Kungl. Maj.ts proposition nr 50 (Proposition 1925:50)

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

Nr 50.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående försvar
sväsendets ordnande; given Stockholms slott den
20 februari 1925.

Under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet över försvarsärenden
för denna dag vill Kungl. Maj.t föreslå riksdagen att bifalla det
förslag, om vars avlåtande till riksdagen'' föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

P. Albin Hansson.

Bihang till riksdagens protokoll 1025. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 I

Kwngl. Maj:ts proposition nr f)0.

Utdrag av protokollet över försvarsärenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott
den 20 februari 1925.

Närvarande:

Statsministern Sandler, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Olsson, Nothin, Hansson, Linders, Larsson, Wigforss, Möller, Levinson.

Departementschefen, statsrådet Hansson anhåller härefter att få underställa
Kungl. Maj:ts prövning ett inom försvarsdepartementet utarbetat förslag
till ordnandet av rikets försvarsväsende.

Härefter yttrar statsministern:

Vid den nuvarande regeringens tillträde uttalade statsminister Branting,
att regeringen ansåge det vara sin första uppgift att åvägabringa en lösningav
försvarsfrågan, som svarade mot den i valet uttryckta folkmeningen, vilken
omisskännligt krävt en nedsättning av landets militära bördor till bättre
överensstämmelse med vår ekonomiska bärkraft och med det förändrade
utrikespolitiska läget.

Till fullföljande av denna regeringens uppgift har inom försvarsdepartementet
utarbetats förslag till nyordning av landets försvarsväsen, vilket förslag
nu underställes Kungl. Maj:t. Utgångspunkten för detsamma är, att
en väsentlig rustningsminskning bör ske med hänsyn till vårt ekonomiska
läge och kan ske utan äventyrande av vår trygghet.

I vårt liksom i andra länder förnimmes med styrka behovet att ernå lättnad
i den betungande rustningsbördan. De direkta och indirekta ekonomiska
offer, som de nuvarande försvarsanordningarna kräva, äro av den
omfattning, att de avsevärt hämma samhällets produktiva kraft och föranleda
ett åsidosättande av andra viktiga samhällsändamål. Någon meningsskiljaktighet
torde heller icke i vårt land råda därom, att en minskning av utgifterna
för försvarsändamål är i och för sig eftersträvansvärd. Men åsikterna
ha brutit sig rörande möjligheten att vidtaga mera avsevärda besparingar i
militärbudgeten utan fara för landets yttre säkerhet.

Prövningen av de risker, som kunna föreligga för vårt land att indragas
i krig, kan helt visst ej utföras enligt några fullt objektiva grunder. Uppgiften
att avväga å ena sidan den krigsrisk, som föreligger, å andra sidan
den försvarsberedskap, som kräves, är till sin natur ingalunda något matematiskt
problem. Med någon större grad av exakthet kan det ej avgöras
vilket mått av försvarsberedskap, som svarar mot ett visst utrikespolitiskt
läge. Yid det allmänna lägets bedömande gäller det ej blott att konstatera

Kung/,. Majits proposition nr JtO.

tillvaron av vissa, i allmänhet lätt skönjbara friktionsanledningar mellan
staterna. Utan det gäller också att uppskatta styrkan av de fredsfrämjande
faktorer av olika slag, som kunna hindra en urladdning av det explosionsstoff,
varmed världen alltjämt är bemängd.

En dylik prövning komme emellertid att väsentligen förlora sin praktiskt
vägledande betydelse för det svenska försvarsproblemets lösande, därest den
svävar ut till en överblick av det allmänna världsläget, även i en längre bort
liggande framtid, och icke söker bestämt hålla sig till vårt lands läge i vår
tid. Måttet av våra försvarsanstalter bör bestämmas med ledning av det
yttre läget, bedömt sådant det är nu och för så lång tidsperiod framåt, som
med någon större grad av sannolikhet kan överskådas och erfarenhetsmässigt
kan vara en militärorganisations livslängd tillmätt.

Något direkt hot mot Sveriges oberoende och territoriella integritet kan
för närvarande icke skönjas. Vårt jämförelsevis skyddade geografiska läge,
vår befolknings enhetliga sammansättning och våra stabiliserade förhållanden
till främmande stater medföra, att vi icke ha anledning uppbygga vårt försvar
med tanke på ett angrepp mot landet i erövringssyfte.

De risker, som vi ha att räkna med, äro av annan art. Det i världen
alltjämt rådande osäkerhetstillståndet innesluter även för en nation, som
icke är direkt hotad, möjligheten att bliva indragen i konflikter mellan
andra stater. Det är denna fara, som motiverar vidmakthållandet av de
betydande försvarsanstalter, vilka föreslås i den föreliggande propositionen.
Det ligger emellertid i sakens natur, att de militära maktmedel, som vi
behöva närmast för att skydda oss mot att dragas in i konflikter mellan
andra, samtidigt utgöra och måste kunna användas såsom ett värn för vår
självständighet, ifall vi icke skulle lyckas att hålla oss utanför en konflikt.

Ehuru det är påtagligt, att den ombildning av Europas karta, som skett
genom uppgörelserna efter världskriget, icke nått en verklig stadga och att
det nuvarande tillståndet innesluter vissa nytillkomna konfliktanledningar,
bör man å andra sidan ej förbise, att ur det omgestaltade Europa avlägsnats
orosämnen, som tidigare utgjorde en fara för freden. Man har vidare att
taga hänsyn till den allmänna krigströttheten och till den ekonomiska
utarmning, som kriget medfört. Tvister av den betydelse, att de i förkrigstidens
Europa, med dess ekonomiskt och militärt till tänderna rustade stater,
skulle varit tillräckliga för att sätta freden i fara, ha icke samma ödesdigra
effekt i den miljö, som de av kriget uttröttade folken utgöra. Ifall uppgörelserna
efter kriget och den politik, som följts av de segrande staterna,
givit näring åt nationalistiska strömningar och skapat vedergällningsbegär,
hava å andra sidan de genomlidna fasorna hos folken alstrat en mäktig önskan
att organisera ett stabilt fredstillstånd. Härtill kommer medvetandet om att
ett nytt allmänt krig sannolikt skulle betyda en ännu mer fruktansvärd förödelse
av vår kultur än det senaste världskriget.

Kung1. Maj:ts proposition nr 50.

Situationen efter världskriget kännetecknas emellertid ej blott därav, att
vissa nya risker tillkommit, under det vissa äldre avlägsnats. Till dess rätta
karaktäristilc hör ock, att folkens längtan efter ett högre mått av trygghet
tagit form av organiserad mellanstatlig samverkan genom tillkomsten av
Nationernas förbund. I fråga om den betydelse vårt medlemskap i Nationernas
förbund kan anses äga vid avvägningen av våra försvarsanstalter må bär
uttalas en anslutning till vad fjolårets försvarsutskott anförde: Förbundet
har ännu ej nått den fasthet, att vi enbart på medlemskapet däri kunna
grunda några avsevärda inskränkningar i vårt försvarsväsende. Men förbundet
bör det oaktat vara i stånd att göra vissa insatser för utjämnande av tvister,
som eljest kunna leda till krigiska förvecklingar. Det innebär sålunda visserligen
icke någon garanti för freden eller de därtill anslutna staternas oberoende
men bidrager dock till att mildra motsättningarna folken emellan
och minska krigsriskerna.

Tillkomsten av Nationernas förbund kan vid sådant förhållande icke anföras
mot men väl ge ökad tyngd åt de skäl, som tala för en svensk rustningsbegränsning.
Framför allt inger dess arbete förhoppningar därom,
att en internationell överenskommelse om nedrustning kommer till stånd,
beredande vårt land möjlighet att framdeles nedbringa försvarsanstalterna
under det mått, som nu sättes i fråga.

Förbundets allvarliga bemödanden att finna en väg till utbyggande av
den internationella rättsordningen i syfte att bannlysa kriget har senast tagit
form i Geneveprotokollet. Förberedelserna för ett svenskt ståndpunktstagande
till denna stora plan att sammanbinda trygghet, skiljedom och avrustning
pågå alltjämt. Här finnes endast anledning upptaga frågan, huruvida
föreliggande ärende rörande vårt försvarsväsens nyordnande är av
Genéveplanens öde och Sveriges ställning därtill direkt beroende.

Att vårt land, förutsatt en anslutning till Geneveprotokollet i oförändrat
skick, skulle genom en begränsning av försvarsanstalterna till nu ifrågasatt
omfattning svika åtagna förpliktelser, är en uppfattning, som förvisso vilar
på en feltolkning av protokollet. Geneveprotokollet har till väsentlig uppgift
att möjliggöra en allmän nedrustning i världen. Dess ikraftträdande betingas
av att en överenskommelse rörande nedrustning kommer till stånd.
En stat, som ratificerat protokollet, är sålunda icke definitivt vare sig berättigad
eller förpliktad enligt avtalet, förrän den jämväl anslutit sig till den
plan för allmän nedrustning, vars antagande och genomförande förutsättes
i protokollets slutbestämmelse. Den i protokollet stadgade solidaritetsplikten
förhindrar vidare ingalunda enskilda stater, som finna hänsynen till egen
trygghet det medgiva, att gå längre i rustningsminskning än en sådan allmän
plan kräver.

Genom att biträda Geneveprotokollet skulle Sverige infoga sig i ett system,
genom vilket de olika staterna avses skola giva varandra ömsesidig trygghet
men också alla få vidkännas ett motsvarande intrång i sin hittillsvarande
handlingsfrihet. Skulle en definitiv prövning av protokollet giva vid handen.

Kniii/l. Mnj.in proposition nr f)0. v

att Sveriges sålunda uppkommande läge snarare bleve försämrat än förbättrat,
kommer vårt land helt visst icke att förbehållslöst godtaga protokollet.

Det föreliggande förslaget till ny försvarsordning kan därför behandlas
fristående från problemet om vårt ställningstagande till Cfenéveprotokollet.

Vad den planerade] nedrustningskonferensen angår är det från svensk
sida självfallet ett livligt önskemål, att densamma måtte komma till stånd
och inleda en utveckling, som giver lättnad åt en rustniugstyngd värld och
därmed möjliggör en framtida större begränsning av våra försvarsbördor.

Prövningen av Sveriges yttre läge utfaller, enligt här förut utvecklade synpunkter,
sålunda, att förutsättningar för en viss nedsättning av våra försvarsanstalter
föreligga. Något hinder av utrikespolitisk natur att begränsa vår
försvarsorganisation i vart fall till det mått fjolårets försvarsutskott föreslagit
och riksdagens andra kammare givit sin anslutning föreligger enligt
regeringens uppfattning icke. Ett beslut av denna innebörd skulle icke
innebära något äventyrande av landets säkerhet.

Emellertid har det förslag, som nu underställes Kungl. Maj:ts prövning,
en ej obetydligt större omfattning. Förslaget är till sin huvudstomme byggt
i anslutning till vad försvarsutskottet i fjol föreslog. Men vid dess närmare
utformning har vägledning hämtats även ur de övriga förslag till nyordning
av vårt försvarsväsen, som till gemensamt ögonmärke tagit behovet
av en väsentlig nedsättning av nuvarande militärbördor. Otvivelaktigt uttager
förslaget genom denna utformning en, även i förhållande till kostnaden,
ökad effekt av försvarsorganisationen. Det innebär därjämte, att nedskärningen
av den äldre militärorganisationen sker med sådan aktsamhet, att
hos det långt övervägande flertalet av vårt folk känslan av trygghet bör
kunna bevaras orubbad. Ett sådant resultat kan icke nås, utan att eu
mycket stor del av vårt folk inbjudes att påtaga sig en militärorganisation,
avsevärt överskridande vad man därinom kan finna av hänsyn till det yttre
läget rimligt — stort anlagd för övrigt även i jämförelse'' med andra smärre
staters försvarsväsen. Men det nås heller icke utan att andra grupper uppfordras
reducera vissa tidigare uppställda önskemål. Det bör ligga en bred
och fast folkmening såsom underlag för den nya försvarsordningen, som är
avsedd att träda i stället för den nuvarande militärorganisationen, vars vidmakthållande
under samtidigt tillgodoseende utav andra samhällskrav av
väsentlig vikt skulle äventyra vårt folks förmåga att hålla ut i sin försvarsberedskap,
tills ett allmänt avläggande av krigsrustningarna kan komma
att ske.

Departementschefen, statsrådet Hausson anför härefter:

Såsom statsministern redan framhållit, har utgångspunkten vid uppgörandet
av det förslag till nyordning av vårt försvarsväsen, vilket jag nu går att
framlägga, varit att åstadkomma en av vårt ekonomiska läge påkallad och
med hänsyn till vårt försvarspolitiska läge möjlig väsentlig minskning av

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

rustningarna. Det liar alltså gällt att inom en i förhållande till nu gällande,
ordning starkt begränsad kostnadsram åstadkomma en organisation av landets
militära maktmedel, lämpad för fyllandet av de uppgifter, som, enligt vad
statsministern i det föregående angivit, påvila en svensk försvarsordning.

Med tillämpande av samma beräkningsgrunder som i nu föreliggande
förslag skulle upprätthållandet av 1914 års försvarsorganisation hava dragit
en direkt årlig organisationskostnad av 181,496,000 kronor. Under förutsättning
av nämnda organisations fullständiga genomförande skulle denna summa
dock komma att högst väsentligt överskridas. Genom efter världskrigets avslutande
vidtagna provisoriska inskränkningar, såsom minskning av de värnpliktigas
övningstid, begränsning i rekryteringen av fast anställt manskap,
stark återhållsamhet i fråga om anskaffning av ny materiel och inställandet
av vissa för arméns räkning pågående byggnadsföretag, har emellertid kostnaden
under de senaste åren i stället kunnat rätt avsevärt begränsas. Slutsumman
för den av 1924 års riksdag fastställda försvarsbudgeten för budgetåret
1924—1925 utgör -— med frånräknande av kostnaderna för dyrtidstillägg
och för sjökarteverket — 138,331,480 kronor. På grund av de provisoriska
inskränkningarna i 1914 års försvarsorganisation har sålunda ernåtts en årlig
besparing på över 43 miljoner kronor.

Trots detta måste det emellertid såväl av kostnadshänsyn som ur andra
synpunkter anses önskvärt att så fort som möjligt avveckla det nuvarande
provisoriet. Frånsett det osäkerhetstillstånd, som ett provisorium av denna
art alltid måste skapa, och därav följande förryckning av arbetet, ha de
provisoriska inskränkningarna ensidigt drabbat vissa delar av försvarsorganisationen.

Även inom nuvarande kostnadsram skulle sålunda en omorganisation av
försvarsväsendet ha varit stark påkallad. Insikten härom föranledde framläggandet
av 1924 års försvarsproposition. Dåvarande statsministern förklarade,
att regeringens medlemmar kommit till den enhälliga uppfattningen,
att det nuvarande provisoriet icke ger en dess kostnader motsvarande försvarseffekt.
1924 års försvarsproposition innebar också betydande förändringar
i 1914 års försvarsorganisation.

1924 års försvarsutskott fann, i motsats till vad dåvarande statsministern
uttalat, den för budgetåret 1924—1925 föreslagna budgeten ingalunda lämplig
såsom mätare på vårt folks bärkraft med avseende å militära utgifter. Utskottet
ansåg därför, att den av Kungl. Maj:t föreslagna försvarsbudgeten
måste underkastas en väsentlig reducering för att kunna anses svara mot
vår bärkraft i här avsedd mening. Jag delar denna uppfattning och anser,
att vårt försvarspolitiska läge medger en längre gående begränsning av våra
försvarsanstalter än den, som föreslogs i 1924 års försvarsproposition. Det
nu föreliggande förslaget innebär också eu väsentlig minskning av kostnaderna
även i jämförelse med den för provisoriet beräknade budgeten.
Efter fullt genomförd organisation beräknas den årliga organisationskostnaden
bliva omkring 96 miljoner kronor eller omkring 85 miljoner kronor
mindre än den beräknade kostnaden för 1914 års organisation och omkring

VII

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

42 miljoner kronor mindre än kostnaden för provisoriet. Till den årliga
organisationskostnaden komma under den närmaste tioårsperioden vissa
engångskostnader för anskaffning av materiel samt övergångskostnader (huvudsakligen
ersättning åt den övertaliga personalen).

Möjligheter för en så avsevärd reducering av kostnaderna ha vunnits
huvudsakligen genom en stark beskärning av officers-, underofficers- och
manskapskadrerna och därmed i samband stående indragning av vissa truppförband
vid armén, men också i viss utsträckning genom minskning av den
till fredstjänstgöring uttagna värnpliktsstyrkan och av utbildningstiden för
de värnpliktiga. Med hänsyn till de uppgifter, som närmast komma att påvila
försvarsorganisationen, har reduceringen drabbat armén och kustartilleriet
i väsentligt högre grad än flottan, medan flygvapnet blivit väsentligen
förstärkt.

Till de allmänna grunderna för den föreslagna organisationen återkommer
jag vid behandlingen av Lantförsvaret, Sjöförsvaret och Flygvapnet. Såsom
därvid kommer att framgå, har det av 1924 års försvarsutskott framlagda
förslaget i det väsentliga legat till grund vid utarbetandet av nu föreliggande
förslag.

I förhållande till försvarsutskottets förslag har emellertid arméorganisationen
utvidgats till att omfatta fyra arméfördelningar, varjämte utrönts att
möjligheter finnas för att med anlitande av äldre årsklasser värnpliktiga
och den till övergångsstat överförda personalen organisera två reservfördelningar.
Övre Norrlands militärområde organiseras enligt utskottets förslag,
under det att Gotlands trupper i förhållande till utskottsförslaget utökats
genom att i desamma alltjämt kommer att ingå även artilleri.

I avseende på flottan har, alltjämt i förhållande till utskottsförslaget,
viss ökning av personalen ägt rum, kustflottan blivit förstärkt och en omläggning
av rustningarna skett i syfte att bereda ökade ö vningsmöjligheter
under den för övningar bäst lämpade årstiden. Vidare förutsättes en utvidgning
av det vid fjolårets riksdag fastställda nybyggnadsprogrammet.
Försvarsutskottet hade föreslagit att fartygen skulle bemannas av endast
stampersonal. Av skäl, som i det följande närmare utvecklas, föreslår jag
att bemanningen liksom hittills måtte utgöras av såväl stam som värnpliktiga.

Även vid kustartilleriet har en förstärkning av personalorganisationen
ägt rum i jämförelse med försvarsutskottets förslag.

Flygvapnet kommer enligt det av mig framlagda förslaget att organiseras
inom den av försvarsutskottet angivna kostnadsramen, men vissa förändringar
i flygkårernas sammansättning förordas i syfte att bättre organisera
flygstyrkornas samverkan med arméns och marinens stridskrafter.

För förbättrandet av manskapsrekryteringen och för höjandet av underbefäls-
och underofficerskårerna föreslås förbättringar i undervisningen. I
samband härmed framlägges också förslag i syfte att bereda möjligheter för
underbefäl och underofficerare att erhålla utbildning till officer. För tryg -

VIII

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

gandet av rekryteringen av officers- och underofficerskadrerna vid i Boden
förlagda truppförband föreslås införandet av ett ordnat passagesystem.

Förslaget avser även åtgärder för organiserandet av den ekonomiska
krigsber edskapen.

Över förslaget ha vederbörande militära myndigheter blivit hörda. De
ha därvid förnyat sin vid tidigare tillfällen framställda kritik mot förslag
till begränsning av försvarsorganisationen. Jag finner det icke nödigt att
upprepa de invändningar, som kunna göras och som tidigare gjorts mot
denna de militära myndigheternas uppfattning. De av myndigheterna framställda
förslagen om utökningar av den föreslagna organisationen har jag
icke ansett mig kunna upptaga. I vissa detaljer ha myndigheternas yttranden
föranlett justeringar av det dem underställda förslaget.

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 224124

Kuntjl. Maj:ts proposition nr <>0.

Försvarsdepartementets avdelning av Kungl.

Maj:ts kansli.

Enligt den från och med den 1 juli 1920 gällande organisationen skulle
inom försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli vara anställda -

1 statssekreterare,

1 expeditionschef,

6 kansliråd,

6 förste kanslisekreterare,
1 registrator,

6 andre kanslisekreterare,

1 kontorsskrivare, kvinnlig,

2 kanslibiträden, kvinnliga,

3 kontorsbiträden, kvinnliga,

1 förste expeditionsvakt,

2 expeditionsvakter samt
amanuenser i män av behov.

Jämlikt beslut av 1923 års riksdag hava vissa ändringar vidtagits i staten
för departementet. Sålunda hava en förste och en andre kanslisekreterartjänst
indragits, varjämte en tjänsteman, som tidigare på förordnande uppehållit
en förste kanslisekreterarbefattning, numera avlönas med en andre
kanslisekreterarlön. Jämlikt beslut av 1924 års riksdag har ytterligare en
förste kanslisekreterarlön inbesparats, genom att icke någon vikarie avsetts
för en förste kanslisekreterare, som uppehåller ett kanslirådsämbete under
ordinarie innehavarens förordnande såsom expeditionschef i annat departement.

I samband med framläggandet för 1924 års riksdag av förslag till förenklad
behandling av vissa besvärs- och anmärkningsmål anmäldes för riksdagen, att
de efter förslagets genomförande kvarstående, på försvarsdepartementets föredragning
ankommande regeringsrättsmålen icke vore av den betydelse, att
för deras beredning och föredragning behövde, såsom dittills varit fallet, avses
ett kansliråd. Emellertid syntes den dåvarande föredraganden få tagas
i anspråk för avarbetande av den å försvarsdepartementets regeringsrättsbyrå
förefintliga balansen, vilken beräknades motsvara ungefär två års arbete.
Någon indragning av personal i försvarsdepartementet kunde fördenskull ej
omedelbart föranledas av förslaget om förenklad handläggning av vissa besvärs-
och anmärkningsmål, utan borde frågan härom framdeles upptagas till
omprövning.

I arets statsverksproposition hava beträffande departementets stat föreslagits
vissa ändringar, som betingas av det för innevarande års riksdag framlagda
förslaget rörande ordnandet av kvinnliga befattningshavares avlöningsförhållanden.

Kungl. Maj. ts proposition nr 50.

Vid beräknandet av departementets personalbehov efter den nya försvarsorganisationen
bör givetvis hänsyn tagas till ovanberörda besparingsmöjligheter.

För övrigt torde frågan om begränsning av departementets personalbehov
erhålla förnyad aktualitet i samband med blivande undersökningar rörande
möjligheten att företaga ytterligare personalindragningar inom Kungl. Maj:ts
kansli i allmänhet.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner.

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner komma att avhandlas
i samband med redogörelsen för lantförsvaret respektive sjöförsvaret.

LAN TI Ö R S V AR E T

Kungl. May.ts proposition nr 50.

