Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1964
Proposition 1964:77
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1964
1
Nr 77
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder
i prisreglerande syfte på jordbrukets område,
m. m.; given Stockholms slott den 6 mars 1964.
Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen
att bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmqvist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen framläggs förslag beträffande användningen av införseloch
regleringsavgiftsmedel på jordbrukets område.
Vidare föreslås en omläggning av prisregleringen för brödsäd, m. m.
Till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område begärs för nästa budgetår
ett förslagsanslag av 155 miljoner kr.
1 Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 77
2
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
6 mars 1964.
Närvarande:
Ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden Sträng, Andersson,
Lindström, Länge, Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson,
Hermansson, Holqmvist, Aspling, Palme.
Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist, fråga om vissa
åtgärder i prisreglerande syfte på jordbrukets område, m. m. samt anför
därvid.
I årets statsverksproposition (bil. 11, s. 74) har Kungl. Maj:t — sedan
jag anmält min avsikt att senare föreslå Kungl. Maj :t att för riksdagen
framlägga särskild proposition angående vissa åtgärder i prisreglerande
syfte på jordbrukets område, m. m. — föreslagit riksdagen att, i avbidan
på särskild proposition, till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1964/65 beräkna ett förslagsanslag av 155 miljoner kr.
I skrivelse den 27 augusti 1963 har statens jordbruksnämnd framlagt
beräkningar och förslag rörande medelsbehovet under nästa budgetår för
bl. a. de ändamål, som avses med nyssnämnda anslag.
Med skrivelse den 7 februari 1964 har statens jordbruksnämnd gjort
framställning i vissa frågor rörande jordbruksregleringen m. m.
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 1964
3
Jordbruksnämndens förslag såvitt rör anslaget till prisreglerande åtgärder
på jordbrukets område
I sin skrivelse den 27 augusti 1963 hemställer statens jordbruksnämnd,
att förslagsanslaget till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
ökas med 2 miljoner kr.
Anslag
1963/64
1. Allmänt mjölkpristillägg .. 101 500 000
2. Stöd åt odlingen och bered
ningen
av hampa samt till
vissa odlingsförsök m. m. avseende
spånadsväxter...... 700 000
3. Prisutjämning av vissa jord
bruksreglerade
råvaror till
livsmedelsindustrin........ 50 000 000
4. Diverse kostnader ........ 1 100 000
Förslag
1964/65
98 000 000
Ökning eller
minskning
- 3 500 000
700 000 —
55 000 000 + 5 000 000
1 100 000 —
Anslag resp. anslagsbehov
(avrundat) 153 000 000 155 000 000 + 2 000 000
1. Jordbruksnämnden förutsätter, att det allmänna mjölkpristillägget för
regleringsåret 1964/65 enligt grunderna för gällande prissättningssystem
kommer att utgå med oförändrat belopp, 74,4 öre per kg mjölkfett i den
vid mejerierna invägda mjölken. Då mjölkinvägningen kan förutses bli
av något mindre omfattning än under innevarande budgetår, kan medelsåtgången
under budgetåret 1964/65 beräknas till 98 milj. kr.
2. Jordbruksnämnden föreslår ett oförändrat prisstöd, 680 000 kr., till
1964 års hampodling. Vidare förordas att sedvanligt statsbidrag på 14 000
kr. lämnas Riksförbundet Lin och hampa för att bestrida viss del av förbundets
årliga kostnader för tekniska undersökningar och försöksverksamhet.
Ett oförändrat stöd med 6 000 kr. bör jämväl lämnas Sveriges
allmänna linodlingsförening.
3. Ersättning för jordbrukets kostnader för prisutjämning på råvaror till
livsmedelsindustrin i anledning av vissa åtgärder inom EFTA skall enligt
beslut vid 1960—1962 års riksdagar (senast prop. 1962: 95; JoU
1962: 10; rskr 199) tills vidare utgå för choklad- och konfektyrvaror,
bisquits och wafers, senap, såser, soppor, o. d. samt fiskkonserver o. d.
Prisutjämningsförfarandet administreras beträffande utbetalningar och
kontroll för choklad- och konfektyrvaror samt bisquits och wafers av
4
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i
kontrollstyrelsen och i övrigt av jordbruksnämnden. Kostnaderna för prisutjämningen
under budgetåret 1963/64 beräknas understiga den härför
anvisade anslagsposten på 50 milj. kr. med ett belopp i storleksordningen
5 å 10 milj. kr. En av de viktigaste i prisutjämningen ingående råvarorna,
sockret, har på grund av de höga internationella priserna en längre tid
varit fritt från införselavgift, till följd varav någon prisutjämning under
ett antal månader inte utgår för denna råvara.
För budgetåret 1964/65 har nämnden funnit sig böra räkna med ett
medelsbehov till nu ifrågavarande prisutjämningsändamål på sammanlagt
ca 55 milj. kr. Vid beräkningen har nämnden ansett sig inte kunna ta
hänsyn till sådana utvidgningar av varuområdet för hithörande prisutjämningar,
som framdeles kan komma att genomföras.
4. Jordbruksnämnden föreslår, att från anslagsposten till diverse kostnader
för budgetåret 1964/65 skall få bestridas utgifter av samma slag
som budgetåret 1963/64.
Från anslagsposten bör sålunda nämnden få bestrida utgifterna för det
fortsatta stödet åt ullproduktionen i enlighet med principbeslut vid 1959
års riksdag (nämnden beräknar kostnaderna härför till omkring 400 000
kr.) och för ersättning till Svenska mejeriernas riksförening u. p. a. för
handhavande av vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter
sammanhängande uppgifter (härtill beräknar nämnden högst 200 000 kr.).
Av anslagsposten torde vidare liksom under budgetåret 1963/64, inom
ett beräknat belopp av 500 000 kr., efter Kungl. Maj :ts beslut i varje
särskilt fall få bestridas sådana oförutsedda utgifter, som mera direkt
kan föranledas av den prisreglerande verksamheten. Av sistnämnda delpost
bör Kungl. Maj :t på samma sätt som gäller för innevarande budgetår
få anvisa medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och
administration i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.
Jordbruksnämndens framställning den 7 februari 1964 i vissa frågor
rörande jordbruksregleringen m. m.
Införselavgiftsmedlens användning m. m.
I sin skrivelse lämnar statens jordbruksnämnd dels redogörelse för de
beslut av statsmakterna, som skall ligga till grund för införselavgiftsmedlens
användning, dels redogörelser och beräkningar för samt förslag om
storleken och användningen av sådana medel under regleringsåren 1962/63
—1964/65. I skrivelsen hemställer nämnden vidare om förnyelse av bemyndiganden
rörande användningen av regleringsmedel för viss upplysningsverksamhet
och angående användningen av interna regleringsavgifter.
Till nämndens skrivelse är fogade sammanställningar i ämnet (s. 5—9).
Införselavgijier på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1963164 och 1964165
(Tecknet * är utsatt i uppgiftskolumnerna för varugrupper, där inflytande avgiftsmedel beräknas icke uppgå till 10 000 kr.)
Avgiftsbclagda importvaror | Regleringsåret 1/9 1963—31/8 1964 | Regleringsåret 1/9 1964—31/8 1965 | ||||
Beräknad import ton | Antagen införselavgift kr. per 100 kg | Avgiftsmedel, 1 000 kr. | Beräknad import ton | Antagen införselavgift kr. per 100 kg | Avgiftsmedel, 1 000 kr. | |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Brödsäd samt mjöl och gryn därav: |
|
|
|
|
|
|
vete.................................... | 180 000 | 21 | 37 800 | 50 000 | 21,45 | 10 725 |
råg .................................... | 100 000 | 21 | 21 000 | 50 000 | 21,45 | 10 725 |
övriga slag.............................. |
|
|
|
|
|
|
Summa |
|
| 58 800 |
|
| 21 450 |
Ärter och bönor (för människoföda) samt hamp- |
|
|
|
|
|
|
frö: |
|
|
|
|
|
|
bönor .................................. | 3 000 | 34,10 | 1 023 | 2 500 | 34,85 | 871 |
ärter .................................. | 4 000 | 10,35 | 414 | 3 000 | 10,55 | 317 |
hampfrö................................ | 1 000 | 34,10 | 341 | 1 000 | 34,85 | 348 |
Summa |
|
| 1 778 |
|
| 1 536 |
Fodermedel (samt malt): |
|
|
|
|
|
|
korn, havre, sorghum (även i form av mjöl |
|
|
|
|
|
|
o. dyl.) .............................. | 5 000 | 17 | 850 | 5 000 | 17 | 850 |
sockersnitzel ............................ | 30 000 | 2 | 600 | 20 000 | 2 | 400 |
kli .................................... | 25 000 | 10 | 2 500 | 25 000 | 10 | 2 500 |
majs .................................. | 40 000 | 19 | 7 600 | 38 000 | 20 | 7 600 |
oljekraftfoder............................ | 275 000 | 3 | 8 250 | 275 000 | 3 | 8 250 |
malt .................................. | 6 000 | 20 | 1 200 | 6 000 | 20 | 1 200 |
hömjöl.................................. | 9 000 | 4 | 360 | 9 000 | 4 | 360 |
övriga (bl. a. melass) .................... | 35 000 | 4,20 | 1 470 | 25 000 | 4,20 | 1 050 |
Summa | — | — | 22 830 | — | — | 22 210 |
oi
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1965
OJ
Införselavgifter på jordbruksregleringens område under regleringsåren 1963164 och 1964f65 (forts.)
