Kungl. Maj.ts proposition nr til år 1966 (Proposition 1966:111)

Kungl. Maj.ts proposition nr til år 1966

Nr 111

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förordning
om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och
skattefritt, m. m.; given Stockholms slott den 25 mars
1966.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag

dels föreslå riksdagen antaga härvid fogade förslag till

1) förordning om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt; 2)

förordning om ändrad lydelse av 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj

1960 (nr 391);

3) förordning om ändrad lydelse av 12 § 4 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521);

4) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 juni

1961 (nr 394) om tobaksskatt;

5) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den
1 december 1959 (nr 507) o-m allmän varuskatt;

6) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475);
dels inhämta riksdagens yttrande över de förslag, om vilkas avlåtande

föredragande departementschefen hemställt, angående grunderna för resandes
rätt att införa varor tull- och skattefritt, m. m.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen framläggs förslag om vissa begränsningar i resandes rätt
att tull- och skattefritt införa rusdrycker och tobaksvaror. Den skattefria införseln
begränsas för i Sverige bosatta som vistats utomlands mindre än
ett dygn härigenom till enbart 40 cigarretter eller motsvarande mängd
andra tobaksvaror. Förslagen innebär ingen ändring i de regler som nu gäller
för öresundstrafiken och trafiken på vissa andra korta rutter. Inte heller
berör de flygtrafiken. De nya bestämmelserna avses träda i kraft den 1
oktober 1966. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 1966. 1 samt. Nr 111

Kungl. Maj.ts proposition nr ill år 1966

Förslag

till

Förordning

om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

I den mån Konungen förordnar, äger resande eller den som utför arbete
på transportmedel åtnjuta tullfrihet för vara som icke införes i handelssyfte
eller för yrkesmässig förbrukning.

2 §•

I den mån Konungen förordnar, äger resande eller den som utför arbete
på transportmedel åtnjuta frihet även från sådan skatt eller avgift som skolat
erläggas till tullverket på grund av införsel av vara som avses i 1 §.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1966.

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj 1960

(nr 391)

Härigenom förordnas, att 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj 19601 skall
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

8 §•

Tullfrihet åtnjutes---anslutit sig;

4. varor, som annorledes än i handelssyfte
eller eljest för yrkesmässig
förbrukning införas av resande eller
å transportmedel anställda personer,
i den mån Konungen därom förordnar,
;

5. mindre maskiner -—• —--mässor, i den mån Konungen därom förord nar.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1966.
1 Senaste lydelse av 8 § se 1964: 253—255, se även 1965: 613.

Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 12 § 4 inom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 1954 (nr 521)

Härigenom förordnas, att 12 § 4 mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 19541 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

4 m o m. Utan hinder-----

c) resande, som ankommit från
utrikes ort, eller person, som varit
anställd på fartyg men därifrån avmönstrar,
för eget eller familjens
bruk eller som gåva till närstående
för hans eller hans familjs personliga
bruk tullfritt eller mot erläggande
av stadgad tull införa rusdrycker
i enlighet med av Konungen
meddelade bestämmelser;

d) till proviant--- — — meddel

(Föreslagen lydelse)

§•

--vanlig ordning;

c) resande eller den som utför arbete
på transportmedel, för eget eller
familjens bruk eller som gåva till
närstående för hans eller hans familjs
personliga bruk tullfritt eller
mot erläggande av stadgad tull införa
rusdrycker i enlighet med av
Konungen meddelade bestämmelser;

bestämmelser.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1966.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 juni 1961 (nr 394) om

tobaksskatt

Härigenom förordnas, att 1 § förordningen den 16 juni 1961 om tobaksskatt2
skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

1 §•

Till staten------ —- —--tulltaxenummer 48.10).

Skatt skall dock icke utgå för to- Intill myckenhet som Kungl. Maj :t
baksvaror, cigarrettpapper och cigar- bestämmer må skattefrihet åtnjutas

1 Senaste lydelse av 12 § 4 mom. se 1963:221.

2 Senaste lydelse av 1 § se 1965: 614.

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1966

(Nuvarande lydelse)

retthylsor, vilka av resande eller av
person, som varit anställd på fartyg
men därifrån avmönstrar, medföras
från utrikes ort och äro avsedda för
hans eget eller hans familjs personliga
behov eller utgöra gåva till närstående
person för dennes personliga
bruk. Intill myckenhet som Kungl.
Maj :t bestämmer må skattefrihet
jämväl åtnjutas för tobaksvaror, cigarrettpapper
och cigarretthylsor,
som inkomma till riket såsom gåva
till enskild person för dennes eget
bruk.

Ide---------st

(Föreslagen lydelse)

för tobaksvaror, cigarrettpapper och
cigarretthylsor, som inkomma till
riket såsom gåva till enskild person
för dennes eget bruk.

gad tull.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1966.