I. Allmänna grunder för lånt försvarets ordnande.

Såsom i det föregående redan omförmälts, hava vid uppgörandet av
förslaget till ny försvarsorganisation de begränsningar, som ansetts böra
vidtagas, till större delen gjorts inom härorganisationen. Dessa begränsningar
hava skett såväl genom indragning av truppförband och beskärning
av kadern vid de kvarvarande truppförbanden som ock genom minskning
av den till fredstjänstgöring uttagna värnpliktskontingenten. För vinnandet
av besparingar har vidare utbildningstiden för de värnpliktiga avsevärt inskränkts
i jämförelse med vad i gällande värnpliktslag stadgas.

Sedan frågorna om övergång till yrkesarmé eller milissystem varit föremål
för försvarsrevisionens prövning och sådan övergång avstyrkts av revisionen
i dess helhet, har jag icke funnit anledning att upptaga dessa spörsmål till
prövning. Det föreliggande förslaget bygger alltså principiellt på samma
grunder som nuvarande härorganisation.

Förslaget räknar med fyra arméfördelningar av enahanda sammansättning,
som föreslogs i 1924 års förs vårproposition. Vidare hava, av skäl som närmare
angivits av försvarsrevisionen i dess den 15 mars 1923 avgivna betänkande,
avsetts särskilda trupper för det tidiga gränsförsvaret och för
Bodens fästning, här benämnda Övre Norrlands trupper. För Gotlands
försvar avses likaledes särskilda utom arméfördelningsförband stående truppenheter.
Behovet av infanteribesättning i Vaxholms och Karlskrona fästningar
tillgodoses efter samma grunder som uti 1924 års försvarsproposition,
nämligen genom delar av Svea livgarde och Kronobergs regemente, de från
sistnämnda regemente redan i fred förlagda i Karlskrona. Liksom i nämnda
proposition bibehållas Bodens fästning och Tingstäde-positionen, under det
att Karlsborgs fästning nedlägges.

Utöver den sålunda angivna organisationen, på vilken den föreslagna
härordningen är baserad, hava verkställda utredningar givit vid handen
möjligheten av att under viss tid framåt organisera ett antal reservtrupper
med begagnande av redan utbildade äldre värnpliktsklasser samt den övertaliga
befälspersonal, som kommer att stå till förfogande på övergångsstat.

Av kostnadsskäl har den aktiva kadern måst, enligt av försvarsrevisionen
angivna grunder, begränsas till det för förvaltningen och utbildningen i fred
oundgängligen erforderliga. Behovet av befäl i övrigt vid mobilisering
måste därför tillgodoses genom särskilda åtgärder. Detta avses att ske efter
samma grunder, som för närvarande tillämpas.

Såsom redan nämnts, avses en minskning av den till fredstjänstgöring
uttagna värnpliktskontingenten. Denna minskning åstadkommes genom uttagning
av endast de vapenföra bland de värnpliktiga. Dessa fördelas till

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

linjetjänst och ersättningsreserv. De för linjetjänst avsedda värnpliktigas
tjänstgöringstid användes uteslutande för deras militära utbildning. Ersättningsreserven
fullgör handräckningsarbetet och beräknas erhålla endast en
förberedande militär utbildning under en månad av sin tjänstgöringstid. Det
militära kravet på en ökad uttagning av värnpliktiga för utbildning till underbefäl
eller fackmän har i viss utsträckning beaktats. Studenter och likställda
förutsättas erhålla särskild utbildning liksom nu och samtliga vapenföra av
denna kategori värnpliktiga uttagas till linjetjänst.

I fråga om utbildningstiderna för de värnpliktiga ansluter sig förslaget
till vad 1924 års försvarsutskott förordat.

För att möjliggöra en bättre manskapsrekrytering och för att skapa
ett kvalitativt bättre underbefäl och befäl föreslås, att undervisningen i
allmäiibildande ämnen i manskaps- och underbefälsskolorna utvidgas. I
samma syfte föreslås en förlängning av underofficersskolan samt åtgärder
för att bereda dugande underbefäl och underofficerare möjlighet att vinna
inträde i krigsskolan och erhålla utbildning till officer. Rekryteringen av
officerskåren sker för övrigt enligt hittillsvarande grunder, och beträffande
officersaspiranternas utbildning ifrågasättes ingen annan ändring än att
tjänstgöringen vid trupp före inträdet i krigsskolan förlänges med ett år.
Härigenom uppfylles ett länge närt önskemal om mera samlevnad och bättre
kontakt med truppen för officersaspiranternas vidkommande.

I avseende på beväpning och utrustning av truppförbanden bygger förslaget
på i huvudsak samma grunder, som tillämpades vid uppgörandet av
försvarsrevisionens förslag.

Över förslaget till ny härordning har chefen för generalstaben avgivit
yttrande (se bil. A), varjämte bemälde chef samt inspektören för militärläroverken
yttrat sig rörande vissa rekryterings- och utbildningsfrågor (se
bil. B och C).

Kungl. Maj:ta proposition nr 50.

II. Värnplikten.

A. Arskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess
fördelning pä hären, marinen och flygvapnet.

Vid beräknandet av årskontingentens storlek torde man böra utgå från de
närmaste tio årsklasserna.

Medelstorleken av årsklasserna 1926—1935 fyra år före inskrivningsåret
kan enligt uppgift från statistiska centralbyrån beräknas till 58,290 man.

Under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern minskas årsklassen
på grund av emigration, till följd av fast anställning vid krigsmakten samt
på grund av dödsfall.

Vad först beträffar avgången på grund av emigration, beräknades denna
uti 1924 års försvarsproposition till 3,600 man. Enligt av statistiska centralbyrån
lämnad uppgift synes densamma nu böra beräknas till 3,000 man.

Det årliga avdraget för manskap, som vinner fast anställning vid krigsmakten,
antogs av försvarsrevisionen uppgå till 3,000 man. Detta avdrag är,
som revisionen själv framhållit, högt beräknat. Uti 1924 års försvarsproposition,
som räknade med en icke oväsentligt större fast anställd manskapsstyrka
än revisionen föreslagit, utgick man från den av revisionen antagna
avdragssiffran. Då det ur flera synpunkter är av vikt, att det verkliga antalet
värnpliktiga icke kommer att överstiga det beräknade, har avdraget
i fråga ansetts böra begränsas till 2,000 man.

Avgången på grund av dödsfall synes, liksom i 1924 års försvarsproposition,
böra beräknas till 1,000 man.

I enlighet med vad sålunda anförts anser jag mig böra beräkna den inskrivna
värnpliktiga årsklassens medelstorlek sålunda:

Årsklassens medelstorlek fyra år före inskrivningsåret.............. 58,290 man.

Avgång under fyraårsperioden före inträdet i värnpliktsåldern:

på grund av emigration............................................ 3,000 man,

till följd av fast anställning vid krigsmakten......... 2,000 » ,

på grund av dödsfall ............................................... 1,000 » ,

eller tillhopa 6,000 man, 6,000 man.

Återstå 52,290 man.

Antalet inskrivning sskyldig a per år utgör alltså 52,290 man. Härav beräknas
bliva inskrivna:

såsom vapenföra 72 % eller ........................................................... 37,649 man,

» icke vapenföra 10 % eller .................................................. 5,229 »

eller tillhopa 42,878 man.

Års kontingenten Inskrivna värnpliktiga.

Årskontingentens

fördelning
på bären,
marinen och
flygvapnet.

FBrsvars revisionen.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1924 års försvarsutskott föreslog, att de icke vapenföra skulle helt frikallas
från värnpliktens fullgörande. Med hänsyn till önskvärdheten av att vid en
mobilisering av större omfattning kunna till tjänstgöring inkalla även ifrågavarande
värnpliktiga, torde denna värnpliktskategori böra frikallas allenast
från värnpliktens fullgörande under fredstid.

Från fredstjänstgöring torde vidare i överensstämmelse med nämnda utskotts
förslag böra frikallas såväl i § 16 mom. 2 värnpliktslagen omförmäld
värnpliktig som ock sådan värnpliktig, vilken vid den tidpunkt, då han är
skyldig att inställa sig till inskrivning, har hustru eller barn, som är för
sitt uppehälle beroende av hans arbete. Dessa värnpliktiga hava beräknats
komma att inom varje årskontingent utgöra omkring 1,500 man.

Antalet årligen inslcrivna värnpliktiga, som i fredstid äro skyldiga att inställa
sig till tjänstgöring, skulle sålunda utgöra 36,149 man.

Häri ingå även »studenter och likställda». Antalet årligen inskrivna värnpliktiga
av denna kategori beräknas, i enlighet med vad försvarsrevisionen
föreslagit, till 1,266 vapenföra, varav »blivande läkare m. fl.» 125.

Nedanstående tabell utvisar årskontingentens förutsatta fördelning på
hären, marinen och flygvapnet.

	Hären.	Marinen.	Flygvapnet.	Summa.
Studenter och likställda.
Officersaspiranter...........................	120	38	—	158
Blivande läkare m fl.....................	111	14		125
För annan utbildning avsedda.........	844	93	46	983
Tillhopa	1,075	145	46	1,266
Övriga värnpliktiga ........................	30,283	3,700	900	34,883
Summa	31.358	3.845	946	36,149

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst
avsedda och ersättningsreserv.

Enligt försvarsrevisionens förslag äro de värnpliktiga avsedda att uppdelas
i två olika kategorier, nämligen för linjetjänst avsedda samt ersättningsreserv.
Den förra kategorien skulle erhålla en sådan fredsutbildning, att av
densamma krigsdugliga formationer i erforderlig omfattning kunde omedelbart
organiseras vid inträffande mobilisering. Ersättningsreserven skulle
däremot erhålla endast en helt kort grundläggande utbildning i fred, så att
den bleve skickad att vid mobilisering ingå i depåerna för att efter kompletterande
utbildning kunna dels ersätta avgången vid fältliären, dels vid behov
tagas i anspråk för uppsättande av nya formationer. Det huvudsakliga av
handräckningstjänsten skulle i fredstid utföras av ersättningsreserven.

De hären tilldelade värnpliktiga fördelas i enlighet med revisionens förslag
på för linjetjänst avsedda och ersättningsreserv.

Ersättningsreservens storlek beräknas med hänsyn till att den gemen -

Kungl. Maj:ts proposition nr 00.

samma handräcknings tjänsten vid truppförbanden i huvudsak skall utföras
av de till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga och att det därjämte skall
bliva möjligt att bibringa dessa värnpliktiga viss militär utbildning under —
i medeltal per man — 30 dagar. Övriga i fred tjänstgöringsskyldiga värnpliktiga
uttagas till linjetjänst.

På grund härav uppdelas härens värnpliktskontingent sålunda:

till linjetjänst uttagna värnpliktiga .................................................. 20,858 man

» ersättningsreserven uttagna värnpliktiga .................................... 10,500 »

tillhopa 31,358 man

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst

och ersättningsreserv.

Genom 1914 års härordning blevo värnpliktiga, som avlagt studentexamen
eller erhållit avgångsbetyg från gymnasiets tredje ring vid allmänt läroverk,
eller som vid annan läroanstalt förvärvat ett kunskapsmått, som, enligt vad
Konungen förordnar, skall anses däremot svara, skyldiga att under fredstid
för sin utbildning tjänstgöra, de vapenföra i 485 dagar och de icke vapenföra
i 365 dagar. Den sålunda stadgade längre utbildningstiden avser att
bibringa de vapenföra kompetens för tjänstgöring såsom plutonchefer eller
i motsvarande befattningar samt göra de icke vapenföra användbara för vissa
särskilda tjänster, exempelvis adjutants- och sjukhusunderofficersbefattningar
vid etappväsendets sjukvårdsformationer, vissa intendentsbefattningar, såsom
expeditionsbiträden o. s. v.

Försvarare''visionen har ansett, att den år 1914 sålunda genomförda anordningen
att taga värnpliktiga med högre allmänbildning i anspråk för särskilda
befattningar inom organisationen alltjämt borde bibehållas. Erfarenheten
från de gångna åren gåve nämligen oförtydbart vid handen, att ifrågavarande
värnpliktiga vore av mycket stor betydelse för härorganisationen dels på
grund av den tillgång på värnpliktigt befäl, som därigenom erhölles och som
svårligen kunde på annat sätt beredas, dels ock på grund av de specialkunskaper,
som vissa bland dem, t. ex. läkare, veterinärer, ingenjörer m. fl.,
besutte. Yad befälsutbildningen anginge, vore det visserligen sant, att icke
alla studenter och likställda lämpade sig lika väl för sådan utbildning, men
i stort sett hade resultatet varit gott och tillfullo motsvarat förväntningarna.
Det hade också visat sig, att på en och samma tid kunde med ifrågavarande
värnpliktiga nås ett högst avsevärt bättre utbildningsresultat än med övriga
värnpliktiga. Jämväl ur synpunkten av försvarskostnadernas nedbringande
syntes det revisionen nödvändigt att bibehålla den särskilda studentorganisationen.
Det läge nämligen i öppen dag, att därest det för krigsorganisationen
erforderliga befälet icke kunde på nu angivet sätt erhållas, andra åtgärder
härför måste vidtagas, såsom ökandet av det aktiva befälet utöver
vad som för fredsorganisationens upprätthållande vore oundgängligen er
forderligt, anställandet av större antal reservstats- och annat reservbefäl, inrättandet
av ytterligare läkar- och veterinärbeställningar o. s. v., allt åtgärder,
som vore ägnade att medföra högst avsevärda kostnader. Slutligen skulle ett

Studenter

och

likställda.

Nuvarande

bestämmelser.

Försvarsrevisionen.

Departements chefen.

Övriga

värnpliktiga.

12 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

slopande av studentorganisationen medföra synnerligen stora svårigheter för
rekrytering i fredstid av det antal reservofficerare, som enligt den av revisionen
tilltänkta krigsorganisationen vore oundgängligen erforderligt.

Då revisionen alltså hölle före, att den nuvarande studentorganisationen
borde bibehållas och såsom ett väsentligt led ingå i den nya härordningen,
följde därav, att samtliga till krigstjänst dugliga studenter och likställda,
såväl vapenföra som icke vapenföra, borde uttagas för utbildning till tjänst
i linjen.

I samband med framläggandet av förslag till lag om ändrad utbildningstid
för värnpliktiga av 1920 års klass uttalade jag i statsråd den 20 maj
1920, att starka skäl talade för ett övervägande, huruvida icke den med 1914
års härordning införda särställningen i värnpliktshänseende för studenter
och likställda borde upphöra. Ett sådant övervägande har under utarbetandet
av det nu föreliggande förslaget ägt rum. Svårigheterna att utfinna lämpliga
grunder för uttagning av värnpliktiga i allmänhet till utbildning för uppgifter,
som nu avses att fyllas av studenter och likställda, hava emellertid
visat sig så pass stora, att jag ansett mig böra avstå från att framställa
förslag om ändring av den år 1914 genomförda anordningen. Olägenheterna
för de värnpliktiga av berörda anordning hava ju för övrigt starkt förminskats
genom den betydande minskning i övningstiden, som från och med år 1920
ägt rum, och torde kunna anses nästan fullständigt avlägsnade genom den
ytterligare minskning av övningstiden, som jag kommer att föreslå.

Som förut nämnts, beräknas den årligen vid hären inskrivna och i fred
tjänstgöringsskyldiga kontingenten studenter och likställda till i medeltal
1,075 man. Samtliga dessa studenter och likställda böra uttagas till linjetjänst.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga har i det föregående
upptagits till 20,858 man. Efter avdrag av studenter och likställda beräknas
den återstående styrkan uppgå till minst 19,783 man. Av skäl, som försvarsrevisionen
i sitt betänkande (Del 1, sid. 156) anfört, bör denna styrka icke
sättas i något procentuellt förhållande till vederbörliga årsklassers storlek,
utan bör densamma i värnpliktslagen bestämmas till nyss angivna minimisiffra
eller 19,783 man. Därigenom komma såväl infanteriet som specialtruppslagen
att vid inskrivningen årligen erhålla sin vissa, till siffran bestämda
linjekontingent.

Uttagningen av det sålunda fastställda antalet till linjetjänst avsedda värnpliktiga
torde icke bliva förenad med några större svårigheter. De fysiskt
bäst rustade och de, vilka av andra skäl kunna anses hava de bästa förutsättningarna
för att tillgodogöra sig utbildningen, böra naturligen uttagas till
linjetjänst. Sådana värnpliktiga däremot, som på grund av sin civila sysselsättning
kunna anses särskilt lämpade för till handräckningstjänsten hörande
arbeten eller vilka kunna förebringa särskilda skäl för att få fullgöra tjänstgöringen
i en följd, böra uttagas till ersättningsreserven.

Enligt försvarsrevisionens förslag skulle samtliga värnpliktiga på Gotland
uttagas till linjetjänst. En dylik anordning ansågs nödvändig, då Gotland

Kungl. Maj:ta proposition nr 5)0. 13

icke alltid kunde påräkna att vid inträffande mobilisering erhålla för försvaret
erforderliga truppkontingenter från fastlandet och följaktligen komme
att för sitt försvar huvudsakligen vara hänvisat till sin egen värnpliktstillgång.
En uppdelning av de värnpliktiga å för linjetjänst avsedda och å ersättningsreserv
i samma proportion som å fastlandet kunde därför icke ifrågasättas.

Enligt nu föreliggande förslag frikallas samtliga icke vapenföra från tjänstgöring
i fred. Av enahanda skäl, som revisionen anfört, böra därför samtliga
vapenföra värnpliktiga på Gotland uttagas till linjetjänst. För detta ändamål
torde dock icke erfordras några särskilda stadganden uti värnpliktslagen,
utan härför nödvändiga föreskrifter kunna utfärdas av Kungl. Maj:t.

På grund av den gotländska årskontingentens ringa storlek måste man
även — i likhet med försvarsrevisionen — räkna med att ett visst antal
värnpliktiga beordras från fastlandet för fullgörande av sin fredstjänstgöring
på Gotland.

D. Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas
uppdelning på härens olika trnppslag.

Nedanstående tabell utvisar, huru avgången bland de inskrivna värnpliktiga
ansetts böra beräknas.

Tid för avgången.	Avgångs- procent.	Anmärkningar.
I. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.		*) Av den inskrivna
Mellan inskrivning och inställelse till första tjänstgöring. Inställelsen äger rum: a) sommaren inskrivningsåret .............................. b) hösten inskrivningsåret: infanteriet ...................	0 2.5 l) 6 0 4 ‘)8	styrkan. 2) Av antalet tillstädes-komna.
övriga truppslag .................... c) våren året efter inskrivningsåret ......................
Under första tjänstgöringen.........................................	015
Under repetitionsövning i omedelbar anslutning till första tjänstgöring .........................	00.7
Under annan repetitionsövning ....................................	0 2
Under vartdera 2.—15. åren utöver den avgång, som äger rum under tjänstgöring ..........................................	02
II. Till ersättningsreserv uttagna värnpliktiga.
Före inställelsen till tjänstgöring (första tjänstgörings-omgången) ..............................	0 4
Under tjänstgöringen...................................................	0 5

Avgången
bland de
inskrivna
värnpliktiga.

Såsom förut nämnts, beräknas härens till linjetjänst uttagna årskontingent Årskontingenstudenter
och likställda till 1,075 man, varav 120 officersaspiranter, 111 läkare tens fSrdeim.
fl. samt 844 för annan utbildning avsedda. I sistnämnda antal ingå de ^upp
olika truppslagens reservofficersaspiranter. slagen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vad beträffar fördelningen av ifrågavarande värnpliktiga på de olika truppslagen,
torde det liksom för närvarande böra tillkomma Kungl. Maj:t att
efter förhållandena reglera densamma.

Antalet övriga till linjetjänst årligen uttagna värnpliktiga uppgår till 19,783
man. Dessa hava förutsatts bliva fördelade på de olika truppslagen på
följande sätt:

infanteriet........................................................ 13,843 man

kavalleriet........................................................ 595 >

artilleriet ........................................................ 2,835 »

ingenjörtrupperna................... 1,110 »

trängtrupperna ................................................ 1,050 »

intendenturtruppema...................................... 350 »

Summa 19,783 man.

Antalet till ersättningsreserven årligen uttagna värnpliktiga beräknas uppgå
till omkring 10,500 man. För detta manskaps uppdelande å olika truppslag
är givetvis handräckningsbehovet bestämmande.

E. Värnpliktstid och uppbådsindelning.

Nuvarande Enligt gällande värnpliktslag är varje svensk man värnpliktig från och
bestämmelser. me(] det kalenderår, under vilket han fyller 20 år, till och med det, under
vilket hän fyller 42 år. Antalet årsklasser värnpliktiga utgör alltså 23.

Värnplikten fullgöres i beväringen och landstormen. Beväringen delas i
första och andra uppbådet. Tjänstetiden i beväringen är 15 år, därav 11 år
i första uppbådet och 4 år i andra uppbådet. Under den tid, värnpliktig
icke tillhör beväringen, tillhör han landstormen. Tjänstetiden i landstormen
är således i regel 8 år.

Departe- Nu gällande bestämmelser om värnpliktstid och uppbådsindelning hava
■mentschefen. ansetts böra bibehållas oförändrade.

F. Utbildningstiden.

1. Till linjetjänst uttagna värnpliktiga.

Värnpliktiga i allmänhet.

utbildnings- Utbildningstiderna för värnpliktiga i allmänhet vid de olika truppslagen
tiderna för ^or(je böra bestämmas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit,
i allmänhet. Desamma framgå av följande tabell, i vilken även motsvarande tider enligt
gällande härordning och nu tillämpat provisorium ävensom enligt vissa angivna
förslag ansetts böra upptagas.

Kungl. Maj:ts proposition nr oO.

Sammanlagt dagantal för utbildning av

Värnpliktiga i allmänhet.	till linjetj&nst uttagna värn-pliktiga.	vapenföra värnpliktiga.
Före- liggande förslag.	Försvars- revisionen, majoritets- förslaget.	Försvars-revisionen, reservation av herr Joll.Nilsson m. fl.	1914 års härordning, li )	Provisoriet. 2)
Infanteriet:
Flertalet.................................	140	255	180	340	165(195)
Underbefäl eller fackmän.........''	200	365	240	400	225(255)
Kavalleriet................................	200	350	240	365	225(255)
Artilleriet .................................	200	350	240	365	225(255)
Ingenjörtrupperna ....................	200	350	240	365	225(255)
Trängtrupperna:
Flertalet.............................	140	210	180	240	165(195)
Underbefäl eller fackmän.........	200	325	240	365	225(255)
Intendenturtrupperna:
Flertalet........................	140	180	180	240	165(1951
Underbefäl eller fackmän.........	200	300	240	365	225(255)

*) Reservtruppövning och landstormsövning äro icke medräknade.

*) Siffran inom parentes avser värnpliktiga, vilka påbörja sin första tjänstgöring på hösten
under första året.

Liksom 1924 års försvarsutskott har jag grundat detta förslag rörande
utbildningstiderna på den förutsättningen, att de av försvarsrevisionen (Del
1, sid. 176) förordade åtgärderna för höjandet av utbildningens effektivitet
komma att i största möjliga utsträckning genomföras. I överensstämmelse
härmed är ock utbildningen huvudsakligen förlagd till sommarhalvåret samt
den gemensamma handräckningstjänsten vid truppförbanden i allmänhet
avsedd att utföras av till ersättningsreserven hörande värnpliktiga.