Avgiftsbelagda importvaror | Regleringsåret 1/9 1963—31/8 1964 | Regleringsåret 1/9 1964—31/8 1965 | ||||
| Beräknad import ton | Antagen införselavgift kr. per 100 kg | Avgiftsmedel, 1 000 kr. | Beräknad import ton | Antagen införselavgift kr. per 100 kg | Avgiftsmedel, 1 000 kr. |
1 | 2 | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 |
Potatis: |
|
|
|
|
|
|
matpotatis (ej nyskördad, tullbelagd)...... | 6 000 | 17,50 | 1 050 | 30 000 | 12,60 | 3 780 |
mjöl, gryn och flingor av potatis och andra |
|
|
|
|
| 3 380 7 160 |
matpotatisprod........................ Summa |
|
| 3 300 4 350 |
|
| |
Stärkelse och stärkelseprodukter: |
|
|
|
|
|
|
vete-, ris- och potatisstärkelse............ | 300 | 40,10 | 120 | 300 | 40,50 | 121 |
andra slag av stärkelse: maniok- och arrowrot samt diverse stärkelse- |
|
|
|
|
|
|
haltiga slag av mjöl, gryn och flingor .. | 2 800 | 59,90 | *1 427 | 2 800 | 60,50 | 11 444 |
druv- och stärkelsesocker ................ | 350 | 71,60 | »80 | 350 | 72,30 | 1 83 |
dextrin, glättmedel m. m................. | 4 950 | 38,40 | 1700 | 4 950 | 38,80 | >721 |
Summa | — | — | 2 327 | — | — | 2 369 |
Socker m. m.: |
|
|
|
|
|
|
råsocker ................................ | 40 000 |
|
| 43 000 |
|
|
sockerraffinad (även sockerkulör).......... | 50 000 |
|
| 30 000 |
|
|
sirap .................................. | 100 |
|
| 100 |
|
|
sockerbetor.............................. | 51 500 | 3,10 | 1 596 | 75 000 | 2,95 | 2 212 |
Summa | — | — | 1 596 | — | — | 2 212 |
Fettråvaror och fettvaror Summa | 75 000 | 72 | 1 50 000 | 76 000 | 75 | a 52 500 |
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i
1 | 2 | | 3 | 4 | 5 | 6 | 7 | |
Mjölk- och mejeriprodukter: |
|
|
|
|
|
|
hårdost och dessertost .................. | 7 000 | 98 | 6 860 | 7 000 | 97 | 6 790 |
mesost.................................. | 80 | 32,50 | 26 | 80 | 33 | 26 |
smältost................................ | 500 |
|
| 500 |
|
|
torrmjölk .............................. | 70 | 160 | 112 | 70 | 168 | 118 |
övriga slag (mjölk, grädde, smör, glass m. m.) | — | — | 1 420 | — | — | 1 757 |
Summa | — | — | 8 418 | — | — | 8 691 |
Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä): |
|
|
|
|
|
|
kalvött (ostyckat) ...................... | 2 000 | 189 | 3 780 | 2 000 | 204 | 4 080 |
annat nötkött (ostyckat) ................ | 2 000 | 187 | 3 740 | 5 000 | 200 | 10 000 |
fläsk (ostyckat).......................... | 600 | 120 | 720 | 100 | 117 | 117 |
hästkött (ostyckat)...................... | 1 500 | 194 | 2 910 | 1 500 | 193 | 2 895 |
fårkött (ostyckat)........................ | 300 | 246 | 738 | 200 | 254 | 508 |
charkuterivaror, organ, styckningsdetaljer |
|
|
|
|
|
|
(bl. a. salt hästkött) och konserver........ | 11 210 | — | 25 031 | 13 580 | — | 29 566 |
övriga slag (levande djur m. m.).......... | * |
|
|
|
|
|
Summa | — | — | 36 919 | — | — | 47 160 |
Ägg och äggprodukter m. m.: |
|
|
|
|
|
|
fjäderfäkött ............................ | 210 | 277 | 582 | 310 | 181 | 561 |
levande fjäderfä ........................ | * |
|
|
| * |
|
ägg och övriga slag...................... | — | — | 150 | — | — | 770 |
Summa | — | — | 732 | — | — | 1 331 |
Summa för samtliga avgifter | — | — | 187 750 | — | — | 166 625 |
Ränteinkomster å hos jordbruksnämnden inne- |
|
|
|
|
|
|
stående införselavgiftsmedel.............. | — | — | 3 000 | — | — | 3 000 |
Totalt | — | — | 190 750 | — | — | 169 625 |
1 För restitutioner har avdragits för majsstärkelse och för maniok- och arrowrot m. m. 250 000 kr., för druv- och stärkelsesocker 170 000
kr. och för dextrin 1 200 000 kr.
3 För regleringsbidrag och restitutioner i övrigt har avdragits 4 000 000 resp. 4 500 000 kr.
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 196b
8 Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 196''t -
Införselaogifter på jordbruksregleringens område under regleringsåret 1962163
Avgiftsbelagda importvaror | Avgiftsmedel (med avdrag 30/4 1963) 1 000 kr. |
I - - | 2 |
Brödsäd (vete och råg) samt mjöl och gryn därav.......... | 62 022 |
Ärter och bönor (för människoföda) samt hampfrö.......... | 1 759 |
Fodersäd och andra fodermedel (samt malt)................ | 39 962 |
Matpotatis samt mjöl, gryn och flingor av potatis .......... | 3 713 |
Stärkelse och stärkelseprodukter ....................... | 2 387 |
Råsocker, sockerraffinad (även sockerkulör), sirap och socker- |
|
betor............................ |
|
Fettråvaror och fettvaror............... | 40 759 |
Mjölk- och mejeriprodukter....................... | 8 415 |
Slaktvaror (samt slaktdjur; ej fjäderfä) ................ | 42 963 |
Ägg och äggprodukter m. m., samt fjäderfäkött ............ | 2 380 |
Summa för samtliga avgifter | 227 840 |
Ränteinkomster å hos jordbruksnämnden |
|
innestående införselavgiftsmedel | 3 064 |
Totalt | 230 904 |
I fråga om införselavgiftsmedlens storlek anför j ordbruksnämnden.
I jämförelse med den preliminära beräkningen för regleringsåret 1962/63
i jordbruksnämndens skrivelse till Kungl. Maj :t den 5 februari 1963 utvisar
de definitiva inkomstsiffrorna en minskning av totalinkomsten med
ca 2,5 milj. kr. Det totala avgiftsbeloppet utgör sålunda ca 227,8 milj. kr.
Inkomstminskningen har uppkommit såsom en följd av minskad import
av brödsäd och av slaktvaror. Införselavgifterna på fodermedel och för
fettvaror har emellertid ökat beroende på ökning av importen av fodermedel
resp. höjning av avgiftsbeloppen till följd av låga världsmarknadspriser
för fettvaror.
Beräkningarna för reglering sår et 1963/6å bygger på de under hittills
gången del av regleringsåret gällande avgiftssatserna med vissa för de sista
månaderna av samma regleringsår inträdande höjningar till följd av
utlösning av den s. k. inkomstregeln. De antagna importkvantiteterna har i
olika avseenden omräknats. Jämfört med de uppskattningar, som gjordes
i skrivelsen den 5 februari 1963, har sålunda — närmast såsom följd av
1963 års skördeutfall — beräknats tillkomma avsevärda importkvantiteter
brödsäd, medan däremot importen av korn och havre antagits komma att
bortfalla. En ganska betydande inkomstminskning har beräknats uppkomma
genom att införselavgiften för råsocker, sockerraffinad och sirap på
grund av världsmarknadsläget har kraftigt nedsatts eller slopats. Totalbeloppet
för de inflytande införselavgifterna har beräknats sjunka från
201,7 till 187,7 milj. kr.
Förändringar i de beräknade beloppen av inflytande införselavgiftsinedel
kan givetvis komma att inträffa längre fram under regleringsåret, beroende
bl. a. på att även andra utlösningar av spärregler än den förut nämn
-
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964
9
Fördelning av införselavgiftsmedlen för import under regleringsåren 1962/63 och
1963/64 inom en totalram av 150 respektive 160 miljoner kr.
Avgiftsmedel att fördela | Avgiftsmedlen fördelas till | Fördelning | Fördelningsplan |
| för regie- | för reglerings- | |
|
| ringsåret | året 1963/64 |
|
| 1962/63 | preliminärt |
|
| 1 000 kr. | 1 000 kr. |
1 | 2 | 3 | 4 |
I. Fördelning av införselavgif- |
|
|
|
ter för nedanstående varaslag |
|
|
|
Brödsäd samt mjöl och gryn | Svensk spannmålshandel | — | 3 000 |
därav Potatis | Sveriges stärkelseproducenters | 1 500 | 1 500 |
| förening |
|
|
Stärkelse och stärkelsepro- | Sveriges stärkelseproducenters | 2 300 | 2 300 |
dukter | förening |
|
|
Socker och sockerprodukter | Sockerregleringsfonden | 16 800 | 16 800 |
Fettvaror | Sveriges oljeväxtintressenter | 26 000 | 26 000 |
Mjölk- och mejeriprodukter | Svenska mejeriernas riks- | 8 328 | 9 000 |
förening |
| 27 400 | |
Slaktvaror samt slaktdjur | Svensk kötthandel | 30 153 | |
Fjäderfäkött | Sveriges export- och import- | | 1 660 | | 400 |
Ägg m. m. | förening för ägg Sveriges export- och import- | 1 500 | |
| |||
Ärter och bönor Fodermedel (samt malt) | förening för ägg Svensk kötthandel Svenska mejeriernas riks- | 1 759 r | 600 21 500 |
| förening |
|
|
| Summa | 110 000 | 110 000 |
II. Fördelning av influtna eller | Svenska mejeriernas riks- | 28 500 | 11 250 |
utöver tidigare 11 O-miljoners- | förening |
| 25 000 |
ram inflytande icke dispone- | Svensk kötthandel | 10 500 | |
rade införselavgiftsmedel | Sveriges export- och import- | 1 000 | 4 750 |
| förening för ägg |
| 1 000 |
| Reserv till jordbruksnämndens |
| 8 000 |
| förfogande |
|
|
| Totalt | 150 000 | 160 000 |
da kan föranleda ändringar i olika riktningar av nu gällande avgiftssatser.
Beräkningarna för regleringsåret 1964/65 bygger i huvudsak på de avgiftssatser,
som efter utlösning av inkomstregeln i början av år 1964 gäller
»mellan prisgränserna». Hänsyn har i detta sammanhang däremot inte
ansetts böra tas till andra förmodade utlösningar i olika riktningar av de
till regleringssystemet hörande spärreglerna. Importkvantiteterna har beräknats
under förutsättning av normala skörde- och marknadsförhållanden,
varvid dock, med hänsyn till redan kända skördefaktorer, har antagits
viss ökning för kvantiteten importerad brödsäd och viss minskning
för kvantiteten importerat korn och havre. Beräkningen av storleken av
de rörliga fodermedelsavgifterna bygger på förutsättningen av normala
skörde- och marknadsförhållanden.
lf Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 77
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 10(ii
I fråga om införselavgiftsmedlens användning anför
jordbruksnämnden i huvudsak följande.
Av de för import under regleringsäret 1962/63 influtna införselavgifterna
har till ändamål utanför den egentliga prisregleringen på jordbrukets
område reserverats eller tagits i anspråk följande belopp, nämligen 1 000 000
kr. för effektivisering av matpotatisodlingen m. m., 50 000 kr. till SMAK
för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet, 50 000 kr. till Sveriges
utsädesförening som bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten,
ca 87 300 kr. för att täcka veterinärstyrelsens kostnader
för pastöriseringskontrollen, ca 720 400 kr. för prisutjämning på torkat
äggalbumin och ca 140 100 kr. för prisutjämning på kärnbindemedel. Av
de till veterinärstyrelsens förfogande under tidigare regleringsår ställda
avgiftsmedlen för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll av animala
livsmedel har återbetalats ca 21 300 kr., medan av de för regleringsåret
1962/63 anvisade avgiftsmedlen tagits i anspråk endast ca 7 800 kr.,
varigenom en nettoinkomst har uppkommit på ca 13 500 kr.
Av det totala inkomstbeloppet om ca 227,8 milj. kr. har således tillhopa
omkring 2 milj. kr. tagits i anspråk för annat ändamål än sedvanlig jordbruksregleringsverksamhet.
Av återstoden av totalbeloppet, 225,8 milj. kr.,
hänför sig ca 61,9 milj. kr. av införselavgifterna för brödsäd till sådan
brödsädsimport, som föranletts av att motsvarande kvantiteter inhemsk
brödsäd måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderändamål inom
landet. Bidrag av regleringsmedel för avsättning av brödsäd på nämnt sätt
har lämnats med högre belopp än som influtit i införselavgift vid importen.
