Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963 (Proposition 1963:85)

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående organisationen
av den automatiska databehandlingen inom statsförvaltningen,
m. m.; given Stockholms slott den 15 mars
1963.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen behandlas organisationen av den automatiska databehandlingen
(ADB) inom statsförvaltningen.

De centrala uppgifterna inom den administrativa databehandlingen, som
har ett klart samband med den allmänna rationaliseringsverksamheten inom
statsförvaltningen, föreslås skola överflyttas från matematikmaskinnämnden
till statskontoret. Beträffande organisationen för den matematiska databehandlingen
och därmed sammanhängande forskning föreslås särskild
utredning. Detta utredningsarbete anförtros åt statskontoret, som därvid förses
med ett expertråd med företrädare för bl. a. forskningen och den högre
undervisningen. Intill dess att den organisatoriska utformningen hunnit
övervägas, föreslås matematikmaskinnämndens nuvarande matematiska databehandling
och övriga tekniska uppgifter provisoriskt skola förläggas till
statskontoret.

Den föreslagna omorganisationen avses genomföras fr. o. m. den 1 juli
1963, varvid samtidigt matematikmaskinnämnden upphör.

Maskincentralen vid statistiska centralbyrån, som erhåller benämningen
datamaskincentralen, föreslås skola bibehålla sina uppgifter i fråga om statistikproduktionen
samt dessutom utnyttjas som en central serviceanläggning
för statsförvaltningen.

På grundval av organisationsförslaget föreslås medelsanvisning för nästa
budgetår till statskontoret och datamaskincentralen.

I propositionen framlägges även förslag om ett centralt företagsregister
vid statistiska centralbyrån.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 15 mars
1963.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm,

Kling, Skoglund Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson,

Holmqvist, Aspling

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter följande.

Vid min anmälan av anslagen inom finansdepartementets verksamhetsområde
i årets statsverksproposition (bilaga 9, p. 14 och 29) erinrade jag
om att kommittén för maskinell databehandling i sitt betänkande »Automatisk
databehandling» (SOU 1962:32) avgivit förslag beträffande handläggningen
av vissa databehandlingsfrågor inom statsförvaltningen. Jag framhöll
därvid, att jag avsåg att senare framlägga förslag om proposition till
1963 års riksdag i detta ämne. Vidare anmälde jag (p. 25), att beredningen
av anslagsfrågorna för statskontoret ännu inte avslutats. Kungl. Maj .t har
på min hemställan (p. 14, 25, 26, 29, 30, 31 och 32) föreslagit riksdagen att,
i avbidan på särskild proposition, för budgetåret 1963/64 beräkna följande
anslag, nämligen till Statistiska centralbyrån: Maskincentralen ett förslagsanslag
av 1 000 kr., till Statskontoret: Avlöningar ett förslagsanslag av

3 815 000 kr., till Statskontoret: Omkostnader ett förslagsanslag av 461 000
kr., till Matematikmaskinnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 3 260 000
kr., till Matematikmaskinnämnden: Omkostnader ett förslagsanslag av
785 000 kr., till Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m. ett reservationsanslag
av 700 000 kr. samt till Matematikmaskinnämnden: Kostnader för
maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna ett förslagsanslag av

4 000 000 kr. Hithörande frågor torde nu få upptagas till fortsatt behandling.

I detta sammanhang anhåller jag att även få anmäla ett av delegationen
för statistikfrågor framlagt förslag angående ett centralt företagsregister

in. m.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

I. ADB—ORGANISATIONEN

Med stöd av Kungl. Maj:ts bemyndigande den 21 oktober 1955 tillkallade
jag tre utredningsmän1 med uppdrag att verkställa utredning rörande statsförvaltningens
behov av databehandlingsmaskiner och därmed sammanhängande
frågor. Industriellt tillverkade automatiska datamaskiner var vid
denna tid en relativt ny företeelse och föga var ännu känt om deras användbarhet
och tillförlitlighet. Utvecklingen har sedan dess gått mycket snabbt,
och läget på databehandlingsområdet har förändrats i åtskilliga hänseenden.

I direktiven för utredningen erinrades om den utveckling som ägt rum
mot allt mer avancerade hjälpmedel för rationalisering av databehandlingsarbetet.
Automatiska datamaskiner, framhölls det, utgjorde det senaste tillskottet
av sådana hjälpmedel. Utredningen borde klarlägga dessa maskiners
allmänna prestationsförmåga och undersöka inom vilka områden automatiska
datamaskiner kunde utnyttjas i vårt land för praktiska eller vetenskapliga
uppgifter. Utredningen skulle på grundval härav pröva lämpligheten
av att datamaskiner komme till användning inom statsförvaltningen.
Samordningsfrågan borde därvid beaktas. I vilken omfattning hålkortsmaskiner
kunde erfordras, exempelvis för förberedelsearbeten eller mindre arbeten
av andra slag, borde vidare övervägas liksom även i vad mån nuvarande
hålkortsanläggningar hos statliga inrättningar alltjämt kunde bli erforderliga.
Frågan om den statliga matematikmaskinanläggningens uppgifter och
ställning vid sidan av datamaskiner borde upptagas till behandling. I utredningens
uppgifter skulle vidare ingå att framlägga förslag beträffande formerna
för administrationen av maskinanläggningarna. Slutligen borde utredningen
upptaga till prövning frågor rörande personalorganisation och
lokalförhållanden samt spörsmålet angående omfattningen av och de redovisningstekniska
formerna för en eventuell medelsanvisning över driftbudgeten.

Utredningsmännnen, som antog benämningen kommittén för maskinell
databehandling, har överlämnat dels den 2 november 1961 en redogörelse
betitlad »Den automatiska databehandlingens teknik» (SOU 1961:60), dels
den 20 juni 1962 sitt huvudbetänkande »Automatisk databehandling» (SOU
1962: 32).

Yttranden över kommitténs huvudbetänkande har efter remiss avgivits av
överbefälhavaren, centrala värnpliktsbyrån, armétygförvaltningen, marintörvaltningen,
flygförvaltningen, försvarets förvaltningsdirektion, försvarets
civilförvaltning, försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt, riksförsäkringsverket,
arbetsmarknadsstyrelsen, generalpoststyrelsen, telestyrelsen,
järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen, vattenfallsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut,

1 Numera generaldirektören E. C. F. Cardelius, ordförande, utnämnde överdirektören K. G.
Linden och framlidne professoni F. E. Fl. Velander.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

luft fartsstyrelsen, statskontoret, statistiska centralbyrån, delegationen för
statistikfrågor, riksrevisionsverket, riksskattenämnden, centrala uppbördsnämnden,
matematikmaskinnämnden, riksarkivet, skolöverstyrelsen, överstyrelsen
för yrkesutbildning, kanslern för rikets universitet, överstyrelsen
för de tekniska högskolorna, domänstyrelsen, lantmäteristyrelsen, rikets allmänna
kartverk, flygtekniska försöksanstalten, överstyrelsen för ekonomisk
försvarsberedskap, civilförsvarsstyrelsen, beredskapsnämnden för psykologiskt
försvar, delegationen för pensionsutbetalning, lokaliseringsutredningen
rörande statlig verksamhet, uppbördsorganisationskommittén, överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Stockholms, Östergötlands, Malmöhus, Göteborgs
och Bohus, Västmanlands, Gävleborgs och Västerbottens län, fullmäktige
i riksgäldskontoret, handelshögskolan i Stockholm, lantbrukshögskolan,
statens naturvetenskapliga forskningsråd, Sveriges standardiseringskommission,
Tekniska nomenklaturcentralen, Svenska stadsförbundet, Svenska
landskommunernas förbund, Svenska landstingsförbundet, Svenska arbetsgivareföreningen,
Landsorganisationen i Sverige (LO), Statstjänstemännens
riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation (SACO) samt
Tjänstemännens centralorganisation (TCO).

Vid kanslerns för rikets universitet yttrande har fogats utlåtanden av
rektorsämbetena vid universiteten i Uppsala, Göteborg och Stockholm, av de
matematisk-naturvetenskapliga, medicinska och humanistiska fakulteterna
samt rektorsämbetet vid universitetet i Lund, av rektorsämbetet vid karolinska
institutet, av lärarkollegiet vid medicinska högskolan i Umeå och organisationskommittén
för samma högskola ävensom av rektorsämbetena vid
tandläkarhögskolorna i Stockholm och Malmö samt handelshögskolan i Göteborg.
Vid överstyrelsens för de tekniska högskolorna yttrande har fogats
utlåtanden från kollegienämnderna vid tekniska högskolan i Stockholm
och Chalmers tekniska högskola. Vidare har lantbrukshögskolan till sitt
yttrande fogat utlåtande av lärarkollegiet vid högskolan.

A. Kommittén för maskinell databehandling

1. Användningen av automatisk databehandling inom
statsförvaltningen

Beträffande den tekniska sidan av den automatiska databehandlingen har
kommittén, såsom tidigare berörts, lämnat en särskild redogörelse (SOU
1961:60). Denna redogörelse torde här inte behöva närmare behandlas.

I sitt huvudbetänkande (SOU 1962:32) lämnar kommittén en allmän
översikt beträffande den automatiska databehandlingen, i fortsättningen benämnd
ADB, och en ingående redogörelse för användningen av ADB inom
statsförvaltningen. Dessa delar av betänkandet innehåller en värdefull kartläggning
av ADB-frågorna. I detta sammanhang torde jag få begränsa mig
till att återge vissa huvudpunkter såsom en bakgrund till den efterföljande
redovisningen av de organisatoriska frågorna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Grunddragen av ADB

Den rationalisering av databehandlingsarbetet som fortlöpande ägt rum
inom offentlig förvaltning och näringsliv har i stor utsträckning baserats på
mekanisering. Kommittén erinrar om den vidsträckta användningen av
skriv- och räknemaskiner, bokföringsmaskiner, kopieringsanordningar och,
då det gäller större datamängder, hålkortsmaskiner. Emellertid har mekaniseringen
i dessa fall omfattat endast vissa moment av arbetet. Mellan dessa
har manuella arbetsmoment fått inläggas. I många fall har mellanresultat
utan egenvärde fått framställas endast för att tjäna såsom underlag för fortsatt
maskinell eller manuell bearbetning. Tillkomsten av de automatiska datamaskinerna
har i princip gjort det möjligt att utföra databehandlingen
utan avbrott för sådana manuella ingripanden. Maskinerna är vanligen inte
specialiserade till en viss arbetsuppgift utan kan användas för de mest varierande
och komplicerade slag av databehandling. De är också synnerligen
snabba; tiden för addition av två tiosiffriga tal rör sig exempelvis i de snabbaste
anläggningarna om några få miljondelar av en sekund. Dessa egenskaper
hos maskinerna sammanhänger bl. a. med dels att de internt arbetar
elektroniskt, alltså utan mekaniskt rörliga delar, dels att instruktionerna om
vad maskinerna skall utföra — det s. k. programmet — utgöres av siffror
och bokstäver eller rättare kodbeteckningar för dessa, vilka inläses i maskinens
minne och kan behandlas på ungefär samma sätt som de data som skall
bearbetas. Härigenom ernås stor flexibilitet. Det blir exempelvis möjligt att
modifiera programmet under bearbetningens gång med hänsyn till innebörden
av inlästa data eller på grundval av erhållna mellanresultat.

Ett utmärkande drag för maskinerna är förutom snabbhet och flexibilitet
även säkerhet. Risken för oupptäckta fel i databehandlingen är betydligt
mindre än vid användande av andra tekniska hjälpmedel för databehandling
eller vid manuell bearbetning. Maskinerna har inbyggda kontroller. Därutöver
erforderliga kontroller, exempelvis rimlighetstester av olika slag, kan
intagas i programmet.

En datamaskin måste ha minutiöst detaljerade direktiv för sitt arbete,
framhåller kommittén vidare. Även ett till synes enkelt problem kan därför
kräva mycket omfattande programmeringsarbete. En betydande lättnad kan
emellertid vinnas, om man i större utsträckning kan utnyttja tidigare uppgjorda
program eller delar av sådana. För lösning av ofta återkommande
deluppgifter brukar datamaskinleverantörerna tillhandahålla standardprogram.
Ytterligare en väsentlig lättnad i arbetet möjliggöres av s. k. automatisk
kodning. I stället för att skriva programmet i det kodspråk maskinen
arbetar efter använder man härvid ett orderspråk som står det mänskliga
språket närmare. Maskinen omvandlar därefter det sålunda utformade programmet
till ett program i maskinens språk. Härför erfordras ett översättningsprogram,
som måste vara utformat särskilt för varje maskintyp. Man
strävar f. n. efter att söka åstadkomma ett eller några få generellt tillämpliga
orderspråk i avsikt bl. a. att underlätta programmeringsarbetet och möj -

6 Kungl. Mcij.ts proposition nr 85 år 1963

Jiggöra ett utbyte av program även mellan användare av olika maskinfabrikat.

Kommittén understryker, att kodningen av programmet endast utgör en
del av de förberedelser som erfordras för att utnyttja ADB. Programmeringsarbetet
måste föregås av ett ofta omfattande undersöknings-, planerings-
och systematiseringsarbete. Detta gäller speciellt i fråga om ADB för
administrativt arbete. Kostnaderna därför blir ofta mycket stora och kan
ibland överstiga kostnaderna för investering i maskinutrustning. Arbetet
brukar till följd härav uppdelas i etapper. Kommittén redogör för de överväganden
som i detta sammanhang måste göras. Den konstaterar därvid, att
en förundersökning till en början får utföras för att få klarlagt, om utnyttjande
av ADB ur effektivitets- och kostnadssynpunkt är en lämplig lösning.
ADB förändrar ofta radikalt förutsättningarna för dataproduktionen och
ger möjligheter att få utfört väsentligt mera än som kunnat ske med tidigare
metoder. Målsättningen för verksamheten behöver därför i många fall
omprövas. Det måste emellertid enligt kommittén beaktas, att ADB endast
är ett av många hjälpmedel för rationalisering. I åtskilliga fall kan målet
uppnås till lägre kostnad med användande av enklare medel.

Om en förundersökning ger anledning antaga att utnyttjande av ADB
skulle ställa sig fördelaktigt, göres en mera detaljerad undersökning, framhåller
kommittén vidare. Gäller det ett befintligt arbetsområde sker härvid
först en kartläggning av arbetet sådant det utföres för att få en så fullständig
bild därav som möjligt. Därefter söker man utforma ett databehandlingssystem
som tillgodoser det föreliggande informationsbehovet. Möjligheter
till integrering med annan verksamhet ägnas därvid uppmärksamhet. Den
uppgjorda systemlösningen kostnadsberäknas, och kostnaden jämföres med
kostnaden för det befintliga systemet efter de förbättringar av detsamma,
som kan genomföras utan övergång till ADB. Vid jämförelsen skall ADBsystemet,
framhåller kommittén, gottskrivas de fördelar av olika slag som
endast detta system ger, exempelvis snabbare och säkrare rapporter. På
grundval av denna utredning får sedan beslut fattas huruvida övergång till
ADB skall ske. Kommittén understryker, att de möjligheter till förbättringar
av det gällande systemet, som vanligen uppdagas under utredningsarbetets
gång, ofta gör utredningen lönsam i sig själv, även om övergång till ADB
inte anses böra ifrågakomma eller bedömes böra anstå.

Därest en övergång till ADB beslutas, erfordras en rad åtgärder. I första
hand följer detaljutformning, programmering och kodning. Det kodade programmet
måste därjämte testas i maskinen för att eliminera programmeringsfel
o. d. Skall maskin anskaffas, måste lokalfrågorna förberedas. Vidare
måste de organisatoriska omläggningar som systemet förutsätter genomföras
och eventuella nya register uppläggas etc. Många gånger och speciellt
om man inte haft tillfälle att på maskin pröva programmet i dess helhet
på historiska data kan det vara säkrast att någon tid behålla det gamla
systemet parallellt med det nya. Härvid uppkommer emellanåt speciella

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963 7

problem, såsom att ordna med lokalutrymmen och personal för båda bearbetningarna.

För undersöknings- och förberedelsearbetet tillsättes vanligen en särskild
arbetsgrupp, konstaterar kommittén i fortsättningen. Då omläggning av ett
system ofta förutsätter ingående kännedom om det aktuella arbetsområdet,
hör enligt kommittén i gruppen ingå personal som genom tjänstgöring inom
området eller eljest är väl insatt i arbetet. Har personalen inte tidigare erfarenheter
av ADB måste den först ges utbildning häri. Kommittén anser
vidare medverkan av ADB-specialister och specialister på rationalisering i
hög grad önskvärd. För att revisionssynpunkter skall bli tillräckligt beaktade,
anses någon representant för den reviderande funktionen böra deltaga i
arbetet. Även författningsexpertis kan ibland behöva anknytas till arbetsgruppen.

Användningsområden

Kommittén erinrar om att de första datamaskinerna konstruerades för
att utföra matematiska beräkningar. Maskinerna har på detta område fått
utomordentligt stor betydelse. De har möjliggjort beräkningar, som eljest
inte kunnat praktiskt utföras, och de har varit en förutsättning för många
av de framsteg som gjorts inom vetenskap och teknik. Behovet av tillgång
till datamaskin för beräkningsarbeten växer, framhåller kommittén, på ett
sätt som är svårt att överblicka. Bearbetningen av ett problem leder ofta till
många nya, vilka i sin tur kräver bearbetning. Kraven på precision i beräkningarna
stiger även med påföljd att beräkningsvolymerna ökar kraftigt.

Användningen av datamaskiner för administrativa arbetsuppgifter representerar
ett senare led i utvecklingen. Denna användning torde dock f. n.
dominera volymmässigt. En vanlig typ av sådant administrativt arbete avser
att hålla register aktuella. Till denna typ av arbete, vanligen kallad registervård,
är att hänföra exempelvis folkbokföring, förråds- och reskontrabokföring,
avlöningsuträkning och löneredovisning, biljeltbokning m. m. Det är
emellertid långt ifrån alltid som ADB i sådant arbete kan ekonomiskt mäta
sig med andra arbetsmetoder. I vad mån ADB är konkurrenskraftig beror,
menar kommittén, i hög grad på arbetsrutinernas utformning, registrens
storlek och utnyttjandefrekvens samt möjligheten till samordning med andra
arbetsuppgifter. Speciellt möjligheten till samordning eller integration av
databehandlingen inom olika delar av förvaltning och näringsliv utgör enligt
kommittén en av de mest väsentliga fördelarna med ADB.

Även om kostnaderna för ADB i ett visst fall blir högre än en bearbetning
med anlitande av konventionella metoder, kan detta enligt kommittén vara
oväsentligt i förhållande till de i vissa fall mycket stora besparingar som
ADB i andra hänseenden kan möjliggöra. Vid exempelvis förrådsbokföring
kan man genom ADB följa lagrets rörelser snabbare och mera fullständigt
och därigenom starkt reducera riskerna att förbise beställningsbehov etc.

Kungi. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Ofta kan det härigenom bli möjligt att minska lagerhållningen och på så
sätt sänka kostnaderna.

Som exempel på andra för ADB väl lämpade områden nämner kommittén
statistikproduktionen. Det kan enligt kommittén löna sig att använda
ADB redan för relativt enkla statistiska sammanställningar i tabellform.
Detta är framför allt fallet vid stora datamängder eller när utgångsmaterialet
kan erhållas såsom biprodukt till en datamaskinbearbetning för annat
ändamål. En datamaskin kan också övertaga en stor del av det vanligen omfattande
och tidskrävande arbetet med att granska insamlat primärmaterial
och genomföra en effektiv rimlighetskontroll av detta material. Med hjälp
av datamaskin kan även det statistiska materialet analyseras med en skärpa
som inte är möjlig att uppnå med andra metoder.

De nämnda tillämpningarna har hittills dominerat ADB-området. Bland
övriga områden för ADB nämner kommittén planerings- och optimeringsarbeten,
informationssökning, språköversättning och processtyrning. Utvecklingen
har där kommit i gång senare, men synes enligt kommitténs uppfattning
kunna erbjuda mycket stora fördelar.

I fråga om användningen av ADB inom statsförvaltningen har kommittén
lämnat en utförlig redogörelse i sitt betänkande (s. 71—174). För att
ge en uppfattning om möjligheterna att använda ADB inom statsförvaltningen
torde här få återges en sammanställning av områden som behandlats av
kommittén.

Registervård

Registrering av fysiska och juridiska personer
Folkbokföring
Företagsregistrering

Personregistrering för en mängd olika ändamål
Skatteuppbörd
Socialförsäkring

Beräkning och registrering av pensionsgrundande inkomst
Utbetalning av pension

Debitering och uppbörd av arbetsgivaravgifter
Utbetalning av allmänna barnbidrag
Bilregistrering och bilskattedebitering
Avlöningsuträkning och personalredovisning
Utbetalning av personalpension
Bokföring, utbetalning, kostnadsanalys, revision
Anslagsövervakning
Förrådsredovisning

Fakturering och betalningskontroll i fråga om exempelvis radio- och TV-licenser,
telefonavgifter, el-avgifter m. m.

Postsparbankens bokföring och ränteberäkning
Postgirobokföring m. m. (baserat på optisk klartextläsning)

Vagnrevision och vagnhyresavräkning m. m. hos SJ
Verkstadsbokföring och driftsanalys
Bokning av sowagnsbilj etter

Bokföring av lån m. m. hos bostadsstyrelsen och riksbanken

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Statistik

Bearbetning av folk-, bostads-, företagsräkningar m. m.

Befolkningsstatistik, utrikeshandelsstatistik, industristatistik, korttidsstatistik,
lönestatistik m. m.

Driftstatistik, speciellt i affärsdrivande verksamhet

Riksskogstaxering

Indexberäkningar

Nationalräkenskapsberäkningar

Meteorologisk statistik

Planering och optimering

Tillverkningsplanering för exempelvis större verkstäder
Massberäkningar (planering av jordförflyttningar vid vägbyggnadsföretag

o. d.)

Flygtrafikledning

Skolschemaläggning

Samhällsplanering

Bebyggelseplanering, innefattande bl. a. planering av bostads- och industriområden,
lokalisering av skolor, sjukhus, brandstationer, skyddsrum
etc.

Trafikplanering, innefattande bl. a. planering av transportvägar och trafikleder
samt uppgörande av rutter, tidtabeller etc. för kollektiva transportmedel Utbildningsplanering

Planering av hälso- och sjukvården
Planering av totalförsvaret
Planering av energiförsörjningen
Samhällsekonomisk planering

Informationssökning

Litteratursökning (facklitteratur, forskningsprojekt m. m.)
Kriminalregistrering (registrering av brottslingar och signalement, fingeravtryck,
vanor etc.)

Medicinsk diagnostik

Registrering av farmaceutiska preparat

Registrering av avtal, beslut, prejudikat etc.

Registrering av lämplighetsdata rörande personer ur vissa yrkeskårer o. d.
Arbetsförmedling

Nyhetsgranskning av patent och varumärken
Beräkningsarbeten

En mängd beräkningsarbeten vid universitet och högskolor, forskningsinstitutioner
m. fl.

Meteorologiska beräkningar

Geodetiska och fotogrammetiska beräkningar m. m. på lantmäteriväsendets
och kartverkets områden

Kubering av rotstående skog, beräkning av årlig tillväxt, uppgörande av apteringskalkyler
m. m. på det skogliga området
Kraftbalansberäkningar
Beräkningar på atomkraftområdet

Tekniska och operationsanalytiska beräkningar inom försvaret

Kangl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Övrigt

Vinstdragning å premieobligationslån och framställning av dragningslistor
Elevintagningar i skolor
Undervisning och inlärningskontroll
Maskinell sättning av text

Antalet arbetsuppgifter inom statsförvaltningen, för vilka ADB kan komma
ifråga, är som synes mycket omfattande och torde enligt vad kommittén
framhåller med säkerhet komma att öka efter hand. Utvecklingen på
maskin- och metodområdena torde medföra att allt flera arbetsuppgifter
kommer att bli lönsamma att automatisera. Utvecklingen på området är
starkt dynamisk, och forskning och utprovning av nya tillämpningar pågår
på många håll.

I de ADB-system som hittills utvecklats har tyngdpunkten legat på att ernå
direkta kostnadsbesparingar. I fortsättningen kan man dock enligt kommittén
räkna med att användningen av maskinerna i planeringssammanhang
och för framställning av underlag för beslut i viktiga frågor torde komma
att alltmer skjutas i förgrunden. På längre sikt anser kommittén de
största fördelarna otvivelaktigt vara att vinna av en sådan användning.
Kommittén förutser också att integrationen i databehandlingen kommer att
kunna drivas allt längre. Den kan komma att sträcka sig över nuvarande
departements- och verksgränser och ge upphov till ett allt större sammanhängande
databehandlingssystem inom statsförvaltningen och mellan statsförvaltning,
kommunal förvaltning och näringsliv. Det är ofrånkomligt,
unser kommittén, att organisationen inom statsförvaltningen anpassas efter
utvecklingen.

Maskinfrågor

Kommittén lämnar i sitt betänkande en sammanställning över installerade
och beställda datamaskiner inom statsförvaltningen. Denna sammanställning
torde här få återges med komplettering av fyra anläggningar som senare
tillkommit.

Innehavare A. Centrala statsförvalt-ningen	Maskintyp	Tidpunkt för igång-sättning eller leverans	Föivärvssätt
Matematikmaskinnämn-	Besk	1953	Egen tillverkning
den	Alwac III E	1958	Köp på särskilda vill-kor
	Facit EDB 2	1959	Köp
J ärnvägsstyrelsen	IBM 650	1958	Förhyrning (skall återlämnas)
	IBM 1401-C 3	1962	Förhyrning
	IBM 1410	1963	*
Statistiska centralbyrån	IBM 7070	1961	Köp 1/7 1962
	IBM 1401-C 3	1961	Köp 1/1 1962
	IBM 1401-C 4	1962	Förhyrning
Flygtekniska försöksan-stalten	IBM 1620	1961	»

Kungi. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

Innehavare	Maskintyp	Tidpunkt för igång-sättning eller leverans	Förvärvssätt
Flygförvaltningen	IBM 7070	1961	Förhyrning
	IBM 1401-C 3	1961	i
	IBM 1401-C 4	1962	»
	Facit DS 9000	1962	Köp
	Facit DS 9000	1962	»
Riksförsäkringsverket	IBM 1401-B 3	1961	Förhyrning
Försvarets forskningsan-	IBM 7090	1961	Köp
stalt	IBM 1401-C 3	1961	»
Försvarets civilförvalt-ning	IBM 1401-C 4	1961	Förhyrning
V attenf allsstyrelsen	IBM 1401-C 4	1962	»
Domänstyrelsen	IBM 1401-B 3	1962	»
Försvarets radioanstalt	Facit EDB 3	1962	Köp
Postgirokontoret	IBM 1410	1962	Förhyrning
Postsparbanken	IBM 1410	1962	»
Televerket	IBM 1401-C 4	1963	»
Delegationen för pensions-utbetalning	IBM 1401-C 4	1962	»
B. Universitet och högsko-
lor
Runds universitet	Smil	1956	Egen tillverkning
Uppsala universitet	Alwac III E	1957	Donation
IBM 1620	1961	Förhyrning delvis, disponeras delvis utan kostnad


ADB-institutet, Chalmers	Wegematic 1000	1957	Förhyrning
tekniska högskola	Wegematic 1000	1961	Disponeras utan kost-nad
Tekniska högskolan i	Ferranti Mercury	1959	Tillhör AB Atomener-
Stockholm		gi
	Wegematic 1000	1960	Donation
Karolinska institutet	Wegematic 1000	1961	Donation
Göteborgs universitet	SAAB D 21	1963	Köp

De redovisade maskinerna är av högst varierande kapacitet. Störst och
internt snabbast är den av försvarets forskningsanstalt förvärvade, främst
för beräkningsarbeten avsedda IBM 7090. Stor kapacitet har även de av statistiska
centralbyrån och flygförvaltningen disponerade maskinerna av typ
IBM 7070, avsedda att användas huvudsakligen för administrativ databehandling.
Var och en av de nu nämnda maskinerna kompletteras av en eller
två mindre maskiner, typ IBM 1401, avsedda främst för överföring av
data från hålkort till magnetband och för utskrift av data från magnetband
(s. k. satellitmaskiner). Sådana mindre maskiner finns också utplacerade
lokalt hos olika användare och nyttjas därvid i huvudsak som självständiga
anläggningar. De hos universitet och högskolor uppställda maskinerna är
till stor del antingen donerade eller eljest disponibla utan egentlig maskinkostnad.
Maskinerna är i regel av mindre typ. För mera omfattande arbeten
har matematikmaskinnämndens Besk och Facit EDB anlitats.

Kommittén lämnar vissa allmänna synpunkter rörande maskinval och
förvärvssätt. I valet mellan att utnyttja stora eller små maskiner anses någon
entydig lösning inte kunna ges. Förhållandena får bedömas från fall
till fall. övervägande skäl talar dock enligt kommittén för att stora maskiner
kommer till användning, där så är möjligt. En tillfredsställande lösning
anser kommittén i många fall vara att utnyttja en centralt placerad stor

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

maskin för de mera krävande bearbetningarna samt lokala maskiner för
förberedande och efterföljande bearbetningar. Möjligheterna att utnyttja
centralt placerade maskiner torde komma att förbättras efter hand som
mera avancerade metoder för datatransmission utvecklas.

