Kungl. Maj.ts proposition nr H2 år 1969 (Proposition 1969:142 - höst)

Kungl. Maj.ts proposition nr H2 år 1969

Nr 142

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående förvärv av
aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum
Apotekare AB; given Stockholms slott den 17 oktober
1969.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över industriärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

Under Hans Maj :ts

Min allernådigste Konungs och Herres frånvaro,
enligt Dess nådiga beslut:

BERTIL

Krister Wickman

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar Kungl. Maj :t att godkänna
avtal om statens förvärv av aktier i AB Kabi och i Apoteksvarucentralen
Vitrum Apotekare AB. Till förvärvet av aktier i AB Kabi föreslås ett
anslag av 50,2 milj. kr. Vidare föreslås att riksdagen bemyndigar fullmäktige
i riksgäldskontoret att såsom likvid för aktier i Apoteksvarucentralen
Vitrum Apotekare AB utställa reverser på sammanlagt 24 431 990 kr.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1969. j samt. Nr 142

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Utdrag av protokollet över industriärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet på Stockholms slott den
17 oktober 1969.

Närvarande:

Statsministern Palme, statsråden Sträng, Andersson, Lange, Aspling,
Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Geijer, Myrdal, Odhnoff, Wickman,
Moberg, Bengtsson, Norling, Löfberg, Lidbom, Carlsson.

Chefen för industridepartementet, statsrådet Wickman, anmäler efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga om förvärv av
aktier i AB Kabi och Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB och anför.

Inledning

Den svenska läkemedelskonsumtionen uppgick år 1968 till ca 1 miljard
kr. räknat i apotekens försäljningspriser. Detta innebär ungefär en tredubbling
på tio år. Läkemedelskonsumtionen har under senare år ökat med 10—
15 % per år. Framför allt är det konsumtionen av receptföreskrivna mediciner
som stigit, alltså den förbrukning som står under läkarkontroll. Receptur
för sälj ningen täcker i dag drygt 3/4 av den totala läkemedelskonsumtionen.
Konsumtionsökningen förklaras bl. a. av samhällets ökade satsning
på hälso- och sjukvård, nya medicinska upptäkter, förbättrade diagnosmetoder
och stigande livslängd.

Under de senaste årtiondena har det skett mycket kraftiga strukturförändringar
inom produktionen av läkemedel. Sålunda har de apoteksberedda
läkemedlen efler hand allt mer ersatts av industrins produkter, de
så kallade farmacevtislca specialiteterna. Industritillverkade läkemedel svarar
i dag för närmare 90 % av den totala läkemedelskonsumtionen i Sverige.
Inom apoteksväsendet har samtidigt en allt större del av den egna produktionen
koncentrerats till ett begränsat antal särskilda produktionsställen,
de så kallade distriktslaboratorierna. Huvuddelen av verksamheten hos
dessa bedrivs under beteckningen ACO. Denna produktion uppgick till 38
milj. kr. år 1968 och omfattar främst ett stort antal standardpreparat.

Samtidigt har importen av läkemedel stigit starkt. Importstegringen har
ungefär motsvarat nedgången i apotekstillverkningen. Den andel av den
svenska läkemedelskonsumtionen som tillgodosågs av utländska företag steg
sålunda från 21 % år 1956 till 42 % år 1968. Sistnämnda år uppgick den
svenska läkemedelsindustrins andel till 46 % vilket innebär en svag minskning
sedan mitten av 1950-talet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Den svenska läkemedelsindustrin har varit en av de mest expansiva industribranscherna
i Sverige efter andra världskriget. Detta förklaras till stor
del av den mycket kraftiga exportökningen. Utlandsförsäljningen har under
de senare åren utgjort ungefär 45 % av den totala svenska läkemedelsproduktionen,
vilket innebär att denna industri numera är en av vårt lands mest
internationellt inriktade. År 1968 uppgick utlandsförsäljningen till ca 260
milj. kr. och var därmed ungefär lika stor som importen av läkemedel till
Sverige.

År 1966 fanns ca 40 producerande läkemedelsföretag i Sverige. Flertalet
av dessa var dock små och bedrev ingen egen läkemedelsforskning. De största
företagen med produktion i Sverige var och är Astra, Pharmacia, Kabi, Leo,
Ferrosan, Bofors samt det apotekarägda företaget Vitrum. Härtill kommer
ACO-verksamheten. Samma år fanns i Sverige 17 utländska företags dotterbolag
samt ca 70 ombud för sammanlagt ungefär 160 utländska tillverkare.
Av de utländska dotterbolagen bedrev två en viss tillverkning i Sverige.

Genom koncentrationsutredningens nyligen avgivna betänkande om läkemedelsindustrin
(SOU 1969: 36) finns nu tillgång till en ingående beskrivning
och analys av denna industri. Läkemedelsområdet är sammansatt av
ett stort antal delmarknader. Koncentrationsutredningen har bl. a. undersökt
marknadsstrukturen på 88 delmarknader, som år 1964 tillsammans
svarade för närmare 3/4 av den totala läkemedelsförsäljningen i Sverige.
Härvid fann man att marknadsandelen för den största säljaren på varje
enskild delmarknad i genomsnitt var 66 % samt för de två största säljarna
tillsammans 80 %. Marknadsstrukturen var ungefär likartad sex år tidigare.
Schematiskt kan läkemedelsindustrin karakteriseras som en bransch
präglad av fåtalskonkurrens beträffande de enskilda produkttyperna och
en bransch där utvecklingen av nya produkter samt informations- och reklaminsatser
är de dominerande konkurrensmedlen.

Kostnaderna för forskning och produktutveckling kan uppfattas som läkemedelsföretagens
viktigaste investeringar och har under senare år varit
större än de sammanlagda investeringarna i fast produktionskapital i form
av byggnader och maskiner. Produktförnyelsetakten på läkemedelsområdet
är hög. Kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete var år 1965 ca
12 % av omsättningen, räknat i genomsnitt för de sju största svenska företagen
(Astra, Pharmacia, Kabi, Leo, Ferrosan, Bofors och ACO). Det kan
vidare konstateras att kostnaderna för forsknings- och utvecklingsarbete
räknat i absoluta tal ökat starkt under 1960-talet. Forskningsandelar
av ovannämnda storleksordning är synnerligen ovanliga i andra industribranscher.
Genomsnittet för hela industrin är ca 1,5 % av försäljningsvärdet,
medan genomsnittet för t. ex. elektroteknisk industri är 4,6 %, för
mekaniska verkstäder och gjuterier 3,4 % och för all kemisk och kemiskteknisk
industri 1,8 %. Forskningskostnadernas relativa storlek i svenska
läkemedelsföretag motsvarar tämligen väl forskningskostnaderna i större
utländska läkemedelsföretag.

•fl Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 142

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Information och reklam spelar en betydande roll i läkemedelsföretagens
marknadsföring. Vid de fem företagen Astra, Pharmacia, Kabi, Leo och
Ferrosan uppgick således informations- och reklamkostnaderna år 1965
till 80 milj. kr., vilket motsvarade 20 % av dessa företags sammanlagda
läkemedelsförsäljning. Av nyssnämnda belopp hänförde sig 30 milj. kr. till
den svenska marknaden. Relativt sett var alltså informations- och reklamkostnaderna
större vid försäljning utomlands än vid försäljning i Sverige,
vilket bl. a. beror på skillnader i försäljningens sammansättning.

Koncentrationsutredningen har undersökt lönsamhetsutvecklingen vid
större svenska läkemedelsföretag. Av undersökningen framgår att betydande
skillnader i lönsamhet finns mellan olika läkemedelsföretag. På grund av
bristen på jämförbara data är det svårt att göra en jämförelse med andra
industrier i detta hänseende. Den svenska läkemedelsindustrins vinster
framstår dock allmänt sett som lägre än den engelska och amerikanska läkemedelsindustrins
vinster. Jämfört med genomsnittet för övriga svenska
industribranscher förefaller den svenska läkemedelsindustrins vinster ha
varit förhållandevis goda.

