Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962 (Proposition 1962:78)

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Nr 78

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående premiesystem
för viss reservpersonal vid krigsmakten; given Stockholms
slott den 23 februari 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över försvarsärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF ADOLF

Sven Andersson

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges förslag om att det premiesystem, som år 1960* 1
infördes för vissa reservofficerare vid armén, skall införas även för huvuddelen
av reservpersonalen i övrigt inom krigsmakten, i samband varmed en
viss omläggning av tjänstgöringsskyldigheten föreslås skola ske för denna
personal.

i Prop. 1960: 109; SU 113; rskr. 290.

1 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 78

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 23
februari 1962.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden
Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, af Gejerstam, Holmqvist.

Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och civildepartementen
anmäler chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Andersson, frågan
om premiesystem för viss reservpersonal vid krigsmakten samt anför därvid
följande.

I propositionen 1960: 109 angående befälsordningen vid armén in. in.
framlades bl. a. förslag om att den grundläggande utbildningen skulle förlängas
och tjänstgöringsskyldigheten omläggas för arméns reservofficerare
samt att gällande system med reservpensioner skulle ersättas med ett premiesystem.
I propositionen framhölls därjämte, att avsikten var att verkställa
översyn av anställningsvillkoren för övrig reservpersonal inom krigsmakten
i syfte att åstadkomma en anpassning till vad som föreslogs beträffande
arméns reservofficerare. Riksdagen fattade beslut i huvudsak i enlighet
med propositionen. Kungl. Maj :t utfärdade i anslutning härtill den 26
augusti 1960 brev med bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid
armén (TLA 1960 nr 84).

Kungl. Maj :t uppdrog i brev den 3 juni 1960 åt försvarets civilförvaltning
att verkställa översyn av anställningsvillkoren för annan reservanställd
eller förtidsavgången personal inom krigsmakten än reservofficerare
vid armén och att till Kungl. Maj :t inkomma med därav betingade förslag.
översynen skulle enligt direktiven främst avse att med utgångspunkt
från gällande tjänstgöringsskyldighet ersätta nuvarande pensionssystem
med premier av lämplig storlek och konstruktion.

Civilförvaltningen ingav den 28 december 1960 efter samråd med försvarsgrenscheferna
förslag i ämnet. På grundval av förslaget utarbetades
inom försvarsdepartementet i juni 1961 en promemoria med förslag till
tjänstgöringsperioder och avgångspremier för reservpersonal inom krigsmakten.

Över promemorian har yttranden avgivits av överbefälhavaren, cheferna
för armén, marinen och flygvapnet, försvarets civilförvaltning, statskonto -

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

ret, tjänstemännens centralorganisation, Sveriges akademikers centralorganisation,
centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden, svenska
reservunderofficersförbundet, värnpliktiga officerares riksförbund och värnpliktiga
underofficerares riksförbund.

Det må i detta sammanhang framhållas, att anställningsstopp råder för
viss reservpersonal. Kungl. Maj :t föreskrev sålunda i förenämnda brev den
3 juni 1960 dels med tillämpning tills vidare från och med budgetåret
1960/61 att annan underofficers- och underbefälspersonal än pensionsavgången
icke finge vinna inträde i arméns reserver, dels ock att tills vidare
förtidsavgången eller värnpliktsavgången personal i övrigt icke finge vinna
inträde i krigsmaktens reserver. Genom brevet den 26 augusti 1960 med bestämmelser
rörande vissa reservofficerare vid armén hävdes anställningsstoppet
för de reservofficerare som omfattades av bestämmelserna. Kungl.
Maj :t hade vidare redan den 19 september 1958 förordnat att rekrytering
av reservanställda arméingenjörer tills vidare icke finge äga rum. Slutligen
föreskrev Kungl. Maj :t den 22 januari 1961, att anställning i reserv
av flygingenjörer samt förtidsavgångna verkmästare, mästare och flygtekniker
tills vidare icke finge äga rum. Samtidigt uppdrogs åt chefen för
flygvapnet att verkställa utredning rörande behovet av en reserv för denna
personal.

Jag anhåller nu att få uppta frågan om premiesystem för annan reservpersonal
inom krigsmakten än de reservofficerare vid armén, för vilka
gäller bestämmelserna i förenämnda brev den 26 augusti 1960. Frågan berör
officerare, underofficerare, underbefäl och civilmilitär personal, som
vunnit första anställning i reserv (reservanställda), som efter avgång från
aktiv stat eller reservstat vunnit inträde i reserv (förtidsavgångna) eller
som vid värnpliktstidens utgång vunnit inträde i reserv (värnpliktsavgångna).
Personal, som efter avgång med pension från beställning på aktiv
stat eller reservstat är skyldig att inträda i reserv (pensionsavgångna), samt
övergångs- eller aspirantanställt underbefäl, till vilka kategorier varken
reservpension eller premier nu utgår, berörs däremot icke av de förslag jag
ämnar framlägga.

Gällande bestämmelser

1. 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren För

huvuddelen av reservpersonalen vid krigsmakten gäller reservbefälskungörelsen
för armén den 19 november 1943, nr 815, reservbefälskungörelsen
för marinen den 19 november 1943, nr 816, samt reservbefälskungörelscn
för flygvapnet den 19 november 1943, nr 817, med i dessa kungörelser
gjorda ändringar. För officerare i väg- och vattenbyggnadskåren gäl1*
—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 78

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

lei bestämmelserna i kungörelsen den 15 juni 1951, nr 497, angående vägoch
vattenbyggnadskåren med däri gjorda ändringar.

Tjänstgöringsskyldigheten i fred är enligt dessa kungörelser bestämd
till ett visst antal dagar för en period om två, tre eller fem år, räknat från
tidpunkten för inträdet i reserv. Omfattningen av den enskildes tjänstgöring
under reservanställningen blir alltså beroende av vederbörandes ålder
vid inträdet i reserv. Reservanställningen upphör för reservanställd och
förtidsavgången högbåtsman vid 38 års ålder. För övrig reservpersonal kan
anställningen upphöra vid 38 års ålder — dock icke för officerare i vägoch
vattenbyggnadskåren eller civilmilitär personal — eller vid 47 eller 55
års ålder. För den som kvarstår i reserven efter 55 års ålder föreligger
ingen tjänstgöringsskyldighet i fred; sådan skyldighet åligger dock regementsofficer
i väg- och vattenbyggnadskåren. Tjänstgöringsskyldighet i krig
föreligger så länge vederbörande kvarstår i reserven.

Bestämmelserna i 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kungörelse
angående väg- och vattenbyggnadskåren innebär i huvudsak följande.

Armén. För reservanställd personal — dock icke militärunderveterinär
— och förtidsavgången reservpersonal är tjänstgöringen uppdelad i treårsperioder.
Före 47 års ålder fullgör denna personal tjänstgöring med 48
dagar för varje period och därefter fram till 55 års ålder 30 dagar för varje
period. Annan officer i väg- och vattenbyggnadskåren än löjtnant fullgör
dock före 47 års ålder allenast 40 dagars tjänstgöring för varje period.
Regementsofficer i väg- och vattenbyggnadskåren skall därjämte fullgöra
en tjänstgöringsomgång om 20 dagar mellan 55 och 60 års ålder. Militärunderveterinär
fullgör en första reservtjänstgöring om 230 dagar, fördelad
på högst fyra år. Värnpliktsavgången personal tjänstgör 30 dagar för varje
period fram till 55 års ålder.

Marinen. Flottans, marinintendenturkårens, mariningenjörkårens och
marinläkarkårens reservanställda personal och förtidsavgångna reservpersonal
har sin tjänstgöring uppdelad i fem-årsperioder före 47 års ålder —
för högbåtsman vid flottan före 38 års ålder — och i tre-årsperioder mellan
47 och 55 års ålder. Tjänstgöringsskyldigheten omfattar 60 dagar under
varje fem-årsperiod och 30 dagar under varje tre-årsperiod. Reservanställd
officer vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen, fullgör dock endast två
tjänstgöringsomgångar om 60 dagar vardera. Härtill kommer för flottans
och marinintendenturkårens reservanställda officerare en första reservtjänstgöring
om 12 månader, för flottans reservanställda underofficerare
en första reservtjänstgöring om sex månader samt för marinunderingenjörer
en första reservtjänstgöring om 18 månader. Förtidsavgången reservofficer
och reservunderofficer vid flottan (marinintendenturkåren) fullgör
också första reservtjänstgöring men tjänstetiden på aktiv stat avräknas.
Kustartilleriets reservanställda officerare och förtidsavgångna reservoffi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962 5

cerare (underofficerare) har samma tjänstgöringsskyldighet som motsvarande
kategorier inom armén. Värnpliktsavgången reservpersonal tjänstgör
30 dagar för varje tre-årsperiod fram till 55 års ålder.

Flygvapnet. Reservanställd personal och förtidsavgången reservpersonal
i flyg- eller meteorologtjänstbefattning — dock icke efter år 1957 anställd
officer i flygförartjänst — har sin tjänstgöring fram till 47 års ålder uppdelad
i två-årsperioder och därefter fram till 55 års ålder i tre-årsperioder.

I marktjänstbefattning placerad reservanställd personal och förtidsavgången
reservpersonal samt officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, har
sin tjänstgöring uppdelad i tre-årsperioder. Tjänstgöringsskyldigheten uppgår
för varje period före 47 års ålder till 45 dagar och för varje period därefter
till 30 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten om 45 dagar kan minskas
till 35 dagar för personal i flyg- eller meteorologtjänstbefattning, som har
sådan civil sysselsättning att flyg- eller meteorologutbildningen vidmakthålles.
Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, fullgör
utöver den sedvanliga tjänstgöringen tre obligatoriska repetitionsövningar,
envar om 90 dagar, samt därjämte frivilliga repetitionsövningar, envar
om likaledes 90 dagar. De obligatoriska repetitionsövningarna fullgöres
under tre på varandra följande år omedelbart efter anställningen i
reserv. Värnpliktsavgången reservpersonal tjänstgör 30 dagar för varje
tre-årsperiod fram till 55 års ålder.