Vad angår uttagning av värnpliktiga till underbefäl eller fackmän, torde
densamma, i enlighet med vad försvarsutskottet förordat, böra äga rum i
samband med inskrivningen och liksom för närvarande begränsas till infanteriet,
trängen och intendenturtrupperna.

Enligt gällande härordning uttagas underbefäl eller fackmän av det vapenföra
manskapet till följande procenttal, nämligen:

Underbefäl
eller fackmän.

Nuvarande
bestämmelser.

vid infanteriet, trängtrupperna i egentlig trängtjänst samt intendenturtrupperna
............................................................................. 14 % samt

vid trängtrupperna i egentlig sjukvårds- och sjukbärartjänst......... 10 %.

Uttagningen äger rum först efter de värnpliktigas inryckning till första
tjänstgöring.

Försvars revisionen.

Militära

myndigheter.

1924 års
försvarsproposition.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Utbildningstidens
förläggning
ocli
fördelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvarsre visionen liar föreslagit motsvarande u '' till linje tjänst

uttagna värnpliktiga.

Såväl generalskommissionen som inspektören för infan va uti sina

yttranden över revisionens betänkande förordat en betvdand ing av uttagningsprocenten
vid infanteriet. I likhet med vad som skett uti den vid
revisionens betänkande fogade Bil. 3 »Kortfattad översikt över vissa erfarenheter
från världskriget», har chefen för generalstaben uti sitt s. k. besparingsförslag
betonat, att infanteriet nu krävde ett jämförelsevis större antal
underbefäl än före världskriget, samt att infanteriets användbarhet ovillkorligen
måste tillgodoses, om härordningen skulle kunna fylla sin uppgift.
Enligt verkställda beräkningar borde uttagningen bestämmas till 25 %, om
densamma verkställdes redan i samband med inskrivningen.

Uti 1924 års försvarsproposition framhöll dåvarande statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet, att vad chefen för generalstaben sålunda anfört
för en höjning av uttagningsprocenten vid infanteriet naturligen gällde i
ännu högre grad, därest utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid infanteriet
begränsades till att omfatta endast 195 dagar. Vid sådant förhållande
kunde det bliva nödvändigt att vid mobilisering fylla ett större antal platser
med underbefäl eller fackmän, än vad chefen för generalstaben förutsatt.
Ehuru ur militär synpunkt en ytterligare höjning av uttagningsprocenten
således vore motiverad, borde densamma dock begränsas till 25 %, varigenom
de nödvändigaste mobiliseringsbehoven av ifrågavarande manskap
syntes kunna tillgodoses. Den sålunda föreslagna uttagningsprocenten skulle,
därest uttagningen, såsom för närvarande vore fallet, ägde rum efter tjänstgöringens
början, motsvara omkring 20 %. Den verkliga höjningen uppginge
alltså till omkring 6 %. Vid träng- och intendenturtrupperna vore ävenledes
en ökad uttagning av underbefäl eller fackmän erforderlig. I enlighet
med vad chefen för generalstaben föreslagit, syntes denna dock kunna begränsas
till 20 %. Detta skulle, därest uttagningen av dessa värnpliktiga
såsom hittills ägde rum efter inställelsen till första tjänstgöringen, motsvara
en uttagning av omkring 16 %. Den verkliga höjningen av uttagningsprocenten
vore alltså för trängtrupperna i egentlig sjukvårds- och sjukbärartjänst
omkring 6 % samt för övriga kategorier endast omkring 2 %.

1924 års försvarsutskott ansåg sig dock icke kunna förorda uttagningsprocentens
höjande i vidare mån än till 15 %.

Därest den nu stadgade uttagningen av 14 % verkställdes redan i samband
med inskrivningen, skulle densamma närmast motsvara 18 %. En höjning
av uttagningsprocenten utöver vad försvarsutskottet föreslagit synes sålunda
redan på grund av den ändrade tiden för uttagningen vara motiverad. Härför
talar än ytterligare det ökade behovet av underbefäl. Jag anser mig därför
böra föreslå, att uttagningsprocenten vid infanteriet bestämmes till 20 %.
Samma procent torde även böra tillämpas vid träng- och intendenturtrupperna.

Den föreslagna utbildning stidens förläggning och fördelning rn. m. torde böra
ordnas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott förordat. Endast vad

Hemförlovning
av de
värnpliktiga.

Försvars -revisionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 6)0. \''~i

beträffar fleitalet värnpliktiga vid intendenturtrupperna liar en mindre ändring
härutinnan ansetts böra företagas. Nämnda värnpliktiga skulle enligt ut"
skottets förslag fullgöra första tjänstgöringen under sommaren andra °värnpliktsåret.
Av utbildningsskäl synes en inkallelse i tvenne grupper vara att
förorda- En översikt av vad sålunda föreslås lämnas i efterföljande tabell.

. .ut* ^eillia tabell angivna tiderna för de värnpliktigas in- och utryck ning

till och från tjänstgöring äro naturligen endast att betrakta såsom un»efarliga.
Det torde böra tillkomma Kungl. Maj:t att närmare reglera dessa
förhållanden. Med hänsyn härtill hava ock bestämmelserna i § 27 viirnpliktslagen
angående utbildningstiden ansetts böra givas en sådan avfattnmg,
att densamma lämnar Kungl. Maj.t erforderlig frihet i detta hänseende.

I samband härmed står ock frågan angående hemförlofning av de värnpliktiga
under tjänstgöringstiden.

För erhållande av en lämplig förläggning av utbildningstiden räknade försvarsrevisionen
(Del 1, sid. 179) med att hemförlovning av de värnpliktiga
under forsta tjänstgöringen (tjänstgöring i en följd) liksom under det nu
tillämpade provisoriet skulle äga rum. De utbildningstider, som av revisionen
foresloges, vore beräknade med hänsyn till vad som inom revisionen
ansetts vara ett minimum för uppnåendet av ett tillfredsställande utbildnmgsresultat.
Under sådana förhållanden vore det tydligt, att därest icke
en viss tid för hemförlovning bestämdes, de värnpliktiga icke kunde påräkna
att i samma utsträckning som hittills erhålla tjänstledighet för deltagande
i skördearbete eller för besökande av sina hem under de större helgerna.

Ur utbildningssynpunkt syntes inläggandet av ett lämpligt antal hemförlovningsdagar
icke behöva , medföra någon olägenhet. Då det emellertid i vissa
a 1 (t. ex. för värnpliktiga, som icke hade anförvanter att besöka) möjligen
kunde inträffa, att här avsedd hemförlovning ur de värnpliktigas egen synpunkt
folie oläglig, borde det medgivas de värnpliktiga, som sådant önskade,
att efter därom hos vederbörande militärmyndighet gjord framställning kvarstanna
i tjänstgöring intill utgången av den tjänstgöringsperiod, till vilken
de inkallats.

Ehuru mlaggandet av ett antal hemförlovningsdagar under tjänstgöring Departementsav
sä kort varaktighet som den av mig föreslagna särskilt vid infanteriet ur chefen.
utbildningssynpunkt medför vissa olägenheter, finner jag mig ändock böra
rakua med att hemförlovning av de värnpliktiga i viss utsträckning kan
komma att aga rum under första tjänstgöringen (tjiinstgöring i en följd).

Det synes dock icke vare sig nödvändigt eller lämpligt att för varje särskild
vämpliktsgrupp bestämma ett visst antal hemförlovningsdagar. I stället
torde det böra tillkomma Kungl. Maj:t att, där så ur olika synpunkter be fannes

önskvärt, låta anbefalla för ifrågavarande ändamål erforderlig hemförlovning.

Studenter och likställda.

Utbildningstiden för studenter och likställda torde böra bestämmas i enlighet
med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit. Densamma framgår av följande
tabell, i vilken även motsvarande tider enligt gällande härordning och
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 224124 2

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

	Utbild-	Första	Antal It
Truppslag och tjänster ra. ra.	ningstid. tjänstgöring, repetitions-
	Dagantal.	Dagantal.	övningar.
I Infanteriet:
1. Flertalet värnpliktiga
a. vårgruppen ...........................................j	140	90 \|	2
b. sommargruppen......................................j	140	90	2
2. Underbefäl eller fackmän.......................... 3. Värnpliktiga, uttagna till	200	150	2
a. skidi öp artjänst:
höstgruppen .......................................i	140	Tjänstgöring i en f(
vintergruppen........................................\	140		» »
b. garnisonstjänst:	140
sommargruppen.................................j
vintergruppen.......................................	140		) ») »
vårgruppen ........................................	140		» » »
c. övningstrupp vid infanteriskjutskolan ......	140		» » »
Kavalleriet ......................................................	200	140 !	2
Fältartilleriet.................................................	200	140	2
i Fästningsartilleriet:	200	140
a. höstgruppen ..........................................	J
b. vårgruppen............................................	200	140	2
i Ingenjörtrupperna.............................................	200	140	2
: Trängtrupperna:
1. Trängtjänst	140	115	1
j a. flertalet värnpliktiga .............................
b. underbefäl eller fackmän .......................	200	175	1
2. Sjukvårdstjänst	140	90
a. flertalet värnpliktiga ..............................	2
b. underbefäl eller fackmän ........................	200	150	2
i 3. Biltjänst
a. flertalet värnpliktiga:
höstgruppen ......................................... vintergrflppen........................................	140 140	115 115	1 1
	j 140	115	1
sommargruppen......................................
b. underbefäl eller fackmän .......................	200	175	1
Intendenturtrupperna: 1 1. Flertalet värnpliktiga a. höstgruppen...........................................	140	115	1
b. sommargruppen....................................	140	115	1
\| 2. Underbefäl eller fackmän.............................	.1 200	175	1 1

övning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

förläggning och fördelning in. in.

Utbildningstidens ungefärliga förläggning

1. året	2. ä r e t	3. året	4. året
	*/» Vo	Ve Vto	Vo VlO
	"Vo % Vio	»/• VlO	Vo VlO
	"/i '' Ve Vio	Ö/9 VlO
28/7 18/l	8/l *V5	V. 7io

4/j ”/ll
Vn
	7* ‘ »/,
	V4 S4/8
	18/i •/. 7*o
	7* 8/o 7io	6/o VlO
»,/io	j7j ■hI	8/o VlO
	,8/4 «/» VlO	V. Vio	Ve Vio
	“/« 6/« VlO	Ve VlO
	7* */,	Vo VlO
	"/» '' */»	9/ 9 5/l0
	10/« 7» Vi#	Vo VlO
	“/« '' Vo VlO	------!—!- 9/9 VlO
Vio	SO/,
	28/i aVfi		*/» V10
	16/6'' 9/0 l i		Vo VlO
	"/» 9i9		Vo 5,''lO
VlO ----Ihmb	a/i B\|.		Vo VlO
	I8/o »/»		Vo VlO
.—»--------------	17/8 Vo		Vo VlO

Kungl. Maj-ds proposition nr 50.

nu tillämpat provisorium ävensom enligt vissa angivna förslag ansetts böra
upptagas.

Studenter och likställda.

Föreliggande förslag .....................................................

Försvarsrevisionen, majoritetsförslaget..............................

Försvarsrevisionen, reservation av herr Joh. Nilsson m. fl.

1914 års härordning .......................................................

Provisoriet.....................................................................

Utbild ningstid.

Dagantal.

260

365

330

485

330

Den föreslagna utbildningstidens förläggning och fördelning m. m. torde
likaledes böra ordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad 1924 års
försvarsutskott förordat. En översikt av vad sålunda föreslås lämnas i följande
tabell.

Truppslag och tjänster m. m.	Utbild- ningstid. Dag- antal.	Första tjänst- göring. Dag- antal.	Antal repeti- tions- öv- ningar.	Itepeti- tions- övning. Dag- antal.	Utbildningstidens ungefärliga j förläggning.
l:a året	2:a året
Befälselever:
Infanteriet, träng-
och intendentur-					''Ve Iä/is	S6/7 9/« VtO
trupperna .........	260	235	1	25	190	l"45l‘25''1
Kavalleriet, artille-
riet och ingenjör-					''Ve 22/i2	5,7 / 7 Ö/® VlO
trupperna .........	260	230	1	30	'' 190
		Militär-	Fack-	Fack-
		utbild-	utbild-	tj änst-
		ning.	ning.	gönng.
Läkare...........	260	160	50	50
Veterinärer........	260	140	40	80
Tandläkare och
apotekare.........	260	60	42	158

Yad beträffar de ovan angivna tiderna för in- och utryckning till och från
tjänstgöring, ävensom hemförlovning av studenter och likställda, hänvisas till
vad i det föregående anförts rörande värnpliktiga i allmänhet.

2. Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga.

I enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit bör tjänstgöringstiden
för värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven, bestämmas till samma
antal dagar som för flertalet värnpliktiga, uttagna till linjetjänstgöring, d. v. s.
till 140 dagar. Härav avses 30 dagar i medeltal per man för bibringande
av militär utbildning samt återstående 110 dagar för utförande av handräckningstjänst.

Kungi. Maj.ts proposition nr 50.

För den gemensamma handräckningstjänsten vid truppförbanden erfordras
enligt gjorda beräkningar årligen omkring 1,050,000 tjänstgöringsdagar. Enligt
vad i det föregående anförts, har årskontingenten till ersättningsreserven
uttagna värnpliktiga med hänsyn härtill bestämts till 10,500 man. För denna
styrkas militära utbildning, på sätt ovan föreslagits, erfordras ytterligare
omkring 285,000 tjänstgöringsdagar. Det sammanlagda behovet tjänstgöringsdagar
bliver sålunda 1,335,000 eller i runt tal 1,350,000.

För reglering av för ändamålet beräknade kostnader torde, i enlighet med
vad i 1924 års försvarsproposition föreslogs, Kungl. Maj:t böra erhålla rätt
att vid behov genom hemförlovning avkorta ersättningsreservens tjänstgöring
i den utsträckning, som erfordras för nedbringande av antalet tjänstgörings
dagar till 1,350,000.

3. Reservtrupp- och landstormsövningar.

Av skäl, som 1924 års försvarsutskott anfört, upptager det förslag, som
jag går att framlägga, icke några särskilda reservtrupp- eller landstormsövningar.

Till understödjande av den frivilliga landstormsbefälsutbildningen föreslogs
uti 1924 års försvarsproposition uppförande i riksstaten av ett ordinarie belopp
av 50,000 kronor. 1924 års försvarsutskott förklarade sig tillfullo behjärta
angelägenheten av att landstormen erhölle ett väl utbildat befäl och
fann sig därför kunna biträda Kungl. Maj:ts förslag. En förutsättning härför
var dock, att åtgärder komme att vidtagas i syfte att till landstormsbefäl
i möjligaste mån förvärva f. d. fast anställda vid krigsmakten.

I anslutning till vad utskottet sålunda uttalat har även jag ansett, att för
detta ändamål bör beräknas ett årligt anslag av 50,000 kronor.

4. Frivilliga skytteväsendet.

Liksom 1924 års försvarsutskott finner icke heller jag skäl föreligga att
beräkna några medel för det frivilliga shjtteväsendets befrämjande.

G. De värnpliktigas inskrivning.

Enligt § 18 i nu gällande värnpliktslag skall för varje rullföringsområde Nuvarande
och sjömanshus finnas en inskrivningsnämnd, bestående av en regements- bestämmel^rofficer
såsom ordförande samt fyra andra ledamöter, nämligen en av Konungens
befallningsliavande förordnad lagfaren ledamot, rullförings- respektive sjörullföringsbefälhavaren
samt två inom rullföringsområdet eller den stad, där
sjömanshuset är beläget, bosatta icke militära personer, vilka väljas av landstinget
eller, där rullföringsområde utgöres av stad, som ej lyder under
landsting, av stadsfullmäktige. Därjämte skall nämnden biträdas av läkare.

För större rullföringsområde må, där Konungen så bestämmer, finnas två
eller flera inskrivningsnämnder. Yid sammanträde av inskrivningsnämnd
för (lant-)rullföringsområde, från vilket ett större antal värnpliktiga tilldelas
marinen, må vidare officer av marinen närvara för att lämna erforderliga
upplysningar och göra de yrkanden, som han finner behövliga i fråga om

1924 års
försvarspr
oposition■

Departementschefen.

Nuvarande

bestämmelser,

Försrars revisionen.

22 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

inskrivningen av värnpliktig till tjänst eller särskild befattning vid marinen,
dock utan rätt att deltaga i nämndens beslut.

För deltagande i inskrivningsnämnds sammanträden äga nämndens ordförande
och ledamöter samt nämnden biträdande läkare ävensom förberörda
officer av marinen uppbära resekostnads- och traktamentsersättning, varjämte
den lagfarne ledamoten under senare år uppburit ett arvode av 10 kronor
för varje förrättningsdag.

Enligt i kommandoväg meddelade bestämmelser skall dessutom viss personal
(rullföringsbiträde, underbefäl och meniga) beordras att biträda vid
inskrivningsförrättning.

Uti 1924 års försvarsproposition föreslogs, att inskrivningsnämnd skulle
bestå av en regementsofficer såsom ordförande, en läkare och en av vederbörande
landsting (stad, som ej deltager i landsting) utsedd icke militär
ledamot, samt att nämnden skulle biträdas av rullföringsbefälhavaren (sjörullföringsbefälhavaren).

Därest inskrivningsnämnd erhölle nu föreslagen sammansättning, syntes
för sådan nämnds beslutförhet böra fordras, att samtliga ledamöter vore
närvarande.

Ifrågavarande av 1924 års försvarsutskott tillstyrkta förslag anser jag
böra på nytt framläggas för riksdagen i oförändrat skick.

H. De värnpliktigas avlöning.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser åtnjuta de värnpliktiga under
fredstjänstgöring, förutom underhåll och beklädnad in natura, även viss
kontant ersättning. Denna ersättning utgår dels i form av penningbidrag
och dels i form av penningtillskott.

Vad penningbidraget beträffar, utgår detta till samtliga värnpliktiga under
all slags tjänstgöring och utgör under första tjänstgöring och repetitionsövning
50 öre om dagen samt under reservtruppövning och landstormsövning
1 krona om dagen.

Penningtillskottet åter utgår endast till sådana beväringen tillhörande
värnpliktiga, som tjänstgöra såsom underbefäl. Under tiden för sådan tjänstgöring
äga de åtnjuta — utöver penningbidraget — 25 öre om dagen utom
under tredje repetitionsövningen vid fotfolket, då penningtillskottet utgår
med 50 öre om dagen till dem, som tjänstgöra såsom underbefäl och uttagits
enligt § 26 mom. 2 värnpliktslagen.

Med hänsyn till den av försvarsrevisionen förutsatta omläggningen av
värnpliktstjänstgöringen föreslog revisionen, att penningbidraget skulle utgå
för ersättningsreserven tillhörande värnpliktiga med 25 öre om dagen och
för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga med 50 öre om dagen under den
första tjänstgöringen (sommarrekrytskola) ävensom under den tid, vederbörande
fullgjorde honom åliggande tjänstgöring i en följd, samt med 75 öre
om dagen under annan tjänstgöring (vinterrekrytskola, repetitionsövning).
Till de i landstormsövning deltagande värnpliktiga skulle såsom hittills utgå

Kungl. Maj-.ta proposition nr 50.

ett penningbidrag av 1 krona om dagen. Penningtillskott skulle enligt revisionens
förslag icke utgå.

Efter övervägande av på förevarande fråga inverkande omständigheter
finner jag mig i likhet med 1924 års försvarsutskott böra föreslå, att penningbidraget
till de värnpliktiga skall under hela tjänstgöringstiden utgå
med 50 öre om dagen, samt att penningtillskott icke skall utgå till någon''
värn pliktskategori.

III. Fredsorganisationen.

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.

Lantförsvarets kommandoexpedition, vilken har att handlägga kommandomål
rörande armén, består för närvarande av:

1 chef,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kompaniofficerare ur generalstaben,

1 registrator,

inkommenderade officerare å aktiv stat och pensionsstat i mån av behov
samt

1 förste expeditionsvakt.

Till kommandoexpeditionens personal plägar jämväl hänföras chefens för
försvarsdepartementet adjutant, vartill beordras en kompaniofficer ur generalstaben.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet inom kommandoexpeditionen beordras
erforderligt antal underofficerare eller underbefäl — vanligen furirer
— ur de i Stockholm förlagda truppförbanden.

Förutom nu nämnda personal tjänstgör även i kommandoexpeditionen i
och för sin utbildning ett visst antal aspiranter vid generalstaben.

För ärendenas handläggning är kommandoexpeditionen organiserad å särskilda
detaljer.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition, vilken i förevarande
hänseende tillstyrkts av 1924 års försvarsutskott, bör personalen vid lantförsvarets
kommandoexpedition utgöras av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, därav 6 såsom chefer för registrators-, värnplikts-,
bok-, personal- och rulldetaljerna ävensom detaljen för »Tjänstemeddelanden
rörande Lantförsvaret» samt 1 såsom biträde åt chefen för bokdetaljen,
samtliga med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden
å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

B. Arméförvaltningen.

Arméförvaltningen utgöres av fyra departement och en styrelse, nämligen:

artilleridepartementet,

fortifikationsdepartementet,

intendentsdepartementet,

civila departementet samt

sjukvårdsstyrelsen.

Den å arméforv ältning ens stat uppförda personalen utgöres av:

Civil personal:

1 generalkrigskommissarie,

4 krigsråd,

13 tjänstemän i 15. lönegraden1) (sekreterare och kamrerare, sekreterare,
krigskassor, revisionskommissarier, kamrerare samt ombudsman),

16 tjänstemän i 13. lönegraden (bokhållare, notarier, registrator samt
revisorer),

1 domäntjänsteman,

5 kvinnliga kontorsskrivare,

8 kvinnliga kanslibiträden,

13 kvinnliga kontorsbiträden,

1 förste expeditionsvakt och

6 expeditionsvakter.

Civilmilitär personal (å sjukvårdsstyrelsen):

1 generalfältläkare,

1 överfältläkare,

1 överfältveterinär,

1 byråassistent, regementsläkare,

1 byråassistent, regementsveterinär,

1 assistent, bataljonsläkare, och
1 förrådsvaktmästare.

Den å andra stater uppförda, till arméförvaltningen hörande militära och
civilmilitära personalen utgöres av:

å artilleridepartementet: generalfälttygmästaren, fälttygmästaren, 6 artilleristabsofficerare
och 7 departementsskrivare;

å fortifikationsdepartementet: chefen för fortifikationen, regementsofficerare,
kompaniofficerare och underofficerare vid fortifikationen efter behov;

å intendentsdepartementet: generalintendenten, regementsofficerare, kompaniofficerare
och underofficerare vid intendenturkåren efter behov; samt
å sjukvårdsstyrelsen: 1 officer vid intendenturkåren och 1 förvaltare vid
intendenturkåren.

