Kungl. Maj.ts proposition nr 73- (Proposition 1937:73)

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

Nr ?3.

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående godkännande
av avtal mellan Sverige och Frankrike för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande direkta
skatter, m. m.; given Stockholms slott den 15
januari 1937.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollen över finansoch
utrikesdepartementsärenden för den 18 december 1936 och över finansärenden
för denna dag samt med överlämnande av dels ett avtal mellan Sverige
och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter
jämte tillhörande protokoll och tilläggsdeklaration, dels ett avtal mellan
Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående handräckning beträffande arvsskatt med tillhörande
protokoll, dels ock ett för avtalen gemensamt slutprotokoll, vill Kungl.
Maj:t härmed föreslå riksdagen att

dels godkänna berörda avtal, protokoll, tilläggsdeklaration
och slutprotokoll,

dels ock i övrigt bifalla det förslag, om vars avlåtande till
riksdagen föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Bihang tilt riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 73.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

(Översättning.)

Convention

entre

la Suéde et la France tendant ä
éviter les doubles impositions et å
établir des régles d’assistance administrative
réciproque en matiére
d’impéts directs.

Sa Majesté le Roi de Suéde et le
Président de la République Francaise,
désireux d’éviter les doubles impositions
et d’établir des régles d’assistance
administrative réciproque en matiére
d’impöts directs, ont décidé de conclure
une convention et désigné å cette fin
comme plénipotentiaires:

Sa Majesté le Roi de Suéde:

M. Einar Hennings, Envoyé extraordinaire
et Ministre plénipotentiaire
de Sa Majesté le Roi de
Suéde auprés de M. le Président
de la République francaise,

Le Président de la République

Francaise:

M. Yvon Delbos, Député, Ministre
des Affaires Etrangéres;

qui, aprés avoir vérifié kurs pleins
pouvoirs trouvés en bonne et due forme,
sont convenus des dispositions suivantes: Titre

premier.

Doubles impositions.

Article premier.

§ 1. La présente convention ne comprend
que des dispositions concernant
les impöts directs.

§ 2. Sont réputés impöts directs
au sens de la présente convention les
impöts qui, conformément å la législation
de chacun des deux Etats, sont

Avtal

mellan

Sverige och Frankrike för undvikande
av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
direkta skatter.

Hans Majestät Konungen av Sverige
samt Franska Republikens President
hava, i syfte att undvika dubbelbeskattning
och att fastställa bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande
direkta skatter, beslutit träffa ett
avtal och för detta ändamål utsett såsom
befullmäktigade ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Herr Einar Hennings, Hans Majestät
Konungens av Sverige Envoyé
extraordinaire och Ministre
plénipotentiaire hos Franska Republikens
President,

Franska Republikens President:

M. Yvon Delbos, Deputerad, Utrikesminister,

vilka, efter att hava granskat varandras
fullmakter, som befunnits i god och behörig
form, överenskommit örn följande
bestämmelser:

Avdelning I.

Dubbelbeskattning.

Artikel 1.

§ 1. Detta avtal innehåller bestämmelser
allenast rörande direkta skatter.

§ 2. Med direkta skatter avses i detta
avtal sådana skatter, som, i enlighet
med lagstiftningen i vardera av de båda
staterna, utgå direkt å inkomst (netto -

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

prélevés directement sur les revenus
(revenus nets ou revenus bruts) ou sur
la fortuné, soit pour le compte des
Etats contractants, soit pour celui
des provinces, des départements et des
communes, méme sous forme de centimes
additionnels. La présente convention
ne vise donc pas les impöts indirects
de circulation et de consommation.

§ 3. Sont considérés comme impöts
directs å la date de la présente convention: 1°

En ce qui concerne la législation
suédoise:

a) 1’impöt d’Etat sur le revenu et
sur la fortuné;

b) 1’impöt communal général;

c) 1’impöt communal progressiv

d) la taxe communale sur 1’exploitation
forestiére;

e) 1’impöt spécial sur la fortuné;

f) les impöts et taxes perhus sur les
mörnes hases que l’un des impöts visés
sous a) k d).

2° En ce qui concerne la législation
francaise:

a) la contribution fonciére (propriété
båtie et propriété non båtie);

b) 1’impöt sur les bénéfices industriel
et commerciaux;

c) 1’impöt sur les bénéfices de l’ex ploitation

agricole; •

d) 1’impöt sur les traitements, indemnités
et émoluments, salaires, pensions
et rentes viagéres;

e) 1’impöt sur les bénéfices des professions
non commerciales;

f) 1’impöt sur le revenu des valeurs
et capitaux mobiliers;

g) 1’impöt général sur le revenu.

Article 2.

Les impöts prélevés sur les revenus
des biens immobiliers, y compris les
revenus des exploitations agricoles, ne
seront perhus que dans 1’Etat ou se
trouve 1’immeuble.

Article 3.

§ 1. Les entreprises industrielles,
miniéres ou commerciales autres que
celles auxquelles s’applique 1’article 5

eller bruttoinkomst) eller å förmögenhet,
vare sig för de avtalslutande staternas
eller för provinsers, departements eller
kommuners räkning; och gäller detta
även om skatterna utgå i form av tillläggsskatter.
Föreliggande avtal hänför
sig således ej till indirekta skatter
å omsättning eller förbrukning.

§ 3. Som direkta skatter vid tiden
för avtalets slutande anses:

l:o beträffande svensk lagstiftning:

a) den statliga inkomst- och förmögenhetsskatten,

b) den allmänna kommunalskatten,

c) den kommunala progressivskatten,

d) skogsaccisen,

e) den särskilda skatten å förmögenhet,
samt

f) de utskylder och avgifter, som utgå
efter samma grunder som någon av
de under a)—d) angivna skatterna;

2:o beträffande fransk lagstiftning:

a) fastighetsskatten (å bebyggda och
obebyggda fastigheter),

b) skatten å inkomster av industri
och handel,

c) skatten å inkomster av lantbruksföretag,

d) skatten å löner, pensioner och livräntor,

e) skatten å inkomster av icke-kommersiella
yrken,

f) skatten å inkomster av kapital,
samt

g) allmänna inkomstskatten.

Artikel 2.

Skatt å inkomst av fast egendom, däri
inräknas inkomst av lantbruksföretag,
utgår allenast i den stat, där den fasta
egendomen är belägen.

Artikel 3.

§ 1. Företag för utövande av industriell
verksamhet, gruvdrift eller handel,
vilka ej avses i artikel 5, beskattas

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

sont imposables dans chacun des Etats
å raison des revenus produits pär les
établissements stables qui y sont situés.

§ 2. A défaut de comptabilité réguliére
faisant ressortir exactement et
distinctement ees revenus, les Administrations
compétentes des deux Etats
contractants s’entendront, le cas échéant,
pour arréter les régles de ventilation.

§ 3. Est considéré comme «établissement
stahle» au sens de la présente
convention toute installation permanente
de 1’entreprise dans laquelle 1’activité
de cette derniére s’exerce en tout ou
en partie.

§ 4. Seront traités comme revenus
d’une entreprise commerciale ou industrielle,
les revenus provenant de participation
å une entreprise revétant
la forme d’une société, å 1’exception de
ceux résultant d’actions, parts bénéficiaires
et autres titres.

§ 5. Lorsqu’une entreprise de l’un
des deux Etats, du fa,t de sa participation
å la gestion ou au capital d’une
entreprise de 1’autre Etat, fait ou impose
å cette derniére, dans leurs relations
commerciales ou financiéres, des
conditions différentes de celles qui
seraient faites å une tierce entreprise,
tous bénéfices qui auraient du normalement
apparaitre au bilan de la premiére
entreprise mais qui ont été de la sorte
transférés å la seconde entreprise pourront
étre incorporés aux bénéfices imposables
de la premiére entreprise.

Article 4.

§ 1. Les sociétés ayant leur domicile
fiscal en Suéde qui possédent en France
un établissement stahle et qui sont
soumises å 1’impöt sur le revenu des capitaux
mobiliers en vertu de la loi du 29
juin 1872 et du déeret du 6 décembre
suivant, acquitteront cet impöt dans les
conditions prévues par ees dispositions;
toutefois, le revenu taxé ne pourra
excéder le montant des bénéfices réalisés
en France, y compris, s’il y a lieu,
les bénéfices ou avantages que la société

i envar av staterna för inkomster från
därstädes belägna fasta driftställen.

§ 2. Därest ordnad bokföring, som
noggrant och tydligt särskiljer ifrågavarande
inkomster, ej finnes, skola vederbörande
förvaltningsmyndigheter i
de båda avtalslutande staterna i förekommande
fall träffa överenskommelse
rörande grunderna för fördelning
av beskattningsrätten.

§ 3. Med »fast driftställe» förstås i
detta avtal varje stadigvarande affärsanordning
för företaget, där företagets
verksamhet helt eller delvis utövas.

§ 4. Som inkomst från ett företag
för utövande av industriell verksamhet
eller handel betraktas inkomst genom
delägarskap i företag i form av bolag
eller förening med undantag för inkomst
av aktier, andelsbevis och andra värdepapper.

§ 5. Då ett företag, hemmahörande
i en av de båda staterna, på grund av
sin delaktighet i ledningen av ett i den
andra staten hemmahörande företag
eller i ett sådant företags kapital, i de
båda företagens handels- eller andra
ekonomiska förbindelser med varandra
tillämpar eller bestämmer andra villkor
än dem, som skulle hava tillämpats i
förhållande till ett tredje företag, skola
alla vinster, som under normala förhållanden
bort framträda i det förstnämnda
företagets balansräkning men
som på detta sätt överförts till det andra
företaget, kunna inräknas i det första
företagets beskattningsbara inkomster.

Artikel 4.

§ 1. Bolag, som hava sitt skatterättsliga
hemvist i Sverige och hava fast
driftställe i Frankrike och som äro
underkastade den i Frankrike utgående
skatten å inkomster av kapital enligt
lagen den 29 juni 1872 och förordningen
den 6 december samma år, skola erlägga
denna skatt jämlikt dessa föreskrifter;
dock må icke den beskattade
inkomsten överstiga summan av de i
Frankrike förvärvade inkomsterna, däri
inbegripna, i förekommande fall, de

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

aurait retirés indirectement de son établissement
francis ou qui auraient été
attribués ou accordés ä des tiers, soit
par voie de majoration ou de diminution
des prix d’achat ou de vente, soit
pär tout autre moyen.

§ 2. Les sociétés ayant leur domicile
fiscal en Suéde ne peuvent étre soumises
en France å 1’impöt sur le revenu des
capitaux mobiliers å raison d’une participation
dans la gestion ou dans le capital
ou å cause de toute relation avec
une société dont le slege social effectif
est en France; mais les bénéfices distribués
par la société francaise et passibles
de 1’impöt sur le revenu des valeurs
mobiliéres pourront étre augmentés,
le cas échéant, pour la perception de
cet impöt, des bénéfices ou avantages
que la société suédoise aurait indirectement
retirés de sa participation ou qui
auraient été attribués ou accordés å
des tiers, soit par voie de maj oration
ou de diminution des prix d’achat ou
de vente, soit par tout autre moyen.

Article 5.

Les impöts prélevés sur les revenus
provenant de 1’exploitation d’entreprises
de navigation maritime ou aérienne
ne seront perhus que dans 1’Etat sur le
territoire duquel se trouve le slege de
la direction effective de 1’entreprise,
å condition que les navires battent pavillon
ou que les aéronefs possédent la
nationalité dudit Etat.

inkomster eller förmåner, som bolaget
må hava indirekt åtnjutit från sitt
franska driftställe eller som må hava tillförts
eller beviljats tredje man, vare
sig genom ökning eller minskning av inköps-
eller försäljningspris eller på annat
sätt.

§ 2. Bolag, som har sitt skatterättsliga
hemvist i Sverige, kan icke,
på grund av sin delaktighet i ledningen
av ett bolag, som har sitt verkliga säte
i Frankrike, eller i ett sådant bolags
kapital eller på grund av annan förbindelse
med dylikt bolag, förpliktas utgöra
den i Frankrike utgående skatten å
inkomster av kapital; men de inkomster,
som utdelas av det franska bolaget
och som äro underkastade skatten å
inkomster av kapital, kunna i skattehänseende
i förekommande fall ökas
med de inkomster eller förmåner, som
det svenska bolaget må hava indirekt
åtnjutit genom denna sin delaktighet
eller som må hava tillförts eller beviljats
tredje man, vare sig genom ökning
eller minskning av inköps- eller försäljningspris
eller på varje annat sätt.

Artikel 5.

Skatt å inkomst av företag för utövande
av sjöfart eller luftfart utgår
allenast i den stat, inom vars område
företagets verkliga ledning har sitt säte,
under förutsättning att fartygen föra
denna stats flagga eller luftfartygen
hava dess nationalitet.

Article 6. Artikel 6.

§ 1. Les impöts prélevés sur les re- § 1. Skatt å inkomst av arbete, däri
venus du travail, y compris ceux pro- inbegripen inkomst genom utövande
venant de 1’exercice de professions li- av fria yrken, utgår, såframt icke annorbérales,
ne seront, pour autant qu’il ledes bestämmes i artikel 7, allenast i
n’y est pas dérogé dans 1’article 7, pré- den stat, där den personliga verksamhet
levés que dans 1’Etat ou s’exerce l’ac- utövas, av vilken inkomsten härrör,
tivité personnelle, source de ees revenus.

§ 2. Il n’y a exercice d’une profession § 2. Utövning av fritt yrke i en av
libérale dans l’un des deux Etats con- de håda avtalslutande staterna anses
traetants que si l’activité professionnelle föreligga allenast i det fall, då yrkesa
un point d’attache fixe dans cet Etat. verksamheten i denna stat har ett fast

centrum.

Kungl. Majlis proposition nr 73-

Artide 7.

Ne seront perhus que dans 1’Etat
débiteur les impöts portant sur les revenus
alloués par 1’État, les provinces,
les départements, les communes ou
toutes autres personnes morales de droit
public réguliérement constituées suivant
la législation interne des Etats
contractants, en vertu d’une prestation
de services ou de travail, sous forme de
traitements, salaires ou autres émoluments.

Artide 8.

§ 1. L’impöt sur le revenu des préts,
dépöts, comptes de dépöt et de toutes
autres créances ne sera perthu que dans
l’Etat du domicile du créancier. Toutefois,
chaque Etat contractant conserve
le droit de percevoir, conformément å sa
législation générale, des impöts retenus
å la source par des sociétés et des personnes
morales.

§ 2. Si le créancier posséde dans les
deux Etats des établissements stables
au sens de 1’article 3, paragraphe 3,
et si l’un de ees établissements consent
un prét ou effeetue un dépöt, 1’impöt
sera per^u dans celui des deux Etats
sur le territoire duquel est situé cet établissement.

Artide 9.

Les revenus des valeurs mobiliéres
sont imposables dans l’Etat sur le territoire
duquel le bénéficiaire a son domicile.
Toutefois, chaque Etat contractant
conserve le droit de percevoir, conformément
å sa législation générale, son
impöt sur les revenus des valeurs mobiliéres
émises par les sociétés ou autres
collectivités qui ont leur domicile fiscal
sur son territoire.

Artikel 7.

Skatt å inkomst, som åtnjutes på
grund av tjänst eller arbete i form av
avlöning eller annan förmån från staten,
provins, departement, kommun eller
annan offentligrättslig juridisk person,
vilken i vederbörlig ordning tillkommit
i enlighet med de avtalslutande staternas
inre lagstiftning, utgöres endast
i den stat, varifrån förmånen utgår.

Artikel 8.

§ 1. Skatt å inkomst av försträckning,
deposition, depositionsräkning eller
varje annat slags fordran, som ej grundar
sig på värdepapper, utgöres allenast
i den stat, där fordringsägaren har sitt
hemvist. Likväl bibehåller vardera staten
rätten att, i enlighet med sin allmänna
lagstiftning, uppbära skatter som
av bolag och juridiska personer innehållas
vid källan.

§ 2. Örn fordringsägaren har fasta
driftställen enligt artikel 3, paragraf
3, i båda staterna, och från ett av dessa
driftställen beviljas ett lån eller verkställes
en deposition, skall skatt å
inkomst därav utgöras i den av staterna,
inom vars område driftstället är beläget.

Artikel 9.

Inkomst av värdepapper beskattas
i den stat, inom vars område inkomsttagaren
har sitt hemvist. Likväl bibehåller
vardera staten rätten att i
enlighet med sin allmänna lagstiftning
uppbära skatt å inkomster av värdepapper,
utgivna av bolag eller andra
sammanslutningar, som hava sitt skatterättsliga
hemvist inom dess område.

Artide 10. Artikel 10.

