
12-5	6-4	9-8	8-9
1-2	1-5	1-5	1-7
j 63-4	59-4	691	78-1
1 5''3	6-3	8-2	9.5
7-2	8-1	8-6	7-6
0-5	0-7	0-5	0-7
7''1	7-2	13-2	13-3
7-7	8-4	10“2	119
13-9	12-5	16-4	20 0
6-1	6-0	8-4	9-4
4-0	4-4	4-9	5-9
10-4	9-3	11-6	14-5
19-3	20-1	22-7	246
8-8	9-4	10-4	9-8
154-9	1538	185-7	207-o
1-6	0-9	0-9	1-5
6-5	3-2	4-5	\| 5-0

Södra och mellersta Sveriges slättbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner ...

Arbetslöner.................................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror..............

kraftfoder och betmassa.............

potatis och rotfrukter...............

hö, halm m. fl. fodermedel..........

gödselmedel och torvströ............

Inköp av levande inventarier................

s » döda » ................

Underhåll av inventarier....................

> > byggnader.....................

Diverse driftskostnader......................

Räntor......................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier.
Ny-, till- eller ombyggnad

Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner..............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror...........

kraftfoder och betmassa .........

potatis och rotfrukter ...........

hö, halm m. fl. fodermedel.......

gödselmedel och torvströ.........

Inköp av levande inventarier.............

> > döda » .............

Underhåll av inventarier.................

> > byggnader ..................

Diverse driftskostnader...................

Räntor..................................

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier.
Ny-, till- eller ombyggnad----

Norra Sverige.

Arrenden och kontanta undantagsförmåner

Arbetslöner ..............................

Inköp av förnödenheter

därav spannmål och frövaror...........

kraftfoder och betmassa..........

potatis och rotfrukter............

hö, halm m. fl. fodermedel.......

gödselmedel och torvströ.........

av levande inventarier.............

döda » .............

Underhåll av inventarier..................

> i byggnader..................

Diverse driftskostnader....................

Räntor...................................

Inköp

Samtliga kontanta utgifter

Nyuppsättning av inventarier ,
Ny-, till- eller ombyggnad ....

Kungl. Maj.ts proposition nr 253. 151

Tab. 7 (forts.). Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1942, milj. kronor.

	1938	1940	1941	1942
Hela riket.
Arrenden och kontanta undantagsförmåner.........	11-1	12-Ö	12-9	13-3
Arbetslöner .......................................	314-0	347-3	403-3	457-7
Inköp av förnödenheter............................ därav spannmål och frövaror....................	44-7	62-7	75-2	79-6
kraftfoder och betmassa...................	130-0	141-9	126-7	115-4
potatis och rotfrukter.....................	3-9	5-5	6-4	6-8
hö, halm m. fl. fodermedel................	257	37-3	65-5	66-2
gödselmedel och torvströ..................	87-2	103-3	126-7	134-5
Inköp av levande inventarier......................	95-1	101-9	129-9	130-6
» » döda * ......................	40-6	46-6	62-2	74-0
Underhåll av inventarier ..........................	41-7	50 6	61-3	69-9
> > byggnader ...........................	70-0	69-6	90-3	101-7
Diverse driftskostnader ............................	136-7	153-9	164-8	188-6
Räntor............................................	89-4	95‘9	100-8	97-4
Samtliga kontanta utgifter	1090n	1229-0	1425 5	1 535 7
Nyuppsättning av inventarier......................	19-7	13-7	10-5	12-9
Ny-, till- eller ombyggnad.........................	39-3	180	28-3	260

ende något kommenterats, utan även till siffror belysande jordbrukarnas
kontanta inkomster och utgifter per hektar jordbruksjord. En sammanställning
av de vid sistnämnda beräkningar erhållna huvudresultaten meddelas
i tabell 10. Med ledning av denna kunna jämförelser göras såväl mellan de
olika storleksgrupperna och områdena för varje särskilt år som mellan de
olika år, som undersökningen omfattar.

En jämförelse mellan de tre huvudområdena visar, att inkomsterna per
hektar jordbruksjord vid egendomar upp till 30 hektar åker år 1942 genomgående
vörö högre i norra än i södra och mellersta Sverige. Samma var förhållandet
år 1938, under det att inkomstläget för norra Sverige i viss mån
år 1940 och även år 1941 var svagare i förhållande till landet i övrigt. Dessa
förskjutningar lia tydligen sin förklaring i skogsinkomsternas växlande storlek
under den undersökta perioden. I viss utsträckning — dock icke helt —
motsvaras detta förhållande av att även utgifterna per hektar jordbruksjord
voro större i norra Sverige. Beträffande utgifterna äro emellertid olikheterna
mellan områdena icke fullt så starkt framträdande som beträffande inkomsterna.

Förskjutningarna från år till år belysas bäst genom de i tabellen återgivna
indextalen. Det framgår av dessa, alt jordbrukarnas sammanlagda kontanta
inkomster, uttryckta i kronor per hektar jordbruksjord, från 1938 till 1942
stigit starkare i södra och mellersta Sverige än i norra Sverige. I vissa fall
är differensen mellan områdena betydande. I genomsnitt för samtliga storleksgruppcr
är stegringen störst i skogs- och dalbygderna, där den uppgår
till icke mindre än 50,2 procent. Svagast är ökningen i norra Sverige, där
den stannar vid 28,7 procent. Likväl har utvecklingen under år 1942 för
sistnämnda område medfört en betydande förbättring i förhållande till år
1941. Utgiftsökningen har under den undersökta perioden för jordbruk upp
till 30 hektar varit störst i skogs- och dalbvgderna, under det all de större
jordbruken uppvisa den största utgiftsstegringen i slättbygdsområdet.

Jämföras inkomstökningen och kostnadsökningen per hektar med varandra,
befinnes denna relation för norra Sverige vara mycket ofördelaktig.

152 Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 8. Jordbrukets kontanta utgifter åren 1938 och 1940—1942. Indextal.

	År 1938 = 100	År 1941 = 100
1940	1941	1942	1942
Södra och mellersta Sveriges slättbygder.
Arbetslöner.......................................	113-7	127-0	149-2	117-0
Inköp av förnödenheter............................	119-1	133-7	132-9	99-4
> > levande och döda inventarier.............	113-2	146-5	154-4	105-4
Underhåll av inventarier och byggnader............	110-0	136-5	153-7	112-6
Diverse driftskostnader ............................	114-9	119-5	139-5	116-8
Räntor............................................	107-i	111-0	109-9	99-0
Samtliga kontanta utgifter	1143	129-6	1404	108-3
Södra och mellersta Sveriges skogs- och dalbygder.
Arbetslöner.......................................	117-3	144-8	156-0	107-7
Inköp av förnödenheter............................	125-8	141-8	142-8	100-7
» » levande och döda inventarier............	111-6	142-1	147-2	103-6
Underhåll av inventarier och byggnader............	108-1	143-2	158-9	110-9
Diverse driftskostnader ............................	111-9	124-3	140-1	112-7
Räntor............................................	108-1	113-1	106-2	93-9
Samtliga kontanta utgifter	116-5	1384	145-4	105-1
Norra Sverige.
\| Arbetslöner .......................................	93-7	109-0	123-1	112-9
Inköp av förnödenheter............................	110-5	146-8	155-5	105-9
i > » levande och döda inventarier.............	92-5	123-9	147-2	113*8
Underhåll av inventarier och byggnader............	95-3	114-8	141-3	123-1
Diverse driftskostnader............................	104-3	117-6	127-6	108-5
Räntor............................................	106-9	117-6	110-6	94-0
Samtliga kontanta utgifter	99o	119 9	133-6	1114
liela riket.
Arbetslöner.......................................	110-6	128-4	145''8	113-5
Inköp av förnödenheter............................	120-3	137-4	138-0	100-5
» » levande och döda inventarier.............	109-6	141-7	150-9	106-5
Underhåll av inventarier och byggnader ...........	107-6	135-7	153-6	113-2
Diverse driftskostnader............................	112-6	120-5	138-0	114-5
Räntor ...........................................	107-4	112-3	108-9	970
Samtliga kontanta utgifter	1128	1308	1409	107-7

Från år 1938 till år 1942 hade nämligen enligt deklarationsuppgifterna utgifterna
per hektar jordbruksjord stigit starkare än inkomsterna inom samtliga
fyra bearbetade storleksgrupper. För slättbygdsområdet redovisas en något
starkare stegring av utgifter än av inkomster inom två storleksgrupper
(20—30 och 50—100 hektar) och för skogs- och dalbygderna inom en grupp
(20—30 hektar). En förhållandevis gynnsam relation mellan inkomstökning
och utgiftsökning synes enligt detta material ha förelegat såväl för de mindre
jordbruken i södra och mellersta Sveriges båda områden som för de största
egendomarna inom slättbygderna.

De viktigaste inkomstposternas ekonomiska betydelse för brukningsdelar
av olika storlek och inom olika områden belyses närmare i tabell 11, i vilken
inkomsterna av försålda vegetabiliska och animaliska produkter samt
av skogsbruk redovisas i kronor per hektar jordbruksjord. I tabell 12 redo -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

153

Tab. 9. Arbetslönernas och ränteutgifternas procentuella andel av Jordbrukets

kontanta utgifter inom olika storleksgrupper och områden

åren 1932, 1938 och 1940—1942.

Södra och mellersta Sveriges
slättbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder.

Arbetslöner................

Räntor

Norra Sverige.

! Arbetslöner..........

Räntor

Hela riket.
Arbetslöner........

Räntor

i År		Storleksgrupper,	lia åker		Samt- liga
2-5 \| 5-10 ilo—20 1 i	20-30	1 1 30—50j50—lOOj	över 100
1932	12-9	15-4	21-7	25''9	27''5	31''5	38''3	26''8
1 1938	13-2	17-1	21-3	25''6	28''4	32''2	38-6	26''9
1 1940	12-0	16-8	21-6	25''4	28''4	32''0	38''7	26''8
i 1941	13-9	16-6	21-3	25''8	28''7	32''0	37''1	26''5
j 1942	13-3	174	23-3	27''3	30''2	34''3	40''2	28''6
\| 1932	13-4	16''3	15-4	16''7	18''4	19''3	13-4	16''1
j 1938	8-2	8-6	8-5	9''3	10-2	10''4	7-3	8''9
1 1940	7-6	8-0	7-8	8-8	9''7	9''7	6''8	8-3
! 1941	6.6	7-1	7-0	7-9	8-3	8''7	7''3	7''6
\| 1942	61	6-8	6’5	7''3	7*7	7''6	6-5	7''0
'' 1932	18-9	23-8	27-5	30''3	33''5	34''5	37-9	26''5
1938	19-9	23-6	27-3	29''4	32-6	36''8	41''1	26''6
1940	20-5	23-7	27-6	29''4	32''8	37''1	41''0	26''8
1 1941	20-9	25-2	28-8	31''7	34''6	39''1	37''5	27''8
1942	21-7	26''1	30-1	32''4	36*4	36''2	38-7	28''6
1932	14-3	13.7	14''5	15''9	19''3	20''7	10''5	14''8
1938	7-0	7.7	8-1	8-9	10''4	10''2	7''6	8''l
1940	6-6	6.9	7''3	8-6	10''1	10''4	7-2	7''5
1941	5-7	5-9	6*5	7-5	8-5	8-0	9-5	6''6
1942	5-0	5*1	59	6''6	7*6	8''9	7-6	5''9
! 1932	25'' 7	31-7	37-6	46''2				30''8
1938	39*5	40''9	43''0	48''4				40''9
1940	36-3	39-1	42-8	44''6				38*7
1941	34-0	37-2	43-5	44''6				37''2
1942	34-7	379	43-3	44''9			.	37-7
1932	13-2	13-6	13-6	5''8				13''2
1938	5-5	6-0	6''4	3-7				5''7
1940	6-2	6-5	6-0	4''0				6-1
1941	5-6	5-7	5-4	5*4				5*6
1942	4-5	5-0	4-6	5''()				4*7
1932	19-7	22-7	25''0	27''4	28''6	32''1	38''3	27''1
1938	26-9	26-2	25-4	27''2	29''4	33''2	39-0	28-8
1940	24-5	25-1	25-5	26-8	29''4	33''l	39''1	28''3
1941	24-5	25''G	26''0	27''C	29''9	33'' G	37''2	28''3
1942	25''2	26-5	27''fi	28''9	31-4	34''7	40-1	29-8
1932	13-7	14 c	15''0	16''2	18''5	19-5	130	15-4
1938	6-6	7-5	8-1	9-0	10-1	10-3	7''3	8''2
1940	6-6	7''2	7''5	8''6	9''7	9-8	6*8	7''8
1941	5-8	62	6''7	7-7	8-3	8-5	7-6	7''0
1942	50	5* 6	6-1	7''1	7-6	7-8	i 6''6	6-3

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 10. Inkomster och utgifter i kronor per hektar jordbruksjord vid Jordbruks fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1942.

