Kungl. Majlis proposition Nr 102 (Proposition 1939:102)

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

Nr 102.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag till
örn- och ny byggnadsarbeten vid nomadskolorna m. m.;
given Stockholms slott den 24 februari 1939.

Kungl. Majit vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av
statsrådsprotokollet över ecklesiastikärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

Under Hans Maj:ts,

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro:

GUSTAF ADOLF.

Arthur Engberg.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför
Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regeuten i statsrådet
å Stockholms slott den 24 februari 1939.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson-Bramstorp, Westman, Wigforss, Möller, Engberg,
Sköld, Quensel, Forslund, Eriksson.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Engberg anför härefter
följande:

Under punkten 174 i 1939 års åttonde huvudtitel har Kungl. Majit föreslagit
riksdagen att, i avbidan på den proposition i ämnet, som kunde vara
riksdagen förelagd, beräkna för budgetåret 1939/40 till Nomadskolor: Omoch
nybyggnadsarbeten ett reservationsanslag av 400,000 kronor.

Sedan ärendet numera färdigberetts, får jag ånyo anmäla detsamma och
vissa i samband därmed stående frågor.

Bihang till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 103.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

1. Gällande bestämmelser angående nomadundervisningen.

Till grund för den nuvarande nomadskolorganisationen ligger Kungl.
Maj.ts stadga nr 479/1938 angående nomadundervisningen.

Enligt nämnda stadga skola barn av nomadlappar undervisas i för dem
särskilt avsedda skolor, kallade nomadskolor. Barn av andra lappar undervisas
i allmänhet tillsammans med den övriga befolkningens barn. Där vederbörande
skolråd eller folkskolestyrelse eller vederbörande målsman därom
gör framställning, må dock sistnämnda barn, därest sådant enligt beprövande
av nomadskolinspektören befinnes önskvärt och lämpligt, kunna undervisas
i nomadskola.

Undervisningen i nomadskola meddelas dels i visteskola och dels i bvskola.

I visteskola meddelas den grundläggande undervisningen. Sådan skola
är avsedd att till väsentlig del vara i verksamhet under nomadlapparnas
uppehåll i fjälltrakterna och skall i allmänhet vara förlagd till eller i närheten
av nomadlapparnas visten (visteskolans sommarkurs). Till utökande
av undervisningstiden må undervisning i visteskola kunna anordnas även
under vintern (visteskolans vinterkurs).

_ I byskola fullföljes och avslutas undervisningen. Sådan skola skall, där
ej särskilda förhållanden påkalla avvikelse, vara i verksamhet under nomadlapparnas
vinteruppehåll i skogslandet samt vara förlagd å viss plats, så
belägen, att nomadlapparnas barn under nämnda tid lämpligen kunna dit
samlas för att erhålla undervisning.

Visteskolor och byskolor inrättas till det antal, som bestämmes av Kungl.
Majit. Förläggning av nomadskola bestämmes av vederbörande domkapitel.

Den årliga lästiden för varje lärjungeavdelning i nomadskola skall omfatta
minst 34 4/7 veckor. Där förhallandena det påkalla, må dock vid såväl
visteskola som byskola den arliga lästiden för varje lärjungeavdelning minskas
till 19 I * 3/7 veckor.

Örn förhållandena nödvändiggöra inkvartering av vissa lärjungar vid
visteskola, skall antingen inackordering verkställas hos å skolplatsen boende
lappfamiljer, eller särskilt hushåll upprättas för lärjungarna. Under den tid,
barnen bevista byskola, skola de i allmänhet bo och förplägas i särskilt,
härför lämplig lokal inrättat hushall. Undantagsvis kan inackordering av
barn, som bevista byskola, ske hos i trakten boende familjer. Kostnaden för
barnens inackordering bestrides av statsmedel.

I alla nomadskoldistrikt utom Jämtlands och Arjeplogs är vid vistesko loma

sommarkursen förlagd till eller i närheten av lapparnas visten i fjäl len,

vinterkursen till någon central plats inom lapparnas vinterbetesmarker.
Inom Jämtlands och Arjeplogs distrikt hava genom Kungl. Maj:ts sär -

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

skilda beslut den 22 november 1935 och den 12 mars 1938 sommarvisteskolorna
upphört och de lägre klassernas undervisning förlagts helt och hållet
till visteskolor av samma typ som byskolorna.

2. Omorganisation av nomadskolorna i Västerbottens
nomadskoldistrikt.

I skrivelse den 17 juli 1936 gjorde nomadskolinspektören framställning
bland annat om att nomadskolorna i Västerbottens distrikt skulle omorganiseras
på så sätt, att visteskolorna i fjällen skulle upphöra och de lägre
klassernas undervisning förläggas till fasta skolor av byskoletyp, förslagsvis
i Ammarnäs i Sorsele socken, Tärna kyrkby i Tärna socken och Saxnäs
i Vilhelmina socken, och till en tid på året, som i stort sett motsvarade de
vanliga folkskolornas. Byskolan i Skarvsjö skulle samtidigt indragas. Nya
skollokaler borde i samband med förslagets genomförande komma till stånd.

Förslaget, som stödde sig på nomadlapparnas egna önskemål, tillstyrktes
av lappfogden i Västerbottens län och av länsstyrelsen därstädes. Domkapitlet
i Luleå ställde sig visserligen tveksamt till förslaget men ville, med
hänsyn till förhållandena och stämningen i de södra lappmarkerna mot sommarkurserna,
icke motsätta sig bifall till framställningen.

I avgivet ulåtande i ärendet den 12 oktober 1937 anförde skolöverstyrelsen
bland annat följande:

Sommarskolorna i Lapplands två sydligaste nomadskoldistrikt — liksom
i Jämtlands — hade icke kunnat i praktiken anordnas så som den ursprungliga
tanken varit. Förutsättningen för att dessa skolor skulle kunna på ett
bättre sätt än byskolorna binda barnen vid nomadkulturen och sätta dem
in i nomadlivets olika sidor vore, att skolorna kunde flytta med lapparna
på deras och renhjordarnas vandringar. Då detta vore omöjligt, komme
skolkåtan att under större delen av sommaren ligga långt från den trakt,
där nomaderna befunne sig, och barnen komme endast tillfälligtvis att få
besök av sina föräldrar eller att se något av renhjordarna och deras skötsel.
Även örn undervisningen i skolan sökte så långt möjligt inrikta barnens intresse
på renskötsel, komme den dock att utgöra ett bestämt hinder för barnen
att under den bästa tiden av året erhålla praktisk erfarenhet av nomadlivet.
Om däremot undervisningen helt förlädes till tid utom sommaren,
skulle barnen kunna få tillfälle att under sommaren följa sina föräldrar i
fjällen, öva sig i sitt modersmål och göra iakttagelser över nomadernas och
renarnas liv. Överstyrelsen funne med anledning härav den föreslagna omorganisationen
välbetänkt.

Även ur skolundervisningens synpunkt skulle sommarskolornas upphörande
innebära bestämda fördelar. Skolkåtorna skulle utbytas mot vanliga
skolsalar, och även om undervisningen i de förra gåve goda resultat, så mäste
dock skolsalarna, där barnen hade möjlighet till bättre skrivställning
m. m. och tillgång till mera rikhaltig materiel och större tillgång till böcker,
vara att bestämt föredraga ur pedagogisk synpunkt. Att en modern
skolsal därjämte vore bättre ur hygienisk synpunkt än en trång, rökig och
dragig kåta, vore självfallet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

I \ ästerbottens nomadskoldistrikt funnes tre visteskolor med sommarkurs,
en i Daludden inom Sorsele socken, en i Atostugan inom Tärna socken
oell en i Velmesmakke inom Vilhelmina socken. Undervisningen påginge
inom dessa skolor under tiden den 1 juli—den 5 oktober. Barnen
tran samtliga dessa skolor samlades för undervisning i vinterkurs under
vårterminen den 7 januari—den 31 maj i Skarvsjö by i Stensele socken. Dit
vöre också distriktets byskola, med lästiden den 9 september—den 14
december och den 7 januari—den 31 maj förlagd. Såväl skolsalar som skolhemslokaler
förhyrdes av staten i bondgårdar i byn. Skolsalarna vore relativt
goda, men skolhemmet vore mycket trångt, och det erbjöde synnerliga
svårigheter att under vårterminen härbärgera samtliga barn. Då därjämte
Skarvsjö vore en typisk bondby, där miljön knappast påminde örn den,
som vöre typisk för nomadfolket, syntes det lämpligt, att, som nomadskolmspektören
föresloge, skolan i Skarvsjö förflyttades.

Enligt nomadskolinspektörens förslag skulle nomadskolorna i Västerbottens
distrikt bliva till antalet tre, vilka skulle förläggas till platser med mera
lapskt inslag, förslagsvis Ammarnäs, Tärna och Saxnäs, där lapparna hade
sina färdvägar, där de samlades till helg, och där deras gamla bodde på
ålderdomshem, samt där bättre möjligheter till sjukvård funnes vid förekommande
sjukdomsfall bland barnen. Rörande lämpligheten härav syntes
intet vara att erinra.

. Någon ökning av lärarbehovet skulle icke ske genom denna omorganisation.

Däremot torde omorganisationen med nödvändighet medföra vissa byggnadskostnader.
Då emellertid även med nuvarande organisation sådana
kostnader vore ofrånkomliga på grund av de nuvarande lokalernas otillfredsställande
skick, syntes icke byggnadsfrågan böra lägga hinder i vägen
för omorganisationen.

I propositionen nr 170/1938 angående lönereglering för nomadlärare
m. m. berördes också ifrågavarande organisationsfråga. Jag påpekade, att
omorganisationsförslaget beträffande Västerbottens skoldistrikt förbundits
med yrkande på uppförande av nya skol- och skolhemslokaler. Byggnadsfrågan,
som nödvändiggjorde framställning till riksdagen, vore dock för det
dåvarande icke slutligt utredd och behandlad av myndigheterna, varför
saken icke kunde komma till behandling förrän tidigast vid 1939 års riksdag.
Vid sådant förhållande måste med avgörande av organisationsfrågan
angående Västerbottens distrikt tills vidare anstå.

Jag återkommer i det följande i samband med byggnadsfrågornas behandling
till detta spörsmål. 3

3. Fortsättningsskolundervisning för nomadbarn m. m.

I skrivelse den 5 januari 1937 har nomadskolinspektören framställt förslag
örn införande av heltidsläsning vid samtliga nomadskolor ävensom förordat
utredning angående anordnande av fortsättningsskolundervisningen
för nomadbarnen. Inspektören har anfört huvudsakligen följande:

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 103.

Att på ett fullt tillfredsställande sätt ordna nomadbarnens undervisning
hörde till de svåra uppgifterna. År 1913 genomfördes en ny ordning beträffande
det lapska skolväsendet, och då fastställdes, bland annat, att nomadlapparnas
barn skulle undervisas i särskilda för dem avsedda skolor, under
det att bofasta lappars barn skulle gå i vanliga skolor. År 1925 utfärdades
ny stadga angående nomadundervisningen i riket, varigenom grunderna för
lapska skolväsendets organisation av år 1913 i stort sett bibehölls.

Ehuru lapparna i vårt land levde under vitt skilda förhållanden i olika
lappmarker, hade inspektören för sin del kommit till den bestämda uppfattningen,
att nomadbarnen överallt borde undervisas i särskilda för dem avsedda
skolor, skilda från den bofasta befolkningens barn. Lapparnas näring,
renskötseln, komme säkerligen alltid att utövas i vårt land, även om kulturen
med allt vad därtill hörde, trängde sig in på samefolket. Detta renskötande
folk komme därför också att behöva en för deras förhållanden
lämpad undervisning. Det vore dock ej klart, att den nuvarande organisationen
av denna undervisning vore den lyckligaste.

Heltidsundervisning för nomadbarn vore genomförd till och med Arjeplogs
distrikt söderifrån räknat. Från och med Jokkmokks distrikt och norr
ut vore undervisningstiden för 1—3 klasserna 34 4/7 veckor men för klasserna
4—6 endast 19 3/7 veckor. Det kunde måhända för mången anses onödigt
att hålla nomadbarn i skola längre än att de nödtorftigt lärde sig läsa,
skriva och räkna och inhämta kristendomens huvudstycken. Inspektören
ansåge emellertid, att även de nordliga lapparnas barn behövde heltidsläsning
jämväl i de högre klasserna. Nomaden behövde kunskap i lika hög grad
som övriga svenska medborgare. Det förefölle inspektören alltså nödvändigt
att så småningom införa heltidsläsning över hela linjen, helst som nuvarande
ferier under tiden den 16 april—den 30 november vore alldeles för
långa.

För närvarande skedde undervisningen i nomadskolan på svenska, och
någon plats för lapska språket funnes ej på skolschemat. Det ansåges dock
med fog, att nomadernas barn i skolan borde få åtminstone någon undervisning
i sitt modersmål, en sak, som nog i flera distrikt ginge att ordna.
Inspektören hade tänkt sig, att morgonbön varje dag skulle ske på lapska
språket, varjämte två timmars lapsk undervisning skulle äga rum i veckan.

Fortsättningsskolundervisningen för nomadungdomen vore även en viktig
sak, som snarligen borde ordnas. Det vore utrett, att all nomadungdom
i framtiden ej kunde leva på renskötsel utan bleve tvingad ägna sig åt
andra näringsfång, i första hand åt jordbruk. Vid skolålderns slut borde
man kunna förstå, vilka lappbarn, som vore lämpade för renskötsel, och
dessa borde få en särskild fortsättningsskolkurs, yrkesbetonad i anslutning
till renskötsel. De andra barnen, som kunde ägna sig åt jordbruk, borde då
få fortsatt undervisning med hänsyn till detta yrke. Härom borde dock särskild
utredning företagas.

Folkskolinspektörerna i Norrbottens södra, mellersta och norra inspektionsområden
hava i avgivna yttranden biträtt nomadskolinspektörens uppfattning,
att nomadbarnen fortfarande borde undervisas i särskilda för dem
avsedda skolor. Vidare hava inspektörerna ansett, att utredning borde
komma till stånd, beträffande fortsättningsskolundervisning för nomadungdom.

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

Länsstyrelsen i Luleå och domkapitlet därstädes hav
tande den 10 februari 1939 anfört följande:

a i gemensamt utlå -

TlIl en början vide länsstyrelsen och domkapitlet helt instämma i vad
nomadskolmspektoren anfört i fråga om angelägenheten av att nomadbarnen
bibringades en ^underbyggnad fullt likvärdig med den, som komme
den bofasta befolkningen till del. I detta sammanhang finge erinras örn den
övergång fran nomadlivet till fast bosättning, som i viss utsträckning måste
aga rum, bland annat till följd av betesmarkernas begränsning och den
lapska folkstammens tillväxt. 1930 års lapputredning beräknade sålunda,
i huvudsak med stod av utredningar, som på området verkställts av professorn
b. Lr. YV. Wahlund, att varje år omkring tio renskötande lappar
bleye övertaliga inom rennäringen och således måste beredas rum i annan
näring, närmast jordbruk i lappmarkerna. Det vore uppenbarligen av vikt
att dessa nomader icke vore sämre rustade i fråga örn skolunderbyggnad än
den bofasta befolkningen, då det gällde att börja det bofasta livet.

