Kungl. Majlis 'proposition nr 244- (Proposition 1946:244)

Kungl. Majlis ''proposition nr 244-

Nr 244.

Kungl. Marits proposition till riksdagen angående omorganisation
av de tekniska högskolorna m. m.; given Stockholms
slott den 12 april 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Tage Erlander.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
12 april 1946.

N ärvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson,
Vougt, Myrdal, Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anför chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Erlander.

I årets statsverksproposition, bilagan åttonde huvudtiteln, har Kungl.
Majit under punkten 126 föreslagit riksdagen att, i afbidan på särskild
proposition, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar ett förslagsanslag
av 1 700 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader ett förslagsanslag
av 500 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 1 000 000 kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och bokbindning för
högskolans bibliotek ett reservationsanslag av 60 000 kronor;

Bihang till riksdagens protokoll Wild. 1 sami. Nr fl// .

2 Kungl. Maj:ts ■proposition nr #44-

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier ett anslag av 19 000
kronor;

dels till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och utrustning av
nya lokaler ett reservationsanslag av 1 300 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar ett förslagsanslag av
700 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader ett förslagsanslag av
200 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 400 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bokbindning för högskolans
bibliotek ett reservationsanslag av 46 000 kronor;

dels till Chalmers tekniska högskola: Stipendier ett anslag av 7 000 kronor;
dels till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya
lokaler ett reservationsanslag av 1 400 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Stipendier
för främjande av högre tekniska studier ett reservationsanslag av 45 000
kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
främjande av teknisk forskning ett reservationsanslag av 190 000 kronor;

dels till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Bidrag till
tryckning av doktorsavhandlingar ett anslag av 3 000 kronor;

dels ock till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna: Ersättning
åt sakkunniga i befordringsärenden ett förslagsanslag av 20 000 kronor.

Vidare har Kungl. Majit i statsverkspropositionen (Kapitalbudgeten, bilagan
7, punkterna 10 och 11) föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition i ämnet, för budgetåret 1946/47 beräkna

dels till Utbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm ett investeringsanslag
av 3 000 000 kronor;

dels ock till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola ett investeringsanslag
av 2 600 000 kronor.

Jag torde nu ånyo för Kungl. Majit få anmäla dessa ärenden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Kap. I. Inledning.

Jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 31 augusti 1940 tillkallade dåvarande
chefen för ecklesiastikdepartementet den 13 september 1940 f. d.
generaldirektören C. G. O. Malm, tillika ordförande, dåvarande myntdirektören
A. G. Grabe, dåvarande rektorn vid Chalmers tekniska högskola, professorn
S. Hultin, dåvarande rektorn vid tekniska högskolan i Stockholm,
professorn H. Kreuger, nuvarande överdirektören i överstyrelsen för yrkesutbildning
O. R. Lundquist och direktören, filosofie doktorn S. A. G:son
Nauckhoff att såsom sakkunniga inom ecklesiastikdepartementet biträda
med utredning och avgiva förslag rörande den högre tekniska undervisningen
och därmed sammanhängande frågor.

Genom beslut den 17 september 1943 uppdrog Kungl. Majit åt de sakkunniga
att i samråd med lantmäteristyrelsen verkställa utredning och avgiva
förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och i
fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Med skrivelse den 9 oktober 1943 ha de sakkunniga (1940 års sakkunniga
för den högre tekniska undervisningen) överlämnat betänkande med utredning
och förslag angående den högre tekniska undervisningen. Den verkställda
utredningen föreligger i ett huvudbetänkande (stat. off. utr. 1943: 34)
jämte tillhörande tabellbilaga (stat. off. utr. 1943: 35) och tre bihang. Bihang
1 innehåller förslag angående lärarbefattningar samt läro- och timplaner
vid de tekniska högskolorna (stat. off. utr. 1943: 36), bihang 2 förslag
angående byggnader samt utrustning och möblering för högskolorna (stat.
off. utr. 1943: 37) och bihang 3, som icke föreligger i tryck, en statistisk
undersökning av ingenjörsbeståndet i Sverige år 1939.

Härjämte ha de sakkunniga i skrivelse till Kungl. Majit den 4 mars 1944
avgivit förslag beträffande organisationen av undervisningen i geodesi och
i fotogrammetri vid tekniska högskolan i Stockholm.

Erinras må vidare, att nämnda sakkunniga samt utredningen rörande den
tekniskt vetenskapliga forskningens ordnande — benämnda biblioteksutredningen
— den 5 april 1944 gemensamt framlagt ett betänkande med förslag
till åtgärder för främjandet av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena
(stat. off. utr. 1944:17).

1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha funnit en
avsevärd utbyggnad och en genomgripande omorganisation av de tekniska
högskolorna erforderlig i syfte att möjliggöra en ökning av studerandeantalet
vid högskolorna och en förbättring av undervisningens kvalitet m. m.

Vad studerandeantalet angår må här erinras att statsmakterna år 1945
(propositionen nr 326 och riksdagsskrivelsen nr 485 samt propositionen nr
374 och riksdagsskrivelsen nr 586) beslutat en utbyggnad av de tekniska

Kungl. Maj:ts ''proposition vr 244-

högskolorna för möjliggörande av en årlig intagning av nya ordinarie studerande
till ett antal av 250 vid Chalmers tekniska högskola och 450 vid
tekniska högskolan i Stockholm i enlighet med de sakkunnigas förslag beträffande
högskolornas kapacitet i detta hänseende. Såvitt gäller den förra
högskolan har därvid det av de sakkunniga framlagda byggnadsprogrammet
befunnits utgöra en lämplig grundval för högskolans fortsatta utbyggnad,
under det att i fråga om utbyggnaden av den senare högskolan en generalplan,
som — efter överarbetning av de sakkunnigas byggnadsprogram framlagts
av en av Kungl. Majit den 12 augusti 1944 för ändamålet tillsatt byggnadskommitté
(tekniska högskolans i Stockholm byggnadskommitté) —
godtagits som grundval för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.

De sakkunniga ha vidare föreslagit en avsevärd successiv utökning av
lärarpersonalen och i samband därmed förordat införande av en ny typ av
lärartjänster, nämligen befattningar som s. k. adjungerad lärare. Den föreslagna
ökningen av antalet lärarbefattningar framgår av följande uppställning.

Lärare	Tekniska högskolan i Stockholm	Chalmers tekniska högskola
1943/44	1951/52	1943/44	1951/52
Professorer.......................	42	58	17	25
Docenter med stipendium..............	4	12	2	6
Laboratorer......................	2	2	—	1
Speciallärare......................	56	52	27	52
Adjungerade lärare..................	—	19	—	12
	104	143	46	96

Betänkandet innefattar vidare förslag till lönereglering för ett stort antal
befattningar av skilda slag vid högskolorna. Sålunda har föreslagits, att professorsbefattningarna
skola omvandlas till förordnandetjänster med inplacering
i lönegraden C 7, medan laboratorsbefattningarna ansetts böra få
karaktär av fullmaktstjänster i lönegraden A 27. För speciallärarna ha de
sakkunniga föreslagit en väsentlig arvodesförbättring och för förste assistenterna
en inplacering i lönegraden Ex 21.

Härtill må anmärkas, att från och med budgetåren 1944/45 och 1945/46
vissa nya professurer och speciallärarbefattningar inrättats i enlighet med
de sakkunnigas förslag, varjämte förste assistenterna i överensstämmelse
därmed från och med sistnämnda budgetår inplacerats i lönegraden Ex 21.
I detta sammanhang erinrar jag även om den utökning av och lönereglering
för vaktmästarpersonalen vid de tekniska högskolorna, som genomförts från
och med detta budgetår, därvid emellertid icke omförmälda sakkunnigas
utan den s. k. institutionsvaktmästarutredningens förslag tagits som utgångspunkt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Med avseende å fordringarna för inträde vid de tekniska högskolorna ha
de sakkunniga endast föreslagit den ändringen i förhållande till vad som
för närvarande gäller i detta hänseende, att för inträde som ordinarie studerande
skall krävas fullgjord första militärtjänstgöring. Såsom skäl härför
har anförts önskvärdheten av att undvika kollision mellan militärtjänstgöring
och högskolestudier. Någon ändrad metod för urvalet bland de inträdessökande
föreslås icke.

Den nuvarande avdelningsindelningen bör enligt de sakkunnigas mening
bibehållas. Sålunda avses alltjämt vid de båda högskolorna följande avdelningsindelning
böra gälla, därvid emellertid avdelningarna för väg- och vattenbyggnad
föreslagits skola erhålla benämningen »byggnadsteknik».

Tekniska högskolan Chalmers tekniska

i Stockholm högskola

I. Teknisk fysik (F)

II. Maskinteknik (M)

III. Flygteknik och skeppsteknik (S)

IV. Elektroteknik (E)

V. Väg- och vattenbyggnad (V)

(Byggnadsteknik)

VI. Kemi och kemisk teknologi (K)

VII. Bergsvetenskap (B)

VIII. Arkitektur (A)

IX. Lantmäteri (L)

En i viss utsträckning ökad differentiering av undervisningen i olika studieriktningar
inom avdelningarna har emellertid föreslagits av de sakkunniga.

Som huvudregel vid studieplanernas uppgörande bör enligt de sakkunniga
alltjämt gälla en planenlig studietid av fyra år. Trots de ökade krav
på undervisningen, som föranledas av den snabba utvecklingen på teknikens
skilda områden, kan detta enligt de sakkunnigas åsikt bli möjligt
genom den förberörda differentieringen av undervisningen samt genom en
rationalisering av undervisningen i övrigt. I sådant syfte ha de sakkunniga
bland annat föreslagit skärpta bestämmelser för flyttning mellan årskurserna,
en begränsning av den för närvarande fastställda praktiktiden för vissa
avdelningar (avdelningen för flygteknik och skeppsteknik vid tekniska högskolan
i Stockholm samt avdelningen för skeppsbyggnad vid Chalmers tekniska
högskola) ävensom vissa förändringar med avseende å undervisningsmetodiken.
I sistnämnda hänseende har bland annat framhållits, att det
nuvarande föreläsningssystemet, enligt vilket lärarna föreläsa hela kursen
i vederbörande ämnen, måste modifieras samt att kompendier och läroböcker
böra utarbetas i större utsträckning än för närvarande.

De allmänna omdömen, som i inhämtade remissyttranden uttalats över
1940 års sakkunnigas för den högre tekniska undervisningen förslag ha i

I. Maskinteknik (M)

II. Skeppsbyggnad (S)

III. Elektroteknik (E)

IV. Väg- och vattenbyggnad (V)
(Byggnadsteknik)

V. Kemi och kemisk teknologi (K)
VI. Arkitektur (A)

Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

flertalet fall varit välvilliga och uttryckt uppskattning av de sakkunnigas
arbete. Beträffande särskilda frågor ha emellertid vid remissbehandlingen
starka meningsskiljaktigheter gjort sig gällande.

Gentemot sakkunnigförslaget, i vad det avser inrättande av nya professurer
och andra lärarbefattningar, ha i remissyttrandena erinringar framställts
i huvudsak åsyftande en förstärkning av lärarpersonalen utöver vad
de sakkunniga förutsatt men även inrättande av nya befattningar i snabbare
takt och i annan tidsföljd än vad som i betänkandet föreslagits. Uttalanden
i denna riktning ha särskilt framförts från tekniska högskolan i Stockholm.

Såvitt gäller av de sakkunniga framförda förslag till löne- och arvodesregleringar
ha, särskilt i vad dessa avse ändrad löneställning för professorerna,
meningsmotsättningarna i remissyttrandena varit starkt framträdande.

Med avseende å de sakkunnigas förslag till organisation av undervisningen
i geodesi vid tekniska högskolan i Stockholm ha även vid remissbehandlingen
starka meningsskiljaktigheter gjort sig gällande.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Majit bland annat
med hänsyn till de önskemål, som därutinnan framförts vid remissbehandlingen
av de sakkunnigas förslag, genom beslut den 18 januari 1946 bemyndigat
chefen för ecklesiastikdepartementet att tillkalla sju sakkunniga för
att inom departementet verkställa utredning och avgiva förslag rörande
utbildningen av lantmätare och lantbruksingenjörer samt därmed sammanhängande
spörsmål. Jämlikt de för utredningen meddelade direktiven ha
dessa sakkunniga även att överväga frågan örn en förläggning av ifrågavarande
utbildning till annan läroanstalt än tekniska högskolan i Stockholm
ävensom att till prövning upptaga frågan om ordnandet av undervisningen
i geodesi jämväl för de ordinarie studerandena inom avdelningen för vägoch
vattenbyggnad vid omförmälda högskola.

Med avseende å den av de sakkunniga föreslagna differentieringen av
undervisningen inom de olika avdelningarna ha i remissyttrandena erinringar
framförts i åtskilliga hänseenden; dock har ett bibehållande av den
nuvarande avdelningsindelningen i regel tillstyrkts. Genomgående har i
remissyttrandena, i den mån frågan därvid berörts, understrukits angelägenheten
av att studietidens längd icke utsträckes. Beträffande undervisningsmetodiken
har vidare i åtskilliga yttranden framhållits önskvärdheten
av att fullgoda kompendier och läroböcker utarbetades i större utsträckning
än för närvarande vore fallet.

Vid remissbehandlingen ha betydande meningsskiljaktigheter gjort sig
gällande beträffande spörsmålet örn högskolornas inre organisation. Ehuru
de sakkunnigas förslag att befria lärarkollegiet från rent administrativa göromål
och koncentrera handläggningen därav till kollegienämnden och rektor
i princip därvid vunnit anslutning, har lämpligheten av en så långt gående
begränsning av lärarkollegiets befogenheter i skilda hänseenden, som de sak -

Kungl. Maj:ts -proposition nr 244-

kunniga förordat, ifrågasatts. Olika synpunkter och önskemål ha vidare framförts
beträffande avdelningsrådens sammansättning och sättet för utseende
av ledamöter i dessa råd. Behovet av en förstärkning av den administrativtkamerala
sakkunskapen vid högskolorna har ävenledes vitsordats men olika
förslag ha framförts för tillgodoseende av detta önskemål.

Förslaget örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna har genomgående
tillstyrkts. I åtskilliga yttranden har emellertid ett kanslersämbete
ansetts vara att föredraga framför en överstyrelse i enlighet med de
sakkunnigas förslag. I den mån förslaget örn inrättande av en överstyrelse
vunnit anslutning ha åsikterna gått isär i fråga om dess närmare organisation
och sammansättning. I ett par yttranden har vidare förordats, att den
särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas även
örn en gemensam administrativ ledning för högskolorna inrättades. Härmed
sammanhänger bland annat även spörsmålet om organisationen av ledningen
för statens skeppsprovningsanstalt, vilken för närvarande utövas av styrelsen
för sistnämnda högskola. Olika åsikter om den lämpligaste lösningen av
denna fråga ha vid remissbehandlingen uttalats.

Slutligen må här anmärkas, att det av den förberörda s. k. biblioteksutredningen
framlagda förslaget vid remissbehandlingen därav blivit föremål
för kritik i flera hänseenden. En särskilt kritisk inställning har därvid intagits
av statskontoret. Tämligen genomgående har dock åtgärder till en
förbättring av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena funnits
påkallad.

Vid min anmälan av frågan om utbyggnad av tekniska högskolan i
Stockholm m. m. anförde jag — såsom framgår av det vid propositionen
1945: 374 fogade utdraget av statsrådsprotokollet — att en ingående överarbetning
av det av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
framlagda förslaget vid ärendets beredning inom ecklesiastikdepartementet
befunnits erforderlig, innan hela det frågekomplex, detsamma omfattade,
kunde föreläggas riksdagen. Härvid avsåg jag jämväl det av den
s. k. biblioteksutredningen framlagda förslaget till åtgärder för främjande
av litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena. Frågan om lantmätaroch
lantbruksingenjörsutbildningens organisation ävensom i samband därmed
frågan om ordnandet av undervisningen i geodesi vid avdelningen för
väg- och vattenbyggnad vid tekniska högskolan i Stockholm kommer — såsom
förut berörts — att göras till föremål för fortsatt utredning genom särskilda
sakkunniga. Vad åter angår frågan om de tekniska högskolornas antagningskapacitet
med avseende å studerande och det därmed sammanhängande
spörsmålet örn högskolornas utbyggnad så har — såsom jag i det föregående
erinrat — statsmakterna numera i princip tagit ställning därtill.

1940 års sakkunnigas förslag, i vad det avser undervisningens allmänna
anordnande vid de tekniska högskolorna, har jag icke för avsikt att nu upp -

Departo mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^.

taga till prövning. Hithörande spörsmål synas icke vara av beskaffenhet
att böra underställas riksdagen och icke heller äga det samband med övriga
frågor rörande den högre tekniska undervisningens organisation, att ett
samtidigt ståndpunktstagande därtill är påkallat. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj:t att framdeles — efter förslag av den av mig i det följande
förordade överstyrelsen för de tekniska högskolorna — meddela de föreskrifter,
som härutinnan må befinnas erforderliga.

Vad angår det av 1940 års sakkunniga framlagda förslaget i övrigt ävensom
den s. k. biblioteksutredningens förslag, så har den överarbetning desamma
underkastats inom departementet numera slutförts. Jag har därför
för avsikt att nu i samband med frågan om anslag till de tekniska högskolorna
för budgetåret 1946/47 till behandling upptaga nämnda förslag, i den
mån desamma icke tidigare underställts riksdagen.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 244-

Kap. II. De tekniska högskolornas inre organisation.

Nuvarande ordning.

Med avseende å de tekniska högskolornas inre organisation gäller för närvarande
i huvudsak följande.

A. Lärarkollegiet.

Högskolans samtliga professorer med rektor såsom ordförande och prorektor
såsom vice ordförande bilda tillsammans lärarkollegiet.

Är professorsbefattning ledig eller åtnjuter dess innehavare tjänstledighet
utan att honom medgivits att därunder bibehålla säte och stämma i lärarkollegiet,
äger den som uppehåller befattningen deltaga i överläggningar men
ej i beslut beträffande frågor, som beröra av honom företrätt läroämne; dock
må han icke utan särskilt beslut av lärarkollegiet deltaga i behandling av
ärende angående tillsättande av lärarbefattning. Speciallärare eller vikarie
för sådan lärare äger efter kallelse av rektor deltaga i överläggning om frågor
rörande undervisningen i hans läroämne, men ej i beslut i sådana frågor.
Preses eller den styrelseledamot, som han i sitt ställe därtill förordnar, äger
närvara vid lärarkollegiets sammanträden och deltaga i dess överläggningar
men ej i dess beslut. Lärarkollegiet kan vidare vid behov till sammanträde
kalla en eller flera sakkunniga utom kollegiet, med rätt för sådan sakkunnig
att deltaga i kollegiets överläggningar men ej i dess beslut.

Lärarkollegiet har allmän tillsyn och vård om högskolans alla angelägenheter.
Särskilt åligger det kollegiet att i föreskriven ordning handlägga ärenden
angående befattningars tillsättande; att fastställa program samt läro- och
timplaner för undervisningen; att fastställa studiehandbok; att, där ej annat
är föreskrivet, besluta örn utdelning av stipendier och reseunderstöd åt studerande;
att behandla frågor om anslag av statsmedel till högskolan; att avgiva
yttranden i ärenden, som för sådant ändamål varda av Kungl. Majit eller
styrelsen till kollegiet hänskjuta; samt att i övrigt utöva de åligganden, som i
stadgarna för de tekniska högskolorna eller eljest givna föreskrifter särskilt
bestämmas.

I fråga om lärarkollegiets handläggning av ärenden angående tjänstetillsättningar
gäller beträffande tillsättande av professorer, att ledamot av kollegiet
efter anmälan av rektor örn professurs ledigblivande äger väcka förslag
örn kallelse av viss person till den lediga befattningen.

Har ka.llelseförslag blivit väckt, tillsätter lärarkollegiet två eller flera helst
svenska sakkunniga efter förslag av en inom vederbörande avdelningskollegium
tillsatt nämnd i enlighet med vad i stadgarna närmare angives. Sedan sakkunnigutlåtandena
avgivits, vilket skall ske inom 45 dagar efter det att lärarkollegiets
protokoll över kallelseförslag kommit sakkunnig till handa, slutbehandlas
kallelsefråga av lärarkollegiet, som, örn kallelseförslaget vinner viss

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ?J^Jh

kvalificerad majoritet i lärarkollegiet och den föreslagne är villig att mottaga
kallelsen, överlämnar handlingarna till styrelsen, vilken snarast översänder
dem med eget yttrande till Kungl. Maj:t. Har kallelseförslag icke väckts eller
väckt kallelseförslag icke lett till resultat, ledigförklaras professorsbefattningen.
Efter ansökningstidens utgång utses sakkunniga på sätt förut angivits. En
specimenstid av 90 dagar vidtager efter ansökningstidens utgång, såframt
icke samtliga sökande förklara, att de icke vilja begagna sig därav. Sakkunnigutlåtandena
skola avgivas så snart ske kan och senast inom 6 månader
från den dag, då fullständiga handlingar och skrifter blivit till de sakkunniga
avsända. På begäran av sökanden eller efter lärarkollegiets bestämmande avhållas
provföreläsningar i god tid innan de sakkunniga ha att avgiva sina utlåtanden.

Sedan lärarkollegiet tagit del av sakkunnigutlåtandena upprättar kollegiet
förslag till befattningens besättande, vilket lämnas till styrelsen. Styrelsen
överlämnar därefter förslaget med eget yttrande till Kungl. Majit.

Beträffande lärarkollegiets befattning med tjänstetillsättningar må vidare
nämnas, att kollegiet förutom att välja rektor och prorektor i enlighet med
vad i det följande närmare angives, har att till styrelsen avgiva förslag om
tillsättande av speciallärare, laborator och docent ävensom att hos styrelsen
föreslå återkallande av förordnande av dylik befattningshavare. Lärarkollegiet
har härjämte att yttra sig över ansökningar till tjänster, som tillsättas av
Kungl. Majit eller styrelsen.

Lärarkollegiet sammanträder på kallelse av rektor minst två gånger varje
termin och för övrigt så ofta högskolans angelägenheter det påfordra.

För besluts fattande erfordras, att mer än halva antalet av lärarkollegiets
ledamöter är tillstädes.

B. Kollegienämnden.

Köllegienämnden utgöres av rektor såsom ordförande, prorektor såsom
vice ordförande samt vid tekniska högskolan i Stockholm nio och vid Chalmers
tekniska högskola sju valda ledamöter. Val av ledamot förrättas för tre
år på det sätt, att lärarkollegiet, efter inhämtande av förslag av varje avdelningskollegium,
utser en professor från vart och ett av avdelningskollegierna.

Kollegienämnden åligger att antaga tillfälliga lärare och assistenter samt
bestämma deras arvoden ävensom att antaga och i förekommande fall bestämma
ersättning åt övrig vid högskolan erforderlig personal med undantag
för ordinarie befattningshavare i 24 och högre lönegrader civila avlöningsreglementet
och befattningshavare i motsvarande lönegrader civila icke-ordinariereglementet,
som tillsättas av Kungl. Majit, samt ordinarie befattningshavare
i 21—23 lönegraderna, som tillsättas av styrelsen. Kollegienämnden
har vidare bland annat att till styrelsen avgiva yttranden i frågor örn tjänstledighet
och vikarie för av Kungl. Majit eller styrelsen utsedda befattningshavare;
att upprätta förslag till program samt läro- och timplaner för under -

Kungl. May.ts -proposition nr 344-

visningen ävensom formulär för examensbetyg; att uppgöra förslag till studiehandbok
samt, efter det lärarkollegiet fastställt sådan handbok, utgiva densamma;
att antaga ordinarie studerande och specialstuderande; att på därom
av ordinarie studerande eller specialstuderande framställd anhållan avgiva
vitsord örn den studerandes uppförande; att uppgöra förslag till utdelning
av stipendier och reseunderstöd åt studerande; att årligen å tid, som av styrelsen
bestämmes, till styrelsen avgiva förslag till fördelning av statsanslag
till högskolan; att uppgöra och för fastställelse till styrelsen inlämna förslag
till instruktioner för högskolans av styrelsen förordnade befattningshavare,
där sådana instruktioner anses erforderliga; att fastställa instruktioner för av
kollegienämnden förordnade befattningshavare, där sådana instruktioner anses
erforderliga; att upptaga och avgöra på rektors prövning ankommande
ärenden, som av honom hänskjutas till kollegienämnden; samt att efter uppdrag
av lärarkollegiet till behandling förbereda ärenden, vilka icke röra den
ekonomiska förvaltningen, och i övrigt handlägga de annorstädes i stadgarna
kollegienämnden uttryckligen förbehållna ärendena ävensom alla andra högskolan
angående frågor, om vilka ej är särskilt förordnat, att de tillhöra
annan högskolans myndighet.

Kollegienämnden sammanträder på kallelse av rektor så ofta på nämnden
ankommande ärenden det påfordra. Kollegienämnden är beslutmässig vid tekniska
högskolan i Stockholm, om minst sex och vid Chalmers tekniska högskola,
örn minst fem av dess ledamöter äro tillstädes.

C. Förvaltningsnämnden.

Förvaltningsnämnden utgöres av rektor såsom ordförande, prorektor såsom
vice ordförande samt vid tekniska högskolan i Stockholm två valda professorer
och vid Chalmers tekniska högskola en vald professor. Val av ledamot
i nämnden jämte suppleant förrättas av lärarkollegiet för tre år.

Förvaltningsnämnden tillkommer att närmast handhava högskolans ekonomiska
angelägenheter. Särskilt åligger det nämnden att granska inkommande
räkningar och utanordna medel till deras betalning; att i övrigt utanordna
anslagsmedel enligt stat eller särskilda föreskrifter samt förskott för varjehanda
behov; att ombesörja utlåning av donerade fonders medel samt indrivning
av förfallna fordringar och räntor; att genom en av nämndens ledamöter
vid varje budgetårs utgång förrätta föreskriven inventering till styrkande av
den i räkenskaperna utbalanserade behållningen och dessutom minst en gang
varje år på förut ej bekantgjord tid granska högskolans samt donerade fonders
värde- och säkerhetshandlingar och verkställa inventering av kassan, varvid
inventeringsinstrument skall upprättas för att biläggas räkenskaperna; skolande
vid sistnämnda inventering bland annat tillses, att kassaposterna äro
på ett tillfredsställande sätt verifierade och att inga utbetalningar verkställts
utan anordningsbeslut; att å tid, som nämnden finner lämplig, lata verkställa
inventering av högskolans bibliotek, samlingar m. m.; att besluta om avskriv -

Kungl. Maj:ts proposition nr tidning
av inventarier; samt att tillse, att räkenskaperna i behörig tid och ordning
uppgöras samt avlämnas till riksräkenskapsverket.

Förvaltningsnämnden sammanträder på kallelse av rektor, så ofta högskolans
angelägenheter det påfordra. Nämnden är beslutmässig vid tekniska högskolan
i Stockholm, örn minst tre och vid Chalmers tekniska högskola, om
minst två av dess ledamöter äro tillstädes.

Förvaltningsnämndens ledamöter ansvara gemensamt för högskolans kassor
och fonder.

Vid tekniska högskolan i Stockholm åtnjuta de av lärarkollegiet valda ledamöterna
av förvaltningsnämnden ett årligt arvode av 200 kronor. Vid Chalmers
tekniska högskola uppbär den valde ledamoten ingen särskild ersättning.

D. Avdelning skollegier.

Professors- och speciallärarbefattningarna vid högskolorna fördelas mellan
de olika avdelningarna av styrelsen, sedan lärarkollegiet avgivit förslag. Dock
må, om så befinnes lämpligt, professors- och speciallärarbefattningarna i allmänna
vetenskaper hänföras till en särskild avdelning. De till en avdelning
hörande professorerna och speciallärarna bilda ett avdelningskollegium.

Avdelningskollegium skall genom samarbete mellan dess ledamöter verka
för en tidsenlig utveckling av avdelningen och av det fackområde, avdelningen
företräder, och har att till kollegienämnden avgiva yttranden och förslag i
avdelningskollegiet berörande ärenden såsom ansökning om inträde såsom specialstuderande,
stipendier och reseunderstöd åt studerande, ändringar i läroplanen
samt frågor rörande undervisningen, vilka av rektor, lärarkollegiet eller
kollegienämnden hänskjutas till avdelningskollegiet. Lärarkollegiet äger bestämma
angående fördelningen mellan avdelningskollegierna av frågor rörande
undervisning och studerande samt fastställa arbetsordning för kollegierna.

Avdelningskollegium sammanträder på kallelse av ordföranden så ofta dess
angelägenheter det påfordra. Till sammanträde skola kallas, förutom avdelningskollegiets
ledamöter, de professorer och speciallärare, vilkas läroämnen
beröras av förekommande frågor.

E. Avdelningsföreståndare.

För var och en av högskolans avdelningar väljer lärarkollegiet efter förslag
av vederbörande avdelningskollegium bland avdelningens professorer en föreståndare
för tre år.

Avdelningsföreståndare är ordförande i vederbörande avdelningskollegium
och åligger att gå de studerande inom avdelningen till handa med råd och
upplysningar angående deras studier.

Avdelningsföreståndarna åtnjuta ingen särskild ersättning med undantag
för föreståndaren för avdelningen för bergsvetenskap vid tekniska högskolan
i Stockholm, som uppbär ett arvode av 600 kronor om året.

Kungl. Majlis proposition nr %44-

F. Rektor och prorektor.

Rektor och prorektor väljas av lärarkollegiet för tre år. Valbar är professor,
som å dag, då ämbetet skall tillträdas, i minst tre år innehaft professorsbefattning
vid högskolan. Val av rektor och prorektor skall anmälas hos
styrelsen, som, därest valet befinnes vara i laga ordning förrättat, stadfäster
detsamma. Innan sådan stadfästelse skett, må den valde ej utöva sitt ämbete.

Under vissa förutsättningar äro rektor och prorektor berättigade att avsäga
sig val.

Rektor kan, om han så önskar, bliva helt eller delvis frikallad från skyldigheten
att bestrida till hans professorsbefattning hörande undervisning och
examination; dock skall han underrätta lärarkollegiet, huruvida och i vilken
omfattning han begagnar sig av denna rätt. Härom skall lärarkollegiet därefter
göra anmälan hos styrelsen.

Rektor utövar den närmaste vården och tillsynen över allt vad högskolan
rörer. Bland annat åligger det honom därvid att vaka över undervisningen
och tillse, att högskolans befattningshavare noggrant uppfylla sina åligganden
samt att god ordning vid högskolan upprätthålles, att hava tillsyn över högskolans
fasta och lösa egendom, att tillse, att till verkställighet befordras ej
mindre vad stadgarna och andra vederbörligen givna föreskrifter till efterrättelse
anbefalla än även lärarkollegiets, kollegienämndens, förvaltningsnämndens
och rektors egna, i behörig ordning fattade beslut, att mottaga alla till
högskolan och dess olika myndigheter ställda skrivelser och ombesörja, att
de bliva vederbörligen handlagda samt att i övrigt fullgöra vad enligt gällande
stadgar eller eljest ankommer på rektor.

Såsom ersättning för bestridandet av med ämbetet förenade göromål åtnjuta
vid tekniska högskolan i Stockholm för närvarande rektor ett årligt arvode
av 2 400 kronor och prorektor ett årligt arvode av 200 kronor. Rektor vid
Chalmers tekniska högskola uppbär ett årligt arvode av 2 000 kronor, under
det att något arvode icke utgår till prorektor vid denna högskola.

G. Sekreterare.

Vid tekniska högskolan i Stockholm finnes inrättad en befattning som sekreterare.

Enligt gällande stadgar har sekreteraren att ombesörja kansligöromålen vid
högskolan med biträde av för ändamålet anställd personal. Det åligger honom
därvid bland annat särskilt att biträda rektor vid vården av högskolans angelägenheter,
att föra matrikel över de studerande samt vårda högskolans
arkiv, att mottaga till högskolan ställda skrivelser och ombesörja, att de bliva
behörigen handlagda, att ägna erforderlig beredning åt ärenden, som skola
handläggas av lärarkollegiet eller kollegienämnden, att föra protokoll vid
lärarkollegiets och kollegienämndens sammanträden, att tillse, att rektors,
lärarkollegiets och kollegienämndens beslut bliva verkställda samt att i övrigt

14 Kungl. Majlis ''proposition nr 244-

iakttaga de föreskrifter, som enligt fastställd instruktion honom åligger eller
meddelas av rektor.

Sekreteraren skall enligt stadgarna ha avlagt juris kandidatexamen eller
statsvetenskaplig-juridisk examen. I avlöningshänseende är befattningen som
sekreterare placerad i lönegraden A 26.

H. Kamrerare.

Såväl vid tekniska högskolan i Stockholm som vid Chalmers tekniska högskola
finnes för närvarande en befattning som kamrerare. Å kamreraren ankommer
att ombesörja göromålen å kamrerarkontoret med biträde av därför
anställd personal. Det åligger honom därvid bland annat särskilt att biträda
rektor vid vården av högskolans kamerala angelägenheter, att ansvara för
räkenskapernas behöriga förande samt inom därför föreskriven tid avlämna
högskolans räkenskaper till riksräkenskapsverket, att upprätta och underskriva
avlöningslistor samt till siffran granska inkomna räkningar och därå
teckna granskningsbevis, att verkställa utbetalningar efter förvaltningsnämndens
beslut, att i enlighet med Kungl. Maj:ts föreskrifter fullgöra särskilda
åligganden i avseende å kassarörelsen, att ägna erforderlig beredning
åt ärenden, som skola handläggas av förvaltningsnämnden, att föra protokoll
vid förvaltningsnämndens sammanträden och tillse, att nämndens beslut bliva
verkställda, att under överinseende av rektor och förvaltningsnämnden hava
den närmaste vården av fonder och lånehandlingar, att under överinseende av
rektor utöva tillsyn över högskolans fasta och lösa egendom, vilken icke faller
under institutionsföreståndares vård, samt byggnadernas uppvärmning, belysning
m. m. ävensom tillse, att högskolans vägar, öppna platser och planteringar
väl vårdas, samt att i övrigt iakttaga de föreskrifter, som enligt fastställd
instruktion honom åligger eller meddelas av rektor eller förvaltningsnämnden.

Såsom kompetensvillkor för kamreraren gäller, att denne skall äga ingående
kännedom om det statliga bokförings- och redovisningsväsendet samt
besitta förmåga att sköta och utöva tillsyn över byggnader. Innan befattning
såsom kamrerare tillsättes, skall från riksräkenskapsverket inhämtas yttrande
angående sökandes kompetens såsom räkenskapsförare.

Kamrerarbefattningen vid tekniska högskolan i Stockholm är placerad i
lönegraden A 24 och motsvarande befattning vid Chalmers tekniska högskola
i lönegraden A 22.

Sakkunnigförslaget.

A. Lärarkollegiet m. m.

De sakkunniga ha framhållit önskvärdheten av en snabbare och effektivare
behandling av åtskilliga administrativa ärenden rörande tekniska högskolorna
samt därvid uttalat, att lärarkollegiet i allmänhet icke vore lämpat för handläggning
av dylika ärenden. Dessutom inkräktade kollegieledamöternas ad -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

ministrativa göromål redan nu i icke obetydlig grad på deras verksamhet
som lärare och forskare. Olägenheterna härav skulle säkerligen komma att
öka i samma mån som högskolorna utvidgades. Särskilt vid tekniska högskolan
i Stockholm hade kollegiesammanträdena under senare år ökat i antal
och blivit mera tidskrävande, allteftersom högskolan vuxit. Vid Chalmers
tekniska högskola med dess mindre lärår- och studentkår hade de här påtalade
nackdelarna med nuvarande organisation icke gjort sig gällande med
samma styrka.

Enligt de sakkunnigas mening borde lärarkollegiets åligganden inskränkas
till att avse sådana områden, där samråd mellan samtliga professorer vore
nödvändigt. Kollegiet borde icke längre ha till uppgift att ha allmän tillsyn
och vård örn högskolans alla angelägenheter utan endast om undervisning och
forskning.

De sakkunniga lia därefter lämnat en närmare redogörelse för vilka å lärarkollegiets
handläggning nu ankommande ärenden, som enligt de sakkunnigas
mening i stället borde anförtros andra organ, främst kollegienämnden. De sakkunniga
ha därvid bland annat anfört:

Det synes icke längre nödvändigt att betunga lärarkollegiet med uppgiften
att fastställa kollegienämndens förslag till studiehandbok. Denna uppgift bör
utan olägenhet kunna övertagas av kollegienämnden, som även bör fastställa
formulär för examensbetyg och tentamensbok, bestämma att tid av ferierna
får tagas i anspråk för undervisning och studieresor i vissa ämnen, bestämma
tid för tentamensperioder och utfärda närmare bestämmelser om offentlig
tentamen samt besluta om utdelning av stipendier och reseunderstöd. Behandlingen
av de ekonomiska frågorna synes böra koncentreras till kollegienämnd
och rektor. Därigenom vinnes snabbare behandling av dessa ärenden
och större fasthet vid behandling av anslagsfrågor utan risk för att något
välgrundat intresse eftersättes. Lärarkollegiets befattning med ekonomiska frågor
bör enligt de sakkunnigas mening upphöra. Frågor om anslag av statsmedel
böra sålunda, innan de föreläggas överstyrelsen, utredas och prövas av
avdelningskollegierna och kollegienämnden men icke av lärarkollegiet. Härigenom
åsidosättes icke de enskilda lärarnas rätt att själva framställa önskemål
i fråga om anslag till sin egen institution. Genom ett åläggande för rektor
att informera lärarkollegiet örn framställningar i anslagsfrågor, skulle samtliga
kollegieledamöter liksom nu bli underrättade om förslag till nyheter, som
härröra från andra avdelningar än deras egen.

Lärarkollegiets medverkan vid befattningshavares tillsättande och entledigande
bör vidare enligt de sakkunnigas mening i avsevärd grad kunna begränsas.
Enligt sakkunnigförslaget bör sålunda bland annat rektor framdeles
utses av Kungl. Majit efter förslag av den av de sakkunniga föreslagna överstyrelsen
för högskolorna, prorektor utses av överstyrelsen efter kollegiets hörande,
kollegienämnden bestå av självskrivna ledamöter i enlighet med vad i
det följande närmare angives, hemställan örn docentförordnande samt örn
återkallande av sådant förordnande ankomma på vederbörande avdelningskollegium
i stället flir lärarkollegiet, ärende rörande hemställan örn återkallande
av speciallärarförordnande överflyttas från lärarkollegiet till kollegienämn

Kungl. May.ts proposition nr %4-i den,

som i övrigt skall övertaga lärarkollegiets åliggande att yttra sig över
ansökningar till tjänster, som för närvarande tillsättas av Kungl. Majit eller
styrelsen. Lärarkollegiets medverkan vid tillsättning av professorer, laboratorer
och speciallärare skall vidare enligt sakkunnigförslaget inskränkas till
befogenhet att utse sakkunniga samt ledamöter i en för varje fall tillsatt
beredningsnämnd.

Beträffande förfarandet vid tillsättning av sistnämnda befattningar ha de
sakkunniga, som funnit nuvarande ordning medföra alltför stor tidsutdräkt
— i sämsta fall kan enligt de sakkunnigas beräkningar en professorstillsättning
draga en tid av 22 månader — anfört i huvudsak följande.

Vid undersökning av orsakerna till fördröjning av tillsättningsärenden har
det framgått, att behandlingen i lärarkollegiet ofta synes taga onödigt lång
tid. Över huvud taget synes icke lärarkollegiet vara ett lämpligt organ för behandling
av tillsättningsfrågor. Det är för månghövdat samt kommer vid
genomförande av de sakkunnigas förslag att växa ännu mer, och i varje särskilt
fall är sakkunskapen endast till finnandes hos ett mindretal. Det bör
vara möjligt att med fullt bevarad vetenskaplig auktoritet kunna överlämna
till en mindre församling, i det följande kallad beredningsnämnd, att
i huvudsak övertaga lärarkollegiets befattning med frågor rörande tillsättning
av professorer.

Beträffande beredningsnämndens sammanfattning hålla de sakkunniga
före, att rektor, som representerar den samlade överblicken över högskolans
behov, bör vara nämndens självskrivne ordförande. I övrigt bör nämnden bestå
av sex ledamöter, tillsatta för varje utnämningsfall. Av dessa skulle lärarkollegiet
utse fyra, vilka alla skulle vara medlemmar av kollegiet, och vederbörande
avdelningskollegium två, som skulle utses inom eller utom högskolans
lärarkollegium. I varje fall när det gäller tillämpningsämnena finna de
sakkunniga det önskvärt, att avdelningskollegiet till ledamot av beredningsnämnden
utser en eller två representanter för de delar av näringslivet, som
närmast beröras av professuren.

Utom ledamöterna av beredningsnämnden böra högst tre, vanligen två sakkunniga
utses. Då det är önskvärt, att de för sakkunniguppdraget mest lämpade
ej uttagas till ledamöter i beredningsnämnden, har man ansett sig böra
föreslå, att de sakkunniga utses innan beredningsnämnden tillsättes. Sakkunniga
tillsättas sålunda, att om motsvarande avdelning finnes vid den andra
av rikets tekniska högskolor som den professuren vid den ifrågavarande högskolan
tillhör, på samma sätt som nu tillsättes en nämnd bestående av professorerna
inom vederbörande avdelningskollegium vid den förra högskolan.
Denna nämnd uppgör förslag till sakkunniga, upptagande fyra personer.

Förslaget sändes därefter till rektor för den högskola, dit den ledigförklarade
befattningen hör, och vidarebefordras av honom till vederbörande avdelningskollegium.
Med hänsynstagande till förslaget utser avdelningskollegiet
en sakkunnig och föreslår dessutom tre för lärarkollegiet, som bland de av avdelningskollegiet
föreslagna eller utanför deras krets utser ytterligare högst
tre, vanligen två sakkunniga.

Kallelseförslag få inom en vecka från det sakkunniga och beredningsnämnd
blivit tillsatta väckas, antingen liksom för närvarande av ledamot av lärarkollegiet
eller av medlem av beredningsnämnden, även om denne icke är kollegieledamot.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

I fråga om kallelseförfarandet i övrigt föreslå de sakkunniga bibehållande
av de principer, som uppställas i de nuvarande stadgarna, både beträffande
förutsättningarna för kallelse och tidpunkten för kallelsen, vilken således alltjämt
bör äga rum färe ansökan. Visserligen har det vid universiteten tillämpade
systemet med kallelse efter ansökan sina förespråkare bland de tekniska
högskolornas lärare, men de sakkunniga anse, att förfarandet, även örn det
kan vara förenat med vissa fördelar, icke lämpar sig för de tekniska högskolornas
vidkommande av följande skäl. Redan med nuvarande tillsättningsförfarande
synas professorsbefattningar verka föga lockande på välkvalificerade
ingenjörer med anställningar inom industrien eller näringslivet, där de
åtnjuta goda löner. Skulle en sökande, som haft det betydande besväret att
skaffa fram merithandlingar i erforderligt antal exemplar, kunna riskera att
en utomstående, som icke ens sökt, skulle kunna kallas till befattningen, kan
med skäl befaras, att i näringslivet sysselsatta väl meriterade ingenjörer i
ännu mindre utsträckning än hittills skulle söka professur. De sakkunniga ha
även övervägt möjligheten av att tillåta kallelse såväl före som efter ansökan,
varvid kallelse efter ansökan endast skulle kunna ifrågakomma beträffande
någon av de sökande, men icke heller funnit sig böra förorda detta, då även
möjligheten till kallelse på dessa villkor sannolikt skulle avskräcka åtskilliga
dugande krafter från att söka.

En betydelsefull fråga utgör behandlingen vid det slutliga avgörandet inom
beredningsnämnden. Man kan naturligtvis låta behandlingen inom beredningsnämnden
förlöpa efter samma linjer, som för närvarande följas inom
lärarkollegiet, sedan de utsedda sakkunniga, var och en för sig, avgivit sitt utlåtande,
men detta behandlingssätt har ej visat sig tillfredsställande. Det
har hänt, att en till sakkunnig vald person vid sina i ensamhet gjorda begrundanden
fått en i viss mån felaktig uppfattning örn det väsentliga i arbetsuppgifterna
inom en professur och därför lagt upp sitt utlåtande från ej fullt riktiga
utgångspunkter. Att ett sådant utlåtande ej får fullgiltigt värde torde vara
uppenbart. Vidare visar erfarenheten, att ett skriftligt sakkunnigutlåtande
stundom kan bli felaktigt uttolkat.

De sakkunniga ha därför letts in på tanken att vid själva avgörandet sammanföra
beredningsnämnden och de tillsättningssakkunniga till muntliga överläggningar;
d. v. s. nämnden skulle vid slutbehandlingen utökas med de sakkunniga.
Det har diskuterats, om i sådant fall de tillsättningssakkunniga skulle
givas rösträtt eller fungera som rådgivare. Vid övervägande av skälen för och
emot ha de sakkunniga kommit till den slutsatsen, att tillsättningssakkunniga
böra givas rösträtt i likhet med beredningsnämndens övriga medlemmar. Därigenom
bringas de olika kategorierna av bedömare till bästa möjliga samverkan.
Därvid måste emellertid förutsättas, att de tillsättningssakkunniga icke
var och en för sig pä förhand bundit sig genom skriftligt avgivna utlåtanden,
utan gången skulle vara följande.

Vid lämplig tid före slutsammanträdet avgives av varje sakkunnig en utredningspromemoria
till beredningsnämndens orientering. I beredningsnämndens
slutprotokoll avgivas skriftligt, motiverade vota först av de sakkunniga
och därefter av var och en av nämndens övriga ledamöter. Motiveringen i
dessa vota bör vara så fullständig, att den kan utgöra ett fullgott underlag
för överstyrelsens bedömande och vid Kungl. Maj:ts ställningstagande i utnäinningsärendet.
Proceduren kräver sannolikt flera sammanträden. Det vore
praktiskt och säkerligen också i de flesta fall genomförbart, att provföreläsningarna
ägde rum omedelbart före slutbehandlingen, då de sakkunnigas orien Bihang

till riksdagens protokoll 19h<>. 1 sand. Nr 2/fIf. 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

terande utredningspromemorior redan förelåge. Härigenom kunde säkerligen
vinnas åtskillig tid, men då oöverstigliga hinder möjligen kunna möta bör
ingenting härom sägas i stadgarna.

Beredningsnämndens utlåtande bör avfattas så, att den lämpligaste bland
de sökande förordas till professuren. Däremot erfordras ingen gradering av övriga
sökande och ej heller angivande av, om någon av de sökande icke är
kompetent. För den händelse de tillsättningssakkunniga icke finna någon av
de sökande kompetent till befattningen, måste anmälan göras, att ingen av
de sökande bör utnämnas. Förekomma olika meningar, måste dessa givetvis
komma till uttryck i det protokoll, som skall bifogas beredningsnämndens
skrivelse. Om endast en mening framföres och förslaget är positivt, undviker
man genom borttagande av graderingen av de sökande och av eventuell inkompetensförklaring
de incitament till överklagande, som ligga i strävan hos
en sökande att få högre förslagsrum än någon viss sökande eller att få en inkompetensförklaring
upphävd. Erfarenheten har nämligen givit vid handen,
att detta i flera fall varit syftet med ett överklagande, ehuru klagomålet formellt
inställts på att klaganden skulle uppföras på första förslagsrummet.

Ett betydelsefullt skäl för att — i fall av positivt förslag — slopa inkompetensförklaringar
och att inskränka förslaget till en person, den lämpligaste,
således utan gradering av övriga sökande, ligger däri, att en inkompetensförklaring
eller placering på ett lågt förslagsrum kan vara till direkt skada för en
man i praktisk verksamhet. Man kan till och med våga antaga, att rädslan
för följderna av en inkompetensförklaring avskräckt en eller annan, som
kanske annars skulle varit lämplig för en professur, från att anmäla sig såsom
sökande till densamma. Det är visserligen icke uteslutet, att borttagandet
av inkompetensförklaringen kommer att locka en eller annan mindre kvalificerad
kraft att söka professur, men denna olägenhet får anses mer än väl
uppvägd, om antalet kvalificerade sökande samtidigt ökas, vilket de sakkunniga
anse sannolikt.

De sakkunniga lia därefter lämnat en redogörelse för de olika, momenten i
det av dem förordade förfarandet, därvid de sakkunniga i viss utsträckning
begränsat de tidsfrister, som nu gälla i motsvarande fall. Enligt de sakkunnigas
beräkningar skulle det av dem förordade förfarandet maximalt draga en
tid av cirka 16 månader eller sålunda 6 månader kortare tid än nu tillämpade
ordning.

Vid tillsättande av befattning såsom laborator bör enligt sakkunnigförslaget
i tillämpliga delar förfaras på enahanda sätt, som i fråga om professorsbefattningar.
Beträffande speciallärarbefattningar föreslå de sakkunniga likaledes,
att granskningen av de sökandes kompetens anförtros en beredningsnämnd.
Enligt de sakkunnigas mening skulle emellertid därvid något utseende
av särskilda sakkunniga icke behöva ske i andra fall än då beredningsnämnden
ansåge detta nödvändigt. Beredningsnämnden kunde nämligen förutsättas
inom sig besitta så stor sakkunskap, att den i regel själv kunde uppgöra
förslag till befattningens besättande. Sakkunniga behövde därför i allmänhet
endast tillkallas i tveksamma fall eller i fråga om ämnen, i vilka
lärarkollegiet icke representerade tillräcklig sakkunskap. Dylika sakkunniga
syntes kunna utses av rektor på förslag av beredningsnämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘244-

B. KoUegienämncLen.

I fråga om kollegienämnden ha de sakkunniga föreslagit, att avdelningsföreståndarna
skola bliva självskrivna ledamöter av nämnden. Lärarkollegiet
skulle sålunda icke som nu sker välja ledamöter efter förslag av avdelningskollegierna.
Såsom skäl härför ha de sakkunniga anfört, att avdelningsföreståndare
enligt sakkunnigförslaget avses skola erhålla ökade befogenheter. De
sakkunniga ha i anslutning härtill erinrat, att dekanerna vid universiteten
äro självskrivna ledamöter av det mindre akademiska konsistoriet. De sakkunniga,
som förordat inrättande av en befattning som överbibliotekarie, ha
vidare anfört:

Önskvärt är, att bibliotekets chef får tillfälle att kontinuerligt följa högskolans
arbete i allmänhet i den mån en dylik kontakt kan vara av betydelse
för biblioteket och den tekniska litteraturupplysningen, och de sakkunniga
föreslå därför, att i stadgarna föreskrives, att överbibliotekarien
skall kallas till kollegienämndens sammanträden och att han skalig äga rätt
att deltaga i nämndens överläggningar men i besluten endast i frågor som
beröra biblioteket. Till jämförelse kan nämnas, att överbibliotekarien vid
universitetsbiblioteken äger säte och stämma i större respektive mindre akademiska
konsistoriet i ärenden som angå biblioteket. Vid laga förfall för
överbibliotekarien bör i hans ställe den äldste därtill oförhindrade förste
bibliotekarien inkallas.

Då de sakkunniga på sätt förut berörts föreslagit, att åtskilliga ärenden,
som nu åvila lärarkollegiet, i stället skola överflyttas å kollegienämnden är
det — för att icke kollegienämndens arbetsbörda skall ökas i sådan grad,
att dess ledamöter hindras i sin verksamhet som lärare, forskare och avdelningsföreståndare
— enligt de sakkunnigas mening erforderligt att överflytta
vissa av kollegienämndens nuvarande uppgifter på andra organ, i
första hand rektor. Beträffande grunddragen av de sakkunnigas förslag
härutinnan torde få hänvisas till den följande redogörelsen för sakkunnigförslaget
i förevarande del.

C. Fondförvaltningsnämnd.

De sakkunniga ha föreslagit indragande av förvaltningsnämnden. I betänkandet
anföres härom, att den nuvarande förvaltningsnämndens arbetsuppgifter,
med undantag för fondförvaltning och inventering, likaväl borde
kunna handhavas av rektor. I stället ha de sakkunniga föreslagit, att för
handhavande av högskolans fonder skulle inrättas en särskild fondförvaltningsnämnd
med särskild räkenskapsföring. Denna nämnd skulle bestå av
rektor, prorektor och en av den föreslagna överstyrelsen för högskolorna
utsedd, i penningförvaltning sakkunnig person. Inventering av värde- och
säkerhetshandlingar samt kassor borde verkställas av revisor från riksräkenskapsverket.

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

D. Avdelning skollegier.

Beträffande befogenheterna för avdelningskollegium ha de
sakkunniga icke föreslagit några mera betydande ändringar i förhållande till
vad som nu gäller. Nämnas må dock att enligt sakkunnigförslaget avdelningskollegiet
skall äga taga egna initiativ till undervisningens främjande
samt hos överstyrelsen föreslå docentförordnande och återkallande av sådant
förordnande, vilken befogenhet för närvarande tillkommer lärarkollegiet.
Vidare skall avdelningskollegium äga utse sakkunniga och ledamöter i
vissa nämnder.

På sätt i annat sammanhang närmare berörts ha de sakkunniga föreslagit
inrättande av ett avdelningskollegium för allmänna vetenskaper vid tekniska
högskolan i Stockholm, där de grundläggande ämnena nu äro fördelade
på de olika fackavdelningarna, i motsats till vad fallet är vid Chalmers tekniska
högskola, där dessa ämnen redan hänförts till ett avdelningskollegium
för allmänna vetenskaper.

E. Avdelningsföreståndare.

I fråga om avdelningsföreståndare ha de sakkunniga föreslagit viss utökning
av deras åligganden. Härom anföres i betänkandet:

Avdelningsföreståndarna böra utom sina nuvarande uppgifter, i stadgarna
tilläggas rätt att närvara vid rektors inspektion av vederbörande avdelnings
institutioner och uttryckligen åläggas att öva en verklig tillsyn över
studiearbetet inom avdelningen. Avdelningsföreståndare bör sålunda tillse,
att givna föreskrifter med avseende å undervisnings- och forskningsarbetes
bedrivande efterkommas av lärare och studerande och själv till rektor eller
kollegienämnd framställa förslag till åtgärder om så icke sker samt taga
initiativ till avdelningens utveckling.

Får avdelningsföreståndare dessa befogenheter, och blir han dessutom
självskriven ledamot av kollegienämnden, är det viktigt att till avdelningsföreståndare
utses den av avdelningens professorer, som kan förutsättas äga
den bästa överblicken över och förståelsen för avdelningens verksamhet och
nödvändig auktoritet bland sina kolleger. Vid lärarkollegiets val av avdelningsföreståndare
ha inga fasta principer följts. Stundom ha samma professorer
omvalts för en eller flera perioder, stundom ha ledamöterna av avdelningskollegiet
gemensamt överenskommit att i tur och ordning föreslå
avdelningens professorer till posten som avdelningsföreståndare. Skulle avdelningsföreståndaren
fortfarande utses av lärarkollegiet efter förslag av
avdelningskollegiet, är det möjligt att anciennitetshänsyn eller andra ovidkommande
synpunkter skulle bli utslagsgivande vid valet. De sakkunniga
anse det därför lämpligt att avdelningsföreståndaren för framtiden utses av
överstyrelsen efter förslag av avdelningskollegiet och sedan lärarkollegiet
yttrat sig i ärendet. De sakkunniga finna det dessutom lämpligt, att avdelningsföreståndare
väljes för en tid av fyra år mot nuvarande tre. Hinder
bör icke möta att förlänga förordnandet ytterligare en eller flera årsperioder,
vilket tvärtom kan visa sig synnerligen lämpligt. Professor föreslås
vara skyldig åtaga sig uppdrag som avdelningsföreståndare under minst fyra

Kungl. Marits proposition nr 6244-

år. Vad ovan sagts om avdelningsföreståndarnas åligganden och sättet för
deras tillsättande gäller i tillämpliga delar även föreståndarna för avdelningskollegiema
för allmänna vetenskaper. Då ett avsevärt ökat arbete och ansvar
enligt de sakkunnigas förslag avses tillkomma avdelningsföreståndarna
och då kraven måste anses vara ungefär lika för samtliga inom en och samma
högskola, föreslås ett arvode av 1 000 kronor per år till avdelningsföreståndare
vid tekniska högskolan i Stockholm och 800 kronor per år vid
Chalmers tekniska högskola. Vid inrättande av ett avdelningskollegium för
allmänna vetenskaper bör utgå ett mindre arvode till föreståndaren, förslagsvis
hälften av nyssnämnda belopp.

F. Nämnd för antagning av ordinarie studerande.

De sakkunniga ha vidare föreslagit tillskapandet av en särskild nämnd
för antagning av ordinarie studerande, vilken skulle övertaga kollegienämndens
nuvarande befattning härmed. De sakkunniga anföra härom
bland annat:

En detaljgranskning från kollegienämndens sida av varje sökandes alla
merithandlingar är utesluten, om man betänker, att var och en av de sökande
i medeltal åberopar tio sådana handlingar. Vid tekniska högskolan i
Stockholm, där antalet sökande hösten 1942 översteg 800, kan man sålunda
uppskatta de granskade merithandlingarnas antal till över 8 000. Det är då
icke heller lämpligt att det formella ansvaret för intagningen åvilar nämnden.
Rektor kan icke ensam övertaga kollegienämndens uppgift att antaga
ordinarie studerande, ty han har icke tid att i detalj granska sekreterarens
(kamrerarens) intagningsförslag. De sakkunniga vilja i stället förorda inrättande
av en särskild nämnd för ändamålet.

Nämnden bör bestå av rektor såsom självskriven ordförande och två av
lärarkollegiet valda lärare som bisittare. Sekreteraren (intendenten) skall
förbereda antagningsärendena, föredraga tveksamma frågor om värdering
av meriter och upprätta förslag till intagning av studerande. Förslaget behandlas
därefter av nämnden, som fastställer vilka som skola intagas såsom
ordinarie studerande. Dessförinnan bör liksom nu samråd mellan högskolorna
äga rum, så att dubbelintagning undvikes.

G. Avdelning sråd.

I syfte att skapa en organiserad kontakt mellan högskolorna och näringslivet
ha de sakkunniga föreslagit inrättande av s. k. avdelningsråd. Såsom
motivering härför ha de sakkunniga anfört:

De tekniska högskolorna kunna aldrig tänkas på fullt tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift som utbildningsanstalter, om de icke genom att uppehålla
kontakt med näringslivet söka utröna, vilka krav som undan för undan
från dess sida ställas på högskolorna. Då kraven på grund av teknikens
snabba utveckling och de ekonomiska konjunkturernas växlingar variera
högst betydligt från tid till annan, bör denna samverkan göras kontinuerlig
och effektiv.

För närvarande uppehälles sambandet mellan högskolorna och näringslivet
dels genom styrelserna, dels genom de enskilda lärarna. Genom styrelsernas
sammansättning har man visserligen sökt sörja för att näringslivets
önskemål och synpunkter skola bli beaktade i högskolornas verksam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

het, men styrelsen har vid den nuvarande organisationen knappast möjlighet
att tränga på djupet i åtskilliga av de för verksamheten grundläggande
spörsmålen, såsom i fråga örn undervisningsplaner och undervisningsmetodik.
Styrelsemedlemmarna ha i regel utgjorts av starkt upptagna män i
chefsställning, vilka ej kunna begäras sitta inne med den mångskiftande
detaljkunskap, som måste förutsättas för det på djupet gående granskningsarbete,
som erfordras för att få en effektiv medverkan från näringslivets
sida vid högskolearbetets planläggning och utveckling.

Viktiga kontaktorgan utgöra de stora ingenjörsföreningarna, svenska teknologföreningen
samt tekniska samfundet i Göteborg, i vilka lärarna i regel
äro ledamöter. Svenska teknologföreningen har en särskild avdelning för
teknisk undervisning. Nämnda båda föreningar ha vid upprepade tillfällen
nedlagt betydande arbete på utredningar rörande undervisningsfrågor av
olika slag m. m. vid de tekniska högskolorna genom kommittéer, i vilka
lärare och erfarna ingenjörer från det praktiska livet samverkat.

Kontakten genom de enskilda lärarna kan ej framtvingas genom stadgeföreskrifter
utan är beroende på varje lärares personliga läggning. Ledamotskap
i någon av de ovannämnda föreningarna har öppnat en väg till samverkan,
som de flesta begagnat. Den av en del lärare vid sidan av lärarverksamheten
privat bedrivna konsulterande verksamheten har väl också
i hög grad befrämjat deras kontakt med näringslivet. Denna kontakt har
helt naturligt som följd av de personliga förutsättningarna och ämnets beskaffenhet
varit ojämn och ibland helt uteblivit.

Med nuvarande ordning saknar man sålunda verkliga garantier för ett
effektivt samarbete mellan högskolorna och näringslivet, när det gäller betydelsefulla
spörsmål berörande högskolornas undervisnings- och forskningsverksamhet.
Om enligt de sakkunnigas förslag en överstyrelse för rikets
tekniska högskolor får ersätta de nuvarande styrelserna, framträder ännu
starkare behovet av att på lämplig plats i varje högskolas inre organisation
infogas en genom stadgarna reglerad anordning, varigenom den önskvärda,
tillräckligt differentierade och på djupet gående prövningen från näringslivets
sida av undervisnings- och forskningsverksamhetens anpassning efter
utvecklingen, kontinuerligt och effektivt kan äga rum. För att förverkliga
detta önskemål föreslå de sakkunniga inrättande för varje avdelning av ett
råd, kallat avdelningsråd, bestående av 3—6 ledamöter. Antalet ledamöter
i vart och ett av avdelningsråden bör fixeras av överstyrelsen efter förslag
av rektor.

Avdelningsrådet skall avgiva yttrande över avdelningskollegiets förslag
till läroplaner och förslag till större ändringar av studieverksamheten samt
därmed sammanhörande utvidgningsplaner och därvid ägna särskild uppmärksamhet
åt att undervisning och därmed sammanhängande forskning
vid respektive avdelningar bedrivas på ett ur näringslivets synpunkt ändamålsenligt
sätt. Rådet skall vidare yttra sig om undervisningsmetodik och
andra frågor rörande avdelningens verksamhet, som av rektor eller andra
högskolans myndigheter hänskjutas dit. Det skall vara rådet obetaget att
taga egna initiativ och uttrycka önskemål.

Samtliga avdelningsråd vid de båda högskolorna skola även gemensamt
upprätta förslag till visst antal ledamöter i överstyrelsen.

Näringslivets representanter i avdelningsråden böra med nedan nämnda
undantag tillsättas av styrelserna för svenska teknologföreningen och tekniska
samfundet i Göteborg för respektive tekniska högskolan i Stockholm

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

och Chalmers tekniska högskola. Jernkontoret tillsätter för närvarande en
av ledamöterna i tekniska högskolans i Stockholm styrelse. Då denna befogenhet
skulle upphöra, om de särskilda styrelserna ersattes av en gemensam
överstyrelse, har det ansetts rimligt att jernkontoret skall äga utse
samtliga ledamöter utom en i avdelningsrådet vid avdelningen för bergsvetenskap
vid tekniska högskolan i Stockholm. En ledamot synes böra utses
av svenska teknologföreningens styrelse, emedan jernkontoret icke företräder
hela det bergsvetenskapliga området. Lantmäteristyrelsen bör äga utse
samtliga ledamöter i avdelningsrådet vid avdelningen för lantmäteri vid
tekniska högskolan i Stockholm.

Rektor bör vara självskriven ordförande i samtliga avdelningsråd. Detta
är helt naturligt, då rektor måste förutsättas vara den, som äger den bästa
samlade överblicken över högskolans olika specialområden. Hans främsta
uppgift i rådet utom att skaffa sig personliga informationer om näringslivets
krav på högskolan blir att gentemot allt för ivriga specialintressen
hävda högskolans allmänna intressen samt söka åstadkomma en riktig avvägning
mellan de olika läroämnena. Vid förfall för rektor bör ordförandeskapet
utövas av prorektor.

Avdelningsföreståndaren bör vara föredragande i rådet och föra protokoll
vid dess förhandlingar. Han bör vidare äga deltaga i rådets förhandlingar
men icke i dess beslut och bör kunna få sin mening antecknad till
protokollet. Även övriga medlemmar av avdelningskollegiet böra i den mån
det är erforderligt kunna kallas till rådets sammanträden för att lämna
upplysningar. Avdelningsrådet bör sammanträda så ofta omständigheterna
påkalla efter kallelse av rektor. Sammanträde skall alltid hållas vid sådan
tidpunkt, att studieplanerna för det kommande läroåret hinna behandlas.
Rektor bör vara skyldig att låta utfärda kallelse till sammanträde, örn
minst två av avdelningsrådets ledamöter det begära.

Till avdelningsrådens ledamöter bör enligt de sakkunnigas mening ej utgå
något arvode av statsmedel.

H. Rektor.

Såsom den föregående redogörelsen för sakkunnigförslaget giver vid
handen avses rektor enligt detta skola erhålla nya arbetsuppgifter och ökade
befogenheter i skilda hänseenden. Utöver vad som framgår av den redan
lämnade redogörelsen innebär de sakkunnigas förslag härutinnan bland
annat följande.

Rektor skall tilldelas de nu på kollegienämnden ankommande uppgifterna
att — efter vederbörande avdelningskollegiums hörande — antaga specialstuderande
ävensom att bevilja nedsättning i föreskrivna avgifter för
ordinarie studerande och specialstuderande. Antagandet av befattningshavare
med liigre lönegradsplacering än 12 lönegraden i gällande avlönings^
reglementen skall ankomma å rektor i stället för kollegienämnden. Gentemot
av rektor tillsatt befattningshavare skall rektor äga vidtaga ifrågakommande
disciplinära åtgärder, vilket nu ankommer å styrelsen. Det bör vidare
tillkomma rektor i stället för lärarkollegiet att från undervisning avstänga
studerande, som ej fullgjort sina ekonomiska skyldigheter mot högskolan
eller studentkåren. Rektors övervakning av undervisningen bör ökas

Kungl. Maj:ts •proposition nr 2J,/h

med biträde av vederbörande avdelningsföreståndare och i viss utsträckning
ske genom inspektioner. Rektor bör vidare övertaga kollegienämndens allmänna
uppgift att handlägga alla högskolan angående ärenden, om vilka
ej är särskilt förordnat, att de tillhöra annan högskolans myndighet. Rektor
bör i lämplig utsträckning verka för central upphandling av för högskolan
erforderlig materiel och ensam avgöra hithörande ärenden. Till upphandlingssammanträde
bör rektor kalla de institutionsföreståndare, som närmast
beröras.

Får rektor sig anförtrodd alla de uppgifter, som de sakkunniga avsett,
måste enligt deras mening mycket stora krav ställas på honom såväl i fråga
om administrativ skicklighet och sinne för ekonomiska frågor som förmåga
att överblicka högskolans vidsträckta och mångskiftande verksamhetsområde.
Han måste för att kunna fylla sin uppgift på förhand äga djupgående
kännedom örn en teknisk högskolas arbetsformer, och det syntes därför
vara erforderligt att han, helst under längre tid, varit knuten till sådan högskola
som lärare. Däremot vore det icke nödvändigt, att han för tillfället
tjänstgjorde vid den högskola, vars rektor han skulle bli.

De sakkunniga anföra vidare:

Mot det nuvarande sättet att utse rektor kan göras den invändningen,
att det är möjligt att det bland högskolans professorer icke finnes någon
fullt lämplig rektorskandidat. Visserligen utgöra professorerna en elit av
landets tekniska vetenskapsmän, och de ha även god erfarenhet av undervisning,
men — som redan påpekats — det fordras också av rektor en utpräglad
läggning för administrativ verksamhet, vilken vetenskapsmän ofta
sakna. Den nuvarande begränsningen till en viss krets, ur vilken rektor
skall utses, bör sålunda borttagas.

Med hänsyn till det anförda ha de sakkunniga funnit sig böra föreslå,
att det skall tillkomma Kungl. Majit att utse rektor, vilket för övrigt var
fallet ännu enligt 1901 års stadga, ehuru valet då liksom nu endast stod
mellan högskolans professorer. Då den vidaste och bästa kännedomen om
de män, som kunna komma i fråga, synes vara att finna hos överstyrelsen,
bör denna ha att avgiva förslag. Förslaget bör upptaga tre personer och
Kungl. Majit bör vara bunden av detsamma. Därmed skapas garanti för,
att rektorsposten kommer att beklädas med en ur högskoleundervisningens
synpunkt lämplig man.

Rektor bör, liksom exempelvis verkschefer, utses för en tid av 6 år åt
gången och placeras i lönegraden C 12 vid tekniska högskolan i Stockholm
och CIO vid Chalmers tekniska högskola. De sakkunniga finna dessa jämförelsevis
höga lönegradsplaceringar motiverade med hänsyn till den avsevärda
ökning av rektorernas arbetsbörda och ansvar, som ett genomförande
av de sakkunnigas förslag kan väntas medföra. Särskild hänsyn har tagits
till att rektorerna för framtiden kunna väntas bli helt upptagna av att
sköta rektorsämbetet och sålunda icke kunna räkna med extra inkomster
av privat verksamhet. Är rektor vid utnämningen tjänstgörande professor,
måste han, om han vill mottaga rektoratet, taga avsked från professorsbefattningen.
Med den arbetsuppgift rektor enligt de sakkunnigas förslag får,
en arbetsuppgift som växer ju mer högskolan utvidgas, är det otänkbart

Kungl. Mårds proposition nr 244-

att rektor i någon nämnvärd utsträckning skall kunna bedriva undervisning,
även om det — åtminstone för Chalmers tekniska högskola — vore
möjligt och till och med önskvärt, örn rektor kunde hålla vissa avancerade
kurser och driva ett visst mått av forskning. Enligt gällande stadgar är
rektor, örn han så önskar, helt eller delvis f rikarad från skyldigheten att
bestrida till hans professorsbefattning hörande undervisning och examination.
Denna möjlighet begagnas alltid i viss utsträckning, och vid tekniska högskolan
i Stockholm är det numera vanligt, att rektor är helt. befriad från
undervisnings- och examinationsskyldighet. Fastän rektor bibehåller ansvaret
för skötseln av sin institution, och även om han bedriver undervisning
i viss utsträckning, är det ofrånkomligt, att ämnet i viss mån blir lidande
härigenom.

I. Prorektor.

Beträffande befattningen som prorektor anföra de sakkunniga:

Vid förfall för rektor bör rektorsämbetet liksom nu uppehållas av en prorektor,
tillika självskriven vice ordförande i de organ, där rektor är ordförande.
Då prorektor bland annat skall vara vice ordförande i kollegienämnden,
är det lämpligt att han utses för samma tid som dess ledamöter ♦
— avdelningsföreståndarna — d. v. s. för fyra år. Enär prorektor skall fungera
som ersättare för den av Kungl. Majit utsedde rektorn, är det mycket
som talar för, att även prorektor skall utses av Kungl. Majit. Emellertid
lär det icke vara möjligt att taga en utanför högskolan stående man till
prorektor, utan denne måste vara en av högskolans professorer, och detta
förenklar tillsättningsfrågan. Lärarkollegiet och överstyrelsen äro de två
instanser, som ha de största förutsättningarna att bedöma de olika professorernas
lämplighet för prorektorsposten. Med hänsyn härtill föreslå de
sakkunniga, att prorektor skall utses av överstyrelsen efter lärarkollegiets
hörande. Såsom lämpligt arvode för prorektor föreslås samma belopp som
för avdelningsföreståndare eller 1 000 kronor vid tekniska högskolan i Stockholm
och 800 kronor vid Chalmers tekniska högskola.

J. Sekreterare.

Beträffande sekreterarbefattningen anföra de sakkunniga i betänkandet
huvudsakligen bland annat följande.

Sekreteraren har för närvarande en högst betydande arbetsbörda. En
föreställning om kansliarbetets omfattning ger antalet diarieförda in- och
utgående skrivelser, under de senaste åren över 6 000 per år. Särskilt tidskrävande
är sekreterarens arbete med genomgång av inträdessökandes merithandlingar,
men även övriga löpande ärenden — upprättande av protokoll
och skrivelser, mottagning av studerande och andra besökande, besvarande
av telefonförfrågningar m. m. — taga mycket tid i anspråk.

För närvarande beredes vidare flertalet personalärenden på kansliet. Åtskilliga
personalfrågor synas emellertid så nära sammanhänga med avlönings-
och pensionsfrågor, vilka handläggas på kamrerarkontoret, att de
böra överflyttas dit från kansliet.

Härtill återkomma de sakkunniga i det följande.

Bestämmelserna i stadgarna örn att rektor skall »mottaga alla till högskolan
och dess olika myndigheter ställda skrivelser och ombesörja att de

Kungl. Marits ''proposition nr S44-

bliva behörigen handlagda», medan sekreteraren skall »mottaga till högskolan
ställda skrivelser och ombesörja, att de bliva behörigen handlagda» äro
oklara med hänsyn till gränsdragningen mellan ifrågavarande befattningshavares
befogenhet. I praxis ha bestämmelserna tillämpats så, att sekreteraren
mottager till högskolan och dess myndigheter ställda skrivelser, vilka sedan
föredragas för rektor. Det bör alltjämt stå rektor fritt att uppdraga åt sekreteraren
att öppna högskolans post och föredraga inkomna skrivelser för rektor,
men särskild bestämmelse därom i paragrafen om sekreterarens åligganden
synes överflödig. Sekreteraren bör lämpligen, på sätt som sker exempelvis
vid vissa affärsdrivande verk, dagligen upprätta förteckning över inkomna
skrivelser, vilken överlämnas till rektor, som med ledning av förteckningen
meddelar sekreteraren, vilka ärenden lian önskar få för sig föredragna.
Sakkunnigutlåtanden, örn vilka särskilt föreskrivas, att de skola bevaras
under sigill, böra dock brytas av rektor.

För att — såsom för närvarande är fallet — kräva juridisk utbildning hos
sekreteraren talar den omständigheten, att sekreteraren bör besitta god författningskunskap
och vid förhandlingar i lärarkollegium och kollegienämnd
eller inför rektor kunna framlägga förvaltningsjuristens syn på de avhandlade
frågorna. Sekreteraren bör även äga särskild fallenhet för skriftlig framställning
och vana att skriva protokoll och uppsätta skrivelser.

Emellertid är sekreterarsysslan icke av rent förvaltningsjuridisk natur. I
fråga om åtskilliga av sekreterarens åligganden äro tekniska kunskaper av
stort värde. Särskilt gäller detta beträffande undervisningsfrågor, vid vilkas
behandling sekreteraren i stor utsträckning måste biträda. Sekreterarens förmåga
att upprätthålla god kontakt med de studerande är även av stor betydelse.
Goda förutsättningar i sådant hänseende äger väl i allmänhet en
person, som utexaminerats från teknisk högskola och därefter tjänstgjort
såsom lärare i någon form, men de personliga förutsättningarna väga i detta
fall tyngre än en viss examen.

En viktig uppgift för sekreteraren är att biträda vid prövning av de inträdessökandes
merithandlingar.

Sekreterarens arbetsuppgifter äro redan nu till art och omfattning väl
jämförbara med dem, som åvila universitetens sekreterare, och dessa äro sedan
länge placerade i lönegrad A 28. Man kan förutse, att högskolesekreterarens
arbetsbörda, då tekniska högskolan i Stockholm inom en snar framtid
utbygges, kommer att bli så betydande, att det synes naturligt, att han i
samband därmed i avlöningshänseende likställes med universitetens sekreterare.
Det bör särskilt beaktas, att denna för högskolan betydelsefulla befattning
är att betrakta som en slutpost, och att därför en höjd lönegradsplacering
för sekreteraren ur rekryteringssynpunkt måste anses vara av behovet
påkallad.

I anslutning härtill föreslå de sakkunniga, att sekreteraren uppflyttas till
lönegrad A 28 och erhåller tjänstebenämningen högskolesekreterare.

K. Kamrerare.

Till belysande av omfattningen av arbetet å kamrerarkontoret vid tekniska
högskolan i Stockholm ha de sakkunniga i betänkandet
anfört:

Kungl. Maj:ts proposition nr 21+1+.

Högskolans utbetalningar för budgetåret 1941/42 uppgingo till i runt tal
3 731 000 kronor, varav 2 619 000 kronor utgjordes av statsmedel, 752 000
kronor av fondmedel och återstoden 360 000 kronor av utbetalningar genom
omföring. Inkomsterna under samma budgetår med undantag av riksstatsanslag
uppgingo i runt tal till 1 498 000 kronor, varav 4/6 000 kronor inreverserats
på statsverkets checkräkning, 662 000 kronor insatts hos eskild
bank och resten 360 000 kronor influtit genom omföring. Högskolan hade
vid årsskiftet 1942/43 över 400 befattningshavare, till vilka avlöningar utbetalades
antingen varje månad eller i vissa fall sex gånger örn året. Årligen
betalas mellan 5 000 oell 6 000 räkningar fran kamrerarkontoret. Terminsavgifter
och depositionsavgifter från de studerande inbetalas på kamrerarkontoret
varje termin av omkring 1 300 studerande, antalet konton för deponeringar
överstiger 2 000. För de olika institutionernas matenelanslag töras
cirka 140 avräkningar o. s. v.

Beträffande kamrerarens arbetsuppgifter vid ifrågavarande högskola anföres
i betänkandet vidare bland annat:

Genom avskaffandet av förvaltningsnämnden skulle visserligen kamrerarens
uppgift att föra protokoll vid förvaltningsnämndens sammanträden och
att tillse, att nämndens beslut bli verkställda, komma att .upphöra.. Någon
egentlig lättnad i hans åligganden torde förändringen dock icke ha till följd,
då kamreraren i stället blir föredragande i ekonomiska frågor inför rektor,
kollegienämnd och fondförvaltningsnämnd och skyldig att i fondförvaltningsnämnden
föra protokoll i ärenden av detta slag. _

Kamreraren bör verka för centralupphandling i lämplig utsträckning. Genom
kamrerarkontoret inköpes för närvarande för högskolans gemensamma
ändamål bland annat kol, koks och ved, rengöringsmedel, viss skrivmateriel,
elektrisk materiel samt möbler och andra inventarier. Budgetåret 1940/41
verkställdes på kamrerarkontoret upphandling för sammanlagt 129 490 kronor,
varav över 84 000 kronor åtgingo för inköp av kol, köks och ved. Framför
allt på grund av bränslekostnadernas oerhörda stegring — de uppgingo
budgetåret 1941/42 till över 193 000 kronor — blev. upphandlingen under
sistnämnda budgetår mer än fördubblad. De sakkunniga anse det sannolikt,
att den centrala upphandlingsverksamheten för hela högskolans gemensamma
räkning kan utökas i någon mån, exempelvis i fråga örn inköp av skrivmateriel
och möbler och vilja dessutom särskilt förorda, att centralupphandling
för de särskilda avdelningarna införes i fråga om instrument, glas m. m.
Sådan upphandling bör verkställas genom samverkan mellan kamreraren
och vederbörande avdelningsföreståndare.

T det föregående har nämnts, att vissa personalfrågor böra överflyttas fran
kansliet till ekonomiavdelningen. För närvarande beredas de flesta ärenden,
sorn angå tillsättning och entledigande av befattningshavare samt om tjänstledighet
och vikariat sförordnande på kansliet. Frågor örn anställning av viss
timavlönad personal såsom städerskor och arbetare beredas dock pa kamrerarkontoret,
innan do behandlas i kollegienämnden. Slutligen anställes viss
timavlönad personal direkt av vederbörande institutionsföreståndare. Personalredovisningen
är för närvarande mindre tillfredsställande. Tjänstematrikel
föres nu på kansliet (iver samtliga pensionsberättigade befattningshavare
med undantag av arbetare och städerskor, beträffande vilka tjänstematrikel
föres på kamrerarkontoret. Över viss timavlönad personal, anställd
vid institutionerna, föres matrikel vid dessa. På grund härav har man

28 Kungl. May.ts ''proposition nr 2/+/+.

icke på något håll en samlad överblick över den personal, som är anställd
vid högskolan.

De sakkunniga finna dessa förhållanden otillfredsställande och förorda,
att kamreraren blir ansvarig för all personalredovisning vid högskolan och
i stadgarna uttryckligen får ställning som personalchef i förhållande till all
lägre personal, som är anställd vid högskolan för gemensamma ändamål,
d. v. s. för verkmästare, maskinister, eldare, telefonister, portvakter, städerskor,
arbetare m. fl. men däremot icke för lärare och personal, anställd vid
högskolans olika institutioner, biblioteket inberäknat, samt vid kansliet. Då
kamreraren redan handlägger och även i fortsättningen bör få handlägga
flertalet frågor, som angå befattningshavarnas avlöning och pensionering,
synes det naturligt, att även övriga personalärenden i regel hänföras till ekonomiavdelningen
och icke till kansliet. Ärenden, som angå tillsättning och
entledigande av lärare, bibliotekarier och biblioteksamanuenser, sekreterare
och kanslipersonal samt kamrerare, ävensom frågor om tjänstledighet och
vikariat för sådan befattningshavare böra handläggas på kansliet. Vid handläggning
av sådana tjänstledighetsfrågor bör kamreraren vara närvarande. I
alla andra ärenden, som röra tillsättning och entledigande av befattningshavare,
som skola tillsättas av kollegienämnden eller rektor — med undantag av
de förut uppräknade, som tillhöra denna kategori — bör kamreraren i den
omfattning rektor bestämmer tjänstgöra som föredragande, liksom i alla frågor
örn tjänstledighet för andra befattningshavare än de uppräknade och om
förordnande av vikarie för dem under tjänstledighetstiden. Kamrerarens
ställning av föredragande i vissa personalfrågor bör komma till tydligt uttryck
i stadgarna.

Ett genomförande av de sakkunnigas förslag kommer att medföra ökat
ansvar för kanireraren och göra honom till en under rektor arbetande chef
i»'' n''n^ med betydande arbetsuppgifter, och de sakkunniga före därför,

att hans titel ändras till »högskoleintcndent», och att han i avlöningshänseende
jämställes med högskolesekreteraren och i likhet med
denne erhåller lön enligt lönegraden A 28.

. Fordringarna på intendenten äro avsevärda. Han skall behärska avlömngsförfattningarna,
äga ingående kännedom örn det statliga bokföringsoch
redovisnings väsendet, besitta förmåga att sköta upphandlingar och förradsväsende,
sköta och öva tillsyn över byggnader samt ha förmåga som
arbetsledare. Det är icke möjligt att precisera hans kompetens genom att
uppställa fordran på en viss examen, då en stor del av kompetensen hänför
s!g till praktisk erfarenhet. Lämplig förutbildning kan bestå i examen från
handelshögskola eller motsvarande utbildningsanstalt jämte praktik, exempelvis
vid intendenturen. Liksom hittills bör riksräkenskapsverkets yttrande
inhämtas över kompetensen hos dem, som söka befattningen, men det
bör betonas, att med hänsyn till de stora ekonomiska värden det gäller,
skicklighet i bokföring icke bör få vara utslagsgivande, utan att det är lika
nödvändigt, att sökande för att kunna antagas till intendent har erfarenhet
som praktisk förvaltningsman.

Såvitt gäller Chalmers tekniska högskola ha de sakkunniga
framhållit, att kamreraren därstädes i stort sett handhade samma
uppgifter som sekreteraren och kamreraren vid tekniska högskolan i Stockholm
tillsammans. Beträffande sekreterargöromålen vore dock att märka,
att rektor vid Chalmers tekniska högskola i större utsträckning än vid tek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

niska högskolan i Stockholm själv formulerade de skrivelser, som avlätes
i högskolemyndigheternas namn. I fråga örn kamrerargöromålen hade kamrerarna
vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola
i huvudsak samma uppgifter med den skillnaden, att kassarörelsen
vid Chalmers tekniska högskola mera självständigt ombesörjdes av ett
kanslibiträde.

Till belysande av omfattningen av arbetet å rektorsexpeditionen har i
betänkandet anförts följande siffror.

Antalet inkommande och utgående diarieförda skrivelser uppgick 1942
till 900, alltså endast 1/7 av motsvarande tal för tekniska högskolan i Stockholm.
Av dessa 900 skrivelser angingo omkring 1/3 tekniska gymnasiet och
återstoden Chalmers tekniska högskola. Det är emellertid att märka, att
principerna för diarieföringen äro olika vid de båda högskolorna, vilket gör
att färre skrivelser diarieföras vid Chalmers tekniska högskola än vid tekniska
högskolan i Stockholm. Förfrågningar angående studier, inträdesfordringar
m. m. registreras nämligen vid tekniska högskolan i Stockholm i särskilt
diarium, upptagande cirka 1 500 diarienummer per år, medan vid
Chalmers tekniska högskola intet sådant diarium föres. Det kan nämnas,
att vid högskolan och gymnasiet förbrukades under 1942 1 600 prospekt
angående inträdesfordringar, vilket innebär ett ungefär lika stort antal inkomna
skrivelser med begäran örn uppgifter rörande inträdesfordringarna
m. m. Knappast någon av dessa skrivelser har diarieförts. Vid Chalmers
tekniska högskola diarieföras icke heller ansökningar om inträde (489 stycken
år 1942), om nedsättning i terminsavgifterna (cirka 500 stycken år
1942), örn stipendier (cirka 150 stycken år 1942) eller för de studerande
utfärdade intyg för militärtjänstgöring (cirka 600 stycken år 1942), för sökande
av stipendier utanför högskolan m. m. Åtskilliga skrivelser av mindre
vikt besvaras vid Chalmers tekniska högskola med handskrivna kopiebrev,
vilka icke diarieföras, och 1942 avsändes icke mindre än 700 brev av detta
slag.

Utbetalningarna under budgetåret 1941/42 uppgingo till 1 375 000 kronor,
varav drygt 204 000 hänförde sig till gymnasiet. Av högskolans utbetalningar
utgjordes 921 000 kronor av statsmedel och 150 000 kronor av
donationsmedel. Inbetalningarna uppgingo till 511400 kronor, varav
12 500 kronor hänförde sig till gymnasiet. Av inbetalda belopp insattes
211 600 kronor på statsverkets checkräkning, återstoden på enskild bankräkning.
Högskolan och gymnasiet hade vid årsskiftet 1942/43 tillsammans
cirka 160 befattningshavare, till vilka avlöning utbetalades månadsvis
eller — till mindre del — kvartalsvis.

De sakkunniga lia erinrat om att enligt deras förslag det tekniska gymnasiet
i organisatoriskt avseende skulle lösgöras från högskolan. Härigenom
skulle man kunna påräkna en minskning i rektorsexpeditionens arbetsuppgifter.
Den arbetsökning, som en utbyggnad av högskolan enligt de sakkunnigas
förslag skulle medföra, kunde emellertid antagas avsevärt överstiga
nyssnämnda minskning.

De sakkunniga lia vidare anfört:

Den nuvarande kamrerarens arbetsuppgifter äro så ansvarsfulla och av
så skiftande art och så betydande omfattning, att de sakkunniga finna

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

en höjning av hans löneförmåner oberoende av högskolans utbyggnad påkallad
och förorda, att han placeras i lönegraden A 24. Då utbyggnadsprogrammet
börjat genomföras, torde ifrågavarande befattningshavare få en
högst avsevärt ökad arbetsbörda och ytterligare ökat ansvar, och han synes
då böra placeras i lönegraden A 26. I högskolornas stadgar bör föreskrivas,
att han skall fullgöra alla de åligganden, som åvila högskolesekreterare
och högskoleintendent.

I fråga örn kamrerarens tjänstebenämning finna de sakkunniga visserligen,
att de kamerala göromålen utgöra en viktig del av hans arbete men
anse dock, att hans dubbla ställning som sekreterare och kamrerare på något
sätt bör komma till uttryck i hans titel. Då föreståndarna för de båda
avdelningarna av tekniska högskolans i Stockholm rektorsexpedition föreslås
benämnda högskolesekreterare respektive högskoleintendent, finna de sakkunniga
det riktigast, att föreståndaren för rektorsexpeditionen vid Chalmers
tekniska högskola benämnes högskoleintendent, tillika sekreterare.

I fråga om vederbörandes kompetens synes det tillräckligt, att han fyller
de krav, som förut uppställts som fordran för innehavaren av intendentsbefattningen
vid tekniska högskolan i Stockholm. Vid tjänstens tillsättande
måste dock helt naturligt även stort avseende fästas vid sökandens
lämplighet för sekreterargöromålen.

Yttrandena m. m.

I de remissyttranden, vari de sakkunnigas förslag i hithörande delar varit
föremål för behandling, har genomgående framhållits såsom önskvärt,
att lärarkollegiet befrias från befattningen, med åtskilliga göromål, huvudsakligen
av administrativ natur, som nu ankomma å dess handläggning.
Framför allt såvitt gäller tillsättande av rektor och vissa andra befattningshavare
har emellertid kritik framförts mot de sakkunnigas förslag, att kollegiet
skulle fråntagas sina nuvarande befogenheter att medverka vid ärendenas
handläggning. De sakkunnigas förslag att å en beredningsnämnd
överlåta lärarkollegiets handläggning av ärenden rörande professorstillsättningar
har vunnit principiell anslutning, varvid dock allvarliga erinringar
ha riktats mot det av de sakkunniga förordade förfarandet i övrigt. Förslaget
örn inrättande av s. k. avdelningsråd har jämväl i princip tillstyrkts,
men starka meningsskiljaktigheter ha gjort sig gällande beträffande förslagets
närmare utformning. Mot att rektor, på sätt de sakkunniga ifrågasatt,
skulle frånträda sin professur, har vidare allvarliga betänkligheter anförts.
Av vad i remissyttrandena i nu berörda hänseenden och i övrigt anförts
över förslaget må här återgivas följande.

A. Lärarkollegiet.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

Kollegiet delar helt de sakkunnigas mening, att lärarkollegiet i möjligaste
mån bör befrias från detaljfrågor. Av mycket stor betydelse synes emellertid
vara att icke onödigtvis den grad av självstyrelse frångås, som är en
beprövad tradition vid svenska universitet och högskolor. Utöver vad de

Kungl. Maj:ts proposition nr 2JtJh

sakkunniga föreslagit böra vissa vitala frågor alltjämt handläggas av lärarkollegiet.
Vid utnämningsfrågor rörande kansler, rektor, prorektor och avdelningsföreståndare
bör sålunda lärarkollegiet medverka på vid universitet
och högskolor vanligt sätt.

Kollegiet har i anslutning härtill erinrat, att kollegiet i stället för den
ifrågasatta överstyrelsen stannat för att föreslå inrättande av en befattning
som kansler för rikets tekniska högskolor. Kollegiet har vidare anfört:

Med hänsyn till den betydelse det har, icke minst för högskolans arbetsformer,
att rektor åtnjuter lärarkollegiets förtroende, bör såsom hittills rektor
väljas av lärarkollegiet, vilket val sedan kanslern har att fastställa. —
Ävenså bör prorektor väljas av lärarkollegiet.

Betygssättning av doktorsavhandlingar samt hemställanden örn docentförordnanden
äro frågor av sådan allmän betydelse för högskolans vetenskapliga
standard, att de böra behandlas av lärarkollegiet för att god praxis
skall kunna vidmakthållas. Högskolans riksdagsäskanden synas även efter
förberedande behandling i kollegienämnden böra slutbehandlas av lärarkollegiet.

Förslaget att överflytta lärarkollegiets befogenheter med avseende å professorstillsättningar
till en beredningsnämnd har vidare tillstyrkts av lärarkollegiet,
som dock framställt vissa erinringar mot det förordade förfarandet
i övrigt. Lärarkollegiet har härutinnan bland annat anfört:

Såväl i avdelningskollegiet som i beredningsnämnden kunna emellertid
sitta professorsvikarier eller speciallärare, vilka själva ämna söka professuren
i fråga och som följd härav ej böra få utöva inflytande på valet av
sakkunniga. Likaså kan en till sakkunnig föreslagen eller utsedd person
kanske själv ha för avsikt att söka professuren i fråga. Vidare kan en till
sakkunnig utsedd person finna sig icke kunna eller böra bedöma viss sökande.
Av dessa skäl böra enligt högskolans bestämda mening de sakkunniga
utses först sedan man vet vem eller vilka, som skola bedömas.

De sakkunnigas antal bör, när lärarkollegiet så finner lämpligt, kunna
uppgå till fyra utan att särskilt medgivande härom från fall till fall skall
behöva inhämtas. Önskvärt är att antalet ledamöter icke entydigt fixeras
utan att viss ändring medgives, om så i speciella fall skulle visa sig påkallat.
Ävenså kan man hysa olika uppfattningar om huru beredningsnämnden
skall vara sammansatt.

Förslaget att vid befordringsärendets fortsatta behandling muntliga överläggningar
skulle äga rum mellan de sakkunniga och beredningsnämnden
är säkerligen ett betydelsefullt steg i rätt riktning, då härigenom många
onödiga misstolkningar och missförstånd skulle kunna undvikas. Att varje
sakkunnig skulle avgiva en utredningspromemoria till beredningsnämndens
orienterande finner kollegiet däremot betänkligt och anser, att de sakkunniga
skola avgiva sakkunnigutlåtanden i den omfattning, sorn hitintills varit
brukligt.

De sakkunniga föreslå, att beredningsnämndens utlåtanden skulle avfattas
så, att endast den lämpligaste bland de sökande förordnades till professuren.
Då begreppet »lämplig» lätt kan givas helt olika innebörd och då
ingen påvisbar olägenhet varit förenad med den formulering, som finnes i
nu gällande stadgar, vilka innebära »att hänsyn i första rummet skall

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

tagas till graden av ådagalagd vetenskaplig eller konstnärlig skicklighet i
det eller de ämnen, som befattningen omfattar, samt förmåga att meddela
undervisning av den art högskolan avser att giva», synes denna formulering
böra bibehållas. Ett bibehållande av graderingen av de sökande är emellertid
enligt kollegiets förmenande ofrånkomligt och har betydelse exempelvis
i sådant fall, då den i första rummet uppförda av en eller annan anledning
icke kan eller önskar ifrågakomma. Ävenså torde det, när överklaganden
äga rum, vara ofrånkomligt, att de instanser, som skola behandla
besvärsärendena, äro orienterade örn ordningsföljden mellan de sökande. —
Även om en inkompetensförklaring i vissa fall kan verka avskräckande på
en sökande, torde dock, såsom framhållits såväl av högskolans professorer
som av dess speciallärare, inkompetensförklaringar vara av sådan nytta,
att de böra bibehållas.

För närvarande kan kallelse endast äga rum före och ej såsom vid uni
versiteten efter ansökan. När de nu gällande stadgarna för högskolan utarbetades,
rådde mycket delade meningar i denna fråga och man stannade
för att kallelse borde ske före ansökan främst av det skälet, att det andra
förfaringssättet skulle kunna minska högskolans möjligheter att förvärva
framstående tekniker från näringslivet. Man får emellertid beakta, att kallelse
i vissa fall försvåras även vid det nuvarande systemet. Erfarenheten
har nämligen visat, att man såväl inom som utom lärarkollegiet stundom
bestritt en föreslagen kallelses berättigande och framhållit, att andra mer
kvalificerade men icke nämnda personer skulle önska eller borde ifrågakomma.
Om däremot kallelse skedde efter ansökan, skulle av professuren intresserade
personer bhva kända och kallelsens berättigande lättare kunna
bedömas. Det kan även inträffa, att något kallelseförslag ej råkar inkomma
samt att en framstående person är anställd i industrien med sådant
kontrakt, att han ej kan söka befattningen, även om han så skulle önska.
I dylikt fall torde emellertid ofta vederbörande industriledning kunna förmås
att avstå från mannen i fråga, om högskolan kan begagna kallelseförfarande.

Efter ingående diskussion i frågan har högskolan stannat för att för sin
del föreslå, att kallelseförfarande skall få tillgripas såväl före som efter ansökan,
då härigenom högskolans möjligheter att erhålla goda professorer
på bästa sätt torde bhva tillgodosedda.

Vid tillsättandet av laboratorer bör vad i det föregående framförts i tilllämpliga
delar gälla.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har tillstyrkt de sakkunnigas
förslag i förevarande avseenden, dock borde kallelseförslag vid tillsättande
av professors- och laboratorsbefattningar på sätt högskolans lärarkollegium
förordat få väckas såväl före som efter ansökan.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har ansett de administrativa
ärendena böra koncentreras till kollegienämnden och rektor. Dock
borde lärarkollegiet alltjämt behandla frågor, som berörde undervisning,
flyttningar och examination, belöningar och understöd. Likaså vore betygssättning
av doktorsavhandlingar och förslag om docentförordnanden frågor
av sådan allmän vikt för högskolornas vetenskapliga standard, att de borde
behandlas av lärarkollegiet, för att god och likformig behandling skulle
kunna vidmakthållas. Likaledes borde kollegiet även i framtiden deltaga i

Kunni. Maj:ts proposition nr 244- 33

handläggningen av ärenden rörande tillsättning av professors- och laboratorsbefattningar.

Kanslern för rikets universitet har funnit det föreslagna överflyttandet
av ärenden från lärarkollegiet i princip välbetänkt. Beträffande detaljerna
i förslaget har universitetskanslern dock icke velat uttala någon bestämd
mening. Rektor och prorektor borde dock väljas av lärarkollegiet. Tillsättande
av en beredningsnämnd för handläggning av befordringsärenden
syntes vara en lämplig åtgärd. Kallelseförslag borde i likhet med vad
som gällde för universiteten väckas först efter ansökningstidens utgång och
sakkunniga borde ej utses förrän det vore klart, vilka de personer vore, vilkas
skicklighet de sakkunniga skulle pröva. De sakkunniga borde liksom
hittills avgiva definitiva utlåtanden, varvid de dock syntes kunna avgiva
ett gemensamt utlåtande, i den mån de kommit till samma resultat. En sådan
regel syntes vara ägnad att förebygga överflödig diskussion i befordringsärendet.
Det vore synnerligen betänkligt att uppställa »lämplighet»
såsom befordringsnorm, ifall en sådan avsikt skulle ligga bakom de sakkunnigas
uttalande att beredningsnämnden skulle förorda »den lämpligaste»
bland de sökande. Hittillsvarande befordringsnorm med en gradering av de
sökande borde alltså bibehållas, enär en professorskonkurrens vore den
enda möjligheten för en person att få sin vetenskapliga skicklighet officiellt
och opartiskt värdesatt. Då flera av de sökande kunde stå helt nära varandra
i skicklighet för professuren, borde till ledning för högre instanser en
gradering ske åtminstone i den utsträckning att de tre främsta kompententa
sökandena graderades inbördes. Däremot syntes det icke vara nödvändigt
att de sakkunniga företaga en gradering härutöver.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola —
med instämmande av högskolans lärarråd — samt matematisk-naturvetenskapliga
sektionen vid Uppsala universitet och matematisk-naturvetenskapliga
sektionen vid Lunds universitet — med instämmande av vederbörande
större akademiska konsistorier — ha i huvudsak anfört liknande synpunkter
som universitetskanslern, därvid likväl matematisk-naturvetenskapliga sektionen
i Lund ansett befordringsärenden alltjämt böra ankomma å lärarkollegiet
såsom det mest lämpade organet med hänsyn till dess mångsidiga
sammansättning och samlade erfarenhet, under det att matematisk-naturvetenskapliga
sektionen i Uppsala förordat, att handläggningen av ifrågavarande
ärenden i stället för en beredningsnämnd skulle anförtros ett på
lämpligt sätt förstärkt avdelningskollegium.

Vetenslcapsakademien har jämväl uttalat den meningen, att ett förstärkt
avdelningskollegium lämpligen borde bilda beredningsnämnden samt beträffande
tillsättningsförfarandet i övrigt i stort sett intagit samma ståndpunkt
som universitetsmyndigheterna.

Lantmäteristyrelsen har funnit en minskning av lärarkollegiets befattning
med administrativa göromål böra bliva till gagn för undervisning och

Bihang till riksdagens protokoll lOItG. 1 sami. Nr 2^.

Kungl. Marits proposition nr 244-

forskning. I liknande riktning har även ingenjörsvetenskapsakademien uttalat
sig och vidare beträffande tillsättningsförfarandet förordat, att nuvarande
ordning kompletterades med bestämmelse, att kallelse skulle kunna
äga rum även efter ansökan.

Statskontoret har slutligen beträffande det av de sakkunniga förordade
tillsättningsförfarandet anfört:

Statskontoret har svårt att föreställa sig lämpligheten vare sig ur rättssäkerhetens
eller någon annan synpunkt av en ordning, som i korthet synes
gå ut på, att Kungl. Majit vid utnämningsfrågans avgörande skulle ha
allenast ett förslag att välja på och icke ens skulle bliva underrättad, vilka
sökande, som ansetts vara inkompetenta. Kungl. Maj:ts roll i utnämningsfrågan
skulle med andra ord i huvudsak inskränkas till att konfirmera högskolemyndigheternas
beslut. Detta förslag kan statskontoret icke tillstyrka.

B. Fondförvaltning snämnd.

Med avseende å den av de sakkunniga föreslagna fondförvaltningsnämnden,
för vilken skulle gälla skyldighet att föra särskilda räkenskaper, har
riksräkenskapsverket anfört:

Vad fondförvaltningen beträffar finner sig riksräkenskapsverket böra
erinra, att ämbetsverket i utlåtande den 9 oktober 1943 över en av statskontoret
avlåten skrivelse angående sistnämnda ämbetsverks förvaltning
underställda fonder m. m. såsom sin uppfattning uttalat, att såsom placeringsregel
för samtliga diversemedelsfonder, med undantag av sådana donationsfonder,
i vilkas statuter föreskrifter meddelats rörande förvaltning och
placering, borde med hänsyn till de fördelar, som härigenom skulle vinnas,
generellt gälla, att fondernas tillgångar, förvandlade till likvida medel, skola
insättas i riksgäldskontoret mot ränta. Riksräkenskapsverket måste bestämt
motsätta sig de sakkunnigas förslag örn särskild räkenskap för fondförvaltningen.
Ämbetsverket kan vidare ej heller biträda de sakkunnigas
förslag om att inventering skulle verkställas av revisor hos riksräkenskapsverket.
Erinras må, att enligt kungörelsen den 15 december 1905 (nr 76)
med föreskrifter rörande inventering hos redogörare för verk eller inrättning,
vars räkenskap för granskning skall överlämnas till kammarrätten
(numera riksräkenskapsverket), skall inventering i regel förrättas antingen
av vederbörande chef eller förvaltningsmyndighet eller av en eller flera av
chefen eller myndigheten förordnade personer. I överensstämmelse härmed
torde inventering böra verkställas av rektor eller den han därtill förordnar.

T. f. byråchefen C. A. Murray, som härutinnan anmält avvikande mening,
har anfört:

De sakkunnigas förslag i vad avser inrättandet av en särskild fondförvaltningsnämnd
vid tekniska högskolan innebär en onödig och ur flera
synpunkter olämplig splittring av handläggningen av högskolans kamerala
ärenden, vilket även framgår av att riksräkenskapsverket motsatt sig upprättande
av särskilda räkenskaper för fondförvaltningen. Enligt min mening
hade riksräkenskapsverket även bort bestämt avstyrka inrättandet av en
sådan nämnd.

Kungl. Maj:ts -proposition nr HJfJf.

C. Nämnd för antagning av ordinarie studerande.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har som sin mening
uttalat, att studerande alltjämt böra antagas av kollegienämnden, enär det
mer än en gång vid antagandet visat sig vara av stor betydelse, att varje
avdelning därvid varit representerad, icke minst då det gällt att avväga
vilket antal, som skall antagas på varje avdelning. För det förberedande
antagningsarbetet skulle emellertid en nämnd ha en uppgift att fylla.

Lantmäteristyrélsen har, ehuru ämbetsverket funnit de sakkunnigas förslag
beaktansvärt, av samma skäl ställt sig tveksam mot ett frångående
av den ordning, som för närvarande gäller i förevarande avseende.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har anslutit sig till sakkunnigförslaget,
varvid kollegiet dock uttalat, att det syntes vara av värde
örn den föreslagna nämnden finge rätt att med sig adjungera vissa personer,
exempelvis den avdelningsföreståndare, till vilkens avdelning intagning
ifrågakomme.

D. Avdelningsföreståndare.

Ingenjör svetenskapsakademien och Sveriges mekaniska verkstäders förbund
tillstyrka de sakkunnigas förslag rörande avdelningsföreståndamas
ställning.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

Kollegiet ansluter sig till förslaget att avdelningsföreståndarna erhålla
utökade befogenheter. Dessa böra dock inskränkas därhän, att avdelningsföreståndaren
ålägges skyldighet att följa undervisningen inom avdelningen
och tillse, att varken luckor uppstå mellan ämnena eller onödiga dubbelföreläsningar
förekomma. Han bör vidare ha skyldighet att granska de
dagböcker, lärarna böra åläggas föra. Vidare bör avdelningsföreståndaren
vara skyldig att minst en gång per läsår bevista en föreläsning av varje
lärare, som undervisar inom avdelningen. Där avdelningsföreståndare finner
anledning föreligga till erinran, skall han framlägga denna inför avdelningskollegiet
och i övrigt taga behövliga initiativ till förbättring av undervisningen.

En förutsättning att avdelningsföreståndaren skall medhinna detta arbete
är, att erforderlig sekreterar- och skrivhjälp beredes honom.

Med avseende å förslaget, att avdelningsföreståndare skall utses av överstyrelsen
i stället för av lärarkollegiet har lantmäteristyrelsen anfört, att
garantier härigenom vunnes för att endast vidkommande synpunkter bleve
utslagsgivande vid valet, vilket vore av särskild vikt genom de ökade
uppgifter och befogenheter, som avsetts skola tillkomma avdelningsföreståndare,
bland annat såsom föredragande i avdelningsrådet.

Å andra sidan ha kanslern för rikets universitet samt matématisk-naturvetenskapliga
avdelningen vid Stockholms högskola — med instämmande
av högskolans lärarråd — avstyrkt den inskränkning i högskolornas självstyrelse,
som sakkunnigförslaget härutinnan innebär, därvid avdelningen ut -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

talat, att lärarkollegiet syntes ha vida större möjligheter än en överstyrelse
att avgöra om en av ett avdelningskollegium föreslagen professor vore
lämplig.

Allmänna lönenämnden har ansett arvodena till avdelningsföreståndarna
böra bestämmas till samma storlek vid de båda högskolorna och förordat
ett årligt belopp av 800 kronor för samtliga avdelningsföreståndare, utom
föreståndarna för avdelningskollegierna för allmänna vetenskaperna, vilka
enligt lönenämndens mening böra åtnjuta ett arvode av 400 kronor om
året.

E. Avdelning sråd.

Lantmäteristyreisen, telegrafstyrelsen och lärarkollegiet vid Chalmers
tekniska högskola ha tillstyrkt sakkunnigförslaget i dess helhet, varvid
dock lärarkollegiet ifrågasatt, huruvida det icke skulle vara fördelaktigare
om ordförandeskapet i avdelningsråden finge utövas av någon av de från
industrien valda ledamöterna i råden.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har med uttalande av sin
fulla anslutning till syftet med de sakkunnigas förslag anfört:

Styrelsen anser, i likhet med de sakkunniga, att avdelningsråden böra få
en i förhållande till avdelningskollegierna fullt självständig ställning. Normalt
böra dock lärarna inom avdelningskollegiet kallas till rådets sammanträden:
rådet dock obetaget att sammanträda utan att någon representant
för avdelningskollegiet är närvarande. Det synes styrelsen icke riktigt att,
såsom de sakkunniga föreslagit, låta svenska teknologföreningen få så gott
som ensam bestämmanderätt över vilka, som skola vara ledamöter i avdelningsråden.
Ledamöterna böra utses av representativa ingenjörssammanslutningar,
omfattande ingenjörer jämväl inom de statliga verken. Bland
sammanslutningar, som böra få deltaga i nomineringen av ledamöter i avdelningsråden,
bör utom svenska teknologföreningen särskilt nämnas ingenjörsvetenskapsakademien.
Frågan om vilka sammanslutningar, som skola
äga att utse ledamöter i avdelningsråden, bör göras till föremål för särskilda
överläggningar, innan föreskrift därom införes i de tekniska högskolornas
stadgar.

Varje avdelningsråd bör inom sig utse ordförande. Rektor bör som regel
vara närvarande vid rådets sammanträden samt bör äga rätt att fungera
som dess ordförande.

Sveriges industriförbund har anfört:

Förslaget att avdelningsråd skola inrättas finner förbundet välbetänkt. I
fråga örn en eller annan av de större fackavdelningarna torde emellertid böra
övervägas, om icke antalet ledamöter av avdelningsråden bör något utökas.
Den av de sakkunniga föreslagna metoden för utseende av rådsledamöter kan
förbundet icke biträda. Teknologföreningen respektive tekniska samfundet
få närmast betraktas såsom yrkes- och kamratföreningar, vilka stå öppna för
samtliga högskoleingenjörer oavsett arten av deras verksamhet och därför
ingalunda kunna göra anspråk på att företräda näringsföretagens intressen.
Dessa skulle mycket bättre tillgodoses, om — såsom i vissa till industriför -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2JjJj.

bundet ingivna yttranden föreslagits — åt förbundets branschorganisationer
uppdroges att för närmast motsvarande fackavdelning utse ledamöter i avdelningsrådet.
Såsom behöriga valkorporationer skulle då i första hand fungera:
för avdelning B jernkontoret, för avdelning E Sveriges elektroindustriförening,
för avdelning K Sveriges kemiska industrikontor, för avdelning M Sveriges
mekaniska verkstäders förbund, för avdelning S Sveriges varvsindustriförening
samt för avdelning V Sveriges byggnadsentreprenörförening. I fråga om en
eller annan av dessa avdelningar kan möjligen ifrågasättas, att representant i
avdelningsrådet må utses av jämväl ytterligare någon branschorganisation
eller att industriens företrädare i avdelningsrådet utses av vissa branschorganisationer
gemensamt. Huru härvid lämpligen bör förfaras torde icke behöva
på förhand i detalj fastslås utan tillräckligt synes vara att helt allmänt föreskriva,
att en eller flera ledamöter av vissa avdelningsråd skola utses av representativa
industriella branschorganisationer, som handlägga branschens allmänna
angelägenheter. Industriförbundet är för sin del villigt att på hemställan
av vederbörande myndighet avgiva definitivt förslag angående vilka organisationer
som härvid lämpligen böra medverka.

Vid sidan av industrirepresentanterna synas vissa avdelningsråd böra inrymma
företrädare för de statliga affärsdrivande verk och myndigheter, som
sysselsätta civilingenjörer till större antal. Om avdelningsråden slutligen anses
böra kompletteras med representanter för de ovannämnda ingenjörsföreningarna,
har förbundet intet att invända häremot, dock att sådan förening icke
bör äga utse representanter till större antal än den industriella organisation,
som jämväl är företrädd inom avdelningsrådet.

Synnerligen önskvärt skulle enligt förbundets mening vara, att valkorporationerna
vid utseendet av ledamöter i avdelningsråden beaktade fördelen av
att åtminstone en eller annan av ledamöterna i varje avdelningsråd vid Chalmers
tekniska högskola komme att samtidigt sitta i motsvarande avdelningsråd
vid tekniska högskolan i Stockholm. Slutligen anser förbundet i motsats
mot de sakkunniga, att rektor med hänsyn till honom åvilande arbetsbörda
icke bör vara självskriven ordförande i avdelningsråd utan att varje råd
självt bör utse ordförande. Rektor bör dock alltid äga rätt att närvara vid
rådens sammanträden.

Med avseende å de sakkunnigas förslag att samtliga ledamöter i avdelningsråden
skulle utses av svenska teknologföreningen och tekniska samfundet i
Göteborg lia järnvägsstyrelsen, ingenjörsvetenskapsakademien, Sveriges mekaniska
verkstäders förbund, konstakademien — såvitt gäller avdelningarna
för arkitektur — fullmäktige i jernkontoret och metallografiska institutet ■—-såvitt gäller avdelningen för bergsvetenskap — samt Sveriges kemiska industrikontor
— såvitt gäller avdelningen för kemi — uttalat sig i samma riktning
som industriförbundet, därvid i flertalet fall en utökning i förhållande
till sakkunnigförslaget förordats av antalet ledamöter i avdelningsråden.

Den av industriförbundet framförda meningen, att då motsvarande avdelningar
finnas vid båda högskolorna ledamöterna i avdelningsråden i viss utsträckning
böra vara gemensamma, delas vidare av vattenfallsstyrelsen, statens
tekniska forskningsråd och styrelsen för svenska teknologföreningen.

I likhet med styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm och industriförbundet
lia vattenfallsstyrelsen, statens tekniska forskningsråd, fullmäktige i

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

jernkontoret och metaUografiska institutet samt styrelsen för svenska telmalogföreningen
uttalat sig mot förslaget om rektor som självskriven ordförande
i avdelningsråden och i stället förordat, att varje avdelningsråd inom sig skulle
äga utse ordförande, under det att Sveriges mekaniska verkstäders förbund
anslutit sig till sakkunnigförslaget i detta hänseende.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har funnit det syfte, de
sakkunniga velat vinna med förslaget om avdelningsråd, bättre tillgodoses
genom en förstärkning av avdelningskollegierna med industrirepresentanter
som bisittare vid behandlingen av vissa frågor. Lärarkollegiet har härutinnan
anfört:

Avsikten med de av de sakkunniga föreslagna avdelningsråden är, att dessa
skola verka för, att undervisningen och forskningen vid högskolan bedrives
på ett ur näringslivets synpunkt ändamålsenligt sätt samt att god kontakt
uppehälles mellan högskolan och näringslivet. Högskolan ansluter sig till denna
tanke men tillåter sig föreslå viss annan utformning av avdelningsråden. Med
den av de sakkunniga föreslagna utformningen bliva avdelningsråden ett slags
överinstanser över avdelningskollegierna och vid rådens sammanträden skulle
endast avdelningsföreståndarna och rektor obligatoriskt deltaga, under det att
avdelningskollegiernas övriga medlemmar endast skulle tillkallas, då detta
ansåges erforderligt. Stor risk föreligger härvid, att den avsedda kontakten
icke kommer till stånd. Enligt kollegiets mening är det av allra största betydelse,
att samtliga, ledamöter i avdelningskollegierna komma i kontakt med
avdelningsråden. Detta skulle enklast kunna uppnås därigenom att avdelningskollegierna
förstärktes med representanter för näringslivet, valka speciellt
skulle deltaga vid behandling av frågor rörande undervisningsprogram och
riksdagspetita. Härigenom skulle dessa representanter på ett avsevärt effektivare
sätt bringas i kontakt med högskolans frågor. Ordförandeskapet synes
icke böra åvila rektor utan respektive avdelningsföreståndare, som ju äro mer
förtrogna med de olika detaljfrågorna än rektor kan vara. Rektor bör kallas
till ifrågavarande sammanträden.

Lärarkollegiet föreslår sålunda, att avdelningskollegierna förstärkas med ett
antal högskolan icke tillhöriga bisittare. Dessa böra ha rösträtt i vissa frågor
men endast yttranderätt i andra frågor. Deras antal bör icke begränsas till 6
utan kunna utökas, om så i vissa fall visar sig lämpligt. Bisittarna kunna
utses antingen av kanslern på förslag av respektive avdelningskollegium eller
ock på förslag av högskolan icke tillhöriga organisationer. Väljes den senare
lösningen, synes det icke böra ankomma särskilt på svenska teknologföreningen
att föreslå ledamöter utan i stället synas för de olika avdelningarna lämpade
branschorganisationer och andra institutioner böra ifrågakomma.

Samma uppfattning har uttalats av matematish-naturvetenskapliga avdelningen
vid Stockholms högskola — med instämmande av högskolans lärarråd
— och svensina arkitekters riksförbund.

F. Rektor.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

Styrelsen finner, att de sakkunniga på ett riktigt sätt uppdragit riktlinjerna
för rektors verksamhetsområde. Förslaget innebär, att rektor får en ställning,
som i mångt och mycket överensstämmer med den, som tillkommer chefen

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

för ett affärsdrivande verk. Med hänsyn härtill finner styrelsen det riktigt,
att rektor tillsätta på sätt, som föreslagits av de sakkunniga. Genom att
överstyrelsen skall upprätta förslag till rektorspostens besättande och Kungl.
Majit skulle vara bunden av detta förslag, anser styrelsen, att man icke riskerar
att på rektorsposten få en person, som icke äger de nödvändiga kvalifikationerna.
Styrelsen finner även övervägande skäl tala för att rektor, örn
han, då han utses, är tjänstgörande professor vid högskolan, endast får åtaga
sig rektoratet under förutsättning att han lämnar sin professur. Emellertid
förutsätter styrelsen, att särskilda laboratorieutrymmen i sådant fall ställas
till rektors förfogande, så att han kan beredas möjlighet till fortsatt forskning
inom sitt ämnesområde.

Det har framhållits, att föreskriften örn att rektor måste lämna sin professur
skulle kunna medföra svårigheter vid rektorspostens rekrytering, då de
möjligheter till extrainkomster, som i regel stå till buds för en professor vid
teknisk högskola, därigenom skulle avsevärt begränsas för blivande rektor.

Då enligt styrelsens mening dessa synpunkter äTo riktiga och då fordringarna
på rektor, som får en mycket krävande uppgift, måste ställas högt, föreslår
styrelsen, att han inplaceras i 14 lönegraden å löneplan C civila avlöningsreglementet,
samt att han får samma rätt att åtaga sig extrauppdrag
vid sidan örn sin tjänst som rektor för närvarande äger.

Ingenjör svetenskapsakademien har gjort följande uttalande:

De sakkunnigas förslag att förstärka rektorsämbetets chefsställning synes
akademien vara välbetänkt. Som regel torde väl alltjämt gälla att rektor
företrädesvis bör komma från professorernas krets, då hans nära insyn i förhållandena
givetvis är av värde för hans ämbetsutövning. Men möjligheten bör
finnas öppen att även förvärva en utomstående kraft av framstående kapacitet,
då tillfälle därtill erbjuder sig — helst örn denne tidigare förvärvat erfarenhet
såsom lärare.

Jämväl statens tekniska forskningsråd och Sveriges mekaniska verkstäders
förbund ha anslutit sig till vad de sakkunniga i förevarande avseende föreslagit.

Gentemot de sakkunnigas förslag, framförallt i vad det avser att rektor
skulle frånträda sin professur, ha å andra sidan erinringar framställts i åtskilliga
yttranden.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har sålunda bland annat
anfört:

Anledningen till att de sakkunniga föreslagit, att rektor icke skall behålla
sin professur, torde vara, att denna icke under lång tid bör uppehållas genom
vikarie. Lärarkollegiet är emellertid av den bestämda uppfattningen, att rektor,
i likhet med vad som tillämpas vid universiteten, bör bibehålla och ha
ansvaret för sin professur. Härigenom kommer han tvivelsutan bland annat
att hålla avsevärt bättre kontakt med den tekniska utvecklingen, något som
är av stor betydelse. Vidare tillkommer det mycket viktiga skälet, att mången
professor säkerligen icke kommer att vara villig att åtaga sig rektorsbefattningen,
om han samtidigt nödgas taga avsked från sin professur. Ävenså är
det av betydelse, att en person, som icke längre önskar kvarstå som rektor,
har möjlighet att återgå till sin professur i stället för att helt lämna högskolan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+4-

En sådan anordning gör det även avsevärt lättare att underlåta att omvälja
en rektor, som icke visar sig lämplig. Enligt kollegiets bestämda mening bör
därför den professor, som blir vald till rektor, behålla sin professur samt sin
däremot svarande lönegradsplacering samt härutöver, liksom nu är fallet,
erhålla visst tilläggsarvode, förslagsvis 5 000 kronor om året.

Statskontoret har anfört:

Förslaget att giva rektor ställning som administrerande och dirigerande
chef, utsedd inom en krets, som icke nödvändigtvis skulle behöva vara begränsad
till högskolans professorer, förefaller ägnat att inge starka betänkligheter.
Även om ledaregenskaper och utpräglad läggning för administrativ
verksamhet äro i hög grad önskvärda för den, som skall förestå en högskola,
måste dock förtrogenhet med och på egen lärarverksamhet vid högskola grundad
inlevelse i högskolans speciella problem anses som lika viktiga kvalifikationer
för innehavaren av rektorsämbetet. Statskontoret, som föreställer sig,
att det bland de vid högskolan verksamma professorerna alltid finnes någon
lämplig kandidat till rektorsposten, som, förutom sina vetenskapliga förtjänster,
har förutsättningar att bliva en god administratör, kan sålunda icke
tillstyrka, att man vid valet av rektor går utanför professorernas krets. Därmed
följer även, att tillräckliga skäl enligt statskontorets mening icke föreligga
att ändra formen för rektors tillsättande eller grunderna för hans
avlönande.

Kanslern för rikets universitet har jämväl avstyrkt förslaget, att rektor
skulle kunna utses utanför professorernas krets eller — örn vid vederbörande
högskola tjänstgörande professor förordnas till rektor — frånträda sin professur.

I samma riktning har matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid
Stockholms högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — uttalat
sig.

Allmänna lönenämnden har förklarat sig icke hava någon erinran mot den
av de sakkunniga föreslagna lönegradsplaceringen av rektorsbefattningarna.

Ledamoten av lönenämnden herr Joel Andersson har därvid anmält avvikande
mening samt anfört:

Det synes mig, med hänsyn till att rektorerna vid de tekniska högskolorna
skola handhava ansvaret för utbildningen av flertalet av de blivande industriledarna
i landet, kunna ifrågasättas huruvida det för dem bör fastställas en
lägre löneställning än den, som helt nyligen av statsmakterna har fastställts
för den betydligt mindre krävande befattningen såsom ordförande i statens
organisationsnämnd, nämligen i lönegrad C 15.

G. Prorektor.

Allmänna lönenämnden har som sin mening uttalat, att arvodet till prorektor
bör bestämmas till samma belopp vid båda högskolorna eller 1 000 kronor
om året i stället för såsom de sakkunniga föreslagit 1 000 kronor vid tekniska
högskolan i Stockholm och 800 kronor vid Chalmers tekniska högskola.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

II. Sekreterare och kamrerare.

Statskontoret har anfört:

Enligt statskontorets mening torde varken arbetsuppgifternas kvantitet
eller kvalitet motivera ändrad löneställning för tekniska högskolans sekreterare
eller kamrerare. Några viktigare nya arbetsuppgifter utöver vad de redan hava
att ombesörja äro icke avsedda att tilläggas dem. Visserligen skulle för kamreraren
tillkomma vissa personalärenden, men dessa äro av alltför enkel beskaffenhet
att kunna motivera uppfattning till lönegrad A 28. Erinras må,
att i fråga om kamrerart jönsten vid karolinska institutet — vilken torde vara
jämförbar med motsvarande befattning vid tekniska högskolan — till och
med övervägts en sänkning av löneställningen till 22 lönegraden. Sysslomannen
vid karolinska sjukhuset, vilken enligt _ statskontorets mening fullgör i
viss mån mera kvalificerade uppgifter än nu ifrågavarande befattningshavare,
är placerad i 24 lönegraden. De föreslagna ändrade tjänstebenämningarna
kan statskontoret heller icke tillstyrka, icke minst i betraktande av de strävanden,
som från tjänsteförteckningssakkunnigas sida kommit till uttryck
att förenkla titulaturen och åstadkomma samma benämningar för likartade
befattningar inom skilda grenar av statsförvaltningen. Däremot vill
statskontoret icke motsätta sig en uppflyttning av den kombinerade sekreterare
och kamrerarbefattningen vid Chalmers tekniska högskola till lönegraden
A 24, då den nuvarande placeringen i lönegrad A 22 synes väl låg med hänsyn
till de kvalifikationer, som måste krävas av tjänstens innehavare.

Statskontoret kan icke tillstyrka förslaget, att sekreterarposten vid tekniska
högskolan alternativt skulle kunna besättas med person utan juridisk men
med teknisk utbildning. Den omständigheten, att det övervägande flertalet
befattningshavare vid tekniska högskolan är helt och hållet främmande för
ärenden av juridisk-administrativ beskaffenhet, understryker vikten av att
dessa ärenden handläggas av en väl kvalificerad och sakkunnig tjänsteman.
Erfarenheterna från den tid, under vilken dessa krav blivit eftersatta, bestyrka
även riktigheten av statskontorets principiella uppfattning.

Skiljaktig mening har härvid anförts av statskommissarien Norberg, som
funnit starka skäl föreligga — icke minst med hänsyn till den självständiga
och ansvarsfyllda ställning kamreraren inom sitt verksamhetsområde intoge
— för en uppflyttning av befattningen till lönegraden A 26.

Riksrälcenskapsverket har i huvudsak anfört följande:

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning synes arten av de med befattningen
såsom sekreterare vid tekniska högskolan i Stockholm förenade göromålen
icke motivera en högre löneställning än den nuvarande, d. v. s. A 26.
Icke heller finner ämbetsverket anledning föreligga att utbyta den av tjänsteförteckningssakkunniga
föreslagna benämningen å innehavaren av ifrågavarande
befattning förste byråsekreterare mot högskole- eller akademisekreterare.

Även om omorganisationen kommer att medföra en större arbetsbörda och
i samband därmed ökat ansvar för kamreraren vid tekniska högskolan i Stockholm
kan riksräkenskapsverket för sin del icke finna att arten och omfattningen
av de arbetsuppgifter, som avses åvila ifrågavarande befattningshavare,
motivera en högre löneställning än lönegraden A 26. Vad benämningen
å vederbörande befattningshavare beträffar kan ämbetsverket icke biträda
de sakkunnigas förslag utan förordar, att denne liksom nu benämnes kamrerare.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2.f/h

Vidkommande Chalmers tekniska högskola biträder riksräkenskapsverket
de sakkunnigas förslag, att kamreraren placeras i lönegrad A 24. Vad angår
kamrerarens tjänstebenämning anser ämbetsverket, att den nuvarande benämningen
bör bibehållas.

Mot riksräkenskapsverkets utlåtande, i vad det avser sekreterar- och kamrerarbefattningarna
vid tekniska högskolan i Stockholm, har t. }. byråchefen
Murray anmält avvikande mening och anfört:

För handläggningen av kamerala och administrativa ärenden bör vid rektors
sida placeras en tjänsteman i lönegrad A 28 eller A 29 såsom chef för
en kameral och administrativ avdelning samt närmast under honom en kamrerare
och eventuellt även sekreterare. Örn en gemensam kameral och administrativ
avdelning icke skulle anses lämplig, finner jag — med hänsyn
till önskvärdheten av att tekniska högskolan förfogar över tillräcklig kameral
och administrativ sakkunskap — att riksräkenskapsverket bort tillstyrka de
sakkunnigas förslag i vad avser inrättande av två befattningar i lönegrad
A 28.

Allmänna lönenämnden har gjort följande uttalande.

Åled avseende å högskolesekreteraren vid tekniska högskolan
i Stockholm har till stöd för hans placering i lönegrad A 28 åberopats löneställningen
för universitetens sekreterare, vilka tillhöra sistnämnda lönegrad,
i Uppsala.under benämningen sekreterare och i Lund med tjänstetiteln sekreterare,
tillika ombudsman. Lönenämnden har tagit närmare kännedom örn
de motiv, som på sin tid anfördes för en placering i 28 lönegraden av sekreterartjänsterna
vid universiteten (propositionen 1925: 115 sid. 243—244), och
enligt lönenämndens mening äro förhållandena icke fullt jämförbara med dem,
som föreligga vid tekniska högskolan i Stockholm. Särskilt vill lönenämnden
framhålla, att det beträffande universiteten anfördes, att akademisekreterarens
närmaste förman, universitetets rektor, utsåges för den korta tidrymden av
tre år, varför det läge vikt uppå, att till sekreterarbefattningen förvärvades
en person, vars erfarenhet universitetsförvaltningen under en längre tid kunde
tillgodogöra sig. Vid tekniska högskolan i Stockholm åter har rektor förutsatts
skola tillsättas medelst förordnande för sex år, och förlängt förordnande under
en eller flera perioder torde här, liksom beträffande förordnandetjänster i allmänhet,
bli regel. Lönenämnden anser för sin del tillräckliga skäl icke föreligga
för en uppfattning till 28 lönegraden av sekreterarbefattningen vid tekniska
högskolan i Stockholm. Då emellertid befattningen i fråga torde vara krävande,
synes anledning vara för handen att i samband med högskolans föreslagna
utvidgning vidtaga någon jämkning i lönegradsplaceringen, varför lönenämnden
föreslår, att befattningen uppflyttas till lönegrad A 27, i vilken lönegrad
sekreterartjänsterna vid de båda största hovrätterna äro placerade. Befattningens
benämning synes böra bliva högskolesekreterare.

Vad därefter angår högskoleintendenten vid tekniska högskolan
i. Stockholm får lönenämnden till en början framhålla, att goda skäl synas
föreligga för att den nuvarande kamrerarbefattningen i samband med högskolans
utvidgning uppflyttas i lönegradshänseende. Så långt som till 28 lönegraden
anser sig lönenämnden dock icke kunna gå. Valet synes närmast böra
stå mellan 26 och 27 lönegraderna. 26 lönegraden är den högsta förekommande
lönegraden för kamrerartjänster i vanlig mening. Med hänsyn till de
med den nu ifrågavarande befattningen förenade arbetsuppgifterna synes det

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

å andra sidan skäligt, att befattningen i lönehänseende placeras något högre
än berörda kamrerarbefattningar. Det synes ock lämpligt, att intendent st jonsten,
på sätt de sakkunniga förordat, jämställes med sekreterarbefattningen,
detta med hänsyn till att de närmaste cheferna för rektorsexpeditionens båda
avdelningar torde böra inneha samma löneställning. Då lönenämnden i det föregående
tillstyrkt en placering i A 27 för högskolesekreteraren, vill lönenämnden
förorda samma lönegradsplacering för högskoleintendenten.