Storleksgrupper, ha åker

	j	I2-5	5—10 1	110-20 20—30	30—50	50-100	i Över j 100	liga
\| Samtliga kontanta inkomster.				1	1
1 Södra och mellersta Sveriges	1938	418	, 390	372	376	369	350	386	375
\| slättbygder	1940	514	466	444	438	425	415	442	441
	1941	ööS	528	515	505	504	479	479	505
	1942	603	545	535	516	524	514	565	536
Södra och mellersta Sveriges	1938	423	392	364	347	340	325	335	376
skogs- och dalbygder	1940	492	466	436	401	392	368	404	444
	1941	625	560	522	472	472	. 464	427	536
	1942	674	607	541	481	483	461	467	568
Norra Sverige	1938	562	462	395	462				486
	1940	509	440	409	434				459
	1941	594	544	507	492				553
	1942	716	623	554	538				639
\| Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges	1938	322	285	264	274	275	276	335	285
slättbygder	1940	388	327	303	311	311	317	379	326
	1941	407	369	350	356	369	373	396	369
	1942	442	384	369	375	391	406	475	400
Södra och mellersta Sveriges	1938	288	261	245	255	263	290	288	264
skogs- och dalbygder	1940	336	308	289	290	299	321	329	308 i
	1941	410	360	345	335	358	421	349	365 1
	1942	437	388	358	354	362	400	400	386
Norra Sverige	1938	369	289	252	304	_			312
	1940	354	287	268	295				309
	1941	428	355	332	341				376
	1942	507	390	362	383		•	.	426
			Indextal. 193S	= 100.
Samtliga kontanta inkomster.
Södra och mellersta Sveriges	1940	1230	119-C	119-5	116-5	115-2	118-4	114-5	117-5
slättbygder	1941	138-9	134-6	138-6	134-4	136-8	137-3	123-8	134-6
	1942	146-0	1391	143-9	137-2	142-0	147-4	1461	142-9
Södra och mellersta Sveriges	1940	116-5	118-9	119-8	115-3	115-5	113-6	120-6	118-0
skogs- och dalbygder	1941	147-5	143-0	143-0	135-9	139-1	143-8	126-8	142-4
	1942	158-9	1547	147-8	137-8	141-5	140-5	136-3	150-2
Norra Sverige	1940	90.8	95-5	103-4	93-6				94-6
	1941	104-7	117-1	128-3	106-1				113-0
	1942	122-4	132-8	140-2	114-7				128-7
Samtliga kontanta utgifter.
Södra och mellersta Sveriges	1940	120-5	114-8	114-7	113-6	112-9	114-8	113-2	114-3
slättbygder	1941	129-0	128-6	132-9	130-5	134-3	135-4	1181	129-6
	1942	138-9	134-1	140-1	137-3	141-7	147-5	141-5	140-4
Södra och mellersta Sveriges	1940	117-1	117-9	118-0	113-8	113-7	110-7	114-2	116-5
skogs- och dalbvgder	1941	142-3	138-1	140-5	131-3	136-1	145-9	120-7	138-4
	1942	151-3	148-8	145-0	138-1	136-7	136''6	135-9	145-4
Norra Sverige	1940	96l	99-6	106-4	96-7				990
	1941	114-6	122-4	131-7	111-7				119-9 I
[	1942	131-9	133*1	143-4	124-1		•		133-6 1

155

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 11. Kontanta inkomster 1 kronor per hektar jordbruksjord av Jordbruks fastighet

inom olika storleksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1942.

Storleksgrupper,

ha åker

•

År |

2-5

5—10

L0—20

20—30

30—50

30-100

Över

100

liga

Inkomster av försålda vegetabi-liska produkter.

Södra och mellersta Sveriges
! slättbygder

1938

1940

1941

1942

108

74 !
95 i
126

91 i
96
130
168

;

119

126

167

207

135

146

195

233

144

165

194

240

155
178 |
207
259

116

128

161

202

1 Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder

1938

1940

1941

1942

15 i
18

24 1

34 :

107

123

139 ;

150

174

Norra Sverige

1938

1940

1941

1942

i''

•

; Inkomster av försålda animaliska
produkter.

i Södra och mellersta Sveriges
slättbygder

1938

1940

1941

1942

308

392

403

399

281

350

376

348

255

316

342

314

232

284

303

265

210

254

273

250

180

217

243

220

183

206

224

225

228

276

300

276

! Södra och mellersta Sveriges
j skogs- och dalbygder

1938

1940

1941

1942

265

330

401

363

262

328

370

350

248

308

337

308

230

280

297

272

206

249

272

244

181

216

263

236

164

193

196

193

243

301

340

313

Norra Sverige

1938
! 1940
j 1941

1 1942

121

180

211

236

146

216

260

276

160

220

255

262

190

237

220

258

1 *

141

205
239 i
258 |

1 Inkomster av skogsbruk.

Södra och mellersta Sveriges
! slättbygder

1938

1940

1941

1942

■

i 15

29
35

30
54

1 18 1
23
i 29

1 Södra och mellersta Sveriges
skogs- och dalbygder

! 1938
j 1940
! 1941
1942

108

157

222

1 127
i 178

106

140

104

1 52

117

115

156

Norra Sverige

1938
! 1940

1 1941

1 1942

287

185

222

281

241

151

190

238

i 183
124
170

203

228

122

150

•

247

157

196

243

visas på samma sätt arbetslönerna, utgifterna för kraftfoder och gödselmedel
samt räntorna i kronor per hektar jordbruksjord.

Siffrorna belysa närmare det kända förhållandet, att de vegetabdiska produkternas
betydelse stiger med växande egendomsstorlek samt att densamina
är störst inom slättbygderna och minst i norra Sverige. Vid storbruken
i slättbygdsområdet redovisas för år 1942 för första gången under undersökningsperioden
större inkomster per hektar av vegetabiliska än av anima -

156

Kungl. Majlis proposition nr 253.

Tab. 12. Kontanta utgifter i kronor per hektar jordbruksjord tor jordbruksfastighet
inom olika storieksgrupper och områden åren 1938 och 1940—1942.

Storleksgrupper, ha åker

	\| År !	2-5	5-10	1 jlO—2C	CO 1 o	30 —5(	50—lOoj	Samt- liga
Arbetslöner. Södra och mellersta Sveriges	! 1938	43	49	56	70	78	88	129	77
slättbygder	i 1940	46	55	65	79	1 88	102	147	87
	1941	56	61	75	92	I 106	119	147	98
	; 1942	59	67	86	102	118	139	191	115
Södra och mellersta Sveriges	1 1938	57	62	;	75	; 86	107	119	76
skogs- och dalbygder	! 1940	69	73	80	85	98	119	135	82 i
	1 1941	86	91	99	106	! 124	165	131	102 1
	\| 1942	95	101	108	115	^ 132	145	155	110 ]
Norra Sverige	1938	146	118	108	147	! .			128 \|
	1940	128	112	115	131		■		12Ö 1
	1941	145	132	144	152				140 1
Inköp au kraf t joller och betmassa.	1942	175	148	157	172				161

Södra och mellersta Sveriges	1938	54	48	42	39	: 35	28	36	39 1
slättbygder	1940	64	51	46	41	36	30	36	41
	1941	51	46	40	36	33	30	30	36
	1942	42	38	36	32	30	28	32	33 \|
Södra och mellersta Sveriges	1938	38	34	33	31	28	27	24	33 1
skogs- och dalbygder	1940	45	41	37	35	30	28	18	38 I
	1941	41	34	31	26	25	32	19	33
	1942	37	31	28	27	23	28	28	30
Norra Sverige	1938	17	12	12	19				17
	1940	19	15	14	19				16
	1941	2 i	17	14	10	.			17
Inköp au gödselmedel och loruströ.	1942	20	14	14	12				16 \|

Södra och mellersta Sveriges	1938	25	24	24	25	23	21	23	23
slättbygder	1940	30	28	28	29	28	26	28	28
	1941	35	34	35	36	35	34	33	34
	1942	37	36	37	37	36	35	36	36
Södra och mellersta Sveriges	1938	28	25	23	23	20	21	18	24
skogs- och dalbygder	1940	33	30	27	27	24	23	23	29
	1941	39	36	33	33	29	32	33	34
	1942	42	39	35	32	31	31	36	37
Norra Sverige	1938	18	15	12	13				15
	1940	20	16	14	15				17
	1941	24	20	18	17				21
	1942	28 1	24	20	25				25
Räntor. Södra och mellersta Sveriges	1938	26	24 i	22	25	28 1	29	24	25
slättbygder	1940	29	26 \|	24	27	30 1	31	26	27
	1941	27 1	26	24	28	31 j	32	29	28
	1942	27	26 \|	24	27	30	31	31	28
Södra och mellersta Sveriges	1938	20	20 1	20	23	27	30	22	21
skogs- och dalbygder	1940	22	21	21	25	30	34	24	23
	1941	23	21	22	25	30	34	33	24
	1942	22	20	21	23	28	35	30	23
Norra Sverige	1938	20	17	16	11	.			18
	1940	22	19	16	12				19
	1941	24 1	20	18	18				21
	1942 1	23 1	19 i	17	19 !		•		20 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 1^7

liska produkter. 1 jämförelse nied år 1941 lia år 1942 inkomsterna av vegetabiliska
produkter, per hektar räknat, genomgående stigit i södra och mellersta
Sverige, under det att en minskning i allmänhet ägt rum för norra
Sverige. För inkomsterna av animaliska produkter är förhållandet det motsatta:
i regel minskning i södra och mellersta Sverige men ökning i norra
Sverige.

Arbetslönerna per hektar jordbruksjord ha stigit starkast i norra Sverige
samt vid de största egendomarna inom slättbygdsområdet. Beträffande brukningsdelar
med upp till 30 hektar åker observeras den betydande skillnad,
som föreligger i fråga örn de kontanta löneutgifternas storlek mellan norra
Sverige å ena och södra och mellersta Sverige å andra sidan. Orsaken till
denna skillnad torde närmast vara att söka i skogsbrukets stora betydelse
för de norrländska jordbruken. Ett närmare studium av tabellmaterialet visar
även för norra Sverige en viss samvariation mellan å ena sidan inkomsterna
av skogsbruk och å andra sidan löneutgifterna.

Jämförelse mellan inkomst- och kostnadsutveckling. Jordbrukets nettointäkter
och jordbrukarefamiljernas arbetsinkomster.

	Södra och mel-lersta Sveriges slättbygder	Södra och mel-lersta Sveriges'' skogs- och dal-bvgder	Norra Sverige	Hela riket
	1940	1941	1942	1940	1941	1942	1940	1941	1942	1940	1941	1942
Inkomstindex........	117-6	134-6	142-9	118-0	142-4	150-2	94-6	113-0	128-7	114-0	133-6	142-8
Utgiftsindex..........	114-3	129-6	140-4	116-5	138-4	145-4	99-0	119-9	1336	112-8	130-8	140-9
Relation mellan in-komst- och utgifts-index .............	OO O	103-9	101-8	101-3	102-9	103-3	95-6	94-2	96-3	101-1	102-1	101-3

Inom såväl slättbygderna som skogs- och dalbygderna har inkomstökningen
under samtliga här berörda år varit starkare än utgiftsstegringen, medan
i norra Sverige utgifterna stigit starkare än inkomsterna. Från 1941 till
1942 har en viss försämring i relationen mellan inkomster och utgifter inträffat
inom slättbygdsområdet, medan i skogs- och dalbygderna förbättringen
synes ha fortsatt.

Förändringarna i jordbrukets ekonomiska läge under de undersökta åren
belysas ytterligare genom den uppräkning av de i självdeklarationerna redovisade
nettointäkterna, som meddelas i tabell 13. Enligt desamma beräknas
samtliga nettointäkter år 1942 ha uppgått till 1 058,9 milj. kronor mot 990,1
milj. kronor år 1941 och 731,3 milj. kronor år 1938. Stegringen uppgår i
jämförelse nied år 1938 till 44,8 procent och i jämförelse med år 1941 till
7,0 procent. Utvecklingen har emellertid varit tämligen olikartad för olika
områden. Den starkaste procentuella ökningen från 1941 till 1942 föreligger
i norra Sverige, som emellertid tidigare uppvisat en mycket stark eftersläpning.
Alltjämt är stegringen av nettointäkterna inom detta område,
räknat från 1938, svagare än i södra och mellersta Sverige. Även skogs- och
dalbygderna uppvisa från 1941 till 1942 en förhållandevis stark ökning av
nettointäkterna, och den samlade procentuella stegringen av desamma, från
1938 räknat, är år 1942 störst inom delta område. Däremot lia nettointäkterna
inom slättbygdsområdet endast undergått en svag stegring från 1941
till 1942.

I syfte atl ytterligare belysa jordbrukarnas ekonomiska förhållanden lia
även beräkningar verkställts rörande storleken av den arbetsinkomst, som

158

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tali. 13. Jordbrukets nettointäkter inom olika1’områden, åren 1938 och 1940—1942,

mil), kronor.

		Nettointäkter av	Samtliga netto- intäkter
Område	År	jordbruks- fastighet	tjänst o. till-fällig förvärvs-verksamhet	kapital
I Södra och mellersta Sveriges	1938	254 5	25-9	20-6	1 310-9
slättö vgd er	1940	319-9	310	23-3	383-0
	1941	374-0	36-7	22-7	443-0
	1942	378-6	39-8	22-9	452-4
j Södra och mellersta Sveriges	1938	204-6	26-G	12-7	252-4
skogs- och dalbygder	1940	245-1	31-3	15-5	299-5
	1941	293-2	38-0	15-4	354-0
	1942	314-7	38-3	16-0	379-6
\ Norra Sverige	1938	128-7	30-9	5-6	168-0
	1940	127-2	34-2	6-4	170-9
	1941	144-0	38-3	5-9	193-0
	1942	169-2	44-2	6-2	227-0
! Hela riket	1938	587-7	83-4	38-9	731-3
	1940	692-3	96-4	45-3	853-5
	1941	811-1	113-0	44-1	990-1
	1942	862-6	122-2	450	1058-9
Indextal. År 1938 = 100.
j Södra och mellersta Sveriges	1940	125-7	119-8	1130	123-2
slättbygder	1941	147-0	141-9	110-2	142-5
1942	148-8	153-7	110-7	145-5
! Södra och mellersta Sveriges	1940	119-8	117-8	121-6	118-7
skogs- och dalbygder	1941	143-3	1431	120-9	140-3
	1942	153-8	144-2	125-3	150-4
Norra Sverige	1940	98-8	110-6	116-3	101-8
1941	111-9	123-9	107-5	114-9
1	1942	131-5	142-9	111-9	135-1 1
Hela riket	1940	117-8	115-7	116-3	116-7
	1941	1380	135-6	113-3	135-4
Indextal. År 1941 — 100.	1942	146-8	146-7	115-7	144-8
Södra och mellersta Sveriges	1942	101-2	108-3	100-5	102-1
slättbygder
Södra och mellersta Sveriges	1942	107-3	1100-8	103-6	107-2
skogs- och dalbygder
Norra Sverige	1942	117-6	115-3	104-1	117.6
Hela riket	1942	106-4	108-1	102-1	107-0

enligt självdeklarationema kommit jordbrukarefamilj ema till godo. Dessa
beräkningar ha verkställts på så sätt, att till nettointäkterna av jordbruksfastighet
ha lagts skuldräntorna, varefter den härvid erhållna summan minskats
med vad som motsvarat »normala ränteanspråk». Dessa sistnämnda
utgöra förräntningen av det bland tillgångarna redovisade värdet av jordbruksfastigheten,
levande och döda inventarier samt inneliggande lager. Vid
beräkningen av »normala ränteanspråk» ha tidigare två olika beräkningsgrunder
begagnats. Vid den ena har förräntningen beräknats å resp. års
värde på tillgångarna och efter växlande räntesatser, nämligen 3,75 procent
år 1938 och 4,25 procent för åren 1940 och 1941. Vid den andra har man

159

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 14. Familjens arbetsinkomst i kronor per brukningsdel åren 1938 och

1940—1942.