Förvärv av aktier i AB Kahi jämte dotterbolag

Några av de internationellt kända pionjärerna inom den biokemiska forskningen
har varit svenskar och svensk biokemisk forskning kom mycket tidigt
att inta en framskjuten position på detta område. AB Stockholms Bryggerier
etablerade i början på 1930-talet vid sidan av sitt arbete på bryggeriområdet
en biokemiskt inriktad verksamhet för att industriellt kunna utnyttja
rön från den biokemiska forskningsverksamheten vid svenska universitet
och högskolor. Man började därvid utarbeta metoder för tillverkning
av vissa biokemiskt betonade industrihjälpmedel. Ur dessa aktiviteter
har AB Kabi successivt utvecklats.

Under andra världskrigets avspärrningsår fick Kabis verksamhet stor betydelse
genom att bolaget tillverkade vissa oundgängligen nödvändiga produkter.
Under de sista krigsåren började tekniska högskolans i Stockholm
institution för jäsningslära försöksarbete för framställning av penicillin.
Arbetet blev framgångsrikt och fortsattes på Kabi som byggde en försöksanläggning
år 1945. Efter kriget beslöt Kabi satsa på tillverkning av penicillin
och en fabrik härför färdigställdes år 1947. En konsekvens av detta
blev att Kabis intresse i fortsättningen koncentrerades till läkemedelsområdet.
De verksamhetsgrenar som sysslade med industrihjälpmedel avvecklades
successivt.

I slutet på 1940-talet började Kabi arbeta inom blodplasmaområdet. Under
senare år har Kabis intresseinriktning ånyo vidgats. Bolaget har nämligen
börjat tillverka kliniska reagens (som t. ex. medel för bestämning av

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969 5

sockerhalten i blodet) och kemisk-tekniska produkter (exempelvis kroppsvårdspreparat).

Såsom redan framgått har antibiotika varit ett viktigt område för Kabi
alltsedan bolaget började producera penicillin. Under årens lopp har Kabi
introducerat ett flertal nyheter på detta område. Förutom penicillin tillverkar
Kabi bl. a. streptomycin och cykloserin.

Det i fråga om forskningsinsatser och tillverkningsvärde viktigaste området
för Kabi-gruppen är emellertid blodplasmafraktionering. De två ekonomiskt
mest betydelsefulla blodäggviteprodukterna är albumin och gammaglobulin.
Gammaglobulin används som medel mot infektionssjukdomar
medan albumin används vid bl. a. chockbehandling. Kabi utvinner ur blod
dessutom 14 andra speciella fraktioner. Flertalet av dessa används för
vetenskapliga ändamål och säljs till institutioner över hela världen. Arbetet
med plasmafraktionering har fört Kabi in på koagulationsområdet, som utgör
bolagets tredje betydelsefulla arbetsområde. Kabi levererar läkemedel
mot både tromboser (blodproppar) och blödningar.

Medel mot infektioner är av stort intresse för Kabi. Jag har redan nämnt
att Kabi arbetar med antibiotika och gammaglobulin. Sedan början av år
1950 har Kabi intresserat sig för virusområdet och bedrivit forskning utifrån
olika utgångspunkter.

Kabi-gruppens tillverkning av kemisk-tekniska produkter utgör ett naturligt
komplement till läkemedelstillverkningen. Sannolikt kommer utvecklingen
beträffande sadana produkter att ga i riktning mot alt man prövar
ingredienserna i kroppsvårdspreparat från toxikologisk, dermatologisk och
allergologisk synpunkt på samma sätt som nu sker med läkemedel. Det finns
därför ett klart samband på framför allt forskningssidan mellan kemisktekniska
produkter och läkemedel.

Moderbolag i Kabi-gruppen är AB Kabi i Stockholm, som tillverkar och
säljer läkemedel samt kliniska reagens. Kabi har två dotterbolag i Sverige,
nämligen AB Recip och AB Grummebolagen. AB Recip marknadsför i Sverige
vissa läkemedel, som tillverkas i de för Kabi och Recip gemensamma
produktion sanläggningarna i Strängnäs och Stockholm. AB Grummebolagen,
vars verksamhet är förlagd till Ekerö, tillverkar och säljer kemisktekniska
produkter. Dessutom har Kabi utländska dotterbolag (huvudsakligen
försäljningsbolag) i Finland, Nederländerna, Norge, Storbritannien
och Västtyskland. Det totala antalet anställda i Kabi-gruppen är ca 900
varav 60 utanför Sverige.

Gruppens totala försäljning verksamhetsåret 1967/68 uppgick till 83,1
milj. kr., varav läkemedel 65,9 milj. kr., kliniska reagens 1,6 milj. kr., kemisk-tekniska
produkter 14,4 milj. kr. och royaltyinkomster 1,2 milj. kr.
Kabis läkemedel säljs i större utsträckning till sjukhusen än i den öppna
\ården. Kabis export av läkemedel inklusive licensinkomster uppgick år
1967/68 til! 20,4 milj. kr. Kabi-gruppen är det i storleksordning tredje läke -

Kungl. Maj:ts proposition nr lb2 år 1969

medelsföretaget i Sverige. Ser man enbart till försäljningen inom Sverige är
Kabi-gruppen det näst största företaget. Störst är Astra-koncernen med en
total omsättning år 1968 av 525 milj. kr. varav 394 milj. kr. var läkemedelsförsäljning.
Astras export av läkemedel inklusive i utlandet tillverkade läkemedel
utgjorde 42 % av koncernens totala läkemedelsförsäljning.

Ivabi-gruppens totala försäljning verksamhetsåret 1967/68 innebar en ökning
med drygt 21 % från föregående verksamhetsår. Ser man enbart till
läkemedel har Kabis försäljning nästan fyrdubblats under tioårsperioden
1958—1968. Av läkemedelsförsäljningen i Kabi-gruppen år 1967/68 svarade
antibiotika för 13 milj. kr. och blodplasmaprodukter för 21 milj. kr.

Rörelseresulatet i Kabi-gruppen före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner
uppgick år 1967/68 till 13,4 milj. kr., vilket innebar eu förbättring
med 4,1 milj. kr. jämfört med föregående verksamhetsår. Detta framgår
av en resultatsammanställning för koncernen för verksamhetsåren 1966/67
och 1967/68, som lorde få fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 1. Rörelseresultatet
efter räntor samt avskrivningar uppgick till 6,5 milj. kr.
Härvid är att märka att resultatet då ej belastats med räntekostnader om 1,5
milj. kr. för lån på 20 milj. kr. från moderbolaget som under år 1968/69
konverterats till aktiekapital. Avskrivningar på maskiner och inventarier
har gjorts med 20 % samt på byggnader med 3—5 % av anskaffningsvärdena.
Mot investeringsfond har i moderbolaget avskrivits 1,8 milj. kr. Efter
nedskrivning av varulager och avsättning till varulagerreserv på sammanlagt
1,9 milj. kr., skatter på 1,4 milj. kr. och ränta till Pripps på 1,5 milj.
kr. redovisades som nettovinst för Kabi-gruppen året 1967/68 1,9 milj. kr.
Därav delades 1,1 milj. kr. ut till aktieägaren. Ett utdrag ur företagets årsredovisning
för året 1967/68 torde få fogas till protokollet som bilaga 2.

Trots nedskrivning av lagervärdena och avsättning till varulagerreserven
ökade det bokförda värdet av Kabi-gruppens lager avsevärt under år 1967/68.
Lagerökningen berodde delvis på längre produktionscykler och delvis på
den snabbt ökade försäljningen som krävde större lager av råvaror samt
hel- och halvfabrikat.

Kabis nominella aktiekapital uppgick vid bokslutet 1967/68 till 16 milj.
kr. Under verksamhetsåret 1968/69 höjdes bolagets aktiekapital till 32 milj.
kr. genom att lån från Pripp-Bryggerierna på 20 milj. kr. konverterades till
aktiekapital. Aktieteckningen skedde till en kurs av 125 %. Överkursen tillfördes
reservfonden.

I slutet av år 1965 upprättades inom Kabi en 10-årsprognos för företagsgruppens
utveckling. Enligt denna skulle omsättningen fyrdubblas under
prognosperioden och rörelseresultatet skulle öka nästan lika mycket. När
tre år av perioden gått till ända ligger försäljningen över den prognostiserade,
närmare bestämt ungefär mitt emellan prognosen för tredje och fjärde
året. Bruttoresultatet ligger mellan det för sjätte och sjunde året prognostiserade.

