Kungl. Majlis proposition nr 121 (Proposition 1946:121)

Kungl. Majlis proposition nr 121.

Nr 121.

Kungl. Majlis proposition till riksdagen angående vissa
byggnadsarbeten m. m. för försvaret; given Stockholms
slott den 1 mars 1946.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande statsrådet
hemställt.

GUSTAF.

Per Edvin Sköld.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Majit Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 1 mars 1946.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Möller, Sköld, Quensel, Gjöres, Erlander, Danielson, Vougt,

Myrdal, Zetterberg, Sträng, Ericsson, Mossberg.

Efter gemensam beredning med cheferna för försvars- och finansdepartementen
och, såvitt avser fråga örn förvärv av mark för skjutbanor för Skånska
trängkåren, jämväl med t. f. chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet
Danielson, anmäler statsrådet Sköld i egenskap av särskilt förordnad
föredragande frågor angående vissa byggnadsarbeten m. m. för försvaret samt
anför därvid följande.

I årets statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 3, punkterna 1, 8 och 11)
har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att till Vissa byggnadsarbeten m. m.,
avseende investeringar i arméns, marinens och flygvapnets delfonder av försvarets
fastighetsfond, för budgetåret 1946/47 anvisa investeringsanslag av
21 000 000 kronor respektive 950 000 kronor och 28 500 000 kronor.

Vid anmälan av förenämnda anslagsfrågor anförde jag, att i de av förvaltningsmyndigheterna
framlagda anslagsberäkningarna för nästa budgetår inginge
kostnader jämväl för ett mindre antal byggnadsföretag, som ännu icke

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121.

201: i 46

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

vore i det utredda skick, att de kunde föreläggas riksdagen. Vissa av dessa
byggnadsföretag syntes vara av den angelägna art, att förslag därom, i den
mån pågående utredningar kunde bliva avslutade, borde föreläggas innevarande
års riksdag. Jag räknade därför med att i en proposition senare under
riksdagen få upptaga till behandling vissa byggnadsföretag, som icke för det
dåvarande vore tillräckligt utredda.

I enlighet med vad sålunda i statsverkspropositionen förutsattes upptager
jag nu vissa ytterligare byggnadsfrågor m. m.

Senare denna dag ämnar jag föreslå, att tilläggsstatsanslag äskas för att
bereda investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten m. m. ersättning för
vissa medel som från dessa anslag överförts till försvarets fabriksfond.

FÖRSVARETS FASTIGHETSFOND.

ARMÉNS DELFOND.

[1.] Vissa byggnadsarbeten m. m.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer.

1941 års försvarsutredning föreslog upprättande av en mobiliseringscentral
för Göta ingenjörkår inom III. militärområdet samt viss utbyggnad av Svea
och Göta ingenjörkårers mobiliseringscentraler inom II. respektive V. militärområdena.
För att under utbildningstiden underlätta samövningar mellan
ingenjörtrupp och förband ur övriga truppslag inom II., III. och V. militärområdena
samt för att öka mobiliseringsarbetets effektivitet hade det enligt
försvarsutredningens mening varit önskvärt, att mindre detachement ur ingenjörkårerna
kunde permanent förläggas till de olika mobiliseringscentralerna.
Av ekonomiska skäl ansåge sig utredningen icke böra framlägga förslag i
denna riktning. Utredningen beräknade kostnaderna enligt prisläget den 1
juli 1941 för erforderliga byggnadsåtgärder för mobiliseringscentralerna till
960 000 kronor, varjämte för markförvärv beräknades sammanlagt 30 000
kronor.

För tillbyggnad av Svea och Göta ingenjörkårers kaserner beräknade försvarsutredningen
vidare tillhopa 458 000 kronor.

Vid anmälan av propositionen 1942: 210 anförde jag, bland annat, att jag
delade försvarsutredningens uppfattning örn önskvärdheten av att ett ingenjörförband
stöde till förfogande inom varje militärområde. Emellertid fann
jag i likhet med försvarsutredningen det icke möjligt att för det dåvarande
räkna med en så avsevärd utbyggnad av ingenjörtrupperna, vars konsekvenser
i fråga örn kaderökningar framginge av en lämnad redogörelse i ämnet
och som i övrigt måste beräknas draga icke obetydliga byggnads- och andra
kostnader.

Även riksdagen (skrivelse 1942: 374) fann det önskvärt, att ett ingenjörförband
stod till förfogande inom varje militärområde, samt uttalade, att det
endast vore av kostnadsskäl, som riksdagen icke kunde biträda framlagda för -

Kungl. Majlis proposition nr 121.

slag i denna riktning. Riksdagen underströk emellertid sin uppfattning om
angelägenheten av att detta problem icke lämnades ur sikte och förutsatte,
att Kungl. Majit alltjämt hade sin uppmärksamhet riktad på detsamma.

I enlighet med försvarsutredningens förslag upptogos i propositionen
1942:270 960 000 kronor för ingenjörkårernas mobiliseringscentraler. Beloppet
beräknades av 1942 års riksdag (skrivelse nr 376) i sin helhet för budgetåren
1941/42 och 1942/43.

Byggnadsprogrammet kom emellertid icke till utförande, då inom arméstaben
förnyad undersökning av ingenjörtruppernas organisation hade igångsatts.

Sedan chefen för armén med skrivelse den 28 december 1942 ingivit ett
på grundval av denna undersökning baserat nytt förslag till ingenjörtrupporganisation,
innebärande bland annat upprättande av särskilda ingenjördetachement
inom vardera II., III. och Y. militärområdena, framlade arméförvaltningen
i skrivelse den 10 februari 1943 nya kostnadsberäkningar för
bland annat ifrågavarande mobiliseringscentraler, vilka grundade sig på från
arméstaben och de lokala förvaltningsmyndigheterna lämnade uppgifter
rörande utrymmesbehov m. m. Dessa beräkningar slutade på ett sammanlagt
belopp av 867 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.

Vid anmälan av propositionen 1943: 222 anförde jag härom, bland annat,
att jag, enär förslagets konsekvenser bland annat i ekonomiskt avseende icke
på grundval av den föreliggande utredningen kunde helt överblickas, icke
ännu kunnat fatta ståndpunkt till detsamma. Enligt vad jag under hand inhämtat
från arméstaben kunde de av arméförvaltningen i skrivelsen den 10
februari 1943 angivna byggnadsbehoven för mobiliseringscentralerna tillgodoses
utan föregripande av prövningen av nyssnämnda förslag. Jag utgick
emellertid från att vid byggnadsprogrammets fortsatta utarbetande särskild
uppmärksamhet ägnades denna fråga, så att inga byggnader uppfördes,
som vid ett genomförande av förslaget rörande ingenjörtruppernas omorganisation
kunde befaras bliva överflödiga eller olämpligt placerade eller planerade.
Jag beräknade med detta förbehåll tills vidare för femårsperioden
1942/47 för ingenjörkårernas mobiliseringscentraler det av arméförvaltningen
angivna beloppet.

Häremot hade riksdagen (skrivelse nr 335) ingen erinran.

Sedan Kungl. Majit godkänt nya planer för ingenjörtruppernas krigsorganisation,
innebärande bland annat viss utökning av ingenjörtruppernas värnpliktskontingent
i förhållande till vad 1941 års försvarsutredning beräknat,
framlade arméns fortifikationsförvaltning i skrivelse den 17 januari 1944
alternativa förslag till byggnadsarbeten för ingenjörkårerna och ingenjörmobiliseringscentralerna.
Det ena alternativet, betecknat med A, var grundat
på den av 1942 års riksdag beslutade organisationen av ingenjörtrupperna,
varvid utrymme även beräknats för den utökade vämpliktskontingenten. Det
andra alternativet, B, var avpassat efter det av chefen för armén den 28 december
1942 framlagda förslaget, vilket sedermera ytterligare överarbetats.
Kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941 för alternativet A beräknades till

Före draganden.

4 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

1 063 000 kronor, inklusive visst markförvärv, för mobiliseringscentralerna och

2 238 000 kronor för tillbyggnader å ingenjörkårernas kasernetablissement.
Motsvarande kostnader för alternativ B beräknades till 1 129 000 kronor för
mobiliseringscentralerna och 3 467 000 kronor för ingenjörkårerna. Av sistnämnda
belopp hänfördes dock 1 502 000 kronor till en andra etapp, som icke
omedelbart skulle komma till utförande. De sammanlagda kostnaderna för
mobilisenngscentraler och ingenjörkårer beräknades således för alternativ A
till 3 301 000 kronor och för alternativ B till 4 596 000 kronor, varav 3 094 000
kronor för första etappen. Fortifikationsförvaltningen hemställde, att de i
första etappen ingående byggnadsarbetena enligt alternativet B måtte komma
till utförande.

Enligt beslut den 3 mars 1944 överlämnade Kungl. Majit nämnda förslag
till chefen för armen för att beaktas vid en utredning rörande ingenjörtruppernas
och pionjärförbandens uppgifter, styrka, organisation och utbildning,
som på överbefälhavarens föranstaltande avsågs skola komma att verkställas.

Efter uppdrag av överbefälhavaren tillsatte chefen för armén en utredning
i förevarande hänseende, 1944 års pionjärutredning. Av denna utredning utarbetat
förslag till ny organisation av ingenjörtrupperna överlämnades av
chefen för armén till den kommitté inom arméledningen, som hade att —
enligt överbefälhavarens direktiv — utreda frågan örn arméns organisation
efter nu löpande femårsperiod. Denna kommitté har beträffande ingenjörtrupperna
förordat, att den av 1941 års försvarsutredning föreslagna organisationen
för ingenjörtrupperna borde med den mindre utökning av värnpliktskontingenterna,
som sedermera genomförts, i stort sett bibehållas.

I enlighet härmed har arméns fortifikations!förvaltning i sina medelsäskanden
för nästa budgetår anmält ett medelsbehov av 1 063 000 kronor — motsvarande
kostnaderna enligt alternativ A — för mobiliseringscentraler för
ingen j örkår erna.

Fortifikationsförvaltningen har därefter i skrivelse den 15 november 1945
hemställt, att medel måtte beräknas för budgetåret 1946/47 för en mobiliseringscentral
för Svea ingenjörkår och två mobiliseringscentraler för Göta
ingenjörkår. Förvaltningen har anfört, att detaljplanering och kostnadsberäkning
av mobiliseringscentralerna verkställts med ledning av utav chefen
för armén överlämnade styrkeuppgifter för de förband, vilka avsåges skola
uppsättas vid centralerna. Kostnaderna för de föreslagna byggnadsarbetena
vid de tre mobiliseringscentralerna ha beräknats till sammanlagt (177 000 +
161 000 + 725 000 =) 1 063 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Då
riksdagen anvisat 867 000 kronor för ändamålet, skulle nu ett ytterligare belopp
av (1 063 000 — 867 000 =) 196 000 kronor behöva beräknas.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har frågan örn ingenjörtruppernas
organisation varit föremål för ett flertal överväganden alltsedan 1941 års
försvarsutredning avgav förslag i ämnet. Bedan denna utredning ansåg det
önskvärt, att särskilda detachement ur ingenjörkår erna förlädes till II., III.
och V. militärområdena, så att samövningar med förband ur övriga trupp -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

slag lättare skulle kunna anordnas inom militärområdena. Av ekonomiska
skäl ansåg sig dock utredningen ej kunna framlägga förslag i denna riktning.
Jag delade denna utredningens uppfattning. I enlighet med utredningens
förslag beräknades kostnaderna för mobiliseringscentralerna till 960 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Förnyade och mera detaljerade kostnadsberäkningar
utvisade emellertid, att kostnaden kunde minskas till 867 000
kronor enligt nyssnämnda prisläge. Vid nya utredningar har sedermera detachementsalternativet
ytterligare undersökts. Vid förarbetena till den nya
försvarsorganisationen har det emellertid visat sig, att förslaget att förlägga
detachement till de tre militärområdena skulle medföra så stora löne- och
byggnadskostnader, att planerna härpå funnits böra skrinläggas. 1941 års försvarsutrednings
förslag har därför ansetts böra godtagas.

I detta sammanhang är det icke görligt att upptaga frågan örn ingenjörtruppernas
organisation i dess helhet till behandling. Detta spörsmål lärer
komma under bedömande vid pågående översyn av försvarsorganisationen.
Detta förhållande synes emellertid icke utgöra hinder mot att mobiliseringscentralernas
byggnader komma till utförande. Dessa utgöras nämligen huvudsakligen
av förrådslokaler, vilka synas vara under alla förhållanden erforderliga
och vilkas uppförande icke torde binda frågans fortsatta bedömande.
Under åberopande av det anförda upptager jag sålunda under förevarande
punkt ett belopp av 196 000 kronor, motsvarande det belopp varmed kostnaderna
för mobiliseringscentralerna i deras slutliga utformning överstiga av
riksdagen senast beräknade medel. Ifrågavarande belopp motsvarar alltså de
på grundval av prisläget den 1 juli 1941 beräknade kostnaderna. Även i det
följande baseras i allmänhet kostnadsberäkningarna på samma prisläge.

Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands
regemente samt Sundsvalls luftvärnskår.

Vid anmälan i propositionen 1943: 302 av vissa byggnadsfrågor berörande
arméns tygverkstäder (s. 36) förordade jag medelsanvisning för uppförande av
en för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente gemensam tygverkstad,
av dåvarande arméförvaltningens tygdepartement och fortifikationsstyrelse
kostnadsberäknad till — inklusive kostnader å 165 500 kronor för vägar
och planering, stängsel m. m. — 767 300 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. Riksdagen (skrivelse 412) medgav, att verkstaden finge utföras med anlitande
av vederbörligt inom 1942 års försvarsbesluts kostnadsram anvisat
kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m.

Med bifall till Kungl. Maj:ts i statsverkspropositionen till 1944 års riksdag
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 31) framställda förslag har riksdagen vidare medgivit
(skrivelse nr 107), att vissa optiska verkstäder, kostnadsberäknade till
375 000 kronor enligt nämnda prisläge, finge utföras med anlitande av vederbörligt
kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten m. m. Av propositionen inhämtas,
att av berörda optiska verkstäder en, kostnadsberäknad till 230 000
kronor, avsåges skola anordnas insprängd i berg vid Sundsvalls luftvärnskår.
Verkstaden avsågs skola tillgodose såväl arméns som flottans och kustartilleriets
behov i Nedre Norrland.

Före draganden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

I skrivelse den 13 juni 1945 har arméns ffortifikations!förvaltning framlagt
förslag till utförande av nu nämnda verkstadsanläggningar och därvid anfört
i huvudsak följande. Överbefälhavaren hade meddelat chefen för armén vissa
allmänna direktiv angående truppförbandsverkstäderna, innebärande att verkstadsanläggning
örn möjligt borde placeras så att densamma kunde användas
såväl under freds- som krigsförhållanden, att förläggande av verkstad i berg
ur luftskyddssynpunkt borde eftersträvas samt att förläggande av verkstad
friliggande borde planeras endast i de fall då insprängning i berg med hänsyn
till de lokala förhållandena icke kunde ifrågakomma eller då synnerliga skäl
i övrigt kunde anföras för utförande av friliggande verkstad. Med anledning
härav hade förvaltningen företagit undersökningar rörande möjligheterna att
i berg förlägga den för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente avsedda
verkstaden. Sedan därvid framkommit, att verkstaden lämpligen kunde
insprängas i visst i skrivelsen angivet bergsparti, hade förvaltningen i samråd
med arméförvaltningens tygavdelning utarbetat förslag till kombinerad tygoch
optisk verkstad för såväl Västernorrlands regemente och Norrlands trängkår
som Sundsvalls luftvärnskår. Kostnaderna för förslagets genomförande
hade av fortifikationsförvaltningen beräknats till 1 101 600 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941. Merkostnaderna enligt nämnda prisläge vid en förläggning
i berg av både tygverkstaden och den optiska verkstaden utgjorde således
(1 101 600 767 300 — 230 000=) 104 300 kronor. Denna merkostnad borde

jämföras med minskningen av de årliga underhålls- och driftkostnaderna vid
bergförläggning. Minskningen beräknades under de första tio åren till omkring
7 000 kronor för år och därefter till omkring 9 000 kronor för år. Vidare
borde uppmärksammas, att en i berg anordnad verkstadsanläggning kunde
kombineras med vissa för Norrlands trängkår planerade bergförråd för ammunition,
vilket komme att medföra lägre kostnader för förrådsanläggningen.
Fortifikationsförvaltningen hemställde, att en för Norrlands trängkår och
Västernorrlands regemente samt Sundsvalls luftvärnskår avsedd kombinerad
tyg- och optisk verkstad måtte få anordnas i berg i enlighet med det ingivna
förslaget och att för byggnadsföretaget erforderliga medel — 1 101 600 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941 jämte 165100 kronor till täckande av
merkostnad till följd av prisstegring, eller tillhopa (1 101 600 + 165 100=)

1 266 700 kronor — måtte ställas till ämbetsverkets förfogande.

Inom försvarsbeslutets kostnadsram för arméns byggnadsarbeten lia beräknats
dels 767 300 kronor för uppförande av en friliggande tygverkstad för
Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente, dels 230 000 kronor för
anordnande i berg av en optisk verkstad för bland annat Sundsvalls luftvämskår.
Arméns fortifikationsförvaltning har nu, under hänvisning till av överbefälhavaren
meddelade direktiv, föreslagit att en för nämnda förband avsedd
kombinerad tyg- och optisk verkstad skall anordnas i för ändamålet lämpligt
berg.

Av fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar framgår, att merkostnaden
vid förläggning i berg av ifrågavarande verkstäder blir förhållandevis
liten, 104 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande omkring

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

10 % av kostnaderna för en kombination av friliggande tygverkstad och i berg
insprängd optisk verkstad. Härtill kommer, att de årliga underhålls- och
driftkostnaderna för en gemensam bergverkstad bil väsentligt lägre; dessa
kostnader ha av ämbetsverket beräknats motsvara ett kapitalvarde av omkring
200 000 kronor. Utan att därmed vilja taga ställning till de av överbefälhavaren
förordade principerna för anordnande av verkstäder — frågan huruvida verkstad
bör byggas friliggande eller anordnas insprängd i berg bor enligt min
mening avgöras från fall till fall under hänsynstagande till föreliggande särskilda
omständigheter — finner jag skäl tala för att nu ifrågavarande verkstadsanläggning
bör komma till utförande enligt bergalternatiyet. Enligt
vad jag under hand inhämtat avses verkstaden skola förläggas a mark som
nu icke är i kronans ägo. Preliminära köpeavtal ha emellertid traffats med
vederbörande markägare örn förvärv av erforderligt område till ett pris ay omkring
10 000 kronor. Mot de av fortifikationsforvaltnmgen verkställda kostnadsberäkningarna
för byggnadsföretaget, enligt prisläget den 1 juli 1941
uppgående till — inklusive kostnad för markförvärv — 1 101 600 kronor, synes
anledning till erinran icke föreligga, Kiksdagen har tidigare inom försvarsbeslutets
kostnadsram beräknat tillhopa 997 300 kronor för ändamålet. Den
ytterligare kostnaden, (1 101 600-997 300 =) i ruut tal 104 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941, bör givetvis även belasta nämnda kostnadsram. Kiksdagens
medgivande att taga vederbörligt inom kostnadsramen anvisat anslag
i anspråk för merkostnadernas bestridande synes böra inhämtas.

Anordnande av vissa förråd för armén.

1. INLEDANDE ÖVERSIKT.

Arméorganisationens förrådsbehov täckes efter i huvudsak följande principer.
Direkt under de centrala förvaltningarna finnas centralförråd. Anknutna
till de olika förbanden finnas truppförbands förr åd. I och med inrättandet
genom 1942 års försvarsbeslut av en permanent försvarsområdesorganisation
tillkommo för de territoriella förbanden avsedda förråd, territoriella förråd.
Truppförbandsförråden och de territoriella förråden avses för den för trupputbildnings-
och övningsverksamheten avsedda materielen (utbildnings- eller
övningsförråd) samt för materiel som avses för utrustning av fältförband
(mobiliseringsförråd). Centralförråden åteV avses i huvudsak för den ersättningsmateriel,
som skall ersätta avgång hos de mobiliserade fältförbanden.
I truppförbandsförråden och de territoriella förråden förvaras samtliga förekommande
materielslag (ammunition, övrig tygmateriel samt intendentur-,
sjukvårds- och veterinärmateriel). Centralförråd åter är merendels anordnat
för visst slag av materiel (centrala ammunitionsförråd, centrala tyganstalter
eller förråd, centrala intendenturförråd eller centralmagasin, centrala sjukvårdsinaterielförråd
o. s. v.).

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att medel skulle erfordras för anordnande
av förråd för arméorganisationens utbyggnad (nya förbands tillkomst,
utsträckt tjänstgöringstid, ökning av krigsmaterielen). I de proposi -

° Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

tioner som under de gångna åren avlåtits med förslag angående medelsanvismng
inom försvarsbeslutets kostnadsram för arméns byggnadsverksamhet
ha i anslutning härtill i olika sammanhang äskats (beräknats) medel
för förråd. Vid anmälan av medelsbehovet för nytillkommande truppförband
(skolor) ha i allmänhet förrådsfrågorna ingått som en del i det
för förbandet (skolan) uppgjorda byggnadsprogrammet. Beträffande en
del befintliga truppförband ha förrådsfrågor upptagits till behandling i
samband med vissa andra förbandet berörande tillbyggnadsförslag (översynsarbeten).
Som särskilda byggnadsföretag åter ha anmälts åtskilliga förrådsanlaggnmgar,
t. ex. särskilda mobiliseringscentraler för luftvärnet, ingenjörkårerna,
trängkårerna och militärområdenas staber, förråd för cyklar, bromateriel
och ackumulatorer, förråd för de territoriella förbanden ävensom förråd
för vissa arméns truppförband.

Här må emellertid framhållas, att under senare år vissa förrådsanläggningar
utbyggts eller planeras skola utbyggas med anlitande av medel som
icke skola inräknas i försvarsbeslutets kostnadsram. Härvidlag må särskilt
erinras, att 1941 och 1942 års riksdagar anvisade tillhopa (6 960 000 +
1 150 000 =) 8 110 000 kronor till förrådsbyggnader för luftvärnsmateriel och
att 1941 års riksdag jämväl anvisade ett anslag av 1 110 000 kronor till ammunitionsförrådsbyggnader
för armén. Till denna kategori höra vidare de
förråd som ingå i de till Järvafältet utflyttade förbanden ur Stockholms
garnison.

Åtskilliga av de förrådsanläggningar, för vilka medel sålunda anvisats
(beräknats), ha utförts eller planeras skola utföras enligt de för dem ursprungligen
uppgjorda planerna. Beträffande andra anläggningar åter gäller
numera, att uppgjorda beräkningar rörande behovet av förråd och sättet för
behovets tillgodoseende måst revideras. Det synes lämpligt att här lämna en
redogörelse för det aktuella läget och att med utgångspunkt därifrån föreslå
vidtagande av inom den närmaste framtiden erforderliga ytterligare åtgärder.

Territoriella förråd.

Jag vill därvid till en början erinra örn att beträffande den till omfattningen
största förrådstypen av de i femårsplanen ingående byggnadsobjekten,
de territoriella förråden, de ursprungliga planerna voro mycket vaga. För
ändamålet beräknade på sin tid 1941 års försvarsutredning 12 400 000 kronor.
I försvarspropositionen till 1942 års riksdag framhöll jag, att det för utbyggnad
av dessa förrådsanläggningar erforderliga beloppet syntes kunna minskas
till, enligt under hand inhämtade uppgifter, 9 400 000 kronor. I propositionen
1942:270 anmäldes, att säkrare hållpunkter saknades för ett närmare bedömande
av det erforderliga medelsbehovet men att det stöde klart, att betydande
anvisningar erfordrades. Preliminärt uppskattades medelsbehovet
till 9 800 000 kronor. I sistnämnda proposition samt propositionen 1943:222
beräknades i överensstämmelse med förslag av den centrala förvaltningsmyndigheten
tillhopa 9 785 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för
de territoriella förråden. I sistnämnda proposition framhölls jämväl, att

Kungl. Marits proposition nr 121.

ytterligare medelsbehov, omkring 2 500 000 kronor, väntades uppkomma för
anordnande av vissa lokala ammunitionsförråd men att ställning därtill i
brist på utredning icke kunde tagas. Sedan arméns fortifikationsförvaltning

1 sina anslagsäskanden för budgetåret 1945/46 föreslagit anvisande av medel,

2 000 000 kronor, för ifrågavarande ammunitionsförråd, framhöll jag vid anmälan
av propositionen 1945: 97 att — med hänsyn till pågående utredning i
förrådsfrågan och då ett ståndpunktstagande i kostnadsfrågan icke kunde ske,
förrän tillräcklig utredning förelåge för bedömande huruvida det bland annat
ur teknisk synpunkt vore lämpligt att ammunitionen i avsedd omfattning förvarades
i bergförråd -—- ett definitivt medelsäskande i ärendet icke kunde
framläggas för riksdagen. Då det emellertid vore uppenbart, att förrådsbehovet
i hög grad påverkades av med den förstärkta försvarsberedskapen sammanhängande
förhållanden och att de stora ammunitionskvantiteter, som
under beredskapstiden framställts, måste beredas en betryggande förvaring,
förutsatte jag att, därest framdeles skulle befinnas att för de territoriella
förråden beräknade medel icke försloge för oundgängligen erforderliga förrådsanläggningar
— friliggande eller i berg — Kungl. Majit skulle äga att
för ändamålet taga vederbörligt inom försvarsbeslutets kostnadsram anvisat
kvotanslag i anspråk intill ett belopp av 2 000 000 kronor utöver tidigare
beräknade 9 785 000 kronor. Riksdagen (skrivelse 1945: 421) fann icke anledning
till erinran mot vad sålunda anförts.

Av det för territoriella förråd inom femårsramen beräknade beloppet,
9 785 000 kronor, har Kungl. Majit i olika sammanhang bemyndigat fortifikationsförvaltningen
att för uppförande av friliggande förråd disponera tillhopa
6 411 800 kronor. Ämbetsverket har emellertid enligt uppgift härav disponerat
eller väntas komma att använda 4 450 500 kronor för de med bemyndigandena
avsedda ändamålen, varför nu skulle för fortsatt utbyggnad inom
ramen finnas disponibla (9 785 000 — 4 450 500=) 5 334 500 kronor. För ett
fortsatt utbyggnadsprogram synes även kunna utnyttjas viss besparing,
294 200 kronor, på medel som inom femårsramen beräknats (propositionen
1943: 1, bil. 2) för bostäder för viss personal för luftvärnsmaterielförråd.

Vidare har fortifikationsförvaltningen anmält, att av förenämnda till förrådsbyggnader
för luftvärnsmateriel anvisade anslag av 1 150 000 kronor —
därav Kungl. Majit ställt 1 007 991 kronor till förfogande — ämbetsverket hittills
använt allenast 257 991 kronor, varför av anslaget funnes disponibelt
för fortsatt utbyggnadsprogram (1 150 000 — 257 991=) 892 009 kronor.

För fortsatt utbyggnad av territoriella förråd skulle alltså finnas disponibelt,
inom femårsramen (5 334 500 + 294 200 =) 5 628 700 kronor (prisläget
1 juli 1941) och av nämnda anslag å 1 150 000 kronor i runt tal 892 000 kronor.

Trupp förbands förråd.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1943/44 anmälde arméförvaltningen
behov av förrådslokaler vid truppförbanden i synnerhet för förvaring av den
materiel, som vid kommande avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen
komme att samlas vid regementenas depåer. Ämbetsverket anförde även,

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

att utredning påginge rörande omfattningen av förrådsbehovet för de olika
förbanden och att det vore ämbetsverkets avsikt att, sedan denna utredning
slutförts, underställa ärendet Kungl. Maj:ts prövning. I skrivelse den 10
februari 1943 angav arméförvaltningen medelsbehovet till 4 000 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941.

Då utredning sålunda pågick rörande förrådsbehovets omfattning, ansåg
jag mig emellertid icke böra tillstyrka, att medel anvisades för ändamålet.

I sina medelsäskanden för innevarande budgetår anförde arméns fortifikationsförvaltning
bland annat att, då något förslag rörande förrådsfrågan
i dess helhet på grund av utredningens stora omfattning icke ännu kunnat
förebringas, förslag i ärendet syntes böra underställas Kungl. Majit efter
hand som utredningen framskrede. Med hänsyn härtill hemställde fortifikationsförvaltningen,
att av riksdagen måtte utverkas bemyndigande för Kungl.
Maj :t att för ifrågavarande ändamål disponera det belopp av 4 000 000 kronor,
som arméförvaltningen tidigare beräknat för ändamålet. Fortifikationsförvaltningen
framhöll emellertid, att utredningen framskridit så långt, att
förslag förelåge till anordnande av dels förrådslokaler vid vissa truppförband
inom tredje militärområdet, dels signalförråd och signalförrådsverkstäder vid
Västernorrlands regemente samt Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen.

Vid anmälan av propositionen 1945: 97 anförde jag, bland annat, att resultatet
av den pågående utredningen i förrådsfrågan borde avvaktas, innan
definitivt förslag i ämnet framlades för riksdagen. Då emellertid behovet av
förrådslokaler otvivelaktigt vid en avveckling av den förstärkta försvarsberedskapen
kunde bliva överhängande, syntes dock för det dåvarande medel böra
äskas för ordnande av förrådsfrågan vid de förband, där behovet kunde tillfredsställande
överblickas. I enlighet därmed beräknade jag sammanlagt
848 000 kronor för anordnande av dels förrådslokaler vid vissa truppförband
inom tredje militärområdet, dels ock signalförråd och signalförrådsverkstäder.
Jag förutsatte därvid att ett belopp av 223 000 kronor, utgörande besparing
på medel som stöde till förvaltningens förfogande för ordnande av Andra
tygkompaniets förläggning, skulle få disponeras för förrådsändamål för tygkompaniet
och Skaraborgs pansarregemente, vilka båda förband i förläggningshänseende
vore att betrakta som en enhet. Jag förutsatte slutligen, att
totalkostnaderna för förrådsfrågans lösande i vad avsåge arméns truppförband
icke skulle överstiga det av arméns fortifikationsförvaltning för ändamålet
beräknade beloppet, 4 000 000 kronor.

Häremot framställde riksdagen (skrivelse nr 421) icke någon erinran.

De sålunda beräknade medlen, (848 000 + 223 000 =) 1 071 000 kronor, ha
ännu icke tagits i anspråk för avsett ändamål.

Här må vidare framhållas, att inom femårsplanens kostnadsram medel,
444 000 kronor, i olika sammanhang beräknats för bergrum och friliggande
ammunitionsförråd för de nya etablissementen för Skånska pansarregementet,
Bergslagens artilleriregemente och Göteborgs luftvärnskår, vilka ännu icke
kommit till utförande. Vidare återstå 48 400 kronor odisponerade av de medel,

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

som beräknats för tillgodoseende av förrådsbehovet vid Luleå luftvärnskår.
Till ett fortsatt utbyggnadsprogram för truppförbandens del finnas således
inom försvarsbeslutets kostnadsram av de av riksdagen beräknade beloppen
(1 071 000 + 444 000 + 48 400 =) 1 563 400 kronor odisponerade.

Vid sidan av femårsplanens kostnadsram ha som nämnts anslagsmedel
avsetts för förråd av nu ifrågavarande typ. Av förenämnda anslag å 1 110 000
kronor till ammunitionsförrådsbyggnader för armén, som i sin helhet ställts
till fortifikationsförvaltningens förfogande för avsett ändamål, kvarstå nu,
enligt vad ämbetsverket framhållit, 380 000 kronor odisponerade. Å anvisning
den 9 oktober 1942 för samma ändamål från förskottsanslag under kapitalbudgeten,
515 000 kronor, återstå vidare 505 000 kronor odisponerade. Härjämte
ha medel i olika sammanhang anvisats för bergrum och ammunitionsförråd
för Svea livgardes, Göta pansarlivgardes och Svea artilleriregementes
nya etablissement, tillhopa 1 097 500 kronor, vilka medel ännu icke disponerats.

Av det sagda framgår att för anordande av förråd för truppförbanden
finnas tillgängliga, inom femårsplanen 1 563 400 kronor (prisläget 1 juli 1941)
samt vid sidan av ramen (380 000 + 505 000 + 1 097 500 =) 1 982 500 kronor.

Centralförråd.

Inom försvarsbeslutets kostnadsram ha medel endast i ringa omfattning
beräknats för anordnande av centralförråd. Dessa förrådsanläggningar —
för j ärnvägskrigsbromateriel och tung krigsbromateriel och för vissa intendenturförråd
— beräknas komma att fullföljas enligt för dem ursprungligen
uppgjorda planer. Emellertid må här erinras, att av de medel som inom femårsramen
beräknats för uppförande av nytt etablissement, Bergslagens
artilleriregemente, ett belopp av 184 300 kronor avsetts för friliggande tygmaterielförråd
av karaktären centralförråd.

För centralförråd skulle således inom femårsramen 184 300 kronor (prisläget
1 juli 1941) finnas tillgängliga för fortsatt utbyggnadsprogram. 2

2. FÖRRÅD SFR AGAN S NUVARANDE LÄGE.

Nya behovsberäkningar.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att tidigare till grund för medelsäskandena
liggande planer merendels icke varit genomarbetade utan beräkningsmässigt
motiverade. Hedan på ett tidigt stadium under försvarsorganisationens
utbyggande framstod det som önskvärt att grundligare behovskalkyler
och planläggningar utarbetades. Med anledning härav tillsatte chefen
för armén i början av år 1943 en särskild förrådskommitté, i vilken ingingo
representanter för försvars- och arméstaberna, arméförvaltningens tyg- och
intendenturavdelningar, arméns fortifikationsförvaltning, försvarets sjukvårdsförvaltning,
krigsmaterielverket och (sedan juni 1944) statens sakrevision.
Kommittén — 1943 års förrådskommitté — behandlade till en början endast
frågor rörande truppförbandens förråd och de territoriella förråden. Sedan
det emellertid visat sig omöjligt att lösa förrådsfrågan för truppförbanden
utan att samtidigt beröra centralförråden, upptog kommittén under 1945

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

jämväl centralförrådens förrådsfrågor. Utredningarna lia omfattat samtliga
förrådstyper utom ammunitionsförråd. Kommittén Ilar sökt först fastställa
behovet av förrådsutrymme på grundval av materieltillgång och sättet för
materielens uppläggande. Sedan förrådstillgången utrönts, ha förslag till
bristernas fyllande utarbetets. Därvid har räknats med att under beredskapstiden
anskaffade provisoriska byggnader (baracker, garage, stall, verkstäder
m. m.) i möjligaste mån skola tagas i anspråk samt att övrigt behov skall
tillgodoses genom nybyggnad eller förhyrning.

Av en av kommittén i slutet av år 1945 utarbetad översikt över förrådsfrågans
utveckling inhämtas beträffande de förrådstyper som omfattas av
kommitténs undersökningar, att för truppförbandsförråden av fortifikationsförvaltningen
tidigare beräknat medelsbehov — omkring 4 000 000 kronor —
beräknades förslå för organisationens utbyggnad, att man för de territoriella
förråden måste räkna med ett ökat förrådsbehov och vissa tidigare icke förutsedda
ombyggnadsarbeten, varför kostnaderna för dessa förråd kunde väntas
bliva högre än tidigare beräknats, samt beträffande centralförråden slutligen,
att stora utrymmesbrister förelåge.

I detta sammanhang må även framhållas, att förrådsfrågan varit föremål
för undersökningar av statens organisationsnämnd i samband med pågående
försök till omorganisation av förvaltningstjänsten vid arméns truppförband.

I en den 13 december 1945 avgiven slutrapport angående dessa organisationsundersökningar,
som bedrivits vid Älvsborgs regemente, har nämnden
framhållit, att genom att tillämpa en på grundliga detaljstudier, systematiska
mätningar och praktiska försök fotad förrådsplanering vid regementet, ett
förrådsutrymme på 1 500 m2 syntes kunna inbesparas i jämförelse med det
utrymmesbehov, som beräknats av 1943 års förrådskommitté. Enligt vad jag
under hand inhämtat utgör det inbesparade utrymmet ungefär 10 % av det
av förrådskommittén beräknade förrådsbehovet.

Ändrade planer för förrådens anordnande.

De planer som lågo till grund för 1941 års försvarsutrednings beräkningar
rörande tillgodoseendet av förrådsbehovet för de territoriella förbanden och
på grundval av vilka för ändamålet inom försvarsbeslutets kostnadsram räknats
med ett medelsbehov av, enligt prisläget den 1 juli 1941, 9 785 000 kronor,
avsågo friliggande förråd. Yad nu sagts gäller i stort även truppförbandens
förråd.

Den vid anmälan av propositionen 1945: 97 såsom önskvärd angivna utredningen
rörande lämpligheten att förvara ammunition i bergförråd har
numera verkställts genom försorg av fortifikationsförvaltningen i samråd
med arméförvaltningens tygavdelning och krigsmaterielverket. Resultatet av
utredningen har sammanfattats i en den 25 juni 1945 dagtecknad promemoria
i ämnet, bilagd de handlingar, som i detta ärende komma att överlämnas
till riksdagens vederbörande utskott. Ur promemorian inhämtas följande.