Beträffande rektorsexpeditionen vid Chalmers tekniska, högskola, där allenast
en avdelning finnes under ledning av en kamrerare, som tillika är högskolans
sekreterare, föreslås i betänkandet, att kamreraren uppflyttas från
A 22 till A 24, oberoende av högskolans utbyggnad; då utbyggnadsprogrammet
börjat genomföras, borde kamreraren placeras i A 26. Mot ifrågavarande
förslag finner lönenämnden ej skäl att framställa erinran.

Ledamoten av allmänna lönenämnden, herr Joel Andersson, som anmält
skiljaktig mening mot nämnden i fråga örn den administrativa organisationen
vid tekniska högskolan i Stockholm, har anfört:

Vad angår högskolans kansli och kamrerarkontor, så kan jag icke biträda
de sakkunnigas förslag om att dessa avdelningar skola direkt sortera under
högskolans rektor, och att sekreteraren och kamreraren skola beredas en förbättrad
löneställning. Det synes mig nämligen, och detta oaktat att jag tillfullo
inser betydelsen av den föreslagna nya rektorsorganisationen, icke lämpligt
att allt fortfarande laborera med tvenne fristående avdelningar. Utvecklingen
synes mig i stället böra leda därhän, att vid högskolan bör inrättas en
administrativ avdelning under ledning av en fullt kvalificerad person, ^förslagsvis
med placering såsom byråchef i lönegrad A 30. Denne erhåller då en
sådan ställning, att han torde kunna göra sig gällande gent emot högskolans
lärarpersonal. Under förutsättning av att en dylik byråchefstjänst inrättas,
torde någon ändring av löneställningen för högskolans sekreterare och kamrer
icke behöva vidtagas.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 har lärarkollegiet vid tekniska
högskolan i Stockholm — med tillstyrkan av högskolestyrelsen — hemställt
om en befattning som högskolesekreterare och en befattning som högskoleintendent,
båda i lönegraden A 28, i överensstämmelse med sakkunnigförslaget.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har i yttrande över betänkandet
anfört:

Genomföres de sakkunnigas förslag, får rektor sig anförtrodda ytterligare
ett antal betydelsefulla uppgifter. Expeditionsarbetet måste då övertagas av
sekreteraren. Kollegiet ser då ingen annan lösning möjlig, än att sekreteraroch
kamrerarbefattningarna skiljas åt så som skett för länge sedan vid tekniska
högskolan i Stockholm.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i sina anslagsäskanden för
budgetåret 1946/47 i anslutning till de sakkunnigas förslag hemställt örn inrättande
vid högskolan av en befattning som högskoleintendent, tillika sekreterare,
i lönegraden A 24.

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 21^.

De förslag, som de sakkunniga framlagt i fråga örn den inre organisationen
av de tekniska högskolorna, innebära avsevärda förändringar i förhållande
till vad som för närvarande gäller i detta hänseende.

Vad till en början angår lärarkollegiets åligganden, ha de sakkunniga
funnit dessa genom sin nuvarande omfattning allvarligt inkräkta på de
särskilda kollegieledamöternas verksamhet som lärare och forskare. Principiellt
bör därför enligt de sakkunnigas mening lärarkollegiet endast taga befattning
med ärenden, i vilka ett samråd mellan alla högskolans professorer är
påkallat. Huvudsakligen från denna utgångspunkt ha de sakkunniga — såsom
av den i det föregående lämnade redogörelsen framgår — föreslagit en långt
gående begränsning av lärarkollegiets nuvarande uppgifter och befogenheter,
särskilt såvitt gäller ärenden av administrativ natur. Därmed ha de sakkunniga
även åsyftat att vinna en snabbare och effektivare handläggning av dylika
ärenden. Av viktigare frågor, som nu behandlas av lärarkollegiet, skulle
kollegiet sålunda enligt det föreliggande förslaget icke längre taga befattning
med ärenden rörande tillsättning av professorer, speciallärare och laboratorer
annat än genom utseende av ledamöter i en särskild beredningsnämnd, vilken
skulle övertaga lärarkollegiets uppgift att avgiva förslag i sådana ärenden.
Icke heller skulle kollegiet äga välja rektor eller prorektor, såsom för närvarande
är fallet, utan rektor skulle utses av Kungl. Majit efter förslag av
överstyrelsen och prorektor av överstyrelsen, efter kollegiets hörande. I övrigt
skulle kollegiets åliggande att yttra sig över ansökningar till tjänster, som tillsättas
av Kungl. Majit eller överstyrelsen, överflyttas å kollegienämnden. I
kollegienämnden, som enligt gällande stadgar väljes av lärarkollegiet, skulle
de olika avdelningsföreståndarna, vilka enligt förslaget utses av överstyrelsen,
ingå som självskrivna ledamöter. Bland övriga åligganden, som nu ankomma
på lärarkollegiet men som enligt det föreliggande förslaget skulle överflyttas å
andra organ, må här nämnas kollegiets befogenhet att hemställa om docentförordnande
och om återkallande av sådant förordnande, vilken tilldelats vederbörande
avdelningskollegium, samt lärarkollegiets befogenhet att göra framställning
om anslag av statsmedel för högskolans verksamhet, vilken avses
skola överflyttas å kollegienämnden, varvid dock förutsatts skyldighet för
rektor att informera kollegiet örn framställningar i dylika frågor. Genom ett
sådant åliggande för rektor borde enligt de sakkunniga i erforderlig mån bli
sörjt för att samtliga ledamöter av lärarkollegiet erhålla kännedom om förslag
till nyheter, som härröra från andra, avdelningar än deras egen. Såvitt
gäller studiefrågor borde enligt sakkunnigförslaget lärarkollegiet alltjämt äga
granska kollegienämndens förslag till program samt till läro- och timplaner
för undervisningen, men fastställandet därav, som nu jämväl ankommer på
lärarkollegiet, skulle enligt sakkunnig-förslaget ankomma på överstyrelsen,
som därigenom skulle få möjlighet att tillse, att undervisningen vid de båda
högskolorna blir likvärdig såväl som helhet betraktad som när det gäller de
särskilda läroämnena. Utan olägenhet borde vidare enligt de sakkunnigas

Kungl. Majda -proposition nr 2JjJj.

mening lärarkollegiet kunna befrias från sitt åliggande att fastställa kollegienämndens
förslag till studiehandbok ävensom från skyldigheten att fastställa
formulär för examensbetyg och tentamensbok och vissa andra ärenden, vilka
det i stället skulle ankomma på kollegienämnden att avgöra. Slutligen må
nämnas, att lärarkollegiets åliggande att bedöma disputationsprov och däröver
avgiva vitsord av de sakkunniga föreslagits överflyttat å kollegienämnden.

I remissyttrandena har tanken att befria lärarkollegiet från åtskilliga göromål,
med vilka det nu har att taga befattning, genomgående vunnit anslutning,
varvid dock betänkligheter i skilda hänseenden framförts mot en så
långt gående beskärning av lärarkollegiets befogenheter, som de sakkunniga
ifrågasatt. Såvitt gäller förslaget att överflytta lärarkollegiets befogenheter
med avseende å tillsättning av professurer och vissa andra lärarbefattningar
å en för varje särskilt fall tillsatt beredningsnämnd, ha de hörda instanserna
i princip nästan genomgående anslutit sig härtill, dock ha lärarkollegiet vid
Chalmers tekniska högskola och matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid
Lunds universitet — med instämmande av det större akademiska konsistoriet
— avstyrkt förslaget, därvid från Lunds universitets sida uttalats, att
befordringsärenden alltjämt syntes böra ankomma på lärarkollegiet med hänsyn
till dess mångsidiga sammansättning och den samlade erfarenhet, som
besittes av detta organ i hithörande ärenden. Beträffande den närmare utformningen
av sakkunnigförslaget i denna del ha i yttrandena starka betänkligheter
anförts främst från de tekniska högskolornas och universitetens sida
samt av statskontoret. Nu omförmälda remissinstanser ha även avstyrkt sakkunnigförslaget,
i vad detta åsyftar att fråntaga lärarkollegiet rätten att välja
sin egen ordförande och vice ordförande, d. v. s. rektor och prorektor. Kanslern
för rikets universitet samt matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid
Stockholms högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — ha även
motsatt sig förslaget, att lärarkollegiet skulle fråntagas rätten att välja avdelningsföreståndare.
Såväl lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm som
lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola ha vidare funnit betygsättning
av doktorsavhandlingar samt frågor rörande docentförordnanden vara av
sådan allmän betydelse för högskolornas vetenskapliga standard, att de böra
behandlas av lärarkollegiet. Den förstnämnda högskolans lärarkollegium har
därjämte ansett anslagsfrågor alltjämt böra behandlas av lärarkollegiet.

För egen del ansluter jag mig till de sakkunnigas uppfattning om önskvärdheten
av att lärarkollegiet så långt möjligt befrias från att taga befattning
med ärenden, vilka icke äro av den beskaffenhet, att deras handläggning kan
anses påkalla ett samråd mellan samtliga professorer. Enligt min mening lärer
även, utan att ett allsidigt och sakkunnigt bedömande därigenom äventyras,
åtskilliga ärenden, vilkas handläggning nu ankommer å lärarkollegiet, kunna
anförtros andra organ, främst kollegienämnden. Genom en sådan anordning
skulle vinnas — såsom de sakkunniga även framhållit — förutom en snabbare
behandling av ifrågakommande ärenden, att åt lärarkollegiets ledamöter be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

redes möjlighet att ägna mera tid åt deras verksamhet som lärare och forskare.
I anslutning härtill vill jag även framhålla, att de olägenheter, som
i här berörda hänseenden framträtt med nuvarande organisation, kunna
antagas komma att bli allt starkare framträdande i samma mån som högskolorna
och den högre tekniska undervisningen utvidgas. Med detta
principiella ståndpunktstagande är jag dock icke beredd att förorda en så
långt gående begränsning av lärarkollegiets befogenheter som de sakkunniga
ifrågasatt. I likhet med flera av remissinstanserna anser jag mig
sålunda icke kunna ansluta mig till sakkunnigförslaget, i vad det avser
att fråntaga lärarkollegiet rätten att välja rektor och prorektor, och icke heller
kan jag biträda förslaget, såvitt gäller sättet för utseende av kollegienämndens
ledamöter. I dessa delar synes mig de sakkunnigas förslag innefatta ett alltför
allvarligt ingrepp i den rätt till självstyrelse, som sedan gammalt i viss utsträckning
tillkommer vårt lands universitet och högskolor. Såvitt gäller kollegienämndens
sammansättning vill jag redan nu framhålla, att jag visserligen
finner de sakkunniga hava förebragt vägande skäl för att avdelningsföreståndarna
skola bli självskrivna ledamöter därav, men enligt min mening bör
det ej tillkomma en överstyrelse — såsom de sakkunniga ifrågasatt — utan
alltjämt ankomma å lärarkollegiet att utse dessa. Denna ordning synes ur
här berörd synpunkt så mycket mera påkallad, som det enligt det föreliggande
förslaget i första hand blir kollegienämnden, som kommer att övertaga
åtskilliga av de uppgifter, vilka för närvarande åvila lärarkollegiet. Vidare
synes mig det i ett par remissyttranden framförda önskemålet, att lärarkollegiet
skall bibehålla sina nuvarande befogenheter att avgiva vitsord över disputationsprov
samt att handlägga ärenden rörande docentförordnanden böra
tillgodoses.

Därest — såsom jag i annat sammanhang kommer att föreslå — en gemensam
överstyrelse inrättas för högskolorna, finner jag i likhet med de sakkunniga,
att det bör ankomma å denna att fastställa program samt läro- och
timplaner för undervisningen vid högskolorna.

Vidare bör enligt min mening lärarkollegiet, i överensstämmelse med mitt
tidigare angivna ställningstagande, befrias från handläggningen av åtskilliga
ärenden av administrativt-kameral natur.

Såvitt gäller lärarkollegiets befattning med anslagsfrågor har den gångna
tidens erfarenheter givit vid handen, att en mindre församling sannolikt skulle
vara mera lämpad för handläggningen av dylika ärenden. Jag anser mig därför
böra biträda förslaget om att kollegienämnden skall övertaga lärarkollegiets
befogenhet i detta hänseende. Därvid torde det enligt min mening vara
ändamålsenligt att i stadgarna för de tekniska högskolorna uttryckligen föreskrives,
att kollegienämnden vid sin behandling av ifrågavarande ärenden skall
verkställa en avvägning mellan de olika avdelningarnas önskemål.

Såvitt gäller tillsättning av professorer, speciallärare och laboratorer finner
jag de sakkunnigas förslag att överlåta lärarkollegiets åligganden i dessa frå -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

gor å en för varje särskilt fall tillsatt beredningsnämnd beaktansvärt. Till den
närmare utformningen av förslaget kan jag emellertid i vissa hänseenden ej
ansluta mig. Jag vill därvid särskilt framhålla den enligt min mening vägande
kritik, som i flera remissyttranden framförts mot att beredningsnämnden
icke skulle uttryckligen uttala sig angående en sökandes kompetens eller inkompetens
utan endast föreslå den enligt nämndens mening lämpligaste
till en professur eller annan ifrågakommande befattning. En sådan behandling
av befordringsärendena skulle innebära, att en sökande betoges den
möjlighet att få sin vetenskapliga skicklighet officiellt och opartiskt värdesatt,
som en professorskonkurrens för närvarande skänker. Men därjämte
skulle, såsom i ett yttrande framhållits, Kungl. Maj:t vid sin behandling
av utnämningsfrågor komma att sakna tillräckliga förutsättningar för ett
ställningstagande i det ärende, som föreligger till bedömande.

Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att framdeles efter närmare
överväganden utfärda erforderliga bestämmelser beträffande detta spörsmål
ävensom övriga här berörda frågor.

Enligt sakkunnigförslaget skall kollegienämnden bestå av rektor
såsom ordförande, prorektor såsom vice ordförande och de olika avdelningsföreståndarna
såsom självskrivna ledamöter. Mot en sådan ordning har jag
ingen erinran. Det synes mig emellertid lämpligt, att vederbörande sekreterare
och kamrerare, till vilka befattningshavare jag återkommer i det följande,
var och en såvitt gäller till hans ämbetsområde hörande ärenden,
deltaga i kollegienämndens överläggningar ävensom erhålla rätt att till protokollet
anteckna sin mening. Motsvarande befogenheter torde — vid bifall
till mitt senare behandlade förslag rörande högskolornas biblioteksorganisation
— i biblioteksfrågor böra tillkomma vederbörande överbibliotekarie.
Enligt de sakkunnigas förslag skola till kollegienämndens handläggning överflyttas
åtskilliga ärenden, med vilka det för närvarande tillkommer lärarkollegiet
att taga befattning. Beträffande dessa frågor torde jag här få hänvisa till
mina i det föregående gjorda uttalanden. Härjämte ha de sakkunniga förordat,
att ett flertal ärenden, vilka det för närvarande tillkommer kollegienämnden
att handlägga, i sin tur skola anförtros andra organ, som regel rektor.
Denne skall sålunda enligt förslaget bland annat erhålla tämligen
vidsträckta befogenheter i fråga om handläggningen av personalärenden i
förhållande till vad som för närvarande gäller i detta hänseende och vidare
erhålla befogenhet att antaga specialstuderande, att bevilja nedsättning i
avgifter för ordinarie studerande och specialstuderande, att avgiva årlig berättelse
för högskolornas vidkommande ävensom att i övrigt handlägga alla
högskolan berörande ärenden, om vilka ej är särskilt förordnat, att de tillhöra
annan högskolans myndighet. Vid den sålunda ifrågasatta överflyttningen
har för de sakkunniga på samma siitt som när det gällt att befria lärarkollegiet
från befattningen med ett flertal göromål den vägledande synpunkten
varit, att icke kollegienämndens ledamöter skulle erhålla en alltför betung -

Kungl. Majlis proposition nr .Svande
arbetsbörda. Vissa ärenden, som det för närvarande tillkommer kollegienämnden
att avgöra, skola vidare enligt sakkunnigförslaget överlåtas å
andra organ än rektor. Sålunda skall kollegienämndens nuvarande uppgift
att bestämma grunderna för urval bland de inträdessökande anförtros den
föreslagna överstyrelsen, varvid dock kollegienämnderna skola äga avgiva
förslag härtill.

De sakkunnigas förslag i nu ifrågavarande hänseenden ha i huvudsak lämnats
utan erinran i remissyttrandena. För egen del kan jag också i stort sett
ansluta mig till detsamma. Jag är dock icke beredd förorda, att handläggningen
av personalärenden överföres från kollegienämnden till rektor i den
utsträckning de sakkunniga förutsatt. Vidare bör det enligt min mening alltjämt
tillkomma kollegienämnden att handlägga alla ärenden, beträffande vilka
det ej föreskrivits, att de skola ankomma å annan högskolemyndighets prövning.
Vad åter angår förslaget att till den av de sakkunniga ifrågasatta överstyrelsen
överflytta kollegienämndens uppgift att bestämma grunderna för
urvalet av de studerande, så synes mig detta lämpligt med hänsyn till angelägenheten
av att enhetliga principer härutinnan tillämpas vid de båda högskolorna.

I detta sammanhang vill jag beröra ett av de sakkunniga framfört förslag
att, såvitt gäller ordinarie studerande, överflytta kollegienämndens nuvarande
uppgift att bedöma av inträdessökande företedda kunskapsbetyg å en antagningsnämnd,
bestående av rektor såsom ordförande och två av
lärarkollegiet valda ledamöter såsom bisittare. Då det icke är möjligt för kollegienämnden
att för närvarande medhinna annat än en summarisk granskning
av sökandenas merithandlingar är det enligt de sakkunnigas mening icke
heller lämpligt, att det formella ansvaret härför skall åvila kollegienämnden.
I huvudsaklig överensstämmelse med den ordning, som nu tillämpas, avses
enligt sakkunnigförslaget sekreteraren (intendenten) skola förbereda antagningsärenden,
föredraga tveksamma frågor örn värdering av meriter och upprätta
förslag till intagning av studerande.

Vid remissbehandlingen lia, i den mån frågan därvid berörts, betänkligheter
framförts mot förslaget om inrättandet av en dylik antagningsnämnd, därvid
särskilt framhållits betydelsen av att varje avdelning blir företrädd vid ärendenas
handläggning med hänsyn till behovet av en avvägning av studerandeantalet
mellan de olika avdelningarna.

Den sålunda framförda kritiken synes mig vägande. Jag är därför icke beredd
att föreslå någon ändring av nuvarande bestämmelser i detta hänseende.
Om det alltså enligt min mening alltjämt bör ankomma å kollegienämnden att
svara för intagningen av ordinarie studerande, vill jag emellertid uttala, att
hinder icke bör möta för kollegienämnden att, därest en sådan anordning
skulle visa sig ändamålsenlig, till en del överlåta det därmed förenade arbetet
å vissa av sina ledamöter eller eventuellt å annan lärare vid högskolan.

Såsom av den tidigare redogörelsen framgår finnes för närvarande vid var -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Sedera
högskolan en förvaltningsnämnd, vilken det tillkommer att
närmast handha högskolans ekonomiska angelägenheter, bland andra förvaltningen
av högskolans fonder. De sakkunniga lia nu föreslagit, att den
sistnämnda uppgiften skulle övertagas av en fondförvaltningsnämnd,
bestående av rektor, prorektor och en av överstyrelsen utsedd,
i penningförvaltning sakkunnig person. De uppgifter i övrigt, som för närvarande
tillkomma förvaltningsnämnden, skulle enligt sakkunnigförslaget
överflyttas å rektor. Förvaltningsnämnden skulle därmed indragas. De sakkunniga
lia vidare föreslagit, att särskilda räkenskaper skulle föras för fondförvaltningen
samt inventering av värde- och säkerhetshandlingar ävensom
kassa verkställas av revisor från riksräkenskapsverket.

I sitt yttrande har riksräkenskapsverket bestämt motsatt sig förslaget örn
särskilda räkenskaper för fondförvaltningen ävensom uttalat, att inventeringen
borde ombesörjas av rektor eller den han därtill förordnar. En ledamot av
ämbetsverket har reservationsvis avstyrkt inrättande av en särskild fondförvaltningsnämnd
såsom innebärande en onödig och ur flera synpunkter
olämplig splittring av handläggningen av högskolans kamerala ärenden.

För egen del är jag av den uppfattningen, att förvaltningsnämnden bör
kunna indragas. I likhet med de sakkunniga finner jag sålunda, att nämndens
allmänna uppgifter med avseende å högskolans ekonomiska angelägenheter
— såsom meddelande av beslut angående utanordningar av anslagsmedel
och framställningar till byggnadsstyrelsen rörande byggnadsvården
— lämpligen böra överflyttas å rektor. Vad vidare fondförvaltningen angår
så synes mig inrättandet av ett särskilt organ för dess handhavande mindre
ändamålsenligt. Förslaget härom anser jag mig alltså ej kunna biträda. Ärenden
rörande fondförvaltningen synas mig sålunda böra på samma sätt som
övriga ekonomiärenden avgöras av rektor efter föredragning av kamreraren.
Inventering torde böra verkställas i den ordning, riksräkenskapsverket
angivit.

I fråga örn avdelningskollegierna ha de sakkunniga föreslagit
inrättande av ett avdelningskollegium för allmänna vetenskaper vid tekniska
högskolan i Stockholm, ehuru de grundläggande ämnena där, i likhet med vad
som nu gäller, fördelats på de olika fackavdelningarna. I detta avdelningskollegium
avses lärarna för de grundläggande ämnena skola sammankomma
till överläggningar i frågor av gemensamt intresse för undervisningen i dessa
frågor. Beträffande Chalmers tekniska högskola ha de sakkunniga funnit
lämpligt att med bibehållande av nuvarande ordning hänföra de grundläggande
ämnena till det avdelningskollegium för allmänna vetenskaper, som
redan finnes vid nämnda högskola. En viss utökning av avdelningskollegiernas
befogenheter har vidare föreslagits. För egen del har jag ingen erinran mot
vad de sakkunniga i förevarande avseende förordat, i den mån annat ej följer
av mitt ståndpunlctstagande i övriga frågor berörande den inre organisationen
av högskolan.

Bihang till riksdagens protokoll loft6. 1 sami. Nr 2/fJf. 4

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Avdelningsföreståndarna, vilka det nu — förutom att utöva
ordförandeskapet i vederbörande avdelningskollegium — åligger att gå de
studerande inom avdelningarna till handa med råd och upplysningar, skola enligt
sakkunnigförslaget erhålla ökade uppgifter. Förutom deras förut omförrnälda
åligganden att vara självskrivna ledamöter av kollegienämnden skola de
sålunda tilldelas rätt att närvara vid rektors inspektion av vederbörande avdelnings
institutioner och uttryckligen åläggas att utöva verklig tillsyn över
studiearbetet inom sin avdelning samt taga initiativ till avdelningens utveckling.
Mandattiden för avdelningsföreståndarna — vilka såsom förut nämnts
enligt sakkunnigförslaget skola utses av överstyrelsen i stället för av lärarkollegiet
— har föreslagits utsträckt från 3 till 4 år. Avdelningsföreståndarna,
vilka för närvarande — med undantag för föreståndaren för avdelningen för
bergsvetenskap, som uppbär ett årligt arvode av 600 kronor — icke åtnjuta
särskild ersättning, böra enligt de sakkunnigas mening erhålla dylik med
hänsyn till det ökade arbete och ansvar, som sålunda ifrågasatts för deras
vidkommande. Såsom skäligt årsarvode har beräknats ett belopp av 1 000
kronor till avdelningsföreståndare vid tekniska högskolan i Stockholm och
800 kronor till avdelningsföreståndare vid Chalmers tekniska högskola. Till
avdelningsföreståndare för avdelningskollegium för allmänna vetenskaper har
föreslagits ett till hälften av nämnda belopp beräknat arvode.

De sakkunnigas förslag att tilldela avdelningsföreståndarna ökade befogenheter
har vid remissbehandlingen i huvudsak vunnit anslutning. Lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm har därvid uttalat önskvärdheten av
att sekreterare- och skrivhjälp ställes till avdelningsföreståndarnas förfogande.
Mot förslaget att överstyrelsen skulle förordna avdelningsföreståndare har
emellertid, såsom jag redan tidigare anfört, kritik riktats i vissa remissyttranden.
Arvodena till avdelningsföreståndarna har allmänna lönenämnden ansett
böra bestämmas till samma belopp vid båda högskolorna, därvid lönenämnden
förordat ett arvode av 800 kronor för samtliga avdelningsföreståndare
utom föreståndarna för avdelningskollegierna för allmänna vetenskaper,
vilka enligt nämndens mening böra åtnjuta ett arvode av 400 kronor.

Mot en utökning av avdelningsföreståndarnas befogenheter i huvudsaklig
överensstämmelse med vad de sakkunniga förordat har jag ingen erinran och
ej heller mot den ifrågasatta utsträckningen av mandattiden från 3 till 4 år.

Vad åter angår förslaget att avdelningsföreståndarna skola utses av överstyrelsen
så kan jag, såsom jag tidigare anfört, icke ansluta mig till detsamma.
Därest avdelningsföreståndarna i enlighet med vad jag här förordat erhålla
utökade befogenheter och bli självskrivna ledamöter av kollegienämnden,
böra de enligt min mening erhålla ett särskilt arvode. I likhet med lönenämnden
finner jag detta lämpligen böra bestämmas till samma belopp vid
båda högskolorna, därvid den av lönenämnden förordade ersättningen av 400
kronor till avdelningsföreståndarna för avdelningskollegierna för allmänna
vetenskaper och 800 kronor till övriga avdelningsföreståndare synes mig
lämplig.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Såsom av den föregående redogörelsen för de sakkunnigas förslag i hithörande
delar framgår ha de sakkunniga i syfte att skapa en organiserad kontakt
mellan högskolorna och näringslivet förordat inrättandet av ett s. k.
avdelningsråd för varje fackavdelning, bestående av 3—6 ledamöter,
därvid antalet ledamöter enligt de sakkunniga fastställes av överstyrelsen
efter förslag av rektor. Avdelningsrådet skall enligt förslaget avgiva yttrande
över avdelningskollegiets förslag till läroplaner och till större ändringar av
studieverksamheten samt därmed sammanhörande utbildningsplaner. Särskild
uppmärksamhet skall ägnas åt att undervisning och forskning vid respektive
avdelningar bedrivas på ett ur näringslivets synpunkt ändamålsenligt sätt.
Rektor bör enligt förslaget vara självskriven ordförande i samtliga avdelningsråd,
vilket ansetts naturligt, då rektor kan förutsättas vara den, som besitter
den bästa samlade överblicken över högskolans olika specialområden. I övrigt
skola enligt sakkunnigförslaget i regel samtliga ledamöter i avdelningsråden
utses — vid tekniska högskolan i Stockholm — av styrelsen för svenska
teknologföreningen och — vid Chalmers tekniska högskola — av styrelsen
för tekniska samfundet i Göteborg. Såvitt gäller avdelningen för lantmäteri
har dock föreslagits, att alla ledamöter skola utses av lantmäteristvrelsen, och
i fråga om avdelningen för bergsvetenskap, att alla ledamöter utom en, vilken
utses av styrelsen för svenska teknologföreningen, tillsättas av fullmäktige i
jernkontoret.

I remissyttrandena har förslaget i princip genomgående tillstyrkts, men beträffande
den närmare utformningen därav ha skiljaktiga meningar gjort sig
gällande, särskilt såvitt gäller frågan om rätten att utse avdelningsrådens
ledamöter. I åtskilliga yttranden har sålunda uttalats, att industriens branschorganisationer
vore mera lämpade att utse avdelningsrådens ledamöter än
styrelsen för svenska teknologföreningen och styrelsen för tekniska samfundet
i Göteborg, vilka sammanslutningar icke anses kunna göra anspråk på att i
samma grad företräda de olika näringsföretagens intressen. Vidare har i ett
antal remissyttranden framförts den åsikten, att de affärsdrivande verk, som i
större utsträckning sysselsätta civilingenjörer, borde framför de förenämnda
ingenjörsföreningarna ifrågakomma vid val av ledamöter i avdelningsråden.
I några yttranden har såsom en lämpligare organisationsform förordats en förstärkning
av avdelningskollegierna vid behandlingen av vissa frågor med representanter
för näringslivet, varigenom skulle vinnas att samtliga ledamöter
i avdelningskollegierna komme i kontakt med dessa. Vid remissbehandlingen
har även gjorts gällande, att avdelningsråden borde tillerkännas befogenhet
att inom sig utse ordförande ävensom att vederbörande avdelningsföreståndare
vore mera lämpad att bekläda ordförandeposten än rektor. I åtskilliga
yttranden har uttalats, att det av de sakkunniga ifrågasatta antalet ledamöter
borde utökas. Slutligen har i ett antal yttranden föreslagits, att — då
motsvarande avdelningar finnas vid båda högskolorna — ledamöterna i avdelningsråden
i viss utsträckning skulle vara gemensamma.

Kungl. Maj:ts proposition nr 21^.

Det är enligt min mening för den högre tekniska undervisningen av särskild
vikt, att ett fortlöpande samarbete äger rum mellan högskolorna och näringslivet,
så att undervisningen på ett smidigt sätt kan anpassas efter den tekniska
utvecklingen och de ekonomiska konjunkturernas växlingar. Behovet av en
dylik samverkan har i gällande organisation beaktats genom bestämmelserna
örn högskolestyrelsernas sammansättning, vilka bereda möjlighet för statliga
affärsdrivande verk och i viss utsträckning enskilda näringsorganisationer
att utöva inflytande inom högskolornas ledning. Härutöver föreligger möjlighet
till en värdefull kontakt med industrien genom de enskilda lärarnas personliga
förbindelser med denna. Jag delar emellertid de sakkunnigas uppfattning, att
den kontakt, som i förevarande avseende framstår såsom eftersträvansvärd,
för närvarande icke är i önskvärd grad säkerställd. Såsom även de sakkunniga
framhållit äro nämligen ledamöterna av högskolornas styrelser ofta synnerligen
strängt upptagna personer i chefsställning, som ej äro i tillfälle att mera ingående
sätta sig in i förhållandena inom de olika fackavdelningarna och därigenom
bilda sig en uppfattning om vilka åtgärder, som kunna vara påkallade
för att anpassa undervisningen och forskningen efter utvecklingen inom skilda
områden av det tekniska livet. Kontakten genom de enskilda lärarna är vidare
i hög grad beroende av vederbörandes personliga förutsättningar och ämnets
beskaffenhet.

Ur nu anförda synpunkter finner jag i likhet med remissinstanserna de sakkunnigas
förslag om inrättandet av s. k. avdelningsråd erbjuda en lämplig
utväg till förverkligande av här berörda önskemål. I princip ansluter jag mig
därför till detsamma. Vad angår den närmare utformningen av sakkunnigförslaget
så finner jag de vid remissbehandlingen framförda anmärkningarna
mot att styrelsen för svenska teknologföreningen och styrelsen för tekniska
samfundet i Göteborg som regel skulle utse samtliga avdelningsråd vid högskolorna
befogade. Visserligen ha dessa sammanslutningar vid upprepade tillfällen
nedlagt ett betydande och värdefullt arbete på olika frågor rörande
undervisningen vid högskolorna genom kommittéer, i vilka lärare och ingenjörer
från det praktiska livet samverkat, men det synes mig likväl motiverat,
att industriens branschorganisationer och vissa statliga verk, som företräda
intressen inom teknikens olika områden, tillerkännes rätt att jämväl utse ledamöter
i dessa råd. Jag tillåter mig i detta sammanhang erinra, att de nyssnämnda
ingenjörssammanslutningarna vid bifall till vad jag i det följande
kommer att förorda i fråga om sammansättningen av överstyrelsen för de
tekniska högskolorna, skola tillerkännas befogenhet att vardera avgiva förslag
beträffande en ledamotsplats i överstyrelsen. Enligt min mening bör icke
nu fastställas, vilka myndigheter och sammanslutningar som skola utse ledamöter
av avdelningsråden. Det torde böra ankomma på Kungl. Majit att
efter förslag av överstyrelsen bestämma detta för varje särskild fackavdelning.
Därvid synes böra beaktas det i en del remissyttranden uttalade önskemålet
om gemensamma ledamöter för vissa avdelningsråd vid de båda
högskolorna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Med mitt nu angivna ståndpunktstagande finner jag även lämpligt, att
antalet ledamöter i avdelningsråden icke på förhand fixeras. Behovet härav
torde variera avsevärt för olika avdelningars vidkommande. Jämväl frågan
härom synes böra avgöras av överstyrelsen från fall till fall. Vad härefter angår
frågan om ordförandeskapet inom avdelningsråden, finner jag i likhet
med de sakkunniga rektor vara bäst skickad för utövandet därav med hänsyn
till den samlade överblick han kan förutsättas besitta över högskolans olika
fackområden. En sådan anordning skulle bidraga till att åstadkomma en lämplig
avvägning av de olika avdelningarnas intressen. Vid förfall för rektor
bör prorektor inträda såsom ordförande. Slutligen vill jag framhålla, att det
icke synts mig lämpligt att, såsom i ett antal remissyttranden ifrågasatts,
organisera vederbörande avdelningsråd såsom ett förstärkt avdelningskollegium
för behandlingen av vissa frågor. En sådan anordning är enligt min
mening icke ägnad att giva avdelningsråden det inflytande, som här eftersträvats.
Å andra sidan är det även enligt min uppfattning av vikt, att ett
nära samarbete kommer till stånd emellan avdelningsråden och avdelningskollegierna.
Jag förutsätter emellertid, att detta i önskvärd utsträckning
skall kunna säkerställas, därest vederbörande avdelningsföreståndare såsom
föredragande i avdelningsråden tillerkännes rätt att deltaga i rådens förhandlingar.
Skulle erfarenheterna komma att utvisa, att tillräcklig kontakt
icke uppnås härigenom, torde framdeles andra former för organisatorisk
samverkan i förevarande avseende böra övervägas.

De sakkunniga ha föreslagit, att rektors befogenheter skulle i åtskilliga
hänseenden utökas. Såsom jag i annat sammanhang berört skulle sålunda
enligt det föreliggande förslaget ett flertal ärenden, vilka det för närvarande
ankommer å kollegienämnden att handlägga, överflyttas å rektor. Bland annat
skulle det ankomma å rektor att i ökad utsträckning avgöra personalärenden.
Gentemot av rektor tillsatt befattningshavare skulle rektor äga vidtaga ifrågakommande
disciplinära åtgärder, under det att disciplinmål nu ankomma å
vederbörande styrelses handläggning. Kollegienämndens nuvarande uppgift
att antaga specialstuderande ävensom att bevilja nedsättning i föreskrivna
avgifter för ordinarie studerande och specialstuderande skulle även överflyttas
å rektor. Från lärarkollegiet skulle rektor övertaga uppgiften att från undervisning
avstänga studerande, som ej fullgjort sina ekonomiska skyldigheter
mot högskolan eller studentkåren. Rektors övervakning av undervisningen
bör — med biträde av vederbörande avdelningsföreståndare — enligt de sakkunnigas
mening utvidgas. De sakkunniga ha vidare föreslagit, att rektor
ensam skall avgöra upphandlingsärenden. Slutligen erinrar jag om att rektor
enligt sakkunnigförslaget skulle övertaga kollegienämndens allmänna uppgift
att handlägga alla högskolan berörande ärenden, om vilka ej är särskilt förordnat
att de tillhöra annan högskolans myndighet.

Med hänsyn till den ökning av rektorernas arbetsbörda och ansvar, som
ett genomförande av sakkunnigförslaget kunde förväntas medföra, är det en -

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

ligt de sakkunniga icke lämpligt, att rektor tillika innehar professur vid högskolan.
Han bör även enligt de sakkunnigas mening kunna utses utanför högskoleprofessorernas
krets men helst under längre tid ha varit knuten till en
teknisk högskola som lärare. Enligt förslaget skulle rektor placeras i lönegraden
C 12 vid tekniska högskolan i Stockholm och lönegraden C 10 vid Chalmers
tekniska högskola och förordnas av Kungl. Majit för en tid av 6 år i sänder
efter förslag av överstyrelsen.

I princip ha vid remissbehandlingen inga erinringar framställts mot förslaget
att tilldela rektor ökade befogenheter. Förslaget att rektor skulle utses
utanför professorernas krets eller — därest han innehade professur — frånträda
densamma, har åter avstyrkts i ett flertal yttranden. Lärarkollegiet vid
tekniska högskolan i Stockholm har sålunda gentemot en dylik ordning anfört,
att mången professor säkerligen icke komme att vara villig åtaga sig
rektorsbefattningen, örn han samtidigt nödgades taga avsked från sin professur.
Det skulle vidare vid sådant förhållande ofta bli svårt att underlåta
att omvälja en rektor, som icke visade sig lämplig. Rektor borde alltså enligt
lärarkollegiets bestämda uppfattning bibehålla sin professur. Statskontoret
har för sin del särskilt framhållit, att förtrogenhet med och på egen lärarverksamhet
grundad inlevelse i högskolans speciella problem vöre lika viktiga
kvalifikationer för innehavaren av rektorsämbetet som utpräglad läggning
för administrativ verksamhet och ledaregenskaper. Även ur sistnämnda synpunkt
lämplig kandidat borde för övrigt enligt ämbetsverkets mening alltid
finnas bland de vid högskolan verksamma professorerna.

För egen del har jag i princip intet att erinra mot en viss utökning av rektors
uppgifter. På sätt framgår av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen
av kollegienämndens uppgifter och organisation är jag emellertid icke
beredd att föreslå en så långt gående utvidgning av rektors befogenheter som
de sakkunniga ifrågasatt. Vad befattningen med disciplinmål angår torde det
böra ankomma å den av mig i det följande föreslagna överstyrelsen att
handlägga dylika ärenden. Jag finner vidare vägande skäl hava anförts
mot förslaget, att rektor skulle kunna utses utanför högskoleprofessorernas
krets eller att han — därest han tillhörde denna — skulle vara nödsakad frånträda
sin professur. Jag vill härvid erinra, att, i samma mån som antalet professurer
vid en högskola växer, även möjligheterna att bland högskolans professorer
finna en lämplig kandidat för rektorsbefattningen torde komma att
ökas. Jag kan alltså icke biträda förslaget i denna del. Då rektor enligt föreliggande
förslag kommer att erhålla ökade arbetsuppgifter — jag erinrar i
detta sammanhang om hans åliggande att vara ordförande i avdelningsråden
ävensom örn den ökning av hans arbetsbörda i allmänhet, som följer med
en utvidgning av högskolan — torde det enligt min mening vara motiverat,
att han erhåller ett ökat arvode. Jag vill därför förorda en höjning av arvodet
till rektor vid tekniska högskolan i Stockholm från nuvarande belopp, 2 400
kronor, till 4 800 kronor om året och av arvodet till rektor vid Chalmers

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

tekniska högskola, 2 000 kronor, till 3 600 kronor om året. Det synes mig vidare
lämpligt, att mandattiden för rektor utsträckes från 3 till 4 år i överensstämmelse
med vad jag tidigare förordat beträffande avdelningsföreståndare.

Beträffande prorektor ha de sakkunniga föreslagit en utökning av
mandattiden från 3 till 4 år, under framhållande av att denne såsom vice
ordförande i kollegienämnden borde utses för samma tidrymd som förordats
för dess ledamöter, avdelningsföreståndarna. Såsom lämpligt arvode har föreslagits
samma belopp som för avdelningsföreståndare eller 1 000 kronor till
prorektor vid tekniska högskolan i Stockholm, som för närvarande åtnjuter
ett arvode av 200 kronor, och 800 kronor till prorektor vid Chalmers tekniska
högskola, vilken hittills icke uppburit något särskilt arvode.

Allmänna lönenämnden har ansett arvodena böra bestämmas till 1 000 kronor
om året vid båda högskolorna.

Jag biträder förslaget om en utsträckning av mandattiden för prorektor från
3 till 4 år i anslutning till vad jag nyss förordat för rektorernas vidkommande.
Liksom i fråga om dessa finner jag ett högre arvode vid tekniska högskolan i
Stockholm än vid Chalmers tekniska högskola motiverat. Mot de av de
sakkunniga föreslagna beloppen har jag ingen erinran och förordar sålunda ett
arvode av 1 000 kronor till prorektor vid den förra högskolan och 800 kronor
till prorektor vid den senare högskolan.

Omfattningen av de administrativa och kamerala ärendena
vid högskolorna framgår bland annat av att utgifterna under sistförflutna
budgetår enligt rikshuvudboken uppgingo till i runt tal 3 582 000
kronor för tekniska högskolan i Stockholm och 1 513 000 kronor för Chalmers
tekniska högskola. Till belysande av omfattningen av ifrågavarande ärenden
må vidare framhållas, att enligt uppgift från vederbörande rektorsämbeten
sammanlagda antalet befattningshavare för närvarande uppgår till omkring
550 vid tekniska högskolan i Stockholm och 240 vid Chalmers tekniska högskola.
För handläggningen av administrativa och kamerala ärenden finnas
— förutom personal i biträdes ställning — vid tekniska högskolan i Stockholm
en sekreterare i lönegraden A 26 och en kamrerare i lönegraden A 24
samt vid Chalmers tekniska högskola en kamrerare i lönegraden A 22, vilken
befattningshavare tillika har att fullgöra sekreterargöromålen.

Enligt sakkunnigförslaget skulle vid tekniska högskolan i Stockholm sekreter-
och kamrerarbefattningarna ombildas till befattningar i lönegraden A 28
och innehavarna därav benämnas högskolesekreterare och högskoleintendent.

Vid remissbehandlingen ha delade meningar gjort sig gällande med avseende
å ifrågavarande befattningshavares lönegradsplacering och tjänstebenämning.
Statskontoret har icke ansett sig kunna tillstyrka någon ändring
härav, vare sig för sekreterarens eller kamrerarens vidkommande, varvid
dock reservationsvis förordats en uppflyttning av sistnämnde befattningshavare
till lönegraden A 26. Riksräkenskapsverket har ifråga örn sekreterartjönsten
intagit samma ståndpunkt som statskontoret och beträffande
kamrerartjänsten uttalat, att enligt dess mening högre löneställning

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

än lönegraden A 26 — med oförändrad tjänstebenämning — icke vore motiverad.
Inom riksräkenskapsverket har reservationsvis föreslagits en befattningshavare
som chef för en gemensam administrativ och kameral avdelning
i lönegraden A 28 eller A 29 med bibehållande av en kamrerartjänst
och eventuellt en sekreterare''änst eller ock alternativt två befattningar
i lönegraden A 28 i enlighet med sakkunnigförslaget. Av allmänna
lönenämnden, som icke haft något att erinra mot tjänstebenämningarna
högskolesekreterare respektive högskoleintendent, har förordats lönegraden
A 27 för båda dessa befattningshavare. En ledamot av nämnden har anfört
skiljaktig mening häremot och — i huvudsaklig överensstämmelse med reservanten
inom riksräkenskapsverket — förordat inrättandet av en administrativ
avdelning under ledning av en byråchef i lönegraden A 30, med
bibehållande av nuvarande löneställning för högskolans sekreterare och
kamrerare.

De administrativa och kamerala ärendena vid tekniska högskolan i Stockholm
äro redan nu av betydande omfattning och komma vid den planerade
utbyggnaden av högskolan att under de närmaste åren successivt öka. Även
om vissa skäl kunna anses tala för ett inrättande vid högskolan av en befattning
såsom byråchef eller en därmed jämförlig befattning på sätt i ett par
remissyttranden reservationsvis ifrågasatts, har jag likväl icke funnit mig
böra förorda detta förslag. Jag vill emellertid här förutskicka, att jag i det
följande i stället kommer att föreslå inrättandet av en befattning såsom
byråchef hos överstyrelsen för de tekniska högskolorna. Det har nämligen
synts mig ändamålsenligare att på detta sätt tillföra högskolornas administration
en administrativ kraft i här avsedd tjänsteställning.

Vid övervägande av frågan örn sekreterar- och kamrerartjänsternas löneställning
har jag kommit till den uppfattningen, att båda dessa befattningar
lämpligen böra placeras i lönegraden A 27 på sätt allmänna lönenämnden
förordat. Mot den av de sakkunniga föreslagna tjänstebenämningen »högskolesekreterare»
för den förra och »högskoleintendent» för den senare befattningens
del har i likhet med lönenämnden jag ingen erinran.

Den för handläggning av motsvarande ärenden vid Chalmers tekniska högskola
nu förefintliga kamrerarbefattningen skulle enligt sakkunnigförslaget
ombildas till en befattning såsom högskoleintendent, tillika sekreterare, placerad
till en början i lönegraden A 24 och därefter — då utbyggnadsprogrammet
börjat genomföras — i lönegraden A 26. Statskontoret och riksräkenskapsverket
ha tillstyrkt förslaget, i vad det avser en uppflyttning av befattningen
i 24 lönegraden. Allmänna lönenämnden har för sin del ej funnit
skäl att framställa någon erinran mot de sakkunnigas ifrågavarande förslag,
under det att lärarkollegiet uttalat sig för en uppdelning av befattningen i
en sekreterartjänst och en kamrerartjänst.

Beträffande Chalmers tekniska högskola finner jag en förstärkning av
den administrativa organisationen nödvändig. Till vinnande härav synes mig

Kungl. Maj:ts proposition nr Snicke
enbart en mindre uppfattning av den nuvarande kamrerarbefattningens
lönegradsplacering — på sätt de sakkunniga förordat — tillfyllest. Disproportionen
mellan detta förslag och förslaget om inrättandet av två högre
befattningar vid tekniska högskolan i Stockholm är uppenbar och blir än
mera framträdande vid en utbyggnad av Chalmers tekniska högskola. Medelsomslutningen
och antalet befattningshavare vid denna högskola äro
emellertid — såsom av det förut anförda framgår — avsevärt lägre vid denna
högskola än vid tekniska högskolan i Stockholm, låt vara att Chalmers
tekniska högskola efter utbyggnaden torde komma att bli av ungefär samma
storleksordning som tekniska högskolan i Stockholm nu är. Vid övervägande
av den föreliggande organisationsfrågan har jag för Chalmers tekniska
högskolas del — i likhet med högskolans lärarkollegium — ansett mig böra
förorda inrättande av en särskild befattning som sekreterare. Denna torde
tills vidare böra uppföras i lönegraden Eo 24 under benämningen »högskolesekreterare».
Vid detta ställningstagande har jag icke funnit anledning, att
föreslå någon uppflyttning av kamrerarbefattningen, vilken sålunda bör
bibehållas i lönegraden A 22 med oförändrad tjänstebenämning.

I enlighet med vad jag sålunda förordat skulle den kvalificerade personalen
för handläggningen av administrativa och kamerala ärenden vid vardera
högskolan komma att omfatta följande befattningshavare, nämligen

vid tekniska högskolan i Stockholm

1 högskolesekreterare.................................... A 27

1 högskoleintendent ..................................... A 27

samt vid Chalmers tekniska högskola

1 högskolesekreterare .................................... Eo 24

1 kamrerare ............................................ A 22.

Ett genomförande av de av mig i det föregående förordade förändringarna
med avseende å de tekniska högskolornas inre organisation torde kräva en
viss förberedelsetid. Det synes mig därför lämpligt, att den nya organisationen
i princip icke träder i funktion förrän den 1 juli 1947. Såvitt gäller de
av mig föreslagna befattningarna för handläggningen av administrativa
och kamerala ärenden vid högskolorna är jag emellertid av den uppfattningen,
att desamma böra inrättas redan från och med nästa budgetår. Icke
minst under övergångstiden torde behov av tillgång till kvalificerad sakkunskap
för handläggningen av dylika ärenden komma att göra sig starkt gällande.
I detta sammanhang vill jag även erinra, att innehavaren av den nuvarande
sekreterartjänsten vid tekniska högskolan i Stockholm med ingången
av nästkommande juni månad inträder i pensionsåldern. Det torde få ankomma
å Kungl. Majit att utfärda de närmare föreskrifter beträffande ifrågavarande
befattningshavares åligganden och uppgifter under övergångstiden,
som må finnas påkallade. Vid mitt nu angivna ståndpunktstagande torde någon
förändring med avseende å för närvarande utgående arvoden till högskolornas
rektorer m. m. icke böra vidtagas för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr £44-

Kap. III. De tekniska högskolornas administrativa ledning.

Nuvarande ordning.

Enligt gällande stadgar för de tekniska högskolorna står vardera högskolan
under ledning av en styrelse, som lyder omedelbart under ecklesiastikdepartementet.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm utgöres
av en ordförande, benämnd preses, och tio andra ledamöter.

Preses och nio av de övriga ledamöterna förordnas av Kungl. Maj:t för
en tid av fyra år efter förslag, upptagande tre personer, avgivet

för ordförandeplatsen och en ledamotsplats av lärarkollegiet,

» en ledamotsplats av vetenskapsakademien,

» » » » kommerskollegium,

» » » » järnvägsstyrelsen,

» » » » vattenfallsstyrelsen,

» » » » byggnadsstyrelsen,

» » » » lantmäteristyrelsen,

» » » » ingen] örsvetenskapsakademien,

» » » » svenska teknologföreningen.

En ledamot utses av jernkontoret, likaledes för fyra år.

Preses har att noggrant följa högskolans verksamhet och att söka befordra
dess ändamål.

Styrelsen har överinseende över högskolans alla angelägenheter. Styrelsen
skall vaka över att högskolan väl fyller sitt ändamål, att högskolans intressen
bliva tillvaratagna och att de för högskolan gällande bestämmelserna efterlevas.
Särskilt åligger det styrelsen: att handlägga ärenden, som skola underställas
Kungl. Maj:ts prövning; att tillsätta och entlediga befattningshavare i
enlighet med vad i stadgarna närmare angives; att i förekommande fall besluta
rörande tjänstledighet och förordnande av vikarier; att i förekommande
fall fastställa instruktioner för de befattningshavare, som tillsättas av
Kungl. Maj:t eller styrelsen med undantag för professorerna; att fördela
statsanslag till högskolan; att handlägga besvärsmål; att efter rektors hörande
utfärda tjänstgöringsbetyg för av Kungl. Maj:t utnämnda befattningshavare;
samt att i övrigt vidtaga de åtgärder, som enligt stadgarna
eller eljest ankomma på styrelsen.

Med avseende å styrelsens befattning med personalärenden gäller i huvudsak,
att å styrelsen ankommer att stadfästa val av rektor och prorektor, att
avgiva yttrande över förslag till professorstillsättning, att förordna speciallärare
och docent samt besluta örn återkallande av dylikt förordnande; att tillsätta
ordinarie befattningshavare i 21—23 lönegraderna i löneplan A civila avlöningsreglementet
samt i fråga om befattningshavare i 24 och högre lönegra -

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

der i löneplan A civila avlöningsreglementet, med undantag av professor, och
i motsvarande lönegrader i löneplan Eo civila icke-ordinariereglementet avgiva
förord vid tjänstens tillsättande, att bevilja rektor befrielse från rektorsgöromålen
under högst 180 dagar per kalenderår, att bevilja viss längre tjänstledighet
åt högskolans lärare (med undantag av tillfälliga lärarbiträden och assistenter);
åt professorer dock högst 180 dagar per kalenderår, att bevilja övriga
befattningshavare (med undantag av tillfälliga lärare och assistenter)
tjänstledighet under tid överstigande trettio dagar per kalenderår, att förordna
vikarie för befattningshavare, som av styrelsen beviljats tjänstledighet,
samt för professor, även örn tjänstledighet beviljats honom av annan myndighet,
ävensom att vidtaga disciplinära åtgärder mot olika befattningshavare
och besluta om avstängning av ordinarie studerande och specialstuderande
från undervisningen eller deras skiljande från högskolan.

Styrelsen sammanträder på kallelse av preses så ofta på styrelsen ankommande
ärenden det påfordra. För besluts fattande erfordras, att mer än halva
antalet ledamöter är tillstädes. Vid omröstning gäller enkel röstövervikt. Vid
lika röstetal äger preses utslagsröst.

Ärende, som eljest ankommer på styrelsens handläggning, må, där det påkallar
skyndsamt avgörande och ej är av principiell eller eljest av större betydelse,
i stället handläggas av preses. Örn beslut, som träffas i sådan ordning,
skall anmälan göras hos styrelsen vid dess nästa sammanträde.

Vid förfall för preses inträder i hans ställe den till ledamotskapet äldste därtill
oförhindrade ledamoten.

Rektor eller, vid förfall för honom, prorektor skall närvara vid styrelsens
sammanträden och äger deltaga i överläggningarna men ej i besluten; dock
skall, om han så begär, hans mening antecknas till protokollet.

Till styrelsens förfogande står en sekreterare, som åtnjuter ett årligt arvode
av 900 kronor.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola utgöres av en
ordförande, benämnd preses, och sex andra ledamöter.

Preses och tre av de övriga ledamöterna förordnas av Kungl. Maj:t för en
tid av fyra år efter förslag, upptagande tre personer, avgivet
för ordförandeplatsen av lärarkollegiet,

» en ledamotsplats » ingenjörsvetenskapsakademien,

» » » » handelskammarens i Göteborg industrisektion,

» » » » tekniska samfundet i Göteborg.

Tre ledamöter utses av frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg, likaledes för
fyra år.

Vad förut anförts med avseende å styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm
äger i övrigt motsvarande tillämpning beträffande styrelsen för Chalmers
tekniska högskola.

Jämväl styrelsen för denna högskola har till sitt förfogande en sekreterare,

Kungl. Marits proposition nr 244-

vilken uppbär ett årsarvode av 400 kronor. Som sekreterare åt styrelsen tjänstgör
för närvarande högskolans kamrerare.

Vid sidan av sin huvuduppgift att handha den administrativa ledningen för
Chalmers tekniska högskola har emellertid styrelsen för denna högskola att
fungera som styrelse för Chalmers provningsanstalt och — jämte gymnasiets
rektor — för tekniska gymnasiet i Göteborg samt — jämte anstaltens chef
— för statens skeppsprovningsanstalt. Dessutom har högskolans styrelse befattning
med vissa fonder, som ej äro stipendiefonder.

Chalmers provningsanstalt inrättades år 1888 genom anslag, som av stadsfullmäktige
i Göteborg ställdes till förfogande ur Renströmska fonden. Anstaltens
byggnad och maskinutrustning bekostades ur detta anslag. Ett par
gånger har anstalten sedermera fått bidrag ur fonder tillhörande Göteborgs
stad. För driften har anstalten under en lång följd av år åtnjutit statsanslag
uppgående till i allmänhet 3 000 kronor årligen. Den närmare tillsynen över
anstaltens angelägenheter utövas av en under styrelsen lydande nämnd örn fem
personer och en av högskolans professorer i egenskap av föreståndare för anstalten.

Vad tekniska gymnasiet i Göteborg angår så bestämdes i samband med omorganisation
av Chalmers tekniska institut år 1937, att styrelsen för Chalmers
tekniska högskola skulle vara styrelse även för gymnasiet samt att högskolans
rektor tillika skulle vara rektor för gymnasiet. Orsaken till denna föreskrift
var, att gymnasiet till en början skulle vara inrymt i lokaler, fördelade på
olika ställen bland högskolans äldre byggnader, och att gymnasiet för vissa
laborationer tillsvidare blev hänvisat till högskolans maskinlaboratorium och
till Chalmers provningsanstalts lokaler. Från och med den 1 juli 1945 har
emellertid en särskild rektorstjänst inrättats vid det tekniska gymnasiet. Enligt
ett mellan Kungl. Maj:t och kronan å ena sidan samt Göteborgs stad å
andra sidan år 1937 träffat avtal, har staden förbundit sig att tillhandahålla
lokaler för gymnasiet, men intill den 1 juli 1947 skall denna förbindelse anses
uppfylld därigenom, att staden iordningställt och reparerat de av gymnasiet
nu använda lokalerna.

Statens skeppsprovningsanstalt inrättades i enlighet med beslut av 1940 års
riksdag i anslutning till högskolan som en provningsanstalt för fartygsmodeller.
Den närmare tillsynen över anstalten, som lyder under handelsdepartementet,
utövas — förutom av anstaltens chef — av en nämnd bestående av fem ledamöter,
av vilka en utses av högskolans lärarkollegium och de övriga av styrelsen.

Sakkunnigförslaget.

Enligt de sakkunnigas förslag skola de särskilda styrelserna för de tekniska
högskolorna avskaffas och ersättas med en gemensam överstyrelse för
rikets tekniska högskolor, bestående av en preses och atta andra ledamöter,
utsedda av Kungl. Maj:t. Med undantag för preses skola styrelseledamö -

Kungl. May.ts proposition nr 244-

terna utses efter förslag, en av vetenskapsakademien, en av lantmäteristyrelsen,
en av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm, en av lärarkollegiet
vid Chalmers tekniska högskola och övriga fyra efter förslag av
avdelningsråden vid de tekniska högskolorna.

Såsom motivering för sitt förslag örn inrättande av en överstyrelse ha de sakkunniga,
som därvid inledningsvis erinrat om att frågan om högskolornas administrativa
ledning tidigare varit föremål för överväganden i samband med
olika utredningar, anfört i huvudsak följande.

Denna fråga har tidigare behandlats dels av de år 1929 tillkallade sakkunniga
för omorganisation av den högre tekniska undervisningen, dels av de år
1934 tillkallade sakkunniga för fortsatt utredning angående frågan örn Chalmers
tekniska instituts omorganisation till teknisk högskola m. m.

1 9 2 9 års sakkunniga förordade inrättande av ett »kanslersämbete
för rikets tekniska högskolor» efter förebild av kanslersämbetet för rikets universitet.
Vid sidan av kanslern borde enligt sistnämnda sakkunnigas uppfattning
införas ett tekniskt råd med representanter för de statsinstitutioner, vilka
närmast lia intresse av den högre tekniska undervisningens bedrivande, samt
för industrien. De lokala styrelserna borde bibehållas, i varje fall vid Chalmers
tekniska högskola, och som skäl härför anfördes främst denna läroanstalts
belägenhet utanför huvudstaden och det samband, som åtminstone under en
avsevärd tid framåt måste tänkas bli bestående mellan å ena sidan den nya
tekniska högskolan och å andra sidan dåvarande Chalmers tekniska instituts
lägre avdelning samt den med institutet förbundna materialprovningsanstalten,
numera benämnd Chalmers provningsanstalt.

1934 års sakkunniga ansågo, att tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola helst borde ställas under en gemensam styrelse,
men denna utväg funno de icke framkomlig, så länge de i Chalmers
tekniska institutets byggnader investerade Chalmerska donationsmedlen, då
bokförda till omkring 325 000 kronor, icke kunde lösgöras. Det vore emellertid
önskvärt, att ett gemensamt organ skapades, som kunde tillförsäkra
högskolorna en likformig behandling av åtskilliga betydelsefulla frågor. I
stället för en gemensam styrelse förordade 1934 års sakkunniga tillsättande
av särskilda »delegerade för rikets tekniska högskolor». De delegerade skulle
bestå av ordförande och suppleant för denne, vilka skulle utses av Kungl.
Maj:t, samt två medlemmar av varje högskolas styrelse, utsedda av respektive
styrelser.

På ifrågavarande delegerade skulle ankomma dels att med uppmärksamhet
följa utvecklingen vid de båda högskolorna ävensom att, därest anledning förefunnes
till anmärkningar, i visst hänseende hos vederbörande högskolestyrelse
föreslå rättelse härutinnan eller göra framställning till Kungl. Majit i ämnet,
dels att själv taga initiativ till de omläggningar och utvidgningar av undervisningen
m. m., som kunde bliva betingade av utvecklingen, dels att yttra sig
(iver de förslag från högskolorna, vilka avsåge viktigare ändringar i undervisningsplancrna,
förändringar i högskolornas verksamhetsområden, nybyggnader
eller i övrigt kunde vara av natur att beröra de båda högskolorna gemensamt
m. m., dels att, då professorsbefattning blivit ledig, uttala sig huruvida ändring
borde vidtagas i respektive professurs omfattning, dels ock att i anledning
av remisser avgiva yttranden till Kungl. Majit.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

_ Den föreslagna anordningen var i första hand avsedd att befordra ett friktionsfritt
samarbete mellan högskolorna, och genom dess inrättande hoppades
man i mångå fall kunna undvika remisser från Kungl. Majit till de båda styrelserna,
vilket skulle underlättat den likformighet i ärendenas behandling,
som det i annat fall helt åvilar Kungl. Majit att iakttaga.

Varken 1929 eller 1931 års sakkunniga ansågo emellertid inrättande av ett
kanslersämbete för rikets tekniska högskolor respektive en samarbetsdelegation
utgöra någon oeftergivlig förutsättning för omorganisation av högre avdelningen
vid Chalmers tekniska institut till teknisk högskola, och förslagen resulterade
icke i något gemensamt organ för högskolorna.

Behovet av ett gemensamt organ för de tekniska högskolorna har med åren
gjort sig alltmer kännbart. Samarbetet mellan högskolorna har visserligen varit
utmärkt gott, och samråd vid besvarande av remisser, som avsett högskoleutbildningen
i dess helhet, frågor om intagning av studerande, fördelning av anslag
till gemensamma ändamål o. s. v. har ordnats genom rektorerna och högskolornas
sekreterare eller undantagsvis genom rektorerna och de båda preses,
då det gällt mer omfattande spörsmål. Gemensamt sammanträde med de båda
styrelserna har endast förekommit en gång. Det bör emellertid framhållas, att
ordnande av samråd bleve en mycket besvärlig sak, om rektorerna icke kommo
väl överens.

Om ett för båda högskolorna gemensamt organ inrättades, skulle det redan
existerande samarbetet kunna utvidgas och fördjupas. Ett sådant organ skulle
vidare kunna tillse, att undervisning och kursfordringar alltid stöde på samma
nivå vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers tekniska högskola. Behov
föreligger även av en instans, som kan vaka över högskolornas allmänna
utveckling och som själv kan taga initiativ till förbättringar av den högre tekniska
undervisningen som helhet betraktad. Av största vikt är även, att Kungl.
Majit får tillgång till en sakkunnig instans, som kan biträda vid behandling av
frågor, som röra hela rikets tekniska högskoleundervisning. Kungl. Majit har
med styrelsernas nuvarande organisation ofta haft svårt att utan tillgång till
sådan sakkunnig instans mot varandra väga av respektive högskolor framställda
krav på utvidgningar och förändringar, så att de kunnat bli till största
nytta för högskoleutbildningen.

På nu framförda skäl anse de sakkunniga, att en särskild central myndighet
för de båda högskolorna bör inrättas.

Då det gällt att föreslå lämplig organisation av den centrala myndigheten
för de båda högskolorna ha de sakkunniga haft att välja mellan en kanslersorganisation
och en överstyrelse och ha därvid stannat inför det senare alternativet.
Visserligen har universitetskanslersinstitutionen kunnat fungera tillfredsställande
för universitetens vidkommande under lång tid, men den akademiska
undervisningen har uppvisat långt stabilare förhållanden än den tekniska.
Till följd av den tekniska utvecklingens oerhört snabba förlopp och
näringslivets starka beroende av utbildningens anpassning därefter blir det
både mera betydelsefullt och svårare att åstadkomma denna anpassning.

På grund av den stora rörligheten inom det tekniska undervisningsfältet
med en ständigt fortgående differentiering av ämnena uppstå undan för undan
svårbedömliga frågor rörande undervisningens organisation, anskaffande av
laboratorier och utrustning m. m., och det synes de sakkunniga uppenbart, att
man får avgjort större trygghet för ett riktigt bedömande, om man i spetsen
för högskolorna har en lämpligt sammansatt överstyrelse med mångsidig sakkunskap,
än om där sitter en ensam man.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Det vöre naturligtvis tänkbart att man, som 1929 års sakkunniga föreslagit,
vid sidan av en kansler för rikets tekniska högskolor inrättade ett tekniskt
råd, men de män, som lämpligen borde ingå däri, arbeta säkerligen effektivare
som ansvariga ledamöter av en styrelse än som medlemmar av ett sådant råd.

De skäl, som ovan anförts mot alternativet med en teknisk kansler, gälla
naturligtvis i ännu högre grad möjligheten att utnyttja universitetskanslern
som överordnad instans för de tekniska högskolorna. Att ställa de tekniska
högskolorna under kanslern för rikets universitet är för övrigt icke tänkbart,
örn behandlingen hos Kungl. Majit av ärenden, som angå de tekniska högskolorna,
överflyttas från ecklesiastikdepartementet till handelsdepartementet i
enlighet med de sakkunnigas förslag.

Av de olika förslag till överordnad instans för de tekniska högskolorna, som
övervägts, förorda de sakkunniga sålunda en överstyrelse.

Med avseende å den föreslagna överstyrelsens sammansättning anföres vidare
bland annat:

Beträffande överstyrelsens organisation föreslå de sakkunniga, att densamma
skall utgöras av en preses och åtta ledamöter. De sakkunniga ha även
övervägt en större överstyrelse för att kunna få fram en mer mångskiftande
samlad erfarenhet från tekniska verksamhetsområden i hela landet, inom vilka
högskolorna meddela utbildning, men ha stannat vid den uppfattningen, att
inom det föreslagna antalet skall rymmas den bedömningskompetens, som erfordras.
Erfarenheterna från de nuvarande styrelserna giva vid handen, att
det är mycket svårt att samla ett stort antal upptagna män till sammanträde.
En mindre församling arbetar dessutom smidigare än en stor. Det är också
sannolikt, att känslan av ansvar inför uppgiften växer, örn församlingen är
förhållandevis liten. En fördel med en mindre överstyrelse är slutligen, att
kostnaderna kunna hållas lägre än örn den finge många medlemmar, särskilt
om ledamöterna i överstyrelsen i enlighet med de sakkunnigas förslag utom
reseersättning skulle erhålla ett mindre arvode för sitt ledamotskap.

Överstyrelsen bör vara sammansatt av män, som äro särskilt intresserade
för de tekniska högskolornas verksamhetsområden och ha tid att ägna sig åt
högskolornas angelägenheter. Det senare är särskilt viktigt. Man bör alltså vid
utseende av representanter icke välja personer, som äro så strängt upptagna
med annan verksamhet, att de icke hinna ägna tillbörlig tid åt arbetet i överstyrelsen.

För att överstyrelsen skall kunna uppehålla god kontakt med miljön omkring
Chalmers tekniska högskola, bör ett par av styrelsemedlemmarna företräda
det västsvenska näringslivet. I styrelsen bör vidare finnas någon representant
för den allmänna vetenskapliga utbildningen. Aktiva lärare vid de
tekniska högskolorna böra däremot icke få vara ledamöter.

Överstyrelsen bör utgöras av vidsynta män med förmåga av överblick över
den tekniska utvecklingen inom landets näringsliv. Högskolornas behov av anknytning
till de olika näringsgrenarnas fackintressen komma att tillvaratagas
på tillfredsställande sätt av de föreslagna avdelningsråden.

Överstyrelsens preses och ledamöter böra utses för minst samma tid som
ledamöterna av de nuvarande styrelserna eller fyra år, så att de ej blott hinna
leva sig in i den tekniska högskoleundervisningens problem utan även kunna
lämna positiva bidrag med hjälp av sin förvärvade erfarenhet.

Preses i överstyrelsen bör helst vara en framstående ingenjör med både

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

administrativ träning och ingående kännedom om teknisk högskoleutbildning
samt med varmt intresse för sådan.

I fråga örn sättet att utse preses kan naturligtvis ifrågasättas ett förfarande,
som svarar mot det, på vilket universitetskanslern utses, d. v. s. man skulle
låta lärarkollegierna vid de båda högskolorna bilda ett gemensamt valkollegium
(dock röstande vart och ett för sig med slutna sedlar, varefter rösterna
skulle sammanräknas). Vissa praktiska synpunkter kunna emellertid anföras
mot denna lösning.

Befattningen som preses i överstyrelsen förutsättes vara en delavlönad,
ganska arbetsam förtroendepost. Det blir säkerligen svårt att få en högkvaiificerad
person till denna post, och det torde komma att krävas åtskilliga
förhandlingar för att få fram en tillfredsställande lösning. Under sådana förhållanden
lär enda möjligheten vara, att preses utses av Kungl. Maj:t utan
att det upprättas förslag av något eller några organ.

Då det jämväl beträffande övriga ledamöter av överstyrelsen torde bliva
svårt att finna lämpliga förslagsställare, har det därför ifrågasatts, att det
skulle överlåtas åt Kungl. Maj:t att utan ledning av upprättade förslag besluta
om utseende av ledamöter i överstyrelsen. Det är dock åtskilligt som
talar för, att man låter välkvalificerade förslagsställare upprätta förslag. Kungl.
Majit kan därigenom få objektiva anvisningar på lämpliga personer utan anlitande
av underhandsförfrågningar. Förfarandet torde även bereda ett visst
korrektiv mot möjligen framkommande tendenser att låta andra än rent sakliga
synpunkter spela in vid ledamotsvalet.

Vid övervägande av frågan ha de sakkunniga ansett sig böra föreslå, att
förslag till ledamöter i överstyrelsen skall upprättas i följande ordning.

Beträffande den ledamot, som inom överstyrelsen skall företräda den allmänna
vetenskapliga utbildningen, är av vikt, att han står i livlig kontakt
med utvecklingen av arbetet inom de matematisk-naturvetenskapliga sektionerna
av de filosofiska fakulteterna vid universiteten respektive den matematisk-naturvetenskapliga
avdelningen vid Stockholms högskola, inom vilka utbildningen
har åtskilliga beröringspunkter med utbildningen vid de tekniska
högskolorna. Hittills har vetenskapsakademien haft till uppgift att avgiva
förslag till ledamöter representerande den allmänna vetenskapliga utbildningen
i de nuvarande styrelserna vid respektive tekniska högskolor, och då akademien
alltid framfört lämpliga kandidater, synes det vara riktigt att den även
anförtros uppgiften att avgiva förslag till ledamot i den blivande överstyrelsen.

I fråga om 1 a n t m ät eri u n (ler visn i n gen har dess speciella natur föranlett de
sakkunniga att föreslå insättande av en lantmäterisakkunnig ledamot i överstyrelsen.
Det synes vara följdriktigt, att lantmäteristyrelsen avgiver förslag
till sådan ledamot.

De tekniska högskolorna böra vidare var för sig få avgiva förslag till en
ledamot i överstyrelsen. Härmed anknyter man till den nuvarande ordningen,
enligt vilken lärarkollegiet vid varje högskola har att upprätta förslag till en
ledamot i högskolans styrelse. Det har ansetts riktigt att giva högskolorna
ett motsvarande inflytande i fråga om överstyrelsen. Förslagen böra uppställas
av respektive lärarkollegium.

Vart och ett av de av vetenskapsakademien, lantmäteristyrelsen och lärarkollegierna
avgivna förslagen bör upptaga tre personer.

Återstående fyra ledamöter skola gemensamt med de förut uppräknade utgöra
en lämplig överledning för våra tekniska högskolor. De fyra ledamöterna

Kungl. Majits proposition nr Sabora
tillsammans representera en vid överblick över undervisningsbehovet
med hänsyn till landets näringsliv. De sakkunniga ha icke kunnat finna, att
frågan om upprättande av förslag till dessa fyra ledamöter kan lösas genom
anlitande av de övriga organ, som för närvarande ha till uppgift att upprätta
förslag i fråga om de båda högskolestyrelserna. Det är enligt de sakkunnigas
mening bättre att få ett förslag från ett mångsidigt sammansatt, auktoritativt
organ, än att få flera förslag, vart och ett avseende en ledamot, från flera
intresserepresentationer. Efter ingående överväganden ha de sakkunniga kommit
till följande förslag.

I avdelningsråden, vilka, enligt vad i det föregående anförts, skola tillsättas
för att granska avdelningskollegiernas förslag till läroplaner m. m. och som
skola utses på auktoritativt sätt bland näringslivets män med särskild tanke
på deras intresse för den tekniska högskoleutbildningen, anse de sakkunniga
sig lia funnit det forum, som kan giva ett fullgiltigt uttryck för de synpunkter
på överstyrelsens sammansättning, näringslivets och teknikens män företräda,
och som därför lämpligen bör upprätta förslag till ifrågavarande fyra platser i
överstyrelsen.

De sakkunnigas förslag går sålunda ut på, att samtliga avdelningsråd vid
tekniska högskolan i Stockholm respektive Chalmers tekniska högskola skola
sammanträda under vederbörande rektors ordförandeskap och för varje högskola
upprätta ett förslag upptagande fyra personer. På detta sätt får Kungl.
Majit ett fylligt och representativt förslag på lämpliga män från näringslivet.
Det torde vara naturligt, örn ett visst samråd etableras mellan avdelningsråden
vid de båda högskolorna i någon lämplig form. Den uppgift, som enligt
ovanstående skulle tillkomma avdelningsråden, synes även vara ägnad att öka
deras betydelse och därmed också deras auktoritet.

Beträffande den ifrågasatta indragningen av de nuvarande lokala styrelserna
för högskolorna lia de sakkunniga anfört:

Överstyrelsen bör enligt de sakkunnigas uppfattning få ersätta de särskilda
styrelserna. Dessas bibehållande skulle medföra en onödig och tyngande överorganisation
av högskoleledningen. Om högskolestyrelserna bibehölles, och
iirenden som skulle behandlas av överstyrelsen först måste passera högskolornas
styrelser, skulle detta verka i hög grad fördröjande på dessa ärendens
handläggning. Ett typiskt fall, där denna olägenhet skulle framträda, är vid
professorstillsättningarna. Frågor örn professorstillsättning äro av så stor betydelse
för högskolornas verksamhet, att de böra handläggas av överstyrelsen.
Örn de lokala styrelserna, bibehölles, vore det självklart, att de även måste
passera dessa, vilket skulle innebära en förlängning av tillsättningsförfarandet
med ett par månader.

Örn styrelserna bibehölles, vore det vidare svårt att på lämpligt sätt avväga
styrelsernas och överstyrelsens inbördes befogenheter. Vilka ärenden skulle
stanna hos styrelserna, vilka skulle gå vidare till överstyrelsen, och skulle
några ärenden gå direkt till överstyrelsen utan alt passera styrelserna?

1 varje fall mäste införande av en överstyrelse, vilket enligt det föregående
är starkt av behovet påkallat, medföra en så avsevärd minskning av de lokala
styrelsernas inflytande vid ärendenas slutliga avgörande, att deras bibehållande
under nedan angivna förutsättningar vore av ganska ringa värde. I
ogynnsamt fall skulle till och med kunna uppstå en irriterande rivalitet mellan
de lokala styrelserna och överstyrelsen. Att som tidigare ifrågasatts sammansätta
överstyrelsen av representanter från de lokala styrelserna anse de sak Bihang

lill riksdagens protokoll 19bG. 1 sami. Nr SI,//. 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

kunniga ej heller böra ifrågakomma, emedan överstyrelsens ledamöter måste
stå helt obundna vid träffande av avgöranden inom överstyrelsen.

De lokala styrelserna kunna emellertid undvaras endast under förutsättning
att den kontakt med näringslivet, som nu uppehälles genom dem, ersättes
med en anordning, som bereder ett fullt tillfredsställande inflytande åt
näringslivet på den högre tekniska undervisningens utveckling. Det bör betonas,
att detta inflytande måste kunna bli effektivare än för närvarande är
möjligt. Genom att bereda representation för näringslivet inom överstyrelsen
och genom införande av avdelningsråd vid de båda högskolorna på sätt, som
i det föregående föreslagits, anse de sakkunniga, att förutsättningar kunna
skapas för en så effektiv kontakt som erfordras och att kontakten kan bli
avsevärt bättre än genom den nuvarande anordningen med lokala styrelser.

Såvitt gäller styrelsen för Chalmers tekniska högskola ha de sakkunniga
vidare framhållit, att en förutsättning för dess indragande vore att överenskommelse
härom kunde träffas med frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg,
som nu äger utse tre ledamöter av styrelsen.

De sakkunniga hade emellertid icke ansett sig böra upptaga sådana förhandlingar,
innan förslaget om införande av överstyrelse i princip godkänts
av statsmakterna. Enligt de sakkunnigas uppfattning mötte för övrigt ej något
hinder, att Chalmers tekniska högskola tills vidare bibehölle sin lokalstyrelse,
ehuru dess inflytande på ärendenas slutliga avgörande skulle bli avsevärt
minskat och dess tillvaro betyda en fördröjning av ärendenas behandling.

Med avseende å Chalmerska provningsanstalten ha de sakkunniga föreslagit,
att kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola tills vidare skulle
övertaga högskolestyrelsens funktion i fråga om anstalten. Härom anföres i
betänkandet:

Motiven för provningsanstaltens hittillsvarande anknytning till högskolan
kunna sammanfattas så: anstalten har sina lokaler förlagda i omedelbart sammanhang
med högskolans äldre byggnader, och högskolan har under årens
lopp avstått ökade utrymmen åt anstalten allteftersom den tillvuxit; vissa
laborationer för högskolans studerande utföras inom anstalten; anstalten har
för att — trots sin icke helstatliga karaktär — nå önskvärd auktoritet ansetts
böra ledas av en statlig tjänsteman och lyda under en statlig styrelse.

I den mån högskolan överflyttar till nya byggnader ändras dessa förhållanden.
Så snart nybyggnad för avdelningen för maskinteknik utförts, behöva
inga. laborationer för högskolans räkning utföras inom anstalten. När högskolan
helt flyttat till nya byggnader, finns ej längre något samband med
anstalten i fråga om lokaler. Då sedermera inga skäl finnas för en gemensam
styrelse, bör, enligt de sakkunnigas mening, provningsanstalten vid högskolans
avflyttning från de äldre byggnaderna omorganiseras till en fristående, statlig
anstalt under egen styrelse lydande under handelsdepartementet. Provningsanstalten
och högskolan ha givetvis även i fortsättningen betydande gemensamma
intressen och kunna stödja varandras vetenskapliga arbeten. Denna
gemenskap torde dock kunna upprätthållas utan särskilda föreskrifter genom
val av lämpliga ledamöter i anstaltens styrelse. De sakkunniga vilja
erinra om att i Köpenhamn sedan länge rektor vid Danmarks tekniske hpjskole
varit utsedd till ordförande i Materialpr^veraadet, som utgör styrelse
för Statsprpveanstalten, och att i Stockholm tekniska högskolan i Stockholm

Kungl. Maj:ts proposition nr

föreslår en ledamot av styrelsen för statens provningsanstalt. För anstalten,
som nu är mycket trångbodd, borde nya lokaler av sådan storlek, att de täcka
behovet för en längre tid framåt, kunna beredas inom högskolans äldre byggnader.
Under tiden intill högskolans avflyttning torde nuvarande anordning
med en nämnd för anstaltens närmaste ledning böra bibehållas. Kollegienämnden
torde därvid böra övertaga högskolestyrelsens funktion i fråga örn anstalten
och utse ledamöter i dess nämnd.

I fråga örn ledningen av statens skeppsprovningsanstalt ha de sakkunniga
förordat, att anstalten vid indragningen av den lokala styrelsen för Chalmers
tekniska högskola ställes under överinseende av en särskild styrelse. I anslutning
härtill ha de sakkunniga anfört:

Högskolan och anstalten ha många gemensamma intressen. De studerande
inom avdelningen för skeppsbyggnad utföra sina laborationsövningar i propeller-
och modellförsöksteknik inom anstalten och vissa av dem kunna för
sina examensarbeten få arbeta inom anstalten. Vidare ha högskolans professorer
tillfälle att inom anstalten utföra undersökningar i samband med forskningsarbeten.

De sakkunniga anse det vara av den största betydelse, att de vetenskapliga
anstalter och forskningsinstitut, som uppväxa i anknytning till högskolan,
också i fråga örn sin organisation nära anslutas till högskolan för att
därigenom ett verksamt och smidigt samarbete må främjas. Detta åstadkommes
enligt de sakkunnigas mening enklast därigenom, att föreskrift lämnas,
att högskolan skall vara företrädd i styrelserna för dessa anstalter. De
sakkunniga föreslå därför, att statens skeppsprovningsanstalt skall stå under
ledning av en särskild styrelse, bestående av ordförande samt sex ledamöter,
alla utsedda av Kungl. Majit, och att högskolan skall äga att avgiva förslag
till en ledamot. Kungl. Majit bör även vid tillsättande av övriga ledamöter
beakta undervisningsintressena. Enligt de sakkunnigas mening bör anstaltens
chef vara föredragande inom styrelsen men icke vara ledamot av densamma.
Den närmaste tillsynen över skeppsprovningsanstalten bör liksom hittills utövas
av en nämnd örn fem personer, av vilka lärarkollegiet vid Chalmers tekniska
högskola fortfarande bör få utse en ledamot. De sakkunniga anse vidare,
att det vore förmånligt, om i stadgarna för skeppsprovningsanstalten kunde
införas bestämmelser örn skyldighet för de ledande tjänstemännen vid anstalten
att, om så begäres, åtaga sig uppdrag som speciallärare vid högskolan.

Vad angår Chalmers tekniska gymnasium så bör enligt de sakkunnigas
förslag gymnasiet omedelbart vid den nya överstyrelsens inrättande erhålla
egen styrelse och egen rektor. Frågan örn samarbetet mellan gymnasiet och
högskolan enligt de sakkunnigas mening löses lämpligen därigenom, att under
den tid, gemensamma lokaler finnas, högskolans rektor utses till ledamot av
gymnasiets styrelse.

Den föreslagna överstyrelsens allmänna uppgifter ha av de sakkunniga
sammanfattats sålunda:

Överstyrelsen har överinseende över högskolornas alla angelägenheter. Överstyrelsen
skall tillse, att undervisningen vid de båda högskolorna hålles likvärdig
och motsvarar tidens krav; befrämja forskningsverksamheten vid högskolorna,
; tillse att de förändringar i högskolornas organisation och verksamhet,
som föreslås av de olika högskolorna, bli rationella för högskoleutbildningen

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

som helhet betraktad; granska och pröva de framställningar i övrigt, som göras
av de båda högskolorna; tjänstgöra som remissinstans för alla frågor, som
beröra högskoleutbildningen i dess helhet; tillse att för högskolorna gällande
bestämmelser efterlevas samt själv taga initiativ till åtgärder, som kunna
främja högskolornas verksamhet.

I övrigt skall enligt de sakkunnigas förslag de uppgifter, som nu åvila de
särskilda styrelserna, i huvudsak överflyttas å överstyrelsen. Särskilt överstyrelsens
befattning med personalärenden skall dock enligt förslaget begränsas
i förhållande till vad som nu i sådant hänseende gäller för högskolestyrelsernas
vidkommande. Å andra sidan må anmärkas, att överstyrelsen
avses skola övertaga kollegienämndernas uppgift att fastställa grunderna för
urvalet bland de inträdessökande ävensom att fastställa program samt lärooch
kursplaner för undervisningen, vilket nu ankommer på lärarkollegiet. Beträffande
den närmare utformningen av sakkunnigförslaget i vad det avser
den planerade överstyrelsens uppgifter torde i övrigt få hänvisas till betänkandet
(s. 361 ff.).

Överstyrelsen bär enligt de sakkunniga erhålla ett eget kansli. Härom andres
i betänkandet:

Sekreterargöromålen vid högskolornas nuvarande styrelser utföras vid tekniska
högskolan i Stockholm av en av styrelsen förordnad sekreterare och vid
Chalmers tekniska högskola av högskolans kamrerare. Styrelserna sakna egna
kanslilokaler, och diarieföring och utskrifter ombesörjas av respektive högskolors
kanslipersonal.

Överstyrelsen, som bör vara fullt självständig i förhållande till högskolorna,
bör däremot erhålla eget kansli, förlagt till Stockholm. Om kanslilokalerna
förlädes till tekniska högskolan i Stockholm, skulle detta visserligen kunna
tänkas medföra, att kostnaderna för kansliets verksamhet bleve något mindre
genom att personalen delvis skulle kunna vara gemensam och skrivgöromålen
skulle kunna utföras av högskolans skrivbiträden, men besparingen bleve säkerligen
obetydlig. Man måste avråda från en sådan anordning, ty det samröre,
som därigenom skulle uppkomma mellan överstyrelsens och tekniska högskolans
i Stockholm kanslier, skulle kunna medverka till att överstyrelsen åtminstone
skenbart komme att bli en överstyrelse endast för denna högskola.

Kanslipersonalen behöver, såvitt man nu kan förutse, endast bestå av en
sekreterare och ett kvinnligt biträde. För sekreteraren torde till en början
halvtidstjänstgöring vara tillräcklig.

Sekreteraren bör ha avlagt juris kandidatexamen eller statsvetenskapligjuridisk
examen och vara väl förtrogen med departementens arbetssätt.

Sekreterarens biträde bör på egen hand kunna registrera inkommande handlingar,
äga goda kunskaper i maskinskrivning och stenograf! samt äga sådana
kvalifikationer i övrigt, att hon under sekreterarens frånvaro enligt hans anvisningar
kan sköta expeditionsarbetet.

Kostnaderna för den föreslagna överstyrelsen ha av de sakkunniga beräknats
sålunda:

Då preses’ arbete kommer att bli ganska betungande med de uppgifter,
som i föreliggande förslag pålagts honom, har förutsatts att han skall erhålla
ett arvode uppgående till något mera än hälften av det, som tillkommer
universitetskanslern. Dennes arvode är 17 000 kronor och de sakkunniga finna
därför ett arvode till preses i överstyrelsen örn högst 10 000 kronor lämpligt
avvägt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Ledamöterna i högskolornas styrelser åtnjuta för närvarande icke något
arvode, men de sakkunniga anse det rättmätigt att åtminstone ett mindre
belopp får utgå till var och en av ledamöterna av överstyrelsen. Förslagsvis
har upptagits 800 kronor per ledamot. Efter några års erfarenhet böra frågorna
om ersättning till preses och ledamöter ånyo upptagas till prövning.

Med utgångspunkt från det arbete, som enligt organisationsplanen kommer
att åligga sekreteraren, ha de sakkunniga funnit, att för honom bör beräknas
ett arvode motsvarande ungefär hälften av den avlöning, som tillkommer
kanslerssekreteraren, vilken är placerad i lönegrad A 30. Beräknas
kanslerssekreterarens lön utgå enligt 32 löneklassen, utgör den utan avdrag
för pensionsavgifter och med rörligt tillägg och kristillägg 16 338 kronor per
år. Till dess närmare erfarenhet av omfattningen av överstyrelsens sekreterares
arbetsuppgifter hunnit vinnas, synes hans arvode skäligen böra utgå med
8 000 kronor per år.

Enligt de sakkunnigas förslag skall vidare ett förste kontorsbiträde i lönegrad
A 7 tjänstgöra på överstyrelsens kansli.

Till täckande av överstyrelsens och sekreterarens resekostnader beräknas
åtgå 4 000 kronor per år. Uppskattningen grundar sig på det antagandet,
att åtskilliga av överstyrelsens ledamöter äro bosatta utom Stockholm, att
årligen minst ett av överstyrelsens sammanträden skall hållas i Göteborg och
att preses dessutom kommer att företaga vissa resor årligen dit.

För övriga expenser beräknas 2 500 kronor utgå. Överstyrelsens omkostnadsanslag
har därför upptagits till 6 500 kronor per år.

I detta sammanhang torde jag slutligen få nämna, att de sakkunniga förordat
en överflyttning av de tekniska högskolorna från ecklesiastikdepartementets
till handelsdepartementets förvaltningsområde. Såsom motivering
härför ha de sakkunniga i sitt betänkande anfört i huvudsak följande:

Vid bedömande av under vilket departement de tekniska högskolorna böra
läggas, får man analysera frågan med utgångspunkt från, att högskolorna ha
två huvuduppgifter: undervisning och forskning, den senare dels hörande till
undervisningen, dels fristående från densamma.

Beträffande undervisningen och den till densamma hörande forskningen
gäller framför allt, att den måste utformas efter behoven inom det näringsliv,
som skall ledas och betjänas av de från högskolorna utgående krafterna.
Inom det departement, under vilket högskolorna höra, är det därför av största
vikt, att man känner och har intim kontakt med näringslivet samt har så
goda förutsättningar som möjligt för att leva sig in i dess behov av undervisning
med därtill hörande forskning.

Det är givetvis motsvarande synpunkter som föranlett, att högre och lägre
lantbruks-, skogs- och veterinärundervisning förlagts under jordbruksdepartementet
samt handelshögskolorna, vilka ej äro statliga, under handelsdepartementet.

Beträffande de tekniska högskolorna är läget i viss mån ett annat jin vid
de nyssnämnda undervisningsanstalterna, i det att de från dem utexaminerade
spridas över olika områden, vilka också räkna olika departement såsom sina
högsta målsmän. De olika benämningarna: arkitekter, väg- och vattenbyggare,
lantmätare o. s. v. giva anvisning härom. Men det alldeles övervägande
antalet av dem, som utexamineras från de tekniska högskolorna, övergår likväl
till verksamhetsområden, vilka tillhöra handelsdepartementets intressesfär.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Slutet
är därför främst inom handelsdepartementet man bör kunna räkna med
den rätta förståelsen för de tekniska högskolornas behov, om de skola kunna
tillgodose de krav, som ett näringsliv i stark utveckling måste ställa.

Under handelsdepartementet äro också inrangerade följande institutioner,
med vilka högskolorna äro nära förbundna, nämligen statens provningsanstalt,
statens skeppsprovningsanstalt, flygtekniska försöksanstalten, ingenjörsvetenskapsakademien,
uppfinnarnämnden m. fl. och hit höra den tekniskt-vetenskapliga
forskningens nytillskapade organ: statens tekniska forskningsråd
och statens kommitté för byggnadsforskning. Till handelsdepartementet
komma att ytterligare samlas de under bildning varande forskningsinstituten
(för träforskning, textilforskning, järn- och metallforskning och kanske
ytterligare ett eller annat institut). Dessa äro eller bli både sakligt och personligt
mycket nära förbundna med de tekniska högskolorna och uppenbart
synes vara, att högskolorna såsom centra för tekniskt-vetenskaplig forskning
logiskt borde höra under det departement, som har vård örn huvuddelen av
den statliga verksamheten på detta område. Det bör vidare erinras örn, dels
att handelsdepartementet disponerar det stora anslaget till tekniskt-vetenskaplig
forskning, dels att ecklesiastikdepartementet för närvarande också haltin
uppgift att fördela statsanslag till tekniskt-vetenskaplig forskning vid de
tekniska högskolorna. Säkerligen skulle det vara en fördel, örn dessa anslag
fördelades av ett och samma departement.

Vad som talar för de tekniska högskolornas bibehållande under ecklesiastikdepartementet
är främst, att detta är ett fackdepartement för undervisningsfrågor,
varunder flertalet statliga undervisningsanstalter lyda, med undantag
för de i det föregående nämnda ävensom försvarsväsendets och de
affärsdrivande verkens undervisningsanstalter. Där finnes således en överblick
över det statliga undervisningsväsendet, som ej lär kunna åstadkommas i något
annat departement. Det skall också betygas, att särskilt numera inom ecklesiastikdepartementet
visas god förståelse för det högre tekniska undervisningsväsendet.

Anknytningen till ecklesiastikdepartementet har emellertid också sina avigsidor
och framför allt föreligger risk för att en erforderlig utveckling av resurserna
vid de tekniska högskolorna skall hämmas av hänsyn till universiteten
och en del övriga högskolor. Det blir alltid en svår uppgift att rätt avväga
statens insatser för olika slag av undervisning, men avvägningen torde
lättare bli i överensstämmelse med tidens krav, örn varje huvudslag av undervisning
har sin särskilda målsman, som är väl insatt i vederbörande undervisningsområdes
behov, och avgörandet träffas i en gemensam finansberedning,
i vilken de olika departementscheferna deltaga. Man får heller aldrig
glömma, att den materiella kulturen, på vilken de tekniska högskolornas
arbete särskilt är inriktat, ger den ekonomiska grunden för utveckling av
den andliga kulturen. För att främja den senare måste man därför giva den
materiella kulturen tillräckligt stöd att utvecklas och blomstra. De sakkunniga
tro, att det är lättare för handelsministern att hävda denna sats än för
ecklesiastikministern.

Det har också under hittillsvarande förhållanden, då de tekniska högskolorna
hört under ecklesiastikdepartementet, kunnat skönjas en tendens att
alltför mycket taga universiteten, de äldre undervisningsanstalterna, till förebild
vid utformningen av den tekniska undervisningen, vilket icke i allo varit
till gagn, särskilt i organisatoriskt avseende. Den högre tekniska undervisningen
bör följa sin egen linje. Utvecklingen skall bestämmas av näringslivets

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

behov och utformningen bör ske självständigt med tillvaratagande av erfarenheterna
inom industrien beträffande modern organisation och moderna
arbetsmetoder. Det är säkerligen lättare att åstadkomma denna självständiga
utveckling och utformning, om de tekniska högskolorna flyttas över till handelsdepartementet.

För denna överflyttning talar också behovet av att åstadkomma en bättre
arbetsbalans mellan departementen. I detta fall skulle det arbetstyngda ecklesiastikdepartementet
befrias från arbetsuppgiften med de tekniska högskolorna,
vilken i stället skulle överföras till handelsdepartementet, som har en
lättare arbetsbörda.

De sakkunniga framhålla slutligen — under erinran att statsmakterna nyligen,
i anledning av väckt förslag örn yrkesundervisningens överförande från
ecklesiastikdepartementet till handelsdepartementet, beslutit att denna undervisning
fortfarande skulle sortera under förstnämnda departement — att denna
omständighet ej behöver ha någon inverkan på avgörandet av frågan örn de
tekniska högskolornas utbrytning, ty gränslinjen mellan dem och övriga undervisningsanstalter
på det tekniska området är så otvetydig och klar, att de
kunna behandlas som ett självständigt undervisningsområde.

Yttrandena.

I remissyttrandena har inrättandet av en gemensam administrativ ledning
för de tekniska högskolorna nästan genomgående förordats. Frågeställningen
huruvida en överstyrelse eller en kansler vore att föredraga har därvid varit
starkt framträdande. I det något övervägande antalet fall har det förra
alternativet förordats. Statskontoret har ifrågasatt, huruvida icke kanslersämbetet
för rikets universitet skulle kulina tjäna som koordinationsorgan
även för de tekniska högskolorna.

Slutligen har i ett par yttranden förordats, att den särskilda styrelsen för
Chalmers tekniska högskola skulle bibehållas, även örn en gemensam administrativ
ledning inrättades. Av remissyttrandena må följande återgivas.

Matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Lunds universitet har — med
instämmande av större akademiska konsistoriet därstädes — funnit de av
de sakkunniga framförda skälen för en överstyrelse övertygande och tillstyrkt
sakkunnigförslaget.

Vattenfallsstyrelsen har anslutit sig till de sakkunnigas förslag örn inrättande
av en överstyrelse för rikets tekniska högskolor, vilken åtgärd styrelsen funnit
välbetänkt med hänsyn såväl till önskemålet om en planmässig fördelning
och utveckling av den högre tekniska undervisningen som till behovet av kontakt
med näringslivet.

Liknande uttalanden hava gjorts av byggnadsstyrelsen, telegrafstyrelsen och
lantmäteristyr elsen.

Svenska teknologiöreningen har anfört:

Föreningen finner de sakkunnigas skäl för överstyrelsen övertygande och
vill tillägga, att föreningen är av den uppfattningen, att niiringslivet i alla

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

dess förgreningar skulle komma i närmare kontakt med högskolorna och
deras verksamhet genom sina representanter i en överstyrelse än genom en
kansler, hur mångsidig denne än må vara. Det synes även böra vara ett högskolornas
primära intresse, att kontakten med näringslivet på allt sätt befrämjas
även på ett annat plan än som uppnås genom avdelningsråden. Detta
gäller särskilt i frågor, som avse högskolornas ekonomi, organisation och
fortsatta utveckling.

Styrelsen för tekniska samfundet i Göteborg har anfört:

Styrelsen biträder de sakkunnigas förslag örn inrättande av en särskild överstyrelse
för rikets tekniska högskolor. Härvid förutsätter styrelsen att överstyrelsen
får en sådan sammansättning, att det västsvenska näringslivet bliver
representerat i densamma i tillbörlig omfattning. Detta synes dock endast bliva
fallet därest de sakkunnigas förslag så ändras, att vid utseendet av fyra ledamöter
bland de åtta personer, som av avdelningsråden föreslagits, två väljas
bland dem, som föreslagits av avdelningsråden vid tekniska högskolan i Stockholm
och två bland dem, som föreslagits av avdelningsråden vid Chalmers tekniska
högskola.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har förklarat sig tillstyrka de
sakkunnigas förslag örn inrättande av en överstyrelse med i huvudsak samma
organisation, som av de sakkunniga förordats. Styrelsen har dock som sin mening
uttalat, att antalet ledamöter i överstyrelsen borde utökas med en, vartill
ingenjörs vetön skapsak ademicn såsom allsidigt representerande den teknisktvetenskapliga
forskningen skulle få rätt att avgiva förslag. Örn avdelningsråden
finge den sammansättning, som föreslagits av styrelsen, kunde styrelsen vidare
tillstyrka, att vissa ledamöter av överstyrelsen tillsattes på förslag av avdelningsråden
vid de båda tekniska högskolorna.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har anfört:

Kollegiet ansluter sig till de sakkunnigas förslag att de båda tekniska högskolorna
skola ställas under en gemensam överstyrelse. Enligt kollegiets mening
åstadkommes en värdefull anknytning till landets industri därigenom, att ett
antal av landets ledande tekniker inom industrien beredas plats i överstyrelsen.
För att den svenska industriens olika grenar skola kunna bli representerade,
synes det vara önskvärt, att antalet ledamöter göres större än i de sakkunnigas
förslag. Givetvis kan då denna överstyrelse icke sammanträda alltför
ofta, varför överstyrelsens preses bör få befogenhet att avgöra ärenden av mindre
väkt. Men vissa ärenden, särskilt då de som röra högskolornas anslagsäskanden,
synas böra behandlas av hela överstyrelsen.

Fullmäktige i jernkontoret ha anfört:

Fullmäktige anse sig ej böra göra någon erinran mot inrättandet av en överstyrelse,
som ersätter de nuvarande styrelserna för de tekniska högskolorna.
Vad beträffar förfaringssättet för utseende av ledamöter i överstyrelsen är det
olämpligt, att avdelningsråden skola få förslagsrätt till fyra platser i överstyrelsen.
Avdelningsråden komma att stå i en viss beroendeställning i förhållande
till överstyrelsen och även till rektor, och det torde då vara olämpligt att dessa
organ, som tillskapats för att följa detaljerna i undervisningsarbetet, föreslå
ledamöter av överstyrelsen. Genom att svenska teknologföreningen respektive

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 244-

tekniska samfundet i Göteborg utser de flesta medlemmarna av de samlade
avdelningsråden, kommer det i realiteten att bli representanter för dessa båda
föreningar, som placeras i överstyrelsen. Det torde vara bättre, att dessa båda
föreningar direkt få lämna förslag till vardera en ledamot av överstyrelsen.
Genom detta förfaringssätt blir det även möjligt att i överstyrelsen inrymma
representanter för andra viktiga organisationer inom näringslivet. Lii ledamot
i överstyrelsen bör tillsättas efter förslag av jernkontoret, som för närvarande
äger tillsätta en ledamot i styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm. Utom
de historiska skälen talar även järnhanteringens starka ställning inom det
svenska näringslivet för en representation för jernkontoret i överstyrelsen. Vidare
bör en ledamot tillsättas efter förslag av Sveriges industriförbund, som i
sig inrymmer större delen av den svenska industrien, och en efter förslag av
ingenjörsvetenskapsakademien, som representerar den tekniska forskningen.

Rektorerna vid de tekniska högskolorna böra vara självskrivna medlemmar
av överstyrelsen och ersätta de efter förslag av lärarkollegierna utsedda ledamöterna.
Mot de sakkunnigas förslag att två ledamöter skola tillsättas efter
förslag av vetenskapsakademien respektive lantmäteristyrelsen lia fullmäktige
ingen erinran.

Genom de föreslagna ändringarna skulle antalet ledamöter i överstyrelsen
ökas med en, vilket ej torde medföra några olägenheter.

I detta yttrande har styrelsen får metallografiska institutet förklarat sig
instämma.

Statens tekniska forskningsråd har förklarat sig föredraga en överstyrelse
framför en kansler samt beträffande överstyrelsens sammansättning hänvisat
till vad fullmäktige i jernkontoret därutinnan anfört.

Styrelsen för Sveriges industriförbund har i huvudsak anfört.

I valet mellan överstyrelse och kansler ha meningarna bland industriförbundets
branschorganisation varit delade, men förbundet anser för sin del
den av de sakkunniga förordade lösningen vara den ändamålsenligaste. Förbundet
har härvid särskilt beaktat vad de sakkunniga anfört därom, att tillskapandet
av en gemensam överstyrelse skulle i hög grad underlätta för statsmakterna
att taga ställning till de anslagskrav, som framföras från högskolornas
sida.

Hur överstyrelsen lämpligen bör sammansättas, kan naturligen vara föremål
för delade meningar.

Att i överstyrelsen böra finnas representanter för såväl industrien som
ingenjörsvetenskapsakademien finner förbundet emellertid självfallet. Det
torde kunna antagas, att detta önskemål skulle bli tillgodosett, örn de av de
sakkunniga föreslagna bestämmelserna örn överstyrelsens sammansättning följas.
Dessa bestämmelser erbjuda också otvivelaktigt vissa praktiska fördelar
i jämförelse med andra tänkbara alternativ. Förbundet ansluter sig därför
till förslaget på denna punkt, men detta endast under uttrycklig förutsättning
att förbundets i det föregående framförda önskemål örn representation för
industrien i avdelningsråden beaktas. I motsatt fall bör förslagsrätt icke anförtros
avdelningsråden utan i stället tillerkännas följande korporationer, nämligen
industriförbundet, ingenjörsvetenskapsakademien, svenska teknologföreningen
samt tekniska samfundet i Göteborg.

Sveriges mekaniska verkstäders förbund har tillstyrkt inrättandet av en
överstyrelse. Beträffande dess sammansättning har förbundet i huvudsak anfört.

Kungl. Maj:ts proposition nr 344-

I fråga om överstyrelsens sammansättning har förbundet intet att invända
mot förslaget att vetenskapsakademien, lantmäteristyrelsen och de tekniska
högskolorna får var sin representant. Näringslivets representation blir emellertid
otillfredsställande enligt de sakkunnigas förslag och förbundet håller före
att var och en av näringslivets viktigaste verksamhetsgrenar även måste ha
sin kontaktman inom överstyrelsen för att samarbetet mellan undervisning,
forskning och produktion skall bli intim och fullt effektiv. Antalet ledamöter
i överstyrelsen måste därför utökas. Branschorganisationerna böra själva få
föreslå ledamöter. Förbundet bör äga avgiva förslag till en ledamot, företrädande
den mekaniska verkstadsindustrien. Representanter böra även finnas
för elektroindustrien, järnhanteringen, varvsindustrien och den kemiska industrien.
Slutligen synas även de statliga tekniska verken böra representeras
i överstyrelsen. Varje förslag till ledamot bör upptaga tre personer. Enligt
ovanstående förslag kommer antalet ledamöter att stiga till omkring 15, men
detta synes icke innebära någon olägenhet.

De anställdas centralorganisation (Daco) har framhållit som önskvärt, att
den ifrågasatta överstyrelsen erhölle direkt förankring bland näringslivets
och arbetsmarknadens organisationer och att tjänstemannagrupperna erhölle
en representant i överstyrelsen i likhet med vad som gäller beträffande överstyrelsen
för yrkesutbildningen.

Å andra sidan har, såsom inledningsvis berörts, i stället för en överstyrelse
i åtskilliga yttranden förordats inrättande av ett kanslersämbete för de tekniska
högskolorna.

Sålunda har matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms
högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — förordat ett kanslersämbete,
därvid avdelningen i huvudsak anfört.

Avdelningen anser, att de sakkunniga icke tillräckligt ingående diskuterat
möjligheten av inrättandet av ett kanslersämbete för de tekniska högskolorna,
vilket förordades av 1929 års sakkunniga. Efter inrättandet av avdelningsråden,
särskilt örn dessa komma att fungera på bättre sätt än det av de sakkunniga
föreslagna, föreligger det så god kontakt mellan de tekniska högskolorna
och industrien, att någon överstyrelse, sådan som de sakkunniga föreslå,
näppeligen behöves för den sakens skull. Styrelsemedlemmarna skulle bliva
strängt upptagna industrichefer, sorn äro svåra att samla till sammanträden
och ha svårt att finna tid att sätta sig in i de olika ärendena. Lämpliga personer,
som icke äro »strängt upptagna med annan verksamhet» torde helt
enkelt icke finnas.

Avdelningen vill för sin del förorda inrättandet av ett kanslersämbete. Till
kansler bör utses en tekniker med särdeles höga kvalifikationer. Antingen
bör han — analogt med förhållandena vid universiteten — väljas av lärarkollegierna,
varefter valet stadfästes av Kungl. Maj:t, eller ock bör han utses
av Kungl. Majit efter förslag av lärarkollegierna. Det är av vikt, att man
icke utser en alltför gammal man till kansler.

Avdelningen har vidare uttalat, att — därest en överstyrelse skulle komma
till stånd — dess sammansättning syntes böra tagas under förnyat övervägande.
Avdelningen har även kritiserat sakkunnigförslaget i vad det avser

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- 75

sättet för utseende av preses i överstyrelsen. Avdelningen har härutinnan
anfört:

Det skulle varit värdefullt om de sakkunniga angivit skäl varför just lantmäteristyrelsen
skall kvarstå som den enda av de fem statliga styrelser, som
för närvarande föreslå ledamöter i tekniska högskolans i Stockholm styrelse.
Återstående fyra ledamöter anse de sakkunniga böra föreslås av avdelningsråden,
d. v. s. representanter för svenska teknologföreningen, tekniska samfundet
i Göteborg, jernkontoret och lantmäteristyrelsen, som salunda föreslås
dubbelrepresenterad. Avdelningen förvånar sig över att ingenjörsvetenskapsakademien
icke tänkes skola föreslå någon styrelseledamot.

Preses utses för närvarande av Kungl. Majit på förslag av lärarkollegiet,
men de sakkunniga föreslå, att lärarkollegierna skola avkopplas härifrån och
Kungl. Majit »uppleta» och utnämna preses utan att något förslag uppgöres.
Avdelningen delar icke de sakkunnigas misstroende mot rektorernas och lärarkollegiernas
förmåga att finna lämpliga kandidater till presesbefattningen och
finner det vara att föredraga, att Kungl. Majit utnämner preses på förslag av
lärarkollegierna; detta förslag må liksom nu omfatta mer än ett namn. — De
sakkunniga föreslå, att Kungl. Majit utnämner de övriga ledamöterna i överstyrelsen
på förslag av vissa korporationer och icke efter underhandsförfrågningar,
enär »förfarandet torde även bereda ett visst korrektiv mot möjligen
framkommande tendenser att låta andra än rent sakliga synpunkter spela in
vid styrelsevalet». Avdelningen anser att detsamma i minst lika hög grad gäller
vid utseendet av preses.

Kanslern för rikets universitet har anfört:

Enligt min mening kunna goda skäl ur administrativ synpunkt anföras för
en ordning, motsvarande den som gäller för universiteten, särskilt som kontakten
med näringslivet enligt förslaget skulle tryggas genom de avdelningsråd
som föreslås upprättade.

Svenska arkitekters riksförbund har bland annat gjort följande uttalande:

Förbundet vill som sin mening uttala, att inrättandet av ett tekniskt kanslersämbete
är att föredraga framför en överstyrelse. Över huvud taget torde det
vara bättre att vid de tekniska högskolornas utbyggnad söka förebilden för
organisationen hos universiteten med den långa erfarenhet, som där vunnits,
än att pröva en helt ny organisation, som förefaller passa bättre för ett ämbetsverk
än för en undervisningsanstalt.

Liknande uttalande har gjorts av alcademien för de fria konsterna.

Lärarkollegiet vid telmislca högskolan i Stockholm har även förordat ett
kanslersämbete, varvid kollegiet därjämte föreslagit att ett tekniskt råd skulle
ställas vid kanslerns sida. Kollegiet har anfört:

En överstyrelse kan komma att medföra vissa betänkliga olägenheter. I
en sådan styrelse vill man gärna se synnerligen framstående representanter
för näringsliv och vetenskap. Verkligt representativa män på dessa områden
äro emellertid genomgående så upptagna, att man knappast kan förvänta, att
de skola få tid att tillräckligt sätta sig in i högskolornas förhållanden, bliva
tillgängliga för personlig kontakt med högskolornas lärare eller kunna sammanträda
tillräckligt ofta för att undvika försening av högskolornas ärenden.
Med hänsyn härtill och till de synnerligen goda erfarenheter, som universiteten

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jhf.

ha av sin kanslersinstitution, har högskolan stannat för den uppfattningen, att
de tekniska högskolorna skulle vara bättre betjänta med en kansler. De sakkunniga
ha visserligen framhållit, att man med hänsyn till den tekniska utvecklingens
oerhört snabba förlopp och näringslivets starka beroende av utbildningens
anpassning skulle få avgjort större trygghet för att högskolornas
frågor bleve riktigt bedömda, örn man i spetsen för högskolorna hade en
lämpligt sammansatt överstyrelse i stället för en ensam man. Gentemot detta
kan emellertid framhållas att en överstyrelse, vilken alltid måste bliva begränsad
till ett visst antal ledamöter, ej heller den kan besitta tillräckligt
mångsidig sakkunskap utan att i många frågor kontakt måste sökas med
näringslivet. Detta kan då minst lika effektivt ske genom att en kansler, när
han så finner påkallat, söker samråd med lämplig sakkunskap, eller ock vid
sin sida får ett av näringslivets och vetenskapens representanter sammansatt
relativt stort, eventuellt av Kungl. Majt utsett råd, med vars ledamöter kontakt
kan sökas.

Vad de sakkunniga anfört rörande de kvalifikationer, som preses bör uppfylla,
anser högskolan vara tillämpligt även på kanslern, varför som sådan
bör väljas en person, som är framstående tekniker och har administrativ träning
och ingående kännedom örn teknisk högskoleutbildning.

Beträffande farhågorna för att genom den av högskolan föreslagna anordningen
kontakten med näringslivet skulle bliva sämre än örn en överstyrelse
inrättades, får högskolan framhålla, att denna kontakt säkerligen på ett betryggande
sätt torde kunna komma till stånd dels genom den tekniske kanslern,
dels ock genom avdelningsråden i den utformning de föreslagits av
högskolan.

Då kanslerns uppgifter bliva analoga med dem, som åvila universitetskanslern,
synes han böra jämställas med denne i lönehänseende. Ävenså synes han
böra utses under former, analoga med dem, som gälla vid utseende av universitetskansler.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har — under förmälan att styrelsen
ej ville motsätta sig de sakkunnigas förslag örn inrättandet av en gemensam
överstyrelse — i likhet med lärarkollegiet vid tekniska högskolan i
Stockholm uttalat sig för en kanslersinstitution med ett tekniskt råd vid kanslerns
sida.

I samma riktning har ingenjörsvetenskapsakademien uttalat sig, som emellertid
ansett det förevarande organisationsspörsmålet böra i sin helhet tagas
under omprövning.

Statskontoret har — såsom redan inledningsvis nämnts — ifrågasatt, huruvida
icke kanslersämbetet för rikets universitet skulle kunna utöva den administrativa
ledningen jämväl för de tekniska högskolorna, samt därutinnan
anfört:

Den föreslagna överstyrelsen för rikets tekniska högskolor finner statskontoret
innebära en alltför stor apparat för åstadkommande av erforderlig samordning
i ekonomiska frågor, ärenden angående elevintagning och andra spörsmål
av gemensamt intresse. Enligt statskontorets mening förtjänar att närmare
övervägas, huruvida icke kanslersämbetet för rikets universitet lämpligen
skulle kunna fungera som koordinationsorgan även för de tekniska
högskolorna, givetvis då efter erforderlig förstärkning av ämbetet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

För ett bibehållande av den särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola
även med en gemensam administrativ ledning har lärarkollegiet vid Chalmers
tekniska högskola uttalat sig. Kollegiet har härutinnan anfört:

På grund av det synnerligen goda samarbete, som alltid rått mellan styrelsen
för Chalmers tekniska högskola och lärarkollegiet, och på grund av det
värdefulla arbete denna nedlagt för främjandet av högskolans utveckling, vill
kollegiet icke gärna avstå från denna styrelses stöd. Kollegiet ansluter sig till
vad de sakkunniga anföra (s. 77), att det icke möter något hinder, att Chalmers
tekniska högskola tills vidare behåller sin lokala styrelse, och hemställer,
att den särskilda styrelsen för Chalmers tekniska högskola bibehalles såsom
lokalstyrelse. En sådan anordning bör bli av betydelse för främjandet av
det framtida samarbetet med de vetenskapliga institut, som uppstå i anknytning
till högskolan, såsom statens skeppsprovningsanstalt, svenska textilforskningsinstitutet,
ett framtida konservforskningsinstitut etc. Speciellt föreslår
kollegiet i fråga örn skeppsprovningsanstalten, att sagda lokalstyrelse i framtiden
får övertaga den nuvarande styrelsens funktion beträffande denna anstalt.
Ingen ytterligare ändring i skeppsprovningsanstaltens organisation erfordras
då. Kollegiet instämmer i de sakkunnigas förslag, att bibehålla skeppsprovningsanstaltens
nämnd och att lärarkollegiet fortfarande skall utse en
ledamot i densamma.

Kollegiet instämmer vidare i de sakkunnigas yttrande (s. 365) att det vore
förmånligt, om i stadgarna för skeppsprovningsanstalten kunde införas bestämmelser
om skyldighet för de ledande tjänstemännen vid anstalten att
örn så begäres åtaga sig uppdrag som speciallärare vid högskolan.

Jämväl styrelsen för Chalmers tekniska högskola har ur i stort sett liknande
synpunkter, som av lärarkollegiet anförts, förordat ett bibehållande av den
särskilda styrelsen för högskolan.

Sveriges kemiska industrikontor har förordat ett bibehållande av båda lokalstyrelserna
under en gemensam administrativ ledning.

Slutligen har svenska gruvföreningen uttalat sig för ett bibehållande av nuvarande
administrativa ordning.

Med avseende å de av de sakkunniga föreslagna arvodena till överstyrelsens
preses samt dess sekreterare har allmänna lönenämnden anfört:

Löneniimnden kan icke med ledning av föreliggande material bedöma, om
det föreslagna arvodet till preses i överstyrelsen är lämpligt avvägt. De sakkunniga
ha ock för egen del uttalat, att frågan örn ersättning till preses bor
efter några års erfarenhet ånyo upptagas till prövning. För närvarande vill
lönenämnden på denna punkt inskränka sig till det uttalandet, att det synts
lönenämnden tveksamt, huruvida med hänsyn till omfattningen av förekommande
arbetsuppgifter ett arvode å 10 000 kronor står i riktig proportion till
det för universitetskanslern fastställda arvodet.

Lönenämnden får framhålla, att överstyrelsens sekreterare, enligt vad i betänkandet
anförts, till en början förutsatts skola fullgöra halvtidstjänstgöring.
Det synes svårt att bilda sig en uppfattning örn, vad slags tjänsteman som avsetts
skola ifrågakomma såsom sekreterare hos överstyrelsen. En halvtidsamanuens
i ett verk vore väl tänkbar, dock endast under förutsättning att
han besutte erforderlig administrativ erfarenhet. Såsom stadigvarande bisyssla
vid sidan av full tjänstgöring skulle det ifrågavarande sekreterarskapet

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2^

möjligen kunna fullgöras, dock knappast med ständig halvtidstjänstgöring. Lönenämnden
finner sig i avvaktan på närmare erfarenheters vinnande böra förorda,
att för bestridande av sekreterargöromål hos den föreslagna överstyrelsen,
varvid uppdraget tills vidare tänkes såsom bisyssla till annan tjänst, anvisas
ett arvode, väsentligt understigande det föreslagna, a 8 000 kronor.

Med avseende å de sakkunnigas förslag, att vid den ifrågasatta indragningen
av den lokala styrelsen för Chalmers tekniska högskola ställa statens
skeppsprovningsanstalt under ledning av en särskild styrelse, bestående av
en ordförande och sex andra ledamöter, utsedda av Kungl. Majit, har styrelsen
för statens skeppsprovningsanstalt i avgivet yttrande anfört:

_ Det synes styrelsen vara lämpligt, att skeppsprovningsanstaltens organisation
ordnas efter samma principer, som gälla för de statliga institutioner, vilka
till karaktären av sin verksamhet närmast överensstämma med skeppsprovningsanstalten,
nämligen statens provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten,
dock med den jämkning, som betingas därav, att anstalten även
har att utföra provningar och undersökningar för att främja undervisningen
och forskningen vid Chalmers tekniska högskola samt göra de studerande
inom skeppsbyggeriavdelningen förtrogna med den teknik och de metoder,
som användas vid modellprovningar. Styrelserna för dessa anstalter förordnas
av Kungl. Majit på förslag av statliga myndigheter och enskilda korporationer,
som hava anknytning till respektive anstalts verksamhet; dessutom ingå
cheferna för anstalterna i respektive styrelser. I likhet härmed föreslås, att
skeppsprovningsanstaltens styrelse förordnas av Kungl. Majit på förslag av
myndigheter och korporationer, som hava anknytning till sjöfart och skeppsteknik.
Bland tänkbara sådana myndigheter och korporationer må exempelvis
nämnas: chefen för marinen, kommerskollegium, ingenjörsvetenskapsakadernien,
kungl, vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg, tekniska högskolans
i Stockholm lärarkollegium, Chalmers tekniska högskolas lärarkollegium,
styrelsen för sjöfartsmuseet i Göteborg, styrelsen för Sveriges redareförening,
styrelsen för Sveriges varvsindustriförening, styrelsen för svenska teknologföreningen
och nämnden för tekniska samfundet i Göteborg. Dessutom
föreslås, att Kungl. Majit förordnar ytterligare en ledamot att samtidigt
vara styrelsens ordförande. Styrelsen förutsätter, att vid en dylik omorganisation
det framtida samarbetet mellan anstalten och Chalmers tekniska högskola
tryggas.

De sakkunniga föreslå, att anstaltens chef skulle vara föredragande inför
styrelsen utan att samtidigt vara ledamot av denna. Styrelsen kan emellertid
ej finna nå gra. bärande skäl föreligga att frångå den princip, som kommit till
användning vid. statens provningsanstalt och flygtekniska försöksanstalten
och som även hittills gällt vid skeppsprovningsanstalten, och vill därför förorda,
att anstaltens chef även ingår i styrelsen.

I anstaltens nuvarande organisation ingår även, som ovan framhållits, en
nämnd på fem personer, varav fyra utses av styrelsen och en av Chalmers
tekniska högskolas lärarkollegium. För närvarande är ingen av nämndens ledamöter
samtidigt styrelseledamot.

Den nuvarande organisationen — med en styrelse samt en vid sidan eller
under styrelsen stående nämnd — torde vara ovanlig inom statsförvaltningen
och även annorstädes. Erfarenheten från de gångna åren har givit vid handen,
att organisationen ej varit den lämpligaste. Det har varit svårt att avgränsa
de båda organens uppgifter, varför ett dubbelarbete, som varit hind -

Kungl. Maj:ts ''proposition nr farande
för ärendenas snabba behandling, många gånger ej kunnat undvikas.
Cirka hälften av förekommande ärenden torde hava behandlats av både nämnden
och styrelsen.

Sedan skeppsprovningsanstaltens styrelse enligt ovanstående förslag fått
önskvärd anknytning till sjöfarts- och skeppsteknik, torde nämnden i sin nuvarande
form vara överflödig. Styrelsen föreslår därför, att den utgår ur organisationen.

Med hänsyn emellertid till att för vissa donationsfonder, avsedda för främjandet
av forskningen vid skeppsprovningsanstalten, fastställts, att nämnden
utgör en del av respektive fonders utdelningsorgan, bör begreppet »statens
skeppsprovningsanstalts nämnd» kvarstå i någon form. Det synes styrelsen
lämpligast att frågan ordnas så, att den föreslagna styrelsen inom sig utser
ett arbetsutskott, benämnt nämnd, på vilken bland annat överflyttas den nuvarande
nämndens åligganden i nu berörda avseenden.

I anledning av det av styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt sålunda
framförda organisationsförslaget hava infordrade yttranden avgivits av i det
följande omförmälda myndigheter och sammanslutningar.

Förslaget har därvid i sin helhet tillstyrkts av styrelsen får sjöfartsmuseet i
Göteborg, Sveriges redareförening, styrelsen för Sveriges varvsindustriförening
och tekniska samfundet i Göteborg.

Chefen för marinen och marinförvaltningen ha tillstyrkt förslaget med
vissa jämkningar i fråga örn styrelsens sammansättning. I yttrandet anföres
bland annat:

Bland de myndigheter och korporationer, som ifrågasatts att hos Kungl.
Majit föreslå ledamöter till anstaltens styrelse, upptagas styrelsen för svenska
teknologföreningen och nämnden för tekniska samfundet i Göteborg. Ifrågavarande
sammanslutningar äro visserligen väl kvalificerade för uppdraget
i fråga, men då det tidigare icke veterligen förekommit, att dylika föreningar
lämnats tillfälle att inkomma med förslag till ledamöter i styrelserna för statliga
institutioner av liknande art och detta icke heller erfordras för att öka
styrelsens representativa sammansättning, synes det lämpligt, att ifrågavarande
föreningar utgå som förslagsställare.

Att Chalmers tekniska högskolas lärarkollegium lämnas tillfälle att föreslå
en ledamot är lämpligt på grund av det intima samarbete, som måste äga
rum mellan ifrågavarande högskola och skeppsprovningsanstalten. Detta skäl
kan icke anföras i fråga om tekniska högskolans i Stockholm lärarkollegium,
som bör utgå och ersättas med den av de sakkunniga föreslagna överstyrelsen
för de tekniska högskolorna.

Det skulle visserligen kunna invändas, att styrelsen bleve alltför månghövdad,
örn Kungl. Majit skulle utse samtliga de av ifrågasatta myndigheter
och korporationer föreslagna kandidaterna. En dylik olägenhet skulle emellertid
vara av mindre betydelse med hänsyn till den auktoritet, som styrelsen
erhåller genom den föreslagna sammansättningen. Styrelsens verksamhet kan
underlättas genom tillsättandet av ett arbetsutskott, förslagsvis kallat »statens
skeppsprovningsanstalts nämnd», omfattande exempelvis fem personer,
vilket utses av styrelsen för att sköta de ärenden, som ej äro av sådan betydelse,
att de behöva behandlas av hela styrelsen. På så sätt skulle den fulltaliga
styrelsen icke behöva sammanträda mer än en kanske två gånger per
år, medan däremot nämnden kunde sammanträda oftare.

Kungl. Maj:ts proposition nr m.

Samma uttalande har gjorts av svenska teknologföreningen med den avvikelsen
att föreningen ej haft något att erinra mot förslaget, att dess styrelse
eller nämnden för tekniska samfundet i Göteborg skulle äga föreslå ledamöter
i anstaltens styrelse.

Kommerskollegium har i huvudsak ej haft något att erinra mot förslaget i
vidare mån än att kollegiet framhållit såsom enligt dess mening lämpligt, att
en ledamot av den ifrågavarande nya nämnden borde utgöras av den på förslag
av lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola utsedde styrelseledamoten,
med hänsyn till bland annat de förutsättningar, under vilka vissa
donationsfonder tillkommit.

Kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm har — med instämmande
av högskolans styrelse — förklarat sig ej lia någon erinran i princip
mot förslaget, därvid kollegiet bland annat anfört:

Av rent praktiska skäl och för att möjliggöra effektivare och snabbare
arbetsformer tillåter kollegienämnden sig föreslå, att styrelsen instruktionsmässigt
inom sig skall utse ett mindre verkställande utskott med sådana befogenheter,
att hela styrelsen icke allt för ofta behöver kallas till sammanträde.
Genom tillkomsten av detta utskott torde även de olägenheter bliva
eliminerade, som möjligen skulle kunna vara förknippade med att den nu
existerande nämnden skulle upphöra.

För att möjliggöra ett givande samarbete mellan skeppsprovningsanstalten
och Chalmers tekniska högskola bör högskolan givas tillräcklig representation
i skeppsprovningsanstaltens styrelse, varvid bland annat lämpligen högskolans
rektor bör placeras antingen såsom ordförande i styrelsen eller såsom ordförande
i det här föreslagna verkställande utskottet, varjämte ytterligare minst
en ledamot av lärarkollegiet synes böra ingå i styrelsen och i utskottet. Härjämte
böra instruktionsmässigt de allmänna regler uppdragas, som skola tilllämpas
vid samarbetet i fråga.

Vetenskaps- och vitterhetssamhället i Göteborg har anfört:

Samarbete mellan en högskola och ett forsknings- och provningsinstitut är
i allmänhet värdefullt och en anstalt av skeppsprovningsanstaltens karaktär
löper risk att efter skilsmässa från högskolan bliva i huvudsak endast en kommersiell
provningsanstalt. Samhället skulle ur de anförda synpunkterna med
tillfredsställelse hälsa en sådan anordning, att sambandet mellan statens
skeppsprovningsanstalt och Chalmers tekniska högskola kunde för framtiden
upprätthållas.

Enligt det av anstaltens styrelse avgivna utlåtandet skulle anstaltens nämnd,
som under styrelsen tillsammans med anstaltens chef har det närmaste ansvaret
för anstaltens drift, försvinna och ersättas med ett inom styrelsen valt
arbetsutskott, som tänkes skola övertaga nämndens åligganden bland annat
i fråga örn dess uppdrag att vara utdelningsorgan för vissa fonder. Då lärarkollegiet
vid Chalmers tekniska högskola nu utser en ledamot i anstaltens
nämnd, innebär den föreslagna ändringen ett ytterligare skiljande av anstalten
från högskolan.

Detta förslag berör i så måtto samhällets intressen, att skeppsprovningsanstaltens
nämnd erhållit i uppdrag att tillsammans med två av samhället utsedda
ledamöter tjänstgöra som utdelningsorgan för en av samhällets fonder,
nämligen Martina Lundgrens fond för sjöfartsteknisk forskning. Samhället

Kungl. Marits ''proposition nr

är icke berett att nu yttra sig om i vad mån ändringar kunna komma att
erfordras i fråga om sättet för utdelning av anslag ur denna fond, därest den
ifrågasatta omorganisationen av skeppsprovningsanstaltens styrelse kommer
till stånd. På sakens nuvarande ståndpunkt bör endast anmärkas, att gåvobrevet
till nämnda fond avser stöd åt forskningsverksamheten vid en fartygsprovningsanstalt,
inrättad i huvudsaklig överensstämmelse med förslag därtill,
omnämnt i betänkande avgivet år 1935 av sakkunniga för utredning av frågan
om Chalmers tekniska instituts omorganisation, vilket förslag innebar, att
anstalten skulle lyda under styrelsen för Chalmers tekniska högskola. Det
torde icke utan vidare kunna tagas för givet, att donatrix velat överlämna
uppdraget att verkställa utdelningen av forskningsanslagen ur ifrågavarande
fond åt skeppsprovningsanstaltens nämnd, därest denna icke varit direkt
knuten till Chalmers tekniska högskola.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har uttalat, att enligt dess
mening i första hand den nuvarande organisationen borde bibehållas oförändrad
och i andra hand, örn skeppsprovningsanstalten finge en helt egen
styrelse, anstaltens nämnd borde bibehållas oförändrad och högskolan bli
bättre representerad i styrelsen, än som föreslagits, lämpligen genom att högskolans
rektor bleve ordförande. Till stöd härför har kollegiet anfört i huvudsak
följande.

Innan lärarkollegiet i detalj berör det av styrelsen för statens skeppsprovningsanstalt
avgivna utlåtandet vill kollegiet framhålla, att frågan huru ett
fruktbringande och friktionsfritt samarbete mellan högskolan och de vetenskapliga
anstalter, som uppväxa i anknytning till densamma, skall kunna genom
lämpliga organisationsformer främjas och säkerställas är ett av högskolans
livsviktigaste problem. Skulle det inträffa, att de anstalter, till vilkas
planläggning och förverkligande högskolan medverkat i hopp om framtida
gemenskap i forsknings- och undervisningsintressen, sedermera genom statliga
organisationsåtgärder så avlägsnas från högskolan att denna gemenskap
äventyras, kan högskolan icke i framtiden medverka till uppkomsten av nya
sådana forskningsinstitut. Det har av framstående forskare både från vårt land
och utlandet omvittnats, att den växelverkan mellan högskola och forskningsinstitut,
som kan åstadkommas genom lämplig organisation, är av största
betydelse för båda: forskningsinstituten tillföras ständigt unga, friska krafter
och hindras att bli byråkratiska inrättningar, som syssla med att bevisa riktigheten
av chefens redan vederlagda idéer, som en engelsk nobelpristagare
vid besök i Göteborg uttryckte sig; högskolan ä sin sida kan i undervisningen
draga nytta av de vidsträckta specialerfarenheter, som samlas i ett forskningsinstitut.
När lärarkollegiet söker värna om denna samhörighet sker detta
alltså icke enbart av omtanke om högskolans undervisning och forskning
utan i full insikt örn, att en dylik anordning även för landets industriella och
tekniskt-vetenskajdiga liv är till största nytta.

