Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 150 (Proposition 1907:150)

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 150.

N:o 150.

Kung!.
och tillbyggnad af det gamla riksdagshuset å Riddarholmen
för beredande af lokaler åt vissa statens ämbetsverk
m. m.; gifven Stockholms slott den 12 april 1907.

Under åberopande af bilagda utdrag af statsrådsprotokollet öfver
finansärenden för denna dag vill Kungl. Maj :t härmed föreslå Riksdagen
att medgifva,

att, till utförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med ett af
arkitekten A. Johansson upprättadt, af öfverintendentsämbetet i skrifvelse
den 23 oktober 1906 tillstyrkt förslag af tillbyggnad å gamla
riksdagshustomten samt förändrad inredning af gamla riksdagshuset för
beredande af lokaler åt statens ämbetsverk m. m., må af fonden för anordnande
af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden användas
ett belopp af 1,108,000 kronor, med rätt för Kungl. Maj:t att, därest
så för arbetets utförande skulle finnas behöfligt, inom den sålunda bestämda
kostnadssumman af tillgängliga medel förskjuta erforderligt belopp
för att ersättas af omförmälda fond, i den mån densamma därtill
lämnar tillgång.

De till ärendet hörande handlingar skola Riksdagens vederbörande
utskott tillhandahållas; och Kungl. Maj:t förblifver Riksdagen med all
kungl. nåd och ynnest städse välbevågen.

Under Hans Maj:ts

Min allernådigste Konungs och Herres sjukdom:

GUSTAF.

Gustaf W. Roos.

Bih. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 117 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition No 150.

Utdrag af protokollet öfver finansärenden, hållet inför Hans
Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten i statsrådet d
Stockholms slott den 12 april 1907.

Närvarande:

Hans excellens herr statsministern Lindman,

Hans excellens herr ministern för utrikes ärendena Trolle

Statsråden: Tingsten,

Albert Petersson.

Alfred Petersson,

Hederstierna,

Dyrssen,

Hammarskjöld,

Roos,

Juni, in.

T. f. chefen för finansdepartementet, statsrådet Roos anförde i
underdånighet:^ . ^ K , Maj;t aflåten skrifvelse den 11 maj

1888 meddelade sitt beslut angående uppförande å Helgeandsholmen
af tvenne skilda byggnader för inrymmande af Riksdagen, nksgaldskontoret
och justitieombudsmansexpeditionen samt af nksb''“k^ d
kännagaf Riksdagen tillika, att Riksdagen, som ansett fragan om närande
bygZders uppförande icke längre böra uppskjutas bland annat af den
afdelning, att det dåvarande riksdagshuset val behofdes till inrymmande
rf åtskilja statens ämbetsverk, åt kvilka lokaler maste förhyras, be -

Kungl. Maj:tt Nåd. Proposition No 150.

slutit, att Riksdagens och riksgäldskontorets dåvarande hus [inge efter
Riksdagens och riksgäldskontorets afflyttning från desamma disponeras
för inrymmande däri af sådana statens ämbetsverk, hvilka saknade egen
lokal.

Med anledning af Riksdagens sistberörda beslut afbita fullmäktige
i riksgäldskontor till statsutskottet vid 1905 års Riksdag en skrifvelse,
däri fullmäktige anförde, att, som Riksdagen dåmera inflyttat i sitt nya
hus, det gamla riksdagshuset vore ledigt att användas på sätt förut
nämnts, hvarjemte äfven riksgäldskontorets hus å Riddarholmen kunde
förväntas blifva för enahanda ändamål under en nära framtid disponibelt.
Till fullmäktige hade — anförde vidare riksgäldsfullmäktige — inkommit
framställningar, afseende att åt vissa ämbetsverk eller andra statsinstitutioner
skulle till mera varaktigt begagnande upplåtas lokaler
inom det gamla riksdagshuset eller i annan staten tillhörig byggnad å
Riddarholmen. Då det emellertid icke tillhörde fullmäktige att medgifva
dylik upplåtelse för längre tid och fullmäktige ej heller vore i
i tillfälle att bedöma, hvilka statens ämbetsverk och institutioner, som
mest vore i behof af och åt hvilka lämpligast borde beredas lokaler i
ifrågavarande byggnader, hade fullmäktige, på det att ej mindre önskvärd
planmässighet måtte iakttagas vid byggnadernas disposition i
enlighet med 1888 års Riksdags beslut än äfven lokalerna utan tidsutdräkt
få användning för ändamålet, ansett sig böra hemställa, att
statsutskottet måtte hos Riksdagen göra framställning om bemyndigande
för fullmäktige att få till Kungl. Maj:ts förvaltning och vård öfverlämna
det gamla riksdagshuset äfvensom i sinom tid riksgäldskontorets
hus.

Denna fråga blef ock af statsutskottet underställd Riksdagens pröfning;
och anförde Riksdagen i till Kungl. Maj:t den 20 maj 1905 aflåten
skrifvelse, att Riksdagen på de i riksgäldsfullmäktiges omförmälda
skrifvelse anförda skäl ansett lämpligt, att såväl det gamla riksdagshuset
på Riddarholmen som riksgäldskontorets därstädes belägna hus
öfverlämnades till Kungl. Maj:ts förvaltning för att i enlighet med 1888
års Riksdags beslut disponeras för inrymmande af sådana statens ämbetsverk,
som saknade egen lokal. Då lokaler måste förhyras för ett stort
antal af statens verk och institutioner — fortsätter Riksdagen — vore
det önskvärdt, att ifrågavarande byggnader utan tidsutdrägt komme till
användning för det med dem afsedda ändamålet; och förväntade därför
Riksdagen, att Kungl. Maj:t efter att hafva öfvertag! t byggnadernas
förvaltning skulle låta sig angeläget vara att därom draga försorg.
Enligt hvad Riksdagen tillika meddelade, hade åt fullmäktige i riksgälds -

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150-

kontoret, uppdragits att till Kungl. Maj:t öfverlämna det gamla riksdagshuset
äfvensom riksgäldskontorets hus på Riddarholmen, förstnämnda
byggnad omedelbart och den sistnämnda, efter det riksgäldsfullmäktige
och justitieombudsmansexpeditionen därifrån afflytta!

I skrifvelse till Kungl. Maj:t den 22 juni 1905 anhöllo riksgäldsfullmäktige
att få till Kungl. Maj:t öfverlämna det gamla riksdagshuset,
hvilket därefter enligt nådigt beslut den 15 juli samma år ställdes under
öfverintendentsämbetets vård och förvaltning.

Sedan vidare fullmäktige i riksgäldskontoret i skrifvelse den 25
januari 1906 anhållit att få öfverlämna riksgäldskontorets förra hus på
Riddarholmen, har den 9 februari samma år enahanda beslut meddelats
i fråga om sistnämnda hus.

Redan tidigare hade emellertid åtgärder vidtagits för åstadkommande
af utredning rörande ämbetsverkens i hufvudstaden lokalförhållanden.

Den 24 maj 1904 afläts nämligen af dåvarande chefen för finansdepartementet
till en hvar af cheferna för justitie-, sjöförsvars-, civil-,
och jordbruksdepartementen skrifvelse med anhållan om underrättelse,
huruvida af de under respektive departement lydande ämbetsverk i
hufvudstaden något eller några vore inrymda i för ändamålet förhyrda
lokaler och, om så vore förhållandet, uppgift å dels ungefärliga storleken
af det utrymme och det antal rum, ämbetsverket då disponerade,
dels ock ungefärliga storleken af det utrymme och det antal rum, hvaraf
ämbetsverket kunde anses blifva i behof, däri jämväl inbegripet det
utrymme, som ansåges behöfligt för arkivändamål. Till följd häraf
öfverlämnades till finansdepartementet uppgifter i nyssnämnda _ hänseenden
från justitiedepartementet beträffande nedre justitierevisionen,
justitiekanslersämbetet, krigshofrätten, fångvårdsstyrelsen och lagberedningen
äfvensom rörande justitiedepartementets statistiska byrå samt
byrå för lagärenden; från sjöförsvarsdepartementet beträffande kustartilleriets
chefsexpedition, sjökrigshögskolan och lotsstyrelsen; från civildepartementet
beträffande försäkringsinspektionen, generalpoststyrelsen,
telegrafstyrelsen, riksförsäkringsanstalten, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
och järnvägsstyrelsen; samt från jordbruksdepartementet i fråga
om, förutom stuteriöfverstyrelsen, som då icke hade någon ämbetslokal
till sitt förfogande, landtbruksstyrelsen.