Les tanti emes, jetons de présence et Tantiem, dagarvode och annan erautres
rémunérations des administra- sättning till ledamöter av styrelse för
teurs des sociétés pär actions sont im- bolag å aktier beskattas i den av de båda
posables dans celui des deux Etats ou staterna, där bolagets ledning har sitt
se trouve le slege social effeetif de la verkliga säte, med iakttagande likväl
société, sous réserve de 1’application de av artikel 6 såvitt angår ersättningar
1’article 6 en ce qui concerne les rému- vilka vederbörande uppbär i annan
nérations que les intéressés touchent en verklig egenskap,
leurs autres qualités effeetives.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Artide 11.

Les impöts prélevés sur tous autres
revenus que ceux visés aux artides
précédents, entre autres les pensions
publiques et privées et les rentes viagéres,
ne sont perhus que dans l’Etat
ou le bénéficiaire a son domicile.

Artide 12.

En ce qui concerne les impöts sur la
fortuné ou sur 1’accroissement de la
fortuné, les dispositions suivantes sont
applicables:

1° Dans la mesure ou la fortuné se
compose:

a) d’immeubles avec leurs accessoires;

b) d’entreprises commerciales ou industrielles,
y compris celles de la navigation
maritime et de la navigation
aérienne;

Timpöt sera perthu dans l’Etat å
qui est du, d’aprés les artides précédents,
Timpöt sur les revenus provenant
de ladite fortuné.

2° Pour tous les autres genres de
fortuné, Timpöt sera per<ju dans 1’Etat
du domicile.

Artide 13.

Un impöt personncl sur 1’ensemble
des revenus ou de la fortuné, établi
dans 1’Etat ou 1’assujetti a son domicile,
ne sera per$u que sur les revenus ou
la fortuné taxables dans cet Etat, selon
les dispositions de la présente convention,
mais d’aprés le taux effectif par
rapport å 1’ensemble des revenus ou de
la fortuné de 1’assujetti.

Artide 14.

§ 1. Pour 1’application de la présente
convention, le domicile fiscal des
personnes physiques est au lieu de leur
résidence normale entendue dans le
sens de foyer permanent d’habitation.

§ 2. Si un contribuable ne posséde
de résidence normale ainsi définie dans
aucun des deux Etats, il est réputé
avoir son domicile dans celui de ees Etats
ou il fait son séjour principal ou, å
défaut, dans celui dont il a la nationalité.

Artikel 11.

Skatt å andra, i föregående artiklar
icke angivna inkomster, däri inbegripna
pensioner på grund av allmän och
enskild tjänst samt livräntor, utgår
allenast i den stat, där inkomsttagaren
har sitt hemvist.

Artikel 12.

För skatter å förmögenhet eller förmögenhetsökning
gälla följande bestämmelser: l:o

I den mån förmögenheten består
av

a) fast egendom med tillbehör, eller

b) företag för utövande av handel
eller industri, företag för sjöfart och
luftfart inbegripna,

utgår skatten i den stat, vilken enligt
föregående artiklar är berättigad till
skatt å inkomst av samma förmögenhet.

2:o För alla andra slag av förmögenhet
utgår skatten i den stat, där den
skattskyldige har sitt hemvist.

Artikel 13.

Personlig å samtliga inkomster eller
å hela förmögenheten utgående skatt
i den stat, där den skattskyldige har
sitt hemvist, upptages allenast å de
inkomster eller den förmögenhet, som
äro underkastade skatt i denna stat
jämlikt detta avtals föreskrifter, men
med tillämpning av den skatteprocent,
som beräknas med hänsyn till den skattskyldiges
samtliga inkomster eller hela
förmögenhet.

Artikel 14.

§ 1. Enligt detta avtal anses såsom
skatterättsligt hemvist, såvitt angår
fysisk person, dennes normala vistelseort
i betydelsen av varaktigt hem.

§ 2. Örn en skattskyldig icke i någon
av de båda staterna har en sålunda angiven
normal vistelseort, anses han
hava sitt hemvist i den av staterna,
där han huvudsakligen uppehåller sig,
eller, örn icke heller detta är fallet i

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

§ 3. D’aprés la présente convention,
le domicile fiscal des personnes
morales se trouve au lieu de leur siége
social effectif.

Toutefois, la présente stipulation ne
déroge pas aux dispositions des lois
suédoises relatives au lieu deposition
des successions indivises.

Article 15.

Tout contribuable qui prouve que
les mesures prises par les autorités
fiscales des Etats contractants ont
entrainé pour lui une double imposition
en ce qui concerne les impöts directs
visés par la présente convention peut
adresser une demande å l’Etat dont il
est ressortissant. Si le bien-fondé de la
demande est reconnu, 1’autorité fiscale
supréme de cet Etat peut s’entendre avec
1’autorité fiscale supréme de 1’autre Etat
pour éviter, de fason équitable, une
double imposition.

La demande doit étre faite dans les
deux années suivant celle de 1’imposition.
Passé ce délai, les autorités fiscales
suprémes des deux Etats apprécieront
si la demande peut étre néanmoins
retenue.

Ti tr e II.

Garanties legales et assistance
réciproque.

Article 16.

Les ressortissants (personnes physiques
et morales) de l’un des deux Etats
ont droit sur le territoire de 1’autre Etat
aux mémes garanties que les ressortissants
de ce dernier Etat vis-å-vis des
autorités fiscales, des tribunaux fiscaux
et administratifs ainsi que des autres
tribunaux.

Article 17.

En vue d’assurer une meilleure application
des impöts visés dans la présente
convention, les Etats contractants
s’engagent, sous réserve de réciprocité,

någon av staterna, där han äger medborgarskap.

§ 3. Juridisk person anses enligt
detta avtal hava sitt skatterättsliga
hemvist å den ort, där den har sitt
verkliga säte.

Emellertid avser ej denna föreskrift
att stadga undantag i den svenska
lagstiftningens bestämmelser örn beskattningsort
för oskifta dödsbon.

Artikel 15.

Varje skattskyldig, som visar att av
beskattningsmyndigheterna i de avtalslutande
staterna vidtagna åtgärder för
honom medfört dubbelbeskattning såvitt
angår de direkta skatter varom
i detta avtal är fråga, kan häremot
göra erinran hos den stat, som han tillhör.
Anses erinran grundad, kan denna
stats högsta finansmyndighet träffa
överenskommelse med den andra statens
högsta finansmyndighet för att
på skäligt sätt undvika dubbelbeskattning.

Sådan erinran bör göras inom två
år efter taxeringsåret. Inkommer sådan
erinran senare, skola de högsta finansmyndigheterna
i de båda staterna avgöra,
om densamma icke desto mindre
må kunna komma under bedömande.

Avdelning II.

Rättsskydd och ömsesidig handräckning.

Artikel 16.

Fysiska och juridiska personer, tillhörande
en av de båda staterna, äga
inom den andra statens område åtnjuta
samma rättsskydd som personer,
tillhörande sistnämnda stat, inför dess
beskattningsmyndigheter, beskattningsoch
förvaltningsdomstolar samt andra
domstolar.

Artikel 17.

För att åstadkomma en större effektivitet
av den beskattning, som avses
i detta avtal, förbinda sig de avtalslutande
staterna, under förutsättning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

å échanger les rcnseignements Nordre
fiscal que 1’Administration d’un des
deux Etats détient ou peut obtenir d’aprés
les régles de sa propre législation
et qui seraient utiles å l’autre Etat pour
1’établissement desdits impöts.

Ces renseignements seront échangés
direetement entre les deux Ministéres
des Finances et auront Heil d’office ou
sur demande.

Aloicie 18.

§ 1. Conformément å 1’article qui
précéde, le Ministére des Finances de
Suéde transmettra d’office au Ministére
des Finances francis dans les six premiers
mois de cliaque année:

a) les renseignements figurant dans
les formules qui sont remises aux autorités
suédoises å 1’occasion du paiement
å des personnes physiques ou morales
domiciliées en France de dividendes
d’actions et de parts bénéficiaires ou
d’intéréts d’obligations ou de tous autres
titres circulant dans le public;

b) un extrait de 1’inventaire re<;u par
les autorités suédoises compétentes et
relatif å la succession d’une personne
domiciliée en France;

c) les renseignements figurant dans
les autorisations accordées å des personnes
physiques ou morales domiciliées
en France d’acquérir des immeubles
situés en Suéde et d’y exploiter un commerce; d)

les renseignements que les autorités
suédoises compétentes pourront
éventuellement recueillir auprés des
banques, caisses d’épargne et autres
institutions analogues, sur les avoirs
possédés par des personnes physiques
domiciliées en France;

e) les renseignements que les autorités
centrales suédoises pourront éventucllement
recueillir dans les inventaires
re$us å la suite de décés, sur les
dettes contractées envers des personnes
physiques ou morales domiciliées en
France;

f) les renseignements concernant les
rentes viagéres ainsi que les pensions
publiques et privées servies å des personnes
domiciliées en France;

ömsesidighet, att utbyta sådana underrättelser
i beskattningshänseende, som
förvaltningen i en av de båda staterna
innehar eller kan erhålla enligt föreskrifterna
i dess egen lagstiftning och
som kunna vara av värde för den andra
staten vid åsättande av nämnda skatter.

Sådana underrättelser skola utbytas
direkt mellan de båda finansministerierna
dels utan anmaning dels efter särskild
framställning.

Artikel 18.

§ 1. I anslutning till nästföregående
artikel skall det svenska finansdepartementet
varje år inom de sex första
månaderna utan anmaning till det
franska finansministeriet överlämna:

a) upplysningar, vilka finnas i de
uppgifter som överlämnats till svenska
myndigheter vid utbetalningar till fysiska
eller juridiska personer med hemvist
i Frankrike av utdelningar å aktier
och andelsbevis eller av räntor å obligationer
eller å andra slags värdepapper,
som omsättas bland allmänheten,

b) utdrag av bouppteckningar, mottagna
av vederbörliga svenska myndigheter,
rörande kvarlåtenskap efter personer
med hemvist i Frankrike,

c) upplysningar i beslut om tillstånd
för fysiska eller juridiska personer med
hemvist i Frankrike att förvärva fastigheter,
belägna i Sverige, eller att där
utöva handel,

d) upplysningar, som vederbörliga
svenska myndigheter eventuellt kunna
erhålla från banker, sparbanker eller
andra likartade institutioner, rörande
tillgodohavanden tillhörande fysiska personer
med hemvist i Frankrike,

c) upplysningar, som svenska centrala
myndigheter eventuellt kunna erhålla
frän bouppteckningar i anledning
av dödsfall, angående skulder till fysiska
eller juridiska personer med hemvist
i Frankrike,

f) upplysningar rörande livräntor ävensom
pensioner på grund av allmän
eller enskild tjänst till personer med
hemvist i Frankrike, samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

g) la Uste, avec 1’indication de leur
domicile, des ressortissants frangais
domiciliés en France qui ont souscrit,
en Suéde, une déclaration, pour l’impöt
sur le revenu ou sur la fortuné, au
Comité central chargé å Stockholm de
l’imposition des contribuables non domiciliés
en Suéde.

§ 2. De son cöté, le Ministére des
Finances frangais, transmettra d’office
au Ministére des Finances de Suéde,
dans les six premiers mois de chaque
année:

a) la copie des enregistrements de
procés-verbaux d’ouverture des coffresforts
ou compartiments de coffres-forts
loués, en totalité ou en partie, par des
personnes décédées ou leur conjoint,
quand ees personnes avaient leur domicile
en Suéde;

b) la copie des enregistrements de
procés-verbaux d’inventaire du contenu
des plis cachetés et cassettes fermées
déposés par lesdites personnes
diez les banquiers, changeurs, escompteurs,
ou autres personnes recevant habituellement
des dépöts de cette nature;

c) la copie des listes remises par les
sociétés ou compagnies, agents de
changé, changeurs, banquiers, escompteurs,
officiers publics ou ministériels
ou agents d’affaires, dépositaires, détenteurs
ou débiteurs de titres, sommes
ou valeurs dépendant de la succession
d’une personne domiciliée en Suéde;

d) l’avis de 1’ouverture de tout compte
indivis ou collectif avec solidarité
chez Tune des personnes désignées au
numéro précédent et concernant un ou
plusieurs ressortissants suédois;

e) les renseignements que les Administrations
financiéres pourront éventuellement
recueillir sur les avoirs possédés
en France par des personnes
physiques ou morales domiciliées en
Suéde, sur les paiements de coupons
de valeurs mobiliéres effectués au profit
de personnes domiciliées en Suéde amsi

g) en förteckning, upptagande —
med angivande tillika av bostad —
de franska fysiska och juridiska personer
med hemvist i Frankrike, som till
den centrala taxeringsnämnden i Stockholm
med uppgift att verkställa taxeringen
av skattskyldiga utom riket
hava avgivit deklaration till ledning för
den svenska taxeringen till inkomstoch
förmögenhetsskatt.

§ 2. Det franska finansministeriet å
sin sida skall varje år inom de sex
första månaderna utan anmaning till
det svenska finansdepartementet överlämna: a)

avskrift av inregistrerade uppgifter
ur protokoll beträffande öppnande av
kassaskåp eller kassafack, hyrda helt
eller delvis av personer, som senare avlidit,
eller deras makar, såframt dessa
personer hade sitt hemvist i Sverige,

b) avskrift av inregistrerade uppgifter
ur inventeringsprotokoll beträffande innehållet
i förseglade konvolut eller låsta
skrin, deponerade av sådana personer
hos bankirer, växelmäklare, diskontörer
eller andra personer, som vanligen
mottaga depositioner av sådant slag,

c) avskrift av förteckningar, överlämnade
av bolag eller andra sammanslutningar,
fondmäklare, växelmäklare,
bankirer, diskontörer, ministeriella
eller andra offentliga tjänstemän, affärsagenter
eller andra, som i deposition eller
öppet förvar innehava eller äro redovisningsskyldiga
för värdepapper, penningmedel
eller värdehandlingar, tillhörande
kvarlåtenskap efter personer med
hemvist i Sverige,

d) underrättelse örn öppnande av
varje enskilt eller för flera kontoinnehavare
gemensamt konto hos någon, som
angives i närmast föregående punkt,
därest kontot avser en eller flera svenska
fysiska eller juridiska personer,

e) upplysningar, som finansförvaltningsmyndigheterna
eventuellt kunna
erhålla rörande tillgodohavanden i
Frankrike, tillhörande fysiska eller
juridiska personer med hemvist i Sverige,
rörande inlösen av värdepapperskuponger
till förmån för personer
med hemvist i Sverige samt rörande

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

que sur les dettes contractées envers des
personnes physiques ou morales domiciliées
en Suéde;

f) les renseignements concernant les
rentes viagéres, les pensions publiques
et privées et les traitements privés
servis å des personnes domiciliées en
Suéde;

g) la Uste, avec 1’indication de leur
domicile, des ressortissants suédois domiciliés
en Suéde qui sont taxés en
France å la contribution fonciére et å
1’impöt général sur le revenu.

Article 19.

§ 1. Le Ministére des Finances francis
pourra demander au Ministére
des Finances de Suéde des informations
visant des cas concrets intéressant des
personnes physiques ou morales francises
et, spécialement, en vue d’assurer,
conformément å 1’article 13, la
progressivité de son impöt général sur
le revenu, des renseignements relatifs
aux bénéfices des exploitations industrielles,
commerciales ou agricoles possédées
en Suéde par ees dites personnes,
ainsi qu’aux redevances å elles versées
pour exploitation de mines ou de carriéres
ou pour utilisation de brevets, modéles,
marques de fabrique ou autres
procédés industriels.

§ 2. De méme, le Ministére des Finances
de Suéde pourra demander au
Ministére des Finances francis des informations
analogues visant des cas
concrets intéressant des personnes physiques
ou morales suédoises.

Article 20.

§ 1. Les Etats coutractants s’engagent,
sur la base de la réciprocité, å se
préter concours et assistance aux fins
de recouvrer en principal, additionnels,
intéréts et frais ou amendes å l’exclusion
de cellcs ayant un caractére pénal,
suivant les régles de leur propre législation,
les impots définitivement dus
visés par la présente convcntion.

§ 2. Les significations, poursuites et
incsures d’exécution auront lieu sur
produetion d’une eopie ou d’un extrait

skulder till fysiska eller juridiska personer
med hemvist i Sverige,

f) upplysningar rörande livräntor,
pensioner på grund av allmän eller enskild
tjänst samt löner på grund av
enskild tjänst till personer med hemvist
i Sverige, samt

g) en förteckning, upptagande —
med angivande tillika av bostad — de
svenska fysiska och juridiska personer
med hemvist i Sverige, som i Frankrike
taxeras till fastighetsskatt eller allmän
inkomstskatt.

Artikel 19.