Beträffande läkarpersonalen inom krigsmakten bör här anmärkas, att
det för reservanställning fordras att vederbörande under minst tre år tjänstgjort,
såvitt rör fältläkarkårens reserv, som bataljonsläkare vid fältläkarkåren
eller fältläkarstipendiat, såvitt rör marinläkarkårens reserv, som marinläkare
av 2. graden vid marinläkarkåren eller marinläkarstipendiat samt,
såvitt rör flygvapnets reserv, som flygläkare av 2. graden på aktiv stat. Fältläkar-
och marinläkarstipendiater har en tjänstgöringsskyldighet av 60
dagar om året.

En sammanställning av tjänstgöringsskyldigheten för reservpersonalen
vid krigsmakten enligt 1943 års reservbefälskungörelser och 1951 års kungörelse
angående väg- och vattenbyggnadskåren har intagits i bilaga 1.

Reservpersonal, som i vederbörlig ordning fullgjort föreskriven tjänstgöringsskyldighet,
är berättigad erhålla reservpension. Dylik pension utgår
med olika belopp allteftersom tjänstgöringsskyldigheten upphör vid
38, 47 eller 55 års ålder. Reservpensionsbeloppen är sålunda oberoende av
omfattningen av den tjänstgöringsskyldighet som åligger de skilda kategorierna
samt — beträffande reservanställd personal och förtidsavgången reservpersonal
— jämväl oberoende av tidpunkten för den pensionsberättigades
inträde i reserv. Reservpensionen utgår fr. o. in. ingången av året
efter det vederbörande fyllt 55 år. I stället för reservpension äger den som
uppfyllt för erhållande av pension stadgade villkor med avseende å anställningstid
och tjänstgöringsskyldighet att vid 38, 47 eller 55 års ålder utbe -

6 Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år i962

komma ett mot intjänad pension svarande engångsbelopp. Dessa engångsbelopp
utgör för reservanställda officerare och förtidsavgångna reservofficerare
(motsvarande) 4 107, 9.123 respektive 16 826 kr. samt för reservanställda
underofficerare och förtidsavgångna reservunderofficerare (motsvarande)
3 227, 7 128 respektive 13 136 kr. För underbefälskategorien kan
engångsbeloppen uttas endast vid 47 eller 55 års ålder med 5 797 respektive
10 774 kr. För värnpliktsavgången reservpersonal uppgår engångsbeloppen
till 3 321 kr. för officerare (motsvarande) och till 2 583 kr. för underofficerare
(motsvarande). Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd
efter år 1957, erhåller, förutom pension, för envar av de obligatoriska
repetitionsövningarna en premie om 750 kr. och för varje därefter
fullgjord frivillig repetitionsövning en premie om 3 000 kr. Reservanställd
officer i flygförartjänst, anställd före år 1958, samt förtidsavgången reservofficer
i flygförartjänst, som i anslutning till repetitionsövning tjänstgjort
ytterligare minst 45 dagar för omskolning till ny flygplanstyp, är berättigad
till premie med 1 500 kr.

För två kategorier reservpersonal utgår redan enligt nu gällande bestämmelser
premier i stället för pensionsförmåner. Sålunda erhåller högbåtsman
vid flottan vid 38 års ålder en premie på 3 000 eller 1 500 kr. Den
högre premien utgår till den som vunnit inträde i reserv före 29 års ålder
och den lägre till den som vunnit inträde i reserv efter denna ålder, överfurir
i signaltjänst vid flygvapnet erhåller, om hans reservanställning upphör
vid 47 års ålder, premie på 5 000, 4 000 eller 2 000 kr., beroende på om
han vunnit anställning i reserven före 29 års ålder, mellan 29 och 38 års
ålder eller efter 38 års ålder. Upphör reservanställning vid 38 års ålder erhåller
sådan överfurir premie på 3 000 eller 1 500 kr., beroende på om han
vunnit inträde i reserven före eller efter 29 års ålder.

2. 1960 års bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén

De bestämmelser rörande vissa reservofficerare vid armén, som i anledning
av riksdagens beslut utfärdades den 26 augusti 1960, gäller för reservanställda
officerare samt förtidsavgångna och värnpliktsavgångna reservofficerare,
som efter den 1 oktober 1961 medgivits inträde i någon av
arméns reserver. Reservanställd officer eller förtidsavgången reservofficer,
som nämnda dag är anställd i reserv med tillämpning av bestämmelserna
i 1943 års reservbefälskungörelse för armén och som under år 1961 icke
uppnått 43 års ålder, äger övergå till anställning i reserv med tillämpning
av de nya bestämmelserna efter ansökan senast den 30 juni 1962. Bestämmelserna
innebär i huvudsak följande.

Reservanställd officer skall före utgången av det kalenderår, varunder
han uppnår 36 års ålder, fullgöra en tjänstgöringsperiod — första tjänstgöringsperioden
— om 170 dagar, vilka skall fördelas på två repetitionsövningar,
envar om 45 dagar, och fyra reservbefälskurser om vardera 20

Kungi. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

dagar, samt efter utgången av sist angivna kalenderår men före utgången
av det kalenderår, varunder han uppnår 47 års ålder, fullgöra en tjänstgöringsperiod
-—- andra tjänstgöringsperioden — om 150 dagar, vilka skall
fördelas på två repetitionsövningar, envar om 45 dagar, och tre reservhefälskurser,
envar om 20 dagar. Tjänstgöringen fullgöres med i regel en
repetitionsövning eller en reservbefälskurs vartannat år. Förtidsavgången
reservofficer har samma tjänstgöringsskyldighet, varvid dock skall iakttagas
att sådan reservofficer av tid före inträdet i reserven äger tillgodoräkna
sig varje kalenderår från och med det, varunder han uppnår 27 års
ålder, till och med det varunder han uppnår 36 års ålder, som 17 dagars
tjänstgöring av den på den första tjänstgöringsperioden belöpande tjänstgöringen
och varje kalenderår därefter till och med det, varunder han uppnår
47 års ålder, som 15 dagars tjänstgöring av den på den andra tjänstgöringsperioden
belöpande tjänstgöringen. Värnpliktsavgångna reservofficerare
har ingen tjänstgöringsskyldighet.

I fråga om premier innehåller bestämmelserna, att reservanställd officer,
som i vederbörlig ordning fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet,
efter första tjänstgöringsperioden erhåller premie med belopp
motsvarande summan av fyra månadslöner i löneklass A 13, ortsgrupp 4,
samt efter andra tjänstgöringsperioden med belopp motsvarande summan
av fyra månadslöner i löneklass A 21, ortsgrupp 4. Till förtidsavgången reservofficer,
som vunnit inträde i reserv före utgången av det kalenderår,
varunder han uppnått 43 års ålder, utgår premie med så stor del av det
för varje tjänstgöringsperiod angivna beloppet som motsvarar den efter inträdet
i reserv fullgjorda, på tjänstgöringsperioden belöpande tjänstgöringen.

Departementspromemorian

I departementspromemorian redogöres för försvarets civilförvaltnings
förslag till premiesystem för reservpersonal vid krigsmakten samt för de
synpunkter som framkommit vid överarbetningen av förslaget. Därvid behandlas
de tre huvudproblem som varit föremål för överväganden i promemorian,
nämligen frågan om vilka kategorier av reservpersonalen som skall
omfattas av ett premiesystem, tjänstgöringsskyldighetens omfattning och
utformning samt premiebeloppen.

1. Kategorier reservpersonal

Civilförvaltningen föreslog att samtliga kategorier reservpersonal skulle
omfattas av det premiesystem som år 1960 infördes för reservofficerarna
vid armén; officerare i väg- och vattenbyggnadskåren berördes icke av förslaget.
Även i departementspromemorian upptas samtliga kategorier reservpersonal
med undantag av officerare i väg- och vattenhyggnadskåren samt
reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958. Emel2*
— Rihang till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 78

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år J962

lertid framhålles i promemorian att den omständigheten att kategorien reservunderofficerare
vid armén upptagits icke innebär ett ståndpunktstagande
till denna reservkategoris framtida ställning (jämför prop. 1960: 109,
s. 135) utan att kategorien medtagits närmast för enhetlighetens skull och
för att möjliggöra bestämmelser om förtidsavgångna underofficerare. Vidare
diskuteras i promemorian frågan om behovet av ingenjörpersonal och läkarpersonal
i reserv.

Rörande behovet av ingenjörpersonal i reserv'' erinras i promemorian om
Kungl. Maj :ts förenämnda förordnanden, att rekrytering av reservanställda
arméingenjörer och anställning i reserv av flygingenjörer samt förtidsavgångna
verkmästare, mästare och flygtekniker tills vidare icke får äga
rum. Promemorian anknyter härutinnan till ett uttalande av 1954 års personalkårutredning
i dess i december 1957 avgivna betänkande I, enligt vilket
utredningen ansåg sig böra ifrågasätta, om icke tillgången på värnpliktig
personal, däri inbegripen förtidsavgångna arméingenjörer i värnpliktsåldern,
är tillräcklig för att jämte den aktiva personalen täcka behovet
av arméingenjörer i krig, vid vilket förhållande skäl icke förelåg
att bibehålla en kostnadskrävande reservorganisation för arméingenjörer.
I promemorian uttalas vidare beträffande kategorierna flygingenjörer samt
förtidsavgångna verkmästare, mästare och flygtekniker att slutlig ställning
till behovet av ifrågavarande reservkategorier ej bör tas, förrän chefen
för flygvapnet utfört honom anbefalld utredning rörande behovet av reserv
för dessa kategorier, varjämte det förutsättes att förslagen i denna
del icke skall tillämpas tills vidare. Däremot behandlas ej i promemorian
frågan om behovet av reservanställning för mariningenjörer, vilket sammanhänger
med att mariningenjörkåren vid tiden för promemorians tillkomst
var föremål för behandling inom personalkårutredningen. Utredningen
har sedermera i ett den 15 december 1961 avgivet betänkande IV
föreslagit, att reservorganisationen för mariningenjörer skall avskaffas.