I den för regleringsåret 1962/63 fastställda normalramen ingår för
fodermedelsavgifter ett belopp av 21,5 milj. kr. Utöver detta belopp har under
regleringsåret 1962/63 i fodermedelsavgifter influtit ca 18,5 milj. kr. De
nämnda intäktsbeloppen om 61,9 milj. kr. och 18,5 milj. kr. har inte inneburit
något nettotillskott för jordbruket, enär de motsvarats av utgiftsökningar
av minst samma storlek för regleringsföreningarna eller för de enskilda
jordbrukarna. Av avgiftsintäkterna för regleringsåret 1962/63 har
vidare ca 5,7 milj. kr. av införselavgifterna för socker och sockerprodukter
avförts som avbetalning på sockerregleringens skuld till fettclearingkassan.
Av införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1962/63 återstår således ett belopp
av (225,8 — 61,9 — 18,5 — 5,7) 139,7 milj. kr. Jordbruksnämnden
liar, i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, för regleringsåret
1962/63 på de olika regleringsgrenarna fördelat hela det utökade rambeloppet
av 150 milj. kr. på sätt som framgår av sammanställningen på s. 9.
Därvid har nämnden, utöver det nyss angivna beloppet av 139,7 milj. kr.,
tagit i anspråk 10,3 milj. kr. av under tidigare regleringsår influtna, icke
disponerade införselavgiftsmedel. I sammanhanget upplyser nämnden om
att härefter innestående odisponerade införselavgiftsmedel från regleringsåren
1960/61 och 1961/62 jämte därå per den 1 januari 1964 upplupna
räntor uppgår till sammanlagt 56,3 milj. kr.
Införselavgiftsmedlen för regleringsåret 1963/6/f tillgodoförs, inom ramen
för av Kungl. Maj :t meddelade bemyndiganden, successivt de av riksdagen
för regleringsåret fastställda ändamålen. Den av jordbruksnämnden,
i samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, upprättade preliminära
fördelningsplanen för avgiftsmedel inom den fastställda normalramen
på 160 milj. kr., framgår av tablån på s. 9. Det tillkommande
rambeloppct av 50 milj. kr., vilket anvisats av 1963 års riksdag, har
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196b
såsom framgår av planen fördelats särskilt. Härvid har nämnden föruLsatt,
att nämnden skall få rätt att i mån av behov ta i anspråk såväl under
tidigare regleringsår influtna som under regleringsåret 1963/64 inflytande,
icke disponerade införselavgiftsmedel och vid fördelningen, efter
samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, få vidta erforderliga avvikelser
från de regler som allmänt gäller vid användningen av införselavgiftsmedlen
från olika varuområden. Såsom tillhörande normalramen har
av införselavgifterna för fodermedel endast medräknats förutnämnt belopp
på ca 21,5 milj. kr. och av införselavgifterna för importerad brödsäd
m. m. har inte medtagits avgifterna för sådan import, som föranleds av att
motsvarande kvantiteter inhemsk brödsäd till följd av kvalitativa brister
— med bidrag av regleringsmedel ej understigande införselavgifterna —
måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderändamål inom landet.
Avgifterna för fodermedel samt för ärter och bönor är avsedda att
fördelas efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation.
De för regleringsåret 196b/65 inflytande införselavgiftsmedlen berörs
dels av en skrivelse till nämnden från veterinärstyrelsen med begäran att
medel av inflytande införselavgifter måtte för budgetåret 1964/65 anvisas
för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll av animala livsmedel
(högst 30 000 kr.) och för att täcka de statliga kostnaderna vid pastöriseringskontrollen
(högst 120 000 kr.), dels av en till nämnden från SMAK
inkommen framställning om bidrag på sammanlagt 165 000 kr. till en av
organisationen ledd upplysningsverksamhet rörande matpotatis. Jordbruksnämnden
har för sin del ansett sig inte böra tillstyrka, att importavgiftsmedel
i fortsättningen tas i anspråk för de av veterinärstyrelsen angivna
ändamålen. Den begärda ökningen av bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet
föranleder däremot inte någon erinran från nämndens sida.
Ökningen skulle innebära att, utöver nu utgående bidrag av införselavgiftsmedel,
ett ytterligare bidragsbelopp på 65 000 kr. komme att utgå till upplysningsverksamheten
i fråga. I övrigt bör, såvitt nämnden nu kan bedöma,
de för regleringsåret 1964/65 inflytande införselavgiftsmedlen få användas
på samma sätt som motsvarande avgiftsmedel för innevarande
regleringsår.
I anslutning till vad härutinnan har medgivits för innevarande regleringsår
vill jordbruksnämnden i detta sammanhang hemställa om bemyndigande
att för regleringsåret 1964/65 medge vederbörande regleringsföreningar
att av införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel använda
sammanlagt 1 000 000 kr. för upplysningsverksamhet inom föreningarnas
intresseområden.
Beträffande användningen under regleringsåret 1964/65 av interna regleringsavgifter
inom jordbruket (förmalningsavgifter, oljekraftfoderavgifter,
tillverkningsavgifter för vissa produkter av potatis m. m., utjämningsavgifter
för mjölk och mejeriprodukter, mjölkavgifter samt slaktdjursavgifter)
och av motsvarande kompensationsavgifter föreligger enligt jordbruksnämndens
mening inte anledning att föreslå någon ändring i förhållande
till vad som nu gäller. Nämnden hemställer sålunda att de bemyndiganden,
som nämnden erhållit för hithörande avgiftsmedel under innevarande
regleringsår, måtte utan ändring förnyas för avgiftsmedlen under
nästkommande regleringsår.
12
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196b
Inkomstbortfall och förluster för jordbruket till följd av Sveriges medlemskap
i EFTA
Vissa problem, som uppstått eller kan uppstå för jordbruket och för
livsmedelsindustrin till följd av Sveriges medlemskap i EFTA, har upptagits
till behandling och i viktiga avseenden genom riksdagsbeslut under
åren 1960—1963 fått en (såvitt gäller gången tid) definitiv eller en provisorisk
lösning.
I sin skrivelse redogör jordbruksnämnden för berörda förhållanden såvitt
de hittills har kunnat överblickas, d. v. s. från EFTA-avtalets ikraftträdande
den 1 juli 1960 t. o. m. utgången av regleringsåret 1962/63. Utgångspunkter
för nämndens bedömningar i sammanhanget har varit dels
frågan, om och i vad mån en minskning i jordbrukets avsättningsmöjligheter
har uppstått till följd av en av EFTA föranledd minskning av gränsskyddet
eller om jordbruket självt måst eliminera en sådan minskning
genom att anlita medel som eljest på annat sätt skulle ha tillgodonjutits
av jordbruket, dels om de totalbelopp av införselavgiftsmedel, som skall
stå till jordbrukets förfogande, till följd av en anpassning av vissa avgiftsbelopp
efter EFTA-reglerna inte kan uppnås.
Beträffande frågan om inverkan av ett minskat gränsskydd
på avsättningen av jordbrukets produkter
erinrar nämnden om gällande bestämmelser rörande prisutjämning, varigenom
berörda livsmedelsindustrier erhåller möjlighet att inköpa inhemska
jordbruksråvaror till oreducerade priser, oaktat gränsskyddet för
den färdiga industriprodukten nedgått eller helt upphört till följd av EFTA-avtalet.
För flertalet av ifrågavarande produkter bestrids kostnaderna för
prisutjämningen av särskilt anslagna budgetmedel. Prisutjämningen för kärnbindemedel
på spannmålsbasis bekostas emellertid av vissa utöver normalramen
inflytande införselavgiftsmedel. Intill den 1 september 1963 har härtill
åtgått ca 140 000 kr. Även kostnaderna för prisutjämning på äggalbumin bestrids
av inflytande införselavgifter. För tiden den 1/7 1960—30/6 1962 togs
för ändamålet i anspråk för äggregleringen disponibla regleringsmedel. Kostnaderna
under nämnda tid uppgick till ca 438 000 kr. För tiden efter den
1/7 1962 anlitas för samma ändamål medel utöver normalramen. Fr. o. m.
sistnämnda datum t. o. m. utgången av regleringsåret 1962/63 drog prisutjämningen
en kostnad av ca 720 000 kr. För prisutjämningen för stärkelseprodukter
har i avvaktan på slutlig reglering förskottsvis tagits i anspråk
— inom normalramen influtna — importavgiftsmedel för matpotatis.
Hittills har av dessa medel utbetalats 2 milj. kr. Enligt gjorda beräkningar
har t. o. m. regleringsåret 1962/63 sammanlagt ca 4 188 000 kr.
åtgått för den EFTA-betingade prisutjämningen på stärkelseområdet.
Beträffande vissa andra med anlitande av jordbruksråvaror tillverkade
produkter har gränsskyddet försvagats (eller upphört) till följd av EF
-
13
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 196k
TA, utan att de på grund härav behövt bli föremål för prisutjämning.
Bland hithörande varor märks stearin, glass innehållande kakao, öl samt
skorpor, cakes och Danish pastry m. fl. Importutvecklingen beträffande
dessa varor och konsumtionsutvecklingen i Sverige kan emellertid inte tas
till intäkt för anspråk på gottgörelse för hämmad avsättning av svenska
industriprodukter eller jordbruksråvaror. Några anspråk på gottgörelse
för försvårad avsättning har i varje fall hittills inte heller framställts från
jordbrukets sida.
I frågan om minskning av de införselavgifter som
ställts till jordbrukets förfogande erinrar nämnden om
att en försvagning av det svenska gränsskyddet ägt rum såväl i form av
avtrappning av införselavgifterna vid import från EFTA-länderna som genom
utebliven nettohöjning av avgifterna gentemot länder utanför EFTA.
Jämförelser mellan de införsclavgiftsbelopp som skulle ha uttagits om
EFTA-förpliktelserna inte hade funnits, och de faktiskt tillämpade avgiftsbeloppen
utvisar, enligt av nämnden gjorda beräkningar, för tiden den 1/7
1960—31/8 1963 ett inkomstbortfall om 2,9 milj. kr.
En principiell utgångspunkt vid överväganden av de problem i detta
sammanhang som för jordbrukets del ännu föreligger olösta bör, enligt
jordbruksnämndens mening, vara att jordbruket inte självt skall i sista
hand behöva bära de inkomstbortfall och förluster, som för dess del eljest
kan föranledas av att EFTA-konventionen genomförs. Nämnden erinrar
om att nämnden och jordbrukets förhandlingsdelegation, då det nuvarande
sexårsavtalet ingicks, uttryckligen förklarat sig förutsätta, att statsmakterna
skall vidta åtgärder för att förhindra att möjligheterna till utfyllnad
av inkomstklyftan mellan jordbruket och andra yrkesgrupper förminskas
genom svenska åtaganden på det internationella planet.
Såsom anförts i det föregående har jordbruket inom normalramen av
införselavgiftsmedel t. o. m. utgången av regleringsåret 1962/63 bekostat
i prisutjämning för äggalbumin ca 438 000 kr. och i prisutjämning för dextrin
o. dyl. ca 4 188 000 kr. eller sammanlagt ca 4 626 000 kr. Nämnden
anser det uppenbart, att jordbruket gottgörs ersättning med detta belopp.