§ 1. Det franska finansministeriet
kan hos det svenska finansdepartementet
göra framställningar örn upplysningar
i särskilda fall rörande franska
fysiska eller juridiska personer, och i
synnerhet — för bestämmande jämlikt
artikel 13 av den allmänna inkomstskattens
progressivitet —• upplysningar
angående inkomster från av sådana
personer innehavda företag för utövande
av industri, handel eller lantbruk
i Sverige ävensom rörande periodiska
avgifter till dem för nyttjande
av gruvor eller stenbrott eller för
användande av patent, modeller, varumärken
eller andra industriella förmåner.

§ 2. På samma sätt kan det svenska
finansdepartementet hos det franska
finansministeriet göra framställningar
örn liknande upplysningar i särskilda
fall beträffande svenska fysiska eller
juridiska personer.

Artikel 20.

§ 1. De avtalslutande staterna förbinda
sig, på grundval av ömsesidighet,
att lämna varandra bistånd och handräckning
för att i enlighet med reglerna
i sin egen lagstiftning indriva i detta
avtal avsedda, slutgiltigt fastställda
skatter, däri inbegripna tilläggsbelopp,
räntor och kostnader ävensom vitén,
som icke hava straff rättslig karaktär.

§ 2. Delgivningar, krav och indrivningsåtgärder
verkställas mot företeende
av avskrifter eller officiella utdrag av

Kungl. Maj.ts proposition nr 73•

officiel des titres exécutoires accompagnés
éventuellement des copies ou
extraits officiels des décisions devenues
définitives. Les titres seront rendus
exécutoires par mesure administrative
dans la forme propre å la législation de
l’Etat requis.

§ 3. Les créances fiscales å recouvrer
ne seront pas considérées comme des
créances privilégiées dans l’Etat requis
et celui-ci ne sera pas obligé d’appliquer
un moyen d’exécution non prévu pär
la législation de l’Etat requérant.

§ 4. Si une créance fiscale est encore
susceptible d’un recours, 1’Etat
requérant peut demander å FEtat requis
de prendre des mesures conservatoires
auxquelles sont applicables mutatis
mutandis les dispositions précédentes.

Est considérée comme mesure conservatoire
la notification de la contrainte
au redevable pour le recouvrement
des impöts perhus par 1’Administration
francaise de FEnregistrement.
Exposition å cette contrainte ne peut
étre portée que devant le tribunal francis
compétent.

Artide 21.

§ 1. L’assistance administrative et
devant les tribunaux ne sera accordée
que contre les contribuables ressortissant
uniquement å FEtat requérant.
Toutefois, elle pourra 1’étre également
contre d’autres contribuables lorsqu’il
s’agira d’impöts qui étaient définitivement
dus å une époque ou ees contribuables
étaient uniquement ressortissants
de 1’Etat requérant.

La présente stipulation ne déroge
pas aux dispositions spéciales de l’article
18.

§ 2. La méme assistance peut également
étre refusée lorsque 1’État requis
considére quille pourrait mettre en
danger ses droits de souveraineté, ou
sa sécurité, ou porter atteinte å ses intéréts
généraux.

de beslut, varpå verkställigheten grundas,
eventuellt åtföljda av avskrifter
eller officiella utdrag av de slutgiltiga
utslagen. Besluten skola göras exigibla
genom förvaltningsåtgärd i den form,
som stadgas i lagstiftningen i den stat.
där handräckningen skall äga rum.

§ 3. De skatteanspråk, på grund
varav indrivning sker, skola icke i den
stat, till vilken framställning örn indrivning
riktas, anses såsom förmånsberättigade
fordringsanspråk, och det skall
icke åligga denna stat att företaga
någon verkställighetsåtgärd, som icke
kan förekomma enligt lagstiftningen i
den stat som gjort framställningen.

§ 4. Om ett skatterättsligt anspråk
ännu är av beskaffenhet att kunna dragas
under högre myndighets prövning,
kan den stat, vilken åberopar anspråket,
göra framställning hos den andra
staten örn vidtagande av åtgärder för
anspråkets säkerställande, å vilka åtgärder
de föregående bestämmelserna äro
mutatis mutandis tillämpliga.

Såsom sådan åtgärd anses delgivning
med den skattskyldige av betalningsanmodan
(contrainte) för indrivning
av skatter, som uppbäras av den franska
inregistreringsförvaltningen (Fadministration
de 1’enregistrement). Invändning
mot sådant tvångsmedel kan endast
göras inför vederbörlig fransk domstol.

Artikel 21.

§ 1. Administrativ och juridisk handräckning
medgives endast mot skattskyldiga,
som tillhöra allenast den stat,
från vilken framställningen göres. Dock
kan sådan handräckning medgivas jämväl
mot andra skattskyldiga, då fråga
är om skatter, som blivit slutgiltigt fastställda
vid en tidpunkt, då de skattskyldiga
tillhörde allenast nämnda stat.

Denna föreskrift innebär icke någon
inskränkning i de särskilda bestämmelserna
i artikel 18.

§ 2. Sådan handräckning kan likaledes
vägras, då den stat, hos vilken den
begärts, anser densamma ägnad att
äventyra dess höghetsrättigheter eller
säkerhet eller skada dess allmänna intressen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

§ 3. Peuvent étre également repoussées: a)

les demandes qui auraient pour
effet, soit d’imposer å Flin des Etats
contractants 1’obligation de communiquer
des renseignements que sa propre
législation fiscale ne lui pernet pas d’obtenir,
soit d’accomplir des actes administratifs
qui ne seraient pas conformes
å sa réglementation ou å ses pratiques;

b) les demandes aux termes desquelles
il y aurait lieu de recueillir, sur
le territoire de l’Etat requis, de personnes
étrangéres å 1’affaire en tant que
contribuables, des informations, déclarations
ou consultations autorisées par
la loi, lorsque 1’Etat requérant n’est
pas en mesure, d’aprés sa propre législation,
d’exiger des informations, déclarations
ou consultations analogues;

c) les demandes faites en vue d’obtenir
connaissance de circonstances de
fait ou de rapports de droit, lorsque la
connaissance de ees circonstances ou
rapports ne peut étre accquise qu’en
faisant appel å 1’obligation de fournir
des renseignements, des déclarations ou
des consultations qui ne peuvent pas
étre exigés sur le territoire de l’Etat
requérant;

d) les autres demandes qui ne pourraient
étre satisfaites que par la violation
d’un seeret relatif å un commerce,
å line exploitation ou å une industrie.

Article 22.

En ce qui concerne les questions, informations
et consultations, ainsi que
toutes autres communica.ions qui sont
parvenues å un Etat par suite de l''assistance
réciproque, il y a lieu d’appliquer
les prescriptions légales en vigueur dans
cet Etat au sujet du seeret administratif
ou professionnel.

Article 23.

Les Etats contractants confient å
leurs autorités fiscales suprémes le soin
de conclure des accords ou des arrangements
partieuliers pour remédier aux
doubles impositions en matiére d’impöts
direets sur les revenus ou sur la
fortuné qui s’avéreraient contraires å

§ 3. Avvisas kunna jämväl:

a) framställningar, vilka skulle hava
till följd, antingen att en av de avtalslutande
staterna ålägges att meddela
upplysningar, som icke kunna erhållas
enligt dess egen lagstiftning, eller att
förvaltningsåtgärder vidtagas som icke
skulle vara i enlighet med dess författningar
eller rättstillämpning,

b) framställningar, som inom den
stat, där handräckningen begäres, skulle
föranleda infordrande från personer, vilka
icke såsom skattskyldiga hava i
saken del, av sådana upplysningar,
förklaringar eller utlåtanden, som författningsenligt
där må meddelas, i sådana
fall då den stat, som begärt handräckningen,
enligt sin egen lagstiftning icke
kan infordra motsvarande upplysningar,
förklaringar eller utlåtanden,

c) framställningar gjorda i syfte att
erhålla kännedom örn faktiska eller
rättsliga förhållanden, såframt kännedomen
om dessa förhållanden ej kan
vinnas annorledes än på grund av förpliktelse
att avgiva upplysningar, förklaringar
eller utlåtanden, som icke kunna
avfordras inom den stat, från vilken
sådan framställning skett, samt

d) andra framställningar, som icke
kunna efterkommas utan kränkning av
affärs-, drifts- eller industriell hemlighet.

Artikel 22.

A förfrågningar, upplysningar och utlåtanden
ävensom andra meddelanden,
som inkomma till en stat på grund av
ömsesidig handräckning, skola i den
staten gällande författningsbestämmelser
rörande tystnadsplikt på grund av
tjänst eller yrkesutövning tillämpas.

Artikel 23.

De avtalslutande staterna anförtro åt
sina högsta finansmyndigheter att ingå
avtal eller träffa särskilda anordningar
för att häva mot detta avtals syfte stridande
dubbelbeskattning såvitt angår
direkta skatter å inkomst eller förmögenhet
i fall som icke uttryckligen förut -

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

1 objet de la présente convention dans
des cas non expressément prévus au
titre premier, ainsi que pour résoudre
toutes difficultés d’application ou d’interprétation.

Titre III.

Dispositions générales.

Article 24.

La présente convention ne s’appliquera,
pour ce qui concerne la France, qu’å
la France métropolitaine å 1’exclusion
de 1’Algérie et des Colonies.

Article 25.

§ 1. La convention entrera en vigueur
le ler janvier de 1’année qui suivra
celle de la ratification.

§ 2. Toutefois, seront applicables
rétroactivement les dispositions du Titre
premier, en ce qui concerne les affaires
pour lesquelles une décision administrative
non susceptible de recours ou une
décision judiciaire définitive n’est pas
intervenue å la date de 1’entrée en vigueur
de la présente convention.

Article 26.

La présente convention, faite en
double exemplaire en langue francaise
sera ratifiée, en ce qui concerne la Suéde,
par Sa Majesté le Roi de Suéde avec
1’assentiment du Riksdag et en ce qui
concerne la France par le Président de
la République francaise avec l’assentiment
du Parlement. Les ratifications
seront échangées le plus töt possible,
å Stockholm.

Elle restera en vigueur tant quille
n’aura pas été dénoncée pär l’un des
Etats contractants. En cas de dénonciation
six mois avant 1’expiration d’une
année civile, la convention cessera
d’étre en vigueur au ler janvier suivant,
sinon au ler janvier de la seconde
année suivante.

En foi de quoi, les Plénipotentiaires
des deux Etats ont signé cette conven -

setts i avdelning I, så ock att lösa uppkommande
svårigheter vid avtalets tilllämpning
eller tolkning.

Avdelning lil.

Allmänna bestämmelser.

Artikel 24.

Detta avtal skall, såvitt Frankrike
angår, tillämpas allenast å det egentliga
Frankrike, med uteslutande av Algeriet
och kolonierna.

Artikel 25.

§ 1. Avtalet skall träda i kraft den
1 januari året efter ratifikationen.

§ 2. Emellertid skola retroaktivt tilllämpas
bestämmelserna i avdelning I,
såvitt angår fall, i vilka ett administrativt
beslut, som icke kan överklagas, eller
ett slutgiltigt domstolsbeslut icke förelegat
den dag detta avtal träder i kraft.

Artikel 26.

Detta avtal, som är avfattat i dubbla
exemplar på franska språket, skall ratificeras,
för Sveriges del av Hans Majestät
Konungen av Sverige med riksdagens
samtycke och för Frankrikes del
av Franska Republikens President med
parlamentets samtycke. Ratifikationshandlingarna
skola snarast möjligt utväxlas
i Stockholm.

Avtalet skall förbliva gällande så länge
detsamma icke uppsagts av någon av de
avtalslutande staterna. I fall av uppsägning
sex månader före utgången av
ett kalenderår upphör avtalet att gälla
den 1 januari nästkommande år, i
annat fall upphör avtalets giltighet den
1 januari under det därpå följande
året.

Till bekräftelse härå hava de båda
staternas befullmäktigade ombud under -

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

tion et Font munie de leurs sceaux. tecknat detta avtal och försett detsamma

med sina sigill.

Fait å Paris, le 24 Décembre 1936. Som skedde i Paris den 24 december

1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos. Einar Hennings. Yvon Delbos.

Protocole.

Au moment de procéder å la signature
de la présente convention conclue
ce jour entre la Suéde et la France en
vue d’éviter les doubles impositions et
d’établir les régles d’assistance administrative
réciproque en matiére d’impöts
directs, les Plénipotentiaires soussignés
ont fait la déclaration concordante
suivante qui forme partie intégrante
de la convention méme.

I. La présente convention est conclue
en Fétat des législations suédoise
et francaise å la date de sa signature.

Il est précisé:

1° que les impöts directs respectivement
visés aux numéros 1° et 2° du § 3
de 1’article ler sont tenus pour similaires;

2° qu’au cas ou cette situation se
trouverait sensiblement modifiée en
raison de changements apportés aux
législations respectives des deux Etats,
leurs autorités fiscales suprémes se
concerteraient.

II. Le mode d’imposition prévu å
1’article 2 de la présente convention
s’applique aussi bien aux revenus provenant
de baux å loyer, de baux å
ferme ou de toute autre forme de jouissance
d’immeubles qu’å ceux résultant
d’une administration et d’une jouissance
directe, ainsi qu’aux bénéfices
provenant d’aliénations d’immeubles.

Il s’applique également aux revenus
provenant de 1’exploitation proprement
dite de foréts sur le domaine de 1’exploitant
ou sur celui de Hers.

III. Four 1’application de 1’article 3,
on doit comprendre dans les revenus de
1’établissement stahle situé dans Flin
des deux Etats, les bénéfices provenant
de la vente totale ou partille, en cours
ou en fin d’exploitation, des divers

Protokoll.

Vid undertecknandet av förevarande
avtal, ingånget denna dag mellan Sverige
och Frankrike i avsikt att undvika
dubbelbeskattning och att fastställa bestämmelser
angående ömsesidig handräckning
beträffande direkta skatter,
hava undertecknade befullmäktigade
ombud gjort följande ömsesidiga förklaring,
vilken utgör en integrerande
del av själva avtalet.

1. Detta avtal är ingånget med hänsyn
tagen till svensk och fransk lagstiftning
vid tiden för avtalets undertecknande.

Det fastslås:

l:o att de direkta skatter å ömse sidor,
vilka avses i l:o och 2:o av § 3 i
artikel 1, anses likvärdiga, samt

2:o att, därest detta förhållande skulle
i avsevärd mån förändras på grund av
omläggningar i de båda staternas respektive
lagstiftningar, deras högsta finansmyndigheter
må träffa nya överenskommelser.

2. De regler för beskattningen som
angivas i artikel 2 av detta avtal gälla
såväl inkomster genom uthyrning, utarrendering
eller varje annat slags upplåtelse
av rätt att nyttja fast egendom
som ock inkomster, som förvärvas genom
dess omedelbara förvaltande och
nyttjande, ävensom sådana vinster som
uppkomma genom avyttring av fast
egendom.

Samma regler tillämpas likaledes å
inkomst genom avverkning av skog å
avverkarens eller tredje mans mark.

3. Vid tillämpning av artikel 3 skola
under inkomst från ett fast driftställe,
beläget i en av de båda staterna, anses
inbegripna vinster härrörande av försäljning
helt eller delvis, under utövande
av rörelsen eller vid dess upphörande, av

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

éléments d’actif de cet etablissement,
ä 1’exclusion des immeubles situés sur
le territoire de 1’autre Etat.

IV. Sont considérés comme «établissements
stables» au sens de 1’article 3 de
la présente convention, les siéges de
direction, succursales, fabriques, usines,
ateliers, agences, magasins, bureaux,
laboratoires, comptoirs d’achat ou de
vente, les dépöts ainsi que toutes autres
installations fixes de caractére productif,
å 1’exclusion des sociétés filiales.

Toutefois, ne sont pas imposables les
comptoirs qui se bornent å 1’achat de
marchandises diverses destinées å l’approvisionnement
d’un ou de plusieurs
établissements de vente ou de transformation
que le contribuable exploite
dans 1’autre Etat.

Lorsqu’une entreprise de Tuli des
Stats contractants fait des affaires dans
1’autre Etat, par 1’entremise d’un agent
y établi qui exerce habituellement des
pouvoirs pour la negociation et la conclusion
des contrats ou qui dispose d’un
stock de marchandises pour satisfaire
habituellement aux commandes qu’il
rekolt, cette entreprise est considérée
comme ayant un établissement stahle
dans ce dernier Etat.

Mais le fait qu’une entreprise de l’un
des Etats ait des relations d’affaires
dans 1’autre Etat pär 1’intermédiaire
d’un commissionnaire ou courtier, vraiment
autonome, ne pernet pas de considérer
cette entreprise comme ayant
un établissement stahle dans ce dernier
Etat.

Les chantiers servant å des travaux
de constructions dont 1’exécution a
dépassé ou est jugée devoir dépasser une
durée de douze mois, seront considérés
comme établissements stables au sens
de la convention.

V. En ce qui concerne les revenus
provenan t des navires ne portant pas
le pavillon ou des aéronefs ne possédant
pas la nationalité de l’Etat dans lequel
se trouve la direction effective de l’entreprise
qui exploite ees navires ou ees
aéronefs, Fimposition est établie suivant
les régles de 1’article 3.