Av det sagda framginge, att införande av heltidsläsning såvitt möjligt
borde ske vid samtliga nomadskolor. Den olägenhet, en ökad lästid och därmed
följande något längre frånvaro från det egentliga nomadlivet förde med
sig syntes mer an väl uppvägas av fördelen av en fullgod skolunderbyggnad
De bristande färdigheter i renskötselns teknik, som dessa få veckor
skulle kunna tankas medföra, vore betydligt lättare att utfylla än frånvaron
av skolans normala kunskapsmått.

•n om fortsättningsskolundervisningens ordnande för nomadbarnen
ville länsstyrelsen och domkapitlet taga avstånd från den åskådning, som
havdade, att de renskötande lapparnas barn icke för sin näring och framtid
skulle hava behov av särskilda kunskaper utöver nödtorftig färdighet i
läsning, skrivning, räkning och kristendomens huvudstycken. På fortsättnmgsskolstadiet
borde nomadbarnen erhålla undervisning bland annat i det
grundläggande, av vad lag och författningar stadgade om lapparna och lappprivilegiet,
om renskötselns utövande, örn skadeståndsskyldighet för renskador
och förhållandet lappar och bofasta emellan över huvud taget, om
renmärken samt om konventionerna med Norge och Finland liksom även
det huvudsakliga av vad byaordningarna föreskreve om renskötselregler
under årstider, om flyttningar, gruppbildningar och skiljningar samt
om hushållning med betesmarkerna under olika delar av året m. m. Kunskap
örn nu angivna frågor vore värdefull, även om nomadbarnet i en framtid
skulle upphöra med nomadlivet och bliva bofast, då det ofta gällde att
respektera de renskötande stamfrändernas rättigheter och att uppfylla egna
skyldigheter mot dessa. Emot nomadskolinspektörens förslag angående''utredning
av frågan örn fortsättningsskolundervisningens ordnande för nomadbarnen
hade länsstyrelsen och domkapitlet intet att erinra.

I anslutning till det anförda önskade länsstyrelsen och domkapitlet understryka,
att man borde ställa minst lika stora fordringar på effektiviteten
av undervisningsväsendet för nomadbarnen som för den bofasta befolkningens
barn.

Länsstyrelsen och domkapitlet vore vidare i likhet med folkskolinspektörerna
i Norrbottens södra, mellersta och norra distrikt av den uppfattningen,
att man vöre nödsakad avvisa tanken på att bereda nomadbarnen
undervisning i vanliga folkskolor. Det vore framför allt nomadlapparnas
flyttningsförhållanden, som gjorde det praktiskt taget omöjligt att ordna

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

undervisning av deras barn i vanliga folkskolor, då de ordinarie lästerminerna
ej alls passade.

I utlåtande den 11 oktober 1938 Ilar skolöverstyrelsen — under erinran
om den av förenämnda myndigheter hävdade uppfattningen, att nomadbarnen
alltjämt borde undervisas i särskilda för dem avsedda skolor — yttrat
huvudsakligen följande:

Aven örn undervisningen för de flyttande lapparnas barn sålunda liksom
hittills borde ske i särskilda nomadskolor, vore det dock icke givet, att den
nuvarande organisationen, omfattande sommarviste-, vinterviste- och byskolor,
vore den lyckligaste. Sommarskolorna hade redan slopats i Lapplands
två sydligaste nomadskoldistrikt. Beträffande de nordligare nomad- .
skoldistrikten tydde vissa tecken på att en omorganisation även dar snart
kunde bliva önskvärd. Därest den utredning rörande nomadskolväsendet,
som nomadskolinspektören påyrkade, skulle komma till stånd, borde den
därför enligt överstyrelsens mening lämpligen omfatta även frågan om sommarvisteskolornas
vara eller icke vara.

En annan fråga, som nomadskolinspektören bringat pa tal, vöre införande
av heltidsläsning, d. v. s. minst 34 4/7 veckors lästid i samtliga nomadskotor.
För närvarande vöre heltidsläsning genomförd för samtliga nomadbarn
i Jämtlands, Västerbottens och Arjeplogs nomadskoldistrikt, under det lästiden
i övriga skoldistrikt (Jokkmokks, Gällivare, Jukkasjärvi, Vittangi
och Karesuando) endast utgjordes av 19 s/7 veckor för de äldre barnen
(klasserna 4—6), medan däremot de lägre klasserna (1—3) aven dar hade
34 4/7 veckors lästid. Överstyrelsen funné det angeläget, att samtliga nomadbarn
erhölle undervisning under minst 34 4/- veckor. Då nomadbarn
alltid under skoltiden bodde i skolan eller dess omedelbara närhet, utgjorde
icke skolvägen något hinder för heltidsläsning. Ej heller syntes foraldrarnas
boplats eller behovet av barnens deltagande i renskötseln hava något större
inflytande på denna fråga, då det icke försports några olagenheter av att
heltidsläsning genomförts i de södra nomadskoldistrikten. Da emellertid
o-anska stora olikheter förefunnes i fråga om de förhållanden, varunder lapparna
framlevde sitt liv i olika delar av Lappland och dessa olikheter i viss
män inverkade på och måste avspegla sig i skolförhallandena, torde icke
heltidsläsning böra genomföras utan att först en utredning i fragan gjordes.

En annan fråga, som enligt nomadskolinspektörens önskan borde undersökas,
vore, huruvida lapska språket kunde givas någon plats pa skol Den

utredning, som nomadskolinspektören påyrkade, skulle enligt hans
mening huvudsakligen omfatta fortsättningsskolundervismngens ordnande
för nomadbarnen. Sådan undervisning saknades för närvarande En dylik
utredning hade förordats av samtliga de i ärendet horda myndigheterna.

I samband med denna utredning örn fortsättningsskola för nomadbarnen
borde enligt överstyrelsens uppfattning även undersökas, huruvida skoltiden
för dem liksom för den vanliga folkskolans barn borde utökas med ett
sjunde skolår.

Såsom framginge av vad överstyrelsen nu anfört, funnes åtskilliga frågor
inom nomadskolundervisningen, vilka tarvade sin snara lösning. Överstyrelsen
ville tillstyrka, att Kungl. Majit måtte åt särskilda sakkunniga uppdra-a
att utreda dels frågan örn anordnande av fortsättningsskolundervis -

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

liing- för nomadbarnen, dels ock andra för nomadundervisningen aktuella
spörsmål (sommarvisteskolornas ändamålsenlighet, lästidens utsträckning,
införande av ett sjunde skolår, lapska språkets eventuella användande vid
viss undervisning m. m.).

Lansstyrelserna t Umeå och Luleå samt domkapitlet i Härnösand, hava i
utlåtanden respektive den 14 december 1938, den 31 december 1938 och
en 18 januari 1939 tillstyrkt, att den av skolöverstyrelsen ifrågasatta utredningen
komme till stånd.

4. Örn- och nybyggnad av lokaler för nomadundervisningen.

...1 Sil! I’ÖI''en,ämnda skrivelse den 5 januari 1937 har nomadskolinspektören
jamval framlagt ett program till anskaffande av nya och tidsenliga lokaler
tor nomadskolvasendet i samtliga nomadskoldistrikt. Inspektören har i
förevarande avseende anfört huvudsakligen följande:

ni]F°f att nomadskolväsendet skulle kunna fungera, behövdes lokaler, vilka
nu sa gott som överallt vöre ytterst bristfälliga, Folkskoldistrikten hade

skoTv?sendpama Sen ifai°ch Petiga skollokaler, under det att statens eget
skolväsende, nomadskolvasendet, arbetade i trånga, dragiga kalla och
mangen gång hälsovådliga lokaler. ’ 1

Vad först anginge de s. k. hushållskåtorna, där barnen vid byskolorna i
Jan?ajaara> ''Jukkasjärvi, Killinge och Vaikijaure bodde under
skörden den 1 december—den 15 april, vore dessa ett besynnerligt meling
“ellan kata och hus. Dessa kåtor vore mycket ohygieniska. Den
enda ventilationsmojligheten förefunnes genom den i regel ganska otätt slu 12ntih

‘ Tbn'' A del ™fd rf bdagd®, io/dgolvet sammanpackades nattetid
7 tlH 14 barn med viloplatser omedelbart intill varandra. Följden bleve
att varje infektion som träffade ett av barnen, omedelbart överfördes till
n V kata» “hysta. Talrika exempel på dylika massinfektioner funnes.
Detta förhållande vore sa mycket mera farofyllt i betraktande av att tuberku
osen under de senaste arén blivit alltmer spridd bland lapparna. Redan
kärrnäs kubikinnehåll vöre alldeles för litet för det antal personer, som där
mäste bo I dessa hushallskator skulle ali mat tillredas och alla kläder tvättas
och torkås at 13—15 personer. Bland annat skulle under natten bar itssssr''tm

torkning’vaket *■“■*•*■ ■“

Man hade försvarat dessa s. k. hushållskåto? med påståendet, att nomadbarnen,
örn de under skoltiden bortskämdes med kulturellt mera avancerade
bostader, skulle avvanjas från nomadlivet. Inspektören ville framhålla
att lapparna i Norrbotten sedan långt tillbaka i tiden vintertid innebott och
för närvarande innebodde hos den bofasta befolkningen. Detta hade ingalunda
verkat hammande på deras nomadinstinkter. Vidare hade de flelta
nu levande aldre nomader under skoltiden bott i vanliga hus, tillhörande
s}atfn e fr..eskilda missionssallskap. Och även sedan den nya nomadskolstadgan
tratt i tillämpning, vöre nomadskolbarnens hushåll i Arjeplog
hk a rysjö och Ange vintertid förlagda i bostäder av modern typ. Erfaren mtfonnehn

renskötsel6 ^ ^ ^ e] 1 grad Verkat hämmailde för

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

Enligt inspektörens uppfattning talade således alla skäl för att vanliga
skolhem inrättades för nomadbarnen.

Beträffande de nuvarande skollokalerna ville inspektören framhålla följande: Karesuando

byskola. Här saknades särskilt skolhus och lärarbostäder.
Skolan vore inrymd i två förhyrda lokaler, vilka, ehuru de bästa,
som stått att uppbringa, vore kalla och oändamålsenliga. Barnen bodde i
tre hushållskåtor.

Lannavaara byskola. Här hade staten egna byggnader. Dessa
vore dock mycket bristfälliga, kalla och dragiga samt i behov av grundlig
ombyggnad. Barnen bodde i sex hushållskåtor.

Jukkasjärvi byskola. Här hade staten egna skollokaler med
bostad för två småskollärarinnor. Dessa lokaler vore kalla, dragiga och
oändamålsenliga. Fyra lärosalar funnes, av vilka en ej vore mer än fyra
meter i fyrkant. Klasserna 3 och 4 hade sin skolsal i en särskild gammal
dålig byggnad. I en tredje byggnad vore lärosalen för klasserna 5 och 6 inrymd.
Denna vore visserligen rymlig nog, men liksom de övriga kall. Denna
sal kunde dock genom grundliga reparationer bliva bra. Slöjdundervisningen
för gossar bedreves i en särskild sal i en av byggnaderna. Denna sal
kunde under stark kyla ute ej uppvärmas trots intensiv eldning i kaminen.
Barnen bodde i sex kåtor.

Killinge skola. Här saknade staten helt och hållet egna lokaler
för skola och lärarbostäder, varför sådana lokaler måst förhyras. En sådan
anordning vore ett provisorium och förkastlig. Byggandet av skolhus vore
oundgängligen påkallat. Barnen vore inhysta i fyra hushållskåtor och i två
privata, dåliga uthusbyggnader.

Vaiki jaure byskola. Här saknade staten också egna byggnader
såväl för skolan som för lärarna. Skolan vore inrymd i privatbostad, och
barnen bodde i fyra hushållskåtor.

Arjeplogs skola. Här hade staten en egen gammal och dålig
byggnad med två skolsalar. I byggnaden vore anordnat ett skolhem för
barnen.

Västerbottens nomadskoldistrikt. För närvarande vore
detta distrikts byskola och visteskola med vinterkurs belägen i Skarvsjö
bondby i Stensele församling. Här arbetade skolan helt och hållet i förhyrda
lokaler. Trots största ansträngningar hade det ej lyckats att få goda lokaler.
Skolhemmet vore förlagt till särskild bondgård, men gården vore trång efter
barnantalet, kall och olämplig.

Jämtlands nomadskoldistrikt. Här vore byskolan förlagd
till svenska missionssällskapets byggnader i Änge i Undersåkers socken.
Dessa lokaler förhyrdes, vad skolan beträffade, av staten. Staten hade barnen
inackorderade i missionssällskapets barnhem. Lärarna hyrde bostäder
av missionssällskapet. Samtliga lokaler vore endast några år gamla, moderna,
ändamålsenliga och trevliga. Inom distriktet funnes nu efter omorganisationen
tre skolor, omfattande klasserna 1—3, vilkas undervisning ägde
rum samtidigt med byskolans, d. v. s. under tiden 9 september—den 14
december och den 7 januari—den 31 maj. För dessa skolor tarvades tre nya
skolanläggningar. Den ena skolan vore nu förlagd till Håkafot i Frostvikens

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

socken. Denna plats önskade lapparna utbytt mot Gäddede. De lokaler för
skolan, som funnes i Håkafot, vore statens, men byggnaden vore alldeles
undermålig och tomten liten och vattensjuk. Den andra läge i Jänsmässholmen
i Rönnöfors och vöre inrymd i förhyrd lokal. Även beträffande
denna skola vore den framtida förläggningsplatsen ännu ej slutgiltigt avgjord.
Staten hade i Nyhem, Undersåkers socken, en liten skollokal och en
hushallskata, men det vore ej säkert, att den platsen för framtiden vore den
lämpligaste för skolan. Den tredje skolan läge nu i Storvallen och vore inrymd
i förhyrd lokal, vilken ej i längden kunde få användas. Staten ägde en
liten skola i Fjällsjön i Tännäs socken. Denna lokal vore bristfällig och kall
och för obetydlig.

Inspektören hade verkställt en preliminär utredning angående nya skolhusbyggnader
m. m. De tillgängliga medlen hade emellertid ej räckt till vidlyftiga
omarbetningar av uppgjorda ritningar. Det av inspektören nu framlagda
förslaget måste därför betraktas som förstahandsförslag, vilket i
manga detaljhänseenden borde omformas. Med överlämnande av ritningar,
beskrivningar och kostnadsberäkningar för de olika byggnaderna framlade
inspektören följande byggnadsprogram:

Karesuando byskola. Barnantalet beräknades till omkring 35,
uppdelade på två klasser.

Skolan skulle uppföras i en våning med frontespis och innehålla — förutom
tva lärosalar — gymnastiksal och två slöjdsalar jämte lärarrum och
museum. Inspektören ansåge gymnastiksal vara erforderlig även vid nomadskolor,
då gymnastik förekomme på skolschemat. Denna säl bomme också
väl till pass som skolans samlingssal.

Lärarbostaden skulle innehålla bostad för en folk- och en småskollärarinna.