Hvad angår finansdepartementet underlydande verk, infordrades
genom särskilda skrifvelse!’ den 27 maj 1904 uppgifter af förenämnda
slag från kommerskollegium samt patent- och registreringsverket äfven -

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 150. 5

som från kammarkollegium i fråga om kammararkivet; och blefvo dylika
uppgifter till finansdepartementet vederbörligen aflämnade.

Emellertid hade redan förut dels statistiska centralbyrån i underdånig
skrifvelse den 12 februari 1901 anhållit, att åtgärder måtte vidtagas
i syfte att annan och rymligare ämbetslokal än den nuvarande
matte ämbetsverket anvisas, dels ock kammarkollegium i underdånig
skrifvelse den 15 april 1904 gjort framställning om beredande af ny
lokal för kammararkivet, hvarjämte patent- och registreringsverket i en
till chefen för finansdepartementet den 12 september 1903 aflåten
skrifvelse bragd å bane fragan om anskaffande för dess räkning af
lämplig ämbetslokal.

1 ill finansdepartementet öfverlämnades vidare den 2 november
1904 en till landtförsvarsdepartementet inkommen promemoria af chefen
för krigshögskolan angående beredande af erforderligt utrymme för
skolan.

Med öfverlämnande af sålunda inkomna handlingar anbefallde
Kungl. Maj:t enligt nådigt beslut den 6 mars 1905 öfverintendentsämbetet
att verkställa utredning, beträffande hvilka af förut omförmälda
eller andra ämbetsverk och offentliga institutioner lämpligen kunde inrymmas
i det gamla riksdagshuset å Riddarholmen, och därvid taga
under öfvervägande, huruvida för ändamålet erforderligt utrymme kunde
vinnas genom tillbyggnad å tomten, samt till Kungl. Maj:t afgifva det
förslag, hvartill utredningen föranledde.

4 ör att tagas under ompröfning vid fullgörandet af detta uppdrag
öfverlämnades sedermera genom särskilda nådiga remisser dels den 5
juli 1905 en af öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk gjord framställning
i fråga om för styrelsen behöflig ämbetslokal dels ock den
19 september 1905 en af bankinspektören i skrifvelse till chefen för
finansdepartementet framställd anhållan om beredande af ny lokal för
departementets bankbyrå.

För fullgörande af det öfverintendentsämbetet sålunda lämnade
uppdrag anmodade ämbetet e. o. arkitekten hos ämbetet Aron Johansson
att, under öfverinseende af ämbetets tekniske ledamot, förste intendenten
I. G. (Räson, verkställa den ifrågavarande utredningen samt utarbeta
de ritningar och föranstalta om upprättandet af de kostnadsberäkningar,
som däraf kunde föranledas.

Med tjänstememorial den 24 oktober 1905 öfverlämnades af arkitekten
Johansson till öfverintendentsämbetet ett af honom utarbetadt
förslag rörande användningen af den gamla riksdagshustomten; och
anförde arkitekten Johansson i berörda memorial hufvudsakligen följande.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

Redan vid början af arbetet hade tydligen framstått, att endast
åt ett mindre antal af de ämbetsverk, som saknade fasta lokaler, plats
kunde beredas i det gamla riksdagshuset, om icke därtill fogades en
nybyggnad, upptagande till så stor utsträckning, som ljusförhållandena
tilläte, den gamla riksdagshustomtens södra hittills endast med låga
byggnader bebvggda del. Ett generellt förslag i denna riktning hade
framlagts för "och i princip godkänts af öfverintendenten; och denna
generella plan hade sedermera lagts till grund vid det speciella studerandet
af uppgiften. ■

Såsom en hufvudsynpunkt vid frågans lösning hade i främsta
rummet gjorts gällande, att det gamla riksdagshuset borde användas
till installerandet af sådana ämbetsverk, hvilka däri kunde inrymmas
utan alltför vidlyftig och kostsam omändring af samma byggnad. På
grund häraf hade annexet till det gamla riksdagshuset, f. d. Hebbeska
huset, behandlats såsom ett för sig. Bibehållandet af nuvarande samband
eller bildandet af andra kommunikationsleder med den gamla hufvudbyggnaden
skulle nämligen föranleda oekonomisk disposition af utrymmet
och sämre ljusförhållanden.

En andra hufvudsynpunkt hade varit, att de ämbetsverk, som
komme att inrymmas i det gamla riksdagshuset, skulle erhålla icke tillfälliga
utan för dem under en längre tid för deras verksamhet nödiga
lokaler.

Det uppgjorda förslaget afsåge att åt härefter angifna ämbetsverk
bereda lokaler på följande sätt:

i gamla hufvudbyggnaden:

bottenvåningen och våningen 1 tr. upp: väg- och vattenbyggnadsstyrelsen;
våningarna 2 och 3 tr. upp: kommerskollegium;

i Hebbeska huset:

bottenvåningen: bankbyrån; våningen 1 tr. upp: öfverstyrelsen för
rikets allmänna läroverk; våningarna 2 och 3 tr. upp: landtbruksstyrelsen: i

nybyggnaden:

bottenvåningen: fångvårdsstyrelsen; våningarna 1, 2 och 3 tr. upp:
patent- och registreringsverket.

I nybyggnadens nedre bottenvåning vore utrymmen, där så kunnat
ske, anordnade till bostäder för vaktmästare och maskinist, hvarjämte

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

vaktmästarbostäder vore inrättade, två i gamla hufvudbyggnadens
bottenvåning'' och en i Hobbeska linset.

%ggnadskomplexen, sådan den i förslaget gestaltade sig, bestode,
ur kommunikationssynpunkt sedd, af två delar: den stora fyrkantiga
hufvuddelen med sina gårdsflyglar och annexet till det gamla
riksdagshuset, f d. Hebbeska huset. Som nämndt, hade ansetts lämpligast
att behandla det sistnämnda såsom en del för sig dels på
grund af olika våningshöjder och dels på grund af omöjligheten att
utan uppoffringar i lokalutrymmen sammanbinda detsamma med hufvudbyggnaden
och därvid tillgodose anspråken på tillfredsställande
belysning.

Komplexets hufvudmassa, den stora fyrkanten, bestode af två
kommunikativt taget gemensamma men ur konstruktiv synpunkt åtskilda
delar, det gamla riksdagshusets hufvudbyggnad och tillbyggnaden
mot sjön med dess gårdsflyglar. Denna tillbyggnad sammanhängde
med den gamla hufvudbyggnaden endast i inre hörnen af gamla byggnadens
mot söder utspringande flyglar, hvari till vissa delar två servistrappor
blifvit förlagda. Med undantag af nybyggnaden öfver och delvis
under den gamla öfre gården samt ett i gamla byggnaden för
fångvårdsstyrelsens räkning i bottenvåningen inspringande rum vore
gamla hufvudbyggnaden i afseende å dispositionen af utrymmena ett
helt för sig och nybyggnaden ett helt för sig, dock med den ytterligare
inskränkning, att vaktmästare för de i gamla hufvudbyggnaden
inrymda ämbetsverken hade bostäder i nybyggnaden. Ur kommunikationssynpunkt
åter kunde dessa båda delar, den gamla hufvudbyggnaden
och tillbyggnaden, betraktas såsom ett, i det en gemensam hufvudingång
för alla i dem inrymda lokaler funnes genom gamla hufvudingången
midt emot Riddarholmskyrkan och en annan, framkallad af
tomtens belägenhet, från södra sidan. Båda hufvudingångarna förde
till samma förstugor och trappor samt bevakades af portvakter, för hvilka
bostäder vore beredda.

Till det yttre framträdde den gamla hufvudbyggnaden och tillbyggnaden
äfvenledes ur konstruktiv-estetisk synpunkt skilda. Den
gamla byggnaden skulle nämligen bibehålla sitt gamla utseende, liksom
jämväl Hebbeska huset, nybyggnaden däremot framträda i enkel arkitektur,
som vore beräknad att göra sig gällande genom silhuetten från
söder. Båda delarnas hufvudgesimser vore emellertid jämlöpande, trots
att för tillgodogörandet af tomtens egenskaper åt nybyggnaden måst
gifvas andra golfnivåer än i den gamla byggnaden.

Beträffande de materialier och konstruktioner m. m., som lagts

8 Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 150.

till grund för den vid memorialet fogade kostnadsberäkningen, vore
följande att märka.