Med anledning av den under de senare åren inträdda ökningen av göromålen
inom arméförvaltningen har från och med år 1920 en förstärkning av

9 I statsverkspropositionen till innevarande års riksdag har framlagts förslag till ändrad
löneplan, enligt vilken 15. och 13. lönegraderna erhållit beteckningen 24. resp. 21. lönegraden.
För 5 av de 13 tjänstemännen i förstnämnda lönegrad har föreslagits uppflyttning
i 26. lönegraden. För kontorsskrivare, kanslibiträden och kontorsbiträden hava föreslagits
benämningarna kansliskrivare, förste kanslibiträden och kanslibiträden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

den civila personalen visat sig nödvändig. På grund därav, att fråga uppstått
om en omorganisation av ämbetsverket, har emellertid den ytterligare
erforderliga personalen icke uppförts å ordinarie stat. Ifrågavarande extra
personal har intill den 1 juli 1923 utgjorts av:

1 byråchef,

3 sekreterare,

1 notarie,

1 kvinnlig kontorsskrivare,

1 kvinnligt kanslibiträde och
1 expeditionsvakt.

Från och med sistnämnda dag hava emellertid jämlikt beslut av 1923 års
riksdag två av de extra sekreterarbefattningarna indragits.

I 1924 års försvarsproposition har min företrädare i ämbetet framhållit,
att frågan om arméförvaltningens organisation torde böra uppskjutas, till
dess statsmakterna fattat definitivt beslut rörande försvarsväsendets allmänna
organisation och omfattning. Önskvärt vore dock, att frågan om hela förvaltningens
organisation snarast möjligt upptoges till avgörande. De beskärningar
av försvarsorganisationen, som kunde befinnas nödvändiga, borde
nämligen icke ensidigt drabba de vitalaste delarna av försvarsorganisationen,
truppernas organisation och utbildning, utan även och om möjligt i lika
grad förvaltningen, den högre såväl som den lägre. Förvaltningsorganisationen
borde därför förenklas, så långt detta vore möjligt, utan att dess
effektivitet därav bleve lidande.

Beträffande den å sjukvårdsstyrelsen anställda personalen borde assistenten
utbytas mot en generalstabsofficer samt officeren ur intendenturkåren
och förvaltaren utbytas mot 1 pensionerad officer såsom redogörare respektive
1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare. En besparing motsvarande
kostnaderna för den för närvarande å extra stat uppförda personalen
borde för framtiden kunna göras.

Uti ovannämnda uttalande anser jag mig böra instämma. Mot de berörda
förändringarna i fråga om den vid sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande personalen,
vilka tillstyrktes av 1924 års försvarsutskott, har jag intet att erinra.

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.
Fästningar.

1. Högre truppförband.

Arméfördelningarna.

Såsom av det föregående framgår, innebär det förslag, jag går att framlägga,
att antalet arméfördelningar minskas från sex till fyra. Detta medför
en omläggning av landets militäradministrativa indelning. Huru den nya indelningen
i arméfördelningsområden lämpligen bör göras, torde tillkomma
Kungl. Maj:t att närmare bestämma. I enlighet med försvarsrevisionens
förslag (Del 1, sid. 282) har jag förutsatt, att de fyra arméfördelningssta -

1924 års
försvarsproposition.

Departements chefen.

26 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

berna komma att förläggas till Hälsingborg, Skövde, Stockholm och Östersund.

För närvarande ingå enligt fredsorganisationen i varje arméfördelning 4
infanteriregementen, 1 kavalleriregemente, 1 artilleriregemente och 1 trängkår.
Härutinnan torde icke någon ändring böra företagas.

Förutom ovan avsedda truppförband ingå för närvarande jämväl vissa
andra truppförband i fred i arméfördelningarna, nämligen:

Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, avsedda att vid mobilisering
utgöra infanteribesättningar i Karlskrona och Vaxholms kustfästningar; Skånska

husar- och dragonregementena, avsedda att jämte en ridande
division ur Wendes artilleriregemente vid mobilisering bilda en självständig
kavallerifördelning;

Positionsartilleriregementet och Karlsborgs artillerikår, avsedda att vid
mobilisering uppsätta fälthärens tunga artilleriformationer;

Svea, Göta och Norrlands ingenjörkårer *) samt Fälttelegrafkåren utom ett
till Boden förlagt detachement, avsedda att vid mobilisering uppsätta för
fälthären, kustfästningarna m. m. erforderliga ingenjörformationer; samt

första, andra och fjärde intendenturkompanierna, avsedda att vid mobilisering
uppsätta för fälthären m. m. erforderliga intendenturformationer.

Beträffande ifrågavarande truppförband får jag i detta’sammanhang anföra
följande.

Vad först beträffar Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, kom
försvarsrevisionen till den uppfattningen, att dessa båda regementen skulle
indragas. Behovet av infanteribesättning i Karlskrona och Vaxholms fästningar
skulle tillgodoses genom att för detta ändamål avse tvenne andra
regementen, nämligen Kronobergs regemente i Växjö, respektive Göta livgarde
i Stockholm.

I 1924 års försvarsproposition, vilken likaledes räknade med en indragning
av de båda kustfästningsinfanteriregementena, förutsattes, att infanteri
för kustfästningarnas behov skulle vid mobilisering avdelas från vissa till
fördelningsinfanteriet hörande regementen. För detta ändamål skulle dessa
regementen erhålla en förstärkning av befälskadern och en ökad värnpliktskontingent.

Av kostnadsskäl synes det senare förfaringssättet vara att förorda. Med
hänsyn härtill har uti föreliggande förslag räknats med en för ändamålet i
fråga avpassad förstärkning av befälskadern och linjekontingenten av värnpliktiga
vid Svea livgarde och Kronobergs regemente. Den för Vaxholms
fästning avsedda styrkan vid Svea livgarde har jämväl ansetts kunna förläggas
tillsammans med regementet i övrigt, utan att krigsberedskapen därigenom
äventyras. Vid mobilisering kan, såsom försvarsrevisionen framhåller (Del
1, sid. 285), besättningsstyrkan snabbt transporteras till Vaxholm. På grund
av närheten till fästningen torde även utan allt för stora olägenheter övningar

'') Norrlands ingenjörkår är avsedd att förläggas till Östersund. I avvaktan på kasernetablissementets
uppförande är kåren tillsvidare uppdelad på Svea och Göta ingenjörkårer.

Kungl. Maj:ts proposition nr ,r)0.

i fred kunna anordnas under vederbörande kommendants ledning inom fästningen
i fråga och eventuellt även repetitionsövningar kunna förläggas till
densamma. Vad åter beträffar den för Karlskrona fästning avsedda styrkan
vid Kronobergs regemente, torde varken krigsberedskapen eller utbildningen
kunna på ett fullt tillfredsställande sätt tillgodoses genom en förläggning
til] Växjö tillsammans med regementet i övrigt. Det kan vidare ur flera
synpunkter icke anses lämpligt] att förlägga Kronobergs regemente i dess
helhet till fästningen-i fråga. Vid sådant förhållande synes den enda möjligheten
vara att från regementet detachera den för fästningen beräknade
styrkan och förlägga det sålunda bildade detacliementet till Karlskrona.
Gjorda undersökningar giva vid handen, att en sådan förläggning lämpligen
bör ordnas tillsammans med fästningsingenjörkompaniet från Göta ingenjörkår,
varigenom den här föreslagna anordningen icke kommer att medföra
några väsentliga kostnader.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition anser jag mig böra
föreslå, att kavallerifördelningen och Wendes artilleriregementes ridande
division indragas. Av det skånska kavalleriet kommer vid sådant förhållande
endast att kvarstå ett för den södra arméfördelningen avsett kavalleriregemente,
vilket lämpligen torde böra benämnas Skånska kavalleriregementet.

Positionsartilleriregementet är för närvarande beväpnat med 15 cm. haubitser.
Denna materiel bör, i enlighet med vad försvarsrevisionen föreslagit,
i viss utsträckning överföras till fördelningsartilleriregementena för komplettering
av deras beväpning. I enlighet med 1924 års försvarsproposition
torde till Positionsartilleriregementet i övrigt böra överflyttas dels den tunga
fältartillerimateriel, som för närvarande tillhör Karlsborgs artillerikår, dels
de av Fälttelegrafkåren för närvarande organiserade fältballongformationerna,
samt regementet i sammanhang härmed benämnas Arméartilleriregementet.

Likaledes torde i enlighet med 1924 års försvarsproposition luftvärnsartillerimaterielen
jämte de för närvarande av ingenjörtrupperna uppsatta
fältbelysningsformationerna böra överflyttas till Karlsborgs artillerikår, vilket
truppförband därefter bör benämnas Luftvärnsartilleriregenientet.

Svea och Göta ingenjörkårer samt Fälttelegrafkåren äro fortfarande erforderliga.
Norrlands ingenjörkår, för vilken kasernetablissement ännu icke
är uppfört, synes utan större olägenheter kunna indragas. Till följd av organiserandet
av ett särskilt flygvapen kommer det nuvarande flygkompaniet
icke att ingå i Fälttelegrafkåren.

Första och andra intendenturkompanierna komma alltjämt att vara erforderliga.

Övre Norrlands trupper.

Övre Norrlands trupper böra i enlighet med försvarsrevisionens förslag
omfatta Västerbottens regemente samt följande till Boden förlagda truppförband,
nämligen: Norrbottens regemente, en skvadron ur Norrlands dragonregemente,
Norrbottens artillerikår, Bodens artilleriregemente, Bodens ingenjörkår
och ett intendenturkompani (tredje intendenturkompaniet). För Västerbottens
regemente föreslås en något mindre organisation än för övriga infanteriregementen.

Kungl. Maj:ts proposition pr 50.

Gotlands trupper.

Gotlands trupper böra utgöras av Gotlands infanterikår och Gotlands
artillerikår.

2. Fästningar.

Fästningen Boden samt Tingstäde-positionen böra bibehållas, varemot
Karlsborgs fästning, i överensstämmelse med vad i 1924 års försvarsproposition
föreslogs, nedlägges.

3. De lägre truppförbanden och deras förläggningsorter.

Vid genomförandet av den av mig föreslagna härorganisationen komma
åtskilliga lägre truppförband att indragas. Därjämte bliva vissa ändringar
erforderliga beträffande truppförbandens förläggning m. m.

Vid övervägandet av frågan, vilka truppförband som skola indragas, måste
hänsyn tagas till en mångfald olika omständigheter.

Såsom försvarsrevisionen framhållit, bör sålunda först och främst beaktas
förläggningsorternas större eller mindre lämplighet ur mobiliseringssynpunkt.
I detta hänseende gäller det att tillse, att de olika truppförbanden erhålla
en sådan förläggning, att deras mobilisering kan försiggå med erforderlig
snabbhet och säkerhet, ävensom att förläggningsorterna bliva i möjligaste mån
Ryggade. I samband med bedömandet av förläggningsorterna ur mobiliseringssynpunkt
bör hänsyn jämväl tagas till deras belägenhet dels ur synpunkten
att — särskilt under tiden närmast före och efter mobiliseringen — erhålla
skydd för landgränser och kuster, viktigare kommunikationsleder m. m. ävensom
nödiga besättningar i fästningar, dels ock ur synpunkten att erhålla
en lämplig indelning i arméfördelningsområden samt att efter mobiliseringens
avslutande snabbt kunna förena och i olika riktningar transportera de i
arméfördelningarna ingående truppförbanden.

För den föreliggande frågans allsidiga bedömande måste hänsyn vidare
tagas till de olika förläggningsorternas beskaffenhet ur utbildningssynpunkt.
Vidare bör beaktas de värnpliktigas intresse av att få fullgöra sin värnplikt
så nära hemorten som möjligt. Ur denna synpunkt är det, liksom i
mobiliseringsavseende, en fördel, om truppförbanden äro någorlunda jämnt
fördelade över landet efter befolkningstätheten. En annan omständighet,
som bör beaktas, är de lokala intressen, vilka äro förknippade med vederbörande
truppförbands förläggning. Särskilt måste hänsyn tagas till de med
vissa städer träffade överenskommelserna angående truppförbands förläggande
till dessa. Då, som bekant, kasernetablissementen för samtliga nuvarande
truppförband ännu icke äro färdiga, är det vidare önskvärt, att den erforderliga
indragningen av truppförband kan verkställas så, att några ytterligare
kostnader för kasernbyggnader icke behöva ifrågakomma. Slutligen torde
med hänsyn till särskilt de äldre truppförbandens traditioner en eventuell
indragning böra genomföras på det sättet, att vederbörande truppförband
sammanslås med annat till ett nytt truppförband, vilket sålunda kommer
att i sig upptaga och vårda båda de gamla förbandens traditioner.

Kung!. Maj:tu proposition nr 50.

Då det nu gällt att bestämma, vilka truppförband som närmast synas
böra indragas, liar jag sökt att i möjligaste mån taga hänsyn till och mot
varandra väga ovan angivna synpunkter och önskemål.

De truppförband ur infanteriet, som sålunda närmast böra ifrågasättas
till indragning, äro, såsom i det föregående angivits, Karlskrona och Vaxholms
grenadjärregementen. Indragningen synes böra ske på så sätt, att
det förra sammanslås med Kronobergs regemente samt det senare med
Svea livgarde. Med sistnämnda regemente förenas även Göta livgarde. Livregementets
grenadjärer och Västmanlands regemente sammanföras till ett
regemente, benämnt Livregementets grenadjärer (Örebro). Första och Andra
livgrenadjärregementena sammanslås till Livgrenadjärregementet samt Västgöta
och Bohusläns regementen till Västgöta-Bohus regemente (Vänersborg),
Jönköpings och Kalmar regementen torde böra sammanslås till Smålands
regemente (Eksjö) samt Norra och Södra skånska infanteriregementena till
Skånska infanteriregementet (Kristianstad). Slutligen föreslås Västernorrlands
regemente till indragning.

Beträffande truppförbanden ur Jcavalleriet torde Livgardet till häst böra
sammanslås med Livregementets dragoner till Livregementets dragoner
(Stockholm), Livregementets husarer och Smålands husarregemente till Livregementets
husarer (Skövde) samt Skånska husar- och dragonregementena
jämte Kronprinsens husarregemente till Skånska kavalleriregementet (Hälsingborg).

Av artilleriets truppförband böra Svea och Upplands artilleriregementen
sammanslås till Svea artilleriregemente (Uppsala) samt Smålands artilleriregemente
indragas. Arméartilleriregementet bör förläggas till Jönköping
och där övertaga Smålands artilleriregementes etablissement. Övriga föreslagna
förändringar beträffande artilleriets truppförband framgå av vad ovan
anförts.

Av ingenjörtrupperna torde en fältingenjörkår såsom för närvarande böra
förläggas i Stockholm samt en fältingenjörkår till Linköping (Andra livgrenadjärregementets
etablissement). De båda för Karlskrona och Vaxholms
fästningar avsedda ingenjörkompanierna böra fortfarande vara förlagda inom
respektive fästningar, det förra tillsammans med detachementet ur Kronobergs
regemente. Fälttelegrafkåren bör förläggas till något av de etablissement
i Stockholm, som genom ovan föreslagna åtgärder komma att stå till
förfogande.

Av trängens truppförband böra Svea och Östgöta trängkårer sammanslås
till Svea trängkår (Linköping) samt Göta och Västmanlands trängkårer till
Göta trängkår (Skövde).

Av intendenturtrupperna indrages fjärde intendenturkompaniet (Sollefteå).

Vad beträffar de ovan angivna förläggningsorterna, är det givetvis icke
uteslutet, att det vid genomförandet av den sålunda föreslagna truppförbandsindragningen
kan befinnas erforderligt att härutinnan företaga vissa
jämkningar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

'' 4. Sammanfattning.

En sammanfattning av vad i det föregående anförts giver alltså vid handen,
att armén i fred skulle komma att bestå av följande truppförband, nämligen:

Svea livgarde,

Livregementets grenadjärer »

Livgrenadjärregementet, »

Västgöta-Bohus regemente, »

Upplands regemente, »

Skaraborgs regemente,
Södermanlands regemente, »

Kronobergs regemente1), »

Smålands regemente, »

Dalregementet, »

Hälsinge regemente, »

Älvsborgs regemente, »

Hallands regemente, »

Norrbottens regemente, »

Västerbottens regemente, »

Värmlands regemente, »

Jämtlands fältjägarregemente, »

Skånska infanteriregementet, *

Gotlands infanterikår, förlagd

Infanteriet,
förlagt i Stockholm,

» » Örebro,

» » Linköping,

k » Vänersborg,

» » Uppsala,

» » Skövde,

» » Strängnäs,

» » Växjö,

» » Eksjö,

» » Falun,

» » Gävle,

» » Borås,

» » Halmstad,

» » Boden,

» » Umeå,

» » Karlstad,

Östersund,.
Kristianstad,
Visby.

Kavalleriet.

Livregementets dragoner, förlagt i Stockholm,

Livregementets husarer, » » Skövde,

Skånska kavalleriregementet, » » Hälsingborg,

Norrlands dragonregemente2), » » Umeå.

Artilleriet.

Svea artilleriregemente, förlagt i Uppsala,

Göta artilleriregemente, » » Göteborg,

Wendes artilleriregemente, » » Kristianstad,

Norrlands artilleriregemente, » » Östersund,

Gotlands artillerikår, förlagd » Visby,

Norrbottens artillerikår, » » Boden,

Arméartilleriregementet, förlagt » Jönköping,
Luftvärnsartilleriregementet, » » Karlsborg,

Bodens artilleriregemente, » » Boden.

l) Utom dess detachement i Karlskrona.
a) En skvadron detacherad till Boden.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Svea ingenjörkår ''),
Göta ingenjörkår2),
Fälttelegrafkåren,
Bodens ingenjörkår,

Ingenjörtrupperna,
förlagd i Stockliolm,

» » Linköping,

» » Stockholm,

» » Boden,

Trängtruppern a.

Svea trängkår, förlagd i Linköping,

Göta trängkår, » » Skövde,

Norrlands trängkår, » » Sollefteå,

Skånska trängkåren, » » Hässleholm.

Intendenturtrupperna.

Första intendenturkompaniet, förlagt i Stockholm,

Andra » , » » Karlsborg,

Tredje » , ». » Boden.

Av ovanstående truppförband hänföras i fred
till Övre Norrlands trupper:

Norrbottens regemente,

Västerbottens regemente,

en skvadron ur Norrlands dragonregemente,

Norrbottens artillerikår,

Bodens artilleriregemente,

Bodens ingenjörkår och

Tredje intendenturkompaniet; samt

till Gotlands trupper:

Gotlands infanterikår och
Gotlands artillerikår.

Övriga truppförband indelas i fred, på sätt Konungen bestämmer, i fyra
arméfördelningar.

D. Högre staber och inspektioner m. m.

1. Arméfördelningschefer och arméfördelningsstaber.

Chefskapet över arméfördelning utövas av arméfördelningschefen, vilken
är generalsperson med lön från staten för generalitetet.

Arméfördelningschefen har till sitt förfogande en stab, arméfördelningsstaben,
vilken består av följande personal, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren, *)

*) Utom dess fästaingsingenjörkompani i Vaxholm.
s) » » » i Karlskrona.

Nuvarande

organisation.

Departementschefen.

Nuvarande

organisation -

Försvars revisionen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren, samt
1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren.

Inom arméfördelningsstaben tjänstgöra jämväl underofficerare, nämligen:
1 underofficer ur arméfördelningens truppförband såsom biträde vid expeditionsarbetet
inom staben,

1 underofficer vid fortifikationen såsom biträde åt fortifikationsofficern
samt

1 underofficer ur intendenturkåren såsom biträde åt fördelningsintendenten.

Som i det föregående omförmälts, äro härens å fastlandet förlagda trupper
— med undantag av Övre Norrlands trupper — avsedda att indelas i fyra
arméfördelningar.

• I fråga om den vid arméfördelningsstaben tjänstgörande personalen bör
endast den förändringen vidtagas, att de tre underofficerarna på aktiv stat
för besparingars vinnande utbytas mot pensionerade underofficerare, för
vilka skäliga arvoden böra uppföras å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner.

Yid arméfördelningsstab bör alltså följande personal tjänstgöra, nämligen:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare (pensionerade underofficerare), tjänstgörande,
en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficern och en hos fördelningsintendenten.

2. Brigadchefer och brigadstaber.

Enligt nuvarande organisation är det till arméfördelningen hörande infanteriet
indelat i två infanteribrigader, vardera om två regementen. Yarje
infanteribrigad står under befäl av en brigadchef. Några för brigadcheferna
avsedda beställningar å stat finnas emellertid icke, utan tolv regementschefer
vid infanteriet äro förordnade att jämte egna beställningar upprätthålla
brigadchefsbefattningarna. Till brigadchef utgår ett årligt arvode om
600 kronor från staten för generalitetet.

Yid varje infanteribrigad finnes till brigadchefens biträde en brigadstab,
bestående av en brigadkvartermästare och en brigadadjutant, båda beordrade
ur arméfördelningens truppförband.

Med anledning av de med den nuvarande brigadchefsinstitutionen förenade
olägenheterna har försvarsrevisionen haft under omprövning frågan
om inrättande av särskilda beställningar å stat för brigadchefer. Av kost -

Kanyl. Maj.ts proposition nr 50 33

nadsskäl ifrågasattes emellertid därvid, att endast en brigadclief per arméfördelning
skulle tillsättas. Ehuruväl det icke kunde bestridas, att brigadchefsfrågan
för närvarande icke vore ordnad på ett ur militär synpunkt tillfredsställande
sätt, ävensom att avsevärda militära fördelar skulle vinnas
genom den ifrågasätta organisationen, hade revisionen huvudsakligen av
ekonomiska skäl icke ifrågasatt någon ändring i nuvarande organisation.
Härtill komme, att brigadchefsfrågan framdeles, därest förhållandena sådant
oundgängligen påkallade, kunde lösas fristående för sig. I detta avseende
framhöll revisionen, att, därest dylika beställningar skulle inrättas, detta
borde ske endast under förutsättning, att härav föranledda kostnader kompenserades
genom motsvarande besparingar på andra områden av personalorganisationen.

Ehuru lösningen av frågan, på sätt försvarsrevisionen ifrågasatt, kan uppskjutas,
synes det mig dock riktigare, att densamma upptages till prövning
1 samband med den nu förestående revisionen av försvarsväsendet.

... \ fuligliet med vad försvarsrevisionen ifrågasatt, bör vid varje arméfördelning
tillkomma eu brigadchef, vilken det torde böra åligga att under
armefordelningschefen övervaka och inspektera utbildningen av befäl och
trupp vid arméfördelningens truppförband. Vidare torde åt honom böra
uppdragas handläggningen av vissa inskrivnings- och landstorm särenden
samt frågor, som beröra arméfördelningens mobilisering och krigsberedskap.
Slutligen synes han bora biträda arméfördelningschefen i fråga om planläggande
och ledande av fält- och fälttjänstövningar m. m. Genom inrättandet
av ifrågavarande brigadchefsbeställningar skulle icke blott de med den
nuvarande anordningen förenade betänkliga rubbningarna i befälsinstanserna
vid mobilisering komma att avsevärt begränsas, utan jämväl arméfördelninms ckeferna

beredas en välbehövlig lättnad i deras för närvarande stora arbetsborda.

