Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960 (Proposition 1960:93)

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Nr 93

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetårei
1960/61 till vissa byggnadsarbeten vid statens
mentalsjukhus m. m.; given Stockholms slott den i
mars 1960.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under kapitalbudgeten beräknas för vissa byggnadsarbeten vid statens
mentalsjukhus m. m. en medelsanvisning om 45 550 000 kronor. Då för
innevarande budgetår anvisats 51 090 000 kronor, varav 12 045 000 kronor
avser beredskapsarbeten, innebär förslaget — om man bortser från medlen
för beredskapsarbeten — en ökad medelsanvisning med drygt 6 500 000
kronor.

Av det äskade anslaget hänför sig omkring 25,5 miljoner kronor till fullföljande
av byggnadsarbetena vid de tre mentalsjukhusen i Falköping,
Örebro och Bollnäs, vid psykopatsjukhuset i Katrineholm och vid sjukhuset
för höggradigt psykiskt efterblivna i Sala.

Vidare framlägges förslag om godkännande av avtal mellan staten och
Stockholms läns landsting om uppförande i Upplands Väsby av ett mentalsjukhus
om 687 platser i anslutning till ett av landstinget beslutat nytt lasarett
därstädes. För byggnadsarbetenas påbörjande äskas såsom lån till
landstinget ett anslag om 1 000 000 kronor.

Platstillskottet genom tillkomsten av dessa sex nya sjukhus, som beräknas
bli färdigställda under åren 1961—65, kan uppskattas till omkring 3 600.
1—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 93

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

För fortsatt upprustning av de befintliga sjukhusen beräknas i runt tal
18 500 000 kronor.

Under reservationsanslaget till Utrustning av nya mentalsjukhus m. m.
äskas 7 306 000 kronor. Av detta belopp hänför sig omkring 3 800 000 kronor
till utrustning av Falbygdens sjukhus samt påbörjande av utrustningen
beträffande sjukhusen i Örebro och Bollnäs. Återstående ca 3 500 000 kronor
avses alltså för utrustning av nytillkommande eller renoverade vårdavdelningar
m. m. vid de befintliga sjukhusen. Utöver nu angivna belopp
begäres beställningsbemyndigande för ytterligare utrustning till nämnda
tre nya sjukhus om sammanlagt 2 150 000 kronor.

För att tillgodose det ökade personalbehov, som under de närmaste åren
kan beräknas uppkomma bl. a. i anslutning till färdigställandet av beslutade
nya sjukhus och nya avdelningar vid befintliga sjukhus, föreslås en utökning
av den nuvarande grundutbildningskapaciteten från 490 till omkring
640 elever per år. För personal vid Vilhelmsro sjukhus föreslås en särskild
utbildningskurs om ca 17 månader efter i stort sett samma riktlinjer som
gäller för grundutbildningen men med särskilt beaktande av epileptikervårdens
krav. Utbildningsanslaget beräknas till 875 000 kronor, en ökning
med 95 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsiådet å Stockholms slott den 4 mars
1960.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling,
Skoglund, Edenman, Netzén, Johansson, af Geijerstam, Nordlander.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anför chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkterna 32 och 33, har
reservationsanslaget till Utrustning av nya mentalsjukhus m. m. samt förslagsanslaget
till Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar upptagits
med preliminärt beräknade belopp om 7 300 000 resp. 800 000 kronor.
Anledningen härtill var att beredningen av dessa anslagsfrågor vid tiden
för statsverkspropositionens färdigställande icke kunnat slutföras.

Därjämte har Kungl. Maj:t i sagda proposition på min hemställan under
kapitalbudgeten, inrikesdepartementet, statens allmänna fastighetsfond,
punkten 3, föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. för budgetåret
1960/61, beräkna ett investeringsanslag av 43 000 000 kronor.

Jag anhåller nu att till fortsatt behandling få upptaga hithörande spörsmål.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m.m.

Framställning från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och
utrustningsdelegation

Inledning

I skrivelse den 3 februari 1960 anför mentalsjukvårdsberedningens byggnads-
och utrustningsdelegation.

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 5 juni 1959 har chefen
för inrikesdepartementet genom beslut den 30 juni samma år -— med upplösning
av statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande och utrustningskommittén
för statens sinnessjukhus — tillkallat sakkunniga för att
dels såsom en särskild beredning inom departementet biträda vid handläggningen
av frågorna om mentalsjukvårdens utbyggande och upprust -

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

ning jämte därmed sammanhängande spörsmål, och dels såsom en delegation
biträda beredningen vid handläggning av byggnads- och utrustningsfrågor.
Delegationen har antagit benämningen mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation. Då byggnads- och utrustningsdelegationen
trätt i de upplösta kommittéernas ställe, användes i det följande
delegationens benämning även för dessa kommittéer.

Det fastställda antalet vårdplatser vid de egentliga mentalsjukhusen
uppgick den 31 december 1958 till 20 669, vilket innebar en ökning med
619 platser i jämförelse med platsantalet vid samma tidpunkt år 1957. Vid
sjukhusen var under år 1958 i medeltal 21 845 platser belagda, vilket sålunda
utgjorde en överbeläggning med 1 176 patienter eller 5,7 procent.
Jämfört med närmast föregående år hade en minskning i överbeläggningen
inträtt med 679 eller med i runt tal en tredjedel. Antalet exspektanter minskade
från år 1957 med 378 till 974.

Delegationens förslag till byggnadsföretag vid sjukhusen ansluter sig i
huvudsak till 1956 års reviderade generalplan. Beträffande Ryhovs, S:ta
Gertruds och Säters sjukhus erinras om att statsmakterna vid 1959 års
riksdag godkänt principplaner för utbyggnaden av dessa sjukhus. I fråga
om Ulleråkers, S:t Lars’ och Frösö sjukhus har delegationen utarbetat nya
principplaner.

Vid framläggandet av principplanerna för Ryhovs, S:ta Gertruds och Säters
sjukhus förutsatte delegationen, att en ytterligare bearbetning av planerna
skulle ske och att en detaljerad generalplan för sjukhusen skulle
redovisas i samband med anslagsäskandena för budgetåret 1960/61. Anhopning
av arbetsuppgifter har emellertid gjort det omöjligt för delegationen
att bearbeta planerna i deras helhet. Överarbetningen har måst begränsas
till att avse de i planerna ingående byggnadsobjekt, varom förslag här framlägges.
Delegationen framhåller vidare att åtskilliga detaljfrågor i samband
med genomförandet av upprustningsplanerna för ett flertal av de äldre sjukhusen
måste bli beroende av huruvida vårdorganisationen inom vederbörande
län framdeles lämpligen bör förläggas till ett eller flera sjukhus, vilken
storlek vårdenheterna anses böra få och vid vilken tidpunkt de kan
beräknas bli uppförda. Lösningen av dessa frågor torde bl. a. bli avhängig
av statsmakternas ställningstagande till de förslag angående de ekonomiska
villkoren för en huvudmannaskapsreform, som kan komma att framläggas
av mentalsjukvårdens statsbidragsutredning, och resultatet av de
förhandlingar mellan staten och vederbörande landsting, som kan förutsättas
komma att föregå reformens genomförande.

I överensstämmelse med den reviderade generalplanen framlägger delegationen
förslag beträffande bl. a. fortsatt uppförande av Falbygdens, Mellringe
och Bollnäs sjukhus samt sjukhuset för höggradigt psykiskt efterblivna
i Sala i stort sett enligt förut redovisade investeringsplaner. Beträffande det
beslutade nya mentalsjukhuset i Upplands Väsby har delegationen fört
ytterligare förhandlingar med Stockholms läns landsting i vad avser anläggnings-,
utrustnings- och driftkostnadernas fördelning m. in. På grund -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

val härav framlägger delegationen förslag till nytt avtal med landstinget samt
äskar medel för byggnadsarbetenas igångsättande.

Av det samlade medelsbehovet för de nya mentalsjukhusen, som totalt
uppgår till drygt 164 miljoner kronor, har hittills anvisats tillhopa nära
43 miljoner kronor. Det resterande investeringsbehovet beräknas komma
att fördela sig budgetårsvis enligt följande investeringsplan.

Sjukhus	Anvisat t. o. m. b. å. 1959/60	Beräknat medelsbehov för budgetår	Summa
1960/61	1961/62	1962/63	1963/64	1964/65
1. Falbygden (784 pl.). ..	20,6	9,0	1,4				31,0
2. Mellringe (780 pl.)....	12,8	7,5	9$	2,7			32,0
3. Bollnäs (660 pl.).....	5,9	6,0	8,0	7,0	5,1		32,0
4. Upplands Väsby
(627 pl.)...........	0,5	2,0	4,0	10,0	10,0	3,5	30,0
5. Sala (psykiskt efter-
blivna; 540 pl.).....	1,6	4,0	8,0	8,0	2,6		24,2
6. Psykopatsjukhus
(245 pl.)...........	1,4	3,5	4,0	5,0	1,0		14,9
Summa	42,8	32,0	34,4	32,7	18,7	3,5	164,1

De nya mentalsjukhusens investeringsbehov för nästa budgetår uppgår
sålunda till sammanlagt 32 miljoner kronor.

Vidkommande det av 1959 års riksdag beslutade psykopatsjukhuset i
Katrineholm avser delegationen att i särskild skrivelse till Kungl. Maj ;t
redovisa delegationens uppdrag att låta verkställa en överarbetning av det
för sjukhuset upprättade byggnadsprogrammet. Genom tillkomsten av detta
sjukhus med cirka 245 vårdplatser kommer ett motsvarande antal platser
inom den egentliga mentalsjukvården att kunna friställas.

För vård av höggradigt psykiskt efterblivna barn föreslår delegationen,
att en avdelning om 60 platser inrättas inom Vipeholms sjukhusområde
för en beräknad kostnad om 1,9 miljoner kronor. Denna vårdenhet är den
första, som planlägges och utformas speciellt för ifrågavarande klientel.

Medelsbehovet för byggnadsarbeten vid de befintliga mentalsjukhusen
uppgår sammanlagt till 19 358 000 kronor. Av detta belopp avser 8 881 000
kronor fortsatta arbeten för uppförande och upprustning av vårdpaviljonger
och 2 945 000 kronor påbörjande av motsvarande arbeten. Föreslagna nya
vårdpaviljonger — vilkas uppförande beslutats i princip av 1959 års riksdag
— ger ett tillskott av 360 vårdplatser. De vårdpaviljonger, som föreslås
skola renoveras, inrymmer sammanlagt 112 vårdplatser. Efter renovering
minskas dock platsantalet med 16. Till lokaler för en aktiv terapeutisk
verksamhet — diagnostik och behandling, arbets- och rörelseterapi samt
socioterapi m. in. — hänför sig vidare 1 950 000 kronor. Återstående 5 582 000
kronor belöper på upprustning eller utbyggnad av lokaler för administration,
ekonomi och drift samt anordningar för vatten och avlopp.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Delegationens övriga medelsäskanden om 792 000 kronor hänför sig till
elektriska arbeten vid vissa befintliga sjukhus samt delegationens utredningsarbete.

Kostnaderna för nya byggnadsförslag grundar sig på prisläget den 1
juli 1959.

Delegationens förslag till byggnadsarbeten berör bl.a. panncentralerna och
värmesystemen vid inte mindre än nio sjukhus, nämligen Sundby, Birgittas,
Ryhovs, Restads, Källshagens, Säters, Sidsjöns, Umedalens och Frösö
sjukhus. Vid Säters sjukhus är panncentralen i så dåligt skick, att åtgärder
för upprustning måste vidtagas. En komplettering av panncentralen
vid Sidsjöns sjukhus är även oundgängligen nödvändig. Vidare är panncentralen
vid Frösö sjukhus i sä dåligt skick, att åtgärder till förbättring
av densamma snarast måste vidtagas. Sammanlagda medelsbehovet för nu
avsedda arbeten vid Säters, Sidsjöns och Frösö sjukhus uppgår till 975 000
kronor.

I fråga om panncentralerna vid övriga angivna sjukhus föreslår delegationen
dels åtgärder för rationalisering och förbilligande av driften och dels
vissa kompletterings- och iståndsättningsarbeten inom såväl sjukhusens
pannanläggningar som deras värmesystem. Rationaliseringsåtgärderna avser
i huvudsak en övergång till eller utvidgning av oljeeldningssystem, införande
av automatisk (variatorstyrd) värmereglering samt installation av
automatisk lågvattenkontroll i högtrycksångpannor. Delegationen är medveten
om att dessa åtgärder medför betydande investeringskostnader. Å
andra sidan ernås ansenliga besparingar i bränsle- och arbetskostnader.
Kostnaderna för bl. a. ifrågavarande arbeten och beräknade besparingar
beträffande bränsle och arbetskraft framgår av nedanstående sammanställning.
Därvid har hänsyn tagits jämväl till sådana beslutade eller redan påbörjade
arbeten av angivet slag, vilka intimt sammanhänger med här föreslagna
arbeten. Vid beräkningen av arbetskostnadsbesparingarna har delegtionen
utgått från löne- och socialförmåner för en befattningshavare i
lönegrad 7, löneklass 8, dyrortsgrupp 3, beräknade till sammanlagt cirka
15 000 kronor per år.

Sjukhus	Kostnader för rationali-serings-åtgärder	Kostnadsbesparingar per år	Kostnader för komplet-terings- och-iståndsätt-ningsåtgärder
bränsle	arbetskraft	Totalt
Sundby .............	210 000	24 000	16 000	40 000	115 000
Birgitta.............	192 000	20 000	27 000	47 000	310 000
Ryhov..............	305 000	45 000	25 000	70 000	370 000
Restad.............	275 000	45 000	17 000	62 000
Källshagen..........	228 000	24 000	21 000	45 000	27 000
Umedalen...........	450 000	50 000	35 000	85 000	415 000
Summa	1 660 000	208 000	141 000	349 000	1 237 000

Kungl. Maj. ts proposition nr 93 år 1960

Kostnaderna för rationaliseringsåtgärderna uppgår sålunda till sammanlagt
1 660 000 kronor. Av detta belopp har dock tillhopa 935 000 kronor redan
anvisats. De årliga besparingarna i bränsle- och arbetskostnader beräknas
till 349 000 kronor. Erforderliga kompletterings- och iståndsättningsåtgärder,
vilka i stor utsträckning sammanhänger med de förordade rationaliseringsåtgärderna,
har kostnadsberäknats till sammanlagt 1 237 000 kronor.
De sammanlagda kostnaderna för samtliga arbeten inom panncentralerna
vid nu ifrågavarande sjukhus uppgår sålunda till (1 660 000 +
1 237 000) 2 897 000 kronor.

Delegationens petita har godkänts av mentalsjukvårdsberedningen.

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm
Renovering och utvidgning av lokaler för medicinskt centrum m. m.

Vid 1959 års riksdag (prop. nr 87; rskr. 183) beslöts, att renovering och
utvidgning av lokaler för medicinskt centrum m. m. vid sjukhuset skulle
företagas för en beräknad kostnad av 630 000 kronor. För ändamålet anvisades
300 000 kronor.

Arbetena beräknas i huvudsak att avslutas under budgetåret 1960/61. Återstoden
av den beräknade kostnaden (630 000—300 000) 330 000 kronor bör
därför anvisas för nästa budgetår att ställas till medicinalstyrelsens disposition.

Merkostnad för renovering av vissa vårdavdelningar

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1957 års riksdag (prop. nr
103; rskr. 237), att vårdavdelningarna vid sjukhuset skulle renoveras för
en beräknad kostnad av 900 000 kronor. För ändamålet har av 1957, 1958
och 1959 års riksdagar nämnda belopp i dess helhet anvisats.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten hade av medicinalstyrelsen beräknats
med ledning av kostnaderna för en under 1956 och 1957 företagen
upprustning av vissa vårdavdelningar inom sjukhuset. Enligt anmälan av
medicinalstyrelsen har delegationen dock i samband med sina anslagsäskanden
för innevarande budgetår framhållit, att emedan en då beräknad
merkostnad om 200 000 kronor för ifrågavarande byggnadsobjekt vore att
påräkna, ämnade delegationen för budgetåret 1960/61 äska härför erforderligt
tilläggsanslag. I skrivelse till delegationen den 3 juli 1959 har medicinalstyrelsen
sedermera anmält en total merkostnad för ifrågavarande
arbeten om sammanlagt 403 000 kronor. Härom anför styrelsen bl.a. följande.

Under renoveringsarbetet har konstaterats, att på grund av bl. a. vissa
ändringar i fråga om avdelningarnas planlösning ventilationssystemet, som
är utfört för självdrag, icke kommer att vara tillfyllest. Kostnaden för me -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

kaniska ventilationsanordningar, inklusive av installationen föranledda byggnads-
och målningsarbeten, beräknas till cirka 100 000 kronor.

Värmesystemets rörledningar inom vårdavdelningarna Kl—K3 har visat
sig vara så svårt anfrätta och slitna att rörsystemet inom nämnda paviljonger
måste utbytas. Kostnaderna härför samt för därmed förenade byggnadsarbeten
har beräknats till cirka 40 000 kronor.

Ombyggnadsarbetena inom avdelningarna Kl—K3 har medfört, att en
sysal, en vävsal samt ett par provisoriska omklädningsrum för personal måst
utrymmas och disponeras för andra ändamål. Ersättningsutrymmen för
dessa lokaler har därför måst iordningställas i källarvåningen, där samtidigt
även utrymmen anordnas för förvaring av rentvätt och smutstvätt
med därtill hörande biutrymmen. Kostnaderna för dessa extra arbeten har
beräknats till 95 000 kronor.

Liksom beträffande Kl—K3 måste vid renovering av avdelningarna
Ml—M3 dels värmesystemets rörledningar utbytas för en kostnad av 40 000
kronor och dels omdispositioner och arbeten i källarvåningen utföras. Detta
medför ett ytterligare anslagsbehov av (40 000 + 95 000) 135 000 kronor.

Stegringen av byggnadskostnaderna sedan den under hösten 1956 verkställda
kostnadsberäkningen uppgår till 33 000 kronor.

De sammanlagda merkostnaderna för renovering av vissa vårdavdelningar
uppgår sålunda till (100 000 + 40 000 + 95 000 + 135 000 + 33 000) 403 000
kronor. Byggnadsstyrelsen har efter granskning ansett nämnda belopp eller
i runt tal 400 000 kronor vara tillfyllest för täckande av merkostnaderna,
under förutsättning att arbetena såsom hittills bedrives med viss hjälp av
sjukhusets patienter och personal samt att icke några ytterligare oförutsedda
kostnader tillkommer.

Delegationen anser, att de av merkostnaderna omfattade arbetena bör
komma till utförande. Sedan medicinalstyrelsen anmält, att ett belopp om
300 000 kronor torde vara erforderligt för täckande av dessa merkostnader
under nästa budgetår, hemställer dock delegationen, att sistnämnda belopp
anvisas för ändamålet.

Uppförande av mentalsjukhus i Upplands Väsby

I överensstämmelse med i prop. nr 103 framlagt förslag beslöt 1957 års
riksdag (rskr. 237), att ett nytt mentalsjukhus skulle uppföras i Stockholms
län och förläggas till Upplands Väsby. I enlighet med Kungl. Maj :ts
uppdrag den 6 juni 1957 upptog delegationen härefter förhandlingar med
Stockholms läns landsting rörande det beslutade nya sjukhuset och avgav
i samband med sina anslagsäskanden för innevarande budgetår förslag till
sjukhusets närmare planläggning och utformning. Förslaget innebar, att
ett mentalsjukhus om 627 vårdplatser skulle uppföras i omedelbar anslutning
till ett av landstinget beslutat nytt lasarett i Upplands Väsby
om 235 platser och samordnas med detta till en för sjukhuset och lasarettet
gemensam anläggning. Byggnadskostnaderna beräknades till 47 milj.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

kronor. Vidare hemställde delegationen om Kungl. Maj :ts godkännande
av ett med landstingets förvaltningsutskott träffat preliminärt avtal angående
sjukhusanläggningens uppförande och grunderna för fördelningen
mellan Kronan och landstinget av kostnaderna för uppförandet samt anläggningens
utrustning och drift m. in.

Efter remissbehandling redovisades delegationens förslag i prop. nr 87
till 1959 års riksdag. I samband därmed anförde föredragande departementschefen
bl. a., att vissa närmare berörda spörsmål i anslutning till
det framlagda avtalsförslaget fordrade ytterligare överväganden. Med hänsyn
härtill och då landstingets ställningstagande till dessa spörsmål borde
avvaktas, ansåg sig departementschefen böra förorda, att nya förhandlingar
upptoges med landstinget och att ifrågavarande spörsmål därefter
ånyo underställdes riksdagens prövning. För det fortsatta planerings- och
ritningsarbetet borde ett belopp om 500 000 kronor anvisas. Sedan riksdagen
beslutat i överensstämmelse härmed (rskr. 183), uppdrog Kungl.
Maj:t genom beslut den 5 juni 1959 åt delegationen att upptaga förhandlingar
med landstinget om uppförande, utrustning och drift av det nya
mentalsjukhuset.

Genom en planmässig bearbetning av det upprättade förslaget till mentalsjukhusets
utformning har delegationen sökt tillvarataga varje möjlighet
att nedbringa sjukhusets byggnadskostnader utan att eftersätta de
medicinska och driftekonomiska synpunkterna. Sålunda har de sex enplanspaviljongerna
sammanförts till två grupper, vardera med tre vårdavdelningar
i direkt anslutning till varandra, samt byggnadsvolymen minskats
genom en mera koncentrerad planlösning. Dessutom har kulvertförbindelsen
till enplanspaviljongerna slopats, och källare under byggnaderna
därför kunnat undvaras. Även planerna för övriga vårdpaviljonger har koncentrerats
med en viss volymminskning som resultat. Någon ändring av
sjukhusets vårdplatsantal har dessa åtgärder icke medfört. A andra sidan
har vissa utrymmen för behandling, läkarexpeditioner och undervisning
måst utökas något i enlighet med numera tillämpade principer.

I samband med mentalsjukhusets fortsatta projektering har man från
landstingets sida ytterligare bearbetat förslaget till lasarettets planläggning
och utformning. De sålunda för hela sjukhusanläggningen överarbetade
planerna har varit föremål för kostnadsberäkning av byggnadsstyrelsen.
Den totala kostnaden för anläggningens uppförande har därvid beräknats
uppgå till 48 400 000 kronor, vilket belopp överstiger den tidigare
beräknade totalkostnaden med 1 400 000 kronor. För de byggnadsenheter,
som kommer att utnyttjas uteslutande för mentalsjukhusets behov föreligger
en minskning av byggnadskostnaderna med 1 200 000 kronor, varav
150 000 kronor hänför sig till sjukhusets två fyravåningspaviljonger och
1 050 000 kronor till de nämnda envåningspaviljongerna. Ä andra sidan
har uppkommit eu kostnadsökning med sammanlagt 250 000 kronor, var -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

av 100 000 kronor för en behövlig utökning av insulinavdelning, lokaler
för poliklinisk mottagning samt överläkarexpeditioner och 150 000 kronor,
avseende en utvidgning av bibliotekets utrymmen samt vissa ytterligare
konsultlokaler och lektionssalar. För den enbart för mentalsjukhuset
avsedda delen av sjukhusanläggningen föreligger sålunda en nettominskning
av byggnadskostnaden om (1 200 000—250 000) 950 000 kronor. För
den byggnadsenhet, som inrymmer i huvudsak lasarettets vårdavdelningar
och behandlingslokaler, redovisas en ökning av byggnadskostnaderna med
2 100 000 kronor. Med hänsyn till att kostnadsökningen till största delen
avser lokaler, som kommer att utnyttjas även för mentalsjukhusets behov,
har ett belopp om 325 000 kronor av denna ökning ansetts böra påföras
mentalsjukhuset. För sjukhusanläggningens gemensamma ekonomibyggnad
med samlingssal, inklusive projekteringskostnader m. in., har en kostnadsökning
om 250 000 kronor uppkommit, avseende centralkök och centralförråd.
Dessa merkostnader har ansetts böra belasta mentalsjukhuset
resp. lasarettet i proportion till deras vårdplatsantal eller med 180 000
resp. 70 000 kronor.

De kostnadsmässiga förändringarna av det nu framlagda förslaget till
sjukhusanläggningens utformning innebär sålunda, att byggnadskostnaderna
för mentalsjukhuset minskat med (950 000 — 325 000 — 180 000)
445 000 kronor medan lasarettets byggnadskostnader ökat med (2 100 000
— 325 000 + 70 000) 1 845 000 kronor. Detta innebär, att kostnaden för
mentalsjukhuset skulle belöpa sig till (30 500 000 — 445 000) 30 055 000
kronor -— eller 47 934 kronor per vårdplats — och kostnaderna för lasarettet
till (16 500 000 + 1 845 000) 18 345 000 kronor, motsvarande 78 064
kronor per plats.

Vid förnyade förhandlingar mellan delegationen och Stockholms läns
landsting angående fördelningen av kostnaderna för hela sjukhusanläggningen
har landstinget icke velat medgiva annan ändring i den sålunda på
grundval av den tidigare överenskommelsen framräknade kostnadsfördelningen
än en till 47 900 kronor per vårdplats avrundad kostnad för staten.
Enligt denna fördelningsgrund uppgår statens andel i de totala anläggningskostnaderna
till (47 900 x 627) 30 033 300 kronor och landstingets andel till
(48 400 000 — 30 033 300) 18 366 700 kronor eller 78 156 kronor per vårdplats.

Delegationen anmäler, att landstinget med hänsyn till det inom länet
föreliggande betydande vårdplatsbehovet förklarat sig icke ha något att
erinra mot en viss ökning av antalet vårdplatser vid mentalsjukhuset, förslagsvis
med 60 platser. Då en sådan platsökning icke skulle medföra någon
ändring i de föreslagna gemensamma anordningarna för sjukhuset,
torde kostnader tillkomma endast för inrättande av ytterligare två vårdavdelningar
vid sjukhuset. Byggnadsstyrelsen har beräknat denna merkostnad
till 1,1 milj. kronor. Den totala anläggningskostnaden för men -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960 11

talsjukhuset med i dylikt fall 687 vårdplatser skulle alltså uppgå till
(30 033 300 + 1 100 000) 31 133 300 kronor, motsvarande en platskostnad
av 45 318 kronor.

Såsom delegationen anförde i samband med framläggandet av sitt tidigare
förslag i detta ärende talar bl. a. praktiska skäl för att landstinget
står som ägare till och ansvarar för driften av hela sjukhusanläggningen.
Det har med hänsyn härtill också befunnits mest ändamålsenligt, att landstinget
åtager sig att för statens räkning — så länge staten är huvudman
för den egentliga mentalsjukvården i Stockholms län — uppföra, utrusta
och inreda mentalsjukhuset samt driva detsamma för vård av sådana
sjuka, som mottages på statens mentalsjukhus. Vid förhandlingarna med
landstinget har överenskommits att tillämpa lägst den standard, som
gäller för något av de senast uppförda statliga mentalsjukhusen. Därvid
har det blivande Falbygdens sjukhus i Falköping ansetts böra vara normgivande,
i synnerhet med hänsyn till att en särskild klinikavdelning inrättas
vid båda sjukhusen.

Uppförandet och utrustningen av sjukhuset har synts böra omhänderhas
av landstinget genom en byggnadskommitté, vari staten bör representeras
av två av Kungl. Maj :t förordnade ledamöter.

I likhet med vad tidigare varit förutsatt har överenskommits, att kostnaderna
för utrustning och inredning bestrides av staten, i den mån utrustning
och lokaler avses komma att utnyttjas för vården av mentalt
sjuka. Det har härvid ansetts rimligt, att statens ersättning utgår med
högst det belopp per vårdplats, som vid tidpunkten för färdigställandet
motsvarar kostnaden för utrustningen och inredningen av Falbygdens
sjukhus.

Landstinget har icke ansett sig ha anledning frånträda den tidigare träffade
överenskommelsen, att statens andel i kostnaderna bestrides i form
av ett ränte- och amorteringsfritt lån till landstinget. Erforderliga medel
synes under byggnadstiden böra ställas till landstingets förfogande genom
årliga tillskott i proportion till kostnadernas fördelning mellan parterna.

Då landstinget avses komma att omhänderha driften av hela sjukhusanläggningen,
måste vid nu gällande huvudmannaansvar för den egentliga
mentalsjukvården de å mentalsjukhuset belöpande driftkostnaderna
ersättas av staten. Därest beslut fattas om landstingens och de landstingsfria
städernas övertagande av detta huvudmannaansvar, torde det få förutsättas,
alt villkoren för ett övertagande kommer att bl. a. innefatta rätt för
de nya huvudmännen att uppbära viss ersättning av staten för driften av
mentalsjukhusen. För att Stockholms län därvid icke skall komina att
intaga en särställning i förhållande till andra landsting, har man vid delegationens
förhandlingar med landstinget i princip enats om att statens
ersättning för driftkostnaderna vid mentalsjukhuset i Upplands Väsby
skall utgå enligt samma grunder, som med avseende å motsvarande ersätt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

ning skall gälla för samtliga landsting efter en huvudmannaskapsreform.
Dessa ersättningsgrunder är alltså avsedda att vinna tillämpning oavsett
huruvida landstinget framdeles övertager huvudmannaskapet för den
egentliga mentalsjukvården inom Stockholms län eller icke.

Därest generella bestämmelser om driftkostnadsersättning till landstingen
efter en huvudmannaskapsreform icke skulle föreligga, då Upplands
Väsby-sjukhuset tages i bruk, bör landstinget medgivas ersättning
för sjukhusets driftkostnader med belopp, som motsvarar statens kostnader
för driften av likvärdiga mentalsjukhus. Kostnaderna vid Falbygdens
sjukhus har ansetts böra tillämpas även i detta fall. Med hänsyn till de
båda sjukhusens läge å skilda dyrorter har landstinget emellertid begärt,
att ett driftersättningstillägg skall utgå för varje vårddag med belopp, som
motsvarar skillnaden mellan den efter högsta löneklass beräknade lönekostnaden
per vårddag enligt godkänd personalstat för mentalsjukhuset i
Upplands Väsby och lönekostnaden enligt personalstaten för Falbygdens
sjukhus. Personalstaten för Upplands Väsby-sjukhuset förutsättes bli
godkänd av staten och landstinget. Delegationen har ansett skäligt, att ett
sådant ersättningstillägg medgives landstinget under en övergångstid i avbidan
på statsmakternas ställningstagande till de ekonomiska villkoren för
en huvudmannaskapsreform. Staten hade i allt fall haft att vidkännas
dessa merkostnader för ett i egen regi drivet sjukhus i Upplands Väsby.
Medgivandet innebär icke någon ändring i det förhållandet, att om den
av landstinget anställda personalen skulle få en sammansättning eller
löneställning, som medför, att personalkostnaderna för sjukhuset faktiskt
överstiger de enligt personalstaten för Falbygdens sjukhus beräknade, en
härav föranledd ökning av driftkostnaden i jämförelse med den vid sistnämnda
sjukhus måste — liksom varje annan sådan ökning — stanna på
landstinget.

På grundval av de med landstinget sålunda förda förhandlingarna har
delegationen, under förutsättning av Kungl. Maj :ts godkännande, slutit
nytt preliminärt avtal med landstingets förvaltningsutskott, som härtill
erhållit landstingets uppdrag.

»Avtal mellan mentalsjukvårdsberedningen, byggnads- och utrustningsdelegationen,
såsom företrädare för Kungl. Maj :t och Kronan, å ena, samt
Stockholms läns landstings förvaltningsutskott såsom företrädare för
landstinget, å andra sidan, angående dels uppförande i Upplands Väsby
av en sjukhusanläggning, innefattande ett mentalsjukhus och ett lasarett,
dels ock grunderna för fördelningen mellan Kronan och landstinget av
kostnaderna för uppförandet samt anläggningens utrustning och drift
m. m.

§ I Landstinget

åtager sig att inom ett av landstinget för sjukvårdsändamål
disponerat markområde omedelbart norr om det nuvarande Löwenström -

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

ska lasarettet i Upplands Väsby låta såsom en gemensam sjukhusanläggning
uppföra samt utrusta och inreda dels ett mentalsjukhus med 627
platser efter lägst den standard, som tillämpas beträffande Falbygdens
sjukhus i Falköping, dels ock ett lasarett med ungefär 235 platser, allt i
huvudsaklig överensstämmelse med ett av delegationen i skrivelse den
3 februari 1960 till Kungl. Maj:t framlagt förslag i ämnet jämte tillhörande
ritningar.

§ 2.

Landstinget förbinder sig att för vård av sådana psykiskt sjuka, som
mottagas på statens mentalsjukhus, upplåta härför avsedda vårdavdelningar
samt för ändamålet erforderliga behandlings- och ekonomilokaler
jämte övriga anordningar inom anläggningen.

§ 3.

Kostnaderna för sjukhusanläggningens uppförande ha av byggnadsstyrelsen
på parternas uppdrag beräknats till 48 400 000 kronor enligt prisläget
den 1 juli 1959. Enligt av parterna verkställd beräkning fördela sig
anläggningskostnaderna med 30 033 300 kronor å lokaler och anordningar
för mentalsjukhusets behov, motsvarande 47 900 kronor per vårdplats, och
med 18 366 700 kronor å lokaler och anordningar, som betjäna lasarettet,
motsvarande 78 156 kronor per vårdplats. Till grund för kostnadsberäkningen
har legat byggnadsstyrelsens meddelande 1953: 8.

Den å mentalsjukhuset belöpande delen av anläggningskostnaderna,
30 033 000 kronor, bestrides av Kronan.

Den å lasarettet belöpande delen av anläggningskostnaderna, 18 366 700
kronor, bestrides av landstinget.

§ 4.

Ökning av anläggningskostnaderna till följd av vidtagen ändring i ritningarna
för sjukhusanläggningen skall bestridas av den av parterna, som
påkallar sådan ändring. Den ökning av parternas kostnadsandelar, som
inträffade allmänna byggnads- och kostnadsstegringar kunna medföra,
skall bäras av Kronan respektive landstinget.

Uppkommer minskning i anläggningskostnaderna för lokaler eller anordningar,
som äro gemensamma för mentalsjukhuset och lasarettet, skall
denna räknas Kronan och landstinget till godo i proportion till deras andelar
i den totala anläggningskostnaden. En minskning av kostnaderna
för vårdavdelningar eller andra lokaler, avsedda enbart för mentalsjukhuset
eller lasarettet, skall helt komma Kronan respektive landstinget till
godo.

§ 5.

Kostnaderna i samband med sjukhusanläggningens färdigställande för
utrustning och för lokalernas inredning bestrides av Kronan till den del
utrustningen och lokalerna skola utnyttjas lör vården av mentalt sjuka,
dock högst med belopp, som — räknat per vårdplats och enligt då gällande
prisläge —- motsvarar kostnaden för utrustning och inredning av Falbygdens
sjukhus.

§ 6.

Kronans andel i kostnaderna för sjukhusanläggningens uppförande, ro -

Kungl. Maj. ts proposition nr 93 år 1960

spektive dess utrustning och inredning bestrides i form av ett landstinget
beviljat ränte- och amorteringsfritt statligt lån.

Därest för vården av mentalt sjuka helt eller delvis utnyttjade lokaler inom
anläggningen av landstinget tagas i anspråk för annat ändamål, äger Kronan
uppsäga lånet till betalning med det belopp, som efter en beräknad
avskrivningstid av sextio respektive tjugu år motsvarar anläggningsrespektive
utrustnings- och inredningskostnaderna för dessa lokaler i den
omfattning de varit utnyttjade. Betalningsvillkoren fastställas efter förhandlingar
mellan parterna.

§ 7.

Å mentalsjukhuset belöpande del av kostnaderna för sjukhusanläggningens
underhåll samt kostnader för ersättningsanskaffningar och underhåll
med avseende å utrustning och inredning av de för vården av mentalt
sjuka helt eller delvis utnyttjade lokalerna skola anses inräknade i omkostnaderna
för mentalsjukhusets drift.

§ 8.

Därest sjukhusanläggningen behöver ombyggas eller tillbyggas, nya
vårdenheter anslutas till anläggningen eller om investeringskrävande åtgärder
eljest behöva vidtagas, skall i fråga om fördelning av därav föranledda
anläggnings- och utrustningskostnader särskild överenskommelse
träffas mellan Kronan och landstinget.

§ 9.

Byggnadsföretagets genomförande — innefattande såväl sjukhusanläggningens
uppförande som dess utrustning och inredning — skall omhänderhavas
av landstinget genom en av dess förvaltningsutskott utsedd byggnadskommitté,
i vilken Kronan företrädes av två ledamöter, förordnade av
Kungl. Maj:t.

Inom ramen för den totala anläggningskostnaden äger byggnadskommittén
vidtaga sådana ändringar i de enskilda byggnadernas utformning
och konstruktion, som äro tekniskt betingade och icke innebära avvikelser
från principerna i det fastställda byggnadsprogrammet.

§ 10.

Erforderliga medel för uppförande av lokaler och anordningar för mentalsjukhusets
behov ställas till landstingets förfogande genom årliga tillskott
under byggnadstiden med en i proportion till Kronans andel i den
totala anläggningskostnaden beräknad del av det belopp, vartill medelsbehovet
för varje budgetår uppgår. Medlen utbetalas kvartalsvis i relation
till de kostnader, som landstinget nedlagt å anläggningen, och inom
ramen av för ändamålet anvisade medel.

§ 11-

Landstinget åtager sig att omhänderhava driften av mentalsjukhuset
och därvid tillämpa lägst den standard, som gäller för Falbvgdens sjukhus.

§ 12.

Kostnaderna för mentalsjukhusets drift ersättas årligen av Kronan med
det belopp per vårddag, som motsvarar driftkostnaden per vårddag under

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

motsvarande år vid Falbygdens sjukhus, inberäknat vid detta sjukhus
nedlagda kostnader för såväl sjukhusanläggningens underhåll som ersättningsanskaffningar
och underhåll med avseende å sjukhusets utrustning
och inredning.

Utöver i första stycket angiven ersättning erlägger Kronan driftersättningstillägg
för varje vårddag med det belopp, som motsvarar skillnaden
mellan den efter högsta löneklass beräknade lönekostnaden per vårddag
enligt godkänd personalstat för mentalsjukhuset i Upplands Väsby och lönekostnaden
per vårddag enligt personalstaten för Falbygdens sjukhus.

Ersättning för driftkostnaden utbetalas å conto under löpande kalenderår
kvartalsvis i efterskott med slutlig avräkning efter årets utgång.

§ 13.

Bestämmelserna i § 12 om ersättning för mentalsjukhusets driftkostnader
skola gälla intill dess beslut fattas av statsmakterna om de ekonomiska
villkoren för landstingens övertagande av huvudmannaskapet för
den egentlig mentalsjukvården. För tid därefter skall ersättningen till
Stockholms läns landsting för driftkostnaderna för mentalsjukhuset i
Upplands Väsby, efter förhandlingar mellan parterna bestämmas med
tillämpning av samma beräkningsgrunder, som med avseende å motsvarande
ersättning skola gälla för samtliga landsting efter ett övertagande
av huvudmannaskapet.

§ 14.

Detta avtal — varav parterna tagit var sitt exemplar — gäller tills vidare
så länge staten är huvudman för mentalsjukvården inom Stockholms
och Skaraborgs län.»

