Kungl. Majlis proposition nr 176 (Proposition 1945:176)

Kungl. Majlis proposition nr 176.

Nr 176.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen med förslag till lag angående
ändrad lydelse av 13 och 14 §§ lagen den 6 juni
1941 (nr 334) om tillsyn å radiologiskt arbete m. m.;
given Stockholms slott den 2 mars 1945.

Under åberopande av bilagda i statsrådet och lagrådet hållna protokoll
vill Kungl. Majit härmed, jämlikt § 87 regeringsformen, föreslå riksdagen
att antaga härvid fogat förslag till lag angående ändrad lydelse av 13 och
14 §§ lagen den 6 juni 1941 (nr 334) örn tillsyn å radiologiskt arbete m. m.

GUSTAF.

Gustav Möller.

Bihang lill riksdagens protokoll 1945. I sami. Ar 176.

Kungl. Maj.ts proposition nr 176.

Förslag

lill

Lag

angående ändrad lydelse av 13 neli 14 §§ lagen den 6 juni 1941 (nr 334) om
tillsyn å radiologiskt arbete m. m.

Härigenom förordnas, att 13 oell 14 §§ lagen den (> juni 1941 om tillsyn
a radiologiskt arbete m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

13 §.

Den som erhållit tillstånd enligt delina lag är pliktig att årligen lill statsverket
såsom bidrag till bestridande av kostnaderna för tillsynen enligt
lagen erlägga avgift med det belopp och i den ordning Konungen bestämmer.
Erlägges ej avgiften å tid som sålunda föreskrives, äger medicinalstyrelsen
återkalla tillståndet.

Undervisnings- och forskningsverksamhet som bedrives utan förvärvssyfte
är fri från avgift.

På Konungen ankommer att fastställa taxa å gottgörelse för dels besiktning
enligt 5 § i anledning av ansökan örn tillstånd dels ock undersökning
och besiktning, som avses i 12 §. Kostnaderna för sådan besiktning enligt
5 § varom nyss nämnts ävensom för besiktning enligt 12 § andra stycket
skola gäldas av den, som i varje särskilt fall bedriver det radiologiska arbetet
eller sökt tillstånd därtill eller lill innehav av radioaktivt ämne.

14 §.

Den som---med dagsböter.

Lag samma--— — ofullständig uppgift.

Den som fabes till ansvar för förseelse som i första stycket avses skall
tillika förpliktas utgiva avgift varom i 13 § första stycket lörmäles för den
lid, för vilken sådan avgift skolat erläggas men ej guldits, dock ej för tid
som ligger längre tillbaka än två år från den dag åtalet anliängiggjordes.

Böter, som---— tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1946.

Kung!. Majits proposition nr 176.

Utdrag rrv protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Majit
Konungen i statsrådet ä Stockholms slott den 16 februari

mö.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Bergquist, Domö, Gjöres, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander,
Danielson, Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och ecklesiastikdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet
Möller, fråga angående omläggning av systemet för finansiering av kontrollverksamheten
jämlikt lagen örn tillsyn å radiologiskt arbete m. m. samt anför:

Enligt 1 § lagen den 6 juni 1941 (nr 334) örn tillsyn å radiologiskt arbete
m. m. må sådant arbete bedrivas allenast efter tillstånd av medicinalstyrelsen.
Med radiologiskt arbete avses härvid arbete, vari ingår bruk av röntgenstrålar,
alstrade vid en spänning av mera än 5 000 volt, eller radioaktivt
ämne, överstigande viss myckenhet, som medicinalstyrelsen äger fastställa.
Tillstånd av medicinalstyrelsen erfordras också för innehav, utan
samband med radiologiskt arbete, av radioaktivt ämne, överstigande den
av medicinalstyrelsen fastställda myckenheten. I 4 § stadgas, att innehavare
av tillstånd utan dröjsmål skall till medicinalstyrelsen anmäla, bland
annat, örn mera väsentliga förändringar inträffat beträffande sättet för
bedrivandet av det radiologiska arbetet eller i fråga om innehavet av radioaktivt
ämne. Enligt 5 § skall medicinalstyrelsen inhämta utlåtande av
radiofysiska institutionen över ansökan om tillstånd och över anmälan,
varom förut sagts. Innan dylikt utlåtande avgives skall, därest medicinalstyrelsen
så förordnar eller institutionen eljest finner det nödigt, besiktning
verkställas genom institutionens försorg å arbets- eller förvaringsplatsen.
Jämlikt 0 § utövas tillsynen å efterlevnaden av lagen och med
stöd av densamma meddelade föreskrifter, under medicinalstyrelsens överinseende
och ledning, av radiofysiska institutionen och vid denna anställda
tillsyningsman. I 7 § stadgas att tillsyningsman har att besiktiga plats,
där radiologiskt arbete bedrives eller radioaktivt ämne förvaras. Besiktning
skall, där ej av särskild anledning annai påkallas, ske med regelbundna
tidsmellanrum. Närmare föreskrifter örn tillsynens utövande med -

Kungl. Maj:ts proposition nr 170.

delas av Konungen. Enligt 10 § skola de allmänna föreskrifter vilka, utöver
vad lagen innehåller, må erfordras till förekommande av skada genom
inverkan av röntgenstrålar eller radioaktivt ämne, meddelas av medicinalstyrelsen
efter samråd med riksförsäkringsanstalten. 12 § innehåller bestämmelser
om läkarundersökning av personer, sorn skola anställas för
radiologiskt arbete, samt om periodisk besiktning av hälsotillståndet hos
dem som äro anställda i dylikt arbete.

I 13 § stadgas att det skall ankomma på Konungen att fastställa taxa å
gottgörelse för dels besiktning enligt 5 och 7 §§ dels ock undersökning
och besiktning som avses i 12 §. Kostnaderna för besiktning enligt 5 och
7 §§ samt för den periodiska besiktningen enligt 12 § skola gäldas av den,
som i varje särskilt fall bedriver det radiologiska arbetet eller förvarar det
radioaktiva ämnet eller sökt tillstånd därtill.

Enligt 14 § skall den, som olovligen bedriver radiologiskt arbete eller
innehar radioaktivt ämne, straffas med dagsböter. Till samma straff dömes
tillståndsinnehavare som underlåter att ställa sig till efterrättelse vad enligt
lagen eller mod stöd av densamma meddelade föreskrifter åligger
honom.

Bestämmelser angående besiktningsfrekvensen finnas i en den 28 juni
1941 av Kungl. Majit utfärdad instruktion för radiofysiska institutionen,
såvitt angår dess jämlikt lagen om tillsyn å radiologiskt arbete m. m. bedrivna
verksamhet. Nämnda instruktion har sedermera genom kungl, brev
den 30 oktober 1942 undergått vissa ändringar.

Giottgörelscn för besiktningarna enligt 5 och 7 §§ lagen om tillsyn å radiologiskt
arbete m. m. skall erläggas enligt en av Kungl. Majit den 28 juni
1941 fastställd taxa för dylika besiktningar (S. F. S. 517).

De debiterade besiktningsavgifterna utgjorde under budgetåren 1941/42,
1942/43 och 1943/44 respektive ca 78 000, 110 000 och 112 000 kronor.
Erinras må i detta sammanhang därom att vid statskontrollens införande
förutsattes (jfr prop. nr 74/1941 sid. 9 f.), att besiktningsavgifterna skulle
så avvägas att de i stort sett täckte kostnaderna för den för kontrollverksamheten
nödvändiga personalen samt de rese- och övriga omkostnader,
som sammanhängde med verksamheten.

I skrivelse till medicinalstyrelsen den 21 augusti 1944 har föreståndaren
för radiofysiska institutionen framlagt — förutom förslag örn utökning av
personalen vid institutionens kontrollavdelning för röntgendiagnostik —-förslag att det nuvarande systemet med besiktningsavgifter måtte, såvitt
angår för röntgendiagnostik avsedda anläggningar, utbytas mot ett system
med licensavgifter.

