Kungl, Majds Nåd. Proposition Nr 156 (Proposition 1914:156 - b)

Kungl, Majds Nåd. Proposition Nr 156.

Nr 156.

Kungl. Maj:ts nådiga proposition till riksdagen angående
vissa engångskostnader för sjöförsvarets ordnande; given
Stockholms slott den 20 juni 1914.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över
sjöförsvarsärendon för denna dag vill Kungl. Maj:t härmed föreslå
riksdagen

att, under förutsättning att nådiga propositionerna angående ny
värnpliktslag och sjöförsvarets ordnande samt angående värnskatt och
väniskattefond vinna riksdagens bifall:

dels till bestridande av kostnaderna för övning vid flottan av värnpliktiga,
tillhörande årsklasserna 1914 yngre och 1915 äldre, bevilja
ett anslag av 1,300,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp
av 500,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för nyanskaffning av krigsfartygsmateriel bevilja — utöver de
i propositionen angående sjöförsvarets ordnande äskade medel — ett
anslag av 3,302,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp
av 100,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för ändringsarbeten å l:a klass pansarbåtarna Oden, Thor,
Niord, Dristigheten, Åran, Wasa, Manligheten och Oscar II bevilja ett
anslag av 475,000 kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp av

297,000 kronor, att utgå av värnskattemedel, med rätt för Kung]. fllaj:t
att av sistnämnda belopp under år 1914 av tillgängliga medel i mån av
behov förskottsvis utanordna 192,000 kronor;

dels till ombyggnad av två torpedkryssare till depåfartyg för undervattensbåtar
för år 1915 bevilja ett anslag av 385,000 kronor, att utgå
av värnskattemedel, med rätt för Kungl. Maj:t att av detta belopp
under år 1914 av tillgängliga medel i mån av behov förskottsvis utanordna
210,000 kronor;

Bihang till senare riksdagens protokoll 1914, 1 sand, 112 käft. (Nr 156.)

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

dels till anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar för
år 1915 bevilja ett anslag av 250,000 kronor, att utgå av värnskattemedel,
med rätt för Kungl. Maj:t att i mån av behov redan under år
1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp;

dels besluta, att för anläggande av ny docka vid flottans station i
Stockholm, vilken anläggning beräknats kosta 1,400,000 kronor, skall
av värnskattemedel för år 1915 avsättas ett belopp av 300,000 kronor;

dels för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand bevilja ett
anslag av 1,700,000 kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp
av 100,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för anskaffning av torpedmateriel för flottan bevilja ett anslag
av 300,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 50,000
kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för anskaffning av minmateriel för flottan bevilja ett anslag av

300,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 50,000
kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels till bestridande av kostnaderna för övning vid kustartilleriet
av värnpliktiga, tillhörande årsklassen 1914 yngre, bevilja ett anslag
av 810,200 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 382,200
kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels till nyanläggningar och nyanskaffningar för stärkande av det
fasta kustförsvaret med undantag av Fårösunds kustposition bevilja ett
anslag av 13,748,690 kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp
av 2,750,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels ock besluta, att av värnskattemedel för år 1915 skall avsättas
ett belopp av 225,000 kronor att, på sätt framdeles må närmare bestämmas,
användas antingen till Fårösunds kustpositions stärkande eller,
därest denna skulle prövas böra nedläggas, till andra försvarsanstalter
på Gottland.

De till ärendet hörande handlingar skola riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förbliver riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

GUSTAF.

Dan. Broström.

Kung!. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

Utdrag av protokollet över sjö förs v ar sär end eu, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 juni 1914.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Hammarskjöld,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Wallenberg,
Statsråden: Hasselrot,
von Sydow,
friherre Beck-Friis,

Stenberg,

Linnér,

Mörcke,

Vennersten,

Westman,

Broström.

Departementschefen, statsrådet Broström anförde i underdånigdiet:

I anförande till statsrådsprotokollet över Jantförsvarsärenden för
den 12 innevarande juni, bilagt Kungl. Maj:ts proposition nr 138
angående vissa engångskostnader för lantförsvarets ordnande, har
hans excellens herr statsministern angivit de grunder, som efter hans
mening vore avgörande vid bestämmande av vilka utgifter för försvaret
borde hänföras till engångskostnader och bestridas av värnskattemedel.
Enligt denna framställning, som jag i avseende å sjöförsvaret
anhåller att få åberopa i tillämpliga delar, ägde en grupp av dessa
utgifter samma natur som vissa slag årligen återkommande, med
huvudtitlarnas ordinarie anslag eljest bestridda kostnader. Därmed åsyftades
de ökade utgifter för värnpliktiga, som skulle följa därav, att

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

enligt förslaget till ny värnpliktslag dubbla årsklasser värnpliktiga under
vissa år borde övas samtidigt. Återstoden av berörda engångskostnader
vore enligt herr statsministerns framställning av natur att sammanfalla
med utgifter, vilka plägade bestridas med extra ordinarie anslag
å huvudtitlarna. För inrangerande bland sistberörda slag av engångskostnader
upptog herr statsministern dels anskaffningar, som voro
direkt föranledda av den föreslagna nya försvarsorganisationen, och dels
andra anskaffningar, vilka voro av den storlek, att desamma icke skulle
kunna ombesörjas i vanlig ordning genom anlitande av extra anslag å
huvudtitlarna, om man icke fördelade kostnaderna på en längre tidrymd
än vad som med hänsyn till försvarets effektivitet kunde anses
medgivet.

I förenämnda statsrådsprotokoll över lantförsvarsärenden meddelades
vidare, att engångskostnaderna för sjöförsvaret syntes komma att sluta
på ett sammanlagt belopp av i runt tal högst 24,200,000 kronor och
fördelas på följande sätt:

År 1915:

Flottan.......................................................... kr. 2,032,000: —

Kustartilleriet inklusive befästningsarbeten
vid Fårösund ................................. » 3,357,200: — g gg9 goo-_

År 1916:

Flottan............................................................ kr. 5,665,000: —

Kustartilleriet.............................................. » 3,042,700: — g 7q7 7qq.

År 1917:

Flottan............................................................... kr. 1,715,000: —

Kustartilleriet .............................................. » 2,753,800: — 4 46g 8qq.

År 1918 och följande år:

Kustartilleriet................................................................................... 5,630,190: —

Summa kr. 24,195,890: —
Jag övergår till en närmare undersökning rörande de särskilda

slagen av engångskostnader för sjöförsvaret och skall därvid i överensstämmelse
med grunderna för uppställningen av femte huvudtiteln
i riksstaten behandla flottan och kustartilleriet var för sig.

Kimgl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

Flottan.