Den nuvarande organisationen har för högskolans del medfört den nackdelen,
alt dä numera högskolans rektor icke är ledamot av styrelsen, högskolan
icke blir underrättad örn de beslut, som fattas av skeppsprovningsanstaltens
styrelse eller kan följa arbetet inom densamma. Då emellertid flertalet
av de ärenden, som förekomma inför anstaltens styrelse, förberedas inom
anstaltens nämnd, och då för närvarande två av nämndens fem ledamöter
tillhöra lärarkollegiet, kunna högskolans möjligheter att upprätthålla sam Bihang

till riksdagens protokoll lOIfG. 1 saini. Nr 21+4-

Kungl. Maj:ts proposition nr 2 44.

arbetet med skeppsprovningsanstalten under nuvarande förhållanden anses
vara någorlunda tillgodosedda.

Lärarkollegiet vidhåller sin i sitt tidigare yttrande uttalade mening att det
för samarbetet mellan högskolan och de vetenskapliga institut, som beslutats
eller komma att upprättas i anknytning till högskolan, är av största betydelse,
att en lokal styrelse för högskolan bibehålies. Blir så fallet, finnes enligt lärarkollegiets
mening ingen orsak att göra ändring i skeppsprovningsanstaltens
nuvarande organisation.

Skulle enligt de sakkunnigas förslag ingen lokalstyrelse för Chalmers tekniska
högskola finnas, måste en särskild styrelse för statens skeppsprovningsanstalt
inrättas. Enligt de sakkunnigas förslag skulle denna styrelse bestå av
7 ledamöter. Styrelsen nämner i sitt förslag intet ledamotantal, men föreslår
att förslag till ledamöter skola avgivas av vissa myndigheter och korporationer,
av vilka nämnas såsom tänkbara ett sammanlagt antal av 11, bland dem
Chalmers tekniska högskolas lärarkollegium; då styrelsen dessutom skulle
bestå av en ordförande och anstaltens chef, torde en styrelse bestående av
13 ledamöter avses. Ehuru lärarkollegiet anser en mindre styrelse vara effektivare
ur arbetssynpunkt vill kollegiet dock icke motsätta sig det föreslagna
större antalet ledamöter. Styrelsen yttrar att den förutsätter, att vid en dylik
omorganisation det framtida samarbetet mellan anstalten och Chalmers tekniska
högskola tryggas. Lärarkollegiet kan icke finna, att högskolans intressen
bliva tillbörligt tillgodosedda genom den föreslagna anordningen. Högskolan
skulle ej erhålla större inflytande på sammansättningen av anstaltens styrelse
än var och en av de övriga tio i förslaget uppräknade institutionerna, av vilka
flertalet icke hava några intressen av betydelse att bevaka i fråga om samarbete
med anstalten.

Enligt lärarkollegiets mening borde anknytningen mellan anstaltens styrelse
och högskolan göras betydligt fastare, lämpligen därigenom att högskolans
rektor gjordes till ordförande i skeppsprovningsanstaltens styrelse. Att
en sådan anordning skulle vara av den största betydelse för båda inrättningarna
torde bland annat framgå därav, att skeppsprovningsrännan är belägen
på högskolans tomtområde och att utvidgning av anstalten ej kan ske utan att
högskolan lämnar mark därtill. Enligt det år 1920 mellan Göteborgs stad och
Kungl. Majit och kronan träffade avtalet om kostnadsfri överlåtelse av markområdet
vid Gibraltargatan till kronan angives nämligen som ändamål för
överlåtelsen »att bereda Kungl. Majit och kronan möjlighet dels att uppföra
en kemisk och en fysisk institutionsbyggnad och dels att uppföra byggnader,
avsedda att inrymma den nuvarande högre avdelningen vid Chalmerska institutet
eller en densamma ersättande högre teknisk läroanstalt». För närvarande
saknar högskolans rektor, som leder planerandet av högskolans framtida
byggnader, möjlighet att i tid påverka skeppsprovningsanstaltens utvidgningsplaner.

Styrelsen föreslår, att anstaltens chef skall vara ledamot av styrelsen,
medan de sakkunniga föreslå, att så icke skall vara fallet. Kollegiet har icke
anledning motsätta sig styrelsens förslag.

Styrelsen föreslår, att den nuvarande särskilda nämnden för skeppsprovningsanstalten
skall utgå ur organisationen. Dels skulle nämnden framdeles
vara överflödig, dels skulle erfarenheten från de gångna åren ha givit vid handen,
att organisationen ej varit lämplig. De båda nuvarande nämndledamöter,
som tillhöra kollegiet, hävda en annan uppfattning; enligt deras mening har
nämndens arbete varit av största betydelse för anstalten och för samarbetet

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jhj.

mellan anstalten och högskolan; möjligen har organisationsformen för anstaltens
chef medfört en del dubbelarbete, men detta förhållande torde icke
vara av den betydelse, att det motiverar nämndens borttagande. Som exempel
på angelägenheter, där högskolans representanter i nämnden kunnat främja
högskolans intressen, kan nämnas, att då skeppsprovningsanstaltens chef förra
året föreslog nämnden en ändring av anstaltens instruktion, innebärande att
anstaltens provningar och undersökningar för att främja undervisningen och
forskningen vid högskolan skulle uttryckligen sättas i efterhand i förhållande
till anstaltens övriga verksamhet, högskolans representanter kunde åstadkomma,
att förslaget icke blev i denna form av styrelsen vidarebefordrat.

Om de sakkunnigas förslag att bestämmelser skulle införas om skyldighet
för de ledande tjänstemännen vid skeppsprovningsanstalten att, om så begäres,
åtaga sig uppdrag som speciallärare vid högskolan, har styrelsen icke
yttrat sig. Kollegiet utgår därför ifrån, att styrelsen icke har något att erinra
häremot. Kollegiet vill livligt tillstyrka en sådan anordning.

De sakkunnigas förslag att ställa tekniska gymnasiet i Göteborg under
ledning av en särskild styrelse och rektor har tillstyrkts av överstyrelsen för
yrkesutbildning, som funnit erforderligt samarbete mellan högskolan och gymnasiet,
så länge gemensamma lokaler finnas, kunna tillgodoses genom att
högskolans rektor utses till ledamot av gymnasiets styrelse.

Med avseende å frågan om högskolornas departemental förläggning ha i
remissyttrandena starka meningsskiljaktigheter yppat sig. I åtskilliga av de
yttranden, vari detta spörsmål berörts, har de sakkunnigas förslag om en överflyttning
av högskolorna till handelsdepartementets förvaltningsområde tillstyrkts,
därvid i huvudsak åberopats de i sakkunnigbetänkandet för en sådan
åtgärd anförda skälen. Sålunda ha vattenfallsstyrelsen, lantinäteristyrelsen,
riksräkenskapsverket, lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola, statens
tekniska forskningsråd, ingenjör svetenskapsakademien, svenska teknologföreningen,
tekniska samfundet i Göteborg, Sveriges industriförbund och Sveriges
mekaniska verkstäders förbund anslutit sig till förslaget eller lämnat detsamma
utan erinran.

Tvekan rörande lämpligheten av den ifrågasatta överflyttningen har anmälts
av styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm och lärarkollegiet vid
denna högskola, vilka emellertid förklarat sig ej vilja motsätta sig förslaget,
ävensom av Stockholms högskolas matematisk-naturvetenskapliga avdelning,
vilken uttalat, att förslaget enligt dess mening knappast vore ägnat att befordra
det goda samarbetet mellan de tekniska högskolorna och universiteten
jämte Stockholms högskola.

I flera yttranden har åter förslaget avstyrkts. För ett bibehållande av nuvarande
ordning lia sålunda statskontoret, vetenskapsakademien, konstakademien,
svenska gruvföreningen och svenslca pappers- och cellulosaingenjörsföreningen
uttalat sig i enlighet med vad i följande närmare angives.

Statskontoret har bland annat anfört:

Kungl. Maj:ts ''proposition nr QJ+Jf.

Det förefaller statskontoret naturligast, att ecklesiastikdepartementet såsom
högsta målsman för vårt lands undervisningsväsen fortfarande liksom hittills
får företräda även den högre tekniska undervisningen. De sakkunniga erinra
själva om, att statsmakterna nyligen tagit ställning till en ifrågasatt utbrytning
av yrkesundervisningen från ecklesiastikdepartementet och därvid
avvisat en förändring med avseende å den departementala fördelningen av hithörande
ärenden. Något bärande skäl för intagande av en annan ståndpunkt
med avseende å den högre tekniska undervisningen torde icke kunna anföras.
Statskontoret avstyrker förslaget i denna del.

Vetenskaps akademien har i huvudsak uttalat.

Med tanke på det intresse och den förståelse som statsmakterna under
senare år visat den högre tekniska undervisningen har akademien svårt att
dela de sakkunnigas farhågor att en erforderlig utveckling av resurserna vid
de tekniska högskolorna skulle hämmas av hänsyn till universiteten och en
del övriga högskolor. Fördelen med den nuvarande anordningen med de tekniska
högskolorna under ecklesiastikdepartementet ligger framför allt däri att
man i detta departement har en överblick över det statliga undervisningsväsendet,
som både när det gäller allmänt organisatoriska frågor, anslagstilldelning
och befordringsfrågor är av största betydelse. Akademien anser därför
att den nuvarande anordningen bör bibehållas.

Konstakademien har anfört i huvudsak följande.

För en överflyttning till handelsdepartementet ha de sakkunniga enligt akademiens
mening icke anfört några bärande skäl. Med hänsyn till det nära sambandet
mellan konsthögskolan, som står under överinseende av akademien och
liksom denna sorterar under ecklesiastikdepartementet, och de tekniska högskolornas
arkitekturavdelningar synes den föreslagna överflyttningen skapa en
dualism, som akademien icke kan finna annat än besvärlig.

Svenska gruvföreningen har anfört:

I avseende å vilket departement, som bör komma i fråga, anser gruvföreningen
övervägande skäl tala för att detta skall vara ecklesiastikdepartementet,
varunder universiteten och alla andra läroanstalter i landet sortera. Örn
de tekniska högskolorna skulle sortera under handelsdepartementet, torde
det vara oundvikligt, att dit fördes även de lägre tekniska skolorna. Svåra
olägenheter torde emellertid uppstå genom en dylik delning av undervisningsanstalterna
på olika departement. En konsekvens bleve väl för övrigt, att
de under handelsdepartementet sorterande läroanstalterna bomme att anses
vara av en lägre klass än de under ecklesiastikdepartementet sorterande
universiteten.

Svenska pappers- och cellulosaingenjörsföreningen har i huvudsak anfört:

Örn de tekniska högskolorna förläggas under handelsdepartementet kommer
detta att betyda en uppdelning av de akademiska lärarkrafterna på olika departement.
Professorerna vid de tekniska högskolorna rekryteras ofta från universiteten
och skulle genom förflyttningen till ett annat departement ryckas
loss ur den miljö, som för dem varit den naturliga. I vart fall kommer kontakten
med näringslivet säkerligen att bliva lika intim även med bibehållande av
nuvarande ordning.

Kungl. Majds proposition nr HJfJf.

Slutligen har överstyrelsen för yrkesutbildning — under erinran att de sakkunniga
ansett den omständigheten, att statsmakterna ej funnit skäl överflytta
yrkesundervisningen från ecklesiastikdepartementet till handelsdepartementet
ej hade någon inverkan på frågan om högskolornas utbrytning, emedan gränslinjen
mellan högskolorna och övriga undervisningsanstalter på det tekniska
området vore så otvetydig och klar, att högskolorna kunde behandlas som ett
självständigt undervisningsområde — anfört bland annat följande.

Utan att taga ställning till frågan örn ett överflyttande av de tekniska högskolorna
från ecklesiastikdepartementet till handelsdepartementet vill överstyrelsen
som sin mening framhålla, att det synes överstyrelsen ingalunda så otvetydigt
och klart, att en skarp gränslinje mellan den tekniska högskoleutbildningen
och den tekniska läroverksutbildningen skulle bestå. I vissa hänseenden
torde denna gränslinje vara mindre starkt framträdande än den gränslinje, som
består mellan teknisk läroverksutbildning och den yrkesutbildning, som äger
rum vid de kommunala och enskilda anstalterna för yrkesundervisning. Sålunda
behandlas vid undervisningen vid de tekniska läroverken en mångfald
av de tekniska problem, som äro föremål för undervisningen vid de tekniska
högskolorna, och det torde vara otvivelaktigt, att åtskilliga moment av undervisningen
i fackämnena vid de differentierade tekniska gymnasierna särskilt
i högsta''klassen kunna behandlas på likartat sätt som undervisningen i dessa
moment vid en teknisk högskola. Överstyrelsen anser sig sålunda i varje fall
icke beredd att instämma, med de sakkunniga i fråga örn ovan anförda uttalande
angående gränslinjen mellan de tekniska högskolorna och övriga undervisningsanstalter
på det tekniska området.

Med avseende å den administrativa leduingen av de tekniska högskolorna
gäller — såsom framgår av den förut lämnade redogörelsen — att vardera högskolan
står under inseende av en särskild styrelse. Styrelsen för tekniska högskolan
i Stockholm består av sammanlagt 11 ledamöter, av vilka 10 utses av
Kungl. Maj:t på sådant sätt, att lärarkollegiet avger förslag beträffande ordförandeplatsen
och en ledamotsplats, varjämte envar av följande institutioner
ha att föreslå en ledamot, nämligen vetenskapsakademien, kommerskollegium,
järnvägsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen, byggnadsstyrelsen, lantmäteristyrelsen,
ingenjörsvetenskapsakademien och svenska teknologföreningen. Den återstående
ledamoten av styrelsen utses av jernkontoret.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola utgöres av 7 ledamöter, av vilka
4 förordnas av Kungl. Majit efter förslag avgivet för ordförandeplatsen av
lärarkollegiet och för vardera av 3 ledamotsplatser av ingenjörsvetenskapsakademien,
handelskammarens i Göteborg industrisektion samt tekniska samfundet
i Göteborg. Övriga 3 ledamöter utses av frimurarbarnhusdirektionen i Göteborg.

Mandattiden för ordförande (preses) samt övriga ledamöter av högskolestyrelserna
utgör 4 år.

Enligt sakkunnigförslaget skall i stället för de särskilda styrelserna inrättas
ett gemensamt organ för utövande av den administrativa ledningen av högsko -

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

lomas verksamhet i syfte att åstadkomma ett stadgat och fördjupat samarbete
dem emellan. Såsom skäl för den sålunda föreslagna anordningen har bland
annat anförts svårigheten för Kungl. Majit att utan tillgång till en gemensam
överinstans mot varandra väga av högskolorna framställda krav och önskemål
med avseende å utbildningen vid de båda högskolorna och olika därmed sammanhängande
spörsmål.

Vid övervägande av frågan om den lämpligaste organisationen av den centrala
överinstansen ha de sakkunniga i valet mellan ett kanslersämbete och en
överstyrelse stannat för en lösning i enlighet med det senare alternativet. Utslagsgivande
för de sakkunniga ha härvid varit två synpunkter, nämligen å ena
sidan vanskligheten för en man att förvärva tillräcklig överblick över den tekniska
utvecklingens olika områden och å andra sidan önskvärdheten av en
nära personlig kontakt med näringslivet och den tekniskt-vetenskapliga forskningen.

I de avgivna remissvaren har de sakkunnigas förslag om inrättande av en
särskild överinstans för de tekniska högskolorna så gott som utan meningsskiljaktighet
godtagits; enda undantaget utgör svenska gruvföreningen, som i princip
uttalat sig för att den nuvarande ordningen med enbart lokala .styrelser
bibehålies. Däremot ha åsikterna gått isär i frågan om hur den administrativa
överinstansen bör organiseras. I ett yttrande, nämligen statskontorets, har
ifrågasatts, huruvida icke även de tekniska högskolorna skulle kunna inordnas
under universitetskanslern. Andra remissorgan åter ha uttalat sig till förmån
för ett särskilt kanslersämbete för ifrågavarande högskolor. Till stöd härför har
bland annat framhållits, att en kansler lättare än en månghövdad styrelse
skulle kunna upprätthålla den personliga kontakten med högskolorna, varigenom
en snabbare behandling av ärendena skulle kunna förväntas. Lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm, vars yttrande är representativt
för denna uppfattning, har ansett, att kravet på särskild sakkunskap skulle
kunna bliva tillgodosett genom att kanslern, när han så funne påkallat, finge
tillkalla experter för samråd eller ock vid sin sida finge ett råd, sammansatt av
företrädare för näringslivet och de tekniska vetenskaperna.

Flertalet remissinstanser ha emellertid anslutit sig till de sakkunnigas förslag
och väsentligen på de av dem anförda skälen förordat inrättandet av en överstyrelse.

För egen del vill jag till en början erinra örn att tanken på en gemensam
överinstans för de tekniska högskolorna länge varit aktuell. 1929 års sakkunniga
för omorganisation av den högre tekniska undervisningen förordade sålunda
inrättande av ett kanslersämbete för rikets tekniska högskolor; 1934 års
sakkunniga ansågo en överinstans i form av en gemensam överstyrelse principiellt
önskvärd men nöjde sig med att förorda inrättandet av ett samarbetsorgan
i form av delegerade för rikets tekniska högskolor. Vid tillsättandet av
1940 års sakkunniga ansåg föredragande departementschefen, att lämpligheten
av att ställa högskolorna under tillsyn av en särskild central myndighet borde

Kungl. Maj:ts proposition nr 21+1+.

övervägas. Enligt min mening ha erfarenheterna vid behandlingen av högskolans
framställningar under de år, som förflutit sedan frågan om inrättandet av
en gemensam administrativ ledning först väcktes, i hög grad bekräftat behovet
därav. Det av riksdagen vid flera tillfällen uttalade önskemålet örn planmässighet
i högskolornas utveckling och en inbördes avvägning av deras önskemål
och behov synes icke kunna bliva tillgodosett utan en sådan sammanhållande
instans. Önskvärdheten av en sådan måste också komma att växa,
därest i enlighet med nu föreliggande förslag den högre tekniska undervisningen
under en följd av år kommer att kraftigt utvecklas och moderniseras.
Jag tillstyrker alltså, att en gemensam överinstans kommer till stånd.

Vid övervägande av frågan om den lämpligaste organisationsformen för
den gemensamma administrativa ledningen har jag till en början utgått
/rån att universitetskanslern, med den utveckling som den vetenskapliga
forskningen vid våra universitet och de därmed jämställda allmänt inriktade
högskolorna kan förväntas få, icke skall finna det möjligt att ägna tillräcklig
tid även åt de tekniska högskolorna. Vad åter tanken på inrättandet
av ett särskilt kanslersämbete för sistnämnda läroanstalter beträffar, kunna
helt visst vägande skäl anföras till förmån för en dylik anordning. Då emellertid
såväl de sakkunniga som flertalet remissinstanser funnit ett kollektivt
organ utgöra den ändamålsenligaste administrationsformen har jag i avvaktan
på närmare erfarenhet härutinnan ansett mig böra förorda, att en gemensam
överstyrelse inrättas för rikets tekniska högskolor. Härigenom vinnes,
att det beslutande organet erhåller en fastare förankring i produktionslivet
och den vetenskapliga forskningen.

Den fråga, som härnäst inställer sig, gäller överinstansens sammansättning.
Härutinnan ha bland dem, som i ärendet uttalat sig till förmån för överstyrelseformen,
vissa meningsskiljaktigheter kommit till synes. De sakkunniga
ha ansett, att överstyrelsens samtliga ledamöter, inalles 9, skulle utses av
Kungl. Majit, ordföranden (preses) utan föregående förslag, övriga ledamöter
däremot efter förslag av olika för högskolans verksamhet intresserade
organ. Sålunda skulle vartdera lärarkollegiet ha att föreslå en ledamot, samt
vetenskapsakademien och lantmäteristyrelsen likaledes var sin ledamot. De
4 återstående styrelseledamöterna skulle utses efter förslag av de avdelningsråd,
som föreslås komma att upprättas vid högskolorna. Två ledamöter i
överstyrelsen skulle speciellt representera västsvenska intressen.

I de remissvar, som innehålla uttalanden till förmån för en lösning enligt
överstyrelsealternativet, har i vissa fall framförts önskemål örn en delvis annan
sammansättning av överstyrelsen. Sålunda har förslag framlagts örn representation
i överstyrelsen för Sveriges industriförbund, ingenjörsvetenskapsakademien
och de anställdas centralorganisation, varjämte i ett yttrande förordats
direkt representation för näringslivets viktigaste branschsammanslutningar,
trots att detta skulle medföra en icke oväsentlig utökning av antalet
ledamöter. Mot förslaget att lantmäteristyrelsen, som för närvarande jämte

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

4 andra statliga styrelser äger föreslå ledamöter i tekniska högskolans i Stockholm
styrelse, skulle få denna befogenhet överflyttad till den nya överstyrelsen,
har erinran framställts i ett yttrande. I ett annat yttrande, avgivet
av fullmäktige i jernkontoret, erinras örn att avdelningsråden, som skulle
komma att tillsättas av överstyrelsen, skulle komma att stå i en viss beroendeställning
till denna; det vore därför olämpligt att tillägga avdelningsråden
förslagsrätt till vissa platser i överstyrelsen.

Vid övervägande av de sålunda i olika hänseenden framförda önskemålen
och förslagen har jag för egen del funnit, att en sådan sammansättning av överstyrelsen
bör eftersträvas, som säkerställer att detta organ får en allmän överblick
över näringslivet och de tekniska vetenskaperna, medan det däremot icke
synes mig nödvändigt att där bereda utrymme för speciella branschintressen.
Sådana intressen skulle, vid bifall till vad jag i det föregående förordat beträffande
högskolornas inre organisation, bliva beaktade och tillräckligt företrädda
genom tillkomsten av de nya avdelningsråden. Jag kan sålunda icke ansluta
mig till den i ett yttrande framförda tanken om representation i överstyrelsen
för de viktigaste industriella branschsammanslutningarna.

Vad den ifrågasatta förslagsrätten för avdelningsråden angår finner jag den
av fullmäktige i jernkontoret framförda kritiken berättigad1. Jag kan alltså
icke förorda, att avdelningsråden, som själva skola utses av överstyrelsen, få
öva inflytande å dennas sammansättning.

Beträffande antalet ledamöter av överstyrelsen och sättet för utseendet av
dessa har jag för egen del kommit till den uppfattningen, att följande organisation
skulle innefatta den ändamålsenligaste lösningen. Antalet ledamöter
synes mig lämpligen böra bestämmas till 10. Förslagsrätt bör tillkomma,
förutom vetenskapsakademien, jämväl ingenjörsvetenskapsakademien, vardera
akademien beträffande en ledamot. I stället för avdelningsråden böra svenska
teknologföreningen och tekniska samfundet i Göteborg äga att föreslå ledamöter,
dock ej mer än en för vardera organisationen. Jag erinrar i detta sammanhang
örn att jag tidigare frångått de sakkunnigas förslag, att de båda nämnda
föreningarna skulle ensamma som regel äga föreslå ledamöter i avdelningsråden.
Förslagsrätt beträffande en ledamot synes mig vidare böra tillkomma
Sveriges industriförbund. I stället för den av de sakkunniga förordade rätten
för lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm respektive Chalmers
tekniska högskola att vardera föreslå en ledamot, finner jag lämpligt,
att de båda högskolorna bliva inom överstyrelsen representerade av sina
rektorer. Till stöd för denna anordning kan anföras, att rektorerna vid lantbrukshögskolan,
veterinärhögskolan, skogshögskolan samt handelshögskolorna
i Stockholm och Göteborg intaga en motsvarande ställning i styrelserna
för respektive läroanstalter. Vid bifall till mitt förslag om inrättande
av en befattning såsom administrativ byråchef hos överstyrelsen, vartill jag
återkommer i det följande, synes vidare denne befattningshavare böra ingå
som ledamot av styrelsen. Överstyrelsens ordförande (preses) och ytterligare

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

en ledamot böra enligt min mening utses av Kungl. Majit utan föregående
förslag. Ordföranden torde böra representera allmänna intressen och icke
nödvändigtvis vara tekniker. Med undantag för styrelsens tre självskrivna
ledamöter — högskolornas rektorer och byråchefen — böra ledamöter i
överstyrelsen tillsättas för en tid av 4 år.

Den nya överstyrelsen bör i princip övertaga de uppgifter, som nu tillkomma
respektive högskolestyrelser. Överstyrelsens befattning med personalärenden
synes emellertid kunna i viss utsträckning begränsas i förhållande till
vad som härutinnan gäller med avseende å de nuvarande högskolestyrelserna.
Å andra sidan bör överstyrelsen övertaga kollegienämndernas nuvarande
uppgift att fastställa grunderna för urvalet bland de inträdessökande
ävensom den nu på lärarkollegierna ankommande uppgiften att fastställa
program samt läro- och kursplaner för undervisningen. I anslutning härtill
vill jag framhålla, att det — såsom ock uttalats av lärarkollegiet vid Chalmers
tekniska högskola — synes lämpligt, att preses erhåller befogenhet att
själv avgöra på överstyrelsens prövning ankommande ärenden, där dessa
ej äro av principiell betydelse eller i övrigt av större vikt.

Beträffande kostnaderna för överstyrelsen, i den mån de äro av beskaffenhet
att redovisas över avlöningsanslag, ha de sakkunniga förordat ett årligt
arvode för preses av 10 000 kronor ävensom årliga arvoden av 800 kronor för
envar av överstyrelsens ledamöter i övrigt. De sakkunniga ha vidare föreslagit,
att till överstyrelsen knytes en kvalificerad sekreterare med halvtidsanställning.
Med denna befattning skulle följa ett årligt arvode av 8 000 kronor utan
rätt till dyrtids- och kristillägg. För överstyrelsens kansli skulle slutligen avses
ett kvinnligt biträde i lönegraden A 7. Allmänna lönenämnden har funnit det
tveksamt, örn preses’ arbetsuppgifter motiverade ett arvode av föreslagen storlek
samt har, i avbidan på närmare erfarenheter, förordat en väsentlig nedsättning
av det föreslagna sekreterararvodet.

Den gångna tidens erfarenheter från handläggningen av de ärenden
rörande de tekniska högskolorna, som ankomma å Kungl. Majits prövning,
ha ådagalagt ett starkt behov av en kvalificerad befattningshavare med
juridiskt-administrativ utbildning inom högskolornas ledning. Det torde
kunna antagas, att behovet härav vid den nu planerade utbyggnaden av
högskolorna kommer att bli än mera framträdande. Åled hänsyn härtill och
då genom inrättandet av en för högskolorna gemensam ledning i enlighet
med det föreliggande förslaget organisatoriska förutsättningar skapas för
att tillföra högskoleadministrationen en dylik kraft, är enligt min mening
den lämpliga tidpunkten härför nu inne. Jag har sålunda funnit mig böra
förorda, att i stället för den ifrågasatta sekreter art jönsten inrättas en befattning
som administrativ byråchef hos överstyrelsen i lönegraden A 30,
vilken befattningshavare — på sätt förut nämnts — bör ingå såsom ledamot
av styrelsen. Enligt min uppfattning torde såväl arten som omfattningen
av de ifrågakommande arbetsuppgifterna motivera inrättandet av en

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

dylik tjänst. Förutom befattningen med till styrelsens handläggning hörande
ärenden av löpande natur torde böra ankomma på byråchefen att verkställa
erforderliga utredningar i frågor, som beröra överstyrelsens verksamhetsområde.
Det synes mig föreligga anledning till antagande, att överstyrelsen
i sådant hänseende kan komma att anlitas i icke ringa utsträckning.
Vidare torde denne befattningshavare böra vid behov stå till högskolornas
förfogande som rådgivare i juridiskt-administrativa spörsmål.
Han bör jämväl i övrigt upprätthålla en nära kontakt med högskolorna
och följa utvecklingen därstädes. Till främjande härav synes det mig lämpligt,
att han erhåller rätt att närvara vid lärarkollegiernas och kollegienämndernas
sammanträden samt att deltaga i deras överläggningar. Jag
erinrar i detta sammanhang, att enligt gällande stadgar preses eller den
styrelseledamot, han i sitt ställe därtill förordnar, tillerkänts motsvarande
befogenhet såvitt gäller vederbörande lärarkollegium.

Utrustas överstyrelsen med en kvalificerad juridiskt-administrativ befattningshavare
i enlighet med vad jag här förordat, torde detta vara ägnat
att väsentligt reducera arbetsbördan för styrelsens preses. Presesbefattningen
torde härvid åtminstone tills vidare kunna givas karaktären av
bisyssla med ett till 3 000 kronor om året bestämt arvode. Jag vill emellertid
härtill anmärka, att det ej torde få anses uteslutet att det framdeles
kan komma att visa sig erforderligt att organisera jämväl denna
befattning som en heltidstjänst. Vad ersättningen till de andra ledamöterna
av styrelsen angår, så torde de självskrivna ledamöterna icke böra äga rätt
till arvode. För övriga ledamöter synes mig den föreslagna ersättningen av
800 kronor för år lämplig. Jag förordar vidare, att på överstyrelsens kansli
placeras ett kvinnligt biträde i lönegraden Eo 7.

Med denna uppläggning av organisationen av överstyrelsen bortfaller, såsom
de sakkunniga framhållit, strängt taget behovet av särskilda lokalstyrelser.
Några skäl att bibehålla den nuvarande styrelsen för tekniska högskolan i
Stockholm synas mig i vart fall icke föreligga, varför jag förordar, att denna
styrelse skall upphöra i och med inrättandet av den nya överstyrelsen. I viss
mån annorlunda är läget beträffande administrationen av Chalmers tekniska
högskola. Såväl dess styrelse som lärarkollegiet har uttalat sig för en anordning,
innebärande en särskild lokalstyrelse för denna högskola vid sidan av
den nya överstyrelsen. Till stöd härför kan enligt min mening anföras, förutom
historiska skäl och en fast grundad lokal tradition, framför allt den Chalmerska
donationen, som förutsätter visst inflytande för frimurarbarnhusdirektionen
pa högskolans ledning. Därtill kommer behovet av ett gemensamt organ
för högskolan och vissa till denna anknutna särskilda institutioner, i främsta
rummet Chalmerska provningsanstalten. För egen del har jag funnit mig
böra tillmötesgå de sålunda från Chalmers tekniska högskolas sida uttalade
önskemålen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Förefintligheten av en lokalstyrelse för Chalmers tekniska högskola bör
emellertid icke få medföra onödig omgång med ty åtföljande försening av ärendenas
behandling. För att undvika dylika olägenheter vill jag till en början förorda,
att den Chalmerska lokalstyrelsen såtillvida förankras i den nya överstyrelsen,
att 2 ledamöter av den sistnämnda, nämligen högskolans rektor
och den på förslag av tekniska samfundet i Göteborg utsedde ledamoten,
ingå såsom självskrivna ledamöter i lokalstyrelsen. Förutom av dessa ledamöter
bör lokalstyrelsen bestå av ytterligare 4 ledamöter; antalet medlemmar
bör sålunda vara 6. Efter överläggningar med frimurarbarnhusets i
Göteborg direktion, vilken såsom nämnts för närvarande äger besätta 3
platser i högskolans styrelse, är jag i tillfälle förorda, att det nämnda direktion
förbehållna antalet platser i den nya lokalstyrelsen begränsas till 2. De
båda övriga ledamöterna böra utses av Kungl. Majit direkt utan föregående
förslag.

Förutom genom den nu angivna sammansättningen av den Chalmerska
lokalstyrelsen, vilken i och för sig bör vara ägnad att tillgodose önskemålet om
ett smidigt samarbete med överstyrelsen, bör förhållandet mellan de båda
instanserna regleras på det sätt, att lokalstyrelsens uppgifter begränsas till
de för denna närmast till hands liggande uppgifterna att förvalta högskolans
fonder, att handha inseendet över högskolans byggnader och att å högskolans
vägnar förhandla med Göteborgs stad i de frågor, som aktualiseras vid högskolans
fortsatta utbyggnad. Därjämte bör lokalstyrelsen, i likhet med vad
som gäller motsvarande organ vid de allmänna läroverken, äga att taga kännedom
örn arbetet och anordningarna i övrigt vid läroanstalten samt att hos
överstyrelsen väcka förslag till åtgärder, som lokalstyrelsen finner pakallade.
Något särskilt arvode bör icke utgå till ledamöterna av lokalstyrelsen. Denna
bör äga rätt att utan ersättning erhålla erforderlig biträdeshjälp från högskolans
kansli.

Min ståndpunkt i fråga örn organisationen av den Chalmerska lokalstyrelsen
innebär tillika, att jag icke för närvarande är beredd att — såsom från statens
skeppsprovningsanstalts sida ifrågasatts — förorda åtgärder för upplösning
av det organisatoriska sambandet mellan högskolan och anstalten. Efter
samråd med chefen för handelsdepartementet vill jag uttala, att denna fråga
dessförinnan torde böra göras till föremål för ytterligare övervägande. I

I likhet med vad jag tidigare anfört med avseende å de tekniska högskolornas
inre organisation torde den föreslagna omorganisationen av den admi
nistrativa ledningen för högskolorna kräva en viss förberedelsetid. Jag förordar
därför, att den nya överstyrelsen skall träda i funktion först den
1 juli 1947, vid vilken tidpunkt de nuvarande styrelserna följaktligen skola
upphöra att fungera, respektive den nya Chalmerska lokalstyrelsen träda i
verksamhet.

Kungl. Marits proposition nr 244-

Vad slutligen angår det av de sakkunniga och i remissvaren dryftade spörsmålet
om de tekniska högskolornas departementala förläggning, i vilket det
ankommer på Kungl. Maj:t att i administrativ ordning besluta, vill jag erinra
om att en översyn framdeles är att förvänta av stadgan angående statsdepartementen.
Med hänsyn härtill och till de delade meningar, som i denna fråga
förekommit, finner jag mig icke nu böra föreslå någon förändring med avseende
a den departementala fördelningen av hit hörande ärenden.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Kap. IV. Lärarpersonalen.

Nuvarande ordning.

Lärarpersonalen vid de tekniska högskolorna utgöres av professorer, speciallärare,
docenter, tillfälliga lärare, förste assistenter och assistenter (övningsassistenter).
Vid tekniska högskolan i Stockholm finnas härjämte sedan några
år tillbaka två laboratorer, en i kemi och en i fysik, vilka räknas till speciallärarna.

Enligt för högskolorna gällande stadgar har lärare därstädes som allmänt
åliggande att i det eller de läroämnen, som tillhöra hans undervisningsområde,
följa vetenskapens, byggnadskonstens och teknikens framsteg samt atti
enlighet med gällande program samt läro- och timplaner ombesörja undervisningen
i sådant läroämne ävensom fullgöra vad i övrigt enligt stadgarna
honom tillkommer eller kan varda föreskrivet.

Med avseende å de olika kategorierna av lärare gäller i övrigt för närvarande
i huvudsak följande.

A. Professorer.

Professor ansvarar för undervisning och forskning i större huvudämne och
har i regel att fullgöra föreläsningsverksamhet motsvarande omkring 4 föreläsningar
(å % timme) i veckan i genomsnitt under den tid undervisningen pågår.
Dessutom tillkomma övningstimmar av den omfattning, som för varje
läroämne föreskrives i studiehandboken. För innehavarna av vissa professurer,
s. k. forskningsprofessurer, föreligger emellertid en ofta väsentligt mindre omfattande
föreläsningsplikt, varom föreskrifter lämnas för varje särskilt fall.

Det åligger professor att inom sitt ämnesområde förrätta examination och
i föreskriven ordning däröver avgiva betyg samt att vårda och förvalta till
ämnesområdet hörande laboratorier och samlingar. Han har vidare att till
kollegienämnden i enlighet med av lärarkollegiet givna föreskrifter avgiva förslag
till program för undervisningen inom det ämne, han företräder, och till
erforderliga uppgifter för studiehandboken. På anmodan av kollegienämnden
har professor även att avgiva utlåtande i av Kungl. Maj:t till högskolan hänskjutna
eller av styrelsen väckta frågor, som falla inom området för hans befattning.

För tekniska högskolan i Stockholm äro i gällande personalförteckning
uppförda 45 professorsbefattningar, vilka omfatta vardera ett
av följande ämnesområden: 1) matematik; 2) mekanik; 3) ångteknik; 4) läran
örn vattenmotorer och pumpar; 5) mekanisk teknologi; 6) elektrisk anläggningsteknik;
7) teoretisk kemi; 8) teknisk oorganisk kemi; 9) teknisk organisk
kemi; 10) vägbyggnad och kommunikationsteknik; 11) arkitektur I; 12) teoretisk
elektroteknik; 13) järnets metallurgi; 14) vattenbyggnad; 15) matematik
och mekanik; 16) fotogrammetri; 17) tillämpad matematik; 18) fysik; 19)

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

värmeteknik och maskinlära; 20) mineralogi och geologi; 21) metallografi; 22)
byggnadsstatik; 23) arkitektur II; 24) läran om maskinelement; 25) byggnadsteknik;
26) organisk kemi; 27) elektromaskinlära; 28) brobyggnad; 29)
förbränningsmotorteknik; 30) järnets bearbetning och behandling; 31) oorganisk
kemi; 32) hållfasthetslära; 33) cellulosateknik och träkemi; 34) flygteknik;
35) skifteslära; 36) telegrafi och telefoni; 37) radioteknik; 38) geodesi
med utjämningsräkning; 39) industriell ekonomi och organisation; 40) teknisk
hydromekanik; 41) anrikning; 42) gruvbrytning; 43) teknisk elektrokemi;
44) elektronik; 45) stadsbyggnad.

Förutom nämnda professorsbefattningar finnes vid högskolan en av aktiebolaget
Bofors bekostad personlig befattning såsom professor i teknisk fysik
för E. Hj. W. Weibull.

I gällande personalförteckning för Chalmers tekniska högskola äro uppförda
19 professorsbefattningar, omfattande vardera ett av följande ämnesområden:

1) fysik; 2) matematik; 3) mekanik och matematik; 4) teoretiskt skeppsbyggeri;
5) byggnadslära och ornamentsritning; 6) teoretisk elektricitetslära med
undervisningsskyldighet jämväl i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik;
7) organisk kemi; 8) oorganisk kemi; 9) maskinelement jämte hissoch
transportanordningar; 10) maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis
i läran om värmemotorer; 11) väg- och vattenbyggnadslära; 12)
elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis i elektrotekniska maskinkonstruktioner;
13) kemisk teknologi; 14) byggnadsteknik; 15) mekanisk
värmeteori och förbränningsmotorer; 16) elasticitets- och hållfasthetslära;
17) praktiskt skeppsbyggeri; 18) elektrisk anläggningsteknik; 19) radioteknik.

Förutom nämnda professorsbefattningar finnes vid högskolan en av Svenska
skifferoljeaktiebolaget bekostad personlig befattning såsom professor i oljekemi
för C. E. B. Schjånberg.

I lönehänseende är professor placerad i lönegraden A 30. Vikariatsarvode
vid förordnande att med full tjänstgöringsskyldighet uppehålla professorsbefattning
vid de tekniska högskolorna utgår med 8 800 kronor för år. Vikarie,
som under minst fem års tid innehaft anställning såsom docent vid något av
rikets universitet eller någon av dess tekniska högskolor och som redan
förut under sammanlagt minst ett års tid med full tjänstgöringsskyldighet
uppehållit professorsbefattning vid något av nämnda universitet (högskolor),
kan dock av Kungl. Maj:t tillerkännas arvode efter 9 500 kronor för år, där
vikariatstiden omfattat sammanlagt minst ett år, och efter 10 300 kronor
för år, där vikariatstiden omfattat sammanlagt minst tre år. Därest särskilda
förhållanden det påkalla, äger Kungl. Majit förordna, att vikariatsarvode
skall utgå efter andra än sålunda angivna grunder.

B. Speciallärare.

Speciallärare har i det ämne, han företräder, samma åligganden som professor.
Hans undervisningsskyldighet är emellertid i regel mindre än en profes -

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

sors. I allmänhet tillsättes speciallärare i sådana läroämnen, där behov av undervisning
eller forskning icke föreligger i den utsträckningen, att en professur
anses motiverad. Då ett nytt ämnesområde inom tekniken tillkommer, brukar
sålunda först inrättas en speciallärarbefattning, vilken i sin tur omvandlas till
professur eller uppdelas på flera speciallärarbefattningar, när ämnet anses ha
vuxit tillräckligt i omfattning och betydelse.

Speciallärare, som tillsättes av vederbörande högskolestyrelse på förslag av
lärarkollegiet efter kallelse eller ansökan, åtnjuter arvode med av Kungl.
Majit fastställt belopp. Arvodets storlek bedömes med hänsyn till det antal
föreläsningstimmar och övningstimmar vederbörande har att meddela undervisning.
För tekniska högskolans i Stockholm vidkommande har ersättningen
under senare år i allmänhet beräknats efter ett belopp av omkring 36 kronor
för föreläsningstimme och 18 kronor för övningstimme, i en del fall något
mera. Vid Chalmers tekniska högskola bestämmes arvodet till speciallärare i
allmänhet efter en ersättning av 600 kronor för veckotimme och läsår med
viss reduktion för ämnen, där antalet övningstimmar är jämförelsevis stort i
förhållande till antalet föreläsningstimmar.

Vid tekniska högskolan i Stockholm skola enligt gällande
regleringsbrev tills vidare under budgetåret 1945/46 finnas anställda —
utom de förenämnda laboratorerna — speciallärare i följande ämnen, envar
med det arvode, som här efteråt angives:

Allmän byggnadslära .................................. kronor 3 000

Allmän geologi........................................ » 3 000

Arkitekturens historia .................................. » 2 900

Arkivkunskap......................................... » 1 100

Bergskemi ............................................ * 3 600

Byggnadshygien ....................................... * 2 900

Byggnadsorganisation .................................. » 3 000

Elektroteknik ......................................... » 5 800

Elektrotekniska mätmetoder ............................ » 9 300

Fiskerikunskap ........................................ » 900

Flygmotorteknik, högst................................. » 6 000

Anm.: Arvodet åt specialläraren i flygmotorteknik utgår med belopp, som för
varje innehavare av befattningen fastställes av Kungl. Majit efter förslag av
högskolans styrelse, dock med högst 6 OOO kronor.

Flygplanbyggnad ...................................... » 5 100

FomUimnings- och naturskyddslära....................... » 900

Fotografi ............................................. » 3 000

Frihandsteckning och modellering........................ » 4 700

Förbränningslära I .................................... » 2 900

Förbränningslära II.................................... » 3 300

Geofysikalisk malmletning .............................. » 2 000

Gjuteriteknik.......................................... » 2 900

96 Kungl. Marits proposition nr 21^.

Gruvmätning.......................................... kronor 4 700

Husbyggnadslära ............................ » 5 800

Jordbrukslära med jordbruksekonomi...................... » 8 000

Jorddelningsrätt ........... » 7 200

Jäsningslära.........................................., » 2 200

Kemi .................................<.............. » 2 200

Kylteknik ............................................ » 5 900

Läran om hiss- och transportanordningar.................. » 5 300

» » kemiskt tekniska apparater ...................... » 2 900

» » maskinelement II ................ » 5 800

» » maskinelement III............................ » 2100

» » verktygsmaskiner ......... » 5 800

» » värmemotorer................. » 4 600

Lättmetall- och legeringsteknik...........-.............. » 1 200

Marklära.............................. » 1 600

Maskin- och apparatanläggningar på fartyg................ » 2 600

Matematik II och III.................................. » 7 300

Materialbehandling med formlära........i............... j. 3 600

Materiallära ......................j................... » 2 900

Metallhyttkonst...........................,............ » 5 100

Nationalekonomi ..................................... » 2 200

Pappersteknik........................................ . » 2 900

Planmätning och nivellering............................. » 4 300

Ritteknik ............................................ » 3 200

Rättskunskap ......................................... » l 500

Rättslära.................................... » 1 500

Skeppsbyggnadsteknik.................................. » 7 700

Skogsekonomi med skogslära ........................... » 4 200

Svenska arkitekturens historia............................ » 1 900

Anm.: Förestående speciallärarbefattning skall innehavas av professorn i svensk
och jämförande arkitekturhistoria vid konsthögskolan.

Svetsteknik ................... » 2 900

Teknisk hygien................ » 1 500

Tillämpad stadsbyggnadsrätt............................ » 1 800

Vattenbyggnad II ..................................... » 5 800

Vattenkemi och livsmedelskemi .......................... » 1 800

Vattenlednings- och avloppsteknik ........... » 2 900

Värme- och ventilationsteknik............................ » 2 900

Ägomätning .......................................... » 2 300.

I den mån speciallärare, som anställts före den 1 juli 1941, avgå och nya
innehavare förordnas å nedan angivna speciallärartjänster, skola med sagda
tjänster förenade arvoden i stället utgå med, för helt budgetår räknat, följande
belopp, nämligen för speciallärartjänsten i

Kungl. Marits proposition nr 244- 97

Allmän byggnadslära.................................. kronor 3 600

Allmän geologi........................................ » 3 600

Byggnadsorganisation.................................. » 3 600

Fiskerikunskap ....................................... » 1 109

Fornlämnings- ock naturskyddslära...................... » 1 100

Fotografi ............................................ » 3 600

Marklära ............................................ » 2 000

Skogsekonomi med skogslära............................ » 5 100

Tillämpad stadsbyggnadsrätt............................ » 2 200.

Antalet speciallärarbefattningar vid tekniska högskolan i Stockholm uppgår
sålunda till 58.

Vid Chalmers tekniska högskola finnas tillsvidare under löpande budgetår
anställda speciallärare i här efteråt omförmälda ämnen, envar med i det föl -

jande angivet arvode:

Allmän geologi........................................ kronor 1 500

Beskrivande geometri .................................. » 3 200

Beskrivande maskinlära................................ » 2 400

Bokföring............................................ » 1800

Byggnadshygien ...................................... » 900

Byggnadslära ........................................ » 4 800

Byggnadsstatik och brobyggnad......................... » 3 000

Damm;- och kajbyggnadslära............................ » 3 000

Elektrokemi .......................................... » 3 600

Elektroteknik ........................................ » 2 400

Frihandsteckning och modellering........................ » 4 700

Geodesi.............................................. » 4 500

Industriell ekonomi.................................... » 1 200

Järnbyggnadslära ..................................... » 1 500

Kemisk apparatteknik ................................. » 3 300

Kemisk textilteknologi................................. » 2 400

Kompressorer och kolvpumpar.......................... » 2 700

Maskinelement ....................................... » 1 800

Materiallära och metallografi............................ » 1 500

Mekanisk teknologi.................................... » 2 400

Mineralogi ........................................... » 900

Pumpar, fläktar och vattenturbiner...................... » 6 600

Ritteknik och maskinritning............................. » 5 800

Skeppsbyggeri ........................................ » 3 600

Stadsanläggningslära .................................. » 2 400

Telegrafi och telefoni .................................. » 1 200

Textil materiallära .................................... » 1 800

Textil- och konfektionsteknologi ......................... » 2 400

Bihang till riksdagens ''protokoll 1946. 1 sami. Nr 244- 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Tillämpad kemi ...................................... kronor 1 000

Vattenlednings- och vattenavloppslära................... » 3 300

Vägbyggnadslära ..................................... » 2 400.

Industriell ekonomi.................................... kronor 1 400

Tillämpad kemi....................................... » 1 200.

Antalet speciallärarbefattningar vid Chalmers tekniska högskola uppgår
till 31.

Jämlikt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter må speciallärare vid teknisk
högskola, vilken innehar sådan befattning såsom sin huvudsakliga sysselsättning,
av styrelsen på förslag av kollegienämnden tilldelas arvodeshöjning
med 12—13 procent av i det föregående angivet arvodesbelopp. För ändamålet
har en särskild anslagspost upptagits under tekniska högskolornas avlöningsanslag.
Speciallärares arvode må ej sättas högre än 9 500 kronor. Vid
förening av flera speciallärarbefattningar äger vidare befattningshavare ej
uppbära arvode med högre belopp än tillhopa 9 500 kronor.

C. Laboratorer.

Såsom förut berörts finnas numera vid tekniska högskolan i Stockholm
två befattningar som laborator. Sålunda ha i syfte att åstadkomma en erforderlig
avlastning av arbetsuppgifter från vederbörande professur inrättats
från och med budgetåret 1938/39 en befattning som laborator i kemi och
från och med budgetåret 1942/43 en befattning som laborator i fysik.

Beträffande laborators åligganden äger vad som i sådant hänseende gäller
örn speciallärare i huvudsak motsvarande tillämpning.

Med avseende å ifrågavarande befattningshavares närmare arbetsuppgifter
gäller för närvarande enligt vad som inhämtats från högskolans rektorsämbete
väsentligen följande.

Laboratorn i kemi förestår institutionen för kvantitativ kemisk
analys. Under höstterminen leder han laborationerna i kvantitativ kemisk
analys med biträde av en assistent och en vaktmästare. Med förberedelser,
beredning av prov och meddelande av erforderliga instruktioner, delvis i form
av föreläsningar, kan den sammanlagda arbetstiden för fullgörande av ifrågavarande
uppgift beräknas uppgå till 25 timmar i veckan. Under vårterminen
ansvarar laboratorn jämte professorn i organisk kemi för laborationerna i organisk
kemisk analys, omfattande elementaranalyser och kurs i organisk kemisk
reaktionslära. Vid nämnda kurs hållas fortlöpande förhör med studenterna.
Laboratorn svarar även för avslutande förhör med betygssättning.
Arbetstiden under vårterminen beräknas för dessa uppgifter uppgå till 23 å

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘244-

25 timmar i veckan. Under hela läsåret ankommer det vidare å laboratorn
att hålla individuella tentamina i det obligatoriska ämnet kvantitativ kemisk
analys, i medeltal 2 ä 3 timmar i veckan. I enlighet härmed kan den genomsnittliga
arbetstiden under läsåret i samband med undervisningen uppskattas
till 25 ä 28 timmar i veckan.

Laboratorn i fysik har överinseendet över fysikinstitutionens övningslaboratorium.
Under höstterminen har han att hålla föreläsningar 3 timmar
i veckan för de studerande i andra årskursen av fackavdelningarna för
maskinteknik, flygteknik och skeppsteknik, kemi och kemisk teknologi samt
bergsvetenskap, för vilka undervisningen är obligatorisk, och för de studerande
inom fackavdelningen för väg- och vattenbyggnad, som frivilligt deltaga
i ämnet. Han skall förrätta de tentamina, som svara mot hans föreläsningar.
Under såväl höst- som vårterminen skall han med biträde av en assistent leda
övningar i fysik för tredje årskursen av fackavdelningen för teknisk fysik, vilka
övningar omfatta 5 veckotimmar. Härutöver skall laboratorn biträda professorn
i fysik med ledningen av examensarbeten. Han skall vidare med råd
bistå assistenterna vid deras vetenskapliga arbeten samt i övrigt deltaga i
institutionens vetenskapliga verksamhet. Jämväl nu ifrågavarande laborators
arbete i samband med undervisningen kan beräknas under läsåret uppgå till i
genomsnitt 25 å 28 timmar i veckan.

Laboratorsbefattningarna tillsättas i enahanda ordning som speciallärarbefattningarna
och ha i likhet med dessa karaktären av arvodestjänster. Vardera
laboratorn åtnjuter för närvarande ett av Kungl. Maj:t bestämt årsarvode
av 8 700 kronor; vartill kommer visst tillägg från den förberörda anslagsposten
till arvodesförhöjning åt vissa speciallärare.

Vid Chalmers tekniska högskola hava hittills inga laboratorsbefattningar
inrättats.

D. Docenter.

Docent åligger enligt högskolestadgarna särskilt att, i enlighet med av styrelsen
efter förslag av lärarkollegiet fattat beslut, mot skälig ersättning meddela
undervisning samt att mottaga förordnande såsom vikarie å lärarbefattning
i sitt ämne. I den mån docent ej åtnjuter stipendium på sätt i det följande
närmare angives meddelar han i denna sin egenskap i regel ingen
undervisning. Docentförordnande utfärdas av styrelsen efter förslag av lärarkollegiet.

Vid de tekniska högskolorna finnas inrättade docentstipendier, fyra vid
tekniska högskolan i Stockholm och tre vid Chalmers tekniska högskola.
Varje sådant stipendium uppgår till 6 000 kronor. Med därå belöpande dyrtidstillägg
och kristillägg uppbär för närvarande innehavaren av docentstipendium
ett belopp av sammanlagt omkring 8 600 kronor om året. Docentstipendium
tillsättes för en tid av högst tre år av styrelsen efter förslag av
lärarkollegiet.

Med avseende å docentstipendiatens undervisningsskyldighet gäller enligt
av Kungl. Majit särskilt meddelade föreskrifter bland annat följande.

100

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Docentstipendiat är skyldig att utan särskild ersättning giva en offentlig
föreläsningskurs, omfattande under höstterminen minst tjugo timmar och
under vårterminen minst tjugofem timmar eller ock, på förslag av kollegienämnden
och enligt styrelsens bestämmande, bestrida annan däremot svarande
tjänstgöring. Styrelsen äger dock helt eller delvis befria docentstipendiat
från honom åliggande undervisnings- eller tjänstgöringsskyldighet, därest med
hänsyn till det forskningsarbete, stipendiaten bedriver, synnerliga skäl därtill
föreligga.

Docentstipendiat är vidare skyldig emottaga kallelse till speciallärarbefattning
vid högskolan under förutsättning, att tjänstgöringstiden icke överstiger
etthundratio föreläsningstimmar per läroår eller däremot svarande
tjänstgöring och att stipendiatens forskningsarbete icke genom befattningens
uppehållande enligt lärarkollegiets beprövande i nämnvärd grad försvåras.

I de fall, då docentstipendiat fullgör tjänstgöring utöver vad honom enligt
vad i det föregående anförts i sådant hänseende åligger utan särskild gottgörelse,
vare sig såsom speciallärare eller eljest, utgår ersättning härför med
belopp, som styrelsen efter lärarkollegiets hörande prövar skälig med hänsyn
till tjänstgöringens omfattning. Ersättningen jämte docentstipendiet må dock
ej överstiga 10 000 kronor för år räknat, styrelsen obetaget att, om särskilda
skäl föreligga, medgiva, att större del av stipendiet må behållas.

E. Tilljälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärare. Under senare år ha vid högskolorna anlitats
tillfälliga lärare för att inom olika ämnesområden hålla kurser av skilda slag.
Sådan lärare antages av kollegienämnden efter förslag av vederbörande huvudlärare
eller avdelningskollegium, antingen som ersättning för en speciallärare
eller för hållande av tillfälliga kurser i aktuella ämnen. De årliga kostnaderna
härför ha uppgått till belopp varierande mellan 5 000 kronor och 10 000 kronor
vid tekniska högskolan i Stockholm. Ersättningen har i genomsnitt beräknats
till 50 kronor för föreläsningstimme. Vid Chalmers tekniska högskola ha här
avsedda lärarkrafter använts i tämligen ringa utsträckning.

2. Förste assistenter. Förste assistenter biträda vid undervisningen
i större läroämnen. Enligt för högskolorna gällande stadgar åligger det
dessa befattningshavare att efter vederbörande huvudlärares anvisningar biträda
denne med undervisningen vid övningar och laborationer, med bedömandet
av de studerandes arbeten, med anordnandet av föreläsningsexperiment
samt med vården av laboratorier och samlingar. Föreläsnings- och examinationsskyldighet
åligger dem däremot icke. I viss utsträckning biträda ifrågavarande
befattningshavare jämväl vid forskningsarbete.

Förordnande å befattning som förste assistent gäller tillsvidare och meddelas
av kollegienämnden efter förslag av vederbörande institutionsföreståndare.

101

Kungl. Maj:ts yr exposition nr 2J+lh

Från och med innevarande budgetår har i huvudsaklig överensstämmelse
med ett av de sakkunniga därom framfört förslag genomförts en lönereglering
för förste assistenterna, varigenom dessa placerats i lönegrad Ex 21. Studerande
vid vederbörande högskola, som förordnats till förste assistent, må
dock ej placeras i högre lönegrad än Ex 20.1 den mån förste assistent har kortare
tjänstgöringstid än den för jämförlig ordinarie tjänsteman i allmänhet
gällande eller beviljas längre årlig semester än 15 dagar, utgår lönen med ett
i förhållande därtill reducerat belopp.

Antalet förste assistenter uppgår för närvarande till 43 vid tekniska högskolan
i Stockholm och 26 vid Chalmers tekniska högskola.

3. Assistenter. Assistent anställes av kollegienämnden på förslag av
vederbörande institutionsföreståndare per termin eller per läroår för att biträda
huvudlärare med undervisningen. Assistent är sålunda mindre fast knuten
till vederbörande institution än förste assistent. Assistent har företrädesvis att
biträda med undervisningen såvitt gäller övningar å ritsalarna samt räkneövningar.

Vid tekniska högskolan i Stockholm beräknas ersättning till assistent vid
tjänstgöring inom högskolans lokaler efter 6 kronor 80 öre för timme och vid
arbete, som kan utföras i hemmet, exempelvis förberedande och rättande av
övningsuppgifter, efter 3 kronor 70 öre för timme. Å dessa belopp utgår
en förhöjning med för närvarande i regel 26 procent, varvid arvodet sålunda
blir vid arbete inom högskolan omkring 8 kronor 80 öre och vid hemarbete
4 kronor 80 öre i timmen. Assistent, för vilken assistentbefattningen
kan anses som huvudsyssla, åtnjuter ett tillägg av 33 procent. För exkursioner
och fältövningar beräknas arvodet till 20 kronor för dag med en förhöjning
av 26 procent eller sålunda inalles cirka 25 kronor om dagen. Från
nu angivna utgångspunkter beräknas för assistent ett visst terminsarvode.

Vid Chalmers tekniska högskola har assistentersättningen vid tjänstgöring
inom högskolans lokaler beräknats efter ett belopp av 220 kronor per
veckotimme och läroår, vilket i genomsnitt då läroåret omfattar 28 veckor
kan anses motsvara ett belopp av 7 kronor 85 öre i timmen. För hemarbete
utgår ersättning med omkring 3 kronor 40 öre i timmen. Ersättningen för
exkursioner och fältövningar brukar slutligen bestämmas i varje särskilt fall.

Till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter
(såväl förste assistenter som övriga assistenter) har för innevarande
budgetår under anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
upptagits en delpost å 535 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm
och 235 000 kronor för Chalmers tekniska högskola. Från ifrågavarande
delpost skall jämväl bestridas ersättning åt den eller de personer, som förordnas
att uppehålla en del av rektors undervisningsskyldighet som professor
ävensom vikariatsarvode vid förordnande att uppehålla professur som ej är
vakant.

102 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att i avlöningsstaterna för högskolorna
såsom särskilda uppbördsmedel upptages det belopp, vartill de studerandes
avgifter årligen beräknas uppgå. För innevarande budgetår har sålunda
posten avgifter från de studerande uppförts med 350 000
kronor vid tekniska högskolan i Stockholm och 210 000 kronor vid Chalmers
tekniska högskola. I den mån ifrågavarande uppbördsmedel överstiga i vederbörande
avlöningsstat beräknat belopp må i enlighet med av Kungl. Maj:t
meddelade föreskrifter överskottet användas till arvoden åt tillfälliga lärarbiträden
och assistenter, därest behov av dylika lärarkrafter uppkommer, som
icke kan tillgodoses genom för detta ändamål anvisade medel.

Sakkunnigförslaget.

De sakkunniga ha ansett, att de olika kategorier av lärare, som nu förekomma
vid de tekniska högskolorna, böra bibehållas. Därjämte ha de sakkunniga
förordat införande av ett nytt slag av lärare, betecknade adjungerade lärare.
De sakkunniga ha såsom sin mening uttalat, att gällande bestämmelser rörande
de olika lärarkategoriernas åligganden i stort sett vore ändamålsenliga och i
huvudsak endast tarvade en komplettering med hänsyn till den sålunda förordade
nya lärarkategorien.

De sakkunniga ha framlagt ett utförligt förslag rörande läroämnen samt
läro- och timplaner vid de tekniska högskolorna med utgångspunkt från den
av dem förordade utbyggnaden av dessa. I anslutning därtill ha de sakkunniga
föreslagit en successiv utökning av antalet befattningar inom olika kategorier
av lärarpersonalen. Vidare ha de sakkunniga beträffande de skilda slagen
av lärare föreslagit åtgärder i syfte att bereda dem en förmånligare
ställning i lönehänseende.

Beträffande de sakkunnigas förslag i fråga om lärarpersonalen må här vidare
anföras följande.

A. Professorer.

Vid tekniska högskolan i Stockholm skola enligt de sakkunnigas
förslag — utöver vid tiden för förslagets avgivande redan befintliga
professurer — under budgetåren 1944/45—1950/51, successivt inrättas professurer
i följande 16 ämnen, varvid samtidigt härefter inom parentes angivna
speciallärarbefattningar avsetts skola indragas:

Ämne. Avd. Budgetår.

1) teknisk organisk kemi............................. K 1944/45

2) uppvärmnings- och ventilationsteknik (i stället för spe ciallärarbefattning

i värme- och ventilationsteknik) .... M 1945/46

3) stadsbyggnad (i stället för speciallärarbefattning i stadsbyggnad)
....................................... A 1945/46

4) teknisk elektrokemi (i stället för speciallärarbefattning i

teknisk elektrokemi).............................. K 1945/46

Kungl. Majlis ''proposition nr 244-

103

Ämne. Avd- Budgetår.

5) livsmedelskemi (i stället för speciallärarbefattning i vattenkemi
och livsmedelskemi)....................... K 1946/47

6) metallhyttkonst (i stället för speciallärarbefattningar i

metallhyttkonst och i lättmetall- och legeringsteknik) . . B 1946/47

7) flygplanstatik och flygplanbyggnad (i stället för speciallärarbefattning
i flygplanbyggnad) .................. S 1947/48

8) matematik II (i stället för speciallärarbefattning i matematik
II) ....................................... V 1947/48

9) pappersteknik (i stället för speciallärarbefattning i pap -

10) kulturteknik (i stället för speciallärarbefattningar i allmän
byggnadslära och i vattenbyggnad II).......... L 1947/48

11) fysikII......................................••• F 1948/49

12) teknisk biokemi (i stället för speciallärarbefattning i jäs ningslära).

...................................... K 1948/49

13) byggnadsekonomi och byggnadsorganisation (i stället för

speciallärarbefattning i byggnadsorganisation)........ V 1949/50

14) kemisk apparatteknik (i stället för speciallärarbefattning i

läran örn kemiskt tekniska apparater)............... K 1949/50

15) allmän rättslära och fastighetsrätt (i stället för speciallärarbefattningar
i rättslära och i jorddelningsrätt)...... L 1949/50

16) fotografi (i stället för speciallärarbefattning i fotografi) . F 1950/51.

Vidare ha de sakkunniga i sitt den 4 mars 1944 avgivna förslag beträffande
undervisningen i geodesi och fotogrammetri föreslagit, att den nuvarande professuren
i geodesi och fotogrammetri skall förändras till en professur i fotogrammetri
samt att den nuvarande professuren i geodesi med utjämningsräkning
skall omvandlas till en professur i geodesi.

Jag ber att i detta sammanhang få erinra, att i enlighet med de sakkunnigas
förslag dels från och med budgetaret 1944/45 vid högskolan inrättats
en professur i teknisk organisk kemi och en professur i teknisk oorganisk
kemi genom klyvning av den tidigare vid högskolan förefintliga professuren
i kemisk teknologi, ävensom en professur i teknisk elektrokemi, dels
från och med budgetåret 1945/46 en professur i stadsbyggnad. Från och
med sistnämnda budgetår har ävenledes i överensstämmelse med vad de
sakkunniga förordat en tidigare professur i fotogrammetri och geodesi förändrats
till en professur i fotogrammetri. I samband därmed har bestridandet
av den med den förra professuren förenade undervisningsskyldigheten i
geodesi uppdragits åt en tillfällig lärare, vilken härför uppbär ett arvode
av 3 700 kronor från åttonde huvudtitelns anslag till extra utgifter. Härjämte
har från och med budgetåret 1945/46 inrättats en professur i elektronik
i samband varmed den tidigare professuren i teoretisk elektroteknik
med mätteknik erhållit benämningen teoretisk elektroteknik.

104

Kungl. Majlis -proposition nr 244.

För Chalmers tekniska högskolas del har föreslagits, att —
utöver därstädes vid förslagets avgivande förefintliga professurer — under
budgetåren 1944/45—1951/52 skola inrättas professurer i följande 8 ämnen,
innebärande i viss utsträckning en omvandling av speciallärarbefattningar
eller en partiell utbrytning av ett i annan professur för närvarande ingående
ämne i enlighet med vad härefter inom parentes angives:

Ämne.

1) elektrisk anläggningsteknik (i stället för special -lärarbefattning i elektrisk anläggningsteknik) . .

2) radioteknik (i stället för speciallärarbefattning i

teleteknik; telegrafi och telefoni bibehålies dock
under adjungerad lärare)....................

3) vattenbyggnad (i stället för speciallärarbefatt ningen

i damm- och kajbyggnadslära) ........

4) tillämpad matematik........................

5) husbyggnadslära I (i stället för speciallärarbefatt ningen

i husbyggnadslära beträffande avd A; för
avd V bibehålies speciallärare i ämnet)........

6) teoretisk kemi (utbrutet ur professuren i organisk

kemi) ....................................

7) mekanisk teknologi (i stället för speciallärarbefattning
i mekanisk teknologi) ..............

8) brobyggnad (delvis utbrutet ur professuren i väg och

vattenbyggnads^™, delvis ur nuvarande speciallärarbefattningen
i byggnadsstatik och brobyggnad)
.................................

Avd.	Budgetår.
E	1944/45
E	1944/45
V allm.	1944/45 vetensk. 1945/46
A	1947/48
K	1949/50
M	1949/50
V	1950/51.

Jag tillåter mig här erinra, att för Chalmers tekniska högskolas vidkommande
i enlighet med de sakkunnigas förslag, dels från och med budgetåret
1944/45 en professur i elektrisk anläggningsteknik och från och med budgetåret
1945/46 en professur i radioteknik inrättats, dels från och med sistnämnda
budgetår en tidigare professur i oorganisk kemi jämte mineralogi och geologi
förändrats till en professur i endast oorganisk kemi. Härjämte har från och
med budgetåret 1945/46 inrättats den vid högskolan befintliga professuren i
oljekemi.

För båda högskolornas del gäller, att de sakkunniga delvis i samband
med förslaget örn inrättandet av nya befattningar föreslagit ändrad benämning
å vissa nu befintliga professurer.

Med avseende å professorernas löneställning innebär de sakkunnigas förslag,
att professorsbefattningarna skola förändras till förordnandetjänster och
därvid hänföras till lönegraden C 7 civila avlöningsreglementet. Såsom motivering
härför ha de sakkunniga i betänkandet huvudsakligen anfört, dels angelägenheten
av förbättrad1 löneställning för professorerna, dels önskvärdheten av

105

Kungl. Mcij:ts proposition nr 244-

en anställningsform, som möjliggör att en professor kan skiljas från sin professur,
därest han befinnes mindre lämpad för uppgiften (bet. sid. 386 ff.).

I detta sammanhang torde jag få omnämna, att de sakkunniga föreslagit,
att professorerna och speciallärarna för avgivande av yttranden i patentoch
tullärenden, vilka ansetts speciellt tidskrävande, skola erhålla antingen
av överstyrelsen i varje särskilt fad bestämd ersättning, högst 300 kronor,
eller ock tjänstledighet med bibehållen lön. De sakkunniga ha härvid framhållit,
att skyldigheten att besvara remisser drabbade ifrågavarande lärare
mycket ojämnt samt även uttalat önskvärdheten av att andra remissinstanser
än högskolorna såsom ingenjörsvetenskapsakademien och statens uppfinnarnämnd
anlitades, där detta utan olägenhet kunde ske. Örn remisser till högskolorna
ansåges påkallade vore det vidare enligt de sakkunniga ett önskemål,
att remisserna fördelades mera jämnt mellan högskolorna och sålunda
icke tekniska högskolan i Stockholm anlitades i så stor utsträckning, som för
närvarande vore fallet (bet. sid. 166 ff.).

B. Speciallärare.

De sakkunniga ha föreslagit att vid tekniska högskolan i
Stockholm under budgetåren 1944/45—1950/51 successivt skola inrättas
nya speciallärarbefattningar i följande 16 ämnen:

Ämne. Avd. Budgetår.

1) elektrotekniska mätmetoder........................ E 1944/45

2) byggnadslära.................................... B 1944/45

3) vattenlednings- och avloppsteknik.................. V 1944/45

4) bostadsbyggnad.................................. A 1944/45

5) fordonsteknik.................................... M 1945/46

6) varvsteknik ................. S 1945/46

7) vägbyggnad ..................................... V 1945/46

8) kraftteknisk driftteori ............................E 1946/47

9) allmän maskinlära och produktionsteknik............ M 1947/48

10) träets mekaniska teknologi ........................ M 1947/48

11) ritteknik II .................. V 1947/48

12) geoteknik .......................................V 1947/48

13) elektroteknik II...............................-- V 1947/48

14) kemi II......................................... V 1948/49

15) elektroteknisk materiallära ........................E 1949/50

16) allmän kraftteknik............................... E 1949/50. I

I anslutning till sakkunnigförslaget ha hittills två nya speciallärartjänster
inrättats vid högskolan, nämligen från och med budgetåret 1944/45 en i elektrotekniska
mätmetoder samt från och med budgetåret 1945/46 en i vattenlednings-
och avloppsteknik, varjämte från och med sistnämnda budgetår en
omreglering vidtagits av speciallärartjänsten i kylteknik.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Frånsett de två speciallärarbefattningar i respektive ämnen, som indragits
i samband med inrättandet av professurerna i teknisk elektrokemi och stadsbyggnad,
innebär de sakkunnigas förslag, att sammanlagt 18 nuvarande
speciallärarbefattningar vid högskolan skola bortfalla.

För Chalmers tekniska högskolas vidkommande ha de
sakkunniga föreslagit — förutom inrättandet av speciallärartjänster i ett antal
ämnen, där undervisningen uppehälles av med assistentmedel avlönade extra
speciallärare — ett successivt inrättande under budgetåren 1944/45—1951/52
av speciallärartjänster i följande 31 ämnen:

Ämne. Avd. Budgetår.

1) läran om transportanordningar.............. M 1944/45

2) textil materiallära ........................M 1944/45

3) textil provningsteknik...................... M 1944/45

4) allmän geologi............................ V 1944/45

5) byggnadsekonomi och byggnadsorganisation . . V 1944/45

6) kemisk textilteknologi...................... K 1944/45

7) mineralogi ............................. K 1944/45

8) textil-och konfektionsteknologi.............. M 1945/46

9) mekanisk värmeteori och kylteknik.......... M 1945/46

10) livsmedelskemi och vattenkemi ............. K 1945/46

11) arkitekturens historia...................... A 1946/47

12) stadsbyggnadsrätt......................... A 1946/47

13) kemi II.................................. V 1947/48

14) allmän maskinlära och produktionsteknik .... M 1948/49

15) förbränningslära .......................... M 1948/49

16) maskinkonstruktionslära ................... M 1948/49

17) geoteknik ................................ V 1948/49

18) materialbehandling med formlära............ A 1948/49

19) gjuteriteknik ............................. M 1949/50

20) teknisk hygien ........................... M 1949/50

21) svetsteknik............................... M 1949/50

22) lättmetall- och legeringsteknik............... M 1949/50

23) nationalekonomi .......................... allm. vetensk. 1949/50

24) rättskunskap ............................. allm. vetensk. 1949/50

25) elektroteknisk materiallära ................. E 1950/51

26) fotografi................................. K 1950/51

27) försäljningsorganisation .................... M 1951/52

28) mätteknik ............................... M 1951/52

29) allmän kraftteknik........................ M 1951/52

30) kraftteknisk driftteori...................... E 1951/52

31) kommunikationsteknik..................... V 1951/52.

Beträffande ifrågavarande högskola har de sakkunnigas förslag i förevarande
avseende från och med budgetåret 1944/45 genomförts i vad det avser

107

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

inrättandet av en speciallärartjänst i kemisk textilteknologi och en speciallärartjänst
i textil materiallära, samt från och med budgetåret 1945/46 i vad det
avser inrättandet av speciallärarbefattningar i allmän geologi, i mineralogi, i
textil- och konfektionsteknologi samt kemisk apparatteknik, i vilket senare
ämne undervisningen tidigare uppehållits av en med assistentmedel avlönad
extra speciallärare, ävensom en sammanslagning av tidigare speciallärarbefattningar
i frihandsteckning och i modellering till en befattning. I samband med
inrättande av den förut berörda professuren i radioteknik har vidare en tidigare
speciallärartjänst i teleteknik omändrats till en speciallärartjänst i telegrafi och
telefoni i stället för — såsom de sakkunniga förordat — en befattning som
adjungerad lärare. Frånsett den i samband med inrättandet från och med nuvarande
budgetår av en professur i elektrisk anläggningsteknik indragna speciallärartjänsten
i detta ämne samt den nyssnämnda förutvarande speciallärartjänsten
i teleteknik synas de sakkunniga ha förutsatt, att 3 nuvarande
speciallärartjänster skola indragas, förutom en dylik befattning, som avsetts
skola ersättas med adjungerad lärare.

För båda högskolornas vidkommande har vidare i sakkunnigförslaget — i
likhet med vad som gäller i fråga örn professurerna — beträffande speciallärarna
föreslagits ändrade benämningar å vissa ämnen, delvis i samband
med föreslagna ändringar i fråga örn undervisningens omfattning.

De sakkunniga ha föreslagit ändrade grunder för beräkning av speciallärarnas
arvoden. I betänkandet anföres härom i huvudsak följande.

Ingen särskild hänsyn har hittills vid arvodesberäkningen tagits till det allmänna
arbete, som åligger vederbörande befattningshavare såsom ledamot
i avdelningskollegium, för vård av inventarier, för disposition av anslag, för
besvarande av remisser m. m. och ej heller till det antal studerande, han har
att handleda och tentera. På grund härav blir det vedertagna sättet att avlöna
speciallärare icke riktigt avvägt. Dessutom tillkommer, att speciallärararvodena
i och för sig, med bortseende från inbördes avvägning, för närvarande
i regel äro alltför låga. Det synes därför föreligga allvarlig anledning
att revidera grunderna för beräkningen av speciallärararvoden.

Arvode å speciallärarbefattning föreslås skola utgå enligt följande grunder:

1) en allmän del, lika för alla speciallärarbefattningar, utgörande ersättning
för det arbete, som föranledes av deltagande i avdelningskollegier, allmänna
utredningar m. m., förslagsvis 400 kronor;

2) en del utgörande ersättning för tjänstgöring som föreståndare för laboratorium,
då sådant förekommer, såsom för bergskemi, för kylteknik och
för jordbrukslära med jordbruksekonomi, eller för samlingar såsom i ämnena
ritteknik och materialbehandling med formlära. Denna del måste bli något
olika för olika befattningshavare beroende på laboratoriets eller samlingarnas
omfattning, förslagsvis varierande mellan 100 och 400 kronor;

3) cn del beroende på antalet föreläsningar och därmed sammanhängande
förarbeten och dylikt, förslagsvis 40 kronor per föreläsning;

4) en del beroende på antalet övningstimmar på högskolans lokaler och
därmed sammanhängande förarbete, förslagsvis 20 kronor per timme, varvid
räknas effektiva antalet övningstimmar å högskolans lokaler;

108 Kungl. Maj:ts proposition nr %J+Ih

5) en del beroende på antalet exkursions- eller fältövningsdagar, förslagsvis
35 kronor per dag;

. 6) en del beroende på antalet i läroämnet deltagande studerande, förslagsvis
5 kronor per studerande.

Då det är omöjligt att på förhand bestämma det exakta antalet studerande
inom ett läroämne och då detta antal varierar år från år, är det endast
möjligt att erhålla en approximativ uppskattning därav, vilket dock i
detta sammanhang är fullt tillräckligt. Det är icke de sakkunnigas mening
att speciallärarnas avlöning skall ändras på grund av tillfälliga variationer 1
de studerandes antal. Avsikten är blott den, att en viss åtskillnad skall göras
mellan sådana lärare, som ha ett mycket stort antal studerande, och sådana,
som endast undervisa ett mindre antal.

Den nuvarande bestämmelsen, att speciallärararvode icke får uppgå till
högre belopp än 9 500 kronor samt att arvode vid förening av flera speciallärartjänster
ej får överstiga 9 500 kronor, är enligt de sakkunnigas mening
icke förmånlig för högskolan. Vid beräkning av arvodena enligt här angivna
grunder överstiga de visserligen icke mer än i ett enda fall 9 500 kronor, och
arvodet uppgår därvid till 10 000 kronor, men om det i något eller några
enstaka fall vöre möjligt att kombinera två befattningar, skulle detta vara
till bestämd fördel för högskolan, emedan vederbörande befattningshavare
därigenom kunde ägna högskolan större tid och intresse, i synnerhet om
befattningarna tillsammans motsvarade en heltidstjänst. En sammanslagning
får däremot självfallet icke vara så omfattande, att man kan befara,
att befattningshavaren ej får tid att fullgöra sina åligganden.

Det är vidare möjligt, att en och samma person kan vara bättre kvalificerad
för två befattningar än någon annan sökande är för blott den ena av
dem, meri att han icke önskar komma i fråga för båda befattningarna, om han
icke erhåller den ersättning, som svarar mot nedlagt arbete. Högskolan kan
då, om en arvodesbegränsning gäller, gå miste om den bästa kraften. Ett
dylikt fall torde visserligen mycket sällan inträffa, men man bör ej omöjliggöra
en god lösning, örn det skulle förekomma.

De sakkunniga fa därför uttala som sin mening, att speciallärararvoden
böra utgå enligt ovan angivna grunder utan maximering samt att förening
av tva tjänster ma kunna ske utan inskränkande bestämmelser rörande
arvodet.. Som begränsande bestämmelse borde däremot kunna införas, att
tjänstetiden för förenade befattningar exempelvis icke må överskrida tjänstgöringstiden
för ett lektorat vid tekniskt gymnasium.

De sakkunniga ha förutsatt att vid den salunda förordade regleringen av
speciallärararvodena den procentuella förhöjning av arvodet, som för närvarande
tillkommer vissa speciallärare, skall bortfalla.

C. Laboratorer.

Enligt sakkunnigförslaget skola de nuvarande befattningarna som laborator
i kemi och i fysik vid tekniska högskolan i Stockholm bibehållas, varjämte
de sakkunniga förordat inrättandet av en laboratorsbefattning i fysik
vid Chalmers tekniska högskola från och med budgetåret 1946/47.

Beträffande laborators åligganden, varom för närvarande inga föreskrifter
finnas meddelade i högskolestadgarna, ha de sakkunniga anfört följande.

109

Kungl. May.ts proposition nr 244-

Laborator skall vårda och förvalta det laboratorium, vilket han genom sin
laboratorstjänst blivit förordnad att omhänderhava. Han är skyldig att i
samband därmed åtaga sig den undervisning, som av högskolans myndigheter
ålägges honom inom hans ämnesområde, dock högst motsvarande 2,5 timmar
föreläsningar per vecka genomsnittligt under läroåret, samt leda erforderliga
övningar. Han skall avgiva förslag till undervisningsprogram och lämna erforderliga
uppgifter till studiehandboken samt förrätta examination i det läroämne
han företräder och däröver avgiva betyg. Han skall vara ledamot i det
avdelningskollegium hans ämne tillhör.

Laboratorsbefattningarna ha av de sakkunniga föreslagits skola inrättas å
ordinarie stat med placering i lönegraden A 27. De sakkunniga ha härutinnan
anfört:

Vid universiteten och karolinska institutet äro laboratorsbefattningarna
ordinarie tjänster med en begynnelselön (lön + tjänstgöringspenningar + dyrtidstillägg
+ provisorisk avlöningsförstärkning + kristillägg — pensionsavgifter),
som för närvarande uppgår till cirka 12 100 kronor jämte tvenne
ålderstillägg å 500 kronor efter respektive 5 och 10 års tjänstgöring. Slutlönen
utgör sålunda cirka 13 100 kronor.

De sakkunniga finna för sin del, att laboratorstjänsterna även vid de tekniska
högskolorna böra uppföras på ordinarie stat. Särskilt efter de betydande
utökningar i laboratoriernas omfattning, som måste genomföras, är det
nödvändigt att som laboratorer vid högskolan kunna binda väl kvalificerade
krafter, vilka äro i stånd dels att meddela en högt stående laboratorieundervisning,
dels att ansvara för vård och skötsel av laboratorierna och deras dyrbara
utrustning.

De sakkunniga finna ingen anledning att i avseende på löneställningen
för laboratorerna vid de tekniska högskolorna föreslå annat än vad tjänsteförteckningssakkunniga
(stat. off. utr. 1941: 17 sid. lil ff. och stat. off. utr.
1942: 30 sid. 156) föreslagit för motsvarande befattningshavare vid universiteten
och karolinska institutet, d. v. s. samma lönegrad som för lektorer eller
A 27. Laboratorst jänst synes också de sakkunniga väl kunna jämställas med
lektorstjänst såväl med avseende på kompetensfordringar som tjänstgöring.

I). Adjungerade lärare.

Såsom förut berörts ha de sakkunniga föreslagit införandet vid de tekniska
högskolorna av ett nytt slag av lärare, betecknade adjungerade lärare. Som
motivering härför lia de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

Det förefaller de sakkunniga knappast rationellt att i en och samma
disciplin anställa professorer med i stort sett samma kvalifikationer till ett
antal beroende huvudsakligen på antalet studerande. De sakkunniga anse
för sin del, att det ej bör vara studerandeantalet utan läroämnets beskaffenhet,
som bör vara motivet för en professurs inrättande,. Örn sålunda två eller
flera professurer skola inrättas i en och samma disciplin, bör detta ha sin
grund däri, att dess omfattning är så stor, att alla dess för undervisningen
viktiga delar icke kunna i tillräcklig grad behärskas av en man. Professorn
bör i överensstämmelse härmed bli målsmannen för vederbörande läroämne
vid högskolan och svara för till ämnet hörande undervisning och forskning.

Ilo

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Om sedan studerandeantalet blir för stort eller på grund av olika bildningsmål
grupper med olika undervisning måste anordnas, bör denna undervisning
skötas så, att till professorns hjälp anställas en eller flera adjungerade lärare.

Enligt de sakkunnigas förslag skall adjungerad lärare allt efter vad som
kan befinnas lämpligt antingen föreläsa över vissa delar av läroämnet eller
ock övertaga all undervisning i ämnet för hela grupper studerande, dock alltid
under professorns ledning och ansvar.

Adjungerad lärare skall verkställa examination och till huvudlärare ingiva
förslag till betyg. Enligt förslaget skall adjungerad lärare förordnas av kollegienämnden
på förslag av vederbörande professor.

Ett genomförande av denna anordning skulle enligt de sakkunnigas uppfattning
effektivt nedbringa behovet av nya professurer vid högskolorna, vilket
eljest skulle växa i proportion till antalet studerande och kunna antaga
avsevärda dimensioner.

Enligt de sakkunnigas förslag skola vid tekniska högskolan i
Stockholm under budgetåren 1944/45—1950/51 successivt inrättas 19
befattningar som adjungerade lärare i följande ämnen:

8)
9)

10)

11)

12)

13)

14)

15) 1

16) |

17)

18)
19)

Ämne.

läran örn maskinelement I...........

tillämpad matematik................

värmeteknik och maskinlära..........

elektrisk anläggningsteknik...........

elektromaskinlära...................

husbyggnadslära I..................

byggnadsstatik .....................

hållfasthetslära.....................

matematik II......................

mekanik I.........................

tillämpad matematik................

materiallära .......................

mineralogi och geologi...............

teoretisk elektroteknik med mätteknik . .

allmän rättslära och fastighetsrätt (2 st.)

industriell ekonomi och organisation . ..

matematik I.......................

industriell ekonomi och organisation .. .

Budgetår.

1944/45

1945/46

1947/4*8

1947/48

1948/49

1949/50

1950/51.

Vid Chalmers tekniska, högskola skola enligt förslaget
12 befattningar som adjungerade lärare successivt inrättas under budgetåren
1944/45—1947/48, en befattning för vart och ett av härefter angivna
ämnen:

Kungl. Maj:ts proposition Nr %44- lil

Ämne. Budgetår.

1) hållfasthetslära II ..................................... 1944/45

2) matematik II......................................... 1944/45

3) mekanik II........................................... 1944/45

4) telegrafi och telefoni.................................... 1944/45

5) bostadsbyggnad ....................................... 1945/46

6) elektrotekniska mätmetoder............................. 1945/46

7) modellförsöks-och propellerteknik........................ 1946/47

8) varvsteknik........................................... 1946/47

9) elektrisk installationsteknik.............................. 1947/48

10) funktionslära ......................................... 1947/48

11) lantbruksbyggnader.................................... 1947/48

12) maskinelement ........................................ 1947/48.

Med avseende å de adjungerade lärarnas löneställning ha de sakkunniga
föreslagit, att ifrågavarande befattningshavare skola erhålla arvoden, som bestämmas
i huvudsaklig överensstämmelse med vad de sakkunniga förordat
beträffande speciallärarna. Dock skulle enligt förslaget vid arvodets bestämmande
ingen särskild ersättning beräknas för allmänna åligganden (400 kronor)
eller för vård av instrument och samlingar (100 — 400 kronor). Adjungerad
lärare avses nämligen ej skola vara ledamot av avdelningskollegium
eller ha skyldighet att besvara remisser. Icke heller avses dylik lärare skola
ha ansvar för vård av instrument m. m., vilket senare dock enligt vad de
sakkunniga uttala ej bör vara uteslutet i framtiden.

E. Docenter.

Med avseende å docenterna ha de sakkunniga icke föreslagit annan ändring
i förhållande till vad som nu gäller än en utökning av antalet docentstipendier
från fyra till tolv vid tekniska högskolan i Stockholm och från
två till fem vid Chalmers tekniska högskola. Ökningen avses skola genomföras
successivt budgetåren 1945/46, 1947/48, 1949/50 och 1951/52 med
två åt gången för den förra högskolans vidkommande samt med ett i sänder
de tre förstnämnda budgetåren beträffande den senare högskolan.

F. Tillfälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärare. De sakkunniga ha förordat en utvidgning
av den undervisning i form av tillfälliga kurser och föreläsningar, som för närvarande
i mindre omfattning förekommer vid de tekniska högskolorna. Härutinnan
ha de sakkunniga anfört i huvudsak följande.

Om de tekniska högskolorna skola kunna intaga den centrala ställning inom
tekniken och de tekniska vetenskaperna, som bör tillkomma dem, synes det
vara av stor betydelse, att högskolorna i erforderlig utsträckning även sörja för
fortsatt utbildning av dem, som redan avlagt avgångsexamen. Detta synes

112

Kunell. Maj:ts proposition nr 244-

lämpligen kunna ske därigenom att de, som antingen avse att avlägga teknisk
licentiatexamen eller förvärva teknisk doktorsgrad eller som under anställning
inom skilda områden finna sig ha ökat behov av specialutbildning, beredas
tillfälle att vid högskolorna åhöra föreläsningar eller deltaga i kurser i olika
ämnen. Då någon vetenskapsgren inom de matematiska, naturvetenskapliga
eller tekniska områdena varit föremål för särskilt hastig utveckling, kan det
även vara av betydelse att anordna en undervisningskurs, lämpad efter föreliggande
behov, för i teknikens tjänst arbetande personer, som äga förutsättningar
att följa densamma. Som ett led i de tekniska högskolornas verksamhet
bör därför ingå anordnandet av tillfälliga föreläsningar och tillfälliga kurser.

Det vore säkerligen av stort värde för upprätthållandet av den tekniska
utbildningsnivån, om anordnandet av sådana föreläsningar eller kurser kunde
ske mera planmässigt. Man bör dock alltid bevara sådan rörelsefrihet, att
hastigt uppkommande behov kunna tillgodoses, exempelvis då ett aktuellt
spörsmål fordrar belysning, eller då det gäller att tillvarataga möjligheten
att anordna föreläsningar av en framstående svensk eller utländsk förmåga,
som tillfälligt vistas på platsen.

Tillfälliga föreläsningar eller kurser — härefter sammanfattningsvis endast
betecknade tillfälliga kurser — äro av flera olika slag. De kunna vara repetitionskurser,
kompletteringskurser, kurser i aktuella ämnen eller avancerade
kurser. Det är icke nödvändigt, att en dylik kurs renodlas till att vara exempelvis
endast en repetitionskurs, utan den kan samtidigt även vara en kompletteringskurs.
En kurs i ett aktuellt ämne kan även vara en avancerad
kurs o. s. v.

Avancerade kurser böra. huvudsakligen hållas av högskolornas professorer
och docentstipendiater, varvid även utbyte av lärarkrafter mellan de båda
högskolorna bör kunna äga rum. Särskilt tillkallade specialister, varibland
även borde kunna påräknas lärarkrafter från universitet eller andra högskolor
än de tekniska, skulle emellertid även för nämnda ändamål liksom för tillfälliga
kurser i övrigt förekomma såsom föreläsare. Då högskolans professorer
anlitas för hållande av avancerade kurser eller dylikt, bör befrielse kunna erhållas
från motsvarande del av ordinarie undervisning och vikarier för sådant
ändamål förordnas. Varje professor vid teknisk högskola bör vara skyldig att
hålla ett mindre antal avancerade föreläsningar (förslagsvis i medeltal 5 jaer
år), behandlande de senaste rönen inom hans ämne samt överblickar över
ämnets utveckling.

Om tillfälliga kurser, av vad slag de vara må, koncentrerades till några dagar
eller några veckor, skulle de sannolikt locka tillbaka till högskolestudier
ett ganska stort antal redan utexaminerade, som önska uppfriska och utöka
sitt kunskapsförråd inom något område, som speciellt intresserade dem. Genom
en sådan koncentration kan man även beräkna att lättare erhålla utanför
högskolan stående specialister som föreläsare. Kursernas förläggning till
kvällstimmar kan även bidraga till att ovan anförda syften förverkligas.

Kurser av ifrågavarande slag äro av stor betydelse för upprätthållandet av
en levande och tidsbetonad teknisk kunskapsnivå på skilda områden, och de
sakkunniga vilja därför, som också inledningsvis antytts, framhålla vikten av
att de tillfälliga kurserna, från att hittills av nämnd anledning ha varit mera
sporadiska företeelser, göras till föremål för en grundlig planering vid varje
läroårs början genom kollegienämndens försorg efter avdelningskollegiernas
hörande. Till buds stående medel ha länge varit otillräckliga för önskvärda
kurser av ifrågavarande slag.

113

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

En svårighet med anordnandet av tillfälliga kurser är nu att utgifterna för
ändamålet bestridas från samma anslagspost som utgifterna för assistenter,
varigenom ovisshet vid läroårets början alltid rått angående medlens tillräcklighet.
Det synes därför lämpligt, att viss del av anslagen till tillfälliga lärare
och assistenter bestämdes för ersättning till tillfälliga lärare. Därigenom skulle
före läroårets början en plan rörande tillfälliga kurser för året kunna uppgöras.
Viss del av anslagen bör dock alltid reserveras för eventuellt under året uppkommande
behov.

För ändamålet ha de sakkunniga föreslagit en successivt ökad medelsanvisning
till 25 000 kronor budgetåret 1950/51 för tekniska högskolan i Stockholm
och till 13 000 kronor budgetåret 1951/52 för Chalmers tekniska högskola.

2. Assistenter. De sakkunniga ha framhållit, att en utbyggnad av
de tekniska högskolorna även medför ökat behov av antalet assistenter. Härom
anföres i betänkandet (sid. 239 f.) bland annat:

Antalet assistenter bör vid vardera högskolan vara så avpassat, att samtliga
studerande under övningstimmarna få tillfälle att åtminstone en gång
per övning rådgöra med huvudlärare eller assistent. För de större och viktigare
tillämpningsämnena är det därför nödvändigt, att en assistent anställes för
varje grupp om 15 ä 20 studerande av en avdelning. För andra ämnen åter,
där rådfrågningarna icke kunna antagas vara av samma tidskrävande art, bör
det vara möjligt att nöja sig med en assistent per cirka 30 studerande.

Med utgångspunkt härifrån samt från förut angivna antal studerande inom
varje årskurs och avdelning ävensom från de läro- och timplaner, som föreslagits
för den omorganiserade undervisningen, ha de sakkunniga beräknat sammanlagda
antalet erforderliga tjänstgöringstimmar å lärosalar och laboratorier
för samtliga vid högskolorna tjänstgörande assistenter. Detta antal tjänstgöringstimmar
har sedan fått ligga till grund för beräkning av erforderliga
anslag. Däremot ha de sakkunniga icke ansett sig behöva fixera antalet assistenter.
Detta får anpassas efter uppgjorda tidtabeller.

För varje läroämne har därför beräknats antalet övningstimmar samt antalet
i övningarna deltagande studerande. Härur har på nyss angivna grunder
beräknats erforderliga assistenttimmar för de båda högskolorna. Det har därvid
befunnits, att följande antal assistenttimmar å övningssalar och laboratorier
bli erforderliga, sedan föreslagna utbyggnader blivit genomförda:

för tekniska högskolan i Stockholm cirka 32 000 timmar per läroår

» Chalmers tekniska högskola » 17 000 » » »

Emellertid erfordras även tjänstgöringstid (s. k. hemtid) av assistenterna
för sådant arbete, som avser uppgörande av program, rättelser av övningsuppgifter
och dylikt, genomgång av inlämnade protokoll, ritningar och övningskurser
i övrigt. Denna hemtid varierar avsevärt inom olika ämnen men
kan enligt vunnen erfarenhet beräknas till i genomsnitt cirka 50 procent av
antalet övningstimmar.

Assistenttjänstgöringen under exkursioner och fältövningar har, likaledes
med utgångspunkt från föreslagna studieplaner och med hänsyn tagen till en
nyintagning per år av 450 studerande vid tekniska högskolan i Stockholm och
250 vid Chalmers tekniska högskola, beräknats bli:

Bihang till riksdagens protokoll 10/fO. I sami. Nr 2Jf4.

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

för tekniska högskolan i Stockholm 760 dagar per läroår
» Chalmers tekniska högskola 160 » » »

I samtliga ovan angivna uppgifter över assistenttimmar och assistentdagar
per år har inberäknats ett tillägg för oförutsedda behov av cirka 10 procent.

De sakkunniga ha funnit en förbättring jämväl av assistenternas arvoden
erforderlig för erhållande av en tillfredsställande rekrytering till dessa tjänster
(betänkandet sid. 236 och 399). Med anledning härav ha de sakkunniga föreslagit
att ersättningen till assistenter skall ökas till 10 kronor per timme vid
tjänstgöring inom högskolornas lokaler och 5 kronor per timme vid hemarbete.
För exkursioner och fältövningar har föreslagits en ersättning efter 30 kronor
per dag. Med hänsyn till gällande ortsgruppering ha de sakkunniga övervägt
en lägre ersättning till assistenter vid Chalmers tekniska högskola, men funnit
det ej lämpligt att göra någon åtskillnad mellan högskolorna, då rekryteringssvårigheterna
enligt de sakkunnigas mening kunde antagas vara större i Göteborg
än i Stockholm.

I enlighet med vad sålunda anförts ha de sakkunniga föreslagit en successiv
ökning av medelsanvisningen till högskolornas assistenter till 425 000 kronor
vid tekniska högskolan i Stockholm budgetåret 1950/51 (betänkandet sid. 420)
och 220 000 kronor vid Chalmers tekniska högskola budgetåret 1951/52 (betänkandet
sid. 433).

I övrigt torde jag beträffande förefintlig motivering till de sakkunnigas förslag
med avseende å lärarpersonalen få hänvisa till betänkandet, i den mån
jag icke vid min efterföljande redogörelse för högskolornas anslagsäskanden
för budgetåret 1945/46 återkommer härtill.

Yttrandena.

Av remissyttrandena över de sakkunnigas förslag med avseende å lärarpersonalen
må till en början anföras följande allmänna uttalanden.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har så vitt gäller nämnda
högskola anfört:

De sakkunnigas förslag angående läroämnen, lärarbefattningar samt lärooch
timplaner äro i stort sett skickligt utarbetade och lämpade att främja högskolans
uppgifter. Givet är emellertid, att det måste stöta på synnerligen stora
svårigheter att redan nu i detalj utforma ett program för så lång tidsperiod,
som här är fråga örn. Kollegiet ser också i det framlagda förslaget ett arbetsprogram,
avsett att tjäna som vägledning vid utformandet av den framtida
undervisningen och att möjliggöra en preliminär kostnadsberäkning. Den av de
sakkunniga tillämpade principen att i många fall sammanföra smärre speciallärarämnen
till större ämnen är även enligt kollegiets mening ett steg i rätt
riktning. Dock torde i vissa fall sådana sammanslagningar ha ifrågasatts, att
härigenom uppkomna ämnen blivit så heterogena, att det i praktiken torde
erbjuda stora svårigheter att erhålla speciallärare med kompetens över hela
området.

Ävenså är i många ämnen undervisningen av sådan omfattning, att den mer -

115

Kungl. Majlis ''proposition nr Bekostnad,
som skulle uppstå om i stället för adjungerade lärare och speciallärare
professurer inrättades, så obetydlig, att i vissa fall förordas en dylik lösning,
då härigenom andra väsentliga fördelar tvivelsutan stå att vinna.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har med avseende å denna
högskola jämväl uttalat, att kollegiet i sakkunnigförslaget vill se ett arbetsprogram
till ledning för utformandet av högskolans undervisning i framtiden.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola har
— med instämmande av högskolans lärarråd — förklarat sig tillstyrka den
föreslagna ökningen av antalet lärarbefattningar vid de tekniska högskolorna.
Åtgärder i sådant syfte vore enligt avdelningens mening ägnade att stärka landets
näringsliv, och de därmed förenade kostnaderna komme att bli utomordentligt
väl använda pengar.

I samma riktning har matematisk-naturvetenskapliga sektionen vid Lunds
universitet — med instämmande av det större akademiska konsistoriet — uttalat
sig.

Ingenjörsvetenskapsakademien har bland annat anfört:

En synnerligen viktig förutsättning för studiernas effektivisering är givetvis
att ett tillräckligt antal kvalificerade lärare finnas tillgängliga. Det synes,akademien
som om de sakkunniga på denna punkt — synbarligen av statsfinansiella
hänsyn — icke tagit steget fullt ut, utan t. ex. skjutit på framtiden professorsbefattningar,
vilka torde vara omedelbart behövliga.

Svenska pappers- och aeUidosaingenjörsföreningen har anfört:

Utredningens förslag beträffande utökningen av antalet lärarkrafter kan
livligt tillstyrkas även om elevantalet icke uppnår den storleksordning, som de
sakkunniga tänkt sig. Framförallt är det nödvändigt tillse, att lärarnas möjligheter
att bedriva självständigt arbete med forskning icke reduceras därigenom
att de skola handhava undervisningen av ett alltför stort antal elever.

Av remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas förslag med avseende å
skilda kategorier av lärare må här vidare återgivas följande.

A. Professorer.

De sakkunnigas förslag att göra professorsbefattningarna till förordnandetjänster
med placering i lönegraden C 7 har avstyrkts av statskontoret, vetenskapsakademien,
matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms
högskola — med instämmande av högskolans lärarråd — matematisk-naturvetenskapliga
sektionen vid Uppsala universitet — med instämmande av det
större alcademiska konsistoriet — och kanslern för rikets universitet, vilka vidare
ansett frågan örn löneförbättring för professorerna böra upptagas till prövning
i ett vidsträcktare sammanhang, ävensom av matematisk-naturvetenskapliga
sektionen vid Lunds universitet — med instämmande av det större
akademiska konsistoriet — samt av lärarkollegiet vid tekniska högskolan i
Stockholm och lärarlcollegiet vid Chalmers tekniska högskola, varvid lärarkollegierna
vid de båda tekniska högskolorna i stället förordat lönegraden A 34.

116

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har icke ansett sig kunna uttala
någon bestämd uppfattning angående vilken anställningsform, som vore
lämpligast, men förordat en löneförbättring.

Å andra sidan har sakkunnigförslaget i förevarande avseende tillstyrkts eller
lämnats utan erinran av allmänna lönenämnden, kommerskollegium, vattenfallsstyrelsen,
ingenjörsvetenskapsakademien, statens tekniska forskningsråd,
Sveriges industriförbund och svenska teknologi öreningen.

De sakkunnigas förslag örn särskild ersättning till lärare för besvarande av
remisser har avstyrkts av statskontoret och riksräkenskapsverket. Allmänna
lönenämnden har därutinnan anfört:

Lönenämnden vill framhålla, att bestyret med besvarande av remisser, som
ankomma till högskolan från statlig myndighet, får anses vara ett åliggande
i tjänsten. I den man härmed förenade göromål icke kunna fullgöras utan
tjänstledighet, synes sådan böra beviljas, varvid vederbörande lärare, därest
i\an..i*r ur>derkastad civila avlöningsreglementet, äger uppbära oavkortad lön
jämlikt 17 § 2 mom. nämnda reglemente. Särskild kontant ersättning synes
endast böra ifrågakomma undantagsvis, vid mera omfattande och särskilt betungande
arbete utöver tjänstgöringstiden av nu ifrågavarande slag, och för
sådana fall synes Kungl. Majit böra fastställa ersättningsbeloppet efter prövning
av olika föreliggande omständigheter.

B. Speciallärare.

Med avseende å de sakkunnigas förslag till ändrade grunder för speciallärarnas
arvoden har lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm i huvudsak
yttrat:

De sakkunnigas förslag beträffande speciallärarlöner innebär icke någon
egentlig höjning av lönenivån, örn hänsyn tages till de stegrade levnadsomkostnaderna.
Ej heller lösas frågorna örn pension, fri läkarvård, förmåner vid sjukledighet
eller dyrtidstillägg, något som varit önskvärt.

De av de sakkunniga föreslagna normerna för uträknandet av arvoden åt
speciallärarna innebär enligt kollegiets mening en förhållandevis god lösning.
Vid arvodets bestämmande synes viss hänsyn böra tagas till antalet i ett
ämne eventuellt förekommande examensarbeten ävensom — utöver den till 5
kronor föreslagna ersättningen per studerande — till kursens omfattning.
Enligt kollegiets mening bör mom. 6 på sid. 392 i sakkunnigbetänkandet givas
följande formulering

»en del beroende på antalet i läroämnet deltagande studerande och på kursens
omfattning. Denna del utgår med (5 + t) kronor per studerande, där ’t’

a.F uied totala antalet veckotimmar för ämnet i timplanen (summan för
föreläsningar och övningar under ht och vt).»

. En tillämpning av de nya normerna för arvodesberäkning bör ej heller tagas
till intäkt för sänkning av nu utgående arvoden utan dessa böra bibehållas.

Statskontoret har ansett arvodena böra regleras enligt enhetliga grunder för
universitet och fackhögskolor samt nuvarande ersättningsnormer i huvudsak
böra bibehållas i avvaktan på närmare utredning härom.

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Allmänna lönenämnden har yttrat:

Enligt lönenämndens mening bör en viss maximering av speciallärarnas arvoden
alltjämt gälla. Detta synes lämpligt bland annat med hänsyn till speciallärarnas
möjlighet att med sina befattningar förena annan sysselsättning. Vid
förening av två speciallärarbefattningar synes emellertid maximeringen kunna
sättas till ett högre belopp än då endast en sådan befattning innehaves. Örn
man med utgångspunkt från vad i betänkandet angivits maximerar arvodet
vid innehav av en speciallärarbefattning till 10 000 kronor, kunde vid innehav
av två sådana befattningar arvodet bestämmas till förslagsvis högst 12 000
kronor, eventuellt något högre belopp. Vad i övrigt i betänkandet anförts beträffande
speciallärarna föranleder lönenämnden till det uttalandet, att den
gjorda jämförelsen med tjänstgöringstiden för lektor vid tekniskt gymnasium
synes lönenämnden knappast möjlig att i praktiken tillämpa, detta med hänsyn
till de delvis olika förhållanden, varunder arbetet bedrives.

C. Laboratorer.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har förklarat sig vilja
understryka betydelsen av att laboratorerna snarast inplacerades i lönegraden
A 27 i enlighet med de sakkunnigas förslag.

Statskontoret har uttalat, att, enär ifrågavarande förslag överensstämde med
1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas förslag beträffande laboratorerna vid
universiteten och karolinska institutet, ämbetsverket ej hade någon erinran
häremot.

Allmänna lönenämnden har uttalat sig i huvudsaklig överensstämmelse med
statskontoret, därvid lönenämnden förklarat, att som regel syntes böra förutsättas
docentkompetens för innehav av laboratorstjänst.

D. Adjungerade lärare.

Lärarkollegiet md tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

De sakkunnigas förslag om införande av adjungerade lärare är enligt högskolans
mening av stort intresse. För förslaget talar bland annat att en professor
i ett ämne med mycket stort antal studerande eller i ett mycket omfattande
ämne kan avlastas viss arbetsbörda men samtidigt behålla möjligheten
att sammanhålla sitt ämne och koordinera kunskapsmaterialet på annat sätt,
än om undervisningen i viss del av ämnet i stället skulle komma att åvila speciallärare.
Risk föreligger emellertid för att de adjungerade lärarna, även örn de
i stort sett komma att åtnjuta samma avlöningsförmåner som speciallärarna,
dock komma att besitta lägre kompetens och mer få karaktären av assistenter
med undervisningsrätt än speciallärare. Ävenså har under de diskussioner, som
förts, med skärpa framhållits betydelsen av att i ämnen av teoretisk karaktär
den rent grundläggande undervisningen blir av högsta möjliga kvalitet, något
som lättare kan befaras icke bli fallet, örn den skulle åvila en adjungerad lärare
i stället för en professor eller speciallärare. Kollegiet har under ärendets behandling
kommit till den uppfattningen, att stor försiktighet bör iakttagas vid
införandet av adjungerade lärare speciellt i de teoretiska ämnena av grundläggande
karaktär, under det att adjungerade lärare synts vara väl lämpade
för de tillämpade ämnena, speciellt i de båda högre årskurserna. Enligt kollegiets
mening bör därför adjungerade liirarbcfattningar försöksvis inrättas i
vissa ämnen.

118 Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har gjort följande uttalande.

Styrelsen finner, att de sakkunniga givit ett gott uppslag, då de föreslagit
införande av befattningar för adjungerade lärare. Då det är av största vikt, att
samarbetet mellan huvudläraren och den adjungerade läraren från början blir
baserat på ett odelat förtroende, finner styrelsen det lämpligt, att de tillsättas
på sätt som föreslagits av de sakkunniga.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har ävenledes tillstyrkt förslaget.

Matematisk-naturvetenskapliga avdelningen vid Stockholms högskola har
— med instämmande av högskolans lärarråd — ansett införande av adjungerade
lärare böra bliva till stor fördel för studiernas effektivitet, men anmärkt
att, om dylika lärare skulle verkställa examination, de även själva borde taga
ansvaret för betygssättningen.

Ingenjörsvetenskapsakademien har anfört:

I många fall bör anordningen med adjungerade lärare kunna vara till nytta,
men fara föreligger, att denna anställningsform kommer att användas såsom
ett palliativ i fall då en professor är av behovet påkallad. I de fall då adjungerade
lärare lämpligen finna användning, synes emellertid deras ställning till
högskolan icke böra vara av alltför löslig natur. I detta avseende vill akademien
förorda en förbättring av de sakkunnigas förslag.

Förslaget att inrätta befattningar som adjungerade lärare har vidare
tillstyrkts av statens tekniska forskningsråd, vattenfallsstyrelsen och svenska
teknologföreningen, därvid de båda sistnämnda remissinstanserna dock
ansett en förmånligare löneställning erforderlig ur rekryteringssynpunkt.

Allmänna lönenämnden har — under hänvisning till sitt uttalande beträffande
arvode åt speciallärare samt till vad i betänkandet anförts —
ansett adjungerad lärares arvode böra bestämmas till högst 9 400 kronor.

E. Docenter.

Kommerskollegium har uttalat, att det vore glädjande örn tillgången på
nya dugande forskare bleve sådan, att den kunde motivera en stegring
i docentstipendiernas antal i snabbare takt än de sakkunniga föreslagit.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att docentföreningen vid tekniska
högskolan i Stockholm och docentföreningen vid Chalmers tekniska
högskola i en den 15 mars 1945 dagtecknad skrift hos Kungl. Majit
gjort framställning om åtgärder till förbättrande av docenternas vid de
tekniska högskolorna ställning i lönehänseende avseende en utökning av
antalet avlönade docenter och deras inplacering å löneplan C av civila avlöningsreglementet,
varvid antalet befattningar föreslagits skola utökas i överensstämmelse
med vad de sakkunniga föreslagit. Sedermera ha de håda
nämnda föreningarna i en den 26 februari 1946 dagtecknad skrift hos Kungl.
Majit gjort ytterligare en framställning i ämnet avseende bland annat inrättandet
av särskilda forskarstipendier för docenter vid högskolorna.

119

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

F. Tillfälliga lärare samt assistenter.

1. Tillfälliga lärare. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm
har i huvudsak anfört:

Lärarkollegiet instämmer helt i vad de sakkunniga uttalat beträffande
betydelsen av att tillfälliga kurser i aktuella ämnen anordnas och vill i
detta sammanhang framhålla, att dylika kurser under de senast förflutna
åren med mycket goda resultat anordnats i vissa ämnen.

Vad angår de avancerade kurser, som det enligt förslaget skulle åligga
professorerna att hålla, så torde det emellertid erbjuda stora svårigheter
att erhålla lämpliga vikarier för så kort tid som 5 föreläsningstimmar.
Lämpligare synes vara att professorn i fråga håller vissa avancerade föreläsningar
under sin ordinarie undervisningstid samt avväger^ dessa så, att
de äro lämpade dels för de studerande, dels ock för utomstående teknici.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har anfört:

I likhet med lärarkollegiet vill styrelsen uttala sin anslutning till de sakkunnigas
förslag om införande av tillfälliga kurser i aktuella ämnen. Styrelsen
anser, att man bör pröva sig fram för att se, om sådana kurser böra
anordnas på sätt, som föreslagits av de sakkunniga, eller i annan form.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har gjort följande uttalande: Kollegiet

instämmer helt i vad de sakkunniga anföra i fråga om betydelsen
av att tillfälliga kurser i aktuella tekniska ämnen anordnas. De
ganska få kurser av detta slag, högskolan hittills haft resurser att anordna,
ha varit väl besökta och enligt kollegiets mening gett gott resultat.
Kollegiet vill framhålla, att behovet av sådana kurser snarast är större vid
en mindre högskola med mindre specialisering. Kollegiet vill därför framhålla
betydelsen av, att Chalmers tekniska högskola tilldelas åtminstone
lika stort anslag som tekniska högskolan i Stockholm för detta ändamål,
icke hälften så stort, vilket de sakkunniga föreslå.

Svenska teknologi öreningen har funnit vad de sakkunniga anfört rörande
vikten av att tillfälliga föreläsningar och kurser komma till stånd i ökad
omfattning och planeras vid läroårets början icke nog kunna understrykas.
Möjligheterna till samarbete med industriförbundet och teknologföreningen
bör enligt föreningens mening därvid särskilt beaktas.

Sveriges mekaniska verkstäders förbund har förordat en planläggning av
ifrågavarande kursverksamhet på sätt de sakkunniga föreslagit, så att inom
industrien verksamma ingenjörer kunde beredas möjlighet att deltaga.

De anställdas centralorganisation (Daco) har uttalat, att verksamheten i
fråga säkerligen skulle bliva av stort värde för dem, som redan kommit ut i
förvärvslivet och önskade hålla sig å jour med den tekniska utvecklingen inom
områden, som intresserade dem.

Järnvägsstyrelsen har uttalat den uppfattningen, att även utanför högskolorna
stående specialister i vissa fall borde tillkallas för att hålla avancerade
kurser.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr %JfJh

Telegrafstyrelsen har anfört:

När det gäller vidareskolning av ingenjörer vid telegrafverket, synes
verket böra svara härför, i den mån det gäller utbildning enbart inom
verkets eget arbetsområde. Däremot böra kurser, som avse fortsatt utbildning
inom områden av intresse för ingenjörer inom olika fack och verksamhetsgrenar
anordnas av högskolorna. Ett särskilt anslag bör utverkas
för att säkerställa en dylik kursverksamhet. Såsom exempel på ett område,
där vetenskapligt betonade fortbildningskurser skulle vara värdefulla för
telegrafverkets ingenjörer, kan nämnas ämnet teletrafikteknik, som är av
mycket stor teknisk och ekonomisk betydelse.

2. Assistenter. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm.
har i huvudsak anfört:

För att högskolans undervisning skall kunna hållas på avsedd nivå, är
det absolut nödvändigt, att erforderligt antal övningsassistenter står till
förfogande. Vid bedömandet av vilket antal assistenter som erfordras får
även beaktas att vid ökat studerandeantal behovet av assistenthjälp stiger
i raskare följd än studerandeantalet, beroende på att huvudläraren i ämnet
icke i samma grad kan betjäna ett större antal studerande. De sakkunniga
ha vid sina beräkningar synbarligen bortsett från detta förhållande.

En av högskolans rektor verkställd utredning rörande assistentbehovet,
därvid varje ämne i detalj undersökts, har givit vid handen, att antalet
studerande, som en övningsassistent kan handhava och som av de
sakkunniga aiigives till 15, 20 eller i vissa fall 30 stycken, i allra högsta
grad beror på ämnets karaktär; i vissa fall är ämnet av så tidskrävande
art, att en assistent icke ens hinner nöjaktigt betjäna 15 studerande. I
många fall kunna laboratorierna av utrymmesskäl icke mottaga mer än
ett begränsat antal studerande, varför med hänsyn därtill antalet assistenter
måste ökas. I vissa andra fall återigen disponera laboratorierna icke
i sådan grad dubblerad laboratorieutrustning, att önskat antal laboratoriegrupper
samtidigt kunna sysselsättas, något som också medför ökat behov
av assistenttid. I andra mycket viktiga fall äro laboratorieutrustningarna
så dyrbara, att speciellt stort antal assistenter erfordras. Exempelvis gäller
detta i sådana fall, då teknologer skola utföra arbeten med verktygsmaskiner,
som kunna betinga ett pris av 10 000 ä 20 000 kronor per styck, och
då en dyrbar sönderkörning mycket lätt kan inträffa, örn ingen övervakare
är tillstädes, när — som ofta är fallet — studerande, som aldrig tidigare
stiftat bekantskap med dylika maskiner, själva skola handhava dem.°Vidare
har det visat sig, att det genomsnittsvärde för hemtid på 50 procent
av tiden på övningssalarna, som de sakkunniga räknat med, i många fall
alls icke är tillräckligt. Speciellt gäller detta i sådana ämnen, där rättandet
av tentamens- och övningsuppgifter är mycket tidsödande, vare sig det
gäller räkneexempel eller omfattande och komplicerade beräkningsuppgifter
m. m.

Högskolan tillåter sig för sin del kraftigt understryka vikten av att de
av de sakkunniga föreslagna arvodeshöjningarna snarast komma till stånd,
beroende på att det sedan länge i många fall visat sig synnerligen svårt att
erhålla tillräckligt kompetenta assistentkrafter. Denna svårighet kommer
ytterligare att stegras i framtiden, beroende på att vid ökat studerandeantal
övningstiderna i många fall måste dubbleras, och högskolan kommer
att framställa önskemål om att ett stort antal assistenter skola tjänstgöra

121

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

längre tid per vecka, något som i många fall vederbörandes arbetsgivare
säkerligen icke komma att medgiva.

De sakkunniga angiva (betänkandet sid. 419) för budgetåret 1951/52
en enligt förutnämnda grunder beräknad årskostnad för assistenterna av
422 800 kronor, vilket belopp med hänsyn till osäkerheten i beräkningarna
föreslås avrundat till 425 000 kronor. — Den av högskolan genomförda
beräkningen slutar emellertid på ett totalt belopp av 692 200 kronor.

En anledning härtill torde vara, att de sakkunniga icke beaktat nödvändigheten
av att studerandeantalet per assistent vid vissa övningar
måste begränsas ytterligare samt att i en del fall varken laboratorieutrustning
eller laboratorieutrymmen tillåta så stora antal studerande per
assistent som förutsatts. Enligt kollegiets mening äro vidare förste assistenterna
ämnade för arbete på laboratorierna men icke som biträden vid
räkneövningar eller vid övningar på ritsalar, varför man icke, såsom de
sakkunniga förutsatt, kan räkna med att varje förste assistent i viss utsträckning
skall tjänstgöra såsom övningsassistent. Det av högskolan beräknade
beloppet, i runt tal 692 000 kronor, är enligt kollegiets bestämda
mening det lägsta belopp, som bör anslås, under förutsättning att undervisningens
nivå någorlunda skall upprätthållas. Vid uträknandet av detsamma
har ej heller hänsyn tagits till att, såsom tidigare framhållits, assistenthjälpen
borde ökas i raskare följd än studerandeantalet.

De i det föregående berörda övningsassistenterna äro enbart avsedda för
undervisning. För att emellertid forskningsverksamhet skall kunna bedrivas
erfordras även att visst antal assistenter ställas till förfogande härför.
För de senares avlöning synas särskilda medel böra utgå ur forskningsanslag.

Styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm har uttalat, att styrelsen
på grund av vad lärarkollegiet anfört vore övertygad om att en avsevärt
ökad medelsanvisning till assistenter utöver den av de sakkunniga föreslagna
vore påkallad.

Lärarkollegiet vid Chalmers tekniska högskola har bland annat anfört:

I fråga om övningsassistenter anser kollegiet det vara nödvändigt, att
sådana i tillräckligt antal anställas för att undervisningen skall kunna
bedrivas rationellt. Vid sin beräkning av antalet erforderliga assistenter
synas de sakkunniga därvid icke ha tagit hänsyn till att det antal studerande,
en assistent samtidigt kan betjäna, är i hög grad växlande från
ämne till ämne, och att i vissa fall laboratorierna icke kunna vara försedda
med så stora uppsättningar av instrument och apparater, att de anförda
antalen studerande samtidigt kunna lia övningar, eller att utrymmet i
laboratorierna kan tvinga till inskränkningar i antalet samtidigt laborerande
studenter. Vidare torde den s. k. hemtiden, som de sakkunniga anslå
till 50 procent av antalet övningstimmar, vara för lågt beräknad beträffande
vissa läroämnen.

Kollegiet vill även påpeka, att svårigheterna att erhålla assistenter är
relativt större i Göteborg än i Stockholm.

Studentkåren vid tekniska högskolan i Stockholm har uttalat:

Det av de sakkunniga beräknade assistentantalet synes tillfredsställande
för räkne- och konstruktionsövningar, men det måste betonas, att behovet

122

Kungl. Maj:ts ''proposition nr m.

av assistenter är större vid vissa andra slag av övningar. I synnerhet vid
laborationer torde det ej vara tillräckligt ens nied en assistent per grupp
om 15 studerande.

Svårigheterna för högskolan att erhålla kvalificerade assistenter äro
mycket stora. Detta har medfört, dels att övningar i stor utsträckning
förlagts till kvällstimmar, dels att föga kvalificerade krafter måst tagas i
anspråk som assistenter. Härigenom har undervisningen blivit lidande. Den
föreslagna höjningen av assistentarvodena kan kanske medföra en bättring
härvidlag, men studentkåren vill utan att kunna komma med några
direkta förslag understryka vikten av att denna fråga ägnas den största
uppmärksamhet.

Svenska arkitekters riksförbund har ansett en övningsassistent per 15
studerande i allmänhet vara tillräckligt men framhållit, att flera assistenter
krävas i vissa ämnen.

Statskontoret har jämväl beträffande assistenternas avlöningsvillkor uttalat
sig för en reglering av dessa efter enhetliga grunder för universitet och
fackhögskolor, varför ämbetsverket ansett — i avbidan på närmare utredning
i ämnet — nuvarande arvoden i huvudsak böra bibehållas.

Beträffande remissyttrandena i övrigt i anledning av sakkunnigförslaget
i hithörande delar tillåter jag mig att — i den mån jag ej återkommer till
dem i det följande vid behandlingen av högskolornas anslagsäskanden för
budgetåret 1946/47 — hänvisa till handlingarna i ärendet.

Anslagsäskandena.

I. Tekniska högskolan i Stockholm.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har — i huvudsaklig
överensstämmelse med sitt remissyttrande i anledning av de sakkunnigas
betänkande — i anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 med avseende
å lärarpersonalen vid högskolan framlagt följande förslag.

A. Professorer.

Lärarkollegiet har gjort framställning örn inrättande från och med nästa
budgetår av elva nya professurer, varav en personlig professur i kylteknik,
samt omreglering av en för närvarande vakant professur i enlighet med vad i
det följande angives.

1. Professur i tillämpad matematik.

Lärarkollegiet har — med upprepande av en därom föregående år gjord
framställning — i skrivelse den 30 augusti 1945 på däri anförda skäl framfört
förslag örn en uppdelning av den nuvarande professuren vid högskolan i tilllämpad
matematik i en professur i tillämpad matematik I och en professur i
tillämpad matematik II.

123

Kungl. Marits proposition nr 244-

Sedermera ha samtliga professorer inom avdelningen för tekjiisk fysik med
skrivelse den 10 januari 1946 — med tillstyrkan av lärarkollegiet och högskolans
styrelse — närmare utvecklat behovet av en uppdelning av professuren
i tillämpad matematik, samt därvid i huvudsak anfört följande.

I samband med att innehavaren av prv "essuren i tillämpad matematik vid
tekniska högskolan år 1947 inträder i pensionsåldern, har högskolan i små petria
för budgetåret 1946/47 anhållit örn en uppdelning av denna professur i
två professurer, tillämpad matematik I och tillämpad matematik II. Stora
risker förefinnas för en väsentlig försämring av tva viktiga läroämnen ° vid
högskolan för den händelse en sådan uppdelning icke skulle komma till stånd.
De berörda ämnena äro den matematiska fysiken och den matematiska statistiken.

Den matematiska fysiken är ett av huvudämnena inom avdelningen
för teknisk fysik men är trots detta för närvarande dåligt tillgodosedd.
Då fackavdelningen för teknisk fysik inrättades för cirka femton år sedan,
ordnades provisoriskt undervisning i detta ämne genom frivilliga åtagander!
av olika lärare. Så lades en del av ämnet under professorn i
matematik och mekanik, en annan del under professorn i tillämpad matematik,
varjämte professorerna i matematik och fysik fingo åtaga sig att
var från sitt håll belysa vissa andra delar av ämnet. De berörda kurserna
inom alla dessa fyra professurer måste därjämte uppläggas som alternerande
kurser, med olika innehåll under år med jämna och år med udda årtal och
med deltagare från två årskurser samtidigt. En dylik alternerande undervisning,
som är mycket otymplig och besvärlig för de studerande, förekommer i
denna utsträckning endast inom avdelningen för teknisk fysik. Denna avdelning
är också den enda, som icke åtminstone i sina huvudämnen har professorer,
som övervägande kunna ägna sin undervisning åt de studerande inom
avdelningen. Ett dylikt provisorium kunde vara motiverat, så länge fackavdelningen
ännu arbetade mera pa försök, men är obefogat och otillräckligt
sedan avdelningen nu blivit fullt konsoliderad och fatt en allmänt erkänd,
viktig uppgift inom svensk teknik. I stället för en förbättring för den matematiska
fysiken innebär det förslag, som framlagts i betänkandet av 1943 av
de inom ecklesiastikdepartementet tillkallade sakkunniga en katastrofal försämring.
De sakkunnigas förslag synes grunda sig på vissa förbiseenden. Den
viktiga del av den matematiska fysiken, i vilken nu undervisas av professorn
i matematik och mekanik, skulle vid dennes avgång år 1949 bortfalla. Professuren
i matematik och mekanik skulle nämligen ombildas till den i och för
sig nödvändiga professuren i mekanik II. Vad den del av den matematiska
fysiken, som nu ligger på professuren i tillämpad matematik beträffar, skulle
denna alltjämt ligga på samma professur, men liksom hittills i kombination
med den matematiska statistiken. Denna kombination har emellertid varit
grundad på den nuvarande innehavarens speciellt mångsidiga orientering, och
vi anse en dylik kombination för framtiden fullständigt omöjlig att genomföra.
En sådan kombination skulle exempelvis motsvara en sammanslagning
vid Stockholms högskola av de ämnen, som företrädas av professorerna
Cramér och Klein. Det finns veterlig! ingen person i landet, som är vetenskapligt
meriterad på båda dessa områden. För högskolan i dess helhet är det,
såsom här nedan niirmare skall motiveras, av största intresse att få en företrädare
för den matematiska statistiken. Skulle emellertid den odelade professuren
i tillämpad matematik besättas nied en statistiker, skulle därigenom

124 Kungl. Maj:ts proposition nr Aj/.

den matematiska fysiken efter år 1949 komma att helt sakna kompetent
företrädare.

® e n. ™ atematiska statistiken har mer och mer blivit en oumbärlig
hjälp vetenskap för de mest skilda forskningsområden och icke minst
för flertalet tekniska tillämpningsämnen. Särskilt torde ett stort antal tekniska
licentiat- och doktorsarbeten behöva använda statistiska metoder. Det
är därför av vikt att licentiander och doktorander få kompetent handledning
och att högskolan har en kompetent och för tekniska problem intresserad person
att tillgå, då det gäller att avgöra huruvida med statistiska metoder i
doktorsarbeten erhållna resultat äro vederhäftiga. Av de vid högskolan ventilerade
doktorsavhandlingarna ha redan flera varit av utpräglat statistisk
karaktär. Kravet på en särskild professur i matematisk statistik vid högskolan
framfördes också redan för mer än tjugo år sedan mycket kraftigt. En sådan
professur stod en tid främst på högskolans önskelista rörande nya professurer,
och framlidne landshövding Lybeck avgav på sin tid en särskild riksdagsmotion
i detta ärende. Att kravet sedan icke upprepats förrän under senare
tid har berott på att högskolan av en tillfällighet i den nuvarande professorn
i tillämpad matematik haft tillgång till en person med specialisering även på
detta område. Vid hans förestående avgång 1947 är det mycket viktigt att
tillse att icke en lucka uppstår på denna punkt.

Vi anse det av anförda skäl ofrånkomligt, att professuren i tillämpad matematik
uppdelas i två, den ena med matematisk fysik, den andra med matematisk
statistik som sitt centrala område. Benämningen på dessa professurer
är av mindre betydelse. Vi ha med hänsyn till att professurerna även måste
omfatta viss annan elementär undervisning funnit det lämpligt föreslå benämningarna
tillämpad matematik I och II.

Behovet av en uppdelning av professuren i tillämpad matematik är oberoende
av frågan örn högskolans förestående utvidgning i avseende på antalet
studerande.

Mellan undertecknade har tidigare vissa meningsskiljaktigheter kommit till
synes, vilket torde vara en orsak till att högskolans styrelse icke i årets riksdagspetita
framfört kravet på en uppdelning av professuren i tillämpad matematik
med den styrka, som förhallandena i själva verket motivera. Vi vilja
emellertid framhålla, att dessa meningsskiljaktigheter icke beröra behovet av
kompetenta företrädare för såväl den matematiska fysiken som den matematiska
statistiken, utan mest rört vissa svårigheter under övergångstiden fram
till år 1949, då innehavaren av professuren i matematik och mekanik uppnår
pensionsåldern. Efter ytterligare överläggningar anse vi emellertid, att dessa
svårigheter kunna undanröjas genom ett av oss uppgjort undervisningsprogram
för övergångstiden 1946—1949 för de nuvarande professurerna i matematik
och mekanik och i tillämpad matematik, den senare betecknad »tilllämpad
matematik II», och den föreslagna nya professuren i tillämpad matematik
I.

De sakkunniga ha ifragasatt inrättande av en befattning som adjungerad
lärare från och med budgetåret 1944/45 och en från och med budgetåret
1947/48 (bihang 1, sid. 9 ff. och bet. sid. 228).

2. Professur i fotografi.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sin föregående år gjorda framställning
om en professur i ämnet — anfört:

125

Kungl. Majlis proposition nr

Undervisningen, som för närvarande sker genom en speciallärare, omfattar
1 timme föreläsningar per vecka under höstterminen samt D/2 timme
föreläsningar och 2 timmar övningar under vårterminen men skulle enligt
sakkunnigförslaget, sedan professur inrättats, komma att omfatta 3 timmar
föreläsningar och 3 timmar övningar under höstterminen samt D/2
timme föreläsningar och D/o timme övningar under vårterminen.

Fotografien är numera av grundläggande betydelse för flera mycket
viktiga och synnerligen omfattande industrigrenar samt dessutom en viktig
hjälpvetenskap åt ett stort antal andra vetenskaper. Härjämte må framhållas,
att stort behov av forskning inom området föreligger samt att laboratorium
redan finnes inrättat vid högskolan, varför inrättandet av professuren
i fråga icke direkt sammanhänger med lösandet av några lokalfrågor.