Förslag

till

Förordning

angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den 1 december
1959 (nr 507) om allmän varuskatt

Härigenom förordnas, att 10 § 1 mom. förordningen den 1 december 1959
om allmän varuskatt1 skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan anges.

(Nuvarande lydelse)

1 m o m. Från skatteplikt---

9. Spritdrycker och viner samt tobaksvaror,
cigarrettpapper och cigarretthylsor,
vilka införas i den
ordning som avses i 12 § 4 mom. c)
och h) rusdrycksförsäljningsförordningen
eller 1 § andra stycket förordningen
om tobaksskatt.

10. Konstverk, hänförliga —--

(Föreslagen lydelse)

§•

sådant tillhandahållande.

9. Spritdrycker och viner samt tobaksvaror,
cigarrettpapper och cigarretthylsor,
vilka införas i den
ordning som avses i 12 § 4 mom.
h) rusdrycksförsäljningsförordningen
eller 1 § andra stycket förordningen
om tobaksskatt,
utan vederlag.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1966.
1 Senaste lydelse av 10 § 1 mom. se 1965: 616.

Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 1966

Förslag

till

Förordning

om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr 475)

Härigenom förordnas, att tulltaxan den 12 september 1958 skall erhålla
ändrad lydelse på sätt nedan anges.1

Tulltaxa

Kap. 24. Tobak

Anm. För tobaksvaror, vilka införas i den ordning som avses i 1 § andra stycket förordningen
om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt,
skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med följande belopp:

Cigarrer och —---- ---------------- 1 kg 65:

Kap. 48. Papper och papp samt varor av pappersmassa, papper eller papp

48.10 Cigarrettpapper, tillskuret---cigarretthylsor.......... 5 %

Anm. För cigarrettpapper i detaljförpackning och cigarretthylsor, vilka införas i den ordning
som avses i 1 § andra stycket förordningen om tobaksskatt eller i förordningen om rätt för resande
m. fl. att införa varor tull- och skattefritt, skall, där tullfrihet ej åtnjutes, tull utgå med
4 öre för varje blad eller hylsa för framställning av en cigarrett.

Denna förordning träder i kraft den 1 oktober 1966.

617.

Senaste lydelse av Anm. till Kap. 24 se 1965: 238 och av Anm. till tulltaxcnr 48.10 se 1965:

Kungl. Maj:ts proposition nr 111 år 1966

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 25 mars 1966.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Länge, Kling, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holmqvist, Aspling, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist,
Gustafsson.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om resandes rätt
till tull- och skattefri införsel samt anför.

Inledning

Fartyg och flygplan i trafik mellan Sverige och utlandet har sedan gammalt
haft rätt att ta ombord sitt behov av proviant utan att behöva betala
eljest utgående skatter och andra avgifter och passagerarna har därför kunnat
köpa olika varor, främst rusdrycker och tobaksvaror, till speciellt låga
priser såväl för förbrukning ombord som för införsel i destinationslandet
vid resans slut. Olika regleringar och begränsningar såväl med avseende på
provianteringen som på de resandes rätt till införsel har emellertid, här som
på andra håll, införts i syfte att motverka uppkomsten av missförhållanden i
skilda hänseenden.

Den intensiva närtrafiken mellan de nordiska länderna har av många
skäl erbjudit speciella problem. Det är därför naturligt att man på olika
vägar sökt nå fram till gemensamma nordiska regler bl. a. för resandes rätt
att tull- och skattefritt införa obeskattade varor. En viss enhetlighet har
väl också erhållits på olika punkter. För att lösa specifika problem inom
särskilda regioner har även bilaterala avtal träffats mellan olika nordiska
länder. Sålunda utfärdades efter överenskommelse mellan de svenska och
danska regeringarna samt efter riksdagens hörande (prop. 1961:157; BevU
65; rskr 323) kungörelsen den 26 maj 1961 (nr 128) med särskilda föreskrifter
om utförsel av obeskattade varor i fartygstrafiken över Öresund, som
innebar vissa inskränkningar i bl. a. rätten till försäljning av sådana varor i
öresundstrafiken. Vidare infördes år 1962, efter bilaterala överenskommelser
mellan tullstyrelserna i Sverige samt Finland och Norge, kvantitativa be -

Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 1966

gränsningar beträffande införseln av rusdrycker och tobak på vissa s. k. korta
och mellanlånga fartygslinjer.

Trots de nu antydda strävandena har man likväl inte kunnat nå fram
till en ändamålsenlig lösning av problemen. Dessa har i stället accentuerats
bl. a. genom den ständigt ökande trafiken inte minst på särskilt inrättade
s. k. sprit- eller inköpsrutter.