Till en början erinrar jag då om den utgiftspost, som föranledes
av den med övergången till den föreslagna värnpliktslagens tillämpningförenade
övningen av dubbla årsklasser värnpliktiga vid flottan. I
sådant avseende framhöll jag vid tillstyrkandet av propositionen nr 60
angående sjöförsvarets ordnande, hurusom den i början av innevarande
år såsom årsklass 1914 inskrivna årskullen 1893 borde fullgöra tjänstgöringen
enligt nu gällande bestämmelser, men att med hänsyn till
betydelsen av en hastig övergång till den föreslagna värnpliktstjänstgöringen
denna borde till sin fulla utsträckning tillämpas från och med
årskullen 1895. Denna årskull borde såsom årsklass 1915 inskrivas i
ordinarie tid år 1915.

övergångsbestämmelserna kunde följaktligen begränsas till att
huvudsakligen gälla endast årskullen 1894, varvid lämpligen de sjömanshus
tillhörande borde inskrivas vid ordinarie inskrivning vintern
1915 samt de rullföringsområde tillhörande på hösten 1914. De båda
årsklasser, som tillhörde sjömanshus och som avsåges att inskrivas
under nästkommande år, syntes till åtskillnad sinsemellan böra benämnas
1915 äldre (1915 ä.) och 1915 yngre (1915 y.), liksom den årsklass,
som tillhörde rullföringsområde och som redan vore inskriven,
borde, såsom chefen för lantförsvarsdepartementet föreslagit, benämnas
1914 äldre (1914 ä.) till åtskillnad från den, som avsåges att inskrivas
i höst och som lämpligen borde kallas 1914 yngre (1914 y.)

Att anordna en extra inskrivning kommande höst för de å sjömanshus
inskrivna, som tillhörde årskullen 1894, i likhet med vad som
föreslagits för de rullföringsområde tillhörande, syntes icke låta sig
göra. Desamma borde nämligen i så fall redan i november i år inrycka
till tjänstgöring. Då här vore fråga om yrkessjömän, vilka till
ett stort antal icke befunne sig inom landet och till vilka underrättelserna
om den extra inskrivningen och förändrade imyckningsåldern
knappast i tid kunde nå, bleve det nödvändigt att låta övergången
beträffande dessa värnpliktigas tjänstgöring försiggå senare.

Den kontingent av årsklassen 1914 y, som inskreves vid flottan,
borde begränsas till en tredjedel av sin vanliga storlek. Densamma
borde inrycka till tjänstgöring vid flottan i februari 1915.

År 1915 skulle vid inskrivningen inom sjörullföringsområde tvenne
årskullar, nämligen 1894 års och 1895 års, inskrivas i allmän tjänst

Kungl. Ma,j:ts Nåd. Proposition Nr 156.

såsom årsklasserna 1915 ä och 1915 y. Den del av årsklassen 1915 y,
som tilldelades flottan, syntes böra uppdelas på två ungefär lika stora
kontingenter, av vilka den ena borde inrycka samtidigt med 1915 ä i
början av november 1915 och den andra vid samma tid påföljande år.

Under tiden november 1915 —oktober 1917, sålunda under två år,
komme på så sätt en och en halv årsklass, tillhörande den allmänna
tjänsten, att på en gång vapenövas vid flottan.

För sjökaptener och- styrmän samt maskinister av l:a och 2:a
klass skulle den nya övningstiden inträda med årsklassen 1915 ä samt
för ingenjörer, intendenter och läkare ävensom för studenter och med
dem likställda med årsklassen 1914 y, och skulle samtliga dessa värnpliktiga
inrycka till tjänstgöring sommaren 1915.

Vidare syntes det önskvärt att låta den föreslagna förlängda tjänstgöringstiden
för de icke vapenföra inträda snarast möjligt, d. v. s. från
och med årsklassen 1914 y.

Genom att låta samtliga militärarbetare m. fl. tillhörande 1914 ä,
viika redan blivit inskrivna, inrycka till tjänstgöring instundande höst
och samtliga militärarbetare, tillhörande årsklassen 1914 y, i februari
1915 skulle stationerna och varven kunna erhålla en högst värdefull
hjälp för fullgörande av erforderliga handräckningsgöromål.

Med hänsyn till det alltjämt förefintliga, stora behovet av skrivbiträden
inom de militära expeditionerna borde jämväl den föreslagna,
ökade tjänstgöringstiden för icke vapenföra sjökaptener, styrmän och
maskinister av l:a och 2:a klass tillämpas från och med årsklassen 1915 ä
och för icke vapenföra studenter in. fl. från och med årsklassen 1914 y.

Genom att anordna övergången på sätt ovan angivits, komme det
nya värnpliktssystemet att vara infört vid flottan från slutet av år
1915. Någon extra inryckning under övergångstiden behövde ej anordnas.

Antalet tjänstgöringsdagar för värnpliktiga vid flottan, för vilka
kostnaderna borde upptagas såsom engångsutgifter, har inom marinkommissionen
beräknats på följande sätt:

500 (lagars tjänstgöring.

Allmän tjänst:

Sjökaptener och styrmän ......... 50 man

Overmaskinister och maskinister 20 »

Med sammanlagt antal tjänstgöringsdagar = 70 x 500 35,000

Stationstjänst: 10 ingenjörer, 10 intendenter........ = 20 x 500 10,000

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 15G.

455 dagars tjänstgöring.

Stationstjänst: 8 läkare .................................................. = 8 x 455 3,640

360 dagars tjänstgöring.

Allmän tjänst.......................... 1,200 man

Sjötjänst .................................. 220 »

Stationstjänst.......................... 209 »

1,629 man = 1,629 x 360 586,440
240 dagars tjänstgöring.

Stationstjänst: 504 man ............................................... = 504 x 240 120,960

Summa tjänstgöringsdagar 756,040

Kostnaderna för dessa värnpliktigas övningar hava enligt beräkningar,
utförda inom mariukommissionen, upptagits till ett sammanlagt
belopp av i runt tal 1,300,000 kronor.

Fördelningen av detta belopp på de skilda utgiftsposterna framgår
av följande tablå:

Penningbidrag

Sjöbeväringens avlöning och beklädnad.

1,629

1,727 man i 340 dagar = 587,180 daga	r kr.	0: 20	kr.	117,436: —
1,727 » » 20	» = 34,540 »	»	»	0: 40	»	13,816: —
90 » »140	» = 12,600 »	))	»	0: 40	»	5,040: —
8 » » 95	» = 760 »	»	»	0: 40	»	304: —
504 » » 58	» = 29,232 »		»	0: 20	»	5,846: —
504 » » 182	» = 91,728 »	»	»	0: 20	»	18,346: —
	756,040				kr.	160,788: —
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer.....					9,000: —
Beklädnadskostnad: 756,040 å kr. 0,415 ....				»	313,756: —
Hämtnings- och hemför skaffning skostnad: ;\ kr. 15: — ............................................	2,763	man	»	41,445: —
Extra utgifter, inskrivning och redovisning samt sernering ................................................................	inka-	»	50,000: —
			Summa	kr.	574,989: —

Kungl. Maj:ts Nåd. "Proposition Nr 156.

Nybyggnad av
krigsfartyg.