Kungl. Maj:ts proposition nr 442 år 1969 7

Kabi, som från början var helägt dotterbolag till Stockholms Bryggerier
har efter detta bolags fusion med Pripp-Bryggeriena AB varit helägt dotterbolag
till sistnämnda bolag. Den 8 juli 1969 träffades under förbehåll
av Kungl. Maj:ts godkännande ett avtal mellan svenska staten och PrippBryggerierna
AB av innebörd att staten förvärvar majoriteten av aktierna i
AB Kabi.

Enligt detta avtal överlåter Pripps den 1 oktober 1969 65 % av det under
verksamhetsåret 1968/69 till 32 milj. kr. förhöjda aktiekapitalet i AB
Kabi till staten för 49,4 milj. kr. Säljaren skall tillgodoräknas ränta på
detta belopp räknat från den 1 oktober 1969 tills betalning sker. Köpeskillingen
motsvarar ett värde av 76 milj. kr. för samtliga aktier och ett
värde per aktie av 237: 50 kr. Kabis dotterbolag AB Recip och Grummebolagen
avses även i fortsättningen ägas av Kabi. Utdelningen år 1968/69
som Pripps skall tillgodogöra sig är fastställd till 5,8 % på det utökade
aktiekapitalet om 32 milj. kr. Denna utdelning på ca 1,9 milj. kr. motsvarar
den utdelning samt hälften av den ränta på koncernlån om 20 milj.
kr. som Kabi lämnat till Pripps under senare år. Utdelningen år 1968/69
är sålunda såväl från Pripps som Kabis synpunkt ekonomiskt likvärdig
med vad Pripps tillgodogjort sig från Kabi under de närmast föregående
åren. I avtalet anges att målsättningen för utdelningspolitiken under de två
första åren efter den 1 oktober 1969 skall vara oförändrad.

Enligt avtalet har staten rätt att efter den 30 september 1971 påfordra
att få inlösa Pripps återstående aktier. Pripps kan å sin sida påfordra att
staten efter nämnda dag inlöser bolagets återstående aktier.

Enligt avtalet skall AB Kabis styrelse fr. o. in. den 1 oktober 1969 bestå av
sju ledamöter och tre suppleanter. Pripps skall utse två av ledamöterna och
en av suppleanterna så länge Pripps har minst 20 % av aktiekapitalet. Har
Pripps 10—20 % av aktiekapitalet skall Pripps utse en styrelseledamot och
en suppleant. Övriga ledamöter och styrelsesuppleanter utses av majoritetsaktieägaren.
Av Kabis tre revisorer och tre revisorsuppleanter skall Pripps
utse en revisor och en suppleant, så länge Pripps har aktier i företaget.

Enligt avtalet skall den fortsatta expansionen i Kabi finansieras med medel,
som finns tillgängliga inom Kabi, eller genom upplåning på den allmänna
kapitalmarknaden. Eventuella kapitaltillskott därutöver skall tillhandahållas
av köparen som aktiekapital eller förlagslån.

Avtalet mellan svenska staten och Pripps beträffande Kabi gäller under
förutsättning att det senast den 20 december 1969 godkänts av Kungl. Maj :t.

•(•2 Bihang till riksdagens protokoll 1969. 1 samt. Nr 142

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Förvärv av aktier i Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB

jämte dotterbolag

Vitrum bedriver dels grosshandel med läkemedel, dels tillverkning av läkemedel.
Verksamheten har bedrivits under hela 1900-talet. Sitt nuvarande
firmanamn fick rörelsen i samband med ombildning till aktiebolag år 1930.
Vitrum engagerade sig på allvar inom läkemedelstillverkning i slutet av
1920-talet då man startade tillverkning av insulin och Vitrum är fortfarande
landets enda tillverkare av denna produkt. Under 1930-talet utvecklade
Vitrum preparatet Heparin, som alltjämt används i betydande omfattning
vid bl. a. trombosbehandling. Fr. o. in. 1940-talet har Vitrum starkt engagerat
sig på det biokemiska området i samarbete med framstående forskare
utanför företaget. Företaget har inom detta område i första hand inriktat
sig på tillförsel av näring via blodbanorna. Arbetet har bl. a. resulterat i
aminosyrepreparatet Aminosol samt fettemulsionspreparatet Intralipid.

De fyra största preparatgrupperna inom tillverkningen är Insulin, Heparin,
Aminosol och Intralipid. Dessa fyra preparatgrupper svarade år 1968
för 73 % av den totala försäljningen av egna läkemedel. Vitrums läkemedel
används till övervägande del av sjukhusen, främst de kirurgiska klinikerna.
Exportandelen år 1968 var 41 %. Vitrum har ett tillverkande dotterbolag i
Frankrike med nära 40 anställda samt försäljningsbolag i Italien och Danmark.
I övrigt sker exporten via agenter och licenstagare i respektive land.
Mellan åren 1964 och 1968 ökade försäljningen av egentillverkade läkemedel
med i genomsnitt 20 % per år. Under de sista åren bär försäljningsökningen
i första hand burits upp av Intralipid som lanserades av Vitrum år 1964.
Vitrum är i dag ensam i världen om att kunna i stor skala framställa en
produkt av detta slag som är praktiskt taget fri från biverkningar. År 1968
avsattes drygt 70 % av produktionen av detta preparat på export.

Inom grosshandeln är Vitrum det i storleksordning tredje företaget med
en marknadsandel på ca 20 %. Totala antalet företag som bedriver grosshandel
med läkemedel i Sverige är fem. Under perioden 1964—1968 ökade
Vitrums grosshandelsförsäljning med i genomsnitt 15 % per år, vilket medförde
att Vitrums marknadsandel ökade något. Bland de större leverantörerna
vid sidan av Vitrums egen tillverkning märks bland andra AB Ivabi.

Totala antalet anställda i Vitrum uppgick år 1968 till ca 370 personer.
Företagets försäljning uppgick till 152,1 milj. kr. Härav hänförde sig 17,7
milj. kr. till egen tillverkning och 134,4 milj. kr. till grosshandel.

Rörelseresultatet för Vitrum före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner
var år 1968 7,4 milj. kr. Detta framgår av en resultatsammanställning,
som torde fogas till statsrådsprotokollet som bilaga 3.

Nettovinsten uppgick till 762 000 kr., varav 227 000 kr. utdelades. Härvid
är atl märka atl förelaget till fullo utnyttjat de skattemässiga möjligheterna

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

att göra av- och nedskrivningar. Ett utdrag ur bolagets årsredovisning för
år 1968 torde få fogas till detta protokoll som bilaga 4 .

Det ovannämnda rörelseöverskottet på 7,4 milj. kr. innebar en ökning
med 3,1 milj. kr. i förhållande till föregående år.

Utvecklingen under första halvåret 1969 tyder på en ytterligare resultatförbättring
och prognosen för hela år 1969 kommer med största sannolikhet
att överträffas. Rörelseöverskottet före räntor, avskrivningar och bokslu
t sdispositioner för första halvåret 1969 var drygt 6 milj. kr.

Apotekarsocieteten förvärvade år 1959 aktiemajoriteten i företaget. I början
av år 1969 innehade societeten 87 % av aktierna i företaget. Övriga aktier
var fördelade på ett hundratal småposter.

Under förutsättning av Kungl. Maj:ts godkännande träffades den 17 september
1969 en överenskommelse mellan staten och apotekarsocieteten om
formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem. Inom ramen för denna
överenskommelse slöts även ett avtal enligt vilket staten skulle förvärva
apotekarsocietetens aktieinnehav i Vitrum.

Enligt nämnda avtal överlåter apotekarsocieteten den 1 januari 1970 sitt
aktieinnehav i Vitrum till staten för drygt 24,4 milj. kr. Detta belopp motsvarar
ett värde av ca 28 milj. kr. för samtliga aktier och ett värde per
aktie av 1 234: 50 kr. Köpeskillingen skall erläggas med två reverser, som
skall inlösas under första halvåret 1971. Reverserna skall löpa med en årlig
räntefot som med en och en halv procentenhet överstiger det vid varje tidpunkt
gällande diskontot.

Apotekai societeten skall vara representerad i Vitrums styrelse även under
år 1970. I överenskommelsen om formerna för avlösning av nuvarande apotekssystem
sägs att Vitrum fr. o. m. den 1 januari 1971 skall vara dotterbolag
i minst två år till det apoteksbolag, som förutsätts bli bildat samma
dag. I detta apoteksbolag skall apotekarsocieteten via en särskild stiftelse
teckna en tredjedel av aktiekapitalet.