Flertalet av de nuvarande datamaskinanläggningarna är förlagda till
Stockholm eller dess närhet. Ur kostnads- och allmän lämplighetssynpunkt
anser kommittén denna placering fördelaktig. Ur beredskapssynpunkt finner
kommittén en dylik centralisering dock mindre lämplig.

Enligt kommitténs uppfattning talar flera skäl för en långt gående enhetlighet
inom statsförvaltningen inte endast i fråga om den maskinella utrustningen
utan även beträffande program, koder och informationsbärande
media, d. v. s. hålkort, hålremsa, magnetband och för maskinell läsning
avsedda blanketter. Enhetlighet underlättar personalutbildning, minskar behovet
av investering i program, underlättar integration, förbättrar möjligheterna
att utnyttja reservutrustning, minskar kraven på reservdelshållning
och medför åtskilliga andra fördelar.

En konsekvent genomförd enhetlighet beträffande maskinutrustningen
har emellertid enligt kommittén även nackdelar. Den leder i dagens läge
lätt till koncentration till ett enda maskinfabrikat och verkar sålunda konkurrenshämmande.
Hänsyn till enhetligheten kan dessutom försvåra ett
följsamt tillvaratagande av sådana tekniska framsteg, som inte gärna kan
genomföras på en gång över hela linjen. Dessa nackdelar blir mindre framträdande
om enighet kan uppnås om gemensam utformning av informationsbärande
media, koder, programmeringsspråk etc. Särskild uppmärksamhet
ägnas f. n. utvecklingen av generella automatkodningssystem. Leder
dessa strävanden till positivt resultat, kan man, anser kommittén, bli oberoende
av maskinfabrikat utan att i större utsträckning behöva avstå från
de fördelar, som i dagens läge användningen av ett enda maskinfabrikat erbjuder.

Beträffande frågan om köp eller förhyrning av datamaskiner rekommenderar
kommittén en viss återhållsamhet i fråga om köp i sådana fall då utnyttjandet
inte beräknas överstiga ett skift, detta främst med hänsyn till
den snabba utvecklingen på datamaskinområdet. I tveksamma fall finns ofta
möjlighet till förhyrning med option till köp.

Vad gäller hålkortsmaskinerna konstaterar kommittén, att sådana maskiner
troligen under lång tid ännu kommer att utnyttjas i ADB-sammanhang.

2. Gällande organisation

Innan jag övergår till att redovisa kommitténs överväganden och förslag
i organisationsfrågan, torde jag i korthet få återge en av kommittén lämnad
redogörelse för den nuvarande organisationen för rationalisering inom
statsförvaltningen och för de statliga organ, som är verksamma på ADBområdet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Rationaliseringsorgan

Enligt allmänna verksstadgan ankommer det på varje myndighet att tillse,
att arbetet bedrives så enkelt, snabbt och ekonomiskt som möjligt utan
att säkerheten eftersättes. Hos större myndigheter finns särskilda organisations-
eller rationaliseringsavdelningar inrättade. Övriga myndigheter skall
enligt verksstadgan ha en eller flera organisationsföredragande.

Det statliga centrala rationaliserings- och revisionsarbetets organisation
har nyligen varit föremål för översyn. Som resultat därav sammanfördes dåvarande
statens organisationsnämnd och statskontoret till ett centralt rationaliseringsorgan,
som erhöll benämningen statskontoret. Avsikten med
denna omläggning var att genom samverkan inom en och samma organisation
mellan organisatorisk expertis och administrativ sakkunskap ge djupare
innebörd och större kraft åt rationaliseringsarbetet. Detta finge sålunda
inte vara en verksamhet i syfte att genomföra enbart tekniska rationaliseringar
inom en bestående verksamhetsram, utan arbetet skulle i ökad
omfattning innefatta realprövning i besparingssyfte av myndigheternas
verksamhet. Det centrala revisionsarbetet koncentrerades samtidigt till riksrevisionsverket,
vilket ersatte de båda tidigare revisionsorganen, riksräkenskapsverket
och statens sakrevision.

Arbete av rationaliseringsnatur bedrives vidare av kommittéer och utredningar.

Statskontoret står under ledning av en styrelse med verkschefen som ordförande.
I styrelsen ingår chefen för riksrevisionsverket samt ytterligare
minst sex ledamöter. Ämbetsverket är organiserat på sex byråer, varav fem
rationaliseringsbyråer och en teknisk byrå, jämte kansli, tryckeriexpedition
och kurssektion. Verksamhetsområdet omfattar i princip hela den militära
och civila statsverksamheten. Det har ansetts olämpligt att binda rationaliseringsarbetet
med bestämda direktiv angående valet av arbetsuppgifter
och sättet att lösa dessa. Statskontoret skall i stället genom organisationsundersökningar
och på annat sätt söka vägar till förenklingar och kostnadsbesparingar
inom förvaltningen. Det skall vidare genom aktiv upplysning
och rådgivning, framläggande av nya organisationsförslag och på annat
lämpligt sätt verka för att rationaliseringen inom statsverket drives med
kraft.

Den sakrevisionella verksamheten inom riksrevisionsverket bedrives i viss
utsträckning parallellt med kameral revision av de statliga förvaltningsorganens
räkenskaper men även oberoende därav. Verket står under ledning
av en styrelse, vari ingår verkschefen och chefen för statskontoret samt ytterligare
sex ledamöter.

Matematikmaskinnämnden

Matematikmaskinnämnden bildades år 1948 med huvudsaklig uppgift att
i samråd med experter, som nämnden ägde utse, planlägga och leda arbetet
med anskaffning av matematikmaskinutrustning för svenska behov. För

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

arbetet bildades olika grupper, varav en med uppgift att planera en elektronrörsmaskin.
Denna grupps arbete resulterade i tillverkningen av Besk, en
för sin tid snabb och driftsäker beräkningsmaskin. Denna togs definitivt i
bruk i början av år 1954 och gör efter moderniseringar i olika hänseenden
fortfarande tjänst.

Grupperna sammanfördes sedermera till en gemensam arbetsgrupp under
ledning av en arbetschef. Arbetet organiserades på en matematisk och
en teknisk avdelning. Till följd av personalavgång våren 1956 måste det tekniska
utvecklingsarbetet i nämndens arbetsgrupp helt nedläggas. Det har
sedermera återupptagits i viss utsträckning. Under senare år har även
frågor rörande administrativ databehandling kommit att handläggas inom
nämnden, och dessa arbetsuppgifter har fått allt större betydelse i dess
verksamhet.

I skilda sammanhang har nämnden avgivit förslag om inrättande av ett
institut för numerisk analys, vilket skulle övertaga nämndens verksamhet.
Av olika skäl har förslagen inte realiserats.

Matematikmaskinnämnden består av fem ledamöter. Till sitt biträde har
nämnden dels en sekreterare, dels en rådgivande expertgrupp, bestående av
f. n. 13 av nämnden utsedda experter. Det löpande arbetet utföres inom arbetsgruppen,
vars chef — arbetschefen —- är nämndens verkställande tjänsteman
och föredragande i nämnden. Arbetsgruppen arbetar under arbetschefen
på tre avdelningar, nämligen tekniska avdelningen, matematiska avdelningen
och databehandlingsavdelningen. Därjämte finns kansli och bibliotek.

Den tekniska avdelningen är indelad i två sektioner, en driftsektion för
den löpande driften av maskinerna samt en utvecklings- och servicesektion
för dels forsknings- och utvecklingsarbete, dels teknisk översyn och modernisering
av maskinerna med tillhörande utrustning. Även den matematiska
avdelningen är uppdelad på två sektioner, nämligen driftsektionen
och utvecklingssektionen. Uppgifterna inom den förstnämnda sektionen
omfattar kundservice, framställning av testprogram samt kursverksamhet.
Arbetet på utvecklingssektionen avser numerisk analys, utarbetande av
standardprogram, autokodning samt allmänt matematiskt och programtekniskt
utvecklingsarbete. Databehandlingsavdelningen har fyra sektioner,
nämligen en för utveckling, en för undervisning och dokumentation, en för
interna uppdrag och en för externa uppdrag. Personalen inom sistnämnda
sektion deltager i uppläggningsarbete för ADB på olika håll inom statsförvaltningen.

Statistiska centralbyråns maskincentral

Maskincentralen inrättades den 1 juli 1950. Dess huvuduppgift skall vara
att med hålkortstekniska eller liknande hjälpmedel behandla statistiskt och
annat material, som för sådant ändamål överlämnas till maskincentralen
från statliga eller kommunala myndigheter och institutioner ävensom från

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

15.

enskilda uppdragsgivare. I cirkulär till statsmyndigheterna den 19 mars
1954 har dessa anbefallts att anlita maskincenlralen för sådana undersökningar
och arbetsuppgifter, som lämpligen kan anförtros åt densamma. Finner
myndighet, som inte förfogar över egen hålkortsanläggning, att hålkortsförfarandet
lämpligen bör prövas för arbetsuppgifter inom dess verksamhetsområde,
bör myndigheten enligt cirkuläret samråda med maskincentralen
vid arbetets planering. Det har förutsatts att maskincentralen i
princip skall vara självfinansierande. Myndigheter som anlitar centralen
har att själva göra framställning om erforderliga anslagsmedel för den ersättning
som maskincentralen äger uppbära.

Maskincentralens verksamhet har fått en betydande omfattning. Maskinparken,
som från början omfattade enbart hålkortsmaskiner, har successivt
utvidgats och moderniserats. I augusti 1959 installerades en hålkortsmatad
datamaskin av typ IBM 650. Denna ersattes i april 1961 av en modernare,
magnetbandutrustad anläggning, bestående av en IBM 7070 och en IBM
1401. Dessa senare maskiner har anskaffats i första hand för 1960 års folkoch
bostadsräkningar men har utrustats för att kunna utnyttjas såsom
central datamaskinanläggning för olika arbetsuppgifter inom statsförvaltningen.
Sedermera har ytterligare en maskin av typ IBM 1401 installerats
hos maskincentralen.

Maskincentralen förestås av en byråchef, vilken biträdes av en ställföreträdande
chef med huvudsaklig uppgift att koordinera databehandlingsarbetet
inom centralen, handha kundkontakter m. m. Arbetet är uppdelat på
fem sektioner, nämligen stansningssektionen, beredningssektionen, hålkortscentralen,
EDP-centralen och kameralsektionen. Arbetsuppgifterna för beredningssektionen
är att förbereda uppdragen för hålkortsmässig bearbetning
eller, då det gäller automatisk databehandling, för programmering.
Sektionen ansvarar även för utbildningsfrågorna inom maskincentralen.
Den maskinella bearbetningen ombesörjes inom hålkortscentralen och EDPcentralen.

All personal vid maskincentralen med undantag för byråchefen är arvodesanställd
med i allmänhet arvode motsvarande viss lönegrad. Till stansningspersonal
utgår i viss utsträckning premielön samt ackordstillägg beroende
på prestation.

3. Arbetsuppgifter på ADB-området och behovet av central organisation

Kommittén framhåller att frågan om införande av ADB måste bedömas
enligt de för all rationalisering gällande grunderna. Speciellt på det administrativa
området bör en utredning inte begränsas till enbart lämpligheten
av att använda ADB. Även andra vägar för en rationalisering bör beaktas.
Eftersom våra resurser i fråga om personal med organisations- och
ADB-erfarenhet är begränsade, måste enligt kommittén företräde ges åt de
rationaliseringsprojekt som ger de största vinsterna. Kommittén framhål -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ler, att i princip hela rationaliseringsfältet därvid bör ses i ett sammanhang.
För att effektivisera rationaliseringsarbetet behövs ett intimt samarbete
mellan alla berörda parter redan på planeringsstadiet. Detta gäller främst
den allmänna rationaliseringsexpertisen och ADB-expertisen, men samarbetet
måste enligt kommittén utsträckas till de verk och myndigheter, vilkas
ämbetsområden beröres av ifrågavarande projekt.

Ett tillvaratagande av fördelarna med ADB kräver utöver de allmänna
planeringsuppgifterna också insatser av andra slag. Det gäller härvid åtgärder
inte endast för att införa och fortlöpande utnyttja ADB utan även
för att utveckla och förbättra dess användning. Till dessa insatser hänför
kommittén, förutom det vid varje ADB-projekt erforderliga undersökningsoch
förberedelsearbetet, fortlöpande system- och programöversyn, undervisning,
uppföljning av utvecklingen, dokumentation, utrednings- och utvecklingsarbete,
standardiseringsarbete, planering av maskinanskaffning och
maskinutnyttjande samt fortlöpande drift.

Vid undersöknings- och förberedelsearbetet kan bistånd
av erfaren expertis förhindra dyrbara misstag och stora ändringskostnader
i ett senare skede. Det är vidare enligt kommittén angeläget att
föreliggande möjligheter till integration med andra områden uppmärksammas
och att systemuppläggningen blir sådan att framtida integrationsmöjligheter
inte onödigtvis försvåras.

Även sedan ett datasystem blivit fastare etablerat och kommit i funktion,
kräver det en fortlöpande observation inte minst med hänsyn till den
snabba utvecklingen på området. En kontinuerlig öv ersyn av system
och program är därför enligt kommittén ett naturligt led i verksamheten.
De bästa förutsättningarna för en till utvecklingen på ADB-området
följsam effektiviseringsverksamhet i fråga om system och program anser
kommittén kunna ernås genom samarbete mellan personalen på de olika
tillämpningsområdena och ADB-expertisen. På den senare bör enligt kommittén
ankomma bl. a. att fortlöpande uppmärksamma integrationsmöjligheter,
att förmedla idéer till förbättringar samt att för de olika användarnas
räkning följa upp utvecklingen och utvärdera dess konsekvenser.

Med den utveckling, som är att emotse på ADB-området, uppkommer behov
av grundläggande undervisning i ADB såsom ett led i utbildningen
för ett flertal olika yrken. Denna undervisning anser kommittén i regel
böra förläggas till universitet och högskolor samt de läroanstalter i övrigt,
där utbildning för ifrågavarande yrken sker. Undervisning i ADB måste
i stor utsträckning också ges åt redan yrkesverksamma som ett led i fortbildningen
inom yrket och som fackutbildning för dem som skall ha hand
om arbetsuppgifter på ADB-området. För statsförvaltningens vidkommande
erfordras enligt kommittén en till förhållandena inom statsförvaltningen avpassad
samt i väsentliga hänseenden utvidgad och fördjupad undervisning.
Denna anses böra omfatta såväl ledande personal inom myndigheterna som
den personal som skall direkt engageras i ADB-arbetet. Framförallt skall
den avse systemmän och programmerare. Undervisningen får enligt kom -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

mittén i viss utsträckning differentieras efter personalkategori, men specialiseringen
får inte drivas så långt att översikten över arbetsfältet går förlorad.
En gemensam grundutbildning åtföljd av differentierad vidareutbildning
kan enligt kommitténs uppfattning vara en lämplig lösning.

För att ADB-arbetet skall bli så effektivt som möjligt är det av vikt att
kunskaperna hos de på området verksamma fortlöpande underhålles och
förnyas. Enligt kommitténs uppfattning bör uppföljning av utvecklingen
samt dokumentation handhas centralt av ADB-expertis.
Kommittén finner det naturligt, att till dokumentationstjänsten anknytes
handhavandet av erforderligt fackbibliotek. Visst samarbete med de
allmänna biblioteken anses därvid böra uppehållas. Kommittén betonar att
dokumentationstjänsten visserligen i första hand skall tillgodose statsförvaltningens
behov, men att den fördenskull inte bör förbehållas den statliga
sektorn.

Kommittén framhåller vidare, att det på ADB-området bör bedrivas ett
utrednings- och utvecklingsarbete i avsikt att dels förbättra,
förbilliga och utvidga ADB-tillämpningen allmänt eller inom särskilda
områden, dels stå olika användare till tjänst med lösandet av speciella problem.
Som exempel på sådan verksamhet, vilken bör bedrivas på expertplanet,
nämner kommittén maskinbedömning, maskinkonstruktion, utveckling
av system- och programmeringsmetodik, numerisk analys samt utvecklande
av nya användningsområden för ADB. På maskinområdet är det enligt
kommittén en angelägen uppgift att till ledning för beslut rörande nyanskaffningar,
byten eller kompletteringar granska och värdera nyutkommen
ADB-utrustning. Denna uppgift bör vara ett lagarbete för tekniker,
systemmän och programmerare. I fråga om konstruktionsarbetet framhåller
kommittén, att det numera inte är nödvändigt att tillgodose statsförvaltningens
behov av datamaskiner genom egen tillverkning. Det finns en snabbt
växande datamaskinindustri med stora resurser för vidareutveckling. Kommittén
finner det dock önskvärt, att teknisk personal i vissa fall skall kunna
sättas in på uppgifter i samband med konstruktionsarbete. Detta kan
exempelvis bli aktuellt i fall där man genom någon specialkonstruktion
skulle kunna erhålla väsentliga fördelar i ADB-arbetet. Bland uppgifterna
på metodområdet nämner kommittén bl. a. utvecklandet av standardprogram
för statsförvaltningens speciella behov eller eljest för speciellt svenska
förhållanden. För att underlätta programmeringsarbetet inom statsförvaltningen
anser kommittén önskvärt alt förekommande standardprogram och
andra produktionsprogram registreras och tiilhandahålles centralt. Då statsförvaltningen
kan komma att ha maskiner av flera olika fabrikat, anser
kommittén det också betydelsefullt, att generella programmeringsspråk utvecklas
och kommer till allmän användning. Ett uppföljande av utvecklingen
i detta hänseende anser kommittén bäst ske genom aktiv medverkan i
utvecklingsarbetet.

Helt naturligt rymmer ADB i sitt nuvarande stadium också stora möjligheter
till utveckling på ett allmänt plan genom forskning. I fråga om för2
Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

läggningen av denna uttalar kommittén, att grundforskning närmast hör
hemma hos universitet, högskolor och särskilda forskningsinstitutioner och
att även målforskning i viss utsträckning kan förläggas dit. Målforskningen
fordrar dock ofta nära kontakt med de praktiska arbetsuppgifterna på området.

I fråga om standardiseringen framhålles att den har sin givna
plats som förelöpare till ADB och som ett medel att höja ADB-systemens
kvalitet. Standardiseringen omfattar bl. a. programmeringsspråk, systemarbete,
teknisk utrustning och nomenklatur. I fråga om teknisk utrustning
framhåller kommittén särskilt magnetband och datatransmission som standardiseringsobjekt.
Kommittén betonar även, att ingående kännedom om
ADB-förhållanden och om utvecklingsmöjligheterna är nödvändig för att
standardiseringsfrågorna skall få en tillfredsställande lösning. Det är enligt
kommittén av största ekonomiska betydelse att så sker.

Kommittén understryker behovet av en samlad planering av maskinanskaffning
och maskinutnyttjande inom statsförvaltningen.
Med beaktande av de större maskinernas företräden från ekonomisk
synpunkt finner kommittén det vara önskvärt att, där så är möjligt, sammanföra
ett flertal arbetsuppgifter till en gemensam anläggning. På beräkningsområdet
kan maskinfrågan många gånger ordnas endast genom sådant
sammanförande av arbetsuppgifter. Även om en särskild anläggning av största
storlek skulle kunna anskaffas och bli tillräckligt utnyttjad av en enda
myndighet, bör enligt kommittén anskaffningen ändå inte ses isolerat. Behov
av samverkan inom statsförvaltningen och samordning av resurserna
föreligger i olika former. Kommittén anser det också angeläget att enhetliga
regler tillämpas för arbetet vid de olika maskinanläggningarna. Särskilda
maskinloggar anses sålunda böra föras vid de olika anläggningarna.
Genom analys av dessa och av kostnadsredovisningar för olika anläggningar
erhålles uppgifter om driftsäkerhet och kostnadsutfall vid användning av
olika maskinfabrikat, vilket kan vara av värde bl. a. som underlag för maskinanskaffningarna
inom statsförvaltningen. Kommittén anser det nödvändigt
att även dessa arbetsuppgifter sammanhålles centralt.

Mot bakgrunden av sin redovisning för arbetsuppgifterna på ADB-området
övergår kommittén till frågan om organisationen av AD Bverksamheten
inom statsförvaltningen. Kommittén framhåller därvid
angelägenheten av att söka så väl som möjligt utnyttja tillgängliga personella
och maskinella resurser. ADB-verksamheten bör ges en sådan organisation
och sådana verksamhetsformer, att en samordning av resurserna befrämjas.
En arbetsfördelning i specialiseringens tecken anses i hög grad
önskvärd redan med hänsyn till arbetsuppgifternas art. Den är emellertid
också nödvändig för ett riktigt utnyttjande av de personalresurser, som kan
beräknas stå till förfogande för ändamålet. En samverkan mellan specialisterna
och dem som praktiskt tillämpar ADB är likaså nödvändig.

Det praktiska arbetet att förbereda ADB anser kommittén i princip höra
hemma hos de myndigheter som skall tillämpa ADB. Dessa anses böra svara

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

för system- och programmeringsarbetet och disponera härför erforderlig
personal. Kommittén konstaterar dock, att många arbetsuppgifter vid förberedelser
till ADB är av sådan art att varje myndighet inte kan tillföras den
sakkunskap som erfordras. Kommittén finner det nödvändigt, att den tillgängliga
expertisen koncentreras och ställes till myndigheternas förfogande
för rådgivning och information, undervisning m. m. Därtill kommer att åtskilliga
arbetsuppgifter på ADB-området avser funktioner, som är gemensamma
för hela statsförvaltningen eller som bör utföras centralt för att
undvika dubbelarbete. Vidare behöver frågor om anskaffning och utnyttjande
av maskinell utrustning enligt kommittén samordnas inom statsförvaltningen.
Ett nära samarbete anses också angeläget mellan olika specialistgrupper,
såsom de tekniska experterna, matematikerna på beräkningssidan
samt system- och programmeringsexperterna på databehandlingssidan.

Med hänsyn till det behov av central organisation, som i olika hänseenden
föreligger beträffande ADB-verksamheten, föreslår kommittén, att ett
centralt organ inrättas för att inom statsförvaltningen handlägga vissa databehandlingsfrågor.

4. Kommitténs organisationsförslag

r»en centrala dataorganisationens uppgifter och ställning

Ett centralt dataorgan bör enligt kommitténs förslag vara ett expertorgan
med företrädesvis samordnande, sammanhållande, kunskapsförmedlande
och biträdande funktioner. Det bör inte ha befogenhet att besluta
gentemot övriga statsmyndigheter. Dataorganet föreslås ha rättighet och
skyldighet att taga initiativ i olika avseenden för att främja ett utnyttjande
av ADB på bästa sätt inom statsverksamheten. Det skall som centralt fackorgan
företräda de allmänna synpunkter, som kan anläggas vid ställningstaganden
i olika ADB-frågor.

Kommittén anger dataorganets uppgifter i korthet vara
att medverka vid planeringen av det centrala rationaliseringsarbetet och
därvid företräda ADB-synpunkter,

att biträda statsmyndigheter vid förberedelser till ADB och vidareutveckling
av förefintliga datasystem,

att, där så betingas av särskilda omständigheter, genomföra uppläggningsarbete
för ADB i service,

att verka för en för statsverksamheten planmässig anskaffning och användning
av tekniska hjälpmedel för ADB ävensom bistå vid anskaffning,
installation m. in. av sådan utrustning,
att verka för ett effektivt utnyttjande av befintliga maskinanläggningar
och tillhandahålla maskintid,

att planera för och handha undervisningen på området,

att följa utvecklingen inom och utom landet i fråga om teknik, metodik

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

och tillämpning av ADB samt utvärdera dess resultat ävensom bidraga till
utvecklingen på området samt handha erforderlig dokumentation,

att till andra förmedla vid uppföljnings- och utredningsverksamheten
vunna resultat och inhämtade erfarenheter,

att bedriva rådgivnings- och informationsverksamhet i fråga om ADB
samt

att i övrigt handlägga de ärenden på ADB-området som må ankomma på
ett centralt statsorgan.

För att dataorganet skall kunna fullgöra sina uppgifter är det nödvändigt
att statsmyndigheter, kommittéer m. fl. i ADB-frågor håller kontakt med
dataorganet. Kommittén erinrar i samband därmed om gällande cirkulär
till statsmyndigheterna angående maskincentralens verksamhet. Statliga
verk och myndigheter (ej statliga bolag) bör sålunda enligt kommittén ha
skyldighet att anmäla uppkommande frågor angående användning av ADB
till dataorganet. De bör inte utan samråd med dataorganet få anskaffa
ADB-utrustning eller anlita annan tillhörig ADB-anläggning. Enligt kommitténs
förslag skall vidare frågor om maskinanskaffning vid delade meningar
underställas Kungl. Maj :ts prövning. Förefintlig eller uppkommande
överskottskapacitet vid av verk eller myndighet förvaltad anläggning
skall i princip ställas till dataorganets förfogande. Vidare anses skyldighet
böra föreligga att tillhandahålla dataorganet de uppgifter som kan vara erforderliga
för dess planerande och samordnande verksamhet.

Den automatiska databehandlingen befinner sig f. n. i ett starkt dynamiskt
begynnelseskede. Kommittén anser det därför inte lämpligt eller ens
möjligt att söka i detalj reglera verksamheten hos centralorganet. Verksamheten
bör ges en sådan organisatorisk ram, att den till form och innehåll
snabbt och smidigt kan anpassas efter utvecklingen.

Kommittén har haft att överväga frågan om att på bästa sätt utnyttja
ADB inom statlig verksamhet och har därför tillagt det centrala dataorganet
sådana uppgifter, som betingas av behovet inom den statliga sektorn.
Emellertid är dataorganets verksamhet i flera hänseenden i viss mån av
mera allmänt samhällelig natur, såsom i fråga om undervisning, dokumentation,
maskinservice m. m. Kommittén anser att dataorganets tjänster därvidlag
inte bör vara förbehållna enbart statsmyndigheterna utan att de i
princip bör vara allmänt tillgängliga.

Kommittén konstaterar att den administrativa databehandlingen och beräkningsverksamheten
i många hänseenden har sammanfallande problem,
som för sin lösning fordrar intim samverkan mellan experterna inom dessa
båda områden. Enligt kommitténs mening är det därför nödvändigt, att samma
organisation företräder såväl beräkningsverksamheten som den administrativa
databehandlingen. Det anses också angeläget, att en och samma
organisation omsluter all ifrågavarande verksamhet för att kunna ändamålsenligt
fylla en rådgivande och biträdande funktion och ge erforderlig maskinell
service åt statsmyndigheterna. För dessa bör det också, framhåller kommittén,
vara önskvärt att vid behov av service m. m. kunna vända sig till ett

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

enda organ. Av nämnda skäl anser kommittén, att matematikmaskinnämndens
och maskincentralens nuvarande funktioner bör sammanföras och bilda
grunden till en central dataorganisation inom statsverksamheten.

I fråga om dataorganisationens ställning inom statsförvaltningen framhåller
kommittén, att valet står mellan att anknyta organisationen till någon befintlig
statsmyndighet eller att ge den en fristående ställning. Eftersom ADB
är en viktig metod att beakta vid rationalisering av administrativa rutiner,
framträder statskontoret som den myndighet, till vilken en anslutning av
dataorganisationen skulle kunna ifrågakomma. Den omständigheten att statistiska
centralbyrån utövar vissa centrala funktioner på hålkortsområdet
och jämväl utnyttjar ADB-maskiner, utgör enligt kommitténs mening inte
något skäl för en anknytning av dataorganisationen till detta ämbetsverk,
vars uppgifter hänför sig till det statistiska ämnesområdet.

Vid en anknytning till statskontoret måste dataorganisationen — med
kommitténs utgångspunkter — i dess helhet ingå i detta ämbetsverk som
en särskild avdelning. Behovet av samverkan mellan ADB-specialistema på
olika delområden anser kommittén nämligen ha sådan tyngd, att det i organisatoriskt
hänseende väger över den samverkan som är nödvändig även
mellan ADB-expertisen och organisationsexpertisen. Verksledningen skulle
härvid få trygga det erforderliga samarbetet avdelningarna emellan.

Kommittén anser emellertid att flera skäl kan anföras mot en anslutning
till statskontoret. Sålunda är beräkningsverksamheten inom forskning, teknik
m. m. i stort sett främmande för statskontorets verksamhet. Vidare kan
i en framtid sådana nya tillämpningsområden bli aktualiserade som ligger
utanför statskontorets intressesfär. Anskaffning och drift av maskiner
samt utvecklingsarbete på det tekniska området finner kommittén vidare
vara uppgifter, som inte bör ankomma på statskontoret såsom centralt rationaliseringsorgan.
Därtill kommer att dataorganisationen måste bli av inte
oväsentlig storlek i personellt hänseende. Personalstyrkan inom matematikmaskinnämnden
och maskincentralen uppgår sålunda till sammanlagt
över 200 personer. Ett inordnande i statskontoret av en organisation av
denna storlek anser kommittén i varje fall f. n. medföra betydande organisatoriska
svårigheter.