De sakkunniga ha föreslagit inrättandet av en forskningsprofessur från
och med budgetåret 1950/51 i stället för speciallärartjänsten i samma
ämne. Till stöd härför ha de sakkunniga anfört följande (bihang 1 sid.
96 f.):

Fotografi utgör ett centralt ämne för ett flertal industrigrenar av stor
omfattning, vilka hittills icke haft möjligheter att annat än i undantagsfall
erhålla svenska högskoleutbildade krafter. Den grafiska industrien, vars årliga
tillverkning motsvarar ett värde av 250 å 300 miljoner kronor, arbetar
i synnerligen stor utsträckning med fotografiska metoder då det gäller framställningen
av de tryckformar, med vilka bild- och delvis även textmaterialet
tryckes.

Filmindustrien arbetar med fotografiska metoder under användning av
en tekniskt högt utvecklad apparatur, som tarvar ingående tekniska kunskaper
för framställning och rätt användning. Även filmindustriens produktion
är betydande.

Fotografiskt material och fotografiska instrument importeras i vårt land
i stora kvantiteter och till stora belopp. Dessa varor äro nödvändiga bland
annat även för vår försvarsberedskap, exempelvis för röntgenfotografering
av sårade, för materialundersökningar, för spaningsändamål vid flygfotografering
m. m.

Då de erforderliga materialslagen i regel ej lämpa sig för lagring — en
del av dem ha endast några månaders hållbarhet — är det av vikt, att inom
landet framkommer en industri för framställning av dylikt material. På
sista tiden har också en början härtill gjorts, varvid statsmedel i icke ringa
utsträckning ställts till förfogande.

På grund av de nämnda industriernas stora omfång och betydelse samt
önskvärdheten av att skapa ökade möjligheter för inhemsk framställning av
fotografiskt material, är det nödvändigt att främja en högre undervisning och
vetenskaplig forskning på området. Detta sker lämpligen genom att utbygga
den nuvarande speciallärarbefattningen till en professur i fotografi, till vars
förfogande ställas fullgoda laboratorier och utrustning.

Skrivelser med förslag om inrättande av professur i fotografi ha inkommit
till de sakkunniga från den grafiska industriens ledande organisationer, från
flera större grafiska och klichétekniska företag samt från filmindustrien. Överbefälhavaren
för rikets försvarskrafter har i en särskild skrivelse framhållit
betydelsen av en professur i fotografi samt att en sådan borde inrättas vid
tekniska högskolan i Stockholm.

126

Kungl. Maj:ts proposition nr ~44-

Det må även framföras, att fotografien användes som hjälpvetenskap åt ett
stort antal andra vetenskaper av olika inriktning, såsom fysik, fotogrammetri,
metallografi, medicin, biologi, kriminalogi etc., varjämte den utövas av en
mångfald praktiskt betonade yrkesmän.

Det finnes således många starka skäl, som tala för att den fotografiska
vetenskapen gives ett hem och en tryggad ställning i vårt land.

I remissyttrande i anledning av de sakkunnigas betänkande har Sveriges
grafiska industriförbund uttalat:

Ökat stöd för den rent vetenskapliga forskningen inom fotografiområdet
vid högskolorna synes böra åstadkommas. De sakkunnigas förslag om inrättande
av en forskningsprofessur i fotografi är i och för sig mycket tillfredsställande
men är icke tillräckligt. Man måste vänta sig att tillströmningen
till kurserna i de fotografiska ämnena allt mera ökas, då teknikerna inom
snart sagt varje industriavsnitt numera böra äga god fotografisk utbildning;
det må gälla forskning eller rent praktiska uppgifter. De studerande böra
därför erhålla tillfälle att ägna sig åt olika specialstudier redan på ett ganska
tidigt stadium. Till erforderlig handledning och undervisning lär innehavaren
av en forskningsprofessur näppeligen få tillräcklig tid utan att själva forskningsarbetet
blir lidande. Det är därför önskvärt att anslag beviljas till ytterligare
lärarkrafter i ämnet.

I detta sammanhang må nämnas, att förslag om inrättande av en professur
i fotografi ha dels till de sakkunniga, dels till ecklesiastikdepartementet
ingivits från den grafiska industriens ledande organisationer, från flera större
grafiska och klichétekniska företag samt från filmindustrien. Överbefälhavaren
samt chefen för försvarsstaben ha i särskilda skrivelser framhållit betydelsen
av en professur i ämnet. I åtskilliga av de gjorda framställningarna
betonas önskvärdheten av att professuren med det snaraste kommer till
stånd.

3. Professur i läran om verktygsmaskiner.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år föreslagit en omvandling av
den nuvarande speciallärartjänsten i läran om verktygsmaskiner till en professur
i ämnet samt därvid anfört:

Avdelningen för maskinteknik har i samråd med ett antal tillkallade representanter
för Sveriges mekaniska verkstäders förbund och föreningen verktygsmaskiner
utarbetat förslag till läro- och timplaner, baserade på en föreläsningstid
av 4 timmar per vecka under båda terminerna, samt med hänsyn till de
starka krav, som från industrihåll framförts angående behovet av professuren
ifråga, hemställt, att densamma snarast måtte inrättas samt att särskilt laboratorium
för professuren ifråga skulle anordnas.

Lärarkollegiet vill speciellt framhålla, att den tillverkning av verktygsmaskiner
av hög kvalitet, som sedan lång tid bedrivits inom landet, i synnerligen
hög grad utvecklats och utvidgats under andra världskriget samt med all
sannolikhet kommer att bliva bestående i framtiden och att det med hänsyn
härtill ur landets synpunkt skulle vara av mycket stor betydelse, att en professur
i läran örn verktygsmaskiner snarast bleve inrättad.

127

Kungl. May.ts proposition nr 244-

Frågan om laboratorielokaler för den nya professuren bearbetas för närvarande
av högskolans byggnadskommitté. En synnerligen ändamålsenlig lösning
synes kunna åstadkommas på så sätt, att laboratoriet ifråga anslutes
till den av de sakkunniga föreslagna utvidgade centralverkstaden för högskolan.
— Av vikt är även att tidpunkten för professurens inrättande icke
sammankopplas med tidpunkten för laboratoriets färdigställande utan att professuren
inrättas tidigare, så att den blivande innehavaren får tillfälle att ingående
deltaga i planerandet och utrustningen av laboratoriet och verkstaden.

Föreningen verktygsmaskiner, till vilken flertalet av Sveriges verktygsmaskinfabriker
äro anslutna, ävensom Sveriges verktygsmaskinaffärers förening
ha i till lärarkollegiet ställda skrivelser kraftigt förordat, att den föreslagna
professuren måtte inrättas. 23 av landets större industriföretag inom det mekaniska
området, såsom bland andra allmänna svenska elektriska aktiebolaget,
aktiebolaget Bolinder-Munktell, aktiebolaget C. E. Johansson, Köpings mekaniska
verkstadsaktiebolag och Wedevågs bruks aktiebolag, ha i gemensam
skrivelse till lärarkollegiet likaså enträget hemställt, att lärarkollegiet måtte
med kraft äska, att en professur i läran om verktygsmaskiner snarast bleve
inrättad.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 32 f., och betänkandet, sid. 227) föreslagit,
att den nuvarande speciallärartjänsten i läran örn verktygsmaskiner budgetåret
1949/50 skulle omändras till en speciallärartjänst i maskinkonstruktionslära;
i samband varmed undervisningstiden skulle ökas. Enligt sakkunnigförslaget
skulle i ifrågavarande ämne ingå icke endast verktygsmaskiner baserade
på skärande, spånbildande bearbetningsmetoder, utan även på plastiska
deformationsmetoder, varjämte mera invecklade kinematiska konstruktioner,
automatanordningar och dylikt borde behandlas. Härigenom skulle läroämnet
»läran om verktygsmaskiner» utvidgas till en vidare krets av maskiner,
vilket skulle göra namnändringen motiverad.

I remissyttrande över de sakkunnigas betänkande har Sveriges melcaniska
verkstäders förbund bland annat anfört:

Tillverkningen av verktygsmaskiner och verktyg i vårt land befinner sig
sedan flera år tillbaka i en kraftig utveckling såväl kvantitativt som kvalitativt,
och den intager numera en mycket betydelsefull plats inom den svenska
verkstadsindustrien icke blott med hänsyn till tillverkningsobjekt utan
även därigenom att behovet av verktygsmaskiner kan tillgodoses i ej ringa
utsträckning med inhemska maskiner. Såsom ett mål att förverkliga efter
kriget framstår även ökad export av verktygsmaskiner. De krav, som numera
ställas på verkstadsindustriens effektivitet och produktionskapacitet såväl
som på precision i tillverkningen göra det emellertid nödvändigt att kvaliteten
hos verktygsmaskinerna är av högsta klass. Undervisningen och forskningen
på detta område äro också synnerligen väl tillgodosedda inom andra
länder, som äro kända för tillverkning av verktygsmaskiner av hög kvalitet.
Med hänsyn till verktygsmaskinlärans dominerande ställning bör benämningen
»läran örn verktygsmaskiner» bibehållas vid tekniska högskolan i Stockholm
under det att vid Chalmers tekniska högskola ämnet bör benämnas »maskinkonstruktionsliira».

I betraktande av lärans örn verktygsmaskiner stora betydelse samt undervisningens
ökade omfattning och den forskning, som kräves, bör för ämnet

128

Kungl. Maj:ts proposition nr

avses en professur. Man skulle då kunna räkna med att som representant
för denna tekniska vetenskapsgren få en lärare med bättre kvalifikationer än
som eljest skulle bliva fallet.

4. Professur i uppvärmnings- och
ventilationsteknik.

Under hänvisning till sakkunnigförslaget har lärarkollegiet i likhet med
föregående år hemställt om inrättande från och med nästa budgetår av en
professur i uppvärmnings- och ventilationsteknik i stället för den nuvarande
speciallärarbefattningen i värme- och ventilationsteknik, därvid kollegiet framhållit,
att högskolan nu disponerar ett nyinrättat laboratorium för ämnet
ifråga samt att från näringslivets sida synnerligen stort intresse visas för och
understöd lämnas till den forskning, som bedrives vid detsamma.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande professur från
och med budgetåret 1945/46, ha härutinnan anfört (bihang 2, sid. 83 ff.):

Behovet av val utbildade ingenjörer inom området för uppvärmnings- och
ventilationsteknik har blivit allt större, och vad som varit i särskilt hög grad
i ögonen fallande är icke endast bristen på kvalificerade ingenjörer utan även
den anmärkningsvärda bristen på forskare inom området i fråga.

Uppvärmnings- och ventilationsteknikens betydelse inom det nutida samhället
har blivit allt mer framträdande för såväl höjande av den allmänna
hygienen och befrämjandet av folkhälsan som ökning av arbetsprestation,
produktion och kvalitet. Dess betydelse är särskilt stor på grund av de klimatiska
förhållandena. På tekniska anläggningar av ifrågavarande art nedläggas
också numera mycket betydande kostnader. Tillverkningsvärdet å sådana
anläggningar i Sverige har för sista förkrigsåret rört sig örn cirka 80 miljoner
kronor. Härtill kommer, att värmekonsumtionen inom området för hela
denna teknik utgör en mycket stor del av landets totala värmeförbrukning.
Bränslekostnaden för värme och ventilation var före kriget cirka 600 miljoner
kronor per år. Detta fack representerar sålunda i fredstid en omsättning av
nära 700 miljoner kronor om året. Det är därför ur flera synpunkter, ej minst
de ekonomiska, av vikt för vårt land, att denna teknik i möjligaste grad fullkomnas.
Härför erfordras både högre utbildning av tekniker och ett omfattande
forskningsarbete inom detta fack.

Med denna tekniks utveckling från de enklaste värmeanläggningar till fullständig
luftkonditionering, automatisering och rationellt utnyttjande av värmet
har behovet av högskoleutbildade ingenjörer inom detta ämne blivit alltmer
framträdande. Det går ej längre att med tidigare underlag för undervisningen
behärska denna teknik. Från att tidigare endast några få civilingenjörer
ägnade sig åt ifrågavarande fack, har under senare åren en starkt ökad
rekrytering försiggått från högskolan till såväl fabrikanter som entreprenörer
och konsulterande ingenjörer inom värme- och ventilationstekniken, som för
närvarande inom landet torde sysselsätta minst 1 200 fackmän. Av dessa har
dock ännu alltför ringa antal civilingenjörsutbildning. Med det nuvarande
behovet av rationalisering och teknisk utveckling, kommer det att i vårt land
fordras allt flera civilingenjörer med en teknisk utbildning, som är väl tillrättalagd
för uppvärmnings- och ventilationsteknik. Vidare kan man förut -

129

Kungl. Marits proposition nr 2,-^4•

sälta, att en bättre tillgång på sådana ingenjörer kommer att befordra en utveckling
i rätt riktning.

Emellertid är det icke blott direkt det värme- och ventilationstekniska facket,
som fordrar härtill utbildade högskoleingenjörer, utan även industrien i
övrigt behöver civilingenjörer med en dylik grundlig utbildning. Inom varje
större industri fordras exempelvis numera särskild ingenjör för handhavande
av uppvärmnings- och ventilationsanordningarna samt vatten- och avloppsanläggningar
m. m. Denne ingenjör har att tillse värmets rationella utnyttjande
och driften av anläggningen, så att genom rätt värmning och ventilation
inom arbetslokaler skapas sådan atmosfär därstädes, att högsta möjliga produktion
och kvalitet ernås. Med en gedigen teknisk utbildning som grund
kan en dylik ingenjör medverka till väsentliga besparingar å bränslekontot
samt till ökning av både produktion och kvalitet liksom till förbättring av arbetsförhållandena.
Det vore till båtnad för industrien, om denna kanske ännu
mer än hittills insåge behovet av dylika ingenjörer. För närvarande finner man
stundom vid även framstående industrier värme- och ventilationsanordningarna
mycket försummade till olägenhet såväl för bränsleförbrukning och produktion
som för arbetsförhållanden och byggnaders bestånd.

På grund av de krav, man enligt det anförda måste ställa på undervisningen
i detta läroämne, är det nödvändigt, att ämnet handhas av en professor, som
även kan ägna tid och krafter åt forskning på området i fråga.

Det räcker ej för denna tekniks vidare utveckling att endast lita på de
framsteg och undersökningsresultat, som göras i andra länder. Denna teknik
måste nämligen naturnödvändigt mer än andra ha sitt nationellt betonade särdrag.
Detta beror på att dess utformning är i hög grad beroende av landets
klimat, bränsletillgångar, nedärvt byggnadssätt samt innevånarnas psyke, allmänna
levnadsstandard och kultur. Grundförutsättningen för rationalisering
och utformning efter ett lands särdrag och behov är därför, att inom landet
skapas egna forskningsmöjligheter i samband med en väl utbildad högre
teknisk undervisning. Vidare har med uppvärmnings- och ventilationstelcnikens
utveckling och därmed sammanhängande nykonstruktioner allt starkare
framkommit behovet av tillgång till laboratorium för opartisk prövning och
fullkomning av dessa konstruktioner.

Statsmakterna ha redan beviljat medel till laboratorielokaler för institutionen
värme- och ventilationsteknik vid tekniska högskolan i Stockholm, vilka
tagits i bruk hösten 1943.

På grund av uppvärmnings- och ventilationsteknikens nära samband med
människans fysiologi och denna tekniks förnämsta uppgift att skapa ett för
människan behagligt inneklimat har för forskningsarbetet vid det blivande
laboratoriet planerats ett intimt samarbete med högskolans institutioner för
teknisk hygien samt för byggnadshygien och installationsteknik.

En professur i ifrågavarande läroämne bör först och främst planeras vid den
högskola, där möjligheter till forsknings- och laboratoriearbeten med säkerhet
komma att förefinnas, nämligen vid tekniska högskolan i Stockholm.

Vid institutionens laboratorium föreligga möjligheter för arbeten i samband
med institutet för folkhälsan, med vilket ett samarbete kan anses önskvärt för
erhållande av åsyftade forskningsresultat. Detta samarbete skulle omöjliggöras
eller åtminstone försvåras, örn professuren förlädes till annan högskola.
Vidare bör professur vara placerad, där ett intimt samarbete kan etableras
med specialinstitutionerna för ängteknik, vattenmotorer och pumpar samt kyltcknik.
Effektivt nyttiggörande av arbete vid institutionen befrämjas dess Bihang

lill riktningens protokoll 1 saini. Nr 2^lf.

130

Kungl. Majlis proposition nr Z.j.j.

utom genom dess närbelägenhet till bland annat byggnadsstyrelsen med dess
värmetekniska avdelning ävensom svenska värme- och sanitetstekniska föreningen,
vars stöd institutionen med säkerhet kan påräkna. Det kan förtjäna
nämnas, att denna förening med styrka hävdat behovet av en professur. Härtill
kommer ett flertal institutioner inom Stockholm, vilkas närhet kan vara
till stor fördel.

I sitt remissyttrande över betänkandet har byggnadsstyrelsen — med instämmande
i de sakkunnigas motivering — förklarat sig livligt tillstyrka
förslaget.

5. Professur i flygplan st atik och
flyplan byggnad.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sin föregående år därom gjorda
framställning — hemställt, att den nuvarande speciallärartjänsten i flygplanbyggnad
skulle omvandlas till en professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad.
Med hänsyn till flygets snabbt växande betydelse såväl inom försvar
som samfärdsel och till den omständigheten, att svenska flygindustrien nu
mer än någonsin vore för sin utveckling beroende av egna resurser förelåge
ett trängande behov av att professuren snarast inrättades. Endast på så
sätt skulle den för framåtskridandet erforderliga forskningen på området
kunna komma igång och utvecklas.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av denna professur från och med
budgetåret 1947/48, ha härutinnan i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 42 f.):

Läroämnet flygplanbyggnad omfattar en allmän översikt över olika konstruktionssystem
för flygplan samt riktlinjer för konstruktiv utformning
av olika flygplandelar, flygplankonstruktionens anpassning för olika ändamål,
instrumental utrustning, konstruktionsmaterial, tillverkningsmetoder
och verkstadsutrustning.

Undervisning meddelas för närvarande endast under 4:e årskursen i form
av 3 föreläsningstimmar per vecka under höstterminen och 6 övningstimmar
per vecka under vårterminen.

Det är tydligt, att den utmätta tiden är alltför knapp för att en ens tillnärmelsevis
fullödig undervisning skall kunna lämnas på ifrågavarande stora
område, i all synnerhet örn den under flygtekniken nu delvis berörda flygplanstatiken
skall ingå. Det torde därför vara nödvändigt att avsevärt utöka
tiden samtidigt som speciallärarbefattningen omvandlas till en professur i
flygplanstatik och flygplanbyggnad.

Undervisningen inom en dylik ny professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad
bör lämpligen ske enligt följande program:

Allmän översikt över olika konstruktionssystem för flygplan. Viktsberäkning.
Hållfasthetsberäkningar för flygplan. Hållfasthetsberäkning av propeller.
Konstruktionslära. Flygplanstyper. Konstruktionsmaterial. Tillverkningsmetoder.
Utrustning och inredning. Beväpning.

LTndervisningen synes böra omfatta 4 föreläsningstimmar och 6 övningstimmar
per vecka under vårterminen i 3:e årskursen samt 2 föreläsningstimmar
och 3 övningstimmar per vecka under höstterminen, alternativt under
vårterminen, i 4:e årskursen.

131

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Antagligen kommer i framtiden vidgad undervisning i flygteknisk instrument-
och apparatlära att bli behövlig. I den mån sådan undervisning ej kan
hinna meddelas av professorn i flygplanstatik och flygplanbyggnad, bör på
högskolans framställning undervisning lämpligen meddelas av en adjungerad
lärare under nämnde professors överinseende.

I flera remissyttranden över de sakkunnigas betänkande har framhållits
behovet av att ifrågavarande professur inrättas snarast möjligt.

Sålunda har ingenjörsvetenskapsakademien uttalat sig härför under åberopande
av flygteknikens stora aktuella betydelse.

I samma riktning ha styrelsen för flygtekniska försöksanstalten, svenska
teknologföreningen och Sveriges mekaniska verkstäders förbund uttalat sig,
därvid de även förordat ett omedelbart inrättande av den av de sakkunniga
ifrågasatta befattningen som adjungerad lärare i flygteknisk instrument-
och apparatlära.

Chefen för flygvapnet och flygförvaltningen ha framhållit som ett starkt
önskemål att ifrågavarande professur inrättas senast från och med budgetåret
1945/46 med hänsyn till flygvapnets uppsättning.

6. Professur i elektroteknisk
materiallära.

Lärarkollegiet har — med upprepande av ett därom föregående år framfört
äskande samt under hänvisning till en då hos kollegienämnden av avdelningskollegiet
för elektroteknik gjord framställning — föreslagit inrättande av en
professur i detta ämne med en undervisningsskyldighet omfattande en allmän
kurs örn 4 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar samt en fortsättningskurs
av samma omfattning. Till stöd härför har anförts, att frambringandet av
nya isolationsmaterial och nya magnetiska material med förut oanade egenskaper
medfört djupgående förändringar i de konstruktiva förutsättningarna
inom så gott som alla grenar av elektrotekniken.

De sakkunniga ha för sin del föreslagit inrättande av en speciallärarbefattning
i ämnet från och med budgetåret 1949/50.

I betänkandet (bihang 1, sid. 48 f.) anföres härom bland annat följande.

I läroämnet elektrisk materiallära lämnas för närvarande ingen fristående
undervisning, varemot så sker i läroämnet materiallära tillsammans med
andra avdelningar.

Materialiernas för elektrotekniken viktiga egenskaper ha, bland annat
även genom tillkomsten av ett flertal syntetiska produkter, blivit av så
utomordentlig betydelse, att särskild undervisning häri måste lämnas vid
högskolan, och ännu viktigare är säkerligen skapandet i framtiden av en
härd för forskning inom området. Icke blott materialiernas egenskaper i
och för sig böra studeras utan även deras driftsegenskaper (driftfel, åldring
m. m.) samt provnings-, undersöknings- och bearbetningsmetoder.

Det kan i framtiden visa sig bli ett önskemål, att i detta läroämne inrättas
en forskningsprofessur, men man torde tillsvidare böra låta sig nöja
med en speciallärarbcfattning i ämnet.

132

Kungl. Majlis proposition nr 2.jJh

I remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas betänkande ha telegrafstyrelsen,
järnvägsstyrelsen, kommerskollegium, statens tekniska forskningsråd,
ingenjör svetenskap sakademien, svenska telcnologföreningen och
studentkåren vid tekniska högskolan i Stockholm förordat en professur i
elektroteknisk materiallära med hänsyn till ämnets stora betydelse för den
elektrotekniska industrien, därvid i en del fall professuren ansetts böra inrättas
omedelbart.

7. Professur i kraftteknisk driftteori.

Lärarkollegiet har — med upprepande av ett därom föregående år framfört
äskande samt under åberopande av en då av avdelningskollegiet för elektroteknik
till kollegienämnden avgiven framställning -—• föreslagit inrättande av
en professur i kraftteknisk driftteori.

Till stöd härför har nämnda avdelningskollegium i sin förberörda framställning
— under erinran om att de sakkunniga framhållit ifrågavarande
ämnesområdes stora betydelse ur teknisk-ekonomisk synpunkt — i huvudsak
anfört:

Detta är ett ämne, där avancerade kurser för vidare utbildning av ingenjörer
äro påkallade av länge kända behov inom vår kraftförsörjning och där
djupgående forskning är av mycket stor nationalekonomisk betydelse. De
senaste årens utveckling har visat, att många av de problem, som anförts
av de sakkunniga, just för vårt lands vidkommande äro i särskilt hög grad
aktuella på grund av de stora överföringsavstånd och den vidsträckta samköming,
som äro utmärkande för vårt lands elektrifiering. Avdelningen kan
icke finna annat än att starka skäl föreligga för ett omedelbart inrättande
av en professur i ämnet. En speciallärarbefattning kan på intet sätt anses
motsvara ämnets omvittnade betydelse och behovet av forskning däri. Avdelningen
föreslår sålunda, att en professur inrättas i kraftteknisk driftteori
med en undervisningsskyldighet omfattande en valfri kurs örn 3 föreläsningstimmar
och 3 övningstimmar per vecka och därjämte avancerade
kurser örn genomsnittligt minst 3 veckotimmar. Denna professur skulle
närmast få karaktären av forskningsprofessur.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av en speciallärarbefattning i ämnet
från och med budgetåret 1946/47. Såsom motivering härför har i betänkandet
(bihang 1, sid. 52 f.) anförts:

En hel del frågekomplex, såsom överspänningar, överspänningsskydd, överströmmar,
kortslutningsberäkningar, strömbrytning, felströmmar, jordströmmar,
jordströmskompensering, reläskydd, teorien för stabiliseringsoch
regleringsproblem samt reaktiv effektkompensering äro icke bundna
vid maskiner, apparater och anläggningsdetaljer utan representera eller beröra
egenskaper, som utmärka kraftalstrings- och kraftöverföringssystem.
Dessa frågor ha en stor tekniskt ekonomisk betydelse, och motsvarande
fenomen äro föremål för omfattande vetenskaplig forskning, vilken dock
för vårt lands vidkommande behöver i hög grad intensifieras.

En del av ovan nämnda frågor beröras inom redan befintliga professurer,
men för den av behovet påkallade ingående sammanhållande behandlingen

Kungl. Majlis ''proposition nr 244-

133

och utvecklingen är en särskild lärarbefattning nödvändig. Det är av stor
betydelse, att de blivande ingenjörerna på den elektrotekniska avdelningen
beredas tillfälle till åtnjutande av sådan undervisning, och det är även önskvärt,
att detta område göres till föremål för forskning i högre grad än vad
nu är fallet.

Det måste därför anses som viktigt, att en speciallärarbefattning inrättas,
eventuellt i framtiden omvandlad till forskningsprofessur. Genom inrättande
av en sådan fristående lärarbefattning skulle ifrågavarande viktiga
områden erhålla en central ställning i landet, och de professurer, inom vilka
en del av dessa områden nu periferiskt beröras, skulle därvid genom viss
avlastning bättre kunna tillgodose undervisningen och forskningen inom
sina huvudområden. Undervisningen har ansetts genomsnittligt böra omfatta
3 timmar föreläsningar och 3 timmar övningar per vecka under en
termin. Särskilda föreläsningskurser behandlande aktuella driftsproblem
m. m. skulle ha utomordentligt stor betydelse även för utexaminerade ingenjörer,
vilka under sin studietid icke kommit i tillräcklig kontakt med detta
relativt nya område.

Av remissyttrandena i anledning av de sakkunnigas betänkande må här
återgivas följande.

Vattenfallsstyrelsen har i huvudsak anfört:

Inom ifrågavarande ämnesområde föreligga stora och för landet mycket
viktiga problem outforskade, som tarva lösning inom relativt nära framtid.
Ämnet i fråga måste anses ha blivit en av de väsentliga delarna av den
elektriska anläggnings- och drifttekniken. Den livliga utvecklingen på det
område, som här närmast beröres och den stora betydelse detta område har
och alltmer kommer att få i vårt land, utgör ett synnerligen starkt motjv
för att särskild undervisning meddelas i ämnet. Styrelsen anser emellertid
den föreslagna lösningen, att ämnet först längre fram upptages i studieplanen
och ännu senare ombildas till professur, vara mindre välbetänkt.
Ämnet borde såsom huvuddel ingå i professuren i elektrisk anläggningsteknik
vid båda högskolorna, medan andra, mera tillämpningsbetonade delar
av detta ämnesområde utan olägenhet kunna avskiljas för att handhavas
av adjungerade lärare. För tekniska högskolan i Stockholm synes ett lämpligt
tillfälle för övergång till denna ordning erbjuda sig, när den nuvarande
innehavaren av professuren i elektrisk anläggningsteknik inom kort inträder
i pensionsåldern. Det bitr beaktas, att förslaget till det nya ämnet kraftteknisk
driftteori, som emanerat från svenska elektroingenjörsföreningens
permanenta högskolekommitté, framkom redan för några år sedan, då man
ansåg sig kunna hoppas på förverkligande av förslaget långt före här nämnda
tillfälle.

Liknande synpunkt har anförts av kommerskollegium.

Järnvägsstyrelsen har funnit tungt vägande skäl tala för en professur i
ämnet. Ämbetsverket har anfört:

Landets absoluta beroende av en säker distribution och utnyttjning av
den elektriska energien kräver, att metoderna härför oavlåtligen studeras
och utvecklas. Utvecklingen mot en mycket långt driven kraftöverföring
med exceptionellt höga spänningar är också ägnad att giva ifrågavarande
fackområde ökad betydelse.

1,34

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

För inrättandet av en professur i förevarande ämne ha vidare uttalat sig
statens tekniska forskningsråd, ingenjörsvetenskapsakademien, svenska teknolog
för ellingen, studentkåren vid tekniska högskolan i Stockholm samt — i gemensamt
yttrande — styrelsen för svenska elektricitetsverksfö-reningen och
svenska vattenkraftföreningen. Till stöd härför har i sistnämnda yttrande anförts
bland annat följande.

Medan tidigare kraftbehoven dels voro mindre än vad de nu äro och
framför allt än vad de komma att bli, dels i stort sett kunde täckas från
kraftkällor på icke alltför stora avstånd från konsumtionsorterna, har
kraftbehovens ökning så småningom nödvändiggjort en betydande överföring
av kraft från landets nordligare till dess mellersta och södra delar.
På dessa fj ärrö verf öringssy stein med mycket höga spänningar måste ställas
höga fordringar i driftsäkerhetshänseende, enär ett avbrott i överföringen
skulle kunna medföra högst allvarliga störningar inom de kraftkonsumerande
områdena. Ökade anspråk på driftsäkerhet ställas emellertid även på lokalnäten
i samma mån som abonnenterna, det må vara industrier, affärer,
yrken eller bostäder, utnyttja den elektriska energin i stadigt ökad utsträckning
och för nya behov och därigenom bli alltmer beroende av en ostörd
drift.

Drift- och överföringsfrågorna inom den elektriska kraftförsörjningen
representera också områden, som i stor utsträckning alltjämt äro outforskade,
och där samtidigt stora omdaningar kunna bli aktuella. Frågan huruvida
det 50-periodiga trefassystemet skall kunna erbjuda betryggande stabilitet
vid ytterligare ökning av de överförda kraftbeloppen och överföringsavstånden
eller örn övergång till högspänd likströmsöverföring skall bli nödvändig,
står på dagordningen. Åtgärder ha redan vidtagits från kraftförsörjningshåll
för att utreda och verkställa försök i stor skala beträffande dessa
problem. Vare sig utvecklingen kommer att gå i denna riktning eller om de
framtida kraftöverföringarna skola ske med växelström för ännu högre spänningar
än tidigare kommer behov av djupgående analys och forskning på
driftområdet att inställa sig. Likaså blir det nödvändigt att skapa tillräckliga
och effektiva utbildningsmöjligheter på dessa områden för att de vunna
resultaten skola kunna bibringas dem som skola handha de nya anläggningarna
och deras fortsatta utveckling.

8. Professur i pappersteknik.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sitt därom föregående år framförda
äskande — föreslagit en förändring av den nuvarande speciallärarbefattningen
i pappersteknik till professur i ämnet, därvid kollegiet anfört, att
det nya träforskningsinstitutet nu trätt i verksamhet och inredningen av dess
lokaler påginge, för vilket ändamål institutet även förskotterat medel.

De sakkunniga, som föreslagit inrättandet av ifrågavarande professur från
och med budgetåret 1947/48, ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 82):

I detta läroämne finnes sedan åtskilliga år tillbaka en speciallärarbefattning
inrättad med en undervisningstid av 2 timmar föreläsningar och 2 timmar
övningar per vecka under höstterminen i 4:e årskursen. Läroämnet är
valfritt.

135

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Detta läroämne representerar en stor och för vårt land synnerligen viktig
industri, och det måste anses såsom en brist, att ämnet icke är företrätt
av en professur. Det torde icke finnas något land med råämnestillgångar
och industrier motsvarande våra, som icke så klart insett betydelsen av
utvecklingen på ifrågavarande område, att åtminstone en professur inrättats.
Inom den utredning, som år 1940 tillsattes för behandling av frågorna
örn bland annat skogsproduktforskningen, har med skärpa framhållits nödvändigheten
av intensifierad forskning på området samt inrättande av stora,
tidsenliga forskningslaboratorier. Behovet av en professur är uppenbart.

På grund av vad ovan framförts föreslås, att speciallärarbefattningen i
pappersteknik utbytes mot en forskningsprofessur i ämnet.

Det är icke nödvändigt eller önskligt, att denna professur på det ordinarie
undervisningsschemat upptager så lång tid som annars är övligt för
en vanlig professur. Vikten skall läggas därpå, att ämnets utveckling säkras
genom professuren och därtill anknutet laboratorium samt att möjligheter
till vissa valfria studier förefinnas i 4:e årskursen, förslagsvis 3 timmar föreläsningar
och 4 timmar övningar per vecka under höstterminen.

I remissyttrandena över sakkunnigförslaget har svenska pappers- och
cellulosaingenjörsföreningen uttalat, att ett viktigt led i förbättringen av
utbildningen av ingenjörer för pappers- och cellulosaindustrien vore inrättandet
av ifrågavarande professur. Emellertid borde denna komma till
stånd redan med ingången av budgetåret 1945/46, enär svenska träforskningsinstitutet
snarast behövde dylik arbetskraft och bristen på pappersingenjörer
accentuerats på grund av tillfälliga orsaker.

9. Ändring av professuren i vägbyggnad och
kommunikationsteknik till en professur
i kommunikationsteknik.

Lärarkollegiet har — med hänvisning till sakkunnigförslaget och under
åberopande av en av avdelningskollegiet för väg- och vattenbyggnad till lärarkollegiet
ingiven framställning — hemställt örn en uppdelning av professuren
i vägbyggnad och kommunikationsteknik i en professur i kommunikationsteknik
och en speciallärarbefattning i vägbyggnad. Lärarkollegiet har därvid
framhållit, att den befintliga professuren för närvarande vore vakant samt
uppehölles av två vikarier, en i vägbyggnad och en i kommunikationsteknik
samt att det skulle vara av stor betydelse för högskolan, att en uppdelning av
ämnet snarast bleve -beslutad.

Avdelningskollegiet för väg- och vattenbyggnad har härutinnan anfört följande.

Till professuren skulle härvid höra studiet av kommunikationsmedlens ekonomi
och samordnande till bästa möjliga totalresultat. Dessutom skulle dit
höra frågor, som ligga på gränsen till stadsplanerandet såsom hamnplaners
och bangårdars planering och anslutning till omgivande bebyggelse. Avdelningskollegiet
väg- och vattenbyggnad har funnit, att i detta ämne intimt
förenas teknik och en samhällsekonomi, som är ingripande i och bestämman -

136

Kungl. Majus proposition nr 844-

de för den kommande utvecklingen. Ämnet är därför kanske bättre än något
annat ägnat att giva den blivande ingenjören begrepp örn hans arbetes ställning
i dess sammanhang samt om vikten och betydelsen av att förena tekniska
och ekonomiska synpunkter. I denna stora problemställning är ämnet
vägbyggnad endast en detalj. Denna detaljs tekniska synpunkter och metoder
behandlas i viss mån redan i andra ämnen inom avdelningen, varför deras
vidareförande inom vägbyggandet icke har den dominerande betydelse för utbildningen
inom avdelningen som kommunikationsteknikens problem hava. Då
man tillsvidare icke kan förvänta ämnets delning på tvenne professurer, har
därför vägbyggandet föreslagits vara speciallärarbefattning.

Vid uppdelningen av ämnet har förutsatts att järnvägarnas planläggning
och drift skall tillhöra professuren medan deras byggande och banvallens underhåll
faller inom ämnet vägbyggnad.

De sakkunniga ha förordat en sådan uppdelning av professuren från och
med budgetåret 1945/46 (bihang 1 sid. 67).

I remissyttrande över de sakkunnigas förslag har järnvägsstyrelsen framhållit
såsom ett starkt önskemål från statens järnvägars sida, att bästa möjliga
undervisning meddelas i här berörda ämnen.

Väg- och vattenhyggnadsstyrelsen har uttalat sin tillfredsställelse med en
professur i kommunikationsteknik, därvid styrelsen anfört att örn i ämneskombinationen
kommunikationsteknik-vägbyggnad blott en professur inrättas,
professuren otvivelaktigt borde avse förstnämnda ämne och vägbvggnad
göras till speciallärares ämne.

10. Professur i livsmedelskemi.

Lärarkollegiet har — i anslutning till ett av 1940 års sakkunniga framlagt
förslag och av utredningen rörande den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande gjorda uttalanden i betänkande den 12 februari 1945 med förslag
till åtgärder för livsmedelsforskningens ordnande (stat. off. utr. 1945: 6) —
föreslagit en omvandling av den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenkemi
och livsmedelskemi vid högskolan till en forskningsprofessur i livsmedelskemi
och en speciallärartjänst i vattenkemi. Kollegiet har därvid erinrat, att
sistnämnda utredning sammanfattat sina synpunkter på förevarande spörsmål
i en till betänkandet fogad promemoria, vilken överlämnats till högskolan
med anhållan, att högskolemyndigheterna ville ta hänsyn till de däri framförda
synpunkterna och förslagen och vid lämplig tidpunkt i anslutning därtill
hos Kungl. Majit göra erforderliga äskanden, samt att kollegiet i särskild
framställning hemställt örn anslag till nya lokaler för institutionen för livsmedelskemi
redan från och med nästa budgetår eller tidigare än byggnadskommittén
i sitt byggnadsprogram avsett.

1940 års sakkunniga, som — förutom en professur i teknisk biokemi vid
senare tidpunkt — föreslagit inrättande av ifrågavarande professur från och
med budgetåret 1946/47, varvid nuvarande speciallärarbefattning i vattenkemi
skulle bortfalla, ha bland annat anfört (bihang 1, sid. 82):

137

Kungl. Maj:ts proposition nr JU Det

har inom avdelningskollegiet för kemi och kemisk teknologi upprepade
gånger framhållits såsom önskvärt, att en professur i livsmedelskemi inrättades.
Tekniska högskolan i Stockholm torde vara den enda högskola i landet,
där för närvarande över huvud taget undervisning i livsmedelskemi lämnas.
Ämnet intager dock för närvarande en mycket anspråkslös ställning vid högskolan.

Ämnet skulle som hitintills vara valfritt och förläggas till 4:e årskursen. På
sådant sätt skulle ett synnerligen värdefullt tillskott av fackmän på detta för
landet så viktiga område kunna erhållas.

Det har diskuterats, huruvida en professur i livsmedelskemi skulle inrättas
eller örn en något utökad speciallärarbefattning skulle anses tillräcklig. Med
hänsyn till det starka behovet av ett kontinuerligt forskningsarbete på detta
mycket viktiga område förordas inrättande av en forskningsprofessur.

Området för innehavarens undervisning skulle bli allmän livsmedelskemi,
innefattande översikt av näringsämnena samt de viktigaste livsmedlens kemi,
normer för bedömande av livsmedel, konserveringsämnen, fordringar på emballage
och redskap för livsmedel samt teknisk livsmedelskemi, innefattande socker-,
stärkelse-, kvarn-, bageri-, konserv-, fett-, mejeri-, kakao-, frukt- och
mineralvattenindustri. Vidare borde behandlas dricksvatten samt avloppsvatten
från samhällen.

Från avdelningen för kemi och kemisk teknologi har framhållits, att en speciallärarbefattning
borde inrättas i »vattenkemi» särskilt för behandling av
matarvatten och fabrikationsvatten. Om en forskningsprofessur i livsmedelskemi
inrättas i stället för den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenkemi
och livsmedelskemi, vilket här föreslås, torde dock inom ramen för denna professur
utan olägenhet kunna förutom dricksvatten behandlas matarvatten och
fabrikationsvatten samt avloppsvatten, eventuellt av en adjungerad lärare.
Även de studerande inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad borde
beredas tillfälle att åtnjuta undervisning i vattenkemi.

Forskningsprofessuren i livsmedelskemi skulle således uppdelas på två läroämnen,
livsmedelskemi samt vattenkemi, och omfatta en begränsad undervisningsskyldighet,
avseende 3 timmar föreläsningar och 4 timmar övningar
per vecka under höstterminen i livsmedelskemi samt 1 timme föreläsningar
och 2 timmar övningar per vecka under vårterminen.

Utredningen rörande den tekniskt-vetenskapiiga forskningens ordnande har
i förberörda promemoria bland annat anfört (bihang sid. 130 f.):

Utredningen vill kraftigt understryka behovet av dessa båda professurer,
då det är uppenbart, att den allmänt påklagade bristen på tekniskt kunniga
driftsmän och forskare på detta område väsentligen beror på bristen på högre
teknisk undervisning inom livsmedelsområdet. Om ovannämnda två professurer
inrättades, skulle detta innebära ett viktigt steg till förbättrande av
läget.

Beträffande läroplaner får utredningen hänvisa till ovannämnda betänkande
rörande den högre tekniska undervisningen.

Forskningsarbetet inom institutionerna skulle i främsta rummet vara av
grundläggande natur. Erfarenheten lär emellertid, att på detta område är det
mycket svårt att sätta en bestämd gräns mellan grund- oell målforskning.
Därför torde forskningsarbetet ej sällan böra föras in på tillämpningens område
och institutionernas utrustning böra anpassas därefter.

Professorerna skola lia att fritt välja de problem, som de vilja upptaga till

138

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lobelia
nell ing. För att de vunna resultaten på snabbaste sätt skola komma till
gagn, kräves ett gott samarbete med produktionens utövare och även med representanter
för konsumtionen. Det torde böra ankomma på vederbörande
professor att själv söka kontakt med de män inom näringslivet, som bäst
lämpa sig att samarbeta med för olika forskningsuppgifter. Genom dem böra
också de penningmedel kunna anskaffas, som behövas för att föra forskningen
fram från det grundläggande stadiet till det, då näringslivet kan taga vid.

Uppslag kunna också komma från näringslivet och institutionerna böra
vara berättigade att mot ersättning enligt vid högskolan gängse grunder mottaga
uppdrag utifrån. Fördelningen av utgifterna skulle på sådant sätt komma
att följa den av utredningen i övrigt tillämpade principen, att staten bekostar
grundforskningen och näringslivet målforskningen.

11. Professur i metallhyttkonst.

Lärarkollegiet har — under åberopande av en av avdelningskollegiet för
bergskunskap till lärarkollegiet ingiven framställning — hemställt om en förändring
av den nuvarande speciallärarbefattningen i metallhyttkonst till en
professur i ämnet, med bibehållande av en nu befintlig speciallärartjänst i
lättmetall- och legeringsteknik, därvid kollegiet uttalat, att liknande lärostolar
inrättats vid ett flertal högre tekniska läroanstalter i utlandet och att det vore
nödvändigt att motsvarande undervisning lämnades vid högskolan för att
svenska tekniker skulle bliva i stånd att följa utvecklingen på området.

De sakkunniga (bihang 1, sid. 91) ha förordat en professur i metallhyttkonst
från och med budgetåret 1946/47 avsedd att ersätta båda de förenämnda
speciallärarbefattningarna.

Avdelningskollegiet för bergsvetenskap har i sin förberörda framställning
uttalat, att det syntes omöjligt att uppbringa en person, som tillfredsställande
behärskade båda de ifrågavarande från varandra vitt skilda ämnesområdena.

I remissyttranden över de sakkunnigas betänkande ha jernkontoret och
styrelsen för metallograjiska institutet i huvudsak anfört:

Även om lättmetall- och legeringstekniken, inom vilket område undervisningen
och forskningen är av stor betydelse, inrymmes i professuren för metallhyttkonst,
löser man emellertid ej tillfredsställande frågan örn forskningen
på detta område. Det torde nämligen bliva svårt att till professor i metallhyttkonst
få en person, som samtidigt tillfredsställande behärskar legeringstekniken.
Det torde därför vara lämpligast att även i fortsättningen undervisningen
i lättmetall- och legeringsteknik lämnas av en speciallärare och att
ämnet får en sådan ställning, att examensarbeten kunna utföras i detsamma
och forskning kan bedrivas, eventuellt i samarbete med metallografiska institutet.

Professuren i metallhyttkonst bör omfatta framställning av metaller och
även ferrolegeringar, och den måste oundgängligen omfatta samtliga framställningsmetoder,
således även de elektrotermiska och de elektrolytiska förfarandena.
Dessa förfaranden torde komma att behandlas även inom den
tekniska elektrokemin, i vilket ämne de sakkunniga föreslå upprättandet av
en forskningsprofessur. Det torde bli svårt att hindra dubblering av föreläs -

139

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘244-

ningarna i delar av dessa ämnen och därvid speciellt av de delar, som lia intresse
för bergsmännen. Teknisk elektrokemi bör därför bli ett frivilligt ämne
för Bm men bortfalla såsom valfritt. Avdelning K synes å andra sidan böra
få möjlighet att läsa metallhyttkonst som valfritt läroämne.

I samma riktning har ingenjörsvetenskapsakademien uttalat sig.

12. Personlig professur i kylteknik.

I skrivelse den 13 juni 1945 har aktiebolaget Elektrolux hemställt om inrättande
av en personlig professur i kylteknik vid tekniska högskolan i
Stockholm för nuvarande specialläraren i ämnet vid högskolan professorn
Sigurd Mattias (Matts) Bäckström, på villkor att bolaget betalar skillnaden
mellan det arvode Bäckström åtnjuter med nuvarande undervisningsskyldighet
i egenskap av speciallärare — för närvarande 5 900 kronor —
och den lön han skulle erhålla i egenskap av innehavare av professur vid
högskolan, ävensom att bolaget sörjer för Bäckströms pensionering.

Högskolans lärarkollegium har i anslagsäskandena för nästa budgetår —
med tillstyrkan av högskolestyrelsen — hemställt om inrättandet av den
sålunda ifrågasatta personliga professuren, därvid kollegiet bland annat
anfört:

Den med speciallärarbefattningen i kylteknik förenade undervisningsskyldigheten
omfattar i kylteknik 2 timmar föreläsningar och 2 timmar
övningar per vecka under höstterminen i 4:e årskursen för avdelningen
för maskinteknik ävensom i mekanisk värmeteori 4 timmar föreläsningar
och 1 timme övning per vecka under vårterminen av 2:a årskursen för
avdelningen för maskinteknik samt för avdelningen för flygteknik och
skeppsteknik.

Någon ökning av undervisningstiden behöver för närvarande ej ske.

För kyltekniken är det av största vikt, att möjligheterna till forskning
vid högskolan underlättas samt att utbildningen av laboratorer och forskningsingenjörer
för industrien förbättras, särskilt som kyltekniken under
de senare åren kommit att få starkt ökad betydelse som hjälpmedel för
livsmedels- och konservindustrien.

Beträffande professor Bäckströms kvalifikationer får lärarkollegiet anföra,
att Bäckström under de senaste årtiondena intagit en ledande ställning
såväl vetenskapligt som praktiskt inom vårt lands kylteknik. Hans
omfattande författarskap, som präglas av vetenskaplig grundlighet och
originalitet, har förskaffat honom internationell uppmärksamhet och ett
flertal utmärkelser (ingeniörsvetenskapsakademiens guldmedalj 1921, professors
namn 1938, hedersgåva från svenska kyltekniska föreningen 1914,
polhemsbelöning 1945), varjämte hans arbeten lia verkat i hög grad inspirerande
såväl på ingenjörskolleger som på teknologer. För den föreslagna
befattningen finnes i vårt land tvivelsutan ingen, som kan nämnas bredvid
Bäckström med hänsyn till vetenskaplig skicklighet, egna stora insatser
och mångsidig praktisk erfarenhet. Det ligger därför i högsta grad i högskolans
intresse att fastare knyta professor Bäckströms skicklighet och
initiativkraft till högskolan och dess lärarkollegium och samtidigt giva
honom den självständiga ställning, som hans kompetens till fullo motiverar.

140

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

I häröver den 22 september 1945 avgivet utlåtande har statskontoret
förklarat sig icke kunna förorda ett accepterande av aktiebolaget Elektrolux’
erbjudande på angivna villkor. Härvid har ämbetsverket i huvudsak
anfört:

Enligt det av aktiebolaget Elektrolux gjorda erbjudandet skulle pension
av statsmedel icke utgå till innehavaren av professuren i kylteknik. Detta
innebär för statsverket en ekonomisk fördel i förhållande till övriga personliga
professurer. Något bemyndigande från riksdagens sida för en tilllämpning
av tjänste- och familjepensionsreglementena skulle således i detta
fall icke erfordras. Av olika skäl synes emellertid en dylik anordning icke
helt tillfredsställande. Fullmakten för vederbörande skulle således få en
annan innebörd än för andra professorer. Oklarhet skulle också vid en
sådan lösning förefinnas beträffande möjligheterna till sjukpensionering.

Även beträffande undervisningsskyldigheten föreligger avvikelse från
tidigare fall, då personliga professurer inrättats. Enligt de uppställda villkoren
för bolagets erbjudande skulle nämligen undervisningsskyldigheten
vara av samma omfattning som för närvarande, d. v. s. i genomsnitt 3 timmar
föreläsningar och 1 Vå timme övningar per vecka, eller således icke
obetydligt längre än för övriga personliga professurer, vilka skola hålla
20 föreläsningar och 20 övningar årligen. Emellertid må beaktas, att sistnämnda
professurer representera ämnesområden, vilka tidigare icke haft
någon särskild företrädare, medan Elektrolux’ erbjudande avser tillskott
till arvodet för en nu befintlig speciallärare. I tidigare fall har således en
bestämd undervisningsskyldighet fastställts, oaktat samtliga kostnader för
befattningshavarens avlönande bestridas av vederbörande bolag. Genom
ett accepterande av det föreliggande förslaget skulle statsmakterna allt
framgent bindas vid nu gällande organisation, och sådana omläggningar
och rationaliseringar av undervisningen, som beröra ämnet kylteknik,
omöjliggöras utan medgivande från bolagets sida. En betydande olägenhet
skulle även uppstå vid sjukledighet för professorn. Någon minskning av
den del av hans avlöningsförmåner, som motsvarar speciallärararvodet,
skulle på de föreslagna villkoren icke kunna ske. Statsverket skulle härigenom
— i motsats till vad som gäller beträffande övriga speciallärarbefattningar
— få vidkännas dubbla kostnader för upprätthållande av undervisningen
i kylteknik, medan bolagets andel av professorslönen skulle minskas
med sjukledighetsavdraget.

De sakkunniga för den högre tekniska undervisningen ha framhållit, att
det nuvarande kyltekniska laboratoriet vore i behov av större utrymme
och bättre utrustning. Det är uppenbart, att inrättandet av en professur
i kylteknik kommer att medföra helt andra och större krav i nyssnämnda
hänseenden än som skulle uppställas, därest ämnet företrädes av en speciallärare.
Någon utredning härom föreligger icke, men att så skulle bliva
fallet har bekräftats av den föreslagna innehavaren av förevarande professur.
Motsvarande kostnader vid tidigare inrättade personliga professurer
falla i ytterst liten utsträckning på statsverket. Beträffande den vid Chalmers
tekniska högskola från och med budgetåret 1945/46 inrättade personliga
professuren i oljekemi har exempelvis förutsatts, att övningar och
laborationer huvudsakligen komma att försiggå i vederbörande bolags
laboratorier.

I anledning av vad statskontoret anfört har högskolans lärarkollegium
och styrelse — efter remiss — ånyo utlåtit sig i ärendet.

141

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Lärarkollegiet har därvid — med förmälan att Svenska turbinfabriks
aktiebolaget Ljungström i skrivelse till högskolan den 29 januari 1946 utfäst
sig att för den ifrågavarande professurens inrättande bidraga till laboratoriekostnaderna
med ett engångsanslag av 10 000 kronor och med ett
årligt belopp av 2 000 kronor intill dess Bäckström uppnått pensionsåldern
— bland annat anfört:

Lärarkollegiet vill först ånyo understryka, att det med hänsyn till professor
Bäckströms framstående vetenskapliga kvalifikationer i högsta grad
ligger i högskolans intresse att fastare knyta hans skicklighet och initiativ -kraft till högskolan och dess lärarkollegium. Utom den värdefulla förstärkning
av lärarkollegiet inom ett betydelsefullt men hittills i kollegiet orepresenterat
område, som uppnås genom inrättande av den personliga professuren,
är det ytterligare flera viktiga fördelar, som äro förbundna därmed.
Professor Bäckström är för närvarande anställd hos aktiebolaget Elektiolux
och upprätthåller vid sidan därav speciallärarbefattningen i kylteknik
sorn en bisyssla, vilket högskolan i och för sig värdesätter högt. Med hänsyn
till den oerhört ökade betydelsen av detta forsknings- och undervisningsområde,
som redan 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
framhållit, framstår det emellertid som en betydande vinst, örn
professor Bäckström genom inrättande av den personliga professuren och
antagande av aktiebolaget Elektrolux’ erbjudande i högre grad fngöres
för tjänst vid högskolan.

Vidare är att märka, att ämnet kylteknik under innevarande budgetar
utökats med undervisning i mekanisk värmeteori, att detta ämne är av
grundläggande betydelse för ett flertal tillämpade vetenskapsgrenar, att
professor Bäckström även inom detta område är en av våra främsta kapaciteter,
att hans åtagande att tills vidare upprätthålla denna utökade och
arbetskrävande undervisning därför är av största värde och att ett säkerställande
av detta arrangemang för den närmaste framtiden är ett viktigt
intresse för högskolan. Man kan icke bortse fran möjligheten att professor
Bäckström, örn högskolan underlåter att giva honom den ställning, som
hans skicklighet och även hans ämnesområdes betydelse motiverar, kail
komma att acceptera andra erbjudanden och välja andra arbetsuppgifter.

Högskolestyrelsen har uttalat, att styrelsen i anledning av de av statskontoret
framförda anmärkningarna upptagit nya förhandlingar med aktiebolaget
Elektrolux, varefter bolaget i en skriftlig utfästelse till styrelsen
av den 11 februari 1946 givit sådana utfästelser, att någon tvekan icke
längre syntes kunna råda om att den personliga professuren för Bäckström
borde komma till stånd, särskilt nied hänsyn till den förberörda av Svenska
turbinfabriksaktiebolaget Ljungström lämnade förbindelsen att bidraga till
laboratoriekostnaderna med betydande belopp.

Ilen förenämnda av aktiebolaget Elektrolux avgivna utfästelsen, vilken
i ärendet företetts, är av följande innehåll:

Därest Bäckström från och med den 1 juli 1946 skulle utnämnas till
innehavare av ifrågavarande professur, förbinder sig bolaget att — oavsett
den undervisningsskyldighet Kungl. Maj:t kail komma att ålägga Bäckström
— dels bekosta den lön, sorn enligt vid värjo tidpunkt gällande

142

Kungl. Maj:ts ''proposition nr m -

avlöningsreglementen skulle ha tillkommit Bäckström i egenskap av professor
vid högskolan, med avdrag för vad Bäckström med den honom av
Kungl. Majit ålagda undervisningsskyldigheten skulle ha ägt uppbära,
därest han fortfarande varit speciallärare vid högskolan, dels under den
tid Bäckström innehar den personliga professuren bidraga till kostnaderna
för institutionen för kylteknik med ett årligt belopp av 1 000 kronor, dels
genom försäkring i Svenska-Personal-Pensionskassan svara för Bäckströms
tjänste- och familjepensionering. Sistnämnda åtagande gäller under samtliga
i 8 § 2 mom. första stycket allmänna tjänstepensionsreglementet avsedda
förutsättningar.

Som villkor för ovannämnda åtagande gäller, att Bäckström i den omfattning
hans undervisningsskyldighet det medgiver, må bibehålla sin anställning
hos bolaget.

Å denna utfästelse finnes tecknad en av Bäckström avgiven förklaring,
att han är villig att under angivna förutsättningar mottaga ifrågavarande
professur.

Högskolestyrelsen har tillstyrkt inrättandet av samtliga de av kollegiet föreslagna
professurerna och därvid särskilt framhållit önskvärdheten av — förutom
den förenämnda personliga professuren i kylteknik — professurer i
följande ämnen, nämligen tillämpad matematik I, läran örn verktygsmaskiner,
uppvärmnings- och ventilationsteknik, pappersteknik, kommunikationsteknik,
livsmedelskemi samt metallhyttkonst.

I anslutning till sin i remissyttrande över sakkunnigförslaget intagna ståndpunkt
i fråga örn professorernas löneställning har lärarkollegiet
i anslagsäskandena hemställt, att ifrågavarande befattningshavare måtte
inplaceras i lönegraden A 34, varjämte kollegiet framhållit angelägenheten
av en förbättring av arvodena för professorsvikarier.

Högskolestyrelsen har uttalat, att styrelsen utan att vilja ånyo upptaga
frågan örn professorernas placering å A- eller C-stat till diskussion funnit
det vara ett starkt önskemål att professorernas löneställning förbättrades.

I detta sammanhang torde jag slutligen få anmäla, att lärarkollegiet — med
tillstyrkan av högskolestyrelsen — för nästa budgetår hemställt, örn anvisande
av ett förslagsanslag å 8 000 kronor till ersättningar för besvarande
av remisser. Härvid har lärarkollegiet i huvudsak anfört:

I anslutning till de sakkunnigas förslag om viss ersättning till högskolans
lärare för besvarande av remisser i tull- och patentärenden, tillåter sig kollegiet
föreslå, att ersättning för besvarande av tullremdss efter kollegienämndens
prövning får utgå med lägst 50, högst 100 kronor för varje remiss samt för
patentremiss med 300 kronor.

B. Speciallärare.

Med avseende å speciallärarnas arvoden har lärarkollegiet i
huvudsak anfört följande.

De av de sakkunniga föreslagna normerna (betänkande sid. 392) för beräkning
av arvoden åt speciallärare och adjungerade lärare äro enligt lärarkolle -

143

Kungl. Maj:ts proposition nr

giets mening värdefulla därigenom att de skapa enhetliga grunder för löneberäkningen.
Däremot innebära de i många fall icke någon löneändring, vilket
medför att många speciallärare i realiteten komma att få sin ersättning relativt
sett sänkt, eftersom densamma utgår såsom ett fast arvode utan rörligt
tillägg eller kristillägg. Ej heller ha de sakkunniga föreslagit någon lösning
av frågorna om pension, fri läkarvård, förmåner vid sjukledighet etc., något
som varit i hög grad önskvärt. — Som följd av att lärarens arbete i ett ämne
vid ökat antal undervisningstimmar enligt vad erfarenheten visat växer i
hastigare takt än den sammanlagda undervisningstiden, hemställde lärarkollegiet
i föregående års äskande, att mom. 6 sid. 392 i sakkunnigförslaget skulle
givas följande formulering:

»en del beroende på antalet i läroämnet deltagande studerande och på kursens
omfattning. Denna del utgår med (5 + t) kronor per studerande, där
’t’ är lika med totala antalet veckotimmar för ämnet i timplanen (summan
för föreläsningar och övningar under ht och vt)».

Lärarkollegiet tillåter sig hänvisa till detta äskande. Vidare hemställer lärarkollegiet,
att i sådant fall, då det nu utgående arvodet i en speciallärarbefattning
skulle visa sig vara högre än det som beräknas enligt av de sakkunniga
föreslagna normer, det nu tillämpade arvodet måtte bibehållas.

Sakkunnigförslaget innebär, att per föreläsningstimme en ersättning av 40
kronor skulle utgå och att per av läraren använd övningstimme 20 kronor
skulle utgå. Med hänsyn till vissa diskussioner i ämnet, som våren 1945 förts
med vederbörande inom ecklesiastikdepartementet, ha emellertid samtliga
speciallärares arvoden beräknats baserade på beloppen 35 kronor respektive
17 kronor 50 öre.

Högskolestyrelsen har uttalat, att frågan om en reglering av speciallärarnas
arvoden enligt dess mening icke längre kunde skjutas åt sidan samt förordat
arvoden för ifrågavarande befattningshavare från och med nästa budgetår
enligt de grunder, som föreslagits av de sakkunniga.

Med avseende å speciallärarbefattningarna har lärarkollegiet vidare för
nästa budgetår framlagt följande förslag, innebärande nyinrättande eller omreglering
av sammanlagt sexton dylika befattningar vid högskolan. 1

1. Speciallärarbefattn ingar i teknisk hygien
och i allmän hygien.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sitt äskande föregående år —
föreslagit en uppdelning av den nuvarande speciallärarbefattningen i teknisk
hygien på en befattning i teknisk och en i allmän hygien. Till stöd härför har
kollegiet anfört i huvudsak följande.

Tidigare har undervisningen i teknisk hygien varit obligatorisk inom avdelningen
för maskinteknik samt frivillig inom ett antal övriga avdelningar.
Arvodet har uppgått till 1 500 kronor.

Härjämte har en tillfällig frivillig kurs i allmän hygien årligen anordnats
för en årlig kostnad av 300 kronor.

Från och med budgetåret 1943/44 har speciallärarbefattningen i teknisk
hygien varit vakant och undervisningen uppehållits av två vikarier, den ena
i teknisk hygien och den andra i allmän hygien. Erfarenheten har härvid

144

Kungl. Marits proposition nr 244-

visat, att denna uppdelning varit synnerligen lycklig, då först härigenom
fullt kompetenta lärarkrafter kunnat erhållas vid de båda i avsevärd grad
skilda läroämnena.

I samband med högskolans remissbehandling av sakkunnigbetänkandet
infordrades yttranden från de båda vikarierna, professor Sven Forssman
i teknisk hygien och med. lic. Ragnar Spaak i allmän hygien, vilka båda
föreslogo, att undervisningen borde utökas till minst 44 föreläsningstimmar
i stället för en ökning till 28 i enlighet med sakkunnigförslaget. Lärarkollegiet
vill för sin del understryka den stora betydelsen av att fullgod undervisning
blir meddelad i de båda ämnena, speciellt som erfarenheten har
visat, att civilingenjörer i allmänhet stå alldeles främmande för med yrkeshygien
sammanhängande frågor. Ävenså vill lärarkollegiet understryka
vikten av att två skilda speciallärarbefattningar bliva inrättade, då härigenom
specialister inom vardera ämnet lättare kunna erhållas. Med hänsyn
till nödvändigheten av att undervisningstiden begränsas, anser sig lärarkollegiet
för närvarande icke kunna ansluta sig till att den sammanlagda undervisningstiden
utökas utöver vad de sakkunniga föreslagit.

Arvodet för speciallärarbefattningen i allmän hygien beräknas på följande
sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................ kronor 400

föreläsningar, 12 timmar ä 35 kronor.................... » 420

antal studerande, 65 å 5 kronor ........................ » 325

kronor 1 145.

Arvodet för speciallärarbefattningen i teknisk hygien beräknas på följande
sätt:

arvode för allmänna åligganden.......................... kronor 400

föreläsningar, 16 timmar ä 35 kronor.................... » 560

övningar, 2X7 timmar å kronor 17: 50.................. » 245

antal studerande, 65 å 5 kronor......................... » 325

kronor 1 530.

De sakkunniga ha i sitt betänkande bland annat anfört (bihang 1 sid.
36 f.):

Den nuvarande undervisningen omfattar 1 timmes föreläsning per vecka
under såväl höst- som vårtermin. Det torde vara lämpligt att koncentrera
undervisningen till endast en termin samt att sammanlagt åtminstone 8
timmar övningar (motsvarande i genomsnitt 0,5 timme per vecka) reserverades
för besök vid lämpliga anläggningar samt för demonstration av samlingar
eller dylikt. Särskilt utrymme för institutionen är förutsett i den nya
byggnaden vid Drottning Kristinas väg.

Nuvarande undervisning i allmän hygien brukar anordnas som tillfällig,
frivillig kurs med 1 timmes föreläsning per vecka under en termin, och denna
undervisning brukar anförtros åt läraren i teknisk hygien mot särskilt
arvode. Åtgärder för inrättande av särskild speciallärarbefattning i allmän
hygien anses icke vara erforderliga, utan ämnet bör inarbetas i teknisk
hygien.

Det med befattningen förenade arvodet har av de sakkunniga upptagits
med 1 900 kronor.

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

I remissyttrande över sakkunnigförslaget har svenska teknologföreningen
uttalat, att läroämnet teknisk hygien borde uppdelas så, att den rent medicinska
sidan överfördes till ämnet allmän hygien, vari undervisningen
borde meddelas av läkare, under det att undervisningen i övrigt borde
handhavas av speciallärare med ingenjörsutbildning.

2. Speciallärarbefattning i vatten- och
värmekraftteknik.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sitt föregående år därom framförda
äskande — föreslagit inrättande av en speciallärarbefattning i vattenoch
värmekraftteknik i stället för den nuvarande speciallärarbefattningen i
läran om värmemotorer med arvode av 4 600 kronor, därvid kollegiet i
huvudsak anfört:

För närvarande åtnjuta starkströmsteknikerna undervisning i läran örn
värmemotorer samt i den för mekanisterna upplagda allmänna kursen i
läran om vattenmotorer och pumpar. Lärarkollegiet vill framhålla, att även
örn den nuvarande kursen är onödigt omfattande för elektroteknikerna (11
timmar föreläsningar och 5% timme övningar), skulle ett ersättande därav
med det nya ämnet maskinlära (4 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar)
medföra en betänklig försämring av utbildningen för starkströmsteknikerna.
Det av de sakkunniga föreslagna nya ämnet allmän kraftteknik
torde enligt avdelningens för elektroteknik mening ej heller nämnvärt ändra
förhållandena härvidlag. Som följd härav har lärarkollegiet stannat för att
föreslå, att speciallärarbefattningen i läran om värmemotorer ombildas till
en speciallärarbefattning i vatten- och värmekraftteknik.

Arvodet för speciallärarbefattningen i vatten- och värmekraftteknik be -

räknas på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden......................... kronor 400

vård av instrument och samlingar....................... » 250

allmän kurs

föreläsningar, 28 timmar ä 35 kronor.................... » 980

övningar, 14 timmar ä kronor 17:50.................... » 245

antal studerande, 70 ä 5 kronor......................... » 350

frivillig kurs

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 42 timmar å kronor 17:50.................... » 735

antal studerande, 40 ä 5 kronor......................... » 200

kronor 5120.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 18 f. och sid. 51) föreslagit inrättande
av en ny speciallärartjänst i allmän maskinlära och produktionsteknik från
och med budgetåret 1947/48, varvid den nuvarande speciallärarbefattningen
i läran om värmemotorer avsetts skola utgå, samt en ny speciallärartjänst
i allmän kraftteknik från och med budgetåret 1949/50.

Svenska teknolog förening en har i sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget
förordat en speciallärartjänst i vatten- och värmekrafttek Bihang

till riksdagens protokoll 19hG. 1 sami. Nr 21^. 10

146

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

nik, speciellt tillrättalagd för undervisningen inom den elektrotekniska
fackavdelningen, samt därvid anfört:

Detta ämne bör ersätta det av de sakkunniga föreslagna nya ämnet »allmän
maskinlära och produktionsteknik», som i första hand är upplagt med
hänsyn till undervisningen i avdelning för maskinbyggnad. Kurserna för
mekanister och elektrotekniker måste uppläggas på helt olika sätt; för mekanister
gäller det ifråga örn ovan angivet ämne en inledande kurs under
det att för elektroteknikernas del kursen måste anses såsom avslutande.

3. Speciallärarbefattning i geodesi II.

Lärarkollegiet har — med upprepande av en därom föregående år gjord
framställning — föreslagit en omändring av den nuvarande speciallärartjänsten
i planmätning och nivellering med arvode av 4 300 kronor till en
speciallärarbefattning i geodesi II, därvid lärarkollegiet till stöd för sin
framställning åberopat en inom avdelningskollegiet för väg- och vattenbyggnad
i ärendet verkställd utredning, vari deltagit — förutom ledamöterna
av nämnda avdelningskollegium — föreståndaren för avdelningen för lantmäteri
samt vissa av lantmäteristyrelsen och svenska kommunaltekniska
föreningen utvalda sakkunniga. Av utredningen i ärendet inhämtas bland
annat:

Den föreslagna specialläraren i geodesi II avses skola meddela följande
undervisning, nämligen i

a) planmätning och nivellering för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad,
arkitektur samt bergsvetenskap, i nuvarande omfattning i form
av sammanlagt 14 timmar föreläsningar och 14 timmar övningar samt 10
dagar fältövningar;

b) fortsättningskurs i ämnet för avdelningen för väg- och vattenbyggnad
i nuvarande omfattning eller tillhopa 21 timmar föreläsningar, 49 timmar
övningar och 20 dagar fältövningar;

c) geodesi (stadsmätning) med utjämningsräkning i form av en ny valfri
kurs under 3:e och 4:e läsåret för avdelningen för väg- och vattenbyggnad,
omfattande sammanlagt 70 timmar föreläsningar, 56 timmar övningar
och 15 dagar fältövningar.

Det är av vikt för blivande stadsingenjörer att vid högskolan kunna erhålla
den utbildning i geodesi som kräves som underlag för kompetens som
mätningsman i stad. Det är vidare ett viktigt önskemål, att denna kurs
för blivande stadsmätare kan fogas organisk till kursen i planmätning och
nivellering med dess fortsättningskurs så att de studerande först i 3:e årskursen
behöva göra sitt val, huruvida de vilja studera stadsmätning. Hitintills
har det visat sig omöjligt att ordna detta önskemål i kombination
med undervisningen i geodesi inom avdelningen för lantmäteri. De studerande
ha varit tvungna att redan i lia årskursen välja sina geodesistudier
antingen inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad eller avdelningen
för lantmäteri. Detta är till uppenbar skada och måste ändras, vare sig
studierna i övrigt ordnas efter ena eller andra av föreliggande förslag. Den
nu ifrågasatta anordningen är från undervisningssynpunkt tillräcklig och
från kostnadssynpunkt så gynnsam som möjlig.

147

Kungl. Maj:ts proposition nr
Arvodet för speciallärarbefattning i geodesi II beräknas på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ......................kronor 400

vård av instrument och samlingar.................... » 300

planmätning och nivellering

föreläsningar, 14 timmar ä 35 kronor.................. » 490

övningar, 3 X 14 timmar å kronor 17: 50 .............. » 735

fältövningar, 10 dagar ä 35 kronor.................... » 350

antal studerande, 100 å 5 kronor...................... » 500

fortsättningskurs

föreläsningar, 21 timmar ä 35 kronor.................... » 735

övningar, 2 X 49 timmar ä kronor 17: 50.............. » 1 720

fältövningar, 20 dagar ä 35 kronor.................... » 700

antal studerande, 55 ä 5 kronor ...................... » 275

geodesi med utjämning sräkning

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor.................. » 980

övningar, 56 timmar ä kronor 17: 50.................. » 980

fältövningar, 15 dagar ä 35 kronor.................... » 525

antal studerande, 30 å 5 kronor...................... » 150

kronor 8 840.

De sakkunniga ha i sitt betänkande bland annat anfört (bihang 1 sid.
56 f.):

En mera ingående undervisning i geodetiska ämnen är numera förlagd till
avdelningen för lantmäteri, och de sakkunniga ha funnit lämpligt, att
denna anordning bibehålies. Visserligen ha väg- och vattenbyggarna för
närvarande möjligheter att välja mellan å ena sidan undervisning i geodesi
med utjämningsräkning och å andra sidan undervisning i planmätning och
nivellering, husbyggnadslära, byggnadshygien samt elektroteknik, men denna
anordning lider dels av den olägenheten, att val måste träffas redan i
2 :a årskursen, och dels av den svagheten, att de som välja det första alternativet
gå^ miste om undervisning bland annat i tre för en väg- och vattenbyggare
så viktiga ämnen som husbyggnadslära, byggnadshygien och elektroteknik.
Dessutom må anföras, att den studerande, som väljer geodesi
med utjämningsräkning, ändock icke blir i tillfälle att åtnjuta samma ingående
utbildning i geodesi som lantmätarna.

Visserligen finnas ämnena högre geodesi och fotogrammetri upptagna
som frivilliga i 3:e och 4:e årskurserna för avdelningen för väg- och vattenbyggnad,
men ett medtagande av dessa läroämnen i studierna skulle medföra
så abnormt stort antal timmar per vecka, att ett deltagande i nämnda
undervisning bleve praktiskt omöjligt eller också bleve det nödvändigt att
utbyta vissa för väg- och vattenbyggaren så viktiga ämnen, att det vore
lika bra eller bättre för den studerande att från början söka till avdelningen
för lantmäteri.

Det synes därför lämpligare att anordna läroplanerna för avdelningen
för väg- och vattenbyggnad på sådant sätt, att de inom en fortsättningskurs
i planmätning och nivellering kunna erhålla den geodetiska utbildning,
som för en byggnadstekniker (väg- och vattenbyggare) normalt kan anses
tillräcklig för kompetens som mätningsman i stad.

148

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Enligt sakkunnigförslaget skall en utökning av den av specialläraren i
planmätning och nivellering meddelade undervisningen i enlighet med vad
i betänkandet angivits ske från och med budgetåret 1948/49.

Lantmäteristyreisen har i sitt remissyttrande i anledning av betänkandet
härutinnan anfört följande.

I fråga örn väg- och vattenbyggnadssektionen blir enligt förslaget sämre
ställt med avseende å teoretisk mätningsmannakompetens än för närvarande
är fallet. Sålunda bortfaller den nuvarande valfria linje, som upptager
läroämnet geodesi med utjämningsräkning, och föreslås i stället ett sammanförande
av undervisningen i geodesi för alla studerande inom avdelningen
till läroämnet planmätning och nivellering, vilket ämne samtidigt
föreslås i någon mån utökat. Denna relativt obetydliga geodesiutbildning
kan dock icke, såsom de sakkunniga förutsätta, anses tillfyllest för en
stadsmätningsman. Visserligen har hittills ifrågavarande gren av mätningsväsendet
varit tämligen försummad, men så mycket nödvändigare är det
att ändring härvidlag sker. Vid ett genomförande av förslaget kan väl förväntas,
att de största städerna med specialorgan för mätningsväsendets
skötsel komma att fordra av sina mätningsmän enahanda kunskaper i geodesi,
som bibringas vid avdelningen för lantmäteri; och för de städer och
andra samhällen, där mätningsväsendet är samordnat med lantmäteridistrikt,
blir även nöjaktigt ordnat i förevarande hänseende. Det stora antalet
städer, vilka inrymma mätningsväsendet i en kombinerad kommunalteknisk
befattning, skulle emellertid efter ett genomförande av förslaget i regel
komma att erhålla mätningsmän med otillräcklig underbyggnad i geodesi.
Den verksamhet för uppryckning och organisation av stadsmätningsväsendet,
som staten nyligen tagit hand om, skulle härigenom få väsentligt
sämre förutsättningar än nu. Det torde saknas anledning att för behörighet
såsom mätningsman uppställa så avsevärt mindre — och som sagt
otillräckliga — krav i fråga om geodesiunderbyggnad å väg- och vattenbyggarna
än å lantmätarna. Den verksamhet, för vilken de i förevarande
hänseende bereda sig, är i båda fallen densamma. Under sådana förhållanden
håller lantmäteristyrelsen före att ytterligare utredning härvidlag tarvas,
innan en slutlig lösning av sagda undervisningsfråga sker.

4. S p e c i a 1 1 ä r a r b e f a t t n i n g i allmän och
kvartär geologi.

Lärarkollegiet har — med upprepande av ett därom föregående år framfört
äskande — hemställt om en speciallärarbefattning i allmän och kvartär
geologi, varvid samtidigt den nuvarande speciallärartjänsten i allmän geologi
mot ett arvode av 3 000 kronor avsetts skola indragas. Till stöd härför
har lärarkollegiet bland annat anfört:

För att åstadkomma en för viss tidsperiod framåt tillfredsställande lösning
av undervisningen i geologi och i geoteknik har avdelningen för vägoch
vattenbyggnad föreslagit en viss ökning av den del av kursen i geologi,
som gränsar till geotekniken. Sådan undervisning har ordnats under åren
1943 och 1944 i anslutning till en frivillig geoteknisk kurs inom byggnadsstatiken.
Denna kurs i geologiens gränsområde till geotekniken kan icke anförtros
åt en lärare i geoteknik, ty dennes vetenskapsområde måste vara

149

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

en del av hållfasthetsläran och byggnadsstatiken, och gränsen mellan läroämnena
geologi och geoteknik bör därför läggas så, att den del av undervisningen,
som direkt avser tillämpad geologi, förlägges inom det geologiska
ämnet. Örn det icke funnes någon undervisning i geologi inom avdelningen,
skulle lärare i geoteknik vara nödsakad att gå in på geologiens område,
trots att hans kompetens härtill med nödvändighet vore bristfällig. Då en
geolog i varje fall skall meddela undervisning i angränsande del av geologien,
vore det stridande mot högskoleundervisningens metoder att låta en
icke inom geologien skolad lärare bedriva undervisning inom detta ämne.
Erfarenhet från ovannämnda frivilligt ordnade kurs i geoteknik har bekräftat
det lämpliga och fördelaktiga i här föreslagen fördelning av arbetet
mellan geologen och geoteknikem. I samband med denna undervisningens
anslutning till geotekniken har viss utvidgning föreslagits av dess kvartärgeologiska
del, och ämnet bör kallas allmän och kvartär geologi.

I anslutning härtill föreslås en utökning av undervisningen, som nu för
väg- och vattenbyggarna i l:a årskursen omfattar 63 föreläsningstimmar, 7
övningstimmar och fältövningar under 7 dagar, med 7 föreläsningstimmar,
7 övningstimmar och fältövningar under 6 dagar.

Arvodet för speciallärarbefattning i allmän och kvartär geologi beräknas
på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden..........................kronor 400

vård av instrument och samlingar...................... » 200

föreläsningar, 70 timmar ä 35 kronor.................... » 2 450

övningar, 14 timmar ä kronor 17: 50 .................... » 245

fältövningar, 13 dagar ä 35 kronor...................... » 455

antal studerande, 120 å 5 kronor........................ » 600

kronor 4 350.

De sakkunniga ha i betänkandet härutinnan bland annat anfört (bihang
1 sid. 54 ff.):

Förslag har från avdelningen för väg- och vattenbyggnad framlagts om
ändring av läroämnets namn till allmän och kvartär geologi. Då emellertid
undervisningen för de fyra avdelningar, som deltaga, omfattar olika delar
av ämnet, torde vara lämpligast att bibehålla nuvarande namn samt att i
fortsättningen liksom hitintills låta olikheterna framgå av programmet i
studiehandboken.

Förslag har även framlagts örn utökning av läroämnet för avdelningen
för väg- och vattenbyggnad med totalt 8 timmar föreläsningar svarande
mot 0,5 timmar per vecka under en vårtermin, för att läraren i allmän geologi
skulle få övertaga undervisningen i de geologiska förutsättningarna för
geotekniken. Detta torde vara erforderligt endast under förutsättning att
läraren i geoteknik icke besitter erforderlig geologisk kompetens. En sådan
brist, på geologiska kunskaper bör icke a priori förutsättas, varför någon
ökning av undervisningstiden icke nu föreslås. Skulle på antydda skäl en
sådan ökning i framtiden anses önskvärd, må vederbörlig framställning därom
ingivas.

150

Kungl. Maj:ts -proposition nr H!^.

5. Speciallärbefattning i byggnads hygien
och sanitetsteknik.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sin därom föregående år gjorda
framställning — hemställt om inrättande av en speciallärarbefaktning i
byggnadshygien och sanitetsteknik i stället för den befintliga speciallärartjänsten
i byggnadshygien, varmed för närvarande är förenat ett arvode av
2 900 kronor. Till stöd för framställningen har i huvudsak anförts:

Undervisningen i byggnadshygien meddelas för närvarande obligatoriskt
för studerande inom avdelningen för arkitektur och valfritt för studerande
inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

De sakkunniga ha i sitt betänkande föreslagit, att ämnet skall upptagas
till studium inom avdelningen för maskinteknik. Avdelningen för maskinteknik
har i sitt yttrande i samband med högskolans remissvar angående sakkunnigbetänkandet
påpekat, att undervisningen icke bör vara densamma
för mekaniker som för arkitekter och byggnadsteknici. Sålunda skulle mekanisterna
icke behöva deltaga i föreläsningarna i uppvärmning och ventilation
inom ämnet byggnadshygien men däremot erhålla kompletterande
undervisning i beräkning och dimensionering av vatten- och avloppsledningar.

Avdelningen för arkitektur har hemställt, att det nuvarande ämnet byggnadshygien
skulle utökas med sanitetsteknik, och framhållit, att detta senare
ämne så ingående berör arkitektens verksamhetsområde, att kännedom örn
sanitetsteknikens elementa är nödvändig såväl vid byggnaders planläggning
som vid deras detaljutformning.

Frågan har härefter varit föremål för gemensam behandling av föreståndarna
för avdelningarna för arkitektur, maskinteknik samt väg- och vattenbyggnad,
vilka enhälligt föreslå, att för avdelningen för arkitektur och avdelningen
för maskinteknik anordnas 2 timmar föreläsningar och 2 timmar
övningar per vecka under ett läroår, varav en föreläsningstimme under höstterminen
dock icke gemensam, samt att för avdelningen för väg- och vattenbyggnad
undervisningen i byggnadshygien göres obligatorisk under 2 föreläsnings-
och 2 övningstimmar under en termin samt frivillig i sanitetsteknik under
2 föreläsnings- och 2 övningstimmar under en termin.

Med hänsyn till att de byggnadshygieniska och sanitetstekniska frågorna
kommit att få så stor betydelse under de senaste åren och säkerligen komma
att i hög grad aktualiseras i framtiden, vill lärarkollegiet uttala sig för att
den föreslagna speciallärarbefattningen kommer till stånd.

Arvodet för speciallärarbefattning i byggnadshygien och sanitetsteknik
beräknas på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

vård av instrument och samlingar....................... » 200

föreläsningar, 56 timmar ä 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 56 timmar å kronor 17:50 .................... » 980

antal studerande, 90 å 5 kronor........................ » 450

kronor 3 990.

De sakkunniga ha föreslagit en utvidgad undervisning i ämnet från och
med budgetåret 1949/50, därvid ämnets namn föreslagits ändrat till byggnadshygien
och installationsteknik (bihang 1 sid. 72 f. och sid. 115).

151

Kungl. Marits ''proposition nr #44-

6. Specia. llärarbefattning i arkitekturens

historia.

Lärarkollegiet har med hänvisning till ett av de sakkunniga därom framfört
förslag upprepat sitt äskande från föregående år om en utökning av
undervisningen i arkitekturens historia med 1 föreläsningstimme per vecka
under en termin, varvid det med ifrågavarande speciallärartjänst förenade
arvodet — nu 2 900 kronor — beräknats sålunda:

arvode för allmänna åligganden.........................kronor 400

vård av instrument och samlingar....................... » 200

föreläsningar, 70 timmar ä 35 kronor.................... » 2 450

antal studerande, 30 ä 5 kronor........................ » 150

kronor 3 200.

De sakkunniga ha härutinnan anfört (bihang 1 sid. 71):

Undervisning i detta läroämne fortgår för närvarande med 2 timmar föreläsningar
per vecka såväl höst- som vårtermin i 2:a årskursen. Det har visat
sig, att denna tid är alltför knapp, och det har sedan länge varit ett önskemål,
att någon ökning skall komma till stånd.

Vid utländska tekniska högskolor ägnas i regel betydligt mera tid åt ämnet
än hos oss, även örn hänsyn tages därtill, att vid tekniska högskolan i Stockholm
utom undervisningen i detta ämne särskild undervisning meddelas i
svenska arkitekturens historia. De sakkunniga ha därför ansett lämpligt föreslå,
att undervisningstiden ökas med 1 timmes föreläsning per vecka under
vårterminen i 2:a årskursen och att studieplanen sålunda kommer att omfatta

2 föreläsningar per vecka under höstterminen och 3 under vårterminen i 2:a
årskursen.

Enligt sakkunnigförslaget skall den sålunda ifrågasatta ökningen av undervisningen
genomföras från och med budgetåret 1948/49.

7. Speciallärarbefattning i svenska
arkitekturens historia.

Lärarkollegiet har — under åberopande av de sakkunniga och med upprepande
av sitt därom föregående år framförda äskande — föreslagit en
utökning av undervisningen i förenämnda ämne i överensstämmelse med vad
i betänkandet förordats, i samband varmed kollegiet hemställt, om en höjning
av det med speciallärarbefattningen förenade arvodet från 1 900 kronor till

3 350 kronor enligt följande beräkning:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

vård av instrument och samlingar ...................... » 200

föreläsningar, 35 timmar ä 35 kronor.................... » 1 225

antal studerande, 60 å 5 kronor......................... » 300

kronor 2125.

De sakkunniga, som ifrågasatt en utökning av undervisningen först från
och med budgetåret 1949/50, lia härutinnan anfört (bihang 1, sid. 71):

152

Kungl. Maj:ts proposition nr %44.

Undervisning i detta läroämne skall enligt föreskrift meddelas av professorn
i svensk och jämförande arkitekturhistoria vid konsthögskolan. Någon anledning
att föreslå ändring härutinnan föreligger icke.

Undervisningen fortgår för närvarande med 2 föreläsningstimmar per vecka
under höstterminen, gemensamt för 2:a och 3:e årskurserna. Det har visat
sig, att denna tid är i knappaste laget, och de sakkunniga vilja därför föreslå
en ökning från 2 till 2,5 timmar per vecka.

Det skulle visserligen innebära en fördel, om föreläsningarna icke gjordes gemensamma
för tvenne årskurser, emedan föreläsningarna då ej skulle behöva
omväxla till ordningsföljden olika år. Läraren i ämnet anser emellertid, att
detta utan nämnvärd olägenhet kan ske, och då svårigheter föreligga att disponera
hans tid på annat sätt har i sådant hänseende ingen ändring föreslagits.

Det måste anses som ett önskemål, att tanken på tidigare planerade övningstimmar
med uppmätningar av äldre byggnadsverk och dylikt blir realiserad,
och på grund härav har föreslagits 2 timmar övningar per vecka under höstterminen
i 3:e årskursen.

8. Speciallärarbefattning i materialbehandling

med formlära.

Lärarkollegiet har — med upprepande av sitt därom förra året framförda
äskande — ifrågasatt en utökning av undervisningen i ämnet materialbehandling
med formlära i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag,
därvid kollegiet anfört:

Lärarkollegiet vill ånyo starkt understryka vikten av att utökningen i fråga
snarast kommer till stånd. Arvodet uppgår för närvarande till 3 600 kronor.

För den utökade speciallärarbefattningen i materialbehandling med formlära
beräknas arvodet på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

vård av instrument och samlingar...................... » 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 140 timmar ä kronor 17: 50.................... » 2 450

antal studerande, 45 å 5 kronor ........................ » 225

kronor 5 235.

De sakkunniga ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 71 f.):

För att de studerande skola få tillfälle att inom ämnesområdet bättre utnyttja
sina växande kunskaper bör läroämnet till viss del överflyttas från
2:a till sista årskursen, där en fruktbärande växelverkan bör kunna ske mellan
ifrågavarande läroämne och läroämnet arkitektur. På grund härav har
föreslagits en utökning av föreläsningskursen med 1 terminsveckotimme, varvid
denna timme jämte 3 övningstimmar per vecka förlagts till 4:e årskursens
hösttermin.

I 2:a årskursen har föreslagits överflyttning av en föreläsningstimme från
vår- till hösttermin, emedan det visat sig lämpligt, att man föreläsningsvis
söker hinna med något mera, innan övningarna börja i större omfattning.

I enlighet härmed skulle undervisningen omfatta 2 föreläsningstimmar
och 3 övningstimmar under höstterminen samt 1 föreläsningstimme och
4 övningstimmar under vårterminen per vecka i 2:a årskursen ävensom 1

Kungl. Maj:ts ''proposition nr #44- 153

föreläsningstimme och 3 övningstimmar per vecka under höstterminen i 4:e
årskursen.

Enligt sakkunnigförslaget skulle ifrågavarande befattning inrättas från och
med budgetåret 1948/49.

9. Speciallärarbef attning i
fordonsteknik.

Lärarkollegiet har under åberopande av sakkunnigförslaget hemställt örn
inrättande av en speciallärarbefattning i fordonsteknik, för vilken arvodet
beräknats på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden
föreläsningar, 42 timmar ä 35 kronor
övningar, 84 timmar ä kronor 17: 50
antal studerande, 30 ä 5 kronor . .. .

kronor 400
» 1 470

» 1 470

» 150

kronor 3 490.

De sakkunniga, som föreslagit inrättandet av ifrågavarande befattning
från och med budgetåret 1945/46, ha härom bland annat anfört (bihang 1,
sid. 37):

Det har med rätta anmärkts, att särskild undervisning meddelas rörande
konstruktion av fordon i luften och fordon i och på vatten, men icke rörande
fordon på land. Denna senare gren av tekniken torde emellertid få anses
minst lika viktig och i behov av utveckling, varför undervisning bör införas
i läroämnet fordonsteknik, varvid med fordon avses landfordon.

Förslagsvis har därvid förutsatts en undervisningstid av 3 föreläsningsoch
6 övningstimmar per vecka valfritt under höstterminen i 4:e årskursen
i avdelningen för maskinteknik, grupp maskinkonstruktörer i huvudsak enligt
följande program:

Hjulfordonets och släpfordonets historiska utveckling och användningsområden.
Olika slag av motstånd vid fordons framförande. Samarbete mellan
fordon och vägbana, backtagningsförmåga, accelerationsförmåga, slirningsgräns,
bromssträcka, styrning, skakning och fjädring. Konstruktion
och utvecklingsmöjligheter rörande hästfordon, järnvägsfordon, bilar, truckar
m. m. Ekonomisk användning.

I remissyttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har järnvägsstyrelsen
bland annat anfört:

Ämnet fordonsteknik, vilket särskilt berör de blivande maskiningenjörerna
vid statens järnvägar, har av de sakkunniga icke specificerats i annan
mån, än att det ansetts böra omfatta jämväl järnvägsfordon. Från järnvägsstyrelsens
sida föreligger självfallet det önskemålet, att undervisningen rörande
dessa tillmätes all erforderlig vikt. Lämpliga speciallärare böra kunna
ställas till förfogande av järnvägsstyrelsen.

Svenska teknologjöreningen har i sitt remissyttrande funnit undervisningen
böra utökas utöver vad de sakkunniga föreslagit samt förordat inrättandet
av en professur i ämnet.

154

Kungl. Maj:ts proposition nr 2/^.

10. Speciallä rarbefattning i v ar v stek ni k.

Lärarkollegiet har i anslutning till sakkunnigförslaget hemställt om inrättandet
av en speciallärarbefattning i varvsteknik, varvid kollegiet anfört:

I enlighet med statsmakternas beslut avsags att undervisningen i varvsanläggning
vid högskolan skulle upphöra i och med utgången av läroåret
1941/42. Från skeppsbyggnadsindustriens håll har emellertid med styrka
framhållits olägenheten härav, vilken ytterligare förstärkts därigenom att
genom statsmakternas beslut professuren i skeppsbyggnad från budgetåret
1941/42 omändrats till en speciallärarbefattning i skeppsbyggnadsteknik.
För att tillfälligt avhjälpa denna olägenhet donerade skeppsbyggnadsindustrien
ett belopp av 30 000 kronor för att undervisningen under tre år från
och med läroåret 1942/43 skulle kunna förstärkas i vissa skeppstekniska
ämnen, speciellt varvsteknik. Kostnaden för den anordnade extra undervisningen
har under sista budgetåret uppgått till cirka 6 300 kronor, varför
det donerade beloppet kan beräknas vara i det närmaste förbrukat vid ingången
av budgetåret 1946/47.

Arvodet för speciallärarbefattning i varvsteknik beräknas på följande
sätt: F J

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

vård av instrument och samlingar ...................... » 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » l 960

övningar, 84 timmar å kronor 17: 50 .................... » 1 470

antal studerande, 20 å 5 kronor......................... » iqo

kronor 4130.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 44) föreslagit inrättandet av ifrågavarande
befattning från och med budgetåret 1945/46.

11. Speciallärarbefattning i vägbyggnad.

I anslutning till sitt förut återgivna förslag om en förändring av professuren
i vägbyggnad och kommunikationsteknik till en professur i sistnämnda
ämne har lärarkollegiet hemställt örn inrättandet av en speciallärarbefattning
i vägbyggnad, därvid kollegiet anfört:

Med hänsyn till att professuren i fråga för närvarande är vakant, synes,
som kollegiet tidigare framhållit, den lämpligaste tidpunkten nu vara inne
för uppdelningen i fråga. Avdelningskollegiet för väg- och vattenbyggnad
har nied skärpa understrukit vikten av att omorganisationen nu kommer
till stånd, en uppfattning som till fullo delas av lärarkollegiet.

Arvodet för speciallärarbefattning i vägbyggnad beräknas på följande
sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................ kronor 400

vård av instrument och samlingar...................... » 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » l 960

övningar, 84 timmar å kronor 17: 50.................... » 1 470

antal studerande, 55 å 5 kronor........................ » 275

kronor 4 305.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 66) — på sätt förut nämnts — förordat
inrättandet av ifrågavarande befattning från och med budgetåret 1945/46.

Kungl. Majits proposition nr 244- 155

12. Speci a Hära r befattning i rättskunskap.

Lärarkollegiet har föreslagit en utökning a.v undervisningen i rättskunskap,
som för närvarande meddelas av en speciallärare i ämnet, samt därvid
i huvudsak anfört:

I rättskunskap meddelas undervisning 1% timme per vecka under en
termin obligatoriskt för samtliga avdelningar utom för avdelningarna för
kemi och kemisk teknologi och för bergsvetenskap, där ämnet är valfritt.
De studerande inom avdelningen för lantmäteri åtnjuta särskild för dem
avpassad undervisning i allmän rättslära.

En av lärarkollegiet tillsatt kommitté, sammansatt av representanter för
avdelningarna för väg- och vattenbyggnad, arkitektur och lantmäteri, har
kommit till det resultatet, att undervisningen i rättskunskap med fördel
bör meddelas i de båda lägre årskurserna, varigenom undervisningen i den
teoretiska stadsbyggnadsrätten kan knytas till ämnet på så sätt, att viss
önskvärd avlastning i ämnet tillämpad stadsbyggnadsrätt skulle kunna ernås
samtidigt som till det senare ämnet skulle kunna fogas en i hög grad önskvärd
orientering i stats- och kommunalförvaltning, vilken orientering är
nödvändig för blivande kommunalteknici och fastighetsteknici. I samband
härmed borde undervisningen i rättskunskap utökas med % föreläsningstimme.

Arvodet för den omändrade speciallärarbefattningen i rättskunskap beräknas
på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor.................... » 980

antal studerande, 290 å 5 kronor........................ » 1 450

kronor 2 830.

De sakkunniga (bihang 1, sid. 99) ha föreslagit en viss differentiering av
undervisningen för de olika avdelningarna samtidigt som densamma skulle
göras obligatorisk för samtliga. Undervisningen skulle förläggas till 4:e
årskursen. Med hänsyn till det stora studerandeantalet skulle undervisningstiden
för läraren dubbleras. Omläggningen skulle framförallt innebära,
att ämnet erhölle en allmän del, omfattande grunddragen av den svenska
rättsordningen, samt översikter över arbetarskyddslagstiftning och patenträtt.
I den speciella delen skulle avdelningarna för väg- och vattenbyggnad
och för arkitektur erhålla undervisning i expropriationsrätt och den förstnämnda
avdelningen även i vattenrätt. Omläggningen skulle ske från budgetåret
1944/45.

13. Speciallärarbe fattning i tillämpad
byggnadsrätt.

Med hänvisning till den komplettering i ämnet tillämpad stadsbyggnadsrätt,
som föreslagits under punkten »Speciallärarbefattning i rättskunskap»,
har lärarkollegiet hemställt, att den nuvarande speciallärarbefattningen i

156

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

tillämpad stadsbyggnadsrätt måtte ändras till speciallärarbefattning i tilllämpad
byggnadsrätt.

Arvodet för speciallärarbefattning i tillämpad byggnadsrätt har beräk -

nats på följande sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

föreläsningar, 42 timmar ä 35 kronor.................... » 1 470

övningar, 28 timmar ä kronor 17:50.................... » 490

antal studerande, 63 å 5 kronor........................ » 315

kronor 2 675.

14. Speciallärarbefattning i vattenkemi.

I anslutning till sitt förslag örn en professur i livsmedelskemi har lärarkollegiet
— såsom förut nämnts — föreslagit inrättandet av en speciallärarbefattning
i vattenkemi i stället för den nuvarande speciallärartjänsten i
vattenkemi och livsmedelskemi, därvid kollegiet i huvudsak anfört:

Med hänsyn till den stora betydelse, som frågor rörande vattenkemi kommit
att få under det sista årtiondet och i ännu högre grad beräknas komma
att få i framtiden, är det i allra högsta grad önskvärt, att härför lämpad undervisning
meddelas. Undervisningen följes för närvarande av de studerande
inom avdelningen för kemi och kemisk teknologi samt av de studerande
inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad. För de förstnämnda är framförallt
undervisningen rörande fabrikationsvatten och matarvatten av betydelse
under det att för de sistnämnda vattens användning inom kommunaltekniken
har dominerande betydelse. Härtill kommer att kemisterna besitta
helt andra förkunskaper i kemi än väg- och vattenbyggarna. Av dessa
två skäl synes en differentiering av undervisningen i vattenkemi i hög grad
påkallad. Enligt lärarkollegiets mening vore den lämpligaste lösningen
den, att den i den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenkemi och livsmedelskemi
ingående undervisningen i vattenkemi oförändrad bibehålies
för de studerande inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad genom inrättandet
av en speciallärarbefattning i vattenkemi. För de studerande inom
avdelningen för kemi och kemisk teknologi inrättas samtidigt en till professuren
i teknisk oorganisk kemi adjungerad lärarbefattning i vattenkemi,
varom lärarkollegiet i det följande kommer att göra framställning.

Arvodet för speciallärarbefattningen i vattenkemi beräknas på följande
sätt:

arvode för allmänna åligganden ........................kronor 400

föreläsningar, 18 timmar å 35 kronor.................... » 630

övningar, 30 timmar ä kronor 17: 50.................... » 525

antal studerande, 40 å 5 kronor......................... » 200

kronor 1 755.

De sakkunniga ha — på sätt i det föregående vid redogörelsen för förslaget
om en professur i livsmedelskemi berörts — icke ansett någon särskild
lärarbefattning i vattenkemi erforderlig.

157

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

15. Speciallärarbefattning i geoteknik.

Lärarkollegiet har — i anslutning till de sakkunnigas förslag — hemställt
om inrättandet av en speciallärarbefattning i geoteknik, därvid kollegiet i
huvudsak anfört:

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad har hemställt, att lärarkollegiet
måtte äska, att en professur i geoteknik inrättas från budgetåret 1946/47
i stället för de av de sakkunniga föreslagna befattningarna, nämligen speciallärarbefattning
i geoteknik och adjungerad lärarbefattning i grafostatik och
hållfasthetslära. Lärarkollegiet har emellertid vid behandling av ärendet
stannat för att i huvudsak ansluta sig till de sakkunnigas förslag samt äskar
en speciallärarbefattning i geoteknik och en speciallärarbefattning i grafostatik
och hållfasthetslära i stället för en av de sakkunniga föreslagen adjungerad
lärarbefattning. ,

Arvodet för speciallärarbefattningen i geoteknik beraknas pa följande

sätt:

arvode för allmänna åligganden......................... kronor 400

föreläsningar, 42 timmar ä 35 kronor.................... » 1 470

övningar, 28 timmar ä kronor 17:50.................... » 490

antal studerande, 55 å 5 kronor........................ ”_275

kronor 2 635.

De sakkunniga, som föreslagit inrättandet av en befattning som speciallärare
i geoteknik från och med budgetåret 1947/48 ävensom en befattning
som adjungerad lärare i byggnadsteknik från och med samma budgetår,
ha härutinnan i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 60 och 57):

Ingen samlad fristående undervisning i detta läroämne förekommer för
närvarande vid högskolan, varemot geoteknisk undervisning är i viss mån
inmängd i flera ämnen, såsom byggnadsstatik, byggnadsteknik och vattenbyggnad.
Det skulle innebära en förbättring dels ur koncentrationssynpunkt,
dels för undvikande av onödig dubblering av undervisningen, örn läroämnet
samlades på en hand. Den huvudsakliga motiveringen för inrättande av en
lärarbefattning i ämnet är emellertid den, att detsamma, från att ha utgjort
ett tämligen oplöjt område, numera, sedan det varit föremål för en
intensiv forskning i olika länder, varibland även Sverige, erbjuder möjligheter
till en värdefull undervisning, såväl när det gäller vägbyggnader och
vattenbyggnader som även grundläggningar för hus- och brobyggnader m.m.,
där ingående kunskaper i geoteknik med särskild tillämpning på svenska
förhållanden är av största ekonomiska betydelse.

En samlad och ingående undervisning i geoteknik torde således numera
vara att anse som ofrånkomlig vid en teknisk högskola.

Vid högskolan har från avdelningen för väg- och vattenbyggnad framkommit
förslag örn sammankoppling av undervisningen i grundbyggnad och
geoteknik till en professur. Visserligen höra grundläggningar och geoteknik
nära samman, men det torde vara svårt för att icke säga omöjligt att erhålla
en lärare, som behärskar bägge delarna.

En sammankoppling är icke nödvändig och skulle dessutom medföra en
fördyring. Det är i varje fall av större betydelse, att läraren i grundläggningar
är fullt förtrogen med det pä grunden vilande byggnadsverket, dess

158

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

konstruktion och anslutning till grund och undergrund samt över huvud
taget med konstruktiva frågor, än att han behärskar de rent geotekniska
spörsmålen. Geotekniken skall giva de förutsättningar, som byggnadskonstruktören
behöver, för beräkningar och konstruktion av ett byggnadsverks
grund.

Undervisningen rörande grundläggningar meddelas därför bäst av profossom
i byggnadsteknik eller av professorn i brobyggnad. För närvarande
ar den hänförd till läroämnet byggnadsteknik, och anledning synes icke
föreligga att ändra detta.

Undervisningen bör omfatta 2 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar
per vecka under vårterminen i 2:a och en föreläsningstimme per
vecka i 4:e årskursen av avdelningen för väg- och vattenbyggnad.

Den i 4:e årskursen föreslagna föreläsningstimmen avser mera avancerade
delar av ämnet.

Mellan läraren i geoteknik och läraren i allmän geologi skall samarbete
upprätthallas, och det kan anses lämpligt, att det för allmän geologi uppt
a gil a antalet exkursionsdagar må i framtiden ökas något för att lämna plats
till geotekniska sonderingar och borrningar i samband med geologiska
studier.

Förslag i sådan riktning torde efter vunna erfarenheter upptagas av högskolan^
ävensom begäran örn ökat anslag för samlingar och laborationer i
den man sådant kan vara betingat.

Programmet för läroämnet geoteknik bör vara följande:
u av undergrund samt olika jordarter. Grundundersökningar samt

behand mg av upptagna prover på laboratoriet. Jordarters elasticitets- och
hallfasthetsegenskaper. Tjälfenomen. Förstärkning av undergrund. Grundvattnets
betydelse för bärighet och deformation m. m.

Professur har sedan länge varit inrättad i byggnadsstatik, som för närvarande
i sig innefattar även grafostatik och hållfasthetslära nied en undervisning
av 4 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar per vecka under vårterminen
i l:a årskursen av avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt
arkitektur.

Genom överförande av undervisningen i grafostatik och hållfasthetslära
till en adjungerad lärare skulle återstå 3,5 årsveckotimmar föreläsningar för
professorn i byggnadsstatik. På grund av ämnets utveckling måste det
anses nödvändigt, att aktuella delar av ämnet, såsom beräkningar av skalkonstruktioner
eller andra valda kapitel av ämnet, göras till föremål för
behandling i en serie föreläsningar på ett högre stadium, förslagsvis 1 timme
per vecka under höstterminen i 4:e årskursen. Dessa borde då göras valfria.

16. Speciallär arbefattning i grafostatik
och hållfasthetslära.

I anslutning till sitt under föregående punkt återgivna äskande om en
speciallärarbefattning i geoteknik har lärarkollegiet hemställt om en speciallärartjänst
i grafostatik och hållfasthetslära i stället för — såsom de sakkunniga
förordat — en befattning som adjungerad lärare, därvid kollegiet framhållit,
att den nuvarande innehavaren av professuren i byggnadsstatik inträdde
i pensionsåldern vid utgången av oktober månad 1946 och att i samband
härmed uppdelningen av ämnet borde vara löst.

Kungl. Maj:ts proposition nr %44- 159

Arvodet för den äskade befattningen har beräknats enligt följande uppställning: arvode

för allmänna åligganden ........................kronor 400

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 42 timmar ä kronor 17: 50..................... » 735

antal studerande, 80 ä 5 kronor......................... »_400

kronor 3 495.

Högskolans styrelse har med avseende å av lärarkollegiet äskade nya
speciallärarbefattningar uttalat att styrelsen ville nämna befattningarna i
följande elva ämnen såsom särskilt angelägna, nämligen: allmän hygien,
teknisk hygien, vatten- och värmekraftteknik, byggnadshygien och sanitetsteknik,
arkitekturens historia, materialbehandling med formlära, fordonsteknik,
varvsteknik, vägbyggnad, rättskunskap och tillämpad byggnadsrätt.

Även de föreslagna speciallärarbefattningarna i allmän och kvartär geologi,
i svenska arkitekturens historia, i vattenkemi samt i geoteknik borde
enligt styrelsens mening om möjligt inrättas från och med budgetåret
1946/47. Med hänsyn till att viss oklarhet ännu rådde beträffande de framtida
kompetenskraven på mätningsman i stad, funne styrelsen sig böra förorda,
att frågan om inrättande av den av lärarkollegiet föreslagna befattningen
i geodesi II finge anstå ytterligare ett år.

I likhet med lärarkollegiet ansåge styrelsen, att en ny lärarbefattning i
grafostatik och hållfasthetslära bör inrättas, men då den bör vara nära
anknuten till professuren i byggnadsstatik förordar styrelsen en befattning
som adjungerad lärare i stället för en speciallärarbefattning, vilket lärarkollegiet
önskat. Vid bifall till styrelsens förslag bortfölle det enligt lärarkollegiets
beräkningsgrunder till speciallärare utgående arvodet å 400 kronor
för allmänna åligganden, varemot ett belopp av 100 kronor för vård av instrument
och samlingar borde tillkomma. Arvodet till den adjungerade läraren
i grafostatik och hållfasthetslära borde därför upptagas till 3195
kronor.

C. Laboratorer.

I överensstämmelse med de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet hemställt
örn en placering av laboratorsbefattningarna i fysik och kemi vid högskolan i
lönegraden A 27.

D. Adjungerade lärare.

I sina anslagsäskanden har lärarkollegiet i enlighet med vad i det följande
närmare angives hemställt om inrättande av tretton befattningar som adjungerad
lärare.

160

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

1. Adjungerad lärare i fysik för avdelningen för
väg- och vattenbyggnad.

Lärarkollegiet har — nied upprepande av ett därom föregående år framfört
äskande — föreslagit en befattning som adjungerad lärare i fysik. Till
stöd för framställningen har bland annat anförts:

Ifrågavarande befattning är föreslagen i syfte att ordna fysikundervisningen
för avdelningen för väg- och vattenbyggnad så, att den kommer till största
möjliga nytta inom avdelningens tillämpningsämnen. Undervisningen bör sålunda
ägnas åt den mätteknik, som har användning vid laborationer inom
fackets olika grenar, samt åt de fysikaliska fenomen, som spela särskild roll
inom väg- och vattenbyggnadsområdet. I mättekniken böra härvid de viktigaste
av de mekaniska och elektrotekniska mätmetoderna genomgås. Bland
fysikaliska fenomen av intresse nämnas de akustiska fenomenen och de optiska
och andra fysikaliska fenomen, som stå i samband med påkänning^optiken.

Efter att ha inhämtat yttrande från avdelningen för teknisk fysik har
lärarkollegiet beslutat hemställa, att en adjungerad lärarbefattning i fysik,
avsedd för väg- och vattenbyggarna, inrättas med en undervisningstid av
4 timmar föreläsning och 2 timmar övning per vecka under en termin.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i fysik beräknas på följande sätt:

vård av instrument och samlingar...................... kronor 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor.................... » 1 960

övningar, 2 X 28 timmar ä kronor 17: 50................. » 980

antal studerande, 55 å 5 kronor........................ » 275

kronor 3 415.

De sakkunniga ha i förevarande avseende bland annat anfört (bihang 1
sid. 11 ff.):

_ Den för vissa övriga avdelningar ordnade undervisningen i fysik lämpar
sig ej för avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Det blir därför nödvändigt
att ordna särskild undervisning för denna avdelning, varom framställningar
också.gjorts från byggnadsteknikens målsmän. Detta torde ekonomiskt sett
lämpligast och på fullt tillfredsställande sätt kunna ordnas genom att man
förtror undervisningen i fysik för avdelningen helt till laboratorn i fysik i en
särskild kurs, benämnd fysik IV. Undervisningen i fysik för avdelningen för
väg- och vattenbyggnad överspänner för närvarande onödigt stora områden
och skulle utöver den för samtliga avdelningar gemensamma kursen (fysik III)
med 3 timmar föreläsningar per vecka (ht) och 3 timmar övningar per vecka
(vt) i l:a årskursen kunna inskränkas till 2 timmar föreläsningar per vecka
under vårterminen i lia årskursen och 2 timmar övningar per vecka under
höstterminen i 2:a årskursen. För byggnadsteknikernas del är särskilt
av betydelse att inom fysiken studera kapillaritetsfenomen, vissa delar av värmeläran
och optiken samt vissa delar av elektricitetsläran, ävensom grunderna
för ljudets absorbtion, reflexion och transmission i olika media. Från en del
håll har föreslagits att man skulle helt borttaga undervisningen i fysik från
avdelningen för väg- och vattenbyggnad på samma sätt som är fallet för avdelningen
för arkitektur, vilket emellertid ej kan anses tillrådligt.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

161

2. Adjungerad lärare i fysik för övriga
avdelningar.

Lärarkollegiet har hemställt om inrättandet av ytterligare en befattning
såsom adjungerad lärare i fysik, avsedd för undervisning i ämnet för samtliga
avdelningar med undantag av avdelningen för väg- och vattenbyggnad,
därvid kollegiet anfört:

Den förhållandevis unga avdelningen för teknisk fysik startades försöksvis
och ursprungligen intogos endast 4 studerande per årskurs. Sedan dess
har avdelningen vuxit och mottager nu 12 studerande per årskurs. Efterfrågan
på ingenjörer av detta slag är emellertid synnerligen stor, varför en
ökning av antalet studerande är väl motiverad men för närvarande icke genomförbar
på grund av lokalsvårigheter. Undervisningen inom de ämnen,
som framstå som centrala fackämnen för avdelningen i fråga sker alltjämt
huvudsakligen i form av mindre kurser, och är så otillräcklig, att de studerande
i stor omfattning måste hänvisas till att inhämta sina kunskaper ur
läroböcker utan ledning av föreläsningar. En utvidgning av föreläsningskursen
har ej varit möjlig, då professorn i fysik har full tjänstgöring med
undervisning av ett sammanlagt studerandeantal av cirka 220 stycken från
sju olika avdelningar. För åstadkommande av en provisorisk förbättring i
dessa förhållanden, möjliggörande att professorn i fysik skulle kunna meddela
utvidgad undervisning för de tekniska fysikerna, föreslår avdelningen
för teknisk fysik, att en adjungerad lärarbefattning i fysik snarast inrättas
och upphör när den av de sakkunniga föreslagna nya professuren i fysik
kommer till stånd.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i fysik beräknas på följande sätt:

vård av instrument och samlingar ...................... kronor 400

föreläsningar, 56 timmar ä 35 kronor.................... » 1 960

antal studerande, 160 å 5 kronor........................ »_800

kronor 3160.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 11 ff.) förordat en dubblering av den
nuvarande professuren i fysik från och med budgetåret 1948/49.

3. Adjungerad lärare i hållfasthetslära.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år föreslagit inrättande av en
befattning som adjungerad lärare i hållfasthetslära för avdelningarna för
elektroteknik, bergsvetenskap och kemi, därvid undervisningen i ämnet
skulle avskiljas från den nuvarande speciallärartjänsten i läran om maskinelement
II. Till stöd för framställningen har kollegiet åberopat en i frågan
verkställd utredning av en av kollegienämnden tillsatt kommitté. Av handlingarna
inhämtas bland annat:

Undervisning i hållfasthetslära för avdelningen för elektroteknik meddelas
nu av professorn i hållfasthetslära i form av 1,5 föreläsningstimmar och 2
övningstimmar i genomsnitt per vecka under vårterminen i lia årskursen och
4 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar per vecka under höstterminen i
Bihang lill riksdagens protokoll 191/6. 1 sami. Nr 21/4-

162

Kungl. Maj:ts proposition nr m.

2:a årskursen. I nu angiven omfattning meddelas undervisningen gemensamt
med avdelningarna för teknisk fysik, maskinteknik samt flygteknik och
skeppsteknik. För avdelningarna för kemi och bergsvetenskap meddelas undervisning
i ämnet av specialläraren i läran om maskinelement II med 2 föreläsningstimmar
och 2,5 övningstimmar per vecka under höstterminen i l:a
årskursen.

Undervisningsstoffet är onödigt omfattande och ej tillrättalagt för de studerande
inom den elektrotekniska avdelningen och en rationellare ordning
vore, att undervisningen meddelades genom en professorn i hållfasthetslära
underställd adjungerad lärare, vilken samtidigt skulle undervisa de studerande
inom avdelningarna för bergsvetenskap och kemi. Undervisningen avses
därvid skola omfatta under vårterminen i l:a årskursen för avdelningarna för
elektroteknik och för bergsvetenskap 4 föreläsningstimmar och 3,5 övningstimmar
per vecka under en termin samt för avdelningen för kemi 3 föreläsningstimmar
och 3,5 övningstimmar per vecka under en termin. Denna anordning
innebär i förhållande till de sakkunnigas förslag endast en ökning av
övningstiden för avdelningarna för elektroteknik och bergsvetenskap, beroende
på att 3 timmars laborationer ansetts böra utföras av varje studerande.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i hållfasthetslära beräknas på föl -

jande sätt:

föreläsningar, 56 timmar ä 35 kronor.................... kronor 1 960

övningar, 49 timmar å kronor 17: 50 .................... » 857

antal studerande, 160 ä 5 kronor........................ » 800

kronor 3 617.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av en befattning som adjungerad
lärare i hållfasthetslära från och med budgetåret 1947/48 samt därutinnan
bland annat anfört (bihang 1 sid. 15 f.):

De studerande inom avdelningen för elektroteknik, vilken på sin tid utkristalliserades
ur avdelningen för maskinteknik, ha alltsedan dess följt samma
undervisning i hållfasthetslära som mekanisterna, men utvecklingen har gått
därhän, att de studerande i avdelningen för elektroteknik måste i allt mer
ökad grad ägna sig åt elektrotekniska läroämnen, och därför har i och med
ingången av läroåret 1941/42 beslutats, att den förr med avdelningen för
maskinteknik gemensamma undervisningen under vårterminen i 2:a årskursen
göres frivillig för avdelningen för elektroteknik. En önskan örn ytterligare
minskning av kurserna för avdelningen för elektroteknik har gjort sig gällande
och torde få anses befogad.

Den nuvarande undervisningen i hållfasthetslära för kemister och bergsmän
torde vara att anse såsom väl knapp och torde behöva någon ökning, dock ej
fullt av den omfattning, som föreslagits för elektrotekniker. Då kurserna för
avdelningarna för elektroteknik, kemi och bergsvetenskap måste förläggas på
ett tidigare stadium och ej vara så vidlyftiga som för avdelningarna för maskinteknik,
flygteknik och skeppsteknik samt teknisk fysik, kan det anses
lämpligt, att undervisningen för avdelningarna för elektroteknik, kemi och
bergsvetenskap meddelas av en adjungerad lärare under professorn i hållfasthetslära.

Hållfasthetsundervisningen skulle därvid kunna borttagas från speciallärarbefattningen
i läran örn maskinelement II och överlåtas på en adjungerad

163

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44.

lärare under professuren i hållfasthetslära. Härigenom skulle sannolikt kunna
erhållas en för undervisning i hållfasthetslära mera lämpad person, varjämte
undervisningen i läran om maskinelement inom högskolan kunde planläggas
på betydligt bättre sätt.

4. Adjungerad lärare i läran örn
maskinelement.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år hemställt om en till professorn
i läran örn maskinelement adjungerad lärare för undervisning i
ämnet inom avdelningen för elektroteknik. Kollegiet har därvid hänvisat
till en utredning i ärendet, som verkställts inom högskolan samtidigt med
frågan örn inrättande av den förut omförmälda befattningen som adjungerad
lärare i hållfasthetslära. Av utredningen inhämtas i huvudsak följande.

Undervisningen i läran örn maskinelement omfattar för närvarande för
elektroteknikernas vidkommande sammanlagt 4 terminsveckotimmar föreläsningar
och 4 terminsveckotimmar övningar och meddelas av professorn i
läran om maskinelement gemensamt med avdelningarna för teknisk fysik,
maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik ävensom gemensamt med
nu nämnda avdelningar jämte avdelningen för väg- och vattenbyggnad av
specialläraren i läran örn maskinelement lil. För elektroteknikernas del
är enligt vad erfarenheterna givit vid handen en med avdelningarna för
maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik gemensam kurs ej lämplig.
Med hänsyn härtill föreslås en professorn i läran örn maskinelement underställd
adjungerad lärare.

Med avseende å den nuvarande undervisningen i maskinelement för avdelningarna
för väg- och vattenbyggnad samt för teknisk fysik ifrågasättes
härvid ingen ändring. Den befintliga specialläraren i läran örn maskinelement
III förutsättes sålunda skola bibehållas för undervisningen i sistnämnda avdelningar.

För avdelningarna för bergsvetenskap och kemi och kemisk teknologi
bibehålies den nuvarande speciallärarbefattningen i läran om maskinelement
II, dock i enlighet med sakkunnigförslaget med undervisningstiden
för avdelningen för kemi och kemisk teknologi 4 timmar föreläsning och 3
timmar övning per vecka under höstterminen samt 3 timmar övning per
vecka under vårterminen och för avdelningen för bergsvetenskap med 4 timmar
föreläsning och 6 timmar övning per vecka under höstterminen samt
1 timme föreläsning och 4 timmar övning per vecka under vårterminen.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i läran om maskinelement beräk -

nas på följande sätt:

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor....................kronor 1 960

övningar, 56 timmar ä kronor 17: 50..................... » 980

antal studerande, 70 ä 5 kronor.......................... » 350

kronor 3 290.

Lärarkollegiet tillåter sig framhålla, att denna befattning ävensom den
under föregående punkt nämnda adjungerade lärår befattningen i hållfasthetslära
sammanhänga med varandra och måste inrättas från samma tidpunkt.

164

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 21 fl.) jämväl föreslagit en adjungerad
lärare till professorn i läran om maskinelement. Den sålunda förordade adjungerade
läraren, som ansetts böra tillkomma från och med budgetåret
1944/45, skall enligt sakkunnigförslaget emellertid omhänderhava undervisningen
i läran örn maskinelement för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad
samt för teknisk fysik, under det att vederbörande professor skulle
meddela undervisning i ämnet för avdelningen för elektroteknik ävensom avdelningarna
för maskinteknik samt flygteknik och skeppsteknik. Samtidigt
skall enligt de sakkunnigas förslag en speciallärarbefattning i läran om maskinelement
lil indragas.

5. Adjungerad lärare i radioteknik.

Lärarkollegiet har hemställt örn inrättande av en befattning som adjungerad
lärare i radioteknik. Till stöd härför har anförts.

Avdelningskollegiet för elektroteknik har framhållit, att utvecklingen under
de senaste åren gått oerhört hastigt inom detta område och att nödvändigtvis
en fortsättningskurs i elektroakustik, 2 timmar föreläsning och 2
timmar övning, samt i ultrakortvågsteknik, 2 timmar föreläsning och 2 timmar
övning, anordnas. För att möjliggöra detta har avdelningen föreslagit,
att en adjungerad lärarbefattning inrättas för övertagande av vissa delar
av de av professorn i ämnet meddelade kurserna i radioteknik. Lärarkollegiet
ansluter sig härtill.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i radioteknik beräknas på föl -

jande sätt:

föreläsningar, 77 timmar å 35 kronor....................kronor 2 695

antal studerande, 60 å 5 kronor........................ »_300

kronor 2 995.

De sakkunniga ha för sin del icke föreslagit någon utökning av undervisningen
i förevarande avseende.

6. Adjungerad lärare i järnets
manufaktur erin g.

Lärarkollegiet har — under åberopande av ett av professorn i järnets bearbetning
och behandling framfört, av vederbörande avdelningskollegium tillstyrkt
förslag — hemställt om inrättande av en befattning som adjungerad
lärare i järnets manufakturering med arvode av 1 200 kronor, inordnad under
professuren i järnets bearbetning och behandling. Till stöd härför har bland
annat anförts:

Bergsingenjörer komma ofta att i sin verksamhet syssla med järnets manufakturering.
Sedan år 1927 har undervisningen i detta ämne vid högskolan
varit synnerligen begränsat, men representanter för järnhanteringen ha vid
olika tillfällen påtalat den påtagliga bristen i undervisningen i detta avseende.
I avvaktan å utredningen angående den högre tekniska undervisningens

165

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

omorganisation har emellertid frågan hittills hållits vilande. Tiden synes nu
vara inne att vidtaga åtgärder till en förbättrad undervisning i förevarande
avseende. Undervisningen har inskränkts till enbart föreläsningar omfattande
2 timmar per vecka under cirka 14 veckor per läsår för studerande i 4:e
årskursen av den bergsvetenskapliga avdelningens underavdelning för järnets
metallurgi samt bearbetning och behandling.

Arvodet för ifrågavarande lärarbefattning beräknas på följande sätt:

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor....................kronor 980

antal studerande, 40 å 5 kronor ........................ »_200

kronor 1 180.

De sakkunniga ha ej ifrågasatt någon ändring med avseende å undervisningens
organisation i förevarande avseende.

7. Adjungerad lärare i lantbruksbyggnadslära.

Lärarkollegiet har i likhet med föregående år — med hänvisning till sakkunnigförslaget
och under åberopande av en därom från avdelningen för
arkitektur gjord framställning — hemställt om inrättande av en befattning
som adjungerad lärare i lantbruksbyggnadslära, inordnad under professuren
i arkitektur I och avsedd för avdelningarna för arkitektur och lantmäteri,
därvid kollegiet i huvudsak anfört:

Avdelningen för arkitektur ansluter sig helt till sakkunnigförslaget och betonar
kraftigt, att befattningen i fråga snarast bör inrättas. Föreståndaren
för avdelningen för lantmäteri har reserverat sig häremot under framhållande
av att undervisningen i form av en speciallärarbefattning borde anknytas
till avdelningen för lantmäteri.

Lärarkollegiet ansluter sig helt till sakkunnigförslaget i vad avser den
adjungerade lärarbefattningen.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i lantbruksbyggnadslära beräknas

på följande sätt:

vård av instrument och samlingar.......................kronor 200

föreläsningar, 21 timmar å 35 kronor.................... » 735

antal studerande, 50 ä 5 kronor......................... »_250

kronor 1 185.

De sakkunniga, som föreslagit att namnet för professuren i arkitektur I
ändras till husbyggnadslära I, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1,
sid. 69 f.):

Det har befunnits högeligen önskvärt, att arkitekterna i något större utsträckning
än förut få tillfälle att lära känna de förutsättningar, som äro gällande
för en lämplig planläggning och utformning av lantbruksbyggnader. Från
många håll har påyrkats inrättande av en speciallärarbefattning i lantbruksbyggnadslära
med undervisning jämväl inom avdelningen för lantmäteri.

Det synes icke vara möjligt för professorn i husbyggnadslära att i sin undervisning
kunna inrymma ämnet. Fj heller kan man räkna med, att en man
behärskar hela området inklusive en sådan specialitet. Därför föreslås, att

166

Kungl. Majlis proposition nr 2.j/h

undervisningen i lantbruksbyggnadslära överlåtes på särskild lärare med speciella
förutsättningar och speciell erfarenhet. Det torde dock icke vara nödvändigt
att inrätta en speciallärarbefattning, utan undervisning bör kunna
meddelas av en adjungerad lärare under professorn i husbyggnadslära I med
1,5 timmes föreläsning per vecka under höstterminen i 2:a årskursen.

Ifrågavarande befattning föreslås av de sakkunniga inrättad från och med
budgetåret 1945/46.

8. Adjungerad lärare i bostadsbyggnad.

Lärarkollegiet har föreslagit inrättande av en befattning som adjungerad
lärare i bostadsbyggnad, inordnad under professuren i arkitektur II. Till
stöd för framställningen bär anförts:

Undervisningen i bostadsbyggnad sker nu på bekostnad av andra viktiga
byggnadsproblem och den tid, som står till buds för behandling av allmänna
arkitekturfrågor och för varierande byggnadsuppgifter av allmän och offentlig
art, är för närvarande icke tillfyllest. Intill dess tillräcklig erfarenhet vunnits,
synes undervisningen i ämnet bostadsbyggnad böra meddelas av en i
arkitektur II adjungerad lärare med undervisning i den omfattning, som de
sakkunniga föreslagit.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i bostadsbyggnad beräknas på
följande sätt:

vård av instrument och samlingar ...................... kronor 200

föreläsningar, 56 timmar å 35 kronor .................. » 1 960

övningar, 112 timmar ä kronor 17: 50.................... » 1 960

antal studerande, 30 å 5 kronor ........................ » 150

kronor 4 270.

De sakkunniga ha föreslagit en speciallärartjänst i ämnet från och med
budgetåret 1944/45 och därvid bland annat anfört (bihang 1, sid. 73 f.):

Undervisning i bostadsbyggnad ingår för närvarande i professuren i arkitektur
II. Det har emellertid blivit uppenbart, att utvecklingen på detta område
gått så kraftigt framåt och blivit av sådan betydelse, att en specialutbildad
person bör företräda ämnet i fråga. Vidare kan den för undervisning
erforderliga tiden icke inrymmas inom någon av avdelningens professurer. Sedan
åtskilliga år ha därför krafter varit i rörelse för att åvägabringa förbättrade
förhållanden.

Från avdelningen för arkitektur ha alltsedan 1940 föreslagits upptagande av
förslag i tekniska högskolans i Stockholm riksdagspetita örn inrättande av en
speciallärarbefattning i bostadsbyggnad. Förslaget har tillstyrkts av lärarkollegiet
och av styrelsen.

Läroämnet bostadsbyggnad skulle huvudsakligen omfatta allmänna synpunkter
på bostadsfrågan, utveckling av bostadsrummets utbildning med hänsyn
till användning, möblering, trevnad, dimensionering, belysning, planläggningens
beroende av uppvärmning och ventilation, kök och sanitära inrättningar,
som sammanhöra med bostaden. Olika krav på bostäder för stad, förort
och landsbygd. Olika typer av bostadshus och deras samband med samhällstyp,
stadsplan och tomtbildning. De ekonomiska betingelserna för olika
bostadstyper. Byggnadsordningar och deras tillämpning på bostadshus, hyres -

167

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 244-

hus, egna hem samt speciella bostadstyper såsom kollektivhus, familjehotell,
ungkarlshotell. Frågor örn hyra och inkomst, boendetäthet, hygieniska krav,
hyreslagstiftning. Statens och kommunens förhållande till bostadsförsörjningen.
Olika slag av subvention.

Läroämnet arkitektur, som för närvarande under namn av arkitektur II
omfattar stora delar av bostadsbyggnad, skulle då huvudsakligen komma att
omfatta följande:

Sambandet mellan funktion, planläggning, konstruktion och form, kvalitets-
och stilfrågor, exemplifiering nied kritisk granskning av framträdande
in- och utländska byggnader och anläggningar, arkitektarbetets metodik, planläggning
och inredning av sådana allmänna byggnader som skolor, kontorsoch
affärshus, sjukhus, badhus, hotell och restauranger, kyrkor och församlingsbyggnader,
teatrar och konserthus m. m. samt särskilt industribyggnader,
något eller några slag av yttre anläggningar som parker, kyrkogårdar, idrottsoch
friluftsanläggningar.

Undervisningen i bostadsbyggnad skall enligt sakkunnigförslaget omfatta 2
föreläsningstimmar och 4 övningstimmar per vecka under hela läroåret av
3:e årskursen.

9. Adjungerad lärare i trädgårdskonst.

Lärarkollegiet har liksom föregående år föreslagit inrättande av en befattning
som adjungerad lärare i trädgårdskonst, inordnad under professuren
i arkitektur II. Till stöd härför har anförts följande.