Avtalet mellan svenska staten och apotekarsocieteten beträffande Vitrum
gäller under förutsättning att det senast den 20 december 1969 godkänts av
Kungl. Maj :t.

Departementschefen

Genom en rad socialpolitiska reformer har samhället kraftigt byggt ut
hälso- och sjukvården samt lyft av de direkta kostnaderna härför från den
enskilda individen. Samhällets kostnader för hälso- och sjukvård är betydande
och har under en lång tid varit snabbt stigande. Läkemedelskonsumtionen
motsvarar i dag 12—13 % av de totala sjukvårdskostnaderna. Genom
reformerna på läkemedelsförsörjningens område är staten i realiteten
den huvudsakliga köparen av läkemedel. Det centrala målet i statens läkemedelspolitik
bör vara att kvalitativt högtstående läkemedel kan tillhanda -

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

hållas medborgarna i rätt omfattning vid rätt tidpunkt på rätt plats till
lägsta möjliga kostnader. En konsekvens av denna målsättning är att en
rationell läkemedelspolitik måste omfatta forskning, produktion, grosshandel
samt detaljhandel. Den kan inte inskränkas till att omfatta endast
ett eller några av dessa led inom läkemedelsområdet. Det är vidare nödvändigt
att statliga åtgärder inom ett led är samordnade med statliga åtgärder
inom andra led för att nå bästa möjliga resultat, sett från samhällets
synpunkt.

Förslag om bl. a. bildande av ett apoteksbolag med statligt majoritetsintresse,
som svarar för all detalj distribution av läkemedel i landet, kommer
senare att anmälas av chefen för socialdepartementet. Avsikten är att proposition
i ämnet skall föreläggas riksdagen under våren 1970. Jag finner
därför inte anledning att här mer i detalj gå in på denna fråga. Det bör
dock framhållas att man genom ett sådant apoteksbolag skapar en stor
och prismedveten uppköpare av läkemedel, vilket på sikt bör kunna avsevärt
påverka läkemedelsindustrins marknadsbeteende i en riktning, som är
samhällsekonomiskt riktig. Bildandet av apoteksbolaget är därför inte en
fråga, som rör bara distributionsledet, utan det är dessutom en i förhållande
till läkemedelsindustrin utomordentligt viktig näringspolitisk åtgärd.

Det finns flera starka skäl för staten att mer än hittills engagera sig också
direkt inom läkemedelsindustrin. Stora kommersiella risker är i regel förknippade
med forskning, som syftar till att åstadkomma läkemedel, vilka
innebär väsentliga framsteg sett från medicinska och terapeutiska synpunkter.
Forskning, som syftar till mindre modifieringar av existerande lakemedelspreparat,
erbjuder oftast mindre risker men kan framstå som förhållandevis
lönsam för det enskilda företaget.

Bl. a. dessa förhållanden medför risk för en användning av resurserna inom
läkemedelsindustrin, som inte ger den samhällsekonomiskt sett största
avkastningen. Staten har olika medel, exempelvis universitetsforskningen,
till sitt förfogande för alt åstadkomma en samhällsekonomiskt sett bättre
användning av resurserna. Egna produktions- och forskningsresurser med
kommersiell inriktning ökar emellertid avsevärt statens valmöjligheter i
det enskilda fallet, vilket underlättar strävandena att uppnå de läkemedelspolitiska
och näringspolitiska målen. Genom ett direkt engagemang inom
läkemedelsindustrin får staten också bättre insyn i branschens förhållanden,
vilket underlättar bedömningen av vilka insatser från statens sida, som
är önskvärda.

Ett annat skäl, som talar för ett utökat statligt engagemang inom läkemedelsindustrin,
är önskvärdheten av en viss strukturrationalisering. Läkemedelsindustrin
är utpräglat forskningsintensiv, vilket medför att stora företagsenheter
erbjuder vissa fördelar bl. a. med hänsyn till riskfördelning.
Utomlands har utvecklingen under senare år snabbt gått i riktning mot
större företagsenheter inom läkemedelsindustrin. Någon motsvarande ut -

Kungl. Maj. ts proposition nr U2 år 1969

vecklmg har inte skett i Sverige i någon högre grad trots att de svenska
läkemedelsföretagen internationellt sett är tämligen små. Det finns alltså
ett behov av viss strukturrationalisering inom branschen. Ett utökat statligt
engagemang kan bidra till en sådan utveckling. Staten bedriver tillverkning
och forskning vid statens bakteriologiska laboratorium (SBL), statens vete ™!^™ed!CInSka

anstalt (SVA), militärapoteket och försvarets fabriksverk
(tF\ ). Aven dessa enheter är relativt små. Ett vidgat statligt engagemang
mom läkemedelsindustrin bör utnyttjas för afl nå eu strukturrationalisering
inom branschen.

Att jag här förordat ett större statligt engagemang inom läkemedelsindustrin
skall in te tolkas som att ökat statligt företagande är den enda eller
den viktigaste näringspolitiska åtgärden på detta område. Den stora betydelse,
som apoteksbolaget kan förväntas få, har jag redan nämnt. Vidare
ar åtgärder på forskningens område av avgörande betydelse för läkemedelsindustrin.
Den medicinska och kemiska forskning, som bedrivs vid
svenska universitet och högskolor, är internationellt sett av utomordentligt
hog klass. Det förekommer ett betydande samarbete mellan dessa forskare
och svenska läkemedelsföretag. Detta samarbete är en väsentlig förklaring
till den svenska läkemedelsindustrins snabba utveckling efter
andra världskriget. Indirekt har således stalen lämnat ett betydande stöd
till industrin. Det är angeläget att samarbetet mellan företagen samt universitet
och högskolor består och utvecklas.

De nu anförda allmänna skälen talar starkt för ett statligt förvärv av
Kabi-gruppen och Vitrum. Det tidigare nämnda förslaget rörande apoteksväsendet,
som avses föreläggas riksdagen våren 1970, torde komma att
innebara att staten år 1971 via apoteksbolaget förvärvar den produktion
som bedrivs vid apotekens distriktslaboratorier och försäljs under varumärket
A CO. Genomförs denna transaktion samt förvärven av Kabi och
\itrum
3 ''''gruppen, Vitrum, ACO, SBL, SVA, militärapoteket och FFV att upp
gå till ca 140 milj. kr. enligt 1968 års siffror. Eu lämplig samordning av
denna produktion med tillhörande forskning bör innebära eu strukturrationalisering
med hänsyn till att dessa företags produktion och forskning
i stor utsträckning kompletterar varandra. Det förtjänar i detta sammanhang
namnas att redan före de in, aktuella förvärven nära kontakter och

■ vissa fall samarbete mellan flera av de tidigare nämnda enheterna har
etablerats spontant.

Av de aktuella förvärven är Kabi-gruppen det klart största och dess resurser
och allmänna kunnande kan ses som en lämplig kärna i eu framtida
statlig läkemedel skoncern. Under åren 1971 och 1972 avses apoteksbolaget
att genom särskilda dotterbolag bedriva den verksamhet, som nu utövas av
Vitrum och ACO. Anordningen är förestavad av ett kraftigt understruket
önskemål från apotekarsocietetens sida om garantier för kontinuitet vid

Kungl. Maj:ts proposition nr lb2 år 1969

omställningen. Den valda formen löser på ett smidigt sätt denna fråga samtidigt
som den erbjuder önskvärda möjligheter för eu uppdelning mellan
ACO-s rent industriella verksamhet och den verksamhet som narmast har
karaktär av service åt apoteken. Den senare bör givetvis aven sedermera
omhänderhas av apoteksbolaget. I övrigt bör emellertid så snart »mojligt
efter en övergångsperiod ACO-tillverkningen liksom Vitrums tillverkning
avskiljas från apoteksbolaget och samordnas med den produktion som
annars skall ingå i den tidigare nämnda läkemedelskoncernen. Samordningen
skall ske i former, som tillgodoser berörda anstalldas intressen .

