Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962 (Proposition 1962:76)

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Nr 76

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående anslag för budgetåret
1962/63 till vissa byggnadsarbeten vid statens
mentalsjukhus m.m.; given Stockholms slott den 2
mars 1962.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över inrikesärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

• '' ,i; I! . |7 51! V I , • !ui-j • . • ■•! • f; V i i : il .

GUSTAF ADOLF

-r.fsrf rf. . : ! MJ •>'' •

Rune B. Johansson

Propositionens huvudsakliga innehåll

Beträffande investeringsanslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
mentalsjukhus m. m. framlägges förslag om ändrad anslagsmetodik. Förslaget
innebär, att för varje budgetår skall fastställas en mot den beräknade
totala medelsförbrukningen under budgetåret svarande investeringsram.
Från tidigare budgetår kvarstående reservationer skall därvid upplösas
och den nya medelsanvisningen endast motsvara skillnaden mellan
dessa båda belopp.

För budgetåret 1962/63 beräknas investeringsvolymen öka från cirka
47 300 000 resp. 61 000 000 kr. under föregående och innevarande budgetår
till 65 000 000 kr.

För fullföljande av byggnadsarbetena vid de nya mentalsjukhusen i Falköping,
Örebro och Bollnäs samt vid psykopatsjukhuset i Katrineholm och
sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna beräknas i runt tal
30 500 000 kr.

Sjukhuset i Falköping — Falbygdens sjukhus — med 784 vårdplatser
kommer att helt tagas i bruk under innevarande budgetår. De fyra övriga
sjukhusen medför, att antalet nybyggda platser ökar för den egentliga
mentalsjukvården med 1 380 platser, för psykiskt efterblivna med 540
platser och för psykopatvård med 250 platser. Dessa sjukhus beräknas vara
1—Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 76

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

helt färdigställda under budgetåren 1962/63 och 1963/64. Kungl. Maj :t
föreslås få bemyndigande att i huvudsaklig överensstämmelse med de principer,
som legat till grund för det med Örebro läns landsting träffade avtalet
om driften av Mellringe sjukhus, godkänna avtal med Gävleborgs läns
landsting angående dess övertagande av driften vid mentalsjukhuset i
Bollnäs.

Vidare framlägges principförslag beträffande mentalsjukvårdens organisation
i Stockholms län. Förslaget upptager tre mentalsjukhus, nämligen
ett om 360 vårdplatser i anslutning till centrallasarettet i Danderyd, ett om
320 platser i anslutning till Norrtälje lasarett och ett om 540 vårdplatser
i anslutning till ett planerat nytt lasarett i Huddinge kommun.

Beträffande de befintliga sjukhusen beräknas medel för bl. a. uppförande
av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning m. m. vid Ulleråkers
och S:t Lars’ sjukhus, en vårdenhet för mentalt sjuka barn om 52 vårdplatser
vid Ulleråkers sjukhus samt en vårdenhet för höggradigt psykiskt
efterblivna barn om 60 platser vid Vipeholms sjukhus.

Reservationsanslaget till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. föreslås
uppräknat med 4 246 000 till 7 300 000 kr. Av sistnämnda belopp hänför
sig 4 500 000 kr. till fortsatt utrustning av de nya sjukhusen i Katrineholm,
Sala och Bollnäs. Återstående cirka 2 800 000 kr. avses alltså för
utrustning av nytillkommande eller renoverade vårdavdelningar m. m. vid
de befintliga sjukhusen.

Därjämte föreslås anvisande av ett investeringsanslag om 300 000 kr. för
uppförande av en ny bro över järnvägen Jönköping—Falköping för tillfartsvägen
till Vilhelmsro sjukhus.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Utdrag av protokollet över inrikesårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 2 mars

1962.

N ärvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindström, Lindholm, Kling, Skoglund,

Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anför chefen
för inrikesdepartementet, statsrådet Johansson.

I årets statsverksproposition, elfte huvudtiteln, punkten 35, har reservationsanslaget
till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. upptagits med
ett preliminärt belopp om 7 000 000 kr. Anledningen härtill var att beredningen
av anslagsfrågan vid tiden för statsverkspropositionens färdigställande
icke kunnat slutföras.

Vidare har Kungl. Maj :t i samma proposition, punkten 192, på min hemställan
föreslagit riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet,
till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m. för budgetåret
1962/63 beräkna ett investeringsanslag av 35 000 000 kr.

Därjämte har mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
i skrivelse den 22 februari 1962 hemställt, att till vissa byggnadsarbeten
vid statens skol- och yrkeshem måtte för nästa budgetår anvisas
ett investeringsanslag av 1 200 000 kr.

Slutligen har byggnadsstyrelsen i skrivelse den 29 januari 1962 hemställt,
att till Vilhelmsro sjukhus: Om- och utbyggnadsarbeten måtte för budgetåret
1962/63 anvisas ett investeringsanslag av 300 000 kr.

Jag hemställer nu att få upptaga hithörande spörsmål till behandling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

Framställningar från mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och

utrustningsdelegation

Inledning

1 skrivelse den 19 december 1961 anför mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation.

Det fastställda antalet vårdplatser vid de egentliga mentalsjukhusen uppgick
den 31 december 1960 till 20 870, vilket innebär en minskning med 116
platser i jämförelse med platsantalet vid samma tidpunkt år 1959. Under
första halvåret 1961 har emellertid 540 vårdplatser tagits i bruk vid Falbygdens
sjukhus. Sjukhusen hade under år 1960 i medeltal 21 640 inneliggande
patienter, vilket alltså utgjorde en överbeläggning med 770 patienter
eller 3,7 procent av det fastställda platsantalet. Jämfört med närmast
föregående år innebär detta en minskning i överbeläggningen med 66. Antalet
anmälda exspektanter ökade från år 1959 med 53 till 864 år 1960, motsvarande
ungefär 6,5 procent.

Vad beträffar nya mentalsjukhus innebär delegationens anslagsäskanden
fortsatt uppförande i överensstämmelse med den reviderade generalplanen
av Mellringe och Bollnäs sjukhus samt sjukhuset för höggradigt
psykiskt efterblivna i Sala ävensom sjukhuset i Katrineholm för vård av
s. k. psykopater.

Falbygdens sjukhus, för vars uppförande medel slutanvisats för innevarande
budgetår, har till större delen kunnat beläggas under försommaren
1961 och beräknas kunna tagas helt i bruk under första halvåret 1962. I
prop. 1961: 197 har föreslagits, att Örebro läns landsting övertager driften
av Mellringe sjukhus. Större delen av sjukhuset torde kunna beläggas under
sista kvartalet 1962. Sjukhusets uppförande kan väntas vara helt slutfört
under hösten 1963. Vad angår sjukhuset i Bollnäs —- för vilket benämningen
»Hedhamre sjukhus» förordas — synes detta sjukhus kunna till
hälften beläggas under våren 1963 och till återstoden under våren 1964.
byggnadsarbetena vid det nya sjukhuset i Sala torde vara slutförda inom
sådan tid, att sjukhuset efter utrustning kan tagas helt i bruk under våren
1964. Sjukhuset i Katrineholm slutligen torde kunna beläggas under hösten

1963.

Delegationens anslagsäskanden avser vidare uppförande av de av statsmakterna
innevarande år beslutade nya vårdenheterna för dels mentalt
sjuka barn och ungdomar i anslutning till Ulleråkers sjukhus och dels höggradigt
psykiskt efterblivna barn i anslutning till Vipeholms sjukhus. Arbetena
med den förra vårdenheten kan planenligt påbörjas hösten 1962 och
beräknas vara avslutade våren 1964. Uppförandet av barnsjukhuset vid Vi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

peholms sjukhus har påbörjats under hösten 1961 och torde kunna slutföras
under sommaren 1963.

1961 års riksdag (prop. nr 66; rskr. 182) har vidare fattat principbeslut
om uppförande av ett mentalsjukhus i anslutning till lasarettet i Nyköping
såsom ersättning för S:ta Annas sjukhus. Det nya sjukhuset föreslås nu
erhålla 330 vårdplatser.

Vidare nödvändiggör vårdplatssituationen inom mälarlänen, att det i den
reviderade generalplanen upptagna och av statsmakterna i princip beslutade
nya mentalsjukhuset i Västmanlands län kommer till stånd inom en
nära framtid. I samråd med länets landsting har i detta syfte beslutats
företaga en inventering av de mentalt sjuka i länet som underlag för den
vårdorganisatoriska planläggningen. Delegationen anser ävenledes påkallat
— bl. a. med hänsyn till vårdplatsförhållandena inom skånelänen — att
i överensstämmelse med den reviderade generalplanen särskilda vårdenheter
tillskapas för att tillgodose vårdbehovet inom Hallands län. Vid överläggningar
härom med länets landsting har framkommit, att ett mentalsjukhus
i första hand bör inrättas med direkt anknytning till ett planerat
nytt s. k. delat lasarett i Varberg. Som underlag för en närmare prövning
av vårdorganisationen i Kristianstads län har delegationen och landstinget
i samråd föranstaltat om en inventering av det psykiatriska klientelet även
inom detta län.

Därjämte har delegationen i skrivelse den 2b januari 1962 framlagt en i
samråd med Stockholms läns landsting utarbetad principplan för mentalsjukvårdens
organisation i länet, vilken i en första etapp avser att tillgodose
länets vårdbehov fram till början av 1970-talet.

Beträffande de befintliga mentalsjukhusen har delegationen
företagit en fortsatt bearbetning av principplanerna för upprustning och
utbyggnad av S:t Sigfrids och Restads sjukhus. Därjämte redovisas nu utarbetade
förslag till principplaner för upprustning och utbyggnad av Umedalens
och Furunäsets sjukhus. Vidare framlägger delegationen förslag till
plan för viss upprustning av Sundby sjukhus.

Delegationens planeringsarbete för upprustning och utbyggnad av de äldre
mentalsjukhusen har numera slutförts beträffande sammanlagt elva
sjukhus, varjämte principplaner upprättas för ytterligare två sjukhus. Sedan
bearbetning skett av dessa principplaner, vilken torde kunna redovisas
i samband med delegationens anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, har
individuella planer utarbetats för modernisering av de sjukhus för vård av
egentligt mentalt sjuka —- tillhopa 13 sjukhus — vid vilka byggnadsbestånden
företer de största standardmässiga bristerna. Bland de äldre sjukhusen
återstår därefter att planlägga erforderliga upprustningsåtgärder beträffande
S:ta Maria sjukhus. Planeringsarbetet för detta sjukhus har påbörjats
men icke kunnat fullföljas, då frågan om sjukhusets storlek är beroende
av bl. a. den framtida vårdorganisationen inom skånelänen. Även Sidsjöns

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

sjukhus, som tillkom år 1943, är i behov av vissa moderniseringsåtgärder,
närmast inom sjukhusets vårdpaviljonger. Delegationen har för avsikt att
om möjligt i samband med nästkommande petita lämna en närmare redogörelse
för de upprustnings- och moderniseringsåtgärder, som de båda nu
berörda sjukhusen kräver. Därutöver torde översyn av en del av byggnadsbeståndet
vid S:t Olofs sjukhus bli påkallad.

I samband med utarbetandet av principplanerna för Umedalens och Furunäsets
sjukhus har delegationen med vederbörande landsting upptagit frågan
om den framtida oi’ganisationen av mentalsjukvården i Västerbottens
och Norrbottens län, framför allt med sikte på en bedömning av det framtida
vårdplatsbehovet inom resp. län. Delegationens ställningstaganden beträffande
den framtida organisationen och utformningen av dessa sjukhus
har skett i samråd med representanter för resp. landsting.

De individuella förslag till om- och nybyggnadsåtgärder, som framlägges
i det följande, ansluter till riktlinjerna i planerna för resp. sjukhus och ingår
som led i planernas fortsatta genomförande. Medelsäskanden, som avser
om- eller nybyggnad av vårdavdelningar, hänför sig till tidigare beslutade
byggnadsobjekt, frånsett ombyggnad av en vårdpaviljong (Ml) vid Mariebergs
sjukhus, varom förslag nu framlägges.

I samband med projekteringen för genomförande av den förut godtagna
upprustningsplanen för Säters sjukhus har delegationen vid programutredningen
för nytt medicinskt centrum vid sjukhuset sökt beakta önskemålen
att där också bereda utrymme för provinsialläkarmottagning. Delegationens
utredning om vissa därmed sammanhängande spörsmål torde, såvitt nu kan
bedömas, kunna redovisas i samband med delegationens anslagsäskanden
för budgetåret 1963/64.

I skrivelse den 22 februari 1962 bär byggnads- och utrustningsdelegationen
sedermera — med förmälan att Kungl. Maj :t i anslutning till vad föredragande
departementschefen anfört i prop. 1961: 66 om införande av en ändrad
anslagsmetodik fr. o. m. budgetåret 1962/63 uppdragit åt byggnadsstyrelsen
och delegationen att i samråd upprätta och inkomma med förslag till i nvesteringsplan
för anslaget till vissa byggnadsarbeten vid statens
mentalsjukhus m. in. för sagda budgetår — på grundval av uppgifter från
byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen och i samråd med dessa myndigheter
framlagt ett förslag till sådan plan.

Investeringsplanen omfattar beträffande ettvart av tidigare beslutade
men ännu icke avslutade byggnadsföretag samt varje i äskandena föreslaget
nytt byggnadsföretag dels en kostnadsram enligt prisläget den 1 juli
1961, dels den faktiska medelsförbrukningen den 30 juni 1961, dels ock i
förekommande fall en fördelning av den beräknade medelsförbrukningen
under ettvart av budgetåren 1961/62 och 1962/63.

För redan beslutade byggnadsföretag innebär byggnadskostnadernas anknytning
till prisläget den 1 juli 1961 en uppräkning av den tidigare beräk -

Kungl. Maj.ts proposition, nr 76 år 1962

nade kostnaden med hänsyn till inträffade automatiska byggnadskostnadsstegringar
i den mån så med hänsyn till beräknad slutkostnad bedömts erforderligt.
Byggnadsstyrelsen har emellertid på nedan anförda skäl anmält,
att det för en beslutad utbyggnad av centralköket in. m. vid S:t Jörgens
sjukhus blivit nödvändigt att i investeringsplanen upptaga en högre totalkostnad
än den som motsvarar den automatiska kostnadsstegringen.

Vid 1956 års riksdag fattades beslut om utbyggnad av sjukhusets centralkök
samt om tillbyggnad och upprustning av tvättinrättningen vid sjukhuset
för en kostnad om tillhopa 900 000 kr. (prop. nr 106; rskr. 285).
Genom beslut den 7 juni 1956 förklarade sig Kungl. Maj:t vilja efter framställning
från dåvarande statens kommitté för sinnessjukvårdens utbyggande
framdeles meddela beslut om disponerande av medel för ändamålet.
Sedan kommittén i skrivelse den 12 februari 1958 hemställt bl. a., att för
anordnande av tvättförråd samt lokaler för in- och utlämning av tvätt jämte
utbyggnad av centralköket vid sjukhuset måtte av beloppet anvisas 450 000
kr., uppdrog Kungl. Maj:t i skrivelse den 11 april 1958 åt kommittén att i
huvudsaklig överensstämmelse med av kommittén framlagt förslag utföra
ifrågavarande arbeten för sistnämnda kostnad.

Merkostnaden för arbetena till följd av allmän byggnadskostnadsstegring
uppgick den 1 juli 1961 till 85 000 kr. Totalkostnaden enligt denna beräkningsgrund
utgör alltså (450 000 + 85 000) 535 000 kr. I investeringsplanen
angives emellertid totalkostnaden till 780 000 kr., utvisande en ytterligare
kostnadsökning med (780 000—535 000) 245 000 kr. Anledningen till denna
fördyring av arbetena, som numera slutförts, har uppgivits vara att hänföra
till i huvudsak följande omständigheter. Ombyggnaden av köket hade avsetts
äga rum i etapper för att möjliggöra att köket skulle kunna utnyttjas
under ombyggnadstiden. Vid utförandet av ombyggnadsarbetena befanns
det emellertid för sjukhusets drift gynnsamt, att köket i sin helhet friställdes.
Därvid måste ett provisoriskt kök inrättas i den för tvättbytesförråd
avsedda delen inom den befintliga tvättlokalen. Dessutom visade det sig, att
ledningssystemet i källarvåningen måste läggas om, och att en vid senare
tidpunkt planerad installation av hiss borde genomföras samtidigt. Slutligen
måste en icke förutsedd dränering under byggnaden företagas och i
samband därmed en utvändig avloppsledning komma till stånd.

Även för några andra byggnadsföretag har kostnaderna angivits i investeringsplanen
med högre belopp än vad som svarar mot automatiska kostnadsstegringar.
Å andra sidan har för ett flertal i planen upptagna byggnadsobjekt
tidigare redovisade kostnadsramar kunnat sänkas med belopp,
som vida överstiger ifrågavarande höjningar. Nettominskningen uppgår
enligt byggnadsstyrelsen till 14 000 000 kr.

Delegationen förutsätter, att i och med övergången till den nya anslagsmetodiken
merkostnader för att täcka den automatiska kostnadsstegringen
för byggnadsföretagen kommer att fr. o. in. innevarande budgetår, i den mån
så erfordras, omfattas av den i investeringsplanen redovisade totalkostnaden
för företaget. Slutredovisning av det tidigare anvisade speciella anslaget för
ifrågavarande merkostnader bär den 30 januari 1962 avgivits till Kungl.
Maj :t av byggnadsstyrelsen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Inom ramen för tillgängliga medel bör den myndighet, åt vilken uppdragits
att låta utföra resp. arbeten, ha möjlighet att modifiera investeringsplanen
i den mån så erfordras för att bestrida merkostnader, som föranledes av
eventuellt kommande allmän byggnadskostnadsstegring.

I nämnda skrivelse den 22 februari 1962 har delegationen vidare framlagt
förslag till plan för finansieringen under innevarande och nästkommande
budgetår av förut beslutade och föreslagna nya byggnadsföretag
m. m. Därvid har angivits, att den 1 juli 1961 kvarstår ett belopp om
51 033 000 kr. såsom reservation från föregående budgetår å anvisade investeringsanslag
till vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.

I reservationen ingår följande tre belopp, vilka icke upptagits i investeringsplanen.

Genom beslut vid 1958 års riksdag (prop. nr 86; rskr. 198) anvisades
110 000 kr. för anordnande av bostäder i gamla kontorsbyggnaden vid Birgittas
sjukhus. Mot bakgrunden av statsmakternas sedermera anbefallda
ändrade principer i fråga om tillgodoseendet av bostadsbehovet för personalen
vid bl. a. mentalsjukhusen har delegationen emellertid funnit, att
de planerade ombyggnadsåtgärderna icke bör komma till utförande. Kontorsbyggnaden
lämpar sig icke heller för ombyggnad för annat ändamål.
På grund härav anser delegationen övervägande skäl tala för att byggnaden
rives.

Vidare ingår i den kvarstående reservationen ett belopp om 59 000 kr.,
som 1958 års riksdag (prop. nr 86; rskr. 198) anvisat för vissa vägarbeten
för upprätthållande av busstrafiken till och från Ulleråkers sjukhus
över intilliggande kasernområde för numera Upplands signalregemente.
Allmän trafik över detta område kommer emellertid att omöjliggöras i framtiden,
enär området skall inhägnas. För att busstrafiken tills vidare skall
kunna bibehållas i oförändrad omfattning har fortifikationsförvaltningen
för andra medel låtit bredda och permanenlbelägga vissa delar av det berörda
vägsystemet.

Av det angivna reservationsbeloppet avser vidare omkring 751 000 kr.
medel, som ställts till byggnads- och utrustningsdelegationens disposition
dels för mentalsjukvårdsberedningens och dess båda delegationers allmänna
utrednings- och projekteringsverksamhet, dels ock för vissa åt
byggnads- och utrustningsdelegationen lämnade projekteringsuppdrag. Av
medel för sådana uppdrag reserverade belopp uppgår till sammanlagt
742 500 kr. 77 öre. Kostnaderna under innevarande och nästkommande
budgetår för ifrågavarande projekteringsuppdrag har inräknats i den beräknade
medelsförbrukningen under samma budgetår för mentalsjukvårdsberedningen
och dess båda delegationers verksamhet.

Såsom ovan angivits utgjorde reservationen å anslaget till vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus 51 033 000 kr. vid utgången av budgetåret
1960/61. För innevarande budgetår har anvisats 45 033 000 kr. Vid
ingången av detta budgetår disponibla medel å anslaget uppgick sålunda
till (51 033 000 4- 45 033 000) 96 066 000 kr. Medelsförbrukningen under
samma budgetår har beräknats till 63 162 000 kr., inklusive utrednings- och
projekteringsmedel, varför reservationen vid budgetårets utgång kan be -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 är 1962

räknas till (96 066 000 — 63 162 000) 32 904 000 kr. För budgetåret 1962/63
har medelsförbrukningen beräknats till 75 211 000 kr. Den erforderliga
medelsanvisningen å ifrågavarande anslag för nästkommande budgetår
utgör sålunda (75 211 000 — 32 904 000) 42 307 000 kr.

Mentalsjukvårdens organisation i Stockholms län

Med bifall till i prop. nr 93 framlagt förslag bemyndigade 1960 års riksdag
Kungl. Maj :t att godkänna avtal med Stockholms läns landsting angående
uppförande i Upplands Väsby av en gemensam sjukhusanläggning för
ett mentalsjukhus och ett lasarett ävensom angående grunderna för fördelning
mellan Kronan och landstinget av kostnaderna för anläggningens
uppförande, utrustning och drift m. m. Genom beslut den 27 januari 1961
uppdrog sedermera Kungl. Maj :t — med förmälan att Kungl. Maj .t med
hänsyn till vad i ärendet framkommit rörande befarade bullerstörningar
från Arlanda flygplats funnit sig icke kunna godkänna avtal om uppförande
av ifrågavarande mentalsjukhus — åt delegationen att i samråd med
Stockholms läns landsting snarast möjligt undersöka förutsättningarna
för samt — därest undersökningen gåve anledning därtill — upprätta
och till Kungl. Maj :t inkomma med byggnadsprogram för dels uppförande
av en vårdenhet om 200 å 300 platser i anslutning till landstingets
centrallasarett i Danderyd, dels ock uppförande av ett kombinerat mentalsjukhus
och lasarett i den södra delen av Stockholms län.

Delegationens utredningsarbete har samordnats med en gemensam planering
av sjukvårdens framtida organisation i Stockholms stad och län,
som på initiativ av länets landsting utförts under innevarande år i samarbete
mellan representanter för staden och länet såsom särskilt utsedda
sjukvårdsförhandlingsdelegerade. I första avsnittet av denna samplanering
har utarbetats en principplan för sjukvårdsväsendet inom Stor-Stockholm,
avseende samtliga vårdformer och innefattande beräkningar av
vårdplatsbehovet inom olika vårdgrenar samt principerna för sjukhusens
förläggning och lokalisering. Såvitt detta utredningsarbete berört länets
vårdorganisation för de i egentlig mening mentalt sjuka har fortlöpande
samråd skett mellan delegationen och landstinget. De delar av en för Storstockholm
upprättad sjukhusplan, som berör länets sjukvårdsfråga, har
sedermera godkänts vid landstingets möte innevarande år.

Enligt tillgängliga prognoser för befolkningsutvecklingen inom Stockholms
stad och län beräknas länets folkmängd, som f. n. uppgår till i runt
tal 450 000, år 1970 utgöra omkring 645 000 och år 1990 ungefär 925 000.
Hur en så stark befolkningsexpansion kan väntas inverka på det erforderliga
antalet vårdplatser vid mentalsjukhus är givetvis ytterst svårt att bedöma.
Bl. a. är befolkningens ålderssammansättning och variationer i
denna av stor betydelse. Samplaneringsutredningen har ansett platsbehovet
1* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 76

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

böra beräknas för det klientel, som behöver vårdas å enheter i anslutning
till ett väl utbyggt kroppssjukhus utan avseende vid klientelets uppdelning
i dels de i egentlig mening psykiskt sjuka och dels de patienter, som
vanligen vårdas på psykiatriska avdelningar vid lasarett. Utredningen har
därvid funnit sig kunna utgå från något lägre behovsnormer än vad man
tidigare vågat förutsätta och räknat med ett genomsnittligt platsbehov, motsvarande
3,1 promille av befolkningen. I enlighet härmed har länets behov
av platser vid dels mentalsjukhus för såväl vuxna som barn och ungdom
och dels psykiatriska lasarettsavdelningar beräknats till 2 000 år 1970 och
till 2 865 år 1990. Därtill har ansetts komma behovet av sådana platser för
långtidsvård, som kan anordnas fristående från centralsjukhusen, i sjukhem
och liknande. Detta platsbehov har för länet uppskattats till 1,5 promille.

Mentalsjukvårdsdelegationen har vid sina undersökningar av vårdplatsbehovet
i riket för ifrågavarande vårdformer kommit fram till att det
genomsnittliga behovet för landets befolkning utanför storstäderna i regel
kan beräknas motsvara 4 promille av invånarantalet i fråga om vård vid
mentalsjukhus och 0,4 promille vid vård vid psykiatrisk lasarettsavdelning.
Antalet vid statliga mentalsjukhus inneliggande patienter med hemortsrätt
inom Stockholms län uppgick emellertid den 1 juli 1960 till ett
antal, som motsvarade 2,71 promille av befolkningen. Därvid har hänsyn
icke tagits till vårdbehovet bland mentalt sjuka barn och ungdomar. Mot
bakgrunden härav och då ett visst latent vårdbehov får anses föreligga inom

Stockholms län — bl. a. som följd av att länet saknar eget mentalsjukhus_

har byggnads- och utrustningsdelegationen funnit den av landstinget tilllämpade
platsbehovsnormen — 3,1 promille för både de egentligt mentalt
sjuka och det psykiatriska lasarettsklientelet — i varje fall icke vara för
högt beräknad. I avbidan på erfarenheter av den framtida platsbehovsutvecklingen
bör denna norm kunna godtagas som underlag för en principiell
planläggning av vårdorganisationen i länet för berörda patientgrupper.

För att ernå samordning mellan kroppssjukvården och mentalsjukvården
har eftersträvats att åstadkomma spridning av vårdresurserna på flera
mindre enheter i direkt anslutning till lasarett. I enlighet härmed har i
samråd med delegationen en organisationsplan utarbetats, som i en första
utbyggnadsetapp fram till början av 1970-talet skulle ge sammanlagt omkring
1 220 platser för vård av de egentligt mentalsjuka. Då behovet av
platser av denna typ för år 1970 enligt ovan återgivna beräkningsgrunder
(2,71 o/oo av 645 000 inv.) kan uppskattas till ungefär 1 750, kommer att
återstå omkring 500 platser. För att tillgodose kravet på ett väl differentierat
patientmaterial för forskning och undervisning vid Ulleråkers sjukhus
har 300—350 vårdplatser ansetts böra tillföras detta sjukhus utöver
de för Uppsala läns behov erforderliga platserna. Planerna för sjukhusets
upprustning förutsätter, att en häremot svarande del av Stockholms län

Kungi. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

hänföres till sjukhusets upptagningsområde. Det återstående platsbehovet
skulle sålunda vid 1970-talets ingång uppgå till ungefär 200 platser och
förutsattes bli tillgodosett under den fortsatta utbyggnaden av länets vårdorganisation.

De vårdenheter, som under ifrågavarande tidsperiod sålunda behöver tillskapas
för att fortlöpande kunna i huvudsak tillgodose vårdplatsbehovet
med hänsyn till den beräknade befolkningsökningen inom länet, utgöres av
dels ett mentalsjukhus om 360 vårdplatser i anslutning till centrallasarettet
i Danderyd, dels ett sjukhus om 320 platser i anslutning till lasarettet i
Norrtälje, dels ock ett sjukhus om 540 platser i anslutning till ett nytt lasarett
för södra länsdelen, förlagt till Huddinge kommun. Därutöver innebär
planen för ifrågavarande utbyggnadsetapp, att psykiatriska kliniker inrättas
vid lasaretten i Nacka och Södertälje med vardera 40 platser, varjämte
planen upptager en andel för landstinget om ungefär 60 platser vid Karolinska
sjukhusets psykiatriska klinik.

Gjorda undersökningar har visat, att vissa förutsättningar finnes att
uppföra ett mentalsjukhus i anslutning till centrallasarettet i Danderyd.
Sjukhuset kan direkt anslutas till den byggnad, som inrymmer lasarettets
psykiatriska klinik. Härigenom kan verksamheten vid sjukhuset och kliniken
samordnas i en gemensamt fungerande vårdenhet med gemensamt
medicinskt centrum och gemensamma anordningar för arbets- och sysselsättningsterapi
m. m. Lasarettskliniken omfattar 108 vårdplatser. Med hänsyn
härtill och till kraven på lämplig differentiering av klientelet vid mentalsjukhuset
samt dess indelning i två — framdeles eventuellt tre — överläkaravdelningar,
bör sjukhuset dimensioneras för 360 inneliggande patienter.
Vid sjukhusanläggningen skulle alltså finnas sammanlagt ungefär 470 platser
för psykiatriska vårduppgifter.

1 landstingets generalplan för centrallasarettets upprustning ingår bl. a.
ombyggnad och utökning av lasarettets centralkök, nybyggnad för personalrestaurant
med tillhörande lokaler samt modernisering och utbyggnad
av panncentralen. Dessa enheter planeras bli dimensionerade för att tillgodose
även mentalsjukhusets behov.

För mentalsjukhuset erforderligt bebyggelseområde kan erhållas genom
att dels utnyttja en del av lasarettets område och dels taga i anspråk ett
omedelbart söder därom beläget, staten tillhörigt markområde, som förvaltas
av domänstyrelsen. Enligt vad delegationen inhämtat från styrelsen
torde hinder icke föreligga mot att erforderligt tomtområde upplåtes för
sjukhuset.

I gällande regionplan för Stockholmstrakten har emellertid över ifrågavarande
markområden söder om lasarettet upptagits en framtida fyrfilig
vägförbindelse av motorvägskaraktär mellan Norrtäljevägen vid Mörby
och Uppsalavägen vid Järva krog. Då vägförbindelsens anläggning enligt i
planen förutsatt sträckning, såväl ur utrymmessynpunkt som med hänsyn

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

till bullerstörningar, skulle omöjliggöra mentalsjukhusets förläggning i
anslutning till lasarettet, har i samråd med väg- och vattenbyggnadsstyrelsen,
vägförvaltningen i Stockholms län, regionplanekontoret samt landstinget
en undersökning företagits om dels möjligheterna till en förskjutning
söderut av vägförbindelsen Mörby—Järva krog, dels ock förutsättningar för
en alternativ sträckning för en förbindelse mellan Norrtälje- och Uppsalavägarna
i ett läge längre norrut. Undersökningarna har visat, att för mentalsjukhuset
erforderligt bebyggelseområde icke kan friläggas genom en förskjutning
söderut av den planerade förbindelseleden och att ur bullerstörningssynpunkt
tillfredsställande förhållanden för sjukhuset icke därigenom
kan ernås. Med anledning härav har delegationen hos nämnden för Stockholmstraktens
regionplaneförbund hemställt, att nämnden ville ombesörja
erforderlig ändring i berörda del av regionplanen eller vidtaga annan åtgärd
till undanröjande av det hinder för mentalsjukhusets tillkomst, som den
i planen redovisade vägförbindelsen utgör. Vid delegationens fortsatta överläggningar
i frågan med regionplanekontoret har från dess sida förklarats,
att en ändring av eller avvikelse från planen på denna punkt torde kunna
tillstyrkas under förutsättning bl. a. att en förbindelseled mellan de båda
huvudvägarna kan åstadkommas i ett nordligare läge. Ett senare framfört
förslag om en sådan alternativ vägsträckning är f. n. föremål för en preliminär
trafik- och byggnadsteknisk undersökning genom kontorets försorg.

Kostnaderna för mentalsjukhusets uppförande torde översiktligt kunna
uppskattas till i runt tal 18 000 000 kr. samt för sjukhusets inredning och
utrustning till ungefär 1 500 000 kr. Uppförandet av sjukhuset, som torde
kräva en tid av inemot tre år, synes kunna påbörjas under år 1964.

Av länets behov om sammanlagt ungefär 1 750 vårdplatser vid mentalsjukhus
beräknas omkring 1 050 erfordras för länets norra del (kommunerna
norr om Mälaren). För att tillgodose detta behov erfordras utöver förut
angivna 360 nya platser vid Danderyds lasarett och 300—350 platser vid
Ulleråkers sjukhus ytterligare omkring 300 platser. Möjligheter att till
ett kroppssjukhus ansluta en mentalvårdsenhet av denna storleksordning
har befunnits föreligga i Norrtälje. För en lokalisering till denna ort talar
även önskemålen om en geografisk spridning av vårdenheterna liksom att
en jämförelsevis hög psykisk morbiditet enligt gjorda undersökningar visat
sig föreligga i denna del av länet.

Det i Norrtälje befintliga lasarettet har 240 platser, fördelade på medicinsk
klinik jämte avdelning för långvarigt sjuka och kirurgisk klinik
jämte obstetrisk avdelning. Lasarettet har också röntgenavdelning. Mentalsjukhuset
kan förläggas omedelbart nordväst om lasarettet, där staden
förklarat sig kunna ställa erforderligt markområde till förfogande. Vidtagna
markundersökningar inom det tillämnade byggnadsområdet har visat mindre
goda grundförhållanden. Det har likväl bedömts vara ekonomiskt försvarbart
att förlägga sjukhuset till denna plats.

Kungi. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Med hänsyn till klientelets differentiering bör mentalsjukhuset lämpligen
omfatta 320 vårdplatser. I somatiskt avseende förutsättes sjukhuset repliera
på lasarettet. För bl. a. centralkök, personalmatsalar och panncentral torde
för lasarettet och mentalsjukhuset gemensamma nybyggnader erfordras.
Byggnadskostnaderna för den nya anläggningen kan överslagsmässigt
uppskattas till i runt tal 15 000 000 kr. samt kostnaderna för inredning och
utrustning till omkring 1 400 000 kr. Anläggningens uppförande,^ för vilket
byggnadstiden bör beräknas till omkring två och ett halvt år, torde
kunna påbörjas under år 1964.

Principplanen för sjukvårdsbehovets tillgodoseende i länet upptager bl. a.
två nya lasarett inom den södra länsdelen. Med hänsyn bl. a. till önskemålen
om anslutning av den slutna mentalsjukvården till kroppssjukhus forutsättes,
att dessa lasarett med därtill knutna mentalsjukvårdsenheter placeras
i sydvästra resp. sydöstra delen av länet. Befolkningens tillväxt och
behovet av platser för mentalsjukvården anses motivera, att i första hand
det sydvästra länssjukhuset kommer till stånd och förverkligas snarast
möjligt. Kroppssjukhuset beräknas få 900—1 000 vårdplatser vid avdelningar
för de allmänna grunddisciplinerna och olika specialiteter. En härtill
ansluten mentalvårdsenhet bör med hänsyn till det beräknade befolkningsunderlaget
och enhetens inre organisation lämpligen omfatta 540 vårdplatser.
_För det sydöstra länssjukhuset, som avses komma till stånd under

den senare utbyggnadsperioden, redovisar landstingets sjukvårdsplan samma
antal mentalvårdsplatser.

Den för Stockholms stad och län sålunda godtagna gemensamma sjukvårdsplanen,
vilken byggnads- och utrustningsdelegationen alltså bitrader
i vad avser länets mentalsjukvård, har utarbetats med sikte på en indelning
i upptagningsområden för olika sjukhus, som med hänsyn till länets
framtida befolkningsgeografiska struktur kan ge underlag för sjukhusens
lämpliga storlek och sammansättning. Valet av förläggnmgsort för resp.
sjukhus får därefter ske med beaktande av kommunikationsmöjligheterna
— framför allt med tanke på den öppna vården — bostadsmöjligheter
för personalen samt andra förhållanden, som kan underlätta personalrekryteringen
såsom närhet till samhälleliga inrättningar och serviceorgan
in. in. Konkurrensen om arbetskraften inom stor-Stockholmsområdet gör,
att personalsynpunkterna måste tillmätas stor betydelse. Från dessa utgångspunkter
har förutsättningarna för att inom den sodra länsdelen
lösa lokaliseringsfrågan för det sydvästra sjukhuset undersökts. En förläggning
av sjukhuset till eu plats inom Huddinge kommun har däivid
befunnits vara den lösning, som mest ändamålsenligt kan tillgodose lokaliseringskraven
såväl med hänsyn till sjukhusets läge inom dess lillämnade
upptagningsområde som från de angivna personalsynpunkterna. Kommunen
har anvisat ett markområde om 60—70 ha söder om Flemingsbergs
gård, vilket vid besiktning av representanter för landstinget och

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

delegationen bedömts lämpligt för ändamålet. En närmare markundersökning
inom området har ännu icke avslutats.

Särskild undersökning har företagits beträffande områdets lämplighet
ur bullerstörningssynpunkt med hänsyn till den relativt närbelägna Södertörns
flygflottilj. Därvid har bl. a. anlitats expertis, som stått till 1956 års
flygbullerutrednings förfogande. Ledamoten i utredningen professor Hans
Ronge har i avgivet utlåtande förklarat, att han efter studium av tillgängliga
data över bullerutbredning och startfrekvens från flygplatsen icke
finner några betänkligheter mot sjukhusets placering på det föreslagna
området. Medicinalstyrelsen, som tagit del av det sålunda föreliggande
undersökningsmaterialet, har i inhämtat yttrande den 29 december 1961
anfört följande beträffande sjukvårdsinrättningens placering ur bullersynpunkt.

Medicinalstyrelsen känner tvekan inför uppförandet av ett nytt mentalsjukhus
på det föreslagna området i Tullinge, vilket utsättes för flygbullerstörningar
från den till orten förlagda flygflottiljen (F 18). Detta ställningstagande
foranledes av hänsyn till icke endast den nu aktuella flygverksamheten
därstädes utan särskilt till en eventuellt ökad flygverksamhet i framtiden.
Vidare bor beaktas möjligheten av nya flygplanstyper med ökat flygbuller
ur såval kvantitativ som kvalitativ synpunkt. Medicinalstyrelsen finner
det angeläget, att innan frågan om förläggningen av ifrågavarande
mentalsjukhus avgöres, möjligheten att placera detsamma annorstädes
inom sjukvårdsområdet utredes. Föreligger icke någon möjlighet därtill
och talar synnerligen starka skäl för föreslagen placering vill medicinalstyrelsen
icke motsätta sig förslaget.

Med anledning av vad medicinalstyrelsen sålunda anfört har delegationen
upptagit frågan om sjukhusets förläggning till förnyade överväganden
med landstingets representanter. Med understrykande av de ovan anförda
lokaliseringssynpunkterna har därvid från landstingets sida framhållits, att
det anvisade området i Huddinge kommun utan tvivel är den mest lämpade
platsen för det planerade kroppssjukhuset. Något godtagbart alternativ
härtill har överhuvudtaget visat sig icke finnas inom ifrågavarande del
av länet. Av undersökningsmaterialet om befarade bullerstörningar över
förläggningsplatsen samt professor Ronges yttrande synes det landstinget
dessutom framgå, att hela sjuhusanläggningen kommer att ligga utanför
gränsen för sådana flygbullerstörningar, som enligt av bullerutredningen
förordade principer kan tänkas ha en menlig inverkan på lasarettets eller
mentalsjukhusets patienter. På grund härav har landstinget förklarat sig
icke ha anledning frånträda sitt beslut om sjukhusets förläggning.

For egen del vill delegationen framhålla, att den anser det ur sjukvårdsmassiga
synpunkter vara en angelägenhet av största vikt, att man tillvaratar
de möjligheter att ernå en fullständig samordning mellan enheter för
kropps- resp. mentalsjukvård, som i förevarande fall ställes i utsikt och
som också utgjorde det godtagna huvudmotivet för det planerade kombi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

nerade kropps- och mentalsjukhuset i Upplands Väsby. Vad beträffar den
ifrågasatta förläggningen av det nu aktuella mentalsjukhuset skiljer sig
förhållandena ur bullerstörningssynpunkt betydligt från dem vid Upplands
Väsby-sjukhuset. Såvitt kan utläsas av tillgängliga uppgifter om utvecklingen
på längre sikt av flygbullret från Södertörns flygflottilj torde de
störningar, för vilka sjukhuset kan väntas bli utsatt, komma att ligga
icke oväsentligt under de bullernivåer, som vid bedömningen av förhållandena
vid Upplands Väsby-sjukhuset ansågs vara tolerabla. Medan sålunda
flygbullerutredningen beräknade bullernivån utanför anläggningen i
Upplands Väsby till mellan 75 och 80 dB—A — vilket bedömes utgöra
gränsen till vad som kan anses acceptabelt — torde störningarna utanför
sjukhusanläggningen i Huddinge kunna förutsättas komma att ligga vid
en nivå av högst 60—65 dB—A. Beräkningar av den framtida flygningsfrekvensen
utvisar vidare, att förekommande störningar kvantitativt sett i
detta fall kan väntas bli av jämförelsevis ringa omfattning. Störningsriskerna
med tanke på en eventuellt större frekvens och befarade framtida
flygplanstyper med ökat buller bör dessutom bedömas med hänsyn till att
det här är fråga om ett militärt flygfält och att flygverksamheten därför
får förutsättas kunna lättare anpassas efter omgivningens krav —• i vart fall
under fredstid — än vad som kan tänkas vara möjligt vid en storflygplats
för trafikflyg.