			Storleksgrupper,	ha åker	!
Område	År	2-5	5—10	10—20	20-30	30—50	50-100	Över 100
Södra och mellersta Sveriges slätt-bygder	1938	743	1163	1539	2 013	2 621	3 288	773
1940	961	1557	2166	2 764	3 538	5 051	3 987
	1941	1187	1800	2 622	3 439	4 556	5994	7 950
	1942	1210	1868	2 649	3 214	4 382	5 705	7 884
Södra och mellersta Sveriges skogs-	1938	944	1227	1553	1606	1867	715	1504
och dalbygder	1940	1128	1567	2114	2 275	2 585	1846	7 030
1941	1423	1987	2 643	2 909	3 532	2 321	9 059
	1942	1598	2167	2 747	2 856	3 583	3 221	5 743
Norra Sverige	1939	1194	1507	1644	3114
1940	1 154	1499	1 763	2 440
	1941	1269	1844	2 342	2 542
	1942	1545	2 282	2 754	2 831
Hela riket	1938	997	1281	1554	1957	2 530	2 894	1059
1940	1104	1548	2 106	2 643	3 387	4 507	4570
	1941	1320	1896	2 600	3 290	4 381	5 354	8 223
	1942	\| 1501	2110	2 694	3121	4 253	5300	7 681

utgått ifrån såväl ett oförändrat värde på jordbruksfastigheterna som en
fast räntefot, nämligen 4 procent.

Då beräkningarna enligt förstnämnda metod befunnits erfordra en ytterligare
omprövning med hänsyn till de begagnade räntesatserna, har i detta
sammanhang endast det andra alternativet — 4 procent ränta för samtliga
år — kommit till användning. Resultatet av denna beräkning framgår av
tabell 14.

Slutord.

Till de redogörelser, som lämnats för de tidigare verkställda deklarationsundersökningarna
(jfr Kungl. Maj:ts propositioner 319/1942 och 246/1943),
ha anknutits vissa jämförelser med andra undersökningar rörande de ekonomiska
förhållandena inom jordbruksnäringen. Sedan den sistnämnda av
dessa redogörelser utarbetades, lia av dylikt jämförelsematerial väsentligen
tillkommit de i vissa hänseenden omarbetade kalkyler rörande jordbrukets
inkomster och kostnader, som framlagts av 1942 års jordbrukskommitté till
ledning för prissättningen på jordbrukets produkter tor produktionsaret
1944/45. Enär dessa kalkyler avse produktionsår måste desamma emellertid
omräknas till att gälla kalenderår, innan en fullt tillfredsställande jämförelse
mellan desamma och deklaralionsundersökningarna kan verkställas.
En utförlig jämförande analys av detta slag är avsedd att ingå i den sammanfattande
redogörelse för samtliga hittills företagna deklarationsundersökningar,
som för närvarande är under utarbetande. Med hänsyn härtill har
det icke synts lämpligt att i detta sammanhang söka företaga någon provisorisk
jämförelse av denna innebörd.

Stockholm den 31 mars 1944.

Statens livsmedelskommission
Statistiska byrån

OTTO ZETTERBERG

Helmer Olsson

160

Kungl. Maj.ts proposition nr 253-

Bilaga 3.

Till Statens livsmedelskommission. Stockholm.

I likhet med vad som skett de senaste åren får Svenska spannmålsaktiebolaget
härmed avgiva förslag angående de anstalter, som under konsumtionsåret
1944/45 synas böra träffas med avseende å spannmåls- och foder -medelsregleringarna m. m., ävensom överlämna beräkning av bolagets kostnader
under samma konsumtionsår.

A. Allmänna synpunkter.

I stora drag ha de statliga ingripandena å spannmåls- och fodermedelsmarknaderna
sökt successivt anpassas med hänsyn till det allmänna försörjningsläget
å dessa områden, därvid hänsyn givetvis tagits till den försörjningsberedskap,
som ansetts erforderlig. Sålunda skärptes regleringsåtgärderna
beträffande spannmålsmarknaden i samband med att försörjningsläget
försämrades genom 1940 och 1941 års osedvanligt svaga skördar. Sedan
skördeutfallet åren 1942 och 1943 framskapat ett förbättrat försörjningsläge
ha regleringsåtgärderna i stället lättats, ehuru de nu gällande, i främsta
rummet på grund av fodersituationen betingade anordningarna fortfarande få
anses innebära jämförelsevis långt gående åtgärder. Motsvarande förhållanden
kunna i detta sammanhang åberopas beträffande regleringarna av stråfoder-,
frö- och fodercellulosamarknaden m. m., fastän lättnaderna i regleringsanordningarna
å dessa områden varit betydligt längre gående än i fråga
om spannmålsmarknaden. Enligt spannmålsbolagets mening måste det ur
såväl det allmännas som den enskildes synpunkt anses såsom i hög grad önskvärt,
att, så snart tillfälle därtill gives, ytterligare förenkla de i vissa fall mycket
omfattande regleringsåtgärderna å skilda områden av bolagets verksamhet,
givetvis utan att därigenom alltjämt erforderlig kontroll över användningen
av befintliga varutillgångar eftersättes.

Sedan bolaget fört överläggningar med representanter för handel och
industri rörande här berörda spörsmål, varvid ifrågavarande representanter
i princip uttalat sig för en övergång snarast möjligt till förenklade regleringsanordningar,
respektive fullständigt fri handel, har flertalet av ifrågavarande
representanter dock funnit sig böra förorda, att icke några större
förändringar beträffande regleringsanordningarna företogos, förrän det internationella
läget medgåve ett friare handelsutbyte.

Under förutsättning av en normal eller en god spannmåls- och stråfoder -skörd år 1944 torde försörjningsläget beträffande dessa produkter, bl. a. med
hänsyn till den aktuella lagersituationen, få anses såsom gott. Jämförelsevis
god tillgång torde ock kunna beräknas med avseende å kli och melass, varjämte
tillgång torde komma att finnas å betfor. Av allt att döma bör dessutom
oljekraftfoder kunna tillhandahållas jordbruket i ungefär motsvarande utsträckning
som för närvarande.

Under nu anförda omständigheter har inom bolaget diskuterats, att förutsättningar
borde förefinnas för förenklingar i första hand med avseende å

Kungl. Majis proposition nr 253.

161

spannmålsregleringen. Ehuru bolaget här nedan kommer att närmare utveckla
detta spörsmål kan redan nu framhållas, att bolaget förutsätter, att
komet ånyo hänföres till fodersäd och sålunda icke medtages i diskussionen
rörande brödsädsregleringen. Bolaget utgår också ifrån att under konsumtionsåret
1944/45 några anstalter för omhändertagande av färska eller torkade
köksväxter icke längre skola vara erforderliga. I anslutning till mellan
statens livsmedelskommission och bolaget förda förhandlingar anser sig
bolaget ej heller böra beröra frågan om oljeväxtodlingen och omhändertagandet
av det svenskodlade oljeväxtfröet, enär dessa uppgifter av allt att
döma icke komma att åvila bolaget.

I det följande kommer bolaget först att angiva sina synpunkter å själva
regleringsanordningarna för att därefter lämna en redogörelse för bolagets
beräknade kostnader för verksamheten under konsumtionsåret 1944/45. I
dessa hänseenden får bolaget sålunda anföra följande.

B. Brödsäds- oell fodersädsregleringen.

1. Brödsädsregleringen.

Om icke särskilda omständigheter inträffa, kunna de totala tillgångarna
på brödsäd (vete och råg) vid utgången av innevarande konsumtionsår komma
att uppgå till inemot 450 000 ton, vilken kvantitet motsvarar icke mindre
än tre fjärdedelar av en stor årsförmalning vid landets handelskvarnar före
kriget. Örn utfallet av 1944 års skörd skulle bliva gott, kommer denna skörd
icke endast att täcka behovet vid en normal brödsädsförbrukning utan även
att lämna ett icke oväsentligt överskott, helst om beslaget å brödsäd och
förbud mot användningen av brödsäd för foderändamål alltjämt bibehållas.
Inom bolagets styrelse har därför den meningen framförts, att försörjningsläget
med avseende å brödsäd numera är sådant, att det vid en någorlunda
god brödsädsskörd år 1944 vore önskvärt att lätta på de nuvarande bestämmelserna
i samband med beslaget å brödsäd och att övergå till ett inlösningsförfarande
ungefärligen motsvarande vad som tillämpades före kriget, vilket
skulle tillåta en viss rörlighet i brödsädspriserna. Däremot hyser bolaget den
uppfattningen, att vid en knapp skörd eller därest stora extra-ordinära anspråk
kunna komma att ställas på våra brödsädstillgångar det alltjämt kan
bliva nödvändigt att bibehålla regleringsanordningar, som innebära ett mera
fast grepp om såväl priser som spannmålskvantiteter. Vid de överläggningar,
som bolaget fört med representanter för handel och industri i denna fråga,
har det från Svenska lantmännens riksförbund framförts, att tillgången på
lagerutrymmen med hänsyn till de stora lagren av brödsäd och andra varor
är så knapp, att ett inlösningsförfarande som nyss nämnts icke kan tillrådas.
Vederbörande befara nämligen en desorganisation av brödsädsmarknaden,
örn icke fasta, men under konsumtionsåret successivt stigande inköps- och
försäljningspriser för brödsäden fastställas. Dessa betänkligheter lia icke delats
av representanterna för kvarnindustrien, den enskilda handeln och kooperativa
förbundet. Full enighet råder emellertid inom handeln, industrien
oell bolaget därom, att det nuvarande regleringssystemet beträffande brödsäden,
som blivit en halvmesyr mellan ett inlösningsförfarande och ett system
med fasta inköps- oell försäljningspriser, under inga förhållanden fortsättningsvis
bör tillämpas.

Då lagerulrymmesfrågan sålunda ansetts spela en så avgörande roll för
regleringsanordningarnas närmare utformning, vill bolaget beträffande densamma
anföra följande. Under konsumtionsåret 1943/44 beräknar bolaget

Hiliana till riksdagens protokoll 19i''i. 1 sami. Nr 253. 11

162

Kungl. Mcij:ts proposition nr 253

att genom nybyggen och förhyrningar ha anskaffat nya lagerutrymmen för
cirka 140 000 ton spannmål. Härvid bortser bolaget från de förhyrda båtar
och bensintankar, vari för närvarande lagras cirka 40 000 ion spannmål. De
sålunda nyanskaffade utrymmena torde vara mer än tillräckliga för den totala
ökning av spannmålslagren, som kan beräknas komma att äga rum under
konsumtionsåret 1943/44, under förutsättning att åtgången på fodersäd blir
så stor, att fodersädslagren i väsentlig grad förbrukas och försåvitt icke alldeles
särskilda omständigheter inträffa, som kunna innebära omflyttning av
spannmålslagren i hittills ej avsedd omfattning. Örn bolaget under konsumtionsåret
1944/45 skall omhändertaga ett ytterligare överskott av brödsäd,
måste emellertid mot detta överskott svarande lagerutrymmen likväl nyanskaffas.
Skulle det därvid bliva fråga örn nybyggnader synas dessa eller
andra motsvarande utrymmen i fredstid bliva i stort sett obehövliga för
spannmålslagring. Örn utrymmena däremot skola anskaffas genom förhyrning,
om dylik överhuvud är möjlig i behövlig omfattning, komma utrymmena
i stor utsträckning att vara så belägna, att bolagets kostnader tor transporter
m. m. bliva synnerligen stora. Bolaget finner det därför angeläget, att
den frågan primärt överväges, huru stora lager av brödsäd, som böra uppläggas.
Enligt bolagets mening kunna de nuvarande lagren eller de lager,
som komma att finnas vid utgången av innevarande konsumtionsår, ur beredskapssynpunkt
anses tillräckliga. Örn denna uppfattning delas av statsmakterna,
är det sålunda icke önskvärt att utöka lagren av brödsäd. Då böra
självfallet även sådana regleringsanordningar träffas, att icke större kvantiteter
brödsäd av 1944 års skörd omhändertagas, än att de ungefärligen
motsvara konsumtionen under ett år. Därutöver kan det givetvis vara lämpligt
att utbyta en del av spannmålsbolagets lager av brödsäd av äldre skörd,
som ur förmalningssynpunkt är av mindre god kvalitet och eventuellt ersätta
den med fullgod spannmål, varvid den dåliga spannmålen lämpligen
bör utfodras.