Pa grund av vad ovan anförts finner jag mig böra föreslå, att 4 för brigadchetsbefattningar
avsedda beställningar (med lön enligt O. 7 i officersavlomngsreglementet)
uppföras 1 staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl
och inspektioner.

I likhet med försvarsrevisionen anser jag, att de härav uppstående kostnaderna
bora kompenseras genom besparingar på andra områden av personalorganisationen.
Ifrågavarande besparingar synas mig kunna vinnas dels
genom indragning av de nuvarande brigadchefsarvodena, dels genom viss
minskning av reservstaterna.

3. Militärbefälet för Uvre Norrland.

,...Eflgt. försvarare visionens förslag (Del 1, sid. 297) skulle Luleå vara
tjänstgöringsort för militärbefälhavaren för Övre Norrland med stab. Med
hänsyn till de sarforhållanden i organisatoriskt hänseende, vilka komma att
bliva rådande inom militärområdet, synes det emellertid icke vara nödvändigt
att militarbefalhavarens fredstjänstgöringsort är belägen inom militärområdet.
Verkställandet av inspektioner, ledandet av fälttjänst- och befäls Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50)

Departements

chefen.

2241 24 3

Nuvarande
organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

övningar, utförandet av rekognoseringar m. m. torde nämligen av militärbefälhavaren
kunna företagas i erforderlig omfattning, även om den ordinarie
fredstjänstgöringsorten är belägen utanför militärområdet. Yid sadant förhållande
och med hänsyn till angelägenheten av att underlätta det samarbete,
som för planläggningen av försvaret av nordöstra landgränsen måste
äga rum mellan militärbefälhavaren samt chefen för generalstaben, arméförvaltningen
m. fl. myndigheter, torde militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort
böra förläggas till Stockholm.

Då av besparingsskäl någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken
icke synes böra beräknas, bör militärbefälhavaren för Övre
Norrlands militärområde lämpligen kunna förordnas att jämväl vara inspektör
för militärläroverken. Militärläroverkens inspekterande torde härigenom
bliva bättre tillgodosett, än därest det, såsom försvarsrevisionen föreslagit,
skulle uppdelas på olika myndigheter.

Därest militärbefälhavarens fredstjänstgöringsort förlägges till Stockholm,
torde några särskilda tjänstegrenscliefer icke behöva ingå i militärbefälhavarens
stab, utan torde erforderliga biträden för handläggning av i detta sammanhang
åsyftade ärenden utan större olägenheter kunna ställas till förfogande
av i huvudstaden befintliga centrala militära myndigheter. Den av
försvarsrevisionen för militärbefälhavarens stab föreslagna stabsintendenten
(med expeditionsunderofficer) synes alltså kunna avvaras. I övrigt bör nämnda
stab organiseras på sätt försvarsrevisionen föreslagit, med den skillnaden,
att en adjutant (kapten) bör tillkomma.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab bör alltså utgöras av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

För den ovan angivna adjutanten synes arvode lämpligen böra uppföras
å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner enligt samma
grunder, som i det följande föreslås beträffande vissa lärare m. fl. vid
militärläroverken.

4. Koimneiidantskapet i Boden.

För försvaret av Bodens fästning äro avsedda särskilda truppförband,
vilka tillsammans bilda Bodens trupper. Befälet över dessa föres av kommendanten
i Boden, vilken är uppförd med fast lön å staten för kommendantskapen
och i regel innehar generalmajors tjänstegrad.

Till sitt biträde har kommendanten en särskild stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50.

1 förvaltare, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär samt

1 fästningspoliskommissarie.

Av den å staten för kommendantskapen uppförda stabspersonalen har

fästnmgsläkaren, liksom de övriga läkarna, att bestrida läkarvården vid
Bodens garnison och garnisonssjukhus samt fästningsveterinären att omhänderhava
veterinärvården vid Bodens garnison.

Såsom biträden vid expeditionsarbetet tjänstgöra dels en ur Bodens
trupper beordrad underofficer och dels en sergeant ur intendenturkåren.

Kommendanten i Boden har framhållit, att betydelsen av den tjänst, Departements
stabschefen bestrede, och det omfattande personliga samarbetet mellan stabs- chefen''
expeditionen och truppförbandens expeditioner nödvändiggjorde, att stabschefen
erhölle majors tjänsteställning. Detta önskemål torde böra beaktas,
i den mån det kan ske utan att öka antalet regementsofficersbeställningar å
staten för generalstaben.

I avvaktan på den i det föregående omnämnda utredningen angående förvaltningens
allmänna organisation torde den av försvarsrevisionen väckta
fragan om införandet av en för hela Bodens garnison gemensam fästningsmtendentur
tillsvidare böra anstå, så mycket mera som den genom ifrågavarande
anordning uppkommande besparingen skulle bliva helt obetydligt

I likhet med vad som föreslagits beträffande arméfördelningsstaberna,
böra de i kommendantskapets expedition och hos fästningsintendenten tjänstgörande
båda underofficerarna utbytas mot pensionerade underofficerare med
arvoden å kommendantskapets stat.

Slutligen har chefen för Bodens artilleriregemente i skrivelse till Kungl.

Maj:t den 23 oktober 1924 framhållit det trängande behovet av att en artilleribefälhavareavdelning,
underställd artilleribefälhavaren i Boden, organiseras.

Nämnda avdelning skulle bestå av tvenne artilleristabsofficerare (i utbildningshänseende
därmed jämställda officerare) samt vid förekommande behov
av ytterligare personal ur artilleriet. Kommendanten har på det livligaste
tillstyrkt framställningen i fråga. Generalfälttygmästaren och inspektören för
artilleriet har vidare i skrivelse den 6 november 1923 för frågans lösning
anvisat tvenne utvägar, nämligen dels att genom ett lämpligt ordnat passagesystem
hålla officerskåren vid Bodens artilleriregemente fulltalig, dels
att utöka artilleristaben med tvenne för tjänstgöring vid artilleribefälhavarens
i Boden stab avsedda artilleristabsofficerare.

Då jag, såsom i det följande omförmäles, kommer att föreslå införande
av passagesystem för bl. a. Bodens artilleriregemente, torde i enlighet med
vad generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet framhållit, det
ovan angivna behovet komma att därigenom till en viss grad bliva tillgodosett.
Förslaget om utökning av artilleristaben för ändamålet i fråga kan jag
av kostnadsskäl icke biträda. 6

gg Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kommendantskapet i Boden bör alltså bestå av:

1 kommendant,

1 stabsclief, regementsofficer eller kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, cliefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästningsveterinär,

2 expeditionsunderofficerare, (pensionerade underofficerare) tjänstgörande,
den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,

samt ,

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden

och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet pa Gotland.

Nuvarande Gotland utgör ett särskilt militärområde. Därstädes förlagda truppfororganisation,
band — Gotlands infanteriregemente och Gotlands artillerikar bilda ti

sammans Gotlands trupper. Chefskapet över dessa trupper utövas av militärbefälhavaren
på Gotland, uppförd å staten för militärbefälet på Gotland.

Militärbefälhavaren, vilken plägar tilldelas generalmajors tjanstegrad, har,
när ej annorlunda är stadgat, regementschefs makt och myndighet över Gotlands
infanteriregemente. Sedan flera år utövas emellertid chefskapet over
nämnda regemente av överstelöjtnanten därstädes.

Militärbefälhavaren har till sitt biträde en stab, bestående av:

1 stabschef, kompaniofficer ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,

2 adjutanter, kompaniofficerare, beordrade ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, kompaniofficer ur fortifikationen,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 stabsveterinär, bataljonsveterinär, och
1 regementspastor.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, förvaltare vid intendenturkåren.

Läkarna, veterinären och regementspastorn äro gemensamma for militar befälet

och Gotlands trupper. ^

Fortifikationsofficern har till sitt förfogande 1 underofficer ur fortifikationen.
Departements- Med hänsyn till den föreslagna reduceringen av Gotlands trupper synes
chefen. en förenklad organisation av militärbefälet kunna äga rum.

:57

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

Sålunda torde militärbefälhavaren själv utan större olägenhet kunna föra
det direkta befälet över Gotlands infanterikår, varigenom särskild chef för
nämnda kår inbesparas. Militärbofälhavaren bör uppföras å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner med lön såsom överste. I
besparingssyfte synes vidare hela förvaltningen vid Gotlands trupper utan
svårighet kunna ordnas gemensamt för båda kårerna under militärbefälhavarens
överinseende. Med hänsyn därtill, att jag i det följande kommer
att föreslå motorisering av Gotlands artillerikår, torde den nuvarande stabsveterinärbefattningen
kunna indragas. Slutligen torde någon reducering av
stabspersonalen i övrigt jämväl kunna äga rum samt regementspastorsbefattningen
indragas av skäl, som i det följande komma att anföras.

Militärbefälet på Gotland bör alltså bestå av:

1 militärbefälhavare, tillika chef för Gotlands infanterikår,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer, samt

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande
den ene hos fortifikationsofficern och den andre hos stabsintendenten.

Härtill kommer 1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

Av ifrågavarande personal uppföras, förutom militärbefälhavaren, jämväl
fortifikationsofficern, läkarna samt biträdet hos stabsintendenten, expeditionsunderofficerarna
och förrådsförvaltaren vid Tingstäde å staten för arméfördelningsstaber,
militärbefäl och inspektioner.

6, Iiifaiiteriinspektioiien.

Mbd hänsyn till behovet av aimecliefer i krig samt för att erhålla en sär- Nuvarande
skild målsman i fredstid för härens huvudtrupp slag, beslöts i samband med 0,''äanisntio''>-1914 års härordning inrättandet av en ny generalsbeställning, avsedd för en
inspektör för infanteriet.

Inspektören för infanteriet åtnjuter lön från staten för generalitetet och
har till sitt biträde en stab, bestående av 1 regementsofficer ur generalstaben
såsom stabschef och 1 ur infanteritruppförbanden beordrad kompaniofficer
såsom adjutant.

Med hänsyn till omfattningen av det arbete, som påvilar stabsperso- Departements
nalen, har i 1924 års försvarsproposition föreslagits en ökning av denna clicfcnpersonal
med 1 adjutant och 1 pensionerad underofficer såsom expeditionsbiträde.

Mot nämnda, av 1924 års försvarsutskott tillstyrkta förslag har jag icke
något att erinra. Inspektörens för infanteriet stab bör alltså bestå av:

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Kungl. Maj tis proposition nr 50.

1 statschef, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

På grund av de tekniska hjälpmedlens stora betydelse för infanteriet synes
det lämpligt, att den föreslagna nya adjutanten särskilt avses för beredande
av infanteritekniska frågor inom inspektionen.

7. Militärläroverksinspektionen.

Förutom den för inspektören för infanteriet avsedda generalsbeställningen
beslöts i samband med 1914 års härordning inrättandet av ytterligare en ny
generalsbeställning, avsedd för en inspektör för militärläroverken m. m.
Syftet härmed var att tillgodose det förefintliga behovet av armécliefer i
krig ävensom av en särskild målsman i fredstid för officersutbildningen m. m.
Inspektören för militärläroverken har befäl och överinseende över krigshögskolan,
artilleri- och ingenjörhögskolan samt krigsskolan. Vidare har inspektören
att vara överbefälhavare för och att inspektera taktiska utbildningskurser,
därest sådana anordnas för armén i dess helhet eller två eller flera
arméfördelningar, ävensom att enligt Kungl. Maj:ts bestämmande leda högre
befälsövningar. Slutligen har han jämväl att, enligt Kungl. Maj:ts bestämmande
i varje särskilt fall, inspektera krigsförberedelserna å landfästningar.

Till sitt biträde har inspektören för militärläroverken en stab, bestående
av 1 regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef och 1 ur arméns
truppförband beordrad kompaniofficer såsom adjutant.

Som av det föregående framgår, har jag icke ansett mig böra beräkna
någon särskild beställning för inspektören för militärläroverken, utan föreslår,
att militärbefälhavaren för Övre Norrland förordnas att jämväl vara inspektör
för militärläroverken.

8. Kavalleriinspektionen m. in.

Inspektören för kavalleriet, vilken plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad,
uppbär lön från staten för generalitetet. Inspektören har till biträde
en stab, bestående av en regementsofficer ur generalstaben såsom stabschef
och två ur kavalleriets truppförband beordrade kompaniofficerare såsom
adjutanter.

För arméns remonteringsväsende redogöres i det följande under »Kemonteringsstyrelsen».

1924 års försvarsutskott föreslog, att den nuvarande kavalleriinspektionen
skulle indragas med hänsyn till den avsevärda reducering av kavalleriet, som
utskottet fann sig böra förorda. En regementschef vid kavalleriet skulle enligt
utskottets förslag övertaga inspektörens åligganden.

Även enligt förevarande förslag kommer kavalleriet att så väsentligt reduceras,
att upprätthållandet av den nuvarande kavalleriinspektionen näppeligen
kan anses tillfullo motiverat. Då det emellertid anses vara av stor betydelse,
att vapnet har en speciell målsman och då inspektörsskapets förening
med chefskapet för ett av regementena har påtagliga nackdelar, har jag

Kungl Ma.j:ts proposition nr M). 39

undersökt, huruvida till kavalleriinspektionen kunde hänföras vissa nya uppgifter,
som kunde tillsamman med de förutvarande motivera inspektionens
bibehållande. Jag har därvid funnit, att inspektören för kavalleriet lämpligen
kunde förordnas jämväl såsom chef för arméns remonteringsväsende.

Härtill återkommer jag senare vid behandlingen av »Remonteringsstyrelsen».

Med hänsyn till kavalleriets i förhållande till dess nuvarande organisation
väsentligt reducerade styrka synes personalen vid inspektörens för
kavalleriet stab kunna minskas till:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben, samt

1 expeditionsunderofficer (pensionerad underofficer), uppförd å staten för
arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

Härtill kommer en för remonteringsväsendet avsedd redogörare, pensionerad
officer.

9. Generalstaben.

Generalstaben utgör i organisatoriskt hänseende en särskild kår och be- Nuvarande
står av följande fast anställd personal, nämligen: organisation.

A. Militär personal:

1 chef, generalsperson, med lön å staten för generalitetet,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter, I

Imajorer med tast lön a staten for generalstaben,

34 kaptener,

1 redogörare, kapten ur intendenturkåren.

B. Civilmilitär personal:

1 bibliotekarie, ] ,

3 aktuarie!-, med

arvode å staten för generalstaben.

med fast lön å staten för generalstaben.

C. Civil personal:

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter, J
Förutom den fast anställda personalen tjänstgöra vid generalstaben dels
aspiranter, dels ock annan från truppförbanden inkommenderad personal.

Att såsom aspiranter tjänstgöra vid generalstaben beordras från arméns
regementen och kårer högst 24 kompaniofficerare, som gjort sig kompetenta
till sådan anställning. Tjänstgöringstiden utgör för närvarande 2 J/2 år.

Den inkommenderade personalen tjänstgör såsom:
militärassistenter vid kommunikationsverken,
biträden vid topografiska avdelningen,

tillfällig förstärkning av arbetskrafterna å övriga avdelningar samt
biträden vid expeditionsarbetet inom staben.

I överensstämmelse med de i 1924 års försvarsproposition angivna beräk- Departementsningsgrunderna
böra vid generalstaben — förutom chefen, vilken såsom hit- chefen.

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

tills bör vara generalsperson med lön å
följande fast anställda officerare, nämligen

för huvudstationen.........................................

» lantförsvarets kommandoexpedition .....

» arméfördelningsstaberna .......................

» Övre Norrlands militärområde..............

» kommendantskapet i Boden .................

» infanteriinspektionen ...........................

» kavalleriinspektionen .............................

» arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse ..

» järnvägsstyrelsens militärbyrå .............

Av regementsofficerarna böra 1 upptagas såsom överste, 4 såsom överstelöjtnanter
och 11 såsom majorer.

Vidare böra i enlighet med samma proposition å generalstabens stat
uppföras dels 1 pensionerad officér såsom redogörare i stället för 1 kapten
ur intendenturkåren och 2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare,
samtliga med arvoden, dels 1 överstelöjtnants- och 3 majorsbeställningar
för militärattachéer.

Generalstabens stat bör alltså bestå av:

Militär personal.

1. Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

11 majorer,

33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant,

3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

Civil personal.

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt,

3 expeditionsvakter.

staten för generalitetet — finnas

Regements officerare 8 1 4 1 1 1 -

Kaptener

4
•1

Summa 16

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

10. Generalfälttygmästare» och inspektören för artilleriet
samt artilleristaben.

Å generalitetets stat är för närvarande uppförd en generalsbeställning Nuvarande
för inspektören för artilleriet, tillika generalfälttygmästare och chef för armé- oy3a,,i!,alionförvaltningens
artilleridepartement.

Till generalfälttygmästarens förfogande står artilleristaben, vars ordinarie
personal enligt gällande stat utgöres av 1 chef, 9 artilleristabsofficerare, 1
infanteriofficer och 1 expeditionsvakt. Endast chefen och expeditionsvakten
äro å staten uppförda med fast lön, den förre såsom major. Den övriga
personalen utgöres av ur truppförbanden kommenderade officerare. Under
tjänstgöringen vid staben uppbära dessa arvoden med i staten bestämda
belopp. I den mån förstärkning av den ordinarie stabspersonalen påkallas,
kommenderas officerare ur truppförbanden'' till tjänstgöring vid staben.
Ifrågavarande personal fördelas till tjänstgöring på:

artilleriinspeldionen, till vilken hänföras inspektörens för artilleriet inspektion,
artilleristabens statistiska avdelning och artilleristabens utrustningsavdelning,
samt

artilleridepartementets militärbyrå, till vilken hänföras första och andra
expeditionsavdelningarna, konstruktionsavdelningen och avdelningen för
ärenden angående industriens krigsorganisation. Sistnämnda avdelning har
tillkommit på grund av de under kriget vunna erfarenheterna angående
nödvändigheten av att redan i fred vidtaga erforderliga åtgärder för industriens
övergång från fredstillverkning till krigstillverkning.

Personalbehovet för artilleristaben anser jag i likhet med min företrädare Departementsi
ämbetet och 1924 års försvarsutskott böra beräknas till: chefen.

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter och

1 expeditionsvakt, samtliga uppförda å staten för artilleristaben.

Härtill komma 1 pensionerad officer (expeditionsofficer) och 1 pensionerad
underofficer (expeditionsunderofficer).

Liksom hittills torde därjämte allt fortfarande 1 infanteriofficer med erforderlig
kompetens böra beordras till tjänstgöring å artilleridepartementets
militärbyrås första expeditionsavdelning.

Vad angår den personal, som är avsedd för artilleridepartementets tekniska
revision, återkommer jag till frågan härom vid behandlingen av artilleriets
fabriker och tyganstalter.

11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens liuvudstation
— samt arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Av de å staten för generalitetet upptagna generalsbeställningarna är en Nuvarande
avsedd för chefen för fortifikationen. Denne biträdes i sin verksamhet av organisation.
en särskild stab, fortifikationsstaben. Chefen för fortifikationen är tillika
chef för arméförvaltningens fortifikationsdepartement.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

Fortifikationsstaben består av fortifikationsstabsofficerare till ett antal av
högst 8 regementsofficerare och 14 kaptener. Dessa förordnas bland de å
fortifikationens gemensamma stat uppförda officerarna.

Fortifikationsstabsofficerarna tjänstgöra dels vid fortifikationens huvudstation
i Stockholm och dels i vissa befattningar utom densamma.

Enligt såväl 1924 års försvarsproposition som försvarsutskottets förslag
skulle fortifikationsstaben utgöras av 1 överste och chef samt 7 övriga officerare,
därav högst 3 regementsofficerare. Såsom aspiranter, tjänstgörande
under två år, borde 5 subalternofficerare vara kommenderade. Av dessa
kunde tvenne tillika tjänstgöra som repetitörer vid artilleri- och ingenjörhögskolan.
För kasernbyrån i arméförvaltningens fortifikationsdepartement
borde upptagas 1 regementsofficer och 2 kaptener.

Ovanstående förslag finner jag mig, med en mindre jämkning beträffande
antalet regementsofficerare, böra förorda.

Fortifikationsstaben bör alltså utgöras av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

Antalet aspiranter bör bestämmas till 5 subalternofficerare.

För arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå böra beräknas
1 regementsofficer och 2 kaptener.

Till frågan angående personalbehovet i övrigt vid fortifikationens huvudstation
och arméförvaltningens fortifikationsdepartements kasernbyrå ävensom
angående personalbehovet vid ingenjörstaber i fästningar och arméfördelningsstaber
återkommer jag i annat sammanhang.

12. Chefen för intendenturkåren samt intendenturstaben.

A staten för generalitetet finnes uppförd en generalsbeställning för generalintendenten.
Generalintendenten är chef för intendenturkåren och inspektör
för intendenturtrupperna samt tillika chef för arméförvaltningens
intendentsdepartement. Till sitt biträde har lian en särskild stab, intendenturstaben,
vars personal enligt gällande instruktion utgöres av 1 chef
samt officerare och underofficerare i mån av behov beordrade bland de å
intendenturkårens gemensamma stat uppförda beställningshavarna.

I enlighet med försvarsutskottets förslag bör intendenturstaben bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt

1 expeditionsvakt.

13. Inspektören för trängen.

Genom 1914 års härordning sammanslogs trängens officers- och underofficerspersonal
m. fl. till en kår under chefskap av en överste,Gilken tillika
skall utöva den högsta ledningen och inspektionen av trängtrupperna.
Ifrågavarande överste, vilken är uppförd å den för officerare och underoffi -

Kutig!. Maj:ts proposition nr 50. 43

cerare med vederlikar vid trängen gemensamma staten, benämnes inspektor
för trängen.

Enligt 1914 års härordning avsågs såsom adjutant åt inspektören för
trängen 1 kapten. På grund av omfattningen av de i tränginspektionen
förekommande göromålen liar emellertid sedan dera år ytterligare 1 kapten
varit beordrad att tjänstgöra därstädes. Såsom expeditionsunderofficer
tjänstgör 1 fanjunkare vid trängen.

Med hänsyn till den föreslagna minskningen av trängen bör antalet
adjutanter kunna minskas med en och den i expeditionen tjänstgörande
fanjunkaren utbytas mot en pensionerad underofficer med skäligt arvode.

Inspektörens för trängen stab bör alltså bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm och ä Karlsborg.

Kommendantskapet i Stockholm utgöres av en kommendant jämte adjutant.
Till kommendant förordnas i regel en överste i reserven. Såsom adjutant
beordras en kompaniofficer ur något av de i huvudstaden förlagda truppförbanden.
Yid kommendantskapet är anställd 1 vaktmästare. Såväl kommendanten
som vaktmästaren åtnjuta arvoden från staten för kommendantskapen.