Under sådana omständigheter anser kommittén, att dataorganisationen
får större förutsättningar att fylla sin uppgift om den — liksom nu är fallet
med matematikmaskinnämnden — ges en självständig ställning. Kommittén
föreslår därför, att dataorganisationen uppbygges såsom ett självständigt
organ med benämningen statens datanämnd. Kommittén understryker
vikten av ett intimt samarbete mellan statskontoret och den föreslagna
datanämnden och föreslår att de båda myndigheterna ömsesidigt
blir representerade i respektive verksstyrelser.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Förvaltningen av maskinanläggningar

Kommitténs förslag innebär, att matematikmaskinnämndens maskiner
Besk, Facit EDB och Alwac III E samt maskincentralens anläggning IBM
7070/1401 och dess hålkortsutrustning skall omhänderhas av datanämnden
och drivas av denna som en serviceanläggning. Att även maskincentralens
hålkortsutrustning föreslås övertagen av datanämnden sammanhänger
med att sådan utrustning erfordras som hjälpapparatur vid arbeten
i datamaskiner. Vidare måste det enligt kommittén höra till datanämndens
verksamhet att lämna bistånd i valet mellan ADB och hålkortsteknik,
och datanämnden bör vid sin maskinella service kunna åtaga sig arbeten
oavsett den tekniska väg som väljes.

Med den av kommittén föreslagna lösningen skulle statistiska centralbyrån,
bortsett från viss stansutrustning, inte direkt disponera egen maskinell
utrustning för sina arbeten. Kommittén anser det dock angeläget,
att i varje fall betydande delar av centralbyråns hålkorts- och databehandlingsarbeten
kan utföras i omedelbar lokal närhet till centralbyrån. Detta
föreslås bli tillgodosett genom att datanämnden förlägges till samma fastighet
som den nuvarande maskincentralen. Kommittén har utgått från att
centralbyrån inte kommer att belägga maskinanläggningen med egna arbeten
annat än delvis. Hänsynen till kostnader och knappheten på kvalificerad
personal för maskindriften talar enligt kommittén för att maskincentralens
anläggning, överförd till datanämnden, helt svarar för centralbyråns
maskinbehov. Förändringen skulle endast innebära en överföring av
det administrativa ansvaret för nuvarande maskincentral från centralbyrån
till den nya datanämnden. Centralbyrån skulle alltså i vanlig ordning disponera
den maskintid som planerats.

Vad gäller övriga befintliga maskinanläggningar inom statsförvaltningen
framhåller kommittén, att flera skäl talar för att dessa förvaltas av ett och
samma organ, oavsett var de är förlagda. Betydande fördelar skulle vara
förenade med en gemensam administration för driften. Att förvalta och i
personellt hänseende administrera ett flertal hos olika myndigheter och
över hela landet lokalt placerade datamaskinanläggningar skulle emellertid,
anser kommittén, bli en alltför betungande uppgift för datanämnden.
De därmed förenade detaljfrågorna skulle kunna undanskymma nämndens
väsentliga uppgift att vara rådgivande och styrande organ på ett högt expertplan.
Kommittén vill därför inte förorda en gemensam förvaltning av
de statliga maskinanläggningar som redan finns hos enskilda myndigheter.
De fördelar som skulle vara förenade med en gemensam förvaltning finner
kommittén i stort sett kunna vinnas genom övervakning av maskinutnyttjande
hos de enskilda användarna och genom samgående olika myndigheter
emellan i fråga om reservkapacitet, personaldisposition m. m. under
centralorganets ledning. Överskottskapaciteten vid de olika anläggningarna
bör enligt kommittén betraktas som en för statsverksamheten gemensam
reserv, som genom datanämndens förmedling skall utnyttjas för att

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

utjämna belastningen vid de olika anläggningarna och för nytillkommande
arbetsuppgifter. I fråga om de hålkortsanläggningar, som finns på olika
håll inom statsförvaltningen, finner kommittén inte anledning att — utom
vad angår statistiska centralbyråns anläggning — föreslå några organisatoriska
eller andra ändringar.

Kostnadsreglering

Matematikmaskinnämnden och statistiska centralbyråns maskincentral
debiterar f. n. sina uppdragsgivare för system- och programmeringsarbeten
och för maskintid efter självkostnadsprincipen. Maskincentralen äger,
med vissa begränsningar, tillgodogöra sig dessa inkomster. Summan av inkomsterna
utgör den ram, inom vilken centralen principiellt kan fritt bestämma
arten och omfattningen av sin verksamhet. Samma ordning gällde
tidigare för matematikmaskinnämnden. Numera har nämnden dock att bestrida
sina utgifter från anvisade anslagsmedel, och inkomsterna i verksamheten
tillföres riksstatens inkomstsida.

Kommittén framhåller, att kostnadsdebiteringen medför ett inte oväsentligt
arbete med beräkning och debitering av ersättningsbelopp. I det system
som gäller för matematikmaskinnämnden fyller debiteringen i stort sett
endast funktionen att budgetmässigt fördela serviceorganets kostnader på
kunderna. Kommittén anser, att samma översikt av kostnadsfördelningen
kan ernås bokföringsmässigt eller statistiskt. Det för maskincentralen tilllämpade
systemet kan enligt kommitténs uppfattning innebära bestämda
olägenheter, genom att ansvaret för att inkomster skall täcka utgifterna
kan leda till alt de lättast vunna inkomsterna eftersträvas, medan vad som
totalt sett eller på längre sikt kan vara fördelaktigare för statsverksamheten
kanske måste eftersättas.

Kommittén anser, att datanämnden inte skall uppbära ersättning för sin
medverkan i förberedelserna vid införande av ADB hos de statliga myndigheterna,
lika litet som statskontoret uppbär ersättning för rationaliseringsarbetet
i övrigt inom statsförvaltningen. På beräkningsområdet kan det
privata näringslivet vilja anlita sådana datanämndens tjänster, som på
detta område motsvarar uppläggningsarbete för administrativ databehandling.
Härvid bör nämnden betinga sig ersättning. Det kan i sådana fall också
vara anledning att uttaga ersättning av statliga affärsdrivande verk. Statliga
bolag bör i detta såväl som i andra här berörda hänseenden vara likställda
med privata företag.

För andra tjänster än sådana som är direkt hänförliga till rationaliseringsverksamhet
i vidare bemärkelse, bör datanämnden inte heller uppbära
ersättning av statliga verk och myndigheter. I vad mån sådana tjänster,
t. ex. undervisning och tillhandahållande av dokumenterad information,
skall debiteras utomstående bör enligt kommittén bedömas huvudsakligen
från konkurrenssynpunkt. Aktiv informationsspridning anses alltid böra
ersättas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Kommittén anser vidare, att debitering av maskintidskostnad av datanämnden
gentemot andra statliga myndigheter och sådana myndigheter sinsemellan
inte fyller något ändamål och därför inte bör ifrågakomma. Utgifter
för maskindrift bör belasta anslag hos den myndighet, som förvaltar
maskinanläggning, oberoende av om denna också betjänar andra myndigheter.
Medel bör finnas till datanämndens förfogande för att täcka eventuellt
uppkommande merutgifter, intill dess att den förvaltande myndighetens
anslag hunnit anpassas till det nya utgiftsbehovet. De affärsdrivande
verken bör med hänsyn till sin kostnadsredovisning ges möjlighet att genom
uthyrning av maskintid minska sina egna kostnader för ADB och bör
å andra sidan betala ersättning för maskintid hos andra statliga myndigheter.
Maskintid som av statliga myndigheter uthyres till statliga bolag och
utomstatliga företag bör debiteras.

Datanämndens organisation

Kommittén föreslår att datanämnden, som avses ha att handlägga bl. a.
betydelsefulla prioriterings- och samordningsfrågor, skall bestå av en ordförande
och chef samt förslagsvis minst sex övriga ledamöter. Statskontorets
och riksrevisionsverkets chefer föreslås vara självskrivna ledamöter. I
övrigt bör enligt kommitténs förslag i datanämnden ingå representanter för
det allmänna, för statliga förvaltningsmyndigheter, för universitet, högskolor
och det allmänna undervisningsväsendet samt för det enskilda näringslivet.
Nämndens ordförande bör erhålla en ställning motsvarande andra
verkschefers. Chefstjänsten föreslås därför placerad i lönegrad B 6 med
tjänstetiteln generaldirektör. För ömsesidigt beaktande av rationaliseringssynpunkterna
förutsättes att datanämndens chef ingår som ledamot i statskontorets
styrelse.

Under verkschefen, till vars förfogande anses böra stå en planeringssektion,
föreslås datanämnden organiserad på en tillämpningsavdelning, en
teknisk byrå, en driftbyrå, en undervisningsbyrå och ett kansli.

Tillämpningsavdelningen, vars arbetsuppgifter kan sammanfattas under
benämningen metodik och tillämpning, uppdelas på en byrå för administrativ
databehandling och en byrå för matematisk databehandling jämte fristående
sektioner. Den av kommittén föreslagna personalen på tillämpningsavdelningen
utgöres av en avdelningschef i B 4, 2 byråchefer i B 3, 14 byrådirektörer
i högst A 27, 46 datakonsulenter i högst A 23, 20 förste assistenter
i högst A 17, 12 assistenter i högst A 13 samt fyra kanslibiträden i A 7.
Kommittén har härvid utgått ifrån att maskincentralens tillgång på personal
för programmering för ADB och systemarbete vid hålkortsbearbetningen
fördelas lika mellan datanämnden och statistiska centralbyrån. Detta innebär
att 16 tjänster föreslås överförda från maskincentralen till statistiska
centralbyråns personalstat.

Den personal som avses för tekniska byrån hänför sig i nuvarande organisation
helt till matematikmaskinnämnden. Kommittén föreslår inte någon

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

ökning av det antal tjänster för tekniska uppgifter, som beräknas finnas vid
matematikmaskinnämnden vid utgången av budgetåret 1962/63. Förslaget
till personaluppsättning på tekniska byrån omfattar en byråchef i B 3, tre
byrådirektörer i högst A 27, tre förste byråingenjörer i högst A 23, fyra
ingenjörer i högst A 17, två förste verkmästare i A 17, två ingenjörer i A 13,
en instrumentmakare i A 11, en ritare i A 11 och tre laboratoriebiträden i
högst A 9.

Driftbyråns arbetsuppgifter fördelar sig på driften av de tre på skilda håll
förlagda datamaskinanläggningarna, nämligen Besk och Facit EDB, IBM
7070/1401 med tillhörande hålkortsutrustning samt Alwac III E. I arbetsuppgifterna
ingår också stansning av hålkort och hålremsor. Kommitténs
förslag till personaluppsättning omfattar en byråchef i B 1, tre förste byråingenjörer
i högst A 23, åtta ingenjörer i högst A 17, en förste kontorsskrivare
i A 15, 18 förste maskinoperatörer i A 13, en förste kansliskrivare i
A 12, elva maskinoperatörer i A 10, tre kontorister i A 9, två maskinoperatörer
i A 7, tre kanslibiträden i A 7, och 23 biträden för skriv- och kontorsgöromål
i reglerad befordringsgång. Härvid har tagits hänsyn till fyra tjänster
för hålkort spersonal, som den 1 juli 1963 beräknats tillförda maskincentralen
från socialstyrelsen. Vid utarbetandet av sitt förslag har kommittén
vidare förutsatt, att till statistiska centralbyrån den 1 juli 1963 överföres
24 tjänster för stanspersonal från maskincentralen jämte sju tjänster
från socialstyrelsen.

På undervisningsbyrån föreslår kommittén, utöver en byråchefstjänst i
B 1, för undervisningsverksamheten en byrådirektör i högst A 27, två datakonsulenter
i högst A 23, en ritare i A 13 och en kansliskrivare i A 11. För
dokumentationsverksamheten föreslås tre datakonsulenter i högst A 23, två
förste assistenter i högst A 17 och en biblioteksassistent i A 13. Kommittén
förutsätter, att personal vid de övriga byråerna i huvudsak anlitas som lärare
och att fackexpertisen på dessa byråer också tages i anspråk för dokumentationsarbetet.

Bland kansliets arbetsuppgifter räknar kommittén med att personalfrågorna
blir av särskild betydelse. Nämnden föreslås ha egen kassaverksamhet,
som organisatoriskt hänföres till kansliet. Vad gäller speciella affärsjuridiska
spörsmål förutsätter kommittén, att för dessa får anlitas särskild
expertis på samma sätt som hittills skett vid matematikmaskinnämnden.
Utöver för nämnden gemensam personal, såsom maskinskrivnings- och expeditionsvaktspersonal,
hänföres till kansliet också verkschefens sekreterare
samt sekreterare och byråregistratorer hos avdelnings- och byråcheferna.
Som chef för kansliet föreslås en byrådirektör i A 27. Den övriga föreslagna
kanslipersonalen utgöres av en förste byråsekreterare tillika kamrerare i
A 21, en bokhållare i A 15, en kontorsskrivare i A 13, en kansliskrivare i
All, fem kontorister i A 9, en förste expeditionsvakt i A 9, två expeditionsvakter
i A 7, två kanslibiträden i A 7, sex biträden för skriv- och kontorsgöromål
i reglerad befordringsgång samt fyra kontorsbud.

Planeringssektionen skall under verkschefens direkta ledning medverka

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

vid planeringen av det centrala rationaliseringsarbetet. Sektionen föreslås
också handha bl. a. driftstatistik för statliga maskinanläggningar samt redovisningen
av myndigheternas kostnader för användningen av ADB. Som
chef för planeringssektionen föreslår kommittén med hänsyn till arbetsuppgifternas
betydelse en avdelningsdirektör i B 1. Denne föreslås till sitt biträde
ha en datakonsulent i högst A 23 samt — i första hand för driftstatistiken
— en förste kontorsskrivare i A 15.

Kommittén framhåller att arbetsfördelningen inom avdelning och byråer
måste vara flexibel, så att organisationen snabbt kan anpassas till skiftande
förhållanden. Personalen bör därför inte vara fast bunden till viss byrå
eller sektion utan efter behov kunna omflyttas inom nämnden.

Kommitténs förslag till personalorganisation omfattar totalt 234 tjänster.
Detta innebär en ökning med nio tjänster vid jämförelse med den beräknade
personaltillgången vid matematikmaskinnämnden den 30 juni 1963
och den personal vid statistiska centralbyråns maskincentral som föreslås
överförd till datanämnden.

Kommittén har förutsatt, att datanämnden inrättas den 1 juli 1963. Enligt
kommitténs förslag beräknas avlöningsanslaget för budgetåret 1963/64
vid 1963 års lönenivå till 6 152 000 kr. Jämfört med motsvarande avlön,ingskostnader
för matematikmaskinnämnden och statistiska centralbyråns maskincentral
under innevarande budgetår, uppräknade till 1963 års lönenivå,
innebär förslaget en höjning med i runt tal 250 000 kr. Vid jämförelsen har
hänsyn tagits till beräknade personalöverföringar till maskincentralen från
kommerskollegium och socialstyrelsen samt från maskincentralen till statistiska
centralbyrån. Datanämndens omkostnadsanslag för budgetåret 1963/
64 har med utgångspunkt från maskincentralens stat och matematikmaskinnämndens
omkostnadsanslag för innevarande budgetår av kommittén beräknats
till 4 350 000 kr., varav 1 000 000 kr. till kostnader för maskintid
vid andra maskiner än nämndens egna. De för innevarande budgetår beräknade
omkostnaderna i maskincentralens stat jämte matematikmaskinnämndens
omkostnadsanslag för samma budgetår uppgår till ca 4 100 000 kr.,
varjämte till matematikmaskinnämnden anvisats ett anslag av 4 000 000 kr.
till kostnader för maskintid vid andra datamaskiner än nämndens egna.
Slutligen föreslår kommittén att till datanämnden för budgetåret 1963/64
anvisas ett reservationsanslag av 700 000 kr. till materiel m. m. För detta ändamål
är för innevarande budgetår anvisat samma belopp till matematikmaskinnämnden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

B. Remissyttranden

Allmänna synpunkter

Remissinstanserna delar överlag kommitténs uppfattning att ADB rymmer
stora möjligheter till rationalisering och effektivisering av statsförvaltningen
och av hela samhällsmaskineriet. Många remissorgan har själva erfarenhet
av ADB-användning och har funnit metoden väl lämpad och ekonomiskt
fördelaktig för olika arbetsuppgifter inom såväl det administrativa
området som beräkningsområdet. Säkerheten hos maskinerna sättes
inte i fråga. Den genom utvecklingen ökade prestationsförmågan och därmed
användbarheten i fråga om de maskiner som nu finnes i marknaden
understrykes. Matematikmaskinnämnden och domänstijrelsen framhåller sålunda
att maskinerna inte längre utgör exklusiva redskap för en trängre
krets utan numera är att betrakta som normala arbetsredskap inom administration
och forskning.

Det perspektiv som på något längre sikt öppnas genom användning av
datamaskiner beröres i vissa yttranden. Lantmäteristyrelsen framhåller, att
en ökad övergång till avancerade databehandlingsmetoder beträffande såväl
tekniska arbetsuppgifter som vissa administrativa och kamerala uppgifter
torde vara en nödvändig förutsättning för att inom nuvarande personalram
öka produktionen eller utan produktionsinskränkning åstadkomma en förkortning
av arbetstiden. Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd
påpekar att ADB kommer att medföra en förskjutning av arbetsfördelningen
från rutinarbete till mera kunskapskrävande och intressanta arbetsuppgifter.
Kollegienämnden understryker i samband därmed betydelsen av att
utbildningsväsendet på alla nivåer hinner anpassa sig till denna utveckling.
Försvarets forskningsanstalt fäster särskilt uppmärksamheten på de förändringar
som ADB kommer att innebära för bl. a. undervisning, dokumentation
och språköversättning. Arbetsmarknadsstyrelsen behandlar de problem
som uppkommer om införande av ADB medför personalreduceringar.
Enligt styrelsens mening bör hithörande problem kunna lösas inom ramen
för de arbetsmarknadspolitiska medel i form av effektiviserad arbetsförmedling,
omskolningskurser och andra rörlighetsstimulerande åtgärder som
redan står till buds. Styrelsen förklarar dock att det kan komma att ställas
ökade och speciella krav på de arbetsmarknadspolitiska medlen.

Den av kommittén lämnade redogörelsen över användningsområden för
ADB inom statsförvaltningen har i stort sett inte föranlett några erinringar
från remissinstanserna. Vissa kompletterande synpunkter har dock framförts.

Beträffande valet av maskinanläggningar och lokaliseringen av dem framhåller
överbefälhavaren, att ett flertal medelstora anläggningar ger betydligt
större säkerhet vid krigshandlingar än ett fåtal stora anläggningar. Liknande
beredskapssynpunkter anlägges också av vissa myndigheter på försvarets
område. Arbetsmarknadsstyrelsen anser att en stark centralisering

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

vid lokaliseringen av maskiner och teknisk expertis bör undvikas för att
inte skapa återverkningar på den geografiska förläggningen av den statliga
förvaltningen och näringslivet.

Arbetsuppgifter på ADB-området och behovet av central organisation

Kommitténs synpunkter rörande behovet av central ADB-expertis för att
ge myndigheterna råd och bistånd vid undersöknings- och förberedelsearbetet
för ADB samt vid fortlöpande översyn av
system och program för ADB-verksamheten har inte föranlett erinringar
från remissinstansernas sida.

Behovet av undervisning i ADB vitsordas allmänt. Härvid understryker
man också betydelsen av kraftfulla och snabba åtgärder för att
förhindra allvarlig brist på ADB-kunnig personal. Statistiska centralbyrån
framhåller sålunda, att stora investeringar i utbildning på ADB-området i
dagens läge är både ekonomiskt motiverade och nödvändiga för en rationell
utveckling på området. Liknande synpunkter anlägger fullmäktige i
riksgäldskontoret, som också betonar att utbildning av framför allt systemmän
måste organiseras snabbt, om de flaskhalsar som här föreligger skall
elimineras och rationaliseringsvinster uppnås i önskad takt. Länsstyrelsen
i Göteborgs och Bohus län fäster särskilt uppmärksamheten på den konkurrens
om personalen som är att vänta med privata företag liksom statliga
myndigheter emellan.

Betydelsen av undervisning i databehandlingsmetodik vid universitet och
högskolor understrykes av rektorsämbetet vid universitetet i Lund. I fråga
om det allmänna skolväsendet konstaterar skolöverstyrelsen, att ADB kommer
att ha viss inverkan på kursplaner och linjeindelning inom såväl det
allmänbildande som det yrkesutbildande skolväsendet.

Förslag om en utredning av utbildningsfrågorna på längre sikt framföres
av bl. a. matematikmaskinnämnden. Enligt nämndens mening bör en sådan
utredning avse alla stadier inom undervisningsväsendet. Därvid bör övervägas
möjligheten att rensa ut äldre utbildningsmoment och införa nya med
anknytning till ADB-verksamheten. Beträffande den högre undervisningen
betonar nämnden, att en kraftig förstärkning erfordras av universitetens
utbildningsmöjligheter i bl. a. numerisk analys och databehandlingsteknik
och att även handelshögskolornas utbildningsresurser på dessa områden
måste stärkas. För att kunna genomföra dessa utbildningsmoment är det
enligt nämnden nödvändigt, att lärosätena får tillgång till moderna matematikmaskiner.
I fråga om utbildningen på den tekniska sidan framhåller
matematikmaskinnämnden, att utbildningsläget redan nu är otillfredsställande
och att särskilt bristen på elektronikutbildade civilingenjörer är mycket
kännbar för såväl statliga institutioner som industrin.

Frågan om en intern ADB-utbildning inom statsförvaltningen beröres av
bl. a. riksrevisionsverket och riksskattenämnden, som för sin del understryker
betydelsen av ADB-utbildning åt revisions- och taxeringspersonalen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

I fråga om utrednings- och utvecklingsarbete på ADBområdet
föreligger delade meningar bland remissinstanserna rörande de
insatser som erfordras från statens sida. Statstjänstemannens riksförbund
anser att någon ADB-forskning i statlig regi över huvud taget inte är påkallad.
Försvarets förvaltningsdirektion framför kritiska synpunkter på en
speciell statlig verksamhet avseende kompletteringar och förbättringar av
maskinutrustning samt tekniskt underhåll och service. Statistiska centralbyrån
ifrågasätter lämpligheten av att till en statlig förvaltningsmyndighet
lägga en verksamhet, som innebär grundläggande tekniskt forsknings- och
konstruktionsarbete. Ämbetsverket anser dock att metodforskning, d. v. s.
utveckling av standardprogram och rutiner för databehandling m. m., behöver
bedrivas i statlig regi. Statskontoret hävdar att den tekniska och delvis
den vetenskapliga utvecklingen på maskinsidan av ADB-området får anses
ha blivit en angelägenhet för industrin. Det torde emellertid enligt statskontorets
uppfattning vara angeläget att vid systemuppläggning och inte minst
vid maskinval ha tillgång till teknisk ADB-expertis. Denna bör bl. a. ha till
uppgift att följa den tekniska utvecklingen och sammanställa dess resultat
samt bedöma värdet av ny maskinell utrustning liksom möjligheten till specialkonstruktioner
i -vissa fall för att lösa speciella databehandlingsproblem.

En klart positiv inställning till en statlig verksamhet på utvecklingsområdet
redovisas av bl. a. statens naturvetenskapliga forskningsråd, rektorsämbetet
vid universitetet i Stockholm och tekniska högskolans i Stockholm
kollegienämnd, vilka anser att forskningsfrågorna över huvud taget ägnats
för liten uppmärksamhet av kommittén. Även matematikmaskinnämnden
finner ett statligt forsknings- och konstruktionsarbete på ADB-området vara
av stor vikt. Nämnden vänder sig mot kommitténs uppfattning att det numera
inte är nödvändigt att tillgodose statsförvaltningens behov av datamaskiner
genom egen tillverkning. Enligt nämnden kan detta visserligen
vara riktigt i fråga om maskiner av måttlig storlek men inte i fråga om
verkligt stora och avancerade maskiner, vilka inte är kommersiellt tillgängliga Kommitténs

synpunkter på standardisering som ett medel för
att höja ADB-systemens kvalitet understrykes av flygförvaltningen, som anser
det angeläget att system, metoder, programmeringsspråk och materiel
standardiseras på ett tidigt stadium. En samordning av resurserna krävs
härvidlag. Flygförvaltningen anser vidare att närmare utredning bör göras
om standardiseringsfrågorna och sättet för standardiseringsarbetets bedrivande.
Sveriges standardiseringskommission erinrar om att matematikmaskinnämnden
ställt sakkunniga till förfogande för sekretariatarbete inom
den svenska standardkommitté som handlägger databehandlingsfrågor och
utgår från att detta stöd från staten inte påverkas av en omorganisation.
Från tekniska nomenklaturcentralen framhålles betydelsen av att nya begrepp
inom databehandlingsteknik och metodik inordnas i en fast terminologi
och att denna dels konsekvent samordnas med annan fackterminologi,
dels korresponderar med internationell terminologi.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Remissinstanserna är i stort sett eniga med kommittén om behovet av en
viss samordning beträffande maskinanskaffning och maskinutnyttj
ande inom statsförvaltningen. I fråga om formerna för och
omfattningen av en sådan samordning råder emellertid delade meningar.
Flygförvaltningen framför som sin mening att staten måste bli en kompetent
köpare av datamaskinutrustning och att resurserna måste samordnas,
så att staten i varje fall utifrån sett vid behov kan uppträda som en stor
kund. Anskaffningen av datamaskiner bör enligt civilförsvarsstyrelsen ske
på sådant sätt, att hänsyn tages till de olika önskemål som finns på skilda
håll inom statsförvaltningen. Detta förutsätter enligt styrelsens uppfattning
en koncentration av beslutanderätten.

Å andra sidan varnar marinförvaltningen för risken att genom alltför
långtgående åtgärder i fråga om samordning, anskaffning och utnyttjande
av maskinanläggningarna minska de enskilda ämbetsverkens intresse för initiativ.
Försvarets forskningsanstalt ställer sig skeptisk till tanken att fördelar
skulle vara att vinna genom central clearing av driftspersonal. Enligt
vattenfallsstyrelsen får en planmässig anskaffning och användning av tekniska
hjälpmedel för ADB inte leda till minskad konkurrensmöjlighet de
olika maskintillverkarna emellan genom att statsförvaltningen såsom den
största användaren av datamaskiner inom landet begränsar sitt maskinbeständ
till ett fåtal typer.

Försvarets förvaltningsdirektion hävdar, att det direkta samarbetet mellan
leverantören och myndigheten-beställaren måste bibehållas vid alla större
anläggningar. Denna uppfattning delas i princip av bl. a. statskontoret.
För att få en så väl sammansatt och utnyttjad maskinpark som möjligt inom
statsförvaltningen erfordras emellertid enligt statskontorets mening
medverkan av ett organ, som fortlöpande erhåller informationer om ledig
maskinkapacitet vid statliga ADB-anläggningar och om de behov av maskinkapacitet
som är att emotse från olika användningsområden. I sistnämnda
hänseende anser ämbetsverket en samordning med planeringen av hela rationaliseringsverksamheten
nödvändig. För nyanskaffning av statlig ADBanläggning
föreslår statskontoret att tills vidare ett tillvägagångssätt tilllämpas,
som är analogt med det som numera gäller för större statliga byggnadsprojekt.

De remissinstanser som uttalat sig i organisationsfrågan vitsordar så gott
som genomgående behovet av en central organisation på
ADB-området. Generalpoststyrelsen uttalar exempelvis, att det med hänsyn
till den allmänt utbredda användningen av ADB inom statsverket samt den
snabba utvecklingen på ADB-området föreligger ett behov av en väl utbyggd
kunskapsförmedlande och rådgivande verksamhet för statsmyndigheterna.
Rikets allmänna kartverk understryker vikten av att statens resurser på
området samlas till en organisation, som under en tid av stark utveckling
kan hävda sig gentemot den privata marknaden, främst när det gäller konkurrens
om personal.

Fullmäktige i riksgäldskontoret är i sitt yttrande inne på tanken att ett
definitivt ställningstagande till organisationsfrågan skulle kunna anstå nå -

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

gon tid, för att man skulle få ytterligare erfarenheter om utvecklingstendenserna
på området. Genom att skjuta organisationsfrågan på framtiden
kan dock stora och eljest möjliga rationaliseringsvinster äventyras. Liksom
kommittén anser fullmäktige därför, att handläggningen av databehandlingsfrågorna
inom statsförvaltningen snarast möjligt bör ges en sådan organisation
och sådan verksamhetsform, som är ägnad att främja en samordning
av såväl de personella som de tekniska resurserna.