Byggnadsarbetena avses kunna påbörjas under innevarande år. För
detta ändamål har landstinget anvisat och till förvaltningsutskottets förfogande
ställt ett anslag om 2,5 milj. kronor. Som tidigare angivits kan
byggnadstiden beräknas till fem år. En med hänsyn härtill lämplig indelning
i byggnadsetapper torde medföra ett medelsbehov för bestridande
av statens andel i byggnadskostnaderna under budgetåren 1960/61—1964/65
av omkring 2, 4, 10, 10 resp. 3,5 milj. kronor per budgetår. För budgetåret
1960/61 bör alltså för statens del anvisas 2 000 000 kronor för påbörjandet
av byggnadsföretaget.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala
Principplan

Anlalet fastställda vårdplatser vid Ulleråkers sjukhus uppgår f. n. till
1511. Av nämnda vårdplatsantal — i vilket bl. a. ingår 31 platser för
patienter, som kräver speciell vård för somatiska sjukdomar, och 121
platser för tbc-patienter -— är 675 platser belägna inom sjukhusets norra
och 836 platser inom dess södra del. Medelbeläggningen har under senare
år uppgått lill mellan 1 530 och 1 580 patienter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Sjukhusets nuvarande upptagningsområde omfattar Uppsala län samt
delar av Stockholms och Västmanlands län. Förutom patienter från angivna
upptagningsområde vårdas vid sjukhuset ett antal patienter från
län utanför upptagningsområdet samt från städer utanför landsting. Därjämte
finns intagna ett antal utlänningar vid sjukhuset. De för tbc-patienter
reserverade platserna är belagda med patienter från Mellansverige.

Enligt 1956 års reviderade generalplan skall sjukhusets upptagningsområde
omfatta Uppsala och Västmanlands län. Enligt planen beräknas
det sammanlagda högsta vårdplatsbehovet för de båda länen år 1970 uppgå
till 1 427 platser. Platsantalet vid sjukhuset har föreslagits i den reviderade
planen till 1 253, motsvarande 3,4 promille av det förutsatta upptagningsområdets
folkmängd.

Tillkomsten av de beslutade mentalsjukhusen i Stockholms och Västmanlands
län i resp. Upplands Väsby och Västerås innebär, att upptagningsområdet
för Ulleråkers sjukhus kommer att omfatta Uppsala län
och norra delen av Stockholms län med en sammanlagd folkmängd av ca
230 000 invånare. Vid ett platsbehov för egentlig mentalsjukvård motsvarande
4 promille av befolkningsantalet erfordras 920 vårdplatser inom
detta område. Enligt numera vedertagna normer bör ett mentalsjukhus
ha en storlek om ca 700 vårdplatser. Då Ulleråkers sjukhus är avsett att
fungera såsom undervisningssjukhus med behov av ett ur undervisningsoch
forskningssynpunkt förhållandevis stort och väl differentierat patientmaterial
synes dock sjukhuset böra inrymma ett något högre antal vårdplatser,
förslagsvis 900 platser. Därjämte bör platser finnas vid sjukhuset
för tbc-sjuka från andra upptagningsområden inom Mellansverige.
För detta ändamål torde 60 platser framdeles böra reserveras.

Utöver vårdplatser för egentligt mentalt sjuka skall enligt mentalsjukvårdsdelegationens
förslag (SOU 1957:40) till sjukhusområdet förläggas
en avdelning om 50 vårdplatser för mentalt sjuka barn och ungdomar.
Vidare har byggnads- och utrustningsdelegationen i skrivelser till Kungl.
Maj:t den 14 februari och den 21 december 1956 föreslagit, att till sjukhuset
även förlägges en avdelning om 210 vårdplatser för höggradigt
psykiskt efterblivna, varav 130 platser för barn och 80 platser för vuxna.

Sammanlagda antalet vårdplatser för berörda patientkategorier kommer
sålunda att uppgå till (900 + 60 + 50 + 210) 1 220.

Sjukhusets norra del omfattar dels en moderniserad och ombyggd äldre
vårdpaviljong, som även inrymmer arbetsterapilokaler, och dels sex nyuppförda
paviljonger, av vilka två är avsedda för tbc-patienter. Inom
denna del finns dessutom tre äldre vårdpaviljonger, av vilka två redan
utgått som vårdavdelningar och avses skola iordningställas för undervisningsändamål,
medan den tredje paviljongen nu disponeras som evakueringspaviljong
men avses framdeles komma att utnyttjas för annat ändamål.
Inom norra delen är även sjukhusets administrationsbyggnad belä -

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 19G0

gen, varjämte sjukhusets behandlingslokaler är inrymda i en våning inom
en av de nyuppförda vårdpaviljongerna (MC62). Vidare finns inom denna
del av området nybyggda lokaler för arbetsterapi. Samtliga vårdpaviljonger
inom sjukhusets norra del befinner sig i gott skick.

Inom södra sjukhusområdet finns sex vårdpaviljonger och två beredskapspaviljonger,
varav den ena användes för rättspsykiatri. Där är även
sjukhusets kök och tvättinrättning belägna. Vidare är här förlagda sjukhusets
samlingssal och två mindre verkstadsbyggnader samt sjukhusets
panncentral. Med undantag för panncentralen är de flesta byggnaderna
inom nämnda del av sjukhusområdet av sådan beskaffenhet, att de icke
bör bibehållas. Endast två vårdpaviljonger (M12 och K15) vilka är försedda
med hissar, bör bli föremål för en begränsad upprustning för att
bibehållas under en övergångstid.

Vårdpaviljonger för vuxna mentalt sjuka. Befintliga sju vårdpaviljonger
inom det norra sjukhusområdet med sammanlagt 675 vårdplatser är alla
i gott skick. 1 vårdpaviljong MC62 för behandlingsändamål disponerade
lokaler kan ombyggas till en vårdavdelning om 27 platser. Inom de befintliga
vårdpaviljongerna vid norra delen av sjukhusområdet kan sålunda
antalet vårdplatser beräknas komma att uppgå till (675 + 27) 702. Av
dessa vårdplatser förutsättes emellertid 60 framdeles komma att tagas i
anspråk för tbc-patienter från andra upptagningsområden. För sjukhusets
upptagningsområde skulle därvid 642 platser stå till förfogande. Med hänsyn
till de ytterligare vårdenheter, som föreslagits skola inrymmas inom
sjukhusområdet och vilka var för sig kräver viss avskildhet, anser delegationen,
att samtliga vårdplatser för vuxna egentligt mentalt sjuka förlägges
till det norra sjukhusområdet i ett slutskede av den för sjukhuset
planerade ombyggnadsverksamheten. I anslutning till de befintliga vårdpaviljongerna
inom detta område hör därför tillskapas (900 642) 258

vårdplatser, motsvarande minst 8 vårdavdelningar med vardera 30 platser.

Av de inom södra sjukhusområdet belägna vårdpaviljongerna bör paviljongerna
M12 och K15 bli föremål för begränsad upprustning för en
kostnad om cirka 2 500 kronor per plats och bibehållas under en övergångsperiod.
Inom paviljongerna kan sammanlagt ca 250 vårdplatser utvinnas.
Dessa torde behövas för patienter från andra län, bl. a. Stockholms
och Västmanlands län, samt för utlänningar intill dess vårdplatsbehovet
för dessa patienter i sin helhet blivit tillgodosett i annan ordning.

Behandlingslokaler, expedition och kontor samt forskningsavdelning.
Sjukhusets behandlingslokaler är förhållandevis ändamålsenliga och i gott
skick. Då möjligheterna att utvidga lokalerna emellertid är begränsade
och förutsättningar saknas alt lokalt samordna lokalerna med den avsedda
forskningsavdelningen, anser delegationen, att en ny byggnad bör
uppföras för sjukhusets behandlingslokaler, laboratorier och en forskningsavdelning.
Till denna byggnad bör även överflyttas åtminstone i den
nuvarande administrationsbyggnaden belägna expeditioner och sjukhuskontor.
Administrationsbyggnaden i övrigt förutsättes eller vissa omdispositioner
kunna utnyttjas för annat ändamål. Förslaget förutsätter, att
två bostadsbyggnader av trä jämte eu handelsbod utgår eller — om så
erfordras — flyttas till annan plats inom sjukhusområdet.

2— Biliang till riksdagens protokoll 1900. / sand. Nr 93

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Lokaler för arbets- och rörelseterapi m. m. Tillfredsställande lokaler för
arbetsterapi finns inom norra sjukhusdelen i byggnaden V 2. Därjämte
är vissa arbetsterapilokaler inrymda på vindarna i paviljongerna inom
södra sjukhusområdet. Vid ett överförande av samtliga vårdavdelningar
till norra sjukhusområdet kan ytterligare arbetsterapilokaler komma att
erfordras. Sådana torde kunna anordnas i jordvåningarna i de blivande
nya paviljongerna.

De vid södra sjukhuset belägna två mindre verkstadsbyggnaderna, som
inrymmer verkstäder för snickeri, måleri och tapetseri, kan komma att
utgå. Ersättningslokaler för dessa verkstäder bör uppföras, om så skulle
erfordras.

Lokaler för rörelseterapi, fysikalisk terapi och sjukgymnastik kommer
att uppföras i anslutning till en av 1958 års riksdag beslutad ny köks- och
matsalsbyggnad. Enligt upprättat förslag beräknas även en ny samlingssal
skola uppföras i anslutning till denna byggnad. Sjukhusets nuvarande
samlingssal, belägen inom södra sjukhusområdet, är i dåligt skick och
förutsättes skola utgå i samband med att pavijongerna inom detta område
rives.

Kök, personalmatsalar och tvätt. Det beslutade nya centralköket jämte
personalmatsalar m. m. vid sjukhuset kommer att förläggas inom norra
sjukhusdelen och ersätta den inom södra delen befintliga köksanläggningen.
Inom sistnämnda område är även sjukhusets tvätteri beläget. Detta
befinner sig ifråga om maskinutrustning i förhållandevis gott skick men
är i övrigt bristfälligt. Tvätteriet förutsättes skola nedläggas. Tvätten
skall därvid överföras till centraltvätten, när möjlighet därtill föreligger.
Erforderligt tvättbytesförråd bör i samband därmed anordnas på lämplig
plats inom sjukhusområdet.

Panncentral och ledningssystem m. m. Sjukhusets värmebehov för uppvärmning
och varmvattenberedning tillgodoses medelst fyra högtrycksångpannor,
uppställda i en för hela sjukhuset gemensam panncentral, belägen
inom södra sjukhusområdet. Värmen distribueras i form av hetvatten till
byggnaderna inom norra sjukhusområdet, medan värmeförsörjningen av
sodra sjukhusområdet är uppdelad dels på ett ångsystem och dels"på ett
varmvattensystem. Ledningssystemen för värme och varmvatten till norra
delen av sjukhuset befinner sig i gott skick, medan ånganläggningen inom
sodra delen av sjukhuset är av dålig beskaffenhet. I samband med att
vardpaviljongerna samt centralkök och tvättanläggning utgår, bör ångdistnbutionsledningar
och ångvärmesystem vid sjukhuset slopas. Därvid
kommer sjukhusets behov av ånga att begränsas till köket. En eventuell
övergång från ånga till varmvatten för sjukhusets värmeförsörjning
kan komma att aktualiseras. I övrigt bör distributionsledningarna för sjukhusets
värmeförsörjning utbyggas och anpassas till den föreslagna upprustningen
av sjukhuset.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses från eget vattenverk
beläget inom norra sjukhusområdet. Kallvattenanläggningen är beträffande
vattentillgång, pumpar och ledningar i förhållandevis gott skick.

V attentornet däremot befinner sig i dåligt skick och är för lågt för att kunna
astadkomma ett för de högst belägna byggnaderna erforderligt tryck. Frågan
om uppförande av nytt vattentorn kan därför komma att aktualiseras.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Sjukhusets avloppsanläggning, som befinner sig i förhållandevis gott
skick, bör utbyggas och anpassas till den blivande bebyggelsen.

Elektriska installationer. Sjukhusets hela elkraftbehov tillgodoses från
Älvkarleby kraftverk. Något reservkraftaggregat finns ej installerat. Installationernas
tillstånd i befintliga byggnader är i stort sett gott. Ledningsnätet
bör utbyggas och anpassas till sjukhusets upprustning i övrigt.

Vårdenheter för dels höggradigt psykiskt efterblivna och dels mentalt
sjuka barn och ungdomar. Förslagen om inrättande av här ifrågavarande
vårdenheter är ännu beroende av statsmakternas prövning. Delegationen
har dock ansett, att plats för dessa avdelningar bör avsättas inom sjukhusområdet
och redovisas i principplanen. Den planerade vårdenheten för
höggradigt psykiskt efterblivna, som kommer att omfatta 130 vårdplatser
för barn och 80 platser för vuxna jämte erforderliga expeditions- och behandlingslokaler,
föreslås förlagd inom ett område söder om den för
egentlig mentalsjukvård avsedda avdelningen. Med hänsyn till behovet
av avskildhet för avdelningen bör särskild infart anordnas till denna.

Vårdenheten för mentalt sjuka barn och ungdomar om 50 vårdplatser,
som kommer att omfatta vårdavdelningar med erforderliga expeditions-,
behandlings- och undervisningslokaler, gymnastik- och samlingssal samt
lokaler för arbetsterapi, beräknas även bli förlagd till det nuvarande södra
sjukhusområdet. Med hänsyn till behovet av avskildhet bör särskild infart
anordnas även till denna avdelning.

Kulvertsystem. Av sjukhusets byggnader är endast de sex nya vårdpaviljongerna
inom norra sjukhuset förbundna medelst kulvert. Föreliggande
plan för sjukhusets upprustning förutsätter, att samtliga vårdpaviljonger,
medicinskt centrum och administrationsbyggnaden vid det egentliga
mentalsjukhuset sammanbindes genom kulvert, som därjämte anslutes
till den blivande köksanläggningen jämte samlingssal och lokaler för
rörelseterapi. Sistnämnda anläggningar tänkes förlagda omedelbart söder
om ovan nämnda byggnader. Från köksanläggningen kan kulvertsystemet
utsträckas mot söder och anslutas till avdelningen för höggradigt psykiskt
efterblivna och vidare till avdelningen för mentalt sjuka barn och ungdomar.
Med hänsyn till rådande terrängförhållanden och därav föranledda
höga kostnader för kulvertanläggning till sistnämnda avdelning samt till
paviljongerna M2 och K2 vid det egentliga mentalsjukhuset kan det ifrågasättas,
om dessa byggnader bör anslutas till kulvertsystemet.

Vägsystem. I anslutning till den nu skisserade upprustningen av sjukhuset
bör sjukhusets vägsystem utbyggas, varvid för fordonstrafik avsedda
vägar bör permanentbehandlas.

Kostnaderna för genomförandet av den föreslagna principplancn, inklusive
beslutat nytt centralkök m. m. men exklusive kostnaderna för
vårdenheterna för höggradigt psykiskt efterblivna och för mentalt sjuka
barn och ungdomar, har preliminärt uppskattats till cirka 20 000 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Projektering av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning och

vissa vårdavdelningar

1 den ovan redovisade principplanen för en upprustning av Ulleråkers
sjukhus har förordats bl. a. att ett nytt medicinskt centrum med forskningsavdelning
jämte vissa vårdavdelningar uppföres. Kungl. Maj:t har
genom beslut den 5 juni 1959 uppdragit åt delegationen att till Kungl.
Maj :t inkomma med förslag till forskningsavdelningens definitiva planläggning
och utformning.

Delegationen räknar med att föreslaget medicinskt centrum i huvudsak
Kommer att utformas enligt det program, som legat till grund för planläggningen
av motsvarande anläggningar vid de nu under uppförande varande
nya mentalsjukhusen. Den effektiva lokalytan för ett till Ulleråkers
sjukhus anpassat centrum kan beräknas till cirka 2 300 in2. I fråga om
den psykiatriska forskningsavdelningens utformning föreligger som underlag
ett av 1955 års läkarutbildningsutredning framlagt förslag. En närmare
bearbetning av detta förslag har emellertid givit vid handen, att däri
föreslaget lokalprogram icke torde vara tillfyllest. Sålunda har den medicinska
expertisen i denna fråga ansett en ökning av lokalerna från 1 100
till cirka 1 700 in2 effektiv lokalyta eller omkring sextio procent av utrymmena
enligt det ursprungliga lokalprogrammet vara erforderlig. Något
definitivt förslag till forskningsavdelningens utformning liksom dess lokalmässiga
samordning med de nya behandlingslokalerna har ännu icke hunnit
upprättas. Det har icke heller varit möjligt för delegationen att klarlägga
hur de i principplanen föreslagna nya vårdavdelningarna, av vilka
vissa tänkes direkt anslutna till behandlingsbyggnaden, skall utformas och
förläggas. Delegationen understryker dock angelägenheten av att ifrågavarande
anläggningar snarast blir uppförda. Preliminärt räknar delegationen
med att nu föreslagna byggnader kommer att förläggas i anslutning
till de befintliga vårdpaviljongerna vid norra sjukhuset och att sjukhusets
behandlingslokaler utformas enligt nu tillämpade normer ävensom
att forskningsavdelningen får en omfattning, som i huvudsak motsvarar
den av delegationen ovan beräknade. Med utgångspunkt från vad ovan anförts
och under förutsättning att sex vårdavdelningar med sammanlagt
180 platser uppföres och förenas med behandlingslokalerna, torde storleksordningen
av kostnaderna för genomförandet av berörda projekt kunna
uppskattas till cirka 10 000 000 kronor. Såvitt delegationen nu kan bedöma,
torde möjligheter föreligga att utföra de föreslagna anläggningarna
etappvis och på lämpligt sätt anpassade till sjukhusets upprustning i dess
helhet.

En närmare bearbetning av principplanen för sjukhusets upprustning
bör komma till stånd, innan ett mera detaljerat program för upprustningsarbetets
utförande kan fastställas. För bestridande av härav föranledda

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

särskilda kostnader och för närmare utredning om de föreslagna byggnadsobjektens
utformning och förläggning samt för upprättande av byggnadshandlingar
hemställer delegationen, att för nästa budgetår anvisas
150 000 kronor att ställas till delegationens disposition.

Uppförande av byggnader för centralkök samt rörelseterapi

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1958 års riksdag
(prop. nr 86; rskr. 198), att vid Ulleråkers sjukhus skulle uppföras byggnader
för centralkök och matsal samt rörelseterapi in. in. för en beräknad
kostnad av sammanlagt 2 670 000 kronor. Genom beslut den 25 april
1958 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta utföra ifrågavarande
byggnadsföretag samt bemyndigade styrelsen att för dessas påbörjande
disponera 1 300 000 kronor.

Den beslutade köksanläggningens förläggning inom sjukhusområdet har
varit föremål för förnyat övervägande. Delegationen, som därvid funnit
den tidigare i anslutning till bebyggelsen inom södra sjukhusområdet avsedda
förläggningen av köket vara olämplig med hänsyn till den för sjukhuset
enligt principplanen avsedda utformningen, anser det numera vara
mest ändamålsenligt att förlägga anläggningen i närheten av vårdpaviljongerna
och ett blivande nytt medicinskt centrum inom sjukhusområdets
norra del. Därigenom möjliggöres en anslutning även av köket till
ett enligt principplanen föreslaget kulvertsystem. Denna förläggning är
gynnsam även ur den synpunkten att köksbyggnaden kommer att vara
belägen i närheten av sjukhusets huvudentré, varigenom tung trafik i huvudsak
kan undvikas inom det egentliga sjukhusområdet.

Med anledning härav har delegationen låtit omarbeta det tidigare upprättade
förslaget till ny köksbyggnad m. m. Den huvudsakliga skillnaden
mot tidigare förslag ligger däri, att byggnaderna försetts med kulvertar,
avsedda att anslutas till det för norra sjukhusområdet planerade kulvertsystemet.
Härigenom har byggnadskoinplexet fått en något utökad byggnadsvolym.
En viss utökning av volymen har även måst företagas för att
tillgodose det behov av större matsal, som en planerad utökning av sjukhusets
utbildningsverksamhet kommer att medföra. Vidare medför den nu
föreslagna förläggningen av köksbyggnaden kostnader för eu provisorisk
framdragning av värme- och varmvattenledningar från paviljong MC62 till
köket. Avsikten är all sedan kulvertsystemet inom området blivit utbyggt
förlägga dessa ledningar i trafikkulvertarna.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 3 000 000 kronor,
vilket belopp sålunda överstiger kostnaderna för det förut projekterade
förslaget med (3 000 000 — 2 670 000) 330 000 kronor.

Delegationen hemställer, att det nu framlagda förslaget till den nya
byggnadens utformning och planläggning måtte godkännas. Det belopp

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

om 1 300 000 kronor, som ställts till byggnadsstyrelsens disposition för
ändamålet, beräknas täcka kostnaderna för arbetenas påbörjande under
nästa budgetår.

Sundby sjukhus vid Strängnäs
Ombyggnad av administration och medicinskt centrum

Sedan ett flertal år har sjukhusets lokalbestånd innefattande expeditioner,
undersökningsrum och behandlingslokaler varit otillräckligt. Sjukhusets
tio läkare disponerar f. n. sju läkarexpeditioner och ett undersökningsrum.
Den personal i övrigt, som har sin verksamhet förlagd till
administrationsbyggnaden och som f. n. omfattar 22 personer, disponerar
sammanlagt tolv expeditionsrum. Vidare saknar sjukhuset lokaler för
röntgen, Eeg, Ekg och Bmb. Därest statsmakterna bifaller i medicinalstyrelsens
petita för nästa budgetår framlagt förslag om inrättande av tjänst
såsom internöverläkare, kommer behovet av lokaler inom sjukhuset att
ytterligare accentueras.

Delegationen har i fråga om mentalsjukvårdens organisation i Mälarlänen
tidigare uttalat bl. a. att delegationen icke kunnat taga ställning till
de förändringar i planen för sjukhusets definitiva utformande, som kan
bli en följd av ett slutligt ställningstagande i denna fråga, såvitt den avser
Södermanlands län. Vid samråd med representanter för Södermanlands
läns landsting har emellertid framkommit, att landstinget i enlighet med
dess under hösten 1959 framlagda plan beträffande mentalsjukvårdens
organisation inom länet anser, att Sundby sjukhus bör utgå som vårdenhet
inom länets mentalsjukvård. Därest efter prövning av statsmakterna den
av landstinget framlagda planen skulle komma att realiseras, synes det
i vart fall nödvändigt att under en viss övergångstid bibehålla sjukhuset
för nuvarande ändamål.

Den nu avsedda ombyggnaden innebär i princip att familjebostäderna
i våningen 1 trappa i administrationsbyggnaden utgår, varigenom denna
våning kan tillgodose lokalbehovet för såväl de båda överläkaravdelningarna
som hjälpverksamheten. I våningen förlägges jämväl direktionsrum.
I bottenvåningen inrymmes sjukhuskontoret, samtliga till undersökningsoch
behandlingsavdelningar hörande lokaler jämte röntgenavdelning ävensom
rum för Eeg, Ekg och Bmb. Befintligt laboratorium, apotek och opelationsrum
bibehålies i huvudsak oförändrade. I källarvåningen anordnas
arkiv för sjukhusets patient- och kontorshandlingar. I vindsvåningen befintliga
vikarierum bibehålies men kompletteras med badrum och tvättställ.
Delegationen framhåller vidare bl. a., att den föreslagna lösningen
av ombyggnadsfrågan möjliggör, att en utökning av lokalerna kan ske
utan svårighet genom tillbyggnad, om så skulle erfordras.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 500 000 kronor,
vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år i960

Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral

I sjukhusets panncentral finns installerade tre högtrycksångpannor och
två varmvattenpannor. Två av ångpannorna samt de båda varmvattenpannorna
är utrustade för oljeeldning. Bränslebehållaren utgöres av en cirka
200 m3 stor förrådscistern. Leverans av olja sker f. n. med lastbil. Med
hänsyn till sjukhusets läge skulle dock leverans av olja kunna ske sjöledes,
om tillräckliga cisternutrymmen, pumpar och oljeledningar funnes.
Vid leverans sjöledes skulle med nuvarande oljepriser cirka 20 000 kronor
per år kunna sparas i bränslekostnader. Kostnaderna för önskvärd
utökning av oljeförrådsanläggningen, inklusive invallning av cisternen och
betongfundament in. m., beräknas till 140 000 kronor.

Delegationen föreslår vidare, att en av ångpannorna utrustas med
lågvattenkontroll. Kostnaderna för en sådan anordning jämte erforderlig
omändring av oljebrännare för helautomatisk drift beräknas till 15 000
kronor. Därjämte föreslås, att den manuella värmeregleringen ersättes
med en variationstyrd sådan. Kostnaderna för införande av variatorsystem
beräknas till 15 000 kronor.

De till rationaliseringsarbetena hänförliga kostnaderna för ritningar,
kontroll och oförutsedda utgifter beräknas till 40 000 kronor.

Här föreslagna rationaliseringsarbeten beräknas medföra en total arbetskostnadsbesparing
av cirka 16 000 kronor per år, vilket belopp ungefär
motsvarar löneförmånerna för en befattningshavare med arbetsuppgifter
avseende sjukhusets värmeförsörjning.

Sammanlagda kostnaderna för ovan förordade rationaliseringsåtgärder
inom panncentralen uppgår sålunda till (140 000 + 15 000 + 15 000 +
40 000) 210 000 kronor.

Beträffande erforderliga upprustnings- och förbättringsarbeten inom
panncentralen anföres följande.

De tre ångpannornas kapacitet är nedsatt till följd av förslitning. Med
hänsyn härtill torde en trycksänkning bli aktuell inom de närmaste fem
åren. På grund härav bör en ny elmotordriven värmeledningspump samt
en ny matarpump installeras. Vidare bör varmvattenberedarna kompletteras
och reparation samt i viss omfattning ny installation av kondensatledningarna
utföras. Beträffande övrig utrustning i panncentralen torde
bl. a. uppmärksammas, att pannornas spjäll är i dåligt skick och i behov
av justering och reparation samt att vissa befintliga distributionsledningar,
pannanläggningens skorsten och befintlig sopugn med tillhörande
skorsten bör repareras.

Kostnaderna för upprustnings- och förbättringsarbeten inom panncentralen
uppgår till sammanlagt 115 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för samtliga angivna arbeten inom panncentralen
uppgår sålunda till (210 000 + 115 000) 325 000 kronor, vilket
belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Kungl. Maj. ts proposition nr 93 år 1960

Birgittas sjukhus i Vadstena
Uppförande av vårdpaviljongerna M 5, K 5 och K 6

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 103 framlagt förslag beslöt
1957 års riksdag (rskr. 237), att vid sjukhuset skulle uppföras tre nya
vårdpaviljonger, en för manliga (M5) och två för kvinnliga patienter (K5
och K6), för en beräknad kostnad av högst 4 800 000 kronor, varav för
byggnaderna 4 380 000 samt för yttre arbeten jämte väg- och planeringsarbeten
420 000 kronor. För ändamålet har 1957, 1958 och 1959 års riksdagar
anvisat (600 000 + 1 700 000 + 2 000 000) 4 300 000 kronor.

Byggnadsarbetena beräknas vara helt avslutade under budgetåret 1960/61.
Återstoden av den beräknade kostnaden (4 800 000 — 4 300 000) 500 000
kronor bör därför anvisas.

Uppförande av byggnader för dels arbetsterapi, dels samlingssal med lokaler
för servering och försäljning m. m. och dels rörelseterapi

I överensstämmelse med i prop. nr 86 framlagt förslag anvisade 1958
års riksdag (rskr. 198) 100 000 kronor för fortsatt projektering av byggnader
för arbetsterapi, samlingssal, rörelseterapi samt servering och försäljning
vid sjukhuset, för det dåvarande kostnadsberäknade till sammanlagt
3 075 000 kronor. Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag
beslöt 1959 års riksdag (prop. nr 87; rskr. 183), att nämnda byggnader
skulle uppföras för en efter revision av planläggning och utformning beräknad
sammanlagd kostnad av 2 825 000 kronor och anvisade för ändamålet
tillhopa 1 640 000 kronor för innevarande budgetår. Av sistnämnda
belopp är 1 140 000 kronor att hänföra till beredskapsarbeten. Genom beslut
den 5 juni 1959 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta
uppföra byggnaderna och bemyndigade styrelsen att för arbetenas påbörjande
disponera av samma års riksdag anvisat belopp.

Byggnadsarbetena beräknas vara avslutade under budgetåret 1960/61.
Återstoden av den beräknade kostnaden (2 825 000 — 1 740 000) 1 085 000
kronor bör alltså anvisas.

Vissa iståndsättningsåtgärder inom gamla mansavdelningen

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag
(prop. nr 87; rskr. 183), att den s. k. gamla mansavdelningen vid
sjukhuset skulle renoveras för en beräknad kostnad om 600 000 kronor.
Byggnaden avsågs att i renoverat skick kunna utnyttjas för evakuering
av patienter från sjukhus under ombyggnad. Iståndsättningsarbetena
skulle omfatta dels upprustning av cirka 300 vårdplatser och dels inredande
av vissa vårdavdelningar såsom tillfälliga bostäder för den perso -

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

nal, som medföljer överflyttade patienter. För ändamålet anvisade riksdagen
för innevarande budgetår 298 500 kronor, varav 200 000 kronor såsom
beredskapsarbeten, 63 500 kronor av medel, som för budgetåret 1957/58
anvisats för utökning av panncentralen vid Mariebergs sjukhus och 35 000
kronor från det ordinarie investeringsanslaget.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats för lågt. Enligt
numera verkställda beräkningar torde kostnaderna för arbetena uppgå till
cirka 1 000 000 kronor. Då ifrågavarande byggnad endast är avsedd att användas
under en övergångstid anser delegationen icke befogat att ytterligare
medel anvisas för ändamålet utöver den ursprungligen beräknade
totalkostnaden. För att kostnaderna skall kunna rymmas inom den fastställda
ramen bör renoveringsarbetenas omfattning begränsas. Efter samråd
med medicinalstyrelsen föreslår delegationen, att iordningställandet
av bostäder åt de evakuerade patienternas personal icke kommer till utförande.
Delegationen avser att söka lösa bostadsproblemet för denna personal
i samband med att frågan om bostadsproblemet för sjukhuspersonalen
i dess helhet göres till föremål för förhandlingar med Vadstena stad.
Vidare torde den nu återstående upprustningen av vårdplatser med hänsyn
till det beräknade behovet av evakueringsplatser kunna begränsas till
att omfatta byggnadens mittparti. Härigenom kommer antalet vårdplatser
inom gamla mansavdelningen att uppgå till 245, inberäknat det antal om
24 vårdplatser, som redan färdigställts i ett parti av byggnadens ena
flygel.

För fullföljande av ifrågavarande renoveringsarbeten i nu förordad utsträckning
torde för nästkommande budgetår böra anvisas återstoden av
den ursprungligen beräknade kostnaden (600 000 — 298 500) 301 500 kronor,
eller i runt tal 301 000 kronor.

Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 106 framlagt förslag beslöt
1956 års riksdag (rskr. 285), att vid sjukhuset skulle utföras installation
av anordningar för oljeeldning i panncentralen för en beräknad kostnad
av 180 000 kronor. Genom beslut den 7 juni 1956 uppdrog Kungl. Maj:t
åt byggnadsstyrelsen att för anvisat belopp låta utföra ifrågavarande arbete.
Utöver dessa redan beslutade arbeten bör en av ångpannorna utrustas
med automatisk lågvattenkontroll. Kostnaderna för eu sådan anordning
jämte erforderlig omändring av oljebrännare för helautomatisk drilt har
beräknats till 12 000 kronor. Å andra sidan medför dessa åtgärder en
besparing i fråga om arbetskostnader med ungefär lika stort belopp per år.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 103 framlagt förslag beslöt 1957
års riksdag (rskr. 237), att vid sjukhuset skulle installeras en varmvattenpanna
försedd med oljeeldningsaggregat jämte cistern in. in. för en beräk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

nåd kostnad av 240 000 kronor. Genom beslut den 6 juni 1957 uppdrog
Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen att för anvisat belopp låta utföra ifrågavarande
arbete.

Genom Kungl. Maj:ts beslut den 30 juli 1954 överfördes vissa av Birgittas
sjukhus tidigare disponerade, väster om Lastköpingsgatan i Vadstena
belägna byggnader (bl. a. det förutvarande nunneklostret och klosterkyrkan)
till byggnadsstyrelsens vård och förvaltning. Enligt av Kungl. Maj :t
samma dag fastställt avtal uppläts nämnda byggnader till Birgittastiftelsen
att utnyttjas dels för stiftelsens verksamhet, dels för Vadstena folkhögskola,
varvid på stiftelsen skulle ankomma att verkställa och bekosta för utnyttjandet
av byggnaderna erforderliga inre ombyggnads- och upprustningsarbeten.
På byggnadsstyrelsen skulle ankomma att utföra utvändiga iståndsättningsarbeten
samt fortsättningsvis ansvara för det yttre underhållet.

I skrivelse till mentalsjukvårdsberedningen den 20 oktober 1959 har byggnadsstyrelsen
hemställt, att beredningen måtte föranstalta om att panncentralen
vid sjukhuset gives sådan omfattning, att behovet av värmeleverans
till berörda byggnader framdeles kan tillgodoses från nämnda panncentral.
Enligt styrelsen torde en amortering av härav föranledda merkostnader
lämpligen kunna ske i samband med debiteringen av kostnaderna
för kommande värmeleveranser till vederbörande förbrukare. Kostnaderna
för erforderliga kulvertledningar mellan panncentralen och byggnaderna
förutsättes skola bestridas av medel, anvisade för byggnadernas restaurering.

Ifrågavarande anslutning medför, att den nya varmvattenpanna, som
skall installeras i sjukhusets panncentral, måste vara större än som ursprungligen
avsetts. Vidare måste expansionskärl och värmeledningspumpar
samt vissa rörledningar på grund av anslutningen ges större dimensioner
än de planerade. De härav föranledda merkostnaderna har beräknats
till sammanlagt 70 000 kronor. Då anslutningen ifråga icke kan anses förorsaka
några egentliga olägenheter för pannhusdriften, och då statsverket
numera vårdar och förvaltar ifrågavarande kloster- och kyrkobyggnader
anser sig delegationen böra föreslå, att de för deras anslutning till sjukhusets
värmecentral erforderliga åtgärderna kommer till utförande.

De sammanlagda kostnaderna för de ovan angivna arbetena uppgår sålunda
till (12 000 + 70 000) 82 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för
nästa budgetår.

Vissa yttre arbeten

Med bifall till ett av Kungl. Maj :t i prop. nr 103 framlagt förslag beslöt
1957 års riksdag (rskr. 237), att vid sjukhuset skulle för en beräknad kostnad
av 4 800 000 kronor uppföras tre nya vårdpaviljonger (K5, K6 och M5).
Av beloppet utgjorde 420 000 kronor kostnader för anslutning av vårdpa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

viljongerna till värmekulvert samt vatten- och avloppsledning, väganslutning
till paviljongernas huvud- och ekonomientréer ävensom grovplanering,
återfyllning och planteringsarbeten inom områdena närmast intill paviljongerna.
Nämnda arbeten har numera slutförts.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 87 framlagt förslag anvisade
därjämte 1959 års riksdag (rskr. 183) 250 000 kronor för vissa yttre arbeten
vid sjukhuset. Dessa arbeten avsåg dels anordnande av vissa parkeringsplatser,
dels permanentbeläggning av nyanlagda och befintliga parkeringsplatser
samt vissa grusvägar, dels ock anläggande av bollplan, tennisbana
och miniatyrgolfbana.

Emellertid måste vissa ytterligare åtgärder vidtagas för sjukhusområdets
slutliga iordningställande. De områden, å vilka planteringsarbeten utförts
i samband med vårdpaviljongernas successiva utbyggnad, måste sammanfogas
till en enhetligt utformad parkanläggning. Härför erfordras följaktligen
planerings- och parkanläggningsarbeten inom de delar av sjukhusområdet,
som är belägna mellan de hittills färdigställda områdena. Med hänsyn
till sjukhusets för blåst utsatta läge behöver därjämte vissa vindskyddande
vegetationsridåer anordnas i samband med sjukhusområdets slutliga
utformning.

Då en enligt moderna vårdkrav fullgod parkanläggning är en nödvändig
förutsättning för att sjukhuset skall kunna fylla sin uppgift hemställer
delegationen, att 160 000 kronor anvisas för nämnda arbeten.

Ryhovs sjukhus i Jönköping
Upprustning av paviljongerna M 4 och K 3

För upprustning av vårdpaviljongerna M4 och K3, vilka arbeten kostnadsberäknats
till 2 900 000 kronor, har 1958 och 1959 års riksdagar anvisat
(500 000 + 950 000) 1 450 000 kronor. Genom beslut den 5 juni 1959
uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen att låta utföra ifrågavarande
arbeten. Av anvisat belopp skulle 350 000 kronor disponeras i samråd med
arbetsmarknadsstyrelsen. Ombyggnadsarbetena i paviljong M4 har påbörjats
under hösten 1959. Arbetena i paviljong K3 beräknas kunna påbörjas
under hösten 1960. För arbetenas fortsättande under nästa budgetår
erfordras ett belopp om 1 000 000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt vidare 1958 års
riksdag (prop. nr 86; rskr. 198), att centralköket vid sjukhuset skulle
moderniseras för en beräknad kostnad av sammanlagt 790 000 kronor, varvid
för budgetåret 1958/59 400 000 kronor anvisades för arbetenas påbörjande.
Vissa skäl talar emellertid för att det på längre sikt kunde vara
lämpligare att i stället uppföra ett nytt centralkök med matsalar och ka -

Kungl. Maj. ts proposition nr 93 år 1960

sinolokaler för personalen. Enligt delegationens uppfattning bör den beslutade
ombyggnaden av det befintliga centralköket anstå tills vidare. Med
hänsyn härtill bör endast 80 000 kronor av för ändamålet anvisade medel
utnyttjas för verkställande av vissa för kökets drift oundgängliga kompletteringar.
Delegationen föreslår, att resterande belopp eller (400 000—80 000)
320 000 kronor disponeras för upprustningen av ovannämnda paviljonger.
Vid bifall härtill bör för fortsatt upprustning inom paviljongerna M4 och
K3 för nästa budgetår anvisas (1 000 000—320 000) 680 000 kronor.

Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 86 framlagt förslag beslöt 1958
års riksdag (rskr. 198), att vid sjukhuset skulle utföras installation av
anordningar för oljeeldning i panncentralen för en beräknad kostnad av
210 000 kronor. Genom beslut den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t åt
byggnadsstyrelsen att för anvisat belopp låta utföra ifrågavarande arbete.
Till förhindrande av oljeläckage från oljeförrådscisternen har sedermera
föreskrivits vidtagande av vissa skyddsåtgärder, såsom invallning av cisternen,
anläggande av betongkulvert för densamma in. m. Kostnaderna härför
beräknas till sammanlagt 70 000 kronor.

All reglering av värmen inom sjukhusanläggningen sker f. n. för hand,
vilket är synnerligen arbets- och tidskrävande. Delegationen föreslår därför
övergång till variatorstyrd värmereglering. Kostnaderna för införande av
variatorsystem beräknas till 25 0000 kronor. Å andra sidan medför denna
åtgärd kostnadsbesparingar om cirka 10 000 kronor per år.

Sammanlagda kostnaderna för nu förordade rationaliseringsåtgärder
inom panncentralen uppgår alltså till (70 000 -I- 25 000) 95 000 kronor.

I den av 1959 års riksdag antagna principplanen för sjukhusets upprustning
(prop. nr 87, skr. 183) framhölls bl. a., att de tre ångpannorna inom
panncentralen av driftsekonomiska skäl borde kompletteras med en ny
varmvattenpanna. Denna komplettering torde även vara betingad av det
ökade behov av värme- och varmvatten, som en modernisering av sjukhuset
kommer att medföra. En förstärkning av panncentralen i nämnda hänseende
bör därför komma till stånd, innan nya byggnader uppföres. I anslutning
härtill behöver vissa rörledningsarbeten för värmesystemet vidtagas
och värmetekniska kontrollinstrument in. m. insättas. Kostnaderna
för dessa kompletteringsarbeten inom panncentralen beräknas till 303 000
kronor. För att förbättra ventilationsförhållandena beträffande i panncentralen
befintliga bad- och omklädningsrum bör vidare nytt ventilationsagSreSat
nied tilter och automatik anskaffas. Då kostnaderna härför beräknas
till 8 000 kronor, uppgår sålunda de sammanlagda kostnaderna för angivna
upprustningsarbeten till (303 000 + 8 000) 311 000 kronor. Med tilllägg
för tillkommande byggnads- och elinstallationskostnader samt kost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

nader för ritningar och kontroll m. in. beräknas totalkostnaden för upprustningsarbetena
uppgå till 370 000 kronor.