Naturauiiderhåll åt personal vid flottan:

750,040 tjänstgöringsdagar å kr. 0: 58
per dag°) .................................................... Summa kr. 438,503: —

Flottans krigsåeredskap ocli övningar:

756,040

—120,960

635,080 förslagsvis ................		))	300,000: —
	Tillsammans	ÅT.	1,313,492: —
	Avrundat	))	1,300,000: —

I infordrat yttrande av den 6 innevarande juni har marinförvaltningen
med avseende å ifrågavarande beräkningar förklarat sig i vad
på ämbetsverket kunde ankomma icke finna anledning till erinran.

Såsom framgår av förestående tablå, bar icke något särskilt belopp
beräknats till bestridande av sjukvårdskostad för ifrågavarande värnpliktiga;
men torde sistnämnda jämförelsevis ringa kostnad kunna inrymmas
inom beräknade slutsumman, 1,300,000 kronor.

Denna summa av 1,300,000 kronor bar ansetts böra fördelas med

500.000 kronor å år 1915, 485,000 kronor å år 1916 och 315,000
kronor å år 1917.

I propositionen nr 60 angående sjöförsvarets ordnande har angivits,
att för byggande av krigsfartyg under perioden 1915—1919
erfordras en summa av 5,802,000 kronor utöver det förutsatta årliga
nybyggnadsanslaget, 6,400,000 kronor, samt de medel om tillhopa

7.430.000 kronor, som enligt beslut av 1911—1913 års riksdagar
finnas disponibla för anskaffning av krigsfartygsmateriel. Vidare bar
Kungl. Maj:t i proposition den 29 maj 1914 nr 153 föreslagit riksdagen
att lämna sitt samtycke till antagande av Svenska pansarbåtsföreningens
erbjudande att såsom bidrag till byggande av pansarbåtar ställa
till statsverkets förfogande de medel, som av föreningens tillgångar
återstode efter bestridande av kostnaden för pansarbåten Sverige. På
sätt jag framhöll vid anmälande av nämnda proposition nr 153, syntes

*) Under förutsättning att dessa värnpliktiga, utom de, som avses fylla vakanser i för rustning
avsedda fartygs besättningslistor, övas i land eller på kasernfartyg.

jKungl. Ma]ds Nåd. Proposition Nr 156. 9

det av pansarbåtsföreningen sålunda erbjudna beloppet för närvarande,
innan föreningens samtliga medlemsförbindelser guldits, böra beräkningsvis
upptagas till 3,000,000 kronor. Av detta belopp skulle, sedan

500,000 kronor särskilt reserverats för forcering av byggandet av den
pansarbåt, som först skulle stapelsättas, återstående 2,500,000 kronor
vara att påräkna för bestridande av kostnader enligt den i propositionen
nr 60 framlagda planen för byggandet av pansarbåtar. Om pansarbåtsföreningens
erbjudande antoges, skulle vid sådant förhållande det
återstående belopp för krigsfar tygsbyggnad under perioden 1915—1919,
som borde täckas med värnskattemedel, utgöra 3,302,000 kronor. Av
sistnämnda belopp torde 100,000 kronor böra anvisas för år 1915 och
resten, 3,202,000 kronor, för år 1916.

Om framdeles visar sig, att större belopp än berörda 2,500,000
kronor skulle genom pansarbåtsföreningens erbjudande bliva tillgängligt
för bestridande av kostnader enligt nämnda byggnadsplan, kommer i
samma mån behovet av nämnda 3,302,000 kronor för fartygsbyggnad
att minskas.

I propositionen nr 60 angående sjöförsvarets ordnande lämnades
(å sid. 115—119) redogörelse för dittills verkställd utredning rörande
modernisering av l:a klass pansarbåtar; och anhåller jag att få åberopa
denna redogörelse.

Nu vill jag endast särskilt återkalla i minnet några huvudpunkter
därav. Enligt det ursprungliga av tillkallade sakkunniga uppgjorda
förslaget skulle kostnaden för modernisering av de 9 yngre pansarbåtarna
(Oden, Thor, Niord, Dristigheten, Åran, Wasa, Tapperheten,
Manligheten och Oscar II), vilka härför synts böra komma i fråga, uppgå
till sammanlagt 766,000 kronor. Med bortseende från Tapperheten,
för vilket fartyg denna kostnadsberäkning numera ej är tillämplig, skulle
kostnadsbeloppet utgöra 687,000 kronor.

För egen del anförde jag, att det syntes mindre trängande att å
Oden, Thor och Niord verkställa i förslaget upptagen bepansring av
skorstenarna. Härigenom skulle undvikas en ej oväsentlig viktökning
samt inbesparas 20,000 kronor per fartyg eller sålunda tillhopa 60,000
kronor. Vid avdrag av sistnämnda belopp utgjorde sålunda kostnadssumman
627,000 kronor. Vidare uttalade jag tveksamhet vad beträffade
i förslaget även avsett anordnande av oljeeldning, som skulle betinga
kostnader för samtliga fartygen — med undantag av Tapperheten
— å tillhopa 171,000 kronor. Därest jämväl anordningar för
Bihang till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 112 höft. (Nr 156.) 2

Ändringsarbeten
å
l:a klass
pansarbåtar.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

oljeeldningen uteslötes, skulle således återstående arbeten å ifrågavarande
åtta pansarbåtar kräva en utgift av 456,000 kronor.

Slutligen meddelade jag, att marinförvaltningen, som tillika med
chefen för marinstaben i gemensamt utlåtande den 11 december 1913
tillstyrkt de av de sakkunniga föreslagna åtgärderna med de smärre
jämkningar, som under arbetets gång kunde finnas lämpliga inom de
angivna kostnaderna, i senare infordrat yttrande uttalat, att vad Oden,
Thor och Niord beträffade skulle — därest ej anordningar för oljeeldning
infördes — en del av de beräknade fördelarna icke uppnås,
enär fartygens djupgående föröver icke kunde erhålla en lämplig proportion
till djupgåendet akterut. En följd därav bleve, att förändringsarbetena
å bryggor och överbyggnad finge givas en något förändrad
omfattning, varom utredning påginge.

Marinförvaltningen har med skrivelse den 9 innevarande juni beträffande
Oden, Thor och Niord, å vilka enligt ämbetsverkets och chefens
för marinstaben mening arbetena borde börja, avgivit utredning och
yttrande rörande lämpligheten av de föreslagna förändringarna, under
förutsättning att anordningar för skorstensbepansring och oljeeldning
icke komme till utförande.