Hvad anginge tillbyggnaden, hade grunden å riksdagshustomten
undersökts af ingenjörsfirman Bennet & Co. och befunnits öfverallt
bestå af berg, som upptill mot Riddarholmskyrkao låge delvis öppet i
dagen, bildande källargolf, och därifrån sluttade nedåt mot sjön, uppnående
i tomtgränsen ett största djup af 7.4 0 meter under marken
(kajen), motsvarande ett djup af 1.2 o meter under slusströskeln. Som
lagret å denna berggrund, fastän delvis bestående af grus, likväl icke
ansåges tillfredsställande såsom grundbotten, måste pålning företagas.
För undvikande af onödig gräfning och länspumpning hade därvid valts
nedslående af knippen af cementpålar. Mellan dessa pålknippen, som
kunde uppgå till källarmurarnas höjd, skulle slås cementhvalf med inlagda
järnförankringar. På grund af bergets sluttning hade dock pallsprängning
å vissa ställen för erhållande af säkert stöd för cementpålarna
måst beräknas, hvarigenom grundläggningen blifvit något fördvrad.
Tillbyggnaden komme att erhålla källare och däröfver fem
våningar, af hvilka den undre våningen (nedre bottenvåningen) hade
sin golfhöjd i ungefär samma nivå som golfnivån i gamla rikdagshusets
källarvåning. Våningshöjderna vore: för nedre bottenvåningen
3.10 meter, för de tre därpå följande våningarna 3.6 0 meter och för
öfverstå våningen 3.1 o meter, allt från golf till tak räknadt. Källarens
höga läge öfver marken vore betingad af vattennivån i Mälaren. Källargolfvet
låge nämligen i nivå med högsta vattenytan, d. v. s. 5.6 0
meter öfver slusströskeln. Källarens höjd, 2.5 meter, vore beroende
af värmeledningsrören. Källaren sträckte sig under nybyggnadens alla
delar med undantag af de två mindre gårdarna och tjänade värmeledningsbehof
men borde dessutom blifva i framtiden mycket nyttig
för tillgodoseendet af de alltjämt stegrade beliofven af arkivutrymmen
hos ämbetsverken. Dessutom skulle naturligtvis inrättas nödiga^vedocb
hushållskällare. Källarutrymmet med öfverljus i gamla gården
skulle användas för ångpannor in. m. Byggnaden vore afsedd att uppföras
af tegel med putsade fasader, utom hvad beträffade jord- och
källarvåningarna, där beklädnad af naturlig sten beräknats såsom varande
mera hållbar i dessa byggnadens lägre, delvis med gatunivån sammanlöpande
delar. Alla bjälklag vore beräknade att utföras af beton och
järn med golf af stålslipad cement med linoleummattor i alla arbetslokaler
och golf af kalkstensplansteu i förstugor och trappor. Alla
trappsteg skulle utföras af kalksten med undantag af yttertrappsteg,
som borde göras af granit. Snickerierna skulle med få undantag göras

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 150.

af furu och oljemålas. Endast i några förnämligare rum vore bröstpanel
å väggarna beräknad. Fönstren skulle erhålla kopplade bågar
enligt det s. k. Flodqvistska systemet. Väggarna i arbetsrummen skulle
oljemålas och taken målas med kalk eller limfärg.

Hvad anginge den gamla byggnaden, skulle ombyggnaden bestå
hufvudsakligast i omplacering af hufvudtrapporna i såväl hufvudbyggnaden
som Hebbeska huset. Denna omplacering, i hufvudbyggnaden
dessutom betingad af passagen till nybyggnaden, hade vidtagits för
vinnande af större, användbarare utrymmen och bättre belägenhet de
olika lokalerna emellan. De önskade lokalutrymmena i de respektive
ämbetsverken hade för öfrigt vunnits genom rifning af gamla väggar
och eloisonväggar samt genom påbyggnad af de södra flyglarna af
hufvudbyggnaden till nivå med den gamla byggnaden mot Riddarholmskyrkan
och Hebbeska huset, De gamla riksdagshussalarna vore afdelade
i två våningar m. in. I kostnadsförslaget hade beräknats bibehållandet
af de gamla träbjälklagen och trägolfven, så vidt detta läte sig göra,
och konstruerandet af nya bjälklag och golf af trä. Gamla dörrar och
dörrkarmar skulle så vidt möjligt bibehållas genom reparation. Fönsterbågarna
voro däremot beräknade att göras nya, då de gamla till större
delen vore i dåligt skick och dessutom af numera otidsenlig konstruktion.
För öfrigt skulle i den gamla byggnaden användas samma
materialier och arbetssätt som i nybyggnaden.

Såväl nybyggnaden som den gamla byggnaden skulle erhålla
centraluppvärmning med gemensam ångpanneanläggning och elektrisk
belysning förutom gas-, vatten- och afloppsledningar samt klosettanordningar
med septic tanks.

Den vid arkitekten Johanssons tjänstememorial fogade kostnadsberäkningen
upptager följande hnfvudgrupper af utgifter:

nybyggnaden:

grund, (enligt därom af aktiebolaget	skånska cement-
gjuteriet afgifvet anbud) .........	............................. kronor	105,000	_
stenarbete ..............................................	............................ ))	46,540	_
mureriarbete .......................................	............................. »	166,374	__
timmermansarbeten ..............................	............................ »	17,269	50
järn- och plåtarbete.............................	............................. »	53,132	_
cement- och asfaltarbete.....................	............................. »	117,909	_
eldstäder..................................................	............................ »	1,050	—
	transport kronor	507,274	50
Bih. till Biksd. Prof. 1907. 1 Sami.	1 Afd. 117 Höft.		2

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

snickerier och. glas in. m................

värme- och ventilationsledningar
gas-, vatten- och afloppsledningar

elektrisk ljusledning...........................

elektrisk ringledning ........................

målning .............................................

diverse och oförutsedda utgifter ...

transport kronor 507,274
53,305

39.000

15.000

10.000
1,000

28,000
65,420

kronor 719,000

ombyggnaden:

rifning af innermurar m. m..........................................

grund (sprängningsarbeten, ny grundmur af beton

samt förstärkning af gamla grundmurar) ........

stenarbete ........................................................................

mureriarbete .......................................................................

timmermansarbete.............................................................

järn- och plåtarbete.........................................................

cement- och asfaltarbete.................................................

eldstäder................................................................................

snickeri och glas .............................................................

värme- och ventilationsledningar...................................

gas-, vatten- och afloppsledningar................................

elektrisk ljusledning.......................................................

elektrisk ringledning ...................................................

målning ..............................................................................

diverse och oförutsedda utgifter...................................

kronor	7,000: —
»	13,075: —
»	16,718: —
»	65,141: —
»	31,571: 50
»	20,492: —
»	11,584: —
»	350: —
»	36,465: —
»	43,000: —
»	15,000: —
»	10,000: —
»	1,000: —
»	22,000: —
»	43,603: 50
kronor	337,000: —

eller tillhopa 1,056,000 kronor.

Kostnadsförslaget upptager emellertid förutom det nu omförmälda
förslaget, af arkitekten benämndt liufvudkostnadsförslaget, dessutom två
delvis jämkade förslag, »alternativ A» och »alternativ B».

Alternativ A afser anordnande i den gamla byggnaden af eldfasta
bjälklag, cementgolf och linoleummattor m. m., hvarigenom kostnaden
för ombyggnaden af nämnda byggnad skulle komma att uppgå till
426,000 kronor och totalkostnaden sålunda till 1,145,000 kronor.

Alternativ B åsyftar däremot användande af träbjälklag äfven i nybyggnaden,
under hvilken förutsättning kostnaden för denna skulle nedbringas
till 678,000 kronor och kostnaden för det hela sålunda stanna
vid 1,015,000 kronor.

Kungl. Maj:t8 Nåd. Proposition N:o 150.

Af dessa förslag förordades af arkitekten Johansson liufvudförslaget
till genomförande.

Det af arkitekten Johansson sålunda uppgjorda förslaget till ifrågavarande
byggnadsföretags ordnande öfverlämnades af öfverintendentsämbetet
med underdånig skrifvelse don 31 oktober 1905 och åberopades
såsom den ämbetet i ärendet affordrade utredning.

Innan jag går vidare, må det tillåtas mig erinra om ett af Riksdagen
nyligen gjordt uttalande med afseende å frågan om behofvet af
andra eller förbättrade lokaler för ämbetsverk i hufvudstaden.