Då tillräckliga införselavgiftsmedel inte kan, åtminstone inte med någon
säkerhet, beräknas bli tillgängliga utanför ramen under återstoden av sexårsperioden,
föreligger enligt nämndens uppfattning starka skäl för att
medel till sådan gottgörelse anvisas över budgeten. Nämnden föreslår därför
att ett belopp av (avrundat) 4 650 000 kr. anvisas under förslagsanslaget
till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
1964/65. Anslagsposten till prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin
bör därvid lämpligen benämnas Prisutjämning på råvaror till livsmedelsindustrin
m. m. Nämnden hemställer samtidigt om bemyndigande
14
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964
att, med anlitande av sålunda anvisat anslagsbelopp, verkställa erforderlig
medelsöverföring och utbetalning efter närmare granskning av föreliggande
anspråk.
Såvitt gäller därefter kvarstående EFTA-problem för jordbruket har
nämnden förklarat sig ha för avsikt att inkomma med förnyad framställning
i ämnet, när faktiska uppgifter föreligger för regleringsåret 1963/64
och utvecklingen under regleringsåret 1964/65 bättre kan överblickas.
Jordbruksnämnden har i nu berörda frågor haft samråd med jordbrukets
förhandlingsdelegation. Delegationen har därvid tillstyrkt, att framställning
om medelsanvisning nu görs, under det att delegationen på nuvarande
stadium i övrigt inte anser sig kunna ta ställning till de föreliggande
spörsmålen.
Införselavgifter för vasslepulver
Införselavgiften för såväl torrmjölk som vasslepulver (indunstad vassle),
vilka varor enligt tulltaxan hänförs till samma statistiska nummer, uppgår
f. n. till 152 öre per kg. Under senare år har vasslepulver börjat tillverkas
i ökande omfattning. Då det inhemska priset, omkring 150 öre per kg, är
väsentligt lägre än priset på torrmjölk, anser nämnden att nu gällande införselavgift
för vasslepulver är för hög. Med utgångspunkt från rådande
importpriser och införselkostnader har nämnden, som i ämnet samrått
med jordbrukets förhandlingsdelegation, funnit, att avgiften tills vidare
kan bestämmas till 70 öre per kg utan att det nuvarande prisläget rubbas.
Nämnden hemställer om bemyndigande att, vid ändringar i fråga om
gränsskyddet för torrmjölk, få vidta motsvarande ändringar i införselavgiften
eller i gränsskyddet i övrigt för vasslepulver.
Utredning angående stödet åt fläsk- och fodersädsproduktionen
Genom beslut den 8 december 1961 uppdrog Kungl. Maj :t åt jordbruksnämnden
att, med beaktande av vad som anförts i jordbruksutskottets
utlåtande 1961:40, bl. a. utreda frågorna om stödet åt fläskproduktionen
och fodersädsproduktionen samt sambandet mellan åtgärderna till stöd
åt dessa produktionsgrenar.
Jordbruksnämnden erinrar om det besvärliga avsättningsläget i fråga
om fläsk, som rådde åren 1961 och 1962, men framhåller att marknaden
nu genom olika åtgärder kommit i balans. Nämnden räknar sålunda med
att det under år 1964 inte skall uppstå några avsättningssvårigheter i fråga
om fläsk.
De åtgärder som inom sexårsavtalets ram har tillgripits för att få till
stånd balans i fläskproduktionen, har i första hand avsett prisbildningen
på fodersäd. Genom olika stödåtgärder har fodersädspriset under de båda
15
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964
senaste regleringsåren kunnat hållas på en sådan nivå, att förhållandet
mellan fläskpris och fodersädspris blivit rimligare än tidigare. Vidare har
vid ett flertal spärregelutlösningar införselavgiften för fläsk höjts mindre
än för andra varor. Detta har medfört, att denna avgift f. n. är 9 öre lägre
än i utgångsläget den 1 september 1959.
De nu anförda omständigheterna leder enligt nämndens uppfattning till
den slutsatsen, att det inte finns någon anledning att för den återstående
delen av sexårsavtalet föreslå några särskilda åtgärder för att begränsa
fläskproduktionen. Nämnden förklarar sig ha för avsikt att, därest Kungl.
Maj :t och riksdagen inte har något att erinra däremot, överlämna föreliggande
material i frågan till 1960 års jordbruksutredning, som i enlighet
med sina direktiv skall uppta frågan till behandling.
Klassificering av renkött, m. m.
Sedan representanter för lappväsendet under hand hos jordbruksnämnden
hemställt, att nämnden måtte träffa anstalter för att få till stånd en
officiell klassificering av renkött, har nämnden sedan några år företagit
visst utrednings- och försöksarbete i detta avseende. Nämnden har utarbetat
ett preliminärt förslag till klassificeringsregler. Förslaget har också diskuterats
vid av lantbruksstyrelsen anordnade kurser för samer och deras
förtroendemän. Reglerna har också försöksvis tillämpats vid större renslakter
under hösten 1966. Även om förslaget till klassificeringssystem, sedan
ytterligare erfarenheter vunnits, kan kompletteras och förbättras, är de hittillsvarande
erfarenheterna sådana, att bestämmelser i enlighet med förslaget
nu bör utfärdas. Nämnden föreslår, att förordningen den 7 juni 1956
(nr 413) om klassificering av kött utsträcks att avse även renkött, som godkänts
vid vederbörlig veterinärbesiktning.
Nämnden föreslår i anslutning härtill alt till stadgandet i 4 § samma
förordning görs ett tillägg, som innebär att detta inte skall avse sådan omstämpling
av kött, som enligt jordbruksnämndens föreskrifter sker vid efterkontroll
av klassificering. Härmed avses den kontroll som kan komma
att utföras av vederbörande klassificerare inom en mycket begränsad tid
efter den av honom själv ursprungligen verkställda klassificeringen.
Kvalitetsarbetet för ägg
Av de införselavgiftsmedel, som inom normalramen ställs till förfogande
för Sveriges export- och importförening för ägg, får ett årligt belopp av
högst 1,7 milj. kr. användas till åtgärder för förbättring av kvaliteten på
ägg
Enligt
nu gällande bestämmelser kan packeribidrag utgå till de äggpackerier,
som deltar i kvalitetsarbetet. Bidraget, som utgår med maximalt 5 öre
16
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964
per kg, står i relation till kvaliteten på distributionspackade ägg. Vidare utgår
till sådana packerier, som förbinder sig att verkställa kvalitetssortering
löre packningen och som härvid gör avdrag till producenterna för icke fullgoda
ägg, en fast kvalitetsbetalningspremie av 5 öre per kg ägg. I samband
med kvalitetsarbetet får packerierna vidkännas bl. a. en kontrollavgift av
1 öre per kg ägg.
Praktiskt taget samtliga äggpackerier av betydelse bar anslutit sig till
kvalitetsarbetet. Vidare bär packerierna lagt ner stora ansträngningar på
att få fram en hög och jämn äggkvalitet. Det genomsnittliga packeribidraget
har därför uppgått till högre belopp per kg ägg än jordbruksnämnden från
början räknat med.
bör att ytterligare stimulera kvalitetsarbetet överväger jordbruksnämnden
en väsentlig skärpning av poängskalorna. Samtidigt är avsett att packeribidragets
maximibelopp höjs med 1 öre per kg ägg samt alt kontrollavgiften
inte längre skall belasta packerierna utan direkt bestridas av regleringsmedel.
I samband med att avdragen för ej fullgoda ägg till producenterna
skärps, övervägs vidare att de packerier, som deltar i kvalitetsbetalningssystemet,
skall få kvalitetsbetalningspremien höjd från nuvarande
^ 7 öre per kg ägg. Det beräknas att med dessa ändringar kvalitetsarbetet
kommer att dra en årskostnad av drygt 4 milj. kr. per år. Jordbruksnämnden
föreslår, att Sveriges export- och importförening för ägg skall få bestrida
utgifterna för ovan avsedd kvalitetskontroll på ägg utan hinder av
den tidigare för äggkontrollen angivna årliga maximeringen av 1,7 milj. kr.
Förlängt moratorium för Gotlands hampodlareförening
I överensstämmelse med beslut vid 1959 års riksdag har Kungl. Maj:t
den 28 maj 1959 förordnat bl. a. att Gotlands hampodlareförening må efter
därom gjord ansökning — utan hinder av bestämmelserna för hemslöjdslånefonden
— av statskontoret efter samråd med jordbruksnämnden
medges uppskov med att erlägga de under åren 1959—1963 till betalning
förfallande amorteringarna på och räntorna för ur hemslöjdslånefonden beviljade
lån. Hampodlaref öreni ngen har sedermera efter ansökan beviljats
uppskov i enlighet med riksdagsbeslutet under åren 1959—1963.
Föreningen har i skrivelse den 8 augusti 1963 hemställt om jordbruksnämndens
medverkan till att föreningen erhåller uppskov även med betalningen
av de amorteringar och räntor på samma lån, vilka förfaller under
åren 1964 och 1965. Riksförbundet Lin och hampa har med instämmande
överlämnat framställningen till jordbruksnämnden. Nämnden har
i samband med hampodlareföreningens ansökningar om rånte- och amorteringsuppskov
för åren 1959—1963 kunnat konstatera att om den aktuella
betalningsförpliktelsen fullgjordes, detta skulle göra det ekonomiskt omöjligt
för föreningen att fortsätta sin verksamhet. Föreningens ackumulerade
17
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964
betalningsförpliktelser utgör per den 31 december 1963 för amorteringar
243 725 kr. och för räntor 155 409 kr. eller tillhopa 399 134 kr.
Beträffande föreningens ekonomiska ställning anför nämnden följande.
Föreningen har under vissa av de aktuella åren redovisat förlust. Underskotten
har föranletts av inträffade ogynnsamma väderleksbetingelser
för hampan med därav följande kvalitativ och kvantitativ skördeförsämring
i förening med låga fiberpriser på världsmarknaden. I föreningens
årsredovisning för verksamhetsåret 1/7 1962—30/6 1963 redovisas en förlust
på ca 101 000 kr., därav ca 68 000 kr. för året, och resten eller ca
33 000 kr. balanserad förlust från tidigare år.
Hampodlingen år 1963 synes däremot komma att lämna ett tillfredsställande
ekonomiskt utbyte. Väderleksförhållandena har varit relativt
gynnsamma för hampodlingen och odlingen har helt inriktat sig på en
ny högavkastande hampsort (Fibrimon). Trots att hamparealen endast
uppgått till ca 665 ha har 1963 års skörd givit ca 4 300 ton halm eller ca
500 ton mer än föregående års odling på ca 860 ha. Hampskörden år 1963
kan bereda full sysselsättning åt hampberedningsverkets i Visby arbetsstyrka
i två skift under ca 9 1/2 månader av året.
Jordbruksnämnden har gjort viss utredning av föreningens aktuella ekonomiska
ställning. Av denna har nämnden dragit slutsatsen att föreningen
inte har någon möjlighet att erlägga förfallande amortering och räntor på
statslånen under år 1964 och sannolikt inte heller under år 1965. För tiden
därefter torde, därest hamphanteringen på Gotland skall beredas möjlighet
att fortvara, en ny plan för amortering och räntebetalning böra övervägas.
Jordbruksnämnden tillstyrker att uppskovsmöjlighet — i likhet med
vad som skett för åren 1959—1963 ■— medges även för hampodlareföreningens
under år 1964 och 1965 till betalning förfallande amorteringar
och räntor på lån från hemslöjdslånefonden.
