Kungl. Majlis proposition nr 235 (Proposition 1943:235)

Kungl. Majlis proposition nr 235.

Nr 235.

Kungl. Majits proposition till riksdagen angående vissa
avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde
huvudtitel för budgetåret 1943144; given Stockholms
slott den 16 april 1943.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 16 april 1943.

Närvarande:

Statsministern Hånsson, statsråden Pehesson-Bramstorp, Wigforss, Möller,
Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson, Rosander, Gjöres,
Ewerlöf.

Efter gemensam beredning med chefen för finansdepartementet och, såvitt
angår frågan örn ordnandet av tandvården inom försvarsväsendet, jämväl med
chefen för socialdepartementet anför chefen för försvarsdepartementet, statsrådet
Sköld följande.

[I.] Vissa med övergången till en ny organisation av försvarsväsendets centrala
förvaltning sammanhängande frågor. Yid anmälan i statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag av medelsbehovet under fjärde huvudtiteln
framhöll jag (punkten 3), att det vore min avsikt att i annat sammanhang
Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235.

627 «

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

föreslå Kungl. Majit att till riksdagen avlåta proposition med förslag rörande
organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltningsverksamket. I avbidan
härpå borde, anförde jag, anslaget till avlöningar för arméns centrala
förvaltningsorgan i statsverkspropositionen upptagas med allenast beräknade
belopp. Jag föreslog, att anslagsmedlen i statsverkspropositionen skulle
uppföras under oförändrade anslagsbeteckningar. Jag framhöll vidare, att
det sagda hade tillämpning jämväl å anslagen till statens krigsmaterielnämnd
och försvarsväsendets verkstadsnämnd. På min hemställan föreslog
Kungl. Majit riksdagen att i avbidan på särskild proposition i ämnet upptaga
förenämnda anslag med allenast beräknade belopp. Beträffande de
centrala förvaltningsmyndigheternas anslag till omkostnader framlades däremot
i statsverkspropositionen definitiva anslagsäskanden; jag framhöll
emellertid att, därest vid övervägandena rörande den militära förvaltningsorganisationens
utformning ändrad beräkning redan för nästa budgetår
skulle befinnas erforderlig, frågan därom framdeles borde få anmälas.

Sedermera har Kungl. Majit den 12 mars 1943 till riksdagen avlåtit proposition
(nr 180) angående organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning
(i det följande benämnd förvaltningspropositionen). Härmed ha
förutsättningar erhållits för ett framläggande av definitiva medelsäskanden
beträffande förenämnda med allenast beräknade belopp upptagna anslag.
Av det följande framgår, att det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget
föranleder förslag örn upptagande å riksstaten för budgetåret 1943/44
av vissa nya anslag, avsedda för under budgetåret nytillkommande förvaltningsmyndigheter,
ävensom att nya beräkningar av medelsbehovet under
arméförvaltningens omkostnadsanslag bliva erforderliga.

Börande den närmare innebörden av det i förvaltningspropositionen framlagda
organisationsförslaget får jag hänvisa till det vid nämnda proposition
fogade utdraget ur statsrådsprotokollet. Här må emellertid framhållas
följande.

Försvarsväsendets centrala förvaltning föreslås skola uppdelas på åtta
särskilda ämbetsverk, nämligen krigsmaterielverket, försvarets fabriksstyrelse,
försvarets fortifikationsförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning, försvarets
civilförvaltning, arméförvaltningen, marinförvaltningen och flygförvaltningen.
Med inrättande av försvarets fortifikationsförvaltning har dock ansetts
böra anstå tills vidare. För tiden intill dess hela försvarsväsendets
fortifikations- och byggnadsförvaltning kan infogas i ett gemensamt ämbetsverk
har förutsatts, att den nuvarande fortifikationsstyrelsen inom arméförvaltningen
utbrytes till ett fristående verk, arméns fortifikationsförvaltning,
medan marinens och flygvapnets fortifikations- och byggnadsförvaltning
tills vidare liksom hittills förutsättas skola handläggas inom marinrespektive
flygförvaltningen. Inom den blivande reducerade arméförvaltningen
komma att handläggas ärenden angående tygförvaltning och intendenturförvaltning.
Till marinförvaltningen hänföras — utom fortifikationsavdelningen
— en vapen-, en ingenjör- och en intendenturavdelning. Inom
flygförvaltningen komma ärendena att handläggas å — förutom en byggnads -

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

avdelning — en materielavdelning och en intendenturavdelning. Inom var
och en av de tre försvarsgrensförvaltningarna skall vidare finnas en civilbyrå.

Övergången till den nya organisationen avses skola ske i följande ordning.
Krigsmaterielverket, som i viss mån har sin motsvarighet i den nuvarande
provisoriskt inrättade krigsmaterielnämnden, avses träda i verksamhet
den 1 juli 1943. Försvarets fabriksstyrelse avses få formen av ett
statligt affärsverk. Då övergången till denna organisationsform förutsätter
åtskilligt förberedelsearbete, avses den nuvarande provisoriskt inrättade försvarsväsendets
verkstadsnämnd skola under budgetåret 1943/44 fortsätta sin
verksamhet men från och med den 1 juli 1943 omorganiseras till ett permanent
ämbetsverk, försvarets fabriksstyrelse. Detta verk förutsattes från
och med den 1 juli 1944 skola erhålla karaktären av statligt affärsverk.
Vad angår flygförvaltningens materielavdelning är denna redan nu provisoriskt
organiserad. Detsamma gäller marinförvaltningens ingenjöravdelning.
Det har förutsatts, att det skall ankomma på Kungl. Majit att bestämma
tidpunkten för genomförandet av den slutliga organisationen av sistnämnda
båda avdelningar. I fråga örn övriga förvaltningsorgan har förutsatts, att
övergången till den nya organisationen måste kräva viss förberedelsetid. En
del av den inom de nuvarande armé-, marin- och flygförvaltningarna tjänstgörande
personalen förutsättes nämligen skola överflyttas till vissa av de nya
ämbetsverken. Denna överflyttning och uppdelningen av personalen har
tänkts skola utarbetas i detalj och med avseende å varje särskild befattningshavare
av en särskild organisationsnämnd (en sådan nämnd har jämlikt
Kungl. Maj:ts beslut den 2 april 1943 numera tillsatts). Då vidare utarbetande
av instruktioner och arbetsordningar beräknas taga åtskillig tid i anspråk,
har det ansetts lämpligast, att Kungl. Maj:t framdeles får bestämma
tidpunkten för övergången till den nya organisationen, därvid emellertid
förutsatts, att övergången skall i huvudsakliga delar kunna genomföras under
loppet av budgetåret 1943/44.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att det i förvaltningspropositionen
framlagda förslaget endast till en del — i fråga örn krigsmaterielverket och
försvarets fabriksstyrelse ävensom i princip beträffande vissa avdelningar
inom marin- och flygförvaltningarna — anses kunna genomföras från och
med ingången av budgetåret 1943/44. En följd härav blir, att anslag i riksstaten
måste uppföras dels för de nya ämbetsverken — som ju alla förutsättas
skola vara i verksamhet under någon del av nämnda budgetår — dels
ock för de nuvarande armé-, marin- och flygförvaltningarna. Anslagen för
krigsmaterielverket och fabriksstyrelsen böra tydligen beräknas så, att de
kunna tillgodose dessa verks behov under hela budgetåret 1943/44. Anslagen
till övriga nya verk böra principiellt anpassas till den tidrymd av budgetåret,
under vilken verken beräknas vara i funktion. Anslagen till arméförvaltningen,
marinförvaltningen och flygförvaltningen måste utmätas så, att
från dem kunna bestridas dels de kostnader som äro hänförliga till dessa
myndigheter enligt deras nuvarande organisation, dels ock de kostnader,

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

som uppstå för myndigheternas del sedan omorganisationen genomförts.
För anslagsberäkningen blir alltså tidpunkten för övergången till den nya
organisationen principiellt avgörande. Örn man undantager krigsmaterielverket
och fabriksstyrelsen kan emellertid, såsom förut framhållits, icke nu
angivas bestämd tidpunkt, då omorganisationen skall genomföras, utan måste
densamma beräknas bliva genomförd successivt under budgetåret. Med hänsyn
härtill synes det icke kunna undvikas, att beträffande anslagen till försvarets
förvaltningsmyndigheter utom såvitt angår krigsmaterielnämnden och
fabriksstyrelsen tillämpas i viss mån schematiska beräkningsgrunder. Jag
förordar i sådant hänseende, att medelsbehoven under anslagen för arméförvaltningen,
marinförvaltningen och flygförvaltningen beräknas från förutsättningen
att dessa myndigheter arbeta med nuvarande organisation under
första hälften av budgetåret och med den nya organisationen under andra
hälften av budgetåret ävensom att anslagen för arméns fortifikationsförvaltning,
försvarets sjukvårdsförvaltning och försvarets civilförvaltning beräknas från
förutsättningen att dessa myndigheter börja sin verksamhet den 1 januari 1944.
Skulle det visa sig, att övergången till den nya organisationen kan genomföras
först senare än den 1 januari 1944, kommer medelsåtgången under
anslagen till armé-, marin- och flygförvaltningarna att överstiga den beräknade,
medan en minskning av den beräknade medelsåtgången under de nya
myndigheternas anslag inträffar. En tidigare övergång åter medför minskad
belastning å anslagen till armé-, marin- och flygförvaltningarna men ökad
belastning å anslagen till de nya myndigheterna.

Det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit att beträffande de nuvarande
ämbetsverken förelägga riksdagen avlöningsstater för godkännande. Dessa
synas böra ha avseende å hela budgetåret 1943/44; det torde emellertid böra
läggas i Kungl. Majlis hand att bestämma, under vilken tid staterna skola
vara i tillämpning. I fråga örn de nya förvaltningsmyndigheterna — armé-,
marin- och flygförvaltningarna enligt deras nya organisation, försvarets sjukvårdsförvaltning,
försvarets civilförvaltning och arméns fortifikationsförvaltning
— torde man för nästa budgetår få frångå principen att för avlöningsanslagen
för riksdagens godkännande framlägga definitiva avlöningsstater; i
stället torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas för Kungl. Majit att
fastställa dylika stater för tidrymd, under vilken det nya verket beräknas
vara i funktion. Jag utgår därvid från att dessa stater utformas så, att
deras delposter till beloppet skola motsvara vad som på ifrågakommande
tidrymd belöper av det för helt budgetår beräknade medelsbehovet. Såsom
av det följande framgår ämnar jag vid behandlingen av de olika anslagen
ansluta anslagsberäkningarna till vad som erfordras för hela budgetåret
1943/44.

Yad angår krigsmaterielverket föreligger möjlighet att redan nu förelägga
riksdagen avlöningsstat omfattande hela budgetåret 1943/44.

Beträffande försvarets fabriksstyrelse torde, med hänsyn till att detta ämbetsverk
under det kommande budgetåret närmast är att betrakta som en
motsvarighet till den nuvarande försvarsväsendets verkstadsnämnd, de prin -

Kungl. Majlis proposition nr 235.

ciper som gällt för medelsanvisning till nämnden böra tillämpas jämväl för
fabriksstyrelsen. För styrelsens del torde sålunda böra anvisas ett för avlöningar
och omkostnader gemensamt anslag, för vilket Kungl. Majit torde
få fastställa stat. Anmärkas må, att det i förvaltningspropositionen framlagda
förslaget förutsätter, att särskilda riksstatsanslag icke komma att för
fabriksstyrelsen anvisas efter utgången av budgetåret 1943/44, från och med
vilken tidpunkt kostnaderna för styrelsen skola i enlighet med av Kungl.
Majit fastställd stat bestridas av driftsmedel.

Det är min avsikt att föreslå Kungl. Majit att förelägga riksdagen till de
olika avlöningsanslagen hänförliga personalförteckningar. Av det förut anförda
framgår, att det blir nödvändigt inhämta riksdagens bemyndigande för Kungl.
Majit att bestämma under vilken tid av budgetåret 1943/44 de olika förteckningarna
skola tillämpas. Av vad jag tidigare framhållit framgår vidare, att till
vissa av de nya verken avses skola överflyttas en del av den nu inom armé-, marinoch
flygförvaltningarna tjänstgörande personalen. Därest det vid det utredningsarbete,
som anförtrotts åt förutnämnda organisationsnämnd, skulle visa
sig erforderligt att verkställa mindre omflyttningar de olika verken emellan
av den å personalförteckningarna redovisade personalen, torde det få ligga i
Kungl. Majits skön att meddela beslut i angivna hänseende. Riksdagens
bemyndigande härtill torde böra inhämtas. Likaså torde bemyndigande böra
inhämtas för Kungl. Majit att, därest så skulle i undantagsfall visa sig
erforderligt, i samband med övergången till den nya organisationen å övergångsstat
överföra ordinarie beställnings-(befattnings-)havare, som icke kan
överflyttas till lämplig beställning (befattning) i den nya organisationen.

Enligt vad jag inhämtat har chefen för finansdepartementet för avsikt att
föreslå Kungl. Majit en viss omkonstruktion av de i militära avlöningsreglementet
upptagna löneplanerna, i huvudsak föranledd av de förslag, som
framlagts i förvaltningspropositionen. Beträffande löneplan Ob innebär omkonstruktionen
införande av två nya lönegrader med lönebelopp av 17,000
respektive 20,000 kronor. Dessa lönegrader skola benämnas Ob 3 och Ob 5,
och de nuvarande lönegraderna Ob 3, Ob 4 och Ob 5 skola erhålla benämningarna
respektive Ob 4, Ob 6 och Ob 7. Lönegraderna Cb 2 och Cb 3,
som upptaga lönebelopp av 17,000 respektive 18,000 kronor, avses skola
benämnas Cb 3 och Cb 4, och vidare skola nya lönegrader med 16,000 och
20,000 kronors lönebelopp upptagas med benämningarna Cb 2 respektive Cb 5.
Yad sålunda kommer att föreslås torde redan i detta sammanhang böra vinna
beaktande vid avgivande av förslag till personalförteckningar.

Å personalförteckningarna torde böra i enlighet med hittills tillämpade
principer redovisas den icke-ordinarie personal, som avses skola åtnjuta lön
i högre lönegrad än 20. Beträffande den icke-ordinarie personalen i lägre
löneställning har i förvaltningspropositionen ställning icke tagits till personalbehovet.
Icke heller i detta sammanhang är jag beredd att framlägga
slutliga beräkningar härvidlag. Av skäl som i förvaltningspropositionen
berörts torde härmed få anstå till dess de nya verken någon tid varit i
verksamhet, så att personalbehovsberäkningarna kunna grundas på erfaren -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

hetsmässiga bedömningsgrunder. Såsom jag tidigare vid flera tillfällen framhållit
talar härför även svårigheten att för närvarande bedöma, i vilken utsträckning
den nu av olika anledningar — beredskapsinkallelserna, den omfattande
materielanskaffningen m. m. — ianspråktagna extra personalen efter
återgång till mera normala förhållanden skall behöva bibehållas. Jag kommer
därför vid beräknandet av de olika anslagsposterna för den icke-ordinarie
personalen att utgå från att dessa såvitt avser de nja förvaltningsmyndigheterna
— bortsett från krigsmaterielverket och försvarets fabriksstyrelse
— skola i stort sett motsvara vad som under innevarande budgetår utgått
för armé-, marin- och flygförvaltningarna, med tillägg givetvis för de nya
tjänster, som enligt förvaltningspropositionen böra tillkomma. Beträffande
arméns fortifikationsförvaltning och försvarets sjukvårdsförvaltning ämnar
jag emellertid föreslå viss ytterligare medelsanvisning för anställande av
icke-ordinarie befattningshavare, som under alla omständigheter sjrnas bliva
erforderliga. Jag förutsätter i övrigt, att samma möjligheter skola föreligga
att tillgodose av rådande krisläge betingad förstärkning av arbetskrafterna
som under innevarande budgetår. Härutinnan får jag hänvisa till vad jag
anförde vid anmälan i fjol av medelsbehovet under aiunéförvaltningens avlöningsanslag
(jfr propositionen 1942: 266, sid. 23). Jag förutsätter vidare,
att med en överflyttning av avlöningskostnader för icke-ordinarie personal
från sakanslag till avlöningsanslag tills vidare skall anstå.

I avlöningstaterna för de nuvarande armé-, marin- och flygförvaltningarna
finnas uppförda särskilda anslagsposter för arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Majit, under vilka beräknats medel dels för bestridande
av avlöningskostnaderna för vid de olika förvaltningarna tjänstgörande
pensionerade officerare och underofficerare eller för vissa mot arvode
anställda tekniker m. fl., dels ock för vissa till beloppet bestämda
arvoden. Befattningar för pensionerad personal liksom övriga arvodesbefattningar
erfordras även inom den nya förvaltningsorganisationen. Nu utgående
särskilda arvoden till vissa beställningshavare torde jämväl i avvaktan
å pågående överväganden rörande det militära arvodessystemet böra
tills vidare bibehållas. Det har icke varit möjligt att nu verkställa en uttömmande
utredning rörande behovet av arvodespersonal eller av särskilda
arvoden inom de nya förvaltningsorganen. Denna utredning synes böra anförtros
åt förenämnda organisationsnämnd. De avlöningsanslag för de nya
förvaltningsmyndigheterna för nästa budgetår som i det följande föreslås äro
beräknade så, att från desamma skola kunna bestridas kostnaderna för dels
nu utgående och dels i förvaltningspropositionen till inrättande föreslagna nya
arvoden och ersättningar. Jag utgår från att det skall bliva möjligt att i
samband med fastställande av avlöningsstater för de nya förvaltningsmyndigheterna
pröva såväl behovet av arvodestjänsterna och ifrågakommande
ersättningar som fördelningen de olika verken emellan av nu förefintliga
arvoden. Därest riksdagen icke har något däremot att erinra, torde det få
ankomma på Kungl. Majit att, örn så skulle visa sig erforderligt, besluta örn
överflyttande av kostnader av angiven art från en avlöningsstat till en annan

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

liksom även att, om tvingande skäl prövas föreligga, besluta örn inrättande
i begränsad omfattning av ytterligare tjänster för pensionerad personal.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Majit att i samband med övergången
till den i propositionen 1943:180 förordade organisationen av
försvarsväsendets centrala förvaltning vidtaga i det föregående
angivna ändringar i de personalförteckningar, som ma komma
att av riksdagen godkännas, ävensom att a övergångsstat överföra
beställnings-(befattnings-)havare, som icke kan överflyttas
till lämplig beställning (befattning) i den nya organisationen.

2.] Ordnandet av befälsförhållandena inom VI. militärområdet m. m. 1941 års
försvarsutredning förordade i sitt betänkande med förslag till plan för oiganisationsarbetet
inom försvarsväsendet, att landets indelning i militärområden
skulle underkastas revision och att i samband därmed arméfördelnings- och
militärområdesstaberna skulle sammanslas till ett gemensamt stabsorgan
inom militärområdet, militärområdesstaben, under enhetlig ledning av en
befattningshavare, militärområdesbefälhavaren, som med chefskapet för det
högre truppförbandet skulle förena befälet över motsvarande territoriella
område. Utredningen föreslog, att sju militärområden skulle finnas, I "VII.
militärområdena, av vilka det "VI. skulle motsvara det dåvarande Övre Norrlands
militärområde. Yl. militärområdesstaben borde organiseras genom
sammanslagning av Övre Norrlands truppers stab och motsvarande militärområdesstab,
därvid emellertid kommendantsstaben i Boden samtidigt borde
utbrytas till en särskild stab under kommendanten i Bodens fästning. Enligt
utredningens mening förelåge vägande skäl att i samband med omorganisationen
förflytta den från de särskilda fästningsuppgifterna frigjorda Yl.
militärbefälsstaben till annan ort än Boden, förslagsvis till Luleå. Försvarsutredningen
räknade med att en dylik utflyttning skulle komma tili stånd,
men förordade, att frågan gjordes till föremål för särskild undersökning
genom de militära myndigheternas försorg.

I propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden och organisation
en av landets försvarskrafter gav jag min anslutning till försvarsutredningens
förslag rörande indelningen i militärområden och sammanslagning
av arméfördelnings- och militärområdesstaber. I fråga örn försvarsutredningens
förslag örn utflyttning av militärbefälsstaben fran Boden framhöll
jag, att jag icke fann de skäl som av utredningen anförts till stöd för
detta förslag övertygande motivera en så kostnadskrävande omflyttningsåtgärd.
Resultatet av en av chefen för armén igångsatt utredning i frågan
borde avvaktas innan ställning toges till hela frågan angående befälsförhållandena
i Övre Norrland. Tills vidare borde man emellertid, framhöll
jag, med smärre avvikelser räkna med det personalbehov för högre staber
i Övre Norrland, som försvarsutredningen förutsatt för militärbefälsstaben

“ Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

oell kommendantsstaben. För budgetåret 1942/43 räknade jag i avvaktan
a utredningen — bortsett från vissa försvarsområdesstaber — endast med
omorganisationen av staben vid Övre Norrlands trupper till militärbefälsstab.
Riksdagen, som biträdde förslaget örn sammanslagning av arméfördelningsock
militärområdesstaberna till ett gemensamt stabsorgan, hade intet att
erinra. mot vad jag anförde rörande utflyttningen av militärbefälsstaben i
VI. militärområdet eller örn beräknandet av personalbehovet för högre staber
i Övre Norrland.

Kungl, Maj:t har sedermera utfärdat kungörelser angående krigsmaktens
indelning i fred och rikets militärterritoriella indelning (Sv. förf.-saml.
1943:33) samt militärbefälsinstruktion (Sv. förf.-saml. 1942:988).

I skrivelse den 22 januari 1943 har arméchefen framlagt resultatet av
den i det föregående omnämnda utredningen. Ärendet är av den innebörd,
att en fullständig redogörelse för detsamma icke torde böra lämnas till
statsrådsprotokollet; ytterligare upplysningar torde i stället böra inhämtas
genom de handlingar som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott. Här må emellertid framhållas följande.

Vad först angår frågan örn utflyttning från Boden av VI. militärbefälsstaben
har arméchefen anfört följande. Utredning rörande kostnaderna för
en utflyttning — av försvarsutredningen beräknade till 330,000 kronor, därvid
läknats med en utflyttning till Luleå — hade verkställts av arméförvaltningens
fortifikationsstyrelse. Förutom att förlägga staben till Luleå hade
därvid undersökts möjligheterna att förlägga densamma till Umeå. Av tänkbara
alternativ för en Luleåförläggning kunde närmast två komma i fråga.
Båda beräknades draga en kostnad av omkring 1,300,000 kronor. Merkostnaden
i förhållande till försvarsutredningens beräkningar vore betingad av
nödvändigheten att för stabens personal uppföra tjänstebostäder, då bostäder
icke kunde påräknas med nuvarande bebyggelse och intresse syntes saknas
för utförande av en privat bebyggelse för ändamålet. En utflyttning till
Umeå beräknades draga en kostnad av 435,000 kronor eller, därest ifrågasatt
tjänstebostadsbebyggelse helt uteslötes ur programmet, 345,000 kronor. Möjligheterna
att i öppna marknaden erhålla bostäder hade i detta fall befunnits
relativt goda och intresse kunde påräknas för en privat byggnadsverksamhet
för bostadsbehovets tillgodoseende. För egen del ville arméchefen framhålla,
att en utflyttning av staben till Luleå av kostnadsskäl icke syntes
kunna komma i fråga. Mot en utflyttning till Umeå talade främst de hänsyn,
som mäste tagas till militärbefälhavarens operativa uppgifter, vilka icke
i erforderlig grad bleve tillgodosedda vid en förläggning alltför långt söderut.
Arméchefen hade därför ansett sig icke kunna förorda en utflyttning av
militärbefälsstaben från Boden.

Med utgångspunkt från att militärbefälsstaben förlägges till Boden har
arméchefen vidare avgivit förslag till ordnandet av befälsförhållandena
inom Yl. militärområdet. Arméchefen har därvid förordat, att befälet över
området skulle föras av en militärbefälhavare. Under denne skulle lyda
kommendanten i Bodens fästning, vilken tillika skulle fungera som ställ -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

företrädande militärbefälhavare inom området. Militärbefälhavaren skulle
till sitt förfogande ha en militärbefälsstab. Till kommendantens förfogande
skulle därjämte finnas en från militärbefälsstaben fristående kommendantsstab,
å vilken sktille ankomma ärenden berörande Bodens fästning och
skyddsområde. Vissa befattningar i de båda staberna — avseende fortifikations-,
tyg- och intendenturtjänsten samt veterinärvården — skulle emellertid
såtillvida vara gemensamma, att deras innehavare med placering i militärbefälsstaben
hade att föredraga vissa ärenden för kommendanten. Beträffande
ansvarsfördelningen mellan militärbefälhavaren och kommendanten har denna
avsetts skola genomföras så att militärbefälhavaren utövar oinskränkt befälsrätt
över samtliga inom området förlagda truppförband och att kommendanten
utövar befälsrätt i vad rör garnisonstjänsten i Boden. Det direkta förvaltningsansvaret
i fråga örn Bodens fästning skulle åvila kommendanten, som
jämväl skulle ha att handlägga alla ärenden rörande mark och byggnader
inom fästningen.

Arméchefens förslag överensstämmer i det väsentliga med det av försvarsutredningen
framlagda. Såtillvida föreligger emellertid en skiljaktighet som
försvarsutredningen icke räknat med att inom VI. militärområdet skulle
finnas ställföreträdande militärbefälhavare.

I fråga örn personalbehovet för den av arméchefen föreslagna organisationen
överensstämmer detta i stort sett med det av försvarsutredningen
beräknade med de jämkningar, som av mig i försvarspropositionen föreslagits.
Minskning har emellertid ansetts kunna föreslås med en befattning
för en pensionerad underofficer, varjämte behovet av skrivpersonal kunnat
något nedbringas.

I detta sammanhang må framhållas, att kommendanten i Bodens fästning
enligt försvarsutredningens av mig i propositionen 1942: 210 tillstyrkta förslag
skulle i fred fungera såsom försvarsområdesbefälhavare inom Bodens
och Luleå försvarsområden. Erforderlig personal för en för de båda områdena
gemensam försvarsområdesstab borde ingå i kommendantsstaben. Med
hänsyn till att frågan örn den slutliga organisationen av militärområdesstaben
och kommendantsstaben tills vidare hölls öppen räknade jag för budgetåret
1942/43 med tillkomsten av en försvarsområdesbefälhavare med stab för
ifrågavarande områden. Personalförteckningarna för nämnda budgetår ha
upprättats i överensstämmelse härmed.

Arméchefen har nu — under framhållande, att med hänsyn till de omfattande
arbetsuppgifter som komma att åvila kommendanten det vore motiverat,
att hans uppgifter som territoriell befälhavare inskränktes — föreslagit,
att en befattning såsom ställföreträdande försvarsområdesbefälhavare
inrättas för nämnda försvarsområden. Härigenom skulle jämväl vinnas, att
kommendantens ansvarsområde i krig kunde inskränkas till Bodens försvarsområde,
under det att befattningen som försvarsområdesbefälhavare i Luleå
försvarsområde i krig kunde övertagas av ställföreträdaren, som från början
vore väl insatt i förhållandena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

För egen del tillstyrker jag, att militärbefälsstaben kvarbliver i Boden och
att befälsförhållandena inora ifrågavarande militärområde ordnas i huvudsaklig
överensstämmelse med arméchefens föreliggande förslag. Detta innebär bland
annat, att kommendanten i Bodens fästning skall fungera jämväl såsom ställföreträdande
militärbefälhavare och att han i fred skall vara försvarsområdesbefälhavare
i Bodens och Luleå försvarsområden ävensom att en befattning
som ställföreträdande försvarsområdesbefälbavare i nämnda områden inrättas.
För att ernå större enhetlighet med avseende å verksamheten inom
militärområdets samtliga försvarsområden synas befälsförhållandena böra
ordnas på så sätt, att i Bodens försvarsområde försvarsområdesbefälhavarens
uppgifter fullgöras, under militärbefälhavaren, av kommendanten i
Bodens fästning med biträde av ställföreträdande försvarsområdesbefälhavaren,
under det att i Luleå försvarsområde motsvarande uppgifter självständigt
handhavas av ställföreträdande försvarsområdesbefälhavaren enligt de
grunder, som gälla för försvarsområdesbefälhavare i allmänhet. Härvid förutsättes
att ställföreträdande försvarsområdesbefälhavaren även inom Bodens
försvarsområde kommer att tämligen självständigt handhava verksamheten
särskilt i vad avser frivilligt försvarsarbete och därmed sammanhängande
utbildningsfrågor. Närmare reglerande av dessa spörsmål torde böra ske
instruktionsvägen.

Jag övergår härefter till anmälan av medelsbehovet under de olika anslagen
och följer härvid fjärde huvudtitelns uppställning och rubrikindelning.

B. Centrala förvaltningsmyndigheter.

Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Arméförvaltningens avlöningsanslag
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 1,129,000 kronor. I statsverkspropositionen till årets riksdag föreslog
Kungl. Maj:t riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
ändamålet beräkna ett förslagsanslag av 1,200,000 kronor.

Gällande personalförteckning för arméförvaltningen upptager följande
personal.

Befattning	Lönegrad
Tjänstemän å ordinarie stat.
1 generalkrigskommissarie.....................................	......... B 3
4 krigsråd.......................................................	......... A 30
1 ombudsman...................................................	......... A 26
1 sekreterare ...................................................	......... A 26
2 revisionskommissarier.......................................	......... A 26
3 sekreterare ...................................................	......... A 24
1 pensionskamrerare...........................................	......... A 24
1 sekreterare och kamrerare .................................	......... A 24
2 kamrerare.....................................................	......... A 24

Kungl. Majlis proposition nr 235.

Befattning	Lönegrad
5 notarier..........................................................	...... A 21
10 revisorer ........................................................	...... A 21
2 bokhållare ......................................................	...... A 21
1 kassör............................................................	...... A 15
1 kansliskrivare....................................................	...... A 11
1 kontorist ........................................................	...... A 9
8 kanslibiträden ..................................................	...... A 7
1 förste expeditionsvakt..........................................	...... A 7
1 förrådsförman ..................................................	...... A 7
6 expeditionsvakter ..............................................	...... A 5
16 kontorsbiträden ................................................	...... A 4
Tjänstemän å övergångsstat.	...... A 21
1 bokhållare ......................................................
1 registrator ......................................................	...... A 21
3 kansliskrivare....................................................	...... A 11
1 kanslibiträde ....................................................	...... A 7
Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.
1 förste revisor....................................................	...... Eo 24
1 notarie ..........................................................	...... Eo 21
1 revisor ..........................................................	...... Eo 21

Den för arméförvaltningen fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 480,000

2. Arvoden ock särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.............................................. » 365,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 330,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. .170,000

Summa kronor 1,345,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis...................................... kronor 216,000

Nettoutgift kronor 1,129,000

Från den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 30
juni 1942 följande arvoden, nämligen.

1 arvode, Oa 15, till pensionerad officer, domänofficer i fortifikationsstyrelsen,

19 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare,

2 arvoden, UO 9, till pensionerade underofficerare,

18 arvoden, UO 7, till pensionerade underofficerare samt
1 arvode, UO 8, till pensionerad underofficer, föreståndare för intendenturdepartementets
modellkammare,

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

vid tygdepartementet:

ä 600 kronor till 10 avdelningschefer, kompaniofficerare...... kronor 6,000

ä 600 kronor till 8 ur truppförbanden beordrade officerare,

som icke äro avdelningschefer ................................ » 4,800

a 1,200 kronor till 5 kontrollofficerare .......................... » 6,000

till 1 kontrollunderofficer.......................................... » 750

» 1 å första materielbyråns tabelldetalj tjänstgörande underofficer
på aktiv stat ............................................ » 600

vid intendenturdepartementet:

ä 600 kronor till 3 kontrollofficerare ............................ » 1,800

å 600 kronor till 2 kompaniofficerare å centralbyrån.......... » 1,200

vid fortifikationsstyrelsen:

till 1 arkitekt ...................................................... » 7,800

» 1 värmeingenjör................................................ » 11,610

å 600 kronor till 4 avdelningschefer ............................ » 2,400

vid sjukvårdsstyrelsen:

till sakkunniga...................................................... » 5,000

» 1 apotekare, föreståndare för läkemedelsavdelningen å

materielbyrån.................................................... » 2,000

vid arméförvaltningen:

till 1 portvakt vid arméförvaltningens ämbetshus.............. » 768

» 1 biträde vid arméförvaltningens arkiv...................... » 468

Såsom jag framhöll vid anmälan av medelsbehovet under förevarande
anslag i statsverkspropositionen har arméförvaltningen i sina anslagsäskanden
för nästa budgetår i avvaktan å avgörande av frågan örn den militära
förvaltningens framtida organisation allenast ansett sig böra ifrågasätta anslagsökning
för bestridande av kostnader för vissa löneklassuppflyttningar
ävensom höjning av det belopp som står till sjukvårdsstyrelsens förfogande
för beredande av arvoden åt sakkunniga med 2,000 kronor till 7,000 kronor.

Sedermera har emellertid arméförvaltningen i skrivelse den 26 mars 1943
meddelat, att innehavaren av en av de å övergångsstat uppförda befattningarna
för kansliskrivare, vilken bestritt registratorsgöromålen å arméförvaltningens
tygdepartement, avlidit ävensom hemställt, att med hänsyn här.
till 1 befattning å övergångsstat för kansliskrivare måtte uteslutas ur personalförteckningen
samt i stället medel beräknas för beredande av arvode, löneklass
Oa 10, för en pensionerad officer.

Då detta förslag står i överensstämmelse med tidigare fattat principbeslut
i fråga örn bestridande av registratorsgöromålen inom tygdepartementet, får
jag tillstyrka förslaget. Medelsbehovet under anslagsposten till ordinarie
tjänstemän minskas härigenom med 5,000 kronor. Anslagsposten till arvoden
och särskilda ersättningar åter bör ökas med i runt tal 10,000 kronor och
de beräknade inkomsterna av särskilda uppbördsmedel med 6,000 kronor.

I övrigt ifrågasätter jag för den del av budgetåret 1943/44, varunder
arméförvaltningen kommer att vara verksam enligt nuvarande organisation,

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

bortsett från kostnadsökningar på grund av löneklassuppflyttningar, icke
någon ändring av personalförteckningen eller avlöningsstaten.

Kostnadsökningen för helt år på grund av löneklassuppflyttningar utgör
för den ordinarie personalen omkring 2,300 kronor samt för den icke-ordinarie
personalen omkring 1,800 kronor. Härå belöpande rörligt tillägg uppgår
till omkring 600 kronor.

Medelsbehovet under arméförvaltningens avlöningsanslag skulle, därest
verksamheten komme att bedrivas under oförändrade former under hela

budgetåret 1943/44, uppgå till följande belopp:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis.......... kronor 477,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.............................................. * 375,000

3. Avlöningar till övrig icke-or din arie personal.............. » 331,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ »_170,600

Summa kronor 1,354,700

Avgår särskilda uppbördsmedel ................ kronor 222,000

Nettoutgift kronor 1,132,700

Med tillämpning av de principer som angivits inledningsvis under punkten
l:o) skulle medelsbehovet under första hälften av budgetåret 1943/44
uppskattas till (50 procent av 1,132,700 =) i runt tal 566,000 kronor.

Yad härefter angår medelsbehovet för den del av budgetåret 1943/44,
under vilken arméförvaltningens verksamhet kommer att bedrivas enligt den
i förvaltningspropositionen föreslagna nya organisationsformen — med under
punkten l:o) angiven förutsättning senare hälften av budgetåret — må följande
framhållas.

Enligt det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget kommer arméförvaltningen
efter omorganisationen att få sitt verksamhetsområde väsentligt
begränsat, i det att tre särskilda fackgrenar — representerade inom
den nuvarande organisationen av fortifikationsstyrelsen, sjukvårdsstyrelsen
och civila departementet — i sin helhet utbrytas, varjämte betydelsefulla
uppgifter överflyttas till krigsmaterielverket från såväl det nuvarande tygdepartementet
som intendenturdepartementet. Den nya arméförvaltningen
kommer att bestå av två fackorgan, nämligen ett för tygförvaltningen, tygavdelningen,
och ett för intendenturförvaltningen, intendenturavdelningen,
ävensom en för de båda avdelningarna gemensam civilbyrå.

För do departement, som i den nuvarande organisationen motsvara förenämnda
avdelningar och byrå — tygdepartementet och intendenturdepartementet
— finnes å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
för arméförvaltningen upptagen följande civila personal, nämligen
1 krigsråd, A 30, 2 sekreterare, A 24, 1 bokhållare, A 21, 1 kontorist, A 9,
3 expeditionsvakter, A 5, och 4 kontorsbiträden, A 4, alla å ordinarie stat,
ävensom å övergångsstat 1 bokhållare, A 21, och 2 kansliskrivare, All, av
vilka den ena som förut nämnts avses ersättas med pensionerad officer.
Härjämte har å personalförteckningen redovisats 1 notarie, Eo 21.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Av förvaltningspropositionen framgår, att jag räknat med att denna personal
skall erfordras för arméförvaltningen i dess nya organisation. Härutöver
Ilar jag förordat inrättandet av en civil befattning i lönegraden C 8
för överingenjör, ellef för tygavdelningens verkstadsbyrå, varjämte jag föreslagit,
att en av förenämnda i lönegraden A 24 placerade sekreterartjänster
uppflyttas till lönegraden A 26, avsedd såsom föredragande för de på tygavdelningen
ankommande administrativa ärendena. Av vad jag senare vid
behandlingen av försvarets civilförvaltning anför framgår, att arméförvaltningens
ombudsman, nu å ordinarie stat i lönegraden A 26, bör överföras
till övergångsstat och uppföras å personalförteckningen för den nya arméförvaltningen.
Denna skulle sålunda komma att omfatta följande civila
befattningshavare, nämligen 1 överingenjör, C 8, 1 krigsråd, A 30, 1 sekreterare,
A 26, 1 sekreterare, A 24, 1 bokhållare, A 21, 1 kontorist, A 9, 3
expeditionsvakter, A 5, och 4 kontorsbiträden, A 4, alla å ordinarie stat,
samt å övergångsstat 1 ombudsman, A 26, 1 bokhållare, A 21, och 1 kansliskrivare,
A 11, ävensom av icke-ordinarie personal i högre lönegrad än 20
1 notarie, Eo 21.

Det omedelbara chefskapet för tygavdelningen avses skola utövas av
generalfälttygmästaren. Intendenturavdelningen avses skola förestås av generalintendenten.
Någon förändring med avseende å löneställningen har icke
ifrågasatts. I anslutning till vad i det föregående yttrats bör emellertid
beställningarna hänföras till den nya lönegraden Ob 4. Den omedelbara
ledningen av arméförvaltningen såsom sådan avses skola under arméchefen
utövas av en souschef, vilken bör vara en av cheferna för tyg- eller intendenturavdelningen.
Souschefen har ansetts böra placeras i en ny lönegrad,
Ob 3 a, och avses skola tillsättas medelst förordnande på viss tid. Den till
souschef förordnade avdelningschefen förutsättes under tiden för förordnandet
frånträda de förmåner, som äro förenade med generalfälttygmästar- eller
generalintendentsbeställningen. Jag föreslår, att befattningen som souschef
vid arméförvaltningen upptages på personalförteckningen för detta verk.
Den nya lönegraden bör som förut anförts benämnas Ob 5.

Förvaltningsutredningen har föreslagit, att jämväl generalfälttygmästaroch
generalintendentsbeställningarna skola upptagas på arméförvaltningens
personalförteckning. Då beställningarna i fråga intill genomförandet av omorganisationen
av förvaltningsverksamheten måste bibehållas å arméns personalförteckning
torde med ett överförande till arméförvaltningens personalförteckning
i vart fall böra anstå till budgetåret 1944/45.

Kostnaderna för den å arméförvaltningens personalförteckning uppförda personalen
beräknar jag enligt sedvanliga grunder till, för helt år, 122,000 kronor.

De arvoden och särskilda ersättningar, som under innevarande budgetår
utgått till vissa befattningshavare vid tyg- och intendenturdepartementen,
beräknar jag bliva erforderliga även inom den nya organisationen. Härutöver
bör, som ovan framhållits, tillkomma 1 pensionerad officer, Oa 10.
För arvoden och särskilda ersättningar erfordras, för helt år, 269,000 kronor.
Häremot svarande pensionsmedel torde kunna uppskattas till 162,300 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 235.

Kostnaderna för den icke-ordinarie personal, som avlönas med anlitande
av avlöningsanslaget, torde enligt de inledningsvis under punkten l:o) angivna
grunderna böra beräknas till, för helt år, 45,000 kronor.

För rörligt tillägg slutligen beräknar jag ett belopp av, för helt år, 56,300

kronor.

För arméförvaltningen enligt dess nya organisation skulle sålunda för
helt budgetår erfordras följande belopp.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 122,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis .............................................. * 269,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 45,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................... 8 56,300

Summa kronor 492,300

Avgår pensionsmedel ............................... * 162,300

Nettoutgift kronor 330,000

Enligt förut angivna principer beräknar jag sålunda medelsbehovet för
andra hälften av budgetåret 1943/44 till (50 procent av 330,000 =) 165,000
kronor.

I enlighet med det anförda skulle det totala medelsbehovet under arméförvaltningens
avlöningsanslag för budgetåret 1943/44 utgöra (566,000 +
165,000=) 731,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels besluta, att från den för arméförvaltningen fastställda
personalförteckningen skall uteslutas en å övergångsstat uppförd
befattning för kansliskrivare;

dels bemyndiga Kungl. Majit att bestämma, för vilken tid
av budgetåret 1943/44 den sålunda ändrade personalförteckningen
skall tillämpas;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméförvaltningen,
att tillämpas från och med budgetåret 1943/44 tills vidare under
tid som må av Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
........................................ kronor 477,300

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis........ » 375,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
.......................................... » 331,800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ......... »_170,600

Summa kronor 1,354,700

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis .................... kronor 222,000

Nettoutgift kronor 1,132,700;

dels godkänna följande personalförteckning för arméförvaltningen
enligt dess i propositionen 1943: 180 angivna organisation,
att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt som må
av Kungl. Maj:t bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär personal.

1 souschef .................................................. Ob 5

Civil personal.

1 överingenjör.............................................. C 8

1 krigsråd .................................................. A 30

1 sekreterare................................................ A 26

1 sekreterare................................................ A 24

1 bokhållare ................................................ A21

1 kontorist.................................................. A 9

3 expeditionsvakter........................................ A 5

4 kontorsbiträden.......................................... A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 ombudsman .............................................. A 26

1 bokhållare................................................ A21

1 kansliskrivare............................................ All

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 notarie.................................................... Eo 21;

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa avlöningsstat för
arméförvaltningen enligt dess i propositionen 1943: 180 angivna
organisation, att tillämpas under budgetåret 1943/44 från och
med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels ock till Arméförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 731,000 kronor.

Armeförvaltningen; Omkostnader, förslagsanslag. I statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag har Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen
(fjärde huvudtiteln, punkten 4) att till Arméförvaltningen: Omkostnader för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 192,000 kronor, eller samma
belopp som anvisats för budgetåret 1942/43. Av statsrådsprotokollet framgår,
att jag ansåg mig kunna under rådande förhållanden godtaga av arméförvaltningen
framlagd beräkning av anslaget, vilken emellertid icke utgjorde
någon på erfarenhet grundad uppskattning av medelsbehovet. Jag framhöll

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

-emellertid, att därest vid övervägandena rörande den militära förvaltnings
organisationens utformning ändrad beräkning av förevarande anslag skulle
befinnas erforderlig för nästa budgetår frågan härom finge senare under
riksdagen anmälas.

Liksom i fråga örn arméförvaltningens avlöningsanslag torde förevarande
anslag böra schematiskt beräknas så att det förslår för bestridande av kostnaderna
dels för arméförvaltningen enligt dess nuvarande organisation under
den första hälften av budgetåret 1943/44 dels ock för arméförvaltningen enligt
dess nya organisation för andra hälften av samma budgetår. Med utgångspunkt
från anslagsberäkningarna i statsverkspropositionen skulle kostnaderna
för första hälften uppgå till 96,000 kronor. För arméförvaltningen
enligt dess nya organisation beräknas under budgetårets senare hälft, enligt
under hand från arméförvaltningen lämnade uppgifter, vilka jag anser mig
kunna godtaga, omkring 50,000 kronor. Medelsbehovet under förevarande
anslag skulle alltså, med i punkten l:o) angiven förutsättning för anslagsberäkningen,
bliva (96,000 + 50,000 =) i runt tal 145,000 kronor.

Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa omkostnadsstat
såväl för den nuvarande arméförvaltningen som för arméförvaltningen enligt
dess nya organisation.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte — med ändring av Kungl. Majits i statsverkspropositionen
framställda förslag om anvisande för budgetåret 1943/44 av ett förslagsanslag
av 192,000 kronor till Arméförvaltningen: Omkostnader — föreslå riksdagen

att till Arméförvaltningen: Omkostnader förbudgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 145,000 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning.

Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Jag har tidigare
framhållit, att enligt förvaltningspropositionen —■ intill dess hela
försvarets fortifikations- och byggnadsförvaltning kan infogas i ett för försvaret
gemensamt ämbetsverk — arméförvaltningens nuvarande fortifikationsstyrelse
förutsättes skola utbrytas ur arméförvaltningen till ett särskilt ämbetsverk.
Denna utbrytning bör lämpligen äga rum samtidigt med övergången
till en ny organisationsform beträffande arméförvaltningen i övrigt.
Av vad jag tidigare anfört framgår, att för närvarande icke kan angivas,
när förutsättningar föreligga att genomföra denna omorganisation, men att
jag för att erhålla en utgångspunkt för beräkningen av det för det nya ämbetsverket
erforderliga medelsbehovet förutsatt, att övergången skall ske
den 1 januari 1944.

I den personalförteckning som för innevarande budgetår fastställts för
arméförvaltningen avses följande civila personal för dess fortifikationsstyrelse,
nämligen 1 krigsråd, A 30, 1 sekreterare och kamrerare, A 24, 1 notarie,
A 21, 1 bokhållare, A 21, 1 expeditionsvakt, A 5, och 1 kontorsbiträde,
A 4, samtliga å ordinarie stat, samt 1 kansliskrivare, A 11, å övergångsstat.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 527 48 2

Kungl. Majlis proposition nr 235.

Från den i avlöningsstaten för arméförvaltningen upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t, utgå för
fortifikationsstyrelsens del följande arvoden och ersättningar, nämligen:

1 arvode enligt löneklass Oa 15 till en pensionerad officer, domänofficer
i styrelsen,

5 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare,

2 arvoden enligt löneklass UO 7 till pensionerade underofficerare,

1 arvode å 7,800 kronor till en arkitekt,

1 arvode å 11,610 kronor till värmeingenjör, samt

4 arvoden , å 600 kronor till avdelningschefer.

Här må vidare framhållas, att, för vinnande av ökad effektivitet, under
år 1942 vidtagits flera åtgärder av provisorisk karaktär för förstärkning av
fortifikationsstyrelsens organisation. Såsom framhållits i förvaltningspropositionen
har sålunda, bland annat, inom styrelsen inrättats ett särskilt byggnadskontor
under civil chef med uppgift att handhava den praktiska byggnadstekniska
verksamheten inom styrelsen. Byggnadskontoret, som är organiserat
på en expedition med tillhörande sekretariat, en planeringssektion,
en husbyggnadssektion, en befästningsbyggnadssektion, en upphandlingssektion,
en konstruktionssektion och en beredskapssektion, har utrustats
med omfattande civil byggnadsteknisk sakkunskap. Kostnaderna för detta
byggnadskontors verksamhet lia hittills bestritts från vederbörliga för nybyggnader
beviljade anslag.

Jag räknar med att den omständigheten att fortifikationsstyrelsen skall
utbrytas till ett särskilt ämbetsverk icke skall medföra några ändringar
beträffande den nu för styrelsen beräknade civila ordinarie personalen eller
i fråga örn de arvoden som enligt Kungl. Maj:ts medgivande utgå till inom
styrelsen verksam personal. Avlöningskostnaderna för den icke-ordinarie
personal, som nu tjänstgör inom fortifikationsstyrelsen med avlöning från
"avlöningsanslag, uppgår till omkring 22,500 kronor. Det torde emellertid
vara ofrånkomligt att räkna med en utökning av antalet icke-ordinarie befattningshavare.
Jag förordar, att anslagsposten till övrig icke-ordinarie
personal beräknas till för helt år 40,000 kronor.

Från dessa utgångspunkter skulle för helt budgetår för arméns fortifikationsförvaltning
erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis
52,000 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, förslagsvis 93,500 kronor, för avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
40,000 kronor samt för rörligt tillägg 25,300 kronor, eller tillhopa
210,800 kronor. Inkomsterna av inflytande pensionsmedel uppskattas till,
för helt år, 49,200 kronor. Med de principer för anslagsberäkningen, för
vilka redogörelse lämnats ovan linder punkten l:o), skulle sålunda medelsbehovet
under förevarande anslag kunna uppskattas till [50 procent av (210,800
— 49,200 =) 161,600=] 80,800 kronor.

Jag förutsätter, att kostnaderna för det i det föregående omnämnda byggnadskontoret
jämväl under nästkommande budgetår skola bestridas från
vederbörliga för byggnadsföretag beviljade anslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235. 19

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för arméns fortifikationsförvaltning,
att tillämpas tills vidare från och med
tidpunkt som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 krigsråd.............................................. A 30

1 sekreterare och kamrerare ................... A 24

1 notarie .............................................. A 21

1 bokhållare .......................................... A 21

1 expedition svakt...................................... A 5

1 kontorsbiträde ...................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kansliskrivare........................................ A 11;

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa avlöningsstat för
arméns fortifikationsförvaltning, att tillämpas under budgetåret
1943/44 från och med tidpunkt, som må av Kungl. Majit bestämmas
;

dels och till Arméns fortifikations''förvaltning: Avlöningar för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 80,800 kronor.

Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Med tillämpning
av de principer, som under punkten Ilo) angivits rörande beräkning
av anslag för de enligt förvaltningspropositionen tillkommande nya
ämbetsverken, beräknas det för andra hälften av budgetåret 1943/44 för
arméns fortifikationsförvaltning erforderliga omkostnadsanslaget till 15,000
kronor. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att fastställa omkostnadsstat.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Arméns fortifikationsförvaltning: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 15,000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning.

Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Den centrala
sjukvårdsförvaltningen inom försvarsväsendet omhänderhaves enligt nu gällande
organisation för arméns vidkommande av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse,
för marinen av marinförvaltningen å dess sanitetsavdelning
samt för flygvapnet av flygförvaltningen å dess intendenturavdelning.

Enligt det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget till ordnande
av den militära förvaltningen avses den centrala sjukvårdsförvaltningen skola

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

sammanföras till ett för försvarsväsendet gemensamt organ, försvarets sjukvårdsförvaltning.
Verksamheten inom sjukvårdsförvaltningen avses skola
uppdelas på följande underavdelningar, nämligen en hälso- och sjukvårdsbjrå,
en sjukhusbyrå samt en materielbyrå, varjämte för fullgörande av de
administrativa uppgifterna avses skola finnas ett kansli med ekonomisektion.
Vidare har föreslagits, att vid sidan av förvaltningen skall ställas ett vetenskapligt
råd för utredningar m. m. i olika fackmedicinska ärenden. I nämnda
proposition har framhållits, att kärnan i den blivande sjukvårdsförvaltningen
kommer att bildas av arméförvaltningens nuvarande sjukvårdsstyrelse men
att någon överflyttning av personal från marin- och flygförvaltningarna till
det nybildade ämbetsverket icke syntes kunna ifrågakomma.

A den för innevarande budgetår för arméförvaltningen fastställda personalförteckningen
avses för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse följande civila
personal, nämligen 1 sekreterare, A 24, 1 notarie, A 21, och 1 kontorsbiträde,
A 4, ävensom, på övergångsstat, 1 kanslibiträde, A 7.

Från den i avlöningsstaten för arméförvaltningen upptagna anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl Maj:t, utgå för
sjukvårdsstyrelsens del följande arvoden och ersättningar, nämligen 1
arvode enligt lönegrad Oa 10 till en pensionerad officer, intendent, 1 arvode
enligt lönegrad UO 7 till pensionerad underofficer samt 1 arvode å 2,000
kronor till en apotekare, föreståndare för läkemedelsavdelningen å materielbyrån.
Härjämte bestridas från nämnda anslagspost kostnaderna, högst 5,000
kronor, för ersättningar till sakkunniga.

Av förvaltningspropositionen framgår, att jag förordat inrättandet av följande
nya för sjukvårdsförvaltningen avsedda befattningar, nämligen:

Givilmilitär personal.

1 generalläkare .......................................................... Cb 3 a

1 byråöverläkare ........................................................ Ca 30

3 förste byråläkare...................................................... Ca 28

1 andre byråläkare...................................................... Ca 26

2 extra läkare, arvoden ................................................ Ca 22: 22

Militär personal.

1 kapten ................................................................ Oa 3

Civil personal.

1 byrådirektör .......................................................... A 26

1 revisor ................................................................ Eo 21

1 kanslibiträde .......................................................... A 7

Pensionerad personal i arvodesbefattning.

2 pensionerade officerare .............................................. Oa 10

Härjämte har jag räknat med utbyte av 1 kaptensbeställning vid generalstabskåren
mot 1 beställning för överstelöjtnant eller major vid kåren
ävensom av 1 majorsbeställning vid trängen mot 1 beställning för överstelöjtnant
eller major vid sistnämnda kår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

I samband med tillskapandet av förenämnda byrådirektörsbefattning bar
den nu å personalförteckningen för arméförvaltningen redovisade, för sjukvårdsstyrelsen
avsedda sekreterartjansten ansetts kunna indragas.

Vidare torde, såsom 1941 års förvaltningsutredning i sitt betänkande
rörande den centrala förvaltningsverksambeten inom försvarsväsendet (sid.
279) förutsatt, i och med tillkomsten av förenämnda läkartjänster inom sjukvårdsförvaltningen
utöver den nuvarande beställningen som generalfältläkare
även beställningen som Överfältläkare oell en regementsläkarbeställning å
fältläkarkårens stat kunna indragas. Till dessa frågor ävensom till vissa
med övergången sammanhängande spörsmål rörande förändringar beträffande
sammansättningen av generalstab skåren och den för trängtrupperna avsedda
militära personalen återkommer jag senare.

Här må vidare framhållas, att den befattning i lönegraden Eo 21, som
enligt förvaltningspropositionen avses tillkomma för en revisor, knuten till
kansliets ekonomisektion, icke behöver besättas så länge en vid sjukvårdsstyrelsen
tjänstgörande pensionerad officer i arvodesbefattning kvarstår i
denna befattning. Het torde vara att förvänta, att nämnda officer kvarstar
i sin befattning under hela budgetåret 1943/44. Lämpligen bör i personalförteckningen
intagas anmärkning därom, att tjänsten icke må utan Kungl.
Maj:ts medgivande tillsättas.

Av den nu inom sjukvårdsstyrelsen verksamma, på arméförvaltningens
personalförteckning upptagna personalen kommer att till sjukvardsför\altningen
överflyttas en notarie, A 21, 1 kontorsbiträde, A 4, ävensom 1 på
övergångsstat uppfört kanslibiträde, A 7.

Samtlig i det föregående angiven, för sjukvårdsförvaltningen avsedd civilmilitär
och civil personal med undantag för de 2 extra läkarna torde böra
redovisas å personalförteckningen för sjukvårdsförvaltningen.

Kostnaderna för löner för den å personalförteckningen upptagna personalen
beräknas uppgå till, för helt år, 104,000 kronor.

Anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Majit, bör till en början beräknas för 3 arvoden till pensionerade officerare,
löneklassen Oa 10, och 1 arvode till en pensionerad underofficer, löneklassen
Uo 7. Vidare bör anslagsposten beräknas så, att från densamma kunna
bestridas kostnaderna dels för arvode, 2,000 kronor, till den apotekare, som
förestår läkemedelsavdelningen å materielbyrån, dels för ersättningar för
med tandvården sammanhängande göromål samt till det i det föregående
omnämnda vetenskapliga rådet eller annan expertis. I sistnämnda hänseende
beräknar jag 3,600 respektive 8,000 kronor. Anslagsposten bör i
enlighet härmed upptagas till, för helt år, 47,600 kronor. Inkomsterna av
inflytande pensionsmedel uppskattas till, för helt ar, 2o,300 kronor.

För avlöningar till övrig icke-ordinarie personal beräknar jag ett belopp
av 46,000 kronor komma att erfordras. Beloppet motsvarar vad för närvarande
för sjukvårdsstyrelsens del disponeras av arméförvaltningens för innevarande
budgetår upptagna anslagspost för icke-ordinarie personal med tilllägg
av dels ett belopp av omkring 16,000 kronor, avsett till bestridande

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

av förutnämnda arvoden till 2 extra läkare, dels ock ett belopp av 6,000
kronor, vilket under alla förhållanden torde erfordras för tillgodoseende av
behovet av icke-ordinarie personal inom det nja ämbetsverket.

För rörligt tillägg erfordras 29,700 kronor.

I enlighet med vad jag sålunda anfört skulle för helt budgetår för försvarets
sjukvårdsförvaltning erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän
förslagsvis 104,000 kronor, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit, förslagsvis 47,600 kronor, för avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal 46,000 kronor samt för rörligt tillägg 29,700 kronor,
eller tillhopa 227,300 kronor. Härifrån avgår inkomst av inflytande pensionsmedel,
25,300 kronor. Enligt de under punkten l:o) angivna principerna
för beräkningen av medelsbehovet under budgetåret 1943/44 för de
nytillkommande förvaltningsmyndigheterna bör sålunda förevarande anslag
i riksstaten uppföras med ett belopp av [50 procent av (227,300 — 25,300 =)
202,000=] 101,000 kronor.

Under åberopande av vad jag sålunda anfört och under erinran att lönegraden
Cb 3 a i anslutning till vad i det föregående yttrats bör benämnas
Cb 5 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för försvarets
sjukvårdsförvaltning, att tillämpas från och med tidpunkt, som
må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Civilmilitär personal.

1 generalläkare.......................................... Cb 5

1 byråöverläkare........................................ Ca 30

3 förste byråläkare .................................... Ca 28

1 andre byråläkare .................................... Ca 26

Civil personal.

1 byrådirektör ............................................ A 26

1 notarie .................................................. A 21

1 kanslibiträde............................................ A 7

1 kontorsbiträde .......................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kanslibiträde ............................................ A 7

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 revisor.................................................. Eo 21

Anm. Revisorstjansten må icke utan Kungl. Marits medgivande tillsättas.

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa avlöningsstat för
försvarets sjukvårdsförvaltning, att tillämpas under budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1943/44 från oell med tidpunkt som må av Kungl. Majit bestämmas; dels

ock till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar for
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 101,000 kronor.

Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. I enlighet

med de principer, som under punkten Ilo) angivits rörande beräkning av
anslag för de nytillkommande centrala förvaltningsorganen, beräknar jag
på grundval av under liand från arméförvaltningen inhämtade uppgifter, att
under förevarande anslag erfordras ett belopp av 20,000 kronor.

Jag får hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Försvarets sjukvårdsförvaltning: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 20,000 kronor.

Försvarets civilförvaltning.

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar, förslagsanslag. Det för samtliga
försvarsgrenar gemensamma ämbetsverk, som enligt det i förvaltningspropositionen
framlagda förslaget bör tillskapas för handläggande av mera
allmänt administrativa förvaltningsfrågor inom försvarsväsendet och som
föreslås skola erhålla benämningen försvarets civilförvaltning, avses skola
för hela försvarsväsendets del erhålla i huvudsak motsvarande uppgifter
som för närvarande för arméns del tillkomma arméförvaltningens civila departement.
Tanken har, såsom jag framhållit i förvaltningspropositionen,
varit att tillskapa det nya ämbetsverket genom en på- och utbyggnad av
det nuvarande civila departementet. De på det nya verket ankommande
arbetsuppgifterna skulle komma att utgöras av samtliga de ärenden, som
för närvarande handläggas inom nämnda departement, ävensom vissa av de
ärenden, vilka för närvarande ankomma på marinförvaltningens civilavdelning
och kameralbyrå samt flygförvaltningens civilbyrå. Enligt förslaget
skall det nya verket organiseras på dels en kanslibyrå om två sektioner
och ett pensionskontor, dels en kameralbyrå, omfattande ett kamreiar- och
kassakontor, ett bokföringskontor och ett blankettförråd, dels ock en revisionsbyrå,
organiserad på fem revisionskontor jämte en avdelning för allmänna
undersökningar. Vidare skall finnas ett registratorskontor samt ett
arkiv. Till civilförvaltningen skall därjämte knytas ett för den militära
centralförvaltningen gemensamt advokatfiskalskontor.

För det nya ämbetsverket har jag i förvaltningspropositionen förordat
inrättandet av en generaldirektörsbefattning i lönegraden C 12. Beträffande
personalbehovet i övrigt har jag givit uttryck åt den uppfattningen, att
omorganisationen av den civila förvaltningen i och för sig icke bör medföra
personalökningar i förhållande till den nu inom försvarsförvaltningarna
verksamma personalen i vidare man än att det kan bli nödvändigt inrätta
vissa för den nya organisationen behövliga nyckelbefattningar. Jag har

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.

därvid förutsatt, att genom den minskning av arbetsuppgifter, som inträder
inom marin- oell flygförvaltningarnas civila organ i samband med omorganisationen,
åtskilliga befattningshavare skola kunna lösgöras oell överföras
till civilförvaltningen. Sedan för civilförvaltningen tagits i anspråk den personal,
som enligt gällande fredsstater avses för arméförvaltningens civila
departement och som kan överföras från marin- och flygförvaltningarnas civila
organ, skall enligt förslaget inrättas ett antal nya befattningar, vilka tills
vidare i avvaktan å vidare erfarenhet böra vara icke-ordinarie. Jag har
däivid i propositionen inskränkt mig till att beröra extra ordinarie befattningar
i högre lönegrad än 20. Jag vill emellertid i detta sammanhang
erinra, att jag i förvaltningspropositionen framhållit, att det pågående arbetet
med utbyggandet av landets försvarskrafter samt ökningen av övningstiden
kommer att avspegla sig även i den på förvaltningsorganen belöpande
arbetskvantiteten. Jag har dock ansett, att det icke nu vore möjligt att
tillförlitligt beräkna i vad man den personalökning, som under beredskapstiden
måst av dessa anledningar ske, bör bli bestående jämväl i fredstid.

Av vad jag härovan anfört framgår, att jag i första hand räknar med att
för det nya ämbetsverket skall tagas i anspråk den nu inom civila departementet
verksamma civila personalen. Av den för innevarande budgetår
på arméförvaltningens personalförteckning upptagna personalen är följande
avsedd för civila departementet, nämligen 1 generalkrigskommissarie, B 3,
2 krigsråd, A 30, 1 sekreterare, A 26, 2 revisionskommissarier, A 26, 1 pensionskamrerare,
A 24, 2 kamrerare, A 24, 3 notarier, A 21, 10 revisorer,
A 21, 1 kansliskrivare, A 11, 8 kanslibiträde!!, A 7, 1 förste expeditionsvakt,
A 7, 1 förrådsförman, A 7, 2 expedition svakter, A 5, samt 10 kontorsbiträden,
A 4, samtliga å ordinarie stat, ävensom 1 registrator, A 21, å
övergångsstat. Härjämte ha å personalförteckningen redovisats följande
för civila departementet avsedda icke-ordinarie befattningshavare, nämligen
1 förste revisor, Eo 24, samt 1 revisor, Eo 21. Å personalförteckningen
finnas slutligen redovisade dels 1 ombudsman, A 26, dels ock 1 kassör, A 15,
båda å ordinarie stat. Innehavaren av kassörsbefattningen tages enligt vad jag
inhämtat för närvarande i anspråk inom civila departementet. Innehavaren
av ombudsmannabefattningen är, såsom i förvaltningspropositionen framhållits,
sedan början av 1940 tjänstledig på grund av sjukdom men har dock
kunnat utnyttjas för vissa göromål på tygdepartementets civilbyrå. I förvaltningspropositionen
har jag föreslagit, att befattningen tills vidare skall
överföras på övergångsstat. Befattningen i fråga har upptagits å arméförvaltningens
personalförteckning.

Beträffande den övriga vid civila departementet nu tjänstgörande personalen
föreslår jag, att densamma överföres till personalförteckningen för
det nya ämbetsverket. Förenämnda registratorstjänst torde därvid böra bibehållas
å övergångsstat.

I förvaltningspropositionen har jag förutsatt, att följande nu å personalförteckningarna
för marin- och flygförvaltningarna redovisade ordinarie civila
befattningar skola kunna lösgöras och överflyttas till civilförvaltningen,

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

nämligen såvitt angår marinförvaltningen 1 amiralitetsråd, A 30, 1 revisionskommissarie,
A 26, 1 notarie, A 21, 4 revisorer, A 21, 2 kanslibiträden, A 7,
samt 2 kontorsbiträden, A 4, ävensom såvitt angår flygförvaltningen 1 revisionskommissarie,
A 26, 1 sekreterare, A 24, 1 revisor, A 21, 1 kanslibiträde,
A 7, samt 1 kontorsbiträde, A 4. Härjämte förutsättes, att följande extra
ordinarie befattningshavare i högre lönegrad än Eo 20 skola överflyttas,
nämligen från marinförvaltningen 1 notarie, Eo 21, samt från flygförvaltningen
1 revisor, Eo 21. Denna personal torde sålunda böra överflyttas till personalförteckningen
för civilförvaltningen. Jag erinrar härvidlag om vad jag
inledningsvis under punkten l:o) anfört och föreslagit beträffande möjligheterna
av att vissa jämkningar mellan de olika förvaltningsmyndigheterna
i samband med genomförandet av omorganisationen kunna befinnas erforderliga.

I fråga örn till nyinrättande föreslagna befattningar i övrigt får jag hänvisa
till förvaltningspropositionen. Av denna framgår, att jag förordat
inrättande av följande extra ordinarie befattningar, nämligen 1 byrådirektör,
Eo 28, 1 advokatfiskal, Eo 28, 3 sekreterare, Eo 26, 1 revisionskommissarie,
Eo 26, 1 biträdande advokatfiskal, Eo 24, 1 förste revisor, Eo 24, samt 1
notarie, Eo21.

Lönekostnaderna för den enligt det föregående å civilförvaltningens
personalförteckning redovisade ordinarie personalen uppskattar jag till, för
helt år, 437,400 kronor.

I det föregående har berörts behovet av ordinarie personal ävensom
icke-ordinarie personal i högre lönegrad än 20. Beträffande icke-ordinarie
personal i lägre lönegrader än 21 räknar jag med att, såsom framhållits i
förvaltningspropositionen, viss dylik personal skall kunna överflyttas från
marin- och flygförvaltningarna. Kostnaderna för denna personal uppskattar
jag till 125,000 kronor respektive 23,000 kronor. Kostnaderna för den nu
inom arméförvaltningens civila departement verksamma icke-ordinarie personalen
i lägre lönegrad än 21 med avlöning från avlöningsanslag uppgår,
enligt vad jag inhämtat, till omkring 217,000 kronor. Kostnaderna för kvarstående
befattningshavare i högre lönegrad än 20 samt för överflyttade eller
till nyinrättande föreslagna extra ordinarie befattningar i högre lönegrad än
20 uppskattar jag till 108,000 kronor. För vikariats- och övertidsersättningar
m. m. torde härutöver böra beräknas ett belopp av 12,000 kronor.
Inalles skulle sålunda för löner till icke-ordinarie personal erfordras, för
helt år, (125,000 + 23,000 + 217,000 + 108,000 + 12,000=) 485,000 kronor.

I förvaltningspropositionen har jag förordat en överflyttning av ärendena
rörande pension åt reservstats- och reservpersonalen till statskontoret. Någon
minskning av det för civilförvaltningen enligt ovan erforderliga medelsbehovet
ifrågasätter jag icke av denna anledning, enär behov torde föreligga att utnyttja
den frigjorda arbetskraften för andra ändamål. Såsom jag framhållit i
förvaltningspropositionen kommer emellertid ärendenas överflyttning att
betinga en förstärkning av statskontorets arbetskrafter med en förste amanuens
och ett kanslibiträde. Den för statskontorets del i statsverkspropositionen

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

framlagda avlöningsstaten är, enligt vad jag inhämtat, icke beräknad så att
i densamma ingående anslagspost till avlöningar till icke-ordinarie personal
förslår till bestridande av kostnaderna för denna personalförstärkning. Med
hänsyn härtill synes erforderligt att inhämta bemyndigande av riksdagen
för Kungl. Maj:t att med högst 10,000 kronor medgiva överskridande av
ifrågavarande anslagspost. Jag förutsätter därvid, att bemyndigandet icke
utnyttjas i vidare mån än som erfordras för bestridande av kostnaderna för
ifrågavarande personal under den del av budgetåret 1943/44 som återstår
efter det civilförvaltningen trätt i funktion.

Under förevarande anslag torde böra beräknas medel jämväl för bestridande
av arvoden som nu utgå till en portvakt vid arméförvaltningens
ämbetshus och till ett biträde vid arméförvaltningens arkiv, tillhopa 1,236
kronor.

Kostnaderna för rörligt tillägg beräknar jag till, för helt år, 139,564
kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts skulle för helt budgetår för försvarets
civilförvaltning erfordras, för avlöningar till ordinarie tjänstemän
förslagsvis 437,400 kronor, för avlöningar till icke-ordinarie personal 485,000
kronor, för arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj.-t,
1,236 kronor samt till rörligt tillägg 141,364 kronor, eller tillhopa 1,065,000
kronor. Enligt under punkten l:o) angivna principer för beräkning av
medelsbehovet för de nytillkommande myndigheterna skulle under förevarande
anslag för budgetåret 1943/44 erfordras ett belopp av (50 procent av
1,065,000 =) 532,500 kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för försvarets
civilförvaltning, att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt,
som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör .......................................... C 12

3 krigsråd .................................................. A 30

1 sekreterare................................................ A 26

4 revisionskommissarier .................................. A 26

1 sekreterare................................................ A 24

1 pensionskamrerare ...................................... A 24

2 kamrerare ................................................ A 24

4 notarier .................................................. A 21

15 revisorer.................................................. A 21

1 kassör .................................................... A 15

1 kansliskrivare............................................ A 11

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

11 kanslibiträden............................

1 förste expeditionsvakt ..................

1 förrådsförman............................

2 expeditionsvakter........................

13 kontorsbiträden..........................

A 7
A 7
A 7
A 5
A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 registrator ...............................................

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 byrådirektör.............................................. Eo 28

1 advokatfiskal ............................................ Eo 28

3 sekreterare................................................ Eo 26

1 revisionskommissarie.................................... Eo 26

2 förste revisorer.......................................... Eo 24

1 biträdande advokatfiskal................................ Eo 24

2 notarier .................................................. Eo 21

2 revisorer.................................................. Eo21;

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa avlöningsstat för
försvarets civilförvaltning, att tillämpas under budgetåret
1943/44 från och med tidpunkt som må av Kungl. Majit bestämmas; dels

medgiva, att den å avlöningsstaten för statskontoret för
budgetåret 1943/44 uppförda delposten till avlöningar till ickeordinarie
personal må överskridas med högst 10,000 kronor;

dels aéle till Försvarets civilförvaltning: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 532,500 kronor.

Försvarets civilförvaltning: Omkostnader, förslagsanslag. Under ifrågavarande
anslag beräknar jag i enlighet med från arméförvaltningen erhållna uppgifter
medelsbehovet till, för helt år, 80,000 kronor. Under hänvisning till vad
under punkten l:o) anförts får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen

att till Försvarets civilförvaltning: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 40,000 kronor.

Marinförvaltningen.

Marinförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Marinförvaltningens avlöningsanslag
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 536,000 kronor. I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag
föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan å särskild proposition i
ämnet, för ändamålet beräkna ett förslagsanslag av 575,000 kronor.

Gällande personalförteckning för marinförvaltningen upptager följande
personal.

Kungl. Martts proposition nr 235.

Befattning. Lönegrad.

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 marinöverkommissarie .................................................. B 1

1 amiralitetsråd............................................................ A 30

1 kemist ..................................’.................................. A 27

1 revisionskommissarie.................................................... A 26

1 kamrerare ................................................................ A 26

1 sekreterare................................................................ A 24

1 revisor oell bokhållare.................................................. A 21

4 revisorer.............<.................................................... A21

2 notarier .................................................................. A21

1 marinkassör.............................................................. A 21

3 kansliskrivare ............................................................ All

3 kanslibiträden............................................................ A 7

1 förste expeditionsvakt .................................................. A 7

3 expedition svakter........................................................ A 5

7 kontorsbiträden.......................................................... A 4

Tjänsteman å övergångsstat.

1 andre kemist ............................................................ A 22

Extra ordinarie tjänsteman i högre lönegrad än 20.

1 notarie.................................................................... Eo 21.

Den för marinförvaltningen fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis .......... kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis.............................................. » 142,700

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.............. » 204,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................................... » 76,100

Summa kronor 613,300

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ...................................... » 77,300

Nettoutgift kronor 536,000.

Från den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 30
juni 1942 följande arvoden, nämligen:

7 arvoden, Oa 10, till pensionerade officerare,

8 arvoden, UO 7, till pensionerade underofficerare,

1 arvode å 4,000 kronor till en advokatfiskal, tillika tjänstgörande såsom
juridiskt biträde inom marinstaben och inom inspektörens för kustartilleriet
stab,

Kungl. Maj:ts •proposition nr 235.

1 arvode å 10,020 kronor till en bränsle- oell bergstekniker,

1 arvode å 6,000 kronor till en arkitekt,

1 arvode å 468 kronor till en portvakt,

1 arvode å 1,200 kronor till en kontrollofficer vid marinen,

1 arvode å 600 kronor till en biträdande kontrollofficer,

1 arvode å 750 kronor till ett kontrollbiträde (underofficer) vid Bofors,

12 arvoden å 600 kronor till kompaniofficerare, tjänstgörande såsom detaljchefer,
samt

1 arvode å 600 kronor till föreståndaren för blankettdetaljen.

I sin skrivelse angående medelsbehovet för nästa budgetår har marinförvaltningen,
med hänsyn till att frågan örn marinförvaltningens omorganisation
ej vore avgjord, icke föreslagit någon ändring beträffande den ordinarie
eller icke-ordinarie personalen.

Beträffande anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar har
marinförvaltningen föreslagit inrättande av en arvodesbefattning för en pensionerad
underofficer, löneklass UO 7, avsedd för en uppbördsman vid det centrala
torpedförrådet. Vidare har marinförvaltningen föreslagit, att till den
befattningshavare vid ämbetsverket, som tjänstgjorde vid marinens centrala
torpedverkstad såsom kontrollant, måtte få utbetalas ett arvode av 600
kronor för år. Arvodet till en portvakt erfordrades däremot icke längre,
sedan marinens nya ämbetsbyggnad tagits i bruk.

Vidare har av marinförvaltningen i en den 18 mars 1943 dagtecknad
promemoria framhållits, att medel borde beräknas för ytterligare ett arvode
till pensionerad underofficer. Detta arvode hade hittills ej utgått, enär beställningshavare
å övergångsstat bestritt de göromål, för vilka arvodesbefattningen
avsetts. Då emellertid numera beställningskavare å övergångsstat
under uppehållande av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning
hade att avstå samtliga löneförmåner och i stället uppbure med arvodesbefattningen
förenade förmåner erfordrades ifrågavarande arvode.

Jag har intet att erinra mot marinförvaltningens förslag att beräkna medel
för ytterligare två pensionerade underofficerare i löneklass UO 7 — den för
torpedförrådet avsedda befattningen har för övrigt i förvaltningspropositionen
förutsatts skola inrättas. I avbidan på prövningen av föreliggande förslag
till reglering av det militära arvodesväsendet kan jag däremot icke nu förorda,
att särskilt arvode anvisas till den befattningshavare vid ämbetsverket,
som tjänstgör såsom kontrollofficer vid centrala torpedverkstaden. Anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar skulle med hänsyn härtill
behöva ökas med 10,200 kronor. Med avdrag för det för portvakten avsedda
arvodet skulle anslagsposten komma att uppgå till (142,700 + 10,200 — 468=)
i avrundat tal 152,400 kronor.

Då jag i övrigt icke ifrågasätter någon ändring för marinförvaltningens
del av anslagsberäkningen för den del av budgetåret 1943/44 ämbetsverket
kommer att fungera enligt nuvarande organisation, skulle medelsbehovet Killelt
budgetår komma att uppgå till följande belopp.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis............ kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, för slag siris .............................................. » 152,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal................ » 204,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................... » 76,100

Summa kronor 623,000

Avgå särskilda uppbördsmedel, förslagsvis .................... kronor 83,600

Nettoutgift kronor 539,400

Med tillämpning av de principer, som angivits under punkten l:o), bör
medelsbehovet under första hälften av budgetåret 1943/44 för marinförvaltningens
del uppskattas till (50 procent av 539,400=) i avrundat tal 270,000
kronor.

Yad angår medelsbehovet under förevarande anslag för den del av budgetåret,
under vilken marinförvaltningen kommer att vara verksam med den i
förvaltningspropositionen föreslagna organisationen — i enlighet med principerna
under punkten l:o) andra hälften av budgetåret— må följande framhållas.

Det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget till organisation av
marinförvaltningen innebär, att ämbetsverket organiseras på fyra avdelningar,
nämligen en vapenavdelning, en ingenjöravdelning, en intendenturavdelning
och en fortifikationsavdelning, ävensom på en civilbyrå och ett förrådskontrollkontor.
Vapenavdelningen avses skola omfatta tre militära byråer samt
tre mot dessa svarande tekniska byråer, varjämte till avdelningen skola höra
ett kontrollkontor och en nautisk assistent. — I ingenjöravdelningen skola
ingå, förutom en expedition, ett konstruktionskontor örn fem byråer och två
detaljer, en teleteknisk byrå, en inspektionsbyrå, en varvs- och verkstads
byrå, sistnämnda tre byråer med ett flertal detaljer, samt en nybyggnadscentral.
Denna organisation för ingenjöravdelningen är emellertid, såsom i
förvaltningspropositionen framhållits, närmast att betrakta som ett mål,
vilket med hänsyn till rådande brist på erfaren personal icke torde kunna
uppnås omedelbart. Det torde, såsom i propositionen framhållits, icke låta
sig göra att omedelbart genomföra organisationen med till byråchefer och
likställda delegerad beslutanderätt i den utsträckning som vore önskvärd,
varför det tills vidare bleve nödvändigt att vidtaga tillfälliga anordningar
på så sätt, att vissa byråer eller detaljer underställdes särskilt förordnad
föredragande inom ämbetsverket. — Intendenturavdelningen avses enligt
förslaget skola bestå av tre byråer. — Fortifikationsavdelningen avses tills
vidare skola bibehålla sin nuvarande organisation.

I personalhänseende innebär förslaget örn en övergång till den nya organisationen
följande.

Det omedelbara chefskapet över marinförvaltningen avses under marinchefen
skola utövas av en souschef. Denna befattning bör genom förord -

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

nande på viss tid kunna besättas med militär, civil eller civilmilitär innehavare
i någon av lönegraderna Ob 3 a, Cb 3 a eller C 12. Den bör uppföras
å marinförvaltningens personalförteckning.

För vapenavdelningen avses i första hand utnyttjas nu inom ämbetsverket
tjänstgörande personal. Vissa utökningar (omflyttningar) anses emellertid
bliva erforderliga. Sålunda föreslås i propositionen inrättande av beställningar
(befattningar) för 1 kommendör, chef för avdelningen, Ob 2, 1
kommendörkapten av 2. graden eller major, Oa 4, 1 kommendörkapten av

2. graden eller kapten, Oa 4 eller Oa 3, 1 kapten, Oa 3, 1 marindirektör av

2. graden, Ca 28, och 1 specialingenjör av 3. graden, Ca 24. A andra sidan
beräknas en minskning kunna ske med 1 kommendörkapten av 1. graden.
Av nu nämnda beställningar (befattningar) torde den för kommendörkaptenen
eller majoren böra upptagas å marinförvaltningens personalförteckning. Övriga
nytillkommande beställningar avser jag senare föreslå skola uppföras å vederbörlig
personalförteckning för marinen.

För ingenjöravdelningen, som genom beslut den 30 juni 1942 erhållit en
provisorisk organisation i anslutning till den förut angivna, men med vissa
modifikationer, förutses övergången till den nya organisationen icke i nuvarande
läge nödvändigöra någon personalökning. Här må emellertid framhållas,
att beställningen såsom marinöverdirektör föreslås uppflyttad från
lönegraden Cb 2 till lönegraden Cb 3. Ifrågavarande beställning torde alltjämt
böra redovisas å personalförteckningen för mariningenjörkåren. Lönegradsbeteckningen
bör i anslutning till vad tidigare nämnts angående omkonstruktion
av löneplanerna bliva Cb 4, motsvarande nuvarande lönegraden
Cb 3.

För intendenturavdelningens del föreslås i förvaltningspropositionen en
utökning av marinintendenturkårens stat med 1 kommendörkapten av 2.
graden, Oa 4, samt 2 kaptener eller löjtnanter, Oa 3 eller Oa 2. Jag ämnar
senare föreslå upptagande av denna personal å marinintendenturkårens personalförteckning
för nästa budgetår.

I det föregående har jag räknat med att viss civil ordinarie personal
skall kunna överflyttas från marinförvaltningen till försvarets civilförvaltning,
nämligen 1 amiralitetsråd, 1 revisionskommissarie, 1 notarie, 4 revisorer,
2 kanslibiträden och 2 kontorsbiträden. Av den å marinförvaltningens
personalförteckning uppförda ordinarie personalen skulle härefter
återstå 1 marinöverkommissarie, 1 kemist, 1 andre kemist, 1 kamrerare, 1
sekreterare, 1 revisor och bokhållare, 1 notarie, 1 marinkassör, 3 kansliskrivare,
1 kanslibiträde, 1 förste expediti ensvald, 3 expeditionsvakter och
5 kontorsbiträden. I förvaltningspropositionen har förordats, att marinöverkommissarien
överflyttas på övergångsstat och att i stället en tjänst
såsom byråchef i lönegraden A 30 inrättas med tjänstetiteln amiralitetsråd.
Det har därvid förutsatts, att så länge marinöverkommissarien kvarstår i
tjänst byråchefsbefattningen ej skall tillsättas. Vidare har förordats, att
befattningen för marinkassör omändras till en revisorsbefattning samt att
en nu vakant kansliskrivarbefattning utbytes mot en befattning för kansli -

Kungl. Majlis proposition nr 235.

biträde. Slutligen har i propositionen förordats inrättande av extra
ordinarie befattningar för 1 notarie, avsedd för vapenavdelningen, i lönegraden
Eo 21, samt 1 sekreterarbefattning, avsedd för ingenjöravdelningen,
i lönegraden Eo 24.

I förvaltningspropositionen har vidare räknats med överflyttande till civilförvaltningen
av en å marinförvaltningens personalförteckning redovisad extra
ordinarie notariebefattning i lönegraden Eo 21. Jämväl har förutsatts, att
icke-ordinarie befattningshavare i lägre lönegrad än 21 skola kunna överflyttas
till civilförvaltningen, motsvarande en avlöningskostnad av 125,000
kronor.

Den ordinarie personal, som utöver tidigare för vapen-, ingenjör- och intendenturavdelningarna
redovisad skulle erfordras för marinförvaltningen
enligt dess nya organisation, skulle följaktligen — utom souschefen — omfatta
följande befattningar, nämligen 1 amiralitetsråd, A 30, (dock icke så
länge nuvarande marinöverkommissarien kvarstår i tjänst), 1 kemist, A 27,
1 kamrerare, A 26, 1 sekreterare, A 24, 1 revisor och bokhållare A 21, 1 revisor,
A 21, 1 notarie, A 21, 2 kansliskrivare, All, 2 kanslibiträden, A 7, 1 förste
expeditionsvakt, A 7, 3 expeditionsvakter, A 5, och 5 kontorsbiträden, A 4,
samtliga å ordinarie stat, ävensom å övergångsstat 1 andre kemist, A 22.
Härjämte skulle å personalförteckningen upptagas följande extra ordinarie
befattningar, nämligen 1 sekreterare, Eo 24, och 1 notarie, Eo21.

I fråga örn arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning ävensom
övriga arvoden och ersättningar förutsätter jag, under hänvisning till
vad ovan under punkten l:o) anförts, icke annan ändring än att arvodet till
en advokatfiskal, såsom i förvaltningspropositionen framhållits, i och med
tillkomsten av ett för försvaret gemensamt advokatfiskalkontor skall indragas.

Från dessa utgångspunkter skulle medelsbehovet för marinförvaltningen
enligt dess nya organisation komma att för helt budgetår utgöra, för avlöningar
till ordinarie tjänstemän 159,500 kronor, för arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, 148,400 kronor, för avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal 86,300 kronor samt för rörligt tillägg 56,800
kronor eller tillhopa 451,000 kronor. Inkomsterna av pensionsmedel beräknas
till 83,600 kronor. Med tillämpning av tidigare angivna principer
för beräkning av medelsbehovet under förevarande anslag för den del av
budgetåret, under vilken den nya organisationen förutsättes vara i funktion,
skulle detta komma att uppgå till [50 procent av (451,000 — 83,600=)
367,400 =] i avrundat tal 184,000 kronor. Anslagsbehovet för nästa budgetår
utgör alltså (270,000 + 184,000 =) 454,000 kronor.

Någon ändring av den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen
för marinförvaltningen erfordras icke.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran, att lönegraderna
Ob 3 a och Cb 3 a i enlighet med vad i det föregående yttrats böra
benämnas Ob 5 och Cb 5 får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

dels bemyndiga Kungl. Majit att bestämma, för vilken tid
av budgetåret 1943/44 den för innevarande budgetår fastställda
personalförteckningen skall tillämpas;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinförvaltningen,
att tillämpas från och med budgetåret 1943/44 tills vidare för
tid, som må av Kungl. Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis
.............................................. kronor 190,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis.................. » 152,400

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 204,500

4. Rörligt tillägg, förslagsvis.................... » 76,100

Summa kronor 623,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis.................... kronor 83,600

Nettoutgift kronor 539,400

dels godkänna följande personalförteckning för marinförvaltningen
enligt dess i propositionen 1943: 180 angivna organisation,
att tillämpas tills vidare från och med den tidpunkt
som må av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

Militär, civilmilitär eller civil personal.

1 souschef.................................. Ob 5, Cb 5 eller C 12

Militär personal.

1 kommendörkapten av 2. graden eller major............ Oa 4

Civil personal.

1 amiralitetsråd.............................................. A 30

Anm. Må ej tillsättas så länge den nuvarande marinöverkommissarien
kvarstår i tjänst.

1 kemist...................................................... A 27

1 kamrerare .................................................. A 26

1 sekreterare ................................................ A 24

1 revisor och bokhållare.................................... A 21

1 revisor...................................................... A 21

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235.

527 43 3

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Bestallning (Befattning) Lönegrad

1 notarie...................................................... A21

2 kansliskrivare.............................................. All

2 kanslibiträden.............................................. A 7

1 förste expeditionsvakt .................................... A 7

3 expeditionsvakter.......................................... A 5

5 kontorsbiträden............................................ A 4

Tjänstemän å övergångsstat.

1 marinöverkommissarie .................................... B 1

1 andre kemist .............................................. A 22

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 sekreterare ................................................ Eo 24

1 notarie...................................................... Eo 21

dels bemyndiga Kungl. Majit att fastställa avlöningsstat för
marinförvaltningen enligt dess i propositionen 1943: 180 angivna
organisation, att tillämpas under budgetåret 1943/44 från
och med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels och till Marinförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 454,000 kronor.

Flygförvaltningen.

Fiygförvaltningen: Avlöningar, förslagsanslag. Elygförvaltningens avlöningsanslag
är i riksstaten för innevarande budgetår uppfört med ett belopp
av 283,000 kronor. I statsverkspropositionen till årets riksdag föreslog
Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för
ändamålet beräkna ett förslagsanslag av 330,000 kronor.

Gällande personalförteckning för flygförvaltningen upptager följande
personal.

Befattning Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 byråchef .............................................................................. A 30

1 sekreterare och ombudsman ................................................... A 26

1 revisionskommissarie ............................................................ A 26

1 sekreterare ........................................................................... A 24

1 kamrerare ........................................................................... A 22

2 revisorer .............................................................................. A 21

1 kassör ................................................................................. A11

3 kanslibiträden ..................................................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ......................................................... A 7

6 kontorsbiträden ..................................................................... A 4

Kungl. Majlis proposition nr 235.

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 domäntjänsteman .................................................................. Eo 24

1 revisor .............................................................................. Eo 21

Den för flygförvaltningen fastställda avlöningsstaten är av följande lydelse.

Ut gifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 104,000

2. Arvoden ock särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Maj:t, förslagsvis ...................................................... » 124,600

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal .................. » 93,000

4. Eörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 41,400

Summa kronor 363,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ............................................. kronor 80,000

Nettoutgift kronor 283,000

Från den å avlöningsstaten upptagna anslagsposten till arvoden ock särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, utgå jämlikt beslut den 30
juni 1942 följande arvoden, nämligen

1 arvode å 1,895 kronor till sousckefen vid flygförvaltningen,

1 arvode å 1,800 kronor till chef en för materielavdelningen,
arvoden örn tillhopa 3,600 kronor, enligt flygförvaltningens bestämmande, till
byråchefer å den genom beslut den 30 juni 1942 provisoriskt organiserade
materielavdelningen,

8 arvoden, löneklass Oa 10, till pensionerade officerare,

7 arvoden, löneklass UO 7, till pensionerade underofficerare samt
arvoden örn tillhopa 2,400 kronor till beställningshavare vid försökscentralen
med fördelning enligt grunder, som av flygförvaltningen prövas skäliga.
Beträffande den beslutade provisoriska omorganisationen av flygförvaltningens
materielavdelning får jag hänvisa till förvaltningspropositionen
(sid. 356).

Här må vidare framhållas, att Kungl. Majit medgivit dels genom beslut
den 18 juli 1942, att ett arvode motsvarande lön jämte rörligt tillägg och
kristillägg till befattningshavare tillhörande lönegrad C 6 må från anskaffningsanslag
utgå till chefen för anskaffningsbyrån i den provisoriskt organiserade
materielavdelningen, dels ock genom beslut den 24 juli 1942, att tills vidare
i avvaktan å den organisation av nämnda avdelning, som framdeles kunde
bliva fastställd, en centralförrådsorganisation för flygmateriel finge inrättas
i anslutning till centrala flygverkstaden å Malmen och att såsom chef för
denna organisation finge tills vidare under budgetåret 1942/43 anställas en
förrådsdirektör. Sedermera har Kungl. Majit genom beslut den 26 februari
1943 fastställt arvodet för förrådsdirektören till 1,200 kronor för månad i ett
för allt, att utgå från underhållsanslag.

Vidare må framhållas, att Kungl. Majit genom beslut den 10 juli 1942

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

bemyndigat flygförvaltningen att tills vidare intill den 1 juli 1943 anställa
två extra tjänstemän såsom drivmedels- respektive motorfordonsinspektör mot
åtnjutande av vissa arvoden.

I sin skrivelse den 26 augusti 1942 har flygförvaltningen föreslagit
följande förändringar beträffande flygförvaltningens avlöningsanslag. Chefen
för materielavdelningen borde uppflyttas från lönegraden Oa 6 till lönegraden
Ob 2. Chefen för materielavdelningens anskaffningsbyrå och förrådsdirektören
borde uppföras å personalförteckningen för flygförvaltningen och inplaceras
i lönegraden C 6. Den å personalförteckningen nu i lönegraden A 22 inplacerade
kamrersbefattningen borde uppflyttas till lönegraden A 24 och befattningen
kassör från lönegraden A11 till lönegraden A14. Därest uppfattning
av chefen för materielavdelningen medgåves, kunde det till denne
chef nu utgående arvodet indragas. För byråchefer å materielavdelningen
borde utgå arvoden å respektive 1,600, 1,000 och 1,000 kronor, eller tillhopa
samma belopp som för dem beräknats i den för innevarande budgetår fastställda
avlöningsstaten. Förenämnda såsom extra tjänstemän anställda drivmedels-
och motorfordonsinspektörer borde uppföras å personalförteckningen
såsom extra ordinarie befattningshavare i lönegraden Eo 24, varjämte en särskild
sekreterare borde anställas med avlöning i lönegraden Eo 24, avsedd
för materielavdelningen.

Det i förvaltningspropositionen framlagda förslaget angående organisationen
av försvarsväsendets centrala förvaltning innebär jämväl för flygförvaltningens
del vissa ändringar i nuvarande organisation. Sålunda komma
vissa göromål att överflyttas till för försvarsväsendet gemensamma förvaltningsmyndigheter.
I förvaltningen kvarliggande ärenden komma emellertid
alltjämt att handläggas å en materielavdelning, en intendenturavdelning och
en civilbyrå. I avvaktan å tillkomsten av en för försvaret gemensam fortifikationsförvaltning
kommer därjämte tills vidare att finnas en byggnadsavdelning.
Rörande avdelningarnas nya organisation får jag hänvisa till vad därom
anförts i förvaltningspropositionen.

Av nämnda proposition framgår, att materielavdelningen avses få en organisation,
som ansluter sig till den genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juni 1942
provisoriskt fastställda och redan genomförda. Det har dock framhållits, att
vissa jämkningar i avdelningens byråindelning kunna visa sig påkallade, sedan
ytterligare någon erfarenhet vunnits, varför det borde ankomma på Kungl.
Maj:t att bestämma tidpunkten för genomförandet av den slutliga organisationen.
Skäl synas föreligga att räkna med att omorganisationen av flygförvaltningen
såvitt avser dess materielavdelning skall i personalhänseende kunna
genomföras redan från och med den 1 juli 1943. I övriga delar torde omorganisationen
böra ske under budgetåret och medelsbehovet beräknas enligt
under punkten l:o) angivna principer.

Beträffande den för flygförvaltningen avsedda personalen må följande
framhållas. I förvaltningspropositionen har förordats, att den omedelbara
ledningen av ämbetsverket skall under chefen för flygvapnet utövas av en
souschef, tillsatt medelst förordnande för viss tid. Befattningshavaren förut -

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

sättes kunna vara antingen militär eller tekniker. Därest militär förordnades
såsom souschef, borde han åtnjuta lön i lönegraden Ob 3 a. Därest civilmilitär
beställningshavare förordnades, borde han hänföras till lönegraden
Cb 3 a. Civil befattningshavare borde åtnjuta lön enligt lönegraden C 12.
Denna souschefsbefattning bör uppföras å personalförteckningen för flygförvaltningen.
Enligt den i det föregående omnämnda omkonstruktionen av
löneplanerna bör befattningen hänföras till lönegraderna Ob 5, Cb 5 eller C 12.

I fråga om materielavdelningen har i förvaltningspropositionen föreslagits,
att chefen för avdelningen, nu en överste i lönegraden Oa 6 med särskilt arvode,
skulle, örn han är militär, vara en överste, hänförd till lönegraden Ob 2 med
ett tilläggsarvode av 1,000 kronor. I avdelningen har jämväl avsetts skola ingå
en flygöverdirektör, lönegrad Cb 2, vilken förutsatts kunna förordnas till chef
för avdelningen. Skulle flygöverdirektören förordnas till chef, har förutsatts,
att en militär ställföreträdare skall finnas, nämligen en överste i lönegraden
Oa 6. Nämnda befattningar i lönegraden Ob 2 och Cb 2 ha förutsatts skola
tillsättas medelst förordnande för viss tid. Såsom tidigare nämnts har chefen
för finansdepartementet för avsikt att framlägga förslag om ändrad konstruktion
av löneplanerna Ob och Cb, bland annat avseende att i båda dessa löneplaner
upptaga lönegrader med 17,000 kronors lönebelopp (Ob 3 och Cb3).
Flygöverdirektören kommer då att tillhöra lönegraden Cb 3. Jag får med hänsyn
till omkonstruktionen av löneplanen Ob förorda den jämkningen i förhållande
till det i förvaltningsutredningen framlagda förslaget beträffande löneförmånerna
till den militäre beställningshavare, som förordnas till chef för
materielavdelningen, att denne inplaceras i den nya lönegraden Ob 3 och sålunda
erhåller i lön 17,000 kronor i stället för i lön 16,000 kronor och i tillläggsarvode
1,000 kronor. Härigenom förebygges att den militäre chefen erhåller
mindre förmånlig ställning i pensionsavseende än flygöverdirektören.

I förvaltningspropositionen har vidare föreslagits, att chefskapet för
verkstadsbyrån skall uppehållas av en befattningshavare i lönegrad C 8
(tjänstetitel verkstadsdirektör) samt att chefen för anskaffningsbyrån
skall vara en civil befattningshavare, hänförd till lönegraden C 10 (tjänstetitel
anskaffningschef). Båda dessa befattningar böra upptagas på personalförteckningen
för flygförvaltningen. — I övrigt har förordats, att
följande personal skall beräknas för uppehållande av chefsbefattningar inom
materielavdelningen, nämligen 1 överste eller överstelöjtnant, chef för flygplansbyrån,
2 överstelöjtnanter, chefer för inspektionskontoret och försökscentralen,
1 överstelöjtnant, chef för utrustningsbyrån, 1 flygdirektör av 1.
graden, chef för motorbyrån, samt 1 flygdirektör av 2. graden, chef för normaliebyrån.
För befattningen som chef för flygplansbyrån förutsattes dock
alternativt en flygdirektör av 1. graden kunna ifrågakomma, för befattningen
som chef för utrustningsbyrån alternativt en flygdirektör av 2. graden samt
för befattningen som chef för normaliebyrån alternativt en civil byråchef i
lönegraden Eo 30. Samtliga dessa befattningar synas för ernående av överskådlighet
rörande personalläget böra redovisas å personalförteckningen för
flygförvaltningen. — Slutligen har i förvaltningspropositionen föreslagits in -

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

rättande av en befattning i lönegraden Eo 30 för chefen för centralförrådsorganisationen
(tjänstetitel förrådsdirektör). Jämväl denna befattning bör
upptagas på personalförteckningen för flygförvaltningen.

I förhållande till den i propositionen 1942: 210 för flygförvaltningen redovisade
personalen vid fullt genomförd organisation innebär det i förvaltningspropositionen
framlagda förslaget beträffande den för materielavdelningen
avsedda militära personalen, bortsett från att vissa befattningar förutsättas
kunna alternativt besättas med civilmilitära beställningshavare, att en överstebeställning
i lönegraden Oa 6 — därest innehavaren av beställningen förordnas
att vara chef för materielavdelningen — utbytes mot en dylik beställning
i den nya lönegraden Ob 3 samt att en överstelöjtnantsbeställning utbytes
mot en beställning för en överste eller överstelöjtnant. Till frågan örn
tillkomsten av fyra i propositionen 1942: 210 beräknade majorsbeställningar
har ståndpunkt icke tagits. I förhållande till den för budgetåret 1942/43 beräknade
personalstaten innebär förslaget utbyte av överstebeställningen i lönegrad
Oa 6 mot — i visst fall — en överstebeställning i den nya lönegraden Ob 3, utbyte
av en överstelöjtnantsbeställning mot en beställning för en överste eller
överstelöjtnant, utbyte av två majorsbeställningar mot två överstelöjtnantsbeställningar
samt tillkomsten av ytterligare en överstelöjtnantsbeställning.

I fråga örn intendenturavdelningen innebär det i förvaltningspropositionen
framlagda förslaget i personalhänseende, att antalet beställningar för officerare
vid flygvapnet i intendenturbefattning ökas med en beställning för en
överstelöjtnant eller major, avsedd som chef för underhållssektionen. Samtlig
för flygförvaltningen avsedd personal i intendenturbefattning synes utan olägenhet
kunna redovisas å personalförteckningen för flygvapnet.

Beträffande personalen å den nya civilbyrån må till en början framhållas,
att, såsom tidigare anförts, viss personal beräknas kunna frigöras och överflyttas
till civilförvaltningen. Av ordinarie personal har i förvaltningspropositionen
förutsatts skola överflyttas 1 revisionskommissarie, A 26, 1 sekreterare,
A 24, 1 revisor, A 21, 1 kanslibiträde, A 7 samt 1 kontorsbiträde, A 4.
Av extra ordinarie personal i högre lönegrad än 20 avses 1 revisor, Eo 21,
skola överflyttas, varjämte viss icke-ordinarie personal i lägre lönegrad än
21, motsvarande en avlöningskostnad av 23,000 kronor, såsom framgår av
vad jag ovan vid behandlingen av civilförvaltningens avlöningsanslag beräknats
kunna överföras. I följd av de tilltänkta överflyttningarna skulle för
flygförvaltningens civilbyrå i dess blivande gestaltning komma att kvarstå
1 byråchef, A 30, vars tjänstetitel i förvaltningspropositionen föreslagits
skola vara krigsråd, 1 sekreterare och ombudsman, A 26, vars tjänstetitel bör
ändras till sekreterare, 1 kamrerare, A 22, 1 revisor, A 21, 2 kanslibiträden,
A 7, samt 5 kontorsbiträde^ A 4. I nämnda proposition har föreslagits, att
en nu förefintlig kassörstjänst, A 11, omändras till en befattning för kansliskrivare,
All.

Beträffande byggnadsavdelningen ifrågasättes för närvarande ingen ändring.

Av det anförda framgår, att det i förvaltningspropositionen och här ovan
framlagda förslaget tillgodoser flygförvaltningens i dess skrivelse rörande

Kungl. Maj:ts •proposition nr 235.

medelsbehovet för nästa budgetår framställda äskanden örn uppfattning avchefen
för materielavdelningen i högre lönegrad samt att frågan örn inplacering
av befattningarna som chefer för samma avdelnings anskaffningsbyrå och centralförrådsorganisation
erhållit sin lösning. Flygförvaltningens förslag örn
uppflyttning av kamrerarbefattningen i högre lönegrad anser jag med hänsyn
till den blivande omorganisationen icke vara motiverat. Av vad jag tidigare
anfört framgår, att jag förordat kassörsbefattningens utbyte mot en kansliskrivarbefattning.
Kassörsbefattningen torde emellertid tills vidare böra
bibehållas å personalförteckningen för flygförvaltningen å övergångsstat och
den nya befattningen som kansliskrivare icke tillsättas så länge kassören
kvarstår i tjänst. Flygförvaltningens förslag att giva de nu såsom extra
tjänstemän anställda drivmedels- och motorfordonsinspektörerna extra ordinarie
anställningsform anser jag mig icke böra biträda; därest behov av dessa
tjänster finnes föreligga jämväl under budgetåret 1943/44 torde emellertid
befattningshavarna såsom extra få avlönas från anslagsposten under flygvapnets
avlöningsanslag till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.
Icke heller kan jag tillstyrka inrättande av en extra ordinarie sekreterarebefattning
för göromålen å materielavdelningen; jag räknar med att, sedan ombudsmannaärendena
överflyttats till det till civilförvaltningen knutna advokatfiskalskontoret,
den inom civilbyrån placerade civila personalen skall kunna bestrida
å materielavdelningen förekommande sekreterargöromål.

Yad härefter angår de arvoden och ersättningar, som utgå från den därför
avsedda anslagsposten under flygförvaltningens avlöningsanslag, framgår
av vad jag ovan anfört, att sedan den personal tillsatts, som enligt förvaltningspropositionen
avses som chefer för de olika i materielavdelningen ingående
byråerna, behov av de nu till vissa byråchefer å flygförvaltningens materielavdelning
utgående arvodena icke föreligger. Dessa arvoden belöpa sig till
sammanlagt 3,600 kronor. Jag har i det föregående föreslagit, att de för de å materielavdelningen
avsedda byråchefsbefattningarna erforderliga beställningarna
skola uppföras å vederbörliga personalförteckningar från och med den 1 juli
1943. Därest det ur rekryteringssynpunkt icke blir möjligt att i de olika befattningarna
placera därför avsedd personal, torde det kunna ifrågakomma
att i vissa fall bereda befattningshavare, som tjänstgör såsom chef för byrå.
lönefyllnad i form av tilläggsarvode. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t
att meddela beslut härutinnan. Kostnaderna torde få bestridas av anslagsposten
till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

Liksom i fråga örn arméförvaltningen och marinförvaltningen torde för
nästa budgetår för flygförvaltningen böra upprättas två personalförteckningar,
den ena avsedd för den del av budgetåret, under vilken ämbetsverket
— med ovan angivna modifikation för materielavdelningen — avses vara
organiserat på samma sätt som nu, och den andra för flygförvaltningen enligt
dess nya organisation.

Kostnaderna för den å personalförteckningen redovisade ordinarie personalen
uppskattar jag till 130,000 kronor under första hälften av budgetåret,
under vilken enligt de under punkten l:o) angivna grunderna den nuvarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

organisationen — med undantag för materielavdelningen—beräknas bestå samt
till 103,000 kronor för den andra hälften. Kostnaderna för den icke-ordinarie
personalen beräknar jag till 52,000 kronor respektive 37,000 kronor. För arvoden
och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, beräknar jag medelsbehovet
till 60,000 kronor respektive 59,000 kronor, därvid jag med hänsyn
till vad jag under punkten l:o) anfört räknat med oförändrat antal arvodesbefattningar
ävensom med ett arvode å för år räknat 1,895 kronor till souschefen,
så länge denne får åtnjuta lön enligt lönegrad Ob 2, samt oförändrat
2,400 kronor till beställningshavare vid försökscentralen. Pensionsmedlen beräknar
jag till 40,000 kronor för vartdera halvåret. För rörligt tillägg beräknar
jag slutligen 33,000 kronor respektive 28,000 kronor.

Efter avdrag av inflytande pensionsmedel skulle medelsbehovet under flygförvaltningens
avlöningsanslag komma att uppgå till 422,000 kronor.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för flygförvaltningen,
att tillämpas under budgetåret 1943/44 för tid, som må
av Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 överste ................................................ Ob 3 el. Oa 6l)

1 flygöverdirektör .................................... Cb3

1 chef för materielavdelningens flygplansbyrå Oa 6, Oa 5 el. Ca 30
1 chef för materielavdelningens motorbyrå Ca 30
1 chef för materielavdelningens utrustnings byr&

................................................... Oa 5 el. Ca 28

1 chef för materielavdelningens normaliebyrå Ca 28 el. Eo 30
1 anskaffningschef, chef för materielavdelningens
anskaffningsbyrå ........................... C 10

1 verkstadsdirektör, chef för materielavdelningens
verkstadsbyrå ........................... C 8

1 chef för materielavdelningens inspektions kontor.

.................................................. Oa 5

1 chef för försökscentralen ........................ Oa 5

1 byråchef................................................ A 30

1 sekreterare och ombudsman ..................... A 26

1 revisionskommissarie .............................. A 26

1 sekreterare .......................................... A 24

1 kamrerare ............................................. A 22

1) Därest denne beställningshavare förordnas som chef för materielavdelningen,
utgår lön enligt lönegrad Ob 3. Förordnas flygöverdirektören som
chef för avdelningen, utgår lön enligt lönegrad Oa 6.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Beställning (Befattning) Lönegrad

2 revisorer................................................ A 21

1 kansliskrivare ....................................... A ll1)

3 kanslibiträden ....................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ........................... A 7

6 kontorsbiträden .................................... A 4

1 förrådsdirektör, chef för materielavdelnin gens

centralförrådsorganisation ............... Eo 30

1 domäntjänsteman ................................. Eo 24

1 revisor ................................................ 21

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kassör................................................... Ali

i) Tillsättes icke så länge den å övergångsstat uppförde kassören kvarstår
i tjänst.

dels godkänna följande avlöningsstat för flygförvaltningen, att
tillämpas under budgetåret 1943/44 för tid, som må av Kungl.
Majit bestämmas:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslags vis

......................................................... kronor 260,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Majit, förslagsvis ..................... » 120,000

3. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal » 104,000

4. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. » 64,000

Summa kronor 548,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis .......... »_80,000

Nettoutgift kronor 468,000;

dels fastställa följande personalförteckning för flygförvalt -

ningen enligt dess i propositionen 1943:180 angivna organisation,
att tillämpas tills vidare från och med tidpunkt som må av
Kungl. Majit bestämmas:

Personalförteckning.

Beställning (Befattning) Lönegrad

Ordinarie tjänstemän och extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 souschef .......................................... Ob 5, Cb 5 el. C 12

1 överste ............................................. Ob 3 el. Oa 61)

1 flygöverdirektör ................................. Cb 3

i) Därest denne beställningshavare förordnas som chef för materielavdelningen,
utgår lön enligt lönegrad Ob 3. Förordnas flygöverdirektören som
chef för avdelningen, utgår lön enligt lönegrad Oa 0.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1 chef för materielavdelningens flygplans byrå

................................................ Oa 6, Oa 5 el. Ca 30

1 chef för materielavdelningens motorbyrå Ca 30

1 chef för materielavdelningens utrust ningsbyrå

.......................................... Oa 5 el. Ca 28

1 chef för materielavdelningens normalie tyrå

............................................... Ca 28 el. Eo 30

1 anskaffningschef, chef för materielavdelningens
anskaffningsbyrå..................... C 10

1 verkstadsdirektör, chef för materielavdelningens
verkstadsbyrå ........................ C 8

I 1 chef för materielavdelningens inspek tionskontor

....................................... Oa 5

1 chef för försökscentralen ..................... Oa 5

1 krigsråd .......................................... A 30

1 sekreterare ....................................... A 26

1 kamrerare .......................................... A 22

1 revisor ............................................. A 21

1 kansliskrivare .................................... A ll1)

2 kanslibiträden .................................... A 7

1 förste expeditionsvakt ........................ A 7

5 kontorsbiträden ................................. A 4

1 förrådsdirektör, chef för materielavdelningens
centralförrådsorganisation ...... Eo 30

1 domäntjänsteman ........ Eo24

Tjänsteman å övergångsstat.

1 kassör ............................................. A11

*) Tillsättes icke så länge den å övergångsstat uppförde kassören kvarstår
i tjänst.

dels bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa avlöningsstat för
flygförvaltningen enligt dess i propositionen 1943:180 angivna
organisation, att tillämpas under budgetåret 1943/44 från och
med tidpunkt, som må av Kungl. Maj:t bestämmas;

dels ock till Flygförvaltningen: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 422,000 kronor.

Krigsmaterielverket.

Krigsmaterielverket: Avlöningar, förslagsanslag. I propositionen 1942: 266
angående vissa avlönings- m. fl. anslag under riksstatens fjärde huvudtitel
föreslog Kungl. Maj:t riksdagen att för budgetåret 1942/43 till statens
krigsmaterielnämnd anvisa ett förslagsanslag av 1,100,000 kronor. Av
det vid propositionen fogade utdraget av statsrådsprotokollet (punkten 43)
framgår, att anslaget avsågs för bestridande av de kostnader som uppkomme

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

för nämndens del efter den omorganisation av statens ammunitionsnämnd,
örn vilken beslut meddelats den 24 april 1942. Jag framhöll emellertid i anförande
till nämnda protokoll, att det icke varit möjligt att i anslutning till
framläggandet av medelsäskandena definitivt beräkna den kostnadsökning
som genomförandet av den i beslutet den 24 april 1942 avsedda utbyggnaden
av ammunitionsnämnden komme att medföra för budgetaret 1942/43. Jag
förutsåg, att kostnaderna för den nya krigsmaterielnämnden skulle komma
att överstiga det äskade anslaget och förutsatte, att dessa merkostnader finge
bestridas från det anslag, som kunde komma att anvisas för nämndens del,
även örn anslaget därigenom komme att överskridas. Mot vad sålunda anförts
hade riksdagen (skrivelse nr 375) ingen erinran att framställa. Riksdagen
beviljade det äskade anslaget.