Behovet av en undervisning för arkitekter i trädgårdskonst framstår klart
vid en jämförelse mellan trädgårdskonstens betydelse för modern arkitektur
och stadsplanering i exempelvis Danmark, England och USA^ och i vårt
land. I den danska arkitektundervisningen ingår sedan länge trädgårdskonsten
som en viktig del. Även i Finland har nyligen förslag väckts om införande
av undervisning i trädgårdskonst vid tekniska högskolans arkitekturavdelning
i Helsingfors. Ämnet behandlas för närvarande mycket kortfattat i arkitektur
II men är av den betydelsen både för det enskilda huset och för
stadsplanen att det fordrar dels betydligt större omfattning och dels en på
anläggningsteknik erfaren fackman som lärare. Befattningen bör inrättas som
adjungerad lärarbefattning till arkitektur II med 2 timmars föreläsningar
per vecka under en termin och utan tentamensskyldighet. Övningarna kunna
vara gemensamma med arkitektur II, bostadsbyggnad och stadsbyggnad allt
efter övningsuppgifternas art.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i trädgårdskonst beräknas på följande
sätt:

vård av instrument och samlingar...................... kronor 200

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor.................... » 980

antal studerande, 30 å 5 kronor ........................ »_150

kronor 1 330.

De sakkunniga lia icke ifrågasatt inrättande av någon särskild lärarbefattning
för undervisning i detta ämne.

Av remissyttrandena i anledning av sakkunnigbetänkandet må här anföras
följande.

168

Kungl. Maj:ts proposition nr 21+Jf.

Byggnadsstyrelsen har ansett, att trädgårdskonst, även omfattande kyrkogårdskonst,
örn möjligt borde inrymmas inom den slutliga studieplanen.

I samma riktning har akademien för de fria konsterna uttalat sig, därvid
akademien framhållit, att tillfälliga specialkurser i trädgårds- och kyrkogårdskonst
redan försöksvis anordnats vid konsthögskolans arkitekturskola.

Svenska arkitekters riksförbund har förordat inrättande av en befattning
sorn adjungerad lärare i trädgårdskonst med i huvudsak samma motivering
som anförts därför i anslagsäskandena.

10. Adjungerad lärare i vattenkemi.

Lärarkollegiet har hemställt örn inrättande av en till professuren i teknisk
oorganisk kemi knuten befattning såsom adjungerad lärare i vattenkemi för
undervisning i ämnet inom avdelningen för kemi och kemisk teknologi under
hänvisning till vad kollegiet anfört vid sin förut återgivna framställning
rörande inrättandet av en speciallärarbefattning i samma ämne för avdelningen
för väg- och vattenbyggnad. Till stöd för inrättandet av nu ifrågavarande
befattning har kollegiet vidare anfört:

Lärarkollegiet tillåter sig understryka vikten av att undervisningen i vattenkemi
differentieras mellan de båda avdelningarna samt vill framhålla,
att, även om den äskade professuren i livsmedelskemi icke skulle bliva
inrättad från budgetåret 1946/47 utan speciallärarbefattningen i vattenkemi
och livsmedelskemi bibehållas, lämpligen endast väg- och vattenbyggarna
böra följa den däri meddelade undervisningen i vattenkemi under det
att en adjungerad lärarbefattning för kemisterna bör inrättas från budgetåret
1946/47. 6

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i vattenkemi beräknas på följande

föreläsningar, 18 timmar å 35 kronor.................... kronor 630

övningar, 30 timmar å kronor 17: 50 .................... » 525

antal studerande, 30 å 5 kronor......................... » 150

kronor 1 305.

De sakkunniga ha pa sätt tidigare i annat sammanhang omförmälts
avsett, att ifrågavarande undervisning skulle ombesörjas av den av dem
föreslagna professorn i livsmedelskemi.

11. Adjungerad lärare i mekanik.

Läi arkollegiet har hemställt örn inrättandet av en befattning som adjungerad
lärare i mekanik, inordnad under professuren i mekanik, därvid kollegiet
anfört:

Inom professuren i mekanik meddelas för närvarande undervisning till
samtliga studerande i avdelningarna för teknisk fysik, maskinteknik, flygteknik
och skeppsteknik, elektroteknik samt väg- och vattenbyggnad, varför
professorn i fråga på grund av det därmed följande stora studerandeantalet
har en alltför stor arbetsbörda. De sakkunniga föreslå en avlastning

169

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2J+J+.

därigenom att en adjungerad lärarbefattning inrättas från budgetåret
1947/48. Kollegienämnden har emellertid funnit det nödvändigt att under
de senaste åren låta professorn i fråga biträdas av en tillfällig lärare, avlönad
från anslaget till tillfälliga lärare och assistenter. Undervisningen har
handhafts av docenten vid högskolan nuvarande professorn i mekanik vid
Chalmers tekniska högskola Adolf Anzelius, vilken härför åtnjutit ett arvode
av 1 710 kronor. Med hänsyn till att professor Anzelius icke längre kan stå
till högskolans förfogande, har inrättandet av den av de sakkunniga föreslagna
adjungerade lärarbefattningen aktualiserats, och avdelningen för teknisk
fysik föreslår, att en dylik lärarbefattning måtte inrättas med uppgift
att handhava undervisningen i dynamik, del I, vilken meddelas under första
årskursens vårtermin.

Lärarkollegiet ansluter sig härtill.

Arvodet för adjungerad lärarbefattning i mekanik beräknas på följande
sätt:

föreläsningar, 28 timmar å 35 kronor....................kronor 980

övningar, 48 timmar ä kronor 17: 50 .................... » 840

antal studerande, 210 ä 5 kronor........................ » 1 050

kronor 2 870.

De sakkunniga ha (bihang 1, sid. 14) — såsom kollegiet erinrat — föreslagit
inrättandet av ifrågavarande befattning från och med budgetåret
1947/48.

12 och 13. Adjungerade lärare i industriell
ekonomi och organisation.

Lärarkollegiet har under åberopande av sakkunnigförslaget hemställt om
inrättandet av två befattningar såsom adjungerad lärare i industriell ekonomi
och organisation, inordnade under professuren i ämnet. Till stöd härför
har kollegiet anfört:

Avdelningen för maskinteknik framhåller önskvärdheten av att den av
de sakkunniga föreslagna uppdelningen av ämnet kommer till stånd snarast
möjligt på grund av det stora behovet av utökad undervisning i till''
verkningsekonomi och tillverkningsorganisation för blivande driftingenjörer
samt hemställer, att befattningarna i fråga inrättas från budgetåret 1946/47.

Arvodet för de adjungerade lärarbefattningarna i industriell ekonomi och
organisation beräknas på följande sätt:

I. föreläsningar, 14 timmar ä 35 kronor................ kronor 490

övningar, 28 timmar ä kronor 17:50 ................ » 490

antal studerande, 225 ä 5 kronor.................... » 1 120

kronor 2100;

II. föreläsningar, 28 timmar ä 35 kronor................ kronor 980

övningar, 14 timmar ä kronor 17:50 ................ » 245

antal studerande, 108 ä 5 kronor.................... »_540

kronor 1 765.

170

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

De sakkunniga, som förordat inrättandet av ifrågavarande befattningar
från och med budgetåret 1949/50, respektive budgetåret 1950/51, har i
betänkandet härom bland annat anfört (bihang 1, sid. 38):

Antalet studerande i ämnet byggnadsekonomi och byggnadsorganisation,
som redan nu kan beräknas till inemot 175 stycken, kommer att öka till
cirka 280 stycken, örn den förutsatta ökningen till 450 nyintagna per år
blir verklighet. En så stor ökning av antalet studerande inom ämnet måste
medföra behov av förstärkning av lärarkrafterna, som bör ske på det sättet,
att tvenne adjungerade lärare ställas till professorns förfogande, förslagsvis
för undervisning i industriell bokföring samt i försäljningsorganisation.
Härigenom skulle också givas möjlighet till viss ökning av den ekonomiska
utbildningen för de kategorier av ingenjörer, som ägna sig åt affärsbetonad
verksamhet, och som enligt vad erfarenheten visar alltmer ökas i antal.

Ävenså har det klart framträtt behov av att bereda blivande driftsingenjörer
en bättre utbildning i huvudämnet.

Professorns direkta undervisningsskyldighet bör bestå av i genomsnitt
4 föreläsningar per vecka och läroår jämte övningar.

Dessutom skulle åligga honom uppgörande av program samt ledande av
och samarbete med två adjungerade lärare, den ene för meddelande av undervisning
i industriell bokföring (som för närvarande ingår i den allmänna
kursen i industriell ekonomi och organisation) med 1 timmes föreläsning
och 2 timmar övningar under en hösttermin och den andra för meddelande
av undervisning i försäljningsorganisation med 2 timmar föreläsningar och
1 timmes övning per vecka under en hösttermin, således för den senare
ungefär den undervisning, som nuvarande fortsättningskurs II för affärsingenjörer
upptager.

Från en del håll har föreslagits inrättande av ytterligare professurer i
en del angränsande handelstekniska ämnen, men någon utökning av undervisningen
har icke ansetts böra för närvarande föreslås utöver vad som ovan
angivits, utan har förutsatts, att en ökad utbildning i sådan riktning skulle
ske genom komplettering vid handelshögskolan.

De för de båda läroämnena industriell bokföring samt försäljningsorganisation
angivna adjungerade lärarbefattningarna kunna, om så befinnes
lämpligt, företrädas av endast en person och de böra även, om så befinnes
lämpligt, i stället utnyttjas på annat sätt under ungefär motsvarande tid.

Högskolans styrelse har — med tillstyrkan i övrigt av lärarkollegiets förslag
med avseende å inrättandet av här omförmälda befattningar som
adjungerad lärare — uttalat, att den under 2. angivna befattningen i fysik,
befattningen i trädgårdskonst och den för undervisning i försäljningsorganisation
ifrågasatta befattningen i industriell ekonomi och organisation icke
vore av fullt samma angelägenhetsgrad som de övriga. Den med ett arvode
av 1 765 kronor föreslagna befattningen i sistnämnda ämne syntes böra
avses för undervisning i arbetsstudier i stället för — som kollegiet avsett —
i industriell bokföring.

171

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

E. Docenter.

I anslutning till sakkunnigförslaget och under framhållande av att allt
flera välmeriterade docenter önskade komma i åtnjutande av docentstipendium
har lärarkollegiet hemställt örn en ökning av antalet docentstipendier
från fyra till sex.

F. Tillfälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärare. I överensstämmelse med sakkunnigförslaget
har lärarkollegiet hemställt om en medelsanvisning av 15 000 kronor för
nästa budgetår för anordnande av tillfälliga kurser, därvid kollegiet bland
annat anfört:

Med hänsyn till att medlen härför tagas ur samma anslag som assistentmedlen
och högskolan icke disponerar över för undervisningen önskvärt antal
assistenter, har den extra kursverksamheten i hög grad måst begränsas.
Budgetåret 1943/44 uppgingo kostnaderna för densamma till cirka 9 300
kronor. Under budgetåret 1944/45 uppgick kostnaden till cirka 9 600 kronor
och härunder höllos kurser i följande ämnen, nämligen byggnadslära,
fysikalisk metallografi, marklära, kommunikationsteknik, mekaniska hållfa
sthetsfrågor, elektrisk arbetsbelysning och belysningsteknik, lantbruksbyggnadslära,
metallurgi, skogsvägar och skogsdikning, operatorkalkyl samt
konstförfalskning. __ .

För innevarande år föreligga redan framställningar örn extra kurser i
kraftteknisk apparatlära, teleteknisk apparatlära samt vissa andra elektrotekniska
specialområden.

2. Förste assistenter. Lärarkollegiet har hemställt om en medelsanvisning
av 305 000 kronor för grundlön at högskolans förste assistenter,
i syfte att möjliggöra en anställning av ytterligare 13 dylika befattningshavare
vid högskolan, därvid kollegiet i huvudsak anfört:

För närvarande finnas vid högskolan cirka 100 institutioner och 43 förste
assistenter. Motiverade äskanden om anställande av förste assistenter ha
framförts för följande institutioner:
mekanik,
kylteknik,

läran örn verktygsmaskiner,
flygplanstatik och flygplanbyggnad,
elektronik,

elektroteknisk materiallära,

elektromaskinlära, dels för kortslutningslaboratoriet,
dels för högspänningslaboratoriet,

geoteknik,
pappersteknik,
teknisk elektrokemi,
livsmedelskemi,
stadsbyggnad.

Med hänsyn till att förste assistenterna från och med den 1 juli 1945
äro anställda såsom extra tjänstemän i lönegrad Ex 21 och som följd härav

172

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

rörliga tillägget oell kristillägget belasta andra anslag, har grundlönen per
förste assistent i genomsnitt beräknats till 5 440 kronor. Under förutsättning
att ytterligare 13 förste assistentbefattningar inrättas vid ovan angivna
institutioner, blir den sammanlagda grundlönen för sammanlagt 56 förste
assistenter cirka 305 000 kronor.

3. Assistenter. Lärarkollegiet har hemställt om en medelsanvisning
av 350 000 kronor för bestridande av ersättningar åt assistenter vid högskolan
därvid kollegiet i huvudsak anfört:

Assistenterna ha i regel assistentarbetet såsom en bisyssla vid sidan av sin
anställning i industriell eller statlig tjänst. Som följd av att stora krav måste
ställas på assistenterna i fråga om praktisk erfarenhet och kunnande, har
det särskilt under de sista åren visat sig vara synnerligen svårt att erhålla
kompetenta krafter med de nu tillämpade avlöningsnormerna, enligt vilka
en ersättning av 8 kronor 80 öre per timme utgår vid tjänstgöring på högskolan
och 4 kronor 80 öre per timme vid hemarbete samt 25 kronor per
exkursions- eller fältövningsdag.

Lärarkollegiet hemställer enträget, att de av de sakkunniga föreslagna
ersättningsnormerna, enligt vilka arvodena skulle höjas till respektive 10
kronor, 5 kronor och 30 kronor, snarast måtte få tillämpas.

Härjämte vill lärarkollegiet speciellt framhålla, att det belopp, som stått
till högskolans förfogande för avlöning av assistenterna, alls icke är tillfyllest.
En enligt sakkunnigförslaget genomförd beräkning av sammanlagda
assistentkostnaden för budgetåret 1943/44 har givit till resultat, att densamma
borde ha uppgått till 376 490 kronor. På grund av bristande medel
kunde emellertid assistenter för budgetåret i fråga icke anställas för större
sammanlagd kostnad än 280 129 kronor. För budgetåret 1944/45 utanordnades
ett belopp av 287 991 kronor. För att högskolan skall få möjlighet
att anställa fullt kompetenta assistenter och därigenom bibehålla sin undervisning
på nuvarande nivå, bör ovillkorligen den ovan föreslagna förändringen
i assistentarvodena snarast genomföras. Vid bifall till lärarkollegiets
framställning om omreglering av tim- och dagsersättningarna bör ett belopp
av 321 000 kronor beräknas. Härtill kommer för anställande av med
högskolans utvidgning följande ytterligare behov av övningsassistenter erforderlig
höjning örn cirka 10 procent, eller för övningsassistenter avrundat
sammanlagt cirka 350 000 kronor.

4. Särskild ersättning för licentiatundervisning.
Lärarkollegiet har i likhet med föregående år hemställt örn anvisande av
ett belopp av 20 000 kronor för licentiatundervisning, därvid kollegiet med
framhållande av att antalet licentiander för nästa budgetår beräknades uppgå
till lägst 40 åberopat följande uttalande av en inom högskolan tillsatt
kommitté för uppgörande av program i de olika läroämnena för teknisk
licentiatexamen:

Behov av särskild undervisning i form av avancerade föreläsningar erfordras
endast undantagsvis bland annat inom avdelningen för elektroteknik.
Däremot erfordras seminarieövningar i de flesta ämnen, vilka torde
komma att taga avsevärd tid av lärarnas tid i anspråk, speciellt om ett
större antal licentiatstuderande komma att förefinnas. I den mån undervisningen
uppbygges, synes det lämpligt, att lärarna i motsvarande grad avlastas
från vissa delar av den elementära undervisningen, vilken då skulle

173

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

överlämnas åt adjungerade lärare eller assistenter. Till realiserande härav
beräknas ett belopp av 20 000 kronor.

5. Till vikariatsarvoden. vid förordnand,e å icke
vakanta professurer, har lärarkollegiet beräknat ett medelsbehov
av 15 000 kronor under framhållande av att ifrågavarande utgifter i hög grad
varierade och sålunda uppgingo till i runt tal 25 100 kronor budgetåret
1942/43 och 7 200 kronor budgetåret 1944/45.

6. Till biträden för uppehållande av del av rektors
undervisning har lärarkollegiet — med förmälan att årligen omkring
13 000 kronor utgått för detta ändamål — beräknat oförändrad medelsåtgång.

Till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter,
har — såsom tidigare berörts — för innevarande budgetår under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal upptagits en delpost
å 535 000 kronor för tekniska högskolan i Stockholm. I enlighet med
lärarkollegiets i den föregående redogörelsen under F, punkterna 1—6, omförmälda
anslagsäskanden skulle ifrågavarande delpost för budgetåret 1946/
47 komma att uppgå till (15 000 -f- 305 000 + 350 000 -j- 20 000 +
+ 15 000 + 13 000 =) 718 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande
budgetår innebär en ökning med 183 000 kronor.

I detta sammanhang må vidare anmärkas att de i avlöningsstaten för
högskolan upptagna särskilda uppbördsmedlen Avgifter från de
studerande av lärarkollegiet uppförts med samma belopp som innevarande
budgetår eller 350 000 kronor.

Slutligen torde jag bär få anmäla, att lärarkollegiet hemställt örn en höjning
från 3 700 kronor till 4 500 kronor av arvodet till den förut omförmälde
tillfällige läraren i geodesi i samband med en utökning av dennes undervisningsskyldighet.

II. Chalmers tekniska högskola.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har i sina anslagsäskanden m. m.
för budgetåret 1946/47 med avseende å lärarpersonalen vid högskolan framlagt
följande förslag.

A. Professorer.

Högskolestyrelsen har gjort framställning om inrättande från och med
nästa budgetår av fyra nya professurer, varav en personlig professur i silikatkemi,
viss omreglering av en professur samt ändrad benämning å fyra
professurer i enlighet med vad i det följande närmare angives.

1. Professur i vattenbyggnad.

Högskolestyrelsen har — med upprepande av sin förra året gjorda framställning
och under åberopande av sakkunnigförslaget — hemställt om
inrättande av en professur i vattenbyggnad i stället för den nuvarande spe -

174

Kungl. Marits ''proposition nr

ciallärartjänsten i damm- och kajbyggnadslära, med vilken är förenat ett
arvode av 3 000 kronor.

Styrelsen har anfört:

En professur i ämnet vattenbyggnads^™ har sedan länge varit önskvärd.
Förutsättningen för inrättandet av en dylik professur har emellertid
varit att lämpliga laboratorier för forskning stå till förfogande. Genom tillkomsten
av den nya institutionsbyggnaden för väg- och vattenbyggnad,
som nu är färdig så när som på en del av utrustningen, hava möjligheter
för forskning i detta ämne åstadkommits.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande professur
från och med budgetåret 1944/45, ha därvid bland annat anfört (bihang 1,
sid. 183 f.):

Professurens ämnesområde föreslås liksom vid tekniska högskolan i Stockholm
bliva dels hydraulik och hydrologi, dels vattenbyggnad (vattendragsoch
vattenvägsteknik). Kursen i det förra ämnet föreslås bliva obligatorisk
för hela avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Undervisningen i det
senare ämnet uppdelas i en allmän kurs, obligatorisk för hela avdelningen,
och en valfri fortsättningskurs för gruppen hus-, bro- och vattenbyggnadsteknici.

Undervisningen i hydraulik och hydrologi föreslås omfatta 2 föreläsningstimmar
i veckan under höstterminen och den allmänna kursen i vattenbyggnad
2 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar i veckan under
höstterminen samt 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan
under vårterminen, allt under 3:e årskursen.

2. Professur i tillämpad matematik.

Högskolestyrelsen har i likhet med föregående år hemställt om inrättande
av en professur i tillämpad matematik i anslutning till sakkunnigförslaget,
därvid styrelsen anfört:

Undervisningen i ämnet matematik vid Chalmers tekniska högskola har
hittills meddelats dels genom professorn i matematik dels genom en extra
speciallärare, avlönad medelst assistentmedel.

Professorn har (med biträde av assistenter för övningarna) meddelat
undervisning inom avdelningarna för maskinteknik, skeppsbyggnad, elektroteknik
och väg- och vattenbyggnad. Den extra specialläraren har handhaft
undervisningen inom avdelningarna för kemi och kemisk teknologi
samt för arkitektur, vilka erhållit en något kortare kurs i ämnet.

I ämnet matematik hava vid Chalmers tekniska högskola ingått vissa
delar av ämnet, som vid tekniska högskolan i Stockholm hänförts till ämnet
tillämpad matematik, såsom grunderna av vektoranalysen, determinanter
m. m. De viktiga delar av den tillämpade matematiken, som omfatta numeriska
och grafiska metoder, hava däremot endast i ringa grad kunnat inrymmas
i undervisningskurserna, vilket varit en allvarlig brist i undervisningen.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av den här omförmälda professuren
från och med budgetåret 1945/46, ha i huvudsak anfört (bihang
1, sid. 140 ff.):

175

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Undervisningen i tillämpad matematik föreslås för avdelningarna för
maskinteknik, skeppsbyggnad samt väg- och vattenbyggnad erhålla samma
timantal som vid tekniska högskolan i Stockholm.

Studerandena i avdelningen för elektroteknik föreslås ^deltaga i den för
ovannämnda fack gemensamma undervisningen i l:a årskursen (omfattande
huvudsakligen numeriska och grafiska metoder), varefter de i 2:a
årskursen studera en fortsättningskurs i ämnet (omfattande vektoranalys
och elektromatematik).

Undervisningen bör lämpligen i lia årskursen omfatta 2 föreläsningstimmar
och 2 övningstimmar i veckan under vårterminen för samtliga nu
omnämnda avdelningar samt i 2:a årskursen 1 föreläsningstimme och 2
övningstimmar i veckan under höstterminen för de tre förstnämnda avdelningarna
ävensom för avdelningen för elektroteknik 3 föreläsningstimmar
och 3 övningstimmar i veckan under höstterminen och 1 föreläsningstimme
och 3 övningstimmar i veckan under vårterminen.

3. Professur i teoretisk kemi.

Högskolestyrelsen har i likhet med föregående år hemställt örn en professur
i teoretisk kemi från och med nästa budgetår i stället för som de
sakkunniga förordat — budgetåret 1949/50, därvid styrelsen under åberopande
av härefter återgivna remissyttranden i anledning av sakkunnigbetänkandet
i huvudsak anfört:

För närvarande undervisar professorn i organisk kemi vid Chalmers
tekniska högskola även i ämnena teoretisk kemi och kvantitativ kemisk
analys. Detta innebär emellertid en allvarlig brist i undervisningen och
medför nödvändigtvis, att professorn i dessa ämnen icke kan hinna ge de
studerande en tillräckligt utförlig undervisning i alla dessa ämnen. De
sakkunniga hava uppmärksammat detta missförhållande men uttalat, att
de nuvarande laboratorierna vore alltför trånga för att medgiva tillfredsställande
övningar i teoretisk kemi och att laboratorierna behövde utökas,
varför de sakkunniga, som föreslagit tillbyggnaden. av kemiavdelningen
skola påbörjas under budgetåret 1948/49, förordat inrättande av ifrågavarande
professur först från och med budgetaret 1949/50. Styrelsen vill
häremot framhålla, att de bristfälliga laboratorieutrymmena icke motivera
ett uppskov nied professurens inrättande, enär det bör vara möjligt att
under en övergångsperiod bereda plats för dessa övningar i övriga kemiska
laboratorier.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 194):

Med den utveckling, som under senare tid ägt rum inom såväl den organiska
som den teoretiska kemiens område, anse de sakkunniga det nödvändigt,
att en särskild professur i ämnet teoretisk kemi inrättas. Under
denna professur böra även övningarna i kvantitativ kemisk analys läggas.

Undervisningen, som för närvarande omfattar 2 föreläsningstimmar i
veckan under höst- och vårterminerna i 2:a årskursen samt 1 föreläsningstimme
under höstterminen i 3:e årskursen, föreslås i teoretisk kemi utökad
till 3 föreläsningstimmar i veckan under höstterminen och 3 föreläsningstimmar
och 5 övningstimmar i veckan under vårterminen i 2:a årskursen

176

Kungl. Marits ''proposition nr 244■

samt 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan under höstterminen
i 3:e årskursen, vartill komma 12 övningstimmar under höstterminen
i 2:a årskursen i kvantitativ kemisk analys.

I yttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har avdelningskollegiet
för kemi och kemisk teknologi vid högskolan bland annat anfört:

Organisk kemi och teoretisk kemi äro var för sig så stora och viktiga
samt till sin natur skilda ämnen, att det vore orimligt att förena dem med
varandra till en professur. Ännu mindre kan man begära, att innehavaren
därav skall vara i stånd att behärska båda. Vid de universitet och högskolor
av sådan storlek, att det finnes mer än en kemiprofessor, är den
teoretiska kemien representerad av en egen professor eller också är den
förenad med professuren i oorganisk kemi, en tidigare möjlig men numera
genom ämnenas oerhörda utveckling lika omöjlig kombination. Anordningen
vid Chalmers tekniska högskola kan möjligen förklaras men icke
försvaras av att professuren i oorganisk kemi är förenad med undervisningsskyldighet
i geologi och mineralogi, varigenom den icke kunnat belastas
med teoretisk kemi. Behovet av en professur i teoretisk kemi vid Chalmers
tekniska högskola får framför allt icke anses beroende av den omständigheten,
att antalet elever inom den kemiska fackavdelningen efter cirka 5 år
skall utökas. Behovet förefinnes oavsett om antalet elever är stort eller
litet. Det skall vara ämnets betydelse för ingenjörsutbildningen, som skall
vara bestämmande.

Tekniska samfundet i Göteborg har i sitt yttrande bland annat uttalat:

Med den skillnad i utbildning inom det kemiska facket vid de båda högskolorna,
som otvivelaktigt kommer att uppstå genom de sakkunnigas förslag,
torde det övervägande antalet kemister i framtiden söka sig till tekniska
högskolan i Stockholm. Det är sannolikt, att eliten av de inträdessökande
kommer att samlas vid tekniska högskolan i Stockholm. Avsikten
är, att de båda högskolornas avdelningar för kemi skola vara fullt jämbördiga
och att följaktligen de utgående eleverna ävenledes skola anses fullt
jämställda. Så blir emellertid ingalunda fallet enligt de sakkunnigas förslag.

Efter att hava framhållit, hurusom detta innebär inrättande av 6 nya
kemiprofessurer vid tekniska högskolan i Stockholm och 1 ny kemiprofessur
vid Chalmers tekniska högskola, nämligen den nu ifrågavarande i teoretisk
kemi, samt hurusom vid ett genomförande av sakkunnigförslaget vid den
förra högskolan skulle komma att finnas 11 kemiprofessurer mot 4 vid den
senare har samfundet vidare anfört:

Att Chalmers tekniska högskola i förslaget tilldelas 5 speciallärarbefattningar
i kemi mot 1 vid tekniska högskolan i Stockholm uppväger icke
denna markanta skillnad.

I riksdagen ha ofta uttalats betänkligheter mot en centralisering till
Stockholm. De sakkunnigas förslag till den kemiska undervisningens ordnande
vid högskolorna synes oss innebära en fortsatt tendens till centralisering
till Stockholm.

Lokalfrågan vid Chalmers tekniska högskola bör kunna lösas så, att högskolan
ej behöver vänta ända till år 1949 på en enda för dess vidkommande
av de sakkunniga föreslagen professur i kemi.

177

Kungl. Marits -proposition nr 244-

I samma riktning har Sveriges kemiska industrikontor uttalat sig.

Sveriges industrifUrband har uttalat, att, enär det finge anses vara ett
faktum att Chalmers tekniska högskola för närvarande ej vore utrustad
med det antal högre lärarbefattningar, som högskolans elevantal och betydelse
för den högre tekniska undervisningen krävde, det syntes angeläget,
att inrättandet av nya professurer särskilt vid denna högskola komme att
ske i snabbare takt än de sakkunniga föreslagit.

4. Personlig professur i silikatkemi.

I skrivelse den 17 december 1945 har styrelsen för Chalmers tekniska högskola
gjort framställning örn inrättande av en personlig professur i silikatkemi
vid högskolan för professorn i kemisk teknologi därstädes Johan Arvid
Hedvall, varvid med professuren förenade kostnader skulle bestridas av
aktiebolaget Mälardalens tegelbruk, aktiebolaget Gustavsbergs fabriker och
aktiebolaget Surte glasbruk i enlighet med vad i det följande närmare angives.
Till stöd för framställningen har högskolestyrelsen i huvudsak anfört:

Sedan många år tillbaka har ett betydande forskningsarbete, huvudsakligen
av grundläggande natur, utförts vid Chalmers tekniska högskola inom
institutionen för kemisk teknologi. I huvudsak har detta avsett att utreda
de fasta ämnenas reaktionsegenskaper. En stor del av de hithörande reaktionerna
ligga till grund för tekniskt viktiga processer såsom framställningav
porslin, tegel och annan keramik, glas, vissa mineralfärger, katalysatorer,
adsorptionsmedel m. m. En huvuddel av detta kemiska område berör
fasta ämnen, i vilka oxiden av ämnet kisel ingår, varför området gemensamt
kommit att benämnas silikatkemi. Många av dessa grenar tillhöra de allra
äldsta kemiskt betonade tillverkningsprocesserna. Dessa lia utvecklats empiriskt,
och därvid ha framställts produkter som besitta goda medelvärdesegenskaper.
I och med att modern tid börjat resa allt mera specificerade
krav, så har i utlandet under senare tid en rikligt gynnad forskning till
näringslivets gagn framkommit, vartill en statsunderstödd motsvarighet i
Sverige dock hittills saknats. Detsamma gäller utforskningen för nyttiggörandet
av silikatiska mineral och bergarter. Den vid Chalmers tekniska
högskola redan bedrivna forskningen har visat att värdefulla produkter
därur kunna framställas.

En på dessa problem inriktad forskning bär sedan många år bedrivits
av professorn i kemisk teknologi Arvid Hedvall och hans talrika lärjungar.
Den intensifierades under krigsåren genom att företrädare för tre av våra
största silikatkemiska industrier sammanslöto sig och togo initiativ till upprättande
av en särskild Institution för silikatkemisk forskning vid Chalmers
tekniska högskola och lämnade visst ekonomiskt stöd härför. Dessa företrädare
voro direktören Arvid Carlander för aktiebolaget Mälardalens tegelbruk
(14 st.), direktören Hjalmar Olson för aktiebolaget Gustavsbergs porslinsfabrik
samt direktören Per Hemberg och disponenten Sigurd Thorstensson
för Surte glasbruk.

Personalen vid institutionen utökades med tre av de nämnda industrierna
direkt avlönade forskningsassistenter. Bland de undersökningar, som av
professor Hedvall tillsammans med industriavlönade assistenter samt dok Ulhalig

till riksdagens protokoll 19If6. 1 sami. Nr

178

Kungl. Majds proposition nr 2JjJ+.

tors- och licentiatlaboranter och examensarbetare utförts under de få år
det nämnda industriella samarbetet förekommit må nämnas,

glaskemiska undersökningar rörande

inverkan av fuktighet hos glasindustriens råmaterial på blandnings- och
smältningsprocesserna,

olika tillsatsers betydelse med hänsyn till glasets kristallisationstendens
och möjligheten att använda fältspat i mengen,

inverkan av tillsatser av olika slags fältspat på glasets trögflutenhet,
inflytandet av råmaterialiernas kornstorlek på insmältningsförlopp samt
luttring vid glasframställning,

ersättande av borsyra med i Sverige förekommande mineral i avsikt att
påskynda smältningsförloppet,

porslinskemiska undersökningar rörande

nya tillsatser, som i små mängder öka plasticiteten av vissa svenska leror,
vilkas egenskaper därigenom modifieras, varvid användningsområdet utökats
och kassationsprocenten väsentligt minskats,

inverkan av talk eller magnesit i steatitiska massor med avseende på de
bildade produkternas värmeväxelbeständighet, mekaniska egenskaper
m. m.,

inverkan av tillsatser av bariumoxid i steatitiska massor med hänsyn till
att öka intervallet mellan sintringstemperatur och smälttemperatur,
ugnsgasers inverkan på keramiska produkters förändring i fuktig luft,
regenerering av vid porslinsfabrikation använd gips enligt en ny metod,
glasyrproblem i samband med diskning och förekomst av bakterier i glasyrsprickor,

tegelkemiska undersökningar rörande

ugnsatmosfärens inverkan på svällningsfenomen och färgvariationer vid
tegelbränning,

framställning av porös, eldfast isolersten från en ny svensk förekomst av
kiselgur,

sambandet mellan ugnsatmosfär, porositet och färg hos tegel, ävensom

silikatkemiska undersökningar i övrigt rörande

framställning av olika typer av eldfasta cement,
framställning av rockwool ur mesa och sand,
framställning av vägsalt (CaCl2) ur mesa,

framställning av soda ur svenska mineraliska förekomster enligt nya
metoder.

De ifrågavarande industrierna önska nu gå ett steg vidare för att sätta
professor Hedvall i stånd att helt ägna sig åt silikatkemisk forskning. I särskilda
skrivelser till ecklesiastikdepartementet hava omförmälda bolag utfäst
sig att bidraga med en tredjedel var för att täcka vissa kostnader, som äro
förbundna med upprättandet av en personlig professur i silikatkemi för
Hedvall. Dessa kostnader omfatta förutom lön åt Hedvall under hans återstående
tjänstetid även bidrag till driften av institutionen för silikatkemi
m. m.

Styrelsen får framhålla, att högskolans avdelning för kemi och kemisk
teknologi är i jämförelse med motsvarande avdelning vid tekniska högsko -

179

Kungl. May.ts -proposition nr 244-

lan i Stockholm mycket knappt försedd med professurer och att detta förhållande
påtalats icke blott av högskolans lärarkollegium utan även av flera
remissinstanser, t. ex. Industriförbundet, Svenska Teknologiöreningen och
Tekniska samfundet i Göteborg, som haft att yttra sig över det av 1940
års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen avgivna betänkandet.
Dessa sakkunniga hade nämligen föreslagit endast en enda ny professur
inom avdelningen för kemi och kemisk teknologi vid Chalmers tekniska
högskola, medan däremot i ett flertal ämnen, i vilka tekniska högskolan
i Stockholm föreslås få professurer, endast speciallärartjänster föreslagits.

Professuren i kemisk teknologi vid den senare högskolan har från och
med 1 juli 1944 uppdelats i två professurer, en för teknisk oorganisk och en
för teknisk organisk kemi.

Styrelsen har den uppfattningen, att viss uppdelning av ifrågavarande
professur är av behovet påkallad även vid Chalmers tekniska högskola, men
anser icke, att detta behöver ske eller att det ens är önskvärt att det sker
på samma sätt vid de båda tekniska högskolorna. Vid Chalmers tekniska
högskola finnas personliga och historiska förutsättningar för utbrytning av
silikatkemien ur professuren för kemisk teknologi genom professor Hedvalls
banbrytande internationellt erkända forskningsverksamhet, vilken
redan genom hans första publikationer för ett trettiotal år sedan inriktades
på problem av denna art. Här bör framhållas att Hedvall på ett mycket
ovanligt sätt förstått att intressera sina examensarbetare och andra lärjungar
för detta område av kemien samt att han inspirerat dem att angripa tekniskt
viktiga problem.

På detta sätt har forskningen till näringslivets fromma under många år
tillförts värdefulla resultat på ett för staten mycket litet betungande sätt.
Lovande uppslag även för teknisk tillämpning har därvid framkommit, som
dock kräva större resurser för att kunna fullföljas. Det säger sig självt, att
sedan de fasta ämnenas reaktionsegenskaper i princip nu klarlagts, så att
en överblick över detta av Hedvall i fundamentala avseenden nyöppnade
kemiska område blivit möjlig, behöver vid Hedvalls sida placeras — utom
examenslaboranter och mera kvalificerade lärjungar — även i högre grad
självständiga medarbetare för kvantitativ genomarbetning av området och
för utexperimentering av dess praktiska användningsmöjligheter. Det är då
ofrånkomligt att Hedvall beredes förbättrade arbetsbetingelser jämväl i fråga
om utrymmen, utrustning och viss ytterligare avlastning från elementär
undervisning.

Chalmers tekniska högskola har ingen avdelning för bergsvetenskap, och
på grund därav bedrives här icke någon omfattande undervisning eller
forskning rörande malmförande mineral. Det synes styrelsen även på grund
av detta förhållande lämpligt att undervisning och forskning rörande sådana
vanliga mineral, som icke liro eller innehålla malmer i vanlig bemärkelse,
i stället koncentreras till Chalmers tekniska högskola, där denna viktiga
parallell till den metallurgiska forskningen framvuxit.

Styrelsen anser, att den avsedda professuren bör åsyfta i huvudsak forskning,
och att den undervisningsskyldighet, som skall vara förbunden med
professuren i enlighet med i denna skrivelse framhållna synpunkter, icke
bör göras alltför betungande. Även med en begränsad undervisningsskyldighet
anser styrelsen, att den innebär ett behövligt och värdefullt tillskott
lill högskolans möjligheter att utbilda ingenjörer och i detta fall inom ett.
område, diir det hittills endast genom Hedvalls personliga insatser varit
möjligt erhålla sådan utbildning i Sverige.

180

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Att genom tillkomsten av det nya läroämnet en viss avlastning av lärostoff
från ämnet kemisk teknologi för de i ämnet silikatkemi deltagande studenterna
bör ske finner styrelsen naturlig.

Styrelsen bifogar med eget instämmande ett förslag till program för den personliga
professuren ifråga från högskolans avdelningskollegium för kemi och
kemisk teknologi, till vilket program kollegienämnden anslutit sig.

Det av avdelning skollegiet för kemi och kemisk teknologi vid högskolan
framlagda programmet för ifrågavarande professur innebär följande.

Professuren skall omfatta forskning huvudsakligen av grundläggande art
samt undervisning, berörande de silikatkemiska industrierna, såsom framställning
av glas och keramiska produkter (tegel, kakel, specialtegel, porslin, glasyrer
m. m.) samt även övriga ämnen, som i form av tillsats- eller utbytessubstanser
däri kunna ingå, framför allt ett flertal oxidiska material vilka i
modern fabrikation komma till användning i allt större utsträckning. Adsorptionsmedlens,
pigmentens och katalysatorernas viktiga grupper höra i vissa
avseenden även hit.

En på silikatkemisk bas vidgad råmaterialforskning kan även falla inom
ramen.

Föreläsningar och kollokvier eller seminarier hållas till ett genomsnittligt
timantal av minst en timme per vecka och läsår och omfattar under
varje år valda delar av området.

Forsknings- och examensarbeten inom ifrågavarande område
skall av professor Hedvall ledas. Därutöver har han att i sitt ämne förrätta
examination för civilingenjörsexamen eller högre examina vid högskolan,
i vars arbetsprogram professuren således avses att ingå, så att de elever, som
så önska må beredas tillfälle till utbildning i detta ämne, som förut ej beretts
plats vid svenska universitet eller högskolor.

I de särskilda skrivelser till ecklesiastikdepartementet, vilka av högskolestyrelsen
åberopats har ettvart av omförmälda tre bolag, under villkor att de
båda övriga lämnade enahanda utfästelse, förklarat sig beredda att bestrida
en tredjedel av med professurens inrättande förenade kostnader i enlighet
med följande:

lön till professor Hedvall (utöver nu från industrierna utgående
arvode) till och med pensionsåldern 65 år jämte eventuellt
ytterligare två år, nu utgörande inklusive pensionsavgift enligt
gällande index ................................. kronor 16 398

anslag till institutionen för silikatkemisk forskning (material
och apparatur och dylikt) per år utöver nu utgående

(2 400) ----- . . .................................... » 10 000

lönetillägg per år till Hedvalls kontorsbiträde............ » 1 000

ett årligt dispositionsanslag (till användning motsvarande den
vid statens skeppsprovningsanstalt inrättade dispositionsfonden),
avsett för omkostnader vid resor för Hedvall för upprätthållande
av vetenskapliga förbindelser inom institutets
arbetsområde samt omkostnader vid besök av främmande
forskare och motsvarande det nuvarande årliga bidraget av
800 kronor per var och en av de tre industrierna att genom
kansliets försorg tillhandahållas Hedvall för angivet ändamål
............................................ » 2 400

181

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

samt liksom hittills, ettvart av bolagen, kostnaderna för en vid silikatkemiska
institutionen anställd högskoleingenjör eller annan kvalificerad
arbetskraft.

Såsom förutsättningar härför ha bolagen angivit

att statsmakterna bevilja anslag för en första utbyggnad av silikatkemiska
institutionen i enlighet med det förslag, som av högskolan framlagts i anslagsäskandena
för nästa budgetår,

att så snart ske kan en ordinarie professur i silikatkemi föreslås vid Chalmers
tekniska högskola, samt att örn en silikatprofessur upprättas vid Chalmers
tekniska högskola statsmakterna komma att övertaga ansvaret för professorslönen,
dock att örn professor Hedvall utses till innehavare av denna
professur, ovan angivna bidrag skola oavkortat utgå till institutionen.

Statskontoret, som den 12 januari 1946 avgivit utlåtande i ärendet, har
därvid i huvudsak anfört:

Någon möjlighet att för närvarande bedöma, huruvida efter Hedvalls avgång
behov kan komma att föreligga av en professur i ifrågavarande ämne,
föreligger givetvis icke. Det må i detta sammanhang erinras, att då den personliga
professuren i cement- och betongkemi för professor L. Forsén vid tekniska
högskolan i Stockholm upphörde i anledning av innehavarens bortgång,
den av Forsén tidigare innehavda professuren i kemisk teknologi vid högskolan
från och med den 1 juli 1944 uppdelades i två professurer, dock icke någondera
i enbart ämnet cement- och betongkemi utan den ena omfattande teknisk
oorganisk kemi och den andra teknisk organisk kemi (jfr 1944 års statsverksproposition
VIII ht, sid. 249 f.). Då vid den nu föreslagna personliga professurens
framtida upphörande statsmakterna böra äga full handlingsfrihet
vid avgörande såväl av spörsmålet örn antalet erforderliga professorsbefattningar
vid högskolan som ock frågan om ämnesuppdelningen mellan professurerna,
kan statskontoret icke tillstyrka ett accepterande av erbjudandet
under ovannämnda villkor.

Vad beträffar bolagens ekonomiska åtaganden för professurens upprätthållande
torde det få förutsättas, att bolagen enligt det gjorda erbjudandet bestrida
kostnaderna för samtliga de avlöningsförmåner, som nu eller framdeles
skulle ha tillkommit Hedvall, därest han alltjämt varit ordinarie professor vid
högskolan.

I övrigt torde samma formella villkor böra uppställas och de ekonomiska
förhållandena i övrigt regleras på det sätt, som föreskrivits exempelvis beträffande
den från och med den 1 juli 1945 vid Chalmers tekniska högskola inrättade
personliga professuren i oljekemi.

Det väckta spörsmålet bör givetvis underställas riksdagens prövning. Särskilt
medgivande av riksdagen lärer också böra utverkas därtill, att Hedvall
såsom innehavare av ifrågavarande personliga professur i silikatkemi skall
äga samma rätt till pension från staten som örn han vore ordinarie professor
vid högskolan. Jämlikt bestämmelserna i allmänna tjänstepensionsreglementet
torde i så fall utan att särskilt beslut därom meddelas, skyldighet för honom
föreligga att vid uppnådd pensionsålder avgå från den personliga professuren.

I särskilda skrivelser till ecklesiastikdepartementet lia sedermera vederbörande
bolag förklarat sig villiga att bestrida kostnaderna för den ifrågasatta
personliga professuren i enlighet med tidigare gjorda utfästelser, även örn
statsmakterna i överensstämmelse med hittills tillämpade principer vid in

182

Kungl. Maj:ts ''proposition nr inrättande
av personliga professurer förbehålla sig handlingsfrihet vid avgörandet
av spörsmålet om antalet erforderliga professurer vid högskolan ävensom
med avseende å frågan örn ämnesuppdelningen mellan professurerna.

Tillika ha bolagen förklarat att det gjorda erbjudandet innefattade jämväl
utfästelse att bestrida kostnaderna för samtliga de avlöningsförmåner, som
nu eller framdeles skulle ha tillkommit Hedvall, därest han alltjämt varit
ordinarie professor vid högskolan.

Statens tekniska forskningsråd har i remissutlåtande den 27 mars 1946
bland annat anfört:

Professor Hedvall har på sitt specialområde, silikatkemien, utfört en banbrytande
forskargärning, som vunnit även internationellt erkännande. Inom
hans institution ha genomförts en mångfald stora forskningsuppgifter, icke
endast av grundforskningskaraktär utan även av den art, att resultaten från
dessa direkt komma silikatindustrien till nytta. Han har även visat sig
kunna entusiasmera och föra fram unga forskare på detta område. Olika
industriföretag ha visat sin erkänsla för detta genom att i allt högre grad
stödja även grundforskningen inom institutionen, och statens tekniska forskningsråd,
som efter ett par besök på platsen är väl bekant med förhållandena
vid institutionen, har vid olika tillfällen hos Kungl. Majit utverkat stöd av
forskningsmedel för skilda undersökningar.

Den utveckling, som på detta sätt krävt allt mera tid av Hedvall till hans
specialområde, har delvis måst bliva till förfång för undervisningen i hans
egentliga läroämne, kemisk teknologi. Rådet hälsar därför med tillfredsställelse
förslaget att för Hedvall inrättas en personlig forskningsprofessur
i silikatkemi, vilket enligt rådets mening måste bli till fördel för såväl utvecklingen
inom silikatkemien som undervisningen inom läroämnet kemisk
teknologi. Rådet vill sålunda varmt tillstyrka, att denna personliga professur
inrättas på de villkor, som de förslagsställande industrierna uppsatt.

Det må i detta sammanhang nämnas, att silikatkemisk forskning för närvarande
bedrives även vid ett antal andra forskningsinstitutioner inom landet.
Inom ingeniörsvetenskapsakademiens laboratorielokaler inrymmas centrallaboratorierna
för tegelindustrien. En viktig gren på hithörande område
tillgodoses genom det på en donation av Cementbolaget baserade Cementoch
betonginstitutet i Stockholm. Småglasbruken ha för den lokala driftservicen
inrättat ett glaslaboratorium i Växjö. Samtliga dessa, vilka var för
sig ha viktiga uppgifter att fylla, äro emellertid mycket specialiserade och
inriktade på tillämpningsforskning. De kunna därför icke ersätta men väl
på ett lyckligt sätt kompletteras av den centrala, sammanhållande institution
för grundforskning, som Hedvall skapat vid Chalmers tekniska högskola.

5. Omreglering av professuren i mekanisk värmeteori
och förbränningsmotorer till professur i
förbrännings motor tekn i k.

Högskolestyrelsen har — i anslutning till ett av styrelsen framlagt förslag
örn inrättande av en speciallärarbefattning i kylteknik med undervisningsskyldighet
jämväl i mekanisk värmeteori, för vilket i det följande närmare
kommer att redogöras — hemställt, att den vid högskolan förefintliga

183

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer i samband
därmed måtte erhålla benämningen förbränningsmotorteknik.

De sakkunniga ha föreslagit genomförande av här berörda åtgärder från
och med budgetåret 1945/46.

6. Ändrad benämning å vissa andra professurer.

Högskolestyrelsen har föreslagit ändrade benämningar å följande professurer
vid högskolan, därvid ingen förändring med avseende å omfattningen
av den med vederbörande professur nu förenade undervisningsskyldigheten
ifrågasatts:

a) benämningen maskinlära med undervisningsskyldighet företrädesvis
i läran om värmemotorer ändras till ångteknik,

b) benämningen teoretisk elektricitetslära med undervisningsskyldighet
jämväl i elektroteknikens principer och elektrisk mätteknik ändras till elektricitetslära
och elektrisk mätteknik,

c) benämningen elektroteknik med undervisningsskyldighet företrädesvis
i läran om elektrotekniska maskinkonstruktioner ändras till elektromaskinlära,

d) professuren i väg- och vattenbyggnads^^, som sedermera avses uppdelad
i en professur i byggnadsstatik och en professur i brobyggnad, benämnes
tills vidare professur i byggnadsstatik och brobyggnad,

e) benämningen kemisk teknologi ändras till teknisk kemi.

De av högskolestyrelsen sålunda föreslagna ändrade benämningarna överensstämma
med sakkunnigförslaget med undantag för den under b) avsedda,
vilken av de sakkunniga föreslagits skola erhålla benämningen teoretisk elektroteknik
med mätteknik. Högskolestyrelsen har därvid anfört, att de sakkunnigas
förslag till benämning icke vore ägnad att klarlägga professurens
område, eftersom samtliga elektriska tillämpningsämnen i högre eller lägre
grad bura teoretisk prägel. I detta sammanhang må vidare anmärkas, att
de sakkunniga även föreslagit, att professuren i byggnadslära och ornamentsritning
skall erhålla benämningen arkitektur.

Med avseende å professorernas löneställning har
högskolestyrelsen, i överensstämmelse med den ståndpunkt, som härutinnan
intagits av högskolans lärarkollegium i dess remissyttrande över sakkunnigförslaget,
föreslagit en placering i lönegraden A 34.

Vidare har högskolestyrelsen i fråga örn arvoden till professorsvikarier
hemställt, att dessa arvoden måtte beräknas till belopp,
som med 1 000 kronor överstiger dem, som tillkomma professorsvikarierna
vid universiteten, enär betydande svårigheter visat sig möta att
med nuvarande arvoden erhålla kvalificerade vikarier; ett förhållande som
styrelsen närmare exemplifierat.

184

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

B. Speciallärare.

Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden framlagt följande förslag
med avseende å speciallärarna vid högskolan, därvid arvodena beräknats i
enlighet med de av de sakkunniga förordade grunder. Högskolestyrelsens
äskanden innebära nyinrättande eller omregi ering av sammanlagt fjorton
speciallärare änster.

1. Speciallärarbefattning i byggnadsekonomi och
byggnadsorganisation.

Högskolestyrelsen har — under åberopande av sakkunnigförslaget — i
likhet med föregående år hemställt om inrättande av en speciallärarbefattning
i byggnadsekonomi och byggnadsorganisation med ett arvode av 3 800
kronor, därvid styrelsen uttalat, att viss undervisning sedan vårterminen
1943 meddelats i dessa ämnen genom lärare, avlönade med assistentmedel.
Ett bifall till framställningen medförde sålunda en minskad belastning av
posten till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter med 1 500 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit befattningens inrättande från och med
budgetåret 1944/45, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 186 f.
och sid. 164):

Detta ämne ingår i viss utsträckning i ämnet industriell organisation,
varl undervisning för närvarande meddelas gemensamt för samtliga avdelningar.
av en speciallärare. Avdelningarna för väg- och vattenbyggnad
samt arkitektur böra lämpligen icke längre deltaga i den för övriga fack
gemensamma undervisningen i industriell ekonomi utan i stället erhålla en
för dem bättre lämpad undervisning i ett motsvarande ämne, benämnt
byggnadsekonomi- och byggnadsorganisation. De stora kapital, som årligen
nedläggas i byggnadsverk av skilda slag, göra det väl motiverat att
lämna alla byggnadsteknici och arkitekter en sammanhängande orientering
om de ekonomiska problem, som äro av betydelse för byggnadsverksamhet
av olika slag. Hit höra salunda bokföring och kontroll, planläggning och
organisation, arbetsledning och avlöningssystem, kostnadsberäkningar och
driftkalkyler, skyddsanordningar och sociala anordningar samt arbetsmaskiner
för olika slags byggnadsföretag. Kursen föreslås erhålla samma
omfattning som den allmänna kursen vid tekniska högskolan i Stockholm
eller 4 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar i veckan under en termin.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigförslaget har byggnadsstyrelsen
understrukit betydelsen av en god utbildning för byggnadstekniker
i förevarande ämne, därvid ämbetsverket uttalat, att även om i det
föreliggande förslaget till undervisningens ordnande utbildningen av tekniker
för en byggnads utredningsskede kan sägas vara nöjaktigt tillgodosedd,
detta däremot icke vore förhållandet beträffande utbildningen av
arbetsledare, varför fragan örn specialutbildning för arbetsledningspersonal
enligt ämbetsverkets mening syntes böra upptagas till särskild prövning.
Lämpligast syntes vara att inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad

185

Kungl. Maj:ts -proposition nr %44-

upplades en särskild linje eller grupp för arbetsledare eller så kallade produktionst
eknici inom byggnadsfacken.

Svenska arkitekters riksförbund har i sitt remissyttrande i huvudsak
anfört:

Den hittills bedrivna undervisningen i ämnet vid högskolan, som är gemensam
för avdelningarna för arkitektur samt för väg- och vattenbyggnad,
synes icke i tillfredsställande utsträckning hava varit inriktad på husbyggnadsekonomi.
Utvecklingen inom husbyggandet tenderar mot förändrade
produktionsformer. Dessa förändringar bliva givetvis framför allt ekonomiskt
betingade. Ingående kännedom örn produktionskostnaderna icke
minst vid fabriks- eller seriemässig framställning av byggnader — framför
allt bostadsbyggnader — blir alltmera nödvändig för den projekterande
arkitekten. Men många av de ekonomiska faktorerna vid husbyggandet
äro hittills otillfredsställande klarlagda. En intensifierad forskning inom
husbyggnadsekonomiska frågor är därför nödvändig, samtidigt som undervisningen
för arkitekterna inriktas på att redovisa de vunna forskningsresultaten.
Undervisningen i detta ämne synes därför, för att bättre kunna
tillrättaläggas för arkitekternas behov, böra skiljas från undervisningen
inom avdelningen för väg- och vattenbyggnad, som helt naturligt kommit
att inriktas på brobyggnader, stora hallbyggnader och dylikt.

I anslutning härtill uttalar förbundet som sin uppfattning, att vid Chalmers
tekniska högskola inom avdelningen för arkitektur bör inrättas en
särskild speciallärartjänst i husbyggnadsekonomi.

Yngre väg- och vattenbyggares förening och svenska teknolog för eningen
ha i sina remissyttranden med hänsyn till ämnets vikt förordat en professur
i byggnadsorganisation och byggnadsekonomi vid Chalmers tekniska högskola
i stället för den av de sakkunniga föreslagna speciallärartjänsten och i
överensstämmelse med vad de sakkunniga föreslagit beträffande tekniska
högskolan i Stockholm.

2. S p e c i a 11 ä r a r b e f a 11 n i n g i kylteknik.

På sätt i det föregående berörts har högskolestyrelsen, med upprepande
av sitt därom föregående år framförda äskande, hemställt örn inrättande av
en befattning som speciallärare i kylteknik med undervisningsskyldighet
jämväl i mekanisk värmeteori med ett arvode av 6 000 kronor. Högskolestyrelsen
har därvid — under åberopande av sakkunnigförslaget — bland
annat anfört:

Undervisning i kylteknik har sedan en följd av år meddelats vid högskolan
genom särskilt tillkallad föreläsare och har varit förlagd till 3:e årskursen;
vissa år har även en fortsatt kurs meddelats i 4:e årskursen. Hela ämnets
omfattning har motsvarat 2 ä 3 terminsveckotimmar. Deltagandet har varit
frivilligt, men intresset för ämnet har varit stort, och studerande från såväl
avdelningen för maskinteknik som från avdelningarna för skeppsbyggeri,
elektroteknik och kemi hava åhört föreläsningarna. Konstruktionsövningar
hava icke förekommit i ämnet.

186

Kungl. Maj:ts proposition nr "244-

Undervisningen har omfattat de olika principerna för kylmaskinerier, kylmaskinernas
praktiska utformning, olika system för kylanordningar i frysell
kylrum och fordringarna på dem samt väggkonstruktioner och isoleringar
för kylrum inom byggnader, å fartyg samt inom transportabla anläggningar.

De sakkunniga, som föreslagit ifrågavarande befattnings inrättande från
och med budgetåret 1945/46, ha härutinnan bland annat anfört (bihang
1, sid. 158 f.):

Med hänsyn till kylteknikens alltmer ökade betydelse föreslås nu denna
undervisning fast infogad i undervisningsplanen. Då undervisningen i kylteknik
nära sammanhänger med undervisningen i mekanisk värmeteori,
föreslås att en gemensam speciallärarbefattning inrättas för dessa båda
ämnen. Professuren i förbränningsmotorer erhåller därigenom nödig avlastning.

Undervisningsplanen för de två nu behandlade ämnena föreslås omfatta
i mekanisk värmeteori för avdelningarna för maskinteknik och skeppsbyggeri
3° föreläsningstimmar och 1 övningstimme i veckan under vårterminen
i 2:a årskursen samt i kylteknik för avdelningen för maskinteknik 2 föreläsningstimmar
och 3 övningstimmar ävensom 3 valfria övningstimmar under
höstterminen i 4:e årskursen. För kemisternas vidkommande fordrar undervisningen
i mekanisk värmeteori en annan inriktning. De böra framför allt
studera den mekaniska värmeteoriens tillämpning på kemiska förlopp.
Genom tillkomsten av en professur i teoretisk kemi skapas möjlighet att
giva kemisterna en tillfredsställande undervisning i denna del av ämnet.

3. Speciallärarbefattning i livsmedelskemi
och vattenkemi.

Högskolestyrelsen har — i överensstämmelse med de sakkunnigas förslag
— i likhet med föregående år hemställt om en ny speciallärarbefattning i livsmedelskemi
och vattenkemi med ett arvode av 5 000 kronor.

Enligt vad jag inhämtat i ärendet har hittills icke meddelats någon undervisning
vid Chalmers tekniska högskola i dessa läroämnen, i vidare mån
än att sedan fyra år undervisning förekommit i jäsningslära genom en med
assistentmedel avlönad lärare, varjämte årligen en kurs hållits av en särskilt
tillkallad föreläsare.

De sakkunniga, som förordat inrättande av ifrågavarande befattning från
och med budgetåret 1945/46, ha härom i huvudsak anfört (bihang 1, sid.
196 f.):

Med den numera ökade storleken av de inom födoämnesindustrien verksamma
företagen fordras inom denna industrigrupp allt fler civilingenjörer.
En utbildning på detta område synes därför av behovet påkallad. Den ökade
utbyggnaden av reningsanläggningar för avloppsvatten och den vidgade
kontrollen över vattenledningsvattnets beskaffenhet i våra samhällen kräver
också, att allt fler civilingenjörer äro väl insatta i vattenreningens problem.
Det föreslås därför, att undervisning dels i livsmedelskemi, dels i vattenkemi
införes till samma omfattning som vid tekniska högskolan i Stock -

187

Kungl. Maj:ts proposition nr Joholm,
där en professur i livsmedelskemi föreslagits inrättad från och med
budgetåret 1946/47 i stället för den befintliga speciallärartjänsten i vattenkemi
och livsmedelskemi därstädes. Undervisningen i båda ämnena göres
valfri för avdelningen för kemi. Undervisningen i vattenkemi göres valfri
för avdelningen för väg- och vattenbyggnad och föreslås som frivilligt ämne
för avdelningen för arkitektur.

Då laboratorium för dessa ämnen saknas, kräves anordnande av ett dylikt
i samband med utvidgning av kemibyggnaden.

Undervisningsplanen föreslås bliva i livsmedelskemi för kemister 3 föreläsningstimmar
och 4 övningstimmar i veckan samt i vattenkemi för kemister
ävensom väg- och vattenbyggare 1 föreläsningstimme och 2 övningstimmar
i veckan, allt under höstterminen i 4:e årskursen.

I sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet har tekniska
samfundet i Göteborg i detta sammanhang bland annat anfört:

Att våra livsmedelsindustrier och även andra, på teknisk biokemi grundade
industrier mer och mer äro i behov av högskolebildade ingenjörer
visar sig därigenom, att allt fler högskolebildade kemister anställas i sådana
industrier. Det är av vikt för livsmedels- och närliggande industrier, att de
givas möjligheter att anställa biokemiskt väl utbildade ingenjörer från båda
högskolorna. Enligt de sakkunnigas förslag kommer tyvärr även härutinnan
en stor skillnad att uppstå mellan de vid tekniska högskolan i Stockholm
och de vid Chalmers tekniska högskola utbildade ingenjörerna. Enligt de
sakkunnigas förslag får tekniska högskolan i Stockholm en professur i livsmedelskemi
och en professur i biokemi, under det att Chalmers tekniska högskola
får en speciallärarbefattning i livsmedelskemi men helt kommer att
sakna undervisning i biokemi. Det är att hoppas, att de studerande vid
Chalmers tekniska högskola genom det planerade konservforskningsinstitutet
i Göteborg skola få möjlighet att inhämta det för livsmedelsindustrien
nödiga vetandet i biokemi. I det fall, att konservforskningsinstitutet icke
kommer till stånd, torde det bliva nödvändigt att inrätta en professur i
livsmedelskemi även vid Chalmers tekniska högskola. Med detta följer även
krav på större lokalutrymmen för livsmedelskemi vid denna högskola.

I samma riktning har svensina bryggareföreningen uttalat sig.

4. Speciallärarbefattning i textil provningsteknik.

Med upprepande av en därom i tidigare anslagsäskanden gjord framställning
har högskolestyrelsen hemställt örn inrättande av en speciallärarbefattning
i textil provningsteknik med ett arvode av 3 500 kronor med undervisningsskyldighet
i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit. 1 ill stöd
härför har högskolestyrelsen anfört, att den nya byggnaden för textilforskningsinstitutet
nu vore under arbete och verksamheten i detta institut
sannolikt kunde bedrivas i full omfattning från och med höstterminen 1945.

De sakkunniga, som föreslagit befattningens inrättande från och med
budgetåret 1944/45, ha därvid bland annat anfört (bihang 1, sid. 167):

188

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Undervisningen i detta ämne är avsedd att omfatta följande: Provningsmetoder
för textilmaterial och färdiga textilfabrikat. Använda provningsapparater.
Kvalitativ och kvantitativ fiberanalys. Grafiska framställningsmetoder
för fibermaterialens dimensionen egenskaper. Bestämning av hållfasthetsegenskaper.
Mekaniska och kemiska skador hos textilprodukter.
Materialfordringar.

Undervisningen föreslås förlagd till 4:e årskursen och omfatta 4 föreläsningstimmar
och 2 övningstimmar i veckan under höstterminen, obligatoriskt
för textilteknici inom avdelningen för maskinteknik och valfritt för
kemisterna.

5. Speciallär arbefattning i beskrivande

geometri.

Högskolestyrelsen har liksom föregående år hemställt örn en höjning till
6 700 kronor av det till specialläraren i beskrivande geometri utgående arvodet
av 3 200 kronor, med hänsyn till — förutom den enligt sakkunnigförslaget
avsedda arvodesregleringen — att det ökade elevantalet föranledde dubblerad
undervisning i ämnet. Högskolestyrelsen har — under framhållande av
att vid bifall till framställningen belastningen av posten till ersättningar åt
tillfälliga lärare och assistenter minskades med 1 000 kronor — därvid bland
annat anfört:

Det har sedan flera ar tillbaka varit nödvändigt att vid övningarna uppdela
dessa, studerande på två avdelningar, för att de skulle rymmas i tillgängliga
ritsalar. Antalet övningstimmar har sålunda ökats med 2 timmar
i veckan. Kostnaderna härför lia täckts med assistentmedel. Då delning av
de studerande i två avdelningar således redan nu är nödvändig av utrymmesskäl,
utgår styrelsen från, att detta sker från och med läsåret 1945/46
i enlighet med de sakkunnigas förslag.

De sakkunniga ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid. 142):

Undervisningen i detta ämne har utgjorts av dels en gemensam kurs
under första året för alla avdelningar utom den kemiska omfattande 1 föreläsningstimme
och 2 övningstimmar i veckan under vardera av höst- och
vårterminerna, dels en fortsättningskurs under andra året för avdelningarna
för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur omfattande 1 föreläsningstimme
och 2 övningstimmar i° veckan under höstterminen. Med hänsyn till det
ökade elevantalet föreslås nu i stället en undervisningsplan, varigenom undervisningen
i ämnet för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och
arkitektur helt skiljes från övriga avdelningar. Enligt förslaget skulle sålunda
undervisning i ämnet endast meddelas under första året och omfatta
för avdelningarna för maskinteknik, skeppsbyggeri och elektroteknik 2 föreläsningstimmar
och 3 övningstimmar i veckan under höstterminen (beskrivande
geometri I) samt för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad samt
arkitektur 2 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar i veckan under höstterminen
ävensom 1 föreläsningstimme och 3 övningstimmar i veckan under
vårterminen (beskrivande geometri II).

189

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

6. Speciallärarbefattning i byggnadsstatik

och brobyggnad.

Högskolestyrelsen har hemställt om en höjning av arvodet till specialläraren
i byggnadsstatik och brobyggnad från 3 000 kronor till 10 000 kronor
med hänsyn till den ökade omfattningen av dennes undervisningsskyldighet.
Till stöd härför har styrelsen anfört:

Förevarande speciallärares arvode är beräknat efter 5 undervisningstimmar

1 veckan. Dennes undervisning i ifrågavarande ämnen uppgår emellertid till
icke mindre än 11 timmar i veckan, därav halva antalet föreläsningstimmar.
Härigenom förorsakade merkostnader ha täckts med assistentmedel.
Styrelsen förutsätter icke nu någon ändring av antalet undervisningstimmar
och föreslår därför ett arvode av 10 000 kronor i enlighet
med de sakkunnigas förslag.

Styrelsen har uttalat, att ett bifall till framställningen föranledde en minskad
belastning av posten till arvoden åt assistenter och lärarbiträden med

2 750 kronor.

De sakkunniga ha föreslagit, att den nuvarande professuren i byggnadsstatik
och brobyggnad skall uppdelas å en professur i vardera ämnet från
och med budgetåret 1950/51, varvid speciallärarbefattningen i dessa ämnen
avses skola bortfalla. I avvaktan därå skall enligt sakkunnigförslaget omfattningen
av den sistnämnda tjänsten regleras i huvudsaklig överensstämmelse
med vad i anslagsäskandena angives. Beträffande den närmare innebörden
härav torde få hänvisas till betänkandet (bihang 1, sid. 179 f. och
184 f.).

7. Speciallärarbefattning i vattenlednings och

avloppsteknik. I

I anslutning till sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen i huvudsaklig överensstämmelse
med sitt därom föregående år framförda äskande hemställt,
att den nuvarande speciallärarbefattningen i vattenlednings- och vattenavloppslära
med ett arvode av 3 300 kronor måtte ändras till en speciallärartjänst
i vattenlednings- och vattenavloppsteknik med ett arvode av 6 000 kronor,
varvid endast en mindre utökning skulle ske med avseende å tjänstens
omfattning.

De sakkunniga, som förordat ett genomförande av den här ifrågasatta
omläggningen av undervisningen från och med budgetåret 1944/45, ha härutinnan
bland annat anfört (bihang 1, sid. 183 f.):

Undervisningen är för närvarande förlagd till 3:e och 4:e årskurserna av
avdelningen för väg- och vattenbyggnad. Den omfattar 1 föreläsningstimme
och 1 övningstimme under vårterminen i 3:e årskursen samt 4 föreläsningstimmar
och 5 valfria övningstimmar under höstterminen i 4:e årskursen.

Timantalet föreslås obetydligt ökat, varjämte kursen uppdelas i en allmän
kurs i 3:e årskursen, i huvudsak obligatorisk för hela avdelningen för vägoch
vattenbyggnad och en valfri fortsättningskurs i 4:e årskursen. Det före -

190

Kungl. Maj:ts ''proposition nr gislås
vidare, att studerandena i avdelningen för arkitektur skola kunna frivilligt
deltaga i den allmänna kursen. Ämnets benämning föreslås ändrad
till vattenlednings- och avloppsteknik.

8. Special lärarbef a ttning i vägbyggnadslära.

Under åberopande av sakkunnigförslaget har högskolestyrelsen hemställt
örn en höjning av arvodet till specialläraren i vägbyggnadslära från 2 400
kronor till 8 100 kronor i samband med utökning av dennes undervisningsskyldighet.

De sakkunniga, som förordat en utökning av undervisningen från och
med budgetåret 1945/46, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid.
185 f.):

Undervisningen omfattar för närvarande 4 föreläsningstimmar i veckan
under höst- och vårterminerna i 3:e årskursen för alla studerande inom avdelningen
för väg- och vattenbyggnad.

Genom tillkomsten av ett laboratorium för vägbyggnad hava nu möjligheter
åstadkommits till laborationer i ämnet samt utförande av experimentella
examensarbeten. Det föreslås därför, att erforderligt antal övningstimmar
införes på schemat. Ämnet föreslås uppdelat i en allmän kurs med
gemensamma föreläsningar för alla studerande i avdelningen för väg- och
vattenbyggnad men med mindre antal övningstimmar för gruppen hus-,
bro- och vattenbyggnadsteknici än för allmänna byggnadsteknici. Den allmänna
kursen förlägges till 3:e årskursen. I 4:e årskursen anordnas en valfri
fortsättningskurs för allmänna byggnadsteknici.

9. Speciallä rarbefattning i arkitekturens

historia.

Högskolestyrelsen har i överensstämmelse med sakkunnigförslaget hemställt
om inrättande av en speciallärarbefattning i arkitekturens historia med arvode
av 5 800 kronor, avsedd för undervisning i ämnena arkitekturens historia och
svenska arkitekturens historia. Styrelsen har därvid framhållit att den undervisningsskyldighet,
som åvilade professorn i byggnadslära och ornamentsritning
och som jämväl omfattade här ''ifrågavarande ämnen, enligt gällande schema
utgjorde 8 föreläsningstimmar och 10 övningstimmar per vecka under såväl
höst- som vårterminen.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av speciallärarbefattningen i fråga
från och med budgetåret 1946/47, ha i betänkandet härom bland annat anfört
(bihang 1, sid. 189):

Professuren i byggnadslära och ornamentsritning är den enda nu befintliga
professuren inom avdelningen för arkitektur vid högskolan. Undervisningen i
arkitekturens historia omfattar för närvarande 4 timmar föreläsningar per
vecka under höst- och vårterminerna i 3:e och 4:e årskurserna samt undervisningen
i svenska arkitekturens historia 2 timmar föreläsningar per vecka under
höst- och vårterminerna i 2:a årskursen.

191

Kungl. Maj:ts -proposition nr 244-

Med hänsyn till det stora antal föreläsningar i veckan, som det nu åligger
professorn i byggnadslära att hålla, föreslås inrättande av en speciallärarbefattning
i arkitekturens historia och svenska arkitekturens historia.

En viss minskning föreslås i fråga om tiden för det förra av dessa ämnen och
en ökning av tiden för det senare ämnet. De föreslagna totala tiderna överensstämma
med vad som föreslagits vid tekniska högskolan i Stockholm. Undervisningen
föreslås i båda ämnena helt förlagd till 2:a årskursen med en omfattning
av 2 timmar föreläsningar per vecka under höst- och vårterminerna i
arkitekturens historia och samma antal föreläsningstimmar under hela läsåret
jämte 2 övningstimmar under vårterminen i svenska arkitekturens historia.

Antalet deltagare beräknas till 28.

10. Speciallärarbefattning i geodetisk
mätningsteknik.

Högskolestyrelsen har under åberopande av de sakkunnigas förslag hemställt,
att den nuvarande speciallärarbefattningen i geodesi med arvode av
4 500 kronor måtte förändras till en speciallärartjänst i geodetisk mätningsteknik
med ett arvode av 9 100 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit en förändring av speciallärarbefattningen i
fråga på sätt högskolestyrelsen hemställt från och med budgetåret 1945/46,
ha härutinnan anfört (bihang 1, sid. 178 f.):

Ben nuvarande studieplanen för ämnet geodesi omfattar för avdelningen för
väg- och vattenbyggnad 2 timmar föreläsningar per vecka under vårterminen
: 2:a årskursen, 2 timmar föreläsningar per vecka linder höst- och vårterminerna
i 3:e årskursen samt 2 timmar föreläsningar och 2 timmar övningar per
vecka under höstterminen i 4:e årskursen ävensom för avdelningen för arkitektur
2 timmar föreläsningar under vårterminen i 2:a årskursen.

Dessutom förekomma fältövningar 10 dagar efter 2:a årskursen och 20
dagar efter 3:e årskursen.

Den nuvarande kursen torde i huvudsak motsvara sitt ändamål, nämligen
att giva väg- och vattenbyggarna tillräckliga kunskaper för att efter nödig
praktik erhålla kompetens som mätningsman i stad. Med hänsyn till den stora
betydelse, som numera fotogrammetriska mätningar alltmer hava vunnit, föreslås
en kortare utökning av kursen med en valfri del, avsedd att behandla
terrester fotogrammetri; då någon praktisk övning även i denna gren av mätningstekniken
erfordras, hava efter 3:e årskursen inlagts 5 dagar fältövningar i
fotogrammetrisk mätning; bearbetning av resultaten skall ske under den påföljande
höstterminen.

Ämnets namn föreslås ändrat till geodetisk mätningsteknik. Undervisningen
föreslås omfatta dels en allmän kurs för båda avdelningarna å en timme föreläsning
och en timme övning per vecka under vårterminen i lia årskursen
samt en fortsättningskurs för avdelningen för väg- och vattenbyggnad å 2
timmar föreläsningar per vecka under höstterminen i 2:a årskursen, 3 timmar
föreläsningar och 2 timmar övningar per vecka under vårterminen i
samma årskurs, 1 timme föreläsning och 1 timme övning per vecka, under
såväl höst- som vårterminen i 3:e årskursen ävensom 1 timme övning per
vecka under höstterminen i 4:e årskursen.

192 Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Dessutom fältövningar 10 dagar efter l:a årskursen och 30 dagar efter 2:a
årskursen samt för dem, som deltaga i den valfria delen, 5 dagar efter 3:e
årskursen.

Antalet deltagare i den allmänna kursen beräknas till cirka 120, i fortsättningskursen
till cirka 65.

11 och 12. Speciallärbefattningar i materiallära
och byggnadsmateriallära.

Högskolestyrelsen har hemställt, dels att den nuvarande speciallärarbefattningen
vid högskolan i materiallära och metallografi med arvode av 1 500
kronor måtte förändras till en speciallärartjänst i materiallära med ett arvode
av 6 600 kronor i enlighet med de sakkunnigas förslag, dels att samtidigt en
ny speciallärarbefattning måtte inrättas i byggnadsmateriallära med ett arvode
av 3 900 kronor. Till stöd för framställningen har i huvudsak anförts:

Undervisningen i materiallära och metallografi har dels på grund av de
olika önskemålen i fråga om undervisningen från avdelningarna V och A å ena
sidan samt fran övriga avdelningar å andra sidan, dels på grund av det stora
antalet studerande i ämnet, sedan budgetåret 1943/44 försiggått i två skilda
avdelningar, en för avdelningarna V och A och en för övriga avdelningar, båda
med en undervisning av 3 föreläsningstimmar i veckan under ett läsår. Merkostnaden
härför har betalats med assistentmedel.

Ämnet byggnadsmateriallära har av de sakkunniga föreslagits falla under
professuren i byggnadsteknik. Enligt lärarkollegiets och avdelningskollegiets för
väg- och vattenbyggnad mening, vartill styrelsen ansluter sig, är den nu rådande
ordningen, då denna undervisning meddelas av en speciallärare (visserligen
en extra speciallärare, avlönad av assistentmedel) lämpligare. En speciallärarbefattning
i byggnadsmateriallära bör därför inrättas. Professorn i byggnadsteknik
skulle därigenom kunna åtaga sig en vidgad undervisning i sitt
huvudämne, vars utrymme å undervisningplanen de sakkunniga ej obetydligt
nedskurit mot vad som nu gäller. En önskvärd ökning av ämnet byggnadsteknik
med 1 föreläsningstimme och 2 övningstimmar under höstterminen i fjärde
årskursen skulle därigenom kunna ske.

De sakkunniga, som föreslagit en omvandling av speciallärarbefattningen i
materiallära och metallografi till en speciallärartjänst i materiallära från och
med budgetåret 1946/47, därvid undervisningen byggnadsmateriallära för avdelningarna
för väg- och vattenbyggnad samt arkitektur skulle hänföras till
professuren i byggnadsteknik, ha i betänkandet bland annat anfört (bihang 1,
sid. 153):

För de övriga fyra avdelningarna föreslås undervisningen uppdelad i en gemensam
allmän kurs och en fortsättningskurs avsedd för avdelningarna M och
S. För avdelningarna E och K, som föreslås endast deltaga i den allmänna
kursen, anordnas i samband med densamma laborationsövningar. För avdelningarna
M och S förläggas laborationsövningarna till fortsättningskursen.

För avdelning E anordnas en fortsatt undervisning örn de för elektrotekniken
viktiga materialens egenskaper i ett nytt ämne, elektromateriallära.

193

Kungl. Maj:ts proposition nr 2JtJh

För avdelning K skulle en fortsatt särskild undervisning i materiallära vara
önskvärd, men den torde tills vidare böra ingå i den tekniska kemien.

I enlighet härmed föreslås den allmänna gemensamma kursen omfatta under
vårterminen i 2:a årskursen per vecka för avdelningarna M och S 2 föreläsningstimmar,
för avdelning E 2 föreläsningstimmar och 2 övningstimmar ävensom
för avdelning K 2 föreläsningstimmar och 1 övningstimme. Fortsättningskursen
för avdelningarna M och S föreslås omfatta 3 föreläsningstimmar och
2 övningstimmar under höstterminen samt 1 föreläsningstimme och 2 övningstimmar
under vårterminen i 3:e årskursen. Antalet deltagare i den allmänna
kursen beräknas till 185 och i fortsättningskursen till 90.

13. Speciallärare! attning i stadsbyggnad.

Högskolestyrelsen har i enlighet med sakkunnigförslaget hemställt örn en
förändring av den nuvarande, med ett arvode av 2 400 kronor förenade speciallärartjänsten
i stadsanläggningslära till en speciallärarbefattning i stadsbyggnad
med ett arvode av 7 900 kronor, varvid samtidigt anslagsposten till
ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter beräknats kunna minskas med
ett belopp av 2 000 kronor. Till stöd härför har anförts:

Inom avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och för arkitektur har antalet
elever de båda sista åren ökats, för att byggnaden för väg- och vattenbyggnad,
som tagits i bruk läsåret 1943/44, skulle genast kunna bliva väl utnyttjad.
I samband därmed har undervisningen i ämnet stadsanläggningslära utökats
till att omfatta i genomsnitt 8 veckotimmar, därav 4,5 timmar föreläsningar.
Speciallärarens arvode, 2 400 kronor, är beräknat efter 4 veckotimmar.

De sakkunniga, som föreslagit den ifrågasatta omregleringens vidtagande
från och med budgetåret 1946/47, ha härutinnan bland annat anfört (bihang
1, sid. 191 f.):

Ämnets benämning föreslås ändrad till stadsbyggnad. Undervisningen föreslås
uppdelad i en allmän kurs i 3:e årskursen, gemensam för avdelning A
samt gruppen allmänna byggnadsteknici inom avdelning V, samt en fortsättningskurs
i 4:e årskursen, obligatorisk för avdelning A men valfri för nämnda
grupp inom avdelning V.

Den allmänna kursen föreslås omfatta 2 föreläsningstimmar per vecka under
höstterminen och 1 föreläsningstimme jämte 3 övningstimmar per vecka
under vårterminen i 3:e årskursen samt fortsättningskursen 4 föreläsningstimmar
per vecka under höstterminen i 4:e årskursen, ävensom 8 övningstimmar
per vecka under sistnämnda termin respektive 6 övningstimmar under höstterminen
och 2 under vårterminen.

Antalet deltagare beräknas till cirka 65.

14. Speciallärarbefattning i stadsbyggnadsrätt.

Högskolestyrelsen har i enlighet med sakkunnigförslaget hemställt örn inrättandet
av en befattning som speciallärare i stadsbyggnadsrätt med ett arvode
av 3 400 kronor.

De sakkunniga, som föreslagit befattningens inrättande från och med budgetåret
1946/47, ha härmed i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 192):

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 24/,.

194

Kungl. Maj:ts proposition nr £//.

Undervisning i en del av detta läroämne har sedan en följd av år meddelats
i form av frivilliga kurser under beteckningen jorddelningslära, givna av särskilt
tillkallad föreläsare. Antalet undervisningstimmar har varit 20 ä 30.

Ämnet föreslås nu inordnat i den ordinarie undervisningsplanen och utvidgat
att omfatta en allmän överblick över de författningar som reglera stadsbyggandet,
dessa författningars praktiska tillämpning och inverkan härav
på stadsplan, mätningsväsen m. m. Följande undervisningsplan föreslås:

1 föreläsningstimme under höstterminen och 2 föreläsningstimmar under
vårterminen i 3:e årskursen samt 3 övningstimmar under höstterminen i 4:e
årskursen per vecka för avdelningarna för arkitektur samt väg- och vattenbyggnad.

Antalet deltagare i ämnet beräknas till 65.

Högskolestyrelsen har framhållit angelägenheten av en snar förhöjning av
speciallärararvodena vid högskolan samt därvid anfört:

För speciallärartjänsterna hemställer styrelsen örn arvoden i enlighet med
de sakkunnigas förslag. Styrelsen får framhålla att Chalmers tekniska högskola.
föreslagits erhålla ett jämförelsevis större antal speciallärare än tekniska
högskolan i Stockholm. Samtidigt är den krets varur dessa speciallärare måste
hämtas mindre i Göteborg än i Stockholm. Detta medför att tjänsterna
måste bliva svårare att besätta vid Chalmers tekniska högskola än vid tekniska
högskolan i Stockholm och behovet av en lönereglering är väsentligt
större för Chalmers tekniska högskolas vidkommande. Förhållandena skärpes
därigenom att speciallärartjänsterna i de flesta fall måste bliva bisysslor,
och att speciallärarnas arvode då måste komma som tillägg till innehavarens
lön från sin huvudbefattning. Detta gör att speciallärarnas arvoden i många
fall bliva mycket hårt beskattade och innehavarens behållna inkomst från
dessa blir väsentligt mindre än de i staten upptagna arvodena. Det har redan
förekommit fall, då en speciallärartjänst icke kunnat besättas. Så har speciallärartjänsten
i kompressorer och kolvpumpar sedan år 1939 årligen ledigförklarats
utan att någon sökande anmält sig, varför den måste uppehållas
av professorn i förbränningsmotorer.

C. Laborator i fysik.

Högskolestyrelsen har under åberopande av sakkunnigförslaget hemställt
örn inrättandet av en befattning som laborator i fysik i lönegraden A 27, därvid
styrelsen i huvudsak anfört:

Ett första anslag för påbörjande av en tillbyggnad till fysikinstitutionen
har beviljats av 1945 års riksdag. Då denna tillbyggnad är färdig, beräknas
antalet nya studerande i första årskursen kunna ökas till 250 per år. Läsåret
1944/45 antogos 212 nya studerande. Detta har varit möjligt endast
genom att anordna fysiklaborationerna i många »skift» efter varandra (7
stycken 1944/45), vilket inneburit en alltför stor belastning av lärarpersonalen,
som endast kunnat komma i fråga tillfälligt under krigsåren. Högskolan
är därför redan innan nybyggnaden för fysik är färdig i synnerligen stort
behov att erhålla denna laboratorstjänst.

195

Kungl. May.ts proposition nr %44-

De sakkunniga, som föreslagit inrättandet av ifrågavarande befattning
från och med budgetåret 1946/47, ha härutinnan i huvudsak anfört (bihang
1, sid. 143 f.):

Den av de sakkunniga föreslagna ökningen av antalet studerande skulle
medföra, att antalet deltagare i fysikundervisningen skulle växa till 250. Då
detta skulle innebära en alltför stor belastning, föreslås en uppdelning av
undervisningen, som även av andra grunder är önskvärd.

Det har i den föregående utredningen beträffande tekniska högskolan i
Stockholm framhållits, att de delar av fysiken, som hava största betydelse
för vissa avdelningar, kunna vara av mindre betydelse för andra avdelningar,
medan i stället dessa avdelningar hava större intresse av en utvidgad undervisning
inom andra delar av fysiken. Särskilt för avdelningen V äro kapitlen
om kapillaritetsfenomen, ångtryck, värmetransmission, ljusreflexion och ljusabsorbtion,
ljuddämpning och ljudtransmission av stor betydelse för de fortsatta
studierna. För andra avdelningar (särskilt avdelningen E) är en utförligare
behandling av atomfysiken av värde.

Då det av kostnadsskäl ej synes möjligt att såsom föreslagits beträffande
tekniska högskolan i Stockholm uppdela fysikundervisningen i tre från varandra
skilda grenar, föreslås att vid Chalmers tekniska högskola avdelningen
V erhåller egen fysikundervisning, medan de övriga i ämnet deltagande fyra
avdelningarna, som hava mera sammanfallande krav på detta ämne, fortfarande
hava gemensam undervisning.

Antalet föreläsningstimmar i ämnet, som vid Chalmers tekniska högskola
varit större än vid tekniska högskolan i Stockholm (12 terminveckotimmar
mot respektive 7 ä 8) föreslås minskat till 8 terminveckotimmar för de nämnda
fyra avdelningarna. För avdelning V föreslås liksom vid tekniska högskolan
i Stockholm en minskning av antalet föreläsningar till 4 terminveckotimmar.
De angivna minskningarna torde kunna möjliggöras utan minskning
av grundligheten i behandlingen av de mera utförligt studerade kapitlen genom
utgallring i fråga örn de kapitel, som äro av mindre intresse.

Undervisningen inom avdelningarna M, S, E och K föreslås ledd av professor
i fysik. Antalet deltagande studerande beräknas till cirka 185.
Undervisningen i avdelning V föreslås bliva oförändrad. I fråga örn själva
laborationsuppgifterna bör däremot en viss differentiering införas mellan de
olika avdelningarna. Det ökade antalet deltagare i övningarna gör det nödvändigt
att ställa övningslaboratoriema och deras personal under ledning av
en särskild laborator, som dessutom bör leda undervisningen i avdelning V
och hålla de till laborationerna hörande orienterande inledningsföreläsningarna.

Enligt den nu vid Chalmers tekniska högskola rådande ordningen börja
laborationsövningarna i ämnet fysik under första terminen i första årskursen,
medan föreläsningarna i fysik ej börja förrän under andra terminen. Denna
anordning, som framkommit som ett tillfredsställande resultat av flera försöksjämkningar,
är lämplig ur den synpunkten, att de studerande fiirst under
andra terminen hava så god matematisk underbyggnad, att fysikföreläsningarna
kunna av dem med fördel följas utan särskilda matematiska utvecklingar
från fysikprofessorns sida. Att igångsätta fysiklaborationerna under
första terminen har ej visat sig svårt, då lämpliga orienterande inledningsföreläsningar
hållas. Den nuvarande anordningen i detta avseende föreslås
diirfiir bibehållen.

196

Kungl. Marits ''proposition nr %44-

UndervLsningsplanen för fysik föreslås därför utgöra för professorn i fysik
(Fysik I) och för avdelningarna M, S, E och K 3 övningstimmar i veckan
under höstterminen i lia årskursen, 4 timmar föreläsningar och 3 övningstimmar
i veckan under vårterminen ilia årskursen samt 4 timmar föreläsningar
i veckan under höstterminen i 2:a årskursen, samt för laboratorn (Fysik II)
och avdelning V 3 timmar övningar i veckan under höstterminen i l:a årskursen,
2 timmar föreläsningar och 3 timmar övningar i veckan under vårterminen
i Ira årskursen ävensom 2 timmar föreläsningar under höstterminen
i 2:a årskursen.

Antalet deltagare i ämnet fysik I beräknas till cirka 185 och i fysik II
till cirka 67.

D. Docenter.

Högskolestyrelsen har hemställt om en oförändrad medelsanvisning för
nästa budgetår med 18 000 kronor till tre docentstipendier vid högskolan.

E. Adjungerade lärare.

Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden hemställt örn inrättande vid
högskolan av tio befattningar som adjungerad lärare i enlighet med vad i det
följande närmare angives.

1—3. Adjungerade lärare i matematik,
i mekanik samt i elasticitetsoch
hållfasthetslära.

Högskolestyrelsen har i likhet med föregående år och under åberopande
av sakkunnigförslaget hemställt om inrättande av en befattning som
adjungerad lärare i matematik med ett arvode av 7 300 kronor, en befattning
som adjungerad lärare i mekanik med ett arvode av 4 500 kronor och
en befattning som adjungerad lärare i elasticitets- och hållfasthetslära med
ett arvode av 3 600 kronor. Till stöd för ifrågavarande framställningar har
styrelsen — under framhållande av att ett bifall därtill skulle föranleda en
minskad belastning av anslagsposten till ersättningar åt tillfälliga lärare och
assistenter med (4 000 + 3 000 -f- 2 000 =) 9 000 kronor — i huvudsak
anfört:

De senare åren har ett större antal elever kunnat mottagas vid Chalmers
tekniska högskola än tidigare, därigenom att nya lokaler med större utrymmen
nu färdigställts för fackavdelningarna för skeppsbyggnad, väg- och vattenbyggnad
och arkitektur. I dessa undervisas de studerande tillhörande
dessa fackavdelningars tredje och fjärde årskurser. För de båda lägsta årskurserna
har plats åstadkommits genom viss dubblering av undervisningen,
varvid de gamla utrymmena bättre utnyttjats. Genom dubblering av undervisningen
uppkommande kostnader ha betalats med assistentmedel.

Så har i ämnena matematik, mekanik samt elasticitets- och hållfasthetslära
de studerande inom fackavdelningarna för kemi och kemisk teknologi
och för arkitektur erhållit från övriga studerande skild undervisning, vilket

197

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

även annars varit ett önskemål på grund av dessa studerandes mindre behov
av undervisning i dessa ämnen.

Styrelsen föreslår nu i huvudsaklig överensstämmelse med de sakkunniga,
att denna undervisning från och med läsåret 1945/46 skall skötas av adjungerade
lärare. Det behövliga antalet undervisningstimmar är i matematik 9
timmar per vecka, i mekanik 5 samt i elasticitets- och hållfasthetslära 4%
timmar i veckan.

De sakkunniga ha föreslagit inrättande av de under 1—3 avsedda befattningarna
från och med budgetåret 1944/45. Beträffande den av de
sakkunniga lämnade motiveringen samt de av dem föreslagna undervisningsplanerna
torde få hänvisas till betänkandet (bihang 1, sid. 140 f., sid.
144 ff. och sid. 146 f.).

4. Adjungerad lärare i bostadsbyggnad.

Högskolestyrelsen har — i enlighet med sakkunnigförslaget och med upprepande
av ett därom förra året framfört äskande — hemställt om en befattning
som adjungerad lärare i bostadsbyggnad med ett arvode av 4 600
kronor, därvid ämnet skulle utbrytas från det till professuren i byggnadslära
och ornamentsritning hörande läroämnet arkitektur. Ett bifall till framställningen
skulle enligt högskolestyrelsen föranleda en minskning av anslagsposten
till tillfälliga lärare och assistenter med 3 000 kronor.

De sakkunniga, som förordat ifrågavarande befattnings inrättande från
och med budgetåret 1944/45, ha föreslagit, att undervisningen i bostadsbyggnad
skall omfatta 2 föreläsningstimmar och 4 övningstimmar per
vecka under höst- och vårterminerna i 3:e årskursen i överensstämmelse
med vad som föreslagits för tekniska högskolan i Stockholm (bihang 1,
sid. 191). Antalet deltagare beräknas till cirka 26. Enligt sakkunnigförslaget
skall professurens benämning ändras till »arkitektur».

5. Adjungerad lärare i e 1 e k t r o t e k n i s k a

mätmetoder.

Högskolestyrelsen har — under åberopande av sakkunnigförslaget — hemställt
örn inrättande av en befattning som adjungerad lärare i elektrotekniska
mätmetoder under professuren i »elektricitetslära och elektrisk mätteknik»,
vilken benämning den nuvarande professuren i »teoretisk elektricitetslära
med undervisningsskyldighet jämväl i elektroteknikens principer och
elektrisk mätteknik» — på sätt förut berörts — föreslagits skola erhålla.
Arvodet har av styrelsen nu beräknats till 4 700 kronor med hänsyn till att de
av de sakkunniga fiireslagna övningarna måste dubbleras på grund av studerandeantalets
omfattning.

De sakkunniga, som förordat befattningens inrättande från och med
budgetåret 1944/45, ha härutinnan bland annat anfört (bihang 1, sid 172 f.):

Den med professuren förenade undervisningsskyldigheten omfattar för
närvarande i elektricitetslära 4 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar un -

198

Kungl. Maj:ts proposition nr W der

höst- och vårterminerna i 2:a årskursen, 4 föreläsningstimmar under
höstterminen och 2 föreläsningstimmar under vårterminen i 3:e årskursen
samt 2 föreläsningstimmar under höstterminen i 4:e årskursen, allt per
vecka. Härtill komma 4 övningstimmar i elektrisk mätteknik under höstterminen
i 3:e årskursen.

Antalet föreläsningar i detta ämne är för stort för att det skulle kunna
åvila professorn i ämnet ensam. Att nedbringa antalet föreläsningar i avsevärd
grad är icke möjligt på grund av detta ämnes stora betydelse och
den tillhörande forskningens alltmer växande omfattning. Det föreslås därför,
att professorn får till sitt förfogande en adjungerad lärare i viss del av
ämnet. Såsom lämplig uppdelning föreslås, att den adjungerade läraren får
i uppdrag att handha undervisningen i elektrotekniska mätmetoder, vilken
del vid tekniska högskolan i Stockholm utgör eget läroämne. Professurens
omfattning blir därigenom densamma vid båda högskolorna. Den adjungerade
lärarens undervisningsskyldighet föreslås per vecka omfatta 3 föreläsningstimmar
under höstterminen samt 2 föreläsningstimmar och 3 övningstimmar
under vårterminen av 3:e årskursen.

Antalet studerande beräknas till cirka 50.

Svenska teknologjöreningen har i sitt remissyttrande i anledning av sakkunnigbetänkandet
förklarat sig ha svårt att inse, varför de sakkunniga ej
i stället för en adjungerad lärare föreslagit en speciallärare på sätt skett
beträffande tekniska högskolan i Stockholm.

6 och 7. Adjungerade lärare i modellförsök soch
propellerteknik samt i varvsteknik.

Högskolestyrelsen har i enlighet med sakkunnigförslaget hemställt om ersättande
av den nuvarande med ett arvode av 3 600 kronor förenade speciallärartjänsten
i skeppsbyggeri med två befattningar som adjungerad lärare,
en i modellförsöks- och propellerteknik med ett arvode av 4 000 kronor samt
en i varvsteknik med ett arvode av 1 800 kronor, båda inordnade under professuren
i teoretiskt respektive professuren i praktiskt skeppsbyggeri.

De sakkunniga, som föreslagit inrättande av ifrågavarande befattningar
som adjungerad lärare från och med budgetåret 1946/47, ha härom i betänkandet
i huvudsak anfört (bihang 1, sid. 169 ff.):

Inom avdelningen för skeppsbyggnad finnas för närvarande följande lärarbefattningar
inom de rent skeppsbyggnadstekniska läroämnena, nämligen en
professur i teoretiskt skeppsbyggeri, en professur i praktiskt skeppsbyggeri
och en speciallärarbefattning i skeppsbyggeri.

Specialläraren meddelar undervisning såväl i ämnesdelar, som kunna hänföras
till teoretiskt skeppsbyggeri, som i ämnen, som höra nära samman med
praktiskt skeppsbyggeri. Till de förra höra dels i 2:a årskursen de i praktiken
använda metoderna för beräkning av ytor, volymer och tröghetsmoment medelst
instrument eller med användning av andra integrationsmetoder, dels i
4:e årskursen beräkning av fartygsmotstånd, propellerteorien samt bearbetning
av resultat av modellförsök med fartygsmodeller och propellrar. Till det
praktiska skeppsbyggeriets område höra dels i 2:a årskursen statens och klas -

199

Kungl. Martts ''proposition nr 244-

sificeringssällskapens byggnadsföreskrifter samt dels i 3:e årskursen kapitlen
om pumpsystem oell rörledningar å fartyg, sanitära anordningar, värme- och
ventilationsanordningar, elektriska installationer samt kylanläggningar. Speciallärarbefattningen
är för närvarande uppdelad på två innehavare.

Det föreslås nu, att den befintliga speciallärarbefattningen utbytes mot två
adjungerade lärarbefattningar, varvid den ena under professorn i teoretiskt
skeppsbyggeri skulle omfatta undervisning i modellförsöks- och propellerteknik.
Detta uppdrag bör lämpligen anförtros åt någon vid statens skeppsprovningsanstalt
anställd ingenjör; för närvarande handhar driftsingenjören vid
skeppsprovningsanstalten denna del av speciallärarens undervisning. En viss
minskning i antalet föreläsningar i ämnet teoretiskt skeppsbyggeri föreslås, innebärande
överflyttning av en del av undervisningen till övningarna. Totala
timantalet föreslås praktiskt taget oförändrat.

Undervisningen i modellförsöks- och propellerteknik föreslås omfatta 2 föreläsningstimmar
och 1 övningstimme per vecka under höst- och vårterminerna
i 3:e årskursen samt 1 föreläsningstimme och 2 övningstimmar under höstterminen
i 4:e årskursen.

Antalet deltagande studerande beräknas till cirka 35.

Såvitt gäller undervisningen i praktiskt skeppsbyggeri bör en minskning
av antalet föreläsningstimmar enligt de sakkunnigas mening vara möjlig. Emellertid
blir antalet föreläsningar dock större än att professorn helt kan svara
för dem. Vid övervägandet av vilken del av ämnet, som lämpligen bör överlåtas
till annan lärare, hava de sakkunniga kommit till den uppfattningen, att
lämpligen varvstekniken bör utbrytas och handhavas av en adjungerad lärare
under professorns ledning. Inom varvsteknikens område pågår en livlig utveckling,
bland annat i samband med svetsningens alltmer ökade användning.
Det torde icke vara svårt att i Göteborg med dess stora varvsanläggningar
finna en framstående sakkunnig på detta område, som kan förvärvas
som lärare. Professorn i praktiskt skeppsbyggeri bör i stället övertaga de delar
av undervisningen i detta ämne, som hittills fallit under specialläraren i
skeppsbyggeri. _ ......

Undervisningen i varvsteknik föreslås omfatta 2 föreläsningstimmar och 2
övningstimmar per vecka under höstterminen i 4:e årskursen.

Antalet deltagande studerande i varvsteknik uppskattas jämväl till cirka 35.

8 och 9. Adjungerade lärare i elektronik
och i u 11 r ak o r t v å g s tek n i k.

Högskolestyrelsen har hemställt örn inrättande av två befattningar som
adjungerad lärare underställda professuren i radioteknik, nämligen en i elektronik
och en i ultrakortvågsteknik, med ett arvode av 2 400 kronor. Till stöd
härför har styrelsen anfört:

Det giiller här ett nytt område, där utvecklingen under trycket av krigsförhållandena
dels gått synnerligen hastigt och dels hemlighållits i de krigförande
länderna. På grund härav var situationen en annan än nu, under den
tid de sakkunniga utarbetade sitt betänkande. Diirför nöjde dessa sig med att
endast föreslå professur i radioteknik vid högskolan. Dennas område är emellertid,
både i fråga örn undervisning och forskning, alltför stort varför särskild
undervisning i nämnda specialområden bör lämnas av adjungerade lärare.

200

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Vardera av dessa adjungerade lärare beräknas få en undervisningsskyldighet
av 2 föreläsningstimmar i veckan under ett läsår. Antalet deltagare i
undervisningen beräknar styrelsen till 35.

De sakkunniga ha såsom högskolestyrelsen erinrat icke föreslagit några
särskilda lärarkrafter i nu ifrågavarande ämnen, vari undervisning avsetts
skola meddelas i den från och med innevarande budgetår inrättade professuren
i radioteknik vid högskolan (bihang 1, sid. 175).

I remissyttrande i anledning av säkkunnigbetänkandet har tekniska samjundet
i Göteborg föreslagit inrättandet av professurer i elektronik vid båda
högskolorna under framhållande av elektronikens snabba utveckling och grundläggande
betydelse för stora grenar av elektrotekniken, ävensom förordat anvisandet
av erforderliga medel för inrättandet av ett elektroniklaboratorium
vid högskolan, vilket enligt samfundets mening vore en nödvändig förutsättning
för en tillfredsställande undervisning.

I övrigt ha åtskilliga remissinstanser understrukit elektronikens stora betydelse.

10. Adjungerad lärare i byggnadsakustik.

Högskolestyrelsen har hemställt örn en befattning som adjungerad lärare i
byggnadsakustik med ett arvode av 1 400 kronor, underställd professuren i
byggnadsteknik. Till stöd för denna framställning har styrelsen i huvudsak
anfört:

Då nybyggnaden för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och för
arkitektur utfördes, utformades det i källaren belägna skyddsrummet som ett
laboratorium för akustik.

För att sätta arbetet vid detta laboratorium i gång och organisera undervisning
i akustik för nämnda avdelningar, fästes vid laboratoriet den danske
ingenjören numera docenten vid Chalmers tekniska högskola, dr. techn. Per
Bröe]. Denne har tidigare varit assistent vid det motsvarande laboratorium,
som förre rektorn P. O. Pedersen inrättade vid Danmarks tekniska högskola
och vilket spelat en pionjärroll bland sådana laboratorier.

Docenten Brud, som tidigare var anställd vid AB Höganäs-Billesholm, har
ej erhållit någon avlöning av statsmedel utan avlönats av nämnda firma och
av Götaverken, på villkor, att han även i viss utsträckning finge utföra arbeten
åt nämnda firmor samtidigt med sitt arbete i akustiklaboratoriet. I sitt arbete
vid högskolan har han varit underställd professorn i byggnadsteknik till formen
som assistent men med uppdrag att utöver sitt arbete vid laboratoriet
hålla föreläsningar i akustik under i medeltal 2 timmar i veckan under en
termin. Han har sedermera förordnats som docent i byggnadsakustik.

Avtalet med honom gjordes på två år och går ut under mars 1946. Då
byggnadsakustik är ett viktigt område för modern arkitektur och byggnadsteknik,
är det för högskolan angeläget, att undervisningen och verksamheten
i övrigt vid detta laboratorium kan fortsätta, sedan Bröe! lämnat högskolan.

Detta synes lämpligt kunna ske därigenom, att undervisningen övertages
av en adjungerad lärare, medan arbetet i övrigt vid laboratoriet handhaves
av professorn i byggnadsteknik med biträde av en assistent.

201

Kungl. Maj:ts proposition nr #44-

Undervisningsskyldigheten bör sättas till 2 veckotimmar under en termin,
vilket svarar mot ett arvode av (28 X 40 + 325 =) 1 445 kronor enligt de
sakkunnigas grunder.

De sakkunniga ha ej ifrågasatt någon särskild undervisning i förevarande
ämne.

E. Tillfälliga lärare, förste assistenter samt assistenter m. m.

1. Tillfälliga lärare. Högskolestyrelsen har i sina anslagsäskanden
till bestridande av ersättning åt tillfälliga lärare beräknat ett belopp
av 10 000 kronor.

De sakkunniga ha för sin del beräknat medelsbehovet till 8 000 kronor.

2. Förste assistenter. Högskolestyrelsen har beräknat behovet
av förste assistenter vid högskolans olika institutioner under nästa budgetår
till 26 eller samma antal som för närvarande samt uppskattat medelsbehovet
till i runt tal 141 000 kronor, därvid hänsyn endast tagits till grundavlöningarna
för ifrågavarande befattningshavare.

3. Assistenter. Medelsbehovet för avlöning av assistenter har högskolestyrelsen
för nästa budgetår uppskattat till i runt tal 198 000 kronor,
därvid styrelsen i enlighet med sakkunnigförslaget räknat med en ersättning
av 10 kronor för timme vid tjänstgöring å högskolans lokaler och 5 kronor
för timme vid hemarbete.

4. Till biträden för uppehållande av del av rektors
undervisning har högskolestyrelsen för nästa budgetår beräknat
ett belopp av 7 000 kronor. I

I enlighet med sina i det föregående under 1—4 omförmälda äskanden har
högskolestyrelsen till ersättningar åt tillfälliga lärare
och assistenter för nästa budgetår beräknat en medelsanvisning av
(10 000 + 141 000 + 198 000 + 7 000 =) i runt tal 356 000 kronor,
vilket belopp dock vid bifall till styrelsens förut behandlade framställningar
med avseende å speciallärare och adjungerade lärare skall minskas med i runt
tal 19 000 kronor till 337 000 kronor. I förhållande till innevarande budgetår
innebär den sålunda äskade medelsanvisningen en höjning med (337 000 —
235 000 =) 102 000 kronor.

I anslutning härtill har högskolestyrelsen framhållit, att högskolans behållning
å fonden för besparade assistentmedel vid utgången av budgetåret
1944/45 utgjorde cirka 146 000 kronor. Härom har högskolestyrelsen vidare
i huvudsak anfört:

Den relativt stora behållningen sammanhänger med att antalet intagna
elever kraftigt ökats under de senare åren. Denna ökning har hittills främst
gjort sig gällande i första och andra årskurserna, där behovet av assistenter
är proportionsvis betydligt mindre än i tredje och fjärde årskurserna. Det

202

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr £44.

ökade elevantalet vid högskolan har alltså hittills väl medfört större inkomster
i proportion till ökningen, men ej kostnader i samma utsträckning.
Kostnaderna giva sig helt tillkänna först, då ökningen i elevantalet fortplantat
sig till de båda högsta årskurserna.

Då fonden för besparade assistentmedel torde behöva tagas i anspråk
v1» nuvaran(^e mångå studerandena i båda första årskurserna nå upp
1 bada högsta årskurserna, anser styrelsen icke, att den bör tagas i anspråk
för att täcka behovet av assistentmedel under budgetåret 1946/47.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att högskolestyrelsen beräknat
posten avgifter från de studerande för nästa budgetår till

240 000 kronor, vilket i förhållande till det belopp, varmed dessa avgifter
upptagits i gällande avlöningsstat, 210 000 kronor, innebär en ökning°med
(240 000 — 210 000 =) 30 000 kronor. Avgifterna från de studerande vid
högskolan under läsaret 1944/45 ha enligt vad styrelsen uppgivit uppgått till

241 750 kronor, i vilket belopp dock inginge vissa tidigare förfallna meri,
först nämnda läsår erlagda avgifter.

F. Undervisning örn arbetsledningens problem.

För undervisning örn arbetsledningens praktiskt ekonomiska, sociala,
yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem, vartill innevarande budgetar
under anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal anvisats
ett belopp av 1 500 kronor, har högskolestyrelsen för budgetåret
1946/47 hemställt om en medelsanvisning med oförändrat belopp.

A. Principfrågor.

Da det nu gäller att i kvalitativt hänseende höja undervisningen vid vårt
lands tekniska högskolor, framstår det som särskilt angeläget att dessa utrustas
med väl kvalificerade och till antalet tillräckliga lärarkrafter inom
de olika ämnesområdena. Samtidigt som de tekniska landvinningarna under
senare ar gjort allt snabbare framsteg, vilket i sin tur medfört ökade krav
pa specialisering även för lärarpersonalens vidkommande — framförallt inom
de s. k. tillämpningsämnena — har under den senaste världskrisen av statsfinansiella
skäl en stark återhållsamhet fran statsmakternas sida varit ofrånkomlig
vid bedömandet av högskolornas årliga anslagsäskanden. Behovet av
en förstärkning av ifrågavarande personal har härigenom nu kommit att bli
särskilt framträdande. Ett tillgodoseende av detta behov kräver enligt min
mening icke blott en utökning av antalet lärarbefattningar vid högskolorna
utan även en förbättring av löneställningen för vissa kategorier av lärare.
Nu anförda synpunkter ha även 1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen tillmätt en grundläggande betydelse, när det gäller
att skapa förutsättningar för en kvalitativt sett tillfredsställande nivå för
denna undervisning, och de ha även med skärpa understrukits i ett flertal
remissyttranden.

203

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

De sakkunniga ha — såsom av den i det föregående lämnade redogörelsen
framgår — föreslagit en avsevärd utökning av lärarkrafternas antal. De ha
därvid uppgjort en detaljerad plan härför, avsedd att successivt genomföras
under loppet av åtta budgetår. Den tidtabell, som i detta hänseende uppgjorts
av de sakkunniga, har bestämts främst med hänsyn till å ena sidan
angeliigenhetsgraden av de ifrågasatta nya eller omreglerade lärarbefattningarna
och å andra sidan den takt, i vilken byggnadsprogrammen för de
båda högskolorna förutsatts kunna genomföras, och den beräknade ökningen
av studerandeantalet vid dessa. Den förstärkning av lärarpersonalen, som
betingas av studerandeantalets ökning, ha de sakkunniga företrädesvis funnit
kunna tillgodoses genom införande av en ny lärarkategori, adjungerade
lärare, ävensom genom en utökning av antalet förste assistenter och övriga
assistenter. I remissyttrandena har från de tekniska högskolornas sida framhållits
vanskligheten av att utforma detaljerade planer för en längre tidsperiod
rörande en utökning av lärarpersonalen. Det framlagda detaljförslaget
har därför av högskolorna ansetts böra bedömas endast som ett vägledande
arbetsprogram. Jag delar för egen del denna uppfattning. Med den
snabbhet, varmed den tekniska utvecklingen för närvarande fortskrider,
kan det enligt min mening icke vara ändamålsenligt att nu binda sig för
någon generalplan i detta avseende. Såsom jag redan inledningsvis berört
ha också vid remissbehandlingen krav framförts på inrättande av nya befattningar
inom olika lärarkategorier vid högskolorna utöver vad de sakkunniga
föreslagit men även på inrättandet av dylika befattningar i snabbare
takt och i annan tidsföljd än de sakkunniga förutsatt. I sina anslagsäskanden
för budgetåren 1945/46 och 1946/47 har också tekniska högskolan i
Stockholm funnit sig böra i avsevärd utsträckning frångå de sakkunnigas
förslag. Frågan om vilka nya lärarbefattningar, som böra inrättas vid högskolorna,
torde sålunda lämpligen böra bedömas år från år med utgångspunkt
från högskolornas anslagsäskanden, varvid den av mig i det föregående
förordade överstyrelsen kommer att fa en viktig uppgift att fylla, när
det gäller att sinsemellan avväga de båda högskolornas behov av lärarkrafter.

De sakkunnigas förslag om inrättandet av befattningar såsom adjungerad
lärare innebär en nyhet för de tekniska högskolornas vidkommande.
Enligt sakkunnigförslaget skulle dylik lärare anställas såsom biträde
åt professor i de fall då en avlastning av vederbörande professors undervisningsskyldighet
erfordrades pa grund av det stora antalet studerande
inom ett ämne med gemensam undervisning eller till följd av att undervisningen
i ett ämne måste differentieras för skilda grupper av studerande med
hänsyn till olika utbildningsmål. Skapades icke på detta sätt förutsättningar
för en avlastning i förekommande fall av professorernas arbetsbörda skulle
enligt vad de sakkunniga uttalat en dubblering av vissa professurer komma
att bli nödvändig. Att inrätta professurer i en och samma disciplin till ett

204

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

antal beroende huvudsakligen på antalet däri deltagande studerande kunde
emellertid enligt de sakkunniga, knappast anses rationellt. Adjungerad lärare,
som salunda avsetts skola föreläsa över vissa delar av ett läroämne eller oek
övertaga all undervisning i ett ämne för vissa grupper av studerande, skulle
enligt sakkunnigförslaget alltid meddela undervisning under professorns ledning
och ansvar. Han skulle äga verkställa examination men betygssättningen
skulle ske av vederbörande professor efter förslag av den adjungerade
läraren. Enligt de sakkunniga skulle vidare adjungerad lärare tillsättas av
kollegienämnden efter förslag av huvudläraren i ämnet.

Vid remissbehandlingen har förslaget om införandet av adjungerade lärare
i princip genomgående tillstyrkts av de instanser, som särskilt uttalat sig
i denna fråga. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har emellertid
funnit försiktighet böra iakttagas vid inrättandet av dylika befattningar,
speciellt i teoretiska ämnen av grundläggande natur, och ingenjörsvetenskapsakademien
har uttalat farhågor för att denna anställningsform
skulle komma att anlitas, da i själva verket en professur vore av behovet
påkallad. Från Stockholms högskolas sida har anmärkts, att örn här avsedda
lärare skulle verkställa examination, de även själva borde taga ansvaret för
betygssättningen.

För egen del anser jag de sakkunnigas förslag om införande av denna
nya typ av lärare vid våra tekniska högskolor utgöra en lämplig anordning
för vinnande av en avlastning av en professors undervisningsskyldighet, där
detta finnes pakallat med hänsyn till storleken av antalet i dennes ämne
deltagande studerande. Den av de sakkunniga ifrågasatta nya kategorien
av lärare kan enligt min mening antagas komma att bli ett värdefullt och
ändamålsenligt tillskott till högskolornas lärarorganisation, varför jag i princip
tillstyrker förslaget i denna del. I detta sammanhang vill jag även erinra,
att en motsvarande typ av lärare, s. k. biträdande lärare, förekommer vid
andra högre lärosäten i landet, såsom Uppsala och Lunds universitet. I anslutning
härtill vill jag förorda, att jämväl ifrågavarande lärare vid de tekniska
högskolorna erhålla benämningen biträdande lärare.

Såsom de sakkunniga förutsatt torde biträdande lärares undervisning böra
bedrivas under vederbörande professors ledning och ansvar. Uppläggningen
av föreläsningar och övningar torde sålunda böra ske i enlighet med av denne
angivna riktlinjer. Beträffande förslaget, att examination skall verkställas
av biträdande (adjungerad) lärare, men betygssättningen efter förslag av denne
avgöras av vederbörande professor, vill jag anmärka, att det synes mig
lämpligt, att professorn bör vara oförhindrad att i viss begränsad utsträckning
själv ombesörja examination av den biträdande lärarens elever. I
övrigt torde denna uppgift kunna överlåtas åt den biträdande läraren, varvid
hinder icke synes böra möta för professorn att jämväl överlämna betygssättningen
åt denne. De sakkunnigas förslag beträffande tillsättningen av
ifrågavarande lärare, innebärande att dessa skulle utses av vederbörande

205

Kungl. May.ts proposition nr 21^.

kollegienämnd efter förslag av huvudläraren i ämnet, kan jag icke biträda.
Med hänsyn till angelägenheten av att väl kvalificerade krafter erhållas å
dessa befattningar ävensom önskvärdheten av att för båda högskolorna enhetliga
bedömningsgrunder bli tillämpade vid deras tillsättning böra de biträdande
lärarna enligt min mening — i likhet med vad som förutsatts beträffande
speciallärarna — förordnas av överstyrelsen efter kallelse eller ansökan.
Jag förutsätter härvid, att huvudläraren i ämnet beredes tillfälle att
yttra sig i ärendet samt att vid tillsättningen skälig hänsyn tages till dennes
uppfattning i fråga örn vederbörandes lämplighet. Ett tillsättningsförfarande
i enlighet med vad jag här förordat — i viss mån analogt med det
som tillämpas beträffande biträdande lärare vid universiteten, vilka i regel
tillsättas av universitetskanslern — synes mig vara ägnat att i väsentlig
grad minska de betänkligheter mot inrättandet av här avsedda tjänster i
teoretiska ämnen av grundläggande karaktär, vilka framförts av lärarkollegiet
vid tekniska högskolan i Stockholm. Jag vill härtill vidare anmärka,
att behovet av biträdande lärare torde komma att framträda speciellt i
dessa ämnen, där undervisningen ofta är gemensam för flera avdelningar
och sålunda studerandeantalet blir särskilt omfattande. Att döma av kollegiets
anslagsäskanden för nästa budgetår vill det också synas som om kollegiet
icke längre tillmätte sina härutinnan anförda betänkligheter samma
vikt som tidigare.

Då jag i det föregående föreslagit inrättandet av en gemensam överstyrelse
för de tekniska högskolorna, har jag uttalat, att denna icke syntes böra
träda i funktion förrän den 1 juli 1947. I det följande har jag emellertid
funnit mig böra tillstyrka inrättandet av vissa befattningar som biträdande
lärare redan från och med nästa budgetår. Det torde därför under övergångstiden
få ankomma å vederbörande högskolestyrelse att tillsätta ifrågakommande
befattningar i enlighet med de bestämmelser, som för närvarande
gälla beträffande speciallärartjänster.

Befattning som biträdande lärare torde i enlighet med sakkunnigförslaget
och i likhet med speciallärartjänst böra ha karaktär av med arvode förenad
bisyssla, och förordnande därå meddelas att gälla tills vidare. Till frågan om
arvodesberäkningen återkommer jag i det följande.

Jag övergår härefter till att behandla av de sakkunniga framförda förslag
med avseende å löneställningen för olika kategorier av högskolornas lärarpersonal
ävensom övriga i anslutning därtill i det föregående redovisade
förslag i detta hänseende.

Vad till en början angår professorerna, vilka föreslagits placerade
i lönegraden C 7 av de sakkunniga och i lönegraden A 34 av högskolorna
i deras anslagsäskanden för nästa budgetår, så finner jag i likhet med statskontoret
och ett antal andra remissinstanser frågan örn en lönereglering för
dessa befattningshavare böra upptagas till övervägande i ett vidsträcktare

206 Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

sammanhang. Jag är alltså ej beredd att nu ingå på en prövning av detta
spörsmål.

Från båda högskolornas sida har vidare hemställts örn en förbättring av
arvodena till vikarier å professorsbefattningar under
framhållande av att med nuvarande arvoden svårigheter ofta visat sig
möta att erhålla kvalificerade krafter härför. Jag erinrar att — såsom tidigare
nämnts — dessa arvoden för närvarande utgå med vissa på förhand
bestämda belopp alltefter vederbörandes kvalifikationer, varvid dock Kungl.
Majit, där särskilda, förhållanden det påkalla, äger förordna att arvode skall
utgå efter andra än sålunda fastställda grunder. Kungl. Majit äger sålunda
redan inom ramen för gällande bestämmelser möjlighet att i särskilda fall
fastställa förmånligare vikariatsarvoden än de normalt utgående. Därest det
i förekommande fall skulle visa sig erforderligt att för erhållande av kompetenta
vikarier anlita denna utväg är jag för min del beredd att medverka
till ett vidgat utnyttjande därav. Någon ändring av gällande grunder för
arvodesberäkningen kan jag emellertid för närvarande icke förorda.

Förslaget om särskild ersättning till professorer och
speciallärare för besvarande av remisser i tull- och
patent ärenden kan jag icke biträda. Såsom allmänna lönenämnden framhållit,
bör bestyret med besvarande av remisser, som ankomma till högskolorna
från statlig myndighet, anses utgöra ett åliggande i tjänsten. Vid sådant
förhållande kan lärare, å vilken civila avlöningsreglementet äger tillämpning,
för fullgörande av ifrågavarande uppgifter med oavkortad lön helt eller delvis
befrias från övriga honom åliggande tjänstegöromål, i den mån detta
finnes påkallat. För professorernas vidkommande kan sålunda de sakkunnigas
alternativt framförda önskemål om tjänstledighet med bibehållen lön
för besvarande av här avsedda remisser tillgodoses redan inom ramen för
gällande bestämmelser. Såvitt gäller speciallärarna föreligger visserligen icke
samma möjlighet. Enligt vad jag inhämtat anlitas dessa emellertid i regel i
tämligen begränsad utsträckning för ifrågavarande uppgifter. I det följande
kommer jag även att föreslå en icke oväsentlig förbättring av nu tillämpade
grunder för bestämmande av dessa lärares arvoden, innebärande bland annat
ett hänsynstagande till med speciallärarbefattning förenade allmänna åligganden.
Under sådana omsändigheter har jag icke funnit erforderligt, att
speciallärarna beredas någon motsvarande förmån för fullgörande av här
avsedda göromål. Jag vill härtill vidare anmärka, att det torde böra ankomma
å den föreslagna överstyrelsen för högskolorna att tillse, att remisser
till dessa bli så långt möjligt jämnt fördelade dem emellan, så att icke
lärarna vid tekniska högskolan i Stockholm — såsom för närvarande synes
vara fallet — bli förhållandevis mera belastade därmed än lärarna vid Chalmers
tekniska högskola.

Speciallärarnas arvoden, som i varje särskilt fall fastställas
av Kungl. Majit, bestämmas för närvarande med hänsyn till omfattningen

207

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

av vederbörandes undervisningsskyldighet. Några enhetliga grunder för beräknande
av dessa arvoden har emellertid icke tillämpats. Som regel ha
vid tekniska högskolan i Stockholm speciallärararvodena beräknats efter en
ersättning av 36 kronor för föreläsningstimme och 18 kronor för övningstimme
samt vid Chalmers tekniska högskola efter en ersättning av 600 kronor
för terminsveckotimme och läsår. Vid den senare högskolan har sålunda
härutinnan — frånsett en viss reduktion av arvodet i ämnen, där antalet
övningstimmar är jämförelsevis stort — ingen åtskillnad i allmänhet
gjorts mellan föreläsningar och övningar. Från dessa vid högskolorna tilllämpade
principer ha i övrigt vissa avvikelser i olika fall skett. Jag erinrar
vidare, att enligt av Kungl. Majit meddelade föreskrifter speciallärare, vilken
har ifrågavarande befattning såsom huvudsaklig sysselsättning, kan tilldelas
arvodesförhöjning med 12—13 procent å fastställt arvodesbelopp. Härjämte
har speciallärares arvode maximerats till 9 500 kronor. Aven vid förening
av flera speciallärarbefattningar äger speciallärare ej uppbära arvode
med högre sammanlagt belopp än vad sålunda angivits.

De sakkunniga lia funnit anledning föreligga till en revidering av nuvarande
grunder för arvodesberäkningen, vilka ansetts leda till — förutom
alltför låga arvoden — en oriktig inbördes avvägning av dessa. De sakkunniga
ha härutinnan framhållit, att vid arvodesberäkningen hittills ingen hänsyn
tagits till antalet studerande i ämnet och ej heller till vederbörandes
allmänna åligganden i egenskap av ledamot av avdelningskollegium samt i
förekommande fall hans ansvar för laboratorium ävensom för instrument
och samlingar. I anslutning härtill ha de sakkunniga föreslagit följande
grunder för arvodesberäkningen, nämligen ett för alla speciallärartjänster
gemensamt belopp å 400 kronor för allmänna åligganden; ett belopp för
speciallärartjänster, med vilka är förenat ansvar för laboratorium, instrument
och samlingar, varierande mellan 100 och 400 kronor alltefter omfattningen
av dessa; en ersättning av 40 kronor för föreläsningstimme, 20
kronor för övningstimme och 35 kronor om dagen för exkursioner och fältövningar
samt slutligen ett belopp av 5 kronor för år för varje i läroämnet
deltagande studerande. De sakkunniga lia vidare ansett nuvarande föreskrifter
rörande maximering av arvoden böra slopas, enär dessa å ena sidan
i regel saknade praktisk betydelse men å andra sidan undantagsvis kunde
förhindra en med hänsyn till vederbörandes kvalifikationer önskvärd förening
av två speciallärarbefattningar.

Från högskolornas sida har framhållits angelägenheten av en förbättring
av speciallärarnas arvoden. Styrelsen för Chalmers tekniska högskola, som
anslutit sig till sakkunnigförslaget, har därvid uttalat, att vid denna högskola
rekryteringssvårigheterna med nuvarande arvoden vore särskilt framträdande.
Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har föreslagit,
att vid arvodesberäkningen särskild hänsyn jämväl skulle tagas till kursens
omfattning, enär erfarenhetsmässigt en lärares arbete icke växte i propor -

208

Kungl. Maj:ts proposition nr #44-

tion till antalet undervisningstimmar utan i snabbare takt. Vidare borde
enligt lärarkollegiet i sådana fall, då nu utgående arvode vore högre än det
som skulle komma att utgå vid ändrade grunder för arvodesberäkningen,
det nuvarande arvodet bibehållas. Statskontoret har uttalat sig för ett
bibehållande i huvudsak av nuvarande ersättningsnormer, i avvaktan på en
reglering av arvodena efter för universitet och fackhögskolor enhetliga grunder,
under det att allmänna lönenämnden ej haft annan erinran mot förslaget,
än att en maximering av arvodena enligt dess mening alltjämt borde
förekomma.

För egen del är jag av den uppfattningen, att de för närvarande tillämpade
grunderna för beräkningen av arvoden åt speciallärarna icke äro tillfredsställande.
Såsom de sakkunniga framhållit, medgiva de icke en rättvis
avvägning av arvodena mellan olika speciallärartjänster. Vidare framstår
en förbättring av arvodena som erforderlig, om en fullgod rekrytering av
dessa befattningar skall kunna ernås. Högskolorna ha ofta haft svårt att få
kvalificerade innehavare av ifrågavarande befattningar. Svårigheterna ha
varit särskilt framträdande vid Chalmers tekniska högskola, där urvalet
måste ske inom en mindre krets av personer än vid tekniska högskolan i
Stockholm. Undervisningen vid de tekniska högskolorna har förutsatts skola
i avsevärd utsträckning bestridas av ifrågavarande lärare. I alla de läroämnen,
där professurer ej finnas inrättade, är sålunda huvudläraren i ämnet
speciallärare. Att tillförsäkra högskolorna väl meriterade speciallärare är
därför en angelägenhet av största betydelse för upprätthållandet av den tekniska
utbildningen på en hög nivå.

Med hänsyn till vad sålunda anförts bör enligt min mening frågan örn
en reglering av dessa arvoden icke uppskjutas. De sakkunnigas förslag härutinnan
kan jag i princip biträda. Det synes mig sålunda lämpligt, att i enlighet
med sakkunnigförslaget ett fast grundbelopp utgår såsom ersättning
för allmänna åligganden och — i förekommande fall — för vård av laboratorium,
instrument och samlingar samt ett rörligt belopp, motsvarande en
ersättning med 5 kronor för år för varje i ämnet deltagande studerande.
Vad beträffar de föreslagna ersättningsbeloppen å 40 kronor för föreläsningstimme,
35 kronor om dagen för exkursioner och fältövningar samt 20 kronor
för övningstimme, finner jag visserligen den förordade differentieringen
lämplig, men enligt min mening lärer en tillräcklig förbättring av ifrågavarande
arvoden ernås även med något mindre förmånliga ersättningar än de
sakkunniga härvidlag förordat. Inom ecklesiastikdepartementet verkställda
överslagsberäkningar ha givit vid handen, att — såvitt gäller tekniska högskolan
i Stockholm — en ersättning av 35 kronor för föreläsningstimme,
30 kronor för dag vid exkursioner och fältövningar samt 17 kronor 50 öre
för övningstimme med tillämpning av de ersättningsgrunder i övrigt, som
förordats av de sakkunniga, kommer att medföra en genomsnittlig höjning
av nuvarande arvoden med omkring 20 procent, om härvid frånses den

209

Kungl. Maurts proposition nr 244-.

mindre procentuella förhöjning av arvodesbelopp, som för närvarande kan
tillerkännas speciallärare, vilka lia speciallärartjänsten till huvudsaklig sysselsättning.
För Chalmers tekniska högskolas del skulle redan vid en ersättning
av 30 kronor för föreläsningstimme, 25 kronor för dag vid exkursioner
och fältövningar samt 15 kronor för övningstimme ökningen komma att
uppgå till i genomsnitt omkring 55 procent. Jag förordar för min del, att
nu angivna ersättningsbelopp för föreläsningar och övningar samt — i förekommande
fall — exkursioner och fältövningar läggas till grund vid arvodesberäkningen,
vilket alltså innebär fördelaktigare grunder för ersättningsberäkningen
vid tekniska högskolan i Stockholm än vid Chalmers tekniska
högskola. Främst med hänsyn till att den relativa förbättringen i genomsnitt
icke desto mindre vid bifall till vad jag sålunda förordat kommer
att bli avsevärt högre för den senare högskolans vidkommande — ett resultat,
som även på grund av de särskilt framträdande rekryteringssvårigheterna
därstädes är i hög grad önskvärt — har jag ansett en dylik differentiering
högskolorna emellan motiverad.

Vid ett genomförande av den av mig här förordade arvodesregleringen
torde — såsom de sakkunniga förutsatt — de vid vissa speciallärartjänster
av huvudsysslekaraktär utgående procentuella arvodesförhöjningarna böra
bortfalla. Å arvodena böra icke utgå rörligt tillägg, dyrtidstillägg eller kristillägg.
Ej heller böra tjänstinnehavarna åtnjuta provisoriskt lönetillägg.
Arvodesregleringen kommer i enstaka fall att medföra något lägre arvode
än det, varmed vederbörande befattning för närvarande är förenad. Jag har
ansett skäligt att — i anslutning till vad lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm ifrågasatt — i sådant fall låta befattningens nuvarande
innehavare bibehålla det nuvarande arvodet, dock endast i det fall, då tjänsten
är att betrakta som vederbörandes huvudsyssla. Anmärkas må i detta
sammanhang, att det för närvarande undantagsvis förekommer, att speciallärararvode
bestämts med hänsyn till att vederbörande lärare såsom bunden
av förvärvsverksamhet till ort å större avstånd från högskolan har att
företaga regelbundna resor mellan hemorten och denna, varvid arvodet sålunda
avsetts skola innefatta jämväl ersättning för med dessa resor förenade
kostnader. Det synes mig mindre lämpligt att sådan ersättning inräknas
i arvodet. Framdeles torde i stället dylika kostnader, i de sällsynta fall, där
fråga därom uppkommer, böra bestridas från vederbörande anslagspost under
omkostnadsstaten. Det torde böra ankomma å Kungl. Majit att efter
därom i varje särskilt fall gjord framställning pröva frågan örn och i vad
mån ersättning för här avsedda kostnader bör utgå.