Ämbetsverket förklarar sig hava funnit, att, därest några mera avsevärda
fördelar med ifrågasatta förändringar å dessa pansarbåtar skulle
vinnas, följande arbeten borde komma till utförande, nämligen:
ändring av manövertornets tak,

ny förlig mast av lättare konstruktion än den nuvarande,
skorstenarnas sammanförande till en,

ny kommandobrygga, som jämte styrhus m. m. skulle flyttas akteröver,
så att manövertornets tak frigjordes,

nya strålkastareplattformar för och akter,

eldrumsventilatorerna, förbindelsebryggorna, strålkastareplattformar
midskepps, aktra masten samt aktra bryggan skulle borttagas, nya
jalusiventilatorer göras,

å kommandobryggan varande två 57 mm. kanoner skulle borttagas
och de å aktra bryggan befintliga nedflyttas till överbyggnadsdäcket,
torpedbestyckningen skulle borttagas,

å aktra mastens plats skulle uppsättas köksskorsten, tillräckligt
stark för fästande å densamma av bommar för båtarnas lyftning,
kompassbryggan skulle givas förändrad uppställning,
vissa delar av eldrumskapparna skulle borttagas,
det dubbla trädäcket å backen skulle borttagas,
färskvattenförråd skulle anordnas i celler akteröver,

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition Nr loff.

kettinglår för strömkettingen skulle anordnas Längst akteröver.

Genom vidtagande av dessa åtgärder beräknades uppkomma en
viktminskning av omkring 60 ton eller omkring 30 ton mindre än av de
sakkunniga beräknats, varjämte fartygens stävlastighet i det närmaste
skulle upphävas.

I samband härmed ville ämbetsverket meddela, att bepansring av
skorstenarna redan vid nybyggnaden vore anordnad å Thor och Niord,
ett förhållande, som förut under ärendets utredning förbisetts.

På grund av att för de äldre fartygen, å vilka en del förändringar
sedan nybyggnaden gjorts, ej funnes i alla avseenden tillförlitliga och
fullständiga ritningar, bleve det, utan besök ombord å fartygen, omöjligt
att i alla detaljer uppgöra förslag till ändringsarbetena, varför ock
de smärre jämkningar, som föranleddes av förhållandena ombord, borde
få vidtagas.

Kostnaden för arbetena ifråga beräknades ej komma att överstiga

60,000 kronor per pansarbåt.

Marinförvaltningen uttalar till sist, att ämbetsverket höll före, att
ehuru genom de ovan angivna förändringsarbetena icke de fördelar nåddes,
som skulle vinnas, därest de av ämbetsverket, och chefen för marinstaben
den 11 december 1913 förordade ändringsarbetena komme till
utförande, det dock vore lämpligt, att här ovan angivna arbeten komme
till utförande.

T. f. chefen för civilavdelningen i marinförvaltningen var såtillvida
av skiljaktig mening, att han ansåg sistberörda punkt hava bort erhålla
följande lydelse:

»Kungl. marinförvaltningen måste framhålla, att genom de ovan
angivna förändringsarbetena givetvis icke nås de fördelar, som
skulle vinnas därest de av ämbetsverket och chefen för marinstaben
den 11 december 1913 förordade ändringsarbetena komme till utförande,
vid vilket förhållande ämbetsverket fortfarande anser, att arbetena lämpligast.
böra utföras i enlighet med vad i nämnda skrivelse blivit av
ämbetsverket och chefen för marinstaben föreslaget, med den jämkning,
som föranledes därav, att på sätt som ovan är nämnt, skorstensbepansring
å Thor och Niord redan är anordnad. Skulle emellertid
berörda förslag icke kunna bifallas, anser ämbetsverket det dock lämpligt,
att här ovan angivna arbeten komma till utförande.»

Redan i uttalande till propositionen angående sjöförsvarets ordnande
har jag, såsom förut nämnts, framhållit betänkligheter med
avseende å anordnande av oljeeldning å dessa äldre pansarbåtar. Under

Departements chefen.

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 156.

åberopande av vad jag då anförde i denna punkt vill jag nu vidare
uttala följande. Med hänsyn till den avsevärt större driftkostnad, som
åtminstone hittills vant rådande vid oljeeldning, kan denna beräknas
under fredsövning komma till användning mera sällan. De föreslagna
anordningarna äro även sådana, att de skulle anlitas växelvis med
koleldning. Men under angivna förhållande ter det sig icke betryggande
att i allvarstider lita till ett eldningssystem, varmed besättningarna
å fartygen på grund av ringa övning måhända ej vunnit full
förtrogenhet.

Den mest betydande fördel, som skulle vinnas genom införande av
oljeeldning, är viktminskning. Förenämnda av marinförvaltningen med
avseende å Oden, Thor och Niord nu avgivna utredning har givit vid
handen, att jämväl med uteslutande av anordningarna för oljeeldning
kan genom vidtagande av en del andra förändringar, som även stå i
i full överensstämmelse med de önskemål, de sakkunniga velat tillgodose,
vinnas en viktminskning för vart och ett av dessa fartyg å
cirka GO ton.

Marinförvaltningens kostnadsberäkning stämmer även med de sakkunnigas
förslag. I detta upptogs kostnaden för en var av Oden,
Thor och Niord till 100,000 kronor, därav 20,000 kronor för skorstensbepansring
och 18,500 kronor för anordnande av oljeeldning. Bortsett
från sistberörda två förändringar, angives av marinförvaltningen kostnaden
till 60,000 kronor per pansarbåt.

Tiden har ännu ej medgivit motsvarande undersökning rörande
pansarbåtarna Dristigheten, Åran, Wasa, Manligheten och Oscar II,
men det synes mig vara goda utsikter att även med avseende å dem,
utan att förslaget om anordningar för oljeeldning bringas till utförande,
kunna inom ramen av de utav de sakkunniga i övrigt föreslagna förändringarna
med därtill hörande kostnadsberäkningar åstadkomma avsevärda
förbättringar å dessa fartyg.

I anslutning till det anförda finner jag mig icke kunna förorda anordnande
av oljeeldning på ifrågavarande gamla pansarbåtar, liksom
jag bortser från frågan om skorstensbepansring å Oden, Thor och
Niord. Men i övrigt, tillstyrker jag, att förändring av förevarande
åtta pansarbåtar snarast möjligt vidtages i så nära överensstämmelse
som möjligt med de sakkunnigas förslag.

Såsom förut nämnts, uppgingo sammanlagda kostnaderna enligt de
sakkunnigas förslag för ifrågavarande åtta pansarbåtar till 687,000 kronor,
och beräknades därav 171,000 kronor för anordningarna för oljeeldning
samt 60,000 kronor för nämnda skorstensbepansring, vadan

Kung!. Maj.is Nåd. Proposition Nr 156.

utgifterna för övriga arbeten'' upptogos till 450,000 kronor. Om detta
belopp avrundas uppåt till 475,000 kronor, anser jag trygghet finnas för
att inom ramen av sistnämnda belopp samtliga avsedda ändringsarbeten
skola kunna utföras, även om ytterligare undersökningar beträffande
Dristigbeten, Åran, Wasa, Manligheten och Oscar II skulle komma att
påvisa stegrade kostnader i förhållande till vad de sakkunniga beräknat.

Vad angår den tidsföljd, i vilken pansarbåtarna böra undergå dessa
ändringsarbeten, sammanhänger avgörandet härav med behovet att taga
fartygen i anspråk för övningar m. fl. förhållanden. En bestämd plan
därför har ännu icke kunnat uppgöras, och torde lämpligen, därest
medel för ändamålet erhållas, Kungl. Maj:t med hänsyn till förhållandena
kunna bestämma tiden för de respektive fartygens omändring.