Beträffande härefter behovet av läkarpersonal i reserven anföres följande
i promemorian.

Vad angår läkarpersonal i reserv torde först böra erinras om krigssjukvårdslagen
och krigssjukvårdskungörelsen, vilka reglerar tjänsteplikt m. m.
för medicinalpersonal vid krig, krigsfara eller andra utomordentliga förhållanden.
Enligt bestämmelserna i nämnda kungörelse beslutar medicinalstyrelsen
och försvarets sjukvårdsstyrelse — efter avvägning av behovet av
medicinalpersonal inom det civila området respektive krigsmakten och civilförsvaret
— i samråd angående disponerandet av tillgänglig personal. Det
bör i förevarande sammanhang erinras om att syftet med reservinstitutionen
i allmänhet är att säkerställa befälstillgången i krigsorganisationen.
Vad åter angår fredsbehovet av läkarpersonal inom försvaret bör detta behov
täckas i annan ordning än genom reservanställning av läkare — exempelvis
genom ökad tilldelning av antalet tjänstgöringsdagar för tillfällig
läkarhjälp. Frågan om behovet av nuvarande läkarreserver har visst samband
med vad utredningen rörande värnpliktiga läkare kan komma att före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

slå rörande utbildningen av de värnpliktiga läkarna i krigsorganisationen.
Det kan nämligen icke anses uteslutet, att utredningens förslag kan tjäna
till ledning för bedömande i frågan, om icke all läkarutbildning för befattningar
i krigsorganisationen — som ej besättes med aktiva kan ske inom
ramen för tjänstgöring enligt värnpliktslagen. Utredningens förslag bör därför
avvaktas.1

Med hänsyn härtill ifrågasättes i promemorian, om inte nuvarande anställningsstopp
bör fortfara, såvitt rör läkarreserverna. Det framhålles vidare,
att förslag rörande denna kategori medtagits närmast för att belysa
hur eventuella anställningsvillkor lämpligen bör regleras ur teknisk synpunkt.

2. Tjänstgöringsskyldighet

Försvarets civilförvaltnings förslag till premiesystem för reservpersonal
förutsatte enligt direktiven i förenämnda brev den 3 juni 1960 att den nu
gällande tjänstgöringsskyldigheten icke skulle förändras. Detta innebar alltså
att den enskildes totala tjänstgöringsskyldighet även i fortsättningen
skulle vara beroende av vederbörandes alder vid inträdet i reseiv. Tjänstgöringsskyldighet
i fred skulle fortfarande föreligga fram till 5o års alder
och avgångsåldrarna skulle liksom för närvarande vara 38, 47 eller 55 år.

I promemorian framhålles däremot att en så nära anslutning som möjligt
till det för reservofficerare vid armén gällande systemet bör eftersträvas
vid övergång till premiesystem för övrig reservpersonal vid krigsmakten.
Detta medför att tjänstgöringsskyldigheten för denna personal måste
omläggas.

Med utgångspunkt häri diskuteras i promemorian till en början frågan,
om behov föreligger att ha reservpersonal anställd efter 47 års ålder. Det
erinras om att obligatorisk fredstjänstgöring efter sistnämnda ålder icke
skall förekomma för reservofficer vid armén enligt beslut av 1960 års riksdag,
men att sådan reservofficer är skyldig att — utan tjänstgöringsskyldighet
i fred — kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Skälet till denna
ordning anges i promemorian vara att reservofficerare i aktuellt åldersläge
ofta krigsplaceras i personalreserv e. d. I promemorian anföres vidare följande.

Förevarande förslag har uppgjorts utifrån antagandet att behoven av och
utnyttjande av reservbefäl över 47 års ålder är i huvudsak likartade olika
kategorier emellan. Vad som beslutits beträffande reservofficerare vid armén
har därför ansetts tillämpbart i fråga om Övriga reservbefalskategorier.
Vid beredning av förevarande fråga har å andra sidan invändningar
rests mot förslaget att tjänstgöring i fred skall slopas beträffande all reservpersonal
efter 47 års ålder. Sålunda har det bland annat hävdats, att
exempelvis teknisk personal är användbar i krigsmakten även i liogre ålder
än 47 år samt att personal jämväl över denna åldersgräns med hänsyn härtill
bör åläggas tjänstgöringsskyldighet för vidmakthållande av kunskaper

1 Utredningen har den 15 december 1901 avgivit betänkande »Läkaren i totalförsvaret»
(SOU 1961: 63), vilket är föremål för remissbehandling.

Kungi. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

samt för omskolning till ny materiel m. m. Ett slopande av tjänstgöring
etter 47 ars alder skulle vidare kunna få den konsekvensen att ökad rekrytering
måste komma till stånd. J

Beträffande tjänstgöringsskyldigheten i fred föreslås i promemorian att
denna tjänstgöring skall för samtliga reservbefälskategorier anpassas till
den för reservofficerare vid armén år 1960 fastställda, och att tjänstgöringen
alltså skall bestämmas till ett visst antal dagar under tiden för reservanställningen.
Vid fastställandet av dagantalet för de kategorier reservanställd
personal, varom nu är fråga, bör enligt promemorian utgångspunkten
vara den nuvarande tjänstgöringstiden för respektive kategorier
från inträdet i reserv fram till 47 års ålder, varvid tidpunkten för inträdet
i reserv bestämmes i förhållande till normalfallet vid reservanställning.
Den sålunda till ett visst antal dagar bestämda totala tjänstgöringstiden
föreslås på samma sätt som för reservofficerare vid armén uppdelad i två
tjänstgöringsperioder, den första tjänstgöringsperioden från inträdet i reserv
till 37 års ålder och den andra tjänstgöringsperioden från 38 till 47
års ålder. Härtill kommer för viss reservanställd personal en första reservtjänstgöring
före den första tjänstgöringsperioden. Förtidsavgången reservpersonal
föreslås i promemorian skola fullgöra samma tjänstgöring som
den reservanställda personalen, varvid avräkning förutsättes skola ske på
samma sätt som för förtidsavgångna reservofficerare vid armén. I förekommande
fall förutsättes avräkningen jämväl skola avse den första reservtjänstgöringen.
Eftersom tjänstgöringsskyldighet i fred enligt promemoiian
icke skall föreligga efter 47 års ålder omfattas den värnpliktsavgångna
reservpersonalen icke av förslagen i denna del.

Tjänstgöringsskyldigheten inom första respektive andra tjänstgöringsperioden
föreslås i promemorian för flertalet kategorier liksom för reservanställda
officerare vid armén utgöra 170 respektive 150 dagar, men då
såsom nyss sagts utgångspunkten skall vara det nuvarande normala dagantalet
för reservofficerstjänstgöring har det varit nödvändigt att utforma
tjänstgöringsskyldigheten för vissa kategorier på avvikande sätt. Bland annat
föreslås sålunda reservanställd officer vid kustartilleriet och reservanställd
officer i marktjänst vid flygvapnet skola fullgöra en första tjänstgöringsperiod
om 235 dagar, varjämte envar av tjänstgöringsperioderna
för reservanställd meteorolog föreslås skola omfatta 225 dagar. För reservanställda
officerare vid flottan och marinintendenturkåren samt reservan -

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 dr 1962

ställda underofficerare vid flottan föreslås i promemorian att första tjänstgöringsperioden
skall omfatta 180 dagar och andra tjänstgöringsperioden
120 dagar, men det ifrågasättes samtidigt om icke perioderna i förenhetligande
syfte bör även för dessa kategorier omfatta 170 respektive 150 dagar.
Flottans och marinintendenturkårens reservanställda officerare samt
flottans reservanställda underofficerare skall vidare fullgöra den förutnämnda
första reservtjänstgöringen, vilken avses skola fullgöras i en följd
före första tjänstgöringsperioden och helt motsvara den nuvarande första
reservtjänstgöringen. För reservanställd officer i flygförartjänst, anställd
efter år 1957, föreslås slutligen att de nuvarande tre obligatoriska repetitionsövningarna
om sammanlagt 270 dagar skall bibehållas och fullgöras
före första tjänstgöringsperioden under de tre första åren av anställningen
i reserv.

Beträffande den reservanställda läkarpersonalen föreslås i promemorian
en mera genomgripande omläggning av tjänstgöringsskyldigheten. Det förutsättes
sålunda, att nuvarande tjänstgöring som fältläkarstipendiat (motsvarande)
skall slopas. Efter fullgjord värnpliktstjänstgöring om minst 394
dagar förutsättes anställning skola ske i respektive läkarreserver vid de
tre försvarsgrenarna. Härefter skall vederbörande — liksom militärunderveterinärer
(jämför prop. 1959: 1, bil. 6, p. 5) — inom fyra år från reservanställningen
fullgöra den första tjänstgöringsperioden om 230 dagar.
Denna tjänstgöring skall fördelas på högst fyra år. Så snart läkaren — liksom
militärunderveterinär — fullgjort denna första tjänstgöringsperiod påbörjas
oavsett levnadsåldern den andra tjänstgöringsperioden om 195 dagar.