Av principiella skäl bör enligt min mening speciallärararvode även framdeles
maximeras. Med hänsyn till den av mig förordade arvodesförbättringen
ävensom till vad de sakkunniga anfört rörande betydelsen av att maximeringen
ej hommer att utgöra ett hinder för en i vissa fall önskvärd kombination
av speciallärartjänster finner jag emellertid en höjning av miva Bihang

lill riksdagens protokoll 191^6. 1 sami. Nr 11*

210

Kungl. Maj:ts proposition nr girand
e maximibelopp, 9 500 kronor, böra vidtagas. Jag förordar för egen del,
att speciallärares arvode ej må sättas högre än till 15 000 kronor. Vid förening
av flera speciallärarbefattningar eller ock av speciallärarbefattning
och befattning som biträdande lärare — en kombination som jämväl i särskilda
fall torde kunna komma att befinnas ändamålsenlig — synes mig
vidare arvode ej böra utgå med högre belopp än tillhopa 15 000 kronor.

Såsom jag förut uttalat torde jämväl befattning som biträdande
lärare böra givas karaktär av med arvode förenad bisyssla. De sakkunniga
ha härutinnan föreslagit samma grunder för arvodesberäkningen som
i fråga om speciallärare med den skillnaden, att för biträdande lärare ej
skulle beräknas någon ersättning för allmänna åligganden (400 kronor),
enär ifrågavarande befattningshavare ej avsetts skola, bli ledamot av avdelningskollegium,
och icke heller för vård av laboratorium, instrument och
samlingar (100 — 400 kronor), beträffande vilka ansvaret åtminstone tillsvidare
avsetts skola åvila vederbörande professor. I sina anslagsäskanden
för nästa budgetår har lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm
emellertid förutsatt, att jämväl vid beräknande av arvode för biträdande
lärare hänsyn skulle tågås till ansvar för vård av instrument och samlingar
i de fall, då dylika komma till användning i dennes undervisning.

För egen del biträder jag i princip de sakkunnigas förslag i förevarande
avseende. Dock anser jag i likhet med lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm, att jämväl biträdande lärare i förekommande fall bör åtnjuta
ersättning för vård av instrument och samlingar. Jag förordar sålunda, att
arvode till biträdande lärare beräknas i överensstämmelse med vad jag i det
föregående föreslagit i fråga om speciallärare med den skillnaden, att i arvodet
ej inberäknas någon ersättning för allmänna åligganden.

Arvode som biträdande lärare torde i analogi med vad som förordats
i fråga örn speciallärararvode böra maximeras till ett belopp av 15 000
kronor.

Hittills har Kungl. Majit förelagt riksdagen frågan om storleken av med
speciallärarbefattning förenat arvode i varje särskilt fall. Detta förfarande
synes icke behöva tillämpas, därest riksdagen i enlighet med vad jag här
förordat fastställer enhetliga grunder för arvodesberäkningen. Det torde
sålunda framdeles böra ankomma på Kungl. Majit att för såväl speciallärare
som biträdande lärare bestämma vederbörandes arvode med tillämpande
av de för beräkningen därav fastställda grunderna, varvid jag förutsätter,
att en viss avrundning av arvodesbeloppen bör kunna vidtagas.

För närvarande finnas sedan ett antal år vid tekniska högskolan i Stockholm
två laboratorsbef attningar, en i kemi och en i fysik.
Dessa befattningar, beträffande vilka några föreskrifter icke finnas intagna
i högskolestadgarna, lia hittills ansetts hänförliga till speciallärartjänster,

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

211

varvid de bestämmelser, som i skilda avseenden gälla i fråga örn sistnämnda
tjänster, analogt tillämpats. De båda laboratorsbefattningarna ha karaktär
av heltidstjänster och vardera befattningen är förenad med ett arvode av
8 700 kronor, vartill kommer viss procentuell förhöjning i likhet med vad
som gäller beträffande speciallärartjänst, som innehaves såsom huvudsaklig
sysselsättning. Vid Chalmers tekniska högskola har någon laboratorst jäns!
hittills icke inrättats.

De sakkunniga ha — under erinran att laboratorerna vid universiteten och
karolinska institutet vore ordinarie tjänstemän samt att 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
föreslagit en placering av nämnda befattningshavare
i lönegraden A 27 — förordat samma lönegradsplacering för nu ifrågavarande
befattningshavare. De sakkunniga ha därvid framhållit, att det för laboratorieundervisningen
samt vården av laboratorierna och deras dyrbara,
utrustning vore angeläget att vid här avsedda tjänster binda väl kvalificerade
krafter. Vid remissbehandlingen lia statskontoret och allmänna lönenämnden
förklarat sig ej lia något att erinra mot den sålunda förordade löneregleringen
och lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har framhållit
angelägenheten av att densamma snarast genomföres.

För egen del finner jag starka skäl tala för en lönereglering av ifrågavarande
lärartjänster i enlighet med vad de sakkunniga föreslagit och förordar
alltså, att befattningarna som laborator i kemi och fysik vid tekniska
högskolan i Stockholm från och med nästa budgetår inplaceras i lönegraden
A 27. Jag vill här förutskicka, att jag i det följande även kommer att föreslå
inrättandet av den befattning som laborator i fysik vid Chalmers tekniska
högskola, som — på sätt förut nämnts — äskats av styrelsen för denna
högskola.

Vid tillsättningen av laboratorstjänsterna torde, i analogi med vad som
enligt universitetsstatuterna gäller i fråga om laboratorsbefattningarna vid
universiteten, i tillämpliga delar böra förfaras på sätt som är föreskrivet i
fråga örn professorsbefattningar. Det torde böra ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela erforderliga föreskrifter rörande ersättning åt vikarier å ifrågavarande
befattningar i avvaktan på deras besättande med ordinarie innehavare.

De förslag rörande lönegradsplacering av och inrättande av särskilda forskarstipendier
för docenter vid de tekniska högskolorna, som framförts
av docentföreningarna vid dessa lärosäten, är jag ej beredd att nu upptaga
till prövning. Jag vill emellertid här framhålla, att — därest grunderna för
docentstipendierna vid universiteten och övriga högskolor skulle komma att
ändras från och med nästa budgetår — motsvarande ändringar torde böra
vidtagas med avseende å de tekniska högskolornas docentstipendier.

212

Kungl. Martts ''proposition nr 244-

Med avseende å ersättningen till assistenter (övningsassistenter)
tillämpas för närvarande olika beräkningsgrunder vid tekniska
högskolan i Stockholm och vid Chalmers tekniska högskola. Vid den
förra högskolan utgår sålunda ersättning med ett belopp av 8 kronor 80 öre
i timmen vid arbete inom högskolan, 4 kronor 80 öre i timmen vid hemarbete
och omkring 25 kronor för dag vid exkursioner och fältövningar. Vid
den senare högskolan åter har assistenternas ersättning vid arbete inom högskolans
lokaler beräknats med utgångspunkt från ett grundbelopp av 220
kronor per veckotimme och läsår, vilket — då läsåret omfattar 28 veckor —
innebär en genomsnittlig ersättning av omkring 7 kronor 85 öre i timmen.
För hemarbete utgår ersättning med omkring 3 kronor 90 öre i timmep,
medan ersättningen för exkursioner och fältövningar brukar bestämmas i
varje särskilt fall.

I syfte att underlätta rekryteringen till assistenttjänsterna lia de sakkunniga
för båda högskolornas del föreslagit en timersättning av 10 kronor vid
arbete inom högskolan och 5 kronor vid hemarbete samt en ersättning av
30 kronor om dagen vid exkursioner och fältövningar.

Från högskolornas sida har behovet av en förbättring av assistenternas
arvoden i enlighet med sakkunnigförslaget starkt understrukits, varvid
framhållits, att det i många fall visat sig synnerligen svårt att med nuvarande
ersättningar erhålla tillräckligt kvalificerade assistentkrafter, särskilt
vid Chalmers tekniska högskola.

För egen del är jag beredd att förorda en förbättring av assistenternas
arvoden för möjliggörande av en tillfredsställande rekrytering av ifrågavarande
lärarkrafter. Den av de sakkunniga föreslagna timersättningen torde
kunna i huvudsak godtagas. Ersättningen torde böra utgå med högst de av
de sakkunniga angivna beloppen. I vissa fall synes mig sålunda en lägre
ersättning böra beräknas, exempelvis då studerande anlitas såsom assistent.
Vidare synes mig dagsersättningen vid exkursioner och fältövningar
icke böra sättas högre än till 25 kronor. Jag förordar sålunda, att vid båda
högskolorna assistentarvodena beräknas efter en ersättning av högst 10 kronor
i timmen vid arbete inom högskolan, högst 5 kronor i timmen vid hemarbete
och högst 25 kronor om dagen vid exkursioner och fältövningar.

Jag övergår härefter till de särskilda anslagsäskanden, som för nästa budgetår
framställts från vederbörande högskolas sida med avseende å läraroch
assistentper sonalen.

B. Tekniska högskolan i Stockholm.

I sina anslagsäskanden har lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm
hemställt örn inrättande från och med nästa budgetår av tio nya ordinarie
professurer, varav en avsetts skola tillkomma genom uppdelning
av en befintlig professur. Härjämte har föreslagits inrättande av en person -

213

Kungl. Maj:ts ''proposition nr °244-

lig professur ävensom en omreglering av en för närvarande vakant professur.
Vid min prövning av de sålunda framförda äskandena har jag funnit
mig böra tillstyrka en uppdelning av den nuvarande professuren i tillämpad
matematik i en professur i tillämpad matematik I och en professur i tilllämpad
matematik II samt inrättande av tre nya ordinarie professurer,
nämligen i läran om verktygsmaskiner, i uppvärmnings- och ventilationsteknik
samt i livsmedelskemi, inrättande av en personlig professur i kylteknik
ävensom en omreglering av den vakanta professuren i vägbyggnad
och kommunikationsteknik till en professur i enbart kommunikationsteknik.

Beträffande de av mig sålunda biträdda förslagen — samtliga tillhörande
dem, vilka av högskolans styrelse framhållits såsom särskilt önskvärda —
får jag anföra följande.

En uppdelning av professuren i tillämpad matematik i en professur i tilllämpad
matematik 1 och en professur i tillämpad matematik II med den
matematiska statistiken respektive den matematiska fysiken som centralt
område tillgodoser ett gammalt önskemål från högskolans sida. Detta har
aktualiserats genom den nuvarande innehavarens av professuren i tillämpad
matematik snart förestående inträde i pensionsåldern, vilket enligt vad i
ärendet blivit upplyst inträffar med utgången av november månad 1947.
Vid min tillstyrkan av ifrågavarande förslag har jag med hänsyn till föreliggande
omständigheter förutsatt, att detsamma skall genomföras först från
och med den 1 december 1947 eller eventuellt annan tidpunkt, då den nuvarande
professuren i tillämpad matematik blir ledig. På grund av den tidsutdräkt,
varmed professorstillsättningar vanligen äro förenade, har jag
emellertid funnit lämpligt, att principbeslut härom träffas redan nu. Vid
anslagsberäkningen har jag utgått ifrån att ett bifall till vad jag här förordat
icke kommer att föranleda något ökat medelsbehov för nästa budgetår.

Önskemål örn en professur i läran om verktygsmaskiner i stället för den
nuvarande speciallärartjänsten i ämnet ha framförts av ett flertal av landets
större industriföretag på det mekaniska området. Inrättandet av en
professur i ämnet torde vara ägnat att verksamt främja en fortsatt utveckling
av den svenska verkstadsindustrien, å vars kvalitet och produktionskapacitet
stora anspråk måste ställas. Därest ifrågavarande professur kommer
till stånd, bortfaller det nuvarande arvodet å 5 800 kronor för specialläraren
i läran örn verktygsmaskiner.

Behovet av att ersätta den nuvarande speciallärarbefattningen i värmeoch
ventilationsteknik med en professur i uppvärmnings- och ventilationsteknilc
har starkt framhållits av de sakkunniga, och deras därom framförda
förslag har livligt förordats av byggnadsstyrelsen. Med hänsyn till ämnesområdets
stora betydelse ur såväl ekonomiska som hygieniska synpunkter
Ilar även jag funnit mig böra förorda en dylik åtgärd. Viii bifall härtill bort -

214 Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

faller det arvode av 2 900 kronor, som är förenat med nyssnämnda speciallärartjänst.

Beträffande professuren i livsmedelskemi, vilken förordats av såväl 1940
års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen som utredningen rörande
den tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande, tillåter jag mig erinra,
att Kungl. Maj:t nyligen till främjande av forskning inom livsmedelsområdet
efter föredragning av chefen för handelsdepartementet förelagt riksdagen
förslag om inrättande av ett institut för forskning rörande konservering
och lagring av livsmedel (propositionen 1946: 140). En förutsättning
för att det sålunda planerade nya forskningsinstitutet skall kunna på tillfredsställande
sätt fylla sin uppgift är, att kvalificerade arbetskrafter kunna
knytas till detsamma. För att öka möjligheterna härtill och för att tillgodose
från industrihåll framförda önskemål örn utbildning av livsmedelstekniker
har jag funnit den förstärkning av de tekniska högskolornas lärarpersonal
på livsmedelsområdet, som ett inrättande av den ifrågavarande professuren i
livsmedelskemi innebär, utgöra en ändamålsenlig åtgärd. Då denna professur
är avsedd att ersätta den nuvarande speciallärartjänsten i vattenkemi
och livsmedelskemi vid högskolan, kommer vid bifall härtill det med nämnda
tjänst förenade arvodet av 1 800 kronor att bortfalla.

Vid den av mig förordade förändringen av professuren i vägbyggnad och
kommunikationsteknik till en professur i kommunikationsteknik, en åtgärd
som även föreslagits av de sakkunniga, har förutsatts inrättandet av en ny
speciallärarbefattning för undervisningen i ämnet vägbyggnad. Härtill återkommer
jag i det följande.

De villkor, som avsetts skola gälla för den av mig tillstyrkta personliga
professuren i kylteknik för professorn Sigurd Mattias (Matts) Bäckström,
förete vissa avvikelser från de grunder, vilka tidigare vunnit tillämpning vid
inrättande av personliga professurer vid de tekniska högskolorna, såsom
ock av statskontoret anmärkts. Aktiebolaget Elektrolux har sålunda å ena
sidan åtagit sig att svara för kostnaderna för Bäckströms tjänste- och familjepension,
vilket i förhållande till tidigare fall innebär en ekonomisk fördel
för statsverket, men å andra sidan endast förpliktat sig att svara för
skillnaden mellan Bäckströms professorslön och det arvode, som Bäckström
med av honom nu eller framdeles ålagd undervisningsskyldighet skulle ha
ägt uppbära, därest han fortfarande vore speciallärare vid högskolan. Vid
övriga personliga professurer åter har vederbörande bolag utfäst sig att bestrida
samtliga med en professur förenade avlöningskostnader och professurens
inrättande har avsett ett område, som tidigare ej varit företrätt. Med
hänsyn till de fördelar det måste anses innefatta för undervisningen att vid
högskolan kunna binda en lärarkraft av Bäckströms kapacitet, har jag ej
funnit de i förevarande fall föreliggande avvikelserna från eljest tillämpade
principer böra föranleda till, att det gjorda erbjudandet avvisas. Jag erinrar
vidare, att detta tillika innefattar en utfästelse från nämnda företags sida,

215

Kungl. Maj:ts -proposition nr %44-

att så länge Bäckström innehar professuren bidraga till kostnaderna för institutionen
för kylteknik med ett årligt belopp av 1 000 kronor ävensom att
Svenska turbinfabriks aktiebolaget Ljungström utfäst sig att för professurens
inrättande bidraga till laboratoriekostnaderna med ett engångsbelopp
av 10 000 kronor och ett årligt belopp av 2 000 kronor.

Riksdagens samtycke lärer böra inhämtas till professurens inrättande pa
här avsedda villkor. Det torde emellertid böra ankomma på Kungl. Majit
att meddela närmare föreskrifter rörande sättet för bestridande av de avlöningsförmåner,
som skola tillkomma Bäckström såsom innehavare av denna
professur. ]\led avseende a den med den nuvarande speciallärartjänsten
i kylteknik förenade undervisningsskyldigheten har ingen ändring ifrågasatts
för nästa budgetår. Det för närvarande till 5 900 kronor uppgående
arvodet skulle vid den reglering av speciallärararvodena, som jag i det föregående
förordat, komma att belöpa sig till 6 300 kronor, vilket alltså vid
bifall till förevarande förslag tills vidare kommer att utgöra statens bidrag
till avlöningskostnaderna. Jag vill härtill anmärka, att jag utgått ifrån den
innebörden av den av aktiebolaget Elektrolux gjorda utfästelsen, att detta
bidrag kommer att utgå, endast i den mån Bäckström fullgör föreskriven
undervisningsskyldighet. Vid sjukdom eller annan ledighet för Bäckström
skall bolaget sålunda ha att övertaga samtliga avlöningskostnader och förenämnda
belopp i stället anlitas till bestridande av arvode till vikarie, vilken
det därvid bör ankomma a högskolan att anskaffa. Den för statens bidrag
erforderliga medelsanvisningen torde böra beräknas under vederbörande
anslagspost till arvoden åt speciallärare m. m.

Till högskolans personalförteckning bör fogas en anmärkning av innehåll
att vid högskolan finnes en för Bäckström inrättad personlig professur i
kylteknik, som delvis bekostas av aktiebolaget Elektrolux och delvis av
statsmedel.

I övrigt föreliggande förslag angående inrättande av nya professorsbefattningar
vid högskolan, avseende ämnena fotografi, flygplanstatik och flygplanbyggnad,
elektroteknisk materiallära, kraftteknisk driftteori, pappersteknik
samt metallhyttkonst har jag ej ansett mig för närvarande kunna
tillstyrka. Ehuru enligt min mening goda skäl anförts för vissa av dessa
professurer, har jag likväl ej funnit dem vara av den angelägenhetsgraden,
att ett omedelbart inrättande av desamma synts mig påkallat.

Vid min prövning av de föreliggande äskandena rörande nyinrättande
eller omreglering av speciallärarbefattningar vid högskolan
har jag funnit mig böra biträda de förslag härutinnan, som av högskolestyrelsen
betecknats såsom särskilt angelägna. Jag förordar sålunda en uppdelning
av den för närvarande vakanta speciallärartjänsten i teknisk hygien
i en dylik befattning i teknisk hygien och en i allmän hygien; en omvandling
av den nuvarande speciallärartjänsten i läran örn värmemotorer till en

216

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2^.

speciallärarbefattning i vatten- och värmekraftteknik, en omvandling av
den nuvarande speciallärartjänsten i byggnadshygien till en speciallärarbefattning
i byggnadshygien och sanitetsteknik, en utökning av den med special!
ärartjänsterna i arkitekturens historia, i materialbehandling med formlära
och i rättskunskap förenade undervisningsskyldigheten, en förändringav
speciallärartjänsten i tillämpad stadsbyggnadsrätt till en speciallärarbefattning
i tillämpad byggnadsrätt ävensom inrättandet av nya speciallärarbefattningar
i fordonsteknik, varvsteknik samt vägbyggnad. Härutöver har
jag vid ett inrättande av den förut omförmälda professuren i livsmedelskemi
ansett mig böra biträda förslaget örn inrättande av en speciallärartjänst i
vattenkemi för undervisningen i detta ämne inom avdelningen för väg- och
vattenbyggnad. Arvodena för de speciallärarbefattningar, som beröras av
de av mig här biträdda, förslagen, kunna — vid en tillämpning av de tidigare
förordade grunderna för arvodesberäkningen — för nästa budgetår uppskattas
till ett sammanlagt belopp av (1 145 -f 1 530 + 5 120 + 3 990 +
+ 3 200 + 5 235 + 2 830 + 2 675 + 3 490 + 4 130 + 4 305 + 1 755 =)
i runt tal 39 400 kronor.

De föreliggande förslagen med avseende å speciallärarbefattningar i geodesi
II, allmän och kvartär geologi, svenska arkitekturens historia samt
geoteknik är jag icke för närvarande beredd att tillstyrka. Till förslaget örn
en speciallärartjänst i grafostatik och hållfasthetslära återkommer jag i det
följande.

Av de tretton befattningar som biträdande lärare, örn
vilkas inrättande från och med nästa budgetår framställning gjorts av lärarkollegiet,
har högskolestyrelsen funnit befattningen i fysik för undervisning
i ämnet inom samtliga avdelningar med undantag av avdelningen för vägoch
vattenbyggnad, befattningen i trädgårdskonst samt den befattning i
industriell ekonomi och organisation, vilken avsetts förenad med ett arvode
av 2 100 kronor, vara av mindre angelägenhetsgrad än de övriga. För egen
del har jag även kommit till den uppfattningen att med inrättandet av
nämnda tre befattningar tills vidare bör kunna anstå. Vidare har jag i likhet
med de sakkunniga och högskolestyrelsen för tillgodoseende av behovet
av en avlastning av professuren i byggnadsstatik funnit mig böra förorda
inrättandet av en befattning såsom biträdande lärare i grafostatik och hållfasthetslära
i stället för den av lärarkollegiet äskade speciallärartjänsten i
detta ämne.

I övrigt har jag vid prövning av högskolans anslagsäskanden i förevarande
avseende ansett mig böra biträda de framställda förslagen, därvid jag
förutsatt, att — såsom högskolestyrelsen uttalat — befattningen i industriell
ekonomi och organisation skall avses för undervisning i arbetsstudier.

I enlighet härmed förordar jag inrättande från och med nästa budgetår
av befattningar som biträdande lärare i följande 11 ämnen, nämligen grafostatik
och hallfasthetslära, fysik, hallfasthetslära, läran örn maskinele -

217

Kungl. Maj:ts proposition nr Piment,
radioteknik, järnets manufakturering, lantbruksbyggnadslära, bostadsbyggnad,
vattenkemi, mekanik samt industriell ekonomi och organisation.

Medelsbehovet för nästa budgetår kan för dessa befattningar uppskattas
till ett sammanlagt belopp av (3 195 -|- 3 415 + 3 G17 -f- 3 290 -j- 2 995 +
+ 1 180 + 1 185 + 4 270 + 1 305 + 2 870 +1 765 =) i runt tal 29 100
kronor.

I detta sammanhang må slutligen anmärkas, att ett bifall till förslaget om
inrättande av en befattning som biträdande lärare i hållfasthetslära innebär
en utbrytning av den del av detta ämne, som för närvarande ingår i speciallärartjänsten
i läran örn maskinelement II. I anslutning härtill bör det
med sistnämnda tjänst förenade arvodet för nästa budgetår beräknas till
5 625 kronor med iakttagande av i övrigt föreslagna grunder för arvodesberäkningen.

Högskolans framställning örn en ökning från och med nästa budgetår av
antalet docentstipendier från fyra till sex i anslutning till de sakkunnigas
förslag tillstyrker jag. För detta ändamål erfordras en anslagshöjning
med 12 000 kronor.

Högskolan har beräknat medelsbehovet till ersättningar åt tillfälliga
lärare och assistenter för nästa budgetår till sammanlagt
718 000 kronor, vilket i förhållande till innevarande budgetår innebär
en stegring med 183 000 kronor. Anslagshöjningarna ha huvudsakligen
motiverats med behovet av ytterligare 13 förste assistenter och av ett
ökat antal assistenter ävensom av en förbättring av ersättningarna till sistnämnda
befattningshavare i enlighet med vad i det föregående angivits.

Vid min uppskattning av medelsbehovet för nästa budgetår har jag funnit
mig böra räkna med en anställning av ytterligare tio förste assistenter.
Vidare föranleder ett bifall till vad jag tidigare förordat beträffande assistentersättningarna
en höjning av förevarande delpost. Mot den äskade arvodeshöjningen
till 4 500 kronor för den förut omförmälda tillfälliga läraren i
geodesi i samband med en utökning av dennes undervisningsskyldighet har
jag vidare ingen erinran. Arvodet torde för nästa budgetår böra bestridas
från denna delpost. I anslutning härtill och för tillgodoseende av övriga
med ifrågavarande anslagsmedel avsedda ändamål tillstyrker jag en förstärkning
av medelsanvisningen för nästa budgetår med 140 000 kronor. Jag utgår
härvid ifrån att inkomstposten avgifter från de studerande
upptages till oförändrat belopp eller 350 000 kronor. Posten rörligt tillägg
torde i samband härmed böra uppräknas med i runt tal 8 000 kronor.

C. Chalmers tekniska högskola.

Då Chalmers tekniska instituts högre avdelning för ett tiotal år sedan
fick karaktär av teknisk högskola, stiilldes i utsikt, att högskolan i fråga
örn personella och materiella resurser skulle göras kvalitativt jämbördig

218

Kungl. Maj:ts proposition nr

med tekniska högskolan i Stockholm. Som bekant har denna utvecklingsprocess,
även örn den målmedvetet påbörjats, dock blivit starkt hämmad
på grund av krigsförhållandena. Även med beaktande av skillnaden i storleksordning
mellan våra två tekniska högskolor är det tydligt, att Chalmers
tekniska högskola för närvarande är relativt sämre tillgodosedd, icke
minst i fråga om lärarkrafter, än sin systerinstitution i Stockholm. Det är
mot bakgrunden av detta faktiska läge, som de föreliggande framställningarna
om en förstärkning av lärarkrafternas antal böra bedömas.

I det föregående har jag tillstyrkt lärarkollegiets vid tekniska högskolan
i Stockholm förslag om uppdelning i två professurer av den nuvarande
professuren i tillämpad matematik. De matematiska ämnena äro av grundläggande
betydelse för de tekniska vetenskaperna och det är givetvis av
största vikt, att de företrädas av tillräckligt antal lärostolar vid båda de
tekniska högskolorna. Jag är därför beredd att tillstyrka de sakkunnigas,
av styrelsen för Chalmers tekniska högskola nu framförda förslag örn inrättande
vid sistnämnda högskola av en professur i tillämpad matematik.
Professuren torde böra inrättas från och med nästa budgetår.

Även förslaget örn inrättande från och med nästa budgetår av en professur
i vattenbyggnad anser jag mig nu böra tillstyrka. Detta förslag har
framförts av såväl de sakkunniga som högskolestyrelsen och kan nu, sedan
den nya väg- och vattenbyggnadsinstitutionen färdigställts, förverkligas.
På sätt av förslagsställarna förutsatts bör härvid speciallärartjänsten i dammoch
kajbyggnadslära (arvode 3 000 kronor) indragas.

Avdelningen för kemi och kemisk teknologi vid tekniska högskolan i
Stockholm företrädes av åtta professurer (i teoretisk kemi, organisk kemi,
oorganisk kemi, teknisk organisk kemi, teknisk oorganisk kemi, teknisk
elektrokemi, värmeteknik och maskinlära samt cellulosateknik och träkemi)
medan motsvarande antal vid Chalmers tekniska högskola är tre (organisk
kemi, oorganisk kemi samt kemisk teknologi). Vid tekniska högskolan i
Stockholm ökades från och med budgetåret 1944/45 antalet professurer inom
ifrågavarande avdelning från sex till åtta genom nyinrättande av professuren
i teknisk elektrokemi och uppdelning av professuren i kemisk teknologi
i två, den ena omfattande teknisk organisk och den andra teknisk
oorganisk kemi. Såsom motiv härför framhölls, hurusom den tekniska industrien
under de senaste decennierna genomgått en utveckling, som ställt
den i första ledet bland världens storindustrier, samt att en motsvarande
utveckling börjat göra sig gällande även inom vårt land. För att vårt lands
naturliga förutsättningar för uppkomsten av en konkurrenskraftig kemisk
storindustri skola kunna rationellt utnyttjas, fordras emellertid givetvis,
att undervisningen och forskningen inom detta område stå i nivå med utvecklingens
krav. En väsentlig förstärkning även av Chalmers tekniska högskolas
resurser i förevarande avseende ter sig mot bakgrunden av den antydda
utvecklingen i hög grad påkallad. Jag är därför beredd att tillstyrka

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244- 219

inrättandet från och med nästa budgetår av den ifrågasatta professuren i
teoretisk kemi.

Till övervägande föreligger även en framställning om inrättande av en
personlig professur i silikatkemi för professorn J. A. Hedvall. Hedvall, som
är född år 1888 och sålunda uppnår pensionsåldern örn 7 år, innehar för
närvarande professuren i kemisk teknologi vid ifrågavarande högskola. Den
huvudsakliga delen av sin forskningsverksamhet har han ägnat åt den s. k.
silikatkemien, vars industriella tillämpningsområden utgöras av framför allt
tegel-, keramik-, porslins- och glasfabrikationen jämte dess olika förgreningar.
Inom silikatkemien har Hedvall utfört ett banbrytande forskningsarbete,
som redan avsatt betydelsefulla praktiska resultat och som för
framtiden kan väntas få en allt vidsträcktare praktisk betydelse. Ett uttryck
härför är det erbjudande från industriellt håll om att bekosta den
ifrågasatta personliga professuren och även i övrigt ställa forskarkrafter och
penningmedel till förfogande, som nu föreligger till bedömande. Härvid har
dock förutsatts, att staten skulle bekosta utbyggandet av den kemiska institutionen.
Kostnaderna härför beräknas, såsom framgår av den i det följande
lämnade redogörelsen, till, för första utbyggnadsetappen 893 400 kronor,
varav för utrustning 210 000 kronor, och för andra utbyggnadsetappen
i enbart byggnadskostnader 381 600 kronor.

För egen del har jag konnnit till den uppfattningen, att det forskningsfält,
som representeras av den s. k. silikatkemien och dess förgreningar, med hänsyn
till sin stora praktiskt-industriella betydelse förtjänar ett kraftigare
stöd från statens sida än vad som hittills kommit detsamma till del. Någon
tvekan synes dock kunna råda om, huruvida ett sådant stöd bör ske i den
form, som nu ifrågasatts, eller i annan form; jag syftar härvid närmast på
upprättandet av ett fristående forskningsinstitut av samma karaktär som
exempelvis svenska träforskningsinstitutet och svenska textilforskningsinstitutet.
Av en utredning i ämnet, som verkställts av kommittén för den
tekniskt-vetenskapliga forskningens ordnande (slutbetänkandet, stat. off.
utr. 1945: 40), framgår emellertid, att det icke hittills gått att samla de utslagsgivande
industrigrupperna inom det silikatkemiska området omkring
en lösning, vid vilken staten och industrien skulle samverka för drivande av
forskningsverksamhet efter samma riktlinjer som i fråga om trä- och textilforskning.
Vid sådant förhållande synas övervägande skäl tala för att den
redan befintliga silikatkemiska forskningsinstitutionen vid Chalmers tekniska
högskola utbygges på sätt ifrågasatts och att det från vissa silikatkemiska
industrier gjorda erbjudandet örn samarbete och ekonomiskt stöd accepteras.
Visserligen ernås härmed en lösning av samarbetsproblemet allenast
för den tid, professorn Hedvall kvarstår vid sin personliga professur,
men jag förutsätter, att frågan örn fortsatt samarbete med den silikatkemiska
industrien även efter nämnda tidrymd skall få en tillfredsställande

220

Kungl. Maj:ts proposition nr

lösning. Det torde böra ankomma på vederbörande högskolemyndigheter
att närmare överväga dessa spörsmål.

Jag tillstyrker således, att för professorn Hedvall må från och med den 1
juli 1946 inrättas en personlig professur i silikatkemi vid ifrågavarande
högskola, varvid Hedvall i avlönings- och pensionshänseende skall vara likställd
med ordinarie professor vid högskolan, under förutsättning, att kostnaderna
för Hedvalls avlöningsförmåner bestridas av förutnämnda industrier.
Vad högskolestyrelsen anfört angående Hedvalls undervisningsskyldighet
som professor har icke givit mig anledning till erinran. Till frågan
örn anvisande av medel till utbyggnad av den silikatkemiska institutionen
och till utrustning för densamma återkommer jag i annat sammanhang.

Jag tillstyrker vidare, att professuren i mekanisk värmeteori och förbränningsmotorer
omregleras till en professur i förbränningsmotorteknik. Undervisningen
i mekanisk värmeteori avses därvid skola ankomma på en speciallärare
i kylteknik. Jag återkommer härtill i det följande.

Högskolestyrelsens förslag om ändrad benämning av vissa professurer båticke
givit mig anledning till erinran. Därutöver torde i enlighet med sakkunnigförslaget
professuren i byggnadslära och ornamentsritning böra benämnas
professur i arkitektur.

Jag har blivit övertygad om behovet av en tabor ator stjänst i fysik även
vid Chalmers tekniska högskola och tillstyrker följaktligen, att en dylik
tjänst inrättas. Såsom förut berörts torde tjänsten böra placeras i lönegraden
A 27.

Jag har redan i det föregående framhållit, hurusom Chalmers tekniska
högskola i fråga om lärarkrafter måste anses vara relativt sämre tillgodosedd
än tekniska högskolan i Stockholm. Med hänsyn härtill är det naturligt,
att den förra högskolan, som ju icke gärna kan utrustas med professurer
i samma omfattning som den senare, har stort behov av att få tillgång
till lärarkrafter av annat slag, d. v. s. speciallärare och biträdande lärare.
Förslag föreligger sålunda om nyinrättande eller omreglering av åtskilliga
sådana lärarbefattningar. Jag har vid min granskning av nämnda
förslag funnit detsamma i huvudsak godtagbart, såvitt gäller befattningarnas
antal och de med dem förenade arbetsuppgifterna. Dock synes den föreslagna
speciallärartjänsten i byggnadsstatik och brobyggnad böra erhålla
karaktär av tjänst som biträdande lärare. Mitt ståndpunktstagande i det
föregående till frågan om reglering av grunderna för fastställande av ifrågavarande
lärares arvoden föranleder vidare en viss minskning av kostnaderna
för befattningarna i förhållande till högskolestyrelsens förslag. Vissa av
ifrågavarande lärarbefattningar finnas redan nu, men kostnaderna bestridas
av de medel, som äro avsedda för avlönande av tillfälliga lärare och assistenter.
Vissa speciallärare, som fått sin undervisningsskyldighet utökad, åtnjuta
dessutom särskilda tillskott av sistnämnda medel. Vid bifall till de av mig

221

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244.

förordade ersättningsgrunderna böra dessa tillskott inarbetas i arvodesbeloppen.
De förändringar, jag sålunda förordat, framgå av följande sammanställning: -

	Beräknat	Nuvarande kostnad
	arvode enligt av dep.chefen förordade grunder,	bestridd av medel, av-sedda för speciallärare,	bestridd av assistent-medel,
	kronor	kronor	kronor
Speciallärare i arkitekturens historia (ny)..............	4 500		_
	5 400	3 200	1 000

byggnadsekonomi- och byggnadsorganisation (ny) .	3100 8 700	4 800	1500 4 000

byggnadsmateriallära (ny)..............	3 200	—	1750
geodetisk mätningsteknik (omreglerad).......	7 100	4 500	—
järnbyggnadslära (omreglerad) ...........	3 200	1 500	500
kylteknik (ny).....................	4 900	—	1000
livsmedels- och vattenkemi (ny)..........	4 000	—	3 000
materiallära (omreglerad)..............	5 300	1 500	—
stadsbyggnad (omreglerad)..............	6100	2 400	2 000
stadsbyggnadsrätt (ny)................	2 800	—	500
textil provningsteknik (ny) .............	2 800	—
j vattenlednings- och avloppsteknik (omreglerad) . .	4 800	3 300	—
j vägbyggnadslära (omreglerad)............	6 300	2 400	—
Summa kronor	72 200	23 600	15 250
Biträdande lärare i
bostadsbyggnad (omreglerad)............	3 400	—	3 000
byggnadsakustik (ny).................	1200	—	—
byggnadsstatik och brobyggnad (omreglerad) . . .	6100	3 000	2 750
elektronik (ny).....................	1 900	—	—
elektriska mätmetoder (ny).............	3 600	—	—
elasticitets- och hållfasthetslära (omreglerad) . . .	2 800	-	2 000
matematik (omreglerad)...............	5 500	—	4 000
mekanik (omreglerad) ................	3 400	—	3 000
1 modellförsöks- och propellerteknik (omreglerad) . .	31001	3 600
\| varvsteknik (omreglerad)...............	1 400 1
ultrakortvågsteknik (ny)...............	1 900	—	—
Summa kronor	34 300	6 600	14 750

222

Kungl. Maj:ts proposition nr 244 ■

Vid bifall till vad jag sålunda förordat och med beaktande av att en speciallärartjänst
bortfaller, därest i enlighet med vad jag tillstyrkt en professur
i vattenbyggnad inrättas, kommer Chalmers tekniska högskola att
disponera över 35 speciallärartjänster mot för närvarande 31 samt dessutom
över 11 befattningar som biträdande lärare. Kostnaderna för speciallärare
beräknar jag till i runt tal 148 000 kronor. Motsvarande kostnader för innevarande
budgetår uppgå, om från assistentmedel bestridd ersättning medräknas,
till 101 750 kronor. Kostnaderna för biträdande lärare beräknar jag,
såsom av sammanställningen framgår, till i runt tal 34 300 kronor. Jag
vill i detta sammanhang betona, att de i sammanställningen angivna arvodesbeloppen
äro endast preliminärt beräknade under hänsynstagande till av
mig tillstyrkta arvodesgrunder och följaktligen kunna tänkas bli i viss mån
jämkade i samband med arvodesbeloppens definitiva fastställande.

För ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter
har högskolestyrelsen begärt ett belopp av sammanlagt 337 000 kronor
mot 235 000 kronor för innevarande budgetår. En relativt betydande höjning
av ifrågavarande anslagsmedel synes påkallad med hänsyn icke minst
till den reglering av ersättningen till övningsassistenter, jag i det föregående
förordat. Jag anser mig dock under erinran örn det avsevärda antal biträdande
lärarbefattningar, jag ansett böra inrättas vid högskolan, böra inskränka
mig till att förorda en anslagshöjning med 50 000 kronor till
285 000 kronor.

Den såsom särskilda uppbördsmedel under avlöningsanslaget redovisade
inkomstposten avgifter från de studerande torde böra uppföras
med oförändrat belopp, 210 000 kronor.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2/+,/•.

223

Kap. V. Viss biträdespersonal.

A. Kansli- och kontorspersonal.

Nuvarande ordning.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Å rektorsexpeditionen vid tekniska högskolan i Stockholm tjänstgöra för
närvarande tretton kvinnliga biträden, varav 7 å kansliet, 2 å kamrerarkontoret
och 4 å en särskild skrivcentral med löneställning och arbetsuppgifter,
som i det följande angivas.

Befattning:

1 kanslibiträde .

2 kanslibiträden
1 kontorsbiträde

1 kontorsbiträde

2 kontorsbiträden

Kansliet.

Lönegrad:

A 7
Eo 7
Ex 5
A 4
Eo 4

Kamrerarkontoret.

1 kontorist ..................................

1 kontorsbiträde .............................

A 9
Eo 4

Skrivcentralen.

2 kontorsbiträden .......................................... Ex 4

2 skrivbiträden............................................. Ex 2.

Anmärkas må, att personalförteckningen för högskolan upptar ytterligare
en befattning såsom kontorsbiträde i lönegrad A 4, vilken innehaves av ett
av de båda förenämnda extra ordinarie kanslibiträdena.

Vad de å kansliet tjänstgörande biträdena beträffar så har det ordinarie
kanslibiträdet bland annat till uppgift att diarieföra samtliga inkommande och
utgående skrivelser — sammanlagda antalet diarienummer har vart och ett
av de senaste åren överstigit 6 000 — att föra register över lärarkollegiets
och kollegieniimndens protokoll, att handha den omedelbara vården av högskolans
arkiv, att svara för kansliets expedition, att skriva ut olika intyg at
de studerande, att självständigt besvara en del skriftliga förfrågningar, att
under sekreterarens överinseende upprätta högskolans katalog och sammanställa
förslag till program och studiehandbok för högskolan. Ifrågavarande
biträde åtnjuter för närvarande utöver lön ett årligt arvode av 000 kronor.

Ett av de extra ordinarie kanslibiträdena tjänstgör närmast såsom biträde

224

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

åt sekreteraren, uppsätter vissa enklare skrivelser och protokoll samt för
kortregister över de studerande.

Det andra extra ordinarie kanslibiträdet tjänstgör som rektors personliga
sekreterare.

Såväl det ordinarie som ett av de extra ordinarie kontorsbiträdena ha
huvudsakligen till uppgift att föra betygsjournaler, utskriva intyg, betyg
och betygsutdrag åt de studerande, införa betygsuppgifter på elevkorten och
avlämna statistiska uppgifter angående de studerande.

De båda kontorsbiträdena i lönegraden Ex 5 och Eo 4 ha slutligen att biträda
med skriv- och expeditionsgöromål i allmänhet.

Kontoristen å kamrer arkontoret ombesörjer med hjälp av det
där tjänstgörande kontorsbiträdet uträkning och utbetalning av avlöningar
till högskolans befattningshavare, utskrivning och utbetalning av anordningar
och kontroll av räkningar för högskolans allmänna omkostnader, kontroll
av anordningar med räkningar från högskolans institutioner, betalning av
institutionernas räkningar och kontroll i särskilda liggare å förbrukningen av
institutionernas anslag genom avstämning vid varje månadsskifte, utbetalning
av stipendier och donationer från högskolans gåvomedelskonto och fonder,
upprättar anordningsbeslut å utbetalningar, verkställer uppbörd av
terminsavgifter och depositionsavgifter från de studerande samt för utgiftsoch
inkomstjournal, utgifts- och inkomstböcker och huvudbok. Kontoristen
vikarierar vidare för kamreraren under dennes semester och tjänstledighet.

Skrivcentralen har i anslutning till de sakkunnigas förslag inrättats
från och med innevarande budgetår för utförande av skriv- och räknearbeten
för högskolan och dess olika institutioner. Jämlikt av Kungl. Maj:t
därom meddelad föreskrift må även för befattningshavares vid högskolan
räkning vid skrivcentralen enligt av förvaltningsnämnden fastställd taxa utföras
dylika arbeten, vilka icke äro att hänföra till vederbörande befattningshavares
tjänsteåligganden. Sålunda influtna belopp skola tillgodoföras
statsverket såsom särskilda uppbördsmedel. Under omkostnadsstaten har
för innevarande budgetår härför upptagits en särskild inkomstpost å 1 000
kronor.

I detta sammanhang må anmärkas, att å högskolans olika institutioner
vidare finnas anställda ett antal skrivbiträden, främst hos avdelningsföreståndarna,
vilka avlönas från vederbörande anslag till samlingar och laborationer,
forskningsanslag eller av privata medel. Antalet dylika biträden varierar
från tid till annan men uppgår för närvarande till omkring 20 enligt
från rektorsexpeditionen meddelad upplysning.

2. Chalmers tekniska högskola.

Å rektorsexpeditionen vid Chalmers tekniska högskola tjänstgöra för närvarande
4 kvinnliga biträden med härefter angivna löneställning och arbetsuppgifter: -

Kungl. Majda proposition nr 244- 225

Befattning: Lönegrad:

1 kanslibiträde ...................................... A 7

1 kontorsbiträde............................................ Eo 4

2 kontorsbiträden........................................... Ex 4.

Av denna personal handhar kanslibiträdet högskolans kassarörelse
och sköter det löpande bokföringsarbetet. De båda extra kontorsbiträdena
utföra skrivgöromål men biträda dessutom vid uppgörande av avlöningslistor,
universitetsstatistik, betygskataloger, matriklar m. m. Det extra ordinarie
kontorsbiträdet fullgör registratorsgöromål och tjänstgör dessutom
som rektors biträde.

I detta sammanhang må anmärkas, att utöver nu omförmäld biträdespersonal
vid högskolan finnas 3 skrivbiträden i lönegraden Ex 2 utanför
rektorsexpeditionen, nämligen ett för avdelningen för kemi och kemisk teknologi,
ett för avdelningen för väg- och vattenbyggnad och ett gemensamt
för avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik.

För innevarande budgetår har härjämte anvisats ett belopp av 1 500 kronor
till extra arbetshjälp.

Sakkunnigförslaget.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Enligt de sakkunnigas förslag erfordras å rektorsexpeditionen vid tekniska
högskolan i Stockholm följande kansli- och kontorspersonal, därvid de sakkunniga
såvitt gäller tjänstebenämningarna anknutit till den av tjänsteförteckningssakkunniga
(stat. off. utr. 1942: 46) föreslagna s. k. kontorsserien:

Befattning: Lönegrad:

Kansliet.

1 förste kontorsskrivare, tillika registrator..................... A15

1 förste kontorsbiträde ..................................... A 7

2 förste kontorsbiträden .................................... Eo 7

2 kontorsbiträden .......................................... Eo 4

Kamrerarkontoret.

1 kassör .................................................. A 14

1 kontorsbiträde ........................................... Eo 4

Skrivcentralen.

5—12 »skrivbiträden» .................................Ex 2—Ex 7.

Enligt sakkunnigförslaget skall den nuvarande befattningen som kanslibiträde
i lönegraden A7 å kansliet uppflyttas till en förste kontorsskrivartjänst
i lönegraden A 15. I betänkandet anföres härom:

Bihang till riksdagens protokoll lOIfö. 1 sami. Nr 2 fy k -

226

Kungl. Maj:ts ''proposition nr ‘244-

Kanslibiträdets uppgifter äro av så kvalificerad art, att en högre lönegradsplacering
än den nuvarande måste anses väl motiverad. Högskolan har även
år efter år i riksdagspetita gjort framställning örn inrättande av en registratorstjänst
(A 15), vilket emellertid icke föranlett annan åtgärd från statsmakternas
sida, än att kanslibiträdet tillerkänts ett mindre lönetillägg. Med
tanke på att ifrågavarande befattningshavare utom vanliga registratorsgöromål
även har åtskilliga andra uppgifter och bland annat bör kunna vikariera
för sekreteraren under dennes ledighet anse de sakkunniga, att den nuvarande
ordinarie kanslibiträdestjänsten bör ersättas med en förste kontorsskrivartjänst
i lönegrad A 15. Sådan lönegradsplacering skulle även öppna möjligheter
för att alltid få befattningen besatt med en väl kvalificerad innehavare.

Enligt de sakkunniga bör vidare den extra ordinarie kanslibiträdesbefattning,
som för närvarande innehaves av ett ordinarie kontorsbiträde, förändras
till en ordinarie förste kontorsbiträdesbefattning (A 7), varvid sålunda en ordinarie
kontorsbiträdesbefattning skulle indragas.

Vad angår det ordinarie kontorsbiträde och det extra ordinarie kontorsbiträde,
vilka nu äro huvudsakligen sysselsatta med att föra betygsjournaler,
utskriva intyg, betyg m. m., så förorda de sakkunniga, att den förra
befattningen indrages och ersättes med en extra ordinarie förste kontorsbiträdestjänst
(Eo 7) — enligt en av de sakkunniga, professorn H. Kreuger,
bör emellertid befattningen göras ordinarie — samt att den senare befattningen
bibehålies oförändrad. I betänkandet anföres härom bland annat:

En viss förenkling av arbetet planeras för närvarande, och denna torde
komma att medföra sådan tidsvinst, att det ena av kontorsbiträdena i ganska
avsevärd grad kan frigöras för andra arbetsuppgifter, så länge studerandeantalet
är oförändrat. När studerandeantalet ökar, torde med säkerhet två
biträden erfordras uteslutande för betygsarbetet och därmed sammanhängande
registrering av de studerande. Det är icke tillrådligt att ens tillfälligt indraga
den ena av de här nämnda befattningarna, enär genomförandet av den
föreslagna omorganisationen av högskolan sannolikt kommer att medföra
en betydande ökning av kanslipersonalens arbetsbörda. De med betygsarbetet
förenade arbetsuppgifterna kräva även ansvarskänsla och stor noggrannhet.

Den andra av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie förste kontorsbiträdestjänsten
är enligt de sakkunniga — i överensstämmelse med vad
som för närvarande gäller — avsedd för rektors personliga biträde.

Av de båda kontorsbiträdesbefattningarna i lönegraderna Ex 5 och Eo 4
bör enligt de sakkunniga den ena överföras till den av de sakkunniga förordade
skrivcentralen.

Till övertidsersättning å kansliet ha de sakkunniga för de närmaste budgetåren
beräknat ett belopp av 3 500 kronor såsom erforderligt.

Beträffande den å kamrer arkontoret tjänstgörande biträdespersonalen
innebär sakkunnigförslaget, att den nuvarande kontoristbefattningen
skall ersättas med en kassörstjänst (A 14). Såsom motivering för

227

Kungl. Maj:ts proposition nr lucien
förordade kassörstjansten anföres i betänkandet, att det med hänsyn till
kassarörelsens omfattning synes önskvärt, att icke — såsom nu gäller i fråga
om kamreraren — samma person skall ansvara för bokföringen och kassarörelsen.

Till övertidsersättning å kamrerarkontoret ha de sakkunniga beräknat ett
belopp av 500 kronor.

2. Chalmers tekniska högskola.

Beträffande kansli- och kontorspersonalen vid Chalmers tekniska högskola
lia de sakkunniga föreslagit följande organisation, därvid de sakkunniga såvitt
gäller tjänstebenämningarna jämväl följt tjänsteförteckningssakkunnigas
tidigare omförmälda förslag:

Befattning: Lönegrad:

1 kassör .................................................. All

1 förste kontorsbiträde ...................................... A 7

1 förste kontorsbiträde ...................................... Eo 7

1 kontorsbiträde ........................................... Eo 4.

Efter en redogörelse för omfattningen av göromålen å rektorsexpeditionen,
beträffande vilka torde få hänvisas till betänkandet (sid. 325) ha de sakkunniga
bland annat anfört:

Genomföres de sakkunnigas förslag, skulle tekniska gymnasiet i organisatoriskt
avseende lösgöras från högskolan. Härigenom skulle man kunna påräkna
en viss minskning i rektorsexpeditionens uppgifter. Å andra sidan går
de sakkunnigas förslag ut på att högskolan skall utbyggas, så att 250 studerande
per år skola kunna mottagas mot för närvarande 170, varjämte antalet
lärare och institutioner skulle undergå en avsevärd höjning. Den arbetsökning,
som härigenom kan påräknas, torde betydligt överstiga den nyssnämnda
minskningen. Vid högskolans nuvarande storlek kunna åtskilliga
ärenden behandlas tämligen informellt. Beslut av högskolans organ kunna
exempelvis i viss utsträckning fattas efter överläggningar per telefon mellan
rektor och de olika lärarna. Utbygges högskolan till att få ungefär samma
omfattning som tekniska högskolan i Stockholm för närvarande har, kan
administrationen icke skötas lika enkelt, utan skriftväxling inom högskolan
måste äga rum i större utsträckning. En ökning av rektorsexpeditionens personal
torde därför i framtiden bli nödvändig. Även om rektorsexpeditionen
frigöres från alla ärenden, som angå tekniska gymnasiet, innan utbyggnaden
av högskolan hunnit påbörjas, kan någon minskning i kanslipersonalen
ej komma i fråga. Denna torde även komma att få åtskilligt extra arbete i
samband med utbyggnadens planläggning.

Då det gäller att fastslå personalbehovet ha de sakkunniga övervägt, huruvida
en uppdelning av rektorsexpeditionen i en kansliavdelning och en ekonomiavdelning
såsom vid tekniska högskolan i Stockholm är tillrådlig eller
icke och ha därvid funnit, att en sådan uppdelning, i varje fall innan högskolan
hunnit utbyggas i full omfattning, icke behöver ske.

228

Kungl. Maj:ts proposition nr 2^.

Med avseende å den föreslagna kassörstjansten (All) ha de sakkunniga
anfört., att högskolans kassarörelse, som för närvarande handhas av kanslibiträdet,
redan nu vore av sådan omfattning, att det syntes ofrånkomligt att
inrätta en särskild befattning som kassör, därvid de sakkunniga erinrat, att
redan de s. k. 1934 års Chalmerssakkunniga framlagt förslag därom, trots att
kassarörelsen då hade avsevärt mindre omfattning.

Beträffande det av de sakkunniga föreslagna extra ordinarie förste kontorsbiträdet
(Eo 7) anföres i betänkandet:

De sakkunniga ha vidare funnit, att rektor vid nuvarande organisation
belastas med löpande expeditionsarbete i större utsträckning än vad som
med hänsyn till hans övriga uppgifter är lämpligt. Detta har sammanhängt
därmed, att kansliets personal i allmänhet varit så upptagen med kansliets
arbetsuppgifter, att rektor icke kunnat erhålla behövligt biträde vid utfärdande
av intyg, besvarande av muntliga och skriftliga förfrågningar och uppgörande
av enklare skrivelser. Det torde därför vara nödvändigt att i framtiden
ett särskilt förste kontorsbiträde ställes till rektors förfogande. Detta
kontorsbiträde torde samtidigt kunna tjänstgöra som registrator å kansliet
och kunna svara för diarieföring av inkommande och utgående skrivelser samt
i övrigt i mån av tid deltaga i kansliets arbete.

De föreslagna befattningarna som förste kontorsbiträde (A 7) och extra
ordinarie kontorsbiträde (Eo 4) avses skola ersätta den nuvarande kontorsbiträdesbefattningen
i lönegraden Eo 4 respektive en av de nuvarande befattningarna
i lönegraden Ex 4. De sakkunniga anföra härutinnan bland
annat:

Arbetet är icke så jämnt fördelat under läroåret, att det ena biträdet ständigt
kan sysselsättas med mera kvalificerade uppgifter och det andra med
enklare. Tvärtom fordrar det brådskande arbetet med vissa uppgifter, att
bägge biträdena tidvis sysselsättas med samma mera krävande arbete, medan
under andra tider renskrivningsuppgifter hopa sig på sådant sätt, att bägge
måste sysselsättas därmed. Ur dessa synpunkter har det därför icke varit
möjligt att skilja de båda tjänsterna ifråga om kompetensfordringar. Ur rekryteringssynpunkt
är det emellertid lämpligt att hänföra den i tjänsten yngre
till en lägre lönegrad.

Någon skrivcentral ha de sakkunniga icke ansett böra inrättas vid denna
högskola för närvarande, utan i stället förordat, att var och en av vederbörande
avdelningar allteftersom de nya institutionsbyggnaderna färdigställas
tilldelas ett »skrivbiträde», placerat i någon av lönegraderna Ex 4—
Ex 7.

Till extra arbetshjälp ha de sakkunniga för de närmaste budgetåren beräknat
ett belopp av 3 000 kronor för år.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att de sakkunniga för Chalmers
tekniska högskolas vidkommande föreslagit inrättandet av en befattning
som byggnadstekniker i anslutning till ett av de sakkunniga framlagt
förslag om överflyttande av vården av högskolans nya byggnader från byggnadsstyrelsen
till högskolan. I betänkandet har härutinnan anförts:

229

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Byggnadsvården vid Chalmers tekniska högskola ombesörjes nu dels av
högskolan själv i fråga om de äldre byggnaderna, vilkas underhåll bestrides
av högskolans omkostnadsanslag, dels av byggnadsstyrelsen i fråga om byggnaderna
på gibraltarområdet. Kostnaderna för de äldre byggnadernas underhåll
ha under de senare åren i genomsnitt varit 6 000 kronor per år och
för de nyare 9 500 kronor. Underhållskostnadernas storlek synes icke i och
för sig motivera, att byggnadsunderhållet helt överflyttas till högskolan.
Emellertid tala många och enligt de sakkunnigas mening övertygande skäl
för en sådan överflyttning vid Chalmers tekniska högskola, ehuru någon
motsvarande överflyttning icke för närvarande föreslås beträffande tekniska
högskolan i Stockholm. Redan nu ombesörjes cirka halva underhållet av
Chalmers tekniska högskola, och man har alltså vid högskolan viss vana
vid sådant arbetes planläggning. Det torde vidare vara en fördel, att alla
reparationer samlas på en hand. Det har också visat sig att reparationer,
som utföras av högskolan, kunna ske betydligt snabbare än de, som handhas
av byggnadsstyrelsen. Detta sammanhänger med det avlägsna läget, vilket
för byggnadsstyrelsen försvårar och fördröjer såväl utredningar för underhålls-
och ändringsarbeten som själva arbetenas utförande. Då ändringsarbeten
inom laboratorier måste planeras och verkställas i intimt samarbete
med vederbörande institutionschefer, innebär det en stor fördel vid utförande
genom högskolans egen försorg att planeringen av dylika arbeten kan behandlas
under muntliga överläggningar, medan vid utförande genom byggnadsstyrelsen
en betungande skriftväxling stundom erfordras. Motsvarande
svårigheter uppträda ej beträffande tekniska högskolan i Stockholm. Det
torde icke bereda några svårigheter att bland högskolans lärarpersonal finna
lämplig, sakkunnig person, villig att åtaga sig tillsynen över byggnadsvården.
Byggnadsvården bör icke åvila intendenten, vilken knappast kan tänkas
besitta tillräckliga byggnadstekniska kunskaper. För arbetet med byggnadsvården
bör den anlitade specialisten erhålla visst årligt arvode, förslagsvis
3 000 kronor, tills samtliga byggnader uppförts.

Yttrandena.

Av remissyttrandena i anledning av sakkunnigförslaget i hithörande delar
må här återgivas följande.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Statskontoret har funnit en kassörsbefattning i lönegraden A 9 ävensom
en registratorsbefattning i samma lönegrad motiverade. I övrigt bör enligt
statskontorets mening biträden till erforderligt antal fördelas till ungefär lika
proportioner å lönegraderna A 7, A 4 och A 2, därvid ämbetsverket understrukit,
att för maskinskrivningsarbete och liknande uppgifter icke bör avses
personal i högre löneställning än 2 eller eventuellt 4 lönegraden.

Allmänna lönenämnden har funnit sig kunna biträda förslaget örn utbyte
av kontoristtjänsten (A 9) mot en kassörstjänst i lönegraden A 14 men beträffande
förslaget örn förändring av den nuvarande kanslibiträdestjänsten
(A 7) till en befattning som »förste kontorsskrivare» (A 15) i stället förordat
en befattning som registrator i lönegraden A 14. Med avseende å de sakkunnigas
förslag i övrigt i hithörande delar har lönenämnden i huvudsak anfört:

230

Kungl. Marits proposition nr %44-

De sakkunniga föreslå, att en ordinarie kontorsbiträdestjänst å kansliet
ändras till en »förste kontorsbiträdesbefattning» i lönegrad Eo 7, varvid den
ordinarie tjänsten skulle sättas på indragningsstat. Enligt lönenämndens mening
bör den ordinarie tjänsten icke på detta sätt indragas. Om för i betänkandet
avsedda arbetsuppgifter en befattning i lönegrad Eo 7 anses böra inrättas,
mot vilket förslag i och för sig lönenämnden icke funnit anledning till
erinran, och sistnämnda befattning kommer att tilldelas det ordinarie kontorsbiträdet,
bör i stället för den föreslagna anordningen föreskrivas, att den ordinarie
tjänsten icke må återbesättas, så länge innehavaren av tjänsten i Eo 7
kvarstår i tjänst. Vid tjänstinnehavarens avgång från sistnämnda tjänst bör
övervägas, huru med den ordinarie befattningen bör förfaras. Slutligen får
lönenämnden framhålla, att den nya tjänsten i Eo 7 i enlighet med vedertagen
terminologi bör betecknas såsom kanslibiträdestjänst.

Beträffande skrivbiträdesbefattningama, som av de sakkunniga föreslagits
skola uppföras i lönegraderna Ex 2—Ex 7 med lön i genomsnitt efter Ex 5, vill
lönenämnden anmärka, att biträdesbefattningarna för fullgörande av skrivgöromål
givetvis böra inplaceras i härför normalt gällande lönegrader samt
att en placering såsom extra tjänstemän över lag icke bör avses såsom en
definitiv anordning utan blott bör bilda utgångspunkt för erforderliga anslagsberäkningar.
För ifrågavarande befattningar bör i förekommande fall såväl
extra ordinarie som ordinarie anställning kunna ifrågakomma.

Rilcsräkenskapsverket har med avseende å förslaget att ersätta den nuvarande
ordinarie kanslibiträdestjänsten med en förste kontorsskrivare’änst i
lönegraden A 15 uttalat:

Enligt riksräkenskapsverkets förmenande äro de arbetsuppgifter, som skola
ankomma på ifrågavarande befattningshavare, icke av den beskaffenhet, att
en löneställning i enlighet med de sakkunnigas förslag kan anses påkallad.
Genom jämförelse med sådana befattningshavare hos andra myndigheter, som
hava att fullgöra i stort sett likartade arbetsuppgifter, har riksräkenskapsverket
kommit till den uppfattningen, sett ifrågavarande befattning bör uppföras såsom
kansliskrivare i lönegrad Ali.

Riksräkenskapsverket har vidare anfört, att ämbetsverket intet har att
erinra mot inrättande av en särskild befattning som kassör men icke ansett
skäl föreligga att placera befattningen högre än i lönegraden All.

2. Chalmers tekniska högskola.

Statskontoret har funnit en befattning som kassör i kontoristgraden A 9
motiverad jämväl för denna högskolas del. Med avseende å övrig biträdespersonal
har ämbetsverket uttalat sig i överensstämmelse med vad som förut
angivits beträffande tekniska högskolan i Stockholm.

Allmänna lönenämnden har icke funnit anledning till erinran mot att den
ordinarie kanslibiträdestjänsten, vars innehavare ombesörjer kassarörelsen,
ersättes med en tjänst i 11 lönegraden, men ansett att den nya befattningen
lämpligen bör upptagas såsom en kansliskrivartjänst. I övrigt har lönenämnden
beträffande skrivbiträdesbefattningama vid högskolan uttalat sig på sam -

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- 231

ma sätt som i fråga örn motsvarande befattningar vid tekniska högskolan i
Stockholm.

Riksräkenskapsverket har förklarat sig biträda förslaget om en kassörstjänst
i lönegraden All vid högskolan.

Beträffande den av de sakkunniga föreslagna decentraliseringen av byggnadsvården
har statskontoret anfört:

En decentralisering av den statliga byggnadsvården kan statskontoret för
sin del icke finna ändamålsenlig, liksom det för staten skulle innebära, fullkomligt
onödiga merkostnader, om myndigheterna skulle anställa privata
byggnadskonsulenter mot förhållandevis höga arvoden. Kontrollen över att
enhetliga principer följas i fråga örn standard och dylikt vid ombyggnads- och
ändringsarbeten skulle likaledes försvåras, och staten sannolikt även därigenom
åsamkas ökade utgifter. Statskontoret vill därför för sin del bestämt tillråda,
att byggnadsvården får kvarbliva hos byggnadsstyrelsen.

Jämväl byggnadsstyrelsen och riksräkenskapsverket ha avstyrkt förslaget
i förevarande avseende, därvid riksräkenskapsverket anfört:

Enligt riksräkenskapsverkets uppfattning bör framför allt på grund av de
fördelar i förvaltnings- och redovisningshänseende, som härigenom skulle ernås,
i stället en ändring i motsatt riktning komma till stånd, innebärande att
jämväl de med donationsmedel uppförda byggnaderna, vilkas underhåll nu
bestrides av omkostnadsanslag, upptagas till redovisning å statens allmänna
fastighetsfond och i samband därmed underställas byggnadsstyrelsens förvaltning.

Anslagsäskandena.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1946/47 ha högskolorna framlagt
följande förslag.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Högskolans lärarkollegium har med avseende å högskolans kansli hemställt
örn följande personalorganisation, omfattande 7 befattningshavare:

Befattning: Lönegrad:

1 registrator .............................. A15

1 kontorist ............................... A 9

1 kontorist ............................... Eo 9

1 kanslibiträde............................ A 7

1 kontorsbiträde........................... Ex 5

1 kontorsbiträde........................... A 4

1 kontorsbiträde .......................... Eo 4.

Framställningen innebär i förhållande till nuvarande ordning att en kanslibiträdesbefattning
(A 7) ändras till en registratorstjänst i lönegraden A 15,
en kanslibiträdesbefattning (Eo 7) ändras till en kontoristtjänst i lönegraden
A 9, en kanslibiträdesbefattning (Eo 7) ändras till en kontoristtjänst i löne -

232

Kungl. Martts ''proposition nr 2Jf4-

graden Eo 9, en kontorsbiträdesbefattning (A 4) ändras till en kanslibiträdestjänst
i lönegraden A 7, samt en kontorsbiträdesbefattning (Eo 4) ändras till
en kontorsbiträdestjänst i lönegraden A 4. De sakkunniga avsågo — såsom
av det förut anförda framgår — icke inrättandet av någon befattning i 9
lönegraden å kansliet. Till stöd för sin framställning har lärarkollegiet bland
annat åberopat en av generaldirektören Sällfors under hand verkställd
utredning, enligt vilken de av kollegiet sålunda äskade lönegradsuppflyttningarna
med hänsyn till arten och omfattningen av vederbörandes arbetsuppgifter
befunnits motiverade, varemot den begärda ordinariesättningen
av en kontorsbiträdestjänst tills vidare ansetts kunna anstå. Enligt lärarkollegiet
bör emellertid sistnämnda befattningshavare, vilken biträder med
utskrivande av de studerandes betyg m. m., befordras till ordinarie, då ett
permanent behov föreligger av en befattningshavare för dessa uppgifter och
vederbörande varit extra ordinarie sedan år 1932.

Såvitt gäller kamrerarkontoret har lärarkollegiet i anslutning
till sakkunnigförslaget hemställt om en ändring av den nuvarande kontoristbefattningen
(A 9) till kassörstjänst i lönegraden A 14 och ej ifrågasatt
någon ändring beträffande den där befintliga befattningen som extra ordinarie
kontorsbiträde, därvid kollegiet framhållit att jämväl Sällfors i sin
förutnämnda utredning kommit till enahanda uppfattning rörande personalbehovet.

För skrivcentralens vidkommande har lärarkollegiet hemställt om
en förstärkning av personalen med två i lönegraden Ex 7 placerade biträden
under framhållande av att nuvarande personal ej vore tillräcklig samt att
perfekta stenografer, vilket erfordrades, för närvarande ej kunde påräknas
vid en placering i lägre lönegrad.

Slutligen har kollegiet under erinran att för innevarande budgetår till
extra arbetskraft, särskilt kvalificerad sådan med administrativ utbildning,
anvisats ett belopp av 6 000 kronor hemställt om oförändrad medelsanvisning
för ändamålet nästa budgetår.

Högskolestyrelsen har tillstyrkt samtliga lärarkollegiets här avhandlade
äskanden.

2. Chalmers tekniska högskola.

Högskolestyrelsen har hemställt om en organisation av ifrågavarande personal
å rektorsexpeditionen i överensstämmelse med sakkunnigförslaget. Med
avseende å skrivpersonalen i de olika institutionerna har styrelsen räknat med
ett behov av två nya biträden, ett för avdelningen för allmänna vetenskaper
och ett för maskinteknik eller avdelningen för elektroteknik, vilka — såsom
förut nämnts — för närvarande ha ett gemensamt biträde. Till stöd härför
har styrelsen uttalat, att behovet av skrivhjälp å avdelningen för allmänna
vetenskaper i samband med skriftliga prov m. m. vore särskilt framträdande
på grund av det stora antalet studerande inom avdelningen. Det vore vidare

233

Kungl. Maj:ts proposition nr %44.

av stor vikt, att avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik kunde förfoga
över var sitt biträde redan under tiden för utrustningen av avdelningarnas
nybyggnader. Med hänsyn till angelägenheten av att till bitiäden a institutionerna
kunde förvärvas personer, som utöver kunnighet i stenograf! och
maskinskrivning vore lämpade att med viss självständighet sköta expeditionsgöromål,
framstode enligt styrelsens mening nuvarande placering av dessa
tjänstemän i lönegraden Ex 2 såsom för låg. De för skrivgöromålen å institutionerna
avsedda biträdena borde lämpligen placeras, tva i lönegraden
Ex 5 och tre i lönegraden Ex 4.

Till extra arbetshjälp å rektorsexpeditionen har styrelsen vidare beräknat
oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår eller ett belopp av 1 500
kronor.

Slutligen har styrelsen under åberopande av sakkunnigförslaget liksom föregående
år hemställt om en medelsanvisning av 3 000 kronor för anställandet
av en byggnadstekniker vid högskolan.

Såsom jag tidigare framhållit vid min behandling av fragan örn sekreterar-
och kamrerarbefattningarna äro de administrativa och kamerala göromålen
vid tekniska högskolan i Stockholm redan nu av betydande omfattning
och kunna antagas komma att under de närmaste åren undergå
en successiv ökning. Med hänsyn härtill torde en viss förstärkning av
kansli- och kontorspersonalen vid högskolan vara påkallad. De sakkunniga
ha även framlagt förslag härom. Enligt detta skulle bland annat den
nuvarande ordinarie kanslibiträdestjänsten a högskolans kansli, i vars innehavares
åligganden ingår att fullgöra registratorsgöromål vid högskolan,
förändras till en befattning som »förste kontorsskrivare, tillika registrator»
i lönegraden A 15. Vidare skulle den nuvarande kontoristbefattningen å
kamrerarkontoret i lönegraden A 9 uppflyttas till en kassörstjänst i lönegraden
A 14. Vid remissbehandlingen har statskontoret funnit en registratorsbefattning
i lönegraden A 9 och en kassörsbefattning i samma lönegrad motiverade,
under det att riksräkenskapsverket uttalat sig för en placering
av båda befattningarna i lönegraden All under tjänstebenämning kansliskrivare,
respektive kassör. Allmänna löneniimnden har funnit sig kunna
biträda sakkunnigförslaget, i vad det avser ett utbyte av kontoristtjänsten
mot en kassörstjänst i lönegraden A 14 men beträffande den ifrågasätta
förändringen av kanslibiträdestjänsten till en befattning i lönegraden A 15
i stället förordat en tjänst såsom registrator i lönegraden A 14. I anslagsäskandena
har högskolan med avseende å lönegradsplaceringen av de
nämnda befattningarna anslutit sig till de sakkunnigas förslag samt i övrigt
gjort framställning örn lönegradsuppflyttningar för flertalet av den å kansliet
tjänstgörande biträdespersonalen. Härjämte har högskolan föreslagit
ordinarie löneställning för ett extra ordinarie kontorsbiträde å kansliet, som
sedan år 1932 innehaft sistnämnda tjänsteställning, ävensom inrättandet

Departe mentschefen.

234

Kungl. Maj:ts proposition nr 21t/+.

av två extra tjänster i 7 lönegraden å högskolans skrivcentral. Till extra
arbetshjälp har äskats oförändrad medelsanvisning för nästa budgetår eller
6 000 kronor.

För egen del har jag funnit en lönegradsuppflyttning av de båda förenämnda
ordinarie kontorist- och kanslibiträdesbefattningarna motiverad. I
likhet med riksräkenskapsverket förordar jag, att den förra förändras till
en kassörstjänst i lönegraden All och den senare till en kansliskrivartjänst
i samma lönegrad, varvid det till ifrågavarande kanslibiträde nu utgående
årsarvodet av 600 kronor bör bortfalla. I detta sammanhang vill jag med
hänsyn till vad som upplysts därom, att här avsedda befattningshavare
bruka förordnas som vikarier för kamreraren respektive sekreteraren, anmärka
att ett dylikt förfarande ur principiell synpunkt, särskilt i vad det
avser handläggningen av de kamerala ärendena, icke kan anses lämpligt.
Framdeles torde sålunda för vikariat å ifrågavarande tjänster böra anlitas
krafter utanför högskolan med kompetens motsvarande den hos befattningarnas
ordinarie innehavare förutsatta. Vidare förordar jag, att de båda
nuvarande extra ordinarie kanslibiträdestjänsterna å kansliet förändras till
kontoristbefattningar i lönegraden Eo 9. Härjämte förordar jag på av högskolan
anförda skäl, att den förberörda befattningen som extra ordinarie
kontorsbiträde överföres å ordinarie stat. Jag förutsätter härvid att befattningen
tillsättes med innehavaren av den nuvarande tjänsten. Förslaget
om förstärkning av personalen å högskolans skrivcentral har jag
funnit mig böra biträda på sådant sätt, att jag förordar att medel beräknas
för en ny befattning i lönegraden Ex 7 ävensom för ett utbyte av en befattning
i lönegraden Ex 4 mot en kontorsbitr ädestjänst i lönegraden Eo 4.
Medelsanvisningen till extra arbetskraft torde för nästa budgetår kunna begränsas
till 5 000 kronor. De förslag, som i övrigt framställts med avseende
å ifrågavarande biträdespersonal, har jag ej ansett mig kunna biträda.

Jämväl beträffande Chalmers tekniska högskola synes mig en viss förstärkning
av kansli- och kontorspersonalen erforderlig. De sakkunniga ha
härutinnan föreslagit en uppfattning av en ordinarie kanslibiträdestjänst,
vars innehavare ombesörjer kassagöromålen vid högskolan, till en befattning
som kassör i lönegraden All, ävensom utbyte av en extra ordinarie
kontorsbitr ädestjänst, vars innehavare handhar registratorsgöromål och tilllika
tjänstgör såsom sekreterare åt rektor, mot en befattning som »förste
kontorsbiträde» i lönegraden Eo 7. För biträde med i övrigt å rektorsexpeditionen
förekommande göromål lia de sakkunniga avsett en tjänst
såsom »förste kontorsbiträde» i lönegraden A 7 och en tjänst som kontorsbiträde
i lönegraden Eo 4 i stället för de båda nuvarande i lönegraden Ex 4
placerade befattningshavarna.

Med avseende å kassörsbefattningen har statskontoret uttalat, att ämbetet
funnit en dylik tjänst i kontoristgraden A 9 motiverad, under det att
riksräkenskapsverket och allmänna lönenämnden biträtt de sakkunnigas

235

Kungl. Marits proposition nr %44-

förslag härutinnan, varvid lönenämnden likväl förordat tjänstebenämningen
kansliskrivare. I anslagsäskandena har högskolestyrelsen hemställt om
en organisation av biträdespersonalen å rektorsexpeditionen i överensstämmelse
med sakkunnigförslaget. Högskolestyrelsen har härjämte gjort framställning
om två extra befattningshavare för skrivhjälp å avdelningarna utöver
de tre befattningshavare, som nu med placering i lönegraden Ex 2
finnas anställda för dylika göromål, därvid högskolestyrelsen beträffande
dessa fem befattningshavare föreslagit en placering av två i lönegraden Ex 5
och tre i lönegraden Ex 4.

För egen del vill jag — i likhet med statskontoret — förorda, att kanslibiträdestjönsten
i lönegraden A 7 uppflyttas till en kontoristtjänst i lönegraden
A 9. Jag tillstyrker vidare förslaget örn en förändring av den med
registratorsgöromålen och arbete som sekreterare åt rektor förenade extra
ordinarie kontorsbiträdesbefattningen till en kanslibiträdestjänst i lönegraden
Eo 7. De i övrigt med avseende å personalen å rektorsexpeditionen
framförda förslagen anser jag mig ej kunna biträda i vidare mån än att
jag förordar ett utbyte av en biträdesbefattning i lönegraden Ex 4 mot
en tjänst som kontorsbiträde i lönegraden Eo 4. Vad angår den för skrivhjälp
å avdelningarna avsedda personalen finner jag mig böra för nästa
budgetår förorda en ökad medelsanvisning för anställande av ytterligare
två biträden ävensom för möjliggörande av en förbättrad löneställning för
de tre nuvarande biträdena i lönegraden Ex 2. Vid anslagsberäkningen utgår
jag från en placering av dessa fem befattningshavare i lönegraden Ex 4.
Till extra arbetshjälp torde böra beräknas oförändrad medelsanvisning av
1 500 kronor.

Vad slutligen angår förslaget om en överflyttning av förvaltningen av
högskolans nya byggnader från byggnadsstyrelsen till högskolan, vilket avstyrkts
såväl av byggnadsstyrelsen som av statskontoret och riksräkenskapsverket,
så kan jag icke biträda detta. I likhet med de nämnda myndigheterna
har jag nämligen funnit en dylik anordning innefatta en olämplig
splittring av den statliga byggnadsvården. Vid detta ställningstagande
föreligger icke heller anledning till inrättande av en särskild befattning som
byggnadstekniker vid högskolan. Å andra sidan är jag för närvarande icke
beredd att framlägga förslag att — såsom riksräkenskapsverket ifrågasatt —
överflytta vården av högskolans äldre byggnader från denna till byggnadsstyrelsen.

B. Institutionsvaktmästare m. m.

Nuvarande ordning.

Efter en från oell med innevarande budgetår genomförd lönereglering äro
vaktmästarna vid högskolornas olika institutioner under benämningen institutionsvaktmästare
inplacerade i 9 eller 7 lönegraden av gällande avlönings -

236

Kungl. Maj:ts proposition nr £44.

reglementen. Befattningarna i 9 lönegraden äro avsedda för de i förevarande
hänseende mera kvalifikationskrävande institutionerna, men i övrigt äro de
olika tjänsterna ej fast knutna till bestämda institutioner, enär ur rekryteringsoch
befordringssynpunkt en viss rörlighet härutinnan befunnits erforderlig. Med
hänsyn härtill har genom föreskrift i gällande regleringsbrev medgivits, att
efter bestämmande av vederbörande högskolas kollegienämnd må vid vakans
dels ordinarie institutionsvaktmästarbefattning ersättas med extra ordinarie
eller extra befattning och extra ordinarie institutionsvaktmästarbefattning
med extra befattning i samma lönegrad; dels ock ordinarie
och extra ordinarie institutionsvaktmästarbefattning överflyttas från en institution
till en annan och utbytas, ordinarie befattning mot vid den senare
institutionen inrättad extra ordinarie eller extra institutionsvaktmästarbefattning
och extra ordinarie befattning mot extra institutionsvaktmästarbefattning.

I anslutning härtill har tillika föreskrivits, att efter därom hos Kungl. Maj:t
gjord framställning anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie
personal må överskridas, i den mån densamma genom utbyte vid vakans av
ordinarie institutionsvaktmästarbefattning mot extra ordinarie eller extra befattning
skulle komma att belastas med utgifter, för vilka medel beräknats under
anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Antalet institutionsvaktmästaretjänster vid högskolan uppgår för närvarande
till 33, fördelade å 12 befattningar i lönegraden A 9, 13 i lönegraden
A 7, 4 i lönegraden Eo 7 och 4 i lönegraden Ex 7. Anmärkas må härtill att
en i gällande personalförteckning å övergångsstat uppförd reparatör i lönegraden
A 7 numera avgått ur tjänst. En institutionsvaktmästarbefattning
i 9 lönegraden är avsedd för högskolans verkstad, där jämväl finnes en befattning
som snickare, från och med innevarande budgetår placerad i lönegraden
A 7.

I detta sammanhang må slutligen nämnas att vid högskolan finnas inrättade
tre maskinistbefattningar i lönegraderna A 10, A 8 och Eo 8.

2. Chalmers tekniska högskola.

Vid denna högskola finnas för närvarande sammanlagt 13 institutionsvaktmästare,
varav 2 i lönegraden A 9, 6 i lönegraden A 7, 3 i lönegraden
Eo 7 och 2 i lönegraden Ex 7.

Härjämte finnes vid högskolan en befattning som maskinist i lönegraden
A 9.

Kungl. Maj:ts proposition nr %44- 237

Anslagsäskandena m. m.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lärarkollegiet — med tillstyrkan
av högskolans styrelse — upprepat sitt därom föregående år framförda
äskande om en placering av samtliga institutionsvaktmästare vid högskolan
i 9 lönegraden, varjämte kollegiet hemställt om inrättande av ytterligare
4, alternativt 5 institutionsvaktmästarbefattningar, placerade i lönegraden
Ex 9 och avsedda för följande institutioner, nämligen institutionen
för elektrisk anläggningsteknik, institutionen för elektronik, institutionen
för elektroteknisk materiallära, institutionen för järnets bearbetning och behandling
samt institutionen för brobyggnad. I anslutning härtill har kollegiet
i huvudsak anfört:

De båda stora institutionerna elektromaskinlära och elektrisk anläggningsteknik
förfoga för närvarande endast över en gemensam vaktmästare.

Jämlikt riksdagens beslut har en forskningsprofessur från och med budgetåret
1945/46 inrättats i elektronik. Härjämte har för innevarande budgetår
separat anvisats under rubriken »Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk forskning» ett belopp
av 40 000 kronor som bidrag till forskningen inom elektronikområdet.
Såväl för undervisningen som forskningen inom elektronik föreligger stort behov
av tillgång till en välkvalificerad institutionsvaktmästare.

För den händelse professur i elektroteknisk materiallära inrättas, hemställer
avdelningen för elektroteknik, att en institutionsvaktmästarbefattning i ämnet
måtte inrättas.

Föregående år hemställde lärarkollegiet, att i stället för den ordinarie institutionsvaktmästarbefattningen
på institutionerna för järnets bearbetning och
behandling samt för metallografi en vaktmästarbefattning skulle inrättas i
vardera ämnet. Med hänsyn till att institutionen för järnets bearbetning och
behandling föregående år erhållit avsevärt utökade lokaler, vilka för närvarande
inredas till ett större varmbearbetningslaboratorium, blir det oundgängligen
nödvändigt för laboratoriets drift, att en kompetent vaktmästare med heltidstjänst
ställes till förfogande. Härtill kommer att arbetet inom institutionen för
metallografi vuxit i sådan grad, att detsamma tarvar en vaktmästare med heltidst
jänstgöring.

Avdelningen för väg- och vattenbyggnad hemställer, att en institutionsvaktmästarbefattning
alternativt en laboratoriebiträdesbefattning måtte inrättas
vid institutionen för brobyggnad. Institutionsföreståndaren har framhållit, att
stort antal examensarbeten i form av experimentella undersökningar årligen
utföras, vilka fordra noggrann övervakning och handräckning, särskilt som
dyrbara instrument användas vid desamma. Lämpligast vore därför, att ett
laboratoriebiträde med ingenjörskompetens finge anställas men alternativt, om
detta icke bifalles, att en institutionsvaktmästarbefattning bleve inrättad.

T detta sammanhang må anmärkas att lärarkollegiet under anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal för nästa budgetår äskat ett
belopp av 25 000 kronor till anställande av laboratoriebiträden vid sjutton

238 Kungl. Maj:ts proposition nr

olika institutioner viel högskolan. Till stöd härför har kollegiet i huvudsak anfört: För

viss del av de arbeten, som utföras på högskolans laboratorier, äro laboratorievaktmästarna
överkvalificerade. Vidare är arbetet ofta av sådan karaktär,
att assistenterna äro överkvalificerade härför eller ock av sådan karaktär, att
det fordrar speciell yrkesskicklighet av sådan art, att den ej besittes av assistenterna.

Lärarkollegiet anförde redan nästföregående år, att i vissa fall enklare hjälpkrafter,
benämnda laboratoriebiträden, med mycket gott resultat tidigare använts,
exempelvis inom avdelningarna för maskinteknik (i mekanisk teknologi),
elektroteknik samt kemi och kemisk teknologi. Med hänsyn till att dessa laboratoriebiträden
i regel icke ha sådana teoretiska kunskaper, att de kunna jämställas
med assistenter och avlönas från härför avsett anslag, hemställde lärarkollegiet
att från och med budgetåret 1944/45 ett belopp av 15 000 kronor
skulle ställas till högskolans förfogande, att av kollegienämnden fördelas mellan
olika institutioner. Framställningen blev tyvärr icke bifallen.

Jag torde här vidare fa anmäla, att högskolans kollegienämnd i skrivelse den
2 oktober 1945 gjort framställning om att de bestämmelser rörande utbyte av
institutionsvaktmästarbefattningar mellan olika institutioner vid vakans, för
vilka jag i det föregående redogjort, måtte givas tillämpning å den för högskolans
verkstad avsedda institutionsvaktmästarbefattningen i lönegraden
A 9 och den därstädes befintliga befattningen som snickare i lönegraden A 7
pa sadant sätt, att vid vakans utbyte skulle kunna ske mellan sistnämnda
befattningar under beaktande av att en av dessa alltid skulle vara placerad
i 9 och en i 7 lönegraden.

Högskolestyrelsen har med tillstyrkande av kollegienämndens framställning
i huvudsak anfört:

Förevarande spörsmål har aktualiserats därigenom att den förutvarande
reparatören, som av årets riksdag placerats å övergångsstat i lönegrad A 7,
med utgången av september månad år 1945 inträdde i pensionsåldern. Det
vöre enligt styrelsens mening lyckligt om kollegienämnden vid befattningens
återbesättande ägde frihet att med hänsyn till de sökandes kompetens
bestämma örn reparatörens placering i 7:e eller 9:e lönegraden, utan att
en placering i den lägre lönegraden skulle medföra att en 9:egradstjänst
tran t oges verkstaden. Snickaren har så kvalificerade arbetsuppgifter, att
befattningen är väl jämförbar med en institutionsvaktmästarbefattning.
Med hänsyn härtill och då reparatörens tjänstebenämning ändrats till institutionsvaktmästare,
föreslår styrelsen en motsvarande ändring av tjänstebenämningen
även beträffande snickaren. Snickartjänstens nuvarande innehavare
Carl Fredrik Ohlson är dessutom så skicklig i sitt yrke, att han
enligt styrelsens mening i och för sig är välförtjänt av att placeras i 9-e
lönegraden. Styrelsen vill emellertid understryka att syftet med denna framställning
icke är att förskaffa snickaren bättre löneställning utan att dels fixera
en befattning i 9:e lönegraden till högskolans verkstad, dels giva möjlighet för
kollegienämnden att med hänsyn till snickarens och reparatörens inbördes kompetens
avgöra vilken av dem som bör vara placerad i den högre lönegraden.

Statskontoret här i utlåtande den 14 november 1945 avstyrkt bifall till ifrågavarande
framställning, därvid ämbetsverket anfört:

239

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Vid anmälan av proposition nr 326 till 1945 års riksdag förordade föredragande
departementschefen (sid. 86), bland annat, att högskolans styrelse skulle
medgivas rätt att omflytta institutionsvaktmästarbefattningar från en institution
till en annan utan hinder därav, att befattningarna tillhörde olika lönegrader.
Departementschefen förutsatte härvid, att detta icke komme att medföra,
att anställning skedde i lönegrad, där allenast utförande av mindre kvalificerade
arbetsuppgifter skulle åligga vederbörande. En dylik utveckling ansåg
emellertid departementschefen icke behöva befaras, enär de relativt fåtaliga
befattningarna i 9:e lönegraden syntes erforderliga för erhållande av fullgod
arbetskraft å de mera kvalifikationskrävande institutionerna. Häremot gjordes
icke något uttalande från riksdagens sida.

Av nämnda proposition framgår vidare, att de med befattningen som reparatör,
numera institutionsvaktmästare å högskolans verkstad, förenade göromålen
äro att förestå verkstaden och utöva tillsyn över där arbetande personal
samt att fullgöra mekaniska och finmekaniska arbeten. Det har således varit
dessa göromål, som motiverat befattningens uppflyttning från 7:e till 9:e lönegraden.
Med hänsyn härtill och då verkstadens behov av kvalificerad arbetskraft
på det mekaniska området knappast torde kunna tillgodoses, om icke den
nyinrättade institutionsvaktmästarbefattningen reserveras härför, får statskontoret
avstyrka bifall till framställningen.

2. Chalmers tekniska högskola.

Högskolestyrelsen har hemställt om inrättandet av ytterligare en institutionsvaktmästarbefattning
vid högskolan för avdelningen för elektroteknik,
förslagsvis i lönegraden Eo 7. Till stöd härför har i huvudsak anförts:

Föregående års riksdag beviljade anslag till 2 nya institutionsvaktmästartjänster,
en avsedd för avdelningen för maskinteknik och en avsedd för avdelningen
för kemi och kemisk teknologi. Högskolan är emellertid fortfarande
svagt försedd med vaktmästarhjälp för sina institutioner. Den avdelning
där bristen är mest kännbar är avdelningen för elektroteknik. Denna
avdelning har till sitt förfogande 2 institutionsvaktmästare. Antalet institutioner
inom avdelningen är för närvarande 7, nämligen institutionerna
för elektromaskinlära, teoretisk elektricitetslära och elektrisk mätteknik,
elektrisk anläggningsteknik, telegrafi och telefoni, radioteknik samt elektronik,
vartill kommer elektroteknik för icke-elektriker.

Antalet inrättade professurer inom avdelningen är 4. Antalet studerande per
årskurs, som tidigare icke översteg 25, har numera ökats till 50 på grund av
det stora antalet sökande till denna avdelning. Den elektriska avdelningen här
liksom annorstädes befinner sig för närvarande i stark vetenskaplig expansion.
Ett sådant område som t. ex. elektronik, vilket knappast var känt för endast
några få år sedan, är nu i medelpunkten av det tekniska intresset.

På en av den elektriska avdelningens institutioner, nämligen den i elektromaskinlära,
finnas tunga maskiner. På samtliga institutioner är behovet av
och användningen av komplicerade instrument stort jämfört med förhållandena
inom andra avdelningar. En icke ringa del av instrumenten eller anordningarna
kunna tillverkas inom institutionerna. Allt det nu anförda gör behovet
av hjälp genom kunniga institutionsvaktmästare relativt stort inom den
elektriska avdelningen.

Departe mentschefen.

240 Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Vidare har högskolestyrelsen hemställt om inrättande av en befattning i lönegraden
Eo 7 som glasblåsare och glastekniker, varvid styrelsen anfört:

Institutionen för teleteknik och elektronik har föregående år dels genom gåvor
från industrien, dels genom tillverkning på platsen erhållit en värdefull
utrustning för arbete med högvakuum.

Avsikten härmed har varit, att laboratoriet för elektronik skall kunna deltaga
i utexperimenterandet av nya rörtyper för teleteknik, nya lampor för belysning,
likriktare för elektroniken i allmänhet m. m. till tjänst för vetenskapen såväl
som för vårt lands elektrotekniska industri. För detta experimentarbete är det
emellertid oundgängligt med tillgång till arbetshjälp av en skicklig glasblåsare
och glastekniker. Då någon sådan icke kan i tillräcklig omfattning ställas till
förfogande av de firmor som finnas i staden har under en del av budgetåret
1944/45 anställts en glasblåsare delvis med stöd av bidrag från industrien varjämte
tillskott till ungefär lika belopp lämnats av assistentmedel. Med bidrag
som lämnats av industrien (AB Svenska Elektronrör) blir det möjligt att med
motsvarande bidrag från assistentmedel behålla denne man även under budgetåret
1945/46. Det torde emellertid icke vara möjligt för högskolan att erhålla
fortsatt ekonomiskt understöd för ändamålet från industrien. Då behovet emellertid
kan beräknas bliva ännu mycket större sedan nybyggnaderna för elektroteknik
(inrymmande en hel flygel för elektronik) blivit färdiga, torde behovet
av glasblåsare bliva permanent eller i varje fall kvarstå under lång tid.
Givetvis är tillgången till hjälp av en kunnig glasblåsare av stor betydelse för
många andra av högskolans institutioner, och denne man är avsedd att i fortsättningen
vara till tjänst även för andra institutioner inom högskolan, som
äro i behov därav. På grund av det anförda får styrelsen härmed hemställa om
anslag till en glasblåsare från och med 1 juli 1946. Då det här gäller en framstående
yrkesman måste avlöningen bliva jämförelsevis hög, varför styrelsen
föreslår en placering i Eo 7. I

I anslagsäskandena har tekniska högskolan i Stockholm funnit sig böra
— utan åberopande av några nya skäl därför — upprepa sitt tidigare
framförda förslag om en placering av samtliga institutionsvaktmästare vid
högskolan i 9 lönegraden. Jag vill härtill erinra, att statsmakterna så nyligen
som vid 1945 års riksdag tagit ställning till denna fråga. Vid sådant
förhållande anser jag mig sakna anledning att nu åter upptaga densamma
till prövning. Vad här sagts gäller även det av högskolan framförda förslaget
med avseende å snickarbefattningen vid högskolans verkstad. Vad
angår antalet institutionsvaktmästarbefattningar finner jag mig kunna förorda
inrättandet av fyra nya befattningar, avsedda för envar av institutionerna
för elektrisk anläggningsteknik, elektronik, järnets bearbetning
och behandling samt brobyggnad. Vid anslagsberäkningen har jag ansett
mig böra beräkna medel för fyra nya institutionsvaktmästarbefattningar
vid högskolan, varav två i lönegraden Eo 9 och två i lönegraden Ex 7. För
högskolans äskande om en medelsanvisning av 25 000 kronor till anställande
av laboratoriebiträden har jag ej funnit tillräckliga skäl anförda och är förty
ej beredd att biträda den därom gjorda framställningen.

241

Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

Det av Chalmers tekniska högskola framförda äskandet om ytterligare
en institutionsvaktmästarbefattning vid avdelningen för elektroteknik
ävensom om en befattning som glasblåsare och glastekniker vid institutionen
för teleteknik och elektronik kan jag tillstyrka. Jämväl sistnämnda befattning
torde böra betecknas som institutionsvaktmästartjänst. Ifrågavarande
båda befattningar torde i enlighet med högskolestyrelsens äskande
böra uppföras i lönegraden Eo 7.

C. Viss personal i övrigt.

Nuvarande ordning.

Vid de tekniska högskolorna finnes vidare anställd viss tidigare icke berörd
personal, för vilken i detta sammanhang torde få lämnas en kortare redogörelse.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Nu avsedd personal vid tekniska högskolan i Stockholm utgöres av följande
befattningshavare:

Lönegrad eller

Befattning. årsarvode:

1 förste vaktmästare...................A 7

2 vaktmästare........................A 5

1 vaktmästare........................Eo 5

1 gårdskarl......................c:a 4 800: —

5 eldare (envar).................c:a 4 800: —

2 telefonister.........................Eo 1

4 portvakter (envar)................. 1 700: —

Förste vaktmästaren, som tjänstgör å rektorsexpeditionen, har tillsyn över
föreläsningslokalerna samt över reparationen av inventarier, gårdsrenhållning
och sophämtning m. m. och utövar vicevärdskap för inom högskolan boende
personal. Han skall vidare sköta passning under rektorns och sekreterarens
mottagningstider och vid lärarkollegiets och kollegienämndens sammanträden.

En av de båda vaktmästarna i lönegraden A 5 tjänstgör huvudsakligen
vid högskolans lokaler vid Drottninggatan samt utför där erforderliga expeditionssysslor
samt har beträffande högskolans äldre byggnader samma uppgifter
som förste vaktmästaren har för byggnaderna vid Valhallavägen.

Den andre vaktmästaren i lönegraden A 5 svarar för den vid högskolan
nyinrättade expeditionen för post och gods.

Den i lönegraden Eo 5 placerade vaktmästaren biträder dels förste vaktmästaren,
dels ock den vaktmästare, som handhar skötseln av postexpeditionen.

Bihang till riksdagens ''protokoll 19i6. 1 sand. Nr Si/f.

lfi

242

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Gårdskarl och eldare åtnjuta ett arvode av c:a 400 kronor för månad efter
avdrag för pensionsavgifterna jämlikt 1942 års tjänste- och familjepensionsreglementen
för arbetare samt avlönas, gårdskarlen från den under omkostnadsstaten
upptagna anslagsposten till expenser och eldarna från den i
nämnda anslagspost ingående delposten till bränsle, lyse och vatten.

Härutöver äro vid högskolan under eldningssäsong anställda 4 vedlämpare,
som jämväl avlönas från sistnämnda delpost.

Med avseende å portvakterna av vilka två tjänstgöra vid Valhallavägen
och två vid Drottninggatan, gäller att de, förutom årsarvodet av 1 700 kronor,
åtnjuta förmånerna av fri bostad med fri uppvärmning och belysning.

2. Chalmers tekniska högskola.

Beträffande Chalmers tekniska högskola må här följande befattningshavare
beröras.

Befattning:

Lönegrad eller
årsarvode:

1 förste vaktmästare....................A 7

1 värmeledningsskötare..................A 6

1 eldare.............................Eo 6

1 eldare.......................... 1 500: —

1 portvakt........................ 1 800: —

Av ifrågavarande personal har förste vaktmästaren, som tjänstgör å rektorsexpeditionen,
i huvudsak samma uppgifter som motsvarande befattningshavare
vid tekniska högskolan i Stockholm. Det må vidare anmärkas, att för
innevarande budgetår anvisats ett belopp av 1 500 kronor för tillgodoseende
av högskolans behov av extra vaktmästarhjälp å rektor sexpeditionen.

Innehavaren av befattningen som värmeledningsskötare tjänstgör vid
högskolans äldre byggnader. Befattningen som eldare i lönegraden Eo 6 är
avsedd för de nya institutionsbyggnaderna för väg- och vattenbyggnad samt
arkitektur, varjämte den förenämnde eldaren med arvode av 1 500 kronor
är anställd för biträde med eldningen i högskolans nya byggnader under
vinterhalvåret. Härutöver anlitas för närvarande tillfällig personal för av
vedeldning föranlett merarbete, vilken avlönas från den i anslagsposten till
expenser ingående delposten till bränsle m. m.

Portvakten tjänstgör vid högskolans äldre byggnader.

Anslagsäskandena m. m.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Lärarkollegiet har — under framhållande av att såväl förste vaktmästaren
som den vaktmästare i lönegraden A 5, vilken handhade postexpeditionen,
måste fylla högt ställda kompetenskrav — hemställt om en placering

Kungl. Marits ''proposition nr 2J^. 243

av nämnda båda befattningshavare i lönegraden A 9 under benämningen
förste expeditionsvakt ävensom örn en placering av den andre i lönegraden
A 5 för närvarande upptagne vaktmästaren i lönegraden A 7 under benämningen
expeditionsvakt.

Högskolestyrelsen har förklarat sig särskilt vilja understödja förslaget om
en placering av en vaktmästare som föreståndare för post- och godsexpeditionen
i 9 lönegraden, förslagsvis linder tjänstebenämningen kontorist.

Sedermera har lärarkollegiet i skrivelse den 17 januari 1946 hemställt örn
inrättandet av ytterligare en tjänst som expeditionsvakt i 7 lönegraden. Till
stöd för denna framställning har kollegiet i huvudsak anfört:

Under den tid den innevarande budgetår inrättade post- och godsexpeditionen
varit i verksamhet har det visat sig, att densamma inneburit en för
högskolan synnerligen rationell och ändamålsenlig anordning. Expeditionen
handhar sålunda all högskolans post-, transport- och upplysningsverksamhet,
vilket medför väsentliga besparingar såväl i tid som kostnader.
Med hänsyn till att expeditionen för närvarande endast handhaves av en
expeditionsvakt, kan densamma icke hållas öppen längre tid än mellan kl.
9—14 på lördagar och kl. 9—17 under övriga vardagar. Då stor del av
till högskolan ankommande gods, adresserat till olika institutioner eller till
biblioteket, levereras efter stängningsdags, skulle det enligt lärarkollegiets
uppfattning vara synnerligen önskvärt, att sådana anordningar vidtoges, att
expeditionen kunde hållas öppen till kl. 18 på lördagar samt till kl. 20 övriga
vardagar samt eventuellt viss tid på söndagar. För att detta skall möjliggöras
samt för att vikariatsfrågan skall kunna lösas på ett tillfredsställande
sätt vid de tidpunkter, då expeditionens föreståndare är frånvarande på
grund av semester, sjukdom eller dylikt, bör ytterligare en befattningshavare
anställas för expeditionen med placering som expeditionsvakt i 7 lönegraden.

Mot lärarkollegiets beslut att hemställa om inrättandet av ytterligare en
befattning för den ifrågavarande expeditionen ävensom mot ett av kollegiet
samtidigt fattat beslut att ej ånyo till prövning upptaga frågan örn lönegradsplacering
för expeditionens föreståndare har projessorn C. Forssell anfört
reservation. Till stöd för sin skiljaktiga mening har Forssell bland
annat anfört:

Institutionsföreståndarna kunna utan svårighet ordna sina post- och
godsförsändelser så, att de expedieras före kl. 17. Vid byggnadsstatiska
institutionen — diir dock arbetet är intensivare än på flertalet institutioner
— förekommer aldrig sådan expedition efter kl. 17. Det är icke styrkt,
att institutionsföreståndare för undervisningens bedrivande och för sådan
forskning, för vilken ingen extra personlig ersättning erhålles, icke kunna
undvika att expediera post eller gods efter kl. 17. Under kollegiets diskussion
i saken har vidare upplysts, att postverket vid de regelbundet återkommande
utbetalningarna till högskolans personal sänder sakkunnig posthjälp
till högskolans postexpedition. Vederbörande postmästare har uppgivit, att
efter expeditionens utvidgning oell öppnande även för allmänheten skulle
föreståndaren erhålla högst 7 lönegraden, dock icke uteslutet lägre.

244

Kungl. May.ts proposition nr 244-

Högskolestyrelsen har i yttrande över lärarkollegiets sistnämnda framställning
bland annat uttalat:

Med hänsyn till vad professor Forssell reservationsvis anfört vill styrelsen
framhålla, att den postala verksamheten endast är en av expeditionens
tre uppgifter. Genom att godstransporter till och från högskolan ske genom
expeditionens förmedling, lia de sammanlagda transportkostnaderna blivit
ganska avsevärt lägre än örn varje institution själv liksom tidigare haft att
svara för sina transporter. Genom avtal med transportfirmor ha rabatter
kunnat erhållas på upp till 10 procent av transportkostnaderna, samma bud
har kunnat hämta paket från flera institutioner samtidigt, biltransporter
lia i viss utsträckning kunnat ersättas av cykeltransporter o. s. v. Upplysningsverksamheten
är även en viktig sida av expeditionsarbetet. Redan nu
bär föreståndaren dagligen haft att besvara ett 50-tal förfrågningar från
allmänheten samt lärare och studerande vid högskolan. Var och en av expeditionens
tre verksamhetsgrenar ställer stora krav på föreståndaren, vilken
visat sig synnerligen lämplig för sin befattning. Styrelsen vidhåller därför
sin tidigare uttalade uppfattning örn denne befattningshavares lönegradsplacering.

Vidkommande härefter lärarkollegiets framställning om biträdeshjälp
till föreståndaren anser styrelsen den beaktansvärd, särskilt i betraktande
av att upplysningar böra kunna lämnas även örn kvällarna, då undervisning
i stor utsträckning pågår. Även om icke för närvarande behovet av
en ytterligare befattningshavare vid expeditionen skulle anses vara till
fullo styrkt, hemställer styrelsen, att anslagsposten till övrig icke-ordinarie
personal under avlöningsanslaget måtte tillmätas så att tillfällig hjälp på
expeditionen kan anställas, i varje fall under föreståndarens ledighet.

Statskontoret har i häröver den 30 januari 1946 avgivet utlåtande förklarat
sig av i den förenämnda reservationen anförda skäl icke kunna tillstyrka
bifall vare sig till den föreslagna uppflyttningen till högre lönegrad
av den nuvarande föreståndarbefattningen vid högskolans post-, gods- och
upplysningsexpedition eller till framställningen örn ytterligare medel för en
utökning av personalen därstädes.

Vidare har lärarkollegiet i sina anslagsäskanden under åberopande av
sakkunnigförslaget upprepat sin föregående år gjorda framställning om inrättandet
av en befattning som gårdskarl, tillika parkskötare, i lönegraden
Eo 6 ävensom hemställt örn en medelsanvisning av 3 500 kronor för anställande
mot arvode av en extra gårdskarl, varjämte kollegiet äskat en
medelsanvisning av 20 000 kronor för extra arbetshjälp i samband med
högskolans utbyggnad. Till stöd härför har i huvudsak anförts:

Den för närvarande med expensmedel avlönade gårdskarlens anställning
har fast karaktär och det skulle säkerligen vara förenligt med högskolans
intresse, att gårdskarlen, vilken även har att leda och dirigera den extra
arbetshjälp, som stor del av året måste anlitas, uppfördes på avlöningsstat.
För närvarande åtnjuter han ett arvode svarande mot 7:e löneklassen
efter pensionsavdrag enligt arbetarpensionsreglementena. Med hänsyn till
att den nuvarande gårdskarlen varit anställd vid högskolan som gårdskarl
och parkskötare sedan 1932 samt åtnjuter ovan anförda arvode, hemställer

245

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

lärarkollegiet, att han måtte inplaceras i lönegrad Eo 6, varvid vid löneklassplaeering
hänsyn måtte tagas till det nu utgående avlöningsbeloppet.

De sakkunniga ha föreslagit, att även en extra gårdskarl skulle anställas
mot arvode. Med hänvisning till de synnerligen omfattande parkarbeten,
som komma att uppstå i samband med högskolans utbyggnad, hemställer
lärarkollegiet, att för budgetåret 1946/47 ett belopp av 3 500 kronor måtte
upptagas för extra arbetshjälp.

I samband med högskolans utvidgning och omorganisation kommer under
utbyggnadstiden stort behov av extra arbetshjälp att föreligga såväl
för detaljutredningar som för rent omflyttningsarbete. Särskilt gäller detta
under första utbyggnadsåret för avdelningarna för elektroteknik samt för
kemi och kemisk teknologi. Lärarkollegiet hemställer, att för extra arbetshjälp
måtte anvisas ett belopp av 20 000 kronor.

De sakkunniga har beträffande gårdskarlen föreslagit en placering i lönegraden
Eo 7. Såsom motivering härför ha de sakkunniga anfört, att det
med hänsyn till de områden, varom här vore fråga, måste anses nödvändigt
att för befattningen anställa en person, som icke blott ägde ordningssinne
utan även viss parkskötar- och trädgårdskunskap. De sakkunniga ha
dessutom ansett behov föreligga av en extra gårdskarl samt härför beräknat
ett arvode av 3 000 kronor.

I remissyttrande över sakkunnigbetänkandet har allmänna lönenämnden
förklarat sig anse högre lönegradsplacering för gårdskarlen än i Eo 6 ej böra
ifrågakomma, varvid emellertid enligt lönenämndens mening frågan om
annan tjänstebenämning än den föreslagna bör upptagas till övervägande.
Vidare har lönenämnden framhållit, att telefonistbefattningarna böra placeras
i lönegraden Eo 2.

Riksräkenskapsverket har med avseende å portvakterna vid högskolan,
som på sätt förut nämnts förutom särskilt arvode åtnjuta fri bostad med fri
uppvärmning och belysning, anfört:

Riksräkenskapsverket anser för sin del, att portvakt, i överensstämmelse
med vad som i allmänhet gäller inom statsförvaltningen, bör erlägga ersättning
för såväl bostad som uppvärmning och belysning. Övergången från nettotill
bruttolön måste givetvis föranleda en förhöjning av nu utgående arvode
med belopp motsvarande den ersättning, som befinnes böra erläggas för ifrågavarande
förmåner.

2. Chalmers tekniska högskola.

Högskolestyrelsen har under åberopande av sakkunnigförslaget hemställt
örn inrättandet av en befattning som gårdskarl i lönegraden Eo 7, därvid
styrelsen anfört, att högskolans nybyggnader för avdelningen för skeppsbyggnad,
avdelningen för väg- och vattenbyggnad samt avdelningen
för arkitektur beräknades bliva färdigställda och överlämnade till byggnadsstyrelsens
vård och förvaltning under budgetåret 1945/46. Då komme arbetet
med renhållning, snöskottning m. m., som till stor del ombesörjts av
byggnadskommittén, att helt åvila högskolan.

Departe mentschefen.

246 Kungl. May.ts ''proposition nr 244-

De sakkunniga ha föreslagit omedelbart inrättande av en befattning som
gårdskarl i lönegraden Eo 7 (eventuellt Eo 6) för renhållning och skötsel av
planteringar och gräsmattor inom högskolans nya område ävensom anställande
av en gårdskarl med ett årligt arvode av 3 000 kronor.

Allmänna lönenämnden har i sitt remissyttrande över sakkunnigförslaget
med avseende å gårdskarlsbefattningen vid denna högskola gjort samma
uttalande som i fråga örn motsvarande befattningar vid tekniska högskolan
i Stockholm.

De av tekniska högskolan i Stockholm framförda förslagen om lönegradsuppflytfning
för förste vaktmästaren i lönegraden A 7 samt för den huvudsakligen
å högskolans lokaler vid Drottninggatan tjänstgörande vaktmästaren
i lönegraden A 5 kan jag ej tillstyrka. Mot förslaget att ändra tjänstebenämningen
för dessa båda befattningshavare till förste expeditionsvakt,
respektive expeditionsvakt har jag emellertid ingen erinran. Vad härefter
angår den å post- och godsexpeditionen tjänstgörande vaktmästaren i lönegraden
A 5 så synes mig arten och omfattningen av de med ifrågavarande
tjänst förenade göromålen motivera en förbättrad löneställning. Jag förordar
därför, att befattningen uppflyttas till lönegraden A 7 under benämningen
förste expeditionsvakt. För anställande av ytterligare en befattningshavare
vid denna expedition med placering i lönegraden Ex 7 har jag däremot ej
funnit tillräckliga skäl förebragta. Jag vill emellertid förorda, att för nästa
budgetår — såsom högskolestyrelsen ifrågasatt — medel anvisas för tillfällig
arbetshjälp å nämnda expedition. För ändamålet torde böra beräknas ett
belopp av 1 000 kronor.

Förslaget att utbyta den nuvarande tjänsten såsom gårdskarl och parkskötare
med arvode av omkring 4 800 kronor om året mot en befattning
som gårdskarl, tillika parkskötare, i lönegraden Eo 6, finner jag mig böra
tillstyrka. Därest den nuvarande gårdskarlen erhåller denna tjänst, torde
i enlighet med högskolans äskande vederbörandes inplacering i löneklass
böra ske med beaktande av storleken av det nu utgående arvodet. Då kostnaderna
för ifrågavarande göromål för närvarande bestridas från anslagsposten
till expenser, föranleder ett bifall till förslaget en minskning av
nämnda post med i runt tal 4 800 kronor. Någon medelsanvisning för extra
arbetshjälp till här avsedda bestyr är jag icke beredd att förorda för nästa
budgetår. Jag har vidare ej blivit övertygad om erforderligheten av en
medelsanvisning av 20 000 kronor till extra arbetshjälp i samband med den
planerade utbyggnaden av högskolan och kan sålunda ej förorda någon
anslagshöjning för detta ändamål.

I fråga om de båda telefonistbefattningarna vid högskolan, vilka för närvarande
äro placerade i lönegraden Eo 1, tillstyrker jag en uppfattning till
lönegraden Eo 2 i enlighet med vad allmänna lönenämnden i sitt remissyttrande
över sakkunnigförslaget förordat.

247

Kungl. Maj:ts pr exposition nr 244-

Enligt vad jag inhämtat från högskolans rektorsämbete komma av de
fyra port vaktstjänsterna vid högskolan — envar förenad med ett arvode
av 1 700 kronor förutom förmånen av fri bostad samt fri uppvärmning och
belysning — de två vid högskolans byggnader vid Valhallavägen att indragas
från och med nästa budgetår. Detta föranleder en minskning av
icke-ordinarie posten med 3 400 kronor. De två portvaktsbefattningarna
vid högskolans till Drottninggatan förlagda byggnader komma emellertid
tillsvidare att bibehållas. I likhet med riksräkenskapsverket anser jag dessa
befattningshavare i överensstämmelse med inom statsförvaltningen i allmänhet
tillämpade grunder böra erlägga ersättning för omförmälda förmåner.
Härvid förutsätter jag, att en motsvarande höjning av arvodesbeloppen
vidtages. I enlighet härmed har jag funnit mig böra vid anslagsberäkningen
utgå från en sammanlagd arvodeshöjning för ifrågavarande befattningshavare
med 800 kronor.

Vad härefter beträffar den av Chalmers tekniska högskola äskade gårdskarlsbefattningen
så komma — enligt vad i ärendet blivit upplyst — de
göromål, för vilka denna tjänst avsetts, att i huvudsak utföras genom byggnadsstyrelsens
försorg. Vid sådant förhållande förefinnes alltså icke något
behov av ifrågavarande befattningshavare. Vissa bestyr, som tänkts skola
åvila denne, såsom sophämtning vid de olika institutionerna och vakthållning,
kvarstå emellertid för högskolans del. Med hänsyn härtill har jag
funnit mig böra förorda en medelsanvisning av 2 000 kronor till extra arbetshjälp
för ombesörjandet av dylika uppgifter.

I anslutning till vad jag förordat beträffande motsvarande befattningshavare
vid tekniska högskolan i Stockholm torde tjänstebenämningen »förste
vaktmästare» böra ändras till »förste expeditionsvakt».

248

Kungl. Majlis proposition nr £44-

Kap. VI. Den tekniska bibliotekstjänsten.

Inledning.

I sitt betänkande framhålla 1940 års sakkunniga för den högre tekniska
undervisningen, att allt eftersom den tekniska forskningen och den tekniska
undervisningen fortskrida, växa till sitt omfång och differentieras,
ökas även betydelsen av den tekniska litteraturen och därmed även fordringarna
på en effektiv litteraturtjänst. Dessa fordringar uppställas emellertid icke
blott av målsmännen för den tekniska forskningen och undervisningen vid de
högre tekniska läroanstalterna och deras institutioner utan även och i alltmer
växande omfattning av företrädarna för den tekniska forskning, som bedrives
vid övriga centrala tekniska forskningsinstitut, vid de industriella branschgruppernas
institutioner, vid industriföretagen och av enskilda forskare. Även för
den praktiska tillämpningen av de tekniska vetenskapernas resultat hos statliga
och kommunala myndigheter och ute i näringslivet är en lättillgänglig
teknisk litteraturtjänst av största vikt.

Frågan örn den tekniska bibliotekstjänstens rationella ordnande kan därför
icke, fortsätta de sakkunniga, lösas på ett tillfredsställande sätt utan att hänsyn
tages till alla dessa faktorer och därmed förbundna problem. Av denna
anledning har det synts de sakkunniga lämpligt att uppdraga den förberedande
behandlingen av denna fråga till ett särskilt utskott, bestående av representanter
för de sakkunniga och utredningen för den tekniskt-vetenskapliga forskningens
ordnande.

Den 5 april 1944 framlade de båda sakkunnigutredningarna, vilka i det
följande benämnas biblioteksutredningen, resultatet av utredningsarbetet i
form av ett betänkande med förslag till åtgärder för främjande av litteraturtjänsten
inom de tekniska fackområdena (stat. off. utr. 1944: 17).

A. Historik m. m.

1. Tekniska högskolans i Stockholm bibliotek.

Redan vid det så kallade teknologiska institutet, som år 1877 ombildades till
en teknisk högskola, hade grunden lagts till en boksamling, vilken skulle tjäna
som hjälpmedel vid undervisningen. Boksamlingen, ursprungligen omfattande
800 band, skulle hållas »alltid tillgänglig» för lärarna och även hållas öppen
för den intresserade allmänheten. Den betydelse, man tillmätte biblioteket,
framgår bland annat därav, att föreskrifter meddelades, att inventarieförteckningar
och fullständiga systematiska ämneskataloger skulle föras.

Sedan institutet år 1877 ombildats till högskola, ställdes allt större krav på
biblioteket som hjälpmedel vid undervisningen och för studierna. Vid denna tid
hade boksamlingarna vuxit till cirka 17 000 band. Befattningen som bibliotekarie
sköttes dock ännu vid denna tid såsom bisyssla av en av lärarna. I och

249

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

med tekniska högskolans fortskridande utveckling undergick även biblioteksverksamheten
betydande förändringar. Alltmera ökade fordringar ställdes på
biblioteket i undervisningens tjänst. För de studerande markerades detta särskilt,
sedan år 1915 införts bestämmelser om ett självständigt examensarbete
för avgångsexamen från högskolan. Även de sedermera öppnade möjligheterna
att vid högskolan avlägga teknologie licentiatexamen och doktorsgrad ha
gjort biblioteket mera anlitat. Jämsides härmed har ett stegrat intresse för
teknisk forskning föranlett en ytterligare belastning för bibliotekstjänsten.

Den moderna storindustriens tillkomst påverkade icke enbart utvecklingen
vid högskolan och därmed indirekt vid dess bibliotek. Näringslivets intresse
att hålla kontakt med de tekniska framstegen på olika områden föranledde
nämligen ökade krav på en tillfredsställande litteraturtjänst och kom härigenom
att även direkt sätta spår i bibliotekets verksamhet. Denna utveckling har
ytterligare accentuerats genom den intensiva forskning, som utanför högskolan
kommit att bedrivas vid statliga och kommunala institutioner samt icke minst
vid enskilda företag. Litteraturstudiet har blivit ett mera allmänt behov för
teknikens män.

Bibliotekets utveckling sedan 1900-talets början återspeglas med all önskvärd
tydlighet i de förändringar, som inträtt med avseende å besöks- och lånefrekvensen
vid biblioteket, boksamlingarnas omfattning ävensom personalens
och inköpsanslagens storlek.

Över besöks- och Iånef rekvensen tillgänglig statistik utvisar,
att antalet besök från 1914 till budgetåret 1942/43 stigit från 3 000 till över
27 000. Under samma tidsperiod expedierade arbeten för läsesal och hemlån
ökades från 1 700 respektive 2 000 till 38 000 respektive 20 000. Härjämte
ha från och med budgetåret 1932/33 utförts fotokopior i allt större utsträckning;
antalet dylika kopior, som under sistnämnda budgetår utgjorde 4 800,
uppgick budgetåret 1942/43 till icke mindre än 24 000.

Boksamlingarna, som omkring sekelskiftet utgjorde cirka 25 000
band, ha nu mer än fyrdubblats, och i n k ö p s a n s 1 a g e n ha ungefär tiodubblats
till 40 000 kronor. Vad personalen beträffar må nämnas, att
bibliotekarien först år 1898 erhöll biträde av en amanuens för verksamhetens
skötande. Under trycket av det ökade behovet av litteraturtjänst på teknikens
område förstärktes sedermera undan för undan bibliotekspersonalen, så att den
för närvarande omfattar en bibliotekarie (A 24), två andre bibliotekarier (Eo
21), tre amanuenser (Eo 18, Eo IG och Ex 17), en biblioteksassistent på halvtid
(Eoll), två kanslibiträden (Eo 7), ett kontorsbiträde (Eo 4), två vaktmästare
(A 5, Eo 5) samt en tamburvakt (Ex 1), varjämte till extra arbetshjälp
står till förfogande ett belopp av omkring 6 900 kronor.

Vid sidan av tekniska högskolans i Stockholm bibliotek finnas vid höijskolans
avdelningar och institutioner boksamlingar, som i första hand äro avsedda
för avdelningens eller institutionens eget behov och som därför endast i undantagsfall
kunna ställas till bibliotekets och därigenom till den utomstående fors -

250

Kungl. Maj:ts proposition nr

karens förfogande. Omfånget och värdet av dessa boksamlingar är mycket
varierande. I ett flertal fall rör det sig endast om de viktigaste handböckerna
samt eventuellt några av de viktigaste tidskrifterna. Sammanlagda antalet
uppgivna volymer uppgår till cirka 22 000.

Vidare bör framhållas sådana av högskolans institutioner, med vilka av industrien
helt eller delvis bekostade forskningsinstitut äro förenade. Dessa institutioner
äga, framhåller biblioteksutredningen, större möjligheter än övriga att
förvärva för arbetet viktig litteratur och komma helt säkert att i en framtid
få den största betydelse för tillgodoseendet av behovet av teknisk speciallitteratur.

2. Chalmers tekniska högskolas bibliotek.

Den utveckling, som karakteriserat biblioteket vid tekniska högskolan i
Stockholm, har icke i samma mån satt sin prägel på biblioteket vid den läroanstalt,
som var föregångare till Chalmers tekniska högskola. Ännu så sent
som budgetåret 1936/37 var således antalet besök i biblioteket endast omkring
1 800 och antalet läsesals- och hemlån 1 200, respektive 900. Vid nämnda tid
utgjordes personalen av en bibliotekarie med två timmars tjänstgöring per
dag samt av en vaktmästare med ett årligt arvode av 900 kronor. Det är
först från och med budgetåret 1937/38 som den huvudsakliga utvecklingen
inom detta bibliotek skett som en följd av ombildandet av Chalmers tekniska
institut till en med tekniska högskolan i Stockholm jämställd högskola. Fram
till budgetåret 1942/43 ökades således besöksantalet till 22 000 samt antalet
läsesals- och hemlån till i runt tal 24 000, respektive 22 500. Bibliotekspersonalen
omfattar för närvarande en bibliotekarie (A 24), en andre bibliotekarie
(Eo21), en amanuens på halvtid (Eo 16), två kontorsbiträden (Eo 5 och
Eo4), en vaktmästare (Ex 6), varjämte till extra arbetshjälp står till förfogande
ett belopp av 6 000 kronor.

3. Övriga svenska institutioners, sammanslutningars
och företags bibliotek.

För tillgodoseendet av de tekniska fackområdenas hela litteraturbehov kunna
de tekniska högskolornas bibliotek enligt biblioteksutredningens mening
aldrig vara fullt tillräckliga. De måste kompletteras med landets övriga biblioteksresurser.
Detta gäller icke blott den rent tekniska litteraturen, sådan
den är företrädd inom ett flertal på speciell teknisk verksamhet inriktade institutioner
och sammanslutningar, utan även de betydande litteratursamlingar
inom de för den tekniska forskningen grundläggande vetenskaperna, matematiken
och naturvetenskaperna, vilka återfinnas inom våra stora universalbibliotek
och hos akademier och lärda samfund. Det gäller slutligen även litteraturen
inom tekniken närstående verksamhetsområden, såsom skogsbruket och
lantbruket.

Större litteratursamlingar av nu ifrågavarande slag ha inneslutits i en av bib -

251

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

lioteksutredningen företagen rundfraga, som asyftat att utröna beståndet av
teknisk litteratur i landet ävensom därmed förbunden redan existerande litteraturtjänst.

De samlingar, vilka statistikförts, representera ett bokbestånd av cirka
1 680 000 volymer. Sammanlagda antalet exemplar av löpande utländska facktidskrifter
utgör cirka 10 800. Praktiskt taget alla dessa samlingar äro katalogiserade.
Från praktiskt taget samtliga tillfrågade institutioner kan samarbete
påräknas med de tekniska högskolornas bibliotek för ordnande av litteraturtjänsten.

I betänkandet (sid. 42 ff.) har lämnats en sammanfattande redogörelse för
några av de viktigaste av ifrågavarande biblioteksinstitutioner, till vilken redogörelse
torde få hänvisas.

B. Tidigare framkomna önskemål och förslag.

Den år 1919 instiftade ingenjärsvetenskapsakademien vidtog som ett av
sina första initiativ åtgärder för att påkalla statsmakternas intresse för att
tillfredsställande ordna litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena. I
en skrivelse till Kungl. Majit hemställde akademien örn utredning, huruvida
och på vad sätt ett tekniskt centralbibliotek måtte kunna åstadkommas.

Akademien framhöll härvid bland annat, att tillgången till ett fullständigt
och tidsenligt tekniskt bibliotek vore en grundförutsättning för ett framgångsrikt
arbete på det teknisk-vetenskapliga området. Ett dylikt bibliotek, som
borde ha en omfattning av ett pär hundratusen band och vidare vara rustat
att upptaga den ständigt ökade tillväxt, som den tekniska litteraturen, särskilt
tidskriftslitteraturen, uppvisade, kunde icke åstadkommas inom ramen för akademiens
resurser. Då tekniska högskolan stöde inför utveckling i samband med
ombyggnad av sitt för den studerande ungdomen nödvändiga bibliotek, kunde
ifrågasättas, huruvida icke lämpligen detta bibliotek, det ojämförligt största
i sitt slag i landet, skulle kunna utvecklas att tjäna jämväl landets ingenjörskår
och dess forskningssträvanden och alltså utvidgas till ett tekniskt centralbibliotek.
De vid olika verk och institutioner befintliga boksamlingarna borde
inskränkas till nödiga handbibliotek men i övrigt bringas i samarbete med
centralbiblioteket, så att exempelvis den vidlyftiga tidskriftslitteraturen på
lämpligt sätt uppdelades vid anskaffningen, men efteråt eventuellt magasinerades
eller i varje fall registrerades centralt.

Den sålunda föreslagna utredningen kom emellertid aldrig till stånd.
Orsaken därtill torde ha varit att söka dels i den ekonomiska kris, som vid
denna tid hemsökte vårt land, dels i det förhållandet, att förslaget sammankopplats
med en tomtfråga, som visade sig icke vara möjlig att lösa i enlighet
med förslaget. Olika omständigheter lia bidragit till att det sedermera dröjt
ytterligare tjugo år, innan en utredning inom detta område igångsattes. Under
tiden har problemet vuxit i omfattning, varigenom nya svårigheter flir dess
lösning uppstått.

I början av 1938 framförde såväl Yngre väg- och vattenbyggares förening
som Förste assistenternas förening vid tekniska högskolan i Stockholm i sär -

252

Kungl. Majlis proposition nr m

skilda skrivelser önskemål, att biblioteket i väsentligt ökad utsträckning måtte
hållas öppet även under kvällarna, att katalogväsendet, särskilt den för den
tekniska forskningen betydelsefulla ämneskatalogen över litteraturbeståndet,
ständigt matte hållas aktuell, att biblioteket måtte förses med betydligt rikare
tillgång på litteratur samt att en referensbibliotekarie måtte anställas vid biblioteket
för att ständigt stå till hands med bibliografisk vägledning.

För att erhålla utlåtanden rörande behoven och det lämpligaste sättet för
deras tillfredsställande hänvände sig högskolemyndigheterna vid olika tillfällen,
senast år 1938, till cheferna för de stora vetenskapliga biblioteken.

Riksbibliotekarien framhöll härvid bland annat, att antalet professurer vid
tekniska högskolan i Stockholm utgjorde 40, vartill komme 49 speciallärare
mot vid Uppsala universitet 73 professurer och vid Lunds universitet (12.

Uppsala universitetsbiblioteks boksamlingar beräknades uppgå till omkring
750 000 band tryckta böcker, Lunds universitetsbiblioteks till 400 000 band.
Tekniska högskolans biblioteks bokbestånd uppginge till omkring 85 000
band och 40 000 avhandlingar och mindre skrifter.

Mot en jämförelse mellan universitetsbiblioteken och högskolans bibliotek
kunde invändas, att den vore haltande: universitetsbiblioteken vore flera hundra
år gamla institutioner med karaktären av universalbibliotek under det högskolans
bibliotek vore ett specialbibliotek av jämförelsevis ungt datum. Den
litteratur, som borde ingå i detta specialbibliotek, icke blott den tekniska, utan
även den därmed närstående naturvetenskapliga, särskilt den kemiska, vore
dock i vår tid oerhört omfattande, och det berodde på mindre gynnsamma
omständigheter, att detta bibliotek ej hittills nått ett större omfång.

Tekniska högskolans bibliotek vore ej blott ett för högskolans behov uteslutande
avsett bibliotek; det tjänade även i stor utsträckning som en central
upplysning sanstalt för ingenjörer och telinia rörande den moderna tekniska
litteraturen. Ett tekniskt bibliotek, som intoge en så betydelsefull och central
ställning, hade en särdeles ansvarsfull uppgift att sakkunnigt och snabbt kunna
tillgodose de skiftande litteraturbehoven. För att nöjaktigt kunna fylla sin
uppgift krävdes icke blott tillräckliga anslagsmedel för litteraturförvärv utan
även efter behovet avpassad tid för bibliotekets öppethållande samt tillräcklig
och tränad personal för en omfattande katalogisering efter moderna bibliotekstekniska
fordringar och för expeditionsarbetets behöriga utförande.

Överbibliotekarien vid Uppsala universitetsbibliotek yttrade vid samma tillfälle
bland annat, att personalorganisationen vore alldeles otillräcklig för att
tillfredsställande kunna uppbära driften av en institution av denna betydande
omfattning och med de maktpåliggande uppgifter, som den hade att fylla.
Det borde ihågkommas, att ett specialbiblioteks storleksordning icke enbart
och icke ens främst bestämdes av bokbeståndets volymantal, allra minst när
fråga vöre om ämnesområden inom vilka utvecklingen fortginge med en utomordentlig
hast och aktualiteten spelade en så avgörande roll för litteraturens
värde och användbarhet. För en tillförlitligare mätning krävdes i ty fall också
hänsyn till andra faktorer, bland annat inköpsbehov, besöksfrekvens och lånerörelse.
Biblioteket vöre den givna huvudcentralen i vårt land på de tekniska
vetenskapernas område — ett faktum som, i varje fall för närvarande, endast
i ringa man inskränktes av tillkomsten av en andra teknisk högskola, vilken
väl också kunde ställa befogade krav på att få sina biblioteksförhållanden till -

253

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

godosedda i annan skala än tidigare skett. Med all visshet kunde det förutses,
att den tekniska forskningen i vårt land i snabbt stigande tempo komme att
ställa ökade krav på kapaciteten hos tekniska högskolans i Stockholm
bibliotek.

I det betänkande, som i januari 1939 överlämnades till Kungl. Maj:t av
Svenska teknologföreningen, Sveriges industriförbund och Tekniska samfundet
i Göteborg med hemställan om tillsättande av en utredningskommitté rörande
den högre tekniska undervisningens omorganisation, uttalades som ett av huvudönskemålen,
att »de tekniska högskolornas bibliotek böra utrustas med
ytterligare erforderliga kvalificerade arbetskrafter samt tilldelas större anslag
för anskaffande av böcker och tidskrifter».