Ehuru det icke ankommer på bolaget att bedöma, huru stora reserver av
brödsäd, som med hänsyn till olika omständigheter böra uppläggas, utgår
bolaget dock i det följande därifrån, att någon utökning av brödsädslagren
icke bör eftersträvas under konsumtionsåret 1944/45. Bolaget kan för övrigt
icke, utan att mycket omfattande anstalter träffas för uppbringande av ytterligare
lagerutrymmen, omhändertaga ett större överskott av brödsäd av 1944
års skörd. Med hänsyn till erfarenheterna från innevarande konsumtionsår
synes det, i händelse av utsikter til! en god skörd år 1944, i anslutning till
vad nu sagts nödvändigt, att örn brödsäd alltjämt skall omhändertagas i hittillsvarande
omfattning, bolaget redan i maj månad 1944 kan börja träffa
dispositioner för anskaffande av lagerutrymmen. Vid denna tid torde det
nämligen vara tämligen väl bekant, ej endast huru vintersäden övervintrat,
utan även i vilken omfattning sådd av vårvete ägt rum. Att under angivna
förutsättningar beträffande utrymmesanskaffningen avvakta skördetiden torde
nämligen enligt bolagets erfarenhet vara praktiskt taget omöjligt, särskilt
under förutsättning att bolaget liksom under de senaste åren skall anses ha
skyldighet att i stort sett vid varje tidpunkt under konsumtionsåret omhändertaga
salubjuden spannmål.

Örn det ej bör eftersträvas att utöka brödsädslagren torde det sålunda
vid en normal eller riklig brödsädsskörd ar 1944 icke endast vara önskvärt
utan till och med nödvändigt att lätta på regleringsbestämmelserna för brödsäden
bl. a. därhän att priserna i viss män reglera utbuden av brödsäd, ävensom
att utfodringsförbudet för brödsäd icke upprätthålles i nuvarande omfattning
utan att den sämre brödsäden kan komma till användning för utfodring.
Med avseende å brödsädsregleringen har inom styrelsen den me -

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

163

ningen framförts, att under nu anförda förutsättningar ifrågavarande resultat
på ur praktisk synpunkt lämpligaste sätt uppnås genom en inlösningsgaranti
för fullgod brödsäd kombinerad med ett stödköpsförfarande.
Därmed följer emellertid, att det givetvis icke på förhand kan bestämmas,
vilka brödsädspriser jordbrukarna vid envar tidpunkt kunna påräkna, bortsett
ifrån att priserna icke få nedgå under en viss lägsta nivå. Inom bolaget
lia emellertid farhågor uttryckts för en dylik utveckling samtidigt som det
ansetts, att jordbrukarna borde tillförsäkras så lika priser som möjligt, oavsett
örn brödsädstillgångarna skulle bliva rikliga eller icke. Med hänsyn till
dessa omständighter och då bolaget icke för närvarande äger någon kännedom
örn de försörjningsplaner, statsmakterna anse sig böra följa, har bolaget
stannat vid att beträffande brödsädsregleringen framlägga tvenne alternativa
förslag. Bolaget anser sålunda att antingen bör en inlösningsgaranti
kombinerad med stödköp lämnas beträffande brödsäden eller också bör det
tillgripas ett system med fasta, successivt stigande inköpspriser. I övrigt vill
bolaget med avseende å här ifrågavarande anordningar anföra följande.

Oberoende av vilket system, som kan komma att tillämpas, torde prisorter
icke kunna undvikas. Samtidigt vill bolaget dock framhålla, att den meningen
mycket starkt hävdats inom bolaget, att det nuvarande antalet prisorter
är ur regleringssynpunkt alltför stort och att åtminstone i samband med
inlösningsförfarande en väsenlig inskränkning i desamma är i hög grad
önskvärd. I sakens nuvarande läge har bolaget emellertid icke ansett sig
böra uppgöra något förnyat förslag till prisorter utan vill åberopa sitt ursprungliga
prisortsförslag för regleringsåret 1943/44.

En inlösningsgaranti för brödsäd med stödköp bör konstrueras på följande
sätt. Det fastställes ett inlösningspris per den 1 juni 1945 och spannmålsbolaget
ålägges att under juni och juli månader inköpa all till bolaget före
den 1 juni 1945 hembjuden kvarngill brödsäd. Vidare bör det åligga bolaget
att, örn priserna å brödsäd tendera att för någon längre tid sjunka alltför lågt,
företaga stödköp antingen till på förhand bestämda eller av Statens livsmedelskommission
efter hand med iakttagande av vissa huvudregler föreskrivna,
successivt stigande priser. Bolaget bör vidare ha skyldighet att till
på förhand bestämda priser fraktfritt kvarnplats förse kvarnindustrien med
brödsäd, örn marknadspriserna tendera att för längre tid överstiga dessa
priser. Mellan de prisnivåer, som angivas för stödköp respektive för bolagets
försäljningar bör under konsumtionsåret förefinnas en så vid marginal, att
handelns ersättningar samt reguljära transportkostnader därigenom bliva
täckta. Härför torde erfordras en marginal, som i början av konsumtionsåret
ej bör understiga 3 kronor per deciton, och som i slutet av konsumtionsåret
torde kunna nedgå till 2 kronor per deciton. Vid ett inlösningspris för
brödsäd av exempelvis 28 kronor 50 öre per deciton kunde stödköpsnivån
den 1 september tänkas ligga vid 25 kronor för att successivt stiga till inlösningsdagen
till 27 kronor 50 öre. Det pris, vartill kvarnarna skulle få verkställa
inköp från spannmålsbolaget, skulle den 1 september ligga vid 28
kronor flir att fram till inlösningsdagen successivt stiga till 29 kronor 50 öre
per deciton. Givetvis bör spannmålsbolaget vara oförhindrat att under konsumtionsåret.
bl. a. i syfte att utbyta spannmålslagren, till marknadspriser
företaga inköp och försäljningar av brödsäd, därvid bolaget dock icke utan
livsmedelskommissionens godkännande bör få nedbringa sina brödsädslager.
Vidare kan det trots nämnda marginaler bliva erforderligt för bolaget
att betala vissa transportkostnader. Sålunda kunna icke kostnaderna för
tindan försel transport er eller omflyttningar av spannmål från ett område till
ett annat på grund av svårigheter med uppbringandet av lagerutrymmen
rymmas inom ramen av nyss nämnda marginaler. Ej heller kan det berak -

164

Kungl. Majlis proposition nr 253.

nas att under alla förhållanden mera långväga transporter av spannmål
skola kunna äga rum utan att spannmålsbolaget åtminstone bidrager till
transportkostnaderna. I stort sett skulle emellertid ett sålunda skisserat inlösningsförfarande
medföra, att brödsädsmarknaden reglerade sig själv utan
direkta ingripanden från spannmålsbolagets sida.

Den andra formen för reglering av brödsädsmarknaden är följande. För
varje halvmånad fr. o. m. den 1 september 1944 t. o. m. den 31 maj 1945
fastställas successivt stigande inköpspriser för vete och råg. Enligt bolagets
mening skulle det härvid som regel vara tillräckligt med samma ökning av
priserna för varje halvmånad, som för närvarande tillämpas, d. v. s. 10 öre
per deciton. Härmed täckas emellertid icke handelns omkostnader helt utan
måste det ankomma på bolaget ej endast att erlägga alla transportkostnader
för brödsäd — bortsett från jordbrukarnas transporter till respektive prisorter
— utan även att lämna handeln vissa ersättningar. Grundersättningen
till handeln borde emellertid liksom under konsumtionsåret 1942/43 tillkomma
denna genom att kvarnarna åläggas skyldighet att till handeln erlägga
priser för brödsäden, som med visst belopp per deciton överstiga inköpspriserna
från jordbrukarna. Vid avvägande av denna grundersättning får
hänsyn tagas till att priserna skulle komma att successivt stiga, varigenom
handelns ränte- och lagringskostnader kunna beräknas bliva täckta. Det
grundbelopp, som härutöver kan erfordras, synes kunna begränsas till 30
öre per deciton. Av allt att döma utgör emellertid denna prisstegring icke
tillräcklig stimulans för jordbrukarna att i händelse här ifrågavarande system
skulle komma i tillämpning vid en god skörd 1944 hålla utbuden av
brödsäd tillbaka i tillräcklig omfattning. Anordningen har därför ansetts
för sådant fall böra kompletteras med den bestämmelsen, att jordbrukare för
brödsäd, varom avtal träffas, att den skall kvarligga hos jordbrukaren och
levereras först efter utgången av mars månad 1945, skulle erhålla en extra
lagringsersättning av 75 öre per deciton.

Skulle 1944 års brödsädsskörd bliva svag eller skulle andra extraordinära
omständigheter inträffa, råder inom bolaget enighet därom, att nu senast
beskriven regleringsanordning bör tillämpas.

Beträffande brödsädsregleringen i övrigt vill bolaget vidare förorda, att
de nu gällande kvalitets- och prisregleringsskalorna justeras därhän, att de
överensstämma med vad som gällde före regleringsåret 1943/44.

Spannmålsbolaget har i det föregående icke ansett sig böra beröra de priser
å brödsäd, som skola tillämpas under konsumtionsåret 1944/45. Ur regleringssynpunkt
har denna fråga dock en viss betydelse beträffande de av kvarnindustrien
disponerade lagren av brödsäd vid övergången från ett konsumtionsår
till ett annat. Med hänsyn till att spannmåls- och mjölpriserna regleras
i förhållande till varandra genom den s. k. förmalningsersättningen spelar
nämligen det berörda spörsmålet en viss roll. Av ännu större betydelse är
emellertid det förhållandet, att kvarnindustrien kan beräknas komma att
hålla så små lager som möjligt av spannmål av gammal skörd, om det kan
förväntas, att priserna å ny skörd bliva lägre än de priser, kvarnarna erlagt
för spannmål av gammal skörd. Då det ur bolagets synpunkt är önskvärt, att
en sådan omständighet icke skall påverka beläggningen av kvarnarnas lagerutrymmen,
synes det nödvändigt att i en eller annan form hålla kvarnindustrien
skadeslös för ett eventuellt prisfall vid övergången från ett konsumtionsår
till ett annat. Vid ett inlösningsförfarande åstadkommes detta enklast genom
att även kvarnarna äga till bolaget hembjuda av dem innehavd spannmål. 1
annat fall böra kvarnarna tillförsäkras viss ersättning i samband med ett prisfall.

Beträffande den för närvarande utgående förmalningsersättningen till

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

165

kvarnindustrien vill bolaget slutligen framhålla, att denna vid ett inlösningsförfarande
till sitt slutgiltiga belopp givetvis måste fastställas i efterhand. Såsom
utgångsmaterial för beräknandet av denna ersättning får då användas
antingen eventuella spannmålsnoteringar eller också successivt insamlade
uppgifter från vissa representativa kvarnföretag. Härvid böra kvarnarna dock
icke kunna åberopa högre inköpspriser för spannmål än dem, till vilka bolaget
skall ha skyldighet att försälja brödsäd. I detta sammanhang bör desutom
framhållas, att hinder givetvis icke möter att å-conto till kvarnindustrien utbetala
en förmalningsersättning beräknad på de stödköpspriser, som kunna
bliva på ett eller annat sätt fastställda.

2. Fodersädsregleringen.

Om kornet, såsom spannmålsbolaget förutsätter, ånyo ur regleringssynpunkt
betraktas såsom fodersäd och utfallet av 1944 års fodersädsskörd skulle
bliva tillfredsställande, synes det därest även brödsädsskörden skall bliva god
böra övervägas att slopa det tvångsvisa avståendet av fodersäd, såvida icke
denna anordning befinnes nödvändig för reglering av animalieproduktionen.

Även beträffande fodersädsregleringen har bolaget övervägt ett inlösningsförfarande
men likväl ansett, att den nuvarande anordningen med successivt
stigande fasta inköpspriser alltjämt närmast är att föredraga. Inom bolaget
har vidare framförts den meningen att en omläggning av försäljningsvillkoren
kunde ifrågasättas. För närvarande utgår beträffande fodersäden en grundersättning
till handeln med 1 krona per deci ton därigenom, att försäljningsprisen
för fodersäd med nämnda belopp överstiga inköpspriserna. I Norrland
uppgår motsvarande ersättning till 1 krona 50 öre per deciton. övriga
ersättningar till handeln ävensom huvuddelen av transportkostnaderna gäldas
av spannmålsbolaget. Bolagets kostnader härför torde belöpa sig till 4 å 5
miljoner kronor per år. Genom att för försäljning av fodersäd fastställa normalpriser,
som i sig inrymde ali ersättning till handeln, ävensom genom att
medgiva att till dessa priser finge inom olika områden läggas vissa högsta
fraktkostnader ernåddes för handeln större frihet och minskat arbete, varjämte
spannmålsbolaget ej endast finge minskade kostnader utan även en
avsevärt förenklad administration. I stället skulle förbrukarna givetvis bära
transport- och övriga kostnader. Emellertid skulle dessa kostnader icke bliva
alltför kännbara för köparna, örn spannmålsbolaget bure vissa fraktkostnader
till Norrland och vid omflyttning av fodersäd även i övrigt mellan överoch
underskottsområden. Skäl kunna visserligen tala för en övergång till eli
system som del antydda, men då handelns representanter förordat ett bibehållande
av nu gällande bestämmelser för fodersädsregleringen, har bolaget
icke ansett sig böra ifrågasätta några förändringar beträffande principerna
för densamma. Spannmålsbolaget vill slutligen i detta sammanhang ifrågasätta,
att den möjligheten hålles öppen, att de jordbrukare, som försälja till
grynberedning lämplig havre, åtminstone under början av konsumtionsåret
kunna erhålla en leveranspremie om exempelvis 1 krona per deciton. En dylik
anordning kan nämligen bliva nödvändig till hösten innevarande år för
att havregrynskvarnarna skola kunna förses med havre i tillfredsställande
omfattning. Av alli att döma kan nämligen tillgången på grynhavre i slutet
av innevarande konsumtionsår komma att bliva mycket knapp. Slutligen vill
bolaget framhålla, att de nu gällande kvalitets- och prisregleringsskalorna
leir korn och havre med hänsyn lill önskvärdheten av att dessa anpassas till
fodersädshandelns förhållanden böra göras till föremål för viss översyn. Detta
spörsmål kan dock upptagas till övervägande vid en senare tidpunkt.