Kommendanten lyder omedelbart under chefen för fjärde arméfördelningen
i dennes egenskap av överkommendant för Stockholms garnison. Hans
huvudsakliga åligganden äro att ordna och övervaka den allmänna garnisonstjänsten
i huvudstaden.

Kommendantskapet å Karlsborg utgöres av 1 kommendant, 1 adjutant,
kompaniofficer ur tredje arméfördelningens truppförband, 1 fortifikationsbefälhavare,
kompaniofficer ur fortifikationen, 1 fästningsintendent, regementsofficer
ur intendenturkåren, tillika chef för arméns intendenturförråd å Karlsborg,
1 garnisonspastor, tillika kyrkoherde i Karlsborgs församling, 1 regementsläkare
för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus, 1 bataljonsläkare
för Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus samt 1 batalj onsveterinär för
Karlsborgs garnison.

Till kommendant förordnas i regel en från aktiv stat avgående överste,
vilken i samband med förordnandet plägar tilldelas generalmajors tjänstegrad.
Kommendanten lyder omedelbart under chefen för tredje arméfördelningen.

I likhet med min företrädare i ämbetet och 1924 års försvarsutskott föreslår
jag, att kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och utbildningskurser in. m.

1. Krigsskolan.

Krigsskolan, vilken är förlagd till Karlbergs slott i Stockholm, har två
utbildningskurser, nämligen officerskursen och reservofficerskursen.

Departement schcfen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

44 Kungl. Muj.ts proposition nr 50.

Officer skur sen varar omkring 14 månader. Ny kurs börjar under senare
delen av varje år.

Yad reservofficer skur sen angår, anordnas varje år två dylika kurser, vardera
av omkring fyra månaders längd, med början den ena i januari (vinterkursen)
och den andra i maj (sommarkursen).

Krigsskolan står under befäl och överinseende av inspektören för militärläroverken.
Dess ständiga personal utgöres av:

Stab:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 slottspastor,

1 bataljonsläkare,

1 intendent, kapten ur intendenturkåren, samt

1 fanjunkare, förvaltare samt tillika väbel och uppsyningsman över kungsgårdens
byggnader, park och utägor.

Officerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet,

5 kadettofficerare, därav 4 ur infanteriet och 1 ur kavalleriet, samt
1 fanjunkare.

Officer skur sens lärare:

1 förste och 1 andre lärare i krigskonst,

1 förste och 1 andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente,

1 förste och 1 andre lärare i krigsbyggnadskonst,

1 förste och 1 andre lärare i topografi,

1 lärare i gymnastik och vapenföring,

1 lärare i krigslagar, tjänstgörings- och infanteriexercisreglemente,

1 lärare i stats- och samhällslära,

1 lärare i militärförvaltning,

1 lärare i militär sundhets- och förbandslära,

1 lärare i ridning, hästkännedom och kavalleriexercisreglemente samt
biträdande lärare (beräknade till ett antal av 9).

Beservofficerskursens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten ur infanteriet, och
4 kadettofficerare, därav minst 2 ur infanteriet.

Betjäning:

1 sjukvårdssoldat och 1 spel samt förslagsvis 3 förmän, 1 maskinist, 1
skogvaktare, tillika postbud, 1 tändare och uppsyningsman över ledningarna,
18 gårdskarlar, 1 baderska och 1 städerska med i allmänhet hel årstjänst
samt 7 gårdskarlar för en tid av 240 dagar av året. Härtill komma förslagsvis
4 gårdskarlar under tiden för reservofficerskurserna.

Av skolans personal äro chefen, vilken skall vara av regementsofficers
grad, bataljonsläkaren och de båda fanjunkarna uppförda med fast lön å

KungI. Muj:t» proposition nr ftO. 4i>

skolans stat. Intendenten uppbar lön från intendenturkårens stat. För den
övriga personalen iiro å skolans stat endast upptagna vissa för de särskilda
uppdragen beräknade arvoden.

Den i krigsskolans stat upptagna personalen är beräknad med hänsyn
till det elevantal, som före antagandet av 1914 års härordning ansågs vara
det normala, nämligen högst 125 i officerskursen och 30 i vardera av de
båda reservofficerskurserna. Chefen för krigsskolan framlade år 1915 ett
förslag rörande utökning av skolans såväl förvaltnings- och lärarpersonal
som betjäning, uppgjort under förutsättning att elevantalet enligt den nya
härordningen komme att uppgå till 150 i officerskursen och 150 i vardera
av de båda reservofficerskurserna. Detta förslag blev av Kuugl. Maj:t i allt
väsentligt godtaget och i 1916 års statsverksproposition förelagt riksdagen
till prövning. Emellertid ansåg riksdagen, att med hänsyn till det av 1915
års riksdag fattade beslutet om krigsskolans framtida förläggande till Järvafältet,
och innan ännu fullständig övergång skett till den nya härordningen,
någon ändring icke borde vidtagas i krigsskolans stat, utan att kostnader,
vilka vore en direkt följd av det ökade elevantalet, borde tillsvidare anvisas
å extra stat. I överensstämmelse härmed anvisades för år 1917 ett extra
anslag om 36,000 kronor. Enligt Kungi. Maj:ts beslut den 2 september
1916 blev omkring hälften av detta anslag disponerat för anställande vid
krigsskolan av ytterligare följande personal, nämligen:

för officerskursen: 2 kadettofficerare, 8 biträdande lärare, 1 logementsuppassarförman,
1 logementsuppassare och 1 maskinist och mässdräng samt

för vardera reservofficer skur sen: 3 kadettofficerare, 1 förste och 1 andre
lärare, 3 biträdande lärare, 1 kompaniadjutant, 1 logementsuppassarförman
och 1 logementsuppassare.

Återstoden av anslaget skulle användas för bestridande av omkostnaderna
vid skolan.

I och för anställandet av 1 köksföreståndare och furageuppbördsman samt
1 bataljonsadjutant, tillika vapenunderofficer och biträde åt intendenten, samt
för beredande av ökad avlöning åt betjäningen m. m. höjdes förenämnda
extra anslag av J 918 års riksdag till 59,650 kronor.

På grund av den under senare åren inträdda starka minskningen av elevantalet
i såväl officers- som reservofficerskursen har emellertid en avsevärd
reducering av den extra personalen kunnat äga rum. Då emellertid betjäningens
avlöning ävensom omkostnaderna väsentligt stegrats, har det extra
anslaget icke kunnat i nämnvärd mån nedsättas. Anslaget utgår för närvarande
med 55,000 kronor.

Med avseende på krigsskolans uppgift och allmänna organisation har jag
icke funnit mig böra föreslå någon ändring. Utbildningskurserna vid skolan
böra alltså bliva desamma som för närvarande. Enligt den av mig förordade
härorganisationen beräknas antalet kadetter vid officerskursen till omkring
80 samt vid de båda reservofficerskurserna till sammanlagt omkring 125.

Krigsskolans personal bör beräknas i överensstämmelse med de i 1924
års försvarsproposition angivna grunderna. Officerskursens lärarpersonal har

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

dock ansetts kunna minskas med 6 biträdande lärare, varjämte slottspastorsbefattningen,
enligt vad i det följande omförmäles, bör indragas.

Personalen bör sålunda utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad under--officer, samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Officerskursens lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av 5).

Reservofficer skur sens kompanibefäl:

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

Reservofficer skur sens lärarpersonal:

1 lärare samt
1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

För de vid de militära skolorna anställda regementsofficerarna torde löner
i enlighet med försvarsrevisionens förslag böra uppföras å skolornas stater.
I fråga åter om befattningar, som äro avsedda för kompaniofficerare, torde
nämnda stater i stället böra upptaga arvoden till lönerna motsvarande belopp.
Under tid, då sådant arvode åtnjutes och vederbörande sålunda avstår sin
avlöning vid det egna regementet, bör lönesuccession där äga rum. Härtill
synes generellt medgivande böra lämnas.

På grund av det nu anförda böra alltså av ovan föreslagen personal å
krigsskolans stat med arvoden uppföras:

adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med arvoden såsom
kaptener; samt

Kanyl. Maj:ta proposition ur f)U 47

kadettofficerarna, ö förste ocli 2 andre lärare samt I lärare, samtliga vid
officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Lärokurserna vid krigshögskolan omfatta två arbetsår, vartdera omkring Nuvarande
nio ä tio månader. Ny lärokurs börjar under senare delen av varje år. or9aniSaUon
Läroämnen äro dels tvångsämnen och dels valfria ämnen. Högskolans elever
äro dels ordinarie och dels extra. Antalet ordinarie elever utgör högst 25
i varje lärokurs. Krigshögskolans personal utgöres av chef, 2 adjutanter,
av vilka den ene tillika är redogörare, lärare i tvångsämnen och i valfria
ämnen, repetitörer, 1 förste expeditionsvakt, 1 expeditionsvakt och 1 maskinist.
Av skolans lärarpersonal utgöres flertalet av officerare. Endast lärarbefattningarna
i franska, tyska och engelska språken innehavas av civila
personer. Av högskolans personal åtnjuta endast chefen — överstelöjtnant
— expeditionsvakterna och maskinisten fulla avlöningsförmåner å högskolans
stat. Lärarna och repetitörerna åtnjuta från högskolan endast vissa mindre
arvoden.

I enlighet med vad 1924 års försvarsproposition förutsatt, bör ny lärokurs Departementsvid
krigshögskolan, liksom för närvarande är fallet, årligen taga sin början. chefen.
Antalet ordinarie elever i varje lärokurs beräknas till 20—22.

I fråga om högskolans personal ansluter jag mig i stort sett till 1924 års
försvarsproposition. Enligt nämnda proposition skulle fyra lärare, nämligen
två för ämnet taktik och två för ämnena krigshistoria och strategi, uppföras
med lön eller arvoden å högskolans stat. Härutöver torde emellertid ytterligare
en lärare, avsedd för ämnet vapenlära, böra uppföras å denna stat. Med anledning
av vapenteknikens utveckling och dess inverkan på krigföringen har
det nämligen visat sig i hög grad önskvärt att taga denne lärare i anspråk
för högskolans räkning i långt större omfattning än vad med nuvarande förhållanden
är möjligt. Förutom att det är nödvändigt för läraren i vapenlära
att noga följa utvecklingen på detta område inom främmande arméer,
har det visat sig erforderligt, att denne lärare i stor utsträckning står till
lärarnas i taktik förfogande såväl vid den applikatoriska undervisningen i
taktik som under tillämpningsövningarna. Endast härigenom torde den i
fält så nödvändiga samverkan emellan infanteri och artilleri kunna bliva
belyst på ett ur olika synpunkter fullt tillfredsställande och riktigt sätt.

Aven beträffande undervisningen i luftkrigskonst och krigsbyggnadskonst är
det önskvärt, att samarbete mellan respektive lärare och läraren i vapenlära
på liknande sätt kommer till stånd. Enligt verkställda beräkningar skulle
denne lärare bliva upptagen av sitt arbete vid krigshögskolan så gott som
hela året. För den händelse likväl någon tid skulle bliva över, torde läraren
i vapenlära, liksom motsvarande lärare vid krigsskolan, i den mån tjänstgöringen
vid krigshögskolan så medgiver, böra disponeras av generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet.

Krigshögskolans personal bör alltså utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie m. m., pensionerad
officer,

2 majorer, | ... . ......

3 kaptener j :irare 1 mihhira ämnen, ,

förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.

I enlighet med vad jag i det föregående anfört i fråga om de officerare,
vilka av försvarsrevisionen föreslagits att uppföras å militärläroverkens stater,
böra för ovan angivna kaptener å krigshögskolans stat uppföras arvoden
såsom kaptener.

Genom indragningen av beställningen för förste expeditionsvakten kunna
särskilda kostnader för skrivhjälp förväntas komma att uppstå. Därest förste
expeditionsvakten icke frivilligt övergår till övergångsstat, torde det vid
sådant förhållande vara fördelaktigast för staten — liksom för högskolan —
om ifrågavarande beställningsliavare efter överföring på övergångsstat bibehålies
vid krigshögskolan med full tjänstgöringsskyldighet.

3. Artilleri- och iiigeiijörliögskolaii.

Undervisningen vid artilleri- och ingenjörhögskolan är fördelad på två
linjer, nämligen artillerilinjen och fortifikationslinjen. Vardera linjen består
av en allmän kurs och en högre kurs. De allmänna kurserna äro enligt
1914 års härordning ettåriga, och ny kurs börjar varje år. Från och med
innevarande arbetsår hava försöksvis nämnda kurser gjorts tvååriga. De
högre kurserna äro tvååriga, och ny sådan kurs påbörjas varje jämnt år.
Högskolans elever äro dels ordinarie och dels extra, Antalet ordinarie elever
är icke bestämt. Det normala antalet beräknas vara omkring 20 officerare
ur artilleriet och 10 officerare ur fortifikationen i de allmänna kurserna samt
15 artilleriofficerare och 8 fortifikationsofficerare i de högre kurserna.
Artilleri- och ingenjörhögskolans ständiga personal utgöres av:

1 chef,

1 adjutant, tillika bibliotekarie,

1 redogörare,

1 lärare i artilleri och tillämpad mekanik vid högre artillerikursen,

1 lärare i artilleri vid allmänna artillerikursen med undervisningsskyldighet
jämväl vid högre fortifikationskursen,

1 lärare i befästningskonst vid högre och allmänna fortifikationskurserna,
1 lärare i förbindelselära och tillämpad mekanik vid högre fortifikationskursen
med undervisningsskyldighet jämväl i befästningskonst med förbindelselära
vid allmänna artillerikursen,

1 lärare i krigskonst vid högre artilleri- och fortifikationskurserna,

1 lärare i krigskonst vid allmänna artilleri- och fortifikationskurserna,

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 lärare i byggnadskonst och beskrivande geometri,

1 lärare i matematik,

1 lärare i fysik,

1 lärare i kemi,
biträdande lärare,
repetitörer till erforderligt antal,

1 förste expeditionsvakt,

1 expeditionsvakt ocli
1 maskinist.

Av förenämnda personal åtnjuta blott chefen — major — och de båda
expeditionsvakterna ävensom maskinisten fulla avlöningsförmåner från högskolans
stat, den sistnämnde dock endast i form av arvode. Samtliga övriga
befattningshavare, med undantag av redogöraren, som är en pensionerad
officer, och lärarna i matematik, fysik och kemi, vilka iiro civila personer,
beordras bland aktiva officerare vid artilleriet, fortifikationen och generalstaben
och åtnjuta från högskolans stat endast för de särskilda uppdragen
beräknade arvoden.

I fråga om högskolans organisation ansluter jag mig till det i 1924 års Departements
försvarsproposition framlagda, av försvarsutskottet i detta hänseende till- chef eu.

styrkta förslaget om tvååriga allmänna kurser. Elevantalet beräknas utgöra:
vid den allmänna artillerikursen 32 och vid den allmänna fortifikationskursen
12 samt vid den högre artillerikursen 10 och vid den högre fortifikationskursen
6.

Artilleri- och ingenjörhögskolans personal bör i överensstämmelse med
nämnda förslag bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.

Av denna personal böra å artilleri- och ingenjörhögskolans stat adjutanten
samt 4 lärare i militära ämnen uppföras med arvoden såsom kaptener.

4. Ridskolan.

Lärokurs vid ridskolan, som är förlagd till Strömsholms slott i Västmän- Nuvarande
land, börjar varje år på hösten och fortgår omkring 10 månader. För fort- organisation
satt utbildning kunna därtill villiga och lämpliga officerare ånyo kommenderas
till skolan för att genomgå ytterligare eu lärokurs.

Ridskolans ständiga personal utgöres av:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 Käft. (Nr 50.) ssn 21 4

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

1 chef,

1 bataljon sveterinär, med skyldighet att även bestrida veterinärvården vid
Utnäslöts remontdepå,

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 förste lärare i ridning,

2 andre lärare i ridning,

1 lärare i krigsvetenskap, tillika adjutant,

1 maskinist,

1 hovslagarunderbefäl samt

nödigt antal stallbetjänte.

Till chef förordnas eir officer av kavalleriet, vilken avstår sina å vederbörligt
regementes stat uppförda avlöningsförmåner och i stiillet från ridskolans
stat uppbär arvode, motsvarande majors avlöning. Av den övriga
personalen åtnjuta bataljonsveterinären, redogöraren, förvaltaren och maskinisten
samtliga sina avlöningsförmåner från ridskolans stat. För den återstående
personalen äro i staten upptagna vissa arvoden (för liovslagarunderbefälet
dagtraktamente).

I fråga om ridskolans organisation ansluter jag mig till det av 1924 års
försvarsutskott framlagda förslaget.

Det årliga elevantalet beräknas till 14, därav 9 från kavalleriet, 3 från
artilleriet samt 1 från vardera fortifikationen och trängen. Därest antalet
elever något år understiger det beräknade, torde officerare ur infanteriet
böra kunna beordras såsom elever.

Såsom hästskötare vid ridskolan böra värnpliktiga från ersättningsreserven
tagas i anspråk.

Eidskolans stat bör i anslutning till ovannämnda förslag utgöras av:

1 chef, major, l förvaltare, pensionerad underofficer,

1 förste lärare, 1 maskinist,

. 1 andre lärare, stallbetjäningtillerforderligtantalsamt

1 lärare, tillika adjutant, 1 hovslagarbeställningsman, beordrad

1 bataljons veterinär, ur Livregementets dragoner.

1 redogörare,

För de tre lärarna uppföras å ridskolans stat arvoden såsom ryttmästare
eller löjtnanter.

5. Infanteriofficersskolan.

Med hänvisning till vad i 1924 års försvarsproposition anförts rörande
organiserandet av en »infanteriofficersskola», finner jag mig böra förorda, att
frågan om organiserandet av en dylik skola göres till föremål för särskild
utredning snarast möjligt efter det beslut angående härordningen blivit av
statsmakterna fattat.

6. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet eller, som den i allmänhet benämnes,
infanterislcjutskolan är förlagd till Rosersbergs slott och kungs -

Kunrjl. Muj:ts proposition nr 50.

gård i Uppland. Undervisningen vid skolan är fördelad på tre olika kurser,
nämligen en kurs för yngre subalternofficerare, en kurs för kompanichefer
och en kurs för majorer. Under de senaste åren hava jämväl i mer eller
mindre nära anslutning till infanteriskjutskolan anordnats vissa extra kurser,
nämligen kulsprutekurser, s. k. vinterkurser i övre Norrland samt kurser för
utbildning av underofficerare i skjutning och eldstrid.

Infanteriskjutskolan står under be
infanteriet. Dess personal utgöres t
1 chef,

1 adjutant,
il förste lärare,

5 andre lärare,

5 repetitörer,

1 läkare,

Chefen uppbär från skjittskolans s

och överinseende av inspektören för

1 redogörare,

1 förvaltare,

1 väbel,

1 gevärsliantverkare och
1 köksföreståndare, tillika expeditionsbiträde.

arvode, motsvarande överstelöjtnants

lön. Förvaltaren och viibeln åtnjuta avlöning i form av arvoden från skjutskolans
stat. För den övriga personalen äro endast beräknade vissa arvoden
och dagtraktamenten för den tid, tjänstgöringen pågår.

Frågan om infanteriskjntskolans omorganisation och förläggning har länge
stått på dagordningen. Senast har denna fråga varit föremål för behandling av
särskilda inom lantförsvarsdepartementet år 1917 tillkallade sakkunniga. Uti
sitt den 9 februari 1918 i ämnet avgivna betänkande föreslogo ifrågavarande
sakkunniga dels inrättandet av vissa nya kurser och dels en utökning av elevantalet.
Vidare skulle en förstärkning ske av skolans såväl lärår- som för-"
valtningspersonal. Slutligen föreslogo de sakkunniga, att skjutskolan jämväl
för framtiden borde vara förlagd till Itosersberg.

Infanteriskjutskolan torde tillsvidare böra organiseras i huvudsaklig överensstämmelse
med det i 1924 års försvarsproposition framlagda förslaget. I
samband med verkställandet av den av mig i det föregående omnämnda utredningen
angående »infanteriofficersskolan» bör givetvis även undersökas,
vilka ändringar anordnandet av en dylik skola kan föranleda beträffande
infanteriskjntskolans organisation.

Med avseende å beordrandet av elever till de olika kurserna synas de av
försvarsrevisionen föreslagna grunderna böra följas. Elevantalet bör alltså
utgöra: vid subalternofficerskursen 48, vid majors- och kaptenskursen 30,
därav 10 majorer och 20 kaptener, vid sergeantskursen 20 samt vid kulsprutekursen
35.

Skjutskolans för infanteriet och kavalleriet stat bör bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav 7
under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare, j

1 väbel, (samtliga pensionerade under 1

köksföreståndare, tillika biträde åt väbelnj officerare,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.

Av denna personal böra å staten för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet
med arvoden uppföras:

adjutanten med arvode såsom löjtnant; samt
de tre förste lärarna med arvoden såsom kaptener.

7. Artilleriskjutskolan.

Artilleriskjutskolan, som enligt 1914 års härordning var uppdelad på en
skola för fältartilleriet och en för fästnings- och positionsartilleriet, är numera
gemensam för samtliga artillerislag.

I motsats till vad förhållandet är beträffande de övriga militära undervisningsanstalterna,
har artilleriskjutskolan icke någon fast bestående organisation.
Visserligen finnes för den liksom för andra skolor en stat fastställd,
men denna har mera karaktären av en anslagsberäkning än av en stat
i egentlig bemärkelse. Skolan sammandrages varje år, och dess närmare
organisation liksom ock antalet elever bestämmes genom särskilda av Kungl.
Maj:t utfärdade generalorder. Den beräknas i staten pågå under en tid av 6
veckor och är förlagd till Skillingaryd. Största delen av skjutskolans stabsoch
elevpersonal plägar under vintern sammandragas under 14 dagar för
bildande av den i artilleriets särskilda vinterutbildning ingående artilleriets
vinterskjutskola. Denna skola är strängt taget en fortsättning av artilleriskjutskolan,
ehuru därmed förenade kostnader bestridas av vinterövningsan
slaget.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition och försvarsutskottets
förslag finner jag mig böra föreslå:

att den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, och 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen; samt

att skjutskolan, vilken förutsättes pågå under en tid av sju veckor, fortfarande
såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Luftvärnsartilleriregementets skarpskjutningar torde i regel böra anordnas
vid förläggningsorten. Officerarna vid detta regemente böra dock beordras
till artilleriets skjutskola i samma ordning som artilleriets övriga officerare.

8. Gymnastiska centralinstitutet.

Officerare torde tillsvidare fortfarande böra beordras till de vid gymnastiska
centralinstitutet anordnade instruktörs- och gymnastiklärarknrserna.

Kanyl, Maj:ts proposition nr öl). 53

Med hänsyn till den av mig föreslagna härordningen torde antalet årligen
beordrade elever höra beräknas till sammanlagt omkring 22.