Skolhem borde även uppföras.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för anläggningen uppgå
till:

Skolan............................ kronor 58,000

Lärarbostaden ..................... » 30,300

Skolhemmet ....................... » 80,300

Uthus ............................ » 2,000

Möbler m. m................ » 7,000

Summa kronor 177,600.

Lannavaara byskola. Barnantalet beräknades till 50 ä 55, uppdelade
på tre klasser. Den gamla skolbyggnaden skulle användas och omändras,
varvid lärosalar och lärarbostäder för två lärare komme att inrymmas
i samma byggnad. Lärarbostäderna borde omändras till lagenliga
bostäder för två småskollärarinnor. Den tredje lärarkraften vid skolan borde
lämpligen kunna förhyra sig bostad.

Skolhem skulle uppföras.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för anläggningen uppgå
till:

Kungl. Mårds ''proposition Nr 102.

Skola och lärarbostad

Skolhem............

Inventarier etc......

...... kronor 26,600

...... » 104,000

...... > 7,000

Summa kronor 137,600.

Jukkasjärvi byskola. Barnantalet beräknades till omkring 80,
uppdelade på fyra klasser.

De två nu befintliga urgamla skolhuslokalerna skulle nedrivas tillika med
övriga å skoltomten befintliga ruckelbyggnader. Den tredje skolbyggnaden
skulle omändras, så att den komme att innehålla nödiga lärosalar och specialrum.
Den nya skolan komme att bliva lång och i en våning med frontespis
men komme att väl passa in i miljön.

Lärarbostaden skulle innehålla bostad för en folkskollärare och två småskollärarinnor.

Skolhem borde uppföras.

Enligt verkställda kostnadsberäkningar skulle kostnaderna för anläggningen
uppgå till:

Skolan ......

Lärarbostaden
Skolhemmet .

Uthus .......

Inventarier ..

kronor 56,000

» 38,800

» 121,400

» 8,000

» 13,000

Summa kronor 237,200.

Killinge byskola. Barnantalet beräknades till omkring 90, uppdelade
på fyra klasser.

Skolan skulle nybyggas.

Lärarbostaden skulle uppföras för en folkskollärare, en folkskollärarinna
och två småskollärarinnor. I denna bostad hade dessutom inlagts ett gästrum,
vilket ansåges behövligt, då många besök gjordes vid denna skola och
det vore ont örn bostadsplats i byn.

Skolhem skulle uppföras.

Enligt verkställda beräkningar skulle kostnaderna för anläggningen uppgå
till:

Skolan ............................ kronor

Lärarbostaden...................... *

Skolhemmet........................ »

Uthus ............................. »

Inventarier ................. »

Summa kronor 274,900.

Vaikijaure byskola. Barnantalet beräknades till omkring 40,
uppdelade på tre klasser.

Skolan skulle nybyggas. , ,

Lärarbostaden skulle innehålla bostad för tre smaskollararinnor, dock
med tanke på att vid behov i första våningen befintliga bostäder skulle
kunna omändras till bostad för folkskollärare. I och med att en folkskollärare
anställdes, skulle den ena småskollärarinnan hyra sig bostad i byn.

Skolhem skulle uppföras.

83.000

55.000
121,400

2,500

13.000

I2 Kungl. Majlis proposition Nr 102.

0^tll*^ verkställda beräkningar skulle kostnaderna för anläggningen upp Skolan

............................ kronor 66,000

Lärarbostaden .................. » 33 500

Skolhemmet .................... » 80 300

Uthus ............................. „ 2;5oo

Inventarier ................. » 7,500

Summa kronor 189,800.

Arjeplogs byskola. Barnantalet beräknades till omkring 30,
fördelade pa två klasser.

Skolan vöre belägen mitt inne i det tätt bebyggda samhället, vilket måhända
kunde anses olämpligt, varför två alternativ till lokalfrågornas ordnande
framställdes.

Alternativ 1. Nu befintliga lokaler skulle omändras till skola och skolhem.

Alternativ> 2. Lokaler skulle nybyggas i huvudsaklig enlighet med vad
sorn föreslagits beträffande Karesuando byskola.

Kostnaderna för anläggningen enligt alternativ 1 hade beräknats till
39,900 kronor och enligt alternativ 2, omfattande skola, lärarbostad, skolhem,
uthus och möbler till 177,600 kronor.

Enligt vad inpektören inhämtat, såge Arjeplogs kommun gärna, att
nomadskoliragan i detta distrikt komme att lösas enligt alternativ 2, varvid
kommunen skulle i utbyte mot den nuvarande tomten för nomadskolan
kostnadsfritt ställa annan lämplig tomt till förfogande.

U ä s terbotte n s nomadskoldistrikt. Barnantalet beräknades
till omkring 35, fördelat med ungefär lika antal från socknarna Sorsele,
Tärna och Vilhelmina. Nu undervisades dessa barn under vårterminen i
Skarvsjö nomadskola, uppdelade på två klasser. Örn föreslagen omorganisation
av skolväsendet i detta distrikt fastställdes, skulle skolan i Skarvsjö
upphöra och tre nomadskolor inrättas, en i Sorsele, en i Tärna och en i
Vilhelmina.

Kostnaden för varje sådan skolanläggning hade beräknats till följande
belopp:

Skolan ............................ kronor 13,230

Skolhemmet ....................... » 27,500

Uthus . ............................ » 700

Inventarier ........................ » 1,070

Summa kronor 42,500.

Ordnandet av nomadskolväsendet i Västerbottens distrikt skulle alltså
enligt detta förslag stiga till en kostnad av (3 X 42,500 —) 127,500 kronor.

Härjämte ville inspektören framlägga ett förslag till centralskola för Västerbottens
distrikt. Kostnaden för denna skolanläggning hade beräknats
till 152,000 kronor. Då förslaget örn tre skolor i distriktet bleve billigare och
ändamålsenligare, förordade inspektören på det livligaste detta förslag.

J ärn tlands nomadskoldistrikt. Barnantalet beräknades till
omkring 35, omfattande klasserna 1—3.

För dessa barn behövdes tre skolanläggningar i enlighet med vad som
föreslagits för Västerbottens distrikt, och kostnaderna härför beräknades
till 127,500 kronor.

Kungl. Majds proposition Nr 102.

För samtliga ifrågavarande skolbyggnader m. m.
skulle kostnaderna enligt sålunda verkställda beräkningar ställa sig på följande
sätt:

Karesuando.........

Lannavaara.........

Jukkasjärvi .........

Killinge.............

Vaikijaure . .........

Arjeplog (alternativ 2)
Västerbottens distrikt
Jämtlands »

........ kronor 177,600

........ » 137,600

........ » 237,200

........ » 274,900

........ » 189,800

........ » 177,600

........ » 127,500

Summa kronor 1,449,700.

Enligt ifrågavarande beräkningar skulle sålunda totalkostnaden för att
skaffa fullt tidsenliga lokaler för nomadskolans verksamhet stiga till
1,449,700 kronor. Denna siffra kunde vid första påseendet synas avskräckande,
men man finge besinna, att det gällde byggnader för ett skolväsende,
som för närvarande delvis helt och hållet saknade lokaler, och i de fall da
dylika funnes vore av sämsta möjliga beskaffenhet.

Sedermera har nomadskolinspektören i en kompletterande skrivelse inkommit
med utredning angående tomtmark för de ifrågasatta skolanläggningarna.
Av denna utredning inhämtas:

1) att i Karesuando tomt örn 100 X100 meter måste köpas för en
beräknad kostnad av 1,300 kronor;

2) att i Lannavaara och Jukkasjärvi nomadskolväsendet
ägde erforderlig tomtmark;

3) att i Killinge lapptillsyningsmannen Olof Andersson lovat skänka
tomt av erforderlig storlek;

4) att i V a i k i j a u r e tomt måste inköpas för en beräknad kostnad
av 1,300 kronor;

5) att i Arjeplog skolan ägde erforderlig tomtmark;

6) att i Västerbottens distrikt — vid bifall till förslaget örn
inrättande av de av inspektören föreslagna tre nya skolorna — skoltomter
måste inköpas för en beräknad kostnad av (3 X 800 =) 2,400 kronor;
samt

7) att i Jämtlands distrikt fastigheten i Håkafot kunde försäljas
och för den erhållna köpesumman inköpas tomt för en skola i Gäddede
samt att för de två andra av inspektören föreslagna skolorna skoltomter
måste inköpas för (2 X 500 =) 1,000 kronor.

Kostnaderna för inköp av skoltomter beräknades sålunda av nomadskolinspektören
till sammanlagt 6,000 kronor.

Folkskolinspektören i Norrbottens norra inspektionsområde har framhållit,
att någon besparing i byggnadskostnaderna möjligen kunde göras, örn
sambruk i fråga örn vissa lokaler mellan nomadskolorna och redan befintliga
vanliga folkskolor finge ske. Utan större olägenhet syntes dylikt sambruk
kunna äga rum beträffande gymnastik- och slöjdsalar samt skolkök.

Folkskolinspektören i Norrbottens mellersta inspektionsområde har ifrå -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

gasatt, att lokalerna för det nedlagda seminariet i Murjek skulle användas
för nomadskolväsendets behov.

Lappfogdarna i Norrbottens norm och södra distrikt hava vitsordat,
att nomadskolväsendet för närvarande arbetade under förhållanden, som
icke kunde anses motsvara de fordringar, man borde ställa på ett statligt
undervisningsverk. Genomgripande förbättringar av förhållandena vore
därför oundgängligen påkallade.

Länsstyrelsen i Luleå och domkapitlet därstädes hava i gemensamt yttrande
den 10 och den 23 februari 1938 anfört bland annat följande:

o ..an^n§e inkvarteringen av nomadbarnen under skolgången, kunde
såväl länsstyrelsen som domkapitlet på grund av egna iakttagelser från
besök vid de flesta av de s. k. hushallskatorna till fullo instämma i den
förkastelsedom över desamma, som avgivits av nomadskolinspektören.

o an laPParnas egen sida hade framställts klagomål över dessa hushallskator.
En kåta av bräder av sådan beskaffenhet som hushållskåtan
mäste med sin otillräckliga ventilation och överbeläggning bliva fuktig;
Pa. vissa platser vore hushallskatorna därtill uppförda på vattenrik mark.
I jämförelse med dessa hushallskator vöre tältkatorna sunda och ofarliga
med god luftväxling, och mot kylan hade ju alltid lapparna i renhudarna
ett fullgott skydd. En ändring med det snaraste av nomadbarnens förläggning
under skolgången vöre sålunda av behovet påkallad, och förslaget
örn inrättande av vanliga skolhem syntes länsstyrelsen och domkapitlet
vara den bästa lösningen av förevarande spörsmål. Några betänkligheter
mot inrättande av skolhem i stället för hushållskåtorna med hänsvn till
en befarad avtrubbning av lappbarnens nomadinstinkter hyste länsstyrelsen
och domkapitlet icke. Farhågorna för att dessa barn genom att bo i
vanliga hus under skolgången skulle få smak för ett fastboende liv och
avskräckas från det hårda och strapatsrika nomadlivet vore nog överdrivna.
Såsom även nomadskolinspektören berört, hade dessa barns föräldrar
och deras fäder före dem i många orter efter åtskilliga flyttningsstråk
om vintrarna lagt in sig hos bönder och nybyggare i skogslandet,
utan att man kunnat spåra någon avgång ur renskötseln och nomadlivet
som följd av dessa förhållanden.

Om sålunda en förbättring av nomadbarnens inkvartering under skolgången
med det snaraste borde genomföras, kunde icke heller lösningen
av frågan örn inrättande av ändamålsenliga undervisningslokaler och lärarbostader
för nomadväsendet uppskjutas någon längre tid, vilket nomadskolinspektörens
beskrivning av de nu använda lokalerna tydligt utvisade.

Med hänsyn till de betydande kostnader, som genomförande av det nu
föreliggande nybyggnadsförslaget för nomadskolväsendet skulle medföra
(bland annat torde byggnadskostnaderna sedan kostnadsberäkningarna
år 1936 uppgjordes hava ökats med omkring 40 procent), hade olika utvägar
att nedbringa kostnaderna undersökts. Tanken att bereda nomadbarnen
undervisning i vanliga folkskolor måste emellertid avvisas. Örn
sålunda detta icke läte sig göra, vore det emellertid mycket väl tänkbart,
att sambruk av lokaler i viss utsträckning skulle kunna ske på sätt, folkskolinspektören
i norra inspektionsområdet framhållit. Dessa frågor torde
böra underkastas omprövning i varje särskilt fall.

Kungl. Marits proposition Nr 102.

Vidare hade folkskolinspektören i mellersta inspektionsområdet framfört
tanken på att använda lokalerna för det nedlagda seminariet i Murjek
för nomadväsendets behov. Länsstyrelsen och domkapitlet ställde sig emellertid
synnerligen betänksamma mot detta uppslag av den anledningen,
att det icke kunde vara lämpligt att förlägga en skola för nomadbarnen
i ett stationssamhälle.

Av det anförda framginge, att för länets och Luleå stifts vidkommande
genomförande av ett omfattande nybyggnadsprogram för nomadväsendet
vore ofrånkomligt. Den tekniska och ekonomiska utformningen av det nu
föreliggande förslaget vore emellertid icke sådan, att länsstyrelsen och
domkapitlet vore beredda att taga slutgiltig ställning till detsamma. I
följd härav hemställdes att Kungl. Majit måtte föranstalta om en allsidig
utredning angående behovet av nybyggnader för nomadskolväsendet
jämte utarbetande av nytt i tekniskt-ekonomiskt avseende sakkunnigt
förslag till byggnadsprogrammets utformning.

Skolöverstyrelsen har enligt utlåtande den 11 oktober 1938 funnit det
klart ådagalagt, ej blott att ett stort behov av nya lokaler såväl för undervisningen
som för bostäder åt barn och lärare förefunnes inom nomadskolväsendet,
utan ock att detta behov snarast måste tillfredsställas. I
detta hänseende yttrar överstyrelsen bland annat:

I de flesta fall hyrde staten lokaler för skolorna, och det läge i sakens
natur, att även i de fall, då nomadskolinspektören lyckats hyra lokal åt
skolan i en bra bondgård, kunde denna dock ej fylla kraven på en lämplig
skollokal. Och på de ställen, där staten hade egna skollokaler, vore dessa
gamla och i ett mycket bristfälligt skick.

Byskolor funnes för närvarande i Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi,
Killinge, Vaikijaure, Arjeplog, Skarvsjö och Änge, varjämte fasta visteskolor
av byskoltyp funnes på tre platser i Jämtlands län, nämligen Håkafot,
Jänsmässholmen och Storvallen. På endast fyra av dessa platser hade
staten egna lokaler, nämligen i Lannavaara, Jukkasjärvi, Arjeplog och
Håkafot, samtliga gamla och bristfälliga. På övriga platser förhyrdes lokaler
för skolbruk. Av dessa kunde endast lokalerna i Änge anses fullt tillfredsställande.