Både Kabis och Vitrums produkter och forskning pa lakemedelsomra e
bedöms vara av hög kvalitet. Jag finner det vara av stor betydelse att bada
företagens forskning ligger inom sådana forskningsområden - /ramst biokemin
— där svenska forskare sedan lange intagit en framstående std
ning. Statens förvärv av Kabi-gruppen och Vitrum skapar mojligheter i
ett samarbete mellan de båda företagen som på sikt bor kunna leda till eu
effektivare forskningsinsats. Vidare sammanfaller Kabis forskning i vissa
delar med den, som bedrivs vid SBL och SVA. Fråga om hur en ra lonell
samordning mellan forskningen vid dessa institutioner och vid de statliga
läkemedelsföretagen kan komma till stånd, avser jag att inom ror a a

undersöka. . ,

Också i övrigt torde fördelar kunna uppnås genom en samordning met

dessa institutioner samt militärapotekets och FFV:s läkemedelstillverkning.
Jag avser att snarast ta upp dessa frågor till närmare provning med
tonvikt på hur myndighetsfunktionerna måste avskiljas vid eventuel inordning
i en statlig läkemedelskoncern.

Fn samordning mellan Kabi-gruppen och Vitrum torde kunna ge ra 10-naliseringsvinster även på andra områden än inom forskningen. Jag finner
det angeläget att Kabi och Vitrum utan dröjsmål inleder överläggningar om
samarbete beträffande forskning, försäljning etc. under former som ar i
->agn för båda företagen. Vidare kommer överläggningar mellan berorc a
parter att inledas om ACO-produktionens utformning efter år 1972.

Genom eu lämplig samordning mellan Kabi-gruppen, Vitrum, ACO, SBL
SVA militärapoteket och FFV:s läkemedelstillverknmg erhaller staten ett
brett’ forsknings-, produktions- och försäljningsprogram. Härigenom uppnås
vid sidan av rationaliseringar en riskspridning, som ar av stor betydelse
inom en så forskningsintensiv industri som läkemedelsindustrin.

Det är självklart att de statsdominerade läkemedelsföretagen kommer att
verka i konkurrens med andra företag — inhemska och utländska — och att
det planerade apoteksbolaget i sin inköpspolitik inte kommer att ge dessa
företag någon förtur därför att de är samhällsägda.

Grummebolagen och dess anknytning till Kabi erbjuder intressanta framtidsperspektiv.
Det kan förutses att ingredienserna i kroppsvårdspreparat
och vissa hushållsartiklar i ökande omfattning måste genomgå toxikologis -

Kungl. Maj. ts proposition nr 142 år 1969

ka, dermatologiska och allergologiska prov. För ett kemiskt-tekniskt företag
blir då en anknytning till ett läkemedelsföretag av stor betydelse. Kemisk-tekniska
produkter tillverkas även av FFV och ACO. Vissa fördelar
torde kunna uppnås genom en samordning av denna produktion med
Grummebolagens.

Som ytterligare ett motiv för förvärven av Kabi och Vitrum vill jag nämna
att båda företagens produktion och forskning är av stor betydelse i händelse
av avspärrning. Genom ett statligt förvärv av företagen tryggas möjligheterna
till fortsatt produktion av och forskning rörande produkter, som
är av strategisk betydelse för landets försvarsberedskap.

Förvärvet av Vitrum innebär också förvärv av en omfattande grosshandelsrörelse.
För apoteksbolaget bör det på längre sikt innebära väsentliga
fördelar att ha tillgång till en icke privatägd grosshandel vid uppköp av läkemedel.
Således kan apoteksbolaget lättare bedöma de faktiska kostnaderna
inom grosshandelsledet. Apoteksbolaget får större möjligheter vid val av
distributionskanal och kan undgå att tvingas acceptera ett tänkbart prishöjande
kartellsamarbete inom grosshandeln, som omfattar bara fem företag.
Därutöver erbjuder det fördelar för den statliga läkemedelsproduktionen
att ha tillgång till ett närstående grosshandelsföretag.

För att få ett underlag för min bedömning av Kabi-gruppens ekonomiska
värde har jag låtit göra dels en substansvärdering, dels en avkastningsvärdering.
Substansvärderingen avser de fysiska tillgångarna och har baserats
på koncernbalansräkningen per den 30 september 1968. Vid värderingen
har främst bokförda värden för varulager, maskiner och inventarier samt
fastigheter omräknats till beräknade verkliga värden för att därigenom klarlägga
storleken av de dolda reserverna i dessa tillgångar. Enligt den sålunda
gjorda substansvärderingen har Kabis aktier ett värde på sammanlagt ca
70 milj. kr.

I ett forskningsintensivt företag som Kabi finns vid sidan av de fysiska
tillgångarna betydande immateriella tillgångar i form av kunnande, pågående
forskningsprojekt, patent etc. En viss uppfattning om dessa tillgångars
storlek erhålls vid en avkastningsvärdering baserad på prognoser för företagets
framtida utveckling. Även utifrån mycket försiktiga prognoser erhålls
vid realistiska avkastningskrav värden, som ligger åtskilligt över substansvärdet.
Därtill kommer att bolaget vid tidpunkten för förhandlingarna
kunde meddela att resultatet för år 1968/69 skulle bli väsentligt bättre än
föregående års och avsevärt bättre än prognostiserat. Verksamheten för åj-et
1968/69 beräknas lämna ett överskott före konsolidering på 9 milj. kr. Bedömningar
av Kabis forskning och läkemedel, som jag låtit utanförstående
vetenskapsmän göra, bekräftar att Kabis kunnande måste tillmätas ett betydande
värde.

Det pris, som staten skall betala för 65 % av Kabis aktier, motsvarar ett
värde på hela aktiekapitalet på 76 milj. kr. De värderingar jag låtit göra
visar enligt min mening att statens pris är skäligt.

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Även som underlag för min bedömning av Vitrums värde har jag låtit
göra en substansvärdering. Denna värdering har baserats på helårsbokslutet
per den 31 december 1968 och på halvårsbokslutet per den 30 juni 1969.
Värderingen har gjorts på samma sätt som för Kabi. Enligt den sålunda
gjorda substansvärderingen har Vitrums aktier ett värde av sammanlagt
lägst 26 milj. kr.

Grosshandeln med läkemedel i Sverige kan komma att genomgå betydande
strukturella och andra förändringar under de närmaste åren. Med hänsyn
härtill har det varit svårt att göra en tillförlitlig och siffermässigt preciserad
avkastningsvärdering för Vitrum. De alternativa beräkningar jag
låtit göra visar emellertid att Vitrums avkastningsvärde inte bör vara lägre
än substansvärdet.

Prognoser för Vitrums tillverkning är däremot möjliga att göra. Även
vid försiktiga beräkningar visar dessa prognoser på en gynnsam utveckling
av Vitrums tillverkning. Denna uppfattning bekräftas av den hittillsvarande
utvecklingen under år 1969. Vidare har jag låtit utanförstående vetenskapsmän
bedöma Vitrums forskning och läkemedel. Dessa bedömningar bekräftar
att Vitrums kunnande inom tillverkningen måste tillmätas ett inte oväsentligt
värde.

Det pris, som staten skall betala för 87 % av Vitrums aktier, motsvarar
ett värde på hela aktiekapitalet av 28 milj. kr., dvs. ungefär lika med substansvärdet.
De värderingar jag låtit göra anser jag visa att statens pris är
skäligt.

Statens köp av AB Kabi omfattar 208 000 aktier till ett pris av 237: 50 kr.
per aktie, eller totalt 49,4 milj. kr. Räntekostnaden för staten under tiden
1 oktober 1969 till dess betalning sker för aktierna kan beräknas till högst
800 000 kr. Totalt behövs alltså ett investeringsanslag av 50,2 milj. kr. för
att fullfölja denna del av avtalet.

Under förutsättning att det statliga förvaltningsbolag kommer till stånd,
varom förslag förelagts riksdagen i prop. 1969: 121, avser jag låta detta
bolag förvalta statens intressen i AB Kabi fr. o. m. den 1 januari 1970.

