Kungl. Majlis proposition nr 11$ (Proposition 1943:142)

Kungl. Majlis proposition nr 11$.

Nr 142.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till nybyggnad
för högre allmänna läroverket i Haparanda
m. m.; given Stockholms slott den 5 mars 191$.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Gösta Bagge.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Majit Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
5 mars 191$.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson-Bramstorp, Westman,
Wigforss, Möller, Sköld, Eriksson, Bergquist, Bagge, Andersson,
Domö, Rosander, Gjöres, Ewerlöf.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Bagge anför härefter följande.

I 1943 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 5, punkten 7) har
Kungl. Majit föreslagit riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet,
som må varda riksdagen förelagd, till Nybyggnad för högre allmänna läroverket
i Haparanda för budgetåret 1943/44 beräkna ett investeringsanslag
av 340,000 kronor.

Jag tillåter mig nu ånyo anmäla denna anslagsfråga. Samtidigt torde jag få
anmäla frågan om byggnadsarbeten vid vissa småskoleseminarier.

Bihang till riksdagens protokoll 19^3. 1 sami. Nr lif2.

Kungl. Majits proposition nr LjS.

1. Nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda.

Sedan 1935 års riksdag beslutat, att samrealskolan i Haparanda skulle från
och med den 1 juli 1935 eller den senare tidpunkt, Kungl. Majit kunde finna
gott bestämma, på vissa villkor successivt ombildas till högre allmänt samläroverk,
omfattande fyraårig latinlinje och treårig reallinje, påbörjades ombildningen
på grund av Kungl. Maj:ts sedermera fattade beslut från och med
läsåret 1935/36 med upprättande av första ringen på båda gymnasielinjerna.
Ombildningen var fullt genomförd från och med läsåret 1938/39.

Lärjungeantalet steg under omorganisationstiden hastigt. Vårterminen 1935
var antalet lärjungar i dåvarande realskolan 181, vårterminen 1939 i det
fullbildade högre allmänna läroverket 338. Maximum nåddes höstterminen
1939 med 352 lärjungar. Under inflytande av krisförhållandena nedgick lärjungeantalet
påföljande år till 299, delvis beroende på bostadsbristen i staden,
som gjorde det svårt att finna lämpliga bostäder för inackorderade lärjungar.
Höstterminen 1942 var antalet lärjungar 318, därav 164 gossar och
154 flickor. 231 lärjungar tillhörde realskolan och 87 gymnasiet. Av lärjungarna
på gymnasiet tillhörde 3 gossar och 6 flickor latinlinjens första ring. Antalet
klassavdelningar utgör innevarande läsår 17.

I detta sammanhang får jag erinra, att 1942 års riksdag förknippade frågan
om utrustande av gymnasiet i Boden med latinlinje med frågan om en
eventuell indragning av latinlinjen vid högre allmänna läroverket i Haparanda.
Riksdagen anförde därvid (skrivelsen nr 265, sid. 14), att riksdagen uppmärksammat,
att latinlinjerna vid gymnasierna i såväl Luleå som Haparanda hade
relativt ringa elevantal, vilket enligt riksdagens mening talade emot, att ännu
en latinlinje skulle erfordras inom ifrågavarande delar av övre Norrland. Då
riksdagen likväl icke velat motsätta sig förslaget, att gymnasiet i Boden utrustades
jämväl med latinlinje, skedde detta dock under den förutsättningen,
att en undersökning vidtoges, huruvida icke latinlinjen vid Haparandaläroverket
lämpligen skulle kunna successivt indragas samtidigt med upprättandet
av latinlinjen vid gymnasiet i Boden och alltså avvecklingen av latinlinjen
i Haparanda taga sin början redan från och med höstterminen 1942.
Det borde ankomma på Kungl. Majit, anförde riksdagen vidare, att föranstalta
om nämnda undersökning samt därefter meddela beslut i ämnet med beaktande
av vad riksdagen sålunda anfört.

Sedan Kungl. Majit uppdragit åt skolöverstyrelsen att vidtaga den av riksdagen
begärda undersökningen, anförde skolöverstyrelsen i skrivelse "den 14
juli 1942 bland annat följande.

De särskilda förhållanden, som motiverade upprättandet av latinlinjen vid
högre allmänna läroverket i Haparanda, vilken endast under fyra läsår avslutats
med studentexamen samt vissa krisbetingade, lärjungeantalet minskande
omständigheter, synes överstyrelsen utgöra starka skäl för att ett avgörande
örn linjens bestånd ej träffas just nu. Antalet lärjungar i latingymnasiets
första ring beräknas höstterminen 1942 komma att utgöra 10. Detta antal

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 142.

överstiger avsevärt det förmodade lärjungeantalet i första ringen av gymnasiet
vid vissa andra läroverk. Överstyrelsen vill till jämförelse upptaga det treåriga
latingymnasiet vid högre allmänna läroverket för gossar i Malmö. I
första ringen av nämnda gymnasium utgjorde lärjungeantalet höstterminen
1940 16 och höstterminen 1941 5. Sannolikt kommer lärjungeantalet i nämnda
ring vid början av höstterminen 1942 ej att överstiga 5. Vid vägande mot
varandra av olägenheterna av indragning av den fyraåriga latinlinjen vid läroverket
i Haparanda och av den treåriga latinlinjen vid högre allmänna läroverket
i Malmö måste betydande vikt tilläggas det förhållandet, att vid läroverket
i Malmö även finnes en fyraårig latinlinje under det att den fyraåriga
latinlinjen vid läroverket i Haparanda är läroverkets enda latinlinje. Överstyrelsen
hemställer, att för läsåret 1942/43 någon åtgärd icke företages i
fråga örn latinlinjen vid läroverket i Haparanda under det att intagningspaus
föreskrives beträffande den treåriga linjen vid läroverket i Malmö.

Kungl. Maj:t meddelade den 7 augusti 1942 beslut i enlighet med skolöverstyrelsens
förslag.

Det nuvarande läroverkshuset i Haparanda är ett tvåvånings trähus, uppfört
med anlitande av ett statsbidrag å 50,000 kronor, som beviljats av 1910
års riksdag. Det är till storlek och utrymmen avpassat efter den förutvarande
samrealskolans behov. För det på grund av samrealskolans utvidgning till
högre allmänt läroverk uppkomna ökade lokalbehovet har staden provisoriskt
sörjt jämlikt därom gjort åtagande.

Beträffande de nuvarande lokalförhållandena ha stadsfullmäktige i Haparanda
i skrivelse den 19 november 1942 anfört bland annat följande.

I själva läroverksbyggnaden finnes endast plats för 6 av läroverkets 17
klassavdelningar. För de övriga ha lokaler måst anskaffas utanför densamma.
En avdelning läser i ett rum i andra våningen av gymnastikhuset, två avdelningar
läsa i polishuset, tre i stadshotellet (i ett f. d. resanderum, i stadsfullmäktiges
sessionssal samt i en av hotellets f. d. matsalar), tre i ett hus på folkskoletomten,
som tidigare varit bostadshus (ett av rummen hyser därjämte
stadsbiblioteket), och slutligen två i bostadsrum i Haparanda systemaktiebolags
fastighet. Dessa lokaler äro visserligen ganska närbelägna till läroverkshuset,
men läroverket är dock splittrat på ej mindre än sex ställen i staden.
Att detta icke kan vara till fördel för sammanhållning, ordning och disciplin
är självklart. Lokalerna äro dessutom delvis icke hygieniskt tillfredsställande,
rummen äro kalla och dragiga, otillräckliga i fråga om utrymme, ha
olämpliga belysningsförhållanden, äro i avsaknad av bekvämlighetsinrättningar
o. s. v. Några andra lokaler ha emellertid icke stått att uppdriva i en så
liten stad. Hur länge läroverket får ha kvar de nämnda lokalerna är också
ovisst — under de gångna åren har läroverket fått flytta flera gånger.

Endast en lärosal i naturvetenskapliga ämnen finnes jämte ett laboratorium.
Sammanlagda antalet undervisningstimmar i biologi med hiilsoliira, fysik och
kemi vid läroverket iir för närvarande 75.5. Att laboratoriet måst tagas i bruk
som lärosal i dessa ämnen är självklart men kan icke betraktas som tillfredsställande.
Att schematekniskt ordna undervisningen i de nämnda ämnena
så att den kan försiggå så mycket som möjligt i dessa rum är ett varje år
återkommande problem, som vållar oändligt arbete.