Som exempel på skollokalernas dåliga beskaffenhet kunde beträffande
skolan i Jukkasjärvi nämnas, att verkställda mätningar visat, att temperaturen
vid lektionernas början kunde vara under 0°, och att temperaturen
vid golvet sällan stege över +10°. Bläcket i bläckhornen brukade frysa
och kunde ej användas förrän långt fram på dagen. Vad slöjdsalen beträffade,
kunde denna, enligt vad nomadskolinspektören meddelat, icke trots
intensiv uppvärmning användas, då stark kyla rådde, och bjälkarna vore
så murkna, att taket vid ett tillfälle delvis fallit in.

Då nomadbarnen icke kunde bo i sina hem under skoltiden, vore det sörjt
för att de antingen inackorderades i skolans närhet eller finge bo i skolhem,
belägna i skolbyggnaden eller i närheten av densamma. Inackordering ägde
rum endast vid skolorna i Jänsmässholmen och Storvallen. Vid övriga skolor
vore skolhem av olika typ och beskaffenhet anordnade. Sålunda bodde
barnen i Håkafot och Arjeplog inom skolbyggnaden, men förläggningen
vore alltför trång och, särskilt vid den förra skolan, av mycket bristfällig
beskaffenhet. I Skarvsjö hyrdes skolhcmslokaler åt barnen i en bondgård,

Kungl. Martts proposition Nr 102.

meri även här vore förläggningen trång och oändamålsenlig. I Änge däremot
hyrdes fullt ändamålsenliga och moderna skolhemslokaler i därför av svenska
missionssällskapet särskilt uppförda byggnader.

I Karesuando, Lannavaara, Jukkasjärvi, Killinge och Vaikijaure, d. v. s.
i samtliga byskolor norr örn Arjeplogs distrikt, utgjordes skolhemmen
av hushällskåtor, som emellertid visat sig vara föga ändamålsenliga såsom
skolhem. En hushållskåta hade en golvyta av 20 å 25 kvadratmeter och
en rymd av högst 25 kubikmeter. Antalet personer i kåtan kunde vara
13 k 15, varför luftutrymmet per person vore mycket otillräckligt. En sådan
förläggning av barnen kunde givetvis icke vara hygienisk, och trångboddheten
i kåtan gjorde, att smittofaran vore högst betydlig. Barnens föräldrar
hade uttalat sitt missnöje med hushållskåtorna och vissa nomadskolfullmäktige
hade yrkat på deras avskaffande och ersättande med vanliga skolhemsbyggnader.
Från vederbörande provinsialläkares sida hade även hushållskåtorna
varit föremål för livligt klander. Jukkasjärvi kommuns hälsovårdsnämnd
hade även med anledning av en svårartad mässlingsepidemi
i februari 1938 påtalat de hälsovådliga lokaler, i vilka nomadskolbarnen
bodde och finge sin undervisning. Nämnden påpekade, att barnen i många
fall hade sämre bostadsförhållanden vid nomadskolan än i sina egna hem,
och att det skulle väcka en storm av förbittring, om den bofasta befolkningens
barn skulle i något avseende omhändertagas på samma sätt som
nomadbarnen. Ehuru dessa tillhörde en nomadiserande stam av landets
befolkning, borde de beredas fullt människovärdiga bostäder under sin skolvistelse.

Av vad överstyrelsen här anfört framginge med tydlighet, att hushållskåtorna
icke kunde anses såsom hygieniska eller eljest ändamålsenliga bostäder
för nomadbarnen och att införandet av dessa kåtor måste anses såsom
ett missgrepp, som snarast möjligt borde rättas. Överstyrelsen funne
det därför angeläget, att nomadskolinspektörens förslag om byggande av
skolhem för nomadbarnen genomfördes.

Som framginge av vad förut anförts, funnes inom nomadskolväsendet,
yttrar överstyrelsen, endast en skola, där såväl undervisningslokaler som
skolhem fyllde rimliga anspråk, nämligen skolan i Änge i Jämtland. Å samtliga
övriga skolplatser vore örn- eller nybyggnad behövlig. Nomadskolinspektören
beräknade kostnaderna för samtliga byggnader till 1,449,700
kronor, vilka skulle kunna fördelas på tre år. Sedan dess hade emellertid
byggnadskostnaderna stigit betydligt, och då såväl ritningar som kostnadsberäkningar
syntes vara i behov av byggnadssakkunnig granskning, hade
överstyrelsen vänt sig till byggnadsstyrelsen för erhållande av ny och sakkunnig
beräkning av kostnaderna.

Skolöverstyrelsen hade hos nomadskolinspektören gjort förfrågan angående
dels möjligheterna till sambruk av lokaler för nomadskolor och folkskolor,
dels lämpligheten av att för nomadskolväsendets räkning använda
seminarielokalerna i Murjek. Vad den förra frågan beträffade, ansåge nomadskolinspektören,
att det föreslagna sambruket av lokaler skulle kunna
äga rum i Jukkasjärvi, Killinge, Vaikijaure och Arjeplog, om nämligen skoldistrikten
uppförde byggnader för ändamålet. Överstyrelsen återkomme
till denna fråga i samband med nybyggnadsförslagen på de olika platserna.

Kungl. Marits proposition Nr 102.

Vad den senare frågan beträffade, hänvisade inspektören till yttrande av
nomadskolfullmäktige i de lappbyar, som skulle beröras av en sådan anordning.
Dessa fullmäktige ville icke hava sin skola förlagd till Murjek,
som läge alltför långt från nomadernas flyttningsvägar. Inspektören själv
vore av samma åsikt och framhölle bland annat, att miljön i Murjek verkade
främmande för nomaderna. Överstyrelsen instämde i vad inspektören
anfört. Även länsstyrelsen i Luleå och domkapitlet därstädes hade
ställt sig tveksamma till förslaget. Enligt meddelande från byggnadsstyrelsen
uthyrdes lokalerna i Murjek för närvarande dels till folkskolestyrelsen,
dels till kyrkorådet i Jokkmokk. Lokalerna syntes vara behövliga för
kommunen, och byggnadsstyrelsen hade övervägt, huruvida icke lokalerna
borde överlåtas på kommunen.

Överstyrelsen ville i detta sammanhang framhålla, att frågan om införande
av minst 34 4/7 veckors lästid för samtliga klasser i nomadskolan
samt rörande sommarvisteskolornas borttagande vore helt oberoende av de
föreslagna byggnadsfrågorna. Införande av heltidsläsning medförde ej något
ökat behov av lokaler vare sig för undervisning eller bostäder. Lika litet
komme sommarvisteskolornas borttagande att medföra ökat lokalbehov.
Däremot komme lokalerna att utnyttjas mera effektivt och under längre
tid av året, därest nämnda anordningar genomfördes.

Överstyrelsen behandlar härefter de för de särskilda nomadskolorna
uppgjorda byggnadsförslagen.

Karesuando byskola. Byggnadsstyrelsen hade funnit ritningarna
till skolhuset kunna i huvudsak godtagas men har framställt vissa
erinringar mot detaljutformningen av lärarbostaden och skolhemmet. Kostnaderna
för de föreslagna nybyggnadsarbetena för ifrågavarande skola hade
beräknats till 170,600 kronor, vilket belopp byggnadsstyrelsen ansåge med
hänsyn till numera inträffade prisstegringar böra höjas med omkring 15
procent till 196,000 kronor.

Till de av byggnadsstyrelsen framställda anmärkningarna borde enligt
skolöverstyrelsens mening hänsyn tagas vid utarbetandet av definitiva ritningar.
Till den av byggnadsstyrelsen angivna kostnadssumman komme
kostnader för inventarier 7,000 kronor och för inköp av tomt 1,300 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för en byskola i Karesuando belöpte sig sålunda
till (196,000 + 7,000 + 1,300 =) 204,300 kronor.

Överstyrelsen instämde i de anmärkningar, som byggnadsstyrelsen fränn
ställt, samt ville därjämte framhålla, att skolhuset torde kunna utföras
efter en mera koncentrerad plan, exempelvis genom förläggning^ av två
lärosalar på nedre botten samt gymnastiksal och slöjdsal i vindsvåningen,
varvid en väsentlig minskning i kostnaderna torde kunna vinnas.

Lannavaara byskola. Byggnadsstyrelsen hade icke något att
i huvudsak erinra beträffande de föreslagna ändringsarbetena å de nu av
staten ägda skollokalerna. Dessa arbeten avsåge inredning av vinden för
lärarbostäder. De av byggnadsstyrelsen framställda anmärkningarna beträffande
skolhemmet vid Karesuando byskola gällde i huvudsak även skol Bihang

till riksdagens protokoll 1939. 1 sami. Nr 102. 2

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

hemmet i Lannavaara. De beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena
vid denna skola torde enligt byggnadsstyrelsens beräkningar böra höjas
med omkring 15 procent eller från 130,000 till 150,000 kronor.

Skolöverstyrelsen erinrade, att till den av byggnadsstyrelsen angivna
summan borde läggas kostnad för inventarier för 7,000 kronor, varför de
sammanlagda kostnaderna för byskolan i Lannavaara belöpte sig till

157.000 kronor.

Överstyrelsen funne sig kunna i huvudsak godtaga den föreslagna ombyggnaden
av skolhuset. Rörande skolhemmet instämde överstyrelsen i
byggnadsstyrelsens anmärkningar. Det syntes emellertid tveksamt, huruvida
sa stort antal barn, varom här vöre fråga — 50 å 55 — lämpligen
borde förläggas i ett och samma skolhem. Därest skolhemsbyggnaden gjordes
tillräckligt rymlig, ansåge sig överstyrelsen dock kunna för sin del godkänna
anordningen.

Jukkasjärvi byskola. Även mot ritningarna för detta byggnadsföretag
har byggnadsstyrelsen framställt erinringar. De till 224,200 kronor
beräknade kostnaderna för byggnadsarbetena vid denna skola torde enligt
byggnadsstyrelsens mening böra höjas med omkring 15 procent till 258,000
kronor.

_ Det syntes skolöverstyrelsen tveksamt, huruvida lokaler för undervisning
i gymnastik och slöjd vore behövliga vid denna skola. Nomadskolinspektören
hade meddelat, att han icke hade något att erinra mot att nomadskolan
och folkskolan på denna plats begagnade samma lokaler för nämnda
ändamål. Folkskolinspektören i Norrbottens norra inspektionsområde hade
emellertid på förfrågan meddelat, att folkskolan i Jukkasjärvi kyrkby saknade
lokaler för undervisning i gymnastik och slöjd. Beslut om nybyggnad
förelåge dock. Därest sådan komme till stånd, syntes det vara lämpligast,
att denna, som sannolikt bleve större än nomadskolan, komme att innehålla
ifrågavarande lokaler och att dessa finge disponeras av nomadskolan.
Härom borde underhandlingar förås med skoldistriktet, innan definitiva
ritningar för nomadskolan uppgjordes.

Då barnantalet i denna skola beräknades till omkring 80, torde det icke
vara tillrådligt att, såsom de företedda ritningarna avsåge, förlägga alla
barnen till ett och samma skolhem. Det kunde icke anses lämpligt att så
väsentligen överskrida det för arbetsstugor och skolhem föreskrivna högsta
barnantalet. Överstyrelsen räknade med att två skolhem vore behövliga,
vartdera för 40 barn. Merkostnaden för byggande av två skolhem beräknade
överstyrelsen till 45,000 kronor. Kostnaden för hela skolanläggningen
skulle med tillägg av denna summa belöpa sig till (258,000 -f- 45,000 =)

303.000 kronor, vartill borde läggas kostnad för inventarier med 13,000
kronor.

De sammanlagda kostnaderna för byskolan i Jukkasjärvi kunde alltså beräknas
till 316,000 kronor. Därest lokaler för gymnastik och slöjd visade
sig vara obehövliga, minskades dessa kostnader.

Killinge byskola. Byggnadsstyrelsen har ifrågasatt vissa ändringar
i ritningsförslaget bland annat i syfte att i skolhuset erhålla en
lämpligare gruppering av de olika lokalerna. Kostnaderna för de föreslagna
byggnadsarbetena vid denna skola hade beräknats till 261,900 kronor och
torde enligt byggnadsstyrelsens beräkningar böra ökas med omkring 15 procent
till 301,000 kronor.

Skolöverstyrelsen ville framhålla, att vid denna skola liksom i Jukkas -

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

järvi torde nomadskolan och folkskolan kunna begagna samina lokaler för
undervisningen i gymnastik och slöjd. Enligt vad folkskolinspektören i
Norrbottens norra inspektionsområde upplyst, saknades emellertid vid folkskolan
lokaler för dessa ändamål, och distriktet hade för närvarande icke
planer på att tillbygga skolhuset. Inspektören ansåge det vara lyckligast,
om nomadskolan här uppförde gymnastiksal m. m., vilka utrymmen sedan
skulle få disponeras av skoldistriktet mot skälig ersättning.

Även för denna skola ansåge sig överstyrelsen böra räkna med två skolhem,
enär barnantalet uppginge till omkring 90, varför det av byggnadsstyrelsen
anförda beloppet, 301,000 kronor, borde ökas med 45,000 kronor.
Därtill komme 13,000 kronor för inventarier, varför den sammanlagda summan
uppginge till 359,000 kronor.

Vaikijaure byskola. Ritningarna till nybyggnaden för skolhuset
kunde av byggnadsstyrelsen i huvudsak godtagas. Mot utformningen
av lärarbostaden och skolhemmet har styrelsen framställt vissa anmärkningar.
De till 182,300 kronor beräknade kostnaderna för nybyggnadsarbetena
vid denna skola torde böra höjas med omkring 15 procent till

210,000 kronor. 0

Skolöverstyrelsen anför, att nomadskolinspektören även i fråga om denna
skola meddelat, att sambruk av lokaler för gymnastik och slöjd kunde äga
ruin, därest sådana lokaler uppfördes för folkskolans räkning. Overstyrelsen
hade emellertid från vederbörande folkskolinspektör erhållit upplysning
örn att sådana lokaler icke komme att byggas i Vaikijaure. Folkskolan därstädes
vore liten och gammal och skulle troligen komma att indragas. Den
kunde ej heller användas av nomadskolan. Överstyrelsen måste alltså räkna
med att den nya nomadskolan skulle innehålla alla behövliga lokaler.

Överstyrelsen hade inhämtat, att därest folkskolan i Vaikijaure komme
att nedläggas, den där befintliga, för en lärare avsedda lärarbostaden, som
torde vara av god beskaffenhet, möjligen skulle kunna övertagas av nomadskolan.
Innan de nya ritningarna definitivt fastställdes, borde besked härom
inhämtas. För närvarande borde kostnaderna enligt byggnadsstyrelsens
uppgift beräknas till 210,000 kronor, vartill borde läggas 7,500 kronor
till inventarier och 1,300 kronor för inköp av tomt.

Sammanlagda kostnaderna för byskolan i Vaikijaure belöpte sig alitsa på
218,800 kronor, vilka givetvis bleve lägre, därest folkskolans lärarbostad
kunde övertagas och den planerade bostadsbyggnaden göras mindre.

Arjeplogs byskola. Byggnadsstyrelsen hade icke ansett sig
kunna tillstyrka byggnadsförslagets alternativ t, som innebure en ombyggnad
av den i olika etapper tillbyggda, nuvarande dåliga av staten ägda
byggnaden. Styrelsen förordade därför i princip det alternativ, som avsage
uppförandet av nybyggnader för skola, lärarbostad och skolhem. Beträffande
ritningarna tili dessa byggnader hänvisade styrelsen till vad som anförts
rörande förslaget till motsvarande byggnader vid Karesuando byskola. De
beräknade kostnaderna borde även här ökas med omkring 15 procent till

190,000 kronor.