Av utslagsgivande betydelse vid avgörandet av lokaliseringsfrågan anser
delegationen emellertid vara dess bedömning från sjukvårdsplaneringssynpunkt.
Vid överläggningarna med landstinget i denna del har framkommit
att någon möjlighet att förlägga det planerade sjukhuset till annan
plats inom dess vårdområde icke föreligger. De åberopade lokaliseringssynpunkterna
bör enligt delegationens mening anses helt tillämpliga
ifråga om såväl mentalsjukhuset som kroppssjukhuset. Dessa synpunkter
jämte de stora fördelarna ur vårdsynpunkt av ett kombinerat mental- och
kroppssj ukhus synes också delegationen innefatta sådana särskilda skäl,
inför vilka medicinalstyrelsen förklarat sig icke vilja motsätta sig den
föreslagna placeringen. Denna bedömning har även styrelsen vid fortsatt
samråd i ärendet med delegationen ansett sig kunna biträda. Vid dessa
förhållanden bör hinder från bullerstörningssynpunkt icke anses möta mot
alt ett mentalsjukhus direkt anslutes till det av landstinget beslutade nya
kroppssj ukhuset i Huddinge.

Under förutsättning att överenskommelse om förvärv av erforderligt
markområde kan träffas med kommunen förordar sålunda delegationen,
att ett mentalsjukhus om 540 vårdplatser, kombinerat med ett nytt lasarett
av planerad storleksordning, uppföres för södra länsdelens behov och förlägges
till Flemingsbergsoinrådet i Huddinge kommun. Enligt nu gällande
prisläge torde byggnadskostnaden för mentalsjukhusets del i anläggningen
kunna överslagsinässigt uppskattas till 30 000 000 kr. samt kostnaderna för

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

sjukhusets inredning och utrustning till 2 500 000 kr. Såvitt nu kan bedömas
torde projekteringsarbetet för hela sjukhusanläggningen kräva en tid av
minst tre år och uppförandet av anläggningen sex å sju år.

I fråga om villkoren för det samarbete mellan staten och landstingskommunen,
som den här förordade samordningen mellan mental- och kroppssjukvården
i länet förutsätter, har delegationen och landstinget utgått ifrån
att överenskommelse träffas enligt de riktlinjer, som uppdrogs i det av
statsmakterna i princip godtagna avtalet angående en gemensam sjukhusanläggning
i Upplands Väsby. — Även ett i prop. 1961: 197 framlagt förslag
om överlåtande av driften vid Mellringe sjukhus i Örebro till Örebro läns
landsting bygger i tillämpliga delar på dessa riktlinjer. — Såsom förutsattes
i Upplands Väsby-avtalet kommer sålunda Stockholms läns landsting
att stå som byggherre för och ägare till de nya mentalsjukhusen. Statens
andel i kostnaderna för sjukhusens uppförande samt inredning och utrustning
finansieras i form av lån till landstinget. Landstinget förbinder sig att
vid sjukhusen i princip vårda sådana psykiskt sjuka, som mottages på
statens mentalsjukhus, och att driftsmässigt tillämpa lägst den vårdstandard,
som gäller vid motsvarande statliga sjukhus. Kostnaderna för driften
ersättes med belopp, som motsvarar driftkostnaderna vid de senast uppförda
statliga mentalsjukhusen. Det torde få ankomma på delegationen att senare
framlägga förslag till avtal med landstinget om villkoren för sjukhusets
uppförande, inredning och utrustning samt drift in. m.

Det har befunnits mest ändamålsenligt, att programmeringsarbetet för
de nya mentalsjukhusen omhänderhas av delegationen och att landstinget
svarar för den fortsatta projekteringen av hela sjukhusanläggningarna.
Projekteringen av samtliga anläggningar avses att bedrivas under fortlöpande
samråd mellan landstinget och delegationen. För detta ändamål har
en gemensam expertgrupp tillsatts. Programutredning pågår för samtliga
projekt.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala

Uppförande av byggnader för centralkök samt rörelseterapi

Vid 1958 års riksdag (prop. nr 86; rskr. 198) beslöts, att vid Ulleråkers
sjukhus skulle uppföras byggnader för centralkök och matsal samt rörelseterapi
m. m. för en beräknad kostnad av sammanlagt 2 670 000 kr. För
ändamålet anvisades 1 300 000 kr.

En av organisationsförändringar inom sjukhuset föranledd utökning av
lokalbehovet gjorde sedermera en överarbetning av förslaget nödvändig.
Det sålunda bearbetade förslaget, för vilket kostnaderna uppskattats till
3 000 000 kr. (3 350 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961), godkändes av
1960 års riksdag (prop. nr 93; rskr. 208), varvid ytterligare 1 200 000 kr.

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962 17

anvisades. Sammanlagt har sålunda (1 300 000 + 1 200 000) 2 500 000 kr.
anvisats.

Sedan bygghandlingarna nu färdigställts kan kostnaderna beräknas till
4 600 000 kr. Differensen mellan föreliggande kostnadsberäkning och den
tidigare kostnadsuppskattningen uppgår vid i stort sett oförändrad byggnadsvolym
sålunda i nuvarande prisläge till (4 600 000 3 350 000)

1 250 000 kr. Beträffande anledningen härtill har byggnadsstyrelsen bl. a.
uppgivit, att den ursprungliga uppskattningen av kostnaderna grundade sig
på en volymberäkning, medan den senast verkställda kostnadsberäkningen
baserats på uträknade massor på grundval av färdiga bygghandlingar. Det
må nämnas, att styrelsen numera helt övergått till sistnämnda förfaringssätt
vid kostnadsberäkningar. Styrelsen har därjämte framhållit, att den
allmänna standarden för ifrågavarande byggnad icke är högre än vad man
numera bör kräva för anläggningar av denna typ. Sålunda har en jämförelse
mellan här ifrågavarande byggnadsobjekt och en vid akademiska sjukhuset
i Uppsala under uppförande varande byggnad för centralkök och personalrestaurang
visat god överensstämmelse beträffande såväl standarden
som kostnaderna. Styrelsen åberopar vidare, att de driftsmässiga kraven på
sanitära anordningar inom köksbyggnaden, såsom t. ex. golvbrunnar av
rostfritt material samt andra anordningar till förebyggande av framtida
höga underhållskostnader, ökat under de senaste åren. Även behovet av ventilation
och kylda utrymmen har ökat betydligt.

Vid bearbetningen av det ursprungliga förslaget har delegationen dessutom
ansett det fördelaktigt att helt utgräva källarvåningen dels för att där
förlägga den högspänningsanläggning, som förutom denna byggnad, även
skall betjäna andra byggnader, exempelvis medicinskt centrum, dels för att
i dessa utrymmen i framtiden kunna anordna ifrågasatt tvättbytesförråd.
Också takhöjden har ökats såväl i källarvåningen för rör- och trumdragningar
som i kökshallen. Dessa förändringar i byggnadens utformning har
i någon mån bidragit till kostnadsökningen.

Vid bifall till det sålunda omarbetade förslaget torde arbetena kunna påbörjas
våren 1962 och vara slutförda våren 1964. I investeringsplanen redovisas
en för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning
av sammanlagt 2 500 000 kr.

Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning, etapp I,
samt vissa vårdavdelningar, MK 75

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1960 års riksdag
(prop. nr 93; rskr. 208) anvisa 150 000 kr. för närmare bearbetning av en
i propositionen redovisad principplan för sjukhusets upprustning, innebärande
bl. a. projektering av ett nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning
och vissa vårdavdelningar vid sjukhuset.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Vid 1961 års riksdag (prop. nr 66; rskr. 182) beslöts därefter, att vid
sjukhuset skulle uppföras nytt medicinskt centrum, lokaler för forskningsavdelning
och en vårdenhet om sex avdelningar med sammanlagt cirka 180
vårdplatser, inrymda i en gemensam byggnad. Kostnaderna beräknades till
sammanlagt 12 070 000 kr., varav för själva byggnaden 11 120 000 kr. samt
för byggnadens anslutning till beiintligt kulvertsystem och anordnande av
kulvertförbindelse med köksbyggnaden jämte yttre ledningar och planeringsarbeten
samt yttre arbeten i övrigt 950 000 kr. Kostnaderna för en
första byggnadsetapp, omfattande hela forskningsavdelningen, de sex vårdavdelningarna,
sjukhusets samtliga diagnostik- och behandlingsavdelningar
lokaler för öppen vård samt angivna kulvertanslutningar och yttre arbeten
uppskattades till 10 450 000 kr.

Genom beslut den 16 juni 1961 har Kungl. Maj :t uppdragit åt delegationen
att, med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i
sistnämnda proposition, verkställa projektering avseende förevarande byggnadsobjekt.

Efter förslag i prop. 1959: 79 har vid Uppsala universitet inrättats en
professur i psykiatri, förenad med överläkartjänst vid Ulleråkers sjukhus.
Professuren har sedermera besatts med ordinarie innehavare. Vidare skall
fr. o. m. budgetåret 1962/63 inrättas en laboratorsbefattning, avsedd att knytas
till forskningslaboratoriet vid Ulleråkers sjukhus. Medicinska fakulteten
har i ett av kanslern för rikets universitet och mentalsjukvårdsberedningen
biträtt förslag förordat, att ämnesområdet för laboraturen inriktas
på den neurofysiologiska grundforskningen.

Det fortsatta projekteringsarbetet har bedrivits i samråd med vederbörande
professor och andra representanter för den medicinska fakulteten
och sjukhusledningen. Därvid har planeringen även tagit sikte på det föreslagna
ämnesområdet för laboratorstjänsten, vilket inneburit en viss omarbetning
av projektet.

Under detaljplaneringen har det befunnits lämpligt, att sammanföra
nyssnämnda kulvert-, lednings- och planeringsarbeten samt yttre arbeten
i övrigt med vissa andra mera omfattande yttre arbeten vid sjukhuset till
ett särskilt byggnadsobjekt. En redogörelse för dessa arbeten lämnas i det
följande. Den uppskattade byggnadskostnaden för nu förevarande anläggning
skall följaktligen reduceras till (10 450 000 — 950 000) 9 500 000 kr.,
vilket belopp enligt prisläget den 1 juli 1961 motsvarar 9 800 000 kr.

Enligt den av byggnadsstyrelsen numera företagna detaljberäkningen
av kostnaderna för anläggningen uppgår dessa till totalt 14 500 000
kr., varav för byggnadsarbeten 9 055 000 kr., värme-, vatten- och sanitetsinstallationer
2 140 000 kr., elektriska installationer 1 400 000 kr.
samt för projektering och centraladministration 1 605 000 kr. Med
hänsyn till byggnadsföretagets omfattning bör emellertid det för anläggningen
erforderliga byggnadsanslaget enligt delegationens mening

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

kunna jämkas till 14 000 000 kr. I jämförelse med den uppskattade kostnaden
innebär detta en ökning med (14 000 000 — 9 800 000) 4 200 000 kr.
Härtill kommer ett av byggnadsstyrelsen till omkring 300 000 kr. uppskattat
belopp, avseende vissa inredningsdetaljer för främst forskningens och
undervisningens behov, för vilka medel enligt styrelsens föreskrifter skall
inräknas i det erforderliga inrednings- och utrustningsanslaget för anläggningen.
Då dessa detaljer lämpligen bör utföras i samband med anläggningens
uppförande, bör för ändamålet erforderliga medel disponeras av
den byggande myndigheten.

Kostnadsökningen är föranledd av dels att den fortsatta detaljplaneringen
medfört volymökning av anläggningen, dels att kostnaderna för den laboratoriemässiga
utrustningen blivit högre än vad tidigare kunde beräknas.
Delegationen anför härom följande.

Såsom återgivits i prop. 1961:66 har medicinska fakulteten i Uppsala
framfört vissa anmärkningar mot det då redovisade förslaget till lokalprogram
och påyrkat en genomgripande nyplanering av den psykiatriska forsknings-
och undervisningsavdelningen. I byggnaden inrymda vårdavdelningar
för 30 patienter var enligt fakultetens mening alltför stora och tungarbetade.
De ansågs ej heller vara planerade med tanke på undervisningens behov;
bl. a. saknades rum för kandidater, undervisningsrum och läkarexpedition
i varje avdelning. Delegationen förutskickade, att möjligheter kunde föreligga
att beakta dessa anmärkningar vid den fortsatta projekteringen av
anläggningen inom ramen för det redovisade lokalprogrammet. Vid den
fortsatta bearbetning av förslaget har det emellertid visat sig icke vara möjligt
att tillgodose dessa och vissa senare framförda utrymmeskrav utan en
ökning av de förut angivna lokalytorna. Den fortsatta detaljbearbetning
av lokalprogrammet, som varit erforderlig sedan klarhet vunnits om de
ämnesområden, åt vilka den till sjukhuset knutna forskningsverksamheten
kommer att ägna sig, har medfört en ökning även av lokalerna för forskning
och undervisning. De i samband härmed framförda önskemålen har
dock efter ingående överläggningar kunnat reduceras med omkring en
tredjedel av utöver det tidigare redovisade programmet begärda utrymmen.

Sålunda vidtagna justeringar av lokalprogrammet jämte detaljbearbetningen
av de tidigare föreliggande skissritningarna och utarbetande av huvudhandlingar
har medfört en volymökning av anläggningen om totalt
cirka 6 400 m3, motsvarande ungefär en åttondel av hela anläggningens
kubikinnehåll. De till denna ökning hänförliga kostnaderna uppgår till
omkring 2 000 000 kr. Volymökningen fördelar sig i huvudsak enligt följande.

För att bereda erforderligt utrymme i vårdavdelningarna för undervisningsrum,
kandidatrum och läkarexpeditioner har inom ramen för det ändrade
byggnadsprogrammet antalet platser inom varje avdelning reducerats
från 30 till 26. Utökningen av bilokalerna har emellertid medfört ökade krav
på kommunikationsutrymmen inom avdelningarna. Det har vidare varit
nödvändigt att öka byggnadsvolymen för de i höghusdelens takvåning inrymda
terapilokalerna in. in. ävensom för huvuddelen av sjukhusets medicinska
centrum. Därjämte har det i samband med den tekniska bearbetningen
av ventilationssystemets utformning visat sig erfordras ökade utrym -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

men för ventilationsanordningarna. Sålunda erforderliga volymökningar
inom anläggningens höghusdel uppgår till omkring 4 000 in3.

De till forskning och undervisning hänförliga lokalerna är till största delen
inrymda i anläggningens låghusdel. Här framförda krav på ökade utrymmen
för laboratorier och verkstäder med anledning av bl. a. den förordade
forskningsinriktningen har kunnat tillgodoses genom att förut delvis
oinredda eller för förråd avsedda utrymmen inom byggnadsdelens källarvåning
kunnat tagas i anspråk för ändamålet. Detta har emellertid föranlett
en ökning av våningens takhöjd. Medicinska fakulteten har vidare ansett
det synnerligen angeläget, att den till en senare byggnadsetapp förut
hänlörda nja föreläsningssalen kommer till utförande redan i det första
skedet av anläggningens uppförande. Delegationen har funnit sig böra
tillmötesgå detta krav. Av nu berörda åtgärder föranledd ökning av byggnadsvoljunen
utgör omkring 2 400 m.3

Vad angår återstående skillnad mellan den förut uppskattade och nu beräknade
kostnaden för ifrågavarande byggnadsföretag — (4 200 000 —
2 000 000) drygt 2 000 000 kr. — får denna huvudsakligen anses hänförJig
till sådana kostnadsökningar, som en ändring av kraven på den laboratorsmässiga
utrustningen av främst lokalerna för undervisningens och den
tillämnade forskningens behov medfört och som delegationen ansett sig böra
beakta. En precisering av dessa krav har kunnat ske först sedan forskningens
ämnesinriktning blivit bestämd. Denna var icke känd vid tiden för kostnadsuppskattningen,
varför tillräckligt underlag för en riktig kostnadsberäkning
av laboralorieulrustningen då icke förelåg. Sedan klarhet senare
vunnits om forskningens ämnesområden — först under sommaren 1961 —-har detaljarbetet med projekteringen av de olika vetenskapliga institutionernas
lokaler också i denna del bedrivits i nära samråd med företrädare
för fakulteten och de olika ämnesområdena. Även i detta sammanhang har
väsentliga nedskärningar skett i de framförda kraven. Det hör här också
nämnas, att två av vårdavdelningarna inom anläggningen vid bearbetningen
av lokalprogrammet omdisponerats för vård av somatiskt sjuka patienter,
vilket medfört vissa kostnadsökningar i fråga om den byggnadstekniska
utrustningen.

Den redovisade totalkostnaden för den föreslagna nya anläggningen motsvarar
en volymkostnad av i genomsnitt 290 kr per in3. Såsom framgår av det
följande har kostnaderna för en vid S:t Lars’ sjukhus beslutad likvärdig
anläggning för medicinskt centrum och forskningsavdelning beräknats till
12 400 000 kr., vilket motsvarar en volymkostnad av i medeltal 240 kr. per
in3. Denna voljunkostnad understiger den för anläggningen vid Ulleråkers
sjukhus beräknade med ungefär 17 procent. Enligt vad byggnadsstyrelsen
uppgivit kan denna kostnadsskillnad anses hänförlig till den differens i de
allmänna bvggnadskostnaderna, som föreligger mellan de båda orterna. För
en bedömning av kostnadernas skälighet kan ytterligare anföras, att den
andel i den beräknade anläggningskostnaden vid Ulleråkers sjukhus, som
de för medicinskt centrum samt forskning och undervisning disponerade lokalerna
representerar, svarar mot en genomsnittlig volymkostnad av cirka
315 kr. per m3. Delta har delegationen bedömt vara en normal anläggningskostnad
för vetenskapliga institutioner av närmast jämförlig art.

Medicinska fakulteten i Uppsala har i princip tillstyrkt, att den nya anläggningen
uppföres i stort sett i enlighet med det nu föreliggande, bearbeta -

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

de förslaget. Även direktionen för sjukhuset och medicinalstyrelsen har
förklarat sig godkänna detta förslag. Det må vidare nämnas, att företrädarna
för den medicinska expertisen framhållit, att några av de för forskningsavdelningen
avsedda lokalerna — frånsett möjligen föreläsningssalen
icke kan hänföras till en senare byggnadsetapp utan allvarligt men för möjligheterna
att inom en nära framtid anordna en enhetlig och rationellt upplagd
psykiatrisk forskning och undervisning vid sjukhuset. Därjämte har
uttryckligen förklarats, att de utökade lokalerna för forsknings- och undervisningsverksamheten
planerats med utgångspunkt från den basorganisation
av fast anställd personal, som statsmakterna beslutat i samband med
professurens och forskningsavdelningens inrättande.

Den första byggnadsetappen torde kunna påbörjas våren 1963 och slutföras
hösten 1965. I investeringsplanen redovisas en beräknad medelsförbrukning
av 1 200 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Upprustning av vårdpaviljongerna M 11 och K14

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att en begränsad upprustning av vårdpaviljongerna
Mil och K 14 skulle företagas för en uppskattad kostnad av 1 000 000 kr.
samt anvisade 400 000 kr. för ändamålet. Arbetena, för vilka kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår till 1 030 000 kr., torde taga en tid av
cirka tre år och kunna påbörjas vid årsskiftet 1961/62. I investeringsplanen
redovisas en för budgetåren 1961/62 och 1962/63 beräknad medelsförbrukning
av sammanlagt 650 000 kr.

Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att vissa rationaliseringsarbeten skulle vidtagas
inom sjukhusets panncentral för en uppskattad kostnad av 710 000 kr. samt
anvisade för arbetenas påbörjande 350 000 kr.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår
till 730 000 kr., torde kunna påbörjas våren 1962 och slutföras under budgetåret
1962/63. I investeringsplanen redovisas sistnämnda belopp som beräknad
medelsförbrukning under innevarande och nästkommande budgetår.

Vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag belöt 1961 års riksdag
(prop. nr 66; rskr. 182), att vid sjukhuset skulle för en uppskattad kostnad
av 4 000 000 kr. uppföras en vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar
om 52 vårdplatser.

Genom beslut den 23 mars 1961 har Kungl. Maj:t uppdragit åt delegationen
att i huvudsaklig överensstämmelse med av delegationen redovisat för -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

slag men med beaktande av vad föredragande departementschefen anfört i
nämnda pioposilion utföra projektering in. m. för nämnda vårdenhet.

Det fortsatta projekteringsarbetet har bedrivits i samråd med bl. a. medicinska
fakulteten i Uppsala. Enligt verkställd kostnadsberäkning uppgår
kostnaden för uppförandet av anläggningen till 4 600 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1961. Arbetena torde kunna påbörjas hösten 1962 och slutföras
våren 1964. I investeringsplanen redovisas en beräknad medelsförbrukning
av 800 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Vissa gemensamma yttre arbeten

Vid redovisningen i prop. 1961: 66 av delegationens förslag om uppförande
vid Ulleråkers sjukhus av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning
samt vissa vårdavdelningar angavs bl. a., att i den uppskattade sammanlagda
kostnaden för anläggningen ingick ett belopp om 950 000 kr.
(motsvarande 980 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961) för vissa i samband
med byggnadsföretaget erforderliga yttre arbeten. Under den fortsatta
projekteringen har från rationella och ekonomiska synpunkter befunnits
mest ändamålsenligt att — på sätt förfarits beträffande motsvarande byggnadsföretag
vid S:t Lars’ sjukhus — till ett särskilt byggnadsobjekt sammanföra
dessa arbeten med de yttre arbeten av större omfattning, som dels behöver
vidtagas i samband med uppförandet av den till sjukhuset förlagda
vårdenheten för mentalt sjuka barn och ungdomar och dels sammanhänger
med genomförandet av den för sjukhuset beslutade upprustningsplanen.
Sålunda behövliga arbeten omfattar förutom de ursprungligen avsedda arbetena
— centrumanläggningens anslutning till befintligt kulvertsystem
och anordnande av kulvertförbindelse med köksbyggnaden jämte yttre ledningar
och planeringsarbeten för anläggningen in. m. — motsvarande anslutnings-
samt lednings- och planeringsarbeten för den nya vårdenheten för
barn och ungdom, innefattande alltså kulvertförbindelse för enheten med
sjukhusets medicinska centrum och centralkök. Vårdenhetens tillkomst nödvändiggör
också flyttning av nuvarande miniatyrgolfbana, bollplan och
tennisbana. En befintlig mindre infartsväg bör därjämte iordningställas och
framdragas till området för denna vårdenhet. I anslutning till uppförandet
av ifrågavarande anläggningar måste vidare, såsom tidigare angivits och
förutsättes i upprustningsplanen, huvudinfartsvägen till sjukhuset givas en
delvis ny sträckning och framdragas till centrumbyggnaderna, parkeringsplatser
iordningställas i anslutning till vägen, erforderliga gångvägar anläggas,
ytterbelysning anordnas, markområden intill uppförda nya byggnader
och i deras omgivningar slutligt färdigställas samt vissa planteringsarbeten
utföras.

Kostnaderna för här redovisade gemensamma yttre arbeten har beräknats
till sammanlagt 2 300 000 kr. Arbetena avses kunna påbörjas under
nästkommande budgetår och utföras i anslutning till de berörda nya anlägg -

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

ningarnas uppförande. Under budgetåret 1962/63 beräknas medelsförbrukningen
uppgå till 300 000 kr.

Delegationen anmäler vidare i detta sammanhang, att den nya centrumanläggningen
under den fortsatta projekteringen givits en sådan placering
att två äldre bostadshus, som tidigare ansetts behöva rivas i samband med
uppförandet av centrumanläggningen, kan kvarstå tills vidare i avbidan på
erfarenheter av deras bibehållande på nuvarande plats efter anläggningens
tillkomst.

Elektriska arbeten

Sjukhusets elkraftförsörjning sker via en enda friledningsservis för 3-fas
växelström om 20 000 V. Elkraften överföres till en friliggande mottagningsstation
vid panncentralen. Friledningsservisen utgår från Älvkarleby kraftverks
sekundärstation vid Husbyborg och är framdragen via lantbrukshögskolan,
Ultuna.

Då det nuvarande matningssystemet fungerar otillfredsställande med
relativt långvariga avbrott i tillförseln av elektrisk kraft, är det synnerligen
önskvärt att driftsäkrare matningsförhållanden tillskapas. Sålunda
bör den nuvarande servisen från Älvkarleby kraftverk dubbleras på sträckan
Ultuna—Ulleråker. Därigenom beräknas avbrottstiderna kunna nedbringas
med cirka 90 procent. Vidare kan tidsödande manuella omkopplingar undvikas
vid eventuella avbrott. Kostnaderna för dessa arbeten, inklusive vissa
erforderliga arbeten i mottagningsstationen, beräknas till 35 000 kr.

Den elektriska kraften till sjukhuset, som levereras med en spänning
av 20 000 V, nedtransformeras till 3 000 V i mottagningsstationen vid panncentralen.
I stationen finns f. n. två transformatorer om vardera 500 kVA.
Den nedtransformerade elkraften distribueras till ett flertal understationer
inom sjukhusområdet.

Totalbelastningen i sjukhusets nät uppgår till cirka 500 kW, d. v. s. omkring
600 kVA. Uttaget av elkraft torde dock komma att öka väsentligt i
samband med sjukhusets upprustning och utbyggnad. De två befintliga
transformatorerna beräknas framdeles behöva tagas i anspråk samtidigt för
tillgodoseende av sjukhusets elkraftsbehov. Ett eventuellt transformatorfel
skulle emellertid därvid medföra betydande driftinskränkningar. För att säkerställa
sjukhusets behov av reservkraft bör en reservtransformator om
600 kVA anskaffas. Kostnaderna för angivna arbeten har beräknats till
30 000 kr.

Sjukhusets panncentral matas f. n. med växelström 3 X 220 V från transformatorstationen.
I stationen finns en 3-fas transformator om 150 kVA,
3 000/230 V. Från stationen distribueras 3 X 220 V jämväl till vissa andra
byggnader (bostadshus B 45 och B 54, pumpstation Ängen och kolgård
E 58).

Planerade moderniseringsarbeten jämte övergång till oljeeldning i pann -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

centralen beräknas medföra en belastningsökning av cirka 120—130 kW.
Företagna undersökningar har visat, att det i samband med nyinstallationerna
är motiverat att lägga om befintliga installationer till 380/220 V och
att förstärka transformatorstationen genom anskaffande av nya transformatorer
för denna högre spänning. Erforderliga arbeten omfattar installation
av två transformatorer om 200 k VA, 3 000/400 V, och anordnande av ny
huvudfördelning för 380/220 V ävensom omläggning av befintliga installationer
för 3 X 220 V.

Kostnaderna för dessa arbeten beräknas till 40 000 kr. Arbetena avses att
utföras i anslutning till nyinstallationerna i panncentralen.

I sjukhusets pumphus finns f. n. en understation för 3 kV med en transformator
om 100 kVA, 400 V. Stationen matas från huvudställverk i panncentralen.
Förutom vattenverkets pumpar matar stationen vissa andra byggnader
(bostadshus B 25 och B 29, växthus E 9, reningsverk E 26c och norra
pumpstationen, garage E8 och stall, förråd m. m.). Inom pumphuset finns
två pumpar om 65 resp. 30 hk. Den mindre pumpen skall i samband med
utbyggnaden av vattenverksanläggningarna utbytas mot en ny pump om
65 hk. Vidare kommer belastningen på den befintliga, större pumpen att
öka. Båda pumparna måste därjämte, allteftersom vattenförbrukningen
ökar, tagas i drift samtidigt. Med hänsyn härtill samt till övriga normala
belastningsökningar inom området är det nödvändigt, att den befintliga
transformatorn utbytes mot en ny och att en helt ny fördelningscentral för
spänning om 380/220 V anordnas. Den nya transformatorn bör med hänsyn
till startspänningsfall utföras med minst 200 kVA märkeffekt. Kostnaden
för erforderliga kompletteringar, inklusive tillhörande installationsarbeten,
beräknas till 30 000 kr. Arbetena avses skola utföras i anslutning till färdigställandet
av vattenverksanläggningarna.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till
(35 000 + 30 000 + 40 000 + 30 000) 135 000 kr. I investeringsplanen redovisas
detta belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret
1962/63.

Mentalsjukvårdens organisation i Södermanlands län

De inom Södermanlands län befintliga statliga mentalsjukhusen *— Sundby
och S:ta Annas sjukhus — tillgodoser f. n. i huvudsak vårdbehovet inom
länet. Vid andra mentalsjukhus vårdas ett 100-tal patienter från detta län.
Sundby sjukhus svarar även för vårdbehovet inom vissa delar av Stockholms,
Örebro och Västmanlands län. Vidare vårdas vid detta sjukhus
patienter från Stockholms stad, huvudsakligen straffriförklarade. I samband
med anslagsäskandena för innevarande budgetår anförde delegationen
rörande mentalsjukvårdens organisation i Södermanlands län bl. a., att det
framtida vårdplatsbehovet för egentligt mentalt sjuka i länet kunde upp -

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

skattas till 750. Länets eget platsbehov jämte platsbehovet för ovan nämnda
patienter från andra län koinme intill dess vårdplatsbehovet för sistnämnda
kategori tillgodosetts annorstädes än vid Sundby sjukhus att kräva
en sammanlagd platstillgång om (750 + 700) ungefär 1 450.

Beträffande tillgodoseende av behovet av vårdplatser för länets egen del
förordade delegationen, att dessa platser fördelades på två sjukhus, ett i
norra och ett i södra delen av länet. Ett mentalsjukhus för den södra delen
med 280 vårdplatser borde förläggas till Nyköping och ersätta S:ta Annas
sjukhus.

I prop. 1961: 66 uttalade departementschefen, att man måste räkna med
att Sundby sjukhus under en mycket lång övergångstid måste svara också
för en del av vårdbehovet i Stockholms, Örebro och Västmanlands län, uppskattningsvis
omkring 700 patienter. Beträffande vårdplatsbehovet för Södermanlands
län ansåg departementschefen i likhet med delegationen lämpligt
att detta tillgodosågs dels vid det föreslagna nya sjukhuset i Nyköping
och till återstående del tills vidare vid Sundby sjukhus.

Vad i berörda organisationsfrågor sålunda anförts föranledde ingen erinran
från riksdagens sida. Kungl. Maj :t har därefter genom beslut den 16
juni 1961 uppdragit åt delegationen att låta upprätta och inkomma med
byggnadsprogram för upprustning av mentalsjukvården i Södermanlands
län.

Länets eget vårdbehov och vården av utomlänspatienter har som ovan
nämnts bedömts under en mycket lång övergångstid komma att kräva sammanlagt
i runt tal 1 450 vårdplatser. Denna övergångstid kommer att bestå
intill dess sådana vårdresurser tillskapats inom Stockholms och Västmanlands
län, att dessa län själva kan helt tillgodose det egna platsbehovet. En
av delegationen företagen inventering av byggnadsbeståndet vid Sundby
sjukhus har givit vid handen, att de vårdpaviljonger vid sjukhuset, som bedömts
kunna utnyttjas för detta ändamål, beräknas efter erforderlig ombyggnad
kunna inrymma omkring 600 platser. Inberäknat sekundäravdelningarna
till sjukhuset — Rosöga och Ribbingelund — med tillhopa 240
platser och det förordade nya sjukhuset i Nyköping om 280 platser kommer
alltså platstillgången inom länet att uppgå till (600 + 240 +280) omkring
1 120 platser. Efter upprustning av Sundby sjukhus erfordras således ytterligare
(1 450—1 120) ungefär 380 platser. Någon nybyggnad av vårdpaviljonger
vid Sundby sjukhus anser delegationen icke nu böra komma i fråga.
Då sjukhusets upprustning måste ske successivt och det beräknade framtida
platsbehovet för Södermanlands län överstiger antalet inom länet nu
vårdade patienter från länet med i runt tal (750—550) 200 platser, torde
platsbehovet övergångsvis kunna i stort sett tillgodoses inom ramen för
länets vårdresurser. För att upprustningen av mentalsjukvården inom Södermanlands
län snarast skall kunna genomföras behövs emellertid ett tillskott
av platser. Det av statsmakterna i princip beslutade nya mentalsjuk -

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

huset i Västmanlands län måste därför komma till utförande utan dröjsmål.
Därigenom kan vid Sundby sjukhus vårdade med hemortsrätt i sistnämnda
län — i runt tal 300 patienter — överföras till hemlänet. Delegationen
avser att i enlighet med Kungl. Maj:ts uppdrag framlägga förslag
härom efter samråd med länets landsting.

Vid delegationens tidigare behandling av frågan om vårdbehovets tillgodoseende
inom länet har framhållits, att det nya sjukhuset i Nyköping bör
uppföras inom en nära framtid. Med hänsyn till länets befolkningsgeografiska
struktur och kommunikationsförhållanden bör sjukhuset få i stort
sett samma upptagningsområde som nu gäller för S:ta Annas sjukhus.
Befolkningen inom detta område uppgår f. n. till inemot 95 000 invånare och
kan enligt vad landstinget uppgivit förutses under de närmaste åren komma
att öka till drygt 106 000 invånare. Beräknat med utgångspunkt från antalet
vid de statliga mentalsjukhusen under senare tid inneliggande patienter
med hemortsrätt inom länet — i medeltal motsvarande 3,2 promille av folkmängden
— kommer att erfordras omkring 330 platser för att täcka vårdbehovet
inom det förutsedda upptagningsområdet. Även med hänsyn till
den planerade samordningen med det befintliga lasarettet och kraven på
differentieringsmöjligheter får detta anses vara en lämplig storlek. Med
hänsyn härtill och då av den verkställda byggnadsinventeringen vid Sundby
sjukhus framgått, att endast ett mindre antal av förut angivna 600 platser
kan förutsättas bli upprustade i sådan omfattning, att de i huvudsak
uppfyher numera gällande standardkrav och kan tillmätas ungefär samma
användningstid som nybyggda platser, förordar delegationen, att det nya
sjukhuset erhåller 330 platser. Detta innebär också ett tillmötesgående av
de synpunkter, som från landstingets sida framförts i denna fråga.

Med ett sjukhus av nu föreslagen storlek i länets södra del kommer att
för den norra delen av länet erfordras (750—330) omkring 420 platser. Hur
detta behov skall tillgodoses sammanhänger med frågan om den framtida
användningen av Sundhy sjukhus. En definitiv lösning av detta spörsmål
har vid överläggningar med landstinget under fjolåret konstaterats tills
vidare icke påkallas. Icke heller föreligger ännu de erfarenheter och förutsättningar,
som vid överläggningarna ansetts böra avvaktas, innan en
lösning av frågan om vårdorganisationens utformning i norra länsdelen
kan närmare övervägas.

Sundby sjukhus vid Strängnäs
Plan för upprustning

Med utgångspunkt från ovan anförda synpunkter på frågan om mentalsjukvårdens
organisation i Södermanlands län samt användningen av Sundby
sjukhus har delegationen efter verkställd inventering av sjukhusets

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

byggnadsbestånd upprättat följande förslag till sådana upprustningsåtgärder,
som snarast bör vidtagas vid sjukhuset.

Vårdpaviljonger. Antalet vårdpaviljonger inom sjukhuset uppgår till
12 och antalet vårdplatser till 875. Paviljongerna befinner sig med undantag
för en paviljong (M4), som renoverades år 1959, i dåligt skick. Planlösningen
är otillfredsställande och i regel saknas ändamålsenliga kommunikationer
inom avdelningarna. Patientrummen, som i övervägande utsträckning är
mycket stora, motsvaras av för små bilokaler. Vidare är de sanitära och
elektriska installationerna i många fall bristfälliga och otillräckligt dimensionerade.
Hissar saknas i paviljongerna. Med hänsyn till förevarande
brister måste paviljongerna bli föremål för förhållandevis omfattande upprustningsåtgärder.
För att avdelningarnas olika lokalbehov skall kunna
tillgodoses och antalet vårdplatser inom sjuksalarna kunna anpassas till
en med hänsyn till vården lämplig storlek måste ett betydande antal vårdplatser
utgå. Delegationen räknar med att paviljongerna med undantag för
paviljong K 16, som kan utnyttjas bl. a. för vissa behandlingslokaler, i
ombyggt skick skall kunna inrymma cirka 600 vårdplatser. Av dessa förutsättes
sammanlagt 120 platser i paviljongerna M5 och K15 bli upprustade
i sådan omfattning att de i huvudsak motsvarar nutida vårdstandard.

Behandlingslokaler, expeditioner och kontor. Det föreliggande beslutet
om en begränsad upprustning av sjukhusets administrationsbyggnad innefattar
i huvudsak anordnande av läkarexpeditioner och undersökningsrum.
Den disponibla ytan medgiver dock icke någon väsentlig utökning av behandlingslokalerna.
Med hänsyn till att sjukhuset kommer att användas
under en förhållandevis lång tidrymd anser delegationen det nödvändigt,
att utrymmen för vissa utgående vårdplatser tages i anspråk för olika psykiatriska
behandlingar och för tandvård. Skulle behandlingslokalerna behöva
ytterligare utökas, kan den befintliga administrationsbyggnaden utbyggas.

Lokaler för arbets-, sysselsättnings- och rörelseterapi samt samlingssal
m. m. Sjukhusets lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi är förlagda
till dels vissa vårdpaviljonger, dels en beredskapsbarack och dels en förutvarande
bageribyggnad. Dessa lokaler, som är otillräckliga och icke ändamålsenliga,
bör ersättas genom nybyggnad. Under en övergångstid kan dock
i bageribyggnaden befintliga lokaler för skomakeri bibehållas. I denna
byggnad bör lokaler beredas tillfälligtvis också den i beredskapsbaracken
bedrivna sadelmakeriverksamheten. De i paviljongerna befintliga arbetsterapilokalerna
bör tagas i anspråk för tillgodoseende av vårdavdelningarnas
utrymmesbehov. Lokaler för rörelseterapi och fysikalisk terapi, som saknas
helt, måste tillskapas genom nybyggnad. Den befintliga samlingssalen
niåste tas i anspråk för vissa ombyggnadsbehov och är dessutom otillräckligt
dimensionerad även för sjukhusets framtida platsantal (omkring 600).
Då den sålunda hör ersättas, synes det ur besparingssynpunkt lämpligt att
byggnaden för rörelsctcrapi och fysikalisk terapi utformas på ett sådant
sätt, att den jämväl kan las i anspråk såsom samlingssal. Denna nybyggnad
por lämpligen placeras på det öppna området öster om sjukhusanläggningen.

I kyrkbyggnaden befintliga lokaler för obduktion in. m. bör kompletteras
med bl. a. ett kylt rum för likförvaring.

Kök, personalmatsalar och tvätt. Centralköket jämte personalmatsalar
,n. in- år i gott skick och några ytterligare åtgärder beträffande ifrågavarande

28 Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

lokaliteter torde icke erfordras under den tid sjukhuset beräknas komma
att användas.

Sjukhusets tvättbehov tillgodoses f. n. vid egen tvättinrättning. Det torde
dock bli nödvändigt att nedlägga tvättinrättningen i samband med eu framtida
erforderlig ombyggnad av panncentralen för drift med lågtrycksånga.

Panncentral, ledningssystem m. m. Sjukhusets panncentral, som är i
otillfredsställande skick, torde oaktat genomförandet av beslutade förbättringsåtgärder
icke beräknas bli funktionsduglig för hela den tid sjukhuset
kommer att kvarbliva. En ytterligare upprustning av centralen synes därför
erforderlig. Därvid bör den nuvarande högtrycksånganläggningen utbytas
mot anläggning för lågtrycksånga.

Värme- och varmvattensystemen är i mindre gott skick och huvudkulverterna
för desamma är otäta. Såväl ledningar som kulvertar bör upprustas
i samband med nu föreslagna förbättringsåtgärder inom sjukhuset.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses tillfredsställande
från eget vattenverk. Vissa åtgärder till förbättring av vattensystemet kan
dock bli erforderliga vid nybebyggelse. Sålunda synes viss omläggning av
i jord belägna kallvattenledningar erfordras. Sjukhusets avloppssystem är
anslutet till eget reningsverk. Detta är i förhållandevis gott skick men
saknar anordningar för biologisk rening. Sedan Strängnäs stad anordnat reningsverk
för höggradig rening, torde det för undvikande av vattenföroreningar
bli nödvändigt att antingen komplettera sjukhusets reningsverk med
sådana anordningar eller ansluta avloppssystemet till stadens reningsverk.
Därvid kräves, att det för spill- och dagvatten gemensamma avloppssystemet
vid sjukhuset omlägges till separata system.