Statskontoret, som avgivit yttrande över förevarande framställning, vill
för sin del inte motsätta sig ett fortsatt uppskovsbemyndigande.
Särskilt stöd för avsättningen av utsädespotatis
Jordbruksnämnden framhåller, att Sverige och särskilt övre Norrland har
goda naturliga förutsättningar för produktion av högklassig utsädespotatis.
Med hänsyn härtill borde Sverige ha goda möjligheter att bygga upp betydande
exportmarknader för utsädespotatis i länder, som till följd av ett
varmt klimat är hänvisade till att förnya sitt odlingsmaterial genom import.
Det har emellertid inte varit möjligt att få till stånd regelbunden export av
mera betydande kvantiteter, då andra länder kunnat erbjuda utsäde till väsentligt
lägre pris om också samtidigt av lägre kvalitet. Bland orsakerna till
att svensk utsädespotatis inte kan konkurrera prismässigt på världsmarknaden
framhåller jordbruksnämnden i första hand de höga odlingskostnaderna
i Sverige. Transportkostnaderna inom landet till utlastningshamn är
också relativt höga.
18
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i
Jordbruksnämnden föreslår, att åtgärder vidtas för att underlätta exporten
av utsädespotatis. Detta skulle i så fall kunna ske genom ett stöd som
nedbringade fraktkostnaderna vid dylik export. Då fraktkostnaden Haparanda—Göteborg
t. n. uppgår till knappt 8 öre per kg potatis, skulle fraktbidraget
tills vidare kunna maximeras till detta belopp. Vidare skulle bidrag
beviljas endast under år då tillgången på högklassig utsädespotatis
bedöms kunna medge en export utan att brist på sådan vara uppstår på
hemmamarknaden. Nämnden förutsätter att bidrag skall utgå endast för
sådan vara, som fyller de krav vid export av utsädespotatis som angivits i
kungörelsen den 19 december 1952 (nr 766) med vissa bestämmelser om utförsel
av potatis.
Bidrag till särskilt lagerhusbygge för potatis
1 skrivelse till jordbruksnämnden har Sveriges potatisodlares riksförbund
hemställt att ett särkilt bidrag av tillgängliga införselavgiftsmedel för potatis
och potatisprodukter måtte tilldelas lantbrukshögslcolan för att upplöra
ett lagerhus för potatis, inrymmande även ett speciallaboratorium. Då
det måste anses angeläget, att högskolan har tillfredsställande tekniska möjligheter
att ta hand om dyrbart försöksmaterial, som frambringats delvis
med hjälp av införselavgiftsmedel, och då just problemen med lagringen
hör till de mest aktuella på potatisområdet, tillstyrker nämnden framställningen
trots vissa principiella betänkligheter. Nämnden hemställer om bemyndigande
att av influtna införselavgiftsmedel för potatis och potatisprodukter
— utanför ramen för det belopp som i övrigt ställs till förfogande
för effektivisering av matpotatisodlingen m. m. — utbetala 200 000 kr. att användas
för här ifrågavarande ändamål.
Styrelsen för lantbrukshögskolan tillstyrker livligt jordbruksnämndens
förslag under det att byggnadsstyrelsen, som f. n. projekterar ny- och ombyggnad
för institutionen för växtodlingslära, anser att den föreslagna nybyggnaden
inte kan förläggas intill institutionens övriga lokaler eller på annan
plats inom det centrala Ultunaområdet. Byggnadsstyrelsen finner även
byggnadskostnaden väl lågt beräknad.
Viss omläggning av prisregleringen för brödsäd och fodersäd
Jordbruksnämnden erinrar inledningsvis om tidigare redogörelser (senast
redovisade i prop. 1963: 134) för resultaten av då pågående undersökningar
angående omläggning av kvalitetsbcstämmelserna vid inlösen av
brödsäd såvitt gällde bestämningar av mältningsskadorna.
Nämnden anmäler, att föreningen Svensk spannmålshandel den 30 januari
1964 framlagt förslag till prisregleringsskalor grundade på brödsädens
falltal enligt »Hagbergs falltalsmetod». Föreningen föreslår, att det
nya analys- och avräkningsförfarandet genomförs fr. o. m. 1964 års skörd.
Jämsides med den väsentliga förändringen i fråga om bestämning av och
19
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i
prisregleringsbestämmelser för mältningsgrad innebär förslaget några
mindre justeringar i fråga om fastställande av rymdvikt, prisreglering för
proteinhait (hos vete) och halten främmande beståndsdelar. Som en direkt
följd av övergången till falltalsmetod föreslår föreningen att dess inlösenskyldighet
skall utsträckas att omfatta all brödsäd som uppfyller uppställda
minimikrav i fråga om kondition, vattenhalt m. m. men utan hänsyn
till mältningsgraden, att ett särskilt bottenpris årligen fastställs för brödsäd
och att även för egentlig fodersäd stödpriser årligen fastställs. Vidare
föreslås en justering av gränsskyddet med belopp motsvarande en annars
ofrånkomlig sänkning av inlösenpriset till följd av de nya prisregleringsskalorna.
Jordbruksnämnden anför med anledning av de framlagda förslagen bl. a.
följande.
De bestämmelser rörande kvalitetsfordringar och prisregleringsskalor,
som obligatoriskt tillämpas vid föreningen Svensk spannmålshandels inlösen
av brödsäd, har praktiskt taget utan några förändringar gällt sedan
1954. Som ett uttryck för brödsädens mältningsgrad har härvid använts
halten grodda kärnor. En av de väsentligaste olägenheterna med dessa
bestämmelser är att de kan skapa ett ekonomiskt intresse av att brödsäd
med högre groddhalt avsiktligt blandas med brödsäd av lägre groddhalt,
med en direkt kvalitetsförsämring som följd. Om man genom blandning av
fodervara med fullgod brödsäd lyckats få fram en biandvara med en groddhalt
inom den för inlösen gällande maximigränsen, har förtjänsten därför
kunnat bli avsevärd.
Som minimikrav för föreningen Svensk spannmålshandels inlösenskyldighet
har gällt en groddhalt av för vete högst 5 och för råg högst 4 procent.
Brödsäd med högre groddhalt har betraktats som fodervara och har
vid inköp från odlare avräknats efter fodersädspris, oavsett hur mycket
groddhalten överstigit nyssnämnda procenttal. För den inlösenbara varan
har priset endast i långa grad påverkats av groddhalten (högst 3 procent),
under det att prisskillnaden mellan fullgod och icke fullgod brödsäd varit
betydande (inemot 20 procent).--- —- Som exempel på prisförhållandena
kan nämnas, att inlösenpriset den 1 april 1964 för vete med en groddhalt
av 5,0 procent (men i övrigt av normal kvalitet) vid leverans till prisort
är 51 kr. 41 öre per deciton, under det att »stödköpspriset» för vete med
i övrigt samma kvalitetsegenskaper, men med en groddhalt av 5,1 procent,
vid leverans till kusthamn samtidigt är 42 kr. 40 öre per deciton. Prisskillnaden
är sålunda 9 kr. per deciton utan att någon egentlig kvalitetsskillnad
föreligger.
Det är sålunda främst ett »tröskelproblem» som sammanhänger med de
här nämnda olägenheterna. Vid utformandet av de nya prisregleringsskalorna
har dessa komplikationer eliminerats genom att skalorna utformats
kontinuerligt med tillägg för den omältade varan och successivt ökande
avdrag för mältningsskador ned till ett pris som i stort sett motsvarar
värdet som foder.
20
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år 196A
De föreslagna prisregleringsskalorna, som alltså innebär att den tidigare
tröskeln mellan formellt fullgod och icke fullgod brödsäd slopas, förutsätter
att föreningen Svensk spannmålshandel skall utsträcka sin inlösengaranti
till att omfatta även mältningsskadad brödsäd. Följden blir, framhåller
jordbruksnämnden, att föreningen genomsnittligt får betala ett något
högre pris än tidigare för sådan mältningsskadad vara, som enligt förutvarande
regler omhändertagits som stödköpsvara och all föreningens
kostnader för dylik vara kommer att stiga om den skall avsättas till foder
inom landet eller på exportmarknaden. Ä andra sidan medför det föreslagna
systemet en lägre kosinad för sådan vara, som föreningen tidigare
varit nödsakad att betala med inlösenpris och för vilken man enligt de nya
skalorna kommer alt till följd av de betydligt större prisavdragen få betala
ett lägre pris. Även det förhållandet alt det nya systemet möjliggör
och stimulerar till ökad användning för kvarnförmalning av brödsäd, som
kan sorteras fram ur delvis mältade partier, bör rimligtvis i fördelaktig
riktning påverka föreningens kostnader.
Som nyss anförts har mältningsgradens inverkan på priset varit obetydlig
så länge den har hållit sig inom den för fullgod brödsäd tillåtna groddhalten.
För kvarnindustrin är det emellertid av mycket stor betydelse i vilken
grad brödsäden är mältad. Detta förhållande har beaktats i de nya
prisavräkningsskalorna där man infört pristillägg på 3 resp. 4 procent för
vete och råg med höga falltal, d. v. s. om varan är praktiskt taget omältad.
Genom att prisregleringen varierar för vete mellan ett tillägg på 3 procent
och ett avdrag på 13 procent och i fråga om råg mellan ett tillägg på 4
procent och ett avdrag på 6 procent, kommer mältningsgraden fortsättningsvis
att ha en mycket betydande inverkan på priset. Prisregleringsskalorna
har dessutom konstruerats så att den nya kvalitetsbedömningen för
odlarna, sedda som enhet, i stort sett inte skall innebära någon ekonomisk
förändring, även om det för odlarna individuellt och jämväl regionalt
måste innebära större eller mindre förändringar.
När föreningen Svensk spannmålshandel fastställer inlösenpriset för
normalkvalitet (d. v. s. för vara utan tillägg eller avdrag) sker detta bl. a.
med utgångspunkt från priset på importvara av motsvarande kvalitet efter
tillägg av gällande införselavgift. Importvaran är nästan undantagslöst
omältad och måste därför jämföras med en svensk vara för vilken högsta
tillägg för falltal utgår. Då sådant tillägg tidigare inte förekommit, blir
följden att föreningens inlösenpris måste sänkas med ett belopp motsvarande
högsta utgående pristillägg för falltal om den inhemska varans
konkurrenskraft skall kunna bibehållas. För att inlösenpriset för vara av
normalkvalitet skall kunna förbli oförändrat, måste därför såsom en engångsåtgärd
motsvarande förstärkning av gränsskyddet genomföras. Då
det högsta tillägget för vete tänkts utgå med 3 procent och med utgångs
-
21
Kungl. Maj. ts proposition nr 77 år W6,i
punkt från ett grundpris av 55 kr. per deciton, skulle gränsskyddet behöva
ökas med 1 kr. 65 öre per deciton. Eftersom införselavgiften för råg
bör överensstämma med införselavgiften för vete, bör också avgiften för
råg höjas med samma belopp. Nämnden föreslår att avgiftshöjningen genomförs
den 1 augusti 1964, d. v. s. i samband med att föreningen Svensk
spannmålshandel fastställer inlösenpriset för brödsäd av 1964 års skörd
och omedelbart innan denna skörd börjar marknadsföras.