I skrivelsen lämnas till en början följande preliminära uppgift beträffande
strålskador observerade åren 1942 och 1943:

Kungl. Majlis proposition nr 176.

	Svära skador (nekros m. amputationspåföljd, läkare, tandlä-kare, sköterska).	3
Lokala skador	Tydliga begynnande skador (röntgendermatit, hudatroli etc.; läkare, sköterskor, tandläkare).	42
	Skönjbar strålpåverkan genom olämplig arbetsteknik ((t. ex. epilering).	c:a 150
Allmänna skador	Blodskador (anämi, granulopeni, leukopeni etc.).	236

i anslutning härtill framhåller institutionsföreståndaren, att det visat sig,
att i medeltal vid var fjärde anläggning, där besiktning verkställts, minst
ett fall av strålpåverkan förelåge. Någon systematiskt genomförd noggrann
undersökning av de observerade strålpåverkningarna bade ännu icke kunnat
utföras. Detta samt det förhållandet, alt ännu endast 60—70 % av
totala antalet anläggningar besiktigats, gåve anledning förmoda, att såväl
skadefrekvensen som totala antalet skador vore större än vad som lramginge
av sammanställningen. Del syntes även troligt, alt skador av annan
art förekomme än de sorn observerats.

Vidare framliålles i skrivelsen, att det med nuvarande personal icke vore
möjligt att annat än i ringa utsträckning utföra en mängd lör den fortsatta
tillsynsverksamheten nödvändiga arbeten. De viktigaste av dessa arbeten
vore: sammanställningar över sambandet mellan arbetsteknik, skyddsåtgärder
och skador; mera ingående undersökningar i de fall, där tydliga
strålpåverkningar iakttagits oell där risker för strålskador vöre överhängande;
systematisk fortlöpande typbesiktning av vissa röntgeninstrumentarier,
behandlingsstativ, genomlysningsstativ m. m. samt därmed sammanhängande
strålningsmätningar; utexperimenterande av efter den lortsatta
utvecklingen anpassad apparatur för strålnings- och andra mätningar,
avsedd bl. a. för undersökningar vid besiktningarna; samt vetenskapligt
arbete inom radiofysiken, vilket vore en nödvändig förutsättning för att
tillsyningsmännen skulle kunna väl behärska sitt arbetsområde. Förslag
lill allmänna föreskrifter enligt 10 § lagen örn tillsyn å radiologiskt arbete
m. m. hade icke kunnat fullbordas. Därest nyssnämnda arbeten och en
bearbetning av hittills gjorda erfarenheter kunnat utföras, hade emellertid
i huvudsak erforderligt underlag för utarbetandet av ifrågavarande bestämmelser
redan förelegat.

Institutionsföreståndaren anför vidare alt tillsynspersonalen oundgängligen
måste ökas för att verksamheten skulle kunna bedrivas i sådan omfattning
och på sådant sätt, som avsåges i lagen örn tillsyn å radiologiskt
arbete m. m. Härför fordrades emellertid eli jämförelsevis stort tillskott
av personal, därest nian icke genom lämpliga åtgärder möjliggjorde en smidig
anpassning av tillsyningsmännens arbete. Då, såsom nyss nämnts, några
av de viktigaste delarna av verksamheten utgjordes av systematiska under -