166

Kungl. Maj:ts proposition nr 2-53.

3. Lagringsutrgmmesfrågan.

Bolaget har redan tidigare framhållit, att lagringsutrymmesfrågan kan
komma att vålla bolaget svårigheter vid ett gynnsamt skördeutfall, varför
densamma bör ägnas särskild uppmärksamhet. Av betydelse i detta sammanhang
är, som ovan sagts, att även kvarnarna eventuellt skola äga hembjuda
av dem ägd spannmål till spannmålsbolaget, varigenom desamma kunna
beräknas komma att ha sina utrymmen belagda med spannmål i större utsträckning,
än vad de annars skulle ha.

Vidare vill bolaget ifrågasätta, att såväl kvarnar som spannmålshandlare
av bolaget gottgöras en särskild ersättning för transportkostnader om förslagsvis
50 öre per deciton brödsäd, som i samband med eventuell inlösen
eller vid viss av bolaget angiven tidigaste tidpunkt våren 1945 vid försäljning
till bolaget är lagrad å av hembudsgivaren respektive säljaren i hans
rörelse normalt icke använda magasin, vilka ställas till förfogande för lagring
till den 30 juni 1946, och under förutsättning vidare, att den lagrade
spannmålen utan kostnad för bolaget avlämnas vid närmaste järnvägstrafikplats
respektive hamnplats.

4. Utsädesfrågan.

I enlighet med de erfarenheter bolaget gjort vid tillämpandet av för spannmålsutsäde
hittills gällande normalprisbestämmelser, vill bolaget ifrågasätta,
huruvida icke dessa bestämmelser borde underkastas justering. Att såsom
hittills indela utsädet i fyra kvalitetsgrupper med ett normalpris för varje
grupp har ur praktisk synpunkt visat sig irrationellt, såtillvida som gränserna
mellan kvalitetsgrupperna — i varje fall mellan de tre lägsta — icke
kunnat undgå att bliva svävande. Ett bibehållande av dessa regler, vilkas
upprätthållande i praktiken vållat betydande olägenheter, skulle otvivelaktigt
medföra, att respekten för reglerna uppmjukades. Bolaget vill därför
bringa under diskussion en förändring av reglerna, exempelvis i den riktningen
att en bestämd gräns dragés för vad som av handeln får saluföras
som utsäde, lämpligen knuten till hittills gällande fordringar för lägsta kvalitetsgruppen,
men att endast ett normalpris angives, nämligen det pris, som
motsvarar ett beräknat försäljningspris för kvalitetsplomberat utsäde.

C. Fodermedelsregleringen.

Beträffande de regleringsanordningar, som för närvarande tillämpas med
avseende å olika slag av fodermedel, har spannmålsbolaget icke funnit anledning
att föreslå några principiella förändringar. Om försörjningsläget så
medger vill bolaget emellertid föreslå, att tilldelningen till jordbruket av
oljekraftfoder liksom under innevarande regleringsår lämnas omedelbart på
hösten för hela förbrukningsåret. Vidare föreslås att priset för oljekaksblandning
göres stigande under regleringsåret med en månatlig stegring om
15 öre per deciton. Härigenom skulle lagerutrymmessituationen för bolaget
kunna i viss mån lättas, då det är att förmoda, att många jordbrukare på
en gång skulle uttaga hela den kvantitet oljekraftfoder, som tilldelats dem
för vintern. Bolaget vill vidare påpeka såsom i hög grad önskvärt, att anstalter
om möjligt träffas, så att särskilt rågkli icke under konsumtionsåret
uppsamlas i så stor omfattning, att bolaget skall behöva vidkännas betydande
kostnader och olägenheter i övrigt för dess° omhändertagande. Detta
torde delvis kunna ske antingen genom att lätta på själva regleringsbestämmelsema
för rågkli eller genom att avväga priset å detsamma så lågt i förhållande
till priset å vetekli, att rågkliet blir begärligare än hittills.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

167

D. Stråtoderreglcringen.

Å stråfodermarknaden lia förhållandena under innevarande konsumtionsår
varit sådana, att regleringsanordningarna kunnat göras tämligen enkla.
Visserligen har det förelegat och föreligger alltjämt en viss knapphet beträffande
hö. Men av allt att döma kommer stråfoderförsörjningen icke att bereda
några större svårigheter. Av halm finnas för närvarande betydande överskott.
Spannmålsbolaget har beträffande här ifrågavarande område för regleringsverksamheten
för närvarande icke något annat att andraga än att örn
stråfoderskörden skulle bliva svag, regleringsanordningarna böra underkastas
översyn.

E. Diverse regleringar.

Vid sidan av sin huvudsakliga uppgift att omhänderha spannmåls- och
fodermedelsregleringarna har bolaget erhållit i uppdrag att ombesörja uppgifter
av olika slag. Härutinnan har bolaget redan inledningsvis berört frågan
om inlösen av färska och torkade köksväxter, samt örn uppdraget att
teckna kontrakt angående odlingen av oljeväxter samt att omhändertaga oljeväxtfröer.
Bolaget skall vidare hålla vissa reservlager av mjöl osth tran m. m.
ävensom fullgöra viss inlösningsskyldighet beträffande potatis. Från tidigare
verksamhetsår innehar bolaget dessutom vissa lager av vallväxtfröer, torkade
köksväxter och potatisflingor m. m. Beträffande här ifrågavarande områden
av bolagets verksamhet vill bolaget i detta sammanhang erinra om tidigare
framförda synpunkter om önskvärdheten av att anstalter örn möjligt träffas,
som bereda bolaget möjlighet att avsätta varor, vilka redan äro att anse som
eiler inom en icke alltför avlägsen framtid kunna anses bliva okuranta. I
detta sammanhang anser sig bolaget böra framhålla, att bolagets innehav av
matärter vid utgången av nu löpande konsumtionsår närmast torde motsvara
cirka två års normal förbrukning av denna vara och att en stor del av dessa
ärter härröra från 1942 års och äldre skördar. Enligt bolagets mening bör
det därför övervägas, huruvida icke såväl reglerings- som ransoneringsbestämmelserna
beträffande ärter skulle kunna uppmjukas, varvid det synes
ur regleringssynpunkt kunna vara tillfyllest, därest det fastställdes ett garantipris
för matärter, till vilket bolaget inlöste dylika exempelvis den 1 juni
1945.

F. Kostnadsberäkningar.

Att i nuvarande läge uppgöra beräkningar över bolagets koslnader för regleringsåret
1944/45 är en i hög grad vansklig uppgift. Som bolaget ovan
framhållit, sammanhänga till en början dessa kostnader i mycket hög grad
med de försörjningsplaner å olika områden, efter vilka det anses lämpligt att
handla. Härå inverka ock skördeutfallet och importmöjligheterna m. m. Slutligen
kan givetvis det utrikespolitiska läget föranleda för närvarande icke
överblickbara dispositioner. Bolaget har emellertid vid sina ifrågavarande
beräkningar utgått ifrån följande allmänna förutsättningar för konsumtionsåret
1944/45.

a) Ett i stort sett normalt skördeutfall.

b) Inköp av 100 000 ton inom landet producerade och importerade oljekakor.

c) Oförändrat prisläge inom landet beträffande spannmål och fodermedel.

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

d) Inlösningsförfarande (alt. I) eller fasta inköpspriser (alt. II) beträffande
brödsäd; oförändrade regleringsanordningar i fråga om fodersäd.

e) Normal human konsumtion av vegetabilier och en på grund av det ökade
kreatursbeståndet något ökad utfodring av fodersäd och icke kvarngili
brödsäd.

Härutöver får bolaget hänvisa till härvid som bilaga A fogade kostnadskalkyl
samt anföra följande.

Med hänsyn till de betydande lager av olika varor, som bolaget för närvarande
disponerar, kan det givetvis ifrågasättas, huruvida icke bolaget borde
nedskriva dessa lager, icke endast med hänsyn till aktiebolagslagens föreskrifter
till verkliga värden, utan därutöver till värden, som ur olika synpunkter
kunna anses fullt betryggande. Med hänsyn till avsikten med bolagets
verksamhet ävensom i anslutning till avtalsförhållandet mellan staten
och bolaget har i likhet med vad tidigare skett så långt gående nedskrivningar
dock i allmänhet icke företagits eller beräknats. Undantag härifrån har
bolaget dock ansett böra ifrågakomma beträffande sådana redan okuranta
eller inom ej allt för avlägsen framtid mindre kuranta varor som potatisflingor
och vallväxtfröer, varjämte en jämförelsevis försiktig värdering av
de betydande ärtlagren ansetts befogad. Bolaget har vidare vid sidan av
värderingen av lagren såsom en särskild värdeminskning upptagit en post
örn 20 miljoner kronor, beträffande vilken bolaget närmast vill lämna frågan
öppen, huruvida anslag för ändamålet bör anvisas redan nu eller icke.
Beloppet har framkommit genom nedskrivning av värdet å ett beräknat övergångslager
av oljekraftfoder örn cirka 175 000 ton från 280 till 200 kronor
per ton samt av värdet av cirka 100 000 ton korn och ur diastassynpunkt
mindre god brödsäd från 250 till 205 kronor per ton för brödsäden och från
240 till 195 kronor per ton för kornet, i allt avrundat till 20 miljoner kronor.
I detta sammanhang vill bolaget påpeka, att bolagets betydande lager
av fodercellulosa redan tidigare nedskrivits till ett värde av 80 kronor per
ton eller det belopp, som bolaget kan utfå för denna vara vid dess försäljning
till foderändamål.

Av kostnadskalkylen framgår, att bolagets kostnader för verksamhetsåret
1944/45, i händelse inlösningssystem tillämpas beträffande brödsäd, beräknas
till 79 500 000 kronor och i fall av fasta priser därå till 87 000 000 kronor.
Det bör emellertid bemärkas, att skillnaden emellan dessa båda belopp icke
representerar någon besparing för det allmänna, örn inlösningssystemet blir
gällande. I sådant fall motsvaras nämligen bolagets merkostnader vid tilllämpandet
av fasta priser å brödsäd av kostnader bl. a. för högre förmalningsersättning,
som icke berör bolaget men i annan ordning komma att belasta
statsverket.

Vid behandlingen av här ifrågavarande ärende inom bolagets styrelse ha
med avseende å brödsädsregleringen olika meningar företrätts, varjämte förelegat
vissa uttalanden. I nu berörda hänseenden får bolaget slutligen hänvisa
till härvid som bilaga B fogade utdrag ur styrelseprotokoll.

Stockholm den 3 mars 1944.

SVENSKA SPANNMÄLSAKTIEBOLAGET

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

169

Bilaga A.

Beräkning av Svenska spannmålsaktiebolagets kostnader för
verksamhetsåret V9 1944—1/» 1945.

Alt. I. Under förutsättning av inlösningsförfarande beträffande brödsäd.

A. Spannmålsseklionen.

1. Kostnader för fraktersättning för brödsäd.................. 1500 000

2. Kostnader för omsättning av fodersäd..................... 6 000 000

3. Kostnader för utbyte av i lager befintliga 150 000 ton korn

och icke fullgod brödsäd................................ 14 000 000

4. Lagerhyror............................................... 4 500 000 26 000000

B. Fodermedelssektionen.

1. Kostnader och prisskillnad för oljekraftfoder............... 9 000 000

2. Kostnader och prisskillnad för diverse varor................ 2 000 000 11000 000

C. Sektionen för utsäde och diverse varor.

Kostnader och prisskillnad för diverse varor:

1. Potatis................................................... 5 000 000

2. Övriga diverse varor (fröer, betfor, ärter m. m.)............ 5 000 000 jjj 000 000

D. Beredskapslagring av mjöl m. m........................................... 1000 000

E. Nedskrivning av lagervärden............................................... 20 000 000

F. Allmänna omkostnader.

Personal, kontrollavdelning, kontor...................................... 2 500 000

G. Ränta.

Räntekostnad efter 3 % å ett genomsnittligt kapitalbelopp på Kr. 200 000 000 6 000 000

H. Eventuella kostnader för särskild omflyttning av varor....................... 3 000 000

Totalkostnad under förutsättning att inlösningsförfarande tillämpas beträffande

brödsäd............................................................ Kronor 79 500 000

Alt. II. Under förutsättning av fasta inköpspriser för brödsäd.

Merkostnaderna vid tillämpande av sådant system beräknas till................ 7 500 000

Totalkostnad under förutsättning av fasta inköpspriser för brödsäd...... Kronor 87 000 000

170

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Bilaga B.

Utdrag ur protokoll, hållet vid sammanträde med styrelsen för
Svenska spannmålsaktiebolaget å bolagets lokal Drottninggatan
25, Stockholm den 3 mars 1944.

Närvarande: herrar Mannerfelt, Kuylenstjerna, Näsgård, M. Andersson
(fr. o. m. 5 §), Westman, Janson och Alwerud samt av styrelsesuppleanterna
herrar Frödin (t. o. m. 4 § såsom suppleant för herr M. Andersson), Christenson,
Degerstedt, Forsman, Rehnby och Sandberg.

Närvarande voro dessutom verkställande direktören Carlsson samt herrar
Brolén, Malmros, Strömsten, Mattsson, Du Rietz, Wedberg och Ekdahl.