Jordbruksnämnden föreslår att de medel, som inflyter genom den särskilda
tilläggsavgiften av 1 kr. 65 öi*e per deciton, av nämnden får avsättas
till ett särskilt konto. Nämnden vill senare inkomma med förslag till disposition
av sålunda avsatta medel.
Vid j ordbruksnämndens förslag i nu refererade fråga har fogats ett särskilt
yttrande av ledamöterna herrar Lindskog och Odhner, vilka anför.
Vi känner oss inte helt övertygade om nödvändigheten av att höja importavgiften
för brödsäd i samband med att ett nytt system för kvalitetsbedömning
införs. När det nuvarande systemet infördes gjordes en allmän
bedömning av kvalitetsskillnaderna mellan svensk och importerad vara
och importavgiften avvägdes med hänsyn till denna bedömning. I vilken
utsträckning hänsyn härvid togs till skillnaden i diastashalt — ett område
på vilket kunskaperna då var betydligt vagare än nu — är svårt att i
efterhand säga. En allmän känsla för denna skillnad — om än ej preciserad
— torde ha förelegat i varje fall på industrisidan. I den mån sådan
hänsyn togs skulle den av skillnaden i diastashalt betingade prisskillnaden
redan vara inbakad i systemet. Det är emellertid inte möjligt att i efterhand
klarlägga om eller i så fall i vilken utsträckning sådan hänsyn tagits. Med
hänsyn till osäkerheten i denna fråga och angelägenheten av att den nya
kvalitetsbedömningen kommer till stånd, vill vi dock inte motsätta oss att
en höjning av införselavgiften genomförs.
Föreningen Svensk spannmålshandels förslag innebär även ett par andra
förändringar av nuvarande kvalitets- och prisavräkningsbestämmelser.
Den ena förändringen innebär, att prisreglering för proteinhalt skall
verkställas för vete med falltal ned till 80, d. v. s. även för vara som enligt
nuvarande regler på grund av groddhalten inte uppfyllt kraven på fullgod
vara. Saken har betydelse speciellt i fråga om vårvete och förslaget har närmast
motiverats av att en hög proteinhalt kan fördelaktigt påverka användbarheten
även av en mältningsskadad vara genom att i viss grad eliminera
inverkan av mältningsprocessen.
Den andra av föreningen föreslagna förändringen avser bestämmandet av
tillåten halt främmande beståndsdelar. Hittills har dessa beståndsdelar fått
utgöra intill 1 procent utan att något som helst prisavdrag behövt företas.
Föreningen föreslår nu att prisavdrag (med en tiondedels procent för varje
tiondedels procent) skall få verkställas, om halten överstiger 0,5 procent
men ej överstiger 1,0 procent, vilket procenttal fortfarande skall utgöra
maximigräns vid föreningens inlösen.
Jordbruksnämnden tillstyrker för sin del de av föreningen föreslagna två
ändringarna i prisregleringen för brödsäd. Tillsammans beräknas dessa
22
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 196b
inte komma att påverka odlarpriset med mera än ca 0,05 procent, d. v. s.
omkring 2,5 öre per deciton brödsäd. De föreslagna förändringarna är således
inte av sådan betydelse att de rubbar brödsädsodlarnas inkomstförhållanden.
Jordbruksnämnden framhåller att samtliga föreslagna nya eller förändrade
bestämmelser om prisregleringen för brödsäd, att de är grundade
främst på teoretiska bedömanden och på förhandlingar mellan olika intressegrupper.
Det är därför inte osannolikt att reglerna efter ett eller annat
års praktisk tillämpning kan behöva bli föremål för översyn. Nämnden
förutsätter att frågan om eventuellt behövliga justeringar i första hand
kommer att bevakas av föreningen Svensk spannmålshandel och att föreningen
för nämnden framlägger förslag till de ändringar som bör vidtas.
Enligt nu gällande bestämmelser kan brödsädens rymdvikt anges antingen
i kg per hl eller i »holländska skålpund». I båda fallen använder man
speciella spannmålsvågar, enlitersvågen resp. Thieles lilla börsvåg. Då det
länge varit ett önskemål att slopa alternativet med viktsangivelse i holländska
skålpund, är jordbruksnämnden för sin del beredd medverka till att
rymdvikten inte längre anges i detta mått.
I detta sammanhang fäster nämnden uppmärksamheten på ett annat
problem i fråga om rymdviktsbestämningen, som även tagits upp av föreningen
Svensk spannmålshandel. De speciella vågarna för fastställande av
rymdvikt har hittills inte varit föremål för justeringsplikt. Föreningen har
föreslagit, att frågan om obligatorisk justeringsplikt för denna vågapparatur
upptas till utredning av de sakkunniga som tillkallats för översyn av
gällande lagstiftning om mått och vikt. Nämnden förordar, att utredningsuppdraget
till dessa sakkunniga skall omfatta jämväl det nu ifrågavarande
spörsmålet.
Såsom framgått av det föregående skall föreningen Svensk spannmålshandels
inlösenskyldighet i fortsättningen omfatta praktiskt taget all brödsäd
med tillfredsställande kondition oavsett mältningsgraden. Då de föreslagna
prisregleringsskalorna inte tänkts sträcka sig ned till det teoretiskt
lägsta falltalet, gäller sålunda inte någon egentlig prisreglering för brödsäd
med mycket hög mältningsgrad, som till sin beskaffenhet helt är att hänföra
till fodervara. Jordbruksnämnden föreslår, att för inlösen genom föreningen
i stället ett visst bottenpris för varje år skall fastställas för vete
och råg, och att detta bottenpris skall avvägas så att man erhåller en lämplig
avvägning gentemot priset för egentlig fodersäd. Eftersom bottenpriset
främst bör grundas på fodersädspriset, kan det — i sådana lägen då fodersädspriserna
ligger relativt högt — tänkas att det pris, som enligt regleringsskalorna
skulle gälla för ett visst brödsädsparti, blir lägre än botten
-
Kuncfl. Maj.ts proposition nr 77 år 196i 23
priset. I sådana fall skall varan givetvis avräknas till (det högre) bottenpriset.
Det nya systemet förutsätter att ett visst stödpris fastställs även för fodersäd.
Jordbruksnämnden föreslår, att det hittills praktiserade stödsystemet
för fodersäd skall få gälla i varje fall för reglcringsåret 1964/65, det
sista inom nu gällande sexårsavtal. Nämnden anser emellertid att man inte
bör binda sig för att för framtiden bibehålla detta system. Enligt nämndens
uppfattning bör regleringssystemet för det kommande regleringsåret fungera
på följande sätt.
Föreningen Svensk spannmålshandel fastställer på sedvanligt sätt ett inlösenpris
för brödsäd av normalkvalitet att gälla från 1 april 1965, vilket
pris skall regleras enligt de nu föreslagna prisregleringsskalorna. Snarast
möjligt därefter fastställer jordbruksnämnden — som förutsätts erhålla
bemyndigande härtill — efter förhandlingar med jordbrukets förhandlingsdelegation
dels ett stödpris för fodersäd och dels ett bottenpris för brödsäd.
I fråga om sistnämnda pris bör samråd ske med föreningen Svensk spannmålshandel.
I förevarande frågor har jordbruksnämnden samrått med jordbrukets
förhandlingsdelegation, som tillstyrkt att prisregleringarna för brödsäd och
fodersäd fr. o. m. 1964 års skörd anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med vad nämnden föreslagit.
Sammanfattningsvis kan om de nu framlagda förslagen på brödsäds- och
foderregleringens område framhållas, att de avser bemyndigande för jordbruksnämnden
att i huvudsaklig överensstämmelse med förslagen dels
meddela bestämmelser om kvalitetsforaringar och prisregleringsskalor att
gälla för inlösen av brödsäd av 1964 och senare års skördar, dels i fråga
om 1964 års skörd fastställa stödpris för fodersäd och bottenpris för brödsäd
och dels att för vete och råg fr. o. m. den 1 augusti 1964 fastställa en
införselavgift, som med 1 kr. 65 öre per deciton överstiger den avgift, som
skall utgå enligt hittills gällande bestämmelser.
Departementschefen
Giltighetstiden för det nu löpande sexårsavtalet närmar sig sitt slut. Såsom
angivits i den senaste riksdagsberättelsen torde arbetet inom 1960 års jordbruksutredning
pågå under hela år 1964. Med hänsyn till den väntade utredningens
betydelse och omfattning torde förslag grundade på utredningens
överväganden inte kunna föreläggas riksdagen i så god tid att beslut från
statsmakternas sida är färdiga att tillämpas redan från och med den 1 september
1965. Jag ämnar därför i annat sammanhang föreslå, att statens jordbruksnämnd,
efter medverkan av jordbrukets förhandlingsdelegation och
jordbruksnämndens konsumentdelegation, erhåller uppdrag att till Kungl.
24
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964
Maj :t inkomma med förslag till provisoriska lösningar för tiden efter utgången
av nästa regleringsår.
Innan jag övergår till att behandla de förslag i olika avseenden, vilka
jordbruksnämnden framlagt och för vilka jag redogjort i det föregående,
vill jag fästa uppmärksamheten på nämndens beräkningar rörande storleken
av influtna eller inflytande införselavgiftsmedel under de tre sista regleringsåren
av innevarande avtalsperiod. Såsom framgår av nämndens redogörelse
har de under regleringsåret 1962/63 influtna avgiftsmedlen inte
uppgått till sådant belopp att de kunnat täcka medelsbehovet för utgifter,
som statsmakterna beslutat. Något över 10 miljoner kr. har därför måst tas
i anspråk av odisponerade, fonderade införselavgiftsmedel. För innevarande
och nästa regleringsår synes detta underskott komma att öka. Befintliga
reserver torde därför, såvitt nu kan överblickas, helt komma att förbrukas
under återstoden av avtalsperioden. Utvecklingen är huvudsakligen en följd
av stegrade världsmarknadspriser på de jordbruksvaror som ligger till grund
för avvägningen av införselavgifternas storlek. Detta förhållande är i och
för sig ägnat att på ett gynnsamt sätt påverka inkomstutvecklingen inom det
svenska jordbruket men måste också mana till återhållsamhet vid beslut om
nya användningsområden för avgiftsmedel. Framför allt är detta fallet i
den mån uppkommande utgifter skall bestridas av medel utanför den för
den egentliga prisregleringsverksamheten avsedda, till 160 miljoner kr. utökade
totalramen.
Såsom framgår av det föregående har jordbruksnämnden redogjort för
vissa problem, som uppkommit i samband med tillämpningen av EFTAkonventionen.
Nämnden har också framlagt ett förslag för att till
viss del lösa dessa spörsmål. Nämnden föreslår sålunda att medel anvisas
över riksstaten för att täcka kostnaderna för den prisutjämning som intill
den 31 augusti 1963 bestridits av införselavgiftsmedel inom den för respektive
år gällande totalramen. Den berörda prisutjämningen har avsett äggalbuinin
och vissa stärkelseprodukter (dextrin m. m.). Beträffande sistnämnda
vara har prisutjämningen bekostats förskottsvis och i avvaktan på en
slutlig reglering genom att odisponerade avgiftsmedel för matpotatis anlitats.