Sedan Kungl. Majit genom beslut den 21 augusti 1942 meddelat beslut
av innebörd, att den ovan angivna omorganisationen skulle genomföras från
och med den 1 september 1942 och i anslutning därtill meddelat vissa särskilda
bestämmelser med avseende å krigsmaterielnämndens verksamhet,
inkom krigsmaterielnämnden med förslag rörande beräkningen av nämndens
kostnader för budgetåret 1942/43. Kungl. Majit fastställde genom beslut den
15 januari 1943 stat för anslaget, därvid Kungl. Majit medgav, att det av riksdagen
anvisade anslaget finge överskridas med högst 1,100,000 kronor. Kostnaderna
för statens krigsmaterielnämnd beräknas sålunda för innevarande
budgetår komma att uppgå till 2,200,000 kronor. I fråga örn innebörden av
besluten den 24 april och den 21 augusti 1942 får jag hänvisa till vad därom
anförts i förvaltningspropositionen (sid. 114 o. f.).

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att,
i avbidan å särskild proposition, för statens krigsmaterielnämnd för budgetåret
1943/44 beräkna ett förslagsanslag av 2,800,000 kronor.

I förvaltningspropositionen har jag förordat, att ett särskilt krigsmaterielverk
inrättas, åt vilket i huvudsaklig överensstämmelse med 1941 års förvaltningsutrednings
förslag anförtros landets med krigsmaterieltillverkningen
sammanhängande industriplanering, anskaffning av viss krigsmateriel m. m.
I fråga örn detta verks uppgifter och organisation får jag hänvisa till förvaltningspropositionen.
Här må emellertid framhållas, att krigsmaterielverket
under en generaldirektör avses skola organiseras pa fem byråer, nämligen
en centralbyrå, en teknisk byra, en anskaffningsbyra, en kontiollbyrå
och en förrådsbyrå, var och en uppdelad i sektioner. Sektionerna förutsättas
kunna uppdelas i grupper och detaljer. Vid sidan av verkschefen
har föreslagits skola fungera ett särskilt råd, krigsmaterielverkets råd.
Av förvaltningspropositionen framgår emellertid, att det framlagda organisationsförslaget
icke får betraktas såsom i alla detaljei slutgiltigt och
att jämkningar i praktiken kunna visa sig erforderliga. Jag har förutsatt,
att det skall få ankomma på Kungl. Majit att under uppsättningstiden
vidtaga sådana organisatoriska förändringar och omflyttningar av personal
som kunna visa sig påkallade och kunna genomföras utan kostnadsstegring.
Jag Ilar vidare föreslagit, att vissa mindre justeringar av personal -

44 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

och omkostnadsstater under deri första tiden borde få i mån av behov göras
av Kungl. Majit.

I förvaltningspropositionen har jag givit uttryck åt den uppfattningen, att
krigsmateriel verkets personalorganisation småningom måste växa fram ur de
praktiska erfarenheterna och att man för närvarande borde begränsa sig till
att fixera allenast ett fåtal nyckelposter inom verket. I syfte att ernå önskvärd
elasticitet har jag sålunda förordat, att flertalet befattningshavare tills
vidare anställes såsom extra personal eller mot arvode ävensom att de befattningar,
som nu avses skola mera stadigvarande tillsättas, i den utsträckning
som är möjlig och lämplig göras till icke-ordinarie. Endast de mera
betydelsefulla chefstjänsterna borde göras till ordinarie men jämväl då tillsättas
endast medelst förordnande på viss tid, högst sex år. Från dessa utgångspunkter
har jag i förvaltningspropositionen förordat inrättande av befattningar
med inplacering på civila avlöningsreglementets löneplan C, nämligen
1 generaldirektör, C 16, 1 direktörsassistent (tjänstetiteln ej definitiv),
tillika chef för centralbyrån, C 8, 1 överingenjör, chef för tekniska byrån,
C 8, 1 anskaffningschef, chef för anskaffningsbyrån, CIO. Vidare har jag
förordat inrättande av vissa extra ordinarie befattningar i högre lönegrad
än 20, nämligen 1 kontrollchef, chef för kontrollbyrån, Eo 30, 1 förrådschef,
chef för förrådsbyrån, Eo 30, 1 chef för konstruktionskontoret, Eo 30, 1 chef
för standardiseringssektionen, Eo 28, 1 chef för mätverktygssektionen, Eo 28,
1 chef för centrala planeringssektionen, Eo 28, 1 biträdande anskaffningschef,
Eo 28, 1 biträdande förrådschef, Eo 28, 1 byrådirektör, chef för kanslisektionen,
Eo 28, 1 chef för förråds- och leveranssektionen, Eo 27, samt 1
kamrerare, Eo 24.

Avlöningskostnaderna för nu nämnd personal beräknas till för den
ordinarie personalen 76,000 kronor och för de extra ordinarie befattningshavarna
108,000 kronor.

Av vad jag ovan anfört framgår, att i förvaltningspropositionen endast
berörts viss personal i högre löneställning, som ansetts böra mera stadigvarande
knytas till krigsmaterielverket. Det är uppenbart, att för nästa
budgetår erfordras ett flertal ytterligare befattningshavare för att göra det
möjligt att tillfredsställande lösa på verket ankommande arbetsuppgifter. Härutinnan
må följande framhållas.

I den för innevarande budgetår för statens krigsmaterielnämnd fastställda
staten har anslagsposten till avlöningar och arvoden uppförts med 1,605,500
kronor, därav 772,000 kronor ansetts falla inom ramen för den för budgetåret
1942/43 beräknade anslagssumman och 833,500 kronor utom densamma.
Kungl. Majit har genom förutnämnda beslut den 15 januari 1943 jämväl fastställt
löneplan att från och med den 1 januari 1943 gälla för krigsmaterielnamnden
ävensom meddelat föreskrifter rörande det högsta antal tjänstemän
som ma tillsättas inom löneplanens båda högsta lönegrader.

I sin skrivelse den 5 september 1942 rörande medelsbehovet för nämnden
för budgetåret 1943/44 — ifrågavarande äskanden äro givetvis grundade på
organisationen inom den nuvarande krigsmaterielnämnden men i princip

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

uppgjord under hänsynstagande till de uppgifter som beräknats komma att
åvila nämnden enligt de i besluten den 24 april och den 21 augusti 1942 meddelade
bestämmelserna — har nämnden beräknat kostnaderna för avlöningar
till inom nämnden verksam personal till 2,300,000 kronor. Nämnden har i
anslutning härtill anfört bland annat följande.

Kostnaderna för avlöningar och arvoden beräknades successivt stiga under
innevarande budgetår allt efter det nya anskaffningsuppgifter bleve nämnden
tillagda och personalen i anledning därav måste utökas. Vid detta budgetårs
slut syntes nämnden emellertid kunna beräknas hava övertagit alla de anskaffningsuppgifter,
som avsåges bliva nämnden tillagda. En viss minskning
av nämndens arbetsuppgifter syntes därefter kunna beräknas successivt inträda
under budgetåret 1943/44, enär under denna tid vissa anskaffningsuppdrag
kunde förmodas vara slutförda. I anledning därav torde även personantalet
komma att nedgå. I den utredning, som lagts till grund för
nämndens beräkning av lönekostnaderna för innevarande budgetår hade dessa
kostnader för första halvåret 1943 beräknats till 1,132,600 kronor, därvid personantalet
under detta halvår beräknats till i genomsnitt omkring 400.
Oaktat sålunda denna siffra vid ingången av budgetåret 1943/44 ansetts bliva
högre, har nämnden beräknat det ungefärliga personantalet under budgetåret
1943/44 till i genomsnitt 400, varför lönekostnaderna syntes kunna uppskattas
till omkring dubbla kostnaderna för första halvåret 1943 eller omkring
2,300,000 kronor.

Arméförvaltningens civila departement, som den 9 oktober 1942 avgivit
utlåtande över denna nämndens skrivelse, har framhållit, att det uppenbarligen
måste möta svårigheter att i det förhandenvarande läget, då nämnden stöde inför
väsentligt vidgade uppgifter, kunna verkställa mera ingående beräkningar
rörande medelsbehovet. Med hänsyn härtill hade ämbetsverket ej funnit skäl
till erinran mot de verkställda kostnadsberäkningarna.

För egen del får jag under hänvisning till vad tidigare anförts rörande
principerna för tillgodoseende av krigsmaterielverkets personalbehov framhålla,
att verkets arbetsuppgifter under det kommande budgetåret med hänsyn
till rådande krisläge och det alltjämt mycket omfattande anskaffningsprogrammet
måste bliva av betydande omfattning och i stor utsträckning bedrivas
med anlitande av tillfälligt anställd personal. Enligt vad jag underhand
inhämtat från krigsmaterielnämnden är det icke att förvänta att de
principiella uppgifter, som enligt förvaltningspropositionen avses skola tillläggas
det nya krigsmaterielverket, för nästa budgetår i någon större grad
komma att betinga ändring i de i förenämnda skrivelse den 5 september 1942
framlagda beräkningarna. Nämnden har emellertid ansett en minskning av
lönekostnaderna till 2,150,000 kronor möjlig. Jag finner mig böra lägga dessa
beräkningar till grund för medelsäskandena för krigsmaterielverket för budgetåret
1943/44. Med avdrag av de belopp för avlöningar och rörligt tillägg,
tillhopa 82,500 kronor, som beräknas belöpa å de till inrättande förordade
ordinarie befattningarna, skulle För avlöningar och arvoden till icke-ordinarie
personal erfordras (2,150,000 — 82,500=) i runt tal 2,070,000 kronor. Från
detta belopp bör emellertid avdragas vad som i rörligt tillägg beräknas belöpa
å icke ordinarie personal, omkring 23,500 krono]-. För bestridande av

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

kostnaderna för icke-ordinarie personal, nämligen extra ordinarie befattningshavare,
extra tjänstemän och arvodespersonal skulle då erfordras (2,070,000
— 23,500 =) i runt tal 2,050,000 kronor.

Tidigare har jag förordat inrättande av visst antal extra ordinarie befattningar
i högre lönegrad än 20. Tills vidare bör det åvila krigsmaterielnämnden
(krigsmaterielverket) att underställa Kungl. Majit förslag örn inrättande
av extra ordinarie befattningar i lägre lönegrad än 21. I anslutning härtill
torde den för krigsmaterielnämnden fastställda löneplanen böra omarbetas.
Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela bestämmelser härutinnan.

För riksdagen torde böra framläggas avlöningsstat för krigsmaterielverket
för fastställelse. I denna avlöningsstat bör ingå en post för rörligt tillägg.
Vid beräkningen av denna anslagspost har jag utgått från att antalet extra
tjänstemän skall bliva relativt begränsat och att flertalet icke-ordinarie
tjänstemän skola avlönas enligt den för krigsmaterielverket fastställda löneplanen.
Å de enligt denna plan utgående lönerna bör rörligt tillägg icke
utgå. Anslagsposten beräknas från dessa utgångspunkter till 34,000 kronor.

Kostnaderna för krigsmaterielverkets råd torde i avbidan å erfarenhet
rörande omfattningen av rådets verksamhet få bestridas från anslagsposten
till avlöningar till icke-ordinarie personal.

Avlöningsstaten för krigsmaterielverket för budgetåret 1943/44 beräknas i

enlighet med det anförda få följande utformning.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 76,000

2. Avlöningar till icke-ordinarie personal, förslagsvis ......... » 2,050,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... 34^000

Summa kronor 2,160,000

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen att

dels fastställa följande personalförteckning för krigsmaterielverket,
att tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1943/44.

Personalförteckning.

Befattning _ Lönegrad

Tjänstemän å ordinarie stat.

1 generaldirektör ................................................... q jg

1 anskaffningschef ................................................... C 10

1 chef för centralbyrån ............................................. 0 g

1 överingenjör......................................................... 0 g

Extra ordinarie tjänstemän i högre lönegrad än 20.

1 kontrollchef ...................................................... Eo 30

1 förradschef......................................................... Eo 30

1 chef för konstruktionskontoret .............................. Eo 30

1 chef för standardiseringssektionen ........................ Eo 28

1 chef för mätverktygssektionen .............................. Eo 28

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

1 chef för centrala planeringssektionen ..................... Eo 28

1 biträdande anskaffningschef ................................. Eo 28

1 biträdande förrådschef ....................................... Eo 28

1 byrådirektör ...................................................... Eo 28

1 chef för förråds- och leveranssektionen .................. Eo 27

1 kamrerare ......................................................... Eo 24;

dels godkänna följande avlöningsstat för krigsmaterielverket,
att tillämpas under budgetåret 1943/44.

Avlöningsstat.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagvis
................................................... kronor 76,000

2. Avlöningar och arvoden till icke-ordinarie

personal, förslagsvis .............................. » 2,050,000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis ............. »_34,000

Summa kronor 2,160,000;

dels ock till Krigsmaterielverket: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 2,160,000 kronor.

Krigsmaterielverket: Omkostnader, förslagsanslag. För innevarande budgetår
bestridas krigsmaterielnämndens omkostnader från det i riksstaten uppförda
anslaget till statens krigsmaterielnämnd. Såsom jag i nästföregående punkt
framhållit har Kungl. Majit vid fastställande av stat för anslaget medgivit,
att det för budgetåret å riksstaten upptagna anslaget finge överskridas
med visst belopp. Staten upptager såvitt omkostnaderna angår följande del -

poster.

1. Resor och inspektioner m. m........................................ kronor 110,000

2. Expenser .................................................................. » 485,000

Summa kronor 595,000

I krigsmaterielnämndens förutnämnda framställning av den 5 september
1942 rörande nämndens medelsbehov för budgetåret 1943/44 beräknade nämnden
medelsbehovet för omkostnader till 650,000 kronor. Nämnden utgick
därvid från att dess verksamhet skulle utformas enligt de riktlinjer som innefattades
i de förutnämnda besluten den 24 april och den 21 augusti 1942.

I och med tillkomsten av det i förvaltningspropositionen föreslagna krigsmaterielverket
bör särskilt anslag anvisas för verkets omkostnader. I fråga
om medelsbehovet under detta anslag har jag under hand från krigsmaterielnämnden
inhämtat, att detsamma även efter omorganisationen torde kunna
uppskattas till samma belopp som angivits i nämndens framställning av den
5 september 1942. Såvitt nämnden nu. kunde överblicka syntes resekostnaderna,
i sagda framställning uppskattade till 170,000 kronor, kunna väntas
bliva något lägre, medan expensutgifterna kunde antagas i motsvarande mån
överskrida det tidigare beräknade beloppet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Ehuru jag finner krigsmaterielnämndens uppskattning av medelsbehovet
löslig, anser jag mig under förhandenvarande omständigheter böra godtaga
densamma men förutsätter, att alla möjligheter till begränsning av omkostnaderna
skola tillvaratagas. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att meddela
bestämmelser rörande anslagets disposition, varvid jag utgår från att
från anslaget skola bestridas jämväl kostnaderna för sjukvård för krigsmaterielverkets
ordinarie och icke-ordinarie personal. Anslaget bör i likhet
med övriga för förvaltningsmyndigheterna avsedda omkostnadsanslag givas
förslagsanslags karaktär.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen

att till Krigsmaterielverket: Omkostnader för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 650,000 kronor.

Försvarets fabriksstyrelse.

Försvarets fabriksstyrelse, förslagsanslag. I riksstaten för innevarande
budgetår finnes uppfört ett förslagsanslag av 430,000 kronor till försvarsväsendets
verkstadsnämnd. I årets statsverksproposition föreslog Kun<d.
Majit riksdagen att, i avbidan å särskild proposition i ämnet, för nämnden
beräkna ett förslagsanslag av 570,000 kronor.

Såsom jag tidigare under punkten Ilo) framhållit har i förvaltningspropositionen
föreslagits, att i försvarsväsendets centrala förvaltning skall ingå ett
särskilt verk, försvarets fabriksstyrelse, vilket avses få karaktären av statligt
affärsverk. Intill dess övergången till en dylik organisationsform kunnat
genomföras avses emellertid det nya verkets nuvarande motsvarighet, försvarsväsendets
verkstadsnämnd, skola under budgetåret 1943/44 under den ändrade
benämningen försvarets fabriksstyrelse fortsätta sin verksamhet såsom särskilt
ämbetsverk.

Sedan försvarets fabriksstyrelse blivit organiserat som statligt affärsverk
erfordras icke anslag å riksstaten för verkets avlöningskostnader och omkostnader.
Intill dess så skett blir det emellertid nödvändigt att över riksstaten
anvisa erforderliga medel.

I förvaltningspropositionen har jag förordat, att under fabriksstyrelsen
skall inordnas verksamheten vid statens ammunitionsfabriker, centrala torpedverkstaden,
Karl Gustafs stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk, arméns centrala
beklädnadsverkstad, marinens centrala beklädnadsverkstad, vissa centrala
tvätt- och reparationsanstalter samt gasmaskfabriken i Åker. Fabriksstyrelsen
och densamma underställda fabriker skulle tillsammans bilda försvarets
fabriksverk. I fråga örn det nya ämbetsverkets uppgifter med avseende å
denna verksamhet får jag hänvisa till förvaltningspropositionen. Beträffande
\erkets
cerad i lönegraden C 13, skall organiseras å två byråer, en fabriksbyrå och en
administrativ byrå, vardera indelad i ett antal sektioner. Vid sidan av överdirektören
borde inrättas ett tekniskt råd. Jag får emellertid erinra, att jag

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

i förvaltningspropositionen framhållit vikten av att fabriksstyrelsens organisation
icke låses till vad sålunda förordats, och förutsatt, att Kungl. Maj:t
skall äga att med ledning av erfarenheterna från den första tidens verksamhet
vidtaga erforderliga jämkningar i denna organisation. För tillgodoseende av
fabriksstyrelsens personalbehov i fråga örn de ledande befattningarna har jag
utöver överdirektörsbefattningen förordat inrättande av följande befattningar,
nämligen 1 överingenjör, lönegraden C 8, chef för fabriksbyrån, samt 1 byråchef,
Fm 30, chef för administrativa byrån, övriga erforderliga befattningar
inom styrelsen har jag ansett åtminstone tills vidare böra tillsättas med ickeordinarie
personal. Jag har därvid förutsatt, att tills vidare skyldighet skall
åvila fabriksstyrelsen att underställa Kungl. Majit frågor örn inrättande av
extra ordinarie tjänster i högre lönegrad än 20.

Yad härefter angår personalorganisationen vid de fabriksstyrelsen underställda
fabrikerna har jag i förvaltningspropositionen förordat, att för fabrikernas
del skola inrättas tillhopa högst sex befattningar för överingenjörer
(fabrikschefer) med avlöning högst enligt lönegraden C 8, under det att övriga
för fabrikerna erforderliga befattningar skola tillsättas såsom icke-ordinarie.
Jämväl för fabrikernas del har jag förutsatt, att det skall ankomma på Kungl.
Majit att fastställa antalet icke-ordinarie befattningar i högre lönegrad än 20.

De befattningar som enligt förvaltningspropositionen böra underställas
riksdagens prövning skulle sålunda vara följande, nämligen

1 överdirektör, C 13,

1 överingenjör (chef för fabriksbyrån), C 8,

6 överingenjörer (fabrikschefer), högst C 8, samt

1 byråchef, Eo 30.

Jag får i detta sammanhang framhålla, att Kungl. Majit genom beslut den
15 januari 1943 medgivit anställande för fabrikernas del av bland annat ett
antal överingenjörer mot åtnjutande av arvoden enligt vissa i beslutet angivna
grunder, därvid Kungl. Majit föreskrivit, att härav föranledda kostnader skola
bestridas av driftmedel. Jag utgår från att avlöningskostnaderna till förenämnda
sex för fabrikerna avsedda överingenjörer liksom även övrig för fabrikerna
erforderlig personal — med undantag för vissa vid fabrikerna tjänstgörande,
fälttygkåren eller tygstaten tillhörande befattningshavare — skola
under nästkommande budgetår bestridas från driftmedel. Under förevarande
anslag skulle då erfordras medel för bestridande av avlöningskostnader allenast
till den inom fabriksstyrelsen verksamma personalen. Beträffande detta
medelsbehov må följande framhållas.

Den för innevarande budgetår för verkstadsnämnden fastställda staten har

följande utformning.

1. Avlöningar och arvoden m. m................................................. 331,000

2. Resor och inspektioner m. m.................................................... 50,000

3. Expenser:

a) telefon- och telegramkostnader ................................. 10,000

b) skrivmateriel, blanketter, papper, tryckningskostnader

m. ....................................................................... 20,000

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 527 43 4

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

c) lyse, städning, vakthållning m. m............................... 9,000

d) möbler och kontorsmaskiner ....................................... 5,000

e) övriga expenser ...................................................... 5,000 49,000

Summa kronor 430,000

Såsom i statsverkspropositionen framhållits har försvarsväsendets verkstadsnämnd
i sin skrivelse den 31 augusti 1942 rörande nämndens medelsbehov
för budgetåret 1943/44 hemställt om ett anslag av 577,500 kronor. Av nämnda
belopp belöpa å löner 415,000 kronor, å arvoden och ersättningar 14,500 kronor
samt å omkostnader 148,000 kronor.

Sedermera har verkstadsnämnden i skrivelse den 2 april 1943 — med förmälan,
att de förutsättningar, under vilka nämndens beräkningar i skrivelsen
den 31 augusti 1942 uppgjorts, i och med framläggandet av förvaltningspropositionen
ändrats — inkommit med beräkningar rörande medelsbehovet för
den i nämnda proposition till inrättande föreslagna fabriksstyrelsen. Nämnden
har därvid i fråga örn kostnaderna för löner och arvoden framhållit bland
annat följande.

I propositionerna till innevarande års riksdag nr 179 angående centralisering
av underhållsj ansten i fråga örn intendenturmateriel m. m. och nr 180
angående organisationen av försvarsväsendets centrala förvaltning hade föreslagits,
att under fabriksstyrelsen skulle inordnas vissa anstalter, vilka för
närvarande icke lydde under verkstadsnämnden. Sålunda skulle arméns och
marinens centrala beklädnadsverkstäder ävensom vissa tvätt- och reparationsanstalter
underställas fabriksstyrelsen. Därtill komme de betydande uppgifter,
som enligt propositionerna skulle komma att åvila fabriksstyrelsen beträffande
de s. k. skuggfabrikerna, varvid icke blott den tekniska servicen vid
dessa skulle ankomma på verket utan även omhänderhavandet av planering,
anskaffning och förvaltning av dessas anläggningar. De förslag, vilka framlagts
i dessa propositioner, skulle, örn de bleve genomförda, medföra ökade kostnader
för fabriksstyrelsen i jämförelse med de kostnader, varmed verkstadsnämnden
tidigare räknat för nämndens verksamhet under budgetåret 1943/44.
Stora svårigheter förelåge emellertid att nu beräkna storleken av de på grund
härav inträffande kostnadsökningarna.

Enligt de föreliggande förslagen skulle personalen i den nya fabriksstyrelsen
i allmänhet inordnas under gällande civila avlöningsreglementen. I
mindre utsträckning torde emellertid anställning mot arvode böra förekomma.
Därvid synas lämpligen bestämmelserna i kungörelsen den 18 april 1941 (nr
215) med vissa avlöningsbestämmelser för befattningshavare vid statens krisorgan
böra tillämpas.

För avlöningar, arvoden m. m. hade verkstadsnämnden i sin framställning
den 31 augusti 1942 beräknat sammanlagt. 429,500 kronor. Ramen för denna
beräkning syntes vid oförändrade arbetsuppgifter vara hållbar även sedan den
föreslagna omorganisationen genomförts och större delen av personalen inordnats
under de civila avlöningsreglementena. De nytillkommande arbetsuppgiftema
medförde emellertid ett ökat anslagsbehov.

I stället för de belopp å sammanlagt 9,500 kronor, vilka inom sistnämnda
anslagspost avsetts för ersättning till ordförande och ledamöter i verkstadsnämnden,
borde till fabriksstyrelsens tekniska råd beräknas ett belopp å förslagsvis
5,000 kronor.

I de anslagsberäkningar, vilka avgåvos den 31 augusti 1942, förutsattes, att

Kungl. Majlis proposition nr 235.

ett belopp av 5,000 kronor skulle bliva erforderligt för arvoden till sakkunniga.
Enligt verkstadsnämndens mening borde även fabriksstyrelsen vid behöv
kunna anlita sakkunniga. Det för ändamålet beräknade beloppet syntes vara
tillfyllest.

De vidgade uppgifterna, vilka enligt de till riksdagen framlagda propositionerna
avsåges skola anförtros försvarets fabriksstyrelse, medförde ett ökat
personalbehov. Det lage i sakens natur, att avlöningskostnaderna för denna
personal vore ytterligt svåra att beräkna, I den mån de nu kunde överblickas,
torde de böra beräknas till omkring 15,000 kronor. I skrivelsen den 31 augusti
1942 beräknades avlöningskostnaderna till befattningshavarna vid nämnden
till 415,000 kronor. Örn härtill lades nyssnämnda belopp av 15,000 kronor,
skulle anslagsbehovet för nästkommande budgetår uppgå till 430,000 kronor.

I fråga örn omkostnaderna har nämnden framhållit följande.

Vid tidpunkten för anslagsäskandenas avgivande förutsattes, att nämnden
skulle inrymmas i de lokaler i fastigheten Sveavägen 44, vilka dittills disponerats
av nämnden. Sedan dessa lokaler blivit erforderliga för andra statliga
ändamål, hade nämnden emellertid blivit nödsakad att under hösten 1942
underkasta sig en förflyttning till andra mera otidsenliga lokaler i fastigheten
Birger Jarlsgatan 7. Kostnaderna för lyse, städning, vakthållning m. m.
vore väsentligt större i de nya lokalerna än i de tidigare av nämnden disponerade.
Vidare finge framhållas, att verkstadsnämnden, som redan nu vore
synnerligen trångbodd, med hänsyn till föreslagna utökade uppgifter bomme
att erfordra ytterligare lokalutrymme, vilket emellertid torde kunna tillgodoses
inom fastigheten.

Anslagsposten till expenser beräknades i nämndens anslagsäskanden till

103.000 kronor. Härav beräknades 50,000 kronor till hyra för lokaler, avsedda
för nämndens inrymmande. Då nämnden icke hade att vidkännas någon hyra
för sådana lokaler, kunde emellertid anslagsposten minskas med sistnämnda
belopp.

Delposten till lyse, städning, vakthållning m. m. måste bliva föremål för
en betydande ökning. Årskostnaderna för elektrisk energi kunde uppskattas
till omkring 3,000 kronor. För städning av nämndens lokaler toges tre
städerskor i anspråk, vilka droge en årlig kostnad av 6,600 kronor. Kostnaderna
för rengöringsmedel m. m. kunde uppskattas till omkring 2,500 kronor.
Årskostnaden för nattvakt beräknades belöpa sig till 10,500 kronor, vartill
kornme nämndens andel i avlöningskostnaderna för en av Ostkustens marindistrikt
anställd portvakt, omkring 1,000 kronor. Sammanlagt skulle alltså delposten
till lyse, städning, vakthållning m. m. behöva, beräknas till (3,000 +
6,600 + 2,500 + 10,500 + 1,000 =) 23,600 kronor i stället för i skrivelsen den 31
augusti 1942 beräknade 5,000 kronor. Kostnadsökningen uppginge sålunda
till icke mindre än 18,600 kronor, vilket medförde att anslagsposten till
expenser borde beräknas till (53,000 -f 18,600 =) 71,600 kronor eller i avrundat
tal 72,000 kronor.

Anslagsposten till resor och inspektioner syntes böra uppföras med det
belopp, vartill kostnaderna för detta ändamål uppskattats i den nyssnämnda
skrivelsen den 31 augusti 1942 eller med 45,000 kronor.

Såsom verkstadsnämnden framhållit föreligga uppenbarligen svårigheter att
nu mera exakt bedöma medelsbehovet för den nya fabriksstyrelsen under nästkommande
budgetår. Jag anser mig emellertid kunna godtaga de av nämnden
framlagda beräkningarna, enligt vilka för fabriksstyrelsen skulle erfordras

557.000 kronor, därav för löner och arvoden 440,000 kronor och för omkostnader
117,000 kronor. För ifrågavarande ändamål torde medel böra anvisas

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

under ett gemensamt för fabriksstyrelsen avsett anslag, vilket synes böra uppföras
med ett till 555,000 kronor avrundat belopp. Detta anslag bör liksom
motsvarande för innevarande budgetår för verkstadsnämnden anvisade anslag
givas förslagsanslags karaktär. Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att
fastställa stat för anslaget. Skulle det visa sig, att kostnaderna för fabriksstyrelsen
under budgetåret 1943/44 komma att uppgå till större belopp än som
kan bestridas inom ramen för det å riksstaten uppförda anslaget, lärer det få
ankomma på Kungl. Majit att med anlitande av anslaget anvisa de ytterligare
medel som prövas erforderliga. Anmärkas må att härigenom vinnes vad anslagsdispositionen
beträffar anslutning till de principer som efter inordnandet
från och med budgetåret 1944/45 av verksamheten under ett statligt affärsverk
komma att tillämpas.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Majit måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande personalförteckning för viss personal
vid försvarets fabriksverk, att tillämpas tills vidare från och med
budgetåret 1943/44.

Personalförteckning.

Befattning Lönegrad

1 överdirektör ...................................................... C 13

1 överingenjör, chef för försvarets fabriksstyrelses

fabriksbyrå ......................................................... C 8

6 överingenjörer, fabrikschefer................................. högst C 8

1 byråchef vid försvarets fabriksstyrelse ............... Eo 30;

dels ock till Försvarets fabriksstyrelse för budgetåret 1943/44
anvisa ett förslagsanslag av 555,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ARMÉN.

Armén: Avlöningar till aktiv personal m.fl., förslagsanslag. I årets statsverksproposition
(bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 13) har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Armén:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44 beräkna ett förslagsanslag
av 63,800,000 kronor.

Ifrågavarande anslag har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits
med ett belopp av 59,450,000 kronor. Kungl. Majit har den 30 juni 1942 fastställt
dels avlöningsstat för anslaget (se liggaren över fjärde huvudtiteln för
budgetåret 1942/43, sid. 14), dels ock särskilda personalförteckningar beträffande
den från anslaget avlönade personalen.

I fråga örn de anslags-(del-) poster, som ingå i nämnda avlöningsstat, torde
för nästa budgetår icke böra ifrågasättas annan ändring än att nya anslagsposter
böra upptagas i avlöningsstaten för avlöningar till personal å avgångsstat
och disponibilitetsstat. Förslag till personalförteckningar för budgetåret
1943/44, upptagande flertalet av de beställningar och befattningar, som böra
avses för olika staber, truppförband m. m., böra i vanlig ordning överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott.

Den utökning av den från förevarande anslag avlönade personalen, som
arméförvaltningen föreslagit för nästa budgetår, är med få undantag en direkt
följd av det successiva genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade
fortsatta utbyggnaden och organisationen av landets försvarskrafter. Vid
angivandet av medelsbehovet under arméns avlöningsanslag har ämbetsverket
däremot icke tagit hänsyn till de förändringar, som kunna föranledas
av ett genomförande under budgetåret 1943/44 av en ny förvaltningsorganisation.
Av vad jag tidigare anfört vid behandlingen av förvaltningsmyndigheternas
avlöningsanslag framgår, att jag beträffande en del personalkårer
i anslutning till genomförandet av den nya förvaltningsorganisationen
förordat inrättandet av vissa militära eller civilmilitära beställningar. Jag
får senare återkomma till frågan om härav föranledda ändringar i gällande
personalförteckningar.

I fråga örn de viktigaste organisatoriska förändringar, som avses skola
genomföras under nästa budgetår för arméns del och äro av natur att påverka
personalbehovet, må följande framhållas. Uppsättandet av Göta pansarlivgarde
och Bergslagens artilleriregemente avses skola påbörjas hösten 1943
och bedrivas så att utbildningen av värnpliktskontingenterna örn möjligt kan
taga sin början den 1 april 1944. Organiserandet av Stockholms luftvärnsregementes
batteri på Gotland och Signalregementets kompanier i Kristianstad
och Skövde avses skola påbörjas. Vidare avses andra och tredje tygkompanierna
skola uppsättas under budgetåret samt undervisningen vid försvarets
läroverk igångsättas. Härjämte avses, såsom jag inledningsvis under punkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

2:o) framhållit, vissa ändringar beträffande befälsförhållandena i Övre Norrland
skola genomföras.

I likhet med vad som skett för innevarande budgetår synas i vederbörliga
personalförteckningar för budgetåret 1943/44 böra upptagas alla de beställningar
och befattningar, vilka beräknas skola tillsättas under budgetåret, även
om viss beställning eller befattning planenligt icke skall tillsättas redan från
och med budgetårets ingång. Det bör få ankomma på Kungl. Majit att i samband
med personalförteckningarnas fastställande eller annorledes meddela
beslut örn tidpunkten för nya beställningars eller befattningars tillsättande.
Riksdagens bemyndigande härtill torde böra inhämtas.

Vid anmälan av anslagsbehovet i fjol framhöll jag, att vissa svårigheter
kunde förutses vad beträffade möjligheterna att besätta samtliga de i personalförteckning
uppförda kaptensbeställningarna, varför jag föreslog att, därest
ledig kaptensbeställning icke kunde besättas med därtill kompetent beställningshavare,
ett mot uppkommande vakanser svarande antal löjtnanter i stället
finge tillsättas. Samma anordning torde erfordras jämväl för nästkommande
budgetår. Medgivande av denna innebörd har intagits i form av anmärkningar
i vederbörlig personalförteckning.

Jag övergår härefter till behandlingen av de olika i avlöningsstaten ingående
anslags-(del-)posterna och lämnar i anslutning därtill en redogörelse för
vissa ändringar i de för innevarande budgetår fastställda personalförteckningarna.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Gener ålit et et. Enligt den i det föregående berörda omkonstruktionen av
löneplanen Ob kommer arméchefen att vara hänförd till lönegraden Ob 6 och
övriga till generalitetet hörande beställningshavare till Ob 4.

G ener alstab skåren. Av vad jag tidigare anfört vid behandlingen av anslaget
till försvarets sjukvårdsförvaltning framgår, att jag förordat att i förvaltningen
skall ingå en generalstabsofficer, Överstelöjtnant eller major i stället för en
kapten. En dylik beställning bör nu uppföras å personalförteckningen. Beställningen
synes böra tillsättas först från och med tidpunkten för inrättandet
av den nya sjukvårdsförvaltningen.

Arméstaben. Vid fullt genomförd organisation skola vid arméstaben för
personal ur armén i flygtjänst finnas 10 beställningar för kaptener eller löjtnanter
och 10 beställningar för löjtnanter. I för innevarande budgetår gällande
personalförteckning ha upptagits 7 sådana beställningar för kaptener eller
löjtnanter och 8 beställningar för löjtnanter. För nästa budgetår böra för
flygtjänst vid arméstaben tillkomma 2 beställningar för kaptener eller löjtnanter
och 1 löjtnantsbeställning. De nya beställningarna böra liksom de
redan befintliga uppföras såsom arvodesbeställningar.

Militärområdena m. m. Personalförteckningen är upprättad under hänsynstagande
till vad ovan under 2:o) anförts och föreslagits.

Under rubriken Militärområdena m. m. är för närvarande redovisad följande
för Karlsborg avsedd polispersonal, nämligen 1 överkonstapel Ca 12 och

Kungl. Marits proposition nr 235.

1 konstapel Ca 10. Enligt vad jag inhämtat från chefen för socialdepartementet
föreligger inom nämnda departement förslag till omorganisation av
polisväsendet i Karlsborg syftande till att den nuvarande militära poliskåren
inordnas i den allmänna polisorganisationen. I avbidan å ställningstagande
till detta förslag torde förenämnda beställningar vid inträffande ledighet icke
böra återbesättas med ordinarie innehavare.

Truppförbanden. I förevarande sammanhang får jag till en början anmäla
väckt fråga om tillfällig ökning av antalet beställningar för musikmanskap.

1942 års försvarsbeslut innebär i fråga örn musikorganisationen dels att
en del nya musikkårer skola inrättas dels ock att musikpersonalen vid en
del befintliga kårer skall förstärkas i viss omfattning (propositionen 1942: 210
och riksdagens skrivelse 374).

Genom beslut den 8 januari 1943 har Kungl. Majit bemyndigat chefen for
försvarsdepartementet att uppdraga åt tre personer att inom departementet
medverka vid lösandet av de spörsmål, som kunna uppkomma vid utbyggandet
av försvarsväsendets musikorganisation. Med stöd av detta bemyndigade
tillkallade utredningsmän, vilka antagit benämningen 1943 års militärmusikutredningskommitté,
ha med skrivelse den 26 februari 1943 inkommit med
förslag angående åtgärder för tillfällig utökning av antalet beställningar
för musikmanskap för att underlätta uppsättandet av de musikkårer som avses
skola tillkomma under budgetåren 1943/44 och 1944/45. Kommittén har härom
anfört bland annat följande.

Under kommitténs hittillsvarande arbete hade det visat sig, att svårigheter
måste beräknas uppstå för tillgodoseende av de nyupprättade musikkårernas
personalbehov utan men för de redan befintliga kårernas stämbesättning.
På grund härav hade det synts kommittén angeläget, att åtminstone
någon del av den yngre musikpersonal, som kunde komma att ingå i de under
budgetåren 1943/44 och 1944/1945 nytillkommande musikkårerna, snarast
möjligt kunde beredas tillfälle till militärmusikalisk skolning. Detta syntes
endast vara möjligt genom att en del av de beställningar, som skulle tillkomma
under nyssnämnda budgetår, finge disponeras redan från och med
den 1 juli 1943.

Enligt planen för försvarsväsendets utbyggnad skulle under budgetaret
1943/1944 tillkomma 2 musikkårer vid armén och 3 vid flygvapnet. Under
budgetåret 1944/1945 skulle vidare tillkomma 3 musikkårer, därav 1 vid armén,
1 vid marinen samt 1 vid flygvapnet. Det förefunnes emellertid betydande
svårigheter att redan nu angiva någon definitiv dag, från vilken de sålunda
tillkommande musikkårerna kunde beräknas bliva organiserade. Kommittén
hade för sin del utgått från att musikkårerna i intet fall komme att organiseras
före den 1 oktober vederbörligt budgetår, och det syntes kommittén icke uteslutet,
att organiserandet kunde komma att ske först vid senare tidpunkt
under budgetåret.

Vidkommande frågan om det antal beställningar, som borde disponeras
tidigare än i utbyggnadsplanen förutsetts, hade kommittén icke kunnat verkställa
några detaljerade beräkningar. Då antalet beställningar för volontärer
(meniga) vid var'' och en av de nytillkommande musikkårerna uppginge till
fem syntes det kommittén erforderligt, att i vart fall två av dessa tidigare
erhållit militärmusikalisk skolning. Då dessa musikvolontärers (menigas)
utbildning näppeligen syntes kunna direkt handhavas av äldre beställnings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ha vare vid redan befintliga musikkårer hade det också synts kommittén erforderligt,
att i främsta rummet en furirsbeställning finge disponeras för var
och en av de nytillkommande musikkårerna. Härutöver vore det enligt kommitténs
uppfattning önskvärt, att den musikkorprals- (musikkonstapels-) beställning
(korpralsbeställning), som skulle finnas vid musikkårerna kunde få
disponeras samtidigt. I enlighet härmed skulle det för uppsättandet av de
under budgetåren 1943/44 och 1944/45 nytillkommande musikkårerna vara
erforderligt att från den 1 juli 1943 få disponera vid armén 3 musikfurirs-,

3 musikkorprals- (konstapels-) samt 6 musikvolontärsbeställningar, vid
marinen 1 furirs-, 1 korprals- och 2 menigbeställningar samt vid flygvapnet

4 musikfurirs-, 4 musikkorprals- och 8 musikvolontärsbeställningar.

Beträffande utnyttjandet av de beställningshavare, som vid bifall till kommitténs
här framlagda förslag skulle tillkomma, hyste kommittén den uppfattningen,
att för arméns vidkommande vid vartdera II, 16 och A 6 borde
placeras 1 musikfurir, 1 musikkorpral (musikkonstapel) och 2 musikvolontärer,
vilka i samband med organiserandet av de nya musikkårerna skulle
överföras till respektive Lv 5, Lv 4 och A 9. Vid marinen borde där ifrågakommande
beställningar disponeras vid ÖSS för framtida överförande till
Göteborgs örlogsdepå. Vad slutligen anginge flygvapnet borde beställningshavarna
fördelas på de fyra flygflottiljer, vilka kommittén beräknade skulle
kunna erhålla musikkårer från och med den 1 april detta år, och sedermera
överflyttas till de vid F 11, F 12, F 13 och F 17 organiserade musikkårerna.

Arméförvaltningens civila departement har framhållit, att ämbetsverket
räknat med tillkomsten under budgetåret 1943/44 av musikkårer vid Skånska
luftvärnskåren (Lv 4) och Sundsvalls luftvärnskår (Lv 5) och i förslaget till
personalförteckning upptagit härför erforderlig musikpersonal. Syftet med
militärmusikutredningskommitténs framställning syntes lämpligast kunna
tillgodoses på det sättet, att medgivande lämnades till besättandet redan från
och med den 1 juli 1943 av 1 musikfurirs-, 1 musikkonstapels- och 2 musikvolontärsbeställningar
vid vardera av nämnda kårer samt att innehavarna av
dessa beställningar beordrades till tjänstgöring vid Norra skånska infanterilegementet,
respektive Svea Livgarde intill tidpunkten för uppsättandet av
musikkårerna vid luftvärnskårerna. Därjämte borde för Smålands artilleriregemente
upptagas nya beställningar för 1 musikfurir, 1 musikkonstapel och
2 musikvolontärer. Vid tillsättandet av dessa beställningar borde i anställningskonti
akten intagas föreskrift örn skyldighet för vederbörande att underkasta
sig förflyttning till annat truppförband.

Marinförvaltningen har förklarat sig icke ha något att erinra mot bifall
till kommitténs framställning.

Flygförvaltningen har funnit kommitténs förslag vara till fördel för det
fortsatta utbyggandet av flygvapnets musikorganisation.

För egen del är jag beredd tillstyrka kommitténs förslag. Jag finner arméförvaltningens
förslag med avseende å de för armén avsedda beställningarna
ändamålsenligt. De av ämbetsverket angivna principerna torde böra tilllämpas
jämväl för marinens och flygvapnets del. De för nästa budgetår avsedda
personalförteckningarna äro upprättade i överensstämmelse härmed.

I övrigt må beträffande truppförbanden följande framhållas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

För infanteriet ha tillkommit beställningar för 36 kaptener, 1 löjtnant,
2 fanjunkare, 2 sergeanter samt 185 furirer. Å personalförteckningen nu uppförda
ordinarie fänriksbeställningar ha uteslutits såsom obehövliga, sedan
innehavarna av beställningarna vunnit befordran. Antalet vicekorpraler och
meniga har minskat med 8.

Ä gällande personalförteckning finnas för Svea livgarde upptagna beställningar
för 2 maskinister och 2 eldare av 1. klassen, varav 1 maskinist och 1
eldare varit avsedda för förutvarande Göta livgardes kaserner. Sedan dessa
kaserner numera övertagits av Stockholms luftvärnsregemente, för vilket regemente
särskild maskinist och eldare av 1. klassen upptagits, kunna ifrågavarande
båda för Svea livgarde avsedda befattningar avföras från personalförteckningen.

I fråga örn kavalleriet ha uppförts nya beställningar för 3 ryttmästare,
1 fanjunkare, 1 sergeant, 28 furirer och 11 korpraler. Tillhopa 40 beställningar
för vicekorpraler och meniga ha avförts från förteckningen.

För pansartrupperna ha beräknats beställningar för det nytillkommande
Göta pansarlivgarde, varjämte vissa ytterligare beställningar uppförts
för övriga pansarförband. I enlighet med beslut av 1942 års riksdag bör
musikkåren vid Skånska pansarregementet utökas från typ III till typ II.
Förteckningen bör utökas med beställningar för 1 regementschef, 1 överstelöjtnant,
2 majorer, 5 kaptener, 2 löjtnanter, 10 fanjunkare, 8 sergeanter, 75
furirer, 50 korpraler samt 53 vicekorpraler och meniga. Härjämte har för Göta
pansarlivgarde upptagits civilmilitär personal till samma antal som för övriga
pansarregementen.

Yad angår artilleriets truppförband må följande framhållas. Såsom
en förberedelse för uppsättandet av Bergslagens artilleriregemente redovisades
för innevarande budgetår viss personal under andra artilleriförband. För nästa
budgetår har det ansetts ändamålsenligt att redovisa för Bergslagens artilleriregemente
avsedda officerare och underofficerare vid regementet under det att
det fast anställda manskapet, som icke lärer behöva tagas i anspråk vid regementet
förrän omkring den 1 april 1944, alltjämt redovisas vid övriga artilleriförband.
Ökningen för artilleriet omfattar beställningar för 1 regementschef,
1 överstelöjtnant, 1 major, 10 kaptener, 4 styckjunkare, 4 sergeanter, 15 furirer
och 1 konstapel ävensom vederbörlig för Bergslagens artilleriregemente avsedd
civilmilitär personal. Från förteckningen ha avförts dels 2 fänriksbeställningar,
vilka efter innehavarnas befordran icke längre erfordras, dels ock 10
vicekonstaplar eller meniga.

Luftvärnets personal har utökats med beställningar för 2 överstelöjtnanter,
1 major, 10 kaptener, 15 löjtnanter, 7 styckjunkare och 98 furirer. Antalet
beställningar för manskap i de båda lägsta graderna har minskat med 84.
Antalet konstaplar vid två av förbanden kommer dock att under nästa budgetår
övergångsvis överstiga det för fullt genomförd organisation beräknade.
Slutligen ha för Skånska luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår uppförts
beställningar för musikpersonal i den omfattning som beslutats av 1942 års
riksdag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

A personalförteckningen ha planenligt för ingenjör trupper na uppförts
ytterligare 3 kaptensbeställningar och 20 furirsbeställningar. Antalet
vicekorpraler och meniga har minskats med 6.

För signaltruppernas del ha beställningar planenligt uppförts för
ytterligare 1 kapten, 1 löjtnant, 1 fanjunkare, 2 sergeanter och 12 furirer.

Trängtrupperna böra i enlighet med arméförvaltningens förslag tillföras
beställningar för 1 major, 4 kaptener, 4 löjtnanter, 9 fanjunkare, 12 sergeanter,
60 furirer, 40 korpraler och 176 vicekorpraler eller meniga. Såsom jag vid behandlingen
av det för försvarets sjukvårdsförvaltning avsedda avlöningsanslaget
framhållit bör från och med tidpunkten för tillkomsten av detta verk
en majorsbeställning utbytas mot 1 beställning för överstelöjtnant eller major
samt ytterligare 1 kaptensbeställning tillkomma.

I detta sammanhang får jag framhålla, att arméförvaltningen framställt förslag
örn uppflyttning av den för arméinspektionens trängavdelning avsedda
avdelningschefsbefattningen — nu en överste i lönegraden Oa 6 — till lönegraden
Ob 1 samt örn inrättande av en ny beställning för en överstelöjtnant,
avsedd för en stabschef vid trängavdelningen.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd lia funnit det
med beställningen såsom avdelningschef förenade ansvaret skäligen böra
föranleda till att beställningshavaren i lönehänseende erhölle något försteg
framför trängkårscheferna (jämväl placerade i lönegraden Oa 6) och med hänsyn
härtill icke velat motsätta sig bifall till den ifrågasatta lönegradsuppflyttningen.
Huruvida, på sätt föreslagits, i samband härmed ytterligare en såsom
stabschefsbefattning vid trängavdelningen avsedd överstelöjtnantsbeställning
vid trängen borde inrättas har lönenämnderna ansett undandraga
sig lönenämndernas bedömande. Nämnderna ha emellertid ifrågasatt huruvida
icke för ändamålet borde kunna avses en majors- eller kaptensbeställning.

För egen del finner jag skäl icke föreligga att i detta avseende göra avsteg
från vad vid 1942 års försvarsbeslut förutsatts.

Fälttygkåren. Tygstaten. I propositionen 1942:210 har jag i princip
anslutit mig till ett av 1941 års försvarsutredning framlagt förslag att arméns
tygpersonal uppdelas på tre olika personalkårer, nämligen fälttygkåren,
arméingenjörkåren och tygstaten. Jag ansåg emellertid ytterligare utredning
erforderlig innan ställning kunde tagas till frågan örn arméingenjörkårens
sammansättning, varför för budgetåret 1942/43 behovet av ingenjörspersonal
— utöver befintliga ordinarie tygingenjörer —- borde tillgodoses genom anställande
av tillfälliga befattningshavare. Jag föreslog, att för nämnda
budgetår den militära personalen och av den civilmilitära de ordinarie tygingenjörerna
skulle upptagas under fälttygkåren samt övrig civilmilitär personal
under tygstaten.

Genom beslut den 5 juni 1942 har Kungl. Majit bemyndigat chefen för
försvarsdepartementet att utse utredningsmän att inom departementet biträda
med utredning rörande utnyttjandet av ingenjörtekniskt utbildad personal
inom försvarsväsendet och därmed sammanhängande frågor ävensom avgiva
det förslag, vartill utredningen kan föranleda. Beträffande direktiven för

Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

utredningen torde jag få hänvisa till 1942 års kommittéberättelse. Här må
emellertid framhållas, att utredningen avser förhållandena inom alla tre försvarsgrenarna
och även omfattar spörsmålet örn ordnande av reparationsoch
underhållst jönsten i fråga örn tygmateriel. Utredningen bör enligt direktiven
bedrivas med sådan skyndsamhet, att förslag i ämnet kan underställas
1943 års riksdag.

Med stöd av nämnda bemyndigande har jag den 30 juni 1942 tillkallat fem utredningsmän.
Utredningsmännen, som antagit benämningen 1942 års ingenjörutredning,
ha ännu icke slutfört sitt utredningsarbete men framlagt förslag
till vissa provisoriska åtgärder för ordnande av anställningsförhållandena för
viss ingenjörspersonal inom försvarsväsendet. Härtill återkommer jag i det
följande.

Den för innevarande år fastställda personalförteckningen upptager för
fälttygkårens del följande militära personal, nämligen 1 fälttygmästare, 3
överstar, av vilka två förutsättas bekläda befattningar såsom styresmän, 3
överstelöjtnanter, 8 majorer, 33 kaptener, 3 löjtnanter, 27 förvaltare, 3 fanjunkare,
4 sergeanter samt 9 furirer. Vidare ha till fkittygkåren övergångsvis
hänförts 7 tygingenjörer av 1. klassen och 1 tygingenjör av 2. klassen.

Arméförvaltningen har föreslagit, att såsom ett led i utbyggandet av den
av 1942 års riksdag antagna försvarsplanen vid fälttygkåren böra för budgetåret
1943/44 tillkomma nya beställningar för 1 major, 3 kaptener, 6 löjtnanter,
2 fanjunkare, 2 sergeanter och 9 furirer. Häremot har jag intet att erinra.

Av vad jag i förvaltningspropositionen anfört framgår, att jag förordat inrättandet
av 3 nya beställningar för kaptener. Härjämte torde för den i förvaltningspropositionen
omnämnda provskjutningscentralen böra tillkomma 1
fanjunkare och 1 sergeant.

Av de å personalförteckningen för fälttygkåren uppförda tre överstebeställningarna
äro två beräknade för styresmannabefattningar vid ammunitionsfabriken
och Karl Gustafs stads gevärsfaktori. Såsom framgår av mitt anförande
till statsrådsprotokollet vid anmälan av proposition 1942: 266 (sid.
52 f) bör personal vid sådana fabriker, som äro underställda annan än militär
myndighet, principiellt icke uppföras på militär eller civilmilitär stat. I avvaktan
på beslut i fråga örn den framtida driftsformen lii. m. för bland andra
förenämnda fabriker, vilka nu äro underställda försvarsväsendets verkstadsnämnd,
borde, anförde jag, vid fabrikerna tjänstgörande militär och civilmilitär
personal övergångsvis hänföras till fälttygkåren respektive tygstaten.
Därest de nuvarande innehavarna av ifrågavarande befattningar icke disponerades
för fabrikernas räkning, borde de i stället tagas i anspråk för andra
arbetsuppgifter, vilka i allmänhet ankomme på sådan personal. Vid ledighet
å tjänsterna borde dessa icke uppehållas medelst förordnande. Den personal,
som i stället för den nu nämnda erfordrades för fabrikernas räkning, borde
tills vidare avlönas från fabrikernas driftsmedel och alltså icke uppföras på
stat, som underställdes riksdagens prövning. I enlighet härmed fann jag mig
för att möjliggöra en övergång till ett nytt system beträffande chefsbefattningarna
vid ifrågavarande fabriker böra föreslå, att de å den för budgetåret

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1941/42 fastställda personalförteckningen upptagna styresmannabefattningarna
i stället uppfördes å förteckningen för budgetåret 1942/43 såsom överstebeställningar
vid fälttygkåren, varvid det förutsattes skola ligga i Kungl.
Maj:ts liand att vid uppkommande ledighet å de för ammunitionsfabriken och
Karl Gustafs stads gevärsfaktori avsedda beställningarna besluta huruvida
beställningarna skulle återbesättas eller vakanssättas. Vad sålunda föreslagits
föranledde ingen erinran från riksdagens sida. Sedermera har Kungl.
-^aj;t genom beslut den 15 januari 1943 förordnat, att vid envar av ammunitionsfabrikens
avdelningar i Karlsborg och i Karlstad samt vid Karl Gustafs
stads gevärsfaktori skola inrättas en nied årligt arvode förenad befattning
såsom överingenjör och chef, som har att utöva jämväl styresmans förvaltningsbefogenheter.
Kungl. Majit har tidigare denna dag meddelat förordnande
tills vidare intill utgången av budgetåret 1942/43 å två av befattningarna,
Å befattningen som överingenjör och chef vid gevärsfaktoriet har
därvid förordnats en av överstarna vid fälttygkåren. Å befattningen som
överingenjör och chef för ammunitionsfabrikens avdelning i Karlsborg har
förordnats en överstelöjtnant vid fälttygkåren, som tidigare tjänstgjort som
arbetsofficer vid avdelningen. Båda beställningshavarna ha beretts tjänstledighet
från sina beställningar vid fälttygkåren under tiden för förordnandena.

Under budgetåret har en överste vid fälttygkåren — styresman vid ammunitionsfabriken
—- avgått med pension. Beställningen har icke återbesatts.
I stället har Kungl. Maj:t tillsatt en överstelöjtnantsbeställning vid fälttygkåren.

Av vad jag tidigare anfört vid behandlingen av anslaget till försvarets
fabriksstyrelse framgår, att jag förordat inrättande från och med budgetåret
1943/44 av särskilda befattningar som överingenjörer vid bland annat förenämnda
fabriker. I och med tillkomsten av dessa befattningar erfordras icke
längre de båda å fälttygkårens stät uppförda, för styresmännen avsedda
överstebeställningarna. Jag förordar emellertid, att en av de båda överstebeställningarna
liksom även den överstelöjtnantsbeställning, vars innehavare
förordnats som överingenjör, tills vidare under innehavarens tjänstledighet
bibehållas å personalförteckningen, därvid jag förutsätter, att förordnande att
under innehavarnas tjänstledighet uppehålla beställningarna icke skall meddelas.
Den överstebeställning, som nu är vakant, torde böra avföras från personalförteckningen.
I stället bör uppföras en överstelöjtnantsbeställning.