I fråga om Vitrum omfattar statens köp 19 791 aktier till ett pris av
1 234: 50 kr. per aktie eller totalt 24 431 990 kr. Köpeskillingen gäldas genom
två reverser, vilka löper med en ränta som med en och en halv procentenhet
överstiger riksbankens diskonto. Reverserna skall inlösas under
första halvåret 1971. Avsikten är att det apoteksbolag om vars bildande förslag
kan väntas till vårriksdagen 1970 skall överta statens intressen i Vitrum
den 1 januari 1971 samt betalningsansvaret för nyssnämnda två reverser
inklusive den för år 1970 upplupna räntan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Hemställan

Under åbei’opande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj :t föreslår riksdagen att

1) bemyndiga Kungl. Maj :t att godkänna avtal efter de
riktlinjer jag anfört mellan staten å ena sidan samt PrippsBryggerierna
AB respektive apotekarsocieteten å andra sidan; 2)

till Förvärv av aktier i AB Kabi på kapitalbudgeten
under fonden för statens aktier för budgetåret 1969/70 anvisa
ett investeringsanslag av 50 200 000 kr.;

3) bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att såsom
likvid för 19 791 aktier i Apoteksvarucentralen Vitrum
Apotekare AB till apotekarsocieteten utge reverser på sammanlagt
24 431 990 kr.

Med bifall till vad föredragande departementschefen
sålunda med instämmande av statsrådets övriga ledamöter
hemställt förordnar Hans Maj :t Konungen att
till riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse
bilaga till detta protokoll visar.

Vid protokollet:
Britta Gyllensten

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

Bilaga 1

Sammanställning över resultatutvecklingen i Kabi-gruppen
verksamhetsåren 1966/67 och 1967/68

1966/67 1967/68

tusen kr. tusen kr.

Försäljningsintäkt..............................................

Rörelseresultat före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner...

Räntor, netto2.................................................

Avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier..............

Avskrivningar på goodwill och organisationskostnader (som aktiverades
i samband med förvärvet av Grummebolagen)...................

Rörelseresultat före bokslutsdispositioner2.........................

Bokslutsdispositioner...........................................

Skatter.......................................................

Räntor till Pripps på lån på 20 milj. kr...........................

Utdelning till Pripps, som bokförts per den 30.9...................

Resterande vinst ...............................................

68 440	83 149
9 306	13 3621
976		1 214
4 176		5 341
260		260
3 894		6 547
56		1 856
1 455		1 362
1 470		1 470
1 120		1 120
953		739

1 I denna siffra ingår 151 000 kr., som är rörelsenetto i de utländska dotterbolagen efter räntor
avskrivningar och skatter. Före nyssnämnda avdragsposter var rörelsenettot i dotterbolagen
104 000 kr. högre, dvs. 255 000 kr.

2 I räntorna har här inte inräknats räntekostnader på 1,47 milj. kr. för ett långfristigt lån på
20 milj. kr. från Pripps. Detta lån har under år 1968/69 konverterats till aktiekapital. Rörelseresultatet
före bokslutsdispositioner anger därmed det belopp som funnits tillgängligt före
bokslutsdispositioner, skatter och avkastning till aktieägaren vare sig denna tas ut som ränta
eller utdelning.

3 Negativt värde beroende på att utdelning delvis skett av balanserade vinstmedel.

Kungl. Maj:ts proposition nr U2 år 1969

Bilaga 2

Utdrag ur AB Kabis årsredovisning för verksamhetsåret 1.10.1967—30.9.1968

Omsättningen inom Kabi-gruppen

Kabi-gruppens totala rörelseintäkter ökade från 68 440 000 kr. till 83 149 000
kr., eller med 21,5 % (f. å. 13,4 %). Intäkterna fordelar sig pa följande

sätt:

Läkemedelsrörelsen .................. on ara nnn

(varav export ...................... JO 454 000)

Kemisk-tekniska rörelsen.............. 14 557 000

83 149 000

Den svenska läkemedelsomsättningen (inkl. kliniska reagens) okade med
90 3 % Intäkterna från utlandsverksamheten, vilka uppgick till ca 30 % ai
läkemedelsomsättningen, ökade med 27,8 %. Den kemisk-tekniska rörelsens
omsättningsökning var 17,2 %.

Intäkts- och kostnadsutvecklingen i AB Kabi

Moderbolagets totala intäkter ökade från 50 673 000 kr. till 61 667 000 kr.,

eller med 21,7 % (f. a. 15,5 %)• 0 ,

Priserna på utlandsmarknaderna har i stort sett vant fasta. Pa den svenska
marknaden har priserna sänkts på ett flertal produkter. For ett par produkter
har emellertid en prishöjning genomförts som kompensation för
höjda råvarukostnader. Så har bl. a. kostnaderna för blodravaror okat beroende
på att råvarukällor i avlägsna länder maste utnyttjas for att mota

den stigande efterfrågan på fraktionerade produkter. . ..

Antalet anställda har under året ökat med 26 personer j amf ort med eu
ökning med 41 personer föregående år, vilket bidragit till en nagot lagr
ökninestalct för personalkostnaderna (se vidare tabell 2.4).

Kostnaderna för forskning och utveckling, beräknade enligt Statistiska
centralbyråns normer, uppgick till 10 106 000 kr., vilket motsvarar ca 15 %

av läkemedelsrörelsens omsättning. . . ,

Den större försäljningen har möjliggjort storre tillverkningsserier och en
minskning av omkostnaderna per producerad enhet.

Bokslutskommentar

Resultatet av ÅR Kabis verksamhet samt ställningen vid årets slut framgår
av resultaträkning (se tabell 2:1) samt balansräkning (se fabeli 2: 2).
Rörelseöverskottet före räntor och avskrivningar har okat från 9 075 000 kr
till 11 230 000 kr., dvs. med 2 155 000 kr. Avskrivningarna har okat med
1 222 000 kr., varför rörelseöverskottet efter avskrivningar okat med 933 006
kr. Avskrivningarna har liksom tidigare gjorts med 20 % på inventarier och
3—5 % på anskaffningsvärdet av byggnader. Mot investeringsfond hai dessutom
avskrivits 1 815 000 kr. De sänkta tillverkningskostnaderna har föranlett
en nedskrivning av ingående lager av hel- och halvfabrikat med 670 000
kr. Till varulagerreserven har avsatts 600 000 kr. (f. a. 0). Pa grund a\

Kungl. Maj. ts proposition nr H2 år 1969

växande marknad och långa produktionscykler för blodfraktioner har en
lagerökning ägt rum både på råvaror och hel- och halvfabrikat. Trots ökningen
av lagerreserven hav därför lagrets bokförda värde i procent av anskaffningsvärdet
ökat från 49 % till 60 %.

Koncernens ai svinst efter bokslutsdispositioner men löre skatter uppgick
till 3 223 000 kr. (f. å. 2 480 000 kr.). Utöver de ovan omnämnda konsolideringarna
i moderbolaget har sammanlagt 587 000 kr. disponerats för nedskrivning
av lagervärden i den kemisk-tekniska rörelsen (f. å. 0). Den redovisade
nettovinsten i koncernen har ökat från 1 025 000 kr. till 1 859 000 kr.

Vinst disposition

Till bolagsstämmans förfogande stående medel utgör

från föregående år balanserade vinstmedel ............ 386 000 kr.

årets vinst ......................................... 1 335 000 kr.

Summa 1 721 000 kr.

Styrelsen och verkställande direktören hemställer att föreslagen
och per balansdagen bokförd utdelning godkännes 1 120 000 kr.
samt att återstående vinstmedel disponeras sålunda:

till skuldregleringsfonden avsättes .................... 198 000 kr.

i ny räkning balanseras återstoden.................... 403 000 kr.

Summa 1 721 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 142 år 1969

Tabell 2: 1 Resultaträkning för AB Kabi

Rörelsen

Försäljningsintäkter.........................

Kostnader

Råvaror och material......................

Löner och övriga personalkostnader.........

Övriga tillverknings- och försäljningskostnader
Lagerförändring av egna tillverkningar......

Avskrivningar

Fastigheter...............................

Maskiner och inventarier...................

1966/67 tusen kr.		1967/68 tusen kr.
	50 673		61 667
. 11 360 . 20 778 . 11 924 ../. 2 464	*41 598	16 403 22 306 16 026 ./. 4 298	>50 437
844 3 170	4 014	1 233 4 003	5 236

Rörelsevinst efter avskrivningar........................... 5 061 5 994

Finansiella intäkter och kostnader
Utdelning på aktier

Dotterbolag.....

Övriga bolag ....