Industriförbundet hade redan den 18 oktober 1938 berört fragan örn litteraturtjänsten
i en skrivelse till Kungl. Maj:t. Förbundet yttrade därvid:

Inom både undervisning och forskning är snabb och bekväm tillgång till den
senaste tekniska litteraturen en oundgänglig nödvändighet. Det är därför nödvändigt,
att högskolornas bibliotek förses med så rikligt urval av litteratur som

möjligt. . .

Men hur omfattande de än bliva och hur väl det an sörjes för deras ackvisition,
fylla biblioteken dock icke sin uppgift med mindre än de organiseras så,
att de snabbt och säkert kunna stå de kunskapssökande till tjänst med den
vetenskapliga dokumentationen. Brister det härutinnan, bliva bibliotekens
skatter mer eller mindre död egendom. Med den oerhört rika förgrening och
omfattning, som framför allt det tekniskt vetenskapliga tidskriftsväsendet fått
under senare år, är det nämligen hart när omöjligt och i varje fall alltför tidsödande
för den enskilde att själv leta rätt på det synnerligen spridda materialet.

Det är därför önskvärt, att de tekniska högskolornas bibliotek utrustas med
sådan tekniskt skolad personal, att den kunskapssökande med förtroende kan
överlämna till biblioteket att ange de referenser han behöver för att studera ett
visst problem. Det är även viktigt, att bibliotekens kataloger successivt förbättras
och att moderna reproduktionsanordningar användas, så att sökta litteraturställen
kunna tillhandahållas i avbildning utan att originalpublikationen
behöver konsulteras på ort och ställe eller vid hemian på begränsad tid. Härigenom,
men först härigenom, bli de tekniska biblioteken också värdefulla centralpunkter
för tekniskt-vetenskaplig dokumentation i industriens tjänst. Med
den starka arbetsbelastning, som råder bland de praktiskt verksamma ingenjörerna,
är det nämligen omöjligt för dem att använda biblioteken i önskad utsträckning,
om de själva på ort och ställe måste utföra arbetet med referensernas
uppsökande och utgallring.

C. Biblioteksutredningens yttrande och förslag.

1. Allmänna synpunkter.

Utredningen har till en början framhållit, att teknisk forskning efter hand
blivit en allt mera väsentlig uppgift för de tekniska högskolorna
och att detta liksom den planerade differentieringen och fördjupningen av

254

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2U undervisningen

samt ökningen av antalet lärare och studerande vid högskolorna
nödvändiggjorde en utbyggnad av högskolornas bibliotek. Vidare anföres:

Det är även önskvärt att ett rationellt samarbete åstadkommes mellan å ena
sidan avdelnings- och institutionsbiblioteken och å andra sidan vederbörande
högskolas huvudbibliotek. Kunskap örn de litterära hjälpmedlens betydelse och
användning måste ingå som ett led i utbildningen vid högskolorna, samtidigt
som högskolebiblioteken sättas i stånd att tillfredsställa det ökade behovet av
dessa hjälpmedel. De krav, som den vidgade och fördjupade tekniska forskningen
vid högskolorna ställer på litteraturtjänsten, är av samma art som de,
vilka universitetens forskare med all rätt ställa på universitetsbiblioteken och
som även fyllas av dessa bibliotek. Utan att de tekniska högskolornas bibliotek
inom sina områden erhålla en fullt tillfredsställande utrustning och organisation
kunna den tekniska undervisningen och forskningen icke i längden bedrivas på
ett nöjaktigt sätt.

Samtidigt bedrives eller planeras, framhåller biblioteksutredningen, vid olika
institutioner utanför de tekniska högskolorna teknisk
och vetenskaplig forskning för de viktigaste av vårt näringslivs verksamhetsområden.
För dessa institutioner blir tillgången på en smidigt och raskt arbetande
litteraturtjänst nödvändig. Härom anför biblioteksutredningen:

På samma sätt som den tekniska forskningen vid högskolorna och inom de
centrala tekniska forskningsinstituten av allt att döma går mot en ny utveckling,
försiggår en motsvarande utveckling inom näringslivets enskilda företag.
Det nya skede i den svenska industriens historia, inför vilket vi nu befinna oss,
och som kännetecknas av strävanden att i allt större utsträckning än tidigare
tillvarataga våra naturtillgångar genom en längre driven förädling, har medfört,
att forskningen på ett helt annat sätt än tidigare omhändertagits av industriföretagen
själva. Härigenom har behovet blivit trängande även för de
enskilda, företagen att bli delaktiga av en välorganiserad litteraturtjänst. Det
är i dessa fall önskvärt, att ett fruktbringande samarbete åstadkommes mellan
de allmänna och enskilda institutionerna.

I fråga om det tekniska biblioteksväsendets rationella
ordnande erinras om det förut nämnda av ingenjörsvetenskapsakademien
framlagda förslaget att skapa ett enda tekniskt centralbibliotek,
förlagt till huvudstaden och i tänkt samband med tekniska högskolan i
Stockholm, men understrykes de genom Chalmers tekniska högskolas tillkomst
ändrade förutsättningarna. I anslutning härtill yttrar biblioteksutredningen: På

samma sätt som de båda tekniska högskolorna numera i princip äro jämställda,
så synes i fortsättningen även deras bibliotek böra betraktas som jämbördiga,
oavsett det förhållandet, att tekniska högskolan i Stockholm och även
dess bibliotek alltfort torde komma att kvantitativt förbliva större än Chalmers
tekniska högskola och dess bibliotek. Detta förhållande är för övrigt en
analogi till förhållandena vid universiteten, där nämligen Uppsala och Lunds
universitet liksom deras bibliotek ur principiell synpunkt äro jämställda, ehuru
de äro av olika storlek. Det kan knappast göras någon nämnvärd besparing
genom att ge det ena av de båda högskolebiblioteken karaktären av tekniskt
centralbibliotek framför det andra. Däremot kunna vägande invändningar gö -

255

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

ras mot ett dylikt förslag. Liksom det är olämpligt att indela universitet och
högskolor, som äga samma examensrätt, i olika kvalitetsklasser, är det även
olämpligt att placera undervisningsanstalternas mest omfattande hjälporgan,
biblioteken, i olika klasser ur principiell synpunkt. Tekniska högskolans i
Stockholm bibliotek och Chalmers tekniska högskolas bibliotek fungera redan
nu var för sig som centrala bibliotek och betjäna icke blott den tekniska undervisningen
och den vid de tekniska högskolorna bedrivna forskningen utan även
den tekniska forskningen utanför dessa läroanstalter, framför allt inom näringslivet
och dess branschgrupper.

Utredningen har kommit till den slutsatsen, att båda de tekniska högskolornas
bibliotek böra utvecklas till centralbibliotek för litteraturtjänsten inom
de tekniska fackområdena, i princip jämställda med varandra och med landets
två universitetsbibliotek, ehuru deras ämnesomfattning och därmed deras
utrustning ifråga örn såväl antalet befattningshavare som storleken av anslagen
blir begränsat i jämförelse med dessa senare bibliotek.

De fordringar, som böra ställas på litteraturtjänsten
böra enligt utredningen vara, att den skall omfatta icke blott bibliotekstjänst
i detta ords mer begränsade mening utan även ett underrättelseväsen med referat-
och referens-(hänvisnings-)tjänst. Gransknings- och referatverksamheten
har emellertid icke ansetts böra i första hand åvila högskolebiblioteken. Härom
bär anförts följande.

Utländska förebilder finnas visserligen för systemet att anställa särskilda
fackmän, så kallade litteraturingenjörer, vid de centrala tekniska biblioteken.
Redan ekonomiska orsaker tala dock för att en liknande lösning icke bör tillgripas
hos oss. Härtill kommer, att dylika litteraturingenjörer,_ om de ha sin
verksamhet förlagd uteslutande till biblioteken, efter hand mista kontakten
med det praktiska livet och därmed även möjligheten att på ett tillfredsställande
sätt följa den tekniskt vetenskapliga utvecklingen, varigenom deras förutsättningar
minskas att kunna kritiskt bedöma nyutkommande tekniska litteraturverk.
För detta fordras nämligen fortlöpande kontakt med den tekniska
forskningsverksamheten och med näringslivet. En dylik kontakt torde bäst
kunna vinnas inom de centrala tekniska forskningsinstituten eller inom de
andra forskningsanstalter, som för respektive fackområden motsvara. dessa.
Det synes därför önskvärt, att forskningsinstitutens litteraturtjänst tillgodogöras
även för fortlöpande litteraturgranskning och referatarbete och att ett
samarbete i denna fråga åstadkommes mellan instituten och de båda högskolebiblioteken.
Denna senare uppgift skulle därmed bli att omhändertaga
det i instituten hopbragta gransknings- och referatmaterialet samt infoga det i
bibliotekets katalogsystem och i förekommande fall mångfaldiga och distribuera
detsamma.

Slutligen påpekas önskvärdheten och nödvändigheten för den svenska litteraturtjänsten
att i största möjliga utsträckning söka förbindelse med det internationella
samarbete, som på detta område är av grundläggande betydelse
och som kan komma att återupptagas i vidgad omfattning så snart de yttre
omständigheterna det medgiva.

256

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

2. Förslag till ombildning till tekniska centralbibliotek av
tekniska högskolans i Stockholm och Chalmers
tekniska högskolas bibliotek.

Lika stora fordringar som ställas på universitetens bibliotek ställas numera,
framhåller biblioteksutredningen, på de tekniska högskolornas, ehuru i viss
mån av en annan art. Om universitetsbiblioteken äro större ifråga örn litteraturbeståndets
omfattning och mångsidighet, uppväges detta enligt utredningens
åsikt hos de tekniska högskolornas bibliotek av låneklientelets längre drivna
fordringar på individuellt och detaljerat betjänande. Dessa principiella arbetsuppgifter
för litteraturtjänsten inom de tekniska fackområdena och den därmed
sammanhängande angelägenheten av effektivt samarbete och snabbhet
vid litteraturtjänstens fullgörande ha föranlett följande förslag från biblioteksutredningens
sida.

a) Biblioteket uppgifter och organisatoriska ställnmg.

Såsom tekniska centralbibliotek skulle högskolebibliotekets uppgifter i korthet
kunna angivas bli att främja teknisk undervisning och forskning genom att
tillhandahålla litteratur och upplysningar örn litteratur inom de tekniska vetenskapernas
kunskapsområden. Härvid böra, anser biblioteksutredningen, såväl
det vid de tekniska högskolorna som det vid övriga tekniska forsknings- och
undervisningsanstalter och av enskilda forskare bedrivna arbetets krav tillgodoses.
I den mån företrädesrätt ansåges böra gälla för det vid de tekniska
högskolorna bedrivna arbetet, borde detta framhållas i utlåningsbestämmelserna.

Det har visat sig önskvärt, framhåller utredninsen vidare, att högskolebiblioteken
på ett intimare sätt än hittills knytas till högskolornas övriga verksamhet,
och anför i detta avseende:

För att möjliggöra detta bör bibliotekschefen erhålla rätt att deltaga i
lärarkollegiets behandling av frågor, som rörde biblioteken, och jämväl äga
rösträtt i sådana ärenden. Likaså bör bibliotekschefen få tillfälle att kontinuerligt
följa högskolans arbete i allmänhet i den mån en dylik kontakt kan
vara av betydelse för biblioteket och litteraturtjänsten. I högskolornas stadgar
synas därför böra föreskrivas, att bibliotekschefen skall kallas till kollegienämndens
sammanträden och att han skall äga rätt att deltaga i nämndens
överläggningar i allmänhet och i besluten av frågor som beröra biblioteken.

Förbindelsen mellan högskolans lärare och biblioteket föreslås i första hand
skola upprätthållas genom en bibliotekets inköpsnämnd. I denna skulle representanter
för högskolans avdelningar vara ledamöter. Biblioteket borde utnyttja
även övrig sakkunskap inom lärarkåren för bibliotekets förkovrande.
Lärarna borde erhålla fortlöpande meddelanden från biblioteket med uppgift
om nya förvärv.

Vidare understrykes angelägenheten av att kurslitteratur anskaffas i större
utsträckning än hittills samt att genom bibliotekets försorg handledning anordnas
beträffande bibliotekens organisation, litteraturtjänstens arbetsmetoder

Kungl. May.ts -proposition nr 244- 257

samt de hjälpmedel som genom litteraturtjänsten ställas till de kunskapssökandes
förfogande.

I fråga örn avdelnings- och institutionsbiblioteken uttalar utredningen, att i
fortsättningen ett mera effektivt samarbete än hittills syntes böra åstadkommas
mellan dessa och huvudbiblioteken, samt fortsätter:

Ett effektivare samarbete är så mycket nödvändigare som den starkare
differentieringen av undervisningen och den ökade tekniska forskningen vid
högskolorna säkerligen kommer att giva ökad betydelse och omfattning åt
avdelnings- och institutionsbiblioteken. Även ur ekonomisk synpunkt är ett
dylikt ökat samarbete eftersträvansvärt, då härigenom en del onödiga dubblettförvärv
torde kunna undvikas. En lämplig förbindelselänk mellan de olika
institutionerna och högskolebiblioteken särskilt i frågor som beröra institutionsbiblioteken
synas de första assistenterna kunna bli, som föreslagits av 1940
års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen för att biträda huvudlärarna
med forskningsarbete, undervisning under övningar av olika slag,
vård av laboratorier och samlingar samt diverse andra praktiska uppgifter.

Vid sidan av betjänandet av forskningen och undervisningen vid vederbörande
högskola böra, framhåller utredningen, högskolebiblioteken anse som en
av sina huvuduppgifter att samarbeta med och betjäna statliga och statsunderstödda
forskningsinstitut ävensom enskilda företag. Härom anför utredningen: Efter

överenskommelse bör biblioteket kunna mot ersättning åtaga sig att
lämna dylikt forskningsinstitut biträde i fråga om inköp, förteckning och
bindning av litteratur avsedd för forskningsinstituts eget bibliotek. Särskilt
synes det lämpligt, att sådant biträde lämnas vid förvärvandet av den periodiska
litteratur, vilken kan väntas vid institutet bli föremål för granskning
och referering för litteraturtjänstens räkning. Personal för dylikt biträde har
dock icke medräknats i den personalorganisation för biblioteken som av utredningen
föreslås. De enskilda företagens bibliotek torde även i stor utsträckning
kunna inlemmas i de planerade samkatalogerna, vilket icke minst
är betydelsefullt för kännedom örn sådan periodisk speciell litteratur, som
endast finnes hos något särskilt industriföretag. Från företagens sida kan
man emotse en starkt ökad lånefrekvens och ett ökat utnyttjande av högskolebibliotekens
hänvisningstjänst. Man kan även räkna med att industriföretag
komma att i rätt avsevärd grad rekvirera större litteratursammanställningar.
Dylika uppdrag torde lämpligast genom bibliotekets förmedling
överlämnas till utomstående fackmän, i första hand till referenter vid högskolorna
och forskningsinstituten.

Slutligen framhåller utredningen, att högskolebiblioteken samt de tekniska
läroverken och övriga anstalter för yrkesutbildning böra träda i livlig kontakt
med varandra, allteftersom yrkesutbildningen utvecklas, och att även småindustrien,
hantverket, skogsbruket, lantbruket, fisket etc. bör kunna utnyttja
de tekniska högskolornas bibliotek för sina rationaliseringssträvanden och fördenskull
etablera kontakt med biblioteken. I övrigt understrykes behovet av
samverkan med främst de folkliga centralbiblioteken och kommunalbiblioteken
för förmedling av lån av teknisk litteratur till låntagare i de mindre städerna
och på landsbygden.

Bihang till rilcsdagcns protokoll 101*6. 1 sami. Nr 21*1*.

258

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

b) Bibliotekens verksamhetsformer.

Verksamheten inom ett för allmänheten tillgängligt större bibliotek brukar
indelas i den inre tjänsten och den yttre tjänsten. Den inre tjänsten omfattar
i första hand de litterära dokumentens anskaffande, förtecknande, systematisering,
skyddande genom bindning eller kapsling, uppställning och magasinering.
Dea yttre tjänsten har till främsta uppgift att ställa det sålunda ordnade
materialet samt från annat håll inlånat material till de kunskapssökandes
förfogande genom utlåning på stället (i läsesalar och forskarrum) eller utanför
bibliotekslokalerna (hemlån, interurbana lån). Inom bibliotek med fullständig
litteraturtjänst inbegriper den inre tjänsten även åstadkommandet, inom eller
utom institutionen, av en fackmässig granskning och referering av dokument
ävensom registrering av de härigenom framkomna referaten. Den yttre tjänsten
vid dylika bibliotek inbegriper även personlig handledning vid utväljande
och uppsökande av tekniska dokument, i första hand på grundval av befintliga
kataloger, bibliografier och referatmaterial.

De båda högskolebibliotekens uppgift bör, som tidigare framhållits, enligt
biblioteksutredningen omfatta åstadkommandet av en fullständig bibliotekstjänst
inom sina ämnesområden. I utredningens förslag till verksamhetsformer
för dessa bibliotek har hänsyn tagits härtill.

Beträffande den inre tjänsten framhåller utredningen, att anskaffning
av de litterära dokumenten är en krävande uppgift inom en
vetenskaplig biblioteksinstitution. Ansvaret därför bör på vila bibliotekets chef,
som för ändamålet har att använda sig av tillgänglig fackkunskap inom och
utom högskolan och biblioteket. Särskilt bör detta gälla i fråga om användandet
av de anslag till bokinköp, som ställas till bibliotekets förfogande. Vidare
anföres:

För att bidraga till en såvitt möjligt riktig fördelning av tillgängliga inköpsmedel
mellan olika förekommande fackområden ha vid de flesta vetenskapliga
bibliotek inrättats biblioteksnämnder eller bibliotekskommissioner, sammansatta
av fackmän, vilkas samlade sakkunskap avser att täcka vederbörande
biblioteks ämnesområde. År 1914 inrättades en dylik biblioteksnämnd vid
tekniska högskolans i Stockholm bibliotek, men Chalmers tekniska högskolas
bibliotek har hittills saknat en dylik organisation.

De bestämmelser, vilka för närvarande gälla för bokinköp vid tekniska högskolans
i Stockholm bibliotek, återfinnas dels i instruktionen för bibliotekarien,
dels i bestämmelserna rörande bokinköp och samlingarnas ordnande och förtecknande.

För Chalmers tekniska högskolas bibliotek ha hittills icke funnits några
särskilda inköpsbestämmelser motsvarande dem för tekniska högskolans
i Stockholm bibliotek. Inköpen besörjas vid Chalmers tekniska högskolas
bibliotek av bibliotekschefen i samråd med rektor och, örn så erfordras,
med representanter för vederbörande ämne vid högskolan. När det gäller inköp
av särskilt dyrbara verk, brukar frågan föreläggas lärarkollegiet. Detta förfarande
synes hittills icke ha inneburit någon olägenhet. För framtiden torde
det emellertid vara lämpligt, att principer för inköp kodifieras och att likfor -

Kungl. Marits -proposition nr 244- 259

mighet åstadkommes i fråga om bestämmelserna vid de båda högskolebiblioteken
.

Nya inköpsbestämmelser böra utarbetas på grundval av de erfarenheter, som
vunnits vid de tekniska högskolornas bibliotek samt vid övriga vetenskapliga
bibliotek, och med hänsyn till de förstnämnda bibliotekens för framtiden vidgade
uppgifter.

Utredningen framhåller vidare, att en av större vetenskapliga bibliotek med
framgång använd metod att öka bokbeståndet är bytesverksamhet. Möjligheterna
härtill måste snarast tagas i anspråk, men detta förutsätter, att lämpliga
bytesobjekt skapas. De sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
ha understrukit detta i samband med sitt förslag om anslag till utgivande av
en särskild skriftserie för vardera högskolan. I detta sammanhang böra även
högskolebiblioteken beredas tillfälle att utge bibliografiska publikationer. Ytterligare
publikationer torde utan alltför stora kostnader kunna ställas till
denna verksamhets förfogande, dels genom att beviljandet av statsanslag för
tryckning av tekniskt-vetenskapliga publikationer förbindes med skyldighet
att till de tekniska högskolornas bibliotek överlämna ett visst antal exemplar
för bytesändamål, dels genom att tillräckliga upplagor av redan befintliga
publikationsserier mot ersättning eller som gåva överlämnas till högskolebiblioteken.

Vidare erinrar utredningen, att värdefulla bidrag kunnat och kunna erhållas
genom gåvor och depositioner, men fortsätter:

Det bör dock hållas i minnet, att de tekniska högskolornas bibliotek i
första hand måste innehålla aktuell teknisk litteratur. Verk och samlingar
av äldre datum böra mottagas endast under förutsättning, att de utgöra värdefullt
material till belysande av teknikens historia, och denna litteratur bör icke
få inkräkta på de utrymmen inom biblioteket, som äro avsedda för det aktuella
bokbeståndet. i i«]%]

I den mån kostnader äro förbundna med depositioner, böra dessa i regel
bestridas av ägaren. Deposition bör vara fritt tillgänglig, åtminstone för utlåning
inom bibliotekets lokaler. Under förutsättning att dessa villkor uppfyllas,
synas biblioteken böra med tacksamhet mottaga depositioner i den mån omständigheterna
det tillåta och det löpande arbetet icke därigenom eftersättes.

I fråga om det litterära materialets förtecknande anser
utredningen, att en ur olika synpunkter genomförd registrering är en förutsättning
för litteraturtjänstens effektivitet. Katalogiseringen inom ett tekniskt-vetenskapligt
bibliotek är ett krävande arbete, vilket fordrar speciella
kvalifikationer. Vidare anföres:

De kataloger, i vilka de båda högskolebibliotekens eget litteraturbestånd
äro förtecknade, äro främst följande: accessionsjournal i bokform i vilken
alla nyförvärv införas (denna journal anger samtidigt kostnaderna för den
inköpta litteraturen och utgör således en del av bibliotekets bokföring); fortsättningskataloger
(genom vilkas förande kontroll erhålles att tidskrifter och
andra periodiska publikationer och fortsättningsverk inflyta regelbundet); nominalkatalog
över bibliotekets hela bokbestånd; systematisk katalog över bole -

260

Kungl. Maj:ts proposition Nr ''244.

beståndet jämte därtill hörande alfabetiskt ämnesregister samt slutligen platsregister
över böcker och tidskrifter i läsesalarna.

Denna katalogutrustning är i stort sett tillfredsställande, varför det i första
hand gäller att, sedan erforderlig personalförstärkning erhållits, utbygga katalogiseringen
efter hittills tillämpade riktlinjer samt genomgående hålla den
aktuell.

Samkataloger över inom landet befintliga bokverk och periodiska publikationer
på det naturvetenskapliga och tekniska området böra finnas för båda
högskolebiblioteken. De böra omfatta icke blott de offentliga biblioteken utan
även bokbestånden hos forskningsinstitut, sammanslutningar och industriföretag
med ordnad litteraturtjänst.

Gransknings- och referatverksamheten skall, såsom förut
framhållits, enligt utredningens förslag icke bedrivas vid högskolebiblioteken,
men ett nära samarbete borde dock åvägabringas mellan dessa två grenar
av litteraturtjänsten. I samband med gransknings- och referatverksamhetens
ordnande borde på ett tidigt stadium frågan om lämpligaste, internationellt
användbara klassifikationssystern för den tekniska litteraturtjänsten upptagas
till behandling.

Utredningen har vidare framhållit angelägenheten av att Chalmers tekniska
högskola liksom tekniska högskolan i Stockholm förses med egen
bokbinderiverkstad. Till stöd härför anföres:

Erfarenheten har visat, att en sådan verkstad ur organisatorisk och ekonomisk
synpunkt är ett utmärkt hjälporgan för biblioteksarbetet. E)e vid ett
större bibliotek ständigt förekommande reparations- och bokbinderiarbetena
låta sig ofta på ett fördelaktigare och mer ekonomiskt sätt utföras inom den
egna verkstaden, än om de lämnas ut i allmänna marknaden. I fråga örn bindning
av större enheter och större serier böra dock anbud infordras från utomstående
bokbinderier. Det egna bokbinderiet bör drivas som särskild affär
inom biblioteksinstitutionen och dess räntabilitet kontinuerligt kontrolleras.

Tillfredsställande utrustning för textfotografering och
för mångfaldigande av katalogkort, förvärvslistor, cirkulär
och andra meddelanden har utredningen vidare ansett nödvändig.

Utredningen understryker slutligen vikten av att äldre litteratur överflyttas
till mindre dyrbara förvaringsplatser, men dock uppställes så, att den är
lätt tillgänglig.

Med avseende å den yttre tjänsten erinras, att bibliotekets förbindelse med
allmänheten i första hand försiggår inom katalog- och referensavdelningen,
inom låneexpeditionen samt inom läsesalarna och forskarrummen.

Katalog- och referensavdelningen bör enligt utredningen
vara väl utrustad med kataloger och referatsamlingar samt med hela den internationella
bibliografiska apparaturen. Vidare anför utredningen:

De tekniska centralbiblioteken böra i lika hög grad bli upplysningscentraler
som bibliotek i detta ords mer begränsade mening. Denna del av arbe -

261

Kungl. Majlis proposition nr 244-

tet, referenstjänsten eller hänvisningstjansten, bör om möjligt vara lokalt
förenad med katalogrummen. Ledningen av referenstjänsten bör anförtros
åt en kvalificerad befattningshavare, i den mån så erfordras i samarbete med
lämpliga biträden. Referenstjänsten skall icke begränsa sig till högskolebibliotekets
eget litteraturbestånd utan omfatta hela det inhemska och det tillgängliga
internationella dokumentationsmaterialet. Mer omfattande och tidskrävande
litteraturforskning bör dock icke utföras av befattningshavarna vid
biblioteken, utan bör som regel, mot ersättning av beställaren, överlämnas
till utanför biblioteksinstitutionen men i samarbete med denna verksamma
experter inom olika fackområden.

Referenstjänst utföres redan nu i viss omfattning inom de tekniska högskolornas
bibliotek. Den nuvarande personalorganisationen är emellertid icke
tillräcklig för att erforderlig tid skall kunna ägnas däråt. Åstadkommandet av
en effektiv referenstjänst är ett av de främsta önskemål, som forskningens
och näringslivets representanter framställt i fråga om litteraturtjänsten.

Beträffande låneverksamheten betonas, att många lånerekvisitioner
expedieras i form av fotografiska kopior, vilket medför en besparing i
fråga örn litteraturbeståndet men en ökning av expeditionsarbetet.

Ett intimt samarbete måste hela tiden bedrivas mellan referensavdelningen
och expeditionen, vilka borde stå under gemensam ledning. Litteraturförfrågningar,
vilka hittills framställts och besvarats av expeditionen, torde i fortsättningen
i allt större utsträckning komma att hänvisas till referensavdelningen.

Såväl handboksamlingen som tidskriftsbeståndet i läsesalarna borde
enligt biblioteksutredningen avsevärt utvidgas för att möjliggöra mer ingående
studier på stället. Ävenledes borde plats beredas för ett antal exemplar
av samtliga kursböcker och kompendier vid högskolan. Då läsesalarna vore
öppna, borde där alltid finnas en vakthavande befattningshavare för in- och
utlämning av böcker. Denne kunde samtidigt vara sysselsatt med registreringsarbete.
Personal för dessa uppgifter saknades för närvarande i båda de
tekniska högskolornas bibliotek.

I fråga örn bibliotekets öppethållande erinrar utredningen om
att det föreligger en ofta omvittnad önskan, att biblioteken i betydligt större
utsträckning än nu hållas tillgängliga även under kvällarna såväl för lån och
referens som för studier i läsesalar och forskarrum samt att tiden för öppethållande
under sommarmånaderna avsevärt ökas.

c) Personalorganisation.

Utredningen framhåller till en början, att personalen vid de båda högskolebiblioteken
för närvarande är överhopad med löpande arbeten i sådan utsträckning,
att det är otänkbart att utan avsevärd personalförstärkning genomföra
erforderlig omorganisation och utvidgning av bibliotekstjänsten.
En personalförstärkning vore även påkallad som ett led i omorganisationen
av den högre tekniska undervisningen och intensifieringen av den teknisktvetcnskapliga
forskningen.

262

Kungl. Maj:ts proposition nr £44-

Utredningen har vidare ansett nödvändigt, att högskolebiblioteken i likhet
med universitetsbiblioteken utrustas med vetenskapligt kvalificerad personal
i större utsträckning än vad hittills varit förhållandet och att de ledande befattningarna
avlönas på ett sådant sätt, att framstående fackmän varaktigt
kunna knytas till dessa institutioner. I anslutning härtill har anförts följande.

De tekniska centralbiblioteken ha att bedriva en sakkunnig och mycket
omfattande referensverksamhet, vilken åtminstone för närvarande endast i
mycket begränsad utsträckning har någon motsvarighet vare sig inom de
stora vetenskapliga biblioteken eller inom folkbiblioteken. Denna referenstjänst
medför ett avsevärt ökat arbete för de tekniska biblioteken i jämförelse
med andra, till storleken jämförbara bibliotek.

Den ställer också, liksom även skötseln i övrigt av dessa för betjänande av
tekniskt-vetenskaplig undervisning och forskning inrättade bibliotek, stora
krav på personalens skicklighet, varför det synes ofrånkomligt, att kvalifikationsfordringarna
för personalen vid de tekniska högskolornas bibliotek sättas
lika höga som för personalen vid de större vetenskapliga biblioteken.

Inom det svenska biblioteksväsendet har numera en differentiering genomförts,
så att vetenskapligt utbildad personal användes för den mer fordrande
delen av verksamheten och personal med lägre kvalifikationer för expeditions-
och rutinarbeten. En dylik differentiering bör även tillämpas vid
de tekniska högskolornas bibliotek.

Med utgångspunkt från de sålunda angivna principerna har utredningen
föreslagit följande personalorganisation — oavsett bokbinderi- och reproduktionspersonal
— för de tekniska högskolebiblioteken. För jämförelsens skull
har här angivits även den nuvarande personalen.

Tekniska högskolan i Stockholm.

Nuvarande personalorganisation

Föreslagen personalorganisation

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie.............A 24

2 andre bibliotekarier.........Eo 21

1 amanuens..............Eo 18

1 > ..............Eo 16

1 » ..............Ex 17

1 biblioteksassistent (halvtid) .... Eo 11

2 kanslibiträden............Eo 7

1 kontorsbiträde............Eo 4

1 vaktmästare.............A 5

1 » .............Eo 5

1 tamburvakt .............Ex 1

Extra arbetshjälp för cirka 6 900 kr.

Befattning.

1 överbibliotekarie ....

2 förste bibliotekarier . .

1 bibliotekarie......

3 bibliotekarier .....

amanuenser......

förste biblioteksbiträde
biblioteksbiträden . . .

Lönegrad.

garderobsvakt

Eo 23
Eo 20
Eo 11

.......A 7

» ..........Eo 7

biblioteksbiträde ..........Eo 4

biblioteksbiträden, genomsnittligt . Ex 6

förste biblioteksvaktmästare .... A 7

biblioteksvaktmästare........Eo 6

» ........Eo 5

Ex 1

Extra arbetshjälp för 9 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-Chalmers tekniska högskola.

263

Nuvarande personalorganisation	Föreslagen personalorganisation
Befattning.	Lönegrad.	Befattning.	Lönegrad.
1 bibliotekarie..........	. . A 24	1 överbibliotekarie.........	. . A 30
1 andre bibliotekarie......	. . Eo 21	2 förste bibliotekarier.......	. . A 27
1 amanuens (halvtid)......	. . Eo 16	1 bibliotekarie...........	. . A 23 . . Eo 23
1 1 1 riln bandin	. . Eo 5 . . Eo 4	1 » ...........
1 » .........	3 amanuenser...........	. . Eo 20
1 vaktmästare..........	. . Eo 6	1 biblioteksbiträde.........	. . A 7
Extra arbetshjälp för 6 000 kr. Ett biträde, avlönat med assistentmedel.	2 biblioteksbiträden........ 3 » genomsnittligt	. . Eo 7 . . Ex 6
		1 förste biblioteksvaktmästare . . 1 biblioteksvaktmästare...... 1 garderobsvakt .......... Extra arbetshjälp för 5 000 kr.	. . A 7 . . Eo 5 . . Ex 1

Den sålunda föreslagna utvidgningen av personalorganisationen skulle genomföras
efter hand under loppet av ett begränsat antal år, för tekniska högskolans
i Stockholm bibliotek under budgetåren 1944/45—1949/50 och för
Chalmers tekniska högskolas bibliotek under budgetåren 1944/45—1947/48.
Överbibliotekarierna skulle tillsättas år 1946. Av förste bibliotekarierna skulle
två vid förstnämnda och en vid sistnämnda högskola tillsättas 1944 och den
återstående vid Chalmers tekniska högskolas bibliotek 1946.

Beträffande de särskilda befattningarna har biblioteksutredningen anfört
i huvudsak följande.

Överbibliotekarie. Som chef för högskolebiblioteket skall överbibliotekarien
vara ansvarig för dess organisatoriska ledning, för dess noggranna
vård och för göromålens behöriga utförande i enlighet med de närmare
bestämmelser, som anges i för högskolebiblioteken utfärdade reglementen.
Utom de skyldigheter, vilka åligga honom som chef, är särskilt ordnandet av
den med biblioteket förbundna litteraturtjönsten en synnerligen viktig uppgift.
En annan uppgift, vilken överbibliotekarien själv i stor utsträckning
måste handha, är utbyggandet av bibliotekets bytesverksamhet, vilken verksamhet
innesluter såväl anskaffandet av bytesobjekt som knytandet av lämpliga
internationella bytesförbindelser. Överbibliotekarierna böra ej i sådan
grad belastas med löpande arbeten, att detta utgör hinder för deras förmåga
att genomföra sina organisatoriska uppgifter.

Innehavare av befattning som överbibliotekarie bör besitta betydande
kompetens både som organisatör och arbetsledare samt i fråga, örn kunskaper
och omdöme. En förutsättning för att kunna bli förordnad till överbibliotekarie
bör vara en gedigen vetenskaplig skolning och i regel även en ådagalagd
förmåga att handha förvaltningen av en biblioteksinstitution av jämförbar
art. Utan tvivel vore det fördelaktigt, örn överbibliotekarie vid teknisk
högskolas bibliotek till sina övriga meriter även kunde lägga tekniskt-vetenskaplig
utbildning. Det torde dock knappast vara lämpligt att nu uppställa
detta som ett oeftergivligt villkor. Organisatorisk skicklighet synes böra värderas
högst tillika med en allmän vetenskaplig skolning, som är ägnad att
utveckla förmågan av kritiskt omdöme.

264

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Med hänsyn till vad förut anförts örn de tekniska högskolornas omorganisation
och de därmed följande väsentligt ökade uppgifterna för högskolebiblioteken
synes det i hög grad motiverat att biblioteken ställas under ledning
av överbibliotekarier med den av 1939 års tjänsteförteckningssakkunniga
föreslagna lönegradsplaceringen för sådana tjänster, nämligen A 30.

Under erinran om de så kallade lärdaverkssakkunnigas förslag om placering
av överbibliotekarierna i lönegrad B 1 eller jämställande med universitetsprofessorema
och under framhållande att 1940 års sakkunniga för den
högre tekniska undervisningen förordat förordnandetjänster i lönegrad C 7
för professorerna vid de tekniska högskolorna har utredningen även diskuterat
spörsmålet om jämväl överbibliotekariebefattningarna borde tillsättas på förordnande.
Härom har anförts följande.

Överbibliotekariens åligganden innebära en organisationsuppgift på lång
sikt, och det skulle därför vara mindre lyckligt med alltför täta personbyten
på dessa befattningar. De fördelar, som man önskar vinna genom införande
av förordnandetjänster, torde i detta fall på ett lämpligare sätt kunna ernås
genom det förfarandet, att vid nytillsättning av överbibliotekariebefattning
vid teknisk högskola, vederbörande först tillsättes på förordnande under ett
eller två år, innan han utnämnes med fullmakt. Med hänsyn härtill synas
överbibliotekariebefattningarna vid de tekniska högskolorna böra få karaktären
av fullmaktstjänster. Beträffande löneplaceringen i övrigt ansluta sig
förslagsställarna i princip till lärdaverkssakkunnigas mening, men ha dock
för närvarande ansett sig böra föreslå överbibliotekariens löneplacering till
lönegrad A 30.

Överbibliotekariens närmaste medhjälpare böra enligt utredningen utgöras
av ett lämpligt antal förste bibliotekarier som avdelningschefer.
Härom anföres:

Vid kungl, biblioteket och vid de båda universitetsbiblioteken finnas fyra
förste bibliotekarier: en för svenska avdelningen, en för utländska avdelningen,
en för handskriftsavdelningen och en för låneväsendet och läsesalarna; vid
Uppsala universitetsbibliotek finnes dessutom en extra ordinarie förste bibliotekarie.
Vid vart och ett av biblioteken vid de tekniska högskolorna böra
två förste bibliotekariebefattningar inrättas, en för den inre tjänsten och en
för den yttre.

Den förre bör i första hand leda arbetet med anskaffande, förtecknande
och systematisering, bindning, uppställning och magasinering av litteraturbeståndet.
En betydelsefull och fordrande uppgift för honom skulle också vara
att tjänstgöra som kontaktman till den referatorganisation, vilken synes böra
skapas för den utvidgade litteraturtjänsten. Han bör därvid även leda mottagandet
och ordnandet inom biblioteket av referatmaterialet.

Förste bibliotekarien för den yttre tjänsten bör förestå utlåningsverksamheten
jämte läsesalar och forskarrum. En huvuduppgift för honom blir att
leda referenstjänsten på grundval av inom och utom biblioteket befintligt dokumentationsmaterial.

Den utbyggda litteraturtjänsten och bibliotekens andel däri medför, att
även förste bibliotekarierna såväl i samarbete med överbibliotekarien som var
för sig komma att få sig anförtrodda arbetsuppgifter, vilka ställa höga ford -

265

Kungl. Maj:ts proposition nr Springar
på kunnighet, arbetskapacitet och organisationsförmåga. I den man
så är möjligt med hänsyn till tillgången på kvalificerade sökande bör åtminstone
en av förste bibliotekariebefattningarna vid vartdera biblioteket innehas
av fackman med tekniskt-vetenskaplig utbildning. Kvalifikationerna i
övrigt för förste bibliotekarie vid de tekniska högskolornas bibliotek böra i det
väsentliga sammanfalla med universitetsstatuternas bestämmelser för motsvarande
befattningshavare vid universitetsbiblioteken (§ 76).

Biblioteksutredningen har ansett övervägande skäl tala för att förste bibliotekarierna
placeras i lönegrad A 27.

Vidare böra, anför utredningen, finnas anställda andre bibliotekarier
till ett antal av 4 i Stockholm och 2 i Göteborg. Till jämförelse
erinras om antalet motsvarande befattningshavare vid universitetsbiblioteken,
vilket för närvarande utgör 11 vid biblioteket i Uppsala och 7 vid biblioteket
i Lund. Ytterligare anföres:

För framtiden böra andre bibliotekarierna vid de tekniska högskolornas bibliotek
för vissa delar av arbetet tjänstgöra som relativt självständigt arbetande
ledare under respektive förste bibliotekarier eller direkt under överbibliotekarien.
Sålunda synas inom den inre tjänsten i första hand bokinköpen,
katalogiseringen och klassifikationen och inom den yttre tjänsten referenstjänsten
böra stå under omedelbar ledning av en dylik befattningshavare.
Kvalifikationerna för andre bibliotekarierna böra vara desamma som
gälla för motsvarande befattningshavare vid universitetsbiblioteken. Därjämte
synes det önskvärt, att vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek
minst två och vid Chalmers tekniska högskolas bibliotek minst en av andre
bibliotekarierna om möjligt äga teknisk utbildning.

Under hänvisning till lärdaverkssakkunnigas förslag förordar utredningen
för dessa befattningar lönegrad A 23.

Personalstaten bör även enligt utredningen upptaga ett antal amanuensbefattningar,
avsedda att besättas med yngre vetenskapsidkare, vilka
önska ägna sig åt biblioteksbanan och ur vilkas led de högre befattningshavarna
sedan kunna rekryteras. Någon principiell skillnad borde icke fastställas
mellan amanuensernas och andre bibliotekariernas tjänsteåligganden.
Under erinran att ett flertal amanuenser vore anställda vid vartdera av universitetsbiblioteken
föreslår utredningen 3 amanuenser vid vartdera av de
tekniska högskolebiblioteken. I fråga örn kvalifikationerna anföres följande.

Det torde få anses som ett speciellt önskemål, att ett antal kvalificerade
befattningshavare vid de tekniska högskolornas bibliotek äger teknisk utbildning.
För att möjliggöra rekrytering av tekniskt utbildade personer till
biblioteken böra därför på detta’ utbildningsområde kompetensfordringarna
för antagande till amanuens begränsas till fullständig avgångsexamen vid
någon av de tekniska högskolorna, dock med det tillägget att vederbörande
skall lia erhållit kvalificerat betyg i vissa ämnen. Dylik examen jämställes
sålunda för de tekniska högskolebiblioteken med licentiatexamen inom universitetsfakulteterna.
Av liknande skäl bör fullständig avgångsexamen från
militär högskola, handelshögskola, lantbrukshögskola, skogshögskolan och
veterinärhögskolan som kvalifikation för amanuensbefattning jämställas med

266 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

ämbets- och kandidatexamen inom universitetens och därmed jämställda högskolors
fakulteter.

Frågan om den biblioteksmässiga utbildningen har ansetts böra upptagas
till särskild prövning.

Beträffande löneställningen anför utredningen:

För amanuenser vid de tekniska högskolornas bibliotek synes en placering
i lönegrad Eo 20 vara den som mest skulle svara mot dessa befattningshavares
kvalifikationer och arbetsuppgifter. Skulle emellertid genom statsmakternas
beslut en förändring av lärdaverksamanuensernas löneförmåner
ske, böra liknande bestämmelser gälla för amanuenserna vid de tekniska högskolornas
bibliotek.

Biträ desbefattningarna vid de tekniska högskolornas bibliotek,
anför utredningen, uppgå för närvarande till 4 vid tekniska högskolans i
Stockholm bibliotek (varav 1 halvtidstjänst) jämte extra arbetshjälp sammanlagt
motsvarande en heltidstjänst, och 2 vid Chalmers tekniska högskolas
bibliotek jämte 2 arvodestjänster (båda halvtidstjänster), medan de vid
universitetsbiblioteket i Uppsala äro 11 och i Lund 4, jämte ett antal arvodesavlönade
biträden. Det synes utredningen därför motiverat, att öka antalet
biträdesbefattningar vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek i
löneplanerna A och Eo till 6 och i löneplan Ex till 5 och vid Chalmers tekniska
högskolas bibliotek i löneplanerna A och Eo till 3 och i löneplan Ex
till 3. Härjämte erfordras extra arbetshjälp, förslagsvis för ett årligt belopp
av 9 000 kronor vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek och 5 000 kronor
vid Chalmers tekniska högskolas bibliotek. I övrigt framhålles följande.

Biblioteksbiträdena ha att utföra dels självständigt, dels mer rutinmässigt
arbete inom såväl den inre som den yttre tjänsten. Det enklare rutinarbetet
kan väsentligen utföras av extra befattningshavare samt av arvodes- och timavlönad
personal. — Något krav på formell kompetens har icke ansetts böra
uppställas för biträdesbefattningarna. Dock måste för befattningar, som placeras
i lönegrad, förutsättas, att befattningshavaren genom föregående tjänstgöring
förskaffat sig viss biblioteksutbildning och därvid ådagalagt lämplighet
för biblioteksarbete.

I fråga om tjänstebenämning och löneställning för dessa biträden uttalar
utredningen, att det synes önskvärt, att befattningshavarnas sysselsättningsområde
bättre framträder i tjänstebenämningen, varför här föreslås benämningarna
förste biblioteksbiträde, respektive biblioteksbiträde
med löneplacering i lönegrad All, respektive A (Eo) 7 — A (Eo) 4.
Det erinras, att tjänsteförteckningssakkunniga godtagit benämningen förste
arkivbiträde i lönegrad All för en befattningshavare i vitterhets-,
historie- och antikvitetsakademien.

Vaktmästarpersonalen bör enligt utredningens förslag utgöras av
vaktmästare och garderobsvakter till ett antal av 3, respektive 1 vid biblioteket
i Stockholm och 2, respektive 1 i Göteborg, varjämte en biträdande
garderobsvakt bör anställas vid behov. Till jämförelse erinras, att vid universitetsbiblioteket
i Uppsala finnas 9 vaktmästare, varav 4 ordinarie, 4 extra

267

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

ordinarie och 1 extra, samt vid universitetsbiblioteket i Lund 4, varav 3 vore
ordinarie och 1 extra ordinarie. Härutöver anföres:

Förste vaktmästaren har inom institutionen en ansvarsfull uppgift som
närmaste tillsyningsman över övriga vaktmästare, garderobsvakter, bokbinderi-
och reproduktionspersonal, bibliotekets förråd, bibhoteksbyggnaden
samt post- och budsändning. Övriga vaktmästare användas i expeditionen
och i bokmagasinet samt biträda för övrigt förste vaktmästaren. Det mäste
anses önskvärt, att mekaniskt arbete i största möjliga utsträckning Överby
tas från tjänstemannapersonalen till vaktmästarna. Garderobsvakterna torde
under vissa tider på dagen samtidigt med sin tjänstgöring kunna vara sysselsatta
med uppordning av kort eller liknande rutinarbeten.

I fråga örn tjänstebenämning och löneställning anser utredningen, att övervägande
skäl tala för att benämningar införas, som närmare ange befattningshavarnas
sysselsättning, varför här föreslås benämningarna förste
biblioteksvaktmästare med placering i lönegrad A 7 och b i b 11 oteksvaktmästare
med placering i lönegrad A (Eo) 6 — A (Eo) 5.

Biblioteksutredningens förslag betyder en relativt större ökning av personalen
och därmed förbundna kostnader för Chalmers tekniska högskolas
bibliotek än för tekniska högskolans i Stockholm bibliotek, men detta mäste
enligt utredningen anses riktigt, enär Chalmers tekniska högskolas bibliotek
för närvarande är avsevärt sämre utrustat än tekniska högskolans i Stockholm
bibliotek såväl i fråga örn personalens storlek som beträffande övrig
utrustning och därför bör växa snabbare på olika områden. Efterföljande
sammanställning torde, uttalar utredningen, kunna bidraga till att ge en
klarare uppfattning i dessa hänseenden om förhållandet såväl mellan högskolebiblioteken
och universitetsbiblioteken som mellan högskolebiblioteken

inbördes.

	Uppsala	Lunds	Tekniska högskolan	Chalmers tekniska
	universitet	universitet	i Stockholm	högskola
	1943/44	1943/44	1943/44	1951/52	1943/44	1951/52
Antal lärare.......	1461	1351	1081	1421	471	951
Antal studenter (resp. studerande)......	3 8793	2 3422	1 977a	c:a 2 1003	825*	c:all005
Antal befattningshavare vid biblioteket enligt personalstat.....	46	35	13	25	7	17
därav ordinarie . . .	23	19	2	7	1	6
icke-ordinarie ....	23	16	11	18	6	ii
Kostnader för personal3	259 106: —	172 538:-	64 324: -	150 015: —	33 794: —	102 452: —
för ordinarie personal	164 160: —	115 827: —	12 915: —	54 138: —	8 970: —	47 988: —
för icke-ordinarie per-sonal .........	94 946: —	56 711: -	51 409: —	95 877: —	24 824: —	54 464: —

1 Exklusive docenter utan docent- o. forskarstipendier.

* Inklusive docenter utan docentstipendier, amanuenser och assistenter.
0 Grundlön minus pensionsavgifter, utan rörligt tillägg och kristillägg.

268

Kungl. Maj:ts proposition nr ''ZJfJf.

Beträffande befattningshavarnas tillsättande och entledigande
m. m. anför biblioteksutredningen i huvudsak följande.

Befattningar i 24 och högre lönegrad av löneplan A civila avlöningsreglementet
böra alltjämt tillsättas av Kungl. Majit, varvid de tekniska högskolornas
gemensamma överstyrelse inträder som förslagsställare i stället för
som hittills vederbörande högskolas styrelse. Innan förslag upprättas, synes
yttrande böra inhämtas av minst två sakkunniga, och vid tillsättande av
förste bibliotekariebefattning bör överbibliotekarien först avge ett förberedande
utlåtande i ärendet till kollegienämnden. Motsvarande förfaringssätt
tillämpas redan nu vid universitetsbiblioteken.

Styrelsens hittillsvarande uppgift att tillsätta ordinarie fullmaktstjänster i
lönegrad 21—23 i löneplan A bör övertagas av överstyrelsen, på vilken det
även bör ankomma att tillsätta befattningshavare i motsvarande lönegrader
i löneplan Eo.

„ Kollegienämnden bör ha att efter hörande av överbibliotekarien tillsätta
såväl ordinarie som extra ordinarie befattningshavare i lönegraderna 12—20,
medan ordinarie och extra ordinarie befattningshavare i lönegrad 11 och därunder
i löneplanerna A, Eo och Ex böra efter hörande av överbibliotekarien
tillsättas av rektor.

d) Övriga frågor.

Biblioteksutredningen har härefter till behandling upptagit frågan om anslag
till bokinköp och bokbindning samt expenser för de tekniska högskolornas
bibliotek ävensom om lokaler och utrustning för biblioteken. Vissa av de
av utredningen härutinnan framlagda förslagen ha tidigare anmälts för
Kungl. Majit. Vid behandlingen i det följande av frågan om anslag till de
tekniska högskolorna för nästa budgetår får jag anledning återkomma till
ifrågavarande förslag. 3

3. Statens tekniska biblioteksråd.

Ett av grundvillkoren för åstadkommande av ett effektivt resultat av litteraturtjänsten,
framhålles i betänkandet, är att få till stånd ett fortlöpande samarbete
mellan de för denna intresserade parterna, För detta ändamål borde ett
kontaktorgan skapas, som kan utgöra en förbindelselänk och skapa möjligheter
till samv erkan mellan de bada högskolebiblioteken, de båda, högskolornas
forsknings- och undervisningsverksamhet och den tekniska forskning, som bedrives
utanför dessa högskolor.

Under erinran om att varken kungl, biblioteket eller riksbibliotekarien äga
någon överordnad ställning i förhållande till de två andra stora vetenskapliga
biblioteken, universitetsbiblioteken i Uppsala och Lund, eller till deras chefer,
vilka sortera under respektive universitetsmyndigheter, och att det mellan
dem icke heller existerar något annat slag av administrativt fastställt samarbete
än det, som sammanhänger med att den tryckta accessionskatalogen
för landets offentliga bibliotek redigeras inom kungl, biblioteket, samt att frågor
rörande inköp av dyrbarare verk för de tre största biblioteken avgöras

‘269

Kungl. Marits •proposition nr

efter samråd mellan cheferna för dessa bibliotek, framhåller utredningen emellertid,
att det ligger utanför utredningens uppdrag att behandla frågor örn den
svenska biblioteksorganisationen i hela dess utsträckning. Vidare anföres följande.

Vare sig ett allmänt kontaktorgan inom den svenska biblioteksvärlden kommer
till stånd eller icke, synes dock samarbete snarast möjligt böra ordnas
mellan bibliotek med litteraturbestånd inom de tekniska fackområdena samt
de vetenskapsgrenar, vilka liro att betrakta som den tekniska forskningens
grundvetenskaper. De främsta av de bibliotek, som i detta sammanhang komma
i fråga, äro, utom de två tekniska högskolebiblioteken, de båda universitetsbiblioteken
samt vetenskapsakademiens bibliotek. Med bibliotekskonsulenterna
i skolöverstyrelsen, i dessas egenskap av ledare av folkbiblioteksväsendet
i landet, är ett fortlöpande samarbete likaledes önskvärt. Vidare
skulle de folkliga, biblioteken, särskilt centralbiblioteken, liksom även de tekniska
läroanstalternas och de allmänna läroverkens bibliotek vid sidan av de
enskilda industriföretagens kunna tjänstgöra som de yttersta förgreningarna
av en biblioteksorganisation, inom vilken de tekniska högskolornas bibliotek
skulle utgöra centrum.

Vad angår samarbetet mellan de båda högskolebiblioteken inbördes, torde
detta i första hand böra påvila bibliotekens chefer och överstyrelsen för de
tekniska högskolorna. Säkerligen kan emellertid även detta samarbete på ett
lyckligt sätt befordras genom att ställas i belysning av de problem och de
önskemål, som det föreslagna kontaktorganet kan aktualisera.

Under åberopande av det anförda föreslår biblioteksutredningen att de
nämnda samarbetsuppgifterna lösas genom inrättande av ett statens tekniska
biblioteksråd.

Den närmare utformningen av rådets uppgifter och arbetssätt har ansetts
böra ske först sedan rådet konstituerats. Dess arbetsuppgifter skulle enligt
utredningen i huvudsak vara följande, nämligen

att inom de tekniska fackområdena följa litteraturtjänstens allmänna utveckling
och tillse, att bibliotekstjänsten hålles påen hög nivå, så att den på
ett tillfredsställande sätt kan fylla sina uppgifter för den tekniska undervisningen
och forskningen,

att tjänstgöra som en förmedlande och rådgivande institution för åstadkommande
av ett effektivt samarbete mellan de tekniska högskolornas bibliotek
inbördes samt mellan dessa och de övriga biblioteks-, undervisnings- och forskningsinstitutioner,
vilkas verksamhet kan vara av betydelse för den tekniska
undervisningen och forskningen,

att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referat- och referenstjänst
i samarbete mellan de tekniska biblioteken, den tekniska forskningen
och undervisningen och övriga intressenter i denna fråga samt överhuvudtaget
arbeta för att skapa utvecklingsmöjligheter och organ för en tillfredsställande
teknisk dokumentation inom landet,

att avgiva av Kungl. Majit, de tekniska högskolornas överstyrelse, statens
tekniska forskningsråd och andra statliga myndigheter begärda utlåtanden i
frågor av såväl organisatorisk som ekonomisk art rörande lilteraturtjänsten
inom de tekniska fackområdena, samt

270

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

att även i övrigt vidtaga de åtgärder och avgiva de utlåtanden i liknande
frågor, som rådet kan finna påkallade.

För att rådet på ett tillfredsställande sätt skall kunna lösa sina uppgifter bör
det, framhåller biblioteksutredningen, vara allsidigt sammansatt av representanter
för de betydelsefullaste intresseområdena. Antalet ledamöter har av
denna orsak icke kunnat begränsas till mindre än 18, inberäknat rådets ordförande.
I fråga om utseende av ledamöter har utredningen framhållit följande.

Ordförande bör utses av Kungl. Majit, varjämte 13 ledamöter böra utses
av Kungl. Majit på förslag av följande institutioner och sammanslutningar,
som ha att föreslå en person vardera: 1) överstyrelsen för de tekniska högskolorna,
2) statens tekniska forskningsråd, 3) tekniska högskolan i Stockholm,
4) Chalmers tekniska högskola, 5) vetenskapsakademien, 6) ingenjörsvetenskapsakademien,
7) kungl, biblioteket, 8) Uppsala universitetsbibliotek,

9) Lunds universitetsbibliotek, 10) skolöverstyrelsen, 11) överstyrelsen för
yrkesutbildning, 12) Sveriges industriförbund och 13) svenska teknologföreningen.
Överbibliotekarierna vid tekniska högskolan i Stockholm och Chalmers
tekniska högskola böra vara självskrivna ledamöter. I biblioteksrådet
bör även beredas plats för två av rådet utsedda ledamöter. Det är nämligen
av stort värde att till rådet tidvis direkt kunna knyta personer, som representera
särskild sakkunskap i vissa frågor (t. ex. beträffande standardisering,
nomenklatur, speciella intressen inom näringslivet m. m.). Förslag till sådana
ledamöter kunna inhämtas från olika institutioner och sammanslutningar.

Slutligen har framhållits, att plenarsammanträden som regel torde erfordras
endast en eller ett par gånger om året, växelvis i Stockholm och Göteborg.
Mellan sammanträdena borde förekommande frågor behandlas av ett arbetsutskott
eller av särskilda delegationer.

De båda sakkunnigkommittéernas ordförande Malm
har anmält tvekan angående lämpligheten av ett så vidlyftigt råd för den
tekniska bibliotekstjänsten och för övrigt hållit före, att frågan om biblioteksråd
borde lösas i ett sammanhang för biblioteksväsendet i dess helhet.

Beträffande kostnaderna för rådets verksamhet har biblioteksutredningen
ansett, att någon ersättning utöver resekostnads- och traktamentsersättning
icke behövde utgå till rådets ordförande och övriga ledamöter. Däremot borde
visst arvode beräknas till rådets sekreterare samt en mindre summa reserveras
för expenser.

De sammanlagda årliga kostnaderna för biblioteksrådet uppskattas till
2 500 kronor, fördelade på följande sätt:

Resekostnader och dagtraktamenten...................... kronor 1 500

Sekreterararvode ..................................... » 500

Expenser ............................................ » 500

Kronor 2 500.

Kungl. Majlis proposition nr 2/4-

271

D. Remissyttranden.

Statskontoret har betvivlat lämpligheten av att skapa två centralbibliotek,
något som skulle föra med sig så omfattande organisatoriska förändringar
och så dryga kostnader, att förslaget redan av den anledningen måste inge
stärka betänkligheter. Statskontoret har vidare icke blivit övertygat örn riktigheten
i utredningens argument, att litteraturbeståndets omfattning och
mångsidighet vid universitetsbiblioteken hos de tekniska högskolornas bibliotek
skulle uppvägas av låneklientelets längre drivna fordran på individuellt
och detaljerat betjänande. Hur långt man skulle gå för tillmötesgående av
önskemål och krav i sådan riktning vore ytterst en kostnadsfråga. Men kostnaderna
borde rimligen avvägas så rättvist som möjligt mellan litteratur
tjänstens olika ämnesområden. Utredningen syntes heller icke ha tillräckligt
beaktat det av utredningen själv påpekade faktum, att den tekniska litteraturen
snabbt föråldras, vilket innebure, att äldre litteratur kunde successivt
utmönstras och magasineras på mindre kostsamt sätt, och att de tekniska
högskolebiblioteken icke syntes komma att växa i samma takt som univer

sitetsbiblioteken. o

Under alla förhållanden borde de tekniska högskolornas biblioteksfråga icke
bedömas fristående eller utan tillräckligt beaktande av de principer, efter
vilka motsvarande spörsmål funnit sin lösning inom andra områden av den
offentliga litteraturtjänsten.

I detta avseende företedde utredningen sa allvarliga brister, att förslaget
enligt statskontorets mening icke vore ägnat att läggas till grund för proposition
i ämnet.

Statskontoret, som med hänsyn härtill icke ingått på någon mera ingående
detaljkritik, har i övrigt anfört, bland annat, följande.

Vad beträffar personalorganisationen vid de tekniska högskolornas bibliotek
kan statskontoret alldeles icke finna storleken av dessa bibliotek motivera
inrättandet av särskilda överbibliotekarietjänster i lönegrad A 30 De
nuvarande chefsbibliotekarierna ha så nyligen som från ingången av budgetåret
1942/43 uppflyttats till lönegrad A 24, chefsbibliotekarien vid tekniska
högskolan i Stockholm från lönegrad A 22 och hans kollega vid Chalmers
tekniska högskola från lönegrad Eo21. En ytterligare uppvärdenng av
ifrågavarande tjänster med sex lönegrader strider icke blott mot nu radande
lönestopp utan även — och framför allt — mot de löneregleringsprinciper,
sorn vunnit tillämpning inom övriga områden av bibliotekstjänsten. Den
högsta löneplacering statskontoret för sin del kan tillstyrka, i händelse en
omorganisation av de tekniska högskolornas bibliotek skulle ställa väsentligt
ökade krav på chefsbibliotekarierna, är i lönegrad A 27 eller samma lönegrad,
till vilken bibliotekarien vid stifts- och landsbiblioteket i Linköping blivit
hänförd. Tjänstebenämningen torde i så fall lämpligen böra bliva förste
bibliotekarie. I (ivrigt torde personalförstärkningen böra inskränkas till inrättandet
av lämpligt antal tjänster såsom bibliotekarier i lönegrad A 21 respektive
Eo 21 samt amanuenser i lönegrad Eols. Den föreslagna placeringen
av amanuenserna i lönegrad Eo 20 under åberopande av de i 1944 års stats -

272

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £44-

verksproposition angivna, av riksdagen sedermera med vissa jämkningar
godkända principerna för placering av biblioteksamanuenserna vid universitetsbiblioteken
kan statskontoret icke tillstyrka med hänsyn till de lägre
kompetensfordringar, som skulle ställas på amanuenserna vid de tekniska
biblioteken.

I fråga om t jänstebenämningarna för biträdes- och vaktmästarpersonal kan
statskontoret icke tillstyrka att andra benämningar användas vid här ifrågavarande
bibliotek än de som fastställts att gälla för kungl, bibliotekets och
universitetsbibliotekens motsvarande personal.

Frågan om inrättande av ett tekniskt biblioteksråd har statskontoret i
likhet med de sakkunnigas ordförande ansett böra lösas i ett sammanhang
för biblioteksväsendet i dess helhet.

Allmänna lönenämnden har funnit uppenbart, att en jämställdhet i lönehänseende
med universitetsbibliotekens överbibliotekarier icke är tillräckligt
motiverad med de tekniska högskolebibliotekens nuvarande omfattning.
Lönenämnden har emellertid ansett det vara av stor vikt, att ledningen av
de tekniska centralbiblioteken inför den väntade snabba utvecklingen redan
från början kunde läggas i så kompetenta händer som möjligt. Under erinran
att överbibliotekarien vid riksdagsbiblioteket är placerad i lönegraden
A 30, har nämnden icke funnit sig böra motsätta sig den föreslagna inplaceringen
i lönegraden A 30.

Förste bibliotekarier och (andre) bibliotekarier vid de tekniska biblioteken,
vilka i anslutning till lärdaverkssakkunnigas förslag i betänkandet upptagits
i lönegrad A 27 respektive A 23, borde enligt lönenämndens mening
givetvis tills vidare icke erhålla högre lönegradsplacering än som då gällde
för motsvarande tjänstemän vid andra statliga bibliotek, eller lönegrad A 26
respektive A 21. Beträffande förste bibliotekarierna vid de tekniska biblioteken
kunde måhända en placering i lönegrad A 24 i och för sig anses tillfyllest.
Örn en placering i A 26 ansåges erforderlig för säkrande av en tillfredsställande
rekrytering, ville lönenämnden emellertid icke motsätta sig en
dylik placering.

I fråga om löneställningen för amanuenserna vid de tekniska biblioteken
bör enligt lönenämndens mening den av 1944 års riksdag beslutade befordringsgången
för amanuenser vid riksarkivet, kungl, biblioteket m. fl. s. k
Järda verk (riksdagens skrivelse 1944:8 sid. 2—3) gälla. Lönegradsplaceringen
för garderobsvakter, Ex 1, borde icke anses innefatta en definitiv lönegradsplacering;
efter viss prövotid borde för sistnämnda befattningshavarkategori
jämväl extra ordinarie anställning kunna förekomma.

Riksbibliotekarien har ansett behovet av ett tekniskt biblioteksråd oomtvistligt
och i detta avseende anfört bland annat följande.

Ett centralt organ för handläggning av förekommande problem inom det
tekniska biblioteksväsendet är givetvis av nöden för att effektivisera arbetet
och påskynda dess gång. Dessutom skulle utan ett dylikt organ betydande
risk för dubbelarbete föreligga, och att undvika dylikt är en av den doku -

273

Kungl. Maj:ts proposition nr m mentalistiska

litteraturtjänstens viktigaste uppgifter. I samband med detta
centrala organ och under dess övervakning bör säkerligen också det omfattande
referatarbete utföras, som föreslås av de sakkunniga. Det kan väl synas
som om detta arbete lämpligen borde förläggas till de tekniska biblioteken
och utföras av vid dessa knutna arbetskrafter.

Otvivelaktigt faller det sig emellertid lättare att göra de tekniskt sakkunniga
referenterna förtrogna med biblioteks- och katalogiseringsteknikens detaljer
än att initiera biblioteksmännen i hela den moderna tekniska litteraturen
med alla dess skiftande, svåröverskådliga och svårbehärskade specialiteter.

Enligt riksbibliotekarien borde vidare ingen meningsskiljaktighet föreligga
om lämpligheten av att ställa tekniska högskolans i Stockholm bibliotek och
Chalmers tekniska högskolas bibliotek i främsta rummet inom den tekniska
litteraturtjänsten. Bland praktiska detaljer har riksbibliotekarien särskilt
fäst uppmärksamheten på behovet av erforderlig fotografisk apparatur. Ett
införande av ett enhetligt katalogiserings- och klassifikationssystem inom
landets tekniska bibliotek komme utan tvivel att medföra ett icke oväsentligt
extraarbete. Fördelen av enhetlighet på området vore dock så avsevärd,
att detta icke borde verka avskräckande. I fråga om personalens löneställning
har riksbibliotekarien ansett förslaget örn bibliotekschefernas liksom förste
och andre bibliotekariernas lönegradsplacering synnerligen välmotiverad. Beträffande
amanuensernas placering borde hänsyn tagas till 1944 års riksdagsbeslut
i ämnet, vilket innefattade vissa amanuensers uppflyttning till 21
lönegraden.

Vetenskapsakademien har tillstyrkt förslaget till ombildning av de båda
högskolebiblioteken till centrala tekniska bibliotek. Vidare har akademien
tillstyrkt det föreslagna biblioteksrådet men föreslagit utredning om inrättande
av ett gemensamt råd för samtliga statsunderstödda bibliotek.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Uppsala har funnit den
tanken riktig och naturlig, att den första åtgärden för att skapa en tillfredsställande
bibliotekstjänst inom de tekniska facken borde bli, att de båda
tekniska högskolornas bibliotek utbyggdes till tekniskt-vetenskapliga centralbibliotek,
båda utan all fråga välbehövliga och båda i princip jämställda inbördes.
Och mot den uppfattning utredningen gör gällande, att dessa bibliotek
också skulle i princip anses jämbördiga med universitetsbiblioteken, kunde
icke med fog någon invändning göras. De föreslagna personalstaterna ha
ansetts väl avvägda, och överbibliotekarien tilltrodde sig icke att däri
kunna föreslå några inskränkningar. Särskilt har understrukits, att förhastade
slutsatser av en jämförelse ined förhållandena vid universitetsbiblioteken
icke finge göras. Det stöde nämligen utom allt tvivel, att arbetsförhållandena
i mångt och mycket gestaltade sig olika. I princip har överbibliotekarien
förordat förslaget örn ett tekniskt biblioteksråd.

Överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund har funnit anspråken
på cn utbyggnad av de tekniska högskolornas bibliotek fullt berättiga Bihang

lill riksdagens protokoll 19^6. 1 sami. Nr

274

Kungl. Majds proposition nr 21+J+.

de. Däremot har överbibliotekarien beträffande det föreslagna biblioteksrådet
anslutit sig till den av sakkunnigutredningarnas ordförande uttalade
reservationen.

Enligt kanslern för rikets universitet ha i betänkandet starka skäl anförts
för en modernisering av bibliotekens verksamhet och deras utveckling till
centralbibliotek inom de tekniska fackområdena. I fråga örn utvidgningen av
personalorganisationen har uttalats, att den vore högst betydande och att
ökningen av den högre personalen borde kunna ske i något långsammare
takt utan att syftet med omorganisationen äventyrades. Kanslern delade uppfattningen,
att frågan örn ett biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för
biblioteksväsendet i dess helhet.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har — med instämmande
av högskolans styrelse — med avseende å biblioteksrådet anmält tvekan
örn lämpligheten av ett så vidlyftigt råd som det föreslagna. I övrigt har
kollegiet ifrågasatt inrättandet av ytterligare en förste bibliotekariebefattning
för handhavandet av det med kontaktmannaverksamheten m. m. förenade
arbetet. Vidare har ifrågasatts nödvändigheten av en tvåårig kvalifikationstid
före erhållandet av fullmakt å överbibliotekariebefattningen ävensom
lämpligheten av uppskov med tjänstens inrättande. Benämningen biblioteksassistent
har ansetts böra bibehållas för befattningshavarna i 11 lönegraden.
Dylika tjänster borde inrättas i större utsträckning än vad förslaget
förutsatt. Benämningen förste biblioteksbiträde borde införas för befattningshavare
i 7 lönegraden. I fråga om tiden för bibliotekets öppethållande
har anförts bland annat följande.

Enligt bibliotekariens beräkningar skulle den av de sakkunniga föreslagna
slutliga personalstaten möjliggöra bibliotekets öppethållande under följande
tider:

Läsesalar: vardagar kl. 10—17 samt tre kvällar i veckan exempelvis kl.
18.30—20.30.

Låneexpedition: vardagar kl. 10—16 samt tre kvällar i veckan, exempelvis
kl. 18.30—20.30.

För högskolan föreligger emellertid ett starkt behov av väsentligt ökat
öppethållande. Även från representanter för industrien och den tekniska
forskningen utom högskolan har tid efter annan starka krav framförts i
denna riktning. Lärarkollegiet vill livligt tillstyrka, att biblioteket erhåller
tillräcklig personal för att, ju förr dess hellre, möjliggöra följande tidsschema:

Läsesalar: vardagar kl. 9—21.

Låneexpedition och referensavdelning: vardagar kl. 9—16 samt 2 timmar
tre kvällar i veckan.

För att möjliggöra ett sådant öppethållande skulle den av utredningen
föreslagna slutliga personalorganisationen från och med 1949/50 erfordra
en utökning av antalet befattningshavare vid tekniska högskolans bibliotek
motsvarande ett belopp av cirka 12 000 kronor utöver av de sakkunniga beräknade
årskostnader på 150 015 kronor för grundlöner minus pensionsavdrag.

Styr ehen för Chalmers tekniska högskola och lärarkollegiet vid högskolan
ha understrukit behovet av en effektivisering av den tekniska litteraturtjäns -

275

Kungl. Maj:ts proposition nr

ten, knuten till de tekniska högskolornas bibliotek som centralpunkter. Chalmers
tekniska högskolas bibliotek borde härvid få samma förutsättningar att
utveckla sig till ett tekniskt centralbibliotek som tekniska högskolans i Stockholm
bibliotek. Den största uniformitet måste åstadkommas mellan de båda
biblioteken, främst i fråga örn inköpsanslag, så att de bleve likvärdigt utrustade.
Förslaget till personalorganisation vore väl genomtänkt och förordades
med allenast den jämkningen, att den föreslagna nyinrättade amanuensbefattningen
borde utbytas mot en tjänst som första biblioteksbiträde i lönegrad
Eo 11 och en tjänst som biblioteksbiträde i lönegrad Eo 5. Härigenom
skulle skapas en mellanbefattning liksom vid tekniska högskolans i Stockholm
bibliotek, vilket syntes betydelsefullt för möjligheter till befordran inom
biblioteksbiträdespersonalen. I fråga om ett tekniskt biblioteksråd anslöte sig
högskolan helt till utredningens mening och uttalade vikten av att ett dylikt
kontaktorgan komme till stånd. Det lämnades öppet, örn icke de båda universitetsbiblioteken
kunde representeras av en person. Slutligen framställdes
önskemålet, att ett årligt anslag, förslagsvis 500 kronor, tilldelades vartdera
biblioteket för att bereda möjlighet för bibliotekens ledning att genom personliga
besök följa samt genom råd och upplysningar stimulera industriernas
litteraturarbete m. m.

Skolöverstyrelsen instämmer livligt i utredningens förslag, att centralbiblioteken
inom folkbiblioteksväsendet utvecklas till länscentraler för sådan
teknisk litteratur, som är av särskilt intresse för deras landsdelar. Överstyrelsen
understryker vidare värdet och vikten av att de tekniska bibliotekens
personal erhåller en tillräckligt omfattande, enhetlig teoretisk biblioteksutbildning
vid sidan om sin praktiska skolning och är villig till diskussion beträffande
utbyggandet av överstyrelsens utbildningskurser i syfte att de skola
tjäna jämväl den tekniska litteraturtjänstens behov. Ett samrådande och
samarbete mellan olika biblioteksmyndigheter har befunnits högeligen önskvärt.
Överstyrelsen kan icke ansluta sig till den meningen, att frågan örn ett
biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för hela biblioteksväsendet. Ett
gemensamt råd skulle, örn det skulle tjäna sitt syfte, bli så vidlyftigt, att
dess arbetsmöjligheter måste bli lidande.

Överstyrelsen för yrkesutbildning delar helt utredningens synpunkter på
behovet av åtgärder till den tekniska litteraturtjänstens främjande. Ett permanent
samarbetsorgan finner överstyrelsen kunna lia en viktig uppgift att
fylla. I fråga örn personalen har anförts följande.

Överstyrelsen vill för sin del understryka vikten av att personalen vid de
tekniska centralbiblioteken besitter tillfredsställande teknisk begåvning och
sakkunskap och vill därför framhålla, att det för att erhålla en fullgod rekrytering
torde vara nödvändigt att åt den tekniskt utbildade personalen ge tillräckligt
gynnsamma avlöningsvillkor. Eljest torde konkurrensen från industrien
örn den kompetenta arbetskraften kunna bli övermäktig, varigenom
den föreslagna tekniska litteraturtjänsten avsevärt skulle bli lidande. Möj -

276

Kungl. Maj:ts proposition nr Saligen
kunna också andra vägar underlätta rekryteringen, exempelvis om industrien
framdeles huvudsakligen rekryterar sin bibliotekspersonal bland sådana
kompetenta tjänstemän vid de tekniska centralbiblioteken, som icke
kunna vinna befordran inom dessa.

Ing enior svetenskapsakademien har i sitt remissyttrande understrukit betydelsen
av ett förstärkande av den tekniska litteraturtjänsten. Särskilt har
synts av värde, att kretsen av ledande befattningar utvidgades. Beträffande
det föreslagna biblioteksrådet har framhållits behovet av samarbete i lämpliga
former. Akademien, som därför i princip tillstyrkt inrättande av ett övervakande
organ, har emellertid uttalat följande.

Vad utformningen av detta förslag beträffar, måste akademien ställa sig
tveksam till tanken att på nuvarande stadium fastlåsa arbetsformer, som
kunna bli bestående för längre tid. Framför allt vill akademien framhålla
önskvärdheten att bilda det ifrågavarande arbetsorganet under friare former
än som föreslås i betänkandet. Dels borde antalet ledamöter till en början
kunna begränsas till ungefär hälften av vad som föreslås, dels borde åtminstone
halva antalet av de utsedda personerna väljas mindre i egenskap av
officiella representanter än i egenskap av särskilt intresserade sakkunniga.

Enligt föreliggande förslag skulle det tekniska biblioteksrådet bland annat
handlägga den utredning, som behövs för åstadkommande av en allmän teknisk
referat- och referenstjänst, och överhuvud taget arbeta för en tillfredsställande
dokumentationstjänst. Ingeniörsvetenskapsakademien finner det
föga troligt, att ett övervaknings- och samarbetsorgan av den skisserade
typen kan bli mäktigt att handlägga den utredning, som i nuvarande stund
kräves för att finna former för litteraturtjänstens vidare utveckling. Detta
är i första hand en fråga, som angår de många institutioner och personer i
landet, för vilka en god litteraturtjänst är ett väsentligt önskemål. Än vidare
kretsar beröras då det blir fråga om en mera allmän dokumentationstjänst,
omfattande jämväl material ur andra källor än den tekniska, litteraturen.

Arbetsuppgiften för en fortsatt utredning är med andra ord mycket vidare
än att åstadkomma enhetlighet och samarbete inom själva bibliotekstjänsten.
Ingeniörsvetenskapsakademien föreslår därför, att denna arbetsuppgift utbrytes
från biblioteksrådets verksamhetsfält till dess en fortsatt utredning
har anvisat lämpliga arbetsformer.

Att verkställa denna utredning föreslår ingeniörsvetenskapsakademien ett
särskilt organ, tillsatt av statens tekniska forskningsråd, vilket organ eventuellt
skulle samverka med akademien. Vidare bör, enligt akademiens mening,
i första hand tekniska litteratursällskapet utnyttjas som kontaktorgan.

I en senare skrivelse anmäler akademien, att tekniska litteratursällskapet
omorganiserats och förstärkts och beräknas få sådana resurser, att det kan
bli ett slagkraftigt organ för sina syften, vilka bland annat angivas vara att
upprätta en central för referat- och referenstjänst för teknisk litteratur.

I en vid ingeniörsvetenskapsakademiens remissyttrande fogad skrivelse har
ledamoten av de sakkunniga för utredning rörande den tekniskt-vetenskapliga
forskningens ordnande, professorn Edy Velander, som varit förhindrad
att deltaga vid slutbearbetningen av betänkandet, bland annat framhållit be -

Kungl. Majlis proposition nr 244- 277

tydelsen av samarbete och växelverkan mellan de tekniska biblioteken inbördes
samt mellan dem och deras »kunder», men ifrågasatt om den fortsatta
utvecklingen bäst främjades genom inrättandet av en fast organiserad
statlig nämnd av sådan tyngd och omfattning, som föreslagits. Det syntes
föreligga risk, att denna officiella apparat bleve en hämsko på energiska och
initiativrika bibliotekstjänstemän. Vidare har Velander anfört:

Behovet av en löpande kontakt mellan biblioteken och deras kunder har
gjort sig gällande i många år, icke minst inom de tekniska bibliotekens egen
krets. Det var till stor del detta behov, som ledde till bildandet år 1936 av
tekniska litteratursällskapet. Här finns redan ett forum, från vilket alla slags
tekniska litteraturfrågor kunna diskuteras, och detta på ett långt mångsidigare
sätt än örn frågorna hänskjutas till ett officiellt biblioteksråd. Här borde
finnas möjlighet för forskare och andra intresserade att framföra önskemål.
Här borde även finnas tillfälle för biblioteksmännen att framlägga sina synpunkter
och få dem diskuterade samt att tillgodogöra sig framkommande
impulser. Det måste medges, att tekniska litteratursällskapet icke fyllt alla
förväntningar, som man från början ställde. Frågan är dock, örn det icke
vore riktigare att söka tillgodogöra de frivilliga arbetsinsatserna där inom
och därvid eventuellt vidtaga en omorganisation i syfte att göra sällskapets
verksamhet mera effektiv, hellre än att skjuta undan det berömvärda initiativ,
som här föreligger. Man skulle utan tvivel få mera nytta av litteratursällskapet,
örn detta erhölle ett blygsamt årligt statsanslag, samtidigt som
man exempelvis genom insättandet av en statlig representant i styrelsen
sörjde för att verksamheten stimulerades och inriktades på ur det allmännas
synpunkt viktiga frågor.

I sammanhanget må omnämnas, att man i USA, där biblioteksväsendet
onekligen hunnit mycket längre än hos oss, arbetar med två frivilliga kontaktorgan
för biblioteken, American Library Association (ALA), som omfattar
alla slags bibliotek, och Special Libraries Association, en starkt verksam
förening, som i vissa avseenden liknar tekniska litteratursällskapet. I
övrigt framdrives utvecklingen av de goda exempel, som sättas av de bäst
skötta biblioteken.

Statens tekniska forskningsråd anser det vara till mycket stort gagn, om
utredningens förslag kunde realiseras. Det har synts rimligt, att lärarkrafterna
och forskarna lämnade bidrag till den referatsamling, som skulle läggas till
grund för referenstjänsten. Även andra borde kunna deltaga i detta arbete,
såsom statens tekniska verk och kommunala verk ävensom industrien.

Svenska teknolog före ilin ge n har ansett lämpligt, att de båda högskolebiblioteken
utvecklades till bibliotekscentraler och att de föreslagna utvidgningsåtgärderna
bleve genomförda. De förslag till utvidgning av personalen, som
framlagts, måste betraktas som minimikrav för att biblioteken skulle kunna
fylla sin uppgift. Beträffande referatverksamheten har framhållits, att man av
betänkandet möjligen kunde få den uppfattningen, att den icke skulle medföra
några extra kostnader av större betydelse. Det kunde emellertid ifrågasättas,
örn inkomsterna genom försäljning av referatkort verkligen skulle kunna täcka

278

Kungl. Maj:ts proposition nr %4/t.

någon större del av kostnaderna. Ett icke alltför lågt tilltaget anslag för ordnandet
av denna verksamhet borde medtagas.

Med avseende å biblioteksrådet har ifrågasatts, om förslaget vore det lämpligaste.
Genom sin storlek syntes rådet icke kunna arbeta fullt rationellt.
Ett särskilt arbetsutskott borde sköta det löpande arbetet. Arvode borde
utgå till ordföranden med 1 000 kronor för år och till ledamot med 500
kronor per år, varjämte sekreteraren borde erhålla 1 500 kronor. Anslaget
till resekostnader syntes böra ökas till 2 000 kronor. Totala årskostnaderna
skulle då bli 7 000 kronor.

Föreningen har även framfört önskemålet, att biblioteken eller åtminstone
läsesalarna skulle vara tillgängliga till klockan 21 varje vardagskväll med undantag
av lördagar och helgdagsaftnar, samt uttalat, att merkostnaderna icke
behövde uppgå till några större belopp, då den personal som behövdes för
läsesalarna icke måste vara av den höga kvalitet, som erfordrades, när låneexpeditionen
samtidigt vore öppen.

Sveriges industriförbund har funnit förslaget om en utökning av de tekniska
högskolebibliotekens nuvarande resurser icke minst ur industriens synpunkt
vara att hälsa med tillfredsställelse. De tekniska centralbibliotekens uppgifter
ha angivits vara att främja teknisk undervisning och forskning. Då forskning
bedreves även utanför högskolorna vore angeläget, att näringslivets och främst
industriens önskemål beträffande litteraturtjänstens ordnande fullt jämställdes
med undervisningens. Det förefölle lämpligt, att den vid industriföretagen bedrivna
forskningens betydelse markerades genom att i reglementena för biblioteken
uttryckligen erinrades om deras uppgift att betjäna denna forskning.

Den föreslagna utökningen av antalet befattningshavare vore tacknämlig,
men antalet kvalificerade befattningshavare hade ingalunda tilltagits för högt.

Ifråga om inköpsverksamheten har framhållits, att någon mera vidlyftig
organisation härför icke syntes böra skapas. Överbibliotekarierna borde såsom
närmast ansvariga för inköpen åläggas att uppehålla intim kontakt med
representativa industriföretag och sammanslutningar, så att näringslivet finge
möjlighet att framföra sina synpunkter.

Speciella kurser i bibliotekskunskap för industribibliotekarier och andra intresserade
vore önskvärda.

Spörsmålet örn gransknings- och referatverksamheten har förbundet funnit
innefatta ett flertal praktiskt betydelsefulla, delvis svårlösta detaljproblem,
som måste närmare övervägas. De i betänkandet skisserade riktlinjerna
kunde sannolikt icke till alla delar genomföras. Frågorna borde ägnas
ingående uppmärksamhet av biblioteksrådet.

Beträffande biblioteksrådet har förbundet å ena sidan ställt sig tveksamt
till den starka begränsningen av dess arbetsuppgifter och å andra sidan i likhet
med de sakkunnigas ordförande ifrågasatt lämpligheten av att göra rådet så
stort som föreslagits. En reduktion av antalet ledamöter till 11 har synts möj -

Kungl. Maj:ts proposition nr ''244- 279

lig och skulle uppenbarligen vara fördelaktig för rådets arbetsförhet ävensom
ur kostnadssynpunkt.

Beträffande biblioteksrådets sammansättning har industriförbundet anfört
följande.

Särskilda företrädare för de tekniska högskolorna torde kunna undvaras,
därest överstyrelsen för dessa skolor får egen representant i rådet. Det allmänt
vetenskapliga biblioteksväsendet synes vidare onödigt starkt företrätt i rådet
genom att såväl kungl, biblioteket som universitetsbiblioteken skulle äga föreslå
var sin ledamot. Det synes vara tillräckligt, att Kungl. Maj:t utser en
gemensam representant för de nu nämnda institutionerna. Det förefaller icke
heller nödvändigt att i rådet bereda plats för två av rådet självt utsedda ledamöter,
som skola företräda sakkunskap i särskilda frågor. Dylik sakkunskap
torde kunna tillfälligt tillföras rådet genom att detta såsom i betänkandet föreslagits
vid behov tillkallar utomstående sakkunniga. Slutligen torde rådets ordförande
icke behöva utses särskilt, utan Kungl. Majit eller eventuellt rådet
självt bör kunna utse ordförande bland rådets ledamöter. På detta sätt skulle
antalet medlemmar av rådet reduceras från 18 till 11, vilket för rådets arbetsförhet
och även ur kostnadssynpunkt vore fördelaktigt.

Tekniska litteratursällskapet, som under sin 8-åriga verksamhet sökt på
olika sätt främja den tekniska litteraturtjänsten, har ansett, att tekniska högskolans
i Stockholm bibliotek borde göras till en självständig institution, skild
från högskolan. Härigenom skulle biblioteksverksamheten komma att arbeta
under mindre tungrodda former, det direkta samarbetet med industrien underlättas
och bibliotekets förhållande till biblioteksrådet bli klarare och
mera konsekvent. Sällskapet har instämt i motiveringen för tillskapandet
av ett biblioteksråd men ifrågasatt lämpligheten av att det får så stor omfattning
som föreslagits. Å andra sidan har framhållits, att representant
saknas för industriernas och forskningsinstitutens bibliotekstjänster.

E. Anslagsäskandena.

1. Tekniska högskolan i Stockholm.

Lärarkollegiet har i anslutning till den av biblioteksutredningen för budgetåret
1946/47 föreslagna personalorganisationen vid tekniska högskolans i
Stockholm bibliotek föreslagit följande personalorganisation vid biblioteket
för samma budgetår:

Befattning. Lönegrad.

1 överbibliotekarie.......................................... A 30

2 förste bibliotekarier........................................ A 27

3 bibliotekarier............................................. Eo 23

3 amanuenser.............................................. Eo 20

1 amanuens ............................................... Ex 17

1 förste biblioteksassistent.................................... Eoll

2 första biblioteksbiträden.................................... A 7

2 första biblioteksbiträden.................................... Eo 7

280

Kungl. Maj:ts -proposition nr m.

Befattning. Lönegrad.

1 biblioteksbiträde.......................................... Eo4

3 biblioteksbiträde!! i lönegrad Ex 4—Ex 7, genomsnittligen i...... Ex 6

1 förste biblioteksvaktmästare................................ A 7

1 biblioteksvaktmästare ..................................... Eo 6

1 biblioteksvaktmästare ..................................... Eo 5

1 garderobsvakt............................................ Ex 1

Lärarkollegiet har vidare efter förslag av bibliotekarien äskat sammanlagt
16 000 kronor till extra arbetshjälp med hänsyn till de krav, som kraftigt
framförts, att en utsträckning av tiderna för bibliotekets öppethållande skulle
ske enligt efterföljande tidsschema:

läsesalar: . . kl. 9—21 mot nu kl. 10—17

låneexpedition och

referensavdelning: kl. 9—16 samt 2 timmar 3 mot nu kl. 10—15.30 samt

kvällar i veckan 2 timmar 2 kvällar i vec kan.

Högskolans styrelse har understrukit vikten av att frågan om bibliotekets
omorganisation snarast får sin lösning.

Jag torde i detta sammanhang få anmäla, att avdelning 2 av civilförvaltningens
personalförbund till departementet inkommit med en skrivelse, vari
hemställes, att den nuvarande vaktmästaren vid högskolans bibliotek i lönegraden
A 5 uppflyttas i lönegraden A 9 och förslagsvis benämnes bokbinderiförman,
att den nuvarande vaktmästarbefattningen vid biblioteket i lönegraden
Eo 5 ombildas till ordinarie befattning i lönegraden A 7 samt att en handförgyllare,
som avlönas ur högskolans anslag till bokinköp och bokbindning,
samt en apparatskötare, som avlönas med medel, som reproduktionsverksamheten
inbringar, inplaceras å löneplan i 8 lönegraden.

2. Chalmers tekniska högskola.

Högskolans styrelse har i huvudsaklig anslutning till biblioteksutredningens
förslag till personalorganisation vid högskolans bibliotek för budgetåret
1946/47 föreslagit följande personalorganisation för samma budgetår:

Befattning. Lönegrad.

1 Överbibliotekarie.......................................... A 30

1 förste bibliotekarie........................................ A 27

1 bibliotekarie ............................................. A 23

2 amanuenser.............................................. Eo 20

1 biblioteksbiträde.......................................... A 7

1 biblioteksbiträde.......................................... E0 7

1 biblioteksbiträde.......................................... Ex 7

1 förste biblioteksvaktmästare................................ A 7

1 biblioteksvaktmästare ..................................... E0 5

För extra arbetshjälp har därjämte äskats ett anslag av 5 000 kronor.

281

Kungl. Majlis proposition nr %44.

Till belysande av bibliotekets utveckling under de senaste budgetåren lia
följande frekvenssiffror åberopats:

Budgetår	Antal besök	Läsesalslån och liknande	Hemian	Inlån från andra bibi.	Summa exp.-lån
1939/40 ........	11 G01	13 732	8148	288	22 168
1940/41 ........	13 365	16 030	12 040	425	28 495
1941/42 ........	18 682	22 292	16 584	478	39 354
1942/43 .......	21 910	23 795	20 685	1878	4b öbS
1943/44 ........	24 955	26 637	22 910	2 632	52179
1944/45 ........	29 568	33 328	24 980	2 613	60 921

Motsvarande frekvenssiffror för biblioteket vid tekniska högskolan i
Stockholm framgå av följande sammanställning:

Budgetår	Antal besök	Läsesalslån och liknande	Hemlån	Inlån från andra bibi.	Summa exp.-lån
1939/40 ........	17 683	25 070	11 409	153	36 632
1940/41 ........	22 786	34 591	15 839	231	50 661
1941/42 ........	24 334	37 570	17 232	335	55137
1942/43 ........	27 422	37 991	20 705	612	59 308
1943/44 ........	33 367	38 768	28 246	575	67 589
1944/45 ........	33 052	50 603	28 809	663	80 075

Litteraturen på de tekniskt-vetenskapliga områdena har under de senaste
decennierna vuxit oerhört i omfattning. Detta har medfört växande
krav på en effektiv teknisk litteraturtjänst såsom varande av grundläggande
betydelse för såväl den tekniska undervisningen som forskningen. Den
tekniska litteraturtjänsten i Sverige har hitintills i första hand varit knuten
till de tekniska högskolornas bibliotek, vilka så småningom kommit att intaga
ställning av centrala tekniska bibliotek, som betjäna icke blott den
tekniska undervisningen och den vid de tekniska högskolorna bedrivna
forskningen utan även den tekniska forskningen utanför dessa läroanstalter,
framför allt inom näringslivet. Biblioteksutredningen har emellertid, såsom
den lämnade redogörelsen givit vid handen, ansett sig kunna konstatera,
att de tekniska högskolornas bibliotek icke för närvarande ha möjlighet att
fylla de krav, som nu ställas på dem, eller de ökade krav, som den tekniska
undervisningens utökning och fortgående differentiering samt forskningens
utvidgning och framåtskridande kunna väntas medföra.

En första förutsättning för en effektiv litteraturtjänst är enligt utredningens
uppfattning väl utrustade bibliotekscentraler. Såsom dylika centraler
och såsom centra för den tekniska litteraturtjänsten i landet böra
enligt utredningens mening de tekniska högskolornas bibliotek fungera.
Biblioteksutredningen har därför föreslagit, att dessa bibliotek skola med
bibehållande av karaktären av bibliotek för respektive högskolor utvecklas
till centraler för den allmänna tekniska litteraturtjänsten i landet och att

Departe mentschefen.

282

Kungl. Maj:ts proposition nr &44-

de i princip skola jämställas med de båda universitetsbiblioteken, ehuru
med personal och utrustning avpassade efter de tekniska högskolornas i
jämförelse med universiteten mindre omfattning. De båda högskolebiblioteken
böra enligt utredningens mening inbördes vara jämställda, ehuru
med den kvantitativa skillnad som betingas av respektive högskolas olikhet
i storlek och skillnad i verksamhetsuppgifter.

En för den tekniska forskningen mycket betydelsefull del av litteraturtjänsten
bedrives dels i form av referattjänst, innebärande granskning samt
fortlöpande referering och registrering av facklitteraturen, och dels i form
av referens- eller hänvisningstjänst, varigenom forskarna hänvisas till eller
tillhandahållas de resultat, som vunnits genom referattjänsten. Vid sidan
av själva anskaffandet och tillhandahållandet av de litterära dokumenten
skulle enligt biblioteksutredningens förslag referenstjänsten bli de tekniska
högskolebibliotekens huvuduppgift. Referattjänsten åter borde bedrivas av
fackmän inom olika kunskapsområden, varvid de tekniska högskolornas
bibliotek i första hand borde utnyttjas som samlings- och distributionscentraler
för referatmaterialet.

Biblioteksutredningen har vidare funnit angeläget att — i avvaktan
på att frågan örn ett allmänt svenskt biblioteksråd avgöres — ett kontaktorgan
skapas, vilket kunde tjäna till att upprätthålla en fortlöpande förbindelse
i den tekniska litteraturtjänstens intresse mellan högskolebiblioteken,
den tekniska undervisningen, den tekniska forskningen, näringslivet
och de större vetenskapliga biblioteken m. fl. För detta ändamål har utredningen
föreslagit inrättande av ett statens tekniska biblioteksråd, bestående
av 18 ledamöter, vars huvudsakliga uppgifter skulle vara att följa
litteraturtjänstens allmänna utveckling och tillse att biblioteksverksamheten
hålles på hög nivå, att tjänstgöra som en förmedlande och rådgivande
institution, att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referatoch
referenstjänst samt att utgöra remissinstans för frågor rörande den
tekniska litteraturtjänsten.

De myndigheter och sammanslutningar, som yttrat sig över biblioteksutredningens
betänkande, ha i stort sett varit eniga om behovet av en
väsentlig förbättring av den tekniska bibliotekstjänsten. Jag delar för egen
del denna uppfattning.

Mot utredningens förslag att de båda tekniska högskolornas bibliotek
skola, med bibehållande av karaktären av bibliotek för respektive högskola,
utvecklas till centralbibliotek för den tekniska litteraturtjönsten ha erinringar
endast framställts från två håll. Sålunda har statskontoret — under
erinran örn ett tidigare förslag till inrättande av endast ett dylikt bibliotek
— ifrågasatt riktigheten av en principlösning enligt biblioteksutredningens
förslag, medan tekniska litteratursällskapet närmast förordat, att
tekniska högskolans i Stockholm bibliotek skulle göras till en i förhållande
till högskolan självständig institution.

283

Kungl. Marits ''proposition nr %44-

För egen del är jag icke beredd att förorda ett så långt gående förslag
som det av tekniska litteratursällskapet framlagda. Såsom jag förut framhållit
ha de tekniska högskolornas bibliotek så småningom kommit att
fungera såsom tekniska centralbibliotek, vilka betjäna icke blott den tekniska
undervisningen och den vid de tekniska högskolorna bedrivna forskningen
utan även den tekniska forskningen utanför dessa högskolor. XJr
denna synpunkt synes utredningens nu förevarande förslag icke innebära
något principiellt nytt. Detta synes i sak endast innebära, att de tekniska
högskolornas bibliotek skola göras bättre rustade att möta de växande krav,
som ställas på dem såsom centraler för den tekniska litteraturtjänsten.
Övertygande skäl ha enligt min mening anförts härför.

Med avseende å biblioteksutredningens förslag om inrättande av ett
statligt tekniskt biblioteksråd ha vid remissbehandlingen icke oväsentliga
meningsskiljaktigheter gjort sig gällande. Statskontoret, universitetskanslern
och överbibliotekarien vid universitetsbiblioteket i Lund ha sålunda i
likhet med de båda sakkunnigutredningarnas ordförande ansett, att frågan
örn ett biblioteksråd borde lösas i ett sammanhang för biblioteksväsendet i
dess helhet. I den mån som förslaget örn inrättande av ett tekniskt biblioteksråd
vunnit anslutning, ha åsikterna gått i sär i fråga örn dess organisation,
sammansättning och arbetsuppgifter. Särskilt har kritik därvid riktats
— enligt min mening icke utan fog — mot den vidlyftighet, som rådet enligt
förslaget skulle erhålla.

En av rådets huvuduppgifter skulle enligt biblioteksutredningens förslag
vara att arbeta för åstadkommande av en allmän teknisk referat- och referenstjänst
ävensom för den tekniska dokumentationstjänstens utveckling
jämväl i övrigt. Enligt vad ingenjörsvetenskapsakademien framhållit kan
det år 1936 stiftade tekniska litteratursällskapet, vilket på sitt program
har bland annat frågan örn upprättande av en central för referat- och referenstjänst
för teknisk litteratur, efter skedd omorganisation och förstärkning
beräknas få sådana resurser, att det kan bli ett slagkraftigt organ för sina
syften. Med hänsyn härtill och till vad eljest vid remissbehandlingen förekommit
är jag icke nu beredd att biträda biblioteksutredningens förslag i
denna del utan förordar, att frågan örn inrättande av ett officiellt tekniskt
biblioteksråd ställes på framtiden.

En grundläggande förutsättning för att de tekniska högskolornas bibliotek
skola kunna fylla de fordringar, som komma att ställas på dem i egenskap
av centrala institutioner för litteraturtjänsten inom teknikens område
är, såsom biblioteksutredningen framhållit, att de, jämte erforderligt bokoch
tidskriftbestånd, utrustas med tillräcklig och kvalificerad personal. Med
utgångspunkt härifrån har utredningen, som funnit bibliotekens nuvarande
personalbestånd alldeles otillräckligt, ansett sig böra hiresia en synnerligen
omfattande, successiv utbyggnad av personalorganisationen under ett fåtal
budgetår.

284

Kungl. Maj:ts ''proposition nr S44-

Jag vill för egen del framhålla, att jag blivit övertygad om nödvändigheten
av att bibliotekens personal väsentligt utökas, och jag ämnar i det
följande framlägga förslag härom. Jag är emellertid icke beredd att nu taga
ställning till personalorganisationens mera definitiva utformning. Huruvida
behov föreligger av en ytterligare utvidgning av den personalorganisation,
sorn jag i det följande föreslår, torde få prövas, sedan någon tids erfarenhet
vunnits av den föreslagna organisationens bärkraft.

Efter övervägande av föreliggande spörsmål har jag funnit mig böra för
de tekniska högskolornas bibliotek förorda den personalorganisation, som
angivits i efterföljande sammanställningar, i vilka till jämförelse jämväl
upptagits nuvarande personalorganisation.

Tekniska högskolan i Stockholm.

Nuvarande personalorganisation	Föreslagen personalorganisation
Befattning.	Lönegrad.	Befattning.	Lönegrad.
1 bibliotekarie..........		24	1 överbibliotekarie .......	A	28
2 andre bibliotekarier......	. . Eo	21	1 förste bibliotekarie......	A	26
1 amanuens............	. . Eo	18	2 bibliotekarier.........	A	23
1 » .........		16	1 bibliotekarie..........	Eo	23
1 > ........		17	3 amanuenser (bibliotekarier). .	Ex 17-	Eo 20
1 biblioteksassistent (halvtid) . .	. . Eo	11	1 biblioteksassistent.......	A	11
2 kanslibiträden.........		7		T
1 kontorsbiträde.......	. . Eo	4	2 kanslibiträden.........	A	7
1 vaktmästare.........	. . A	5	1 kanslibiträde..........	Eo	7
1 » .......	. . Eo	5	1 kontorsbiträde.........	A	4
1 tamburvakt...........		1	1 >	T7/~.
Extra arbetshjälp för cirka 6 900 kr.		1 » .....	Ex	4
			1 förste expeditionsvakt ....	A	7
			1 expeditionsvakt........	Eo	6
			1 garderobsvakt .........	Ex	1
			Extra arbetshjälp för 9 000 kr.

Chalmers tekniska högskola.

Nuvarande personalorganisation

Föreslagen personalorganisation

Befattning. Lönegrad.

1 bibliotekarie............A 24

1 andre bibliotekarie.........Eo 21

1 amanuens (halvtid)........Eo 16

1 kontorsbiträde.......... Eo 5

Befattning. Lönegrad.

1 överbibliotekarie ........ A 28

1 förste bibliotekarie....... A 26

1 bibliotekarie........... A 23

1 » Fo 93

1 * ...........Eo 4

1 vaktmästare............Eo 6

Extra arbetshjälp för 6 000 kr.

Ett biträde, avlönat med assistentmedel.

1 amanuens (bibliotekarie) .... Exl7-Eo20

1 biblioteksassistent........ Eo 11

1 kanslibiträde........... A 7

1 » ........... Eo 7

1 kontorsbiträde.......... Eo 4

1 förste expeditionsvakt..... A 7

1 expeditionsvakt......... Eo 6

Extra arbetshjälp för 5 000 kr.

285

Kungl. Majda proposition nr

Enligt biblioteksutredningens förslag skulle vartdera biblioteket ställas
under ledning av en överbibliotekarie i lönegraden A 30 eller med den löneställning,
som för närvarande tillkommer överbibliotekarierna vid universitetsbiblioteken
och jämväl överbibliotekarien vid riksdagens bibliotek.
Särskilt den omständigheten att överbibliotekarien vid riksdagens bibliotek
är placerad i lönegraden A 30 torde icke utan fog kunna åberopas till stöd
för en motsvarande placering i lönegrad av chefbibliotekariebefattningarna
vid de tekniska högskolornas bibliotek. Med beaktande av att dessa befattningar
så sent som från och med budgetåret 1942/43 uppflyttats till lönegraden
A 24, vid tekniska högskolan i Stockholm från lönegraden A 22 och
vid Chalmers tekniska högskola från lönegraden Eo21, har jag emellertid
ansett mig böra stanna vid att nu förorda, att befattningarna i fråga inplaceras
i lönegraden A 28.

Jag förutsätter, att innehavaren av den nuvarande befattningen såsom
bibliotekarie i lönegraden A 24 vid Chalmers tekniska högskola erhåller den
nya befattningen såsom överbibliotekarie i lönegraden A 28 vid samma högskola.
Då innehavaren av den till tekniska högskolans i Stockholm bibliotek
knutna befattningen såsom bibliotekarie i lönegraden A 24 redan vid utgången
av juli månad innevarande år inträder i pensionsåldern, torde denna
befattning böra föras å övergångsstat, varvid den nya befattningen i lönegraden
A 28 icke bör få tillsättas, förrän den å övergångsstat förda befattningen
blivit ledig.

Enligt biblioteksutredningens förslag skulle vid vartdera biblioteket finnas
två förste bibliotekarier. Dessa skulle fungera såsom chefer, en för den
inre och en för den yttre tjänsten. Då överbibliotekarien själv torde kunna
utöva den omedelbara ledningen av den inre tjänsten, har jag inskränkt mig
till att föreslå inrättande av endast en förste bibliotekariebefattning vid
vartdera biblioteket.

För säkrande av en tillfredsställande rekrytering av de föreslagna förste
bibliotekariebefattningarna, respektive bibliotekariebefattningarna har jag
ansett mig böra förorda, att desamma — i anslutning till biblioteksutredningens
förslag och i överensstämmelse med 1945 års riksdags beslut i fråga
örn löneställningen för motsvarande befattningshavare vid kungl, biblioteket,
universitetsbiblioteken m. fl. bibliotek — inplaceras i 26, respektive
23 lönegraden.

Den av 1944 års riksdag beslutade befordringsgången för amanuenser vid
de s. k. lärda verken torde böra tillämpas jämväl betriiffande amanuenspersonalen
vid de tekniska högskolornas bibliotek. Denna befordringsgång
upptager ett första år med pro vårstjänstgöring och — efter amanuensantagning
— anställning i lönegraden Ex 17, därefter tre års anställning i
lönegraden Eo 18 och slutligen uppflyttning i lönegraden Eo 20 under benämningen
bibliotekarie, arkivarie, antikvarie, respektive intendent. Såsom
villkor för tjänstemannens uppflyttning till lönegraden Eo 20 gäller

286

Kungl. Marits proposition nr 244-

som regel, att vederbörande avlagt filosofie licentiatexamen. För att möjliggöra
rekrytering av tekniskt utbildade personer till ifrågavarande bibliotek,
vilket synes önskvärt, torde väl vitsordad, fullständig avgångsexamen
vid någon av de tekniska högskolorna böra få jämställas med filosofie licentiatexamen
för vederbörandes uppfattning till lönegraden Eo 20.

Tjänstebenämningarna för biträdes- och vaktmästarpersonal torde böra
ansluta sig till dem som fastställts att gälla för motsvarande personal vid
kungl, biblioteket och universitetsbiblioteken. I detta sammanhang vill jag
framhålla, att jag utgått från att innehavaren av den nuvarande befattningen
såsom vaktmästare i lönegraden A 5 vid tekniska högskolans i Stockholm
bibliotek erhåller den nya befattningen såsom förste expeditionsvakt i lönegraden
A 7 vid samma högskolas bibliotek.

Vid tekniska högskolans i Stockholm bibliotek äro nu anställda en bokbindare,
tillika handförgyllare, som avlönas med medel ur högskolans anslag
till bokinköp och bokbindning, och en apparatskötare för reproduktionsverksamheten,
vilken avlönas ur reproduktionsverksamhetens inkomstmedel.
Biblioteksutredningen har ansett, att dessa befattningshavare alltjämt
borde avlönas efter hittillsvarande principer. I avsaknad av närmare
utredning är jag icke nu beredd att taga ställning till den av civilförvaltningens
personalförbunds avdelning 2 väckta frågan örn dessa befattningshavares
inplacering å löneplan.

De av mig förordade anslagsmedlen till extra arbetshjälp torde främst
böra disponeras för en utökning av tiden för bibliotekens öppethållande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

287

Kap. VII. Anslagsberäkningar.

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i
Stockholm: Avlöningar.

Kungl. Majit har genom beslut den 29 juni 1945 för tekniska högskolan
i Stockholm fastställt följande

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis----kronor

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Majit .................................. *

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal........ »

4. Rörligt tillägg, förslagsvis........................ »

696 900

256 300
688 200
143 600

Summa kronor 1 785 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande........................ kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 435 000.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör för nästa budgetår i
avlöningsstaten vidtagas följande ändringar.

Posten avlöningar till ordinarie tjänstemän bör till en
början höjas med i runt tal 53 000 kronor, motsvarande grundlön vid dels
tre nya professurer i läran örn verktygsmaskiner, i uppvärmnings- och ventilationsteknik
samt i livsmedelskemi, dels ock två laboratorsbefattningar
i lönegraden A 27. Den av mig förordade lönegradsuppflyttningen av sekreterar-
och kamrerarbefattningarna föranleder en ökning av anslagsposten
med 300 kronor. I anslutning till mitt ställningstagande beträffande biträdespersonalen
å kansliet och kamrerarkontoret bör anslagsposten ökas med
ytterligare 4 700 kronor. Slutligen föranleder ett bifall till mitt förslag rörande
bibliotekspersonalens organisation ävensom den förordade lönegradsuppflyttningen
av en befattning för högskolans post- och godsexpedition en
höjning av denna anslagspost med sammanlagt i runt tal 41 100 kronor.
Då jag ej ifrågasatt någon annan ändring beträffande förevarande anslagspost
bör densamma för nästa budgetår alltså uppföras med (696 900 +
+ 53 000 + 300 + 4 700 + 41 100 =) 796 000 kronor.

Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, torde framdeles i anslutning till vad jag
tidigare anfört rörande fastställandet av arvoden åt dylika lärare böra uppdelas
å en post avseende arvoden åt speciallärare och biträ -

288

Kungl. Maj:ts ''proposition nr £(4-

dande lärare, vilken synes böra uppföras med förslagsvis angivet belopp,
samt en post avseende övriga arvoden och särskilda ersättningar.
Vad den förra delposten angår, så torde den för nästa budgetår
böra beräknas till ett sammanlagt belopp av 274 500 kronor. Vid
denna uppskattning av medelsbehovet har jag förutsatt, att de båda nuvarande
speciallärarna i jordbrukslära med jordbruksekonomi samt i matematik
I och II, vilka innehava vederbörande befattning såsom huvudsaklig
sysselsättning och vid den av mig förordade arvodesregleringen eljest komme
att vidkännas en arvodesminskning, skola äga att såsom personligt
arvodestillägg uppbära skillnaden mellan nu utgående arvode, inräknat
procentuell förhöjning för heltidssyssla, och det med vederbörande befattning
efter arvodesregleringen förenade normalarvodet. De med den senare
delposten avsedda utgifterna ha för innevarande budgetår beräknats till
28 500 kronor. Tillkomsten av två nya docentstipendier föranleder en ökning
av medelsbehovet med 12 000 kronor. Posten torde sålunda för nästa
budgetar böra upptagas till ett belopp av 40 500 kronor. Därest grunderna
för docentstipendierna vid universiteten och övriga högskolor skulle ändras
från och med nästa budgetår, torde — såsom jag tidigare uttalat — motsvarande
ändringar böra vidtagas med avseende å de tekniska högskolornas
docentstipendier. Härvid torde ifrågavarande delpost få överskridas med
för ändamålet erforderligt belopp. Under anslagsposten arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör i enlighet härmed för
nästa budgetår beräknas en medelsanvisning av sammanlagt (274 500 +
-f- 40 500 =) 315 000 kronor.

Enligt Kungl. Maj:ts förenämnda beslut den 29 juni 1945 skall anslagsposten
avlöningar till övrig icke-ordinarie p e r s o n a 1 tills
vidare från och med innevarande budgetår disponeras på följande sätt:

Ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter........ kronor 535 000

Avlöningar åt annan icke-ordinarie personal vid högskolan » 153 200

Summa kronor 688 200.

Delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare och
assistent er torde på sätt jag tidigare angivit för nästa budgetår böra
förstärkas med 140 000 kronor och alltså upptagas till 675 000 kronor. Såvitt
gäller delposten till avlöningar åt annan icke-ordinarie
personal vid högskolan föranleder mitt ståndpunktstagande med
avseende å personalorganisationen vid högskolans bibliotek en minskning
därav med i runt tal 8500 kronor. En ytterligare minskning av omkring
800 kronor föranledes vidare av mitt ställningstagande med avseende å
kansli- och kontorspersonalen vid högskolan. Å andra sidan medför ett bifall
till vad jag förordat rörande övrig biträdespersonal en ökning av denna
delpost med i runt tal 15 800 kronor. Med hänsyn till beräknade löneklassförändringar
torde posten böra höjas med ytterligare 1 300 kronor. Ifråga -

289

Kungl. Mårts -proposition nr 244-

varande delpost bör sålunda för nästa budgetår uppföras med (153 200 —
— 8 500 — 800 + 15 800 + 1 300 =) 161 000 kronor. Anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör alltså i sin helhet uppföras
med (675 000 + 161 000 =) 336 000 kronor. I likhet med vad som gäller
för innevarande budgetår torde Kungl. Majit böra bemyndigas att tills
vidare från och med budgetåret 1946/47 medgiva överskridande av ifrågavarande
anslagspost, i den mån densamma genom utbyte vid vakans av
ordinarie institutionsvaktmästarbefattning mot extra ordinarie eller extra
befattning skulle komma att belastas med utgifter, för vilka medel beräknats
under anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Anslagsposten rörligt tillägg torde för nästa budgetår böra uppräknas
med 24 400 kronor och följaktligen upptagas till 168 000 kronor.

Sammanfattningsvis kunna sålunda utgifterna under avlöningsstaten för
nästa budgetår beräknas till (796 000 + 315 000 + 836 000 + 168 000 =)
2 115 000 kronor.

Då jag, såsom i annat sammanhang nämnts, beräknar de under särskilda
uppbördsmedel uppförda avgifterna från de studerande
till oförändrat belopp, 350000 kronor, bör följaktligen nettoutgiften under
avlöningsstaten upptagas till 1 765 000 kronor. I förhållande till innevarande
budgetår innebär detta en anslagshöjning med 330 000 kronor.

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 485 000 kronor.
Kungl. Majit har genom beslut den 29 juni 1945 fastställt följande omkostnadsstat
för tekniska högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare
under budgetåret 1945/46:

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis .................kronor

2. Reseersättningar åt lärare, förslagsvis............ »

3. Expenser, förslagsvis......................... »

4. Övriga utgifter:

a. Publikationstryck, förslagsvis.....kronor 26 500

b. Epidiaskop................... » 9 000

c. Inredning av skrivcentral........ » 9 000

d. Inredning av expedition för post och

gods........................ » 1 000

e. Hyllinredning m. m. för biblioteket »_5 000 >

5 000
16 000
439 500

50 500

Summa kronor 511 000

Bihang till riksdagens ''protokoll 191^6. 1 sami. Nr 244-

290

Kungl. Maj:ts proposition nr ‘244-Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för kol, gas, elektrisk ström

och vatten.....................kronor 25 000

2. Inkomster av skrivcentralen........ » 1 000 kronor 26 000

Nettoutgift kronor 485 000.

Av anslagsposten till expenser må för bränsle, lyse och vatten tågås i
anspråk förslagsvis 280 000 kronor och för övriga expenser 159 500 kronor,
därav för biblioteket 4 500 kronor och för högskolan i övrigt 155 000 kronor.
Beträffande bestämmelserna om anslagets disposition hänvisas i övrigt till
statsliggaren (sid. 581 f.).

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har lärarkollegiet beräknat
utgifterna under omkostnadsanslaget till 640 000 kronor. Därvid har beräknats
för sjukvård m. m. 7 000 kronor, för reseersättningar åt lärare 19 000
kronor, för bränsle, lyse och vatten 400 000 kronor, för övriga expenser
171 000 kronor, varav för biblioteket 6 000 kronor och för högskolan i övrigt
165 000 kronor, samt för övriga utgifter 43 000 kronor, varav 34 000 kronor
för publikationstryck, 5 000 kronor för anskaffning av kontorsmaskiner för
biblioteket och 4 000 kronor för komplettering av bokbinderi-, tryckeri- och
reproduktionsutrustning för biblioteket. De särskilda uppbördsmedlen ha
upptagits med enahanda belopp som för innevarande budgetår eller med
sammanlagt 26 000 kronor, varför anslagsbehovet beräknats utgöra
(640 000 — 26 000 —) 614 000 kronor, vilket innebär en anslagshöjning
med (614 000 — 485 000 =) 129 000 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Sjukvård m. m. Kollegiet har, med hänsyn till anslagspostens belastning
under de senaste budgetåren och till att högskolans förste assistenter
numera såsom extra tjänstemän vore berättigade till fri sjukvård,
beräknat anslagsbehovet för budgetåret 1946/47 till 7 000 kronor.

Reseersättningar åt lärare. Kollegiet har anfört, att den
för innevarande budgetår vidtagna höjningen av denna anslagspost med
4 000 kronor till 16 000 kronor allenast innebure, att posten återförts till
samma belopp som för budgetåren 1937/40. Sedan budgetåret 1939/40
hade emellertid resekostnaderna ej oväsentligt stigit, varjämte antalet lärarbefattningar
ökat och nu föresloges skola ytterligare ökas. En ytterligare
höjning av anslagsposten till 19 000 kronor för nästa budgetår, vilket även
av de sakkunniga beräknats, syntes vara väl motiverad.

Bränsle, lyse och vatten. Kollegiet anför: Utgifterna för
budgetåren 1943/44 och 1944/45 ha uppgått till cirka 272 000, respektive
320 000 kronor. För budgetåret 1945/46 har i likhet med närmast föregående
två budgetår uppförts 280 000 kronor. För budgetåret 1946/47 kommer
bränslebehovet, under förutsättning att en utbyggnad av högskolan sker
i enlighet med högskolans byggnadskommittés planer, att ökas med omkring

291

Kungl. May.ts proposition nr 2J,Jh

50 procent. Därest liksom under sistförflutna budgetår vedbränsle praktiskt
taget uteslutande skulle komma till användning, kunna kostnaderna
sålunda beräknas till omkring 480 000 kronor. Emellertid föreligger den
möjligheten, att under budgetåret 1946/47 en återgång till koleldning i
större eller mindre utsträckning skall kunna genomföras. På grund av svårigheterna
att bedöma i vilken utsträckning så kan ske samt vilket kolpris,
som blir rådande, måste en uppskattning av bränslekostnaderna för 1946/47
bli ytterst vansklig. Kollegiet har därför funnit sig böra angiva ett belopp,
som ligger mitt emellan de faktiska kostnaderna å 320 000 kronor för
1944/45 och de kostnader å 480 000 kronor, som vid total användning
av vedbränsle 1946/47 skulle uppstå, eller sålunda 400 000 kronor.

Övriga expenser: Biblioteket. Kollegiet har funnit en höjning
av dessa anslagsmedel med 1 500 kronor till 6 000 kronor påkallad på
grund av den utökning av biblioteket, som föreslagits för nästa budgetår.

Biblioteksutredningen har föreslagit en successiv höjning av bibliotekets
anslagsmedel till övriga expenser till 7 000 kronor för budgetåret 1950/51,
varvid för budgetåret 1946/47 beräknats 5 000 kronor.

Övriga expenser: Högskolan i övrigt. Kollegiet erinrar,
att dessa anslagsmedel från och med innevarande budgetår ökats med 5 300
kronor till 155 000 kronor. Denna ökning vore en följd av högskolans pågående
expansion. På grund av ökade städningskostnader med omkring 7 200
kronor för år i anledning av det i cirkuläret den 12 januari 1945 anbefallda
kollektivavtalet beträffande städning samt med hänsyn till att under budgetåret
1946/47 en ej oväsentlig utökning av antalet befattningar vid högskolan
förväntades, vilket bland annat medförde ökade inköp av skrivmaterialier,
papper och dylikt, nyinköp av möbler och gardiner, nya telefoner
etc., syntes en ökning av expensmedlen med 15 000 kronor få anses motiverad.
Å andra sidan minskades anslagsbehovet med cirka 4 800 kronor vid
ett överförande av gårdskarlsbefattningen till avlöningsstaten. Anslagsbehovet
för nästa budgetår skulle alltså utgöra (155 000 + 15 000 — 4 800 =)
165 200 kronor eller i avrundat tal 165 000 kronor.

Publikationstryck. Av det för innevarande budgetår till förevarande
ändamål anvisade beloppet, 26 500 kronor, äro 15 000 kronor avsedda
att användas till bestridande av kostnader för utgivande av en publikationsserie,
till vilket ändamål medel icke tidigare beviljats. För övriga
utgifter, som äro avsedda att bestridas ur ifrågavarande delpost, har sålunda
beräknats ett belopp av (26 500 — 15 000 =) 11 500 kronor eller samma
belopp, som under budgetåren 1943/45 uppförts i omkostnadsstaten. Kollegiet
har ansett det erforderligt med en höjning av anslagsmedlen för utgivande
av en publikationsserie med 5 000 kronor till 20 000 kronor. Vad
beträffar övriga under delposten beräknade anslagsmedel har kollegiet, liksom
föregående år, anhållit örn höjning av anslagsmedlen med 2 500 kronor
till 14 000 kronor. Som motiv för denna höjning har kollegiet framhållit,
att några årsredogörclser av sparsamhetsskäl icke tryckts för åren 1923—

Departe mentschefen.

292 Kungl. May.ts proposition nr w 1927

och ej heller sedan år 1932 samt att det skulle vara synnerligen önskvärt,
att de sålunda uppkomna luckorna bleve utfyllda genom sammandragna
årsberättelser och att i framtiden årsberättelser årligen utkomme.

Biblioteket. Kollegiet har i anslutning till förslag av biblioteksutredningen
men med vissa jämkningar i anledning av inträffade kostnadsstegringar
äskat 5 000 kronor för anskaffande av kontorsmaskiner samt
4 000 kronor för komplettering av bokbinderi-, tryckeri- och reproduktionsutrustning.

I detta sammanhang torde jag få erinra, att Kungl. Majit, i anledning
av framställning av kollegienämnden vid tekniska högskolan i Stockholm,
genom beslut den 1 mars 1946 medgivit, att vid antagandet av studerande
vid tekniska högskolan höstterminen 1946 må anordnas anlagsprov i enlighet
med av kollegienämnden framlagt förslag. Kungl. Majit har därvid tilllika
förklarat Sig vilja framdeles anvisa medel till bestridande av de av
kollegienämnden till 1 400 kronor beräknade kostnaderna för proven. Statskontoret
hade i avgivet utlåtande anfört, att medel för ändamålet lämpligen
syntes böra beräknas under högskolans omkostnadsanslag för nästa budgetår.

Den föreslagna uppräkningen av anslagsposten till sjukvård m. m. med
2 000 kronor till 7 000 kronor anser jag mig böra förorda. Från anslagsposten
till reseersättningar bestrides nu ersättning åt högskolans lärare vid
resor i samband med fältövningar och exkursioner, vid studieresor till industriföretag
ävensom vid resor för planerande och övervakande av studerandes
examensarbeten vid industriella anläggningar. Vid bifall till vad
jag i det föregående förordat, bör från denna anslagspost i fortsättningen
jämväl bestridas ersättning i vissa fall åt lärare vid högskolan, vilka på
grund av annan verksamhet icke äro bosatta i Stockholm eller dess närhet,
för resor, som dylik lärare måste företaga mellan bostadsorten och högskolan
för fullgörande av sina åligganden såsom lärare. Med hänsyn härtill
och till den av mig förordade utökningen av lärarpersonalen vid högskolan
torde anslagsposten böra höjas med 4 000 kronor till 20 000 kronor. Det
torde vara tillräckligt att delposten till bränsle m. m. för nästa budgetår
uppräknas med 40 000 kronor till 320 000 kronor. En viss höjning av delposten
till övriga expenser torde vara ofrånkomlig. Då denna emellertid
avlastas från utgifter å cirka 4 800 kronor vid bifall till mitt förslag i det
föregående om inrättande av en extra ordinarie befattning såsom gårdskarl,
tillika parkskötare, torde höjningen kunna begränsas till 10 000 kronor och
delposten böra uppföras med 169 500 kronor, varav för biblioteket 5 500
kronor och för högskolan i övrigt 164 000 kronor. Anslagsposten till övriga
utgifter bör å ena sidan minskas med 24 000 kronor, avseende vissa utgifter
av engångsnatur. Å andra sidan böra under denna anslagspost beräknas

293

Kungl. Maj:ts proposition nr 21^.

dels 9 000 kronor till anskaffande av kontorsmaskiner för biblioteket samt
för komplettering av dess bokbinderi-, tryckeri- och reproduktionsutrustning,
dels ock 1 400 kronor till bestridande av kostnaderna för anordnande
av anlagsprov i samband med intagningen av studerande vid högskolan höstterminen
1946. Anslagsposten, som nu är uppförd med 50 500 kronor, bör
därför för nästa budgetår uppföras med 36 900 kronor, innebärande en
minskning med 13 600 kronor. Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring
beträffande omkostnadsstaten, bör förevarande anslag för nästa budgetår
höjas med (2 000 -f- 4 000 -f- 40 000 -(- 10 000 — 13 600 =) 42 400
kronor till 527 400 kronor.

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 800 000 kronor, disponeras
jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945 meddelade
föreskrifter (statsliggaren sid. 582 f.) sålunda:

Samlingar och laborationer .......................... kronor 425 000

Tekniska licentiatarbeten ............................ » 20 000

Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 316 000

Fotogrammetrisk utrustning .................. » 39 000

Summa kronor 800 000.

Under den senaste tioårsperioden ha till samlingar och laborationer respektive
nyanskaffning av apparater anvisats följande belopp:

	Samlingar och	Nyanskaffning av	Fotogrammetrisk
Budgetår	laborationer,	apparater m. m.,	utrustning,
kronor	kronor	kronor
1936/37 ____	...... 206 500	40 000	—
1937/38 ____	...... 220 700	95 000	—
1938/39 ____	...... 242 700	175 000	—
1939/40 ____	...... 262 700	215 000	25 000
1940/41 ____	...... 262 700	200 000	15 000
1941/42 ____	...... 262 700	175 000	20 000
1942/43 ____	...... 262 700	175 000	20 000
1943/44 ____	...... 300 000	175 000	20 000
1944/45 ____	...... 325 000	200 000	50 000
1945/46 ____	...... 425 000	316 000	39 000.

Anslagsposten till fotogrammetrisk utrustning tillkom i samband med omläggningen
av undervisningen i de geodetiska läroämnena (jfr 1939 års
åttonde huvudtitel, sid. 222 ff.). Kostnaderna för nyanskaffning av erforderliga
instrument beräknades då till 167 500 kronor. Hittills har för ändamålet
anvisats sammanlagt 189 000 kronor, till vilket belopp nyanskaffningskostna -

294

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

derna till följd av prisstegringar beräknades i 1944 års statsverksproposition.
Något ytterligare belopp återstår därför icke att anvisa för ändamålet.

Anslagsposten till tekniska licentiatarbeten är ny för innevarande budgetår.

Högskolans lärarkollegium hemställer för nästa budgetår om anslag till

materiel m. m. med följande belopp:

Samlingar och laborationer......................... kronor 567 130

Tekniska licentiatarbeten........................... » 20 000

Nyanskaffning av apparater m. m. (löpande anslag) .... » 1 015 961

Summa kronor 1 603 091.

Samlingar och laborationer. Lärarkollegiet har i huvudsak
anfört:

För budgetåren 1945/46 och 1946/47 ha de sakkunniga för detta ändamål
föreslagit anslagsbelopp av 370 000 respektive 400 000 kronor. Med hänsyn
till de fördyringar, som inom alla områden gjort sig gällande, har för innevarande
budgetår anslagits ett belopp, som med 15 procent överstiger det av de
sakkunniga föreslagna beloppet och uppgår till 425 000 kronor. Om hänsyn
till samma fördyringar tages för budgetåret 1946/47 borde i stället för av de
sakkunniga föreslagna 400 000 kronor utgå 460 000 kronor. Med hänsyn till
att fördyringarna i viss grad fortgått samt till att kostnaderna för undervisningen
i vissa fall stigit i och med att nya lärarbefattningar blivit inrättade,
ha emellertid verkställda beräkningar givit vid handen, att för nästa budgetår
för ändamålet erfordras ett belopp av sammanlagt 521 830 kronor.
Härtill kommer ett belopp av 45 300 kronor, som erfordras för den händelse
av lärarkollegiet äskade professurer och lärarbefattningar inrättas. Det äskade
beloppet uppgår sålunda till sammanlagt 567 130 kronor. Beloppet är
avsett att fördelas mellan de olika avdelningarna enligt följande sammanställning: Avdelning.

Teknisk fysik ...................................... kronor 42 750

Maskinteknik ...................................... » 97 000

Flygteknik och skeppsteknik ......................... » 36 500

Elektroteknik ...................................... » 117 400

Väg- och vattenbyggnad............................. » 77 980

Kemi och kemisk teknologi........................... » 90 650

Bergsvetenskap ..................................... » 50 900

Arkitektur ......................................... » 33 250

Lantmäteri ........................................ » 20 700

Summa kronor 567 130.

För den händelse lärarkollegiets framställning rörande nyinrättande av
professurer och lärarbefattningar icke skulle vinna bifall, föranleder detta en
minskning av de för följande avdelningar upptagna beloppen, nämligen
för avdelningen för teknisk fysik med dels 3 500 kronor, avseende professur
i fotografi, dels ock 1 000 kronor, avseende adjungerad lärarbefattning
i maskinelement;

295

Kungl. Maj:ts proposition nr #44-

för avdelningen för maskinteknik med dels 3 000 kronor, avseende professur
i läran örn verktygsmaskiner, dels ock 1 000 kronor, avseende speciallärarbefattning
i fordonsteknik;

för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik med dels 1 000 kronor,
avseende speciallärarbefattning i varvsteknik, dels ock 500 kronor, avseende
adjungerad lärarbefattning i Kalifasthetslära;

för avdelningen för elektroteknik med dels 10 000 kronor, avseende professur
i elektroteknisk materiallära, dels ock 8 000 kronor, avseende professur
i kraftteknisk driftteori;

för avdelningen för väg- och vattenbyggnad med dels 5 000 kronor, avseende
speciallärarbefattning i vägbyggnad, dels 1 000 kronor, avseende
speciallärarbefattning i vattenkemi, dels 4 000 kronor, avseende speciallärarbefattning
i geoteknik, dels ock 2 500 kronor, avseende speciallärarbefattning
i grafostatik och hållfasthetslära;

för avdelningen kemi och kemisk teknologi med 3 000 kronor, avseende
professur i livsmedelskemi; samt

för avdelningen för arkitektur med dels 300 kronor, avseende adjungerad
lärarbefattning i lantbruksbyggnadslära, dels ock 1 500 kronor, avseende
adjungerad lärarbefattning i bostadsbyggnad.

Å andra sidan föranleder ett bifall till kollegiets förslag örn inrättandet av
en adjungerad lärarbefattning i vattenkemi en minskning av de för avdelningen
för kemi och kemisk teknologi beräknade medlen med 500 kronor.

