Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1967 (Proposition 1967:44)

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1967

Nr 44

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående fortsatt omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsverket, m. in.; given
Stockholms slott den 17 februari 1967.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över kommunikationsärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

Olof Palme

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av de under föregående år beslutade organisationsförändringarna
(prop. 1966: 129, SU 152, rskr 361) läggs i propositionen fram
lörslag till fortsatt omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket. Förslagen
innefattar indelning i sektioner och fristående kontor av de fem
huvudenheterna inom centralförvaltningen. Vidare föreslås att ytterligare
fyra byggnadsdistrikt inrättas. Tillsammans med de tre distrikt som beslutats
tidigare skulle sammanlagt sju byggnadsdistrikt finnas för verkets
fcy§Sande verksamhet. I fråga om vägförvaltningarna föreslås en organisation,
som innebär att verksamheten fördelas på ett planeringskontor, ett
driftkontor, ett kanslikontor och en enhet för enskilda vägar.

I propositionen redovisas även förslag till ändrad anslagsteknik för verkets
administrationskostnader. Förslagen innebär att huvuddelen av dessa
kostnader i fortsättningen belastar anslagen till vägbyggande och vägunderhåll.
Kostnader som inte lämpligen kan fördelas på dessa anslag föreslås
utgå från ett särskilt förslagsanslag till förvaltningskostnader. Slutligen
läggs i propositionen fram förslag till viss medelsanvisning för budgetåret
1967/68.

1 —Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr H

Kungl. Maj.ts proposition nr 4b år 1967

Utdrag av protokollet över kommnnikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet på Stockholms slott
den 17 februari 1967.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Andersson, Lange, Kling, Edenman, Johansson, Holmqvist, Aspling,
Palme, Sven-Eric Nilsson, Lundkvist, Gustafsson, Geijer, Myrdal,
Odiinoff.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Palme, anmäler
efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter fråga angående
fortsatt omorganisation av väg- och vattenbyggnadsverket, m. m. och anför.

I prop. 1967:1 (bil. 8 s. 19) bär Kungl. Maj :t föreslagit riksdagen att, i
avvaktan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret 1967/68 beräkna
till Statens vägverk: Förvaltningskostnader ett förslagsanslag av 9 317 000
kr., att avräknas mot automobilskattemedlen. Beredningen av denna fråga
är mi avslutad och jag anhåller att få redogöra för den närmare.

Inledning

Under föregående år beslutade riksdagen om ny organisation för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen jämte vissa ändringar i väg- och vattenbyggnadsverkets
regionala organisation (prop. 1966:129, SU 152, rskr 361). I enlighet
härmed skall verksamheten inom den centrala administrationen fördelas på
fem avdelningar, nämligen driftavdelningen, byggnadsavdelningen, tekniska
avdelningen, ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen. Under
driftavdelningen sorterar vägförvaltningarna och tre projekteringskontor,
vilka motsvarar de nuvarande tre planeringsavdelningarna. För väg- och brobyggnadsverksamheten
skall finnas en regional organisation med tills vidare
tre byggnadsdistrikt, omfattande sammanlagt nio län.

Verket har den 1 januari i år fått en lekmannastyrelse bestående av sex
ledamöter med generaldirektören som ordförande. Namnet på verket ändras
den 1 juli i år till statens vägverk med den nuvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
som centralförvaltning.

Beträffande genomförandet av den nya organisationen i övrigt gäller att
avdelningarna avses vara organiserade den 1 april i år. De tre förutnämnda
byggnadsdistrikten inrättas den 1 juli i år.

I det följande redovisas förslag till fortsatt omorganisation av verket, bl. a.

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1967 3

indelning i enheter av avdelningarna, samt inrättande av ytterligare byggnadsdistrikt.

De förslag till lönegradsplacering av vissa tjänster, som redovisas i det
följande, har varit föremål för förhandlingar mellan statens avtalsverk och
berörda personalorganisationer. Avtal har sedermera träffats — under förbehåll
av Kungl. Maj :ts godkännande — angående löneställningen för de i
förslaget ingående tjänsterna. Riksdagens lönedelegation har godkänt avtalet.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning om anslag till avlöningar
och omkostnader m.m. till statens vägverk för budgetåret 1967/68

I skrivelse den 5 oktober 1966 har väg- och vattenbyggnadsslyrelsen hemställt
om anslag till avlöningar och omkostnader m. m. till statens vägverk
för budgetåret 1967/68. Styrelsen har i samband härmed lagt fram förslag
till indelning i enheter av de i prop. 1966:129 föreslagna avdelningarna.
Vidare har styrelsen föreslagit, att ytterligare fyra byggnadsdistrikt och ett
projekteringskontor inrättas. Härjämte har föreslagits vissa ändringar i
vägförvaltningarnas organisation samt i den lokala organisationen för driftverksamheten.
Slutligen har styrelsen lagt fram förslag till vissa ändringar
av anslagstekniken för verkets administrationskostnader.

Förslag till organisation av avdelningarna inom centralförvaltningen m. in.

Inledningsvis lämnar styrelsen vissa uppgifter rörande administrationen
och anför därvid bl. a. följande.

Under budgetåret 1965/66 har system för kostnadsbudgetering införts
inom samtliga vägförvaltningar för vägbyggnadsverksamheten och vid åtta
vägförvaltningar för vägunderhållsverksamheten. Systematisk kostnadsrapportering
har likaså tillämpats. Budgetering och rapportering för vägunderhållsverksamheten
införs fr. o. m. år 1967 vid återstående 16 vägförvaltningar.

Förberedelsearbetet för övergång till automatisk databehandling inom
administrationen har avsett vidareutveckling av informationssystemet med
särskild inriktning på de ekonomiska rutiner som nu delvis tillämpas manuellt.
Med systemarbetet har samordnats utvecklingen av ett kontosystem,
som är anpassat till redovisningskraven i den föreslagna nya organisationen.
Avsikten är att den 1 juli 1967 införa ett nytt redovisningssystem. I ett fullt
utbyggt system förutsätts redovisningen kunna integreras med vissa arbetskrävande
rutiner såsom löneavräkning, maskinredovisning och personalstatistik.
Försök med ny arbetsredovisning för maskinell löneavräkning
pågår i anslutning till den nya underhållsorganisationen och programmering
för datamaskin av vissa delrutiner har påbörjats.

1* — Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 saml. Nr ii

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

Ett av de viktigare projekten vid styrelsens rationaliseringsavdelning
under föregående budgetår har varit utvecklingen av ekonomifunktionen
inom verket. Den tekniska rationaliseringen har omfattat metod- och tidsstudier
av vägbyggnads- och vägunderhållsarbeten. Maskinstudier i avsikt
att klarlägga kapacitetsskillnader in. m. på olika maskiner har utförts.
Vidare har verksamheten inom vägmästarområdenas anläggningar undersökts.
Detta arbete ingår som ett led i de försök med ny distriktsorganisation,
som f. n. pågår i vissa län. Inom den administrativa sektorn har bl. a.
vägförvaltningarnas kansliavdelningar varit föremål för undersökning.

Verksledningen har låtit utarbeta en plan för verkets utvecklingsverksamhet
under den närmaste femårsperioden. Planen innehåller förutom
beskrivning av de väsentligaste utvecklingsprojekten även en prioritering
av dessa. Vid prioriteringen har stor hänsyn tagits till den inriktning av
verkets framtida verksamhet som föreslagits av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen.
Under år 1966 har verket utarbetat detaljplaner för
de aktuella utvecklingsprojekten. Planerna har godkänts av verksledningen
och de högst prioriterade projekten har satts i gång. Bland dessa kan
nämnas modeller för långsiktig planläggning och statistisk analys av trafiksituationen,
ekonomi-administrativt system, administrativ databehandling,
teknisk databehandling och principer för långsiktig personalplanering.

Beträffande personalläget anför styrelsen att antalet tjänstemän vid verket
— exkl. statens bilinspektion — den 1 juli 1966 uppgick till 5 439, varav
4 231 var tekniker. Personalomsättningen vid verket år 1965 uppgick totalt
till ca 12 %. Verkets möjligheter att rekrytera nyutexaminerad ingenjörspersonal
har under det senaste året förbättrats, främst i norrlandslänen.
Rekryteringen av personal med god ekonomisk och samhällsvetenskaplig
utbildning erbjuder alltjämt vissa svårigheter. För att delvis tillgodose det
ökade behovet i den nya organisationen av välutbildad personal inom bl. a.
ekonomifunktionen har en verksanpassad två-årig vidareutbildning av gymnasieekonomer
med såväl praktisk som teoretisk inriktning påbörjats.

Förslaget till detalj organisation för statens vägverk har utarbetats i enlighet
med de förutsättningar som angetts i propositionen angående ny organisation
för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, in. m. (prop. 1966:129, SU 152,
rskr 361). Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen avser att förslaget skall resultera
i en flexibel organisation. Anpassningen efter successivt ändrade förhållanden
bör enligt styrelsen i stort sett kunna åstadkommas inom den
föreslagna personalramen för tjänstemän. Med hänsyn härtill bör enligt
styrelsens mening förslaget betraktas som grundläggande organisation för
statens vägverk.

Följande uppgifter har ålagts statens vägverk, nämligen dels den allmänna
väghållningen på landsbygden, dels handläggningen av ärenden
angående väg- och gatuhållningen i städer och samhällen, som är väghållare,

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967 5

samt angående enskilda vägar, dels deltagande inom väg- och gatuområdet i
samhällsplanering och trafiksäkerhetsarbete samt planering och utförande
av beredskapsarbeten. Vidare är verket, i avvaktan på statsmakternas ställningstagande
till bilförar- och körtidsutredningarnas förslag (SOU 1965:43),
central myndighet för ärenden rörande vägtrafiken och chefsmyndighet för
statens bilinspektion.

Vid sina överväganden om ny organisation för väg- och vattenbyggnadsverket
fann väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen (SOU 1965:47)
det lämpligt att indela verksamheten i linje- eller företagsuppgifter, ämbetsverks-
eller myndighetsuppgifter samt företagsadministrativa frågor. Den
nya organisationen borde, enligt utredningen, bygga på att linje- eller företagsuppgifterna
fördelades mellan en driftavdelning och en byggnadsavdelning,
vardera med en central och en regional organisation, och att ämbetsverks-
eller myndighetsuppgifterna sammanfördes till en teknisk avdelning,
vilken även skulle lämna råd åt drift- och byggnadsavdelningarna. De företagsadministrativa
uppgifterna borde enligt utredningen delas mellan en
avdelning för ekonomi och en för administration.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har vid arbetet med detalj organisationen
strävat efter att följa motsvarande principer som utredningen vid
fördelningen av arbetsuppgifterna mellan de fem avdelningarnas underenheter.
För att närmare klargöra ansvarsförhållandena inom vägverket har
det varit nödvändigt att studera arbetsfördelningen mellan verkets avdelningar
och dessas centrala och regionala enheter mera i detalj. Detta studium
måste med hänsyn till väg- och gatuväsendets samband med utvecklingen
inom andra samhällssektorer såväl på central som regional nivå även
i viss mån avse samarbetet mellan verket och andra samhällsorgan. Styrelsen
lämnar i fortsättningen en redogörelse för huvuddragen av sina synpunkter
på berörda problem genom att behandla samspelet mellan översiktlig vägplanering
på riksplanet, regional planering inom länen och verkets långtidsplanläggning.

Den översiktliga vägplaneringen syftar till en bedömning
av behoven inom väg- och gatuväsendet med utgångspunkt från samhällsekonomiska
och andra samhälleliga värderingar. De slutliga och formella
bedömningarna är beroende av utvecklingen inom andra sektorer av samhällslivet
och ligger för den skull till stor del utanför vägverket. Däremot är
det en ämbetsverksuppgift för verket att utföra huvuddelen av det inom den
översiktliga vägplaneringen nödvändiga utredningsarbetet samt att på
grundval av detta lämna statsmakterna förslag till vägpolitisk målsättning.
Utredningsverksamheten för den översiktliga vägplaneringen bör utföras
inom verkets centralförvaltning.