I fråga om reservanställd officer vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen,
förklaras i promemorian, att det inte synes vara motiverat att bibehålla
nuvarande särbestämmelser rörande tjänstgöringsskyldigheten för
denna kategori. Enligt dessa bestämmelser torde förmånerna i förhållande
till prestationen avsevärt överstiga förmånerna till övriga reservbefälskategorier.
Med hänsyn härtill och då ifrågavarande personal på grund av sina
civila tjänstgöringsförhållanden endast i ringa omfattning torde kunna disponeras
av krigsmakten i krig bör enligt promemorian tjänstgöringen utformas
på samma sätt som för övriga reservanställda officerare vid flottan.

I promemorian föreslås vidare att tjänstgöringen inom första respektive
andra tjänstgöringsperioden skall uppdelas i omgångar på samma sätt som
för närvarande gäller. Enligt 1943 års reservbefälskungörelser förekommer
omgångar om 30, 45, 48 och 00 dagar. Det ifrågasättes i promemorian om
dylika skiljaktigheter numera är organisatoriskt motiverade. Under lid då
reservbefälskungörelserna varit i kraft har det i fråga om samtliga rescrvbefälskategorier
visat sig föreligga behov av att låta reservpersonalen fullgöra
tjänstgöringsskyldigheten i andra omgångar än de i författningarna förutsatta.
Detta har kunnat ske med vederbörande reservbefäls medgivande.
För reservofficer vid armén har enligt riksdagens beslut år 1960 även för -

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 dr 1962

utsatts, att sådan reservofficer skall vara skyldig att underkasta sig ändring
beträffande sättet för tjänstgöringens fullgörande; endast maximiantalet
tjänstgöringsdagar och maximiantalet tjänstgöringsomgångar har bestämts.
På motsvarande sätt förutsättes i promemorian, att vederbörande
reservbefäl skall vara underkastad ändringsskyldighet beträffande sättet
för fullgörande av den föreslagna tjänstgöringen inom varje tjänstgöringsperiod.
Lämpligt synes emellertid enligt promemorian vara att i en blivande
reservbefälsförfattning i viss utsträckning fastställa en normal ordning
för tjänstgöringsskyldighetens fullgörande. Den totala tjänstgöringen
bör enligt promemorian i princip uttas i högst 12 tjänstgöringsomgångar,
envar om lägst 15 och högst 60 dagar. Varje omgång inom läkar- och veterinärpersonalens
första tjänstgöringsperiod om 230 dagar bör enligt promemorian
förläggas till tid för uppehåll i studierna vid universitet och högskolor
eller till tid efter avlagd examen.

3. Premier

I sitt förslag till premiesystem för reservpersonal lade försvarets civilförvaltning
till grund för beräkningen av premiebeloppen för de olika kategorierna
den totala tjänstgöringstiden, d. v. s. antalet tjänstgöringsdagar
från den för varje kategori genomsnittliga åldern för inträdet i reserv till
den i 1943 års reservbefälskungörelser för kategorien fastställda högsta
åldern för tjänstgöringsskyldighetens upphörande, i regel 55 år. Med utgångspunkt
härifrån anförde civilförvaltningen följande om premieberäkningen.

Till grund för premieberäkningen lägges relationen mellan reservofficerens
vid armén premie (12 996 kr. enligt 1960 års lönebelopp) och tjänstgöringsskyldighet
(320 dagar). Härvid erhålles ett ungefärligt dagbelopp
om 40 kr. Detta dagbelopp är genomsnittligt för hela tjänstgöringstiden, då
premie utgår med lägre belopp under det tidigare skedet av tjänstgöringen
(fram till 37 års ålder) och med något högre belopp för tiden därefter. En
genomsnittlig lönegrad för all reservpersonal med officers tjänsteställning
utgör A 17 ortsgrupp 4 (daglön i månad om 30 dagar 52 kr. 90 öre). Dagbeloppet
40 kr. utgör ungefärligen 3U av daglönen 52 kr. 90 öre. Denna relation
— 8/4 — har betydelse för framräknandet av skäligt dagbelopp för
personal med underofficers eller underbefäls tjänsteställning, till vilket återkommes
i det följande. Dagbeloppet multipliceras med antalet tjänstgöringsdagar,
varvid erhålles ett belopp, som utgör en ungefärligen skälig summa
av de under tiden för anställning i reserv utgående premievederlagen. Utbetalningen
av premiebelopp bör ske vid samma åldersgränser, som beträffande
nuvarande pensionsförmåner, d. v. s. vid 38, 47 och 55 års ålder. Den
samlade premiesumman uppdelas i relation till antalet intill 38, 47 och 55
års ålder fullgjorda tjänstgöringsdagar, dock att — i enlighet med vad
ovan sagts — premien för tjänstgöring, som fullgöres under ett tidigare
anställningsskede, beräknas något lägre än premien för ett senare skede.
Den premiesumma som erhålles för varje skede översättes till ett lämpligt
antal månadslöner i viss löneklass i ortsgrupp 4.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Vad gäller reservanställd och förtidsavgången personal med underofficers
och underbefäls tjänsteställning förfares i princip på samma sätt som nu
sagts beträffande personal med officers tjänsteställning. Därvid lägges beträffande
personal med underofficers tjänsteställning daglönen i löneklass
12 ortsgrupp 4 (40 kr. 40 öre) och beträffande personal med underbefäls
tjänsteställning daglönen i löneklass A 9 ortsgrupp 4 (34 kr. 45 öre) till
underlag för beräkningen. I likhet med relationen mellan reservofficers vid
armén dagbelopp i premiehänseende och daglön (V4), reduceras de angivna
daglönerna 40 kr. 40 öre respektive 34 kr. 55 öre till 3U, d. v. s. i avrundade
tal 30 respektive 25 kr.

På grundval av de angivna beräkningsmetoderna fastställde civilförvaltningen
de premiebelopp som för varje kategori skulle utgå vid 38, 47 och
55 års ålder. Då premiebeloppen enligt civilförvaltningens förslag skulle utgå
oberoende av den faktiska tidpunkten för inträdet i reserv och därmed oberoende
av den i verkligheten fullgjorda tjänstgöringen behövdes enligt förslaget
inga särbestämmelser rörande premier till förtidsavgången reservpersonal.

Enligt promemorian förutsättes att premie till reservanställd personal
skall utgå med ett visst antal månadslöner efter första respektive andra
tjänstgöringsperioden under förutsättning att den på varje period belöpande
tjänstgöringsskyldigheten fullgjorts. På motsvarande sätt föreslås premie
skola utgå efter den reservanställd officer vid flottan och marinintendenturkåren
samt reservanställd underofficer vid flottan åliggande första reservtjänstgöringen.
För förtidsavgången reservpersonal föreslås premiebeloppen
på samma sätt som för förtidsavgången reservofficer vid armén enligt
1960 års bestämmelser skola reduceras med hänsyn till omfattningen av den
fullgjorda tjänstgöringen i reserv. Premie föreslås icke skola utgå till den
som vinner inträde i reserv först efter 43 års ålder liksom ej heller till
värnpliktsavgången reservpersonal.

Premiebeloppen föreslås i promemorian i likhet med vad som nu gäller
för reservanställda officerare vid armén skola för envar av första och andra
tjänstgöringsperioden utgöra fyra månadslöner. För reservanställd officer
vid kustartilleriet och reservanställd officer i marktjänst vid flygvapnet
föreslås dock med hänsyn till längden av den på första tjänstgöringsperioden
belöpande tjänstgöringen, att pren.ien för denna tjänstgöring skall vara
sex månadslöner. Av samma skäl föreslås för reservanställd meteorolog premien
för envar av tjänstgöringsperioderna till fem månadslöner. Premien
för första reservtjänstgöringen till flottans och marinintendenturkårens reservanställda
officerare föreslås skola utgöra fem månadslöner och till flottans
reservanställda underofficerare två månadslöner. Vidare föreslås, såsom
ock förutsatts av civilförvaltningen, att det nuvarande fasta premicbeloppet
till rescrvanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957, för varje
fullgjord obligatorisk repetitionsövning skall ersättas med en premie motsvarande
en månadslön samt att de nuvarande fasta prcmiebeloppen till reserv -

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

anställd högbåtsman vid flottan och reservanställd överfurir i signaltjänst
vid flygvapnet likaledes skall ersättas med premier motsvarande fyra månadslöner.

Den löneklass som skall ligga till grund för månadslönen anknytes i promemorian
i möjligaste mån till löneklassen för motsvarande personal på
aktiv stat. I detta sammanhang må endast framhållas att begynnelselönen
för löjtnant som ett resultat av 1961 års löneförhandlingar höjdes från löneklass
A 13 till löneklass A 15, på grund varav det ansetts motiverat att för
reservanställd personal med officers tjänstegrad — således även för de rcservanställda
officerare vid armén som omfattas av 1960 års bestämmelser
— i motsvarande mån uppräkna den löneklass som skall ligga till grund
för månadslönen vid bestämmande av premie för första tjänstgöringsperioden
och i förekommande fall första reservtjänstgöringen.

I anslutning till de framlagda förslagen om premier till reservpersonal
anfores i promemorian att de i förslaget förefintliga skiljaktigheterna i
premiebeloppen olika reservbefälskategorier emellan har bedömts vara motiverade
av tjänstgöringsskyldighetens omfattning och av rekryteringsskäl.
Skulle särskilda rekryteringssvårigheter föreligga i fråga om vissa kategorier
reservbefäl, bör enligt promemorian ytterligare differentiering i premievederlaget
kunna övervägas. Promemorian understryker i sammanhanget,
att rekryteringssynpunkterna bör ägnas särskild uppmärksamhet
och att den militära graden inte bör vara avgörande vid fastställande av
premievederlagets storlek.