1). Underofficersskolan.

Frågan om organisationen av underofticersskolan m. m. behandlas i det
följande under rubriken »Den fast anställda personalens rekrytering.»

10. Särskilda utbildningskurser.

Jämte den undervisning, som meddelas vid de i det föregående omförmälda
skolor — krigsskolan, krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, skjutskolan för infanteriet och kavalleriet, artilleriskjutskolan, gym.
nastiska centralinstitutet samt underofticersskolan — torde liksom hittills
böra anordnas vissa särskilda utbildningskurser för meddelande av nödig
specialutbildning i vissa hänseenden åt erforderligt antal av arméns officerare
och underofficerare.

Förutom nuvarande kurser har 1924 års försvarsproposition upptagit bland
andra följande:

en årlig kurs om tre månader för utbildning av subalternofficerare eller
yngre kaptener (ryttmästare) i signal-(förbindelse-)tjänst;

en årlig kurs om 40 dagar för utbildning vid infanteriet av subalternofficerare
eller yngre kaptener ävensom sergeanter i infanteriets särskilda
stridsmedel;

en i regel årlig kurs om 70 dagar för utbildning av subalternofficerare
eller yngre kaptener (ryttmästare) vid infanteriet och kavalleriet ävensom
sergeanter vid infanteriet i pionjärtjänst;

en årlig kurs om 14 dagar för utbildning av subalternofficerare eller yngre
kaptener (ryttmästare) i gastjänst; samt

en kurs om 6 veckor vartannat år för utbildning av kasernofficerare.

Då den utbildning, som är avsedd att meddelas i ovannämnda utbildningskurser,
är nödvändig, särskilt med hänsyn till nutida beväpning och utrustning
m. m., finner jag mig böra förorda, att dylika kurser anordnas, samt
att de organiseras enligt de i 1924 års försvarsproposition angivna grunderna.

Därest den i det föregående omförmälda infanteriofficersskolan framdeles
skall kunna komma till stånd, böra sådana inskränkningar vidtagas beträffande
ifrågavarande utbildningskurser, att kostnaderna för skolan därigenom kompenseras.
Någon anledning att för närvarande taga hänsyn härtill vid beräknandet
av kostnaderna för kurserna synes mig dock icke föreligga.

Frågan om utbildningen av flygare och flygspanare upptages till behandling
i annat sammanhang.

Övriga utbildningskurser — t. ex. kurser för utbildning av vapen- och
besiktningsofficerare, ballongspanare, intendents- och förvaltaraspiranter —
synas böra anordnas i huvudsak enligt nu gällande grunder.

F. Lägre truppförband.

1. Allmänna synpunkter.

Stater för regementen och kårer hava beräknats i huvudsak enligt de allmänna
grundsatser, som angivits av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 367—370)

Nuvarande

organisation.

54 Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

ocli sedermera blivit följda såväl uti 1924 års försvarspropositiim som av
1924 års försvarsutskott.

Yad beträffar det i staterna angivna tillägget för utom regemente eller kår
beordrad personal, liar jag ansett mig, i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott
anfört, böra uppföra detta något lägre än det beräknade behovet.

För tjänstens behöriga upprätthållande under tjänstledighet, sjukdom,
bortkommendering på grund av tillfälliga uppdrag o. s. v. har försvarsrevisionen
räknat med en personalreserv av 5 % för officerare och underofficerare
samt 2,6 % för underbefäl. I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition
(sid. 154) har denna personalreserv ansetts kunna uteslutas vid
staternas beräknande.

I avseende å behovet av förvaltningspersonal hava i staterna upptagits
biträden åt regementsintendenterna (pensionerade underofficerare) i stället för
de av revisionen föreslagna förvaltningsoffieerarna.

Utbildningen av det värnpliktiga linjemanskapet ävensom av officers- och reservofficersaspiranter
förutsättes i tillämpliga delar ordnad i enlighet med
försvarsrevisionens förslag, dock med vissa förändringar i avseende å officersaspiranternas
trupptjänstgöring. En närmare redogörelse för värnpliktsutbildningen
kommer att lämnas i det följande vid behandlingen av de olika
truppslagens organisation. För officers- och reservofficersaspiranternas utbildning
redogöres under rubriken »Den fast anställda personalens rekrytering».

Vad angår det fast anställda manskapets utbildning, kommer detta spörsmål
att behandlas i samband med frågan om sagda manskaps rekrytering.

I fråga om antalet meniga volontärer och beställningsmän torde i huvudsak
böra tillämpas enahanda beräkningsgrunder som enligt revisionens förslag.

I den följande redogörelsen för de olika truppslagens organisation beröres
icke behovet av musikpersonal, läkare, veterinärer, regementspastorer
och reservpersonal samt icke heller behovet av hästar.

2. Infanteriet.

Eldigt nuvarande härordning är infanteriregementet i fred organiserat å
regementsstab, tre bataljoner om fyra kompanier samt ett kulsprutekompani.

Från denna normalorganisation avviker Gotlands infanteriregemente i så
måtto, att en av de tre bataljonerna är organiserad å bataljonsstab, två infanterikompanier,
ett trängkompani och en velocipedavdelning.

Under repetitionsövningarna organiseras vid de särskilda regementena
jämväl en signal- och belysningsavdelning.

För utbildnings- och försöksändamål hava de senare åren under de värnpliktigas
första tjänstgöring tillfälligt organiserats vissa förband, såsom pionjär-
(tekniska) kompanier, signalkompanier, kompanier med kulsprutegevär,
kompanier med särskilda stridsmedel (granatkastare m. m.).

Enligt normalorganisationen utgöres infanteriregementets fast anställda
personed — läkar-, ecklesiastik- och musikpersonal ej medräknad — av följande
olika personalkategorier, nämligen:

Kumjl. Maj.ts proposition nr 50.

Officerare:

44 vicekorpraler och
00 volontärer.

1 överste och chef,
1 överstelöjtnant,

3 majorer,

It) Beställninysmän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 gevärshantverkarfurir av 2. klassen,
1 gevärsliantverkarkorpral,

1 gevärsliantverkarvicekorpral,

1 gevärshantverkarsoldat och
1 liovslagarvicekorpral.

• 15 kaptener,

23 löjtnanter och
10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

13 fanjunkare och
2(5 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:
14 furirer av 1. klassen,

29 furirer av 2. klassen,

44 korpraler,

1 gevärshantverkare och
1 förrådsvaktmästare.

Civilinilitnr personal:

Från den sålunda fastställda normalorganisationen förekomma avvikelser:
vid Svea livgarde, som har dels 1 sergeant mindre, med hänsyn till att
landstormsförråd vid regementet saknas, och dels ytterligare 12 vicekorpraler
och 300 meniga volontärer i och för garnisonstjänstens i huvudstaden
upprätthållande,

vid Göta livgarde, som likaledes för nyssnämnda ändamål har ytterligare
12 vicekorpraler och 300 meniga volontärer,

vid Karlskrona och Vaxholms grenadjärregementen, vilka likaledes av skäl,
som ovan nämnts, hava 1 sergeant mindre,

vid Norrbottens regemente, som med hänsyn till den vid regementet förlagda
skidlöparkontingenten har ytterligare 4 kaptener, 1 löjtnant och 2 fanjunkare,
samt

vid Gotlands infanteriregemente, som har dels 1 sergeant mindre, med hänsyn
till att särskilt landstormsförråd vid regementet icke finnes, dels ock
ytterligare 110 meniga volontärer i och för säkerhetstjänstens å Gotland
upprätthållande. Regementschefen är uppförd å staten för militärbefälet på
Gotland; befälet över regementet föres i regel av överstelöjtnanten.

Av vad i det föregående anförts framgår, att det nu föreliggande förslaget Departementsräknar
med 18 infanteriregementen, nämligen: chefen.

Svea livgarde, Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta-Bolius
regemente, Upplands regemente, Skaraborgs regemente, Södermanlands
regemente, Kronobergs regemente, Smålands regemente, Dalregementet,
Hälsinge regemente, Älvsborgs regemente, Hallands regemente, Norrbottens
regemente, Västerbottens regemente (begränsad organisation), Värmlands
regemente, Jämtlands fältjägarregemente och Skånska infanteriregementet.

Härtill kommer Gotlands infanterikår.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linjetjänst
uttagna värnpliktiga i allmänhet vid infanteriet i sin helhet beräk -

Kling!, Maj.ts proposition nr 50.

nats till sammanlagt 13,843 man. Av denna styrka avses 550 man för garnisonstjänst
i huvudstaden, 435 man för skidlöpartjänst vid Norrbottens regemente,
550 man — varav 300 man från fastlandet — för tjänstgöring vid
Gotlands infanterikår samt 200 man såsom övningstrupp vid infanteriskjutskolan.
Fördelas återstoden — 12,108 man — lika på samtliga regementen *
å fastlandet utom beträffande dels Svea livgarde och Kronobergs regemente,
vilka för kustfästningarnas behov böra erhålla 400 man mer än övriga regementen,
dels ock Västerbottens regemente, som beräknas erhålla omkring
550 man, blir den normala årskontingenten inskrivna värnpliktiga vid regemente
i allmänhet omkring 630 man.

Utbildningen av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga utom studenter och
likställda förutsättes i huvudsak ordnad i överensstämmelse med försvarsrevisionens
förslag (Del 1, sid. 374). Under sommarrekrytskolan organiseras
sålunda sex utbildningsenheter, nämligen tre gevärskompanier, ett kompani
värnpliktigt underbefäl, avsett för gevärskompanier, samt två kompanier, till
vilka utbildningen av kulsprute- och granatkastarmanskap, signalister och
pionjärer förlägges. Under vårrekrytskolan begränsas värnpliktsutbildningen
till två gevärskompanier, förutom erforderligt antal utbildningsenheter för
underbefäl eller fackmän. Under repetitionsövningarna beräknas antalet tillstädeskomna
av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga uppgå till omkring
1,000 man.

Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente tillkomma under sommarrekrytskolan
ytterligare tre kompanier, de till sistnämnda regemente hörande
kompanierna förlagda i Karlskrona.

Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår förutsättes under
sommarrekrytskolan utbildningen organiserad å endast fem respektive fyra
kompanier.

För utbildning av de till garnisonstjänst i Stockholm uttagna värnpliktiga
organiseras under sommarrekrytskolan endast ett, men under återstoden av
året två särskilda kompanier vid Svea livgarde. Under tiden för nämnda
skola torde nämligen garnisonstjänsten i viss omfattning kunna bestridas
även av övriga vid regementet organiserade kompanier.

Till skidlöpartjänst uttagna värnpliktiga förutsättas organiserade å tre särskilda
kompanier.''

Utbildningen av studenter och likställda förutsättes i tillämpliga delar
ordnad efter enahanda grunder som enligt försvarsrevisionens förslag. Som
förut nämnts, hava ifrågavarande värnpliktiga ansetts böra fullgöra första
tjänstgöringen i tvenne omgångar. Under andra omgången förutsättas här
avsedda värnpliktiga tjänstgöra såsom underbefäl vid respektive truppförband.

Vad slutligen angår den fast anställda manskapskadern, föreslog försvarsrevisionen,
att för Gotlands infanteriregemente skulle beräknas 120 volontärer
i och för tillgodoseende av säkerhetsbesättning å Gotland. Av kostnadsskäl
har jag icke ansett mig kunna biträda detta förslag.

Vid beräknandet av regementenas fredsstater har jag, såsom förut nämnts,
utgått från det behov av befäl m. m., som förefinnes under sommarhalvåret
vid utbildningen av flertalet värnpliktiga. Under nämnda tid organiseras

Kungl. Muj:ts proposition nr •'')(/. 57

vid varje infanteriregemente sex kompanier för de till linjetjänst ullatjna rärnpliktiga
i allmänhet. För utbildningen vid dessa kompanier beräknas den
befiilspersonal, som är angiven i den nedan införda tablån över bofälsbeliovet
och föreslagna stater vid infanteriet under rubriken normalregemente.

Utöver nämnda personal erfordras dessutom befäl för i det föregående
omnämnda särskilt organiserade kompanier vid Svea livgarde. Kronobergs regemente
och Norrbottens regemente.

Vad beträffar behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal rn. Jl.,
hava endast vissa mindre jämkningar uti revisionens förslag ansetts erforderliga.
Med hänsyn till den utökning av Svea livgarde och Kronobergs regemente,
som betingats av den föreslagna indragningen av Karlskrona och
Vaxholms grenadjärregementeu, har det synts nödvändigt att vid vartdera
av ifrågavarande regementen beräkna ytterligare en major och en löjtnant
(regementsadjutant). Vid Kronobergs regemente har även tillkommit viss ytterligare
personal, avsedd för detachementet i Karlskrona.

Enligt revisionens förslag hava dessutom vid vartdera av Göta livgarde
och Kronobergs regemente beräknats 1 officer som adjutant hos kommendanten
i Vaxholms fästning respektive befälhavande amiralen i Karlskrona.
Dessa adjutanter böra enligt 1924 års försvarsproposition innehava kaptens
grad. Den vid Göta livgarde beräknade adjutanten har, då detta regemente
föreslagits till indragning, uppförts å staten för Svea livgarde. Av samma
skäl har en för Göta livgarde beräknad pensionerad officer, avsedd för tjänstgöring
uti avdelningen för värnplikts- och landstormsärenden, uppförts å
staten för Svea livgarde.

I enlighet med 1924 års försvarsproposition hava vidare de för handräckningstjänsten
av revisionen avsedda två korpralerna icke upptagits.

Vid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår har slutligen det för
normalregementet beräknade personalbehovet minskats till följd av den för
dessa truppförband föreslagna begränsade organisationen.

En sammanfattning av det beräknade befälsbehovet lämnas uti efterföljande
tablå.

Tablå över befälsbehovet och föreslagna stater vid infanteriet.

	Officerare	Under- office- rare	Under- befäl	Pensio- nerade
Normalregemente.	Överstar	Överste- löjtnanter	Majorer	Kaptener	Subaltern- officerare	Fanjunkare	Sergeanter	Furirer	Korpraler	Officerare	Under- officerare
Personal, tjänstgörande vid kompani inom regementet .......................				6	13		7	20 2	23
Regementsofficerare m. fl................	1	1	2	1	3		7		*)4
Utom regementet beordrad personala)	—		2	11		5	15	1	—
Summa	1	1	2	9	27	7	19	37	24	—	4
Föreslagen stat	1	1	2	10	26	8	18	87	24	—	4

'') 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare och 1 vapenunderofficer.

a) Den utom truppförband beordrade personalen angives bär och i det följande medelst
hela tal. Bråkdelar hava sålunda utelämnats.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

-		Officerare		Under- offi- cerare	Under befäl	Pensio- nerade
'' Svea livgarde.	Överstar	Överste- löjtnanter	Majorer	Kaptener i-------------—	! Subaltern- officerare	Fanjunkare	Sergeanter	Furirer	Korpraler	Officerare	Under- officerare
Personal, tjänstgörande vid kompani
j inom regementet..........................	—		—	10	21	10	11	44	39		—
I Regementsofficerare m. fl................	1	1	3	52	4	1	7	2	—	3)1	54
Utom regementet beordrad personal	—		—	2	11	—	5	15	1	—
Summa	1	1	3	14	36	11	23	61	40	1	4
Föreslagen stat	1	1	3	15	35	11	23	61	40	1	4
Kronobergs regemente. ; Personal, tjänstgörande vid kompani					19
inom regementet .......................	—	—	—	9	9	13	38	35	—
Regementsofficerare m. fl................	1	1	3	4)2	4	1	7	2	—	—	58
Utom regementet beordrad personal	—	—	—	2	11		5	15	1	—	—
Summa	1	1	3	13	34	10	25	55	36	—	8
Föreslagen stat6) Norrbottens regemente.	1	1	3	14	33	11	24	55	36	—	8
Personal, tjänstgörande vid kompani					13			20	26
inom regementet.........................	—		—	9	7	9	—	_
Regementsofficerare m. fl................	1	1	3	1	7)5	1	7	2	—	—	54
Utom regementet beordrad personal	—	—	—	2	U	—	5	15	2	_
Summa	1	1	3	12	29	8	21	37	28	—	4
Föreslagen stat Västerbottens regemente.	1	1	3	12	29	9	20	37	28	—	4
Personal, tjänstgörande vid kompani								17
inom regementet...........................	—	—	—	5	11	5	7	19	—
Regementsofficerare m. fl. ...............	1	1	1	i	3	1	7	2	—	—	*)4
Utom regementet beordrad personal	—	—	—	2	11	—	5	15	1 :		—
Summa	1	1	1	8	25	6	19	34	20	—	4
Föreslagen stat	1	1	1	9	24	8	17	34	20	—	4
Gotlands Infanterikår. Personal, tjänstgörande vid kompani
inom kåren .................................	—	—	—	4	9	4	5	19	16		—
Regementsofficerare m. fl................	—		~	1	2	1	5	1	—	—	52
Utom kåren beordrad personal.........		_	—	1	2	-	1	3	—	—
Summa	_	1	—	6	13	5	11	23	16	—	2
Föreslagen stat	—	1		6	13	5	11	23	16		2

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 2 expeditionsunderofficerare ocli 1 vapenunderofficer.

*) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos kommendanten i Vaxholms fästning.

s) Avsedd för inskrivningsväsendet.

4) Därav 1 kapten avsedd som adjutant hos befälhavande amiralen i Karlskrona.

6) 2 biträden åt regementsintendentema (därav 1 i Karlskrona), 1 förrådsförvaltare (i
Karlskrona), 2 vapenunderofficerare (därav 1 i Karlskrona) och 3 expeditionsunderofficerare
(därav 1 i Karlskrona).

6) Härav beräknas för detachementet i Karlskrona: 1 major, 4 kaptener (därav 1 adjutant
hos befälhavande amiralen), 7 subalternofficerare, 3 fanjunkare, 5 sergeanter, 18 furirer
och 12 korpraler.

''•) Därav 1 löjtnant avsedd som adjutant hos kommendanten i Boden.

8) 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

Knmjl. Maj:t.-i proposition nr f)(J.

V och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
och subalteruofficerare resp. fanjunkare och sergeanter hava vissa
jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.

Av sxibalternofficerarna beräknas så- Av furir erna hänföras till 1. klassen:

som löjtnanter: vid normalregemente .................... 12

vid normalregemente................	10	» Svea livgarde .......................	. .. 20
» Svea livgarde.....................	. 25	» Kronobergs regemente ........	.... 18
» Kronobergs regemente ...	. 24	» Norrbottens regemente.......	.... 12
» Norrbottens regemente ....	.. 21	» Västerbottens regemente... .	.... 11
» Västerbottens regemente .	.. 18	och
och		» Gotlands infanterikår...........	.... 8
» Gotlands infanterikår ........	.. !)

Yad vicekorpraler, meniga volontärer samt beställningsmän beträffar, har
deras antal ansetts böra beräknas i huvudsak efter de av försvarsrevisionen
angivna beräkningsgrunderna. I stället för benämningen »gevärshantverkarmanskap»
användes här och i det följande beteckningen »vapenliantverkarmanskap».

Den civilmilitära personalen har likaledes beräknats efter nämnda grunder.
I stället för benämningen »gevärshantverkare» användes här och i det fölande
beteckningen »vapenhantverkare».

Sammanfatta! n g.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande infanteriets organisation, har
efterföljande förslag till personalstater för de olika infanteriförbanden upprättats.

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Livregementets grenadjärer.......

13 regementen = Livregementets
grenadjärer ...................

Svea livgarde...........................

Kronobergs regemente ............

Norrbottens regemente ............

Västerbottens regemente .........

Gotlands infanterikår ...............

Summa personal

Infuu -

Officerare	Under- office- rare	Man-
Överstar	Överstelöjtnanter	Majorer	Kaptener	Löjtnanter	Underlöjtnanter och fänrikar	Fanjunkare	Sergeanter	Underbefäl
Furirer	Korpraler	Vice- korpraler
1. klass.	2. klass.
1	1	2	10	19	7	8	18	12	25	24	24
13	13	26	130	247	91	104	234	156	325	312	312
1	1	3	15	25	10	11	23	20	41	40	40
1	1	3	14	24	9	11	24	18	37	36	36
1	1	3	12	21	8	9	20	12	25	28	28
1	1	1	9	18	6	8	17	11	23	20	20
—	1		6	9	4	5	11	8	15	16	16
18	19	38	196	363	135	156	347	237 491	476	476

’) Härav 1 avsedd för skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.
a) Härav 1 avsedd för detachementet i Karlskrona.

3. Kavalleriet.

Enligt nuvarande organisation är vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena,
nämligen Livgardet till häst, Livregementets dragoner, Livregementets
husarer, Smålands •husarregemente, Kronprinsens husarregemente
och Norrlands dragonregemente, i fred organiserat å regementsstab
samt fem skvadroner. Under vissa tider av året hava genom utbrytning
från skvadronerna bildats dels en särskild kulsprutetropp om två kulsprutor,
dels ock en särskild signalavdelning.

Yartdera av Skånska husar- och dragonregementena åter är avsett att
organiseras å regementsstab samt två bataljoner om fyra skvadroner. I avvaktan
på uppsättande av Norrbottens kavallerikår, vilken skulle bestå av
kårstab och två skvadroner, har emellertid tillsvidare varje bataljon varit
organiserad å fem skvadroner. Jämväl vid dessa båda regementen hava
genom utbrytning från skvadronerna under vissa tider av året bildats en
särskild kulsprutetropp och två särskilda signalavdelningar.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonal
ej medräknad -— skall enligt organisationen utgöras av:

vid vart och ett av de sex fördelningsJcavalleriregementena:

Kung!. Maj:ts proposition nr f>().

I>1

terlet.

ska	P	(uto in m	11 s i k	man	skap	)				Clvll- mllitär personal	Arvoden åt pen-sionerade
Volontärer			Best	i 1 1 n i n g	s m ii	n			V apenhantverkare	Förrå dsvaktmästare __	Underofficerare Officerare
Sjukvårdsmanskap	Hov-slagar-man -skap	Vapenliantverkar- manskap
Furirer	Korpraler	Vice- korpraler	Meniga	Vice- korpraler	Furirer 2. klass.	Korpraler	Vice- j korpraler	v <D 3. ciq’ p
1. klass.	2. klass.
37	1	1	2	2	2	1	1	i	i	i	1	1	4
481	13	13	26	26	26	13	13	13	13	13	13	13	— '' 52
61	1	1	2	2	2	1	*) 2	1	1	1	1	1	1 1 4
55	1	2; 2	2) 3	2	’)8	2) 2	2) 2	1	s> 2	1	1	1	— 8
37	1	1	2	2	2	1	1	1	1	1	1	1	— 1 4
34	1	—	2	i	2.	1	1	—	1	1	1	1	— 4
23	—	1	—	i	1	1	—	1	—	1	1	1	— \| 2
728	18	19	37	36	38	20	20	18	19	19	19	19	1 \| 78 j

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter och
5 underlöjtnanter och fänrikar.
Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

5 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

30 korpraler och
228 volontärer.

b) BestäUningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

vid vartdera av Skånska husar Offlcerare

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

Underofficerare:

6 fanjunkare och
10 sergeanter.