Det var mot bakgrunden av dessa förhållanden som finansministrarna i
Danmark, Finland, Norge och Sverige i början av år 1965 tillkallade särskilda
sakkunniga med uppdrag att förutsättningslöst överse bestämmelserna
om resandes rätt att tull- och skattefritt införa och inköpa rusdrycker
och tobaksvaror samt om tull- och skattefri proviantering av varor i den
internordiska fartygs- och flygtrafiken. Dessa avlämnade i januari 1966 ett
betänkande med förslag till bestämmelser om tullfrihetsregler för resande.
De svenska sakkunniga ingav i februari 1966 till chefen för finansdepartementet,
med bifogande av den nordiska kommitténs betänkande, ett eget
utlåtande i ärendet. De sålunda föreliggande förslagen upptogs sedermera
till behandling vid ett möte mellan de nordiska finansministrarna i Köpenhamn
den 17 och 18 februari 1966.

I anledning av den nordiska kommitténs verksamhet har dessa frågor
aktualiserats även i Nordiska rådet. Sålunda behandlades frågan vid rådets
14:e session i Köpenhamn vid månadsskiftet januari/februari i år och den
11 mars tillställde rådets presidium de nordiska regeringarna ett uttalande
i frågan.

I det följande lämnas närmast en redogörelse för gällande bestämmelser
på området och därefter redovisas den nordiska kommitténs och de svenska
sakkunnigas betänkanden. En översikt över frågans behandling i Nordiska
rådet ges också.

Gällande ordning

Enligt 8 § punkt 4 tulltaxeförordningen den 13 maj 1960 (nr 391) åtnjuts
tullfrihet för varor som annorledes än i handelssyfte eller för yrkesmässig
förbrukning införs av resande eller på transportmedel anställda
personer i den mån Kungl. Maj :t därom förordnar. När det gäller rusdrycker
får enligt rusdrycksförsäljningsförordningen den 26 maj 1954
(nr 521) sådana drycker införas till riket endast av AB Vin- & spritcentralen.
Dock får enligt 12 § 4 mom. c) förordningen resande som kommer
från utlandet eller person som varit anställd på fartyg men avmönstrar
därifrån tullfritt införa rusdrycker i enlighet med vad Kungl.
Maj :t bestämmer.

I tulltaxeringskungörelsen den 13 maj 1960 (nr 392) har närmare bestämmelser
meddelats om den tullfrihet som resande får åtnjuta enligt

Kungl. Maj.ts proposition nr tit år 1966

8 § punkt 4 tulltaxeförordningen. Tullfrihet för rusdrycker behandlas inte
i tulltaxeringskungörelsen utan i kungörelsen den 15 december 1961 (nr
661) om resandes rätt till införsel av rusdrycker. Vissa föreskrifter rörande
import av rusdrycker och tobaksvaror vid inresa på vissa kortare fartygsoch
flyglinjer har med stöd av denna kungörelse resp. tulltaxeringskungörelsen
meddelats av generaltullstyrelsen.

Beträffande varor som är underkastade införsel-, kompensations- eller
regleringsavgifter på jordbrukets och fiskets område gäller också särskilda
regler (SFS 1952: 320, 1953: 372, 1956: 401 och 403 samt 1958: 167).

Medges resande tullfrihet med stöd av bestämmelserna i tulltaxeförordningen
skall enligt 1 § förordningen den 13 maj 1960 (nr 396) om frihet
från införselavgift i vissa fall inte heller utgå skatt eller annan avgift som
på grund av införsel skulle ha betalts till tullverket. Motsvarande bestämmelser
om skattefrihet vid införsel finns också intagna i förordningen den
16 juni 1961 (nr 394) om tobaksskatt och 10 § förordningen den 1 december
1959 (nr 507) om allmän varuskatt.

Bestämmelserna om den tull- och avgiftsfria införseln kan sammanfattas
på följande sätt.

Om man bortser från tullfriheten för vissa reseförnödenheter får resande
tull- och skattefritt införa andra varor än rusdrycker, tobak och drivmedel
till motorfordon till ett sammanlagt värde av 275 kr. under förutsättning
bl. a. att varorna inte införs i handelssyfte eller för yrkesmässig
förbrukning utan för den resandes eller hans familjs personliga behov eller
som gåva till närstående för personligt bruk.

Såvitt avser rusdrycker och tobaksvaror får resande bosatt utom Europa
medföra högst 2 liter spritdrycker eller vin, 2 liter starköl och 400 cigarretter
eller 500 g andra tobaksvaror. Resande som är bosatt i Europa får ta med sig
högst 3/4 liter spritdrycker, 1 liter vin, 2 liter starköl, 200 cigarretter eller
250 g andra tobaksvaror. På s. k. mellanlånga rutter får dock inköpas endast
3/8 liter spritdrycker, 1 liter vin, 2 liter starköl och 40 cigarretter eller 20
cigarrer eller cigariller eller 100 g andra tobaksvaror. När det gäller s. k.
korta rutter får endast inköpas 40 cigarretter eller 20 cigarrer eller cigariller
eller 100 g andra tobaksvaror.