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

sökningar rörande sambandet mellan arbetsteknik och skador samt mera
detaljerade undersökningar vid de anläggningar, där skador observerats
eller kunde befaras uppstå, syntes det ändamålsenligt att något minska
besiktningsfrekvensen för de anläggningar, där riskerna vore mindre, och
i stället utföra tätare besiktningar, där uppenbara risker förelåge. Dessutom
borde tillsyningsmännen beredas tillfälle att bearbeta de uppgifter
från besiktningarna, som utgjorde grunden för bedömandet av behovet av
skyddsåtgärder. Detta förutsatte emellertid en ändring av nuvarande säll
för erläggande av gottgörelse för besiktningarna. Visserligen förelåge redan
enligt nu gällande bestämmelser i viss mån möjlighet att reglera besiktningsfrekvensen
efter behovet, men med rådande avgiftssystem vore del
dock svårt att i praktiken genomföra en dylik reglering. Då frågan örn
den lämpliga besiktningsfrekvensen i hög grad vore beroende av användningsfrekvensen
och arbetstekniken måste nämligen nämnda fråga bedömas
med ledning av de uppgifter härutinnan, som lämnades av anläggningarnas
innehavare. Det syntes emellertid omöjligt att bortse från risken afl
hänsyn till besiktningskostnaderna kunde inverka på uppgiftslämnarna.
låt vara omedvetet.

Slutligen framhålles i skrivelsen att tillsynsverksamheten ej kunde fylla
sin uppgift om tillsyningsmännen icke uppnådde ett gott samarbete med
de i radiologiskt arbete sysselsatta och särskilt med föreståndarna, vilka i
de flesta fall själva vore de avgiftspliktiga. Under besiktningsarbetet hade
del visat sig, att många anläggningsinnehavare ej förstode vad saken gällde
utan ansåge tillsynsverksamheten onödig. Detta hade vid upprepade tillfällen,
ehuru tillsyningsmännen gått synnerligen försynt fram. lett till obehagliga
konsekvenser. En vanlig friktionsanledning vore att man trodde,
alt tillsyningsmännen helt eller delvis finge tillgodogöra sig avgiften för
den besiktning de utfört.

På grund av de sålunda framlagda skälen borde enligt institutionsföreståndarens
mening det nuvarande avgiftssystemet ersättas med ett annat,
där erläggandet av avgifterna frikopplades från själva besiktningen. 1
Norge skulle enligt uppgift ett licenssystem tillämpas. Införandet av ett
sådant system även hos oss skulle undanröja en stor del av de nu befintliga
olägenheterna. Härigenom skulle besiktningsfrekvensen smidigt kunna
regleras efter behovet utan att statens årliga inkomster av tillsynsverksamheten
nämnvärt fluktuerade. En årlig licensavgift motsvarade även på
ett riktigare sätt kontrollverksamhetens kontinuerliga förlopp å institutionen.

I skrivelsen framläggas även förslag till ändring av besiktningsfrekvensen
för röntgendiagnostiska anläggningar samt angående storleken av de årliga
licensavgifterna för dylika anläggningar.

Med skrivelse den 28 augusti 1944 har medicinalstyrelsen till direktionen
för karolinska sjukhuset överlämnat nyssberörda skrivelse från förestånda -

Kungl. Majas proposition nr 176.

ren för radiofysiska institutionen, därvid medicinalstyrelsen, under uttalande
bl. a. att styrelsen funne det önskvärt att det föreslagna licenssystemet
komme till stånd, hemställt att direktionen mätte hos Kungl. Majit
göra framställning i ämnet i enlighet med vad som föreslagits. Medicinalstyrelsen
har i samband härmed tillika hemställt att, därest licenssystemet
genomfördes för de för röntgendiagnostik avsedda anläggningarna, samma
system borde för vinnande av enhetlighet införas jämväl för röntgenanläggningar
avseende röntgenterapi samt innehav av eller arbete med radioaktivt
ämne. I den underdåniga skrivelse, vari direktionen för karolinska
sjukhuset avgivit förslag till anslagsäskanden för budgetåret 1944/45, har
emellertid direktionen, som biträtt förslaget örn utökning av arbetskrafterna
på radiofysiska institutionen, icke berört frågan örn en omläggning
av avgiftssystemet.