Med hänsyn till dynamiken i utvecklingen på ADB-området ifrågasätter
försvarets forskningsanstalt om det inte är för tidigt att skapa permanenta
former för en så omfattande centralisering som kommittén föreslagit. Forskningsanstalten
anser också, liksom försvarets radioanstalt, att ett centralt
organ inte erfordras på den matematiska databehandlingens område. Marinförvaltmngen
är av den uppfattningen, att ett centralt dataorgan inte är
oundgängligen nödvändigt för försvarets behov.

Ben centrala dataorganisationens uppgifter och ställning

Kommitténs förslag att inrätta ett särskilt ämbetsverk, statens datanämnd,
såsom ett självständigt centralt organ på ADB-området tillstyrkes
eller lämnas utan erinran av något mer än hälften av remissinstanserna.
Från de övriga remissinstanserna riktas invändningar mot förslaget att ge
den centrala dataorganisationen ställningen som ett särskilt ämbetsverk,
och olika alternativa organisationsformer föreslås.

Ett flertal remissinstanser förordar en anknytning av det centrala dataorganet
i mer eller mindre reducerat skick till statskontoret. Främst den
löpande maskindriften anses därvid i allmänhet böra avskiljas från verksamheten
i övrigt, så att arbetet inom statskontoret mera koncentreras till
uppgifter av samordnande, rådgivande och kunskapsförmedlande karaktär.
Från flera håll riktas kritik mot förslaget att sammanslå matematikmaskinnämnden
och statistiska centralbyråns maskincentral. Maskincentralens anläggning
anses i dessa yttranden på längre sikt böra förbehållas statistikproduktionen.
För att tillgodose behovet av servicebearbetning föreslår vissa
remissinstanser tillskapande av ett självständigt serviceorgan, drivet efter
affärsmässiga principer. Förslag framföres också om inrättande av en
särskild institution för numerisk analys, vilken skulle anknytas till universitet
eller högskola och handha de mera vetenskapligt och tekniskt betonade
arbetsuppgifterna. Därvid förutsättes i en del remissvar att matematikmaskinnämnden
ombildas till ett sådant institut för numerisk analys. Från
en remissmyndighet framföres förslag om inrättande av en särskild delegation
inom Kungl. Maj:ts kansli för erforderlig samordning på ADB-området.

Remissinstanserna delar överlag kommitténs uppfattning om ett nära
samband mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och den administrativa
databehandlingen. Sålunda framhåller bl. a. uppbördsorganisationskommittén
alt en utredning om tillämpning av ADB normalt
kräver en allmän organisationsundersökning. Statistiska centralbyrån
understryker, att det inte alltid är möjligt alt på förhand avgöra om ADB eller

Kurigl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

kontorsrationalisering ger den bästa lösningen. Ämbetsverket erinrar också
om att det pågår en utveckling, där ADB-tekniken kommer att få allt större
roll som rationaliseringsinstrument. Statskontoret understryker, att ADB
inte är enbart en metod för automatisering av databehandlingen utan också
ett medel att skapa ny och bättre information och att ADB därmed i viss
mån ger en ny dimension åt rationaliseringsarbetet. Liknande synpunkter
anföres även av andra remissinstanser. Marinförvaltningen fäster avseende
vid att införande av ADB i regel medför en modifiering av organisationen
och i vissa fall en omorganisation.

Kommitténs argument för att det centrala ADB-organet ges en fristående
ställning godtages av civilförsvarsstyrelsen, delegationen för pensionsutbetalning,
överståthållarämbetet och länsstyrelsen i Östergötlands län. I ett
flertal andra remissvar accepteras kommitténs ståndpunkt i detta avseende
utan särskilda kommentarer.

Ett betydande antal remissinstanser anser övervägande skäl tala för att
ADB-verksamheten knytes fastare samman med det centrala rationaliseringsarbetet
i övrigt och att ADB-frågorna därför bör förläggas till statskontoret
i dess egenskap av central rationaliseringsmyndighet inom statsförvaltningen.
Till de remissinstanser som intager denna ståndpunkt hör överbefälhavaren,
armétygförvaltningen, marinförvaltningen, flygförvaltningen,
försvarets förvaltningsdirektion, försvarets forskningsanstalt, försvarets radioanstalt,
riksförsäkringsverket, järnvägsstyrelsen, statistiska centralbyrån,
delegationen för statistikfrågor, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap,
uppbördsorganisationskommittén, länsstyrelserna i Stockholms
samt Göteborgs och Bohus län, fullmäktige i riksgäldskontoret, Landsorganisationen
i Sverige, Statstjänstemännens riksförbund och Tjänstemännens
centralorganisation. Som skäl för en förläggning av ADB-frågorna till statskontoret
åberopas bl. a., att samordningen är av stor betydelse och att det
inte är tillräckligt med ömsesidig styrelserepresentation för att åstadkomma
nödvändig intim samverkan mellan två skilda statsorgan. Vidare
framhålles att det för de enskilda myndigheterna skulle vara en nackdel att
i rationaliseringsärenden ha två olika myndigheter att vända sig till. Risken
för dubbelarbete beröres i några av remissvaren. Farhågor uttryckes också
för minskad effektivitet i en organisation med två fristående myndigheter
med uppgifter inom så näraliggande och i många fall sammanfallande verksamhetsområden
som hos statskontoret och den föreslagna datanämnden.

Enligt försvarets civilförvaltning bör dataorganet tills vidare ges en självständig
ställning. På längre sikt anses dock böra övervägas att överföra
verksamheten till statskontoret.

Statskontoret understryker i likhet med kommittén vikten av en effektiv
planering av rationaliseringsverksamheten i syfte att ge företräde åt de
lönsammaste projekten, motverka dubbelarbete och samordna arbetsinsatserna.
En uppdelning på skilda organ torde enligt ämbetsverket knappast
främja en sådan målsättning.

Genom sina undersökningar inom statsförvaltningen och kontakter med

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

organisationsföredragandena vid de statliga verken erhåller statskontoret
överblick över den statliga rationaliseringsverksamheten. Enligt kommittén
måste emellertid även den föreslagna datanämnden ha en samlad överblick
över de områden, där användande av ADB kan bli aktuellt. Detta innebär
enligt statskontorets mening otvivelaktigt, att dubbelarbete uppkommer.
Även vid rationaliseringsverksamhetens praktiska utövande anses olägenheter
lätt kunna uppstå om ansvaret för en undersöknings uppläggning och
genomförande fördelas på skilda centrala organ. Särskilt betonat blir detta
då ADB-undersökningen, såsom ofta är fallet, endast utgör en del av ett större
rationaliseringsprojekt. Risk för ett mindre effektivt utnyttjande av expertisen
kan därvid uppkomma. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av
den erfarenhet som hittills vunnits i rationaliseringsverksamheten hävdar
statskontoret, att sambandet mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och
den administrativa databehandlingen väger tyngre än sambandet mellan
ifrågavarande databehandling och vissa övriga av de funktioner, som enligt
kommitténs förslag skulle ankomma på datanämnden. Ämbetsverket föreslår
därför, att de arbetsuppgifter, som av kommittén hänförts till byrån
för administrativ databehandling i den föreslagna datanämnden, i stället
tillföres statskontoret.

Matematikmaskinnämnden finner det betänkligt, att den föreslagna datanämnden
skulle få delvis samma uppgifter som statskontoret och bli ett rationaliseringsorgan
vid sidan av detta. Det ligger enligt nämnden närmare
till hands, att all rationaliseringsexpertis samlas inom statskontoret och att
i datanämndens uppgifter inte ingår att medverka vid planeringen av det
centrala rationaliseringsarbetet.

Nämnden finner det också vara en stor fara för forskningens intressen
alt sammanföra forskning och rationaliseringsarbete i en enhet, särskilt
som rationaliseringsarbete ofta är av brådskande natur och torde komma
att ges prioritet. Genom att avskilja de praktiska och mera rutinmässiga
ADB-uppgifterna inom den administrativa databehandlingen skulle enligt
nämndens mening det centrala dataorganet, vilket borde bibehålla benämningen
matematikmaskinnämnden, på ett bättre och effektivare sätt kunna
tillgodose den tekniska och vetenskapliga forskningen och utvecklingen på
ADB-området.

Vad gäller det matematiska databehandlingsom rådet
ställes frågan om behovet av samordning med den administrativa databehandlingen
i förgrunden i remissvaren. Försvarets forskningsanstalt gör
gällande att skillnaderna mellan de båda områdena är så stora, att utvecklingen
i de flesta frågor följer olika linjer.

Flertalet myndigheter som uttalat sig i frågan har en motsatt uppfattning.
Delegationen för pensionsutbetalning menar exempelvis, alt utvecklingen
sannolikt torde medföra att gränserna mellan administrativ och matematisk
databehandling kommer att alltmer utsuddas. Fullmäktige i riksgäldskontoret
och statskontoret ger uttryck åt en liknande uppfattning.
Statskontoret framhåller i denna fråga bl. a., att övergång till matematiska
3 llihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 85

Knngl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

ADB-lösningar av problem inom statlig verksamhet i allmänhet innebär en
klar rationalisering. Vidare inrymmer administrativa ADB-problem inte
sällan uppgifter av beräkningskaraktär. Det existerar även ett gränsområde
mellan administrativ och matematisk ADB, där det är svårt att draga
klara skiljelinjer. Statskontoret anser att detta gränsområde snarast tenderar
att växa. Det erinras om att många av de tillämpningar som lovar mest
för framtiden, bland dem olika planeringsarbeten, i sig inrymmer såväl administrativ
som matematisk databehandling. Enligt statskontorets mening
måste därför matematiker ingå bland personalen, om ämbetsverket ges
uppgiften att vara centralt statligt ADB-organ. Matematiska ADB-uppgifter
av rent vetenskaplig karaktär bör dock inte ankomma på statskontoret utan
bör hänföras till läroanstalterna inom det högre undervisningsväsendet.

Statistiska centralbyrån vill inte bestrida att det kan finnas samordningsbehov
mellan administrativ och matematisk databehandling men anser
att det i många hänseenden kan finnas en klar åtskillnad. Det är därför
enligt centralbyråns mening inte nödvändigt att sammanföra de två
slagen av ADB till samma centrala myndighet. Det kan enligt ämbetsverket
övervägas att låta matematikmaskinnämnden kvarstå för beräkningsteknisk
service eller också att omvandla den av kommittén föreslagna byrån
för matematisk databehandling jämte driften av matematikmaskinnämndens
nuvarande maskiner till ett institut för numerisk analys, anknutet till
universitet eller högskola. Ifrågavarande uppgifter skulle eventuellt under
en övergångstid kunna anknytas till statskontoret.

Flertalet remissinstanser som uttalat sig i utbildningsfrågan finner
det ändamålsenligt, alt ADB-utbildningen av personal inom statsförvaltningen,
i varje fall tills vidare, förlägges till det centrala dataorganet, medan
grundutbildningen på området handhas av det allmänna undervisningsväsendet.
Behovet av samordning av undervisningsfrågorna och de organisatoriska
åtgärderna härför beröres i vissa remissvar. Den allmänna uppfattningen
bland remissinstanserna är att samordningsfunktionen bör ankomma på det
centrala dataorganet. Förslag framföres också om att hänföra samordningsuppgiften
till departementsnivå.

Statskontoret finner det naturligt att undervisning, utvecklingsuppföljning
och dokumentation förlägges till samma organ som ADB-specialisterna, eftersom
dessa i viss utsträckning bör tagas i anspråk för dessa uppgifter.
Verksamheten får härigenom den förankring i det praktiska arbetet som är
önskvärd. Fn sådan förläggning synes ämbetsverket lämplig även från den
synpunkten, att den ifrågavarande verksamheten i sig själv är ett område
där ADB-teknik kan komma till användning. I fråga om undervisningens
inriktning framhålles att uppmärksamhet främst bör ägnas utbildningen av
systemmän, eftersom den största bristen torde föreligga i fråga om denna
personalkategori. Försvarets radioanstalt framhåller att undervisning, information
och dokumentation torde bli en väsentlig uppgift för det nya dataorganet.
Denna uppgift, som inom statsförvaltningen främst berör den administrativa
databehandlingen, kan enligt radioanstalten åläggas statskon -

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

toret. Verksamheten bör därvid hållas skild från forskning och utveckling
inom den matematiskt-tekniska sektorn, som mera hör hemma hos de vetenskapliga
institutionerna. Beträffande de vetenskapligt betonade uppgifterna
anser radioanstalten tillfället lämpligt att återuppväcka tanken på en
institution för numerisk analys vid Stockholms universitet.

Statistiska centralbyrån finner det i och för sig möjligt att en samordnande
myndighet på ADB-området får organisera viss utbildningsverksamhet,
speciellt anpassad till behoven inom den statliga sektorn. Centralbyrån understryker
emellertid samtidigt vikten av att befrämja andra utbildningsformer.
En stor del av utbildningsverksamheten bör kunna ske i universitetens,
yrkesskolornas och maskinleverantörernas regi. Härvid bör det samordnande
organet, som enligt centralbyråns mening kan utgöras av statskontoret,
ha till huvuduppgift att aktivt främja utvecklingen på området
och anordna den kompletterande utbildning, som inte ges på annat håll. Delegationen
för statistikfrågor anser att utbildningsverksamhet tills vidare
utan olägenhet kan förekomma på flera håll inom statsförvaltningen. Härvid
bör expertpersonalen hos dataorganet medverka vid planeringen av undervisningen
och som lärare. Samordningen av undervisningsverksamheten bör
enligt delegationen ankomma på statskontoret, som därutöver bör svara för
en kursverksamhet på området.

Tjänstemännens centralorganisation anser att undervisningen i ADB bör
förläggas till de vanliga läroanstalterna för skol- och yrkesutbildning samt
att det inom de centrala skolmyndigheterna bör inrättas en särskild sektion
med tillgång till ADB-expertis för planering av denna utbildning. Landsorganisationen
räknar med att undervisningen vid universitet och högskolor inom
en sannolikt ganska nära framtid kommer att omfatta även ADB i en betydligt
större utsträckning än vad nu är fallet. Landsorganisationen finner det
därför lämpligt, att undervisningen förlägges till universiteten i anslutning
till ämnet statistik eller såsom ett fristående ämne. Av praktiska skäl anses
undervisningen härvid till eu början böra koncentreras till Stockholm. Sveriges
akademikers centralorganisation framhåller att den ADB-utbildning,
som måste organiseras i anknytning till bl. a. den akademiska utbildningen
vid universiteten och som bör täcka ett vidare fält än enbart den statliga
förvaltningen, bör läggas upp i samarbete med ecklesiastikdepartementet,
universiteten, privata och statliga arbetsgivare samt personalorganisationerna.
Några remissinstanser, bl. a. rektorsämbetet vid universitetet i Uppsala
och statens naturvetenskapliga forskningsråd, understryker att ett samarbete
i någon form i utbildningsfrågorna måste komma till stånd mellan det
centrala fackorganet samt universitet och högskolor.

Frågan om den organisatoriska förläggningen av informations- och
dokumentationsverksamheten har föranlett särskilda synpunkter
endast av ett fåtal remissinstanser. Denna verksamhet synes överlag betraktas
som eu uppgift för det centrala dataorganet. Tjänstemännens centralorganisation
anser dock att dokumentationsverksamheten hör samman
med forskningen och därför bör förläggas till universitet och högskolor el -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ler till särskilt forskningsinstitut. Järnvägsstyrelsen har ingen erinran mot
ett centralt organiserat informations- och dokumentationsarbete men anser
att liknande uppgifter bör åvila styrelsens eget dataorgan, då det gäller databehandlingsfrågor
inom järnvägsområdet. Rektorsämbetet vid handelshögskolan
i Göteborg anser det önskvärt med någon form av löpande kontakt
och informationsutbyte mellan det centrala dataorganet samt universitet
och högskolor.

Remissinstansernas olika uppfattningar om behovet av ett utredningsoch
utvecklingsarbete i statlig regi på ADB-området har tidigare
redovisats. Även när det gäller den organisatoriska förläggningen av dessa
uppgifter går meningarna isär.

Av de myndigheter som särskilt uttalat sig i frågan anser statistiska centralbyrån,
delegationen för statistikfrågor och statskontoret, att visst utvecklingsarbete
bör utföras inom statskontoret, om detta tilldelas rollen av
centralt dataorgan inom statsförvaltningen. Statistiska centralbyrån vill till
statskontoret förlägga utvecklingsarbete på metodområdet, d. v. s. utveckling
av standardprogram och rutiner för databehandling m. m. inom den
statliga sektorn. Det tekniska utvecklingsarbetet bör däremot enligt centralbyrån
begränsas inom det centrala organet och koncentreras till universitet
och tekniska högskolor. Statskontoret och delegationen för statistikfrågor
anser att viss teknisk personal bör anknytas till statskontoret för att uppfölja
och utvärdera den tekniska utvecklingen såsom ett förberedande led
till samordning av maskinanskaffningar, rådgivning vid systemuppläggning
etc. Matematikmaskinnämnden uttalar sig för att statligt forskningsarbete
på såväl det tekniska området som metodområdet liksom även konstruktionsarbete
bör bedrivas inom det centrala dataorganet i nära samarbete
med universitet och högskolor.

Marinförvaltningen anser att teknisk och vetenskaplig forskning och utveckling
med tillhörande beräkningar och internationellt samarbete bör kvarligga
i ett organ av ungefär samma typ som nuvarande matematikmaskinnämnden
i avvaktan på eu utredning om verksamhetens anknytning till försvarets
forskningsanstalt, ett universitet eller en högskola. Försvarets radioanstalt,
rektorsämbetet vid universitetet i Lund och Tjänstemännens centralorganisation
har en liknande uppfattning och anser att ett särskilt institut
för numerisk analys in. m. bör bildas och ersätta matematikmaskinnämnden.
Enligt rektorsämbetet bör ett sådant institut intaga en fristående ställning
och inte belastas med serviceuppdrag. Tjänstemännens centralorganisation
ifrågasätter om inte statens medverkan i forskningen på ADB-området bör
ske genom ett särskilt forskningsråd och föreslår att denna fråga särskilt utredes.

Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd finner det osannolikt att
den föreslagna datanämnden skall få tid att bidraga till utvecklingen på dataområdet.
En förstärkning av datanämnden föreslås därför. I annat fall anses
universitetens och högskolornas resurser för ifrågavarande forskning
böra kraftigt utbyggas. Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola
fäster uppmärksamheten på att professurer i numerisk analys och datatek -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

nik inrättats och håller på att inrättas vid lärosätena. Vidare framhålles att
universitet och högskolor, i den mån de får ökade resurser inom datateknikens
område, i allt högre grad torde komma att övertaga väsentliga uppgifter
inom forskning och undervisning på detta område. Statens naturvetenskapliga
forskningsråd kritiserar utredningen, som anses inte tillräckligt ha beaktat
forskningens behov, och ifrågasätter om inte forskningens och den högre
undervisningens problematik beträffande ADB bör underkastas eu helt ny
prövning.

Flertalet remissinstanser har förklarat sig införstådda med att eu viss
samordning behövs i fråga om maskinanskaffning och m askinutnyttj
ande inom statsförvaltningen och tillstyrker i regel att
uppgiften anförtros åt det centrala dataorganet. Försvarets forskningsanstalt
vill dock hänskjuta denna uppgift, liksom vissa andra funktioner på
ADB-området, till en särskild delegation inom något av departementen.

Den av kommittén föreslagna skyldigheten för statsmyndigheterna att
till dataorganet anmäla uppkommande frågor angående användning av ADB
och att samråda med dataorganet i fråga om anskaffning av ADB-utrustning
eller vid anlitande av annan tillhörig ADB-anläggning har föranlett
kritik bl. a. av generalpoststyrelsen, telestyrelsen och järnvägsstyrelsen. En
sådan anmälnings- och samrådsskyldighet anses inte förenlig med den friare
ställning som av hävd tillkommer affärsverken. Den skulle även verka
hindrande på verksstyrelsernas möjligheter att vidtaga lämpliga dispositioner
och fördröja handläggningen av ärendena. Tanken på samarbete avvisas
dock inte helt. Detta anses emellertid böra ske på frivillighetens väg
och begränsas till att gälla frågor om väsentlig central utrustning. Vattenfallsstyrelsen
framhåller i detta sammanhang att ett samarbete i fråga om
anskaffning och utnyttjande av datamaskiner med andra kraftföretag samt
vissa institutioner och bolag är av större värde för styrelsen än en samordning
med statsförvaltningen i övrigt. Kravet på samordning inom statsförvaltningen
bör därför inte ha sådan inverkan på styrelsens maskinanskaffning
att nämnda samarbete försvåras. I fråga om det praktiska arbetet för
att tillgodose maskinbehovet förklarar sig styrelsen ha tillgång till erforderlig
personal, och något behov att anlita datanämnden i dessa frågor anses
inte föreligga.

Även universitetskanslern riktar viss kritik mot utformningen av den ifrågavarande
anmälningsskyldigheten och finner det inte rimligt alt varje apparatur
av ADB-karaktär skall underställas nämndens granskning. Liknande
synpunkter anlägges av statens naturvetenskapliga forskningsråd, som
också uttalar att en sådan skyldighet skulle verka starkt hämmande på
forskningen.

Förvaltningen av maskinanläggningar

Praktiskt taget samtliga remissinstanser som uttalat sig i frågan om f örvaltningsformen
för datamaskinanläggningarna anser, att förvaltningen
bör vara decentraliserad till de myndigheter som använder maskinerna.
1 vissa remissvar understrykes att någon åtskillnad härvid inte bör

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år t963

göras mellan befintliga och blivande anläggningar. Länsstyrelsen i Västerbottens
län framför dock den åsikten, att maskinanläggningarna bör handhas
av en enda myndighet — den föreslagna datanämnden — varigenom
konflikter om maskinernas användning och skötsel skulle undvikas och maskinerna
bli mest effektivt utnyttjade.

Statistiska centralbyrån anvisar olika möjligheter beträffande administrationen
av statliga datamaskinanläggningar. Ett alternativ är alt maskiner
placeras hos myndigheter med stort behov av databehandling och att överskottskapaciteten
regleras genom statskontoret. Som en annan möjlighet anges
en regional sammanslutning av myndigheter i grupper tills full beläggning
uppnås. En tredje förvaltningsform kan utgöras av maskinanläggningar
för service, eventuellt med specialisering på olika områden, fristående eller
anknutna till statliga verk. Centralbyrån framhåller att dessa olika former
för administrationen i framtiden kan användas parallellt. Hela frågan
om förläggning av framtida anläggningar bör enligt centralbyråns uppfattning
utredas av statskontoret.

Kollegienämnden vid Chalmers tekniska högskola finner för sin del angeläget,
att frågan om administration och förvaltning av de maskinanläggningar
som tillkommit och väntas tillkomma vid universitet och högskolor
blir föremål för särskild utredning.

När det gäller överskottskapacitetens utnyttjande göres
i remissyttrandena i regel inte några erinringar mot förslaget att sådan
kapacitet skall ställas till datanämndens förfogande. Generalpoststyrelsen
avstyrker dock, att dataorganet får uttrycklig befogenhet att disponera överskottskapacitet.
Enligt järnvägsstyrelsen bör de affärsdrivande verken ha
möjlighet att på affärsmässig basis offerera ledig maskintid till såväl dataorganet
som andra konsumenter. Telestyrelsen finner det välbetänkt med
ett organ för bl. a. bevakning av att överskottskapaciteten i ett verk kan utnyttjas
av andra, men framhåller att åtagandet bör inskränkas till att journalföra
ledig maskintid och att lämna besked därom. Universitetskanslern
har inte någon erinran mot en skyldighet att ställa överskottskapacitet till
nämndens förfogande, under förutsättning att medel i enlighet med kommitténs
förslag ställes till datanämndens disposition för att täcka därigenom
eventuellt uppkommande merutgifter för den förvaltande myndigheten, intill
dess att denna myndighets anslag hunnit anpassas till det nya utgiftsbehovet.

Kommitténs förslag att datanämnden skulle övertaga statistiska
centralbyråns maskinanläggning har föranlett erinringar från
ett stort antal remissinstanser. Statistiska centralbyrån framhåller för egen
del att maskinerna är ett centralt tekniskt instrument för statistikproduktionens
framtida rationaliseringsverksamhet och som sådant kommer att
spela en avgörande roll för effektiviseringen av statistiktjänsten. Enligt centralbyråns
mening kan maskinerna därför inte skiljas från statistikverket
på det sätt kommittén föreslagit. Efter att ha erinrat om den pågående centraliseringen
av statistikproduktionen framhåller centralbyrån vidare att

Kangl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

det, om personella resurser ställs till förfogande och vissa föreslagna register
kommer till stånd, synes sannolikt att statistikverket på längre sikt behöver
en totalanläggning av minst maskincentralens nuvarande storleksordning
enbart för statistiska bearbetningar. Att då för en kortsiktig övergångstid
bryta ned en organisation, som byggts upp av statistikproduktionen och
i vilken denna investerat betydande resurser i utbildning, organisation, maskiner
in. in., finner centralbyrån inte tillrådligt. Vidare framhålles att databehandlingsprocessen
inom statistikproduktionen karakteriseras av en
blandning av maskinella och manuella rutiner och att det därför fordras
eu samlad överblick över hela dataproduktionen, som förutsätter att centralbyrån
själv disponerar maskincentralen. Den lokala anknytningen skulle
på kort sikt tillgodoses enligt kommitténs förslag, men på längre sikt ser
centralbyrån inte någon garanti för en nära anknytning, eftersom ettdera
verket kan beräknas bli nödsakat att helt byta lokaler. Centralbyrån framför
som sin bestämda uppfattning, att maskincentralen skall administreras
som en del av statistiska centralbyrån för i varje fall statistiska behov inom
statsförvaltningen. Delegationen för statistikfrågor delar centralbyråns uppfattning
och understryker, att en organisatorisk bortflyttning av maskincentralen
från statistiska centralbyrån skulle innebära en allvarlig risk för
försämring av statistikproduktionens möjligheter och verka hämmande på
rationaliseringstakten.

Av övriga remissinstanser uttalar sig följande för att maskincentralen beliålles
hos statistiska centralbyrån, nämligen överbefälhavaren, marinförvaltningen,
försvarets förvaltningsdirektion, försvarets forskningsanstalt,
försvarets radioanstalt, statskontoret, matematikmaskinnämnden, universitetskanslern,
överstgrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, uppbördsorganisationskommittén,
länsstgrelsen i Göteborgs och Bohus län, fullmäktige i
riksgäldskontoret, Svenska arbetsgivareföreningen, Landsorganisationen,
Statstjänstemannens riksförbund, Sveriges akademikers centralorganisation
och Tjänstemännens centralorganisation. Som motiv åberopas i regel betydelsen
av att statistikproduktionen förfogar över en egen anläggning för att
statistikbehoven skall hli tillgodosedda på bästa och ekonomiskt mest fördelaktiga
sätt. Vissa remissinstanser framhåller därjämte, att centralorganet
inte bör förfoga över egen anläggning och därmed belastas med löpande
driftsfrågor. Om driften av maskinanläggningen separeras från centralorganet
vinnes, enligt vad vissa remissinstanser framhåller, den fördelen
att centralorganets verksamhet personellt inte blir mera omfattande än att
verksamhetens inordnande i statskontoret blir möjlig.

Bland de remissinstanser, som anser att maskincentralen skall kvarligga
hos statistiska centralbyrån, råder delade meningar huruvida maskincentralcn
skall betjäna enbart statistikproduktionen eller om den skall utgöra servicecentral
för hela statsförvaltningen. Det sistnämnda alternativet förordas
av försvarets forskningsanstalt, uppbördsorganisationskommittén och länsstgrelsen
i Göteborgs och Bohus län. Sveriges akademikers centralorganisa -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

tion föreslår, att maskincentralens funktion såsom serviceorgan åt andra
statliga myndigheter skall upphöra och dess maskinpark dimensioneras så
att den tillgodoser centralbyråns behov av maskintid vid lågbelastning. Den
maskinutrustning som härigenom eventuellt blir ledig bör överföras till datanämnden,
som förutom en servicefunktion gentemot övriga statliga myndigheter
även ges i uppgift att lämna centralbyrån maskintid vid högbelastning.

En del remissinstanser framför förslag om en särskild servicecentral,
som inte borde tillhöra någon myndighet med egna stora bearbetningsbehov.
Några av remissorganen anser att en sådan anläggning kan
förläggas till statskontoret. Försvarets radioanstalt, domänstyrelsen och
Statstjänstemannens riksförbund har den uppfattningen, att servicecentralen
bör drivas affärsmässigt. Enligt radioanstaltens mening bör centralen
anknytas till statskontoret eller göras fristående och även ha till uppgift att
förmedla maskintid på andra anläggningar. Domänstyrelsen finner det naturligt,
att matematikmaskinnämndens och maskincentralens anläggningar
sammanföres till en enhet, som bör vara självbärande och drivas i aktiebolagsform.
Även Statstjänstemännens riksförbund förordar aktiebolagsformen.

Statskontoret och försvarets förvaltningsdirektion anser, att det centrala
dataorganets maskinbehov för egna uppgifter och förmedlade serviceuppgifter
på längre sikt bör kunna helt tillgodoses genom ianspråktagande av
överskottskapacitet vid förefintliga maskinanläggningar inom och utom
statsförvaltningen. Statskontoret framhåller att garantier härför bör skapas
exempelvis genom samarbetsavtal med maskininnehavarna.