5 §.

Vid återföretagande av det under 8 § i styrelsens protokoll för sammanträdet
den 18 februari 1944 antecknade ärendet angående skrivelse till statens
livsmedelskommission med förslag angående anstalter under konsumtionsåret
1944/45 beträffande spannmåls- och fodermedelsregleringarna m. m. föredrogs
ett i förväg till styrelsens ledamöter översänt utkast till skrivelse, varjämte
framlades förslag till beräkning av bolagets kostnader under nämnda
verksamhetsår.

Sedan vid genomgången av förslaget till skrivelse efter diskussion beslut
fattats örn vissa ändringar och tillägg samt det befunnits, att styrelsens ledamöter
och suppleanter vore av olika mening i fråga om det regleringssystem,
som borde föreslås i fråga örn brödsäd, beslöts att i skrivelsen skulle på sätt
bilagda exemplar utvisar båda alternativen beskrivas, men skulle därjämte
medelst anteckning i protokollet angivas de olika ledamöternas och suppleanternas
ställning till de båda alternativen.

Därvid antecknades, att bolagets direktion, såsom framginge av dess protokoll
vid sammanträdet den 25 februari 1944 (punkt 1 i protokollet), beslutat
förorda alternativet med inlösningsgaranti för fullgod brödsäd i förening
med stödköpsförfarande, samt att denna mening omfattades av styrelsens
ordförande och vice ordförande samt herr M. Andersson, under det herrar
Westman, Janson, Näsgård och Alwerud förordade det i skrivelseförslaget
jämväl upptagna alternativ, som innebär fasta, successivt stigande priser å
brödsäd.

Vidare antecknades, att av suppleanterna herrar Christenson, Degerstedt,
Rehnby och Sandberg förordade det förstnämnda alternativet, herrar Degerstedt
och Rehnby dock endast under vissa villkor, samt herrar Forsman och
Frödin det senare alternativet.

De av herrar Degerstedt och Rehnby åsyftade villkoren voro följande:

Vi ansluta oss i princip till det första alternativet, d. v. s. inlösningsgaranli
kombinerad med stödköp, men utgå därvid från att icke statsmakterna eller
spannmålsbolaget under regleringsårets lopp genom påbyggnader i systemet
eller tilläggsbestämmelser ändra förutsättningarna för brödsädshandeln. Vidare
bör bolaget genom lämpligt avvägd transportkostnadsreglering sörja
för att kvarnarnas inköpspriser vid ett och samma tillfälle hållas någorlunda

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

171

lika. Kvarnarnas inbördes inköpsförhållanden få icke heller förryckas genom
ingripanden från statsmakterna eller bolaget. Sålunda är det bl. a. angeläget,
att eventuell undanförsel av brödsäd från utsatta områden genomföres utan
onödiga störningar i marknaden.

Herrar Westman, Janson, Näsgård och Alwerud önskade få till protokollet
antecknat, att de vid sitt val mellan de två angivna alternativen utgått från
att vid inlösningssystemet det medelpris, som vid uppgörandet av kalkyl över
jordbrukets inkomster komme att läggas till grund, måhända icke skulle
bliva stödköpspriset, utan att det vore att befara, att i sagda inkomstkalkyl
ett högre pris komme att beräknas, ävensom att de, då man icke i förväg
visste något härom, ansett sig böra förorda det alternativ, som innefattar
fästa priser för brödsäd.

Slutligen antecknades till protokollet, att herrar Westman, Janson, Frödin
och Forsman ansågo, att begränsning av antalet prisorter i förhållande till
vad som för närvarande gäller icke borde ske.

Härefter genomgicks det ovan omförmälda förslaget till beräkning av bolagets
kostnader för verksamhetsåret 1944/45, vilket av styrelsen godkändes,
ävensom specifikation å vissa poster däri.

Justeras:

In fidem

G. Rossander.

Carl Mannerfelt.

G. Kuylenstjerna.

Rätt utdraget betyga:

S. Waak.

U.-B. Bourdette.

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Bilaga 4.

Tabeller för beräkning av producentbidrag.

Tabell 1.

Tabell för beräkning av producentbidrag enligt de grunder, som äro angivna
i livsmedelskommissionens cirkulär den 20 juli 1943, nr 1476 avd. C,
med utbetalning av producentbidrag endast i jämna krontal. Vid mjölkleveransemas
gruppering har utgåtts från den principen, att vid producentbidrag
på 50 öre och däröver har höjning skett till närmast däröver liggande krontal
och vid öretal under 50 har sänkning skett till närmast lägre krontal.

Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans- kvant. '' pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr
1— 37	1	384— 416	14	1151-1250	25	1851—1883	12
38- 62	2	417— 449	15	1251—1350	24	1884—1916	11
63- 87	3	450— 483	16	1351—1425	23	1917—1950	10 !
88—112	4	484— 524	17	1426—1475	22	1951—1983	9
113—137	5	525— 574	18	1476—1525	21	1984—2075	8
i 138-162	6	575— 624	19	1526—1575	20	2076—2225	7
163-187	7	625— 674	20	1576—1625	19	2226—2375	6
188—216	8	675— 724	21	1626—1675	18	2376—2525	5
217—249	9	725— 774	22	1676—1716	17	2526-2675	4
250—283	L0	775— 849	23	1717-1750	16	2676-2825	3
284-316	11	850- 949	24	1751—1783	15	2826—2975	2
317—349	12	950—1049	25	1784—1816	14	2976-3125	1
1 350-383	13	1050—1150	26	1817—1850	13

Tabell 2.

Tabell för beräknande av producentbidrag enligt motion nr 335/1944 i riksdagens
andra kammare men med månadsberäkning.

Enligt motionen skulle producentbidraget utgå med 4 öre pr kg intill en
kvartalsleverans av 2 000 kg mjölk = 80 kronor och stanna där t. o. m. en
kvartalsleverans av 3 500 kg samt därefter sjunka med 2 öre för varje kg
levererad mjölk. De ovan angivna gränstalen 2 000 och 3 500 kg pr kvartal
utgöra pr månad 666 resp. 1 166 kg. Högsta bidraget 666 X 4 öre = 26,64
har höjts till 27 kronor. Avdrag har skett fr. o. m. en månadsleverans av
1 167 kg mjölk och ett bidrag av kr. 26: 64.

Mjölkleveransemas gruppering har skett efter den principen, att vid producentbidrag
på 50 öre och däröver har höjning skett till närmast däröver
liggande krontal och vid öretal under 50 har sänkning skett till närmast lägre
krontal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

173

Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ-centbi- : drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr
1— 37	1	363— 387	15	1174—1223	26	1824—1873	13
38— 62	2	388— 412	16	1224—1273	25	1874-1923	12
63— 87	3	413— 437	17	1274—1323	24	1924-1973	11
8S—112	4	43«— 462	18	1324-1373	23	1974—2023	10
113—137	5	463— 487	19	1374-1423	22	2024—2073	9
138— isa	6	488— 512	20	1424—1473	21	2074-2123	8
163—187	7	513- 537	21	1474-1523	20	2124-2173	7
288—212	8	538- 562	22	1524-1573	19	2174—2223	6
213—237	9	563- 587	23	1574—1623	18	2224—2273	5
238—262	10	588— 612	24	1624-1673	17	2274-2323	4
263—287	11	613— 637	25	1674-1723	16	2324—2373	3
288—312	12	638- 662	26	1724-1773	15	2374-2423
1 313—337	13	663—1173	27	1774—1823	14	2424-2473	1
\| 338—362	14

Tabell 3.

Tabell för beräkning av producentbidraget enligt i motionen nr 335/1944
i riksdagens andra kammare anförd princip — se tabell 2 —men 111 e<^ högsta
producentbidrag 500 X 4 öre = 20 kronor, som får behallas t. o. m. en
månadsleverans av 1 166 kg (3 500 kg pr kvartal). Fr. o. m. 1 167 kg avdrag
med 2 öre pr kg. Mjölkleveransernas gruppering har skett efter den principen,
att vid producentbidrag av 50 öre och däröver har höjning skett till
närmast däröver liggande krontal och vid öretal under 50 har sänkning skett

till närmast lägre krontal.

Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ-cent bi-drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr
1 37	1	263— 287	11	1192-1241	19	1692—1741	9 \|
38— 62	2	288— 312	12	1242-1291	18	1742—1791	§ i
63— 87	3	313— 337	13	1292—1341	17	1792-1841	/
88—112	4	338— 362	14	1342—1391	16	1842—1891	6
113—137	5	363— 387	15	1392—1441	15	1892-1941
138—162	6	388— 412	16	, 1442—1491	14	1942—1991	4
163—187	7	413— 437	17	i 1492—1541	13	1992-2041	3 i
188—212	8	438— 462	18	i 1542-1591	12	2042—2091
213—237	9	463- 487	19	1592—1641	11	2092—2141	1
238—262	10	488—1191	20	1642-1691	10

Tabell 5.

Tabell för beräkning av producentbidrag enligt nuvarande system t. o. m.
1 100 kg men med avdrag av 2 öre pr kg fr. o. m. 1 201 kg. Vid mjölkleveransernas
gruppering har utgåtts fran den principen, att vid producentbidiag
på 50 öre och däröver har höjning skett till närmast däröver liggande krontal
och vid öretal under 50 har sänkning skett till närmast lägre krontal.

174

Kungl. Maj.ts proposition nr 253.

Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr	Leverans-kvant, pr månad kg mjölk	Produ- centbi- drag kr
1— 37	1	384- 416	14	1226—1275	25	1876—1925	12
38- 62	2	417— 449	15	1276—1325	24	1926-1975	11
63- 87	3	450— 483	16	1326—1375	23	1976—2025	10
88-112	4	484— 524	17	1376—1425	22	2026—2075	9 \|
113-137	5	525- 574	18	1426—1475	21	2076—2125	8
138-162	6	575— 624	19	1476—1525	20	2126—2175	n
163—187	7	625— 674	20	1526—1575	19	2176-2225	6
188—216	8	675— 724	21	1576—1625	18	2226—2275	5
217-249	9	725- 774	22	1626-1675	17	2276-2325	4
250—283	10	775— 849	23	1676—1725	16	2326—2375	3
284—316	11	850— 949	24	1726-1775	15	2376-2425	2
317—349	12	950—1049	25	1776-1825	14	2426—2475	1
350—383	lo	1050-1225	26	1826-1875	13

Kungl. Metias proposition nr 25Z

175

Bilaga 5.

Beräkning av erforderligt statsanslag för upprätthållande av visst
garantipris å svensk ull vid en årsproduktion av 450 000 kg.

Avräk-ningspris i öre/kg för all mjölk	Garanti-pris å ull i öre/kg (20 gånger mjölk-priset)	Erforderligt statsbidrag i kronor för upprätthållande av garanti-priset å ull vid en ullnotering i öre per kg av
200	250	300	350	400	O o »o o »o
14	280	S60 000	135 000			_	1
15	300	450 000	225 000	—	—	—	— 1 —
16	320	540 000	315 000	90 000	—	—	— — :
17	340	630 000	405 000	180 000	—	—	— 1 — 1
18	360	720 000	495 000	270 000	45 000	—	— —
19	. 380	810 000	585 000	360 000	135 000	—	— — i
20	400	900 000	675 000	450 000	225 000	—	— — 1
21	420	990 000	765 000	540 000	315 000	90 000	— —
2VS	430	1033 000	810000	585 000	360000	135 000	— —
22	440	1 080 000	855 000	630 000	405 000	180 000	— 1 —
23	460	1 170 000	945 000	720 000	495 000	270 000	45 000 ! —
24	480	1 260 000	1035 000	810 000	585 000	360 000	139 000 \| — i
21	500	1 350 000	1 125 000	900 000	675 000	450 000	225 000 1 — i
26	520	1440 000	1 215 000	990 000	765 000	540 000	315 000 1 90 000

TABELLBILAGA

Bihang till riksdagens protokoll I9M. 1 sami. Nr 253.