I anslutning till det sagda har inom socialdepartementet uppgjorts en pro
memoria, innehållande förslag till omläggning av det nuvarande systemet för
finansiering av kontrollverksamheten jämlikt lagen örn tillsyn å radiologiskt
arbete m. m. Omläggningen skulle innebära att de särskilda besiktningarna
gjordes avgiftsfria, medan i stället avgifter upptoges för rätten att tillgodonjuta
tillstånd enligt lagen. Omläggningen bolde för enhetlighetens skull
avse icke endast anläggningar för röntgendiagnostik m. m. utan även andra
anläggningar. Vid promemorian lunnes fogade dels förslag till den ändring
av lagen örn tillsyn å radiologiskt arbete m. m., som erfordrades för omläggningen
av avgiftssystemet,1 dels ock förslag till tillämpningskungörelse, innehållande
bl. a. bestämmelser örn licensavgifternas storlek, samt till ändring
av de instruktionsmässigt givna föreskrifterna örn besiktningsfrekvensen. t
promemorian omnämndes slutligen att, enligt beräkningar verkställda inom
radiofysiska institutionen, licensavgifter av den i kungörelseförslaget angivna
storleken med den i instruktionsändringsförslaget angivna besiktnings!rckvensen
för närvarande skulle årligen inbringa omkring 130 000 kronor.

Över departementspromemorian lia, efter remiss, yttranden avgivits av
riksförsäkringsanstalten, medicinalstyrelsen (efter hörande av föreståndaren
för radiofysiska institutionen), direktionen för karolinska sjukhuset, stats
kontoret, kommerskollegium, ingenjörsvetenskapsakademien, svenska radiologförbundet,
Sveriges läkarförbund, svenska tandläkaresällskapet, Sveriges
tandläkarförbund oell styrelsen för Konung Gustaf V:s jubileumsfond.

De hörda myndigheterna ävensom svenska radiolog förbundet och styrelsen
för jubileumsfonden lia tillstyrkt förslaget örn omläggning av finansieringssystemet
eller lämnat det utan erinran. Medicinalstyrelsen och styrelsen
för jubileumsfonden lia därvid särskilt understrukit vikten av att fragan örn

1 Körslaget var, bortsett frän vissa smärre jämkningar, likalydande mert den vid detta
protokoll fogade bilagan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

den föreslagna utökningen av personalen å radiofysiska institutionen samtidigt
upptoges till behandling.

I övriga yttranden har förslaget mött viss kritik. Ingenjörsvetenskapsakademien
framhåller att, då det visat sig att radiofysiska institutionen
icke medhunne den besiktningsfrekvens som stipulerats, inkomsterna
icke heller uppgått till det beräknade beloppet. Genom den föreslagna
taxeomläggningen bomme emellertid radiofysiska institutionen oberoende av
besiktningsfrekvensen att uppnå den beräknade inkomsten. Av promemorian
framginge, att radiofysiska institutionen fortsättningsvis avsåge att mera
ägna sig åt utrednings- och forskningsarbete än åt besiktningar. Detta förefölle
att vara en lämplig åtgärd. Det syntes emellertid akademien mindre tilltalande,
att en särskild skatt, här kallad licens, skulle uttagas av innehavare
av röntgenanläggningar tor att finansiera denna utrednings- och forskningsverksamhet.
Akademien kunde icke finna det rimligt, att röntgenanläggningar
gjordes till skatteobjekt på ungefär samma sätt som bilar och radioapparater.
Erforderliga medel för bedrivande av verksamheten vid radiofysiska
institutionen borde enligt akademiens åsikt ställas till förfogande av
statsverket med skyldighet för institutionen att stå till förfogande för medicinalstyrelsen
och andra myndigheter i fråga örn yrkesskydd vid radiologiskt
arbete. Sveriges läkarförbund, som framställer vissa erinringar mot de föreslagna
licensavgifternas höjd, anser det icke motiverat, alt avgifterna för
kontrollverksamheten skulle täcka jämväl kostnader för bearbetning av materialet
och vetenskaplig forskning vid institutionen. Dessa kostnader borde
gäldas av statsmedel.