På förslag av försvarsväsendets verkstadsnämnd har Kungl. Majit genom
förenämnda beslut den 15 januari 1943 medgivit, att vid fabrikerna erforderligt
antal fabriksingenjör’ må tillsättas och avlönas från driftsmedel. Vissa av
de under fälttygkåren redovisade tygingenjörerna erfordras med hänsyn härtill
icke längre för fabrikernas del utan kunna tagas i anspråk för annat ändamål.
Prågan örn deras framtida sysselsättning sammanhänger uppenbarligen med
det resultat, den pågående ingenjörutredningen kan lämna. Denna fråga
kan alltså icke nu upptagas till slutligt avgörande. Jag förutsätter emellertid,
att det skall få ankomma på Kungl. Majit att vid inträffande ledighet å
beställningarna i fråga besluta att de tills vidare skola vakanssättas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Vad härefter angår tygstaten finnes å den för innevarande budgetår fastställda
personalförteckningen uppförda ett antal för ammunitionsfabriken,
Karl Gustafs stads gevärsfaktori och Åkers krutbruk avsedda tygförvaltare
och tygverkmästare. Enligt en vid personalförteckningen fogad anmärkning
skall vid uppkommande ledighet frågan örn befattningarnas återbesättande
underställas Kungl. Maj:ts prövning. Denna bestämmelse, som tillkommit
för att möjliggöra övergång till anställande av för fabrikerna erforderlig personal
med anlitande av driftsmedel, bör bibehållas oförändrad. Från förteckningen
torde böra avföras beställningar för 1 tygförvaltare av 1. klassen
och 1 tygverkmästare av 1. klassen. Dessa beställningar äro nämligen vakanssatta.
Antalet beställningar för tygverkmästare av 2. klassen bör upptagas
till 3.

I övrigt torde tygstaten för nästa budgetår i enlighet med förslag av arméförvaltningen
inom i propositionen 1942: 210 angiven ram böra tillföras beställningar
för 1 tygverkmästare av 1. klassen, 5 tygförvaltare av 2. klassen,
7 tygverkmästare av 2. klassen, 5 tyghantverkare av 1. klassen och 12 tyghantverkare
av 2. klassen.

I förevarande sammanhang får jag anmäla en av arméchefen gjord framställning
örn rätt för vissa tygstaten tillhörande beställningshavare att komma
i åtnjutande av ekiperingshjälp.

För närvarande föreligger icke skyldighet att bära uniform för följande beställningshavare
vid tygstaten, nämligen tygförvaltare av 1. och 2. klassen, tygverkmästare
av 1. och 2. klassen, departementsskrivare och tygskrivare. Arméchefen
har nu — under framhållande, bland annat, att underhålls- och reparationstjänsten
fått en starkt ökad omfattning, som nödvändiggjort uppsättande
av särskilda tygtrupper redan i fredstid, samt att med hänsyn härtill en betydligt
utökad utbildning av manskap i teknisk tjänst såväl vid de centrala
utbildningsanstalterna som vid tygstationer och verkstäder bleve följden, vid
vilken utbildning tygstatens personal i stor utsträckning komme att tjänstgöra
såsom lärare för militär personal — föreslagit att för tygstatens personal
borde föreskrivas skyldighet att inneha uniform. Dylik skyldighet borde
emellertid icke åläggas de å personalförteckningen under tygdepartementets
fabriker redovisade förvaltarna och verkmästarna. Enligt föreskrifterna i gällande
militära avlöningsreglemente (50 §) kunde emellertid ekiperingshjälp
utgå endast vid tillträdandet av första ordinarie beställning, i vilken vederbörande
är pliktig att under tjänstgöring vara iförd uniform. Med hänsyn
härtill erfordrades särskilda föreskrifter för att ekiperingshjälp skulle kunna
utbetalas till de beställningshavare, för vilka uniformsplikt nu föresloges skola
införas.

Arméförvaltningens civila departement, som icke haft något att erinra mot
att föreskrift meddelades rörande skyldighet för tygstatens personal att under
tjänstgöring vara iförd uniform, har förordat, att för beredande av i 50 § militära
avlöningsreglementet omförmäld ekiperingshjälp åt beställningshavare,
vilken redan innehar ordinarie beställning, antingen ändring av nämnda författningsrum
borde vidtagas eller särskild föreskrift meddelas därom, att i

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

förevarande fall ekiperingshjälp finge utgå utan hinder av vad i författningsrummet
finnes stadgat.

För egen del är jag icke beredd att på grundval av den förebragta utredningen
taga ställning till frågan om och i vilken utsträckning ifrågavarande
tygstaten tillhörande beställningshavare böra åläggas skyldighet att under
tjänstgöring vara iförda uniform. Det synes mig vara tveksamt huruvida dylik
uniformsplikt skall behöva föreskrivas. Om det emellertid skulle visa sig nödvändigt
införa skyldighet att bära uniform för någon viss kategori av dessa
befattningshavare, bör givetvis ifrågavarande personal bliva berättigad till
ekiperingshjälp i samma utsträckning som övrig uniformspliktig personal.
Därest riksdagen icke har något däremot att erinra, bör det få ankomma på
Kungl. Majit att medgiva, att dylik ekiperingshjälp må utgå utan hinder av
vad i 50 § militära avlöningsreglementet finnes i ämnet stadgat.

Fortifikationskaren. Enligt det av 1941 års försvarsutredning framlagda
förslaget skulle fortifikationskåren ökas med 1 överste, 1 överstelöjtnant,
6 majorer eller kaptener, 9 kaptener, 4 kaptener eller löjtnanter, 2 fanjunkare,
1 sergeant, 3 fortifikationskassörer och 2 departementsskrivare samt minskas
med 2 majorer.

I propositionen 1942: 210 framhöll jag, att med sådana förändringar, som
sammanhängde med det ökade personalbehovet inom den centrala förvaltningstjänsten,
borde anstå intill dess 1941 års militära förvaltningsutredning slutfört
sitt uppdrag och personalbehovet bättre kunde överblickas. Frågan om
fortifikationskårens framtida sammansättning ägde jämväl, förklarade jag, ett
nära samband med problemet örn den civiltekniska sakkunskapens utnyttjande
inom försvarsorganisationen. Jag förklarade mig därför icke beredd att för det
dåvarande framlägga förslag örn en mera avsevärd utökning av fortifikationskåren.
För budgetåret 1942/43 föreslog jag en utökning med 6 majorer eller
kaptener, avsedda såsom fortifikationsofficerare vid militärbefälsstaberna,
1 fanjunkare samt 1 sergeant. Yad sålunda föreslagits blev av riksdagen
bifallet.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa
budgetår framhållit, att en välbehövlig förbättring av kårens stat redan under
nästa budgetår syntes kunna genomföras utan att därigenom utredningen
örn ingenjörernas ställning inom försvarsorganisationen föregrepes. I anslutning
härtill har ämbetsverket framhållit följande.

Med hänsyn till de betydande arbetsuppgifter och det stora förvaltningsansvar,
som ålåge de båda byråcheferna vid fortifikationsstyrelsen och chefen
för marinförvaltningens fortifikationsavdelning ävensom till nuvarande befordringsläge
i stort, borde gynnsammare befordringsmöjlighet, än vad nu
vöre fallet, beredas dem. Successionen till chefsbeställningen skulle därmed
även underlättas. Staten upptoge för närvarande, chefen oräknad, 1 överstebeställning
mot 2 enligt försvarsutredningens förslag. För att ej föregripa pågående
utredningar borde tills vidare 1 överstelöjtnantsbeställning utbytas
mot 1 överste- eller överstelöjtnantsbeställning. Ävenså borde i syfte att förbättra
i all synnerhet fortifikationsbefälhavarnas tur 1 majorsbeställning ersättas
med 1 överstelöjtnants- eller majorsbeställning. Enär underoffice -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ramås vid fortifikationskåren pensionsålder numera höjts till 55 år, vilket
inverkade ofördelaktigt på sergeanternas befordran, borde tills vidare 2 sergeantsbeställningar
utbytas mot fanjunkarbeställningar.

Förutom dessa, särskilt för en mindre personalkår betydelsefulla löne jämkningar,
vore det emellertid ofrånkomligt, att staten i viss mån redan nu utökades,
varvid dock endast sådana beställningar borde upptagas, som under
alla förhållanden måste besättas av fortifikationsofficerare. Sålunda borde
staten utökas med 3 kaptener eller löjtnanter för huvudsakligt handhavande

1 fortifikationsstyrelsen eller vid militärbefälsstab av det fortlöpande befästningstekniska
planläggningsarbetet, vilket för riksförsvaret synnerligen betydelsefulla
arbete med nuvarande personaltillgång icke kunde skötas på ett
önskvärt sätt. Då bristande tillgång på underofficerare förelåge, borde åtminstone
1 sergeantsbeställning nu tillkomma.

I avbidan på 1942 års ingenjörutrednings förslag anser jag mig icke kunna
biträda föreliggande framställning i vidare mån än att jag förordar, att fortifikationskåren
utökas med 3 beställningar för kaptener eller löjtnanter, huvudsakligen
avsedda för handhavande av befästningstekniskt planläggningsarbete,
samt med 1 beställning för sergeant.

Intendenturkåren. Beträffande intendenturkåren framhöll jag i propositionen
1942: 210, att med sådana förändringar, som sammanhängde med
ett ökat personalbehov vid atméförvaltningens intendenturdepartem,ent,
borde anstå intill dess 1941 års militära förvaltningsutredning slutfört sitt
uppdrag och behovet sålunda kunde slutgiltigt överblickas. I övrigt hade jag
ingen erinran att framställa mot de kalkyler 1941 års försvå rsutredning framlagt
beträffande personalbehovet vid kåren, varför jag förordade en utökning
av kåren inom viss i propositionen angiven ram. Jag föreslog i samband
härmed en överflyttning till kåren av samtliga regementskassörer ävensom
att för bestridande av regementskassörstjänst vid kårerna borde avses särskilda
fanjunkarbeställningar. Mot vad sålunda uttalats och föreslagits hade
riksdagen ingen annan erinran att framställa än att de för regementskassörstjänst
vid kårerna avsedda beställningarna borde upptagas såsom särskilda
beställningar, benämnda regementskassörer av 2. klassen i lönegrad UO 2.
De för regementena avsedda kassörerna borde benämnas regementskassörer
av 1. klassen. För båda kategorierna borde gälla en pensionsålder av
60 år.

Arméförvaltningen har nu framställt förslag att intendenturkåren inom
nyssnämnda ram borde under budgetåret 1943/44 tillföras beställningar för

2 majorer (avsedda såsom chefer för intendenturförvaltningsskolan respektive

arméinspektionens intendenturavdelning), 8 kaptener (avsedda huvudsak ligen

såsom intendenter vid nya staber och förband), 2 förvaltare (avsedda för
Göta pansarlivgarde och Bergslagens artilleriregemente), 2 regementskassörer
av 1. klassen (d:o), 13 regementskassörer av 2. klassen (avsedda för Norrbottens
artillerikår och Gotlands artillerikår, luftvärns-, ingenjör- och trängkårerna)
samt 5 furirer (avsedda för intendenturtrupperna). De nuvarande regementskassörerna
av 1. klassen vid Norrbottens artillerikår och Gotlands artillerikår
borde i samband med inrättande av beställningar som regementskassörer
av 2. klassen erhålla transport till annat förband. I personalförteckningen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Budgetåret 1942/43 intagen anmärkning att, så länge dessa beställningshavare
kvarstode vid nämnda kårer, antalet regementskassörstjänster av
1. klassen finge ökas med 2 kunde sålunda utgå.

Jag anser mig icke kunna, i brist på närmare utredning, biträda förslaget
om inrättande av en särskild beställning som major, tillika chef för arméinspektionens
intendenturavdelning. I övrigt finner jag mig kunna biträda
föreliggande förslag.

I förvaltningspropositionen har jag förordat, att intendenturkåren utökas
med 3 kaptensbeställningar, avsedda för arméförvaltningens intendenturavdelning
enligt dess nja organisation. Dessa beställningar böra uppföras å personalförteckningen
för nästa budgetår. De böra emellertid icke tillsättas förrän
i samband med övergången till den nya organisationen.

Fältläkarkåren. I propositionen 1942:210 beräknade jag, att fältläkarkåren
vid fullt genomförd organisation skulle omfatta följande ordinarie beställningar,
nämligen 1 arméöverläkare, 8 fältläkare, 48 regementsläkare och
47 bataljonsläkare. Av dessa avsågos 7 regementsläkare och 1 bataljonsläkare,
avsedda för garnisonssjukhusen, skola upptagas å personalförteckningen för
sjukhusen. Å personalförteckningen för fältläkarkåren skulle återstående beställningar
upptagas, eller 1 arméöverläkare, 8 fältläkare, 41 regementsläkare
och 46 bataljonsläkare. Jag förutsatte emellertid, att så länge den nuvarande
sjukvårdsstyrelsen bestode under generalfältläkarens chefskap, denne tills
vidare skulle kvarstå i fältläkarkåren och bibehålla chefskapet över denna.
Vid sådant förhållande borde med tillsättandet av beställningen som arméöverläkare
anstå intill dess beställningen som generalfältläkare indroges.

För budgetåret 1942/43 föreslog jag icke annan ändring beträffande sammansättningen
av fältläkarkåren än att å personalförteckningen uppfördes beställningar
för ytterligare 2 fältläkare, 5 regementsläkare och 5 bataljonsläkare.
Kåren omfattar med hänsyn härtill — utom de för garnisonssjukhusen
avsedda läkarna —- för närvarande 1 generalfältläkare, 1 Överfältläkare,
7 fältläkare, 40 regementsläkare och 45 bataljonsläkare. Beställningarna
för fältläkarna äro fördelade med en vid varje militärbefälsstab.
Regementsläkarna äro fördelade med 2 vid arméinspektionen, 1 vid sjukvårdsstyrelsen,
1 vid VI. militärbefälsstaben, 1 vid varje infanteri-, pansar-,
artilleri- och luftvärnsregemente, 1 vid signalregementet samt 1 vid varje
trängkår.

I förvaltningspropositionen har jag förordat en centralisering av förvaltnings
verksamheten på den militära sjukvårdens område samt ett särskiljande
av förvaltnings- och inspektionsverksamhet. Förvaltningsverksamheten
avses skola utövas inom försvarets sjukvårdsförvaltning under chefskap
av en generalläkare, inspektionsverksamheten åter anförtros åt andra
organ under överinseende av försvarsgrensöverläkarna. För förvaltningsorganets
del erforderliga läkarbefattningar lia, såsom framgår av vad jag
anfört vid behandlingen härovan av sjukvårdsförvaltningens avlöningsanslag,
liksom generalläkaren upptagits å personalförteckningen för detta verk.
övrig för försvarsväsendet erforderlig läkarpersonal — alltjämt med undan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235. 65

tag för vissa för garnisonssjukhusen avsedda läkare — bör redovisas å personalförteckningen
för vederbörlig kår.

Beträffande fältläkarkårens sammansättning för nästa budgetår må till en
början följande framhållas. Redan före övergången till en gemensam sjukvårdsförvaltning
synas vissa förändringar böra genomföras. Jag håller nämligen
före, att beställningen som arméöverläkare bör inrättas redan från
budgetårets ingång för övertagande av den med arméns sjukvård förenade
inspektionsverksamheten. I anslutning härtill bör generalfältläkaren, som
bör kvarstå som chef för fältläkarkåren till dess försvarets sjukvårdsförvaltning
upprättats, å personalförteckningen redovisas såsom chef, generalfältläkare,
tillika chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse och hänföras till
den nya lönegraden Cb 4. I fråga örn löneställningen för arméöverläkaren
räknade 1941 års försvarsutredning med att beställningen skulle inplaceras
i den nuvarande lönegraden Cb 2 (grundlön 17,000 kronor). Jag anser emelleitid,
att en inplacering i den nya lönegraden Cb 2 (grundlön 16,000 kronor) är
tillfyllest.

I övrigt bör fältläkarkåren under budgetåret 1943/44 tillföras dels 1 fältläkare,
avsedd för kommendantsstaben i Boden, dels 2 regementsläkarbeställningar,
avsedda för Göta pansarlivgarde och Bergslagens artilleriregemente,
samt 2 batalj onsläkarbeställningar, avsedda för sistnämnda regemente och
arméns underofficersskola. Å andra sidan kan, vid bifall till mitt förslag i fråga
örn ordnandet av befälsförhållandena i Övre Norrland, 1 regementsläkarbeställning
indragas. "Vidare kan, sedan den nya sjukvårdsförvaltningen trätt i funktion,
från personalförteckningen avföras generalfältläkaren och överfältläkaren
samt den nu för arméförvaltningen avsedda regementsläkarbeställningen. Jag
förutsätter att förändringarna beträffande regementsläkarbeställningarna skola
kunna genomföras så att något överflyttande till övergångsstat icke skall
behöva ifrågakomma.

Enligt planen för försvarsväsendets fortsatta utbyggande skall den nuvarande
batalj onsläkarbeställningen vid krigsskolan utbytas mot en befattning
för bataljonsläkare vid fältläkarkåren. Sedan innehavaren av batalj onsläkarbeställningen
numera avgått kan beställningen avföras från personalförteckningen.

F äl t v e t e r i n är kå r e n. För fältveterinärkaren ifragasättes ingeli annan
utökning än att i överensstämmelse med den av 1942 års riksdag godkända
planen för försvarets organisation 1 bataljonsveterinärsbeställning uppföres å
förteckningen, avsedd för Herrevadsklosters remontdepå. Motsvarande beställning
vid Wendes artilleriregemente torde böra i enlighet med samma plan
indragas så snart beställningen till följd av regementets motorisering icke längre
erfordras. Intill dess så skett torde beställningen vid Herrevadsklosters
remontdepå böra uppehållas på förordnande. Bestämmelser härom torde böra
meddelas såsom anmärkning vid personalförteckningen.

Arméns fasta undervisningsverk. Rektorsbefattningen vid försvarets
läroverk torde, såsom förutsatts i årets statsverksproposition (bilagan
fjärde huvudtiteln, punkten 148) från och med nästa budgetår böra överflyttas

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Ar 235. 5S7 43 5

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

till särskild för läroverket fastställd personalförteckning. Å personalförteckningen
för armén bör under arméns underofficersskola i enlighet med av arméförvaltningen
framlagt förslag upptagas ytterligare 1 eldare av 1. klassen, närmast
avsedd för nämnda läroverk.

Arméförvaltningen har jämväl föreslagit, att vid skjutskolan för infanteriet
och kavalleriet under nästa budgetår skall inrättas den majorsbeställning, som
i propositionen 1942: 210 beräknades för arméns gasskyddsskola, och att antalet
kaptener, ryttmästare eller löjtnanter i lönegrad Oa 3 eller Oa 2, avsedda såsom
andra lärare eller lärare vid skjutskolan för infanteriet och kavalleriet,
skola utökas med 5 till 14, motsvarande det beräknade antalet vid fullt genomförd
organisation.

Jag har intet att erinra mot att den för gasskyddsskolan avsedda majorsbeställningen
uppföres å personalförteckningen. Intet torde heller vara att invända
mot att för skjutskolans del antalet militära lärare i lönegraderna Oa 3
eller Oa 2 utökas med 3 till 12. Denna utökning har förutsatts av 1941 års
försvarsutredning och i propositionen 1942: 210 biträtts. Yad åter angår den
av arméförvaltningen föreslagna ytterligare utökningen av lärarpersonalen
med 2 militära lärare i angivna lönegrader, vilka avses för gasskyddsskolans
del, får jag erinra, att jag i förenämnda proposition med anledning av ett av
1942 års försvarsberedning gjort uttalande örn vikten av att gasskyddsskolan
utrustades med högt kvalificerad kemiskt skolad civil personal ansåg frågan
örn denna skolas lärarpersonal borde närmare övervägas och att, därest behov
av civil lärarpersonal skulle befinnas föreligga, den militära personalen syntes
kunna i motsvarande mån minskas. Arméförvaltningen har icke förebragt
någon utredning i detta hänseende. Den av mig i det föregående omnämnda
ingenjör utredningen kan eventuellt tänkas lämna underlag för frågans bedömande.
Jag är i vart fall för närvarande icke beredd att taga slutlig ställning
till frågan örn det lämpligaste sättet för tillgodoseende av skolans behov av
lärare. För att emellertid icke fördröja skolans organiserande föreslår jag, att
å personalförteckningen för infanteriskjutskolan uppföras 2 arvodestjänster
för kaptener eller löjtnanter, därvid jag förutsätter, att det skall få ankomma
på Kungl. Maj:t att, sedan utredning i ämnet förebragts, meddela beslut huruvida
befattningarna skola tillsättas eller ej. Skulle utredningen giva vid handen,
att civila lärare lämpligen böra anlitas för ifrågavarande uppgifter, torde det
få ankomma på Kungl. Maj:t att med anlitande av medel under avlöningsanslaget
meddela beslut örn anställande under budgetåret 1943/44 av dylika
lärare.

Arméhund väse lide t. Enligt gällande personalförteckning finnas vid
arméhundväsendet bland annat två furirsbeställningar. I överensstämmelse
med 1942 års riksdags uttalande (skrivelse nr 374, sid. 24) torde dessa beställningar
böra utbytas mot beställningar för alternativt sergeanter eller furirer.

Till löner för den å personalförteckningen upptagna personalen skulle,
därest samtliga å förteckningen uppförda beställningar komme att vara besatta
under hela budgetåret 1942/43, med tillämpning av sedvanliga beräk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ningsgrunder erfordras ett belopp av 43,400,000 kronor. Emellertid torde
åtskilliga nytillkommande beställningar icke komma att tillsättas redan från
budgetårets början. Vidare torde man kunna räkna med att en del beställningar
med hänsyn till rekryteringssvårigheter komma att under någon del av
året vara vakanta. Slutligen torde de verkliga lönekostnaderna för personalen
bliva lägre än de beräknade av den anledningen, att åtskilliga nytillkommande
beställningshavare under budgetåret komma att åtnjuta lön enligt lägsta löneklassen
i vederbörlig lönegrad. Med hänsyn till vad sålunda anförts torde
anslagsbelastningen för löner enligt löneplan komma att icke oväsentligt
understiga enligt förstnämnda grunder beräknade belopp. Jag uppskattar de
verkliga lönekostnaderna till ett belopp av 42,500,000 kronor.

Från anslagsposten till avlöningar till ordinarie tjänstemän utgå förutom
lön enligt löneplan vissa i lönereglementena omförmälda fasta lönetillägg
och särskilda ersättningar. Dessa förmåner kunna beräknas draga en kostnad
av omkring 900,000 kronor.

För den i personalförteckningen upptagna ordinarie personalen erfordras
i enlighet härmed (42,500,000 + 900,000 =) 43,400.000 kronor (nu 40,400,000
kronor).

Vid behandlingen av motsvarande anslagspost i fjol framhöll jag, att det
syntes vara att förvänta att ett fyllande av personalkadrarna komme att bliva
förenat med svårigheter. I den mån så oundgängligen erfordrades borde därför
få tillgripas i huvudsak samma utvägar i fråga örn rekryteringen, som tilllämpats
vid genomförandet av de i propositionerna 1940 L: 275 och 1941:155
föreslagna och av riksdagen beslutade kaderökningarna. För dessa åtgärder
har lämnats en sammanfattande redogörelse i förstnämnda proposition. Jag
anser mig böra föreslå, att jämväl beträffande den för nästa budgetår föreslagna
kaderökningen Kungl. Maj:t skall äga besluta örn dylika åtgärder.

I samband med genomförandet av de år 1940, 1941 och 1942 beslutade kaderökningarna
uppkommo vissa spörsmål, berörande såväl armén som marinen
och flygvapnet, rörande löneställningen för den personal, som vid kadrernas
fyllande avsågs att överflyttas till beställning på aktiv stat. I propositionerna
1941: 33 och 155 samt 1942: 266 underställdes frågan riksdagens prövning, därvid
Kungl. Maj:t begärde riksdagens bemyndigande att i enlighet med vissa i
förstnämnda propositioner angivna grunder utfärda bestämmelser örn placering
i löneklass och beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass för
personal, som i anslutning till 1940—1942 års lagtima riksdagars beslut om
befälskadrernas utökning överförts från övergångstat, reservstat och reserv
till officers- och underofficersbeställningar på aktiv stat vid försvarsväsendet.
Förslaget innebar, att generella bestämmelser skulle kunna av Kungl. Maj:t
utfärdas, syftande till att sålunda överflyttad beställningshavare — där han
icke erhållit lägsta tjänsteställningen bland lönegraden tillhörande beställningshavare
vid samma förband, personalkår etc. — i fråga örn löneklass och
beräknande av tid för uppflyttning i högre löneklass likställdes med närmast
efter honom i tjänsteställning stående, förut aktiv stat tillhörande beställ -

68 Kungl. Majlis proposition nr 235.

ningshavare inom lönegraden. Riksdagen lämnade de begärda bemyndigandena.

Enahanda bemyndigande torde böra utverkas I fråga örn den personal vid
de tre försvarsgrenarna, som kan komma att överflyttas till aktiv stat i samband
med tillsättandet av de under budgetåret 1943/44 nytillkommande officers-
och underofficersbeställningarna.

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

Genom kungörelser den 30 juni 1942 (nr 684 och 686), ha tillkommit två nya
kategorier av fast anställd personal vid försvarsväsendet, nämligen personal å
avgångsstat och personal å disponibilitetsstat. I enlighet med av Kungl. Maj:t
i förutnämnda proposition 1942: 74 framlagt förslag har riksdagen (skrivelse
nr 408) medgivit, att avlöningar och disponibilitetsarvoden till å avgångsstat
respektive disponibilitetsstat överförda beställningshavare må under innevarande
budgetår bestridas från den i respektive avlöningsstater ingående
anslagsposten till ordinarie tjänstemän. Riksdagen uttalade emellertid, att
från och med budgetåret 1943/44 för ifrågavarande kostnader borde upptagas
särskilda anslagsposter i respektive avlöningsstater.

Arméförvaltningen har ansett det bäst överensstämma med principerna
för anslagsuppdelningen, i vad avser fjärde huvudtiteln att ifrågavarande
kostnader i likhet med kostnaderna för personalen på övergångsstat beräknas
under särskilda riksstatsanslag. Jag anser emellertid lämpligare, att dessa
kostnader redovisas under respektive försvarsgrenars avlöningsanslag, och
föreslår förty, att å dessas avlöningsstater upptagas särskilda anslagsposter
för ändamålen.

Vad härefter angår medelsbehovet för avlöningar till arméns personal å
avgångsstat kan detta enligt vad arméförvaltningen framhållit — med utgångspunkt
från den omfattning, i vilken institutet utnyttjats vid tiden för avlåtandet
av skrivelsen rörande medelsbehovet för nästa budgetår — uppskattas till omkring
200,000 kronor. I detta belopp synas dock ha inräknats även utgifter för
rörligt tillägg, vilka vid bifall till mitt förslag örn förevarande avlöningskostnaders
bestridande torde böra gäldas från den för sådana utgifter avsedda
anslagsposten. För egen del föreslår jag, att anslagsposten till avlöningar till
personal å avgångsstat för budgetåret 1943/44 upptages med ett belopp av
förslagsvis 175,000 kronor.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Under åberopande av vad jag under nästföregående anslagspunkt anfört
får jag föreslå, att under en särskild anslagspost beräknas medel för kostnader
för den till disponibilitetsstat överförda personalen med undantag av utgifter
för rörligt tillägg och kristillägg, vilka böra bestridas från anslagsposten till
rörligt tillägg respektive anslaget till kristillägg. För ändamålet torde böra
upptagas ett belopp av förslagsvis 50,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

1 propositionen 1942: 210 förordade jag ett nytt arvodessystem för pensionerad
personal i arvodesbefattning. I propositionen 1942: 266 framlades närmare
förslag till arvodesgrunder och rörande övergången till det nya systemet.
Riksdagen fann icke anledning till erinran mot vad härutinnan föreslagits.

Kostnaderna av natur att böra bestridas från förevarande anslagspost under
budgetåret 1942/43 för den å arméns personalförteckning för nämnda budgetår
uppförda arvodespersonalen beräknas uppgå till i runt tal 5,500,000 kronor.
Häremot svarar en inkomstpost under avlöningsstaten å 4,200,000 kronor, utgörande
summan av de pensionsbelopp, som arvodesinnehavarna beräknas
komma att avstå enligt det nya systemet. Här torde emellertid böra för riksdagen
anmälas följande förhållande, vilket är av beskaffenhet att inverka å
belastningen av förevarande anslagspost.

Enligt det i propositionen 1942: 266 förordade och av riksdagen godkända
systemet för avlöning åt pensionerad personal i arvodesbefattning, vilket
sedermera närmare utformats genom brev i ämnet den 30 juni 1942, skola
ifrågavarande befattningar, vid bristande tillgång på personal å tvångsvis
övergångsstat, tillsättas med från aktiv stat pensionsavgången personal, där
ej Kungl. Maj:t medgiver undantag från denna bestämmelse. Denna föreskrift
bygger på den tankegången, att arvodesbefattningarnas tillsättande med
annan än från aktiv stat pensionsavgången personal som regel medför ökad
belastning å avlöningsanslaget därigenom, att pensionsmedel antingen ej
alls eller ock endast till lägre belopp kunna tillgodoföras vederbörliga avlöningsanslag.

Vid tillsättandet av för pensionerad personal avsedda befattningar har det
i åtskilliga fall visat sig omöjligt att besätta dem med från aktiv stat pensionsavgången
personal, varför andra personalkategorier, såsom personal å
frivillig övergångstat eller reservstat eller i reserven utnämnd personal eller
ock från nämnda stater pensionsavgångna beställningshavare förordnats å befattningarna.
Såsom ovan anförts medför detta förhållande en ökad belastning
å avlöningsanslaget. Denna belastning torde emellertid, i avvaktan å
närmare erfarenheter, icke böra föranleda en uppräkning av förevarande anslagspost
för nästa budgetår. I det följande räknar jag således icke för nästa
budgetår med någon höjning av posten på denna grund. Jag förutsätter
emellertid, att arméförvaltningen i sina medelsäskanden för budgetåret
1944/45 skall kunna framlägga en närmare beräkning av de ökade utgifter,
som föranledes av arvodesbefattningars besättande med annan än från aktiv
stat pensionsavgången personal. — Det torde böra tilläggas, att anordningen
givetvis endast har provisorisk karaktär och vid ökad tillgång å lämplig från
aktiv stat pensionsavgången personal icke behöver i samma utsträckning tilllämpas.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen finnas
uppförda 19 befattningar för biträdande mobiliseringsofficerare, därav 1 — vid
Svea livgarde — hänförts till löneklass Oa 11 samt övriga till löneklass Oa 10.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Härjämte finnas uppförda 19 befattningar i löneklassen Oa 10, avsedda för
expeditionsofficerare vid inskrivningsexpeditionerna. Jag förordar, att för
nästa budgetår samtliga befattningar för biträdande mobiliseringsofficerare
upptagas i löneklassen Oa 10 men att en av befattningarna för expeditionsofficerarna,
avsedd för Svea livgarde, upptages i löneklassen Oa 11. En dylik
fördelning motsvarar bättre de arbetsuppgifter, som åvila de olika befattningshavarna.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för pensionerad
personal i arvodesbefattning finnes vidare under rubriken för militärområdena
m. m. uppförd en befattning, avsedd för kommendanten i Stockholm,
tillika försvarsområdesbefälhavare i Stockholms och Norrtälje försvarsområden.
Befattningen är hänförd till löneklass Oa 15.

I propositionen 1942: 210 angående den fortsatta utbyggnaden och organisationen
av landets försvarskräfter framhöll jag, att frågan örn storleken av
arvodet till kommendanten i Stockholm borde göras till föremål för ytterligare
överväganden.

I skrivelse den 20 januari 1943 har nu arméchefen föreslagit, att arvodesbefattningen
i fråga måtte hänföras till löneklass Ob 1 och till skäl härför anfört
bland annat följande.

Samtliga arvodesbefattningar såsom försvarsområdesbefälhavare utom den i
Stockholm äro enligt gällande personalförteckning hänförda till löneklass
Oa 14 och förutsättas jämlikt riksdagens skrivelse 1942: 374 skola i regel besättas
med överstelöjtnanter, vilka med förtidspension eller ålderspension avgått
från beställning på aktiv stat. Med hänsyn till de särskilda maktpåliggande
arbetsuppgifter, som utöver försvarsområdesbefälhavares normala uppgifter
ankomma på kommendanten i Stockholm, framstode det såsom ett bestämt
önskemål att kommendantens avlöningsförmåner avpassades så, att befattningen
kunde tillsättas med pensionsavgången regementschef. På grund
härav syntes befattningen böra uppflyttas från löneklass Oa 15 till Ob 1, varigenom
kommendanten i Stockholm komme att i avlöningshänseende likställas
med inspektörerna för lokalförsvaret, vilket i betraktande av arbetets omfattning
och ansvar syntes skäligt. I 1936 års försvarsbeslut jämställdes kommendanten
i Stockholm med militärområdesbefälhavarna och erhöll alltså samma
arvode som militärområdesbefälhavaren i IY. militärområdet. Kommendantens
uppgifter hade nu utökats med befälhavarens för Stockholm—Norrtälje försvarsområde,
vilket ytterligare syntes motivera den föreslagna höjningen. Denna
syntes böra träda i kraft så snart som möjligt och senast från och med den
1 oktober 1943, vid vilken tidpunkt den nuvarande befattningshavaren av
åldersskäl komme att avgå från sin befattning och alltså ny befattningshavare
förordnas.

Arméförvaltningens civila departement har i avgivet utlåtande funnit sådana
speciella förhållanden vara för handen, att den föreslagna löneställningen vore
berättigad. Jämväl försvarsväsendets lönenämnd har tillstyrkt framställningen.

För egen del är jag på de av arméchefen anförda skälen beredd tillstyrka,
att ifrågavarande arvodesbefattning från och med nästa budgetår hänföres till
löneklass Ob 1.

Det successiva genomförandet av den av 1942 års riksdag beslutade ut -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

byggnaden av landets försvarskrafter föranleder för nästa budgetår vissa
ändringar i gällande personalförteckning för arméns arvodespersonal. Å det
förslag till personalförteckning, som i särskild ordning kommer att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott, lia av denna anledning i överensstämmelse
med förslag av arméförvaltningen uppförts arvodesbefattningar, som
erfordras för Göta pansarlivgarde (inklusive arméns motorskola), Bergslagens
artilleriregemente, ingenjörmobiliseringscentralerna, Signalregementets
kompanier i Kristianstad och Skövde, trängmobiliseringscentralerna, Göta
trängkårs kompani i Nora samt andra och tredje tygkompanierna, varjämte å
förteckningen uppförts 1 expeditionsunderofficer för vardera försvarets läroverk
och arméns gasskyddsskola. Inalles lia planenligt tillkommit o arvodesbefattningar
för pensionerade officerare och 39 befattningar för pensionerade
underofficerare. Samtidigt ha 4 befattningar för förrådsunderofficerare vid
Signalregementet kunnat avföras från förteckningen.

I detta sammanhang får jag anmäla en av chefen för remonteringsväsendet
i skrivelse den 12 september 1942 gjord framställning örn inrättande vid
remonteringsväsendet av ytterligare 1 arvodesbefattning för pensionerad
underofficer. Nämnde chef har till stöd för framställningen anfört följande.

Inspektören för kavalleriet är chef för remonteringsväsendet och ombesörjer
i sådan egenskap anskaffningen av de för armén erforderliga remonterna. Härjämte
utövar han uppsikten över förvaltningen vid arméns remontdepåer.
Depåerna äro jämväl underställda chefen för remonteringsväsendet i vad
avser anställning, avlöning och utbildning av depåpersonalen samt i vad avser
remonternas skötsel och vård. Ett betydande inspektions-, förvaltnings- och
expeditionsarbete är sålunda knutet till remonteringsväsendet.

Till sitt förfogande på expeditionen har chefen för remonteringsväsendet
ordföranden i remonteringsnämnden, vilken samtidigt är ställföreträdare för
chefen, men därutöver ingen å fastställd stat upptagen personal.

Vid expeditionen handläggas alla ärenden, som stå i samband med remonteringen
vid armén. Förekommande ärenden beröra således intendenturdepartementets
häst- och veterinärbyrå, lantbruksstyrelsen^ stuteribyrå, statens
hingstdepåer, hushållningssällskapen i vad avser lån för och inköp av ädla
avelsston, hästpremieringsnämnderna, hästuppfödarna, remontdepåerna (personal
och hästar), regementen och kårer m. fl. ......

Såsom ordförande i remonteringsnämnden åligger det ställföreträdaren
utöver hans tjänsteåligganden i remonteringsnämnden — jämväl att söka
sprida kännedom örn de fordringar, som ställas på arméns remonter, samt att
genom lämpliga anvisningar och råd uppmuntra och stödja hästuppfödarna i
deras strävan för remontavelns höjande i landet. För alla dessa arbetsuppgifter
står ställföreträdande chefen utan hjälp av kvalificerad expeditionsper sonal.

. .

Det synes emellertid uppenbarligen vara nödvändigt, att dylik personal
står till hans förfogande, lämpligen en expeditionsunderofficer (från aktiv
stat avgången underofficer, i arvodesbefattning). I remonteringsväsendets
krigsorganisation ingår en expeditionsunderofficer.

Det förhållandet, att chefen för remonteringsväsendet under avsevärd tid
av året befinner sig på tjänsteresor, synes motivera att en person, helt förtrogen
med till remonteringsväsendet hörande ärenden, ständigt befinner sig
i tjänstgöring i expeditionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Jag får erinra, att jag i propositionen 1942: 210 i anslutning till ett av 1941
års försvarsutredning framlagt förslag till organisation av remonteringsväsendets
ledning förordat, att denna skulle handhavas av en remonteringsstyrelse,
sammansatt av 1 chef, pensionerad officer, 3 ledamöter, 4 suppleanter
och 1 pensionerad expeditionsunderofficer. Riksdagen fann emellertid vissa
av arméförvaltningen anförda skäl till stöd för den uppfattningen, att remonteringen
borde anknytas till ämbetsverkets intendenturdepartement bärande, och
framhöll därför som önskvärt, att vid den i utsikt ställda omorganisationen av
försvarsväsendets centrala förvaltningsorganisation den nuvarande remonteringsnämnden
med i huvudsak oförändrad sammansättning på lämpligt sätt
inordnades i intendenturdepartementet. I avvaktan härpå syntes riksdagen
den nuvarande organisationen böra bibehållas i huvudsak oförändrad med de
modifikationer, som bleve en följd av den föreslagna omorganisationen av
truppslagsinspektionerna.

I utlåtande över chefens för remonteringsväsendet förenämnda framställning
ha arméförvaltningens intendentur- och civila departement — under
åberopande av vad riksdagen i ämnet anfört — framhållit, att arméförvaltningen
i sitt utlåtande över 1941 års militära förvaltningsutrednings betänkande
med förslag rörande den centrala förvaltningsverksamheten inom försvarsväsendet
vidhållit, att remonteringsnämnden borde direkt inordnas i intendenturdepartementet,
varvid intendenturdepartementets häst- och veterinärmaterielbyrå
borde tillföras en pensionerad officer i arvodesbefattning,
nämligen ordföranden i remonteringsnämnden, samt en underofficer i arvodesbefattning.
Med hänsyn till föreliggande arbetsuppgifter har intendenturdepartementet
ansett behovet av en dylik underofficer oundgängligt.

För egen del får jag erinra, att jag vid anmälan av propositionen nr 180
till årets riksdag rörande försvarets centrala förvaltningsorganisation uttalat
mig för en anknytning av remonteringsväsendets ledning till intendenturdepartementet
på sätt riksdagen enligt det föregående angivit. Jag har intet
att erinra mot att från och med nästa budgetår inrättas den föreslagna arvodestjänsten
för en pensionerad underofficer. Behovet av denne befattningshavare
synes mig nämligen styrkt såväl vid bibehållande av nuvarande organisation
som vid övergång till den av riksdagen förordade.

I förevarande sammanhang torde jag få anmäla en av arméförvaltningens
intendentur- och civila departement gjord framställning rörande ekiperingsbidrag
till innehavare av vissa arvodesbefattningar.

Jag får därvid till en början erinra, att jag vid anmälan i propositionen
1942: 266 av frågan örn övergången till ett nytt arvodessystem för pensionerad
personal i arvodesbefattning framhöll, att innehavare av dylik arvodesbefattning,
som under tjänstgöring vore skyldig bära uniform, möjligen borde medgivas
rätt till årligt ekiperingsbidrag, men att denna fråga borde bliva föremål
för närmare övervägande, innan slutlig ställning toges till densamma.
Jag förutsatte, att dylikt ekiperingsbidrag tills vidare icke skulle utgå.

I anslutning till utfärdande den 30 juni 1942 av bestämmelser rörande
arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet anbefallde

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Kungl. Majit arméförvaltningens civila departement att efter samråd med
marinförvaltningen och flygförvaltningen taga under övervägande örn och i
vad mån innehavare av arvodesbefattning borde medgivas rätt till ekiperingsbidrag.

I skrivelse den 8 januari 1943 har arméförvaltningens intendentur- och
civila departement, som i ärendet samrått med marinförvaltningen och flygförvaltningen
samt inhämtat yttranden från Svenska officersförbundet och
Svenska underofficersförbundet, inkommit med utredning och förslag i ämnet.
Över denna framställning har försvarsväsendets lönenämnd avgivit utlåtande
den 30 januari 1943. Av handlingarna i ärendet inhämtas bland annat
följande.

Arméförvaltningens intenclentur- och avila departement lia förordat, att
innehavare av för pensionerad personal avsedd arvodesbefattning, där ej
krigsavlöningsreglementet vore å honom tillämpligt, skall äga uppbära ekiperingsbidrag.
Till motivering för detta förslag har anförts, att här avsedda
befattningshavare enligt gällande bestämmelser vore skyldiga att under
tjänstgöring vara iförda uniform, där ej vederbörande chef annorlunda medgivit.
Då emellertid vid tjänstgöring i arvodesbefattning uniformsutrustningen
finge antagas bli mindre omfattande och persedlarna mindre utsatta
för slitning än vid tjänstgöring med trupp, syntes anledning knappast föreligga
att bereda arvodespersonalen ekiperingsbidrag med högre belopp än
som i allmänhet tillkomme beställningshavare med placering vid centralt
ämbetsverk eller med 90 kronor för år. Enligt förslaget skulle vidare de i
52 och 53 §§ militära avlöningsreglementet meddelade bestämmelserna örn
rätt att utbekomma uniformspersedlar nr. m. samt örn tillhandahållande av
skyddsbeklädnad m. m. äga motsvarande tillämpning å innehavare av arvodesbefattning.
Såsom villkor för åtnjutande av ekiperingsbidrag skulle gälla, att
arvodestagaren i sin omedelbart före tillträdandet av befattningen innehavda
beställning varit skyldig hålla sig med uniformspersedlar. Bidraget skulle
utbetalas varje gång med halva årsbeloppet i samband med utbetalning av
arvodet, första gången efter en fullgjord tjänstgöringstid i arvodesbefattningen
av sammanlagt minst sex månader och därefter vid utgången av april
och oktober månader varje år. I övrigt skulle beträffande utbetalning av
ekiperingsbidraget i tillämpliga delar gälla vad i sådant hänseende funnes
stadgat i 2 och 3 §§ brevet den 1 december 1939 med tillämpningsföreskrifter
till 51 § militära avlöningsreglementet.

Departementen ha vidare erinrat, att innehavare av här avsedd arvodesbefattning
ägde att jämlikt 10 § krigsavlöningsreglementet utbekomma krigsutrustningsbidrag
och förnyat sådant bidrag. Då tjänstgöring i arvodesbefatt.
ning torde fullgöras under i stort sett samma betingelser vare sig fredseller
krigsavlöningsbestämmelser tillämpades, syntes anledning saknas att
bereda arvodespersonalen krigsutrustningsbidrag med högre belopp än vad
som kunde komma att medgivas i form av ekiperingsbidrag. Ett fastställande
av krigsutrustningsbidrag åt arvodestagare till samma belopp som ett blivande
ekiperingsbidrag syntes så mycket mer påkallat, som Kungl. Majit
beträffande åtskilliga dylika befattningar föreskrivit, att innehavarna skulle
vara överförda till fredsstaf i följd varav krigsavlöningsreglementet och däri
meddelat stadgande örn krigsutrustningsbidrag icke vore å dessa tillämpligt.
Måhända borde emellertid med en jämkning av föreskrifterna örn krigsutrustningsbidrag
åt ifrågavarande arvodestagare anstå i avbidan på resultatet av
den pågående revisionen av krigsavlöningsbestämmelserna eller frågan härom

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

upptagas till prövning först i samband med utfärdande av föreskrifter om
beviljande av ytterligare förnyat sådant bidrag. Tills vidare syntes alltså
någon ändring i härutinnan gällande bestämmelser icke böra vidtagas.

Marinförvaltningen bär ansett, att sådan arvodespersonal som förklarats
pliktig att under tjänstgöring vara iförd uniform borde erhålla ekiperingsbidrag
med 180 kronor eller således enligt samma grunder som jämlikt 51 §
militära avlöningsreglementet gällde för personal å aktiv stat. Däremot borde
arvodestagare, som medgivits rätt att under tjänstgöring regelmässigt bära
civil dräkt, icke erhålla något som helst bidrag.

Officers- och under officer sförbundet ha på närmare anförda skäl yrkat, att
ekiperingsbidraget måtte fastställas till 180 kronor.

Försvarsväsendets lönenämnd har under erinran örn förenämnda vid anmälan
av propositionen 1942: 266 gjorda uttalande framhållit följande. Nämnden
kunde icke tillstyrka departementens förslag, att arvodestagare skulle
äga uppbära ekiperingsbidrag, vare sig han förklarats skyldig att under tjänstgöring
bära uniform eller icke. Därest arvodestagare medgåves rätt att under
tjänstgöring regelmässigt bära civil dräkt, borde enligt nämndens mening
ekiperingsbidrag över huvud taget ej få uppbäras. Däremot synes det i förslaget
intagna stadgandet, att arvodestagaren skulle, för att få uppbära ekiperingsbidrag,
lia i sin omedelbart före tillträdandet av befattningen innehavda
beställning varit skyldig hålla sig med uniformspersedlar, böra utgå.
Mot den föreslagna avvägningen av ekiperingsbidragets belopp vore från
lönenämndens sida icke något att erinra. Den i förslaget införda begränsningsregeln,
att ekiperingsbidrag första gången skulle utbetalas först efter
en fullgjord tjänstgöring i arvodesbefattning av minst sex månader, syntes
lönenämnden innebära vissa svårigheter vid tillämpningen och syntes den
utan olägenhet kunna bortfalla. Vad slutligen anginge den av departementen
berörda frågan örn avvägningen av krigsutrustningsbidraget finge lönenämnden
erinra, att de i brevet den 30 juni 1942 meddelade bestämmelserna rörande
arvodesbefattningar för pensionerad personal vid försvarsväsendet m. m.
utformats med utgångspunkt från vederbörliga för fred gällande avlöningsföreskrifter.
Vid sådant förhållande ansåge lönenämnden det icke vara påkallat,
att, såsom departementen ifrågasatt, vid utfärdande av bestämmelser
om ekiperingsbidrag till arvodespersonalen hänvisning gjordes till krigsavlöningsreglementet.
I övrigt hade det remitterade förslaget ej givit lönenämnden
anledning till särskilt uttalande.

Lönenämnden har framhållit, att skiljaktiga meningar anmälts dels av
ledamoten Törnkvist, som ansett att framställningen icke borde föranleda
någon Kungl. Maj:ts åtgärd, dels ock av ledamoten Alvir oos, som enligt ett
nämndens utlåtande bilagt särskilt yttrande ansett ekiperingsbidrag böra
utgå med samma belopp som för personal på aktiv stat eller med 180 kronor,
dock att för personal, som medgivits att regelmässigt bära civil dräkt, ekiperingsbidraget
borde utgöra allenast 90 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att delade meningar försports
såväl i fråga om vilka kategorier arvodestagare som böra ifrågakomma till
erhållande av ekiperingsbidrag som jämväl beträffande storleken av detta
bidrag. För egen del har jag av vad i ärendet förekommit bibragts den uppfattningen,
att det är tveksamt huruvida ifrågavarande personalkategori överhuvud
taget bör tillerkännas ekiperingsbidrag. Jag finner det uppenbart, att
dylikt bidrag icke bör utgå därest arvodestagare medgivits rätt att regelmässigt
under tjänstgöring bära civil dräkt. Enligt mitt förmenande bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

emellertid ekiperingsbidrag även för det fall att skyldighet föreligger att bära
uniform icke ifrågakomma annat än örn särskilda skäl tala därför. Dylika
skäl synas mig icke förebragta vad beträffar flertalet innehavare av arvodesbefattningar,
nämligen de som utnyttjas i egentlig expeditionstjänst. Ett
tillerkännande av rätt till ekiperingsbidrag synes för dem närmast få
karaktären av lönereglering. Beträffande vissa andra arvodesbefattningar —
köksföreståndare, kasernunderofficerare, förrådsförvaltare m. fl. — torde
emellertid kunna göras gällande, att den med befattningen förenade tjänstgöringen
medför ett relativt sett större slitage å uniformspersedlarna. Det är
möjligt att av denna anledning ett särskilt ekiperingsbidrag till den av försvarsväsendets
lönenämnd angivna storleken kan anses motiverat. Den förebragta
utredningen giver emellertid icke tillräckliga hållpunkter för ett bedömande
av vilka beställningshavare, som härvidlag böra komma i fråga.
Skulle ytterligare utredning bestyrka, att med vissa befattningar av antydd
karaktär bör förenas rätt att åtnjuta ekiperingsbidrag, torde, därest riksdagen
icke har något däremot att erinra, det få ankomma på Kungl. Majit att meddela
erforderliga bestämmelser i ämnet.

Avlöningskostnaderna för helt budgetår för den i förslaget till personalförteckning
för nästa budgetår upptagna personalen beräknas uppgå till i runt
tal 5,700,000 kronor, oavsett kostnader för rörligt tillägg, barntillägg och kristillägg.
Då emellertid ett flertal nytillkommande befattningar icke torde
komma att tillsättas från och med budgetårets början, lärer man kunna räkna
med att belastningen å anslagsposten skall stanna vid högst 5,650,000 kronor,
med vilket belopp posten synes böra för nästa budgetår upptagas.

De pensionsmedel, som arvodesinnehavarna ha att avstå och som alltså
skola upptagas såsom särskilda uppbördsmedel å avlöningsstaten, kunna beräknas
uppgå till ett belopp av i runt tal 4,320,000 kronor.

5. Avlöningar till fänrikar.

För avlöningar till fänrikar är för innevarande budgetår beräknat ett belopp
av förslagsvis 1,350,000 kronor.

I fråga örn medelsbehovet för budgetåret 1943/44 har arméförvaltningen i
sina medelsäskanden framhållit, att enligt chefen för arméstaben någon nedgång
i antalet elever i krigsskolans officerskurser till det vid fullt genomförd
organisation beräknade antalet icke kunde beräknas inträffa förr än senare
under femårsperioden. För nästa budgetår borde därför räknas med samma
antal fänrikar som för löpande budgetår.

Arméförvaltningen har sålunda beräknat kostnaderna för avlöningar till
fänrikar under nästkommande budgetår till oförändrat 1,350,000 kronor. Häremot
har jag intet att erinra.

6. Avlöningar tili volontären över stat.

Ifrågavarande anslagspost, för innevarande budgetår upptagen till 800,000
kronor och beräknad för omkring 2,300 volontären torde med hänsyn till behovet
vid nytillkommande truppförband för nästa budgetår böra i överens -

Kungl. May.ts ''proposition nr 235.

stämmelse med av arméförvaltningen framlagt förslag upptagas med samma
belopp som enligt propositionen 1942: 210 för ändamålet beräknats för fullt
utbyggd organisation, eller alltså med 820,000 kronor.

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost har i avlöningsstaten för innevarande budgetår uppförts
med ett till 3,750,000 kronor förslagsvis beräknat belopp. För nästa
budgetår beräknar jag motsvarande kostnader till förslagsvis 4,050,000 kronor.
Rörande beräkningsgrunderna må följande framhållas.

Med den överflyttning från sakanslag av lönekostnader för icke-ordinarie
personal, som av mig senast i statsverkspropositionen till 1942 års riksdag
(fjärde huvudtiteln, sid. 34) i princip förordats, torde alltjämt böra anstå intill
dess mera normala förhållanden inträda (jfr bilagan fjärde huvudtiteln till årets
statsverksproposition, sid. 37).

Personalförteckning för de extra ordinarie tjänstemännen vid armén för
budgetåret 1942/43 har av Kungl. Maj:t fastställts den 30 juni 1942. Förteckningen
överensstämmer i allt väsentligt med det förslag, som i anslutning till
propositionen 1942:266 tillhandahållits vederbörligt utskott vid 1942 års
riksdag. För budgetåret 1943/44 föreslår jag följande ändringar i förhållande
till innevarande budgetår.

Under rubriken arméstaben har upptagits den personal, som avses för
staben, centrala värnpliktsbyrån, arméinspektionen och hemvärnsstaben. Personalen
avses skola fördelas enligt arméchefens bestämmande.

Förteckningen har beträffande militärområdena m. m. upprättats under
hänsynstagande till vad inledningsvis under punkten 2:o) anförts och föreslagits
beträffande ordnandet av befälsförhållandena i Övre Norrland.

Vid truppförbanden bör tillkomma den personal, som enligt proposition
1942: 210 avses för Göta pansarlivgarde och Bergslagens artilleriregemente.
Härjämte böra planenligt tillkomma 2 förrådsmän för vardera av Göta
ingenjörkår, Signalregementets kompani i Kristianstad och samma regementes
kompani i Skövde ävensom 1 skrivbiträde för värdera av nämnda kompanier
och Göta trängkårs kompani i Nora. Slutligen böra å förteckningen uppföras
2 förrådsmän och 1 skrivbiträde vid vartdera av Första och Andra tygkompaniet.

Beträffande arméns fasta undervisningsverk ifrågasättes ingen
annan ändring än den som sammanhänger med upprättandet nästa budgetår
av försvarets läroverk.

1941 års försvarsutredning beräknade behovet av extra ordinarie personal,
avsedd för detta läroverks till skolan knutna internat och med lön på staten
för arméns underofficersskola, till

3 tillsynsmän,

22 vaktmästare,

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1 husmoder av 2. klass,

1 biträdande husmoder och

2 skrivbiträden.

1942 års försvarsberedning framhöll beträffande behovet av extra ordinarie
personal vid arméns underofficersskola, att försvarsutredningen beräknat 32
befattningar för vaktmästare för skolan, därav 22 för internatet. Beredningen
hade funnit detta antal anmärkningsvärt stort och samtidigt ifrågasatt, huruvida
icke för de göromål, varom här vore fråga, skulle åtminstone delvis kunna
utnyttjas avtalsanställd personal.

Arméförvaltningen har framhållit, att behovet under budgetåret 1943/44
av extra ordinarie personal vid internatet i viss män vore beroende av i vad mån
läroverkets nybyggnader hinna bliva färdigställda. Enligt vad chefen för arméstaben
anmält bomme troligen icke all den ovannämnda personalen att bliva
erforderlig redan under nästa budgetår. Då det emellertid enligt arméstabschefens
uttalande vore omöjligt att nu förutse i vilken utsträckning personalen
i fråga behövde tagas i anspråk, syntes det ändamålsenligaste vara att i
personalförteckningen för budgetåret 1943/44 upptaga all den för läroverket
avsedda extra ordinarie personalen.