De friliggande ammunitionsförråden (anläggningarna) utfördes av betong
eller i vissa fall av plåt. De försåges i allmänhet ej med värmeisolering eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

avfuktningsanläggningar, vilket — enär förrådsanläggningen av olika säkerhetsskäl
måste utföras i ett stort antal smärre enheter — av ekonomiska
skäl vore otänkbart. Såväl temperatur- som fuktförhållanden inom förråden
komme i stort sett att följa ytterluftens variationer. I fråga om bergförråden
— i berg utsprängda utrymmen, i vilka den egentliga förrådslokalen
inbyggdes i form av en fristående, lufttät byggnad — komme den inneslutna
luftvolymen att hållas vid tämligen konstant temperatur (6—10 grader) och
fuktighet. Genom utnyttjande av avfuktningsaggregat kunde jämväl fuktighetshalten
hållas konstant och betydligt lägre (50 60 %) än vid friliggande

förråd (70_90%). — Ammunitionen underginge med tiden förändringar i

kvalitetsförsämrande riktning, därvid de faktorer som inverkade mest ogynnsamt
vore värme och fukt. Ideala förvaringsbetingelser för ammunition vöre
en konstant temperatur av + 6° och en relativ fuktighet av 55—65 %. —
Anläggningskostnaderna för friliggande förråd kunde uppskattas till i medeltal
200 kr/m2 för förrådsanläggning av cirka 1 000 m2. Motsvarande kostnad
för bergförråd av samma storlek vore 325 kr/m2. Merkostnaden för berganläggning
kunde sålunda uppskattas till omkring 125 000 kronor för en anläggning
av cirka 1 000 m2 — den vanligast förekommande. — Medelvärdet
av ammunition, lagrad i ett förråd av angivna storlek, kunde uppskattas till
omkring 9 000 000 kronor. Förrådsinnehållet vore således vid bergförråd
omkring 30 gånger och vid friliggande förråd 45 gånger dyrare än förrådets
anläggningskostnad. — Under inverkan av förut angivna kvalitetsförsämrande
faktorer komme den ammunition som förvarades i friliggande förråd
att draga underhållskostnader som ej alls belastade ammunition förvarad i
bergförråd. Under hänsynstagande till vunna _ erfarenheter beträffande
ammunitionsbeständigheten, medelvärdet av revideringskostnader och omsättningshastigheten
i förrådshållningen kunde revideringskostnaden per år
för ammunitionen i ett friliggande förråd av omkring 1 000 ni“ uppskattas till
cirka 200 000 kronor. Utredningen gåve således vid handen, att den besparing
i anläggningskostnad, som vunnes vid val av friliggande ammunitionsförråd,
komme att ha förbrukats i form av ökade revideringskostnader redan efter
nå^ot mer än ett halvt år. — Förutom angivna tekniska och ekonomiska fördelar
vid bergförråd kunde framhållas dessa förråds ringa sårbarhet genom
bombning eller sabotagehandling. De friliggande förråden kunde beräknas
komma att draga en bevakningskostnad, där bevakning ifrågakomme, som
vore tre gånger större än bergförrådens. Underhålls- och driftskostnaderna
för de båda förrådstyperna företedde endast mindre skillnader.

Efter att ha tagit del av ifrågavarande utredning har överbefälhavaren i
skrivelse till fortifikationsförvaltningen den 12 december 1945 anfört i huvudsak
följande.

Med hänsyn till de erfarenheter, som vunnits under det andra världskriget,
vore det ur militär synpunkt av utomordentlig betydelse att. viktiga anläggningar
tillhörande krigsmakten — uppehållsplatser för militära staber, drivmedelsanläggningar
och förråd av andra slag, verkstäder, industrier m. m.
.— i så stor utsträckning som möjligt bereddes skydd i berg. Av särskild
vikt vore att förråd av ammunition samt spräng- och minmateriel redan i
fredstid kades skyddade, så att allvarliga skador på dessa genom angrepp
från luften i samband med ett strategiskt överfall kunde undvikas. Av företagen
utredning framginge, att ammunitionsförråd i berg, som även ur bevakningssynpunkt
vore att föredraga, ur ekonomisk synpunkt ställde sig avsevärt
fördelaktigare än friliggande förråd, överbefälhavaren ansåge sig linder sådana
förhållanden kunna fastslå, att i princip alla ammunitionsförråd, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

korinne att nyanläggas, borde förläggas i berg och att friliggande förråd
endast borde komma till utförande på sådana platser, där frånvaron av berg
gjorde detta nödvändigt.

Fortifikationsförvaltningen har för sin del framhållit, att vad vid utredningen
framkommit i fråga örn ammunitionsförråd i tillämpliga delar gällde
även beträffande förråd för annan tygmateriel.

3. FÖRELIGGANDE FÖRSLAG TILL FÖRRÅDSFRÅGANS ORDNANDE FÖR ARMÉORGANISATIONEN.

De förändringar vad beträffar behovsberäkningar och synpunkter i fråga
örn sättet för förrådens anordnande, för vilka här lämnats en sammanfattande
redogörelse, lia föranlett fortifikationsförvaltningen att framlägga reviderade
beräkningar rörande engångskostnaderna för uppförande av förråd. I det
följande redogöres för nu föreliggande framställningar i ämnet. Med hänsyn till
att förslag i vissa fall föreligga örn gemensamma förrådsanläggningar för
truppförbanden och de territoriella förbanden behandlas dessa kategorier i
ett sammanhang.

Förrådsbyggnader för truppförband och

territoriella förband.

Ammunitionsförråd.

I skrivelse den 22 januari 1945 framlade arméns fortifikationsförvaltning
förslag till anordnande av vissa ammunitionsförråd dels för de territoriella
förbanden och dels för följande truppförband, nämligen Värmlands regemente,
Bohusläns regemente, Livregementets husarer, Skaraborgs pansarregemente,
Göta trängkår och Luleå luftvärnskår. Beträffande de territoriella
förbanden förutsattes att vissa anläggningar skulle utföras insprängda i berg
och vissa friliggande. De för truppförbanden avsedda förråden avsågos skola
anordnas såsom bergförråd. Genom beslut den 1 juni 1945 ställde Kungl.
Majit erforderliga medel till förfogande för utförande av de i skrivelsen avsedda
friliggande förråden. Kostnaderna för bergförråden uppskattades
för de territoriella förbanden till 2 133 600 kronor enligt prisläget den 1
juli 1941, för truppförbanden utom Luleå luftvärnskår till 517 300 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1944, motsvarande 442 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941 och för Luleå luftvärnskår till 122 200 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941, eller tillhopa (2 133 600 + 442 000 + 122 200 =) 2 697 800
kronor, motsvarande 3 156 600 kronor enligt nu aktuellt prisläge. I skrivelse
den 24 oktober 1945 har fortifikationsförvaltningen hemställt, att medel
måtte anvisas för här ifrågavarande bergförråd.

I skrivelse den 28 december 1945 har fortifikationsförvaltningen — under
åberopande av överbefälhavarens uttalande den 12 december 1945 — framlagt
förslag till ytterligare utbyggnad av ammunitionsförråd i berg för de
territoriella förbanden och truppförbanden. Förslaget avser, såvitt angår de
territoriella förbanden, att vissa av de förråd, för vilkas anordnande såsom
friliggande medel anvisats den 1 juni 1945, i stället skola utföras såsom berg -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

förråd. Merkostnaden härför har uppskattats till 295 300 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941 motsvarande enligt nu aktuellt prisläge 339 600 kronor.

I fråga om truppförbandsförråden har föreslagits att vissa i bilaga till skrivelsen
närmare angivna, ännu icke påbörjade ammunitionsförråd — av vilka
flertalet tidigare planerats såsom friliggande — skulle utföras i berg och, på
grund av reviderade behovsuppgifter, göras större än tidigare planerats. Kostnaderna
för dessa förråd ha uppskattats till 8 713 100 kronor enligt nu
aktuellt prisläge, därav för de i Stockholmsgarnisonen ingående utflyttade
truppförbanden — Svea livgarde, Göta pansarlivgarde och Svea artilleriregemente
— 1 735 000 kronor och för övriga ifrågakommande truppförband
6 978 100 kronor, sistnämnda belopp motsvarande 6 067 900 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Härjämte har föreslagits uppförande av vissa friliggande
mindre förråd vid de olika truppförbanden, avsedda för det omedelbara
behovet av övningsammunition. Kostnaderna härför ha beräknats till
188 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, därav för de i Stockholmsgarnisonen
ingående, utflyttade förbanden 82 000 kronor och för övriga förband
106 000 kronor, sistnämnda belopp motsvarande 92 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.

För ammunitionsförråd för truppförbanden och de territoriella förbanden
utom Svea livgarde, Göta pansarlivgarde och Svea artilleriregemente skulle
sålunda erfordras (3 156 600 + 339 600 + 6 978100 + 106 000=) 10 580 300
kronor enligt nu aktuellt prisläge samt för sistnämnda tre förband (1 735 000
+ 82 000 =) 1 817 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge. Av kostnaderna
beräknas 60 000 kronor belöpa å markförvärv. Efter berörda byggnadsprograms
genomförande skulle nu föreliggande förrådsbehov för truppförbanden
och de territoriella förbanden vara tillgodosedda.

Övriga förråd.

I skrivelse den 15 november 1945 har fortifikationsförvaltningen framlagt
program för utbyggnad för truppförbanden av förråd för annan materiel än
ammunition. Ämbetsverket har därvid anmält, att utbyggnadsprogrammet
bygger på den förutsättningen, att för beredskapsförband tidigare utnyttjade
baracker och fordonsskydd — i förekommande fall efter förflyttning -— tagas
i anspråk. Erfarenhetsmässigt hade nämligen utrönts, att kostnaderna för
nedmontering, transport och återuppförande i genomsnitt ställde sig omkring
25 % lägre än för nybyggnad av likvärdiga lokaler. De sammanlagda kostnaderna
för byggnadsprogrammet — som jämväl omfattar de i propositionen
1945: 97 anmälda, för arméns truppförband avsedda förråden -— ha uppskattats
till 4 276 600 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Av nämnda kostnad
hänförde sig omkring 80 000 kronor till nedmontering och flyttning av
för beredskapsändamål tidigare utnyttjade baracker; fortifikationsförvaltningen
har anmält sin avsikt vara att gälda denna kostnad med anlitande av
till förfogande stående medel för beredskapens avveckling. Kvarstående kostnader
utgöra 4 196 600 kronor.

Sedermera har emellertid fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 31

Kungl. Maj-.ts proposition nr 121.

januari 1946 framlagt förslag till utförande av vissa i de i propositionen
1945: 97 avsedda förrådsanläggningarna och i samband därmed anmält, att
genom vissa begränsningar i tidigare planerat byggnadsprogram och genom
ianspråktagande av visst till ämbetsverkets förfogande stående belopp kostnaderna
för de i nämnda proposition angivna förråden kunde minskas med
243 500 kronor enligt 1941 års prisläge. För det i skrivelsen den 15 november
1945 avsedda utbyggnadsprogrammet erfordras således (4 196 600 —
243 500 =) 3 953 100 kronor, motsvarande enligt nu aktuellt prisläge 4 790 000
kronor.

Vidare har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 4 februari 1946 framlagt
förslag till fortsatt utbyggande av de territoriella förråden för annan
materiel än ammunition. Ämbetsverket har därvid anfört följande. Chefen
för armén hade överlämnat genom arméchefens försorg i samråd med försvarets
sjukvårdsförvaltning samt arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar
upprättad plan till förrådsorganisation för försvarsområdena,
avseende samtliga icke färdigställda förrådsanläggningar av ifrågavarande
slag. Planen, som innefattade en avsevärd utökning av tidigare anmälda utrymmesbehov,
hade bearbetats inom fortifikationsförvaltningen. Därvid hade
i första hand eftersträvats att utnyttja befintliga, kronan tillhöriga byggnader,
i förekommande fall efter erforderliga omändrings- och förbättringsarbeten. I
de fall, då så befunnits ändamålsenligt och ekonomiskt fördelaktigt, hade
lokalbehovet avsetts skola täckas genom flyttning och inredning av för beredskapsförband
tidigare disponerade baracker (fordonsskydd). Nybyggnader
hade avsetts skola i första hand förläggas på kronan tillhöriga markområden.
I vissa fall hade förhyrning av byggnader och markområden befunnits vara
ekonomiskt fördelaktig. Nybyggnaderna avsåges skola utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med 1940 års militära byggnadsutrednings standardritningar,
dock att byggnaderna borde förses med hängrännor och stuprör i
syfte att undvika rötskador i ytterpanelens nedre del. Dylika hängrännor
och rör borde jämväl anbringas å tidigare uppförda förrådsbyggnader.

Kostnaderna för det av fortifikationsförvaltningen nu anmälda fortsatta utbyggnadsprogrammet,
för vilket lämnats en närmare redogörelse i en till
skrivelsen fogad bilaga, ha beräknats till — bortsett från vissa kostnader för
flyttning av baracker, som avsåges skola bestridas ur avvecklingsanslag —
10 910 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, motsvarande 9 487 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. Av kostnaderna beräknas omkring 118 000
kronor belöpa å erforderliga markförvärv.

Slutligen har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 14 februari 1946
anmält fråga örn anvisande av medel för utbyggande av förråd för ekoradiomateriel.
Ämbetsverket har erinrat, att 1945 års riksdag på framställning
av Kungl. Majit (proposition 1945: 308, bil. 2, punkt 3) anvisat 12 350 000
kronor för anskaffning av ekoradiomateriel samt att vid beviljande av anslaget
förutsattes, att kostnaderna för anordnande av erforderliga förråd, preliminärt
kostnadsberäknade till 300 000 kronor, skulle tills vidare bestridas
inom ramen av förenämnda för territoriella förråd beräknade belopp av

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

9 785 000 kronor. Eventuellt kunde ifrågakomma att låta en del av kostnaderna
belasta marinens kvotanslag till byggnadsarbeten; frågan härom
borde övervägas i anslutning till medelsäskandena för budgetåret 1946/47.
Eortifikationsförvaltningen hade numera i samråd med arméförvaltningens
tygavdelning utarbetat förslag till utförande av för armén erforderliga
ekoradioförråd. Därvid hade visat sig att med hänsyn till materielens beskaffenhet
nybyggnader av särskild konstruktion måste utföras — tidigare
hade räknats med byggnader av standardtyp — och att kostnaderna för förråden
bomme att bliva något högre än tidigare beräknats, eller för arméns
del 410 000 kronor, motsvarande enligt prisläget den 1 juli 1941 356 500
kronor. — Beträffande för marinens del erforderliga förrådsbyggnader
bomme, enligt vad fortifikationsförvaltningen inhämtat, särskild framställning
att avgivas av marinförvaltningen.

För övriga förråd skulle alltså erfordra (4 790 000 + 10 910 000 +
410 000 =) 16 110 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Centralförråd.

I sin skrivelse den 28 december 1945 har fortifikationsförvaltningen, under
hänvisning till av överbefälhavaren verkställd behovsberäkning, anmält behov
av centrala bergförråd för de betydande kvantiteter spräng- och minmateriel
som av beredskapsskäl måste hållas lagrade under fred och vars användning

1 krig och vid beredskap vore i detalj förberedd. Kostnaderna för dessa förråd
ha beräknats till 2 945 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, motsvarande

2 560 900 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941. Vidare har fortifikationsförvaltningen
i skrivelsen äskat medel, 2 320 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge,
motsvarande 2 017 400 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, för anordnande
i berg av för tygmaterielen ytterligare erforderliga centrala förrådsutrymmen.
Av kostnaderna beräknas sammanlagt omkring 20 000 kronor belöpa
å markförvärv.

Härjämte har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 9 februari 1946 anmält,
att chefen för armén, efter samråd med chefen för försvarsstaben, försvarets
sjukvårdsförvaltning, arméförvaltningens tyg- och intendenturavdelningar
samt fortifikationsförvaltningen, utarbetat fullständiga planer för centralförrådsorganisationen
ävensom att av fortifikationsförvaltningen upprättats
byggnadsprogram för tillgodoseende av det i planerna angivna utrymmesbehovet
i friliggande förråd. Programmet läge sålunda helt vid sidan av det
i skrivelsen den 28 december 1945 anmälda. Vid programmets utformande
hade i första hand eftersträvats att utnyttja befintliga, kronan tillhöriga byggnader,
i förekommande fall efter erforderliga ändrings- och inredningsarbeten.
Vidare hade räknats med att, då så visade sig ändamålsenligt, efter flyttning
utnyttja för beredskapsförband tidigare disponerade fordonsskvdd. Nybyggnader
hade i största möjliga utsträckning förlagts till kronans mark. I ett fall
planerades inköp av viss nu utnyttjad magasinsbyggnad. Kostnaderna för pro
grammets realiserande hade uppskattats till 3 480 000 kronor. Då emellertid
fortifikationsförvaltningen ansåge sig böra bestrida en del av kostnaderna för
flyttning av fordonsskydden, 25 000 kronor, från anslag till avveckling av
Bihang lill riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121. sou i 40 2

Före draganden.

18 Kungl. Marits ''proposition nr 121.

beredskapen, erfordrades för ändamålet 3 455 000 kronor enligt det nu aktuella
prisläget, motsvarande omkring 3 004 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941. Av kostnaderna belöpte omkring 50 000 kronor å markförvärv.

Slutligen har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 21 februari 1946
hemställt om anvisande av 1 300 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge, motsvarande
1 130 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, för anordnande av
förråd för flygfältsminor.

För centralförråd skulle alltså erfordras (2 945 000 + 2 320 000 + 3 455 000
+ 1 300 000 =) 10 020 000 kronor enligt det nu aktuella prisläget.

4. SAMMANFATTNING.

Av redogörelsen framgår, att av hittills inom femårsplanens kostnadsram
för förradsändamål beräknade medel för ett reviderat, utökat förrådsprogram
finnas disponibla (5 628 700 + 1 563 400 + 184 300 =) 7 376 400 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941, motsvarande enligt nu aktuellt prisläge (prisstegringen
räknad efter 15 %) omkring 8 475 000 kronor.

Utom femårsplanens kostnadsram finnas därjämte disponibla (892 000 +
1 982 500 =) i runt tal 2 875 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Vidare framgår, att fortifikationsförvaltningen för det fortsatta utbyggnadsprogrammet
med avseende å truppförbandsförråd, territoriella förråd och
centralförråd beräknat kostnaderna till (10 580 300 + 1 817 000 + 16 110 000
+ 10 020 000 =) 38 527 300 kronor enligt nu aktuellt prisläge.

Utöver till förfogande stående medel skulle således erfordras (38 527 300 —
8 475 000 — 2 875 000 =) 27 177 300 kronor eller i runt tal 27 200 000 kronor.

De till grund för 1942 års försvarsbeslut liggande kostnadsberäkningarna
innefattade relativt betydande belopp för tillgodoseende av arméns behov av
förrådsutrymmen. Förutom de förrådsanläggningar, som ingingo i föreslagna
nya etablissement, beräknades sålunda inemot 10 000 000 kronor för anordnande
av förråd för de enligt beslutet nyorganiserade territoriella förbanden.
Med hänsyn tagen jämväl till de förrådsutrymmen som bomme att tillhandahållas
genom de i annat sammanhang beslutade nybyggnaderna för centrala
intendenturförråd och för förråd för luftvärnsmateriel samt för centrala ammunitions-
och tygförråd förelåg vid tiden för försvarsbeslutet knappast anledning
misstänka, att med beslutets genomförande sammanhängande förrådsfrågor
icke skulle kunna lösas inom ramen för sålunda beräknade belopp. Av
den lämnade redogörelsen framgår emellertid, att högst avsevärda kostnader
numera beräknats tillkomma.

Härvid må till en början framhållas, att det nu framlagda utbyggnadsprogrammet
i stort avser att tillgodose allenast förrådsbehovet för den materiel,
som enligt 1942 års försvarsbeslut avsetts skola anskaffas — utrustningsbehov
samt ersättningsbehov enligt i beslutet förutsatta grunder. Det nu anmälda
förrådsbehovet är sålunda icke föranlett av att materiel under beredskapen
anskaffats utöver dessa normer. Anledningen till överskridandet av de
tidigare beräknade beloppen måste vara att beräkningen rörande förrådsbehovet
gjorts helt schematisk, utan erforderlig överblick över de förråds -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

utrymmen som stått till buds. En bidragande orsak torde ba varit, att nyanskaffad
materiel, allteftersom den levererades, i stor utsträckning tilldelades
de under beredskapen organiserade fältförbanden och att, i den mån förrådsuppläggning
överhuvudtaget behövde ske, denna av beredskapsskäl skedde
genom fältförbandens försorg, i stor utsträckning genom ianspråktagande av
iokalt förhyrda eller rekvirerade utrymmen.

Så småningom gavs tid för överväganden huru förrådsfrågan vid återgång
till fredsförhållanden skulle ordnas. Utgångspunkten var tämligen given —
mängden av materiel anskaffad med anlitande av medel inom eller vid sidan
av femårsramen. Det andra momentet — omfattningen av tillgängliga förrådsutrymmen
— visade sig icke lika lätt att överblicka. I syfte att kunna begränsa
förrådsbyggnaderna till de oundgängligen nödvändiga igångsattes en utredning
med uppgift bland annat att verkställa en inventering av förefintligt förrådsutrymme,
däri inräknat vad som av under beredskapen anskaffade baracker
kunde utnyttjas för ändamålet. Det ligger i sakens natur, att denna
utredning kom att bliva tämligen tidskrävande; oförutsedda omständigheter
gjorde att den kom att draga längre ut på tiden än ursprungligen beräknats.
Utredningen — 1943 års förrådskommitté — kunde först mot slutet av 1945
framlägga resultatet av sina undersökningar. Det nu av arméns fortifikationsförvaltning
framlagda fortsatta utbyggnadsprogrammet bygger på kommitténs
beräkningar rörande behovet av förrådsutrymmen.

I det föregående angivna kostnader äro emellertid icke endast föranledda
av mera noggranna beräkningar rörande förefintligt behov av förrådslokaler.
Jämsides med förrådskommitténs utredningsarbete ha nämligen bedrivits
undersökningar rörande den lämpligaste formen för förrådens anordnande.
Därvid har befunnits, att skäl föreligga att i större utsträckning än tidigare
avsetts anordna förrådsutrymmen insprängda i berg. Detta gäller framför allt
förråd för ammunition, men i viss utsträckning även förråd för svårersättlig
övrig tygmateriel. Härtill återkommer jag i det följande.

Det väsentligt utökade förrådsprogram, för vilket fortifikationsförvaltningen
nu framlagt kostnadsberäkningar, har redan tidigare till en del varit
förutsett. Redan för ett par år sedan varskodde sålunda ämbetsverket, att
inom försvarsbeslutets kostnadsram beräknade medel för förrådsändamål
kunde väntas icke komma att förslå och att ett ytterligare medelsbehov —- för
det dåvarande angivet till omkring 6 000 000 kronor —• kunde motses. Ämbetsverkets
beräkningar ha i olika sammanhang anmälts för riksdagen. För att
icke föregripa förrådskommitténs arbete har emellertid ansetts böra tills vidare
anstå med framläggande av definitiva anslagsäskanden.

Allteftersom förrådskommitténs undersökningar fortskridit och nya överväganden
verkställts rörande förrådens närmare utformande, har fortifikationsförvaltningen
nödgats frångå tidigare uppgjorda kostnadskalkyler. När detta
blev uppenbart, ansågs nödvändigt att helt revidera de tidigare planerna för
förrådens utbyggnad och att på basis av redan genomfört byggnadsprogram
underställa Kungl. Majit frågan om det fortsatta utbyggnadsprogrammet.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har fortifikationsförvaltningen
anmält, att av medel, som i tidigare sammanhang anvisats eller

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

beräknats för förrådsändamål, nu kvarstår outnyttjat ett belopp av tillhopa
11 350 000 kronor. Kostnaderna för det utbyggnadsprogram som anses böra
genomföras ha uppskattas till i runt tal 38 550 000 kronor. Utöver redan anvisade
(inom kvotanslagen för arméns byggnader beräknade) medel erfordras
sålunda i runt tal 27 200 000 kronor. Jag övergår nu till frågan i vad mån
dessa äskanden böra tillgodoses.

Jag vill därvid ånyo bringa i erinran, att de föreslagna förråden avse materiel
svarande mot den gällande försvarsordningens utrustnings- och ersättningsbehov.
Enligt vad jag under hand inhämtat grunda sig beräkningarna
på oundgängligen erforderligt förrådsbehov; reservutrymmen ha således icke
— i vart fall ej i nämnvärd utsträckning — tagits i beräkning.

Här må vidare framhållas, att fortifikationsförvaltningens beräkningar —
utom såvitt avser ammunitionsförråden — bygga på de årslånga utredningar
som förrådskommittén bedrivit och vilka grunda sig på en inventering av nu
förefintliga eller under byggnad varande förråd. Jämväl må erinras, att det
av kommittén konstaterade förrådsbehovet, i fall då så befunnits vara ekonomiskt
försvarbart, i första hand beräknats bliva tillgodosett genom ianspråk
tagande, eventuellt efter flyttning och iordningställande, av under beredskapen
uppförda baracker ävensom i en del fall genom förhyrning.

Mot bakgrunden av dessa förhållanden vill det synas som örn en begränsning
av det av fortifikationsförvaltnigen nu framlagda utbyggnadsprogrammet
kvantitativt icke är möjlig. En dylik begränsning skulle innebära, att förrådsutrymme
skulle komma att saknas för till mycket avsevärda kostnader redan
anskaffad materiel. Då kostnaderna för förråden i förhållande till materielens
värde äro relativt blygsamma —- till belysande härav må nämnas, att värdet
av den ammunition, som avses skola lagras i nu aktuella förråd, uppgår till
inemot 500 000 000 kronor —- finner jag mig icke kunna påtaga mig ansvaret
att förorda en begränsning av medelsanvisningen till förevarande ändamål.
Såsom alternativ till ett utbyggnadsprogram kan enligt mitt förmenande endast
ifrågakomma en förrådshållning i nu för materielen förhyrda eller rekvirerade
utrymmen. En förrådshållning i förhyrda lokaler har av förrådskommittén
förutsatts i de fall då förhyrning ställer sig ekonomiskt fördelaktigare
än nybyggnad och förutsättningar överhuvudtaget funnits föreligga att sluta
hyresavtal på för kronan godtagbara villkor.

Å andra sidan kan givetvis diskuteras, huruvida de av förrådskommittén
(tygavdelningen beträffande ammunitionsförråden) uppställda beräkningarna
rörande förrådsbehovet kunna revideras. Härvidlag bör hänsyn tagas till
resultaten av pågående organisationsundersökningar vid Älvsborgs regemente.
Dessa undersökningar synas visa, att vissa begränsningar i förrådsytorna äro
möjliga ernå i förhållande till förrådskommitténs beräkningar — överslagsvis
med omkring 10 %. Därest man kunde generalisera dessa beräkningar
och göra dem tillämpliga å förrådsfrågorna i stort, skulle detta innebära
ett minskat medelsbehov av omkring 3 500 000 kronor. Jag finner mig
emellertid icke beredd att draga denna slutsats av nämndens undersökningar
utan anser det riktigast att tills vidare lägga fortifikationsförvaltningens beräkningar
till grund för den erforderliga medelsanvisningen. Det är emelle!''-

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

tid uppenbart, att de rationaliseringsåtgärder som statens organisationsnämnd
funnit möjliga vid ett normalt infanteriregemente böra beaktas även vid
lösande av övriga förrådsfrågor. Enligt min mening böra därför organisationsnämndens
erfarenheter i möjligaste mån tillgodogöras vid det närmare
utformandet av det fortsatta utbyggnadsprogrammet, och jag förutsätter, att
erforderligt samråd mellan fortifikationsförvaltningen och organisationsnämnden
härvidlag kommer att etableras.

Såsom nämnts inverkar på medelsbehovets storlek icke blott det kvantitativa
behovet av förrådsutrymmen utan även förrådens tekniska utformning.
Under det att man tidigare räknat med att de nu aktuella förråden i allmänhet
skulle utföras såsom friliggande har efter hand krav rests att vissa typer
av förråd anordnas insprängda i berg. Detta gäller först och främst förråd
för lagring av truppförbandens och de territoriella förbandens ammunition.
Även vissa förråd för min- och sprängmateriel ha ur säkerhetssynpunkt ansetts
böra insprängas i berg liksom också förråd för svårersättlig och dyrbar tygmateriel.

Det är uppenbart, att betydande fördelar ur militär synpunkt stå att vinna
genom att inrymma förråden i berg. Såsom överbefälhavaren framhållit måste
det nämligen vara en angelägenhet av vikt att ammunitionen och den svårersättliga
tygmaterielen beredes skydd mot luftangrepp och sabotagehandlingar.
Å andra sidan måste även ekonomiska synpunkter anläggas på ifrågavarande
spörsmål. Av föreliggande utredning härutinnan vill det nu synas,
som örn ett anordnande av bergförråd i föreslagen omfattning ter sig ekonomiskt
försvarbart. Härutinnan må följande framhållas.

I ammunitionen ingående krut samt tänd- och sprängsatser äro icke under
alla förhållanden stabila under lagring. Vissa inverkande faktorer — starkt
solljus, fukt, höga eller mycket låga temperaturer och upprepade temperaturförändringar
— inverka nämligen menligt pa de kemiska satsernas stabilitet.
Förändringarna resultera i att ammunitionseffekterna antingen bliva livsfarliga
att hantera eller också funktionsodugliga.

Enligt vad jag inhämtat har genom årslånga lagringsprov inom landet konstaterats,
att i friliggande förråd, som skötas rationellt, ammunitionen håller
sig funktionsduglig i medeltal omkring 10 å 15 år, varefter en relativt hastig
försämring inträder. En revidering av ammunitionen måste därför så småningom
företagas. Tidpunkten för denna revidering bestämmes med stöd av
med vissa tidsmellanrum utförda besiktningsprov. Av dessa prov erhålles
även vetskap örn omfattningen av den erforderliga revideringen, och med ledning
härav uppgöras kalkyler rörande det för revideringen erforderliga medelsbehovet.
Det har under hand från arméförvaltningens tygavdelning framhållits,
att det ordinarie ammunitionsanslaget ej förslår för bestridandet av kostnaderna
för dessa revideringar; från anslaget bestridas således endast kostnaderna
för det underhåll och den vård, som erfordras för ammunitionens
översyn efter truppens årliga övningar.

Stå bergförråd till förfogande med en under hela året konstant temperatur
och fukthalt förskjutes tidpunkten för förstöringens inträde. Lagringstiden
för nitrocellnlosakrut anses således i bergförråd vara tre gånger

Kungl. Maj-.ts proposition nr 121.

så lång som i friliggande förråd. Motsvarande gäller beträffande ersättningssprängämnen.
Frågan om eventuell revidering blir därför ej aktuell för ammunition
i bergförråd förrän efter 35—40 år. Under denna tidrymd beräknas
ammunitionspartierna hinna omsättas under fredsutbildningen. Detta torde”
under nuvarande förhållanden ha stor betydelse. De synnerligen stora kvantiteter
ammunition, som tillverkats under åren 1940—1944, kunna nämligen ej
i sin helhet omsättas under en 10-årsperiod. Revideringskostnaderna under
1950-talet komma därför att bliva synnerligen stora, örn all ammunition skall
förvaras i friliggande förråd. Stå däremot bergförråd till förfogande torde
det under nämnda tidrymd anskaffade ammunitionslagret hinna omsättas
under fredsutbildning och nyanskaffning kunna äga rum successivt.

Det sagda synes giva vid handen, att den merkostnad som är förenad med
anordnande av bergförråd för ammunition — för en förrådsanläggning av
normal storlek uppskattad till omkring 125 000 kronor — är relativt blygsam i
förhållande till de mycket stora revideringskostnader, vilka inom en snar framtid
bliva ofrånkomliga, örn ammunitionen skall förrådshållas i friliggande
förråd. Då härtill kommer att bergförråden beräknas draga väsentligt mindre
bevakningskostnader, finner jag övertygande skäl tala för att nu aktuella
ammunitionsförråd liksom förråd för spräng- och minmateriel i föreslagen
omfattning anordnas i berg.

^ ad nu sagts torde i viss man även gälla de centrala förråd för svårersättlig
tygmateriel, som föreslagits skola anordnas i berg. Även här torde kunna
räknas med större lagringsbeständighet och lägre kostnader för materielens
underhåll och vård.

Jag finner mig sålunda ur angivna synpunkter beredd tillstyrka det av fortifikationsförvaltningen
nu framlagda pi''ogrammet för det fortsatta utbyggandet
av förråd för armén såväl kvantitativt som med avseende å förrådens anordnande.

Vad härefter angår bestridandet av kostnaderna för det fortsatta utbyggnadsprogrammet
erfordras, såsom förut nämnts, utöver för ändamålet till förfogande
stående medel ytterligare 27 200 000 kronor enligt nu aktuellt prisläge.
Därvid har emellertid räknats med att utnyttja ett belopp av 505 000
kronor, som genom beslut den 9 oktober 1942 anvisats från förskottsanslag,
men som ännu icke tagits i anspråk för med anvisningen avsett ändamål. Ehuru
denna anvisning sedermera täckts över vederbörligt täckningsanslag å riksstaten,
anser jag, då nu föreliggande förrådsbehov är i sin helhet hänförligt
till fredsorganisationen, riktigare att det outnyttjade beloppet tillföres budgetutjämningsfonden
och att nu såsom erforderligt angivet belopp höjes till
(27 200 000 + 500 000 ==) 27 700 000 kronor.

Till den del merkostnaderna avse förråd för de från Stockholm utflyttade
förbanden ur Stockholms garnison — utgörande (1 817 000 —

1 097 500 =) i runt tal 720 000 kronor — synas enligt tillämpade grunder för
bestridande av med utflyttningen förenade kostnader dessa böra bestridas
från ett vid sidan av försvarsbeslutets kostnadsram anvisat anslag. I det
följande kommer jag att under punkten 2 hemställa att särskilt investeringsanslag
äskas för detta ändamål. Återstående kostnader (27 700 000 — 720 000—)

Kungl. Maj-.ts proposition nr 121.

i avrundat tal 27 000 000 kronor enligt, nu aktuellt prisläge, motsvarande
23 500 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, äro däremot av natur att
böra bestridas inom försvarsbeslutets kostnadsram. Härav belöper, såsom
av det föregående framgår, ett belopp av (60 000 + 118 000 + 20 000 +
50 000 =) omkring 250 000 kronor på markförvärv. Medelsbehovets tillgodoseende
inom nämnda ram kommer att nödvändiggöra en uppräkning av det för
arméns byggnader inom ramen beräknade beloppet, vilket i sin tur för med
sig ett ökat medelsbehov under det under arméns delfond för nästa budgetår
äskade kvotanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m. Härtill återkommer jag
i det följande.

Här må slutligen framhållas, att det är av största vikt, att förrådsbyggnadsprogrammet
skyndsamt genomföres. Förrän erforderliga byggnader färdigställts,
synes en fullständig avveckling av beredskapen icke möjlig, i det att
förhyrda eller rekvirerade förrådslokaler i stor utsträckning måste bibehållas
och personal utöver fredsstaterna bindas för förrådens skötsel. Jag förutsätter
därför, att från fortifikationsförvaltningens sida särskilda åtgärder komma att
vidtagas för programmets realiserande på kort tid. Erforderliga byggnadsåtgärder
torde böra påbörjas redan under innevarande budgetår. Med hänsyn
härtill lärer det bliva ofrånkomligt att, allteftersom definitiva byggnadspro:
gram utarbetats, bemyndiga fortifikationsförvaltningen att igångsätta sådana
i det reviderade programmet ingående byggnadsföretag som kunna bestridas
med till förfogande stående medel inom eller utom försvarsbeslutets kostnadsram.
Het tillgängliga beloppet, (11 350 000 — 505 000=) i runt tal 10 850 000
kronor, torde förslå för bestridandet av kostnaderna under innevarande budgetår,
varför den ytterligare medelsanvisningen synes kunna hänföras till budgetåret
1946/47.

När jag tillstyrker medelsanvisning i nu angiven omfattning, förutsätter jag,
att erforderliga förråd skola kunna anordnas inom ramen för nu beräknade
belopp. Ytterligare medelsanvisning bör alltså icke komma i fråga. Av fortifikationsförvaltningen
i skrivelse den 15 februari 1946 äskat belopp, 35 000
kronor, för anordnande av vissa förråd vid Skånska pansarregementet bör sår
lunda icke föranleda särskild medelsanvisning.

Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1942: 285 anvisade riksdagen
(skrivelse nr 356) å kapitalbudgeten under försvarsväsendets fastighetsfond,
arméförvaltningens delfond, å riksstaten för budgetåret 1942/43 till anläggnings-
och utvidgningsarbeten för skjutbanor m. m. ett anslag av 1 205 000
kronor. Genom beslut den 30 juni 1942 fastställde Kungl. Majit stat för anslaget
och upptog därvid ett belopp av 40 000 kronor till utvidgning av
Skånska trängkårens skolskjutningsbana.