Sedan Kungl. Maj:t i nådig proposition till Riksdagen den 31 mars
1905 gjort framställning angående inredande i fastigheten n:o 1 i
kvarteret Lejonet i Stockholm af lokaler för utrikesdepartementet och
ämbetsbostad åt ministern för utrikes ärendena samt angående uppförande
af ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli å norra delen af
Kungsträdgården, anmälde Riksdagen i skrifvelse den 18 maj samma år,
att hvad Kungl. Maj:t i berörda afseenden föreslagit icke vunnit Riksdagens
bifall. I sammanhang därmed anhöll Riksdagen, bland annat,
att Kungl. Maj:t måtte så snart sig göra läte föranstalta om en fullständig
utredning såväl angående behofvet under den närmaste framtiden
af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden som ock beträffande
statens därinom belägna fastigheter, som kunde för beredande
af plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande tagas i anspråk,
samt därefter för Riksdagen framlägga förslag till de byggnadsföretag
för statens räkning, hvartill en sådan utredning kunde gifva anledning.
På grund af Riksdagens berörda framställning lät genom skrifvelse
den 2 juni 1905 dåvarande chefen för finansdepartementet, till komplettering
af redan tillgängliga upplysningar i hvad anginge behofvet
af utrymme för de ämbetsverk i hufvudstaden, hvilka vore inrymda
i förhyrda lokaler, infordra uppgifter från justitie-, landtförsvars- sjöförsvars-,
civil-, ecklesiastik- och jordbruksdepartementen, huruvida
och i hvilken mån de under ett hvart af dessa departement lydande
ämbetsverk, hvilka vore inrymda i staten tillhöriga byggnader i hufvudstaden,
vore i behof af ökadt utrymme, hvarjämte liknande upplysningar
begärdes beträffande de under finansdepartementet lydande
ämbetsverk, hvilka hade sina lokaler förlagda till dylika, staten tillhöriga
byggnader och tilläfventyrs kunde antagas inom den närmaste
framtiden varda i behof af tillökade eller förbättrade lokaler.

Af de med anledning häraf inkomna uppgifter äfvensom på grund
af tidigare gjorda framställningar och utredningar framgick, att bland
de i statens hus inrymda ämbetsverk åtskilliga i större eller mindre

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 150.

man vore i behof af tillökadt utrymme, men att ett sådant behof i särskildt
hög grad gjort sig gällande i fråga om statistiska centralbyrån
och domänstyrelsen.

På grund häraf och sedan särskild fastighet blifvit för patent- och
registreringsverkets räkning inköpt, blef frågan om gamla riksdagshusets
om- eller tillbyggnad den 2 juli 1906 återremitterad till öfverintendentsämbetet
för verkställande af ny utredning, därvid ämbetet anbefalldes taga
i öfvervägande, huruvida ifrågavarande byggnad lämpligen skulle kunna
inrymma, i stället för patent- och registreringsverket, statistiska centralbyrån
och domänstyrelsen eller ock andra ämbetsverk, med företräde i
sistberörda fall för ämbetsverk, för hvilka användes förhyrda lokaler; och
skulle ämbetet hafva att till finansdepartementet inkomma med det yttrande
och förslag, hvartill den nya utredningen kunde gifva anledning.

Den förnyade utredningen anförtroddes af öfverintendentsämbetet
jämväl åt arkitekten Johansson, hvilken i ett den 22 oktober 1906 algifvet
tjänstememorial framlade resultatet däraf; och åberopades detta
memorial af öfverintendentsämbetet såsom dess yttrande, då detsamma
med skrifvelse den 23 oktober 1906 öfverlämnades till finansdepartementet.

Omarbetning af det förut uppgjorda förslaget till användande af
den gamla riksdagshustomten hade, enligt hvad al arkitekten Johanssons
sistberörda memorial framgår, endast företagits beträffande nybyggnaden
och gått ut på att inrymma statistiska centralbyrån och domänstyrelsen
i de delar af byggnaden, som enligt det tidigare förslaget
af setts för patent- och registreringsverket. Jämlikt memorialet bifogad
kostnadsberäkning skulle härför kräfvas en förändring af bvggnadsdelen
mellan gårdarna, hvilken förändring medförde kostnader

för utvidgning af trapphuset, hiss, skyddsgaller m. m. kronor 15,000:

nya betonbjälklag med balkar

balkar ............................................

nya cementgolf i bokmagasin ........

invändig putsning ...........................

utvidgning af värmeledningen .......

d:o af elektriska ledningen

målning ................................................

diverse och oförutsedda utgifter

eller tillhopa ............................................

4,560:

........................... 11	4,800	—
.......................... 11	1,520	—
	650	—
	1,000	—
	500	—
.......................... 11	2,000	—
	1,685	-—
...........................kronor 31,715	—

Kungl. Maj.ts Nåd. Proposition N:o 150.

Därjämte har åt arkitekten Johansson i sistnämnda memorial föreslagits
anordnande i nybyggnadens källarvåning af en för ämbetsverken
gemensam frukostlokal, för hvilket ändamål källarvåningen blifvit
något höjd.

Kostnaden härför bär beräknats utgöra:

trappa från gården med grund, steg af granit, murverk,
dörrar och fönster .............................. kronor

neddragning af hufvudtrappan ...................................

skilj o väggar af tramezzo ...........................................

putsning af hvalf och väggar ................................

cementgolf m. m............................................................

isoleringsstrykning, trägolf i frukostrummet m. m.

spiselanordning med tillbehör ...............................

fönster, dörrar m. m.......................................................

skåpinredning ................................................................

inredning i disk- och förvaringsrum m. m............

inredning i toalettrum ..................................................

utvidgning af värmeledning ......................................

af gas-, vatten- och afloppsledningen
af elektriska ledningen ..........................

målning

och

Läggas dessa summor,

summa kronor
............ kronor

2,000

860

525

1,590

1,488

652

2,000

3,170

800

700

500

2,000

1,000

2,000

20,285

31,715

20,285

1,056,000:

till det förut enligt hufvudkostnadsförslaget beräknade
beloppet ......................................................

skulle således totalkostnaden för den gamla riksdagshustomtens
ordnande enligt arkitekten
Johanssons förslag komma att uppgå till...... kronor 1,108,000: —

Mot det sålunda uppgjorda förslaget har öfverintendentsämbetet
i sin förenämnda skrifvelse den 23 oktober 1906 förklarat sig icke
hafva funnit anledning till erinran.

Såsom jag redan omförmält, anhöll Riksdagen i sin förut omtalade Departement
skrifvelse den 18 maj 1905, att Kungl. Maj:t måtte föranstalta om en
fullständig utredning icke blott angående behofvet under den närmaste yttranAeframtiden
af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden utan ock beträffande
statens därinom belägna fastigheter, som kunde för beredande

14 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

af plats för eller medel till ämbetslokalers inrättande tagas i anspråk,
samt därefter för Riksdagen framlägga de byggnadsförslag för statens
räkning, hvartill en sådan utredning kunde gifva anledning.

Riksdagens berörda framställning föranleddes, som nämndt, af
Kungl. Mapts proposition till 1905 års Riksdag angående dels uppförande
af en ny byggnad i Kungsträdgården för inrymmande af Kungl.
Mapts kansli/med undantag af utrikesdepartementet, jämte åtskilliga
andra ämbetsverk dels ock "inredande af fastigheten n:o 1 i kvarteret
Lejonet af lokaler för utrikesdepartementet m. in. Riksdagen, som i sm
berörda skrifvelse ifrågasatte, huruvida icke inom sistnämnda fastighet
skulle kunna beredas utrymme, förutom för utrikesdepartementet, jämväl
för ett eller annat ytterligare statsdepartement, äfvensom i ölrigt
hade eu del erinringar att framställa beträffande det af Kungl. Maj:t
framlagda förslaget till den tilltänkta nya byggnadens i Kungsträdgården
användning, i det att enligt Riksdagens mening icke, såsom i
förslaget afsågs, borde i nämnda byggnad inrymmas ämbetsbostad för
statsministern m. m., fann sig nämligen i frågans dåvarande läge icke
kunna afgöra, huruvida, genom att lokaler icke skulle behöfva inom en bill—
vande ny kanslihusbyggnad inredas för vissa af Riksdagen sålunda angifna
ändamål, den föreslagna byggnadskomplexens dimensioner skulle
kunna minskas eller äfven andra ämbetsverk därinom beiedas utrymme
eller möjligen annan kronans tomt i hufvudstaden befinnas för byggnadens
anläggande tillräcklig. För denna frågas lösning ansåg därför
Riksdagen en fullständig utredning erforderlig såväl angående behofyet i sm
helhet af nybyggnader för ämbetsverken i Stockholm som ock beträffande
samtliga kronans fastigheter, såsom byggnader samt tomtplatser och
annan mark, hvilka kunde för sådant ändamål disponeras. Därjämte
framhöll Riksdagen i sin berörda skrifvelse, att, då ofta uppstått svårlösta
frågor om markutbyte emellan kronan, å ena, samt Stockholms
stad, å andra sidan, äfven "häri syntes finnas en anledning till att bringa
klarhet angående statens ägande- och dispositionsrätt till mark och
tomter inom hufvudstaden, hvarigenom till bägge parternas fördel skulle
kunna möjliggöras utbyten och fullständig uppgörelse i förevarande

afseende. . , ,

Med anledning af Riksdagens i sistberörda hänseende gjorda hemställan
och enär för åstadkommande af utredning angående de statens
fastigheter, som kunde för beredande af plats för eller medel till ämbetsiokalers
inrättande ifrågakomma, uppenbarligen vore af vikt, att
såvidt möjligt fullständig kännedom erhölles beträffande de af Riksdagen
omnämnda förhållanden, samt det för vinnande af detta syfte