Det erforderliga beloppet, 475,000 kronor, synes mig böra utgå av
värnskattemedel. Då arbetena naturligen böra verkställas så skyndsamt
som möjligt, finner jag önskvärt, att för 1915 anvisades 297,000 kronor
och att Kungl. Maj:’t skulle äga att därav redan under innevarande år
disponera ett belopp, som förslagsvis beräknats till 192,000 kronor.
Återstående 178,000 kronor borde anvisas för år 1916.

I hemlig bilaga till propositionen nr 60 angående sjöförsvarets ordnande
har under punkt 7 i del 1 Flottan framlagts utredning rörande
behovet av depåfartyg för undervattensbåtar och förslag till tillgodoseende
därav.

Under åberopande av berörda framställning vill jag i detta sammanhang
med hänsyn till ämnets hemliga natur allenast erinra därom,
att nämnda förslag, som uppgjorts inom marinkommissionen, innefattade
ombyggnad under de närmaste åren av två torpedkryssare, Claes Horn
och Jacob Bagge, till depåfartyg för kustflottans undervattensbåtar samt
av kanonbåten Skuld till sådant depåfartyg vid lokalstyrka. Vad torpedkryssarna
beträffade, upptog förslaget, bland annat, viss påbyggnad
av fartygen för erhållande av beräknat utrymme.

Kostnaderna skulle utgöra: för varje torpedkryssare alternativt

210,000 kronor eller 175,000 kronor samt för Skuld alternativt 240,000
kronor eller 205,000 kronor.

I infordrat yttrande den 9 innevarande juni har marinförvaltningen
meddelat, att ämbetsverket låtit verkställa krängnings försök med torpedkryssare.
Med stöd av resultatet därvid anser marinförvaltningen
det ej tillrådligt, att förändringen av dessa fartyg utföres i överensstämmelse
med föreliggande förslag, varigenom stabiliteten skulle minskas.
Ämbetsverket har emellertid, enligt vad som i yttrandet jämväl

Depåfartyg för
undervattensbåtar.

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

upplyses, påbörjat utredning beträffande det sätt, varpå förändring av
torpedkryssaren Claes Horn för ifrågavarande syfte skulle kunna lämpligen
utföras inom angiven kostnadsram.

Emot ombyggnad av Skuld till depåfartyg har marinförvaltningen
intet att erinra, men anser, att den lägst beräknade kostnaden därför
bör höjas till 230,000 kronor.

Såsom framgår av det föregående, är utredningen angående torpedkryssamas
ombyggnad till depåfartyg för undervattensbåtar ännu
ej avslutad. Ej heller torde den kunna slutföras inom sådan tid att
skid föreligger att i avbidan därå vidare låta anstå med de framställningar
angående engångskostnader för marinen, som skola göras till
den nu samlade riksdagen.

Att döma av marinförvaltningens berörda yttrande den 9 innevarande
juni torde måhända den fortsatta utredningen ådagalägga, att
på grund av torpedkryssarnas stabilitetsförhållanden utrymme genom
deras ombyggnad icke står att vinna i den omfattning, som ursprungligen
ansetts önskvärd och som det i marinkommissionen uppgjorda
förslaget upptagit. Genom fortsatta överläggningar med sakkunniga i
ämnet har jag dock erhållit den uppfattningen, att, om det än sålunda
icke skulle låta sig göra att å torpedkryssarna vidtaga alla de anordningar,
som vid konstruerande av ett depåfartyg för sjögående undervattensbåtar
torde böra uppställas såsom önskemål i avseende å utrymme
för förläggning av personal m. m., alla oeftergivliga fordringar
på praktiskt dugliga depåfartyg för kustflottan likväl skola kunna fyllas
även genom den ombyggnad med mindre rumsförändring av torpedkryssarna,
vartill man måhända måste inskränka sig. Härtill kommer,
att torped kryssarna genom fart och bestyckning i taktiskt avseende äro
synnerligen lämpliga att åtfölja undervattensbåtarna i kustflottan samt
att nyanskaffning av depåfartyg skulle kräva betydande kostnader, medan
försäljning av torpedkryssarna ej kan väntas inbringa något avsevärt
bidrag till bestridande av dylika kostnader. Under dessa förhållanden
och då ordnandet av denna fråga måste anses vara av brådskande art,
tvekar jag icke redan nu tillstyrka Kungl. Maj:t att föreslå riksdagen
anvisa medel för två torpedkryssares ombyggnad till depåfartyg för
undervattensbåtar i kustflottan.

Med avseende å kostnaden härför synes mig lämpligt att beräkna
denna för det ena fartyget efter det högre alternativet, 210,000 kronor,
och för det andra enligt det lägre, 175,000 kronor, eller tillhopa 385,000
kronor. Detta belopp finner jag böra utgå av värnskattemedel; och då

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

ordnandet av denna fråga såsom nämnt är av brådskande art, torde
hela beloppet böra beviljas för år 1915, med rätt för Kungl. Maj:t att
i mån av behov disponera 210,000 kronor därav redan under innevarande
år.

Vad beträffar ombyggnad av Skuld, vilket ax-bete enligt planen för
sjöförsvarets ordnande skulle utföras efter torpedkryssarnas omändring,
synes mig kostnaden därför, på sätt jag även uttalat till propositionen
nr 60, kunna inrymmas inom ramen för de extra anslagen i den vanliga
budgeten, varför jag nu ej finner anledning upptaga frågan om
beredande av medel för denna ombyggnad.

Allt sedan undervattensbåtmaterielen börjat komma till användning,
har det naturligen framstått såsom en angelägenhet av yttersta vikt att
söka vidtaga anstalter, varigenom i händelse av undervattensbåts haveri
besättningen må kunna räddas och själva båten bärgas. Konstruerandet
av effektiv sådan bärgningsmateriel är emellertid av lätt insedda skäl
ett särdeles svårt problem, vilket, såvitt veterligt, ännu icke någonstädes
vunnit eu fullt tillfredstsällande lösning.

Marinförvaltningen, som sedan länge haft uppmäi-ksamheten riktad
å denna fråga, har efter förhandling med bergnings- och dykeriaktiebolaget
Neptun i hemlig skrivelse den 30 september 1913, såsom eu visserligen
enligt ämbetsverkets mening ej fullt tillfredsställande, men dock antaglig
utväg att, intill dess lämplig dylik bärgningsmateriel hunne anskaffas,
lösa ifrågavarande spöi-smål, föreslagit vissa anordningai-s vidtagande
å två bolaget tillhöriga pontoner, samt härför hemställt om ett anslag
av 105,000 kronor.

Denna hemställan har hittills ej underställts Kungl. Maj:ts prövning.

Vidare har inom marinkommissionen marindirektören Richson utarbetat
förslag till två pontoner för upptagning av sjunken undervattensbåt
intill 400 tons deplacement i övervattensläge. Dessa pontoner
med tillbehör beräknades i anskaffning kosta 250,000 kronor.