För egen del finner jag i likhet med försvarsberedningen av försvarsutredningen
föreslaget antal vaktmästare vid internatet väl högt. I vart fall synes
mig antalet vaktmästare under nästkommande budgetår med hänsyn till vad
arméstabschefen anfört kunna utan olägenhet minskas. Jag räknar med att för
internatet högst 15 vaktmästarbefattningar skola förslå. Då antalet vaktmästarbefattningar
för underofficersskolan i övrigt enligt försvarsutredningen
uppskattats till 10, skulle å personalförteckningen behöva uppföras 25 vaktmästarbefattningar,
vilka enligt sedvanliga grunder synas böra anställas såsom
extra ordinarie med placering i lönegraden MEo 5. Mot uppförande å förteckningen
av övriga av arméförvaltningen föreslagna befattningar har jag intet
att erinra. Jag förutsätter emellertid att genom Kungl. Maj:ts försorg skall
verkställas en närmare omprövning av behovet av icke-ordinarie personal vid
detta internat liksom vid arméns underofficersskola, vars icke-ordinarie personal
för närvarande i vissa hänseenden överstiger det i grunderna för propositionen
1942:210 beräknade. Det bör ankomma på Kungl. Majit att meddela
beslut örn tidpunkten för tillsättande av den personal, som befinnes
erforderlig.

För sjuk vårdsväsendet böra avlöningsmedel beräknas för ytterligare
3 sjuksköterskor, avsedda för Göta pansarlivgarde, Bergslagens artilleriregemente
och Norrbottens regementes jägarbataljon i Kiruna.

Inrättandet av samtliga i det föregående förordade extra ordinarie befattningar
är betingat av den i propositionen 1942: 210 angivna ändrade arméorganisationen.
Härutöver har emellertid arméförvaltningen föreslagit inrättande
av vissa ytterligare tjänster.

Sålunda har arméförvaltningen föreslagit inrättande av befattningar för
eldare av 2. klass vid vissa truppförband, där dylika nu saknas. Till stöd härför
har anförts bland annat följande.

Kungl. Maj-.is proposition nr 235.

Lantförsvarets maskinistförening kade hos arméförvaltningen hemställt, att
mellan ämbetsverket och föreningen förhandlingar måtte komma till stånd
rörande bland annat arbets- och tjänstgöringsförhållandena för arméns maskinister
och i samband därmed rörande behovet av ytterligare eldare vid vissa
förband. Lid förhandlingarna framhölls från föreningens sida bland annat
följande.

Vid de truppförband där maskinistpersonalen utgjordes allenast av en
maskinist och en eldare av 1. klassen men eldare av 2. klassen saknades, uppginge
arbetstiden för maskinisten och eldaren, då båda voro i tjänst, till i
medeltal 73 timmar i veckan. Vid semester eller annat förfall för den ene, vore
den tjänstgörande dagligen oavbrutet sysselsatt från omkring kl. 4 till omkring
kl. 19.30. Den enda möjligheten att avhjälpa sagda missförhållanden vore att
även vid dessa förband anställdes ytterligare en eldare.

Arméförvaltningens fortifikationsstyrelse hade vitsordat behovet av en
andre eldare vid de förband, där blott maskinist och en eldare funnes anställda
och till stöd därför anfört i huvudsak följande.

Yid arméns samtliga truppförband vore högtrycksångpannor installerade,
med undantag blott för Signalregementets förläggning i Frösunda, där lågtrycksångpannor
vore i bruk. Yanligen vore ångpanneanläggningen kombinerad
med endera av mat-, bad eller tvättinrättningsanläggning eller med två
eller flera av dessa anläggningar. Ofta vore uppvärmningssystemet i exercishusen
direkt anslutet till ångpanneanläggningen. För några år sedan haele en
undersökning igångsatts, vilken givit vid handen, att samtliga högtryeksångpanneanläggningar
påeldades mellan kl. 4 och 5 och att de vore i drift till i
regel kl. 19 men ofta till kl. 21 och längre på grund av nödvändigheten att
hålla badinrättningen i gång efter övningarnas slut. Dessa tidsbestämningar
vore hänförliga till fredsförhållanden. Arbetsbördan för maskinister och
eldare voro sålunda mycket betungande. Dessa utnyttjades också ofta för uppgifter,
som folie icke blott under kasernvårdens utan även under intendenturförvaltningens
område, vilket hade till följd, att maskinisternas väsentliga
arbetsuppgifter, nämligen att handhava bränsleekonomien, förvalta dem anförtrodda
anläggningar etc., bleve lidande därpå. De truppförband, där endast
en eldare funnes anställd men där otvivelaktigt ytterligare en eldare erfordrades
vore, förutom samtliga kavalleriregementen och trängkårer, Göta ingenjörkår,
Bodens ingenjörkår, Norrbottens artillerikår samt Signalregementet. Vid
till nyuppsättning planerade truppförband vore betydligt förenklade ångpannecentraler
avsedda att komma till utförande. Högtrycksångpannor vore ämnade
att komma till användning endast vid truppförband, varest tvättinrättningar
funnes anordnade. Några nya sådana inrättningar vore emellertid ännu icke
planerade. För de nya truppförbanden vore stokerdrift avsedd att anordnas,
vilket bomme att medföra en minskning av maskinpersonalens arbetsbörda,
när normala tider återkomme. De gamla anläggningarna kunde emellertid icke
byggas örn annat än på lång sikt. Vad anginge de planerade nya truppförbanden.
bleve det säkerligen mest ändamålsenligt att bedöma behovet av
eldare för eldningsanläggningarna vid desamma från fall till fall.

Chefen för byggnadsstyrelsens värmetekniska avdelning, vilken anlitats
såsom expert vid förhandlingarna, hade framhållit såsom sin åsikt, att ett
anställande av ytterligare en eldare vid ifrågavarande truppförband vore
motiverat därav, att med den ökade personaltillgången dels bränslet komme att
kunna utnyttjas på ett rationellare sätt och skötseln av värmeanläggningarna
även i övrigt komme att handhavas bättre, dels ock eldningspersonalens alltför
stora arbetsbörda därigenom komme att lättas.

Fortifikationsst.yrelsen hade i anledning av förhandlingarna vid närmare
undersökning av förhållandena funnit, att för en omsorgsfull skötsel av de

Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

dyrbara anläggningar, varom bär vore fråga, samt för ett rationellt utnyttjande
av bränslet ävensom för undvikande av överansträngning av ira befintlig eldningspersonal
ytterligare en eldare vore erforderlig vid varje kavalleriregemente
och trängkår samt vid Norrbottens artillerikår, Göta ingenjörkår,
Bodens ingenjörkår och Signalregementet.

Arméförvaltningen har med anledning av det anförda föreslagit, att en
befattning såsom eldare av 2. klass från och med nästa budgetår mrattas vid
ettvart av följande förband, nämligen Livregementet till häst, Livregementets
husarer, Norrlands dragonregemente, Norrbottens artillerikår, Göta ingenjörkår,
Bodens ingenjörkår, Signalregementet, Svea trängkår, Göta trängkår,
Norrlands trängkår och Skånska trängkåren.

De skäl som anförts till stöd för anställande av eldare av 2. klass vid^förenämnda
truppförbund finner jag bärande och förordar förty, att medel beräknas
under förevarande delpost för ytterligare 11 dylika befattningar.

I detta sammanhang får jag vidare föreslå, att en eldare vid en permanent
anläggning inom Bodens fästning, vilken för närvarande åtnjuter arvode å
2,706 kronor, i enlighet med förslag av 1941 års löneutredning för viss
ekonomipersonal m. fl. i betänkande den 12 december 1941 från och med
budgetåret 1943/44 anställes såsom extra ordinarie med inplacering i lönegraden
MEo 5. Befattningen har å personalförteckningen uppförts under
rubriken för kommendantsstaben i Boden.

Vidare torde i enlighet med förslag av arméförvaltningen å personalförteckningen
böra uppföras ytterligare en förrådsmannabefattning i lönegraden
MEo 5, avsedd att tjänstgöra såsom brevduveförman vid Signalregementets
kompani i Boden.

Härjämte torde i enlighet med en av militärbefälhavaren för VII. militärområdet
gjord, av arméförvaltningens intendentur- och civila departement tillstyrkt
framställning under delposten böra beräknas medel för avlöning till en
husmoder av 2. klass, avsedd för Gotlands infanteriregementes bevaknings styrka

i Tingstäde. .....

Kostnaderna för avlöningar m. m. till de nu berörda extra ordinarie tjänstemännen
beräknas komma att uppgå till omkring 3,700,000 kronor.

Från delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän lia för innevarande
budgetår bestritts kostnaderna för bland annat vissa signal-, luftvärnsoch
motoringenjörer, som i avvaktan på en slutlig lösning av frågan örn ingenjörspersonalens
ställning funnits anställda som extra tjänstemän. Enligt av
Kungl. Majit den 30 juni 1942 meddelade föreskrifter må högst 240,000 kronor
disponeras för ändamålet. Såsom jag tidigare framhållit har 1942 års
ingenjörutredning nu framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder för ordnandet
av anställningsförhållandena för viss ingenjörspersonal inom försvarsväsendet.
Detta förslag tar sikte på ingenjörer av förenämnda kategorier.

I propositionen 1942: 210 förklarade jag min avsikt vara att upptaga frågan
om en hela försvarsväsendet omspännande undersökning rörande utnyttjandet
inom den militära organisationen av ingenjörtekniskt utbildad personal och
örn inrättande av en särskild civilmilitär arméingenjörkår för tygmaterieltjänsten.
I avvaktan å en utredning i angivna hänseende syntes, förklarade

Kungl. May.ts proposition nr 235.

jag, behovet av ingenjörsutbildad personal vid armén få tillgodoses genom
tillfällig anställning i de olika former som för det dåvarande kommit till användning.

I årets statsverksproposition anförde jag vid behandlingen av medelsbehovet
under arméns avlöningsanslag, att utredning påginge angående försvarsväsendets
ingenjörspersonal genom särskilt tillkallade sakkunniga, och att det vore
att förvänta, att dessa sakkunniga skulle kunna framlägga i varje fall preliminära
förslag till ändrad organisation på detta område.

Nämnda sakkunniga, 1942 års ingenjörutredning, lia i skrivelse den 26
februari 1943 förklarat, att flera skäl förelåge att i avbidan på utredningens
slutliga resultat vissa åtgärder vidtoges för att stärka ställningen för vissa
nu kontraktsanställda ingenjörer, vilka enligt utredningens mening i stort
sett fullgjorde de åligganden som tänkts skola ankomma på den av 1941
års försvarsutredning föreslagna arméiugenjörkåren. Utredningen har emellertid
framhållit, att de åtgärder, utredningen komme att föreslå, endast vore av
provisorisk karaktär och icke innebure ett principiellt ställningstagande. Utredningen
hade sålunda beaktat, att den blivande organisationen genom de föreslagna
åtgärderna icke skulle komma att bindas mer än nödigt vore.

Efter att ha lämnat en redogörelse för försvarsutredningens förslag i fråga
örn inrättande av en arméingenjörkår (jfr propositionen 1942: 210, sid. 268
o. f.) har ingenjörutredningen berört de nu kontraktsanställda »arméingenjörernas»
arbetsuppgifter och anställningsförhållanden. Utredningen anför härom
följande.

Med »arméingenjörer» avser utredningen närmast den kategori ingenjörer,
som har till uppgift att vid staber och truppförband biträda vid handläggning
av ärenden rörande materielvården, att tjänstgöra som lärare vid undervisning
i materielkännedom och materielvård samt förmedla samarbetet mellan tygdepartementet
och vederbörande stab eller truppförband i hithörande frågor. Vid
vissa truppförband utövas därtill överinseendet över motorreparationsverkstaden
av vederbörande motoringenjör.

Vid en inom tygdepartementet befintlig materielvårdsavdelning tjänstgöra
dessutom vissa ingenjörer med uppgift att biträda vid den centrala ledningen
av materielvårdstjänsten m. m. Huruvida alla dessa ingenjörer kunna betraktas
som »arméingenjörer» eller äro att likställa med övrig inom tygdepartementet
tjänstgörande ingenjörpersonal har dock, som av det följande framgår, synts
utredningen tveksamt.

De uppgifter, som vid staber och truppförband i synnerhet påkallat biträde
av ingenjörutbildad personal, äro främst att hänföra till materielvårdsverksamheten
särskilt vad beträffar motor-, luftvärns- och signalmateriel, som krävt
tillsyn av tekniskt specialutbildad personal. Luftvärns- och signalmaterielens
synnerligen komplicerade konstruktion har visat sig kräva en mera ingående
tillsyn än som medhunnits av tygofficerarna, vilka för övrigt i många fall icke
besutte erforderliga insikter för ifrågavarande materiels underhåll och vård.
Vad den vid truppförbanden bedrivna reparations- och verkstadstjänsten angår,
ha vid åtskilliga truppförband och tyganstalter särskilda verkstadsingenjör!-anställts, vilka dock av utredningen i detta sammanhang icke räknas såsom
»arméingenjörer».

»Arméingenjörerna», vilka under tjänsteutövning bära uniform och tilldelats
officers tjänsteställning, lyda under respektive militära chefer. I allmänhet
äro de anställda medelst kontrakt med kort uppsägningstid, i regel en
månad. Avlöningsförmånerna variera för närvarande mellan 600 och 1,200

Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

kronor per månad, beroende på vederbörandes teoretiska kvalifikationer och
praktiska duglighet. Vid sjukledighet kan vederbörande få avstå samtliga med
befattningen förenade avlöningsförmåner.

Ingenjörutredningen har nu föreslagit, att i avbidan på tillskapandet av en
civilmilitär arméingenjorkar vissa för närvarande medelst kontrakt anställda
signal-, luftvärns- och motoringenjörer vid armén, vilka i stort sett fullgöra
enahanda arbetsuppgifter som avsetts skola tillkomma de blivande arméingenjörerna,
måtte från och med nästkommande budgetår få överföras till extra
ordinarie anställning. Såsom motivering för ifrågavarande förslag anför ingenjörutredningen,
att det särskilt under innevarande budgetår varit förenat med
betydande svårigheter att med hittills tillämpade anställningsvillkor kunna på
ett tillfredsställande sätt rekrytera erforderligt antal kvalificerade ingenjörer.
Åtskilliga ingenjörer hade dessutom lämnat sina anställningar, enligt uppgift
på grund av de osäkra anställningsförhållandena. Det syntes därför föreligga
allvarliga risker för att armén kunde komma att berövas de bästa krafterna,
därest icke redan under nästkommande budgetår provisoriska åtgärder vidtoges
för att underlätta rekryteringen av ingenjörerna och knyta de lämpliga av
redan kontraktsanställda befattningshavare fastare till försvarsväsendet.

Enligt utredningens förslag skulle extra ordinarie anställning beredas sammanlagt
63 ingenjörer, placerade till tjänstgöring enligt följande fördelning:

Placering

Tygdepartementet ......

Arméinspektionen:
pansaravdelningen
luftvärnsavdelningen
signalavdelningen ...

I. militärbefälsstaben

II.

III.

IY.

Yl.

VII.

17 ...........................

118 ........................

P1—4 .....................

A 3 ...........................

A 6 ..........................

A 9 ..........................

Lv 1—3 ....................

liv 4 -7 ....................

Ing 1—3 .................

SI ..........................

SID .......................

T1—4 ....................

Signaling. Luftvämsing. Motoring.

6 3 3

lil
1 1 1

1 1 1

......... 1

......... 3 3

......... 4

......... 1

..........4_

Summa 15 18 30

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Med hänsyn till att erfarenheten beträffande ifrågavarande ingenjörers
arbetsuppgifter är begränsad och då vidare de dem åvilande göromålen även i
till sin natur likartade befattningar variera från fall till fall, har ingenjörutredningen
funnit det vara förenat med betydande svårigheter att för en provisorisk
lösning av avlöningsfrågan binda erforderliga löner vid vissa befattningar.
Utredningen har därför stannat vid att föreslå, att samtliga ingenjörer,
vilka prövas lämpliga för fortsatt anställning vid försvarsväsendet och som
besitta erforderlig minimiutbildning, må kunna vinna anställning såsom extra
ordinarie tjänstemän. De ha därvid ansetts böra inplaceras i den löneklass, i
vilken avlöningsförmånerna närmast motsvara deras nuvarande kontraktsenliga
förmåner, varvid dessa senare beräknats innefatta såväl grundlön som författningsenliga
tillägg.

Arméförvaltningen, som helt anslutit sig till vad ingenjörutredningen anfört
örn svårigheterna att med användande av kontraktsanställningsformen erhålla
tillräckligt kvalificerad ingenjörspersonal vid armén, tillstyrker, att extra ordinarie
befattningar i första hand inrättas för det antal signal-, luftvärns- och
motoringenjörer, som utredningen föreslagit, dock att för Göta pansarlivgarde
(Pl) och Bergslagens artilleriregemente (A 9), vilka förband beräknas bli
färdiguppsatta först inemot slutet av budgetåret 1943/44, befattningar för
motoringenjörer synts bli erforderliga först från budgetåret 1944/45. Beträffande
placering i lönegrader av de sålunda för budgetåret 1943/44 erforderliga
61 ingenjörsbefattningarna har arméförvaltningen med utgångspunkt från med
befattningarna förenade arbetsuppgifter och från lönelägena för de nu anställda
ingenjörerna föreslagit följande fördelning å lönegrader, nämligen 6
befattningar i lönegraden MEo 27, 8 befattningar i lönegraden MEo 26,
22 befattningar i lönegraden MEo 24, 17 befattningar i lönegraden MEo 21
och 8 befattningar i lönegraden MEo 18. Lönegraderna 27 och 26 ha
i huvudsak avsetts för befattningar vid tygdepartementet och arméinspektionen,
lönegrad 24 för befattningar vid militärbefälsstaberna samt lönegraderna
21 och 18 för befattningar vid truppförbanden, varvid sistnämnda
lönegrad avsetts för icke högskoleutbildad personal. Då det emellertid
i nuvarande läge icke ansetts önskvärt att låsa befattningarna vid visst tjänsteställe,
ha samtliga befattningar synts böra i personalförteckningen för icke-ordinarie
personal m. fl. upptagas under rubriken »Tygdepartementet», varvid det
ansetts böra få ankomma på departementet att besluta örn placering till tjänstgöring
av befattningarnas innehavare. Arméförvaltningen föreslår vidare, att
åt tygdepartementet med stöd av 8 § 3 mom. militära icke-ordinariereglementet
lämnas medgivande att vid bestämmande av löneklass för nu kontraktsanställda
ingenjörer hänföra vederbörande lägst till den löneklass, i vilken lönen närmast
överstiger avlöningen enligt kontraktet, dock högst till högsta löneklassen
inom vederbörlig lönegrad. Föreskrift har slutligen synts böra utfärdas, att
genom vakanser i de extra ordinarie befattningarna inbesparade medel av tygdepartementet
må få användas för kontraktsanställning av ingenjörer till ett
mot vakanserna svarande antal.

Kostnaderna för den föreslagna personalorganisationen belöpa sig enligt
arméförvaltningens beräkningar på i runt tal 460,000 kronor för år.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

För svar sväsendets lönenämnd har i avgivet utlåtande i princip anslutit sig
till det föreliggande förslaget, vilket icke syntes behöva föregripa en blivande
definitiv arméingenjörsorganisation. Med hänsyn till den ifrågasätta anordningens
provisoriska natur har lönenämnden icke velat resa någon erinran
mot att, på sätt arméförvaltningen förordat, lönerna bestämmas utan fastlåsande
vid vissa angivna befattningar, vilket givetvis eljest i och för sig
varit önskvärt. Lönenämnden har emellertid framhållit, att det icke syntes
erforderligt eller lämpligt, att de olika lönegraderna undantagslöst anknytas
till de nuvarande kontraktslönerna. Vid lönernas utmätande borde nämligen
framför allt hänsyn tagas till de olika befattningarnas art. Lönenämnden
har även förutsatt, att de tilltänkta lönegradsplaceringarna icke bli bindande
för den blivande definitiva organisationen.

Emellertid har lönenämnden funnit det vara tveksamt, huruvida inplacering
bör ske i högre lönegrad än MEo 26. Enligt nämndens åsikt bör vidare
möjlighet till befordran inom högre lönegrad än MEo 18 i mån av ådagalagd
duglighet stå öppen även för ingenjörer med lägre teknisk utbildning. I fråga
örn arméförvaltningens förslag, att tygdepartementet skulle erhålla generellt
bemyndigande att verkställa inplacering i löneklasser, har lönenämnden ansett
att det bör ankomma på Kungl. Majit att efter förslag i ämnet från tygdepartementet
verkställa placeringen. Vad slutligen beträffar användandet
av genom vakanser inbesparade medel, har lönenämnden anslutit sig till vad
arméförvaltningen härutinnan föreslagit.

Ingenjörutredningen har i förnyat yttrande anfört följande. Då endast
en ringa del av ifrågavarande personal avsåges för tygdepartementet, borde
nämnda ingenjörer uppföras under rubriken »Ingenjörpersonal». Fördelningen
av de erforderliga 61 befattningarna borde ankomma på Kungl. Majit. De
föreslagna befattningarna i 24 lönegraden eller högre lönegrad borde därvid
tillsättas av Kungl. Majit efter förslag av chefen för armén, under det att
övriga tjänster borde tillsättas av arméchefen. Beträffande frågan, huruvida
vissa ingenjörer borde placeras i högre lönegrad än 26 tillstyrkte utredningen,
med hänsyn till lönegradsplaceringen av motsvarande befattningshavare vid
marinen och flygvapnet och i beaktande av att 1941 års försvarsutredning
förordat befattningar i 27—30 lönegraderna i samband med förslaget om
inrättande av en arméingenjörkår, arméförvaltningens förslag om sex tjänster
i lönegrad MEo 27.

Såsom ingenjörutredningen framhållit föreligga allvarliga risker för att
armén kan komma att förlora de bästa krafterna bland de nu anställda ingenjörerna,
om icke provisoriska åtgärder redan nu -— utan avbidan på utredningens
slutliga förslag — vidtagas för att underlätta rekryteringen och till
försvarsväsendet fastare knyta de av de nu kontraktsanställda befattningshavarna,
som befinnas lämpliga. Med hänsyn till den återhållsamhet, som
under nuvarande förhållanden måste iakttagas vid bedömandet av frågor örn
förbättring av anställnings- och avlöningsvillkor, är det givet att det av utredningen
framlagda förslaget örn överförande av vissa av do nu kontraktsanställda
befattningshavarna till extra ordinarie anställning kan vara ägnat

Kungl. May.ts ‘proposition nr 235.

att ingiva betänkligheter. Emellertid förhåller det sig så, att det föreliggande
förslaget är att betrakta såsom ett led i strävandena att tillföra försvarsväsendet
ingenjörteknisk personal i erforderlig utsträckning och därför måste bedömas
såsom en organisatorisk fråga. Vid bifall till det av ingenjörutredningen
framlagda förslaget erhålles inom armén en stomme av fastare anställd
ingenjörspersonal, på grundval av vilken efter slutförande av pågående utredningar
den slutliga ingenjörsorganisationen kan utformas. Det bör beaktas, att
armén nu icke förfogar över sådan fastare anställd ingenjörspersonal, vartill
kommer att den personal, som enligt utredningens förslag skulle erhålla extraordinarie
anställning, endast utgör en mindre del av den motsvarande personal,
som kan komma att i fredstid sysselsättas inom försvarsväsendet. Med hänsyn
härtill torde ett godtagande i princip av ingenjörutredningens förslag icke
vara ägnat att inverka på prövningen inom andra områden av liknande anställningsfrågor.
Av dessa skäl och då ett uppskjutande av ställningstagandet till
den föreliggande frågan skulle allvarligt försvåra genomförandet av de åtgärder,
som successivt vidtagas för att förbättra materielvården inom försvarsväsendet,
anser jag mig böra giva min anslutning till utredningens förslag att
möjlighet till extra ordinarie anställning skall beredas arméns signal-, luftvärns-
och motoringenjörer till den del dessa ingenjörer äro avsedda för arméförvaltningens
tygdepartement, arméinspektionen, militärbefälsstabema och
truppförbanden. Vid tillsättandet av de nya extra ordinarie befattningarna är
det emellertid av vikt att endast de ur försvarsväsendets synpunkt lämpligaste
ingenjörerna vinna fastare anställning och vidare att tillsättandet icke sker på
sådant sätt att den slutliga prövningen av hithörande frågor försvåras.

Vad beträffar personalens löneställning föreslår jag i anslutning till
lönenämnden, att den högsta lönegrad som bör ifrågakomma skall vara
MEo 26. I övrigt har jag intet att erinra mot arméförvaltningens förslag.
Jag förordar förty, att följande befattningar inrättas, nämligen 14 i lönegraden
MEo 26, 22 i lönegraden MEo 24, 17 i lönegraden MEo 21 och 8 i
lönegraden MEo 18. På sätt ingenjörutredningen föreslagit torde det böra
ankomma på Kungl. Majit att efter förslag av chefen för armén i samråd med
ingenjörutredningen meddela beslut om fördelningen av de 61 befattningarna.
Det torde vara lämpligt att befattningar i 26 och 24 lönegraderna tillsättas
av Kungl. Majit, i fråga örn de för tygdepartementet avsedda befattningarna
efter förslag av tygdepartementet och i fråga örn övriga befattningar efter
förslag av chefen för armén. Befattningar i lägre lönegrader torde böra tillsättas
och placeras till tjänstgöring av arméförvaltningens tygdepartement
respektive arméchefen. Grunderna för inplacering i löneklass av nu anställda
ingenjörer torde böra fastställas av Kungl. Majit. Intet torde vara att erinra
mot att genom vakanser inbesparade medel få användas för kontraktsanställning
av ingenjörer.

Ifrågavarande 61 befattningar ha med ovan angiven uppdelning i lönegrader
upptagits å personalförteckningen för arméns icke-ordinarie personal
under rubriken »Viss ingenjörpersonal». För löner åt befattningshavarna har
räknats med ett belopp av 460,000 kronor.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.

Delposten till extra ordinarie och extra tjänstemän torde vidare få tagas i
anspråk för bestridande av avlöningskostnaderna för sådana extra befattningshavare,
vilka anställas med hänsyn till periodiskt återkommande anhopning
av arbetsuppgifter. För detta ändamål beräknar jag liksom för innevarande
budgetår 50,000 kronor.

Kostnaderna för helt budgetår under delposten till extra ordinarie och
extra tjänstemän kunna sålunda beräknas till (3,700,000 + 460,000 + 50,000 =)

4,210,000 kronor. Då det emellertid icke torde vara möjligt att redan från
och med budgetårets början besätta samtliga ifrågavarande tjänster och även
av andra skäl anslagsbelastningen torde komma att under nästa budgetår
understiga nämnda belopp, föreslår jag såsom förut nämnts, att posten uppföres
med förslagsvis 4,050,000 kronor.

b. Bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Enligt i propositionen 1942: 210 angivna beräkningsgrunder har behovet
av bataljonsläkare vid fältläkarkåren vid fullt genomförd organisation uppskattas
till 38. Riksdagen framhöll (skrivelse 374, sid. 21), att riksdagen
ansåge det kunna ifrågasättas, huruvida icke antalet bataljonsläkare borde
ytterligare ökas. Denna fråga borde enligt riksdagen tagas under förnyad omprövning
av Kungl. Majit.

Arméförvaltningen har föreslagit, att antalet bataljonsläkare för budgetåret
1943/44 måtte bestämmas till det i förenämnda proposition angivna. Häremot
har jag intet att erinra.

Fn av de nytillkommande befattningarna är avsedd för krigsskolan. I
skrivelse den 23 mars 1943 har överfältläkaren gjort framställning i fråga örn
avlöningsförmånerna till den bataljonsläkare, som komme att enligt eget åtagande
beordras till tjänstgöring vid skolan. I häröver avgivet utlåtande har
arméförvaltningens civila departement föreslagit, att den för år utgående ersättningen
borde beräknas till samma belopp som tillkommer bataljonsläkare
på aktiv stat såsom kontant avlöning. Ämbetsverket har förordat, att å förteckningen
över arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit,
uppföres ett särskilt arvode å 7,584 kronor, å vilket bör utgå fyllnad med
belopp motsvarande bataljonsläkare på aktiv stat i lägsta löneklassen i ortsgrupp
I tillkommande rörligt tillägg och kristillägg. I fråga örn semester och
tjänstledighet samt förmåner under sjukdom borde arvodestagaren anses inneliava
beställning tillhörande 22 lönegraden 22 löneklassen löneplanen Ca.
Detta förslag finner jag mig böra biträda. Så länge en bataljonsläkare uppbär
ifrågavarande arvode bör givetvis ett arvode för bataljonsläkare vid fältläkarkåren
icke utgå.

Delposten torde för nästkommande budgetår böra höjas med 5,000 kronor
till 120,000 kronor.

I förevarande sammanhang får jag framhålla, att frågan örn en utökning av
antalet bataljonsläkare vid fältläkarkåren är under utredning inom arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse, som anmält sin avsikt att, sedan ytterligare
erfarenhet vunnits rörande behovet av dylika läkare, inkomma med förslag i
ämnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

c) Bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren.

För innevarande budgetår ha under förevarande delpost beräknats medel
för arvoden till 3 bataljonsveterinärer vid fältveterinärkåren med förslagsvis
7,500 kronor. Enligt propositionen 1942:210 beräknas vid fullt genomförd
organisation antalet dylika befattningshavare till 10. Under nästa budgetår
torde i överensstämmelse med av arméförvaltningen framlagt förslag 3 befattningar
böra tillkomma och delposten höjas med 7,500 kronor till 15,000 kronor.

d) Betjäningspersonal m. fl.

Ifrågavarande delpost, för innevarande budgetår upptagen till förslagsvis

30,000 kronor, disponeras jämlikt föreskrift av Kungl. Majit den 30 juni 1942
för bestridande av avlöningskostnaderna för betjäningspersonal till högst det
antal, som angives i för budgetåret 1941/42 gällande personalförteckning. Därvid
skall iakttagas, att nyanställning i kokerskebefattning icke må ske, utan
skall vid avgång i sådan befattning hittills utgående arvode inbesparas.

Någon avgång i här avsedd kokerskebefattning väntas icke inträffa under
nästa budgetår. På sätt ovan vid behandlingen av delposten till extra ordinarie
och extra tjänstemän föreslagits bör emellertid en nu från delposten till betjäningspersonal
med ett arvode av 2,706 kronor avlönad eldare vid permanent
anläggning inom Bodens fästning beredas extra ordinarie anställning. Med
hänsyn härtill torde sistnämnda delpost för budgetåret 1943/44 kunna upptagas
med i runt tal 27,000 kronor.

e) Musikelever.

För innevarande budgetår ha under ifrågavarande delpost beräknats medel
för kontant ersättning till 141 musikelever med 360 kronor för år och elev eller
i runt tal 51,000 kronor.

Med hänsyn till de förändringar beträffande armémusiken som avses skola
äga rum under nästa budgetår — utökning av musikkåren vid Skånska pansarregementet
och uppsättning av musikkårer vid Skånska luftvärnskåren och
Sundsvalls luftvärnskår — bör antalet musikelever för nästa budgetår utökas
med 11, nämligen vid Skånska pansarregementet med 1 och vid vardera Skånska
luftvärnskåren och Sundsvalls luftvärnskår med 5.

Delposten bör på grund härav höjas med omkring 4,000 kronor och sålunda
för budgetåret 1943/44 upptagas till 55,000 kronor.

f) Exina sjuksköterskor m. fl.

Förevarande delpost är i avlöningsstaten för innevarande budgetår upptagen
med ett belopp av 55,000 kronor. Kungl. Majit har den 30 juni 1942
meddelat bestämmelser rörande postens disposition (se liggaren över fjärde
huvudtiteln för budgetåret 1942/43, sid. 15). Enligt dessa bestämmelser avses
högst 16,000 kronor få tagas i anspråk för beredande av en ledig dag per vecka
åt arméns sjuksköterskekår tillhörande sjuksköterska.

Från arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse har i skrivelse den 14 april 1943
framhållits önskvärdheten av att arméns sjuksköterskor bereddes ledighet i

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

samma utsträckning som enligt medicinalstyrelsens bestämmelser gäller för
sköterska vid civila sjukhus, d. v. s. en ledig dag per vecka samt varannan söndag
eller halva söndagen varje vecka. För möjliggörande av dylik ledighet erfordrades
emellertid medgivande att anlita delposten till extra sjuksköterskor
m. fl. intill högst 27,000 kronor.

Jag finner mig böra föreslå, att medel under förevarande delpost beräknas
för möjliggörande av ledighet för armens sjuksköterskor i samma utsträckning
som för närvarande gäller vid de civila sjukhusen.

I övrigt förutsättes för nästa budgetår ingen ändring beträffande ifrågavarande
delpost, varför densamma torde böra upptagas med (55,000 + 27,000 —
16,000=) 66,000 kronor.

g) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

I enlighet med förslag av arméförvaltningen beräknar jag medelsbehovet
under förevarande delpost till 53,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten till avlöningar till
övrig icke-ordinarie personal utgör sålunda (4,050,000 + 120,000 + 15,000 +

27.000 + 55,000 + 66,000 + 53,000 =) 4,386,000 kronor.

8. Avlöningar till civil handräckningspersonal.

För anställande av civil handräckningspersonal vid truppförbanden och försvarsområdena
är för närvarande i avlöningsstaten upptaget ett belopp av

2.500.000 kronor. Medlen ha beräknats förslå för avlönande av omkring 700
handräckningsmän. Avlöningen har beräknats komma att utgöra 3,600 kronor
för man och år.

Genom beslut den 30 juni 1942 föreskrev Kungl. Majit, att anslagsposten
skulle fördelas mellan truppförbanden på sätt arméförvaltningens intendenturoch
civila departement ägde bestämma. Därvid skulle iakttagas, att antalet
civila handräckningsmän ej utan Kungl. Majits medgivande finge överstiga
700 samt att civil handräckningsmän skulle beredas anställning såsom arbetare
med avlöning enligt av intendenturdepartementet fastställda avlöningsföreskrifter
för vissa manliga förråds- och magasinsarbetare eller i överensstämmelse
med på orten för likartad arbetspersonal eljest tillämpade lönevillkor.
Intendentur- och civila departementen ha sedermera verkställt fördelningen
ävensom föreskrivit, att nyssnämnda avlöningsbestämmelser för vissa manliga
förråds- och magasinsarbetare skola tills vidare tillämpas å den civila handräckningspersonalen.

För nästa budgetår förutsätter arméförvaltningen i sin skrivelse rörande
medelsbehovet för nämnda budgetår ingen annan ändring beträffande ifrågavarande
anslagspost än att densamma med hänsyn till nytillkommande förband
bör beräknas för ett antal av högst 738 civila handräckningsmän eller det
antal, vilket 1941 års försvarsutredning beräknat erforderligt vid fullt genomförd
organisation. Anslagsposten borde till följd härav höjas till 2,650,000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Jag har intet att erinra mot arméförvaltningens förslag att medel beräknas
under förevarande anslagspost för avlöning till 738 handräckningsmän. I detta
sammanhang må emellertid framhållas följande.

I skrivelse den 22 september 1942 anmälde arméförvaltningens intendenturoch
civila departement beträffande ifrågavarande personals anställningsförhållanden,
att förhandlingar påginge mellan försvarsväsendets vederbörande
myndigheter samt försvarsverkens civila personals förbund rörande nya
kollektivavtal for arbetare vid försvarsväsendet. I anslutning därtill framhöll
departementen, att av Kungl. Majit utsedd sakkunnig i frågor rörande avlönings-
och anställningsvillkor för dylika arbetare till civila departementet
meddelat, att från arbetarpartens sida framställts krav på att kollektivavtal
skulle träffas i fråga örn den civila handräckningspersonalen samt att medgivande
härtill utgjorde en förutsättning för fortsatta avtalsförhandlingar.
Den sakkunnige hade framhållit, att åtgärder snarast möjligt borde vidtagas
i syfte att kollektivavtal kunde träffas i fråga örn den civila handräckningspersonalen.
Enligt departementens mening förelåg emellertid på grund av
Kungl. Majlis bestämmelser den 30 juni 1942 rörande den civila handräckningspersonalens
avlöningsförhållanden hinder att träffa avtal med personalförbundet
i förevarande hänseende. Härtill kom enligt departementen att, därest
1 blivande avtal lönerna för ifrågavarande personal skulle komma att fastställas
till högre belopp än nu gällande, den i avlöningsstaten upptagna obetecknade
anslagsposten för avlöning till personalen måhända kunde befinnas otillräcklig.
Då det emellertid med hänsyn till vad den sakkunnige anfört syntes
angeläget att undanröja de hinder som läge i vägen för fortsatta förhandlingar
mellan försvarsväsendets myndigheter och arbetarparten, hade intendenturoch
civila departementen ansett sig böra underställa frågan Kungl. Majits
prövning. — Departementen hemställde därför, att Kungl. Majit måtte dels
bemyndiga departementen att, därest så befunnes erforderligt, träffa ifrågavarande
avtal med berörda personalsammanslutningar i fråga örn anställningsoch
avlöningsvillkor för den civila handräckningspersonalen, dels ock medgiva
att, för den händelse det skulle visa sig nödvändigt att för avlönande av personalen
överskrida vederbörlig anslagspost, departementen finge efter anmälan
därom till Kungl. Majit disponera erforderliga medel under avlöningsanslaget.

Med anledning av vad sålunda förekommit medgav Kungl. Majit genom
beslut den 9 oktober 1942, att intendentur- och civila departementen finge, där
så befunnes erforderligt, träffa ovan angivet avtal.

Enligt vad jag under hand inhämtat har numera kollektivavtal slutits beträffande
ifrågavarande personalgrupp. Enligt avtalet tillförsäkras civil handräckningsman
dels avlöning i form av veckoavlöning enligt en dyrortsgrupperad
löneskala jämte rörligt tillägg och kristillägg enligt vissa i avtalet angivna
grunder dels ock vissa naturaförmåner.

För bestridande av kostnaderna under budgetåret 1943/44 för den civila
handräckningspersonalen enligt i förenämnda avtal angivna grunder erfordras
ett belopp av 2,650,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen utgå
arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän med tillhopa
188,700 kronor.

Vid anmälan av medelsbehovet under förevarande anslagspost i fjol framhöll
jag, att 1941 års försvarsutredning i sina kostnadsberäkningar beräknat
kostnaderna för arvoden av här avsedd karaktär vid fullt genomförd organisation
till 251,820 kronor för armén. Jag framhöll vidare, att 1942 års försvarsberedning
ansett den ytterligare utvidgning av arvodesväsendet, varmed försvarsutredningen
räknat, vara betänklig och förordat, att hithörande frågor
utan dröjsmål upptoges till särskild utredning. I avvaktan på genomförandet
av en sådan undersökning borde enligt beredningen några nya arvoden -— med
undantag av lärararvoden — icke tillskapas och någon höjning av utgående
arvoden ej heller medgivas.

För egen del anförde jag, att i avvaktan på resultatet av den utredning, som
enligt vad jag förordat i propositionen 1942: 210 borde verkställas genom återupplivande
av den hösten 1939 avbrutna utredningen angående reglering av
arvodesväsendet, några nya arvoden som regel icke borde inrättas i samband
med beslut örn det fortsatta organisationsarbetet inom försvarsväsendet.
Undantag borde emellertid göras för sådana arvoden, som av försvarsberedningen
föreslagits till inrättande. Beträffande nyinrättade lärarbefattningar
borde gälla att, i den mån sådana befattningar tillkomme under budgetåret
1942/43, deras innehavare borde komma i åtnjutande av arvoden enligt de för
dåvarande lärarbefattningar gällande grunderna. Jag förutsatte, att beställningshavare,
som komme i åtnjutande av lärararvode, skulle vara underkastad
de förändringar med avseende å detsamma, som framdeles kunde bliva bestämda.

Jag får här framhålla, att den utredning, som påbörjades sommaren 1939
men hösten samma år avbröts, genom beslut den 18 september 1942 ånyo upptagits
och att de sakkunniga den 19 mars 1943 avgivit betänkande med förslag
till reglering av det militära arvodesväsendet. Remissbehandlingen av detta
förslag kan icke slutföras inom sådan tid, att förslag i ämnet kan föreläggas
1943 års riksdag. Med hänsyn härtill torde de olika försvarsgrenarnas personalförteckningar
för budgetåret 1943/44 böra upprättas enligt de principer som
tillämpades vid upprättandet av motsvarande förteckningar för innevarande
budgetår.

För nästa budgetår räknar jag för armén med ett medelsbehov av 200,160
kronor under förevarande anslagspost. Beträffande ändringarna i förhållande
till innevarande budgetår må följande framhållas.

Tygdepartementets anstalter. Vissa under denna rubrik redovisade arvoden
för militär personal, som tjänstgjort vid verkstadsnämnden underställda fabriker,
erfordras efter genomförandet av personalorganisationen vid fabrikerna
icke längre. De ha avförts från förteckningen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Fältläkarkåren. Å förteckningen bör i enlighet med förslag av arméförvaltningen
under förevarande rubrik tillkomma ett arvode av 1,500 kronor till
bataljonsläkaren vid Livregementets grenadjärer för resor till och från Göta
trängkårs kompani i Nora.

Arméns fasta undervisningsverk. Vid anmälan av medelsbehovet för budgetåret
1942/43 för ifrågavarande ändamål (proposition 1942: 266, sid. 76) framhöll
jag, att det icke förelåge möjlighet att i detalj överblicka i vilken utsträckning
medel erfordrades för bestridande av till lärarpersonalen utgående arvoden.
Jag föreslog därför, att å förteckningarna å arvoden och övriga ersättningar
utöver lön till ordinarie tjänstemän samt å arvoden, bestämda av Kungl. Maj:t,
skulle uppföras vissa för de olika skolorna avsedda maximerade, icke specificerade
belopp, Jag förutsatte, att det skulle få ankomma på Kungl. Majit att
med tillämpning av då gällande grunder för bestämmande av arvodenas storlek
besluta örn arvodesposternas disposition. Häremot hade riksdagen intet att
erinra. På förslag av arméförvaltningens intendentur- och civila departement
har Kungl. Majit den 23 oktober 1942 meddelat beslut rörande de arvoden av
ifrågavarande slag, som under innevarande budgetår må utgå.

Arméförvaltningen har beträffande medelsbehovet för arvoden och övriga
ersättningar utöver lönen för budgetåret 1943/44 framhållit, att chefen för
arméstaben verkställt vissa beräkningar för de olika skolorna och därvid upptagit
behoven till i stort sett samma belopp som för innevarande budgetår.
Den för krigsskolan avsedda posten hade dock minskats från 21,000 kronor till
20,300 kronor och posten för krigshögskolan från 21,500 kronor till 21,200
kronor. Summan av arvodesposterna under förevarande rubrik skulle i enlighet
härmed för nästa budgetår bliva 115,200 kronor. Arméförvaltningen har
föreslagit, att intill dess fullständig utredning i angivna hänseende hunnit vidtagas,
arméstabschefens sålunda framlagda beräkningar finge läggas till grund
för uppskattning av medelsbehovet för ändamålet ifråga.

För egen del får jag — under hänvisning jämväl till vad jag härovan anfört
i fråga örn den pågående utredningen rörande reglering av det militära arvodesväsendet
— biträda arméförvaltningens förslag. Det torde sålunda, i likhet
med vad som skett för budgetåret 1942/43, få ankomma på Kungl. Majit att
inom ramen för de å förteckningen uppförda, för de olika skolorna avsedda
beloppen meddela beslut om storleken av ifrågakommande arvoden.

övriga skolor. Arvodesförteckningen för innevarande budgetår upptager
en summa av 26,000 kronor för de skolor, som beräknats skola organiseras
under budgetåret. Ovan omförmälda utredning inom arméstaben har omfattat
även beräkningar av behovet av medel till arvoden till ordinarie tjänstemän vid
motsvarande skolor för nästa budgetår. Enligt dessa beräkningar skulle
medelsbehovet uppgå till högst följande belopp, nämligen för

Kronor.

infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna... 3,800

trängofficersskolan ....................................... 2,900

pansartruppskolan ....................................... 2,000

luftvärnsskjutskolan ....................................... 4,000

Kungl. Majlis proposition nr 235.

Kronor.

ingenjörtruppskolan ....................................... 2,100

arméns signalskola ....................................... 10,000

arméns underhållsskola ................................. 500

tygförvaltningsskolan .................................... 3,900

intendenturförvaltningsskolan ........................ 13,800

gymnastik- och idrottsskolan ........................... 2,100

arméhundskolan .......................................... 1,800

Summa kronor 46,900

Arméförvaltningen har föreslagit, att medelsbehovet för förenämnda skolor
skall uppskattas i enlighet med arméstabschefens beräkningar och sålunda
upptagas till sammanlagt 46,900 kronor.

För innevarande budgetår ha för ändamålet avsetts 26,000 kronor, därvid
dock icke beräknats medel för infanteri-, kavalleri- och pansarofficersskolorna,
trängofficersskolan eller gymnastik- och idrottsskolan. För dessa senare skolor
ha nu beräknats 8,800 kronor. För egen del anser jag mig icke kunna tillstyrka
högre medelsanvisning än sammanlagt 40,000 kronor. Det torde få ankomma
på Kungl. Maj :t att meddela beslut örn beloppets fördelning å olika skolor och
befattningshavare.

Från förevarande anslagspost torde emellertid även böra bestridas kostnaderna
för vissa arvoden vid officersaspirantskolorna. Det har under innevarande
budgetår befunnits ofrånkomligt att medgiva dylika arvoden bland
annat till sådana beställningshavare, som tillhöra annan försvarsgren eller
annat vapenslag än den skolan tillhör. Inom arméinspektionen har medelsbehovet
för ifrågavarande ändamål uppskattats till inemot 12,000 kronor. För
egen del är jag beredd tillstyrka ett belopp av 10,000 kronor. För övriga skolor
skulle sålunda erfordras tillhopa (40,000 + 10,000 =) 50,000 kronor.

I förevarande sammanhang må framhållas, att arméförvaltningen i sin
skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår jämväl föreslagit inrättande
av ett särskilt arvode å 1,200 kronor till bataljonsveterinären vid Norrlands
trängkår för handhavande av veterinärvården vid arméhundgården och
undervisning vid arméhundskolan. I anslutning till vad i ämnet anförts av
allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd får jag framhålla,
att denna arvodesfråga bör upptagas till bedömande i samband med ställningstagandet
till föreliggande utredning rörande det militära arvodesväsendet.

!0. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, slutar å ett belopp av 811,000 kronor,
därav 57,499 kronor för övergångsvis kvarstående landstormsområdesbefälhavare
och landstormsförrådsförvaltare. För nästa budgetår beräknar jag
medelsbehovet under förevarande delpost till 827,308 kronor. Jag har därvid

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

räknat med att de övergångsvis utgående arvodena till förenämnd personal icke
erfordras under budgetåret 1943/44. Beträffande övriga ändringar i förhållande
till innevarande budgetår får jag hänvisa till det förslag till personalförteckning
som i särskild ordning kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott. Här må emellertid följande framhållas.

Arméstaben. Å förteckningen finnes för närvarande upptaget ett arvode å

5,000 kronor till en sakkunnig i pedagogiska frågor.

I skrivelse den 20 januari 1943 har arméchefen hemställt, att en tjänst
som studierektor vid armén måtte inrättas och inplaceras i 9 lönegraden av
löneplanen E i civila avlöningsreglementet. I anslutning härtill har arméchefen
anfört bland annat följande.

En förutsättning för ett effektivt bedrivande av undervisningen i allmänbildande
ämnen för fast anställt manskap vid armén vore, att de civila lärarnas
verksamhet övervakades och vid behov tillrättalädes genom ambulerande
verksamhet av till arméledningens förfogande stående pedagog; denna verksamhet
förutsatte emellertid i sin tur, att en pedagog heltidsanställdes såsom
studierektor vid armén i likhet med vad förhållandet vore vid flygvapnet.

Arméns stamskolor omfattade för närvarande cirka 6,500 elever, fördelade
på 240 läsavdelningar och 49 truppförband. Vid skolorna tjänstgjorde omkring
250 civila lärare, av vilka cirka 100 vore anställda med heldagstjänstgöring.

Då samtliga civila lärare vore anställda som timlärare, måste man räkna
med att ett betydande antal av dem icke komrne att kvarstå i sina befattningar
under längre tid än ett läsår. Av samma skäl syntes det bli nödvändigt att
tills vidare årligen anordna särskilda utbildningskurser för blivande lärare
vid stamskolorna. Det krävande arbete, som komme att bliva förbundet med
årligt tillsättande av ett stort antal lärare och anordnande av kurser av antytt
slag, skulle givetvis komma att åvila studierektorn.

Under de närmaste åren komme studierektorn dessutom att erhålla andra
betydelsefulla arbetsuppgifter. Utbildningen i klass 1 bedreves för närvarande
endast försöksvis. Erfarenheterna av såväl den militära utbildningen
som av undervisningen i allmänbildande ämnen komme med största sannolikhet
att föranleda en omfattande överarbetning av härför gällande bestämmelser.
Bestämmelser för sistnämnda undervisning vid korpral- och furirskolor
måste utarbetas och efter hand, som erfarenheter av det nya systemet
vunnes, eventuellt revideras. Dessa bestämmelser måste givetvis anpassas
såväl efter undervisningen i klass 1 som efter studieplanerna rid försvarsväsendets
läroverk.

Den omfattande verksamhet, varom här vore fråga, kunde självfallet icke
åläggas den rid arméinspektionen tjänstgörande sakkunnige i pedagogiska
frågor, enär dennes arvode utgjorde allenast 5,000 kronor per år. Örn emellertid
den föreslagna studierektorsbefattningen inrättades, syntes denna sakkunnigbefattning
kunna indragas.

Med hänsyn till undervisningens jämförelsevis elementära art syntes det
överflödigt att med den föreslagna tjänsten förena kravet, att innehavaren
skulle besitta högre lärdomsmeriter. Då emellertid de allra flesta lärarna vid
stämskolorna ägde akademisk utbildning, syntes det nödvändigt att föreskriva,
att studierektorn avlagt åtminstone någon akademisk examen. Betydelsefullare
vore att den blivande tjänstinnehavaren besutte dels en genom
akademiska studier eller på annat sätt förvärvad grundlig teoretisk utbildning
i pedagogik, dels väl vitsordad praktisk pedagogisk erfarenhet, dels

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

genom tidigare verksamhet vunnen förtrogenhet med organisatoriska och
administrativa frågor på skolväsendets område och dels slutligen de personliga
egenskaper, som kunde göra honom skickad att under intim samverkan
med vederbörande militära myndigheter leda den omfattande verksamhet,
varom här vore fråga.

Uppställdes ovan angivna kompetenskrav, måste tjänstinnehavaren uppenbarligen
placeras jämförelsevis högt på löneskalan. Man hade nämligen att
räkna med att väl kvalificerade sökande vore att finna endast bland personer,
som redan innehade tämligen väl avlönade befattningar. Att placera den
ifrågasatta tjänsten i lägre lönegrad än rektorsbefattningen vid realskola,
avlöningsgrupp I, syntes icke låta sig göra. Tjänsten borde därför inplaceras
i 9 lönegraden enligt löneplanen E i civila avlöningsreglementet.

Då det vore av vikt för arméledningen att kunna pröva en persons lämplighet
för tjänsten, innan fast anställning bereddes honom, syntes det lämpligt,
att befattningen till en början endast tillsattes på förordnande för en
tid av högst tre år.

Arméförvaltningens civila departement har i utlåtande över framställningen
anfört bland annat följande.

Vid bedömandet av förevarande fråga torde hänsyn få tagas till att här
vore fråga örn en helt ny organisation, som i väsentliga avseenden hänförde
sig till ett område, där någon motsvarande verksamhet icke tidigare bedrivits
inom lantförsvaret.

Med hänsyn härtill ville departementet ifrågasätta, huruvida det kunde
anses lämpligt att på sätt i framställningen föreslagits redan nu fastlägga
de med befattningen ifråga förenade löneförmånerna och om icke en bättre
utväg vore att för befattningen tills vidare bestämma visst arvode i ett
för allt.

Därest så skedde, syntes böra föreskrivas, att innehavare av befattningen
med avseende på övriga av tillhörigheten till viss lönegrad avhängiga förmåner
skulle anses likställd med befattningshavare i viss lönegrad.

Yad beträffade storleken av ett dylikt arvode syntes, med utgångspunkt från
vad i framställningen anförts, i och för sig intet vara att erinra mot att detsamma
bestämdes till belopp, motsvarande vad som i lön jämte rörliga tillläggsförmåner
tillkomme befattningshavare i den i framställningen föreslagna
lönegraden E 9 i civila avlöningsreglementet eller alltså 33. löneklassen löneplan
A. Departementet ifrågasatte emellertid, huruvida icke i avvaktan på
erfarenheter örn de med befattningen förenade arbetsuppgifternas art och omfattning
och därmed vunna ökade möjligheter att riktigt bedöma löneställningsfrågan,
arvodet kunde bestämmas till något lägre belopp.

Mot framställningen i övrigt förelåge icke anledning till erinran från departementets
sida.

Erforderliga medel syntes böra beräknas under staten för avlöningsanslaget
och arvodet upptagas å förteckningen å arvoden och särskilda ersättningar bestämda
av Kungl. Majit.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd lia i gemensamt
utlåtande anfört följande.

Därest det ansåges av behovet påkallat, att en särskild befattning såsom studierektor
vid armén inrättades, finge allmänna lönenämnden och försvarsväsendets
lönenämnd för sin del förorda, att befattningen tills vidare erhölle
karaktären av arvodesbefattning. Med avseende å arvodets storlek finge lönenämnderna
framhålla, att beloppet icke syntes böra överstiga den sammanlagda
avlöningen till befattningshavare i slutlöneklass inom lönegraden Eo 30,
d. v. s. 32 löneklassen. I fråga om andra förmåner än arvode torde böra före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

skrivas, att bestämmelserna i 10—15 §§ samt 20 § 1 mom. första stycket
civila icke-ordinariereglementet skulle äga motsvarande tillämpning, varvid,
därest arvodet bestämdes att motsvara avlöningen i 32 löneklassen, befattningshavaren
i fråga torde böra anses tillhöra lönegraden Eo 30, löneklassen
32.

För egen del finner jag de skäl som av arméchefen anförts till stöd för förslaget
örn inrättande av en befattning som studierektor vid armén bärande. Jag
förordar därför, att nämnda befattning inrättas. Beträffande löneställningen är
jag ense med arméförvaltningens civila departement och lönenämnderna, att
befattningen i fråga i avvaktan på erfarenheter örn arbetsuppgifter och ändamålsenlighet
bör erhålla karaktären av arvodesbefattning. Jag ansluter mig därvid
till lönenämndernas förslag i ämnet, d. v. s. att arvodet bestämmes till vad
som utgår i avlöning till befattningshavare i slutlöneklassen inom lönegraden
Eo 30. Ifrågavarande arvode torde böra under rubriken arméstaben upptagas
å förteckningen över arvoden och särskilda ersättningar. Å arvodet bör utgå
fyllnad med belopp motsvarande befattningshavare i löneklassen Eo 30:32 å
I-ort tillkommande rörligt tillägg och kristillägg. I och med inrättandet av
befattningen som studierektor bör givetvis det nu till en sakkunnig i pedagogiska
frågor utgående arvodet indragas.

Inom anslagsposten ha vad beträffar militärområdena m. m. i enlighet med
vad som inledningsvis anförts vidtagits de jämkningar, som föranletts av
omorganisationen av befälsförhållandena i Övre Norrland. Sagda jämkningar
innebära icke någon ändring i sak av nu utgående arvoden.

Under sjukvårdsväsendet har upptagits arvode till den för krigsskolan avsedde
bataljonsläkaren.

För arméns fasta undervisningsverk ha, i likhet med vad som föreslagits
beträffande arvoden och särskilda ersättningar utöver lönen till ordinarie
tjänstemän, upptagits allenast icke specificerade belopp; den närmare fördelningen
torde framdeles få fastställas av Kungl. Majit. Under delposten ha
på förslag av arméförvaltningen icke beräknats medel för arvoden till timlärare
vid arméns underofficersskola; medel för ändamålet ha, såsom framgår
av årets statsverksproposition, upptagits under anslaget till försvarets
läroverk.

Av skäl som framgå av vad som anförts i propositionen 1943: 2 (Bil. 4,
punkt 1) ha anslagsmedlen till civila lärare vid truppförbanden höjts med

195,000 kronor till 525,000 kronor.