Kungi. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

byntes erforderligt, att de upplysningar i berörda hänseenden, som ur
tiilganghga källor kunde vara att hämta, upptecknades, sammanfördes
och bringades till öfverskådligt sammanhang, uppdrogs genom nådigt
ref den -6 oktober 1906 åt nksarkivarien att verkställa de arkivforskningar,
som kunde anses erforderliga för vinnande af utredning rörande
statens agande- och dispositionsrätt till mark och tomter inom hufvudstaden
samt att därefter till Kungl. Maj:t inkomma med redogörelse
tor dessa forskningars resultat.

Med skrifvelse den 19 nästlidne mars har riksarkivarien öfverlamnat
verkställd utredning rörande statens mark och tomter på Riddarhoim
enjande tillhörande kopior af kartor och afskrift af tillgängliga
atkomsthandhngar m. m. ö °

..... Det. blunda verkställda arbetet utgör dock naturligen endast en
redningen ^ Rlksdagen begärda, synnerligen omfattande ut Med

berörda utredning, såvidt densamma afser statens ägandee
ler dispositionsrätt till mark och tomter inom hufvudstaden, torde
emellertid Riksdagen närmast hafva åsyftat vinnande af klarhet, på
övad satt den sedan länge på dagordningen stående frågan om uppförande
af ny byggnad för Kungl. Maj:ts kansli och eventuellt i sammanhang
darmed äfven for vissa andra statens ämbetsverk ändamålsenligast^
borde erhålla sm lösning. Däremot torde Riksdagen knappast
darmed hafva afsett, att förslag rörande samtliga de nybyggnader
som för ämbetsverkens i hufvudstaden behof inom en närmare framtid
kunde ifrågakomma, ovillkorligen skulle först i sammanhang med kansli3
ggnadsfragan föreläggas Riksdagen till afgörande.

i i1 rT fal1 Syn(f mig vara uppenbart, att ett dylikt sammankopplande
af eu mangd olika byggnadsfrågor skulle i väsentlig mån föruesammas
losmng; och, hvad särskilt kanslihusbyggnadsfrågan
bo ti affär, torde det få anses gifvet, att, i den mån behofvet af nya eller
or bättra de lokaler för andra ämbetsverk än Kungl. Maj:ts kansli må

oberoende af nyssberörda frågas slutliga afgörande,
pa tillfredsställande satt tillgodoses, detta kommer att i väsentlig mån
underlätta lösningen af nämnda fråga. Med hvad jag sålunda yttrat
.111 jag naturligtvis icke hafva förnekat önskvärdheten af planmässighet
i ordnandet af hithörande angelägenheter, något som naturligtvis tvärtresuhaf01''
n°dvand,g'' förutsättning för vinnande af ett tillfredsställande

Hval! särskilt angår det gamla riksdagshuset, har, som nämnts,
Riksdagen redan i sammanhang med beslutet om uppförande af de nya

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

riksbyggnaderna å Helgeandsholmen uttalat sig för dess användning
för inrymmande af ämbetsverk, som vore x saknad af lokaler x statens
hus Med afseende härå och då det svårligen torde kunna ifrågakomma,
att staten skulle genom byte med Stockholms stad eller annorledes
afhända sig ifrågavarande fastighet, som med hänsyn till sitt läge
alldeles särskild! väl lämpar sig att komma till användning för statens
ämbetsverk, synas mig alla skäl tala för att snarast möjligt träffa nödiga
anstalter för fastighetens användning för dylik! ändamål pa det basta
och ändamålsenligaste sätt som tomtens arealochbeiagenhet medgift .
Redan nu har visserligen det gamla riksdagshuset - 1
ffäldskontorets förutvarande hus — provisoriskt upplåtits till begagnande
af en del ämbetsverk, kommittéer och andra institutioner, hvilka van
helt och hållet i saknad af erforderliga lokaler eller disponerat otillräckliga
sådana. Den disposition af byggnaden, som sålunda agt rum,
har dock naturligen i afvaktan på ett mera definitivt ordnande af fastigheten
för sitt nya ändamål endast varit af tillfällig beskaffenhet Att
emellertid ifrågavarande byggnad och den tomt hvarå densamma^finnes
uppförd, icke kan för ändamål, hvarom nu ar fråga, med ^behållande
af fastigheten i oförändrad! skick på ett fullt ekonomiskt satt tillgodogöras,
torde knappast behöfva påpekas. Ett rationellt utnyttjande a
tomten kräfver tvärtom gifvetvis icke blott den nuvarande hufvudbyggnadens
försättande i mera tidsenligt skick utan äfven ett bebyggande
i långt större utsträckning än nu är fallet af tomten i öfrig!.
nytta, staten för närvarande har af ifrågavarande

barligen betraktas såsom ytterligt ringa i förhållande till tomtens verk

“** ''Det''synes mig därför icke vara med klok hushållning öfverensstämmande
att fortfarande använda ifrågavarande värdefulla egendom
nå sätt som nu äger rum, helst genom dess ändamålsenliga bebyggande
lämpliga och tidsenliga lokaler kunna beredas åt ett flertal ambetsver ,
som däraf äro i synnerligen stort behof, och statsverket dangenom
skulle besparas utgifterna för hyror for inrymmande af atskilhga åt

dessa det således vara ur alla synpunkter synnerligen önsk värd!,

att frågan om den gamla riksdagshustomtens meramer
vändning måtte snarast blifva föremål for afgörande. Da därtill kommer
att ett fullt utarbetadt förslag härutinnan redan foreliggei och detta
^ynes vara särdeles väl både planlagd! och genomförd! anse!: jag mig
höra hemställa, att detsamma måtte for den nu församlade Riksdag

framläggas.

Kungl. Maj ds Nåd. Proposition No 150. 17

För förelagets innebörd har jag redan förut redogjort. Det återstår
emellertid att något närmare angifva de skäl, hvarför jag, på sätt
nyss antydts, finner mig böra förorda dess genomförande.

Då det gäller att i nu ifrågavarande syfte på ändamålsenligt sätt
använda den gamla riksdagshustomten, synes det mig tydligt, att vid
valet af de ämbetsverk, hvilka där böra beredas utrymme, i främsta
rummet sådana i statens hus icke inhysta ämbetsverk böra ifrågakomma,
för hvilka det pa grund af deras storlek ställer sig dyrast och svårast
att förhyra lämpliga och tillräckliga lokaler. Bland de ämbetsverk,
som af dylika anledningar böra komma i fråga, har jag funnit fångvårdsstyielsen,
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen samt kommerskollegium i
främsta rummet böra komma i åtanke.

Hvad till en början beträffar fångvårdsstyrelsen, har för detta
ämbetsverk för tiden till den 1 april 1908 förhyrts lokal i det aktie-,
bolaget P. A. Norstedt & Söner tillhörande huset å Riddarholmen.
Ovisst torde emellertid vara, huruvida samma lokal kan för någon
hingie tid utöfver nu gällande kontraktstid få af ämbetsverket disponeras,
åtminstone för nu. utgående hyra, som utgör 7,800 kronor om året, däri
mbeiäknadt den till 1,000 kronor uppgående hyran för den del af den
af styrelsen, förhyrda lokal, hvilken nu disponeras af justitiedepartementets
statistiska byrå. Det synes därför angeläget att snarast bereda
ämbetsverket annan lolal. Enligt hvad fångvårdsstyrelsen framhållit,
synes det ock synnerligt önskvärdt, att denna lokal förlägges till Riddarholmen,
enär de senaste årens afslutade fångvårdsräkenskaper i regel
för glanskning förvaras hos kammarrätten men ofta nog för påkommande
frågors utredning måste vara för fångvårdsstyrelsen tillgängliga, hvadan
ofta och nästan dagligen dylika räkenskaper måste transporteras från
kammarrätten till fångvårdsstyrelsen och åter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen är för närvarande inrymd i
huset n:o 2 vid Brunkebergstorg, där för ämbetsverkets räkning lokal
förhyrts mot en hyra af 5,600 kronor om året enligt kontrakt, som
utlöper den 1 nästkommande oktober. Enligt hvad jag inhämtat, lärer
styrelsen visserligen vara i tillfälle att för ytterligare ett år, eller således
till den 1 oktober 1908, förhyra samma lokal, men för tiden
däreftei . läier deuna lokal icke vidare stå till buds med anledning af
husets tillärnade ombyggnad. Styrelsens nuvarande lokal är för öfrigt
numera otillräcklig och klöfver för att blifva tillfredsställande en betydlig
tillökning.