Svenska tandläkaresällskapet och Sveriges tandläkarförbund, som lia vissa
erinringar att göra mot den i det föregående återgivna statistiken över observerade
strålskador, förklara att de icke hade något att invända mot förslaget,
i den man detta endast innebure en omläggning av sättet för uppbörden av
avgifterna. Däremot kunde dessa organisationer — på skäl som i yttrandena
ingående angivits — icke godtaga vad som föreslagits angående storleken
av avgiften för besiktning av tandröntgenanläggningar, besiktningsfrekvensen
m. m.

I>eIchi$eTients Den kontrollverksamhet, som jämlikt lagen om tillsyn å radiologiskt arbete
m. lii. utövas av radiofysiska institutionen och vid denna anställda tillsyningsman,
finansieras för närvarande genom avgifter som erläggas för de besiktningar
av olika anläggningar vilka verkställas enligt lagen. Från institutionens
sida lia framställts önskemål, förutom örn viss personalökning, afl
nämnda system för täckandet av kostnaderna för tillsynsverksamheten måtte
omläggas så att de särskilda besiktningarna bleve avgiftsfria medan i stället
årliga avgifter upptoges för rätten att tillgodonjuta tillstånd enligt lagen
För denna omläggning, vilken i och för sig icke väckt någon gensaga från de
myndigheter m. fl. som hörts i ärendet, synas starka skäl tala. Genom om -

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

läggningen skulle radiofysiska institutionen bliva satt i tilltälle att bedriva
tillsynsverksamheten efter mera rationella linjer än nu sker. Institutionen
skulle sålunda, utan att kostnadstäckningen äventyrades, kunna ägna större
uppmärksamhet åt .sådana anläggningar där strålskador iakttagits eller där
risken för dylika skador vore överhängande, varjämte det i samband med
besiktningarna framkomna materialet skulle kunna mera ingående bearbetas.

Ingenjörsvetenskapsakademien samt tre av de fyra hörda läkar- och tandläkarsammanslutningama
ha icke ansett det motiverat, att de inflytande
avgifterna användes för täckning jämväl av kostnader lör utrednings- och
forskningsverksamhet. Häremot må genmälas, att det härvidlag icke i första
hand är fråga örn vetenskaplig forskning i egentlig mening, utan att avsikten
främst är att åstadkomma en sådan bearbetning av de vid besiktningarna
framkomna resultaten som gör dem fruktbärande för samtliga de av tillsynsverksamheten
berörda anläggningsinnehavarna; tor att den kvalificerade
personalen för kontrollverksamheten skall kunna vidmakthålla de för besiktningsarbetet
erforderliga kunskaperna är det dock nödvändigt, alt den
får tillfälle sitt i åtminstone någon utsträckning deltaga i de vetenskapliga
undersökningarna. Även örn omläggningen av finansieringssystemet i viss
män i överensstämmelse med motivet för densamma —- kommer att medföra
en minskning av besiktningsfrekvensen beträffande en del anläggningar,
torde omläggningen komma att. i icke ringa mån och även vad beträffar
nämnda anläggningar, bliva till gagn lör det ändamål som asyftas med
ifrågavarande tillsyn.

På grund av det sålunda anförda vill jag förorda att den föreslagna omläggningen
av avgiftssystemet kommer tili stånd. Omläggningen bör för enhetlighetens
skull avse icke endast anläggningar för rönlgendiagnostik utan
•iven andra anläggningar m. m. som avses i lagen. För omläggningens genomförande
erfordras vissa ändringar i 13 och 14 §§ av lagen. Det förslag
till sådana ändringar som fogats vid den i ärendet upprättade departementspromemorian
torde kunna godtagas med vissa smärre jämkningar. Anledning
synes sålunda icke föreligga att lata sådan besiktning, som företages i
anledning av ansökan örn tillstånd, bli helt avgiftsfri. Någon närmare motivering
för lie i lagförslaget ingående särskilda föreskrifterna torde i övrigt
icke tarvas. Den föreslagna lagstiftningen torde böra träda i krall den 1
januari 194(5. På Kungl. Maj:t lärer ankomma att i administrativ ordning
fastställa storleken av de avgifter suni enligt det nya systemet skola utgå för
rätten att tillgodonjuta tillstånd alt bedriva olika slag av radiologiskt arbete
in. ni. liksom att bestämma de tidsmellanrum som längst få förekomma
mellan besiktningar av särskilda anläggningar och förvaringsplatser. Licensavgifterna
böra i likhet med nu utgående besiktningsavgifter bestämmas så,
att de täcka kostnaderna för ifrågavarande verksamhet. Till utgångspunkt