Kungl. Martts ''proposition nr 1^2.

Hörsalen, som endast rymmer 150 fullvuxna personer, är alldeles för liten
för läroverkets elevantal. Gemensam morgonbön är otänkbar, varigenom också
möjlighet saknas för rektor att på en gång komma i kontakt med hela läroverket.
För skrivningar måste för undvikande av utsträckning av skrivningsperioderna
över alltför många dagar jämte bönsalen också stadshotellets festsal
användas, vilket medför åtskilliga svårigheter för läroverket och staden.

Träslöjdsal finnes icke, utan slöjdundervisningen måste bedrivas tillsammans
med folkskolan, varigenom stora olägenheter uppstå vid förvaring av virke,
materiel och färdiga slöjdalster m. m.

Gymnastiksalen användes gemensamt av såväl läroverk som seminarium
och folkskola i staden och anstränges härvid till bristningsgränsen, vissa dagar
ända till tio timmar, men räcker ändock icke till. Salen är vidare i högsta grad
omodern och t. o. m. hälsofarlig. Under sistförflutna sommar har golvet i salen
omlagts, varför det är att hoppas, att det icke i fortsättningen skall inträffa,
att elever under pågående lektion förfrysa fotterna, vilket inträffade vintern
1941. Gymnastikundervisningen har vid ett flertal tillfällen under de senaste
stränga vintrarna måst inställas på grund av omöjligheten att tillräckligt uppvärma
lokalerna.

Bekvämlighetsinrättningarna för eleverna äro belägna utomhus, en anordning,
som icke kan anses lämplig i en landsdel med så kalla vintrar som övre
Norrland. _ _ !

Förvaringsrummen för bränsle äro icke på långt när tillräckliga.

Under läroverksbyggnaden finnes skyddsrum anordnat för 68 personer;
rätteligen borde dylikt finnas för minst 175 personer.

Till nybyggnad för högre allmänna läroverket i Haparanda i huvudsaklig
överensstämmelse med i ärendet företedda, den 2 februari 1937 dagtecknade
ritningar anvisade 1938 års riksdag ett reservationsanslag av 360,000 kronor,
att utgå under förutsättning att Haparanda stad dels utan ersättning eller förbehåll
och med full äganderätt till statsverket överläte tomt för ändamålet,
som av Kungl. Majit godkändes, samt till tomtgränsen läte framdraga erforderliga
vatten-, avlopps- och elektriska ledningar, dels förbunde sig att sörja
för lokalernas underhåll, så länge de nyttjades för läroverkets behov, dels förbunde
sig att med det statsbidrag, som kunde bliva bestämt, sörja för lokalernas
inredning och utrustning med möbler, dels ock till staten med full
äganderätt överläte de av staden disponerade läroverksbyggnaderna i kvarteret
Minerva jämte staden tillhöriga, för läroverkets behov nyttjade tomtområden
i samma kvarter. Anslaget avsåg att bereda medel till byggnadsföretagets
igångsättande. Av den redogörelse för denna byggnadsfråga, som
lämnats i 1938 års statsverksproposition (Kapitalbudgeten, bilaga 7, sid. 26
ff.), framgår, att kostnaderna för själva byggnaderna beräknats till 1,200,000
kronor.

Genom beslut den 30 juni 1938 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att ombesörja ifrågavarande byggnadsföretag samt föreskrev, att omförmälda
reservationsanslag skulle av byggnadsstyrelsen disponeras för därmed avsett
ändamål, allt under förutsättning att stadsfullmäktige åtoge sig ovannämnda
av riksdagen angivna villkor. Tillika anbefalldes länsstyrelsen i Luleå att från
stadsfullmäktige införskaffa och till Kungl. Majit överlämna förklaring, huru -

Kungl. Maj:ts proposition nr lavida.
stadsfullmäktige åtoge sig sagda villkor, varvid i stadsfullmäktiges åtagande
skulle angivas den tomt, som vore avsedd att för ändamålet överlåtas.

Sedan länsstyrelsen överlämnat utdrag av protokoll, hållet å sammanträde
med stadsfullmäktige den 15 september 1938 och utvisande, att stadsfullmäktige
åtagit sig de av riksdagen angivna villkoren för utgåendet av nämnda
anslag samt att stadsfullmäktige därvid beslutit att utan ersättning eller förbehåll
och med full äganderätt till statsverket överlåta hela kvarteret Lärkan
såsom tomt för läroverkets nybyggnad, godkände Kungl. Maj:t genom beslut
den 25 november 1938 den sålunda upplåtna tomten för ändamålet. Kungl.
Majit och Kronan har sedermera erhållit lagfart å nämnda tomt.

Till ifrågavarande ändamål anvisade vidare 1939 års lagtima riksdag för
budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 300,000 kronor..

Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939,
att arbetet med uppförande av ifrågavarande läroverksbyggnad icke finge
påbörjas, förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd, samt att, intill dess
sådant tillstånd lämnats, de för ifrågavarande ändamål anvisade medlen finge
användas allenast för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt.

1940 års civila byggnadsutredning, som i besparingssyfte granskat programmet
för ifrågavarande byggnadsföretag, har i utlåtande den 30 september
1942 med överlämnande av samma dag dagtecknade principskisser till nybyggnad
för läroverket anfört följande.

Det föreliggande ritningsförslaget är upprättat av länsarkitektkontoret i
Norrbottens län och dagtecknat den 2 februari 1937. Byggnadskostnaderna
beräknades samma år till 1,200,000 kronor, vilket belopp numera torde böra
höjas till 1,650,000 kronor. Byggnadsvolymen är cirka 20,600 kubikmeter,
av vilka 2,650 kubikmeter hänföra sig till en friliggande gymnastikbyggnad,
avsedd att uppföras i trä.

En granskning av förslaget har givit utredningen den uppfattningen, att
planlösningen i stort sett är ekonomisk, ehuru byggnadsprogrammet med hänsyn
till nuvarande tidsläge torde böra något reduceras. Genom viss begränsning
av lokalernas storlek kunna kostnaderna begränsas.

I klassrumsbyggnaden har lärosalarnas djup minskats från 6.5 till 6.25
meter och korridorbredden från 2.G till 2.5 meter. Hörsalar och laboratorier för
undervisningen i fysik och kemi ha minskats till 6.25 X 8 meter. Vågrum och
stinkrum ha slopats. Vid ett läroverk av den storlek, varom här är fråga,
synes särskild geografihörsal icke erforderlig, utan bör fysikhörsalen utan olägenhet
kunna utnyttjas jämväl för undervisningen i geografi. För musikundervisningen
synes aulan kunna anlitas och särskild musiksal sålunda utgå. Metallslöjdsalen
har begränsats från 6.5 X9.8 till 6 X 9.2 meter. Även träslöjdsalen
har något begränsats och rum för slöjdlärare slopats. Frukostrummet har
minskats med 10 kvadratmeter och överflyttats till hörsalsbyggnaden. En
del av förhallen jämte underliggande materielrum har utgått och altanen slopats.
Reservtrappans bredd har begränsats till 1.2 meter och utbyggnaden för
densamma förskjutits till norra sidan av byggnaden i syfte att underlätta
framtida tillbyggnad. Vaktmästarbostaden har utbrutits ur byggnaden och tän -

Kungl. Maj:ts proposition nr H''2.

kes utförd som en tvårumslägenhet på 60 kvadratmeter, inrymd i en friliggande
byggnad. Rumshöjden för undervisningslokalerna har sänkts till 3
meter.

I hörsalsbyggnaden har teckningssalen minskats till 11.5 meter, biologihörsalen
till 8 meter och biologiskt laboratorium till 7.5 meters längd. Bibliotek
och bokmagasin ha sammanslagits och i samband därmed minskats med 10
kvadratmeter. Rektorsexpeditionen har minskats från 26 till 16 och rum för
sekreterare från 12 till 10 kvadratmeter. Väntrummet har slopats. Kollegierummet
har minskats från 80 till 72 kvadratmeter. Det särskilda lärarrummet
torde kunna utgå, då kollegierummet lärer kunna göra tjänst även såsom
lärarrum. I aulan har podiets bredd minskats, läktarens form förenklats och
platsantalet minskats från 568 till 562. Rumshöjden i aulan har sänkts till
5.5 meter, i läraravdelningen till 2.8 meter och i specialrummen till 3 meter.