Som mellanlånga rutter räknas följande linjer.

Sverige—Danmark:

Fartygsrutter, andra än korta, mellan danska hamnar och sådana svenska
hamnar, som är belägna vid Skagerack, Kattegatt och Öresund samt vid
Östersjön i Skåne och Blekinge;

S ver ige—Fin land:

Fartygsrutter mellan hamnar i landskapet Åland och svenska hamnar;
och

Sverige—Norge:

Fartygsrutter, andra än korta, mellan norska och svenska hamnar på
kuststräckan fr. o. m. Flekkefjord till Kullens fyr.

Som korta rutter anses följande linjer.

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1966

Sverige—Danmark:

Flyglinjen Malmö—Köpenhamn,

fartygsrutter över Öresund ävensom mellan Bornholm och Skåne/Blekinge;
och

Sverige—Norge:

Fartygsrutter mellan norska och svenska hamnar på kuststräckan fr. o. m.
Risör t. o. m. Lysekil.

För drivmedel till motorfordon gäller särskilda bestämmelser.

Beträffande jordbruksprodukter och fettvaror gäller att sådana produkter
får avgiftsfritt och licensfritt införas — beträffande smör och fettvaror dock
endast till viss myckenhet — om produkterna medförs av resande för
dennes personliga behov eller utgör gåva till närstående för dennes personliga
bruk och varorna med hänsyn till mängd och beskaffenhet kan
anses vara avsedda för omedelbar icke yrkesmässig förbrukning.

Personer anställda på transportmedel av olika slag åtnjuter tull- och
avgiftsfrihet för rusdrycker och tobaksvaror då de avmönstrar från transportmedlet.
För andra varor får sådan personal tull- och avgiftsfrihet, om
de har hemvist här i riket och varit utom riket minst en månad omedelbart
före införseln eller om de avmönstrar från transportmedel. Motsvarande
gäller i fråga om jordbruks- och fiskeprodukter.

Rätten för fartyg och flygplan att ta ombord obeskattade spritdrycker
och tobaksvaror som proviant regleras i kungörelsen den 26 april 1957 (nr
123) med särskilda bestämmelser om utförsel av vissa obeskattade varor
som proviant eller resgods. Enligt 2 § kungörelsen får som proviant inte
medtas större kvantiteter av sådana varor än tullverket anser skäligt med
hänsyn till resans art och varaktighet samt storleken av fartygets eller
flygplanets besättning och antalet passagerare. Beträffande fartygstrafiken
i Öresund har kompletterande bestämmelser meddelats i den förut omnämnda
kungörelsen med särskilda bestämmelser om utförsel av obeskattade varor
i fartygstrafiken över Öresund.

Förslagen

Den nordiska kommittén har under utredningsarbetets gång i enlighet med
sitt uppdrag övervägt olika tänkbara möjligheter att få till stånd en rationell
reglering av förhållandena på det nu aktuella området. Kommittén förordar
för sin del som den bästa lösningen att vissa begränsningar genomförs med
avseende på resandes rätt att vid återresa till hemlandet införa rusdrycker
och tobaksvaror när utlandsvistelsen varit av kortare varaktighet. Den härvidlag
lämpligaste tidsgränsen är enligt kommitténs mening tre dygn. Någon
anledning att låta tredygnsregeln omfatta andra varor än de nyss
nämnda har kommittén inte ansett föreligga.

Förslaget innebär att en nordisk resande som återvänder till sitt eget land
efter utlandsvistelse under kortare tid än tre dygn inte får införa några

Kungl. Maj.ts proposition nr ill år 1966

rusdrycker tull- och skattefritt. Beträffande tobaksvaror begränsas tulloch
skattefriheten till 40 cigarretter eller 20 cigarrer eller cigariller eller
100 g andra tobaksvaror. Rusdrycker och tobaksvaror som köpts i annat
nordiskt land i beskattat skick omfattas emellertid inte av de föreslagna
begränsningarna. Den som varit borta minst tre hela dygn får däremot införa
3/4 liter spritdrycker, 1 liter vin, 2 liter starköl och 200 cigarretter eller
250 g andra tobaksvaror. Särskilda bestämmelser anses dock alltjämt böra
gälla för de rutter som i dag anses som korta. Kommittén föreslår sålunda
ingen ändring av gällande Öresundsreglering. Någon ändring i gällande regler
beträffande resande som inte är bosatta i inreselandet föreslås inte heller.
Icke-nordbor berörs sålunda inte av den föreslagna tredygnsregeln.

Om de föreslagna reglerna genomförs bör enligt den nordiska kommitténs
mening de nuvarande särbestämmelserna för de mellanlånga rutterna
slopas. Detta innebär införande av liberalare regler för dem som vistas utomlands
mer än tre dygn.