Skolöverstyrelsen ville liksom byggnadsstyrelsen tillstyrka det senare
alternativet. Därigenom skulle även kunna vinnas en ur vissa synpunkter
bättre förläggning av skolan. För närvarande vore den belägen mitt inne
i det tättbebyggda samhället, vilket kunde anses mindre lämpligt. Enligt
vad nomadskolinspektören meddelat, skulle Arjeplogs kommun gärna i utbyte
mot ilen nuvarande tomten lämna en annan tomt, och enligt vad över -

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

styrelsen inhämtat skulle sådan måhända kunna erhållas på lämplig plats
i närheten av lapparnas ålderdomshem i utkanten av samhället.

Lapparna själva syntes emellertid önska, att skolan fortfarande finge
vara förlagd till den gamla tomten. Det torde enligt nomadskolstadgan
ankomma på vederbörande domkapitel att fatta beslut rörande skolans förläggning.
Därest emellertid byggnadsstyrelsen eller en särskild byggnadskommitté
finge i uppdrag att uppföra anläggningen, torde åt denna även
uppdragas att bestämma om tomt för skolan.

Vid underhandlingar i denna fråga borde också frågan örn behövligheten
av gymnastik- och slöjdsalar beaktas. För närvarande funnes ej gymnastiksal
i folkskolan men kunde enligt uppgift från vederbörande folkskolinspektör
möjligen komma att snart byggas.

_ Kostnaderna för en nybyggnad för byskolan i Arjeplog beräknades alltså
till 196,000 kronor jämte 7,000 kronor för inventarier eller sammanlagt

203,000 kronor.

Västerbottens nomadskoldistrikt. Byggnadsstyrelsen
förordade det alternativ, som upptoge tre mindre skolor, framför det, som
avsåge en större centralskola, vilken senare skulle draga större kostnader.
Byggnadsstyrelsen hade i huvudsak icke något att erinra beträffande ritningarna
till nybyggnad för skola vid tre olika skolanläggningar. Mot förslaget
till ritningar för skolhem hade byggnadsstyrelsen framställt vissa erinringar.
De beräknade kostnaderna för nybyggnad av ifrågavarande tre
skolanläggningar vore avsevärt för låga och torde böra höjas med omkring
30 procent eller från sammanlagt 124,290 kronor till 162,000 kronor.

Skolöverstyrelsen erinrar, att för den händelse en centralskola för hela
länet fortfarande skulle vara önskvärd, hade inspektören även låtit utarbeta
ritningar och kostnadsförslag för en sådan. Sammanlagda kostnaden
uppginge till 152,000 kronor. Överstyrelsen ansåge det förra
alternativet ändamålsenligare, och förordade liksom byggnadsstyrelsen
detta. Ritningarna torde i huvudsak kunna godtagas. Till de anmärkningar,
byggnadsstyrelsen framställt, torde läggas, att klassrummets höjd
borde göras åtminstone 3,4 meter. Då det här vore fråga örn ett rätt ringa
barnantal i varje skola — nu vid centralskolan i Skarvsjö sammanlagt omkring
35 — borde emellertid utrönas, huruvida möjligheter till inackordering
av barnen förefunnes, varigenom byggande av skolhem måhända kunde
undvikas vid någon av skolorna.

Till de kostnader, byggnadsstyrelsen angivit, borde läggas kostnader
för inventarier — enligt nomadskolinspektören 1,070 kronor per skola —
och för inköp av tomter, vilka av inspektören beräknades kosta 800 kronor
per tomt.

De sammanlagda kostnaderna för byggnaderna inom Västerbottens distrikt
borde alltså beräknas till (162,000 -j- 3,200 -j- 2,400 =) 167,600
kronor.

Jämtlands nomadskoldistrikt. Vad byggnadsstyrelsen
anfört beträffande byggnaderna för skolanläggningarna inom Västerbottens
nomadskoldistrikt gällde även de föreslagna tre skolanläggningarna
inom detta distrikt. Byggnadskostnaderna borde även i detta fall beräknas
till sammanlagt 162,000 kronor.

Skolöverstyrelsen har framhållit, att det icke syntes vara uteslutet, att
förläggningsorten för ifrågavarande skolor bleve en annan och för lappar -

Kungl. Majlis ''proposition Nr 102.

na lämpligare än nu. Åtminstone vore detta, fallet med skolan i Håkafot,
som av lapparna önskades bliva förflyttad till Gäddede.

Även här torde det böra utrönas, örn det vid någon av skolorna vöre
möjligt att inackordera barnen, varigenom byggande av skolhem skulle

kunna inbesparas. , , .

För dessa skolanläggningar torde böra gälla samma ritningar och kostnader
som för skolorna i Västerbottens distrikt. Nomadskohnspektoren beräknade
dock här ett något lägre tomtpris, 500 kronor per tomt. Givetvis
borde fastigheten i Håkafot försäljas efter skolans förflyttning.

Kostnaderna för skolbyggnaderna i Jämtlands distrikt kunde beraknas
uppgå till (162,000 + 3,200 + 1,500 =) 166,700 kronor.

Enligt skolöverstyrelsens beräkningar skulle alitsa kostnaderna för ifrågavarande
nomadskolbyggnader m. m. uppgå till:

Karesuando ........

Lannavaara ........

Jukkasjärvi ........

Killinge ...........

Vaiki jaure..........

Arjeplog ...........

Västerbottens distrikt
Jämtlands distrikt . .

kronor 204,300

» 157,000

» 316,000

» 359,000

» 218,800

» 203,000

» 167,600

» 166,700

Summa kronor 1,792,400.

Enligt nomadskolinspektörens förslag skulle det äskade byggnadsanslaget
fördelas på tre år, varvid medel skulle anslås under lörsta året till skolorna
i Karesuando, Lannavaara, Gäddede, Ammarnäs, Tärna och Vilhelmina,
under andra året till skolorna i Jukkasjärvi, Arjeplog och tva anläggningar
i Jämtlands distrikt och under tredje året till skolorna i Killinge
och Vaiki jaure. Fördelades kostnaderna på de tre närmaste budgetåren,
skulle alltså erfordras för budgetåret 1939/40 584,500 kronor, för budgetåret
1940/41 630,100 kronor och för budgetåret 1941/42 577,800 kronor.

Överstyrelsen ville vidare framhålla, att byggnadsstyrelsen i sin skrivelse
till överstyrelsen anfört, att det syntes pakallat, att de föreliggande
ritningarna till de olika skolanläggningarna underkastades omarbetning.
Byggnadsstyrelsen hade härvid framhållit önskvärdheten av att lämplig
arkitekt anlitades för denna omarbetning i vad rörde byggnaderna i Norrbottens
län. Även överstyrelsen ansåge, att förnyade ritningar vore nödvändiga
såväl med hänsyn till en bättre planläggning av byggnaderna som
ock i syfte att i vissa fall kunna nedbringa kostnaderna, överstyrelsen förutsatte,
att vid denna omarbetning såväl byggnadsstyrelsens som skolöverstyrelsens
anmärkningar och önskemål vunne beaktande. Utöver jad
överstyrelsen i det föregående vid redogörelsen för de olika byggnadstörslagen
anfört, finge överstyrelsen ytterligare framföra vissa mera allmänna
önskemål, som i de föreliggande ritningarna icke hade tillräckligt beaktats.

Fönsterytan i skolsalarna borde utgöra minst 20 procent av golvytan.

Korridorerna borde örn möjligt givas 2,5 meters bredd.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

Skolhemmens sovrum borde lämna 3,25 m2 golvyta och 10 m3 luftkub
för varje barn och 60 enus avstånd mellan sängarna. Tvättrummen borde
läggas i mera direkt samband med sovrummen. Sjukrum borde finnas i
skolhem. Vid utarbetande av ritningarna för skolhem borde planlösningen
av de senast byggda skolhemmen i Norrland studeras.

Jämlikt gällande stadga angående nomadundervisningen skulle erforderliga
lokaler för byskola anskaffas genom vederbörande domkapitel efter
förslag av nomadskolinspektören; dock att, när för ändamålet erfordrades
inköp eller uppförande av särskild byggnad eller mera omfattande reparationer
av befintlig lokal, ärendet skulle underställas Kungl. Maj:ts prövning.
Då vederbörande domkapitel hittills varit den myndighet, som anskaffat
lokaler för nomadväsendet och ansvarat för dessas underhåll, syntes
det kunna ifrågasättas, huruvida det icke borde uppdragas åt domkaPihlen
att ansvara för uppförande även av de byggnader, varom nu vore
fråga. Omfånget av den byggnadsfråga, som det här gällde, syntes emellertid
närmast tala för att de nya nomadskolanläggningarna uppfördes
av byggnadsstyrelsen och redovisades å statens allmänna fastighetsfond.
Det avlägsna läget av dessa skolor, långt från huvudstaden, gjorde dock,
att det möjligen skulle medföra omgång och visst dröjsmål, därest byggnadsstyrelsen
skulle uppföra byggnaderna. Måhända skulle det därför vara
ändamålsenligast, att — även om byggnaderna skulle redovisas å fastighetsfonden
— utförandet av byggnadsplanerna, i likhet med vad i vissa
andra fall skett, uppdroges åt en byggnadskommitté, eller kanske hellre
tre byggnadskommittéer, en i vart och ett av de län, där nomadskolor funnes.
Överstyrelsen ansåge sig icke kunna avgöra hur en sådan kommitté
borde vara sammansatt. Dock syntes det överstyrelsen lämpligt, att såväl
domkapitel som länsstyrelse däri bleve representerade, samt att nomadsko 1-mspektören däri deltoge såsom sakkunnig eller ledamot.

Utgifterna för underhåll av nomadskolväsendets byggnader utginge för
närvarande fran nomadskolans omkostnadsstat och hade under senare år
växlat mellan 1,000 och 3,000 kronor. Därest de nya byggnaderna skulle
redovisas å statens allmänna fastighetsfond, komme byggnadsstyrelsen att
i framtiden svara för underhållet, och nomadskolornas omkostnadsstat
kunde då undergå viss reducering. Sedan byggnaderna färdigställts, kunde
omkostnadsstaten även minskas med de belopp, som nu utginge för hyror
a de platser, där nybyggnader uppförts. För närvarande uppginge hyrorna
till 5,900 kronor per år, av vilken summa dock omkring 2,000 kronor vore
beräknade för uppvärmning.

De av nomadskolinspektören beräknade kostnaderna för inventarier syntes
vara upptagna till ett väl lågt belopp. Överstyrelsen kunde som jämförelse
exempelvis nämna, att inventarierna för vartdera av de skolhemsbyggnader
i Arjeplogs och Jörns skoldistrikt, till vilka statsbidrag genom
Kungl. Maj:ts beslut den 17 juni 1938 beviljats, beräknats kosta 10,000
kronor. Dessa skolhem vore vart och ett avsedda för 40 barn, alltså lika
många som vid det nu planerade skolhemmet vid nomadskolan i Vaikijaure.
Förtenna skola hade emellertid inventariekostnaderna beräknats endast
till 7,500 kronor för hela skolanläggningen. Överstyrelsen ansåge därför, att
kostnaderna för inventarier vid de här planerade skolbyggnaderna borde
upptagas med ett icke oväsentligt högre belopp.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

Då det slutligen gällt att taga ställning till frågan om storleken av det
anslagskrav, som borde föreläggas 1939 ars riksdag, sa hade överstyrelsen
visserligen uppmärksammat behovet av snabba åtgärder för anskaffande
av ändamålsenliga lokaler för nomadskolorna, vilket behov talade för att
hela det erforderliga anslaget beviljades redan av nämnda riksdag. Överstyrelsen
hade dock med hänsyn bland annat dels till nomadskolinspektörens
förslag örn anslagets fördelning på tre år, dels till svårigheten att samtidigt
övervaka uppförandet av byggnader pa så manga, långt från varandra
belägna platser, dels ock till det bristfälliga skick, i vilket flera av
de företedda ritningarna befunne sig, ansett det lämpligast, att uppförandet
av byggnaderna måtte ske i tre etapper i den ordning, som nomadskolinspektören
förordat. För budgetaret 1939/40 torde alitsa böra anvisas
ett anslag å 584,500 kronor. Detta belopp torde dock böra ökas till 600,000
kronor dels för att medgiva anlitande av sakkunnig person för omarbetning
av huvudritningarna och i den mån så vore behövligt, utarbetande
av detalj ritningar, dels ock på grund av att kostnaderna för anskaffande
av inventarier till skolanläggningarna syntes för lågt beräknade.

Byggnadsstyrelsen har i yttrande den 15 november 1938 anfört:

Beträffande de föreslagna ny- och ombyggnadsarbetena och de för desammas
genomförande beräknade kostnaderna tilläte sig byggnadsstyrelsen
åberopa, vad byggnadsstyrelsen anfört i sitt yttrande till skolöverstyrelsen,
och finge byggnadsstyrelsen samtidigt meddela, att styrelsen. icke hade
något att för sin del erinra beträffande de av skolöverstyrelsen i dess skrivelse
av den 11 oktober 1938 framställda ytterligare önskemål beträffande
anordnandet av här avsedda lokaler.

I fråga om sättet för de föreslagna byggnadsarbetenas utförande biträdde
byggnadsstyrelsen, vad skolöverstyrelsen anfört, att det skulle medföra
onödig omgång, därest dessa arbeten skulle ombesörjas av byggnadsstyrelsen,
och funne sig byggnadsstyrelsen böra tillstyrka det av överstyrelsen
framförda förslaget att för ändamålet tillsattes byggnadskommittéer
inom respektive län. Dessa kommittéer, vilka syntes böra bestå av representanter
för vederbörande domkapitel och länsstyrelser ävensom eventuellt
nomadskolinspektören, torde vid behov böra anlita biträde av vederbörande
länsarkitektkontor.

Vad beträffade underhållet och redovisningen av nomadskolanlaggnmgarna,
syntes det byggnadsstyrelsen lämpligast, att vederbörande domkapitel
i överensstämmelse med vad som hittills varit fallet komme att ansvara
för underhållet. Det torde knappast föreligga någon anledning, att
redovisa dessa anläggningar å statens allmänna fastighetsfond, då desamma
till följd av sitt läge knappast torde tänkas kunna utnyttjas för annat ändamål
än det nu avsedda och sålunda icke heller kunde anses representera
något i penningar evalverbart avyttringsvärde.

Vad slutligen beträffade kostnaderna för inventarier, vore byggnadsstyrelsen
icke i tillfälle att göra något uttalande rörande desamma.