Till arvoden till hemvärnskrets- och hemvärnsområdesbefälhavare är i nu
gällande förteckning upptaget ett belopp av 83,000 kronor, beräknat efter
arvode av 100 respektive 50 kronor per befattningshavare. Sedan i samband
med genomförandet av den nya försvarsorganisationen en revidering av landets
indelning i hemvärnskretsar ägt rum erfordras för nästa budgetår för
ändamålet tillhopa 70,000 kronor.

11. Stipendier för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Denna anslagspost synes böra i enlighet med av arméförvaltningen framställt
förslag jämväl för nästa budgetår uppföras med förslagsvis 40,000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

12. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt indelt manskap.

Med hänsyn till minskat antal kvarstående indelta torde förevarande anslagspost,
för innevarande budgetår upptagen till 114,000 kronor, kunna för
budgetåret 1943/44 i enlighet med arméförvaltningens förslag minskas till

100,000 kronor.

13. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Enligt av 1942 års försvarsutredning framlagt förslag skall med genomförandet
av den nya försvarsorganisationen institutet anställning å civilanställningsstat
avskaffas för arméns manskap och i stället möjlighet beredas underbefäl
med den utbildning och anställningstid, som nu erfordras för anställning
å sådan stat, att med kvarstående å aktiv stat under ett halvår erhålla tjänstledighet
för utbildning i civilanställningssyfte. Utredningen, som grundat
sina beräkningar av behovet av fast anställt manskap främst på personalbehovet
under sommarhalvåret, har beträffande vinterhalvåret räknat med att
tjänstledighet i civilanställningssyfte under sistnämnda halvår skall kunna
beredas därtill berättigat underbefäl. Vid anmälan av propositionen 1942: 210
framhöll jag, att denna fråga syntes böra upptagas till behandling inom finansdepartementet.
Jag anförde emellertid, att en förutsättning för den föreslagna
anordningens genomförande under alla förhållanden vore, att manskapskadrerna
uppnått den storlek och den fördelning på olika manskapsgrader,
som utredningen förutsatt vid fullt genomförd organisation. Intill dess så
blivit fallet, måste möjlighet till anställande av personal på civilanställningsstat
alltjämt förefinnas. Med hänsyn därtill föreslog jag, att jämväl för innevarande
budgetår medel skulle under en särskild anslagspost beräknas för avgånget
manskaps anställning på sådan stat.

Anslagsposten har uppförts med förslagsvis 100,000 kronor.

Jag får i förevarande sammanhang erinra örn att chefen för försvarsdepartementet
med stöd av Kungl. Maj:ts den 30 oktober 1942 givna bemyndigande
tillkallat utredningsmän att inom departementet biträda med utredning
rörande ordnande av civilanställning för avgående fast anställt manskap vid
försvarsväsendet och vissa i samband därmed stående frågor. Beträffande
direktiven för ifrågavarande utredning tillåter jag mig hänvisa till redogörelsen
i årets kommittéberättelse. Vid denna utredning torde komma under
övervägande jämväl förutnämnda fråga örn tjänstledighet i civilanställningssyfte.

Arméförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret
1943/44 framhållit, att intill dess slutlig ställning tagits till frågan
örn ersättande av institutet anställning å civilanställningsstat med tjänstledighet
i civilanställningssyfte under anställning å aktiv stat och i varje fall
intill dess manskapskadrerna uppnått den storlek och fördelning på olika manskapsgrader,
som förutsatts vid fullt genomförd organisation, medel alltfort
borde beräknas för avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat. I
avsaknad av bestämda hållpunkter för anslagspostens beräknande borde don -

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

samma för budgetåret 1943/44 upptagas till samma belopp som för innevarande
budgetår eller till förslagsvis 100,000 kronor.

För egen del finner jag lämpligt, att i avvaktan å resultatet av pågående utredning
rörande civilanställningens ordnande medel beräknas för de kostnader,
som för budgetåret 1943/44 kunna uppstå genom avgånget manskaps anställande
å civilanställningsstat. I likhet med arméförvaltningen finner jag för
ändamålet böra beräknas ett belopp av förslagsvis 100,000 kronor.

Till följd av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande förhållanden
uppkommo redan under slutet av år 1939 vissa svårigheter, när det
gällde att bereda manskap som vunnit anställning å civilanställningsstat (respektive
enligt tidigare gällande bestämmelser anställning över stat i civilanställningssyfte)
tjänstledighet i civilanställningssyfte. Vidare medförde beredskapen,
att manskap efter utgången av löpande anställningstid antogs i anställning
över stat för fortsatt tjänstgöring. Med anledning härav begärde
och erhöll Kungl. Majit (propositionerna 1940L:197, 1941:155 och 1942:266)
riksdagens medgivande att förnyad anställning å civilanställningsstat enligt av
Kungl. Majit meddelade närmare bestämmelser finge under budgetåren 1940/41
-—1942/43 medgivas manskap, som avgått från beställning på aktiv stat med
utgången av anställningsåret 1938/39 eller senare anställningsår och därvid
medgivits anställning å civilanställningsstat (motsvarande) men som på
grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk
för militärtjänstgöring och därför icke kunnat utnyttja anställningen å civilanställningsstat
(motsvarande).

Med riksdagens medgivande ha vidare bestämmelser utfärdats av innebörd,
att anställning å civilanställningsstat må medgivas visst manskap, som under
budgetåret 1942/43 avgår från anställning över stat efter en fortlöpande anställning
dels på aktiv stat dels ock över stat av sammanlagt sex år i en följd.

Angivna svårigheter att bereda manskap tjänstledighet i civilanställningssyfte
föreligga alltjämt vid samtliga försvarsgrenar. Jämväl under budgetåret
1943/44 torde därför extraordinära möjligheter till anställning å civilanställningsstat
böra bibehållas vid sidan av den i manskapsavlöningsreglementet
och dess tilläggsbestämmelser bestämda ordningen för beredande av
dylik anställning. I enlighet med hittills tillämpade principer bör sålunda
anställning å civilanställningsstat enligt av Kungl. Majit meddelade närmare
bestämmelser kunna medgivas — förutom enligt i nämnda avlöningsförfattningar
givna föreskrifter —- dels manskap, som avgått från beställning på aktiv
stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller senare anställningsår och
därvid erhållit anställning å civilanställningsstat (motsvarande) men som på
grund av rådande förhållanden måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring
och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet i civilanställningssyfte,
dels ock manskap, som i omedelbar anslutning till anställning
på aktiv stat innehaft anställning över stat och som i övrigt uppfylla
fordringarna för anställning å civilanställningsstat. Riksdagens medgivande
härtill torde böra inhämtas.

Jämlikt gällande bestämmelser må endast beställningshavare, med vilken

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

vid utgång av löpande anställningstid under tiden från och med den 31 oktober
till och med den 31 januari nästpåföljande år icke träffats avtal örn förlängd
fast anställning å aktiv stat vid försvarsväsendet, erhålla anställning å
civilanställningsstat. Tiden för anställning å dylik stat är bestämd till högst
sex månader, räknat från och med den 1 november eller dag därefter högst
till och med den 30 april nästpåföljande år. Då anställningstiden på aktiv
stat vid armén normalt kommer att utlöpa den 31 mars synes härav betingad
jämkning i nämnda bestämmelser böra vidtagas i avbidan på att ovanberörda
fråga örn tjänstledighet i civilanställningssyfte under kvarståendet på aktiv
stat blir slutgiltigt avgjord. Jag förutsätter, att Kungl. Majit skall äga meddela
erforderliga provisoriska föreskrifter i detta avseende. I den mån beställningshavare
kunna beredas ledighet i civilanställningssyfte under tiden
för anställning på aktiv stat bör sådan ledighet dock ifrågakomma framför
anställning å civilanställningsstat under sommarhalvåret. För den, som under
anställning på aktiv stat erhållit ledighet i civilanställningssyfte, bör tiden för
anställning å civilanställningsstat i motsvarande mån avkortas.

14. Rörligt tillägg.

Med tillämpning av sedvanliga beräkningsgrunder erfordras för rörligt
tillägg för budgetåret 1943/44 ett belopp av i runt tal 8,300,000 kronor (nu
7,786,300 kronor). Anslagsposten i fråga torde emellertid för avjämnande av
avlöningsstatens slutsumma böra beräknas till 8,301,532 kronor.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer medelsbehovet under
arméns anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44
att uppgå till 63,730,000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts och under erinran örn vad i det
föregående yttrats rörande benämningen av vissa av lönegraderna Ob och Cb
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1943/44 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid armén ävensom den förteckning å arvoden och
övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid
armén, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas; dels

bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela ej mindre
särskilda föreskrifter av i tillämpliga delar samma innehåll som
innefattas i de särskilda bestämmelser, som genom Kungl. Maj its
beslut den 30 juni 1942 fastställts att lända till efterrättelse för
tillämpningen av arméns personalförteckningar budgetåret
1942/43, än även de särskilda föreskrifter, som kunna visa sig
erforderliga i samband med genomförandet av den av 1942 års
riksdag godkända planen för fortsatt utbyggnad och organisation
av landets försvarskrafter under budgetåren 1942/47;

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235.

527 43 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

dels bemyndiga Kungl. Majit att i enlighet med av mig angivna
grunder utfärda bestämmelser örn placering i löneklass och
beräknande av tid för uppflyttning till högre löneklass för personal,
som i anslutning till föreliggande förslag örn befälskadrernas
utökning må komma att överflyttas från övergångsstat, reservstat
och reserv till officers- och underofficersbeställningar på
aktiv stat vid försvarsväsendet;

dels medgiva, att anställning å civilanställningsstat enligt av
Kungl. Maj :t meddelade närmare bestämmelser må under budgetåret
1943/44 medgivas dels manskap, som avgått från beställning
på aktiv stat med utgången av anställningsåret 1938/39 eller
senare anställningsår och därvid erhållit anställning å civilanställningsstat
(motsvarande) men som på grund av rådande förhållanden
måst i särskild ordning tagas i anspråk för militärtjänstgöring
och till följd därav icke kunnat beredas tjänstledighet
i civilanställningssyfte, dels ock manskap, som i omedelbar
anslutning till anställning på aktiv stat innehaft anställning
över stat och som i övrigt uppfyller fordringarna för anställning
på civilanställningsstat;

dels godkänna följande avlöningsstat för arméns anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................................. kronor 43,400,000

2. Avlöningar till personal å avgångstat, förslagsvis
............................................. » 175,000

3. Avlöningar till personal å disponibilitets stat,

förslagsvis .................................... » 50,000

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis ..................... » 5,650,000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ......... » 1,350,000

6. Avlöningar till volontärer över stat, förslagsvis
................................................ » 820,000

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie och
extra tjänstemän, för -

slagsvis .................. kronor 4,050,000

b) bataljonsläkare vid fältläkarkåren,
förslagsvis » 120,000

c) bataljons veterinär er
vid fältveterinärkåren,

förslagsvis ............... » 15,000

Kungl. Majlis proposition nr 235.

d) betjäningspersonal

m. fl., förslagsvis ...... kronor 27,000

e) musikelever ............ » 55,000

f) extra sjuksköterskor

m. m., förslagsvis » 66,000

g) tillfälligt anställande
av tjänstemän m. m.,

förslagsvis ............... » 53,000

8. Avlöningar till civil handräckningsperso nal

......................................................

9. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän ..................

10. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........................

11. Stipendier för underlättande av officers rekryteringen

i Boden, förslagsvis ............

12. Dagavlöning och dagavlöningstillägg åt

indelt manskap, förslagsvis ..................

13. Avgånget manskaps anställning å civil anställningsstat,

förslagsvis ..................

14. Rörligt tillägg, förslagsvis .....................

kronor

4.386.000

2.650.000
200,160
827,308

40,000

100,000

8,301,532

Summa kronor 68,050,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 4,320,000

Nettoutgift kronor 63,730,000

dels ock till Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 63,730,000 kronor.

Armén: Industriell krigsberedskap, reservationsanslag. I riksstaten för innevarande
budgetår finnes för armén uppfört ett reservationsanslag å 200,000
kronor till industriell krigsberedskap. I statsverkspropositionen till innevarande
års riksdag har Kungl. Majit på min hemställan föreslagit riksdagen
att, i avbidan å särskild proposition, för ändamålet beräkna ett reservationsanslag
av 200,000 kronor. I anförande till statsrådsprotokollet framhöll
jag, att arméförvaltningen icke bland sina medelsäskanden upptagit något belopp
för den industriella krigsberedskapen, enär ämbetsverket förutsatt, att
medel i fortsättningen skulle utgå från anslag som komme att ställas till det
av förvaltningsutredningen föreslagna industriverkets förfogande. Jag framhöll
vidare, att det med hänsyn till den pågående överarbetningen av förvaltningsutredningens
förslag icke vore möjligt att för det dåvarande avgöra på
vad sätt mede) tili den industriella krigsberedskapen under nästa budgetår
borde bestridas.

I och med tillkomsten av ett krigsmaterielverk synas förutsättningarna för

100

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

dispositionen av de för försvarsgrenarna avsedda anslagen till industriell krigsberedskap
ha delvis ändrats. Det kan ifrågasättas, huruvida icke dessa anslag,
vilka nu utnyttjas av armé-, marin- och flygförvaltningarna, i fortsättningen
böra åtminstone till en del disponeras av krigsmaterielverket. Jag är emellertid
icke beredd att utan ytterligare utredning taga ståndpunkt härutinnan.
Jag förordar, att ifrågavarande anslag liksom hittills upptages i riksstaten
under de olika försvarsgrenarna och förutsätter, att det skall få ankomma på
Kungl. Majit att meddela beslut rörande anslagens disposition.

I fråga örn anslagens storlek för nästa budgetår ifrågasätter jag icke någon
ändring av de i statsverkspropositionen beräknade beloppen.

Jag hemställer förty, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Armén: Industriell krigsberedslcap för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 235.

101

MARINEN.

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl., förslagsanslag. I statsverkspropositionen
(fjärde huvudtiteln, punkten 63) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till avlöningar
till marinens aktiva personal m. fl. för budgetåret 1943/44 beräkna ett förslagsanslag
av 29,000,000 kronor.

Marinens avlöningsanslag upptogs i riksstaten för innevarande budgetår
med ett belopp av 27,160,000 kronor. Beträffande för anslaget fastställd avlöningsstat
får jag hänvisa till den särskilda liggaren över fjärde huvudtiteln
för budgetåret 1942/43, sid. 39.

För nästa budgetår torde medelsbehovet under anslaget böra beräknas
under samma anslagsposter som för innevarande budgetår med tillägg av
anslagsposterna avlöningar till personal å avgångsstat och avlöningar till personal
å disponibilitetsstat.

I propositionen nr 143 till årets riksdag angående krigsmaktens reservpersonal
har jag anslutit mig till ett av 1942 års reservbefälssakkunniga framlagt
förslag, att alla marinunderingenjörer skola tillhöra reserven till följd varav
samtliga marinunderingenjörer borde avlönas från anslaget till personal i
marinens reserv, vilket anslag jämväl sjntes böra belastas med stipendierna
till mariningenjörer av 2. graden i mariningenjörkårens reserv. Med hänsyn
härtill bör delposten b) Viss icke-ordinarie personal vid mariningenjörkåren
under anslagsposten Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal utgå ur
avlöningsstaten.

Såsom jag anfört vid anmälan av förevarande anslagsfråga i statsverkspropositionen
har marinförvaltningen vid sina anslagsberäkningar för nästa
budgetår för flottans del utgift från att viss närmare angiven planenlig utökning
av fartygsbeståndet skall vara möjlig att under sagda budgetår genomföra
samt för kustartilleriets del förutsatt, att organisationen skall jämlikt
1942 års försvarsbeslut kunna under samma tid utökas bland annat genom
upprättande av Blekinge kustartilleriförsvar, fortsatt utbyggnad av Älvsborgs
kustartilleriregemente samt överförande till kustartilleriet av ett antal under
anskaffning varande 15 centimeters kanoner. För egen del ansåg jag mig
kunna vid avvägningen av marinens anslagsbehov för nästa budgetår i huvudsak
lägga de av marinförvaltningen framlagda beräkningarna rörande organisationens
omfattning till grund.

Under åberopande av vad jag under arméns motsvarande anslag inledningsvis
anfört får jag beträffande medelsbehovet under de olika anslags-(del-)
posterna och personalbehovet för marinen anföra följande.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Amiralitetet och marinstaben. För nästa budgetår ifrågasättes ingen annan
ändring i förhållande till innevarande budgetår än att beställningen som chef

102

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

för marinförvaltningen i och med övergången till ny organisation av ämbetsverket
utgår samt att lönegradsbeteckningarna ändras i anslutning till vad
tidigare anförts rörande ändrad konstruktion av löneplanen Ob.

Marindistrikten. Befattningen såsom chef för Norrlandskustens marindistrikt
har under innevarande budgetår liksom tidigare uppehållits av regementsofficer
i reserven. Då personaltillgången numera medgiver, att befattningen
tillsättes med därför avsedd beställningshavare, upptager jag för
nästa budgetår i enlighet med försvarsbeslutet för chef för ifrågavarande
marindistrikt en särskild beställning i lönegrad Oa 6 eller Oa 5. I övrigt
ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring beträffande de under denna
rubrik i gällande personalförteckning upptagna befattningarna.

Flottan. Nu gällande stat utökas — bortsett från ökning som sammanhänger
med omorganisation av marinförvaltningen — med följande officersbeställningar,
nämligen 3 kommendörkaptener av 1. graden, därav en såsom
chef för vardera av marinstabens utbildningsavdelning och för sjömansskolan,
4 kommendörkaptener av 2. graden, en såsom assistent till avdelningschef i
marinstaben, två såsom stationsstabschefer vid Karlskrona och Stockholms
örlogsstationer samt en såsom stabschef vid Västkustens marindistrikt, 8
kaptener, därav en tjänstgörande vid marinstabens utbildningsavdelning, samt
9 löjtnanter. Ett förslag av marinförvaltningen att upptaga ytterligare en beställning
för kommendörkapten av 2. graden såsom chef för artilleridepartementet
vid Stockholms örlogsvarv anser jag mig, med hänsyn till att frågan
örn örlogsvarvens ställning och organisation ännu icke är avgjord, för närvarande
icke kunna tillstyrka. I det föregående har jag framhållit, att
det i förvaltningsjiropositionen framlagda förslaget till omorganisation av
marinförvaltningen innebär inrättande av bland annat följande nya beställningar
för officerare vid flottan, nämligen 1 kommendör, Ob 2, 1 kommendörkapten
av 2. graden eller kapten och 1 kapten. I och med omorganisationen
skulle emellertid en minskning kunna ske med 1 beställning för kommendörkapten
av 1. graden. De nya beställningarna ha upptagits å personalförteckningen.
Med hänsyn till ovissheten om tidpunkten för omorganisationens
genomförande har någon minskning av antalet kommendörkaptener icke skett.
Minskningen torde emellertid böra beaktas vid upprättande av förslag till
personalförteckning för budgetåret 1944/45.

Enär det kan förutses, att vissa svårigheter komma att möta att besätta
samtliga i förteckningen upptagna kaptensbeställningar bör — i likhet med
vad som gäller för armén — medgivas, att ett mot uppkommande vakanser
svarande antal löjtnanter i stället må tillsättas. Yad nu sagts gäller jämväl
kustartilleriet.

Av underofficersbeställningar lia tillkommit 8 förvaltningsunderofficerare,
34 flaggunderofficerare och 40 underofficerare av 2. graden. I fråga örn förvaltningsunderofficerare
har i propositionen 1942: 210 förutsatts en prövning
för varje budgetår, huruvida nya sådana beställningar skulle inrättas. I enlighet
med marinförvaltningens förslag ha för nästa budgetår upptagits 8
nya dylika beställningar. Det torde få ankomma på Kungl. Majit att närmare

103

Kungl. Maj:ts •proposition nr 235.

pröva behovet av dessa beställningar, varför föreskrift bör meddelas, att beställningarna
i fråga icke må tillsättas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat
särskilt medgivande.

Då det kan antagas, att under nästa budgetår fortfarande kommer att finnas
ett mindre antal flaggkorpraler, böra 50 beställningar för flaggkorpraler
upptagas för nästa budgetår. I likhet med vad för innevarande budgetår
finnes stadgat bör gälla, att så länge flaggkorpralsbeställningar finnas besatta
ett motsvarande antal beställningar för underofficerare av 2. graden skola
hållas vakant.

Av manskapsbeställningar i övrigt upptagas nya beställningar för 7 högbåtsmän,
134 furirer, 4 korpraler och 200 meniga.

Den under arméns motsvarande anslag anmälda framställningen från 1943
års militärmusikutredningskommitté angående viss tillfällig ökning av antalet
beställningar för musikmanskap avser för marinens del 1 furirs-, 1 korpralson
2 menigbeställningar. Kommittén har anfört, att dessa beställningar
borde få disponeras vid Stockholms örlogsstation från och med den 1 juli
1943, intill dess musikkår organiseras vid Göteborgs örlogsdepå, vilket enligt
förs vars utredningen skulle ske under budgetåret 1944/45. Marinförvaltningen
har i yttrande över framställningen förklarat sig icke ha något att
erinra mot bifall till densamma.

För egen del har jag intet att invända mot den av militärmusikutredningskommittén
sålunda för marinens del föreslagna anordningen. Det angivna
personalbehovet torde kunna tillgodoses inom ramen för den av mig förordade
utökningen av antalet manskapsbeställningar vid flottan.

Kustartilleriet. Beställningen såsom chef för Blekinge kustartilleriförsvar
i lönegraden Ob 2 torde böra inrättas från och med nästa budgetår. Som chef
för Göteborgs kustartilleriförsvar, tillika chef för Älvsborgs kustartilleriregemente,
har i enlighet med försvarsbeslutet upptagits en beställning i lönegraden
Ob 1. Jämväl för nästa budgetår torde ett antal flaggkorpraler på
aktiv stat komma att kvarstå, varför i förteckningen upptagits samma antal
som för innevarande budgetår. I förteckningen upptagas för övrigt nya beställningar
för 2 överstelöjtnanter, 2 majorer, 6 kaptener, 6 löjtnanter, 2 förvaltningsunderofficerare,
14 flaggunderofficerare, 28 underofficerare av 2.
graden, 70 furirer och 75 meniga.

I likhet med vad som föreslagits beträffande flottan torde i fråga örn kustartilleriet
böra föreskrivas, att nytillkomna beställningar för förvaltningsunderofficerare
icke må tillsättas utan Kungl. Majda särskilda medgivande.

Mariningenjörkåren. Försvarsutredningen föreslog i sitt betänkande, att
den nuvarande uppdelningen av mariningenjörkåren i två grupper, egentliga
mariningenjörer och specialingenjörer, av rekryteringshänsyn skulle upphöra
och att ett enhetligt system för antagning och utbildning av all personal vid
kåren skulle tillämpas. I anslutning härtill föreslogs bland annat, att huvuddelen
av de nuvarande specialingenjörerna borde överföras till att bliva egentliga
mariningenjörer med inplacering i de tjänstegrader, som motsvarade
specialingenjörernas nuvarande lönegradsplacering, och att återstoden

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

verkstadsingenjörerna, stationsingenjörerna och en kemist — borde överflyttas
å övergångsstat och efter hand avföras från kåren för att ersättas med
civil personal, avlönad från sakanslag.

I försvarspropositionen anförde jag, att jag i avvaktan på resultatet av den
numera igångsatta utredningen av frågan örn utnyttjandet inom den militära
organisationen av ingenjörtekniskt utbildad personal och av 1941 års militära
forvaltningsutredning ansåg mig icke böra taga slutlig ståndpunkt till frågan
örn mariningenjörkårens organisation. I anslutning därtill fann jag mig i
propositionen 1942: 266 allenast såtillvida kunna tillstyrka en av marinförvaltningen
för budgetåret 1942/43 föreslagen utökning av mariningenjörkåren
med tio egentliga mariningenjörer och nio specialingenjörer att jag förordade
en ökning av kåren med inalles fem beställningar, därav 1 marindirektör av

2. graden, 1 förste mariningenjör, 1 mariningenjör av 1. graden och 2 marinmgenjorer
av 2. graden. Någon ökning av antalet specialingenjörer upptogs
icke för budgetåret 1942/43.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår har marinförvaltningen
hänvisat till en av chefen för mariningenjörkåren hos ämbetsverket
gjord framställning om utökning av gällande stat för kåren, däri nämnde
chef anfört i huvudsak följande.

,,.^™ om mariningenjörkårens slutliga omfång oell organisation väntades
miva ioremal for särskild utredning och kunde influeras av denna utrednings
resultat ävensom av den slutliga utformningen av marinförvaltningen och
orlogsvarven, vöre det ofrånkomligt, att det för budgetåret 1942/43 fastställda
antaiet beställningar vore otillräckligt och under alla förhållanden behövde
utökas i den man så vore möjligt med hänsyn till en god rekrytering, för att

± i 1 s„tå.n,(1 s™a ständigt ökade uppgifter. Detta syntes

tillfyllest styrkas såväl av 1941 års försvarsutrednings betänkande och av 1941
ars militära forvaltningsutredning som av föreliggande erfarenhet örn brist
pä disponibla ingenjörer vid kåren för förekommande uppdrag och kommendenngar.

En viss kaderökning av kåren för budgetåret 1943/44 kunde därför med
säkerhet anses berättigad, utan att resultatet av den blivande utredningen
örn utnyttjande av ingenjörsteknisk personal behövde avvaktas eller föregripas.
För att harvidlag dock iakttaga försiktighet ville kårchefen föreslå
ökning med allenast ett mindre antal, varvid han beträffande de egentliga
marmmgenjörerna utginge från de möjligheter som kunde anses föreligga
med det ordinarie rekryteringssystemet. Enligt detta syntes under loppet av
budgetåret 1943/44 högst åtta marinunderingenjörer hinna fullgöra sin tjänstgöring
såsom marinunderingenjörer, varefter de med under senare år tillämpad
dispens från ytterligare praktik som stipendiater kunde tänkas möjliga att
anstallä vid kåren. Därest det för fyllande av beställningarna skulle visa sig,
att aven direkt^anställning av lämpliga ingenjörer skulle erfordras, syntes det
fa ankomma pa Kungl. Maj:t att undantagsvis tillämpa en dylik anordning

Eetrattande specialingenjörerna ansåge kårchefen det likaledes av försiktighetsskal
lämpligt att för budgetåret 1943/44 tills vidare begränsa kravet
pa utökning till vad som kunde anses oundgängligt för fyllande av det mest
ra,II8aljt^e V1lket angåves till sex specialingenjörsbeställningar, av sedda

tre för elektroingenjörer, en för miningenjör, en för radioingenjör och
en för torpedingenjör. Av dessa beställningar vore de för radio- och torpedingenjör
förutsedda för nästa budgetår i 1941 års försvarsutrednings betän -

105

Kungl. May.ts proposition nr 235.

kände, varemot de för elektroingenjörer och miningenjör icke där förutsetts.
Kårchefen ansåge emellertid även de senare vara så oundgängliga, att deras
tillsättande icke borde undanskjutas.

Marinförvaltningen har för egen del förklarat, att ämbetsverket med hänsyn
till den pågående ingenjörutredningen icke velat taga ställning till det
av chefen för mariningenjörkåren framlagda förslaget till utökning av mariningenjörkåren
men likväl funnit det nödvändigt, att en kaderökning av den
omfattning som nämnde chef föreslagit under alla förhållanden borde äga rum.

I detta sammanhang vill jag nämna, att marinchefen i skrivelse den 10 november
1942 till chefen för försvarsdepartementet anmält, att en planerad
torpedkurs vid sjökrigshögskolan under innevarande utbildningsår icke kunnat
anordnas på grund av att det visat sig omöjligt att tillsätta lärarbefattningen

1 ämnet torpedlära, vilket förhållande marinchefen velat bringa till min kännedom
för att framhålla betydelsen även ur denna synpunkt av att en befattning
för torpedingenjör bleve upptagen i nästa budgetårs stat för mariningenjörkåren.

Enligt chefens för mariningen jörkåren av marinförvaltningen sålunda tillstyrkta
förslag borde de nytillkommande beställningarna fördela sig på
följande sätt, nämligen 1 marindirektör av 1. graden, 1 förste mariningenjör,

2 mariningenjörer av 1. graden, 4 mariningenjörer av 2. graden, 1 specialingenjör
av 1. graden, 2 specialingenjörer av 2. graden och 3 specialingenjörer
av 3. graden.

Sedermera har marinchefen den 13 mars 1943 med tillstyrkande överlämnat
en till honom ställd skrivelse från chefen för mariningen jörkåren, vari sistnämnde
chef av anförda skäl föreslagit den ändring i den angivna fördelningen
att 1 mariningenjör av 1. graden utbyttes mot 1 marindirektör av
1. graden, avsedd såsom chef för ingenjöravdelningens inom marinförvaltningen
varvs- och verkstadsbyrå.

För egen del får jag framhålla följande. Inom den tidigare omnämnda
ingenjörutredningen har arbetet icke fortskridit så långt, att något förslag i
ämnet av innebörd att beröra mariningenjörerna kunnat avlämnas. Vid en
eventuell utökning av kåren måste därför enligt min mening beaktas, att utredningsresultatet
icke föregripes. Å andra sidan torde såsom myndigheterna
framhållit vägande skäl tala för en utökning av kåren redan under nästkommande
budgetår. Jag har kommit till den uppfattningen, att den av marinförvaltningen
föreslagna ökningen bör komma till stånd men att de nyinrättade
beställningarna icke böra tillsättas med ordinarie innehavare utan allenast
uppehållas på förordnande tills vidare intill dess Kungl. Majit annorlunda bestämmer.

För marinförvaltningens del räknar jag, såsom ovan vid anmälan av marinförvaltningens
avlöningsanslag framhållits, med tillkomsten av 1 marindirektör
av 2. graden och 1 specialingenjör av 3. graden. Dessa beställningar
böra utan avvaktan å ingenjörutredningens resultat tillsättas med ordinarie
innehavare. Den tidigare berörda uppflyttningen av marinöverdirektören till
den nya lönegraden Cb 4 bör ske från och med budgetåret 1943/44.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Marinintendenturkåren. I försvarspropositionen har jag förklarat mig icke
kunna fatta slutlig ståndpunkt till ett av 1941 års försvarsutredning framlagt
förslag, innebärande en omfattande utökning av marinintendenturkåren, utan
ansett att frågan örn kårens omfattning borde göras till föremål för särskild
utredning. I enlighet med i propositionen 1942: 266 framlagt förslag upptogs
dock för innevarande budgetår viss utökning av kåren.

Genom beslut den 10 juli 1942 har Kungl. Majit uppdragit åt de med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 23 januari 1942 tillkallade sakkunniga
för biträde med utredning rörande möjligheterna att förenkla och
modernisera den militära expeditionstjänsten — militära expeditionstjänstkommittén
— att verkställa förenämnda utredning rörande marinintendenturkårens
framtida omfattning och organisation.

Marinförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet för nästa
budgetår, i anslutning till ett av chefen för marinintendenturkåren framställt
yrkande, föreslagit en utökning av personalen vid kåren med 8 beställningar,
nämligen 1 kommendörkapten av 1. graden och 1 kommendörkapten av 2.
graden, stabsintendenter vid kustartilleriförsvaren i Karlskrona och Göteborg,
3 kaptener, stabsintendent vid Hemsö kustartilleriförsvar tillika
detachementsintendent vid Härnösands kustartilleridetachement, stationsintendent
vid Göteborgs örlogsdepå, depåintendent vid Gustafsviks örlogsdepå
eller tygintendent vid Göteborgs kustartilleriförsvar, samt 3 löjtnanter,
biträdande stationsintendenter vid Stockholms örlogsstation och Göteborgs
örlogsdepå samt intendent vid sjömansskolan.

Häröver har militära expeditionstjänstkommittén avgivit utlåtande den
30 oktober 1942. Kommittén anförde därvid, att kommittén ännu icke fattat
slutlig ståndpunkt till den mångfald frågor, som mötte vid utförandet av det
kommittén meddelade särskilda uppdraget att utreda frågan örn marinintendenturkårens
omfattning och organisation. Verkställd undersökning hade
givit vid handen, att även med nuvarande antal beställningar under budgetåret
1943/44 bomme att uppstå vakanser i löjtnantsgraderna, vilka ej kunde
besättas med personal på aktiv stat. Vid sådant förhållande och då frågan
om vakansernas fyllande på annat sätt syntes böra vila till dess kårens
organisation blivit slutligen fastställd, förelåge enligt kommitténs åsikt ej
skäl att för närvarande utöka antalet beställningar. På grund därav avstyrkte
kommittén det av marinförvaltningen framlagda förslaget.

I skrivelse den 6 februari 1943 har militära expeditionstjänstkommittén
avgivit förnyat utlåtande i ärendet och därvid förklarat, att kommittén numera,
sedan vissa undersökningar företagits, ansåge sig kunna bedöma behovet
av beställningar för nästkommande budgetår. I anslutning till de synpunkter
på frågan örn marinintendenturkårens organisation, som angivits i
försvarspropositionen, anförde kommittén vidare följande.

Kommittén hade till en början övervägt frågan, huruvida de nuvarande
marinintendenturofficerarna helt skulle kunna utbytas mot civil personal.
Kommittén hade därvid funnit, att såvitt gällde flertalet befattningar såväl
kravet på en för verksamheten lämplig utbildning i förvaltningstjänst och

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

107

bibringande av en allmän kännedom om marintjänsten i övrigt som ock behovet
att kunna verkställa personalomflyttningar och ersättningar nödvändiggjorde
denna personals sammanhållande i en enhetlig militär kår. Det förhållandet
att intendenturtjänsten utgjorde en integrerande del av den marina
tjänsten över huvud taget, skärpte kravet på att marinintendenturkåren vore
nära ansluten till marinen i övrigt. Ett ersättande av kåren i sin helhet med
civil personal skulle slutligen i viss mån innebära en återgång till de ogynnsamma
förhållanden, vilka rådde före marinintendenturkårens tillkomst och
vilka utgjorde det huvudsakliga motivet till den omorganisation, som då
företagits.

Beträffande ett av chefen för Sydkustens marindistrikt samt försvarsberedningen
ifrågasatt partiellt utbyte av intendenturofficerare mot civila befattningshavare
hade av undersökningarna dittills framgått, att det icke
syntes komma att röra sig om ett så stort antal befattningar, att hänsyn därtill
behövde tagas vid beräkningen av behovet för nästkommande budgetår.
Även örn den slutliga utredningen skulle komma att giva vid handen, att
ett utbyte i större utsträckning av intendenturofficerare mot andra befattningshavare
borde ske, syntes denna omständighet icke böra få inverka på
här avsedd beräkning, enär det finge förutsättas, att vid sådant förhållande
en lämpligt avvägd övergångsperiod bleve erforderlig.

Jämsides med den av kommittén i utlåtande den 30 oktober 1942 framförda
synpunkten på frågan örn den inverkan, vakanserna borde tillmätas vid
beräkningen av behovet av beställningar för budgetåret 1943/44, gjorde sig
numera en annan synpunkt gällande, nämligen örn beställningarnas betydelse
för anskaffande av erforderlig arbetskraft efter övergång till fredsfot. Även
örn under budgetåret 1943/44 vakanser komme att uppstå i kaptens- och
löjtnantsgraderna, vilka icke kunde fyllas med personal på aktiv stat, syntes
med hänsyn till sistnämnda synpunkt samtliga erforderliga beställningar böra
uppföras å staten för att efter beredskapstillståndets avveckling medel skulle
finnas disponibla för beställningarnas uppehållande genom inkallande till
frivillig tjänstgöring av intendenturofficerare i reserven. Kommittén ville
därutinnan erinra örn att enligt kungl, brev den 27 januari 1939 kostnaderna
för avlöning till frivilligt tjänstgörande reservofficerare finge, i den mån
sådan tjänstgöring betingades av vakanser i kompaniofficersbeställningarna
inom marinintendenturkåren, bestridas av eljest till följd av nämnda vakanser
odisponerade medel å anslaget till avlöning.

På grund av vad sålunda anförts och enär utbyggnaden av försvarsorganisationen
väl syntes motivera samtliga de av marinförvaltningen för budgetåret
1943/44 föreslagna nya beställningarna, ansåge sig kommittén numera
kunna tillstyrka ämbetsverkets framställning örn ökning av marinintendenturkårens
stat med 8 beställningar ävensom den föreslagna fördelningen av
beställningarna på grader. Då emellertid flertalet med uppdraget sammanhängande
utredningar för närvarande påginge och då resultatet av kommitténs
undersökning rörande förenkling och modernisering av expeditionstjansten i
råd den avsåge marinen — vilken undersökning ännu ej påbörjats — kunde
komma att påverka behovet av beställningar, ansåge sig kommittén böra
förorda, att de föreslagna nya beställningarna endast tillsattes på förordnande.

För egen del finner jag mig kunna tillstyrka viss utökning av marinintendenturkårens
personal dock endast med 1 kommendörkapten av 1. graden,
1 kommendörkapten av 2. graden, 1 kapten och 1 löjtnant. Av skäl som expeditionstjänstkommittön
anfört böra emellertid dessa nya beställningar tillsättas
allenast på förordnande tills vidare.

108

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

För tillgodoseendet av personalbehovet för marinförvaltningen enligt dess
i propositionen 1943:180 föreslagna organisation böra från och med tidpunkten
för övergången till den nya organisationen tillkomma beställningar för
1 kommendörkapten av 2. graden samt 2 kaptener eller löjtnanter.

Sedan den i gällande personalförteckning under marinintendenturkåren
angivne innehavaren av en kaptensbeställning, avsedd för en såsom kassör
vid kameralförvaltningen inom Ostkustens marindistrikt placerad beställningshavare,
numera avgått, kan den honom berörande anmärkningen utgå
ur förteckningen.

Marinläkarkåren. I proposition nr 207 till årets riksdag har Kungl. Majit
framlagt förslag örn sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona med
länslasarettet därstädes. Såsom av nämnda proposition framgår föranleder
detta förslag för nästa budgetår ingen ändring i antalet beställningar i marinläkarkåren.
I överensstämmelse med försvarsbeslutet upptagas i personalförteckningen
för nämnda budgetår ytterligare 2 marinläkare av 1. graden.

Uti skrivelse den 16 oktober 1942 har marinöverläkaren hemställt, att
vissa marinläkarbeställningar skulle hänföras till lönegraden Ca 26. Marinchefen
har i princip anslutit sig till förslaget och ansett, att frågan snarast
borde bringas till en lösning, dock senast i samband med den allmänna översyn
av tjänsteförteckningen i de olika avlöningsreglementena, som avsåges
skola äga rum. För egen del anser jag mig i avbidan på nämnda översyn
icke nu böra upptaga denna fråga till behandling.

Marinens sjukhus i Karlskrona. Såsom framgår av förenämnda proposition
örn sammanslagning av marinens sjukhus i Karlskrona med länslasarettet
därstädes kommer behov av de under denna rubrik upptagna maskinist- och
eldarbefattningarna att föreligga under tiden för Karlskronalasarettets utbyggande.
Befattningarna ha därför upptagits jämväl för nästa budgetår.

Marinens poliskår. I försvarspropositionen anförde jag, att frågan örn
ersättande av marinens poliskår med särskilda statspolisavdelningar syntes
böra göras till föremål för utredning.

Genom beslut den 3 juli 1942 anmodade Kungl. Majit 1939 års polisutredning
att i samband med sitt utredningsuppdrag upptaga denna fråga till undersökning.
I en den 10 mars 1943 dagtecknad promemoria har utredningens
ordförande anfört, att frågan örn en omorganisation av poliskåren ännu icke
varit föremål för utredningens närmare bedömande men att, oavsett hur
detta spörsmål bomme att lösas, vissa ändringar syntes vara påkallade i
fråga örn kompetensvillkoren. Enligt utredningens åsikt borde därför, i avvaktan
å resultatet av den pågående undersökningen, övervägas, huruvida
icke en vakanssättning av de ordinarie beställningarna vid poliskåren borde
företagas.

Med anledning av vad sålunda förekommit förordnade Kungl. Majit genom
beslut den 19 mars 1943, att lediga eller ledigblivande ordinarie beställningar
vid marinens poliskår tills vidare icke finge återbesättas utan allenast uppehållas
på förordnande.

För nästa budgetår ifrågasätter jag ingen ändring beträffande antalet beställningar
vid poliskåren.

109

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Marinens fasta undervisningsverk. Beträffande den under denna rubrik
upptagna personalen ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring.

Löneutgifterna enligt vederbörliga löneplaner för de å personalförteckningen
upptagna ordinarie tjänstemännen beräknas för helt budgetår utgöra

22.370.000 kronor. Från anslagsposten till avlöningar till nämnda personalkategori
utgå emellertid, förutom löner enligt löneplan, vissa i lönereglementena
omförmälda fasta lönetillägg och särskilda ersättningar. Dessa förmåner
kunna beräknas draga en kostnad av omkring 370,000 kronor. Slutsumman
under anslagsposten skulle sålunda utgöra (22,370,000 + 370,000 =)

22.740.000 kronor. Detta belopp lärer emellertid böra minskas med förslagsvis

440.000 kronor på grund därav, att belastningen å posten under nästa budgetår
torde komma att understiga det belopp, som vid de föregående beräkningarna
framkommit. Jag hänvisar till vad i motsvarande hänseende yttrats
beträffande arméns avlöningsanslag. Posten bör alltså upptagas med 22,300,000
kronor (nu 21,070,000 kronor).

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

I likhet med vad som föreslagits beträffande arméns motsvarande anslag
böra jämväl under marinens avlöningsanslag upptagas särskilda förslagsvis
beräknade anslagsposter, avseende avlöningskostnader för personal å avgångsrespektive
disponibilitetsstat. Hittills har någon överföring till nämnda stater
icke ägt rum för marinens del. Då möjligheter saknas att nu bedöma i vad
mån dylik överföring kommer att ske under nästa budgetår, föreslår jag, att
posterna för budgetåret 1943/44 allenast markeras i avlöningsstaten med
belopp av 100 kronor för vardera posten.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

För nästa budgetår bör i enlighet med marinförvaltningens förslag antalet
befattningar för pensionerad personal i arvodesbefattning ökas med 2 officerare
och 8 underofficerare. Av dessa avses en officer för ettvart av Gotlands
och Västkustens marindistrikt, kustartilleriförsvaren, samt underofficerarna
en för Norrlandskustens marindistrikt, kustartilleriförsvaret, två för Gotlands
marindistrikt, kustartilleriförsvaret, och fem för Västkustens marindistrikt,
därav tre för kustartilleriförsvaret.

Av skäl som i det föregående anförts beträffande ordinarie tjänstemän
vid marinens sjukhus i Karlskrona bör den å personalförteckningen upptagna
befattningen för en pensionerad underofficer vid sjukhuset bibehållas jämväl
under nästa budgetår.

Kostnaderna för lön enligt vederbörlig löneklass för den personal, som
upptagits i förslaget till personalförteckning för pensionerad personal i
arvodesbefattning för nästa budgetår, ha uppskattats till omkring 800,000
kronor (nu 740,000 kronor). Å avlöningsstatens inkomsttitel beräknas från
pensionshuvudtiteln komma att inflyta 620,000 kronor (nu 570,000 kronor).

Ilo

Kungl. Maj:ts ■proposition nr 235.

5. Avlöningar till fänrikar.

Enligt marinförvaltningens beräkningar av antalet fänrikar å flottans,
kustartilleriets och marinintendenturkårens stam under budgetåret 1943/44
uppgår det erforderliga antalet löner, fördelat över hela budgetåret, till 113.
Medelsbehovet under denna anslagspost kan därför för nästa budgetår beräknas
till omkring 428,000 kronor (nu 300,000 kronor).

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Ifrågavarande delpost är för innevarande budgetår uppförd med ett till

650,000 kronor förslagsvis beräknat belopp. För nästa budgetår beräknar jag
medelsbehovet under denna post till 800,000 kronor. Liksom beträffande
arméns allmänna avlöningsanslag avser jag härvid ej heller för nästa budgetår
någon överflyttning av lönekostnader för icke-ordinarie personal från sakanslag
till avlöningsanslaget.

För nästa budgetår har i marinförvaltningens medelsäskande och i särskilda
framställningar föreslagits vissa utökningar av antalet extra ordinarie
tjänstemän vid marinen. Härom torde jag få anföra följande.

Marinstaben. Marinchefen har i skrivelse den 25 februari 1943 i samråd
med marinförvaltningen hemställt, att för kontroll av undervisningen i allmänbildande
ämnen vid flottans och kustartilleriets manskapsskolor finge
anställas en studierektor i lönegrad MEo 23. I framställningen har anförts,
att en omläggning av den allmänbildande undervisningen uti manskapsskolorna
pågår och att ett riktigt lösande av dessa frågor är möjligt endast
genom anlitande av civil pedagog. Även sedan kursplaner m. m. utarbetats
vore det önskvärt, att marinen hade tillgång till en studierektor för kontroll
av undervisningen vid manskapsskolorna. Antalet civila lärare, sysselsatta
med denna undervisning, beräknades till omkring 62.

För egen del finner jag det angeläget, att denna viktiga del av marinens
utbildningsverksamhet ställes under kompetent ledning och har intet att
erinra mot att för ändamålet anställes en studierektor med placering i samma
lönegrad som motsvarande inom flygvapnet anställde befattningshavare,
d. v. s. lönegraden MEo 23.

I anslutning till vad som i propositionen 1942: 266 anförts rörande behovet
av personal för skötsel av marinledningens nybyggnad och telefontjänsten
där har Kungl. Majit genom beslut den 31 juli 1942 bemyndigat
chefen för marinstaben att för betjäning av nämnda byggnad låta för budgetåret
1942/43 anställa två maskinister och fyra telefonvakter såsom extra
tjänstemän. Marinförvaltningen har ansett, att denna personal borde beredas
extra ordinarie anställning från och med nästa budgetår. Såsom jag anfört
i försvarspropositionen (sid. 424), kan det emellertid ifrågasättas, huruvida
icke efter utförandet av den för flygvapnets ledning planerade tillbyggnaden
gemensam personal för hela byggnadskomplexet bör anställas. Henna personalfråga
bör därför göras till föremål för gemensamt övervägande av marin -

lil

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

och flygvapenmyndigheterna och sedermera underställas Kungl. Marits prövning.
I avbidan därå torde den nuvarande anordningen med extra personal
böra bibehållas.

I övrigt har marinförvaltningen föreslagit utökning av den extra ordinarie
personalen inom marinstaben med ett kontorsbiträde och en automobilförare,
varjämte ett inom staben anställt extra kontorsbiträde föreslagits
skola erhålla extra ordinarie anställning. Av dessa förslag kan jag biträda
förslaget örn inrättande av extra ordinarie befattning för 1 kontorsbiträde,
vilket alltså upptagits å förslaget till personalförteckning.

Vid Norrlandskustens marindistrikt tillkommer 1 telefonvakt av 2. klass
vid Hemsö kustartilleriförsvarsstab.

Ostkustens marindistrikt. En under rubriken intendenturförvaltningen
vid Stockholms kustartilleriförsvar upptagen befattning för kontorist i lönegraden
MEo 8 bör enligt marinförvaltningens förslag utbytas mot en befattning
för förste kontorist i 10:e lönegraden. Härmed bör enligt min mening
under nuvarande förhållanden anstå.

Vid Vaxholms kustartilleriregemente böra i enlighet med den i försvarsbeslutet
förutsatta organisationen tillkomma 1 sjuksköterska i lönegrad
MEo 7 och 2 eldare av 2. klass i lönegrad MEo 5.

Marinförvaltningen har föreslagit inrättande av tre extra ordinarie befattningar
för meteorolog och väderleksassistenter vid marinen.

Förslaget grundar sig på en på mitt föranstaltande av chefen för marinen
och statens meteorologisk-hydrografiska anstalt verkställd utredning rörande
den marina väderlekstjänstens organisation. Sedan emellertid numera med
stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 mars 1943 tillsatts en utredning
rörande försvarets väderlekstjänst, anser jag mig icke, förrän resultatet av
denna utredning föreligger, kunna taga ställning till frågan örn behovet av
personal för den marina väderlekstjänsten.

Gotlands marindistrikt. För Gotlands kustartillerikår har marinförvaltningen
föreslagit upptagande av en kontorist samt ytterligare en eldare av
2. klass och ett kontorsbiträde. Lönenämnderna ha i fråga örn de förstnämnda
två befattningarna funnit framställningen icke innefatta tillräckligt
underlag för bedömande av frågan om tjänsternas behövlighet. För egen del
anser jag mig icke kunna tillstyrka framställningen i denna del men förordar
inrättandet av kontorsbiträdestjänsten.

Sydkustens marindistrikt. Vid Karlskrona örlogsstation bör i enlighet
med vad i samband med försvarsbeslutet förutsatts tillkomma ytterligare
en biträdande husmoder i lönegrad MEo 4 avsedd för kasern Ankarstierna
med matinrättning.

Sjömansskolan avses skola örn möjligt träda i verksamhet den 1 oktober
1943. I personalförteckningen har jag därför upptagit vissa av de befattningar,
vilka i samband med försvarsbeslutet förutsatts skola finnas vid skolan.
Då exakta behovet av denna personal ej nu kan bedömas, bör emellertid i särskild
anmärkning till personalförteckningen anges, att befattningarna icke få
tillsättas vrian att Kungl. Maj:ts tillstånd därtill inhämtats.

112 Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Vid sjukvårdsförvaltningen bör tillkomma en förrådsman i lönegrad
MEo 5.

Den för marinens sjukhus i Karlskrona i personalförteckningen för ickeordinarie
personal m. fl. upptagna betjäningspersonalen avlönas numera —
med undantag av sjukhusvakterna — enligt den i kungörelsen den 19 juni
1942 med avlöningsbestämmelser för vård- och ekonomipersonal vid försvarsväsendet
(SFS nr 638) intagna löneplanen MV och har därmed erhållit
extra ordinarieanställning. Ifrågavarande personal, vilken av skäl som i
det föregående anförts bör bibehållas även under nästa budgetår, bör
därför redovisas under förevarande delpost. Genom kungörelsen har
arbetstiden för sjukvårdsbiträdena något minskats, varför antalet dylika
biträden bör ökas med två. I överensstämmelse med en i kungörelsen intagen
tjänsteförteckning bör viss ändring företagas i beteckningarna för
här ifrågavarande personal.

Marinförvaltningen har hemställt, att vid Karlskrona kustartilleriregemente
finge anställas en husmoder av 1. klass och en biträdande husmoder,
avsedda för Oscarsvärn, vars kök komme att helt moderniseras. Ifrågavarande
matinrättning torde emellertid, då behovet av extra ordinarie
personal därstädes knappast ännu kan tillförlitligt prövas, tills vidare liksom
tidigare kunna skötas av militär personal.

Vidare har marinförvaltningen föreslagit uppflyttning av ett kanslibiträde
vid vardera av marindistriktsstaben och Karlskrona kustartilleriregemente
till förste kontorist samt av ett kontorsbiträde vid sjukvårdsförvaltningen
till kontorist. Lönenämnderna ha funnit sig på det sätt kunna biträda förslaget
rörande kanslibiträdestjänsten vid Karlskrona kustartilleriregemente,
att nämnderna föreslagit utbytande av denna tjänst mot en kontoristbefattning
i MEo 8. De föreslagna uppflyttningarna i övrigt ha nämnderna avstyrkt.
För egen del finner jag mig ej kunna för närvarande tillstyrka bifall
till vad marinförvaltningen i förevarande hänseende föreslagit.

Västkustens marindistrikt. Vid marindistriktsstaben bör i enlighet med
av 1941 års försvarsutredning och marinförvaltningen framlagt förslag
tillkomma ett skrivbiträde och ett kanslibiträde. I samband härmed bör
emellertid den nuvarande befattningen för ett kontorsbiträde indragas.

Marinförvaltningen har föreslagit, att vid kameralkontoret måtte inrättas
en befattning för kassör i lönegrad MEo 15. Då enligt försvarsbeslutet vid
fullständig organisation en kassörsbefattning skall vara inrättad vid kameralkontoret,
tillstyrker jag, att en dylik befattning nu upptages. Jag anser
emellertid i likhet med försvarsväsendets lönenämnd och allmänna lönenämnden,
som yttrat sig i ärendet, att befattningen i avvaktan på erfarenhet beträffande
göromålens omfattning tills vidare icke bör upptagas högre än i
11 lönegraden.

Inom Göteborgs kustartilleriförsvar kommer vid kustartilleriförsvarsstaben
från och med nästkommande budgetår automattelefonväxel att införas. Fördenskull
böra tillkomma befattningar för 2 telefonvakter av 1. klass och 2
av 2. klass.

113

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Uppsättningen av Älvsborgs kustartilleriregemente beräknas vara i det
närmaste genomförd vid ingången av nästa budgetår. På grund därav har i
förslaget till personalförteckning upptagits flertalet av de befattningar vid
regementet, som beräknats erforderliga vid genomförd organisation.

För grundlön och avlöningsförhöjningar m. m. till den extra ordinarie personal,
som upptagits i förslaget till personalförteckning för icke-ordinarie
personal m. fl. för nästa budgetår, beräknar jag ett belopp av 750,000 kronor.

Därutöver torde under förevarande delpost böra liksom för innevarande
budgetår beräknas ett belopp av högst 50,000 kronor för tillfälligt anställande
av extra tjänstemän. Medelsbehovet under delposten skulle härigenom uppgå
till (750,000 + 50,000=) 800,000 kronor (nu 650,000 kronor).

b) Viss icke-ordinarie personal vid marinläkarkåren.

I enlighet med vad som i försvarsbeslutet förutsatts böra för nästa budgetår
tillkomma 4 beställningar som marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren.

Yad beträffar marinläkarstipendiaterna har försvarsutredningen föreslagit,
att med hänsyn till en förutsatt utökning av tjänstgöringstiden för värnpliktiga
läkare, varigenom de läkarbefattningar, som tidigare besatts med marinläkarstipendiater
på och över stat, hädanefter kunde besättas med värnpliktiga
läkare, stipendiatinstitutionen borde efter en övergångsperiod avskaffas.
Denna period förutsattes, vad beträffar stipendiaterna på stat, böra omfatta
längre tid än fem år, under det att avvecklingen av stipendiaterna över stat
borde vara genomförd till budgetåret 1944/45. I enlighet därmed har försvarsutredningen
upptagit antalet marinläkarstipendiater över stat, som för
innevarande budgetår i enlighet med meddelade föreskrifter skolat utgöra
14, till 7 för budgetåret 1943/44. Försvarsutredningen, som förutsåg, att under
uppsättningsperioden en viss ej obetydlig brist skulle komma att uppstå i antalet
tjänstgöringsmånader, har för täckande av denna brist avsett ett belopp
av avlöningsanslaget för inkallande av marinläkare i reserven till frivillig
tjänstgöring.

Uti skrivelse den 13 oktober 1942 har marinöverläkaren anfört, att det icke
vore möjligt att täcka det föreliggande behovet av tjänstgöringsmånader för
marinläkare, därest den av försvarsutredningen föreslagna avvecklingen av
marinläkarstipendiater över stat komme till stånd, och i anledning därav
hemställt, att antalet dylika stipendiater måtte jämväl i fortsättningen tills
vidare bestämmas till högst 14.

Chefen för marinen och marinförvaltningen lia tillstyrkt framställningen.

Med hänsyn till de numera konstaterade svårigheterna att på annat sätt
täcka den brist i antalet tjänstgöringsmånader för marinläkare, som redan
försvarsutredningen förutsåg skulle bli en följd av dess förslag, finner jag
mig såtillvida kunna tillstyrka framställningen, att jag förordar, att marinöverläkaren
bemyndigas att, utan hinder av försvarsbeslutet i denna del, intill
nästa budgetårs utgång med hittills gällande anställningstid av två år

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 527 4» 8

114

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

antaga marinläkarstipendiater över stat; dock att antalet dylika stipendiater
icke må överstiga 14. Härav för nästa budgetår föranledda kostnader har
jag inräknat i medelsbehovet under förevarande delpost, vilket jag uppskattar
till 165,000 kronor (nu 145,000 kronor).

c) Betjäningspersonal m. fl.