Bien que la présente convention ne
s’applique qu’aux impöts direets sur les

driftstället tillhöriga tillgångar med undantag
av fastigheter belägna inom den
andra staten.

4. Som »fasta driftställen» enligt artikel
3 i avtalet anses plats, där ett företags
ledning har sitt säte, samt filialer, fabriker,
verkstäder, agenturer, magasin,
kontor, laboratorier, inköps- och försäljningsställen,
lager ävensom varje
annan fast anordning av produktiv
karaktär med uteslutande av dotterbolag.

Emellertid beskattas icke inköpsställen,
som inskränka sig till uppköp av
olika slags varor för att därmed förse
ett eller flera av den skattskyldige i
den andra staten använda driftställen
för försäljning eller bearbetning.

Då ett företag, som tillhör en av de
avtalslutande staterna, i den andra
staten gör affärer genom förmedling
av en där etablerad agent, som vanligen
använder honom givet bemyndigande
att förmedla och avsluta kontrakt eller
som disponerar ett varulager för att vanligen
effektuera beställningar som han
mottager, skall företaget anses hava
ett fast driftställe i den andra staten.

Det förhållandet, att ett företag, som
tillhör en av de avtalslutande staterna,
upprätthåller affärsförbindelser i den
andra staten genom förmedling av en
verkligt oberoende kommissionär eller
mäklare, föranleder däremot icke till
att företaget anses hava ett fast driftställe
i sistnämnda stat.

Plats för byggnadsföretag, vars utförande
överskridit eller, såvitt förutses
kan, kommer att överskrida en tidrymd
av tolv månader, skall anses som
fast driftställe i avtalets mening.

5. I fråga om inkomster förvärvade
av fartyg som icke föra den stats flagga
eller av luftfartyg som icke hava den
stats nationalitet, där företaget, som
använder fartygen eller luftfartygen,
har sin verkliga ledning, skall beskattningen
ske enligt reglerna i artikel 3.

Ehuru detta avtal endast tillämpas
å direkta skatter å inkomst och förmo -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 73-

revenus ou sur la fortuné, les entreprises
de navigation maritime ou aérienne
dont le siége de direction effective
se trouve en Suéde et dont les navires
ou les aéronefs, battant pavillon suédois
ou possédant la nationalite suédoise,
chargent ou déchargent des voyageurs
ou des marchandises en territoire
francis, n’y seront pas soumises å la
contribution des patentes ou å tout autre
impöt qui lui serait substitué, si elles
n’y possédent ni agence ni succursale,
alors mome qu’elles utiliseraient les
services d’un intermédiaire pour la
recherche du fret ou la vente de billets.

A titre de réciprocité, 1’impot suédois
correspondant, ou tout autre impöt qui
lui serait substitué, ne sera pas appliqué
aux entreprises francises de navigation
maritime ou aérienne dont les navires ou
les aéronefs, battant pavillon francis
ou possédant la nationalité francaise,
chargent ou déchargent des voyageurs
ou des marchandises en territoire suédois
dans les conditions indiquées å
1’alinéa précédent.

VI. Au cas ou 1’application des dispositions
des artides 3, 4 et 5 de la
convention souléverait des difficultés ou
des contestations, les autorités fiscales
suprémes s’entendraient pour procéder
å une répartition équitable des revenus
susceptibles d’étre imposés de part et
d’autre.

VII. Les redevances versées pour la
jouissance de biens immobiliers ou
1’exploitation de mines, carriéres ou
autres ressources naturelles, seront imposables
dans celui des deux Etats contractants
ou sont situés ees biens ou
autres ressources naturelles.

VIII. Sont considérées comme professions
libérales au sens de 1’article 6,
notamment 1’activité scientifique, artistique,
littéraire, enseignante ou pédagogique,
ainsi que celle des médecins,
avocats, arehiteetes et ingénieurs.

Les droits d’auteur et les produits
provenant de la vente ou de la concession
de licences d’exploitation de brevets,
marques de fabrique, modéles, procédés
et formules de fabrications sont imposables
dans les conditions prévues å
1’article 11. Toutefois, s’ils consLituent

genhet, skola de företag för utövande av
sjöfart eller luftfart, vilkas verkliga
ledning har sitt säte i Sverige och vilkas
fartyg under svensk flagg eller luftfartyg
av svensk nationalitet mottaga
eller avlämna resande eller gods
å franskt område, icke vara underkastade
den franska patentskatten eller
någon annan skatt som kan sättas i
dess ställe, med mindre företagen i
Frankrike hava agentur eller filial;
och gäller detta även örn företagen använda
mellanhand för att erhålla frakter
eller försälja biljetter.

För ernående av ömsesidighet skall
motsvarande svenska skatt eller varje
annan skatt, som kan komma att sättas
i dess ställe, under de förutsättningar,
som angivas i föregående stycke, icke
uttagas av franska företag för sjöfart
eller luftfart, vilkas fartyg under fransk
flagg eller luftfartyg av fransk nationalitet
mottaga eller avlämna resande
eller gods på svenskt område.

6. I de fall, då tillämpning av bestämmelserna
i artiklarna 3, 4 och 5 av
avtalet skulle föranleda svårigheter eller
tvistigheter, skola de högsta finansmyndigheterna
träffa överenskommelser
för att åstadkomma en skälig fördelning
av de inkomster, som kunna bliva föremål
för beskattning å båda sidor.

7. Royalty för utnyttjande av fast
egendom, gruvor, stenbrott eller andra
fyndigheter beskattas i den av de avtalslutande
staterna, där denna egendom
eller dessa fyndigheter äro belägna.

8. Till fria yrken enligt artikel 6
räknas särskilt vetenskaplig, konstnärlig,
litterär, undervisande eller uppfostrande
verksamhet, så ock verksamhet
som läkare, advokat, arkitekt eller
ingenjör.

Författararvoden och vinster genom
försäljning eller upplåtelse av rätt till
nyttjande av patent, varumärken, modeller,
fabrikationsmetoder och recept
beskattas på sätt i artikel 11 sägs. Örn
emellertid härigenom uppkommer vinst
av industriell verksamhet eller handel,

Hiliana till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 73.

Kungl. Alaj:ts proposition nr 73-

un revenu cTentreprise industrielle ou
commerciale, ils sont imposables suivant
les régles de 1’article 3.

L’article 6 ne sera pas applicable dans
le cas d’une personne employée dans
l’un des deux Etats, effectuant pour ses
occupations, un séjour temporaire sur
le territoire de l’autre Etat, et rémunérée
exclusivement par son employeur
assujetti å 1’impöt dans le premier Etat.

IX. L’article 9 ne modifie pas le régime
fiscal des titres émis pär les sociétés
et collectivités suédoises qui sont soumis
en France au régime de 1’abonnement.

X. Les étudiants qui séjournent
dans l’un des Etats contractants, exclusivement
pour y faire leurs études, ne
seront soumis å aucune imposition de la
part de cet Etat pour les subsides qu’ils
regoivent des membres de leur famille
domiciliés dans 1’autre Etat et ou ceuxci
sont assuj ettis å 1’impöt, pour autant
que ees subsides constituent la fraetion
principale des ressources qui leur sont
nécessaires pour leur entretien et leurs
études.

XI. Pour les contribuables qui prouvent
qu’ils ont définitivement transféré
leur domicile d’un Etat contractant
dans l’autre, 1’obligation fiscale, dans la
mesure ou elle est attachée au domicile,
cesse dans le premier Etat å dater du
jour du départ, en ce qui concerne l’assiette
des impöts visés par la présente
convention.

XII. En cas de doutesur le point de
savoir dans lequel des deux Etats, une
personne physique a son domicile fiscal,
la question sera tranchée par voie
d’accord partieulier entre les autorités
fiscales suprémes des deux Etats. On
considére, å cet égard, quel est celui
des deux Etats dans lequel se trouvent
centralisés les intéréts de cette personne;
s’il est impossible d’aboutir å une
décision sur ce point, on s’en tiendra
å la nationalité de 1’intéressé.

A 1’égard des personnes qui ne sont
ressortissantes d’aucun des deux Etats,
les autorités fiscales suprémes peuvent
faire des arrangements spéciaux, dans
des cas individuels, en vue d’éviter des

sker beskattningen enligt bestämmelserna
i artikel 3.

Artikel G tillämpas ej i fall då en i den
ena staten anställd person på grund
av sin tjänst endast tillfälligtvis uppehåller
sig inom den andra statens område
och erhåller sina löneförmåner uteslutande
från sin i den förstnämnda staten
skattskyldiga arbetsgivare.

9. Artikel 9 medför icke ändring i de
beskattningsbestämmelser, som gälla för
värdepapper, utgivna av svenska bolag
eller sammanslutningar, som i Frankrike
underkastas föreskrifterna om abonnemang.

10. Studenter, som allenast i studiesyfte
uppehålla sig i en av de avtalslutande
staterna, underkastas icke beskattning
av denna stat för belopp, som
de mottaga från sina i den andra staten
bosatta och där skattskyldiga anhöriga,
såframt dessa belopp utgöra den övervägande
delen av de för deras underhåll
och studier nödvändiga medlen.

11. För skattskyldiga, som visa att
de utflyttat från den ena av de avtalslutande
staterna till den andra, upphör,
såvitt fråga är om åsättande av skatter
som avses i detta avtal, skattskyldigheten
i den förstnämnda staten, i den
mån den bestämmes av hemvistet, med
dagen för avflyttningen.

12. Vid tvivelsmål rörande frågan, i
vilken av de båda staterna en fysisk person
skall anses hava sitt skatterättsliga
hemvist, skall avgörande träffas genom
särskild överenskommelse mellan de båda
staternas högsta finansmyndigheter. I
sådant hänseende bör tagas i betraktande,
i vilken av de båda staterna den
skattskyldige har centrum för sina intressen;
är det ej möjligt att vinna enighet
härutinnan, skall man rätta sig efter
vederbörandes medborgarskap.

Med hänsyn till sådana personer,
som icke tillhöra någon av de båda staterna,
kunna de högsta finansmyndigheterna
från fall till fall vidtaga särskilda
anordningar till undvikande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

1!)

doubles impositions. II convient ici
surtout cTavoir égard aux nationaux
d’Etats ayant signé des conventions
avec les deux Etats contractants, en vue
d’éviter les doubles impositions.

XIII. Les stipulations des lois suédoises
relatives å 1’imposition des successions
indivises ne seront pas applicables
lorsque, en vertu des dispositions
de la présente convention, les héritiers
seront directement imposables en France
sur les revenus ou les biens provenant de
la succession.

XIV. Aucune différenciation ne sera
faite par chacun des deux Etats entre
ses ressortissants et ceux de 1’autre Etat
pour 1’application des tarifs des impöts
visés aux numéros 1° et 2° du § 3 de
1’article ler.

Les personnes physiques ressortissant
de l’un des deux Etats bénéficieront sur
le territoire de 1’autre, dans les mémes
conditions que les nationaux de ce dernier
Etat, des exemptions, abattements
å la base, déductions et réductions d’impöts
ou taxes accordés pour charges de
famille.

Les personnes morales, y compris les
sociétés, ainsi que les associations de
personnes, institutions, fondations et
les biens affectés å des fins particuliéres
qui ne possédent aucune personnalité
juridique propre, mais qui, en tant que
tels, sont assujettis å 1’impot s’ils ont
leur siége dans le territoire de 1’un des
deux Etats et si leur existence est reconnue
par la législation dudit Etat, ne
seront pas soumis sur le territoire de
1’autre Etat å une charge fiscale plus
élevée dans Tensemble que celle supportée
pär les contribuables de mome
catégorie appartenant audit Etat.

XV. Afin de dissiper les doutes qui
pourraient naitre, il est précisé que les
dispositions de la présente convention
ne portent pas atteinte au droit de bénéficier
éventuellement d’exemptions plus
larges déjå reconnues aux agents diplomatiques
et consulaires en vertu des
régles généralcs du droit des gens ou
des régles qui seraient ultérieurement
établies.

L’imposition demeure réservée å 1’Etat
d’origine dans la mesure ou, sur la base

dubbelbeskattning. Därvid skall hänsyn
i synnerhet tagas till medborgare i sådana
stater, vilka träffat avtal angående
undvikande av dubbelbeskattning med
båda de avtalslutande staterna.

13. Föreskrifterna i de svenska författningarna
om beskattning av oskifta
dödsbon tillämpas icke i den mån dödsbodelägare
för i dödsboet ingående inkomst
eller förmögenhet direkt beskattas
i Frankrike enligt bestämmelserna i detta
avtal.

14. Ingen åtskillnad skall göras av
någon av de båda staterna mellan skattskyldiga
i den ena och den andra staten,
såvitt angår tillämpning av tarifferna
för de skatter, som angivas i l:o och 2:o
av § 3 i artikel 1.

De fysiska personer, som äro medborgare
i en av de båda staterna, åtnjuta
inom den andra staten, under samma
förutsättningar som sistnämnda stats
egna undersåtar, de undantag, nedsättningar,
avdrag och lättnader i skatter
och avgifter, som medgivas på grund av
underhåll av familj.

Juridiska personer — däri inbegripna
bolag, föreningar, inrättningar, stiftelser
och förmögenhetstillgångar anslagna till
särskilda ändamål, vilka icke äga en
självständig rättshandlingsförmåga men
som likväl själva äro underkastade skatt,
därest de äro hemmahörande inom en
av de båda staterna och deras existens
är erkänd av lagstiftningen i denna stat
— skola icke inom den andra statens
område åläggas en skattebelastning, som
med hänsyn tagen till samtliga omständigheter
är högre än den som åvilar
skattskyldiga av motsvarande kategori
inom sistnämnda stat.

15. Till undvikande av möjligen uppkommande
tvivelsmål uttalas, att bestämmelserna
i detta avtal icke inverka
på rätten att i förekommande fall åtnjuta
längre gående befrielser, som i kraft av
folkrättens allmänna regler medgivits
eller framdeles må komma att medgivas
diplomatiska och konsulära befattningshavare.

I den mån på grund av sådana längre
gående befrielser dessa befattningshavare

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

cTexemptions plus larges, les agents
ne seraient pas soumis å des impöts
directs dans l’Etat auprés duquel ils sont
accrédités.

XVI. Il est entendu qu’indépendamment
des renseignements et informations
visés å 1’article 18, le Ministére des
Finances de Suéde adressera au Ministére
des Finances francis les renseignements
figurant dans les autorisations
qui, pendant les cinq années antérieures
å celle de 1’entrée en vigueur de la
convention, auront été accordées å des
personnes physiques ou morales domiciliées
en France pour acquérir des immeubles
situés en Suéde ou y exploiter
un commerce.

XVII. Indépendamment des mesures
d’assistance prévues par les artides
18 et 19, les Administrations fiscales
suprémes des deux Etats pourront se
concerter pour échanger des informations
non prévues et pour prendre toutes
mesures qui se révéleraient utiles å
1’assiette ou au recouvrement des impöts
visés par la présente convention.

XVIII. Par impöts définitivement
dus, on doit entendre:

1° en ce qui concerne les impöts
suédois, ceux qui ont été réguliérement
établis, méme si par une procédure
exceptionnelle, ils peuvent encore faire
l’objet d’une revision;

2° en ce qui touche les impöts francis,
ceux qui ne peuvent plus étre
contestés ou dont le montant a fait
l’objet, de la part de la juridiction compétente,
d’une décision devenue définitive.

XIX. Des sursis aux recouvrements
seront accordés par les Administrations
fiscales des deux Etats jusqu’å
la mise en vigueur de la présente convention
ou jusqu’å décision pronon^ant
refus de sa ratification. Toutefois, les
Administrations fiscales des deux Etats
se réservent le droit de poursuivre le
paiement des impöts qui seraient dus
sur la base des dispositions de la convention.

Fait a Paris, le 24 Décembre 1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos.

icke påföras direkta skatter i anställningsstaten,
förbehålles beskattningen
hemlandet.

16. Det är överenskommet, att det
svenska finansdepartementet skall tillställa
det franska finansministeriet, förutom
de upplysningar och underrättelser
som avses i artikel 18, upplysningar
ur de beslut örn tillstånd, som under
de närmaste fem åren före det år, då
avtalet trätt i kraft, medgivits fysiska
eller juridiska personer med hemvist i
Frankrike rörande rätt att förvärva fast
egendom i Sverige eller där idka handel.

17. Oberoende av de handräckningsåtgärder,
som avses i artiklarna 18 och
19, skola de högsta finansförvaltningsmyndigheterna
i de båda staterna kunna
överenskomma om utbyte av upplysningar
som icke förutsetts i avtalet, och örn
vidtagande av alla de åtgärder, som
kunna visa sig nyttiga för åsättande
eller indrivande av skatter, som avses
i detta avtal.