/ V

Tab. 1. Vissa Jordbruksnäringen berörande prlsindextal

År och månad	Socialstyris index för livsm.p. i hush.-budg. (1935 = 100)	Prisförändringar sedan år 1935 i vissa prisstatistik (1935	varor enligt socialstyrelsens = 100)	Kommerskollegii index för (1935=100)
Mjölk ;	Mejeri- smör	Mjöl	1 Bröd	Nötkött, stek	Färskt sidfläsk	Potatis	Anim. livs- medel	Veget. livs- medel	Foder- medel	Gödsel- medel
1 Stin	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100	100
1SJUS	104	102	98	102	101	108	110	107	104	101	105	102
1937	108	107	lil	110	107	107	lil	lil	108	107	117	102
1938	lil	112	116	114	109	110	124	113	113	104	112	105
1939	116	117	122	113	113	120	128	119	120	105	114	106
1940	132	127	138	118	130	129	144	157	140	131	148	135
1941	151	139	161	121	141	171	188	142	176	157	164	146
1945	162	134	170	125	139	182	198	202	186	181	175	213
1 943 ..........	160	134	170	127	138	185	213	160	194	187	175	229
1942 januari...	159 162	1 134 134	170 170	124 124	140 140	173 174	194 195	160 177	183 184	172 175	171 171	197 197
	161	134	170	124	140	174	196	197	183	177	171	197
april..... maj...... juni...... juli ...... augusti ... september	16L	134	170	124	140	174	196	214	183	182	171	197
161	134	170	124	140	174	196	225	183	183	171	197
163	134	170	124	141	182	198	249	183	188	184	197
	134	170	125	141	194	200	264	187	194	182	225
166 163 161	134 134 134	170 170 170	124 125 125	138 138 138	196 197 194	200 201 201	276 198 156	187 189 190	183 176 177	182 174 174	225 225 225
november december.	161 161	134 2 134	2 HO 170	127 127	138 138	177 177	201 201	157 158	191 191	182 182	176 176	238 238
1943 januari ... februari ..	162 162 i fia	134 134 134	170 170 170	127 127 127	138 138 137	177 177 178	201 206 3 206	160 168 169	192 193 193	187 187 188	176 176 176	238 243 243
april.....	162 161	134 134	170 170	127 127	138 138	178 185	206 216	166 164	194 194	189 189	176 176	230 230
juni...... juli ...... augusti... september oktober... november december.	161	134	170	127	138	186	217	160	194	188	176	230
161 158 159 158 158 160	134 135 435 135 135 135	170 170 170 170 170 170	126 126 126 126 126 126	138 138 138 138 138 138	196 196 197 197 176 173	217 217 217 217 217 217	158 166 152 146 146	194 194 195 195 196 196	189 187 185 185 185 186	175 172 173 174 175 176	219 219 219 225 225 225 i
1944 januari ... februari ..	160 160	135 135	170 170	126 126	138 138	173 173	217 217	148 148	196 \| 196	188 188	176 177	227 227

‘ Sänkningen sammanhänger med fettlialtsstandardisenngen. Tages hänsyn lill mjölkens f110 gandard sermgen^ hill

indextalet 146. — 2 Minskas priset med livsmedelsrabatterna, som före höjningarna i december 1942 voro 10 ore per Ider mjölk och 150 kr
Derk® matfett bli indextalen 88 för mjölk och 114 för smör. Efter höjningen till 15 öre per liter resp. 2 kr. per kg bil talen 6o resp 9o.
Då mjölkrabatten vanligen icke räcker till ett hushålls liela förbrukning, blir sänkningen i mjölkpriset i verkligheten mindre. För »indexhush^leT.
berätoades sålunda rabatten sänka mjölkprisindex (134) till 118 vid 10 Öres rabatt. - 2 Fr. o. m. denna manad har mforts indextalet
för salt sidfläsk, varå normalpriset är detsamma som å färskt sidfläsk.

•a

180 Kungl. Majda proposition nr 253.

Tab. 2. Priser i öre/kg å nedanstående varuslag.

År och månad	Avräkningspriser med mejerileve-rantörer å mjölk1	Konsum- tions- mjölk9	\| Produkt-mjölk, ! produ-cent-pris8	Slakteriernas avräknings-priser till jordbrukare å	I l i \| Ägg4 j
exkl. prod.- bidr.	inkl. prod.- bidr.	Storbo-\| skap	Större kalv	Svin
1935............	.		21	9-2	94	137	110	114 \|
1936............			22	10-0	96	144	118	127
1937............			23	10-8	96	160	122	138
1938............			24	11-3	97	161	135	1 36
1939............			25	12-5	115	179	135	138
1940............	16-5	17-5	27	155	127	203	158	1 63
1941............	20-7	22-0	30	191	176	266	195	220
1942............	23-0	24 6	29	19-5	194	282	207	261
1943............	22-9	24-3	29	18-9	195	279	206	281 1
1942 januari....	22-9	24-6	29	20-8	187	281	204	250 i
februari ...	23-8	25-5	29	20-8	189	282	205	250
mars......	23-8	255	29	20-5	190	285	205	250
april......	23-8	25-4	29	199	193	287	205	250
maj.......	23-7	25-2	29	19-4	195	287	206	250
juni.......	23-0	24-4	29	18-1	196	288	206	250
juli........	22-8	24''2	29	18-5	196	280	206	250
augusti ....	22-8	23-8	29	18-5	197	280	209	250
september .	22-3	23-8	29	191	197	280	209	250
oktober....	22-6	242	29	19''9	197	280	209	277
november..	22-8	24-6	29	20-1	196	279	209	300
december ..	23-0	24-7	29	19-8	196	280	209	300
1943 januari ....	23-0	24-7	29	19-1	196	279	209	300
februari ...	23-8	25-0	29	18-9	196	279	205	300
mars......	23-3	24-9	29	18-6	197	279	205	300
april......	23-3	24-8	29	18-3	196	279	205	293
maj.......	22-9	24-3	29	18-0	195	278	204	250
juni.......	22-5	23-8	29	18-2	195	278	204	250
juli........	22-4	23-7	29	18-3	195	278	204	250
augusti ....	22-4	23-6	29	18-5	196	278	204	250
september .	22-4	23-8	29	19-2	195	278	204	274
oktober....	22-8	24-4	29	20-1	194	277	208	290
november .	23-6	25-3	29	20-7	193	277	212	310
december ..	23-5	25-1	29	20-3	194	283	212	310
1944 januari ....	23-5	24-9	29	19-6	197	283	242	310
februari ...			29	19-6	196	282	241	310
mars......			29		196	283	241	310

1 Pris till producent för 3''5 % l:a klass mjölk, fritt mejeri, inkl. tuberkulostillägg samt vid
ett skummjölksvärde av under tiden juli 1939—dec. 1941 2''0 öre/kg och därefter 4''5 öre/kg. —
* Socialstyrelsens detaljpris för 49 orter. — 8 Beräknat pris till producenter efter avdrag av
mejerikostnader samt tillägg av under respektive perioder utgående bidrag samt exkl. skummjölksvärde.
— 4 T. o. m. den 23 september 1941, svensk äggnotering, nettopris till producenten,
därefter av staten fastställda priser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 2 (foris.)- Priser (notering) i öre/kg å nedanstående varuslag.

181

År och månad	Potatis1	Vete1 2	Råg2	Korn, 2-rads2	Havre3	Vetekli4	Majs 6	Kraftfo- derbl.48%4
1935............	8-28	16-69	15''59	13-13	1215	12*85	15-51	17-33
1936............	8-53	17-01	15-92	13-75	12-77	13-70	15-93	18-23
1937............	9-02	19-60	18-z9	18-22	15-58	14-38	16-33	19-11
1938............	8''66	18-85	17-27	15-81	13-62	13-90	16-83	19-45
1939............	9-03	17-99	17-29	14-55	1303	13-39	18-61	21-41
1940............	1367	23 30	23-29	22-71	20-41	16-89	18-50	23-50
1941............	13*66	26-00	26-00	24-60	22-30	16-60	23-71	25-13
1942............	21-85	26-60	26-20	24-80	21-10	16''78	25-33	»30-92
1943............	13-80	2608	25-08	23-08	18-88	18-08	25-00	32-84
1942 januari____	15-73	27-00	27-00	26-00	;22-5o	16-50	27-00	28-00
februari ..	18-98	27-00	27-00	26-00	22-50	16-50	27-00	2800
mars......	2083	27-00	27-00	26-00	22-60	16-50	25''00	28-00
april......	20-93	2700	27-00	26-00	22''50	16-50	25-00	28-00
maj ......	2305	27-00	27-00	26-00	22-50	16-50	25-00	28-00
juni ......	26-64	—	—	—	—	16-50	25-00	33-00
juli........	5607	—	—	—	—	16-50	25-00	33-00
augusti____	19-57	27-00	27-00	26-00	22-50	1650	2500	33-00
september .	1546	26-00	25-00	23-00	1900	1650	2500	33-00
oktober____	»15-14	26-00	25-00	23-00	19-00	1689	25-00	3300
november..	14-75	26-00	25-00	23-00	19-00	1800	25-00	33-00
december ..	15-19	26-00	25-00	23-00	19-oo	1800	2500	3300
1943 januari ....	15-25	26-00	25-00	23-00	19-00	18-00	2500	33-00
februari ..	1590	26-00	25-00	23-oo	19-00	1800	25-00	3300
mars......	14-71	26-00	25-00	23-00	19-00	18-oo	25-00	33-00
april......	1405	26-00	25-00	23-00	19-00	18-00	25 00	33-00
maj ......	13-to	26-00	2500	23-00	19-00	18-00	25-00	33-00
juni ......	1105	—	_	—	—	18-00	25-00	33-00
juli........	18-23	—		—	—	18-00	25-00	32-67
augusti____	1528	2600	25-00	23oo	19-00	18-00	2500	32-34
september .	12-42	26-00	25-00	23oo	18-50	18-25	25-00	32-34
oktober____	11-85	26 05	25-05	23-05	18-55	18-25	25-00	32-83
november..	11-75	26-25	25-26	23-25	18-75	18-25	25-00	3300
december • •	12-04	26-45	25-45	23-45	18-95	18-25	25-00	33-00
1944 januari____	12-83	26-65	25-65	23-65	19-15	18.25	25-00	3300
februari ..	1265	26-85	25-85	23-85	19-35	18-26	25-00	''3300
mars......	13 27	27-05	2606	24-05	19-55	18-25	25-00	33-00

1 Partipris i Stockholm för l:a välsorterad matpotatis. — 2 T. o. m. den 15 oktober 1940
svensk spannmålsnotering, medelpris för kustorter (för korn medelpris för flera orter), 16 oktober

1940—31 augusti 1943 av staten fastställda inlösningspriser samt fr. o. m. september 1943 av
staten fastställda riktpriser. — 8 T. o. m. den 15 oktober 1940 medelpris för flera orter, fr. o. m.
den 16 oktober 1940 av staten fastställda inlösningspriser. — 4 Fritt noteringsorten vid försälj ning

till förbrukare t. o. m. den 7 maj 1940, därefter av staten fastställda priser. — 8 T. o. m.

den 4 januari 1940 medelpris för flera orter, fritt noteringsorten vid försäljning direkt till för brukare,

därefter av staten fastställda priser. — 8 Fr. o. m. den 25 september 1941 pris å 45 %

kraftfoderblandning. — 7 Fr. o. m. denna månad angives ett nied ledning av fr o. m. den 12

oktober 1942 fastställda normalpriser inom lantbruksförbundet sammanställt engrospris i Stock holm,

jämförbart med tidigare noteringar.

182

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 3. Intagning av mjölk samt tillverkning av smör och ost, i ton.

År och månad		Vid mejerier	invägd mjölk	Mejeriproduktion av
Total kvantitet	Därav
Använd för produkt- beredning	Försåld som kon-sumtions-mjölk	Försåld grädde (om-räknad till mjölk)	Smör	.r Ost
1934............	2 498 378	1 854 670	352 247	291461	62 510	31103
1935............	2 550916	1 875 422	376 433	299 061	63 452	31 669
1936............	2 720 166	2 008 586	408 014	303 566	67 168	37 759
1937............	2 847 223	2115 010	434 246	297 967	73 247	35 443
1938............	3 032 241	2 277 819	459 023	295 399	80103	36 524
1939............	3 205 688	2 395 153	494 367	316 168	83 735	43 653
1940............	2 988 933	2 202 644	519 500	266 789	80 760	35 328
1941............	2 659 251	1940169	610 512	122 850	77 687	22 383
1942............	2 517 931	1 740 033	855 273	63 421	71 926	14 991 !
1943............	2 852 031	1 963 235	963192	72 381	79 263	21296 \|
1942 januari____	187 695	131 948	61996	4 817	5 472	1381
februari ..	168 807	114 128	60 866	4 336	4 756	923
mars......	183 365	121 762	67 008	5 553	5 048	900
april......	195 562	130 467	68 844	5 960	5 256	1122
maj ......	221573	150 832	72 421	7 712	5 942	1322
juni ......	258 166	192 991	72 133	5 408	7 729	2 596
juli........	260122	190 077	76 566	5 788	7 680	1902
augusti____	255 424	184 554	77 715	5 635	7 490	1529
september..	234 608	166 430	76 854	4 023	6 948	1360
oktober....	198 171	132 274	74 862	4 590	5 808	646
november..	171 628	109 021	70 453	4 982	4 803	405
december ..	182 810	115 549	75 555	4 617	4 994	905
1943 januari ....	191 844	121 622	75 471	6 449	5 030	1040
februari ..	181032	111391	74 243	5 404	4 559	928
mars-......	204 979	125 058	84 153	6 608	5 073	1024
april......	220 989	142 310	82 077	6 447	5 602	1638
maj ......	264 470	182 577	84 477	7 854	6 970	2 279
juni ......	296 585	222 727	78 864	6 435	8 542	3 520
juli........	284 399	207 765	83193	5 951	8 203	2 267
augusti ....	286 917	210 502	82 580	7 250	8 411	2 366
september..	266 480	195 602	80120	4 830	8011	2192
oktober....	232 712	161157	81045	5 221	6 842	1155
november..	204 779	136 036	77 824	5 015	5 894	1079
december ..	216 845	146 488	79145	4 917	6126	1808
1944 januari ;...	228 340	157 837	75 030	7 288	6 334	2 251
februari ..	216 359	141171	75 140	11215	5 624	1899 1

1 Fr. o. m. standardiseringsbestämmelsernas ikraftträdande den 21 november 1941 redovisas i
denna kolumn kvantiteten försåld standardiserad mjölk. Av denna anledning blir summan av
produktmjölk, konsumtionsmjölk och grädde större än den redovisade kvantiteten invägd mjölk,
alldenstund den genom standardiseringen erhållna grädden, omräknad till helmjölk, redovisas under
produktmjölk.

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 18&

Tab. 4. Försäljning av smOr, ost, margarin, konstlster och kokoslett, 1 ton.