Efter erhållen remiss har marinförvaltningen med avseende å sistnämnda
förslag i hemligt yttrande den 2 innevarande juni anfört, bland
annat: »Den bärgningsmateriel för undervattensbåtar, som i första hand
bör anskaffas, bör vara så beskaffad, att bärgningen kan verkställas så
snabbt att utsikt finnes för besättningens bärgande. Då det kan synas
tvivelaktigt, huruvida de nu föreslagna pontonerna kunna fylla detta
villkor och på grund av den stora kostnad deras anskaffande med allt
tillbehör skulle draga, synes därmed böra anstå till dess vidare utred -

Bärgningsmateriel
för
undervattensbåtar.

Departe mentschefen.

Docka vid
flottans
station i
Stockholm.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

ning i hela denna fråga vunnits. Att medel för detta ändamål begäras
och avsättas synes lämpligt för att i sinom tid påskynda anskaffningen.»

Såsom framgår av det föregående, befinner sig denna svårlösta
fråga, i vilken ännu intet definitivt förslag kunnat framläggas av marinförvaltningen,
fortfarande å utredningsstadium. Vid sådant förhållande
och då jag hoppas, att fortsatt utredning skall kunna bringa en god
lösning, anser jag mig icke böra för närvarande tillstyrka, att medel
anvisas för vissa bestämda åtgärders vidtagande. Däremot finner jag
icke tillrådligt, att beredandet av medel för detta ändamål uppskjutes
till nästa riksdag. Skulle nämligen dessförinnan med stöd av den tekniska
sakkunskapen ett förslag till frågans tillfredsställande lösning
framkomma, synes mig tillfället icke böra försummas att genast bringa
ett sådant förslag till utförande. Med hänsyn härtill anser jag hos
riksdagen redan nu böra äskas ett skäligt belopp att enligt Kungl.
Maj:ts beprövande användas för ifrågavarande ändamål, därest åtgärder
därför synas Kungl. Maj:t böra vidtagas redan innan nästkommande
riksdag kan höras.

Kungl. Maj:t lärer i så fall icke underlåta att snarast möjligt underrätta
riksdagen om sakens läge och i samband därmed göra den vidare
framställning, som omständigheterna föranleda.

Såvitt nu kan bedömas, synes mig ett belopp av 250,000 kronor
lämpligen böra avses för ändamålet att utgå av värnskattemedel.

I propositionen nr 60 angående sjöförsvarets ordnande (sid. 124—
132) lämnade jag eu redogörelse för det läge, vari frågan om örlogsstationen
i Stockholm befinner sig.

Jag uttalade därvid, att jag icke var beredd att avgiva något fullständigt
förslag i detta ämne. Den närmaste åtgärden i denna fråga
syntes mig emellertid vara ordnandet av dockningsmöjligheterna i
Stockholm.

Kostnaden för en torrdocka av erforderlig storlek skulle, enligt
utredning av marinförvaltningen, belöpa sig till 1,146,000 kronor, under
förutsättning att dockan förlädes till plats å flottans nuvarande område.
Med hänsyn till att enligt min uppfattning en förnyad utredning om
stationsfrågan borde vidtagas, ansåg jag mig icke kunna förorda
att förlägga den nya dockan till Galérvarvet. Skulle dockan förläggas
till annan plats, tillkomme dels kostnader för verkstad och — beroende
på läget — eventuellt kostnader för markförvärv.

Kung!. Maj ds Nåd. Proposition Nr 156.

Den angivna summan av 1,146,000 kronor uttryckte sålunda den
minsta kostnaden för ifrågavarande behov, och ansåg jag, att härtill
borde läggas eu beräknad summa av 250,000 kronor för en mindre
verkstadsanläggning m. m. utöver vad som i detta avseende erfordrades
för dockan, därest den förlädes till Galérvarvet. Summan ökades sålunda
till 1,396,000 kronor, vilken summa lämpligen borde avrundas
till 1,400,000 kronor. Därest dockan komme att förläggas till plats,
som ej tillhörde staten, skulle tillkomma kostnad för markinköp, som
dock nu svårligen kunde beräknas, desto mindre som ett dylikt markförvärv
givetvis komme att avse även andra anläggningar än ifrågavarande
docka.

På grund av de omfattande och svårlösta frågor, som stå i samband
med ordnande av flottans station i Stockholm, är jag ännu icke
i stånd att definitivt föreslå plats för den avsedda nya dockan. Då
emellertid anordningar synas mig med nödvändighet böra vidtagas för
beredande av möjlighet att vid Stockholms station docka fartyg av
pansarbåten Sveriges storlek, anser jag, att för detta ändamål nämnda
belopp av 1,400,000 kronor bör tagas i beräkning bland utgifter av
värnskattemedel att användas på sätt framdeles må närmare bestämmas.

Då arbetet med dockan torde böra kunna igångsättas i god tid
under år 1915 och enligt beräkning kräver omkring två år, synes
mig, att berörda belopp kan beräknas utgå med 300,000 kronor år
1915, 750,000 kronor år 1916 och 350,000 kronor år 1917.

I propositionen nr 60 angående sjöförsvarets ordnande har jag öriogsdepi
förordat anordnande av en örlogsdepå vid Härnösand. Jag meddelade Ylds^rn0‘
därvid, att det förslag, som uppgjorts angående anläggningen därav,
upptog två alternativ för depåns omfattning och att jag fann den planläggning
och omfattning, som angåves av det såsom nr II betecknade,
mindre omfattande alternativet, lämpliga. Inbegripet utgift för nödigt
markförvärv, beräknades kostnaderna enligt detta alternativ komma att
uppgå till högst 1,700,000 kronor. För täckande av dessa kostnader
synas mig värnskattemedel böra tagas i anspråk. Arbetena för anläggningen
äro beräknade att igångsättas före slutet av år 1915 samt att
kräva en tid av omkring två år. De erforderliga medlen torde därför
böra anvisas att utgå med 100,000 kronor år 1915 samt med 800,000
kronor vartdera av åren 1916 och 1917.

I underdånig skrivelse den 30 september 1913 med beräkning av Anskaffning
utgiftsbehoven under femte huvudtiteln för år 1915 har marinförvalt- aT t°rPederBihang
till senare riksdagens protokoll 1914. 1 samt. 112 höft. (Nr 156.) 3

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 150.

ningen, under erinran att för närvarande 6 torpeder ingå i utredningen
för varje jagare, anfört, att, därest en division (4 st.) av de nu befintliga
jagarna, såsom blivit ifrågasatt, försåges med dubbeltuber i
stället för enkeltuber, borde jämväl torpedernas antal ökas i proportion
med tuberna, vadan torpedutredningen för varje jagare skulle
komma att upptaga 12 torpeder. För ifrågavarande ändamål erfordrades
sålunda en nyanskaffning av 24 st. 45 cm. torpeder. Med en
kostnad per torped av 8,500 kronor betingade denna anskaffning en
summa av 204,000 kronor. Marinförvaltningen hemställde om äskande
hos riksdagen av extra anslag till sistnämnda belopp, darav hälften
syntes höra anvisas redan för år 1915.