Vägverkets engagemang i den regionala planeringen är att
betrakta som en ämbetsverksuppgift på länsnivå. Verksamheten innebär
huvudsakligen att delta i den fysiska samhällsplaneringen. Eftersom de

Knngl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

resulterande planerna i hög grad bestämmer de framtida trafikförhållandena
hör trafikintressena vägas mot övriga argument redan under ett tidigt skede
av planeringsarbetet. En betydande del av informationerna för den översiktliga
vägplaneringen kommer från den regionala samhällsplaneringen. Verkets
direkta utredningsuppgifter i samband med den regionala planeringen
hör utföras av vägförvaltningarna medan förekommande centrala enheter
bör inriktas på utveckling och rådgivning.

För att tillgodose vägverkets behov av konkreta handlingsprogram inom
ramen för den av statsmakterna utformade vägpolitiken erfordras en systematiserad
intern långtids p la nläggni ng. Denna skall primärt avse
upprättande av långtidsplaner för investeringsverksamheten baserade på
beskrivningar av det befintliga vägnätet, kvalitetskriterier, behovssammanställningar,
ekonomiska bedömningar och hänsynstagande till väganslagens
sannolika utveckling, resultat av regional planering m. m.

I långtidsplanerna för investeringsverksamheten på landsbygden, vilka
bör omprövas och kompletteras minst vart tredje år, medtas i princip alla
företag, som beräknas kunna komma till utförande under en period av
10—15 år. De närmaste fem åren av denna period upptar projekt, som även
ingår i flerårsplanerna. Genom denna anknytning kommer den interna
långtidsplanläggningen att utgöra ett värdefullt komplement till flerårsplanerna.
De företag, som tas upp i långtidsplanerna för landsbygden, inordnas
i ett schematiskt, rullande system av produktionsprogram för de olika
stadier varje nybyggnadsföretag måste passera innan det är slutfört —
inventering, utredning, projektering och byggande. Sådana årligen omprövade
produktionsprogram utarbetas även för driftverksamheten. Ett system
av produktionsprogram synes vara en förutsättning för central styrning
med bibehållen regional självständighet i vad avser verkställigheten. Samordningen
beträffande verkets långtidsplanläggning för landsbygdens väghållning
avses ske inom driftavdelningens centrala organisation.

Under arbetet med detalj organisationen har det inte framkommit några
väsentliga erinringar mot den av väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen
föreslagna indelningen av verkets avdelningar i underenheter. Styrelsen
föreslår dock vissa mindre avvikelser och några ändringar i enheternas
benämningar. Vid utformningen av den nya detalj organisationen för verkets
centralförvaltning har en genomgång av den regionala organisationen
visat sig erforderlig. Ett motiv härför är att de väsentligt fastare organisations-
och ansvarsförhållanden, som måste gälla för det nya verket, kräver
enhetliga organisationsprinciper inom hela organisationen. Ett annat motiv
är behovet av en samlad genomgång av verkets personalresurser. Det ökade
engagemanget i samhällsplaneringen samt utvecklingen inom planerings- och
projekteringsområdena kräver dessutom viss omdisponering av de regionala
resurserna. Vidare påverkar den föreslagna byggnadsorganisationen inte

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

enbart de nuvarande byggnadsavdelningarna utan även organisationen av
driftverksamheten och det administrativa arbetet inom vägförvaltningarna.
Det har däremot f. n. inte ansetts erforderligt med närmare genomgång av
den regionala organisationen för verkstads- och förrådsrörelserna samt för
den enskilda väghållningen.

Den i vissa län sedan något år prövade nya lokala driftorganisationen har
enligt hittills vunna erfarenheter visat sig medföra betydande fördelar. Den
nya organisationen innebär att den lokala driftverksamheten samordnas
inom ett vägdistrikt som till storleken motsvarar tre å fyra av de nuvarande
vägmästarområdena. Enligt styrelsens uppfattning medför den nya driftorganisationen
att det blir väsentligt lättare för vägförvaltningarna att uppfylla
de ökade kraven på resursplanering och resursutnyttjning. Förslaget
till detalj organisation för vägverket med regionala enheter samt tillhörande
beräkningar av behovet av tjänstemän baseras i vad avser regionala driftenheter
bl. a. på den nya linjeorganisationen för driftverksamheten.

Uppbyggnaden av vägverkets huvudorganisation bär i hög grad skett med
sikte på att erhålla så klart avgränsade befogenhets- och ansvarsförhållanden
som möjligt. Denna princip har varit vägledande även vid arbetet med
detalj organisationen. För relationerna mellan driftavdelningen och byggnadsavdelningen
— resp. mellan dessas regionala enheter — gäller att driftavdelningen
som beställare eller byggherre är huvudansvarig för väghållningen
på landsbygden medan byggnadsavdelningen såsom entreprenör åt
driftavdelningen har ett ansvar, som i princip är begränsat till delaktigheten
i varje väg- eller broprojekt för sig. Byggnadsavdelningens ansvar är i tekniskt
avseende baserat på fackmässigt utförande enligt gällande normer eller
anvisningar och i ekonomiskt avseende på att i förväg lämnade kostnadskalkyler
kan innehållas.

Den nya organisationen bör byggas upp på sådant sätt att en långt driven
delegering av befogenheter blir möjlig. Enligt styrelsens mening underlättas
detta om nämnda principiella avgränsning kan följas inom hela organisationen.
Vid delegering till vägförvaltningar och byggnadsdistrikt måste uppmärksammas,
att dessa enheter ingår som linjeenheter i driftavdelningen
resp. byggnadsavdelningen.

Vid arbetet med detalj organisationen har styrelsen ansett det nödvändigt
att närmare studera avgränsningen mellan driftavdelningen och byggnadsavdelningen
resp. mellan vägförvaltning och byggnadsdistrikt vid övergången
mellan projektering och byggande. Vissa preliminära regler har för
den skull utformats för samarbetet mellan vägförvaltningar och byggnadsdistrikt
vid avslutandet av projekteringsstadiet och igångsättningen av
byggandet. Sålunda avses den s. k. förplaneringen utföras av byggnadsorganisationen
under projekteringsarbetets slutskede. Denna planering resulterar
bl. a. i en kalkyl över byggnadskostnaderna, som i princip utgör byggnadsdistriktets
bindande kostnadserbjudande för företaget. Väg- och vatten -

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

byggnadsstyrelseutredningen föreslog i sitt betänkande att i princip all
byggnadsverksamhet skulle utföras av byggnadsavdelningens regionala enheter
och att vägförvaltningarnas arbete inom detta verksamhetsområde
skulle begränsas till vad som fordrades för kontinuerlig sysselsättning av
arbetskraften inom driftverksamheten. Utförda undersökningar bekräftar
att denna fördelning är riktig.

Till vägförvaltningarnas arbetsuppgifter hör handläggning av frågor
rörande det statsbidragsberättigade väg- och gatunätet i städerna. Däri ingår
bl. a. byggnadsteknisk och ekonomisk granskning av statsbidragsberättigade
byggnadsföretag. För dessa uppgifter utnyttjas f. n. personal inom
byggnadsavdelningarna. I den nya organisationen förutsätts att vägförvaltningarna
konsulterar personal från byggnadsdistrikten för den byggnadstekniska
kontrollen.

På grundval av organisationsförslagen i prop. 1966:129 lägger styrelsen
fram förslag till indelning i sektioner och kontor av avdelningarna inom
centralförvaltningen. I fråga om driftavdelningen föreslår styrelsen en
indelning i fem sektioner, nämligen allmänna sektionen, projekteringssektionen,
driftsektionen, maskinsektionen och försvarssektionen.

Allmänna sektionen avses vara det centrala samordnings- och
beredningsorganet för verkets långtidsplanläggning — långtidsplaner och
produktionsprogram — och för flerårsplanläggningen av vägnätet på landsbygden.
Den skall vara samordnande och rådgivande samt lämna anvisningar
för resursplanering, budgetering, kostnadsuppföljning och ekonomisk
förvaltning inom avdelningens verksamhetsområde, handha den ekonomiska
förvaltningen för maskincentralförråd, fastigheter, husbyggnader
och grustag samt svara för sammanställning av avdelningens underlag för
framställning och anslag beträffande väghållningen på landsbygden, enskilda
vägar och verkets förrådsfond med avseende på maskincentralförråd
m. m. och handlägga driftavdelningens allmänna administrativa ärenden.

Projekteringssektionen skall leda metodikutveckling, lämna
råd och anvisningar, samordna resursutnyttjning och utöva kontroll över de
regionala organens verksamhet i fråga om inventering, utredning och projektering
samt svara för central handläggning av arbetsplaner, ärenden
rörande förändring av enskild väg till allmän samt frågor rörande enskilda
vägar. I likhet med väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen anser styrelsen
att ärenden rörande arbetsplaner för väg-, gatu- och broföretag på
landsbygden och s.k. förändringsärenden, vilka enligt den principiella indelningen
av verkets arbetsuppgifter är ämbetsverks- eller myndighetsuppgifter,
skall handläggas inom driftavdelningen. Styrelsen anser likaledes att
ärenden rörande enskilda vägar hör samman med nämnda frågor och föreslår
därför att den centrala handläggningen av dessa ärenden även skall ske
inom driftavdelningens projekteringssektion.

Kungl. Maj:ts proposition nr kk år 1967

Driftsektion en skall leda utvecklingsarbetet, lämna råd och anvisningar,
samordna resorsutnyttj ning samt utöva kontroll i fråga om verkets
driftverksamhet i vad avser vägunderhållet samt drift av färjor och rörliga
broar.

Maskinsektionen skall som verkets specialorgan för maskin-,
verkstads- och husbyggnadsfrågor leda utvecklingsarbete, samordna planering,
svara för inköp, lämna råd och anvisningar för och utöva kontroll av
skötsel av motorfordon, maskiner och färjor, som redovisas inom maskincentralförrådet,
samt centralt handlägga ärenden rörande fastigheter och
husbyggnader för stadigvarande bruk.

Försvarssektionen har att initiera och samordna vägväsendets
krigs- och beredskapsplanläggning samt förbereda verkets försvarsorganisation.

Den regionala organisationen inom driftavdelningen består av vägförvaltningar
och fristående projekteringskontor. Styrelsen föreslår att utöver de
tre projekteringskontoren i Stockholm, Göteborg och Växjö ett nytt kontor
organiseras i Jönköping. Det nya kontoret skulle bildas genom att från projekt
eringsavdelningen vid vägförvaltningen i Jönköpings län bryta ut sektionen
för motorvägsprojektering. Genom att göra sektionen till fristående projekteringskontor
förbättras möjligheterna att utnyttja enheten för speciella
uppdrag inom Jönköpings och angränsande län.

Vägförvaltningarna skall var och en inom sitt län ha det regionala
ansvaret för den allmänna väghållningen på landsbygden och i städer
och samhällen, där kronan är väghållare. De skall med i huvudsak egna
resurser planera utbyggnad och svara för driften av det allmänna vägnätet,
utföra inventering, utredning och projektering samt vissa smärre byggnadsföretag.
De skall vidare handlägga ärenden rörande väg- och gatuhållningen
i städer och samhällen, som är väghållare, och rörande enskilda vägar samt
delta i samhällsplanering och trafiksäkerhetsarbete. Vid handläggningen av
frågor rörande väg- och gatuhållning, samhällsplanering, trafiksäkerhet
in. m. i städer och samhällen, som är väghållare, sorterar vägförvaltningarna
enligt särskilda rutiner under tekniska avdelningen. Vägförvaltningarna
skall på det regionala planet företräda vägverket gentemot statliga och
kommunala myndigheter samt enskilda organisationer och intressenter.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen fann att organisationen för
en vägförvaltning i regel kunde utgöras av ett planeringskontor, ett driftkontor,
ett kanslikontor och en enhet — grupp — för enskilda vägar. Med
hänsyn till de ökade kraven framför allt inom ekonomisidan men även på
personalområdet föreslår styrelsen att kansliuppgifterna vid vägförvaltningarna
i Stockholms, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län delas
mellan ett ekonomikontor och ett personalkontor.