Vid anmälan av propositionen 1943: 302 anförde jag bland annat, att det
syntes böra utredas, huruvida icke vissa fördelar stöde att vinna genom
gemensamma skjutbanor i viss utsträckning för Skånska pansarregementet
och Skånska trängkåren. I avbidan på denna utredning syntes böra anstå

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

med tidigare avsedd utvidgning av Skånska trängkårens skolskjutningsbana,
som icke vore val belägen med hänsyn till belysningsförhållanden m. m.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikations förvaltning
beträffande sålunda förordad utredning anfört i huvudsak följande.

Efter genom arméns fortifikationsförvaltnings försorg verkställd utredning
i ärendet, som givit vid handen att gynnsamma betingelser för gemensamma
skjutbanor för nämnda truppförband ej förefinnas, har föreslagits
dels anläggande för Skånska pansarregementet av kombinerad gevärs- och
kulspruteskjutbana å det s. k. Hovdalafältet samt korthållsbana inom regementets
förläggningsområde, dels utvidgning av Skånska trängkårens nuvarande
skolskjutningsbana till 16-tavelsbana.

I skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning den 11 augusti 1944 har
chefen för armén i likhet med vederbörande militärbefälhavare och truppförbandschefer
bland annat tillstyrkt anordnande av separata skjutbaneanläggningar
för förevarande truppförband. Arméchefen Ilar emellertid ansett,
att valet av plats för Skånska trängkårens skolskjutningsbana borde göras
avhängigt av den framtida användningen av kårens nuvarande barackläger
vid Mölleröd, samt framhållit, att undersökning av trängkårens behov av
förläggningsutrymme borde ske.

I sina nyssnämnda medelsäskanden har arméns fortifikationsförvaltning
vidare föreslagit, att såsom handövningsfält för Skånska pansarregementet
skulle tagas i anspråk bland annat ett för Skånska trängkåren upplåtet övningsområde
vid Mölleröds kronopark, inom vilket trängkårens skolskjutningsbana
är belägen.

Med anledning av att trängkåren härigenom går miste örn sin nuvarande
skolskjutningsbana har fortifikationsförvaltningen ånyo undersökt möjligheterna
till lösning av trängkårens skjutbanefråga. Härom har förvaltningen
anfört följande.

Härvid har konstaterats att, då lämplig plats för anläggande av ny skolskjutningsbana
med cirka 16 tavelställ för trängkåren saknas i Hässleholmstrakten,
bör skjutbanefrågan i första hand lösas genom att ifrågavarande
kår kan beredas tillfälle att i större utsträckning än hittills förfoga över
Hässleholms skyttegilles nordväst Röinge hållplats belägna 12-tavelsbana.
En grundlig förbättring av denna bana, företrädesvis ur säkerhetssynpunkt,
är emellertid ofrånkomlig. Med hänsyn till att ett tavelantal av 16 å 18 torde
vara ett såväl nu gällande som framtida krav ur utbildningssynpunkt på en
trängkårs skolskjutningsbana bör sålunda ökning av skyttegillesbanans tavelantal
ske antingen genom nämnda banas utvidgning eller genom anläggande
av 6-tavelsbana å ett härför lämpligt område i anslutning till och omedelbart
öster skyttegillets bana.

Förvaltningen, som förordat anläggande av en ny 6-tavelsbana, har beräknat
kostnaderna för förvärv av skyttegillets skjutbana till 12 000 kronor,
för förbättring av densamma till 24 000 kronor, för förvärv av mark för denna
och för en 6-tavelsskjutbana till sammanlagt 9 000 kronor samt för anläggande
av en 6-tavelsbana till 25 000 kronor. De totala kostnaderna skulle sålunda
uPT''gå. till (12 000 + 24 000 + 9 000 + 25 000=) 70 000 kronor enligt nuvarande
prisläge.

Chefen för armén har tillstyrkt fortifikationsförvaltningens förslag till
ordnande av skjutbaneförhållandena för Skånska trängkåren.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Beträffande de för förslagets genomförande erforderliga markförvärven
har arméns forti fikationsförvaltning i sina medelsäskanden anfört bland
annat följande.

Den Hässleholms skyttegille tillhöriga banan är belägen å dels ett omlade
av fastigheten Röinge 7 13 och dels ett område av fastigheten Röinge 725,
båda i Stoby socken. Ifrågavarande områden äro upplåtna till skyttegillet,
området av Röinge 713 utav Kristianstad—Hässleholms järnvägsaktiebolag
kostnadsfritt på en tid av tio år från den 12 maj 1941 med rätt till förlängning
på ytterligare tio år, samt området av Röinge 725 av enskild person
kostnadsfritt på en tid av 25 år från den 26 maj 1941. Statens Järnvägar
har sedermera övertagit nämnda järnvägsaktiebolag och detta bolag tillhöriga
fastigheter. På ärendets nuvarande stadium har fortfikationsförvaltningen
icke ansett sig böra förhandla med järnvägsstyrelsen örn ett lantförsvarets
övertagande av ifrågavarande upplåtelsekontrakt eller om ett eventuellt överförande
till lantförsvarets förvaltning av berörda område av Röinge 713. Vad
angår det till skyttegillet upplåtna området av Röinge 725 har ägaren till
denna fastighet vägrat medgiva kronans övertagande av kontraktet och icke
heller velat på nya villkor upplåta området till kronan. Däremot har markägaren
avgivit ett för honom till den 1 juli 1946 bindande anbud örn försäljning
av området för en köpeskilling av 3 300 kronor. Området innehaller
i areal cirka 1, i hektar. Det för ses-tavelsbanan, vilken enligt ovan föreslagits
att anläggas i anslutning till skyttegillets bana, erforderliga markområdet,
som innehåller cirka 2 hektar, utgör även del av fastigheten Röinge 725. Sistnämnda
område har vid på fortifikationsförvaltningens föranstaltande verkställd
värdering åsatts ett direkt markvärde av 2 000 kronor, varjämte värderingsmannen
för ett kronans förvärv av området räknat med en mtiangseisättning
av 3 000 kronor, enär hela fastigheten endast omfattar 12 hektai odlad
mark och en markförsäljning därifrån skulle medföra, förutom försvårad
brukning, antingen att kreatursbesättningen finge minskas eller foder behövde
inköpas till djuren. Fastighetsägaren har avgivit ett för honom till
den 1 september 1946 bindande anbud örn försäljning av det för sex-tavelsbanan
erforderliga området för en köpeskilling av 5 500 kronor, vilken torde
anses vara skälig och för kronan godtagbar. Med hänsyn till de av yärderingsmannen
anförda synpunkterna om det intrång, som varje försäljning av
mark från fastigheten åstadkommer, torde ovan omförmälda anbud å 3 300
kronor för försäljning av den till skyttegillet nu upplåtna marken anses vara
godtagbart. De sammanlagda kostnaderna för förvärv av ifrågavarande markområden
av fastigheten Röinge 725 skulle sålunda uppgå till 8 800 kronor,
vartill torde böra läggas ett belopp av 200 kronor för täckande av avstyckuings-
m. fl. kostnader, eller sålunda tillhopa 9 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen
hemställt dels att ett ytterligare belopp av 21 000 kronor enligt nuvarande
prisläge, motsvarande 18 300 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941, måtte
beräknas att jämte redan disponibelt belopj) av 40 000 kronor avses för anordnande
av skolskjutningsbana för Skånska trängkåren, dels att ett belopp
av 9 000 kronor måtte ställas till förfogande för erforderliga markförvärv.

Sedan Kungl. Maj:t uppdragit åt fortifikationsförvaltningen att med vederbörande
markägare förhandla om och, där för kronan antagbar överens
kommelse kunde träffas, med förbehåll av utav Kungl. Majit lämnat godkännande
sluta avtal rörande förvärv för kronans räkning av mark som avsåges
föi'' ifrågavarande skolskjutningsbana samt att till Kungl. Majit in

Före draganden.

Kungl. Marits proposition nr 121.

komma med utredning angående ifrågavarande markförvärv ävensom, i förekommande
fall, upprättade avtalskandlingar, har ämbetsverket med skrivelse
den 15 februari 1945 överlämnat tre i ärendet ingångna avtal. I skrivelsen
har förvaltningen anfört bland annat följande.

Med ägaren av fastigheten Köinge 725 har förvaltningen avslutat preliminärt
kontrakt örn försäljning till kronan av det för sex-tavelsbanan erforderliga
området örn cirka 2 hektar för en köpeskilling örn 5 500 kronor. Såsom ovan
nämnts får köpeskillingen anses vara skälig och för kronan godtagbar. Nämnde
fastighetsägare har emedlertid vägrat att till kronan försälja det område av
fastigheten, varå skyttegillets bana delvis är belägen. För att möjliggöra en
uPPgörelse har saken ordnats så att skyttegillet med honom avslutat ett köpekontrakt
om förvärv för gillet av detta område för en köpeskilling av 3 300
kronor, vilket kontrakt enligt å detsamma av förvaltningen och gillet tecknad
preliminär överenskommelse av skyttegillet på oförändrade villkor överlåtits
å kronan. Det överlåtna området har vid närmare mätning befunnits innehålla
cirka 1,7 hektar. Köpeskillingen synes vara skälig och för kronan godtagbar.
I samband härmed har förvaltningen även ansett sig böra underteckna det
tidigare från gillets sida underskrivna preliminära avtalet örn överlåtelse till
kronan av skjutbanan och till densamma hörande anläggningar för omförmälda,
såsom skälig ansedda köpeskilling av 12 000 kronor. Kostnaderna för
markförvärven enligt de avslutade avtalen uppgå sålunda till (5 500 +
3 300 =) 8 800 kronor, vartill bör läggas ett belopp av 200 kronor för täckande
av avstycknings- med flera kostnader. Kostnaderna för övertagande av skjutbanan
kunna bestridas av ovan omförmälda, till förvaltningens förfogande
stående anslagspost å 40 000 kronor. Samtliga avtal äro avslutade under förbehåll
av Kungl. Maj:ts godkännande. Med hänsyn till från säljarnas sida
därom uttryckt önskemål har senaste tidpunkten för godkännandet fixerats
till den 1 juli 1946.

Vad angår området av den under järnvägsstyrelsens förvaltning stående
fastigheten Röinge 713 har styrelsen, efter därom av fortifikationsförvaltningen
framställd förfrågan, förklarat sig villig att överlåta ifrågavarande fastighet
i dess helhet till lanttorsvaret, enär densamma omfattade endast 2,4 680 hektar
och numera icke vore till någon del erforderlig för järnvägsändamål, samt
föreslagit, att i samband med överförandet statens järnvägars fond skulle nedskrivas
och försvarets fastighetsfond uppskrivas med ett belopp av 1 000 kronor.
Häremot har fortifikationsförvaltningen intet att erinra.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen
hemställt, bland annat, att ifrågavarande avtal måtte godkännas.

För skjutövningar är Skånska trängkåren för närvarande hänvisad till en
skolskjutmngsbana vid Mölleröds kronopark och till en Hässleholms skyttegille
tillhörig skjutbana i närheten av Hässleholm. Skjutbanan vid kronoparken
har emellertid en olämplig sträckning, då skjutning måste äga rum
i rakt sydlig riktning vilket medför olämpliga belysningsförhållanden.
Därtill kommer att skjutbanan är sankt belägen och tidvis till en del står
under vatten samt att den är för liten för trängkårens behov, då den endast
har 12 måltavlor.

I samband med att förslag framlagts örn ianspråktagande av bland annat
det vid Mölleröds kronopark belägna skjutbaneområdet (jfr punkten 4 i det
följande) som handövningsfält för Skånska pansarregementet har arméns

Kungl. Maj-.ts proposition nr 121.

fortifikationsförvaltning även hemställt om medel för en ny skolskjutningsbana
för Skånska trängkåren. En sådan skulle enligt förvaltningens förslag
erhållas genom förvärv av Hässleholms skyttegilles 12-tavelsskjutbana och
anläggande av en ny 6-tavelsbana intill denna. Jag anser mig böra förorda
det framlagda förslaget. Fortifikationsförvaltningens kostnadsberäkningar ha
icke givit mig anledning till erinran. Jag förutsätter, att det av riksdagen beräknade
beloppet av 40 000 kronor till utvidgning av Skånska trängkårens
skolskjutningsbana får användas för här avsett ändamål, och beräknar sålunda
i enlighet med fortifikationsförvaltningens förslag för anläggningsarbetena
ett ytterligare belopp av 18 300 kronor, motsvarande merkostnaderna enligt
prisläget den 1 juli 1941. Under punkt 4 i det följande föreslår jag anvisande
av ett belopp av 9 000 kronor för bestridande av kostnaderna för markförvärven.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj:t att framdeles besluta örn överförande
av det under järnvägsstyrelsens förvaltning stående området från
statens järnvägars fond till försvarets fastighetsfond.

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält.

Efter förslag av Kungl. Maj:t i statsverkspropositionen till 1945 års riksdag
(kapitalbudgeten: bil. 2, s. 26 o. f.) anvisade riksdagen sammanlagt
64 800 kronor till vissa vägarbeten och elektrifieringsåtgärder vid Skånska
pansarregementets skjutfält vid Brösarp i Ravlunda socken.

Av de anvisade medlen avsågs ett belopp av 40 000 kronor för iordningställande
av viss del av en väg från Brösarps station till förläggningsområdet
på skjutfältet. Kostnaderna för återstående del av vägen beräknades uppgå
till omkring 42 000 kronor och avsågos skola anvisas för budgetåret 1946/47.

Under erinran härom har arméns fortifikationsförvaltning i sina medelsäskanden
för nästa budgetår hemställt, att återstående belopp för ifrågavarande
vägarbeten måtte beräknas för nästa budgetår.

Förevarande medelsäskande förutsattes i föregående års statsverksproposition
och avser färdigställande av den sista etappen i ett vägarbete, för vars
tidigare etapper riksdagen anvisat medel. Genom den föreslagna vägen erhålles
en kortare och av den civila trafiken ostörd förbindelse för stridsvagnar
och andra militära fordon mellan Brösarps station och de centrala delarna
av Skånska pansarregementets skjutfält. Planen och sättet för anläggande
av vägen ha lämnats utan erinran av riksdagen genom fjolårets beslut. Jag
finner mig därför böra tillstyrka, att resterande belopp, 42 000 kronor enligt
nuprisläge, nu beräknas. Motsvarande kostnader enligt prisläget den 1 juli
1941 uppgå till 36 000 kronor.

0m- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficersskola.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har arméns fortifikationsförvaltning
hemställt, att medel måtte anvisas för örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset
vid arméns underofficersskola. Förvaltningen har härvid anfört, bland
annat, följande.

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Före draganden.

Chefen för arméns underofficersskola hade i skrivelse den 1 oktober 1943
anfört, att skolans gymnastikbyggnad befunne sig i ett otillfredsställande
skick. Av skrivelsen samt under hand från skolchefen inhämtade upplysningar
hade framgått, att gymnastiksalen endast kunde utnyttjas av övningsavdelningar
örn högst 50 man. Då underofficersskolan och försvarets läroverk,
vilka gemensamt utnyttjade gymnastiksalen, för närvarande hade ett
elevantal av 900, erfordrades en utbyggnad av salen för möjliggörande av
övningar med avdelningar på upp till 70 man. De sanitära förhållandena vore
ävenledes otillfredsställande. Med hänsyn till angelägenheten av att eleverna
vid underofficersskolan, vilka bland annat skulle utbildas till gymnastikinstruktörer,
ägde tillgång till fullgoda och rymliga övningslokaler funné sig
arméns fortifikationsförvaltning böra föreslå —- såsom ett undantag från den
i 1944 års statsverksproposition angivna principen — örn- och tillbyggnad av
ifrågavarande gymnastikbyggnad.

Kostnaderna ha av fortifikationsförvaltningen beräknats till 105 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941, motsvarande 120 500 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1944.

Vid anmälan av statsverkspropositionen (kapitalbudgeten: bil. 3) till innevarande
års riksdag anförde jag, att jag ansåg mig för närvarande böra räkna
med att de med hänsyn till läget på arbetsmarknaden och tillgången på byggnadsmateriel
m. m. för innevarande och närmast föregående år gällande begränsningarna
i byggnadsprogrammen beträffande gymnastikbyggnader, badanläggningar,
musikbyggnader och idrottsplatser skulle gälla även under
nästa budgetår. Jag finner mig emellertid med hänsyn till de speciella förhållandena
vid arméns underofficersskola, där bland annat utbildning av
instruktörer i gymnastik skall äga rum, böra tillstyrka ett avsteg från den sålunda
tillämpade principen. I likhet med fortifikationsförvaltningen anser
jag det vara angeläget, att vid underofficersskolan finnes tillgång till en
övningslokal som kan inrymma tillräckligt stora övningsavdelningar. Så är
för närvarande icke fallet. Genom den föreslagna ombyggnaden kan för en
begränsad kostnad ernås en avsevärd utökning av gymnastiksalen, varjämte
nuvarande otillfredsställande sanitära förhållanden förbättras. Jag får därför
förorda, att ombyggnaden kommer till stånd, och beräknar 105 000 kronor
för ändamålet.

Matinrättningar.

I sin skrivelse rörande medelsbehovet för budgetåret 1943/44 föreslog
arméförvaltningen dels örn- och tillbyggnad av matinrättningarna vid aderton
förband dels ock nybyggnad av matinrättningarna vid fyra förband. Det sammanlagda
medelsbehovet för dessa arbeten beräknades till 8 573 000 kronor.
I skrivelse den 10 februari 1943 hänförde arméförvaltningen arbetena vid
tio av förutnämnda förband till angelägenhetsgrad 1.

I ett den 27 februari 1943 avgivet utlåtande upptog 1940 års militära byggnadsordning
även frågan örn truppförbandens matinrättningar till behandling.

Yid anmälan av propositionen 1943: 222 (s. 87 o. f.) yttrade jag bland annat,
att av arméförvaltningen och 1940 års militära byggnadsordning verkställd

Kungl. Majda proposition nr 121.

utredning givit vid handen, att ett stort antal av matinrättningarna vid arméns
truppförband befunne sig i bristfälligt skick, främst ur hygienisk och driftsekonomisk
synpunkt, önskvärt vore därför, örn samtliga de av arméförvaltningen
berörda matinrättningarna kunde ombyggas eller nybyggas. Emellertid
vore det, såsom arméförvaltningen i sin skrivelse den 10 februari 1943
även framhållit, icke möjligt att inrymma samtliga ifrågasatta byggnadsarbeten
inom den för femårsperioden 1942/47 beräknade kostnadsramen. En
mycket sträng gallring av byggnadsbehoven vore ofrånkomlig.

Efter förslag av Kungl Majit i nyssnämnda proposition har riksdagen
(skrivelse nr 335) för budgetåret 1943/44 för ombyggnads- och nybyggnadsarbeten
vid matinrättningarna vid arméns truppförband beräknat tillhopa
2 205 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1942. Av beloppet, varav i runt
tal 2 045 000 kronor avsågos böra belasta femårsperiodens kostnadsram, beräknades
1 650 000 kronor för ny- och ombyggnader av matinrättningarna vid
samtliga trängkårer samt 305 000 respektive 250 000 kronor för om- och tillbyggnadsarbeten
vid Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikår.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1944/45 hemställde arméförvaltningen,
att medel måtte beräknas för renovering av matinrättningarna vid
Hallands regemente, Norrbottens artillerikår samt Bodens ingenjörkår, varjämte
ämbetsverket föreslog, att ett belopp av 400 000 kronor måtte beräknas
för översyn av ventilationsanordningarna i köken vid vissa äldre matinrättningar.
Kostnaderna för renovering av matinrättningen vid Norrbottens
artillerikår beräknades av förvaltningen till 264 000 kronor enligt prisläget den
1 juli 1941.

Vid anmälan av propositionen 1944:175 fann jag mig icke för det dåvarande
kunna biträda arméförvaltningens förslag beträffande översyn av ventilationsanordningarna.
Däremot beräknade jag för budgetåret 1944/45 ett belopp av
820 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941 för örn- och tillbyggnadsarbeten
vid nämnda matinrättningar vid arméns truppförband. Därest matinrättningen
vid Norrbottens artillerikår skulle betjäna jämväl Signalregementets kompani
i Boden, beräknades ytterligare omkring 5 000 kronor bliva erforderliga.

Häremot hade riksdagen (skrivelse nr 322) icke något att erinra.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1944:281 har å allmän beredskapsstat
lil för budgetåret 1944/45 uppförts ett belopp av 2 100 000 kronor
för örn- och tillbyggnad av matinrättningar vid åtta truppförband.

Sedan arméns fortifikationsförvaltning i sina medelsäskanden för innevarande
budgetår ånyo äskat medel för renovering av ventilationsanordnin
garna vid vissa äldre matinrättningar, beräknade riksdagen (skrivelse nr 154)
efter förslag i 1945 års statsverksproposition ett belopp av 165 000 kronor för
förbättrade ventilationsanordningar vid sju etablissement.

I skrivelse den 24 november 1941 har försvarsverkens civila personals förbund
påtalat vissa sanitära förhållanden bland annat i manskapsköket och
marketenteriet vid Livregementet till häst.

T häröver den 21 december 1945 avgivet yttrande har arméns fortifikationsförvaltning
erinrat örn att matinrättningen vid Livregementet till häst, dock

Före draganden.

30 Kungl. Martts proposition nr 121.

utan att hänföras till angelägenhetsgrad 1, upptagits bland de matinrättningar,
beträffande vilka arméförvaltningen föreslagit örn- och tillbyggnad. Av
det å beredskapsstat för budgetåret 1944/45 upptagna anslaget för omoch
tillbyggnad av vissa matinrättningar hade ett belopp av 193 000
kronor avsetts för byggnadsarbeten vid nämnda matinrättning.

Förvaltningen har vidare anfört bland annat följande. I samråd med arméförvaltningens
intendenturavdelning och kommittén för militära matinrättningar
hade numera ett förslag uppgjorts till örn- och tillbyggnad av matinrättningen
vid Livregementet till häst. Dess genomförande beräknades draga en kostnad
av 177 000 kronor enligt nuprisläge. Vid en uppdelning av arbetena på två
etapper beräknades kostnaderna fördela sig med 63 600 kronor på den första
och med 113 400 kronor på den andra etappen. Fortifikationsförvaltningen
har slutligen anmärkt, att arméförvaltningens intendenturavdelning låtit verkställa
en klassificering av arméns matinrättningar i syfte att få fram den angelägenhetsgrad,
efter vilken ombyggnad av matinrättningarna ansåges böra
äga rum. Härvid hade framkommit att matinrättningar vid ytterligare åtta
truppförband vore i minst lika trängande behov av ombyggnad som den vid
Livregementet till häst.

Slutligen torde här böra anmälas, att Kungl. Majit, som den 27 april 1945
fastställt ritningar till örn- och tillbyggnad av matinrättningen vid Norrbottens
artillerikår samt anvisat för byggnadsföretaget erforderliga medel, med
anledning av en av statens organisationsnämnd företagen utredning rörande
frågan örn sammanslagning av matinrättningarna vid Norrbottens regemente
och Norrbottens artillerikår genom beslut den 1 februari 1946 återkallat beslutet
den 27 april 1945 samt förklarat, att med nämnda örn- och tillbyggnad
skulle tills vidare anstå. I ärendet hade souschefen vid försvarsstaben, på
uppdrag av överbefälhavaren, yttrat, att möjligheterna att sammanslå Norrbottens
artillerikår och Bodens artilleriregemente vore föremål för undersökningar
inom högkvarteret samt att med hänsyn härtill frågan örn sammanslagning
av nämnda matinrättningar tills vidare borde få anstå.

Såsom jag anförde vid anmälan av propositionen 1943: 222 vore det önskvärt,
att samtliga de av arméförvaltningen i medelsäskandena för budgetåret
1943/44 berörda matinrättningarna kunde ombyggas eller nybyggas. Då
emellertid kostnaderna härför icke kunde inrymmas inom den för femårsperioden
1942/47 beräknade kostnadsramen, ha medel endast äskats för de
mest angelägna arbetena. Till dessa hör matinrättningen vid Norrbottens
artillerikår. Då nu fråga uppkommit örn sammanslagning av Norrbottens
artillerikår och Bodens artilleriregemente, vilken fråga torde komma under
omprövning vid pågående översyn av försvarsorganisationen, har Kungl.
Majit beslutat att tills vidare uppskjuta ombyggnaden av artillerikårens matinrättning.

De härigenom frigjorda medlen synas mig böra tagas i anspråk för renovering
av de matinrättningar, där de sanitära förhållandena för närvarande
äro mest bristfälliga. Försvarsverkens civila personals förbund har fram -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

ställt erinringar mot matinrättningen vid Livregementet till häst. Av fortifikationsförvaltningens
däröver avgivna yttrande framgår, att förhållandena i
detta avseende äro likvärdiga vid ytterligare åtta förband. De ursprungligen
för ombyggnad av matinrättningen vid Norrbottens artillerikår avsedda medlen
torde, därest riksdagen icke har något att däremot erinra, böra disponeras
för fortsatt översyn av arméns matinrättningar med den fördelning, som på
förslag av arméns fortifikationsförvaltning fastställes av Kungl. Majit.

Sjukhus.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1943: 222 beräknade riksdagen
(skrivelse nr 335) ett belopp av 230 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941
för ordnandet av de militära sjukhusfrågorna i Linköping.

Med stöd av Kungl. Majits den 15 oktober 1943 givna bemyndigande
erhöll ledamoten av riksdagens andra kammare J. E. G. Fast i uppdrag
att inom försvarsdepartementet biträda med utredning rörande truppförbandssjukvårdens
ordnande vid vissa militära förband. Sedan utredningsmannen
inkommit med förslag i ämnet, har riksdagen (skrivelse 1944: 322) efter förslag
i propositionen 1944: 175 beräknat ett sammanlagt belopp av 1 486 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941 för följande sjukhusbyggnader vid arméns
truppförband, nämligen nybyggnad av sjukhus vid Norrlands trängkår och
Karlsborgs och Östgöta luftvärnsregementen samt örn- och tillbyggnad av
sjukhus vid Livgrenadjärregementet, Värmlands regemente och Dalregementet.
Efter förslag i 1945 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2) ha medel,
tillhopa 250 000 kronor, beräknats av riksdagen (skrivelse nr 154) för
anordnande av förbättrade sjukvårdslokaler vid ridskolan å Strömsholm samt
för uppförande av vissa sjukhusbyggnader m. m. i Uppsala. På därom av
Kungl. Majit i propositionen 1945:97 framlagt förslag har riksdagen (skrivelse
nr 421) slutligen beräknat 328 000 kronor enligt nyssnämnda prisläge
för ett nytt truppförbandssjukhus vid Bohusläns regemente.

Genom särskilda beslut den 14 juni 1944 samt den 23 februari och den 13
april 1945 har nämnda utredningsuppdrag utsträckts att omfatta dels de sjukhusfrågor
vid arméns, marinens och flygvapnets truppförband, som finnas vara
av sådan angelägenhetsgrad att de böra upptagas till prövning, dels ock prövning
av de frågor, som röra garnisonssjukhusets i Sollefteå framtida ställning.

I skrivelser den 31 januari och den 5 februari 1946 har riksdagsmannen
Fast framlagt förslag till örn- och nybyggnad av sjukhus vid ytterligare några
förband och därvid inledningsvis i förstnämnda skrivelse anfört bland annat
följande. Utredningen hade under sitt fortsatta arbete kunnat konstatera, att
truppförbandssjukhusen i många fall vore i sådant skick, att förbättringsarbeten
eller nybyggnader borde komma till stånd. Arbetet med prövning av
föreliggande behov i detta avseende hade emellertid en sådan omfattning, att
det icke vore möjligt att inom den närmaste tiden avgiva förslag till sjukhusfrågornas
lösande vid samtliga berörda förband. På grund härav hade utredningen
funnit lämpligt att efter samråd med försvarets sjukvårdsförvaltning
och arméns fortifikationsförvaltning framlägga förslag i ämnet i fråga om de

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

förband, som tillhörde den grupp, vars sjukhusförhållanden enligt inkomna
anmälningar och utredningens egna iakttagelser i främsta rummet påkallade
översyn och beträffande vilka utredningen redan slutförts. Dessa förband voro
Hallands regemente, Smålands artilleriregemente, Göta trängkår, Livregementet
till häst och Livregementets grenadjärer. Utredningen hade för avsikt
att, när utredningsresultatet beträffande de övriga förbanden färdigställts, på
en gång till Kungl. Majit inkomma med återstående förslag, vårsäd en gruppering
förbanden emellan efter angelägenhetsgrad konime att göras.

De av utredningen tidigare anlagda allmänna synpunkterna beträffande hithörande
frågor — berörda i propositionerna 1944: 175 och 1945: 97 — hade i
huvudsak varit vägledande vid den fortsatta utredningen. Utredningen hade
endast funnit lämpligt föreslå bland annat den avvikelsen att laboratorierummen
något utökades samt förseddes med örn möjligt direkt belysning, varemot
tidigare medtagna mörkrum ansetts kunna slopas.

Vid beräkning av vårdplatsbehovet vid de olika förbanden hade hänsyn
tagits till åldersklassernas på grund av de låga födelsetalen under åren 1925—
1935 successivt nedgående storlek under den närmaste tioårsperioden. Uppgift
örn styrkeförhållandena hade erhållits från arméstaben och hade i en tablå
fogats till den första av utredningens ovannämnda skrivelser.

Beträffande sjukvårdsförhållandena vid Hallands regemente har utredningen
anfört bland annat följande.

Sjukhusbyggnaden, vilken är uppförd år 1910, är behäftad med flera allvarliga
brister. Sålunda är byggnadens värmesystem (lågtrycksånga) med dess
uttjänta värmepannor föråldrat. Detta medför, att radiatorerna i husets
översta våningar icke kunna uppvärmas tillfredsställande, vilket i sin tur haltin
följd, att rummen bliva kalla och olämpliga för sjukvård. Från början var
avsikten, att ångvärmesystemet skulle kompletteras med inblåsning av varmluft.
Den senare anordningen har emellertid icke varit funktionsduglig, vilket
bidragit till berörda missförhållanden. Ett utbyte av värmepannor och en omläggning
av hela värmesystemet måste därför nu ske. I samband med en nära
förestående allmän omläggning av det elektriska ledningssystemet vid regementet
måste ock sjukhusets elektriska installation omändras. Fönsterkonstruktionerna
äro otidsenliga och olämpliga med starkt drag genom fönstren.
Golven äro i stor utsträckning förslitna och belagda med nu utnötta linoleuinmattor.
Den sanitära utrustningen är otillfredsställande och behöver moderniseras.

Stort behov föreligger av vissa ombyggnadsarbeten, särskilt med avseende
å mottagningsavdelningen, som icke förfogar över tillräckliga och lämpligt
placerade utrymmen. Ombyggnaden föreslås av utredningen ske efter väsentligen
samma principer som tidigare förordats beträffande Upplands regemente.
Behövliga lokaler torde sålunda kunna inrymmas i den nuvarande
byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas i bottenvåningen erforderliga
lokaler för mottagningsavdelningen, rum för tandläkarmottagning och bostadsrum
för värnpliktig läkare, i våningen en trappa upp en vårdavdelning med 2H
vårdplatser samt i våningen två trappor upp en vårdavdelning med 12 vårdplatser,
två bostadsrum för sjuksköterskor och ett bostadsrum för sjukvårdsbiträden.
Källar- och vindsvåningarna böra vid ifrågavarande arbete lämnas
i stort sett orörda. I källaren inredes ett omklädnadsrum för personalen vid
sjukhuset.

Kungl. ilaj:ts proposition nr 121.

Då regementets personalstyrka enligt tablån uppgår till 1 050 man, kan vårdplatsbehovet
enligt det av utredningen tillämpade beräkningssättet uppskattas
till cirka 42 vårdplatser. Detta antal har beräknats motsvara en genomsnittlig
beläggning och tillgodoser sålunda icke det emellanåt uppkommande behovet
av reservplatser. Med hänsyn till det anförda får sjukhusets möjligheter att
lämna sluten vård anses ligga i underkant. Utredningen finner på grund härav
lämpligt, att i samband med byggnadsarbetena å truppförbandssjukhuset
vissa förbättringsåtgärder vidtagas beträffande en intill detta sjukhus belägen
för närvarande ej användbar sjukbarack, rymmande 10 vårdplatser, varigenom
regementets platsbehov skulle bliva tillgodosett även för tider med viss ökad
beläggning.

Kostnaderna för de av utredningen föreslagna ombyggnads- och förbättringsarbetena
ha enligt nuvarande prisläge beräknats till 223 000 kronor för
sjukhusets del och till 20 000 kronor för sjukbaracken.

Beträffande Smålands artilleriregemente har utredningen anfört i
huvudsak följande.

Den år 1915 uppförda sjukhusbyggnaden uppvisar i huvudsak samma brister
som framhållits beträffande Hallands regementes sjukhus, och dessa brister
äro vid förstnämnda förband, trots byggnadens något senare tillkomst, på
grund av dåligt underhåll i vissa delar om möjligt ännu mera framträdande
än vid sistnämnda regemente. Med särskild styrka framstår kravet på ett utbyte
av värmepannorna, vilka äro förbrukade, och en omläggning av hela
värmesystemet.

Ifrågavarande sjukhusbyggnad är identiskt lika med motsvarande vid Upplands
regemente. Liknande behov av ombyggnads- och förbättringsarbeten,
som ovan nämnts beträffande Hallands regemente, gör sig gällande även med
avseende å nu förevarande truppförband. De behövliga arbetena kunna och
böra enligt utredningens mening utföras på i stort sett samma sätt som ovan
föreslagits rörande Hallands regemente. Med hänsyn till att personalstyrkan,
såsom framgår av tablån, kan beräknas till 650 man, skulle enligt utredningens
beräkningssätt krävas cirka 25 vårdplatser. Ehuru det för tillgodoseende av
förbandets genomsnittliga vårdplatsbehov icke erfordras, att sjukhusbyggnadens
översta våning tages i anspråk för inredande av sjukrum, synes det lämpligt,
att befintliga utrymmen försättas i sådant skick, att de vid uppträdande
sjukvårdsbehov kunna utnyttjas. Sålunda skulle i sjukhusets lokaler kunna
inrymmas 44 vårdplatser, av vilka 18 skulle bliva belägna i översta våningen
och avsedda såsom reservplatser i fall av ökad sjuklighet. Då värmeledning
för bostadsrummens räkning i varje fall måste dragas upp till översta våningen,
bliva kostnaderna för sistnämnda vårdplatsers inrättande blygsamma. Ytterligare
torde böra beaktas, dels att någon särskild reservbyggnad för sjukvårdsändamål
ej finnes vid regementet och genom nu föreslagna åtgärders vidtagande
ej heller torde bliva behövlig, dels ock att sjukhuset är beläget på
förhållandevis stort avstånd från kasernbyggnaderna, varför det ej lämpligen
kan tagas i anspråk för annat ändamål.

Kostnaderna för de av utredningen föreslagna omändringsarbetena lia beläknats
till 178 000 kronor.

Utredningen har beträffande Göta trängkårs sjukhus anfört, bland
annat följande.

Vid Göta trängkår finnes ett gammalt, helt otidsenligt sjukhus med plats
för 19 patienter. Byggnadens beskaffenhet är sådan att om- eller tillbyggnad

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121. 201:1 40 3

Kungl Maj:ts proposition nr 121.

för sjukvårdsändamål enligt utredningens mening icke lämpligen bör komma
i fråga. Sedan det gamla garnisonssjukhusets lokaler i Skövde evakuerats i
samband med uppförandet av ett nytt dylikt sjukhus i staden, ha nämnda
lokaler till viss del provisoriskt tagits i anspråk för truppförbandssjukvården
vid Göta trängkår.

Utredningen har undersökt möjligheterna att på ett stadigvarande sätt utnyttja
det gamla garnisonssjukhuset såsom truppförbandssjukhus. Byggnaden
är visserligen för stor för att i sin helhet tagas i bruk för sådant ändamål men
då den redan existerar och icke lämpar sig bättre för annan användning, anser
utredningen, att densamma bör i erforderlig omfattning kunna inredas till
sjukhus för trängkåren och i övrigt brukas för tillgodoseende av andra trängande
behov enligt av arméns fortifikationsförvaltning uppgjorda planer. Sålunda
skulle i byggnaden inrymmas — förutom kårens sjukhuslokaler — förrådslokaler,
expeditionslokaler för kasern- och tygavdelningarna, lokal för
bataljonsveterinären, telefonväxel och lektionssal. Enligt fortifikationsförvaltningens
planläggning skulle vidare den gamla truppförbandssjukhusbyggnaden
i framtiden innehålla förrådslokaler, vakt- och arrestlokaler samt lektionsrum.
Härvid må erinras, att 1945 års riksdag (riksdagens skrivelse nr
421) anvisat medel, som lämna tillgång till bland annat inredande av förrådslokaler
åt Göta trängkår. En lämplig uppdelning av byggnaden, utan några
större förändringar av byggnadsstommen eller störande inflytelser för sjukhuset,
skulle kunna genomföras, därest den nordöstliga flygeldelen undantages
för att tjäna nyssberörda särskilda behov, medan lokalerna i övrigt inredas tili
truppförbandssjukhus. Utredningen finner sig böra förorda en lösning av
frågan i enlighet härmed. Därvid skulle bottenvåningen rymma lokaler för
mottagning och tandvård, våningen en trappa upp en vårdavdelning med 31
vårdplatser samt våningen två trappor upp en mindre vårdavdelning med 17
vårdplatser samt boningsrum för personal. Utredningen vill vidare framhålla,
att den nu befintliga förhållandevis stora badanläggningen, som finnes inrymd i
källarvåningen, befinner sig i ett sådant gott skick, att det synts utredningen
lämpligt att bibehålla densamma, ehuru den är för stor för tillgodoseende av
enbart sjukhusets behov.