Under denna delpost har för innevarande budgetår upptagits viss betjäningspersonal
vid Sydkustens marindistrikt, nämligen tre eldare vid
marindistriktschefens ämbetsbyggnad och vid värmeledningen i kustartilleriregementets
stadskasem samt en kokerska å Kungsholmen ävensom personal
för marinens sjukhus i Karlskrona. Sistnämnda personal — med undantag
av sjukhusvakterna — har såsom framgår av det föregående överförts till
extra ordinarie personal.

Marinförvaltningen har föreslagit, att de tre eldarna i likhet med övrig
genom kollektivavtal eller på liknande sätt anställd eldarpersonal skola avlönas
från bränsleanslaget samt att det nu utgående arvodet till kokerskan
— 780 kronor förutom fri bostad — borde höjas med 120 kronor. Jag har
intet att erinra mot att de på eldarna belöpande avlöningskostnadema bestridas
från bränsleanslaget, som dock icke torde behöva av denna anledning
uppräknas. Däremot finner jag mig icke kunna för närvarande tillstyrka
någon höjning av arvodet till kokerskan å Kungsholmen.

Medelsbehovet under denna delpost beräknar jag till 20,000 kronor (nu

65,000 kronor).

d) Musikelever.

För innevarande budgetår har under denna anslagspost upptagits ett belopp
av 12,600 kronor, varav 7,200 kronor avsetts för flottan och 5,400 kronor
för kustartilleriet. Då för nästkommande budgetår någon ändring härutinnan
icke förutsättes, bör anslagsposten upptagas med enahanda belopp.

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

I enlighet med förslag av marinförvaltningen upptages förevarande post
för nästkommande budgetår oförändrad med 12,000 kronor.

Det sammanlagda medelsbehovet under anslagsposten avlöningar till övrig
icke-ordinarie personal utgör sålunda (800,000 -f 165,000 + 20,000 -f 12,600
+ 12,000 =) 1,009,600 kronor.

7. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön tili ordinarie tjänstemän.

Enligt den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen utgå
arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän med
tillhopa 151,041 kronor.

Beträffande denna anslagspost får jag hänvisa till vad jag ovan under motsvarande
post för armén anfört angående reglering av arvodesväsendet.

För nästkommande budgetår beräknar jag medelsbehovet för marinen för

115

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

ifrågavarande arvoden och ersättningar till 188,897 kronor i enlighet med
särskild förteckning, som kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott. Beträffande ändringarna i förhållande till innevarande budgetår
får jag framhålla följande.

Vid Ostkustens marindistrikt bör tillkomma ett arvode med 600 kronor
till en tillsynsman vid minförråd.

Vid kustartilleriet tillkomma vissa nya arvoden i enlighet med den i försvarsbeslutet
beräknade organisationen. Å andra sidan kunna vissa hittills
utgående arvoden till uppbördsmännen vid matinrättningar inom Stockholms
och Blekinge kustartilleriförsvar utgå ur förteckningen. Det till en
expeditionsvakt (underofficer) vid kustartilleriinspektionen utgående arvodet
bör tills vidare kvarstå i avvaktan å lösning av frågan örn behovet av vaktpersonal
i den nya marinbyggnaden.

Marinförvaltningen har i samband härmed anfört, att det nuvarande arvodet
till en tillsynsman över Älvsborgsön borde utgå och i stället upptagas
under delposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.
Maj:t. Då i samband med försvarsbeslutet förutsatts, att denna tillsyn borde
utövas av annan än ordinarie befattningshavare, biträder jag marinförvaltningens
förslag.

De till lärare vid mannens fasta undervisningsverk utgående arvodena äro
för närvarande upptagna med för sjökrigshögskolan 27,500 kronor, för sjökrigsskolan
75,000 kronor och för marinens underofficersskolor 13,200 kronor.
Med hänsyn till de för nästa budgetår avsedda kaderökningarna samt de
utökade kurserna böra dessa belopp för nästkommande budgetår upptagas
med något förhöjda belopp. Jag har fördenskull i enlighet med marinförvaltningens
förslag, mot vilket jag icke funnit något att erinra, för sjökrigshögskolan
upptagit 32,850 kronor, för sjökrigsskolan 88,776 kronor och för
marinens underofficersskolor 26,100 kronor.

Under rubriken särskilda utbildningskurser m. m. upptager jag ytterligare
ett arvode å 100 kronor till en lärare i skärmbildsteknik, varigenom kostnaderna
för dessa arvoden uppgå till 3,400 kronor.

8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t.

För innevarande budgetår fastställd förteckning å arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, slutar å ett belopp av 380,000 kronor.
För nästkommande budgetår beräknar jag medelsbehovet under förevarande
anslagspost till 523,592 kronor i enlighet med det förslag till förteckning
över arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, som i
särskild ordning kommer att överlämnas till riksdagens vederbörande utskott.
I fråga örn de ändringar i förhållande till innevarande budgetår som
detta förslag innebär får jag anföra följande.

T skrivelse den 19 oktober 1942 har chefen för marinen gjort framställning
örn ändring av kustsignalstationernas organisation, syftande till att de förmän
och övrig personal från lotsverket som nu anlitas för kustsignalväsendet
skulle ersättas med militär personal. Dessa organisationsförändringar inom

116

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 235.

hittillsvarande kustsignalväsendet föranleda upptagande av särskilda arvoden
till uppbördsman vid marinens kustbevakning.

Kustsignalväsendet handhaves, då det icke är rustat, av lotsverket. Till
lotskapten^-, lotslöjtnanter och uppbördsmän utgå härvid, enligt kungörelsen
den 18 december 1925 (nr 503) angående avlöningsförmåner åt personal vid
lots- och fyrstaten under tjänstgöring vid marinen m. m., arvoden med sammanlagt
omkring 10,700 kronor per år. Vid undergående av utbildning för
tjänstgöring vid kustsignalväsendet åtnjuter lots- och fyrstatens personal dagavlöning,
gottgörelse för mistad lotslott m. m. enligt samma kungörelse, vilka
ersättningar under fredstid genomsnittligt uppgå till ungefär 6,000 kronor för
år. Berörda två kostnadsbelopp gäldas av marinens medel, anslaget till
flottans övningar. Vissa andra kostnader såsom utgifter för inspektionsresor
och dylikt bestridas av lotsverket.

Då kustsignalväsendet, såsom för närvarande, är rustat, står det under
marindistriktschefernas ledning. Personal ur lots- och fyrstaten tjänstgör såsom
förmän vid kustsignalstationer, som jämväl i övrigt delvis bemannas av
dylik personal. Ersättning härför utgår enligt förenämnda kungörelse. De
kostnader, som under tid då kustsignalväsendet är rustat uppkomma på grund
av kungörelsens bestämmelser, gäldas även av marinens medel och påföras
därvid vederbörligt anslag på förskottsstat.

Marinchefens förslag innebär i huvudsak följande. De marina myndigheterna
borde övertaga skötseln av kustsignalväsendet även då det icke är
rustat och kustsignalstationerna borde vid rustning bemannas helt av militär
personal. Kustsignalväsendet borde i samband därmed sammanföras med
vissa nya organ för utförande av sjöfartskontroll m. m. till en organisation,
marinens kustbevakning. Under tid, då marinens kustbevakning är rustad,
avsåges värnpliktiga som regel skola tjänstgöra såsom befäl och manskap å
till kustbevakningen hörande stationer. Särskilda anslag syntes därför ej
erfordras för utbildning och tjänstgöring. Någon ökning av den aktiva personalen
vore för närvarande icke avsedd. Under tid, då marinens kustbevakning
icke är rustad eller rustad endast för övning, skulle den direkta vården
av kustbevakningsstationerna motsvarande de förutvarande kustsignalstationema,
utökade med ett par nya stationer, samt ett 50-tal nytillkomna
sjöfartskontrollstationer, militärledsstationer m. m., ombesörjas av uppbördsmän.
Dessa, som borde anställas genom kontrakt av vederbörande marindistriktschefer,
skulle i årligt arvode erhålla högst 200 kronor efter marindistriktschefens
närmare bestämmande. För de olika marindistrikten beräknades
arvoden till uppbördsmän vid marinens kustbevakning uppgå till, inom
Norrlandskustens marindistrikt 6,600 kronor, inom Ostkustens marindistrikt

5,000 kronor, inom Gotlands marindistrikt 2,300 kronor, inom Sydkustens
marindistrikt 6,000 kronor, inom Öresunds marindistrikt 2,300 kronor samt
inom Västkustens marindistrikt 5,000 kronor.

Marinchefens förslag till omorganisation av kustsignalväsendet synes mig
ändamålsenligt, varför jag funnit mig kunna i huvudsak tillstyrka detsamma.
De för den åsyftade omorganisationens genomförande erforderliga åtgärderna
torde ankomma på Kungl. Majit. Kostnaderna för arvoden till de uppbördsmän,
vilka avses att under tid, då kustbevakningen icke är rustad eller rustad
allenast för övning, ombesörja den direkta vården av kustbevakningsstatio -

117

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

nema, ha synts mig böra belasta avlöningsanslaget och ha därför upptagits i
detta sammanhang och redovisats under de olika marindistrikten. Den närmare
fördelningen av dessa arvoden torde böra ankomma på vederbörande
marindistriktschefer. Såsom av den föregående redogörelsen framgår medför
den nya organisationen en minskning av belastningen på anslaget till
flottans övningar. Denna minskning torde emellertid icke vara av den storleksordning
att den bör föranleda omräkning av anslaget i fråga.

Det är min avsikt att, sedan riksdagen tagit ställning till frågan örn förevarande
arvoden, underställa det framlagda omorganisationsförslaget Kungl.
Maj:ts närmare prövning.

Uti skrivelse den 12 januari 1943 har marinförvaltningen gjort framställning
om upptagande å förteckningen av särskilda arvoden för juridiskt biträde
vid vardera Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen.

Jämlikt vederbörliga reglementsföreskrifter skall auditör vid kustartilleriregemente
tillika vara kronans ombud. I sådan egenskap har auditören att
handhava indrivnings- och lagsökningsärenden m. m. för kronans räkning.

I sin förenämnda skrivelse har marinförvaltningen erinrat, att Kungl. Majit
genom beslut den 24 juli 1942 avslagit en av auditören vid Karlskrona kustartilleriregemente
gjord framställning om särskild gottgörelse för de göromål
han haft att bestrida i egenskap av kronans ombud. Sedan nämnde auditör
och auditören vid Vaxholms kustartilleriregemente hos riksdagens militieombudsman
anhängiggjort ärende örn ändring i förenämnda reglementsföreskrift
samt militieombudsmannen däröver inhämtat marinchefens yttrande,
hade nämnde chef anmodat marinförvaltningen att vidtaga åtgärder för att
befria auditörema vid kustartilleriregementena från skyldighet att vara kronans
ombud vid regementena samt att överflytta de åligganden som ankomma
på kronoombuden vid dessa regementen till juridiska biträden med särskilda
arvoden. Marinförvaltningen har nu gjort därav föranledd framställning och
därvid tillika hemställt, bland annat, att i arvodesförteckningen måtte för
nästa budgetår upptagas arvoden å respektive 1,200 kronor och 1,800 kronor
till juridiska biträden vid Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen.

I ärendet ha utlåtanden avgivits av statskontoret och allmänna lönenämnden,
som — utan att taga ställning till frågan örn behovet av särskilda juridiska
biträden vid nämnda förband — dock ansett, att arvodena, örn sådana
infördes, icke borde vid någotdera regementet sättas till högre belopp än
1,200 kronor. Statskontoret har ansett, att auditörerna vid förbanden i fråga
alltjämt borde utan särskild gottgörelse tjänstgöra såsom kronans ombudsmän
vid regementena.

För egen del finner jag mig icke böra motsätta mig att auditörerna i fråga
befrias från uppgiften att tjänstgöra såsom kronans ombud. Vid det förhållandet
att inom de marindistrikt, örn vilka här är fråga, finnas anställda
särskilda juridiska biträden, anser jag det emellertid böra övervägas, örn
icke nämnda uppgifter böra utföras av Sydkustens marindistrikts respektive
Stockholms kustartilleriförsvars juridiska biträden. Närmare utredning här -

118

Kungl. Maj:ts •proposition nr 235.

om bör föregå ett ställningstagande i den föreliggande frågan. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att besluta i ärendet, varvid under nästa budgetår
eventuellt uppkommande utgifter torde få temporärt bestridas från fjärde
huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter.

Marinstaben. Under denna rubrik upptagna arvoden kunna numera utgå
ur förteckningen, sedan inflyttning i den nya ämbetsbyggnaden skett.

Norrlandskustens marindistrikt. Ett arvode å 3,000 kronor synes böra i
enlighet med marinförvaltningens förslag upptagas till en läkare vid Härnösands
kustartilleridetachement.

Ostkustens marindistrikt. Ett arvode å 240 kronor till tillsynsman vid
vissa radioanläggningar bör, sedan viss ändring vidtagits beträffande dessa
anläggningars förvaltning, i stället avses för tillsynsman vid radiofyranläggning
inom marindistriktet. Arvodessumman för vaktkarlar inom Stockholms
kustartilleriförsvar synes böra på grund av personalökning höjas med 3,000
kronor. I övrigt har jag, av skäl som marinförvaltningen närmare angivit i
särskild skrivelse den 27 augusti 1942 angående anslag för marinen för budgetåret
1943/44, såväl för detta marindistrikt som för Sydkustens marindistrikt
för nästa budgetår räknat med förhöjda belopp för arvoden till tillsynsmän
vid befästningar m. m., tillhörande vederbörande kustartilleriförsvar.

Beträffande Sydkustens marindistrikt i övrigt bör för uppbördsmannen vid
matinrättningen vid marinens sjukhus i Karlskrona uppföras ett arvode å
240 kronor. Ur förteckningen utgår till följd av ändrad förvaltning av anläggningen
i fråga arvodet till tillsynsman vid viss radioanläggning.

För Öresunds marindistrikt bör upptagas, förutom förenämnda arvoden
till uppbördsmän vid marinens kustbevakning, ett arvode å 300 kronor till
juridiskt biträde, tillika kronans ombud vid marindistriktet.

Västkustens marindistrikt. I anslutning till vad jag anfört under delposten
Arvoden och särskilda ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän
har jag här beräknat ett särskilt arvode å 1,200 kronor till tillsynsman
å Älvsborgsön. Härjämte har upptagits ett arvode å 1,500 kronor till viss
annan tillsynsman, till vilken arvode hittills bestritts av det belopp, som
avsetts för tillsynsmän vid befästningar, kruthus m. m. tillhörande kustartilleriförsvaret.
Sistnämnda belopp har i samband härmed minskats till 6,600
kronor.

Marinläkarkåren. Beträffande de under denna rubrik angivna ögonläkarna
har marinförvaltningen i anledning av gjord framställning örn förbättrade
löneförmåner för dessa befattningshavare anmält sin avsikt att närmare utreda
frågan om inplacering i lönegrad av ögonläkarna vid marinen samt
föreslagit att, i avvaktan å denna utredning, arvodena till här ifrågavarande
läkarpersonal måtte höjas till 6,000 respektive 7,000 kronor. Då arvodena
till dessa läkare hösten 1941 höjdes med hänsyn till deras ökade arbetsuppgifter
kan jag icke nu tillstyrka någon ytterligare förhöjning av de i gällande
stat uppförda arvodena.

Marinens fasta undervisningsverk. Av samma skäl, som föranlett höjning
av beloppen för arvoden till militära lärare vid sjökrigshögsskolan och

119

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

sjökrigsskolan, har jag ansett mig böra räkna med ökat medelsbehov
jämväl för civila lärare vid dessa skolor. I enlighet med marinförvaltningens
härutinnan avgivna förslag har jag upptagit arvoden till sistnämnda lärarpersonal
med tillhopa 14,700 kronor respektive 54,200 kronor.

För marinens underofficersskolor samt för särskilda kurser
m. m. torde med hänsyn främst till ökat antal parallellavdelningar böra räknas
med en ökning av medelsbehovet för timlärare m. m. med omkring 37,000
kronor. Jag har därvid räknat med att studierektorn vid kustartilleriets
underofficersskola jämväl under nästa budgetår skall komma i åtnjutande av
den förhöjning av honom tillkommande arvode med 200 kronor, som genom
Kungl. Maj :ts beslut den 7 augusti 1942 tillerkänts honom för innevarande
budgetår såsom ersättning för ökning i honom åliggande arbete till följd
av ökat antal elever i skolan.

Marinens rekrytskolor. För sjömans skolan (flottans rekrytskolor) ha
i enlighet med marinförvaltningens förslag arvodena till civila lärare upptagits
till 83,300 kronor. I fråga örn kustartilleriets rekrytskolor får
jag erinra örn, vad jag i propositionen nr 2 till årets riksdag (Bil. 4, punkten 1)
anfört i fråga örn ytterligare medelsbehov för civila lärare. Det där avgivna
medelsbehovet för anlitande av civila lärare kommer att förefinnas jämväl
under nästa budgetår. Utöver det för innevarande budgetår upptagna beloppet

40.000 kronor beräknar jag därför ytterligare 78,000 kronor, eller tillhopa

118.000 kronor, erforderliga för detta ändamål under nästa budgetår.

9. Sjötillägg m. m.

För sjötillägg, förekommande flygtillägg, representationspenningar under
sjötjänstgöring samt dykeriersättning för ordinarie personal har för innevarande
budgetår beräknats ett belopp av 750,000 kronor. Med hänsyn till
den icke obetydliga persionalökning som föreslagits, synes ifrågavarande
anslagspost för nästa budgetår böra i överensstämmelse med förslag av
marinförvaltningen ökas till förslagsvis 800,000 kronor.

10. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

För ifrågavarande ändamål har för innevarande budgetår beräknats ett
belopp av 80,000 kronor. Någon ändring i detta belopp förutsättes icke for
nästkommande budgetår.

II. Rörligt tillägg.

För tillgodoseende av medelsbehovet under denna anslagspost har för
innevarande budgetår beräknats ett belopp av 3,326,359 kronor. Med hänsyn
till föreslagna personalökningar bör detta belopp för nästkommande budgetår
ökas med förslagsvis 160,000 kronor. För ifrågavarande ändamål beräknar
jag sålunda erforderligt ett belopp av 3,490,000 kronor, vilket belopp för avjämnande
av avlöningsstatens slutsumma bör minskas till förslagsvis 3,489,711
kronor.

120

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

I enlighet med vad i det föregående anförts kommer det sammanlagda
medelsbehovet under marinens anslag till avlöningar till aktiv personal m. fl.

att uppgå till 29,000,000 kronor, innebärande en anslagshöjning med 1,840,000
kronor.

Lnder åberopande av vad sålunda anförts och under erinran örn vad i det
föregående yttrats rörande benämningen av vissa av lönegraderna Ob och Cb
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1943/44 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid marinen ävensom den förteckning å arvoden och
övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid
marinen, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning överlämnas; dels

bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för
fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för marinens anslag till
avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under budgetåret
1943/44:

Avlöningsstat.

V t gifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................................ kronor 22,300,000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis
................................................ » xoo

3. Avlöningar till personal å disponibilitets stat,

förslagsvis .................................... » jqq

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis ..................... >, 800,000

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ......... » 428,000

6. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:
a) extra ordinarie och extra

tjänstemän, förslagsvis... kronor 800,000

b) viss icke-ordinarie per sonal

vid marinläkarkåren,
förslagsvis ...... » 165,000

c) betjäningspersonal m. fl.,

förslagsvis.................. » 20,000

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

121

d) musikelever ............... kronor 12,600

e) tillfälligt anställande av

tjänstemän m. m., förslagsvis
..................... » 12,000 kronor

7. Arvoden oell övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän ............... »

8. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Majit ........................ »

9. Sjötillägg m. m., förslagvis ..................... »

10. Avgånget manskaps anställning å eivilan ställningsstat,

förslagsvis ..................... »

11. Rörligt tillägg, förslagsvis ..................... »

1,009,600

188,897

523,592

800,000

80,000

3,489,711

Summa kronor 29,620,000

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ »_620,000

Nettoutgift kronor 29,000,000;

dels ock till Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl. för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 29,000,000 kronor.

Marinen: Industriens krigsorganisation, reservationsanslag. I statsverkspropositionen
(bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 100) har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till Marinen: Industriens
krigsorganisation för budgetåret 1943/44 beräkna ett reservationsanslag
av 20,000 kronor. Anslaget är nu uppfört med 100,000 kronor.

Under åberopande av vad jag i statsverkspropositionen samt i det föregående
vid anmälan av arméns motsvarande anslag anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Marinen: Industriens krigsorganisation för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 20,000 kronor.

122

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

FLYGVAPNET.

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. ii., förslagsanslag. I statsverks
propositionen (fjärde huvudtiteln, punkten 105) har Kungl. Maj:t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, till Flygvapnet:
Avlöningar till aktiv personal m. fl. för budgetåret 1943/44 beräkna ett förslagsanslag
av 18,500,000 kronor.

Flygvapnets avlöningsanslag har i riksstaten för innevarande budgetår upptagits
med ett belopp av 16,000,000 kronor. Avlöningsstat för anslaget har
fastställts den 30 juni 1942 (se liggaren över fjärde huvudtiteln för budgetåret
1942/43, sid. 58). Samma dag ha fastställts personalförteckningar över
den från anslaget avlönade personalen.

Anslaget torde för budgetåret 1943/44 böra beräknas under samma anslags(del-)
poster som för innevarande budgetår med tillägg av två anslagsposter
för avlöningar till personal å avgångsstat respektive disponibilitetsstat.

I fråga örn de allmänna förutsättningarna för beräkningarna av medelsbehovet
för nästa budgetår må följande framhållas.

Enligt i propositionen 1942: 210 angivna riktlinjer skall under budgetåret
1943/44 uppsättandet av Bråvalla och Upplands flygflottiljer samt en ny
central flygverkstad påbörjas, en teknisk skola tillkomma, flygkadettskolan
organiseras, organisationen av andra eskaderstaben och Västra flygbasområdesstaben
fullt genomföras, organisationen av tredje eskaderstaben påbörjas
samt musikkårer inrättas vid Södermanlands, Kalmar och Bråvalla flygflottiljer.

Flygförvaltningen har i sina anslagsäskanden för nämnda budgetår framhållit,
att ämbetsverket ansåge sig böra för budgetåret 1943/44 föreslå ändringar
i flygvapnets personaluppsättning i stort sett i anslutning till angivna
utökning av flygvapenorganisationen. I enlighet med direktiv från
chefen för flygvapnet hade emellertid flygförvaltningen vid beräkningen av
personalbehovet förutsatt, dels att Södra och Norra flygbasområdesstaberna
i begränsad omfattning skulle organiseras redan under nästa budgetår mot
planenligt under budgetåren 1944/45—1946/47, dels ock att inrättandet av
musikkår vid Bråvalla flygflottilj skulle uppskjutas till budgetåret 1944/45
med hänsyn till att nämnda flottilj endast i begränsad utsträckning komme
att vara organiserad under nästa budgetår och det vore tveksamt huruvida
några lokaler kunde disponeras för flottiljens musikkår.

De anslagsberäkningar jag i det följande framlägger liksom de förslag till
personalförteckningar, som i särskild ordning komma att överlämnas till riksdagens
vederbörande utskott, äro uppgjorda från utgångspunkten, att flygvapnets
organisation skall under budgetåret 1943/44 utbyggas i den av flygförvaltningen
angivna omfattningen. Härjämte har hänsyn tagits till de förändringar
som sammanhänga med övergången till en ny organisation av försvarsväsendets
förvaltning.

Jag får i detta sammanhang erinra örn att i propositionen 1942: 210 fram -

123

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

hållits, att flygvapnets personal i vissa avseenden icke kunde utökas i den
takt, som vore påkallad av uppsättningen av nya förband, och att 1941 års
försvarsutredning angivit vissa åtgärder för att fylla den personalbrist som
under uppsättningsperioden 1942/47 och närmast därefter komme att förefinnas
inom flygvapnet. Flygförvaltningen har i sin skrivelse rörande medelsbehovet
för nästa budgetår anfört, att de av försvarsutredningen angivna
sätten för att åstadkomma en utökning av flygvapnets personalorganisation
— frivillig övergång av officerare och underofficerare från armén och marinen
samt bibehållande av kontraktsanställd civil personal såsom ersättare för
underofficerare i vissa befattningar samt ersättare för äldre underbefäl i tekniska
befattningar — även under budgetåret 1943/44 måste tillgripas. I anslutning
härtill har ämbetsverket framhållit, att de föreslagna ökningarna
av officers- och underofficerspersonalen samt den civilmilitära personalen icke
motsvarade behovet för flygvapenorganisationen budgetåret 1943/44. Detta
behov vore avsevärt större än flygförvaltningens förslag till utökning av personalen
utvisade. De föreslagna personalökningarna vore uteslutande grundade
på föreliggande möjligheter att kunna befordra eller nyanställa personal.

Jag övergår härefter till beräkningen av medelsbehovet under de olika anslags-
(del-) posterna.

I. Avlöningar till ordinarie tjänstemän.

Chefen för flygvapnet. Beställningen som chef för flygvapnet kommer efter
omkonstruktionen av löneplanen Ob att vara hänförd till lönegraden Ob 6.

Flygstaben. För flygstabens del ifrågasättes icke någon ändring i förhållande
till innevarande budgetår.

Personal vid flygvapnet, A förslaget till personalförteckning har i stort
sett upptagits den personal, som för budgetåret 1943/44 angivits i den preliminära
plan för personalökningen under femårsperioden, vilken i anslutning
till framläggandet av propositionen 1942: 210 överlämnades till riksdagens
vederbörande utskott. Körande ändringarna må endast följande anmärkas.

Vad angår officerarna har antalet överstar upptagits till 3, eller samma
antal som för innevarande budgetår. Detta innebär emellertid, då beställning,
motsvarande en av de nuvarande överstebeställningarna, överflyttats till flygförvaltningens
personalförteckning, att antalet överstar planenligt utökats
med en, avsedd som souschef vid flygstaben. Ytterligare en majorsbeställning
har upptagits för att övergångsvis medgiva besättandet av befattning som chef
för visst flygbasområde med regementsofficer. Av de nytillkommande beställningarna
för officerare i intendenturbefattning är en regementsofficersbeställning
avsedd för flygförvaltningens intendenturavdelning samt en kaptensbeställning
avsedd för vardera Hallands flygflottilj och Blekinge flygflottilj.
Sistnämnda flottiljer äro visserligen avsedda att uppsättas först från och
med budgetåret 1944/45. Det bär dock befunnits lämpligt att i förväg tillsätta
dessa beställningar för att innehavarna skola kunna i tid erhålla erforderlig
utbildning och för att de skola kunna förbereda flottiljernas uppsättning.

Med hänsyn till omorganisationen av flygförvaltningen erfordras följande

124

Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

förändringar. Beställningen som souschef i flygförvaltningen kan från och
med tidpunkten för övergången till den nya organisationen utgå ur personalförteckningen
för personalen vid flygvapnet. Redan från och med ingången
av budgetåret 1943/44 böra de förändringar som sammanhänga med omorganisationen
av förvaltningens materielavdelning vidtagas. Av vad jag tidigare
anfört vid anmälan av flygförvaltningens avlöningsanslag framgår, att i sådant
hänseende 1 överstebeställning, avsedd för chefen för materielavdelningen,
samt 1 överstelöjtnantsbeställning böra utgå — motsvarande beställningar
ha uppförts å personalförteckningen för flygförvaltningen — varjämte
2 majorsbeställningar böra utbytas mot 2 beställningar i lönegraden Oa 5,
vilka senare jämväl uppförts å personalförteckningen för flygförvaltningen.
Slutligen bör från och med tidpunkten för omorganisationen av flygförvaltningen
1 beställning för överstelöjtnant eller major i intendenturbefattning
tillkomma.

Antalet underofficerare har upptagits i överensstämmelse med nämnda
plan med den ändring som föranledes av 1942 års riksdags beslut rörande
flottiljkassörerna.

Beträffande manskapet har av rekryterings- och utbildningsskäl antalet
korpraler samt vicekorpraler och meniga upptagits något högre än som för
nästa budgetår förutsatts i förenämnda plan. Bland sistnämnda beställningshavare
har inräknats visst antal meniga, som jämlikt beslut av Kungl. Majit
den 31 juli 1942 må anställas över stat vid flygvapnet.

Musikpersonalen har i förhållande till planen minskats med de beställningar
som avsetts för musikkåren vid Bråvalla flygflottilj men i övrigt
upptagits i överensstämmelse med beslut av 1942 års riksdag angående musikkårernas
storlek, dock att — såsom under arméns motsvarande anslag anförts
— en tillfällig utökning av antalet beställningar för musikmanskap beräknats
med 4 musikfurirs-, 4 musikkorprals- och 8 musikvolontärsbeställningar.

Civilmilitär personal. Yad angår flygingenjörerna har flygförvaltningen
för budgetåret 1943/44 föreslagit en utökning i förhållande till innevarande
budgetår med beställningar för 1 flygöverdirektör, Cb 2, 1 verkstadsdirektör,
Cb 2, 1 flygdirektör av 1. graden samt 8 flygingenjörer, därav 1
av 1. graden, 2 av 2. graden och 5 av 3. graden. Personalen avses bland annat
för Bråvalla och Upplands flygflottiljer, andra eskaderstaben, flygvapnets tekniska
skola och den nya flygverkstaden. Samtliga dessa beställningar utom
den för verkstadsdirektören lia i förenämnda plan förutsatts skola tillkomma
under budgetåret 1943/44. Flygförvaltningen har i anslutning härtill framhållit,
att enligt 1941 års förvaltningsutrednings förslag vid fullt uppsatt flygvapen
skulle tillkomma 8 ingenjörsbeställningar utöver dem, varmed 1941 åra
försvarsutredning räknat, varav bland annat beställningen såsom verkstadsdirektör.
Med hänsyn till att verkstadstjänsten redan från och med nästa
budgetår komme att vara organiserad i den omfattning, förvaltningsutredningen
förutsatt, har flygförvaltningen föreslagit, att av de av förvaltningsutredningen
angivna beställningarna den för verkstadsdirektör uppföres å personalförteckningen
för nästa budgetår.

125

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Försvarsväsendets ingenjörutredning Ilar i avgivet utlåtande anmält, att
utredningen icke funnit anledning till erinran mot flygförvaltningens beräkning
av behovet av ingenjörpersonal.

För egen del får jag framhålla följande. Vid behandlingen av flygförvaltningens
avlöningsanslag har jag förordat uppförande å ämbetsverkets personalförteckning
av beställningen som flygöverdirektör. Vidare har å förteckningen
upptagits befattning för verkstadsdirektör, hänförd till lönegraden
C 8. För närvarande tjänstgöra inom materielavdelningen vid flygförvaltningen
3 flygdirektörer av 1. graden såsom byråchefer. I det i propositionen
1943: 180 framlagda förslaget till organisation av materielavdelningen avses
endast 1 flygdirektör av 1. graden såsom byråchef, varjämte en byråchefsbefattning
avses skola kunna tillsättas med alternativt militär personal eller med
flygdirektör av 1. graden. Vid sådant förhållande anser jag mig icke nu kunna
förorda en ytterligare utökning av antalet flygdirektörer av 1. graden. Av de
nuvarande 5 flygdirektörerna av 1. graden bör en —- avsedd för motorbyrån
— redovisas å flygförvaltningens personalförteckning. Därest en flygdirektör
av 1. graden skulle komma i fråga såsom chef för materielavdelningens
flygplansbyrå — en beställning för alternativt flygdirektör av 1. graden finnes
jämväl uppförd å personalförteckningen för flygförvaltningen — torde en beställning
för flygdirektör av 1. graden å flygvapnets personalförteckning böra
hållas vakant. Jämväl beträffande två beställningar för flygdirektörer av 2.
graden — beställningarna äro alternativt upptagna å personalförteckningen
för flygförvaltningen — torde böra föreskrivas, att därest innehavarna bli
chefer för materielavdelningens utrustningsbyrå eller normaliebyrå vakanssättning
av på flygvapnets personalförteckning uppförda beställningar för flygdirektör
av 2. graden skall ske.

Mot flygförvaltningens förslag i fråga örn utökning av antalet flygingenjörer
har jag intet att erinra.

Yad härefter angår lakarpersonalen må i fråga örn löneställningen för flygöverläkaren
anföras följande. 1941 års försvarsutredning framhöll, att de
väsentligt ökade arbetsuppgifter, som i den nya flygvapenorganisationen
komme att åvila bland annat flygöverläkaren, motiverade en omprövning av
dennes löneställning. Något slutligt förslag därutinnan ansåg sig utredningen
icke böra framlägga, Utredningen utgick emellertid i sina kostnadsberäkningar
från att flygöverläkaren framdeles komme att höjas från lönegraden
Ca 28 till lönegraden Ca 30.

Vid anmälan av propositionen 1942: 266 (punkten 29) framhöll jag, att jag
för det dåvarande icke vore beredd tillstyrka en förbättrad löneställning för
flygöverläkaren. Sedan numera i förvaltningspropositionen förslag framlagts
rörande inrättande av beställningar för vissa byråläkare ävensom förut i denna
proposition av beställning för arméöverläkare, torde emellertid denna fråga
böra upptagas till bedömande. Jag får därvid erinra, att arméöverläkaren föreslagits
skola inplaceras i den nya lönegraden Cb 2 (grundlön 16,000 kronor),
att marinöverläkaren tillhör lönegraden Cb 1 (grundlön 14,000 kronor) samt
att byråöverläkare respektive förste byråläkare föreslagits skola inplaceras i

126

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

lönegraderna Ca 30 (grundlön å I-ort i lägsta löneklassen 12,000 kronor) respektive
Ca28 (grundlön 11,010 kronor). I betraktande av de ansvarsfulla arbetsuPPgifter,
som ankomma på flygöverläkaren, och med hänsyn till löneställningen
för förenämnda läkartjänster inom försvarets sjukvårdsförvaltning
respektive armé- och marinöverläkaren finner jag det motiverat, att beställningen
som flygöverläkare uppflyttas från lönegraden Ca 28 till lönegraden
Ca 30.

I övrigt ifrågasätter jag för nästa budgetår icke någon annan ändring beträffande
läkarpersonalen än att 2 beställningar för flygläkare av 1. graden
planenligt skola tillkomma.

Antalet verkmästare och mästare har av flygförvaltningen föreslagits skola
planenligt utökas till 142, därav 16 verkmästare av 1. klassen, 16 verkmästare
av 2. klassen samt 110 mästare, vilka senare föreslagits skola uppdelas i två
klasser, mästare av 1. klassen och mästare av 2. klassen. Beträffande spörsmålet
örn uppdelning av mästarna har flygförvaltningen anfört i huvudsak
följande.

Behovet av verkmästare och mästare uppginge enligt 1941 års försvarsutrednings
beräkningar vid fullt uppsatt flygvapen till 19 verkmästare av 1.
klassen (Ca 17), 20 verkmästare av 2. klassen (Ca 14) och 254 mästare (Ca 12).

Av mästarna hade 80, vilka placerades som chefer för vissa depåers vapenoch
signalverkstäder samt divisionernas verkstadssektioner, större ansvar och
arbetsbörda än övriga mästare. De syntes i nyssnämnda hänseenden närmast
vara att jämföra med verkmästare av 2. klassen och därför böra placeras i
lönegraden Ca 14. Härigenom gåves möjlighet till befordran av dels vissa
vapen-, signal- och torpedmästare dels ock vissa äldre flygplanmästare, vilka
i befordringshänseende annars skulle bliva sämre ställda än övriga mästare,
som på grund av organisationen kunde vinna befordran till verkmästare av
1. och 2. klassen.

Vid fullt uppsatt flygvapen borde sålunda mästarna utgöras av 80 mästare
av 1. klassen i lönegraden Ca 14 och 174 mästare av 2. klassen i lönegraden
Ca 12.

Uppdelningen av mästarpersonalen i mästare av 1. och 2. klassen vore även
av stor betydelse för rekryteringen av mästarpersonalen. För att erhålla kvalificerad
personal borde befordringsutsikterna icke vara avsevärt sämre än vare
sig för underofficer vid flygvapnet eller tygpersonalen vid armén. Förslaget
att i angiven omfattning uppdela mästarna skulle medföra, att verkmästareoch
mästarekåremas befordnngsmöjligheter bleve ungefär likvärdiga med tygstatens
personal vid armén och underofficerarnas vid flygvapnet.

Av det antal mästare, som föresloges för budgetåret 1943/44, borde 20
upptagas som mästare av 1. klassen och 90 som mästare av 2. klassen.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha förklarat sig
i princip icke ha något att erinra mot den föreslagna förändringen.

För egen del får jag erinra, att jag i propositionen 1942: 210 funnit vissa
i yttrandena över försvarsutredningens betänkande anförda skäl för en uppdelning
av mästarna värda beaktande men att jag i avbidan på närmare utredning
angående fördelningens genomförande icke ansåg mig kunna för
det dåvarande biträda förslaget. Då de av flygförvaltningen anförda skälen
för en uppdelning av mästarna synas bärande och jag intet har att erinra mot

127

Kungl. Majda proposition nr 235.

den föreslagna löneställningen eller proportionen mellan de båda kategorierna,
har jag i princip icke något att erinra mot flygförvaltningens föreliggande förslag.
Med hänsyn till den återhållsamhet, som under nuvarande förhållanden
måste iakttagas vid prövning av frågor örn lönereglering, anser jag mig emellertid
böra föreslå, att med förslagets genomförande skall tills vidare anstå.
På grund härav förordar jag, att å personalförteckningen för nästa budgetår
upptagas 110 mästare i lönegraden Ca 12.

Personal vid flygförbanden. Maskinister, eldare av 1. klassen och förrådsvaktmästare
ha i vanlig omfattning beräknats för Bråvalla och Upplands flygflottiljer.
Ett av flygförvaltningen framfört förslag örn anställande av en
förrådsvaktmästare vid centralförråd för intendenturmateriel har jag icke
ansett mig kunna biträda.

Kostnaden för lön enligt löneplanerna för den i personalförteckningen
upptagna ordinarie personalen beräknas för helt budgetår utgöra i runt tal

9.300.000 kronor. Kostnaden för de andra löneförmåner, som bestridas från
anslagsposten till ordinarie tjänstemän — felräkningspenningar, ansvarsarvoden
i intendenturtjänst, hyres- och ortstillägg åt visst manskap samt
begravningshjälp — torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra beräknas
till 53,700 kronor. Anslagsposten skulle sålunda kunna beräknas till
(9,300,000 + 53,700 =) 9,353,700 kronor eller i runt tal 9,350,000 kronor. Av
skäl, som framgå av vad under arméns avlöningsanslag yttrats, torde emellertid
detta belopp böra för nästa budgetår minskas med 200,000 kronor till

9.150.000 kronor (nu 7,900,000 kronor).

2. Avlöningar till personal å avgångsstat.

3. Avlöningar till personal å disponibilitetsstat.

Under hänvisning till vad jag i ämnet anfört under arméns avlöningsanslag
föreslår jag, att jämväl under flygvapnets avlöningsanslag upptagas särskilda
förslagsvis beräknade delposter avseende avlöningskostnader för
personal å avgångs- respektive disponibilitetsstat. Hittills har endast en beställningshavare
vid flygvapnet överförts på avgångsstat. För närvarande
är det icke möjligt att närmare bedöma i vilken utsträckning anslagsposterna
kunna komma att under nästa budgetår behöva anlitas. Ett belopp av 25,000
kronor för vardera posten synes dock böra vara tillräckligt.

4. Arvoden till pensionerad personal i arvodesbefattning.

Å den för innevarande budgetår fastställda personalförteckningen för
pensionerad personal i arvodesbefattning ha upptagits befattningar för tillhopa
30 officerare och 53 underofficerare.

Flygförvaltningen har för budgetåret 1943/44 hemställt örn uppförande av
befattningar för ytterligare 13 officerare och 18 underofficerare. Av de nytillkommande
befattningarna avses 3 dylika för underofficerare för flygstaben.
Antalet arvodesbefattningar vid staben bringas därigenom upp till det antal
som förutsatts i propositionen 1942: 210. -— Vidare avses för eskaderstaberna

128

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

1 befattning för pensionerad officer och 1 för pensionerad underofficer planenligt
skola tillkomma. — För flygbasområdena har räknats med 1 befattning
för flygbasområdeschefen för Västra flygbasområdet ävensom befattningar
för 2 expeditionsofficerare och 2 expeditionsunderofficerare vid vardera av
Västra, Södra och Norra flygbasområdesstaberna, — För flygförbanden ha
uppförts befattningar för 1 mobiliseringsofficer för vardera Bråvalla och
Upplands flygflottiljer. Antalet expeditionsunderofficerare har föreslagits
skola bibehållas vid nuvarande numerär (4 vid flygbaskåren och 3 vid varje
flottilj) jämväl för nästa budgetår, enär en minskning till det i propositionen
1942: 210 förutsatta antalet icke kunde genomföras förrän behovet av stamunderofficerare
fyllts. En av de nu för krigsflygskolan upptagna expeditionsunderofficerarna
har föreslagits skola överföras till flygkadettskolan. — För
underofficers-, signal- och tekniska skolorna föreslås skola tillkomma 1 befattning
för pensionerad officer i intendenturbefattning, 2 befattningar för
expeditionsofficerare samt 2 befattningar för pensionerade underofficerare.

Flygförvaltningens förslag finner jag mig böra tillstyrka med den reservationen,
att på sätt i propositionen 1942: 210 förutsatts, närmare utredning bör
verkställas rörande behovet av de för sistnämnda skolor avsedda nya befattningarna.
Jag förordar, att dessa befattningar upptagas på personalförteckningen
men att föreskrift meddelas att de ej må tillsättas förrän på grundval
av dylik utredning behov av dem prövats föreligga. Kostnaderna för arvoden
motsvarande nettolön i respektive lönegrader, beräknar jag till ett belopp av
i runt tal förslagsvis 730,000 kronor (nu 525,000 kronor). Å avlöningsstatens
inkomsttitel beräknas inflyta 560,000 kronor i form av mot dessa kostnader
svarande pensionsmedel (nu 400,000 kronor).

5. Avlöningar till fänrikar.

Under denna anslagspost bör beräknas avlöning dels till 41 fänrikar, som
år 1942 antagits i extra ordinarie beställning, dels ock till sammanlagt 120
fänrikar, som beräknas komma att antagas under innevarande och nästkommande
år. Lön bör beräknas för 96 fänrikar under hela budgetåret 1943/44
och för ytterligare 65 under en tid av omkring två och en halv månader.
Medelsbehovet beräknas uppgå till, i runt tal, förslagsvis 325,000 kronor (nu

215,000 kronor).

6. Löner till viss kontraktsanställd civil personal.

För budgetåren 1940/43 ha under flygvapnets avlöningsanslag funnits
upptagna särskilda anslagsposter för bestridande av avlöningskostnaderna
för viss kontraktsanställd civil personal. Syftet med anställandet av denna
personal har varit att med hänsyn till rådande knapphet under den pågående
utbyggnaden av flygvapenorganisationen på militärt utbildad personal frigöra
dylik personal från sådana sysslor och befattningar, som icke nödvändigt
kräva militära kvalifikationer hos sina innehavare. För budgetåret
1942/43 beräknas för ändamålet ett belopp av 1,350,000 kronor, avsett för

129

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

högst 112 befattningshavare i expeditionstjänst och högst 224 befattningshavare
i mekanikertjänst.

Flygförvaltningen har framhållit, att förenämnda personal erfordrades
jämväl för nästa budgetår samt att medel borde beräknas för kontraktsanställning
av civil personal jämväl vid Bråvalla och Upplands flygflottiljer
samt vid flygkadettskolan. Sammanlagda behovet av kontraktsanställd personal
har av flygförvaltningen angivits till 130 i expeditionstjänst och 298 i
mekanikertjänst. Bland mekanikerpersonalen ha därvid medtagits 45 hjälpmontörer,
som med anlitande av motsvarande anslagspost funnits anställda
under budgetåret 1940/41 men under de därpå följande budgetåren i viss utsträckning
avlönats med medel från förskottsanslag.

1941 års försvarsutredning har —- med erinran om att den kontraktsanställda
civila personalen i expeditions- och mekanikertjänst tillkommit för
att kompensera bristen på stampersonal — funnit den kontraktsanställda
civila personalen i expeditionstjänst allteftersom flygvapnets stater
bliva fyllda böra avvecklas men däremot viss personal i mekanikertjänst —
nämligen flygplanmontörer, motormontörer, elektriker, radiomontörer, elektriker
(tillika radiomontörer) samt instrumentmekaniker — böra bibehållas
jämväl vid utbyggd flygvapenorganisation för att ingå i respektive markstyrkors
verkstadssektioner, för vilka stampersonal (flygplanmekaniker) icke
beräknats. Medel för avlönande av denna personal har utredningen beräknat
under reservationsanslaget till underhåll av flygmateriel.

Flygförvaltningen har under erinran härom föreslagit, att den mekanikerpersonal,
som sålunda avses att bibehållas jämväl vid utbyggd flygvapenorganisation,
redan från och med nästa budgetår överflyttas till att avlönas
från anslaget till underhåll av flygmateriel. Från förevarande anslagspost
skulle då komma att avlönas — förutom förut angivna befattningshavare i
expeditionstjänst -— 33 vapensmeder och 45 hjälpmontörer. Kostnaderna för
den personal, som avsåges skola avlönas från avlöningsanslaget, uppginge till

721,000 kronor, medan kostnaderna för den mekanikerpersonal, som avsåges
skola avlönas från anslaget till underhåll av flygmateriel, för samma budgetår
uppginge till 1,210,000 kronor.

Riksräkenskapsverket har framhållit, att ämbetsverket funnit flygförvaltningens
förslag kunna tillämpas tills vidare i avbidan på att frågan örn verkstäders
och förråds ställning i budgettekniskt hänseende erhåller sin lösning.

Då intet synes vara att erinra mot att civil personal under nästa budgetår
kontraktsanställes i den av flygförvaltningen angivna omfattningen eller mot
ett överflyttande av kostnaden för förut angiven mekanikerpersonal till anslaget
till underhåll av flygmateriel får jag tillstyrka, att under förevarande
anslagspost beräknas medel, i avrundat tal 720,000 kronor, för kontraktsanställning
av 130 befattningshavare i expeditionstjänst och 78 befattningshavare
i mekanikertjänst. Anmärkas må, att anslaget till underhåll av flygmateriel
i årets statsverksproposition (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten
126) beräknats från den förutsättningen, att sådan överflyttning skall sko.

Bihang till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 5*7 43 9

130

Kungl. Majlis proposition nr 235.

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal.

a) Extra ordinarie och extra tjänstemän.

Delposten för avlöningar till extra ordinarie och extra tjänstemän har i den
för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten upptagits med ett belopp
av 1,320,000 kronor. Personalförteckning för personalen i fråga har fastställts
den 30 juni 1942.

För budgetåret 1943/44 beräknar jag kostnaderna under förevarande delpost
till 1,520,000 kronor. Liksom för armén och marinen, har jag därvid endast
räknat med sådan extra ordinarie personal, vars avlöning enligt hittills tilllämpade
grunder bestritts från avlöningsanslag. Beträffande behovet av
extra ordinarie tjänstemän må följande framhållas.

Flygstaben. Flygförvaltningen har föreslagit, att för nästa budgetår medel
måtte beräknas för anställande av 2 portvakter samt 4 skrivbiträden. Under
erinran, att nämnda personal upptagits i den förteckning rörande den ickeordinarie
personal, som i anslutning till propositionen 1942: 210 överlämnats
till riksdagens vederbörande utskott, har ämbetsverket beträffande löneställningen
för portvakterna anfört följande.

De båda portvakterna avsåges skola tjänstgöra vid det ämbetshus, som vore
under uppförande för flygvapnet och som beräknades kunna tagas i bruk den
1 oktober 1943. Ämbetshuset komme att bliva försett med två ingångar, vid
vilka vardera en portvakt avsåges tjänstgöra för kontroll av in- och utpassering.
Erforderlig avlösning komme att ordnas genom anlitande av i ämbetshuset
tjänstgörande värnpliktiga ordonnanser. I ämbetshuset komme att finnas
för personalens fysiska träning två squashhallar samt en badstuanläggning
jämte härför erforderligt omklädnadsrum. För att sköta dessa anläggningar
skulle erfordras en särskild vaktmästare. Ur besparingssynpunkt syntes emellertid
tills vidare en av portvakterna böra kunna sköta jämväl dessa anläggningar.
Squashspel samt badstubad komme på grund av personalens tjänstgöring
till största delen att förläggas till eftermiddagar och kvällar efter den
ordinarie tjänstens slut. Med hänsyn till det ökade ansvar och den större
arbetsbörda, som sålunda komme att åvila den ene av portvakterna, borde
denne, förslagsvis benämnd »förste portvakt», placeras i lönegraden MEo 7.
Den andre portvakten borde avlönas enligt lönegraden MEo 5.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i utlåtande
framhållit, att det syntes lämpligt att kompensation för det ökade arbete och
ansvar som komme att åvila den ene av portvakterna bereddes i form av särskilt
arvode.

För egen del finner jag i likhet med lönenämnderna tillräckliga skäl icke
anförda för placering av den ene av portvakterna i lönegraden MEo 7. Frågan
huruvida särskild kompensation bör beredas någon av portvakterna torde böra
upptagas till prövning först sedan någon erfarenhet vunnits beträffande omfattningen
av den ökade arbetsbördan. Jag förordar sålunda, att för flygstabens
del medel beräknas för anställande av 2 portvakter i lönegraden MEo 5. Mot
anställande under nästa budgetår av ytterligare 4 skrivbiträden i lönegraden
MEo 2 torde intet vara att erinra.

Eskaderstaberna. I enlighet med förslag av flygförvaltningen torde medel

131

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

böra beräknas för anställande av ytterligare 2 skrivbiträden för andra och
tredje eskaderstaberna. Ämbetsverket har vidare föreslagit inrättande av befattning
för 1 portvakt, avsedd för andra eskaderstaben. För denna befattning
har jag icke ansett mig böra nu beräkna medel.

Flygh as områdesstab erna. Skrivbiträden ha beräknats för de tre nytillkommande
staberna.

Fly g förb anden. För nästa budgetår ha inom ramen för i propositionen
1942: 210 angivet behov å personalförteckningen uppförts ytterligare befattningar
vid de nuvarande flygförbanden för 1 förrådsman vid krigsflygskolan,
2 förrådsmän vid Norrbottens flygbaskår samt 1 skrivbiträde vid vardera av
flygförbanden. Härjämte ha beräknats medel för anställande i avsedd omfattning
av personal vid Bråvalla och Upplands flygflottiljer.

I detta sammanhang får jag till behandling upptaga vissa av flygförvaltningen
i dess skrivelse rörande medelsbehovet för nästa budgetår gjorda
framställningar örn ändrad löneställning för viss från förevarande anslagspost
avlönad personal.

Sålunda har flygförvaltningen -— under erinran att befattningarna för
förste och andre signalist nu äro placerade i lönegraderna MEo 12 respektive
MEo 10 — föreslagit att samtliga signalister måtte placeras i lönegraden
MEo 12. Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha
i utlåtande erinrat, att sistberörda nämnd i särskilt utlåtande över en av flygförvaltningen
i ämnet gjord framställning av den 11 augusti 1942 avstyrkt
bifall till ändring av signalistpersonalens löneställning.

Under framhållande, att Kungl. Majit genom beslut den 13 november 1942
funnit flygförvaltningens berörda framställning icke föranleda till någon
Kungl. Majlis åtgärd, har jag för nästa budgetår ansett mig böra beräkna
medelsbehovet för avlönande av signalister med utgångspunkt från för innevarande
budgetår gällande lönegradsplacering.

Flygförvaltningen har vidare på anförda skäl föreslagit, att en del av de
nu i lönegraden MEo 12 placerade väderleksassistenterna måtte uppflyttas
till lönegraden MEo 15.

Lönenämnderna ha framhållit följande.

Oavsett att det enligt lönenämndernas mening kunde synas tveksamt, huruvida
behov ur rekryteringssynpunkt verkligen förelåge av den ifrågasatta uppflyttningen,
ville nämnderna erinra, att allmänna lönenämnden i utlåtande
den 15 september 1941 över 1939 års tjänsteförteckningssakkunnigas betänkande
förordat utredning angående lönerna vid de s. k. lärda verken. En dylik
utredning syntes komma att avse bland annat personalen vid meteorologiskhydrografiska
anstalten. Innan resultatet av denna utredning framlagts, syntes
åtgärder i det av flygförvaltningen angivna syftet ej böra vidtagas.

För egen del vill jag erinra, att utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga
pågår rörande försvarsväsendets väderlekstjänst, vid vilken utredning
jämväl förevarande lönefråga torde komma under bedömande. Det torde få
ankomma på Kungl. Majit att med ledning av det resultat, vartill utredningen
kommer, besluta i nämnda lönefråga. I avbidan på sådant beslut torde ifråga -

132

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

varande befattningar böra i personalförteckningen upptagas såsom tills vidare
hänförda till lönegraden MEo 12.

Flygförvaltningen har slutligen föreslagit en uppflyttning av befattning
för sjukvårdsförman från lönegraden MEo 7 till lönegraden MEo 10. Till
stöd härför har ämbetsverket anfört, att en jämförelse mellan löneförmånerna
för sjukvårdsförman och sjukvårdsfurir utvisade, att furiren i vissa fall uppnådde
högre förmåner än förmannen, ett förhållande som kunde befaras medföra
rekryteringssvårigheter. Lönenämnderna ha beträffande detta förslag
framhållit att, då befattningen sjukvårdsförman inrättats så sent som från
och med den 1 juli 1942 och då någon erfarenhet örn möjligheterna att rekrytera
ifrågavarande tjänster ännu ej kunde ha erhållits, med ändring av den
nuvarande lönegradsställningen syntes i varje fall tills vidare böra anstå.
Jag ansluter mig till denna lönenämndernas uppfattning.

Underofficers-, signal- och tekniska skolorna. För den nytillkommande tekniska
skolan ha beräknats medel för avlöning till 1 förrådsman och 1 skrivbiträde.

Flygkadettskolan. För flygkadettskolan har å personalförteckningen uppförts
den personal, som enligt propositionen 1942: 210 beräknats för skolan,
d. v. s. 1 förrådsman, 6 vaktmästare och 1 skrivbiträde.

Beträffande centralförrådet för intendenturmateriel och flygkrigshögskolan
ifrågasätter jag för nästa budgetår ingen ändring.

Medelsbehovet för avlöningar under budgetåret 1943/44 av de extra ordinarie
befattningshavare, som upptagits å personalförteckningen för den ickeordinarie
personalen, uppskattar jag till 1,500,000 kronor.

Därjämte torde under förevarande delpost böra beräknas ett belopp av
högst 20,000 kronor för tillfälligt anställande av extra tjänstemän. Medelsbehovet
under delposten skulle sålunda komma att uppgå till (1,500,000 -f

20.000 =) 1,520,000 kronor.

b) Viss icke-ordinarie läkarpersonal.

För ifrågavarande delpost ha för innevarande budgetår beräknats medel,

8.000 kronor, för bestridande av avlönings- m. fl. förmåner för 2 icke-ordinarie
flygläkare av 2. graden. För budgetåret torde, i enlighet med förslag av flygförvaltningen,
böra beräknas medel för 3 dylika befattningar, förslagsvis 12,000
kronor.

c) Betjäningspersonal.

Under denna delpost torde böra i avlöningsstaten i likhet med vad som
skett för innevarande budgetår upptagas ett belopp av förslagsvis 3,000 kronor.

d) Musikelever.