Yttranden över departementspromemorian

Samtliga remissinstanser har i princip tillstyrkt en omläggning till ett
premiesystem. Beträffande den närmare utformningen av systemet framför
dock flera remissmyndigheter avvikande åsikter.

1. Kategorier reservpersonal

Chefen för armén föreslår att premiesystemet skall gälla även för officerarna
i väg- och vattenbyggnadskåren. Chefen för flygvapnet understryker
att även reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958,
bör medtas för att bereda denna kategori möjlighet att gå över till det nya
systemet. Svenska reservunderofficersförbundet anser, att bestämmelserna
i 1943 års reservbefälskungörelser fortfarande bör gälla för reservunderofficerarna
i avvaktan på att frågan om deras ställning avgöres slutligt.

I promemorian ifrågasättes om icke nuvarande anställningsstopp för
läkarpersonalen i reserv bör fortsätta. Chefen för marinen och chefen för
flygvapnet anser emellertid reservläkarorganisationen nödvändig för alt
tillgodose behovet av läkare inom respektive försvarsgrenar. De framhål -

lä

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

ler, att reservläkarna är placerade i befattningar, där särskild utbildning
är erforderlig. Chefen för marinen framhåller därutöver, att reservläkarinstitutionen
spelar en avgörande roll för rekryteringen till marinläkarkåren.
Sveriges akademikers centralorganisation hävdar också som sin bestämda
uppfattning, att reservläkarinstitutionen är nödvändig, icke bara
för att säkerställa läkartillgången i krigsorganisationen utan även för att
tillgodose fredsbehovet av läkarpersonal inom försvaret. Organisationen
framhåller, att det på goda grunder kan befaras att en avveckling eller reducering
av reservläkarpersonalen inom de olika försvarsgrenarna kommer
att få ytterst menliga konsekvenser för den militära sjukvården. Vidare
motsätter sig organisationen bestämt den i promemorian förordade förlängningen
av det gällande anställningsstoppet.

2. Tjänstgöringsskyldighet

Förslaget i promemorian, att tjänstgöringsskyldighet i fred icke skall
föreligga för reservpersonal efter 47 års ålder, har mött viss kritik. Sveriges
akademikers centralorganisation ställer sig särskilt tveksam till utgångspunkten
för förslaget, nämligen att behov ej skulle föreligga att utnyttja
reservbefäl över 47 års ålder. Chefen för armén uttalar, att behov föreligger
av att ha reservanställd personal äldre än 47 år — dock icke arméingenjörer
— eftersom denna personal i stort antal är krigsplacerad vid
förband och icke huvudsakligast hänförd till personalreserv. Chefen för
marinen ställer sig förstående till strävandena att åstadkomma största möjliga
enhetlighet mellan de olika kategorierna reservbefäl. Han påpekar dock,
att det torde föreligga en avsevärd skillnad mellan möjligheterna att utnyttja
en reservofficer vid armén och en reservofficer vid flottan vid liögre
levnadsålder. Då det föreligger ett underskott av yngre reservofficerare
vid flottan, är det med hänsyn till föreliggande krigsplaceringsläge enligt
chefen för marinen önskvärt, dels att reservofficerare vid flottan kvarstår i
reserven till 55 år, dels att dessa officerare för underhållande av utbildning
bland annat i samband med krigsövningar är tjänstgöringsskyldiga efter
47 års ålder. Chefen för marinen framhåller vidare, att enahanda synpunkter
gäller även reservunderofficerarnas tjänstgöringstid. Beträffande officerare
och underofficerare i kustartilleriets reserv anför chefen för marinen
däremot, att den olägenhet som ligger i att avgångsåldern nedgår från
55 till 53 år samt att obligatorisk fredstjänstgöring efter 47 års ålder ej
kommer att föreligga, kan överbryggas. Slutligen uppger chefen för marinen,
att behov föreligger av marinintendenter i åldersgruppen 47—55 år*
Chefen för flggvapnct vill icke motsätta sig, att obligatorisk fredstjänstgöring
upphör vid 47 års ålder och att reservpersonalen kvarstår i reserven
till 53 års ålder men framhåller att detta på längre sikt bedömes medföra
eu ökning om än obetydlig av rekryteringen av reservpersonal för att
krigsbefattningarna skall kunna besättas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

I fråga om den föreslagna tjänstgöringsskyldigheten för reservpersonalen
framhåller överbefälhavaren att risk föreligger att de resultat, vartill nu
pågående utredningar kan komma, föregripes om tjänstgöringsordningen
i förväg fixeras för de berörda reservbefälskategorierna. Försvarets civilförvaltning
anför att ämbetsverket med tillfredsställelse konstaterar, att
denna för de skilda reservkategorierna föreslås bli både enhetligare och
i princip överensstämmande med reservofficerarnas vid armén tjänstgöringsperioder.
Civilförvaltningen ifrågasätter dock, om icke försvarsgrenscheferna
borde tilläggas rätten att självständigt bestämma, hur tjänstgöringen
skall uppdelas inom ramen för respektive tjänstgöringsperioder.
Förslagen i fråga om tjänstgöringsskyldighet tillstyrkes jämväl av chefen
för armén, chefen för flygvapnet och centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden.
Chefen för armén och chefen för flygvapnet ifrågasätter
dock, om icke antalet dagar i varje tjänstgöringsomgång bör kunna minskas
under i promemorian föreslagna 15 dagar. Chefen för marinen motsätter
sig, att de för reservanställda officerare och underofficerare vid flottan
föreslagna tjänstgöringsperioderna om 180 och 120 dagar ändras till
170 respektive 150 dagar. Som skäl härför åberopas, att det föreslagna
dagantalet medger tre tjänstgöringsomgångar om vardera 60 dagar under
första perioden samt en tjänstgöringsomgång om 60 dagar och två om 30
dagar under den andra perioden, vilken uppdelning av tjänstgöringen visat
sig lämplig. Däremot vill chefen för marinen ej motsätta sig det föreslagna
avskaffandet av gällande särbestämmelser beträffande reservanställd officer
vid flottan, som avlagt sjökaptensexamen.

Den föreslagna omläggningen av tjänstgöringsskyldigheten för läkarna,
vilken innebär att tjänstgöringen som fältläkarstipendiat (motsvarande)
avskaffas samt att tjänstgöringsskyldigheten anpassas till den för veterinärer
gällande, kritiseras av Sveriges akademikers centralorganisation, som
motsätter sig att tjänstgöringstiden för reservläkarna förlänges. Chefen för
marinen anser det orealistiskt att räkna med att förslagen skall medföra
en fullgod rekrytering till en reservläkarkår, och chefen för armén föreslår
att första tjänstgöringsperioden om 230 dagar skall få uppdelas på sex år
— något som även bör gälla för militärunderveterinärer, vilka chefen för
armén vill benämna bataljonsveterinärer — i stället för på fyra år som föreslagits
i promemorian.

3. Premier

Om den i promemorian föreslagna beräkningen av premierna har bland
andra följande remissmyndigheter uttalat sig.

överbefälhavaren finner vad som i promemorian sagts om skiljaktigheter
i premiebeloppen motiverade av rekryteringsskäl tillfredsställande och
framhåller i detta sammanhang att, om särskilda rekryteringssvårigheter

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1062

skulle föreligga i fråga om vissa kategorier reservbefäl, en uppräkning av
premievederlaget bör kunna övervägas.

Chefen för armén framhåller, att premierna bör göras mer likartade i avvaktan
på kommande rekryteringsutfall och att en differentiering av premiebeloppen
för i övrigt likställda kategorier bör övervägas först sedan
erfarenhet härav föreligger.

Chefen för marinen anser, att premierna bland annat med hänsyn till
tjänstgöringsskyldighetens omfattning för skilda kategorier bör sättas högre
än vad som föreslagits i promemorian. Chefen för marinen utgår därvid
från en jämförelse dels med civilförvaltningens förslag och dels med de engångsbelopp
som kan utgå enligt nu gällande bestämmelser men finner
därvid jämförelsen med engångsbeloppen missvisande, då dessa är beräknade
på grundpensionen. Hänsyn bör enligt chefens för marinen mening
även tas till det rörliga tillägget på pensionerna.

Försvarets civilförvaltning anser den vid bestämmandet av premiebeloppen
använda principen icke vara tillfredsställande och uttalar härom följande.

Vid konstruktionen av sitt förslag utgick civilförvaltningen från den principen,
att premie borde beräknas på sådant sätt, att densamma utslagen på
antalet tjänstgöringsdagar i största möjliga utsträckning överensstämde
till beloppet för personalkategorier med jämförbar (officers respektive underofficers
och underbefäls) tjänsteställning. Denna beräkningsgrund ansåg
civilförvaltningen liksom försvarsgrenscheferna leda till eftersträvansvärd
rättvisa skilda personalkategorier emellan. Icke heller framfördes från
försvarsgrenshåll under åberopande av rekryteringsskäl önskemål om differentiering
av premierna mellan personalgrupper av jämförbar tjänsteställning.
Såvitt framgår av föreliggande promemoria har icke heller remissmyndigheterna
framställt några krav i sådan riktning. Civilförvaltningen
är med hänsyn härtill icke övertygad om riktigheten av den i promemorian
redovisade uppfattningen, att det av rekryteringsskäl skulle vara motiverat
med skiljaktigheter i premiebeloppen olika reservbefälskategorier emellan.
Icke heller anser ämbetsverket andra skäl förebragta för att nu göra en differentiering
av premiebeloppen till personalkategorier med jämförbar tjänsteställning
och ungefärligen lika lång tjänstgöringsskyldighet. Civilförvaltningen
föreslår därför, att den i promemorian framlagda premiesattningen
överarbetas så att såvitt möjligt enhetliga premiebelopp tillskapas
för''i nämnda hänseenden jämförbara personalkategorier. Däremot skulle
differentieringar i premievederlaget måhända framdeles kunna övervägas,
därest särskilda rekryteringssvårigheter skulle komma att uppstå beträffande
viss reservbefälskategori.