Storleken av den personalstyrka, som för sluten sjukvård skall ha tillgång
till trängkårens sjukhus, växlar ganska mycket under olika tider på året men
torde enligt tablån i genomsnitt kunna beräknas till cirka 1 000 man. Härför
skulle kunna beräknas ett vårdplatsbehov normalt icke överstigande 40 sängplatser
. Med hänsyn till befintliga utrymmen har emellertid utredningen ansett
det ändamålsenligt och fördelaktigt att såsom en reserv på sätt nyss
nämnts inreda en vårdavdelning i översta våningen. Särskild reservbarack för
ökad sjukfrekvens finnes nämligen icke, och sistberörda tillskott av sjukrum
skulle kunna erhållas för mycket rimliga kostnader. Än vidare må härvid
erinras örn att beslut möjligen kommer att fattas om förläggning av del av
ett tygkompani i anslutning till Göta trängkår, varigenom vårdplatsbehovet
skulle ytterligare ökas.

Kostnaderna för erforderliga ombyggnads- och ändringsarbeten för inredande
av truppförbandssjukhus i det gamla garnisonssjukhusets byggnad lia
av utredningen beräknats till 175 000 kronor. Kostnadsberäkningarna ha
granskats av en av försvarsdepartementet anlitad expert, vilken icke funnit
anledning till anmärkning mot desamma.

För Livregementet till häst har utredningen föreslagit uppförande
av ett nytt sjukhus med 21 vårdplatser. Kostnaderna ha beräknats till 333 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121. 35

Beträffande Livregementets grenadjärer har utredningen anfört
bland annat följande.

Sjukhusbyggnaden vid Livregementets grenadjärer, vilken är uppförd år
1913, är identiskt lika med motsvarande byggnader vid Upplands regemente
och Smålands artilleriregemente. De huvudsakliga brister i plantekniskt hänseende
m. m., för vilka redogörelser tidigare lämnats beträffande sistnämnda
båda förband, förefinnas därför jämväl i fråga örn Livregementets grenadjärer.
Ävenså är sjukhusets värmesystem med dess uttjänta värmepannor föråldrat
och otillräckligt för en tillfredsställande uppvärmning av byggnaden. Vissa
rum i de översta våningarna äro till följd härav kalla, fuktiga och olämpliga för
sjukvård. Behov föreligger sålunda främst av vissa ombyggnadsarbeten samt
av ett utbyte av värmepannor och en omläggning av värmesystemet. Viss
komplettering av den elektriska installationen blir jämväl nödvändig i samband
med ändringsarbetenas utförande.

De erforderliga ombyggnadsarbetena böra enligt utredningens mening utföras
på i stort sett samma sätt som av utredningen föreslagits beträffande
Smålands artilleriregemente, varvid det särskilt gäller att tillgodose behovet
av tillräckliga och lämpligt placerade utrymmen för mottagningsavdelningen
ävensom av lämpliga isoleringsrum. I fråga om den plantekniska lösningen
får utredningen sålunda i likhet med vad som skett med avseende å sistnämnda
regemente anföra följande. Behövliga lokaler torde kunna inrymmas
i den nuvarande byggnadskroppen. Därvid skulle kunna erhållas i bottenvåningen
erforderliga lokaler för mottagningsavdelningen, rum för tandläkarmottagning
och bostadsrum för värnpliktig läkare, i våningen en trappa upp
en vårdavdelning med 26 vårdplatser samt i våningen två trappor upp en
vårdavdelning med 18 vårdplatser, två bostadsrum för sjuksköterskor och ett
bostadsrum för sjukvårdsbiträden. Källar- och vindsvåningarna böra vid
ifrågavarande arbete lämnas i stort sett orörda. Yad angår källaren må
nämnas, att allenast en del av utrymmet under huset är utgrävd. Då grunden
består av berg, är det förenat med svårigheter och stora kostnader att ytterligare
utvidga källaren, varför därstädes befintliga förrådsutrymmen äro
mindre än som varit fallet beträffande tidigare berörda truppförbandssjukhus.
Emellertid torde i källaren kunna utan olägenhet inredas ett omklädnadsrum
för personalen vid sjukhuset.

Enligt tablån uppgår storleken av den personalstyrka vid Livregementets
grenadjärer, som för sluten sjukvård skall ha tillgång till truppförbandssjukhuset,
till 1 050 man. Vårdplatsbehovet kan sålunda enligt det av utredningen
tillämpade beräkningssättet uppskattas till cirka 40 vårdplatser. De vårdmöjligheter,
som enligt utredningens förslag skulle komma att stå till buds,
överstiga något nämnda behov men det överskjutande antalet platser torde,
då de kunna erhållas för en ringa kostnad, böra iordningställas såsom reservplatser,
varpå tillgång i övrigt icke förefinnes vid regementet.

Utredningen har beräknat kostnaderna för de föreslagna ombyggnads- och
förbättringsarbetena till 163 000 kronor enligt nuprisläge. Genom att det ombyggda
sjukhuset bomme att innehålla bland annat tandläkarmottagning,
komme en årlig besparing av 1 800 kronor för hyra av lokaler för regementets
tandläkare att vinnas.

Såsom av den lämnade redogörelsen framgår har inom försvarsdepartementet
särskilt tillkallad sakkunnig för fortsatt utredning rörande de sjukhusfrågor
vid truppförbanden, som befinnas vara av sådan angelägenhetsgrad

Föredrag
allden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

att de nu böra upptagas till prövning, framlagt förslag beträffande sjukhusen
vid Hallands regemente, Smålands artilleriregemente, Göta trängkår,
.Livregementet till häst och Livregementets grenadjärer.

För Livregementet till häst har utredningen föreslagit nybyggnad av ett
sjukhus för en kostnad av 333 000 kronor och för de andra förbanden ombyggnad
av befintliga sjukhus. För egen del finner jag med hänsyn till pågående
överväganden rörande försvarets omorganisation betänkligheter möta mot
uppförande av ifrågavarande nybyggnad. Med prövningen av denna fråga
torde därför böra tills vidare anstå.

Beträffande sjukhusen vid de övriga förbanden har utredningen utvisat, att
de äro behäftade med avsevärda bristfälligheter och icke motsvara de krav,
som numera ur medicinska, hygieniska och byggnadstekniska synpunkter uppställas
på truppförbandssjukhus. Sjukhusen vid Hallands regemente, Smålands
artilleriregemente och Livregementets grenadjärer lia undergått en allmän
förslitning, som inom en nära framtid nödvändiggör omfattande reparationsarbeten.
Detta gäller i synnerhet värmesystemen och de elektriska ledningssystemen.
Av de totala byggnadskostnaderna för dessa förbands sjukhus
— 584 000 kronor enligt nuprisläge -— belöpa icke mindre än sammanlagt
186 000 kronor på rörtekniska arbeten och 50 400 kronor på elektriska
arbeten. De erforderliga reparationsarbetena vid nämnda förband äro av den
omfattning att det ur ekonomisk synpunkt skulle vara ofördelaktigt att avhjälpa
dessa brister för sig för att sedermera genomföra de plantekniska ändringar
m. m. som erfordras för erhållande av behövliga ytterligare utrymmen
och mera ändamålsenligt disponerade lokaler. Jag får därför förorda, att dessa
arbeten utföras i ett sammanhang i enlighet med de framlagda förslagen.

Yad beträffar Göta trängkår har utredningen visat, att det nuvarande sjukhuset
är för litet och att byggnadens beskaffenhet icke medgiver ombyggnad
och erforderlig utökning av antalet vårdplatser. Jag får därför tillstyrka utredningens
förslag att utnyttja det förutvarande garnisonssjukhuset som
truppförbandssjukhus. Det är av vikt att den del av förutvarande garnisonssjukhuset,
som sålunda skall disponeras såsom truppförbandssjukhus, snarast
iordningställes så att övriga delar av byggnaden kunna disponeras för andra
ändamål. Jag får därför förorda, att medel nu beräknas för sjukhusets iordningställande.
Det torde få ankomma på arméns fortifikationsförvaltning att
inkomma med förslag till byggnadens användning i övrigt. Förslaget bör uppgöras
i samråd nied statens organisationsnämnd, vilken för närvarande utför
organisationsundersökningar vid truppförbanden i Skövde.

Utredningen har beträffande Hallands regemente föreslagit, att en sjukbarack
skall renoveras för en kostnad av 20 000 kronor för beredande av
reservvårdplatser. Jag finner mig böra förorda, att härmed tills vidare anstår.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga utredningens beräkningar av vårdplatsbehoven.
Jag har icke heller funnit anledning till erinran mot kostnadsberäkningarna
men förutsätter givetvis, att alla möjligheter till besparingar tillvaratagas
vid byggnadsarbetenas utförande.

Med förutnämnda begränsningar uppgå kostnaderna för de föreslagna arbetena
till (223 000 + 178 000 + 175 000 + 163 000 =) 739 000 kronor motsva -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121. 37

rande enligt prisläget den 1 juli 1941 (194000 + 155000 + 152000 + 142000=)
643 000 kronor.

1 enlighet med det anförda får jag således tillstyrka, att sistnämnda belopp
beräknas för nästa budgetår för om- och tillbyggnadsarbeten vid Hallands
regemente, Smålands artilleriregemente, Göta trängkår och Livregementets
grenadjärer.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts kan det ytterligare medelsbehovet
under budgetåret 1946/47 för byggnadsarbeten, avseende investe -

ringar i försvarets fastighetsfond, arméns delfond, uppskattas på sätt framgår
av följande sammanställning.

Kronor.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer ............ 196 000

Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands
regemente samt Sundsvalls luftvärnskår ..................... 104 000

Anordnande av vissa förråd för armén .................................... 23 500 000

Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren ........................... 18 300

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält ............... 36 000

Örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficers skola

.............................................................................. 105 000

Sjukhus .............................................................................. 643 000

Summa 24 602 300

Angivna byggnadskostnad^* hänföra sig till prisläget den 1 juli 1941.

Innan jag övergår till frågan örn sättet för dessa kostnaders bestridande,
må beröras den nuvarande belastningen på femårsplanens kostnadsram i vad
avser byggnadsarbeten m. m. för armén.

I brev den 30 juni 1944 har Kungl. Majit anbefallt arméns fortifikationsförvaltning
att till Kungl. Majit anmäla den slutliga kostnaden för vederbörligt
byggnadsföretag så snart denna blivit känd med angivande tillika
av förekommande merkostnader i förhållande till prisläget den 1 juli 1941.

Till åtlydnad härav har arméns fortifikationsförvaltning i skrivelser den
10 augusti 1945 och den 11 februari 1946 framlagt kostnadsredovisningar för
ett antal byggnadsföretag. I nämnda skrivelser har förvaltningen avgivit
definitiv redovisning för 53 byggnadsföretag samt preliminär redovisning
för ytterligare ett antal byggnadsföretag. Av redovisningarna framgår bland
annat, att överskridanden av tidigare, på prisnivån den 1 juli 1941 baserade
kostnadsberäkningar uppstått vid 14 byggnadsföretag till ett sammanlagt
belopp av 816 503 kronor 25 öre. Å andra sidan ha besparingar uppstått vid
35 byggnadsföretag med sammanlagt 1 089 441 kronor 64 öre. För samtliga
här slutligt redovisade byggnadsföretag har sålunda uppstått ett överskott
av (1 089 441:64—-816 503:25=) 272 938 kronor 39 öre. överskridandena
äro med två undantag relativt obetydliga och uppgå i intet fall till 6 av
de beräknade kostnaderna.

Nämnda undantag äro arméns jägarskola i Kiruna och Bodens vattenverk.
Som orsaker till byggnadskostnadernas överskridanden vid dessa byggnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

företag har förvaltningen beträffande arméns jägarskola hänvisat till de
speciella förhållandena på platsen. Sålunda funnes inga större byggnadsentreprenörer
i Kiruna och de firmor, som avgivit anbud, hade ansett nödvändigt
att räkna med höga kostnader på grund av de ogynnsamma väderleksförhållandena,
långa transporter för materialier, maskiner m. m., höga
arbetslöner samt nödvändigheten av att till arbetsplatsen föra ett stort antal
specialarbetare av olika slag med därav följande ersättning för traktamenten
m. m. Därtill komme betydande merkostnader för yttre rörarbeten, då det
visat sig, att sprängning i mycket stor utsträckning måste ske för olika ledningars
framdragande.

Förvaltningen har uppgivit, att det sammanlagda kostnadsöverskridandet
för hittills färdigställda byggnadsföretag vid jägarskolan uppgått till 348 224
kronor 95 öre. Med stöd av erfarenheter under byggnadstiden kunde beräknas,
att kostnaderna för återstående byggnadsföretag komme att bliva omkring
400 000 kronor högre än de beräknade och att sålunda det sammanlagda
överskridandet komme att uppgå till högst 750 000 kronor, beräknat
efter prisnivån den 1 juli 1941. Kostnaderna beräknades ursprungligen till
sammanlagt 3 350 000 kronor på grundval av prisläget den 1 juli 1941.

Vid Bodens vattenverk hade sprängningsarbetena på grund av bergets beskaffenhet
måst bliva större än ursprungligen beräknats. Vissa icke förutsedda
förstärkningsarbeten hade vidare måst utföras efter anmodan av vederbörande
yrkesinspektör. Den maskinella utrustningen hade blivit dyrare än
kalkylerna utvisat, och kostnaderna för läggning och tätning av en vattenledning,
för vilken efter hemställan av statens industrikommission på sina
ställen utnyttjats trärör, hade på grund av svåra väderleks- och markförhållanden
blivit större än enligt de ursprungliga beräkningarna. Fortifikationsförvaltningen
har beräknat merkostnaderna för Bodens vattenverk till
omkring 372 000 kronor. Ursprungligen hade kostnaderna beräknats till
975 000 kronor på grundval av prisläget den 1 juli 1941.

1 en sammanställning av byggnadsprogrammet för armén, vilken torde
få såsom Bilaga 2 fogas till statsrådsprotokollet, äro de för de olika byggnadsföretagen
kända kostnaderna justerade på grundval av fortifikationsförvaltningens
definitiva eller — i vad rör arméns jägarskola och Bodens vattenverk
— preliminära kostnadsredovisningar.

I nyssnämnda sammanställning ha utelämnats kostnaderna för vissa
av de kaserner, beträffande vilka Kungl. Maj:t med hänsyn till den beräknade
nedgången i värnpliktskontingenterna genom beslut den 9 februari 1945
föreskrivit, att de icke må komma till utförande utan Kungl. Maj:ts särskilda
medgivande. Vidare ha i sammanställningen utelämnats kostnaderna för
uppförande av tre kaserner vid Wendes artilleriregemente, för tillbyggnad
av kaserner m. m. vid ingenjörkårerna samt Signalregementet och arméns
signalskola, för byggnadsarbeten vid Signalregementets kompani i Boden
och Tredje tygkompaniet, för verkstadsbyggnad vid Andra tygkompaniet samt
för vissa personalbostäder vid garnisonssjukhusen, vilka byggnadsarbeten icke
synas böra komma till utförande under innevarande femårsperiod. De kostnadsminskningar,
som härigenom beräknas komma att uppstå, ha av arméns

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

fortifikationsförvaltning angivits till sammanlagt (1070 000 + 666 500 +
2 238 000 + 475 000 + 1 242 000 + 487 000 + 282 300 =) 6 460 800 kronor.
Dessa byggnadsföretag böra sålunda enligt min mening ställas på framtiden
och fråga örn medelsanvisning för deras igångsättande i vanlig ordning underställas
statsmakternas prövning.

I sammanställningen ha medtagits de byggnadsföretag beträffande vilka
förslag antingen framlagts för riksdagen i årets statsverksproposition eller vilka
nu äro avsedda att framläggas för riksdagen. Därjämte har, med hänsyn till
byggnadsprogrammets storlek och till att vissa kostnader ännu icke kunna
slutligt beräknas, i sammanställningen upptagits en reserv av 358 300 kronor.
Om kostnaderna för nämnda byggnadsföretag och den angivna reserven
läggas till de i överensstämmelse med fortifikationsförvaltningens senaste beräkningar
justerade kostnaderna för av riksdagen redan beslutade byggnadsföretag,
uppkommer — som framgår av sammanställningen en merkostnad
utöver femårsplanens kostnadsram av 11 000 000 kronor, vilken som förut
nämnts förklaras av de avsevärda kostnader för förråd, som tillkommit enligt
numera gjorda beräkningar.

I årets statsverksproposition har Kungl. Majit föreslagit riksdagen att
under arméns delfond av försvarets fastighetsfond till Vissa byggnadsarbeten
m. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 21 000 000 kronor.
Då nämnda budgetår är det sista inom femårsperioden, utgör anslagsbeloppet
skillnaden mellan den i försvarsbeslutet för arméns byggnadsarbeten
fastställda kostnadsramen och summan av de för budgetåren 1942/46
anvisade investeringsanslagen för ändamål att bestridas inom försvarsbeslutets
kostnadsram för arméns byggnadsarbeten. Då nämnda kostnadsram
nu beräknas komma att överskridas med 11 000 000 kronor, torde sistnämnda
investeringsanslag böra höjas till (21 000 000 + 11 000 000 =) 32 000 000
kronor.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå
riksdagen att,

med ändring av i årets statsverksproposition framlagt förslag,
dels till Vissa byggnadsarbeten m. m. för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 32 000 000 kronor.

dels och medgiva, att i statsverkspropositionen och i det föregående
angivna byggnadsföretag må komma till utförande med
anlitande av berörda anslag, i den mån kostnaderna icke kunna
bestridas från av riksdagen tidigare anvisade anslag till inom
försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.

[2.] Merkostnader för vissa förråd för Svea livgarde m. fl. förband.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 anfört i fråga örn anordnande
av vissa förråd för armén får jag hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen att

till Merkostnader för vissa förråd för Svea livgarde m. fl.
förband för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
720 000 kronor.

Kungl. May.ts proposition nr 121.

[3.] Iståndsättande av kasernbyggnad vid Svea livgarde.

^''°,r ®vea liJSardes förläggning å Järvafältet beräknades ursprungligen
medel för uppförande bland annat av 3 större och 7 mindre logementsbyggnader.
Genom beslut den 12 januari 1945 anvisade Kungl. Majit medel tills
vidare endast for uppförande av 2 större och 7 mindre logementsbyggnader.
Vid anmälan av propositionen 1945:97 anmälde jag detta Kungl. Majlis beslut
samt förordade, att kostnaderna för etablissementet i dess helhet skulle

reduceras bland annat med kostnader för en större logementsbyggnad _

590 200 kronor — jämte därå belöpande administrationskostnader. För ombyggnad
av en befintlig kasern beräknades i nämnda sammanhang ett belopp
av 35 000 kronor.

Kiksdagen (skrivelse nr 421) hade häremot ingen erinran.

I skrivelse den 14 februari 1946 har arméns fortifikationsförvaltning gjort
framställning örn anvisande av medel för iståndsättande av en brandskadad
kasernbyggnad vid Svea livgardes förläggning vid Sörentorp. Av skrivelsen
inhämtas bland annat följande.

Den 3 maj 1945 hemsöktes logementsbyggnaden nr I Träkasernen vid Svea
livgardes etablissement vid Sörentorp å Järvafältet av brand, vilken enligt
vad företagen polisundersoknmg givit vid handen, uppstått innanför ena
vaggen fall korridoren i den närmast under vinden belägna våningen i byggjS-
r!°nra d<d’ varif''rån den sedan genom en i väggen inbyggd lufttrumma
med därtill ansluten sug- och tryckfläkt spritt sig till vinden. Genom branden
förorsakades å byggnaden ej blott omfattande direkta brandskador utan fram®
j ’ betydande vattenskador. Vid av fortifikationsförvaltningen verkställd
utredning rörande skadornas omfattning och byggnadens tillstånd efter
branden har sålunda konstaterats, att yttertaket med takstolar och övriga
sekundärkonstruktioner samt golvet i hanbjälklagsvinden vore helt avbränt
i elen norr om trapphuset belägna delen av byggnaden, varjämte underliggande
bjalklag vöre genomdränkta av vatten, som jämväl nedträngt utmed ytter- och
mellanväggar. Å södra delen av byggnaden vore delar av yttertaket och angränsande
väggar brandskadade, varjämte såväl taklag som närmast underbggande
bjälklag delvis vore vattenskadade.

Fortifikationsförvaltningen har vidare anfört i huvudsak följande. Av
Kungl. Majit beslutade logementsbyggnader vid Sörentorp beräknades kunna
inrymma 1 044 man och 54 furrer. Då emellertid enligt en från arméstaben
erhållen styrkeuppgift förläggningsstyrkan vid Svea livgarde — inberäknat
krigsskolans övningskompani — efter år 1947 komme att uppgå till 1 230 man
och 52 furirer, funnes behov av förläggningsutrymmen för ytterligare 186
man. Da den brandskadade byggnaden beräknades efter omändring och
iståndsättning kunna inrymma 144 man och 6 furirer, komme föreliggande
behov av ytterligare förläggningsutrymme att i det närmaste kunna tillgodoses.
Härigenom syntes den tionde logementsbyggnaden icke bliva erforderlig.
Kostnaderna för omändring och iståndsättning av den brandskadade byggnaden
beräknades uppgå till 133 000 kronor. Då i propositionen 97 beräknat
belopp av 37 000 kronor för ombyggnad av befintlig kasern inklusive kostnader

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

för administration avsåge den brandskadade byggnaden, utgjorde av branden
förorsakade merkostnader 96 000 kronor.

Under framhållande att till fortifikationsförvaltningens förfogande stående
underhållsmedel ej medgåve iståndsättning av så stort omfång och ej vore
beräknade för dylika arbeten har arméns fortifikationsförvaltning hemställt,
att 96 000 kronor måtte anvisas för iståndsättning av ifrågavarande byggnad.

I yttrande i ärendet den 21 februari 1946 har riksräkenskapsverket tillstyrkt,
att medel för ifrågavarande iståndsättningsarbeten anvisas å investeringsanslag
samt ifrågasatt, om icke nämnda medel kunde anvisas från anslaget till
ordnande av Svea livgardes förläggning å Järvafältet.

Då kostnaderna för återställande av ifrågavarande byggnad betydligt underskrida
kostnaden för en nybyggnad, finner jag mig böra förorda, att byggnaden
iståndsättes och samtidigt i enlighet med det ursprungliga förslaget
inredes som logementsbyggnad. Då de för ordnande av Svea livgardes förläggning
vid Sörentorp anvisade medlen böra kunna lämna tillgång till bestridande
av ifrågavarande kostnader, förordar jag denna form för kostnadernas
bestridande. Härtill torde riksdagens bemyndigande böra inhämtas.

Under åberopande av det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen

att medgiva, att ifrågavarande kostnader för iståndsättande av
kasernbyggnad vid Svea livgarde må bestridas av de för nämnda
förläggnings ordnande anvisade medlen.

[4], Vissa markförvärv för armén.

Utvidgning av Hene skjutfält.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1942:285 har riksdagen
(skrivelse nr 356) å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1941/42 anvisat
ett reservationsanslag av 5 850 000 kronor till vissa markförvärv. Genom
beslut den 30 juni 1942 har Kungl. Majit fastställt stat för anslaget, enligt
vilken såsom särskild anslagspost upptagits ett belopp av 60 000 kronor för
förvärv av fältskjutningsterräng för Skövde garnison. Av propositionen framgår,
att beloppet avsågs för förvärv — eventuellt genom expropriation —• av
ett område om 98,7 0 hektar av fastigheten Hene 101 i Norra Kyrketorps
socken, vilket område vid verkställd värdering åsatts ett värde av 47 145
kronor.

Genom beslut den 6 november 1942 förordnade Kungl. Majit, att området
skulle avstås till kronan i den ordning lagen den 12 maj 1917 örn expropriation
stadgade, samt föreskrev, att därav föranledda kostnader för marklösen
och för expropriationsförfarandet skulle gäldas av nämnda anslagspost.

Sedan det emellertid under handläggningen av expropriationsmålet visat
sig, att ersättningen för expropriation av ifrågavarande område betydligt

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

komme att överstiga det för ändamålet avsedda beloppet, uppkom fråga örn
icke kronan borde utvidga expropriationen till att omfatta hela fastigheten
Hene 101. Då Skövde garnisons övningsfält genom ett förvärv av egendomen
komme att erhålla en välbehövlig utvidgning med ytterligare omkring 125
hektar övningsterräng, vilket särskilt för Skaraborgs pansarregementes vidkommande
komme att visa sig värdefullt, och då på grund av särskilda omständigheter
kostnaderna för expropriation av endast det mindre området
bleve oproportionerligt höga, fann jag mig vid anmälan av 1945 års statsverksproposition
(kapitalbudgeten: bil. 2) böra förorda, att egendomen i dess helhet
förvärvades för kronans räkning. Jag beräknade för detta ändamål ett ytterligare
belopp av 105 000 kronor.

Häremot hade riksdagen (skrivelse nr 154) ingen erinran.

Genom beslut den 15 november 1945 förordnade Kungl. Majit, att fastigheten
Hene 101 skulle exproprieras för att nyttjas som fältskjutningsterräng
för Skövde garnison.

I skrivelse den 31 januari 1946 har arméns fortifikationsförvaltning hemställt,
att vissa intill nämnda fastighet belägna skogsområden måtte förvärvas
för att tjänstgöra som skyddsområde vid fältskjutningar. Av fortifikationsförvaltningens
skrivelse framgår bland annat följande.

Fältskjutningarna vid Hene äga rum i övervägande sydvästlig riktning,
varvid Billingen utgör kulfång. Sluttningen från Billingens bergsformation
ned till skjutstationerna är ganska långsträckt. Kisk finnes för att vådaskott
kan träffa personer, som uppehålla sig i skogsområden på Billingens bergsplatå.
Dessa skogsområden tillhöra ett flertal enskilda markägare.

I skrivelse till chefen för armén den 10 november 1945 har militärbefälhavaren
för III. militärområdet anhållit, att åtgärder måtte vidtagas för förvärv
av de närmast ovannämnda kultång belägna skogsområdena. Till stöd för
framställningen har därvid anförts i huvudsak följande: Anmärkningar från
civilbefolkningens sida mot skjutningarna å Hene hade förekommit år 1941,
då skjutningarna skulle ha hindrat skogsavverkning inom de ovanför kulfånget
belägna områdena, samt våren och försommaren 1945, då till länsstyrelsen
i Skaraborgs län ställda klagomål överlämnats till militärbefälhavaren
för yttrande. I anledning av dessa klagomål utarbetades nya säkerhetsbestämmelser
för skjutfältet samt vidtogos även vissa andra åtgärder såsom avskärmning
och uppsättande av varningstavlor. Oaktat dessa säkerhetsanordningar
hade ägarna till de närmast kulfånget belägna områdena i förnyad skrivelse
till länsstyrelsen begärt skjutförbud för fältet och därvid påtalat, att det
vore förenat med livsfara att bedriva arbeten inom områdena, vilket förhållande
omöjliggjorde skogsavverkning och framforsling av virke. Då dessa
områden med nödvändighet krävdes för att skjutsäkerheten skulle kunna sägas
vara tillfredsställande och då någon överenskommelse med markägarna icke
kunde träffas, ansåge militärbefälhavaren, att områdena eller dispositionsrätt
till desamma borde förvärvas.

Chefen för armén har tillstyrkt bifall till militärbefälhavarens framställning.

Av fortifikationsförvaltningens skrivelse framgår vidare bland annat, att
enligt en av fortifikationsförvaltningen verkställd närmare utredning de områden,
som vid verkställd skjutteknisk utredning befunnits oundgängligen
erforderliga för säkerställande av skjutsäkerheten, samtliga vore belägna ovan -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

för nämnda kulfång och i anslutning till egendomen Hene. De innehölle i
areal sammanlagt omkring 15,8 5 hektar. Fortifikationsförvaltningen har
vidare anfört i huvudsak följande.

På fortifikationsförvaltningens föranstaltande har värdering i ärendet verkställts
av stiftsjägmästaren M. W—son Lilliehöök i Skara. Denne har vid
värderingen konstaterat, att marken utgöres av grund morän å Billingens
diabaslager samt att virkesförrådet huvudsakligen utgöres av granskog i
åldern 50—80 år, som är luckig och ojämn med spärrvuxen och kvistig gran.
Boniteten har uppskattats till cirka 3,5 m3 samt ståndskogen till cirka 100 m3
per hektar. Jägmästaren Lilliehöök har värderat skogsmarken till 60 kronor
per hektar samt ståndskogen till 9 kronor per m8. Därutöver har värderingsmannen
ansett värdet böra ökas med 30 % såsom ersättning för minskat
skogsinnehav m. m. Med stöd av dessa värderingsmannens beräkningsgrunder
skulle områdena, vilka såsom nämnts i areal innehålla sammanlagt cirka 15,8 5
hektar och således en kubikmassa av 1 585 m3, lia ett värde av tillhopa (15,8 5 X
60 + 1 585 x 9 + 30 % —) 19 779 kronor eller i runt tal 20 000.

Fortifikationsförvaltningen har låtit föra förhandlingar med ägarna av den
till förvärv erforderliga marken. Dessa ha därvid förklarat sig icke vilja frivilligt
medgiva varken upplåtelse eller försäljning till kronan av ifrågavarande
områden och ha icke heller kunnat förmås nämna något försäljningspris.

Förvaltningen har därför förordat, att områdena förvärvas med äganderätt,
samt beräknat kostnaderna med erforderlig säkerhetsmarginal för täckande
bland annat av expropriationskostnaderna till 28 500 kronor. I detta belopp
ingå kostnader för flyttning av en väg med 2 500 kronor.

Av den lämnade redogörelsen framgår, att terrängen på övningsfältet vid
Hene icke lämnar erforderligt skydd vid fältskjutningar. Sålunda finnes risk
för att personer som uppehålla sig i skogsområden på Billingen intill gränsen
till övningsfältet kunna träffas av skott som riktas för högt. I anledning
härav ha de militära myndigheterna bland annat låtit inhägna ett mindre
skogsbälte på Billingens bergsplatå samt uppsätta varningstavlor. Ägarna
till de närmast övningsfältet på Billingen belägna skogsskiftena ha hos länsstyrelsen
begärt skjutförbud för övningsfältet under motivering att det är
förenat med livsfara att uppehålla sig på skiftena. De äro emellertid icke
villiga att sälja de delar av skogsskiftena som erfordras som skyddsområde.
Enligt vad jag under hand inhämtat har länsstyrelsen icke bifallit framställningen
örn skjutförbud sedan förutnämnda säkerhetsåtgärder vidtagits.

I anledning av dessa förhållanden har arméns fortifikationsförvaltning hemställt,
att erforderliga markområden måtte exproprieras såsom skyddsområde
för övningsfältet. Kostnaderna därför ha efter verkställd värdering beräknats
till 28 500 kronor. Ehuru jag anser, att vederbörande militära myndigheter borde
ha beaktat ifrågavarande behov i samband med utredningen rörande förvärv av
fastigheten Hene 101 såsom övningsterräng för Skövde garnison, finner jag
mig icke böra motsätta mig, att medel nu beräknas för ändamålet. Kostnaderna
torde knappast behöva uppgå till det belopp som av fortifikationsförvaltningen
beräknats. Jag beräknar dock för närvarande ett belopp av 28 500 kronor
för utvidgning av Hene skjutfält.

Föredragaud
en

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Förflyttning av kraftledning från Villingsbergs skjutfält.

Sedan riksdagen i skrivelse den 30 juni 1943, nr 452, i anledning av Kungl.
Maj:ts proposition nr 250, angående skjutfält för Bergslagens artilleriregemente
m. m., anmält, att riksdagen för budgetåret 1943/44 såsom kapitalinvestering
i försvarsväsendets fastighetsfond, arméförvaltningens delfond, till
skjutfält för Bergslagens artilleriregemente m. m. anvisat ett investeringsanslag
av 1 160 000 kronor, fastställde Kungl. Maj :t genom beslut den 30 juni
1943 stat för anslaget. I denna upptogs bland annat en delpost å 900 000
kronor till skjutfält för Bergslagens artilleriregemente.

Genom beslut den 12 maj 1944 bemyndigade Kungl. Majit arméns fortifikationsförvaltning
att anlita sistnämnda delpost intill ett belopp av 850 000
kronor för bestridande av kostnaderna för markförvärv m. m. för Villingsbergs
skjut fält.

I sin skrivelse angående medelsäskandena för nästa budgetår har arméns
fortifikations!örvaltning hemställt, att medel måtte anvisas för bestridande
av kostnaderna för borttagande av en elektrisk kraftledning över Villingsbergs
skjutfält. Av förvaltningens utredning framgår bland annat följande.

Skjutfältet passeras av två elektriska högspänningsledningar, den ena å
40 000 volt över områdets mellersta del och den andra å 130 000 volt över
områdets sydligaste del. 130 000-voltsledningen har icke ansetts behöva
flyttas, då den passerar det område av skjutfältet, som avsetts såsom förläggningsplats
för artilleriskjutskolan och Bergslagens artilleriregemente.

Ägaren av 40 000-voltsledningen, Örebro elektriska aktiebolag, har upptagit
frågan örn flyttning av denna ledning. Bolaget har därvid förutsatt att,
därest en flyttning icke vore avsedd att äga rum, ledningens belägenhet inom
skjutfältet icke komme att medföra någon ökad risk för driftsstörningar.

Chefen för Bergslagens artilleriregemente har i skrivelse till arméns fortifikationsförvaltning
anhållit örn vidtagande av åtgärder för möjliggörande av
en flyttning av 40 000-voltslinjen snarast möjligt samt har därvid framhållit
följande synpunkter.

Kraftledningen passerade skjutfältet inom en terräng, som på grund av
sin för skjutningar lämpade allmänna beskaffenhet, dels sin närhet till
förläggningsområdet vore särskilt ägnad att användas såsom skolskjutningsområde.
Inom ett sådant område komme icke blott huvuddelen av den formella
skjututbildningen utan även delar av den tillämpande skjututbildningen
vid såväl regementet som artilleriskjutskolan att bedrivas. Omfattande
anstalter i form av avverkningar och vägbyggen hade redan vidtagits inom
detta skolskjutningsområde för att göra det lämpat för sin blivande uppgift.
Ytterligare områden av likartad karaktär, med samma närbelägenhet till förläggningen
vid Villingsberg och med motsvarande möjlighet att erhålla
batteriplatser längs befintliga vägar funnes icke inom skjutfältet, varför en
flyttning av skolskjutningsområdet till annan del av fältet icke läte sig göra.
Med hänsyn till dessa förhållanden och då kraftledningen obestridligen
komme att vara utsatt för allvarliga risker att skadas vid praktiskt taget de
flesta skjutningar inom skolskjutningsområdet, finge det betecknas såsom
ett viktigt krav att ledningen flyttades. Ett uppskov med denna flyttning i
avvaktan på erfarenheter från skjutningar kunde leda till allvarliga konse -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

kvenser såväl för skjutövningarnas bedrivande som beträffande uppkommande
ekonomiska ersättningskrav för genom skador å ledningen utebliven kraftleverans.
Örebro elektriska aktiebolag hade hos regementschefen förklarat sig räkna
med fortsatt fri och obehindrad tillgång till kraftledningen, vilket krav innebure,
att pågående skjutningar finge avbrytas för att lämna reparationspersonal
tillfälle att avpatrullera ledningen och reparera skador, oavsett om ett avbrott
förorsakats av militära övningar eller av annan orsak. Bolaget hade vidare
anhållit, att kommande skjutningar i fråga örn tidpunkten skulle planläggas
i samförstånd med bolaget, så att dess arbeten icke skulle lida avbräck genom
de militära övningarna. Ur militär synpunkt kunde detta av bolaget framförda
krav icke godtagas, enär militärt övningsprogram icke kunde så till tiden
bindas, som av bolaget förutsatts. Likaledes kunde ur ren övningssynpunkt
icke godtagas, att skjutövningar inom större delen av skolskjutningsområdet
skulle behöva inställas under den tid, som åtginge för lokalisering och reparation
av å ledningen uppkommen skada. Eventuella genom de militära
övningarna förorsakade skador å ledningen kunde även beräknas komma att
medföra ersättningskrav mot kronan, varvid man kunde räkna med att det
tommi- att röra sig om förhållandevis avsevärda belopp.

Militärbefälhavaren för Y. militärområdet har tillstyrkt flyttning av ledningen
under framhållande av att skador å densamma komme att medföra
stora och komplicerade ersättningskrav. Inspektören för artilleriet har förklarat
en förflyttning av kraftledningen vara oavvisligen nödvändig, örn skjutfältet
skulle kunna utnyttjas för effektiv skjututbildning vid regementet och
artilleriskjutskolan.