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

för denna bedömning torde böra tagas de beräknade kostnaderna under det
budgetår, då övergången till det nya systemet äger rum.

Frågan huruvida en utökning bör ske av den å radiofysiska institutionen
anställda personalen torde komma att anmälas av chefen för ecklesiastikdepartementet
i samband med äskandet av anslag till bestridandet av avlöningar
vid karolinska sjukhuset.

Föredragande departementschefen hemställer härefter, att lagrådets utlåtande
över i enlighet med vad förut anförts upprättat förslag till lag angående
andrad lydelse av 13 och 14 §§ lagen den 6 juni 1941 (nr 334) om tillsyn
d radiologiskt arbete m. m., av den lydelse bilaga lill detta protokoll utvisar,
måtte för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas genom
utdrag av protokollet.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:

Jan-Erik Stenius.

Kungl. Majlis proposition nr 176.

1 1

Bilaga.

Förslag

till

Lag

angående ändrad lydelse av 13 och 14 §§ lagen den 6 juni 1941 (nr 334) örn
tillsyn å radiologiskt arbete m. m.

Härigenom förordnas, att 13 och 14 §§ lagen den 6 juni 1941 om tillsyn
å radiologiskt arbete m. m. skola erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

13 §.

Såsom villkor för åtnjutande av tillstånd enligt denna lag skall gälla att
den som erhållit tillståndet årligen till statsverket såsom bidrag till bestri
dande av kostnaderna för tillsynen enligt lagen erlägger avgift med det
belopp och i den ordning Konungen bestämmer. Undervisnings- och forskningsverksamhet
som bedrives utan förvärvssyfte skall dock vara avgiftsfri.

På Konungen ankommer vidare att fastställa taxa å gottgörelse för dels
besiktning enligt 5 § i anledning av ansökan örn tillstånd dels ock undei -sökning och besiktning, som avses i 12 §. Kostnaderna lör sådan besiktning
enligt 5 § varom nyss nämnts ävensom för besiktning enligt 12 § andra stycket
skola gäldas av den, som i varje särskilt fall bedriver det radiologiska
arbetet eller sökt tillstånd därtill eller till innehav av radioaktivt ämne.

14 §.

Den som----med dagsböter.

Lag samma---ofullständig uppgift.

Den som fälles till ansvar för förseelse som i förslå stycket avses skall
tillika förpliktas utgiva avgift varom i 13 § första stycket förmäles för den
tid, för vilken sådan avgift skolat erläggas men ej guldits, dock ej för tid
som ligger längre tillbaka än två år från den dag åtalet anhängiggjordes.

Böter, som —• — — tillfalla kronan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 194<i.

Kungl. Majas proposition nr 176.

Utdrag av protokollet, hållet i Kungl. Maj.ts lagråd den 1 mars
1945.

Närvarande:

regeringsrådet Kellberg,
justitieråden Guldberg,

Ekberg,

Santesson.

Enligt lagrådet den 24 februari 1945 tillhandakommet utdrag av protokoll
över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet den
16 februari 1945, hade Kungl. Maj.t förordnat, att lagrådets utlåtande skulle
för det i § 87 regeringsformen omförmälda ändamålet inhämtas över upprättat
förslag till lag angående undrad lydelse av 13 och 14 §§ lagen den
0 juni 1941 (nr 334) om tillsyn å radiologiskt arbete m. m.