Elektriska installationer. Sjukhusets behov av elektrisk kraft tillgodoses
från Älvkarleby kraftverk. Mottagnings- och understationer befinner sig i
gott skick. Även ledningssystemet är f. n. i väsentlig utsträckning tillfredsställande
utformat men måste kompletteras och anpassas till den föreslagna
om- och nybyggnaden vid sjukhuset.

Vägsystemet. I anslutning till den ovan föreslagna upprustningen av sjukhuset
bör vägsystemet utbyggas. I samband därmed torde för fordonstrafik
avsedda vägar böra permanentbehandlas.

Kostnaderna för genomförandet av den nu föreslagna upprustningen av
sjukhuset kan preliminärt uppskattas till 14 000 000 kr.

Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi m. m.

Enligt den i det föregående redovisade planen för upprustning av sjukhuset
skall lokaler uppföras för arbets- och sysselsättningsterapi samt
rörelseterapi och fysikalisk terapi. Lokalerna för rörelseterapi skall utformas
så, att de kan tagas i anspråk även som samlingssal. En ny byggnad för
dessa verksamhetsgrenar bör lämpligen förläggas till det öppna området
öster om sjukhusanläggningen.

Anläggningen, vars omfattning anpassas efter sjukhusets framtida storlek,
uppföres i ett plan, inrymmande olika lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi,
samlings- och gymnastiklokal samt lokaler för sjukgymnastens
övriga verksamhet ävensom försäljningskiosk, kombinerad med
lokaler för servering.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre anordningar,
har beräknats till 2 200 000 kr. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas våren
1963 och vara slutförda våren 1964. I investeringsplanen redovisas en
beräknad medelsförbrukning av 400 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras till sjukhuset från Älvkarleby kraftverk vid
en spänning av 6 000 V. Kraften inmatas till mottagningsstationen i panncentralen
via en kabelservis från kraftverkets sekundärstation på Tosterön.
I samband med att denna servis togs i drift år 1954 höjdes spänningen på en
äldre 3 kV servis från kraftverkets sekundärstation i Strängnäs för att
användas som reservservis. Den befintliga 3 kV-kabeln befinner sig i mycket
dåligt skick. På grund härav skulle kabeln egentligen icke få vara inkopplad
till kraftleverantörens högspänningsnät. För att sjukhusets behov
av reservkraft skall kunna tillgodoses på ett tillfredsställande sätt och
för säkerställande av en under alla förhållanden ostörd drift bör ett dieselmotordrivet
reservkraftaggregat med en generatoreffekt av cirka 140 kVA
installeras. Kostnaderna härför, inklusive anslutning samt sektioneringsarbeten
i befintligt nät, har beräknats till 85 000 kr. I investeringsplanen
redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret
1962/63.

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater
Byggnadsarbetenas fortsättande

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag
(prop. nr 87; rskr. 183), att i Katrineholm skulle uppföras ett sjukhus
för vård av psykopater för en beräknad kostnad i redovisade delar om sammanlagt
14 900 000 kr. Genom beslut den 5 juni 1959 uppdrog Kungl. Maj:t
åt byggnadsstyrelsen att uppföra det nya sjukhuset och förordnade, att
styrelsen för budgetåret 1959/60 skulle för arbetenas påbörjande äga disponera
1 026 000 kr. Därjämte bemyndigades delegationen att för projektering
m. m. av psykopatsjukhuset disponera ett av 1957 års riksdag för
ändamålet anvisat belopp om 200 000 kr. Genom en sedermera vidtagen
överarbetning av byggnadsprogrammet för sjukhuset kunde byggnadskostnaderna
reduceras med i runt tal 500 000 kr. Med anledning därav redovisades
en beräknad byggnadskostnad för sjukhuset om 14 400 000 kr.
för 1960 års riksdag, som för budgetåret 1960/61 anvisade 3 000 000 kr.
för byggnadsarbetenas fortsättande. Sedan 1961 ars riksdag för ändamålet
anvisat ytterligare 6 000 000 kr. (prop. nr 66; rskr. 182) har sålunda samsammanlagt
(1 026 000 + 200 000 + 3 000 000 + 6 000 000) 10 226 000 kr.

ställts till förfogande.

30 Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Etapp I, omfattande huvudvägar och huvudledningar jämte vissa schaktoch
grundarbeten, har slutförts i början av 1961. Etapp II, som avser centrumbyggnaderna
samt fyra vårdpaviljonger, påbörjades under juni 1961
och avses vara slutförd våren 1963. Etapp III, innefattande samlingssal,
verkstad och två paviljonger, beräknas kunna påbörjas vid årsskiftet 1961/62
och torde kunna slutbesiktigas våren 1963. Även etapp IV, vari ingår arbeten
för sjukhusomradets slutliga iordningställande, beräknas vara slutförd
våren 1963.

Den tidigare angivna totalkostnaden för arbetena om 14 400 000 kr. uppgår
enligt prisläget den 1 juli 1961 till 17 000 000 kr. I investeringsplanen
redovisas en för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning
av sammanlagt 13 000 000 kr.

Birgittas sjukhus i Vadstena
Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras till sjukhuset från Motala Ströms Kraft AB vid
en spänning av 20 000 V. I mottagningsstationen för den norra delen av
sjukhusområdet finns f. n. två transformatorer med en effekt om vardera
200 kVA. På grund av nyinstallationer och normala belastningsökningar
i nätet är det emellertid nödvändigt att förstärka elsystemet genom ökning
av transformatoreffekten.

För ändamålet bör två nya transformatorer med en effekt om vardera
400 kVA anskaffas. Kostnaderna härför, inklusive erforderliga anslutningar,
har beräknats till 70 000 kr. De två befintliga transformatorerna
kan härvid utgå.

Den elektriska kraft, som levereras till sjukhuset, överföres till ovan angivna
mottagningsstationer via två kabelserviser. Något internt reservkraftaggregat
finns ej och eventuella strömavbrott medför sålunda totalstopp i
driften för de olika anläggningsdelarna. För säkerställande av en under alla
förhållanden ostörd drift vid sjukhuset bör ett dieselmotordrivet reservkraftaggregat
installeras. Detta torde böra dimensioneras även med tanke på
behovet av reservkraft för vissa viktigare anläggningsdelar inom sjukhuset.
Med hänsyn härtill och till nämnda utökningar av driftsanordningarna bör
aggregatet givas en generatoreffekt av cirka 140 kVA. Kostnaderna härför,
inklusive installation och anslutningar till befintligt elnät, har beräknats
till 80 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till
(70 000 + 80 000) 150 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande
belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Ryhovs sjukhus i Jönköping
Renovering av vårdpaviljongerna M 4 och K 3

För renovering av vårdpaviljongerna M 4 och K3, vilka arbeten kostnadsberäknats
till 2 900 000 kr., har 1958, 1959 och 1960 års riksdagar anvisat
sammanlagt (500 000 + 950 000 + 680 000) 2 130 000 kr. Därjämte har
1960 års riksdag för ändamålet omdisponerat 320 000 kr. av ett av 1958 års
riksdag (prop. nr 86; rskr. 198) för modernisering av sjukhusets centralkök
anvisat belopp. Sålunda har tillhopa (2 130 000 + 320 000) 2 450 000 kr.
ställts till förfogande.

Byggnadsarbetena, som slutförts inom paviljong M 4 och påbörjats inom
paviljong K 3, torde kunna helt slutföras under budgetåret 1962/63. Den
totala kostnaden för arbetena beräknas enligt prisläget den 1 juli 1961
uppgå till 3 185 000 kr. I investeringsplanen redovisas en för innevarande
och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt
1 738 000 kr.

Uppförande av vårdpaviljong MK 3

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att i enlighet med planen för upprustning av sjukhuset
en ny vårdpaviljong med benämningen MK 3 skulle uppföras för en
beräknad kostnad av 5 750 000 kr. samt anvisade för byggnadens projektering
och arbetenas påbörjande 1 000 000 kr.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår
till 5 920 000 kr., torde kunna påbörjas hösten 1962 och vara slutförda
våren 1964. I investeringsplanen redovisas en för nästkommande budgetår
beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 2 300 000 kr.

Renovering av vårdpaviljong M 3

I anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 hemställde delegationen om
medel för renovering av paviljong M 3. De totala kostnaderna uppskattades
till omkring 3 000 000 kr. Med hänsyn till den beräknade tidpunkten för
arbetenas påbörjande anvisades dock för innevarande budgetår inga medel
för ändamålet (prop. nr 66; rskr. 182). Genom beslut den 16 juni 1961 har
Kungl. Maj :t därefter uppdragit åt delegationen att låta verkställa projektering
m. m. för renoveringsarbetena i paviljongen. Enligt verkställd kostnadsberäkning
uppgår kostnaderna för dessa arbeten till 3 200 000 kr. enligt
prisläget den 1 juli 1961. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas hösten
1962 och vara slutförda hösten 1963. I investeringsplanen redovisas en beräknad
medelsförbrukning av 1 000 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö
Plan för upprustning

I anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 framlade delegationen förslag
till principplan för upprustning och utbyggnad av S:t Sigfrids sjukhus, vilket
vann statsmakternas bifall (prop. nr 66; rskr. 182). Med utgångspunkt
i huvudsak från då uppdragna riktlinjer har delegationen företagit en fortsatt
bearbetning av principplanen och framlägger följande förslag till omoch
nybyggnadsåtgärder m. m.

Platsbehov. I 1956 års reviderade generalplan har behovet av vårdplatser
for egentligt mentalt sjuka inom Kronobergs län beräknats till 848 platser
år 1970. Detta behov förutsattes enligt generalplanen bli tillgodosett med
794 platser vid S:t Sigfrids sjukhus. Därvid förutsattes, att vårdplatserna
för psykopater förlädes till annat sjukhus.

Folkmängden inom länet uppgår f. n. till cirka 160 000 invånare. Med
utgångspunkt från ett genomsnittligt vårdplatsbehov för egentligt mentalt
sjuka motsvarande 4 promille av befolkningen skulle cirka 640 vårdplatser
erfordras för att täcka länets behov. Vid statens mentalsjukhus uppgick
emellertid antalet inneliggande patienter med hemortsrätt inom Kronobergs
län till 830 den 8 juni 1959 och till 856 den 1 juli 1960. Sistnämnda dag
fanns dessutom 71 exspektanter anmälda.

I den föregående år framlagda principplanen ansåg sig delegationen
med hänsyn till de under senare år fastställda platsantalen för beslutade
nya mentalsjukhus icke i planeringsläget kunna förorda ett högre platsantal
för S:t Sigfrids sjukhus än 700. Om detta platsantal framdeles skulle
visa sig otillräckligt för länets behov, borde närmare prövas om ytterligare
platser kunde tillskapas vid sjukhuset eller inrättas annorstädes inom
länet, varvid möjligheterna att lasarettsansluta platserna givetvis borde
tillvaratagas. Då beläggningen vid sjukhuset, exklusive psykopater, f. n.
uppgår till cirka 900 patienter, har principplanen emellertid förutsatt, att
sistnämnda antal vårdplatser finns tillgängligt vid sjukhuset under en
övergångstid. Detta förhållande nödvändiggör en etappvis upprustning av
sjukhuset.

Vårdpaviljonger. Vårdplatserna för varaktigt bruk har vid principplanens
bearbetning visat sig böra lämpligen tillgodoses dels i de nyuppförda
paviljongerna M57-59 med sammanlagt 160 platser, dels i de till ombyggnad
avsedda paviljongerna K 35—37 samt MK 41 med efter genomförd ombyggnad
sammanlagt 410 platser och dels i fyra nytillkommande vårdavdelningar
om sammanlagt 120 platser. Paviljong K 36 har således i stället
för paviljong K 39 befunnits böra tagas i anspråk för detta ändamål. De
förordade ombyggnaderna har bedömts såsom ekonomiskt fördelaktiga.
Det totala platsantalet vid sjukhuset kommer sålunda efter planens slutliga
genomförande att uppgå till (160 + 410 + 120) 690 platser. De nya
vårdavdelningarna avses bli förlagda i direkt anslutning till sjukhusets
medicinska centrum mellan de östra och västra delarna av sjukhusområdet.

Erforderliga övergångsplatscr förutsättes kunna tillgodoses genom att
dels omkring 100 platser reserveras i de till fullständig ombyggnad i slutskedet
av sjukhusets upprustning avsedda paviljongerna, dels ock pavil -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

jongerna M 2 och M 4, vilka i likhet med paviljong K 31 föreslagits till
rivning, utnyttjas för ändamålet. Nämnda paviljonger beräknas kunna användas
i detta syfte, sedan pågående upprustning av sanitär art slutförts
beträffande de till ombyggnad föreslagna paviljongerna och sedan ordinära
underhållsåtgärder vidtagits i fråga om de till rivning avsedda paviljongerna.
Paviljong M 1, som tidigare planerats bli använd för detta ändamål,
föreslås i det följande skola utnyttjas för arbets- och sysselsättningsterapi.

Planen för sjukhusets slutliga upprustning är så utformad, att den —
därest detta i framtiden skulle anses påkallat — medgiver uppförande av
en psykiatrisk klinik i nära anslutning till sjukhusets medicinska centrum.
Vidare medgiver planen, att vid sjukhuset kan tillskapas ytterligare inemot
200 platser, om så framdeles skulle visa sig erforderligt.

Enligt principplanen skall befintlig vårdpaviljong för psykopater utgå.
Upprustningen av sjukhuset kan dock ur teknisk synpunkt genomföras,
även om ifrågavarande paviljong skulle komma att kvarligga under omoch
nybyggnadsperioden.

Behandlingslokaler, expeditioner och kontor. Dessa lokalbehov tillgodoses
genom en nybyggnad. Denna uppföres med direkt anslutning till de
nya vårdavdelningarna. Sjukhusets nuvarande lokaler för expeditioner och
kontor, som i huvudsak är förlagda till bottenvåningen i byggnaden A 38,
beräknas kunna ombyggas till bostäder för ogift personal. Denna byggnad
utnyttjas redan nu i övervägande utsträckning för bostadsändamål.

Lokaler för kök med personalmatsal, rörelseterapi och samlingssal m. m.
Lokalbehovet för såväl kök med personalmatsal som rörelseterapi och samlingssal
förutsättes bli tillgodosett genom nybyggnader. Dessa förlägges
till sjukhusområdets östra del i närheten av den nya panncentralen. Inom
anläggningen inrymmes även centralförråd och tvättbytesförråd.

Lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi. Erforderliga lokaler beräknas
kunna erhållas för ändamålet genom ombyggnad av den nuvarande
paviljongen M 1. Denna byggnad är betecknad som byggnadsminnesmärke
och kan alltså icke rivas.

Panncentral och ledningssystem m. m. Den av sjukhusets två panncentraler,
som erfordras endast så länge det befintliga centralköket är i
funktion, kan utgå så snart en ny köksanläggning blivit färdigställd. Den
nya centralen, som i huvudsak är tillfyllest för sjukhusets värme- och
varmvattenförsörjning, behöver emellertid kompletteras med viss utrustning
för att tillgodose det nya kökets ång- och värmebehov.

I samband med sjukhusets upprustning och den äldre panncentralens
nedläggning måste ledningssystemet inom sjukhuset delvis omläggas samt
kompletteras och anpassas till den föreslagna upprustningen.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov är tillfredsställande tillgodosett
dels från eget och dels från Växjö stads vattenverk. Distributionsledningar
i jord är till övervägande del i gott skick. Sjukhusets avloppsanläggning
är ansluten till Växjö stads avloppsnät. Avloppsledningarna inom
sjukhusområdet, som är anordnade enligt det s. k. duplikatsystemet med
separata nät för spill- och regnvatten, befinner sig i förhållandevis gott
skick.

Elektriska installationer. Sjukhusets hela kraftbehov tillgodoses från
Växjö stads elverk. Elanläggningen, som befinner sig i gott skick, bör
kompletteras och anpassas till den föreslagna bebyggelsen. Ett mindre

2 — lliliang till riksdagens protokoll 1962. I sand. Nr 76

34 Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

motordrivet reservkraftaggregat kommer att installeras inom den närmaste
tiden.

Transportkulvertar. Sjukhuset saknar ett för hela anläggningen gemensamt
transportkulvertsystem. Den nu upprättade planen medgiver anslutning
till ett kulvertsystem av samtliga i slutskedet av sjukhusets upprustning
kvarvarande byggnader med undantag av byggnaden för arbetsterapi.

Vägsystem m. m. Sjukhusets vägsystem är ur skilda synpunkter otillfredsställande.
Bl. a. är tillfartsvägarna till sjukhuset olämpligt anordnade
ur trafiksäkerhetssynpunkt. Denna fråga är föremål för utredning. Det
interna vägsystemet bör upprustas och anpassas till sjukhusets föreslagna
planläggning. Med hänsyn till den framtida utformningen av sjukhusets
transportsystem bör bl. a. huvudvägarna inom sjukhusområdet förbättras
och permanentbeläggas.

Den föreslagna planläggningen av nytt centralkök m. m. medför, att
sjukhusets trädgårdsanläggning och växthus måste flyttas till annan plats
inom sjukhusområdet, förslagsvis till områdets sydvästra del.

Kostnaderna för genomförande av den föreslagna principplanen, inklusive
de begränsade upprustningsåtgärder, som måste vidtagas för en övergångsperiod,
torde uppskattningsvis icke komma att överstiga 30 000 000 kr.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik
Uppförande av vårdpaviljong MK 1

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag
(prop. nr 87; rskr. 183) att anvisa 100 000 kr. för bestridande av kostnaderna
för en närmare bearbetning av den framlagda principplanen för
sjukhusets modernisering samt för upprättande av ritningar till två nya
vårdpaviljonger med tillhopa 180 vårdplatser.

1960 års riksdag godtog nytt förslag till vårdplatsernas förläggning, innebärande
att de nya vårdplatserna i sin helhet sammanfördes i en byggnad,
benämnd MK 1. Kostnaderna för uppförandet av paviljongen beräknades
till sammanlagt 4 250 000 kr. För byggnadsarbetenas påbörjande anvisade
1960 års riksdag 855 000 kr., varjämte ett av 1956 års riksdag (prop. nr 106;
rskr. 285) för ombyggnad av sjukhusets administrationsbyggnad anvisat
belopp om 145 000 kr. omdisponerades för ändamålet.

Enligt ett av 1961 års riksdag godtaget reviderat program för vårdpaviljongens
planläggning och utformning beräknades byggnadskostnaderna till
sammanlagt 4 925 000 kr. (prop. nr 66; rskr. 182). För budgetåret 1961/62
anvisades ytterligare 500 000 kr. Sammanlagt har sålunda anvisats (100 000
+ 855 000 + 145 000 + 500 000) 1 600 000 kr. för ändamålet.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår
till 5 075 000 kr., torde kunna påbörjas vid nyåret 1962 och slutföras vid
nyåret 1964. I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande
budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt
3 300 000 kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Renovering av vårdpaviljong M 32

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182) att i enlighet med gällande plan för upprustning av
sjukhuset paviljong M 32 skulle upprustas för en beräknad kostnad av
1 060 000 kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande 500 000 kr. för budgetåret
1961/62.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår till
1 095 000 kr., torde kunna påbörjas våren 1962 och vara slutförda hösten
1963. I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande
budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 750 000 kr.

Uppförande av byggnad för fritidscentrum

I sjukhusets park finns en provisorisk, sjukhuset icke tillhörig byggnad,
i vilken bedrives en utvidgad kioskhandel. Lokalen är förhållandevis otillfredsställande
för sitt ändamål och medgiver endast utomhusservering.
Byggnaden, som efter utbyggnaden av sjukhuset dessutom kommer att få
ett ocentralt och ur kommunikationssynpunkt olämpligt läge, bör utgå och
ersättas med nybyggnad.

Enligt numera vedertagna principer bör försäljningskiosken kombineras
med lokaler för servering. Erfarenheterna beträffande kioskhandel — i
vissa fall i samband med servering — vid de statliga mentalsjukhusen har
visat, att sådan rörelse kan ge ekonomiskt gynnsamma resultat i form av
dels hyresinkomster för statsverkets räkning för upplåtna lokaler och
dels vissa inkomster för sjukhusets hjälpförening, vilka kommer patientvården
till godo i olika former. Det är anledning antaga, att en dylik försälj
ningsverksamhet även vid förevarande sjukhus skall visa sig inkomstbringande.

Sjukhuset saknar f. n. lokal för socioterapeutisk verksamhet. Inom sjukhuset
finns visserligen en samlingssal, men denna är av en sådan storleksordning,
att den icke med fördel kan nyttjas för gruppterapi. Den torde
även fortsättningsvis böra disponeras för sammankomster av mer omfattande
natur. Med hänsyn härtill synes det lämpligt att tillgodose lokalbehovet
för socioterapeutisk verksamhet genom att i anslutning till den föreslagna
serveringslokalen förlägga en studiecirkellokal. En på detta sätt utformad
gemensam anläggning för dessa lokaliteter skulle få karaktären av ett fritidscentrum.
Byggnaden bör därför placeras centralt inom sjukhuset och
förläggas till parkområdet invid huvudentrén till sjukhusets nya medicinska
centrum och i närheten av en planerad busshållplats och parkeringsplats.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre ledningar, har
uppskattats till 250 000 kr. Arbetena torde kunna utföras under nästkom -

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

mande budgetår. I investeringsplanen redovisas nämnda belopp som beräknad
medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

S:t Lars’ sjukhus i Lund

Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning samt

vissa vårdavdelningar, MK 1

Vid 1960 års riksdag (prop. nr 93; rskr. 208) anvisades 150 000 kr. för
närmare bearbetning av en framlagd principplan för sjukhusets upprustning,
innebärande bl. a. projektering av ett nytt medicinskt centrum jämte
forskningsavdelning och vissa vårdavdelningar vid sjukhuset.

Enligt beslut av 1961 års riksdag (prop. nr 66; rskr. 182) skall nytt medicinskt
centrum och lokaler för forskningsavdelning inrymmas i en gemensam
anläggning i direkt anslutning till en ny vårdpaviljong med sex avdelningar
om tillhopa 180 vårdplatser. De sammanlagda kostnaderna härför
beräknades till 11 000 000 kr., vilket enligt prisläget den 1 juli 1961 motsvarar
11 400 000 kr. Kungl. Maj :t har genom beslut den 16 juni 1961 uppdragit
åt delegationen att, med beaktande av vad föredragande departementschefen
anfört i sagda proposition, utföra projektering m. m. avseende förevarande
byggnadsobjekt.

Efter förslag i prop. 1959: 79 har vid Lunds universitet inrättats en professur
i psykiatri, förenad med överläkartjänst vid S:t Lars’ sjukhus. Professuren
har sedermera besatts med ordinarie innehavare. Enligt nämnda
proposition avses vidare att fr. o. in. budgetåret 1962/63 inrättas en laboratorsbefattning,
anknuten till forskningslaboratoriet vid sjukhuset. Delegationen
har med stöd av mentalsjukvårdsberedningens och medicinska
fakultetens i Lund i ämnet uttalade mening utgått från att laboratorsbefattningen
gives ett ämnesområde inom den biokemiskt inriktade forskningen.

Det fortsatta projekteringsarbetet har bedrivits i samråd med vederbörande
professor och andra representanter för den medicinska fakulteten i Lund
•och sjukhusets ledning.

Enligt en av byggnadsstyrelsen på grundval av nu föreliggande förslag
ntförd detaljerad kostnadsberäkning uppgår kostnaderna för anläggningen
till totalt 12 400 000 kr., varav för byggnadsarbeten 7 600 000 kr., värme-,
vatten-, och sanitetsinstallationer 1 800 000 kr., elektriska installationer
1 300 000 kr. samt för projektering och centraladministration 1 100 000 kr.
Härtill kommer ett av styrelsen till 300 000 kr. uppskattat belopp, avseende
inredningsdetaljer för främst forskningens och undervisningens behov, för
vilka medel enligt styrelsens föreskrifter bör inräknas i det erforderliga inrednings-
och utrustningsanslaget för anläggningen. Dessa detaljer bör
emellertid i likhet med motsvarande arbeten vid Ulleråkers sjukhus lämpligen
utföras i samband med anläggningens uppförande och medlen därför
disponeras av den byggande myndigheten.

Kutigl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Medicinalstyrelsen har i princip godkänt förevarande förslag. Vidare har
medicinska fakulteten i Lund tillstyrkt förslaget i vad avser forsknings- och
undervisningsavdelningarna.

Arbetena torde kunna påbörjas våren 1963 och slutföras hösten 1965. I
investeringsplanen redovisas en beräknad medelsförbrukning av 1 200 000
kr. under budgetåret 1962/63.

Uppförande av vårdpaviljongerna MK 81 och MK 82

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att i enlighet med planen för sjukhusets upprustning
två paviljonger, benämnda MK 81 och MK 82, skulle uppföras inom
östra delen av sjukhusområdet för en beräknad kostnad av 3 400 000 kr.
samt anvisade för arbetenas påbörjande 600 000 kr. för budgetåret 1961/62.

Arbetena beräknas numera kunna påbörjas hösten 1962 och vara slutförda
hösten 1964. De totala kostnaderna för dessa arbeten, uppgår enligt prisläget
den 1 juli 1961 till 3 500 000 kr. I investeringsplanen redovisas en beräknad
medelsförbrukning av 1 300 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Vissa gemensamma yttre arbeten

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att vissa i samband med uppförandet av den i det
föregående berörda anläggningen för nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning
ävensom vårdpaviljongerna MK 1, MK 81 och MK 82 erforderliga
yttre arbeten skulle utföras för beräknad kostnad av 2 800 000
kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande 500 000 kr. för budgetåret
1961/62.

Arbetena beräknas kunna påbörjas hösten 1962 och bli slutförda våren

1964. Enligt numera verkställd kostnadsberäkning uppgår kostnaderna för
dessa arbeten till 2 300 000 kr. enligt prisläget den 1 juli 1961. I investeringsplanen
redovisas en beräknad medelsförbrukning av 1 100 000 kr. för budgetåret
1962/63.

Renovering av vårdpaviljong K 44

Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att paviljong K 44 skulle renoveras för en beräknad
kostnad av 2 100 000 kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande 1 000 000
kr. för budgetåret 1961/62. Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget
den 1 juli 1961 uppgår till 2 165 000 kr., har påbörjats hösten 1961 och torde
bli slutförda våren 1963. I investeringsplanen redovisas sistnämnda belopp
som beräknad medelsförbrukning under innevarande och nästkommande
budgetår.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Renovering av vårdpaviljong M 9

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att paviljong M 9, belägen inom östra delen av sjukhusområdet,
skulle i enlighet med planen för sjukhusets upprustning renoveras
för en beräknad kostnad av 1 100 000 kr. samt anvisade för arbetenas
påbörjande 500 000 kr. för budgetåret 1961/62. Arbetena, för vilka kostnaderna
enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår till 1 135 000 kr., kan påbörjas
vid nyåret 1962 och avses vara slutförda vid nyåret 1963. I investeringsplanen
redovisas sistnämnda belopp som beräknad medelsförbrukning under
innevarande och nästkommande budgetår.

Elektriska arbeten

I panncentralen vid S:t Lars’ sjukhus finns för distribution av elkraft til)
sjukhusets elsystem om 380/220 V en 200 kVA transformator 10 000/400 V.
Belastningen har genom normala stegringar av elkraftkonsumtionen, beroende
bl. a. på moderniseringar i anslutna byggnader, ökat och uppgår
sporadiskt till transformatorns märkeffekt. För att säkerställa sjukhusets
behov av full transformatorreserv erfordras ytterligare en transformator.
Med hänsyn till väntade framtida behov bör den nya transformatorn vara
utförd for 300 kVA märkeffekt. För anslutning och inkoppling erfordras
komplettering med effektfrånskiljare samt brytare i befintliga hög- resp. lågspänningsställverk.
Kostnaderna för ny transformator och erforderliga
kompletteringsarbeten har beräknats till 25 000 kr. I investeringsplanen
redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under
budgetåret 1962/63.

Vipeholms sjukhus i Lund

Uppförande av vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn

. Med bifa11 tiH av Kung*- Maj :t i prop. nr 93 framlagt förslag beslöt 1960
års riksdag (rskr. 208), att en vårdenhet om 60 platser för höggradigt psykiskt
efterblivna barn skulle uppföras vid sjukhuset för en kostnad av högst

1 900 000 kr. samt anvisade för projektering och arbetenas påbörjande
500 000 kr. 1961 års riksdag (rskr. 182) har för ändamålet anvisat ytterligare
600 000 kr. Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli
1961 uppgår till 2 200 000 kr., har påbörjats hösten 1961 och torde kunna
slutföras sommaren 1963. I investeringsplanen redovisas en för innevarande
och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt

2 094 000 kr. 8

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1959/60 framhöll delegationen, att
tillgången på lokaler för arbetsterapi vid sjukhuset var mycket begränsad
och att sjukhusets ledning framfört önskemål om anordnande av lokaler för
detta ändamål. Behovet av en större och mera ändamålsenlig samlingssal än
den nuvarande hade även påtalats. Delegationen anförde i detta sammanhang,
att den ansåg de av sjukhuset framförda önskemålen berättigade, men
att den icke då var beredd att framlägga förslag till slutlig lösning av dessa
lokalfrågor. De behövde närmare utredas och borde lämpligen prövas i samband
med upprättandet av en plan för sjukhusets upprustning i sin helhet.

I avvaktan härpå ansåg delegationen emellertid det nödvändigt, att vissa
begränsade åtgärder vidtogs för att provisoriskt förbättra arbetsterapins
lokalförhållanden. Frågan om ny samlingssal ansåg delegationen däremot
kunna anstå. Delegationen hemställde, att 115 000 kr. anvisades till de förordade
byggnadsarbetena.

Då från sjukhusets sida framförts önskemål om en annan lösning, har
emellertid Kungl. Maj:t genom beslut den 5 juni 1959 förklarat sig vilja
efter därom av delegationen gjord framställning meddela beslut angående
anordnande av arbetsterapilokaler m. m. vid sjukhuset. Medlen har tills
vidare innehållits av Kungl. Maj :t.

F. n. användes för arbetsterapi vissa provisoriska lokaler, bl. a. ett utrymme
i jordvåningen i paviljong M 1 samt en utdömd personalvilla. Lokalerna
i paviljong M 1 behöver emellertid nu tagas i anspråk för tvättbytesförråd
och personalvillan måste rivas för att bereda plats för den beslutade
barnavdelningen vid sjukhuset.

För att bilda underlag för uppgörandet av en principplan för Vipeholms
sjukhus pågår f. n. inventering av byggnadsbeståndet vid sjukhuset. Behovet
av lokaler för arbetsterapi är emellertid med hänsyn till vad ovan
angivits så trängande att möjlighet icke föreligger att låta en lösning av
denna lokalfråga anstå i avbidan på principplanens framläggande. Med utgångspunkt
från den allmänna uppfattning delegationen har beträffande
den lämpliga framtida dispositionen av sjukhusområdet för olika ändamål
kan arbetsterapins lokalbehov tillgodoses utan att principplanen föregripes.

En av sjukhusledningen verkställd utredning visar att minst 125 av sjukhusets
nuvarande drygt 900 patienter bör kunna sysselsättas i arbetsterapi
utanför vårdavdelningarna. De sysselsättningsformer, som lämpar sig bäst
för detta klientel, har bedömts vara vävning, tapetseri, korgmakeri och småslöjd
samt vissa tempoarbeten såsom montering av klädnypor, klistiing av
papperspåsar in. in. Delegationen föreslår, att en för ändamålet avsedd byggnad
uppföres inom sjukhusområdets centrala del omedelbart norr om den
blivande barnavdelningen. Inom detta område kan framdeles förläggas en
samlingssal och vissa andra lokaler för fritidsverksamhet. Härigenom torde
eu trivsam miljö kunna skapas för terapeutisk aktivitet i olika former.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Byggnaden avses bli uppförd i ett plan. Fasta sanitära installationer förläggs
utanför salarna for att medge omdisposition av lokalerna med minsta
möjliga ingrepp.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre anordningar, beräknas
till 1 400 000 kr. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas hösten
1962 och vara slutförda hösten 1963. I investeringsplanen redovisas en beräknad
medelsförbrukning av 515 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Kompletterings- och rationaliseringsåtgärder inom panncentralen m. m.

Sedan den beslutade vårdenheten för höggradigt psykiskt efterblivna barn
tagits i bruk, måste den befintliga panncentralen utnyttjas med full kapacitet
för att sjukhusets totala värmebehov skall kunna tillgodoses. Värmebehovet
kommer emellertid att öka ytterligare på grund av dels de i det
föregående redovisade lokalerna för arbetsterapi, dels ock vissa moderniseringar
av det befintliga byggnadsbeståndet. För att säkerställa sjukhusets
värmeförsörjning jämväl med hänsyn till sist angivna ökning i värmebehovet
erfordras vissa kompletteringar inom panncentralen.

Inom centralen finns tre högtrycksångpannor och en tubvarmvattenpanna.
Varmvattenpannan är i sådant skick att den bör utbytas mot en ny högeffektvarmvattenpanna,
som bör kunna utnyttjas även för sopförbränning.
Till följd härav erfordras ytterligare en varmvattenberedare, komplettering
av expansionssystem och rörledningar samt vissa byggnadsarbeten, såsom
anordnande av brandhärdigt tak i pannhuset m. in., ävensom vissa elektriska
arbeten. Vidare måste det nuvarande ångturbinaggregatet utbytas mot ett
nytt dieselreservkraftaggregat. De sammanlagda kostnaderna för nämnda
komplelteringsåtgärder har beräknats till 380 000 kr.

I samband med pannbytet torde den nya varmvattenpannan samt två av
ångpannorna böra utrustas med anordningar för oljeeldning. Den återstående
ångpannan, som bör utgöra reserv, bibehålies för koleldning, övergången
till oljeeldning kräver en oljecistern om cirka 300 in». Vidare bör två
av ångpannorna förses med torrkokningsskydd. Nu föreslagna rationaliseringsåtgärder,
vilka kostnadsberäknats till 200 000 kr., beräknas medföra
en årlig bruttobesparing om 65 000 kr. Frånräknas kapitalkostnaderna uppgår
den årliga besparingen i bränsle- och arbetskostnader till 10 000 resp
25 000 kr.

De beräknade kostnaderna för samtliga ovan föreslagna arbeten uppgår
sålunda till sammanlagt (380 000 + 200 000) 580 000 kr.

Sjukhusets distributionsledningar för varm- och hetvatten är f. n. anordnade
enligt s. k. treledarsystem med en fram- resp. återledning för radiatorkretsarna
mom de skilda byggnaderna samt en hetvattenledning. Blandningen
av vattnet sker inom byggnaderna medelst blandningsbatteri med
manuellt engångsinställda ventiler. Systemet är föråldrat och möjliggör icke
den effektiva värmekontroll, som erfordras vid en anläggning av ifråga -

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

varande storleksordning. Vidare är den befintliga anläggningen otillräcklig
för att tillgodose de höga krav på ventilationsvärme, som detta sjukhus
ställer. I samband med uppförande av den beslutade barnavdelningen kommer
värmesystemet för denna byggnadsenhet att utföras enligt moderna
principer med hetvattenledningar från panncentralen och med undercentraler
i varje byggnad. Ledningssystemet dimensioneras för anslutning till
övriga byggnader inom sjukhusområdet. För att ernå en enhetlig och ekonomisk
värmedistribution bör ledningssystemet omläggas inom övriga delar
av sjukhuset och undercentraler anordnas i sjukhusets samtliga byggnader.
Kostnaderna härför har uppskattats till sammanlagt 230 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för samtliga här föreslagna arbeten uppgår
alltså till (580 000 + 230 000) 810 000 kr. Arbetena torde kunna påbörjas
sommaren 1962 och vara slutförda hösten 1963. I investeringsplanen
redovisas en beräknad medelsförbrukning av 500 000 kr. under budgetåret
1962/63.

Permanentning av vägar

Det är enligt delegationens mening nödvändigt att i samband med upprustning
och modernisering av befintliga sjukhus även anpassa vägarna
inom resp. sjukhusområden efter nutida krav. Vägarna inom Vipeholms
sjukhus är till stor del anlagda för helt andra trafikförhållanden än de nuvarande.
Därtill kommer att sjukhusets interna transporter måste företagas
i markplanet, enär trafikkulvert saknas. Nämnda transporter — inte minst
mattransporterna -— kräver en god vägbana. Sjukhusets vägar är emellertid
utförda som grusvägar och icke dimensionerade för tung trafik. Vägsystemet
företer även i övrigt vissa brister och underhållskostnaderna är höga.
Till följd av vägarnas beskaffenhet blir också kostnaderna för städningen
inom sjukhuset onormalt höga. Vidare saknas tillräckligt antal parkeringsplatser
inom sjukhusområdet.

Det är sålunda ur både rationella och ekonomiska synpunkter angeläget,
att sjukhusets vägsystem förbättras genom att de befintliga vägbanorna förses
med varaktig beläggning. Permanentbeläggningen bör utsträckas att
omfatta även de inom sjukhusområdet befintliga och föreslagna parkeringsplatserna.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 250 000 kr. Arbetena
torde kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen
redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning under
budgetåret 1962/63.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras till sjukhuset från Lunds elverk vid en spänning
av 10 000 V. Kraften nedtransformeras till 3 X 220 V förbrukningsspänning
2* — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 saml. Nr 76

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

i en mottagningsstation, belägen i panncentralen. I stationen finns 2 transformatorer
om vardera 100 k VA.

Belastningen i sjukhusets nät uppgår f. n. till cirka 130 kW, motsvarande
cirka 150 kVA. Med hänsyn till normala belastningsökningar och det förhållandet
att full reserv ej finns vid eventuella transformatorfel är det nödvändigt
att förstärka transformatorstationen.

Erforderlig förstärkning bör ske genom införande av ett nytt 380/220
V-system. För ändamålet bör 2 nya transformatorer anskaffas. Det befintliga
3 X 220 V-systemet bör avvecklas efter hand i samband med framtida
ombyggnader och renoveringar. Kostnaderna för erforderliga arbeten i
första etappen, avseende transformatorer och fördelningsställverk för
380/220 V, har beräknats till 75 000 kr.

\ tterbelysningen vid Vipeholms sjukhus är utförd med glödljus och utgöres
dels av armaturer i stålrörsstolpar, dels av väggarmaturer på byggnader.
Den sistnämnda armaturtypen förekommer i större utsträckning vid
sjukhuset än armatur i stålrörsstolpar. Huvuddelen av belysningsanläggningen
utfördes vid sjukhusets tillkomst omkring år 1935 och möjligheterna
att utnyttja befintliga belysningsanordningar har på många ställen försämrats
på grund av uppväxande trädvegetation. I första hand bör därför
armaturer på byggnader ersättas med ur belysningssynpunkt lämpligare
placerade stolparmaturer. Därjämte erfordras ett antal nya armaturer vid
föreslagna nya parkeringsplatser. Vidare är befintliga stolpbelysningar i behov
av renoveringar beträffande armaturer och kabelanslutningar. Kompletteringarna
bör utföras i samband med föreslagna vägbeläggningsarbeten,
varigenom kostnader för efterlagningsarbeten i vägbanor undvikes.

Erforderliga kompletteringar av ytterbelysningssysteinet för befintliga
vägar och nuvarande byggnader samt för planerade nya parkeringsplatser
omfattar 30 nya stålrörsstolpar med armaturer, nytt kabelnät för detta
ändamål, renovering av befintliga stolpar med armaturer samt kabelanslutningar
och manöveranordning med s. k. skymningskopplare. Kostnaderna
för arbetena bär beräknats till 50 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till
(75 000 + 50 000) 125 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande
belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg
Permanentning av vägar

I anslagsäskandena för innevarande budgetår hemställde delegationen
om medel för permanentning av vägar inom sjukhusområdet. Departementschefen
förklarade sig dock icke beredd tillstyrka, att medel anvisades för
ändamålet.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Enligt delegationens mening är det nödvändigt att i samband med upprustning
och modernisering av befintliga sjukhus även anpassa vägarna
inom resp. sjukhusområden efter nutida krav. Såsom delegationen tidigare
framhållit är vägarna inom sjukhusområdet till stor del anlagda för helt
andra trafikförhållanden än nu rådande. De är utförda som grusvägar och
icke dimensionerade för tung trafik. Även i övrigt företer vägsystemet vissa
brister och underhållskostnaderna har befunnits mycket höga. Vidare finns
icke tillräckligt antal parkeringsplatser inom sjukhusområdet.

Med hänsyn härtill är det nödvändigt, att sjukhusets vägsystem förbättras.
Sålunda bör befintliga vägbanor förses med varaktig beläggning samt i
viss utsträckning förstärkas och prof il justeras. Permanentbeläggningen bör
även omfatta de inom sjukhusområdet befintliga och föreslagna parkeringsplatserna.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 310 000 kr.
Arbetena torde kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen
redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning
under budgetåret 1962/63.