Projekteringskontoren skall på beställning utföra utredning

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1967

och projektering för sammanhängande komplex av flera vägföretag eller för
enstaka större vägföretag.

Bijggnadsavdelningen föreslås inom centralförvaltningen delad på två
sektioner, nämligen en allmän sektion och en produktionssektion. Avdelningens
regionala organisation består av byggnadsdistrikt.

Allmänna sektionen skall lämna byggnadsdistrikten riktlinjer
och anvisningar för deras medverkan i verkets långtidsplanläggning, delta i
den centrala handläggningen av denna planläggning, samordna resursplaneringen
inom avdelningen samt lämna råd och anvisningar och följa upp de
regionala enheternas för- och detaljplanering av väg- och brobyggnadsföretag.
Den skall vidare lämna anvisningar för budgetering och kostnadsuppföljning
inom byggnadsavdelningens verksamhetsområde samt för byggnadsdistriktens
kostnadsberäkningar i samband med för- och detaljplanering.
Slutligen skall sektionen handlägga avdelningens allmänna administrativa
ärenden.

Produktionssektionen är det centrala rådgivnings- och kontrollorganet
för byggnadsverksamheten. Inom sektionen finns kapacitet för
att på uppdrag biträda tekniska avdelningens gatusektion med byggnadsteknisk
granskning och kontroll beträffande arbeten i Stockholms stad.

Byggnadsdistrikt skall på beställning utföra väg- och brobyggnadsföretag
i egen regi eller på entreprenad. I uppgifterna ingår att utföra
förplanering av sådana företag i slutstadiet av vägförvaltningarnas projektering
samt att biträda förvaltningarna med byggnadstekniska synpunkter
under planerings- och projekteringsarbetets tidigare skeden. Distrikten skall
vidare bistå förvaltningarna med byggnadsteknisk personal för teknisk och
ekonomisk kontroll av städernas byggnadsarbeten och med arbetsledningspersonal
för smärre vägbyggnadsföretag.

Tekniska avdelningen föreslås inom centralförvaltningen bestå av sex
sektioner, nämligen sektionen för översiktlig vägplanering, vägsektionen,
brosektionen, gatusektionen, sektionen för fotogrammetri och databehandling,
trafiksektionen och ett fristående sekretariat.

Sektionen för översiktlig vägplaneriig skall vara verkets
specialorgan för den översiktliga vägplaneringen. I arbetsuppgifterna
ingår bl.a. att hålla kontakt med myndigheter och institutioner i frågor
rörande översiktlig planering inom övriga samhällssektorer. Vidare skall
sektionen utarbeta verkets informationer och förslag till statsmakterna i
frågor av allmänt vägpolitisk karaktär, delta i arbetet med utveckling av
metodik för bl. a. prioritering av vägprojekt samt insamling av trafikdata
och övriga underlag för verkets långtidsplanläggning.

I sektionen bör ingå personal med teknisk, ekonomisk, naturvetenskaplig
och samhällsvetenskaplig utbildning.

Vägsektionen skall som central specialenhet följa utvecklingen,

Kungl. Maj ds proposition nr 44 år 1967

utarbeta och introducera tekniska normer och anvisningar samt verka som
internt konsultorgan inom de väggeometriska, vägbyggnadstekniska och
geotekniska områdena.

Brosektionens uppgift skall vara att som central specialenhet för
broar följa utvecklingen, utarbeta och introducera tekniska normer och anvisningar
samt på uppdrag utföra projektering, konstruktion eller andra
uppgifter inom broområdet.

Gatusektionen skall svara för den centrala handläggningen av
frågor rörande väg- och gatuhållningen i städer och samhällen, som är väghållare,
och av region-, general-, trafikleds-, stads- och byggnadsplaner samt
som verkets specialenhet för samhällsplanering och trafildedsplanering
lämna råd och anvisningar, utföra vissa utredningar samt samordna verkets
insatser beträffande den regionala planeringen på länsplanet.

Sektionen för fotogrammetri och databehandling
skall svara för verkets utvecklingsarbete inom fotogrammetri och databehandling,
för rådgivning, anvisningar och central produktion inom dessa
områden samt för centralt register över vägnätets tillstånd och för allmänna
trafikinformationer och analyser. Sektionen skall även medverka vid det
tekniska utvecklingsarbetet i övrigt inom verket. Vidare skall sektionen
svara för utvecklingen inom den administrativa databehandlingen och medverka
vid utvecklingen av ekonomi-administrativa system och övriga administrativa
rutiner samt svara för verkets dokumentationstjänst.

Trafiksektionen. Enligt prop. 1966: 129 skall den nuvarande trafikbyrån
med i huvudsak bibehållna arbetsuppgifter ingå som en sektion i
tekniska avdelningen. Därmed kommer bilinspektionens 15 distrikt att ingå
som en regional organisation i tekniska avdelningen.

Sekretariatet inom tekniska avdelningen skall dels handlägga avdelningens
allmänna administrativa ärenden, dels samordna dess resursplanering,
budgetering och kostnadsuppföljning för den interna verksamheten,
inklusive uppdragen från de regionala enheterna.

Ekonomiavdelningen indelas i budgetsektionen, förrådssektionen och
redovisningssektionen.

Budgetsektionen skall svara för utveckling och samordning beträffande
verkets ekonomifunktion. Däri ingår bland annat kvalificerade
utredningar på ekonomiområdet, central kostnadsuppföljning, utformning,
introduktion och uppföljning av kalkylregler samt utförande av företagsekonomisk
analys för olika delar av verkets verksamhet.

F örråds sektionen skall centralt samordna verkets politik i inköps-,
förråds- och lagerhållningsfrågor, handha upphandlingar och försäljningar
i den mån ej annan enhet erhållit sådan befogenhet samt svara för
verksamheten vid verkets effektcentralförråd.

Redovisningskontoret skall handlägga frågor rörande verkets

2*—Bihang till riksdagens protokoll 1967. 1 sand. Nr 44

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1967

medelsförsörjning, anslagsredovisning och kostnadsredovisning samt samordna
den kamerala verksamheten.

Administrativa avdelningen indelas i personalsektionen, juridiska sektionen,
organisationskontoret och informationskontoret. Till avdelningen
hör vidare centralförvaltningens kontorsservice.

Personalsektionen skall utarbeta förslag till riktlinjer för personalarbetet
och i samråd med berörda enheter utforma och genomföra verketa
handlingsprogram för detta arbete beträffande såväl tjänstemän som arbetare,
samordna handläggningen av personalärenden inom verket samt tillhandahålla
underlag för avdelningarnas personalplanering och beslut i
sådana personalfrågor för vilka beslutsbefogenheter delegerats till cheferna
för avdelningarna. Sektionen företräder verket i personalärenden gentemot
andra myndigheter, organisationer och företag. I uppgifterna för sektionen
ingår att i samråd med berörda enheter genomföra beslutade handlingsprogram
för utbildningsverksamheten, biträda vid analys och kartläggning av
utbildningsbehov, svara för information om de utbildningsvägar som står tilL
buds samt samordna verkets utbildningsåtgärder med övrig sådan verksamhet.

Juridiska sektionen skall utarbeta förslag till verksledningens
riktlinjer i marklösen- och faslighetsersättningsfrågor och lämna anvisningar
inom dessa områden, svara för samordning, central handläggning,
rådgivning och processverksamhet avseende marklösen- och fastighetsersättningsfrågor,
skaderegleringsärenden, vattenrätts- och sjörättsmål och
därvid företräda verket och bevaka dess rätt inför förlikningsnämnder, domstolar
och andra myndigheter samt lämna verkets enheter råd, anvisningar
och medverkan inom det juridiska området i övrigt. Chefen för sektionen
skall som verkets chefsjurist vara föredragande i författnings- och disciplinärenden.

Organisationskontoret skall utarbeta förslag till verksledningens
riktlinjer i organisationsfrågor, ha inseende över organisationsförändringar
inom verket, utföra utredningar och undersökningar rörande
verkets organisation och administrativa rutiner samt svara för verkets
arkiv-, publikations- och blankettfrågor.

Informationskontoret skall ha hand om den utåtriktade uppIysningstjänsten
rörande vägväsendet och den interna verksinformationen.

Central förvalt ningens kontorsservice skall ha hand om
centralt registratur, bibliotekstjänst, fastighetsdrift, telekommunikationer,
bud- och transporttjänst samt lagerhållning av kontorsmateriel, blanketter
m.m.

Den fristående revisionssektionen skall ha till uppgift att pröva ändamålsenligheten
av vidtagna åtgärder och kontrollera att verksamheten bedrivs
i enlighet med fastställda riktlinjer. I den senare uppgiften ingår granskning
av verkets kostnadsbokföring såsom i fråga om kalkylmässiga intäkter och

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

kostnader, interna debiteringar, för- och efterkalkyler samt resultatberäkningar
i syfte att säkerställa en rimlig överensstämmelse mellan kostnadsredovisning
och faktiska förhållanden. Däri ingår även granskning av
anslagsbokföringen, med avseende på korrekt debitering, kontering och
attestering. Genom sin sakrevisionella och kontrollerande verksamhet skall
sektionen rikta uppmärksamheten på behovet av undersökningar i rationaliseringssyfte
inom verkets olika verksamhetsområden och enheter.

En tablå över styrelsens förslag till indelning i enheter inom avdelningarna
torde såsom bilaga få fogas till statsrådsprotokollet. (Bilaga 1.)

I fråga om indelningen av landet i planläggningsom råden och
byggnadsdistrikt erinrar styrelsen om att väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningen
angett vissa krav på planläggningsområdenas allmänna
utformning. Å ena sidan konstateras behovet av regional samverkan mellan
vägverket och länsmyndigheterna på planläggnings- och projekteringsstadierna,
vilket leder till att planläggningsområdena bör bildas av hela län.
Å andra sidan uttalas att områdena bör utgöra näringsgeografiskt sammanhängande
områden och att större städers influensområden inte bör delas
mellan flera planläggningsområden. Då väg- och vattenbyggnadsverket är
en stor konsument av statistiska informationer kan en anslutning av planläggningsområdena
till av statistiska centralbyrån tillämpad indelning av
riket ifrågasättas. Verkets ställning och uppgifter inom totalförsvaret kan
även motivera en anslutning till rikets militära indelning. Styrelsen har
övervägt dessa alternativ och kommit till att inget av dem helt fyller de krav
som uppställts på planläggningsområdenas utformning. Den nya indelningen
i militärområden är dock lämplig som undelag för vidare överväganden.

Kungl. Maj :t har i prop. 1966: 129 föreslagit inrättande av tre byggnadsdistrikt
med Göteborg, Karlstad och Luleå som stationeringsorter. Dessa
distrikt kommer även att utgöra planläggningsområden. Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen
föreslår att den övriga delen av landet indelas i fyra
planläggningsområden resp. byggnadsdistrikt. Områdenas benämning och
utformning framgår av följande sammanställning. I denna anges även
huvudorterna för distrikten, vilka styrelsen föreslår bör benämnas centralorter.