Kostnaderna för de föreslagna arbetena inom panncentralen uppgår alltså
till (95 000 + 370 000) 465 000 kronor.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik
Uppförande av ny vårdpaviljong

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag
(prop. nr 87; rskr. nr 183) att anvisa 100 000 kronor för bestridande av
kostnaderna för en närmare bearbetning av den framlagda principplanen för
sjukhusets modernisering samt för upprättande av ritningar till två nya
vårdpaviljonger med tillhopa cirka 180 vårdplatser.

Delegationen föreslår, att dessa nya vårdplatser — fördelade på sex vårdavdelningar
om 30 platser vardera — bör i sin helhet sammanföras i en
byggnad, förlagd söder om den nuvarande administrationsbyggnaden och i
linje med de två nyuppförda paviljongerna vid sjukhuset. Byggnaden förutsättes
kunna anslutas direkt till ett blivande medicinskt centrum. Möjligheter
föreligger att ansluta byggnaden till ett framtida kulvertsystem.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har tidigare preliminärt uppskattats
till 4 500 000 kronor men beräknas nu — sedan ritningar upprättats
och en mer detaljerad beräkning kunnat verkställas — till sammanlagt
4 250 000 kronor, varav 4 160 000 kronor för byggnader och 90 000 kronor
för utvändiga lednings- och planeringsarbeten in. in. i paviljongens närmaste
omgivning. För arbetenas påbörjande under nästa budgetår erfordras
1 000 000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 106 framlagt förslag beslöt 1956
års riksdag (rskr. 285), att ombyggnad av sjukhusets administrationsbyggnad
skulle verkställas och anvisade för ändamålet ett belopp om 145 000
kronor. Dessa arbeten har icke kommit till utförande i avvaktan på en slutlig
plan för sjukhusets successiva upprustning. Sedermera har vid bearbetningen
av den för sjukhuset gällande principplanen framkommit, att en
särskild byggnad för administrations- och behandlingslokaler bör uppföras.
Delegationen föreslår därför, att ovan angivna belopp om 145 000 kronor
disponeras för uppförandet av nämnda vårdpaviljong.

Vid bifall härtill bör för påbörjande av ifrågavarande arbeten för nästa
budgetår anvisas ett belopp om (1 000 000 — 145 000) 855 000 kronor.

Renovering av sju vårdavdelningar

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 86 framlagt förslag beslöt 1958
års riksdag (rskr. 198), att sju vårdavdelningar vid sjukhuset skulle reno -

Kungl. Maj. ts proposition nr 93 år 1960

veras för en beräknad kostnad av sammanlagt 1 375 000 kronor. För ändamålet
har 1958 och 1959 års riksdagar anvisat (400 000 + 400 000) 800 000
kronor, vilket motsvarar kostnaderna för renovering av fyra kolonipaviljonger.

Under nästa budgetår torde renoveringsarbetet med de resterande tre paviljongerna
kunna påbörjas. Återstoden av den beräknade kostnaden,
(1 375 000 -— 800 000) 575 000 kronor, bör därför anvisas.

Renovering av vårdpaviljongerna M 32 och K 33

I den av 1959 års riksdag antagna principplanen för sjukhusets upprustning
(prop. nr 87; skr. 183) framhölls bl. a., att paviljongerna M 32 och
K 33 borde bli föremål för en fullständig ombyggnad. Enligt delegationens
upprustningsförslag beräknas var och en av paviljongerna kunna inrymma
två avdelningar om vardera 24 platser samt erforderliga biutrymmen. Byggnaderna
inrymmer i våningarna 2 trappor 20 bostadsrum, vilka bör moderniseras
och kompletteras med pentry och badrum. Bostadsrummen avses i
huvudsak komma att utnyttjas av vikarier.

Kostnaderna för ombyggnad av de båda paviljongerna har beräknats till
sammanlagt 1 950 000 kronor, varav 975 000 kronor bör anvisas för arbetenas
påbörjande under nästa budgetår.

S:t Olofs sjukhus i Visby
Permanentning av vägar m. m.

Sjukhuset saknar kulvertar, varför man är hänvisad till utomhustransporter
i markplanet. Vägarna, som är försedda med slitlagergrus, dammar
mycket kraftigt till förfång för transporterna. Det på Gotland tillgängliga
grusmaterialet är i allmänhet mycket kalkhaltigt. Delegationen föreslår
med hänsyn bl. a. härtill, att huvudvägarna inom sjukhusområdet permanentbelägges.
Till större delen kan beläggning utföras på den befintliga körbanan.
I mindre omfattning måste dock även vägarnas bärlager förstärkas.
I samband med vägarnas iordningställande krävs viss justering och breddning
av infarterna till sjukhusområdet. Det har även befunnits lämpligt att
samtidigt anordna erforderliga parkeringsplatser inom sjukhusområdet.

Kostnaderna för föreslagna arbeten beräknas till sammanlagt 110 000
kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

S:t Lars’ sjukhus i Lund
Principplan

Antalet fastställda vårdplatser vid S:t Lars’ sjukhus uppgår f. n. till 1 394.
Medelbeläggningen vid sjukhuset har under senare år varit omkring 1 425.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Sedan nu påbörjad ombyggnad av paviljong M47 och en eventuell ombyggnad
av paviljong K44 blivit genomförda samt paviljong K6 blivit utrymd kommer
platsantalet att uppgå till sammanlagt 1 274. Därav är 670 platser att
hänföra till östra och 604 platser till västra delen av sjukhuset. I platsantalet
ingår fyra vårdavdelningar om sammanlagt 126 platser för tbc-patienter.

F. n. omfattar sjukhusets upptagningsområde södra delen av Malmöhus
län och östra delen av Kristianstads län med en folkmängd av sammanlagt
379 000 personer.

Enligt 1956 års reviderade generalplan skulle sjukhusets upptagningsområde
fortfarande komma att i huvudsak sammanfalla med dess nuvarande
upptagningsområde. Befolkningen beräknades komma att uppgå till cirka
300 000 personer. Vårdplatsbehovet för detta område uppskattades till 1 120
år 1970. Antalet platser vid sjukhuset beräknades efter företagen renovering
komma att uppgå till 1 006, varav 122 platser skulle reserveras för tbc-patienter
från förutom sjukhusets jämväl vissa andra upptagningsområden.

Enligt numera vedertagna normer borde sjukhuset begränsas till att omfatta
cirka 700 vårdplatser. Då S:t Lars’ sjukhus kommer att tjänstgöra som
undervisningssjukhus med behov av ett ur undervisnings- och forskningssynpunkt
förhållandevis stort och väl differentierat patientmaterial synes
dock sjukhusets platsantal böra bli något högre, förslagsvis 900 platser. Man
torde därjämte böra räkna med omkring 60 platser för tbc-patienter från
andra upptagningsområden. Utöver erforderliga vårdplatser för vuxna skall
enligt tidigare framlagt förslag i anslutning till sjukhuset förläggas en avdelning
om 50 vårdplatser för mentalt sjuka barn och ungdomar.

Sammanlagda antalet vårdplatser vid sjukhuset kommer enligt nu framlagt
förslag att uppgå till (900 + 60 + 50) 1 010 platser.

Om S:t Lars’ sjukhus får en storlek av 900 platser, kommer detta att påkalla
ändring av sjukhusets upptagningsområde, ägnad att jämväl påverka
den framtida omfattningen av upptagningsområdet för S:ta Maria sjukhus.
Enligt den reviderade generalplanen skulle vid S:t Lars’ och S:ta Maria sjukhus
kunna tillgodoses vårdplatsbehovet för Malmöhus och Kristianstads
län med undantag av en mindre del av sistnämnda län, som skulle repliera
på Gullberna sjukhus. Då emellertid Blekinge län utnyttjar så gott som
samtliga 800 platser vid detta sjukhus torde det bli nödvändigt, att en del av
vårdplatsbchovet för Kristianstads län tillgodoses i annan ordning än vid
Gullberna sjukhus. Med hänsyn till att S:t Lars’ sjukhus icke bör givas större
platsantal än vad ovan föreslagits och S:ta Maria sjukhus — med f. n.
1 350 vårdplatser — om möjligt bör minskas i storlek, synes vårdplatsbchovet
för Kristianstads och Malmöhus län i ett slutskede böra tillgodoses
genom uppförande av ytterligare ett sjukhus inom länen. I anslutning till
principen att varje landstingsområde om möjligt bör förses med mental -

Kuiigl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

sjukhus bör det nya sjukhuset förläggas till Kristianstads län, som nu saknar
sådant sjukhus.

Enligt 1956 års generalplan beräknades vårdplatsbehovet för Malmöhus
och Kristianstads län till sammanlagt 2 513 platser. Med utgångspunkt
från att 900 platser anordnas vid S:t Lars’ sjukhus erfordras ytterligare
(2 513—900) 1 613 platser för dessa län. Då upptagningsområdet för S:ta
Maria sjukhus innefattar även Hallands län, inom vilket ett mentalsjukhus
avses komma att uppföras, kan detta sjukhus, som efter ombyggnad
torde komma att inrymma cirka 1 100 vårdplatser, helt tagas i anspråk
inom Skånelänen. Det föreslagna nya sjukhuset i Kristianstads län torde
därvid — om några platser vid Gullberna sjukhus icke kan ställas till förfogande
— behöva omfatta (1 613—1 100) i runt tal 500 platser. Vårdplatsbehovet
för detta län kan beräknas till cirka 1 000 platser. Därest
huvudmannaskapet för mentalsjukvården överföres till landsting måste
vid nu skisserad lösning av vårdplatsbehovet tillgodoseende inom Malmöhus
och Kristianstads län ett samgående komma till stånd mellan de berörda
landstingen.

Sjukhusets östra del omfattar dels tio äldre omoderna paviljonger, varav
två numera tagits i anspråk för bostäder och undervisningslokaler, och
dels fyra nyuppförda paviljonger, varav två är avsedda för tbc-patienter.
Vidare finnes vid östra delen en administrationsbyggnad, centralkök,
panncentral, tvätt- och centralförråd, arbetsterapibyggnad och ett antal
bostadsbyggnader jämte vissa förråds- och uthusbyggnader. De äldre paviljonger,
som disponeras för vårdavdelningar liksom administrationsbyggnaden
och byggnad för centralförråd befinner sig i mindre gott skick och
är av sådan beskaffenhet, att de icke bör bibehållas. Övriga byggnader inom
denna del av sjukhuset kan bibehållas och anpassas till den nu föreslagna
planen för sjukhusets upprustning. Till denna del av sjukhusområdet kommer
att förläggas samtliga i det föregående föreslagna vårdplatser jämte
därtill hörande medicinskt centrum och arbetsterapi in. in.

Vid västra sjukhusområdet finns sex vårdpaviljonger, en administrationsbyggnad
inrymmande medicinskt centrum, samlingssal och rättspsykiatri,
sju bostadshus och vissa förråds- och uthusbyggnader. Av vårdpaviljongerna
är två ombyggda och moderniserade och en under ombyggnad, varjämte
ytterligare en paviljong förutsättes komma att upprustas. Antalet vårdplatser
inom dessa paviljonger blir omkring 400. Övriga två paviljonger liksom
administrationsbyggnaden är i dåligt skick. Bostadshusen är f. n. under ombyggnad.
De renoverade paviljongerna och administrationsbyggnaden vid
västra sjukhuset beräknas kunna bibehållas under en övergångsperiod, men
förutsättes i ett slutskede komma att utgå eller utnyttjas för andra vårdändamål
om så skulle erfordras.

Vårdpaviljonger. Såsom tidigare anförts finns inom den östra sjukhusdelen
fyra nyuppförda paviljonger med sammanlagt 238 vårdplatser, varav
60 platser fortsättningsvis beräknas skola utnyttjas för tbc-patienter från
andra upptagningsområden. Av dessa platser kan sålunda (238—60) 178

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 är 1960

platser förutsättas kunna utnyttjas för att uteslutande tillgodose sjukhusets
eget platsbehov. Därutöver erfordras sålunda (900—178 ) 722 platser, motsvarande
24 vårdavdelningar ä 30 platser. Dessa avdelningar föreslås förlagda
dels inom ett område i anslutning till parken nordöst om de befintliga
paviljongerna och dels inom det område, där de nyuppförda paviljongerna
vid sjukhuset är belägna. Till det förstnämnda området bör förslagsvis
18 vårdavdelningar förläggas liksom även medicinskt centrum och forskningsavdelningen,
medan 6 avdelningar bör placeras inom det senare området.

Såsom ovan framhållits kommer vid västra sjukhuset att finnas 400
renoverade vårdplatser, vilka torde kunna väl fylla sitt ändamål under en
avsevärd tid framåt. Om man under första skedet av sjukhusets upprustning
inräknar dessa vårdplatser, behöver inom den östra sjukhusdelen till en
början byggas endast (722—400) 322 vårdplatser, motsvarande 11 vårdavdelningar.
Av dessa torde 6 böra förläggas i direkt anslutning till blivande
medicinskt centrum.

Behandlingslokaler, expeditioner och kontor samt forskningsavdelningr.
Sjukhusets behandlingslokaler och läkarexpeditioner, som är fördelade på
östra och västra sjukhuset är i hög grad otillfredsställande och behöver snarast
ersättas med en nybyggnad, till vilken även bör förläggas den beslutade
forskningsavdelningen. Den föreslagna byggnaden tänkes förlagd i parkområdet
nordöst om de befintliga vårdpaviljongerna invid infartsvägen till
östra sjukhuset.

Lokaler för arbets-, sysselsättnings- och rörelseterapi samt samlingssal.
Tillfredsställande lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi kommer att
finnas vid sjukhuset, när den under uppförande varande terapibyggnaden
blir färdigställd. Lokalerna i denna jämte tidigare iordningställda lokaler
i gamla tvättbyggnaden torde vara tillfyllest för det framtida sjukhusets
behov. Lokaler för rörelseterapi, fysikalisk terapi och sjukgymnastik saknas.
Nya sådana lokaler bör intagas i upprustningsplanen. Samlingssalen
vid västra sjukhuset beräknas utgå, varför ny samlingssal bör uppföras.

Samtliga nu föreslagna byggnader bör förläggas inom ett område, som
ansluter till den nya arbetsterapibyggnaden sydväst om de blivande nya
paviljongerna.

Kök, personalmatsalar och tvätt. Centralköket jämte personalmatsalar
in. in. vid sjukhuset är i gott skick. Viss ombyggnad och komplettering av
kökets in- och utlämningslokaler erfordras, om köket anslutes till ett eventuellt
blivande kulvertsystem. Inredning och utrustning bör överses, kompletteras
och moderniseras i mån av behov. Sjukhuset, som numera saknar
eget tvätteri, har ett tillfredsställande tvättbytesförråd anordnat i den gamla
tvättbyggnaden. Centralförrådet, som är inrymt i eu förutvarande bageribyggnad,
är i dåligt skick, varför nya lokaler bör anordnas.

Panncentral, ledningssystem in. in. Sjukhusets värmebehov tillgodoses
medelst fyra högtrycksångpannor, uppställda i en för hela sjukhuset gemensam
panncentral. V issa åtgärder vidtages 1. n. lör att förbättra panneffekten.
Vidare pågår utredning om utbyte av två ångpannor mot hetvattenpannor
till förbättrande av panneffekt och bränsleekonomi. Därest dessa åtgärder

3 — llihang till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 93

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

vidtages, torde sjukhusets värmeförsörjning vara tryggad för avsevärd tid
framåt.

Kulvertledningar för värme- och varmvattendistributionen är delvis i
gott skick och delvis bristfälliga. Dessa ledningar bör i den mån så erfordras
utbytas och anpassas till den föreslagna upprustningen. Detta gäller även
för de byggnader, som kommer att bibehållas.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses tillfredsställande
från eget vattenverk. Några utbyggnader eller förändringar av själva vattenverket
anses f. n. icke erforderliga. Åtgärder till höjning av vattentrycket
inom ledningssystemet kan bli påkallade, om byggnader uppföres till högre
höjd än vattentornet.

Ledningssystemet för kallvatten är beträffande huvudledningar i gott
skick. Vissa servisledningar är däremot bristfälliga och behöver utbytas. I
övrigt anpassas ledningssystemet till den blivande bebvggelsen.

Sjukhusets avloppssystem är anslutet till Lunds stads avloppsnät. Avloppsledningarna
är endast beträffande de fyra nya vårdpaviljongerna vid
östra sjukhuset utförda med separata ledningar ''för spill- och dagvatten,
medan övriga byggnader bar gemensamma ledningar härför. Vid sjukhusets
upprustning torde det bli nödvändigt att avloppsledningarna utföres enligt
duplikatsystemet. Avloppsledningarna befinner sig i förhållandevis gott
skick. Viss omläggning av ledningar liksom systemets anpassning till sjukhusets
upprustning erfordras dock.

Elektriska installationer. Det elektriska systemet befinner sig i gott skick
och mottagningsstationen är dimensionerad för att kunna tillgodose föreslagen
upprustning av sjukhuset. Elektriska ledningssystemet bör i likhet
med övriga ledningssystem anpassas till sjukhusets om- och nybyggnad.

Vägsystemet. I anslutning till den nu skisserade upprustningen av sjukhuset
bör sjukhusets vägsystem utbyggas, varvid för fordonstrafik avsedda
vägar bör permanentbehandlas.

Kostnaderna för genomförandet av den föreslagna principplanen, inklusive
beslutad ombyggnad av vårdpaviljong 47 men exklusive kostnaderna för
vårdenheten för mentalt sjuka barn, kan preliminärt uppskattas till cirka
32 000 000 kronor.

Projektering av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning och

vissa vårdavdelningar

I den ovan redovisade principplanen för en upprustning av S:t Lars’ sjukhus
har förordats bl. a. att ett nytt medicinskt centrum med forskningsavdelning
jämte vissa vårdavdelningar uppföres. Kungl. Maj:t har genom
beslut den 5 juni 1959 uppdragit åt delegationen att till Kungl. Maj :t inkomma
med förslag till forskningsavdelningens definitiva planläggning och
utformning.

Delegationen räknar med att föreslaget medicinskt centrum i huvudsak
kommer att utformas enligt det program, som legat till grund för planlägg -

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

ningen av motsvarande anläggningar vid de nu under uppförande varande
nya mentalsjukhusen. Den effektiva lokalytan för ett till S:t Lars’ sjukhus
anpassat centrum kan beräknas till cirka 2 300 m2. I fråga om den psykiatriska
forskningsavdelningens utformning föreligger som underlag ett
av 1955 års läkarutbildningsutredning framlagt förslag. En närmare bearbetning
av detta förslag har emellertid givit vid handen, att däri föreslagna
lokalprogram icke torde vara tillfyllest. Sålunda har den medicinska
expertisen i denna fråga ansett en ökning av lokalerna från 1 100 till cirka
1 700 m2 effektiv lokalyta eller omkring sextio procent av utrymmena enligt
det ursprungliga lokalprogrammet vara erforderlig. Något definitivt
förslag till forskningsavdelningens utformning liksom dess lokalmässiga
samordning med de nya behandlingslokalerna har ännu icke hunnit upprättas.
Det har icke heller varit möjligt för delegationen att klarlägga hur
de i principplanen föreslagna nya vårdavdelningarna, av vilka vissa tänkes
direkt anslutna till behandlingsbyggnaden skall utformas och förläggas.
Det är dock angeläget, att ifrågavarande avdelningar snarast uppföres. Preliminärt
räknar delegationen med att nu föreslagna byggnader kommer att
förläggas i parkområdet nordöst om de befintliga vårdpaviljongerna invid
infartsvägen till östra sjukhuset och att sjukhusets behandlingslokaler utformas
enligt nu tillämpade normer ävensom att forskningsavdelningen får
en omfattning, som i huvudsak motsvarar den av delegationen ovan beräknade.
Med utgångspunkt från vad ovan anförts och under förutsättning att
sex vårdavdelningar med sammanlagt 180 platser uppföres och förenas med
behandlingslokalerna, torde storleksordningen av kostnaderna för genomförandet
av berörda projekt kunna uppskattas till cirka 9 000 000 kronor.

En närmare bearbetning av principplanen för sjukhusets upprustning
bör komma till stånd, innan ett mera detaljerat program för upprustningsarbetets
utförande kan faställas. För bestridande av härav föranledda särskilda
kostnader och för närmare utredning om de föreslagna byggnadsobjektens
utformning och förläggning samt för upprättande av byggnadshandlingar
hemställer delegationen, att för nästa budgetår anvisas 150 000
kronor att ställas till delegationens disposition.

Ombyggnad av vårdpaviljong M47

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag
(prop. nr 87; skr. 183) att — för fullföljande av renoveringsarbetena inom
den västra sjukhusdelen — vårdpaviljong K44 eller M47 skulle ombyggas
för en beräknad kostnad av 2 000 000 kronor samt anvisade 900 000 kronor
för ändamålet. Det anvisade beloppet avsåg i sin helhet beredskapsarbeten.
Dessa renoveringsarbeten har påbörjats inom paviljong M47. Ombyggnaden
av paviljongen beräknas vara slutförd under budgetåret 1960/61. Återstoden
av det erforderliga beloppet (2 000 000—900 000) 1 100 000 kronor bör

anvisas.

36 Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Vipeholms sjukhus i Lund

Uppförande av vårdavdelningar för höggradigt psykiskt efterblivna barn

I skrivelse den 14 februari 1956 angående uppförande av nytt sjukhus för
höggradigt psykiskt efterblivna och inrättande av barnavdelningar för sädana
har delegationen i fråga om vården av de höggradigt psykiskt efterblivna
barnen — med beaktande av vad departementschefen anfört därom i
prop. nr 123/1955 — upptagit frågan, hur denna vård lämpligen borde organiseras.
Delegationen föreslog bl. a., att på grundval av beräknat platsbehov
sistnämnda klientel borde fördelas på fyra upptagningsområden, ettvart
motsvarande i stort sett resp. södra, västra, mellersta och norra delen av
landet. Den för södra området avsedda barnavdelningen skulle förläggas till
S:t Lars’ sjukhus i Lund.

Efter remissbehandling uppdrog Kungl. Maj.t genom beslut den 29 juni
1956 åt delegationen att med beaktande av vad remissmyndigheterna anfört
och i samråd med medicinska fakulteten vid universitetet i Lund utreda
frågan om förläggande till Vipeholms sjukhus av den av delegationen till
S:t Lars’ sjukhus föreslagna barnavdelningen samt till Kungl. Maj :t inkomma
med det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

Efter verkställd utredning av frågan om barnavdelningens förläggning
föreslår delegationen — med ändring av sitt i berörda hänseende tidigare
framlagda förslag — att avdelningen förlägges till Vipeholms sjukhus.

Planläggningen och utformningen av anläggningen har skett i samråd
med överinspektören för sinnesslövården.

Den föreslagna avdelningen tänkes förlagd till sjukhusområdets sydöstra
del varigenom anläggningen kan ges ett avskilt läge inom sjukhusområdet.
De i anläggningen ingående byggnaderna grupperas kring en gård. Särskild
infart föreslås för barnavdelningen.

Anläggningen föreslås komma att omfatta tre vårdpaviljonger och en
byggnad för administration och medicinskt centrum, samtliga i en våning.
Två vårdpaviljonger avses för större pojkar resp. flickor och inrymmer vardera
18 vårdplatser, jämte kök, dag- och matrum, expeditionsrum, behandlingsrum,
besöksrum, personalrum samt erforderliga bilokaler. Den tredje
vårdpaviljongen, som avses för mindre barn av båda könen, inrymmer 24
vårdplatser jämte lokaler av ovan angivet slag. I byggnaden för administration
och medicinskt centrum inrymmes lokaler för två läkare, en psykolog,
en kurator och en föreståndare samt skrivexpedition ävensom ett undersökningsrum,
ett reservrum och förrådsrum. Vidare finns i byggnaden lokaler
för arbetsterapi med expedition för arbetsterapeut samt omklädningsrum
för personal och patienter. I byggnadens källarvåning inrymmes skyddsrum
för hela anläggningen jämte vissa disponibla lokaler.

Kostnaderna för uppförande av anläggningen i enlighet med angivet förslag
beräknas till sammanlagt högst 1 900 000 kronor varav för vårdpaviljongerna
1 220 000, för administrationsbyggnaden 450 000 samt för yttre
arbeten jämte väg- och planeringsarbeten 230 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Över förslaget har direktionen för Vipeholms sjukhus avgivit yttrande och
därvid framhållit bl. a., att dels vårdpaviljongerna måtte inrymma högst

4-patientrum och icke högst 6-patientrum sasom delegationen föieslagit och
dels att en täckt förbindelsegång måtte anläggas mellan paviljongen för de
mindre barnen och administrationsbyggnaden. Med hänsyn till de ökade
bvggnads- och personalkostnader, som är förenade med inrättandet av 4-patientrum, anser sig dock delegationen icke kunna tillmötesgå detta önskemål.
Vidkommande förslaget om förbindelsegång mellan paviljongen för de
mindre barnen och administrationsbyggnaden framhåller delegationen, att
vid utarbetandet av definitiva ritningar kommer att övervägas att sammanföra
nämnda byggnader, vilket icke torde medföra några ökningar i den
ovan angivna totalkostnaden.

För byggnadsförslagets detaljprojektering och arbetenas påbörjande bör
anvisas 500 000 kronor.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg
Uppförande av vårdpaviljongerna M 4 och K 4

För uppförande av två nya vårdpaviljonger, som efter revision av planläggning
och utformning kostnadsberäknats till 3 570 000 kronor, har 1956
1959 års riksdagar anvisat (800 000 + 500 000 + 500 000 + 1 200 000)
3 000 000 kronor.

Paviljongernas uppförande beräknas vara slutfört under nästa budgetår.
Återstoden av den beräknade kostnaden, (3 570 000 — 3 000 000) 570 000
kronor, bör därför anvisas.

Uppförande av ny byggnad för administration och medicinskt centrum m. m.

För uppförande av ny byggnad för administration och medicinskt centrum
in. m., som efter revision av planläggning och utformning kostnadsberäknats
till 3 180 000 kronor, har 1957—1959 års riksdagar anvisat
(100 000 + 500 000 + 2 000 000) 2 600 000 kronor. Av sistnämnda belopp är
600 000 kronor att hänföra till beredskapsarbeten.

Byggnadsarbetena beräknas vara slutförda under budgetåret 1960/61.
Återstoden av den beräknade kostnaden (3 180 000—2 600 000) 580 000 kronor
bör därför anvisas.

Uppförande av vårdpaviljong MK 3 m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 87 framlagt förslag beslöt 1959
års riksdag (rskr. 1831, att vid sjukhuset skulle uppföras en ny paviljong
benämnd MK3 m. m. för en beräknad kostnad av 3 970 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

För arbetenas påbörjande har 1959 års riksdag anvisat 1 500 000 kronor.
Av sistnämnda belopp är 750 000 kronor att hänföra till beredskapsarbeten.
För arbetenas forsättande bör 2 000 000 kronor anvisas.

Uppförande av byggnad för samlingssal m. m.

Delegationen har senast i sina anslagsäskanden för innevarande budgetår
hemställt om medel för uppförande av en byggnad för samlingslokal m. m.
Byggnaden avsågs inrymma — förutom samlingssal med scen samt kappoch
toalettrum — kafélokal och försäljningskiosk. Departementschefen förklarade
sig dock icke beredd tillstyrka, att medel anvisades för ändamålet.

I samband med att en plan för fortsatt upprustning och utbyggnad av
sjukhuset utarbetats har framlagts förslag till en anläggning, i vilken sammanförts
förutom samlingssalen med övriga ovan angivna lokaliteter samt
frisérsalonger, andaktsrum och bibliotek jämväl lokaler för arbets- och rörelseterapi.
Såsom en första etapp bör samlingssalen med härtill anslutna ovan
angivna lokaler uppföras. Kostnaderna för denna del av anläggningen har
beräknats till 865 000 kronor.

Sjukhuset har f. n. en provisoriskt anordnad samlingssal inrymd intill
mittpartiet av vårdpaviljong Kl. Nämnda sal utnyttjas även för rörelseterapi.
Emellertid har under år 1959 västra delen av paviljongen rivits, vilket medfört,
att ifrågavarande samlingssal nu saknar erforderliga biutrymmen för
servering och förvaring av ytterkläder m. m. Den provisoriska samlingssalen,
som tidigare endast kunnat tagas i anspråk i mycket begränsad omfattning,
torde efter rivningen av paviljongens västra del icke kunna användas såsom
hittills.

Delegationen finner det oundgängligt, att sjukhusets behov av lokaliteter
av angivet slag tillgodoses i en med hänsyn till moderna vårdkrav erforderlig
utsträckning. Det här framlagda byggnadsförslaget synes vara väl ägnat att
på ett tillfredsställande sätt lösa frågan om fullgoda samlingslokaler in. m.
Delegationen hemställer därför, att det för byggnadsarbetenas utförande
erforderliga beloppet, 865 000 kronor, anvisas för nästa budgetår.

Restads sjukhus i Vänersborg
Uppförande av vårdpaviljongerna M15 och K16

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 86 framlagt förslag beslöt 1958
års riksdag (rskr. 198), att två vårdpaviljonger — benämnda M15 och K16
— skulle uppföras vid sjukhuset för en beräknad kostnad av 6 000 000 kronor.
För ändamålet har 1958 och 1959 års riksdagar anvisat (2 000 000 +
3 000 000) 5 000 000 kronor.

Byggnadsarbetena beräknas vara helt avslutade under budgetåret 1960/61.

Kungl. Maj. ts proposition nr 93 år 1960 39

Återstoden av den beräknade kostnaden, (6 000 000—5 000 000) 1 000 000
kronor, bör därför anvisas.

Rationaliseringsarbeten inom panncentralen

I panncentralen finns installerade två högtrycksångpannor och tre varmvattenpannor.
Av pannorna är en varmvattenpanna utrustad med anordningar
för oljeeldning och övriga pannor försedda med stokeranordningar för
koleldning. Panncentralen är i huvudsak dimensionerad för att tillgodose
sjukhusets nuvarande behov av ånga och energi för förbrukningsvarmvatten,
uppvärmning och ventilation. Sedan paviljongerna M15 och K16 färdigställts,
föreligger risk för att den nuvarande ångpannereserven blir otillräcklig.
Detta kan förhindras bl. a. genom installation av oljebrännare av lämplig
kapacitet i åtminstone en av ångpannorna. Verkställd utredning visar, att
övergång till oljeeldning, innebärande installation av oljebrännare i ytterligare
en av varmvattenpannorna samt i minst en av ångpannorna, torde
medföra besparingar i fråga om dels bränslekostnader med cirka 25 000 kronor
per år och dels arbetskostnader med cirka 5 000 kronor per år. Den i
panncentralen befintliga bränslebehållaren för olja utgöres av en cirka 50 in3
stor förrådscistern. Leverans av olja sker f. n. med lastbil. Med hänsyn till
sjukhusets läge skulle dock oljeleverans kunna ske sjöledes, om för ändamålet
tillräckliga cisternutrymmen funnes. Vid leverans sjöledes skulle
med nuvarande oljepriser cirka 20 000 kronor per år kunna sparas i bränslekostnader.
Kostnaderna för nämnda åtgärder inom panncentralen, inklusive
kostnader för cisternen m. m., har beräknats till 207 000 kronor.

Delegationen föreslår vidare, att en av ångpannorna utrustas med lågvattenkontroll.
Därav föranledd reducering av antalet arbetstimmar innebär
en besparing i fråga om arbetskostnader med cirka 12 000 kronor per år.
Kostnaderna för en sådan anordning jämte erforderlig omändring av oljebrännare
för helautomatisk drift har beräknats till 10 000 kronor.

De genom nämnda rationaliseringsåtgärder erhållna arbetskostnadsbesparingarna
uppgår sålunda sammanlagt till (5 000 + 12 000) 17 000 kronor
per år, vilket belopp täcker de sammanlagda löneförmånerna per år för en
befattningshavare med arbetsuppgifter avseende sjukhusets värmeförsörjning.

Kostnaderna för elektriska arbeten i samband med nämnda rationaliseringsåtgärder
uppgår till sammanlagt 16 000 kronor. Kostnaderna för ritningar
och kontroll m. m. beräknas vidare till 27 000 kronor. I samband med
ovannämnda arbeten erfordras genomgång och reparation av befintliga värmetekniska
kontrollinstrument samt förbättring av värmesystemets pumpar
in. in. Kostnaderna härför beräknas till 15 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för nu angivna rationaliseringsarbeten inom
panncentralen uppgår sålunda till (207 000 + 10 000 + 16 000 + 27 000 -t15
000) 275 000 kronor, vilket belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Källshagens sjukhus i Vänersborg
Renovering av vissa vårdpaviljonger

I enlighet med förslag av Kungl. Maj :t beslöt 1958 års riksdag (prop. nr
86; rskr. 198), att av arbeten, som för en totalkostnad av 2 000 000 kronor
förordats av delegationen för renovering och modernisering av vårdpaviljongerna
Ml, M2 och Kl samt utbyte av vissa yttre ledningar, skulle utföras
en första etapp för en beräknad kostnad av 700 000 kronor. Genom beslut
den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen att låta utföra
denna etapp samt bemyndigade styrelsen att för arbetets påbörjande disponera
400 000 kronor för budgetåret 1958/59. För innevarande budgetår har
anvisats ytterligare 300 000 kronor (prop. nr 87/1959; rskr. 183). Tillgängliga
medel uppgår sålunda till (400 000 + 300 000) 700 000 kronor.

Medicinalstyrelsen har föreslagit, att inom vårdpaviljongerna skulle anordnas
nedkast och smutstvättförråd för en beräknad kostnad av 100 000
kronor. Delegationen biträder detta förslag. Då beloppet icke inkluderats i
totalkostnaden för de beslutade arbetena, kommer den sammanlagda kostnaden
för ifrågavarande arbeten att därigenom uppgå till (2 000 000 +
100 000) 2 100 000 kronor. Enligt vad medicinalstyrelsen anmält kommer
kostnaden för de i etapp I ingående arbetena, till vilka anordnandet av nedkast
och smutstvättförråd är att hänföra, att uppgå till 500 000 kronor.
Detta innebär emellertid icke någon minskning av totalkostnaden för hela
byggnadsprogrammets genomförande.

Under budgetåret 1960/61 avses en andra etapp, innefattande renovering
av paviljong Ml eller M2, komma att påbörjas. Medelsförbrukningen härför
beräknar medicinalstyrelsen till 700 000 kronor. Då de efter fullföljandet
av byggnadsetapp I disponibla medlen om 200 000 kronor bör tagas i anspråk
för detta ändamål, erfordras för renoveringsarbetenas fortsättande
under nästkommande budgetår ytterligare 500 000 kronor, vilket belopp
bör anvisas.

Rationaliseringsarbeten inom panncentralen m. m.

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 103 framlagt förslag beslöt 1957
års riksdag (rskr. 237), att för installation av oljeeldningsanordningar vid
sjukhusets panncentral skulle anvisas ett belopp om 220 000 kronor. Genom
beslut den 6 juni 1957 förklarade sig Kungl. Maj:t framdeles efter framställning
av byggnadsstyrelsen vilja meddela beslut rörande dispositionen av
för ändamålet anvisade medel. Sedan byggnadsstyrelsen undersökt de ekoiiomiska
förutsättningarna för oljeeldningsinstallation föreslog styrelsen
i skrivelse till Kungl. Maj :t den 18 februari 1958 att nämnda åtgärder borde
anstå samt hemställde om bemyndigande att för täckande av sina utrednings -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

kostnader få disponera 5 000 kronor av anvisade medel. Återstående medel
(220 000—5 000) 215 000 kronor borde stå till förfogande vid beräkning av
medel för nästa budgetår under anslaget. I skrivelse till delegationen den 13
juni 1958 har vidare medicinalstyrelsen av vissa skäl förklarat sig icke
kunnat biträda byggnadsstyrelsens förslag att uppskjuta ifrågavarande
installation.

Vid överläggning mellan representanter för medicinalstyrelsen, byggnadsstyrelsen
och delegationen har förordats, att ett preliminärt beräknat belopp
om 75 000 kronor av de för oljeeldningsinstallationen anvisade medlen reserverades
i avvaktan på resultatet av en driftsundersökning och hölles disponibelt
för de åtgärder, vartill undersökningen kunde giva anledning. Återstående
medel (215 000 — 75 000) 140 000 kronor syntes därvid lämpligen
kunna omdisponeras för andra byggnadsåtgärder.

Med anledning av de av byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen gjorda
framställningarna förordnade Kungl. Maj :t genom beslut den 5 juni 1959,
att av det för oljeeldningsinstallationen av 1957 års riksdag anvisade beloppet
om 220 000 kronor, skulle 5 000 kronor disponeras för bestridande av
byggnadsstyrelsens utredningskostnader och 140 000 kronor för ombyggnad
av sjukhusets gymnastikbyggnad. Beträffande därefter återstående 75 000
kronor ville Kungl. Maj :t framdeles efter därom av byggnadsstyrelsen gjord
framställning meddela beslut.

Delegationen, som låtit verkställa förnyad utredning rörande lämpligheten
av installation av anordningar för oljeeldning, har funnit, att installation
av angivet slag torde medföra besparingar i fråga om bränsle- och arbetskostnader
med 20 000 resp. 5 000 kronor per år. Utredningen har vidare bl. a.
givit vid handen, att samtliga pannor icke behöver utnyttjas för att tillgodose
sjukhusets ång- och värmebehov. Installationen av oljeeldningsanordningar
torde därför tills vidare kunna begränsas till tre av panncentralens
fem pannor, nämligen en högtrycksångpanna och två varmvattenpannor.
Övriga pannor avses utgöra pannreserv. Härigenom torde installationskostnaderna
kunna reduceras från tidigare beräknade 220 000 till 155 000 kronor
och inklusive kostnaderna för invallning av oljecistern och betongfundament
m. m. till sammanlagt 175 000 kronor.

Delegationen föreslår vidare, att en av ångpannorna utrustas med lågvattenkontroll,
varigenom arbetskostnaderna kan reduceras med cirka
12 000 kronor per år. Kostnaderna för en sådan anordning jämte erforderlig
omändring av oljebrännare för helautomatisk drift beräknas till 15 000
kronor. Därjämte bör den manuella värmeregleringen ersättas med en variatorstyrd
sådan, varigenom bränsle- och arbetskostnaderna kan minskas
med vardera 4 000 kronor per år. Kostnaderna för införande av variatorsvstem
har beräknats till 10 000 kronor. Kostnaderna för elektriska arbeten
i samband med nämnda rationaliseringsåtgärder har beräknats till 12 000
kronor och för ritningar och kontroll in. m. till 16 000 kronor. Sammanlagda

Kungl. \Icij:ts proposition nr 93 år 1960

kostnaderna för föreslagna rationaliseringsåtgärder uppgår till (175 000 +
15 000 + 10 000 + 12 000 + 16 000.) 228 000 kronor. De genom nämnda rationaliseringsarbeten
erhållna arbetskostnadsbesparingarna uppgår sammanlagt
till (5 000 + 12 000 + 4 000) 21 000 kronor, vilket belopp mer än väl
täcker de sammanlagda löneförmånerna per år för en befattningshavare
med arbetsuppgifter avseende sjukhusets värmeförsörjning.