Elektriska arbeten

Vid sjukhuset pågår omläggning från likström till växelström. Ett nytt
distributionssystem för växelström har utbyggts och elsystemet har inom
vissa byggnader omlagts till den nya strömarten. Återstående arbeten omfattar
huvudsakligen fortsatt omläggning av inomhusinstallationerna. För
dessa arbeten har tidigare anvisats 222 000 kr. Av nämnda belopp har
40 000 kr. avsett vissa omläggningsarbeten inom paviljong Iv 3. Det är med
hänsyn till sjukhusdriften nödvändigt, att omläggningen i denna paviljong
kan slutföras, då vid sjukhuset befintliga moderna apparater av olika slag
ej kan användas, förrän växelström införts även här. Kostnaderna för återstående
arbeten — exklusive kostnaderna för omläggning av det elektriska
systemet för hissar, vilka av kostnadsskäl tills vidare bibehålies anslutna
till likströmsnätet — har beräknats till 60 000 kr.

Inom sjukhuset finnes f. n. icke någon egentlig anläggning för överfallsalarm,
om man bortser från eu äldre anläggning av ringledningstyp i paviljong
M 6 samt en nyare anläggning inom eu ombyggd avdelning i paviljong
K 5. Efter samråd med sjukhuspersonalen har behov av en tidsenlig
och driftsäker alarmanläggning befunnits föreligga för samtliga avdelningar
inom ovan nämnda paviljonger.

Kostnaderna för dessa kompletteringsarbeten har beräknats till 15 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till
f 60 000 + 15 000) 75 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande
belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg
Uppförande av vårdpaviljong MK 3

För uppförande av en ny paviljong, benämnd MK 3, nr. in. för en beräknad
kostnad av 3 970 000 kr. har 1959, 1960 och 1961 års riksdagar anvisat
(1 500 000 + 1 450 000 + 500 000) 3 450 000 kr. Av det av 1959 års riksdag
anvisade beloppet är 750 000 kr. att hänföra till beredskapsarbeten.

Arbetena beräknas vara slutförda sommaren 1962. I investeringsplanen
redovisas en för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning
av sammanlagt 2 659 000 kr.

Uppförande av vårdpaviljong MK 4

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag i enlighet med planen för sjukhusets upprustning, att bl. a.
en paviljong, benämnd MK 4, skulle uppföras för en beräknad kostnad
av 3 900 000 kr., varav för paviljongen 3 200 000 kr. samt för yttre arbeten
in. m. 700 000 kr., och anvisade för projektering och arbetenas påbörjande
800 000 kr. för budgetåret 1961/62.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår
till 4 020 000 kr., beräknas numera kunna slutföras redan hösten 1963. I
investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande budgetår
beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 3 200 000 kr.

Uppförande av byggnad för arbets- och rörelseterapi samt driftsverkstäder,

garage och förråd

Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1961 års riksdag
(prop. nr 66; rskr. 182) att vid sjukhuset skulle uppföras en byggnad för
arbets- och rörelseterapi samt central- och tvättbytesförråd, som jämte den
tidigare uppförda samlingssalen skulle bilda en gemensam anläggning.
Byggnadskostnaderna för anläggningen, exklusive samlingssalen, beräknades
till sammanlagt 3 800 000 kr., vilket enligt nu gällande prisläge motsvarar
3 915 000 kr. För budgetåret 1961/62 anvisades 800 000 kr. för
projektering och arbetenas påbörjande.

I planen för sjukhusets upprustning har förutsatts att dels en byggnad,
inrymmande sjukhusets driftsverkstäder, och dels en garagebyggnad jämte
vissa förråd skulle i ett senare skede av sjukhusets upprustning rivas och
ersättas med en för ändamålet gemensam nybyggnad. Vid projekteringen
har emellertid befunnits, att kostnaderna för en sådan nybyggnad skulle
på grund av ogynnsamma grundläggningsförhållanden och omfattande
yttre arbeten bli alltför höga. Verkställda undersökningar har vidare visat,
att nu angivna lokalbehov kan tillgodoses för väsentligt lägre kostnader,
om dels driftsverkstäderna och vissa förråd inrymmes i en härför omdispo -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

nerad del av anläggningen för arbets- och rörelseterapi in. in. och dels
en fristående garagebyggnad uppföres vid panncentralens lastgård. En
sådan förläggning av driftsverkstäderna — vilka bör dimensioneras för
den nuvarande hantverksorganisationen vid sjukhuset — möjliggör dessutom
en önskvärd flexibilitet för att möta eventuella framtida förändringar
av lokalbehoven för de olika verksamhetsgrenarna.

Kostnaderna för en sålunda utformad gemensam anläggning för arbetsoch
rörelseterapi samt central- och tvättbytesförråd, utökad med lokaler
för driftsverkstäder och vissa ytterligare förråd, jämte en fristående garagebyggnad
har enligt prisläget den 1 juli 1961 uppskattats till sammanlagt
4 620 000 kr., varav för garagebyggnaden 220 000 kr. Av kostnaderna
för den utökade gemensamma anläggningen hänför sig 3 770 000 kr.
till uppförandet av själva byggnaden och återstoden 630 000 kr. till yttre
arbeten, inklusive kulvertförbindelse och rivning.

Arbetena torde kunna påbörjas våren 1962 och slutföras hösten 1963.

I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande budgetår
beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 3 300 000 kr.

Kompletterings- och rationaliseringsåtgärder inom panncentralen

Panncentralen är försedd med fyra högtrycksångpannor, tva varmvattenpannor
samt en sopförbränningspanna, samtliga utrustade med anordningar
för oljedrift. Centralen har i sin nuvarande utformning varit i bruk
under cirka fem år. Samtliga pannor är i gott skick. För att tillgodose förutsett
ökat värmebehov på grund av den fortsatta upprustningen och utbyggnaden
av sjukhuset, måste en ny oljeeldad varmvattenpanna med
samma kapacitet som de befintliga installeras. För ändamålet finns reserverad
plats i pannrummet. I samband därmed erfordras förutom de två
befintliga oljeförrådscisternerna om vardera 90 m3 ytterligare en cistern
om 200 m3. I övrigt bör i anslutning till panninstallationen nya pumpar
installeras samt komplettering och ändring av expansionssystem och rörledningar
vidtagas. Kostnaderna för angivna kompletteringsåtgärder uppskattas
till sammanlagt 360 000 kr.

I samband med ifrågavarande arbeten bör översyn och komplettering ske
av befintliga oljebrännare m. in., den manuella värmeregleringen ersättas
med variatorstyrd värmereglering och ångpannorna förses med torrkokningsskydd.
Nu föreslagna rationaliseringsarbeten, vilka kostnadsuppskattats
till 50 000 kr. och ingår i totalkostnaden om 360 000 kr., beräknas medföra
en årlig bruttobesparing om 30 000 kr. Frånräknas kapitalkostnaderna
uppgår den årliga besparingen i bränsle- och arbetskostnader till 8 000 resp.
12 000 kr.

Arbetena torde kunna påbörjas under 1962 oeb slutföras under budgetåret
1962/63. 1 investeringsplanen redovisas mot ovan angiven totalkostnad .svarande
belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Komplettering av vattenledningssystemet
Enligt den för 1959 års riksdag redovisade planen för sjukhusets upprustning
och utbyggnad skall ledningssystemet för sjukhusets vattenförsörjning
utbyggas och anpassas till föreslagen nybebyggelse.

Ledningsmaterialet i det befintliga vattendistributionssystemet är dåligt,
såväl utvändigt som inomhus i gamla byggnader. Med anledning härav
kan man icke belasta systemet med det avsevärt högre vattentryck, som
fordras inom det upprustade sjukhuset. I samband med att flertalet av de
äldre paviljongerna rives vid realiserandet av upprustningsplanens byggnadsetapp
II, kan man nu genom vissa omläggningar och kompletteringar
av det interna distributionssystemet uppdela detta i en hög- resp. lågzon.
Detta innebär, att ledningarna inom de lågt belägna, kvarstående gamla
byggnaderna icke kommer att utsättas för ett alltför högt vattentryck.
Därjämte erhåller nybyggnaderna i lågzonen ett väl avpassat tryck, vilket
är fördelaktigt ur såväl tappnings- som ljudsynpunkt.

Kostnaderna för ifrågavarande arbeten har beräknats till 270 000 kr.
Arbetena torde kunna utföras under nästkommande budgetår. I investeringsplanen
redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning
under budgetåret 1962/63.

Iordningställande av viss del av sjukhusparken
Etapp I i planen för sjukhusets upprustning och utbyggnad (medicinskt
centrum, byggnad för samlingssal m. m., uppförande av vårdpaviljong M 4,
K 4 och MK 3) beräknas i sin helhet vara utförd vid slutet av innevarande
budgetår. I de för nämnda etapp beviljade anslagen ingår medel för bl. a.
grovplanering, återfyllning och planteringsarbeten inom områdena närmast
intill byggnaderna. Även dessa arbeten väntas vara avslutade vid nämnda tid.

Emellertid erfordras vissa ytterligare åtgärder för slutligt iordningställande
av detta parti av sjukhusområdet. Sålunda måste utförda planteringsarbeten
sammanfogas till en enhetligt utformad parkanläggning. Härför
erfordras vissa planterings- och parkanläggningsarbeten inom ifrågavarande
delar av sjukhusområdet. Kostnaderna för dessa arbeten har uppskattats
till 100 000 kr. Arbetena torde kunna utföras under nästkommande budgetår.
I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp som beräknad medelsförbrukning
under budgetåret 1962/63.

Uppförande av bostäder för elever och vikarier
Gällande plan för fortsatt upprustning och utbyggnad av S:t Jörgens sjukhus
(prop. 1959: 87) förutsätter, att sjukhusets framtida behov av bostäder
för personal i huvudsak skall tillgodoses genom planerad bostadsbebyggelse
inom Göteborgs stad och Tuve kommun.

Inom sjukhuset finns ett visst bostadsbestånd för olika personalkatego -

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

rier. I samband med realiserandet av planen för sjuklinsets upprustning och
utbyggnad beräknas emellertid inom de närmaste åren drygt 30 enkelrum,
som f. n. bebos av sammanlagt 48 elever och vikarier, komma att rivas eller
omdisponeras för annat ändamål.

I tidigare sammanhang har delegationen ansett det vara erforderligt föi
underlättande av en rationell utbildning av elever inom statlig mentalsjukvård
att eleverna hålles bostadsmässigt samlade på eller invid sjukhusområdet.
Vad beträffar vikarier har det vidare visat sig nödvändigt för
uppehållande av kontinuerlig drift vid sjukhuset, att bostäder kan erbjudas
inom eller invid sjukhusområdet. Oavsett förläggningen av ifrågavarande
bostäder torde statsverket böra ansvara för administration samt tillsyn över
städning ävensom möblering av rummen. Saväl elever som vikarier bör
erlägga hyra för dessa bostäder. Vid hyresvakans torde staten böia stå i
betalningsansvar för hyran. Det bestånd av enkelrum, som av ovan angivna
anledningar kommer att utgå, måste således ersättas genom nybyggnad i
sjukhusets närhet.

Under 1950-talet har statsmakterna vid skilda tillfällen i samband med
behandlingen av olika anslagsäskanden för förbättring och ökning av bostadsbeståndet
vid vissa sjukhus framhållit, att man bör göra allt för att
anskaffa personalbostäder på öppna marknaden eller eljest utan nybyggnad
i statens regi så att medel frigöres för själva sjukvårdens upprustning.

Med hänsyn härtill har delegationen undersökt möjligheterna att i sjukhusområdets
närhet tillgodose bostadsbehovet för elever och vikarier vid
S:t Jörgens sjukhus genom ett nybygge.

Sjukhusområdet är beläget inom Göteborgs stad men gränsar i viss omfattning
till Säve och Tuve kommuner. Beträffande möjligheterna att förlägga
bostäderna utanför sjukhusområdet m. m. anför delegationen följande.

Den del av Göteborgs stads markområde, som ligger intill sjukhusområdet,
är f. n. i viss utsträckning obebyggd, men avses enligt planen för utbyggnaden
av stadens somatiska sjukvård i sin helhet komma att tagas i
anspråk för ett nytt kroppssjukhus. Möjlighet saknas sålunda att förlägga
ifrågavarande bostäder till detta område.

Med stöd av tidigare erfarenheter har delegationen funnit att ett kommunalt
bygge för ifrågavarande ändamål ur kostnadssynpunkt bör utföras
av s. k. allmännyttig bostadsstiftelse och i form av hyreshus. I detta syfte
har delegationen fört förhandlingar med representanter för Säve och Tuve
kommuner. Därvid har framkommit, att Säve kommun icke har någon allmännyttig
bostadsstiftelse och icke heller avser att bilda någon sådan inom
överskådlig tid. Från kommunens sida har därjämte anförts, att även om
allmännyttig bostadsstiftelse funnes inom kommunen, måste anskaffandet
av för ändamålet lämplig mark inom kommunen ske genom expropriation,
ett förfarande som icke kan påbörjas förrän tidigast år 1963. Då måste
emellertid bostadsbehovet för elever och vikarier vara tillgodosett för att
planen för sjukhusets upprustning, och utbyggnad skall kunna förverkligas
utan tidsförskjutningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Jämväl Tuve kommun saknar f. n. allmännyttig bostadsstiftelse. Med anledning
därav har delegationen vid förhandling med representanter för
kommunen hemställt om besked, huruvida kommunen vore villig att bilda en
sådan stiftelse med närmaste uppgift att tillgodose bostadsbehovet för elever
och vikarier vid S:t Jörgens sjukhus. I yttrande till delegationen har kommunalnämnden
framhållit, att då kommunen f. n. saknar för sådan bostadsbebyggelse
lämplig mark i närheten av sjukhuset, kommunen icke
avser att bilda en bostadsstiftelse för angivna ändamål.

Då icke heller inom sjukhusområdet finns disponibel mark, som ur belägenhetssynpunkt
lämpar sig för avstyckning och försäljning för bostadsbebyggelse,
har delegationen funnit möjligheter icke föreligga att genom
medverkan av vederbörande kommuner få till stånd en bostadsbebyggelse
för elever och vikarier i närheten av S:t Jörgens sjukhus.

Med hänsyn till det anförda har delegationen funnit, att behovet av bostäder
för elever och vikarier endast kan tillgodoses genom att staten låter
uppföra erforderliga bostäder inom sjukhusområdet.

Vid sjukhuset finns ett för bostadsändamål avgränsat område, inom
vilket tre byggnader för sjukhuspersonal har uppförts. Byggnaderna, som
benämnes Skogaberg 1, 2 och 3, inrymmer sammanlagt 40 enkelrum, 8 rum
med kokvrå samt 6 dubbletter. Inom detta område kan förläggas ytterligare
ett bostadshus. Byggnaden föreslås bli uppförd i två våningar jämte inredd
vindsvåning och omfatta fyra trapphus, innehållande sammanlagt 32 enkelrum
och 8 lägenheter om vardera 1 rum och kokvrå samt sovalkov och badrum.
För varje trapplan föreslås ett tekök, avsett att betjäna fyra enkelrum.
I källaren bör anordnas tre badrum samt skyddsrum, cykelrum, tvättstuga
jämte erforderliga förrådsutrymmen. Samtidigt med uppförandet av det
nya bostadshuset bör inom bostadsområdet anläggas två parkeringsytor om
tillhopa 28 platser för personal inom området.

Kostnaderna för byggnaden jämte yttre ledningar och planeringsarbeten
har beräknats till 1 300 000 kr., varav för byggnaden 1 120 000 kr. samt
för yttre arbeten, inklusive parkeringsplatser, 180 000 kr. Arbetena torde
kunna påbörjas hösten 1962 och slutföras hösten 1963. I investeringsplanen
redovisas en beräknad medelsförbrukning av 800 000 kr. under budgetåret
1962/63.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras till sjukhusets mottagningsstation i panncentralen
vid en spänning av 10 000 V. I stationen finns f. n. två transformatorer
med eu effekt om vardera 200 k VA, 10 000/400 V. Belastningen på
transformatorerna uppgår till cirka 350 kW, motsvarande cirka 280 kVA.
Detta innebär, att bada transformatorerna måste vara inkopplade för samtidig
drift. Ett eventuellt transformatorfel medför driftsinskränkningar till
dess reparation skett eller lånetransformator hunnit anskaffas. Ett transformatorfel
skulle således medföra störningar i kraftförsörjningen under

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

relativt lång tid. För säkerställande av ostörd drift bör därför en reservtransformator
anskaffas. Med hänsyn till väntade normala belastningsökningar
bör reservtransformatorn utföras med 300 kV A märkeffekt.
Kostnaderna härför har beräknats till 15 000 kr.

Vid sjukhuset finns f. n. ett reservkraftaggregat med en avgiven generatoreffekt
om cirka 100 kVA. Aggregatet är avsett att nyttjas för elkraftförsörjning
vid avbrott i det ordinarie elnätet. Det nuvarande reservaggregatet
är emellertid med hänsyn till sjukhusets storlek och omfattningen
av pågående utbyggnader icke av tillräcklig kapacitet för att kunna förse
viktiga anläggningsdelar med reservkraft. Förutom behovet av elkraft
inom panncentralen erfordras sålunda reservkraft för belysning och för
hissar, som träder ur funktion vid strömavbrott. Inmatning av reservkraft
till önskade anläggningsdelar skall ske genom uppsektionering av det interna
distributionsnätet.

Det befintliga aggregatet bör av angivna skäl och för säkerställande av
en under alla förhållanden ostörd drift utbytas mot ett för sjukhusets storlek
avpassat reservaggregat om cirka 140 kVA. Kostnaderna för ett sådant
reservkraftaggregat, inklusive kostnaderna för uppställning och inkoppling
samt vissa sektioneringsarbeten, har beräknats till 90 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till
(15 000 + 90 000) 105 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande
belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Restads sjukhus i Vänersborg
Plan för upprustning

I anslagsäskandena för budgetåret 1961/62 framlade delegationen förslag
till principplan för upprustning och utbyggnad av Restads sjukhus, vilket
vann statsmakternas bifall (prop. 66; rskr. 182). Med utgångspunkt i huvudsak
från då uppdragna riktlinjer har delegationen företagit en fortsatt
bearbetning av principplanen och framlägger följande förslag till om- och
nybyggnadsåtgärder m. in. vid sjukhuset.

Platsbehov. I 1956 års reviderade generalplan har behovet av vårdplatser
för egentligt mentalt sjuka inom Älvsborgs län beräknats till 1 610 platser
år 1970. Detta behov förutsattes enligt generalplanen bli tillgodosett med
1 072 platser vid Restads sjukhus och i övrigt genom uppförande av ytterligare
ett sjukhus inom länet.

Folkmängden inom länet uppgår f. n. till cirka 373 000 personer. Med utgångspunkt
från ett genomsnittligt vårdplatsbehov för egentligt mentalt
sjuka motsvarande 4 promille av befolkningen, skulle cirka 1 500 vårdplatser
erfordras för att täcka länets behov. Vid statens mentalsjukhus uppgick
antalet inneliggande patienter med hemortsrätt inom Älvsborgs län till 1 283
den 8 juni 1959 och 1 305 den 1 juli 1960. Sistnämnda dag fanns dessutom
67 exspektanter anmälda. Fn plan för vårdorganisationen inom länet bör
sålunda kunna baseras på ett beräknat platsbehov om högst 1 400 platser.

Kiingl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

I den föregående år framlagda principplanen ansåg sig delegationen med
hänsyn till de platsantal, som fastställts för de under senare år beslutade
nya mentalsjukhusen och som finge anses utgöra ett maximum, icke
kunna förorda elt högre slutligt platsantal för Restads sjukhus än högst
800. Behovet i övrigt — cirka 600 platser — bedömdes böra tillgodoses annorstädes
inom länet, om möjligt i anslutning till något kroppssjukhus. Då
beläggningen vid sjukhuset f. n. uppgår till cirka 1 260 patienter, måste
emellertid — intill dess ytterligare ett sjukhus kommit till stånd — detta
antal vårdplatser finnas tillgängligt vid Restads sjukhus. Detta förhållande
nödvändiggör ett etappvis genomförande av planen för sjukhusets slutliga
upprustning.

f årdpaviljonger in. m. De 800 vårdplatserna för varaktigt bruk kan erhållas
dels i de nyuppförda paviljongerna M 4, K 9, MK 14, M 15 och K 16
ävensom i de renoverade paviljongerna K 10 och M 5 med sammanlagt 592
platser och dels i tre enligt principplanen föreslagna nya paviljonger med
tillhopa i runt tal 200 vårdplatser. De nya paviljongerna föreslås bli förlagda
inom det område, där de nuvarande äldre paviljongerna M 1, M 2
och M 3 är belägna. I enlighet med principplanen beräknas paviljongerna
M 1 och M 2 — utan att därigenom några mer betydande evakueringssvårigheter
uppkommer för sjukhuset — kunna rivas successivt för att bereda
utrymme för de nya paviljongerna. Detsamma är förhållandet beträffande
paviljong K 8. Erforderliga övergångsplatser har nämligen vid planens bearbetning
befunnits lämpligen kunna inrymmas i paviljongerna K 6, K 7
och M 3 samt kolonipaviljongerna Mil, M 12 och K 13 om sammanlagt
cirka 470 platser. Det förutsättes, att dessa paviljonger genom medicinalstyrelsens
försorg blir föremål för härav påkallade underhållsåtgärder.

Behandlingslokaler, expeditioner och kontor samt lokaler för rörelseterapi.
Sjukhusets medicinska centrum avses efter det slutliga genomförandet
av förevarande upprustningsplan komma att omfatta dels den nuvarande
administrationsbyggnaden, som därvid tages i anspråk i huvudsak
för läkarexpeditioner och sjukhuskontor, och dels en ny byggnad med
lokaler för behandling och diagnostik samt rörelseterapi och poliklinik. Den
nya byggnaden tänkes förlagd nordväst om den befintliga adminstrationsky£gnaden,
till vilken den anslutes medelst eu sammanbindningsbyggad.

Lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi samt kök med personalmatsal
och samlingssal. Lokalbehovet för såväl arbets- och sysselsättningsterapi
som kök med personalmatsal och samlingssal förutsättes under ett
senare skede i sjukhusets upprustning bli tillgodosett genom nya byggnader
inom den del av sjukhusområdet, där paviljongerna K 6, K 7 och
K 8 är belägna. Nybyggnaderna avses bli förlagda och utformade på sådant
sätt, att de medgiver anordnande av en central torgbildning. Vid denna
förlägges olika lokaler för fritidssysselsättning, butiker m. m. Då för
samtliga funktioner avsedda nybyggnader emellertid icke kan komma till
stånd, förrän paviljongerna K ö och K 7 rivits i samband med att ersättningsplatser
kunnat erhållas på annan ort inom länet, uppkommer under
eu övergångsperiod vissa nackdelar för sjukhusets drift och för den arbetsterapeutiska
verksamheten. En del åtgärder har dock vidtagits inom köket,
vilka möjliggör ett utnyttjande av kök och matsalar under ytterligare cirka
tio år. För att bl. a. ersätta vissa i rivnings- och ombyggnadspaviljonger
nu ingående terapilokaler kan vidare den del av den nya terapibyggnaden,
som blir placerad mellan paviljongerna K 6 och Iv 7, uppföras redan i

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

eu första etapp av sjukhusets upprustning. Dessa vårdpaviljongers läge inedger
nämligen, att byggnadsdelen kommer till stånd utan hinder för verksamheten
i paviljongerna. Till följd av ombyggnad av den nuvarande administrationsbyggnaden
kommer den befintliga samlingssalen att utgå redan
i ett tidigt skede. Den nya samlingssalen kan emellertid uppföras på
platsen för paviljong K 8, vilken som nämnts kan rivas.

Panncentral, ledningssystem m. m. Sjukhusets panncentral, som är nybyggd
och utrustad med såväl högtrycksångpannor som varmvattenpannor,
är i gott skick. I samband med att tvätten vid sjukhuset nedlägges,
bör högtrycksångpannorna ombyggas för drift med lågtrycksånga. Ångoch
värmeledningarna är nya eller under omläggning. Ledningarna för
förbrukningsvarmvatten är i huvudsak i gott skick. Ledningssystemen bör
kompletteras och anpassas till den föreslagna planen för sjukhusets upprustning.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses genom eget vattenverk.
Utredning pågår om uppförande av ett högre vattentorn med större
vattenreservoar för att säkra vattenförsörjningen i föreslagna nya paviljonger.
Vattentillgången är riklig och vattnet av god kvalitet. Huvud- och
servisledningar för kallvatten är i gott skick. Ett reningsverk för höggradig
biologisk rening av spillvatten, gemensamt för sjukhuset och bostadsområdet
Mariedal inom Vänersborgs stad, har nyligen uppförts. Verket med
tillhörande pumpanläggningar är i gott skick.

Sjukhusets avloppsledningar är utförda med skilda system för spill- och
regnvatten. Ledningarna är i stor utsträckning nya och i gott skick. Ledningssystemen
för såväl vatten som avlopp bör emellertid kompletteras
och anpassas till den föreslagna planen för sjukhusets upprustning.

Elektriska installationer. Sjukhusets elkraft elevereras från Trollhätte
kraftverk i form av högspänd växelström. Såväl högspännings- och transformatoranläggningarna
som distributionssystemet inom sjukhuset är i
gott skick. För att säkra elkraftsförsörjningen vid driftsavbrott finns ett
motordrivet reservkraftaggregat, som bör utbytas mot ett aggregat av större
kapacitet. Genomförandet av den nu föreslagna planen för sjukhusets upprustning
kräver en däremot svarande komplettering och anpassning av det
elektriska systemet .

Transportkulvertar. Sjukhuset saknar transportkulvertar. Möjligheter
torde emellertid föreligga att ansluta såväl de här förordade nybyggnaderna
som de två senast uppförda vårdpaviljongerna till ett gemensamt kulvertsystem.
Övriga sjukhusbyggnader kan icke för rimliga kostnader anslutas
därtill. Dessa bör även fortsättningsvis betjänas av transporter ovan jord.

Vågsystem. Sjukhusets vägar är i huvudsak utförda som grusvägar och
befinner sig i mindre gott skick. De bör därför upprustas och anpassas till
den blivande utformningen av sjukhuset. I samband därmed bör huvudvägarna
inom sjukhusområdet permanentbeläggas.

Kostnaderna för föreslagna om- och nybyggnadsåtgärder, inklusive de
beräknade upprustningsåtgärder, som måste vidtagas för en övergångsperiod,
har preliminärt uppskattats till cirka 22 ()()() 000 kr.

Renovering av vård pavil jong M 5

Med bifall lill av Kungl. Maj :t i prop. nr 6G framlagt förslag beslöt 1001
års riksdag frskr. 182), alt bl. a. paviljongen M 5 skulle i enlighet med pla -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

nen för sjukhusets upprustning renoveras för en beräknad kostnad av
1 700 000 kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande 1 000 000 kr. för
budgetåret 1961/62.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår
till 1 750 000 kr., har påbörjats hösten 1961 och torde vara slutförda vid
nyåret 1963. I investeringsplanen redovisas sistnämnda belopp som beräknad
medelsförbrukning under innevarande och nästkommande budgetår.

Uppförande av nytt medicinskt centrum

Enligt den i det föregående redovisade principplanen avses sjukhusets
medicinska centrum slutligt komma att omfatta dels den nuvarande adrninistrationsbyggnaden,
som därvid tages i anspråk i huvudsak för läkarexpeditioner
och sjukhuskontor, och dels en ny byggnad med lokaler för
behandling och diagnostik samt rörelseterapi och öppen vård.

En första etapp vid realiserandet av principplanen föreslås omfatta uppförandet
av denna nybyggnad. Byggnaden bör förläggas nordväst om den
befintliga administrationsbyggnaden och utföras i tre våningar. I bottenvåningen
anordnas i huvudsak lokaler för öppen vård och sjukgymnastik.
I direkt anslutning till detta plan förlägges byggnaden för rörelseterapi. I
våningarna 1 och 2 trappor anordnas olika lokaler för behandling och
diagnostik. Utrymmen för likförvaring, obduktion och visningsrum förlägges
till byggnadens källarvåning. Byggnaden utformas så att den kan
anslutas till dels den befintliga administrationsbyggnaden och dels i principplanen
föreslagna nya vårdavdelningar.

Förläggningen av sjukhusets nya medicinska centrum nödvändiggör, att
bostadshuset B 2 utgår. Detta bebos f. n. av sjukhuschefen. Enligt statsmakternas
beslut skall ny bostad för sjukhuschefen uppföras vid sjukhuset.

Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre anordningar,
beräknas till 3 200 000 kr. Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas våren
1963 och bli slutförda våren 1964. I investeringsplanen redovisas en beräknad
medelsförbrukning av 800 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Källshagens sjukhus i Vänersborg
Elektriska arbeten

Elektrisk kraft till sjukhuset levereras från Trollhätte kraftverk i form
av 3-fas växelström, 10 000 V. Kraften inmatas till en mottagningsstation,
belägen i en tillbyggnad till panncentralen. I stationen finns två transformatorer
på 200 resp. 100 kVA för nedtransformering till 380/220 V förbrukningsspänning.
Transformatorerna är inrymda i ett gemensamt fack.
Belastningen har genom utförda belysningsförbättringar och normala belastningsökningar
i övrigt successivt ökat och uppgår f. n. till cirka 210 kW,

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

motsvarande cirka 250 kVA. Tillgänglig transformatoreffekt är enligt
ovan 300 kVA. Ett transformalorfel skulle emellertid innebära svåra driftstörningar.
För att erhålla tillfredsställande transformatorreserv samt för
att möta väntade ytterligare belastningsökningar bör den befintliga transformatorn
om 100 kVA utbytas mot en ny med 350 kVA märkeffekt. Samtidigt
erfordras ny lågspänningsfördelning, dimensionerad och utförd dels
för inmatning från nya transformatorn dels för fördelning av reservkraft
från planerat reservkraftaggregat, då anslutning för reservkraftmatning ej
kan anordnas från den nuvarande huvudcentralen.

För den nya transformatorn erfordras nytt transformatorfack. Detta bör
inrymmas i nuvarande utrymme för lågspänningsfördelning. Det nya lågspänningsställverket
samt nedan föreslaget reservkraftaggregat bör placeras
i en tillbyggnad till den nuvarande stationen. Härigenom samlas
huvudfördelningen för elkraftför sörj ningen på ett ur teknisk synpunkt
lämpligt sätt.

Kostnaden för ovan föreslagna arbeten har beräknats till 125 000 kr.

Vid avbrott i sjukhusets ordinarie kraftförsörjningsnät uppstår störningar
framför allt i driften av panncentralen. Efter övergången till oljeeldningssystem
torde effektbehovet för panncentralen komma att uppgå till

cirka 65_70 kW, vilket behov i första hand bör täckas. Utöver detta behov

måste jämväl elkraftförsörjningen för vissa betydelsefulla anläggningsdelar
såsom vissa elanslutna apparater i köket, hissar m. m. tryggas vid
eventuellt strömavbrott. För nämnda ändamål bör ett förbränningsmotordrivet
reservkraftaggregat med en generatoreffekt om cirka 140 kVA anskaffas.
Kostnaderna härför, inklusive installation och anslutningar, har
beräknats till 85 000 kr.

De sammanlagda kostnaderna för nämnda arbeten uppgår alltså till
(125 000 + 85 000) 210 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande
belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn
Upprustning av vårdpaviljong M 1

Enligt den av 1961 års riksdag (rskr. 182) antagna planen för sjukhusets
slutliga färdigställande avses vårdpaviljong M 1 vid sjukhuset bli föremål
för sådan upprustning att numera vedertagna principer om vårdavdelningars
utformning och utrustning i görligaste mån tillgodoses. Enligt ett med
utgångspunkt härifrån utarbetat förslag kommer paviljongen — som f. n.
inrymmer sammanlagt 282 vårdplatser — att omfatta sex vårdavdelningar
med vardera 30 platser, delvis uppdelade på två vårdgrupper om 14 resp.
16 platser. Inom varje avdelning fördelas platserna på 10 enkelrum, 2 t\åoch
4 fyrapatientrum. Varje vårdavdelning kompletteras med enligt nuvarande
vårdprinciper erforderliga bilokaler för vårdgruppernas gemen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

samma bruk. Vårdgrupperna kompletteras därjämte med sköljrum och
erforderliga tvättanordningar.

Byggnadens centralparti innehåller f. n. kyrksal samt lokaler för elevundervisning,
insulinbehandling och rättspsykiatriska undersökningar. Med
undantag för kyrksalen måste dessa lokaler tagas i anspråk för att bereda
erforderligt utrymme för vårdavdelningarna. De verksamheter, som i anledning
härav icke fortsättningsvis kan bedrivas inom byggnaden, avses
under en övergångstid bli förlagda på andra håll inom sjukhuset i avvaktan
på deras slutliga placering inom ett utbyggt medicinskt centrum.

Kostnaderna för byggnadens upprustning har beräknats till cirka 3 600 000
kr., motsvarande 20 000 kr. per vårdplats.

Värmlands läns landstings förvaltningsutskott, som i samband med
utarbetande av planen för sjukhusets slutliga färdigställande ifrågasatte,
om godtagbara vårdavdelningar kunde erhållas inom paviljong M 1 genom
den i planen förutsatta ombyggnaden, har vid fortsatta överläggningar i
ärendet med delegationen ansett sig icke kunna tillstyrka en ombyggnad,
då den enligt utskottets mening vore en icke försvarbar investering. Med
anledning härav vill delegationen framhålla, att man genom den förordade
ombyggnaden erhåller vårdavdelningar, som med hänsyn till sin allmänna
vårdstandard är fullt jämförbara med dem vid nyuppförda mentalsjukhus.
Avdelningarna är försedda med samma bilokaler som vårdavdelningarna
vid Gullberna och Mellringe sjukhus och överensstämmer till sin utformning
med dessa. Såväl med hänsyn till avdelningarnas inre organisation
som ur kommunikations- och transportsynpunkt får de även med tanke på
personalbehovet anses likvärdiga med de nya sjukhusens avdelningar. Enligt
nuvarande prisläge uppgår anläggningskostnaderna för nyuppförda vårdpaviljonger
till belopp, som i genomsnitt motsvarar omkring 28 000 kr. per
vårdplats. Enligt förevarande förslag kan i stort sett likvärdiga vårdplatser
erhållas för en ungefär 30 procent lägre kostnad. Slutligen anser delegationen,
att ett bibehållande av paviljong Ml — som även inrymmer en
ändamålsenlig kyrksal för sjukhuset — ur allmän arkitektonisk synpunkt
är värdefullt för sjukhusanläggningen som helhet.

Ur projekteringssynpunkt torde arbetena kunna påbörjas våren 1962
och vara slutförda våren 1964 under förutsättning att erforderliga medel
anvisas under innevarande budgetår i särskild ordning. Om arbetena däremot
utföres med anlitande av ordinarie investeringsmedel, kan de påbörjas
hösten 1962 och avslutas hösten 1964. För detta fall redovisas i investeringsplanen
en medelsförbrukning av 1 500 000 kr. under budgetåret
1962/63.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Mellringe sjukhus i Örebro
Byggnadsarbetenas fortsättande

Med bifall till av Kungl. Maj :t framlagt förslag beslöt 1957 års riksdag
(prop. nr 103; rskr. 237), att ett nytt mentalsjukhus skulle uppföras i Örebro
för en beräknad kostnad i redovisade delar av 32 000 000 kr., reducerad
med 1 530 000 kr. genom en av 1960 års riksdag beslutad minskning avantalet
vårdplatser från 780 till 720. För utförandet av arbetena har av
1957—1961 års riksdagar anvisats sammanlagt 20 775 000 kr.

Etapp I (anläggande av huvudvägar inom sjukhusområdet samt huvudledningar
för vatten och avlopp) har slutförts sommaren 1959. Etapp II
(byggnader för administration och medicinskt centrum, centralkök, matsalar
och samlingslokaler, terapilokaler och verkstäder) har påbörjats
hösten 1959 och slutförts hösten 1961.

Etapp III, omfattande samtliga sju paviljonger, har i delegationens
anslagsäskanden för innevarande budgetår angivits skola påbörjas vid
nyåret 1961 och vara slutförd sommaren 1963. Av arbetstekniska skäl har
etappen emellertid uppdelats i fyra deletapper, av vilka tre deletapper omfattar
två paviljonger vardera och en deletapp den återstående paviljongen.
Nämnda etapper beräknas bli slutförda våren 1962 resp. sommaren 1962,
sommaren 1963 och hösten 1963. Efter slutförandet av andra deletappen
sommaren 1962 och sedan utrustningsarbetet slutförts genom landstingets
försorg kan då färdigställda delar av sjukhuset beläggas. Etapp IV (arbeten
för sjukhusområdets slutliga iordningställande) beräknas bli avslutad hösten
1963.

Den tidigare angivna totalkostnaden 30 470 000 kr. uppgår enligt prisläget
den 1 juli 1961 till 35 000 000 kr. I investeringsplanen redovisas en
för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning
av sammanlagt 15 000 000 kr.

Sjukhuset i Sala för vård av höggradigt psykiskt efterblivna
Byggnadsarbetenas fortsättande

I enlighet med av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1957 och 1959
års riksdagar, att ett sjukhus för vård av psykiskt efterblivna skulle uppföras
i Sala. Genom beslut den 5 juni 1959 uppdrog Kungl. Maj :t åt byggnadsstyrelsen
att låta uppföra det nya mentalsjukhuset för en beräknad
kostnad i redovisade delar av 24 200 000 kr. samt anvisade 1 600 000 kr. för
byggnadsarbetenas påbörjande. För budgetåren 1960/61 och 1961/62 har
därefter anvisats 4 000 000 resp. 7 500 000 kr. Sammanlagt har sålunda
(1 600 000 + 4 000 000 + 7 500 000) 13 100 000 kronor ställts till förfogande.

Etapp I (vägar, lednings- och transportkulvert, schakt- och sprängningsarbetcn
för samtliga husgrunder) som utvidgats att omfatta jämväl grun -

56 Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

derna för samtliga byggnader, har slutförts hösten 1961. Etapp II, som
omfattar överbyggnaden för samtliga byggnader, avses bli påbörjad vid
nyåret 1962 och slutförd hösten 1963. Etapp III (sjukhusområdets slutliga
iordningställande) beräknas bli slutförd våren 1964.

Den tidigare angivna totalkostnaden om 24 200 000 kr. uppgår enligt
prisläget den 1 juli 1961 till 27 000 000 kr. I investeringsplanen redovisas
en för innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning
av sammanlagt 12 000 000 kr.

Säters sjukhus

Uppförande av vårdpaviljongerna MK 2 och MK 3
Med bifall till av Kungl. Maj:t framlagt förslag beslöt 1959 års riksdag
(prop. nr 87; rskr. 183) att anvisa 100 000 kr. för bestridande av kostnaderna
för en närmare bearbetning av den framlagda principplanen för sjukhusets
modernisering samt för upprättande av ritningar till två nya vårdpaviljonger,
inrymmande sammanlagt cirka 180 platser. Enligt beslut av 1960 års
riksdag (prop. nr 93; rskr. 208) skall för tillgodoseende av angivet vårdplatsbehov
uppföras två vårdpaviljonger, benämnda MK 2 och MK 3, för
en beräknad kostnad av 4 850 000 kr. För arbetenas påbörjande anvisade
1960 års riksdag 1 000 000 kr. 1961 års riksdag (rskr. 182) anvisade ytterligare
500 000 kr. för ändamålet. Sålunda har sammanlagt (100 000 +
1 000 000 + 500 000) 1 600 000 kr. anvisats.

I totalkostnaden tidigare inräknat belopp om 350 000 kr. för vissa för
paviljongernas uppförande nödvändiga lednings- och planeringsarbeten
redovisas i samband med en omläggning av en större del av sjukhusets
distributionssystem för värme- och varmvatten. Kostnaderna för paviljongernas
uppförande utgör sålunda enligt 1959 års prisläge (4 850 000 —
350 000) 4 500 000 kr. Arbetena, för vilka kostnaderna enligt inkomna
anbud och i prisläge den 1 juli 1961 uppgår till 4 900 000 kr., avses numera
bli påbörjade vid nyåret 1962 och torde vara slutförda sommaren
1963. I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande
budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 3 300 000 kr.

Sekundär av delningen i Pärlby

Anslutning till Grangärde kommuns vattenledningssystem
Vattenbehovet vid sjukhuset tillgodoses f. n. genom en grundvattenbrunn
i en grusförekomst cirka 200 meter norr om sjukhuset. Vattentillgången är
ojämn och vid torrperioder har vattenbrist tidvis förekommit. Vattnet är
starkt järn- och manganhaltigt. Befintliga reningsanordningar är helt
otillräckliga. Det distribuerade vattnet inom sjukhusområdet är mycket
otillfredsställande till följd av brunfärgning och utfällningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Frågan om en mera tillfredsställande vattenförsörjning för sjukhuset har
varit föremål för utredningar under en längre tid. Tre alternativa lösningar
har därvid undersökts, nämligen komplettering av det befintliga vattenverket
för att få bättre rening av råvattnet eller anordnande av ny vattentäkt
för sjukhusets behov eller/och anslutning till Grangärde kommuns
vattenförsörjningsanläggning i Nyhammar. En komplettering av vattenverket
har inte bedömts medföra ett godtagbart resultat. Några möjligheter att
anordna ny vattentäkt för sjukhusets behov har efter utförda provborrningar
och provpumpningar visat sig icke föreligga. Med hänsyn till behovet
av rikligare vattentillgång har delegationen sålunda funnit enda möjligheten
vara, att sjukhuset anslutes till kommunens vattenledningssystem. Härför
erfordras en anslutningsledning om cirka 2 km. Därvid kan även viss inom
kommunen befintlig bebyggelse anslutas till ledningsnätet. Kostnaden för
en sådan ledning har beräknats till 160 000 kr., varav 27 200 kr. är att
hänföra till ledningens framdragande inom sjukhusområdet. Kostnaderna
i övrigt måste till övervägande del bestridas av staten, då bebyggelsen utefter
ledningssträckan är obetydlig. En efter dessa grunder verkställd beräkning
utvisar, att statens andel i de totala anläggningskostnaderna uppgår
till högst 150 000 kr., vilket belopp får anses skäligt.