Jag finner det lämpligt att ta ställning till denna fråga först då jordbruksprisregleringens
utformning efter regleringsåret 1964/65 bättre kan
överblickas och är därför inte beredd att i år förorda att hittillsvarande arrangemang
på detta område ändras. Jordbruksnämnden har, med instämmande
av jordbrukets förhandlingsdelegation, förklarat sig ha för avsikt att
inkomma med förnyad framställning i kvarstående EFTA-problem. Jag anser
detta vara ett ytterligare skäl till att dröja med ett avgörande i ämnet.
Mot jordbruksnämndens förslag att sänka införselavgiften på vasslepulver
har jag intet att invända.
25
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 1964
Vidare tillstyrker jag i likhet med jordbruksnämnden och under hänvisning
till vad som anförts beträffande stödet åt spånadslinhanteringen i proposition
till 1963 års riksdag (prop. 1963:134, s. 27), att Gotlands
hampodlareförening u. p. a. medges uppskov med de under åren
1964 och 1965 till betalning förfallande amorteringarna på och räntorna för
föreningens lån från hemslöjdslånefonden. Den i nämnda proposition förutskickade
utredningen har nu tillsatts och påbörjat sitt arbete. Utredningen
skall behandla såväl spånadslin- som hamphanteringens problem på
längre sikt.
Nämndens förslag att till 1960 års jordbruksutredning överlämna föreliggande
material i frågan om stödet åt fläskproduktionen
och foder sädsproduktionen föranleder inte heller någon erinran
från min sida.
Kvalitetsarbetet för ägg har, som framgår av jordbruksnämndens
redogörelse, gjort goda framsteg. Den medelsram för ändamålet, som
1962 års riksdag anvisat, har visat sig otillräcklig då praktiskt taget samtliga
äggpackerier av betydelse anslutit sig till arbetet. De har också överlag
uppnått uppställda kvalitetskrav. Även om det ursprungliga syftet
med detta arbete därigenom kan sägas ha uppnåtts och en avveckling av
denna stödform därför i och för sig kan diskuteras, vill jag inte motsätta
mig att kvalitetsarbetet intensifieras under tiden fram till utgången av regleringsåret
1964/65 i huvudsaklig överensstämmelse med nämndens förslag.
Jag vill emellertid betona, att det ekonomiska stödet åt detta arbete inte
får betraktas som permanent.
Jordbruksnämndens förslag i vad avser klassificering av renkött,
m. m. kan jag inte för närvarande biträda. Jag anser, att denna
fråga bör anstå till dess det pågående arbetet med spörsmålet om veterinärbesiktning
av renkött givit ett mera påtagligt resultat.
Inte heller är jag beredd att medverka till att införa exportsubventioner
för utsädespotatis.
Frågan om bidrag till lagerhus för potatis vid lantbrukshögskolan
bör prövas i samband med att ställning tas till de byggnadsåtgärder
vid högskolan som projekteras genom byggnadsstyrelsens försorg. Jag vill
därför inte nu föreslå att medel anvisas för ändamålet.
Frågan om cn omläggning av kvali tets bestäm melserna vid
inlösen av brödsäd har berörts i flera tidigare prisregleringspropositioner,
senast i propositionen 1963: 134. Jordbruksnämnden har nu anmält,
att kvalitetsbestämmelser och prisregleringsskalor baserade på den
s. k. falltalsmetoden utarbetats. Förutsättningar föreligger därför att införa
nya analys- och avräkningsförfaranden från och med 1964 års skörd av
brödsäd.
26
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196i
Såsom framgår av nämndens skrivelse, vilken refererats i det föregående,
har prisregleringsskalorna konstruerats så att den nya kvalitetsbedömningen
inte skall ha någon inverkan på odlarnas samlade inkomster.
Dessa skall alltså bibehållas vid oförändrad nivå, även om det för odlarna
individuellt och jämväl regionalt måste innebära större eller mindre
förändringar. Nämnden har också framhållit, att de föreslagna bestämmelserna
är grundade främst på teoretiska bedömanden och att de därför efter
ett eller annat års erfarenhet kan behöva ses över. För egen del anser jag,
trots den osäkerhet som är förknippad med den av nämnden föreslagna reformen,
att det är angeläget att de av nämnden föreslagna bestämmelserna
sätts i kraft. Kungl. Maj:t torde böra inhämta riksdagens godkännande av
dessa bestämmelser.
Den nya kvalitetsbestämningsmetoden medger en betydligt större noggrannhet,
då eventuella mältningsskador fastställs. För alt premiera leverans
av brödsäd med ingå eller endast obetydliga mältningsskador har de
nya prisregleringsskalorna konstruerats så att ett successivt stigande kvalitetstillägg
om maximalt 3 procent skall utgå för brödsäd av särskilt hög
kvalitet. Då avräkningspriset baseras på ett grundpris av 55 kr. per decilon
utgör alltså det högsta tänkbara tillägget 1 kr. 65 öre per deciton. Importerad
brödsäd är nästan undantagslöst helt omältad. Den är alltså i klass
med den svenska brödsäd som erhåller maximitillägget. På grund härav och
då inlösenpriset för normalkvalitet fastställs med utgångspunkt från priset
på importvara anses införselavgiften för brödsäd böra höjas med motsvarande
belopp. Den inhemska varans konkurrenskraft kan eljest inte bibehållas.
Jag finner mig därför böra biträda nämndens förslag att den 1 augusti 1964
genomföra en avgiftshöjning av nu nämnd storlek. De medel som inflyter
till följd av detta extra gränsskydd får anses ha en speciell karaktär och
kan inte saklöst användas på samma sätt som andra regleringsmedel. De bör
därför, i likhet med vad nämnden föreslår, avsättas på ett särskilt konto
för att disponeras på sätt Kungl. Maj:t framdeles beslutar.
På samma sätt som särskilt tillägg utgår för brödsäd med ringa mältningsskador
skall successivt ökande prisavdrag göras för brödsäd med svårare
mältningsskador. Den hittillsvarande tröskeln mellan formellt fullgod
och icke fullgod brödsäd slopas därigenom. Detta innebär att föreningen
Svensk spannmålshandels inlösenskyldighet måste utsträckas att omfatta
all icke denaturerad eller betad brödsäd, som uppfyller uppställda minimikrav
i fråga om kondition, vattenhalt, halt av sönderslagna och djurätna
kärnor eller av främmande beståndsdelar.
De föreslagna prisregleringsskalorna har inte tänkts sträcka sig ner till
det teoretiskt lägsta falltalet. Någon egentlig prisreglering har således inte
tänkts gälla för brödsäd med mycket hög mältningsgrad, vilken helt är att
hänföra till fodervara. För denna vara skall i stället fastställas ett bottenpris.
Detta skall stå i lämplig relation till ett för fodersäd garanterat stöd
-
27
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 1964
pris, som förutsatts skola ingå i det föreslagna systemet. Jordbruksnämndens
förslag i här föreliggande avseende kan jag biträda. Stödpriset för fodersäd
bör dock på förslag av nämnden fastställas av Kungl. Maj:t.
Jag har inte heller något att invända mot nämndens förslag i vad rör prisreglering
för proteinhalt för vete eller för halt av främmande beståndsdelar.
Vad nämnden föreslagit beträffande bestämning av brödsädens rymdvikt
föranleder ingen erinran från min sida. Det torde få ankomma på chefen
för finansdepartementet att ta ställning till förslaget om utredning av frågan
om justeringsplikt för spannmålsvågar.
I fråga om storleken och användningen av inf örselavgiftsmedel
på jordbrukets område har i det föregående lämnats en
redogörelse för vissa av jordbruksnämnden gjorda beräkningar och förslag.
I likhet med nämnden vill jag framhålla osäkerheten i beräkningarna för
rcgleringsåren 1963/64 och 1964/65 till följd av bland annat spärreglernas
verkningar och svårigheterna att förutse importutvecklingen. Beräkningarna
föranleder eljest inte någon erinran från min sida.
Summan av de införselavgiftsmedel, som belöper på import under regleringsåret
1962/63, uppgår enligt jordbruksnämndens redogörelse till omkring
227,8 miljoner kr. Av detta belopp har enligt riksdagens beslut tagits
i anspråk något över 2 miljoner kr. för andra ändamål än egentlig prisregleringsverksamhet
på jordbruksområdet. Av därefter återstående belopp,
cirka 225,8 miljoner kr., hänför sig omkring 61,9 miljoner kr. av införselavgifterna
för brödsäd till sådan brödsädsimport, som föranletts av att
motsvarande kvantiteter inhemsk brödsäd måste utföras till utlandet eller
nyttiggöras för foderändamål inom landet. Beloppet synes böra överföras
till föreningen Svensk spannmålshandel för att täcka de vid ifrågavarande
försäljningar lämnade bidragen. Vidare hänför sig cirka 18,5 miljoner kr.
till införselavgifter för fodermedel utöver den för fodermedelsavgifter angivna
normalramen. Sådan ökad avgiftsbeläggning har enligt vad som anfördes
vid 1959 års riksdag inte inneburit något inkomsttillskott till jordbruket,
eftersom jordbrukarna själva fått bära den därav föranledda prishöjningen.
De överskjutande införselavgifterna för fodermedel bör därför,
i den mån de inte erfordras för stödköp av fodersäd, av jordbruksnämnden
fördelas i enlighet med de regler, som gäller för fördelning av fodermedelsavgifter.
Av avgiftsintäkterna för regleringsåret 1962/63 bör också, såsom
nämnden föreslagit, avföras ett belopp om cirka 5,7 miljoner kr. såsom avbetalning
på sockerregleringens skuld till fettclearingkassan. Av införselavgiftsmedlen
för regleringsåret 1962/63 återstår således ett belopp
av (225,8 — 61,9— 18,5 — 5,7) 139,7 miljoner kr. För att regleringsåret
1962/63 på de olika regleringsgrenarna kunna fördela hela det enligt riksdagens
beslut fastställda rambeloppet av 150 miljoner kr. har därför i en
-
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196b
lighet med lämnat bemyndigande måst tas i anspråk odisponerade införselavgiftsmedel,
som influtit under tidigare regleringsår. Det därefter återstående
beloppet av odisponerade avgiftsmedel från tidigare regleringsår jämte
den därå per den 1 januari 1964 upplupna räntan uppgår till sammanlagt
56,3 miljoner kr.
Enligt den av jordbruksnämnden verkställda reviderade beräkningen redovisas,
jämfört med de uppskattningar, som gjordes av nämnden i februari
1963, en minskning för de under rcgleringsåret 1963/6b inflytande införselavgifterna
med 14 miljoner kr. till omkring 187,7 miljoner kr. För dessa
medel har jordbruksnämnden såsom framgått av det föregående — inom
en totalram av 160 miljoner kr. — upprättat en preliminär fördelningsplan.
Såsom tillhörande normalramen har därvid av införselavgifterna för fodermedel
endast medräknats 21,5 miljoner kr. och av införselavgifterna för
importerad brödsäd m. m. har icke medtagits avgifterna för sådan import,
som föranleds av att motsvarande kvantiteter inhemsk brödsäd till följd
av kvalitativa brister -— med bidrag av regleringsmedel ej understigande
införselavgifterna — måste utföras till utlandet eller nyttiggöras för foderändamål
inom landet. Den av nämnden föreslagna planen föranleder ingen
erinran från min sida. Vad nämnden i övrigt anfört rörande medelsbehov
och fördelning av avgiftsmedel kan jag också godta.