Tekniska högskolans i Stockholm kollegienämnd framhåller att det av
ekonomiska skäl torde vara omöjligt att ha en anläggning av högsta klass
vid varje universitet och högskola och finner det därför naturligt att det
finns ett centralt serviceorgan med sådan utrustning.

Vissa av de remissinstanser, som avstyrkt kommitténs förslag om inrättande
av statens datanämnd, anser att matematikmaskinnämndens
nuvarande anläggningar bör överföras till exempelvis
statskontoret eller statistiska centralbyrån. Försvarets forskningsanstalt och
fullmäktige i riksgäldskontoret förordar att statskontoret övertar anläggningarna.
Statskontoret anvisar som en lösning att överföra maskinerna till
statistiska centralbyråns maskincentral, och som en annan möjlighet att anförtro
driften av maskinerna till statskontoret såsom ett provisorium under
en övergångstid.

Kostnadsreglering

Kommitténs förslag att kost nadsdebite ring i princip inte skulle
ske för centralorganets medverkan i rationaliseringsarbetet liksom för undervisning,
dokumentation etc. har lämnats utan erinringar vid remissbehandlingen.
Däremot har förslaget att debitering inte heller skulle göras i

Kungl. Maj.ts proposition nr 8ö år 1963

fråga om kostnader för maskinutnyttjande och andra kostnader i samband
med den direkta produktionen föranlett invändningar från en del remissinstanser.
Överbefälhavaren, försvarets civilförvaltning och försvarets förvaltnings
direktion uttalar sig för förslaget även i denna del — förvaltningsdirektionen
dock med vissa förbehåll — medan förslaget avstyrkes av försvarets
forskningsanstalt, järnvägsstyrelsen, statistiska centralbyrån, delegationen
för statistikfrågor, statskontoret, riksrevisionsverket och fullmäktige i
riksgäldskontoret. Som skäl för avstyrkandena anföres bl. a., alt kostnadsdebitering
är det mest rationella sättet att åstadkomma en effektiv behovsprövning
samt en ekonomisk inriktning och dimensionering av ADB-bearbetningarna.
Den avvägning av behoven som kan vara erforderlig anses regelmässigt
böra ske i samband med budgetprövningen. För uppkommande
behov, som inte kunnat förutses i tid, bör enligt statistiska centralbyråns
mening liksom f. n. medel kunna anvisas genom ett särskilt anslag för rationaliseringsverksamhet
till Kungl. Maj :ts förfogande. Användningsområdet
för detta anslag bör enligt centralbyrån vidgas till att även omfatta produktionskörning
intill dess anslag kan erhållas i vanlig ordning.

Vad gäller laxesättningen framhåller delegationen för statistikfrågor
att formerna härför liksom för anslagstilldelning på området bör utredas
av statskontoret. Försvarets forskningsanstalt anser att normer för taxesättningen
bör utformas av den delegation för databehandlingsfrågor som
forskningsanstalten föreslår i sitt yttrande. Fullmäktige i riksgäldskontoret
betraktar det som en angelägen uppgift för statskontoret att medverka till
större enhetlighet i prissättningen än hittills, bl. a. genom ett jämnare utnyttjande
av den tillgängliga maskinparken.

Vissa speciella kostnadsfrågor beröres bl. a. av försvarets förvaltningsdirektion,
som hänvisar till att fjärde huvudtiteln intager en särställning
i budgethänseende genom tillämpningen av en kostnadsram. Direktionen
framhåller att ADB-installationerna inom försvaret beräknas få en
avsevärd storleksordning. Mot denna bakgrund finner direktionen erforderligt
att debitering sker mellan militära och civila myndigheter — däremot
inte militära myndigheter emellan — vid lämnad maskinservice av väsentlig
betydelse. Försvarets civilförvaltning betonar att försvaret under alla omständigheter
bör betraktas som en enhet i kostnadshänseende och att debitering
av maskintidskostnader mellan försvarets myndigheter inte bör förekomma.

Statistiska centralbyrån föreslår, alt maskincentralens dataanläggning får
ställas kostnadsfritt till förfogande för vetenskapligt bruk på samma sätt
som gäller beträffande nuvarande anläggning vid matematikmaskinnämnden.
Centralbyrån finner naturligt, att verket därvid specialiserade sig på
att ge bearbetningsservice främst på det samhällsvetenskapliga området.
Kostnaderna kan enligt centralbyråns uppfattning bestridas exempelvis genom
att centralbyrån medges befrielse från inleverering av motsvarande
medel.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Datanämndens organisation m. m.

De remissinstanser, som tillstyrkt inrättande av statens datanämnd, liar
i regel inte framfört några särskilda erinringar i fråga om kommitténs förslag
till nämndens organisation.

Vissa uttalanden göres beträffande styrelsens sammansättning.
Sålunda hävdar delegationen för pensionsutbetalning att maskinanvändande
myndigheter, som företräder olika arhetsområden inom statsförvaltningen,
i första hand bör bli representerade i datanämndens styrelse.
Överstyrelsen för de tekniska högskolorna framhåller att de tekniska högskolorna
bör vara företrädda med minst en representant. Svenska stadsförbundet,
som finner det önskvärt att ett samarbete på ADB-området kommer
till stånd mellan den statliga och den kommunala sektorn, anser det naturligt
att den kommunala sektorn i likhet med näringslivet blir representerad
i styrelsen.

I några yttranden behandlas vissa organisations- och t j ä n s tefrågor.
Beträffande nämndens inre organisation finner Statstjänstemannens
riksförbund den av kommittén föreslagna uppdelningen av stanspersonalen
mellan statistiska centralbyrån och datanämnden omotiverad. Det
skulle enligt förbundets mening innebära betydande nackdelar om denna
personal skall administreras av olika myndigheter.

I fråga om lönesättningen framhåller försvarets civilförvaltning vikten
av att en samordning så långt möjligt kommer till stånd för ADB-personal
inom statsförvaltningen. I varje fall bör enligt civilförvaltningens uppfattning
undvikas, att de statliga myndigheterna konkurrerar inbördes om den
för ADB-uppgifterna utbildade personalen. Sveriges akademikers centralorganisation
understryker nödvändigheten av att lönerna för de kvalificerade
befattningshavarna inom datanämnden göres konkurrenskraftiga och
framhåller att det gäller för nämnden att redan på ett tidigt stadium av
verksamheten till sig knyta skicklig expertis.

Tjänstemännens centralorganisation anser att en särskild delegation bör
inrättas för de omplaceringsfrågor, som kan uppkomma i samband med
omorganisation av befintliga datamaskin- eller hålkortsanläggningar. Vidare
betonas önskvärdheten av att benämningen på de statliga tjänsterna på ADBområdet
blir desamma som inom motsvarande verksamhet i privat tjänst.

Frågan om det nya dataorganets lokalisering beröres av bl. a.
lokaliseringsutredningen rörande statlig verksamhet. Då denna fråga synes
avsedd att till en början lösas provisoriskt, finner lokaliseringsutredningen,
att kommitténs förslag inte föregriper ett avgörande längre fram rörande
den definitiva förläggningen. Enligt utredningens mening måste det också
vara till fördel om datanämndens lokalisering kan bedömas i ett större sammanhang,
vilket blir möjligt då utredningens betänkande redovisas. Utredningen
understryker att bindande beslut dessförinnan inte bör fattas i lokaliseringsfrågan.
Lärarkollegiet vid lantbrukshögskolan finner det önskvärt
att möjligheten till en förläggning av datanämnden till Uppsala när -

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

mare prövas. En samförläggning skulle eventuellt kunna ske med en föreslagen
större ADB-anläggning för Uppsala universitet och lantbrukshögskolan.
Om eu mera ingående utredning skulle visa att datanämnden bör placeras
centralt inom Stockholms-området, anser byggnadsstyrelsen att kvarteret
Garnisonen, där bl. a. statistiska centralbyrån har lokaler, kan komma
i fråga som en lämplig förläggningsplats. Härvid erfordras emellertid en
nybyggnad, bortsett från de delar av verksamheten som avses bli förlagda
till statistiska centralbyråns maskincentral. Då en nybyggnad med normal
bandläggningstid kan vara färdig tidigast ca fyra år efter det att Kungl.
Maj :t fastställt byggnadsprogram, finner byggnadsstyrelsen att även andra
möjligheter att dessförinnan lösa datanämndens lokalfråga bör undersökas.

Alternativa organisationsförslag har framförts av
några remissmyndigheter. Sålunda föreslår statskontoret att den centrala
ADB-verksamheten inordnas i statskontoret i dess egenskap av centralt rationaliseringsorgan
inom statsförvaltningen. Ämbetsverket redovisar i sitt
yttrande de förändringar i verkets organisation, som härigenom skulle erfordras.
Förslaget innebär i denna del att två nya byråer för databehandling,
en undervisningsbyrå samt eu planeringssektion på stabsnivå skulle inrättas.
Den tekniska personalen samt, om matematikmaskinnämndens maskiner
överföres till statskontoret, driftspersonalen föreslås inordnade som en
särskild sektion inom verkets nuvarande tekniska byrå. På verksledningsplanet
föreslås inrättande av ytterligare en tjänst som överdirektör i lönegrad
B 5. I likhet med kommittén anser statskontoret att byråcheferna på
databehandlingsbyråerna samt på den tekniska byrån bör placeras i B 3.
Ämbetsverket finner då inte heller anledning föreligga att byråcheferna på
de fem rationaliseringsbyråerna och undervisningsbyrån placeras i lägre
lönegrad. Som en förstärkning av organisationen föreslås att varje byrå —
utom undervisningsbyrån — tillföres en tjänst som avdelningsdirektör i B 1.
Vikten av att utnyttja möjligheten till kontraktsanställning betonas. Den
av statskontoret föreslagna personaluppsättningen omfattar sammanlagt 220
tjänster. Härav ingår 96 tjänster i statskontorets nuvarande organisation.
Från matematikmaskinnämnden föreslås överförda 115 tjänster, varjämte
liksom i kommitténs organisationsförslag räknats med nio nya tjänster.
Statskontoret redovisar i remissyttrandet det beräknade anslagsbehovet under
nästa budgetår vid ett genomförande av det av ämbetsverket framlagda
organisationsförslaget.

Matematikmaskinnämnden anser att dess verksamhet bör fortsätta med
den hittillsvarande inriktningen av arbetsuppgifterna mot det vetenskapliga
området. Nämnden föreslår, att dess nuvarande benämning bibehålies
och att nämnden erhåller eu instruktionsmässigt reglerad permanent och
förstärkt organisation. Nämnden anses böra bestå av sex av Kungl. Maj:t
utsedda ledamöter, varav minst eu skall representera statskontoret. Arbetet
vid nämnden föreslås organiserat under ledning av eu överdirektör i
B 5 på fyra byråer, nämligen en byrå för matematisk databehandling, eu

Knngl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

byrå för administrativ databehandling, en teknisk byrå och en undervisningsbyrå,
samt ett kansli. Nämndens förslag till personaluppsättning redovisas
närmare i dess anslagsframställning för budgetåret 1963/64. I remissyttrandet
framhåller nämnden, att frågan i vad mån personal från statistiska
centralbyråns maskincentral och matematikmaskinnämnden bör överflyttas
till statskontoret för att förstärka detta ämbetsverks resurser på ADBområdet
bör bli föremål för närmare utredning av statskontoret, centralbyrån
och matematikmaskinnämnden i samråd.

Statistiska centralbyrån framhåller, att organisationen av dess maskincentral,
om den kvarstannar vid centralbyrån, bör bli föremål för prövning.
I remissyttrandet föreslås preliminärt att chefstjänsten höjes från Be 1 till
Be 3, att två tjänster i Be 1 inrättas samt att extraordinarietjänster upp till
Ae 27 skall kunna inrättas av Kungl. Maj :t efter framställning från centralbyrån
eller att i varje fall vissa tjänster som motsvarar verkets egna
statistiska bearbetningar får extraordinarlesättas. Chefstjänsten föreslås
bli bekostad från centralbyråns avlöningsanslag med hänsyn till innehavarens
allmänna uppgifter av delvis inte affärsmässig natur. Maskincentralens
affärsmässiga ställning bör enligt centralbyråns mening bibehållas. En
bruttoredovisning med krav på att täckning av utgifter med inkomster
skall uppnås anser centralbyrån kunna övervägas som ett alternativ. Från
centralbyråns synpunkt anses ett kombinerat system vara att föredraga, innebärande
å ena sidan bruttoredovisning av den typ som matematikmaskinnämnden
har för bearbetning åt statliga myndigheter och å andra sidan
nuvarande redovisningsprinciper för övriga bearbetningar.

C. Departementschefen

När jag i slutet av år 1955 tillkallade särskilda sakkunniga — kommittén
för maskinell databehandling — för att utreda förutsättningarna att inom
statsförvaltningen använda datamaskiner, var kännedomen om detta nya
tekniska hjälpmedel ytterst begränsad. Den kunskap om automatisk databehandling
(ADB) som fanns inom landet grundade sig uteslutande på utomlands
gjorda iakttagelser. Sedan år 1954 fanns visserligen en inom matematikmaskinnämnden
konstruerad och byggd elektronisk datamaskin, men
denna var avsedd endast för matematiska beräkningar.

I slutet av 1950-talet skedde en utomordentligt snabb utveckling inom
ADB-området, och datamaskiner för administrativa uppgifter började utnyttjas
i stor skala. Härtill samverkade ett flertal faktorer. Utvecklingen
kom sålunda att inriktas mot konstruerandet av även mindre maskintyper,
varigenom datamaskinerna blev tillgängliga för ett avsevärt större antal
företag och förvaltningsenheter än vad som tidigare varit fallet. Erfarenheterna
eliminerade vidare den till eu början rådande ovissheten om maskinernas
allmänna användbarhet. Den växande förtrogenheten med den nya
tekniken vidgade också datamaskinernas användningsområden. Man räknar
med att numera över 10 000 datamaskiner är i användning över hela värl -

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

den. I vårt land finns f. n. omkring 130 anläggningar. Härav har staten en
betydande andel eller nära en fjärdedel. Maskininstallationerna har till övervägande
delen tillkommit under de senaste tre åren. En närmare redogörelse
för de nu förefintliga datamaskinanläggningarna inom statsförvaltningen har
tidigare lämnats (s. 10—11).

I dagens expanderande samhälle föreligger ett starkt behov av allt utförligare
informationer som vägledning för ett planmässigt handlande. Den tilltagande
volymen av data och kravet på mera djupgående bearbetning därav har i
många fall fått mötas med en utökad administrationsapparat. I den fortlöpande
rationaliseringen har tidigare till buds stående kontorstekniska
hjälpmedel — främst hålkortsmaskiner — varit en betydelsefull faktor, när
det gällt att mekanisera manuella och rutinmässiga arbetsmoment inom databehandlingen.
En påfallande skillnad föreligger dock vid en jämförelse mellan
rationaliseringsprocessen inom administration och motsvarande process
inom industriell drift. Inom det sistnämnda området har verkningarna av en
fortgående och långt driven mekanisering kunnat avläsas i fortlöpande produktivitetsvinster
vid en i stort sett oförändrad arbetskraftsnivå. Genom datamaskinerna
har kontorsområdet blivit delaktigt av de möjligheter till rationalisering
av driftsformerna som den industriella sektorn redan tidigare
haft tillgång till. Tillkomsten av datamaskinerna innebär eu språngartad
utveckling av de tekniska hjälpmedlen inom administrationen. Även om dessa
maskiner inte längre utgör ett exklusivt instrument utan numera accepterats
som ett hjälpmedel bland flera andra inom den administrativa sektorn, är
deras användbarhet dock ännu föga utnyttjad. Det vidare perspektiv som
öppnas allteftersom ADB-tekniken blir mera allmänt omfattad kan i dagens
läge endast skönjas.

Det är naturligt, att sådana rationaliseringsmöjligheter som syftar till att
begränsa behovet av arbetskraft inom kontorsområdet utgjort det närmast
liggande motivet för övergång till ADB. Särskilt värdefullt är därvid att maskinerna
övertager den rutinmässiga delen av kontorsarbetet och frigör personal
för mera kvalificerade och därmed för individen själv mera intressanta
och meningsfyllda uppgifter. Den effektivisering som en vidgad databehandling
ger möjligheter till kan vara en ännu större besparingsfaktor än den
som följer av personalminskningarna i och för sig. ADB-tekniken kan också
realisera målsättningar som eljest inte skulle kunna uppnås inom ramen
för rimliga resurser. Redan nu föreligger erfarenheter av sådan innebörd att
anledning finns att ställa stora förväntningar på den automatiska databehandlingens
möjligheter i detta avseende.

Som jag tidigare framhållit har datamaskinerna fått förhållandevis stor
användning inom statsförvaltningen. Det är också där som några av de
största anläggningarna i vårt land återfinns. Det är givet att verksamheten
inom statsförvaltningen till följd av omfattningen av databehandlingsarbetet
och verksamhetens i vissa fall särpräglade natur inrymmer eu mångfald
områden där ADB-tekniken ställer sig särskilt förmånlig. Detta förringar
dock inte det faktum, alt statsförvaltningen redan från början kommit att

Kungl. Maj:ts proposition nr 8ö år 1963

intaga eu framskjuten position i detta avseende. De framsteg som gjorts hos
olika myndigheter, när det gällt att praktiskt tillämpa den nya tekniken,
bör här särskilt framhållas. Mot denna bakgrund är det naturligt, att de
remissinstanser som yttrat sig över kommitténs för maskinell databehandling
huvudbetänkande (SOU 1962: 32) genomgående delar kommitténs uppfattning,
att ADB-tekniken rymmer stora möjligheter till rationalisering och
effektivisering inom statsverksamheten.

Kommittén lämnar i sitt betänkande en utförlig och värdefull redovisning
för de områden, där ADB-tekniken redan tillämpas, förberedelser pågår för
omläggning eller där en övergång till den nya tekniken kan förväntas. En
sammanfattning härav har lämnats i det föregående (s. 8—10). Denna
redogörelse utgör en väsentlig bakgrund till bedömningen av ADB-arbetets
omfattning och till utformningen av organisationen inom detta område. Den
fyller också en viktig uppgift för de enskilda myndigheterna som vägledande
information om verksamheten inom angränsande arbetsfält. Jag vill
i detta sammanhang även erinra om det nu föreliggande förslaget till omorganisation
av folkbokförings- och uppbördsväsendet genom övergång till
ADB-system (prop. 1963:32). I detta förslag har såväl rationaliseringsmöjligheterna
i form av personalbesparingar som effektiviseringsfaktorn utgjort
motiv för omläggningen.

I förhållande till den rationalisering som tar sikte på att utnyttja mera
konventionella kontorstekniska hjälpmedel kräver den automatiska databehandlingstekniken
ett nytt tänkande vid utformningen av de rutiner —
system — enligt vilka kontorsarbetet måste bedrivas för att maskinernas
kapacitet och förmåga till fullo skall kunna utnyttjas. Frågan om att införa
ADB måste självfallet bedömas enligt de för rationalisering i allmänhet
gällande grunderna. För att datamaskinernas egenskaper och möjligheterna
till integration skall tillvaratagas, erfordras dock en mera vittomfattande och
till angränsande områden utsträckt systemanalys och samtidigt en i detalj
mera utformad systemkonstruktion än vi tidigare varit vana vid.

Kommittén lämnar i sitt betänkande en ingående redogörelse för rationaliseringsarbetets
planering och hedrivande och de speciella synpunkter härpå
som ADB påkallar. Efter att ha redovisat de arbetsuppgifter som är förknippade
med ADB konstaterar kommittén, att det otvivelaktigt föreligger
ett behov att centralt sammanhålla vissa databehandlingsfrågor inom statsförvaltningen.
Kommittén föreslår, att ett särskilt dataorgan inrättas härför.
Den betonar därvid i första hand angelägenheten av att på bästa sätt utnyttja
de knappa personalresurserna inom det specialiserade område som
ADB-tekniken utgör. En sådan organisationsform anses sålunda ge möjligheter
till det erforderliga samarbetet mellan olika specialistgrupper inom
ADB-området, såsom system- och maskinprogrammeringsexperter, matematiker
samt teknisk expertis för undersöknings- och förberedelsearbete för
ADB, för fortlöpande översyn av system och program samt för undervisning.
Det praktiska arbetet att förbereda ADB bör enligt kommitténs mening
i princip bedrivas av varje särskild myndighet och liksom rationalise -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ringsarbetet i övrigt ingå som ett led i den normala förvaltningsverksamheten.
Myndigheterna bör emellertid i erforderlig utsträckning beredas tillgång
till den centrala organisationens expertis. Utöver denna konsulterande
och stödjande verksamhet till myndigheterna i deras rationaliseringsarbete
anses den centrala dataorganisationen också böra påtaga sig huvudmannaskapet
för sådana arbetsuppgifter inom ADB-området som är av gemensam
natur för flera förvaltningsområden. Som ytterligare uppgifter för den centrala
dataorganisationen framhåller kommittén samordningen inom statsförvaltningen
i frågor om anskaffning och utnyttjande av maskinell utrustning
ävensom vissa utvecklingsfrågor på tillämpningsområdet och på det tekniska
planet.

Bland remissmyndigheterna råder enighet om behovet av en central organisation
för de delar av ADB-verksamheten som definierats såsom undersökning,
system- och programarbete samt undervisning. Knappheten på personal
med insikter i ADB och behovet av en effektiv och kraftfull insats
på här berörda områden anser remissinstanserna främst tala för ett centralt
sammanhållande av dessa funktioner. I fråga om övriga arbetsuppgifter
av samordningskaraktär, som av kommittén föreslagits skola tilläggas den
centrala dataorganisationen, är remissmyndigheternas uppfattningar splittrade
och i många fall kritiska.

Behovet av eu statlig central organisation inom ADB-området, liksom också
målsättningen för och uppläggningen av en sådan verksamhet, bör enligt
min mening bedömas utifrån samma grunder som gäller för den statliga rationaliseringsverksamheten
i övrigt. De riktlinjer, som av statsmakterna angivits
härför och som varit vägledande för beslutet att omorganisera statskontoret
till centralt rationaliseringsorgan, har sålunda giltighet även i fråga
om den rationaliseringsverksamhet som ADB-tekniken nu aktualiserar.
Del kan t. o. in. göras gällande, alt denna teknik med dess särskilda krav
på samplanering av olika rationaliseringsobjekt för att uppnå dataintegration
mellan olika myndigheter fordrar eu central ledning i minst lika hög
grad som rationaliseringsverksamhet av mera traditionell karaktär. Jag delar
således kommitténs principiella uppfattning beträffande behovet av en
central organisation för ADB-verksamheten. Vad gäller den närmare preciseringen
av arbetsuppgifterna för organisationen återkommer jag i det följande.

.lag övergår härefter till att behandla det centrala dataorganets inplacering
i statsförvaltningen och därmed sammanhängande frågor. Härvid kan det
vara av betydelse att inledningsvis något erinra om hur de centrala ADBuppgifterna
hittills handlagts.

Kommitténs utredningsarbete har i tiden kommit att sammanfalla med
ett skede, under vilket statsförvaltningen anskaffat ett betydande antal datamaskinanläggningar.
Det har då fallit sig naturligt för kommittén att i mån
av resurser och genom sina experter och kontaktmän hos statliga myndigheter
söka tillgodose vissa samordningsfunktioner samt att lämna råd och

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

biträde i olika avseenden. Kommitténs insatser härvidlag har varit förtjänstfulla.
Flertalet av de anläggningar som nu är installerade eller beställda har
sålunda anskaffats i samråd med kommittén. Vidare bär matematikmaskinnämnden
i avvaktan på kommitténs utredningsförslag och efter samråd med
denna erhållit resurser för att successivt organisera en avdelning för administrativ
databehandling med uppgift att tillhandahålla expertis för undervisning,
rådgivning och direkt deltagande i förberedelsearbetet för ADB. Dessa
uppgifter har tillagts nämnden vid sidan av dess ursprungliga funktioner,
för vilka närmare redogjorts i det föregående.

En central funktion inom ADB-området har också statistiska centralbyråns
maskincentral intagit. Denna har sålunda att tillhandagå statliga myndigheter
med maskinkapacitet för administrativ databehandling. Serviceverksamheten
har i viss utsträckning varit förenad med biträde åt olika myndigheter
vid förberedelsearbete av samma art som ankommit på matematikmaskinnämnden.
Den tekniskt avancerade anläggning som maskincentralen disponerar
har anskaffats för statistiska bearbetningar, i första hand för lhöO års
folk- och bostadsräkningar, men den är också avsedd att för serviceändamål
utnyttjas för hela statsförvaltningen.

Efter att ha definierat arbetsuppgifterna för dataorganet och konstaterat
att dessa i allt väsentligt sammanfaller med matematikmaskinnämndens och
maskincentralens nuvarande funktioner, har kommittén föreslagit, att dessa
funktioner sammanföres och bildar grunden till den centrala dataorganisationen.
Kommittén motiverar därvid sitt förslag med alt samma organisation
bör företräda såväl den administrativa databehandlingen som beräkningsverksamheten
och även omsluta tekniska funktioner av det slag som
nu åvilar matematikmaskinnämnden. Maskincentralens infogande i organisationen
motiveras med önskvärdheten av att statsmyndigheterna skall ha ett
enda organ att vända sig till i alla databehandlingsfrågor.

Såvitt avser dataorganisationens inordnande i statsförvaltningen finns enligt
kommittén att välja mellan att tillägga statskontoret de angivna funktionerna
eller att skapa en fristående organisation. Kommittén konstaterar att
ADB endast är en av flera metoder vid rationalisering och att en samverkan
mellan all rationaliseringsexpertis är en nödvändig förutsättning för ett effektivt
rationaliseringsarbete. Här angivna skäl talar för en anknytning till
statskontoret. Å andra sidan hävdas att ADB-specialisterna på olika delområden
måste sammanhållas. Av flera skäl avvisar kommittén tanken på att
inordna verksamheten i statskontoret. Bl. a. anser kommittén, att det skulle
medföra organisatoriska svårigheter att till statskontoret anknyta en organisation
av den storlek och med de speciella arbetsuppgifter det här gäller.
Kommittén förordar därför, att ett särskilt organ med benämningen statens
datanämnd inrättas.

Många remissinstanser accepterar kommitténs förslag och anser motiven
härför övertygande. Ett flertal remissmyndigheter som genom sin verksamhet
har erfarenhet av ABD har emellertid avstyrkt eller ställt sig tveksamma
till kommitténs lösning. Därvid har genomgående hävdats, att det nära sam -

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

bandet mellan det allmänna rationaliseringsarbetet och den administrativa
databehandlingen otvivelaktigt måste tillmätas avgörande betydelse.

Majoriteten bland remissmyndigheterna uttalar sig vidare bestämt för att
maskincentralen bör kvarligga hos statistiska centralbyrån. Med en sådan
utgångspunkt rubbas också den princip om koncentration till en enhet av
ADB-specialisterna inom olika delområden — varav maskindriften är ett —
som spelat en avgörande roll i kommitténs förslag. Detta utgör ytterligare
eif skäl för remissinstanserna att föreslå, att den administrativa databehandlingen
och därmed sammanhängande funktioner förlägges till statskontoret.

Beträffande den föreslagna datanämndens övriga arbetsuppgifter av tekniskt-matematisk
natur går remissinstansernas uppfattningar starkt isär i
fråga om uppgifternas organisatoriska förankring liksom också rörande omfattningen
av uppgifterna. En åsikt som framföres är att de bör kvarligga
hos matematikmaskinnämnden, som samtidigt borde ombildas till ett institut
för numerisk analys. En annan ståndpunkt är att dessa arbetsuppgifter
hör hemma inom den högre utbildningen och därför bör inordnas i universitets-
och högskoleorganisationen. Förespråkare finns också för tanken att
inlemma hela den föreslagna dataorganisationen, utom maskincentralen, i
statskontoret. Skiljaktigheterna i remissinstansernas åsikter i organisationsfrågan
har sin grund i olika värderingar av arbetsuppgifternas innehåll och
inriktning. En del remissyttranden präglas av en ljum inställning i allmänhet
till en mot forskning orienterad verksamhet inom det statliga dataområdet
och i synnerhet till att denna verksamhet skulle förläggas till en särskild
organisation vid sidan av lärosätena. I andra yttranden, huvudsakligen från
företrädare för den högre utbildningen och forskningen, hävdas, att de materiella
resurserna och utbildningsmöjligheterna på området måste ökas och
att sådana organisatoriska former bör skapas, som tillgodoser dessa syften.

I likhet med kommittén och remissinstanserna anser jag, att det föreligger
ett klart samband mellan den administrativa automatiska databehandlingen
och den allmänna rationaliseringsverlcsamheten inom statsförvaltningen.
Som jag tidigare antytt bör de riktlinjer för rationaliseringsverksamhetens
uppläggning och huvudsakliga målsättning som angivits i prop. 1960:
126 gälla även när det är fråga om att utnyttja den automatiska databehandlingstekniken
som ett instrument i rationaliseringsarbetet. Jag anser därför,
att det inte bör råda någon tvekan om att de centrala uppgifterna inom det
administrativa databehandlingsområdet bör förläggas till statskontoret. Vidare
delar jag remissinstansernas uppfattning om att maskincentralen även i
fortsättningen bör vara förlagd till statistikverket för att tjäna statistikproduktionen.
Därjämte bör den utnyttjas som en för statsförvaltningen gemensam
serviceanläggning.