Slutligen föreslår kommittén att tullstyrelserna i Danmark, Finland,
Norge och Sverige får befogenhet att i erforderlig omfattning träffa överenskommelser
om proviantering av internordiska fartygs- och flygrutter
med obeskattade varor till förbrukning ombord eller försäljning.

Beträffande vissa delar av förslaget har enighet inte kunnat nås inom
kommittén. När det gäller utlandsresornas långvarighet har sålunda de
finska ledamöterna förordat att gränsen sätts vid ett i stället för tre dygn.
Vad åter angår flygtrafiken har de danska och norska ledamöterna ansett,
att samma bestämmelser bör gälla oavsett vilket färdmedel som väljs. De
finska och svenska ledamöterna har för sin del inte funnit någon anledning
att införa tredygnsregeln för flygets del. Någon ändring i nuvarande ordning
ifrågasätts dock inte såvitt avser flyglinjen Malmö—Köpenhamn.

Den nordiska kommittén diskuterar i motiveringen till de framlagda förslagen
närmare de problem som är förenade med nu gällande regler för
tull- och skattefri införsel. I sin sammanfattning av kommitténs betänkande
påpekar de svenska sakkunniga att de förmåner som de resande nu har i
fråga om tull- och avgiftsfri införsel medfört att de olika trafikföretagen har
en avsevärd försäljning av obeskattade varor — främst rusdrycker och tobak
— inte bara för konsumtion ombord utan även för införsel till inreselandet.
Då företagen baserar sin försäljning på möjligheten att proviantera
tull- och skattefritt skiljer sig deras prissättning betydligt från vad soin gäller
vid försäljning i land. De sakkunniga anför.

Skattefriheten utnyttjas vid prissättningen så att en betydande vinst för
trafikföretagen uppstår samtidigt som priserna på dessa varor vid försäljning
till resande väsentligt understiger priserna i detaljhandeln inom landet.
Som en följd av dessa förhållanden har biljettpriserna vad fartygstrafiken
beträffar kunnat hållas betydligt lägre än vad som eljest skulle varit möjligt,
vilket i sin tur stimulerat till speciella resor för inköp av framför allt sprit -

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1966 11

drycker och tobaksvaror. En del rederier har tidvis tillhandahållit gratisbiljetter.

Dessa förhållanden innebär att staten subventionerar både företagen och
resenärerna med avsevärda belopp som har karaktär av skattemedel. Denna
subventionering blir allt mera betydande i samma mån som resandetrafiken
ökar. Särskilt passagerarfartygstrafiken mellan de nordiska länderna samt
mellan dessa länder och närbelägna länder vid Östersjön har under senare
år ökat i snabb takt. Fartygsturerna är relativt korta och täta och trafiken
bedrives i många fall i huvudsakligt syfte att försälja obeskattade varor,
särskilt rusdrycker och tobaksvaror. Det bör vidare nämnas att nykterhetsförhållandena
ombord på vissa rutter gett anledning till klagomål.

När det gäller de olika möjligheter som finns till en lösning av det föreliggande
problemet framhåller den nordiska kommittén till att börja med
att flera skäl bl. a. från tullkontrollsynpunkt talar för att den skattefria
provianteringen av fartyg och luftfartyg i internordisk trafik helt slopas.
Sålunda har bl. a. Nordiska parlamentariska kommittén för friare samfärdsel
m. m. i sitt slutbetänkande (SOU 1956: 45) uttalat att det på längre sikt
måste anses naturligt att all trafik mellan de nordiska länderna betraktas
som inrikes trafik. I det nu framlagda betänkandet framhålls emellertid att
en sådan åtgärd sannolikt skulle medföra en förskjutning av resandetrafiken
från linjer mellan de nordiska länderna till rutter i direkt trafik mellan
nordiska och utomnordiska länder. Detta skulle i sin tur leda till en snedvridning
av konkurrensförhållanden och verka till nackdel för de trafikföretag
som är verksamma i internordisk trafik. En sådan utveckling kan enligt
kommittén visserligen undvikas, om provianteringsbegränsningar införs
även i trafiken med utomnordiska länder. Då detta emellertid torde
kräva att överenskommelser träffas med vederbörande stater eller att åtgärderna
eljest vidtas i samförstånd med dem och förutsättningarna härför
måste bedömas som små, anser kommittén det lämpligast att rätten till
skattefri provianter ing i internordisk trafik bibehålls tills vidare och att
andra möjligheter i stället övervägs.

Kommittén tar även upp till prövning en ordning enligt vilken tillstånd
till proviantering med obeskattade varor lämnas endast för sådana linjer
som fått särskild koncession för sin trafik. Denna lösning avvisas dock.
Dels är det enligt kommittén tveksamt om den skulle avlägsna de problem
som den skattefria försäljningen ombord föranleder, dels anser kommittén
att ett koncessionssystem med svårigheter kan utformas så att diskriminerande
eller konkurrenshämmande verkningar undviks. Härtill kommer sjöfartspolitiska
synpunkter.