År och månad	Smör från mejeri	Lant- smör från produ- cent	Ost från mejeri	Margarin från fabrik	Konst-ister o. kokosfett från fabrik	Matolja från parti- handlare
Total kvanti- tet	Därav av leverantö-rer åter-taget	Hus- hålls-,	Bageri-,
1934 ..........	39 431	m		30 824	52 831	2 085	.
1935 ..........	43 680	7 937		32 385	55 202	2 915	-
1936 ..........	48152	9180		34 498	56126	3 699	1232
1937 ..........	49 099	10198		36 613	58 810	4 730	1314
1938 ..........	51534	11246		38 816	58 401	6 303	1523
1939 ..........	54 319	12 274		41 406	51475	8 047	3 794	1901
1940 ..........	74 002	13 580		37 736	29 468	9 519	1063	1405
1941 ..........	76 184	10859	4138	23 052	17 498	7 992	9	1173
1942 ..........	67 785	11519	1787	15 052	35 228	5374	0	1441
1943 ..........	76 044	18 257	1298	19 519	31 678	5 449	—	1344
1942 januari ..	5010	906	199	11%	3478	387	—	84
lebruari ..	4 627	838	171	1224	3051	347	0	88
mars ....	5 395	903	157	1235	3 772	528	—	133
april ....	5 025	891	164	949	2 904	420	—	151
maj......	5 284	957	161	1088	2 396	435	—	100
juni......	5 542	945	176	1215	2 850	472	—	91
juli......	5 439	1049	189	1646	2 915	562	—	145
augusti ..	6 016	1043	138	1345	2 967	422	—	119
september	5 895	1020	144	1604	3127	449	-	142
oktober ..	6 343	1004	129	1269	3 207	469	—	123
november	5 844	913	81	1077	2 919	444	—	145
december	7 365	1050	78	1204	1642	439	—	119
1943 januari ..	6 319	962	112	996	2 259	397	—	104
februari ..	5 450	909	96	962	2 816	398	—	107
mars ....	6 040	974	92	915	3 073	462	—	137
april......	6 087	1040	92	1329	3 038	453	—	108
maj......	5 895	1009	103	1350	2 849	456	—	101
juni......	6 077	1050	132	1974	2 737	466	—	lil
juli......	6 346	1106	150	2 014	2 329	485	—	133
augusti ..	7 310	1051	139	2173	2118	494	—	134
september	6 522	1032	135	2 313	2 703	461	—	105
oktober ..	6 350	1026	107	1723	2 978	447	—	116
november	6159	997	74	1898	2 877	483	—	105
december	7 489	1101	66	1872	1901	447	—	83
1944 januari ..	7 702	1041		2 021	1144	372	—	78
februari ..	7 640	1069		2 003	1467	408	—	93

184

Kungl. Majlis proposition nr 253.

Tab. 5. Import av mjölk, grädde, smör och ost samt import och export av

margarin, i ton.

År och månad	Import av mjölk och grädde	Import av na-turligt smör	Import	av ost	Margarin
konden- serad	torr- mjölk	andra slag	dessert- ost	annan ost	Import! Export 1 j
mjölk	grädde
1929 ..................		224		36	ii	182	459	2 381	133
1930 ..................	207	177	36	27	8	183	485	1895	118
1931 ..................	165	172	21	16	18	216	551	1407	163
1932 ..................	65	253	59	1	15	141	332	1037	295
1933 ..................	26	175	191	0.4	33	158	303	934	241
1934 ..................	4	24	12	1	2	195	370	648	121
1935 ..................	6	59	16	4	608	216	917	11	181
1936 ..................	15	173	13	4	188	248	1352	1	173
1937 ..................	26	219	19	4	0.4	311	778	2	146
1938 ..................	8	392	20	4	1	338	886	2	189
1939 ..................	5	659	25	4	4	419	1384	55	110
1940 ..................	3	134	3	1	560	153	345	0	3
1941 ..................	1037	5	—	—	0	13	436	—	461
1942 ..................	lill	168	—	—	0	48	256	0	0
1943 ..................	1165	187	—	0	0	37	232	—	—
1942 januari ..........	117	2	—	—	—	0	12	—	—
februari..........	—	—	—	—	—	0	0	—	—
mars ............	102	30	—	—	—	0	1	—	—
april ............	49	—	—	—	—	10	21	—	—
maj..............	73	50	—	—	—	4	76	—	—
juni..............	208		—	—	—	10	16	0	—
juli ..............	61	i		—	—	5	8		—
augusti ..........	110	18		—	_	—	0	—	—
september ........	166	8	—	—	-	—	45	—	0
oktober ..........	140	39	—	—	0	10	15	—	0
november ........	21	—	—	—	0	4	4	—	—
december ........	64	20	—	—	»	5	58		—
1943 januari ..........	119	73	—	—	■ 0	4	23		—
februari ..........	0	—	—	-	0	5	0		—
mars.............	23	13	—	—	—	i	5		—
april ............	153	47	—	—	0	—	17		—
maj..............	114	10	—	—	—	i	62	—	—
juni..............	57	5	—	—	— ''	8	27	—	—
juli ..............	38	10	—	—	--	8	21		—
augusti ..........	117	—	—	—	0	0	11		—
september........	22		—	—	0	—	23		—
oktober ..........	232	2	—	—	—	—	41	—	—
november ........	115	27	—		0	—	0 ''	'' —	—
december ....... .	175	0	—		0	10	0		—
1944 januari ..........	204	1	—	—	0	10	o	—	-1
februari..........	128.	—	—	—	0	29 •	0	— ■	1
mars.............	25	—	—	—		65	0	—	— 1

Kungl. Maj:ts proposition nr 253. 185

Tab. 6. Import av får-, häst- och nötkött samt fläsk, i ton.

År och månad	Fårkött	Hästkött	Nötkött	Fläsk
Totalt	därav färskt	därav annat
1929....................	432	753	177	2 578	164	2 414
1930....................	687	1058	350	2 263	83	2180
1931....................	833	932	410	1 386	124	1262
1932....................	603	353	349	995	180	815
1933....................	650	163	234	1 611	115	1496 1
1934....................	656	215	434	1523	250	1273 !
1935....................	934	505	1356	3 724	2 026	1698
1936....................	673	964	1553	3 099	1219	1880
1937....................	606	841	1272	1717	68	1649
1938....................	602	790	1158	2198	258	1940
! 1939....................	602	960	1 428	2 829	727	2102
! 1940....................	190	457	54	1 239	33	1206
1941....................	—	—	33	3 886	2 613	1273
1942....................	—	—	5	4 452	0	4 452
\| 1943....................	0	—	4	4 850	2	4 848
i 1942 januari............	—	—	—	0	_	0
februari...........	—	—	—	0	—	0
mars..............	—	—	—	0	0	0
april..............	—	—	—	1051	—	1051
maj...............	—	—	—	1067	0	1067
juni...............	—	—	0	187	0	187
juli................		_	_	133		133
augustq............	—	—	—	368	—	368
september.........	—	—	—	3	—	3
oktober............	—	—	—	323	—	323
november .........	—	—	—	351	—	351
december..........	—	—	5	970	—	970
1943 januari]............	—	—	—	384	—	384
februari...........	—	—	—	838	—	838
mars..............	0	—	—	74	—	74
april..............	—	—	—	8	2	6
maj...............	—	—		1	—	1
juni...............	—	—		294	—	294
juli................	—	—	—	1266	—	1266
augusti]............	—	—	—	163	—	163
september..........	0	—	4	30	—	30
oktober ...........	—	—	—	891	—	891
november .........	—	—	—	900	0	900
december..........	—	—	—	1	—	1 \|
1944 januari............	—	—	_	0	_	0
februari ...........	—	—	—	247	_	247 ''
mars..............	—	—	14	2 322	1 562	760 \|

Bihang till riksdagens protokoll 19M. 1 sami. Nr 253. 13

186

Kungl. Maj-.ts proposition nr 253.

Tab. 7. Vid slakthus, kontrollslakterier och köttbeslktningsbyråer undersökta

slaktdjur m. m.

År och månad	Antal ben Stor- boskap	ktigade hela och halv Kalv	a kroppar 1 Svin	Betäckta suggor	Tjänstbara galtar
större	mindre
1930 ......................	242588	387 585-5	231831	1 225 685
1931 ......................	227 433	394 276-5	225 831	1 424 539
1932 ......................	238 715-5	412 905	229 697"5	1 354 033		.
1933 ......................	250 644	420 721	239 615-5	1 342 908
1934 ......................	258 295	407 182	253 759-5	1 424 688	255 886	4 681
1935 ......................	274 675	414 141-5	287 700	1 270 852-5	264 271	4 240
193(3 ......................	302 503	410 738	354 234	1 324 497	284 044	4156 i
1937 ......................	347 406	466 605	413 007	1 480 022	258 967	3 931
1938 ......................	375 469-5	502 228-5	437 859	1 478 927	272 789	3 778
1939 ......................	397 069	519 013	467 212	1 608 873 5	282 702	3 747
1940 ......................	540 108	505 579-5	515 670	1487 631	214 291	3 407
1941 ......................	550 661	401003	506 747	1 049 460	192 403	2 876
1942 ......................	231453-5	212 355-5	424 966	596 673-5	167 453	2 525
1913 ......................	284 015	222 961	587 493	718 648-5	190 672	2 511
1942 januari ..............	32 731	17 098-5	40 643	79 412	15 731	2 659
februari..............	26 829	16 864-5	36 677-5	74 719-5	11509	2 570
mars ................	24 949	18 554-5	38 624	72 587-5	11414	2 515 1
april ................	18 880-5	18 953	52 961	70 309-5	16 201	2 572 1
maj..................	14 730-5	18 637	40 861	50 635	17869	2 561 j
juni..................	13 404-5	21 724	34 453	45 240-5	16 529	2 538 \|
juli..................	10 849	22 373-5	29 024-5	30 429-5	11297	2 518 j
augusti ..............	12 546-6	18 598-5	20 796-5	18 738	8172	2 501
september............	16 195-5	16 782-5	23 915	14 189	6 710	2 470
oktober ..............	22 620	17 105-5	32 549-5	26 759	10 497	2 440
november ............	22 522	14 050	35 941-5	50 272-5	18 938	2 436
december ............	19 390	11 507-5	38 725-5	63 491-5	22 586	2 516 !
i 1943 januari ..............	16 227	10 921	38 522	52 994	17 203	2 550
februari..............	15 532-5	11909	38 207	42 777	13 873	2 553
mars ................	20 132	15 240	52 799-5	56 925"5	15 450	2 580
april ................	18 382	15 634"5	72 745-5	54 571-6	17 016	2 583 \|
maj..................	22 870	20 211-5	65 811	73 408’5	22 065	2 575 \|
juni..................	22 098-5	24 124-5	54 084	65 892-5	15 505	2 548 I
juli ..................	19 475	25 318	47 544	57 857-5	10 985	2 473
augusti ..............	23 854-5	22 740	39 283-5	42 274-5	8 295	2 416 j
september ............	28 953-5	22 868	36 714	36 369-5	8 776	2 414
oktober ..............	34 225-5	21441-5	43 662-5	67 652-5	15 063	2 439
november ............	35 798	18 007	50 563-5	82 457-5	23 834	2 471
december ............	26 466-5	14 546	47 556-5	85 468	22 607	2 527
1944 januari .............	25 465	13151	51 205-5	82 241-5	15 417	2 481
	26 495-5	15 968	49 389-5	81223	12 452	2 457
mars................	31849	19 056	67 508	1 103 246-5	13752	1 2 464

1 Årssumman för 1943 samt alla månadssummorna preliminära tal.

187

Kungl. Maj:ts proposition nr 253.

Tab. 8. Inhemsk försäljning och import av vissa skattepliktiga fodermedel

m. in., i ton.

År och månad	Inhemsk försäljning av sv. olje-kaksfoder	Import av oljekakor och olje-kaksmjöl	Summa inhemsk försälj-ning och import	Import av annat krea-tursfoder (stat. nr 366 —68 och 371 -72)	Import av majs	Import av kli
1929..................		183 093		9 421	76 668	40 257
1930..................		179 034		9 075	134 634	40 782
1931..................		234 263	—	8 825	353055	80 906
1932 ..............		148 607	—	5 331	243 949	33 026
1933..................		150 859	—	8185	265 350	62 278
1934..................	52 780	190 128	242 908	8 234	107 186	38 158
1935..................	59 919	200 420	260 339	4 802	43 009	8 775
1936..................	65111	158 630	223 741	5 444	76 043	10199
1937..................	76367	223 060	299 427	8 508	185 239	48 607
1938..................	75 991	251 559	327 550	7 495	172 088	49115
1939..................	75 524	166 866	242 390	6150	42 369	12 936
1940..................	93 295	141933	235 228	7162	49065	14 025
1941..................	23 781	94 700	118 481	7 158	3 878	30 727
1942..................	44 449	117 504	161 953	1788	13 335	6 304
1943..................	43032	89 014	132 046	2148	9 940	50
‘ 1942 januari..........	3 504	13 724	17228	2	—	1283
februari.........	1886	1401	3 287	48	■ —	194
mars............	2 283	7 224	9 507	208	3 466	289
april............	4 727	2 489	7 216	287	—	3
maj.............	3 800	5171	8 971	94	9864	209
juni.............	4 310	10 769	15079	105	5	1143
juli.............	2 750	13 142	15 892	20	—	1152
augusti..........	3 777	11275	15 052	19	—	689
september.......	4 841	16 040	20 881	604	—	841
oktober..........	5 077	14 581	19 658	100	—	373
november........	4 058	9 933	13 991	252	—	62
december........	3 436	11755	15191	49	—	66
1943 januari..........	2 003	10 475	12 478	48	6 000	41
februari.........	4 771	1028	5 799	3	3 940	9
mars............	3 283	3 288	6 571	80	—	—
april............	4 761	2 703	7 464	180	—	—
maj.............	2 445	3 716	6161	3	—	—
juni.............	2 039	6148	8187	52	—	—
juli .............	2 619	7 423	10 042	39	0	—
augusti..........	4 260	3 736	7 996	1188	—	—
september.......	5052	13 892	18944	103	—	—
oktober..........	4 344	18187	22 531	69	—	—
november........	2911	13 476	16 387	280	—	—
december........	4 544	4 942	9 486	103	—	—
1944 januari..........	2 066	2101	4167	260	—	—
februari.........	3 334	7 568	10 902	15	—	—
mars............	4780	15 320	20100	66	—	—