Byggnadsdistriktets	I distriktet
benämning	ingående län	Centralort
Östra	B, C, D, I, U	Stockholm
Sydöstra	E, F, G, H	Jönköping
Södra	K, L, M,	Malmö
Västra	N, O, P, R	Göteborg
Nordvästra	S, T, W	Karlstad
Nedre norra	X, Y, Z	Sundsvall
Övre norra	AC, BD	Luleå

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

Östra byggnadsdistriktet består av mälarområdet jämte
Gotland. I området ingår Stockholms stad. Området bildar i stort sett en enhet
från såväl näringsgeografisk som trafikmässig synpunkt. Den för militärområdet
gällande gränsen mot Norrland följs inte utan Gävleborgs län
måste i sin helhet ingå i nedre norra området. Som centralort för byggnadsdistriktet
föreslås Stockholm.

Sydöstra distriktet bildas av de sydöstra länen med undantag
för Blekinge län. Området utgör en enhet med likartade näringsgeografiska
förutsättningar med undantag av norra delen av Östergötlands län. Detta
läns naturliga samhörighet i övrigt med norra Kalmar och Jönköpings län
motiverar dock den föreslagna avgränsningen.

Med hänsyn till den förutsedda byggnadsverksamheten anser styrelsen
Jönköping lämpligast som centralort för byggnadsdistriktet.

Södra distriktet bildas av storstadsområdet vid Öresund och
resterande delar av Malmöhus län samt Kristianstads och Blekinge län.
Styrelsen har bedömt att Malmö bör vara centralort för distriktet.

Västra distriktet skall enligt prop. 1966: 129 omfatta Hallands,
Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län med Göteborg som
centralort.

Nordvästra distriktet skall enligt samma proposition omfatta
Värmlands, Örebro och Kopparbergs län och ha Karlstad som centralort.

Nedre norra distriktet bildas av Gälveborgs, Västernorrlands
och Jämtlands län, vilkas näringsgeografiska struktur och trafikmässiga förhållanden
är likartade. Bebyggelsen är till största delen koncentrerad till
kustbygden och älvdalarna. Inlandstrafiken utgörs till stor del av skogstransporter
i riktning mot kusten. Styrelsen har funnit övervägande skäl
tala för att Sundsvall bör vara centralort för byggnadsdistriktet.

Övre norra distriktet skall enligt prop. 1966:129 omfatta
Västerbottens och Norrbottens län med Luleå som centralort.

Den ekonomiska omslutningen kommer att vara olika stor för de sju
byggnadsdistrikten. Den årliga omslutningen i södra distriktet beräknas
sålunda bli ungefär hälften av den i östra distriktet.

Enligt styrelsens mening torde det inte vara möjligt att uppnå en jämnare
volymmässig fördelning om kravet på bl.a. näringsgeografisk enhetlighet
skall kunna uppfyllas.

Personalbehovet samt tidpunkt för genomförandet av ng organisation

Vid beräkningen av behovet av tjänstemän i den nya organisationen har
styrelsen utgått från nuvarande arbetsvolym för verket. Antalet tjänstemän
inom byggnadsorganisationen har beräknats med utgångspunkt från byggnadsverksamhetens
nuvarande omfattning och fördelning mellan byggande
med egna resurser och av utomstående. Därjämte har förutsatts att arbetet

Kungl. Maj:ts proposition nr kk år 1967

inom de olika enheterna förenklas genom utveckling av normer, anvisningar
och arbetsrutiner.

Arbetsuppgifterna har klarlagts och fördelats på olika enheter och organisationsnivåer
samt i huvudsak klassificerats enligt det yrkesnomenklatursystem
som tillämpas inom industrin. Då verkets nuvarande arbetsuppgifter
tidigare preliminärt har klassificerats enligt samma system har jämförelser
kunnat göras mellan beräknat behov av tjänstemän för den nya organisationen
och tillgången i den nuvarande. Beräkningarna har redovisats med
befattningshavarna fördelade inom ett högre och ett lägre kvalifikationsområde.
Till det högre kvalifikationsområdet har hänförts lägst befattningar
för personal med ansvar för visst avsnitt av verksamheten och i vars arbete
ingår att välja, anpassa och utarbeta metoder. Till det lägre kvalifikationsområdet
bär hänförts befattningar för personal, som biträder befattningshavare
inom det högre kvalifikationsområdet eller utför arbetsuppgifter av
service- och rutinkaraktär inklusive den direkta arbetsledningen för sådana
uppgifter. En tablå över styrelsens beräkning av antalet tjänstemän i den
nya organisationen samt nuvarande personaluppsättning torde såsom bilaga
få fogas till statsrådsprotokollet. (Bilaga 2.)

Styrelsens förslag till detaljorganisation och därav föranlett behov av
tjänstemän innebär att centralförvaltningen ökar i förhållande till nuvarande
organisation med 85 tjänstemän, varav 76 tillhör det högre kvalifikationsområdet.
Vid denna jämförelse har direktionsmedlemmar respektive
ledamöter av nuvarande fackmannastyrelse ej medräknats. Den kvantitativa
och kvalitativa utökningen erfordras främst för översiktlig vägplanering,
tätortsplaneringsfrågor, programarbete, vägbyggnadstekniska, drifttekniska
och geoteknislca frågor samt för arbetsuppgifter inom ekonomifunktionen.

Förslaget innebär beträffande den regionala organisationen en kvalitetsmässig
höjning av personalresurserna samtidigt som antalet tjänstemän
reduceras. Sålunda tillkommer omkring 200 befattningar inom det högre
kvalifikationsområdet medan det lägre minskar med omkring 500. Driftkontorens
lokala organisation föreslås få ökad kapacitet för planering, resultatuppföljning
och direkt arbetsledning.

Styrelsen anser det möjligt att till stor del uppnå den nödvändiga personella
kapacitetshöj ningen genom interna åtgärder för utbildning av redan
anställda för uppflyttning till det högre kvalifikationsområdet. En mindre
nyrekrytering blir dock nödvändig. Det planerings- och budgeteringssystem
med uppföljningar och kontroller som avses införas i samband med omorganisationen
gör det möjligt för verksledningen att i detalj styra utvecklingen
även på personalområdet.

Kostnaderna för den nya organisationen kan anges först efter genomförda
förhandlingar med berörda personalorganisationer. Styrelsen har dock
överslagsmässigt beräknat dessa kostnader genom att preliminärt invärdera

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

de föreslagna nya arbetsuppgifterna i det tidigare nämnda yrkesnomenklatursystemet
och därefter ntföra beräkningarna med hjälp av den lönestatistik
som bygger på detta system. Motsvarande kostnader i nuvarande organisation
har beräknats på samma sätt. Detta har möjliggjort jämförelse
mellan lönekostnader för tjänstemän i den nya organisationen och i den
nuvarande.

Lekmannastyrelsen har i enlighet med vad som angetts i prop. 1966: 129
inrättats fr. o. in. den 1 januari 1967. Avdelningarna avses vara organiserade
den 1 april och indelningen i sektioner och kontor i huvudsak vara klar den
den 1 juli 1967. Vidare föreslogs i nämnda proposition att västra, nordvästra
och övre norra byggnadsdistrikten inrättas fr. o. in. den 1 juli 1967.

De framlagda förslagen till huvudorganisation, detalj organisation och
arbetssätt för statens vägverk innebär i flera avseenden genomgripande
förändringar, vilka kräver viss övergångstid för att bli helt genomförda.
Under övergångstiden kommer antalet tjänstemän att vara större än vad
organisationsförslaget anger dels därför att arbetet under denna tid måste
utföras efter nu gällande rutiner och dels därför att viss nyrekrytering av
kvalificerad personal erfordras för bl. a. utvecklingsarbete. Genomförandet
av centralförvaltningens organisation innebär i huvudsak en omgruppering
av större eller mindre enheter inom den nuvarande väg- och vattenbyggnadsstyrelsen.
Därtill kommer personell förstärkning, både kvalitativt och kvantitativt
inom vissa funktioner, vilket gör genomförandet delvis beroende av
möjligheterna att rekrytera. Styrelsen bedömer att centralförvaltningens
organisation kan vara i huvudsak genomförd under år 1967.

Uppbyggnaden av den nya regionala byggnadsorganisationen förutsätter
personalomflyttningar jämte viss nyrekrytering. Personal för direkt arbetsledande
uppgifter berörs inte nämnvärt av flyttningar. Däremot blir det
fråga om flyttning för huvuddelen av den personal som skall placeras i
byggnadsdistriktens centralorter för planering, uppföljning och ledning av
byggnadsverksamheten. Resultatet av den påbörjade noggranna ekonomiska
uppföljningen av byggnadsverksamheten kan först på sikt komma att påverka
relationerna mellan utförande i egen regi och genom utomstående
entreprenörer. En eventuell framtida ändring av relationerna kan inte nu
påverka avvägningen av byggnadsdistriktens personalbehov. Med hänsyn
härtill och då den för uppbyggnad av den regionala organisationen erforderliga
vidareutbildningen och nyrekryteringen inte bedöms medföra nämnvärda
svårigheter föreslår styrelsen, alt de fyra nya byggnadsdistrikten
organiseras under år 1968.

Genomförandet av den regionala organisationen i övrigt innebär främst
bildande av lokala organisationsenheter — driftområden — för planläggning
och ledning av driftverksamheten samt en koncentration av de nuvarande
projekteringsavdelningarnas verksamhet mot samhällsplanering, inventering,
utredning och projektledning. Driftkontorens organisation bör

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

genomföras i samband med att de lokala driftområdena bildas, vilket bör
kunna ske senast under år 1969.

Styrelsens förslag till ändrad anslagsteknik beträffande administrationskostnaderna Verkets

huvudaktiviteter är vägunderhåll och vägbyggande och till dessa
ansluter sig i huvudsak all verksamhet både centralt och regionalt. Då en
redovisning per aktivitet eftersträvas blir redovisningen per kostnadsslag av
underordnat eller sekundärt intresse. Redovisning per kostnadsslag kan tas
fram på statistisk väg ur kostnadsredovisningen. De arbetsbeskrivningar
som upprättats i samband med genomgång av detalj organisationen för statens
vägverk ger underlag för att särskilja kostnaderna för personal som är
sysselsatt med sådan verksamhet för vilken kostnaderna hänför sig till
aktiviteterna vägunderhåll och vägbyggande.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslår, att de nuvarande anslagen till
avlöningar och omkostnader till styrelsen och vägförvaltningarna inte längre
förs upp på riksstaten. I stället bör under sjätte huvudtiteln på driftbudgeten
under ett förslagsvis betecknat anslag med rubriken Statens vägverk:
Förvaltningskostnader anvisas medel för att täcka avlöningar och omkostnader
för den personal i statens vägverks centralförvaltning och vid vägförvaltningarna,
vars arbete inte direkt kan hänföras till aktiviteterna vägunderhåll
och vägbyggande. Från anslaget till förvaltningskostnader skulle
bestridas kostnaderna för verksledning, cheferna för avdelningarna, sektionen
för översiktlig vägplanering, gatusektionen, trafiksektionen, försvarssektionen,
juridiska sektionens allmänna kontor samt vägdirektörerna och
enheter för enskilda vägar vid vägförvaltningarna. Enligt styrelsens mening
låter sig dessa kostnader svårligen fördelas.

Avlöningar och omkostnader för ekonomiavdelningen, administrativa
avdelningen och revisionssektionen i centralförvaltningen samt kanslikontoren
vid vägförvaltningarna bör enligt styrelsen preliminärt föras av under
anslaget till vägunderhållet för senare fördelning på anslagen till vägunderhåll
resp. vägbyggande.

De enheter vilkas uppgifter direkt hänför sig till vägunderhåll föreslås
belasta för denna aktivitet anvisade anslag. Vidare föreslås att utgifterna
för avlöningar och omkostnader för byggnadsverksamheten helt bestrids
från anslaget till byggande av riksvägar.