I detta sammanhang vill jag erinra om att av de medel, som under regleringsåret
1963/64 inflyter utöver totalramen, skall enligt riksdagens beslut
högst 1 miljon kr. ställas till förfogande för Sveriges potatisodlares riksförbund
för effektivisering av matpotatisodlingen m. m., 100 000 kr. utgå
till SMAK för upplysning på matpotatisområdet, 30 000 kr. ställas till veterinärstyrelsens
förfogande för att täcka styrelsens kostnader vid importkontroll
av animala livsmedel, högst 100 000 kr. anvisas för att täcka veterinärstyrelsens
utgifter för pastöriseringskontrollen och 50 000 kr. utgå till
Sveriges utsädesförening såsom bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten.
Därjämte skall av de utöver ramen inflytande
importavgifterna bestridas utgifterna för prisutjämning på torkat äggalbumin
och kärnbindemedel.
I fråga om de för rcgleringsåret 196b/65 inflytande införselavgiftsmedlen
visar jordbruksnämndens beräkningar en total inkomst av 166,6 miljoner
kr. Av de i detta belopp ingående införselavgiftsmedlen för matpotatis bör i
enlighet med tidigare riksdagsbeslut högst 1 miljon kr. ställas till förfogande
för Sveriges potatisodlares riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen
m. m. Vidare torde liksom under senare år för de under
regleringsåret 1964/65 inflytande införselavgifterna för slaktvaror och
slaktdjur 30 000 kr. böra utgå för att täcka veterinärstyrelsens kostnader
för importkontroll av animala livsmedel. Ur de under regleringsåret 1964/
65 inflytande införselavgiftsmedlen bör även utgå ett belopp av högst 120 000
29
Kungl. Maj:ts proposition nr 77 år 196b
kr. för att av veterinärstyrelsen användas till att bestrida de statliga kostnaderna
för pastöriseringskontrollen under budgetåret 1964/65. En mindre
ökning av bidraget till SMAK:s upplysningsverksamhet finner jag motiverad.
Under hänvisning till vad jag anfört i årets statsverksproposition (bil.
11, s. 70) bör SMAK därför av medel utöver totalramen tilldelas ett belopp
av sammanlagt 125 000 kr. Vidare bör Sveriges utsädesförening alltjämt erhålla
50 000 kr. såsom bidrag till föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten.
Dessutom skall av de utöver ramen inflytande införselavgifterna
bestridas utgifter för prisutjämning på torkat äggalbumin och
kärnbindemedel.
Inom den för nästa regleringsår fastställda totalramen, 160 miljoner kr.,
torde liksom hittills inflytande införselavgiftsmedel i mån av behov av jordbruksnämnden
böra överföras till de olika regleringsföreningarna m. m. på
jordbrukets område och användas i enlighet med följande.
Införselavgifterna för brödsäd och brödsädsprodukter bör tillföras Svensk
spannmålshandel, ekonomisk förening, dock att, som redan nämnts, den
särskilda tilläggsavgiften av 1 kr. 65 öre per deciton, vilken tillkommer såsom
en följd av de ändrade reglerna för kvalitetsbestämning av brödsäd,
skall av nämnden avsättas till ett särskilt konto. Införselavgifterna för ärter,
bönor, hampfrö och fodermedel samt malt bör inom angiven normalram
användas för prisregleringarna för ägg, slaktvaror, mjölk och mejeriprodukter
genom respektive Sveriges export- och importförening för ägg,
u. p. a., Svensk kötthandel, ekonomisk förening, och Svenska mejeriernas
riksförening u. p. a. Medlen bör, i enlighet med vad som gäller under innevarande
regleringsår, av jordbruksnämnden fördelas mellan de olika ändamålen
efter samråd med jordbrukets förhandlingsdelegation, därvid avgifterna
för majs och kli i första hand skall tillföras äggprisregleringen. Härutöver
bör ifrågavarande införselavgiftsmedel, liksom under innevarande
regleringsår, kunna tas i anspråk för stödköp av fodersäd, om Kungl. Maj :t
så finner lämpligt, samt för bidrag vid export av kött och fjäderfä. I fråga
om matpotatis och matpotatisprodukter bör införselavgiftsmedlen i mån av
behov — sedan högst 1 miljon kr. ställts till förfogande för Sveriges potatisodlares
riksförbund för effektivisering av matpotatisodlingen m. m. och
125 000 kr. utgått till SMAK för upplysningsverksamhet på matpotatisområdet
samt 50 000 kr. utgått till Sveriges utsädesförening såsom bidrag till
föreningens kostnader för potatisförädlingsverksamheten — tillföras Sveriges
stärkelseproducenters förening för den föreningen åliggande prisregleringen
för potatis samt enligt Kungl. Maj:ts bestämmande förskottsvis för
den särskilda prisutjämning på stärkelseområdet, som kan visa sig erforderlig
till följd av EFTA-konventionen. Stärkelseföreningen bör vidare erhålla
de under nästa regleringsår inflytande införselavgifterna för stärkelse
och stärkelseprodukter för att användas för prisreglering på fabrikspotatis
-
30
Kungi. Maj.ts proposition nr 77 ur 196b
området. Införselavgifterna för socker bör i enlighet med beslut av 1960 års
riksdag (prop. 132; JoU 26; rskr. 184) tillföras jordbruksnämndens regleringsfond
för socker och användas för pristillägg på sockerregleringens område.
Vissa merbelopp, vilka uppstått eller uppstår i samband med sockeravgifternas
höjning vid utlösning av treprocent- och inkomstreglerna -— inberäknat
medel som överförs till regleringsfonden till följd av föreningen
Svensk sockerhandels verksamhet — skall emellertid användas till att gälda
fondens skuld till jordbruksnämndens clearingkassa för fettvaror. I fråga
om fettvaror och feltråvaror bör införselavgiftsmedlen liksom hittills dels
användas för regleringsbidrag, dels tillföras Sveriges oljeväxtintressenter,
förening u. p. a., för att täcka förluster i samband med inlösen av svenskt
oljeväxtfrö samt för stöd åt linodlingen. Införselavgifterna för mjölk och
mejeriprodukter m. m. bör tillföras Svenska mejeriernas riksförenings regleringskassa
för prisreglering på mejeriområdet. Införselavgifterna för slaktvaror
och slaktdjur (annat än fjäderfä) bör för prisregleringen för kött och
fläsk m. m. tillföras föreningen Svensk kötthandel. Införselavgifterna för
ägg, äggprodukter och fjäderfäkött samt levande fjäderfä bör överföras till
Sveriges export- och importförening för ägg för att användas för prisregleringen
av dessa varor.
Jordbruksnämnden bör liksom tidigare upprätta en preliminär fördelningsplan
för användningen av införselavgiftsmedlen. Jag erinrar i detta
sammanhang om vad jag tidigare anfört rörande den utvidgade kvalitetskontrollen
för ägg och föreslår att utgifterna för denna under tiden intill
utgången av regleringsåret 1964/65 må bestridas av medel inom totalramen
utan hinder av den av 1962 års riksdag fastställda maximeringen av 1,7
miljoner kr.
I fråga om användningen under nästa regleringsår av interna regleringsavgifter
och av motsvarande kompensationsavgift
e r bör i enlighet med vad nämnden föreslagit gälla samma föreskrifter
som för närvarande.
Införselavgiftsmedel och andra regleringsmedel på jordbrukets område
får enligt bemyndigande av 1963 års riksdag inom en ram av 1 miljon kr.
efter jordbruksnämndens medgivande disponeras av regleringsföreningarna
på jordbrukets område för upplysningsverksamhet inom föreningarnas
intresseområden. Jordbruksnämnden har hemställt om ett motsvarande
bemyndigande för regleringsåret 1964/65. Häremot har jag intet
att erinra.
I årets statsverksproposition har, som tidigare nämnts, Kungl. Maj :t föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition, till prisregi elerandc
åtgärder på jordbrukets område för budgetåret
31
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 196b
1964/65 beräkna ett förslagsanslag av 155 miljoner kr. Anslaget avser allmänt
mjölkpristillägg, stöd åt odling och beredning av hampa m. m., prisutjämning
av vissa jordbruksreglerade råvaror till livsmedelsindustrin samt
diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen.
Medelsbehovet för allmänt mjölkpristillägg under regleringsåret 1964/65
har av jordbruksnämnden beräknats till 98 miljoner kr. eller till ett 3,5 miljoner
kr. lägre belopp än för innevarande regleringsår. Mot nämndens beräkning
har jag intet att erinra.
Till stöd åt odlingen och beredningen av hampa samt till vissa odlingsförsök
m. m. avseende spånadsväxter bör såsom jordbruksnämnden föreslagit
för nästa budgetår beräknas samma medelsbehov som för innevarande
budgetår eller 700 000 kr.
Vad angår prisutjämningen för råvaror till livsmedelsindustrin har jordbruksnämnden
för budgetåret 1964/65 räknat med ett medelsbehov av cirka
55 miljoner kr., vilket innebär en ökning med 5 miljoner kr. i jämförelse
med det belopp, som för ändamålet anvisats för innevarande budgetår. Ökningen
beror på verkningarna av jordbrukets spärregler. Nämndens beräkning
av medelsbehovet finner jag böra godtas.
För att bestrida diverse kostnader i samband med jordbruksregleringen
bör i enlighet med nämndens beräkning av anslaget för budgetåret 1964/65
få disponeras ett belopp av högst 1,1 miljon kr. Ur detta belopp bör utgå förslagsvis
400 000 kr. till fortsatt stöd åt ullproduktionen, högst 200 000 kr.
till ersättning åt Svenska mejeriernas riksförening för handhavande av
vissa med regleringen av mjölk och mejeriprodukter sammanhängande
uppgifter samt 500 000 kr. till oförutsedda utgifter att disponeras efter beslut
av Kungl. Maj:t i varje särskilt fall. Av sistnämnda belopp om 500 000
kr. bör Kungl. Maj :t, på samma sätt som gäller för innevarande budgetår,
få anvisa medel för att bestrida kostnader för skördeuppskattning och administration
i samband med det permanenta skördeskadeskyddet.
Med hänsyn till vad jag nu förordat torde Kungl. Maj:t böra hemställa
att till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för budgetåret 1964/
65 anvisas ett förslagsanslag av 155 miljoner kr.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att
dels lämna utan erinran vad i det föregående anförts beträffande
användningen av de medel, som influtit under
regleringsåret 1962/63 eller tidigare regleringsår och som
influtit eller inflyter under regleringsåren 1963/64 och
1964/65 genom upptagande av införselavgifter, ävensom av
andra i samband med jordbruksregleringen under nämnda
regleringsår influtna eller inflytande avgiftsmedel
dels bemyndiga Kungl. Maj :t att medge Gotlands hampod -
32
Kungl. Maj.ts proposition nr 77 år 196b
lareförening uppskov med erläggande av de under åren 1964
och 1965 till betalning förfallande amorteringarna på och
räntorna för föreningens ur hemslöjdslånefonden beviljade
lån
dels godkänna vad i det föregående förordats såvitt avser
omläggningen av prisregleringen för brödsäd, m. m.
dels till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område
för budgetåret 1964/65 anvisa ett förslagsanslag av
155 000 000 kr.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.
Ur protokollet:
B. Siöalth
Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640161