Genom den beslutade upprustningen och moderniseringen av sjukhuset,
innebärande bl. a. att samtliga sjukhusets paviljonger kommer att förses
med varmvatten till tvättställen, kommer befintliga anordningar- för varmvattenberedning
att bli otillräckliga. Enligt verkställd utredning beräknas det
framtida varmvattenbehovet kunna tillgodoses, därest den varmvattenberedare
i ångcentralen, som f. n. uppvärmes med ånga, kompletteras på sådant
sätt, att beredning av varmvatten även kan ske genom de två värmeledningspannor,
som i det föregående föreslagits bli försedda med oljeeldningsanordningar.
Härigenom beräknas även den ur driftsynpunkt dyrbara elkraft,
som f. n. i viss omfattning användes för varmvattenuppvärmning, kunna avvaras.
Kostnaden för nu föreslagna arbeten beräknas till 12 000 kronor. Panncentralens
värmetekniska kontrollinstrument är förslitna och till största
delen ur funktion. Ur såväl driftsäkerhets- som driftkostnadssvnpunkt bör
dessa instrument utbytas mot nya. Kostnaderna härför beräknas till 15 000
kronor. Kostnaderna för nu angivna upprustnings- och förbättringsarbeten
inom panncentralen uppgår alltså till sammanlagt (12 000 + 15 000) 27 000
kronor.

Sammanlagda kostnaderna för samtliga nu angivna arbeten inom sjukhusets
panncentral uppgår sålunda till (228 000 + 27 000) 255 000 kronor.
För bestridande av detta belopp bör i enlighet med byggnadsstyrelsens uppfattning
i första hand det belopp om 75 000 kronor, som står till Kungl.
Maj :ts förfogande, tagas i anspråk. För arbetenas utförande erfordras sålunda
ytterligare (255 000 — 75 000) 180 000 kronor, vilket belopp bör anvisas
för nästa budgetår.

Falbygdens sjukhus i Falköping

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 års riksdag
(prop. nr 103; rskr. 237), att ett nytt mentalsjukhus skulle uppföras i Falköping
för en beräknad kostnad i redovisade delar av 31 000 000 kronor.

För utförandet av byggnadsarbetena har av 1956—1959 års riksdagar anvisats
sammanlagt (625 000 + 4 000 000 + 7 000 000 + 9 000 000) 20 625 000
kronor.

Arbetena med sjukhusets uppförande har hittills bedrivits i huvudsak enligt
fastställd tidsplan. Etapp II (ekonomi- och terapibyggnader) beräknas
vara slutförd under augusti 1960. Under nästa budgetår kommer bvggnadsetapp
III (byggnader för administration, medicinskt centrum och klinik -

Kangl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

avdelning samt sju vårdpaviljonger) att slutföras. Sjukhuset beräknas
kunna delvis beläggas omkring årsskiftet 1960/61 och helt tagas i anspråk
under budgetåret 1961/62. En del av arbetena för sjukhusområdets slutliga
färdigställande avses bli utförda under hösten 1960 efter slutförandet av
andra byggnadsetappen och återstoden under våren och sommaren 1961 i
anslutning till tredje byggnadsetappen.

För byggnadsarbetenas fortsättande bör 9 000 000 kronor anvisas.

Mellringe sjukhus i Örebro

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 års riksdag
(prop. nr 103; rskr. 237), att ett nytt mentalsjukhus skulle uppföras i Örebro
för en beräknad kostnad i redovisade delar av 32 000 000 kronor.

För utförandet av byggnadsarbetena har av 1957—1959 års riksdagar anvisats
sammanlagt 12 775 000 kronor.

I skrivelse den 5 juni 1959 har Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen att
undersöka möjligheterna att minska det av 1957 års riksdag för sjukhusel
godkända platsantalet om 780 vårdplatser.

Vid förhandlingar med Örebro läns landsting i ämnet har från landstingets
sida framhållits, att sannolika skäl talar för ett framtida behov av ytterligare
vårdplatser för mentalsjukvården inom länet, varför landstinget icke
principiellt velat tillstyrka en nedskärning av platsantalet. Med hänsyn till
att vårdgrenens slutliga organisation i länet icke nu kan helt överblickas,
har landstinget emellertid icke velat motsätta sig, att sjukhusets platsantal
tills vidare reduceras till 720. Om därigenom vårdplatsantalet skulle bli
otillräckligt för vårdbehovet inom upptagningsområdet, får enligt landstingets
mening staten helt svara för kostnaderna för en därav föranledd
framtida utbyggnad av sjukhuset.

En minskning av sjukhusets storlek till nämnda platsantal har vid samrådet
med landstingets representanter befunnits böra åstadkommas genom
att en för fyra våningar planerad vårdpaviljong uppföres i två våningar.
Denna bör emellertid byggnadstekniskt konstrueras så, att möjligheter finnes
för en framtida eventuell påbyggnad. Med hänsyn bl. a. härtill beräknas
kostnaderna för sjukhusets uppförande kunna minska med endast
815 000 kronor. Som alternativ härtill har diskuterats att låta en tvåvåningspaviljong
utgå ur den projekterade anläggningen, varigenom den erhållna
kostnadsminskningen skulle uppgå till 1 530 000 kronor, allt beräknat enligt
1956 års prisläge.

De påbörjade arbetena med sjukhusets uppförande fortgår i huvudsak
planenligt. Etapp I, som omfattar anläggande av huvudvägar inom sjukhusområdet
samt huvudledningar för vatten och avlopp, har slutförts sommaren
1959. Etapp II (byggnader för administration och medicinskt centrum,
centralkök, matsalar och samlingslokaler, terapilokaler och verkstäder)

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år J960

har påbörjats hösten 1959 och beräknats bli slutförd hösten 1961. Etapp III,
som avser uppförande av samtliga åtta vårdpaviljonger, kan planenligt
igångsättas redan under innevarande budgetår och slutföras under budgetåret
1961/62. Ett ställningstagande till frågan om en begränsning av sjukhusets
storlek är således påkallat för att undgå förskjutningar i tidplanen
för sjukhusets färdigställande. En del av arbetena för sjukhusområdets slutliga
iordningställande avses bli utförda under hösten 1961 efter slutförandet
av andra byggnadsetappen och återstoden under sommaren 1962 i anslutning
till tredje byggnadsetappen.

För byggnadsarbetenas fortsättande under nästkommande budgetår bör
7 500 000 kronor anvisas.

1 enlighet med beslut vid 1959 års riksdag (prop. nr 87; skr. 183) har
Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1959 godkänt avtal med Örebro stads
värmeverk såsom företrädare för Örebro stad angående leverans av värme
till sjukhuset. Enligt avtalet skall Kronan till värmeverket utgiva en anslutningsavgift
med ett belopp av niohundratusen (900 000) kronor, uppdelat i
två poster om 450 000 kronor att erläggas den 1 juli 1959 och den 1 juli 1960.
För ändamålet har anvisats 450 000 kronor.

För erläggande av återstoden av den kontrakterade anslutningsavgiften
bör 450 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Säters sjukhus

Uppförande av nya vårdpaviljonger

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag
(prop. nr 87; rskr. nr 183) att anvisa 100 000 kronor för bestridande av
kostnaderna för en närmare bearbetning av den framlagda principplanen
för sjukhusets modernisering samt för upprättande av ritningar till två nya
vårdpaviljonger inrymmande sammanlagt cirka 180 vårdplatser.

Under den pågående utredningen om sjukhusets slutliga utformning har
delegationen funnit, att de vårdpaviljonger, som skall uppföras vid sjukhuset,
på grund av rådande topografiska förhållanden lämpligen bör förläggas
efter en tänkt linje, som utmed de redan nyuppförda paviljongerna
M2, M4, K3 och K5 löper från sjukhusets ekonomibyggnad till det i närheten
av sjukhusets entré belägna bostadsområdet för läkare. Möjlighet
finns att i sistnämnda del av sträckningen anlägga en transportkulvert med
anslutning till ekonomibyggnaden samt nu föreslagna paviljonger och ett
blivande medicinskt centrum, direkt förenat med i upprustningsplanen ingående
åtta nya vårdavdelningar om sammanlagt ytterligare 240 vårdplatser.
Till uppförande föreslagna paviljonger förlägges mitt emot paviljongerna
M2 resp. K3 och uppföres var och en i tre våningar jämte en på grund av
de topografiska förhållandena på ena sidan ovan mark belägen jordvåning
Under resp. jordvåning anordnas källare, som kan anslutas till den eventuella
framtida transportkulverten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

De nya paviljongerna om vardera tre vårdavdelningar om 30 platser på
varje avdelning utformas med varje vårdavdelning uppdelad i två lika
stora vårdenheter. Dessa får gemensamma utrymmen för kök, matsal samt
bad-, förråds-, expeditions-, behandlings-, besöks- och personalrum. Till
jordvåningen förlägges omklädningsrum för personal och patienter, förrådsoch
skyddsrum in. in. Vidare finnes möjlighet att i denna våning i viss omfattning
förlägga dagerbelysta lokaler för arbetsterapi. De båda paviljongernas
värme- och varmvattenförsörjning bör tills vidare tillgodoses genom
anläggande av särskilda rörledningskulvertar av enkel konstruktion. Kostnaderna
för ifrågavarande arbeten, som tidigare preliminärt uppskattats till
4 500 000 kronor, har med ledning av numera upprättade ritningar beräknats
till sammanlagt 4 850 000 kronor, varav 4 500 000 kronor för byggnaderna
och 350 000 kronor för utvändiga lednings- och planeringsarbeten in. in.

För arbetenas påbörjande bör 1 000 000 kronor anvisas för nästa budgetår.

Upprustning av panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag, att
en ny panncentral skulle uppföras vid sjukhuset och anvisade 100 000 kronor
för frågans utredning.

Med hänsyn till de förhållandevis omfattande nyinstallationer och kompletteringsarbeten,
som under senare år företagits inom panncentralen,
synes det delegationen ur avskrivningssynpunkt motiverat, att dessa investeringar
utnyttjas under ytterligare ett antal år. Vidare har den pågående
bearbetningen av principplanen för sjukhusets upprustning givit
vid handen, att renoveringar av vissa paviljonger, vilka arbeten tidigare
beräknats komma alt utföras under ett första skede av upprustningsperioden,
i stället bör äga rum vid en senare tidpunkt. Då dessa paviljonger
uppvärmes medelst ånga, måste detta uppvärmningssätt bibehållas till dess
en ombyggnad av paviljongerna kommer till stånd. Enär ånga framdeles
icke torde erfordras för sjukhusets drift och en ny panncentral därför kan
utrustas enbart med varmvattenpannor, bör den nuvarande ångcentralen
lämpligen utnyttjas så länge behov av ånga för sjukhusets drift föreligger.
Av bl. a. angivna skäl finner delegationen, att en ny panncentral bör uppföras
under ett senare skede av sjukhusets upprustning.

Då sjukhusets värmeförsörjning i många avseenden fortfarande i vissa
hänseenden är bristfällig är det emellertid nödvändigt att låta upprusta
och komplettera centralen för alt den tills vidare skall kunna tillgodose
sjukhusets värmebehov.

I panncentralen finns installerade 5 högtrycksångpannor, 1 varmvattenoch
1 elångpanna m. in. På grund av förslitning torde en trycksänkning av
de fem ångpannorna bli aktuell inom en nära framtid. Genom slopandet av
tvättinrättningen, som fordrar ånga av högt tryck, kan en trycksänkning

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

genomföras. Härigenom kan ångpannorna användas under ytterligare cirka
tio år. Enligt upprättad plan för sjukhusets ång- och värmeförsörjning bör
dock två av de befintliga ångpannorna ombyggas till varmvattenpannor. Ur
driftsäkerhetssynpunkt bör vidare en av de befintliga ångpannorna ersättas
med en ny lågtrycksångpanna av sådan typ, att den utan svårighet kan omändras
till varmvattenpanna och framdeles inplaceras i en ny central. Övriga
två ångpannor torde kunna utnyttjas som reserv.

Beträffande panncentralens upprustning och förbättring i övrigt erfordras
en ny värmeledningspump och en ny cirkulationspump. Värmeväxlarna
i panncentralen behöver dessutom utökas och inom panncentralen befintliga
expansionsanordningar, rörledningar samt instrument kompletteras. I samband
med nämnda arbeten beträffande pannanläggningen erfordras vissa
VVS- och elinstallationer samt vissa byggnadsarbeten. Därjämte måste en
i byggnad Al befintlig ångdriven steriliseringsapparat utbytas mot ny apparat
för eldrift. Kostnaderna för berörda arbeten har beräknats till sammanlagt
412 000 kronor. Panncentralen kommer genom nu föreslagna åtgärder
att bli försatt i sådant skick, att de nedlagda kostnaderna enligt gängse normer
kommer att bli avskrivna under panncentralens beräknade återstående
funktionstid eller omkring tio år.

Värmeekonomiska skäl motiverar att vissa ytterligare åtgärder vidtagas.
Sålunda bör utöver nu befintliga oljeeldningsanordningar för en varmvattenpanna
ytterligare fyra pannor förses med sådana anordningar. Därvid måste
en större oljeförrådscistern anläggas. Denna förlägges på sådan plats, att
den kan utnyttjas för den framtida nya panncentralen. Vidare bör ångpannorna
förses med lågvattenkontroll. I syfte att avveckla den manuella värmeregleringen
av panncentralen bör variatorstyrd reglering installeras. Kostnaderna
för dessa rationaliseringsåtgärder har beräknats till sammanlagt
243 000 kronor. De härigenom möjliga besparingarna har i fråga om bränsleoch
arbetskostnader uppskattats till 10 000 resp. 24 000 kronor per år.

De samlade kostnaderna för samtliga ovan angivna arbeten för iståndsättande
av panncentralen för en övergångstid uppgår sålunda till (412 000 +
243 000) 655 000 kronor, vilket belopp i sin helhet bör anvisas för nästa
budgetår.

Utbyggnad och förbättring av värmeledningssystemet m. m.

Oberoende av genomförandet av den i det föregående föreslagna upprustningen
av panncentralen erfordras som ett led i sjukhusets modernisering
vissa förbättringsåtgärder beträffande värmedistributionssystemet in. m.

I de s. k. kolonipaviljongerna, betecknade K17—K21, sker uppvärmningen
medelst ångvärmesystem. Denna värmeförsörjning är otillräcklig. Byggnaderna
är avsedda att bibehållas ytterligare 10 å 15 år. I samband med att de
i övrigt blir föremål för en begränsad upprustning, bör de förses med ny

Knnpl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

värmeledning för varmvatten. Kostnaderna för dels ångvärmesystemets ändring
till varmvattensystem med variatorutrustning inom fem understationer,
en för varje paviljong, och dels elektriska installationer för pumpar och
regleringsutrustning har beräknats till sammanlagt 370 000 kronor.

Inom sjukhusområdet befintliga rörledningar för värme och dylikt måste
i viss utsträckning kompletteras på grund av tillkommande värmebehov i
moderniserade vårdpaviljonger m. m. Kostnaderna härför beräknas till
125 000 kronor. Sjukhusets yttre vatten- och avloppsledningar måste vidare i
viss utsträckning omläggas och kompletteras i anslutning till de byggnadsåtgärder
m. m., som ingår i planen för sjukhusets upprustning. Kostnaderna
härför har beräknats till 165 000 kronor.

Kostnaderna för ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter i samband
med samtliga ovan föreslagna arbeten har beräknats till 50 000 kronor. Sammanlagda
kostnaderna för nu föreslagna arbeten avseende sjukhusets ledningssystem
m. m. uppgår sålunda till (370 000 + 125 000 + 165 000 +
50 000) 710 000 kronor.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 103 framlagt förslag beslöt 1957
års riksdag (rskr. 237), att sjukhusets värmekulvertar skulle repareras för
en beräknad kostnad av 205 000 kronor och i kulverterna befintliga ångvärmeledningar
utbytas för en beräknad kostnad av 345 000 kronor. För
samtliga dessa arbeten har 1957 och 1958 års riksdagar anvisat tillhopa
550 000 kronor. Arbetena har i avvaktan på en slutlig plan för sjukhusets
upprustning icke påbörjats.

Genom de ovan föreslagna åtgärderna beträffande värmesystemet utvinnes
bl. a. det tekniska resultat, som den år 1957 beslutade omläggningen av
de befintliga ångvärmeledningarna i kulvertarna skulle medföra. Det för
detta ändamål anvisade beloppet om 345 000 kronor, som ännu icke tagits
i anspråk, bör lämpligen utnyttjas för de ovan föreslagna arbetenas utförande.
Vid bifall härtill bör för nästa budgetår anvisas (710 000—345 000)
365 000 kronor.

Utökning av kök och anordnande av tvättbytesförråd

Köket har relativt nyligen renoverats. Då frågan om bibehållande av den
i ekonomibyggnaden belägna tvättinrättningen icke var löst vid tiden för
kökets renovering, kom brödförråd och rum för brödutlämning samt personalrum
med erforderliga biutrymmen icke att slutligt iordningställas i detta
sam manhang.

Då sjukhustvättens maskinpark är nedsliten och lokalerna i behov av
reparation kan tvätteriet icke hållas i gång någon ytterligare längre tid.
Enligt skrivelse från sjukhusdirektionen har preliminär överenskommelse
träffats med försvarets fabriksstyrelse om överförande av sjukhustvätten
till centraltvätten i Karlstad fr. o. m. den 1 februari 1960.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 dr 1960

Delegationen har låtit utarbeta ändringsritningar för tillgodoseende avkökets
lokalbehov i ovan angivna avseende samt för att i befintliga tvätterilokaler
anordna i samband med övergång till centraltvätt erforderligt tvättbytesförråd.
Kostnaderna för nämnda åtgärder har av byggnadsstyrelsen
beräknats till sammanlagt 335 000 kronor, varav 175 000 kronor är att hänföra
till utökning av köket och 160 000 kronor till anordnande av tvättbytesförråd.
Beloppet bör anvisas för nästa budgetår.

Uppförande av mentalsjukhus i Bollnäs

Enligt beslut av 1956 års riksdag skall ett nytt mentalsjukhus uppföras
i Gävleborgs län och förläggas till Bollnäs. Genom beslut den 25 april 1958
har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta uppföra det nya
mentalsjukhuset för en beräknad kostnad i redovisade delar av 34 000 000
kronor, reducerad med omkring 2 000 000 kronor genom en av 1958 års
riksdag besluta minskning av antalet vårdplatser från 720 till omkring 660.
För utförandet av byggnadsarbetena har för budgetåren 1957/58, 1958/59
och 1959/60 anvisats sammanlagt 5 900 000 kronor, varav 2 500 000 är att
hänföra till beredskapsarbeten.

Arbetena med sjukhusets uppförande har hittills bedrivits i huvudsak enligt
fastställd tidsplan. Av de av etapp I omfattade arbetena (huvudvägar
och ledningar, panncentral och förrådsbyggnad samt terapibyggnader) har
arbetena beträffande huvudvägar och ledningar slutförts under hösten 1959.
Panncentralen beräknas kunna tagas i bruk fr. o. m. budgetåret 1960/61.
Förrådsbyggnaden och terapibyggnaderna beräknas bli färdigställda under
sommaren 1960 resp. under april 1961. Under mars 1960 kommer byggnadsetapp
II (medicinskt centrum samt kök och samlingssal) att påbörjas. De
i etappen ingående arbetena kommer att vara slutförda i oktober 1961. De
av byggnadsetapp III omfattade arbetena (fyra vårdpaviljonger med sammanlagt
300 vårdplatser) beräknas kunna påbörjas i oktober 1960 och vara
avslutade i oktober 1962, medan de av byggnadsetapp IV omfattade arbetena
(återstående tre vårdpaviljonger med sammanlagt 360 vårdplatser jämte
sjukhusområdets färdigställande) beräknas vara slutförda under hösten
1964.

För byggnadsarbetenas fortsättande bör 6 000 000 kronor anvisas.

Gådeå sjukhus i Härnösand

Upprustning av avdelningarna K 3 och K 4 jämte vissa utvändiga

förbättringsarbeten

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1958 års riksdag
(prop. nr 86; rskr. 198), att av arbeten, som förordats av delegationen för

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

renovering och modernisering av sjukhusets vårdavdelningar, skulle en av
medicinalstyrelsen påbörjad första etapp slutföras och anvisade 450 000 kronor
för ändamålet. Genom beslut den 25 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t
åt medicinalstyrelsen att låta utföra första etappen av upprustningsarbetena,
i huvudsak avseende renovering av avdelningarna M3 och M4, och bemyndigade
styrelsen att för ändamålet disponera 450 000 kronor. Sedan arbetena
nu färdigställts har den slutliga kostnaden kunnat fastställas till 550 000
kronor. Anledningen till kostnadsökningen är bl. a., att avdelningarna befann
sig i sämre skick än vad som förutsågs, innan renoveringsarbetena började.
De kostnader för arbetena inom etapp I, vilka icke täckts av de av
riksdagen anvisade medlen, har bestridits av till medicinalstyrelsens förfogande
stående underhållsmedel. För utförande av de i etapp II ingående
arbetena, innefattande sjukhusbyggnadens mittparti med bl. a. avdelningarna
Ml—2 och Kl—2 har medel ställts till förfogande av arbetsmarknadsstyrelsen.
Efter färdigställandet av huvudbyggnadens mittparti bör huvudbyggnadens
norra flygel med vårdavdelningarna K3 och K4 jämte källarutrymmen
iordningställas på i huvudsak samma sätt som de nyrenoverade
avdelningarna M3 och M4. Med ledning av kostnaderna för etapp I, inom
vilken motsvarande arbeten redan utförts, beräknas arbetena för etapp III
enligt prisläget 1 juli 1959 komma att kosta 550 000 kronor, inklusi\e arkitektarvode.

Vidare har medicinalstyrelsen anmält, att vid utbyte av fönstren uppkommande
skador å den utvändiga putsen måste repareras. Putsen är dock så
dålig, att fasaderna i sin helhet måste omputsas. Putsens dåliga skick beror
i väsentlig mån på att kraftig isbildning vintertid uppträder vid takfoten till
följd av att vinden icke är ventilerad. För undvikande av framtida skadegörelse
måste därför plåttaket, vilket för övrigt är förhållandevis bristfälligt,
utbytas samt åtgärder vidtagas för ventilering av vinden. Kostnaderna för
omputsning av fasaderna och omläggning av plåttaket belöper sig enligt anbud
till 262 531 kronor, vilket belopp bör avrundas till 270 000 kronor.

Avdelningsrenoveringens tredje etapp samt omputsning av fasaderna jämte
omläggning av plåttaket avses skola utföras under budgetåret 1960/61,
varför hela beloppet erfordras utan etappindelning.

För nästkommande budgetår torde följaktligen böra anvisas (550 000 +
270 000) 820 000 kronor.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall
Upprustning av panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 103 framlagt förslag har 1957
års riksdag (rskr. 237) anvisat 65 000 kronor för anordnande av sopförbränningsugn
vid sjukhuset. Sedermera bar emellertid sjukhuset genom
4 — Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 93

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

avtal med Sundsvalls stad träffat överenskommelse om sopförbränning genom
stadens försorg. Med anledning därav bedömdes behov av sopförbränningsugn
inom sjukhusområdet icke föreligga för det dåvarande. För angivna
ändamål anvisade medel reserverades med undantag för ett såsom
ersättning för vissa konstruktionsarbeten utanordnat belopp om 5 000 kronor.

I panncentralen befintliga fem pannor installerades år 1940 och är starkt
förslitna. Pannornas kapacitet är icke heller tillräcklig för tillgodoseende
av det aktuella värmebehovet. Efter samråd med byggnadsstyrelsen har delegationen
funnit, att f. n. en av de befintliga fem pannorna bör ersättas
med en ny högeffektpanna, som ger tre gånger högre värmeeffekt än den
utbytta pannan. Därefter torde behov av övriga i panncentralen befintliga
pannor endast föreligga under den kallaste årsperioden. Enligt delegationens
uppfattning föreligger risk för framtida kostnadsstegringar för transporter
m. in. i samband med sophämtning. Med anledning därav och med
hänsyn till aktuella krav beträffande de hygieniska förhållandena i samband
med sopförbränning, bör den nya pannan vara försedd med sopförbränningsanordningar.
Kostnaderna för installation av en panna av angivet
slag, inklusive oljeeldningsanordningar, har beräknats till 170 000 kronor.
För ändamalet föreslås, att det belopp om 60 000 kronor, som reserverats av
medel, anvisade av 1958 ars riksdag för anordnande av särskild sop förbränningsugn,
tages i anspråk.

För nästa budgetår bör alltså anvisas (170 000—60 000) 110 000 kronor.

Frösö sjukhus vid Östersund
Principplan

Antalet fastställda vårdplatser vid Frösö sjukhus uppgår f. n. till 813.
Medelbeläggningen har under de senaste åren varit omkring 890. Förutom
primärsjukhuset finnes en sekundäravdelning i Järvsö med 55 vårdplatser.
Sjukhusets upptagningsområde omfattar f. n. Jämtlands län samt vissa delar
av Västernorrlands och Gävleborgs län.

Enligt 1956 års reviderade generalplan skulle sjukhusets upptagningsområde
omfatta enbart Jämtlands län. I planen beräknades länets platsbehov
till 812 platser år 1970 och antalet platser vid primärsjukhuset skulle
enligt planen efter genomförandet av föreslagen renovering komma att uppgå
till 688. Då sekundäravdelningen i Järvsö förutsattes att bibehållas med
oförändrat platsantal skulle antalet platser enligt generalplanen uppgå till
(688 + 55) 743. Vårdplatserna vid primärsjukhuset förutskickades enligt
planen kunna erhållas genom ombyggnad av de befintliga paviljongerna
samt genom uppförande av en ny upptagningspaviljong om 56 platser.

Folkmängden i länet uppgår f. n. till omkring 143 000 personer. Utgår

Kangl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

man ifrån ett genomsnittligt vårdplatsbehov för egentligt mentalt sjuka av
4 promille av befolkningen, skulle 570 vårdplatser erfordras för täckande
av länets behov. En plan för sjukhusets upprustning bör avse ungefär detta
platsantal. Den uppskattning av vårdplatsbehovet, som gjordes vid upprättandet
av 1956 års generalplan, var felaktig på grund av inadekvat siffermaterial.

I enlighet med den reviderade generalplanen har en upptagningspaviljong
uppförts vid sjukhuset. Vidare har sjukhusets medicinska centrum moderniserats
och ombyggts, varjämte ett antal bostadshus har uppförts. I
övrigt har inga andra arbeten vidtagits än vissa smärre moderniseringsarbeten,
hänförliga till anläggningens underhåll.

Sedan den reviderade generalplanen upprättats, har utformningen och
planläggningen av vårdpaviljonger och behandlingslokaler m. in. ingående
studerats av delegationen. Man har därvid funnit, att en vårdavdelning principiellt
bör omfatta 30 vårdplatser, uppdelade på två vårdgrupper. Närmare
undersökningar av byggnadsbeståndet vid Frösö sjukhus har visat, alt det
icke är möjligt att genom ombyggnader inom de äldre vårdpaviljongerna
åstadkomma vårdavdelningar, som godtagbart ansluter till denna numera
vedertagna avdelningstyp. Paviljongerna är därjämte av sådan beskaffenhet,
att för en rationell och aktiv behandling lämpade vårdavdelningar, icke
kan åstadkommas. Vissa av sjukhusets paviljonger, nämligen Ml, K2, M10
11, kan däremot anses vara i sådant skick, att de bör upprustas och bibehållas
för vård av kroniskt klientel. Den nya upptagningspaviljongen skall
givetvis ingå i det framtida sjukhuset.

Med utgångspunkt från i huvudsak nu angivna synpunkter har följande
förslag upprättats för sjukhusets framtida utformning.

V årdpaviljongerna. De för upprustning lämpade paviljongerna, som nu
inrymmer sammanlagt 377 fastställda vårdplatser, beräknas efter genomförandet
av föreslagen modernisering jämte den nya upptagningspaviljongen
om 56 platser kunna inrymma 350 vårdplatser. Övriga paviljonger
vid sjukhuset, nämligen M3, M5, M7, K4, KO och K8, har sådan utformning
och är i sådant skick, att de bör utgå. Om sistnämnda platsantal frånräknas
det här förordade antalet vårdplatser, erfordras ytterligare (570 — 350) 220
vårdplatser. Dessa platser bör i sin helhet tillskapas vid primärsjukhuset.
Förnyade överväganden rörande lämpligheten alt såsom i generalplanen
föreslagits bibehålla sekundäravdelningen i Järvsö har nämligen givit vid
handen, att denna avdelning ur organisatoriska och tekniska synpunkter
icke bör bibehållas. Under en övergångstid torde avdelningen kunna utnyttjas
inom det blivande sjukhusets i Bollnäs upptagningsområde.

För tillgodoseende av nämnda platsbehovet föreslås, att vårdpaviljonger
inrymmande tillsammans 7 vårdavdelningar om 30 platser uppföres inom
den del av sjukhusområdet, där de till rivning föreslagna paviljongerna är
belägna. Därigenom kan de nya vårdavdelningarna anslutas till det befintliga
kulvertsystemet inom sjukhuset. Vidare hör vissa av de nya vårdavdelningarna
anordnas på sådant sätt, alt de kan direkt anslutas till ett eventuellt
framtida nytt medicinskt centrum.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Behandling slokaler, expeditioner och kontor. Sjukhusets medicinska centrum
och kontor m. m. är f. n. inrymda i en särskild byggnad, som genom kulvert
via den nya upptagningspaviljongen är ansluten till sjukhusets centrala
kulvertsystem. Det medicinska centrumet är efter ombyggnaden i gott skick,
men uppfyller icke helt de krav i fråga om hl. a. tillgången på undersökningsrum
och behandlingslokaler, som numera anses böra ställas. Delegationen
anser dock det nuvarande lokalbeståndet vara av sådan omfattning,
att det tills vidare torde i huvudsak tjäna sitt ändamål. Om behov av
ytterligare undersökningsrum eller behandlingslokaler skulle uppstå, synes
detta åtminstone för en övergångstid kunna tillgodoses provisoriskt
inom de föreslagna nya paviljongerna. En eventuell nybyggnad för medicinskt
centrum bör såsom ovan anförts lämpligen förläggas och utformas
så att den kan anslutas direkt till vissa av de föreslagna nya vårdavdelningarna.

Lokaler för arbets-, sysselsättnings- och rörelseterapi. Sjukhusets lokaler
för arbets- och sysselsättningsterapi är f. n. inrymda i byggnaderna El,
E3, M5 och V12. Då verksamheten sålunda är splittrad och enär vissa av
lokalerna kommer att utgå i samband med upprustningen, bör lämpligheten
av att sammanföra terapiverksamheten till ett för denna gemensamt
ky§''Sna<Jskomplex närmare prövas. Vid sjukhuset finns därjämte en verkstadsbyggnad,
inrymmande lokaler för måleri, snickeri och tapetseri, vilken
föreslås bibehållas och ställas till förfogande för entreprenörer in. m.

Rörelseterapi bedrives i viss omfattning i sjukhusets festsal. Då sjukhuset
sålunda saknar särskilda lokaler för angivna ändamål, bör i upprustningsplanen
ingå uppförande av gymnastiksal samt lokaler för sjukgymnast
och fysikalisk terapi. Denna anläggning bör förläggas i anslutning till sjukhusets
kulvertsystem.

Vid sjukhuset finns en friliggande samlingssal, vilken är tillfyllest för
sjukhusets framtida behov.

Kök, tvätt och personalmatsalar m. m. Sjukhusets centralkök moderniserades
åren 1940—42. Köksutrustningen är i stor utsträckning försliten och
behöver överses och upprustas. Även i övriga avseenden är köksanläggningen
i behov av översyn. Bl. a. bör tillfredsställande omklädningsrum för
personal in. in. anordnas. För personalen avsedda matsalar och fri tidsrum
är i förhållandevis gott skick och torde vara tillräckliga även för framtida
behov.

Sjukhusets tvättinrättning är i förhållandevis gott skick. Tvätteriet bör
emellertid nedläggas och tvätten överföras till centraltvätteriet i Långsele.
Detta bör ske i samband med att ny panncentral kommer till stånd. I de
befintliga tvättlokalerna bör erforderligt tvättbytesförråd anordnas. Vid
sjukhusets upprustning bör vidare nytt centralförråd inrättas på lämplig
plats, förslagsvis i anslutning till tvättbytesförrådet.

Panncentral och ledningssystem m. m. Panncentralen vid sjukhuset är
försedd med tre ångpannor och en varmvattenpanna. Anläggningen, som
är gammal, omodern och försliten, bör snarast förnyas. Om tvättinrättningen
nedlägges, behöver den nya pannanläggningen endast utrustas med
varmvattenpannor och lågtrycksångpannor. Den befintliga pannhusbyggnaden
måste ombyggas eller ersättas med nybyggnad, varjämte ny pannskorsten
erfordras.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Värmesystemet är utfört såsom pumpvarmvattensystem och är vad beträffar
samtliga paviljonger och nya bostadshus anslutet till huvudcentralen.
Systemet bör kompletteras och anpassas till den föreslagna upprustningen
av sjukhuset.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses tillfredsställande
från köpingens vattenverk. Utvändiga vatten- och avloppsledningar är i
mindre gott skick och bör liksom övriga ledningssystem anpassas till den
aktuella modeimiseringen av sjukhuset. Sjukhuset saknar reningsvei-k för
avloppsvattnet, som f. n. ledes direkt ut i Storsjön. På längre sikt är det sålunda
nödvändigt att åtgärder vidtages för avloppsvattnets rening. Enligt
uppgifter har Frösö köping för avsikt att anlägga reningsverk för kommunernas
behov. Förutsättningarna för anslutning av sjukhusets avloppssystem
till det blivande kommunala reningsverket bör närmare prövas.

Elektriska installationer. De elektriska installationerna, som är i förhållandevis
gott skick, bör kompletteras och anpassas till den föreslagna upprustningen.
Ur säkerhetssynpunkt bör ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat
anskaffas.

Kostnaderna för genomförandet av den nu föreslagna principplanen har
preliminärt uppskattats till cirka 17 000 000 kronor.

Den nu framlagda principplanen för sjukhusets upprustning bör närmare
bearbetas, innan ett mera detaljerat program för upprustningsarbetets
utförande kan fastställas. För bestridande av härav föranledda kostnader
bör för nästa budgetår anvisas 100 000 kronor att ställas till delegationens
disposition.

Upprustning av panncentralen

Enär såsom ovan nämnts sjukhusets pannanläggning är gammal, omodern
och försliten, bör den snarast förnyas. Delegationen har därför låtit
påbörja en utredning om panncentralens upprustning. Det förutsättes, att
den befintliga tvättinrättningen vid sjukhuset nedlägges och att anläggningen
anpassas till det därefter föreliggande ång- och värmebehovet. Utredningen
har ännu icke fortskridit så långt, att delegationen nu kan framlägga
slutligt förslag i frågan.

Under hösten 1959 har emellertid den inom centralen befintliga varmvattenpannan
måst tagas ur drift på grxind av haveri. Sjukhusets ång- och
värmeförsörjning är därför numera endast baserad på befintliga tre ångpannor.
Dessa pannor kan icke helt tillgodose sjukhusets värmebehov. Med
hänsyn härtill och då det är ovisst, om dessa pannor kan fungera, intill dess
en ny panncentral blivit uppförd, måste panncentralen förstärkas under
en övergångstid. Den befintliga varmvattenpannan bör därför ersättas med
en ny panna av sådan typ, att den framdeles kan inga i den nya pannanläggningen.
I anslutning härtill erfordras vissa ändringsarbeten inom pannhusbyggnaden
samt komplettering av rörledningar och armatur in. in.

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas till 150 000 kronor, vilket
belopp bör anvisas för nästa budgetår.

Umedalens sjukhus vid Umeå

Vissa rationaliseringsarbeten inom sjukhusets panncentral m. m.

Med bifall till ett av Kungl. Maj :t i prop. nr 86 framlagt förslag har 1958
års riksdag (rskr. 198) anvisat 600 000 kronor för utbyte av pannor m. m.
i sjukhusets panncentral. Av nämnda belopp hänför sig 100 000 kronor till
utbyte av två varmvattenpannor, 135 000 kronor till utbyte av en ångpanna,
80 000 kronor till installation av för driften av pannorna erforderliga
rörledningar m. m., 40 000 kronor till renovering av fyra stokrar,
35 000 kronor till ommurning av pannor och rökkanaler, 20 000 kronor till
renovering av koltransportanordning, 45 000 kronor till utbyte av varmvattenberedare
in. in., 35 000 kronor till ny rökgasanalysapparat och viss
sanitär anläggning, 35 000 kronor till byggnads- och elinstallationsarbeten
samt 75 000 kronor till ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter.

Sedermera företagen utredning har visat, att övergång till oljeeldning
genom installation av oljeeldningsanordningar för de nya pannorna medför
betydande besparingar ifråga om driftkostnaderna. Sålunda torde besparingar
erhållas i fråga om dels kostnaderna för bränsle med cirka 10 000
kronor per år och dels arbetskostnaderna med cirka 25 000 kronor per år.
Kostnaderna för installationen av oljeeldningsanordningarna, inklusive
kostnaderna för vissa i samband därmed företagna byggnads- och elinstallationsarbeten,
uppgår till 150 000 kronor. På grund av de nya pannornas
högre verkningsgrad medför därjämte installationen av dessa en ytterligare
besparing om 40 000 kronor per år. Då lågvattenkontroll är inbyggd
i pannor uppkommer en därav föranledd besparing i arbetskostnader med
cirka 10 000 kronor per år. Kostnaderna för anskaffning och installation
av pannorna samt för dessas drift erforderliga rörledningar, armatur, pumpar,
instrument m. m. har numera uppskattats till för varmvattenpannorna
100 000 kronor, för ångpannan 85 000 kronor och för driften av pannorna
erforderliga rörledningar etc. 65 000 kronor eller sammanlagt 250 000 kronor.
För ritningar, kontroll och oförutsedda utgifter avseende nu föreslagna
rationaliseringsarbeten torde kostnaderna uppgå till 50 000 kronor. Sammanlagda
kostnaderna för ovan förordade rationaliseringsåtgärder inom
panncentralen uppgår sålunda till (150 000 + 250 000 + 50 000) 450 000 kronor.

De genom nämnda åtgärder erhållna arbetskostnadsbesparingarna uppgår
sammanlagt till (25 000 + 10 000) 35 000 kronor per år, vilket täcker
de sammanlagda löneförmånerna per år för två befattningshavare med arbetsuppgifter
avseende sjukhusets värmeförsörjning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Delegationen föreslår vidare vissa upprustnings- och förbättringsarbeten
inom panncentralen. Sålunda bör det befintliga värmesystemet kompletteras
genom installation av nya cirkulationspumpar samt av huvudpump
för värmesystemet såsom ersättning för den befintliga huvudpumpen
m. m. Kostnaderna härför beräknas till 60 000 kronor. Vidare bör utbyte
ske av varmvattenberedare m. m. samt ny rökgasanalysapparat m. m. anskaffas
för en beräknad kostnad av 45 000 resp. 35 000 kronor. Kostnaderna
för vissa byggnads- och elinstallationsarbeten i samband med nämnda kompletteringsarbeten
inom panncentralen beräknas till 35 000 kronor. För ritningar
och kontroll m. m. torde kostnaderna uppgå till 25 000 kronor. Kostnaderna
för upprustnings- och förbättringsarbeten inom panncentralen uppgår
sålunda sammanlagt till (60 000 + 45 000 + 35 000 + 35 000 + 25 000)
200 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för samtliga angivna arbeten inom panncentralen
uppgår alltså till (450 000 + 200 000) 650 000 kronor.

Medel har tidigare icke anvisats för täckande av kostnaderna för installation
av oljeeldningsanordningar samt cirkulationspumpar och huvudpump
för värmesystemet m. m. eller (150 000 + 60 000) 210 000 kronor.
Genom den förordade övergången till oljeeldning behöver emellertid vissa
tidigare föreslagna arbeten inom panncentralen, för vilka medel anvisats
av 1958 års riksdag, icke komma till utförande. Härigenom uppkommer
å andra sidan en kostnadsminskning om 160 000 kronor. Ett genomförande
av rationaliserings- och kompletteringsarbetena inom panncentralen enligt
nu föreslagna riktlinjer innebär sålunda en faktisk kostnadsökning i förhållande
till tidigare angivet medelsbehov för moderniseringsarbeten inom
centralen med (210 000—160 000) 50 000 kronor.