En överföring till statskontorets ämbetsområde av de administrativa databehandlingsuppgifterna
innebär sålunda ingen principiell förändring i den
centrala rationaliseringsverksamhetens uppläggning och allmänna målsätt4
intrång till riksdagens protokoll 1 samt. ,Vr 85

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ning. Tillkomsten av ADB som tekniskt hjälpmedel torde ge ökad effekt åt
verkets rationaliseringsinsatser. Härvidlag vill jag också erinra om att ADBtekniken
kommer att ställa särskilda krav på överblick och planläggning för
att en optimal resursfördelning skall möjliggöras och ett fruktbärande samspel
mellan ADB och andra rationaliseringsåtgärder skall kunna uppnås.

De uppgifter som jag sålunda föreslår skall tillföras statskontoret överensstämmer
i stort sett med dem som hittills åvilat databehandlingsavdelningen
inom matematikmaskinnämnden. Dessa uppgifter avser systemarbete
i samband med administrativ ADB samt undervisning inom detta område.
I systemarbetet ingår att taga initiativ till och på olika sätt främja
ett effektivt utnyttjande av ADB inom statsförvaltningen samt att medverka
vid planläggning och utformning därav. Den omständigheten att denna verksamhet
utövas i konsultativ form och omfattar rådgivning och information
på expertnivå till statsförvaltningens organ får inte hindra statskontorets
befattningshavare att i mån av behov deltaga i det direkta och löpande rationaliseringsarbetet
och systemutformningen hos resp. myndigheter. Jag
vill framhålla vikten av att den tillgängliga ADB-expertisen blir utnyttjad
på ett ur statsförvaltningens synpunkt effektivt sätt och att arbetsinsatserna
förlägges till direkt produktiva områden. Beträffande undervisningen har
de av kommittén anförda synpunkterna på utbildningsbehovet allmänt vitsordats
av remissmyndigheterna. Jag delar uppfattningen, att undervisningen
är av stor betydelse och att den bör ägnas särskild uppmärksamhet. Det
är därför av vikt, att statskontoret inte endast fullföljer utan även intensifierar
den verksamhet som matematikmaskinnämnden redan nu leder och
medverkar i. Dokumentationen är en del av uppgifterna inom detta område.

Bland övriga uppgifter på det administrativa ADB-området som jag anser
böra ankomma på statskontoret kan särskilt nämnas samordning av maskinutnyttjande.
Som jag tidigare uttalat bör maskincentralen utnyttjas som en
central serviceanläggning för statsförvaltningen i dess helhet. Det behov av
maskinella bearbetningar, som till följd av statskontorets verksamhet uppkommer
hos myndigheter utan egna anläggningar eller med eljest otillräcklig
maskinell kapacitet, synes således i första hand böra tillgodoses av maskincentralen.
Emellertid skall tillgänglig överskottskapacitet även hos andra
anläggningar kunna utnyttjas. Statskontoret bör enligt min mening ges
en samordnande funktion härvidlag. Det får ankomma på statskontoret att
utforma riktlinjerna härför i enlighet med kommitténs förslag och med beaktande
av de synpunkter som framkommit vid remissbehandlingen.

Även i fråga om anskaffning av datamaskiner för administrativa ändamål
anser jag, att statskontoret bör verka som samordnare. Den av kommittén
föreslagna skyldigheten för statens myndigheter att samråda med det centrala
dataorganet vid anskaffning av ADB-utrustning har rönt kritik, främst
från affärsverkens sida. Även om ett samrådsförfarande för affärsverkens
del i många fall kommer att bli av rent formell karaktär — bl. a. på grund av
den ingående kännedom dessa myndigheter har av ADB-teknik och ADB -

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1063

dna — bör det dock enligt min uppfattning vara värdefullt för dem att också
taga del av de erfarenheter statskontoret kommer att ha i hithörande
frågor.

För övriga myndigheter torde många gånger ett starkt behov av samråd
med statskontoret föreligga vid anskaffning av ADB-utrustning. Formerna
härför torde få närmare anges av ämbetsverket. Kraven på statskontorets insatser
torde bli varierande från tall till fall beroende på myndighet och tilllämpningsområde.
Målsättningen bör härvid vara en konstruktiv och sakkunnig
assistans till myndigheterna, avpassad med hänsyn till vad det enskilda
fallet kräver. Statskontoret bör givetvis inte ha särskilda befattningshavare
som täcker hela fältet av ADB-sakkunskap. Specialister från olika
delar av statsförvaltningen med kunskap och erfarenhet av datamaskiner
bör kunna anlitas som experter. Jag vill framhålla, att systemet med utomstående
experter med framgång redan tillämpas av statskontoret i den nuvarande
rationaliseringsverksamheten. Enligt min mening är det angeläget
att man också utnyttjar den expertis på ADB som finnes inom det enskilda
näringslivet.

De här angivna arbetsuppgifterna inom den administrativa databehandlingssektorn
— frånsett undervisningen — bör sammanföras till en ADB-avdelning
inom statskontoret. Den bör ledas av en avdelningschef i lönegrad
Be 3 och även innefatta två tjänster som byråchef i Be 1. Av sistnämnda
tjänster motsvaras den ena av en nu befintlig avdelningsdirektörstjänst i
Be 1 hos matematikmaskinnämnden. Medel bör vidare beräknas för experter.
Till personalbehovet i övrigt inom avdelningen är jag inte beredd att
nu taga ställning. Detta behov torde väsentligen kunna tillgodoses genom
överföring av motsvarande befattningar vid matematikmaskinnämndens
databehandlingsavdelning. Av skäl, vartill jag återkommer i det följande,
torde även ett antal befattningar från nämndens matematiska avdelning
komma att tillföras ADB-avdelningen. Sammanförandet av ADB-uppgifterna
till en särskild avdelning inom statskontoret bör emellertid betraktas
som en övergångsanordning. När den administrativa databehandlingstekniken
och rationaliseringsarbetet i övrigt inom nuvarande organisationsarbete
samordnats och verksamheten vunnit erforderlig stadga, bör en integration
åstadkommas och specialister på båda metoderna organisatoriskt sammanföras.
Ett bifall till mina förslag innebär sålunda en utökning av tjänsterna
för administrativ databehandling i förhållande till nuläget med eu
tjänst i Be 3 och en i Be 1.

De uppgifter som sammanhänger med undervisningen i ADB bör tilläggas
statskontorets kurssektion. Denna sektion bör därvid ombildas till en undervisningsbyrå
under ledning av en byråchef i Be 1. Inte heller för undervisningsbyråns
del är jag nu beredd att taga slutlig ställning till antalet tjänster.
Förutom de tjänster som erhålles från matematikmaskinnämndens databehandlingsavdelning,
kan även här befattningar från övriga enheter inom
nämnden behöva överföras. Erfarenheterna kan ge anledning till eu

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

ändrad fördelning mellan de olika enheterna. En viss flexibilitet som ger
möjligheter till personalcirkulation är därför välbetänkt. Mitt förslag innebär
sålunda en nettoutökning med en tjänst i Be 1.

Det har här tidigare framhållits, alt ADB intager en framskjuten plats
inom statsförvaltningens rationaliseringsverksamhet och att dess betydelse
är ständigt växande. Arbetet på detta område är emellertid och kommer under
lång tid framöver att vara specialistbetonat. Det ställer särskilt höga
krav på teknisk kunnighet och erfarenhet hos sina ännu rätt fåtaliga utövare.
Ett framgångsrikt genomförande och utnyttjande av ADB-metodiken blir
i utomordentligt hög grad beroende på de individuella prestationerna och
med vilken skicklighet systemen utformas. Detta har understrukits särskilt
starkt av kommittén, och dess förslag till personalorganisation präglas också
av att stor vikt tillmätts de ledande befattningarna. Behovet av ledning
för verksamheten torde inte bli mindre om denna inordnas i statskontoret,
där ADB-uppgifterna skall direkt samordnas med övrig rationaliseringsverksamhet.
En inordning i statskontoret av den administrativa databehandlingen
medför att verksledningen i varje fall under ett övergångsskede
behöver förstärkas. Om så inte sker, föreligger risk för att såväl den hittills
med gott resultat bedrivna rationaliseringsverksamheten som de nya uppgifterna
inom ADB-området äventyras. Med hänsyn härtill förordar jag, att
vissa av verksledningens uppgifter anförtros åt en särskild befattningshavare
och att denne därvid förordnas att bestrida på överdirektör i B 5 ankommande
göromål. Hur frågan på längre sikt skall lösas torde få bli beroende
på resultatet av det utredningsarbete som jag kommer att föreslå i
det följande. Vidare bör statskontorets styrelse utökas med eu ledamot med
insikt i administrativ databehandling.

Jag kommer härefter till frågan om de övriga arbetsuppgifter som nu
åvilar matematikmaskinnämnden. Dessa uppgifter sammanfaller i stort
sett med dem som ålåg nämnden före dess utbyggnad med databehandlingsavdelningen.
Som framgår av den förut lämnade redogörelsen omfattar uppgifterna
i första hand driften av nämndens datamaskiner för beräkningsändamål
och därav betingade servicefunktioner på programmerings- och
undervisningsområdet samt maskinutrustningens löpande underhåll. Dessutom
bedrives visst allmänt utvecklingsarbete i fråga om matematiska och
numeriska metoders tillämpning på såväl nämndens egna datamaskiner
som andra maskintyper genom utarbetande av standardprogram och autokodningssystem.
Denna verksamhet kan sammanfattas som matematisk databehandling.
Även tekniskt utvecklingsarbete och viss forskning bedrives
inom ramen för tillgängliga resurser och avser delprojekt inom datamaskinområdet.
Praktiska resultat härav har åstadkommits i form av kontinuerlig
modernisering av den hos nämnden för beräkningsändamål konstruerade
datamaskinen Besk.

Den verksamhet som matematikmaskinnämnden bedrivit inom det matematiska
databehandlingsområdet har varit av betydelse för vetenskap och

Kuntjl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

forskning samt för att tillgodose det under årens lopp växande behovet av
maskinkapacitet för tekniska beräkningar. Konstruerandet av den elektroniska
beräkningsmaskin, som alltjämt är i drift inom nämnden, var en
värdefull insats som på sin tid rönte internationell uppmärksamhet.

De senare årens snabba utveckling på databehandlingsområdet har inneburit,
att maskiner med olika kapacitet blivit kommersiellt tillgängliga. Den
därmed sammanhängande tekniska forskningen, liksom även den programtekniska
utvecklingen, har därigenom i stor utsträckning kommit att framstå
som en angelägenhet för maskintillverkarna. Denna omständighet samt
det förhållandet att den matematiska databehandlingstekniken blivit allmänt
omfattad av forskare, vetenskapsmän och tekniker har medfört, att
matematikmaskinnämndens verksamhet fått en ändrad inriktning. Nämnden
har sålunda i ökad omfattning kommit att tillhandahålla maskintid för
beräkningsändamål. Vidare har den åtagit sig vissa uppgifter inom det matematiska
databehandlingsområdet som av olika skäl ansetts påkalla central
handläggning. I detta sammanhang må även erinras om att nämnden
vid olika tillfällen aktualiserat frågan om dess förändring till ett institut
för numerisk analys; ett förslag som nämnden fortfarande vidhåller och
som understöds av vissa remissinstanser.

Allmän enighet synes råda om att forskningens och utbildningens resursbehov
är kontinuerligt växande och att därtill ett uppdämt behov föreligger.
Särskilt gör sig kraven på maskinkapacitet vid universitet och högskolor
starkt gällande. Vad däremot angår frågan om det erfordras någon form av
central sammanhållning av resurserna och den organisatoriska förläggningen
av eu sådan funktion har delade meningar redovisats. Även när det gäller
spörsmålet om det matematiska databehandlingsområdet skall omfatta
såväl tekniskt utvecklingsarbete som grundforskning vid universitet och
högskolor har olika åsikter framförts.

För egen del vill jag sammanfatta mina synpunkter på följande sätt. Den
administrativa databehandlingens betydelse inom förvaltningen motsvaras
inom forskning och teknik av den matematiska databehandlingen. Det existerar
ett klart samband mellan dessa båda områden, och det kan hävdas, att
utvecklingen av den matematiska databehandlingen är en av de nödvändiga
förutsättningarna för utvecklandet av det administrativa dataområdet. Den
betydelse som den matematiska databehandlingen har inom forskningen
och den högre undervisningen är uppenbar. Administrativ databehandling
inom förvaltningen kommer även i fortsättningen att medföra avsevärda investeringar.
Detsamma gäller självfallet för ADB-teknikens utnyttjande inom
den vetenskapliga sektorn. De betydande kostnader det här är fråga om
ställer krav på ökad planmässighet och garantier för eu samordnad
resursavvägning. Detta förhållande påkallar enligt min mening eu noggrann
och hela området omfattande planering för att eu optimal resursanvändning
skall åstadkommas. När del gäller maskinanläggningar vid universitet och
högskolor, framstår frågan om administrationen och organisationen av driften
som särskilt betydelsefull. Bl. a. uppkommer här spörsmålet, huruvida

Kungl. Ma j.ts proposition nr 85 år 1968

behovet av maskiner skall tillgodoses genom egna anläggningar vid varje
lärosäte eller genom anläggningar som är gemensamma för flera högskolor
Även andra lösningar är givetvis möjliga. Det synes dock uppenbart, att på
var och eu av de nuvarande fem universitets- och högskoleorterna förutsättningar
måste skapas för högre utbildning och forskning inom ADB. De
många problem som här anmäler sig gör att jag anser det erforderligt med
ytterligare överväganden. Jag är därför inte nu beredd att taga ställning till
hur organisationen skall utformas för den matematiska databehandlingen
och därmed sammanhängande forskning. Det synes dock ligga närmast till
hands att den i någon form anknytes till universitet och högskolor. De här
berörda frågorna bör utredas i särskild ordning.

Det nu aktuella utredningsarbetet kommer att ha klart organisatoriska
aspekter. Med hänsyn härtill finner jag det naturligt, att uppdraget anförtros
åt statskontoret i dess egenskap av expertorgan i organisatoriska frågor.
Jag vill också erinra om att ämbetsverket tidigare ålagts utredningsuppdrag
av den art det här gäller. Självfallet måste arbetet bedrivas i "direkt
samarbete med företrädare för forskning och högre undervisning. Detta
samarbete bör enligt min mening lämpligen åstadkommas genom att till
statskontoret för de nu ifrågavarande uppgifterna knytes ett expertråd
vari forskningen och den högre undervisningen blir representerade. Jag ämnar
senare anmäla frågan för Kungl. Maj :t och därvid också framlägga förslag
om den närmare sammansättningen av detta expertråd. Utredningen
bör bedrivas skyndsamt.

De arbetsuppgifter beträffande matematisk databehandling och teknisk
utveckling som nu omhänderhas av matematikmaskinnämnden kommer
självfallet att omfattas av utredningsuppdraget. Därigenom uppkommer frågan
var dessa funktioner skall förläggas under utredningsskedet. Sambandet
mellan administrativ och matematisk databehandling kommer härvid i förgrunden.
Kommittén hävdar för sin del att gränsen mellan dessa båda områden
är flytande. Vissa remissinstanser delar denna uppfattning och anser
att matematiker bör förstärka den administrativa databehandlingsfunktionen.
Andra remissmyndigheter hävdar motsatsen och menar alt utvecklingen
följer skilda linjer.

Jag är medveten om att den nu nämnda problematiken blir särskilt accentuerad,
då det ifrågasättes att organisatoriskt skilja den administrativa
och den matematiska databehandlingen, som tidigare har ingått i samma
organisation. Problemet torde ha varit väsentligt mindre eller inte alls förelegat
om vardera funktionen från början organiserats var för sig. På längre
sikt torde eu gränsdragning kunna åstadkommas genom att successivt

praktiska erfarenheter vinnes. Jag finner detta vara ett skäl för att _ tills

vidare och intill dess den organisatoriska utformningen hunnit övervägas _

förlägga matematikmaskinnämndens matematiska databehandling och övriga
tekniska uppgifter till statskontoret. Jag föreslår, att dessa sammanhållas
inom en organisationsenhet, benämnd beräkningsavdelningen. Med hänsvn
till avdelningens provisoriska inordnande i statskontoret i avvaktan på resul -

Iiungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

tatet av den vidare utredningen, förordar jag att chefen för avdelningen erhåller
en arvodesbefattning. Arvodet bör bestämmas till belopp motsvarande
lönegrad B 3. Samtidigt bör nuvarande arvodesbefattning som arbetschef
hos nämnden indragas. Jag föreslår vidare att för avdelningen inrättas två
byråchefstjänster i Bg 1. Dessa tjänster motsvaras av två nu befintliga avdelningsdirektörstjänster
i Be 1 hos matematikmaskinnämnden. Till beräkningsavdelningen
bör i övrigt överföras de befattningar som nu finns för
motsvarande ändamål inom matematikmaskinnämnden. Med hänsyn till vad
jag tidigare anfört i fråga om den nödvändiga flexibiliteten mellan administrativ
och matematisk ADB, bör en personalcirkulation förekomma mellan
beräkningsavdelningen, avdelningen för administrativ databehandling
samt undervisningsbyrån.

Slutligen föreslår jag, att matematikmaskinnämndens kansli- och biblioteksfunktioner
överföres till statskontoret och där inordnas i dess kansli.
Därvid bör kansliet förändras till byrå, varvid den bör tilläggas ytterligare
uppgifter såsom handläggning av remisser m. m. Chef för kamslibyrån bör
vara en byråchef i Be 1. Den nuvarande chefstjänsten på kansliet som högst
byrådirektör i Ae 25 bör härvid indragas.

I samband med att utredningsuppdraget rörande den matematiska databehandlingen
redovisas bör statskontoret framlägga förslag om den slutliga
organisatoriska utformningen av och personalbehovet för ADB-avdelningen
samt undervisnings- och kanslibyråerna. Förslaget bör även omfatta de förändringar
i övrigt i organisationen som kan befinnas nödvändiga för att
erhålla en ändamålsenlig balans mellan tidigare verksamhet och de uppgifter
som föreslagits skola tillkomma.

Den nu föreslagna omorganisationen bör tillämpas fr. o. in. den 1 juli
1963, varvid matematikmaskinnämnden samtidigt upphör.

Jag torde härefter få upptaga vissa frågor rörande statistiska centralbyråns
maskincentral, vilka aktualiseras genom de åtgärder som jag föreslagit
i min tidigare framställning.

I likhet med flertalet remissinstanser anser jag skäl tala för att statistikverket
skall förfoga över en egen maskinanläggning. Utvecklingen på längre
sikt ger också stöd härför. Vid de överväganden som lett fram till den föreslagna
organisationen för den automatiska databehandlingen, har jag också
i konsekvens därmed föreslagit att maskincentralen även i fortsättningen
skall vara förlagd till statistiska centralbyrån. Emellertid har jag utgått från
att centralen, förutom att betjäna centralbyråns statistikproduktion, liksom
hittills även bör vara en serviceanläggning för statsförvaltningen i dess helhet.
Kapaciteten hos centralens datamaskinanläggning och hålkortsmaskinella
utrustning synes tills vidare vara tillräcklig för att tillgodose båda
dessa områden. Anledning saknas därför enligt min mening att i förevarande
sammanhang överväga någon genomgripande förändring i den nuvarande
organisationen. Även om krav på ökad kapacitet uppkommer, torde
detta kunna tillgodoses genom utökning av maskincentralen. Andra omstän -

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

digheter och med tiden förvärvade erfarenheter kan givetvis komma att påkalla
nya överväganden i organisationsfrågan. Man bör därför enligt min
mening inte utesluta den av vissa remissmyndigheter framförda tanken på
skilda maskinanläggningar för statistiska centralbyrån och för serviceändamål.
Det bör ankomma på statskontoret med dess samordnande funktion
inom området att ägna uppmärksamhet åt detta spörsmål.

Det behov av maskinella bearbetningar, som till följd av statskontorets
verksamhet inom databehandlingsområdet, kan förutses uppkomma hos
myndigheter utan egna maskinanläggningar eller med eljest otillräcklig maskinkapacitet
synes alltså i första hand böra tillgodoses hos maskincentralen.
Den del av centralens verksamhet som är inriktad på maskinell service
till andra än statistikverket får därigenom eu i viss mån ändrad karaktär.
Hittills har sådana serviceuppdrag antingen förvärvats genom maskincentralens
egna initiativ eller direkt erhållits från uppdragsgivare. Med nödvändighet
har därvid möjligheterna till kostnadstäckning och omedelbara vinster
måst tillmätas särskild betydelse i valet av uppdrag. Statskontorets totala
överblick över rationaliseringsområdet och bedömningen i ett vidare sammanhang
av lönsamheten, ger självfallet ett bättre underlag för resursernas
utnyttjande och för gradering av prioriteten. Jag finner det därför vara naturligt,
att statistiska centralbyrån efter samråd med statskontoret skall bestämma
över dispositionen av den maskintid och de programmeringsinsatser,
som är tillgängliga för serviceändamål. Detta medinflytande för statskontoret
bör även omfatta planering av erforderlig utökning av maskinkapaciteten.
Samordningen mellan statistikbearbetningens och servicedelens behov
påkallar detta. Liksom kommittén anser jag vidare ett påtagligt samband
föreligga mellan systemarbete, programmering och drift. Även här berörda
förhållanden talar sålunda för ett nära samarbete mellan statskontoret och
statistiska centralbyrån. Med hänsyn till verksamhetens inriktning torde
maskincentralen böra få den mera adekvata benämningen datamaskincentralen.

I avvaktan på kommitténs utredningsförslag har en definitiv organisationsplan
för datamaskincentralen inte kunnat fastställas. I samband med
att organisationen för den administrativa databehandlingsverksamheten
inom statsförvaltningen nu fastlägges, bör självfallet även datamaskincentralens
organisation och därmed löneställningen för de ledande befattningarna
där komma under bedömning. Jag har tidigare lämnat en redogörelse för
maskincentralens organisation (säd. 15). Vissa ändringar synes i detta sammanhang
motiverade. Jag föreslår, att verksamheten inom datamaskincentralen
organiseras på en driftssektion, en beredningssektion och en kameralsektion.
För drifts- och beredningssektionerna föreslår jag två tjänster som
avdelningsdirektör i Be 1. Vidare ansluter jag mig till det i statistiska centralbyråns
remissyttrande framförda förslaget om höjd lönegradsplacering
för chefstjänsten, vilken är placerad i lönegrad Be 1. Jag föreslår att tjänsten
ändras till överingenjörstjänst i Be 3.

Beträffande övriga befattningar vid datamaskincentralen torde det liksom

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

hittills få ankomma på Kungl. Maj :t och i förekommande fall på statistiska
centralbyrån att fastställa lönesättningen för tjänstemän å löneplan A och
övriga befattningshavare.

Kommittén har i fråga om kostnaderna för maskinutnyttjande och andra
kostnader för den direkta produktionen föreslagit att någon utgiftsfördelning
i princip inte skall ske mellan olika myndigheter och organ och att debiteringar
följaktligen inte heller skall förekomma. Förslaget har kritiserats
av en del remissinstanser, bl. a. av riksrevisionsverket. I likhet med dessa
remissinstanser finner jag, att kostnadsdebiteringen stimulerar en effektiv
behovsprövning och en ekonomisk avvägning av ADB-bearbetningarna. Enligt
min mening bör därför, trots det eventuella merarbete som kostnadsdebiteringen
medför, nu gällande debiteringsformer alltjämt tillämpas såväl -vid
datamaskincentralen som med avseende på maskindriften hos statskontorets
beräkningsavdelning. Datamaskincentralens affärsmässiga driftsform bör
således bibehållas. För statskontorets del innebär förslaget, att inkomsterna
av maskindriften tillföres riksstatens inkomstsida liksom hittills skett i fråga
om motsvarande verksamhet vid matematikmaskinnämnden.

Med hänsyn till att verksamheten vid datamaskincentralen undergått en
avsevärd utökning sedan nuvarande redovisningsformer fastställdes, anser
jag en översyn av dessa påkallad. Översynen bör omfatta självkostnadsberäkning
samt intäkts- och resultatredovisning in. m. Det torde böra uppdragas
åt riksrevisionsverket att i samråd med statskontoret snarast verkställa
denna översyn. Jag ämnar senare föreslå att beslut fattas härom.

.lag övergår härefter till att redovisa de anslagsframställningar för budgetåret
1963/64, som avgivits dels av statistiska centralbyrån i vad avser
dess maskincentral, dels av statskontoret och dels av matematikmaskinnämnden.
Statskontoret har beräknat medel även för den till ämbetsverket
interimistiskt knutna fondbyrån. Den inverkan som en ändrad ADB-organisation
inom statsförvaltningen kan få på anslagsbehovet för de ifrågavarande
myndigheterna har i anslagsframställningarna inte berörts i vidare
mån än att matematikmaskinnämnden för sin del har grundat anslagsberäkningen
på det förslag som nämnden framlagt i sitt remissyttrande över
betänkandet av kommittén för maskinell databehandling.

Statistiska centralbyrån: Maskincentralen

II. ANSLAGSFRÅGOR M. M.

A. Myndigheternas anslagsframställningar

1961/62
1962/63

Anslag

1 000
1 000

Nettoinkomst
4 743

58 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Statistiska centralbyrån hemställer om oförändrat anslag av 1 000 kr.

Såväl utgifter som inkomster har under budgetåret 1961/62 överstigit vad
som förutsågs i staten. Utgifterna uppgick till 6 692 878 kr. och inkomsterna
till 6 698 621 kr. Som resultat av verksamheten under budgetåret 1961/
62 har till statsverket inlevererats ett överskott på 5 743 kr.

Lönekontot har under budgetåret 1961/62 ökat med ca 35 procent och
maskinkostnadskontot med ca 30 procent. I maskinkostnaderna ingår
930 468 kr. för inköp av en datamaskin (IBM 1401).

Under budgetåret 1961/62 har arbeten, förutom åt statistiska centralbyrån,
utförts åt 81 statliga myndigheter och vetenskapliga institutioner
samt statliga kommittéer, 11 kommunala myndigheter och 76 privata beställare.

Statskontoret: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1961/62 .................. 3 384 000 3 014 639

1962/63 .................. 3 405 000

Statskontoret hemställer, att anslaget höjes med 418 000 kr.

Ökning

1. Tjänsteförändringar........................... 7 919

2. Automatiska förändringar .................... 410 081

418 000

Motiv

1. Statskontorets förslag avser uppflyttning i lönegrad av följande
tj änster vid ämbetsverkets tryckeriexpedition, nämligen en tryckeriintendent
i högst Ae 25 till högst Ae 27, en förste tryckeriassistent i Ao 19 till Ae 21,
en tryckeriassistent i Ae 17 till Ae 19, en kalkylator i Ae 15 till Ae 17 och
en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 11. Förslaget motiveras dels av
löneutvecklingen för tryckeriteknisk personal såväl på den privata marknaden
som hos de statliga tryckerierna och dels av den under senare år inträffade
förändringen av arbetsuppgifternas art.

Vidare aktualiserar statskontoret frågan om att ersätta 13 byråsekreterareller
byråingenjörstjänster i högst Ae 21 med motsvarande tjänster i högst
Ae 23/

Statskontoret: Omkostnader

Anslag Nettoutgift

1961/62 ...................... 461 000 473 417

1962/63 ...................... 461 000

Statskontoret hemställer, att anslaget höjes med 10 800 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

1. Sjukvård m. m........................

2. Reseersättningar.......................

3. Expenser

a) övriga expenser för eget behov.......

b) övriga expenser för annat än eget behot

+ 10 800

Motiv

1. Sjukvård m. m. Utgift 1961/62 9 154; anslag 1962/63 6 700. — Med
hänsyn till belastningen under föregående budgetår föreslås anslagsposten
höjd med 2 300 kr.

2. Reseersättningar. Utgift 1961/62 199 524; anslag 1962/63 180 000. —
A\ anslagsposten äger statskontoret f. n. disponera högst 2 500 kr. för bestridande
av kostnader för internordiska tjänsteresor. Detta belopp har visat
sig vara otillräckligt. Ämbetsverket hemställer därför att få disponera
högst 4 000 kr. för ifrågavarande ändamål.