18. Med slutgiltigt fastställda skatter
förstås:

l:o såvitt avser svenska skatter, de
som slutligt fastställts i ett normalt förfarande,
även örn de i extraordinär väg
ännu kunna bliva föremål för ändring;

2:o såvitt avser franska skatter, de
som icke vidare kunna bliva föremål för
tvist eller vilkas belopp från vederbörande
judiciella myndighets sida blivit
föremål för slutligt avgörande.

19. Uppskov med indrivning av skatt
skola medgivas av de båda staternas
beskattningsmyndigheter till dess detta
avtal trätt i kraft eller till dess beslut
fattats, som innebär ratifikationsvägran.
De båda staternas beskattningsmyndigheter
förbehålla sig emellertid rätt att
fullfölja krav å skatter, som skola erläggas
jämlikt grunderna för detta avtals
bestämmelser.

Som skedde i Paris den 24 december
1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos.

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

Déclaration complémentaire.

Au moment de parapher Ia convention
tendant å éviter les doubles impositions
et å établir les régles d’assistance administrative
réciproque en matiére d’impöts
directs, le Plénipotentiaire suédois
a attiré 1’attention du Plénipotentiaire
francis sur le trés grand intérét que le
Gouvernement suédois attachait å voir
rétroagir la convention en ce qui concerne
l’assujettissement des sociétés
suédoises å la loi du 29 juin 1872 et
au décret du 6 décembre suivant.

Le Plénipotentiaire francis a fait
connaitre que le Gouvernement francis
n’estimait pas possible d’inclure dans
la convention elle-méme une disposition
de cette nature qui viserait exclusivement
une période transitoire et qui n’apparaissait
pas pleinement justifiée par
1’application rigoureuse des principes
qui sont å la base de la convention.

Le Gouvernement francis reconnait
cependant que la question soulevée
par le Plénipotentiaire suédois présente
un aspect particulier, tant en raison du
faible montant des sommes en jeu que
de 1’effort trés reel accompli par le Gouvernement
suédois pour donner satisfaction
au Gouvernement francis en ce
qui concerne le titre II de la convention.
Tenant compte de ees deux considérations,
il accepte en faveur des
sociétés suédoises la rétroactivité å
dater du ler janvier 1929 des dispositions
prévues par 1’article 4 de la convention.

La présente déclaration sera jointe au
Protocole de signature de la convention.

Fait å Paris, le 24 Décembre 1936.

Einae Hennings. Yvon Delbos.

(Översättning.)

Tilläggsdeklaration.

Vid parafering av avtalet för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta
skatter har det svenska ombudet påkallat
det franska ombudets uppmärksamhet
å det stora intresse, som den svenska
regeringen hyste för att avtalet skulle
retroaktivt tillämpas, såvitt anginge
svenska bolags skattskyldighet enligt
lagen den 29 juni 1872 och förordningen
den 6 december samma år.

Det franska ombudet har låtit veta,
att den franska regeringen icke ansåg
möjligt att i själva avtalet intaga en
bestämmelse av denna beskaffenhet,
som skulle avse allenast en övergångsperiod
och som icke syntes fullt motiveras
av en strikt tillämpning av de
principer, som ligga till grund för avtalet.

Emellertid erkänner den franska regeringen,
att på den av det svenska ombudet
upptagna frågan kunna anläggas
särskilda synpunkter såväl med hänsyn
till den låga summan av de belopp,
varom fråga är, som ock i betraktande
av de avsevärda bemödanden den svenska
regeringen gjort för att tillmötesgå
den franska regeringen vad beträffar
avdelning II i avtalet. Med avseende å
dessa båda synpunkter medgiver regeringen
till förmån för de svenska bolagen
retroaktivitet från och med den 1
januari 1929 beträffande bestämmelserna
i artikel 4 av avtalet.

Denna deklaration skall biläggas protokollet
rörande avtalets undertecknande.

Som skedde i Paris den 24 december
1936.

Einae Hennings. Yvon Delbos.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

(Översättning.)

Convention

entre

la Suéde et la France tendant å
éviter les doubles impositions et ä
établir des régles d’assistance en
matiére d’impots sur les successions.

Sa Majesté le Roi de Suéde et le
Président de la République Francaise,
désireux d’éviter les doubles impositions
et d’édicter des régles d’assistance administrative
en matiére d’impöts sur
les successions, ont décidé de conclure
une convention et désigné å cette fin
comme plénipotentiaires:

Sa Majesté le Roi de Suéde:

M. Einar Hennings, Envoyé extraordinaire
et Ministre plénipotentiaire
de Sa Majesté le Roi
de Suéde auprés de M. le Président
de la République francaise,

Le Président de la République
Francaise:

M. Yvon Delbos, Député, Ministre
des Affaires Etrangéres,
lesquels, aprés avoir vérifié leurs pleins
pouvoirs trouvés en bonne et due forme,
sont convenus des dispositions suivantes: Titre

Doubles impositions.

Artide ler.

§ 1. Les immeubles et droits immobiliers
faisant partie de la succession
d’un ressortissant d’un des deux Etats
contractants ne seront soumis å l’impöt
sur les successions que dans l’Etat
ou ils sont situés.

§ 2. La question de savoir si un
bien ou droit a le caractére immobilier
sera résolue d’aprés la législation de
l’Etat dans lequel est situé le bien con -

A vt a 1

mellan

Sverige och Frankrike för undvikande
av dubbelbeskattning och
fastställande av bestämmelser angående
handräckning beträffande arvsskatt.

Hans Majestät Konungen av Sverige
samt Franska Republikens President
hava, i syfte att undvika dubbelbeskattning
och att utfärda bestämmelser angående
handräckning beträffande arvsskatt,
beslutit träffa ett avtal och för
detta ändamål utsett såsom befullmäktigade
ombud:

Hans Majestät Konungen av Sverige:

Herr Einar Hennings, Hans Majestät
Konungens av Sverige Envoyé
extraordinaire och Ministre plénipotentiaire
hos Franska Republikens
President,

Franska Republikens President:

M. Yvon Delbos, Deputerad, Utrikesminister,

vilka, efter att hava granskat varandras
fullmakter, som befunnits i god och behörig
form, överenskommit örn följande
bestämmelser:

Avdelning I.

Dubbelbeskattning.

Artikel 1.

§ 1. Fast egendom och rättigheter
av fast egendoms karaktär, vilka ingå
i kvarlåtenskapen efter en medborgare
i en av de avtalslutande staterna,
underkastas arvsskatt allenast i den stat,
där den fasta egendomen finnes.

§ 2. Frågan, huruvida en förmögenhetstillgång
eller en rättighet har fast
egendoms karaktär, bedömes enligt lagstiftningen
i den stat, där ifrågavarande

Kungl. Majlis proposition nr 73.

sidéré ou le bien sur lequel pörte le
droit envisagé.

Article 2.

Les biens meubles corporels, autres
que ceux entrant dans les prévisions de
1’article 3, faisant partie de la succession
d’un ressortissant d’un des deux
Etats contractants seront soumis å la
régle posée å 1’article lcr.

Article 3.

Les biens mobiliers laissés par les ressortissants
de l’un des deux Etats contractants
et investis dans une entreprise
commerciale, industrielle ou autre, y
compris les entreprises de navigation
maritime ou aérienne, seront soumis
å 1’impöt sur les successions suivant la
régle ci-aprés:

a) si 1’entreprise ne posséde un établissement
stahle que dans l’un des deux
Etats, les biens ne seront soumis ä
1’impöt que dans cet Etat;

b) si 1’entreprise a un établissement
stahle dans chacun des deux Etats, les
biens seront soumis å 1’impöt dans chaque
Etat, dans la mesure ou ils sont affectés
å l’établissement situé dans cet
Etat.

Article 4.

§ 1. Les biens laissés par un ressortissant
de l’un des deux Etats et
auxquels ne s’appliquent pas les artides
premier, 2 ou 3, seront soumis aux
dispositions suivantes:

a) si le de cujus était domicilié,
au moment de son décés, dans l’un des
deux Etats, lesdits biens ne seront soumis
å 1’impöt sur les successions que
dans cet Etat;

b) si le de cujus n’avait pas son
domicile dans l’un des deux Etats, lesdits
biens ne seront soumis å 1’impöt
sur les successions que dans 1’Etat dont
le de cujus était ressortissant au
moment de son décés; s’ il était, au moment
de son décés, ressortissant des
deux Etats, chaque cas d’espéce fera
l’objet de conventions particuliéres entre
les autorités fiscales des deux Etats.

§ 2. Sera réputé domicile au sens
dc la présente convention, le lieu ou

egendom eller den egendom, som rättigheten
avser, finnes.

Artikel 2.

Lösören skola, där de ej inbegripas
under artikel 3, försåvitt de ingå i
kvarlåtenskapen efter en medborgare i
en av de båda staterna, beskattas enligt
den i artikel 1 angivna regeln.

Artikel 3.

Lös egendom, efterlämnad av medborgare
i en av de båda avtalslutande
staterna och nedlagd i företag för handel,
industri eller annan näringsverksamhet,
företag för sjöfart och luftfart inbegripna,
behandlas i arvsskattehänseende på
följande sätt:

a) Har företaget fast driftställe endast
i en av de båda staterna, utgår
arvsskatt å egendomen blott i denna
stat.

b) Har företaget fast driftställe i envar
av de båda staterna, utgår i vardera
staten arvsskatt å egendomen i den mån
denna hänför sig till det i samma stat
belägna fasta driftstället.

Artikel 4.

§ 1. För egendom, som medborgare
i en av de båda staterna efterlämnat
och varå artiklarna 1, 2 och 3 ej äga
tillämpning, gälla följande bestämmelser: a)

Var den avlidne vid sin död bosatt
i en av de båda staterna, utgår arvsskatt
å egendomen allenast i denna stat.

b) Var den avlidne vid sin död icke
bosatt i någon av de båda staterna,
utgår arvsskatt å ifrågavarande egendom
allenast i den stat, i vilken den avlidne
vid sin död var medborgare; var
den avlidne vid sin död medborgare i
båda staterna, skall det ankomma på
de högsta finansmyndigheterna i de
båda staterna att från fall till fall träffa
särskilda överenskommelser.

§ 2. En person anses enligt detta avtal
bosatt där, varest han har sin nor -

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

1 interessé a sa résidence normale entendue
dans le sens de foyer permanent
d’habitation.

Article 5.

§ 1. Les dettes afférentes å une
entreprise de la nature visée å 1’article
3 seront imputables sur les biens affectés
å cette entreprise. Si 1’entreprise
posséde un établissement stahle dans
chacun des deux Etats, les dettes seront
imputables sur les biens affectés å
1’établissement dont elles dépendent.

§ 2. Les dettes garanties, soit pär
des immeubles ou des drotts immobiliers,
soit par des biens affectés å une entreprise
de la nature visée å 1’article 3,
seront imputables sur ees biens. Si la
méme dette est garantie å la fois par
des biens situés dans les deux Etats,
1’imputation se fera sur les biens situés
dans chacun des deux Etats proportionnellement
å la valeur taxable de ees
biens.

Cette disposition n’est applicable aux
dettes visées au § 1 que dans la mesure
ou ees dettes ne seront pas couvertes
par 1’imputation prévue å ce paragraphe.

§ 3. Les dettes non visées aux paragraphes
1 et 2 seront imputées sur les
biens auxquels sont applicables les dispositions
de 1’article 4.

§ 4. Si 1’imputation prévue aux trois
paragraphes qui précédent laisse subsister
un solde non couvert, ce solde sera
déduit des autres biens soumis å l’impöt
des successions dans le méme Etat.
S’il ne reste pas dans cet Etat d’autres
biens soumis å 1’impöt ou si la déduction
laisse encore un solde non couvert, ce
solde sera imputé sur les biens soumis
å 1’impöt dans l’autre Etat.

Article 6.

Si, par suite de décés, une succession
est soumise å des impöts, partie dans
l’un, partie dans l’autre des deux Etats,
les Etats contractants pourront prendre
pour base du calcul du taux de 1’impöt
la valeur de 1’intégralité de la succession.

mala vistelseort i betydelsen av varaktigt
hem.

Artikel 5.

§ 1. Gäld, som häftar vid ett företag
av sådan beskaffenhet, som i artikel 3
anges, skall avräknas å egendom tillhörig
företaget. Har företaget fast
driftställe i vardera staten, skall gälden
avräknas å egendom tillhörig det driftställe,
vid vilket gälden häftar.

§ 2. Gäld, för vilken säkerhet utgöres
antingen av fast egendom eller av rättighet
av fast egendoms karaktär eller av
egendom tillhörig ett företag av den beskaffenhet,
som anges i artikel 3, avräknas
å denna egendom. Örn för samma
gäld egendom i båda staterna samtidigt
utgör säkerhet, skall avräkningen ske å
egendom, belägen i envar av staterna,
i förhållande till det uppskattade värdet
å egendomen.

Denna bestämmelse gäller ej gäld,
som avses i § 1, i annan mån än vid
avräkningen enligt nämnda paragraf
överskott av gäld uppkommer.

§ 3. Annan gäld än som avses i
paragraferna 1 och 2 avräknas å egendom,
beträffande vilken föreskrifterna
i artikel 4 äro tillämpliga.

§ 4. Om vid avräkning, som angives
i de tre föregående paragraferna, ett
överskott av gäld uppkommer, skall detta
överskott avräknas å annan egendom,
som är underkastad arvsskatt i samma
stat. Finnes icke i denna stat annan
egendom, underkastad arvsskatt, eller
kvarstår även efter denna avräkning
ett överskott av gäld, avräknas överskottet
å värdet av den egendom, som
skall beskattas i den andra staten.

Artikel 6.

Om på grund av dödsfall kvarlåtenskap
är föremål för beskattning delvis
i den ena och delvis i den andra av de
båda staterna, kunna de avtalslutande
staterna till grund för beräkning av
skattesatsen lägga värdet av hela kvarlåtenskapen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

Artide 7.

Les Etats contractants confient å leurs
autorités fiscales suprémes le soln de
s’entendre, pour déterminer les modalités
d’application de la convention, ainsi
qu’en cas de difficultés ou de doutes
concernant son interprétation.

T i t r e II.

Assistance réciproque.

Artide 8.

§ 1. Les mesures d’assistance édictées
dans la convention conclue entre
les deux Etats contractants, en matiére
d’impöts directs, seront applicables en
matiére d’impöts sur les successions.

§ 2. Le Gouvernement suédois
prendra les dispositions nécessaires pour
que les héritiers d’un francjais domicilié
en France ne puissent appréhender des
fonds et titres dépendant de la succession
et existant en Suéde sans avoir
observé les formalités prévues par l’article
52 de la loi francaise du 13 juillet
1925.

Titre III.

Dispositions générales.

Artide 9.

§ 1. La présente convention, faite
en double exemplaire en langue francaise,
sera ratifiée, en ce qui concerne
la Suéde, pär Sa Majesté le Roi de Suéde
avec 1’assentiment du Riksdag et en ce
qui concerne la France par le Président
de la République francaise avec l’assentiment
du Parlement.

Les ratifications seront échangées
le plus töt possible å Stockholm.

§ 2. La convention entrera en
vigueur le premier jour du mois qui
suivra le jour de 1’échange des instruments
de ratification. Elle s’appliquera
å tous les cas de décés d’un de cujus
intestat ou testateur survenu aprés sa
mise en vigueur.

§ 3. La convention restera en vigueur
tant quille n’aura pas été dé -

Artikel 7.

De avtalslutande staterna överlämna
åt sina högsta finansmyndigheter att
träffa överenskommelser rörande frågor
örn avtalets tillämpning, ävensom i
fall då svårigheter eller tvivelsmål uppstå
angående avtalets tolkning.

Avdelning II.

Ömsesidig handräckning.

Artikel 8.

§ 1. De bestämmelser örn handräckning,
som meddelas i avtalet mellan de
båda staterna rörande direkta skatter,
skola vara tillämpliga även beträffande
arvsskatt.

§ 2. Den svenska regeringen skall
meddela erforderliga föreskrifter till
förekommande av att delägare i dödsboet
efter en fransman med hemvist i
Frankrike skall kunna sätta sig i besittning
av dödsboet tillhöriga penningkapital
och värdepapper, som finnas i
Sverige, utan att hava iakttagit de
formaliteter, varom stadgas i artikel 52
i den franska lagen av den 13 juli 1925.

Avdelning III.

Allmänna bestämmelser.

Artikel 9.

§ 1. Detta avtal, som är avfattat i
dubbla exemplar på franska språket,
skall ratificeras, för Sveriges del av
Hans Majestät Konungen av Sverige
med riksdagens samtycke och för Frankrikes
del av Franska Republikens President
med parlamentets samtycke.

Ratifikationshandlingarna skola snarast
möjligt utväxlas i Stockholm.