Förutom nu föreslagna arbeten inom panncentralen bör uppvärmningen
förbättras i flertalet av sjukhusets äldre byggnader. Detta bör ske genom
anordnande av undercentraler med gruppump (variatorutrustning för automatisk
temperaturreglering), erforderliga avstängningsventiler samt strypventil
för inreglering av cirkulationen i värmesystemet m. m. Kostnaderna
för dessa åtgärder, inklusive därav föranledda elinstallations- och byggnadsarbeten,
har beräknats till 210 000 kronor.

Sammanlagda kostnaderna för angivna arbeten inom panncentralen och
värmesystemet i övrigt uppgår sålunda till (650 000 + 210 000) 860 000 kronor.

Delegationen har i samråd med byggnadsstyrelsen funnit, att en utformning
av rationaliseringsarbetena inom panncentralen i enlighet med angivna
förslag synes välmotiverad från driftsekonomiska synpunkter. Övriga
föreslagna åtgärder kompletterar på ett ändamålsenligt sätt moderniseringsarbetena
inom panncentralen.

Med anlitande av de för utbyte av pannor i sjukhusets panncentral m. in.
tidigare anvisade medlen bör alltså ytterligare (860 000—600 000) 260 000
kronor anvisas för arbetenas utförande under nästa budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition, nr 93 år 1960

Uppförande av sjukhus för vård av s.k. psykopater

I enlighet med av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag
(prop. nr 87; rskr. 183), att i Katrineholm skulle uppföras ett sjukhus för
vård av psykopater för en i redovisade delar beräknad kostnad om sammanlagt
14 900 000 kronor samt bemyndigade Kungl. Maj :t att godkänna
preliminärt träffat avtal med staden om förvärv av markområde för sjukhuset.
Riksdagen anvisade däi''jämte 1 400 000 kronor för byggnadsarbetenas
påbörjande. Genom beslut den 5 juni 1959 uppdrog Kungl. Maj :t åt
byggnadsstyrelsen att uppföra det nya sjukhuset och förordnade, att styrelsen
för budgetåret 1959/60 skulle för arbetenas påbörjande äga disponera
1 026 000 kronor, varav ett belopp av 800 000 kronor skulle disponeras
i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen. Därjämte bemyndigades dels
medicinalstyrelsen att disponera högst 374 000 kronor för utgivande av ersättning
enligt förenämnda avtal dels ock delegationen att disponera ett av
1957 års riksdag för projektering m. in. av sjukhuset anvisat belopp om
200 000 kronor, varjämte Kungl. Maj :t uppdrog åt delegationen att efter
avslutad planering av sjukhuset redovisa resultatet av vidtagna besparingsåtgärder
beträffande sjukhusets utformning m. m.

Med anledning härav bar delegationen upptagit förslaget till planläggning
och utformning av sjukhuset till överarbetning. Delegationen har för
avsikt att i särskild skrivelse till Kungl. Maj :t redovisa resultatet av denna
överarbetning i nämnda hänseende. I avbidan härpå anmäler delegationen
ett preliminärt medelsbehov för nästkommande budgetår om 3 500 000
kronor.

Uppförande av sjukhus för vård av höggradigt psykiskt efterblivna

I enlighet med av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 och 1959 års
riksdagar, att ett sjukhus för vård av psykiskt efterblivna skulle uppföras
i Sala. Genom beslut den 5 juni 1959 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra det nya mentalsjukhuset för en beräknad kostnad
i redovisade delar av 24 200 000 kronor samt förordnade, att styrelsen för
budgetåret 1959/60 skulle äga disponera 1 600 000 kronor för byggnadsarbetens
påbörjande. Arbetena med sjukhusets uppförande har påbörjats
under hösten 1959. De i etapp I ingående arbetena (vägar, lednings- och
transportkulvert, schakt- och sprängningsarbeten för samtliga husgrunder)
beräknas kunna påbörjas på nyåret 1960 och vara slutförda under hösten
samma år. Etapp II (panncentral, medicinskt centrum, administration,
köks- och matsalsbyggnad, byggnad för rörelseterapi, gymnastiksal m. m.)
avses skola påbörjas under hösten 1960 och vara slutförd under hösten
1962. I etapp III ingående arbeten (samtliga 6 vårdpaviljonger jämte sjuk -

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

husområdets färdigställande) beräknas kunna igångsättas under sommaren
1961 och vara slutförda under hösten 1963.

För byggnadsarbetenas fortsättande under nästa budgetår bör 4 000 000
kronor anvisas.

Elektriska arbeten vid vissa statens mentalsjukhus

Under senare år har medel regelbundet anvisats för renovering och utbyggnad
av de elektriska installationerna vid statens mentalsjukhus. I
prop. nr 87 till 1959 års riksdag har föredragande departementschefen bl. a.
framhållit angelägenheten av att en av delegationen påbörjad genomgång
av sjukhusens byggnadsbestånd även omfattade de elektriska installationerna
och att erforderliga planer för dessa arbetens rationella bedrivande
iippgjordes. Vidare har Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1959 uppdragit
åt delegationen att i samråd med byggnadsstyrelsen undersöka den
lämpligaste formen för planläggningsarbete m. in. beträffande sjukhusens
elektriska installationer.

Utredning av angivet slag pågår f. n. I avvaktan på utredningens resultat
föreslår dock delegationen, att vissa elektriska arbeten av mycket
angelägen natur genomföres under nästa budgetår. De till utförande under
nästa budgetår föreslagna arbetena är nödvändiga för sjukhusens drift.
Arbetena utgör fortsättning på tidigare påbörjade och i etapper indelade
åtgärder eller syftar till en förstärkning av de elektriska systemen. En omdisponering
av arbetsplanerna eller en uppdelning av arbetena i underetapper
utöver vad som i det följande föreslås torde icke lämpligen kunna
komma i fråga med hänsyn till att detta kan väntas medföra ökade kostnader
och i vissa fall fördröja avvecklingen av oekonomiska anläggningsdelar.

Kostnadsberäkningar för de arbeten, som bör utföras under budgetåret
1960/61, har upprättats av Aktiebolaget Elektriska Prövningsanstalten, varjämte
samråd i ärendet ägt rum med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen.

S:ta Maria sjukhus. Den elektriska kraften för sjukhuset levereras från
Hälsingborgs elverk i form av 3-fas växelström 3 000 V. Nedtransformering
till 380/220 V förbrukningsspänning sker dels i mottagningsstationen
i panncentralen, dels i en understation vid paviljong M6. Sjukhusets köpkraftbehov
uppgår f. n. till cirka 325 kW, varav huvudparten nedtransformeras
i mottagningsstationen. I denna finns f. n. installerade 2 st. transformatorer
på 180 kV A vardera. Dessa transformatorer är konstant överbelastade
och för att kunna tillgodose väntad normal belastningsökning är
det nödvändigt, att transformatoreffekten ökas. De befintliga transformatorerna
bör härvid lämpligen utbytas mot 2 st. nya enheter på 300 kV A
vardera. Kostnaderna för nya transformatorer jämte inkopplingsarbeten
bar beräknats till 22 000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Vid sjukhuset pågår omläggning från likström till växelström. Ett nytt
distributionssystem för växelström har utbyggts och vissa byggnader har
omlagts till den nya strömarten. Omläggningen från likström till växelström
har huvudsakligen avsett inomhusinstallationer, som medför sådan
avlastning under kvällstid, att egengenereringen kan avbrytas, därest ånga
icke erfordras för annat behov. Utförda omläggningar, har följaktligen i
första hand kommit att omfatta ledningsinstallationer för belysning och
mindre apparater, medan bl. a. vissa motorinstallationer utelämnats i byggnader,
som i övrigt är omlagda till växelström. Ifrågavarande återstående
installationsdelar bör snarast ändras och omkopplas till växelström. Kostnaden
härför har beräknats till 35 000 kronor.

Sammanlagt bör sålunda anvisas (22 000 + 35 000) 57 000 kronor.

Restads sjukhus. Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 103 framlagt
förslag har 1957 års riksdag (rskr. 237) anvisat 20 000 kronor för flyttning
och omändring av ett vid sjukhuset befintligt ångturbinaggregat med
generator. Det har sedermera visat sig, att ångförhållandena i den nya
panncentralen är sådana, att det skulle vara olämpligt att ändra och flytta
ångturbinaggregatet. Detta arbete har därför ej utförts och anslaget på
20 000 kronor finns disponibelt. I den nya panncentralen installerades ett
reservkraftaggregat, i huvudsak avsett för panncentralens kraftförsörjning
vid avbrott i det ordinarie nätet.

Senare verkställda undersökningar har visat, att för ett sjukhus av Restads
storleksordning bör möjligheter finnas att förse även andra viktiga
belastningsobjekt med reservkraft. Det befintliga mindre aggregatet utbytes
lämpligen mot ett nytt aggregat med cirka 145 kVA generatoreffekt.
Kostnaden för ett nytt sådant aggregat utgör 70 000 kronor, vartill kommer
5 000 kronor för uppställnings- och inkopplingsarbeten. Byggnadsstyrelsen,
som värderat det befintliga aggregatet till 20 000 kronor, har förklarat
sig kunna omplacera aggregatet för annans räkning.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten beräknas sålunda sammanlagt till
(70 000 + 5 000) 75 000 kronor.

För utförande av nämnda arbeten bör dels det för flyttning och omändring
av ångturbinaggregatet tidigare reserverade beloppet om 20 000 kronor
omdisponeras för bestridande av kostnaderna för nu angivna arbeten
och dels det av byggnadsstyrelsen för det befintliga aggregatet uppskattade
värdet om 20 000 kronor avräknas till motsvarande belopp från ifrågavarande
kostnader. För nästa budgetår bör sålunda (75 000—40 000)
35 000 kronor anvisas.

För elektriska arbeten vid vissa statens mentalsjukhus skulle alltså för
nästa budgetår erfordras (57 000 + 35 000) 92 000 kronor.

Utredningsmedel

Medelsbehovet för delegationens verksamhet utöver vad i det föregående
föreslagits beräknas till 700 000 kronor.

Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Departementschefen

I årets statsverksproposition har jag vid behandlingen av avlöningsanslaget
till statens mentalsjukhus lämnat en närmare redogörelse för läget inom
mentalsjukvården. Såsom jag i det sammanhanget framhållit, har under de
senaste tio budgetåren (1950/51—1959/60) för upprustning av byggnadsbeståndet
anvisats tillhopa omkring 285 milj. kronor, därav för den första
femårsperioden ca 103 milj. och för den andra omkring 182 milj. kronor. Av
totalbeloppet, 285 milj. kronor, har närmare 80 milj. kronor investerats i
nya sjukhus och återstående drygt 205 milj. kronor sålunda disponerats
för en upprustning av de befintliga sjukhusen. Av de tio nya sjukhus, varav
ett för vissa psykiskt efterblivna och ett för s. k. psykopater, som enligt nu
gällande planer skall komma till stånd, har ett redan färdigställts och tagits
i bruk (Gullberna) samt fyra påbörjats (mentalsjukhusen i Falköping,
Örebro och Bollnäs samt sjukhuset för höggradigt psykiskt efterblivna i
Sala). Härutöver har vid 1959 års riksdag medel anvisats dels för planeringsarbeten
m. in. beträffande ett nytt sjukhus i Stockholms län, dels ock för
uppförande av ett sjukhus i Katrineholm för vård av s. k. psykopater. Jämsides
härmed har som nämnts en omfattande upprustning av de befintliga
sjukhusen genomförts eller påbörjats. Främst genom tillkomsten av Gullberna
sjukhus men också genom färdigställandet av ett antal nya vårdpaviljonger
vid de befintliga sjukhusen har det godkända platsantalet såvitt
avser de egentliga mentalsjukhusen ökat från 18 235 år 1949 till 20 669 år
1958 eller med 2 434 platser. Samtidigt har medelbeläggningen vid samma
sjukhus ökat från 20 676 till 21 845 eller med 1 169 patienter. Platsökningen,
av vilken en betydande del eller 619 platser hänför sig till år 1958, har sålunda
varit mer än dubbelt så stor som ökningen av patientantalet. Detta har
givetvis medfört, att den genomsnittliga överbeläggningen vid sjukhusen
kunnat minskas. Särskilt under den senaste femårsperioden har minskningen
varit betydande. Överbeläggningen, som åren 1954—1957 uppgick till
resp. 17, 15, 14 och 9,4 procent, minskade sålunda år 1958 ytterligare till
5,7 procent av det godkända platsantalet. En bidragande orsak härtill har
också varit den förhållandevis starka ökningen av antalet i familjevård
placerade patienter, vilka år 1958 uppgick till icke mindre än 840 från de
egentliga mentalsjukhusen. Antalet överstiger sålunda betydligt platsantalet
för ett nytt sjukhus av normal storlek, d. v. s. 600—800 platser. Vid bedömningen
av platstillskottet och överbeläggningen måste man emellertid hålla
i minnet, att man för att få ner den svåra överbeläggningen, nödgats bibehålla
åtskilliga vårdpaviljonger, som är så gamla och dåliga att de rätteligen
borde ha rivits.

Samtidigt med ökningen av platsantalet och utökningen av familjevården
har, såsom jag närmare redovisat i årets statsverksproposition, en bety -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

dande förstärkning av sjukhusens personella och materiella resurser i
övrigt genomförts. Denna utveckling har skapat förutsättningar för en
kraftig stegring av patientomsättningen vid sjukhusen. Omsättningen,
d. v. s. antalet intagna patienter med nytt patientnummer i procent av medelbeläggningen,
uppgick sålunda åren 1949, 1953, 1956 och 1958 vid primärsjukhusen
till resp. omkring 41, 52, 62 och närmare 74 procent. Detta
har varit en bidragande orsak till att antalet exspektanter, som år 1956 uppgick
till ca 1 470, kunnat minskas till omkring 970 år 1958.

Även om upprustningen av mentalsjukvården genom de åtgärder av olika
slag som redovisats här och i årets statsverksproposition kommit en god
hit på väg återstår ännu mycket att göra. Enligt mentals jukvårdsdelegationens
beräkningar kan antalet personer i behov av den kvalificerade vård,
för vilka de statliga sjukhusen är avsedda, beräknas till omkring 4 promille
av befolkningen, motsvarande drygt 24 000 vårdplatser. Utan att ta ställning
till denna beräkning vill jag endast konstatera, att med angivna utgångspunkter
ytterligare omkring 3 500 vårdplatser skulle erfordras. En del av
detta platsbehov kan visserligen täckas genom färdigställandet av de tre
sjukhusen i Falköping, Örebro och Bollnäs med tillhopa omkring 2 160
platser. Då emellertid samtidigt med färdigställandet av dessa sjukhus befintliga
äldre vårdplatser torde komma att nedläggas, kvarstår alltjämt ett
betydande vårdplatsbehov. Då vidare åtskilliga av de äldre sjukhusen i fråga
om byggnader och inventarier alltjämt har en standard som helt enkelt
icke ens på ganska kort sikt kan accepteras, anser jag nödvändigt att betydande
insatser för en fortsatt upprustning i skilda hänseenden göres under
de närmaste åren. Jag vill i detta sammanhang erinra om att statens kommitté
för sinnessjukvårdens utbyggande (numera mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation) i sitt år 1954 avgivna betänkande,
som låg till grund för 1956 års reviderade generalplan, räknat med
att upprustningen skulle vara slutförd år 1967. Detta skulle med ett fr. o. m.
budgetåret 1955/56 återstående medelsbehov av 490 milj. kronor — bortsett
från beslutade ändringar i och tillägg till generalplanen samt uppkomna
fry§Snadskostnadsstegringar — ha inneburit en medelsanvisning av i genomsnitt
41 miljoner kronor per år. Då medelsanvisningen under budgetåren
1955/56—1959/60 uppgått till i genomsnitt 36 milj. kronor per år har
sålunda, även bortsett från nyss nämnda faktorer, redan uppkommit en
betydande eftersläpning i planens genomförande.

Delegationens förslag till byggnadsarbeten för nästa budgetår förutsätter
en medelsanvisning av 52 150 000 kronor mot för innevarande budgetår
anvisade 51 090 000 kronor. Av sistnämnda belopp avsåg dock 12 045 000
kronor beredskapsarbeten. Av delegationens äskanden hänför sig omkring
32 000 000 kronor till nya sjukhus, d. v. s. dels ett fullföljande av de tre
sjukhusen för egentlig mentalsjukvård i Falköping, Örebro och Bollnäs
samt av psykopatsjukhuset i Katrineholm och sjukhuset för psykiskt efterblivna
i Sala, dels ock påbörjande av byggnadsarbetena vid det i princip

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

beslutade sjukhuset i Upplands Väsby i Stockholms län. Återstående omkring
20 000 000 kronor av det äskade beloppet hänför sig alltså till upprustningsarbeten
vid de befintliga sjukhusen samt utredningsmedel.

Vad först angår de nya mentalsjukhusen har delegationen
beträffande de tre sjukhusen i Falköping (Falbygdens sjukhus), Örebro
(Mellringe sjukhus) och Bollnäs äskat resp. 9 000 000, 7 500 000 och
6 000 000 kronor.

Falbygdens sjukhus torde såvitt nu kan bedömas kunna börja beläggas
vid årsskiftet 1960—61 och beräknas vara helt färdigställt till hösten 1961.
Det är ytterst angeläget, att dessa byggnadsarbeten icke på något sätt försenas.
Med hänsyn till att sjukhuset som nämnts icke beräknas vara färdigt
förrän under hösten 1961, anser jag mig dock kunna föreslå en minskning
av medelsanvisningen med 1 000 000 till 8 000 000 kronor.

Beträffande Mellringe sjukhus vill jag erinra om att Kungl. Maj :t i enlighet
med beslut vid 1959 års riksdag den 5 juni 1959 uppdragit åt delegationen
att undersöka möjligheterna att reducera det av 1957 års riksdag
för sjukhuset godkända platsantalet om 780 vårdplatser. Vid förhandlingar
i frågan med Örebro läns landsting har landstinget icke principiellt
velat tillstyrka en nedskärning men med hänsyn till att vårdgrenens slutliga
organisation i länet nu icke kunde helt överblickas dock icke velat motsätta
sig en reducering till 720 platser. Landstinget har därvid förutsatt att staten
skall svara för kostnaderna för en eventuellt erforderlig framtida utbyggnad.
Delegationen och landstinget har ansett en minskning av vårdplatsantalet
böra ske genom att en fyravåningspaviljong uppföres i två
våningar med möjlighet till framtida påbyggnad. För egen del vill jag såväl
med hänsyn till av landstinget anförda organisatoriska skäl som till de riktlinjer,
som legat till grund för mitt ställningstagande till storleksordningen
av de nya sjukhusen i Bollnäs och Upplands Väsby förorda, att platsantalet
tills vidare begränsas från 780 till 720. Minskningen torde emellertid böra
genomföras enligt av delegationen angiven alternativ lösning, d. v. s. genom
att låta en tvåvåningspaviljong utgå. Den totala kostnadsminskningen för
sjukhuset blir då 1 530 000 i stället för 815 000 kronor samtidigt som höjningen
av vårdplatskostnaden för de 720 platserna begränsas från 2 288 till
1 294 kronor. Med hänsyn härtill och då enligt vad jag inhämtat från delegationen
byggnadsarbetena på grund av vissa förseningar i fråga om projekteringsarbetet
icke kan drivas i av delegationen beräknad takt, anser
jag mig böra förorda en minskning av medelsanvisningen med 2 500 000
till 5 000 000 kronor. Sjukhuset torde därvid kunna beräknas vara färdigställt
under våren 1963.

Mot delegationens förslag i fråga om byggnadsarbetena vid Bollnässjukhuset
har jag intet annat att erinra än att medelsanvisningen torde böra begränsas
från (i 000 000 till 5 500 000 kronor. Enligt föreliggande planer beräknas
300 av sjukhusets 660 vårdplatser vara färdigställda hösten 1962 och
återstående 360 platser hösten 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

I fråga om det nya mentalsjukhuset i Upplands Väsbij i Stockholms län
vill jag erinra om att förslag till avtal mellan staten och landstinget om uppförande
därstädes av ett nytt mentalsjukhus om 627 platser i anslutning till
ett av landstinget beslutat nytt lasarett om 235 platser redovisades för 1959
års riksdag. Jag framhöll därvid bl. a., att den statliga andelen i anläggningskostnaderna
syntes förhållandevis hög. Med hänsyn härtill och då vissa
andra frågor i samband med avtalet borde ytterligare klarläggas, ansåg jag
mig böra förorda, att nya förhandlingar upptogs med landstinget. För det
fortsatta planerings- och ritningsarbetet m. in. anvisades emellertid 500 000
kronor.

Det förut upprättade förslaget till utformning av mentalsjukhuset har
sedermera varit föremål för en omfattande bearbetning. Resultatet härav
har lett till en minskning av vårdplatskostnaden för denna del av anläggningen
från 48 644 till avrundat 47 900 kronor. I enlighet härmed skulle
statens andel i de totala anläggningskostnaderna reduceras från 30 500 000
kronor till (627 X 47 900) 30 033 300 kronor medan landstingets andel
ökat från 16 500 000 till 18 366 700 kronor. Platskostnaden för det senast
beslutade statliga mentalsjukhuset i Bollnäs har vid ett platsantal
om 720 beräknats till 47 222 och vid ett till 660 platser reducerat sjukhus
till 48 485 kronor. Med hänsyn härtill och då byggnadskostnaderna
uppgivits vara något högre i Upplands Väsby torde ifrågavarande platskostnad
om 47 900 kronor i och för sig kunna godtagas. Delegationen har emellertid
i detta sammanhang anmält, att landstinget intet har att erinra mot
en eventuell ökning av platsantalet vid mentalsjukhuset från 627 till 687.
För egen del anser jag visserligen med hänsyn till angelägenheten av att
undvika en alltför stor disproportion mellan mentalsjukhuset och lasarettet
tveksamt, om en sådan ökning bör komma till stånd. Å andra sidan skulle
mentalsjukhuset alltjämt bli mindre än det till 720 platser reducerade Mellringesjukhuset
och av ungefär samma storleksordning som det till 660
platser reducerade Bollnässjukhuset. Med hänsyn härtill och då såsom
landstinget framhållit vårdbehovet inom länet är betydande, anser jag mig
kunna föreslå, att sjukhuset får en storleksordning om cirka 687 platser.
Den totala anläggningskostnaden skulle i så fall öka till 31 133 300 kronor
men platskostnaden minska till 45 318 kronor.

I enlighet med av föregående års riksdag antagna principer för samarbetet
med landstinget torde detta böra stå som ägare till samt ansvara för uppförande,
utrustning och drift av sjukhuset. Statens bidrag till byggnadskostnaderna
m. m. torde böra utgå i form av ett ränte- och amorteringsfritt
lån. Ersättning för driftkostnaderna torde tills vidare böra utgå med belopp
per vårddag, som motsvarar dagkostnaden vid Falbygdens sjukhus med visst
av dyrortsskillnaden betingat tillägg. Därest i anslutning till en eventuell
huvudmannaskapsreform för alla landsting enhetliga anläggnings- och
driftbidrag skulle komma att fastställas, förutsätter jag dock, att härav föranledda
avtalsändringar kan vidtagas. Avtalet torde vidare böra gälla under

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

60 år eller till den tidigare tidpunkt, då landstinget övertagit huvudmannaskapet.
Jag förordar, att Kungl. Maj :t bemyndigas att med i huvudsak nu
angivna jämkningar godkänna avtalet.

Den norra delen av Stockholms län replierar f. n. på Ulleråkers södra
sjukhus. Av länet där disponerade vårdplatser är otillräckliga och delvis
i mycket dåligt skick. Med hänsyn härtill och till det betydande intresse som
ligger i att på detta sätt för första gången få möjlighet att pröva en organisation,
som innebär en direkt samordning av ett mentalsjukhus med ett
lasarett, anser jag angeläget, att sjukhuset nu kominer till stånd. Enligt av
landstinget och delegationen i samråd med bl. a. länsstyrelsen och luftfartsstyrelsen
gjorda undersökningar skulle risk för störningar från Arlandafältet
icke föreligga. Jag förutsätter dock, att byggnadsarbetena icke påbörjas
förrän resultatet av vissa inom flygbullerutredningen pågående ytterligare
undersökningar i hithörande frågor avslutats.

Mot den föreslagna utformningen av sjukhuset har jag ingen annan
erinran än att de s. k. klinikavdelningarna om tillhopa 34 platser icke lämpligen
synes böra placeras i lasarettsblocket utan närmare samordnas med
mentalsjukhuset i övrigt. Denna fråga bör närmare övervägas. För byggnadsarbetenas
påbörjande torde en från 2 000 000 till 1 000 000 kronor
minskad medelsanvisning vara tillräcklig.

Även byggnadsprogrammet för det vid 1959 års riksdag beslutade nya
psykopatsjukhuset i Katrineholm har överarbetats av delegationen. Det har
därvid enligt vad delegationen numera uppgivit visat sig möjligt att göra
sådana inskränkningar i den ursprungligen avsedda planläggningen att
byggnadskostnaden per vårdplats kunnat reduceras med drygt 2 000 kronor
eller tillhopa i runt tal 500 000 kronor. Med hänsyn härtill och då det
måste anses synnerligen angeläget att de vanliga mentalsjukhusen avlastas
från det svårskötta psykopatklientelet, förordar jag, att medel nu anvisas
för påbörjande av de egentliga byggnadsarbetena. Medelsanvisningen
torde emellertid kunna begränsas från 3 500 000 till 3 000 000 kronor. Sjukhuset
kan därvid beräknas stå färdigt våren 1964.

Arbetena med uppförande av det nya sjukhuset för höggradigt psykiskt
efterblivna i Sala har påbörjats under hösten 1959 och beräknas vara slutförda
under hösten 1963. I enlighet med delegationens förslag förordar jag,
att för byggnadsarbetenas fortsättande anvisas 4 000 000 kronor.

Vad härefter angår förslagen till byggnadsåtgärder vid de
befintliga mentalsjukhusen har delegationen i enlighet med
vad jag uttalade i propositionen nr 86 till 1958 års riksdag nu utarbetat
principplaner för den fortsatta upprustningen av ytterligare tre äldre sjukhus,
nämligen Ulleråkers, S:t Lars’ och Frösö sjukhus. Då principplanerna
utarbetats med beaktande av de riktlinjer för upprustning av äldre sjukhus
som antagits av 1959 års riksdag, har förslagen i huvudsak icke föranlett
någon erinran från min sida. Med anledning av vad delegationen anfört i

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

samband med principplanen för S:t Lars’ sjukhus vill jag dock framhålla,
att jag icke är beredd att nu taga ställning till frågan huruvida vårdplatsbehovet
inom Kristianstads och Malmöhus län i ett slutskede skall tillgodoses
— förutom vid S:t Lars’ och S:ta Maria sjukhus -— genom uppförande
av ytterligare ett sjukhus i Kristianstads län. Frågan härom har aktualiserats
bl. a. av att Blekinge län f. n. disponerar också de 200 vårdplatser
vid Gullberna sjukhus, vilka enligt den reviderade generalplanen avsetts för
att täcka en del av vårdbehovet inom Kristianstads län. Även om skäl
kan tala för en sådan lösning, anser jag dock, att denna fråga bör prövas
först sedan ytterligare erfarenheter av vårdbehovet inom berörda län föreligger.

I anslutning till principplanerna för Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus har
delegationen redovisat vissa preliminära beräkningar av lokalbehovet för de
av 1959 års riksdag beslutade forskningsavdelningarna vid dessa sjukhus.
Beräkningarna visar, att det av 1955 års läkarutbildningsutredning föreslagna
lokalprogrammet torde behöva ökas med icke mindre än 60 procent.
Jag vill med anledning härav understryka angelägenheten av att delegationen
vid det fortsatta planeringsarbetet gör de inskränkningar i programmet
och i övrigt vidtager de besparingsåtgärder, som utan att eftersätta
rimliga standardkrav befinnes genomförbara.

Delegationens förslag till byggnadsåtgärder i övrigt vid de särskilda sjukhusen
ger mig anledning till följande uttalanden.

Arbetena med renovering och utvidgning av lokaler för medicinskt centrum
m. in. vid Psykiatriska sjukhuset har med hänsyn bl. a. till osäkerheten
om förläggningen av de rättspsykiatriska undersökningarna ännu icke
påbörjats. Jag anser mig därför icke för nästa budgetår böra förorda den av
delegationen begärda ytterligare medelsanvisningen om 330 000 kronor för
ändamålet.

Av delegationen föreslagna renoveringsarbeten beträffande paviljongerna
M 32 och K 33 vid S:ta Gertruds sjukhus torde tills vidare böra begränsas
till paviljong K 33. Medelsanvisningen torde i så fall kunna minskas med
220 000 kronor till 755 000 kronor. För att nedbringa den förhållandevis
höga platskostnaden bör därvid undersökas möjligheterna att — såsom
skett beträffande motsvarande paviljonger vid Säters sjukhus •— öka det
efter renoveringen kvarstående platsantalet från 24 till 28 per avdelning.
Den föreslagna utformningen och förläggningen av en ny vårdpaviljong
om 180 platser vid samma sjukhus synes böra ytterligare övervägas i syfte
bl. a. att söka erhålla en närmare anknytning av nya och definitivt upprustade
enheter till vissa gemensamhetsanläggningar.

Förslaget om uppförande av vårdpaviljonger m. in. om 60 platser för
höggradigt psykiskt efterblivna barn vid Vipeholms sjukhus har i huvudsak
icke föranlett någon erinran från min sida. Det bör dock övervägas
om icke en viss minskning av lokalutrymmena i byggnaden för administration
och medicinskt centrum kan genomföras. Då anläggningen är den

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

första vårdenhet, som planlägges och utformas speciellt för detta klientel,
är det angeläget, att byggnadsarbetena snarast påbörjas. Jag tillstyrker därför
av delegationen begärd medelsanvisning för ändamålet, 500 000 kronor.

Medelsanvisningen för uppförande av vårdpaviljong MK3 m. m. vid S:t
Jörgens sjukhus torde kunna minskas med 550 000 kronor.

Beträffande de två föreslagna nya vårdpaviljongerna om tillhopa 180
platser vid Säters sjukhus vill jag framhålla, att platskostnaden, 26 944
kronor, synes väl hög. Då emellertid enligt vad jag inhämtat i paviljongerna
avses skola inrymmas vissa för sjukhuset gemensamma lokaler, har jag
ansett mig kunna godtaga densamma.

Kostnaderna för upprustningen av Psykiatriska sjukhuset och Gådeå
sjukhus överstiger i betydande utsträckning de ursprungligen beräknade.
Visserligen föreligger svårigheter att exakt beräkna kostnaderna för ombyggnad
av äldre hus. Jag vill dock understryka angelägenheten av att ombyggnadsarbeten
i fortsättningen planeras och kostnadsberäknas på sådant
sätt att dylika merkostnader undvikes.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga av delegationen framlagda förslag
såväl med avseende på byggnadsföretagens utformning som kostnadsberäkningarna,
vilka såvitt avser nya ändamål grundar sig på prisläget den 1
juli 1959. Jag förutsätter emellertid, att delegationen ingående prövar alla
möjligheter till besparingar, som kan föreligga beträffande planerade byggnadsföretag
m. in.

Medelsbehovet för delegationens verksamhet beräknar jag till 700 000
kronor. I detta sammanhang vill jag anmäla, att Kungl. Maj :t genom beslut
den 5 juni 1959 bemyndigat mig att dels tillkalla högst sex sakkunniga att
såsom en särskild beredning inom inrikesdepartementet biträda vid handläggningen
av frågorna om mentalsjukvårdens utbyggande och upprustning
jämte därmed sammanhängande spörsmål, dels — med upplösning av de
tidigare byggnads- och utrustningskommittéerna — tillkalla en delegation
om högst nio ledamöter för att biträda beredningen vid handläggning av
byggnads- och utrustningsfrågor, dels ock tillkalla högst sex sakkunniga
för att såsom en särskild delegation biträda beredningen vid utredning rörande
personalorganisationen vid mentalsjukhusen jämte därmed sammanhängande
spörsmål. Enär den alldeles övervägande delen av kostnaderna
för beredningens och delegationernas verksamhet kan beräknas hänföra sig
till byggnadsfrågor och därmed sammanhängande utredningar, har Kungl.
Maj:t förordnat, att kostnaderna, liksom för den tidigare byggnadskommittén,
skall bestridas från investeringsanslaget till Vissa byggnadsarbeten vid
statens mentalsjukhus in. in. För samråd med beredningen har tillkallats
såväl läkarexpertis som statistisk expertis. Bland dessa har tillsatts en särskild
expertgrupp, bl. a. för alt undersöka de nya behandlingsmetodernas
inverkan på vårdtider och vårdplatsbehov samt därmed sammanhängande
frågor om sjukhusens planering m. in.

5—Bihang till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 93

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 År 1960

Vid bifall till vad jag sålunda förordat skulle anslaget för nästa budgetår
behöva upptagas till (52 150 000 — 1 000 000 — 2 500 000 — 500 000 —
1 000 000 — 500 000 — 330 000 — 220 000 — 550 000) 45 550 000 kronor.

Härav belöper i runda tal 26 500 000 kronor på nya sjukhus, 7 640 000 kronor
på nya arbeten vid befintliga sjukhus och 11 410 000 kronor på fortsättningsarbeten
m. m. vid sistnämnda sjukhus.

I förevarande sammanhang vill jag slutligen anmäla, att byggnadsstyrelsen
i skrivelse den 6 oktober 1959 hemställt om anvisande av medel,
9 000 000 kronor, för att täcka hittills förskotterade och under budgetåret
1960/61 erforderliga medel för att täcka till följd av kostnadsstegringar
uppkomna merkostnader för vissa byggnadsföretag vid
mentalsjukhusen. De sammanlagda utgifterna för dessa merkostnader beräknas
t. o. in. budgetåret 1960/61 uppgå till 18 200 000 kronor, varav hittills
anvisats 8 650 000 kronor. En brist på 9 550 000 kronor skulle alltså
komma att föreligga. Med hänsyn till de betydande reservationer som förelegat
på ifrågavarande anslag, har emellertid Kungl. Maj :t erhållit riksdagens
bemyndigande att av anslaget disponera sammanlagt högst 8 730 000
kronor för att bestrida uppkommande merkostnader (jfr bl. a. prop. nr
86/1958 och 87/1959). Då såvitt nu kan bedömas en viss reservation torde
kunna beräknas kvarstå å anslaget även under budgetåret 1960/61, anser
jag mig icke heller nu böra tillstyrka någon särskild medelsanvisning för
ändamålet. Enligt vad jag inhämtat från byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen
kan ett belopp av omkring 3 550 000 kronor, i huvudsak utgörande
besparingar på färdigställda byggnadsföretag och sålunda ingående i reservationen,
omdisponeras. Jag förordar, att dessa medel anlitas för att täcka
en del av förenämnda brist om 9 550 000 kronor.

II. Utrustning av nya mentalsjukhus m. m.

Förslag av medicinalstyrelsen

Medicinalstyrelsen har i skrivelse den 4 november 1959 hemställt, att reservationsanslaget
till Utrustning av nya mentalsjukhus in. in. för budgetåret
1960/61 uppföres med 1 503 300 kronor. Styrelsens anslagsäskanden
omfattar utrustning av ombyggda och renoverade lokaler samt slutförande
av utrustning av nybyggnader, som tidigare preliminärt upptagits i medicinalstyrelsens
anslagsäskanden. Styrelsen anför i huvudsak följande.

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm. Under innevarande budgetår har medel
anvisats för renovering och utvidgning av lokaler för medicinskt centrum
m. m. För komplettering av möbelbeståndet vid omdisposition av nämnda
lokaler och för tillkommande expeditioner föreligger ett utrustningsförslag
å 40 000 kronor; efter granskning av centrala sjukvårdsberedningen reducerat
till 36 500 kronor. Förslaget gäller emellertid enbart den rättspsykiatriska
avdelningen. Då förläggningen av denna icke är definitivt fastställd,
bör tills vidare 15 000 kronor preliminärt anvisas för nödvändig komplette -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

ring efter omdispositionen av lokalerna i administrationen. I förslaget är
icke upptagen någon medicinsk apparatur, utan förslag härom torde komma
att framläggas senare.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. Under innevarande budgetår har 80 000
kronor anvisats för punktförbättringar av utrustningen å sjukhusets Bpaviljonger.
En genomgripande renovering av dessa paviljonger har nu beslutats
och de påbörjade arbetena skall omfatta samtliga lokaler. Efter
renoveringen kommer avdelningarna att inrymma 340 platser (f. n. 360).
Ett utrustningsförslag å 196 000 kronor föreligger, frånsett förut anvisade
80 000 kronor. I avvaktan på granskning av förslaget bör ett preliminärt
belopp av 150 000 kronor anvisas för täckande av utrustningskostnaderna
under nästa budgetår.

Den s. k. länspaviljongen vid sjukhuset skall ombyggas till lokaler för
den högre utbildningen av mentalsjukvårdspersonal. Arbetena beräknas
vara avslutade vintern 1960/61. Direktionens utrustningsförslag uppgår till
65 700 kronor. I avvaktan på granskning av förslaget bör 50 000 kronor
preliminärt anvisas.

Sammanlagt bör sålunda (150 000 + 50 000) 200 000 kronor anvisas.

Sundbij sjukhus vid Strängnäs. För utrustning av paviljong 4 har preliminärt
anvisats 70 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker ett
belopp av 98 000 kronor. Ytterligare (98 000 — 70 000) 28 000 kronor bör
anvisas.

S:ta Annas sjukhus i Nyköping. I samband med ombyggnad av administrationsbyggnaden
kommer viss omdisponering av lokalerna att ske för
anordnande av medicinskt centrum och vissa nya expeditioner. Ett utrustningsförslag
å 51 000 kronor föreligger. I avvaktan på granskning bör utrustningen
ske successivt och tills vidare 35 000 kronor anvisas.

Birgittas sjukhus i Vadstena. För kompletterande utrustning av de nybyggda
paviljongerna M 2, M 3 och M 4 har preliminärt anvisats 80 000 kronor.
Efter granskning tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen ett belopp
av 87 000 kronor.

Vidare har för utrustning av paviljongerna M 5, K 5 och K 6 preliminärt
anvisats 260 000 kronor. "Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker, att
269 500 kronor anvisas.

Sammanlagt bör alltså ytterligare (87 000 — 80 000 + 269 500 — 260 000)
16 500 kronor anvisas.

Västra Ny sjukhus i Motala. Arbetena med tillbyggnaden till gymnastikhuset
och anordnande av samlingssal in. in. beräknas vara slutförda under
nästa budgetår. För utrustning med sittmöbler, ny biografutrustning m. in.
har direktionen överlämnat ett förslag å 40 600 kronor. I avvaktan på
granskning av förslaget bör ett belopp av 25 000 kronor preliminärt anvisas.

Ryhovs sjukhus i Jönköping. Ett belopp av 100 000 kronor har preliminärt
anvisats för komplettering och modernisering av utrustningen efter
modernisering av paviljong M 4. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker
för ändamålet tillhopa i72 000 kronor. Ytterligare (172 000 — 100 000)
72 000 kronor bör anvisas.

S.t Sigfrids sjukhus i Växjö. Preliminärt har 24 000 kronor anvisats för
utrustning av expeditioner å specialavdelningen m. in. efter renovering och
ombyggnad. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker ett belopp av 28 300
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Vidare har preliminärt anvisats 30 000 kronor för utrustning av paviljong
M 2 i samband med renovering. Direktionens utrustningsförslag å 112 000
kronor har ännu inte granskats. I avvaktan härpå bör ytterligare 40 000
kronor anvisas.

Sammanlagt bör alltså (28 300 — 24 000 + 40 000) 44 300 kronor anvisas.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. För komplettering och modernisering
av utrustningen i samband med renovering av paviljongerna 16 Ö och 18 N
har preliminärt anvisats 50 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker
efter granskning 28 200 kronor för 16 ö och 25 200 kronor för 18 N
eller tillhopa 53 400 kronor. Ytterligare (53 400 — 50 000) 3 400 kronor hör
anvisas.