Styrelsens beräkning av medelsbehovet till avlöningar och omkostnader
budgetåret 1967/68

Styrelsens förslag till detalj organisation för statens vägverk innebär att
drygt 80 nya tjänster fordras för verksamheten inom centralförvaltningen
varjämte inom verket som helhet krävs en kvalitativ förstärkning. Genom
personalförstärkningen tillförs verket temporärt ett större antal tjänste -

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

män än vad som anges i förslaget till detaljorganisation. Detta överskott
avses kunna avvecklas genom naturlig avgång. Styrelsen har i sin anslagsframställning
inte tagit med några kostnader för vatten- och avloppsbyrån
och länsingenjörskontoren då vatten- och avloppsorganisationen den 1 juli
1967 överförs till annan myndighet. Vid sin beräkning av medelsbehovet
har styrelsen utgått från de på riksstaten för innevarande budgetår uppförda
anslagen till avlöningar och omkostnader för styrelsen och vägförvaltningarna.

Under anslaget Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen: Avlöningar är för innevarande
budgetår anvisat 18 672 000 kr. Styrelsen beräknar en ökning av
medelsbehovet med 5 428 000 kr.

Ökning eller minskning

1. Personal-och tjänsteförändringar........... +4 574 100

2. Vatten- och avloppsbyrån .................... — 1 000 500

3. Löneomräkning ..... .............. ....... + 1 854 400

+ 5 428 000

För innevarande budgetår bär under anslaget! Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
Omkostnader anvisats 2 924 000 kr. Styrelsen föreslår en uppräkning
med 1 688 500 kr.

1. Sjukvård m. m.................	Anvisat 1967/68 76 200	Föreslagen ändr. 1967/68 Mynd. + 23 900
2. Reseersättningar m. m...........	1 055 000	+	338 100
3. Bränsle, lyse och vatten..........	125 000	+	107 800
4. Övriga expenser a) För eget behov ..............	1 317 800	+	869 700
b) För annat än eget behov......	290 000	+	220 000
5. Publikationstryck ..............	198 000	+	99 000
6. Övriga utgifter ................	12 000	+	30 000
Särskilda uppbördsmedel Försäljning av publikationer, ljus-kopiering åt utomstående in. m. . . -	— 150 000	+ 1 688 500

2. På grund av de fr. o. m. den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna vid resa
på järnväg och ändrade resekostnadsersättningarna vid tjänsteresa med
egen bil samt höjda traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med
74 000 kr. För ökad reseverksamhet bl. a. i samband med införandet av nya
rutiner och arbetsmetoder samt för ökade kostnader för flyttningsersättningar,
anstånd med omstationering in. m. begärs en uppräkning med
138 000 kr.

Personalökning i samband med omorganisationen beräknas öka kostnaderna
under posten med 166 100 kr. Vatten- och avloppsbvråns överförande

Kungl. Maj.ts proposition nr H år 1967 19

till annan myndighet beräknas minska medelsbehovet med 40 000 kr. Sammanlagt
föreslås sålunda under posten en uppräkning med (74 000 +
138 000 + 166 100 — 40 000) 338 100 kr.

3. ökat medelsbehov med hänsyn till bl. a. belastningen på posten och
utökade lokaler.

4 a) Städningskostnaderna beräknas öka med 110 500 kr.

För ökade kostnader för skrivmaterialier in. in. begärs uppräkning med
18 000 kr.

Kostnaderna för telegram, telefon och annonsering ökar med 43 500 kr.

För anskaffning av viss möbelutrustning begärs 90 000 kr. samt för skjutbara
arkivhyllor 50 000 kr. För anskaffning av snabbtelefonanläggning,
vissa kontorsmaskiner in. m. tar styrelsen upp ett belopp av 85 000 kr.
För beräknad prisstegring begärs 15 000 kr. Vidare föreslås för vissa diverse
utgifter en uppräkning med 37 200 kr. Minskningen av medelsbehovet
på grund av vatten- och avloppsbyråns bortflyttning uppskattas till 6 000
kr. Sammanlagt begärs sålunda för anskaffning av möbler, kontorsmaskiner
in. m. uppräkning med (90 000 + 50 000 + 85 000 + 15 000 + 37 200
— 6 000) 271 200 kr.

Under delposten till övriga expenser för eget behov begärs sålunda eu
uppräkning med (110 500+ 18 000 + 43 500 + 271 200) 443 200 kr. Härtill
kommer 426 500 kr. för beräknad personalökning i samband med omorganisationen.
Sammanlagt begär styrelsen sålunda 869 700 kr., varav 455 000
kr. utgör engångskostnad.

4 b) Posten bör med hänsyn till belastningen och väntade prisstegringar
räknas upp med 180 000 kr. samt med hänsyn till införandet av nya rutiner
med 40 000 kr. eller sammanlagt 220 000 kr.

5) För utgivning av personaltidskriften Vårt Verk disponeras under
budgetåret 1966/67 55 000 kr. I sin nuvarande utformning har tidskriften
endast utgetts försöksvis. Styrelsen avser att fr. o. m. år 1967 ge ut skriften
i annan typografisk utformning. För omläggningen jämte inträffade
prisstegringar erfordras 27 000 kr. Med hänsyn till belastningen på posten
föreslås en uppräkning med 67 000 kr. För väntade prisstegringar beräknas
en ökning med 20 000 kr. Minskningen genom vatten- och avloppsbyråns
bortflyttning beräknas till 15 000 kr. Sammanlagt ökar sålunda posten
med (27 000 + 67 000 + 20 000 — 15 000) 99 000 kr.

6) Organiserad fritidsverksamhet finns numera vid styrelsen och 23 väglörvaltningar.
Av verksamheten föranledda kostnader har helt erlagts av
medlemmarna dels i form av lokala medlemsavgifter, dels genom särskilda
insamlingar. Sammanlagt har medlemmarna på detta sätt tillskjutit ca
28 000 kr. Genom att personalorganisationerna erlägger centrala medlemsavgifter
till det för ändamålet bildade fritidsförbundet, ökar de anställdas
insatser för verksamheten med ytterligare ca 13 000 kr. Enligt styrelsens
mening synes det rimligt att verket och de anställda i samma utsträckning

20 Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

stöder fritidsförbundets verksamhet. På grund härav föreslås en uppräkning
med 30 000 kr.

Anslaget Vägförvaltningarna: Avlöningar är för innevarande budgetår
uppfört med 44 906 000 kr. Styrelsen beräknar det ökade medelsbehovet till
894 000 kr.

Ökning eller minskning

1. Personal- och tjänsteförändringar.............. -— 61 800

2. Länsingenjörskontoren ...................... —3 797 200

3. Löneomräkning .............................. + 4 753 000

+ 894 000

Under anslaget Vägförvaltningarna: Omkostnader är för innevarande
budgetår anvisat 7 066 000 kr. Styrelsen beräknar att medelsbehovet minskar
med 326 000 kr.

	Anvisat	Föreslagen ändr. 1967/68
	1966/67	Mynd.
1. Sjukvård m. in........	........... 97 600	+ 12 300
2. Reseersättningar in. m.	.......... 4 568 000	— 645 900
3. Bränsle, lyse och vatten	.......... 202 000	— 32 000
4. Övriga expenser ......	.......... 2 138 400	+ 329 600
5. Underhåll och drift av	tjänstebilar 45 000	+ 10 000
6. Övriga utgifter .......	........... 15 000	—

— 326 000

2) På grund av de fr. o. m. den 1 juli 1966 höjda biljettpriserna vid resa
på järnväg och ändrade resekostnadsersättningarna vid tjänsteresa med
egen bil samt höjda traktamentsersättningarna föreslås en uppräkning med
326 000 kr.

ökad inspektionsverksamhet i samband med högertrafikreformens genomförande
samt verkets ordinarie verksamhet beräknas kosta 150 000 kr.
Dänsingenjörskontorens inordnande i länsstyrelserna samt minskning av
personal å avlöningsanslag i samband med omorganisationen beräknas medföra
ett minskat medelsbehov av 618 100 kr. resp. 503 800 kr. Sammanlagt
beräknar sålunda styrelsen under förevarande post att medelsbehovet minskar
med (326 000 + 150 000 — 618 100 — 503 800) 645 900 kr.

4) Städningskostnaderna beräknas öka med 136 000 kr.

Den ökade verksamheten samt införandet av nya rutiner och blanketter
beräknas medföra en ökning av kostnaderna för skrivmaterialier, papper
m. m. med 16 500 kr.

Telefon- och annonskostnaderna beräknas öka med 72 000 kr.

För väntade prisstegringar på möbler, skriv- och räknemaskiner m. m.
föreslås en uppräkning med 30 000 kr. För anskaffning av möbler samt
skriv- och räknemaskiner begärs 50 000 kr. Anskaffning av snabbtelefonoch
personsökaranläggningar till vägförvaltningar, som ännu inte utrus -

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1967

tats härmed, samt komplettering av befintliga anläggningar beräknas kosta
53 000 kr. För anskaffning av ljuskopieringsanläggning begärs 16 000 kr.
Vid fyra vägförvaltningar använder man bokföringsmaskiner med hålremsstans.
Styrelsen beräknar 175 000 kr. för inköp av ytterligare fem bokföringsmaskiner.
Länsingenjörskontorens överflyttning minskar medelsbehovet
med 12 000 kr. För anskaffning av möbler, kontorsmaskiner m. m. beräknas
sålunda en uppräkning med (30 000 + 50 000 + 53 000 + 16 000 +
175 000— 12 000) 312 000 kr. Vidare föreslås för vissa diverse utgifter en
uppräkning med 74 000 kr. Minskningen av personal å avlöningsanslag i
samband med omorganisationen beräknas medföra en minskning av medelsbehovet
med 280 900 kr.

Sammanlagt föreslås sålunda under delposten en uppräkning med
(136 000 + 16 500 + 72 000 + 312 000 + 74 000 — 280 900) 329 600 kr.

Sammanlagt beräknar styrelsen medelsbehovet för avlöningar och omkostnader
i den nya organisationen till 81 402 500 kr. Av beloppet föreslår
styrelsen att 10 167 500 kr. tas upp under anslaget till förvaltningskostnader,
38 089 700 kr. under anslaget till vägunderhållet samt 33 145 300 kr.
under anslaget till byggande av riksvägar.

Yttrande

Över väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning om anslag till avlöningar
och omkostnader in. in. för budgetåret 1967/68 har yttrande avgetts
av riksrevisionsverket. Myndigheten anför bl. a. att utformningen
av ett nytt redovisningssystem m. m. påverkar inte endast vägverkets möjligheter
till effektivitetsbedömning samt ekonomisk styrning och kontroll
m. in. utan även såsom en följd härav såväl internrevisionens som externrevisionens
inriktning och arbetsuppgifter. Riksrevisionsverket finner det
därför vara angeläget att det fortsatta utvecklingsarbetet på ekonomifunktionsområdet
bedrivs i nära samverkan med riksrevisionsverket, varigenom
även skapas förutsättningar för utnyttjande av erfarenheter inom samma
ämnesområde hos andra statliga organ.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens förslag att avlöningar och omkostnader
för ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och revisionssektionen
i centralförvaltningen samt kanslikontoren vid vägförvaltningarna
skall avföras under anslaget till vägunderhållet för senare fördelning på
anslag för vägunderhåll och vägbyggande bör ses mot bakgrunden av departementschefens
uttalande i prop. 1966: 129 om att ett för verket gemensamt
förslagsanslag för förvaltningskostnader under vilket personalkostnader
och omkostnader, som ej utan vidare låter sig fördelas, borde upptas.

Enligt riksrevisionsverkets mening bör med ledning av departementschefens
uttalande även kostnaderna för ekonomiavdelningen, administrativa

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

avdelningen och revisionssektionen i centralförvaltningen samt kanslikontoren
vid vägförvaltningarna belasta anslaget till förvaltningskostnader.