Förslaget, som fiimes bilagt detta protokoll, föredrogs inför lagrådet av
1. f. chefen för rättsavdelningen i socialdepartementet hovrättsrådet 1. A.
Lindell.

Lagrådet yttrade:

Enligt 8 § lagen örn tillsyn å radiologiskt arbete skall ett åsidosättande
av de bestämmelser, som med stöd av 3 § kunna meddelas för tillståndets
åtnjutande, icke föranleda, att tillståndet upphör att gälla, utan endast medföra
rätt för medicinalstyrelsen att återkalla tillståndet. Avfattningen av 13 §
första stycket i det remitterade förslaget ansluter sig lill 3 § första stycket,
men förslaget upptager icke någon mot 8 § svarande föreskrift. Särskilt med
hänsyn härtill kan tvekan råda vilken påföljd skall inträda, därest någon,
som erhållit tillstånd enligt lagen, underlåter att erlägga den i 13 § första
stycket omförmälda avgiften. Då sådan försummelse lämpligen bör medföra,
att tillståndet upphör att gälla, synes i 13 § böra intagas föreskrift
härom. Erhåller lagen denna utformning, kan den försumlige, därest han
fortsätter att bedriva det radiologiska arbetet eller inneha det radioaktiva
ämnet, straffas enligt 14 § första stycket.

Ur protokollet:

Bertil Crona.

Kungl. Maj:ts proposition nr lid.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet d Stockholms slott den 2 mars
1945.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Gunther, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Wigforss, Möller, Sköld, Quensel,
Bergquist, Domö, Ewerlöf, Rubbestad, Ohlin, Erlander, Danielson,
Andrén.

Efter gemensam beredning med cheferna för justitie-, finans- och ecklesiastikdepartementen
anmäler chefen för socialdepartementet, statsrådet
Möller, lagrådets den 1 mars 1945 avgivna utlåtande över det den 16 februari
1945 till lagrådet remitterade förslaget till lag angående ändrad lydelse av
13 och 14 §§ lagen den 6 juni 1941 (nr 334) örn tillsyn å radiologiskt arbete
m. m.

Efter redogörelse för utlåtandet anför föredraganden:

Lagrådet har funnit tvekan kunna råda vilken påföljd skall inträda,
därest någon som erhållit tillstånd enligt lagen underlåter att erlägga den
i 13 § första stycket omförmälda avgiften. Enligt lagrådets mening borde
sådan försummelse lämpligen medföra, att tillståndet upphörde att gälla.
Därest föreskrift därom intoges i 13 §, kunde den försumlige, därest han
fortsatte att bedriva det radiologiska arbetet eller inneha det radioaktiva
ämnet, straffas enligt 14 § första stycket.

Även enligt min mening synes det lämpligt att en bestämmelse meddelas
angående giltigheten av tillstånd i händelse av försummelse i här förevarande
avseende. Att därvidlag föreskriva, att försummelsen automatiskt
skall leda lill att tillståndet upphör, synes dock vara alltför strängt. Örn
betalningen av avgiften sker endast någon dag för sent, skulle detta då
enligt lagens stadgande behöva föranleda nytt ansökningsförfarande och ny
tillståndsgivning. Lämpligare synes vara all, i likhet med vad som finnes
stadgat i 8 § för där angivna fall, i lagen lämna en bestämmelse att, därest
avgiften icke erlägges inom föreskriven lid, medicinalstyrelsen äger återkalla
tillståndet. 1 samband härmed torde lydelsen av 13 § böra något
jämkas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 176.

Föredraganden hemställer härefter att det i enlighet med vad sålunda
angivits ändrade lagförslaget måtte jämlikt § 87 regeringsformen genom
proposition föreläggas riksdagen till antagande.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Majit
Konungen, att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
N. O. Aurelius.

Iduns tryckeri. Esselte a b. Slockholm 1915
516352