Följande preliminära avtal har träffats mellan mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation för Kungl. Maj:t och Kronan,
här nedan kallad Kronan, och Grangärde kommun, här nedan kallad
kommunen, angående anslutning av Pärlby sjukhus till kommunens vattenledningsverk.

§ 1.

»Kommunen åtager sig att från sitt vattenledningsverk vid Nyhammar
leverera allt erforderligt vatten för sjukhusets behov.

§ 2.

Vattnet levereras genom en förbindelseledning från en befintlig huvudvattenledning
mellan Nyhammar och Kyrkbyn till rörnätet inom sjukhusets
område. Ledningen med därtill hörande anordningar utföres av
kommunen i överensstämmelse med bifogade av Bergströms Ingeniörsbyrå
& Co upprättade och den 31 oktober 1961 dagtecknade ritningar (Arb. nr
2246 VA 1—VA 4).

§ 3.

Till anläggningskostnaderna för den del av ledningen som framdrages
inom mark utanför sjukhusets område, bidrager Kronan med belopp motsvarande
9/10 av kostnaderna.

Anläggningskostnaderna beträffande den del av ledningen, som utföres
inom sjukhusets område, gäldas helt av Kronan.

§ 4.

Kronan får äganderätt till den del av ledningen, som förlägges inom
sjukhusområdet, och svarar för underhållet av denna ledningssträcka.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Kommunen får äganderätt till den del av ledningen, som förlägges utanför
sjukhusets område, och svarar för underhållet av denna ledningssträcka.

§ 5.

I övrigt skall i tillämpliga delar gälla bestämmelserna i reglemente för
Grangärde kommuns vattenverk, antaget av komunalfullmäktige den 26
mars 1955.

§ 6.

Avtalet gäller under förutsättning av Kungl. Maj:ts och kommunalfullmäktiges
godkännande.»

Kommunalfullmäktige i Grangärde kommun har för sin del godkänt avtalet.
Vidare har väg- och vattenbyggnadsstyrelsen förklarat sig i princip
inte ha något att erinra mot detsamma. Delegationen hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte inhämta riksdagens bemyndigande att godkänna avtalet.

Anslutningen till kommunens ledningsnät kan i sin helhet utföras så
snart medel ställs till kommunens förfogande. I investeringsplanen redovisas
150 000 kr. som beräkad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Sjukhuset i Bollnäs
Byggnadsarbetenas fortsättande

Enligt beslut av 1956 års riksdag skall ett nytt mentalsjukhus uppföras i
Gävleborgs län och förläggas till Bollnäs. Genom beslut den 25 april 1958
har Kungl. Maj :t uppdragit åt byggnadsstyrelsen att låta uppföra det nya
mentalsjukhuset för en beräknad kostnad i redovisade delar av 34 000 000
kr., reducerad med omkring 2 000 000 kr. genom en av 1958 års riksdag beslutad
minskning av antalet vårdplatser från 720 till omkring 660. För utförandet
av byggnadsarbetena har för budgetåren 1957/61 anvisats sammanlagt
18 950 000 kr., varav 2 550 000 kr. är att hänföra till beredskapsarbeten.

Efter samråd med medicinalstyrelsen, landstinget i Gävleborgs län, Bollnäs
stad och ortnamnskommissionen vill delegationen i likhet med medicinalstyrelsen
och Bollnäs stad förorda, att sjukhuset erhåller namnet »Hedhamre
sjukhus» efter de byar -— Hedens och Hamre byar — å vilkas mark
sjukhuset uppföres.

Av de i etapp I ingående arbetena (huvudvägar och ledningar, panncentral
och förrådsbyggnad) har arbetena beträffande huvudvägar och ledningar
slutförts hösten 1959 och beträffande panncentral och förrådsbyggnad
sommaren 1960. Till etapp II har förutom medicinskt centrum samt kök
och samlingssal numera hänförts även terapibyggnaderna. Dessa påbörjades
i oktober 1959 och färdigställdes vid nyåret 1961. Övriga av etapp II omfattade
byggnader påbörjades i oktober 1960 och beräknas bli färdigställda
hösten 1962. Etapp III, omfattande samtliga sju vårdpaviljonger, har av
delegationen i dess anslagsäskanden för innevarande budgetår angivits

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

skola påbörjas vid nyåret 1961 och bli slutförd vid nyåret 1964. Av arbetstekniska
skäl har etappen emellertid uppdelats i fem deletapper, av
vilka den första omfattar två paviljonger, den andra en paviljong, den tredje
två paviljonger samt de övriga etapperna vardera en paviljong. Nämnda deletapper
beräknas bli slutförda våren 1962 resp. hösten 1962, våren 1963,
hösten 1963 samt vid nyåret 1964. Efter slutförandet av andra deletappen
hösten 1962 och efter utrustning av då färdigställda paviljonger beräknas
sjukhuset kunna delvis beläggas. Etapp IV, som innefattar arbeten för sjukhusområdets
slutliga iordningsställande, beräknas vara slutförd under våren
1964.

Den tidigare angivna totalkostnaden om 32 000 000 kr. uppgår enligt prisläget
den 1 juli 1961 till 34 000 000 kr. I investeringsplanen redovisas en för
innevarande och nästkommande budgetår beräknad medelsförbrukning av
sammanlagt 16 000 000 kr.

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall
Upprustning av panncentralen

I anslagsäskandena för budgetåret 1960/61 framhöll delegationen, att
pannbeståndets dåliga skick nödvändiggjorde en kontinuerlig upprustning
för att säkerställa sjukhusets värmeförsörjning. Med anledning härav hemställde
delegationen, att en av sjukhusets fem pannor skulle ersättas med
en ny högeffektpanna. Delegationen avsåg att fortsättningsvis framlägga
förslag beträffande omfattningen och beskaffenheten av det pannbyte, som
framdeles kunde bedömas erforderligt.

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 93 framlagt förslag har 1960 års
riksdag (rskr. 208) för utbyte av en befintlig panna mot eu högeffektvarmvattenpanna,
försedd med sopförbränningsanordningar, dels anvisat
110 000 kr., dels ock medgivit, att av 1958 års riksdag (rskr. 198) för anordnande
av sopförbränningsugn vid sjukhuset anvisade medel om 60 000
kr. fick tagas i anspråk. För ändamålet har sålunda sammanlagt (110 000 +
+ 60 000) 170 000 kr. ställts till förfogande.

Med anledning av inträffat läckage i en av de återstående äldre pannorna
och då läckage kan befaras inträffa jämväl i övriga äldre pannor, har delegationen
funnit samtliga dessa pannor böra ersättas med två nya högeffektpannor.
De nya pannorna bör förses med anordningar för oljedrift. Den nyligen
installerade högeffektpannan har icke försetts med sopförbränningsanordningar,
då dessa av tekniska skäl bör installeras på den närmast rökurtaget
belägna pannan. Anordningarna för sopförbränning bör således
anslutas till den av de nya pannorna, som får denna placering.

För att möjliggöra soptransport från icke kulvertanslutna byggnader måste
vissa begränsade byggnadstekniska åtgärder vidtagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Ur brandskyddssynpunkt bör pannhusets trätak enligt numera gällande
bestämmelser förses med brandhärdig beklädnad.

Arbetena, som kostnadsberäknats till 410 000 kr., torde kunna påbörjas
hösten 1962 och slutföras hösten 1963. I investeringsplanen redovisas en
beräknad medelsförbrukning av 300 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Förbättringsåtgärder beträffande varmvattenförsörjningen

Företagna undersökningar av allvarligare brister inom sjukhusets ledningssystem
har visat, att dessa till stor del är hänförliga till mindre gott
byggnadsmaterial. Åtgärder för att förbättra systemen måste därför successivt
vidtagas. Av tekniska skäl bör flertalet av dessa åtgärder utföras i samband
med en kontinuerlig renovering av sjukhusets vårdpaviljonger. I samråd
med delegationen har en sådan renovering redan påbörjats genom medicinalstyrelsens
försorg och delegationen förutsätter, att styrelsen erhåller
en för ändamålet avsedd förstärkning av sina underhållsanslag. Delegationen
avser emellertid att i sina anslagsäskanden för budgetåret 1963/64
framlägga en plan för sjukhusets upprustning och däri närmare redovisa
erforderliga åtgärder för avhjälpande av bl. a. bristerna i ledningssystemen.
Redan nu torde dock böra anmälas, att de erforderliga åtgärderna synes bli
av omfattande natur.

I sammanhanget har framkommit, att varmvattenberedningen inom sjukhuset
är med hänsyn till värmesystemets bristande kapacitet — otillräcklig
i förhållande till det utökade varmvattenbehov, som under senare
tid verkställda installationer av anläggningar för tempererat vatten medfört.
Gällande princip för värmesystemets funktion innebär, att oshuntat värmeledningsvatten
distribueras från panncentralen till undercentraler och separata
varmvattenberedare inom varje byggnad. Beredarna, som är försedda
med genomströmningsbatteri för förbrukningsvarmvattnet, har vid
flera tillfällen varit föremål för underhåll och reparationer. Dessa arbeten
har huvudsakligen bestått i utbyte av läckande batterier. Då antalet beredare
inom sjukhuset är stort, är det emellertid förenat med betydande svårigheter
att lokalisera uppkommande läckage. De inom personalbostäderna
befintliga varmvattenberedarna har f. n. tillräcklig kapacitet, men distributionsanläggningen
till bostäderna är behäftad med vissa brister.

För att avhjälpa bristerna i fråga om sjukhusets varmvattenförsörjning
bör en central varmvattenberedning för huvuddelen av sjukhusets vårdpaviljonger
jämte ekonomibyggnad och centraltvätt anordnas. Detta innebär,
att oshuntat värmeledningsvatten jämväl fortsättningsvis kontinuerligt
distribueras till administrationsbyggnaden, vårdpaviljong MK jämte
personalbostäderna. Då varmvattenberedarna inom sistnämnda byggnader
framdeles kan komma att påfordra underhåll i betydande omfattning bör
vid en senare tidpunkt av sjukhusets upprustning övervägas, huruvida icke
dessa beredare skall successivt utbytas mot nya.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Den nu föreslagna centrala anläggningen för varmvattenberedning består
av värmeväxlare och förrådsvarmvattenberedare, anordningar för anslutning
till värmesystemets oshuntade krets, cirkulationspump och huvudledningar,
anläggningar för automatisk temperaturreglering samt cirkulationsledningar
inom berörda byggnader. Plats för anläggningen kan beredas
i panncentralen genom att ett där befintligt ställverk flyttas. Kostnaderna
för nu aktuella åtgärder har beräknats till 225 000 kr.

Kostnaderna för eventuellt framtida utbyte av de befintliga varmvattenberedarna
inom administrationsbyggnaden, vårdpaviljong MK jämte personalbostäderna
kan preliminärt uppskattas till 100 000 kr.

Vid bifall till det framlagda förslaget torde arbetena kunna utföras under
nästkommande budgetår. I investeringsplanen redovisas 225 000 kr. som
beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Uppförande av serveringslokal samt byggnad för omklädningsrum vid

idrottsplatsen

I anslagsäskandena för innevarande budgetår hemställde delegationen
om medel för uppförande av serveringslokal samt byggnad för omklädningsrum
vid idrottsplatsen inom sjukhusområdet. Departementschefen
förklarade sig dock icke beredd tillstyrka medelsanvisning för ändamålet.

Såsom delegationen tidigare framhållit bör enligt numera vedertagna
principer vid mentalsjukhusen finnas försäljningskiosk, kombinerad med
lokaler för servering. De gynnsamma ekonomiska erfarenheter beträffande
kioskhandel vid de statliga mentalsjukhusen — i vissa fall i samband med
servering — som ovan berörts i samband med förslag om uppförande av
byggnad för fritidscentrum vid S:ta Gertruds sjukhus, ger grundad anledning
antaga att en motsvarande försäljningsverksamhet vid Sidsjöns sjukhus
i lika mån skall visa sig inkomstbringande för statsverket.

Vid Sidsjöns sjukhus finns en provisorisk kiosk, som endast medger
utomhusservering. Några lokaler i övrigt kan icke tagas i anspråk för försäljning
och servering. En ny byggnad bör därför uppföras för ändamålet
och förläggas till sjukhusets parkområde söder om paviljongerna invid
huvudinfarten och i anslutning till sjukhusets festplats. Med hansyn till
att lokalbehovet för socioterapi framdeles kan böra tillgodoses i särskilda
lokaler, torde byggnaden böra utformas så att en utbyggnad för detta andamål
möj liggöres. Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive yttre
ledningar, uppskattas till 210 000 kr.

Enligt nuvarande principer för mentalsjukhusens utformning bör vidare
i terapeutiskt syfte finnas bl. a. idrottsplan och tennisbana. Det är ur vårdsynpunkt
angeläget, att dessa anordningar kan utnyttjas effektivt av patienterna.
I detta syfte bör invid idrottsanläggningarna finnas lokaler för omklädning
och tvagning. Då härför lämpade lokaler saknas föreslår delegationen,
att en mindre byggnad uppföres för ändamålet. Enligt upprättat

62 Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

förslag bör denna innehålla två omklädningsrum med plats för cirka 20
personer jämte tvättrum och toalettanordningar, ett mindre funktionärsrum
samt förråd för idrottsredskap. En utifrån tillgänglig toalett hör anordnas
i byggnaden. Kostnaderna för byggnadens uppförande, inklusive
yttre ledningar, uppskattas till 110 000 kr.

Medelsbehovet för här föreslagna byggnadsföretag, vilka lämpligen synes
böra ombesörjas av medicinalstyrelsen och i huvudsak torde kunna utföras
under nästkommande budgetår, uppgår sålunda till sammanlagt (210 000 +
+ 110 000) 320 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande belopp
som beräknad medelsförbrukning under budgetåret 1962/63.

Elektriska arbeten

Elektrisk kraft levereras från Sundsvalls Elverk till sjukhusets mottagningsställverk
i panncentralen vid en spänning av 20 000 V. Huvudtransformatorer
för nedtransformering till 3 000 V samt 400 V är placerade under
tvättlokalerna i ekonomibyggnaden.

Elverket har uppsagt leveransen och meddelat i samband med upprättande
av nytt kontrakt, att leveransspänningen kommer att sänkas från 20 till
10 kV under år 1963. I anledning härav erfordras kontraktsenligt ändring
av serviser, anordnande av nytt mottagningsställverk för 10 kV intill huvudtransformatorema
i ekonomibyggnadens källarvåning samt omlindning
av huvudtransformatorerna. Nämnda arbeten påkallas jämväl av vissa
värmetekniska ändringar inom panncentralen. Mottagningsställverket flyttas
till ekonomibyggnaden i samband med ombyggnaden. Kostnaderna för
arbetena har beräknats till 105 000 kr. I investeringsplanen redovisas motsvarande
belopp som beräknad medelsförbrukning under budgetåret
1962/63.

Frösö sjukhus vid Östersund
Uppförande av ny panncentral

Med bifall till av Kungl. Maj:t i prop. nr 66 framlagt förslag beslöt 1961
års riksdag (rskr. 182), att en ny panncentral skulle uppföras för en beräknad
kostnad av 1 800 000 kr. samt anvisade för arbetenas påbörjande
1 000 000 kr. för budgetåret 1961/62.

Arbetena, för vilka kostnaderna enligt prisläget den 1 juli 1961 uppgår
till 1 850 000 kr., torde kunna påbörjas våren 1962 och vara slutförda våren
1964. I investeringsplanen redovisas en för innevarande och nästkommande
budgetår beräknad medelsförbrukning av sammanlagt 1 200 000 kr.

Uppförande av vårdpaviljong MK 13

I anslagsäskandena för innevarande budgetår hemställde delegationen
om medel för uppförande av en ny paviljong, benämnd MK 13, kostnads -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

uppskattad till 3 300 000 kr. Departementschefen förklarade sig emellertid
icke då kunna förorda, att begärda byggnadsmedel anvisades.

Såsom delegationen tidigare framhållit bör paviljongen, enär den kan
uppföras utan att någon befintlig vårdbyggnad behöver rivas, komma till
utförande i första skedet av sjukhusets upprustning. Med hänsyn härtill
anser delegationen det vara av synnerlig vikt för planens tidsmässiga genomförande,
att medel för ifrågavarande arbeten ställes till förfogande
för nästkommande budgetår.

Enligt utförda detaljerade kostnadsberäkningar uppgår anläggningskostnaderna
för ifrågavarande paviljong till 4 000 000 kr., varav för vårdavdelningarna
jämte tillhörande bilokaler 3 600 000 kr. (motsvarande 30 000 kr.
per vårdplats), vissa för sjukhuset gemensamma lokaler 290 000 kr. samt
yttre arbeten 110 000 kr. Med beaktande av att den tidigare uppskattade
byggnadskostnaden om 3 300 000 kr. motsvarar 3 400 000 kr. enligt prisläget
den 1 juli 1961 utvisar sålunda den nu föreliggande kostnadsberäkningen
en kostnadsökning om 600 000 kr. Anledningen till denna ökning
torde vara att hänföra till det förhållandet, att den tidigare beräkningen utgjorde
en på grundval av skissritningar verkställd preliminär uppskattning
av kostnaderna.

Byggnadsarbetena torde kunna påbörjas hösten 1962 och vara slutförda
våren 1964. I investeringsplanen redovisas en beräknad medelsförbrukning
av 900 000 kr. under budgetåret 1962/63.

Umedalens sjukhus vid Umeå
Principplan

Antalet fastställda vårdplatser vid Umedalens sjukhus utgör f. n. omkring
1 040, inklusive 61 platser för tbc-patienter. Medelbeläggningen vid
sjukhuset har under senare år uppgått till cirka 1 100 patienter. Sjukhusets
nuvarande upptagningsområde omfattar Västerbottens län samt delar av
Norrbottens och Västernorrlands län. De för tbc-patienter reserverade platserna
är belagda med patienter från norra Sverige, varav ett tjugotal med
hemortsrätt inom Västerbottens län.

Enligt 1956 års reviderade generalplan skall sjukhusets upptagningsområde
omfatta enbart Västerbottens län. Enligt planen har vårdplatsbehovet
inom länet år 1970 beräknats uppgå till 740 platser. Platsantalet vid sjukhuset
har emellertid i planen föreslagits till 781, varav vissa platser för
tbc-patienter med hemortsrätt inom andra upptagningsområden än Västerbottens
län. I planen förutsattes vidare — med hänsyn till en beräknad
nedgång i platsbehovet för egentligt mentalt sjuka — att en befintlig pavdjong
med sammanlagt 104 platser skulle kunna tagas i anspråk för vårdavdelningar
för höggradigt psykiskt efterblivna.

Folkmängden i länet uppgår till cirka 240 000 invånare. Utgår man ifrån

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

ett genomsnittligt vårdplatsbehov för egentligt mentalt sjuka av 4 promille
av befolkningsunderlaget, skulle 960 vårdplatser erfordras för att täcka länets
behov. Antalet vid statens mentalsjukhus inneliggande patienter med
hemortsrätt inom Västerbottens län uppgick till 739 den 8 juni 1959, 767
den 1 juli 1960 och 783 den 6 mars 1961. Sistnämnda dagar år 1960 och
1961 fanns dessutom 7 resp. 14 exspektanter anmälda. En plan för vårdorganisationen
inom länet bör sålunda kunna baseras på ett beräknat platsbehov
om högst 800. Därjämte torde enligt nämnda inventering omkring 40
platser böra reserveras för tbc-patienter med hemortsrätt även inom andra
upptagningsområden än Västerbottens län.

I samband med den innevarande ar beslutade utbyggnaden av resurserna
för en ökad läkarutbildning har såväl läkarutbildningsberedningen som
mentalsjukvårdsberedningen framhållit, att en förutsättning för ökad läkarutbildning
i Umeå är att Umedalens sjukhus i ökad utsträckning utnyttjas
för undervisning i psykiatri. Det har därför bedömts angeläget, att frågan
om anordnande av en forsknings- och undervisningsenhet vid detta sjukhus
upptages till behandling. Läkarutbildningsberedningen har sedermera
på nytt understrukit dessa uttalanden och föreslagit, att mentalsjukvårdsberedningen
får i uppdrag att utreda förutsättningarna för att i samband
med sjukhusets nu förestående upprustning anordna en sådan enhet.

I sina anslagsäskanden för budgetåret 1961/62 har delegationen — med
angivande av därom i tidigare utredningar anförda skäl — föreslagit, att
till bl. a. Umeå förlägges en vårdavdelning om 25 vårdplatser för mentalt
sjuka barn och ungdomar. Vidare har delegationen i skrivelse till Kungl.
Maj:t den 14 februari 1956 föreslagit, att till Umedalens sjukhus förlägges
även en avdelning om 40 vårdplatser för höggradigt psykiskt efterblivna
barn.

I fråga om den närmare lokaliseringen i Umeå av en eventuell enhet för
forskning och undervisning i s. k. tung psykiatri har delegationen under
hösten 1961 samrått med representanter för landstinget i Västerbottens län
och professorn i psykiatri vid medicinska högskolan i Umeå. Därvid har
framförts tanken att anknyta en sadan enhet direkt till den medicinska
högskolan och att sålunda förlägga för ändamålet erforderliga vårdplatser
för egentligt mentalt sjuka i omedelbar anslutning till lasarettet i Umeå.
Därmed skulle jämväl en i och för sig önskvärd samordning av kropps- och
mentalsjukvård kunna erhållas. För detta ändamål disponibelt markområde
i närheten av lasarettet har dock befunnits kunna ge utrymme endast
för en anläggning med ett förhållandevis begränsat antal vårdplatser. För
att tillgodose en nyanserad forsknings behov måste emellertid ett väsentligt
större patientmaterial kunna disponeras.

Såsom ovan nämnts förutsätter den reviderade generalplanen att ett visst
antal platser reserveras vid Umedalens sjukhus för vård av psykiskt efterblivna.
Med anledning härav har vid förhandlingarna med landstinget dis -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

kuterats möjligheterna att disponera sjukhuset i dess helhet för vård av
denna patientkategori. Emellertid skulle antalet vårdbehövande höggradigt
psykiskt efterblivna betydligt understiga det vårdplatsantal, som en för detta
vårdändamål företagen omdisponering av sjukhuset skulle ge. Överskjutande
platser skulle icke heller kunna nyttjas för vård av egentligt mentalt
sjuka, då det enligt moderna vårdprinciper icke kan anses lämpligt, att
denna patientkategori vårdas inom samma enhet som psykiskt efterblivna.
Den behövliga omdisponeringen av sjukhuset har för övrigt bedömts bli
alltför kostnadskrävande för att kunna anses ekonomiskt försvarbar. Av
dessa anledningar har sjukhuset icke ansetts kunna nyttjas för vård av
höggradigt psykiskt efterblivna.

En uppdelning av platserna för egentligt mentalt sjuka på flera vårdenheter,
förlagda på skilda orter i länet, är enligt delegationens mening i och för
sig önskvärd, bl. a. ur demografisk synvinkel. Ett vid förhandlingarna med
landstinget i detta syfte väckt förslag att förlägga en inentalvårdsenhet i
anslutning till Skellefteå lasarett har emellertid icke befunnis kunna realiseras
bl. a. på grund av bristande tillgång på mark för ändamålet.

Med hänsyn till nu åberopande förhållanden och då man ansett sig böra
räkna med en framtida professur för undervisning och forskning i s. k.
tung psykiatri med behov av ett väl differentierat patientmaterial, har
delegationen och landstinget icke funnit annan lösning av frågan om vårdorganisationen
för de egentligt mentalt sjuka med hemortsrätt inom länet
än att samtliga härför erforderliga vårdplatser förlägges till Umedalens
sjukhus.

Vidkommande den ovan berörda avdelningen i Umeå för mentalt sjuka
barn och ungdomar har vid delegationens samråd med landstinget — med
hänsyn till i första hand önskvärdheten av ett samarbete mellan en sådan
vårdenhet och verksamheten för psykisk barna- och ungdomsvård samt den
medicinska och pediatriska verksamheten — ansetts mest ändamålsenligt,
att avdelningen förlägges i anslutning till lasarettet.

Av innevarande års riksdag efter förslag i prop. nr 185 beslutade riktlinjer
för en omorganisation av det rättspsykiatriska undersökningsväsendet
innebär bl. a., att rättspsykiatriska kliniker skall anordnas i Göteborg,
Uppsala, Lund och Umeå. Frågan om den närmare förläggningen av klinikerna
och platsantalet vid desamma har ansetts böra bli föremål för närmare
utredning. Vid remissbehandlingen av ämnet förklarade emellertid
mentalsjukvårdsberedningen sig icke ha något principiellt att invända mot
en ifrågasatt lokal anknytning till Umedalens sjukhus av en rättspsykiatrisk
klinik. Delegationen finner för sin del, att det disponibla markområdet
vid sjukhuset i och för sig medger, att en sådan klinik förlägges inom en
perifert belägen del av sjukhusområdet med möjlighet att hl. a. anordna
särskild tillfartsväg till kliniken. Med anledning härav torde mark för ändamålet
böra tills vidare reserveras inom sjukhusområdet.

3 — Bihang till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 76

Kungi. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Vårdpaviljonger. Flertalet av sjukhusets vårdpaviljonger kom till stånd
vid mitten av 1930-talet. Paviljongerna M36 och K35 blev färdigställda år
1952 resp. år 1955. Inom de äldre paviljongerna, som tidigare icke varit
föremål för några mer omfattande renoveringsarbeten, pågår f. n. vissa underhållsarbeten.
Dessa arbeten föregriper emellertid icke de av förevarande
plan omfattande upprustningsåtgärderna. Vårdavdelningarna inom de äldre
paviljongerna, som saknar korridorsystem, innehåller vårdsalar med plats
för 8 till 10 patienter i varje sal. Befintliga hissar är starkt förslitna. Vid
en genomgripande upprustning måste därjämte de interna ledningssystemen
utbytas.

Vårdpaviljongerna M 8, M 36, K 4, K 35 samt MK 21 beräknas efter upprustning
enligt förevarande plan komma att innehålla sammanlagt cirka
380 godtagbara vårdplatser, inklusive de 61 platserna för smittförande tbcpatienter.

De större paviljongerna M 7 och K 3, vardera med ett fastställt platsantal
om 274, innehåller blott ett fåtal enkelrum och saknar erforderligt antal
bilokaler. Vårdavdelningarnas planlösning medger icke, att de utformas på
sådant sätt att moderna vårdkrav godtagbart uppfylles. En renovering av
paviljongerna bör därför i huvudsak begränsas till en reducering av platsantalet
och vissa kompletterande åtgärder beträffande bilokalerna. Med hänsyn
härtill torde det framdeles kunna ifrågasättas, om icke dessa paviljonger
på längre sikt bör utgå och ersättas genom nybyggnad. Paviljongerna beräknas
efter renovering enligt nu angivna riktlinjer kunna inrymma sammanlagt
cirka 410 platser.

Paviljongerna K 2 och M 6 om tillhopa 35 platser, vilka är belägna inom
den för ett framtida medicinskt centrum avsedda delen av sjukhusområdet,
kommer i ett senare skede av sjukhusets upprustning ätt eventuellt
tagas i anspråk för annat ändamål.

^ Vid ett bibehållande efter renovering av paviljongerna M 7 och K 3 samt
K 2 och M 6 skulle sjukhuset alltså komma alt under i övrigt angivna förutsättningar
omfatta sammanlagt (380 + 410 + 35) 825 platser, vilket platsantal
alltså skulle tillgodose det beräknade vårdbehovet inom upptagningsområdet.

Beliandlingslokaler, expeditioner och kontor samt lokaler för rörelseterapi
m. m. Sjukhusets medicinska centrum och kontor är f. n. inrymda
i en särskild byggnad, om uppfördes i samband med sjukhusets tillkomst.
Denna byggnad är helt otillfredsställande beträffande såväl omfattning som
inredning. Sålunda har behandlingslokalerna, som huvudsakligen är förlagda
till byggnadens källarvåning, dålig dagerbelysning. Vidare saknas ett
flertal för ett medicinskt centrum erforderliga lokaler. Det är således nödvändigt,
att en nybyggnad snarast uppföres för ändamålet. Byggnaden bör
lämpligen förläggas till en plats inom sjukhusområdet omedelbart sydväst
om sjukhusets äldre kärna. Anläggningen bör utformas så att den framdeles
kan byggas ut och även direkt anslutas till en eventuell byggnad för
högre undervisning och forskning. De närmast platsen för ett nytt medicinskt
centrum belägna paviljongerna K 3 och Iv 35 är icke så utformade,
att de kan direkt anknytas till detta centrum. Skulle paviljong K 3 däremot
i en framtid bedömas böra ersättas med en ny byggnad, bör en sådan direkt
anknytning åstadkommas.

Då lokaler för rörelseterapi f. n. delvis saknas bör för ändamålet erforderliga
lokaler komma till stånd inom ett nytt medicinskt centrum. Där -

Kungl. Maj:ts proposition nr 7C> år 1DG2

jämte kan den befintliga gymnastiksalen, som är belägen i den nyuppförda
byggnaden för elevundervisning, bekvämt utnyttjas. Slutligen bör en idrottsplan
med tillhörande omklädningsrum anläggas på härför lämpligt markområde
väster om sjukhuset.

Den befintliga administrationsbyggnaden är byggnadstekniskt sett i relativt
gott skick. Sedan den tagits ur bruk för nuvarande ändamål, kan den
användas för arbets- och sysselsättningsterapi in. m. i den omfattning, som
nedan angives.

Lokaler för arbets- och sysselsättningsterapi m. m. Befintliga lokaler är
inrymda i dels sjukhusets förutvarande tvättlokaler (EU), dels byggnad
V 9 och dels en beredskapspaviljong (V 27). Beredskapspaviljongen bör utgå
på grund av sin dåliga beskaffenhet men torde övergångsvis kunna utnyttjas
under upprustningstiden. De övriga byggnaderna är visserligen otillräckliga
för ändamålet men bör kunna bibehållas. Olika grenar av arbetsoch
sysselsättningsterapin bör i övrigt förläggas i nybyggnader, den verkstadsbetonade
verksamheten med anslutning till driftsverkstäderna vid sjukhusets
ekonomigård och den övriga verksamheten med nära anknytning
till administrationsbyggnaden, som även den kan utnyttjas för ifrågavarande
verksamhet. I denna byggnad bör även inrymmas lokaler för servering,
frisérsalonger, bibliotek, andaktsrum samt lokaler för socioterapeutisk
verksamhet.

Sjukhusets samlingssal, som f. n. är förlagd till byggnaden E 11, är i förhållandevis
gott skick men för liten för sitt ändamål. Det bör därför övervägas,
om icke en ny samlingssal behövs på längre sikt. En sådan bör förläggas
inom en ny terapibyggnad i anslutning till den nuvarande administrationsbyggnaden.
En på detta sätt utformad gemensam anläggning
för här berörda ändamål skulle få karaktären av sjukhusets fritidscentrum.

Kök och personalmatsalar m. m. Sjukhusets centralkök moderniserades
och upprustades vid mitten av 1950-talet och är i förhållandevis gott skick.
Utlämningshallen bör dock ombyggas för att tillgodose behovet av uppställningsplats
för mattransportvagnar av varmvagnstyp.

Sjukhuset saknar centralt förrådsutrymme. Då sjukhusets bageri, som är
beläget i bottenvåningen i den med byggnaden EU förenade byggnaden
B 10, skall nedläggas inom en nära framtid, kan de för bageriändamål nyttjade
lokalerna omdisponeras till centralförråd. I detta byggnadskomplex
befintliga personalbostäder, bör förses med erforderlig sanitär utrustning.

Sjukhusets driftsverkstäder befinner sig i gott skick.

Panncentral och ledningssystem in. m. Sjukhusets panncentral, som uppfördes
i samband med sjukhusets tillkomst, är delvis starkt försliten och
därjämte otillfredsställande disponerad med hänsyn till den enligt föreliggande
plan avsedda utformningen av sjukhuset. Under de senaste åren
har huvuddelen av pannbeståndet varit föremål för utbyte. De nya pannorna
är utrustade för automatisk drift och försedda med anordningar för
oljeeldning. Vissa under senare tid beslutade kompletterings- och rationaliseringsåtgärder
inom panncentralen har ännu icke hunnit genomföras.

Realiserandet av här ifrågasatta nybyggnader inom sjukhuset medför
krav på ökad pannkapacitet. Inom pannbyggnaden kan visserligen plats
beredas för en ny panna genom att en i reserv stående ångpanna demonteras,
men därigenom blir de som lokalreserv avsedda utrymmena inom
centralen i sin helhet tagna i anspråk. I centralen belägna, till pannorna
anslutna anordningar för värmedistributionen såsom pumpar m. in. be -

Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

höver även utökas och kompletteras, om den förordade upprustningen av
sjukhuset genomföres. Det utrymme, som kan disponeras för sådana installationer,
är dock f. n. mycket begränsat. Dessutom hindrar de i centralen
belägna anordningarna för den elektriska distributionen såsom mottagningsstation
och ställverk in. m. en rationell utformning av värmeanläggningen.

Med anledning av vad ovan angivits synes de med den avsedda rationaliseringen
av panncentralen sammanhängande frågorna böra närmare utredas.
Därvid bör klarläggas, om värmeanläggningen kan ges en ändamålsenlig
utformning genom om- och tillbyggnad av den befintliga centralen
eller om en ny panncentralsbyggnad behöver uppföras. I avvaktan härpå
bör redan beslutade och aktuella rationaliseringsåtgärder i centralen
anstå eller i möjligaste mån begränsas. Resultatet av denna utredning —
som givetvis bör föreligga, innan upprustningen av sjukhuset i övrigt igångsättes
— torde kunna redovisas i samband med delegationens anslagäskanden
för budgetåret 1963/64.

Såsom i tidigare anslagsäskanden framhållits är sjukhusets distributionssystem
för värme otillfredsställande anordnat och svåröverskådligt.
Genom beslut av 1960 års riksdag har medel anvisats för vissa förbättringsåtgärder.
Dessa arbeten har i avvaktan på genomförandet av upprustningen
av panncentralen ännu icke kommit till stånd. Då bl. a. befintliga
huvudledningar för värmedistribution är otillräckliga för de behov,
som sjukhusets upprustning och utbyggnad medför, bör även de beslutade
förbättringsarbetena inom ledningssystemet begränsas i avvaktan på en
närmare utredning i frågan. Möjligen kan vissa rationaliseringsåtgärder
inom sjukhusets äldre byggnader genomföras utan att resultatet av utredningen
föregripes.

Befintliga huvudledningar för förbrukningsvarmvatten är i gott skick och
medger den ökade belastning, som sjukhusets utbyggnad beräknas medföra.
Sjukhuset saknar däremot i övervägande utsträckning anläggningar
för tempererat förbrukningsvarmvatten. Med hänsyn härtill synes även
frågan om behovet av separata cirkulationsledningar för dessa ändamål
böra utredas närmare. Slutligen bör de interna distributions- och cirkulationssystemen
för kall- och varmvatten inom det äldre byggnadsbeståndet
bli föremål för översyn.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenförsörjning tillgodoses f. n. via en
enkel servisledning från Umeå stads vattenverk. Utredning pågår om framdragning
av ytterligare en servisledning, avsedd som reserv vid ledningsbrott.
Huvudledningarna för kallvatten är i gott skick och har tillräcklig
kapacitet för det ökade behov, som föranledes av i planen föreslagen utbyggnad
av sjukhuset. I samband med renovering av vårdpaviljongerna
bör däremot distributionsledningarna successivt utbytas.

Sjukhuset har gemensamma avloppsledningar för spill- och dagvatten
samt saknar reningsverk för huvuddelen av avloppsvattnet. För de vårdpaviljonger,
där smittförande tbc-patienter vårdas, finns anordningar för
smittrening av avloppsvattnet. Utredning pågår för att utröna den för staten
ur ekonomisk synpunkt mest fördelaktiga lösningen av frågan om avloppsvattnets
rening. Preliminärt synes frågan böra lösas antingen genom att
staten låter uppföra eget reningsverk eller genom anslutning — via en av
landskommunen planerad avskärande ledning — till ett av Umeå stad föreslaget
reningsverk för Umeåregionen, avsett att placeras på Ön i Umeälven.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Oavsett vilket av dessa alternativ, som kommer att realiseras, bör sjukhusets
avloppssystem förses med skilda ledningar för dag- och spillvatten.

Elektriska anläggningar. Elkraft levereras till sjukhuset från Umeå stads
elverk i form av högspänd växelström. Dessa ledningar är i huvudsak i gott
skick. Förbrukningsspänningen inom sjukhuset är dels 380/220 V och dels
220/127 V växelström. I anslutning till planenliga ombyggnader och renoveringar
bör spänningen inom sjukhuset i dess helhet omläggas till
380/220 V. De elektriska anläggningarna inom panncentralen utgör såsom
ovan framhållits ett hinder för en rationell utformning av värmeanläggningen.
Jämväl detta förhållande bör övervägas i samband med ställningstagandet
till frågan om utformningen av värmecentralen. Inomhusinstallationerna,
som i huvudsak är utförda vid tiden för sjukhusets tillkomst, uppfyller
icke nutida krav på ändamålsenlighet och bör därför kompletteras.

Transportkulvertar. Sjukhusets vårdpaviljonger är med undantag för paviljong
MK 21 förenade genom transportkulvert med centralkök och administrationsbyggnad.
Goda möjligheter finns att ansluta ett nytt medicinskt
centrum och en forskningsenhet till detta kulvertsystem. En anslutning av
paviljong MK 21 till systemet torde dock medföra betydande kostnader. I
kulvertsystemet finns ledningar för värme samt kall- och varmvatten. Vid
ovannämnda omprövning av ledningssystemets utformning bör jämväl
undersökas möjligheterna att genom omläggningar ernå bättre framkomlighet
i kulvertarna.

Vägsystem. Sjukhusets vägar, vilka är utförda som grusvägar, befinner
sig i mindre gott skick. I samband med uppförandet av nytt medicinskt
centrum bör till huvudinfarten från Umeå anslutas separata infartsvägar
dels till medicinskt centrum och dels till sjukhusets ekonomigård. Därvid
kan möjligheter för en lämplig trafikföring skapas och den befintliga infartsvägen
genom sjukhusets bostadsområde avlastas störande genomfartstrafik.
Befintliga vägar bör upprustas och anpassas till den blivande utformningen
av sjukhuset samt permanentbeläggas.

Kostnaderna för genomförandet av den föreslagna principplanen kan
preliminärt uppskattas till en storleksordning av 30 000 000 kr. Därest
vissa vårdavdelningar ersättes genom nybyggnad tillkommer ytterligare
kostnader, som preliminärt kan uppskattas till i runt tal 5 000 000 kr.

Mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län

Enligt den av statsmakterna år 1956 godtagna reviderade generalplanen
för mentalsjukvårdens upprustning skall Norrbottens län utgöra eget upptagningsområde
för vård av de i egentlig mening mentalt sjuka. Enligt i
planen redovisad prognos beräknades länets platsbehov för denna vårdgren
komma att år 1970 uppgå till 906.

Folkmängden i länet uppgår f. n. Ull omkring 262 000 invånare. Med utgångspunkt
från 4-promilleregcln erfordras ungefär 1 050 vårdplatser för
alt täcka länets behov. Antalet vid statens mentalsjukhus inneliggande
patienter med hemortsrätt inom Norrbottens län uppgick till sammanlagt
842 den 8 juni 1959, 811 den 1 juli 1960 och omkring 835 den 6 mars 1961,
eller i medeltal 830 patienter. De båda sistnämnda åren tillkom därutöver
vid angivna tidpunkter 6 resp. 15 exspektanter.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

I en av Norrbottens läns landstings förvaltningsutskott föranstaltad inventering
av antalet mentalt sjuka av olika kategorier i länet, redovisad
den 16 augusti 1961, har det bedömts erfordras 334 vårdplatser vid sjukhus
för egentligt mentalt sjuka utöver de vid undersökningstillfället befintliga
761 platserna vid Furunäsets sjukhus.

Vid ålderdomshem vårdade mentalt sjuka (ej oligofrena)

Vid kronikerhem vårdade mentalt sjuka (ej oligofrena) . ..