§ 2. Avtalet skall träda i kraft den
första dagen i månaden närmast efter
dagen för ratifikationshandlingarnas utväxlande.
Det skall tillämpas å alla fall,
i vilka arvlåtare eller testator avlidit
efter avtalets ikraftträdande.

§ 3. Avtalet skall förbliva gällande,
så länge detsamma icke uppsagts av

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

noncée par Flin des deux Etats contractants.
En cas de dénonciation six
mois avant 1’expiration d’une année
civile, la convention cessera d’étre en
vigueur au lcr janvier suivant, sinon
au ler janvier de la seconde année
suivante.

En foi de quoi les Plénipotentiaires
des deux Etats ont signé cette convention
et Font munie de leurs sceaux.

Falt å Paris, le 24 Décembre 1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos.

Protocole.

Au moment de procéder å la signature
de la présente convention conclue ce
jour entre la Suéde et la France en vue
d’éviter les doubles impositions en mätare
de droits de succession, les Plénipotentiaires
soussignés ont fait la déclaration
concordante suivante, qui forme
partie intégrante de la convention
méme:

I. Il est entendu que les biens successoraux
de 1’espéce visée aux artides
1 et 2 qui ne se trouvent dans aucun
des deux Etats, et les biens successoraux
de 1’espéce visée å 1’article 3 qui n’appartiennent
pas å un établissement
stahle situé dans 1’un des deux Etats,
seront traités conformément aux dispositions
de 1’article 4.

II. Il est entendu que 1’expression
«entreprise commerciale, industrielle ou
autre» de 1’article 3, § 1, désigne les
entreprises visées aux artides 3 et 5
de la convention conclue entre les deux
Etats, pour éviter la double imposition
en matiére d’impöts directs, ainsi que
celles qui se rattachent å une profession
libérale. Seront considérés comme biens
investis dans une telle entreprise, au sens
de 1’article 3, la participation å une
entreprise constituée sous forme de
société, å 1’exception des actions, parts
bénéficiaires et autres Etres.

III. Il est convenu, en outre, que,
pour déterminer le sens du terme etablissement
stahle» å Farticle 3, il sera
fait application des stipulations de la

någon av de avtalslutande staterna.
I fall av uppsägning sex månader före
utgången av ett kalenderår upphör avtalet
att gälla den 1 januari nästkommande
år, i annat fall upphör avtalets
giltighet den 1 januari under det därpå
följande året.

Till bekräftelse härå hava de båda
staternas befullmäktigade ombud undertecknat
detta avtal och försett detsamma
med sina sigill.

Som skedde i Paris den 24 december
1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos.

Protokoll.

Vid undertecknandet av det denna
dag mellan Sverige och Frankrike slutna
avtalet för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande arvsskatt hava
undertecknade befullmäktigade ombud
avgivit följande likalydande förklaringar,
som utgöra en integrerande del av själva
avtalet:

1. Det är överenskommet, att efterlämnad
egendom enligt artiklarna 1 eller
2, vilken icke är belägen i någon av de
båda staterna, ävensom efterlämnad
egendom enligt artikel 3, vilken icke
hänför sig till fast driftställe i någon av
de båda staterna, skall behandlas enligt
föreskrifterna i artikel 4.

2. Det är överenskommet, att uttrycket
»företag för handel, industri
eller annan näringsverksamhet» i artikel
3 § 1 betecknar dels företag, varom förmäles
i artiklarna 3 och 5 i avtalet mellan
de båda staterna för undvikande av
dubbelbeskattning beträffande direkta
skatter, dels fria yrken. Såsom egendom
nedlagd i ett sådant företag i enlighet
med artikel 3 skall anses andel i företag
i form av bolag eller förening med undantag
av aktier, andelsbevis och andra
värdepapper.

3. Det är vidare överenskommet, att
för bestämmande av begreppet »fast driftställe»
i artikel 3 skola gälla föreskrifterna
i det mellan de båda avtalslutande sta -

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

convention conclue entre les deux Etats
contractants, en vue cTéviter les doubles
impositions en matiére d’impöts directs.

IV. En cas de doute sur le point de
savoir dans lequel des deux Etats le
de cujus aeu son domicile fiscal, la
question sera tranchée par voie d’accord
particulier entre les autorités
fiscales suprémes des deux Etats. On
considérera å cet egard quel a été celui
des deux Etats dans lequel se sont trouvés
centralisés les intéréts de cette personne;
s’il est impossible d’aboutir å
une décision sur ce point on s’en tiendra
å la nationalité du de cujus.

V. Il est entendu que les dettes (artide
5) ne seront déduites de la valeur
des majorats et autres biens analogues
que dans la mesure ou elles seront afférentes
å ees biens ou garanties par ceuxci.

VI. Il est entendu que 1’article 5 de la
convention ne pörte aucune atteinte
aux régles prévues par la législation
des deux pays au sujet des justifications
å produire par les ayants droit
pour obtenir la déduction des dettes.

VII. Il est entendu que les droits de
donation entre vifs ne sont pas visés
par la présente convention.

VIII. La présente convention ne pörte
aucune atteinte aux exemptions fiscales
accordées ou qui pourront étre accordées
å 1’avenir, en vertu des régles générales
du droit des gens, aux agents diplomatiques
et consulaires. Dans la
mesure ou, en raison des dites exemptions
fiscales, les droits de succession
ne seront pas perhus dans l’Etat ou les
agents susvisés exercent leurn fonetions,
il appartiendra å l’Etat qui les a nommés
de percevoir ees droits.

IX. L’article 8 a été établi en prévision
de la mise en vigueur du projet de loi
suédois réglant diverses questions de
droit international en matiére de succession.

Il est entendu que quand ce projet
sera en application lös justifications que
les ayants-droit d’une succession ouverte
en France devront produire en
vertu dudit projet pour entrer en possession
des avoirs en Suéde et dépen -

terna ingångna avtalet för undvikande
av dubbelbeskattning beträffande direkta
skatter.

4. Vid tvivelsmål rörande frågan i
vilken av de båda staterna arvlåtaren
skall anses hava varit bosatt skall avgörande
träffas genom särskild överenskommelse
mellan de båda staternas
högsta finansmyndigheter. I sådant hänseende
bör tagas i betraktande, i vilken
av de båda staterna nämnda person
haft centrum för sina intressen; är det
ej möjligt att vinna enighet härutinnan,
skall man rätta sig efter arvlåtarens
medborgarskap.

5. Det är överenskommet, att gäld
(artikel 5) skall avräknas å värdet av
fideikommiss och likartad egendom allenast
i den mån gälden häftar därvid
eller egendomen utgör säkerhet för densamma.

6. Det är överenskommet, att artikel
5 i avtalet icke skall innebära någon inskränkning
i bestämmelserna i de båda
staternas lagstiftning såvitt angår den
utredning, som dödsbodelägarna hava
att förete för att åtnjuta avdrag för
gäld.

7. Det är överenskommet, att gåvoskatt
icke innefattas i detta avtal.

8. Genom detta avtal beröres icke
den rätt till skattefrihet, som i kraft
av folkrättens allmänna regler medgivits
eller framdeles må komma att
medgivas diplomatiska och konsulära
befattningshavare. I den mån på grund
av sådan skattefrihet påförande av arvsskatt
icke sker i anställningslandet,
förbehålles beskattningen hemlandet.

9. Vid avfattning av artikel 8 har
förutsatts ikraftträdandet av ett svenskt
förslag till lag angående vissa internationella
rättsfrågor rörande kvarlåtenskap.

Det är överenskommet att, när detta
förslag trätt i tillämpning, den utredning
som delägarna i ett franskt dödsbo
hava att förete för att jämlikt nämnda
förslag kunna sätta sig i besittning av
dödsboets tillgångar i Sverige skall inne -

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

dant de la succession, comprendront
1’ordonnance du président du tribunal
prévue par 1’article 52 de la loi francaise
du 13 Juillet 1925.

Fait å Paris, le 24 Décembre 1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos.

Protocole final.

Au moment de procéder å la signature
de la convention entre la Suéde et la
France tendant å éviter les doubles
impositions et å établir des régles
d’assistance administrative réciproque
en matiére d’impöts directs et de la
convention entre la Suéde et la France
tendant å éviter les doubles impositions
et å établir des régles d’assistance en
matiére d’impöts sur les successions, les
Plénipotentiaires soussignés dument autorisés
par leurs Gouvernements respectifs,
ont fait les déclarations concordantes
suivantes qui förment partie intégrante
de ees conventions:

Conformément aux dispositions des
conventions tendant å éviter les doubles
impositions en matiére d’impöts directs
ainsi que d’impöts sur les successions,
les Administrations fiscales des deux
Etats se sont déclarées d’accord sur les
mesures d’application suivantes, qui
seront mises en vigueur en méme temps
que ees conventions.

I. Assistance administrative.

I. Sans qu’il soit, en aucune fa<;on,
porté atteinte å la compétence des diverses
Autorités particuliéres des deux
Etats, la correspondance relative aux
diverses formes d’assistance administrative
sera échangée uniquement entre
les Administrations fiscales supérieures,
lesquelles saisiront, s’il y a lieu, les Autorités
particuliéres. Les renseignements
transmis d’office seront rédigés dans la
langue officielle de 1’Etat transmetteur,
les demandes d’assistance rédigées dans
la langue officielle de l’Etat requérant
seront accompagnées de leur tradition.

fatta ett sådant förordnande av ordförande
i domstol, som avses i artikel 52
i den franska lagen av den 13 juli 1925.

Som skedde i Paris den 24 december
1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos.

(Översättning.)

Slutprotokoll.

Vid undertecknandet av avtalet mellan
Sverige och Frankrike för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig
handräckning beträffande direkta
skatter ävensom avtalet mellan Sverige
och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning
beträffande arvsskatt hava
undertecknade befullmäktigade ombud,
vederbörligen bemyndigade av respektive
regeringar, gjort följande ömsesidiga
deklarationer, vilka utgöra integrerande
delar av avtalen:

I enlighet med bestämmelserna i avtalen
för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande direkta skatter och
arvsskatt hava de båda staternas finansförvaltningsmyndigheter
förklarat
sig ense angående följande anordningar
för avtalens tillämpning, vilka skola
träda i kraft samtidigt med avtalen.

I. Administrativ handräckning.

1) Skriftväxling angående de särskilda
handräckningsformerna skall —
utan att härigenom någon som helst
inskränkning sker i de befogenheter,
som tillkomma särskilda myndigheter
i de båda staterna — äga rum uteslutande
mellan de högre finansförvaltningsmyndigheterna,
vilka hava att i erforderlig
omfattning för handräckningens verkställande
vända sig till de särskilda
skattemyndigheterna. Upplysningar, som
överlämnas utan anmaning, skola avfattas
på det officiella språket i den
stat, från vilken de överlämnas; framställningar
om handräckning, avfattade
på det officiella språket i den stat från

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

II. La demande d’assistance indiq
liera:

a) 1’autorité requérante;

b) le nom, 1’adresse et la nationalité
de la personne visée dans la demande;

c) Fimposition au titre de laquelle
la demande est faite, et la période ou
la date au titre de laquelle cette imposition
est établie.

III. L’Administration fiscale supérieure
ayant saisi celle de 1’autre Etat
d’une demande, sera informée sans
retard des suites données å cette demande,
qu’elles soient totales ou partielles.
De méme, elle sera avisée dans
le moindre délai des motifs qui s’opposeraient
å ce que la demande faite
par elle puisse recevoir satisfaction, et
mise en possession de tous renseignements
qui pourraient présenter de 1’importance
pour un réexamen de 1’affaire.

IV. Ainsi que le prévoit la convention,
la procédure d’assistance sera celle
fixée par la législation de l’Etat
requis. Toutefois, å la demande de
1’Autorité requérante, toutes formes
particuliéres d’assistance compatible
avec cette législation pourront étre
appliquées.

V. L’Autorité å laquelle sera finalement
transmise la demande d’assistance
emploiera les moyens d’action et voies
nécessaires dont elle pourrait user pour
donner suite å une demande analogue
des Autorités de 1’Etat requis. Il ne
sera cependant pas fait usage d’un
moyen d’action auquel ne correspondrait
pas un moyen similaire dans la
législation de l’Etat requérant. A cet
egard, les Administrations fiscales des
deux Etats constatent que dans leurs
législations respectives, des droits similaires
existent, d’une fagon générale, en
ce qui concerne le contröle des Impöts
directs visés dans la convention, ainsi
qu’en matiére de droits sur les successions.
En cas de doute, 1’Administration
fiscale supérieure devra, en transmettant
la demande, attester ([lie la

vilken framställningen göres, skola åtföljas
av översättning.

2) Framställning örn handräckning
skall angiva:

a) den myndighet, från vilken framställningen
utgått,

b) namn, adress och medborgarskap
för den, som framställningen avser, samt

c) den beskattning, som framställningen
avser, ävensom den tidsperiod
eller den dag, till vilken beskattningen
hänför sig.

3) Den högre finansförvaltningsmyndighet,
som gjort framställning örn
handräckning hos den andra statens
motsvarande myndighet, skall ofördröjligen
underrättas i vad mån framställningen
efterkommits, vare sig helt eller
delvis. Likaledes skall myndigheten
snarast möjligt erhålla meddelande örn
de skäl, som kunna hindra bifall till den
av finansförvaltningsmyndigheten gjorda
framställningen, och förses med alla
upplysningar, som kunna vara av vikt
för vidare behandling av ärendet.

4) Såsom i avtalet förutses skall
handräckningsförfarandet äga rum i
enlighet med vad som är fastställt i
lagstiftningen i den stat, inom vilken
verkställighet skall äga rum. Emellertid
kunna på begäran av den myndighet,
som gjort framställningen, alla särskilda
former av handräckning, vilka äro förenliga
med denna lagstiftning, användas.

5) Den myndighet, till vilken framställningen
örn handräckning slutligen
överlämnas, skall använda det tillvägagångssätt
och vidtaga de erforderliga åtgärder,
vilka den skulle kunna begagna
för att efterkomma en liknande framställning
från myndighet i den stat, till vilken
framställningen riktas. Emellertid skall
ej något tillvägagångssätt komma till användning,
till vilket icke motsvarighet
finnes i ett liknande förfaringssätt enligt
lagstiftningen i den stat, från vilken
framställningen gjorts. I detta hänseende
konstatera finansförvaltningsmyndigheterna
i de båda staterna, att i deras
respektive lagstiftningar likvärdiga befogenheter
i stort sett finnas i avseende
å kontrollen såväl beträffande direkta
skatter, vilka avses i omförmälda avtal,
som beträffande arvsskatt. I tvivel -

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

législation de son propre Etat permettrait
de donner satisfaction å une demande
analogue.

VI. Les dispositions des paragraphes
précédents seront applicables aux demandes
de signification d’actes. Ces
demandes indiqueront, outre les renseignements
visés au § II, 1’adresse du
destinataire, ainsi que la nature et
1’objet de l’acte å signifier. L’autorité
compétente de l’Etat requis pourra se
borner å procéder å la signification par
remise de l’acte au destinataire, si ce
dernier est disposé å le recevoir. Toutefois,
si l’Etat requérant en exprime le
désir, il sera procédé å la signification
de 1’acte dans la forme prescrite par la
législation interne de l’Etat requis pour
1’exécution de significations de méme
nature, å la condition que 1’acte soit rédigé
dans la langue officielle de l’Etat
requis, ou accompagné d’une traduction
officielle dans cette langue.

VII. Pour la suite donnée aux demandes
d’assistance ou aux demandes
de signification d’actes, il ne devra étre
perthu ni taxe ni frais d’aucune sorte.
Sont exceptés de cette disposition,
sauf convention contraire, les émoluments
versés aux personnes entendues
et aux experts, les frais occasionnés
par le concours d’un agent d’exécution,
ou les frais d’emploi d’une procédure
particuliére selon le § IV. S’il y a lieu, les
Administrations fiscales se renseigneront
mutuellement sur le montant présumé
de ces frais.

aktiga fall skall den högre finansförvaltningsmyndigheten
vid överlämnande av
en framställning intyga, att jämlikt lagstiftningen
i den egna staten en dylik
framställning kan bifallas.

6) Bestämmelserna i föregående punkter
skola tillämpas å framställningar örn
delgivning av handlingar. Sådana framställningar
skola angiva, förutom de
upplysningar som omförmälas under 2),
adressen å den som skall mottaga handlingen
ävensom beskaffenheten av och
syftet med den handling, som skall delgivas.
Vederbörande myndighet i den
stat, till vilken framställningen göres,
kan inskränka sig till att verkställa delgivningen
genom handlingens överlämnande
till vederbörande, såvitt denne är
villig att mottaga handlingen. Emellertid
skall, örn den stat, från vilken framställningen
utgått, därom uttrycker önskan,
handlingen delgivas i den form,
som för verkställande av liknande delgivning
är föreskriven i den interna lagstiftningen
i den stat, hos vilken delgivning
begärts, under förutsättning att
handlingen är avfattad på denna stats
officiella språk eller åtföljes av en officiell
översättning till detta språk.