I gymnastikbyggnaden föreslås gymnastiksalens bredd minskad till 11.5
meter.

Vad den byggnadstekniska standarden beträffar bör takkonstruktionen utföras
för tegelbeläggning, fönstren förenklas och standardiseras samt trappfönstren
begränsas.

Genom de av utredningen föreslagna åtgärderna begränsas byggnadsvolymen
av skolbyggnaden från 17,950 till 13,900 kubikmeter, varav 1,400 kubikmeter
genom sänkning av rumshöjder, och av gymnastikbyggnaden från 2,650
till 2,530 kubikmeter. Den totala volymminskningen utgör således 4,170
kubikmeter. Kostnaden för skolbyggnaden uppskattas till omkring 1,112,000
kronor, vartill komma 151,000 kronor för gymnastikbyggnaden och 22,000
kronor för vaktmästarbostad, eller sammanlagt 1,285,000 kronor, motsvarande
en besparing av 365,000 kronor från det föreliggande förslagets 1,650,000
kronor.

Skolöverstyrelsen, som hört läroverkets rektor, lärarkollegium och lokalstyrelse,
har i utlåtande den 7 december 1942 förklarat sig icke kunna tillstyrka
civila byggnadsutredningens förslag och därvid anfört bland annat följande.

Bland de inskränkningar i byggnadsprogrammet, som civila byggnadsutredningen
ifrågasatt, tilldraga sig vissa punkter särskild uppmärksamhet: indragningen
av geografiska hörsalen, minskningen av laboratoriernas utrymme
och indragningen av musiksalen.

Byggnadsutredningen tänker sig, att geografiundervisningen skulle förläggas
till fysiksalen, såsom allmänt sker vid realskolor med en eller två
serier klassavdelningar. Vid ett högre allmänt läroverk är emellertid antalet
undervisningstimmar i dessa ämnen väsentligt större. Antalet varierar
något alltefter lärjungarnas val av ämneskombinationer på gymnasiet och
deras fördelning mellan latin- och reallinje och mellan realskolans avslutningsklass
och första ringen, men man kan beräkna, att i ett läroverk av
den storlek högre allmänna läroverket i Haparanda nått, antalet lektioner
i veckan i geografi icke kommer att understiga 27 och icke överstiga 33
och att antalet lektioner i fysik icke kommer att understiga 19 i veckan
och icke överstiga 30. Totalbeläggningen av den kombinerade geografi- och
fysiksalen bleve i sådant fall 46 å 63 veckotimmar, vilket icke kan inpassas
i ett normalt lagt skolschema.

Byggnadsutredningen föreslår en minskning av de fysiska och kemiska
laboratoriernas golvytor med vardera cirka 14 m2. Dessa rum finge där -

Kungl. Maj:ts proposition nr lJf.2.

igenom endast storleken av ett icke alltför stort klassrum (längd 8 m). Örn
ett så beskaffat laboratorium något så när kan användas för de yngsta lärjungarnas
behov, är det däremot vid vanligt rörligt arbetssätt uppenbart
otillräckligt för laborationerna med de nästan fullväxta gymnasisterna. Vid
laborationer med ett fullt laborationslag av 16 gymnasister är enligt vad erfarenheten
visar även ett rum med golvytan 10 X 6.5 m i trängsta laget.

Utredningens förslag att indraga musiksalen kunde diskuteras, därest det
vore fråga örn en ej alltför stor realskola, där bönsalen är tämligen litet belagd
med skrivningar. Däremot är det mycket svårt att vid ett högre allmänt
läroverk begagna samma sal som samlingssal, skrivsal och musiksal.
Antalet heldagsskrivningar kan vid ett högre läroverk av nu ifrågavarande
storlek uppskattas till 57, antalet lialvdagsskrivningar till 79, varvid i båda
fallen beräknats upp till 70 deltagare varje gång. Därtill kommer ett varierande
antal, högst 32 heldagsskrivningar för examina och kompletteringar.
Under alla dessa skrivningar vore den kombinerade samlings-, skriv- och
musiksalen med de där befintliga musikinstrumenten otillgänglig för musikundervisningen.
I valet mellan att slopa musiksalen och t. ex. salen för
metallslöjd nödgas man enligt överstyrelsens mening välja det senare, hur
önskvärt det än kan, te sig att bereda de praktiska ämnena en icke alltför
snävt tilltagen plats på skolans arbetsordning.

I övrigt må framhållas, att förslaget icke upptager några materielrum
och städskrubbar och att rektorsexpeditionens mått väl starkt pressats.

Även örn civila byggnadsutredningens förslag i vissa delar kan vara
acceptabelt, visa dock de anförda exemplen, att beskärningen på vissa punkter
gått betänkligt långt.

Överstyrelsen känner sig synnerligen tveksam även i fråga örn den ifrågasatta
sänkningen av rumshöjderna. Ämbetsverket har sig visserligen bekant,
att Kungl. Majit vid vissa byggnadsföretag inom folkskoleväsendet i princip
följt civila byggnadsutredningens förslag i detta avseende, men det synes
icke vara självklart, att de hygieniska överväganden, som föregått dessa
beslut, omedelbart kunna överföras på de högre allmänna läroverkens förhållanden.
Vid dessa läroanstalter äro lärjungarna äldre och deras kroppsmassa
större. Vidare är en avsevärd del av undervisningen förlagd till institutioner
med amfiteatralisk bänkanordning; belysningsförhållandena bleve
icke alltid tillfredsställande för de lärjungar, som äro placerade högst upp
under taket och därvid nödgas utföra ritningar eller anteckningar. Utan
närmare kännedom om de utredningar, varpå civila byggnadsutredningen
grundat sitt förslag, anser sig överstyrelsen icke kunna tillstyrka den föreslagna
sänkningen av rumshöjderna.

Därest av principiella skäl en sådan reduktion av utrymmena befinnes
nödvändig även vid de högre allmänna läroverken, för att ett bygge under
nu rådande förhållanden överhuvudtaget skall kunna komma till stånd,
nödgas dock överstyrelsen acceptera utredningens förslag i denna del. Överstyrelsen
vill givetvis icke därmed principiellt hava tagit ståndpunkt i den
länge omdebatterade frågan örn den lägsta tillåtliga rumshöjden i de högre
allmänna läroverkens klassrum och lärosalar utan betraktar sänkningen
som en krisåtgiird, vars berättigande ånyo bör övervägas, då i en framtid
de ekonomiska förhållandena åter göra det möjligt att lägga större vikt vid
hygieniska synpunkter.

Kungl. Maj:ts -proposition nr 142.

Skolöverstyrelsen har vidare — i likhet med läroverkets rektor, lärarkollegium
och lokalstyrelse — framhållit, att förhållandena vid läroverket
gjorde en lösning av dess byggnadsfråga så trängande nödvändig, att även
en i och för sig ogynnsam lösning måste föredragas framför ett ytterligare
uppskov, samt hemställt, att Kungl. Majit måtte vidtaga de åtgärder, som
befinnas erforderliga för ett påbörjande under budgetåret 1943/44 av den
för läroverket avsedda nybyggnaden.

Byggnadsstyrelsen har, med överlämnande av inom byggnadsstyrelsen
uppgjorda, den 8 december 1942 dagtecknade ritningar till nybyggnad för
högre allmänna läroverket i Haparanda, i utlåtande den 29 januari 1943
förordat, att detta förslag lägges till grund för byggnadsföretaget. Ämbetsverket
har därvid anfört bland annat följande.