Vidare har kommittén övervägt en generell minskning av de kvantiteter
rusdrycker och tobaksvaror, som får införas lull- och avgiftsfritt av resande
bosatta i inreselandet. En sådan åtgärd skulle emellertid, påpekar kommittén,
innebära att man begränsar tull- och avgiftsfriheten även för resande
som företagit en resa av längre varaktighet, vilket inte anses önskvärt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1966

Kommittén kan inte heller förorda att de regler som nu gäller för s. k.
mellanlånga rutter utsträcks att omfatta också vissa långa rutter. Det bör
nämligen inte, anser man, göras någon ytterligare uppdelning av de internordiska
rutter som nu behandlas såsom långa, då de alla tjänar ett egentligt
trafiksyfte även om vissa av dem utnyttjas även av korttidsresenärer.
Den möjligheten har också beaktats att införa kvantitativa begränsningar på
fartygsrutter som inte går utöver en viss bestämd distans. Tanken har dock
avvisats då härigenom kan uppkomma en snedvridning beträffande de naturliga
linjesträckningarna för fartygstrafiken.

Beträffande tredygnsregelns tillämpning på flygtrafiken framhåller kommittén
att den är medveten om att det inom flyget av naturliga skäl inte
förekommer vare sig speciella inköpsrutter eller resor i syfte att komma i
åtnjutande av tull- och skattefrihet. De danska och norska ledamöterna av
kommittén anser för sin del att samma bestämmelser måste tillämpas för
alla resande, oavsett vilket färdsätt som väljs, om man vill undvika en
diskriminering mellan olika trafikmedel. De svenska ledamöterna delar i
princip denna uppfattning men framhåller att det väsentliga syftet med den
föreslagna tredygnsregeln är att komma till rätta med nuvarande missförhållanden.
Några sådana har dock inte kunnat konstateras beträffande resor
med flyg. Inte heller anses försäljningen till flygresenärer ha någon
betydelse från konkurrenssynpunkt i förhållande till andra trafikmedel.

Den tullkontroll som är erforderlig efter införande av en tredygnsregel
kommer enligt kommittén inte väsentligt att skilja sig från den stickprovskontroll
som nu tillämpas. Tullverken torde härvid låta den resande på lämpligt
sätt styrka bl. a. utlandsuppehållels varaktighet. Detta kan ske genom
att den resande uppvisar färdbiljetter eller andra handlingar. Att exempelvis
rusdrycker inköpts i beskattat skick i annat nordiskt land kan styrkas
genom inköpskvitton. Då tredygnsregeln inte skall tillämpas beträffande
rusdrycker och tobaksvaror som inköpts i beskattat skick i annat nordiskt
land blir det inte, påpekar kommittén, någon ändring i fråga om tullkontrollen
vid landgränserna mellan Finland, Norge och Sverige. Trafiken på de
korta rutterna kommer inte heller att beröras av den föreslagna tredygnsregeln,
framhålls det.

På senare tid har förekommit att fartyg i trafik mellan nordiska länder
inrättats som flytande butiker. Ombord har saluförts inte bara rusdrycker,
tobak, parfym och choklad utan även andra varor. För att skapa bättre möjligheter
att vid behov ingripa i sådana fall har den nordiska kommittén, som
redan nämnts, föreslagit att de nordiska tullmyndigheterna får möjlighet
att träffa överenskommelser om reglerna för provianteringen för internordiska
fartygs- och flygrutter.

Utöver vad tidigare behandlats framlägger de svenska sakkunniga i sitt
särskilda utlåtande vissa förslag i speciella hänseenden. Sålunda förordas

Kungl. Maj. ts proposition nr 111 år 1966

bl. a. att endast utländsk resande som avser att vistas minst ett dygn här i
landet får komma i åtnjutande av tull- och skattefrihet. \ idare föreslås att
resande skall få välja mellan att införa spritdrycker och motsvarande mängd
vin.

Som tidigare nämnts har också Nordiska rådet, i anslutning till den nordiska
kommitténs arbete, tagit upp frågan om de resandes tull- och skattefria
införsel. Rådet hemställde den 1 februari 1966 hos de nordiska regeringarna
att ensartade bestämmelser rörande resandes rätt till tullfri införsel av
sprit och tobak införs och att bestämmelserna görs så enkla och liberala
som möjligt så att en fortsatt utveckling av den egentliga resetrafiken mellan
de nordiska länderna inte hindras.

Nordiska rådets trafikutskott hade sedan i Köpenhamn den 18 februari
1966 en överläggning i frågan med finansministrarna i Danmark, Norge och
Sverige samt representanter för finansdepartementet i Finland. Nordiska
rådets presidium har sedermera i anslutning till detta möte tillställt regeringarna
i de nordiska länderna ett uttalande i frågan.