Nyanskaffning av apparater m. m. Lärarkollegiet har beräknat
medelsbehovet för ifrågavarande ändamål i enlighet med de äskanden,
som framlagts av högskolans avdelningskollegier, samt därvid i huvudsak
anfört:

De sakkunniga hade för budgetåret 1945/46 för detta ändamål föreslagit
ett belopp av 240 000 kronor. Med hänsyn till den allmänna prisstegringen
anvisades ett cirka 30 procent högre belopp eller 316 000 kronor. De sakkunniga
ha betonat, att den årliga kostnaden för nyanskaffningar bör beräknas
med cirka 10 procent för modernisering och cirka 5 procent för reparationer
och ersättning av vad som förslitits med utgångspunkt från de
värden, som respektive laboratoriers inventarier betinga, d. v. s. en tillämpning
av samma principer, som äro vedertagna inom industrien. Ett tillämpande
av de sakkunnigas beräkningsnorm skulle emellertid ha givit ett avsevärt
högre årligt belopp än vad de sakkunniga själva föreslagit. Anledningen
härtill är den, att de sakkunniga hade motiverad anledning att antaga,
att anskaffandet av maskiner, apparater m. m. skulle vara i mycket hög
grad försvårat under kriget. Sedan detta upphört, torde det icke erbjuda
några svårigheter att under det kommande budgetåret anskaffa apparatur
i avsevärd omfattning. Lärarkollegiet tillåter sig därför enträget understryka
den stora betydelsen av att sådana anslag beviljas för nyanskaffning av
apparater m. m., att högskolan beredes möjlighet att pa ett tillfredsställande
sätt meddela den undervisning och bedriva den forskning, som är dess uppgift.

° Det av kollegiet äskade beloppet, 1 015 961 kronor, är avsett att fördelas
mellan högskolans olika avdelningar på följande sätt:

296

Kungl. Majlis ''proposition nr

Avdelning.

Teknisk fysik .................................... kronor 146 015

Maskinteknik ..................................... » \%\ 900

Flygteknik och skeppsteknik........................ » 70 850

Elektroteknik ..................................... » 239 100

Väg- och vattenbyggnad ........................... » 76 800

Kemi och kemisk teknologi......................... » 212 250

Bergsvetenskap .................................‘» 87 696

Arkitektur........................................ » 13 850

Lantmäteri ....................................... » 47 500

Summa kronor 1 015 961.

Därest lärarkollegiets framställning rörande nyinrättande av professurer
och lärarbefattningar icke skulle vinna bifall föranleder detta en minskning
av de för följande avdelningar upptagna beloppen, nämligen

för avdelningen för teknisk fysik med 13 000 kronor, avseende adjungerad
lärarbefattning i fysik;

för avdelningen för flygteknik och skeppsteknik med 10 000 kronor, avseende
professur i flygplanstatik och flygplanbyggnad;

för avdelningen för väg- och vattenbyggnad med dels 3 000 kronor, avseende
speciallärarbefattning i geodesi II, dels 15 000 kronor, avseende
speciallärarbefattning i geoteknik, dels 5 000 kronor, avseende speciallärarbefattning
i vägbyggnad, dels ock 2 000 kronor, avseende speciallärarbefattnmg
i vattenkemi;

för avdelningen för kemi och kemisk teknologi med 1 000 kronor, avseende
adjungerad lärarbefattning i vattenkemi.

Örn kollegiets förslag om inrättande av en professur i livsmedelskemi vinner
bifall och särskilda medel anvisas till inredning och utrustning av nya
lokaler för institutionen för livsmedelskemi bör det för avdelningen för kemi
och kemisk teknologi beräknade beloppet vidare minskas med 20 150 kronor.

Högskolans styrelse har tillstyrkt den av lärarkollegiet begärda anslagshöjningen
och därvid anfört följande.

Lärarkollegiet har föreslagit en högst betydande ökning av ifrågavarande
anslag. Ökningen kan synas avskräckande, men styrelsen tvekar icke att tillstyrka
den begärda anslagshöjningen. Styrelsen stöder sig därvid på följande
skäl.

I och med fredsslutet ha möjligheter öppnats för högskolan att från utlandet,
särskilt från Amerikas förenta stater, förvärva apparater, som tidigare
icke statt att erhålla. Då de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
gjorde sina beräkningar av nyanskaffningsanslagets framtida storlek,
kunde de svårligen förutse, att utvecklingen på åtskilliga tekniska områden
skulle gå framåt så oerhört snabbt som faktiskt blivit fallet under
krigsåren. Följden av de i mångå avseenden epokgörande tekniska rön, som
gjorts under dessa år, har blivit, att den redan befintliga undervisningsapparaturen
föråldrats och behöver ersättas i snabbare takt än de sakkunniga
beräknade. Då de sakkunniga uppgjorde sina kalkyler, räknade de vidare
med nyanskaffningskostnader, grundade på 1942 års priser, vilka i
stor utsträckning voro baserade på att importen skulle ske från Tyskland.
När en stor del av den för högskolan erforderliga tekniska utrustningen nu

297

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

i stället torde komma att importeras från Amerikas förenta stater, måste
man räkna med avsevärt högre anskaffnings- och fraktkostnader. Betraktar
nian lärarkollegiets äskanden från dessa utgångspunkter, förefalla de att
vara rimliga och sakligt välgrundade.

Även om hänsyn tages till den minskning av högskolans anslagskrav, som
betingas av att jag i det föregående endast ansett mig kunna i begränsad omfattning
tillstyrka högskolans förslag om inrättande av nya lärarbefattningar,
skulle likväl ett helt tillmötesgående av de återstående kraven i stort sett
medföra en fördubbling av nu ifrågavarande anslag. Ehuru jag finner starka
skäl ha anförts för en betydande anslagshöjning och är väl medveten om
vikten av att anslaget till materiel icke tillmätes alltför snävt, kan jag likväl
icke helt tillmötesgå högskolans äskanden. För nästkommande budgetår
tillstyrker jag, att delposten till samlingar och laborationer ökas med 75 000
kronor till 500 000 kronor och delposten till nyanskaffning av apparater
m. m. med 264 000 kronor till 580 000 kronor, medan delposten till tekniska
licentiatarbeten torde böra upptagas med oförändrat belopp, 20 000 kronor.
Då ytterligare medel icke erfordras till fotogrammetrisk utrustning, för vilket
ändamål en delpost å 39 000 kronor nu ingår i anslaget, bör detta för
nästa budgetår höjas med (75 000 + 264 000 — 39 000 =) 300 000 kronor
till 1 100 000 kronor.

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag har under de senaste åren utgått med följande belopp:

1935/36 ............................ kronor 33 000

1936/37 » 33 500

1937/42 » 35 000

1942/45 » 40 000

1945/46 » 76 000.

Högskolans lärarkollegium erinrar, att av det för innevarande budgetår
anvisade anslaget å 76 000 kronor 40 000 kronor äro avsedda till bestridande
av löpande utgifter, under det att återstoden, 36 000 kronor, utgör ett engångsanslag
till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur. Kollegiet har —
under åberopande av biblioteksutredningens förslag — för nästa budgetår
äskat en medelsanvisning av 60 000 kronor till löpande utgifter, vilket innebär
en höjning med 20 000 kronor. Kollegiet förutsätter, att inflytande ersättning
för utförda bokbindnings- och liknande arbeten skall tillgodoföras
anslaget såsom särskilda uppbördsmedel.

Biblioteksutredningen, som för budgetåret 1945/46 föreslagit ett anslag
av 50 000 kronor till löpande utgifter, har ansett, att anslaget till detta

Departe mentschefen.

298 Kungl. Maj:ts ''proposition nr %44-

ändamål därefter borde successivt ökas från 60 000 kronor budgetåret
1946/47 till 90 000 kronor budgetåret 1951/52.

I åtskilliga av remissyttrandena över biblioteksutredningens betänkande
har behovet av ökade anslagsmedel till bokinköp och bokbindning vid de tekniska
högskolornas bibliotek starkt understrukits, därvid av vissa remissinstanser
uttalats, att de av utredningen föreslagna anslagsbeloppen vore
hållna i underkant.

En rikhaltig tillgång till framför allt aktuell litteratur angående den tekniska
forskningen är av den största betydelse för de tekniska högskolornas
verksamhet och för vårt näringsliv, för vilket den i högskolornas bibliotek
samlade tekniska litteraturen redan nu i betydande omfattning utnyttjas. Av
särskilt värde synes vara, att högskolornas bibliotek tillhandahålla ett rikhaltigt
tekniskt tidskriftsmateriel. För att möjliggöra detta och för att högskolebiblioteken
jämväl i övrigt skola kunna fylla sin uppgift såsom tekniska
centralbibliotek finner jag det ofrånkomligt, att anslagsmedlen till löpande
utgifter för bokinköp och bokbindning höjas väsentligt. Vid tekniska högskolans
i Stockholm bibliotek utgöra dessa anslagsmedel nu 40 000 kronor. För
nästa budgetår anser jag mig böra tillstyrka den begärda höjningen av dessa
anslagsmedel med 20 000 kronor till 60 000 kronor. Då i förevarande anslag,
som nu är uppfört med 76 000 kronor, ingår en engångsanvisning av 36 000
kronor till inköp av engelskspråkig teknisk litteratur, innebär vad jag sålunda
förordat en anslagsminskning med 16 000 kronor.

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 18 000 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Maj:t föreskrivit, att anslaget
skall under budgetåret 1945/46 disponeras på följande sätt:

1. Stipendier åt studerande vid högskolan.............. kronor 13 000

2. Resebidrag till studerande, som deltaga i exkursioner
och fältövningar i anslutning till undervisningen i

vissa ämnen...................................... » 5 000

Summa kronor 18 000.

Högskolans lärarkollegium — som icke ifrågasatt någon förändring beträffande
de under punkt 2 avsedda anslagsmedlen till resebidrag till studerande,
som deltaga i exkursioner och fältövningar i anslutning till undervisningen
i vissa ämnen — har i anslutning till de sakkunnigas förslag hemställt
om höjning av anslagsmedlen till stipendier åt studerande vid högskolan
med 1 000 kronor till 14 000 kronor. Anslaget skulle sålunda för nästa
budgetår uppföras med (18 000 + 1 000 =:) 19 000 kronor.

De sakkunniga ha föreslagit ett stipendiebelopp av till en början 12 000
kronor och, sedan antalet studerande ökats med cirka 60 procent, 20 000
kronor.

299

Kungl. Maj:ts ''proposition nr

Med hänsyn till den under senare år inträdda ökningen av antalet studerande
vid tekniska högskolan tillstyrker jag högskolans framställning om
en höjning av beloppet för studiestipendier med 1 000 kronor till 14 000
kronor. Vid bifall härtill bör förevarande anslag för nästa budgetår höjas
med 1 000 kronor till 19 000 kronor.

6. Anslag till utbyggnad av tekniska högskolan
i Stockholm m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i propositionen 1945: 374 därom framställda
förslag har 1945 års riksdag dels beslutat, att tekniska högskolan i Stockholm
skall utbyggas för möjliggörande av en årlig intagning av 450 nya ordinarie
studerande, dels ock medgivit, att en av högskolans byggnadskommitté
framlagd generalplan i huvudsak må — på sätt chefen för ecklesiastikdepartementet
i statsrådsprotokollet till nämnda proposition förordat
— läggas till grund för det fortsatta arbetet med utbyggnadens detaljplanering.

I den av statsmakterna sålunda i princip godtagna generalplanen för
högskolans utbyggnad har byggnadsprogrammet uppdelats på två huvudetapper.

Till den första etappen ha hänförts de ny- och ombyggnader m. m.,
som oundgängligen erfordras för en ökning av högskolans examinationskapacitet,
och därutöver vissa andra byggnadsföretag, som stå i samband
med kapacitetsökningen eller eljest befunnits särskilt angelägna. Ifrågavarande
byggnadsarbeten avse i stort sett att genom nybyggnad bereda
lokaler inom högskolans område å norra Djurgården för de båda lägre årskurserna
samt genom ny- och ombyggnad större och förbättrade lokaler
för de kemiska och fysiska institutionerna. Därjämte ingå i första byggnadsetappen
nybyggnad av ett starkströmslaboratorium och vissa personalbostäder.

För de olika byggnadsföretag, som ingå i denna etapp, har i förenämnda
proposition lämnats en närmare redogörelse, till vilken jag tillåter mig att
här hänvisa. Kostnaderna för den första etappen av högskolans utbyggnad
enligt generalplanen ha av kommittén uppskattats till ett sammanlagt
belopp av i runt tal 15 300 000 kronor, varav omkring 10 400 000 kronor
för ny- och ombyggnader m. m. samt omkring 4 900 000 kronor för utrustning
och möblering. Kostnaderna ha fördelats å de olika byggnaderna
och med utbyggnaden i övrigt förenade arbeten i enlighet med vad följande
sammanställning utvisar, därvid byggnaderna upptagits under av kommittén
åsätta sifferbcteckningar och med angivande av det ändamål, för
vilket de enligt generalplanen äro avsedda:

Departe mentschefen.

300 Kungl. Majlis proposition nr BJjJj.

Byggnad	Byggnads-kostnader m. m. kronor	Kostnader för utrust-ning och möblering kronor	Summa kronor
VIII a Byggnad för lägre årskurser..........	1 448 000	135 000	1583 000
VIII b Hörsalsbyggnad för 150 och 300 platser . . .	254 000	40 000	294 000
IX a Byggnad för fysik m. m., huvudbyggnad . . .	1 376 000	600 000	1 976 000
» » » , kapprum, hall, prepara-
tionsrum..........	108 000	7 500	115 500
IX b Hörsalsbyggnad för 500 platser........	240 000	30 000	270 000
Byggnader för skyddsrum, parkering, maskin-
element I...............	474 000	23 000	497 000
XV a Byggnad för kemiska avdelningen.......	436 000	300 000	736 000
XV b > » livsmedelskemi m. m.......	282 000	325 000	607 000
XV c Apparathall................ .	350 000	600 000	950 000
XV d Byggnad för kemiskt-tekniska ämnen.....	1100 000	550 000	1 650 000
XVI Byggnad för elektroteknik (starkström) ....	2 667 000	2 253 000	4 920 000
XVII Bostadsbyggnader................	510 000	—	510 000
Värmecentral (utökning med en ångpanna) . .	35 000	—	35 000
Utvändiga ledningar...............	589 400	—	589 400
Bergsprängning ..................	266 000	—	266 000
Planering och terrassering m. m.........	289 000	—	289 000
Summa kronor	10 424 400	4 863 500	15 287 900

Här må erinras, att riksdagen i anslutning till ett av mig därom i statsrådsprotokollet
till omförmälda proposition gjort uttalande beträffande
planläggningen av personalbostäderna funnit storleken av de däri inrymda
lägenheterna böra ökas utöver vad kommittén avsett, vilket beräknas medföra
en merkostnad av 60 000 kronor.

Den andra etappen har avsetts skola omfatta övriga vid ett genomförande
av den planerade utbyggnaden av högskolan erforderliga nyoch
ombyggnader. Bland större byggnadsföretag inom denna etapp märkas
tillbyggnad av biblioteksflygeln, ombyggnad av det nuvarande huvudbyggnadskomplexet,
avseende bland annat inredande av ett svagströmslaboratorium
och lokaler för lantmäteriavdelningen, ävensom uppförande
av nybyggnader för avdelningarna för väg- och vattenbyggnad och arkitektur
samt för institutionerna för brobyggnad och byggnadsstatik, byggnadsteknik
och förbränningsmotorteknik m. m. En planerad värme- och
kraftcentral skulle även ingå i denna byggnadsetapp.

I detta sammanhang må vidare anmärkas, att — därest lantmäteriundervisningen
skulle komma att förläggas till annan plats än högskolan
— den planerade byggnaden för avdelningen för arkitektur avsetts skola

301

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

utgå ur byggnadsprogrammet och denna avdelning förläggas till den byggnad,
i vilken eljest avdelningen för lantmäteri tänkts skola inrymmas.

Kostnaderna för den andra utbyggnadsetappen ha av kommittén beräknats
till i runt tal 10 800 000 kronor, varav ungefär 7 400 000 kronor i
byggnadskostnader m. m. och 3 400 000 kronor för utrustning och möblering.
Den närmare fördelningen av kostnaderna å olika byggnader och övriga
arbeten, som hänförts till denna etapp, framgå av följande sammanställning: -

Byggnad	Byggnads- kostnader m. m. kronor	Kostnader för utrust-ning och möblering kronor	Summa kronor
I Administrationsbyggnad.............	210 000	84 000	294 000
II Bibliotek.....................	725 000	160 000	885 000
III a Bergsskolan....................	220 000	210 000	430 000
III b Avdelning för elektroteknik...........	465 000	1 307 000	1 772 000
III c > » lantmäteri............	400 000	75 000	475 000
III d » » maskinteknik m. m.......	320 000	15 000	335 000
IV a, b Lab. för anrikning, maskinteknik m. m. ...	—	—	—
V Värme- och kraftcentral1............	—	—	—
VI a Maskinlaboratorium, hållfasthetslära m. m. . .	611 000	195 000	806 000
VII Verkstadsbyggnad................	220 000	90 000	310 000
X Avdelning för väg- och vattenbyggnad ....	800 000	75 000	875 000
XI » » arkitektur ............	850 000	75 000	925 000
XII Lab. för brobyggnad och byggnadsstatik . . .	795 000	200 000	995 000
XIII » » byggnadsteknik............	480 000	65 000	545 000
XIV » » flygteknik m. m............	231 000	50 000	281 000
XVIII Byggnad för förbränningsmotorteknik m. m. .	807 000	760 000	1 567 000
Utvändiga ledningar...............	160 600	—	160 600
Planering och terrassering...........	136 000	—	136 000
Summa kronor	7 430 600	3 361 000	10 791 600

1 Beträffande högskolans värme- och kraftförsörjning föreligga numera alternativa förslag från
byggnadskommittén, vilka för närvarande äro föremål för remissbehandling; det ena (alternativ
I) avser en kombinerad värme- och kraftcentral för en anläggningskostnad av i runt tal 3 000 000
kronor och det andra (alternativ II) en värmecentral för en anläggningskostnad av i runt tal
2 300 000 kronor.

De ny- och ombyggnader och därmed förenade arbeten, som hänförts
till den första utbyggnadsetappen, ha av kommittén förutsatts skola vara i
huvudsak slutförda vid utgången av budgetåret 1947/48, varigenom ett
ökat antal studerande höstterminen 1948 första gången skulle kunna intagas
vid högskolan. Den andra utbyggnadsetappen har av kommittén beräknats
skola vara avslutad med utgången av budgetåret 1952/53. Det må

302

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

här anmärkas, att etappindelningen icke innebär, att samtliga till den första
utbyggnadsetappen hörande byggnadsarbeten skola ha avslutats, innan
de till den andra etappen hänförda påbörjas. I viss utsträckning ha sålunda
till de olika etapperna hörande byggnadsföretag förutsatts skola bedrivas
samtidigt.

Kostnaderna för högskolans utbyggnad ha av byggnadskommittén avsetts
fördelade å budgetåren 1945/46—1952/53 sålunda:

	1945/ 46	1946/ 47	1947/ 48	1948/ 49	1949/ 50	1950/ 51	1951/ 52	1952/ 53	Totalkost-nad i 1 000-tal kronor
Byggnadskost-nader m. m. . .	3 747	4 951	4 256	2 935	1 266	700			17 855
Kostnader för utrustning och möblering . . .	509	998,5	1494	2 034	2 051	803	305	30	8 224,5
Totalkostnad . .	4 256	5 949,5	5 750	4 969	3 317	1503	305	30	26 079,5

Kostnaderna för högskolans utbyggnad ha sålunda uppskattats till sammanlagt
i runt tal 26 100 000 kronor, varav byggnadskostnader omkring
17 900 000 kronor och kostnader för utrustning och möblering omkring
8 200 000 kronor. Härvid ha ej medräknats kostnaderna för den planerade
värme- och kraftcentralen. Anmärkas må vidare att dessa kostnadskalkyler
verkställts på grundval av 1942 års prisnivå. Såsom jag erinrade i mitt,
anförande till det vid Kungl. Maj:ts förut omförmälda proposition fogade
statsrådsprotokollet torde den sedan dess inträffade prisstegringen — såvitt
gäller byggnadskostnader — böra uppskattas till omkring 15 procent.
Byggnadskostnaderna kunna alltså för närvarande beräknas till i runt
tal 20 600 000 kronor, varav omkring 12 000 000 kronor belöpa å den första
utbyggnadsetappen och omkring 8 600 000 kronor å den andra etappen.
Jämväl beträffande kostnaderna för utrustning och möblering har man —
såsom jag även vid frågans tidigare behandling uttalade — att räkna med
ökade priser, men den därav föranledda kostnadsökningen är mera svårbestämbar.

I framställda anslagsäskanden har lärarkollegiet vid högskolan — med
tillstyrkan av högskolestyrelsen — hemställt om anvisande av investeringsanslag
för högskolans utbyggnad till ett sammanlagt belopp av
8 980 000 kronor, varav 3 874 000 kronor å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1945/46 och 5 106 000 kronor å riksstaten för budgetåret 1946/
47. Den sålunda äskade medelsanvisningen överstiger den av byggnadskommittén
beräknade med (3 874 000 — 3 747 000 =) 127 000 kronor för
det förra och med (5 106 000 — 4 951 000 =) 155 000 kronor för det senare
budgetåret. Såsom motivering för denna avvikelse har från högskolans sida
anförts, att de till första utbyggnadsetappen hörande nya lokalerna för in -

303

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

stitutionen för livsmedelskemi vid bifall till det av högskolan i annat sammanhang
framförda äskandet örn en professur i detta ämne erfordrades från
en tidigare tidpunkt än byggnadskommittén förutsatt.

Vidare har byggnadskommittén — under erinran att till bestridande av
kostnaderna för kommitténs verksamhet för innevarande budgetår anvisats
ett investeringsanslag av 150 000 kronor — i skrivelse den 16 augusti 1945
hemställt örn en medelsanvisning för ändamålet för budgetåret 1946/47
med 345 000 kronor under förutsättning att byggnadsarbetena helt skola
handhavas av kommittén.

Till inredning och utrustning av nya lokaler vid högskolan
ha under budgetåren 1942/46 genom å riksstaten uppförda reservationsanslag
anvisats tillhopa 1 025 000 kronor, varav 325 000 kronor för
budgetåret 1945/46. Genom beslut den 29 juni och den 26 oktober 1945 har
Kungl. Maj:t föreskrivit, att anslaget för innevarande budgetår skall disponeras
till inredning och utrustning av nya lokaler för härefter angivna
institutioner med följande belopp:

institutionen för mekanisk teknologi.................. kronor 40 000

» » värme- och ventilationsteknik......... » 2 500

» » värmeteknik och maskinlära.......... » 17 500

» » järnets bearbetning och behandling .... » 110 000

» » järnets metallurgi ................... » 61400

» » teknisk organisk kemi................ » 19000

» » teknisk oorganisk kemi............... » 48 000

» » cellulosateknik och träkemi........... » 16 600

» » pappersteknik............... » 10 000

Summa kronor 325 000.

Lärarkollegiet har till en början — under erinran att kollegiet till inredning
och utrustning av nya lokaler för här angivna institutioner för innevarande
budgetår äskade en medelsanvisning av sammanlagt 375 900 kronor
— hemställt örn fyllnadsanslag för nästa budgetår med skillnaden mellan
den begärda och den beviljade medelsanvisningen för innevarande budgetår
(375 900 —- 325 000 =) 50 900 kronor till utrustning av följande institutioner
med härefter angivna belopp:

institutionen för järnets bearbetning och behandling .... kronor 34 500

» » teknisk organisk kemi................ » 1 000

» » teknisk oorganisk kemi............... » 2 000

» » cellulosateknik och träkemi........... » 3 400

» » pappersteknik............... » 10 000

Summa kronor 50 900.

304

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Vidare har kollegiet äskat medel till ytterligare utrustning av några av de
förut omförmälda institutionerna ävensom till utrustning av ännu en institution
i enlighet med vad följande sammanställning utvisar:

institutionen för cellulosateknik och träkemi

» » pappersteknik...........

» » teknisk organisk kemi................ » 50 000

» » mineralogi och geologi................ » 2 500

Summa kronor 62 500.

Till stöd för den äskade medelsanvisningen om tillhopa 62 500 kronor har
bland annat anförts följande.

Institutionerna för ce11u 1 osa tekni k och träkemi
samt pappersteknik. I samband med dessa institutioners förläggning
till svenska träforskningsinstitutet kräves viss ytterligare utrustning av
institutionslokalerna. För lös inredning, bestående av 55 hurtsar, 2 bord,
stolar m. m. ha beräknats 8 880 kronor samt för belysning med 46 lampor
och 4 lysämnesrör 1 120 kronor, eller sålunda tillhopa 10 000 kronor.

Institutionen för teknisk organisk kemi. Jämlikt tidigare
riksdagsbeslut har professuren i kemisk teknologi uppdelats i en professur
i teknisk oorganisk kemi och en professur i teknisk organisk kemi.
Övervägande delen av den befintliga utrustningen har därvid visat sig av
sådan beskaffenhet, att den måst tillföras den förstnämnda professuren.
För professuren i teknisk organisk kemi finnas ej heller några lokaler utan
provisoriska dylika måste inredas. För laboratoriets första uppsättning har
beräknats ett anslagsbehov på 50 000 kronor, varav till allmänna laboratorieutensilier
9 000 kronor, till elektriska apparater och instrument 11 000
kronor, till optisk apparatur 6 000 kronor, till diverse apparater 16 500 kronor,
till vågar 2 000 kronor, till möbler och kontorsinventarier 3 500 kronor
samt till handböcker och annan litteratur 2 000 kronor.

Institutionen för mineralogi och geologi. För denna
institutions lokaler erfordras oundgängligen 10 stora bord med lådor, avsedda
för övningarna i mineralogi och petrografi. Kostnaderna härför beräknas
till 2 500 kronor.

Härutöver har lärarkollegiet i anslutning till byggnadskommitténs därom
framförda förslag hemställt örn anslag till inredning och utrustning av nya
lokaler i samband med den planerade utbyggnaden av högskolan till ett
sammanlagt belopp av 1 637 500 kronor, varav 509 000 kronor å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1945/46 och 1 128 500 kronor å riksstaten för
budgetåret 1946/47. Sistnämnda belopp överstiger med (1 128 500 —
998 500 =) 130 000 kronor den av byggnadskommittén föreslagna medelsanvisningen
för dessa budgetår. Härav ha ett belopp av 125 000 kronor beräknats
för inredning och utrustning av de nya lokalerna för den livsmedelskemiska
institutionen, vilka — såsom förut berörts — av högskolan avsetts
skola färdigställas från en tidigare tidpunkt än kommittén förutsatt,
samt ett belopp av 5 000 kronor för utrustning av lokalerna för institutio -

kronor 10 000

305

Kungl. May.ts proposition nr

nen för metallografi vid en planerad utvidgning av dessa i samband med
högskolans utbyggnad.

Högskolestyrelsen har tillstyrkt samtliga lärarkollegiets här berörda äskanden
örn anslag till inredning och utrustning av nya lokaler.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår har Kungl. Maj:t och
riksdagen i princip godtagit den generalplan för utbyggnad av tekniska
högskolan i Stockholm, som framlagts av högskolans byggnadskommitté.
Från statsmakternas sida har därvid även uttalats, att den av kommittén
föreslagna etappindelningen syntes i stort sett lämpligt avvägd samt att
det med hänsyn till angelägenheten av att snarast öka högskolans kapacitet
med avseende å antalet studerande framstode som ändamålsenligt att
förlägga tyngdpunkten av högskolans utbyggnad till den första huvudetappen.

Vid framläggandet av sin generalplan har kommittén jämväl överlämnat
skissritningar till samtliga de i första etappen ingående byggnadsföretagen
med undantag av de till personalbostäder avsedda byggnaderna. Enligt vad
jag inhämtat från kommittén föreligga numera även ritningar beträffande
sistnämnda byggnader. Storleken av de däri inrymda lägenheterna har därvid
utökats i förhållande till det ursprungliga förslaget i enlighet med vad
i det föregående angivits. De föreliggande skisserna till den första etappens
byggnader torde kunna läggas till grund för uppgörandet av erforderliga huvudritningar
och arbetsbeskrivningar. De förberedande arbetena ha sålunda
beträffande den första utbyggnadsetappen numera fortskridit så långt, att
dit hörande byggnadsföretag snart torde kunna igångsättas. Jag vill härvid
framhålla, att byggnadsprogrammet förutsätter, att arbetena med de olika
i denna etapp ingående byggnadsföretagen i stort sett skola bedrivas parallellt,
för att den planenliga undervisningen vid högskolan under utbyggnadstiden
icke skall behöva i nämnvärd mån rubbas. Anslag till påbörjande
av den första byggnadsetappen torde sålunda böra anvisas å riksstaten för
nästa budgetår. Däremot synes icke erforderligt att — såsom i ärendet
ifrågasatts — anvisa medel för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1945/46. På grund av ifrågavarande byggnadsföretags speciella
karaktär och angelägenheten av att detsamma bedrives i nära kontakt med
vederbörande vid högskolan synes det mig lämpligt, att byggnadskommittén,
som utformat byggnadsplanerna, även får taga ansvaret för utbyggnadens
utförande. Jag erinrar i detta sammanhang, att även utbyggnaden av
Chalmers tekniska högskola ombesörjes av en särskild byggnadskommitté.
Kostnaderna för kommittén torde få bestridas av vederbörande byggnadsanslag.
Härifrån torde jämväl — efter prövning av Kungl. Majit i varje
särskilt fall — få bestridas kostnader för utländska studieresor av vederbörande
lärare vid högskolan, i den män dylika resor finnas påkallade för den
närmare planeringen av olika institutioner i samband med utbyggnaden.

Bihang till riksdagens protokoll 19JfG. 1 sami. Nr 244- 20

Departe mentschefen.

306

Kungl. Maj:ts proposition nr Skirman
arbetena igångsättas, böra fullständiga huvudritningar till de olika
byggnaderna jämte beskrivningar och kostnadsberäkningar av kommittén
underställas Kungl. Maj:ts prövning.

I enlighet med vad jag i det föregående angivit torde byggnadskostnaderna
för ett genomförande av generalplanens första etapp för närvarande
kunna uppskattats till i runt tal 12 000 000 kronor. Kommittén har för budgetåren
1945/46 och 1946/47 beräknat medelsbehovet till sammanlagt
8 698 000 kronor och högskolan har för de nämnda budgetåren äskat en
medelsanvisning av 8 980 000 kronor. Merkostnaden enligt anslagsäskandena
har föranletts av förslaget, att de nya lokalerna för den livsmedelskemiska
institutionen skulle färdigställas tidigare än kommittén förutsatt.
Jag vill härtill anmärka, att — enligt vad jag inhämtat från kommittén —
en sådan jämkning av programmet ej torde vara praktiskt genomförbar.
Såväl kommittén som högskolan ha grundat sina förenämnda anslagsberäkningar
på 1942 års prisnivå. Angelägenheten av att den beslutade utbyggnaden
snarast kommer till stånd motiverar en betydande medelsanvisning
till ändamålet för nästa budgetår. Med beaktande av den för närvarande
begränsade tillgången på materiel och arbetskraft har jag emellertid funnit
mig böra stanna vid att förorda, att till utbyggnad av högskolan å riksstaten
för budgetåret 1946/47 uppföres ett investeringsanslag av 5 000 000
kronor.

Vad härefter angår frågan örn anslag till inredning och utrustning av nya
lokaler så har byggnadskommittén beräknat medelsbehovet därför i samband
med utbyggnaden till ett sammanlagt belopp av i runt tal 8 225 000
kronor, varav ett belopp av 509 000 kronor avsetts skola anvisas å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1945/46 och ett belopp av 998 500 kronor
å riksstaten för budgetåret 1946/47. Från högskolans sida har för här avsedda
ändamål i samband med utbyggnaden hemställts om en medelsanvisning
i enlighet med kommitténs förslag med den avvikelsen, att för budgetåret
1946/47 äskats ett belopp av ytterligare 130 000 kronor med utgångspunkt
från att vissa institutioners lokaler skulle färdigställas från en tidigare
tidpunkt än kommittén förutsatt. Härutöver har högskolan för nästa
budgetår äskat ett belopp av sammanlagt 113 400 kronor till inredning och
utrustning av lokaler för vissa institutioner, vilkas behov därav icke betingas
av den planerade utbyggnaden, nämligen för institutionerna för järnets
bearbetning och behandling, teknisk organisk kemi, teknisk oorganisk
kemi, cellulosateknik och träkemi, pappersteknik samt mineralogi och geologi.

Det synes mig till en början lämpligt att inredningen och utrustningen
av de här angivna institutionernas lokaler nu slutföres. Mot uppskattningen
av medelsbehovet härför har jag ingen erinran och förordar alltså att till
ändamålet för nästa budgetår beräknas en medelsanvisning av 113 400
kronor. Vad åter angår anslagsbehovet för inredning och utrustning av

307

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

högskolans lokaler i samband med utbyggnaden, så synes något anslag å
tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår icke erfordras. Även om
jag för nästa budgetår ej är beredd att tillstyrka en medelsanvisning för
ändamålet av den omfattning, som högskolan och byggnadskommittén avsett,
torde dock med hänsyn till de långa leveranstider, varmed man för närvarande
har att räkna, anslagsbeloppet ej böra tillmätas alltför snävt. Jag
vill sålunda förorda, att anslaget till inredning och utrustning av nya lokaler
för nästkommande budgetår — inräknat den förenämnda medelsanvisningen
av 113 400 kronor — uppföres med 1 300 000 kronor. Det torde
böra ankomma å Kungl. Maj:t att meddela närmare bestämmelser rörande
dispositionen av de anslagsmedel, som härvid avsetts för inredning och utrustning
i samband med utbyggnaden.

7. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar.

Kungl. Majit har genom beslut den 29 juni 1945 för Chalmers tekniska

högskola fastställt följande

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis......kronor 258 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit .......................................... » 107 400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.......... » 302 100

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......................... » 57 500

Summa kronor 725 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.......................... kronor 210 000

Nettoutgift kronor 515 000.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör för nästa budgetår i
avlöningsstaten vidtagas följande ändringar.

Inrättandet av nya professurer i tillämpad matematik, i vattenbyggnad
och i teoretisk kemi ävensom en laboratorstjänst i fysik föranleder en höjning
av anslagsposten avlöningar till ordinarie tjänstemän
med i runt tal 41 800 kronor. Uppflyttningen av en kanslibi trädest jänst å
rektorsexpeditionen till en kontoristbefattning kan beräknas medföra en
ökad belastning av anslagsposten med omkring 200 kronor. Vidare föranleder
mitt ställningstagande med avseende å personalorganisationen vid
högskolans bibliotek en ytterligare uppräkning med i runt tal 23 000 kronor.
Då jag ej ifrågasätter någon annan ändring beträffande förevarande
anslagspost, bör densamma alltså för nästa budgetår uppföras med
(258 000 + 41 800 + 200 -f 23 000 =) 823 000 kronor.

308

Kungl. Maj:ts -proposition nr 2.^Jh

Anslagsposten arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, torde i överensstämmelse med motsvarande
anslagspost för tekniska högskolan i Stockholm böra uppdelas å en
post avseende arvoden åt speciallärare och biträdande
lärare, upptagen med förslagsvis angivet belopp, samt en post avseende
övriga arvoden och särskilda ersättningar. Den förra
delposten torde böra beräknas till ett belopp av sammanlagt i runt tal
182 500 kronor. De med den senare delposten avsedda utgifterna ha för
innevarande budgetår beräknats till 20 500 kronor. Vid anslagsberäkningen
utgår jag från oförändrat medelsbehov för nästa budgetår och upptager
sålunda denna delpost till 20 500 kronor. Därest grunderna för docentstipendierna
vid universiteten och övriga högskolor skulle ändras från och
med nästa budgetår, har jag emellertid — såsom förut nämnts — avsett,
att motsvarande ändringar skola vidtagas i fråga örn de tekniska högskolornas
docentstipendier. Härvid torde ifrågavarande delpost få överskridas
med för ändamålet erforderligt belopp. Under anslagsposten arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, bör i enlighet härmed
för nästa budgetår beräknas en medelsanvisning av sammanlagt (182 500 -f-(-
20 500 =) 203 000 kronor.

Enligt Kungl. Majits förenämnda beslut den 29 juni 1945 skall anslagsposten
avlöningar till övrig i c k e-o r d i n a r i e personal tills
vidare från och med innevarande budgetår disponeras på följande sätt:

Ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter ........ kronor 235 000

Undervisning örn arbetsledningens praktiskt ekonomiska,

sociala, yrkeshygieniska och arbetspsykologiska problem » 1 500

Avlöningar till annan icke-ordinarie personal ....... » 65 600

Summa kronor 302 100.

Delposten till ersättningar åt tillfälliga lärare och assistenter bör vid bifall
till den av mig tidigare förordade höjningen med 50 000 kronor för
nästa budgetår uppföras med 285 000 kronor. Den till undervisning örn
arbetsledningens problem avsedda delposten bör uppföras med oförändrat
belopp, 1 500 kronor. Delposten till avlöningar åt annan icke-ordinarie personal
bör för det första ökas med ett belopp av 7 600 kronor til] grundlön
vid en befattning som högskolesekreterare i lönegraden Eo 24. Härjämte
bör denna post vid den av mig förordade förstärkningen av kansli- och kontorspersonalen
å rektorsexpeditionen samt å fackavdelningarna uppräknas
med ett belopp av 6 000 kronor. Vidare bör posten höjas med 6 200 kronor
till grundlön vid två nya befattningar som institutionsvaktmästare i lönegraden
Eo 7 och med 2 000 kronor till viss extra arbetshjälp. Slutligen föranleder
mitt ställningstagande med avseende å personalorganisationen vid högskolans
bibliotek en höjning av denna post med i runt tal 6 100 kronor.
Delposten till avlöningar till annan icke-ordinarie personal bör sålunda

309

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

uppföras med (65 600 + 7 600 + 6 000 + 6 200 + 2 000 + 6 100 =)
93 500 kronor. Anslagsposten avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
bör alltså i sin helhet uppföras med (285 000 -j- 1 500 -f- 93 500 =) 380 000
kronor. I likhet med vad jag uttalat beträffande motsvarande anslagspost
vid tekniska högskolan i Stockholm torde Kungl. Majit böra bemyndigas
att under därvid angivna förutsättning medgiva överskridande av nu ifrågavarande
post tills vidare från och med budgetåret 1946/47.

Anslagsposten rörligt tillägg torde böra uppräknas med 18 500
kronor och sålunda upptagas till 76 000 kronor.

Sammanfattningsvis kunna sålunda utgifterna under avlöningsstaten för
nästa budgetår uppskattas till (323 000 203 000 + 380 000 -j- 76 000 =)

982 000 kronor.

Den under särskilda uppbördsmedel uppförda posten avgifter
från de studerande torde — såsom jag tidigare uttalat — böra upptagas
till oförändrat belopp, 210000 kronor. Nettoutgiften under avlöningsstaten
blir följaktligen (982 000 — 210 000 =) 772 000 kronor, vilket i förhållande
till innevarande budgetår innebär en anslagshöjning med 257 000 kronor.

8. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Omkostnader.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 170 000 kronor.
Genom beslut den 29 juni 1945 har Kungl. Majit fastställt följande omkostnadsstat
för Chalmers tekniska högskola, att tillämpas tills vidare under
budgetåret 1945/46;

Omkostnadsstat.

Utgifter:

1. Sjukvård m. m., förslagsvis...................kronor 500

2. Expenser, förslagsvis........................ » 157 000

3. Publikationstryck, förslagsvis.................. » 14 000

4. Reseersättningar, förslagsvis............ »_4 500

Summa kronor 176 000

Särskilda uppbördsmedel:

1. Ersättning för bränsle, lyse och vatten:
från tekniska gymnasiet

i Göteborg.........kronor 5 000

i övrigt............. * 500 kronor 5 500

2. Hyror......................... » 500 kronor 6 000

Nettoutgift kronor 170 000.

Av anslagsposten till expenser må för bränsle, lyse och vatten tagas i anspråk
förslagsvis 100 000 kronor och för övriga expenser högst 57 000 kro -

310

Kungl. Maj:ts proposition nr 844.

lior, därav för biblioteket 3 000 kronor och för högskolan i övrigt 54 000
kronor. Ur anslagsposten till reseersättningar utgå 500 kronor till vissa
rese- och traktamentsersättningar till styrelsens ordförande och högskolans
rektor, under det att återstoden, 4 000 kronor, är avsedd för rese- och traktamentsersättmngar
åt lärare. Vidkommande föreskrifterna om anslagets disposition
hänvisas i övrigt till statsliggaren (sid. 587 f.).

I sina anslagsäskanden för nästa budgetår har högskolans styrelse beräknat
utgifterna till 207 000 kronor, varav för sjukvård m. m. 1 000 kronor,
för reseersättningar 4 500 kronor, för bränsle, lyse och vatten 120 000 kronor,
för övriga expenser 63 500 kronor (därav för biblioteket 3 500 kronor
och för högskolan i övrigt 60 000 kronor), för publikationstryck 14 000 kronor
samt för yttre renhållning, underhåll av vägar och planteringar m. m.
inom högskolans nya område 4 000 kronor. De särskilda uppbördsmedlen lia
upptagits till 6 000 kronor, varför anslagsbehovet för nästa budgetår sålunda
beräknats utgöra (207 000 — 6 000 =) 201 000 kronor.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Sjukvård m. m. Anslagsbelastningen har uppgått till 923 kronor
81 öre för budgetåret 1944/45.

Reseersättningar. Styrelsen har anhållit om oförändrat anslag till
reseersättningar eller 4 500 kronor, varav 4 000 kronor till reseersättningar
för lärare och 500 kronor till rese- och traktamentsersättningar till styrelsens
ordförande och högskolans rektor.

Bränsle, lyse och vatten. Anslagsbelastningen har uppgått
till 120 000 kronor för budgetåret 1943/44 och 130 862 kronor för budgetåret
1944/45. Styrelsen anser, att denna delpost för budgetåret 1946/47 bör
uppföras med 120 000 kronor, vilket innebär en ökning med 20 000 kronor.

Övriga ex penser: biblioteket. Styrelsen har i likhet med
biblioteksutredningen beräknat anslagsbehovet för nästa budgetår till 3 500
kronor. De verkliga utgifterna för budgetåret 1944/45 uppgingo till 4 785
kronor.

Övriga expenser: högskolan i övrigt. Styrelsen hemställer,
i anslutning till de sakkunnigas förslag och under hänvisning till elevantalets
fortsatta tillväxt, örn anvisande av 60 000 kronor till förevarande
ändamål.

Publikationstryck. Styrelsen hemställer örn oförändrad medelsanvisning
till detta ändamål.

Yttre renhållning, underhåll av vägar och planteringar
m. m. De härmed förenade kostnaderna ha hittills bestritts
av Chalmerska byggnadskommittén. Under innevarande budgetår beräknas
denna ha slutfört sitt uppdrag beträffande skeppsprovningsanstalten, nybyggnaderna
för avdelningen för skeppsbyggnad, för avdelningarna för vägoch
vattenbyggnad och för arkitektur. Högskolan måste därför, anför styrelsen,
i fortsättningen själv bekosta underhåll av vägar och gräsplaner samt
underhåll av utvändiga ledningar för vatten, avlopp, elektricitet m. m. För
de härmed förbundna kostnaderna hemställer styrelsen om anvisande av ett
belopp av 4 000 kronor för budgetåret 1946/47.

Särskilda uppbördsmedel. Beträffande denna post, sorn, för
närvarande är uppförd med 6 000 kronor, ifrågasättes ingen förändring.

311

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

Den föreslagna uppräkningen av anslagsposten till sjukvård m. m. med
500 kronor till 1 000 kronor anser jag mig böra förorda. Vid bifall till mitt
förslag i det föregående, att ersättning i vissa fall skall kunna utgå till lärare
vid högskolan, vilka på grund av annan verksamhet icke äro bosatta i Göteborg
eller dess närhet, för resor, som dylik lärare måste företaga mellan bostadsorten
och högskolan, torde anslagsposten till reseersättningar böra uppräknas
med 1 000 kronor till 5 500 kronor. Delposten till bränsle m. m. torde,
såsom föreslagits, böra uppräknas med 20 000 kronor till 120 000 kronor.
Mot den föreslagna höjningen av delposten till övriga expenser med 6 500
kronor till 63 500 kronor har jag icke funnit anledning till erinran. Kostnaderna
för yttre renhållning, underhåll av vägar och planteringar m. m. inom
högskolans nya område synes böra bestridas med anlitande av medel under
statens allmänna fastighetsfond och icke, såsom ifrågasatts, med medel under
högskolans omkostnadsanslag. Då jag utöver vad nyss förordats icke ifrågasätter
någon ändring beträffande omkostnadsstaten, bör förevarande anslag
för nästa budgetår höjas med (500 -j- 1 000 -f- 20 000 -j- 6 500 =) 28 000
kronor till 198 000 kronor.

9. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Materiel m. m.

Detta anslag, som i gällande riksstat är uppfört med 300 000 kronor, disponeras
jämlikt av Kungl. Majit genom beslut den 29 juni 1945 meddelade
föreskrifter (statsliggaren sid. 588 f.) sålunda:

Samlingar och laborationer ........................... kronor 200 000

Nyanskaffning av apparater m. m..................... » 100 000

Summa kronor 300 000.

Högskolans styrelse har för nästa budgetår hemställt

dels örn höjning av anslagsmedlen till samlingar och laborationer med
39 400 kronor till 239 400 kronor,

dels ock om anvisande av 236 700 kronor till nyanskaffning av apparater
m. m.

Samlingar och laborationer. Styrelsen har anfört:

För budgetåret 1945/46 äskade högskolan 225 000 kronor och erhöll
200 000 kronor. Såväl med hänsyn till den allmänna prisstegringen som till
det ökade antalet studerande är en avsevärd anslagsökning nödvändig. Förbrukningen
av ifrågavarande anslagsmedel sker huvudsakligen vid undervisningen
i de båda högsta årskurserna. Antalet studerande i dessa utgör innevarande
läsår 374 men kommer nästa läsår att uppgå till 412. Enbart den
härav föranledda proportionella ökningen av anslagsbehovet utgör för budgetåret
1946/47 20 300 kronor.

Därtill kommer ökat behov av anslag till institutionerna för vattenbyggnad,
tillämpad matematik och teoretisk kemi i samband med inrättandet av
nya professurer i samma ämnen samt likaså ökat behov av anslag till de

Departe mentschefen.

312

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 2Jt4-

institutioner, där nya speciallärare skola verka. Behovet av ökat anslag av
denna anledning anslå de sakkunniga (sid. 439) till 19 100 kronor, varvid
hänsyn tagits till, att speciallärartjänsten i damm- och kajbyggnadslära utgår.

Utgående från den intagning av 174 studerande i första årskursen, som
ägde rum det år de sakkunniga utarbetade sitt betänkande i ifrågavarande
avseende, ha de sakkunniga beräknat anslaget till samlingar och laborationer
för budgetåret 1946/47 till 220 000 kronor. Då antalet studerande läsåret
1946/47 kommer att bli icke oväsentligt högre än de sakkunniga räknat
med, får styrelsen enligt det ovan anförda hemställa örn ett anslag av
(200 000 + 20 300 + 19 100 =) 239 400 kronor.

De sakkunniga lia beräknat en ökning av ifrågavarande anslagsmedel från
190 000 kronor budgetåret 1944/45 till 200 000 kronor budgetåret 1945/46
och därefter successivt till 290 000 kronor budgetåret 1950/51, då den av
dem föreslagna utbyggnaden av högskolan förutsatts genomförd.

Nyanskaffning av apparater m. m. Styrelsen har i huvudsak
anfört:

För budgetåret 1945/46 begärde styrelsen anslag till anskaffande av apparatur
för sammanlagt 177 800 kronor. Framställningen bifölls i så måtto, att
ett anslag av 100 000 kronor beviljades. Styrelsen får nu hemställa örn återstoden
av det föregående år begärda beloppet eller 77 800 kronor.

Härutöver vill styrelsen tillstyrka följande ingivna framställningar om nyanskaffning
av apparater m. m. enligt handlingarna i ärendet bilagda specifikationer: Från

professorn i kemisk teknologi örn anslag till:
modernisering av utrustningen i de kemiska laboratorierna

för tredje och fjärde årskurserna m. m...............kronor 70 160

Från professorn i organisk kemi örn anslag till:
inköp av apparatur för bestämningar av organiska föreningars
absorption inom det ultraröda spektralområdet ....

Från professorn i teoretisk elektricitetslära med undervisningsskyldighet
jämväl i elektrisk mätteknik örn anslag till:
inköp av normalinstrument för växelström, precisionsinstrument
för lik- och växelström, apparater för mätning vid
ton- och radiofrekvens m. m.........................

Från t. f. professorn i radioteknik örn anslag till:
nyanskaffning av instrument och maskiner för institutio -

nerna för telegrafi och telefoni, radioteknik och elektronik » 37 100

Från t. f. professorn i oorganisk kemi om anslag till:

[skaffning av apparater för ledningsförmågemätningar med
tillbehör, millivoltmeter med termoelement, analysvåg
med viktsats och elektrolysstativ med tillbehör........ » 3 110

Summa kronor 158 900.

Styrelsen får därför hemställa om ett sammanlagt belopp av (77 800 +
+ 158 900 =) 236 700 kronor till nyanskaffningar av apparater m. m.

De sakkunniga, som utgått från att det årliga anslaget till nyanskaffning
av apparater för modernisering och ersättning av försliten utrustning bör

16 030

» 32 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- 313

beräknas till 15 procent av utrustningens värde, ha med avseende å medelsbehovet
anfört:

Med hänsyn därtill, att Chalmers tekniska högskola hittills endast erhållit
obetydliga anslag för nyanskaffningar, är behovet av dylikt anslag dar för
närvarande större än det angivna procenttalet. De sakkunniga ha funnit, att
anslaget till nyanskaffningar omedelbart bör beräknas till 120 000 kronor
för budgetåret 1944/45, 130 000 kronor för budgetåret 1945/46 och sedermera
successivt höjas till 200 000 kronor för budgetåret 1950/51.

Förevarande anslag är för innevarande budgetår uppdelat på två poster,
den ena å 200 000 kronor till samlingar och laborationer, den andra å 100 000
kronor till nyanskaffning av apparater m. m. Medan tekniska högskolan i
Stockholm under en följd av år tilldelats medel för bada dessa ändamål, erhöll
Chalmers tekniska högskola först från och med budgetåret 1942/43 särskilda
medel till nyanskaffning av apparater m. m. Anslagsmedlen till samlingar
och laborationer ha för innevarande budgetår höjts med 35 000 kronor.
Med hänsyn till det växande elevantalet och tillkomsten av nya lärarbefattningar
anser jag en ytterligare höjning av dessa anslagsmedel för nästa
budgetår vara ofrånkomlig. För innevarande budgetår ha de för nyanskaffning
av apparater m. m. avsedda medlen höjts med 50 000 kronor. Da ett
starkt behov av modernisering och komplettering av utrustningen synes
föreligga, finner jag mig jämväl böra förorda en höjning av sistnämnda anslagsmedel.
Jag anser mig dock icke kunna tillstyrka hela den av högskolan
äskade anslagshöjningen utan finner mig böra stanna vid att förorda, att
anslagsposten till samlingar och laborationer höjes med 35 000 kronor till
235 000 kronor och anslagsposten till nyanskaffningar av apparater m. m.
med 90 000 kronor till 190 000 kronor. Anslaget i dess helhet torde följaktligen
för nästkommande budgetår böra uppföras med 425 000 kronor.

10. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek.

Detta anslag, som för budgetåren 1939/45 var uppfört med 25 000 kronor,
har för budgetåret 1945/46 höjts till 49 000 kronor. Av det sålunda för innevarande
budgetår anvisade anslaget äro 25 000 kronor avsedda att användas
till löpande utgifter, medan återstoden, 24 000 kronor, utgör ett engångsanslag
för inköp av engelskspråkig teknisk litteratur.

Högskolans styrelse har för nästa budgetår äskat 4.) 000 kronor till bestridande
av löpande utgifter ävensom ett ytterligare engångsanslag av 6 000
kronor för inköp av engelskspråkig teknisk litteratur. Styrelsen har, under
erinran örn inträffade prisstegringar, framhållit, att högskolans bibliotek alltjämt
har stora luckor att fylla i sitt bestånd av böcker och tidskrifter, varför
det är i stort behov av höjning av det årliga anslaget till bokinköp. Det flir
innevarande budgetår i enlighet med biblioteksutredningens förslag anvisade

Departe mentschefen.

Departe mentachefen.

Departe mentschefen,

314 Kungl. Maj:ts proposition nr 244.

anslaget å 24 000 kronor för inköp av engelskspråkig teknisk litteratur vore,
såsom styrelsen tidigare framhållit, för knappt tilltaget.

Biblioteksutredningen har föreslagit en successiv höjning av anslaget till
löpande utgifter från 25 000 kronor budgetåret 1943/44 till 60 000 kronor
budgetaret 1949/50, därvid för budgetaret 1946/47 beräknats en medelsanvisning
av 45 000 kronor.

Såsom förut nämnts har i åtskilliga av remissyttrandena över biblioteksutredningens
betänkande starkt understrukits behovet av ökade anslagsmedel
till bokinköp och bokbindning vid de tekniska högskolornas bibliotek,
därvid av vissa remissinstanser uttalats, att de av utredningen föreslagna
anslagsbeloppen vore hållna i underkant.

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört vid behandlingen av
motsvarande anslagsfraga för tekniska högskolan i Stockholm tillstyrker jag,
att de för löpande utgifter avsedda anslagsmedlen till bokinköp och bokbindning
för nästa budgetår höjas med 20 000 kronor till 45 000 kronor. Däremot
anser jag mig icke kunna tillstyrka, att särskilda medel jämväl för
nästa budgetar beräknas under förevarande anslag för inköp av engelskspråkig
teknisk litteratur. Anslaget bör därför uppföras med 45 000 kronor, vilket
innebär en anslagsminskning med 4 000 kronor.

11. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier.

Detta anslag är för innevarande budgetår uppfört med 6 000 kronor.

Högskolestyrelsen har hemställt, att anslaget, med hänsyn till högskolans
allt större antal studerande, måtte höjas med 1 000 kronor till 7 000 kronor.

De sakkunniga ha för budgetåret 1945/46 beräknat ett belopp av 8 000
kronor, vilket sedan ansetts böra successivt ökas till 11 000 kronor budgetåret
1951/52.

Med hänsyn till det ökade antalet studerande vid högskolan tillstyrker
jag, att ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår höjes med 1 000
kronor och sålunda uppföres med 7 000 kronor.

12. Anslag till nybyggnader för Chalmers tekniska
högskola m. m.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i propositionen 1945: 326 har riksdagen
(skrivelsen nr 485) för innevarande budgetår anvisat ett investeringsanslag
av 2 230 000 kronor till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola.

Genom beslut den 29 juni 1945 föreskrev Kungl. Majit, att av nämnda
anslag finge tagas i anspråk högst följande belopp för påbörjande av härefter
angivna byggnadsföretag, nämligen

315

Kungl. Majlis proposition nr 2J+J+.

nybyggnad för avdelningen för elektroteknik

tillbyggnad av fysikinstitutionen ..........

nybyggnad för avdelningen för maskinteknik

....... kronor 1 000 000

....... » 300 000

....... » 930 000

Summa kronor 2 230 000.

Genom samma beslut uppdrog Kungl. Majit åt Chalmerska byggnadskommittén
att omhänderha de arbeten, som vore förenade med uppförande
av nämnda byggnader. Tillika föreskrev Kungl. Majit, att byggnadsföretagen
skulle utföras i huvudsaklig överensstämmelse med vad chefen
för ecklesiastikdepartementet förordat i nyssnämnda proposition med de
avvikelser därutinnan, som betingades av anordnandet av en kombinerad
värme- och kraftcentral i huvudsaklig överensstämmelse med ett av styrelsen
för Chalmers tekniska högskola i skrivelse den 24 januari 1945 framlagt
förslag.

Nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik
m. m. Enligt propositionen ha de totala byggnadskostnaderna av högskolans
styrelse beräknats till 3 390 000 kronor, varav 25 000 kronor för värmel
ed ningskul ver t ar. Kostnaderna för byggnadens utrustning och möblering
lia av 1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen på
basis av 1942 års priser uppskattats till förslagsvis 1 000 000 kronor.

Högskolans styrelse har i skrivelse den 11 september 1945 hemställt örn
anvisande för nästa budgetår, såvitt avser nu ifrågavarande byggnad, av
dels ett fortsatt byggnadsanslag å 1 000 000 kronor, dels ock ett första
utrustningsanslag å 250 000 kronor för möjliggörande av förutbeställningar
av nödvändiga maskiner och apparater med lång leveranstid.

Sedermera har styrelsen med skrivelse den 23 mars 1946 överlämnat en
av professorn i radioteknik vid högskolan O. Rydbeck gjord underdånig
framställning om anvisande för nästa budgetår av ett reservationsanslag å
75 800 kronor till nyanskaffning av vissa närmare angivna apparater och
instrument för institutionerna för radioteknik och elektronik, varvid styrelsen
förordat bifall till framställningen. Till stöd för denna har professorn
Rydbeck anfört bland annat följande.

Sedan jag till högskolans styrelse för dess petitaskrivelse inlämnat förslag
rörande anslaget för nyanskaffning till institutionerna för radioteknik,
elektronik samt telegrafi och telefoni, har det andra världskriget avslutats.
Detta har under vintern 1945—1946 medfört, att England och U. S. A.
i väsentlig grad lättat på den sekretess, som under de gångna 6 åren omgivit
dessa länders utvecklings- och forskningsarbeten inom radiotekniken
och elektroniken. Man har vetat, att mycket stora tekniska framsteg gjorts
under de gångna åren, framsteg, som i sin militärtekniska tillämpning ha
verkat kraftigt avgörande flir segermakterna. I vårt land med dess tyvärr
alltför små resurser inom radiotekniken och elektroniken har den tekniska
utvecklingen av naturliga skäl blivit så långt efter, att vi först nu, sedan
en stor teknisk informationsström kommit från U. S. A. och England,

316

Kungl. Maj:ts proposition nr m kunna

överblicka vad radiotekniska och elektronikinstitutioner i vårt land
främst måste försöka anskaffa av i England och U. S. A. nyutvecklade
apparattyper för att på snabbast möjliga sätt i görligaste mån kunna återhämta
nyssnämnda länders försprång inom dessa områden.

Att det blir möjligt för oss att utan onödigt dröjsmål inhämta detta försprång
är en angelägenhet av vikt för vårt land. Allvarliga tider kunna
åter stunda och det gäller för landets högskoleinstitutioner att bli tekniskt
rustade på sådant sätt, att de inte bara kunna utbilda ingenjörer, som äro
förtrogna med det sista inom tekniken, utan även kunna verksamt bidraga
till den betydelsefulla forskningen på dessa områden.

För att ej ett år skall gå till spillo, får jag i underdånighet göra framställning
om, att institutionerna för radioteknik och elektronik redan för
budgetåret 1946—1947 erhålla ett extra nyanskaffningsanslag av sådan
omfattning, att de allra viktigaste behoven kunna täckas redan kommande
vinter.

Utvecklingen har i U. S. A. och England gått framåt med sådan fart
under krigsåren, att det behövs ett avsevärt extra nyanskaffningsanslag,
även om man inskränker sig till några få viktiga grundtyper av de instrument
och apparater, som snart torde höra till ett modernt laboratoriums
självklara standardutrustning.

Inom radiotekniken är det framför allt den s. k. mikrovågtekniken, som
genomgått en enorm utveckling, så att det numera finnes standardiserad
apparatur och apparatdetaljer för arbete med radiovågor med den korta
våglängden av 3 cm, och det torde inte dröja länge, förrän kommersiell
apparatur kan anskaffas även för så korta våglängder som 1 cm. Arbeten
med dessa mikrovågor kräver en helt ny teknik och en helt annan instrumentuppsättning
än vad vi tidigare varit vana vid. En förutsättning för
att undervisningen och forskningen över huvud taget skall kunna bedrivas
inom denna nya och viktiga teknik är att institutionen för radioteknik
beredes möjlighet att från U. S. A. eller England inköpa just de mätinstrument
med tillhörande apparatur, som äro av grundläggande betydelse.
Men det räcker inte nied detta, Det är praktiskt taget lika nödvändigt
att inköpa några lämpliga sändare- och mottagareprototyper, som kunna
utnyttjas för lokala transmissionsexperiment, och dessutom kunna tjäna
som förebild för vidare utveckling av liknande apparatur vid institutionen.

Inom elektroniken har utvecklingen inte gått långsammare än inom radiotekniken.
Nya elektronrör med ytterst intressanta egenskaper lia utvecklats,
och man kan nu med s. k. hålrumsmagnetroner alstra toppeffekter
örn 4 miljoner watt inom centimetervågsområdet. För institutionen för
elektronik är det en angelägenhet av största vikt att snarast anskaffa ett
representativt antal av dessa nya rörtyper särskilt s. k. klystroner och
magnetroner. Men dessutom behöver institutionen för sina fortsatta arbeten
en kompletterande maskinell utrustning, som gör det möjligt för oss
att i laboratoriet göra de glas- och metallkonstruktioner, vilka äro absolut
nödvändiga inom detta område. Här har för övrigt vårt land ett alldeles
särskilt behov att lära nytt.

Tillbyggnad av fysikinstitutionen m. m. Enligt högskolestyrelsens
i propositionen 1945: 326 framlagda beräkningar ha byggnadskostnaderna
för tillbyggnad av fysikinstitutionen beräknats till 532 000
kronor, varav 15 000 kronor för värmeledningskulvertar. Härtill komma

317

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

kostnader för utrustning och möblering, som de sakkunniga för den högre
tekniska undervisningen på basis av 1942 års prisnivå beräknat till 200 000
kronor. Då 300 000 kronor anvisats för innevarande budgetår till byggnadskostnaderna,
skulle för detta ändamål återstå att anvisa ett belopp av
232 000 kronor.

I förutnämnda skrivelse av den 11 september 1945 har högskolans styrelse
hemställt om anvisande för nästa budgetår, såvitt avser nu ifrågavarande
byggnadsföretag, av dels ett byggnadsanslag a 232 000 kronor, dels
ock ett första utrustningsanslag å 150 000 kronor.

Sedermera ha högskolestyrelsen och Chalmerska byggnadskommittén i gemensam
skrivelse den 27 februari 1946 — med överlämnande av åtta av
professorn M. Wernstedt upprättade ritningar — hemställt örn anvisande
av ytterligare 71 000 kronor till utförande av tillbyggnaden av fysikinstitutionen
i enlighet med nämnda ritningar, vilka innebära vissa ändringar
i förhållande till den av högskolestyrelsen tidigare framlagda byggnadsplanen.
Härvid har anförts i huvudsak följande.

I högskolans petitaskrivelse till 1945 års riksdag, avgiven i september
1944, beräknades kostnaderna för fysikbyggnaden, inklusive vissa omändringsarbeten
i den äldre fysikflygeln, till sammanlagt 532 000 kronor, varav
för byggnadsarbeten 338 000 kronor. Enligt nu föreliggande anbud
skulle kostnaderna för byggnadsarbeten uppgå till 377 000 kronor. Vidare
måste man räkna med ökade kostnader även för vatten och avlopp, värme,
ventilation m. m. Kommittén beräknar salunda, att de sammanlagda kostnaderna
för tillbyggnaden komma att uppgå till 603 000 kronor.

Den ökade kostnaden betingas delvis av den allmänna prisstegring,
som ägt rum sedan år 1944, då kostnaderna beräknades. Denna fördyring
beräknar kommittén till cirka 15 000 kronor.

Vidare har byggnadsvolymen ökats med cirka 430 kbm (från 5 770 kbm
till 6 200 kbm). De nytillkomna lokalerna utgöras av dels ett filmmaskinrum
m. m. och dels ett filmarkiv i anslutning till den stora föreläsningssalen.
Då denna, som rymmer 250 platser, blir högskolans enda stora föreläsningssal,
anser styrelsen den böra förses med möjligheter till filmförevisning
även med eldsäker film. De nämnda nytillkomna lokalerna äro a\ -sedda att möjliggöra detta. Vidare har tillkommit rum för transformator,
emedan det nuvarande transformatorrummet, beläget inom institutionen
för kemisk teknologi, icke längre motsvarar nu gällande föreskrifter och
därför icke får utbyggas för att motsvara fysikavdelningens ökade behov.
Rummet för värmeapparater är avsett att möjliggöra en lämpligare placering
av dessa lin den, som avsågs i det ursprungliga förslaget.

Vid detaljplaneringen av byggnaden har det vidare visat sig nödvändigt
med vissa utökningar av installationerna för gas, vatten, värme och avlopp.
Även ventilationsanläggningen har krävt utökning.

Den nuvarande värmeanläggningen, som är gemensam för fysik- och
kemiavdelningen, har visat sig synnerligen otillfredsställande. Även under
normala förhållanden är det svårt att hålla en tillräcklig värme i den längst
bort från värmecentralen belägna fysikflygeln. Då den för hela högskolan
planerade gemensamma värmecentralen blir försenad, och högskolan har
omedelbart behov av den nya tillbyggnaden till fysikinstitutionen, kan

318

Kungl. Maj:ts proposition nr ''£44-

högskolan icke uppskjuta denna tillbyggnad, till dess värmecentralen blir
färdig, utan styrelsen föreslår, att tillbyggnaden till fysikinstitutionen förses
med värme från egen, i en närbelägen institutionsbyggnad, där plats
finnes för ändamålet, provisoriskt anordnad värmepanna. Kostnaderna härför
beräknas till cirka S 000 kronor.

Nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik.
Enligt det av styrelsen för Chalmers tekniska högskola med skrivelse den
3 september 1944 framlagda förslaget till nybyggnad för avdelningen för
maskinteknik vid högskolan skulle byggnaden inrymma, bland annat, en
bilprovningsanstalt, ett ångtekniskt laboratorium och en för samtliga byggnader
gemensam värmecentral. Byggnaden beräknades draga en byggnadskostnad
av 3 336 000 kronor och en utrustningskostnad av 900 000 kronor.
Sedermera framlade högskolans styrelse med skrivelse den 25 januari 1945
tre alternativa förslag för uppvärmning av högskolans byggnader, av
vilka alternativ I avsåg centraliserad värmealstring, alternativ II decentraliserad
värmealstring och alternativ III centraliserad värmeoch
kraftalstring. Styrelsen förordade främst ur undervisningssynpunkt
en anläggning enligt alternativ III, som därvid efter vissa jämkningar
beräknades draga en total anläggningskostnad av tills vidare
1 470 000 kronor, varav 40 000 kronor för verkstadsutrustning. Ett utförande
av hela byggnaden för avdelningen för maskinteknik med värmeoch
kraftcentral beräknades medföra en ökning av förenämnda byggnadskostnad
å 3 336 000 kronor med 210 000 kronor till 3 546 000 kronor. Därvid
synes härutöver ha räknats med oförändrat belopp, 900 000 kronor,
till utrustning av byggnaden. Totalkostnaden skulle sålunda enligt dessa
beräkningar uppgå till (3 546 000 + 900 000 =) 4 446 000 kronor.

Det av 1945 års riksdag fattade beslutet i denna byggnadsfråga innebar
i förhållande till det av högskolans styrelse i september 1944 framlagda
byggnadsförslaget den ändringen, att bilprovningsanstalten skulle utgå ur
byggn a ds förs 1 aget samt att i stället för värmecentralen skulle anordnas en
kombinerad värme- och kraftcentral i huvudsaklig överensstämmelse med
det av högskolans styrelse i skrivelse den 24 januari 1945 framlagda förslaget.
Enligt detta skulle värme- och kraftcentralen till att börja med förses
med två 5-tons ångpannor.

I skrivelse den 11 september 1945 har högskolans styrelse gjort framställning
om anvisande för nästa budgetår av anslag å tillhopa 2 135 000
kronor till nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik, varav 150 000
kronor synas vara av natur att böra bestridas av anslag å driftbudgeten.

Enligt av styrelsen med sistnämnda skrivelse framlagda beräkningar synas
av förutnämnda byggnadskostnad å 3 336 000 kronor för det av styrelsen
ursprungligen framlagda nybyggnadsförslaget för avdelningen för
maskinteknik å bilprovningsanstalten, det ångtekniska laboratoriet och
värmecentralen belöpa 900 000 kronor enligt följande specifikation:

319

Kungl. Majlis proposition nr 244-

bilprovningsanstalten .............................. kronor 70 000

byggnad för ångtekniskt laboratorium................ » 180 000

ångpanneskorsten .................................. » 15 000

byggnad för värmecentralen ........................ » 290 000

utrustning för värmecentralen ...................... » 180 000

värmeledningskulvertar ............................. » 85 000

arvoden och oförutsett.............................. » 80 000

Summa kronor 900 000.

Byggnadskostnaderna för ifrågavarande byggnad skulle enligt dessa
beräkningar — oavsett kostnaden för den av riksdagen beslutade värmeoch
kraftcentralen — uppgå till (3 336 000 — 900 000 =) 2 436 000 kronor.

De av styrelsen tidigare till 900 000 kronor beräknade kostnaderna för
utrustning av byggnaden böra enligt vad styrelsen anfört i nyssnämnda
skrivelse med hänsyn till riksdagens beslut om anordnande av en kombinerad
värme- och kraftcentral å ena sidan minskas med 380 000 kronor, avseende
kostnaden för utrustning av det ångtekniska laboratoriet, och å
andra sidan höjas med 240 000 kronor till ersättande av vissa maskiner i det
nuvarande maskinlaboratoriet. Styrelsen erinrar i sistnämnda avseende,
att kostnaderna för byggnadens utrustning beräknats till 900 000 kronor
med utgångspunkt från att maskinerna i det nuvarande maskinlaboratoriet
å högskolans äldre område komme att överflyttas till nybyggnaden för
avdelningen för maskinteknik. På grund av tillkomsten av en kombinerad
värme- och kraftcentral anser styrelsen det emellertid icke lämpligt att
flytta de maskiner, som tillhöra det gamla maskinlaboratoriets ånganläggning
till nybyggnaden. Det härigenom uppkommande ökade medelsbehovet
beräknar styrelsen till 240 000 kronor. Kostnaderna för utrustning av nybyggnaden
beräknas sålunda till (900 000 — 380 000 -f- 240 000 =) 760 000
kronor.

I skrivelse den 1 november 1945 ha högskolans styrelse och Chalmerska
byggnadskommittén föreslagit, att värme- och kraftcentralen skall förses
med två 9-tons ångpannor i stället för två 5-tons pannor. Härvid har anförts
bland annat följande.

Byggnadskommittén har tillkallat professorn vid tekniska högskolan i
Stockholm Lage Malm för att såsom sakkunnig biträda vid uppgörandet
av program för värme- och kraftcentralen. Styrelsen har tidigare föreslagit,
att byggnaden nu endast skulle förses nied två 5-tons pannor för det aktuella
behovet och att en tredje ångpanna skulle tillkomma först senare.
Professor Malm har emellertid kommit till det resultatet, att det med hänsyn
till högskolans snabba utveckling vore fördelaktigare ur ekonomisk
synpunkt att redan nu utföra anläggningen för större effekt, nämligen med
två 9-tons pannor. Härigenom skulle man erhålla en ångproduktionsförmåga,
som vore 80 procent större än enligt styrelsens tidigare förslag.

Styrelsen, som jämte byggnadskommittén ansluter sig till professor
Malins uppfattning, får därför hemställa, att värme- och kraftcentralen får
byggas enligt Malms förslag.

320

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 244-

Kostnaderna för värme- och kraftcentralen enligt det av professorn Malm
uppgjorda programmet ha av denne beräknats till 1 925 000 kronor enligt
följande specifikation:

2 st. 9-tons ångpannor ............................ kronor 490 000

matarvattenberedning, rörledningar m. m............. » 120 000

äng- och värmeteknisk instrumentering.............. » 34 000

bränsle- och asktransport .......................... » 36 000

1 st. mottrycks-axialturbin 745 kVA.................. » 100 000

1 st. dubbelrotationsturbin 1050 kVA................ » 125 000

rörledningar, ventiler m. m......................... » 45 000

elektrisk instrumentering m. m..................... » 80 000

gruppcentral, kablar m. m......................... » 75 000

byggnader ...................................... » 490 000

kulvertar ........................................ » 150 000

arvoden, oförsett .................................. » 180 000

Summa kronor 1 925 000.

Professorn Malm har i anslutning härtill framhållit följande.

Under det att det ursprungliga förslaget enligt min mening knappast
kan byggas för en kostnad, som understiger 1 625 000 kronor, så kommer
en utbyggnad enligt det nya förslaget att draga en kostnad av 1 925 000
kronor eller 300 000 kronor mera. En ångproduktionsförmåga, som är 80
procent större, vinnes härigenom till en kostnad, som endast är cirka 19
procent större.

Med hänsyn till att kostnader för värmeledningskulvertar inräknats i
byggnadskostnaderna för nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik
och för tillbyggnaden för fysikinstitutionen, torde de till 1 925 000 kronor
beräknade kostnaderna för värme- och kraftcentralens utförande enligt det
nu framlagda förslaget böra minskas med 40 000 kronor. Å andra sidan
torde i anläggningskostnaden böra inräknas 40 000 kronor för verkstadsutrustning
såsom skett beträffande den redan beslutade värme- och kraftcentralen.
Om så sker blir slutsumman oförändrad eller 1 925 000 kronor.

Under det att den totala kostnaden för nybyggnaden för avdelningen för
maskinteknik — inklusive värme- och kraftcentral, utrustad med två 5-tons ångpannor — enligt det föregående beräknats till 4 446 000 kronor,
skulle totalkostnaden för nybyggnaden — inklusive värme- och kraftcentral,
utrustad med två 9-tons ångpannor — uppgå till (2 436 000 +
+ 760 000 + 1 925 000 =) 5 121 000 kronor, varav 760 000 kronor för sådan
utrustning, för vilken kostnaderna torde böra bestridas av anslag å
driftbudgeten. Kostnadsskillnaden skulle alltså utgöra (5 121 000 —
— 4 446 000 =) 675 000 kronor.

Byggnadsstyrelsen har icke funnit anledning föreligga till erinran mot att
värme- och kraftcentralen utrustas med två 9-tons ångpannor, därest en
fullständig utbyggnad av högskolan vore avsedd att komma till stånd inom
en relativt nära framtid.

321

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Nybyggnad för bibliotek m. m. Efter förslag av Kungl.
Majit i propositionen 1944:281 (s. 270 ff.) uppförde riksdagen (skrivelsen
nr 431) å allmän beredskapsstat II för budgetåret 1944/45 ett anslag av
1 000 000 kronor till Nybyggnad för bibliotek m. m. vid Chalmers tekniska
högskola. Anslaget avsåg uppförande av dels en gemensam biblioteksoch
kanslibyggnad, dels ock en bostadsbyggnad.

I nämnda skrivelse den 11 september 1945 har högskolestyrelsen hemställt,
att nämnda å beredskapsstat uppförda anslag måtte överföras till
riksstaten samt att Chalmerska byggnadskommittén måtte erhålla uppdrag
att igångsätta byggnadsföretaget så snart omständigheterna det medgåve.
I anslutning härtill bär styrelsen anfört följande.

Styrelsen vill erinra, att styrelsen uttryckligen hemställt örn att bibliotek
och kansli skulle få förläggas till skilda byggnader samt att styrelsen
endast för att icke fördröja byggnadsfrågan instämt i förslaget örn en gemensam
byggnad. Styrelsen är fortfarande av den meningen att den jämförelsevis
obetydliga besparing, som skulle vinnas genom en gemensam
byggnad, icke uppväger de olägenheter, särskilt vid behov av framtida utvidgningar,
som den gemensamma byggnaden medför. Styrelsen vill därför
hemställa, att denna fråga nu upptages till förnyad prövning och att
kansli och bibliotek förläggas i skilda byggnader i huvudsak enligt det
förslag och de ritningar, som inlämnades till 1943 års riksdag.

Styrelsen har vidare — i anslutning till biblioteksutredningens och de
sakkunnigas förslag — anhållit om ett första anslag av 150 000 kronor för
utrustning av biblioteket och ett anslag av 55 000 kronor för utrustning av
administrationsbyggnaden.

Örn- och tillbyggnad av institutionen för silikatkemisk
forskning. Institutionen för silikatkemisk forskning vid
Chalmers tekniska högskola disponerar för närvarande lokaler i den s. k.
maskinbyggnaden vid högskolan, vilken byggnad betecknats med IV d å
den i propositionen 1945: 326 å sid. 174 intagna situationsplanen.

Högskolansstyrelsehar i sin förutnämnda skrivelse den 11 september 1945
— under framhållande av att de nuvarande lokalerna för institutionen för
silikatkemisk forskning vore långt ifrån tillräckliga — gjort framställning
örn anvisande för nästa budgetår av ett anslag av 200 000 kronor för påbörjande
av örn- och tillbyggnad av nämnda institution i enlighet med sju
i ärendet företedda, av professorn Wernstedt i juli och augusti 1945 upprättade
ritningar. Byggnadsförslaget innebär en utbyggnad i två etapper,
av vilka för närvarande endast den första är avsedd att komma till utförande.
I denna skall maskinbyggnaden ombyggas och genom en tillbyggnad
förenas med kemikum. Den andra etappen avser en påbyggnad av den nu
befintliga byggnaden med en våning samt en tillbyggnad av densamma mot
norr.

Bihang till rilcsdagens protokoll lOJ+G. 1 samt. Nr 244-

322

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Byggnadskostnaderna lia i augusti 1945 beräknats till 683 400 kronor för
första och 381 600 kronor för andra utbyggnadsetappen. Härtill komma
utrustningskostnader, vilka för den första etappen beräknats till i runt tal
210 000 kronor, varav cirka 160 000 kronor för apparatur.

Byggnadsstyrelsen har ansett sig kunna godtaga byggnadsförslaget. De
beräknade byggnadskostnaderna har ämbetsverket funnit skäliga.

Statens tekniska jorskningsråd, som funnit det tillskott av utrymme, som
skulle vinnas genom den föreslagna första utbyggnadsetappen rimligt med
hänsyn till omfattningen av verksamheten inom ifrågavarande institution
under de närmaste åren, har tillstyrkt, att en utbyggnad skedde snarast
möjligt. Rådet har emellertid framfört vissa betänkligheter mot utformningen
av den i första etappen ingående tillbyggnaden samt därvid anfört:

Av ritningarna framgår, att byggnaden tänkes utförd med en endast på
ena sidan utnyttjad korridor, varigenom förhållandet mellan den nyttiga
golvytan och bruttoytan blir lägre än som med nutida krav på effektiv
utnyttjning av laboratoriebyggnader är normalt. Det förefaller sannolikt,
att ett ändrat utförande med en mittkorridor mellan två filer arbetsrum
skulle ställa sig mera ekonomiskt. Om den effektiva golvytan vid oförändrat
antal våningar härigenom blir större än som planerats, kunde man tänka
sig att till en början göra byggnaden med ett färre antal våningar. En
utvidgning kunde sedan vid behov ske genom påbyggnad. Den lämpligaste
utformningen av byggnaden sammanhänger dock intimt med de lokala
förhållandena, som rådet icke i detalj känner, varför rådet inskränker sig
till att hemställa, att de framförda synpunkterna beaktas vid byggnadsfrågans
vidare behandling. Rådet vill emellertid utan hinder av detta tillstyrka,
att de av Chalmers tekniska högskola äskade 200 000 kronor för
budgetåret 1946/47 beviljas.

Forskningsrådet, som funnit den beräknade medelsanvisningen å cirka
160 000 kronor för apparatur väl avvägd, har med hänsyn till de långa
leveranstiderna föreslagit, att anslag med nämnda belopp beviljas redan för
nästa budgetår.

Till påbörjande av nybyggnaden för avdelningen för
elektroteknik har för innevarande budgetår anvisats ett belopp av
1 000 000 kronor. Byggnadskostnaderna för denna byggnad ha beräknats
till 3 390 000 kronor. I enlighet med högskolestyrelsens förslag torde för
nästa budgetår böra anvisas fortsatt byggnadsanslag med 1 000 000 kronor.

Kostnaderna för utrustning och möblering av sagda nybyggnad ha av
1940 års sakkunniga för den högre tekniska undervisningen på basis av
1942 års priser uppskattats till förslagsvis 1 000 000 kronor. För möjliggörande
av förutbeställningar av maskiner och apparatur med lång leveranstid
förordar jag i enlighet med styrelsens förslag, att ett första utrustningsanslag
anvisas redan för nästa budgetår. Med utgångspunkt från den
sålunda beräknade kostnaden har styrelsen äskat ett begynnelseanslag av
250 000 kronor till utrustning av nu ifrågavarande byggnad. Styrelsen har

323

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

sedermera jämväl tillstyrkt, att ett engångsanslag av 75 800 kronor anvisas
för samma budgetår för nyanskaffning av apparatur och instrument för institutionerna
för radioteknik och elektronik. Dessa institutioner avses skola
erhålla nya lokaler i nybyggnaden för avdelningen för elektroteknik. Med
hänsyn härtill och då professuren i radioteknik inrättats först från och
med innevarande budgetår finner jag det motiverat, att medel till den
föreslagna anskaffningen av apparater och instrument för nyssnämnda institutioner
beräknas under utrustningsanslaget för ifrågavarande nybyggnad.
Då för sagda ändamål torde böra beräknas i avrundat tal 75 000
kronor, förordar jag, att till utrustning för nybyggnaden för avdelningen
för elektroteknik för nästa budgetår anvisas, utöver det av styrelsen föreslagna
beloppet av 250 000 kronor, ytterligare 75 000 kronor eller sålunda
sammanlagt 325 000 kronor.

Mot de föreslagna ändringarna i den redan godkända planen för tillbyggnaden
av fysikinstitutionen har jag icke funnit anledning
till erinran. Jag tillstyrker därför, att ifrågavarande byggnadsföretag
utföres i huvudsaklig överensstämmelse med de av högskolans styrelse och
Chalmerska byggnadskommittén med skrivelse den 27 februari 1946 överlämnade
ritningarna. Byggnadskostnaderna för företaget ha tidigare beräknats
till 532 000 kronor. Vid dess utförande i enlighet med nyssnämnda
ritningar ha byggnadskostnaderna uppskattats till 603 000 kronor. Mot
denna beräkning har jag icke funnit anledning till erinran. Till påbörjande
av byggnadsföretaget ha för innevarande budgetår anvisats 300 000 kronor.
För nästa budgetår torde böra beräknas ett slutanslag av 303 000
kronor.

Kostnaderna för utrustning och möblering av tillbyggnaden för fysikinstitutionen
ha av de sakkunniga för den högre tekniska undervisningen
på basis av 1942 års priser beräknats till 200 000 kronor. Högskolestyrelsens
förslag om anvisande för nästa budgetår av ett första utrustningsanslag
av 150 000 kronor för tillbyggnaden anser jag mig böra biträda.

Efter förslag av professorn i värmeteknik och maskinlära vid tekniska
högskolan i Stockholm Lage Mahn, vilken av Chalmerska byggnadskommittén
tillkallats för att såsom expert biträda kommittén med uppgörande
av program för den i nybyggnaden för avdelningen för
maskinteknik ingående värme- och kraftcentralen, ha byggnadskom
mittén och styrelsen för Chalmers tekniska högskola ansett sig böra förorda,
att värme- och kraftcentralen utrustas med två 9-tons ångpannor i
stället för två 5-tons. Till stöd för detta förslag har anförts, att det med
hänsyn till högskolans beräknade snabba utbyggnad vore fördelaktigare
ur ekonomisk synpunkt att redan från början utföra anläggningen för större
effekt. Enligt professorn Malms beräkningar skulle för en kostnad av
cirka 300 000 kronor, d. v. s. cirka 19 procent av den utav honom beräk -

324

Kungl. Maj:ts proposition nr £44-

nade kostnaden för den beslutade värme- och kraftcentralen, vinnas en
ökad ångproduktionsförmåga av omkring 80 procent.

För egen del har jag i likhet med byggnadsstyrelsen icke funnit anledning
till erinran mot ifrågavarande förslag och anser mig därför böra förorda,
att värme- och kraftcentralen utföres i huvudsaklig överensstämmelse
med det av professorn Malm uppgjorda programmet.

Enligt den i det föregående lämnade redogörelsen torde totalkostnaderna
för nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik med däri ingående värme-
och kraftcentral, utrustad med två 9-tons ångpannor, böra beräknas
till 5 121 000 kronor, varav 760 000 kronor avse sådan utrustning, för vilken
kostnaderna torde böra bestridas av anslag å driftbudgeten. Den sålunda
beräknade totalkostnaden överstiger med 675 000 kronor den totalkostnad,
som enligt redogörelsen i det föregående tidigare beräknats. Av
detta belopp torde cirka 300 000 kronor böra anses belöpa å den av mig
tillstyrkta utvidgningen av värme- och kraftcentralen, medan 240 000 kronor
utgöra ökat medelsbehov, föranlett av att vissa maskiner, som tillhöra
det nuvarande maskinlaboratoriets ånganläggning, icke lämpligen torde böra
överflyttas till nybyggnaden. Återstoden av kostnadsökningen synes vara
betingad av att kostnaderna för värme- och kraftcentralen tidigare beräknats
för lågt. Jag vill emellertid i detta avseende framhålla, att det, enligt
vad jag från sakkunnigt håll inhämtat, är särskilt vanskligt att beräkna
kostnaderna för en sådan anläggning som värme- och kraftcentralen.

Till nybyggnaden för avdelningen för maskinteknik har för innevarande
budgetår anvisats ett byggnadsanslag av 930 000 kronor. För nästa budgetår
torde för ändamålet ytterligare 2 200 000 kronor böra ställas till förfogande.
Härjämte förordar jag, att ett första utrustningsanslag å 150 000
kronor anvisas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått har å allmän beredskapsstat
II för budgetåret 1944/45 uppförts ett anslag av 1 000 000 kronor till
uppförande av en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad
m. m. Högskolans styrelse har nu gjort framställning om anvisande av medel
å riksstaten för nästa budgetår till byggnadsföretagets utförande. I
samband därmed har styrelsen, som tidigare föreslagit, att kansli och bibliotek
skulle förläggas i skilda byggnader, men som för att icke fördröja byggnadsfrågans
lösning ansett sig böra acceptera 1940 års civila byggnadsutrednings
till grund för statsmakternas beslut liggande förslag om uppförande
av en gemensam biblioteks- och kanslibyggnad, hemställt, att denna byggnadsfråga
måtte upptagas till omprövning. Styrelsen har därvid framhållit,
att den besparing, som skulle vinnas genom en gemensam byggnad, icke
uppvägde de olägenheter, särskilt vid behov av framtida utvidgningar,
som en gemensam byggnad medförde.

Enligt vad jag nyligen under hand inhämtat har styrelsen för avsikt att

325

Kungl. Maj:ts proposition nr %44-

underkasta sitt tidigare framlagda byggnadsförslag, avseende skilda byggnader
för bibliotek och kansli, en överarbetning i syfte att nedbringa kostnaderna
för dess realiserande och framlägga resultatet av överarbetningen
i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1947/48. Med hänsyn
härtill och då den föreslagna om- och tillbyggnaden av institutionen för
silikatkemisk forskning torde böra givas företräde framför nybyggnaden
för bibliotek och kansli är jag icke beredd att förorda, att medel nu äskas
för sistnämnda byggnadsföretag.

I det föregående har jag tillstyrkt, att en personlig professur i silikatkemi
skall inrättas vid ifrågavarande högskola från och med den 1 juli
1946 för professorn Hedvall, och därvid förutsatt en utbyggnad av den
nuvarande institutionen för silikatkemisk forskning vid högskolan. Enligt
det av högskolans styrelse framlagda bvggnadsförslaget skulle utbyggnaden
ske i två etapper, av vilka endast den första etappen för närvarande
är aktuell. Med anledning av de betänkligheter, som framförts av statens
tekniska forskningsråd mot utformningen av den i första etappen ingående
tillbyggnaden, har enligt vad jag inhämtat frågan om tillbyggnadens utformning
upptagits till förnyat övervägande av högskolestyrelsen, som har
för avsikt att, därest omprövningen giver anledning härtill, inom en snar
framtid inkomma med omarbetade ritningar.

Jag tillstyrker, att ifrågavarande institution nu utbygges i ungefär den
omfattning, som den föreslagna första utbyggnadsetappen avser, varvid
det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles taga ställning till
frågan om byggnadsföretagets närmare utformning.

Byggnadskostnaderna för den första utbyggnadsetappens genomförande
enligt föreliggande förslag ha beräknats till 683 400 kronor. Därest utformningen
av tillbyggnaden ändras, kan detta givetvis medföra avvikelse
från kostnadskalkylen.

För nästa budgetår torde i enlighet med högskolestyrelsens förslag böra
beräknas ett anslag av 200 000 kronor till byggnadsföretagets påbörjande.

Utrustningskostnaderna ha beräknats till i runt tal 210 000 kronor, varav
160 000 kronor för apparatur. Mot kostnadsberäkningen har jag icke
funnit anledning till erinran. Med hänsyn till de långa leveranstiderna
torde, såsom forskningsrådet föreslagit, för nästa budgetår böra anvisas
ett första utrustningsanslag av 160 000 kronor.

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat bör investeringsanslaget
till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för nästa budgetår uppföras
med (1 000 000 + 303 000 + 2 200 000 + 200 000 =) i avrundat tal
3 700 000 kronor och under riksstatens åttonde huvudtitel anvisas ett reservationsanslag
av (325 000 + 150 000 + 150 000 + 160 000 =) 785 000
kronor till Chalmers tekniska högskola: Inredning och utrustning av nya
lokaler.

326

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr m I

detta sammanhang torde jag få anmäla uppkommen fråga om dispositionen
av det för budgetåret 1942/43 anvisade reservationsanslaget å
175 000 kronor till Chalmers tekniska högskola: Reparation av högskolans
äldre byggnader m. m. Genom beslut den 15 juni 1945 har Kungl. Majit
medgivit, att vid utgången av budgetåret befintlig reservation å anslaget
finge av byggnadsstyrelsen disponeras under budgetåret 1945/46. Då de
med anslaget avsedda byggnadsarbetena beräknas icke hinna slutföras under
innevarande budgetår, har byggnadsstyrelsen anhållit att få disponera
vid budgetårets utgång förefintlig behållning å anslaget jämväl under
budgetåret 1946/47. Då innevarande budgetår är det tredje efter det, varunder
ifrågavarande reservationsanslag senast uppfördes i riksstaten, får
anslaget enligt antagna grunder icke disponeras även under nästa budgetår.
I likhet med vad som skett i andra dylika fall vill jag föreslå, att riksdagens
medgivande att disponera anslaget även under budgetåret 1946/47
inhämtas.

13. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tekniska
högskolorna: Stipendier för främjande av högre tekniska studier.

Detta anslag beviljades första gången av 1942 års riksdag och uppfördes
med 22 500 kronor. Anslaget var avsett för 9 stipendier ä 2 500 kronor,
därav 6 vid tekniska högskolan i Stockholm och 3 vid Chalmers tekniska
högskola. Enär stipendierna avses normalt skola utgå under två år, höjdes
anslaget för budgetåret 1943/44 till 45 000 kronor, med vilket belopp det
är uppfört även i gällande riksstat.

De sakkunniga ha med hänsyn till elevantalets gradvisa ökning beräknat
en successiv höjning av ifrågavarande anslag till 75 000 kronor budgetåret
1949/50, varvid för budgetåret 1946/47 beräknats en medelsanvisning av
60 000 kronor med utgångspunkt från att stipendierna fortfarande skulle utgå
med ett belopp av 2 500 kronor för elev och år. De sakkunniga ha emellertid
ansett, att det vore lämpligare om detta belopp fastställdes till 5 000 kronor,
men ha funnit frågan härom böra ställas på framtiden.

Från högskolornas sida har, under hänvisning till de sakkunnigas förslag,
hemställts om en anslagshöjning till 60 000 kronor. Lärarkollegiet vid och
styrelsen för tekniska högskolan i Stockholm ha därvid förordat en ökning
av stipendiebeloppen från 2 500 kronor till 5 000 kronor.

Antalet ansökningar till stipendier för högre tekniska studier har, enligt
vad jag inhämtat från respektive högskolor, under de senaste åren varit
följande.

Högskolan i	1942/43	1943/44	1944/45	1945/46
Stockholm.......	13	24	19	24
Göteborg........	2	8	4	3

327

Kungl. Maj:ts proposition nr #44-

De två senaste budgetåren ha 12 stipendier avsetts för tekniska högskolan
i Stockholm och 6 stipendier för Chalmers tekniska högskola. Enär stipendierna
avses normalt skola utgå under två år, torde som regel hälften av
nämnda antal stipendier årligen kunna utdelas till nya sökande.

Mot bakgrunden av nu angivna relation mellan antalet stipendier å ena
sidan och antalet ansökningar å andra sidan är jag icke beredd att för närvarande
förorda någon utökning av antalet stipendier vid Chalmers tekniska
högskola. Däremot anser jag mig böra förorda, att medel beräknas för ytterligare
två stipendier vid tekniska högskolan i Stockholm. Då jag icke anser
mig kunna tillstyrka någon ökning av stipendiebeloppen, bör anslaget för
nästa budgetår höjas med 5 000 kronor till 50 000 kronor.

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Bidrag till främjande
av teknisk forskning.

Detta anslag beviljades första gången för budgetåret 1942/43 med 150 000
kronor. För innevarande budgetår har anslaget höjts till 190 000 kronor,
varav 40 000 kronor avsetts såsom bidrag till professorn vid tekniska högskolan
i Stockholm H. Alfvén för forskning inom elektronikens område.

Jämlikt av Kungl. Majit i brev den 12 juni 1942 meddelade bestämmelser
(statsliggaren sid. 590 f.) kunna av staten anvisade medel för främjande
av teknisk forskning vid de tekniska högskolorna sökas företrädesvis av professorer,
laboratorer, docenter och speciallärare vid dessa högskolor. Medel
beviljas i regel endast för följande ändamål:

a) avlöning av medhjälpare,

b) kostnader i samband med eventuell tjänstledighet,

c) erforderliga resor och transporter,

d) inköp eller tillverkning av instrument och apparater,

e) inköp av material, förbrukningsartiklar och dylikt,

f) kostnader för delundersökning, som uppdrages åt annat institut eller
enskild person,

g) hyra för lokal utom högskolan,

h) kostnader för manuskript såsom ritningar, renskrivning och översättning.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har med instämmande
av högskolans styrelse anhållit om en anslagshöjning till 300 000 kronor,
oavsett medel till elektronikforskning vid högskolan. Styrelsen för Chalmers
tekniska högskola har beräknat det för högskolorna gemensamma medelsbehovet
till 300 000 kronor. I avseende å elektronikforskningen vid tekniska
högskolan i Stockholm har lärarkollegiet hemställt om en höjning av
de härför avsedda anslagsmedlen till 50 000 kronor. Vidare har styrelsen
för Chalmers tekniska högskola anhållit örn anvisande av ett belopp av
32 000 kronor till dylik forskning vid högskolan.

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 2Jh/i.

Av handlingarna i ärendet inhämtas:

Anslaget å 300 000 kronor. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan
i Stockholm har anfört bland annat följande.

Sedan budgetåret 1942/43 har till högskolans förfogande stått ett belopp
av 100 000 kronor årligen. Under de fyra sista budgetåren ha de årligen inkomna
ansökningarna sammanlagt varierat mellan 287 600 kronor och
231 840 kronor. Med hänsyn till den utveckling som kan förutses, hemställer
kollegiet, att ett belopp av 300 000 kronor anvisas för budgetåret
1946/47.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har anfört:

De hittills för högskolan anvisade medlen till forskning ha visat sig otillräckliga,
varför högskolan från industrier och andra utomstående erhållit
avsevärda tillskott. I samband med övergång till fredsförhållanden kan
befaras, att, därest försämrade konjunkturer för landets industri inträda,
dylika extra bidrag icke längre kunna påräknas. Icke minst i sådant fall
synes det emellertid vara av vikt, att högskolans forskningsverksamhet
kan upprätthållas i full utsträckning. Styrelsen anser det därför vara av
den största betydelse för landets tekniska forskning, att anslaget väsentligt
höjes.

De sakkunniga, vilka föreslagit en successiv höjning av anslaget från
155 000 kronor budgetåren 1945/47 till 170 000 kronor budgetåret 1949/50,
ha anfört i huvudsak följande.

Den forskning, som hittills bedrivits vid de tekniska högskolorna, har
vid vissa institutioner varit relativt betydande. Vid andra har åter forskningsverksamheten
varit mindre omfattande och ofta otillräcklig, icke sällan
beroende på för knappt tillmätta anslag.

I detta sammanhang må till en början framhållas, att anslagsmedlen till
samlingar och laborationer samt till nyanskaffning av apparater m. m. endast
i mindre utsträckning använts till forskningsändamål. Dessa anslagsmedel
äro visserligen i och för sig icke obetydliga, men de skola fördelas på
ett mycket stort antal institutioner och ha i regel tagits i anspråk i större
omfattning för undervisning än för forskning. Anslagsmedlens storlek har
också beräknats huvudsakligen med tanke på undervisningens behov.

Till disposition för forskningsändamål vid de tekniska högskolorna står
även avkastningen av vissa fonder, vilka vid tekniska högskolan i Stockholm
uppgå till cirka 360 000 kronor och vid Chalmers tekniska högskola
till cirka 450 000 kronor. Vid sistnämnda högskola står även viss avkastning
från Martina Lundgrens fond till disposition för forskningsarbeten,
vilken avkastning dock utdelas av vetenskaps- och vitterhetssamhället i
Göteborg. Beträffande forskningsfonderna vid tekniska högskolan i Stockholm
har föreskrivits, att avkastningen får användas för forskning endast
inom vissa områden. Sålunda äro fonder å tillsammans cirka 260 000 kronog
avsedda endast för forskning inom området för bergsvetenskap och
övriga fonder huvudsakligen för forskning inom området för elektroteknik
(cirka 75 000 kronor) samt för kemi och kemisk teknologi (cirka 25 000
kronor). Utöver medel erhållna från fonders avkastning ha bidrag till forskning
vid de tekniska högskolorna lämnats av ingenjörsvetenskapsakademien,
jernkontoret, industrier, kommuner och enskilda.

329

Kungl. Marits ''proposition nr %44-

I anslutning till vad sålunda anförts vilja de sakkunniga uttala, att en
ökning av anslaget till främjande av teknisk forskning är önskvärd. Genom
anslag till statens tekniska forskningsråd och till statens kommitté för byggnadsforskning
samt genom industriens medverkan ha emellertid under senare
tid möjligheterna till bedrivande av tekniskt-vetenskaplig forskning

i avsevärd grad ökats. „ ... . .. .

De sakkunniga ha därför icke nu velat föreslå någon ökning annat an i
proportion till ökningen av antalet lärare vid högskolorna, ehuru det ma
framhållas, att under tiden för högskolornas utbyggnad starka skäl kunna
framkomma för ytterligare höjning. __

I yttrande över de sakkunnigas förslag har lärarkollegiet vid Chalmers
tekniska högskola anfört bland annat följande.

Behovet av forskningsbidrag har hittills i många fall i hög grad. begränsats
av svårigheten att utföra forskningsarbeten till följd av bristen pa
laboratorier. De nya laboratorierna för väg- och vattenbyggnad och för
arkitektur stå emellertid färdiga att tagas i bruk och nya laboratorier for
avdelningarna för maskinteknik och elektroteknik skola enligt de sakkunnigas
förslag byggas inom den närmaste tiden. Pa grund härav ökas möjligheterna
till ‘forskning och därmed behovet av ekonomiskt bidrag för
ändamålet. Kollegiet anser den av de sakkunniga föreslagna anslagshöjnillsén
alldeles för ringa och föreslår utom omedelbar höjning av anslaget
ett slutligt belopp av 200 000 kronor för Chalmers tekniska högskola ensam.

Statens tekniska forskningsråd har i sitt yttrande framhållit, att åtminstone
för närvarande vissa möjligheter syntes föreligga att tillgodose även
en del av de tekniska högskolornas behov av forskningsanslag med bidrag
från det på handelsdepartementets huvudtitel upptagna reservationsanslaget
till tekniskt-vetenskaplig forskning. Allt eftersom forskningsverksamheten
i övrigt inom landet till följd av de initiativ i olika riktningar, som
tagits, ökade, torde emellertid konkurrensen örn bidrag ur detta anslag
bliva större, så att en utökning av det för högskolorna särskilt avsedda
anslaget kunde bliva behövlig.

Anslag till elektronikforskning. Lärarkollegiet vid
tekniska högskolan i Stockholm har — under erinran att departementschefen
i anledning av kollegiets hemställan om anvisande för innevarande
budgetår av 50 000 kronor till förevarande ändamål uttalat, att medelsbehovet
för detta budgetår i avbidan på närmare erfarenheter syntes böra
begränsas till 40 000 kronor — hemställt om beviljande för nästa budgetår
av 50 000 kronor för ändamålet.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har till stöd för sitt äskande
för nästa budgetår av 32 000 kronor till elektronikforskning vid högskolan
anfört i huvudsak följande.

Även vid Chalmers tekniska högskola bedrives en icke oväsentlig forskning
i elektronik. Pör nästa budgetar ha sålunda bland annat planerats arbeten
med ädelgasfysik, undersökning av elektrondiffraktion och under -

330

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 2J+/+.

sökningar av li a s t i gil et s m o d u 1 era de rör för mikrovågförsök. Denna elektronikforskning
torde till sin natur i viss mån kunna sägas komplettera den
vid tekniska högskolan i Stockholm bedrivna.

Till största delen har den vid Chalmers tekniska högskola bedrivna elektronikforskningen
hittills finansierats genom privata gåvor. Sålunda har
Knut och Alice Wallenbergs stiftelse lämnat ett bidrag av nära 30 000
kronor för utrustning av ett elektroniklaboratorium. Dessutom har ett antal
industrier lämnat bidrag huvudsakligen i form av gåvor in natura till
ett värde av omkring 60 000 kronor. Det torde emellertid icke vara möjligt
att i framtiden erhålla stöd fran privat håll i tillnärmelsevis samma
omfattning som tidigare. På grund härav och då det här gäller ett tekniskt
område av största betydelse, där vårt land måste taga igen det försprång,
som vunnits i de krigförande länderna under krigsåren, erfordras
särskilda anslagsmedel för elektronikforskningen vid Chalmers tekniska
högskola. För nästa budgetår anser styrelsen sig böra äska ett belopp av
32 000 kronor, att användas på följande sätt.

1. Lön till kvalificerad forskningsassistent för ett år......kronor 9 000

2. Arbetslön till instrumentmakare .................... » 4 200

3. Uppbyggnad av speciell pumputrustning ............ » 3 800

4. Materiel till ädelgasutrustning m. m................. » 1 600

5. Glas, metaller och industriella förarbeten till apparatur

för elektrondiffraktionsundersökningar............... » 8 400

6. D:o till mikrovågrör .............................. » 5 oqO

Summa kronor 32 000.

Under vart och ett av budgetåren 1942/45 har såsom bidrag till främjande
av teknisk forskning anvisats ett för de båda tekniska högskolorna
gemensamt anslag av 150 000 kronor. Av dessa medel ha 100 000 kronor
brukat disponeras för tekniska högskolan i Stockholm och 50 000 kronor
för Chalmers tekniska högskola. För innevarande budgetår har anslaget
höjts med 40 000 kronor för tillgodoseende av ett speciellt forskningsändamål,
nämligen understödjande av den forskning på elektronikens område,
som sedan några år tillbaka bedrives vid högskolan i Stockholm av professorn
H. Alfvén.

De båda läroanstalterna ha i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
— liksom i anslagsäskandena för innevarande budgetår — hemställt örn
en mycket väsentlig höjning av anslaget. Tekniska högskolan i Stockholm
har sålunda äskat ett belopp av 350 000 kronor, varav 50 000 kronor för
elektronikforskning vid högskolan, under det att Chalmers tekniska högskola
ansett ett anslag av 300 000 kronor böra anvisas för högskolorna gemensamt,
varav 32 000 kronor begärts för forskning på elektronikens område
vid göteborgshögskolan.

Samma skäl, som föranlett att särskilda medel beräknats under förevarande
anslag till främjande av forskning vid tekniska högskolan i Stockholm
på elektronikens område, synas tala för att särskilda medel jämväl
beräknas under anslaget för främjande av dylik forskning vid Chalmers

331

Kungl. Maj:ts -proposition nr

tekniska högskola. Medelsan visningen för detta ändamål torde kunna begränsas
till 30 000 kronor. Då jag i övrigt icke är beredd att nu förorda
någon höjning av anslaget, torde detta för nästa budgetår böra uppföras
med (190 000 -f 30 000 —) 220 000 kronor.

15. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Bidrag till tryckning av
doktorsavhandlingar.

Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var upptaget med 2 000 kronor,
höjdes för budgetåret 1944/45 till 3 000 kronor, med vilket belopp
det även för innevarande budgetår är uppfört. Enligt av Kungl. Majit
meddelade föreskrifter gäller för statens bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
vid de tekniska högskolorna motsvarande bestämmelser, som
i kungörelsen 1945: 522 meddelats angående bidrag till tryckning av akademiska
avhandlingar vid universiteten, karolinska institutet och vissa högskolor.
Bidrag utgår endast i form av ersättning för de pliktexemplar, som
författningsenligt skola avlämnas. Den tidigare gällande maximeringen —
högst 300 kronor för varje avhandling — av ersättningen för pliktexemplaren
har upphävts från och med budgetåret 1945/46, till följd varav anslaget
erhållit förslagsanslags natur.

Under hänvisning till de sakkunnigas betänkande ha lärarkollegiet vid
tekniska högskolan i Stockholm och styrelsen jör Chalmers tekniska högskola
hemställt örn en anslagshöjning till 5 000 kronor, därvid från den förra
högskolans sida uttalats, att intresset för förvärvande av doktorsgrad med
sannolikhet komme att växa efter inrättandet av teknisk licentiatexamen.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv ökning av anslaget från 4 000
kronor för budgetåret 1944/45 till 8 000 kronor för budgetåret 1949/50,
därvid för budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av 5 000 kronor.

I avbidan på närmare erfarenhet rörande medelsbehovet torde anslaget
för nästa budgetår böra uppföras med ett oförändrat belopp av 3 000 kronor.

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Ersättning åt sakkunniga
i befordringsärenden.

Detta anslag, som för budgetåret 1943/44 var uppfört med 7 000 kronor,
höjdes för budgetåret 1944/45 till 10 000 kronor, med vilket belopp det
även för innevarande budgetår är uppfört.

Från högskolornas sida har — i anslutning till de sakkunnigas förslag —
hemställts om oförändrat anslag för nästa budgetår.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv höjning av anslaget från 10 000
kronor till 14 000 kronor för budgetåret 1949/50.

Departe mentschefen.

332 Kungl. Maj:ts ''proposition nr m.

Beträffande ersättning av denna art vid de tekniska högskolorna gälla i
huvudsak enahanda bestämmelser, som tillämpas i fråga örn universiteten.
Åren 1940 och 1941 ha grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid såväl de tekniska högskolorna som universiteten underkastats
ändringar i utgiftsminskande syfte. Under punkten 119 i årets
åttonde huvudtitel har jag tillstyrkt ett av universitetskanslern framlagt förslag
beträffande grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten, vilket förslag i huvudsak innebär en återgång till de
före budgetåret 1940/41 gällande ersättningsgrundema. De av mig sålunda
förordade ändrade grunderna för ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden
vid universiteten torde jämväl böra tillämpas i fråga örn dylik
ersättning vid de tekniska högskolorna. Vid bifall härtill synes förevarande
anslag för nästa budgetår böra uppräknas med 6 000 kronor till 16 000
kronor.

17. Reservationsanslag till Gemensamma ändamål vid de
tekniska högskolorna: Resestipendier åt lärare.

Stipendier för utrikes studieresor åt lärare vid de tekniska högskolorna
ha tidigare under en följd av år utgått från de för högskolorna anvisade
särskilda anslagen till stipendier. För budgetåret 1939/40 voro sålunda under
dessa anslag beräknade ett belopp av 4 000 kronor för tekniska högskolan
i Stockholm och ett belopp av 1 500 kronor för Chalmers tekniska
högskola. För budgetåren 1941/46 ha på grund av den utrikespolitiska
situationen icke beviljats några medel för ändamålet.

Från högskolornas sida har nu, under hänvisning till av de sakkunniga
framlagt förslag i ämnet, gjorts framställning om uppförande på riksstaten
från och med nästa budgetår av ett för högskolorna gemensamt anslag för
ändamålet. Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har därvid
beräknat medelsbehovet för högskolan ensam till 23 000 kronor, medan
styrelsen för Chalmers tekniska högskola ansett ett belopp av 40 000 kronor
erforderligt för båda högskolorna gemensamt.

De sakkunniga ha föreslagit en successiv ökning av anslaget från 16 000
kronor för budgetåret 1944/45 till 24 000 kronor för budgetåret 1950/51,
därvid för budgetåret 1946/47 beräknats ett belopp av 18 000 kronor. Vid
sina beräkningar ha de sakkunniga utgått ifrån att varje resestipendium
skulle uppgå till cirka 1 500 kronor samt att hälften av antalet professorer,
laboratorer och speciallärare samt femtedelen av antalet förste assistenter
borde beredas möjlighet att erhålla stipendium för utrikes studieresa inom
en tidrymd av sju år. De sakkunniga ha härutinnan anfört i huvudsak
följande.

Det måste anses som ett viktigt led i de tekniska högskolornas verksamhet,
att deras lärare beredas tillfälle att utomlands följa utvecklingen på
sina respektive områden och få möjlighet att knyta personliga förbindelser

333

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

med utländska kolleger och industrimän. Synnerligen värdefullt utbyte vinnes
härigenom, och de sakkunniga anse sig böra kraftigt framhålla, att dylik
verksamhet bör främjas genom ett icke alltför knappt tillmätt anslag, örn
detsamma vid något tillfälle icke skulle visa sig tillräckligt, böra möjligheter
finnas att, som i en hel del fall tidigare skett, erhålla anslag av Kungl.
Majit för speciella fall utanför ramen för det ordinarie anslaget efter särskild,
motiverad ansökan. Det kan nämligen inträffa, att i en del fall viiimotiverade
behov kunna uppstå sedan anslaget blivit fördelat. Det ^an
måhända vara olämpligt eller omöjligt att invänta ett kommande ais an slaf* Under

åren 1936—40 anmälde sig vid tekniska högskolan i Stockholm
ett så stort antal sökande till stipendier, att summan av de^ ansökta beloppen
genomsnittligt 3 till 4 gånger översteg de för ändamålet anvisade
medlen. Högskolan hemställde därför om en ökning av anslaget från 4 oOO
till 7 000 kronor, men denna hemställan ledde icke till proposition, örn
antalet professorer och speciallärare tillsammans uppgår till inemot 100,
skulle, örn 7 stipendier å 1 000 kronor utdelades, en lärare genomsnittligt
kunna komma i åtnjutande av ett resestipendium ungefär vart 14:e år,
vilket är att beteckna som otillräckligt.

Man behöver dock icke gå så långt, att varje lärare skall beredas tillfälle
att resa, utan det torde vara tillräckligt om hälften av antalet professorer,
laboratorer och speciallärare samt femtedelen av antalet förste
assistenter få möjlighet härtill, och att genomsnittligt sådana resor kunna
påräknas vart sjunde år. Ett dylikt krav måste anses mycket rimligt. Örn
för ett tiotal år sedan 1 000 kronor ansågs som ett lämpligt avvägt genomsnittsbelopp
för ett resestipendium bör för närvarande beräknas cirka 1 500
kronor. Med nuvarande antal lärare kan erforderligt anslag till utrikes studieresor
för lärare enligt ovan angivna grunder beräknas till 16 000 kronor
per år för båda högskolorna tillsammans. Efter den föreslagna omorganisationens
genomförande, då sammanlagda antalet professorer, laboratorer
och speciallärare vid högskolorna beräknas uppgå till 189 och antalet
förste assistenter till 86, skulle enligt ifrågavarande beräkningsgrunder erfordras
ett belopp av omkring 24 000 kronor för ändamålet.

Lärarkollegiet vid tekniska högskolan i Stockholm har i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår framhållit, att kostnaderna för resor stigit
i synnerligen hög grad efter det att de sakkunniga uppgjort sina beräkningar
av medelsbehovet. Varje resestipendium borde därför numera beräknas
till 2 500 kronor i stället för 1 500 kronor. Härtill korame, att de
sakkunniga vid anslagsberäkningarna icke tagit hänsyn till sitt förslag
om inrättande av befattningar såsom adjungerade lärare.

Styrelsen för Chalmers tekniska högskola har anfört:

Under kriget har vårt lands vetenskapliga förbindelser med utlandet
varit väsentligt hämmade samtidigt som stora framsteg skett pa manga
tekniska områden i vissa av dessa länder. Det är därför av betydelse för
vårt land, att ekonomiska möjligheter för utrikes studieresor, särskilt då
sådana som avse studier av tekniska förhållanden, snarast möjligt astadkornmes.
De sakkunniga lia för budgetåret 1946/47 föreslagit ett belopp
av 18 000 kronor till sådana studieresor för de båda högskolorna gemensamt.
Styrelsen vill emellertid hänvisa till att läget efter krigets slut blivit

Departe mentschefen.

334 Kungl. Maj:ts -proposition nr 244-

sådant att studieresor i framtiden måste ske till mera avlägsna länder, i
första hand U. S. A. och England samt även Ryssland. Detta medför väsentligt
höjda kostnader för studieresor i jämförelse med vad de sakkunniga
räknade med. Styrelsen får därför hemställa örn ett anslag till förevarande
ändamål av 40 000 kronor för båda högskolorna gemensamt.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgått ha medel till stipendier åt
lärare vid de tekniska högskolorna för utrikes studieresor tidigare under en
följd av ar och senast för budgetåret 1939/40 beräknats under högskolornas
anslag till stipendier. På grund av rådande förhållanden ha anslagsmedlen
för ändamålet därefter varit indragna. Under krigsåren ha, såsom
styrelsen för Chalmers tekniska högskola framhållit, vårt lands vetenskapliga
förbindelser med utlandet varit väsentligt hämmade samtidigt som
betydelsefulla framsteg på teknikens område gjorts på vissa håll utomlands.
Det måste anses som ett viktigt led i de tekniska högskolornas verksamhet,
att lärarna vid dessa beredas tillfälle att utomlands följa utvecklingen
på sina respektive områden och knyta personliga förbindelser med
utländska kolleger. För möjliggörande härav finner jag det angeläget, att
medel nu ånyo anvisas till stipendier för utrikes studieresor. Man torde
ha att räkna med att dylika resor nu komma att i väsentligt större utsträckning
än före kriget förläggas till mera avlägset belägna länder. Med
hänsyn till de betydande resekostnader, som därför torde vara att påräkna
i många fall, och då det är av vikt att ett ej alltför begränsat antal lärare
kunna erhålla stipendier, är en icke obetydlig medelsanvisning erforderlig.
Jag vill därför förorda, att å riksstaten för nästa budgetår för ändamålet
uppföres ett anslag av 40 000 kronor, vilket torde böra givas reservationsanslags
natur. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att meddela bestämmelser
rörande anslagets disposition.

Kungl. Maj:ts proposition nr £44-

335

Kap. VIII. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

1. dels medgiva, att för professorn Sigurd Mattias
(Matts) Bäckström må från och med den 1 juli 1946 inrättas
en personlig professur i kylteknik vid tekniska högskolan
i Stockholm;

dels besluta, att Bäckström skall såsom innehavare av
sagda befattning i avlöningshänseende vara likställd med
ordinarie professor vid nämnda högskola;

dels ock medgiva att till upprätthållande av den med professuren
förenade undervisningsskyldigheten må av statsmedel
utgå bidrag i enlighet med vad jag i det föregående
förordat;

allt under förutsättning att aktiebolaget Elektrolux i övrigt
bestrider kostnaderna för Bäckströms avlöningsförmåner
ävensom svarar för Bäckströms tjänste- och familjepensionering
och bidrager till kostnaderna för institutionen för
kylteknik vid högskolan på sätt i det föregående angivits;

2. godkänna följande personalförteckning för tekniska
högskolan i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och
med budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat

Befattning.

49 professorer ........................

1 överbibliotekarie ...................

2 laboratorer ........................

1 högskolesekreterare.................

1 högskoleintendent ..................

1 förste bibliotekarie..................

2 bibliotekarier .....................

1 biblioteksassistent .................

1 kansliskrivare .....................

1 kassör ...........................

1 maskinist.........................

Lönegrad.

. A 30
. A 28
. A 27
.. A 27
. . A 27
. A 26
. A 23
.Ali
. A 11
. . A 11
. . A 10

336

Kungl. Majlis proposition nr 244-

Befattning. Lönegrad.

12 institutions vaktmästare .................... A 9

1 maskinist.................................. A 8

2 kanslibiträden.............................. A 7

3 förste expeditionsvakter...................... A 7

13 institutionsvaktmästare...................... A 7

1 snickare .................................. A 7

1 expeditionsvakt ............................. A 5

4 kontorsbiträden ............................ A 4

Anm. 1: De å personalförteckningen uppförda 49 professorsbefattningarna
omfatta vardera ett av följande ämnesområden: 1) anrikning; 2) arkitektur
I; 3) arkitektur II; 4) brobyggnad; 5) byggnadsstatik; 6) byggnadsteknik;
7) cellulosateknik och träkemi; 8) elektrisk anläggningsteknik;
9) elektromaskinlära; 10) elektronik; 11) flygteknik; 12) fotogrammetri;
13) fysik; 14) förbränningsmotorteknik; 15) geodesi med utjämningsräkning;
16) gruvbrytning; 17) hållfasthetslära; 18) industriell ekonomi och
organisation; 19) järnets bearbetning och behandling; 20) järnets metallurgi;
21) kommunikationsteknik; 22) livsmedelskemi; 23) läran om maskinelement;
24) läran om vattenmotorer och pumpar; 25) läran om verktygsmaskiner;
26) matematik; 27) matematik och mekanik; 28) mekanik;
29) mekanisk teknologi; 30) metallografi; 31) mineralogi och geologi;
32) oorganisk kemi; 33) organisk kemi; 34) radioteknik; 35) skifteslära;
36) stadsbyggnad; 37) teknisk elektrokemi; 38) teknisk hydromekanik;
39) teknisk oorganisk kemi; 40) teknisk organisk kemi; 41) telegrafi och
telefoni; 42) teoretisk elektroteknik; 43) teoretisk kemi; 44) tillämpad
matematik I; 45) tillämpad matematik II; 46) uppvärmnings- och ventilationsteknik;
47) vattenbyggnad; 48) värmeteknik och maskinlära; 49)
ångteknik.

Förutom ovannämnda 49 professorsbefattningar finnas vid högskolan en
av aktiebolaget Bofors bekostad personlig befattning såsom professor i teknisk
fysik för E. Hj. W. Weibull samt en delvis av aktiebolaget Elektrolux
och delvis av statsmedel bekostad personlig befattning såsom professor i
kylteknik för S. M. Bäckström.

Anm. 2: Professorsbefattningarna i tillämpad matematik I och tilllämpad
matematik II må icke tillsättas, så länge en å övergångsstat uppförd
professor i tillämpad matematik kvarstår i sin tjänst.

Anm. 3: Överbibliotekariebefattningen må icke tillsättas, så länge en å
övergångsstat uppförd bibliotekarie kvarstår i sin tjänst.

Extra ordinarie tjänsteman i högre

lönegrad än 20.

1 bibliotekarie .............................. Eo 23

Tjänstemän å övergångsstat.

1 professor .................................. A 30

1 bibliotekarie .............................. A 24;

3. godkänna följande avlöningsstat för tekniska högskolan
i Stockholm, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:

337

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 796 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,

bestämda av Kungl. Majit:

a. Arvoden åt speciallärare
och biträdande
lärare,

förslagsvis ......kronor 274 500

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar
...... »_40 500 » 315 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal......................... * 836 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »_168 000

Summa kronor 2 115 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande.......... kronor 350 000

Nettoutgift kronor 1 765 000;

4. till Tekniska högskolan i Stockholm: Avlöningar för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 1 765 000;

5. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det
föregående anförts tills vidare från och nied budgetåret
1946/47 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten
för tekniska högskolan i Stockholm upptagna anslagsposten
till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

6. till Tekniska högskolan i Stockholm: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

....................................kronor 527 400;

7. till Tekniska högskolan i Stockholm: Materiel m. m.
för budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av ................................ kronor 1 100 000;

8. till Tekniska högskolan i Stockholm: Bokinköp och
bokbindning för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/

47 anvisa ett reservationsanslag av......kronor 60 000;

9. till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier för
budgetåret 1946/47 anvisa ett anslag av. . kronor 19 000;

Bihang till riksdagens ■protokoll 191/6. 1 sami. Nr Si//. 22

338

Kungl. Marits proposition nr 244-

10. till Tekniska högskolan i Stockholm: Inredning och

utrustning av nya lokaler för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av......kronor 1 300 000;

11. dels medgiva, att för professorn Johan Arvid Hedvall
må från och med den 1 juli 1946 inrättas en personlig professur
i silikatkemi vid Chalmers tekniska högskola;

dels ock besluta, att Hedvall skall såsom innehavare av
sagda befattning i avlönings- och pensionshänseende vara
likställd med ordinarie professor vid nämnda högskola;

allt under förutsättning att aktiebolaget Mälardalens tegelbruk,
aktiebolaget Gustavbergs fabriker och aktiebolaget
Surte glasbruk bestrida kostnaderna för Hedvalls avlöningsförmåner
och övriga med professurens tillkomst förenade
kostnader på sätt av mig i det föregående angivits;

12. godkänna följande personalförteckning för Chalmers
tekniska högskola, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1946/47:

Personalförteckning.

Tjänstemän å ordinarie stat.

Befattning. Lönegrad.

22 professorer................................ A 30

1 överbibliotekarie .......................... A 28

1 laborator ................................. A 27

1 förste bibliotekarie ........................ A 26

1 bibliotekarie .............................. A 23

1 kamrerare ................ A 22

1 kontorist ................................ A 9

1 maskinist ................................ A 9

2 institutionsvaktmästare .................... A 9

1 kanslibiträde .............................. A 7

2 förste expeditionsvakter .................... A 7

6 institutionsvaktmästare .................... A 7

1 värmeledningsskötare ...................... A 6

Extra ordinarie tjänstemän i högre
lönegrad än 20.

1 högskolesekreterare ...................... Eo 24

1 bibliotekarie ............................ Eo 23;

Anm.: De å personalförteckningen uppförda 22 professorsbefattningarna
omfatta vardera ett av följande ämnesområden: 1) arkitektur; 2) byggnadsstatik
och brobyggnad; 3) byggnadsteknik; 4) elasticitets- och hållfasthetslära;
5) elektricitetslära och elektrisk mätteknik; 6) elektrisk an -

339

Kungl. Maj:ts proposition nr 2JfJf.

läggningsteknik; 7) elektromaskinlära; 8) fysik; 9) förbränningsmotorteknik;
10) maskinelement jämte hiss- och tranportanordningar; 11) matematik;
12) mekanik och matematik; 13) oorganisk kemi; 14) organisk kemi; 15)
praktiskt skeppsbyggeri; 16) radioteknik; 17) teknisk kemi; 18) teoretisk
kemi; 19) teoretiskt skeppsbyggeri; 20) tillämpad matematik; 21) vattenbyggnad;
22) ångteknik.

Förutom ovannämnda 22 professorsbefattningar finnas vid högskolan en
av Svenska skifferoljeaktiebolaget bekostad personlig befattning såsom professor
i oljekemi för C. E. B. Schjånberg, samt en av aktiebolaget Mälardalens
tegelbruk, aktiebolaget Gustavsbergs fabriker och aktiebolaget Surte
glasbruk bekostad personlig befattning såsom professor i silikatkemi för
J. A. Hedvall.

13. godkänna följande avlöningsstat för Chalmers tekniska
högskola, att tillämpas tills vidare från och med budgetåret
1946/47:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän,

förslagsvis ...................... kronor 323 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj:t:

a. Arvoden åt speciallärare
och biträdande
lärare,

förslagsvis...... kronor 182 500

b. Övriga arvoden

och särskilda ersättningar
.... » 20 500 » 203 000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie

personal ........................ » 380 000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis . ...... »_76 000

Summa kronor 982 000

Särskilda uppbördsmedel:

Avgifter från de studerande............kronor 210 000

Nettoutgift kronor 772 000;

14. till Chalmers tekniska högskola: Avlöningar för bud getåret

1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av ................................ kronor 772 000;

15. bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med vad i det
föregående anförts tills vidare från och med budgetåret
1946/47 medgiva överskridande av den i avlöningsstaten
för Chalmers tekniska högskola upptagna anslagsposten till
avlöningar till övrig icke-ordinarie personal;

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

16. till Chalmers tekniska högskola: Omkostnader för
budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

....................................kronor 198 000;

17. till Chalmers tekniska högskola: Materiel m. m. för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

....................................kronor 425 000;

18. till Chalmers tekniska högskola: Bokinköp och bok bindning

för högskolans bibliotek för budgetåret 1946/47
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 45 000;

19. till Chalmers tekniska högskola: Stipendier för budgetåret
1946/47 anvisa ett anslag av......kronor 7 000;

20. till Chalmers tekniska högskola: Inredning och ut rustning

av nya lokaler för budgetåret 1946/47 anvisa ett
reservationsanslag av..................kronor 785 000;

21. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Stipendier för främjande av högre tekniska studier för
budgetåret 1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av .................................. kronor 50 000;

22. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till främjande av teknisk forskning för budgetåret
1946/47 anvisa ett reservationsanslag

av..................................kronor 220 000;

23. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar för

budgetåret 1946/47 anvisa ett förslagsanslag

av....................................kronor 3 000;

24. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolorna:
Ersättning åt sakkunniga i befordringsärenden för budgetåret
1946/47 anvisa ett förslagsanslag av kronor 16 000;

25. till Gemensamma ändamål vid de tekniska högskolor na:

Resestipendier åt lärare för budgetåret 1946/47 anvisa
ett reservationsanslag av................kronor 40 000;

26. till åbyggnad av tekniska högskolan i Stockholm
för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 5 000 000;

27. till Nybyggnader för Chalmers tekniska högskola för
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag

av ................................ kronor 3 700 000;

341

Kungl. Maj:ts proposition nr $44-

28. medgiva, att vid utgången av budgetåret 1945/46 befintlig
reservation å det senast för budgetåret 1942/43 anvisade
reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:
Reparation av högskolans äldre byggnader m. m. må disponeras
intill utgången av budgetåret 1946/47.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Ekbom.

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 244-

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kap. I. Inledning.................................... 3

Departementschefen............................ 7

Kap. II. De tekniska högskolornas inre organisation......... 9

Departementschefen............................ 44

Kap. lil. De tekniska högskolornas administrativa ledning..... 58

Departementschefen............................ 85

Kap. IV. Lärarpersonalen .............................. 93

Departementschefen ............................202

Kap. V. Viss biträdespersonal...........................223

A. Kansli- och kontorspersonal.................... 223

Departementschefen.......................... 233

B. Institutionsvaktmästare m. m...................235

Departementschefen..........................240

C. Viss personal i övrigt .......................241

Departementschefen ..........................246

Kap. VI. Den tekniska bibliotekstjänsten .................. 248

Departementschefen............................281

Kap. VII. Anslagsberäkningar...........................287

1. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Avlöningar............................... 287

2. Förslagsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Omkostnader.............................289

Departementschefen..........................292

3. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Materiel m. m.............................. 293

Departementschefen.......................... 297

4. Reservationsanslaget till Tekniska högskolan i Stockholm:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek. . 297
Departementschefen..........................298

5. Anslaget till Tekniska högskolan i Stockholm: Stipendier 298

Departementschefen.......................... 299

6. Anslag till utbyggnad av tekniska högskolan i Stock holm

m. m............................... 299

Departementschefen..........................305

Kungl. Maj:ts proposition nr 244- 343

7. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Av löningar

................................. 307

8. Förslagsanslaget till Chalmers tekniska högskola: Om kostnader

................................309

Departementschefen.......................... 311

9. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Materiel m. ..............................311

Departementschefen.......................... 313

10. Reservationsanslaget till Chalmers tekniska högskola:

Bokinköp och bokbindning för högskolans bibliotek . . 313

Departementschefen.......................... 314

11. Anslaget till Chalmers tekniska högskola: Stipendier . . 314

Departementschefen.........................314

12. Anslag till nybyggnader för Chalmers tekniska högskola

m. ...................................314

Departementschefen.......................... 322

13. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Stipendier för främjande av

högre tekniska studier....................... 326

Departementschefen..........................326

14. Reservationsanslaget till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Bidrag till främjande av teknisk
forskning.............................327

Departementschefen..........................330

15. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tek niska

högskolorna: Bidrag till tryckning av doktorsavhandlingar
..............................331

Departementschefen....... 331

16. Förslagsanslaget till Gemensamma ändamål vid de tek niska

högskolorna: Ersättning åt sakkunniga i beford ringsärenden.

............................. 331

Departementschefen..........................332

17. Reservationsanslag till Gemensamma ändamål vid de

tekniska högskolorna: Resestipendier åt lärare.....332

Departementschefen..........................334

Kap. VIII. Hemställan.................................. 335