Med anledning av det byggnadsstyrelsen jämlikt nådigt beslut den 30
juni 1938 lämnade uppdraget anmodade byggnadsstyrelsen den 2 augusti
1938 länsarkitekten i Norrbottens län att i anslutning till de den 2 februari
1937 dagtecknade skissritningarna uppgöra huvudritningar till byggnadsföretaget
ifråga, varefter denne till byggnadsstyrelsen inkommit med dylika
ritningar, dagtecknade i juni och juli 1939. På grund av en del av skolöverstyrelsen
mot dessa ritningar framställda erinringar verkställde länsarkitekten
därefter viss bearbetning av desamma, dagtecknad den 6 oktober
1939. Sedermera har länsarkitekten uppgjort ett från de ursprungliga ritningarna
helt avvikande förslag med förändrad förläggning av byggnaden
å tomten, vilket förslag byggnadsstyrelsen icke funnit innebära några fördelar
framför det tidigare förslaget. Slutligen har byggnadsstyrelsen i samråd
med skolöverstyrelsen låtit bearbeta länsarkitektens förslag av den 6
oktober 1939, vilket skolöverstyrelsen i princip godtagit enligt skrivelse den

7 december 1942. Dessa sistnämnda huvudritningar äro dagtecknade den

8 december 1942.

Emellertid har byggnadsstyrelsen anbefallts att avgiva utlåtande med anledning
av ett av 1940 års civila byggnadsutredning i ärendet den 30 september
1942 avgivet yttrande.

Med detta yttrande, som enligt uppgift hänför sig till det år 1937 upprättade
ursprungliga skissförslaget men i verkligheten synes utgå från det
av länsarkitekten år 1941 upprättade, av byggnadsstyrelsen icke godtagna
förslaget, har byggnadsutredningen i besparingssyfte framlagt ett omarbetat
förslag, innefattande vissa reduceringar av det ursprungliga byggnadsprogrammet.

. Vad beträffar de av byggnadsutredningen sålunda föreslagna reduceringarna
har skolöverstyrelsen i utlåtande den 7 december 1942 uttalat sig
mot indragningen av den geografiska hörsalen och musiksalen samt minskningen
av de fysiska och kemiska laboratoriernas golvytor med vardera
omkring 14 kvadratmeter ävensom mot minskningen av lärosalarnas mått,
och har skolöverstyrelsen för sin del avstyrkt civila byggnadsutredningens
förslag.

Byggnadsstyrelsen, som vid behandlingen av denna skolbyggnadsfråga
allt ifrån början ägnat ingående uppmärksamhet åt frågan rörande de olika
lokalernas effektiva utnyttjande, biträder skolöverstyrelsens uttalande rörande
de av byggnadsutredningen föreslagna reduceringarna av lokalprogrammet.

Kungl. May.ts ''proposition nr 11+2.

Skolanläggningens planläggning enligt civila byggnadsutredningens förslag
ansluter sig i huvudsak till 1939 års förslag och till byggnadsstyrelsens
bearbetning.

Enligt civila byggnadsutredningens förslag skulle själva skolbyggnaden
upptaga en volyn! av 13,900 kubikmeter och gymnastikbyggnaden 2,530
kubikmeter, vartill kommer en fristående vaktmästarbostad örn 400 kubikmeter,
och skulle alltså den sammanlagda byggnadsvolymen enligt detta förslag
utgöra omkring 16,800 kubikmeter. Enligt byggnadsstyrelsens förslag
skulle skolbyggnaden, som jämväl inrymmer vaktmästarbostad, upptaga
en volym av 16,500 kubikmeter och gymnastikbyggnaden 2,650 kubikmeter
eller sammanlagt 19,150 kubikmeter. Skillnaden mellan de båda förslagen
utgör således i volym 2,350 kubikmeter. Därest emellertid den i byggnadsstyrelsens
förslag avsedda våningshöjden i klassrummen av 3.5 meter
minskas till den av byggnadsutredningen förordade våningshöjden av 3 meter,
vilken av Kungl. Majit vid byggnadsföretag inom folkskoleväsendet
numera fastställts, skulle skolbyggnadens volym enligt byggnadsstyrelsens
förslag uppgå till 15,300 kubikmeter eller endast 1,400 kubikmeter mer än
enligt byggnadsutredningens förslag.

Vad beträffar kostnaderna för de båda förslagen framhåller byggnadsstyrelsen,
att civila byggnadsutredningens förslag uppgivits draga en kostnad
av 1,285,000 kronor. Vid en granskning av de sålunda beräknade kostnaderna
Ilar byggnadsstyrelsen emellertid funnit, att kostnaderna för gymnastikbyggnaden
böra höjas med 20,000 kronor samt att till kostnadssumman
bör läggas 30,000 kronor för utvändiga arbeten, och skulle sålunda
byggnadsutredningens förslag draga en sammanlagd kostnad av 1,335,000
kronor. Byggnadsstyrelsens förslag har av styrelsen kostnadsberäknats till
1,410,000 kronor, men därest våningshöjden i klassrumsvåningarna minskas
från 3.5 till 3 meter skulle denna kostnad nedbringas med omkring 15,000
kronor till 1,395,000 kronor. Byggnadsutredningens förslag skulle sålunda
i verkligheten komma att medföra en besparing i förhållande till byggnadsstyrelsens
förslag av endast 60,000 kronor, vilken besparing alltså motsvarar
de av civila byggnadsutredningen föreslagna beskärningarna i lokalprogrammet,
som icke kunnat godtagas av skolöverstyrelsen. Byggnadsstyrelsen
finner sig därför böra förorda, att det av byggnadsstyrelsen uppgjorda förslaget
lägges till grund för byggnadsföretaget.

Av vad såväl skolöverstyrelsen som stadsfullmäktige i Haparanda i ärendet
anfört framgår, att det är av förhållandena påkallat, att ifrågavarande
byggnadsföretag med det snaraste kommer till utförande.

Vad beträffar tidigare för här avsedda ändamål anvisade anslag tillåter
sig byggnadsstyrelsen erinra, att Kungl. Majt genom beslut den 19 juni
1942 föreskrivit, att nämnda anslag finge disponeras under budgetåret
1942/43 under samma förutsättningar för dispositionen som gällt för budgetåret
1941/42. Efter utgången av förstnämnda budgetår torde emellertid
jämlikt riksdagens i kungörelsen den 14 juni 1928 med vissa bestämmelser
angående äldre reservationsanslag omförmälda beslut nu ifrågakomna anslag
icke längre få disponeras, och blir det alltså, såsom Kungl. Majit i
statsverkspropositionen för innevarande budgetår torde hava förutsatt, erforderligt,
att nytt anslag för ändamålet anvisas för budgetåret 1943/44.

Vad beträffar storleken av det för sistnämnda, budgetår erforderliga beloppet
torde enligt byggnadsstyrelsens mening det i statsverkspropositionen
upptagna anslaget ä 340,000 kronor förslå. Sedan erforderliga entreprenad -

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 1/fi.

handlingar färdigställts under innevarande höst, torde nämligen med hänsyn
till de klimatiska förhållandena grundläggningsarbetena kunna igångsättas
törst under våren 1944.

Det nuvarande läroverkshuset i Haparanda är avpassat för den förutvarande
samrealskolans behov. För det på grund av samrealskolans utvidgning
till högre allmänt samläroverk uppkomna ökade lokalbehovet har
Haparanda stad provisoriskt sörjt jämlikt åtagande. X läroverksbyggnaden
finnes endast plats för sex av läroverkets 17 avdelningar. Övriga klassavdelningar
äro förlagda dels till läroverkets gymnastikbyggnad, dels ock till fyra
andra byggnader i staden. Av den förut lämnade redogörelsen framgår, att
såväl en del av de provisoriska undervisningslokalerna som gymnastiklokalerna
äro hygieniskt otillfredsställande samt att lokalerna äro otillräckliga.

På förslag av Kungl. Maj:t anvisade 1938 och 1939 års lagtima riksdagar
medel till uppförande av nybyggnad för läroverket. Med hänsyn till de inträffade
krisförhållandena har byggnadsföretaget emellertid ännu icke kommit
till utförande.

Kostnaderna för det av 1938 års riksdag godkända byggnadsprogrammet
för läroverket voro, oavsett kostnaderna för konstnärlig utsmyckning, då
beräknade till 1,200,000 kronor.