Nordiska rådets presidium delar den nordiska kommitténs uppfattning att
resande bosatt i inreselandet som regel skall få medföra samma mängd sprit,
vin, öl och tobak som resande bosatt i annat europeiskt land. Presidiet hävdar
i övrigt att samma regler bör gälla oavsett om den resande kommer landeller
sjövägen eller med flyg.

Missbruk av tull- och avgiftsfriheten, bl. a. då resorna företas endast eller
huvudsakligen för inköp av obeskattade varor, bör emellertid förhindras
understryker presidiet. Enligt rådets mening bör erforderliga regleringar
genomföras så att man begränsar provianteringsmöjligheterna. Rådet hänvisar
härvid till de regler som nu gäller för trafiken i Öresund. Med avseende
på trafiken på icke-nordiska länder kan det enligt rådet vara nödvändigt
att begränsa de resandes tull- och skattefria införsel genom särskilda regler
för korta utlandsresor. Om de nordiska regeringarna likväl anser det nödvändigt
att även beträffande trafiken mellan de nordiska länderna införa begränsningar
för korta resor bör dessa avse endast resor på högst ett dygn.

Departementschefen

Sedan länge har det, här som i andra länder, ansetts naturligt att vissa
lättnader i tull- och skattehänseende medges både för inresande utlänningar
och för inom landet bosatta som återvänder hem från utlandet. Rätten till
fri införsel har också tagits in i olika internationella överenskommelser med
syfte att främja turismen.

De allmänna regler som gäller hos oss överensstämmer i huvudsak också
med de internationellt antagna principerna. Tull- och skattefrihet medges
sålunda normalt bl. a. för 3/4 liter spritdrycker och 1 liter vin samt 200
cigarretter.

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1966

En råd omständigheter har emellertid, såsom närmare belysts i de föreliggande
betänkandena, bidragit till att speciella problem i skilda hänseenden
uppstått i den nordiska närtrafiken. Främst har detta gällt rusdrycker
och tobaksvaror. I de nyss nämnda internationella överenskommelserna har
de nordiska länderna därför reserverat sig för behovet av särskilda regler
härvidlag. Olika åtgärder har också vidtagits såväl ensidigt av de enskilda
länderna som genom bilaterala överenskommelser. Den kanske viktigaste
överenskommelsen har avsett Öresundstrafiken där tull- och skattefriheten
nu inte innefattar rusdrycker och gäller endast 40 cigarretter eller
motsvarande kvantitet andra tobaksvaror.

Trots det arbete som nedlagts på försöken att få till stånd en rimlig och
förnuftig ordning i den internordiska trafiken har det visat sig att väsentliga
olägenheter fortfarande kvarstår både för de resande, trafikföretagen och
tullmyndigheterna. Problemen hänger inte minst samman med att på senare
tid åtskilliga fartygslinjer inrättats med det huvudsakliga syftet att utnyttja
de försäljningsmöjligheter som den tull- och skattefria provianteringen
erbjudit. Sådana linjer fyller i många fall inte några egentliga trafikbehov
men har ändå dragit med sig inte obetydliga investeringar inte minst i
fråga om hamn- och serviceanläggningar. På vissa linjer har också nykterhetsförhållandena
ombord gett anledning till klagomål. Det har inte varit
möjligt att motverka dessa missförhållanden genom begränsningar i fartygens
proviantering av skattefria varor.

Den nordiska ämbetsmannakommittén har i sitt betänkande redovisat
olika möjligheter att komma till rätta med de nuvarande olägenheterna.
Kommittén konstaterar emellertid att det endast torde finnas en väg att gå
om man vill nå en praktisk lösning som också är effektiv. Denna innebär att
de begränsningar i rätten till tull- och skattefri införsel som nu gäller för
öresundslederna och vissa andra s. k. korta rutter skall gälla för alla i
landet bosatta resande som varit utomlands endast en kortare tid. Som
lämplig tidsgräns har föreslagits tre dygn. Även i dessa fall skulle rätten
till införsel sålunda begränsas till endast 40 cigarretter eller motsvarande
mängd andra tobaksvaror.

För egen del kan jag helt ansluta mig till den ståndpunkt kommittén kommit
fram till när det gäller den allmänna utformningen av de nya reglerna.
Jag har däremot inte blivit övertygad om nödvändigheten att en så lång
utlandsvistelse som tre dygn skall fordras för att rusdrycker och tobak skall
få införas i vanlig utsträckning. Enligt min mening är det fullt tillräckligt
för att tillgodose syftet med de nu aktuella åtgärderna, om man inskränker
sig till att kräva ett dygns utlandsvistelse. Med en sådan utformning torde
inte heller de normala trafikföretagen i nämnvärd grad beröras av åtgärderna.
Några missförhållanden beträffande flygtrafiken har, som den nordiska
kommitténs svenska ledamöter framhållit, inte kunnat konstateras.