Rörande ledningens betydelse ur kraftförsörjningssynpunkt har vattenfallsstyrelsen
efter framställning av fortifikationsförvaltningen avgivit yttrande,
varvid styrelsen meddelat, att ledningen dels utgjorde förbindelse
mellan Örebro elektriska aktiebolags kraftstationer vid Skråmforsen och Brattforsen
på sammanlagt 12 000 kilowatt och bolagets huvudsakliga distributionsnät,
därvid, när ledningen vore satt ur funktion, kraften från de nämnda
stationerna icke kunde tillgodogöras vid nuvarande utformning av ledningssystemet,
dels utgjorde en av tillförselvägarna för kraft till Örebro stad, dels
ock överförde kraft till en del direkt till densamma anslutna abonnenter,
bland annat sanatoriet i Garphyttan och Garphyttebruk, vilka båda vore
känsliga för avbrott, särskilt det senare, som hade elektriska ugnar och därför
tillskyndades avsevärda förluster, när krafttillförseln bortfölle. Med hänsyn
härtill ansåge vattenfallsstyrelsen det icke vara rimligt att driva ledningen
med sådan risk för förstörelse, som skjutfältets tillkomst innebure.
En försvårande omständighet vore, att reparationer finge beräknas taga lång
tid, därför att skjutningarna måste inställas innan reparationsmanskap kunde
begiva sig till platsen. Då bolaget vidare icke kunde låta olägenheterna vid
sönderskjutning av ledningen gå ut över sina kraftavnämare utan måste
skydda dessa genom olika tekniska anordningar och ordnande med reservkrafttillförsel,
kunde de ersättningar, som finge utbetalas vid ett bibehållande
av ledningen, i längden komma upp i motsvarighet till den engångsersättning,
som ifrågasatts för krafttransportens ordnande på annat sätt.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har fortifikationsförvaltningen
vidare anfört i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Efter av fortifikationsförvaltningen med Örebro elektriska aktiebolag förda
förhandlingar har bolaget avgivit ett den 9 juni 1945 dagtecknat anbud om
borttagande av den del av ledningen, som är belägen mellan Skråmforsen och
nuvarande landsvägen strax väster örn Garphyttan, mot ett ersättningsbelopp
av 198 000 kronor. Enligt anbudet skall ledningen vara ur drift senast den
1 januari 1947 och borttagen före den 1 april 1947. Bolaget har förklarat
anbudet vara bindande till den 1 juli 1946 blott under förutsättning, att de
militära myndigheterna upptoge ifrågavarande kostnader i sina anslagsäskanden
före den 1 september 1945.

Med hänsyn till att krafttransportens ordnande i enlighet med det sålunda
av bolaget avgivna anbudet bomme att medföra, att även den del av ledningen,
som passerade Bofors skjutfält, bomme att borttagas, och skjutningarna
å Bofors skjutfält i vissa fall åstadkommit sådana störningar i iedningens
drift och skador å densamma, att det torde ha ifrågasatts nödvändigheten
av en flyttning av ledningen, har fortifikationsförvaltningen låtit
föra förhandlingar om huruvida aktiebolaget Bofors skulle vara villigt att bidraga
med viss del av kostnaderna för den nu ifrågasatta flyttningen av ledningen.
Därvid har emellertid bolaget meddelat, att under de 32 år, som
Bofors skjutfält varit i användning, skador å ledningen endast uppkommit
två eller högst tre gånger och att nämnvärd ersättning från bolagets sida därvid
endast ifrågakomma vid ett tillfälle. Under sådana förhållanden ansåge
sig bolaget icke ha något sådant intresse för ledningens borttagande, att bolaget
skulle hava anledning att deltaga i kostnaderna härför.

För egen del har fortifikationsförvaltningen anfört bland annat följande.

En flyttning av ifrågavarande 40 000-voltsledning synes vara ofrånkomlig
med hänsyn till att ledningens betydelse ur kraftförsörjningssynpunkt icke
kan anses tillåta den drivas med en sådan risk för förstörelse, som skjutfältets
utnyttjande för skjututbildning innebär, varjämte de framförda militära
kraven på ett planläggande av skjututbildningen och genomförande av
skjutövningarna enbart på ur utbildnings- och övningssynpunkt lämpligaste
sätt torde få anses berättigade. Yad angår kostnaderna för en sådan flyttning
ha desamma i görligaste mån reducerats och torde det av bolaget fordrade
beloppet 198 000 kronor vara för kronan godtagbart. Mot att bolaget
i stället för att flytta ledningen på det sätt, som förutsatts vid beräkning av
det föreslagna ersättningsbeloppet, låter borttaga ledningen och låter dess
uPPgi^er övertagas efter komplettering med transformeringsanläggningar av
den befintliga 130 OOÖ-voltslinjen, vilket kommer att ställa sig dyrare än
en flyttning av ledningen, torde icke vara något att erinra. Kronans kostnader
i ärendet skulle sålunda uppgå till 198 000 kronor. Med hänsyn till
att av den för skjutfältets anskaffning avsedda delposten å 900 000 kronor till
Kungl. Maj:ts disposition kvarstår genom gjorda besparingar ett belopp av
50 000 kronor, synes denna summa, då bortflyttande av kraftledningen torde
få anses utgöra ett led i åstadkommandet av skjutfält för Bergslagens artilleriregemente,
i första hand böra få tagas i anspråk. Därutöver skulle sålunda erfordras
ett belopp av 148 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har arméns fortifikationsförvaltning
med överlämnande av till ärendet hörande handlingar hemställt, att ett
belopp av 148 000 kronor måtte beräknas för flyttning av ifrågavarande kraftledning.

Sedan möjligheterna till en för kronan förmånligare överenskommelse örn
flyttning av kraftledningen undersökts — bland annat genom förhandlingar

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

med örebro elektriska aktiebolag — av särskilt tillkallad sakkunnig, överingenjören
F. Jacobsson, har denne i en i januari 1946 dagtecknad promemoria
framlagt resultatet av denna undersökning. Av promemorian framgår
bland annat att den sakkunnige vore av den uppfattningen att bolagets
kostnadsberäkning i själva verket vore låg och att bolaget sökt tillmötesgå
de anspråk, som framförts av vattenfallsstyrelsen och arméns fortifikationsförvaltning.
Den sakkunnige hade emellertid efter förhandlingar med bolaget
slutit ett preliminärt avtal med annan innebörd än bolagets tidigare utfästelse.
Enligt detta skulle 40 000-voltsledningen bibehållas över skjutfältet
men med en annan sträckning. Kronan skulle för flyttning av kraftledningen
betala 159 400 kronor, varjämte en 13,5 kilometers kalgata med 30 meters
bredd skulle iordningställas genom kronans försorg, örn ledningen inom 20
år foges ur bruk, skulle ledningsägaren till kronan återbetala 18 000 kronor,
motsvarande materielvärdet av nytillkommen linje och nytillkommen koppar.

Med anledning härav har arméns fortifikationsförvaltning den 9 februari
1946 avgivit förnyat yttrande i ärendet och därvid hänvisat till ett av chefen
för Bergslagens artilleriregemente avgivet yttrande. Denne, som i ärendet
haft samråd med chefen för artilleriets skjutskola, har bestämt avstyrkt det
nya förslaget, då kraftledningen även med den föreslagna nya sträckningen
skulle bliva till stort hinder för skjutfältets utnyttjande och risk för skador
å kraftledningen fortfarande skulle föreligga.

Även t. f. militärbefälhavaren för Y. militärområdet har avstyrkt detta
förslag.

Fortifikationsförvaltningen har framhållit, att den kostnadsminskning, som
kunde väntas uppstå vid bifall till det senast framlagda förslaget, icke syntes
uppväga de olägenheter, som bleve förbundna med genomförande av förslaget
samt avstyrkt detsamma.

Av den utredning som låg till grund för förslaget örn anordnande av ett
skjutfält vid Villingsberg framgick, att det som skjutfält tilltänkta området
passerades av två kraftledningar, en 40 000-volts- och en 130 000-voltsledning.
Beträffande 40 000-voltsledningen, varom nu är fråga, anfördes då från det
bolag som ägde ledningen, att den i en framtid bomme att bliva av mera
sekundär betydelse, även örn en del ej betydelselösa leveranser bleve beroende
av densamma, samt att den tekniskt sett icke kunde flyttas ur det planerade
skjutfältet. 130 000-voltsledningen hade en sådan sträckning att den
beräknades ej nämnvärt störa skjutverksamheten. I anledning härav beräknades
inga medel för flyttning av ifrågavarande kraftledningar. Sedermera
har emellertid bolaget upptagit frågan om flyttning av kraftledningen samt
förutsatt, att därest en flyttning icke ägde rum, någon risk för driftsstörningar
icke skulle förefinnas. Närmare utredning härutinnan har emellertid
visat, att sådan risk föreligger även med iakttagande av all möjlig försiktighet
vid skjutning. Då kronan vid driftsavbrott på grund av skador på
kraftledningen kan komma att åläggas skadeersättningar och kraftledningens
nuvarande sträckning inskränker skjutfältets användning, har arméns fortifikationsförvaltning
i samråd med vattenfallsstyrelsen upptagit förhandlingar

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

med bolaget om flyttning av kraftledningen. Härvid har bolaget förbundit
sig att helt taga bort kraftledningen från skjutfältet mot en engångsersättning
av 198 000 kronor.

Särskilt tillkallad sakkunnig, som sedermera prövat skäligheten av bolagets
utfästelse och även upptagit förhandlingar med bolaget, har kommit
till den uppfattningen att överenskommelsen med bolaget i och för sig alfor
kronan rimlig men förordat en annan lösning som skulle medföra ett
mindre kapitalutlägg från kronans sida. Enligt denna lösning skulle kraftledningen
erhålla en annan sträckning inom huvudsakligen skjutfältets område,
varvid en gata i skogen skulle huggas upp genom kronans försorg.
Fortifikationsförvaltningen har i yttrande däröver framhållit, att den avsedda
kapitalbesparingen i viss utsträckning skulle minskas genom utebliven
avkastning från det kalhuggna området, samt hänvisat till yttranden från de
militära myndigheterna, i vilka framhållits att kraftledningen även i sin nya
utsträckning skulle vara till stort hinder för skjutfältets utnyttjande.

Med hänsyn till den risk för skador och därpå grundade ersättningskrav
samt olägenheterna av att icke fritt kunna utnyttja det nya skjutfältet vid
Villingsberg som följa av kraftledningens nuvarande sträckning synes det
lämpligt, att ledningen antingen helt avlägsnas eller ock erhåller annan
sträckning. I valet mellan de båda föreslagna alternativen delar jag fortifikationsförvaltningens
uppfattning och anser sålunda att den besparing, som
skulle uppstå enligt det senaste alternativet, uppväges av fördelarna för kronan
att kraftledningen helt avlägsnas från skjutfältet i enlighet med det
första alternativet. Då genom de företagna undersökningarna ifrågavarande
problem har underkastats en allsidig och ingående prövning och något ytterligare
antagbart alternativ knappast kan uppställas, får jag tillstyrka bifall
till fortifikationsförvaltningens förslag. Då jag förutsätter, att det belopp
av 50 000 kronor, som ännu är outnyttjat av de för markförvärv m. m.
för Villingsbergs skjutfält avsedda medlen, får användas för ifrågavarande
ändamål, beräknar jag sålunda här ett ytterligare belopp av 148 000 kronor
för flyttning av kraftledning från skjutfältet.

Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde.

Som förut anförts vid anmälan av frågan örn skolskjutningsbanor för
Skånska trängkåren har arméns fortifikationsförvaltning i sina medelsäskanden
för nästa budgetår föreslagit bland annat, att Skånska trängkårens övningsområde
vid Mölleröds kronopark skall jämte viss annan mark upplåtas
som handövningsfält för Skånska pansarregementet. Beträffande frågan örn
ersättning till trängkåren för förlusten av övningsterräng har arméns fortifikationsförvaltning
i sina medelsäskanden för nästa budgetår anfört bland
annat, att kårens nuvarande övningsområde vore mycket begränsat och dessutom
icke kunde i sin helhet utnyttjas, då en del av detsamma utgjordes av
sumpmark, som vore svår att utdika. Då vidare kostnaderna för en eventuell
utdikning skulle ställa sig för höga i förhållande till den vinst, som genom
en sådan åtgärd skulle erhållas, och övningsområdet likväl skulle bli för

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

knappt, vore det enligt fortifikationsförvaltningens uppfattning av behovet
påkallat, att trängkåren tillfördes ersättning för den terräng, som kåren genom
avståendet av Möllerödsområdet ginge miste örn.

Med anledning härav och sedan chefen för armén tillstyrkt ett ianspråktagande
av Möllerödsområdet såsom handövningsfält för pansarregementet,
har fortifikationsförvaltning|en verkställt utredning rörande utvidgning av
trängkårens övningsområde med en i anslutning till detta område belägen
egendom, omfattande fastigheterna Vankiva 84 och 85 i Vankiva socken.
Börande denna utredning har fortifikationsförvaltningen i sina förutnämnda
medelsäskanden anfört bland annat följande.

Denna egendom innehåller i areal 13,9 hektar, varav 11,4 hektar åker och
tomt samt 2,5 hektar skogsmark. Markförhållandena äro synnerligen gynnsamma
för övningsändamål. Åkerjorden utgöres av grusmylla på flygsandbotten
och är av dålig beskaffenhet. Den är för närvarande så illa skött, att
det närmar sig vanhävd. Jorden är utarrenderad till en granne och inga kreatur
finnas å egendomen. Egendomen är bebyggd med ett boningshus och en
uthusbyggnad, av vilka boningshuset är av knappast medelgod samt uthusbyggnaden
av dålig beskaffenhet. Vid på fortifikationsförvaltningens föranstaltande
verkställd värdering har egendomen åsatts ett värde av 23 000 kronor.
Förvaltningen har låtit föra vederbörliga förhandlingar med egendomens
ägare, varvid denne —- under framhållande av att han förvärvat egendomen för
att på en strandremsa till Almaån, till vilken å egendomen gränsar, uppföra
sportstugor till försäljning — fordrat en köpeskilling, som förvaltningen icke
funnit vara för kronan godtagbar. I anledning härav torde för förvärvets
genomförande expropriationsförfarande behöva anlitas. Då det icke synes
uteslutet, att vissa tomter på egendomens södra del skulle kunna avyttras,
synes det förvaltningen erforderligt att till omförmälda värderingssumma å
23 000 kronor lägga ett belopp av 5 000 kronor såsom tillägg för egendomens
tomtvärde. Därutöver torde behöva beräknas 20 % eller 5 600 kronor såsom
reserv i händelse av expropriation samt 1 400 kronor för täckande av expropriations-
m. fl. kostnader eller sålunda tillhopa 35 000 kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts har fortifikationsförvaltningen
med överlämnande av till ärendet hörande handlingar hemställt, att för utvidgning
av Skånska trängkårens övningsområde måtte för budgetåret 1946/47
beräknas ett belopp av 35 000 kronor.

Genom beslut den 9 november 1945 uppdrog Kungl. Majit åt fortifikationsförvaltningen
att med vederbörande markägare förhandla om och, där
för kronan antagbar överenskommelse kunde träffas, sluta preliminära avtal
rörande förvärv för kronans räkning av den för utvidgning av Skånska trängkårens
område avsedda marken samt till Kungl. Majit inkomma med utredning
angående ifrågavarande markförvärv ävensom i förekommande fall upprättade
avtalshandlingar.

Med anledning härav har fortifikationsförvaltningen i skrivelse den 16
februari 1946 anmält, att fastighetsägaren förklarat sig villig att sälja ifrågavarande
fastigheter med å desamma befintliga byggnader för en sammanlagd
köpeskilling av 35 000 kronor. Enär kostnaderna för förvärv av fastigheterna
medelst expropriationsförfarande knappast kunde komma att understiga 35 000
kronor, hade fortifikationsförvaltningen funnit försäljningsanbudet vara för

Bihang till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Kr 121. sou i 40 4

Före draganden.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

kronan godtagbart samt i anledning därav slutit avtal, under förbehåll av
Kungl. Maj:ts godkännande före den 1 september 1946, om förvärv för kronans
räkning av nämnda fastigheter.

Skånska trängkåren disponerar för närvarande för övningar ett område intill
kårens kasernområde vid Hässleholm samt ett vid Mölleröds kronopark
beläget område, på vilket ett barackläger är uppfört för kårens behov. Sistnämnda
område är beläget omkring 3 å 4 kilometer från kasernområdet och
förstnämnda övningsområde. Under den förstärkta försvarsberedskapen har
personal ur trängkåren varit förlagd till baracklägret. För denna personal har
som övningsområde utnyttjats området vid Mölleröds kronopark. Under
fredstid har trängkåren intet behov av baracklägret vid kronoparken,
då kårens personal inrymmes i de uppförda och planerade kasernerna vid
kårens etablissement. Under dessa förhållanden är det olägligt för kåren att
en del av dess övningsterräng är skild från det övriga övningsområdet och
kasernområdet och belägen på något avstånd därifrån.

Då behov föreligger av ett handövningsfält för Skånska pansarregementet,
beläget i anslutning till regementets kasernområde, har arméns fortifikationsförvaltning
i sina medelsäskanden för nästa budgetår föreslagit, att bland
annat en del av Mölleröds kronopark och det såsom övningsområde för Skånska
trängkåren vid kronoparken upplåtna området skulle avses som handövningsfält
för Skånska pansarregementet samt att ett nytt område i ersättning för
det som vore beläget vid Mölleröds kronopark skulle förvärvas för trängkåren.
Dessa önskemål torde böra vinna beaktande.

Som ersättning för den förlorade övningsterrängen för Skånska trängkåren
har fortifikationsförvaltningen föreslagit inköp av en egendom som
är belägen i anslutning till kårens övningsområde. Denna egendom omfattar
omkring 14 hektar och är mycket lämpad som övningsterräng. Genom dess
förvärvande skulle Skånska trängkåren erhålla ett sammanhängande övningsområde
av tillfredsställande omfattning. Å egendomen uppfört bostadshus
kan efter vissa mindre förbättringsarbeten utnyttjas som uthyrningsfastighet.
Ekonomibyggnaderna kunna användas som förråd. Jag finner mig av dessa
skäl böra förorda förvärv av egendomen.

Ägaren till egendomen har begärt ett pris som med 12 000 kronor överstiger
egendomens vid värdering åsätta värde. Vid värderingen har dock hänsyn
icke tagits till att viss del av egendomen eventuellt skulle kunna exploateras till
tomtmark. Fortifikationsförvaltningen har räknat med ett tillägg av 5 000 kronor
som ersättning för egendomens tomtvärde. Vidare har ägaren till egendomen
vidtagit viss förbättring å en av ekonomibyggnaderna, vilken får anses höja
dess värde. Av dessa anledningar och då jag räknar med att ersättningen vid
eventuell expropriation av egendomen icke kommer att understiga det av
ägaren begärda priset av 35 000 kronor, anser jag mig böra godtaga detta
pris. Träffat preliminärt avtal bör sålunda godkännas. I anslutning till det
anförda får jag tillstyrka, att för utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde
beräknas ett belopp av 35 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren.

Under hänvisning till vad jag under punkten 1 i det föregående anfört
under rubriken Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren beräknar jag i
detta sammanhang till förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren
ett belopp av 9 000 kronor.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts rörande markförvärv m. m.
beräknar jag följande medelsbehov föreligga.

Kronor.

Utvidgning av Hene skjutfält ...........................................f.......... 28 500

Förflyttning av kraftledning från Villingsbergs skjutfält ............... 148 000

Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde ........................ 35 000

Förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren .................. 9 000

Summa 220 500

För mötande av oförutsedda utgifter torde det anslag, som bör anvisas
för förutnämnda ändamål, böra bestämmas till 225 000 kronor. Beloppet bör
lämpligen anvisas såsom icke specificerat investeringsanslag, beträffande vars
disposition Kungl. Majit bör äga meddela föreskrifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Majit
måtte föreslå riksdagen

att till Vissa markförvärv för armén för budgetåret 1946/47
anvisa ett investeringsanslag av 225 000 kronor.

MARINENS DELFOND.

[5 ] Vissa byggnadsarbeten m. m.

Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsmän m. fl.

1941 års försvarsutredning framhöll beträffande kustartilleriets förvaltningsorganisation,
bland annat, att den omfattande materiel av olika slag, som
numera inginge i samtliga kustartilleriförsvar och som vid genomförande av den
materielanskaffning, som av utredningen föresloges, än ytterligare komme att
ökas, borde, framför allt å sjöfronterna, fördelas till uppbörder efter territoriella
grunder. Kustartilleriförsvarschefen underställt område borde därför uppdelas
i lämpligt stora delområden — uppbördsområden — för vilka alltefter
materielens omfattning och art borde avses en eller flera tyguppbördsmän.
Utredningen hade vid beräkningarna av byggnadskostnadema för den nya
organisationen tagit hänsyn till behovet av tjänstebostäder för sådana uppbördsmän.
Utredningen hade vidare förutsatt, att tyguppbördsmännen skulle
vara uppbördsmän icke blott för tygmaterielen utan även för annan materiel,
t. ex. intendenturmateriel, som förvarades i anslutning till försvarsanstalterna.
Viss underhållspersonal för materielens skötsel och vård borde jämväl vara
förlagd i anslutning till materielen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

Under erinran härom har marinförvaltningen i sina medelsäskanden för
nästa budgetår beräknat medel för bostäder för kustartilleriets regionala uppbördsmän
och därvid anfört bland annat följande.

Inspektören för kustartilleriet hade med skrivelse den 23 maj 1945 till
marinförvaltningen överlämnat en utredning rörande den regionala uppbördsorganisationen
vid kustartilleriförsvaret samt hemställt, att ämbetsverket
måtte äska medel för tjänstebostäder för regionala uppbördsman. I denna utredning
hade stor vikt lagts vid att nedskära uppbördsorganisationen genom
att exempelvis sammanföra vissa mindre uppbörder under samma uppbördsman
samtidigt som arbetsbördan fördelades i görligaste män likformigt pa
uppbördsmännen inom samma materielområde. Enligt utredningen erfordrades
byggandet av 41 bostäder för de regionala uppbördsmännen. Marinförvaltningen,
som i princip intet hade att erinra mot det framlagda förslaget
funne sig för närvarande föranlåten att föreslå ett reducerat program, enligt
vilket antalet uppbördsmän som beräknades erhålla bostäder genom nybyggnad,
begränsades till det nu oundgängligen nödvändiga. Sedan erfarenheter
vunnits örn systemets praktiska fördelar, borde behovet av ytterligare
nybyggnad av bostäder för uppbördsmän med större säkerhet kunna beräknas.

I enlighet därmed upptog marinförvaltningen i sina medelsäskanden medel
för iordningställande av nio bostäder för uppbördsmän och en bostad för tillsynsman.
Kostnaderna härför beräknades av ämbetsverket till 385 000 kronor
enligt prisläget den 1 juli 1941. På grund av den i övrigt stora belastningen
av femårsplanens kostnadsram föreslog marinförValtningen, att med uppförandet
av övriga av inspektören för kustartilleriet föreslagna bostäder finge bero
till tiden efter nu löpande femårsplan. Kostnaderna för dessa bostäder beräknades
till omkring 1000 000 kronor.

Med anledning av marinförvaltningens förevarande äskanden uppdrogs åt
konteramiralen M. Giron, som jämlikt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 26
oktober 1945 tillkallats för att biträda försvarets civilförvaltning och marinförvaltningen
vid översyn av personalbehovet vid marinens lokalförvaltningar
med undantag för örlogsvarvens marinverkstäder, att verkställa särskild undersökning,
huruvida uppbördsmännen mäste vara bosatta pa de som regel ensligt
belägna förläggningarna och örn icke bostäder kunde förhyras i de bebyggda
trakter, som lage närmast huvuddelen av vederbörande materieluppbörder,
samt därmed sammanhängande frågor.

Med skrivelse den 24 januari 1946 har utredningsmannen fullgjort nämnda
uppdrag samt överlämnat förslag till anordnande av bostäder för uppbördsmän
i samtliga kustartilleriförsvar med undantag för Hemsö kustartilleriförsvar.
Beträffande nämnda kustartilleriförsvar har utredningsmannen anfört,
att därstädes av inspektören för kustartilleriet föreslagna två tjänstebostäder
redan vore under uppförande med anlitande av för marinförvaltningen disponibla
medel.

Utredningsmannen har vidare anfört bland annat följande.

Vid de övriga kustartilleriförsvaren ha ingående undersökningar i förevarande
avseende gjorts och de aktuella platserna inspekterats tillsammans
med vederbörande kustartilleriförsvarschef, tygmästare, fortifikationsbefälhavare
och stabsintendent. Samråd har även skett med på de olika platserna

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

närvarande uppbördsman. Särskild uppmärksamhet har ägnats svårigheterna
att för längre tid förlägga familjer med barn till avlägset och ensligt belägna
platser. Hänsyn har tagits till — förutom uppbördernas skötsel och vård —
bevakning, beredskap och kostnader. Vad de ekonomiska synpunkterna beträffar
ha kostnaderna för bostadsbygge och underhåll vägts mot eljest i allmänhet
utgående traktamentsersättningar. Eventuellt uppkommande särskilda
kostnader för kommunikationer liksom de olika platsernas gruppering
i dyrortshänseende ha även uppmärksammats.

På grund av att personalen — såväl militär som civil — som för uppbördernas
handhavande och vård samt för tillsyn och bevakning placeras på
kustartilleriförsvarens ytterförläggningar, måste anses ha en tjänstgöring av
särskilt prövande art, dels på grund av ansvaret för den dyrbara materielens
tillstånd och eftersyn, dels ock i betraktande av den isolerade förläggningen
har utredningsmannen funnit angeläget att personalen erbjudas goda och väl
inredda bostäder, tillfredsställande förplägnadsförhållanden samt godtagbar
ekonomisk kompensation.

Utredningsmannen har vidare avgivit förslag beträffande tjänstgöringstraktamente,
kommenderingstillägg m. m.

Utredningen utmynnar i förslag till byggnads- och inredningsarbeten m. m.
vid samtliga kustartilleriförsvar utom Hemsö för en beräknad sammanlagd
kostnad av 415 000 kronor enligt nuprisläge. Programmet omfattar för Stockholms
kustartilleriförsvars del uppförande av en tjänstebostad örn tre lägenheter
örn vardera tre rum och kök och i övrigt inredningsarbeten i befintliga
byggnader. Pör Gotlands kustartilleriförsvar har utredningsmannen föreslagit
uppförande av en tjänstebostad örn 2 rum och kök samt vissa smärre inredningsarbeten.
För Blekinge kustartilleriförsvar har utredningsmannen föreslagit
dels inköp av en mindre egendom, som förhyrts av kronan under beredskapstiden
och vid vilken kronan låtit uppföra en del mindre förråd, samt
inredande av fyra lägenheter i å egendomen befintliga byggnader, dels ock
uppförande av en tjänstebostad, inrymmande tre lägenheter örn vardera tre
rum och kök. För Göteborgs kustartilleriförsvar slutligen har utredningsmannen
föreslagit vissa inredningsarbeten. Utredningsmannen har vidare
föreslagit, att tillsynsmannaarvoden till ett sammanlagt belopp av 5 530 kronor
skola indragas.

Marinförvaltningen har i yttrande över utredningsmannens förslag hänvisat
till ett yttrande av inspektören för kustartilleriet, vari denne anfört bland
annat följande.

Kraven på betryggande krigsberedskap och tillfredsställande materielvård
vid kustartilleriet borde vara utslagsgivande för uppbördsmannaorganisationens
utformning. Hessa krav tillgodosåges bäst, örn bland annat uppbördsmännen
vore ständigt förlagda inom eller i närheten av respektive materielområden.
Vissa synpunkter hade framförts av utredningsmannen beträffande
de sociala olägenheter, som kunde vara förenade med att förlägga uppbördsman
med familjer till ensligt belägna platser. Med beaktande av dessa synpunkter
men med i stort sett fasthållande av kraven på krigsberedskap och
god materielvård syntes vissa modifikationer i av inspektören för kustartilleriet
tidigare ingivna förslag till byggande av tjänstebostäder för regionala
uppbördsman kunna godtagas.

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Marinförvaltningen Ilar vidare anfört, att inspektören för kustartilleriet
under åberopande av vad sålunda anförts ansett sig kunna godtaga utredningsmannens
förslag utom med avseende å vissa angivna förläggningar. Med anledning
av vad inspektören för kustartilleriet sålunda anfört ansåge marinförvaltningen,
att man borde under nästa budgetår genomföra utredningsmannens
förslag men lämna öppet, huruvida man borde utöka detta i
enlighet med kustartilleriinspektörens yttrande. Den i marinförvaltningens
äskanden för budgetåret 1946/47 uppgivna kostnaden av 1 000 000 kronor
för de bostäder, vilkas uppförande föreslagits uppskjutna till tiden efter nu
löpande femårsplan, skulle med hänsyn till inspektörens för kustartilleriet
ovan anförda modifierade förslag kunna reduceras till omkring 200 000 kronor.

Ärendet är av den natur, att en fullständig redogörelse för detsamma icke
bör lämnas till statsrådsprotokollet. Närmare upplysningar torde få inhämtas
genom de handlingar, som komma att överlämnas till riksdagens vederbörande
utskott.

I enlighet med 1942 års försvarsorganisation har kustartilleriet utbyggts
avsevärt under de senare åren. Ett flertal batterier och andra försvarsanstalter
ha anlagts i det yttersta havsbandet och en mycket betydande
anskaffning av delvis dyrbar och svårersättlig materiel har ägt rum.
Större delen av denna materiel kan icke förrådstagas i centrala förråd
dels på grund av beredskapsskäl och dels på grund av att materielen är svårtransportabel
eller fast inbyggd. I och med beredskapens avveckling ha därför
problem uppstått rörande materielens tillsyn och vård. I överensstämmelse
med förslag av 1941 års försvarsutredning ha kustartilleriförsvarsomradena
uppdelats i materielområden, för vilka en eller flera uppbördsmäu
avsetts. Inspektören för kustartilleriet har framlagt ett förslag som innebär
bland annat, att bostäder för uppbördsmännen skola iordningställas på de
flesta större försvarsanstalterna. Ett sådant system är ägnat att ingiva betänkligheter
framför allt av ekonomisk och social natur. En avvägning måste
här ske mellan å ena sidan värdet av att uppbördsmännen äro bosatta vid
huvuddelen av sina uppbörder för nedbringande av tidsförluster och kostnader
för resor samt å andra sidan önskvärdheten av att uppbördsmännen
äro förlagda till bebyggda orter med närhet till skolor m. m. Ett fastlåsande
av den relativt nya uppbördsorganisationen genom uppförande av bostadshus
för uppbördsmännen bör vidare undvikas.

Det av inspektören för kustartilleriet framlagda bostadsprogrammet har
ur nu nämnda synpunkter överarbetats av en särskilt tillkallad utredningsman.

Denne har föreslagit, att tre tjänstebostäder, inrymmande sammanlagt sju
lägenheter, skola uppföras, att en mindre egendom skall inköpas och bostäder
inredas i därstädes befintliga byggnader samt att i övrigt inredningsarbeten
skola utföras i kronan tillhöriga byggnader och baracker. De sammanlagda
kostnaderna ha beräknats till 415 000 kronor enligt nuvarande prisläge.
Vid förslagets genomförande kunna tillsynsmannaarvoden till ett sammanlagt
belopp av 5 530 kronor per år inbesparas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Jag finner mig böra i stort sett förorda utredningsmannens förslag, varvid
jag dock förutsätter, att i förslaget må av Kungl. Majit vidtagas de ändringar
som betingas av pågående undersökningar bland annat inom statens sakrevision.
Redan nu synes kunna konstateras, att den föreslagna tjänstebostaden
örn tre lägenheter vid viss försvarsanläggning i Blekinge kustartilleriförsvar
icke bör komma till utförande. Enligt min uppfattning bör permanent bostad
anordnas för endast en uppbördsman vid ifrågavarande försvarsanläggning.
Denna bostad bör förläggas utom anläggningens område så att den vid behov
kan säljas eller uthyras för privat bruk. Enligt under hand erhållen uppgift
från marinförvaltningen uppkommer en kostnadsbesparing av 35 000 kronor
vid denna begränsning i byggnadsprogrammet.

De totala kostnaderna för anordnande av bostäder för uppbördsmän vid
kustartilleriet skulle härigenom komma att uppgå till högst 380 000 kronor
enligt nuprisläge eller omkring 335 000 kronor enligt prisläget den 1 juli 1941.
Av det förstnämnda beloppet belöpa på markinköp omkring 13 000 kronor.

Förråd för ekoradiomateriel.

Vid anmälan i propositionen 1945: 308 av fråga örn anvisande av medel för
anskaffning av ekoradiomateriel anförde jag (s. 21) bland annat beträffande
en av arméns fortifikationsförvaltning i samråd med arméförvaltningens tygavdelning
gjord framställning örn anvisande av 300 000 kronor för anordnande
av förrådslokaler för ekoradiomateriel att, då en uttömmande utredning i
amner, ännu icke förelåge, det borde ankomma på armens fortifikationsförvaltning
att upptaga denna fråga i sina anslagsäskanden för budgetåret
1946/47 liksom även frågan huruvida icke viss del av kostnaderna borde slutligt
bestridas av marinens anslagsmedel. Då förråd för ekoradiomateriel under
alla förhållanden syntes komma att erfordras, borde nu ifrågavarande anslagsmedel
enligt min uppfattning medräknas inom den i 1942 års försvarsbeslut
angivna kostnadsramen för försvarsväsendet.

Sedan ekoradiomaterielen numera fördelats mellan armén och marinen,
har marinförvaltningen i skrivelse den 18 januari 1946 hemställt örn anvisande
av medel för ifrågavarande ändamål för marinens del. Förvaltningen har därvid
anfört, bland annat, att vid beräkningen av medelsbehovet hänsyn tagits
till att befintliga byggnader i görligaste mån skulle utnyttjas som förråd samt
att vid förslagens utarbetande av arméns fortifikationsförvaltning utarbetade
och till marinförvaltningen översända typritningar jämte kostnadsberäkningar
beaktats. Marinförvaltningen har beräknat kostnaderna för förråden, som äro
avsedda att anordnas vid fem olika platser i anslutning till befintliga förråd,
till ett belopp av 44 600 kronor enligt prisläget den 1 juli 1945 och inklusive
kostnader för administration. Motsvarande kostnader enligt pi isläget den 1
juli 1941 utgöra 39 000 kronor.

I detta sammanhang torde böra anmälas, att marinförvaltningen i sin nyssnämnda
skrivelse anfört, att vissa av ekoradiomaterielförråden avsetts att sammanbyggas
med artilleriförråd vid Hemsö och Stockholms kustartilleriförsvar.

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

För dessa ilar ett sammanlagt belopp av 140 000 kronor enligt nuprisläge beräknats
i årets statsverksproposition. Marinförvaltningen har nu anfört, att vid den
slutliga planeringen av sistnämnda förråd kostnaderna visat sig komma att
uppgå till 184 100 kronor beroende på att en större del av förråden än som
förut beräknats måste utföras som varmförråd och att grundläggningskostnadema
för ett förråd visat sig komma att bliva större än man ursprungligen
räknat med. Då emellertid en besparing av omkring 35 000 kronor uppstått
vid uppförandet av motsvarande förråd inom Göteborgs kustartilleriförsvar,
har marinförvaltningen hemställt att i första hand få använda denna besparing
för merkostnadernas bestridande. För bestridande av därefter resterande
merkostnader har marinförvaltningen hemställt att få utnyttja ett anslag å
50 000 kronor, som anvisats för vissa mindre byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens
örlogsdepå, vilka av vissa orsaker icke behöva utföras.

Med hänsyn till ekoradiomaterielens ömtåliga natur finner jag det angeläget,
att lämpliga förrådslokaler kunna iordningställas på de skilda platser,
där materielen skall användas. Mot marinförvaltningens förslag i ämnet, som
utarbetats i samråd med arméns fortifikationsförvaltning, har jag ingen erinran.
Då jag ej heller har något att invända mot marinförvaltningens nu
framlagda kostnadsberäkningar, beräknar jag ett belopp av 39 000 kronor för
ändamålet. Härvid förutsätter jag dock, att dispositionsbeslut meddelas först
sedan det klarlagts, att andra förrådsutrymmen icke kunna disponeras för ända
målet.

Jag har icke heller någon erinran mot att merkostnaderna för artilleriförråden
i Hemsö och Stockholms kustartilleriförsvar i enlighet med marinförvaltningens
förslag täckas av besparingar vid uppförandet av motsvarande förråd
inom Göteborgs kustartilleriförsvar och av medel som icke erfordras för
vissa byggnadsarbeten vid Hårsfjärdens örlogsdepå.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde det här anmälda medelsbehovet
för byggnadsarbeten för marinen — med utgångspunkt i prisläget den

1 juli 1941 — kunna beräknas enligt följande.

Kronor.

Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsmän ............ 335 000

Förråd för ekoradiomateriel ......................................................... 39 000

Summa 374 000

I en sammanställning av marinens byggnadsprogram, som torde få såsom
Bilaga 3 fogas till statsrådsprotokollet, äro kostnadsbeloppen för de av riksdagen
beslutade byggnadsföretagen m. m. justerade med hänsyn till av marinförvaltningen
nu kända verkliga eller beräknade kostnader för de olika objekten.
I sammanställningen är även upptagen en reserv för oförutsedda kostnader
av 172 550 kronor. I stort sett ha de för riksdagen framlagda kostnadskalkylerna
kunnat hållas. Här torde endast böra anmälas ett mindre överskridande
beträffande sjukvårdsanläggningen vid Göteborgs kustartilleriförsvar
på grund av vissa standardförbättringar i överensstämmelse med

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

numera uppställda krav. Merkostnaden utgör omkring 33 000 kronor; den
ursprungligen beräknade kostnaden uppgick till 328 000 kronor.