Vidare har marinförvaltningen i utredning den 8 november 1913
angående de viktigaste åtgärderna för kompletterande av krigsberedskapen
erinrat, att 1910 års riksdag beviljat ett extra anslag å 481,200
kronor för anskaffning av 53 st. 45 cm. torpeder i reserv, vilket antal
motsvarade 25 procent av det då i respektive utredningar ingående
antalet. Nämnda anslag hade emellertid fördelats på flera år, och anskaffningen
beräknades bliva slutförd först under år 1915. Innan dess
skulle emellertid en del nya torpedfartyg hava tillförts flottan, varigenom
behovet av torpeder ökades. I följd därav komme den beräknade
procenten av reservtorpeder att nedgå. Efter år 1910 hade dessutom
ingen ersättning för förlorade, sprängda eller föråldrade torpeder
begärts, och kunde för den skull redan nu förutses, att vid 1915 års
slut antalet torpeder i reserv komme att uppgå till endast 11 procent.
För att torpedreserven vid 1917 års slut måtte kunna uppbringas till
25 procent av då i förråd befintliga torpeder, har marinförvaltningen
därför hemställt, att ett antal av 69 st. 45 cm. torpeder måtte med
det snaraste anskaffas. Kostnaden för varje torped beräknades av
ämbetsverket till 9,500 kronor, vilket pris för moderna långa torpeder
enligt under hand inhämtad uppgift icke ansåges kunna nedbringas.
Anskaffningskostnaden för dessa 69 torpeder skulle sålunda uppgå till
655,500 kronor.

Marinförvaltningen har alltså föreslagit en total nyanskaffning av
93 st. 45 cm. torpeder till en sammanlagd kostnad av 859,500
kronor.

Andra försvarsberedningen har uppmärksammat detta behov, men,
enligt vad beredningens kostnadsberäkningar utvisa, ansett, att anskaffningen
vad beträffar reservtorpeder kunde reduceras till det antal,
som kundo erhållas för 500,000 kronor, i följd varav det totala
anslagsbehovet uppskattades till 704,000 kronor. Denna kostnad ansåg

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

beredningen emellertid kunna inrymmas i den årliga summa av

1,800,000 kronor, som beredningen beräknat för extra ordinarie anslag
för sjöförsvaret utom till nybyggnad av krigsfartyg.

Till eu början anhåller jag få erinra, att Ivungl. Maj:t i proposition
den 13 maj 1914 nr 87 föreslagit riksdagen medgiva, att besparingar
å visst extra anslag finge användas bland annat till förseende
av en division jagare med dubbeltorpedtuber. Vid bifall härtill föreligger
omförmälda behov av ökat antal torpeder för nämnda jagare.

Vad beträffar det av 1910 års riksdag beviljade extra anslaget å
481,200 kronor till anskaffning av torpeder, har Kungl. Majrt, såsom
jag vidare vill erinra, i statsverkspropositionen föreslagit riksdagen att
anvisa återstående del därav, 90,600 kronor, å 1915 års stat.

På sätt jag uttalat till propositionen nr 60 angående sjöförsvarets
ordnande, anser jag det vara av synnerlig betydelse, att fullt moderna
och för skjutning på långa distanser avsedda torpeder anskaffas, i första
hand för jagarna. Den summa, som erfordras för torpedanskaffning,
är emellertid, enligt förut lämnade redogörelse, så betydande, att, därest
enligt andra försvarsberedningens mening anskaffningen skulle helt och
hållet bekostas av medel inom ramen för den vanliga budgeten, fara
föreligger, att kostnadssumman måste fördelas på så många år, att
anskaffningen till men för flottans krigsberedskap fördröjes. Med hänsyn
härtill anser jag, att en del av det erforderliga beloppet, vilken del
lämpligen synes kunna bestämmas till 300,000 kronor, bör bestridas av
värnskattemedel. Sistnämnda summa torde böra fördelas med 50,000
kronor å år 1915 samt 125,000 kronor å vartdera av åren 1916 och 1917.

Efter framställning av Kungl. Maj:t har riksdagen under senare
år anslagit betydande belopp till anskaffning av handminmateriel.
Sålunda beviljades för nämnda ändamål av 1908 års riksdag 553,000
kronor, vilket belopp anvisades att utgå under åren 1909—1911, samt
av 1911 års riksdag 329,000 kronor, som fördelats å 1912 och 1913
års riksstater.

Marinförvaltningen har i hemlig underdånig skrivelse den 30 september
1913 angående medelsbehov för minväsendet hemställt, att för
vidare anskaffning av handminmateriel måtte hos riksdagen äskas ett
anslag av 876,400 kronor.

Andra försvarsberedningen har uppmärksammat detta behov. Beredningens
kostnadsberäkningar giva emellertid vid handen, att beredningen
antagit, att även denna kostnad skulle kunna inrymmas i den årliga

Departements chefen.

Anskaffning
av minor.

Kungl. Majits Nåd. Proposition Nr 156.

Departements chefen.

Årsklassen
1914 yngre.

summa av 1,800,000 kronor, som beredningen beräknat för extra ordinarie
utgifter för sjöförsvaret med undantag av nybyggnad av krigsfartyg.

På sätt jag redan uttalat i propositionen nr 60 angående sjöförsvarets
ordnande, anser jag ett fortsatt anskaffande av minor, varigenom
flottans minvapen kan vidare utvecklas, vara i hög grad önskvärt.
De kostnader, som äro förbundna härmed, uppgå, såsom förut
nämnts, till betydligt belopp. Med hänsyn härtill torde kunna befaras,
att, om dessa kostnader i sin helhet skola utgå genom extra anslag
under femte huvudtiteln, de måste fördelas på flera år än vad som med
avseende å anskaffningens brådskande natur kan vara tillrådligt. Jag
anser därför, att ett belopp av 300,000 kronor för ifrågavarande ändamål
bör beredas av värnskattemedel. Detta belopp torde böra fördelas med

50,000 kronor å år 1915 samt 125,000 kronor å vartdera av åren 1916
och 1917.

Kustartilleriet.

Med avseende å de utgifter, som föranledas av övningen av dubbla
årsklasser värnpliktiga vid kustartilleriet, anhåller jag få erinra, att årskullen
1894 förutsättes skola inskrivas redan instundande höst under
benämningen årsklassen 1914 yngre. Vapenföra, tillhörande denna årsklass
med undantag av studenter och likställda, skulle för första tjänstgöringen
indelas i två avdelningar. Den ena av dessa skulle inrycka
till sådan tjänstgöring under februari 1915, medan årsklassen 1914
äldre förut befinner sig i tjänstgöring, samt den andra avdelningen inrycka
under november 1915 samtidigt med årsklassen 1915. Studenter
och likställda av årsklassen 1914 yngre skulle börja första tjänstgöringen
i slutet av juni 1915. Repetitionsövningen skulle för sistnämnda
kategori infalla under år 1917 samt för övriga vapenföra av ifrågavarande
årsklass under år 1918. Icke vapenföra, tillhörande årsklassen 1914
yngre, skulle för sin tjänstgöring i en följd jämväl uppdelas i två avdelningar
med inryckning för den ena avdelningen under februari 1915
och för den andra under juni samma år.