Länsstyrelsen i Umeå har den 14 december 1938 yttrat sig i ärendet och
därvid anfört huvudsakligen följande:

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

En god skolunderbyggnad behövde icke hava till följd, att nomadbarnen
droges ifrån renskötseln och nomadlivet, men den gjorde dem helt
säkert bättre skickade att taga upp kampen för tillvaron, örn de en gån0-nödgades söka sin utkomst på andra levnadsbanor. Redan i ett tidigare
utlåtande, avgivet den 31 maj 1937, hade länsstyrelsen framhållit,” att
nomadundervisningen, såsom den vore organiserad, blivit föremål för
ett allmänt missnöje bland nomaderna inom länet, vilka med rätt eller
orätt ansåge densamma som en lägre och i olika hänseenden mindervärdig
skolform. Samtidigt uttalade länsstyrelsen, att en reformering av
nomadskolväsendet i enlighet med nomadskolinspektörens förslag, vilket
för Västerbottens län innebure indragning av de tre visteskolorna med sommarkurser
ävensom av byskolan i Skarvsjö samt inrättande i deras ställe
av högst tre visteskolor med i huvudsak samma lästid, som tillämpades i
byskolan, d. v._s. med undervisningen förlagd till en höst- och en vårtermin,
otvivelaktigt skulle bliva till gagn för undervisningen. Som emellertid
länsstyrelsen da icke haft tillfälle att taga del av nomadskolinspektörens
utredning i byggnadsfrågan, och kostnaden för anskaffande av lokaler för
nomadundervisningen .följaktligen icke kunde bedömas, hade länsstyrelsen
i det sammanhanget icke närmare ingått på spörsmålet, vilken organisation,
som kunde vara lämpligast.

Då det gällde ett ställningstagande till denna fråga, kunde man icke bortse
från sakens ekonomiska sida. Beträffande kostnaderna för de ifrågasatta
olika skolanläggningarna hänvisade länsstyrelsen till en av länsarkitekten
verkställd utredning.

Nomadskolinspektören hade, såsom förut antytts, för Västerbottens län
föreslagit, att nomadbarnen skulle placeras i tre olika skolor, en i vardera
av de tre socknar, dit barnen hörde, nämligen Sorsele, Tärna och Vilhelmina,
samt att skolorna skulle förläggas till platserna Ammarnäs, Tärna
och Saxnäs. Detta förslag hade förordats av skolöverstyrelsen under motivering,
bland annat, att kostnaderna för en sådan anordning skulle bliva
mindre än örn en centralskola uppfördes. Länsarkitekten hade emellertid
visat, att kostnaderna för en lösning enligt det av skolöverstyrelsen föroi
dadé alternativet alternativ I — skulle bliva väsentligt högre än vid
anordnandet av en centralanläggning enligt alternativ II i länsarkitektens
yttrande. Därtill komme, att man i fråga om alternativ I måste räkna med
högre driftkostnader.

Utginge man från att sammanlagda barnantalet utgjorde 35, skulle vid
genomförandet av alternativ I på varje skola komma i medeltal 12 barn,
vilket antal måhända komme att nedgå i samma mån, som en redan skönjbar
övergång skedde från nomadlivet till fast bosättning. Då skolöverstyrelsen
med hänsyn till det ringa barnantalet ifrågasatt utackordering av
nomadbarnen i enskilda hem, varigenom byggande av skolhem skulle kunna
undvikas, ansåge sig länsstyrelsen böra på det bestämdaste avstyrka en
sådan anordning, främst med hänsyn till den trångboddhet och de ofta
mindervärdiga bostäder, som förekomme å de tänkta skolförläggningsplatserna,
Denna mening syntes också helt sammanfalla med det enhälliga
uttalande, som antogs vid samefolkets landsmöte i Arvidsjaur år 1937,
vari framhölls såsom »landsmötets uttryckliga vilja och önskan», att ordentliga
skolhem skulle anordnas vid de fasta nomadskolorna.

En kompromisslösning av frågan innebure det förslag, alternativ III,
som framlagts av länsarkitekten och som avsåge ett bibehållande av prin -

Kungl. Alarits proposition Nr 102.

cipen om särskild för nomadbarnen avpassad undervisning samt förläggning
av barnen i särskilda annex i anslutning till arbetsstugorna i Ammarnäs
och Saxnäs samt till skolhemmet i Tärna eller, örn så befunnes lämpligare,
till den där planerade arbetsstugan. Förslaget syntes tillfredsställande
ur förläggningssynpunkt och skulle, jämfört med alternativ I, komma
att medföra avsevärd minskning av utgifterna.

Den för Västerbottens läns vidkommande lämpligaste anordningen syntes
emellertid vara en lösning enligt alternativ II med en centralskola jämte
skolhem i Tärna i anslutning till Skytteanska skolan på sätt länsarkitekten
föreslagit. En sådan lösning skulle medföra fördelen av en bättre skolform
samtidigt som den ur organisatorisk synpunkt måste erbjuda påtagliga
fördelar. Kostnaden hade av länsarkitekten beräknats till 175,000 kronor,
under det att en lösning enligt det av skolöverstyrelsen förordade alternativ
I efter länsarkitektens utredning skulle kosta 240,000 kronor.

Mot en sådan centralskola kunde måhända den invändningen göras, att
vissa barn måste sändas relativt långt bort från sina hem, men detta syntes
icke vara något avgörande skäl, då nomaderna själva, vilka vore vana
att ofta byta vistelseort, icke torde tillmäta avståndet till skolan någon
större betydelse, särskilt som redan nu samma förhållande förelåge beträffande
byskolan i Skarvsjö. Länsstyrelsen förutsatte givetvis, att bidrag till
barnens resor för inställelse vid skolan samt för hemresa vid läsårets slut
skulle utgå av statsmedel. Den årliga kostnaden härför torde röra sig omkring
1,000 kronor.

Länsstyrelsen ville ytterligare nämna, att förslag örn upprättande av
en central skola för Västerbottens län framfördes även motionsvis till förenämnda
landsmöte i Arvidsjaur av lappombud från Västerbottens län och
att landsmötet uttalade sitt gillande av förslaget.

På grund av vad sålunda anförts och med hänsyn till den numera föreliggande
utredningen ville länsstyrelsen för sin del förorda, att i fråga örn
Västerbottens län nomadskolväsendet organiserades i enlighet med nämnda
alternativ II och att kostnaden för skolanläggningen beräknades enligt
länsarkitektens förslag till 175,000 kronor.

I detta sammanhang finge framhållas, att väsentliga^ olikheter vore radande
mellan Västerbottens län och Norrbottens län, så att den organisation,
som här föreslagits beträffande det förra länet, säkerligen icke lämpade
sig för det senare.

Skolöverstyrelsens förslag, att utförandet av byggnadsplanerna skulle
uppdragas åt byggnadskommittéer, en i vart och ett av de län, där nomadskolor
funnes, ansåge länsstyrelsen lämpligt.

Länsarkitekten i Västerbottens län har i yttrande till länsstyrelsen i Umeå
anfört bland annat följande:

De angivna kostnaderna för de ifrågasatta byggnadsföretagen i Västerbottens
distrikt syntes vara alltför lågt uppskattade. Denna uppfattning
om kostnaderna delades även av byggnadsstyrelsen, som ansett, att byggnadskostnaderna
borde höjas med 30 procent.

Enligt länsarkitektens förmenande vore emellertid den höjning av de beräknade
byggnadskostnaderna, som byggnadsstyrelsen föreslagit, icke
tillräcklig. För skolbyggnaden borde en kostnad beräknas av lägst 32 kronor
per kubikmeter och för skolhemmet en kostnad av lägst 35 kronor.
Till dessa kostnader måste läggas kostnaden för tomtförvärv, stängsel, an -

Kungl. Martts proposition Nr 102.

ordnande av uppfartsväg och eventuellt väg fram till allmän väg för uthusbyggnad
samt icke minst kostnaderna för tillgodoseendet av behovet
av tillräcklig vattentillgång och för ett anordnande av avlopp. Icke minst
kostnaderna för sistnämnda behov kunde många gånger uppgå till hart när
otroliga belopp. I varje fall måste tillräckliga medel avsättas härför. De
av länsarkitekten i det följande angivna kostnaderna härför finge icke betraktas
som maximala, utan endast vad de sannolikt kunde antagas komma
att uppgå till. Ett tillägg till kostnadsberäkningen av 10 procent vöre under
dessa förhållanden oundgängligen nödvändigt.

Som en jämförelse kunde nämnas, att för den samtidigt föreslagna skolanläggningen
i Karesuando i Norrbottens län hade beräknats ett kubikpris
av ungefär 32 kronor för skolbyggnaden, 39 kronor för skolhemmet
och 35 kronor för bostadsbyggnaden. Dessa kostnader hade byggnadsstyrelsen
ansett böra höjas med 15 procent.

Vad inventarierna beträffade, hade endast helt obetydliga belopp beräknats
härför. Det mäste dock ihagkommas, att de befintliga inventarierna
endast till obetydlig del kunde förväntas vara sådana, att de lämpligen
kunde användas i en ny anläggning. För såväl skola som skolhem borde
man därför räkna med nyanskaffning i stor utsträckning. Med ledning av
de erfarenheter, som vunnits vid uppförandet av de sista arbetsstugorna,
som uppförts i Västerbottens län, kunde kostnaderna för utrustandet av ett
litet skolhem icke sättas lägre än till 6,000 kronor, varvid dock måste förutsättas,
att icke all utrustning bleve ny.

Nomadskolinspektören hade beräknat kostnaderna för en anläggning enligt
alternativ I till 42,500 kronor. Byggnadsstyrelsen hade ansett, att byggnadskostnaden
måste höjas till 54,000 kronor.

. En ytterligare avsevärd höjning av dessa totala kostnader vore emellertid
enligt länsarkitektens förmenande oundgängligen nödvändig, och borde
desamma därför beräknas till följande belopp:

Skolbyggnad 630 kubikmeter å 33 kronor......kronor 21,000

Skolhemsbyggnad 1,100 kubikmeter ä 35 kronor » 38,000

Tomt, stängsel, planering, uthus, etc............. » 3,000

Vatten- och avloppsledningar.................. » 3,000

Inventarier i skola............................ » j 000

Inventarier i skolhem......................... » 6,000

Oförutsett, cirka 10 procent .................. » 8,000

Summa kronor 80,000.

Som en jämförelse kunde nämnas, att för en planerad arbetsstuga i Tärna,
avsedd för 40 barn, hade kostnaderna beräknats till 100,000 kronor, varav
på byggnaden, räknat efter en byggnadskostnad av 35 kronor per''kubikmeter,
komme 79,000 kronor, på tomt etc. 3,000 kronor, på vatten etc.

3,000 kronor och på inventarier 15,000 kronor. Byggnadskostnaden per
kubikmeter måste i denna vara lägre än i det mindre skolhemmet, där
kök och dylikt intoge förhållandevis stor del.

Den totala kostnaden för en lösning enligt alternativ I borde därför,
i stället för till 127,500 kronor, beräknas till minst 240,000 kronor.

Kostnaden för alternativ II hade av nomadskolinspektören beräknats till
152,500 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102. 27

Efter den av länsarkitekten angivna beräkningsgrunden borde kostnaderna
emellertid beräknas till följande belopp:

Skolhem, samma kostnad som för arbetsstuga i Tärna kronor 79,000

Inventarier i skolhem............................. » 15,000

Skolbyggnad 1,500 kubikmeter ä 35 kronor ........ » 52,500

Inventarier i skola (inkl. gymnastik)................ » 5,500

Tomt, stängsel, planering, uthus, etc................. » 5,000

Vatten- och avloppsledningar ..................... » 3,000

Oförutsett, cirka 10 procent ............. » 15,000

Summa kronor 175,000.

Denna beräkning överensstämde väl med den av nomadskolinspektören
gjorda, vilken innebure, att kostnaden, exklusive inventarier, vore 152,500
kronor.

För skolhemmet hade beräknats samma kostnad som tor den tidigare omnämnda
arbetsstugan, då den kunde förväntas få samma storlek och utformning
i övrigt. .

Den föreslagna skolbyggnaden motsvarade icke de krav, man nu ville
ställa på en sådan byggnad, varför kostnaden för densamma måste räknas
högre. Då emellertid denna anläggning sannolikt skulle ligga i Tärna, och
en omfattande utbyggnad av Skytteanska skolan inom kort måste komma
till stånd, syntes länsarkitekten lämpligt, att gymnastiksal och slöjdsalar
icke byggdes i nomadskolan, utan att motsvarande lokaler i Skytteanska
skolan finge användas för nomadundervisningen.

Under dessa förhållanden skulle skolbyggnaden behöva bestå endast av
två skolsalar med tillhörande utrymmen. En sådan byggnad finge beräknas
kosta minst 37,000 kronor. För lärarpersonalen skulle lämpligen uppföras
en särskild byggnad, vilken kunde beräknas kosta 20,000 kronor.

Kostnaden för en anläggning av denna typ skulle då bliva:

Skolhemsbyggnad .................. kronor 79,000

Inventarier i skolhem................ * 15,000

Skolbyggnad ....................... » 37,000

Lärarbostad ........................ * 20,000

Tomt, stängsel, planering, uthus, etc. . . » 4,000

Vatten- och avloppsledningar ........ » 3,000

Inventarier i skola .................. » 2,000

Oförutsett .................. » 15,000

Summa kronor 175,000.

Den totala kostnaden för en lösning enligt alternativ II borde, i stället
för till 152,500 kronor, under dessa förhållanden beräknas till minst 175,000
kronor.

Då fråga förelåge om utbyggnad av Skytteanska skolan, skulle man
kunna tänka sig en lösning, som innebure, att nomadskolan helt förlädes
till densamma, varvid en del av skolan, inrymmande två skolsalar, skulle
avses för nomadskolans behov.

Därest en sådan lösning ur praktisk synpunkt vore möjlig, torde detta
innebära den billigast tänkbara lösningen av problemet. Kostnaden härfor
skulle ställa sig sålunda:

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

Helt fristående skolhemsanläggning ......kronor 100,000

Del i skolbyggnad, 15,000 kronor per lärosal » 30,000

Lärarbostäder .......................... » 20,000

Inventarier i skola ...................... » 2,000

Oförutsett, cirka 10 procent.............. » 13,000

Summa kronor 165,000.

Kostnaden för en variant av alternativ II, innebärande byggandet av
särskilt skolhem och inredande av nomadskola i samband med nybyggnader
vid Skytteanska skolan, borde alltså beräknas till minst 165,000 kronor.

Skolöverstyrelsen hade ställt sig tveksam till ett anordnande av särskilda
skolhem, avsedda för endast något över 10 barn, vilket skulle bliva nödvändigt
vid alternativ I. Nomadskolinspektörens utredning gåve dock vid
handen, att de vöre nödvändiga, då man icke kunde räkna med inackordering
av barnen, vilken sistnämnda synpunkt länsarkitekten bestämt ville
understryka.