I detta sammanhang torde även böra anmälas, att marinförvaltningen i
skrivelse den 31 januari 1946 preliminärt anmält ökade markkostnader för
Älvsborgs kustartilleriregemente. Då de slutliga kostnaderna ännu icke äro
kända och de beräknade merkostnaderna måhända kunna täckas av besparingar
på byggnadsföretag samt av förutnämnda reserv, har jag emellertid icke
ansett mig i detta sammanhang böra beräkna några medel för ändamålet.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag må
komma till utförande samt att kostnaderna härför må bestridas
med anlitande av det i årets statsverksproposition under försvarets
fastighetsfond, marinens delfond, för budgetåret 1946/47
äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten m. m.

[6 ] Depåförläggning för sjökarteverket på Beckholmen.

Sjökarteverket disponerar för närvarande 7 sjömätnings-och undersökningsfartyg,
37 motorbåtar för mätningsändamål samt 47 mindre skeppsbåtar, johar
och arbetsekor. Under våren 1946 väntas ett under byggnad varande nytt kust
sjömätningsfartyg bliva färdigt. För uppläggning av fartygen disponerar sjokarteverket
å nordvästra delen av Skeppsholmen en kajsträcka örn cirka 50 meters
längd. Båtarna förvaras vintertid å den till Djurgården förlagda delen av
örlogsvarvet dels i ett av flottans båtskjul, dels i det fria. Fartygsuppbörderna,
som till större delen ilandtagas efter mätningssäsongens slut, förvaras på olika
ställen på Skeppsholmen i av marinen upplåtna lokaler, nämligen dels i det
s. k. slupskjulet, dels i det s. k. råseglarhuset, dels ock i skilda lokaler i närheten
av verkets huvudbyggnad. I skyddsrumslokalerna i ämbetsbyggnaden
ha inhysts snickare- och tackelverkstäder, i vilka reparationer a inredningar
och utrustningar kunna företagas.

I den utredning rörande sjökarteverket som utförts genom statens organisationsnämnd
sommaren och hösten 1944 föreslogs bland annat, att den för
det dåvarande under sjömätningsavdelningen anordnade materieldetaljen
skulle utbrytas därur och bilda en direkt under verkschefen lydande teknisk
avdelning, som skulle handhava verkets fartygs-, maskin- och materieluppbörder
samt dessutom svara för verkets byggnader, brand- och luftskydd. I
anslutning härtill anförde organisationsnämnden bland annat följande.

Såvitt nämnden kunde finna, vore förvaringen och skötseln av verkets
fartygs- och annan materiel icke tillfredsställande ordnade. De långa avstånden
mellan verkstäderna och uppläggningsplatserna för fartyg och båtar
samt materiel förorsakade kostsamma och tidsödande transporter. Arbetskrafterna
bleve genom arbetsplatsernas spridda läge svåra att leda och övervaka.
Förrådslokalerna vore icke försedda med moderna transporthjälpmedel,
vore olämpliga som arbetslokaler under vintern, enär de icke vöre försedda
med uppvärmningsanordningar, och vore dessutom eldfarliga (träskjul).

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

En av organisationsnämnden tillkallad sakkunnig hade upprättat ett förslag
till anordnande av lämpliga arbets- och förrådslokaler för sjökarteverket.
Enligt detta skulle det s. k. råseglarhuset på Skeppsholmen ställas till sjökarteverkets
förfogande och inredas till arbets- och förrådslokaler för en
kostnad av 80 000 kronor. I gengäld skulle för marinen på Skeppsholmen
uppföras en ny förrådsbyggnad för en beräknad kostnad av 250 000 kronor.
Vidare hade föreslagits att en båthall skulle uppföras för sjökarteverkets
båtar på Galärvarvet för en ungefärlig kostnad enligt ett av marinförvaltningen
förordat alternativ av 290 000 kronor. I denna båthall skulle även
inredas servicelokaler för motorer.

Organisationsnämnden ansåg sig icke kunna tillstyrka det av den sakkunnige
framlagda förslaget i förefintligt skick med hänsyn bland annat till
de därmed förenade betydande kostnaderna.

I sina medelsäskanden för budgetåret 1945/46 hemställde styrelsen för
sjökarteverket örn anvisande av medel för påbörjande av det i organisationsnämndens
utredning berörda förslaget till vissa örn- och tillbyggnadsarbeten
å Skeppsholmen och Stockholms örlogsvarv.

Vid anmälan av propositionen 1945: 170 anförde jag, bland annat, att mot
organisationen av den tekniska avdelningen syntes i och för sig intet vara
att erinra. Då emellertid de beräknade kostnaderna, 620 000 kronor exklusive
utgifter för maskinutrustning m. m., syntes alltför höga, kunde jag icke för
det dåvarande tillstyrka att medel beräknades för angivna ändamål. Förslaget
syntes enligt min uppfattning böra överarbetas i syfte att i görligaste
mån nedbringa kostnaderna.

Häremot hade riksdagen (skrivelse nr 353) ingen erinran.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår framlade styrelsen för sjökarteverket
ett av t. f. chefen för sjökarteverket i skrivelse den 18 augusti 1945
upprättat förslag till anordnande på Beckholmen av en depå för uppläggning
av sjökarteverkets fartyg, båtar och därtill hörande uppbörder. Kostnaderna
härför beräknades till 170 000 kronor. Verkschefen har vid avgivandet av
nämnda förslag uppgivit, att den betydande kostnadsminskningen mot det
tidigare utarbetade förslaget berodde i huvudsak dels på att det tidigare förslaget
innebar, att verkets båtar skulle förvaras under tak, medan det nu framlagda
förslaget innebar täckning av båtarna med lämmar, och dels på att det
tidigare ej varit känt att det nu föreslagna området på Beckholmen skulle
kunna disponeras för ifrågavarande ändamål. Därstädes befintliga utrymmen
kunde för en jämförelsevis ringa kostnad iordningställas för den föreslagna
depån.

Styrelsen för sjökarteverket har i sina nyssnämnda medelsäskanden vitsordat,
att det av verkschefen upprättade förslaget till depåförläggning på
Beckholmen skulle medföra betydande fördelar och utgöra en bestämd förutsättning
för att den nybildade tekniska avdelningen skulle komma till sin
rätt. Vad anginge den närmare utformningen av förslaget ville styrelsen
särskilt erinra örn att täckning av båtarna med lämmar visserligen innebure
ett iakttagande av principen örn byggnadskostnaders begränsning, men styrel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

sen vore i likhet med verkschefen icke helt övertygad om att det framlagda
förslaget på längre sikt innebure den ur ekonomisk synpunkt lyckligaste
lösningen. För närvarande lämnade emellertid styrelsen förslaget utan
erinran.

Sedan verksledningen under hand erhållit uppdrag att underkasta det framlagda
förslaget förnyad prövning, har styrelsen för sjökarteverket i
skrivelse den 23 januari 1946 framlagt ett överarbetat förslag till depåförläggningens
ordnande på Beckholmen på områden som stå under marinförvaltningens
vård och förvaltning. Styrelsen har därvid anfört bland annat
följande.

Verkets fartyg och båtar samt skeppsuppbörder komma, örn detta förslag
genomföres, att kunna förvaras på en och samma plats, varigenom bättre tillsyn
över materielen kan utövas. Ur effektivitetssynpunkt måste en depå i
egen regi innebära påtagliga fördelar. En sådan anordning kommer bland
annat att möjliggöra för verksledningen att i avsevärt större utsträckning än
hittills utnyttja den tekniska avdelningens personal för produktivt arbete,
varjämte transportkostnaderna komma att högst väsentligt nedbringas. Det
förhållandet, att fartyg och uppbörder hittills förvarats på ett 10-tal ställen
å Skeppsholmen och örlogsvarvet samt å privata varv, har nämligen medfört
att personalen i alltför stor utsträckning måst belastas med övervakande uppgifter.
Genom en verkets egen depåförläggning möjliggöres att i egen regi
verkställa av- och inmontering av båtarnas motorer samt isärtagning och rengöring
av dessa ävensom andra arbeten och detta med samma personal,
som under sommarhalvåret handhar materielens skötsel. Denna verksamhet
blir till gagn även för utbildningen av de värnpliktiga motorskötare från
marinen, vilka sommartid skola handhava båtarnas motorer. Härigenom torde
risken för motorhaverier minskas, vilka icke sällan förorsakat stora kostnader
och vållat stor tidspillan vid fältarbetena. En icke oväsentlig del av de arbeten
med översyn av skrov och inventarier, vilka nu måste utlämnas till privata
varv och verkstäder, kommer att kunna utföras med egen personal.

Med tanke på de stora värden — motsvarande omkring 5 000 000 kronor
-— som komma att förvaras inom området, och med hänsyn till att detta tangeras
av en allmänt trafikerad väg samt ur brandsäkerhetssynpunkt är det av
synnerlig vikt, att en tillsyningsman är bosatt å området. Särskilt vid hårt
väder är det av stort värde att där hava en befattningshavare, som kan ägna
uppmärksamhet åt fartygens förtöjningar m. m. Som sådan tillsyningsman
lämpar sig väl en å tekniska avdelningen nu tjänstgörande snickare, varför
någon ökning av verkets personalbestånd icke behöver föranledas av det framlagda
förslaget.

Vid förflyttning från nuvarande områden till Beckholmen frigöres för
marinen en kajsträcka av omkring 50 meters längd samt förrådsutrymmen örn
cirka 3 000 m2 golvyta ävensom i sjökarteverkets huvudfastighet ett utrymme
av omkring 100 m2, vilket utgör en betydande lättnad för den verksamhet,
som bedrives i ämbetsbyggnaden med dess trånga lokaler.

I samband med den anbefallda omprövningen ha förnyade kostnadsberäkningar
även utförts. Härvid har verksledningen ansett lämpligt anlita särskild
expertis i fråga örn vatten- och husbyggnadsteknik och har i sådant
hänseende biträtts av förste fyringenjören hos lotsstyrelsen H. Carlsson,
vilken besitter stor erfarenhet beträffande kostnadsberäkningar för sådana
anläggningar, varom här är fråga. Carlsson, som icke haft något att i och
för sig erinra mot de inom sjökarteverket tidigare gjorda kostnadsberäkningarna,
har emellertid understrukit vikten av att en anläggning av ifraga -

Före draganden.

60 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

varande art utfördes i sådan standard, som i allmänhet ställes på en statlig
anläggning av detta slag. För att kunna hålla de årliga underhållskostnaderna
så låga som möjligt och skänka anläggningen en mot nedlagt kapital svarande
livslängd har Carlsson ansett, att vissa delar av anläggningen (särskilt bryggor)
böra utföras i kraftigare konstruktion.

Med denna utgångspunkt ha kostnaderna för den föreslagna depåförläggningen
beräknats till 209 000 kronor enligt följande sammanställning:

1. Administrationsbyggnad ............................................. kronor 75 000

2. Reparation av befintligt skjul ....................................... » 23 000

3. Täckning av båtar ...................................................... » 8 000

4. Bryggor m. m............................................................. » 50 500

5. Oljekällare och färgförråd ............................................. » 5 500

6. Slipanordning ............................................................ » 30 000

7. Diverse utrustning ...................................................... » 5 900

+ 10 % oförutsett å posterna 2, 3, 4 och 6 ..................... »_11150

Summa kronor 209 050

Kostnaderna äro baserade på nu gällande priser. Omräknad till 1941 års
prisnivå, som enligt från marinförvaltningen erhållen uppgift beräknas ha
legat 14 % lägre än den nuvarande, utgör den sammanlagda kostnaden för
depåanläggningen 183 377 kronor.

Styrelsen för sjökarteverket har beräknat de årliga besparingar, som ernås
örn den föreslagna anläggningen kommer till utförande, till 18 500 kronor
bortsett från värdet av det i ämbetsbyggnaden frigjorda lokalutrymmet. Med
nämnda belopp skulle det för sjökarteverket beräknade reservationsanslaget
till Mätnings- och rekognosceringsverksamhet kunna reduceras. Styrelsen
har beräknat den årliga värdeminskningen å anläggningarna enligt vedertagna
normer till 3 000 kronor. Mot denna utgift har styrelsen beräknat en
inkomst av 1 200 kronor för den i administrationsbyggnaden inrymda bostaden
för tillsynsmannen.

Under åberopande av det anförda har sjökarteverkets styrelse hemställt,
att för ifrågavarande byggnadsarbeten måtte beräknas ett investeringsanslag
av 209 000 kronor.

Som framgår av den lämnade redogörelsen äro de nuvarande möjligheterna
till förvaring och vård av sjökarteverkets materiel icke tillfredsställande. För
närvarande förvaras fartyg, båtar och uppbörder på ett 10-tal ställen på
Skeppsholmen, örlogsvarvet och på privata varv. Detta medför kostsamma och
tidsödande transporter, varjämte personalen i stor utsträckning måste utnyttjas
för övervakande och improduktiva uppgifter. Svårigheter uppstå
även att effektivt utnyttja och leda arbetarpersonalen.

Genom en koncentrering av verksamheten bortfalla dessa olägenheter. En
dylik koncentrering underlättas genom den av föregående års riksdag beslutade
nya avdelningsindelningen av sjökarteverket, varigenom bland annat
den tidigare under sjömätningsavdelningen anordnade materieldetaljen utbrutits
därur och ombildats till en fristående teknisk avdelning.

Det förslag, som i angivet syfte upprättats av en av organisationsnämnden
tillkallad sakkunnig och sedan överarbetats av marinförvaltningen, syntes

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

mig vara alltför kostsamt, då det förutsatte byggnadsarbeten för omkring
620 000 kronor. Sjökarteverket erhöll därför uppdrag att söka reducera kostnaderna.
Det nu föreliggande förslaget har kostnadsberäknats till 209 000
kronor och innebär anordnande av en särskild depåförläggning för sjökarteverket
på Beckholmen på kronan tillhörig mark. Härigenom skulle i stort
sett all sjökarteverkets materielvårdande verksamhet kunna sammanföras till
en plats. Möjligheter skulle även uppstå för översyn och reparationer av
verkets båtmotorer i betydligt större utsträckning än tidigare. Styrelsen för
sjökarteverket har vid en försiktig beräkning uppskattat de årliga besparingarna
genom den föreslagna anläggningen till 18 500 kronor.

Förvaring av båtarna utomhus under skydd av lämmar anser jag icke behöva
ingiva betänkligheter ur materielvårdssynpunkt. Jag finner den föreslagna
anläggningen väl ägnad att fylla sitt ändamål och, då jag icke har
något att erinra mot de senaste kostnadsberäkningarna, anser jag mig bora
förorda, att medel anvisas för den föreslagna depåanläggningen. För ändamålet
torde böra anvisas ett särskilt investeringsanslag. Kostnaderna synas
icke böra belasta den för marinens byggnadsarbeten beräknade kostnadsramen
men böra till den del de motsvara kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1941
inräknas inom den för försvarets femårsplan beräknade allmänna kostnadsramen.
I annat sammanhang föreslår jag den minskning av sjökarteverkets
löpande anslag, som bifall till föreliggande förslag möjliggör.

Åberopande det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj.t matte föreslå
riksdagen

att till Depåförläggning för sjökarteverket på Beckholmen for
budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av 209 000
kronor.

FLYGVAPNETS DELFOND.

[7.] Vissa byggnadsarbeten m. m.

Södertörns flygflottilj (Tullinge).

Vid anmälan i propositionen 1944: 175 av medelsbehovet för iordningställande
av flygfält och förläggning för en sjunde jaktflottilj — Södertörns flygflottilj
— uppskattades kostnaderna för flottiljen till 13 325 000 kronor enligt
prisläget den 1 juli 1941. Av en vid propositionen fogad bilaga rörande lfrågakommande
byggnadsarbeten m. m. framgår, att för hangarer för tre divisioners
flygplan jämte uppställningsplaner för flygplanen ävensom for flygtjänstbyggnader
för tre divisioner beräknats (1 800 000 + 174 000 =) 1 974 000
kronor. Beräkningarna avsågo friliggande hangarer.

Genom beslut den 12 oktober 1945 bemyndigade Kungl. Majit flygförvaltningen
att med anlitande av vederbörligt kvotanslag till Vissa byggnadsarbeten
m. m. intill ett belopp av, bortsett från administrationskostnader,
500 000 kronor, utföra en hangargrupp, omfattande jämväl flygtjänstlokaler
m. m. för gruppen. I sin till grund för beslutet liggande framställning hade
flygförvaltningen anmält, att utredning rörande återstående två hangargruppers
anordnande ännu icke slutförts.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

I skrivelse den 15 november 1945 har flygförvaltningen framlagt förslag
till utförande av de återstående hangargrupperna. Ämbetsverket har därvid
förordat, att dessa inspängas i berg och att i anslutning till desamma iordningställas
stridsledningscentral, vissa skyddsrum samt utrymmen för reservkraftaggregat
och ställverk. Kostnaderna för dessa byggnadsarbeten ha beräknats
till, oavsett administrationskostnader, 2 165 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1941.

Till stöd för förslaget örn anordnande av berghangarer har flygförvaltningen
anfört följande.

Hedan före det nu avslutade krigets början hade för dyrbar eller svårersättlig
materiel kravet på skydd mot angrepp från luften gjort sig starkt
gällande. Krigserfarenheterna ha i full utsträckning bestyrkt det berättigade
i detta krav och krigsteknikens utveckling synes peka på att kravet i framtiden
kommer att ytterligare skärpas. Det bästa passiva skyddet erhålles
genom anordnande av i berg insprängda lokaler, under förutsättning att berget
är homogent, täckningen tillräcklig och dageröppningar (ingångar, ventilationsöppningar
m. m.) kunna anordnas på ett med hänsyn till verkan från splitter
och detonationsvåg ändamålsenligt sätt. Hittills tillgängliga uppgifter giva
vid handen, att ett sådant skydd är det bästa även gentemot den i krigets
sista skede använda s. k. atombomben.

För landets möjlighet att med framgång försvara sig torde det vara ett
förstahandskrav att flygvapnets materiel och förband oberoende av luftangrepp
kunna hållas intakta. Det måste därför framstå som ett starkt önskemål
att alla dess förband men i synnerhet jaktflottiljerna med dess krav på
hög beredskap kunna i största utsträckning förses med i berg insprängda
fullträffsäkra lokaler för stridsledning, hangarer och för flygtjänstens säkerställande
nödvändiga anordningar i övrigt.

För åstadkommande av dylika högvärdiga skyddsanläggningar äger Sverige
särskilt goda förutsättningar genom den rikliga förekomsten av i dagen gående
hållfast urberg med ofta stor mäktighet. Trots detta har det för flertalet flygförband
icke varit möjligt att finna sådana förläggningsplatser, där för flygtjänsten
i övrigt ofrånkomliga krav kunnat tillgodoses samtidigt som möjlighet
att anordna bergrum av tillräcklig storlek varit för handen. För Södertörns
flygflottilj har detta emellertid lyckats, i det att i direkt anslutning till
flygfältet finnas flera tillräckligt stora bergmassiv med över fältytan brant
uppstigande väggar, lämpliga för anordnandet av fullträffsäkra hangar- och
andra utrymmen. I anslutning till vad nu anförts synes det synnerligen angeläget
att utnyttja den förefintliga möjligheten att förbättra denna jaktflottiljs
stridsberedskap och skydd, även örn engångsutgiften för en sådan anläggning
blir högre än vid användning av friliggande hangarbyggnader. Det
torde härvid även böra framhållas, att —■ såvitt nu kan bedömas — denna
ökade engångsutgift kommer att motvägas av minskade underhålls- och uppvärmningskostnader.

Skillnaden i anläggningskostnad mellan bergshangar och friliggande han farer

har i detta fall —- därvid även hänsyn tagits till sammanslagningen av

ergshangaren med stridsledningscentral och skyddsrum för personalen _

beräknats till 1 110 000 kronor varvid hänsyn icke tagits till kapitalisering av
beräknade årliga besparingar i fråga örn underhåll och uppvärmning. Genom
denna merkostnad vinnes emellertid förutom skydd även vissa andra fördelar
i avseende å utrymme och trafiksäkerhet.

Uppgörandet av situationsplan för flygflottiljen har nämligen på grund av
byggnadsområdets och flygfältets beskaffenhet varit förenat med vissa svång -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

heter. Främst gäller detta i fråga om placeringen av friliggande hangarer och
verkstadsbyggnader. För att överhuvudtaget kunna placera friliggande hangargrupper
har sålunda ett särskilt område måst inköpas. Verkstäderna och
de två övriga hangargrupperna ha måst förläggas inom ett område, som i
och för sig är tämligen begränsat och som på grund av befintliga bergshöjder
står i förbindelse med flygfältet blott genom en passage, som på omkring
200 meters längd har en bredd av omkring 110 meter. Denna passage ligger i
förlängningen av ett viktigt inflygningsstråk. Örn hangarbyggnaderna utfördes
friliggande enligt tidigare förslag skulle den trängsta passagen mellan
en hangarplatta och mitt emot liggande berg bliva endast cirka 50 meter. Genom
denna trånga passage skulle trafiken från en divisionshangar, tygverkstad och
instruktionsverkstad passera för att omedelbart därefter sammanföras med
ytterligare en divisions trafik. Detta förhållande bleve ur tjänstesynpunkt
besvärande men kan icke undvikas örn hangarerna förläggas friliggande.
Hangarernas belägenhet i förlängningen av ett flygstråk innebär vid start
från motsatt håll vissa risker ur flygsäkerhetssynpunkt. Genom att förlägga
två divisioners hangarutrymmen i berg skulle olägenheterna med den trånga
passagen betydligt minskas varjämte flygsäkerheten ökar.

Redan i sin skrivelse den 20 augusti 1945 angående flygvapnets medelsbehov
för budgetåret 1946/47 har flygförvaltningen anmält, att kostnaderna
för vissa byggnadsobjekt ingående i Södertörns flygflottiljs etablissement
kunde beräknas minska till följd av värnpliktskontingentens nedgång under
de närmaste åren. Det fortsatta utredningsarbetet rörande de olika byggnadsföretagen
hade vidare utvisat, att vissa besparingar vore möjliga i förhållande
till de i förenämnda proposition angivna kostnaderna. Flygförvaltningen
anförde vidare, att ämbetsverket undersökt möjligheterna att med utnyttjande
av sålunda åstadkomna besparingar täcka merkostnaderna för anordnande i
berg av utrymmen för två divisioners flygplan.

I förenämnda skrivelse den 15 november 1945 har nu flygförvaltningen
anmält, att förutsättningar visat sig föreligga att inom den i propositionen
1944: 175 angivna kostnadsramen, 13 325 000 kronor, inrymma merkostnaderna
för det av flygförvaltningen föreslagna programmet med avseende å bombsäkra
hangarer. Beträffande de reviderade kostnadsberäkningarna torde få
hänvisas till vid detta protokoll fogad tablå (Bilaga 1).

I berörda tablå ha jämväl redovisats kostnader för uppförande av förläggningsbyggnad
för aspiranter och kadetter, 50 000 kronor, samt för anordnande
av tjänstebostäder 600 000 kronor.

Som motivering för behovet av förläggningsbyggnad för kadetter
och aspiranter har flygförvaltningen hänvisat till en skrivelse den 10
april 1945 från överbefälhavaren till chefen för försvarsdepartementet, i vilken
skrivelse resultatet av en utredning örn framtida minskning av flygvapnets
värnpliktskontingent framlägges. I nämnda skrivelse anfördes rörande
Södertörns flygflottilj, bland annat, följande.

En nedskärning av värnpliktskontingenten syntes medföra, att beredskapsbyggnaden
vid flottiljen (med undantag för i denna befintligt garage och
slangtorn) icke komme att helt utnyttjas. De fyra divisionskasernerna komme
däremot att bliva utnyttjade av värnpliktiga i praktiskt taget samma utsträckning
som för närvarande. För furirer, aspiranter och kadetter, som vid övriga.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

flottiljer för närvarande vore förlagda i beredskapsbyggnaden, måste vid
F18 särskilda förläggningsutrymmen ordnas.

Flygförvaltningen har därför föreslagit, att en förläggningsbyggnad för
kadetter och aspiranter skulle uppföras inom den av riksdagen för flottiljen
godkända kostnadsramen av 13 325 000 kronor.

Beträffande behovet av tjänstebostäder har flygförvaltningen hänvisat
till sina medelsäskanden för innevarande budgetår. Flygförvaltningen hade i
detta sammanhang upptagit elva bostäder, varav fyra bostäder örn ett rum,
under gruppen Obligatoriska bostäder, tjugofem bostäder, varav nitton enrumsbostäder,
under gruppen På utredning beroende bostäder samt två tvårumsoch
tio enrumsbostäder under rubriken övriga bostäder. Som närmare motivering
för dessa bostäder hade flygförvaltningen beträffande etablissementets
läge och trafikförhållanden anfört bland annat följande.

Närmaste bostadsområde vore Tullinge, till vars centrum avståndet vore
cirka 3 kilometer. Inom Tullinge syntes enligt verkställd utredning inga
för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen lämpliga bostäder stå att uppbringa.
Även örn så i en framtid skulle bliva fallet, vore dock avståndet
mellan samhället och etablissementet för stort. Huruvida bussförbindelse i
en framtid bomme att anordnas kunde nu icke sägas. Troligen komme så att
ske i anslutning till den ordinarie tjänstetidens början och slut. Behovet
för flygsäkerhets-, köks- och mässpersonalen komme därför icke att bliva tillgodosett
genom sådan busstrafik, varför bostäder sålunda borde uppföras
inom etablissementet för denna personal.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen anfört, att
bostadsprogrammet i sin helhet med viss mindre avvikelse överensstämde
med det av riksdagen för Hälsinge flygflottilj godkända.

Kostnaderna för gruppen obligatoriska bostäder beräknade flygförvaltningen
till 200 000 kronor, för gruppen på utredning beroende bostäder till
290 000 kronor och för gruppen övriga bostäder till 110 000 kronor.

Flygförvaltningen har vidare i detta sammanhang anfört följande.

Vid förvärv av fastigheten Eklundshof l32 medföljde en bostadsbyggnad
örn 2 rum och kök, vilken icke är försedd med vatten och avlopp. Denna är
emellertid belägen så nära platsen för en planerad hangargrupp att den icke
torde kunna användas för bostadsändamål och i varje fall ej såsom tjänstebostad
med bostadstvång. Det har även övervägts att efter frivillig överenskommelse
med ägarna förvärva övriga delar av Eklundshofsområdet med därtill
hörande villabyggnader i avsikt att därmed delvis tillgodose behovet av tjänstebostäder
vid flygflottiljen. Det torde dock vara vanskligt att räkna med att
flygförvaltningen skulle kunna förvärva och iståndsätta någon eller några
av dessa villabyggnader för kostnader som understiga vad nybyggnader inom
flottilj området betinga.

över flygförvaltningens förslag till tjänstebostäder har försvarets bostadsanskaffningsnämnd
den 3 november 1945 avgivit yttrande och därvid anfört
bland annat följande.

Nämnden, som icke har något att erinra mot flygförvaltningens beräkningar
rörande behovet av obligatoriska bostäder, kan vitsorda, att inga till uthyrning
varande bostäder, som kunna tänkas vara lämpliga för flygsäkerhets-,
köks- och mässpersonal, finnas i Tullinge eller annan flygflottiljens etablisse -

Kungl. May.ts proposition nr 121.

merit närliggande ort. Ej heller torde någon bostadsproduktion i allmänna
marknaden, som kan tillfredsställa detta bostadsbehov, vara att påräkna.
Även om lämpliga bostäder funnes i Tullinge, torde kommunikationerna dock
knappast bliva sådana, att ifrågavarande befattningshavare, som böra kunna
träda i tjänstgöring vid oregelbundna tider, kunna vara bosatta där. Staten
torde därför bli nödsakad att anordna även »på utredning beroende bostäder»
ungefärligen i den utsträckning, som flygförvaltningen i skrivelsen föreslagit.
Nämnden har icke heller något att erinra mot att »övriga bostäder» för ogifta
officerare och underofficerare uppföras till det av flygförvaltningen föreslagna
antalet.

Beträffande flygförvaltningens överväganden att förvärva Eklundshofsområdet
med därtill hörande byggnader har nämnden anfört, bland annat,
att nämnden förutsatte, att innan nyproduktion påbörjades, noggrann prövning
skedde örn och i vad mån det skulle visa sig lämpligt och ekonomiskt
fördelaktigt att villafastigheterna i Eklundshofsområdet förvärvades som bostäder
för flottiljens personal i stället för att tjänstebostäder uppfördes.

Härjämte bär flygförvaltningen i sin förenämnda skrivelse rörande medelsbehovet
för nästa budgetår under viss förutsättning föreslagit uppförande av en
gymnastikbyggnad, kostnadsberäknad till 300 000 kronor, samt anordnande av
idrottsplats, kostnadsberäknad till 60 000 kronor.

Vid uppgörandet av sina ursprungliga kostnadsberäkningar för Södertörns
flygflottilj förutsatte flygförvaltningen, att flottiljens tre hangargrupper
skulle utföras friliggande. Numera har emellertid ämbetsverket föreslagit,
att två av de tre hangargrupperna skola anordnas insprängda i berg och
i anslutning därtill iordningställas vissa skyddsrumsutrymmen. Till stöd
härför talar givetvis angelägenheten av att bereda stridsledning, flygplan och
för flygtjänstens säkerställande i övrigt erforderliga anordningar största
möjliga skydd mot anfall från luften. Härtill kommer, att, såsom jag vid
besök på platsen kunnat konstatera, en friliggande förläggning av samtliga
hangargrupper ter sig mindre ändamålsenlig med hänsyn till flottiljomradets
begränsade omfattning. Ur flygtjänst- och flygsäkerhetssynpunkter måste
därför alternativet med anordnande i berg av utrymmen för två divisioners
flygplan vara att förorda.

Skillnaden i anläggningskostnad mellan de olika alternativen utgör enligt
flygförvaltningens beräkningar omkring 1 100 000 kronor. Såsom ämbetsverket
framhållit bör emellertid beaktas, att undeihalls- och uppvärmnings
m. fl. kostnader för berghangarer ställa sig lägre än motsvarande kostnader
för friliggande byggnader. Enligt från flygförvaltningen under hand inhäm
tad uppgift skulle, om hänsyn tages till det kapitaliserade värdet av beräknade
årliga besparingar, kostnadsskillnaden mellan de båda alternativen minska
till omkring 300 000 kronor.

Vid övervägande av de olika alternativen har jag ansett mig i förevarande
fall trots därmed förenade merkostnader böra giva mitt förord för bergalternativet.
Av vad flygförvaltningen anfört framgår, att totalkostnaderna
för flottiljen, sådana de beräknades i propositionen 1944: 175, av denna an Bihang

till riksdagens protokoll 1946. 1 sami. Nr 121. seni « 5

Före draganden -

66 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

ledning icke komma att överskridas. Då emellertid nu förordade utbyggnadsprogram
får sägas innebära en principiell ändring av det tidigare för riksdagen
anmälda och en besparing skulle varit möjlig ernå, örn alternativet med friliggande
hangarer valts, har jag ansett frågan böra underställas riksdagens
prövning. Därest riksdagen icke har något att däremot erinra, är det min
avsikt att framdeles föreslå Kungl. Maj :t, att byggnadsprogrammet för Södertörns
flygflottilj fullföljes i enlighet med flygförvaltningens förslag.

Mot flygförvaltningens förslag rörande uppförande av förläggningsbyggnad
för kadetter och aspiranter har jag ingen erinran. Med hänsyn till vad
av mig anförts vid anmälan av försvarets byggnadsfrågor i årets statsverksproposition
anser jag mig däremot icke böra beräkna några medel för gymnastikbyggnad
med bastuavdelning och idrottsplats. Beträffande frågan örn
anordnande av tjänstebostäder torde jag få hänvisa till de allmänna riktlinjer
för anordnande av tjänstebostäder för personal vid flygvapnet, för
vilka närmare redogörelse lämnats i propositionen 1944: 175 och mot vilka
riksdagen (skrivelse nr 322) icke haft något att erinra. I nämnda proposition
kunde emellertid icke framläggas något förslag till tjänstebostäder vid Södertörns
jaktflottilj, då någon utredning i ärendet ännu icke förelåg. På den
nu föreliggande utredningen anser jag mig emellertid böra förorda, att medel
beräknas för bostäder under grupperna obligatoriska bostäder och på utredning
beroende bostäder. Däremot är jag icke övertygad örn behovet av
bostader hänförliga till gruppen övriga bostäder. Då inom förenämnda kostnadsram
av 13 325 000 kronor ett belopp av 100 000 kronor finnes upptaget för
tjänstebostäder, erfordras nu en ytterligare medelsanvisning av (200 000 4-290 000 — 100 000 =) 390 000 kronor.

I enlighet med det anförda beräknar jag för Södertörns flygflottilj för nästa
budgetår ett belopp av, inklusive kostnader för administration, (390 000 4-22 500 =) 412 500 kronor.

Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga.

I 1942 års försvarsbeslut förutsattes, att vid flygvapnet skulle inrättas en
i anslutning till försvarsutredningens förslag i ämnet utformad centralförrådsorganisation,
innefattande förråd för flyg- och vapenmateriel och för intendenturmateriel.
Försvarsutredningen beräknade medelsbehovet för flyg- och
vapenmaterielförråden till sammanlagt 1 866 000 kronor. Detta belopp har för
ändamålet beräknats av 1942 och 1943 års riksdagar efter förslag i propositionen
1942: 270 respektive 1943 års statsverksproposition. Efter förslag i 1944
års statsverksproposition har riksdagen vidare beräknat ett belopp av 360 000
kronor — jämte 22 000 kronor för administration — för betonginklädnad av
bergförråd för flyg- och vapenmateriel.

Med anlitande av ifrågavarande medel ha förrådslokalerna nu i det närmaste
färdigställts. Centralförrådens huvuddel är förlagd till Arboga, där
den sprängts in i berg. Viss mindre del av förråden är placerad i anslutning
till den centrala flygverkstaden på Malmen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen upptagit
fråga om administrationsbyggnad för centralförrådet i Arboga och därvid
anfört, bland annat, att förvaltningen övervägt att såsom en provisorisk lösning
av frågan inom ramen för befintliga medel flytta vissa förläggningsbaracker
från Skånska flygflottiljens förläggning vid Bulltofta till Arboga.
Då de beräknade kostnaderna, 120 000 kronor, emellertid syntes alltför höga
i betraktande av att därmed endast provisoriska och ofullständiga lokaler erhölles,
har flygförvaltningen föreslagit, att en permanent administrationsbyggnad
påbörjas under nästa budgetår. Byggnaden, som jämväl avses innehålla
omklädnings- och lunchrum för förrådspersonalen, har kostnadsberäknats
till 320 000 kronor, vartill komma kostnader för administration m. m. med
19 000 kronor.

Av under hand inhämtade uppgifter framgår bland annat följande. Administrationsbyggnaden
skall inrymma huvudkontor, upphandlingssektion, tekniska
sektionens planeringsdetalj samt lokaler för förrådsbokföringen. Byggnaden
avses för omkring 55 befattningshavare. Administrationsbyggnaden för
centrala flygverkstaden i Arboga är icke tillräcklig för förevarande behov.
En utökning av denna byggnad skulle icke heller vara en lämplig lösning på
grund av avståndet mellan flygverkstadens administrationsbyggnad och centralförrådet.

Med den beslutade centraliseringen av flygvapnets förrådshållning av
flyg- och vapenmateriel ha förutsättningar skapats för en effektiv och rationell
förrådsorganisation. Verksamheten avser ett förrådsbestånd av, oberäknat
hela flygplan och flygmotorer, omkring 50 miljoner kronors värde; omsättningen
uppskattas till omkring 10 miljoner kronor per år. Genom centraliseringen
nedbringas det totala behovet av personal för förrådsorganisationen.

Å andra sidan blir det genom centraliseringen nödvändigt anskaffa lokaler
för förrådsorganisationens administrationspersonal. Jag delar flygförvaltningens
uppfattning att en ny administrationsbyggnad bör uppföras i anslutning
till det centrala förrådet. Då jag icke har någon erinran mot de beräknade
kostnaderna, upptager jag ett avrundat belopp av 340 000 kronor för
ändamålet.

Före draganden.

Bombfällnings- och skjutplatser.

I sina medelsäskanden för nästa budgetår har flygförvaltningen anmält
behov av vissa bombfällnings- och skjutplatser och därom anfört bland annat
följande.

Om utbildningen i skjutning och bombfällning vid flygvapnets depåer
skulle kunna bedrivas effektivt, erfordrades tillgång till skjut- och bombfällningsplatser
i tillräckligt antal och försedda med lämpliga anordningar. Dessa
skjutplatser vore avsedda för luftskjutning mot mål på marken. Skjutplatser
för luftskjutning mot luftmål anordnades i regel över vatten och medförde
inga kostnader av här ifrågavarande slag. De anordningar som erfordrades
på dessa platser utgjordes av mål och måltavlor av olika slag, skyddsrum för

68 Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

markörpersonal, målstationer för inmätning av bombnedslagens läge, signalförbindelser
m. lii.