Hvad slutligen beträffar kommerskollegium är dess behof af tjänligare
ämbetslokaler ställdt utom allt tvifvel.

Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 117 Höft.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o ]50.

Kommerskollegii verksamhetsområde liar under senare tiden ^ i
flera afseenden vidgats och dess personal i följd däraf i väsentlig mån
ökats. Kollegium har icke heller kunnat bereda sig erforderliga lokaler
i ett sammanhang utan sedan långe måst förhyra sådana inom skilda
fastigheter, nämligen dels i huset n:o 6 vid Kornhamnstorg, dels i
därintill gränsande huset n:o 19 vid Mälartorget, dit grufkartekontoret
är förlagd t, och dels i huset n:o 61 vid Kornhamnstorg, där den
elektriska inspektionen är inrymd, hvarjämte kollega arbetsstatistiska
afdelning, som tidigare varit inhyst i särskild, förhyrd lokal i huset
n:is 19 och 21 vid Lilla Nygatan, numera flyttats. till nksgäldskontorets
gamla hus å Riddarholmen. För de af kollegium nu förhyrda
lokaler erlägges en hyra af sammanlagdt 10,000 kronor. I underdånig
skrifvelse den 20 nästlidne mars har kollegium, som funnit en tillökning
af sina nuvarande lokaler nödvändig, emellertid anhållit att
från och med den 1 nästkommande oktober få mot en hyra af 2,100
kronor om året förhyra ytterligare en lägenhet om 7 rum jämte
tambur in. m. i huset n:o 19 vid Mälartorget, hvilken lägenhet är afsedd
att genom upptagande af genomgång i brandmuren mellan nyssnämnda
hus och huset n:o 6 Kornhamnstorg sättas i förbindelse med
kollegii öfriga lokaler; och har denna framställning vid underdånig
föredragning denna dag blifvit af Kungl. Maj:t bifallen.

Förutom nu omförmälda ämbetsverk finnas visserligen äfven ett
par andra af jämförelsevis större omfattning, för hvilka lokaler nu förhyras
och beträffande hvilka därför möjligen skulle kunna ifrågasättas,
huruvida icke plats åt desamma borde beredas å gamla riksdagshustomten.
Hit höra särskilt nedre justitierevisionen, hvilket ämbetsverk
nu förhyr lokal i det å Strömsborg invid järnvägsbron belägna hus,
och lotsstyrelsen, som nu är inrymd i huset n:o 2 Kornhamnstorg och
n:o 46 Stora Nygatan.

Hvad nedre justitierevisionen beträffar, synes det emellertid lämpligare,
att detta ämbetsverk sammanföres med vissa andra ämbetsverk
än dem, som i öfrigt kunna ifrågakomma att miymmas a riksdagshustomten,
hvartill kommer, att den lokal, som. af nedre justitierevisionen
för närvarande disponeras är af jämförelsevis ganska tillfredsställande
beskaffenhet.

Vidkommande lotsstyrelsen åter, äro dess nuvarande lokaler visserligen
delvis långt ifrån tillfyllestgörande. Men behofvet af nya ämbetslokaler
synes likväl för detta ämbetsverk icke vara så. trängande som
för vissa andra centrala verk. Jag tänker härvid särskildt på statistiska
centralbyrån och domänstyrelsen, hvilka bada ämbetsverk, enligt hvad

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.
lokalerrUt nälrmt’ UU ?ir° iurymda '' synnerligen trånga och olämpliga

Då det i arkitekten Johanssons ursprungliga förslag för patentera
registreringsverket afsedda utrymme i den tilltänkta nybyggnaden
:\5a“la riksdagshustomten blef för annat ändamål disponibelt, därigenom
att för detta, ämbetsverk särskild fastighet inköptes, anmodades därför
ock, såsom jag förut nämnt, öfverintendentsämbetet att vid den omarbetning
af forslaget, som däraf påkallades, tillse, bland annat, huruvida
statistiska centralbyrån och domänstyrelsen lämpligen kunde erhålla
ambetslokaler i den planlagda nybyggnaden å den gamla riksdagshustomten.
Det trängande behofvet af förbättrade lokaler för dessa ämbetsverk
framgår redan af tidigare i ämnet inkomna framställningar.

Redan i underdånig skrifvelse den 12 februari 1901 har statistiska
centralbyrån last uppmärksamheten på otillräckligheten af de lokaler
öfver hvilka byrån nu förfogar. Då ämbetsverket år 1872 erhöll
små nuvarande lokaler i det så kallade gamla bankohuset, äfven
enamndt Oxenstiernska huset, med adressnummer 2 vid Storkyrkormken,
hade desamma — förmäler i nämnda skrifvelse statistiska
centralbyrån — trots det att många bland rummen vore mycket små,
vant fullt tillräckliga och ansetts böra förblifva det för lång tid framåt,
bedan dess hade emellertid behofvet af större utrymme ovillkorligen
gjort sig gällande.. Orsaken härtill vore, dels att flera tjänstemän och
ännu flera arbetsbitraden för såväl gamla som nya arbeten tillkommit
dels att arkivet genom inkommande stora massor af primäruppgifter
årligen svällde alltmera ut i omfång, och dels att biblioteket till följd
af det internationella utbytet af statistiska publikationer samt genom
bokmkop dagligen tillväxte och toge i anspråk ej allenast det därför
afsedda utrymmet utan äfven andra delar af lokalen. Härtill komme
att duplettexemplar af böcker och ännu mera restupplagor af de statistiska
publikationerna hopades till den grad, att till och med ifrågasatts, huruvida
bjälklagen förmådde uppbära de tyngande massorna, hvarförutom
det blefve allt svarare att träffa ett exemplar, när det skulle framtagas.

r * 6n1 b°rjan kunde’ fortsätter statistiska centralbyrån, tillräck igt

antal arbetsrum för ämbets- och tjänstemännen beredas i våningarna.
2 och d trappor upp, men ganska snart hade det blifvit nödigt
att harf or äfven använda entresol våningen 3 trappor upp samt tidtals
också entresolvamngen 1 trappa upp. Entresolvåningarna vore dock
>°r d£lkt a?damal olämpligt, enar de vore mörka och vid begagnandet
7att finge forskämd luft, alldenstund höjden mellan golf och tak vore

20 Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

endast 2,2 meter. Att, såsom skedde, nödgas använda de för biblioteket
afsedda rummen jämväl till arbetsrum för i verket anstalta biträden,
vore naturligtvis högeligen olämpligt, men äfven denna utväg
till ökande af arbetslokalerna hade i mån af bibliotekets tillväxt blifvit
allt mera begränsad och slutligen omöjliggjord, så att för den då pågående
folkräkningen särskild lokal måst förhyras; och hade sålunda
ämbetsverket blifvit med sin verksamhet splittradt på två lokaler, hvithet
uppenbarligen vore i många hänseenden obekvämt och för arbetenas
lugna gång störande. Enligt den för statistiska centralbyrån gällande
instruktionen ålåge det ämbetsverket, bland annat, att i ett ordnadt
arkiv förvara såväl de till centralbyrån inkomna dupletter af prästerskapets
ministerialböcker som ock de statistiska uppgifter af annat slag,
hvilkas innehåll ej genom de tryckta redogörelserna kunde anses hafva
blifvit tillräckligt bekantgjordt, och att i mån af därtill anvisade tiligångar
underhålla ett statistiskt, topografiskt och statsekonomi^ bibliotek
& samt att lämna dem, som det önskade, tillfälle att på stallet ur
centralbyråns arkiv och bibliotek hämta upplysningar och, så vidt möjligt,
med nödiga hänvisningar dem tillhandagå. Detta arkiv och detta
bibliotek vore alltså offentliga institutioner, som skulle stå till allmänhetens
tjänst för forskning, och kunde man då med skal fordra, att för
sådana forskare funnes åtminstone ett särskilt rum att tillgå, roihållandena
hade emellertid numera ställt sig så, att. för bokstudier
funnes endast ett litet bord i en vrå af bibliotekariens ingalunda störa
arbetsrum, så att, om samtidigt skulle beredas utrymme for ytterligare
en besökande, hade bibliotekarien ingen annan utväg an att erbjuda
plats vid baksidan af sitt eget, oftast med böcker belastade bord eller
ock att söka skaffa plats i något annat arbetsrum, bistnamnda förfaringssätt
vore nästan det enda möjliga för arkivarie^, då fråga vore
att för forskare tillhandahålla arkivhandlingar. Att sådana forhållanden
icke borde få fortgå, läge i öppen dag. Behofvet af en annan och
större lokal för ämbetsverket gjorde sig därför med tvingande nödvändighet
gällande. Statistiska centralbyrån anhölle därför, att, sa snart
ske kunde, annan, ändamålsenligare ämbetslokal måtte åt ämbetsverket