Kungl. Maj.ts proposition nr ill år 1966 15

Anledning att låta de nya reglerna omfatta flygtrafiken föreligger sålunda
inte nu.

Vid finansministermötet i Köpenhamn rådde i princip enighet om att
grundlinjerna i ämbetsmannakommitténs förslag kunde godtas. Frågan om
tidsgränsens bestämmande och om de nya reglernas tillämpning på flygtrafiken
var dock föremål för viss diskussion. Enligt uppgift har den norska
regeringen beslutat att införa en ettdygnsregel. Som tidigare nämnts gäller
den redan i Finland. I Danmark har man inte tagit ställning till frågan om
den där gällande tredygnsregeln skall ersättas med en ettdygnsregel. De nuvarande
bestämmelserna i Danmark och Finland omfattar även flygtrafiken.

I enlighet med vad jag här anfört förordar jag att den nordiska ämbetsmannakommitténs
förslag om begränsning av tull- och skattefriheten för
korttidsresenärer genomförs. Begränsningen bör dock inte gälla om utlandsvistelsen
varar mer än ett dygn. Begränsningen bör vidare inte omfatta varor
som i beskattat skick inköpts i annat nordiskt land. Dessutom bör, som
nämnts, undantag göras för flygtrafiken åtminstone tills vidare. Ändrade
förhållanden kan givetvis påkalla ett införande senare av begränsningar
också för flygtrafiken. De nya föreskrifterna bör träda i kraft den 1 oktober
1966. I samband med förslagets genomförande bör nu gällande regler
för mellanlånga rutter slopas. De nuvarande bestämmelserna för korta rutter
bör däremot bibehållas.

Vad härefter angår förslaget att utländska resande inte skall få åtnjuta
nuvarande tull- och skattefrihet om vistelsen här i landet understiger ett
dygn synes tillräckliga skäl att företa sådan åtgärd inte föreligga. Jag har
däremot intet att erinra mot en sådan ändring i nuvarande bestämmelser
att den som inte för med sig spritdrycker i stället får fritt införa en större
kvantitet vin.

Jag vill i detta sammanhang nämna att SAS i samband med att den nya
hösttidtabellen sätts i kraft kommer att upphöra med försäljningen av obeskattade
varor ombord på sina flygplan i nordisk trafik. I och med detta
kommer försäljningen av rusdrycker och tobaksvaror i tax-free shop i
Köpenhamn, Oslo och Stockholm att kunna ske även till resande som är
bosatt i nordiskt land.

När det gäller den nordiska kommitténs förslag om att tullstyrelserna i
Danmark, Finland, Norge och Sverige skall få möjlighet att träffa överenskommelser
angående provianteringen av flygplan och fartyg i internordisk
trafik ämnar jag senare föreslå Kungl. Maj :t alt uppdra åt generaltullstyrelsen
att samråda med tullstyrelserna i de andra nordiska länderna i fråga
om anvisningar rörande provianteringen. Jag vill understryka att generaltullstyrelsen
enligt gällande författningar redan äger att i varje särskilt fall
pröva behovet av proviant för olika transportmedel.

Nu förordade ändringar i reglerna om lull- och skattefri införsel och om

Kungl. Maj.ts proposition nr 111 år 1966

proviantering av obeskattade varor kan beslutas av Kungl. Maj :t utan riksdagens
medverkan. Med hänsyn till de föreliggande frågornas art och betydelse
synes de dock böra underställas riksdagen. I samband med genomförande
av förslagen synes ett antal redaktionella ändringar böra företas i
vissa berörda förordningar.

Under åberopande av det anförda hemställer jag att Kungl. Maj :t i proposition
till riksdagen

dels föreslår riksdagen att anta inom finansdepartementet upprättade
förslag till

1) förordning om rätt för resande m. fl. att införa varor tull- och skattefritt,

2) förordning om ändrad lydelse av 8 § tulltaxeförordningen den 13 maj

1960 (nr 391 j,

3) förordning om undrad lydelse av 12 § b mom. rusdrycksförsäljningsförordningen
den 26 maj 195b (nr 521),

4) förordning angående ändrad lydelse av 1 § förordningen den 16 juni

1961 (nr 39b) om tobaksskatt,

5) förordning angående ändrad lydelse av 10 § 1 mom. förordningen den
1 december 1959 (nr 507) om allmän varuskatt,

6) förordning om ändring i tulltaxan den 12 september 1958 (nr b75),
dels inhämtar riksdagens yttrande över de av mig förordade grunderna

för resandes rätt att införa varor tull- och skattefritt, m. m.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Göran Sellvall

MARCUS BOKTR. STHLM 1966 660302