S:t Olofs sjukhus i Visby. För utrustning av ny insulinavdelning med nio
platser har direktionen överlämnat ett förslag å 14 056 kronor. Centrala
sjukvårdsberedningen tillstyrker ett belopp av 13 100 kronor.

I samband med ombyggnad av lokaler för bl. a. centralkök måste köksutrustningen
utökas och kompletteras. För ändamålet föreligger ett utrustningsförslag
å 17 000 kronor. Då arbetena beräknas bli färdiga under nästa
budgetår bör för de viktigaste kompletteringarna 10 000 kronor preliminärt
anvisas.

Sammanlagt bör sålunda (13 100 + 10 000) 23 100 kronor anvisas.

S:t Lars’ sjukhus i Lund. Preliminärt har för utrustning av paviljong 45
anvisats 180 000 kronor. Efter granskning av föreliggande utrustningsförslag
tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen ett belopp av 201 000 kronor.

I paviljong M 9 kommer under innevarande budgetår renoveringen att
fortsätta med avdelning 13 a, inrymmande 29 vårdplatser. Ett ännu icke
granskat utrustningsförslag å 45 000 kronor föreligger. Preliminärt bör
30 000 kronor ställas till förfogande.

Vidare har för utrustning av undervisningslokaler och elevrum preliminärt
anvisats 70 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker ett
belopp av 76 500 kronor.

Ombyggnaden av paviljong M 47, som är upptagen som beredskapsarbete,
beräknas vara slutförd hösten 1960. Direktionen har överlämnat ett förslag
å 211 000 kronor för komplettering och modernisering av utrustningen efter
ombyggnaden. Paviljongen inrymmer f. n. tre avdelningar men avses efter
ombyggnaden inrymma fyra avdelningar om tillsammans 80 patienter. I avvaktan
på granskning av förslaget bör preliminärt 150 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör sålunda (201 000 — 180 000 + 30 000 + 76 500 — 70 000
+ 150 000) 207 500 kronor anvisas.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. Preliminärt har 125 000 kronor anvisats
för utrustning av nybyggnaden för arbetsterapi. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker ett belopp av 127 500 kronor.

Under innevarande budgetår har preliminärt 120 000 kronor anvisats för
förbättring av möbleringen i vissa dagrum i nyrenoverade vårdavdelningar.
Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker emellertid efter granskning endast
107 200 kronor mot av direktionen ursprungligen beräknade 141 000
kronor. Styrelsen föreslår för sin del att för utrustningen slutligt fastställes
121 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen har föreslagit utbyte av de
av direktionen förordade 148 st. sittsofforna CSB-304 mot billigare sådana,
C-CSB-339. Huvudändamålet med denna utrustning — flera, modernare och
bekvämare sittmöbler — nås endast delvis om den föreslagna reduceringen
av summan godtages. De av sjukvårdsberedningen föreslagna sofforna är

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

av en mindre bekväm typ, som enligt vad styrelsen inhämtat direktionen
icke vill godtaga. Då medicinalstyrelsen delar direktionens uppfattning föreslås,
att ytterligare 1 000 kronor anvisas för denna utrustning.

Sedan ny arbetsterapibyggnad uppförts, kommer friställda lokaler i V 37
att efter ombyggnad tagas i anspråk för socioterapi m. m. Ombyggnaden
beräknas vara avslutad under nästa budgetår. För utrustning av de nya lokalerna
har direktionen överlämnat ett förslag å 52 000 kronor. Centrala
sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning 47 200 kronor.

Sammanlagt bör alltså (127 500 — 125 000 + 121 000 — 120 000 + 47 200)
50 700 kronor anvisas.

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg. I samband med utbyggnaden av centralköket
erfordras viss ny utrustning. För de nya utrymmena samt för komplettering
av utrustningen i övrigt har direktionen överlämnat ett utrustningsförslag
å 60 000 kronor. I avvaktan på granskning av förslaget bör preliminärt
30 000 kronor anvisas.

Restads sjukhus i Vänersborg. Preliminärt har för utrustning i samband
med renovering av paviljong M 11 anvisats 17 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker efter granskning, att 21 300 kronor anvisas.

Vidare har för utrustning i samband med ombyggnad av paviljong K 10
preliminärt anvisats 75 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker
efter granskning, att 81 500 kronor anvisas.

Sammanlagt bör sålunda (21 300 — 17 000 + 81 500 — 75 000) 10 800 kronor
anvisas.

Källshagens sjukhus i Vänersborg. I samband med renovering av paviljongerna
M 1, M 2 och K 1 har för utrustning av avdelningarna C 5, Öl,
B 4, B 6, A 4 och A 6 anvisats 100 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker efter granskning, att 120 000 kronor anvisas för dessa avdelningar.

Under innevarande budgetår har medel anvisats för ombyggnad av sjukhusets
gymnastikbyggnad. Ombyggnaden avser bl. a. anordnande av nya
lokaler för servering och försäljning, nytt golv i gymnastiksalen och en
mindre tillbyggnad för omklädnads- och tvättrum. Direktionen har överlämnat
ett utrustningsförslag för ifrågavarande lokaler å 54 000 kronor.
I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens granskning av förslaget bör
— då en del utrustning skall inmonteras under byggnadsarbetenas gång —
ett preliminärt belopp av 35 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör alltså (120 000—100 000 + 35 000) 55 000 kronor anvisas.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn. För utrustning av nybyggnaden K 73
har preliminärt anvisats 120 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker
efter granskning ett slutligt belopp av 146 300 kronor.

Preliminärt har för utrustning av den nya delen av administrationen samt
medicinskt centrum anvisats sammanlagt 130 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker efter granskning av utrustningsförslag, att
169 000 kronor anvisas för möbler och medicinsk utrustning utom röntgenapparatur.
För sistnämnda ändamål tillstyrker sjukvårdsberedningen ett belopp
av 61 500 kronor. För denna utrustning erfordras sålunda (169 000 +
61 500 — 130 000) 100 500 kronor.

I samband med renovering av avdelning Mö 1 har för komplettering av
utrustningen anvisats 10 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrk
er ett belopp av 11 800 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Sammanlagt bär sålunda (146 300 — 120 000 + 100 500 + 11 800— 10 000)
128 600 kronor anvisas.

Säters sjukhus. Preliminärt har för utrustning av en behandlingsavdelning
anvisats 30 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter
granskning ett belopp av 32 200 kronor.

För utrustning av provisorisk vårdavdelning inom paviljong M 16 C har
direktionen överlämnat ett utrustningsförslag å 26 500 kronor. Vårdavdelningen
utgör ett led i de pågående evakueringsåtgärderna. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker efter granskning av förslaget 25 000 kronor.

Genom ombyggnad av paviljong V10 har anordnats två dubbletter och
fyra enkelrum, avsedda för läkare. Direktionen har överlämnat ett utrustningsförslag
å 11 700 kronor. Efter granskning tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen
11 500 kronor för denna utrustning.

I samband med nytillkommen tjänst såsom överläkare för den internmedicinska
vården har anordnats överläkarexpedition och mottagningsrum.
Direktionen har överlämnat ett utrustningsförslag å 13 800 kronor, upptagande
möbler och medicinsk utrustning. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker
ett belopp av 13 000 kronor för ändamålet.

Paviljongerna M30 och K31 skall moderniseras och renoveras. Platsantalet
kommer att bli tillsammans 112. Arbetena beräknas vara avslutade under
nästa budgetår. Direktionen har överlämnat ett utrustningsförslag å
279 000 kronor, vilket dock ännu icke granskats av centrala sjukvårdsberedningen.
För att de båda paviljongerna skall kunna tagas i bruk, bör preliminärt
210 000 kronor anvisas för utrustning.

Genom ombyggnad vid sekundäravdelningen Olofsfors tillkommer 40
vårdplatser. För utrustning av dessa platser har preliminärt 80 000 kronor
anvisats. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning, att
82 000 kronor anvisas.

Sammanlagt bör alltså (32 200 — 30 000 + 25 000 + 11 500 + 13 000 +
210 000 + 82 000 — 80 000) 263 700 kronor anvisas.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall. Medel har beviljats för upprustning av
värme- och varmvattensystemet. Arbetena är omfattande och kommer att
förorsaka renoveringar. Beslutade andra renoveringar har uppskjutits för
att utföras i en följd i anslutning till ledningsarbetena. Vissa omdisponeringar
skall även göras. För komplettering av möbelbeståndet i samband
med renoveringen har direktionen överlämnat ett utrustningsförslag å
60 700 kronor. Trots att sjukhuset är relativt nytt, har det icke den standard
i fråga om möbleringen, som numera kräves. Särskilt saknas bekväma
sittmöbler i tillräcklig utsträckning. Renoveringen kommer att pågå under
tre budgetår och den första delen av utrustningen planeras bli utförd under
nästkommande budgetår. I avvaktan på granskning av utrustningsförslaget
bör ett belopp av 30 000 kronor preliminärt anvisas.

Gådeå sjukhus i Härnösand. För utrustning av avdelningarna Kl—2, 3
och 4 beviljades under innevarande budgetår 37 375 kronor, motsvarande
den del av utrustningen, som väntades bli aktuell under budgetåret. Centrala
sjukvårdsberedningen tillstyrker tillhopa 77 375 kronor. För nästa
budgetår bör nu resterande belopp anvisas, nämligen 40 000 kronor.

Preliminärt har anvisats 10 000 kronor för utrustning av 5 enkelrum och
1 dubblett. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker ett belopp av 12 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960 71

Sammanlagt bör sålunda (40 000 + 12 000 — 10 000) 42 000 kronor anvisas.

Frösö sjukhus vid Östersund. Preliminärt har för utrustning av vissa avdelningar
i samband med renovering anvisats 35 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker efter granskning av utrustningsförslaget 48 000
kronor.

För utrustning i samband med fortsatt renovering av avdelningarna har
överlämnats ett utrustningsförslag å 59 165 kronor. Då i förslaget även är
upptagen utrustning för avdelningar, beträffande vilka renovering icke är
aktuell, bör anslagstilldelningen nu begränsas till avdelningarna 2 a och
2 d. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker för dessa två avdelningar

24 000 kronor.

Sammanlagt bör alltså (48 000 — 35 000 + 24 000) 37 000 kronor anvisas.

Umedalens sjukhus vid Umeå. Preliminärt har för komplettering och modernisering
av utrustningen i samband med renoveringen av avdelningarna
MBI, KA1 och KB3 anvisats 30 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker efter granskning 44 000 kronor.

För utrustning av avdelningarna IvCl och KC2 bär preliminärt anvisats

25 000 kronor. Efter granskning tillstyrker centrala sjukvårdsberedningen
ett belopp av 31 500 kronor.

Sammanlagt bör sålunda (44 000 — 30 000 + 31 500 — 25 000) 20 500 kronor
anvisas.

Furunäsets sjukhus vid Piteå. Preliminärt har för utrustning av den nybyggda
paviljongen MK1 anvisats 275 000 kronor. Centrala sjukvårdsbered»
ningen tillstyrker efter granskning ett belopp av 278 000 kronor. Ytterligare
(278 000 — 275 000) 3 000 kronor bör anvisas.

Beträffande vissa preliminärt anvisade belopp anför
styrelsen följande.

Västra Marks sjukhus i Örebro har preliminärt anvisats 50 000 kronor
för utrustning av en i en provisorisk paviljong anordnad vårdavdelning.
Centrala sjukvårdsberedningen har tillstyrkt samma belopp, vilket även
enligt styrelsens mening är tillfyllest.

Till Sundby sjukhus har preliminärt anvisats 75 000 kronor för utrustning
till centralköket efter om- och tillbyggnad. I avvaktan på utrustningsförslag
torde detta belopp vara tillfyllest under nästa budgetår.

Vidare har till Gådeå sjukhus preliminärt anvisats tillhopa 35 000 kronor
till utrustning i samband med renovering av apotek och laboratorium samt
kyrksal och bibliotek. Då emellertid utrustningsförslagen icke föreligger
färdiggranskade, kan styrelsen inte föreslå något slutligt belopp.

För utrustning efter ombyggnad av administrationsbyggnaden vid S:ta
Maria sjukhus har preliminärt 345 000 kronor anvisats. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker, att 274 500 kronor anvisas. Därvid har röntgenapparaturen,
i förslaget beräknad till ca 113 000 kronor, icke medtagits, då
f. n. en särskild utredning om röntgendiagnostiken vid mentalsjukhusen
pågår. Slutligt belopp kan föreslås först sedan denna utredning är slutförd.

Till Restads sjukhus har preliminärt anvisats 25 000 kronor för utrustning
av kyrksalen efter renovering. Planerna kan dock komma att ändras.

72 Kungi. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Slutligt belopp — eventuellt återredovisning — kan därför ännu icke föreslås.

Preliminärt har anvisats 30 000 kronor för utrustning av avdelning 13 b
vid S:t Lars’ sjukhus i Lund. Då utrustningsförslaget ännu icke granskats
av centrala sjukvårdsberedningen kan slutligt belopp icke föreslås.

Vidare har för utrustning av nybyggnaden för arbetsterapi vid samma
sjukhus preliminärt anvisats 150 000 kronor. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker efter granskning ett belopp av 136 000 kronor, varför 14 000 kronor
bör återredovisas.

För utrustning av paviljong 59 vid S:t Sigfrids sjukhus har 70 000 kronor
preliminärt anvisats. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning
ett belopp av 69 200 kronor, vilket belopp även medicinalstyrelsen föreslår.
Med hänsyn härtill bör 800 kronor återredovisas.

Liksom under de närmast föregående budgetåren föreslår styrelsen, att
150 000 kronor anvisas för inköp av modern medicinsk utrustning.

Därjämte föreslår styrelsen, att medel anvisas för anskaffande av en
EEG-apparat vid S:t Sigfrids sjukhus. Kostnaden beräknas till 27 000 kronor.
Då sådan apparat icke finns på orten, är den avsedd att betjäna även
andra än sjukhuset.

Sammanlagt bör alltså för anskaffande av modern medicinsk utrustning
anvisas (150 000 + 27 000) 177 000 kronor.

Det totala medelsbehovet skulle i enlighet härmed uppgå till
(15 000 + 200 000 + 28 000 + 35 000 + 16 500 + 25 000 + 72 000 + 44 300 +
3 400 + 23 100 + 207 500 + 50 700 + 30 000 + 10 800 + 55 000 + 128 600 +
263 700 + 30 000 + 42 000 + 37 000 + 20 500 + 3 000 — 14 000 — 800 +
177 000) 1 503 300 kronor. Av detta belopp avser 823 100 kronor utrustning
av byggnadsobjekt, till vilka medel särskilt anvisats av Kungl. Maj:t,
503 200 kronor utrustning av ombyggnader och renoveringar, som bekostas
genom användning av till medicinalstyrelsens disposition ställda medel av
statens allmänna fastighetsfond för underhåll av byggnader samt 177 000
kronor medicinsk utrustning.

Förslag av mentalsjukvårdsberedningens byggnadsoch
utrustningsdelegation

Med anledning av delegationens uppdrag att biträda med handläggningen
även av frågor rörande de statliga mentalsjukhusens utrustning framlägger
delegationen efter samråd med medicinalstyrelsen och mentalsjukvårdsberedningen
utrustningsförslag beträffande dels nya sjukhus och dels nyuppförda
byggnader vid befintliga sjukhus.

Mentalsjukvårdsdelegationens byggnads- och utrustningsdelegation (skr.
3/2 1960) hemställer, att för nämnda ändamål anvisas ett belopp av 5 755 000
kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Falbygdens sjukhus. Preliminärt har för utrustning av vissa expeditionslokaler
för innevarande budgetår anvisats 25 000 kronor. Viss del av sjukhuset
beräknas stå färdigställt under nästkommande budgetår och återstående
del under början av budgetåret 1961/62. Under den tid, som stått till
delegationens förfogande, har några detaljerade utrustningsförslag icke
hunnit upprättas. Med ledning av förefintligt ritningsmaterial och på grundval
av kostnaderna för utrustningen av Gullberna sjukhus framlägger delegationen
emellertid ett preliminärt kostnadsförslag. Därvid förutsättes att
utrustningen för Falbygdens sjukhus i huvudsak blir likvärdig med Gullberna-sjukhusets.
Kostnadsförslaget omfattar i sin helhet utrustning av

följande byggnader. Värmecentral och maskinverkstad	25 000	kronor
Centralkök ........................................	200 000
Gymnastiksal, samlingssal m. m.......................	135 000
Byggnad för arbetsterapi ............................	165 000
Byggnad för administration och medicinskt centrum	530 000
Klinikpaviljong ....................................	195 000	2>
Vårdpaviljonger ...................................	2 050 000	2>
Oförutsedda utgifter, cirka 5 procent på samtliga utgifter	3 300 000 175 000	kronor
	3 475 000	kronor

Enligt ovanstående preliminära förslag uppgår kostnaden för utrustning
per vårdplats till 4 432 kronor. Denna kostnad överstiger motsvarande kostnad
per vårdplats vid Gullberna sjukhus, inklusive kostnader för buffertlager
för persedlar, med cirka 251 kronor. Merkostnaden beror huvudsakligen
på dels att vid Falbygdens sjukhus inrättats en särskild klinikavdelning
om 64 vårdplatser, dels att byggnaden för administration och medicinskt
centrum vid Falbygdens sjukhus innehåller ett större antal expeditionslokaler
än Gullberna-sjukhuset, dels ock att vid Falbygdens sjukhus
erfordras utrustning för särskilt anordnade undervisningslokaler.

För utrustning av sjukhuset bör sålunda för nästkommande budgetår
preliminärt anvisas (3 475 000 — 25 000) 3 450 000 kronor.

Mellringe sjukhus. Nedanstående byggnadsobjekt beräknas bli färdigställda
i sådan utsträckning, att medel för påbörjande av utrustning av
dessa enheter bör anvisas för nästkommande budgetår. Det preliminära
kostnadsförslaget omfattar utrustning för

Värmecentral ...................................

Byggnad för administration och medicinskt centrum

Byggnad för arbetsterapi.........................

Byggnad för centralförråd .......................

10 000 kronor
25 000 »

50 000 »

20 000 »

105 000 kronor

Därjämte bör 100 000 kronor anvisas för anskaffande av telefonväxel, för
vilket ändamål medicinalstyrelsen erhållit beställningsbemyndigande enligt
Kungl. Maj :ts brev den 5 juni 1959.

För utrustning av sjukhuset bör för nästkommande budgetår preliminärt
anvisas (105 000 + 100 000) 205 000 kronor.

Bollnäs-sjukhuset. Panncentral med maskinverkstad och centralförråd
samt byggnad för arbetsterapi beräknas kunna tagas i bruk under näst -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

kommande budgetår. Byggnaden för administration och medicinskt centrum
beräknas vara färdigställd under början av budgetåret 1961/62. Medel för
utrustning av bl. a. angivna enheter har preliminärt beräknats till

Panncentral med maskinverkstad och centralförråd

Telefonväxel ...................................

Byggnad för administration och medicinskt centrum
Byggnad för arbetsterapi .......................

40 000 kronor
100 000 »

25 000 »

50 000 >

215 000 kronor

För utrustning av sjukhuset i angiven utsträckning bör för nästkommande
budgetår anvisas det preliminärt beräknade beloppet i dess helhet.

Sammanlagda beloppet för utrustning av nya sjukhus enligt ovanstående
beräkningar uppgår sålunda till (3 450 000 + 205 000 + 215 000) 3 870 000
kronor eller avrundat 4 000 000 kronor. -—- Häri ingår icke de kostnadsökningar,
som den beslutade allmänna varuskatten kan medföra.

Birgittas sjukhus. Nya byggnader för samlingssal med lokaler för serve^-ring och försäljning m. m. samt för arbets- och rörelseterapi beräknas bli
färdigställda under nästkommande budgetår. Direktionen för sjukhuset
har framlagt ett utrustningsförslag å sammanlagt 312 000 kronor, vilket
belopp fördelar sig med 147 200 kronor på samlingssalen m. m., 142 800
kronor på byggnaden för arbetsterapi och 22 000 kronor på byggnaden för
rörelseterapi. I avvaktan på granskning av förslaget torde ett belopp av
sammanlagt 245 000 kronor vara tillfyllest under nästa budgetår. Beräkningen
av detta medelsbehov grundar sig på en jämförelse med kostnader
för utrustning av lokaler för motsvarande ändamål vid andra mentalsjukhus
och vad gäller byggnaden för arbetsterapi även på värdet av i äldre
verkstadslokaler befintlig materiel, avsedd att överflyttas till byggnaden
för arbetsterapi. Av det preliminärt beräknade beloppet hänför sig 117 000
kronor till samlingssalen in. in. samt 110 000 resp. 18 000 kronor till byggnaderna
för arbetsterapi och rörelseterapi.

S:t Olofs sjukhus. En ny byggnad för arbetsterapi beräknas kunna tagas
i bruk under innevarande budgetår. Direktionen för sjukhuset har framlagt
ett utrustningsförslag å 125 400 kronor. I avvaktan på granskning av
förslaget torde ett belopp om sammanlagt 90 000 kronor vara tillfyllest
för utrustning av byggnaden. Beräkningen av detta medelsbehov grundar
sig på en jämförelse med kostnader för utrustning av lokaler för motsvarande
ändamål vid andra mentalsjukhus.

S:t Jörgens sjukhus. Sjukhusets vårdpaviljonger M4 och K4 samt byggnad
för administration och medicinskt centrum är under uppförande och beräknas
vara färdigställda under nästkommande budgetår. Direktionen för
sjukhuset har under hand framlagt ett utrustningsförslag för angivna byggnadsobjekt
om sammanlagt 760 000 kronor, varav 250 000 resp. 230 000
kronor för utrustning av vårdpaviljongerna M4 och K4 och 280 000 kronor
för utrustning av byggnaden för administration och medicinskt centrum.
I avvaktan på granskning av förslaget torde ett belopp om sammanlagt
580 000 kronor vara tillfyllest för nästkommande budgetår. Av detta belopp
hänför sig 170 000 resp. 160 000 kronor till utrustning av vårdpaviljongerna
M4 och K4 och 250 000 kronor till utrustning av byggnaden för administration
och medicinskt centrum. Vad beträffar vårdpaviljongerna grundar sig

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

beräkningen av medelsbehovet på en jämförelse med kostnaderna i medeltal
för utrustning av vårdavdelning av motsvarande typ för män resp. kvinnor.
Vid beräkningen av kostnaderna för byggnaden för administration och
medicinskt centrum har beaktats värdet av viss redan befintlig materiel
ävensom det förhållandet, att byggnaden beräknas kunna tagas i bruk först
under senare delen av budgetåret 1960/61.

Restads sjukhus. De nya vårdpaviljongerna M15 och K16 vid sjukhuset
beräknas vara färdigställda under budgetåret 1960/61. Direktionen för sjukhuset
har framlagt ett utrustningsförslag för dessa byggnadsobjekt om
697 000 kronor, varav 360 000 kronor för utrustning av vårdpaviljong M15
och 337 000 kronor för utrustning av vårdpaviljong K16. I avvaktan på
granskning av förslaget torde ett belopp om sammanlagt 660 000 kronor vara
tillfyllest för nästkommande budgetår. Beräkningen av detta belopp, varav
340 000 kronor avser vårdpaviljong M15 och 320 000 kronor vårdpaviljong
K16, grundar sig på en jämförelse med utrustningskostnaderna i medeltal
för nyuppförda vårdavdelningar av motsvarande typer vid andra sjukhus.

Mariebergs sjukhus. Nya byggnader för samlingssal och för arbetsterapi
beräknas vara färdigställda under budgetåret 1960/61. Utrustningsförslag
har ännu icke hunnit utarbetas av direktionen. Med ledning av förefintligt
ritningsmaterial och efter jämförelse med kostnader för utrustning av motsvarande
lokaler vid andra mentalsjukhus ävensom med hänsyn till att
befintlig materiel i provisoriska lokaler avses tagas i anspråk för terapibyggnaden,
torde för nästkommande budgetår preliminärt böra anvisas för
utrustning av samlingssalen 70 000 kronor och för utrustning av arbetsterapibyggnaden
100 000 kronor eller sammanlagt 170 000 kronor.

Säters sjukhus. En särskild byggnad för servering och försäljning skall
uppföras vid sjukhuset och beräknas vara färdigställd under budgetåret
1960/61. Direktionen har framlagt ett utrustningsförslag för detta byggnadsobjekt
om 14 700 kronor. I avvaktan på granskning av förslaget torde
10 000 kronor preliminärt böra anvisas.

Sammanlagda kostnad sbeloppet för utrustning av nyuppförda byggnader
vid befintliga sjukhus enligt ovanstående beräkningar uppgår sålunda för
nästkommande budgetår till (245 000 + 90 000 + 580 000 + 660 000 + 170 000
+ 10 000) 1 755 000 kronor, exklusive merkostnader för allmän varuskatt.

Det totala medelsbehovet för utrustning av dels nya mentalsjukhus och
dels nyuppförda byggnader vid befintliga sjukhus skulle i enlighet härmed
uppgå till (4 000 000 + 1 755 000) 5 755 000 kronor.

Departementschefen

Sedan utrustningen av Gullberna sjukhus avslutats under år 1959 har
utrustningskommittén för statens mentalsjukhus slutfört sitt uppdrag. I
anslutning härtill har jag, såsom anfördes vid behandlingen av utrustningsfrågorna
i propositionen nr 87/1959, tagit upp frågan om en samordning av
de särskilda byggnads- och utrustningskommittéernas arbete till närmare
övervägande. Såsom framgått av min redogörelse under byggnadsanslaget

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

har i detta syfte byggnads- och utrustningsfrågor beträffande såväl nya
mentalsjukhus som nya avdelningar m. m. vid befintliga sjukhus numera
sammanförts till mentalsjukvårdsberedningen samt dess byggnads- och
utrustningsdelegation.

För utrustning av ombyggda och renoverade lokaler samt för slutförande
av utrustning av sådana nybyggnader, för vilka medel för utrustning tidigare
preliminärt äskats av medicinalstyrelsen, ävensom för anskaffande av
modern medicinsk utrustning till sjukhusen har medicinalstyrelsen anmält
ett medelsbehov av 1 503 300 kronor. Beträffande samtliga här aktuella sjukhus
föreligger av vederbörande sjukhusdirektioner upprättade utrustningsförslag.
Vissa av de av styrelsen angivna utrustningskostnaderna har dock
endast kunnat beräknas preliminärt i avbidan på centrala sjukvårdsberedningens
granskning av utrustningsförslagen. De slutliga kostnaderna torde
emellertid i dessa fall otvivelaktigt komma att överstiga de av stvrelsen
preliminärt angivna beloppen.

I nämnda äskanden har medicinalstyrelsen bl. a. föreslagit, att 15 000
kronor anvisas för komplettering av möbelbeståndet i samband med renovering
och utvidgning av medicinskt centrum m. m. vid Psykiatriska sjukhuset.
Såsom jag anfört vid behandlingen av byggnadsanslaget kan emellertid
ifrågavarande byggnadsarbeten icke färdigställas under nästkommande
budgetår. Med hänsyn härtill torde medelsanvisning för ändamålet
tills vidare böra anstå.

För innevarande budgetår har preliminärt anvisats 120 000 kronor för
förbättring av möbleringen i samband med renovering av 21 dagrum vid
S:ta Maria sjukhus. Centrala sjukvårdsberedningen har efter granskning
av direktionens utrustningsförslag tillstyrkt ett belopp av 107 200 kronor,
medan medicinalstyrelsen för sin del föreslagit, att 121 000 kronor anvisas
för ifrågavarande utrustning. Differensen mellan sjukvårdsberedningens
och medicinalstyrelsens beräkningar av medelsbehovet hänför sig till valet
av sittsoffor. Enligt vad jag inhämtat från centrala sjukvårdsberedningen
torde dock de av medicinalstyrelsen förordade sofforna numera kunna anskaffas
till lägre kostnad än vad tidigare beräknats. Med hänsyn härtill
beräknar jag medelsbehovet för utrustning av de renoverade dagrummen
vid S:ta Maria sjukhus till 112 400 kronor.

För innevarande budgetår har ett belopp av 29 500 kronor anvisats för
utrustning i samband med anordnande av 21 personalrum i den utrymda
delen av gamla mansavdelningen vid Birgittas sjukhus. Efter samråd med
medicinalstyrelsen har dock mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och
utrustningsdelegation föreslagit, att iordningställandet av sagda bostadsrum
icke kommer till utförande (sid. 25). Jag föreslår därför, att nämnda
belopp i stället disponeras för utrustning av i gamla mansavdelningen anordnade
evakueringsplatser för patienter från andra sjukhus.

Enligt vad jag under hand inhämtat har centrala sjukvårdsberedningen

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

numera slutfört granskningen av föreliggande utrustningsförslag beträffande
B-paviljongerna vid Ulleråkers sjukhus, avdelningarna 13 a, 13 b och
paviljong M 47 vid S:t Lars’ sjukhus, paviljong M2 vid S:t Sigfrids sjukhus
samt centralköket vid Sundby sjukhus. I anslutning härtill bör — utöver
av medicinalstyrelsen preliminärt äskade belopp — ytterligare (32 000
+ 8 500 + 3 000 + 37 500 + 35 500 + 10 800) 127 300 kronor anvisas.

På av medicinalstyrelsen anförda skäl anser jag angeläget, att S:t Sigfrids
sjukhus förses med en EEG-apparat. Jag tillstyrker därför styrelsens äskande
i denna del. Även i övrigt anser jag mig kunna godtaga av medicinalstyrelsen
framlagda utrustningsförslag.

För utrustning av nya sjukhus och nyuppförda byggnader vid befintliga
sjukhus har mentalsjukvårdsberedningens bgggnads- och utrustningsdelegation
anmält ett medelsbehov av 5 755 000 kronor. Av detta belopp hänför
sig i runt tal 4 000 000 kronor till utrustning av nya sjukhus -— Falbygdens
och Mellringe sjukhus samt Bollnässjukhuset — och 1 755 000 kronor till
utrustning av nya avdelningar vid befintliga sjukhus.

Utrustningskostnaderna för Falbygdens sjukhus har av delegationen preliminärt
beräknats till 3 475 000 kronor, inklusive för innevarande budgetår
anvisade 25 000 kronor. Då kostnaderna för utrustningen av Gullberna
sjukhus legat till grund för beräkningarna, finner jag mig i huvudsak
kunna godtaga delegationens kostnadsförslag. Med hänsyn till de beräknade
tidpunkterna för de olika byggnadernas färdigställande samt i avvaktan
på slutlig granskning av utrustningsförslaget förordar jag dock, att
medelsanvisningen för nästa budgetår begränsas till 3 100 000 kronor. Kungl.
Maj :t bör därvid bemyndigas att inom en kostnadsram av 350 000 kronor
medgiva utläggande av beställningar å den ytterligare utrustning, som kan
befinnas erforderlig.

Delegationens äskanden av medel för viss utrustning till Mellringe sjukhus
och Bollnässjukhuset (205 000 resp. 215 000 kronor) har icke föranlett
någon erinran från min sida.

I skrivelse den 26 februari 1960 har delegationen sedermera anmält, att
— därest genom partiupphandling ytterligare viss utrustningsmateriel för
Mellringe sjukhus och sjukhuset i Bollnäs anskaffas samtidigt med motsvarande
materiel för Falbygdens sjukhus — totalkostnaderna för dessa
inköpsobjekt torde kunna reduceras genom utnyttjande av s. k. mängdrabatter.
Jag föreslår därför, att Kungl. Maj:L bemyndigas att medgiva utläggande
av beställningar å ytterligare utrustning till Mellringe sjukhus och
sjukhuset i Bollnäs intill ett sammanlagt belopp av högst (975 000 + 825 000)
1 800 000 kronor.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga av delegationen framlagda utrustningsförslag.

I enlighet med vad nu anförts skulle alltså medelsbehovet för nästa
budgetår uppgå till (1 503 300 — 15 000 — 8 600 + 127 300 + 5 755 000 —

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

350 000) 7 012 000 kronor. Varken medicinalstyrelsen eller byggnads- och
utrustningsdelegationen har dock vid beräkningarna av angivna belopp
beaktat vissa senare inträffade kostnadsökningar. För att möta härav föranledda
eventuella prishöjningar beräknar jag ett ytterligare medelsbehov
av omkring 294 000 kronor. I enlighet härmed skulle alltså anslaget för nästa
budgetår behöva uppföras med (7 012 000 + 294 000) 7 306 000 kronor, en
ökning med 4 316 000 kronor.

III. Utbildning av mentalsjukvårdspersonal

Yrkanden

I. Medicinalstyrelsen (skr. 1/9 1959) hemställer, att anslaget till Utbildning
av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar höjes med 210 000 kronor.

ökn. eL

1. Grundutbildning min«im

a) Avkortning av grundutbildningen........................................— 4 000

b) Intensifiering av grundutbildningen:

8 biträdande instruktionssköterskor Ae 11 under 12 månader............. + 100 569

2. Högre utbildning

Specialutbildningskurs vid Ulleråkers sjukhus:

1 instruktionssköterska Ae 14 under 3 månader............................ + 3 726

Arvoden till föreläsare................................................... + 1 340

3. Kompletterande kurser vid Falköpings lasarett:

1 instruktionssköterska Ae 14 under 1 månad.............................. + 1 242

Arvoden till föreläsare................................................... + 1 125

4. Kurs för personalföreståndare............................................. + 5 000

5. Arvodesregleringar....................................................... + 95 000

6. Vikarieavlöningar........................................................ — 10 000

7. Generell löneökning...................................................... + 10 000

8. Kompensation för böjda folkpensionsavgifter för befintlig personal.............. + 6 000

9. Avrundning............................................................. — 2

+ 210 000

II. Mentalsjukvårdsberedningens personaldelegation (skr. 16/11 1959)
föreslår en utökning av grundutbildningskapaciteten beträffande mentalsjukvårdspersonal
från f. n. årligen 489 elever till 648 elever per år.

III a) Medicinalstyrelsen (skr. 17/7 1959) hemställer, att medel måtte
ställas till styrelsens förfogande för anordnande av en kurs om 2 Va månader
för sjukvårdspersonal vid Vilhelmsro sjukhus.

III b) Mentalsjukvårdsberedningens personaldelegation (skr. 28/11 1959)
föreslår, att en kurs om 17 Va månader anordnas för sjukvårdspersonal vid
Vilhelmsro sjukhus.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Motiv

I. Medicinalstyrelsens framställning den 1J9 1959

1 a) Intresset för grundutbildningen har visat sig vara mycket stort.
Sålunda sökte 1 202 personer till den kurs, som började våren 1959. Av
dessa antogs 265 till provtjänstgöring. Som jämförelse kan nämnas att till
motsvarande kurs 1958 antalet sökande var 838, år 1957 422 och år 1956
430.

Genom beslut den 18 april 1958 uppdrog Kungl. Maj :t åt medicinalstyrelsen
att undersöka förutsättningarna för avkortning av den till omkring
24 månader uppgående grundutbildningen. I skrivelse den 28 november
1958 föreslog styrelsen en avkortning av utbildningen med sammanlagt
3 Va månader, varvid provtjänstgöringen skulle reduceras med 2 och utbildningen
i psykiatrisk sjukvård med 1 Va månader. Omfattningen av den
teoretiska undervisningen förutsattes bli oförändrad. Kungl. Maj :t har den
30 januari 1959 godkänt den föreslagna avkortningen fr. o. m. vårkursen
1959.

Som en följd av att provtjänstgöringen avkortats minskas arvodeskostnaderna
med omkring 4 000 kronor.

1 b) Grundutbildningen är f. n. anordnad vid 16 mentalsjukhus. Vid vart
och ett av dessa är en instruktionssköterska anställd. Instruktionssköterskan
skall bl. a. leda undervisningen i enlighet med fastställd plan samt
meddela teoretisk undervisning och handleda eleverna på avdelningarna.
Instruktionssköterskorna har på ett synnerligen värdefullt sätt medverkat
till en fortlöpande höjning av den direkta patientvårdens standard.

Till följd av den avkortade grundutbildningen och arbetstidsförkortningen
måste undervisningen i psykiatrisk sjukvård koncentreras. Möjligheterna
för instruktionssköterskorna att handleda eleverna i egentligt sjukvårdsarbete
på avdelningarna har därigenom minskat.

Vid var och en av de tre utbildningscentraler, där sex läskurser om två
månader vardera fortlöpande anordnas, är en instruktionssköterska anställd.
Denna planlägger undervisningen samt meddelar själv teoretisk
undervisning under cirka 25 timmar per vecka. Hon handhar vidare den
närmare samordningen mellan de mentalsjukhus, som eleverna tillhör,
samt de lasarett, vid vilka eleverna erhåller utbildning. Instruktionssköterskan
ansvarar därjämte för skola och elevhem. Genom tillkomsten av
Gullberna sjukhus som utbildningssjukhus har antalet elever i läskursen
ökat.

Den praktiska utbildningen i allmän sjukvård är f. n. anordnad vid 10
lasarett. Vid vart och ett av dessa är en instruktionssköterska anställd.
Vid sju av lasaretten handleder instruktionssköterskan 12—14 elever och
vid övriga tre lasarett (Skellefteå, Vänersborg och Hälsingborg) cirka 25
elever, fördelade på ett flertal avdelningar. Dessa elever är i regel helt

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

ovana vid kroppssjukvård, varför det är nödvändigt att de noggrant handledes
i sjukvårdsarbetet. En instruktionssköterska medhinner ej att i önskvärd
omfattning handleda 25 elever. Genom arbetstidsförkortningen har
svårigheterna härvidlag ökat.

Stora svårigheter har vidare förelegat att erhålla vikarier vid sjukdom
och annan tjänstledighet. Erfarenheten visar, att instruktionssköterskorna
övergår till annan verksamhet, om de ej erhåller medhjälpare.

Med hänsyn härtill och till de synnerligen omfattande arbetsuppgifter,
vilka åvilar speciellt instruktionssköterskorna för den i grundutbildningen
ingående psykiatriska sjukvårdsutbildningen samt vid utbildningscentralerna
och vid de tre lasarett, där elevantalet är cirka 25, anser styrelsen det
nödvändigt att tjänster såsom biträdande instruktionssköterska inrättas.
Härigenom skulle jämväl en befordringsgång skapas och ett rekryteringsunderlag
till blivande instruktionssköterskor erhållas. Då antalet legitimerade
sjuksköterskor inom den statliga mentalsjukvården är mycket litet,
är möjligheterna att rekrytera instruktionssköterskor bland mentalsjukhusens
personal mycket begränsade. Legitimerade sjuksköterskor med
lämplig utbildning skulle genom inrättande av biträdande instruktionsskötersketjänster
stimuleras att söka sig till undervisning inom mentalsjukvården
på ett tidigt stadium.

Med hänsyn till de skärpta direktiven angående återhållsamhet med
anslagsäskanden för nästa budgetår anser sig styrelsen endast böra föreslå
inrättandet av tjänster som biträdande instruktionssköterska vid de sjukhus,
vid vilka flera instruktionssköterskor är anställda, samt vid nämnda
tre lasarett. Vid vartdera av S:ta Maria, Restads och Umedalens sjukhus
är två instruktionssköterskor anställda, en för den i grundutbildningen
ingående psykiatriska undervisningen och en vid utbildningscentralen. Vid
vartdera av Ulleråkers och S:t Lars’ sjukhus, där förutom grundutbildning
av mentalsjukvårdspersonal jämväl allmän- och specialutbildning för sjuksköterskeelever
är anordnad, är en föreståndare och två instruktionssköterskor
anställda. De biträdande instruktionssköterskorna vid de fem mentalsjukhusen
skulle kunna biträda dels i den psykiatriska sjukvårdsundervisningen
och dels i undervisningen vid utbildningscentral. De biträdande
instruktionssköterskorna vid de tre lasaretten skulle i första hand biträda
den för undervisningen anställda instruktionssköterskan och dessutom vid
eventuellt plötsligt inträffat förfall tillfälligt ersätta instruktionssköterskan
vid övriga lasarett, som är samordnade med det mentalsjukhus, vid vilket
berörd instruktionssköterska är anställd.