Intäktsräntor

Dotterbolag................................... — —

Övriga........................................ 212 212 104 104

Kostnadsräntor

Moderbolag................................... 1 509 1 435

Övriga........................................ 1 160 ./. 2 669 1 368 ./.2 803

4 12

30 34 45 57

Extraordinära intäkter och kostnader
Realisationsvinster

Obligationer...........................................

Kostnader för nyemission.................................

Övriga intäkter och kostnader.............................

Bokslutsdispositioner

Förändring av varulagerreserv och värderegi.................

Pensionskostnad ej belöpande på året.......................

Återförd pensionskostnad.................................

(Ianspråktagande av investeringsfond genom avskrivning)
Nedskrivning av aktier i dotterbolag.......................

Beräknade allmänna skatter.................................

Årets vinst................................................ 1

	_
./. 219
./. 1	./. 10
	./. 600
—	./. 38
171	—
(—)	(1 815)
	./. 12
./.l 434	./. 1 357
1155	1335

1 Härav allmänna förvaltningskostnader: 1967/68: 811.

1966/67: 860.

Kungl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Tabell 2: 2 Balansräkning för AB Kabi per den 30.9.1967 och 1963

	1967		1968
	tusen kr.		tusen kr.
Tillgångar Omsättningstillgångar
Kassa och banktillgodohavanden.............		1 878		1 722
Obligationer och andra värdepapper...........		6		—
Främmande växlar..........................		357		208
Fordringar................................. Varulager brutto............................	..... 18 702	8 769	25 423	9 648
Avgår varulagerreserv.......................	...... 9 487		10 087
Varulager netto.............................		9 215		15 336
Summa omsättningstillgångar................		20 135		26 914
Riksbanken: Spärrmedel för investeringsfond		1 861		1 074
Anläggningstillgångar
Aktier: Dotterbolag.........................	..... 5 909		5 897
Övriga..............................	..... 702	6 611	711	6 608
Fordringar: Koncernbolag...................	..... 3 843		3 421
Övriga..........................	..... 580	4 423	695	4 116
Maskiner och inventarier.....................		6 487		9 968
Fastigheter................................		22 923		32 927
Ej färdiga nyanläggningar...................		16 911		866
Summa anläggningstillgångar.................		57 355		54 485
Summa tillgångar.............................		79 351		82 473
Skulder och eget kapital Kortfristiga skulder
Leverantörer ...............................		6 792		7 990
Övriga.....................................		2 881		3 310
Summa kortfristiga skulder..................		9 673		11 300
Skatteskuld...................................		142		1 092
Långfristiga skulder
Moderbolag................................		19 502		20 875
Dotterbolag................................		297		449
Obligationslån..............................		8 610		8 220
Inteckningslån...........................		2 222		2 574
Förlagslån.................................		10 000		9 600
Avsatt till pensioner: PRI....................		4 921		5 979
Övriga..................................		56		57
Summa långfristiga skulder..................		45 608		47 754
Investeringsfond.........................		4 150		2 335
Eget kapital
Aktiekapital...........................		16 000		16 000
Reservfond..............................		3 200		3 200
Skuldregleringsfond......................... Balanserade vinstmedel...................		—	386	191
Årets vinst..........................			1 335
Till bolagsstämmans förfogande...............	..... 1 698		1 721
Avgår enl. styrelsens förslag: LTtdelat till moderbolaget....................	......1.1 120	578	.1.1 120	601
Summa eget kapital.........................		19 778		19 992
Summa skulder och eget kapital.............		79 351		82 473

Kungl. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Tabell 2: 3 Koncernbalansräkning för Kabi-gruppen per den 30.9.1967 och 1968

1967 1968

tusen kr. tusen kr.

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och banktillgodohavanden
Obligationer och förlagsbevis ...

Främmande växlar.......................................

Fordringar..............................................

Varulager, brutto................................ 22 680

Avgår varulagerreserv............................ 9 558

Summa omsättningstillgångar.............................

Skattefordran..............................................

Riksbanken: Spärrmedel för investeringsfonder..................

Anläggningstillgångar

Aktier..................................................

Fordringar: Koncernbolag........................ 1

Övriga............................... 1 381

Maskiner och inventarier..................................

Fastigheter..............................................

Ej färdiga nyanläggningar................................

Organisationskostnader...................................

Goodwill................................................

Summa anläggningstillgångar..............................

Samtliga tillgångar.........................................

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Leverantörer............................................

Övriga..................................................

Summa kortfristiga skulder...............................

Skatteskuld..............................

Långfristiga skulder

Koncernbolag...........................................

Obligationslån...........................................

Lån....................................................

Avsatt till pensioner: PRI......................... 6 129

Övriga....................... 18

Övriga..................................................

Summa långfristiga skulder...............................

M inoriletsintressen
Investeringsfonder

Eget kapital

Aktiekapital.............................................

Bundna reserver.........................................

Fria reserver.................................... 388

Årets vinst...................................... 1 025

Avgår utdelat till moderbolaget per 30.9............./.I 120

Summa eget kapital......................................

Samtliga skulder och eget kapital

2 545		2 719
10		—
383		212
11 721	29 572	13 188
13 122	10 289	19 283
27 781		35 402
168		_
1 861		1 074

703	138	711
1 382	1 463	1 601
7 076		10 556
23 411		33 427
16 911		866
522		362
2 201		2 100
52 206		49 623
82 016		86 099

7 501		9 007
4 026		4 101
11 527		13 408
—		896
19 502		20 876
8 610		8 220
12 428	7 471	12 462
6 147	18	7 489
56		57
46 743		49 104
1		1
4 156		2 341
16 000		16 000
3 296	115 1 859	3 495
*293	./. 1 120	1854
19 589		20 349
82 016		86 099

Ställda panter.......

Ansvarsförbindelser

31 292 21 289

1 779 2 022

1 Härav föreslagen avsättning till skuldregl.fonder

194

199

Kungl. Maj:ts proposition nr 14-2 år 1969

Tabell 2: 4 Vissa statistiska uppgifter för Kabi-gruppen, (belopp i tusen-tal kronor). Där ej annat
anges avser uppgifterna de svenska bolagen.

Moderbolag Koncern

1966/67 1967/68 1966/67 1967/68

Personal och utbetalda löner

Antal anställda i Sverige
Antal arbetare...........................	...... 253	262	326	325
Antal övriga anställda....................	...... 408	425	483	501
Summa anställda i Sverige..............	...... 661	687	809	826
Antal anställda i utländska dotterbolag.......	—	—	62	62
Antal pensionärer..........................	...... 37	20	41	24
Utbetalda löner i Sverige
Arbetare................................	...... 4 328	4 620	5 623	5 828
Styrelse och företagsledare................	...... 313	386	504	586
Övriga anställda.........................	...... 12 963	14 322	15 346	16 828
Summa löner..........................	...... 17 604	19 328	21 473	23 242
Beräknad normal pensionskostnad...........	...... 2 612	2 447	3 146	3 065
Övriga personalkostnader...................	...... 426	551	568	729
Taxerade fastighetsvärden
Tomtvärde..............................	...... 5 350	5 350	5 425	5 425
Byggnadsvärde..........................	...... 25 770	29 770	26 054	30 054
Särskilt maskinvärde.....................	...... no	810	no	810
Summa taxeringsvärden................	...... 31 120	35 120	31 479	35 479
Brandförsäkringsvärden
Fastigheter.............................	...... 38 400	36 075	38 895	56 585
Inventarier..............................	...... 53 718	59 201	54 653	60 156

Kungl. Maj. ts proposition nr 142 år 1969

Bilaga 3

Sammanställning över resultatutvecklingen i Vitrumkoncernen
verksamhetsåren 1967 och 1968

1967 1968

tusen kr. tusen kr.

Försäljningsintäkt.............................................. 128 210 152121

Rörelseresultat före räntor, avskrivningar och bokslutsdispositioner. . . 4 253 7 355

Räntor och utdelningar........................................../. 739 ./. 646

Avskrivningar på byggnader, maskiner och inventarier.............../. 1 429 ./. 1 470

Rörelseresultat före bokslutsdispositioner......................... 2 085 5 239

Bokslutsdispositioner inkl. extraordinär pensionskostnad............./. 1 116 ./. 3 529

Skatter......................................................../. 485 ./. 948

Nettovinst................................................... 484 762

Kungi. Maj. ts proposition nr 142 år 196!)