Ej tidigare registrerade mentalt sjuka 73 personer, varav 30
bedömts såsom i behov av omedelbar vård

Från Umedalen överföres ..............................

Från Arvidsjaurs kommun utskrivna och försöksutskrivna
vilka bedömts som recidivfall = 58 personer omloppstid

cirka 3 år............................................

Överföres från landstinget (öjeby sjukhem) ..............

334 personer

119 personer
48 »

30 3.

41 3.

20 3.

76 3.

Enligt landstingets utredning skulle sålunda antalet statliga vårdplatser
i länet böra uppgå till sammanlagt (761 + 334) 1 095 eller 4,18 promille av
länets folkmängd. Utredningen har därutöver inräknat de inom den kontrollerade
familjevården vid Furunäsets sjukhus omhändertagna — 47 till
antalet — och uttalat, att den därmed erhållna totalsiffran 1 142 torde vara
det minimiantal platser, för vilka staten bör ansvara.

En beräkning av det framtida vårdplatsbehovet för egentligt mentalt
sjuka i Norrbottens län anser delegationen icke kunna ske utan hänsynstagande
till den jämförelsevis höga psykiska morbiditet inom länet, som den
av landstinget nu företagna och vissa tidigare under 1950-talet gjorda undersökningar
— av överläkarna N. Sahlström och N. Åderman år 1953 och av
professor J. A. Böök år 1954 — får anses ha givit belägg för. En platsbehovsberäkning,
som helt grundas på antalet vid statliga mentalsjukhus inneliggande
patienter torde med hänsyn härtill och med tanke på den ännu
rådande platsbristen icke vara tillfyllest i förevarande fall. En korrigering
av beräkningen bör därför lämpligen ske med utgångspunkt från det i landstingets
undersökning redovisade ytterligare platsbehovet. Delegationen har
dock funnit de från landstingets sida redovisade platsbehovssiffrorna böra
jämkas i följande hänseenden.

Därest man vid en beräkning av länets vårdplatsbehov utgår från beläggningsförhållandena
vid samtliga mentalsjukhus — en även för andra län
tidigare tillämpad princip — ingår självfallet redan i beläggningstalet de
av landstinget upptagna 41 platserna för inneliggande länsbor vid Umedalens
sjukhus. Något platsbehov för recidivfall från detta sjukhus — av
landstinget bedömda till 20 platser, avseende Arvidsjaurs kommun — bör
vidare icke upptagas, då något motsvarande behov icke redovisats för länet
i övrigt, d. v. s. för Furunäsets sjukhus. Av landstingets utredning framgår
att vid inventeringen av klientelet på ålderdomshem och kronikerhem samt

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

av tidigare ej registrerade mentalt sjuka — sammanlagt (1 076 + 569 + 73)

1 718 vårdfall — någon åtskillnad i fråga om platsbehovet icke iakttagits
mellan de i egentlig mening psykiskt sjuka och s. k. lättskötta vårdfall.
På delegationens förfrågan har från utredningens sida uppgivits, att av
ifrågavarande undersökningsmaterial sammanlagt 57 fall bedömts kunna
vårdas vid sjukhem för lättskötta psykiskt sjuka. Motsvarande antal platser
bör uppenbarligen frånräknas det behov av platser vid mentalsjukhus, som
redovisats för patienter från Öjeby sjukhem. Något behov av platser vid
sjukhem för patienter vid Furunäsets sjukhus har enligt uppgift däremot
icke ansetts föreligga. Med nu angivna justeringar skulle enligt landstingets
undersökningar, utöver det platsantal som de vid samtliga mentalsjukhus
inneliggande patienterna med hemortsrätt i länet motsvarar ovan angivet
till i medeltal 830 — erfordras (334 — 41 — 20 — 57) 216 platser. Det totala
platsbehovet för länet skulle följaktligen uppgå till (830 + 216) 1 046
platser.

Vid en sådan genomgång av klientelet vid olika vårdinstitutioner, som
landstinget låtit företaga, måste en bedömning av behovet av vård vid mentalsjukhus
vila på en rad svåravvägda faktorer i det enskilda fallet och blir
därför alltid ytterst osäker. En beräkning av vårdsplatsbehovet på grundval
därav bör således ske med stor försiktighet även vid ett hänsynstagande till
de speciella morbiditetsförhållanden, som enligt vad förut nämnts får anses
råda inom Norrbottens län. Med hänsyn härtill och då det framräknade
totala platsbehovet för länet i stort sett motsvarar det beräknade riksmedeltalet
4 promille av befolkningen, bär delegationen funnit skäl tala för att vid
planeringen av vårdorganisationen för de i egentlig mening mentalt sjuka
i länet tills vidare utgå från ett behov av i runt tal 1 000 vårdplatser.

Vad härefter beträffar frågan om tillgodoseende av det beräknade vårdplatsbehovet
för Norrbottens län innebär 1956 års reviderade generalplan,
att Furunäsets sjukhus erhåller 741 vårdplatser och att 100 platser anordnas
vid särskild sekundäravdelning till sjukhuset. Planen har sålunda förutsatt
en begränsning av antalet platser inom den statliga mentalsjukvården i
länet till 841.

Landstingets utredning, som utgått ifrån en ökning av platsantalet vid
Furunäsets sjukhus till 853 efter avslutade reparationer, har med ledning
av sin platsbehovsundersökning föreslagit, att (1 095 — 853 = 242) omkring
250 vårdplatser för egentligt mentalt sjuka tillskapas inom länet. I fråga
om lokaliseringen av dessa platser har utredningen haft som ledmotiv, att
en decentralisering av länets psykiatriska sjukvård icke är tillrådlig utövei
den redan rådande med en i Boden befintlig psykiatrisk lasarettsklinik.
Länets mentalsjukvård bör enligt utredningen i stället centraliseras inom
eu ej alltför vid räjong med Furunäsets sjukhus som psykiatrisk tyngdpunkt.
Då eu ytterligare utbyggnad av detta sjukhus icke ansetts möjlig,
bar utredningen funnit mest ändamålsenligt och ekonomiskt mest för -

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

delaktigt, att de behövliga nya platserna förlägges till området för landstingets
sjukhem i Öjebyn, där länets samtliga s. k. lättskötta psykiskt
sjuka vårdas. För detta ändamål har utredningen bl. a. föreslagit, att landstinget
till staten överlåter vissa vård- och ekonomibyggnader vid sjukhemmet.

I mentalsjukvårdsdelegationens slutbetänkande har angivits vissa allmänna
synpunkter på mentalsjukvårdens organisation inom ett landstingsområde.
En av de ledande principerna vid organisationens utformning bör
vai a att åstadkomma största möjliga integration med kroppssjukvården.
Detta innebär, att nya mentalvårdsenheter bör uppföras i så nära anslutning
till lasarett som möjligt. Vidare bör man söka ernå en spridning av de
institutionella vårdresurserna på flera mindre enheter. Detta anses eftersträvansvärt
icke minst av medicinska skäl.

Vårdtidernas längd vid sjukhusen har visat sig stå i viss proportion till
avstånden till patientens hemort. Även intagningsfrekvensen vid sjukhuset
har samband med bl. a. avstånden inom dess upptagningsområde. Platsbehovet
ter sig därför skenbart mindre inom områden med perifert belagna
sjukhus. I den mån det befinnes praktiskt genomförbart är det alltså
liksom inom kroppssjukvården rimligt och lämpligt att söka skapa en god
psykiatrisk service inom ett landstingsområde genom att inrätta flera
centra för mentalsjukvården. Beträffande sjukhusanläggningarnas storlek
—- en fråga vais lösning maste variera från län till län — har som grundläggande
princip angivits, att platsantalet vid befintliga sjukhus bör nedbringas
till att omfatta 700—800 vårdplatser. Vid nya sjukhus, som kan
förläggas i direkt anslutning till lasarett, bör vårdplatsantalet i regel begränsas
till 300—400. Måste sjukhuset uppföras fristående från lasarett,
bör det få ett platsantal mellan 600 och 700.

Sedan dessa huvudprinciper för mentalsjukvårdens organisation framlades
år 1958 har de vunnit allt större anslutning. Framför allt har därvid
de sjukvårdsmässiga synpunkterna skjutits i förgrunden. De planer för
vårdorganisationen i ett flertal landstingsområden, som under senare år
föreslagits av delegationen i samråd med vederbörande landsting och som i
princip vunnit statsmakternas bifall, bygger också i allt väsentligt på dessa
principer. Den av landstinget i Norrbottens län förordade organisationsprincipen
om största möjliga centralisering av länets psykiatriska vårdresurser
går sålunda i rakt motsatt riktning mot de numera eljest allmänt omfattade
riktlinjerna. Delegationen är medveten om att det i nuläget kan föreligga
svårigheter att rekrytera läkare och vårdpersonal till sjukhus i länet, men det
bör enligt delegationens bedömande icke anses råda sådana speciella förhållanden,
som omöjliggör en uppläggning av länets framtida sjukhusorganisation
enligt vedertagna principer. Med tanke bl. a. på länets stora ytvidd,
dess befolkningsgeografiska struktur och kommunikationsförhållanden
skulle den koncentration till länets sydöstra hörn av samtliga vårdresurser
för både de egentligt mentalt sjuka och det s. k. lättskötta klientelet, som
landstingets förslag innebär, otvivelaktigt medföra avsevärda olägenheter
ur vårdsynpunkt.

Det för länet beräknade vårdplatsbehovet för egentligt mentalt sjuka
(1 000 platser) medger i och för sig en spridning av platserna på två vård -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

enheter. Eu av delegationen vidtagen, i det följande redovisad inventering
av byggnadsbeståndet vid Furunäsets sjukhus har givit vid handen, att
sammanlagt omkring 750 moderna platser kan utvinnas genom ombyggnad
och omdisposition av befintliga vårdpaviljonger vid sjukhuset. Ett andra
sjukhus i länet skulle alltså omfatta (1 000—750) ungefär 250 platser
en lämpligt stor enhet att kombinera med kroppssjukhus. Skulle länets vårdplatsbehov
framdeles visa sig väsentligt avvika från det här antagna platsbehovet,
kan storleken för en sådan enhet lätt anpassas därefter.

Nu angivna och förut åberopade förhållanden jämte förefintligheten av
lasarett på flera platser i länet anser delegationen utgöra starka skäl för att
man vid planläggningen på längre sikt av länets vårdorganisation söker
ernå en spridning av vårdplatserna, och att man därvid tillvaratager möjligheterna
att till ett av kroppssjukhusen ansluta en mentalvårdsenhet, där
detta kan anses vara mest ändamålsenligt och ekonomiskt. I sammanhanget
kan nämnas, att bland de utkast till organisationsplaner för den slutna
mentalsjukvården inom vissa landstingsområden, som redovisats i mentalsjukvårdsdelegationens
betänkande såsom exempel på hur en sådan organisation
kan genomföras, upptager en plan för Norrbottens län förutom
Furunäsets sjukhus med 600 platser ett mentalsjukhus om 400 platser i anslutning
till lasarettet i Kalix. Som tänkbara alternativ härtill synes ovan
anförda organisatoriska synpunkter tala för att man även undersöker
möjligheterna att inrätta ett sjukhus för de inre delarna av länet. Ett
lasarettsanslutet mentalsjukhus i exempelvis Gällivare eller möjligen Kiruna
förefaller kunna ges ett upptagningsområde, som både har ett lagom stort
befolkningsunderlag — preliminärt bedömt till 75—80 000 invånare —
och är naturligt avgränsat ur kommunikationssynpunkt. Förekomsten i
Boden av ett centrallasarett med ett flertal olika specialiteter kan också motivera,
att en anslutning av ett mentalsjukhus till detta lasarett prövas. De
närmare övervägandena i denna del av organisationsfrågan får givetvis ske
under fortsatt samråd med landstinget.

Furunäsets sjukhus vid Piteå
Principplan

Med utgångspunkt från ovan anförda synpunkter på frågan om mentalsjukvårdens
organisation i Norrbottens län har delegationen efter verkställd
inventering av byggnadsbeståndet vid Furunäsets sjukhus upprättat
följande förslag till sådana upprustningsåtgärder, som snarast bör vidtagas
vid sjukhuset.

Vårdpaviljonger. Kärnan inom det befintliga sjukhuset utgöres av en under
1890-talet i sluten fyrkant uppförd byggnad, vari flertalet vårdavdelningar,
medicinskt centrum, sjukhuskontor, samlingssal och kyrksal samt

.T* — Biluing till riksdagens protokoll 1962. 1 samt. Nr 76

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

centralkök är inrymda. Byggnaden har varit föremål för upprustning, vilken
påbörjades under 1940-talet. I samband därmed har även vissa tillbyggnader
utförts. Vårdavdelningarna, vilka uppgår till 18 med sammanlagt
510 vårdplatser, är i gott skick men uppfyller icke moderna vårdkrav, varför
viss ombyggnad och modernisering erfordras. Bl. a. saknas vissa bilokaler,
varjämte de sanitära anordningarna är otillfredsställande. Därvid bör
vårdavdelningarna utvidgas att omfatta större delen av de utrymmen,
som f. n. utnyttjas för medicinskt centrum och sjukhuskontor. Sedan vårdavdelningarna
upprustats i enlighet med vad nedan angives kommer vårdplatsantalet
inom centralblocket att omfatta cirka 470 platser.

Övriga vårdavdelningar inom sjukhuset är förlagda till tre på senare tid
uppförda byggnader, varav en med tre avdelningar om vardera 32 platser,
en med två avdelningar om vardera 48 platser samt en med tre avdelningar
om vardera 30 platser. Därjämte finns en äldre s. k. kolonipaviljong med
48 platser, vilken på längre sikt lämpligen bör utgå. Sammanlagda platsantalet
inom dessa paviljonger uppgår sålunda f. n. till (96 + 96 + 90 + 48)
330 platser. Av de tre paviljongerna är en fullt modern. De båda övriga
bör däremot bli föremål för viss ombyggnad.

Efter nu förordad renovering och sedan kolonipaviljongen utgått kommer
sålunda det sammanlagda vårdplatsantalet inom vårdavdelningar
utanför huvudblocket att uppgå till omkring 280 och inom hela sjukhuset
till (470 + 280) ungefär 750 vårdplatser.

Behandling slokaler, expeditioner och kontor m. m. Dessa lokaler är f. n.
i sin helhet inrymda i det äldre sjukhusblocket. Lokalerna befinner sig i
förhållandevis gott skick men är otillräckliga för sitt ändamål. Med hänsyn
härtill och önskvärdheten av att bereda ökat utrymme åt de i sjukhuskärnan
belägna vårdavdelningarna bör såväl behandlingslokaler som expeditioner
och kontor förläggas till en ny byggnad. Denna bör lämpligen placeras
invid sjukhusets huvudentré norr om huvudblocket. Byggnaden bör anslutas
till sjukhusets kulvertsystem för att tillgodose kravet på nära samband
med särskilt den senast uppförda vårdpaviljongen. De lokaler i huvudblocket,
som friställes jämte den där belägna samlingssalen bör förutom till
vårdavdelningar kunna disponeras för bl. a. undervisningsverksamheten
vid sjukhuset.

Lokaler för samlingssal, rörelse-, arbets- och sysselsättningsterapi m. m.
Den i huvudblocket befintliga samlingssalen är olämpligt placerad och för
liten. Lokalerna för rörelseterapi är provisoriskt inrymda i paviljong M 45.

Utrymmena för arbets- och sysselsättningsterapi är förlagda till dels
paviljongerna MK 1, M 45 och K 50 och dels en för ändamålet uppförd
friliggande barackbyggnad av trä. Detta lokalbestånd är otillräckligt med
hänsyn till moderna vårdkrav och träbaracken bör på längre sikt utgå. Den
kan dock övergångsvis utnyttjas för evakueringsändamål under upprustningstiden.

Sjukhusets centralförråd är f. n. inrymt i träbyggnadens källarvåning.
Denna placering är mindre lämplig ur såväl brandskydds- som kommunikationsteknisk
synpunkt.

De verkstadsbetonade grenarna av den terapeutiska verksamheten bör
förläggas till sjukhusets driftsverkstäder i eu tillbyggnad till den nuvarande
panncentralen. Lokaler för övrig arbets- och sysselsättningsterapi kan
dels bibehållas i paviljongerna MK 1 och M 45 och dels inrymmas i en ny
byggnad invid föreslaget medicinskt centrum. I den nya byggnaden kan

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

också inrymmas samlingssal, lokaler för rörelseterapi, frisérsalonger, serveringslokal,
bibliotek samt lokaler för socioterapeutisk verksamhet. Den
för dessa verksamheter gemensamma anläggningen kan anslutas till sjukhusets
planerade kuivertsystem. Ett nytt centralförråd bör vidare uppföras
i anslutning till det i pannruinsbyggnaden inrymda tvättbytesförrådet.

Kök och personalmatsalar m. in. Sjukhusets centralkök är moderniserat
och torde icke under de närmaste åren kräva några väsentligare upprustningsåtgärder.
Tvätteri finns icke vid sjukhuset, utan sjukhusets tvätt
ombesörjes av centraltvättanstalten i Boden.

Panncentral och ledningssystem in. m. Pannruinsbyggnaden, som uppfördes
på 1920-talet, innehåller, förutom pannrum med tillhörande bilokaler,
maskinverkstäder samt tvättbytesförråd. Verkstäder och förråd är i
relativt gott skick. Värmecentralen omfattar f. n. två tubångpannor och en
tubvarmvattenpanna. Samtliga pannor är starkt förslitna och måste oberoende
av planerad utbyggnad av sjukhuset utbytas inom en nära framtid.
Vidare finns en koleldad ångpanna samt två varmvattenpannor, vilka är i
förhållandevis gott skick. Av varmvattenpannorna är en utrustad med
anordning för oljeeldning och den andra försedd med stokeranordningar
för koleldning.

Enligt verkställd utredning torde det med hänsyn till nuvarande platsantal
vid sjukhuset vara ekonomiskt fördelaktigt, att ångproduktionen för drift
av centralkökets apparatur bibehålies. Den ovan förordade minskningen
av sjukhusets platsantal kan emellertid medföra, att kökets drift med ångkraft
ställer sig mindre fördelaktigt än elkraft. Av ekonomiska skäl kan
vidare en övergång till oljeeldning av samtliga pannor bli aktuell. I dylikt
fall bör oljeleveranserna till sjukhuset kunna ske sjöledes, om tillräckliga
cisternutrymmen anordnas.

Sjukhusets distributionssystem för värme är oenhetligt. Tryckförhållandena
och cirkulationen inom de olika delarna är ojämna, beroende bl. a.
på avsaknad av erforderliga regleringsanordningar och otillräcklig dimension
på vissa ledningar. Vidare är värmeledningspumparna förslitna samt
armatur och instrument in. in. i dåligt skick. En fullständig genomgång och
modernisering av hela värmedistributionssystemet med tillhörande utrustning
är således nödvändig. Även beredningsanordningarna för förbrukningsvarmvatten
och distributionssystemet för detta är i otillfredsställande
skick och bör förnyas och kompletteras.

Omfattningen och utformningen av erforderliga rationaliserings- och
kompletteringsåtgärder i panncentral och ledningssystem in. in. blir givetvis
även beroende av den framtida dispositionen av sjukhusanläggningen. Efter
den här föreslagna planens genomförande kommer sjukhuset att omfatta
ett byggnadsbestånd, vars kärna uppförts i slutet av 1800-talet och som i
övrigt tillkommit under 1940- och 1950-talen. De äldre sjukhusbyggnaderna,
inrymmande centralkök och ett stort antal vårdavdelningar, bedömes kunna
nyttjas under ytterligare ett tjugofemtal år. Inom denna tidrymd torde den
nuvarande pannruinsbyggnaden i samband med sjukhusets planerade upprustning
behöva bli föremål för eu genomgripande omdisposition och utbyggnad.
Med anledning härav torde böra övervägas, om det icke på längre
sikt vore fördelaktigt för en rationell drift av sjukhuset, att ett helt nytt
ekonomicentrum, omfattande såväl panncentral som centralkök, uppfördes
med en ur kommunikationssynpunkt lämpligare placering inom sjukhusområdet
än den nuvarande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Förslag till åtgärder i nu berörda hänseenden torde kunna redovisas
närmare i samband med delegationens anslagsäskanden för budgetåret
1963/64.

Vatten och avlopp. Sjukhusets vattenbehov tillgodoses f. n. genom eget
vattenverk med vattenintag från Pite älv. Vissa utvändiga huvudledningar
är i dåligt skick och behöver i stor utsträckning utbytas. På grund av uppgrundning
och föroreningar i älven är vattentillförseln av mindre god beskaffenhet.
Det bör utredas, om det är lämpligt att ansluta sjukhuset till
det kommunala vattenledningsnätet.

Sjukhusets avloppsledningssystem är gemensamt för spill- och dagvatten.
Ledningarna är i stor utsträckning i dåligt skick och har dåligt fall.
Avloppsvattnet utsläppes i inre Pitfjärden ulan föregående rening. På längre
sikt bör avloppsledningarna utföras med skilda system för spill- och dagvatten.
Därvid bör även undersökas möjligheterna att ansluta sjukhusets
spillvattenledningssystem till Munksunds kommuns avloppsnät, sedan detsamma
försetts med anordningar för höggradig rening av avloppsvattnet.

Elektriska installationer. Sjukhusets elkraft levereras från statens vattenfallsverk
i form av högspänd ström. Elanläggningarna är i huvudsak i
gott skick men behöver utökas och kompletteras i anslutning till den föreslagna
utbyggnaden av sjukhuset.

Transportkulvertar. Av sjukhusets byggnader är det stora huvudblocket
samt den senast uppförda vårdpaviljongen (MK1) förbundna genom kulvert.
Detta kulvertsystem bör utökas dels med en kulvert till förordat nytt
medicinskt centrum och nya arbetsterapibyggnader m. in. och dels kulvert
till central- och tvättbytesförråd. Möjligheterna att ansluta sjukhusets övriga
kvarblivande vårdpaviljonger till det befintliga kulvertsystemet bör utredas
ytterligare.

Va^system. Sjukhusets vägar är i stor utsträckning permanentbelagda.
Vägsystemet är emellertid mindre tillfredsställande ur kommunikationssynpunkt.
Systemet bör därför anpassas till den nu föreslagna planen, varvid
bl. a. ny varutransportinfart bär anläggas och erforderliga parkeringsplatser
anordnas.

Kostnaderna för genomförandet av den föreslagna principplanen har preliminärt
uppskattats till storleksordningen 20 000 000 kr. Därest framdeles
ett nytt ekonomicentrum skulle uppföras och vårdavdelningarna inom huvudblocket
ersättas genom nybyggnad tillkommer ytterligare kostnader,
som preliminärt kan uppskattas till storleksordningen 18 000 000 kr.

Utrednings- och projekteringsmedel

I det föregående har förslag framlagts till principplaner för upprustning
och utbyggnad av Umedalens och Furunäsets sjukhus. Dessa planer måste
bearbetas närmare, innan detaljerade förslag till upprustningsåtgärder kan
framläggas. Vidare har redovisats bearbetade principplaner för upprustning
av S:t Sigfrids och Restads sjukhus, samt angivits, att upprustningsoch
moderniseringsåtgärder härefter bör planeras beträffande S:ta Maria,
Sidsjöns och S:t Olofs sjukhus. Kostnaderna för nu angivna uppgifter och
för närmare utredning om de i principplanerna förordade byggnadsobjektens
utformning och förläggning samt upprättande av huvudhandlingar för

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

dessa kan beräknas uppgå till 600 000 kr. Projekteringsarbetet för det ovan
förordade nya mentalsjukhuset i Nyköping samt nya sjukhus i Stockholms
län ävensom förberedande planeringsarbete för nya sjukhus i Västmanlands
och Hallands län kan förutsättas draga en kostnad av inemot 900 000
kr. För den fortsatta projekteringen av övriga i det föregående föreslagna
nya byggnadsobjekt vid befintliga sjukhus samt för utredning och utarbetande
av förslag till nya byggnadsföretag, avsedda att framlaggas i samband
med delegationens anslagsäskanden för budgetåret 1963/64, uppskattas
kostnaderna till i runt tal 2 500 000 kr. De med beredningens och dess båda
delegationers verksamhet förenade övriga kostnaderna — arvoden, resor,
expenser och särskilda omkostnader m. m. — kan med ledning av hittillsvarande
utgifter för samma ändamål under innevarande budgetår uppskattas
till 2 000 000 kr.

Den totala medelsförbrukningen för det fortsatta utrednings- och projekteringsarbetet
under innevarande och nästkommande budgetår beraknas
sålunda uppgå till (600 000 + 900 000 + 2 500 000 + 2 000 000) i runt tal
6 000 000 kr. Därav beräknas 4 000 000 kr. belöpa på budgetåret 1962/63,
vilket belopp upptagits i delegationens investeringsplan för nämnda budgetår.

Yttranden

Stor-Stockholms sjukvårdsförhandlingsdelegerade anför, att byggnadsoch
utrustningsdelegationens organisationsförslag beträffande mentalsjukvården
i Stockholms län överensstämmer med en inom förhandlingsdelegerade
under år 1961 upprättad sjukhusplan för Stor-Stockholm. Forhandlingsdelegerade
fortsätter.

Visserligen är denna plan preliminär och i vissa avseenden ofullständig
samt f n! föremål för överarbetning och komplettering, men i vad avser
mentalsjukvården inom länet synes skäl icke finnas till andringar av någon
betydelse för bedömningen av föreliggande ärende. Med anledning av att
delegationen angivit landstingets blivande andel i Karolinska sjukhusets
psykiatriska klinik till 60 platser synes det emellertid bora framhallas, att
från stadens och landstingets sida ställning ännu ej tagits till frågan, hur
de för Stor-Stockholms totalt inom olika vårddiscipliner disponibla platserna
vid detta sjukhus skall fördelas mellan staden och länet. Det synes torhandlingsdelegerade
därför lämpligt att jämväl frågan om den blivande
platsfördelningen mellan staden och länet beträffande den psykiatriska kliniken
får anstå tills vidare och lösas i samband med frågan om Karolinska
sjukhusets ställning och funktion vid ett inordnande av sjukhuset i StorStockholms
sjukhusorganisation.

I övrigt finnes ur förhandlingsdelegerades synpunkter intet vara att
erinra mot vad delegationen anfört.

Stockholmstraktens regionplannämnd tillstyrker utan reservationer de
förordade mentalsjukhusen i Norrtälje och vid Flemingsberg i Huddinge.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Det föreslagna mentalsjukhuset vid Mörby i Danderyd tillstyrkes under förutsättning
att eu ringvägförbindelse visar sig möjlig att genomföra i ett
läge från trakten av eller norr om Danderyds kyrka västerut över Edsviken
och Jäivafältet med anslutning till Essingeledens Brommagren. Regionplanenämnden
anför härom följande.

^ ffrå8a 0111 mentalsjukvårdsberedningens allmänna motivering och förslag
för mentalsjukvårdens framtida organisation och den principiella lokaliseringen
av sjukhusen till skilda delar av länet har regionplanenämnden
intet att anföra. Det avsedda sjukhuset i Norrtälje reser inte heller några
problem ur regionplanesynpunkt.

Regionplanen innehåller ett markreservat för sjukhusändamål vid Flemingsberg.
Det nu framlagda förslaget synes förutsätta en utvidgning av
detta område och berör i viss mån den planerade motorvägen (»Brännkyrkaleden»
eller »Huddingeleden»), Mot de justeringar av Vegionplanen,'' som
detta kan komma att medföra, finns dock ingenting att invända.

Av handlingarna i ärendet framgår, att medicinalstyrelsen uttalat viss
tvekan inför en lokalisering till Flemingsberg med hänsyn till befarade
framtida flygbullerstörningar från det militära flvgfältet i fullinge. Mentalsjukvårdsberednmgen
refererar häremot till ett" uttalande av professor
Ronge, som funnit att bullerstörningarna i detta fall skulle bli så ringa
afl de inte inger betänkligheter. Regionplanenämnden ansluter sig till professor
Ronges och mentalsjukvårdsberedningens ställningstagande. Visserligen
kan man inte bedöma utvecklingen i fråga om flygbullerstörningar
för mer an ett eller annat årtionde framåt i tiden, men risken för att ändrade
förhållanden på längre sikt skulle komma att medföra allvarliga bullerstörningar
för detta område synes vara liten. I vad det gäller bullerstörningar
sy.ne]s uPPmarksamheten i lika hög grad kunna riktas på det förhållandet,
att det tilltänkta sjukhusområdet vid Flemingsberg kommer att — liksom
lasarettsområdet i Danderyd redan gör — ligga i nära anslutning till en
motorväg med tät och snabb motortrafik.

En samordning av lasarettet i Danderyd med ett mentalsjukhus anses
möjlig endast om den i regionplanen anvisade motorvägsförbindelsen mellan
Norrtälje vagen vid Mörby och Uppsalavägen vid Järva krog slopas.
Mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation har tidigare
i skrivelse till regionplanenämnden av den 27 november 1961 hemställt,
att nämnden ville ombesörja sådan ändring i regionplanen eller vidtaga
annan åtgärd till undanröjande av det hinder för sjukhusets tillkomst
som den så kallade »Tvärvägen» utgör.

Enligt regionplanenämndens mening kan så ske endast under förutsättning
att en fullgod ersättning för denna förbindelse erhålles i annat
lage. Undersökningar om möjligheterna härför pågår sedan någon tid
inom regionplanekontoret och med vägförvaitningens bistånd. Dessa undersoknmgar
är emellertid inte slutförda och regionplanenämnden kan därför
inte för dagen ta definitiv ställning till planerna på ett mentalsjukhus vid
Morby i Danderyd.

En översyn av huvudvägsystemet inom de norra förortsområdena har
aktualiserats av tre omständigheter. För det första påtalade väg- och
vattenbyggnadsstyrelsen i sitt remissyttrande över regionplaneförslaget avsaknaden
av en klar yttre ringförbindelse norr om Stockholms centrala
delar. Ehuru delta påpekande inte då föranledde någon ändring av region -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

planen, har det dock senare befunnits angeläget att undersöka förutsättningarna
för en sådan ringväg, som uppenbarligen skulle vara till stor
fördel. För det andra har utsikterna till en större exploatering inom Jarvafältet
givit anledning att ompröva det huvudvägsystem, som beror taltet,
och studera möjligheterna för en obruten ringförbindelse. För det tredje
har det föreliggande sjukhusprojektet givit anledning söka en annan lösning
för tillgodoseendet av kontaktbehovet mellan Uppsalavägen och Norr tdInom''Tegionplanekontoret

har skisserats en ringförbindelse från Norrtälj
evägen i trakten av Danderyds kyrka genom eller alternativt norr om
bebyggelsen i Nora-Klingsta i Danderyd. Den skulle passera over Edsyiken
och förd i obruten linje, ge kontakt med Uppsalavägen och Enkopingsvägen
samt ansluta till Essingeledens Brommagren. Tillsammans med en
fullgod inre ringförbindelse i form av den i Stockholms trafikledsplan
upptagna »Norra Länken» skulle en sådan yttre ringväg ge ett bättre tiatic nät

än det i regionplanen visade. ,

Tillskapandet av denna ringförbindelse är dock förenat med betydande
svårigheter. En passage genom Danderyds bebyggelse skulle vara till men
för denna. En dragning norr därom ger en icke negligerbar vägförlangmng
och ett mera kostnadskrävande broläge. Konflikter med de militära intressena
uppstår vid passagen över Tegelhagsområdet och Jarvafältet. Regionplanenämnden
kan därför inte utan närmare studier och förhandlingar
ha en bestämd mening om hur realistiskt projektet ar. En sydlig sträckning
genom Danderydsbebyggelsen har skissmässigt prövats av vagforvaltmngen.
En nordligare sträckning utanför befintlig bebyggelse är vidare under

Om resultatet av de pågående studierna blir positivt, d. v. s. att en ringväg
av antytt slag kommer att te sig rimlig, är regionplanenamnden beredd att
tillstvrka slopandet av det nu i regionplanen intagna yägreservatet trän
Mörby över Stocksundet till Järva krog. Vid en sådan ändring av regionplanen
skulle ur regionplanesynpunkt inga hinder föreligga for mentalsjukhusets
förläggning till Mörby. Möjligheterna att genomfora en ringväg
av antytt slag synes i hög grad bli beroende av vag- och vattenbyggnadsstyrelsens
och de militära myndigheternas bedömanden Da ju aven
mentalsjukhuset är en i första hand statlig angelägenhet, blir frågan ytterst
ett avvägningsproblem på högsta statliga nivå.

Departementschefen

Av grundläggande betydelse för den byggnadsmässiga upprustningen av
mentalsjukvården är att få eu tillförlitlig uppskattning av vårdplatsbehovet
och dess förändringar på längre sikt. Beträffande de under senare åi
i detta syfte verkställda undersökningarna vill jag erinra om att enligt av
mentalsj ukvårdsdelegationcn i dess år 1958 avlämnade huvudbetänkande
redovisade uppskattningar av det totala vårdbehovet icke mindre än omkring
20 procent av befolkningen beräknades vara i behov av psykiatrisk
vård i någon form. Även om endast eu mindre del sammanlagt för de
olika vårdformerna omkring 5 ä 6 promille — skulle vara i behov av sill -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

ten vård, kan dock det anförda belysa storleksordningen av föreliggande
vårdbehov inom hela mentalsjukvården. Vårdplatsbehovet inom den s. k.
egentliga mentalsjukvården skulle enligt delegationens beräkningar uppgå
till i genomsnitt 4 promille av befolkningen. För detta ändamål skulle sålunda
bortsett från de tre största städerna — erfordras i runt tal
24 000 vårdplatser. Som jämförelse vill jag erinra om att enligt de beräkningar
som redovisades i samband med framläggandet av 1956 års s. k.
reviderade generalplan, motsvarande vårdplatsbehov åren 1965 och 1970
med hänsyn tagen till inträffande förskjutningar i ålderssammansättningen
uppskattades till i runda tal drygt 22 000 resp. knappt 23 000. Av sistnämnda
antal beräknades 1 800 vara akuta fall och sålunda icke mindre än
cirka 21 000 kroniskt sjuka.

Såsom en komplettering till nu angivna beräkningar av vårdplatsbehovet
har, för att få ett om möjligt säkrare underlag vid bedömningen av det
vårdplatsbehov som bör ligga till grund för principplanerna för upprustningen
av de särskilda mentalsjukhusen, inom mentalsjukvårdsberedningen
verkställts inventeringar av samtliga patienter vid mentalsjukhusen med
fördelning efter hemortslän. De härvid erhållna promillesiffrorna för vårdplatsbehovet
har visat stora variationer eller från 2,7 upp till 6 promille
av befolkningen.

Nu redovisade undersökningar uppvisar sålunda betydande skillnader i
vårdplatsbehov inte bara de olika metoderna emellan utan också mellan
olika sjukvårdsområden inbördes. I sistnämnda hänseende föreligger en
klar tendens mot ett lägre vårdplatsbehov i de områden, som saknar mentalsjukhus.
En genomgående tendens har vidare varit, att det faktiskt manifesterade
vårdbehov som inventeringarna utvisat skulle tyda på ett lägre
vårdbehov än tidigare undersökningar. Härvid bör dock beaktas den begränsning
som föreligger i antalet tillgängliga vårdplatser. Inventeringarnas
karaktär av stickprovsundersökningar innebär vidare en visserligen schematisk
men dock betydelsefull uppskattning av det aktuella vårdplatsbehovet
inom olika sjukvårdsområden, medan generalplanens beräkningar
avsåg med åldringskorrektion — vårdplatsbehovet åren 1965 och 1970.

De olika resultat som sålunda erhållits ger anledning att bedöma vårdplatsbehovet
med försiktighet. I samma riktning talar också föreliggande
erfarenheter av behandlingsresultaten vid sjukhusen, den därav följande
snabbt stegrade patientomsättningen och klientelförändringen mot eu större
andel fall med lindrigare sjukdomsbilder och mera kortvarigt vårdbehov
samt den utökning av den öppna vården som kan beräknas komma till
stånd. I sistnämnda hänseende vill jag erinra om att mentalsjukvårdsberedningen
nyligen framlagt förslag till försöksvis organiserad öppen vård vid
mentalsjukhusen. Enligt förslaget skall, delvis efter mönster från kroppssjukvården
och de psykiatriska lasarettsavdelningarna, anordnas dels öppna
mottagningar vid mentalsjukhusen, dels dagsjukhusvård såväl inom be -

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

fintliga avdelningar som vid särskilt för ändamålet upplåtna avdelningar,
dels s. k. skyddade verkstäder för att underlätta övergången till en normal
arbetsmiljö. Beredningen har därvid framhållit, att hittills vunna erfarenheter
ger vid handen, att vissa psykiskt sjuka icke torde behöva vård på
sjukhus, om andra för dem lämpligare vårdformer stode till buds. Vidare
kan tiden för sjukhusvistelsen i en hel del fall förkortas och återintagning
i viss omfattning undvikas för den händelse tillräckliga resurser står till
förfogande i öppen och halvöppen vård samt för rehabiliteringsverksamhet.
Den öppna vården har ej satts i system på samma sätt vid mentalsjukhusen
som vid kroppssjukhusen. De terapeutiska framstegen inom mentalsjukvården
gör det emellertid möjligt att vårda ännu flera utanför sjukhusen.
Denna utveckling ställer större anspråk på den öppna vårdens resurser.
Allt flera patienter skrivs ut förbättrade men icke fullt återställda och
kräver därför en kontinuerlig tillsyn. Även mot bakgrunden av det stora
latenta vårdbehov inom psykiatrin, som i olika sammanhang kunnat konstateras,
framstår det som angeläget att den öppna mentalsjukvården ytterligare
utvecklas och differentieras. En till en början försöksvis organiserad
öppenvårdverksamhet i olika former bör kunna ge vissa riktlinjer
härför. Med hänsyn härtill och då en försöksverksamhet i viss mån även
bör kunna ge underlag för en bedömning av hur en utbyggd öppen vård
kan tänkas påverka behovet av slutna vårdplatser, har jag i årets statsverksproposition
ansett mig böra förorda, att en försöksverksamhet i angivet
syfte snarast möjligt genomföres.

Beträffande den ökande patientomsättningen vid sjukhusen vill jag
framhålla, att denna — räknat efter antalet intagna med nytt journalnummer
i procent av medelbeläggningen — under 1950-talet mer än fördubblats
och år 1960 uppgick till i genomsnitt 87 procent vid primärsjukhusen.
Till större delen hänför sig denna utveckling till de senaste fem åren, då
omsättningen ökade från 57 procent år 1955 till nämnda 87 procent år
1960, d. v. s. med mer än 50 procent. Räknat per läkartjänst har omsättningen
under sistnämnda tid -—- samtidigt med en cirka 35-procentig ökning
av antalet läkartjänster — ökat från 78 till 87 eller med mer än 10
procent.

För att söka få eu mera ingående uppfattning om de moderna behandlingsmetodernas,
den ökande patientomsättningens och klientelförändringens
inverkan på vårdtider och platsbehov har inom mentalsjukvårdsberedningen
påbörjats eu närmare undersökning av dessa frågor, vars resultat
kan beräknas föreligga under innevarande år.

I motsatt riktning mot nu redovisade gynnsamt inverkande faktorer talar
emellertid å andra sidan den samtidigt snabbt pågående förskjutningen i patientgruppernas
sammansättning mot eu allt större andel åldringar. Med
hänsyn härtill och till svårigheterna överhuvud taget att på längre sikt
verkställa en realistisk bedömning av vårdplatsbehovet är det synnerligen

Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

angeläget att söka ge sjukhusorganisationen en så elastisk utformning som
möjligt. I detta sammanhang måste också beaktas att den närmare anknytning
till kroppssjukvården, som nu alltid eftersträvas, i vissa fall redan
medfört och i fortsättningen i ökad utsträckning förmodligen kommer
att leda fram till en vårdorganisation med flera och mindre sjukhusenheter.

Jag vill dock med bestämdhet framhålla att det nu sagda icke på något
sätt får hindra vare sig en utomordentligt angelägen upprustning av våra
befintliga mentalsjukhus eller tillkomsten av nya sådana sjukhus, främst
inom de sjukvårdsområden som alltjämt saknar sådana vårdmöjligheter.
I detta sammanhang vill jag också framhålla, att många sjukhus alltjämt
har en besvärande överbeläggning, att samtidigt det s. k. godkända platsantalet
vid sjukhusen ingalunda i och för sig ens tillnärmelsevis motsvarar
nuvarande anspråk på önskvärda eller i många fall ens godtagbara beläggningsförhållanden
samt att vi övergångsvis av flera skäl nödgas bibehålla
åtskilliga gamla och omoderna vårdpaviljonger, som snarast borde utgå
ur vårdorganisationen. Hittills verkställd genomgång av byggnadsbeståndet
vid de äldre sjukhusen har visat att flera vårdpaviljonger och andra byggnader
som tidigare bedömts kunna ombyggas, numera med hänsyn till
byggnadernas dåliga skick och planlösning i inånga fall måste ersättas
med nybyggnader.