3. a) Övriga expenser för eget behov. Utgift 1961/62 1751404; anslag
1962/63 178 600. — Utgifterna för renhållning och städning beräknas öka
med 6 000 kr. För innevarande budgetår har beräknats 10 500 kr. för kursverksamhet.
För att denna verksamhet skall kunna bedrivas i erforderlig
omfattning, erfordras en höjning med 9 500 kr. Utgifterna för information,
som innefattar bok- och tidskriftsinköp, beräknas för innevarande budgetår
till / 000 kr. Bibliotekets bokbestånd behöver kompletteras och moderniseras.
Med hänsyn bl. a. härtill föreslås en medelsförstärkning med 3 000 kr.

b) Övriga expenser för annat än eget behov. Utgift 1961/62 58 560; anslag
1962/63 60 000. — Från delposten bestrides bl. a. kostnader för tryckning
av mantalsblanketter, fordonsjournaler m. m. Med hänsyn till belastningen
under budgetåret 1961/62 och i avvaktan på ytterligare erfarenheter rörande
medelsåtgången föreslår statskontoret att posten minskas med 10 000 kr.

Ökning

eller

minskning
+ 2 300

+ 18 500
— 10 000

Matematikmaskinnämnden: Avlöningar

Anslag Nettoutgift

1961/62 ................... 2 382 000 2 016 687

1962/63 ................... 2 895 000

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget höjes med 757 000 kr.

1. Personalförändringar

a) 2 byråchefer Be 1 .......................

b) 1 datakonsulent Ag 23.....................

c) 1 förste byråsekreterare, tillika kamrerare, Ag 21 (samtidigt

indragning av arvode å 5 400 kr. till kamrerare) ........Ö.

ökning

99 288
31 283

22 811

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

d) 2 förste assistenter Ag 17........................

e) 1 serviceingenjör, tillika maskinoperatör, högst Ag 17

f) 1 maskinoperatör högst Ag 13 ...................

g) 1 ritare Ag 13 .................................

h) 2 kontorister Ag 9 .............................

i) expertis och tillfällig arbetskraft .................

2. Tjänsteförändringar

a) lönegradsuppflyttningar in. in....................

b) extraordinariesättningar .........................

3. Automatiska förändringar ..........................

Ökning

45 886
22 943
18 653
18 653
30 374
21 000

43 298

402 811
757 000

Motiv

Matematikmaskinnämnden har i sitt yttrande över betänkandet av kommittén
för maskinell databehandling framlagt förslag till en organisation
med i stort nämndens nuvarande uppgifter. Anslagsframställningen för
budgetåret 1963/64 har grundats på detta förslag.

1. a) I kommitténs organisationsförslag för den föreslagna datanämnden
ingår en undervisningsbyrå med en byråchef i Be 1 som chef. Nämnden biträder
förslaget och föreslår att den nämnda byråchef stjänsten inrättas
fr. o. in. nästa budgetår.

Som chef för datanämndens kansli har kommittén föreslagit en byrådirektör.
Nämnden anser det motiverat att ifrågavarande befattning inrättas
som en byråchefstjänst i Be 1. Därvid kan anslagsposten till ersättning till
expertis och tillfällig arbetskraft minskas med i runt tal 49 000 kr., motsvarande
arvodet till en befattningshavare i byråchefs ställning.

b) Kommittén har föreslagit att i datanämndens organisation skulle ingå
en planeringssektion. Nämnden har inte funnit en särskild planeringssektion
tillräckligt motiverad. För planeringsuppgifterna inskränker sig nämnden
därför till att föreslå inrättande av en tjänst som datakonsulent i högst
Ag23.

c) I likhet med kommittén föreslår nämnden inrättande av en tjänst som
förste byråsekreterare, tillika kamrerare, i Ag 21. Därvid kan det till nämndens
kamrerare f. n. utgående arvodet å 5 400 kr. indragas.

d) Nämnden föreslår att två tjänster som förste assistent i Ag 17 inrättas.
Den ena tjänsten har upptagits i kommitténs förslag och är avsedd för dokumentationsverksamhet.
Den andra tjänsten anser nämnden erforderlig
för undervisningsverksamheten.

e_f) Under materielanslaget föreslår nämnden inköp av en datamaskin

för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut (SMHI). Maskinen
beräknas kunna levereras under fjärde kvartalet 1963. Då utbildning av
personal för maskinen bör påbörjas dessförinnan, föreslår nämnden att

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1U63

fr. o. m. den 1 juli 1963 inrättas dels en tjänst som serviceingenjör i högst
Ag 17, dels en tjänst som maskinoperatör i högst Ag 13.

g—h) Kommittén har föreslagit inrättande av en tjänst som ritare i Ag
13, avsedd som arbetsbiträde vid undervisningsbyrån, och två kontoristtjänster
i Ag 9. Nämnden upptager dessa tre tjänster i sin anslagsframställning.

i) Anslagsposten till ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
som för innevarande budgetår är uppförd med 230 000 kr., har av kommittén
föreslagits höjd med 70 000 kr. till 300 000 kr. Vid bifall till nämndens
under a) angivna förslag om ett inrättande av en byråchef stjänst såsom chef
för kansliet kan anslagsposten minskas med i runt tal 49 000 kr. Nämnden
föreslår därför att höjningen av anslagsposten begränsas till 21 000 kr.

2. a) Nämnden föreslår att den närmaste ledningen av dess arbete skall
utövas av en överdirektör, placerad i lönegrad B 5. Den till nämndens arbetschef
f. n. utgående ersättningen, motsvarande lön enligt lönegrad B 1
jämte arvode å 400 kr. per månad, kan därvid indragas.

Vidare föreslår nämnden uppflyttning i lönegrad av följande tjänster,
nämligen

tre avdelningsdirektörstjänster i Be 1 till byråchefstjänster i Be 3, två
tjänster som förste byråingenjörer i högst Ae 23 till byrådirektörstjänster i
högst Ae 27 samt en tjänst som matematiker i högst Ae 23 till tjänst som
byrådirektör i högst Ae 27.

b) Nämnden föreslår extraordinariesättning av följande tjänster, nämligen
tio matematiker i högst Ag 23 till matematiker eller datakonsulenter i
högst Ae 23, fem matematiker i Ag 17 till matematiker eller datakonsulenter
i Ae 17, en verkmästare och en finmekaniker i Ag 17 till förste verkmästare
i Ae 17, en inköpsföreståndare i Ag 15 till Ae 15, en förste kontorsskrivare
i Ag 15 till Ae 15, två kanslibiträden i Ag 7 till Ae 7 och en expeditionsvakt
i Ag 7 till Ae 7.

Samtidigt härmed anses följande vakantsatta tjänster kunna indragas,
nämligen en tjänst som matematiker i Ae 15, en tjänst som matematikmaskinskötare
i Ae 13, en tjänst som verkstadsförman i Ae 13, en tjänst som
inköpsföreståndare i Ae 13 och en tjänst som kansliskrivare i Ae 10.

Matematikmaskinnämnden: Omkostnader

1961/62

1962/63

Anslag

648 000
785 000

Nettoutgift

609 567

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget höjes med 143 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

Ökning

eller

minskning

1. Reseersättningar ...................................... _j_ 5 QOO

2. Expenser

a) bränsle, lyse, elektrisk kraft och vatten .............. 4- 15 000

b) övriga expenser .................................... . 15 000

3. Litteraturanskaffning, inbindning av tidskrifter m. m..... + 25 000

4. Publikationstryck...................................... 5 000

5. Nattlig bevakning av nämndens lokaler .................... 8 000

6. Studier och konferenser utomlands rörande matematik- och

databehandlingsmaskiner samt besök i Sverige av utländska
fackmän .............................................. + 65 000

7. Kursverksamhet m. m................................... _}_ 25 000

8. Kostnader för svenskt medlemskap i CIC ................ + 26 000

+ 143 000

Motiv

1. Reseersättningar. Utgift 1961/62 12 024; anslag 1962/63 10 000. — Med
hänsyn till belastningen samt höjda biljettpriser och bilersättningar har anslagsposten
uppräknats med 5 000 kr.

2. a) Bränsle, lyse, elektrisk kraft och vatten. Utgift 1961/62 41 808; anslag
1962/63 30 000. — Med hänsyn till anslagsbelastningen under föregående
budgetår anses posten böra uppräknas med 15 000 kr.

b) Övriga expenser. Utgift 1961/62 448 155; anslag 1962/63 573 000. —
Den ökade verksamheten framför allt inom databehandlingsavdelningen leder
till ökade kostnader för telefon, skrivmateriel m. in. Denna ökning motsvaras
emellertid av en minskning beträffande behovet av engångsanslag
för möbler och övrig utrustning. Den hittills genomförda moderniseringen
av Besk och Facit EDB har medfört en inte obetydlig minskning av kostnaderna
för maskinernas underhåll. Medelsbehovet för detta ändamål beräknas
kunna reduceras med 50 000 kr. Vid bifall till förslaget om anskaffning
av en datamaskin vid SMHI erfordras ett belopp av 35 000 kr. för att täcka
uppkommande kostnader för service, magnetband och expenser i övrigt. Totalt
föreslås alltså anslagsposten minskad med 15 000 kr.

3. Litteraturanskaffning, inbindning av tidskrifter m. m. Utgift 1961/62
20 000; anslag 1962/63 35 000. — Nämndens bibliotek är det enda statliga
specialbiblioteket inom området för numerisk analys och databehandling.
Därigenom måste praktiskt taget all litteratur inom detta område införskaffas.
Med hänsyn härtill och till de ökade krav dokumentationsverksamheten
kommer att kräva föreslår nämnden i likhet med kommittén en höjning av
anslagsposten från 35 000 kr. till 60 000 kr.

4. Publikationstryck. Utgift 1961/62 2 000; anslag 1962/63 5 000. — Nämnden
understryker ett ökat behov av informationsverksamhet. I avvaktan på
närmare erfarenheter föreslår nämnden i likhet med kommittén en höjning
av anslagsposten till publikationstryck med 5 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

5. Nattlig bevakning av nämndens lokaler. Utgift 1961/62 8 423; anslag
1962/63 8 000. — Eftersom körning med matematikmaskinerna pågår även
nattetid och personal befinner sig i lokalerna så gott som hela dygnet, anses
någon nattbevakning av lokalerna inte längre vara erforderlig. Nämnden föreslår
därför att anslagsposten utgår.

6. Studier och konferenser utomlands rörande matematik- och databehandling
smaskiner samt besök i Sverige av utländska fackmän. Utgift
1961/62 44 143; anslag 1962/63 55 000. — Den snabba utvecklingen inom
nämndens arbetsområde medför ett allt mer ökat behov för nämndens personal
att företaga studieresor samt deltaga i kurser och konferenser utomlands.
Nämnden räknar också med en ökning av antalet besök i Sverige av
utländska fackmän. Nämnden understryker betydelsen av att på detta sätt
snabbt kunna tillvarataga de fördelar, som ett internationellt utbyte erbjuder
på ADB-området. Anslagsposten föreslås höjd från 55 000 kr. till 120 000
kr.

7. Kursverksamhet m. m. Utgift 1961/62 28 739; anslag 1962/63 65 000.
— Med hänvisning till den alltmer ökade omfattningen av kursverksamheten
och undervisningen i övrigt föreslår nämnden i likhet med kommittén en
höjning av anslagsposten från 65 000 kr. till 90 000 kr.

8. Kostnader för svenskt medlemskap i CIC. Nämnden hemställer ånyo
(se 1962: VII ht s. 54) dels att Sverige på officiell väg anslutes till ett numera
inrättat internationellt institut på matematikmaskinområdet, International
Computation Center/Centre International de Calcul (CIC), dels att
medel anvisas för täckande av Sveriges årsavgift till CIC. Årsavgiften beräknas
enligt hittills gällande grunder till omkring 26 000 kr. Därest förslaget
om Sveriges ratifikation av konventionen om inrättande av CIC bifalles, anhåller
nämnden om bemyndigande att handlägga de med medlemskapet i
CIC förknippade ärendena.

Matematikmaskinnämnden: Materiel m. m.

Anslag Nettoutgift

1961/62 ........................ 619 000 655 273

1962/63 ........................ 700 000

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget uppföres med

2 799 000 kr.

1. Magnetbandsutrustning vid Besk .......................... 350 000

2. Datatransmissionsutrustning .............................. 50 000

3. Fortlöpande modernisering av Besk och Facit EDB samt utvecklings-
och forskningsarbete............................ 200 000

4. Medelsreserv ............................................ 100 000

5. Datamaskin för Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI).............................................. 2 099 000

2 799 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

i\I otiv

1. Under budgetåret 1963/64 beräknas den nuvarande centralenheten i
Besk bli ersatt med nya transistoriserande organ. Maskinen kommer da
bl. a. att bli ca tio gånger snabbare än tidigare. För att väl utnyttja den ökade
kapaciteten bör till anläggningen höra in- och utorgan av betydligt större
snabbhet än de hittills använda. Med hänsyn till maskinens höga hastighet
bör den vidare förses med magnetbandsstationer som har betydligt högre
prestanda än bandstationerna vid Facit EDB. Nämnden föreslår, att nu
som ett nödvändigt minimum anskaffas två stationer jämte materiel för
magnetbandselektroniken, klimataggregat m. m. till en beräknad kostnad
av 350 000 kr.

2. Det är för effektiviteten och ekonomien vid ADB av stor betydelse att
kunna tillvarataga de möjligheter till datatransmission som kan uppkomma.
Viss utrustning erfordras för försöksverksamhet på området. För ändamålet
begäres 50 000 kr.

3—4. Den fortlöpande moderniseringen av Besk och Facit ävensom utvecklings-
och forskningsarbetet i övrigt förutsättes under budgetåret 1963/
64 nå ett skede med lägre behov av anslagsmedel. För innevarande budgetår
har till dessa ändamål anvisats 440 000 kr. Nämnden begär för nästa budgetår
en medelsanvisning av 300 000 kr.

5. Sveriges meteorologiska och hvdrologiska institut (SMHI) har i sitt förslag
till anslagsäskanden för budgetåret 1963/64 återupptagit ett tidigare
väckt förslag om anskaffning genom matematiknämndens försorg av en
datamaskin, typ SAAB D 21 (se 1962: VII ht s. 57). Maskinen är avsedd att
placeras inom institutets lokaler och i första hand avsedd för institutets
arbeten.

Anskaffningskostnaden uppgår enligt offert till 2 099 000 kr. Vissa prisändringar
kan dock inträda. Leverans av maskinanläggningen beräknas
kunna ske under fjärde kvartalet 1963.

Inkomsterna från maskinen uppskattas preliminärt för institutet och övriga
kunder sammantagna till ca 1 000 000 kr. per år.

Matematikmaskinnämnden föreslår — efter samråd med statskontoret —
att under nämndens materielanslag för budgetåret 1963/64 anvisas ett belopp
av 2 099 000 kr. till anskaffning av ifrågavarande datamaskinanläggning
för SMHI.

Matematikmaskinnämnden: Datamaskinanläggning i Uppsala

Matematikmaskinnämnden föreslår, att en för Uppsala universitet och lantbrukshögskolan
gemensam datamaskinanläggning anskaffas genom nämndens
försorg. Anläggningen avses skola förvaltas av nämnden.

Anskaffningskostnaden har beräknats till 4 403 000 kr. Något slutligt ställningstagande
i fråga om maskinvalet har inte skett. Anläggningen beräknas
bli tagen i bruk tidigast under tredje kvartalet 1964. Personalens utbildning
anses dock böra påbörjas redan den 1 juli 1963. Avlöningskostna -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963 65

derna under budgetåret 1963/64 beräknas till 150 700 kr. och omkostnaderna
till 198 000 kr.

Matematikmaskinnämnden hemställer, dels att bemyndigande utverkas av
riksdagen för anskaffning av ifrågavarande datamaskinanläggning i Uppsala
intill ett belopp av 4 403 000 kr., dels att för budgetåret 1963/64 till denna
anläggning anvisas ett avlöningsanslag av 150 700 kr. samt ett omkostnadsanslag
av 198 000 kr.

Matematikmaskinnämnden: Kostnader för maskintid vid andra datamaskiner
än nämndens egna

Anslag

1962/63 ........................................ 4 000 000

Matematikmaskinnämnden hemställer, att anslaget för budgetåret 1963/64
i avvaktan på närmare erfarenheter uppföres med ett oförändrat belopp av
4 000 000 kr.

B. Departementschefen

Det av mig framlagda förslaget rörande ADB-organisationen innebär, att
de centrala uppgifterna inom den administrativa databehandlingen, som har
ett klart samband med den allmänna rationaliseringsverksamheten inom
statsförvaltningen, överflyttas från matematikmaskinnämnden till statskontoret.
Matematikmaskinnämndens nuvarande matematiska databehandling
och övriga tekniska uppgifter förlägges provisoriskt till statskontoret i avvaktan
på särskild utredning om den organisatoriska utformningen beträffande
dessa uppgifter. Omorganisationen avses skola genomföras fr. o. m. den
1 juli 1963, varvid samtidigt matematikmaskinnämnden upphör. Organisationsförslaget
innebär vidare att maskincentralen vid statistiska centralbyrån,
som föreslås skola erhålla benämningen datamaskincentralen, bibehåller
sina uppgifter i fråga om statistikproduktionen och att den därjämte utnyttjas
som en central serviceanläggning för hela statsförvaltningen.

Jag torde nu på grundval av organisationsförslaget få anmäla mina förslag
rörande anslagen till statskontoret och datamaskincentralen för nästa
budgetår.

Statskontoret: Avlöningar

Såsom rationaliseringsorgan är statskontoret f. n. organiserat på sex byråer
samt en kurssektion, en tryckeriexpedition och ett kansli. Ämbetsverkets
styrelse utgöres av en generaldirektör och sju övriga ledamöter. I verksledningen
ingår förutom generaldirektören även en överdirektör. Den nuvarande
personaluppsättningen omfattar närmare 100 tjänster jämte ett antal sär5
liihang till riksdagens protokoll l''J63. 1 samt. Nr 86

Kiingl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

skilda experter. Personalstyrkan hos matematikmaskinnämnden uppgår f. n.
till ca 120 befattningshavare.

Enligt det organisationsförslag som jag tidigare framlagt skall verksledningen
vid statskontoret tills vidare förstärkas med en befattningshavare,
som förordnas att bestrida på överdirektör i B 5 ankommande göromål. Vidare
skall enligt förslaget inrättas en ADB-avdelning, den nuvarande kurssektionen
ombildas till en undervisningsbyrå samt övergångsvis inrättas en
beräkningsavdelning. I samband härmed har jag föreslagit, att för ADB-avdelningen
inrättas en avdelningschefstjänst i Be 3 samt att i avdelningen
vidare skall ingå två tjänster som byråchef i Be 1, av vilka den ena motsvaras
av en nu befintlig avdelningsdirektörstjänst i samma lönegrad hos matematikmaskinnämnden.
Vidare har jag förordat, att eri ny tjänst som byråchef
i Be 1 inrättas för undervisningsbyrån. Beträffande beräkningsavdelningen
innebär mitt tidigare ställningstagande att chefen för avdelningen
skall erhålla en arvodesbefattning med arvode motsvarande lönen i lönegrad
B 3, varvid nuvarande arvodesbefattning som arbetschef hos matematikmaskinnämnden
indrages. Jag har vidare föreslagit, att för denna avdelning
skall inrättas två byråchefstjänster i Bg 1, vilka motsvaras av två nu befintliga
avdelningsdirektörstjänster i Be 1 hos matematikmaskinnämnden. I
övrigt bör till de nu nämnda enheterna inom statskontoret överföras nuvarande
tjänster och övriga befattningar vid matematikmaskinnämndens databehandlingsavdelning,
matematiska avdelning och tekniska avdelning.

I fråga om statskontorets kansli har jag tidigare föreslagit, att detta ändras
till en kanslibyrå under ledning av en byråchef i Be 1. I samband därmed
indrages en tjänst som högst byrådirektör i Ae 25. De nuvarande tjänsterna
vid matematikmaskinnämndens kansli torde böra överföras till statskontoret.

Den av mig nu föreslagna dataorganisationen inom statskontoret föranleder
att ämbetsverkets avlöningskostnader ökas med 3 268 000 kr. Härav
motsvaras ca 3 040 000 kr. av nuvarande tjänster och befattningar hos matematikmaskinnämnden.

Enligt mitt tidigare redovisade organisationsförslag skall statskontorets
styrelse utökas med en ledamot. Därjämte skall till verket under en övergångstid
knytas ett expertråd. Expertrådets ledamöter bör erhålla ersättning
enligt bestämmelser som Kungl. Maj :t torde få meddela. För nu nämnda
ändamål beräknar jag en ökning med ca 30 000 kr. under anslagsposten till
arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. Jag föreslår,
att anslagsposten uppföres med avrundat 60 000 kr.

Hittillsvarande erfarenheter av statskontorets arbete som rationaliseringsorgan
har visat att utnyttjandet av utomstående expertis i olika rationaliseringsfrågor
har varit av stort värde. Redan för statskontorets nuvarande
uppgifter erfordras en ökad medelsanvisning för ersättning till sådan expertis.
För innevarande budgetår har Kungl. Maj:t sålunda medgivit ett överskridande
av anslagsposten för detta ändamål med 200 000 kr. Som framgår
av vad jag tidigare anfört torde behovet av att anlita utomstående expertis

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

bli än mera markant när statskontoret tillföres betydelsefulla frågor på
ADB-området. Jag föreslår därför en uppräkning av anslagsposten för ersättning
till expertis med 280 000 kr. i förhållande till de i statskontorets och
matematikmaskinnämndens avlöningsstater för innevarande budgetår uppförda
beloppen, 200 000 kr. resp. 230 000 kr. Anslagsposten torde således för
nästa budgetår böra uppföras med totalt 800 000 kr.

Beträffande statskontorets nuvarande personal tillstyrker jag uppflyttning
i lönegrad av följande tjänster, nämligen en tryckeriintendent i högst
Ae 25 till högst Ae 27, en tryckeriassistent i Ae 17 till Ae 19, en kalkylator i
Ae 15 till Ae 17 och en kontorist i Ae 9 till kansliskrivare i Ae 11. Därjämte
bör en tjänst som förste tryckeriassistent i Ae 21 inrättas i stället för en
sådan tjänst i A 19. Jag förordar vidare, att 13 tjänster som högst förste
byråsekreterare eller förste byråingenjör i Ae 21 ersättes med motsvarande
tjänster i högst Ae 23.

I detta sammanhang torde jag få anmäla, att organisationskommittén för
den statliga centrala rationaliserings- och revisionsverksamheten avlämnat
en promemoria med principförslag beträffande arbetsuppgifterna vid statskontorets
fondbyrå. Denna promemoria har remissbehandlats och är f. n.
töremål för överväganden inom finansdepartementet. Fondbyrån bör därför
bibehållas såsom en särskild enhet inom statskontoret även under nästa
budgetår.

I samband med omorganisationen kan vissa övergångsanordningar behöva
vidtagas såväl i fråga om de föreslagna chefstjänsterna som beträffande övriga
befattningar. Kungl. Maj :t torde böra inhämta riksdagens bemyndigande
att vidtaga de övergångsåtgärder som härvid kan visa sig erforderliga.

Med hänsyn till att personaluppsättningen i avvaktan på närmare erfarenheter
av den nya organisationen inte kan med säkerhet bedömas bör enligt
min mening anslagsposten till avlöningar till övrig icke-ordinarie personal
uppföras som förslagsvis betecknad post.

Sammanlagt innebär mina förslag, att statskontorets avlöningsanslag bör
uppföras med 7 627 000 kr.

Statskontoret: Omkostnader

Vid beräkningen av statskontorets omkostnader för nästa budgetår utgår
jag i huvudsak från de omkostnadsstater, som f. n. gäller för statskontoret
och matematikmaskinnämnden, samt de av myndigheterna framlagda förslagen
till medelsanvisning för nästa budgetår.

Under anslagsposten till sjukvård m. m. har för innevarande budgetår för
statskontoret och matematikmaskinnämnden uppförts sammanlagt 10 700
kr. Jag beräknar anslagsposten för nästa budgetår till 12 000 kr.

Till reseersättningar disponerar de båda myndigheterna f. n. tillsammans
190 000 kr. Därjämte är i matematikmaskinnämndens omkostnadsstat upptaget
55 000 kr. för studier och konferenser utomlands rörande inatcmatikoch
databehandlingsmaskiner samt besök i Sverige av utländska fackmän.

(58 Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Jag föreslår, att kostnaderna för utländska resor avseende såväl databehandlingsfrågor
som statskontorets verksamhet i övrigt bestrides från anslagsposten
till reseersättningar. Anslagsposten torde för nästa budgetår
böra uppföras med 275 000 kr., varav 75 000 kr. för utländska resor.

Delposten till bränsle, hjse och vatten är för innevarande budgetår uppförd
med tillsammans 60 300 kr. På grund av anslagsbelastningen vid matematikmaskinnämnden
föreslår jag en uppräkning för budgetåret 1963/64
till 75 000 kr.

Till övriga expenser för eget behov är för innevarande budgetår anvisat
178 600 kr. för statskontoret och 573 000 kr. för matematikmaskinnämnden.
Därjämte har i matematikmaskinnämndens omkostnadsstat som en särskild
post uppförts 35 000 kr. till litteraturanskaffning, inbindning av tidskrifter
m. m. Av medelsanvisningen till statskontoret avser 10 500 kr. kursverksamhet,
varjämte högst 6 000 kr. får disponeras för utbildning av statskontorets
personal. Dessa kostnader bör tillsammans med andra utbildningskostnader
uppföras under en särskild anslagspost till kursverksamhet m. m. För de på
nuvarande statskontoret i övrigt belöpande expensutgifterna beräknar jag i
enlighet med ämbetsverkets förslag en ökning med 9 000 kr.

För engångsanskaffning av möbler in. in. i anledning av tillkommande
tjänster beräknar jag sammanlagt 20 000 kr. För den verksamhet som överföres
från matematikmaskinnämnden beräknar jag för litteraturanskaffning
m. m. oförändrat belopp samt för underhåll av matematikmaskinerna en
minskning med 50 000 kr. Jag föreslår sålunda att avrundat 750 000 kr. beräknas
till övriga expenser för eget behov under nästa budgetår.

För expenser för annat än eget behov beräknar jag i enlighet med statskontorets
förslag ett belopp av 50 000 kr. för nästa budgetår, vilket innebär
en minskning i förhållande till innevarande budgetår med 10 000 kr.

Till publikationstryck beräknar jag i enlighet med matematikmaskinnämndens
förslag en ökning med 5 000 kr. och föreslår att posten för nästa
budgetår uppföres med 10 000 kr.

I matematikmaskinnämndens omkostnadsstat har för innevarande budgetår
upptagits 65 000 kr. till kursverksamhet m. m. Nämnden har föreslagit
en ökning av detta belopp med 25 000 kr. Som jag förut berört bör under
denna anslagspost även inräknas kostnaderna för statskontorets nuvarande
utbildningsverksamhet, inklusive utbildningen av verkets egen personal.
Dessa kostnader har ämbetsverket beräknat till 26 000 kr. Med hänsyn
till den intensifiering av utbildningsverksamheten som påfordras inte minst
av ADB-uppgifterna föreslår jag att anslagsposten uppföres med 130 000 kr.

Kostnaderna för förslagsverksamhet inom statsförvaltningen har hittills
bestridits från finansdepartementets anslag till extra utgifter. Det är enligt
min mening angeläget att betydligt ökade resurser ställes till förfogande för
att befrämja denna verksamhet, som är ett viktigt inslag i rationaliseringsarbetet.
Jag föreslår därför, att i statskontorets omkostnadsstat för nästa
budgetår uppföres en anslagspost å 50 000 kr. för detta ändamål.

Till övriga utgifter är för innevarande budgetår i statskontorets omkost -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

nadsstat uppfört 5 400 kr. Jag beräknar för nästa budgetår denna post till
avrundat 5 000 kr.

I enlighet med matematikniaskinnämndens förslag beräknar jag för nästa
budgetår inte några kostnader för nattbevakning av nämndens nuvarande
lokaler.

Matematikmaskinnämnden har föreslagit en medelsanvisning av 26 000 kr.
för svenskt medlemskap i ett internationellt institut på matematikmaskinområdet
(CIC). I avbidan på resultatet av den utredning som jag föreslagit
rörande organisationen av den matematiska databehandlingen och därmed
sammanhängande forskning är jag f. n. inte beredd att tillstyrka ifrågavarande
medelsanvisning.

De av mig framförda förslagen rörande omkostnaderna innebär sammanlagt
en medelsanvisning av 1 357 000 kr., vilket innebär en ökning med
111 000 kr. i jämförelse med motsvarande anslagsbelopp för innevarande
budgetår.

Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner

För innevarande budgetår är anvisat ett reservationsanslag av 700 000 kr.
till matematikmaskinnämnden för materiel in. m. Jag biträder nämndens
förslag om en medelsanvisning av 700 000 kr. även för nästa budgetår och
föreslår att anslaget uppföres under anslagsrubriken Statskontoret: Materiel
m. m. för datamaskiner. Den vid utgången av innevarande budgetår
kvarstående reservationen under matematikmaskinnämndens nuvarande
anslag bör överföras till det nya anslaget.

Jag har tidigare i samband med framläggandet av förslaget rörande ADBorganisationen
föreslagit en särskild utredning rörande organisationen av
den matematiska databehandlingen och därmed sammanhängande forskning.
Med hänsyn härtill är jag inte beredd att nu tillstyrka matematikmaskinnämndens
förslag om beställningsbemyndigande och medelsanvisning
under nästa budgetår för en datamaskinanläggning i Uppsala, avsedd för
Uppsala universitet och lantbrukshögskolan.