7) För efterkommande av framställningar
om handräckning eller delgivning
av handlingar må icke uppbäras några
avgifter eller ersättning för kostnader
av något slag. Undantagna äro, såframt
ej annat överenskommes, ersättningar
till personer som meddelat upplysningar
eller till sakkunniga, ersättningar för
kostnader som föranletts genom förrättningsmans
medverkan eller genom
användande av ett särskilt förfaringssätt
enligt 4). Örn anledning därtill föreligger,
skola finansförvaltningsmyndigheterna
ömsesidigt underrätta varandra
örn det antagliga beloppet av sådana
kostnader.

II. Assistance en matiére de re- II. Handräckning för indrivning av
couvrement. utskylder.

VIII. La demande de recouvrement 8) Framställning örn indrivning av
d’une créance doit émaner de 1’Autorité skattefordran bör göras av den högsta
fiscale supréme de l’un des Etats con- finansmyndigheten i den ena av de avtractants
et étre adressée å 1’Autorité talslutande staterna och tillställas
correspondante de l’autre Etat. La motsvarande myndighet i den andra
demande indiquera: staten. Framställningen bör angiva:

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

a) 1’autorité requérante;

b) le nom, 1’adresse et la nationalité
du débiteur;

c) la nature de 1’impöt, la période ou
la date au titre desquelles il est établi,
son montant, le montant des intéréts
éventuellement dus et leur date de
départ;

d) s’il s’agit d’une amende fiscale, sa
natura et son montant;

e) tous autres renseignements de
natura å faciliter ou å håter le recouvrement
de la dette.

La demande devra étre accompagnée:
d’une copie ou d’un extrait officiel d’une
décision ou d’un arrét de 1’Autorité compétente
constatant 1’existence de la
dette fiscale, ou d’un extrait officiel
d’un röle concernant cette dette.

IX. Il n’y aura pas lieu å demande
d’assistance aux termes des paragraphes
VIII et suivants de la présente déclaration: a)

s’il est possible de présumer que
la dette est pratiquement recouvrable
dans l’Etat requérant;

b) si la somme restant due n’atteint
pas 300 francs ou 50 couronnes suédoises.

X. Les titres exécutoires (décisions,
arréts, ordonnances) devront étre reconnus
par 1’Autorité fiscale supréme
de l’Etat requis. Cette reconnaissance
devra étre exprimée formellement. Ils
seront revétus de 1’exécutoire administratif
dans la forme prévue par la
législation de l’Etat requis.

XI. Les mesures de recouvrement
å adopter par l’Etat requis devront
étre conformes å sa législation interne,
les autorités qualifiées s’effor?ant de
les appliquer au mieux des intéréts du
requérant. Toutefois, l’ouverture d’une
procédure de faillite en Suéde ou d’une
action judiciaire, autre que celle relative
aux incidents de la procédure d’exécution,
ne pourra avoir lieu sans un
examen particulier de son opportunité
par les Administrations fiscales, et sans
l’assentiment de 1’Autorité fiscale supréinc
de l’Etat requis.

a) den myndighet, som begär handräckningen,

b) den betalningsskyldiges namn,
adress och medborgarskap,

c) skattens beskaffenhet, den tidsperiod
eller dag, till vilken skatten hänför
sig, skattebeloppet, beloppet av eventuellt
redan till betalning förfallna räntor
samt dagen, från vilken ränteberäkningen
sker,

d) om det är fråga örn ett skatterättsligt
vite, dess beskaffenhet och belopp,
samt

e) varje annan upplysning, ägnad att
underlätta eller påskynda fordringens
indrivning.

Framställningen bör åtföljas av avskrift
eller officiellt utdrag av utslag eller
beslut av vederbörande myndighet, varigenom
skatteanspråkets existens fastställes,
eller officiellt utdrag av vederbörlig
längd, såvitt avser detta anspråk.

9) Framställning örn handräckning
enligt 8) och följande punkter i denna
deklaration bör icke äga rum,

a) om det kan antagas, att skattefordringen
skall kunna indrivas i den
stat, från vilken framställningen skett,
eller

b) örn det obetalda förfallna skattebeloppet
icke uppgår till 50 svenska
kronor eller 300 franska francs.

10) De beslut, som ligga till grund
för handräckningen, skola av den högsta
finansmyndigheten i den stat, till vilken
framställningen göres, erkännas såsom
gällande. Dylikt erkännande skall meddelas
uttryckligen. Besluten skola göras
exigibla i den form, som överensstämmer
med lagstiftningen i sistnämnda stat.

11) De indrivningsåtgärder som skola
vidtagas i den stat, till vilken framställning
om handräckning göres, böra vara
i överensstämmelse med denna stats egen
lagstiftning, och vederbörande myndigheter
skola söka genomföra dem på sådant
sätt, att sökandens intresse på
bästa sätt iakttages. Emellertid kan ansökan
örn försättande i konkurs i Sverige
eller anhängiggörande av rättegång,
som ej ingår i utsökningsförfarandet,
icke äga rum, utan att finansmyndigheterna
verkställt särskild undersökning
angående dess lämplighet saint den hög -

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

XII. Pour tenir compte des dispositions
de la loi suédoise, concernant la
limitation du montant de 1’obligation
fiscale, au cas de décés du contribuable,
å la somme recueillie par chaque
ayant-droit et en vue d’assurer la réciprocité,
il est convenu que les demandes de
recouvrement ne pourront recevoir exécution
qu’å concurrence seulement du
montant de la part nette recueillie par
chacun des ayants-droit, sans solidarité.

XIII. Le recouvrement sera toujours
fait dans la monnaie de 1’Etat requis.
Pour ce faire, 1’Autorité fiscale supréme
de l’Etat requis exprimera en sa monnaie
le montant objet du recouvrement
au dernier cours officiel de vente å
vue avant le jour de la réception de la
demande de recouvrement pär 1’Autorité
fiscale supréme.

Le montant ainsi calculé en couronnes
suédoises ou respectivement en francs
franceis constituera le montant å recouvrer.
Les recouvrements effectifs
seront versås immédiatement le cas
échéant aprés déduction des frais:

par 1’Autorité francaise, au compte
de la Banque de 1’Etat suédois å la
Banque de France å Paris en monnaie
francaise avec indication du lieu de parment
suédois et avec demande que les
frais de transfert soient débités au destinataire; par

1’Autorité suédoise au compte
de la Banque de France å la Banque
de 1’Etat suédois å Stockholm, en monnaie
suédoise, avec demande que le
montant soit virå au compte indiqué
pour chaque Autorité fiscale, et que les
frais soient débités au destinataire.

XIV. Les dispositions du § III seront
appliquées mutatis mutandis å l’assistance
prévue aux paragraphes VIII
et suivants.

XV. L’Etat requis sera responsable
vis-å-vis de l’Etat requérant des sommes
recouvrées pär les Autorités ou fonctionnaires
de l’Etat requis.

sta finansmyndigheten i förstnämnda
stat därtill givit sitt samtycke.

12) Med hänsyn till bestämmelserna i
svensk lagstiftning rörande begränsning
av skattskyldigheten i de fall, då en
skattskyldig avlidit, till den summa, som
mottagits av varje dödsbodelägare, och
till genomförande av ömsesidighet är
överenskommet, att framställningar örn
indrivning icke kunna efterkommas i vidare
mån än såvitt avser det nettobelopp,
som varje dödsbodelägare mottagit,
utan solidariskt ansvar för dödsbodelägarna.

13) Indrivningen fullgöres alltid i den
stats myntslag, hos vilken framställning
om handräckning göres. För detta ändamål
omräknas det belopp, rörande vilket
verkställighet sökes, av den högsta finansmyndigheten
i sistnämnda stat enligt
den sista officiella å-vista-säljkursen
före den dag, då framställningen om
indrivning mottagits av den högsta finansmyndigheten.

Det på detta sätt uträknade beloppet
i svenska kronor respektive franska
francs utgör det belopp, som skall indrivas.
Influtna belopp skola, efter
frånräknande i särskilda fall av kostnader,
ofördröjligen inbetalas:

av den franska myndigheten å Sveriges
Riksbanks konto hos Banque de France
i Paris i franskt mynt med angivande av
den svenska utbetalningsorten och med
begäran, att kostnaderna för översändandet
påföras mottagaren;

av den svenska myndigheten å konto
för Banque de France hos Sveriges Riksbank
i Stockholm i svenskt mynt med
begäran, att beloppet skall överföras
till angivet konto för vederbörande beskattningsmyndighet
och att kostnaderna
skola påföras mottagaren.

14) Bestämmelserna i 3) skola mutatis
mutandis tillämpas å handräckning enligt
8) och följande punkter.

15) Den stat, till vilken framställning
örn handräckning riktas, är gentemot den
stat, som gjort framställningen, ansvarig
för penningbelopp, som indrivits av myndigheter
eller befattningshavare i förstnämnda
stat.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

XVI. Pour 1’application des mesures
prévues aux paragraphes VIII et suivants,
il ne sera pertil d’autres frais ou
taxes que ceux qui seraient établis s’il
s’agissait de recouvrement pour le compte
de l’Etat requis ou d’Autorités de cet
Etat. Le montant recouvré de ees frais
ou taxes sera conservé par 1’Etat requis,
ou par les Autorités qualifiées dudit
Etat. Au cas ou le montant présumé
des recouvrements å opérer apparaitrait
devoir étre sensiblement inférieur aux
dettes en principal ou intéréts, et aux
frais et taxes, l’Administration fiscale
supérieure de l’Etat requis se concerterait
avec 1’Administra tion fiscale supérieure
de l’Etat requérant avant de
donner suite å la demande d’assistance.

Nota Par

«Autorité fiscale supréme», on
entend les Ministres des Finances de
l’un ou l’autre Etat.

Par »Administrations fiscales supérieures»,
on entend les divers Chefs de Départements
des Ministéres des Finances
des deux Etats chargés de dinger l’assiette
ou le recouvrement des impöts
direets et des droits de succession, ou
les autres fonetionnaires compétents
faisant partie des Ministéres des Finances.

Par «Autorités particuliéres», on entend
toutes Autorités compétentes pour
intervenir dans 1’assiette ou le recouvrement
des mémes impöts et droits, autres
que les précédentes.

Fait å Paris, le 24 Décembre 1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos.

16) För vidtagande av de åtgärder,
som omförmälas i 8) och följande punkter,
må icke uppbäras andra avgifter
eller ersättning för andra kostnader än
dem, som skulle hava påförts vid indrivning
för den stats räkning, till vilken
framställning riktas, eller för denna stats
myndigheters räkning. Det belopp, som
indrives för täckande av dessa avgifter
och kostnader, innehålles av nämnda
stat eller dess vederbörande myndigheter.
Därest det belopp, som beräknas
inflyta genom indrivningen, synes komma
att avsevärt understiga beloppet av
skattef ordringarna jämte ränta, avgifter
och kostnader, bör den högre
finansförvaltningsmyndigheten i sistnämnda
stat, innan framställningen örn
handräckning efterkommes, rådföra sig
med motsvarande myndighet i den andra
staten.

Anvisning.

Med »högsta finansmyndighet» förstås
chefen för finansministeriet i den ena
eller andra staten.

Med »högre finansförvaltningsmyndighet»
förstås en sådan chef för särskild avdelning
i finansministeriet i envar av de
båda staterna, vilken det tillkommer att
leda beskattnings- eller indrivningsväsendet,
såvitt angår direkta skatter eller
arvsskatter, eller ock annan behörig
ämbetsman tillhörande ministeriet.

Med »särskild skattemyndighet» förstås
varje myndighet, som är behörig
att handlägga frågor örn beskattning eller
indrivning, såvitt angår omförmälda
skatter, och som icke härovan angivits.

Som skedde i Paris den 24 december
1936.

Einar Hennings. Yvon Delbos.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 73.

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

Utdrag av protokollet över finansårenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 18 december
1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld,
Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:

Särskilt från svenska rörelseidkare med affärsintressen i Frankrike hava
under senare år framställts klagomål över att inkomster blivit underkastade
beskattning såväl i sistnämnda stat som i Sverige. Det har därför, för Sveriges
vidkommande, framstått som önskvärt att nå fram till överenskommelser
mellan de båda staterna till undvikande av dubbelbeskattning. Under
hösten 1936 hava förhandlingar i detta syfte upptagits i Paris. Förhandlingarna,
som avsett dels frågan örn åtgärder för undvikande av dubbelbeskattning
beträffande direkta skatter och arvsskatt, dels spörsmålet örn
ömsesidiga åtgärder till förhindrande av skatteflykt (s. k. handräckningsåtgärder),
hava förts mellan å ena sidan av Kungl. Maj:t utsedda personer,
Sveriges minister i Paris E. Hennings, ordföranden i Sveriges allmänna exportförening,
överdirektören B. G. Prytz och kammarrättsrådet, juris doktorn
C. W. U. Kuylenstierna, med biträde av kammarrättsrådet O. Ekenberg
och konsuln G. Forssius såsom särskilda sakkunniga, å andra sidan representanter
för franska regeringen.

Sedan vid förhandlingarna enighet uppnåtts örn dels ett förslag till avtal
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter jämte tillhörande
protokoll och särskild tilläggsdeklaration, dels ett förslag till avtal för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
handräckning beträffande arvsskatt jämte tillhörande protokoll, dels ock
förslag till ett för båda avtalen gemensamt slutprotokoll, det sistnämnda avseende
åtskilliga detaljfrågor beträffande handräckningen, hava förslagen
av förhandlarna överlämnats till regeringarna.

Förslagen till avtal, protokoll, tilläggsdeklaration och slutprotokoll hava
remitterats till kammarrätten, som i utlåtande i huvudsak lämnat förslagen
utan erinran.

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

Efter ytterligare överläggningar mellan de å ömse sidor utsedda förhandlarna
hava sedermera ett par smärre, i huvudsak formella ändringar gjorts
i den ursprungliga lydelsen. Jämväl därvid har ernåtts full enighet mellan
förhandlarna. De sålunda slutligt reviderade förslagen till avtal m. m. torde
få såsom bilagor (A—D)1 fogas till protokollet i detta ärende.

Avtal för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta skatter
hava för Sveriges del förut slutits med ett flertal stater, nämligen med Tyska
riket den 25 april 1928, med Finland den 16 mars 1931, med Danmark den 6
maj 1932 och med Nederländerna den 21 mars 1935. Samtliga dessa avtal
hava med riksdagens samtycke ratificerats. Därjämte har ett avtal i berörda
syfte avslutats med Ungern den 17 juni 1936, vilket avtal är avsett att
föreläggas riksdagen för godkännande. För de ratificerade avtalens tillämpning
hava meddelats utförliga föreskrifter i särskilda kungörelser (Sv. förf.-saml. 1928 nr 485, 1931 nr 67, 1932 nr 348 och 1935 nr 139; såsom bilagor
till nämnda kungörelser finnas respektive avtal i svensk text eller översättning
intagna).

Det föreliggande förslaget till avtal rörande direkta skatter innehåller, såvitt
angår åtgärder för undvikande av dubbelbeskattning, i huvudsak bestämmelser
till vilka motsvarighet finnes i förutnämnda, av Sverige redan ingångna
avtal. Jag torde därför här kunna inskränka mig till att omnämna
vissa speciella frågor.

Bland de i § 3 av artikel 1 i avtalet uppräknade franska skatterna finnes
icke den franska patentskatten, som är en kommunal näringsskatt och, om
den medtagits under avtalet, enligt dess allmänna principer skulle i huvudsak
förbehållits Frankrike. På grund av några inträffade dubbelbeskattningsfall
i fråga om sjöfartsrörelse har i stället i protokollet till avtalet
(punkt 5 andra stycket), intagits ett stadgande, varigenom närmare regleras
under vilka omständigheter vissa företag för utövande av sjöfart eller luftfart
bliva underkastade denna skatt, och innebärande en viss eftergift från
fransk sida.

I de av Sverige redan ingångna avtalen hava vissa undantag från deras tilllämpning
måst göras beträffande särskilda slag av inkomster. Jämväl i det
förevarande förslaget till avtal finnas sådana undantag, såvitt angår vissa
kapitalinkomster. I artikel 8 § 1 göres sålunda förbehåll för rätten att
uttaga vissa källskatter, även örn därigenom dubbelbeskattning föranledes.
Artikel 9 medgiver envar av de avtalslutande staterna rätt att i enlighet
med sin allmänna lagstiftning uppbära skatt å inkomster av vissa värdepapper,
även om inkomsttagaren har sitt hemvist i den andra staten och således
enligt artikelns huvudregel där underkastas beskattning för samma inkomst.