Bilaga 4

Utdrag ur Apoteksvarucentralen Vitrum Apotekare AB:s årsredovisning för
verksamhetsåret 1.1—81.12 1968

Försäljningsutveckling

Den sammanlagda varuförsäljningen för år 1968 uppgick till 152,1 milj.
kr. mot 128,2 milj. kr. för år 1967.

Vitrums droghandels försäljning ökade med ca 18 % och Vitrums fabriksförsäljning
med ca 23 %.

Antal anställda — löner och ersättningar

Medeltalet under året kollektivanställda befattningshavare utgjorde 177.
Medeltalet övriga anställda var 189.

I löner och arvoden utbetalades under 1968

till styrelse och företagsledning ................. kr. 315 000

till kollektivanställda .......................... kr. 3 552 900

till övriga befattningshavare .................... kr. 5 433 468

Brandförsäkrings- och taxeringsvärden

Bolagets byggnader var vid årsskiftet brandförsäkrade för 15 160 000 kr.
och maskiner och inventarier för 11 200 000 kr.

Fastigheten kv. Lustgården nr 10 hade vid samma tidpunkt ett taxeringsvärde
av 8 800 000 kr. varav markvärde 1 800 000 kr.

Arets resultat

Bolagets nettovinst för år 1968 redovisas till 762 000 kr. mot 483 000 kr.
för år 1967.

Årets avskrivningar av maskiner och inventarier uppgår till 1 229 000 kr.
mot 1 429 000 kr. för år 1967. Avsättning till värdeminskningskonto för
bygnader m. m. har därutöver skett i 1968 års bokslut med 240 000 kr. Genom
dessa avskrivningar har skattemässigt tillåtna avskrivningar utnyttjats
i sin helhet.

Nedskrivning av varulager har företagits så långt skattemässigt är tillåtet.
En ökning av varulagerreserven har därvid skett.

Utöver utbetalade pensioner samt skillnaden mellan pensionsreserven vid
årets utgång och ingång har årets resultat belastats med en extra avsättning
till pensioner med ca 450 000 kr.

Enligt upprättad koncernredogörelse uppgår disponibla vinstmedel till
4 336 290 kr. Koncernens årsresultat uppgår till 813 087 kr.

Pensionsstiftelser

Enligt lag om tryggande av pensionsutfästelser m. m. har skulderna till
pensionsstiftelserna upphört. I bolagets bokföring har i stället som skuld
upptagits 5 130 000 kr. under rubriken »Avsatt till pensioner».

Knngl. Maj:ts proposition nr 142 år 1969

Bolagets pensionsreserv uppgick enligt gällande beräkningsgrunder vid
utgången av år 1968 till 5 245 000 kr.

Förslag till vinstdisposition

Till bolagsstämmans förfogande står

Dispositionsfond ..................................... 3 519 517

Delcrederefond ....................................... 85 QOO

1968 års vinst........................................ 762 253

4 366 870

Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att bolagets
till 2 268 000 kr. uppgående aktiekapital skall ökas till 4 536 000 kr. genom
fondemission av en ny aktie på en gammal. Under förutsättning av bolagsstämmans
godkännande av detta förslag föreslår styrelsen och verkställande
direktören att till bolagsstämmans förfogande stående vinstmedel

disponeras på följande sätt

att till aktieägarna utdelas 10 kr. per aktie.............. 226 800

att till skuldregleringsfonden avsättes .................. 80 000

och att under förutsättning av fondemissionens godkännande
från skuldregleringsfonden till reservfonden överföres
453 600 kr.

att på delcrederefonden kvarstår........................ 85 000

att till aktiekapitalet överföres.......................... 2 268 000

och att på dispositionsfonden kvarstår.................. 1 707 070

4 366 870

Tabell 4:1 Resultaträkning för Vitrura

Rörelsen

Försäljningsintäkter...........................

Kostnader

Sålda varors kostnader samt affärsomkostnader etc.

Rörelsens resultat...............................

Avskrivningar etc.

Byggnader och fasta installationer..............

Maskiner och inventarier.......................

Nedskrivningar av fordringar...................

Summa avskrivningar...........................

Finansiella intäkter och kostnader

Utdelning på aktier...........................

Ränteintäkter................................

Räntekostnader...............................

Summa finansiella intäkter och kostnader..........

Avsatt till pensioner.............;................

Överskott före skatter...........................

Skatter......................................

Nettovinst..............................

1967 1968

128 222 823 124 100 260	152 120 753 147 042 787
	4 122 563	5 077 966
	_	240 577
	1 429 095	1 228 530
	3 000	—
	1 432 095	1 469 107
	3 910	3 910
	14 677	63 825
	757 841	713 632
	739 254	645 897
	982 584	1 252 501
	968 630	1 710 461
	485 230	948 208
	483 400	762 253

Allmänna förvaltningskostnader beräknas uppgå till

325 000

359 000

26 Kungi. Maj.ts proposition nr 142 år 1969

Tabell 4: 2 Balansräkning för Vitruin per den 31 december 1968

Tillgångar

Omsättningstillgångar

Kassa och bank (härav outnyttjad checkräkningskredit

3 200 000)......................................

Växelfordringar...................................

Diverse personer (härav dotterbolag 500 052).........

Varulager........................................

Summa omsättningstillgångar........................

Anläggningstillgångar

Aktier

Dotterbolag1.....................................

Övriga1..........................................

Maskiner och inventarier.............................

Fastighet kv. Lustgården nr 10.......................

Summa anläggningstillgångar.........................

Summa tillgångar...................................

Skulder och eget kapital

Kortfristiga skulder

Skatteskuld.............................................

Diverse personer (härav delcredere 234 111 och dotterbolag

503 985) ..............................................

Summa kortfristiga skulder.................................

Långfristiga skulder

Inteckningslån..........................................

Checkräkningskredit......................................

Avsatt till pensioner (beräknad pensionsreserv 5 245 000 kr) . . .

Summa långfristiga skulder.................................

Värdeminskningskonton

Byggnader..............................................

Fasta installationer......................................

Summa värdeminskningskonton.............................

Egei kapital

Aktiekapital............................................

Reservfond...........................................

Skuldregleringsfond......................................

Dispositionsfond.........................................

Delcrederefond..........................................

Kvarstående vinst2.......................................

Årets vinst..............................................

Summa eget kapital........................................

Summa skulder och eget kapital.............................

Ställda panter............

varav fastighetsinteckningar
och företagsinteckningar . . .

Ansvarsförbindelser.......

Diskonterade växlar.......

1967 1968

. 9 341 669 . 1 130 201 13 100 088 6 556 000	14 508 196 870 009 16 484 099 6 995 000
30 127 958	38 857 304
277 376 35 800 3 350 000 9 389 900	757 376 67 220 3 200 000 9 389 900
13 053 076	13 414 496
43 181 034	52 271 800
273 000	620 000
19 246 122	26 529 998
19 519 122	27 149 998-
8 163 409 3 200 000 3 873 110	7 544 162; 3 200 000'' 5 130 857
15 236 519	15 875 019
1 232 101 279 635	1 430 428 321 885
1 511 736	1 752 313
2 268 000 453 600 357 000 3 266 657 85 000 0 483 400	2 268 000 453 600 406 000 3 519 617 85 000 0 762 253
6 913 657	7 494 470
43 181 034	52 271 800

13 900 000 13 900 000>

10 400 000 10 400 000

3 500 000 3 500 000

21 159 371 22 563 689

0 0''

Kungl. Maj:ts proposition nr H2 år 1969

1967 1968

1 Dotterbolag

Antal Nom. belopp Belopp i kr

Vitrum S.p.A., Genua......................	.... 40	000	1 000	lire	252	375
Gallia AB, Sthlm..........................		50	100	kr		1
Vitava AB, Sthlm..........................		50	100	kr	5	000
Vitrum Droghandel AB, Sthlm..............	5	000	100	kr	500	000
Övriga
AB Fortia...............................		095	100	kr	56	645
Bevitra AS.............................		25	500	dkr	9	375
Läkemedelsgrossisternas Finansierings AB.....		12	100	kr	1	200

2 Disposition av kvarstående vinst

Vinst 1967 ......................................................... 483 400

Avgår:

Utdelning........................................................ 181 440

Avsatt till skuldregleringsfonden...................................... 49 000

Överfört till dispositionsfonden..................................... 252 960

KUNGL. BOKTR. STHLM 1969 690535