Eaketvapen i flygplan vore ännu icke fullt utprövade och utbildning med
dessa vapen hade hittills icke bedrivits i sådan omfattning, att man för närvarande
med säkerhet kunde förutse vilka målanordningar m. m., som kunde
erfordras för övningar med raketvapen. Det vore emellertid sannolikt att
speciella målanordningar erfordrades utöver dem, som användas för vanlig
skjutning och bombfällning, t. ex. större måltavlor, betongfundament för
dessa, särskilt kraftiga markörskydd m. m., vilket allt medförde ytterligare
kostnader.

För att minska kostnaderna för markförvärv och målanordningar skulle
man kunna tänka sig att vissa närbelägna jaktflottiljer, t. ex. Svea flygflottilj
och Södertörns flygflottilj eller Svea flygflottilj och "Upplands flygflottilj
kunde använda en gemensam skjutplats. Det skulle emellertid mota
svårigheter att samordna utbildningen vid dessa flottiljer, särskilt som skjutningarna
måste koncentreras till särskilda tider på året och speciellt då lämpligt
väder råder, vilka tider i regel sammanfalla för närbelägna flottiljer. En
sådan anordning kunde därför icke förordas.

Permanenta bombfällnings- och skjutplatser borde vara belägna på land.
Mål på vattnet (förankrade flottar och dylikt) vore svåra att underhålla och
hade dessutom mycket begränsad användbarhet.

Vid en bombfällningsplats borde finnas ett målområde med omkring
500 meters radie, vartill komme en riskzon därutanför, vars storlek varierade
med bombslaget och fällningshöjden. Det förra området måste vara i huvudsak
fritt från barrskog och lättantändliga ämnen och kunde icke användas
för civilt ändamål varför det borde inköpas. På riskzonen ställdes endast
den fordran att den vore fri från bebyggelse, varför inköp icke erfordrades.

På grund av riskzonens storlek vid skjutplatser anordnades dessa i regel
vid kusten, så att större delar av riskzonen utgjordes av fritt vatten. Det
markförvärv, som erfordrades vid sådana platser, utgjordes endast av ett
mindre område vid kusten, t. ex. en udde eller en mindre ö.

Flygvapnets nuvarande behov av bombfällnings- och skjutplatser vore
endast delvis tillgodosett, bland annat till följd av brist på medel. Härtill''
komme behov av sådana platser för de flottiljer som uppsattes efter den 1
juli 1945, nämligen Hälsinge och Södertörns flygflottiljer, eller förflyttades,
Skånska flygflottiljen. Som ovan nämnts kunde dessutom förutses vissa kostnader
för skjutplatser för raketvapen.

Vid beräkningen av ovanstående behov hade hänsyn tagits till sannolik
ombeväpning av vissa flottiljer från bomb- eller spanings- till jaktflottiljer
under nästa femårsperiod. Däremot hade icke upptagits kombinerad bombfällnings-
och skjutplats för Västmanlands flygflottilj, varav behov förelåge.
Vid nämnda flottilj kunde nämligen någon sådan plats icke anordnas till
rimliga kostnader.

Utöver depåerna erfordrades för flygvapnets utbildningsverksamhet ett
antal övningsplatser för bedrivande av tillämpningsövningar, vinterutbildning
m. m. Väderleksförhållanden och snösmältningsperioder kunde dessutom
under långa perioder förhindra att flygtjänstutbildningen bedreves i erforderlig
omfattning vid depåerna. Ombasering till övningsplatser kunde därvid
bliva nödvändig för att utbildningsprogrammet skulle kunna genomföras.
För Västmanlands flygflottilj fordrades dessutom ständig tillgång till
övningsplats. Härvid måste även bombfällnings- och skjutövningar kunna
bedrivas, vilket krävde tillgång till bombfällnings- och skjutplatser vid
Övningsplatserna. Örn de senares antal begränsades till fyra (Neder-Kalix,

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Fårösund, Kalkaby och Sövdeborg), bedömdes de bliva utnyttjade i sådan
omfattning att bombfällnings- och/eller skjutövningar där komme att bedrivas
under större delen av året. Detta motiverade att även dessa bombfällnings(skjut-)platser
gjordes permanenta.

Flygförvaltningen anmälde i sina anslagsäskanden, att utredningar och
rekognosceringar beträffande bombfällnings- och skjutplatserna ännu påginge
och att förvaltningen avsåge att inkomma med ytterligare framställning
i ämnet.

Till fullföljande härav har flygförvaltningen i skrivelse den 29 september
1945 återkommit till förevarande fråga och därvid anfört följande rörande de
särskilda flottiljernas behov av bombfällnings- och skjutplatser.

Såsom redan anfördes i medelsäskanden för nästa budgetår kan sådan
plats, varom nu är fråga, icke till rimliga kostnader anordnas för Västmanlands
flygflottilj.

Vid Roslagens flygflottilj, krigsflygskolan och flygkadettskolan föreligger
icke behov av bombfällnings- eller skjutplats.

Jämtlands och Södermanlands flygflottiljer disponera redan bombfällningsoch
skjutplats.

För Göta flygflottilj samt Norrbottens flygbaskår ha erforderliga medel
anvisats genom 1942 års försvarsbeslut.

Beträffande Kalmar flygflottilj har 1944 års riksdag (skrivelse nr 322) i
anledning av propositionen nr 175 medgivit, att av riksdagen anvisade medel
för flygvapnets övningsplats på Öland finge tagas i anspråk för anordnande
av bombfällningsplats för nämnda flottilj.

För Östgöta, Bråvalla, Upplands och Blekinge flygflottiljer samt Skånska
flygflottiljen skulle mark arrenderas. Vissa befintliga byggnader måste
inköpas.

För Västgöta, Skaraborgs och Hallands flygflottiljer måste mark förvärvas
genom köp.

Då endast ett för ändamålet lämpligt område kan uppbringas i Stockholms
skärgård måste, oaktat därmed förbundna nackdelar, vilka redan påpekats
i förutnämnda medelsäskanden, gemensam skjut- och bombfällningsplats
anordnas för Svea och Södertörns flygflottiljer. Platsen i fråga är belägen
i anslutning till Södermanlands pansarregementes skjutfält på Utö, varför
några kostnader för markförvärv här icke skulle ifrågakomma. För Hälsinge
flygflottilj beräknas slutligen skjutplats kunna anordnas inom för flottiljen
redan disponibelt område.

Flygförvaltningen har även föreslagit, att bombfällnings- och skjutplatser
skulle anordnas vid flygvapnets övningsplatser i Neder-Kalix, Fårösund,
Rinkaby och Sövdeborg. Det har sedermera visat sig omöjligt att för rimliga
kostnader förvärva erforderlig mark vid Rinkaby. Vid Sövdeborg och NederKalix
skulle däremot mark kunna inköpas. Vid Fårösund kan av marinen
disponerad mark begagnas. Slutligen vill flygförvaltningen nu föreslå, med
hänsyn till vinterutbildningen i Norrland, att även vid övningsplatsen i
Kiruna anordnas en bombfällnings- och skjutplats. Härvid skulle begagnas
mark, som står under domänstyrelsens vård och förvaltning. Enligt vad flygförvaltningen
under hand inhämtat, torde domänstyrelsen icke ha något att
erinra mot att marken i fråga finge disponeras av flygvapnet.

Flygförvaltningen har beräknat de totala kostnaderna enligt nuprisläge för
målanordningar för f jorton olika bombfällnings- och skjutplatser till 600 000

Före draganden.

70 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 121.

kronor, inberäknat ett belopp av 200 000 kronor för anordningar för raketskjutning
och för inskjutningsbanor för raketskjutning, och för markförvärv
till 416 000 kronor eller sammanlagt (600 000 + 416 000 =) 1 016 000 kronor.
Dessutom ha beräknats kostnader för arrendering av mark med 5 050 kronor
per år.

Sedan flygförvaltningen under hand anmodats att begränsa det framlagda
programmet, har chefen för flygvapnet överlämnat en den 7 december 1945
dagtecknad promemoria, däri bland annat betonats vikten främst ur utbildnings-
och övningssynpunkt att bombfällnings- och skjutplatserna komma till
stånd och olägenheterna ur bland annat ekonomisk synpunkt av att icke
flottiljerna ständigt ha tillgång till dylika platser.

Vid promemorian finnes fogad en bilaga upptagande ett alternativ för
anordnande av åtta bombfällnings- och skjutplatser som kostnadsberäknats
enligt nuvarande prisläge till totalt 427 000 kronor, varav 155 000 kronor belöpa
på målanordningar och 272 000 kronor på markförvärv. Enligt detta alternativ
ha arrendekostnaderna beräknats till 4 750 kronor per år. Bombfällnings- och
skjutplatser skulle enligt alternativet anordnas för Östgöta, Västgöta, Svea,
Bråvalla, Hallands, Hälsinge, Upplands, Blekinge och Södertörns flygflottiljer,
varvid räknats med gemensam skjutplats för Svea och Södertörns
flygflottiljer. I promemorian har anförts bland annat beträffande detta
alternativ, att ■—- i den mån bombfällnings- och skjutplatser icke anordnades
— ökade övningskostnader komme att uppstå och att kostnaderna för målanordningar
m. m. reducerats genom minskning av kvaliteten på vissa anordningar,
vilket komme att medföra ökade underhållskostnader.

I den vid promemorian fogade bilagan är bland annat för Västgöta flygflottilj
beräknat ett belopp av 22 780 kronor för målanordningar och 80 000
kronor för markförvärv samt för Hallands flygflottilj upptaget ett belopp
av 190 800 kronor för markförvärv.

I 1942 års försvarsorganisation ha som regel inga medel beräknats för
bombfällnings- och skjutplatser. Sedermera vunna erfarenheter ha utvisat
behovet av dylika särskilt anordnade platser. Under beredskapstiden ha
övningar i bombfällning och här avsedda skjutningar kunnat i viss utsträckning
bedrivas vid vissa platser, där flygförband varit förlagda. I fredstid
är det emellertid av kostnadsskäl erforderligt, att flottiljerna i största möjliga
utsträckning bedriva utbildning och övningar i anslutning till sina förläggningsorter.
Det är även önskvärt, att ifrågavarande övningar kunna förläggas
dit. Som av den lämnade redogörelsen framgår disponera för närvarande
endast Jämtlands och Södermanlands flygflottiljer bombfällningsoch
skjutplatser, varjämte medel för anordnande av dylika platser äro beräknade
för Göta flygflottilj och Norrbottens flygbaskår. För huvudparten
av de återstående flygflottiljerna samt för vissa övningsplatser har nu flygförvaltningen
äskat medel.

Enligt det ursprungliga förslaget ha kostnaderna beräknats till 1 016 000
kronor. Ett sedermera framlagt begränsat förslag har kostnadsberäknats till

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

443 000 kronor. Av kostnadsskäl och i avvaktan på närmare erfarenheter av
möjligheterna att för två eller flera flottiljer utnyttja samma bombfällningsoch
skjutplats anser jag mig med viss begränsning böra förorda detta mindre
alternativ. Denna begränsning hänför sig till skjutplatsen för Västgöta flygflottilj,
som jag finner böra utgå med hänsyn till det därmed förenade markförvärvet
och till de relativt korta avstånden till de för Östgöta och Bråvalla
flygflottiljer avsedda skjutplatserna.

För Hallands flygflottilj har föreslagits anordnande av en bombfällningsoch
skjutplats vid de s. k. Tönnersjöhedarna i Veinge och Tönnersjö socknar.
Här förutsättes markförvärv för ett belopp av 190 800 kronor. Det till förvärv
föreslagna området har en areal av omkring 1 250 hektar och utgöres
huvudsakligen av skogsmark och mossar. Inom området ligga två mindre
fastigheter. Under hand har upplysts från flygförvaltningen att viss förskjutning
av området är möjlig, varigenom åtminstone den ena fastigheten skulle
komma utanför området. Härigenom synes viss reducering av kostnaderna
för markförvärvet kunna ske. I avvaktan på närmare utredning synes emellertid
böra räknas med det av flygförvaltningen beräknade beloppet av 190 800
kronor, vilket dock får betraktas som ett maximibelopp.

Med anledning av att det enligt uppgift från flygförvaltningen för närvarande
icke finnes någon bombfällningsplats i mellersta eller södra Sverige
som medgiver fällning av stridsbomber och det föreslagna området är väl
beläget och ej utgöres av någon värdefullare mark anser jag mig böra förorda,
att området förvärvas som bombfällnings- och skjutplats.

Med förutnämnda begränsning beträffande Västgöta flygflottilj skulle
kostnaderna inklusive kostnader för administration enligt det mindre alternativet
uppgå till i runt tal (427 000 — 22 780 — 80 000 =) 324 000 kronor enligt
nuvarande prisläge —- varav omkring 192 000 kronor för markförvärv. För
sistnämnda ändamål torde avses särskilda medel, vartill jag återkommer i det
följande.

Av återstående belopp, (324 000 — 192 000 =) 132 000 kronor, belöpa omkring
93 000 kronor på målanordningar på markområden som äro avsedda att
arrenderas. Dessa kostnader böra icke bestridas av medel från kapitalbudgeten.
Enligt uppgift under hand från flygförvaltningen kunna kostnaderna
bestridas av flygvapnets övningsanslag. Med godtagande härav torde beloppet
132 000 kronor kunna reduceras med 93 000 kronor till 39 000 kronor. Motsvarande
kostnader enligt prisläget den 1 juli 1941 uppgå till omkring 34 000
kronor.

Under åberopande av vad sålunda anförts får jag förorda, att sistnämnda
belopp beräknas för bombfällnings- och skjutplatser vid ifrågavarande flygflottiljer.

Vissa flygfältsarbeten.

1941 års försvarsutredning anförde beträffande flygvapnets flygfält bland
annat följande.

Vid den tidpunkt då de flesta av de nuvarande flygfälten vid flottiljernas
förläggningsplatscr anlades, kunde man icke räkna med den snabba utveck -

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

ling på flygteknikens område, som de senaste åren uppvisat. Det pågående
kriget har kraftigt drivit fram denna utveckling. Genom dels de avsevärt
ökade start- och landningshastigheterna hos flygplanen, dels ökningen av
flygplanens lastförmåga uppstå krav på utökade utrymmen på flygfälten för
start och landning. För att under alla förhållanden trygga flygförbandens
operationsfrihet måste man därför räkna med att flygfälten böra äga en storlek
av i regel 1 500 X 1 500 meter. Sannolikheten talar även för att den framtida
utvecklingen av flygmaterielen kan komma att medföra krav på ännu
större start- och landningssträckor. Detta gäller framför allt vid start och
landning i vindstilla och under mörker. Utredningen har därför ansett det
vara framsynt att vid planerandet av nya flygfält räkna med att fälten i en
riktning skola kunna utvidgas till 2 000 meter. I den mån redan befintliga
och till sin storlek otillräckliga flygfält för rimliga kostnader kunna utvidgas,
har utredningen räknat därmed.

Under längre regnperioder samt särskilt under tjällossningen kan det inträffa,
att flygfälten bliva så lösa, att start och landning omöjliggöras eller
försvåras. För att under sådana förhållanden trygga operationsfriheten bladet
nödvändigt att i viss omfattning förse flygfälten med permanentbanor.
Vid de platser, där behov av permanentbanor oundgängligen föreligger och
sådana icke redan finnas, har utredningen räknat med anläggning av sådana
banor.

I skrivelse den 4 december 1945 har flygförvaltningen hemställt örn anvisande
av medel för anläggande av en permanent start- och landningsbana
för Skånska flygflottiljen. Förvaltningen har därom anfört bland annat
följande.

Sedan flygfältet vid Skånska flygflottiljen numera tagits i bruk, har det
visat sig, att gräsfältet särskilt vid regnig väderlek varit otillfredsställande
i högre grad än vad flygförvaltningen tidigare ansett sig böra räkna med.
Den mycket styva leran gör att, trots den rikligt tilltagna dräneringen, dé
översta lerlagren icke tillräckligt hastigt släppa igenom regnvatten, varför
efter nederbördsperioder vattensamlingar uppstå på fältet med härav följande
uppmjukning av ytan. Även örn vallmattan är väl utbildad skäres den
vid sådana tillfällen sönder av flygplanens hjul. Behovet av en permanent
rullbana har därför blivit trängande.

Flygförvaltningen får med anledning härav föreslå, att en sådan bana kommer
till utförande. Längden av en dylik torde tills vidare kunna begränsas
till 1 600 meter. Den bör ges en bredd av 40 meter och utföres lämpligen
av asfaltbetongbeläggning på underbädd av grus och makadam. Med hänsyn
till den snabba utvecklingen på flygvapnets område med sannolikhet för att
reaktionsdrivna flygplan inom några få år komma att användas i stor utsträckning,
bör banan dock i de 100 yttersta meterna i vardera änden utföras
av betong, enär det skulle riskeras, att de reaktionsdrivna flygplanen vid
starten bränna sönder en beläggning av asfaltbetong.

Flygförvaltningen har beräknat kostnaderna för rullbanan inberäknat kostnader
för administration till 1 200 000 kronor enligt prisläget den 1 juli
1941.

Sedermera har flygförvaltningen i skrivelse den 15 februari 1946 framlagt
ett program för utbyggnad av vissa flygfält samt hemställt örn anvisande av
medel för genomförande av en del av detta program. Förvaltningen har därvid
inledningsvis anfört bland annat följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Utvecklingen på det flygtekniska området har bestyrkt det riktiga i försvarsutredningens
uppfattning. Flygmaterielens snabba utveckling har sålunda
ställt allt mer ökade krav på flygfältens storlek, beroende dels på de
ökade start- och landningshastigheterna hos flygplanen, dels på ökningen av
flygplanens lastförmåga. För att vidmakthålla flygvapnets operationsfrihet
är det sålunda nödvändigt, att vissa flygfält utvidgas. I detta sammanhang
bör även framhållas, att knappt tilltagna flygfält medföra ökade flygplanförluster
och skador i samband med start och landning. Med de i krig starkt
begränsade möjligheterna att ersätta och reparera förlorade eller skadade
flygplan är det nödvändigt, att flygfälten få en sådan storlek, att dessa förluster
och skador bliva så små som möjligt. Motsvarande synpunkter gälla
även i fred. Flottiljflygfälten, som i fred användas för grundläggande utbildning,
böra vara större än övriga flygfält.

Utgående från dessa synpunkter böra våra flottilj flygfält utvidgas
till 2 000 x 1 500 meter, övningsfly g fälten, på vilka något lägre krav
kunna ställas, till 1 800 X 1 500 meter och krigsflygfälten, vilka skola användas
huvudsakligen av fullt utbildad personal, till 1 500 X 1 500 meter, allt
i den mån de icke redan fylla dessa krav samt under den förutsättningen, att
det låter sig göra att utvidga dem för rimliga kostnader. De längsta stråken
böra härvid örn möjligt givas sådan sträckning, att ytterligare utökning är
genomförbar. Det hade varit önskvärt, att flottilj- och” övningsflygfälten hade
kunnat utvidgas i ytterligare en riktning till 1 500 meter och krigsflygfälten
i ytterligare en riktning till 1 200 meter, men detta har av kostnadsskäl icke
ansetts möjligt.

Under längre regnperioder och under tjällossningen bliva flygfälten i regel
så lösa, att start och landning omöjliggöras eller försvåras. Erfarenheterna
ha visat det vara erforderligt, att i större utsträckning än 1941 års försvarsutredning
räknade med förse flygfälten med permanenta rullbanor för att
under ovan angivna förhållanden i möjligaste mån trygga operationsfriheten
och i fred möjliggöra, att utbildningen kan fortsätta utan avbrott. Med hänsyn
till de i vårt land ofta förekommande kraftiga vindarna av växlande riktning
hade det varit önskvärt, om samtliga användbara »flygstråk» eller i varje
fall två flygstråk på varje fält hade kunnat förses med permanenta rullbanor.
Åv kostnadsskäl torde det emellertid vara nödvändigt att begränsa detta
krav. Tills vidare måste därför — trots de nackdelar ur operativ synpunkt
och nied hänsyn till utbildningskraven, som detta medför — räknas med i
regel endast en permanent rullbana i längsta riktningen med längden 1 800
meter, d. v. s. i den riktning, som företrädesvis användes vid start och landning
under vindstilla eller vid svaga vindstyrkor. Enligt vunna erfarenheter
borde denna bana helst få en bredd av 50 meter, men av ekonomiska skäl
synes det nödvändigt att begränsa bredden till 40 meter. Befintliga rull
banor av mindre bredd böra i den längsta riktningen även breddas till 40
meter. Likaledes av ekonomiska skäl måste det hjultryck, för vilket banorna
beräknas, begränsas till 6 ton, vilket dock är tillräckligt för våra nuvarande
och närmast projekterade krigsflygplan. För flygplanens förflyttning till och
från den permanenta rullbanan erfordras vid flottiljflygfälten hårdgjorda 10
meter breda förbindelsebanor mellan hangarerna och den permanenta rullbanan.

Enligt vad som inhämtats under de studieresor i England och Amerika,
som personal ur flygvapnet företagit hösten 1945, gäller vad ovan anförts i
ännu högre grad för reaktionsdrivna flygplan på grund av de höga land
ningshastigheterna hos dessa flygplan samt på grund av den värme, som ut
strömmar bakom flygplan före och under start, vilket har till följd att gräs

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

växten fördärvas. Likaså fördärvas gräsväxten snabbt av spillt drivmedel
m. m., varför permanenta rullbanor bli erforderliga.

Förutom de från utlandet inköpta reaktionsdrivna flygplanen beräknar
flygledningen nu att redan från och med våren 1948 kunna uppsätta förband
med inom landet tillverkade reaktionsflygplan, d. v. s. avsevärt tidigare än
vad som förut kunnat påräknas. Detta förhållande nödvändiggör att till
denna tidpunkt äga tillgång till ett antal flygfält å vilka dylika förband kunna
uppträda. Härför erfordras, att i vissa fall flygfältsarbetena med schaktning
och bergsprängning med nödvändighet måste påbörjas sommaren 1946 för
att erforderliga beläggningsarbeten (asfaltbeläggning och betonggjutning) skola
kunna bedrivas år 1947 under för dessa slags arbeten lämplig säsong och sålunda
kunna vara avslutade under hösten samma år.

Ursprungligen hade flygförvaltningen räknat med att ifrågavarande flygfältsarbeten
icke skulle behöva igångsättas förrän efter 1 juli 1947 tillsammans
med ytterligare arbeten, som bliva erforderliga inom ramen för de
medel, som beräknas kunna tilldelas flygvapnet under nästkommande organisationsperiod.
Största delen av dessa arbeten beröra flottiljflygfälten och
i praktiskt taget samtliga fall innebär detta stark inskränkning i flygverksamheten
under arbetstiden, därigenom att rullbanearbetena komma att beröra
vitala delar av de nu befintliga fälten, vilket eventuellt skulle medföra, att
förband ur flottiljer måste förläggas till andra härför lämpliga flottiljflygfält
under vissa skeden i flygutbildningen. Härigenom skulle emellertid avsevärda
svårigheter uppstå, då arbeten på ett flertal flottilj flygfält samtidigt
måste utföras. Ur denna synpunkt synes det flygförvaltningen ytterst angeläget
att fördela arbetena på en längre tidsperiod. Vidare synes en sådan
fördelning lämplig med hänsyn till svårigheterna att anskaffa erforderlig personal
för konstruktions- och kontrollantarbete m. m. Även ur arbetsmarknadssynpunkt
samt med hänsyn till möjligheten att få en bättre tidsfördelning på
leveranser av erforderligt material för beläggningar, i första hand asfalt
(cement ingår till endast en mycket obetydlig del och armeringsjärn i ännu
mindre grad), torde man böra undvika en så stark koncentration av arbetena,
som skulle uppstå, därest de ej påbörjades tidigare än vad först varit avsikten.

Flygförvaltningen har vidare anfört, att flygvapnets ledning utifrån dessa
förutsättningar i första hand funnit, att flottilj flygfälten vid Skånska flygflottiljen
samt vid Bråvalla, Svea, Södermanlands och Upplands flygflottiljer
borde förses med en 1 800 meter lång rullbana samt i förekommande fall utvidgas
för att ett flygstråk om 2 000 meter skall erhållas.

Flygförvaltningen har därefter övergått till att redogöra för nämnda flygflottiljers
behov av flygfältsarbeten m. m.

Beträffande Skånska flygflottiljen har flygförvaltningen erinrat örn
att 1945 års riksdag efter förslag i propositionen 1945: 334 beräknat medel
för utökning av flottiljens flygfält samt att flygförvaltningen i förutnämnda
skrivelse den 4 december 1945 hemställt örn anvisande av medel för en 1 600
meter lång rullbana på flygfältet. Då rullbanan avsåges att förläggas över
viss del av den ifrågasatta fältutvidgningen, borde grundförstärkningsarbetena
för rullbanan på utvidgningsområdet utföras samtidigt med övriga fältarbeten.
I annat fall beräknades en kostnadsfördyring av omkring 25 000
kronor uppstå. Kostnaden för erforderliga förbindelsebanor beräknades till
132 000 kronor.

Kungl. Marits proposition nr 121. 75

Beträffande övriga av förutnämnda flygflottiljer har flygförvaltningen anfört
följande.

Vid Bråvalla flygflottilj planeras en rullbana om 1 800 meters längd,
förlagd i huvudsak till utvidgningar av det befintliga fältet samt med ianspråktagande
av cirka 16 hektar privat åkermark. Storleken av schakt- och
fyllnadsarbetena på utvidgningsområdena innebär, att dessa arbeten nödvändigtvis
måste påbörjas redan sommaren 1946 för att rullbanearbetena i sin
helhet skola kunna vara avslutade till oktober månad 1947. Kostnaderna för
erforderligt markförvärv, inklusive skada och intrång, hava av flygförvaltningen
beräknats till högst 120 000 kronor och kostnaderna för utvidgningsarbetena
inklusive erforderliga kompletteringar av flygfältsbelysning, dränering
m. m. till 940 000 kronor. Kostnaden för rullbanan har beräknats till
1 150 000 kronor och kostnaden för erforderliga förbindelsebanor från hangarplattorna
ut till rullbanan har beräknats till 355 000 kronor.

Vid Svea flygflottilj erfordras för att erhålla ett godtagbart flygstråk

1 ost-västlig riktning på flygfältet, vilken riktning med hänsyn till rådande
vindförhållanden är den såväl sommar- som vintertid mest aktuella, bergsprängnings-,
schaktnings- och fyllnadsarbeten samt erforderliga kompletteringar
av dräneringssystemen och flygfältsbelysningen till en kostnad av

2 380 000 kronor. Kostnaden för en 1 600 meter lång och 40 meter bred rullbana
har flygförvaltningen beräknat till 1 020 000 kronor, och erforderliga forbindelsebanor
draga en kostnad av 245 000 kronor. Även här fordras att flygfältsarbetena
påbörjas redan innevarande sommar för att huvuddelen av rullbanearbetena
skola kunna, vara slutförda till hösten 1947. Beträffande medel
för resterande 200 meter av rullbanan avser flygförvaltningen att framdeles
återkomma.

Vid Södermanlands flygflottilj erfordras för att åstadkomma ett
flygstråk örn 2 000 meters längd ett förvärv av privat mark örn cirka 12
hektar, för vilken kostnaden har beräknats till högst 26 000 kronor. Kostnaderna
för erforderliga fältarbeten uppgå inklusive komplettering av flygfältsbelysning
till 485 000 kronor. Kostnaden för förlängning av befintliga banor
intill 1 800 meter har beräknats till 800 000 kronor, vari även ingå kostnader
för breddning av befintlig bana från nuvarande 30 till 40 meter. Enär beläggningsarbeten
icke böra bedrivas under vinterhalvåret, kunna banorna
icke bliva flygbara förrän hösten 1947, även örn de till omfattningen jämförelsevis
obetydliga fältarbetena igångsättas sommaren 1946. Sålunda kan
deras påbörjande utan olägenhet uppskjutas till eftervmtern 1947.

Flygfältet vid Upplands flygflottilj nyttjas av både Upplands flygflottilj
och flygkadettskolan och här erfordras för att motsvara kravet från
den intensiva flygtrafiken i samband med utbildningsverksamheten en rullbana
om 40 meters bredd och 1 200 meters längd utöver den bana 50 X 1 800
meter, som flygförvaltningen år 1945 latit utföra för medel, som av riksdagen
beviljats väg- och vattenbyggnadsstyrelsen för banor i Norrköping och Uppsala
som komplement till Bromma flygplats i avvaktan på tillkomsten av ett nytt
flygfält för interkontinental flygtrafik i stockholmstrakten. Kostnaderna för
den sålunda föreslagna banan ha beräknats till 760 000 kronor, vari inkluderas
kostnader för erforderlig omläggning av dräneringssystem m. m. Kostnaderna
för erforderliga förbindelsebanor ha beräknats till 265 000 kronor. Angående
tidpunkten för arbetenas igångsättande gäller vad som ovan anförts
beträffande Södermanlands flygflottilj.

Flygförvaltningen har vidare anfört, att för budgetåret 1946/47 erfordras
medel för bestridande av de föreslagna markförvärven för Bråvalla och Söder -

Före draganden.

76 Kungl. May.ts proposition nr 121.

manlands flygflottilj samt för flygfältsarbeten till ett belopp av 6 000 000
kronor.

Fördelningen av kostnaderna, i kronor, enligt prisläget den 1 juli 1941 för
de olika ändamålen framgår av nedanstående tabell.

Etablissement	Markförvärv	Kostnad för flygfältsarbeten m. m.	Kostnader j för llygfälts-arbeten j intill den 3% 1947 i
Fältarbeten	Rullbanor och Förbin-delsebanor	Summa
Skånska flygflottiljen . . Bråvalla flygflottilj . Svea flygflottilj...... Södermanlands flygflottilj ... Upplands flygflottilj ....... Summa	120 000 26 000	940 000 2 380 000 485 000	1 332 000 1 505 000 1 265 000 800 000 1 025 000	1 332 000 2 445 000 3 645 000 1 285 000 1025 000	1200 000 1 400 000 2 050 000 1 750 000 1 600 000 i
146 000	3 805 000 \| 5 927 000	9 732 000	6 000 000

Merkostnaderna för anläggningsarbetena på grund av prisstegring i förhållande
till prisläget den 1 juli 1941 beräknas genomsnittligt uppgå till 13 %.
Härigenom uppgå de totala kostnaderna för det framlagda programmet till

(146 000 + 9 732 000 + 11.X 9732000 =) . ^ ^ n 140(X)0 kronor

Då flygförvaltningen räknat med att åtminstone de mest angelägna av
vissa i flygförvaltningens medelsäskanden för nästa budgetår upptagna gymnastikbyggnader
med bastuavdelningar skola komma till utförande under
nästa budgetår, har flygförvaltningen beräknat, att av angivna kostnader
endast de som avse markförvärv för Bråvalla flygflottilj, rullbana för
Skånska flygflottiljen och flygfältsarbeten för Bråvalla och Svea flygflottiljer,
vilka arbeten såsom angivits i flygförvaltningens skrivelse
böra påbörjas under sommaren 1946, kunna inrymmas inom femårsplanens
kostnadsram. Förvaltningen har därför begränsat sin framställning till att
avse nämnda kostnader eller sålunda sammanlagt (120 000 + 1 200 000 +
1400000 + 2050000=) 4770000 kronor. Slutlig framställning angående medel
till bestridande av övriga kostnader har förvaltningen uppgivit sig ämna ingiva
till Kungl. Maj :t vid sådan tidpunkt, att därav föranlett förslag kunde
föreläggas innevarande års riksdag vid dess höstsession.

Enligt sedermera under hand erhållen uppgift erfordras icke något ytter
ligare markförvärv för Bråvalla flygflottilj, enär erforderlig utvidgning av
flygfältet vid närmare undersökningar befunnits kunna ske inom det för flygflottiljen
redan inköpta området.

Som framgår av den lämnade redogörelsen har den snabba utvecklingen
på det flygtekniska området i hög grad ökat de krav som måste ställas på
fljgfälten. Flygplanens hastighet och lastförmåga ha ökats, vilket medfört
behov av längre start- och landningsbanor. För de reaktionsdrivna flygplanen
böra vidare av tekniska skäl avses permanentbelagda rullbanor.

Inom flygvapnet finnas redan flygplan med så stora start- och landningshastigheter,
att de fordra flygfält med inemot 2 000 meters stråk. Innevarande

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

år beräknas de första reaktionsdrivna flygplanen kunna levereras till flygvapnet.
Av flygförvaltningens förevarande framställning framgår vidare, att
dylika inom landet tillverkade flygplan beräknas kunna levereras våren 1948.

För att dessa redan befintliga och inom de närmaste åren tillkommande
flygplan skola kunna användas i erforderlig utsträckning är det sålunda nödvändigt
att utöka och med permanentbelagda rullbanor förse vissa flygfält.

Jag finner mig därför böra förorda, att flottiljflygfälten i görligaste mån
utvidgas så att ett stråk av 2 000 meters längd och ett av 1 500 meters längd
erhållas samt att ett antal permanentbelagda rullbanor iordningställas. För
detta ändamål torde — i den mån medel icke erfordras för markförvärv-—inom
féinårsplanens kostnadsram för flygvapnet å kapitalbudgeten återstående
medel böra avsättas, d. v. s. omkring 8 000 000 kronor. Härigenom kan huvudparten
av det av flygförvaltningen i dess skrivelse framlagda programmet för
flygfältsarbeten genomföras. Jag förutsätter emellertid, att det av läget på
arbetsmarknaden får bli beroende när ifrågavarande arbeten skola sättas i
gång. För markförvärv torde böra avses särskilda medel, enligt det föregående
26 000 kronor. Härtill återkommer jag i det följande.

Sammanfattning.

I enlighet med vad i det föregående anförts torde det här anmälda medels -

behovet för byggnadsarbeten m. m. för flygvapnets räkning — med utgångspunkt
i prisläget den 1 juli 1941 — kunna beräknas enligt följande.

Kronor.

Södertörns flygflottilj ............................................................ 412 500

Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga .................. 340 000

Bombfällnings- och skjutplatser................................................ 34 000

Flygfältsarbeten ..................................................................... 8 000 000

Summa 8 786 500

1 den sammanställning av flygvapnets byggnadsprogram, som torde få
fogas som Bilaga 4 till statsrådsprotokollet för denna dag, lämnas uppgifter till
belysande av den slutliga belastningen å femårsplanens kostnadsram för flygvapnets
byggnadsarbeten m. m. I sammanställningen har även upptagits en
reserv för oförutsedda utgifter av 716 000 kronor.

I den kolumn, som upptager kostnaderna enligt flygförvaltningens senaste
beräkningar för byggnadsarbeten m. m. att påbörjas före utgången av budgetåret
1945/46, äro medtagna vissa merkostnader för markförvärv, för vilka flygförvaltningen
lämnat redogörelse i skrivelse den 13 februari 1946. Dessa merkostnader
uppgå för Hallands flygflottilj till omkring 210 000 kronor, för Hälsinge
flygflottilj omkring 300 000 kronor och för centrala flygverkstaden i Arboga
omkring 35 000 kronor. För nämnda flottiljer och flygverkstad ha ursprungligen
beräknats 630 000 respektive 400 000 och 800 000 kronor för markförvärv.
Merkostnaderna lia sin grund i att expropriation måst tillgripas för områdenas
förvärvande och att därvid de slutliga ersättningsbeloppen uppgått till högre

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

belopp än flygförvaltningen räknat med. För att undvika räntekostnader har
förvaltningen förskjutit de utdömda beloppen av omhänderhavda medel.

I sin förutnämnda skrivelse har flygförvaltningen hemställt bland annat,
att administrationskostnader skulle beräknas för ifrågavarande och vissa
andra markförvärv samt beräknat dessa till 4 % av markförvärvens belopp. I
avsaknad av närmare utredning rörande skäligheten av denna beräkning har
jag icke upptagit några kostnader för detta ändamål. Jag förutsätter, att dessa
kostnader kunna bestridas med anlitande antingen av besparingar på anslagsändamål
inom den för flygvapnets byggnadsarbeten m. m. fastställda kostnadsramen
eller av förutnämnda reserv för oförutsedda utgifter.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl.. Majit måtte
föreslå riksdagen

att medgiva, att i det föregående angivna byggnadsföretag
m. m. må komma till utförande samt att kostnaderna härför må
bestridas med anlitande av det i årets statsverksproposition
under försvarets fastighetsfond, flygvapnets delfond, för budgetåret
1946/47 äskade investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten
m. m.

[8 ] Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår.