För nästkommande budgetår beräknas i flygvapnets musikorganisation
komma att ingå 30 musikelever. Beräknat efter en avlöning av en krona för
dag utgör medelsbehovet i runt tal 11,000 kronor (nu 7,200 kronor).

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

133

e) Tillfälligt anställande av tjänstemän m. m.

Ifrågavarande delpost torde i enlighet med flygförvaltningens förslag böra
upptagas med oförändrat belopp, förslagsvis 14,000 kronor.

Anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal bör i enlighet
med det anförda för budgetåret 1943/44 upptagas med tillhopa (1,520,000
+ 12,000 + 3,000 + 11,000 + 14,000=) 1,560,000 kronor.

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän.

Arvoden och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän utgå
enligt den för innevarande budgetår fastställda förteckningen med tillhopa
71,755 kronor.

För nästa budgetår beräknar jag medelsbehovet för ifrågavarande ändamål
till 84,595 kronor. Rörande principerna vid bestämmandet av arvoden och
ersättningar av hithörande slag får jag hänvisa till vad jag anfört under motsvarande
anslagspost för arméns avlöningsanslag. Beträffande ändringarna i
förhållande till innevarande budgetår må följande framhållas.

Vid flygkrigshögskolan beräknas undervisningen komma att bedrivas vid
en allmän kurs örn 6 månader. Medelsbehovet har uppskattats till 12,300
kronor. — Vid flygkadettskolan beräknas vintern 1943/44 ökat antal kadett -officerare bliva erforderligt med hänsyn till kursernas storlek, varjämte det
torde bliva nödvändigt bedriva parallellundervisning i vissa ämnen (övningsgrenar).
För reservofficerskursen erfordras jämväl ökat antal kadettofficerare.
Medelsbehovet har beräknats till 9,930 kronor. — För aspirantskolan
har ett belopp av 27,480 kronor beräknats bliva erforderligt; undervisningen
beräknas skola bedrivas å tre parallellavdelningar. — Vid underofficersskolan
har medelsbehovet med tillämpning av hittills gällande principer för undervisningens
bedrivande uppskattats till samma belopp som för innevarande
budgetår, eller 7,000 kronor. — För signalskolan samt bomb- och skjutskolan
ha medel beräknats i den i propositionen 1942: 210 förutsatta omfattningen,
6,100 kronor respektive 2,430 kronor. — För flygreservskolan slutligen har
medelsbehovet beräknats till 15,660 kronor, eller samma belopp som för innevarande
budgetår.

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit.

För innevarande budgetår har i avlöningsstaten upptagits ett belopp av
199,278 kronor för sådana arvoden och ersättningar, som utgå efter Kungl.
Maj:ts bestämmande. För budgetåret 1943/44 beräknar jag ett belopp av
231,200 kronor bliva erforderligt för ifrågavarande ändamål. Rörande beräkningsgrunden
får jag hänvisa till i särskild ordning överlämnad förteckning.
Här må emellertid framhållas följande.

Flygstaben. För innevarande budgetår är å förteckningen å arvoden och
särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Majit, upptaget ett arvode å 5,000
kronor till sekreterare vid flygstabens flygsäkerhets- och haveriavdelning, tilllika
juridiskt biträde åt chefen för flygvapnet. Flygförvaltningen har fram -

134

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

hållit, att befattningen som juridiskt biträde sedan augusti 1941 jämväl innefattat
tjänstgöring såsom sekreterare i flygvapnets haverikommission. Vid
tillsättandet av denna befattning hade icke funnits tillräckligt underlag för
bedömande av arbetets omfattning. Under tiden september 1941—maj 1942
hade 28 haverikommissioner beordrats, varvid sekreteraren tjänstgjort i 21.
I övriga 7 haverikommissioner hade vikarie för sekreteraren måst ställas till
förfogande från flygförvaltningens civilbyrå. Då vikarie tjänstgjort, hade detta
i de flesta fall berott på att haverier inträffat med så korta mellanrum, att den
ordinarie sekreteraren icke kunnat tjänstgöra i samtliga härvid beordrade kommissioner.
Arrangemanget med att vikarie för sekreteraren i haverikommissionen
ställdes till förfogande av flygförvaltningens civilbyrå vore förenat med
avsevärda olägenheter och vållade avbräck i arbetsgöromålens behöriga gång.

Flygförvaltningen som erinrat, att avsikten med inrättande av en särskild
sekreterarbefattning för flygvapnets haverikommission just varit att råda bot
på nyssnämnda förhållande, har med hänsyn därtill och då av den ökande flygverksamheten
troligen komme att följa ökad haverifrekvens, föreslagit, att
förevarande arvode för nästa budgetår måtte upptagas med ett till 7,000 kronor
förhöjt belopp.

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i utlåtande
framhållit, att enligt vad nämnderna erfarit det äskade beloppet vore avsett
för att vid behov ytterligare en sekreterare skulle kunna anlitas. Vid sådant
förhållande hade lönenämnderna icke något att erinra mot bifall till förslaget
i denna del.

För egen del har jag intet att invända mot att under förevarande anslagspost
medel beräknas i angiven omfattning för beredande av särskild ersättning,
efter flygförvaltningens prövning, för biträde åt haverikommissionen
i de fall då annan än kommissionens ordinarie sekreterare måste anlitas.
Beloppet i fråga, 2,000 kronor, har i förteckningen över särskilda arvoden och
ersättningar upptagits under flygstaben.

Flygbasområdesstaberna. För innevarande budgetår finnes under rubriken
Flygförbanden upptagna arvoden till ett sammanlagt belopp av 28,320 kronor
för tillsynsmän vid flygvapnets övningsplatser och krigsflygfält.

Enligt propositionen 1942: 210 (sid. 623) avses för den omedelbara tillsynen
och vardén av de inom flygbasområdena befintliga övningsplatserna,
krigsflygfälten och förråden samt anläggningarna i anslutning till dessa ett
antal direkt under flygbasområdescheferna lydande tillsynsman, i första hand
pensionerade underofficerare. Erforderligt antal arvoden har i enlighet med
försvarsutredningens förslag beräknats till 27, varav 3 å 2,400 kronor, 3 å
1,800 kronor samt 21 å 1,200 kronor.

Flygförvaltningen har framhållit, att samtliga flygfält jämte förråd och
övriga anläggningar komme att vara färdigställda under nästa budgetår och
förty föreslagit, att medel måtte beräknas för utbetalande av samtliga 27 tillsyn
smannaarvoden. Häremot har jag inte att erinra. Arvodena i fråga lia
redovisats under rubriken Flygbasområdesstaberna.

Flygförbanden. För arvoden till civila lärare vid manskapsskolorna är för

Kungl. Maj:ts proposition nr 235. 135

innevarande budgetår å nyssnämnda förteckning upptaget ett belopp av
97,500 kronor.

Flygförvaltningen har framhållit, att undervisningen vid manskapsskolorna
för närvarande bedreves i två klasser per flygförband med omkring 300 timmar
för varje klass. Med hänsyn till elevantalets storlek måste emellertid klasserna
för nästa budgetår uppdelas i två eller tre avdelningar. Tillhopa beräknades
69 avdelningar vara i verksamhet. Med utgångspunkt från ett arvode
av 6 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet beräknades arvodeskostnaderna
för nästa budgetår till (69 X 6 X 300 =) 124,200 kronor.

I enlighet med flygförvaltningens beräkningar torde för nästa budgetår
under förevarande anslagspost böra upptagas ett belopp av 124,200 kronor
för arvoden till lärare vid flygvapnets manskapsskolor.

Flygvapnets skolor. Vid beräknandet av medelsbehovet för flygvapnets
olika skolor har jag utgått från att undervisningen kommer att bedrivas, vid
flygkrigshögskolan å en allmän kurs, vid flygkadettskolan på tva parallellavdelningar
och vid aspirantskolan på tre parallellavdelningar samt att en
särskild studentkurs för underbefäl kommer att anordnas under nästa
budgetår. Medelsbehovet uppgives enligt flygförvaltningens beräkningar för
flygkrigshögskolan till 3,700 kronor, för flygkadettskolan till 8,700 kronor, för
aspirantskolan till 14,000 kronor, för underofficersskolan till 14,628 kronor
samt för studentkursen till 7,700 kronor. Dessa beräkningar torde kunna godtagas.

För arvoden för upprätthållande av läkarvården under semester m. m. beräknar
jag under nästa budgetår komma att erfordras 13,460 kronor. Å förteckningen
har för anslagspostens avjämnande uppförts ett belopp av 13,472
kronor.

10. Flygtillägg m. m.

För bestridande av kostnader för flygtillägg m. m. beräknades för innevarande
budgetår ett belopp av 3,270,000 kronor vara erforderligt. För
budgetåret 1943/44 beräknas kostnaderna för ifrågavarande ändamål till förslagsvis
4,225,000 kronor.

I detta sammanhang får jag anmäla, att Kungl. Majit genom beslut den 4
september 1942 på framställning av chefen för försvarsstaben med tillämpning
tills vidare från och med den 1 juli 1942 medgivit, att extra ordinarie
och extra tjänstemän vid försvarsstabens fotoanstalt vid utförande av flygfotografering
skola äga uppbära flygtraktamente med 5—9 kronor för dag
enligt i beslutet angivna grunder. Härjämte har medgivits, att därest dessa
tjänstemän vid utförande av flygfotografering drabbas av olycksfall, varav
föranledes sjukdom eller förlust av arbetsförmågan, de skola äga under
tjänstledighet till följd av olycksfallet åtnjuta flygtillägg med 150 kronor
för månad räknat. Kostnaderna för dessa förmåner, vilka såvitt avser budgetåret
1942/43 bestridas från fjärde huvudtitelns anslag till extra utgifter, torde
under budgetåret 1943/44 böra bestridas från förevarande anslagspost.

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

II. Avgånget manskaps anställning å civilanställningsstat.

Under förevarande anslagspost torde för budgetåret 1943/44 böra upptagas
ett belopp av förslagsvis 5,000 kronor eller samma belopp, som beräknats
erforderligt för innevarande budgetår.

12. Rörligt tillägg.

För rörligt tillägg torde enligt sedvanliga beräkningsgrunder och med
beaktande, att dylikt tillägg jämväl skall utgå till pensionerade officerare och
underofficerare i arvodesbefattning, för nästkommande budgetår böra beräknas
ett belopp av i runt tal 1,880,000 kronor, vilket dock, för avlöningsstatens
avjämnande, torde böra bestämmas till förslagsvis 1,879,205 kronor.

I enlighet med vad sålunda anförts beräknas utgifterna under flygvapnets
avlöningsanslag för budgetåret 1943/44 komma att uppgå till 18,960,000 kronor.
Då de särskilda uppbördsmedlen enligt det föregående uppskattats till 560,000
kronor, bör alltså anslaget uppföras med (18,960,000 — 560,000=) 18,400,000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda yttrats och under erinran örn vad i det
föregående anförts rörande benämningen av vissa av lönegraderna Ob och Cb
får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

dels för budgetåret 1943/44 fastställa de personalförteckningar
för ordinarie tjänstemän samt för pensionerad personal i arvodesbefattning
vid flygvapnet ävensom den förteckning å arvoden
och övriga ersättningar utöver lön till ordinarie tjänstemän vid
flygvapnet, vilka komma att till riksdagen i särskild ordning
överlämnas;

dels bemyndiga Kungl. Majit att med avseende å de av riksdagen
fastställda personalförteckningarna meddela de särskilda
föreskrifter, som kunna visa sig erforderliga i samband med
genomförandet av den av 1942 års riksdag godkända planen för
fortsatt utbyggnad och organisation av landets försvarskrafter
under budgetåren 1942/47;

dels godkänna följande avlöningsstat för flygvapnets anslag
till avlöningar till aktiv personal m. fl., att tillämpas under
budgetåret 1943/44:

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ............................................. kronor 9,150,000

2. Avlöningar till personal å avgångsstat, förslagsvis
............................................. » 25,000

137

Kungl. Majlis proposition nr 235.

3. Avlöningar till personal å disponibilitets stat,

förslagsvis ................................. kronor

4. Arvoden till pensionerad personal i arvo desbefattning,

förslagsvis ..................... »

5. Avlöningar till fänrikar, förslagsvis ...... »

6. Löner till viss kontraktsanställd civil

personal, förslagsvis ........................... »

7. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,
förslagsvis:

a) extra ordinarie och

extra tjänstemän, förslagsvis
............... kronor 1,520,000

b) viss icke-ordinarie

läkarpersonal, förslagsvis
............... » 12,000

c) betjäningspersonal,

förslagsvis ............ » 3,000

d) musikelever............ » 11,000

e) tillfälligt anställande
av tjänstemän m. m.,

förslagsvis .......... »_14,000 »

8. Arvoden och övriga ersättningar utöver

lön till ordinarie tjänstemän .................. »

9. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj:t ..................... »

10. Flygtillägg m. m., förslagsvis ............... »

11. Avgånget manskaps anställning å civil anställningsstat,

förslagsvis .................. »

12. Rörligt tillägg, förslagsvis .......... »

25,000

730.000

325.000

720.000

1.560.000
84,595

231,200

4.225.000

5,000

1,879,205

Summa kronor 18,960,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ........................ kronor 560,000

Nettoutgift kronor 18,400,000;

dels ock till Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.
för budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 18,400,000
kronor.

Flygvapnet: Industriens krigsorganisation, reservationsanslag. I årets statsverksproposition
(bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 132) har Kungl. Majit
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till Flygvapnet:
Industriens krigsorganisation beräkna ett reservationsanslag av 40,000 kronor.
Anslaget är nu uppfört med 85,000 kronor.

Under åberopande av vad jag i statsverkspropositionen samt i det före -

138 Kungl. Maj-.ts proposition nr 235.

gående vid anmälan av arméns motsvarande anslag anfört får jag hemställa,
att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Flygvapnet: Industriens krigsorganisation för budgetåret
1943/44 anvisa ett reservationsanslag av 40,000 kronor.

D. Vissa till försvaret hörande institutioner.

Garnisonssjukhusen: Avlöningar, förslagsanslag. I statsverkspropositionen
till innevarande års riksdag (bilagan fjärde huvudtiteln, punkten 151) har
Kungl. Maj:t föreslagit riksdagen att

dels besluta, att å personalförteckningen för garnisonssjukhusen skola
från och med budgetåret 1943/44 uppföras ytterligare 5 befattningar som
regementsläkare i lönegraden Ca 26,

dels godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen, att tilllämpas
tills vidare från och med budgetåret 1943/44.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............ kronor 167,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ...................................................... » 179,000

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis ... » 335,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis » 367,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .......................................... » 130,000

Summa kronor 1,178,000

Särskilda uppbördsmedel.

Pensionsmedel, förslagsvis ............................................. kronor 38,000

Nettoutgift kronor 1,140,000,

dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret 1943/44 anvisa
ett förslagsanslag av 1,140,000 kronor.

Vid anmälan i statsverkspropositionen av ifrågavarande anslagsäskande
framhöll jag, att det nya garnisonssjukhuset i Skövde kunde beräknas tagas
i bruk i slutet av 1943 och att det icke vore uteslutet, att en ökning av den
för sjukhuset avsedda personalen kunde komma att erfordras under budgetåret
1943/44. Därest så skulle visa sig erforderligt syntes mig frågan örn ökad
anslagstilldelning få senare underställas riksdagens prövning. Jag anhåller
nu att få återkomma till denna fråga.

Det nya garnisonssjukhuset i Skövde torde, enligt vad numera blivit upplyst,
komma att vara färdigställt senast den 15 november 1943 och avses
omedelbart därefter tagas i bruk. Sjukhuset kommer att omfatta 76 vårdplatser
mot för närvarande 52.

139

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

Arméförvaltningens civila departement samt fortifikations- och sjukvårdsstyrelser
lia i skrivelse den 23 december 1942 inkommit med utredning i fråga
örn personalbehovet vid det utökade garnisonssjukhuset och därvid anfört
bland annat följande.

Den avsevärda ökning av sjukhusets verksamhet, som uppstode i och med
att den nya sjukhusanläggningen toges i bruk, nödvändiggjorde en däremot
svarande förstärkning av personalbeståndet.

I sin framställning den 31 augusti 1942 angående lantförsvarets medelsbehov
för budgetåret 1943/44 hade arméförvaltningen icke föreslagit någon
ändring av personalförhållandena vid garnisonssjukhuset i Skövde. Enligt
medelsframställningen skulle vid garnisonssjukhuset under budgetåret 1943/44
finnas anställd följande personal.

A. Ordinarie tjänstemän.

1 regementsläkare ......................................................... lönegrad Ca 26

3 sjuksköterskor ............................................................ Ä 7

B. Personal med arvode.

1 sjukhusväbel ......................................................... arvode ^JO 7

1 sjukgymnast ......................................................... Ä kronor 792

C. Vård- och ekonomipersonal

3 kokerskor ....................................................

1 fotografibiträde ...........................................

11 biträden i sjukvård ........................................

4 köksbiträden ..............................................

lönegrad MY 3
MV c
» MY d

» MYd

D. Övrig icke-ordinarie personal

2 extra bataljonsläkare ......................................

3 sjuksköterskor .............................................

4 assistentsköterskor .......................................

1 eldare av 2. klass, gårdskarl ...........................

1 skrivbiträde ..................................................

Dessutom skulle vid sjukhuset finnas anställda 7 sjukvårdselev^- mot åtnjutande
av naturaförmåner eller ersättning därför enligt Kungl. Majit bestämmande.

Med hänsyn till att det nya sjukhuset komme att tagas i bruk under budgetåret
1943/44 hade garnisonssjukhusets chef läkare numera till sjukvårdsstyrelsen
inkommit med ett i samråd med styrelsens vetenskapliga råd i sjukhustekniska
frågor upprättat förslag till ökning av sjukhufeets personal.

Förslaget innebure en förstärkning av personalen i följande omfattning.

A. Ordinarie tjänstemän.

1 maskinist .................................................................. lönegrad Ca 12

1 husmoder .................................................................. Ä 9

lönegrad MEx 22
» MEo 7

» MEo 5

» MEo 2

B. Värd- och ekonomipersonal.

1 första biträde (i sömnad) .................................

1 baderska .........................................................

4 biträden (i sjukvård) .......................................

2 biträden (i matsalen) .......................................

8 biträden (i städning) .......................................

1 biträde (telefonist) ..........................................

lönegrad MV c
» MV c

» MV d

» MY d

» MYd

140

Kungl. Maj.ts proposition nr 235.

C. Övrig icke-ordinarie personal.

1 köksförestånderska av 1. klass .................................... lönegrad MEo 8

1 sjuksköterska ............................................................ » MEo 7

1 vaktmästare ............................................................... » MEo 5

1 tvättförestånderska ................................................... » MEo 4

1 skrivbiträde ............................................................... » MEo 2

Dessutom hade föreslagits att antalet sjukvårdselever skulle ökas med en.

I samband med förslaget örn anställande av en köksförestånderska hade
föreslagits en minskning av antalet kokerskor med en.

Jämte det chefläkaren betonat att på grund av garnisonssjukhusets egenskap
av övervägande kirurgisk! sjukhus arbetet därstädes tidvis bleve synnerligen
krävande för personalen samt att man med hänsyn till den kraftiga
ökningen av truppförbandens kadrer och förlängningen av värnpliktstiden
måste räkna med en betydande ökning av det militära klientelet hade följande
särskilda motivering anförts för personalökningen.

En yrkeskunnig maskinist vore oundgängligen erforderlig för att vid garnisonssjukhuset,
som bomme att bliva helt elektrifierat, kontrollera apparaternas
skötsel, reparera smärre felaktigheter m. m. Den hittills för skötseln av
sjukhusets värmeanläggning anlitade maskinisten vid Göta trängkår måste på
grund av sin stora arbetsbörda vid kåren och det nj''a sjukhusets belägenhet
på stort avstånd från kårens kasernetablissement befrias från sitt åliggande
vid sjukhuset.

Husmoder erfordrades för skötseln av sjukhusets förråd och utlämning från
dessa samt för skötseln av sjukhusets apotek. Med hänsyn till läkemedelsförrådets
karaktär av centralförråd avsåges att såsom husmoder anställa apoteksutbildad
sköterska. Husmodern skulle dessutom öva chefskapet över den
övriga sjuksköterskepersonalen.

Köksförestånderska av 1. klass, som funnes anställd vid flertalet övriga
garnisonssjukhus, vore nödvändig även vid detta garnisonssjukhus. Hennes
uppgift skulle bland annat bestå i sammanställandet av olika dieter, handhavande
av uppbörden och i viss män upphandlingarna av sjukhusets livsmedel
samt handledning av kökspersonalen. Genom att antalet kokerskor
minskades med en skulle ingen ökning av kökspersonalen uppstå.

Den föreslagna ökningen av antalet extra ordinarie sköterskor med en betingades
av sjukhusets behov av en för det alltmer krävande diagnostiska
laboratoriearbetet speciellt utbildad och avdelad sköterska, Det vore ej möjligt
att härför anlita den sköterska, som vore placerad å den hela garnisonen
betjänande röntgenavdelningen, vars verksamhet vore såväl diagnostisk som
terapeutisk.

Beträffande behovet av en tvättförestånderska hänvisades till det förhållandet
att vid det nya sjukhuset bomme att finnas inrättad särskild tvättanläggning,
avsedd att betjäna ej blott garnisonssjukhuset utan även de tre
truppförbandssjukhusen i Skövde.

Stegringen av behovet av vård- och ekonomipersonal betingades, förutom
av det nya sjukhusets utvidgade, på ett flertal avdelningar fördelade verksamhet,
jämväl av den genom kungörelsen den 19 juni 1942 med avlöningsbestämmelser
för vård- och ekonomipersonal vid försvarsväsendet, nr 638,
starkt avkortade arbetstiden. Det syntes bland annat ställa sig i längden
ekonomiskt fördelaktigare att öka ifrågavarande personal än att jämlikt 6 §
nämnda kungörelse utgiva övertidsersättningar.

Departementet och styrelserna, som ansåge den föreslagna personalökningen
erforderlig, hemställde, att i staten för garnisonssjukhusen och föreskrifterna.
i anslutning därtill vidtoges ändringar i enlighet med det fram -

141

Kungl. Maj:is proposition nr 235.

lagda förslaget, varvid dock befattningen såsom husmoder syntes böra placeras
i lönegrad MEo 9 i likhet med motsvarande befattning vid garnisonssjukhuset
i Boden. Därjämte föresloge departementet och styrelserna, i likhet
med vad i anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 föreslagits beträffande
arvodet till sjukgymnasten vid garnisonssjukhuset i Karlsborg, att sjukgymnastens
vid garnisonssjukhuset i Skövde arvode, vilket för närvarande
utginge med 792 kronor, från och med samma budgetår höjdes till 1,050
kronor.

Vid bifall till det av departementet och styrelserna framlagda förslaget
skulle de i anslagsäskandena för budgetåret 1943/44 upptagna olika anslagsposterna
under staten för garnisonssjukhusen uppräknas med följande belopp

för helt år räknat:

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis ............... kronor 4,275

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl.

Majit, förslagsvis ................................................ » 258

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal, förslagsvis ...... » 36,153

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal, förslagsvis ... » 17,400

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................................. » 8,670

Summa kronor 66,756

Allmänna lönenämnden och försvarsväsendets lönenämnd ha i utlåtande
den 9 mars 1943 — under framhållande, att nämnderna icke syntes lia att
pröva behovet av den jämförelsevis betydande personalförstärkningen —- anfört
bland annat följande.

För skötsel av sjukhusets värmeanläggning och elektriska apparatur hade
föreslagits inrättande av en ordinarie maskinisttjänst i lönegrad Ca 12 och
bibehållande av den nuvarande extra ordinarie eldarbefattningen i lönegrad
MEo 5. Enligt vad lönenämnderna under hand inhämtat, bomme värmeanläggningen
att till en början bestå av 2 värmepannor. Efter utbyggnad av
sjukhuset skulle dock antalet utökas till 4. Vid en tillämpning av de av 1939
års tjänsteförteckningssakkunniga föreslagna och av statsmakterna godkända
grunderna för placering av maskin- och värmeledningspersonal vid allmänna
civilförvaltningen syntes ifrågavarande befattning kunna hänföras till högst
8. lönegraden. Viss hänsyn syntes emellertid böra tagas till att innehavaren
av tjänsten även skulle kontrollera skötseln av och vidtaga smärre reparationer
å sjukhusets jämförelsevis omfattande elektriska anläggningar. Av
denna anledning ville lönenämnderna icke motsätta sig en något högre placering,
dock högst i 10. lönegraden. Då det emellertid icke syntes uteslutet,
att befattningen vid en allmän revision av de vid militära avlöningsreglementet
fogade tjänsteförteckningarna kunde komma att hänföras till lägre
lönegrad än 10, borde den enligt lönenämndernas mening endast inrättas såsom
extra ordinarie, i likhet för övrigt med motsvarande befattningar vid övriga
garnisonssjukhus med undantag av det i Boden belägna.

Vad anginge förslaget örn inrättande av en extra ordinarie husmodersbefattning
i lönegrad MEo 9 eller samma lönegrad, till vilken motsvarande tjänst
vid garnisonssjukhuset i Boden vore hänförd, ville lönenämnden erinra, att
sistnämnda sjukhus omfattade 278 vårdplatser och således vore betydligt
större än sjukhuset i Skövde. Med hänsyn till arten av husmoderns arbetsuppgifter
samt hennes ställning i förhållande till sjuksköterskepersonalen
ville lönenämnden dock icke motsätta sig den föreslagna lönegradsplaceringen.

Det nya garnisonssjukhuset i Skövde kommer enligt det föregående att omfatta
inalles 76 vårdplatser, d. v. s. 24 vårdplatser mer än det nuvarande garni -

142

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

sonssjukhuset. Det antal nya befattningshavare, som beräknas erforderliga i
samband med det nya sjukhusets tillkomst, beräknas ävenledes till 24. Härigenom
skulle antalet befattningshavare vid sjukhuset komma att ökas till 67.
Även örn en del av den på vård- och ekonomipersonalen fallande ökningen
betingas av den förkortning av arbetstiden, som skett genom kungörelsen
1942: 638, synes mig personalökningen vara påfallande stor.

Yad beträffar förslagets detaljer, vill jag framhålla, att medel icke böra beräknas
för anställande av tvättföreståndare, enär — såsom framgår av propositionen
1942: 2 (kapitalbudgeten, bilaga 13, punkten 2) — avsikten är att tills
vidare icke inrätta tvättinrättning vid sjukhuset. Jag har intet att erinra mot
att en maskinist anställes vid sjukhuset men finner i likhet med lönenämnderna
att denne befattningshavare bör hänföras högst till lönegraden MEo 10. Mot
höjning av arvodet till sjukhusets sjukgymnast har jag intet att erinra. I övrigt
synes den föreslagna personalorganisationen böra göras till föremål för översyn
för utrönande av möjligheterna att nedbringa antalet befattningshavare.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att med ledning av resultatet av denna
översyn ställa erforderliga medel till förfogande. Vid anslagsberäkningarna
anser jag mig böra tills vidare räkna med bifall till föreliggande förslag med
de ändringar däri, som av mig nyss förordats.

Merkostnaden uppgår för helt budgetår till i runt tal 63,000 kronor, därav
å arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj: t, belöpa 258
kronor, å avlöningar till vård- och ekonomipersonal 36,200 kronor, å avlöningar
till övrig icke-ordinarie personal 18,200 kronor och å rörligt tillägg 8,600 kronor.
Det torde emellertid vara tillräckligt örn för budgetåret 1943/44 de
nämnda delposterna höjas med 150 kronor, 20,000 kronor, 10,000 kronor respektive
4,850 kronor, motsvarande det ökade medelsbehovet för den tid av budgetåret
1943/44, varom nu är fråga.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag hemställa, att Kungl.
Maj:t — med ändring därutinnan av sitt i statsverkspropositionen under fjärde
huvudtiteln, punkten 151, framställda förslag — måtte föreslå riksdagen att

dels godkänna följande avlöningsstat för garnisonssjukhusen,
att tillämpas tills vidare för budgetåret 1943/44.

Avlöningsstat.

Utgifter.

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, för -

slagsvis ................................................ kronor 167,000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ..................... » 179,150

3. Avlöningar till vård- och ekonomipersonal,

förslagsvis ............................................. » 355,000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................................. » 377,000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis ........................ » 134,850

Summa kronor 1,213,000

143

Kungl. Majlis proposition nr 235.

Särskilda uppbördsmedel:

Pensionsmedel, förslagsvis ........................... kronor 38,000

Nettoutgift kronor 1,175,000

dels ock till Garnisonssjukhusen: Avlöningar för budgetåret
1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 1,175,000 kronor.

E. Diverse.

Provisoriska åtgärder tili förbättrande av tandvården inom försvarsväsendet,

reservationsanslag. Genom beslut den 30 oktober 1941 bemyndigade Kungl.
Majit chefen för försvarsdepartementet att utse högst sex utredningsmän att
inom nämnda departement biträda med utredning rörande tandvården vid försvarsväsendet
ävensom avgiva det förslag vartill utredningen kunde föranleda.

De med stöd av nämnda bemyndigande av chefen för försvarsdepartementet
den 24 november 1941 tillkallade sakkunniga, vilka antagit benämningen
försvarsväsendets tandvårdsutredning 1941, ha den 20 mars 1943
framlagt förslag till vissa provisoriska åtgärder för förbättring av tandvården
inom försvarsväsendet och i anslutning därtill framhållit bland annat
följande.

Jämlikt uttalande till statsrådsprotokollet över försvarsärenden den 30
oktober 1941 hade tandvårdsutredningen att särskilt dels klarlägga på vad
sätt den nuvarande tandvårdsorganisationen borde för minsta möjliga kostnad
ersättas med en ändamålsenligare organisation, dels utröna örn och i
vad mån fördelar kunna ernås genom samordning av tandvården mellan
truppförband tillhörande olika försvarsgrenar, dels ock undersöka, huruvida
någon koordination med folktandvården lämpligen kunde genomföras. Vidare
skulle tandvårdsutredningen vid utformandet av sitt förslag uppmärksamma
föreskriften i manskapsavlöningsreglementet, enligt vilken manskapet äger
erhålla tandvård i större omfattning än andra befattningshavare i statens
tjänst. Utredningsmännen hade fattat sitt uppdrag så, att de hade att avgiva
förslag i första hand till tandvårdens ordnande vid försvarsväsendet
under fredstid samt i andra hand hur denna fredstandvård i händelse av
krig lämpligen skall organiseras såsom krigstandvårcl. Av det utförda utredningsarbetet
framginge, att en sådan fredstandvård, örn den skulle fylla
även blott rimliga krav, komme att få ett mycket stort omfång, så stort, att
dess genomförande måste kräva lång tid, detta oberoende av örn den anförtroddes
åt en helt fristående militär tandvårdsorganisation, enhetlig eller
trefaldig, eller åt en koordinerad folk- och militärtandvård. Enbart på
grund av bristen på tandläkare måste en tidrymd av flera år beräknas förflyta,
innan fredstandvården hunne utbyggas i nämnvärd omfattning.

Därjämte hade utredningsmännen funnit, att deras uppdrag ej kunde
fullgöras med den skyndsamhet, varom i de givna direktiven en förväntan
uttalats.

Vidare vore ståndpunktstagandet till frågan örn eventuellt upprättande
av en militärtandläkarkår i hög grad avhängig av don ännu icke lösta frågan
örn hur försvarsgrenarnas centrala sjukvårdsförvaltning komme att bliva
organiserad.

Emellertid vore trots det omfattande det allmänna tandvården gagnande

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

arbete, de inkallade tandläkarna utfört, läget inom militärtandvårdens område
sådant, att snara åtgärder för denna vårds förbättrande vore påkallade,
och behovet av sådana hade också från olika håll och med ständigt ökad styrka
framhävts. Tandvårdsutredningen hade ansett sig böra föreslå, att vissa
åtgärder redan nu vidtoges för att förbättra och intensifiera tandvården. På
dessa åtgärder måste man dock givetvis ställa den fordran, att de ej på
något sätt skulle få föregripa den plan för tandvårdens organisation, som
kunde komma att fastställas. De borde således alltigenom ha provisoriets
karaktär.

Efter att lia lämnat en redogörelse för hur tandvården för närvarande
är ordnad dels under normala fredsförhållanden dels ock under nuvarande
beredskap har utredningen anfört bland annat följande.

Eragan angående principerna för tandvårdens tillgodoseende under nuvarande
beredskapstid syntes ha blivit tillfredsställande ordnad. Särskilda
åtgärder syntes emellertid böra vidtagas för att åstadkomma att denna tandvård
i möjligaste mån skulle komma vederbörande till del. Utan att föregripa
någon kommande plan för militärtandvårdens ordnande och utan att
alltför mycket utsudda gränserna mellan den permanenta fredstandvården
och det mera tillfälliga i tandvården under beredskapstiden, kunde enligt
tandvårdsutredningens mening i detta hänseende åtskilliga åtgärder vidtagas.
Utredningen hade ansett lämpligt att nu avgiva förslag örn provisoriska
åtgärder för förbättrande och intensifierande av tandvården vid försvarsväsendet
under för närvarande rådande förstärkta försvarsberedskap. Dessa
förslag vöre baserade på den principen att de icke skulle föregripa den
organisation, tandvården i fredstid kunde komma att få. Det ökade personalbehovet
avsåges att tillgodoses genom inkallelser eller genom arvodesanställningar
och avsåge icke att förpliktiga något för framtiden. Viss materiel
borde nyanskaffas, vilken sedermera kunde användas i vilken organisationsform
tandvården än finge. Lokalförbättringar föreslogos i vissa fall,
där de vörö nödvändiga och kunde provisoriskt ordnas. De direkta utgifter
för materiel m. m., som föresloges, toge sålunda sikte på fredstandvårdens
krav. Men genom att dessa utgifter nu gjordes och viss arvodesanställning
och ytterligare inkallelse av personal skedde, kunde genom skiftarbete och
andra åtgärder materiel och lokaler intensivare utnyttjas för tillfredsställande
av det mycket stora tandvårdsbehovet under nuvarande beredskapstid. För
övrigt, syntes det vara av avgörande betydelse att erforderlig materielanskaffning
skedde så snart som möjligt, enär utsikterna att inom överskådlig
tid erhålla vad som vore nödvändigt snart bleve synnerligen små.

Utredningen har, med angivande av närmare motivering för de olika åtgärderna,
föreslagit bland annat följande.

1. Arvodestjänster böra inrättas för en för försvarsväsendet gemensam
tandvårdsinspektör, för föreståndare vid vissa försvarsväsendets tandpolikliniker
samt för vissa tandteknici.

2. Arvodena för föreståndarna för marinens tandpolikliniker böra höjas.

3. Ytterligare ett antal tandsköterskor böra anställas.

4. Viss materiel till tandpolikliniker och laboratorier böra av vederbörande
centrala förvaltningsmyndigheter anskaffas.

En ny barack för bland annat tandvårdsändamål bör uppföras vid Hallands
regemente i Halmstad.

145

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

5. Åt arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse respektive marinförvaltningen
bör uppdragas att genom vederbörande myndigheter ej mindre undersöka
möjligheterna för att i förekommande fall verkställa förhyrning av vissa
erforderliga lokaler än även låta inreda vissa lokaler till de ändamål, varom
tandvårdsutredningen avgivit förslag.

Genomförandet av de tandvårdsutredningen avgivna förslagen till intensifierande
och förbättrande av försvarsväsendets tandvård under nuvarande
beredskapstillstånd har beräknats medföra följande kostnader.

A. Personalkostnader:

Arvode till tandvårdsinspektör____

Arvoden till poliklinikföreståndare

Avlöning till tandsköterskor ......

Arvoden till tandteknici............

B. Eng äng sutgifter:

Ändring m. m. av tandpoliklinikernas lokaler ................ » 50,000

Komplettering av tandpoliklinikernas utrustning.............. » 370,000

Upprättandet av ytterligare proteslaboratorier och materiel anskaffning

för dessa................................. » 50,000

Summa kronor 890,000

Till stöd för förslaget har tandvårdsutredningen anfört bland annat följande.

En central inspektionsverksamhet syntes kunna avsevärt förbilliga och
rationalisera försvarsväsendets tandvårdsverksamhet. Denna inspektionsverksamhet,
anförtrodd åt en tandvårdsinspektör, borde vara gemensam för de
tre försvarsgrenarna. Med nuvarande organisation borde emellertid tandvårdsinspektören
vara underställd generalfältläkaren med tjänstgöring inom
arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse. Med en tjänstgöringstid av 3x/a timme
per dag syntes arvodet till tandvårdsinspektören böra utgå med 10,000 kronor
för år.

Med undantag för vissa tandpolikliniker vid marinen sköttes arbetet vid
poliklinikerna av värnpliktiga tandläkare med kort tjänstgöringstid, i regel
två månader. Det vore synnerligen önskvärt, att särskilda föreståndare kunde
anställas vid sådana polikliniker, där flera värnpliktiga tandläkare regelmässigt
verkade. Härigenom skulle en fast och kontinuerlig ledning åstadkommas,
vilket kunde beräknas medföra en högst avsevärd ökning av arbetsprestationerna
vid klinikerna. Klinikföreståndarna borde åläggas en daglig
tjänstgöringstid av 3 timmar per dag, vilket syntes å ena sidan vara tillräckligt
för lösande av föreståndarna tilltänkta uppgifter och å andra sidan
möjliggöra att förvärva kompetenta krafter utan att taga de för ändamålet
lämpliga tandläkarna helt i anspråk. Med utgångspunkt från nu utgående
arvode till föreståndaren för flottans tandpoliklinik i Stockholm borde
föreståndarna beredas arvode, avmätt efter dyrort med 7,104 kronor å lägsta
dyrort och 8,880 kronor å högsta dyrort. Enligt verkställd utredning borde
31 tandpoliklinikföreståndare anställas, för vilka arvodeskostnaderna beräknades
till i runt tal 250,000 kronor. Arvodena till föreståndarna för marinens
tandpolikliniker borde höjas i enlighet med dessa beräkningsgrunder.

För närvarande funnes tillhopa 12 laboratorier inrättade, vid vilka före liiliang

till riksdagens protokoll 1943. 1 sami. Nr 235. 527 43 10

kronor 10,000
» 250,000

» 60,000

* 100,000

146

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

kommande tekniska arbeten utfördes. Därjämte vore två laboratorier förhyrda.
I övrigt anlitades privata laboratorier för tandpoliklinikernas behov.
Det vöre. enligt utredningens mening erforderligt att inrätta vissa ytterligare
laboratorier. Kostnaderna härför beräknades till 50,000 kronor. Vid de nu
inrättade laboratorierna tjänstgjorde för närvarande inkallade tandtekniker.
Dessa kunde icke beräknas lia samma intresse och ansvarskänsla som arvodesanställda
tekniker. Dylika arvodesanställda tekniker borde därför anställas.
Arvode till dessa syntes böra bestämmas till 4,800 kronor för lägsta dyrort
och 6,171 kronor för högsta dyrort. För arvoden till tandtekniker kunde
beräknas åtgå 100,000 kronor.

Genom särskilda beslut hade medgivits anställande av tandsköterskor vid
vissa polikliniker med avlöning enligt lönegrad MEx 1. Nämnda Beställning
syntes alltför låg för att kompetenta krafter skulle kunna erhållas. En
allmän löneförbättring ansåge utredningen emellertid under nuvarande provisoriska
förhållanden icke böra ifrågakomma. På vissa håll syntes dock
en löneförbättring till lönegraden MEx 4 motiverad. Kostnaden för tandsköterskorna
beräknades i sin helhet till omkring 175,000 kronor, innebärande
en merkostnad av omkring 60,000 kronor.

I fråga örn de av utredningen föreslagna åtgärderna till förbättring av
förefintliga eller inrättande av nya lokaler för tandpolikliniker ävensom till
komplettering av klinikernas utrustning torde få hänvisas till handlingarna.

För tillgodoseende av militärbefälsstabernas behov av tandläkare har utredningen
icke ansett sig böra föreslå inrättande av arvodestjänster utan
förmenat, att behovet skulle kunna tillgodoses genom inkallelser av värnpliktiga
tandläkare enligt angivna grunder.

Utredningen har framhållit, att örn motsvarande arbete, som föresloges
skola utföras av arvodesanställda tandläkare och tandteknici, skulle utföras
av inkallad personal, kostnaden därför kunde uppskattningsvis beräknas till
minst 150,000 kronor. De verkliga årliga merkostnader, som under förutsättning
av intensifiering av tandvården skulle förorsakas av att viss personal
anställdes mot arvoden, vore sålunda allenast 270,000 kronor. Engångsutgifterna
kunde i huvudsak betraktas såsom kapitalinvesteringar för
anskaffning av materiel m. m., vilken som nämnts kunde komma att utnyttjas
vilken organisationsform den blivande tandvården vid försvarsväsendet än
finge.

Över de sakkunnigas förslag lia utlåtanden avgivits av arméförvaltningens
civila departement och sjukvårdsstyrelse, marinförvaltningen, flygförvaltningen,
cheferna för armén, marinen och flygvapnet, statskontoret, medicinalstyrelsen,
allmänna lönenämnden och Sveriges tandläkareförbund.

Arméchefen, som visserligen funnit de av utredningen föreslagna åtgärderna
i och för sig önskvärda och lämpliga som ett led i arbetet på en
förbättrad folktandvård, har dock icke ansett det befogat, att försvarsbudgeten
skulle vidkännas så stora kostnader, som icke vore direkt nödvändiga
för försvaret. Det syntes icke uteslutet, att den föreslagna personalorganisationen
skulle kunna beskäras.

Cheferna för marinen och flygvapnet ha icke funnit anledning till erinran
mot tandvårdsutredningens förslag.

Arméförvaltningens civila departement och sjukvårdsstyrelse lia i stort sett
icke funnit något att erinra mot förslaget. Det vore ur såväl militärmedi -

147

Kungl. Maurts proposition nr 235.

dusk som social synpunkt angeläget, att förslaget bringades till utförande.
Ämbetsverken lia emellertid framhållit, att frågan örn tandvårdsinspektörens
ställning borde underkastas granskning i samband med omorganisationen
av den militära förvaltningen samt ifrågasatt, huruvida icke arvodet
till inspektören borde höjas till 12,000 kronor för år. Beträffande tandpoliklinikföreståndarna
kunde ifrågasättas någon minskning i den dagliga tjänstgöringstiden
i syfte att nedbringa kostnaderna. Enligt ämbetsverkens mening
vore det icke säkert, att samtliga de av utredningen föreslagna föreståndarna
erfordrades.

Marinförvaltningen har bland annat framhållit, att för marinens del förutsättningar
syntes föreligga att redan nu giva tandvårdsfrågan en definitiv
lösning. Ämbetsverket har ifrågasatt en utökning av antalet av utredningen
för marinen beräknade tandvårdsinspektörer och övriga tandläkare samt i
likhet med flygförvaltningen framhållit behovet av utrustning utöver vad utredningen
föreslagit.

Statskontoret har i fråga örn omfattningen av den militära tandvården
ifrågasatt vissa restriktioner. Rätten till fri tandvård i fred borde begränsas
till vad som vore oundgängligen erforderligt för bibehållande av vederbörandes
tjänstduglighet. Spörsmålet örn tandvård för det fast anställda
manskapet borde upptagas till övervägande. På grund härav borde med
anvisandet av medel till byggnads- och inredningskostnader ävensom till
anskaffande av permanenta fullständiga klinikutrustningar vid nyuppsatta
förband och till nya protéslaboratorier anstå i avvaktan på resultatet av
utredningens fortsatta överläggningar. Yad anginge omfattningen av rätten
till fri tandvård under krig och förstärkt försvarsberedskap borde bestämmelserna
i krigssj ukvårdsreglementet göras till föremål för förnyat övervägande
och undersökning, örn icke förmånerna beträffande tandvård enligt
reglementet sträckte sig längre än som kunde anses skäligt, vidtagas.

Den av utredningen föreslagna tandvårdsinspektionsverksamheten borde
kunna inordnas inom den i propositionen 1943:180 föreslagna gemensamma
sjukvårdsstyrelsen utan särskild personalförstärkning. Det vore önskvärt,
att vid polikliniker med flera tandläkare föreståndartjänster inrättades. Av
utredningen föreslagna arvoden syntes emellertid för högt beräknade. Detsamma
vore förhållandet med av utredningen föreslagna arvoden för tandteknikerna.

Medicinalstyrelsen har vitsordat den nuvarande organisationens provisoriska
karaktär och otillräcklighet och att bristfälligheter förefinnas, ramför allt
med avseende å lokaler och utrustning. Med hänsyn till gällande bestämmelser
rörande tandvård borde åtgärder vidtagas för att åstadkomma ökade
och förbättrade möjligheter till tandvård. Dessa åtgärder borde emellertid
vara av provisorisk art. Medicinalstyrelsen har i stort sett tillstyrkt förslaget,
dock med vissa modifikationer. Härom har styrelsen anfört bland annat
följande.

En centralt ordnad inspektion vore en förutsättning för en rationalisering
av beredskapstandvårdon. Styrelsen har emellertid ifrågasatt, huruvida icke

148

Kungl. Majds ''proposition nr 235.

de uppgifter, som utredningen avsett skola tilläggas tandvårdsinspektören,
borde handhavas av medicinalstyrelsen. Detta skulle kunna ernås därigenom
att en del av byrådirektörens å styrelsens tandvårdsavdelning arbetsbörda
avlastades denne och överfördes på en ny befattningshavare, varigenom
byrådirektören kunde ställas till den militära sjukvårdsledningens förfogande.
Byrådirektörsbefattningen borde i samband härmed uppflyttas till 30 lönegraden
och erhålla tjänstetiteln e. o. medicinalråd. Härjämte har styrelsen
föreslagit viss ökning av kanslipersonalen å tandvårdsavdelningen, som borde
ombildas till en tandvårdsbyrå. — Beträffande utredningens förslag att anställa
poliklinikföreståndare har styrelsen framhållit, att det kunde ifrågasättas,
huruvida möjligheter förelåge att besätta befattningarna med kvalificerade
innehavare, varjämte styrelsen uttalat farhågor för att inrättandet av
dessa tjänster kunde komma att skapa konkurrens med folktandvården om
de fåtaliga tandläkarna. Styrelsen har därför icke kunnat för närvarande
tillstyrka inrättandet av dessa befattningar. I stället har styrelsen förordat
ett system med inspektioner av militärbefälstandläkarna. — Styrelsen har
ifragasatt en undersökning, huruvida icke viss besparing och samtidigt effektivisering
av det tandtekniska arbetet kunde åstadkommas genom att även
i fortsättningen sluta avtal med privata laboratorier samt genom att inrätta
centrallaboratorier. I avbidan å dylik undersökning kunde styrelsen icke
tillstyrka inrättandet av arvodestjänster för tekniker i den av utredningen
föreslagna utsträckningen. De av utredningen föreslagna arvodena syntes
för höga.

Allmänna lönenämnden har intet haft att erinra mot storleken av de av
utredningen föreslagna arvodena.

Sveriges tandläkareförbund har givit uttryck åt deli uppfattningen, att
beredskapstandvårdens omfattning bör begränsas till vad som iir oundgängligen
nödvändigt för personalens fältduglighet. Förbundet har hävdat, att
tandvårdsinspektörens arvode borde bestämmas till lägst 12,000 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att försvarsväsendets tandvårdsutredning
funnit erforderligt att vissa åtgärder av provisorisk karaktär vidtagas
för att avhjälpa brister i försvarsväsendets tandvårdsorganisation. Dessa
åtgärder kunna enligt utredningens mening vidtagas utan att ett ställningstagande
till frågan om det slutliga ordnandet av försvarsväsendets tandvård
föregripes. De i ärendet hörda myndigheterna ha i stort sett vitsordat
behovet av sådana åtgärder. Även enligt min mening är det nödvändigt
att något åtgöres för att under rådande beredskap förbättra de i flera hänseenden
otillfredsställande förhållanden, varunder den militära tandvården
bedrives.

I stort sett synes det härutinnan av tandvårdsutredningen framlagda förslaget
kunna godtagas. Den av medicinalstyrelsen framförda tanken att ordna
tandvårdsinspektionen genom viss omorganisation av styrelsens tandvårdsavdelning
synes med hänsyn till de tilltänkta åtgärdernas provisoriska karaktär
icke vara att förorda. Yad beträffar styrelsens farhågor att tillskapandet
av särskilda arvodesbefattningar skulle komma att medföra en icke önskvärd
konkurrens med folktandvården, synes böra beaktas, att det av tandvårdsutredningen
framlagda förslaget endast tager sikte på förhållandena under

149

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

rådande beredskap. Emellertid lärer med hänsyn till vissa av de framställda
erinringarna en översyn av utredningens förslag böra komma till
stånd innan åtgärder vidtagas i det med förslaget avsedda syftet. Det torde
vara lämpligt att åt tandvårdsutredningen uppdrages att verkställa denna
översyn, därvid uppmärksamhet bör ägnas den av medicinalstyrelsen berörda
frågan och jämväl i övrigt med ledning av de avgivna yttrandena tagas
under övervägande, huruvida icke en begränsning i kostnadsbesparande syfte
på en eller annan punkt är möjlig.

Vad angår kostnaderna för det av tandvårdsutredningen framlagda förslaget,
av utredningen uppskattade till 890,000 kronor, därav personalkostnader

420.000 kronor och kostnader för engångsanskaffning av materiel m. m.

470.000 kronor, bör såsom jag nyss framhållit undersökas, huruvida icke en
begränsning av kostnaderna skall visa sig möjlig. En medelsanvisning av

850.000 kronor torde med hänsyn därtill vara tillfyllest, varvid jag emellertid
förutsätter, att av anslagsmedlen endast så stort belopp ställes till förfogande,
som visar sig vara oundgängligen erforderligt.

Jag har redan framhållit, att det framlagda förslaget tager sikte på att förbättra
möjligheterna att under rådande beredskap meddela den tandvård, vartill
vederbörande är berättigad. På grund härav torde kunna ifrågasättas,
huruvida icke kostnaderna borde bestridas med anlitande av förskottsmedel.
Med hänsyn till att de åtgärder, om vilka här är fråga, i vissa hänseenden
beröra den normala fredstandvårdens organisation, har jag emellertid efter
samråd med chefen för finansdepartementet kommit till den uppfattningen,
att kostnaderna böra bestridas från riksstatsanslag. Då åtgärderna till sin
huvudsakliga del äro betingade av beredskapsförhållandena och helt att anse
som provisoriska torde det emellertid vara lämpligt att kostnaderna bestridas
från ett särskilt å riksstaten uppfört anslag, vilket dock icke bör inräknas i
den ram, som i propositionen 1942: 210 angivits för den fortsatta utbyggnaden
och organisationen av landets försvarskrafter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården
inom för svar sväsendet för budgetåret 1943/44 anvisa ett reservationsanslag
av 850,000 kronor.

□yrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst, förslagsanslag. I statsverkspropositionen
föreslog Kungl. Majit riksdagen att, i avbidan på särskild
proposition, till Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst beräkna
ett förslagsanslag av 140,000 kronor. Anslaget, som för budgetåret 1942/43 uppförts
med ett belopp av 140,000 kronor, ansågs, enligt vad som framgår av vad
chefen för finansdepartementet anförde vid anmälan i nämnda proposition av
för flera huvudtitlar gemensamma frågor, böra upptagas i riksstatsförslaget
med allenast beräknat belopp med hänsyn till föreliggande frågor örn löneregleringar.

Enligt i propositionen 1943: 143 angående krigsmaktens reservpersonal fram -

150

Kungl. Majlis proposition nr 235.

lagt förslag avses dyrtidstillägg icke längre skola utgå å reservstatslön. Det
föreligger icke möjlighet att nu avgöra i vilken omfattning medelsbehovet under
detta anslag kommer att påverkas härav. De i nu förevarande proposition framlagda
förslagen torde icke medföra någon inverkan på beräkningen av dyrtidstilläggsanslaget.
Jag får därför föreslå, att anslaget för budgetåret 1943/44 uppföres
i riksstat^ med oförändrat belopp, 140,000 kronor, och hemställer, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen

att till Dyrtidstillägg ät befattningshavare i statens tjänst för
budgetåret 1943/44 anvisa ett förslagsanslag av 140,000 kronor.

Sammanställning utvisande storleken av nu äskade anslag, jämförda med
motsvarande anslag för budgetåret 1942/43 och med de i statsverkspropositionen
beräknade eller äskade beloppen, torde få fogas såsom bilaga till statsrådsprotokollet.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda, med instämmande av statsrådets övriga ledamöter,
hemställt förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Sigurd Lind.

Kungl. Majlis proposition nr 235.

151

Bilaga.

Sammanställning

utvisande storleken av de i denna proposition äskade anslagen, jämförda med motsvarande
anslag för budgetåret 1942/43 samt med de i statsverkspropositionen beräknade

(äskade) beloppen.

Anslag	För 1943/44 äskat belopp	I statsverks-propositionen beräknat (äskat) belopp	För 1942/43 anvisat belopp
Arméförvaltningen: Avlöningar..................	731,000	1,200,000	1,129,000
» Omkostnader................	145,000	192,000	192,000
Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar ....	80,800	—	—
» i> Omkostnader . .	15,000	—	—
Försvarets sjukvårdsförvaltning: Avlöningar ....	101,000	—	—
» » Omkostnader . .	20,000	—	—
» civilförvaltning: Avlöningar..........	532,500	—	—
» » Omkostnader........	40,000	—	—
Marinförvaltningen: Avlöningar ................	454,000	575,000	536,000
Flygförvaltningen: Avlöningar ..................	422,000	330,000	283,000
Krigsmaterielverket: Avlöningar ................	2,160,000	J. 2,800,000	1,100,000
» Omkostnader ..............	650,000
Försvarets fabriksstyrelse ......................	555,000	570,000	430,000
Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl.....	63,730,000	63,800,000	59,450,000
» Industriell krigsberedskap ..............	200,000	200,000	200,000
Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl.....	29,000,000	29,000,000	27,160,000
» Industriens krigsorganisation..........	20,000	20,000	100,000
Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl.	18,400,000	18,500,000	16,000,000
» Industriens krigsorganisation ......	40,000	40,000	85,000
Garnisonssjukhusen: Avlöningar ................	1,175,000	1,140,000	871,500
Provisoriska åtgärder till förbättrande av tand-vården inom försvarsväsendet ................	850,000	_	__
Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst	140.000	140,000	140,000
Summa kronor	119.461,300	118,507,000	107,676,500

152

Kungl. Maj:ts proposition nr 235.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Vissa med övergången till en ny organisation av försvarsväsendets centrala
förvaltning sammanhängande frågor ........................................ 1

Ordnandet av befälsförhållandena inom VI. militärområdet m. m........... 7

Arméförvaltningen: Avlöningar................................................ 10

» : Omkostnader.............................................. IG

Arméns fortifikationsförvaltning: Avlöningar.................................. 17

* » : Omkostnader................................ 19

Försvarets sjukvårdsförvaltning: AvlöningaT.................................. 19

* » : Omkostnader................................ 23

Försvarets civilförvaltning: Avlöningar.......................... 23

» » : Omkostnader...................................... 27

Marinförvaltningen: Avlöningar................................................ 27

Flygförvaltningen: Avlöningar.................................................. 34

Krigsmaterielverket: Avlöningar................................................ 42

» : Omkostnader ............................................ 47

Försvarets fabriksstyrelse ...................................................... 48

Armén: Avlöningar till aktiv personal m. fl................................... 53

» : Industriell krigsberedskap ............................................ 99

Marinen: Avlöningar till aktiv personal m. fl................................. 101

» : Industriens krigsorganisation ........................................ 121

Flygvapnet: Avlöningar till aktiv personal m. fl............................. 122

» : Industriens krigsorganisation .................................... 137

Garnisonssjukhusen: Avlöningar................................................ 138

Provisoriska åtgärder till förbättrande av tandvården inom försvarsväsendet 143

Dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst .......................... 149

Bilaga. Sammanställning...................................................... 151

Stockholm 1043. K. L. Beckmans Boktryckeri.