anvisas^ domän8tyreisen beträffar, gjordes i underdånig skrifvelse
den 30 maj 1905 en liknande framställning. Redan förut hade, anförde
styrelsen, framhållits, att göromålen inom styrelsen ökats högst
väsentligt under de år, som förflutit efter styrelsens tillkomst. En följd
af dessa alltjämt ökade göromål och däraf föranledda förstärkningar åt
styrelsens arbetskrafter hade blifvit, att styrelsens ambetslokal, tran

Kunyl. Maj ds Nåd. Proposition N:o 150.

början otillräcklig och mindre ändamålsenlig, på grund af bristande
utrymme ej utan stora svårigheter och hinder för göromålens behöriga
skötande kunde af styrelsen begagnas. Så vore, bland annat, två af
byråcheferna nödsakade att dela arbetsrum, den ene med notarien å
byrån och den andre med bokhållaren och en amanuens samt å byrån
tjänstgörande extra tjänstemän. Genom uppdelning af större rum i liera
smärre och genom tillvaratagande i öfrig! af de möjligheter, lokalen
beredde, hade styrelsen sökt tillgodose det alltjämt växande behofvet
af ökadt utrymme. De svårigheter, lokalens otillräcklighet föranledde,
vore emellertid af den art, att de ej kunde öfvervinnas med utvägar
af denna beskaffenhet. Därtill kommc, att från och med ingången af
år 1906 arbetsplats erfordrades för tre nya notarier. Med hänsyn till
dessa förhållanden hemställde styrelsen, att i en snar framtid annan
och ändamålsenligare lokal måtte styrelsen beredas.

Med hänsyn till hvad sålunda af statistiska centralbyrån och domänstyrelsen
anförts har jag för min del ansett lämpligt, att äfven
dessa båda ämbetsverk, hvilka tydligen äro i synnerligen starkt behof
af rymligare och ändamålsenligare lokaler än de nuvarande, förflyttas
till en blifvande byggnad å nu ifrågavarande tomt. Därigenom skulle
såväl den byggnad, hvari statistiska centralbyrån nu är inrymd, som
domänstyrelsens nuvarande lokaler i den byggnad, dit utom sistnämnda
ämbetsverk kammarrätten äfvensom delvis kammararkivet hafva sina
lokaler förlagda, blifva för annat ändamål disponibla. Det till statistiska
centralbyrån nu upplåtna hus synes lämpa sig synnerligen väl att användas
för ett eller annat mindre ämbetsverk. Domänstyrelsens lokal
åter skulle genom styrelsens förflyttning komma synnerligen väl till
pass för vinnande af ett väl behöflig! ökadt utrymme för kammarrätten
och möjligen till någon del äfven för marinförvaltningen, som nu är
inrymd i huset bredvid kammarrättens,'' eller, om så anses lämpligare,
för annat, mindre ämbetsverk.

På sätt förut nämnts, innefattar arkitekten Johanssons förslag, att>
till byggnad å riksdagshustomten skulle förläggas äfven vissa, jämförelsevis
mindre ämbetsverk, nämligen landtbruksstyrelsen, öfverstyrelsen
för rikets allmänna läroverk och bankinspektionen. Förslaget i
denna del betingas däraf, att det b. k. Hebbeska huset, hvilket nu utgör
en byggnad för sig, gifvetvis enklast och med minsta kostnad kan
tillgodogöras genom att i hufvudsak bibehållas såsom eu till sin allmänna
planläggning och inredning fristående byggnad.

Det af arkitekten Johansson uppgjorda förslaget till ifrågavarande
fastighets användande har delgifvits vederbörande inom de ämbetsverk,

Kungl. Majds Nåd. Proposition N:o 150.

som enligt förslaget skulle där inrymmas, och blifvit af dem i hufvudsak
godkändt. De smärre ändringar och jämkningar i förslaget, som
på grund af framställda anmärkningar må finnas påkallade, synas i
allmänhet icke vara af beskaffenhet att i någon mera afsevärd mån
verka till rubbning i planen för den föreslagna byggnadskomplexens
anordnande och fördelningen af utrymmet mellan de särskilda ämbetsverken.
Dock har en mera väsentlig anmärkning i sistberörda hänseende
framställts af kommerskollegium, som med hänsyn till den utvidgning,
hvilken redan nu vore behöflig och ytterligare komme att
erfordras för ämbetsverkets näringsstatistiska och arbetsstatistiska afdelningar,
ansett det utrymme, som enligt förslaget skulle tillkomma
kollegium, icke motsvara hvad som syntes blifva behöfligt vid den
tidpunkt, då den nya byggnaden kunde antagas blifva färdig, och
därför hemställt, att för kollegium måtte beredas möjlighet att, förutom
de rum, som enligt förslaget vore afsedda för kollegium, disponera
ytterligare åtminstone de rum i våningen två trappor upp i den tillärnade
nybyggnaden, som vore beräknade för domänstyrelsen, mot det
att styrelsen erhölle vederlag på annat håll.

Kommcrskollegii näringsstatistiska afdelning kommer i följd af
beslut, som redan af den nu församlade Riksdagen fattats, att erhålla
någon tillökning i sin nuvarande personal. Möjligt är ju äfven, att vid
den tidpunkt, då de för kollegium afsedda lokaler stå färdiga att tagas
i besittning, personalen ytterligare ökats och att därför något större utrymme
än det enligt förslaget beräknade kan finnas behöfligt. Därest
så skulle blifva fallet, torde emellertid, enligt hvad jag efter samråd
med arkitekten Johansson funnit, den enklaste utvägen vara att tillägga
kollegium, utom de nu föreslagna rummen, jämväl våningen tre trappor
upp i Hebbeska huset, hvilken, enligt hvad arkitekten meddelat, utan
svårighet och utan att detta behöfver medföra rubbning i kostnadsberäkningarna,
kan sättas i förbindelse med den för kommerskollegium
* afsedda våningen tre trappor upp i det gamla riksdagshuset. Om så skulle
finnas behöfligt, lärer detta emellertid böra föranleda, att landtbruksstyrelsen,
som enligt förslaget skulle inrymmas i våningarna två och tre
trappor upp i Hebbeska huset, i stället erhåller de en och två trappor
upp i samma hus belägna våningar och öfverstyrelsen för rikets allmänna
läroverk, hvilken enligt förslaget skulle tilldelas våningen en
trappa upp i nämnda hus, förflyttas till annan byggnad, därvid statistiska
centralbyråns nuvarande hus, under förutsättning att detta ämbetsverk
förlägges å annat håll, synes icke vara olämpligt.

Kungl. Uttyda Nåd. Proposition N:o 150.

Äfven i öfrigt torde det böra lämnas Kungl. Maj:t Öppet att,
därest under arbetets gång i följd af något ämbetsverks förändrade
organisation eller andra, nu icke kända förhållanden, det skulle visa si"-lämpligare att till den ifrågasatta byggnadskomplexen förlägga, i stället
l°r n%ot af »a föreslagna ämbetsverk, annat statens ämbetsverk, därom,
utan hinder af den nu uppgjorda planen, förordna, naturligen under
förutsättning, att därför anslagna medel därtill lämna tillgång.

Såsom a,f det anförda framgår, anser jag det af arkitekten Johansson
utarbetade förslaget till den gamla riksdagshustomtens användning,
sadant detsamma af honom och öfverintendentsämbetet förordats, vara
saval beträffande sättet för tomtens tillgodogörande som ock i fråga
om valet af de ämbetsverk, som skulle förläggas till den föreslagna
kyggnadskomplexen, och de blifvande utrymmenas fördelning mellan de
olika ämbetsverken vara i det hela väl planlagdt och af beskaffenhet
att böra komma till utförande.