Slutligen erinrar riksrevisionsverket om departementschefens uttalande i
prop. 1966: 129 att verkets utbildningsverksamhet, som i första hand torde
komma att hänföra sig till det tekniska området, anpassas och samordnas
med de möjligheter i övrigt som finns inom samhället samt att verket i princip
inte självt bör ordna sådan utbildning som samhället ombesörjer i annan
ordning.

Departementschefen

Under hösten 1966 beslutade riksdagen om ny organisation för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen jämte vissa förändringar i väg- och vattenbyggnadsverkets
regionala organisation. Till grund för propositionen låg förslagen
i väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningens betänkande »Statens
vägverk» (SOU 1965:47). Beslutet innebär, att verksamheten inom den
centrala administrationen fördelas på fem avdelningar, nämligen driftavdelningen,
byggnadsavdelningen, tekniska avdelningen, ekonomiavdelningen
och administrativa avdelningen. Under driftavdelningen sorterar vägförvaltningar
och projekteringskontor. För väg- och brobyggnadsverksamheten
tillskapas en regional organisation med tills vidare tre byggnadsdistrikt, omfattande
sammanlagt nio län. I övriga län bibehålls tills vidare byggnadsavdelningarna
vid vägförvaltningarna. Avdelningarna inom den centrala
administrationen inrättas den 1 april och byggnadsdistrikten den 1 juli i år.
Chefer för avdelningarna är tre tekniska direktörer, en ekonomidirektör
resp. en administrativ direktör, samtliga i lönegraden C 3.

Verket har den 1 januari 1967 ställts under ledning av en lekmannastyrelse
som består av sex ledamöter med generaldirektören som ordförande.
Namnet på verket ändras den 1 juli i år till statens vägverk med den nuvarande
väg- och vattenbyggnadsstyrelsen som centralförvaltning.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har i anslutning till sin framställning
om anslag till avlöningar och omkostnader för statens vägverk för budgetåret
1967/68 redovisat vissa organisationsförslag, vilka innebär en fortsättning
av den tidigare påbörjade omorganisationen. Styrelsen har sålunda
lagt fram förslag angående dels indelning i sektioner och fristående kontor
av avdelningarna inom centralförvaltningen, dels inrättande av ytterligare
fyra byggnadsdistrikt, dels inrättande av ytterligare ett projekteringskontor,
dels huvudorganisation för vägförvaltningarna, dels vissa ändringar i den
regionala driftorganisationen. Vidare har styrelsen förordat vissa ändringar
i anslagstelcniken beträffande verkets avlöningar och omkostnader.

Styrelsens förslag till indelning i sektioner och fristående kontor av avdelningarna
inom centralförvaltningen innebär följande.

Kungl. Maj. ts proposition nr 44 år 1967

Driftavdelningen föreslås uppdelad på allmänna sektionen, projekteringssektionen,
driftsektionen, maskinsektionen och försvarssektionen.

Byggnadsavdelningen föreslås bestå av en allmän sektion och en produktionssektion.

I fråga om tekniska avdelningen förordar styrelsen en uppdelning i sju
enheter. Dessa är sektionen för översiktlig vägplanering, vägsektionen, brosektionen,
gatusektionen, sektionen för fotogrammetri och databehandling,
trafiksektionen och sekretariatet.

Ekonomiavdelningen föreslås bestå av budgetsektionen, förrådssektionen
och redovisningskontoret.

Administrativa avdelningen föreslås delad i personalsektionen, juridiska
sektionen, organisationskontoret, informationskontoret och centralförvaltningens
kontorsservice.

Styrelsens förslag till indelning i sektioner och kontor innebär endast vissa
smärre ändringar i förhållande till väg- och vattenbyggnadsstyrelseutredningens
förslag. Avvikelserna hänför sig väsentligen till byggnadsavdelningen,
ekonomiavdelningen och administrativa avdelningen och avser i
huvudsak en minskning av antalet sektioner. I fråga om byggnadsavdelningen
innebär styrelsens förslag att antalet sektioner minskar från fyra till två.
Inom ekonomiavdelningen har den av utredningen föreslagna enheten för
administrativ databehandling slopats och arbetsuppgifterna i stället lagts in
under sektionen för fotogrammetri och databehandling inom tekniska avdelningen.
För samordningen av utbildningsverksamheten inom verket föreslog
utredningen en särskild enhet inom administrativa avdelningen. Vägoch
vattenbyggnadsstyrelsen har ansett att dessa frågor bör ingå i personalsektionen.

Jag har vid mina överväganden rörande indelningen av avdelningarna i
sektioner och fristående kontor ansett mig böra biträda styrelsens förslag
med de ändringar som framgår av det följande.

I prop. 1966: 129 angående ny organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
in. m. anförde jag, att det av bilförar- och körtidsutredningarna
framlagda förslaget om att inrätta ett särskilt trafikverk var under beredning
inom departementet och att jag med hänsyn härtill då inte var beredd
att ta ställning till frågan om en ändrad fördelning av ansvaret för trafiksäkerhetsarbetet
på olika myndigheter. Jag föreslog därför, att den nuvarande
trafikbyrån jämte bilinspektionens 15 distrikt skulle bibehållas inom statens
vägverk med i princip oförändrade arbetsuppgifter. Den av styrelsen föreslagna
trafiksektionen inom tekniska avdelningen motsvarar nuvarande
trafikbyrån. Jag avser senare föreslå Kungl. Maj :t, att i särskild proposition
lägga fram förslag om en trafiksäkerhetsmyndighet. Jag vill emellertid
redan nu redovisa de arbetsuppgifter på trafiksäkerhetsområdet som bör
åvila statens vägverk.

Som ansvarigt organ för det allmänna vägnätet bör vägverket handlägga

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

frågor rörande utnyttjandet av vägnätet med hänsyn till bl. a. bärigheten..
Ärenden avseende ansökan om dispenser från gällande bestämmelser för
vägnätets användning bör sålunda handhas av vägverket och inordnas under
driftavdelningens driftsektion. I fråga om vissa dispenser såsom från bestämmelserna
rörande fordons längd och bredd bör samråd ske med den
trafiksäkerhetsmyndighet, rörande vilken förslag inom kort kommer att
läggas fram. Handläggningen av dispensärenden sker f. n. inom trafikbyråns
avdelning för trafikärenden, sektionen för allmänna trafikärenden in. m.
Även frågor rörande vägbelysning bör handläggas inom statens vägverk.
Vidare anser jag att den del av verksamheten inom trafikbyråns avdelning
för järnvägsärenden som avser kontroll över enskilda järnvägar och spårvägar
samt bidragsgivning till säkerhetsanordningar vid järnvägskorsningar
tills vidare bör ligga kvar hos vägverket. Dessa uppgifter torde lämpligen
höra läggas in under tekniska avdelningens brosektion. Slutligen bör det
statistikarbete som ligger till grund för bedömningen av vägens standard
från trafiksäkerhetssynpunkt ligga kvar hos vägverket. Övriga uppgifter
inom nuvarande trafikbyrån bör i avvaktan på överflyttning till annan myndighet
inordnas i en trafiksektion inom tekniska avdelningen. Jag kommer
senare i samband med redovisningen av förslagen rörande trafiksäkerhetsmyndighet
att föreslå tidpunkt för överflyttningen.

Den föreslagna indelningen i sektioner och fristående kontor bör betraktas
som en principlösning. Kungl. Maj :t bör äga besluta om ändringar i
organisationen.

Riksdagen har tidigare beslutat om inrättande av tre byggnadsdistrikt.
Ett av dessa omfattar Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs
samt Skaraborgs län med Göteborg som stationeringsort. Ett andra distrikt
omfattar Värmlands, Örebro och Kopparbergs län. Stationeringsorten för
detta distrikt är Karlstad. I det tredje distriktet ingår Västerbottens och
Norrbottens län med Luleå som stationeringsort. Styrelsen föreslår att
distrikten benämnes västra, nordöstra resp. övre norra distriktet.

I propositionen angående ny organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
in. in. anförde jag bl. a., att förläggandet av byggnadsverksamheten
till särskilda byggnadsdistrikt torde ge goda möjligheter att driva
denna verksamhet rationellt och effektivt. Genom en indelning i tillräckligt
stora distrikt erhålls ökade möjligheter att utjämna fluktuationer i
arbetsvolymcn och öka konkurrensen även i fråga om större byggnadsprojekt.

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsen har lagt fram förslag om inrättande av
ytterligare fyra byggnadsdistrikt. Styrelsen förordar att Stockholms, Uppsala,
Södermanlands, Gotlands och Västmanlands län bildar ett distrikt.
Distriktet föreslås benämnas östra distriktet. Vidare föreslår styrelsen ett
distrikt, kallat sydöstra distriktet, omfattande Östergötlands, Jönköpings,
Kronobergs och Kalmar län. Södra distriktet föreslås omfatta Blekinge,
Kristianstads och Malmöhus län. Gävleborgs, Västernorrlands och Jämt -

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

lands län föreslås bilda nedre norra distriktet. Vid mina överväganden har
jag funnit mig böra biträda styrelsens förslag rörande utformningen av de
fyra nya byggnadsdistrikten. Den variation i arbetsvolymen som kan beräknas
komma att föreligga mellan distrikten bör beaktas vid uppbyggnaden
av distriktens personalorganisation.

Byggnadsdistrikten kommer enligt styrelsens förslag att ha samma
gränser som verkets planläggningsområden. Med anledning härav vill jag;
erinra om att jag i propositionen angående ny organisation för väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen, m. in. anfört att indelningen i planläggningsområden
torde böra uppfattas endast som en intern områdesindelning vid fördelningen
av arbetsuppgifterna inom verket. Områdena har inte avsetts bli
utrustade med egna planeringsresurser.

Huvudorterna i distrikten bör enligt väg- och vattenbyggnadsstyelsen
benämnas centralorter. Som centralorter i de fyra nya byggnadsdistrikten
har styrelsen föreslagit Stockholm i östra distriktet, Jönköping i sydöstra
distriktet, Malmö i södra distriktet samt Sundsvall i nedre norra distriktet.
Jag ansluter mig till styrelsens förslag beträffande centralorterna i östra och
sydöstra distrikten. I östra distriktet bör dock byggnadskontoret kunna
förläggas till ort inom storstockholmsområdet. Vid mina överväganden rörande
centralort i södra distriktet har jag funnit skäl tala för att välja Kristianstad.
Hänsyn bör tas bl. a. till att byggnadsverksamheten under avsevärd
tid framöver till betydande del kan beräknas bli förlagd till de nordvästra
och nordöstra delarna av distriktet. Även från allmänna lokaliseringssynpunkter
bör Kristianstad ges företräde framför Malmö. Jag föreslår,
att Kristianstad blir centralort i distriktet.

Centralorten inom nedre norra distriktet bör liksom inom övriga distrikt
ges så nära anknytning som möjligt till den regionala planerings- och projekteringsfunktionen.
Samrådet mellan projekterande och byggande enhet
underlättas därmed. I synnerhet vid avslutandet av projekteringsstadiet och
före igångsättningen av byggandet krävs en nära kontakt mellan nämnda två
enheter. Jag har från denna utgångspunkt och med hänsynstagande till
kraven på en rationellt utformad byggnadsorganisation funnit att Härnösand
bör vara centralort i nedre norra distriktet. Styrelsens förslag i övrigt
rörande byggnadsdistrikten finner jag mig kunna biträda.

Förslaget om att inrätta ett projekterings kontor i Jönköping
anser jag mig även böra biträda. Kontoret kommer att bestå av den enhet
vid vägförvaltningen i Jönköpings län som bl. a. svarar för projektering av
motorväg. Det föreslagna projekteringskontoret avses utföra projektering av
särskilda projekt inom såväl Jönköpings län som angränsande län. Med
hänsyn härtill kan det ifrågasättas om projekteringskontoret i Växjö bör
bibehållas. Enligt vad jag erfarit har kontoret f. n. arbetsuppgifter av sådan
art att det inte bör avvecklas omedelbart som fristående kontor. Det bör
emellertid successivt inordnas under projekteringskontoret i Jönköping.
Kungl. Maj :t äger besluta om inrättande av projekteringskontor.