I besparingssyfte har det tidigare godkända byggnadsprogrammet granskats
av 1940 års civila byggnadsutredning, som den 30 september 1942
framlagt förslag i ämnet. Byggnadsutredningens förslag, som åskådliggjorts
pa tre samma dag dagtecknade skissritningar, innebär såväl en reducering
av byggnadsprogrammet som en begränsning av lokalernas storlek. Sålunda
har bland annat geografiska hörsalen och musiksalen slopats, de fysiska och
kemiska laboratoriernas golvyta minskats samt rumshöjden för undervisningslokalerna
sänkts till 3 meter. Kostnaderna för förslaget har av utredningen
beräknats till 1,285,000 kronor. Vid granskning av dessa kostnader
har byggnadsstyrelsen emellertid funnit, att de böra höjas till 1,335,000
kronor.

Varken skolöverstyrelsen eller byggnadsstyrelsen ha ansett sig kunna
förorda det av byggnadsutredningen föreslagna byggnadsprogrammet, mot
vilket de båda myndigheterna riktat invändningar; byggnadsstyrelsen har för
sin del förordat, att nybyggnad för läroverket uppföres enligt inom styrelsen
upprättade, den 8 december 1942 dagtecknade ritningar. Detta byggnadsförslag
har av styrelsen kostnadsberäknats till 1,410,000 kronor eller, örn
våningshöjden i klassrumsavdelningarna minskas från 3.5 meter till 3 meter,
till 1,395,000 kronor. Då civila byggnadsutredningens förslag, såsom förut
nämnts, av byggnadsstyrelsen kostnadsberäknats till 1,335,000 kronor, skulle
utredningens förslag i förhållande till byggnadsstyrelsens senast avgivna förslag
vid minskning av våningshöjden i klassrumsavdelningarna till 3 meter
innebära en besparing av (1,395,000 — 1,335,000 =) 60,000 kronor. Denna

Kungl. Maj:ts proposition nr Inbesparing,
framhåller byggnadsstyrelsen, motsvarar sådana av byggnadsutredningen
föreslagna beskärningar i lokalprogrammet, vilka icke kunnat godtagas
av skolöverstyrelsen.

Såväl byggnadsutredningens som byggnadsstyrelsens senast avgivna förslag
upptager 17 klassrum, motsvarande nuvarande antalet klassavdelningar.Emellertid
har 1942 års riksdag, såsom av den ovan lämnade redogörelsen framgår,
ifrågasatt, huruvida icke den fyraåriga latinlinjen vid läroverket, som hade relativt
ringa elevantal, lämpligen kunde successivt indragas samtidigt med upprättandet
av en latinlinje i Boden eller med början från och med höstterminen
1942. Någon sådan avveckling har såsom av det föregående framgår icke kommit
till stånd. Antalet lärjungar i första ringen av latingymnasiet vid Haparandaläroverket
utgjorde vid höstterminens början under läsåren 1935/43
respektive 27, 16,12, 7, 7, 6, 5 och 9. Efter en oavbruten minskning av antalet
lärjungar i nämnda gymnasiering från gymnasiets tillkomst till och med läsåret
1941/42 uppvisar innevarande läsår en ökad anslutning till linjen. Hur utvecklingen
kommer att gestalta sig i fortsättningen är givetvis vanskligt att nu
bedöma. Jag erinrar emellertid örn att nedgången i elevnumerären vid läroverket,
vilken jämväl drabbat reallinjen, anses åtminstone delvis vara krisbetingad
och i första hand beroende på bostadsbristen i staden.

Vid i övrigt oförändrade förhållanden skulle en avveckling av latinlinjen
givetvis komma att påverka läroverkets lokalbehov. Jag anser mig emellertid
sakna tillräckliga skäl att med hänsyn till en eventuell avveckling av ifrågavarande
linje ifrågasätta en beskärning av nu föreliggande byggnadsförslag.

I byggnadsstyrelsens förslag tillgodoses inom ramen av en ekonomisk
planlösning vissa av skolöverstyrelsen såsom ofrånkomliga betecknade önskemål,
vilka jag för egen del kan biträda. Merkostnaden härför uppgår till
cirka fem procent av kostnaderna för det av civila byggnadsutredningen
framlagda alternativet. Vid sådant förhållande anser jag mig kunna, utan
att frångå de besparingsprinciper, som legat till grund för bedömningen av
andra liknande byggnadsärenden, tillstyrka, att nybyggnaden uppföres i
huvudsaklig överensstämmelse med ifrågavarande, av byggnadsstyrelsen
upprättade och den 8 december 1942 dagtecknade ritningar. Det kan visserligen
ifrågasättas, huruvida särskild lärosal för geografi erfordras, men
då förslaget icke upptager något reservklassrum, vill jag likväl icke förorda,
att detta utrymme slopas. Innan ritningarna fastställas av Kungl. Majit,
torde de bvggnadstekniska möjligheterna att begränsa laboratorieutrymmena
böra närmare undersökas. Takhöjden bör bestämmas till 3 meter
med undantag för de naturvetenskapliga institutionerna, där en något högre
takhöjd synes motiverad. Med de av mig förordade modifikationerna torde
byggnadsföretagets totala kostnad böra beräknas till 1,390,000 kronor.

Till ifrågavarande ändamål anvisades för budgetåren 1938/40 på kapitalbudgeten
under statens allmänna fastighetsfond såsom reservationsanslag till -

Kungl. Maj:ts proposition nr UpL

hopa 660,000 kronor. Enligt budgetredovisningen utgjorde reservationen till
innevarande budgetår 630,000 kronor. Den befintliga reservationen torde vara
tillräcklig för de byggnadsarbeten, som må kunna komma till stånd under
nästa budgetår. Det i årets statsverksproposition för ifrågavarande ändamål
beräknade investeringsanslaget av 340,000 kronor torde sålunda icke behöva
äskas av riksdagen. Med hänsyn till de ökade kostnaderna för byggnadsföretaget
och de av mig förordade ändringarna i det tidigare av riksdagen godkända
byggnadsprogrammet torde frågan om företagets utförande emellertid ånyo
böra underställas riksdagen. Härtill kommer att de av riksdagen anslagna
medlen, i den mån de icke erfordras för uppgörande av ritningar, entreprenadhandlingar
och dylikt, må enligt beslut av 1939 års urtima riksdag disponeras
endast under de förutsättningar, som uppställts för användning av
anslag å allmän beredskapsstat, samt att medlen icke stå till Kungl. Maj:ts
förfogande efter utgången av innevarande budgetår. Av riksdagen torde
därför böra inhämtas medgivande, att befintlig reservation å de för budgetåren
1938/40 anvisade reservationsanslagen till Nybyggnad för högre
allmänna läroverket i Haparanda må intill utgången av budgetåret 1944/45
tagas i anspråk för uppförande av nybyggnad för läroverket i huvudsaklig
överensstämmelse med vad av mig förordats. Härom gör jag hemställan i
det följande.

2- Byggnadsarbeten vid vissa småskoleseminarier.

I 1943 års åttonde huvudtitel har Kungl. Maj:t framlagt förslag örn viss
omorganisation av den år 1936 beslutade organisationen för småskollärarinneutbildningen,
enligt vilken denna skulle omfatta: tvååriga dubbelseminarier i
Strängnäs, Skara och Landskrona, tvååriga enkelseminarier i Härnösand och
Växjö samt treåriga enkelseminarier i Haparanda och Lycksele. Kungl. Maj:ts
omorganisationsförslag, vilket överensstämmer med vad skolöverstyrelsen i
underdånig skrivelse den 16 oktober 1942 i sådant hänseende föreslagit, innebär,
att småskoleseminarierna i Lycksele, Härnösand och Växjö skola tills vidare
från och med budgetåret 1943/44 vara anordnade såsom dubbelseminarier,
vart och ett omfattande två tvååriga linjer. Omorganisationen föranledes
av behovet av ökad examenskapacitet vid småskoleseminarierna.