Med anledning härav hade länsarkitekten undersökt de ungefärliga kostnaderna
för ytterligare ett alternativ III. Skolbyggnaden skulle härvid
uppföras på sätt som nomadskolinspektören i alternativ I föreslagit och
helt fri, om än i närheten av den befintliga skolan å platsen. I stället för
anordnandet av ett särskilt skolhem skulle ett annex uppföras till arbetsstugorna
i Saxnäs och Ammarnäs samt till skolhemmet i Tärna eller, örn
så befunnes lämpligare, till den där planerade arbetsstugan. Detta förutsatte
åtminstone i Saxnäs och Ammarnäs, att en särskild mindre byggnad
uppfördes, avsedd att inrymma nomadbarnen och en för deras vård avsedd
person, vilken givetvis bleve underordnad föreståndarinnan vid arbetsstugan.
I denna byggnad borde sålunda finnas två sovsalar för barnen,
ett personalrum emellan dessa, ett dagrum samt erforderliga biutrymmen.
Barnen skulle således äta i den »riktiga» arbetsstugan och använda^
sig av i densamma befintlig badavdelning, slöjdsalar och dylikt. Vidare
måste de redan befintliga sjukrummen få anses tillräckliga även för tillbyggnaden.
En sådan byggnad, uppförd i en våning, kunde förväntas erhålla
en yta av 150 kvadratmeter och finge beräknas kosta i uppförande

23,000 kronor.

Kostnaden för en anläggning av denna typ skulle uppgå till:

Tillbyggnad till arbetsstuga ........ kronor 23,000

Inventarier till densamma ......... » 4,000

Skolbyggnad ..................... » 21,000

Skoltomt, stängsel, planering, etc. . . . » 2,000

Vatten- och avloppsledningar ....... » 3,000

Inventarier i skola ................ » 1,000

Oförutsett, cirka 10 procent . ......... »_6,000

Summa kronor 60,000.

Skulle man tänka sig den lösningen, att skolan förlädes på samma tomt
som den befintliga skolan på platsen, kunde kostnaden minskas med tomtkostnaden,
varjämte kostnader för vattenanskaffningen skulle fördelas
på båda skolorna. Därjämte kunde de oförutsedda kostnaderna säkerligen
något nedbringas. En lösning efter denna princip skulle därför kunna beräknas
kosta 55,000 kronor.

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

Den totala kostnaden för en lösning, innebärande uppförande av skolbyggnad
enligt alternativ I men med inackordering av barnen i närliggande
arbetsstuga, borde beräknas till sammanlagt minst 180,000 kronor.

Vad byggnadernas underhåll beträffade, ansåge länsarkitekten sig böra
framhålla, att därest en centralskola uppfördes i Tärna det icke vore omöjligt,
att densamma redovisades å statens allmänna fastighetsfond, enär
i länet förut funnes en anläggning, som redovisades å denna fond, nämligen
Skytteanska skolan.

I en till länsstyrelsen ingiven kompletterande skrivelse har länsarkitekten
meddelat, att nomadskolinspektören ansett de av länsarkitekten verkställda
kostnadsberäkningarna för alternativ I alltför höga och till stöd
härför åberopat ett från en byggmästare i Lycksele infordrat anbud å

56.000 kronor för uppförande av en skolanläggning av ifrågasatt slag
i fullt färdigt skick. Länsarkitekten har framhållit, att till angivna summa
borde läggas kostnad för ritningar, kontroll och administration, vilka borde
beräknas till 3,000 kronor. Härigenom komme kostnaden att uppgå till

59.000 kronor eller till det belopp, länsarkitekten beräknat, exklusive

uthus.

Länsstyrelsen i Luleå har i utlåtande den 31 december 1938 yttrat
följande:

Den av överstyrelsen nu utformade planen för erforderliga byggnaders
utförande, omfattande dels skolhem vid samtliga byskolor mom Morr bottens
län, dels ny- eller tillbyggnad av skolhus och lärarbostäder, lunne
länsstyrelsen — ehuru länsstyrelsen ej ansett sig kunna inga pa någon
teknisk granskning av de olika byggnadsprojekten - vara ändamålsenlig
och väl ägnad att lösa byggnadsfrågan för nomadskolorna mom janet tor
en lång tid framåt. Vad särskilt beträffade skolan i Arjeplog, ville länsstyrelsen
för sin del förorda alternativ II, då länsstyrelsen med kännedom
örn den nuvarande skolbyggnadens dåliga beskaffenhet ansage, att en påbyggnad
av densamma ej kunde skapa fullt ändamålsenliga lokaler.

De av skolöverstyrelsen gjorda kostnadsberäkningarna hade länsstyrelsen
givetvis ej kunnat i detalj granska, men då de ursprungliga kostnadsförslagen
syntes vara uppgjorda vid olika tider under arén 1934—36 och
skolöverstyrelsen höjt de däri beräknade priserna med i runt tal lo procent
befarade länsstyrelsen med kännedom örn de avsevarda prisstegringar,
som under de senaste åren inträffat å alla slags byggnadsmaterialier, att
dessa höjningar blivit allt för nätt tilltagna Vidare kunde man misstänka,
att vid kostnadernas beräknande nödig hänsyn ej tagits till en del av
arbetsplatsernas avlägsna läge och därmed följande fördyring av alla materia
lier Så t. ex. hade för skolhemmet i Karesuando, som lage pa över 18
mils avstånd från närmaste järnvägsstation, och dar duglig skog till erforderligt
virke ej funnes på närmare hall än minst 5 nili, beräknats precis
samma kostnad som för en liknande byggnad i Arjeplog som dock hade
tillgång till skog och såg på platsen, och dar avståndet till narmaste jainvässstation
vore endast 8 mil. Länsstyrelsen ansage darfor, att aven kostnadsberäkningarna
borde underkastats en allmän översyn i samband nied
den av överstyrelsen föreslagna omarbetningen av ritningarna till de olika
skolanläggningarna.

Kungl. May.ts ''proposition Nr 102.

I likhet med överstyrelsen ansåge. länsstyrelsen, att hela det föreliggande
omfattande byggnadsprojektet icke lämpligen borde komma till utrörande
på en gång, utan att det borde fördelas å tre etapper i den ordning
iörslaget innehölle.

Slutligen ansåge sig länsstyrelsen böra framhålla, att ledningen av och
kontrollen å ifrågavarande omfattande byggnadsarbeten säkerligen bleve
svar att på ett lämpligt sätt anordna på grund av arbetsplatsernas avlägsna
läge och omöjligheten att på mångå av dem kunna erhålla kompetenta
personer för ett sadant uppdrag. I likhet med överstyrelsen ansåge
länsstyrelsen, att varken domkapitlet eller byggnadsstyrelsen lämpligen
kunde belastas med den närmaste ledningen av arbetet, utan att detta
borde anförtros åt särskilda byggnadskommittéer, möjligen en för varje
socken eller åtminstone en för varje län. Dessa kommittéer syntes lämpligen
kunna bestå av en utav domkapitlet utsedd ledamot jämte nomadskolinspektören,
vilka med biträde av en byggnadssakkunnig såsom kontrollant
borde få ledningen av byggnadsarbetena sig anförtrodd. Därest
Kungl. Majit skulle finna sig kunna godtaga en sådan anordning, borde
närmare bestämmelser utfärdas rörande dessa kommittéers befogenheter
jämte de grunder, varefter ersättningen till de av domkapitlet utsedda ledamöterna
borde utgå. Då tillsättandet av dylika kommittéer givetvis komme
att medföra rätt dryga kostnader, särskilt i form av reseersättningar, kunde
det ifrågasättas, om ej de i kostnadsförslagen beräknade utgifterna för
arbetsledning^ och oförutsedda kostnader, i regel upptagna till 10 procent,
vore alltför lågt tilltagna.

Domkapitlet i Härnösand har i yttrande den 18 januari 1939 anfört:

Domkapitlet måste på anförda skäl på det livligaste förorda den gjorda
framställningen om anslag till nybyggnader. De för Västerbottens nomadskola
med alternativ I betecknade, men tydligen för Jämtlands län ursprungligen
uppgjorda ritningarna måste anses vara ur alla synpunkter väl
avpassade och ändamålsenliga. Då nomadskolinspektören lyckats erhålla
till den 1 augusti 1939 bindande anbud å uppförande inom Västerbottens
län av fullständig skolanläggning med skolhem och uthus, inklusive installationer,
vissa inventarier samt tomtplanering och staket för 53,700 kronor,
torde priserna icke behöva beräknas högre för Jämtlands län. På grund
av erfarenheter kunde vitsordas, att skolinventarierna i stort sett vore användbara
och icke för närvarande tarvade nyuppsättning i alltför hög grad.
Möjligheten att undvika uppförande av skolhemsbyggnader vore på de
avsedda tre glest befolkade platserna synnerligen begränsad. Endast i
Gäddede, om skolan i Håkafot komme att flyttas dit, kunde goda inackorderingshem
i tillräckligt antal möjligen påräknas. De övriga platsernas inackorderingsmöjligheter
vore hygieniskt mycket otillfredsställande.

Sedan Kungl. Majit anbefallt skolöverstyrelsen att i samråd med byggnadsstyrelsen
med anledning av vad i ärendet senast yttrats av länsstyrelserna
i Umeå och Luleå samt domkapitlet i Härnösand ånyo avgivna
utlåtande i ärendet, har skolöverstyrelsen i yttrande den 3 februari 1939
efter samråd med byggnadsstyrelsen anfört huvudsakligen följande:

Vad först anginge frågan örn nomadskolornas förläggning i Västerbottens
län, så ansåge överstyrelsen fortfarande, att en organisation med tre
mindre skolor vore att föredraga framför en centralskola för hela länet.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Som överstyrelsen tidigare framhållit, vore den nuvarande förläggningen
i Skarvsjö olämplig, då denna by vore en typisk bondby utan egentlig förbindelse
med lapparna. Det av länsarkitekten i Västerbottens län nu framlagda
och av länsstyrelsen i samma län tillstyrkta förslaget att förlägga en
centralskola i Tärna vore så till vida lämpligare, att skolan i så fall skulle
komma att ligga på en plats, där lappar bodde och dit lappar ofta komme.
För de lappar, som bodde i Vilhelmina och Sorsele socknar skulle emellertid
härigenom avståndet till skolan bliva ännu längre än vad nu vöre fallet.
Väglängden från Ammarnäs till Tärna vore omkring 30 mil, likaså våglängden
från Saxnäs till Tärna. Redan nu hade det visat sig, att lapparna
emellanåt reagerat mot det långa avståndet mellan hemmet och skolan,
och Kungl. Majit hade i vissa fall efter ansökan medgivit lappbarn att bevista
närmaste folkskola i stället för att sändas till skolan i Skarvsjö. Överstyrelsen
kunde icke finna annat än att det för lapparna vore fördelaktigare,
att var och en av de tre socknarna, varom här vore fråga, erhölle sin skola,
förlagd till ett samhälle med nära förbindelse med lapparna. Överstyrelsen
finge därför hemställa, att den organisation för nomadskolorna i Västerbottens
län, som överstyrelsen tidigare ifrågasatt, måtte bliva genomförd,
detta även örn en sådan organisation, såsom det syntes av nu av länsarkitekten
i Västerbottens län framlagda och av byggnadsstyrelsen i en
till överstyrelsen ingiven promemoria delvis bekräftade beräkningar, skulle
bliva något dyrare än en centralskola.

Därest emellertid en centralskola skulle uppföras i Tärna, ville överstyrelsen
som sin mening uttala, att denna icke borde förläggas i omedelbar
anslutning till Skytteanska skolan, men att givetvis gymnastik- och slöjdsalar
kunde vara gemensamma för båda skolorna.

Vad kostnadsberäkningarna beträffade, hade överstyrelsen i sin skrivelse
den 11 oktober 1938 beräknat, att för de skolanläggningar, för vilka anslag
borde begäras av 1939 års riksdag, skulle erfordras 600,000 kronor. På
grund av vad dels länsstyrelsen i Norrbottens län och länsarkitekten i
Västerbottens län nu framhållit, dels byggnadsstyrelsen anfört i nämnda
promemoria framginge, att den begärda summan ytterligare borde ökas.
Byggnadsstyrelsen framhölle, att arbetslönerna inom rörlednings- och elektriska
facken blivit höjda och att byggnadssumman för skolorna i Västerbotten
på grund härav borde ökas med 3,000 kronor. Efter vad överstyrelsen
inhämtat, torde av samma anledning byggnadskostnaderna för samtliga
anläggningar, för vilka anslag skulle begäras av innevarande års riksdag,
böra höjas med 10,000 kronor. Svårare vöre att beräkna de kostnadshöjningar,
som, på grund av vad i övrigt anförts, kunde vara påkallade.
Därest emellertid ytterligare 20,000 kronor, d. v. s. omkring 3,000 kronor
för varje anläggning, tillädes, och den sammanlagda anslagssumman för
budgetiiret 1939/40 därigenom ökades till (600,000 -j- 10,000 + 20,000 =)

630,000 kronor, syntes kostnaderna böra kunna täckas.

Såsom framgår av en vid överstyrelsens yttrande fogad promemoria från
byggnadsstyrelsen har styrelsen kostnadsberäknat en centralskolanläggning
i Västerbottens distrikt enligt alternativ II, innefattande skolhus, skolhem
och uthusbyggnad, till sammanlagt 155,000 kronor. Häri ingå icke inventarier,
tomtkostnad, yttre ledningar och övriga arbeten å tomtområdet.

Såsom av den nu lämnade redogörelsen framgår, föreligger till bedömande
ett omfattande program för anskaffning av nya oell förbättrade lokaler för

Departe mentschefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

nomadskolorna. Bedömandet av denna fråga är i viss mån beroende av
huru man för framtiden tänker sig utvecklingen på detta speciella område
av det statliga undervisningsväsendet. Innan medel ställas till förfogande
för genomförande av ett byggnadsprogram av den storleksordning, varom
här är fråga, mäste man göra klart för sig, huruvida den nuvarande skolorganisationen,
vars ledande princip är, att undervisningen skall vara förlagd
till särskilda för nomadbarnen avsedda skolor, i fortsättningen bör
bibehållas eller örn dessa barn i stället böra erhålla undervisning i vanliga
folkskolor tillsammans med den bofasta befolkningens barn eller eventuellt
i särskilda för lappbarnen inrättade avdelningar av de lokala folkskolorna.
Såväl nomadskolinspektören som andra i ärendet hörda myndigheter hava
ställt sig avvisande till tanken att nu nedlägga nomadskolorna. Vägande
skäl synas mig hava anförts för denna uppfattning. Att i organisatoriskt
hänseende samordna nomadundervisningen med det kommunala folkskoleväsendet
torde möta betydande svårigheter av principiell och praktisk art,
icke minst på grund av de säregna förhållanden, varunder den nomadiserande
lappbefolkningen lever och har sin utkomst. Jag är därför fullt ense
med de myndigheter, som uttalat sig i denna fråga, örn det lämpliga och
ändamålsenliga i att undervisningen av nomadlapparnas barn alltjämt bedrives
under hävdvunna former, utan samband med undervisningen i de
vanliga folkskolorna.