Kungi. Maj.ts proposition nr ii år 1967

Styrelsen har även lagt fram förslag till huvudorganisation för v ä g f ö rvaltningarna.
I enlighet härmed bör vägförvaltning organiseras på
ett planeringskontor, ett driftkontor och ett kanslikontor samt en enhet för
enskilda vägar. I fråga om kansliuppgifterna vid vägförvaltningarna i
Stockholms, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län föreslår
styrelsen att dessa delas på ett ekonomikontor och ett personalkontor.

Jag finner mig böra biträda styrelsens förslag om huvudorganisation för
vägförvaltningarna. Däremot har jag inte ansett tillräckliga skäl föreligga
att dela kansliuppgifterna på två enheter vid de av styrelsen föreslagna vägförvaltningarna.
Dessa förvaltningar bör sålunda ha samma huvudorganisation
som de övriga. Kungl. Maj :t bör äga besluta om avvikelser från den
föreslagna organisationen för vägförvaltningarna.

Sedan ett par år pågår försöksverksamhet inom tre län med ny linjeorganisation
för vägunderhållet. Fr. o. in. den 1 januari i år
omfattar försöksverksamheten ytterligare fyra län. Den nya linjeorganisationen
innebär att tre eller fyra av de nuvarande vägmästarområdena
sammanförts till särskilda driftenheter, vägdistrikt. Resultaten av den hittillsvarande
försöksverksamheten synes visa att inte oväsentliga fördelar
kan vinnas med den nya organisationen. Innan slutlig ställning tas till
frågan om ändrad lokal organisation för vägunderhållet bör emellertid
ytterligare någon tids erfarenhet av pågående försöksverksamhet avvaktas.
Jag anser mig därför inte nu böra biträda väg- och vattenbyggnadsstyrelsens
förslag om ändrad regional organisation för vägunderhållet. Kungl. Maj :t
bör senare äga besluta härom.

Beträffande tidpunkten för genomförande av den nya organisationen
gäller att sektionerna och de fristående kontoren inom centralförvaltningen
i huvudsak bör vara organiserade den 1 juli 1967. De fyra nya byggnadsdistrikten
bör organiseras successivt så att de i sin helhet är i funktion vid
slutet av år 1968.

I anslutning till genomförandet av den nya organisationen bör vissa nya
tjänster inrättas. Jag föreslår sålunda, att för cheferna för allmänna sektionen
inom driftavdelningen, allmänna sektionen inom byggnadsavdelningen
samt gatusektionen inom tekniska avdelningen inrättas tre tjänster som
byråchef, alternativt överingenjör i C 1. Vidare bör för cheferna för driftsektionen,
produktionssektionen resp. brosektionen inrättas tre tjänster som
överingenjör i C 1. För cheferna för personalsektionen resp. juridiska sektionen
bör inrättas två tjänster som byråchef i Cl. För cheferna för byggnadsdistrikten
bör inrättas sju tjänster som byggnadsdirektör, varav en i
C 2 och de övriga i C 1. För cheferna för vägförvaltningarna bör liksom hittills
finnas 24 tjänster som vägdirektör, varav 6 i C 2, 17 i C 1 och 1 i B 5. I
övrigt beräknar jag medel för sex tjänster som avdelningsdirektör i B 7 för
cheferna för projekteringssektionen, maskinsektionen, sektionen för översiktlig
vägplanering, vägsektionen, sektionen för fotogrammetri och databe -

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1967

handling resp. budgetsektionen. För chefen för revisionssektionen beräknar
jag medel för en tjänst som avdelningsdirektör i B 6. För chefen för förrådssektionen
beräknar jag medel för en tjänst som avdelningsdirektör i
B 5. Vidare beräknar jag medel för tre tjänster som byrådirektör i A 30 för
cheferna för försvarssektionen, redovisningskontoret resp. organisationskontoret
samt två tjänster soip. byrådirektör i A 28 för cheferna för informationskontoret
resp. centralförvaltningens kontorsservice. Tjänsterna bör
inrättas den 1 juli 1967. Frågan om lönegradsplaceringen av ifrågavarande
tjänster har varit föremål för förhandling mellan statens avtalsverk och
berörda personalorganisationer. Förhandlingsöverenskommelsen har godkänts
den 15 februari 1967 av riksdagens lönedelegation. Anställningsformen
för berörda befattningshavare bör vara extra ordinarie med möjlighet att
för bestämd tid förordna den, som redan tidigare innehar sådan förordnandetj
änst.

Följande tjänster bör utgå ur organisationen, nämligen tre som överinspektör
i Cp 1, en som gatuinspektör i Cp 1, tre som avdelningsdirektör i
Bp 6, en som väginspektör i Bp 6, en som avdelningsdirektör i Be 6, två som
avdelningsdirektör i Bp 5, en som avdelningsdirektör i Be 5, fyra som byrådirektör
i A 30 samt två som byrådirektör i A 28. Vidare bör 23 tjänster som
förste vägingenjör i B 5, A 30 och A 28 vid vägförvaltningarnas byggnadsavdelningar
utgå ur verkets organisation. Övriga förordnandetjänster vid
verket bör vid nybesättning förändras till extra ordinarie. Den fortsatta
omorganisationen bör det ankomma på verket att genomföra. Kungl. Maj :t
bör äga meddela föreskrifter för organisationsarbetet. Vidare bör Kungl.
Maj :t i den utsträckning som fordras i samband med genomförandet av den
nya organisationen äga föra tjänster på övergångsstat och utfärda erforderliga
övergångsbestämmelser.

Jag övergår härefter till att behandla frågan om ändrad anslagsteknik
beträffande verkets administrationskostnader.

I propositionen angående ny organisation för väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
m. m. anförde jag att avlöningar och omkostnader, som ett led i
den avsedda omläggningen mot ökad ekonomisk inriktning, i princip borde
belasta skilda aktiviteter. Jag erinrade i sammanhanget om att en liknande
anordning genomförts för sjöfartsverket. Vidare anmälde jag, att jag övervägde
att senare föreslå att ett för verket gemensamt förslagsanslag för
förvaltningskostnader skulle uppföras för att täcka personalkostnader och
omkostnader som ej utan vidare lät sig fördelas på de olika aktiviteterna.
Styrelsen har i enlighet härmed föreslagit att de nuvarande anslagen till
avlöningar och omkostnader till styrelsen och vägförvaltningarna slopas
och att i stället administrationskostnaderna i princip belastar anslagen till
vägunderhåll och vägbyggande. Vidare har styrelsen föreslagit att på driftbudgeten
uppförs ett nytt förslagsanslag med beteckningen Statens väg -

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1967

verk: Förvaltningskostnader under vilket skall anvisas medel för täckande
av den del av administrationskostnaderna, som inte direkt kan hänföras till
vägunderhåll eller vägbyggande. Anslaget till förvaltningskostnader bör
enligt styrelsens mening belastas med kostnaderna för verksledningen och
cheferna för avdelningarna samt med kostnaderna för sektionen för översiktlig
vägplanering, gatusektionen, trafiksektionen, försvarssektionen, juridiska
sektionens allmänna kontor, vägdirektörerna och enheten för enskilda
vägar vid vägförvaltningarna. Vidare föreslår styrelsen, att avlöningar
och omkostnader för ekonomiavdelningen, administrativa avdelningen och
revisionssektionen i centralförvaltningen samt kanslikontoren vid vägförvaltningarna
preliminärt avförs under anslaget till vägunderhållet för att
senare fördelas på detta anslag och anslaget till byggande av riksvägar.

Jag kan i princip ansluta mig till den av styrelsen föreslagna fördelningen
av administrationskostnaderna. Då verkets arbetsuppgifter till huvudsaklig
del utgörs av vägbyggande och vägunderhåll kan den övervägande
delen av administrationskostnaderna hänföras till dessa aktiviteter. Det ligger
därför i sakens natur att den del av de totala administrationskostnaderna,
som inte lämpligen kan fördelas, blir förhållandevis ringa. Riksrevisionsverket
har i sitt yttrande förklarat att vissa ytterligare kostnader borde
hänföras till förvaltningskostnadsanslaget i stället för att fördelas på vägbyggande
och vägunderhåll. Från redovisningssynpunkt är det angeläget att
kostnaderna i så stor utsträckning som möjligt belastar de grenar av verksamheten
dit de rätteligen hör. Enligt min mening synes kostnader utöver
vad väg- och vattenbyggnadsstyrelsen föreslagit inte böra hänföras till förvaltningskostnadsanslaget.
Jag biträder därför de av styrelsen föreslagna
principerna rörande användningen av anslaget till förvaltningskostnader.

I enlighet med nämnda principer bör anslaget till vägunderhållet belastas
med administrationskostnaderna för följande enheter nämligen dels den
del av allmänna sektionen inom driftavdelningen som hänför sig till verksamheten
inom vägunderhållet, dels driftsektionen, dels maskinsektionen,
dels driftkontoren inom vägförvaltningarna. I årets statsverksproposition
har jag förordat, att de nuvarande anslagen till byggande av riksvägar,
byggande av länsvägar, byggande av ödebygdsvägar och byggande av storbroar
slopas och att i stället ett nytt anslag med beteckningen Vägbyggandet
förs upp på driftbudgeten fr. o. m. budgetåret 1967/68. Från detta anslag bör
bestridas administrationskostnaderna för följande enheter, nämligen dels
den del av allmänna sektionen inom driftavdelningen som hänför sig till
verksamheten inom vägbyggandet, dels projekteringssektionen, dels byggnadsavdelningen,
dels vägsektionen, dels brosektionen, dels sektionen för
fotogrammetri och databehandling, dels sekretariatet inom tekniska avdelningen,
dels den del av juridiska sektionen som svarar för markfrågorna,
dels planeringskontoren vid vägförvaltningarna, dels projekteringskontoren,
dels byggnadsdistrikten.

Kungl. Maj:ts proposition nr H år 1967

Förslaget att preliminärt avföra administrationskostnaderna för vissa
enheter från anslaget till vägunderhållet för att därefter fördela dessa kostnader
på anslagen till vägbyggande och vägunderhåll anser jag mig böra tillstyrka.
Kostnaderna bör fördelas i förhållande till den omfattning i vilken
varje enhet beräknas bli utnyttjad för uppgifter inom vägbyggnad resp.
vägunderhåll. Vissa praktiska svårigheter kan föreligga att fastställa hur
arbetsuppgifterna inom ifrågavarande enheter fördelar sig på de nämnda
aktiviteterna. Genom att närmare studera arbetsuppgifternas art och omfattning
torde det vara möjligt att fastställa vissa riktlinjer för kostnadsfördelningen.
Riktlinjerna bör utformas på sådant sätt att de uppfyller kraven på
såväl tillfredsställande kostnadsredovisning som enkel tillämpning. Kungl.
Maj :t bör efter förslag av verket fastställa de närmare föreskrifterna för
kostnadsfördelningen.

Vid beräkningen av medelsbehovet för budgetåret 1967/68 har styrelsen
utgått från de på riksstaten för innevarande budgetår uppförda anslagen till
avlöningar och omkostnader för styrelsen resp. vägförvaltningarna. Jag
redovisar i det följande mina ställningstaganden till styrelsens förslag i
samma ordning. Därefter kommer jag på grundval av förslaget rörande ny
anslagsteknik för statens vägverks administrationskostnader att redovisa de
belopp som bör beräknas under anslagen till förvaltningskostnader, vägbyggandet
och vägunderhållet.