Skolöverstyrelsen har i ovannämnda skrivelse framhållit, att småskoleseminarierna
kunde beräknas vara i full verksamhet från och med höstterminen
1944. Efter att lia redogjort för vissa byggnadsfrågor vid seminarierna i Skara,
Strängnäs, Växjö, Lycksele, Härnösand och Haparanda, har överstyrelsen
framhållit såsom önskvärt, att vissa av överstyrelsen närmare angivna örn- och
^byggnadsarbeten vid nämnda seminarier kunde avslutas sommaren 1944.
Under nuvarande förhallanden syntes det dock, anför överstyrelsen, vara nödvändigt,
att endast de mest angelägna arbetena igångsattes. Härvid syntes i
första hand arbetena i Haparanda, Lycksele och Strängnäs komma i fråga. De

Kungl. Maj:ts ''proposition nr lfå.

lokaler, som för närvarande stöde seminariet i Haparanda till buds, hade för
länge sedan utdömts, och frågan om nybyggnad hade sedan lång tid tillbaka
stått på dagordningen. Nu kunde frågan omöjligen längre uppskjutas, därest
det skulle bli möjligt att bedriva seminariets verksamhet i full utsträckning.
Även ombyggnaden vid seminariet i Lycksele vore av angelägnaste slag och
måste ovillkorligen utföras, örn det skulle bliva möjligt att genomföra den förändring
till dubbelseminarium, som överstyrelsen föreslagit och som ur ekonomisk
synpunkt måste betraktas som ett för staten fördelaktigt sätt att
åstadkomma en utökning av examinationsmöjligheterna. Slutligen borde den
relativt billiga ombyggnaden av seminariet i Strängnäs genomföras, då man
eljest där skulle nödgas förhyra lokaler för undervisningen. Samtliga dessa
byggnadsarbeten borde örn möjligt vara slutförda, innan läsåret 1944/45 toge
sin början.

För närvarande anser jag mig endast böra anmäla frågan om byggnadsarbeten
vid småskoleseminarierna i Haparanda, Lycksele och Strängnäs.

Småskoleseminariet i Haparanda. Till uppförande av nybyggnad för seminariet
i Haparanda i huvudsaklig överensstämmelse med av byggnadsstyrelsen
upprättade, den 4 oktober 1937 dagtecknade ritningar anvisade 1938 års riksdag
för budgetåret 1938/39 ett reservationsanslag av 150,000 kronor, att utgå
under förutsättning att Haparanda stad utan ersättning eller förbehåll överläte
tomt för ändamålet, som av Kungl. Majit godkändes, samt till tomtgränsen
läte framdraga erforderliga vatten-, avlopps- och elektriska ledningar. Anslaget
avsåg att bereda medel till byggnadsföretagets igångsättande. Av den
redogörelse för denna byggnadsfråga, som lämnats i 1938 års statsverksproposition
(Kapitalbudgeten, bilaga 7, sid. 45 ff.), framgår, att byggnadskostnaderna
beräknats till 730,000 kronor.

Genom beslut den 30 juni 1938 uppdrog Kungl. Majit at byggnadsstyrelsen
att ombesörja ifrågavarande byggnadsföretag samt föreskrev, att ifrågavarande
reservationsanslag skulle av byggnadsstyrelsen disponeras för därmed
avsett ändamål under förutsättning att Haparanda stad fullgjorde ovan angivna
villkor. Till ifrågavarande ändamål anvisade vidare 1939 års lagtima
riksdag för budgetåret 1939/40 ett reservationsanslag av 200,000 kronor.

Sedermera föreskrev Kungl. Majit genom beslut den 30 december 1939, att
arbetet med uppförande av ifrågavarande seminariebyggnad icke finge påbörjas,
förrän Kungl. Majit därtill lämnat tillstånd, samt att, intill dess sådant
tillstånd lämnats, de för ändamålet anvisade medlen finge användas allenast
för uppgörande av byggnadsritningar, entreprenadhandlingar och dylikt.

Såsom tomt för semin ar iebyggnaden ha stadsfullmäktige i Haparanda vid
sammanträde den 10 januari 1939 beslutat erbjuda ett tomtområde i kvarteret
Fabriken i Haparanda. Kungl. Majit har ännu icke meddelat beslut i tomtfrågan.

Kungl. Majlis proposition nr Ut2.

Med skrivelse den 26 juni 1940 överlämnade byggnadsstyrelsen för Kungl.
Maj:ts godkännande av arkitekten B. Höök på styrelsens uppdrag uppgjorda
liuvudritningar till seminariebyggnaden, dagtecknade den 26 januari och den 7
februari 1940. I dessa ritningar hade efter samråd mellan skolöverstyrelsen
och byggnadsstyrelsen vidtagits den avvikelsen från ovannämnda, den 4 oktober
1937 dagtecknade skissritningar, att mittkorridoren i skolbyggnaden
ersatts av sidokorridor och samtliga skolsalar förlagts mot sydligt väderstreck.
Dessa ändringar angåvos av byggnadsstyrelsen kunna verkställas utan
kostnadsökning.

1940 års civila byggnadsutredning, som i besparingssyfte granskat nämnda
huvudritningar, har i yttrande den 14 november 1941 föreslagit omdisposition
av planlösningen samt viss reduktion av lokalerna enligt ett yttrandet bifogat
skissförslag. Utredningen har därvid anfört bland annat följande.

De av utredningen föreslagna reduktionerna och plantekniska omläggningarna
innebära en minskning av byggnadsvolymen från 13,500 till 9,500 kubikmeter,
det vill säga med 4,000 kubikmeter, varav cirka 450 kubikmeter hänföra
sig till sänkning av rumshöjden och 880 kubikmeter komma på samlingssalen.

Kostnadsberäkningen för småskoleseminariet, vilken är grundad på prisläget
i augusti 1939, slutar på 770,000 kronor, varav 708,000 kronor för skolbyggnaden,
25,000 kronor för inredning av luftskyddsrum, 15,000 kronor för
vaktmästarbostad, 7,000 kronor för utvändiga arbeten och 15,000 kronor för
konstnärlig utsmyckning. Med hänsyn till senare inträdda prisstegringar böra
kostnaderna numera uppskattas till 900,000 kronor, förutom kostnaden för
konstnärlig utsmyckning. Genom de av utredningen föreslagna reduktionerna
torde sagda kostnad kunna minskas med omkring 190,000 kronor till 710,000
kronor.

Byggnadsstyrelsen har i utlåtande den 15 januari 1943 anfört bland annat,
att byggnadsutredningens förslag numera kunde beräknas draga en kostnad
av 810,000 kronor. Styrelsen kunde emellertid för sin del svårligen finna utredningens
förslag användbart för ett småskoleseminarium med det uppgivna
elevantalet. Denna fråga syntes dock närmast böra tillkomma skolöverstyrelsen
att närmare bedöma.

Byggnadsstyrelsen har undersökt möjligheterna att beskära det av byggnadsstyrelsen
år 1940 framlagda byggnadsförslaget. Härom har styrelsen anfört
följande.

Kostnaderna för byggnadsstyrelsens förslag av år 1940, 770,000 kronor,
grundades på prisläget år 1939. I november 1941 skulle kostnaderna ha uppgått
till 900,000 kronor, och för närvarande kunna kostnaderna beräknas till

980,000 kronor. För motverkande av de numera mycket höga kostnaderna har
byggnadsstyrelsen ansett sig böra i samråd med representant för skolöverstyrelsen
söka beskära lokalprogrammet, som på grund av från rektor uppställda
krav ökats under utredningens gång från det av skolöverstyrelsen ursprungligen
uppställda. Ett sålunda tillkommet klassrum för övningsskolan kan icke
anses vara absolut nödvändigt, och i vissa fall kunna lokalerna för övningsämnen
minskas. Samtliga lokaler hålla av skolöverstyrelsen godkända mått.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142.

Med utgångspunkt från att högtidssalen bör utgå eller ställas på framtiden
kunde morgonbönen och gemensamma föreläsningar för seminaristerna förläggas
till en utökad biblioteksavdelning, utformad som samlingssal, och musikundervisningen
förläggas till teckningssalen samt skrivningarna till gymnastiksalen.
Härigenom skulle byggnaden kunna minskas 8 meter i längd.

Kungl. Majit föreskriver numera en höjd i klassrum av 3 meter. En sänkning
av rumshöjden från 3.5 till 3 meter skall alltså ske.