. Hvild särskildt beträffar förslaget om inredande af en frukostlokal
i den tillärnade tillbyggnadens källarvåning, anser jag med hänsyn till
det störa antal ämbetsverk, som äro förlagda till Riddarholmen, hvilket
antal, därest det projekterade byggnadsföretaget kommer till stånd,
skulle komma att än ytterligare tillökas, en sådan anordning praktisk
och lämplig; och finner jag mig därför böra tillstyrka förslaget äfven
i denna del. ö

Den uppgjorda kostnadsberäkningen gifver icke anledning till
någon anmärkning från min sida. Dess slutsumma, 1,108,000 kronor
ar visserligen ett afsevärdt belopp. I förhållande till de fördelar, som
genom byggnadsföretaget skulle vinnas, synas mig dock dessa kostnader
knappast kunna betecknas såsom öfverdrifna.

Till dessa fördelar är i första hand att räkna den besparing,
statsverket skulle vinna därigenom, att de årligen utgående hyrorna
för de i förhyrda lokaler inhysta ämbetsverk, hvilka skulle komma
att foriaggas till gamla riksdagshustomten,1 icke vidare skulle behöfva
utbetalas.

, S&80™ iag redan förut erinrat, utgöra de nu utgående årliga hvrorna

lör lokal åt fångvårdsstyrelsen ..................................... kronor 6 800:

» o n väg- och vattenbyggnadsstyrelsen ......... „ 5,600:

ii _ ii v kommerskollegium ..................................... lO^OO:_

hvarjemte, som nämndt, för sistberörda ämbetsverk för tiden från och
med den 1 nästkommande oktober kommer att förhyras ytterligare en
lagenhet för en hyra af 2,100 kronor om året.

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150.

I den mån bytesaftal icke uppgjorts för längre tid framåt, torde
ock kunna antagas, att, därest lokaler för ifrågavarande ämbetsverk
fortfarande måste förhyras, hyreskostnaden snart nog kommer att ökas.
Förbises bör icke heller, att plats för ämbetsverk, som nu är hänvisadt
till hyrd lokal, möjligen kan beredas i statistiska centralbyråns nuvarande
hus äfvensom, därest så finnes lämpligt,_ i den del af riksgäldskontorets
förutvarande hus, som tillsvidare upplåtits till kommerskollegn
arbetsstatistiska afdelning.

Ån viktigare än de direkta besparingar, som sålunda skulle kunna
göras, därest det ifrågaställda byggnadsföretaget kommer till utförande,
synes emellertid vara, att därigenom fullt ändamålsenliga och tidsenliga
lokaler böra kunna åstadkommas för ett ganska stort antal ämbetsverk.

Hvad beträffar sättet för anskaffande af den erforderliga kostnadssumman,
synes mig härför lämpligen kunna anlitas fonden för anordnande
af lokaler för statens ämbetsverk i hufvudstaden. Behållningen å denna
fond utgjorde vid 1906 års slut i rundt tal 1,442,000 kronor. Af fondens
tillgångar har visserligen genom 1905 års Riksdags beslut disponerats
ett belopp af högst 355,000 kronor för utförande af påbyggnads- och
inredningsarbeten i förra posthuset vid Rödbotorget i Stockholm, i syfte
att därstädes bereda ämbetslokaler för arméförvaltningen samt fortifikationens
och intendenturkårens hufvudstationer m. fl. Sedan emellertid
innevarande års Riksdag beslutit, att den för kungl. hofvets räkning
nu disponerade tomten n:o 1 i kvarteret Sjöhästen i Klara församling
i Stockholm med å tomten varande stall- och andra byggnader må för
kronans räkning försäljas samt att, efter det af den blifvande köpeskillingen
för berörda fastighet för vissa af Riksdagen angifna ändamål
disponerats ett belopp af tillhopa 1,0*2,200 kronor, återstoden af köpeskillingen
skall öfverföras till förenämnda fond, torde denna komma att
lämna full tillgång till nu ifrågavarande utgift.

För den händelse emellertid, att köpeskillingen för nyssnämnda
fastighet skulle komma att erläggas på sådant sätt, att tillräckligt
belopp för nu ifrågavarande ändamål under någon kortare tid icke
skulle finnas å fonden tillgängligt, torde Kungl. Maj:t böra medgifvas
rätt att af tillgängliga medel förskjuta erforderligt belopp för att sedermera
af fonden ersättas.

Det föreslagna byggnadsarbetet bär beräknats kunna utlöras pa
en tid af omkring fyra år och skulle således, under förutsättning att
detsamma kan taga sin början redan under innevarande år, kunna
antagas vara afslutadt under år 1911. Enligt byggnadsplanen skulle
arbetet utföras på det sätt, att tillbyggnaden skulle utföras först och

Kungl. Maj:ts Nåd. Proposition N:o 150. 25

ombyggnaden af det gamla riksdagshuset därefter vidtaga. Under
sådan förutsättning skulle enligt arkitekten Johanssons beräkning sistnämnda
byggnad böra utrymmas senast i midten af år 1909, intill
hvilken tid densamma således skulle kunna disponeras på enahanda
sätt, som nu är fallet.

Enligt från öfverintendentsämbetet meddelad uppgift äro i det
gamla riksdagshuset lokaler tillsvidare upplåtna åt följande ämbetsverk
och institutioner, nämligen: öfverstyrelsen för rikets allmänna läroverk,
bankinspektionen, folkskoleseminariet i Stockholm, en afdelning af krigshögskolan,
hvilken i (ifrigt är inrymd i generalstabens nuvarande hus,
vissa afdelningar af generalstaben och landtförsvarsdepartementets kommandoexpedition,
vissa delar af krigsarkivet och landtbruksstyrelsens
arkiv, äfvensom åtskilliga af Kungl. Maj:t förordnade kommittéer, hvarjämte
åt en tillsyningsman upplåtits bostad i bottenvåningen af västra
flygeln å gården.

För folkskoleseminariet är ny byggnad under uppförande å de
kronan tillhöriga tomterna i kvarteret Marsvinet inom Maria Magdalena
församling. Den nya byggnaden beräknas, enligt hvad jag inhämtat,
blifva färdig under år 1908. Erforderliga lokaler för krigshögskolan
äfvensom förenämnda afdelningar af de militära ämbetsverk, som i gamla
riksdagshuset fått sig lokaler upplåtna, torde, då arbetet med denna
byggnad skall taga sin början, tillsvidare kunna inrymmas i arméförvaltningens
förutvarande hus n:o 1 i kvarteret Memnon eller, därest
detta hus då icke skulle vara för ändamålet disponibelt, i annan statens
byggnad.

Den omständighet, att nämnda institutioner nu finnas i gamla
riksdagsbyggnaden inrymda, torde därför icke behöfva vålla något hinder
för genomförande af det tilltänkta byggnadsföretaget i enlighet med
den härför utstakade planen.

Under åberopande af hvad jag sålunda anfört, hemställer jag i
underdånighet, att Kungl. Maj:t måtte i nådig proposition föreslå
Eiksdagen att medgifva,

att, till utförande i hufvudsaklig öfverensstämmelse med förenämnda
af arkitekten A. Johansson upprättade, af öfverintendentsämbetet
i skrifvelse den 23 oktober 1906 tillstyrkta förslag af tillbyggnad
å gamla riksdagshustomten samt förändrad inredning af
gamla riksdagshuset för beredande af lokaler åt ämbetsverk m. m.,
må af fonden för anordnande af lokaler för statens ämbetsverk i
hufvudstaden användas ett belopp af 1,108,000 kronor, med rätt för
Bill. till Riksd. Prof. 1907. 1 Sami. 1 Afd. 117 Höft. 4

26 Kungl. Maj:ts Råd. Proposition N:o 150.

Kungl. Maj:t att, därest så för arbetets utförande skulle finnas behöfligt,
inom den sålunda bestämda kostnadssumman af tillgängliga medel förskjuta
erforderligt belopp för att ersättas af omföimälda fond, i den
mån densamma därtill lämnar tillgång.

Hvad föredragande departementschefen sålunda
hemställt, däri statsrådets öfriga ledamöter instämde,
behagade Hans Kungl. Höghet Kronprinsen-Regenten
bifalla; och skulle nådig proposition till Riksdagen
aflåtas af den lydelse, bilagan litt----vid detta proto koll

utvisar.

Ur protokollet:
Algot Wahlin.

STOCKHOLM, ISAAC MARCUS’ BOKTRYCKERI-AKTIEBOLAG, 1907.