För budgetåret 1966/67 är på riksstaten uppförda anslag till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
avlöningar om 18 672 000 kr. och till väg- och vattenbyggnadsstyrelsen:
omkostnader om 2 924 000 kr. Anslagen till vägförvaltningarna:
avlöningar och vägförvaltningarna: omkostnader är uppförda
med 44 906 000 kr. resp. 7 066 000 kr.

I fråga om väg- och vattenbyggnadsstyrelsens avlöningar beräknar jag det
ökade medelsbehovet för personal- och tjänsteförändringar till 2,7 milj. kr.
Jag har därvid förutsatt att, förutom de av mig i det föregående föreslagna
tjänsterna, viss ytterligare personalförstärkning erfordras. Minskningen av
medelsbehovet till följd av att vatten- och avloppsbyrån utgår ur verkets
organisation beräknar jag i likhet med styrelsen till 1 000 500 kr. För löneomräkning
tar jag upp 1,8 milj. kr. Mina förslag innebär sålunda en medelsanvisning
av (18 672 000 + 3 499 500) 22 171 500 kr.

Beträffande medel till väg- och vattenbyggnadsstyrelsens omkostnader
räknar jag med att posten till sjukvård m. m. bör räknas upp med 10 000 kr.
och posten till reseersättningar m. m. med 90 000 kr. Under posten Expenser
beräknar jag för bränsle, lyse och vatten en uppräkning med 40 000 kr. samt
för övriga expenser för eget behov en ökning med 317 700 kr. och för övriga
expenser för annat än eget behov med 100 000 kr. Det ökade medelsbehovet
under posten till publikationstryck beräknar jag till 38 000 kr. och under
posten till övriga utgifter till 5 000 kr. De särskilda uppbördsmedlen bör
räknas upp med 75 000 kr. Sammanlagt förordar jag sålunda en medelsanvisning
av (2 924 000 + 525 700) 3 449 700 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

Jag beräknar vidare i fråga om vägförvaltningarnas avlöningar en minskning
av medelsbehovet med 200 000 kr. för personal- och tjänsteförändringar.
Det minskade medelsbehovet på grund av att länsingenjörskontoren utgår
ur verkets organisation beräknar jag i likhet med styrelsen till 3 797 200
kr. För löneomräkning föreslår jag ett belopp av 2 milj. kr. Jag har härvid
räknat med vissa rationaliseringsvinster på grund av den nya organisationen
redan under budgetåret 1967/68. Den sammanlagda medelsanvisningen
för avlöningar skulle härigenom uppgå till (44 906 000 — 1 997 200)
42 908 800 kr.

I fråga om vägförvaltningarnas omkostnader beräknar jag en minskning
av medelsbehovet med 2 000 kr. för sjukvård samt med 1 042 000 kr. för
reseersättningar m. in. Jag beräknar vidare beträffande posten Expenser att
kostnaderna för bränsle, lyse och vatten minskas med 32 000 kr. och för
övriga expenser med 141 000 kr. För underhåll och drift av tjänstebilar
beräknar jag ett ökat medelsbehov av 5 000 kr. Mina förslag innebär en
medelsanvisning av )7 066 000 — 1 212 000) 5 854 000 kr.

Det sammanlagda mcdelsbehovet beräknar jag sålunda till avrundat
65 080 000 kr. för avlöningar och 9 304 000 kr. för omkostnader eller tillhopa
74 384 000 kr. Jag har i det föregående redovisat mina förslag rörande ändrad
anslagsteknik för vägverkets administrationskostnader. På grundval härav
kan medelsbehovet för budgetåret 1967/68 i vad avser avlöningar beräknas
fördela sig med 8 265 000 kr. på anslaget till förvaltningskostnader, med
31 629 000 kr. på anslaget till vägunderhållet samt med 25 186 000 kr. på anslaget
till vägbyggandet. I fråga om omkostnaderna beräknar jag 1 052 000
kr. under anslaget till förvaltningskostnader, 3 340 000 kr. under anslaget till
vägunderhållet samt 4 912 000 kr. under anslaget till vägbyggandet. I enlighet
med den preliminära beräkningen i statsverkspropositionen bör alltså
på riksstaten för budgetåret 1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln
uppföras ett nytt anslag under rubriken Statens vägverk: Förvaltningskostnader
med ett belopp av 9 317 000 kr. Anslaget bör vara förslagsvis
beräknat och avräknas mot automobilskattemedlen.

I linje med den ökade ekonomiska inriktningen av verksamheten inom
statens vägverk hör verket i större utsträckning än hittills ta ut ersättning
för tjänster åt utomstående. Som exempel vill jag nämna att kostnaderna för
utredningar i samband med dispenser för breda och tunga transporter ofta
torde uppgå till betydande belopp. Ersättning bör utgå enligt bestämmelser
av Kungl. Maj :t. Vidare bör under anslaget redovisas andra inkomster som
inte tas till uppbörd på riksstatens inkomstsida och som inte heller hänför
sig till verkets övriga anslag. Verkets personalförteckning bör i dess helhet
redovisas under förvaltningskostnadsanslaget.

Anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet är beräknade för kalenderår.
Motsvarande beräkning bör göras för den del av administrationskostnaderna
som skall hänföras till dessa anslag. Medel bör sålunda beräk -

Kungl. Maj:ts proposition nr 44 år 1967

nas även för andra hälften av kalenderåret 1968. Det sammanlagda behovet
av medel för avlöningar under perioden den 1 juli 1967—den 31 december
1968 beräknar jag utgöra 47 518 000 kr. under anslaget till vägunderhållet
och 37 854 000 kr. under anslaget till vägbyggandet. Mina förslag rörande
omkostnaderna innebär ett sammanlagt medelsbehov för nämnda period av
5 020 000 kr. under anslaget till vägunderhållet och 7 402 000 kr. under
anslaget till vägbyggandet. Sammanlagt uppgår sålunda det beräknade medelsbehovet
under nämnda anslag till 52 538 000 kr. resp. 45 256 000 kr.

I statsverkspropositionen har jag lagt fram förslag till medelsanvisning
under anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet i enlighet med vad jag
nu anfört samt angett de medelsförbrukningsramar som bör gälla för anslagen
kalenderåren 1967 och 1968. Jag har beräknat att vägunderhållsanslaget
under andra hälften av år 1967 kommer att belastas med avlöningar och
omkostnader om sammanlagt 15,6 milj. kr. resp. 1 640 000 kr. Motsvarande
medelsförbrukning under anslaget till vägbyggandet har jag beräknat till
12,4 milj. kr. resp. 2,4 milj. kr. För kalenderåret 1968 beräknar jag under
anslaget till vägunderhållet 31 918 000 kr. till avlöningar och 3 380 000 kr.
till omkostnader. Under anslaget till vägbyggandet beräknar jag för samma
ändamål 25 454 000 kr. resp. 5 002 000 kr.

I statsverkspropositionen har jag förordat att Kungl. Maj :t fastställer stater
för användningen av anslagen till vägunderhållet och vägbyggandet. I
vardera staten bör ingå en post till administrationskostnader för vilken särskild
stat bör fastställas. Härvid bör i administrationsposten under vägunderhållsanslaget
tas med kostnaderna för vägmästarnas resor och expenser
samt verkets utbildningsverksamhet. Dessa kostnader har redan tidigare
belastat anslaget. För perioden den 1 juli 1967—den 31 december 1967 uppskattar
jag dessa kostnader till 2,5 milj. kr. resp. 300 000 kr. För år 1968
beräknas kostnaderna till 5,2 milj. kr. resp. 790 000 kr.

Hemställan

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t föreslår
riksdagen att

I. godkänna de riktlinjer jag föreslagit för fortsatt omorganisation
av väg- och vattenbyggnadsverket;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att på personalförteckning för
statens vägverk föra upp tjänster på löneplan C i enlighet
med vad jag föreslagit i det föregående;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidta de övergångsanordningar
som fordras i anledning av den fortsatta omorganisationen; IV.

till Statens vägverk: Förvaltningskostnader för budgetåret
1967/68 på driftbudgeten under sjätte huvudtiteln

Kungl. Maj:ts proposition nr ii år 1967

anvisa ett förslagsanslag av 9 317 000 kr., att avräknas mot
automobilskattemedlen.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Britta Gyllensten

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967

Bilaga 1.

Tablå över huvudorganisation för statens vägverk

Ekonomi avdelningen -

Administrativa

avdelningen

Tekniska

avdelningen

Drift avdelningen -

Byggnads avdelningen -

Sekretariat

Trafik sektion -

Revisions sektion -

Informa tionskontor -

Gatusektion

Maskin sektion -

Brosektion

Vägsektion

Sektion för
översiktlig
vägplanering

Redovis nings kontor -

Förråds sektion -

15 Bilinspektionsdistrikt -

7 Byggnadsdistrikt -

Juridisk

sektion

Allmän

sektion

Projek terings sektion -

Drift sektion -

Projek terings kontor -

Personal sektion -

_ 24 Vägför valtningar -

Organisa tionskontor -

Allmän

sektion

Budget sektion -

Produktions sektion -

Försvars sektion -

Centralför valtningens kontors service -

Sektion för
fotogrammetri
och
databehandling -

Generaldirektören

Styrelsen

Kungl. Maj. ts proposition nr ii år 1967

Bilaga 2.

Behov och tillgång av tjänstemän vid statens vägverk

A Centralförvaltningen

Organisationsenhet	Befattningar inom det högre kvalifika-tionsområdet	Befattningar inom det lägre kvalifika-tionsområdet	Summa
Behov	Till- gång	Diff.	Behov	Till- gång	Diff.	Behov	Till- gång	Diff.
Driltavdelningen.........	99	75	— 24	92			191
Byggnadsavdelningen.....	22	17	— 5	26			48
Tekniska avdelningen.....	157	135	— 22	in			268
Ekonomiavdelningen.....	37	23	— 14	46			83
Administrativa avdelningen	46	38	— 8	83			129
Revisionssektionen.......	7	4	— 3	2			9
Summa	368	292	- 76	360	351	— 9	728	643	— 85

B Regionala enheter

Vägförvaltningar.........	991	910	— 81	1 767	2 125	+ 358	2 758	3 035	+ 277
Byggnadsdistrikt.........	424	360	— 64	701	857	— 156	1 125	1 217	+ 92
Projekteringskontor......	98	42	— 56	54	67	+ 13	152	109	— 43
Regionala arbetsstudie-grupper, centralförråd och maskinkontroll ....	24	18	— 6	42	32	— 10	66	50	— 16
Summa	1 537	1 330	— 207	2 564	3 081	+ 517	4 101	4 411	+ 310

C Summa för statens vägverk

Centralförvaltningen......

Regionala enheter........

368
1 537

292
1 330

— 76

— 207

360
2 564

351
3 081

— 9

+ 517

728
4 101

643
4 411

— 85
+ 310

Summa

1 905

1 622

— 283

2 924

3 432

+ 508

4 829

5 054

+ 225

Anm: Tillgången avser läget den 1.7.1966.

Kungl. Maj.ts proposition nr 44 år 1967 35

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

Inledning............................................................ 2

Väg- och vattenbyggnadsstyrelsens framställning om anslag till avlöningar
och omkostnader m. m. till statens vägverk för budgetåret 1967/68

Förslag till organisation av avdelningarna inom centralförvaltningen m. m. 3

Personalbehovet samt tidpunkt för genomförandet av ny organisation...... 14

Styrelsens förslag till ändrad anslagsteknik beträffande admininistrations kostnaderna.

...................................................... 17

Styrelsens beräkning av medelsbehovet till avlöningar och omkostnader
budgetåret 1967/68................................................. 17

Yttrande............................................................ 21

Departementschefen.................................................. 22

Hemställan.......................................................... 31

Bilaga 1. Tablå över huvudorganisation för statens vägverk..............

Bilaga 2. Tablå över behov och tillgång av tjänstemän vid statens vägverk.