Vad jag nu anfört leder fram till att vi bl. a. för att åstadkomma den
elasticitet i sjukhusorganisationen, som i avbidan på ytterligare erfarenheter
i skilda hänseenden måste anses erforderlig, bör begränsa den mera
genomgripande, definitiva upprustningen av de befintliga mentalsjukhusen
till det antal vårdplatser som vederbörande sjukhus under alla förhållanden
kan beräknas få i en framtida vårdorganisation. Då emellertid byggnadsbeståndet
framför allt vid de äldre sjukhusen genomgående är hårt
förslitet, måste även återstående delar bli föremål för upprustning med
sikte på fortsatt användning under en längre eller kortare övergångsperiod.
Sjukhusen får på så sätt ett antal moderna effektiva vårdplatser, som antingen
kan användas som kärna i ett framtida större sjukhus eller som
ett fristående mindre sjukhus, därest en uppdelning på flera vårdenheter
skulle visa sig mera lämplig. Den nu inom byggnadsdelegationen pågående
planeringen går sålunda ut på dels att genom om- eller nybyggnader för
varaktigt bruk tillskapa en kärna inom sjukhusen och dels att genom begränsade
iståndsättningsåtgärder för en övergångsperiod upprusta sjukhusen
i övrigt. Härvid överväges noga om det kan vara lämpligt att utnyttja
gamla vårdpaviljonger för behandlingsverksamhet, arbets- och sysselsättningsterapi
m. in. Vid de upprustade sjukhusen kommer med dessa utgångspunkter
att finnas olika skikt, nämligen dels nybyggda vårdplatser,
dels definitivt upprustade vårdplatser med en standard likvärdig med nya,
dels för en längre övergångstid upprustade vårdplatser, dels för en kortare
övergångsperiod upprustade vårdplatser, dels ock uppsnyggade vårdplatser,

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

som snarast möjligt bör utgå men som tills vidare måste bibehållas i avbidan
på tillkomsten av nya sjukhus och paviljonger eller som evakueringsplatser.

Av vad jag sålunda anfört framgår, att upprustningen av byggnadsbeståndet
inom mentalsjukvården sker så att organisationen får stor elasticitet
samtidigt som endast begränsade åtgärder vidtages beträffande sådana
gamla vårdplatser, som helst borde utgå redan nu men som måste bibehållas
under en övergångstid.

Av de nya mentalsjukhus som enligt nu gällande planer skall komma
till stånd har två redan färdigställts och tagits i bruk — nämligen Gullberna
sjukhus med 800 och Falbygdens med 784 vårdplatser. Ytterligare
fyra sjukhus är f. n. under uppförande nämligen Mellringe sjukhus i Örebro,
mentalsjukhuset i Bollnäs samt sjukhusen i Sala för höggradigt psykiskt
efterblivna och i Katrineholm för s. k. psykopater. Tillkomsten av
sistnämnda fyra sjukhus vilka beräknas bli färdigställda under de båda
närmaste budgetåren, medför ett sammanlagt tillskott av närmare 2 200
nybyggda vårdplatser, varav 540 för psykiskt efterblivna, 250 för psykopater
och återstående knappt 1 400 för egentlig mentalsjukvård. Tillkomsten
av de nya sjukhusen i Sala och Katrineholm utgör betydelsefulla steg
på vägen mot en bättre differentiering av patientklientelet. Ett ytterligare
viktigt steg i samma riktning innebär 1961 års riksdags principbeslut om
inrättande av särskilda vårdenheter för mentalt sjuka barn och ungdomar.
Medel för uppförande av den första av dessa enheter vid Ulleråkers sjukhus
äskas för nästa budgetår. Jämsides med tillkomsten av dessa nya sjukhus
eller vårdenheter har en omfattande upprustning av de befintliga sjukhusen
påbörjats och i viss utsträckning genomförts. Jag vill i detta sammanhang
erinra om att för uppförande av nya mentalsjukhus och upprustning
av de befintliga sjukhusen sedan budgetåret 1950/51 t. o. m. innevarande
budgetår anvisats tillhopa omkring 375 000 000 kr. Av nämnda
belopp hänför sig större delen eller närmare 245 000 000 kr. till upprustning
av de befintliga sjukhusen och återstående drygt 130 000 000 kr. sålunda
till uppförande av nya mentalsjukhus.

Den upprustning och utbyggnad av mentalsjukvården som sålunda påbörjats
har visserligen medfört en utomordentligt angelägen standardhöjning
av de befintliga sjukhusen. Tillskottet av nybyggda platser har vidare,
då samtidigt medelbeläggningen totalt för samtliga sjukhus varit tämligen
konstant, medfört att åtminstone den mest besvärande överbeläggningen
kunnat reduceras. Denna har sålunda minskat från i genomsnitt för
alla sjukhus 14 procent av det s. k. godkända platsantalet år 1955 till omkring
3,5 procent år 1960.

Mot bakgrunden av vad jag förut anfört i fråga om vårdorganisatoriska
brister och föreliggande platsbehov samt alltjämt rådande beläggningsförhållanden
och byggnadsmässiga standard vid flertalet befintliga sjukhus

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

är emellertid nu uppnådda resultat att betrakta som en första etapp på
vägen att ge mentalsjukvården en materiell och personell standard som
motsvarar den moderna kroppssjukvården. Jag vill i detta sammanhang
framhålla att — även om viss osäkerhet kan råda beträffande möjligheterna
att åtminstone under de närmaste åren tillföra mentalsjukvården erforderligt
antal läkare — detta icke får hindra att materiellt tillfredsställande
vårdförhållanden tillskapas inom detta område. Det är därför utomordentligt
angeläget att den påbörjade upprustningen av hela mentalsjukvården
kan fullföljas och om möjligt intensifieras under de närmaste åren.

Delegationens förslag till byggnadsarbeten för nästa budgetår förutsätter
en medelsanvisning om 42 307 000 kr. I enlighet med vad jag förordade
vid min anmälan av motsvarande anslagsfrågor föregående år har delegationen
i samråd med byggnadsstyrelsen och medicinalstyrelsen utgått från
en ändrad anslagsmetodik. För ettvart av budgetåren 1961/62 och 1962/63
redovisas sålunda en mot den beräknade totala medelsförbrukningen svarande
investeringsram, varvid samtliga från tidigare budgetår kvarstående
reservationer upplöses och den nya medelsanvisningen sålunda motsvarar
skillnaden mellan ifrågavarande båda belopp. Det totala investeringsbehovet
under nämnda båda budgetår har sålunda beräknats till 61 162 000
resp. 71 211 000 kr., vartill kommer utrednings- och projekteringsmedel med
2 000 000 resp. 4 000 000 kr.

I detta sammanhang vill jag nämna, att delegationen nyligen också inkommit
med förslag till uppförande av nytt skolhem m. m. vid statens
skol- och yrkeshem på Salbohed samt nytt yrkeshem för flickor i Laxå såsom
ersättning för det nuvarande hemmet i Vänersborg. Förslaget har ansetts
böra ytterligare överarbetas i vissa delar. Jag har för avsikt föreslå
Kungl. Maj :t att uppdrag meddelas delegationen att vid projekteringen
fram till och med färdiga byggnadshandlingar överarbeta förslaget. Proposition
i ämnet beräknas kunna framläggas vid riksdagens höstsession. Byggnadsarbetena
torde därefter såsom delegationen föreslagit kunna påbörjas
under nästa budgetår.

De av delegationen beträffande mentalsjukhusen föreslagna särskilda
byggnadsåtgärderna m. m. redovisas i en härvid såsom bilaga fogad investeringsplan.
Vissa av dessa byggnadsobjekt har ansetts böra ytterligare
bearbetas. Då den vidare bearbetningen icke torde medföra några väsentliga
avsteg från nu framlagda förslag torde Kungl. Maj :t få godkänna den
slutliga utformningen av i delegationens investeringsplan redovisade byggnadsobjekt.

Vad först angår de nya mentalsjukhusen har delegationen
i samråd med Stockholms läns landsting och i huvudsaklig överensstämmelse
med de riktlinjer, som redovisades för 1961 års riksdag, framlagt
förslag till mentalsjukvårdens organisation i Stockholms lån. Förslaget,
som godtagits av Stockholms läns landsting, möjliggör att samtliga tre före -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

slagna nya vårdenheter kan lasarettsanslutas och innebär även i övrigt en
ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt mycket tillfredsställande lösning.
Vårdplatsbehovet för egentligt mentalt sjuka år 1970 uppskattas till 1 750
vårdplatser, motsvarande ungefär 2,7 promille av en då beräknad folkmängd
om 645 000 invånare. I en första utbyggnadsetapp beräknas detta behov
kunna tillgodoses — förutom enligt tidigare planer med 300 å 350 platser
vid Ulleråkers sjukhus — med dels 360 platser i anslutning till centrallasarettet
i Danderyd, dels 320 platser i anslutning till lasarettet i Norrtälje,
dels ock 540 platser i anslutning till ett beslutat nytt lasarett i Huddinge.

För mentalsjukhuset i Danderyd, som kan omedelbart anslutas till lasarettets
psykiatriska klinik, avses skola utnyttjas dels en del av det nuvarande
lasarettsområdet, dels ock ett omedelbart söder därom beläget område
som f. n. förvaltas av domänstyrelsen, över ifrågavarande markområde
skall emellertid enligt gällande regionplan framdragas en vägförbindelse
av motorvägskaraktär såsom förbindelseled mellan Norrtäljevägen och Uppsalavägen,
vilket ur såväl buller- som utrymmessynpunkt skulle omöjliggöra
den föreslagna förläggningen av mentalsjukhuset. Med hänsyn härtill
och då den omedelbart söder om nämnda tvärväg belägna s. k. Bergshamravägen
enligt nu gällande planer ändrats från lokaltrafikled till fyrfilig väg
av i det närmaste motorvägsstandard, har jag låtit undersöka möjligheterna
för en ändrad sträckning av ifrågavarande tvärväg. Enligt verkställd
utredning som redovisats vid sammanträde i inrikesdepartementet mellan
berörda parter har vissa ur trafiksynpunkt bättre alternativ för en nordligare
sträckning visat sig föreligga. Något ställningstagande till vilket alternatii
som därvid skulle vara ur olika synpunkter mest fördelaktigt erfordras
emellertid icke nu, så mycket mer som tillkomsten av en sådan tvärväg kan
beräknas ligga 25—30 år fram i tiden. Frågan om den slutliga sträckningen
av vägen bör bli föremål för ytterligare undersökningar och regionplanen
ändras i berörda hänseende. Med hänsyn härtill och då jag anser utomordentligt
angeläget, att mentalsjukhuset i Danderyd kan komma till stånd
snarast möjligt anser jag mig böra tillstyrka delegationens förslag i denna
del.

Det föreslagna mentalsjukhuset i Norrtälje har av förut anförda skäl
icke föranlett någon erinran från min sida. Med hänsyn till föreliggande
vårdbehov i länets norra del och då av länet vid Ulleråkers södra sjukhus
nu disponerade, delvis otillfredsställande vårdplatser endast bör bibehållas
under en övergångstid är det angeläget att också Norrtäljesjukhuset
kommer till stånd snarast möjligt.

Beträffande det föreslagna kombinerade lasarettet och mentalsjukhuset
i Huddinge har med hänsyn till den relativt närbelägna Södertörns flygflottilj
särskilda undersökningar företagits beträffande områdets lämplighet
ur bullersynpunkt. Enligt verkställd utredning kan uppkommande störningar
beräknas ligga icke oväsentligt under de bullernivåer, som vid be -

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

dömningen av motsvarande förhållanden vid det planerade Upplands-Väsbysjukhuset
ansågs vara tolerabla. Då vidare någon möjlighet att förlägga
det föreslagna sjukhuset till annan plats inom sjukvårdsområdet icke visat
sig föreligga har jag — med beaktande jämväl av de stora fördelarna ur
vårdsynpunkt att erhålla en direkt samordning mellan ett mentalsjukhus
och lasarett i likhet med landstinget och medicinalstyrelsen ansett mig
kunna godtaga den föreslagna placeringen.

Beträffande villkoren för ett samarbete med landstinget bör såsom delegationen
och landstinget förutsatt i tillämpliga delar gälla de riktlinjer
som godtogs av riksdagen beträffande avtalet om en gemensam sjukhusanlaggnmg
i Upplands Väsby och som också legat till grund för det nyligen
godkända avtalet med Örebro läns landsting om driften av Mellringe sjukhus
i Örebro.

Byggnadsarbetena vid psykopatsjukhuset i Katrineholm beräknas kunna
vara helt avslutade under våren 1963. Såsom anmäldes för 1961 års riksdag
innebär detta att sjukhuset kan färdigställas omkring ett halvt år tidigare
än förut beräknats. Med hänsyn härtill och då ianspråktagandet av
ifrågavarande sjukhus kommer att innebära en ur skilda synpunkter synnerligen
angelägen avlastning från de övriga mentalsjukhusen har jag intet
att erinra mot av delegationen beräknad medelsförbrukning.

Falbygdens sjukhus, som började beläggas under våren 1961, beräknas
vara helt ianspråktaget under loppet av innevarande budgetår. Enligt nu
redovisade beräkningar torde kostnaderna för sjukhuset kunna reduceras
från 31 000 000 till 28 000 000 kr. Mot för ändamålet beräknad medelsförbrukning
har jag ingen erinran.

Beträffande Mellringe sjukhus i Örebro vill jag erinra om att Kungl.
Maj:t den 29 december 1961 i enlighet med beslut vid 1961 års riksdags
höstsession godkänt avtal med Örebro läns landsting angående landstingets
övertagande av driften vid sjukhuset fr. o. m. den 1 januari 1962. Under
hösten 1962 torde omkring 420 av sjukhusets 717 vårdplatser kunna börja
beläggas medan återstående delar av sjukhuset kan beräknas vara färdigställda
hösten 1963.

De egentliga byggnadsarbetena vid det nya sjukhuset i Sala för höggradigt
psykiskt efterblivna kan beräknas vara avslutade under hösten 1963
och sjukhuset i dess helhet våren 1964.

Såsom jag förutskickade vid 1961 års riksdag har etapp III av byggnadsarbetena
för sjukhuset i Bollnäs, vilken etapp omfattar samtliga sju
vårdpaviljonger, uppdelats i fem deletapper. Den första av dessa omfattar
två vårdpaviljonger, den andra en, den tredje två och de båda övriga vardera
en paviljong. Dessa deletapper beräknas bli slutförda resp. våren
1962, hösten 1962, våren 1963, hösten 1963 och våren 1964. Efter färdigställandet
av andra deletappen torde sex avdelningar med omkring 180
vårdplatser kunna börja beläggas. Sedan fråga uppkommit om att låta

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 7962

Gävleborgs läns landsting övertaga driften av sjukhuset har landstinget enligt
skrivelse till inrikesdepartementet bemyndigat förvaltningsutskottet
att — därest avtal med staten om landstingets övertagande av driften
vid sjukhuset ansåges böra komma till stånd — å landstingets vägnar
träffa sådant avtal. För egen del har jag av skäl som anfördes i propositionen
om Mellringeavtalet intet att erinra mot en sådan lösning. Jag förordar
därför att — om förutsättningar härför befinnes föreligga — det
får ankomma på Kungl. Maj :t att i huvudsaklig överensstämmelse med de
riktlinjer som godtagits av riksdagen i fråga om Mellringeavtalet med landstinget
träffa avtal i hithörande frågor. Till av delegationen väckt fråga om
sjukhusets benämning är jag i detta sammanhang icke beredd att taga
ställning.

Vad härefter angår förslagen till byggnadsåtgärder vid de befintliga
mentalsjukhus en m. ni. bär delegationen utarbetat
principplaner för den fortsatta upprustningen av ytterligare två äldre sjukhus
nämligen Umedalens och Furunäsets sjukhus. Vårdplatsbehovet inom
upptagningsområdet för Umedalens sjukhus, d. v. s. Västerbottens län kan
med utgångspunkt från av mig förut angivna riktlinjer beräknas till högst
800 platser. Härtill kommer dock omkring 40 platser för tbc-fall med hemortsrätt
inom andra upptagningsområden. Vid delegationens överläggningar
med landstinget rörande vårdorganisationen har övervägts möjligheterna
att uppdela vårdplatserna på två vårdenheter i anslutning till lasaretten
i Umeå och Skellefteå. Enligt vad landstinget framhållit kan emellertid
tillräckliga markområden för en sådan lösning icke erhållas. Med
hänsyn härtill och då en uppdelning av Umedalens sjukhus med förläggning
av en mindre enhet, närmast avsedd för forskning och undervisning
i psykiatri, i anslutning till Umeå lasarett ur flera synpunkter skulle innebära
en mindre tillfredsställande lösning, har jag funnit mig kunna tillstyrka
delegationens förslag att förlägga samtliga vårdplatser för de vuxna
egentligt mentalt sjuka till Umedalens sjukhus. Däremot anser jag i likhet
med delegationen lämpligt, att den av 1961 års riksdag i princip beslutade
barn- och ungdomsavdelningen om cirka 25 platser förlägges i anslutning
till lasarettet i Umeå.

Uppskattningen av vårdplatsbehovet inom Norrbottens län har verkställts
— förutom enligt inledningsvis angivna principer — också med utgångspunkt
från en av Norrbottens läns landsting verkställd inventeiing av
antalet mentalt sjuka av olika kategorier inom länet. Enligt landstingets inventering
skulle platsbehovet uppgå till cirka 1 100, medan motsvarande
behov enligt 1956 års reviderade generalplan, 4-promilleregeln och av delegationen
verkställda inventeringar av på mentalsjukhus inneliggande patienter
kan uppskattas till resp. 906, 1 050 och 830. Vid landstingets inventering
har emellertid någon uppdelning av patienterna på egentligt mentalt
sjuka och s. k. lättskötta icke verkställts. Med hänsyn bl. a. härtill men

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

med beaktande av den relativt höga psykiska morbiditet, som landstingets
utredning visat föreligga, anser jag i likhet med delegationen, att vårdorganisationen
tills vidare bör planeras för i runt tal 1 000 vårdplatser.

Enligt av delegationen verkställd inventering av byggnadsbeståndet vid
Furunäsets sjukhus kan omkring 750 moderna vårdplatser utvinnas. Landstinget
har för sin del ansett önskvärt att också i övrigt erforderliga platser
inom länet koncentreras i anslutning till Furunäsets sjukhus och i första
band förlägges vid landstingets vårdhem för lättskötta i öjebyn. En sådan
organisation skulle emellertid innebära en lösning av vårdorganisationen
som går i rakt motsatt riktning mot de principer — d. v. s. i möjligaste mån
mindre och lasarettsanslutna enheter — som varit grundläggande vid ställningstagande
under senare år till motsvarande organisationsfrågor. Jag vill
i sammanhanget erinra om att enligt mentalsjukvårdsdelegationens år 1958
framlagda förslag till vårdorganisation Furunäsets sjukhus skulle reduceras
till 600 platser och ett nytt sjukhus om 400 platser förläggas i anslutning
till lasarettet i Kalix. Även andra alternativ är givetvis tänkbara. En
anslutning till länets centrallasarett i Boden ligger av flera skäl nära till
hands men också lasaretten i Gällivare och Kiruna, d. v. s. i de inre delarna
av länet, kan komma i fråga för en sådan anslutning. Med hänsyn härtill
och då en koncentration till länets sydöstra del av samtliga vårdresurser
beträffande såväl egentligt mentalt sjuka som lättskötta torde medföra avsevärda
olägenheter ur flera synpunkter anser jag starka skäl tala för att
den ytterligare vårdenhet om (1 000—750) 250 platser som erfordras förlägges
till annan plats i länet och i anslutning till ett lasarett.

Något ställningstagande till frågan om placeringen av denna andra vårdenhet
synes emellertid icke nu påkallat. Det bör ankomma på delegationen
att med utgångspunkt från nu angivna riktlinjer och efter fortsatt samråd
med landstinget framlägga förslag till lösning av denna del av organisationsfrågan.

I samband med framläggandet av en plan för upprustningen av Sundby
sjukhus har delegationen ånyo berört frågan om mentalsjukvårdens organisation
i Södermanlands län. För länets eget vårdbehov samt för vård under
en övergångstid av utomlänspatienter erfordras (750 + 700) 1 450 vårdplatser.

Enligt för 1961 års riksdag redovisade planer skulle vårdbehovet tillgodoses
med 280 vårdplatser vid ett nytt sjukhus i Nyköping och till återstående
del, 470 platser, tills vidare vid Sundby sjukhus, som emellertid också
måste under en övergångstid svara för en del av vårdbehovet — omkring
700 platser — inom Stockholms, Örebro och Västmanlands län. Då Sundby
sjukhus enligt verkställd byggnadsinventering kan efter en upprustning
beräknas erhålla 600 platser skulle, inkl. sekundäravdelningarnas 240 platser,
omkring (600 + 280 + 240) 1 120 platser finnas tillgängliga för att täcka
ifrågavarande vårdbehov. Upprustningen av Sundby sjukhus måste emel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

lertid ske successivt. Då vidare beslutade nya mentalsjukhus beräknas tillkomma
i såväl Stockholms som Västmanlands län under upprustningsperioden
samt ett antal patienter nu vårdas utom länet kan jag i likhet med
delegationen ej förorda att nya vårdpaviljonger uppföres vid Sundhy sjukhus.
Av nämnda 600 platser vid sjukhuset kan emellertid endast 120 beräknas
bli upprustade i sådan omfattning att de kan anses motsvara nu
gällande standardkrav. Med hänsyn härtill och då befolkningsunderlaget
inom upptagningsområdet för det nya sjukhuset i Nyköping — f. n. cirka
95 000 invånare — under de närmaste åren beräknas öka till drygt 106 000,
vill jag förorda, att det nya sjukhuset erhåller 330 vårdplatser. Förslaget
innebär också ett tillmötesgående av landstingets synpunkter i denna fråga.

På grundval av för 1961 års riksdag redovisade principplaner har delegationen
nu framlagt byggnadsplaner för S:t Sigfrids och Restads sjukhus.
Mot dessa har jag i princip intet att erinra. Beträffande S:t Sigfrids sjukhus
vill jag nämna, att byggnadsplanen förutsätter dels att en befintlig
vårdpaviljong för psykopater på längre sikt skall utgå, dels att — om så
skulle visa sig lämpligt — möjligheter föreligger att tillmötesgå från landstingets
sida framförda önskemål att på grund av lasarettets begränsade utbyggnadsmöjligheter
förlägga en lasarettspsykiatrisk klinik till området i
nära anslutning till sjukhusets medicinska centrum.

De på grundval av upprättade huvudhandlingar nu redovisade kostnadsberäkningarna
för forskningsavdelningarna vid Vlleråkers och S:t Lars’
sjukhus har visat sig betydligt överstiga de tidigare preliminärt uppskattade
kostnaderna. Anledningen härtill är bl. a. att de preliminära byggnadsprogram
som redovisades för föregående års riksdag upprättades innan
professuren i tung psykiatri tillsatts och ämnesområdet för laboratorstjänsten
fastställts. För att bereda erforderligt utrymme för undervisningen
har vidare trots att platsantalet vid vårdavdelningarna minskats från 30
till 26 viss utökning av bilokaler och kommunikationsutrymmen visat sig
erforderlig. Jag vill emellertid framhålla att beträffande forskning och undervisning
framförda önskemål om utökade lokaler efter ingående överläggningar
kunnat reduceras med omkring en tredjedel. Såväl medicinska
fakulteterna som medicinalstyrelsen och direktionerna har godtagit nu
föreliggande förslag. Med hänsyn härtill och då jag anser utomordentligt
angeläget för hela mentalsjukvården att dessa forskningsavdelningar snarast
kommer till stånd finner jag mig också för egen del böra tillstyrka
förslagen.

I enlighet med den byggnadsplan för Mariebergs sjukhus som redovisades
för 1961 års riksdag har delegationen vidare framlagt förslag om upprustning
av vårdpaviljongen Ml vid sjukhuset. Paviljongen, som f. n. inrymmer
282 vårdplatser, beräknas enligt förslaget komma att erhålla sex avdelningar
om vardera 30 platser, delvis uppdelade på två vårdgrupper om
14 resp. 16 platser. Kostnaderna beräknas på grundval av upprättade hu -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

vudhandlingar till 3 600 000 kr., d. v. s. 20 000 kr. per vårdplats. Förvaltningsutskottet
i Värmlands län har emellertid ifrågasatt om godtagbara
vårdavdelningar kan erhållas inom paviljongen och icke ansett sig kunna
tillstyrka en ombyggnad. För egen del vill jag framhålla att paviljongen
efter en ombyggnad skulle komma att erhålla vårdavdelningar som med
hänsyn till sin allmänna vårdstandard blir väl jämförbara med de nya sjukhusens.
Anläggningskostnaden för en ny vårdpaviljong kan beräknas till
cirka 28 000 kr. per vårdplats. Med hänsyn härtill vill jag förorda, att förnyade
överläggningar upptages med landstinget. Om paviljongen befinnes
icke böra upprustas i enlighet med delegationens förslag, bör endast begränsade
åtgärder vidtagas och paviljongen så småningom utgå ur sjukhusets
vårdorganisation. Då emellertid lämpligheten av att uppföra ytterligare nya
vårdpaviljonger vid detta stora och ur sjukvårdsorganisatorisk synpunkt
mindre väl belägna sjukhus kan starkt ifrågasättas, bör i sådant fall sjukhusets
platsantal i motsvarande mån minskas och eventuella ersättningsplatser
uppföras på annan ort.

Mot delegationens förslag till uppförande av den vid 1961 års riksdag i
princip beslutade vårdenheten vid Ulleråkers sjukhus för barn och ungdomar
om 52 platser har jag i huvudsak intet att erinra. Med hänsyn till avsaknaden
av vårdmöjligheter för detta klientel vill jag framhålla angelägenheten
av att byggnadsarbetena snarast möjligt påbörjas.

Förslaget till avtal med Grangärde kommun om anslutning av sekundäravdelningen
i Pärlby till kommunens vattenledningsverk anser jag mig på
av delegationen anförda skäl kunna godtaga.

Delegationens förslag till byggnadsåtgärder i övrigt har i och för sig icke
givit anledning till erinran från min sida. De i delegationens förslag till investeringsplan
upptagna byggnadsobjekten — som jag här i princip godkänt
— förutsätter ett medelsbehov av drygt 71 000 000 kr. Under budgetåret
1960/61 uppnåddes en byggnadsvolym av cirka 47 000 000 kr. För innevarande
år har en ram fastställts för byggnadsverksamheten om 65 000 000
kr. men delegationen beräknar nu den faktiska investeringsvolymen till endast
61 000 000 kr. Med hänsyn härtill och mot bakgrunden av rådande
konjunkturläge beräknar jag investeringsvolymen för nästa budgetår till
65 000 000 kr. Med hänsyn till erfarenhetsmässigt uppkommande eftersläpningar
torde detta icke innebära något reellt hinder för fullföljande av de avdelegationen
framförda byggnadsobjekten. Det är emellertid angeläget, att
projekteringen av nya byggnadsobjekt drives med all kraft så att en reserv
av färdigprojekterade byggnadsföretag finnes tillgänglig, om konjunkturläget
skulle försämras. Då reservationen vid utgången av innevarande budgetår
kan uppskattas till cirka 32 900 000 kr., erfordras sålunda för nästa
budgetåret en medelsanvisning om (65 000 000 — 32 900 000) 32 100 000 kr.

Projekteringskostnaderna bör fr. o. m. nästa budgetår bestridas från investeringsanslaget
till vissa projekteringskostnader.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Fr. o. m. samma budgetår bör vidare kostnaderna för mentalsjukvårdsberedningens
och dess delegationers allmänna utredningsverksamhet bestridas
från ett särskilt å driftbudgeten uppfört förslagsanslag. Jag förordar,
att för ändamålet beräknas 1 500 000 kr.

II. Utrustning av nya mentalsjukhus in. m.

Förslag av medicinalstyrelsen

Medicinalstyrelsen hemställer i skrivelse den 7 december 1961 efter samråd
med mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation,
att ett belopp av 1 178 100 kr. anvisas för budgetåret 1962/63 under
reservationsanslaget till utrustning av nya mentalsjukhus m. m. Styrelsens
anslagsäskanden omfattar utrustning av ombyggda och renoverade lokaler.
Till grund för samtliga äskanden föreligger av resp. sjukhusdirektioner
överlämnade utrustningsförslag eller preliminära uppgifter om erforderligt
medelsbehov. Beträffande förslag, som ännu ej granskats av centrala sjukvårdsberedningen
har styrelsen föreslagit endast preliminära belopp, vilka
beräknats så att de slutliga beloppen efter granskningen icke torde komma
att understiga de preliminära. Styrelsen anför i huvudsak följande.

Psykiatriska sjukhuset i Stockholm. För utrustning av medicinskt centrum,
omfattande jämväl expeditioner för kontor och läkare m. fl., har preliminärt
anvisats 20 000 kr. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker för
ändamålet 51 500 kr.

I utrustningsförslaget har icke beräknats medel för anskaffning av medicinsk
utrustning. Sjukhuset har anmält ett behov av preliminärt 72 000 kr.
för sådan utrustning. I avvaktan på utrustningsförslag bör 40 000 kr. preliminärt
anvisas.

Sedan tidigare byggnadsplaner ändrats, beräknas vårdavdelningarna
Kv 6 och 8 bli färdigrenoverade under nästkommande budgetår. Utrustningsförslag
föreligger ännu icke. I avvaktan härpa bör 50 000 kr. preliminärt anvisas
för ändamålet.

Sammanlagt bör sålunda (31 500 + 40 000 + 50 000) 121 500 kr. anvisas.

Ulleråkers sjukhus i Uppsala. För förnyelse och komplettering av utrustningen
för paviljongerna Mil och K14 efter renovering har direktionen
framlagt ett utrustningsförslag å 280 000 kr. I avvaktan på granskning
av förslaget bör preliminärt 200 000 kr. anvisas.

Sundby sjukhus vid Strängnäs. För utrustning av administration och
medicinskt centrum efter ombyggnad har preliminärt anvisats 150 000 kr.
Slutligt belopp kan icke föreslås, enär utrustningsförslaget ännu icke färdiggranskats.

Västra Ny sjukhus i Motala. För utrustning av tillbyggnad till gymnastikhus
och av samlingssal in. in. har preliminärt anvisats 25 000 kr. Centrala
sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning av utrustningsförslag,

92 Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

att 45 600 kr. anvisas för ändamålet. Ytterligare 20 600 kr. bör sålunda anvisas.

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö. Sedan renovering av två vårdavdelningar i
paviljong M4 avslutats, erfordras medel för modernisering och komplettering
av utrustningen. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter granskning
av utrustningsförslag ett belopp av 62 100 kr. för utrustning av dessa
avdelningar.

För utrustning av paviljong MK41 efter renovering av fyra vårdavdelningar
och nio personalbostadsrum har direktionen framlagt ett utrustningsförslag
å 163 500 kr. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter
granskning av förslaget 148 500 kr. för ändamålet.

Sammanlagt bör sålunda (62 100 + 148 500) 210 600 kr. anvisas.

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik. För utrustning av paviljongerna K33,
17N och ö samt 19N och ö efter renovering har direktionen framlagt utrustningsförslag
om sammanlagt 159 400 kr. I avvaktan på centrala sjukvårdsberedningens
granskning av dessa förslag bör 130 000 kr. preliminärt
anvisas.

S:t Lars’ sjukhus i Lund. Pågående ombyggnads- och renoveringsarbeten
beträffande paviljong K44 beräknas vara avslutade under hösten 1962. Efter
granskning av ett av direktionen upprättat utrustningsförslag tillstyrker
centrala sjukvårdsberedningen, att 184 600 kr. anvisas för paviljongens
utrustning. Medicinalstyrelsen föreslår, att nämnda belopp anvisas.

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg. I samband med renovering av dagrum
vid sjukhuset har medel anvisats för förbättring av möbleringen. Fortfarande
återstår sjutton dagrum att renovera. Renoveringen av dessa beräknas
kunna slutföras först efter många år, beroende på att slutlig generalplan
för sjukhusets ombyggnad icke föreligger. Rummens möblering är emellertid
så omodern och försliten, att den icke motsvarar nutida krav. Från
sjukhuset har därför inkommit förslag till ny utrustning. Centrala sjukvårdsberedningen
tillstyrker efter granskning 70 000 kr. för ändamålet. Medicinalstyrelsen
föreslår, att detta belopp anvisas.

För utrustning av kiosk och serveringslokal har anvisats 9 600 kr. Lokalerna
har emellertid utarrenderats utan inventarier, varför större delen av
anslaget icke behövt tagas i anspråk för avsett ändamål. Ett belopp av 7 800
kr. kan därför återlevereras.

Restads sjukhus i Vänersborg. För utrustning av kyrksalen efter renovering
har preliminärt anvisats 25 000 kr. Efter granskning av direktionens
utrustningsförslag föreslår centrala sjukvårdsberedningen, att 41 200 kr.
beräknas för ändamålet. Ytterligare 16 200 kr. bör sålunda anvisas.

Källshagens sjukhus i Vänersborg. Sedan personalens samlingslokaler
genomgått renovering, har direktionen överlämnat ett utrustningsförslag
beträffande möbler in. in. Centrala sjukvårdsberedningen tillstyrker efter
granskning av förslaget, att 8 800 kr. anvisas för ändamålet. Medicinalstyrelsen
föreslår, att detta belopp anvisas.

Västra Marks sjukhus i Örebro. I samband med vissa ombyggnadsarbeten
i administrationsbyggnaden har tre enkelrum och två dubbfetter för personal
renoverats. Möbler och annan utrustning i rummen behöver bytas ut

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

och kompletteras. Utrustningsförslag har ännu icke upprättats, men diiektionen
har preliminärt anmält ett behov av 10 000 kr. för ändamålet. Föi
utrustningens påbörjande bör preliminärt anvisas 7 000 kr.

Gullberna sjukhus i Karlskrona. Sedan davarande utrustningskommittén
för sinnessjukhusens utrustning slutfört utrustningen av Gullberna sjukhus
återstår av de till medicinalstyrelsens förfogande ställda medlen för
ändamålet ett belopp av 3 400 kr., vilket kan återredovisas. Av det av riksdagen
för sjukhusets utrustning beviljade beloppet återstår därutöver 20 000
kr., vilket belopp Kungl. Maj :t dock icke ställt till medicinalstyrelsens förfogande.
Även detta belopp föreslås återredovisat.

Beträffande inköp av viss medicinsk utrustning anför styrelsen
vidare följande.

Direktionen för S:ta Maria sjukhus har gjort framställning om medel för
anskaffning av ny eeg-apparat. Sjukhusets nuvarande apparat har varit i
bruk i drygt tio år och är så försliten, att det icke lönar sig att reparera den.
Direktionen föreslår inköp av en 16-kanalig apparat jämte frekvensanalysator.
Kostnaden beräknas till cirka 40 000 kr. för eeg-apparaten och cirka
20 000 kr. för frekvensanalysatorn.

Medicinalstyrelsen, som anser sig f. n. icke böra tillstyrka framställningen
om inköp av frekvensanalysator, tillstyrker utbyte av eeg-apparaten. För
ändamålet bör anvisas 40 000 kr.

Direktionen för Säters sjukhus har gjort framställning om medel för
komplettering av sjukhusets röntgenutrustning med specialapparat för
skall- och skelettfotografering.

Medicinalstyrelsen tillstyrker framställningen och föreslår, att 30 000 kr.
anvisas för ändamålet.

Styrelsen föreslår vidare, att — liksom under de närmast föregående
budgetåren — 150 000 kr. anvisas för inköp av annan medicinsk utrustning.

Sammanlagt erfordras sålunda för anskaffande av röntgenapparatur och
annan medicinsk utrustning ett belopp av (40 000 + 30 000 + 150 000)
220 000 kr.

Det totala medelsbehovet skulle i enlighet härmed uppgå till
(121 500 + 200 000 + 20 600 + 210 600 + 130 000 + 184 600 + 70 000 +
16 200 + 8 800 + 7 000 + 220 000 — 7 800 — 3 400) 1 178 100 kr.

Förslag av mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och
utrustningsdelegation

Efter samråd med mentalsjukvårdsberedningen framlägger mentalsjukvårdsberedningens
byggnads- och utrustningsdelegation i skrivelse den
19 december 1961 förslag till utrustning av dels nya mentalsjukhus
och dels ny uppförda byggnader vid befintliga
sjukhus.

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

Delegationen anför i huvudsak följande.

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater. Sjukhuset, som kommer
att inrymma 245 vårdplatser, beräknas vara till största delen färdigbyggt
och inflyttningsklart under hösten 1963. I avvaktan på slutförandet
av pågående utarbetning av utrustningsförslag bör tills vidare ett preliminärt
beräknat belopp anvisas. Detta torde kunna beräknas med ledning av
de i prop. 1961:197 beräknade kostnaderna för utrustning av Mcllringe
sjukhus i Örebro — 4 500 kr. per vårdplats — även om utrustningslcostnaderna
för psykopatsjukhuset torde komma att överstiga kostnaderna för
andra mentalsjukhus. Delegationen föreslår, alt tills vidare 1 000 000 kr.
anvisas för ändamålet.

Falbygdens sjukhus. Genom beslut den 22 september 1961 har Kungl.
Maj :t bemyndigat medicinalstyrelsen att av stiftelsen Falbygdens hyresbostäder
förhyra 81 enrumslägenheter för uthyrning till elever och vikarier
vid Falbygdens sjukhus. Det har förutsatts, att statsverket skall bestrida
kostnaderna för utrustning av bostäderna. Enligt av delegationen upprättat
utrustningsförslag uppgår kostnaderna till 130 000 kr. Delegationen
föreslår, att nämnda belopp anvisas för nästkommande budgetår.

Sjukhuset i Bollnäs. Med bifall till av Kungl. Maj :ts i prop. 1960: 93 och
1961: 66 framlagda förslag beslöt 1960 resp. 1961 års riksdag, att för budgetåren
1960/61 och 1961/62 anvisa sammanlagt (224 000 + 310 000)
534 000 kr. för anskaffning av utrustning för sjukhuset. Arbetet med upprättandet
av utrustningsförslag är ännu icke avslutat. Med utgångspunkt
från de ovan tillämpade beräkningsgrunderna — 4 500 kr. per vårdplats —
skulle kostnaderna för utrustning av sjukhuset, som kommer att inrymma
660 vårdplatser, uppgå till omkring 3 000 000 kr. Byggnadsetapp II, som
omfattar bl. a. kök och medicinskt centrum, beräknas vara helt slutförd
under hösten 1962. Vid samma tidpunkt beräknas tre paviljonger vara färdigställda.
Därefter kan sjukhuset delvis börja beläggas.

Den största delen av utrustningskostnaden kommer sålunda att falla på
nästkommande budgetår. Utöver tidigare anvisade medel bör i avvaktan på
utrustningsförslagets färdigställande tills vidare anvisas ytterligare
2 200 000 kr.

Sjukhuset i Sala för vård av höggradigt psykiskt efterblivna. Sjukhuset,
som kommer att inrymma 540 vårdplatser, beräknas vara färdigbyggt under
andra halvåret 1963. Då vissa byggnader torde vara färdigställda redan under
första halvåret bör en stor del av utrustningen anskaffas under nästa
budgetår.

Med utgångspunkt från de i det föregående tillämpade beräkningsgrunderna,
4 500 kr. per vårdplats, kan kostnaderna för utrustning av sjukhuset
preliminärt beräknas till omkring 2 430 000 kr. Delegationen föreslår, att
tills vidare 1 300 000 kr. anvisas för påbörjande av utrustningen.

För utrustning av nya sjukhus uppgår medelsbehovet enligt
nämnda beräkningar sålunda till (1 000 000 + 130 000 + 2 200 000 +

1 300 000) 4 630 000 kr.

Birgittas sjukhus. För utrustning av byggnader för samlingssal in. m.
samt arbets- och rörelseterapilokaler har för budgetåret 1960/61 tills vidare
anvisats sammanlagt 255 000 kr. Efter granskning av sjukhusets utrust -

Kungl. Maj.ts proposition nr 7(1 år 1962

ningsförslag om sammanlagt (147 200 + 142 800 + 21 500) 311 500 kr. har
delegationen fastställt de belopp, som bör anvisas för ifrågavarande ändamål,
till sammanlagt (86 600 + 106 100 + 18 500) 211 200 kr. Mellanskillnaden
(255 000 — 211 200) 43 800 kr. återredovisas nedan.

Efter förhandlingar mellan medicinalstyrelsen och delegationen samt Vadstena
stad har preliminär överenskommelse träffats om överlåtelse till staden
av visst markområde, tillhörigt Birgittas sjukhus. Staden har därvid
åtagit sig ombesörja, att ett personalbostadshus om 40 enkelrum och 3
dubbletter uppföres å området och uthyres i sin helhet till statsverket att
disponeras för sjukhusets räkning. Det har förutsatts, att statsverket skall
bestrida kostnaderna för utrustningen av dessa bostäder. Sedan viss kompletterande
utredning slutförts, torde förslag i ärendet kunna underställas
statsmakternas prövning inom sådan tid, att bostadshuset kan färdigställas
under nästföljande budgetår. Efter granskning av ett av sjukhuset upprättat
utrustningsförslag, föreslår delegationen, att ett belopp av 75 000 kr. anvisas
för utrustning av bostadshuset.