Matematikmaskinnämndens förslag om anvisande av 2 099 000 kr. till anskaffning
av en datamaskinanläggning för Sveriges meteorologiska och
hydrologiska institut (SMHI) anser jag mig inte heller kunna biträda.

Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m.

Till matematikmaskinnämnden har för innevarande budgetår anvisats ett
förslagsanslag av 4 000 000 kr. till kostnader för maskintid vid andra datamaskiner
än nämndens egna. I avvaktan på närmare erfarenheter av statskontorets
medelsbehov för detta ändamål och för programmering föreslår jag
att för nästa budgetår uppföres ett förslagsanslag av 2 000 000 kr. under
anslagsrubriken Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid m. m.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

Datamaskincentralen

Jag har tidigare förordat att de högre tjänsterna vid datamaskincentralen
skall uppföras å särskild personalförteckning. Därvid bör på denna upptagas
en överingenjör i Be 3 samt två avdelningsdirektörer i Be 1. I fråga om personaluppsättningen
i övrigt har jag förutsatt, att Kungl. Maj :t eller i vissa
fall statistiska centralbyrån liksom f. n. skall äga bestämma löneställningen.

I enlighet med vad jag tidigare anfört torde den nuvarande anslagsbeteckningen
Statistiska centralbyrån: Maskincentralen böra ändras till Datamaskincentralen.
Då för verksamheten alltjämt avses skola tillämpas en nettoredovisning
torde anslaget böra uppföras med endast ett formellt belopp av
1 000 kr.

III. CENTRALT FÖRETAGSREGISTER M. M.

A. Förslag av delegationen för statistikfrågor

Inledning

Delegationen för statistikfrågor erinrar inledningsvis om att den i samband
med anslagsäskandena för budgetåret 1962/63 framlade förslag till
uppläggning av ett register över företag med anställd arbetskraft. Detta avsågs
utgöra en första etapp i förverkligandet av ett allmänt centralt företagsregister.
För arbeten i samband härmed under innevarande budgetår
bar under statistiska centralbyråns anslag till särskilda undersökningar beräknats
ett belopp av 400 000 kr.

Arbetet med den närmare planläggningen av registrets innehåll och utformning
har fortsatt inom en av delegationen tillsatt arbetsgrupp. Ett av
denna grupp utarbetat preliminärt förslag har genom delegationens försorg
tillställts olika myndigheter, institutioner och intresseorganisationer. Yttranden
har sålunda avgivits av socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, arbetsmarknadsstyrelsen,
bostadsstyrelsen, järnvägsstyrelsen, väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
byggnadsstyrelsen, konjunkturinstitutet, lantbruksstvrelsen,
kommerskollegium, patent- och registreringsverket, statens pris- och
kartellnämnd, överstyrelsen för ekonomisk försvarsberedskap, länsstyrelsernas
nämnd för samhällsplanering, koncentrationsutredningen, Svenska
landskommunernas förbund, Svenska stadsförbundet, Stockholms stadskollegium,
Göteborgs stads statistiska byrå, Linköpings drätselkammares statistik-
och utredningskontor, Malmö drätselkontors statistikavdelning, Kooperativa
förbundets styrelse, Sveriges akademikers centralorganisation,
Tjänstemännens centralorganisation, Landsorganisationens i Sverige utredningsavdelning,
Riksförbundet Landsbygdens folk, Svenska arbetsgivareföreningen
och Sveriges industriförbund gemensamt, Sveriges allmänna export -

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

förening, Sveriges hantverks- och industriorganisation, Sveriges grossistförbund,
Sveriges köpmannaförbund, Sveriges lantbruksförbund, förening
u.p.a., Sveriges redareförening, Byggfackens utredningsavdelning, Industriens
utredningsinstitut, företagsekonomiska institutionen och företagsekonomiska
forskningsinstitutet vid handelshögskolan i Stockholm, professorn i
distributionsekonomi och administration vid handelshögskolan i Göteborg,
geografiska institutionen vid handelshögskolan i Göteborg, professorn i ekonomisk
geografi vid handelshögskolan i Stockholm, geografiska institutionen
vid universitetet i Göteborg, geografiska institutionen vid universitetet i
Lund, geografiska institutionen vid universitetet i Uppsala, ekonomisk-historiska
institutionen vid universitetet i Göteborg, ekonomisk-historiska institutionen
vid universitetet i Uppsala, Postens adressregister och Rationellt
näringsliv aktiebolag.

Delegationen har även behandlat frågan om en eventuell ny företagsräkning.
Den senaste företagsräkningen i Sverige genomfördes år 1951. Dess
resultat är därför numera starkt föråldrade. Frågan om en företagsräkning
skall genomföras under de närmaste åren hänger intimt samman med frågan
om upprättandet av ett centralt företagsregister. För delegationen har
det varit av betydelse att erhålla en uppfattning om arten av de önskemål
om en företagsräkning som föreligger på olika håll och i vilken utsträckning
dessa kan tillgodoses genom det planerade företagsregistret. Delegationen
har därför samtidigt med förslaget angående företagsregistret till samma
krets intressenter för yttrande utsänt en promemoria med provisoriskt
förslag i företagsräkningsfrågan.

Företagsregister

Delegationens arbetsgrupp konstaterar i sin promemoria, att registren intager
en nyckelposition i statistikproduktionen. En rad betydelsefulla statistikgrenar
baseras på uppgifter från företagen och det kräves sålunda register
över dessa, innehållande dels namn- och adressuppgifter för företagsenheterna,
dels vissa andra informationer om dessa enheter. Den statistikgren
som ställer de största kraven på registrets omfattning är företagsräkningarna.
Bland övriga statistikgrenar, som fortlöpande är beroende av tillgång
till aktuella register över olika typer av företagsenheter, nämnes industristatistiken,
investeringsstatistiken, vinststatistiken, lagerstatistiken, sjöfartsstatistiken,
statistiken över detaljhandelsomsättningen, lönestatistiken,
sysselsättningsstatistiken, prisstatistiken, konjunkturbarometrarna samt statistiken
rörande bank- och försäkringsverksamheten. Härtill kommer från
tid till annan företagna specialundersökningar på det ekonomiska området.
För närvarande finns i regel för varje statistikgren ett separat register, som
kontinuerligt behöver kompletteras och revideras med uppgifter om nytillkomna
och nedlagda företag, adressändringar etc.

De remissinstanser som tagit ställning till frågan om behovet av ett centralt
företagsregister har genomgående tillstyrkt, att ett sådant register upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

rättas, och flertalet har starkt understrukit behovet därav. Några invändningar
har inte rests mot de allmänna riktlinjerna i arbetsgruppens förslag. Däremot
har önskemål framförts om utökning av informationsmaterialet i olika
avseenden. Med utgångspunkt från de avgivna yttrandena har arbetsgruppens
ursprungliga förslag modifierats.

Delegationen ser förverkligandet av ett centralt företagsregister såsom en
av de väsentligaste åtgärderna för att förbättra den statliga statistikproduktionens
kvalitet. Ett aktuellt och komplett företagsregister utgör enligt delegationen
en nödvändig förutsättning för att företagsstatistiken skall kunna
fylla de anspråk på täckningsgrad, samordning, aktualitet m. m. som måste
ställas på denna statistik. Det är också en förutsättning för att statistiken
skall kunna ges en i statistiskt-tekniskt hänseende rationell utformning.
Genom tillkomsten av ett register skulle vidare arbetet med löpande kompletteringar
av ett flertal med varandra endast delvis samordnade partiella
företagsregister bortfalla. I första hand skulle detta gälla registren inom
statistikproduktionen. Genom det centrala företagsregistret skapas emellertid
förutsättningar även för en rationalisering av den registrering av företag
som förekommer utanför statistikproduktionen. Som följd av det centrala
registret bör därför enligt delegationen på längre sikt ytterligare besparingar
kunna ske inom statsförvaltningen. Härtill kommer det betydande
intresse som föreligger från kommunala organ och från näringslivet att
för olika ändamål utnyttja registret. Det torde därför bli möjligt att längre
fram i betydande utsträckning finansiera registret genom inkomster. Registret
kan på detta sätt eventuellt komma att bli helt självfinansierande.

För att bilda sig en uppfattning om det grundmaterial som skall användas
för företagsregistret har arbetsgruppen gjort särskilda undersökningar.
På grundval av dessa samt tidigare utredningar föreslås att företagsregistret
baseras på dels riksförsäkringsverkets material av arbetsgivaruppgifter och
dels rörelseidkarnas självdeklarationer med bilagor. Detta grundmaterial
måste dock kompletteras med särskilda, för registrets räkning direkt insamlade
uppgifter. Det gäller händd dels företag med flera arbetsställen eller
med mer än en art av verksamhet, dels statliga företag, dels ock vissa näringsgrenar
— i första hand handeln — där riksförsäkringsverkets material
är otillräckligt.

Beträffande registrets omfattning anser delegationen, att i detta bör medtagas
dels arbetsgivare med skyldighet att lämna arbetsgivaruppgift utom
vad gäller jordbruk och hushåll, dels alla företag utan anställd arbetskraft
med inkomst av rörelse i kommunalskattelagens mening, dels ock motsvarande
statliga och kommunala verksamhet. Dessutom anses fastighetsförvaltande
aktiebolag m. fl. juridiska personer utan anställd arbetskraft böra
medtagas. Det bedöms emellertid av arbetstekniska skäl kunna bli nödvändigt
att under en övergångsperiod begränsa den komplettering och granskning
av grundmaterialet som får ske för företagsregistrets räkning till att
omfatta endast vissa verksamhetsgrenar. Därvid avser man att tills vidare
i stort sett tillämpa samma avgränsning som vid 1951 års företagsräkning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

Delegationen finner det angeläget att i det fortsatta arbetet undersöka
möjligheterna till utvidgningar av registret i enlighet med förslag som framförts
vid remissbehandlingen av arbetsgruppens promemoria. Därvid anses
en samordning med jordbruksregistret hos Riksförbundet Landsbygdens
folk böra komma i första hand. I frågan om företagsregistret skall vara totalt
eller om det enbart skall omfatta ett urval av företag konstaterar delegationen,
att flertalet av registrets användningsmöjligheter fordrar fullständighet.
Registret bör därför läggas upp som ett totalregister.

De informationer som registret skall innehålla utgöres av löretagsnuminer,
av vilket även framgår ägarekategori, arbetsställenummer, företagets namn,
gatuadress o. d., postadress, kommun, län, näringsgren och storleksuppgift.
Sistnämnda uppgift avser därvid antalet arbetstimmar och årsarbetare. För
handelsföretagen erfordras därjämte vissa kompletterande uppgifter.

I fråga om företagsregistrets tillgänglighet för olika konsumentändamål
konstateras i arbetsgruppens promemoria, att det torde komma att föreligga
ett starkt inresse även utanför den statliga statistikproduktionen att kunna
utnyttja registret. Även för andra ändamål kan man vänta sig en efterfrågan
på uppgifter ur registret, exempelvis inom samhällsforskningen, samhällsplaneringen,
administrationen och näringslivet. Med det begränsade antal uppgifter
om företagen som enligt förslaget skall ingå i registret torde enligt delegationen
inga vägande invändningar kunna resas mot att registeruppgifterna
utan inskränkningar ställes till förfogande för alla konsumenter. Delegationen
anser därför, att dessa uppgifter bör undantagas från det sekretesskydd
som eljest är föreskrivet i fråga om vissa av desamma. Detta är en förutsättning
för att registret på ett effektivt sätt skall kunna utnyttjas av utomstående
intressenter. De uppgifter det här gäller torde i mycket stor utsträckning
ändå finnas tillgängliga i olika kalendrar m. m. På delegationens begäran
kommer frågan om formerna för sekretesskyddet i detta sammanhang att
behandlas av en särskild arbetsgrupp för sekretessfrågor in. in. som tillsatts
av statistiska centralbyrån, och vilken i sitt arbete håller kontakt med offentlighetskommittén.
Sedan frågan utretts av nämnda arbetsgrupp avser delegationen
att återkomma med förslag i ämnet.

Uppläggningen och skötseln av det centrala företagsregistret föreslås skola
omhänderhas av statistiska centralbyrån. Uppläggningen av registret bör enhgt
delegationen påbörjas utan dröjsmål och ske i två etapper. Den första
etappen skall därvid avse ett register över företag med anställd arbetskraft.
Grundmaterialet för denna de] av registret skall i första hand vara de hos
riksförsäkringsverket tillgängliga arbetsgivaruppgifterna. För vissa kategorier
av företag krävs dock en kompletterande uppgiftsinsainling. Bortsett från
eu komplettering avseende alla handelsföretag skulle uppläggningen av denna
del av registret i huvudsak kunna slutföras under innevarande budgetår. Den
andra etappen skall avse ett register över företag utan anställd arbetskraft.
Grundmaterialet härför skall utgöras av de ifrågavarande rörelseidkarnas
självdeklarationer och därtill fogade rörelsebilagor. För uppläggningen av
denna del av registret förutsättes ett arbete vid de lokala skattemyndighe -

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

terna, överståthållarämbetet och länsstyrelserna med excerpering av för registret
erforderliga uppgifter från självdeklarationer och rörelsebilagor.

Av avgörande betydelse för registrets användbarhet är att det hålles aktuellt.
Det bör därför enligt delegationen aktualiseras årligen i vad gäller nytillkomna
och avgångna företag eller arbetsställen samt inträffade adressförändringar.
Därjämte bör åtminstone vart tredje år ske en fullständig förnyelse.
Genom bearbetning av de data som ingår i registret erhålles en översiktlig
bild av företagsstrukturen i landet. En sådan bearbetning bör enligt delegationen
göras i första hand de år då en fullständig förnyelse av registrets
material företages. Ärsvis bör lämnas en redovisning av nytillskott och avgång
av företag och arbetsställen inom olika branscher, regioner och storlekskategorier.

De informationer som skall insamlas direkt av statistiska centralbyrån
för registrets behov är av enkel natur. De torde enligt delegationen inte \ara
särskilt betungande ur uppgiftslämnarsynpunkt. Det är emellertid a\ stoi
vikt för registrets användbarhet att uppgifterna blir fullständiga. Delegationen
förutsätter därför att insamlingen av de kompletterande uppgifterna i
enlighet med vad som uttalats i prop. 1962: 113 kan ske med stöd av uppgiftsplikt.
Kostnadsberäkningarna har utgått från denna förutsättning.

Arbetet med planeringen av företagsregistret har hittills skett i delegationens
regi genom den tidigare nämnda arbetsgruppen. Från och med att arbetet
med uppläggningen påbörjas anses planeringen böra överföras till statistiska
centralbyrån och därvid tills vidare förläggas till planerings- och
samordningsavdelningen.

Utredning rörande företagsstatistiken

Delegationen har, såsom förut nämnts, upptagit frågan om en eventuell
ny företagsräkning. I denna fråga har framkommit delade meningar hos de
remissorgan som yttrat sig till delegationen. Vissa instanser anser sålunda
att förverkligandet av ett företagsregister inte innebär att företagsräkningar
kan avvaras och att det f. n. föreligger ett starkt behov av en ny total företagsräkning.
Andra menar däremot att tillkomsten av ett företagsregister
medför att behovet av totala företagsräkningar minskar eller bortfaller. Dessa
instanser framhåller i regel, att det föreligger behov av en komplettering
av registret med branschinriktade specialundersökningar. För egen del understryker
delegationen, att tillkomsten av ett företagsregister ändrar de förutsättningar
på vilka en bedömning av denna fråga måste grundas. Behovet
av företagsräkningar av traditionell form minskas härigenom av flera skäl.
Sålunda kan genom bearbetningar av registret vissa år erhållas en redovisning
med karaktär av enkel företagsräkning. Vidare medför registret, vars
främsta uppgift är att tjäna som adress- och urvalsunderlag för såväl löpande
som tillfälliga undersökningar, en förbättrad undersökningsberedskap
inom företagsstatistiken. Tillkomsten av registret gör det också aktuellt att
pröva frågan om en utbyggnad av den löpande statistiken inom vissa områden,
där i och för sig angelägna behov av statistisk information inte kunnat

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

tillgodoses i avsaknad av ett företagsregister. Därutöver kommer genom registret
att föreligga en möjlighet för olika intressenter att mot ersättning få
specialbearbetningar in. in. utförda.

Delegationen framhåller vidare, att ett genomförande av en total företagsräkning
skulle förutsätta en mycket betydande insats av resurser. En sådan
torde enligt delegationens uppfattning inte kunna förverkligas utan att det
sker en inskränkning av de resurser som f. n. är avsedda för andra angelägna
utbyggnader av den löpande statistiken. Enligt delegationens uppfattning
bör därför någon total företagsräkning av 1951 års typ eller av mera omfattande
slag inte genomföras under de närmaste åren.

Delegationen föreslår i stället ett handlingsprogram för utbyggnad av företagsstatistiken
i anslutning till uppläggningen av företagsregistret. Häri
ingår genomförandet av sådana bearbetningar av registermaterialet att eu
redovisning i form av en enkel företagsräkning erhålles för de år då en total
förnyelse av materialet genomföres. Förslaget inrymmer vidare en under
år 1964 genomförd direkt insamling med karaktär av enkel företagsräkning
för parti- och detaljhandelsföretagen i registret. Vidare föreslås att
en prövning sker av frågan om hur den årliga statistiken för handelns område
skall utformas, vilket är av betydelse för behovet av räkningsundersökningar.
För nämnda prövning har vissa medel inräknats under statistiska
centralbyråns anslag till särskilda undersökningar. Vidare föreslås en utbyggnad
av den löpande statistiken avseende industriföretag från och med
uppgiftsåret 1965, möjligen delvis från och med 1964, samt en prövning av
behovet av ytterligare branschanpassade specialundersökningar. Delegationen
erinrar även om att planering pågår för uppläggning av en årlig produktionsstatistik
för byggnadsindustrin.

Den nämnda kompletterande datainsamlingen beträffande handelsföretagen
är i första hand motiverad av företagsregistret. Enligt delegationen torde
dock önskemålen om en företagsräkning för handelns område i väsentliga
hänseenden tillgodoses genom olika bearbetningar av de uppgifter som
härvid insamlas.

Enligt ett föreliggande internationellt program, utarbetat genom Förenta
Nationernas försorg, bör för år 1963 eller ett näraliggande år genomföras en
produktionsräkning. En sådan räkning skulle, då det gäller industrin, i Sverige
lämpligen uppläggas som en komplettering av den löpande årliga officiella
statistiken. Härvid erfordras dels en viss utökning av datainsamlingen
för de företag som f. n. ingår i statistiken, dels en uppgiftsinsamling avseende
mindre företag, som inte alls täckes av statistiken. Dessa kompletteringar
kan genomföras i form av urvalsundersökningar.

Enligt delegationen är det angeläget, att ett ingående utredningsarbete
kommer till stånd beträffande utformningen av statistiken för industrin.
Med hänsyn till rådande arbetsbalanser torde man knappast kunna genomföra
en utvidgning av den omfattning som skulle erfordras redan från och
med uppgiftsinsamlingen för 1963, vilket är det år som i första band anges
i det internationella programmet. Omläggningen torde enligt delegationen

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

knappast kunna ske förrän från och med uppgiftsåret 1965. Den måste emellertid
förberedas genom en ingående planläggning innefattande ett genomförande
av olika provundersökningar. Denna planläggning måste enligt delegationen
påbörjas och till stor del genomföras under budgetåret 1963/64.

Kostnadsberäkningar

Kostnadsberäkningarna för uppläggning och förnyelse av företagsregistret
samt det av delegationen föreslagna utredningsarbetet på industristatistikens
område beräknar delegationen till sammanlagt 370 000 kr. under innevarande
budgetår och 1 430 000 kr. under budgetåret 1963/64 eller sammanlagt
1 800 000 kr. Av de totala kostnaderna utgöres omkring 150 000
kr. innevarande budgetår och drygt 700 000 kr. budgetåret 1963/64 av lönekostnader.
Av de på budgetåret 1963/64 fallande kostnaderna ingår 150 000
kr. för den excerpering m. in. som skall ske vid de lokala skattemyndigheterna,
överståthållarämbetet och länsstyrelserna. Delegationen anser det inte
möjligt att bedöma i vilken utsträckning dessa arbetsuppgifter kan rymmas
inom ramen för den vid berörda organ tillgängliga personalen. I den
mån detta arbete kan infogas i den löpande verksamheten bortfaller behovet
av medel härför inom ramen för anslagen till företagsregistret.

I kostnadskalkylen ingår 160 000 kr. för en första aktualisering av den
del av registret som avser företag med anställda. Denna aktualisering är a-v
den typ som föreslagits ske årligen och sålunda begränsad till nytillkomna
och avgångna företag eller arbetsställen samt inträffade adressföl ändringar.
o

Kostnaden för den löpande verksamheten vid registret, de år en total förnyelse
inte genomföres, kan enligt delegationen grovt uppskattas till 400 000
kr. Beräkningens osäkerhet understrykes dock starkt. Kostnaden för den
vart tredje år föreslagna totala förnyelsen torde enligt delegationen något
understiga kostnaderna för den första uppläggningen. Av avgörande betydelse
för denna senare kostnad är dock den utformning som i framtiden kommer
att ges åt berörda arbetsrutiner hos riksförsäkringsverket samt hos de
lokala skattemyndigheterna, länsstyrelserna och överståthållarämbetet.

För innevarande budgetår har under statistiska centralbyråns anslag för
särskilda undersökningar upptagits 400 000 kr. för det centrala företagsregistret.
Med hänsynstagande till den beräknade reservationen under detta
anslag uppskattar delegationen medelsbehovet för budgetåret 1963/64 till
1 400 000 kr. Härav hänför sig 670 000 kr. till uppläggning av registret över
företag utan anställda och den föreslagna första aktualiseringen av registret
över företag med anställda. Vidare avser 580 000 kr. den för handeln
föreslagna speciella uppgiftsinsamlingen med karaktär av enkel företagsrakning.
Återstående 150 000 kr. avser utredningsarbeten syftande till eu omläggning
av industristatistiken, varigenom bl. a. det föreliggande internationella
programmet för en produktionsräkning skulle komma att i huvudsak
tillgodoses.

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

B. Departementschefen

I vårt land finns f. n. inte något centralt och komplett register över alla
företag. Vid min anmälan av prop. 1962: 113 framhöll jag, att detta förhållande
framtvingat kostnadskrävande dubbelarbete och att det i mycket hög
grad hämmat utvecklingen av den svenska näringsstatistiken. Jag framhöll
vidare, att denna statistik f. n. på många punkter inte motsvarade väsentliga
behov av statistisk information i ett modernt industrialiserat samhälle.
Jag förordade därför, att ett centralt och komplett företagsregister skulle inrättas
snarast möjligt. Riksdagen har också för innevarande budgetår under
statistiska centralbyråns anslag till särskilda undersökningar anvisat 400 000
kr. för arbeten på området.

Delegationen för statistikfrågor har numera genom en särskild arbetsgrupp
utarbetat ett mera detaljerat förslag till utformning av företagsregistret.
Detta förslag har genom delegationens försorg tillställts ett stort
antal intressenter, som i allt väsentligt tillstyrkt detsamma. Med utgångspunkt
från de avgivna yttrandena har vissa modifikationer vidtagits i förslaget.
Delegationen har föreslagit, att registret upplägges i huvudsaklig
överensstämmelse med detta modifierade förslag. Enligt förslaget skall uppläggningen
ske i två etapper, av vilka den första skall avse företag med anställd
arbetskraft och den andra företag utan anställd arbetskraft. Grundmaterialet
utgöres av riksförsäkringsverkets arbetsgivaruppgifter resp. rörelseidkarnas
självdeklarationer. Delegationen har också förutsatt vissa kompletteringar
av uppgiftsmaterialet, främst när det gäller företag inom handeln.
I enlighet med vad som uttalats i prop. 1962: 113 har delegationen utgått
från att uppgiftsplikt härvid föreskrives.

Den av delegationen föreslagna uppläggningen av företagsregistret synes
ändamålsenlig. Jag tillstyrker därför att delegationens förslag lägges till
grund för det fortsatta arbetet med registret. Det torde böra ankomma på
statistiska centralbyrån att handha uppläggningen och det fortsatta handhavandet
av företagsregistret.

Såsom delegationen framhållit kan vissa frågor avseende sekretesskyddet
för de uppgifter som ligger till grund för företagsregistret aktualiseras i
samband med att registret göres tillgängligt även för utomstående intressenter.
Denna fråga torde få upptagas sedan den inom statistiska centralbyrån
pågående utredningen i ämnet slutförts.

Delegationen har även utrett behovet av en eventuell ny företagsräkning.
I likhet med delegationen anser jag, att denna fråga kommer i ett väsentligt
annat läge genom inrättandet av ett centralt företagsregister. Genom
uppläggningen och den successiva kompletteringen av detta register erhålles
uppgifter med karaktär av en enkel företagsräkning. När det gäller handeln
— den näringsgren för vilken bristen på aktuella data av företagsräkningskaraktär
speciellt betonats — kan en stor del av önskemålen tillgodoses på
grundval av den planerade speciella datainsamlingen. Registret skapar även
möjligheter att med kort varsel och med begränsade insatser av resurser

Kungl. Maj:ts proposition nr 85 år 1963

erhålla kompletterande uppgifter rörande företagen. Jag anser därför i likhet
med delegationen att någon ny företagsräkning nu inte bör göras. Såsom
delegationen föreslagit torde dock ett fortsatt utredningsarbete böra ske
rörande industristatistiken. Utan att nu taga ställning till utformningen av
denna statistik föreslår jag att 150 000 kr. beräknas för utredningsarbeten
på området.

De kostnader för företagsregistret och det nyssnämnda utredningsarbetet
som faller på innevarande och nästa budgetår har av delegationen beräknats
till sammanlagt 1 800 000 kr. Som jag tidigare erinrat om har riksdagen
för innevarande budgetår anvisat 400 000 kr. för ändamålet. Jag beräknar
därför i enlighet med delegationens förslag ett medelsbehov under budgetåret
1963/64 av 1 400 000 kr. för nu ifrågavarande ändamål. Beloppet
torde anvisas under ett särskilt reservationsanslag med rubriken Statistiska
centralbyrån: Centralt företagsregister m. m.

IV. HEMSTÄLLAN

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj:t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna den av mig i det föregående förordade organisationen
av den automatiska databehandlingen inom statsförvaltningen; II.

besluta att matematikmaskinnämnden skall upphöra
från och med den 1 juli 1963;

III. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder
i anledning av den föreslagna omorganisationen; IV.

bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga de ändringar i
personalförteckningen för statskontoret som föranledes av
vad jag föreslagit i det föregående;

V. godkänna följande avlöningsstat för statskontoret, att
tillämpas tills vidare från och med budgetåret 1963/64:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän, förslagsvis 440 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av

Kungl. Maj :t, förslagsvis .................. 60 000

3. Ersättning till expertis, förslagsvis .......... 800 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis ................................ 4 243 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis .................. 1 990 000

6. Kompensation för höjda folkpensionsavgifter,

förslagsvis ................................ 94 000

Summa kr. 7 627 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 85 år 1963

VI. till Statskontoret: Avlöningar för budgetåret 1963/64
under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
7 627 000 kr.;

VII. till Statskontoret: Omkostnader för budgetåret 1963/
64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av
1 357 000 kr.;

VIII. till Statskontoret: Materiel m. m. för datamaskiner
för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln anvisa ett
reservationsanslag av 700 000 kr.;

IX. till Statskontoret: Kostnader för förhyrd datamaskintid
m. m. för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 000 000 kr.;

X. bemyndiga Kungl. Maj :t att fastställa den personalförteckning
för datamaskincentralen som föranledes av vad
jag föreslagit i det föregående;

XI. till Datamaskincentralen för budgetåret 1963/64 under
sjunde huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag av 1 000 kr.;

XII. till Statistiska centralbyrån: Centralt företagsregister
m. m. för budgetåret 1963/64 under sjunde huvudtiteln anvisa
ett reservationsanslag av 1 400 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Per Eskilsson

Kungl. Maj. ts proposition nr 85 år 1963

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakliga innehåll .......................... 1

I. ADB-orgahisaitionen .................................... 3

A. Kommittén för maskinell databehandling................ 4

1. Användningen av automatisk databehandling inom

statsförvaltningen .................................. 4

2. Gällande organisation .............................. 12

3. Arbetsuppgifter på ADB-området och behovet av central

organisation ...................................... 15

4. Kommitténs organisationsförslag .................... 19

B. Remissyttranden ...................................... 27

C. Departementschefen .................................. 44

11. Anslagsfrågor m. m....................................... 57

A. Myndigheternas anslagsframställningar.................. 57

B. Departementschefen .................................. 65

III. Centralt företagsregister m. m............................. 70

A. Förslag av delegationen för statistikfrågor.............. 70

B. Departementschefen .................. 77

IV. Hemställan .............................................. 78

Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630287