Artikel 4 innehåller medgivanden från fransk sida av skattelättnader
till undvikande av dubbelbeskattning av vissa näringsföretag. Det är särskilt

1 Bilagorna, vilka frånsett ombudens namn i avtalens ingresser och underskrifterna äro
lika lydande med vid propositionen fogade avtal, protokoll, tilläggsdeklaration oell slutprotokoll,
hava här uteslutits.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

den i § 2 avsedda beskattningen som framstått såsom besvärande för den
svenska exportindustri, som i Frankrike haft dotterbolag, varför de där
stadgade undantagen från viss beskattning i Frankrike böra särskilt beaktas.

I likhet med vad som brukar stadgas i avtal av nu ifrågavarande innebörd
föreskriver artikel 5, att skatt å inkomst av företag för utövande av
sjöfart eller luftfart utgår allenast i den stat, inom vars område företagets
verkliga ledning har sitt säte. Såsom ytterligare villkor tillägges emellertid,
att fartygen föra denna stats flagga eller luftfartygen hava dess nationalitet.
Motsvarande villkor gäller enligt Sveriges genom ministeriella noter den 19
december 1929 och den 25 januari 1930 med Frankrike träffade, hittills
gällande överenskommelse angående ömsesidigt fritagande från inkomstskatt
av inkomster, härrörande från rederirörelse. Punkt 5 första stycket
av protokollet innehåller bestämmelser angående beskattning av
inkomst från fartyg eller luftfartyg, som icke uppfylla sistnämnda villkor.

För undvikande av dubbelbeskattning beträffande arvsskatt har Sverige
den 14 maj 1935 med Tyska riket träffat ett avtal, vilket med riksdagens
samtycke ratificerats och rörande vars tillämpning kungörelse utfärdats
(Sv. förf.-saml. 1935 nr 572; såsom bilaga till kungörelsen finnes avtalet
intaget). Därjämte har ett avtal i samma syfte avslutats mellan Sverige och
Ungern den 20 november 1936, vilket avtal är avsett att föreläggas riksdagen
för godkännande. Det ifrågavarande förslaget till avtal rörande arvsskatt
innehåller, såvitt angår åtgärder för undvikande av dubbelbeskattning, väsentligen
bestämmelser till vilka motsvarighet finnes i dessa arvsskatteavtal.

Vad beträffar handräckning i beskattningsärenden har Sverige förut ingått
allenast ett avtal, nämligen med Tyska riket den 14 maj 1935 (intaget i
Sveriges överenskommelser med främmande makter 1935 nr 28), vilket avtal
med riksdagens samtycke ratificerats och rörande vars tillämpning utförliga
föreskrifter meddelats i särskilda kungörelser (Sv. förf.-saml. 1935 nr
567 och 568). Detta avtal avser handräckning såväl för införskaffande av
utredning och delgivning av handlingar i skatteärenden som ock för indrivning
av skatter. Handräckning i en av de avtalslutande staterna skall
emellertid enligt avtalet meddelas allenast efter begäran från myndighet i
den andra staten.

Handräckning enligt de nu föreliggande avtalsförslagen avser de skatter,
å vilka bestämmelserna rörande undvikande av dubbelbeskattning äro tilllämpliga
(artikel 17 första stycket och artikel 20 § 1 i
förslaget till avtal örn direkta skatter samt artikel 8 § 1 i förslaget till
avtal angående arvsskatt). Förslagen avse samma slag av handräckning som
avtalet mellan Sverige och Tyska riket, och deras föreskrifter rörande sådan
handräckning som meddelas i den ena staten på begäran av myndighet
i den andra staten hava i huvudsak samma innebörd som de stadganden
därutinnan, som finnas i avtalet mellan Sverige och Tyska riket. När i

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

artikel 17 sista stycket i förslaget till avtal angående direkta
skatter och artikel 8 § 1 i förslaget till avtal angående arvsskatt stadgas,
att all skriftväxling rörande införskaffande av utredning i beskattningsärenden
— vari inbegripes delgivning av handlingar i sådana ärenden —
skall ske mellan finansdepartementet i Sverige och finansministeriet i Frankrike,
innebär detta emellertid en avvikelse från bestämmelserna i det svensktyska
avtalet. I detta föreskrives nämligen direkt skriftväxling mellan länsstyrelserna
i Sverige och vissa med dessa jämställda myndigheter i Tyskland.
Vad däremot angår indrivning av skatt sker all skriftväxling såväl
enligt föreliggande förslag som enligt det svensk-tyska avtalet mellan de avtalslutande
staternas finansministerier.

Utöver bestämmelserna om handräckning meddelad i den ena staten på
begäran av den andra statens myndigheter innehålla emellertid föreliggande
förslag till avtal stadgande!! örn åläggande för det ena finansministeriet
att till det andra årligen utan särskild begäran översända
vissa upplysningar av betydelse för bestämmande av skattskyldighet och
kontroll å de skattskyldiga. Föreskrifter härom äro meddelade i artikel
1 8 i förslaget till avtal angående direkta skatter och i punkt 16 av
dithörande protokoll. Artikel 18 § 1 angiver de upplysningar, som varje
år inom de sex första månaderna skola översändas från det svenska finansdepartementet
till det franska finansministeriet. Upplysningarna avse
fysiska och juridiska personer med hemvist i Frankrike. De under
b), c) och e) i artikel 18 § 1 samt under punkt 16 av protokollet
angivna upplysningarna kunna inhämtas i offentliga handlingar.
De under a) angivna uppgifterna om aktieutdelningar samt uppgifter
örn pensioner, varom under f) förmäles [jfr 42 § 3 och 4 mom. samt 33
§ a) taxeringsförordningen den 28 september 1928 (nr 379)], skola i allmänhet
insändas till den gemensamma taxeringsnämnden i Stockholm (jfr
3 § 2 mom. och 77 § 2 mom. nämnda förordning). Även den under g) i
artikel 18 § 1 omförmälda förteckningen avser uppgifter hos denna taxeringsnämnd.
Uppgifter angående livräntor skola jämlikt 33 § b) taxeringsförordningen
avgivas av försäkringsanstalterna; dessa torde på grund av stadgandet
under f) i förevarande artikels § 1 böra åläggas insända uppgifterna,
såvitt angår personer med hemvist i Frankrike, till ett gemensamt uppsamlingsställe
såsom finansdepartementet eller taxeringsnämnden för gemensamma
taxeringsdistriktet i Stockholm. Vad slutligen angår de under a) omförmälda
räntorna å obligationer och andra slags värdepapper saint de under
d) angivna tillgodohavandena, skola uppgifter örn sådana endast efter särskilt
förordnande avgivas till svenska myndigheter (42 § 3 och 5 morn. samt
35 § 4 mom. taxeringsförordningen); i den mån sålunda avgivna uppgifter
avse under a) och d) i artikel 18 § 1 angivna personer, skola desamma av
finansdepartementet överlämnas till det franska finansministeriet. Av det
anförda torde framgå, att arbetet för fullgörande av den ifrågasatta skyldigheten
att utan särskild begäran översända uppgifter till Frankrike kan

Kungl. Maj.ts proposition nr 73-

koncentreras till ett fåtal förvaltningsorgan och därför ej lärer vålla större
besvär. De uppgifter, som det franska finansministeriet skall årligen inom de
sex första månaderna utan särskild begäran överlämna till det svenska finansdepartementet,
angivas i artikel 18 § 2.

Jag torde ock böra här omnämna de föreskrifter örn rättsskydd på det
skalterättsliga området, som återfinnas i artikel 16 av förslaget till
avtal angående direkta skatter och punkt 14 av protokollet till
nämnda avtal. Sådana föreskrifter hava ej intagits i de mellan Sverige och
andra stater redan ingånga avtalen till undvikande av dubbelbeskattning
eller rörande handräckning, men däremot finnas liknande stadganden meddelade
i handelstraktater, som Sverige avslutat med utländska stater. De
avtal rörande handelsförbindelserna, som Sverige ingått med Frankrike,
innehålla emellertid allenast ofullständiga föreskrifter örn rättsskydd. De
nu föreslagna bestämmelserna avse att utgöra en komplettering av dessa
föreskrifter.

I samband med bestämmelserna om handräckning innehåller artikel
8 § 2 i förslaget till avtal beträffande arvsskatt en genom punkt 9 avprotokollet
till detta avtal förtydligad utfästelse från svensk sida, att
erforderliga föreskrifter skola meddelas till förekommande av att delägare
i dödsbo efter fransk medborgare med hemvist i Frankrike skall kunna
sätta sig i besittning av dödsboet tillhöriga penningkapital och värdepapper,
som finnas i Sverige, utan att ett förordnande i sådant hänseende (s. k.
e n v o i en possession) gives av ordförande i vederbörlig fransk domstol.
Förutsättning för att sådana föreskrifter skola kunna utfärdas är, att
ett inom justitiedepartementet utarbetat förslag till lag om internationella
rättsförhållanden rörande arv, testamente och boutredning (Statens offentliga
utredningar 1936: 24), örn vars framläggande för riksdagen Kungl. Majit
den 6 december 1936 fattat beslut (proposition nr 6 till 1937 års riksdag),
blir i vederbörlig ordning antaget. Enligt delta förslag skall i allmänhet å
egendom, som här i riket efterlämnas av utländsk medborgare med hemvist
utomlands, vad i svensk lag är stadgat om egendoms avträdande till
förvaltning av boutredningsman äga tillämpning, och rörande denna förvaltning
givas närmare föreskrifter. Förslaget medgiver dessutom att Konungen
efter avtal med annan stat skall äga att i avseende å dödsbo ettel
den, som var medborgare i fördragslutande stat, stadga avvikelser från de
i lagen ifraga angående förvaltningen av boet meddelade bestämmelserna.

Vissa närmare bestämmelser om handräckningsförfarandet äro, såsom
jag redan omnämnt, intagna i förslaget till ett för båda avtalen gemensamt
slutprotokoll. Dessa bestämmelser äro i huvudsak likartade med de föreskrifter,
som i sådant hänseende meddelas i handräckningsavtalet mellan
Sverige och Tyska riket. Det hade av förhandlarna vid avtalens parafering
avselts att ifrågavarande stipulationer skulle utväxlas mellan de båda staternas
högsta finansmyndigheter i anslutning till avtalens undertecknande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Emellertid har nu med franska vederbörande överenskommits, att de i slutprotokollet
införda bestämmelserna skola betraktas som ingående i själva
avtalen. Då ifrågavarande bestämmelsers natur är sådan att ändringar i
desamma utan större omgång kunna befinnas önskvärda, synes det böra
överlämnas åt Kungl. Majit att överenskomma med franska vederbörande
om erforderliga dylika ändringar. Till frågan örn framläggande för riksdagen
av förslag i sådant avseende torde jag få tillfälle senare återkomma.

Det är ej uteslutet att vid tillämpning av handräckningsförfarandet på
grund av ändringar i valutakurserna skatt kan komma att inflyta med något
lägre eller något högre belopp än det debiterade. Sålunda uppkommande differenser
synas böra bliva föremål för reglering i huvudsaklig överensstämmelse
med vad som gäller vid tillämpning av motsvarande avtal med Tyska
riket.

Jag torde också böra framhålla att genom den tilläggsdeklaration, som
fogats vid avtalet för undvikande av dubbelbeskattning beträffande direkta
skatter och som stadgar viss retroaktivitet, ett antal svenska industrier nied
verksamhet i Frankrike tillförsäkrats ej obetydliga fördelar och vunnit önskvärd
klarhet beträffande svävande beskattningsspörsmål.

Avtal med Frankrike till undvikande av dubbelbeskattning å den direkta
beskattningens och arvsskattens områden i enlighet med de nu föreliggande
förslagen synas bliva av väsentligt värde för svenska medborgare och
svenska företag med intressen i Frankrike. I synnerhet torde fördelarna
vara påtagliga för vissa delar av exportindustrien. Förslagen i vad de innehålla
bestämmelser om ett ömsesidigt handräckningsförfarande hava däremot
ej tillkommit på grund av önskemål från svensk sida, men torde
ur fransk synpunkt framstå såsom förutsättningar för den för Sverige önskvärda
regleringen av dubbelbeskattningsfrågan. Då även Sverige lärer kunna
påräkna nytta av det ifrågasatta handräckningsförfarandet och motverkande
av skatteflykt alltmer framstår såsom ett betydelsefullt led i det mellanfolkliga
samarbetet, finner jag mig böra tillstyrka, att Sverige ikläder sig
de förpliktelser som följa av avtalsförslagen i denna del, och förordar att avtalen
av Kungl. Majit godkännas.

Under erinran, att det torde ankomma på ministern för utrikes ärendena
att göra framställning rörande undertecknandet, hemställer därefter föredragande
departementschefen, att Kungl. Majit måtte för sin del godkänna
förenämnda förslag till

dels avtal mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående ömsesidig handräckning
beträffande direkta skatter jämte tillhörande protokoll och tilläggsdeklaration,

dels avtal mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskatt -

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

ning och fastställande av bestämmelser angående handräckning beträffande
arvsskatt jämte tillhörande protokoll,

dels ock för avtalen gemensamt slutprotokoll.

Denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda hemställan
bifaller Hans Maj:t Konungen.

Ur protokollet:
Folke Ericson.

Kungl. Maj:ts proposition nr 73.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms
slott den 18 december 1936.

Närvarande:

Statsministern Hansson, ministern för utrikes ärendena Sandler, statsråden
Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller, Levinson, Engberg, Sköld,
Nilsson, Quensel, Forslund.

Under erinran, att Kungl. Majit förut denna dag på föredragning av chefen
för finansdepartementet beslutit godkänna förslag till dels avtal mellan
Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande
av bestämmelser angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter
jämte tillhörande protokoll och tilläggsdeklaration, dels avtal för undvikande
av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser angående
handräckning beträffande arvsskatt jämte tillhörande protokoll, dels ock för
båda avtalen gemensamt slutprotokoll, örn vilka förslag enighet vunnits
vid förhandlingar mellan vederbörligen utsedda ombud,

hemställer ministern för utrikes ärendena efter gemensam beredning med
chefen för finansdepartementet, att Kungl. Majit måtte bemyndiga sändebudet
i Paris E. Hennings att för Sveriges del underteckna avtal i ämnet
jämte tillhörande protokoll, tilläggsdeklaration och slutprotokoll av mot
nämnda förslag svarande lydelse ävensom förordna, att erforderlig fullmakt
för undertecknandet skall i vanlig ordning utfärdas.

Till vad ministern sålunda hemställt, varuti övriga statsrådsledamöter
förena sig, behagar Hans Majit Konungen
lämna bifall.

Ur protokollet:
Carl Douglas.

Bihang till riksdagens protokoll 1937. 1 sami. Nr 73

Kungl. Maj.ts proposition nr 73.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 januari 1937.

Närvarande:

Statsministern Hansson, statsråden Pehrsson, Westman, Wigforss, Möller,
Levinson, Engberg, Sköld, Nilsson, Quensel, Forslund.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med ministern för utrikes ärendena:

Sedan Kungl. Maj:t den 18 december 1936 bemyndigat sändebudet i Paris
E. Hennings att för Sveriges del underteckna avtal mellan Sverige och Frankrike
för undvikande av dubbelbeskattning och fastställande av bestämmelser
angående ömsesidig handräckning beträffande direkta skatter samt arvsskatt
jämte till avtalen hörande protokoll, tilläggsdeklaration och slutprotokoll,
hava sagda avtal, protokoll, tilläggsdeklaration och slutprotokoll den 24 december
1936 blivit vederbörligen undertecknade.

I anslutning till vad jag redan förut i dag, vid anmälan av frågan om
dubbelbeskattningsavtal med Ungern, uttalat, torde Kungl. Maj:t böra av
riksdagen utverka bemyndigande att, i den mån det för genomförande av avtalet
beträffande direkta skatter erfordras, vidtaga ändringar i redan ågångna
taxeringar.

I anledning härav och under åberopande av vad jag den 18 december 1936
anfört vid anmälan inför Kungl. Maj:t av berörda förslag till avtal med
Frankrike, hemställer jag, att Kungl. Majit måtte i proposition föreslå riksdagen
att

godkänna förenämnda förslag till

dels avtal mellan Sverige och Frankrike för undvikande av dubbelbeskattning
och fastställande av bestämmelser angående handräckning beträffande
arvsskatt jämte tillhörande protokoll,

dels för avtalen gemensamt slutprotokoll

ävensom bemyndiga Kungl. Majit att

dels, vid behov, med franska vederbörande överenskomma om ändringar
i sistberörda slutprotokoll,

dels ock, i den mån det för genomförande av avtalet för undvikande av

Kungl. Maj:ts proposition nr 73-

dubbelbeskattning m. m. beträffande direkta skatter erfordras, vidtaga ändringar
i ågångna taxeringar, vare sig de avse statliga eller kommunala
skatter.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
vid detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Elis Lindahl.