Statskontoret har från de synpunkter ämbetsverket har att beakta icke
något att erinra mot att de i promemorian uppdragna riktlinjerna för beräkningen
av premierna lägges till grund för utarbetandet av bestämmelser
i ärendet.

Sveriges akademikers centralorganisation hemställer att fö i slaget till piemiesättning
omarbetas. Organisationen framhåller, att premierna utslagna

18 Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1962

per tjänstgöringsdag bör ge i stort samma resultat för de olika kategorierna.

Centralstyrelsen för de svenska reservofficersförbunden anser att premierna
bör utgå i huvudsak enligt de grunder, som föreslås i promemorian.
Premierna bör icke från början, framhåller styrelsen, låsas till vissa bestämda
lönegrader utan bör, för att tillförsäkras standardföljsamhet, knytas
till den vid premieutbetalningen aktuella officerslönegraden. Styrelsen vill
särskilt instämma i uttalandet i promemorian att rekryteringssynpunkterna
bör ägnas den största uppmärksamhet. Det är för reservofficersorganisationerna
lika väl som för försvarsmakten själv av primärt intresse att
alla med reservofficersinstitutionen förenade moment — utbildningstid,
tjänstgöringsförhållanden, avlöningsförmåner och premier — gestaltas på
ett sådant sätt att goda och lämpliga befälsämnen lockas att underkasta sig
utbildning till och under sina bästa år kvarstå som reservofficerare, framhåller
styrelsen slutligen.

Departementschefen

Genom beslut av 1960 års riksdag ersattes det för reservanställda, förtidsavgångna
och värnpliktsavgångna officerare i arméns reserver gällande reservpensionssystemet
med ett premiesystem. Jag får i fråga om bakgrunden
till detta beslut hänvisa till vad jag anförde i propositionen 1960: 109
(s. 134 ff.) samt till statsutskottets utlåtande nr 113 (s. 40 ff.). För övriga
kategorier av reservbefäl gäller fortfarande systemet med reservpensioner.
I förenämnda proposition framhöll jag emellertid angelägenheten av
att premiesystemet infördes även för övriga reservbefälskategorier. Försvarets
civilförvaltning erhöll därför uppdrag att med utgångspunkt i
gällande tjänstgöringsskyldighet utarbeta ett förslag till premiesystem för
annan reservpersonal vid krigsmakten än reservofficerare vid armén. Civilförvaltningens
i enlighet härmed avgivna förslag har överarbetats inom
försvarsdepartementet i syfte att åstadkomma en längre gående anpassning
till det för reservofficerax-e vid armén gällande systemet än ämbetsverket
föreslagit. Den inom försvarsdepartementet upprättade promemorian i
ämnet har varit föremål för remissbehandling.

I departementspromemorian föreslås till en början att samtliga kategorier
reservpersonal skall omfattas av det premiesystem som år 1960 infördes
för reservofficerarna vid armén; officerare i väg- och vattenbyggnadskåren
samt reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år
1958, har dock icke medtagits. Emellertid framhålles i promemorian att
den omständigheten att kategorien reservunderofficerare vid armén upptagits
icke innebär ett ståndpunktstagande till denna reservkategoris framtida
ställning och i promemorian ifrågasättes vidare behovet av ingenjörpersonal
och läkarpersonal i reserv.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Beträffande reservunderofficerare och reservunderbefäl vid armén samt
ingenjörpersonal och läkarpersonal i reserv har i andra sammanhang
framlagts organisationsförslag eller pågår utredning. 1954 års befälsutredning
föreslog sålunda i sitt betänkande om arméns befäl (SOU 1959: 23), att
underofficerare och underbefäl icke längre skulle anställas i arméns reserver.
Jag uttalade emellertid i den förut angivna propositionen att jag
med hänsyn till att detaljerat krigsorganisatoriskt underlag endast förelåg
beträffande infanteriet och kavalleriet ej var beredd att ta ställning
till utredningens förslag om slopande av reservunderofficers- och reservunderbefälsinstitutionerna.
1954 års personalkårutredning har vidare ifrågasatt
behovet av en reservorganisation för armé- och mariningenjörer,
varjämte chefen för flygvapnet erhållit uppdrag att utreda behovet av
reserv för flygingenjörer samt för förtidsavgångna verkmästare, mästare
och flygtekniker. Utredningen rörande utbildning av värnpliktiga läkare
in. in. har slutligen föreslagit, att anställnings- och tjänstgöringsförhållanden
för krigsmaktens fast anställda läkare inbegripet läkare i reserven skall
bli föremål för översyn. Det kan vid angivna förhållanden råda tveksamhet
om lämpligheten av att införa ett premiesystem för dessa kategorier av
reservbefäl. Jag saknar anledning att i detta sammanhang ta ställning till
det framtida behovet av de skilda kategorierna, men jag finner angeläget
att ett premiesystem nu införes för så stor del av reservpersonalen som möjligt.
Med hänsyn härtill finner jag icke skäl undanta andra från ett sådant
system än armé-, marin- och flygingenjörerna.

Såsom chefen för armén föreslagit bör det föreslagna premiesystemet
gälla även för officerare i väg- och vattenbyggnadskåren. Vidare bör i överensstämmelse
med försvarets civilförvaltnings och chefens för flygvapnet
förslag reservanställda officerare i flygförartjänst, anställda före år 1958,
medtas för att denna kategori skall beredas möjlighet att gå över till det
nya systemet.

Anställningsstopp råder för närvarande för arméingenjörer och flygingenjörer,
för underofficers- och underbefälspersonal vid armén samt därutöver
för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal vid marinen
och flygvapnet. Anställningsstopp bör fortfarande råda för armé- och flygingen
jörpersonalen; jag ämnar till innevarande års riksdag framlägga förslag
om att reservorganisationen för reservanställda och förtidsavgångna
mariningenjörer skall avskaffas. Även beträffande förtidsavgångna verkmästare,
mästare och flygtekniker vid flygvapnet bör anställningsstopp
råda, till dess chefen för flygvapnet slutfört sitt uppdrag och därav betingade
förslag framlagts. Det är emellertid av praktiska skäl lämpligt att nu
fastställa premier och tjänstgöringsperioder för sistnämnda tre kategorier,
eftersom motsvarande kategorier finns inom de andra försvarsgrenarna. Då
anställningsstoppet för förtidsavgången och värnpliktsavgången personal
vid marinen och flygvapnet motiverats med att omläggningen till ett premie -

Kungl. Maj.ts proposition, nr 78 år 1962

system skulle avvaktas bör detta anställningsstopp hävas. I samband härmed
bör även det rådande anställningsstoppet för underofficers- och underbefälspersonal
vid armén hävas; jag framhåller ånyo att detta icke innebär
att jag uttalar någon mening om 1954 års befälsutrednings förslag att slopa
reservunderofficers och reservunderbefälsinstitutionerna.

Vad härefter gäller den närmare utformningen av premiesystemet ansluter
jag mig till förslagen i departementspromemorian. Endast på ett par
punkter finner jag skäl göra avsteg från förslagen eller framlägga kompletterande
synpunkter.

I promemorian föreslås att obligatorisk fredstjänstgöring — i likhet med
vad som gäller för reservofficerare vid armén — överhuvudtaget icke skall
förekomma för någon reservpersonal efter 47 års ålder men att skyldighet
skall föreligga för all reservpersonal att utan tjänstgöringsskyldighet i fred
kvarstå i organisationen till 53 års ålder. Beträffande högbåtsman vid flottan
föreslås dock att tjänstgöringsskyldighet i fred skall föreligga endast
fram till 37 års ålder. Förslaget att tjänstgöringsskyldighet i fred icke skall
föreligga efter 47 års ålder har mött gensagor från chefen för armén, chefen
för marinen och Sveriges akademikers centralorganisation. Jag vill
här framhålla, att reservbefälsorganisationen har till uppgift att under krig
tillgodose behovet av lämpligt befäl. Enligt min mening är det viktigt att
befattningarna i krigsorganisationen besättes med relativt ung personal.
Förslaget innebär att tjänstgöringsskyldigheten i krig för samtliga kategorier
— officerare i väg- och vattenbyggnadskåren undantagna — upphör
vid utgången av det kalenderår varunder 52 års ålder uppnås. Härigenom erhålles
en något lägre genomsnittsålder hos reservpersonalen och därmed
en viss kvalitetsförstärkning. Behovet att utbilda reservbefälet efter 47 års
ålder torde enligt min mening i allmänhet ej vara så stort att det motiverar
särskild tjänstgöringsskyldighet i fred. För officerare i väg- och vattenbyggnadskåren
bör med hänsyn till deras arbetsuppgifter anställningen i reserv
upphöra vid 55 års ålder, varjämte tjänstgöringsskyldighet i fred bör föreligga
fram till nämnda ålder samt för sådan officer i väg- och vattenbyggnadskåren
som förordnats till regementsofficer och som kvarstår i kåren
efter 55 års ålder fram till 60 års ålder.

Promemorians förslag om tjänstgöringsskyldighet innebär att en anslutning
till vad som gäller för arméns reservofficerare eftersträvats. I promemorian
föreslås sålunda att den totala tjänstgöringstiden skall uppdelas
i två tjänstgöringsperioder, den första tjänstgöringsperioden från inträdet
i reserv till 37 års ålder och den andra tjänstgöringsperioden från 38 till
47 års ålder. För viss reservpersonal tillkommer en första reservtjänstgöring.
Särskilda bestämmelser föreslås vidare gälla för reservläkarna; härtill
återkommer jag i det följande. Tjänstgöringsskyldigheten inom första
respektive andra tjänstgöringsperioden föreslås för flertalet kategorier liksom
för reservanställda officerare vid armén utgöra 170 respektive 150

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

dagar. Vissa skiljaktigheter kvarstår emellertid mellan olika reservbefälskategorier
i fråga om tjänstgöringsperiodernas dagantal.