Genom ovan angivna inknappningar skulle besparing med sammanlagt

130.000 kronor uppstå och kostnaderna minskas till 850,000 kronor, varav

10.000 kronor komma på minskad våningshöjd.

Ett genomarbetat förslag med tillräckliga utrymmen förefinnes alltså i koncept
som är endast 40,000 kronor dyrare än utredningens ovan behandlade
skissförslag.

Byggnadsstyrelsens år 1937 framlagda utredning angående seminariets
byggnadsfråga upptog — förutom det av 1938 års riksdag godkända nybyggnadsförslaget
— jämväl två alternativa förslag till lösande av seminariets
byggnadsfråga genom utnyttjande av det högre allmänna läroverkets i Haparanda
nuvarande fastigheter. De i juni 1937 beräknade kostnaderna för de
olika alternativen framgå av följande sammanställning:

Alternativ 1.

Tillbyggnad och modernisering av läroverksbyggnaden .... kronor 185,000

Nytt gymnastikhus (jämväl inrymmande vaktmästarbostad) » 115,000

Ändringsarbeten inom den gamla seminariebyggnaden..... » 30,000

Summa kronor 330,000.

Alternativ 2.

Tillbyggnad och modernisering av läroverksbyggnaden .... kronor 185,000
Nytt gymnastikhus (jämväl inrymmande lokaler för

skolkök och manlig slöjd samt vaktmästarbostad)...... » 175,000

Summa kronor 360,000.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 15 januari 1943 framhållit, att
kostnaderna för sistnämnda två örn- och nybyggnadsförslag med nuvarande
prisläge skulle uppgå till 429,000 respektive 460,000 kronor. Under förutsättning
att en nybyggnad uppfördes för Haparandaläroverket, vore det
emellertid tänkbart, anför byggnadsstyrelsen, att seminariet åtminstone provisoriskt
övertoge läroverkets nuvarande lokaler i befintligt skick. På anmodan
under hand från ecklesiastikdepartementet hade byggnadsstyrelsen i
samråd med representant för skolöverstyrelsen vidtagit utredning rörande
denna fråga.

Det vid utredningen framkomna förslaget har åskådliggjorts på sex inom
byggnadsstyrelsen upprättade, den 15 januari 1943 dagtecknade ritningar.

Till belysning av förslaget har byggnadsstyrelsen anfört följande.

Seminariet förhyr för närvarande av läroverket gymnastiksal, teckningssal
samt musik- och samlingssal, av folkskolestyrelsen lokal för manlig slöjd

Kungl. Majds ''proposition nr l/f2.

samt av rektor ett expeditionsrum i dennes bostad. Sommartid förhyras därjämte
skolk ökslokaler. Byggnadsstyrelsens utredning utvisar, att utan nämnvärda
förändringar av läroverksbyggnaden kunna dit förläggas fyra seminarieklassrum
och fyra övningsklassrum ävensom lokaler för biologi, kemi,
fysik, geografi, läsrum, bibliotek och rektorsexpedition, vilka senare lokaler
icke motsvara behovet av utrymme men kunna försvaras såsom ett provisorium.
Den nuvarande gymnastikbyggnaden, som i sommar försetts med
nytt golv, beräknas kunna provisoriskt användas, sedan väggarna invändigt
isolerats och nya kaminer insatts. I den nuvarande seminariebyggnaden skulle
förläggas teckningssal, lokal för manlig och kvinnlig slöjd samt skolkök, som
emellertid måste nyinredas men utföras på enklaste sätt. Den nuvarande
rektorsbostaden bibehålies i oförändrat skick. Styrelsen förutsätter, att endast
de nödvändigaste reparationerna för närvarande verkställas. Utan besiktning
av den gamla seminariebyggnaden och läroverksbyggnaden kan omfattningen
av dessa^ reparationer icke bedömas, men kostnaderna torde uppskattningsvis
uppgå till 35,000 kronor för läroverksbyggnaden och 15,000
kronor för seminariebyggnaden.

Hos Kungl. Maj:t har vidare rektorn vid småskoleseminariet i Haparanda
H. Tenerz och T''omedalskommunernas förbundskommitté var för sig hemställt,
att förslag om nybyggnad för seminariet i Haparanda måtte föreläggas
årets riksdag.

Småskoleseminariet i Lycksele. 1938 års riksdag upptog på beredskapsstat
för budgetåret 1938/39 till ny- och ombyggnadsarbeten vid vissa folk- och
småskoleseminarier ett förskottsanslag av 181,000 kronor. Härförutom anvisades
till ny- och tillbyggnadsarbeten vid vissa folk- och småskoleseminarier
på riksstaten under kapitalbudgeten ett reservationsanslag av 431,000 kronor,
varav 13,000 kronor avsågos för uppgörande av byggnadsplaner m. m.
för nämnda på beredskapsstat upptagna byggnadsarbeten. Av förstnämnda
belopp, 181,000 kronor, avsågo 26,000 kronor tillbyggnad för skolkök och
elevrum vid Lyckseleseminariet.

Byggnadsstyrelsen har i ovannämnda utlåtande den 15 januari 1943 anfört
följande beträffande seminariets byggnadsfråga.

I beredskapsstaten för budgetåret 1938/39 är upptaget ett belopp av

26,000 kronor för utvidgning av skolköket vid seminariet. På grund av stegrade
byggnadskostnader torde dessa kostnader nu böra beräknas till 39,000
kronor.

För närvarande föreligga endast principritningar till skolkökets utvidgning.
Skolöverstyrelsen har påpekat, att 1940 års riksdagsrevisorer vid besök
i Lycksele konstaterat, att särskild samlingslokal saknades samt att elevhushållets
och skolkökets lokaler voro synnerligen trånga. Med hänsyn härtill
och då skolöverstyrelsen framhållit, att seminariet bör förändras till dubbelseminarium
med åtföljande ökning av elevantalet, samt större utvidgning
av skolköket är behövlig än principritningarna utvisa, böra dessa omarbetas
och utredning snarast verkställas rörande samtliga de byggnadsarbeten, som
äro behövliga. Det är nämligen icke möjligt att på nuvarande stadium bedöma
kostnaderna för erforderliga byggnadsarbeten. Medel för utredningen

Kungl. Maj:ts ''proposition nr Infinnas
tillgängliga, enär omkring 8,300 kronor återstå av de medel, som av
Kungl. Majit anvisats för utförande av ritningar till folkskoleseminarierna i
Lund och Umeå samt småskoleseminariet i Lycksele (1938/39 Kb. III.40).

I anslutning till det anförda har byggnadsstyrelsen hemställt örn bemyndigande
att med anlitande av resterande medel å det för budgetåret 1938/39
anvisade reservationsanslaget till ny- och ombyggnadsarbeten vid vissa folkoch
småskoleseminarier verkställa utredning angående örn- och tillbyggnad
av småskoleseminariet i Lycksele.

Småskoleseminariet i Strängnäs. Till ändringsarbeten m. m. vid vissa småskoleseminarier
upptogs på beredskapsstat för budgetåret 1938/39 ett förskottsanslag
av 77,700 kronor och till ändringsarbeten m. m. vid vissa folkoch
småskoleseminarier å riksstatens kapitalbudget för sagda budgetår ett
reservationsanslag av 06,500 kronor. Av beloppet 66,500 kronor avsags ett
belopp av 4,000 kronor till utarbetande av byggnadsplaner m. m. för de å beredskapsstat
upptagna arbetena. I beloppen 77,700 kronor och 4,000 kronor
ingick en post på 1,200 kronor till ändringsarbeten i småskoleseminariets i
Strängnäs gymnastiklokaler. Dessa ändringsarbeten avsågo inredning av två
klassrum. Med skrivelse den 9 september 1940 har byggnadsstyrelsen överlämnat
ritning och beskrivning över ifrågavarande arbeten.

Byggnadsstyrelsen har i sitt utlåtande den 15 januari 1943 anfört, att
kostnaderna för ändringsarbetena vid ifrågavarande seminarium numera
kunna beräknas till 3,000 kronor, samt tillstyrkt, att detta belopp ställes
till förfogande för arbetenas utförande.