Biträdande instruktionssköterska bör vara legitimerad sjuksköterska, och
ha genomgått för tjänsten lämplig utbildning.

Styrelsen föreslår sålunda, att åtta tjänster som biträdande instruktionssköterska
i lönegrad Ae 11 inrättas.

2) De elever, som påbörjade högre utbildning vid sjuksköterskeskola i

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

september 1959, beräknas omkring den 1 maj 1961 ha fullgjort de delar
av utbildningen, som anordnas vid resp. sjulcsköterskeskolor. Utbildningen
avses därefter komma att avslutas med en två månaders specialutbildningskurs
vid Ulleråkers sjukhus. Ur personalsynpunkt vore det lämpligast, att
ifrågavarande kurser påginge året runt. Vid varje kurs bör plats kunna
beredas för cirka 15 elever. Elever, som avslutat sin utbildning under våren
1961, skulle sålunda fördelas för ifrågavarande utbildningsavsnitt i tre på
varandra följande kurser med början omkring den 1 maj 1961.

För denna utbildning erfordras en tjänst som instruktionssköterska i
Ae 14 fr. o. m. den 1 april 1961. Lönekostnaderna beräknas till 3 726 kronor.

Kostnaderna för arvoden till föreläsare beräknas uppgå till (28 X 35 X 1)
+ (12x 30 x1) 1 340 kronor.

Under anslaget Statens mentalsjukhus: Omkostnader har beräknats i
runt tal till 5 900 kronor för studiebesök, undervisningsmateriel och reseersättningar
m. in.

För avlönande av vikarier för de mentalsj ukvårdselever, som genomgår
utbildning vid sjuksköterskeskola och specialutbildningskurs vid Ulleråkers
sjukhus räknar styrelsen med en ökning av medelsbehovet med 720 000
kronor, vilket belopp upptagits under anslaget Statens mentalsjukhus:
Avlöningar.

3) Kompletterande kurser för viss förmanspersonal avses komma att
igångssättas vid Falköpings lasarett den 15 september 1959. Vid ansökningstidens
utgång hade till den första kursen inkommit 196 ansökningar, varav
127 från kvinnliga och 69 från manliga befattningshavare. Av dessa har
14 kvinnor och 6 män antagits till den första kursen.

Kursverksamheten medför en merkostnad på 1 242 kronor för en månadslön
till instruktionssköterskan i lönegrad Ag 14.

Merkostnaden för arvoden till föreläsare uppskattas till 1 125 kronor.

För löner till vikarier för deltagare i kompletterande kurser beräknas
i runt tal (20 X 2 X 837) 35 000 kronor, som upptagits under anslaget Statens
mentalsjukhus: Avlöningar. Kostnader för resor har beräknats under
omkostnadsanslaget.

4) I samband med intensifierad terapeutisk verksamhet och undervisning
på sjukhusen, arbetstidsförkortning m. m. ställs ökade krav på personalorganisationen.

Personalföreståndaren eller den föreståndarinna eller uppsyningsman,
som handhar personalärenden, har att biträda sjukhuschefen vid anställande
och entledigande av sjukvårdspersonal samt vid beviljandet av semester
och tjänstledighet. Personalföreståndaren skall vidare föra rulla
över personalens anställnings-, befordrings- och tjänstgöringsförhållanden
samt lämna erforderliga uppgifter till sjukhuskontoret. I samråd med vederbörande
överläkare och uppsyningspersonal in. fl. skall han vidare fördela
personalen på olika avdelningar, uppgöra förslag till arbetsordning och

6— B ilning till riksdagens protokoll 1960. 1 sand. Nr 93

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

tjänstgöringsschema, lämna personalen råd och upplysningar beträffande
anställnings- och tjänstgöringsförhållanden samt verka för personalens
trivsel.

Befattningshavarna rekryteras vanligen bland översköterskor och överskötare,
som saknar administrativ utbildning. Behovet av sådan utbildning
har i olika sammanhang gjort sig starkt gällande och påtalats från både
personal- och sjukhushåll. På lasarett av motsvarande storleksordning har
i regel minst en befattningshavare genomgått fortbildningskurs vid statens
institut för högre utbildning av sjuksköterskor.

Det är därför synnerligen angeläget, att en utbildningskurs anordnas
för ifrågavarande befattningshavare. Deltagarantalet beräknas till 29, varav
21 personalföreståndare samt 8 föreståndarinnor och uppsyningsmän. Kursen
föreslås omfatta 43 lektionstimmar fördelade på två veckor och skulle
kunna anordnas av statens institut för högre utbildning av sjuksköterskor
våren 1961 under förutsättning att en studieledare med erfarenhet från
mentalsjukvård anställes.

Studieledaren erfordras under sammanlagt fyra veckor. Avlöningskostnaderna
beräknas efter arvode motsvarande löneklass 17 till 1 473 kronor
vartill kommer rese- och traktamentsersättning om 1 000 kronor. Kostnaderna
för arvoden till föreläsare beräknas till (50 x 42 timmar) 2 100 kronor
och för expenser till 500 kronor.

Den sammanlagda ersättningen till institutet beräknas sålunda till avrundat
(1 473 + 1 000 + 2 100 + 500) 5 000 kronor.

Kursdeltagarna bör beviljas tjänstledighet med oavkortad lön. För löner
till vikarier har i runt tal 10 000 kronor upptagits under anslaget Statens
mentalsjukhus: Avlöningar. Kostnaderna för rese- och traktamentsersättningar
till kursdeltagare kan uppskattas till 18 000 kronor.

5) Styrelsen hemställer ånyo, att nuvarande arvoden på 30 och 15 kronor
höjes till 40 resp. 20 kronor. Arvodena på 35 kronor bör höjas till 50
kronor. Erfarenheten har givit vid handen, att utbildningen äventyras,
därest icke en höjning av arvodena kommer till stånd. Vid bifall till styrelsens
förslag erfordras en uppräkning av anslagsposten Arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t, med 95 000 kronor.

6) Kostnaderna för avlöning till vikarier för den nu föreslagna lönegradsplacerade
personalen — med undantag för 8 tjänster som biträdande
instruktionssköterskor i Aell — har beräknats till avrundat 500 kronor.
Därest nämnda 8 tjänster inrättas, erfordras inga medel för avlönande av
vikarier till 8 instruktionssköterskor. Ifrågavarande kostnad uppgår till
cirka 10 500 kronor. Kostnaden för vikariatsersättningar kommer därigenom
att minska med (10 500 — 500) 10 000 kronor.

7) Den generella ökning av statstjänstemännens löner, som beslutats
fr. o. m. den 1 januari 1959, beräknas medföra en kostnadsökning om i
runt tal 10 000 kronor för befintlig personal.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

8) Kompensationen för höjda folkpensionsavgifter för befintlig personal
beräknas till avrundat 6 000 kronor.

II. Mentalsjukvårdsberedningens personaldelegations framställning

den 16/11 1959

Personalbehov

Totalantalet t j änster vid befintliga vårdavdelningar vid
statliga mentalsjukhus är 7 663. Då medelbeläggningen f. n. är i runt tal
24 000 patienter, kan personaltätheten beräknas till 3,1 patienter per tjänst.

Om man emellertid utgår ifrån att personaltätheten under de närmaste
åren skall ökas till 2,8 kommer detta att kräva ett nytillskott av omkring
900 tjänster vid befintliga sjukhus (24 000:2,8 = 8 571; 8 571 — 7 663 =
908). I detta antal ingår då även tjänster för avdelningsbiträden. F. n. finns
178 sådana biträdestjänster men med utgångspunkt från att det bör finnas
ett avdelningsbiträde vid var och en av sjukhusens 685 vårdavdelningar bör
i runt tal 500 av nyssnämnda 900 tjänster reserveras för ifrågavarande
personalkategori. Med hänsyn härtill skulle sålunda ett behov föreligga av
400 nya tjänster för grundutbildad personal. Vidare bör emellertid beaktas,
att den fr. o. m. den 1 juli 1959 helt genomförda arbetstidsförkortningen
medför ett behov av ca 175 tjänster för grundutbildad personal samt att på
grund av den fr. o. m. vårkursen 1958 genomförda avkortningen av grundutbildningen
(från 24 månader till 20 Va månader) minst 200 personer
utöver den vanliga årskullen kommer att avsluta sin grundutbildning under
år 1960. Ett behov av (400 + 175 — 200) 375 tjänster skulle således föreligga
under femårsperioden 1961—1965, d. v. s. 75 per år.

Bortfallsprocenten har under de fem senast förflutna budgetåren varit
3,9, 4,2, 3,9, 3,2 och 2,8. Mot denna bakgrund räknar delegationen med en
bortfallsprocent av 3 under 5-årsperioden 1961—65. F. n. finns sammanlagt
8 117 tjänster, inberäknat central sjukvårdspersonal. Omkring 800 av
dessa tjänster är emellertid vakanta, enär innehavarna genomgår grundutbildning.
Bortfallet bör sålunda beräknas på 8 117 — 800 tjänster: vidare bör
de 178 avdelningsbiträdena frånräknas. Delegationen räknar därför med
ett bortfall av 214 personer [3 % (8 117 —978)1 per år vid befintliga vårdavdelningar.

Vid nytillkommande avdelningar å befintliga sjukli
u s skulle enligt inom mentalsjukvårdsberedningens byggnadsdelegation
verkställda beräkningar under åren 1961—1962 erfordras ett tillskott av
cirka 150 förmans- och skötartjänster. Vad beträffar åren 1963—1965 föreligger
icke några motsvarande beräkningar. Detta behov kan svårligen beräknas
med någon större exakthet. Delegationen antager dock, att det
årliga behovet under 3-årsperioden 1963—1965 torde komma att bli lika
stort som under 2-årsperioden 1961—1962. Härigenom skulle man komma

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

fram till ett totalbehov för hela 5-årsperioden av grundutbildad personal vid
ifrågavarande avdelningar av 375, d. v. s. 75 per år.

Det årliga behovet av grundutbildad personal vid nya sjukhus kan
beräknas till mellan 225 och 360 beroende på tidpunkterna för beläggningen
av resp. sjukhus. De sjukhus, som här avses, är Falbygdens, Mellringe,
Bollnäs’, Sala och Upplands Väsby sjukhus samt psykopatsjukhuset i Katrineholm.
Bortfallet av personal vid nya sjukhus och vid nya avdelningar
vid befintliga sjukhus torde bli så ringa att delegationen ansett sig kunna
bortse därifrån i detta sammanhang.

Ovanstående beräkningar ger vid handen, att man under åren 1961—
1965 skulle kunna räkna med ett totalt årligt behov av mellan
589 och 724 grundutbildad personal.

År	Befintliga sjukhus	Nya avd. vid befint-liga sjukhus	Nya sjuk-hus	Summa
Ändrad per-sonaltäthet 2,8 i st. f. 3,1	Bortfalls-procent = 3
1961................	75	214	75	290	654
1962................	75	214	75	360	724
1963................	75	214	75	225	589
1964................	75	214	75	265	629
1965................	75	214	75	240	604
Summa	375	1 070	375	1 380	3 200

Nuvarande kapacitet i grundutbildningskurserna är 489 elever per år.
Bortfallet under utbildningstiden har emellertid varit relativt stort. Omkring
440 elever kan beräknas fullborda sin utbildning varje år. Det ytterligare
behovet av grundutbildad personal åren 1961—1965 skulle sålunda
kunna beräknas till (3 200 — [440 X 5]) 1 000 personer.

Den redovisade prognosen inrymmer emellertid vissä osäkerhetsmoment
och en bedömning av de gjorda beräkningarna har givit delegationen anledning
att reducera den ovan angivna slutsiffran (1 000). Delegationen
har i de föregående beräkningarna utgått ifrån att nya vårdavdelningar
skall tillföras de befintliga sjukhusen och att nya sjukhus skall tagas i
bruk utan att i samband därmed beläggningen vid de nuvarande sjukhusen
kommer att minska. En viss reducering av den nuvarande medelbeläggningen
torde dock komma att ske i samband med ianspråktagandet av nya
vårdplatser. Hur mycket personal, som kommer att frigöras härigenom,
kan emellertid f. n. knappast bestämmas. Vidare har den nedre gränsen
av pensioneringsperioden för kvinnliga skötare och förste skötare fr. o. in.
den 1 juli 1958 höjts från 55 till 60 år, vilket också verkar återhållande
på personalbehovet. Det bör även framhållas, att ett icke ringa antal befattningshavare
(159 den 1 oktober 1959) kvarstår som vikarier, oaktat
de genomgått grundutbildning eller utbildning av äldre typ (lägre kurs).

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Orsaken härtill är, att de efter avslutad utbildning av skilda anledningar
ej återgått till »modersjukhusen» utan stannat kvar vid utbildningssjlikhuset,
där e. o. anställning ej kunnat beredas dem.

Å andra sidan vore en sådan breddning av utbildningskapaciteten önskvärd,
att nuvarande vakanser å tjänster som skötare eliminerades under
de närmaste åren. Den 1 oktober 1959 fanns sammanlagt 1 976 vakanta
skötartjänster. I runt tal 800 av dessa tjänster måste emellertid hållas
vakanta såsom »elevplatser»; 86 av vakanserna var vidare förorsakade av
organisatoriska skäl. Antalet egentliga vakanser bör sålunda anges till omkring
[1 976 — (800 + 86)] 1 090.

De faktorer, som verkar reducerande på slutsiffran i delegationens prognos,
väger med största sannolikhet avsevärt tyngre än de faktorer, som
verkar förhöjande på densamma. Delegationen har därför slutgiltigt stannat
för att föreslå en utökning av grundutbildningskapaciteten med sammanlagt
omkring 700 elever under åren 1961—1965. I god tid före utgången
av nämnda period bör emellertid frågan om behovet av grundutbildad
personal för de därefter närmast kommande åren göras till föremål
för en ny översyn.

Personalbehovets tillgodoseende

Som tidigare framhållits är kapaciteten vid nuvarande grundutbildningskurser
489 elever per år, därav vid vårkurser 251 och vid höstkurser 238.

Efter provtjänstgöring under 4 månader samt en månads psykiatrisk
utbildning vid elevernas »modersjukhus» vidtager en läskurs om 2 månader,
vilken anordnas vid utbildningscentraler vid S:ta Maria, Restads och
Umedalens sjukhus. Därefter följer 4 månaders utbildning vid kroppssjukhus,
nämligen vid Hälsingborgs, Ystads, Landskrona, Alingsås’, Vänersborgs,
Västerviks, Bollnäs’, Härnösands, Piteå och Skellefteå lasarett.

Delegationens förslag till ökning av nuvarande utbildningsresurser framgår
av nedanstående sammanställning.

	Vårkurs 1960	Höstkurs 1960	Vårkurs 1961
	251	238	251
Utökning vid befintliga utbildningssjuk-	53	46	33
Utökning vid nya utbildningssjukhus. . .		40	40
Summa	304	324	324

Enligt detta alternativ skulle elevantalet under vårkursen 1960 uppgå till
304. Er. o. in. höstkursen 1960 skulle antalet elever komma att utgöra 324
per kurs, d. v. s. 648 per år, vilket innebär eu ökning med 159 elever per år.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Under åren 1961—1965 skulle sålunda utbildas ytterligare sammanlagt
(53 + 4 x 159) 689 elever.

Denna utökning av elevantalet föreslås skola fördelas främst på de mentalsjukhus,
som f. n. är utbildningssjukhus. S:t Jörgens och Falbygdens
sjukhus, där utbildning tidigare ej försiggått, kan vidare fr. o. m. hösten
1960 mottaga vardera 40 elever per år. När Mellringe sjukhus börjat användas
bör enligt delegationens mening utbildning anordnas även vid detta
sjukhus, varvid en minskning av elevantalet bör komma till stånd vid andra
utbildningssj ukhus.

Falbygdens sjukhus beräknas mottaga omkring 170 patienter den 1 december
1960. Delegationen anser dock, att utbildning kan anordnas vid
sjukhuset redan från höstkursen 1960. Den första utbildningstiden (fyra
månaders provtjänstgöring samt en månads psykiatrisk utbildning vid mentalsjukhus)
bör därvid kunna förläggas till annat mentalsjukhus. På förfrågan
har sjukhuschefen vid Gullberna sjukhus förklarat, att den första
utbildningen skulle kunna påbörjas vid sjukhuset och pågå där under fem
månader under förutsättning, att eleverna får gå utanför ordinarie personalstat.
Endast ett fåtal elever torde kunna erhålla bostad vid sjukhuset,
medan flertalet beräknas få hyra bostad på öppna marknaden. Lokaler för
undervisningen finns att tillgå vid sjukhuset.

Vid S:t Jörgens sjukhus måste bostadsrum åt elever iordningställas,
vilket kan ske i befintliga lokaler. Sjukhuschefen har dock framhållit, att
undervisningen endast kan medhinnas, om den i anslagsäskandena för
budgetåret 1960/61 begärda läkartjänsten i Ae 23 inrättas. Dessutom erfordras
enligt sjukhuschefen vissa tilläggsanslag för inköp av möbler m. m.

Den föreslagna utökningen av elevantalet förutsätter, att ytterligare en
utbildningscentral inrättas från den 1 november 1960. Eleverna från vårkurs
erhåller utbildning vid utbildningscentral under tre på varandra följande
tvåmånadersperioder, med början den 1/9, 1/11 resp. 1/1. Med hänsyn
till elevantalet från vårkursen 1960 behöver den nya utbildningscentralen
tagas i bruk tidigast den 1/11 1960. Elevantalet vid de olika utbildningscentralerna
varierar f. n. från 25 till 31 och även i de olika kurserna
vid en och samma utbildningscentral växlar elevernas antal. Genom inrättande
av ytterligare en central skulle en jämnare fördelning i olika kurser
bli möjlig.

Vid Llleråkers sjukhus torde i befintliga lokaler i paviljong Ep. 4 undervisningslokaler
och bostäder för 20 elever kunna anordnas. Några elever
torde kunna förutsättas få bostad utanför sjukhusområdet. Det torde bli
nödvändigt att igångsätta ifrågavarande byggnadsarbeten i början av år
1960, om lokalerna skall kunna tagas i bruk för undervisning den 1 november
1960.

Den 1 januari 1961 erfordras ytterligare 33 utbildningsplatser vid lasarett
och den 1 mars 1961 därutöver 20 sådana platser. Vid lasarettet i Boll -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 är 1960

näs kan ytterligare fyra elever och vid lasarettet i Skellefteå ytterligare
en elev per kurs mottagas. Under hand har styresmännen vid lasaretten
i Varberg, Karlshamn, Eksjö och Fagersta förklarat sig kunna mottaga
elever vid tiden omkring årsskiftet 1960/61.

Vid vart och ett av de nytillkommande utbildningssjukhusen, två mentalsjukhus
och fyra lasarett, samt vid den nya utbildningscentralen i Uppsala
måste en instruktionssköterska anställas för teoretisk-praktisk undervisning
av eleverna. Sedan utbildning anordnats vid Mellringe sjukhus måste
en instruktionssköterska anställas även där.

För budgetåret 1960/61 erfordras anslag för två provtjänstgöringskurser
vid vartdera S:t Jörgens och Falbygdens sjukhus samt för viss undervisningsmaterial.
Instruktionssköterskorna bör anställas minst en månad före
mottagandet av de första elevgrupperna, d. v. s. två instruktionssköterskor
från den 1 september 1960 samt en för utbildningscentral vid Ulleråkers
sjukhus från den 1 oktober 1960, tre instruktionssköterskor för undervisning
vid lasarett från den 1 december 1960 samt en instruktionssköterska
för lasarett från den 1 februari 1961.

I detta sammanhang bör emellertid understrykas de stora svårigheterna
att erhålla instruktionssköterskor. Inom den statliga mentalsjukvården
finns dock f. n. två översköterskor, som innehar full behörighet såsom instruktionssköterska.
Avlöningsförhållandena är emellertid sådana, att en
instruktionssköterska i Igr 14 erhåller ungefär samma lön som en översköterska
i lgr 10, inberäknat de tillägg, som f. n. tillkommer översköterskor
vid de statliga mentalsjukhusen. Därest en översköterska inom
mentalsjukvården utan full behörighet för tjänst som instruktionssköterska
i lgr 14, innehar eller uppehåller sådan tjänst, placeras hon enligt
nu gällande bestämmelser i lgr 12, vilket i ortsgrupp 4 innebär ett direkt
inkomstbortfall av ca 130 kronor per månad. Om en sjuksköterska, anställd
hos annan huvudman än staten, uppehåller tjänst som instruktionssköterska
inom av staten anordnad undervisning kan reseersättning och traktamente
ej utbetalas utan att medgivande härtill inhämtas av Kungl. Maj :t.
En annan olägenhet är, att vederbörande erhåller ett minskat antal semesterdagar,
vilket förhållande jämväl gäller för den som innehar eller uppehåller
tjänst som instruktionssköterska, vilken är inrättad som extra tjänst.
Åtgärder i syfte att underlätta rekryteringen till ifrågavarande instruktionsskötersketjänster
är med hänsyn härtill påkallade.

Delegationen har även övervägt att bereda äldre vikarier a skötartjänster
i åldersgrupperna 35—50 år avkortad utbildning för att därigenom erhålla
behörighet som skötare.

Efter en undersökning, som företogs den 1 februari 1957, anmäldes 175
vikarier mellan 35—50 år — vilka under föregående tvåårsperiod tjänstgjort
sammanlagt minst 1 år — som lämpliga för avkortad grundutbildning.
Ifrågavarande vikarier har under åren 1958—1959 erbjudits tillfälle

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

att genomgå den i grundutbildningen ingående teoretisk-praktiska utbildningen
om en månad, d. v. s. provtjänstgöringskurserna. Omkring 100 av
dessa har genomgått eller genomgår f. n. sådan utbildning vid befintliga
utbildningssjukhus. Ett antal vikarier med längre tjänstgöring torde även
nu finnas anställda vid sjukhusen. Av uppgifter, som under hand inhämtats
från fyra sjukhus, uppgick antalet till sammanlagt 22. Ett visst antal
vikarier skulle kunna beredas en månads teoretisk-praktisk utbildning
genom att såsom extraelever följa provtjänstgöringskurser vid befintliga
utbildningssjukhus i likhet med vad som skett under de två senaste åren.

Kostnadsberäkningar

Efter samråd med mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
har byggnads- och utrustnings kostnaderna
för anordnande av dels en utbildningscentrai vid Ulleråkers sjukhus, dels
grundutbildning vid S:t Jörgens sjukhus beräknats enligt följande.

Vid Ulleråkers sjukhus skall utbildningscentralen förläggas till paviljong
Ep. 4. Inom första våningen av denna paviljong kan i huvudsak anordnas
bostadsrum för 20 elever, samlingssal, pentry samt toalett- och badrum. Våningen
1 tr. kan lämpligen tagas i anspråk för anordnande av undervisningslokaler.

Byggnadskostnaderna för iordningsställande av nämnda utrymmen har
beräknats uppgå till 275 000 kronor, varjämte utrustningskostnaderna, inklusive
undervisningsmateriel, beräknats till 43 000 kronor.

Vid S:t Jörgens sjukhus kan undervisningslokaler anordnas inom en ekonomibyggnad,
benämnd E3. Våningen 1 tr. kan härvid tagas i anspråk för
demonstrationsrum, materielrum, expedition jämte toaletter m. m. I våningen
2 tr. kan lektionssal anordnas genom ianspråktagande av 2 bostadsrum.
Bostadsrum för 10 elever kan vidare iordningställas genom att vissa
utrymmen i gamla administrationsbyggnaden tages i anspråk. Ifrågavarande
utrymmen disponeras emellertid f. n. av den rättspsykiatriska stationen,
men enligt uppgjord plan kan denna verksamhet flyttas till paviljong M3
inom sjukhuset. De elever, som ej kan beredas bostad inom sjukhuset, måste
hänvisas att hyra bostad utanför sjukhusområdet.

Byggnadskostnaderna inom paviljong E3 har beräknats till 5 000 kronor,
inom gamla administrationsbyggnaden till 4 000 kronor och inom paviljong
M3 till 30 000 kronor.

Kostnaderna för utrustning av nämnda lokaler har beträffande E3 beräknats
till 17 900 kronor samt i fråga om gamla administrationsbyggnaden,
till 12 000 kronor.

Enligt delegationens förslag skulle sålunda de sammanlagda bvggnadskostnaderna
uppgå till 314 000 kronor och de sammanlagda utrustningskostnaderna
till 72 900 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

De beräknade lönekostnaderna in. m. för innevarande budgetår
samt för budgetåret 1960/61 framgår av nedanstående sammanställning.

Kostnader	Budgetåret 1959/60	Budgetåret 1960/61
Löner till instruktionssköterskor....	_	68 000
Arvoden till föreläsare............	—	33 000
Löner till vikarier................	42 200	615 000
Resor och traktamenten...........	—	57 000
Summa kronor	42 200	773 000

Angivna utgifter är emellertid att betrakta såsom bruttoutgifter. Under
utbildningen vid lasarett ersättes eleverna med ett belopp motsvarande hälften
av det lönebelopp, som vid vederbörande lasarett utgår till sjukvårdsbiträde
placerat i begynnelselöneklassen. Denna ersättning inlevereras till
elevernas »modersjukhus». För budgetåret 1960/61 kan dessa inkomster,
till statsverket beräknas till omkring 83 000 kronor, varför nettoutgifterna
nämnda budgetår kommer att stanna vid 690 000 kronor.

III a) Medicinalstyrelsens framställning den 17/7 1959

Behörighet till tjänst såsom extra ordinarie skötare inom mentalsjukvården
tillkommer den som antingen genomgått vid statens mentalsjukhus
anordnad grundutbildning för mentalsjukvårdspersonal eller genomgått av
staten godkänd sjuksköterskeskola och därvid erhållit specialutbildning i
mentalsjukvård eller enligt tidigare gällande utbildningsform varit elevanställd
i två år och genomgått fastställd utbildningskurs. Dessa behörighetsvillkor
gäller även för extra ordinarie anställning som skötare vid Vilhelmsro
sjukhus (statens anstalt för fallandesjuka).

Vid Vilhelmsro uppgick antalet vakanta tjänster i sjukvården den 1 juni
1959 till 23. Samtliga tjänster uppehölls med vikarier utom två, vilka på
grund av organisatoriska skäl var vakanta. Under innevarande och nästkommande
år beräknas sex befattningshavare komma att avgå med pension.
Ambitiösa och lämpliga vikarier söker sig till sjuksköterskeskolor och sjukhus,
som har utbildningsmöjligheter och synes icke återvända till anstalten.

Medicinalstyrelsen finner det synnerligen otillfredsställande, att en stor
del av personalen helt saknar utbildning och att lämpliga vikarier f. n. ej
kan knytas fastare till anstalten. Med hänsyn härtill har styrelsen ansett
det vara nödvändigt, att lämpliga vikarier får möjlighet att genomgå en
särskild vid anstalten anordnad kurs. En dylik kurs bör komma till stånd
med det snaraste.

Klientelet vid Vilhelmsro skiljer sig i väsentliga delar från det som finns
vid mentalsjukhusen. Sålunda är 130 av 220 patienter under 15 år. Eu av

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

personalens viktigaste uppgifter är att tillse, att tillvaron för de intagna
barnen blir så lik hemmiljön som möjligt, vilket bl. a. medför, att personalen
måste träda i föräldrarnas ställe. Det är därför av största betydelse, att
personalen erhåller vissa kunskaper om barnsjukvård och barnpsykologi.
Samtliga patienter har anfallsvis störningar av medvetandet, från »grumlingar»
till fullständig medvetslöshet, ofta åtföljda av muskelkramper eller
andra utåt iakttagbara symtom. Med hänsyn härtill måste personalen
bibringas vissa elementära kunskaper om hjärnans funktion för att därigenom
rätt kunna förstå uppkomsten av de iakttagna sjukdomsyttringarna.
De måste även ha viss kunskap om de speciella undersökningsmetoder och
behandlingsprinciper, som används inom epileptikervården, samt bibringas
insikter i det sociala omhändertagandet av de epilepsisjuka.

Styrelsen föreslår en kurs om 2 Va månader. Kursen beräknas kunna anordnas
vid anstalten under våren 1960 och föreslås omfatta — förutom
praktisk utbildning — 140 timmar teoretisk undervisning. Av de vid anstalten
tjänstgörande 21 vikarierna kan 16 komma ifråga för utbildning.
Av dessa har 5 tjänstgjort mer än 2 år, 7 under 1—2 år och övriga är anställda
efter 1/11 1958.

Tillfredsställande genomgång av kursen bör gälla som behörighetsvillkor
för vinnande av extra ordinarie anställning som skötare vid anstalten.

För kursen bör en särskild instruktionssköterska anställas.

Styrelsen har under hand försäkrat sig om en för denna kurs lämplig
instruktionssköterska under förutsättning att vikarie för henne kan erhållas.
Instruktionssköterskan beräknas vara anställd under 3 Vz månader,
varav 1 månad för förberedande och avslutande arbeten i samband med
kursen. Under den tid instruktionssköterskan är anställd för ifrågavarande
kursverksamhet bör pensionsavgift för henne erläggas av staten, då hon f. n.
icke är statligt anställd. I övrigt bör hon åtnjuta resekostnadsersättning och
traktamente med tillämpning av i angivet avseende gällande bestämmelser
för tjänsteman vid statens mentalsjukhus vid förordnande å högre tjänst
å annan ort än stationeringsorten. Kostnaderna för avlöning åt instruktionssköterskan
kan beräknas till 5 000 kronor, rese- och traktamentskostnader
till 500 kronor samt kostnader för pensionsavgift till 400 kronor. Arvoden
till föreläsare kommer att utgå enligt samma grunder som tillämpats vid
den under våren 1959 anordnade utbildningen för viss personal vid Kronprinsessan
Viktorias kustsanatorium, nämligen 45 kronor per föreläsningstimme
till läkare eller psykolog och till övriga efter 40 kronor. Kostnaderna
för arvoden kan beräknas till (45 kronor X 86 lektioner + 40 kronor X 10
lektioner) sammanlagt 4 270 kronor. Härtill kommer vissa kostnader för
rese- och traktamentsersättning åt föreläsare, uppskattningsvis 400 kronor.
För expenser bör beräknas 500 kronor. Kostnaderna för kursen torde sålunda
komma att uppgå till i runt tal 11 000 kronor. Härtill kommer att eleverna
bör beviljas tjänstledighet med oavkortad lön under utbildningstiden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960 91

III b) Mentalsjukvårdsberedningens personaldelegations skrivelse
den 28111 1959

Personaldelegationen anför bl. a. följande.

Enligt uppgift från sjukhuschefen vid Vilhelmsro sjukhus har några elever
icke antagits vid sjukhuset sedan flera år tillbaka. Detta har givetvis
medfört att många av skötartjänsterna blivit vakanta. F. n. är 23 eller hälften
av samtliga tjänster såsom skötare icke besatta. De vakanta tjänsterna,
vilka alla är avsedda för kvinnliga innehavare, uppehälles av vikarier, dock
utom två, som är vakanta på grund av s. k. organisatoriska skäl. Vikariernas
ålder varierar mellan 18—30 år; fem av dem har tjänstgjort vid anstalten
mer än fem år, sju under ett å två år och övriga tre anställts efter den 1
november 1958.

Det är i hög grad otillfredsställande att en så stor andel av sjukvårdspersonalen,
icke erhållit någon systematisk utbildning motsvarande den som
bibringas eleverna i grundutbildningskurserna vid statens mentalsjukhus.
För att råda bot på detta förhållande har medicinalstyrelsen föreslagit, att
en särskild kurs omfattande 2 V2 månaders teoretisk och praktisk utbildning
anordnas för vikarier vid sjukhuset.

En dylik kurs skulle otvivelaktigt medföra att den personal, som får tillfälle
att genomgå kursen beredes en viss allmän och i fråga om epileptikervård
specialinriktad utbildning. Kursens varaktighet torde emellertid vara
alltför begränsad för att den innehållsmässigt skall kunna jämställas med
den utbildning, som delgives eleverna i de 20 V2 månaders grundutbildningskurserna.
Enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser gäller f. n.
samma behörighetsvillkor för skötarna vid anstalten som för skötarna vid
de statliga mentalsjukhusen, d. v. s. genomgång av grundutbildningskurs
eller av staten godkänd sjuksköterskeskola (med erhållen specialutbildning
i mentalsjukvård). Det synes delegationen därför mindre lämpligt att såsom
medicinalstyrelsen föreslagit låta tillfredsställande genomgång av den nu
föreslagna kursen gälla som behörighet för vinnande av anställning som
extra ordinarie skötare vid anstalten.

Med hänsyn till vad ovan anförts har delegationen utarbetat ett eget
förslag till utbildningskurs för ifrågavarande personal vid
anstalten. Det bör emellertid framhållas, att kursen är avsedd som en engångsföreteelse
för att i möjligaste mån avhjälpa den uppkomna situationen
vid anstalten. Delegationen har emellertid för avsikt att senare utreda
frågan, hur utbildningen på längre sikt bör ordnas för sjukvårdspersonalen
vid sjukhuset.

Den här föreslagna kursen bör enligt delegationen påbörjas den 1 mars
1960 och antalet kursdeltagare bör utgöra 16 eller lika många som medicinalstyrelsen
i sitt förslag avsåg skola genomgå samtidig utbildning. Vid förslagets
utarbetande har delegationen eftersträvat att tillgodose följande synpunkter,
nämligen att ge personalen en utbildning som till omfattning och
uppläggning motsvarar den s. k. grundutbildningen av mentalsjukvårdspersonal,
att ge utbildningen en sådan utformning, att den förbereder eleverna
för arbete inom såväl epileptikervård som mentalsjukvård, samt att

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

genomgång av kursen skall jämställas med genomgången grundutbildning
och sålunda gälla som behörighet till tjänst som extra ordinarie skötare dels
vid Vilhelmsro sjukhus, dels ock vid de egentliga statliga mentalsjukhusen
samt vid de statliga sjukhusen för psykiskt efterblivna.

Grundutbildningen av mentalsjukvårdspersonal omfattar f. n. 20 Va månader
(inklusive semester) fördelade på 4 månaders provtjänstgöring (inledd
med 1 månads teoretisk-praktisk kurs, följd av 3 månaders tjänstgöring
på avdelning), 6 månaders utbildning i allmän sjukvård, (två månaders
teoretisk undervisning i läskurs och 4 månaders praktikanttjänstgöring med
jämsidesundervisning vid lasarett) samt 10 Va månaders utbildning i mentalsjukvård.
Den teoretiska undervisningen omfattar ca 445 timmar, vartill
kommer särskild undervisning och handledning av instruktionssköterska.

För tillträde till den av delegationen föreslagna kursen bör med hänsyn
till föreliggande speciella omständigheter gälla, att vederbörande tjänstgjort
som vikarie vid anstalten under minst 12 månader. Med hänsyn härtill
bör kursdeltagarna anses ha fullgjort den i provtjänstgöringen ingående
tre-månaders tjänstgöringen på avdelning. Utbildningstiden
som sålunda skulle omfatta 17 Va månader, fördelas enligt delegationens
förslag på följande moment.

Provtj änstgöring:	teoretisk-praktisk kurs	1	mån.
Allmänutbildning:	a) i epileptikervård (1,5+ 5,5)	7	»
	b) i mentalsjukvård	3	»
	c) i allmän sjukvård: läskurs	2	»
	d) i somatisk sjukvård	4	»
Semester:	ca 20 dgr	V2	»

17,5 mån.

Kursen har som ovan nämnts beräknats kunna igångsättas den 1 mars
1960 och skulle i så fall vara avslutad den 15 augusti 1961, allt under förutsättning
att instruktionssköterska kan anskaffas.

Den teoretiska undervisningen har beräknats omfatta följande antal lek -

tioner under de olika utbildningsavsnitten.
Provtjänstgöring:	70 timmar
Allmänutbildning:
A. Vid sjukhuset Vilhelmsro ....................	........ 132 »
B. Vid mentalsjukhus ..........................	........ 10 »
C. I allmän sjukvård:
a) läskurs ..................................	........ 206 »
b) vid lasarett ..............................	........ 32 »

Summa 450 timmar

Gymnastik med övningar i lek och idrott bör ingå under den inledande
teoretisk-praktiska kursen under minst 2 timmar per vecka samt under
läskursen under sammanlagt omkring 16 timmar.

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Under den praktiska utbildningen vid Vilhelmsro, mentalsjukhus och
lasarett bör — förutom den planlagda jämsidesundervisningen — eleverna
handledas av instruktionssköterskan i samråd med vederbörande ledande
sjukvårdspersonal.

Efter 2 Va månaders utbildning vid Vilhelmsro beräknas eleverna erhålla
tre månaders utbildning vid mentalsjukhus. Sjukhuschefen vid Ryhovs sjukhus
har under hand meddelat, att ifrågavarande elever torde kunna mottagas
vid Ryhovs sjukhus för viss utbildning under tre månader. Eleverna
avses då komma att uppehålla tjänster som vikarier i sjukvården och handledas
av särskild instruktionssköterska.

Läskursen kan enligt vad sjukhuschefen vid Vilhelmsro uppgivit anordnas
vid anstalten.

Den praktiska utbildningen vid lasarett — i somatisk sjukvård — torde
kunna anordnas vid Varbergs lasarett under tiden 1 november 1960—28
februari 1961 enligt vad som inhämtats från styresmannen vid nämnda lasarett.

För utbildningen bör en instruktionssköterska anställas fr. o. m. den 1
februari 1960, vilken bör undervisa och handleda eleverna under samtliga
utbildningsavsnitt.

Under den inledande teoretisk-praktiska kursen om en månad samt under
den två månaders läskursen vid Vilhelmsro måste kursdeltagarna vara
»övertalig» personal. Under övrig utbildningstid vid Vilhelmsro, avses eleverna
i likhet med eleverna i grundutbildningen uppehålla tjänster som vikarier
i sjukvården. Med hänsyn till att flera elever torde kunna beräknas
komma att tjänstgöra på samma avdelning, (sjukhuset har endast 9 avdelningar)
kan vissa svårigheter uppstå i sjukvårdsarbetet, enär eleverna skall
deltaga i anordnad jämsidesundervisning. Viss extra arbetskraft kan därför
komma att bli erforderlig.

Kostnaderna för kursen kan beräknas till 124 900 kronor, därav för budgetåret
1959/60 26 100 kronor, för budgetåret 1960/61 93 500 kronor och
för budgetåret 1961/62 5 300 kronor.

Kostnadsändamål	Budgetår
1959/60	1960/61	1961/62
Lön till instruktionssköterska.........	6 100	14 700	1 800
Löner till vikarier...................	16 300	88 500	2 800
Arvoden till föreläsare...............	1 400	6 300	400
Resor och traktamenten..............	1 800	3 600	300
Undervisningsmateriel................	500
Bruttoutgifter	26 100	113 100	5 300
Inkomster		19 600
Nettoutgifter	26 100	93 500	5 300
Totalt	124 900

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Yttranden

I. Statens lönenämnd, som endast haft att avgiva yttrande över föreslagna
arvodesregleringar, finner här ifrågavarande timarvoden jämförelsevis låga
och en uppräkning påkallad. Nämnden erinrar emellertid om att likartad
eller närbesläktad undervisning förekommer i stor utsträckning inom statsförvaltningen
och att ersättningsgrunderna icke är överensstämmande inom
skilda delar av förvaltningen. Med hänsyn härtill anser lönenämnden att,
innan ställning tages till förevarande framställning, undersökning bör
verkställas rörande hos andra verk och inrättningar tillämpade ersättningsnormer
samt att därefter i ett sammanhang bör övervägas efter vilka principer
och med vilka belopp ersättning bör bestämmas för timundervisning
av det slag, varom här är fråga.