I samband med det föreliggande förslaget om anskaffande av nya lokaler
för nomadskolorna hava framförts jämväl vissa förslag av skolorganisatorisk
art. Den ifrågasatta omorganisationen av nomadskolväsendet i
Västerbottens nomadskoldistrikt synes mig böra genomföras från och med
tidpunkt, som kan befinnas lämplig med hänsyn till den ståndpunkt, jag
i det följande intager i fråga örn skolornas förläggning och uppförandet av
nya skol- och skolhemslokaler inom distriktet. Önskemål hava vidare uttalats,
att frågan örn ordnande av fortsättningsskolundervisning för nomadbarn
måtte göras till föremål för särskild utredning. Skolöverstyrelsen anser,
att i samband därmed åtskilliga andra frågor, exempelvis beträffande
sommarvisteskolornas ändamålsenlighet, den årliga lästidens längd och antalet
läroår, böra upptagas till omprövning. För egen del finner jag, att den
nuvarande organisationen av undervisningen för de flyttande lapparnas barn
i åtskilliga avseenden giver anledning till berättigade erinringar. En särskilt
framträdande brist i skolorganisationen synes mig vara, att nomadskolväsendet
icke inrymmer möjlighet till fortsatt undervisning för nomadbarnen.
Jag finner det angeläget, att såväl nyssberörda fråga som de av överstyrelsen
antydda spörsmålen upptagas till övervägande. Det är min avsikt att
inom den närmaste tiden underställa Kungl. Majit frågan örn utredning
i berörda hänseenden. Såvitt jag kan finna, är det icke erforderligt att uppskjuta
genomförandet av det föreliggande byggnadsprogrammet till dess
ställning tagits till de förslag, i vilka berörda utredning kan komma att
utmynna.

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

Redogörelsen i det föregående ger vid handen, att de nuvarande lokalerna
jör nomadundervisningen förete allvarliga brister. De s. k. hushållskåtorna
hava enhälligt utdömts av myndigheterna såsom ohygieniska och
hälsovådliga. Det framlagda byggnadsprogrammet innebär, att dessa mindervärdiga
och osunda förläggningar skola ersättas av skolhemsbyggnader.
Skolanläggningarna i övrigt, såväl de av staten ägda som de, vilka förhyras
för nomadskolväsendets räkning, äro enligt den föreliggande utredningen
av den art, att det icke är försvarbart att i oförändrat skick bibehålla
dessa lokaler. Allenast vid en enda skola — i Änge i Jämtlands distrikt
— stå fullgoda lokaler till förfogande. Jag finner det oundgängligt, att staten
skyndsamt vidtager åtgärder för att avhjälpa de konstaterade bristerna.
Såvitt jag av utlåtanden av i förhållandena väl insatta personer kan finna,
är det icke att befara, att åtgärder, som innebära, att nomadbarnen komma
att under skoltiden leva under samma betingelser som den bofasta befolkningen,
skola vara ägnade att draga de nomadiserande lapparna från nomadlivet.
Anledning föreligger alltså icke att på sådana grunder ställa sig
betänksam mot en modernisering av nomadskolornas lokaler.

På grund av det bristfälliga skick, i vilket de nuvarande lokalerna befinna
sig, är det framlagda byggnadsprogrammet mycket omfattande och
avser samtliga nomadskolor utom skolan i Ange. Möjligheterna att nedbringa
kostnaderna äro icke stora, då goda skollokaler icke kunna förhyras
och inackordering i enskilda hem i flertalet fall icke kan förekomma
och enligt min mening även helst bör undvikas. Emellertid torde på vissa
punkter besparingar kunna ernås, därest sambruk i fråga om lokaler för
slöjd och gymnastik kan anordnas med närgränsande folkskolor, en möjlighet,
som på vissa håll icke synes vara utesluten. I frågans nuvarande läge är
det icke görligt att fullt ut överblicka dessa möjligheter, men jag förutsätter,
att vid byggnadsföretagens planering särskild uppmärksamhet
ägnas denna sida av saken och för övrigt alla åtgärder, som kunna vara
ägnade att nedbringa kostnaderna för byggnadsprogrammets förverkligande.
Frånsett en beskärning av lokalanskaffningsprogrammet för Västerbottens
och Jämtlands nomadskoldistrikt, som i det följande ifrågasättes, har
jag funnit mig böra i huvudsak biträda det av skolöverstyrelsen framställda
förslaget om anordnande av nya lokaler för nomadskolorna.

De i ärendet företedda ritningarna och arbetsbeskrivningarna synas icke
befinna sig i ett i alla hänseenden tillfredsställande skick och torde böra
i viss utsträckning omarbetas med beaktande av de av skolöverstyrelsen
och byggnadsstyrelsen framförda erinringarna. Denna uppgift liksom även
bestyret med byggnadsföretagens utförande torde böra lämpligen anförtros
åt tre särskilda byggnadskommittéer, en för Norrbottens, en flir Västerbottens
och en för Jämtlands län. Det lärer få ankomma på Kungl.
Majit att bestämma angående byggnadskommittéernas sammansättning
samt pii förslag av vederbörande myndigheter fastställa instruktioner för

Bihang till riksdagens protokoll 1930. 1 sami. Nr 102. 3

Kungl. Maj:ts proposition Nr 102.

dessa kommittéer och eventuellt ifrågakommande föreskrifter om särskild
ersättning åt ledamöter. Kostnaderna för kommittéerna torde få bestridas
av byggnadsanslaget. Jag förutsätter, att kommittéerna få sig anförtrodd
järnv äl uppgiften att i förekommande fall förberedelsevis handlägga frågor
örn förvärv av skoltomter och eventuell avyttring av nuvarande skolanläggningar.
Dessa frågor böra dock därefter underställas Kungl. Majrts
prövning och avgörande. Innan byggnadsarbetena igångsättas, torde kommittéerna
böra till Kungl. Majit ingiva fullständiga byggnadsritningar
jämte beskrivning, ävensom nya kostnadsberäkningar. Anmärkas må, att
vid bifall till vad i det följande föreslås den för Jämtlands län ifrågasatta
byggnadskommittén icke behöver vara i verksamhet under nästa budgetår.

Jag har övervägt lämpligheten av att redan nu fixera det belopp, till
vilket kostnaderna för byggnadsföretagens utförande högst må uppgå. De
i ärendet föreliggande kostnadsberäkningarna sluta på ett sammanlagt
belopp av omkring 1,800,000 kronor, inklusive utgifter för tomtanskaffning
och inventarier. Det vill emellertid förefalla, som örn kostnadsberäkningarna
i vissa fall icke skulle vara så fullständiga som önskligt varit.
Endast de beräkningar, som i fråga om Västerbottens nomadskoldistrikt
verkställts av länsarkitekten i Västerbottens län, synas innefatta utgifter,
som föranledas av arbeten för iordningställande av tomt, för framdragande
av ledningar och dylikt. Ehuru jag beaktar svårigheterna att, innan byggnadernas
förläggning i detalj slutligt bestämts och utan undersökningar på
ort och ställe, verkställa uttömmande beräkningar i dessa hänseenden, vill
jag framhålla, att det varit av värde, örn sådana beräkningar uppskattningsvis
verkställts till ledning för dem, på vars bedömande frågan örn byggnadsföretagens
utförande ytterst ankommer. Enligt vad jag under hand från
byggnadsstyrelsen inhämtat, later det sig icke göra att nu framlägga säkrare
uppgifter rörande storleken av berörda kostnader. Med hänsyn härtill har
jag icke funnit mig böra nu tillstyrka en maximering av kostnaderna för
byggnadsprogrammets utförande. Jag förutsätter emellertid, att byggnadskommittéerna
skola hava att i möjligaste mån söka nedbringa kostnaderna
och eftersträva att hålla de av byggnadsföretagen föranledda sammanlagda
kostnaderna — inklusive utgifterna för kommittéernas egen verksamhet
och för inventarier — inom ramen av det av skolöverstyrelsen och byggnadsstyrelsen
angivna totalbeloppet av omkring 1,800,000 kronor. Härvid
har jag beaktat, att vissa besparingar torde kunna ernås genom den av mig
i det följande ifrågasatta förenklingen av byggnadsprogrammet och genom
de åtgärder, som i det föregående antytts. Jag förutsätter, att slutliga kostnadsberäkningar
skola kunna underställas 1940 års riksdag i samband med
anslagsäskandena för budgetåret 1940/41.

Ehuru exempelvis Skytteanska skolan i Tärna nu ingår i statens allmänna
fastighetsfond, har jag dock efter samråd med chefen för finansdepartementet
på av byggnadsstyrelsen anförda skäl kommit till den uppfatt -

Kungl. Maj:ts ''proposition Nr 102.

ningen, att ifrågavarande byggnader för nomadskolväsendet icke lämpligen
böra för närvarande redovisas å statens allmänna fastighetsfond. Anslag
för ändamålet torde böra anvisas under riksstatens åttonde huvudtitel.

Beträffande detaljerna i det föreliggande byggnadsprogrammet må följande
anföras.

Vad angår Arjeplogs byskola, hava två alternativa förslag framställts,
det ena avseende ombyggnad av de nu befintliga lokalerna, det andra uppförande
av en nybyggnad. Då fullgoda skäl synas mig hava anförts för det
senare alternativet, ansluter jag mig till detta. Härvid förutsätter jag, att
kommunen på föreslaget sätt ställer tomt till förfogande för ändamålet,
om en förflyttning av skolan befinnes ändamålsenlig.

I fråga om lokalerna för Västerbottens distrikt hava olika meningar
framförts. Myndigheterna äro ense örn att den nuvarande till Skarvsjö förlagda
centralskolan har ett ur vissa synpunkter olämpligt läge. Jag delar
denna uppfattning. I fråga örn den framtida förläggningen av nomadskolorna
inom distriktet gruppera sig meningarna väsentligen kring två förslag.
Det ena av dessa förslag innebär, att tre mindre skolanläggningar
skulle uppföras, det andra att nomadundervisningen även i fortsättningen
skulle förläggas till en centralskola, förslagsvis belägen i Tärna kyrkby. Enligt
mitt förmenande tala de starkaste skälen för en koncentration av undervisningen
till en skola. Då det här gäller anordningar för endast omkring
35 barn, kan jag ej finna det ändamålsenligt, att tre skilda skolor med skolhem
upprättas för det ringa antal barn, som skulle komma att besöka varje
dylik skola. Därtill kommer, att engångskostnaderna och möjligen även de
löpande årskostnaderna bliva lägre, örn en centralskola bygges, än örn tre
särskilda skolbyggnadsföretag utföras. Byggnadsstyrelsen har beräknat
kostnaderna för ifrågavarande tre skolor till 165,000 kronor och för en centralskola
till 155,000 kronor, varvid i båda fallen hänsyn icke tagits till
tomtkostnader, yttre ledningar eller andra arbeten å tomtområdet eller möbler
och inventarier. Andra i ärendet verkställda kalkyler synas utvisa, att
kostnadsskillnaden kan komma att bliva ännu större, än de nyssnämnda
siffrorna utvisa. Därest sambruk i fråga om slöjd- och gymnastiklokaler kan
anordnas med Skytteanska skolan i Tärna, torde kostnadssumman för centralskolan
enligt vad under hand inhämtats från byggnadsstyrelsen kunna
nedbringas med omkring 15,000 kronor till 140,000 kronor. Vid Skytteanska
skolan finnes för närvarande enligt uppgift en fullt tillräcklig slöjdsal.
Gymnastiksal saknas däremot, och elevernas gymnastikundervisning äger
rum i skolans kapprum. En tillbyggnad av skolan för anordnande av gymnastiksal
lärer emellertid vara planerad. Icke blott de ekonomiska synpunkterna
tala för övrigt för förslaget om uppförande av en centralskola i Tärna.
En sådan lösning av lokalfrågan medför fördelen, att undervisningen kan
bedrivas i en i pedagogiskt hänseende lämpligare skolform, än som skulle
kunna komma till anviindning vid de tre mindre skolorna.

Kungl. Majlis proposition Nr 102.

Jag föreslår alltså, att för Västerbottens nomadskoldistrikt uppföres
en centralskola i Tärna som ersättning för den nuvarande centralskolan i
Skarvsjö. I likhet med skolöverstyrelsen anser jag det lämpligt, att nämnda
skola icke förlägges i omedelbar anslutning till Skytteanska skolan. Dock
förutsätter jag som nämnts, att lokalerna för slöjd och gymnastik bliva
gemensamma för dessa båda skolor.

Även i Jämtlands nomadskoldistrikt synes barnantalet vara väl lågt
för att motivera det byggnadsprogram, som av överstyrelsen förordats för
detta distrikt. En centralisering av nomadundervisningen i anslutning till
vad av mig tillstyrkts beträffande Västerbottens nomadskoldistrikt synes
mig kunna ifrågasättas. Förhållandena äro visserligen i en del hänseenden
olikartade; sålunda är undervisningen redan nu, i motsats till vad inom
Västerbottens skoldistrikt är fallet, i viss utsträckning decentraliserad. Innan
ståndpunkt fattas till skolöverstyrelsens förslag i denna del synas emellertid
lämpligen möjligheterna att begränsa antalet skolanläggningar i Jämtlandsdistriktet
böra genom skolöverstyrelsens försorg närmare övervägas.
Härigenom fördröjes ett genomförande av det föreliggande byggnadsprogrammet
icke i annan mån än att, såsom av det följande framgår, den föreslagna
skolanläggningen i Gäddede icke bör ingå i den byggnadsetapp, som
bör påbörjas under budgetåret 1939/40. Jag förutsätter, att slutligt förslag
rörande lokaler för nomadskolorna i Jämtlands nomadskoldistrikt skall
kunna underställas 1940 års riksdag.

Nomadskolinspektören har föreslagit, att under budgetåret 1939/40 de
för Karesuando, Lannavaara, Gäddede och Västerbottens distrikt avsedda
byggnaderna skulle utföras. Skolöverstyrelsen har för ändamålet beräknat
ett belopp av 630,000 kronor. Mot att nämnda skolanläggningar i första
hand komma till utförande har jag intet annat att erinra än att skolan i
Gäddede med hänsyn till vad av mig anförts rörande byggnadsprogrammet
i Jämtlandsdistriktet icke bör ingå i första byggnadsetappen. I stället
föreslår jag, att i denna etapp upptages skolan i Jukkasjärvi, vars lokaler
nu synas vara i hög grad bristfälliga. Kostnaderna för denna etapp kunna i
så fall med utgångspunkt från nu föreliggande beräkningar uppskattas till
omkring 900,000 kronor.

Detta belopp lärer emellertid icke behöva i sin helhet anvisas redan för
budgetåret 1939/40. Med hänsyn till att nya ritningar och kostnadsberäkningar
m. m. böra uppgöras, entreprenadanbud införskaffas och underhandlingar
med vederbörande kommunala myndigheter m. fl. verkställas,
torde byggnadsföretagen näppeligen kunna bliva färdigställda under nästkommande
budgetår. På grund härav och med beaktande jämväl av den
besparing, som torde möjliggöras vid bifall till mitt förslag rörande lokaler
för nomadundervisningen inom Västerbottens distrikt, torde det i årets
statsverksproposition beräknade anslaget av 400,000 kronor vara tillfyllest

Kungl. Maj:ts proposition Nr 10*2. 37

för budgetåret 1939/40. Detta anslag bör lämpligen betecknas såsom reservationsanslag.

Åberopande
riksdagen

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten,
att till riksdagen skall avlåtas proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Lennart Häggqvist.

det anförda hemställer jag, att Kungl. Majit måtte föreslå

att till Nomadskolor: Örn- och nyhyggnadsarheten för
budgetåret 1939/40 anvisa ett reservationsanslag
av.................................. kronor 400,000.

Bihang till riksdagens ''protokoll 1039,

1 sami.

Nr 102.