För uppförande av etablissement för basorganisation i övre Norrland —
numera Norrbottens flygbaskår — har 1941 års riksdag (skrivelserna
nr 57 och 80) såsom kapitalinvestering i försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens
delfond, anvisat två reservationsanslag av 2 000 000 respektive

4 200 000 kronor, sålunda tillhopa 6 200 000 kronor. Av detta belopp har Kungl.
Majit genom särskilda beslut under åren 1941—1943 ställt sammanlagt

5 851 900 kronor till flygförvaltningens förfogande, varjämte Kungl. Majit
genom brev den 28 juni 1941 förordnat, att av anslaget av 2 000 000 kronor
ett belopp av 2 000 kronor skulle överföras till fjärde huvudtitelns reservationsanslag
till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

I skrivelse den 15 februari 1945 anförde flygförvaltningen i huvudsak följande.
Kostnaderna för de byggnadsarbeten vid Norrbottens flygbaskår, som
avsåges att utföras med anlitande av nämnda reservationsanslag, hade hittills,
inberäknat kostnader för administration m. m., uppgått till 6 243 127 kronor.
Vissa av de byggnader, som ursprungligen avsågos bliva uppförda, hade befunnits
kunna utgå ur byggnadsprogrammet, varför kostnaderna för återstående
arbeten syntes kunna beräknas till 29 000 kronor. Kostnaderna för hela
byggnadsprogrammet skulle härigenom kunna begränsas till 6 272 127 kronor.
Då 5 851900 kronor ställts till flygförvaltningens disposition, hemställde
ämbetsverket, att ett ytterligare erforderligt belopp av 420 200 kronor måtte
anvisas.

I yttrande den 6 april 1945 över flygförvaltningens framställning har försvarsdepartementets
granskningsnämnd för byggnadsarbeten anfört bland

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

annat följande. Fördyringen i förhållande till kostnadsberäkningarna på de
hittills utförda byggnadsarbetena uppginge till 8,1 %. Nämnden uppskattade
den fördyring, som kunde tillskrivas prisstegringen under tiden från beräkningarnas
utförande till arbetenas utförande till omkring 5 %>. Resten av kostnadsökningen
syntes bero på felbedömning antingen av det verkliga prisläget
vid beräkningstillfället eller av arbetenas omfång. Tack vare de sakliga
besparingar i byggnadsprogrammet, som föreslagits av flygförvaltningen, uppginge
den verkliga fördyringen i förhållande till av riksdagen anvisade anslag
till endast 1,2 %.

Genom beslut den 4 maj 1945 har Kungl. Majit bemyndigat flygförvaltningen
att för ifrågavarande ändamål anlita förutnämnda reservationsanslag
av 4 200 000 kronor till ett belopp av högst 346 100 kronor samt det av riksdagen
under försvarsväsendets fastighetsfond, flygförvaltningens delfond,
för budgetåret 1944/45 till Vissa byggnadsarbeten m. m. anvisade investeringsanslaget
av 27 000 000 kronor intill ett belopp av högst 74 100 kronor.

Beräkningen av anslagen till byggnadsarbeten enligt 1942 års försvarsbeslut
har baserats på prisläget den 1 juli 1941. I samband med behandlingen i
1943 års statsverksproposition (kapitalbudgeten: bil. 2, s. 8 och 9) av frågor
rörande behovet av medel för dylika arbeten till täckande av merkostnader
på grund av prisstegring anförde jag, att jämväl anslag som anvisats eller
komme att anvisas för byggnadsföretag, vilka icke läge inom ramen för 1942
års försvarsbeslut, i många fall måste komma att visa sig otillräckliga till
följd av inträdda prisstegringar. Jag förutsatte, att påbörjade eller beslutade
företag utan hinder därav skulle få fullföljas, varefter, sedan de slutliga kostnaderna
kunde säkrare överblickas, tilläggsanslag till följd av prisstegringar
borde äskas av riksdagen. I enlighet därmed torde ett särskilt investeringsanslag
nu böra äskas för att täcka förutnämnda merkostnader vid Norrbottens
flygbaskår. Som framgår av den lämnade redogörelsen har den verkliga
prisstegringen å förevarande arbeten kunnat till stor del täckas genom
nedskärningar av byggnadsprogrammet i övrigt. Enligt vad jag inhämtat ha
ytterligare besparingar icke varit möjliga att genomföra. Då ifrågavarande
merkostnader redan bestritts av det för budgetåret 1944/45 upptagna kvotanslaget
till Vissa byggnadsarbeten m. m. vid flygvapnet, torde motsvarande
belopp nu böra tillgodoföras nämnda kvotanslag.

Åberopande det anförda får jag sålunda hemställa, att Kungl. Majit måtte
föreslå riksdagen

att till Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens
flygbaskår för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag
av 74 100 kronor.

Före draganden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Före draganden.

[9.] Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet m. m.

Efter förslag av Kungl. Majit i propositionen 1941:319 anvisade riksdagen
(skrivelse nr 493) till Markförvärv för flygfält m. m. å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1941/42 ett reservationsanslag av 3 130 000 kronor.
Av detta anslag avsågs ett belopp av 900 000 kronor till markförvärv
för Bråvalla flygflottilj. Genom beslut den 20 mars 1942 föreskrev Kungl.
Majit, att för flygflottiljen avsedda områden skulle avstås till kronan i den
ordning lagen den 12 maj 1917 om expropriation stadgade.

I enlighet med förslag av 1941 års försvarsutredning upptogs vidare i propositionen
1942:270 för Bråvalla flygflottilj ett belopp av 140 000 kronor
under benämningen Bvggnadsförbud mot flyghinder, vilket belopp även beräknats
av riksdagen.

I skrivelse den 29 september 1945 har flygförvaltningen anmält att, sedan
expropriationsförfarandet den 3 september 1945 avslutats, det visat sig, att
kostnaderna för marklösen m. m. kommit att uppgå till 1511 666 kronor,
vilka kostnader i sin helhet bestritts av utav flygförvaltningen omhänderhavda
medel. Då vidare omkring 18 000 kronor borde beräknas för förvärv
av ett mindre område som läge inkilat i det av flygförvaltningen förvärvade
området samt ett belopp av 20 000 kronor erfordrades för avlösning av vissa
avdikningslån och bestridande av en del andra oreglerade utgifter, uppginge
de totala kostnaderna för markförvärv för Bråvalla flygflottilj till i runt tal
(1511666 + 18 000 + 20 000=) 1550 000 kronor. Merkostnaderna för markförvärven
m. m. uppginge sålunda till (1 550 000 — 900 000 =) 650 000 kronor.

I en under hand ingiven promemoria har flygförvaltningen anfört, att merkostnaderna
förorsakats av att förvaltningen i expropriationsdomen av jordbrukstekniska
skäl ålagts att inlösa ett område av omkring 15 hektars ytvidd
med därå belägna byggnader, som ämbetsverket icke räknat med att
förvärva, Av det utdömda beloppet utgjorde bland annat 179 000 kronor
räntekostnader, 65 200 kronor rättegångskostnader och ersättningar till expropriationsnämndens
ledamöter, 59 000 kronor kostnader för omläggning av
en väg samt omkring 25 000 kronor ersättningar för inlösen av avdikningslån,
skatter, ersättningar för lantmäteritekniska utredningar och sakkunnigarvoden.

Flygförvaltningen har i sin förutnämnda skrivelse hemställt, att medel
måtte beräknas för täckande av ifrågavarande merkostnader samt för bestridande
av kostnader för administration. Sistnämnda kostnader har förvaltningen
beräknat till 4 % av kostnaderna för markförvärv. Flygförvaltningen
har vidare föreslagit, att förutnämnda belopp av 140 000 kronor till byggnadsförbud
mot flyghinder jämte därå belöpande prisstegringstillägg och tilllägg
för administrationskostnader skulle utnyttjas för bestridande av nämnda
merkostnader.

På grund av att frivilliga och för kronan antagbara uppgörelser med markägare
och andra rättsinnehavare icke kunnat träffas vid markförvärven för

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Bråvalla flygflottiljs räkning ha erforderliga områden exproprierats. Härvid
kommo ersättningsbeloppen att uppgå till avsevärt högre belopp än som ursprungligen
beräknats beroende bland annat på att kronan i expropriationsdomen
ålades att inlösa ett större område jämte flera byggnader än flygförvaltningen
räknat med. Betydande räntebelopp bidrogo även till att öka ersättningsbeloppen.

De utdömda beloppen ha i räntebesparande syfte redan förskjutits av flygförvaltningen.
Medel torde böra anvisas för att täcka vad sålunda förskjutits.
Härjämte böra medel beräknas för de av flygförvaltningen anmälda ytterligare
erforderliga utgifterna för ifrågavarande markförvärv. I likhet med
förvaltningen anser jag, att förutnämnda belopp av 140 000 kronor för byggnadsförbud
mot flyghinder bör disponeras för merkostnadernas bestridande.
Jag beräknar dock icke något tillägg å detta belopp för prisstegringar. Såsom
jag anfört under punkten 7 vid anmälan av vissa merkostnader för markförvärv
inom försvarsbeslutets kostnadsram beräknar jag ej några medel för
bestridande av kostnader för administration. Då merkostnaderna beräknats
till 650 000 kronor, torde sålunda nu böra anvisas ett belopp av (650 000 —
140 000 =) 510 000 kronor för ändamålet. Beloppet torde såsom hänförande
sig till ett före 1942 års försvarsbeslut beräknat anslagsändamål böra anvisas
såsom särskilt investeringsanslag.

Under hänvisning till vad jag under punkten 7 anfört upptager jag även
här dels ett belopp av 192 000 kronor för markförvärv för bombfällnings- och
skjutplatser, dels ock ett belopp av 26 000 kronor för markförvärv för flygfältsarbeten
vid Södermanlands flygflottilj. Medelsbehovet uppgår härigenom
tillhopa till (510 000 + 192 000 + 26 000=) 728 000 kronor. Jag får sålunda
hemställa, att Kungl. Majit måtte föreslå riksdagen

att till Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet
rn. m. för budgetåret 1946/47 anvisa ett investeringsanslag av
728 000 kronor.

Med bifall till vad föredragande statsrådet sålunda,
med instämmande av statsrådets övriga ledamöter, under
punkterna 1—9 hemställt förordnar Hans Majit Konungen,
att till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Erland Kock.

Bihang till riksdagens protokoll 1246. 1 sami. Nr 121.

Stil: 1 4(1 ti

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Bilaga 1.

Kostnader för erforderliga byggnadsarbeten ra. m. för Södertörns flygflottilj.

Erforderliga byggnadsarbeten m. ra.	I prop nr 1944:175 beräknade kostnader (prisläget V7 1941)	Ay flyg-fä ryaltningen nu uppskattade kostnader (prisläget Vt 1941)
1	2	3
Markförvärv, återstående................................	64 000	57 000
Flygfältsarbeten, återstående................................	2 379 000	2 379 000
Kanslibyggnad med kommandoeentral ......................	336 000	350 000
Radiostation (sändarstation) ................................	50 000	43 000
Mässbyggnad för 55 officerare och. vederlikar................	125 000	108 000
Mässbyggnad för 65 underofficerare och vederlikar..........	100 000	103 000
Matsalsbyggnad för manskap ..............................	400 000	375 000
Mässbyggnad för manskap.................................. Förläggningsbyggnader (kaserner för manskapet vid tre divi-	195 000	175 000
sioner och en specialdivision) ............................ Byggnad för vakt- och beredskapspersonalens förläggning jämte	1400 000	1 230 000
garage för brand-, beredskaps- och ambulansbilar ........	300 000	120 000
Skolbyggnad ..........................................	180 000	185 000
Instruktionsverkstad......................	100 000	100 000
Tjänstebostäder........................................ Sjukhusbyggnad, innehållande mottagningsavdelning och 25	100 000	100 000
vårdplatser m. m. samt sjukmaterielförråd i källare........	180 000	168 000
Anordningar för luftskyddets ledning, tillika stridsledningsplats	50 000	50 000
Skyddsrum för flygande personal m. fl....................... Hangarer för tre divisioners flygplan jämte uppställningsplaner	112 000	112 000
för flygplanen............................	1 800 000	> 2 985 000
Flygtjäustbyggnader för tre divisioner ......................	174 000
Förrådsbyggnader för stationsmateriel ...................... Tygverkstad med monteringshall jämte vapenverkstad samt	23 000	''
kallförråd.............................	545 000	620 000
Tyg- och vapenförråd jämte motorförråd....................	200 000	205 000
Provbocksanläggning för flygmotorer......................	90 000	—
Garage för specialfordon (fordonsförråd) ....................	90 000	90 000
Flj-gplanförråd................	110 000
Förråd för kulsprute- och handvapenammunition ............ Mindre förrådsbyggnader för detonatorer samt	53 000	1 56 000
dagförråd av bomber, kulspruteammunition och
pyroteknisk materiel........	28 000	\|
Intendenturförråd och verkstäder	151 000	55 000
Drivmedelsförråd och fatförråd................. Garage för motorfordon med smörjhall, tvättbox, reservdels-	200 000	200 000
förråd m. m.............	150 000	145 000
Flygfältsbelysningsanläggning.....................	310 000	310 000
Alarmeringsanläggning......	20 000	20 000
Högtalaranläggning .......... Skjutgård jämte inskjutningsbana för flygplankulsprutor samt skjutbana för handvapen med anordningar för rörliga skjut-	40 000	40 000
mål................	100 000	100 000
Hundgård för 10 hundar......................	17 000	17 000
Branddammar.........	34 000	20 000 I
Yttre vatten- och avloppsledningar..........................	300 000
Vatten med brunnar, kloakpumpstationer och höggradigt av-		\ 540 000
loppsverk ..................	240 000	1
Värmecentral avsedd jämväl för hangarerna .........	220 000	100 000
Yttre värmeledningar, pannor och apparatur ................ Elektriska ytterledningar och transformatorer................	640 000	530 000
250 000	250 000
Reservkraftanläggning.................	140 000	140 000
Askledaranläggning ..................	30 000	30 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 121.

Erforderliga byggnadsarbeten m. m.	I prop. nr 1944:175 beräknade kostnader (prisläget Vt 1941)	Av flyg-förvaltningen nu uppskattade kostnader (prisläget Vt 1941)
1	2	3
	7 000	5 000
Stängsel omkring området.................................. Vägar och planeringsarbeten................................	1(00 000 380 000	78 000 380 000
Förläggningsbyggnad för 16 kadetter och aspiranter ........ Tjänstebostäder ............................................ Administration m. m.......................................	812 000	500 000 784 000
Summa kronor	13 325 000	13 855 000

1 Kostnaden, 50 000 kronor, ingår i det belopp om 1 230 000 kronor, som ovan upptagits för för 1

äggn ingeby ggn ader.

Kungl. Majlis proposition nr 121.

Bilaga 2.

Sammanställning ar byggnadsprogrammet lör armén. 1 2 3 4

Byggnadsobjekt	Kostnader för femårsperioden. 1942/47 enligt prisläget */j 1941
Av riksdagen beslutade byggnads-företag	För riksdagen framlagda byggnads-förslag 1
A. Av försvarsbeslutet föranledda byggnadsarbeten m. m.
Nya etablissement m. m.
Norrbottens regementes jägarbataljon (arméns jägarskola).. . .	4 100 000
Göta pansarlivgardes kompani på Gotland ...........	545 000
Skånska pansarregementet....................	2 10 700 000
Wendes artilleriregemente.......................	6 940 200
Bergslagens artilleriregemente ....................	2 9 554 600
Stockholms luftvärnsregementes batteri på Gotland.......	790 000
Göteborgs luftvärnskår .............................	2 5 009 500
Luleå luftvärnskår............................	5 473 100	i
Signalregementets kompani i Skövde................	8 324 000
Göta trängkårs kompani i Nora .....................	1 590 000
Luftvärnsmobiliseringscentral ......................	168 000
Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer......	867 000	196 000
Mobiliseringscentraler för trängkårerna....................	2 420 800
Stabsmobiliseringscentraler för II.—VII. militärområdena . .	794 900
Förrådsbyggnader för territoriella förband (inklusive mark-
förvärv)....................................	9 785 000
Summa kronor	59 062 100	196 000
Tillbyggnad av kaserner.
Livgrenadjärregementet och Östgöta luftvärnsregemente .	594 100
Södra skånska infanteriregementet ....	—
Gotlands infanteriregemente ..............	451 000
Norrlands dragonregemente .......	—
Göta artilleriregemente.................	965 000
Norrlands artilleriregemente .........	—
Smålands artilleriregemente .............	630 000
Gotlands artillerikår..............	388 100
Bodens artilleriregemente .............	_
Karlsborgs luftvärnsregemente............	550 000
Skånska luftvärnskåren (inklusive verkstad) ....	905 000
Sundsvalls luftvärnskår ..........	861 000
Ingenj örkårema ........................	4 -
Signalregementet och arméns signalskola.......	5 -
Signalregementets kompani i Kristianstad............	_
Svea trängkår......................
Göta trängkår.......................	i
Norrlands trängkår ..............	} 6_
Skånska trängkåren ................
Summa kronor	5344 200

1 I 1946 års statsverksproposition och propositionen 1946:121.

2 Av anslagen är ett sammanlagt belopp av 628 300 kronor avsett att disponeras för förråd.

3 Beloppet inkluderar 51 000 kronor för vissa arbeten för Livregementets husarer.

4 Kostnaderna beräknade till 2 238 000 kronor.

s » » » 475 000 » .

* ” » 270 000 » vartill kommer ett belopp av 418 000 kronor, som

anvisats utom femårsplanens kostnadsram.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

Byggnads0 b jckt	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget Vt 1941
Ay riksdagen beslutade byggnads-företag	För riksdagen framlagda byggnads-förslag
Barackbyggnader............................................	1895000
Garagebyggnader............................................	4631 800
Exercisbyggnader............................................	976 700
	—
Särskilda byggnadsbehov.
Förläggning av vissa officersaspirant- m. fl. skolor ..........	3 450000
Infanterist]utskolan ävensom vissa byggnadsarbeten vid Skil-	242 000
	380 000
Artilleriskjutskolan ........................................	2 600 000
Luftvämsskjutskolan........................................	1 506 800
Försvarets läroverk ........................................	1 751 100
Gudhems remontdepå ......................................	55 100
Verkstäder vid Södermanlands pansarregemente..............	1 126 400
Summa kronor	11111400
B. övriga i försvarsbeslutets kostnadsram ingående byggnadsarbeten m. m.		''
Ordnande av förläggningar för truppförband och staber m. m.
Signalregementets kompani i Boden och Tredje tygkompaniet	1 _
Andra tygkompaniet........................................	223 000
Ordnande av förläggningen å Grytans skjutfält..............	191 200
Ordnande av förläggningen å Revingehed....................	680 000
Marketenteribyggnad m. m. å Revingehed ..................	647 100
Provisorisk förläggning för infanteriets officersaspirantskola . .	95 000
Ordnande av förläggningen å Rinkaby ......................	200 400
Expeditionsbyggnad för militära staber i Ostersund..........	465 000
Expeditionsbyggnad för militära staber i Karlstad............	495 000
Expeditionsbyggnad för VII. militärbefälsstaben..............	132 000
Försvarsområdesstaben i Kiruna ............................	49 400
Herrevadsklosters remontdepå ..............................	140 000
, Arméhundgården och arméhundskolan ......................	423 000
Ordnande av förläggningen å pansarskjutfältet på Utö ......	870 000
Summa kronor	4 611100
Verkstäder m. m.
Tygverkstäder vid Skaraborgs pansarregemente.............. Tyganstalt vid Smålands artilleriregemente..................	1 856 000
423 200
Tygverkstad för Jämtlands fältjägarregemente och Norrlands artilleriregemente ........................................	543 800
Tygverkstad för Jönköpings-Kalmar regemente och Göta ingen-jörkår ....................................................	205 000
Tygverkstad för Västernorrlands regemente och Norrlands trängkår m. m.............................................	601 800	104 000

Kostnaderna beräknado till 1 242 000 kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 121.

Byggnadsobjekt	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget 1h 1941
Av riksdagen \| beslutade byggnads-företag	För riksdagen j framlagda 1 byggnads-förslag
Service verks t ad för Västernorrlands regemente .	37 000
Serviceverkstad för Svea trängkår ....	89 000
Vägar, planering, stängsel, vatten, avlopp, elektriska ledningar	i
och administration för sistnämnda fem verkstäder .	468 400
Tygverkstad för Norra skånska infanteriregementet och Wendes
artilleriregemente, Norra Åsum . .	1 028 000
Tygverkstad för Skånska pansarregementet och Skånska träng-
kåren vid Hässleholm ....	1 690 000
Service verkstad för Skånska trängkåren. .	162 000
Serviceverkstad för Stockholms luftvämsregemente.....	30 900
Optiska verkstäder för armén. .	375 000
Central tygverkstad vid Göteborgs luftvämskår. .	1 470 000
Tygverkstad vid Bodens ingenjörkår m. m. . .	338 000
Tygverkstäder på Gotland...........	1 153 000
Förråd för reservackumulatorer. . .	108 000
Centrala signalverkstäder jämte signalförråd vid truppför-
banden ...........................	173 000
i Översyn av tygstationer och trupp förb and ens tygverkstäder..	715 000	1455 000
J Visst byggnadsföretag i Boden..............................	55 700
Summa kronor	11522 800	1559 000
j Förråd m. m.
Förråd för jämvägskrigsbromateriel och tung krigsbromateriel	1 291 500
Cykelförråd och cykelbodar . . .	149 900
Förråd för arméns intendenturförråd i Boden .	82 500
Garagebyggnader för vissa motorfordon. .	580 000
Förråd för arméns truppförband . .	848 000
Uppförande av viss förrådsbyggnad. . .	6 000
j Förrådsbyggnader för armén................................		23 500 000
Summa kronor	2 957 900	23 600000
\| Bostäder.
! Personalbostad för militärfysiska institutet . .	32 300
Vaktmästarbostad vid förs vars väsendets kemiska anstalt m. m.	35 000
Bostäder för viss personal vid vissa luftvämsmaterielförråd	1 645 000
Tjänstebostad å Grytans skjutfält .	30 000
Tjänstebostad på Åstön .........		35 000
Personalbostäder vid gamisonssjukhusen . .	1 732 700
Iståndsättning och modernisering av vissa bostadshus å Re-
vingehed ...................	120 000
Bostäder för armén ........................................	2 _
Summa kronor	2 595 000	35 000
I försvarsbeslutet förutsedda markförvärv ....................j	1628 800
Skjutbanor m.m.		''
Utvidgning och förbättring av korthållsskjutbana vid Livrege-
mentets grenadjärer......................................	27 800

1 Därav 294 200 kronor till förråd.

2 Anslaget överfort till försvarets bostadsanskaffningsnärand.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget 1/t 1941
Byggnad »objekt	Ay riksdagen beslutade byggnads-företag	För riksdagen framlagda byggnads-förslag
1 Skolskjutningsbana vid Upplands regemente ................	139 000
! Kulspruteskjutbana vid Dalregementet ......................	93 200
j Utvidgning av Älvsborgs regementes skols kj arnings b an a ....	21 000
Kulsprutepistolbana vid Älvsborgs regemente................	5 000
; Kulspruteskjutbana vid Hallands regemente ................	48 500
i Skjutbana för tunga vapen vid Bohusläns regemente ........	87 600
; Förbättring av korthålls skjutbana för Gotlands infanterirege-	74 700
Anläggning av pansarväms- och luftvärnsskjutbana för Väster-bottens regemente och Norrlands dragonregemente ........	20 000
Kulspruteskjutbana vid Västerbottens regemente ............	65 000
Förbättring av Västerbottens regementes korthållssk.jutbanor	48 000
Skolskjutningsbana vid Livregementets husarer..............	74 000
Korthållsskjutbana vid Norrlands dragonregemente ..........	27 400
j Förbättring av Södermanlands pansarregementes bana vid Löt-	42 000
Anordningar för skjutning med pansarvärns- och stridsvagns-kanon vid pansarregementena ............................	250 000
Utvidgning av skolskjutningsbana vid Norrlands artillerirege-	74 000
Korthållsskjutbana vid Norrlands artilleriregemente..........	33 000
Skolskjutningsbana för Gotlands artillerikår..................	59 000
Iordningställande av övningsfält för Bergslagens artillerirege-	325 000
Skolskjutningsbana vid Hästholmen ........................	25 900	86 000
Skolskjutningsbana för Skånska luftvärnskåren..............	37 000
Utvidgning av Svea trängkårs skolskjutningsbana............	18 300
Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren ................	—
1 Säkerhetsanordningar vid krigsskolans skolskjutningsbana vid Karlberg ................................................	—	165 000
\| Vissa anordningar å skjutfältet vid infanterist utskolan......	50 000
\| Pansarvärnsskjutbana för Bodens fästning ..................	25 000
Skolskjutningsbana vid Rödberget i Boden..................	94 200
Skjutplatsanläggningar m. m. för arméförvaltningens tygav-delnings provskjutningscentral............................	650 000	36 000
Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält ........	114 100
Uppförande av förläggningsbBräcker vid Tåme skjutplats ....	35 300
Summa kronor	2 545 700	305 300
I Vissa anili a byggnadsarbeten m. m. Ordnande av sjukvårdsfrågan vid arméns underofficersskola och försvarets läroverk....................................	84 000
Örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underoffi-cersskola ................................................	_	105 000
Om- och tillbyggnad av garnisonssjukhuset i Boden ........	1 465 000
Vissa sjukhuslokaler på Gotland ............................	281 500
Utbyggnad av vissa fabriker och anläggningar ..............
Ombyggnad av matinrättningen vid Norrbottens regemente . .	559 000
Ombyggnad av matinrättningen å Marma skjutfält ..........	176 300
Centrala tvätt- och reparationsanstalter......................
Reningsverk vid Södermanlands pansarregemente............	197 000
Reningsverk vid Södra skånska infanteriregementets förlägg-ning å Revingehed........................................	_	112 000
Vattenreningsfilter vid infanteriskjutskolan..................	40 500	1

Anläggningarna överförda till försvarets fabriksfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

, Byggnadsobjekt	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget V? 1941
Av riksdagen beslutade byggnads-företag	För riksdagen framlagda byggnads-förslag
Iståndsättning av vattenledningsnät m. m. vid Göta artilleri-regemente .....................	108 100 1 572 100
Utbyggnad av vattenverken i Boden och Karlsborg.......
Omläggning av avloppsnätet vid Bodens artilleriregemente .	46 000
Omläggning av avloppsnätet i Karlsborg................	291 000
Anläggande av pumpverk och tryckledning vid Skaraborgs pansarregemente ..............	80 000
Centraluppvärmningsanläggning vid Svea trängkår ......	11000
Förvärv av viss fastighet ...............	17 000
Iståndsättande av vissa elektriska ledningar.	200 000
Ordnande av kraftförsörjningen vid Hälsinge och Älvsborgs regementen ........................	45 000 163 000
Förstärkning av körplaner vid Södermanlands och Skaraborgs pansarregementen ...............
Hundgårdar vid arméns truppförband........	426 000
Byggnader för avståndsmätning vid Karlsborgs luftvämsrege-mente............	34 100 1 520 000
Nybyggnad för krigsarkivet ....................
Iståndsättande av vissa kasemetablissement i Stockholm ....	1015 000	1 235 000
Köldlaboratorium vid kemiska anstalten m. m............	260 000
Förvärv av en Jämtlands fältjägarregementes lägerkassa till-hörig soldathemsbyggnad .......	52 000
Summa kronor	8 643 600	1452000
Matinrättningar................	2 740 800	264 000
Marketenteriet•........
Sjukhus....................	2 186 000	643 000
Musikpaviljonger................
Stallbyggnader.....................
Varmbadhus..............
Expeditionslokaler .....................
Elektriska installationer ..................	235 000
Väg- och planeringsarbeten....................	—
Reserv ........................		358300 28312 600
Totalsumma kronor	122687 400
	151 000 000

I 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47: 140 000 000
kronor.

Kungl. Majlis proposition nr 121

Bilaga 3.

Sammanställning av bygguadsprogrammet för marinen. 1

B y g g n a il s o b j e k t	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget lh 1941
Av riksdagen beslutade byggnads-företag	För riksdagen framlagda byggnads-förslag 1
Elektrifieringsåtgärder vid marinens anläggningar............	500 000	—
i Vissa fortifikatoriska arbeten................................ \| Vissa sanitära anläggningar vid örlogsvarven och örlogsstatio-	1 359 500	18 000
nema i Stockholm och Karlskrona........................	—
Nybyggnader för sjökrigsskolan m. m.......................	2 094 000	241000
Brännoljecistemer för flottan m. m.........................	2 315 000	—
Bostäder vid brännoljecistemanläggning ....................	_	46 000
Centralförråd för marinens intendenturförråd ................	300 000	165 000
Vissa inbyggnader i artilleri-, min- och torpedförråd ........ i Garagebyggnader m. m. vid kustartilleriförsvaren och vid Vitså	1 200 000	—
brygga ..................................................	415 000	331 000
Vissa byggnadsarbeten vid Berga ..........................	4 335 600	295 000
''Reno ve ring av vissa marinens matinrättningar ..............	118 600	200 000
Modemiseringsarbeten vid sj ökarte verke t....................	7 400	—
Ombyggnadsarbeten i vissa förrådsbyggnader................	66 000	37 000
Vissa anläggningar för utbildningens förbättrande vid marinen	—
Militära skyddstjänstanordningar vid marinen................	—	40 000
Artillerimateriel- och ammunitionsförråd ....................	—	161 400
Bostäder för kustartilleriets regionala uppbördsman m. m.....	—	335 000
Förråd för ekoradiom ate t iel.................................	—	39 000
Summa kronor	12 711 100	1908 400
\| Norrlandskustens marindistrikt.
Gustavsviks örlogsdepå .................................... ] Hemsö kustartilleriförsvar och Härnösands kustartilleridetaehe-	393 000	—
ment ....................................................	2 587 700	—
Summa kronor	2 980 700	—
Ostkustens marindistrikt.
För marindistriktet gemensamma anläggningar ..............	—	671 000
Stockholms örlogsstation....................................	•414 600	76 000
Stockholms örlogsvarv......................................	1 618 600	439 000
Ilårsfjärdens depå.......................................... Stockholms kustartilleriförsvar och Vaxholms kustartillerirege-	1 107 300
mente....................................................	2 952 400	308 000
Summa kronor	C 092 900	1494 000
Gotlands marindistrikt......................................	2 220 800	8000 i
Sydkustens marindistrikt.		i
För marindistrikt gemensamma anläggningar................	331 700	525 000
Sjömanskåren och vissa skolor (utom sjömansskolan) ........	2 280 600	92 OUO
i Flottans sjömansskola ......................................	1 298 200	176 000

1 I 1946 års statsverksproposition och proposition 1946:121.

Bihang till riksdagens protokoll, IDIG. 1 sand. Nr 121. sorn «« 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 121

Byggnads© b jekt	Kostnader för femårsperioden 1942/47 enligt prisläget V7 1941
Av riksdagen beslutade byggnads-företag	För riksdagen'' framlagda j byggnads-förslag
Blekinge kustartilleriförsvar och Karlskrona kustartillerirege-mente..................	2 607 750	32 000
i Karlskrona örlogsvarv......................................	2 174 700	705 000
Summa kronor	8 092 950	1530 000
1 1 Västkustens marindistrikt.
Verks tatis anläggningar m. m. . . .	1 245 100
Göteborgs örlogsstation och örlogsvarv. .	906 200	53 000 j
Göteborgs kustartilleriförsvar och Älvsborgs kustartillerirege-mente ....................................................	7 888 300	90 000
Summa kronor	10 089600	143 000
Reserv ....................................................	—	172 550
Totalsumma kronor	42 744 050	5 255950
	48 000 000

I 1942 års försvarsbeslut beräknade kostnader för femårsperioden 1942/47 : 48 000 000
kronor.

Kungl. Majus proposition nr 121.

Bilaga 4.

Sammanställning ar byggnadsprograminet för flygvapnet.

Vid 1945 års
riksdag beräknade
kostnader
för byggnads Byggnad

sobjekt arbeten lii. m.

att påbörjas
före utgången
av budgetåret
1945/4G

Västmanlands flygflottilj ..........j

Roslagens » ..........

Östgöta » ..........

Jämtlands » ..........

Krigsflygskolan ..................

Västgöta flygflottilj ..............

Skaraborgs » ..............

Svea » ..............

Göta » ..............

Skånska flygflottiljen ..............

Södermanlands flygflottilj..........

Kalmar » ..........

Bråvalla » ..........

Hallands » ..........

Hälsinge » ..........

Upplands » ..........

Blekinge » ..........

Södertörns » ..........

Plygkadettskolan ..................

Norrbottens flygbaskår ............

Centrala flygverkstaden i Arboga . .
Centrala flygverkstaden å Malmen

med försökseentralen ............

Centrala flygverkstaden i Västerås..

Centralförråd......................

Flygvapnets övningsplatser ........I

Flygvapnets underofficers-, signal och

tekniska skolor..............

Flygeskaderstaber och flygbasområ desstaber.

.......................

Flygvapnets krigsflygfält ..........

Verkstadsanläggning för flygindustrien
..........................

Bostäder för flygvapnets personal . .

Vissa radioanläggningar............

Bombfällnings- och skjutplatser ....

Vissa flygfältsarbeten..............

Reserv............................

7 061 000
1 775 000
1 503 000
3 828 000

1 469 000

2 034 000

3 259 000
2 479 000
2 306 000

12 051 500
1 120 000

1 563 000
9 118 500

11 847 500

13 392 500
13 255 500
13 692 500
13 325 000

2 194 000
2 660 000
9 631 000

2 696 000

1 976 000

2 328 000
1 549 000

657 000

40 000
7 764 000

7 945 000

3 000 000

90 000

Summa kronor

157 610 000

Flygföryaltningens senaste förslag till fördelning av totalkostnaderna	Ay föredra-gande stats-	Sammanlagd beräknad be-
För bvggnads-	För byggnads-	nade kostnader för budget-året 1946/47 1	lastning å femårsplanens
arbeten m. ra.,	arbeten ra. m.,	kostnadsram
som avses i	under budget-året 1946/47
kol. 2
7 495 400	714 000	671 000	8 166 400
1 870 000	159 000	163 000	2 033 000
1 501 000	376 000	164 000	1665000
3 746 000	1 018 000	69 000	3 815 000
1 412 000	191 000	—	1412 000
2 025 000	106 000	106 000	2 131 000
3 206 000	21000	21000	3 227 000
2 447 000	499 000	212 000	2 659 000
2 313 500	292 000	254 000	2 567 500
11 680 300	286 000	—	11 680 300
1 173 000	164 000	—	1 173 000 ;
1 465 000	—	—	1465 000 !
8 921 000	42 000	—	8 921000
11 600 300	307 000	—	11600 300 !
13 384 500	419 000	—	13 384 500
13132 500	—	—	13 132 500
13 436 000	329 000	—	13 436 000
13 325 000	530 000	412 500	13 737 500
2 194 000	74 000	—	2 194 000
2 393 000	302 000	302 000	2 695 000
10 465 000	202 000	540 000	11 005 000
2 781 000	199 000	180 000	2 961 000
2 040 000	32 000	—	2 040 000
2 365 000	339 000	—	2 365 000
1 601 000	66 000	—	1 601 000
657 000	—	—	657 000
40 000	_	_	40 000
7 792 000	105 000	—	7 792 000
7 945 000	—	—	7 945 000 i
19 000	_	_	19 000
—	890 000	34 000	34 000
—	t; ooo ooo	8 000 000	8 000 000
—	—	716 000	716 000
154 425 500	18 662 000	11 844 500	166 270 000

1942 års försvarsbeslut — med därefter gjorda ändringar —- beräknade kostnader för femårsperioden
1942/47: 166 270 000 kronor. 1

1 I 1946 års etatsverksproposition och propositionen 1946: 121.
4 Anslaget överfört till försvaret bostadsanskaffningsfond.

Kungl. Maj:ts proposition nr 121.

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Arméns delfond. Sid

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Mobiliseringscentraler för Svea och Göta ingenjörkårer.................... 2

Tyg- och optisk verkstad för Norrlands trängkår och Västernorrlands regemente
samt Sundsvalls luftvärnskår .................................. 5

Anordnande av vissa förråd för armén .................................... 7

Skolskjutningsbanor för Skånska trängkåren .............................. 23

Vissa arbeten å Skånska pansarregementets skjutfält...................... 27

Örn- och tillbyggnad av gymnastikhuset vid arméns underofficersskola .. 27

Matinrättningar ......................................... 28

Sjukhus ............................................. gj

Sammanfattning........................................ 37

Merkostnader för vissa förråd för Svea livgarde m. fl. förband.............. 39

Iståndsättande av kasernbyggnad vid Svea livgarde.......................... 40

Vissa markförvärv för armén

Utvidgning av Hene skjutfält...................................... 4]

Förflyttning av kraftledning från Villingsbergs skjutfält.................. 44

Utvidgning av Skånska trängkårens övningsområde........................ 48

Förvärv av mark för skjutbanor för Skånska trängkåren.................. 51

Sammanfattning................................................... 51

Marinens delfond.

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Bostäder för kustartilleriförsvarens regionala uppbördsman m. fl......... 51

Förråd för ekoradiomateriel......................................... 55

Sammanfattning......................................... 5g

Depåförläggning för sjökarteverket på Beckholmen............................ 57

Flygvapnets delfond.

Vissa byggnadsarbeten m. m.

Södertörns flygflottilj .................................... g 7

Administrationsbyggnad vid centralförrådet i Arboga...................... 66

Bombfällnings- och skjutplatser.............................................. 67

Vissa flygfältsarbeten................................................. 7]

Sammanfattning.................................... 77

Vissa merkostnader för byggnadsarbeten vid Norrbottens fiygbaskår........ 78

Merkostnader för vissa markförvärv för flygvapnet m. m..................... 80

Bilagor ...................................* 82

Stockholm 10-10. K. L. Beckmans Boktryckeri,