Kostnaderna för övningarna beträffande årsklassen 1914 yngre vid
kustartilleriet hava inom marinkommissionen beräknats till ett sammanlagt
belopp av 810,200 kronor.

Kung!,. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

Fördelningen av detta belopp på de skilda utgiftsposterna och åren
framgår av följande tablå:

Anslag.	År 1915	ir 1916	År 1917	År 1918	Summa 1
Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	Ö.	Kr.	ö.	Kr.	o.\|
Naturannderliåll åt personal vid kust-artilleriet ....................................	156,100		114,300		600		28,300		299,300
Kustartilleriets krigsberedskap och öv-									196,200
ningar..........................................	66,600	—	66,600	—	2,000	—	61,000	—	—
Kustartilleribeväringens avlöning och be-					1,200		41.800		310,000
klädnad m. in...............................	157,000	—	110,000	—	—	—	—
Sjukvård för marinen ........................	2,500	—	1.800	—	—	—	400	—	4,700
Summa	382,200	—	292,700		3,800-	131,500 —	810,200\|—

På sätt framgår av propositionen nr 60 angående sjöförsvarets
ordnande, hava kostnaderna för nyanläggningar och nyanskaffningar för
det fasta kustförsvaret beräknats till sammanlagt 13,748,690 kronor,
att utgå med 2,750,000 kronor under vart och ett av åren 1915, 1916,
1917 och 1918 samt med återstående 2,748,690 kronor under år 1919.

Häri ingå icke några kostnader för Fårösunds kustposition. Då
frågan om bibehållande av denna är beroende av ännu pågående utredning
rörande stärkande av Gottlands försvarsanstalter, har något
definitivt förslag rörande Fårösunds kustposition ej framlagts i förenämnda
proposition. Däremot syntes tillsvidare en engångskostnad av
omkring 225,000 kronor böra beräknas och avsättas att användas, på
sätt framdeles kan bestämmas, antingen för ifrågavarande kustposition
eller för andra försvarsanstalter på Gottland. Beloppet torde därvid
lämpligen uppföras å 1915 års stat.

För samtliga kostnader, varom här är fråga, torde värnskattemedel
böra tagas i anspråk.

I överensstämmelse med föregående framställning utvisar följande
tablå samtliga engångsutgifter för sjöförsvarets ordnande, fördelade å
särskilda ändamål och år:

Nyanläggningar
och
nyanskaffningar
för
det fasta
kustför6varet.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

	År 1915.	År 1916.	År 1917.	År 1918 o. följande.	Summa.
Flottan.
Övning av årsklasserna 1914 y
och 1915 ä ........................	500,000	485,000	315,000	—	1,300,000
Nybyggnad av krigsfartyg... Ändringsarbeten å l:a klass pan-	100,000	3,202,000	—	—	3,302,000
sarbåtar ............................	297,000	178,000	—	—	475,000
Ombyggnad av torpedkryssare
till depåfartyg för undervat-tensbåtar ......	385,000				385,000
Bärgningsmateriel för undervat-
tensbåtar ........	250,000	—	—	—	250,000
Docka jämte verkstad för flottans
station i Stockholm ............	300,000	750,000	350,000	_	1.400,000
Örlogsdepå vid Härnösand .......	100,000	800,000	800,000	—	1,700,000
Torpedmateriel..............	50,000	125,000	125,000	—	300,000
Minmateriel...........................	50,000	125,000	125,000	—	300,000
Säger för flottan	2,032,000	5,665,000	1,715,000	—	9,412,000
Kustartilleriet.
Övning av årsklassen 1914y ... Nyanläggningar och nyanskaff-	382,200	292,700	3,800	131,500	810,200
ningar för det fasta kustför-svaret (utom Fårösunds kust-position) ...	2,750,000	2,750,000	2,750,000	5,498,690	13,748,690
Fårösunds kustposition eller an-
dra försvarsanstalter å Gott-land ...............................	225,000			- 1	225,000
Säger för kustartilleriet	3.357,200	3,042,700	2,753,800 \|	5,630,190 1	14,783,890
Summa för marinen	5,389,200 \|	8,707,700	4,468,800 \|	5,630,190 \|	24,195,890

Innan jag härefter övergår att göra de hemställanden, vartill mitt
anförande föranleder, får jag framhålla, att en del av mig nu lämnade
uppgifter äro hämtade från handlingar, vilka förklarats hemliga. Då
dessa upplysningar emellertid icke äro av beskaffenhet att i förevarande
sammanhang röja förhållanden, som böra hemlighållas, täcktes
KungL Maj:t finna hinder ej möta däremot, att omförmälda uppgifter
offentliggöras.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition Nr 156.

Med stöd av vad jag anfört hemställer jag, att Eders Kungl. Maj:t
matte föreslå riksdagen, att, under förutsättning att nådiga propositionerna
angående ny värnpliktslag och sjöförsvarets ordnande samt angående
värnskatt och värnskattefond vinna riksdagens bifall:

dels för ändringsarbeten å l:a klass pansarbåtarna Oden, Thor,
Kiord, Dristigheten, Åran, Wasa, Manligheten och Oscar II bevilja ett
anslag av 475,000 kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp av

297.000 kronor, att utgå av värnskattemedel, med rätt för Kungl. Maj:t
att av sistnämnda belopp under år 1914 av tillgängliga medel i mån av
behov förskottsvis utanordna 192,000 kronor;

dels till anskaffning av bärgningsmateriel för undervattensbåtar för
år 1915 bevilja ett anslag av 250,000 kronor, att utgå av värnskattemedel,
med rätt för Kungl. Maj:t att i. mån av behov redan under år
1914 av tillgängliga medel förskottsvis utanordna detta belopp;

dels för anläggande av en örlogsdepå vid Härnösand bevilja ett
anslag av 1,700,000 kronor och därav för år 1915 anvisa ett belopp
av 100,000 kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för anskaffning av torpedmateriel för flottan bevilja ett anslag
av 300,000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 50,000
kronor, att utgå av värnskattemedel;

dels för anskaffning av minmateriel för flottan bevilja ett anslag av

300.000 kronor samt därav för år 1915 anvisa ett belopp av 50,000
kronor, att utgå av värnskattemedel;

Kung!. Maj:is Nåd. Proposition Nr 156.

Vad chefen för sjöförsdepartementet sålunda hemställt,
däruti statsrådets övriga ledamöter instämde,
täcktes Hans Maj:t Konungen bifalla; och skulle i
enlighet härmed nådig proposition i ämnet till riksdagen
avlåtas av den lydelse, en vid detta protokoll
fogad bilaga utvisar.

Ur protokollet:
B. Sundin.

Stockholm, K. L. Bockmans Boktr., 1914.