För utrustning vid Birgittas sjukhus bör sålunda (75 000 — 43 800)
31 200 kr. anvisas.

Vipeholms sjukhus. En vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna
barn, omfattande tre paviljonger med sammanlagt 60 vårdplatser och en
byggnad för administration m. m., är under uppförande och beräknas bli
färdigställd sommaren 1963. Sjukhuset har ännu icke framlagt något utrustningsförslag.
Med utgångspunkt från den normala kostnaden för utrustning
av nya paviljonger vid befintliga sjukhus — 2 400 kr. per vårdplats
— skulle kostnaden för utrustningen av enbart vårdpaviljongerna
uppgå till 144 000 kr. Delegationen, som för innevarande budgetår bemyndigats
att för ifrågavarande utrustningsändamål utlägga beställningar om
200 000 kr., föreslår nu, att motsvarande belopp anvisas i avvaktan på utrustningsförslag
och granskning av detta.

S:t Jörgens sjukhus. För budgetåret 1960/61 samt för innevarande budgetår
har tills vidare anvisats sammanlagt 521 000 kr. för utrustning av
en byggnad för administration och medicinskt centrum. Från sjukhuset
har framlagts ett utrustningsförslag å 886 000 kr. Delegationen föreslår, att
567 000 kr. anvisas. Därvid har delegationen tills vidare låtit anstå med utrustningen
av ett för ett eventuellt isotoplaboratorium avsett materialrum
i avbidan på närmare undersökning om behovet av ett sådant laboratorium.
Utrustningskostnaden härför har preliminärt beräknats till 27 000 kr.

Sjukhusets direktion har hemställt, att en ny telefonväxel installeras i för
ändamålet avsedda lokaler i den nya administrationsbyggnadcn. Sjukhusets
nuvarande växel, som är utbyggbar för 200 anknytningar, är installerad
i portvaktsstugan, vilken planenligt skall rivas. Efter nu avsedd utbyggnad
av sjukhuset beräknas växelns anknytningsmöjligheter vara helt
utnyttjade. Om denna växel bibehålies och flyttas till de nya lokalerna,
vilket beräknas kosta omkring 25 000 kr., kan en utökning av antalet anknytningar
sålunda icke komma till stånd vid en eventuell ytterligare utbyggnad
av sjukhuset. Det synes därför lämpligt, att en växel med större
kapacitet än den nuvarande installeras i administrationsbyggnadcn. De
närmast ifrågakommandc växeltyperna är OS 400 och A 333, vilka är utbyggbara
för resp. 400 och 270 anknytningar. Den senare växeltypen är
under projektering och av modernare konstruktion än den förra. Kostna -

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

derna beräknas för båda växeltyperna uppgå till 65 000 kr., varvid 44 600
kr. avräknats för den befintliga växeln.

Utöver tidigare anvisade medel för utrustning av administrationsbyggnaden
erfordras i enlighet härmed (567 000 — 521 000 + 65 000) 111 000 kr.

För utrustning av byggnaden för samlingssal har för innevarande budgetår
tills vidare anvisats ett belopp av 115 000 kr. Efter granskning av sjukhusets
utrustningsförslag om 135 000 kr. föreslår delegationen, att kostnaden
för ändamålet fastställes till 105 200 kr. eller 9 800 kr. mindre än det
anvisade beloppet.

För utrustning av vardpaviljong MK3 har vidare för innevarande budgetår
tills vidare anvisats 302 000 kr. Efter granskning av sjukhusets utrustningsförslag
om 444 000 kr. föreslår delegationen, att kostnaden för
ändainalet fastställes till 289 000 kr. eller 13 000 kr. mindre än det anvisade
beloppet.

Med bifall till Kungl. Maj :ts i prop. nr 66 framlagda förslag beslöt 1961
års riksdag, att en vårdpaviljong benämnd MK4 om 116 vårdplatser samt
en byggnad för arbets- och rörelseterapi skulle uppföras. Arbetena beräknas
kunna påbörjas våren 1962. Vidare har i delegationens anslagsäskanden
för nästa budgetår beträffande vissa byggnadsarbeten föreslagits uppförande
vid sjukhuset av ett personalbostadshus om 32 enkelrum och 8 lägenheter
om vardera 1 rum och kokvrå samt sovalkov och badrum. Arbetena
med denna byggnad beräknas kunna igångsättas hösten 1962. Då här
avsedda byggnader kan väntas bli färdigställda under hösten 1963, bör utrustningen
förberedas och en del inköp verkställas redan under nästkommande
budgetår. Delegationen föreslår därför, att tills vidare 300 000 kr.
anvisas för ändamålet.

I enlighet med det anförda bör för utrustning av nyuppförda byggnader
vid S:t Jörgens sjukhus anvisas (111 000 — 9 800— 13 000 + 300 000)
388 200 kr.

Mariebergs sjukhus. För budgetåret 1960/61 har tills vidare anvisats
177 100 kr. för utrustning av nybyggnader för samlingssal och arbetsterapi.
Efter granskning av sjukhusets utrustningsförslag om sammanlagt (127 500
+ 241 500) 369 000 kr. föreslår delegationen, att 92 800 kr. anvisas för samlingssalsbyggnaden
och 178 200 kr. för arbetsterapibyggnaden eller tillhopa
271 000 kr. Sålunda erfordras ytterligare (271 000 — 177 100) 93 900 kr.
för ifrågavarande ändamål.

Säters sjukhus. Med bifall till av Kungl. Maj :t i prop. nr 93 framlagda
förslag beslöt 1960 års riksdag, att två nya vårdpaviljonger, benämnda MK2
och MK3 — vardera med tre vårdavdelningar om 30 platser — skulle uppföras
vid sjukhuset. Arbetena beräknas vara avslutade under juli 1963.
Sjukhusdirektionen har framlagt ett utrustningsförslag om 387 000 kr.
Detta förslag var emellertid icke fullständigt. Efter komplettering av förslaget
föreslår delegationen, att 430 000 kr. anvisas för ändamålet.

För budgetåret 1960/61 har tills vidare anvisats ett belopp av 10 400 kr.
för utrustning av en byggnad för servering och försäljning. Delegationens
granskning av sjukhusets utrustningsförslag har givit vid handen, att det
anvisade beloppet är tillfyllest.

För utrustning av nybyggnader vid Säters sjukhus erfordras sålunda
430 000 kr.

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

Sidsjöns sjukhus. Delegationen har i sina anslagsäskanden för nästa budgetår
bl. a. hemställt om medel för uppförande av en serveringslokal samt
byggnad för omklädningsrum vid sjukhusets idrottsplats. Vid bifall härtill
beräknas arbetena kunna igångsättas i början av nästkommande budgetår
och vara avslutade i april 1963. Något utrustningsförslag har ännu icke
framlagts. Delegationen föreslår, att tills vidare 15 000 kr. anvisas för ändamålet,
varvid utrustningen av serveringslokalen beräknats till samma belopp
som för ovan angivna motsvarande byggnad vid Säters sjukhus.

För utrustning av nyuppförda byggnader vid befintliga
sjukhus erfordras sålunda (31 200 + 200 000 +388 200 +
93 900 + 430 000 + 15 000) 1 158 300 kr.

Det totala medelsbehovet nästa budgetår för utrustning av
dels nya mentalsjukhus och dels nyuppförda byggnader vid befintliga sjukhus
skulle i enlighet härmed uppgå till (4 630 000 + 1 158 300) 5 788 300 kr.

Därest föreslagen höjning av den allmänna varuskatten genomföres
fr. o. m. den 1 januari 1962, bör motsvarande uppräkning ske av de i det
föregående slutligt redovisade delbeloppen för resp. byggnadsföretag i den
mån de avse utgifter, som beräknas utfalla efter nämnda datum. Summan
av dessa delbelopp kan beräknas till (130 000 + 86 600 + 75 000 + 65 000 +
105 200 + 289 000 + 92 800 + 178 200 + 430 000 + 10 400) 1 462 200 kr. Beräknat
efter 2,2 % höjning av den allmänna varuskatten utgör kostnadsökningen
32 170 kr. Det totala medelsbehovet för utrustningsändamål skulle
sålunda uppgå till (5 788 300 + 32 170) avrundat 5 820 500 kr.

Departementschefen

För utrustning av ombyggda och renoverade lokaler vid de statliga mentalsjukhusen
samt för anskaffande av viss medicinsk utrustning vid sjukhusen
har medicinalstyrelsen anmält ett medelsbehov av 1 178 100 kr. Vissa
av de av styrelsen angivna utrustningskostnaderna har endast kunnat preliminärt
angivas i avbidan på vederbörlig granskning av utrustningsförslagen,
och i ett par fall har sådant förslag ännu icke upprättats av vederbörande
sjukhusdirektioner. De slutliga kostnaderna torde emellertid i dessa
fall otvivelaktigt komma att överstiga de av styrelsen preliminärt angivna
beloppen.

Medicinalstyrelsens beräkningar av medelsbehovet under nästa budgetår
för utrustningsändamål har i huvudsak icke föranlett någon erinran från
min sida. Enligt vad jag under hand erfarit har emellertid centrala sjukvårdsberedningen
numera slutfört granskningen av föreliggande utrustningsförslag
beträffande administration och medicinskt centrum vid Sundby
sjukhus samt tillstyrkt ett belopp av 393 000 kr. för ändamålet. Jag förordar
därför, att — utöver tidigare anvisat preliminärt belopp — ytterligare
(393 000 — 150 000) 243 000 kr. anvisas.

Vidare bör beaktas den fr. o. in. den 1 januari 1962 beslutade höjningen
4 — Il i han g till riksdagens protokoll 1962. 1 sand. Nr 76

98 Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

av den allmänna varuskatten. För att möta härav föranledda eventuella
prishöjningar beräknar jag för sådana utrustningsobjekt, varom förslag till
slutlig medelsanvisning framlagts, ett ytterligare medelsbehov av 16 500 kr.

För utrustning av nya sjukhus samt nyuppförda byggnader vid befintliga
sjukhus m. m. har mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelegation
anmält ett medelsbehov av 5 788 300 kr. Av detta belopp
hänför sig 4 630 000 kr. till utrustning av nya sjukhus — sjukhuset i Katrineholm
för vård av psykopater, sjukhuset i Bollnäs, sjukhuset i Sala för
vård av höggradigt psykiskt efterblivna samt bostäder för elever och vikarier
vid Falbygdens sjukhus — och 1 158 300 kr. till utrustning vid befintliga
sjukhus m. m. Härutöver har delegationen för sådana utrustningsobjekt,
varom förslag till slutlig medelsanvisning framlagts, beräknat ett medelsbehov
av cirka 32 200 kr. för att möta av höjningen av den allmänna varuskatten
föranledda eventuella prisstegringar.

För utrustning av nyssnämnda bostäder för elever och vikarier vid Falbygdens
sjukhus har delegationen beräknat ett medelsbehov av 130 000 kr.
Då enligt vad jag inhämtat dessa bostäder knappast kommer att vara uppförda
förrän under hösten 1963, finner jag det kunna anstå med medelsanvisning
för ändamålet.

I övrigt anser jag mig kunna godtaga av delegationen framlagda utrustningsförslag.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att i enlighet med det
av 1961 års riksdag godtagna samt av Kungl. Maj :t och Örebro läns landstings
förvaltningsutskott sedermera godkända avtalet med landstinget angående
dess övertagande av driften vid Mellringe sjukhus fr. o. m. den 1
januari 1962 (prop. nr 197; rskr. 395) medel beräknats i årets statsverksproposition
(bil. 13, p. 202) för lån till landstinget för utrustning av nämnda
sjukhus.

I årets statsverksproposition (bil. 13, p. 33) har vidare efter framställning
av mentalsjukvårdsberedningen framlagts förslag till viss försöksverksamhet
beträffande öppen vård vid statliga mentalsjukhus. Verksamheten
avses omfatta dels öppna mottagningar vid mentalsjukhusen, dels dagsjukvård
såväl inom befintliga vårdavdelningar som inom särskilt för ändamålet
iordningställda avdelningar, dels ock s. k. skyddade verkstäder för
att underlätta övergången till normal arbetsmiljö. I anslutning härtill beräknades
kostnaderna för utrustning av avdelningar och verkstäder till omkring
190 000 kr. samt förutsattes, att detta belopp skulle upptagas under
nu förevarande anslag. Jag föreslår därför, att ett belopp av 190 000 kr.
beräknas för utrustningsändamål i samband med nämnda försöksverksamhet
beträffande öppen vård.

Slutligen bör — såsom medicinalstyrelsen anfört — ett vid utrustningen
av Gullberna sjukhus icke ianspråktaget belopp om 20 000 kr. återredovisas.

Medelsbehovet för nästa budgetår skulle sålunda uppgå till <1 178 100 +

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

243 000 + 16 500 + 5 788 300 + 32 200 — 130 000 + 190 000 — 20 000)
7 298 100 kr. eller i runt tal 7 300 000 kr. Anslaget, som för innevarande budgetår
uppförts med 3 054 000 kr., bör sålunda för nästa budgetår uppräknas
med 4 246 000 kr.

III. Yilhelmsro sjukhus: Om- och ut byggnadsarbeten

Förslag

I skrivelse den 29 januari 1962 har byggnadsstyrelsen hemställt, att ett
investeringsanslag om 300 000 kr. måtte anvisas för budgetåret 1962/63 för
uppförande av en ny bro över järnvägen Jönköping—Falköping för tillfartsvägen
till Vilhelmsro sjukhus m. m. Styrelsen anför härom följande.

På tillfartsvägen till Vilhelmsro sjukhus i Jönköping finns över järnvägen
Jönköping—Falköping en äldre bro, som ej medger belastning med tyngre
fordon såsom brand- och oljebilar. Styrelsen anförde i skrivelse den 19
augusti 1958, att styrelsen ämnade efter slutförd utredning om tillfartsvägens
sträckning underställa frågan om en förbättrad tillfart till sjukhusområdet
Kungl. Maj :ts prövning. Sedan önskemål om en bättre tillfart ånyo
framförts av medicinalstyrelsen och direktionen för sjukhuset, har byggnadsstyrelsen
efter utredning funnit frågan snarast böra lösas genom en
bärkraftigare betongbro och permanentbeläggning av närmast berörda delar
av tillfartsvägarna. Annan mark än vad som redan är i sjukhusets ägo behöver
icke tagas i anspråk.

Kostnaden för arbetena, inklusive rivning av befintlig bro, beräknas uppgå
till 300 000 kr. enligt prisläget 1 juli 1961. Byggnadsstyrelsens förslag har
underställts medicinalstyrelsen och järnvägsstyrelsen. Medicinalstyrelsen
har i skriftligt yttrande till byggnadsstyrelsen inte haft något av vikt att
erinra och järnvägsstyrelsen har under hand meddelat att intet väsentligt
är att erinra mot förslaget. Bygghandlingar torde kunna färdigställas på
cirka 3 månader. Byggnadstiden har uppskattats till ungefär 6 månader.

Departementschefen

Infartsvägen till Vilhelmsro sjukhus passerar järnvägen Jönköping—
Falköping via en äldre bro. Denna bro är inte dimensionerad för belastning
av tyngre fordon såsom brand- och oljebilar. I den av 1959 års riksdag
godtagna reviderade planen för upprustning av Vilhelmsro sjukhus (statsverkspropositionen,
bil. 32, p. 5; rskr. 108) har därför förutsatts, att den
befintliga bron skall ersättas med en ny.

Byggnadsstyrelsens förslag till ny bro över järnvägen innebär, att den
nuvarande bron rives och ersättes med eu betongbro, förlagd något söder
om den gamla bron. I anslutning härtill måste vissa smärre arbeten utföras
beträffande infartsvägen till Vilhelmsro. Den totala kostnaden härför har
beräknats till 300 000 kr. Då det icke minst ur brandrisksynpunkt är angeläget,
att tillfartsvägen till Vilhelmsro sjukhus snarast möjligt förses med

100

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

en ny bro över järnvägen, förordar jag i likhet med byggnadsstyrelsen, att
nämnda belopp anvisas för budgetåret 1962/63.

IV. Hemställan

Under åberopande av vad jag i det föregående anfört får jag hemställa,
att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att

I. godkänna de i det föregående angivna riktlinjerna för
byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.;

II. bemyndiga Kungl. Maj :t att

a) i huvudsaklig överensstämmelse med de principer,
som legat till grund för det med Örebro läns landsting träffade
avtalet om driften av Mellringe sjukhus, godkänna avtal
med Gävleborgs läns landsting angående dess övertagande
av driften av mentalsjukhuset i Bollnäs;

b) godkänna avtal med Grangärde kommun angående
anslutning av sekundäravdelningen i Pärlby till kommunens
vattenledningsverk;

III. med upplösning av samtliga kvarstående reservationer
å tidigare för ändamålet anvisade anslag, till Vissa byggnadsarbeten
vid statens mentalsjukhus m. m. under inrikesdepartementets
kapitalbudget, statens allmänna fastighetsfond,
för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 32 100 000 kr.;

IV. till Kostnader för mentalsjukvårdsberedningen för
budgetåret 1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa ett förslagsanslag
av 1 500 000 kr.;

V. till Utrustning av nya mentalsjukhus m. in. för budgetåret
1962/63 under elfte huvudtiteln anvisa ett reservationsanslag
av 7 300 000 kr.;

VI. till Vilhelmsro sjukhus: Om- och utbyggnadsarbeten
under inrikesdepartementets kapitalbudget, statens allmänna
fastighetsfond, för budgetåret 1962/63 anvisa ett investeringsanslag
av 300 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen
skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
B. Segerfalk

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

101

Bilaga

Investeringsplan för vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.
budgetåren 1961/62 och 1962/63

	Kostnad enl.	Medelsförbrukning (1 000 kr.)
Sjukhus och arbete	prisläge 1.7.61	faktisk t. o. m. 30.6.61	beräknad för
	(1 000 kr.)	1961/62	1962/63
1	2	3	4	5
I. Företag påbörjade före 1.7.1961
Psykiatriska sjukhuset			250	257
Renovering av vårdavdelningar......	1 397	890
Renovering och utvidgning av lokaler för medicinskt centrum m. m........	703	98	150	455
Ulleråkers sjukhus Anslutning av vissa byggnader till panncentralen.....................	135	130	5
Upprustning av tvättanläggningen...	130	125	5	—
Ombyggnad av gamla administrations-byggnaden........................	300	290	10	—
Renovering av panncentralen.......	75	70	5	—
Vissa yttre arbeten................	400	321	79	'' -
Elektriska arbeten.................	420	414	6	—
Sundby sjukhus		1 215	435
Om- och tillbyggnad av centralköket	1 650	—
Utbyggnad av vattenreningsverket. . .	275	249	26	—
Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral.............	425	9	416	—
S:ta Annas sjukhus			40
Elektriska arbeten.................	86	15	—
Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater Sjukhusets uppförande.............	17 000	2 489	6 000	7 000
Västra Ny sjukhus			55
Uppförande av ny verkstadsbyggnad .	575	520	—
Uppförande av personalbostäder.....	290	261	29	—
Anordnande av sopförbränningsugn..	30	22	8	—
Anordnande av tvättförråd.........	14	10	4	—
Elektriska arbeten.................	55	37	5	—
Birgittas sjukhus
Uppförande av vårdpaviljong C IV. .	1 520	1 516	4	—
Installation av oljeeldning i pann-centralen ..........................	230	141	89	—
Uppförande av vårdpaviljongerna M5 K5, K6...........................	4 900	4 452	448	_
Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral.............	385	292	93	—
Uppförande av byggnader för dels ar betsterapi, dels samlingssal med lokalei för servering och försäljning in. m. och dels rörclseterapi.................	2 835	2 391	444
Vissa yttre arbeten...............	410	234	176	—

102

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

1	1 2	3	1 4	1 5
Gamla mansavdelningen (Utbyte a^ pannor)................ Elektriska arbeten................	135 57	132 57	3
Vissa iståndsättningsåtgärder inoir gamla mansavdelningen............	617	380	220	17
Byhovs sjukhus Rationaliseringsarbeten m. m. inom sjukhusets panncentral............	705	114	591
Upprustning av vårdpaviljongerna M4 och K3............	3 185	1 447	900	838
Anordnande av tvättbytesförråd.....	26	25	1
Anordnande av tvättbytesförråd vid Vilhelmsroanstalten........	17	16	1
Elektriska arbeten............	244	201	43
Elektriska arbeten..............	8	2	6	—
S:t Sigfrids sjukhus Uppförande av panncentral jämte kol-gård och verkstäder..........	1 800	1 744	56
Installation av ny transformator i sam-band med ombyggnad av »Kampagår-den» ..............	25	25
Uppförande av bostäder för överläkare och intendent...........	325	315	10
Anslutning av sjukhusets avlopp till Växjö stads ledningsnät..........	45	39	6
Omläggning av värmesystemet......	330	327	3
Uppförande av vårdpaviljongerna 57 och 58............	2 170	2 102	68
Uppförande av vårdpaviljong 59 ....	1 285	1 230	55
Installation av oljeeldning i gamla panncentralen............	87	50	37
Anordnande av tvättbytesförråd.....	45	42	3
Elektriska arbeten..........	217	165	52	—
S:ta Gertruds sjukhus Uppförande av panncentral........	390	338	52
Uppförande av vårdpaviljongerna M63 och K61............	2 300	2 190	no
Råvattenförsörjning..........	842	765	77
Anslutning av vissa vårdpaviijonger till sjukhusets centrala värme- och varmvattensystem........	790	660	130
Ombyggnad av vårdpaviljong K3 ...	460	47	413
Vissa vägarbeten...........	200	192	8
Renovering av sju vårdavdelningar...	1 529	932	300	297
Elektriska arbeten (Med.stn)......	138	127
Elektriska arbeten........	249	213	36	—
S:t Olofs sjukhus Uppförande av byggnad för arbets-terapi .............	950	830	120
Uppförande av vårdpaviljong.......	1 500	1 488	12
Ombyggnad av lokaler för centralkök och tvätt...............	400	115	285
Utökning av panncentral..........	310	223	87
Permanentning av vägar m. m......	no	58	52	—
Gullberna sjukhus Sjukhusets uppförande............	32 300	32 044	256

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

103

S:t Lars’ sjukhus

Modernisering av personalbostäder ...
Ombyggnad av vårdpaviljong 45... .
Uppförande av byggnad för arbetsterapi
m. ........................

Ombyggnad av paviljong M47......

Ombyggnad av vårdpaviljongerna 42
samt anordnande av arbetsterapiloka ler

m. m..........................

Elektriska arbeten.................

S:ta Maria sjukhus
Anslutning av vissa personalbostadshus
till panncentralen..............

Ombyggnad av administrationsbygg naden.

...........................

Uppförande av ny byggnad för arbetsterapi
............................

Uppförande av byggnad för undervisningslokaler
m. m..................

Uppförande av byggnad för försälj ningskiosk

och serveringslokal.......

Utbyte av pannor i sjukhusets panncentral
m. ........................

Elektriska arbeten.................

S:t Jörgens sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong nr 1 ..

Uppförande av personalbostäder.....

Uppförande av vårdpaviljongerna M4

och K4...........................

Uppförande av bostadshus för överläkare
och intendent...............

Utbyggnad av centralköket m. m.. ..

Uppförande av vattentorn m. m.....

Uppförande av nya byggnader för administration
och medicinskt centrum..

Uppförande av samlingssal m. m.....

Uppförande av vårdpaviljong MK3

m. ...............................

Anläggande av ny infartsväg m. m....
Elektriska arbeten.................

Restads sjukhus

Uppförande av bostadshus för gift personal
.............................

Omläggning av värmesystemet......

Uppförande av bostadshus för ogift

personal..........................

Omläggning av yttre vatten- och avloppsledningar
samt anordnande av

reningsverk........................

Uppförande av vårdpaviljongerna M4

och K9...........................

Ombyggnad av vårdpaviljong K10 .. .
Förbättring av sjukhusets värmeförsörjning
m. .......................

Uppförande av vårdpaviljongerna M15
och K16..........................

985	818	167
1 700	1 544	156
1 625	1 439	186
1 900	1 554	346
1475	1 465	10
485	482	3
149	141	8
405	576	M71
1 285	1 143	142
1 500	1 256	244
550	504	46
105	99	6
1 005	745	260
643	579	64
2 900	2 839	61
545	534	11
3 570	3 224	346
360	347	13
780	712	68
810	467	343
2 560	2 101	459
800	203	597
3 600	941	2 400
200	134	66
140	121	19
760	744	16
630	625	5
330	277	23
2 100	2 292	>192
2 640	2 555	85
1 650	1 265	385
475	366	109
5 790	5 038	752

1 Nettoinkomst.

104

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

1	2	1 3	1 4	5
Rationaliseringsarbeten inom pann centralen.............. Elektriska arbeten.........	275 85	45 25	230 60	—
Källshagens sjukhus
Installation av oljeeldning m. m. Rationaliseringsarbeten inom pann	20	10	10	—
centralen m. m......... Renovering av vissa vårdpaviljonger	275	28	247	—
Etapp I............ Renovering av vissa vårdpaviljonger	582	305	277	—
Etapp II.............. Ombyggnad av sjukhusets gymnastik-	748	—	23	400
salsbyggnad...............	303	275	19	9
Falbygdens sjukhus
Sjukhusets uppförande..... Mariebergs sjukhus Om- och tillbyggnad av administra-	28 000	20 869	4 000	2 000
tionsbyggnaden............ Uppförande av vårdpaviljong K73	1 000	950	50	—
(K58)...............	1 825	1 810	15
Vissa yttre arbeten............ Uppförande av byggnad för samlingssal	315	288	27	—
m. m...............	1 215	765	450
Elektriska arbeten.........	128	89	39
Anordnande av tvättbytesförråd. . .	55	46	9	—
Mellringe sjukhus
Sjukhusets uppförande.......	35 000	9 859	8 500	6 500
Västra Marks sjukhus
Elektriska arbeten........	130	115	11	4
Sekundäravdelningen i Hammar
Elektriska arbeten......... Sjukhuset i Sala för höggradigt psykiskt efterblivna	15	10	''	--
Sjukhusets uppförande..........	27 000	3 227	4 500	7 500
Säters sjukhus
Utökning av panncentralen m. m.. .	425	363	62
Uppförande av samlingssal.......... Reparation av värmeledningskulvertar	650	602	48	—
m. m............... Renovering av vårdpaviljongerna M30	245	1	—	—
och K31............ Utbyggnad och förbättring av värme-	2 080	898	1 182	—
ledningssystemet m. m............	795	150	645
Elektriska arbeten.........	30	18	12	‘-
Olofsfors’ sekundäravdelning
Anordnande av vårdavdelning m. m...	300	278	22	J ''
Sekundäravdelningen i Pärlby
Elektriska arbeten........	21	—	20	1
Sjukhuset i Bollnäs
Sjukhusets uppförande..........	34 000	8 809	8 500	7 500

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

105

1	2	3	4	5
Sidsjöns sjukhus Utvidgning av lokaler för administra-tion och medicinskt centrum.........	830	807	23
Upprustning av sjukhusets värme- och varmvattensystem.................	650	426	224	_
Anordnande av kolgård............	235	218	17	—
Elektriska arbeten.................	137	118	19	—
Gådeä sjukhus Upprustning av vårdavdelningarna K3 och K4 jämte vissa utvändiga förbätt-ringsarbeten .......................	917	549	341	27
Frösö sjukhus Upprustning av panncentralen......	150	no	40
Elektriska arbeten.................	59	59	—	—
Elektriska arbeten.................	20	10	- ■	—
Umedalens sjukhus Anordnande av kloreringsanläggning.	185	181	4
Omläggning av vissa värmeledningar..	30	24	6	—
Uppförande av byggnad för undervis-ningslokaler och elevbostäder........	1 080	1 063	17	Va''-
Utökning av verkstadsbyggnaden och uppförande av garage..............	145	134	11	_
Vissa rationaliseringsarbeten inom sjukhusets panncentral m. m.........	860	514	346
Elektriska arbeten.................	180	172	8	—
Elektriska arbeten.................	15	9	—	•-
Furunäsels sjukhus Uppförande av vårdpaviljong MK1...	2 165	2 058	107
Upprustning av panncentralen......	285	166	119	—
Anordnande av dagvattenavlopp från vissa byggnader...................	40	36	4	v.V_
Vissa yttre arbeten................	350	312	38	■ —
Anläggande av förbindelsekulvert till vårdpaviljong MK1................	175	174	1	_
Anordnande av tvättbytesförråd.....	84	28	56	—
Elektriska arbeten.................	251	251	—	—
Summa I	276 843	159 210	50 147	33 094
II. Företag avsedda att påbörjas 1961/62 Ulleräkers sjukhus Uppförande av byggnader för central-kök samt rörelseterapi.............	4 600	53	500	2 000
Upprustning av vårdpaviljongerna Mil och K14..........................	1 030		250	400
Rationaliseringsarbeten inom pann-centralen ..........................	730	—	230	500
Sundby sjukhus Ombyggnad av administration och me-dicinskt centrum..................	560	49	300	211
Elektriska arbeten.................	35	—	35	—

106

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

2	3	4	5
115		115
170	—	170	—
5 920	—	—	2 300
75		75	-
30		30	—
205		205
5 075	—	800	2 500
1 095	—	150	600
885	—	485	400
80	—	80	—
2 165		900	1 265
1 135	—	400	735
515	—	315	200
2 200	106	900	1 194
4 020	—	700	2 500
4 620	—	800	2 500
1 750		900	850
75	—	75	—
105	—	105	—
115	—	115	—
105	—	105	—
140	15	125	—
4 500	_	700	2 300
900	—	100	200
730	3	600	127

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater Anläggning

för smittrening av avloppsvatten
..........................

S:la Annas sjukhus

Ombyggnad av administration m. m.

Ryhovs sjukhus

Uppförande av vårdpaviljong MK3...
Viss ombyggnad av administrations byggnaden.

.....................

Elektriska arbeten...............

S:ta Gertruds sjukhus

Anordnande av provisoriska under centraler

..........................

Uppförande av vårdpaviljong MK1..
Renovering av vårdpaviljong M32. . .
Upprustning av vårdpaviljong K33..

S:t Olofs sjukhus

Elektriska arbeten...............

S:t Lars’ sjukhus

Renovering av vårdpaviljong K44...
Renovering av vårdpaviljong M9 . ...
Rationaliseringsarbeten inom panncentralen
........................

Vipeholms sjukhus

Uppförande av vårdenhet för höggradigt
psykiskt efterblivna barn......

S:t Jörgens sjukhus
Uppförande av vårdpaviljong MK4.
Uppförande av byggnad för arbets- och
rörelseterapi.....................

Restads sjukhus

Renovering av vårdpaviljong M5
Upprustning av centralköket ...

Falbygdens sjukhus

Anläggning för smittrening av avlopps vaatten.

..........................

Mellringe sjukhus
Anläggning för smittrening av avloppsvatten
..........................

Sjukhuset t Sala för höggradigt psykiskt
efterblivna
Anläggning för smittrening av avloppsvatten
..........................

Säters sjukhus
Uppförande av byggnad för servering

och försäljning....................

Uppförande av vårdpaviljongerna MK2

och MK3.........................

Vissa yttre arbeten m. m...........

UpprustningTav panncentralen ______

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

107

1	2	3	4	5
Sjukhuset i Bollnäs Anläggning för smittrening av avlopps-vatten............................	120		120
Bidrag till uppförande av reningsverk	75	—	75	—
Frösö sjukhus			400	800
Uppförande av ny panncentral......	1 850	—
Sidsjöns sjukhus	155		155
Elektriska arbeten.................	—	—
Summa II	45 880	226	11 015	21 582

108

Kungi. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

	Kostnad enl. prisläge 1.7.61 (1 000 kr.)	Medelsförbrukning (1 000 kr.)
Sjukhus och arbete	faktisk t. o. m.	beräknad för
	1962/63
	30.6.61	1961/62	Forts. arb.	Nya arb.
1	2	3	4	5	6
III. Företag avsedda alt påbörjas 1962/63 Ulleräkers sjukhus Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdel-ning, etapp I samt vissa vårdav-delningar, MK75.............	14 000			1 200
Vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar..........	4 600			800
Vissa gemensamma yttre arbeten Elektriska arbeten...........	2 300 135	—	—	300	135
Sundby sjukhus Uppförande av byggnad för ar-bets- och sysselsättningsterapi .	2 200				400
Elektriska arbeten...........	85	—	—		85
Västra Ny sjukhus Åtgärder för rening av färsk-vatten ......................	170			170
Birgittas sjukhus Elektriska arbeten...........	150	_	_		150
Ryhovs sjukhus Renovering av vårdpaviljong M3	3 200			1 000
Modernisering av centralköket.	80	—	—	80
S:ta Gertruds sjukhus Uppförande av byggnad för fri-tidscentrum.................	250				250
S:t Lars’ sjukhus Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdel-ning, samt vissa vårdavdel-ningar, MK1................	12 400			1 200
Uppförande av vårdpaviljonger-na MK81 och MK82.........	3 500			1 300
Vissa gemensamma yttre arbe-ten .........................	2 300			1 100
Elektriska arbeten...........	25	—	—		25
Vipeholms sjukhus Uppförande av byggnad för ar-bets- och sysselsättningsterapi.	1 400				515
Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen m. m..........	810				500
Permanentning av vägar.....	250	—	_		250
Elektriska arbeten...........	125	—	—		125
S:ta Maria sjukhus Permanentning av vägar.....	310				310
Elektriska arbeten...........	75	—	—		75

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

109

1	2 1	3	4	5	6
S:t Jörgens sjukhus Rationaliseringsåtgärder inom					360
panncentralen m. m.......... Komplettering av vattenled-	360
ningssystemet............... Iordningställande av viss del av	270				270
sjukhusparken m. m.......... Uppförande av bostäder för ele-	100				100
ver och vikarier.............	1 300	—	—		800
Elektriska arbeten........... Restads sjukhus Uppförande av nytt medicinskt	105				105
centrum.................... Uppförande av bostad för över-	3 200		~	50	800
läkare...................... Källshagens sjukhus	200			210
Elektriska arbeten........... Mariebergs sjukhus Upprustning av vårdpaviljong	210
Ml......................... Säters sjukhus Upprustning av kök och tvätt-	3 600			370	1 500
bytesförråd.................. Sekundäravdelningen i Pårlbg Anslutning till kommunens vat-	370			150
tenledningssystem............ Sidsjöns sjukhus Rationaliseringsåtgärder inom	150
panncentralen............... Förbättringsåtgärder beträffan-	410	""			300
de varmvattenförsörjningen---- Uppförande av serveringslokal samt byggnad för omklädnings-	225				225
rum vid idrottsplatsen.......	320	—	—		320
Elektriska arbeten........... Frösö sjukhus Uppförande av vårdpaviljong	105			900	105
MK13......................	4 000	—	—
Summa III	63 290	—	—	8 470	8 065
Summa byggnadsanslag I—III	386 013	159 436	61 162	63 146 71	8 065 211

Kungl. Maj.ts proposition nr 76 år 1962

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

Sid.

I. Vissa byggnadsarbeten vid statens mentalsjukhus m. m.................... 4

Framställningar från mentaisjukvårdsberedningens byggnads- och utrustnings dcicgation.

....................................................... 4

Inledning........................................................... 4

Mentalsjukvårdens organisation i Stockholms län.......................... 9

Ulleråkers sjukhus i Uppsala........................................... 46

Uppförande av byggnader för centralkök samt rörelseterapi............. 16

Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning, etapp I,

samt vissa vårdavdelningar, MK 75................................ 17

Upprustning av vårdpaviljongerna M 11 och K 14...................... 21

Rationaliseringsåtgärder inom panncentralen.......................... 21

Vårdenhet för mentalt sjuka barn och ungdomar....................... 21

Vissa gemensamma yttre arbeten.................................... 22

Elektriska arbeten................................................. 23

Mentalsjukvårdens organisation i Södermanlands län....................... 24

Sundby sjukhus vid Strängnäs.......................................... 26

Plan för upprustning............................................... 26

Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi m. m....... 28

Elektriska arbeten................................................. 29

Sjukhuset i Katrineholm för vård av psykopater........................... 29

Byggnadsarbetenas fortsättande..................................... 29

Birgittas sjukhus i Vadstena........................................... 39

Elektriska arbeten................................................. 39

Ryhovs sjukhus i Jönköping........................................... 34

Renovering av vårdpaviljongerna M 4 och K 3......................... 34

Uppförande av vårdpaviljong MK 3.................................. 34

Renovering av vårdpaviljong M 3.................................... 34

S:t Sigfrids sjukhus i Växjö............................................ 32

Plan för upprustning............................................... 32

S:ta Gertruds sjukhus i Västervik....................................... 34

Uppförande av vårdpaviljong MK 1.................................. 34

Renovering av vårdpaviljong M 32................................... 35

Uppförande av byggnad för fritidscentrum............................ 35

S:t Lars’ sjukhus i Lund............................................... 39

Uppförande av nytt medicinskt centrum jämte forskningsavdelning samt

vissa vårdavdelningar, MK 1...................................... 36

Uppförande av vårdpaviljongerna MK 81 och MK 82.................... 37

Vissa gemensamma yttre arbeten.................................... 37

Renovering av vårdpaviljong K 44................................... 37

Renovering av vårdpaviljong M 9.................................... 38

Elektriska arbeten................................................. 38

Kungl. Maj:ts proposition nr 76 år 1962

111

Sid.

Vipeholms sjukhus i Lund.............................................

Uppförande av vårdenhet för höggradigt psykiskt efterblivna barn.......

Uppförande av byggnad för arbets- och sysselsättningsterapi............

Kompletterings- och rationaliseringsåtgärder inom panncentralen m. m.

Permanentning av vägar...........................................

Elektriska arbeten.................................................

S:ta Maria sjukhus i Hälsingborg.......................................

Permanentning av vägar............................................

Elektriska arbeten.................................................

S:t Jörgens sjukhus i Göteborg..........................................

Uppförande av vårdpaviljong MK 3..................................

Uppförande av vårdpaviljong MK 4..............................

Uppförande av byggnad för arbets- och rörelseterapi samt driftsverkstäder,

garage och förråd................................................

Kompletterings- och rationaliseringsåtgärder inom panncentralen........

Komplettering av vattenledningssystemet.............................

Iordningställande av viss del av sjukhusparken........................

Uppförande av bostäder för elever och vikarier.......................*

Elektriska arbeten.................................................

Restads sjukhus i Vänersborg...........................................

Plan för upprustning...............................................

Renovering av vårdpaviljong M 5....................................

Uppförande av nytt medicinskt centrum..............................

Källshagens sjukhus i Vänersborg.......................................

Elektriska arbeten.................................................

Mariebergs sjukhus i Kristinehamn.....................................

Upprustning av vårdpaviljong Ml...................................

Mellringe sjukhus i Örebro.............................................

Byggnadsarbetenas fortsättande.....................................

Sjukhuset i Sala för värd av höggradigt psykiskt efterblivna.................

Byggnadsarbetenas fortsättande.....................................

Säters sjukhus.......................................................

Uppförande av vårdpaviljongerna MK 2 och MK 3.....................

Sekundäravdelningen i Pärlby..........................................

Anslutning till Grangärde kommuns vattenledningssystem...............

Sjukhuset i Bollnäs..................................................

Byggnadsarbetenas fortsättande.....................................

Sidsjöns sjukhus i Sundsvall...........................................

Upprustning av panncentralen.......................................

Förbättringsåtgärder beträffande varmvattenförsörjningen............

Uppförande av serveringslokal samt byggnad för omklädningsrum vid

idrottsplatsen....................................................

Elektriska arbeten.................................................

Frösö sjukhus vid Östersund..............................................

Uppförande av ny panncentral.......................................

Uppförande av vårdpaviljong MK 13.................................

44
44
44

46
46
46

49
49

53
53

56
56

112

Kungl. Maj. ts proposition nr 76 år 1962

Sid.

Umedalens sjukhus vid Umeå.................................... 03

Principplan............................................... 03

Mentalsjukvårdens organisation i Norrbottens län.......................... 09

Furunäsets sjukhus vid Piteå................................. 73

Principplan................................................ 73

Utrednings- och projekter ing smedel...................................... 70

Yttranden.................................................. 77

Departementschefen........................................ 7g

II. Utrustning av nya mentalsjukhus m. m................................ 91

Förslag av medicinalstyrelsen..................................\ _ gj

Förslag av mentalsjukvårdsberedningens byggnads- och utrustningsdelega tion.

........................................................... 93

Departementschefen........................................... 97

III. Vilhelmsro sjukhus: Om- oeh utbyggnadsarbeten........................ 99

Förslag...........................................99

Departementschefen........................................... gg

IV. Hemställan....................................... jqq

BHaga................................................................ 101

IDUNS TRYCKERI. ESSELTE. STHLM 62

201507