II. Medicinalstyrelsen framhåller, att personaldelegationens beräkningar
av behovet av grundutbildad skötarpersonal förefaller vara för högt i varje
fall på längre sikt. Styrelsen yttrar.

Enligt medicinalstyrelsens mening har delegationen icke tagit tillräcklig
hänsyn till andra utredningar beträffande platsbehovet. 1956 års reviderade
generalplan för mentalsjukvårdens utbyggande räknar sålunda med ett
platsbehov av inemot 23 000 vårdplatser år 1970 och enligt mentalsjukvårdsdelegationens
normer skulle motsvarande behov uppgå till cirka (4 °/o0
av 6 000 000) 24 000 vårdplatser. Dessa beräkningar bestyrkes av beläggningstendensen
å och exspektansfrekvensen vid statens mentalsjukhus under
senare år på sätt framgår av nedanstående sammanställning.

År	Medelbeläggning	Exspektanter 31/12	Summa
1953................	23 427	2 228	25 655
1954................	23 615	2 097	25 712
1955................	23 765	1 935	25 700
1956................	23 846	1 843	25 689
1957................	23 764	1 723	25 487
1958................	23 689	1 340	25 029
1959................	prel. 23 670	1 105	prel. 24 775

Summan av medeltalet vårdade och antalet exspektanter har sålunda alltsedan
år 1954 visar en nedåtgående kurva. Även om man härav försiktigtvis
icke bör draga den slutsatsen, att behovet av vård på sjukhus kommer att
ytterligare sjunka — det finnes sannolikt sjuka, som icke är upptagna på
väntelista — torde man dock bl. a. med beaktande av ovan angivna utredningar
f. n. knappast äga tillräckliga hållpunkter för att räkna med att det
kommer att nämnvärt stiga. Man bör sålunda kunna utgå från att vårdbehovet
under den närmaste tioårsperioden icke kommer att överstiga
25 000, vilken siffra med cirka 2 600 understiger den av delegationen maximalt
beräknade platstillgången. Detta motsvarar en minskad åtgång av
grundutbildad personal av cirka 1 000 befattningshavare, om hänsyn samtidigt
tages till nu medgiven förkortning av arbetstiden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

Styrelsen anför, att delegationens beräkningar beträffande bortfallet av
sjukvårdspersonal — 3 % av antalet tjänster för sådan personal å befintliga
sjukhus eller 214 befattningar per år — synes stämma tämligen väl för
tiden t. o. m. 1965. Därefter har man på grund av den stora ansvällningen av
personal vid statens mentalsjukhus i slutet av 1920-talet och början av
1930-talet att räkna med en icke obetydlig stegring i avgången, motsvarande
i runt tal 55 befattningshavare per år fram till 1970 och sannolikt även ett
flertal år in på 1970-talet. Detta bör givetvis även beaktas vid ställningstagandet
till utbildningskapacitetens storlek.

Enligt styrelsens beräkningar innebär delegationens förslag, att en utjämning
mellan tillgång och behov av sjukvårdspersonal skulle inträffa år
1964/65. Man får då vara beredd att fr. o. in. 1964 successivt begränsa utbildningskapaciteten
i icke ringa mån, därest icke andra eventuellt tillkommande
omständigheter, t. ex. ytterligare arbetstidsförkortning, skulle medföra
stegrat behov av utbildad personal. Det kan därför ifrågasättas, om man
nu bör utbygga utbildningskapaciteten i hela den utsträckning, som delegationen
föreslagit. För en begränsning talar särskilt den rådande bristen
på instruktionssköterskor, som medför allvarliga svårigheter alt anskaffa
för utbildningen erforderligt antal dylika sköterskor. Elevantalet vid drygt
hälften av utbildningssjukhusen måste vidare vid föreslagen utvidgning
ökas från i medeltal 15—16 till 18—20 per kurs, ett antal som ur såväl elevernas
som lärarnas synpunkt måste betecknas som för högt och endast kan
godtagas såsom en nödlösning.

Vidkommande det av delegationen berörda förhållandet att ett icke ringa
antal befattningshavare kvarstår som vikarier, oaktat de genomgått grundutbildning
eller utbildning av äldre typ (lägre kurs), framhåller styrelsen
bl. a., att svårigheter föreligger f. n. tidvis att bereda dessa å utbildningssjukhusen
kvargående vikarier fortsatt anställning å sjukhusen i fråga, varför
den situationen kan uppkomma, att en del av dessa vikarier måste sägas
upp, om den nuvarande utbildningskapaciteten bibehålies oförändrad eller
ökas.

Med hänsyn till det anförda torde enligt styrelsens uppfattning en viss
begränsning av delegationens förslag böra övervägas. Begränsningen bör
lämpligen ske på det sättet, att antalet elever vid mentalsjukhusen nedskäres
till högst 16 per kurs, innebärande en total begränsning med 76 elever
per år. Godtages detta, synes den praktiska utbildningen vid två föreslagna
nya lasarett kunna undvaras, medförande ett minskat behov av två instruktionssköterskor.
På så sätt skulle ovan berörda synpunkter på utbildningens
omfattning och kvalitet bli beaktade samtidigt som en tillräcklig grund
erhålles för tillgodoseende av det fortsatta utbildningsbehovet. I fråga om
instruktionssköterskorna uttalar styrelsen följande.

En ofrånkomlig förutsättning även för det begränsade utbildningsprogrammets
genomförande är självfallet att tillräckligt antal instruktions -

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

sköterskor kan erhållas. Styrelsen, som tidigare vid flera tillfällen framhållit
svårigheterna att anskaffa instruktionssköterskor, vill här starkt betona
nödvändigheten att förbättra dessa befattningshavares avlöningsförhållanden.
Möjligheter bör även skapas för medicinalstyrelsen att utanordna reseersättning
och traktamente till sjuksköterska, anställd hos annan huvudman.
Beträffande instruktionssköterska och vikarierande instruktionssköterska,
som nyss sagts, bör bestämmelser därjämte utfärdas av innehåll, att
vederbörande under sin tjänstgöring som instruktionssköterska skall vara
berättigad till minst lika många semesterdagar som å sin ordinarie tjänst.

Statskontoret anför, att de av personaldelegationen gjorda beräkningarna
rörande det ytterligare behovet av grundutbildad personal under åren 1961
—1965 synes — såvitt ämbetsverket kunnat finna — i stort sett kunna accepteras.
Statskontoret fortsätter.

Ämbetsverket vill emellertid framhålla, att ökning av elevantalet endast
bör ske i förhållande till faktiska ökningen av antalet vårdplatser under
första hälften av 1960-talet. De gjorda beräkningarna innefattar även täckning
för de ytterligare 175 tjänster med grundutbildning, som erfordras för
arbetstidsförkortningens genomförande. Statskontoret förutsätter, att beräkningarna
verkställts med utgångspunkt från att erforderliga rationaliseringar
genomförts beträffande personalens arbetsförhållanden på mentalsjukhusen.
Då personalens arbetsförhållanden och utbildning är under översyn
av mentalsjukvårdsberedningen torde en ny granskning av nuvarande
grundutbildning böra ske före 1965 års utgång, varvid samtidigt bör undersökas
möjligheterna av att överföra utbildningen till det reguljära yrkesskoleväsendet.

Arbetsmarknadsstyrelsen anser det synnerligen önskvärt att utbildningskapaciteten
ökar inom vårdyrkena. Det stora antalet sökande till
grundutbildning inom mentalsjukvården tyder också på att rekryteringsunderlaget
här är gott. Genom att bättre utbildnings- och därigenom befordringsmöjligheter
inom sjukvården skapas, kan en större del än hittills av de
stora ungdomskullarna beredas kvalificerat arbete inom detta yrkesområde,
vilket framstår som särskilt angeläget i en tid, då konkurrensen om den
yngre arbetskraften åter synes hårdna.

Vidkommande de av personaldelegationen gjorda beräkningarna över
behovet av grundutbildad personal uttalar styrelsen bl. a., att dessa beräkningar
synes vara i underkant, särskilt med hänsyn till behovet av att fylla
det stora antalet vakanser inom mentalsjukvården och till den överallt
märkbara tendensen till ökat behov av utbildad arbetskraft.

Statistiska centralbyrån yttrar bl. a., att den begränsade granskning, som
centralbyrån kunnat företaga med ledning av hos ämbetsverket befintligt
material, icke föranlett centralbyrån att framställa någon erinran emot de
i skrivelsen framlagda riktlinjerna angående tillgodoseendet av vårdpersonal
vid statens mentalsjukhus.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet anför, att den uppskattning
av behovet av grundutbildad mentalsjukvårdspersonal, som gjorts inom
delegationen, synes försiktig och föranleder ingen erinran.

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

När det gäller sättet för tillgodoseende av detta ökade utbildningsbehov,
synes det även enligt styrelsens mening ligga närmast till hands att undersöka
i vad mån förefintliga utbildningsresurser kan utökas. Detta betyder
dock icke, att styrelsen anser den nuvarande grundutbildningen i alla delar
lämplig. Emellertid är frågan om personalens vid de statliga mentalsjukhusen
arbetsuppgifter och utbildning f. n. föremål för utredning inom mentalsjukvårdsberedningen
och dess personaldelegation, varför anledning icke
synes föreligga att tillskapa några nya utbildningsformer för den ökning av
vårdarutbildningen, som nu planeras.

Att kostnaderna för den ökade utbildningskapaciteten ter sig höga —
för budgetåret 1960/61 icke mindre än 773 000 kronor — sammanhänger
med det tillämpade systemet, att eleven erhåller utbildning under anställningstiden.
Sålunda kommer av de beräknade kostnaderna icke mindre än
615 000 kronor på löner till vikarier.

Statens sjukhuspersonals förbund konstaterar med tillfredsställelse, att
frågan om behovet av grundutbildad mentalsjukvårdspersonal och dess tillgodoseende
kommit upp och behandlats så snabbt och grundligt som i personaldelegationens
förslag. Möjligen är dock personaldelegationens beräkningar
av behovet väl försiktiga. Avgången före pensionsåldern torde sålunda
komma att öka, dels genom pensionsreformen och dels beträffande
manlig personal genom ökad övergång till fångvård och alkoholistvård, där
befordringsmöjligheterna för utbildad personal f. n. är betydligt bättre än
inom mentalsjukvården. Förbundet anser sig emellertid kunna tillstyrka
personaldelegationens förslag under förutsättning, att behovet av grundutbildad
personal göres till föremål för ny översyn i god tid före utgången
av den av personaldelegationen behandlade perioden 1961—1965.

III. Medicinalstyrelsen, som erinrar om bl. a., att den av styrelsen föreslagna
utbildningen av personalen vid Vilhelmsro sjukhus var avsedd som
en engångsföreteelse och till sin omfattning kunde jämställas med den utbildning
som kommer vissa äldre vikarier i mentalsjukvården till godo genom
deltagande i den i grundutbildningen ingående provtjänstgöringens teoretiska
del, har i princip ingen erinran mot delegationens förslag att för
Vilhelmsropersonalen anordna en utbildningskurs av i huvudsak samma
omfattning och längd som grundutbildningen för personalen vid statens
mentalsjukhus. Styrelsen finner likaledes, att i denna omfattning genomgången
utbildning bör gälla som behörighet till tjänst som extra ordinarie
skötare jämväl vid de statliga mentalsjukhusen. För den praktiska utbildningen
å lasarett torde kunna utnyttjas något av de ytterligare lasarett,
som avsetts för den föreslagna utökade utbildningen av mentalsjukvårdselever.
Svårighet torde dock föreligga att erhålla instruktionssköterska för
den relativt långa utbildningen å Vilhelmsro.

Delegationen har föreslagit, att vederbörande skall ha tjänstgjort som
vikarie minst 12 månader för att anses ha fullgjort den i provtjänstgöringen

7—It ilx a ny till riksdagens protokoll 1960. 1 samt. Nr 93

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

ingående 3 månaders praktiska tjänstgöringen på avdelning. Av de för utbildning
lämpliga vikarierna (f. n. 14) har endast 5 mer än 12 månaders
tjänst. Enär kursen sannolikt icke kan börja förrän i september 196U, kan
man emellertid räkna med att de flesta vikarierna vid denna tidpunkt fullgjort
minst 12 månaders tjänstgöring; för de återstående vikarierna torde
frågan få avgöras dispensvägen.

Statskontoret framhåller, att klientelet vid Vilhelmsro sjukhus huvudsakligen
utgöres av barn under 16 år med epilepsi. Det kan därför ifrågasättas,
om icke denna sjukdomsform i högre grad än vad som hittills skett bör
föras under kroppssjukvården och personalen bibringas viss ytterligare
erfarenhet av denna vårdgren. Inom kroppssjukvården pågår uppbyggande
av yrkesutbildning för sjukvårdsbiträden, varför statskontoret föreslår, att
frågan om utbildning av personalen vid Vilhelmsro återförvisas till medicinalstyrelsen
för förnyad utredning. Därvid bör utredas, huruvida ej personalen
skulle kunna beredas möjlighet att genomgå viss del av sjukvårdsbiträdesskolans
kurs samt erhålla påbyggnad efter den kursplan, som framlagts
av medicinalstyrelsen. Utbildningen bör emellertid ej föra till behörighet
som skötare utan taga sikte på personalens arbetsuppgifter vid ifrågavarande
sjukhus. Det av personaldelegationen framlagda förslaget till
utbildning för personalen vid Vilhelmsro måste statskontoret sålunda avstyrka,
helst som denna utbildning leder till större kvalifikationer än som
krävs för tjänstgöring därstädes.

Arbetsmarknadsstyrelsen understryker vikten — icke minst från rekryteringssynpunkt
— av att personalen vid Vilhelmsro sjukhus erhåller en
tillfredsställande utbildning. Styrelsen ansluter sig härvid till personaldelegationens
uppfattning, att den av medicinalstyrelsen föreslagna utbildningen
om 2V2 månader är alltför begränsad. Styrelsen vill därför tillstyrka,
att en längre utbildning, som ger samma kompetens som genomgång
av den s. k. grundutbildningen av mentalsjukvårdspersonal, kommer
till stånd. En sådan utbildning skulle ge den ifrågavarande personalen en
mera mångsidig användbarhet och ökade befordringsmöjligheter. Arbetsmarknadsstyrelsen
anför vidare.

Delegationen har föreslagit en kurstid av 17V2 månader, vilket innebär
3 månader kortare tid än grundutbildningen. Härvid har den praktiska
tjänstgöringen vid Vilhelmsro sjukhus ansetts kunna ersätta den i grundkursens
provtjänstgöring ingående tremånaderstjänstgöringen på avdelning.
Arbetsmarknadsstyrelsen vill dock ifrågasätta, om icke något större
betydelse borde tillmätas tjänstgöringen vid sjukhuset vid beräknandet av
kurstidens längd. Den tid —■ 12 månaders tjänstgöring — som uppställts
som krav för inträde till kursen, torde också vara väl lång, och även elev
med kortare tjänstgöring borde, om vederbörande i arbetet tillfredsställande
visat sin lämplighet, kunna vinna inträde.

Arbetsmarknadsstyrelsen vill tillägga, att det synes synnerligen önskvärt,
att — såsom delegationen förutskickar — frågan om hur utbildningen
på längre sikt bör ordnas för personalen vid sjukhuset, upptas till behand -

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

ling. Härvid borde även vid dimensioneringen av utbildningen beaktas behovet
av personal vid andra anstalter inom detta vårdområde.

Styrelsen för svenska landstingsförbundet erinrar om att samma behörighetskrav
f. n. gäller för vårdare vid såväl Vilhelmsro sjukhus som vid de
statliga mentalsjukhusen. Riktigheten av en dylik anknytning kan enligt
styrelsens mening ifrågasättas. Huruvida epileptikervård är kropps- eller
mentalsjukvård är föremål för diskussion. I varje fall torde epileptikervården
erbjuda sådana särdrag, att en utbildning för enbart mentalsjukvårdspersonal
ej kan anses lämplig för denna personalgrupp. En översyn
av hithörande frågor synes sålunda påkallad.

I likhet med personaldelegationen hyser styrelsen betänkligheter mot en
så kraftig beskärning av behörighetsvillkoren, som medicinalstyrelsens förslag
till utbildning innebär. Den är därför närmast benägen att ansluta
sig till delegationens utbildningsförslag, vilket därjämte tillgodoser det
ovannämnda önskemålet om en närmare anknytning av utbildningen till
den speciella vård, för vilken befattningshavarna avses att utbildas.

Statens sjukhuspersonals förbund tillstyrker den av personaldelegationen
föreslagna engångsutbildningen av personal vid Vilhelmsro sjukhus. Förbundet
anför bl. a. följande.

Det förslag till utvidgad utbildning i nära anslutning till den allmänna
utbildningen för personal inom mentalsjukvården, som personaldelegationen
framlagt, är utan tvivel ur personalsynpunkt att föredraga framför
medicinalstyrelsens förslag om 2Vz månaders utbildning. Jämställighet med
de som fått den vanliga utbildningen och därmed möjlighet att söka till
mentalsjukhusen är synnerligen värdefull. Vi finner oss således böra tillstyrka
den föreslagna engångsutbildningen på 17V2 månader, även om vi
befarar, dels att ej alla vikarier, som nu finns vid Vilhelmsro och som förklarat
sig villiga genomgå 21/2 månaders utbildning, kommer att anmäla
sig till den längre utbildningen, dels att en del av de som underkastar sig
denna D/2 års utbildning framdeles kan komma att söka sig bort från Vilhelmsro,
och sjukhuset således ej blir hjälpt på samma sätt, som om kursen
på 2V2 månader blivit förverkligad.

Departementschefen

Efter den utökning av elevantalet i grundutbildningskurserna för mentalsjukvårdselever,
som beslutades vid 1958 års riksdag, uppgår den årliga
utbildningskapaciteten till omkring 490 elever. Då emellertid avgången under
elevtiden visat sig vara relativt stor, kan man räkna med att endast
omkring 440 elever per år avslutar sin utbildning.

Såsom mentalsjukvårdsberedningens personaldelegation framhållit kan
sistnämnda antal av flera skäl beräknas vara otillräckligt för att täcka
behovet av grundutbildad personal under de närmaste åren. Såvitt nu kan
bedömas torde under åren 1961—1965 komma att färdigställas sex nya
mentalsjukhus med tillhopa omkring 3 600 vårdplatser och ett beräknat

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

behov av omkring 1 380 befattningshavare med lägst genomgången grundutbildning.
För att täcka personalbehovet för nytillkommande platser vid
befintliga sjukhus och för en viss ytterligare utökning av personaltätheten
skulle enligt delegationen under samma lid erfordras ca (375 + 375) 750
befattningshavare. Då vidare den normala avgången f. n. kan beräknas
motsvara ett årligt personalbehov om 214, skulle under femårsperioden erfordras
tillhopa 3 200 grundutbildade befattningshavare. Med utgångspunkt
från nuvarande utbildningskapacitet skulle sålunda erfordras en ökning av
elevantalet med (3 200 — 5 X 440) 1 000. Med hänsyn till viss osäkerhet
i prognosberäkningarna har emellertid delegationen föreslagit att ökningen
av utbildningskapaciteten skall begränsas till sammanlagt 689 elever under
nämnda femårsperiod.

För egen del vill jag starkt understryka vikten av att man vid utbyggnaden
av sjukvården — och särskilt vid en så kraftig upprustning av ett
vårdområde som den som nu pågår inom mentalsjukvården — i god tid
vidtager åtgärder för en anpassning av utbildningskapaciteten för sjukvårdspersonal
efter de ökade behov som kommer att uppstå. Med hänsyn
till de nya mentalsjukhus, som nu är under uppförande, och till de nya
vårdplatser, som beräknas tillkomma vid befintliga sjukhus, ävensom till
den pågående upprustningen i övrigt inom mentalsjukvården är det enligt
min mening i hög grad angeläget att snarast vidtaga en därav påkallad
utökning av utbildningskapaciteten för personal med grundutbildning.

När det gäller frågan, hur stor ökning av utbildningskapaciteten som erfordras,
är det uppenbarligen förenat med svårigheter att göra en exakt
beräkning av personalbehovet under de närmaste åren. Visserligen torde
under åren 1961—65 sex nya mentalsjukhus komma att tagas i bruk samtidigt
som ett stort antal nya vårdavdelningar kommer att tillföras de befintliga
sjukhusen. Å andra sidan måste man, såsom delegationen också
framhållit, samtidigt räkna med en väsentlig minskning av medelbeläggningen
vid de befintliga sjukhusen. Redan den av delegationen från 1 000
till 689 reducerade ökningen av elevutbildningen kan beräknas motsvara
närmare 1 000 vårdplatser. Då vidare utbildningen icke, såsom delegationen
föreslagit, kan börja under våren 1960 och vid beräkningen av nämnda
antal om 689 icke synes ha beaktats den till 10 procent beräknade avgången,
reduceras nettoökningen från den ursprungliga behovsberäkningen 1 000
till omkring (689 — 53 — 64) 570 eller med 430 elever. Sistnämnda antal
motsvarar drygt 1 300 vårdplatser eller mer än en tredjedel av de 3 600 platser,
som beräknas tillkomma vid de nya sjukhusen. Medicinalstyrelsen har
för sin del med utgångspunkt från den reviderade generalplanens och mentalsjukvårdsdelegationens
beräkningar (23 000 resp. 24 000 vårdplatser vid
egentliga mentalsjukhus) jämfört med beläggnings- och exspektantfrekvensen
vid samtliga statens mentalsjukhus utgått från att vårdbehovet under
den närmaste tioårsperioden icke kommer att överstiga 25 000 platser. Hän -

101

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

syn måste emellertid i detta sammanhang också tagas bl. a. till det betydande
vårdbehov, som föreligger för sådana psykiskt efterblivna, som skall vårdas
på statliga sjukhus. Övriga remissinstanser har också tillstyrkt eller i huvudsak
lämnat utan erinran delegationens beräkningar och jag vill framhålla,
att såväl arbetsmarknadsstyrelsen som landstingsförbundet och sjukhuspersonalens
förbund ansett beräkningarna vara i underkant.

Även om nettoökningen av antalet vårdplatser på längre sikt skulle bli
relativt obetydlig föreligger emellertid under de närmaste åren en så markant
ökning av personalbehovet att det knappast torde vara möjligt att
täcka detta enbart genom frigörande av personal vid de befintliga sjukhusen.
Antalet egentliga vakanser vid sjukhusen uppgår vidare till icke
mindre än omkring 1 100, d. v. s. ett antal som icke ens med en i stort sett
oförändrad beläggning och den av delegationen föreslagna utökningen av
kapaciteten kan beräknas vara täckt förrän år 1965. Det måste ur vårdsynpunkt
anses synnerligen angeläget att dessa vakanta tjänster inom rimlig
tid kan besättas med utbildade befattningshavare. Det stora antalet sökande
till grundutbildningen — våren 1959 sökte 1 202 av vilka endast 265
antogs — tyder på att rekryteringsmöjligheterna f. n. är goda.

Med hänsyn till det anförda och då såsom arbetsmarknadsstyrelsen framhållit
det måste anses särskilt angeläget att en större del än hittills av de
nu snabbt växande ungdomskullarna beredes kvalificerat arbete inom sjukvården,
anser jag mig i stort sett kunna tillstyrka delegationens förslag. Då
utbildningen icke kan taga sin början förrän den 1 oktober 1960 skulle
detta under en femårsperiod som förut nämnts innebära ett nettotillskott
med omkring 570 befattningshavare. Mitt ställningstagande innebär emellertid
ingalunda, att utbildningskapaciteten därmed skulle vara fixerad för
de närmaste fem åren. Jag vill tvärtom framhålla, att en förnyad översyn
av personalbehov och utbildningskapacitet bör göras i mycket god tid före
periodens utgång och i varje fall så snart säkrare utgångspunkter för en
bedömning av personalbehovet kan beräknas föreligga.

Kostnaderna för den utökade grundutbildningen kan såvitt avser nu förevarande
anslag beräknas till omkring 57 000 kronor för nästa budgetår.
Härtill kommer de till 345 000 resp. 30 000 kronor beräknade kostnaderna
för vikarielöner samt för resor och traktamenten, vilka liksom lör utbildningen
i övrigt torde böra bestridas från mentalsjukhusens avlönings- och
omkoslnadsanslag. Kostnaderna för erforderliga ombyggnadsarbeten samt
anskaffande av viss utrustning ni. m. har beräknats till 314 000 resp. 73 000
kronor och torde böra bestridas av tillgängliga underhållsmedel resp. från
omkostnadsanslaget. Då ökningen av utbildningskapaciteten åtminstone
tills vidare i avbidan på förenämnda översyn får betraktas som ett provisorium,
utgår jag emellertid ifrån att ombyggnadsarbetena i görligaste mån
begränsas.

Såsom både medicinalstyrelsen och personaldelegationen framhållit är

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

personalsituationen vid Vilhelmsro sjukhus så otillfredsställande att åtgärder
nu måste vidtagas för att förbättra densamma. Icke mindre än hälften
av samtliga skötartjänster är vakanta och uppehälles av vikarier utan
egentlig utbildning. Jag har därför ansett mig böra tillstyrka, att den av
delegationen såsom ett provisorium föreslagna utbildningen anordnas för
vid sjukhuset anställda vikarier. Förslaget innebär att utbildningen i stort
sett anpassas efter den vanliga grundutbildningen men reduceras från 2OV2
till 17 V2 månader och ges en speciell inriktning på epileptikervård. Genomgång
av utbildningen skulle gälla som behörighet till skötartjänst förutom
vid sjukhuset också vid de statliga mentalsjukhusen. Såsom medicinalstyrelsen
föreslagit bör efter prövning i varje särskilt fall en viss avkortning
kunna medgivas i fråga om den för tillträde till kursen föreslagna
minimitiden om 12 månaders tjänstgöring.

Kostnaderna för utbildningen vid Vilhelmsro sjukhus kan såvitt avser
utbildningsanslaget beräknas till omkring 18 000 kronor. Härtill kommer
kostnaderna för vikarielöner samt för resor och traktamenten m. m., i
runda tal 50 000 resp. 5 000 kronor, vilka torde få bestridas från sjukhusets
avlönings- och omkostnadsanslag.

Såsom jag förut anfört får kursen vid Vilhelmsro endast betraktas såsom
en provisorisk lösning av utbildningsfrågan. Jag förutsätter därför, att frågan
om hur utbildningen på längre sikt bör ordnas upptages till behandling
inom personaldelegationen.

Vad slutligen angår av medicinalstyrelsen framlagda anslagsäskanden
anser jag mig icke kunna tillstyrka förslagen om anställande av biträdande
instruktionssköterskor, om en kurs för personalföreståndare och om vissa
arvodesregleringar. Då äskandena i övrigt icke föranlett någon erinran från
min sida beräknar jag kostnadsökningen till i runt tal 20 000 kronor.

Vid bifall till vad jag sålunda förordat kan utbildningsanslaget i dess
helhet beräknas till (780 000 + 57 000 + 18 000 + 20 000) 875 000 kronor.

IV. Hemställan

Vid bifall till vad jag i det föregående förordat skulle det sammanlagda
medelsbehovet under investeringsanslagen till Vissa byggnadsarbeten vid
statens mentalsjukhus in. m. samt till Lån till Stockholms läns landsting
för uppförande m. m. av ett mentalsjukhus i Upplands Väsby för budgetåret
1960/61 uppgå till 45 550 000 kronor enligt i det följande redovisad sammanställning.

I den mån så med hänsyn till sättet för byggnadsarbetenas bedrivande
eller eljest kan befinnas lämpligt, torde enligt Kungl. Maj :ts bestämmande
inom ramen för tillgängliga medel erforderlig ändring av medelsdispositionen
få vidtagas.

103

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

Under reservationsanslaget till Utrustning av nya mentalsjukhus in. m.
skulle medelsbehovet uppgå till 7 306 000 kronor.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. besluta att i huvudsaklig överensstämmelse med av mig
förordade förslag må dels utföras de nya arbeten, som redovisas
i följande sammanställning, dels ock beräknas medel
för nämnda arbeten ävensom för övriga i sammanställningen
angivna ändamål med de belopp, som framgår av
densamma:

			Förslag 1960/61
Sjukhus och arbete	Beräknad kostnad	Anvisat	Fort- sättnings- arbeten	Nya arbeten
1	2	3	4	5
Psykiatriska sjukhuset:
a) Renovering och utvidgning av lokaler för medicinskt centrum m. m............... b) Merkostnad för renovering av vissa vård-avdelningar ............................	630 000 400 000	300 000	300 000
Uppförande av mentalsjukhus i Upplands Väsby ....................................	31 133 000	500 000	b 1 000 000
UIleråkers sjukhus: a) Projektering av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning och vissa vård-avdelningar ............................ b) Uppförande av byggnader för centralkök samt rörelseterapi......................	3 000 000	1 300 000		150 000
Sundby sjukhus: a) Ombyggnad av administration och medi-cinskt centrum ........................ b) Rationaliseringsarbeten m. m. inom pann-centralen ..............................	500 000 325 000			500 000 325 000
Birgittas sjukhus: a) Uppförande av vårdpaviljongerna M5, K5 och K6 ............................. ■ ■ b) Uppförande av byggnader för dels arbets- terapi, dels samlingssal med lokaler för servering och försäljning m. in. och dels rörelseterapi .......................... c) Vissa iståndsiittningsåtgärder inom gamla mansavdelningen ...................... d) Rationaliseringsarbeten inom panncentra-len m. in............................... e) Sjukhusområdets slutliga iordningstäl-lande ................................	4 800 000 2 825 000 600 000 82 000 160 000	4 300 000 1 740 000 298 000	500 000 1 085 000 301 000	82 000 160 000
Bil höns sjukhus: a) Upprustning av vårdpaviljongerna M4 och K3 ................................	2 900 000	1 450 000 2) 320 000	680 000

1 Medel beräknas under fonden för låneunderstöd.

2 För annat ändamål anvisat belopp, som omdisponeras.

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 93 år 1960

			Förslag 1960/61
Sjukhus och arbete	Beräknad kostnad	Anvisat	Fort- sättnings- arbeten	Nya arbeten
1	2	3	4	5
b) Rationaliseringsarbeten inom panncentra-
len m. m........................	465 000			465 000

S:ta Gertruds sjukhus: a) Uppförande av vårdpaviljong ........	4 250 000	100 000 !) 145 000	855 000
b) Renovering av sju vårdavdelningar......
1 375 000 975 000	800 000	575 000	755 000
c) Renovering av vårdpaviljong K33.....
S:t Olofs sjukhus:
Permanentning av vägar............	no 000			no 000
S:t Lars’ sjukhus: a) Projektering av nytt medicinskt centrum
jämte forskningsavdelning och vissa vård-avdelningar ......................				150 000
b) Ombyggnad av vårdpaviljong M47 ......	2 000 000	900 000	1 100 000
Vipeholms sjukhus:
Uppförande av vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn ..............	1 900 000			500 000
S:t Jörgens sjukhus: a) Uppförande av vårdpaviljongerna M4
och K4........................	3 570 000	3 000 000	570 000
b) Uppförande av byggnad för administra-
tion och medicinskt centrum m. m.......	3 180 000	2 600 000	580 000
c) Uppförande av vårdpaviljoug MK3 m. m. d) Uppförande av byggnad för samlings-	3 970 000	1 500 000	1 450 000
sal m. m................	865 000			865 000
Restads sjukhus: a) Uppförande av vårdpaviljongerna M15
och Kl6 ................	6 000 000	5 000 000	1 000 000
b) Rationaliseringsarbeten inom panncen-
trålen ........................	275 000			275 000
Kållshagens sjukhus: a) Renovering av vissa vårdpaviljonger, etapp II ......................... b) Rationaliseringsarbeten inom panncentra-	700 000	200 000		500 000
len m. m........................	255 000	!) 75 000		180 000
Falbygdens sjukhus ....................	31 000 000	20 625 000	8 000 000
Mellringe sjukhus: a) Byggnadsarbetenas fortsättande ........ b) Anslutning av sjukhuset till Örebro stads	30 470 000	12 775 000	5 000 000
värmeverk ...............	900 000	450 000	450 000
Säters sjukhus: a) Uppförande av vårdpaviljonger.........	4 850 000	100 000	1 000 000
b) Upprustning av panncentralen ........ c) Utbyggnad och förbättring av värmeled-	655 000			655 000
ningssystemet m. m.....................	710 000	!)345 000		365 000

1 För annat ändamål anvisat belopp, som omdisponeras.

Kungl. Maj. ts proposition nr 93 år 1960

105

			Förslag 1960/61
Sjukhus och arbete	Beräknad kostnad	Anvisat	Fort- sättnings- arbeten	Nya arbeten
1	2	3	4	5
d) Utökning av kök och anordnande av tvätt-bytesförråd............................	335 000			335 000
Uppförande av mentalsjukhus i Bollnäs ....	32 000 000	5 900 000	5 500 000
Gåded sjukhus: Upprustning av vårdavdelningarna K3 och K4 jämte vissa utvändiga förbättrings-arbeten ................................	820 000			820 000
Sidsjöns sjukhus: Upprustning av panncentralen..........	170 000	60 000		110 000
Frösö sjukhus: a) Principplan för upprustning............ b) Upprustning av panncentralen..........	100 000 150 000			100 000 150 000
Umedalens sjukhus: Vissa rationaliseringsarbeten inom pann-centralen m. m.......................	860 000	600 000	260 000
Uppförande i Katrineholm av sjukhus för vård av psykopater........................	14 400 000	1 226 000	3 000 000
Uppförande i Sala av sjukhus för vård av höggradigt psykiskt efterblivna ..........	24 200 000	1 600 000	4 000 000
Elektriska arbeten vid vissa statens mental-sjukhus ..................................	92 000			92 000
Utredningsmedel..........................	700 000		700 000
			37 906 000	7 644 000
Summa			45 550 000

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att

a) godkänna avtal med Stockholms läns landsting angående
uppförande i Upplands Väsby av en gemensam sjukhusanläggning
för ett mentalsjukhus och ett lasarett ävensom
angående grunderna för fördelningen mellan Kronan
och landstinget av kostnaderna för anläggningens uppförande,
utrustning och drift m. m.;

b) intill ett belopp av omkring 2 150 000 kronor medgiva
utläggande av beställningar å viss utrustning till Falbygdens
och Mellringe sjukhus samt Bollnässjukhuset;

1 För annat ändamål anvisat belopp, som omdisponeras.

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

III. till Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus
m. m. under statens allmänna fastighetsfond, inrikesdepartementet,
för budgetåret 1960/61 anvisa ett investeringsanslag
av 44 550 000 kronor;

IV. till Lån till Stockholms läns landsting för uppförande
m. in. av ett mentalsjukhus i Upplands Väsby under fonden
för låneunderstöd, inrikesdepartementet, för budgetåret
1960/61 anvisa ett investeringsanslag av 1 000 000 kronor;

V. till Utrustning av nya mentalsjukhus m. in. för budgetåret
1960/61 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 7 306 000 kronor; samt

VI. a) godkänna följande avlöningsstat för utbildning av
mentalsjukvårdspersonal, att tillämpas tills vidare fr. o. m.
budgetåret 1960/61:

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj:t, förslagsvis ................ 262 000

2. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ............................. 516 000

3. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 87 000

4. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ............................. 10 000

Summa kronor 875 000;

b) till Utbildning av mentalsjukvårdspersonal: Avlöningar
för budgetåret 1960/61 under elfte huvudtiteln anvisa ett
förslagsanslag av 875 000 kronor.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter
biträdda hemställan förordnar Hans Maj :t
Konungen, att proposition av den lydelse, bilaga
till detta protokoll utvisar, skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Ingemar Nygren

Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960 107

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.............. 3

Framställning från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustnings delegation.

........................................................ 3

Inledning......................................................... 3

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm.................................... 7

Renovering och utvidgning av lokaler för medicinskt centrum m. m..... 7

Merkostnad för renovering av vissa vårdavdelningar................. 7

Uppförande av mentalsjukhus i Upplands Väsby........................ 8

Ulleråkers sjukhus i Uppsala........................................ 15

Principplan..................................................... 15

Projektering av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning och

vissa vårdavdelningar.......................................... 20

Uppförande av byggnader för centralkök samt rörelseterapi........... 21

Sundby sjukhus vid Strängnäs....................................... 22

Ombyggnad av administration och medicinskt centrum............... 22

Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral........... 23

Birgittas sjukhus i Vadstena......................................... 24

Uppförande av vårdpaviljongerna M5, K5 och K6................... 24

Uppförande av byggnader för dels arbetsterapi, dels samlingssal med

lokaler för servering och försäljning m. m. och dels rörelseterapi...... 24

Vissa iståndsättningsåtgärder inom gamla mansavdelningen........... 24

Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral........... 25

Vissa yttre arbeten.............................................. 26

Ryhovs sjukhus i Jönköping......................................... 27

Upprustning av paviljongerna M4 och K3........................... 27

Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral........... 28

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik..................................... 29

Uppförande av ny vårdpaviljong.................................. 29

Renovering av sju vårdavdelningar................................ 29

Renovering av vårdpaviljongerna M32 och K33...................... 30

S:t Olofs sjukhus i Visby............................................ 30

Permanentning av vägar m. m..................................... 30

S:t Lars’ sjukhus i Lund............................................ 30

Principplan..................................................... 30

Projektering av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning och

vissa vårdavdelningar.......................................... 34

Ombyggnad av vårdpaviljong M47................................. 35

Vipeholms sjukhus i Lund........................................... 36

Uppförande av vårdavdelningar för höggradigt psykiskt efterblivna barn 36

108 Kungl. Maj:ts proposition nr 93 år 1960

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg..................................... 37

Uppförande av vårdpaviljongerna M4 och K4....................... 37

Uppförande av ny byggnad för administration och medicinskt centrum

m. m......................................................... 37

Uppförande av vårdpaviljong MK3 m. m............................ 37

Uppförande av byggnad för samlingssal m. m........................ 38

Restads sjukhus i Vänersborg........................................ 38

Uppförande av vårdpaviljongerna M15 och K16..................... 38

Rationaliseringsarbeten inom panncentralen......................... 39

Källshagens sjukhus i Vänersborg..................................... 40

Renovering av vissa vårdpaviljonger............................... 40

Rationaliseringsarbeten inom panncentralen m. m.................... 40

Falbygdens sjukhus i Falköping...................................... 42

Mellringe sjukhus i Örebro........................................... 43

Säters sjukhus..................................................... 44

Uppförande av nya vårdpaviljonger................................ 44

Upprustning av panncentralen.................................... 45

Utbyggnad och förbättring av värmeledningssystemet m. m........... 46

Utökning av kök och anordnande av tvättbytesförråd................ 47

XJppjörande av mentalsjukhus i Bollnäs............................... 48

Gådeå sjukhus i Härnösand.......................................... 48

Upprustning av avdelningarna K3 och K4 jämte vissa utvändiga förbättringsarbeten
............................................... 48

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall......................................... 49

Upprustning av panncentralen.................................... 49

Frösö sjukhus vid Östersund......................................... 50

Principplan..................................................... 50

Upprustning av panncentralen.................................... 53

Umedalens sjukhus vid Umeå........................................ 54

Vissa rationaliseringsarbeten inom sjukhusets panncentral m. m........ 54

Uppförande av sjukhus för vård av s. k. psykopater...................... 56

Uppförande av sjukhus för vård av höggradigt psykiskt efterblivna......... 56

Elektriska arbeten vid vissa statens mentalsjukhus....................... 57

Utredningsmedel................................................... 58

Departementschefen.................................................. 59

II. Utrustning av nya mentalsjukhus m. m............................. 66

Förslag av medicinalstyrelsen.......................................... 66

Förslag av mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation 72

Departementschefen.................................................. 75

1H. Utbildning av mentalsjukvårdspersonal............................ 78

Yrkanden........................................................... 78

Motiv.............................................................. 79

Yttranden........................................................... 94

Departementschefen.................................................. 99

IV. Hemställan....................................................... 402

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 60

002782