Vid anmälan år 1938 av seminariets i Haparanda byggnadsfråga anförde
dåvarande departementschefen, att seminariets lokalförhållanden vore
i hög grad otillfredsställande och att byggnadsfrågan icke längre borde uppskjutas.
Vid valet mellan då föreliggande förslag dels örn nybyggnad för
seminariet, dels ock om ombyggnad av läroverkets i Haparanda fastigheter för
seminariets räkning förordade departementschefen nybyggnadsförslaget, under
framhållande av att läroverksområdet icke lämnade nöjaktigt utrymme
för lekplan och seminarieträdgård. Riksdagen godkände det av departementschefen
förordade byggnadsprogrammet, vilket då var kostnadsberäknat till

730,000 kronor men nu kan beräknas draga en kostnad av 980,000 kronor.

Ehuru 1938 och 1939 års lagtima riksdagar anvisat medel till uppförande
av nybyggnad för seminariet, har byggnadsföretaget med hänsyn till inträffade
krisförhållanden ännu icke kunnat komma till utförande. Under tiden
har det av riksdagen godkända byggnadsprogrammet varit föremål för
granskning ur besparingssynpunkt. 1940 års civila byggnadsutredning har
sålunda den 14 november 1941 föreslagit viss omdisposition av nybyggnadens
planlösning och viss reduktion av lokalerna enligt ett av utredningen
framlagt skissförslag. Kostnaderna för nybyggnadens utförande enligt detta
förslag beräknades i november 1941 uppgå till 710,000 kronor men torde nu Bihang

till riksdagens protokoll 10/(3. 1 sand. Nr 1 ''i 2

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr ternera
böra uppskattas till 810,000 kronor. Mot förslaget har byggnadsstyrelsen
riktat åtskilliga anmärkningar och framhållit, att styrelsen svårligen kunde
finna förslaget användbart för seminariets behov, men ansett denna fråga
närmast böra tillkomma skolöverstyrelsen att bedöma. Vidare har byggnadsstyrelsen
i samråd med en representant för skolöverstyrelsen för motverkande
av de numera mycket höga kostnaderna för det tidigare godkända
byggnadsprogrammet undersökt möjligheterna att beskära lokalprogrammet.
Det härvid framkomna förslaget har beräknats draga en kostnad av 850,000
kronor eller sålunda 40,000 kronor mer än civila byggnadsutredningens
förslag.

Såsom av den förut lämnade redogörelsen framgår, upptog byggnadsstyrelsens
år 1937 avgivna utredning angående seminariets byggnadsfråga — förutom
det av riksdagen godkända nybyggnadsförslaget — två alternativa förslag
till lösande av seminariets byggnadsfråga genom utnyttjande av läroverkets
fastigheter. Enligt båda dessa förslag skulle läroverksbyggnaden tillbyggas
och moderniseras och nytt gymnastikhus uppföras. Enligt det ena
alternativet skulle lokaler för skolkök och manlig slöjd inrymmas i det nya
gymnastikhuset, medan dessa lokaler enligt det andra alternativet skulle beredas
inom den befintliga seminariebyggnaden. Kostnaderna för dessa förslags
genomförande beräknas med nuvarande prisläge uppgå till respektive

429,000 och 460,000 kronor.

Möjligheterna att åtminstone provisoriskt tillgodose seminariets lokalbehov
genom att — därest nybyggnad uppföres för läroverket — dess nuvarande
lokaler utan mer omfattande ändringsarbeten tågås i anspråk för
seminariet ha jämväl varit föremål för utredning genom byggnadsstyrelsen
i samråd med en representant för skolöverstyrelsen. Kostnaderna för det vid
utredningen framkomna förslagets genomförande ha uppskattningsvis angivits
till 50,000 kronor.

Örn seminariets verksamhet, som under de senaste åren varit av begränsad
omfattning, skall kunna återupptagas i full utsträckning, vilket synes erforderligt,
måste seminariets lokalbehov på ett eller annat sätt inom de närmaste
åren tillgodoses. Såsom av det anförda framgår, drager en nybyggnad
för seminariet, även örn lokalprogrammet beskäres i enlighet med civila byggnadsutredningens
eller byggnadsstyrelsens senaste förslag, betydligt högre
kostnader än de, som beräknades för den år 1938 beslutade nybyggnaden.
Jämväl kostnaderna för då övervägda alternativa örn- och nybyggnadsförslag
äro avsevärda.

I det föregående har jag förordat, att nybyggnad för Haparandaläroverket
uppföres. Att samtidigt igångsätta även en nybyggnad för småskoleseminariet
i samma stad torde under nuvarande förhållanden icke kunna ifrågasättas.
Härtill kommer att, sedan det nya läroverkshuset färdigställts, seminariet
torde åtminstone provisoriskt kunna inrymmas i de nuvarande
läroverkslokalerna. Huruvida seminariets lokalfråga också definitivt bör

Kungl. Maj:ts -proposition nr Inlösas
på sistnämnda sätt, varigenom en avsevärd besparing skulle ernås,
torde böra bliva föremål för fortsatt utredning. Såsom av byggnadsstyrelsens
yttrande framgår, äro kostnaderna för förslagets genomförande endast
uppskattningsvis angivna.

I årets statsverksproposition har föreslagits, att småskoleseminariet i
Lycksele skall tills vidare från och med budgetåret 1943/44 vara anordnat
såsom dubbelseminarium, omfattande två tvååriga linjer. Detta
aktualiserar frågan om utvidgning av seminariets redan vid nuvarande organisation
knappa lokalutrymmen. Såsom av den i det föregående lämnade
redogörelsen framgår, har riksdagen tidigare anvisat medel dels på beredskapsstat
till vissa byggnadsarbeten vid seminariet, avseende utökning av
elevhushållets och skolkökets lokaler, dels ock på riksstaten under kapitalbudgeten
till uppgörande av byggnadsplaner m. m. för samma arbeten. På
av byggnadsstyrelsen anförda skäl torde en förnyad utredning böra verkställas
rörande samtliga de byggnadsarbeten vid seminariet, som numera äro
behövliga. Av de medel, 13,000 kronor, som av det för budgetåret 1938/39
anvisade reservationsanslaget till ny- och ombyggnadsarbeten vid vissa folkoch
småskoleseminarier ställts till byggnadsstyrelsens förfogande för uppgörande
av ritningar m. m. för bland annat de å beredskapsstat tidigare upptagna
byggnadsarbetena vid småskoleseminariet i Lycksele, återstå enligt
byggnadsstyrelsens uppgift odisponerade omkring 8,300 kronor. Sistnämnda
medel torde, därest riksdagen ej framställer erinran häremot, få tagas i anspråk
för den av mig förordade utredningen, som bör bedrivas så skyndsamt,
att förslag i ämnet kan föreläggas 1944 års riksdag.

För att verksamheten vid småskoleseminariet i Strängnäs skall kunna
återupptagas i full utsträckning utan att undervisningslokaler förhyras, erfordras
vissa mindre ombyggnadsarbeten vid seminariet, för vilka arbeten
medel tidigare upptagits å beredskapsstat. Arbetena avse inredande i gymnastikbyggnaden
av två klassrum och framgå närmare av en den 31 augusti
1940 dagtecknad ritning med tillhörande beskrivning. Kostnaderna för byggnadsarbetena
ha beräknats till 3,000 kronor. Nämnda belopp torde böra äskas
såsom investeringsanslag å kapitalbudgeten under statens allmänna fastighetsfond.

3. Hemställan.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer jag, att
Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen att

dels medgiva, att befintlig reservation å de för budgetåren
1938/40 anvisade reservationsanslagen till Nybyggnad för
högre allmänna läroverket i Haparanda ina intill utgången

Kungl. Maj:ts proposition nr lJp2.

av budgetåret 1944/45 tagas i anspråk för uppförande av
nybyggnad för nämnda läroverk i huvudsaklig överensstämmelse
med vad av mig förordats;

dels ock till Vissa ändringsarbeten vid småskoleseminariet
i Strängnäs för budgetåret 1943/44 å kapitalbudgeten under
rubrik Statens allmänna fastighetsfond anvisa ett investeringsanslag
av...........................kronor 3,000.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Majit Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse, bilaga vid
detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

C. A. Charpentier.

Stockholm 1943 Ivar Hagströms Boktryckeri A. B.

430763