Jag finner de föreslagna tjänstgöringsperioderna väl avvägda. De angivna
skiljaktigheterna kan icke elimineras, då de bl. a. beror på tidpunkten för
anställning i reserv. Arméns reservanställda officerare vinner sålunda
anställning i reserv först som löjtnanter vid ungefär 25 års ålder, medan
övriga reservanställda officerare vinner anställning som fänrikar vid normalt
lägre ålder. Förslagen har också tillstyrkts av flertalet remissinstanser.
Jag delar icke överbefälhavarens uppfattning att risk skulle föreligga
att ett genomförande av förslagen i denna del föregriper de förslag som kan
komma att framläggas av pågående utredningar om krigsmaktens personal.
Endast på en punkt finner jag skäl frångå förslagen i promemorian.
Där föreslås att första tjänstgöringsperioden för reservanställda officerare
vid flottan och marinintendenturkåren samt för reservanställda underofficerare
vid flottan skall vara 180 dagar och andra tjänstgöringsperioden
120 dagar. Anledningen härtill är den för närvarande vid flottan och marinintendenturkåren
gällande uppdelningen av tjänstgöringen i omgångar om
60 eller 30 dagar. Det ifrågasättes samtidigt i promemorian om icke tjänstgöringsperioderna
i förenhetligande syfte bör bestämmas till 170 respektive
150 dagar. Trots de av chefen för marinen uttalade betänkligheterna vill
jag tillstyrka detta, då en sådan mindre omläggning av tjänstgöringsperiodernas
dagantal knappast synes behöva medföra några praktiska olägenheter.

Officerare i väg- och vattenbyggnadskåren, en kategori som icke medtagits
i promemorian, bör fullgöra samma tjänstgöring som reservofficerare
vid armén. För dem bör dock tillkomma en tredje tjänstgöringsperiod om 60
dagar, vilken skall fullgöras mellan 47 och 55 års ålder. Därjämte bör officer
i väg- och vattenbyggnadskåren, som förordnats till regementsofficer och
kvarstår i kåren till 60 års ålder liksom för närvarande fullgöra ytterligare
en tjänstgöringsperiod om 20 dagar mellan 55 och 60 års ålder.

Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd före år 1958, vilken icke
heller medtagits i promemorian, bör, om han överföres till det nya systemet
fullgöra en första tjänstgöringsperiod om 225 dagar och en andra tjänstgöringsperiod
om likaledes 225 dagar.

För att bli antagen i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver fordras
f. n. att vederbörande under minst tre år varit, såvitt rör fältläkarkårens
reserv bataljonsläkare vid fältläkarkåren eller fältläkarstipendiat, såvitt
rör marinläkarkårens reserv marinläkare av 2. graden vid marinläkarkåren
eller marinläkarstipendiat samt såvitt rör flygvapnets reserv flygläkare av
2. graden på aktiv stat. Fältläkar- och marinläkarstipendiater har en tjänstgöringsskyldighet
av 60 dagar om året. I promemorian förslås att kategorierna
fältläkar- och marinläkarstipendiater avskaffas och att inträde skall
kunna vinnas i någon av försvarsgrenarnas läkarreserver efter fullgjord

Kungi. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

värnpliktstjänstgöring om minst 394 dagar. Tjänstgöringsskyldigheten kommer
enligt förslaget för läkarna att omfatta två tjänstgöringsperioder om
230 respektive 195 dagar, av vilka den första perioden skall fullgöras inom
fyra år från reservanställningens början och den andra perioden därefter
och fram till 47 års ålder. I reservtjänstgöringen kommer sålunda enligt promemorian
att inräknas den tjänstgöring som nu åligger fältläkar- respektive
marinläkarstipendiaterna, vilket förklarar det högre dagantalet i reservläkarnas
tjänstgöringsperioder. Jag finner det lämpligt att anställning i
reserv sker direkt sedan viss del av värnpliktstjänstgöringen fullgjorts och
att reservläkarnas tjänstgöring omlägges i enlighet med förslaget, vilket
innebär att rekryteringen av reservläkarna sker på i huvudsak likartat sätt
inom de tre försvarsgrenarna och att tjänstgöringsskyldigheten bättre anpassas
till det föreslagna premiesystemet. Tjänstgöringen under den första
tjänstgöringsperioden bör såsom förutsatts i promemorian fullgöras under
de fyra första åren av reservanställningen, eftersom denna period närmast
motsvarar den nuvarande tjänstgöringen som fältläkarstipendiat (motsvarande).
Anställning i reserven bör fortfarande vinnas som bataljonsläkare,
marinläkare av 2. graden respektive flygläkare av 2. graden. Den föreslagna
omläggningen påverkar icke behovet av arvodesanställda läkare. Jag förutsätter
att frågorna om de fast anställda läkarnas anställnings- och tjänstgöringsförhållanden
såsom föreslagits av utredningen rörande utbildning
av värnpliktiga läkare m. in. blir föremål för särskild översyn.

I detta sammanhang vill jag föreslå att den för veterinärer i reserv använda
benämningen militärunderveterinär såsom chefen för armén föreslagit
utbytes mot bataljonsveterinär. Härigenom vinnes bättre överensstämmelse
med motsvarande benämning för läkare i fältläkarkårens reserv.

I de bestämmelser angående reservpersonalen vid krigsmakten, som det
torde få ankomma på Kungl. Maj :t att utfärda, bör för de olika kategorierna
fastslås antalet dagar inom varje tjänstgöringsperiod. Den totala tjänstgöringen
bör såsom i promemorian föreslagits i princip uttas i högst 12
tjänstgöringsomgångar, envar om lägst 15 och högst 60 dagar. Liksom
beträffande reservofficerare vid armén bör varje omgång under förutsättning
av vederbörande medgivande kunna få uppdelas, varigenom de
av chefen för armén och chefen för flygvapnet i denna del framförda
synpunkterna tillgodoses. Med hänsyn till att framdeles behov av förändringar
i reservbefälets tjänstgöringsförhållanden kan aktualiseras förutsätter
jag att reservbefäl skall vara skyldigt att underkasta sig jämkningar
i sättet för tjänstgöringens fullgörande; dock bör den av mig föreslagna
totala tjänstgöringstiden för varje kategori icke få överskridas. Beträffande
tjänstgöringsskyldigheten för förtidsavgången reservpersonal biträder jag
förslagen i promemorian.

Premierna har i departementspromemorian utformats så att för envar
av de två tjänstgöringsperioder, som förutsättes för huvuddelen av reserv -

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

personalen, skall utgå premiebelopp motsvarande fyra månadslöner i viss
löneklass. Avvikelser härifrån föreligger dock främst med hänsyn till tjänstgöringsperiodernas
längd. Även rekryteringen inom de olika reservbefälskategorierna
har härvid beaktats. Jag finner det föreslagna antalet månadslöner
för de olika kategorierna och tjänstgöringsperioderna väl avvägt;
dock bör premierna till läkare och veterinärer i reserv höjas från i promemorian
föreslagna fyra månadslöner för envar av första och andra tjänstgöringsperioden
till sex månadslöner för första tjänstgöringsperioden och
fem månadslöner för andra tjänstgöringsperioden. Jag tillstyrker jämväl
förslagen om de löneklasser, som skall ligga till grund för månadslönen,
och finner lämpligt, att den löneklass som skall ligga till grund för månadslönen
vid bestämmande av premie för första tjänstgöringsperioden och i
förekommande fall för första reservtjänstgöringen höjes för reservanställd
personal med officers tjänstegrad — således även för de reservanställda officerare
vid armén som omfattas av 1960 års bestämmelser — från A 13
till A 15 (ortsgrupp 4). Den löneklass som skall ligga till grund för premien
till meteorolog för andra tjänstgöringsperioden bör dock bestämmas till
A 21 i stället för som enligt promemorian A 23.

Beträffande härefter de kategorier som icke omfattas av förslagen i promemorian
bör premierna till officerare i väg- och vattenbyggnadskåren
vara desamma som premierna till officerare i arméns reserver och alltså
utgöra fyra månadslöner i löneklass A 15 under första tjänstgöringsperioden
och fyra månadslöner i löneklass A 21 under andra tjänstgöringsperioden.
Under tjänstgöringen om 60 dagar mellan 47 och 55 års ålder bör premie
utgå med två månadslöner i löneklass A 21. För den tjänstgöring som
åligger regementsofficer vid väg- och vattenbyggnadskåren efter 55 års ålder
bör däremot premie icke utgå. Reservanställd officer i flygförartjänst, anställd
före år 1958, som överföres till det nya systemet, bör erhålla premie
för första tjänstgöringsperioden med fem månadslöner i löneklass
A 15 och för andra tjänstgöringsperioden med fem månadslöner i löneklass
A 21. Den till reservanställd officer i flygförartjänst, anställd efter år 1957,
för varje frivillig repetitionsövning utgående premien om 3 000 kr. bör på
samma sätt som motsvarande premie för obligatorisk repetitionsövning omräknas
och utgöra två månadslöner i löneklass A 15. Den premie, som nu
utgår till vissa officerare i flygförartjänst för tjänstgöring för omskolning
till ny flygplanstyp, saknar aktualitet.

Eu sammanställning av det föreslagna premiesystemet har intagits i biletgn
2. I sammanställningen redovisas även i vilka hänseenden jag föreslår
ändringar i de förslag som framlagts i departementspromemorian.

Såsom framhållits i promemorian och understrukits av överbefälhavaren
kan, om rekryteringssvårighetcr skulle visa sig föreligga i fråga om vissa
kategorier reservpersonal, någon mindre ytterligare differentiering och uppräkning
av premiebeloppen övervägas. Det torde få ankomma på Kungl.

Kungl. Maj.ts proposition nr 78 år 1962

Maj :t att besluta om erforderliga jämkningar i fråga om de iöneklasser
som vid bestämmande av premierna skall ligga till grund för vederbörande
månadslön.

Reservpersonal anställd enligt bestämmelserna i 1943 års reservbefälskungörelser
och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren
bör beredas möjlighet att övergå till det föreslagna premiesystemet.
Det torde ankomma på Kungl. Maj :t att meddela närmare bestämmelser
om formerna och villkoren för en dylik övergång.

Det föreslagna premiesystemet torde totalt sett på lång sikt medföra en
kostnadsminskning i förhållande till nuläget. Härvid är emellertid att märka
att mitt förslag beträffande övergång från pension till premievederlag
innebär en överflyttning av kostnader från tolfte till fjärde huvudtiteln,
vilka kostnader icke beräknats i gällande kostnadsram för försvaret. För
budgetåret 1962/63 torde likväl denna överflyttning icke medföra kostnadsökningar
av beskaffenhet att böra påverka ifrågavarande anslag; viss hän
syn har i årets statsverksproposition även tagits till de premier för reservofficerare
vid armén, som beslutats av 1960 års riksdag.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att premiesystem för reservbefäl vid krigsmakten må
införas i huvudsaklig överensstämmelse med vad jag föreslagit
i det föregående.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:

Hugo Grimlund

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

Bilaga 1

Tjänstgöringsskyldighet för reservpersonalen vid krigsmakten enligt 1943 års reservbefälskungörelser
och 1951 års kungörelse angående väg- och vattenbyggnadskåren

Kategori	Tjänstgörings- skyldighet till resp. avgångsålder	Anmärkningar
Officerare (motsv.)
Armén
officer	38	48 dgr/3 år
	47	48 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
arméingenjör	47	48 dgr/3 år
(arméunderingenjör)	55	30 dgr/3 år
bataljonsläkare	47	48 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
militärunderveterinär		230 dgr
bataljonsveterinär	47	48 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
officer i väg- och	47	48 (40) dgr/3 år
vattenbyggnadskåren
	55	30 dgr/3 år
	60	20 dgr	Gäller endast regementsofficer.
Marinen
officer flottan (sjökapten)	38	1
	47	[365 dgr + 2 X 60
	55	] dgr
officer flottan (ej sjökapten),	38	365 dgr + 60 dgr/
officer marinintendentur-		5 år
kåren	47	60 dgr/5 år
	55	30 dgr/3 år
mariningenjör	47	18 mån. + 60 dgr/
(marinunderingenjör)		5 år
	55	30 dgr/3 år
officer, kustartilleriet	38	48 dgr/3 år
	47	48 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
marinläkare	47	60 dgr/5 år
	55	30 dgr/3 år
Flygvapnet
officer i marktjänst	38	45 dgr/3 år
	47	45 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
officer i flygförartjänst,	—	90 dgr/år under 3	Premie utgår för varje obligatorisk
anställd efter 1957		år jämte frivilliga	rep.övning med 750 kr. och för varje
		rep. övningar, en-	frivillig repövning med 3 000 kr.
		var om 90 dgr
	38	45 dgr/3 år
	47	45 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
officer i flygförartjänst,	38	45 (35) dgr/2 år	För tjänstgöring om minst 45 dgr i
anställd före 1958	47	45 (35) dgr/2 år	anslutning till repövning för omskol-
	55	30 dgr/3 år	ning till ny flygplanstyp utgår premie
			med 1 500 kr.
flygingenjör i marktjänst	47	45 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

Kategori	Tjänstgörings- skyldighet	Anmärkningar
flygingenjör i flygtjänst,	47	45 (35) dgr/2 år
meteorolog	55	30 dgr/3 år
flygläkare	47	45 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
Underofficerare (motsv.) Armén

underofficer	38	48 dgr/3 år
	47	48 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
tyghantverkare	47	48 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
Marinen
underofficer, flottan	38	180 dgr + 60 dgr/
		5 år
	47	60 dgr/5 år
	55	30 dgr/3 år
underofficer, kustartilleriet	38	48 dgr/3 år
	47	48 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
Flygvapnet
underofficer i marktjänst	38	45 dgr/3 år
	47	45 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
verkmästare — mästare	38	45 dgr/3 år
	47	45 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
Underbefäl (motsv.) Armén armétekniker	47

48 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år
Marinen
högbåtsman	38	60 dgr/5 år	Premie utgår för fullgjord tjänstgö-ring till högbåtsman anställd före 29 års ålder med 3 000 kr. och till hög-båtsman anställd efter 29 års ålder
			med 1 500 kr.
Flygvapnet överfurir i signaltjänst	38	45 dgr/3 år	Premie utgår för fullgjord tjänstgö-ring till överfurir anställd före 29 års
			ålder med 3 000 kr. och till överfurir anställd efter 29 års ålder med 1 500 kr.
	47	45 dgr/3 år	Premie utgår för fullgjord tjänstgö-ring till överfurir anställd före 29 års
			ålder med 5 000 kr., till överfurir an-ställd efter 29 års ålder men före 38 års ålder med 4 000 kr. och till över-furir anställd efter 38 års ålder med 2 000 kr.
flygtekniker	47	45 dgr/3 år
	55	30 dgr/3 år

Kungl. Maj:ts proposition nr 78 år 1962

Bilaga 2

Förslag

till premiesystem för reservanställd personal vid krigsmakten

Kategori	Tjänstgöringsperioder och avgångs-premier (ortsgrupp 4)	Avvikelser i departe-mentspromemorian
Ålder	Dgr i tjg period	Antal må-nads löner och löne-klass	premie- belopp
Officerare (molsv.)
Armén
officer	37	170	4 x A 15	5 980
	47	150	4 x A 21	8 276
bataljonsläkare	—	2230	6 x A 19	11 130	4 x A 19
	47	195	5 x A 23	11 525	4 x A 23
b atal j onsveterinär	—	>230	6 x A 17	9 996	4 x A 17
	47	195	5 x A 23	11 525	4 x A 23
officer i väg- och	37	170	4 x A 15	5 980	kategorien ej upptagen
vattenbyggnadskåren	47	150	4 x A 21	8 276	i förslaget
	55	60	2 x A 21	4 138
	260	20	—
Marinen
officer flottan och	—	3365	5 x A 15	7 475
marinintendenturkåren	37	170	4 x A 15	5 980	perioden 180 dagar
	47	150	4 x A 21	8 276	perioden 120 dagar
officer kustartilleriet	37	235	6 x A 15	8 970
	47	150	4 x A 21	8 276
marinläkare	—	*230	6 x A 19	11 130	4 X A 19
	47	195	5 X A 23	11 525	4 X A 23
Flygvapnet
officer i marktjänst	37	235	6 x A 15	8 970
	47	150	4 x A 21	8 276
officer i flygförartjänst,	—	4270	3 x A 15	4 485
anställd efter 1957	37	170	4 x A 15	5 980
	47	150	4 X A 21	8 276
officer i flygförartjänst,	37	225	5 x A 15	7 475	kategorien ej upptagen
anställd före 1958	47	225	5 x A 21	10 345	i förslaget
ineteorolog	37	225	5 x A 19	9 275
	47	225	5 x A 21	10 345	5 X A 23
flygläkare	—	*230	6 x A 19	11 130	4 x A 19
	47	195	5 x A 23	11 525	4 x A 23
Underofficerare (molsv.)
Armén
underofficer	37	170	4 x A 11	4 816
	47	150	4 x A 13	5 372
tyghantverkare	37	170	4 x A 13	5 372
	1 47	150	4 x A 17	6 664	''

1 Tjänstgöringen fördelad på högst fyra år.

2 Gäller endast regementsofficer.

3 Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.

4 Tre obligatoriska repetitionsövningar om 90 dagar vardera under tre på varandra följande år.
För varje frivillig repetitionsövning om 90 dagar utgår dessutom premie med två månadslöner i
A 15.

6 Enligt 1961 års löner.

Kungl. Maj. ts proposition nr 78 år 1962

Kategori	Tjänstgöringsperioder och avgångs-premier (ortsgrupp 4)	Avvikelser i departe-mentspromemorian
Ålder	Dgr i tjg period	Antal må-nads löner och löne-klass	2 Premie-belopp
Marinen
underofficer, flottan	—	*180	2 x All	2 408
	37	170	4 x A 11	4 816	perioden 180 dagar ..
	47	150	4 x A 13	5 372	perioden 120 dagar
underofficer,	37	170	4 x A 11	4 816
kustartilleriet	47	150	4 x A 13	5 372
Flygvapnet
underofficer i marktjänst	37	170	4 x A 11	4 816
	47	150	4 x A 13	5 372
verkmästare — mästare	37	170	4 x A 13	5 372
	47	150	4 x A 17	6 664
Underbefäl (motsv.)
Armén
armétekniker	37	170	4 x A 10	4 580
	47	150	4 x A 12	5 092
Marinen
högbåtsman	37	180	4 x A 11]	4 816
Flygvapnet
överfurir i signaltjänst	37	170	4 x A 11	4 816
	47	150	4 x A 11	4 816
flygtekniker	37	170	4 x A 10	4 580
	47	150	4 x A 12	5 092

1 Första reservtjänstgöring, som fullgöres i en följd.

2 Enligt 1961 års löner

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62
200654