2 sjukvårdsryttare,

1 liovslagarfurir av 1. klassen,
1 hovslagarfurir av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

5 hovslagarryttare och
1 hantverkskorpral.

Clvilmilitnr personal:

1 gevärsliantverkare.

och dragonregementena:

11 ryttmästare,

21 löjtnanter och
9 underlöjtnanter och fänrikar.

Departements chefen.

Kungl. Majtts proposition nr 50.

Underofficerare:

9 fanjunkare och
16 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

8 furirer av 1. klassen,

32 furirer av 2. klassen,

48 korpraler och
414 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

vid Norrbottens kavallerikår:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

2 ryttmästare,

6 löjtnanter och

3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 fanjunkare och

4 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

3 furirer av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 1. klassen,

2 hovslagarfurirer av 2. klassen,

6 hovslagarkorpraler,

7 liovslagarryttare o.ch
1 hantverkskorpral,

Civilmilltär personal:

2 gevärshantverkare.

8 furirer av 2. klassen,

12 korpraler och
92 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvård skorpral,

1 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkorpral,

2 liovslagarryttare och

1 gevärshantverkarkorpral.

Såsom framgår av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens
organisation i fred på högre och lägre truppförband», är kavalleriet avsett
att utgöras av Livregementets dragoner, Livregementets husarer, Skånska
kavalleriregementet (Hälsingborg) och Norrlands dragonregemente. De tre
förstnämnda regementena föreslås bliva organiserade vartdera å tre vanliga
skvadroner och en teknisk skvadron. För Norrlands dragonregemente tillkommer
därjämte en till Boden förlagd skvadron.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linjetjänst
uttagna värnpliktiga i allmänhet vid kavalleriet beräknats till sammanlagt 595
man, vilket motsvarar 35 man per skvadron. Enligt försvarsrevisionens
förslag beräknades endast 20 man per skvadron. Av skäl, som anförts uti 1924
års försvarsproposition, anser jag emellertid, i likhet med försvarsutskottet,
nödvändigt att beräkna antalet per skvadron till 35 man. För varje skvadron
böra ifrågavarande värnpliktiga lämpligen i regel sammanföras till en särskild
övningsavdelning eller tropp.

Studenter och likställda förutsättas under första tjänstgöringens första omgång
i enlighet med försvarsrevisionens förslag komma att organiseras på
en för hela kavalleriet gemensam avdelning. Under andra omgången av
nämnda tjänstgöring böra ifrågavarande värnpliktiga, liksom vid infanteriet,
tjänstgöra såsom underbefäl vid respektive truppförband.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

<53

Under repetitiotisövningarna böra de vanliga skvadronerna organiseras på
två eller tre troppar. Dessutom organiseras erforderliga signal-, knlspruteocli
pansarbilförband samt staber ocli triingformationer.

BefälspersoncHen för den regementsvis anordnade utbildningen beräknas i överensstämmelse
med försvarsrevisionens förslag. Så är även fallet med behovet
av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl.

Det sålunda beräknade befälsbeliovet framgår av nedanstående tablå. A
denna angivas även erforderliga tillägg för utom regemente beordrad personal.

Tablå liver personalbehovet, och föreslagna stater vid kavalleriet. * l

1. Samtliga regementen, utom Norrlands
dragonregemente.

Personal, tjänstgörande vid skvadron (skola

inom regementet ........ .............................

Kegementsofficerai-e in. fl.......... ....................

Utom regementet beordrad personal...............

Summa

Föreslagen stat

2. Norrlands dragonregemente.

Bland personal, tjänstgörande vid skvadron
(skola) inom regementet, tillkomma ...........

Summa

Föreslagen stat

Officerare	Under- office- rare	Under- befäl	! Pensionerade under-officerare
O: 1 o ►i ® P ! ►*	Överstelöjtn. och majorer	Ryttmästare	Subaltern- officerare	Fanjunkare	Sergeanter	Furir er	Korpraler
	_	4	10	4	6	18	20
i 1	i	1	i	i	2	3	3	*)4
—	—	1	8	—	1	2	—
1	i	6	19	5	9	23	23	4
1	i	7	18	5	»	23	23	4
		i	3	i	1	5	6
1	i	7	22	6	10	28	29	4!
! i	i	8	21	«	10	28	29	4 1

l) 1 biträde åt regementsinteudenten, 1 vapenunderofftcer, 1 uppbördsman för furage m. m.
och 1 expeditionsunderoffleer.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet ryttmästare
och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna inom

dessa personalkategorier företagits.

Av subalternofficerarna - beräknas såsom löjtnanter:

vid Norrlands dragonregemente .................................................................. 15

» vart och ett av övriga regementen ....................................................... 13

Av furirerna hänföras till 1. klassen:

vid Norrlands dragonregemente ................................................................... 6

» vart och ett av övriga regementen ....................................................... 5

Antalet meniga volontärer, bestäUningsmän och civilmiUtär personal beräknas
i enlighet med försvarsrevisionens förslag.

Sammanfattning. *

I enlighet med vad sålunda anförts rörande kavalleriets organisation,
hava nedanstående förslag till personalstater för de olika regementena upprättats.

64 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kavalleriet.

	Officerare	Under- office- rare	Manskap (utom musikraanskap)	Civil- milltär per- sonal	Arvoden åt pensio- nerade
Överstar	O < ro -i ■j. ro Jäs IT P B c+- ra ►i	Majorer	Ryttmästare	Löjtnanter	\| Underlöjtnanter och fänrikar \|	Fanjunkare	Sergeanter	Under befäl	-	-- O O ö_ p: ro	Be Sjuk- vårds- manskap	ställningsm Hov- slagar- manskap	än Vapen-hant-verk ar-manskap	. V apenhantvcrkare	3* ro ►i O »5 ro ro *■< P ro
Furircr	Korpraler	Furirer 2. klass	Korpraler	S ro s o3‘ B	Furirer 2. klass	Korpraler	2 ro 2. crq’ JO	Korpraler
1. klass	2. klass
			—''
Livregementets
dragoner .........	i	l	7	13	5	5	0	5	18	23	180	i	i	2	>)3	4	4	i	i	4
Livregementets
husarer............	i		L	7	13	5	5	9	5	18	23	180	i	i	2	1	4	4	i	i	4
Skånska kavalleri-
regementet......	i	1	7	13	5	5	9	5	18	23	380	i	i	2	1	4	4	i	i	4
Norrlands dragon-
regemente ......	1	1	8	15	6	6	10	6	22 i 29	225	i	i	3	1	5	5	i	i	4
Summa personal	4		~2	29	54	21	21	37	21	76 98 705	4	4	9	611717	4	4	16

*) Därav 1 avsedd för ridskolan och 1 för bestridande av hovelngartjänsten vid generalstabens stall.

4. Artilleriet.

Nuvarande Fördelningaartilleriregementena äro —- med vissa undantag för Wendes

organisation. ^ Norrlands artilleriregementen — för närvarande organiserade å

Fördelnings- °

artilleriet. regementsstab,

tre fältkanondivisioner, bestående av divisionsstab och tre (vid den ena
divisionen endast två) batterier om fyra 7,6 cm. kanoner, samt

en fältbaubitsdivision, bestående av divisionsstab och tre batterier om
fyra 10,6 cm. haubitser.

Antalet batterier per regemente utgör således i regel 11 och pjäsantalet
44, därav 32 kanoner och 12 haubitser.

Vid Wendes artilleriregemente tillkommer en ridande division om två
fältkanonbatterier, avsedd att vid mobilisering ingå i kavallerifördelningen.

Av Norrlands artilleriregemente är en division förlagd till Boden. Denna
division, vilken icke ingår i Bodens trupper utan är avsedd för det tidiga
gränsförsvaret, består av två fältkanonbatterier och ett fälthaubitsbatteri.
Av de tre övriga till Östersund förlagda divisionerna bestå två av vardera
tre fältkanonbatterier och den återstående av ett fältkanon-, ett fälthaubitsoch
ett bergsbatteri. För sistnämnda batteri erforderliga bergshaubitser
hava under år 1924 tilldelats regementet.

Den fast anställda personalen — läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonal
ej medräknad — utgöres enligt normalorganisationen av:

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

Officerare:

1 överste och chef,

2 överstelöjtnanter,

3 majorer,

18 kaptener,

20 löjtnanter och
10 underlöjtnanter och fänrikar.

Umlerofflccrnre:

15 styckjunkare och
30 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

18 furirer av 1. klassen,

Utöver nämnda personal tillkomma:
vid Wandes artilleriregemente:

1 major,

2 kaptener,

3 löjtnanter,

1 underlöjtnant,

2 styckjunkare,

6 sergeanter,

3 furirer av 1. klassen,
vid Norrlands artilleriregemente:

2 kaptener,

1 löjtnant,

1 underlöjtnant,

1 styckjunkare,

2 sergeanter,

2 furirer av 1. klassen,

37 furirer av 2. klassen,

44 konstaplar och
176 volontärer.

b) Beställning smän:

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskonstaplar,

3 sj ukvårdsartillerister,

1 liantverksfurir av 2. klassen,

2 liantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 liovslagarkonstaplar och
5 liovslagarartillerister.

7 furirer av 2. klassen,

8 konstaplar,

32 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hantverksartillerist,

1 hovslagarfurir av 2. klassen och
1 hovslagarartillerist;

3 furirer av 2. klassen,

4 konstaplar,

16 volontärer,

1 sjukvårdsartillerist
1 hantverksartillerist, och
1 hovslagarartillerist.

Gotlands artillerikår är för närvarande organiserad å kårstab samt två
fältkanonbatterier, ett fältliaubitsbatteri och ett tungt 15 cm. haubitsbatteri.

Den fast anställda personalen —
göres av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

6 kaptener,

10 löjtnanter och
4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

4 styckjunkare och
9 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

7 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

Bihang till riksdagens protokoll 1925.

musikpersonalen ej medräknad — ut 22

konstaplar och
88 volontärer.

b) Beställningsmän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 liantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.
samt. 44 hå/t. (AV 50.)

Gotlands

artillerikär

3941 24 5

Positions artilleri regementet.

Bodens

artilleri regemente.

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Enligt nuvarande organisation är Positionsartilleriregementet organiserat
å regementsstab och tre divisioner. Varje division består av divisionsstab
och två batterier om fyra 15 cm. haubitser. Antalet batterier utgör således
6 och pjäsantalet 24. Vid mobilisering uppsätter regementet ytterligare visst
antal batterier.

Regementets fast anställda personal — läkar-, veterinär- och musikpersonal
frånräknad — utgöres av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

12 löjtnanter och
6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

12 styckjunkare och
24 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:

10 furirer av 1. klassen,

20 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar och
96 volontärer.

b) Beställning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskon staplar,

2 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskonstapel,

2 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,

2 hovslagarkonstaplar och

3 hovslagarartillerister.

Bodens artilleriregemente är för närvarande organiserat å regementsstab
och två bataljoner. Varje bataljon består av bataljonsstab och fyra fästningsartillerikompanier.
Förutom fortpjäser finnas jämväl rörliga formationer av
8 cm. äldre kanoner, 15 cm. haubitser m. fl. pjäser.

Regementets fast anställda personal —- musikpersonal icke medräknad —
utgöres av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

16 kaptener,

17 löjtnanter och

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

16 styckjunkare och
32 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:
14 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

32 konstaplar och
136 volontärer.

b) Beställning smän:

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar,

3 hantverksartillerister,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,
1 liovslagarkonstapel och
1 liovslagarartillerist.

Kungl, Maj:ts proposition nr ftO,

Karlsborgs artillerikår organiserades enligt 1914 års härordning å kårstab
samt 4 fästningsartillerikompanier. Sedan det emellertid under krigsåren
befunnits nödigt att utöka det tunga fältartilleriet, liar i samband med en
ombeväpning en omorganisation av kåren skett, och består densamma för
närvarande av kårstab samt två batterier om fyra 10 cm. kanoner och två
batterier om två 21 cm. liaubitser. Dessutom finnas vissa fortpjäser.

Kårens fast anställda personal —■ musikpersonalen icke medräknad —
utgöres av:

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

7 kaptener,

8 löjtnanter och

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

7 styckjunkare och
14 sergeanter.

Manskap:

a) Underbefäl och meniga:
6 furirer av 1. klassen,

14 furirer av 2. klassen,

16 konstaplar och
68 volontärer.

b) Beställningsmän :

1 sjukvård sfur ir av 2. klassen,
1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel,

1 hovslagarartillerist,

1 hantverksfurir av 2. klassen,
1 hantverkskonstapel och
1 hantverksartillerist.

Artilleriet förutsattes enligt den i det föregående lämnade redogörelsen för
»Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband» komma att utgöras
av dels de fyra fördelningsartilleriregementena, nämligen Svea artilleriregemente
(Uppsala), Göta artilleriregemente (Göteborg), Wendes artilleriregemente
(Kristianstad) och Norrlands artilleriregemente (Östersund), dels
Gotlands artillerikår (Visby), Norrbottens artillerikår (Boden), Arméartilleriregementet
(Jönköping), Luftvärnsartilleriregementet (Karlsborg) och Bodens
artilleriregemente (Boden). Sistnämnda regemente hänföres till fästningsartilleriet,
medan övriga artilleritruppförband tillhöra fältartilleriet.

Vad först fördelningsartilleriregementena angår, böra dessa i enlighet med
1924 års av försvarsutskottet uti förevarande hänseende tillstyrkta proposition
hava ensartad organisation och beväpning. Den nuvarande beväpningen
med 7,5 cm. kanoner och 10,5 cm. liaubitser bör kompletteras med 15 cm.
haubitsmateriel, varjämte den nu vid Norrlands artilleriregemente befintliga
bergshaubitsmaterielen fortfarande bör vara tilldelad nämnda regemente.

Under tiden för den första tjänstgöringen torde vidare, i överensstämmelse
med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit, fördelningsartilleriregementena
böra organiseras på sex batterier. I enlighet med samma förslag bör fördelningen
av batterierna på olika pjästyper bestämmas av Kungl. Maj:t med
hänsyn till mobiliseringsförhållandena.

Under repetitionsövningarna torde regementena böra organiseras på 9
batterier på sätt likaledes föreslagits av försvarsutskottet.

Enligt vad i det föregående omförmälts, har årskontingenten till linje,
tjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet vid artilleriet i dess helhet beräknats

Karlfiborgs

artillorikSr.

Departements chefen.

Fördelningsartillerirogementena.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

till sammanlagt 2,835 man. Denna styrka beräknas bliva fördelad på de
olika truppförbanden sålunda:

Fördelningsartilleriregementena, tillsammans................................. 1,600 man

Gotlands artillerikår ........................................................................ *) 110 »

Norrbottens artillerikår..................................................................... 135 »

Arméartilleriregementet..................................................... 340 »

Luftvärnsartilleriregementet .................................................... 290 »

Bodens artilleriregemente .............................................................. 360 »

Summa 2 835 man.

Den för varje fördelningsartilleriregemente beräknade årskon tingen ten,
400 man, fördelas på de sex batterierna samt på regementsvis anordnade
signal- och andra skolor.

Vad utbildningen av studenter och likställda beträffar, synes försvarsrevisionens
förslag böra följas med de jämkningar, som betingats av den i det
föregående föreslagna uppdelningen av första tjänstgöringen i tvenne omgångar.

Befälspersonalen för den regementsvis anordnade utbildningen beräknas efter
samma grunder, som av försvarsrevisionen tillämpats.

Detsamma gäller behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl., -med undantag av att antalet majorer, i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott
föreslagit, minskats från 3 till 2.

Det för ett fördelningsartilleriregemente beräknade befälsbehovet framgår
av efterföljande tabell.

•			Officerare		Under- off.	Under-befäl j	i Hd pU CD
	Överstar j	B P 3 et- 0 1	0 < (0 QD » Q er 1	Majorer	Kapteuer	Snbaltern- officorare	Styckjunkare	Sergeanter	Furirer	Konstaplar	H 02 H+S O Bp o © CD H H P P P-H © CD
Personal, tjänstgörande vid batteri (skola) inom regementet .............................. Regementsofficerare m. fl..................	i		1	2	6 2	14 1	6 2	u 93 3	31 92 6		94 —
Utom regementet beordrad personal......					3	u		-1
Summa	i		1	2	11	26	8	17	39	36	4
Föreslagen stat....................................	i		1	2	11	26	8	17	39	36	4

9 Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant och 2 furirer.

9 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapennnderofficer, 1 expedition Bunder officer och 1 uppbördsman
för furage m. m.

Av subalternofficerarna beräknas 18 vara löjtnanter.

Av furirerna beräknas enligt normalorganisationen 13 och vid Wendes
artilleriregemente 14 vara furirer av 1. klassen.

9 Därav 60 man från Gotlands inskrivningsområde och 50 man från fastlandet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 69

För varje regemente beräknas antalet meniga volontärer till 105 samt antalet
beställning sm än enligt försvarsrevisionens förslag.

I likhet med vad försvarsrevisionen föreslagit (Del 1, sid. 417), förutsattes
Gotlands artillerikår komma att under tiden för första tjänstgöringen organiseras
på två batterier. Under repetitionsövningarna böra i enlighet med
1924 års försvarsproposition dessa båda batterier organiseras på fyra pjäser,
varjämte kadrar till ytterligare två batterier böra uppsättas.

Gotlands artillerikår förutsättes vara motoriserad.

Såsom av vidstående tabell framgår, beräknas årskontingenten till linjetjänst
uttagna värnpliktiga i allmänhet till 110 man, nämligen 60 från Gotlands
inskrivningsområde och 50 från fastlandet.

Med avseende å sättet för utbildningens organiserande gäller i tillämpliga
delar vad därom anförts i fråga om fördelningsartilleriregementena.

Befälsbeliovet har beräknats på sätt, nedanstående tabell utvisar.

	Officerare	Under- officerare	Under- befäl	3 hd &. CD
	Överstar	Överste- löjtnanter	Majorer	Kaptener	Subaltern- officerare	Styck- junkare	J Sergeanter	Furirer	Konstaplar	HJ CO 2.0 ph 3 2 8 CD H P P P- ^ CD CD
Personal, tjänstgörande vid bat-teri (skola) inom kåren .........				2	5	2	4	11	13
Regementsofficerare m. fl.........	_	1	_	2	2	1	3	2	1	*) 2
Utom kåren beordrad personal...	—		—	1	5			2
Summa	—	1	—	5	12	3	7	15	14	2
Föreslagen stat.......................	—	1	—	5	12	8	7	15	14	2

*) 1 vapemmderoffioer och 1 expedition sund erofficer.

Av subalternofficerarna beräknas 9 vara löjtnanter.

Av de 15 furirerna torde i enlighet med försvarsrevisionens förslag å staten
5 böra uppföras såsom furirer av 1. klassen och 10 såsom furirer av 2.
klassen.

Antalet meniga volontärer upptages liksom i försvarsrevisionens förslag till 71.

Ävenledes beräknas antalet beställningsmän enligt revisionens förslag, dock
att liovslagarpersonalen ersatts med hantverkspersonal.

Med avseende å såväl den allmänna organisationen av Norrbottens artillerikår
som utbildningens organiserande vid denna kår gäller vad som sagts
om Gotlands artillerikår.

Den inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet
beräknas till 135 man.

Befälsbehovet beräknas i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit.
Detsamma framgår av nedanstående tabell.

Gotlands

artillerikär.

Norrbottens artillorikSr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Arméartilleri regementct.

	Officerare	Under- officerare	Under- befäl	p hd Pa CD

	Överstar	Överste- löjtnantei	Majorer	Kaptener	Subaltern officerare	Styck- junkare	Sergeante	Furirer	Konstapla	H CO &o P5 P O <P CD H t-i p CD
									>4
Personal, tjänstgörande vid b åt-
teri (skola) inom kåren ........	—	—	_	2	4	2	4	10	10	—
Regementsofficerare m. fl.......	—	—	1	1	—	—	1	2	—	02
Utom kåren beordrad personal..	—	—	-	1	5	—	1	2	—
Summa	—	—	1	4	9	2	6	14	10	2
Föreslagen stat..........	—	-	1	4	9	2	6	14	10	2

l) 1 expeditionsunderofficer, tillika vapenunderofficer, och 1 kasernunderofficer, tillika
väbel in. m.

Av subalternofficerarna beräknas 7 vara löjtnanter.

Av furir erna uppföras å staten 5 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontärer beräknas liksom i revisionens förslag till 20.

Antalet beställning smän beräknas på samma sätt som uti revisionens förslag.

I enlighet med vad som föreslagits i 1924 års försvarsproposition, synes
allt för markstrid avsett tungt artilleri — utom de enligt detta förslag fördelningsartilleriregementena
tilldelade 15 cm. haubitsbatterierna — böra
jämte de från ingenjörtrupperna överförda ballongformationerna sammanföras
till Arméartilleriregementet. Detta regemente bör organiseras efter de i
samma proposition angivna grunderna, nämligen på en division om tre 15
cm. haubitsbatterier, en division om två 10 cm. kanonbatterier och en division
om två 21 cm. haubitsbatterier jämte ett direkt under regementschefen
ställt ballongbatteri. Regementet förutsättes i sin helhet bliva motoriserat.

Den inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet
beräknas till 340 man.

Befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

		Officerare		Under- officerare	Under- befäl	\| j P M '' p hj
	Överstar	Överste- löjtnanter	Majorer ... _	Kaptener	Subaltern- officerare	Styckjunkare	Sergeanter	Furirer	Konstaplar	ensionerade derofficerare
j Personal, tjänstgörande vid bat-teri (skola) inom regementet Regementsofficerare m. fl...... Utom regementet beordrad per-sonal .................................	1	1	2	8 2 3	19 1 11	8 2	15 2 3	33 2 4	33 2	b 3
Summa	1	1	2	13	31	10	20	39	35	1 3 j
Föreslagen stat ..................	1	1	2	13	31	10	20	39	35	3

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderoffieer.

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

Av subalternofficerarna beräknas 22 vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas 13 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontär er beräknas till 113.

Antalet beställning smän framgår av tabellen (sid. 73).

I enlighet med såväl 1924 års försvarsproposition som försvarsutskottets
förslag synes den nuvarande Karlsborgs artillerikår böra omorganiseras till
ett iAiftvärnsartilleriregemente. Till detta sammanföras såväl det rörliga som
det fasta luftvärnsartilleriet med därtill hörande från ingenjörtrupperna överförda
belysningsformationer.

Regementet bör såväl under den första tjänstgöringen som under repetitionsövningarna
organiseras på fyra luftvärnskanonbatterier och ett strålkastarbatteri,
och den för det fasta luftförsvaret avsedda personalen bör
under repetitionsövningarna, sedan skarpskjutningar med pjäser avslutats,
under lämplig tid, förslagsvis de två sista veckorna, erhålla sin utbildning
på respektive orter.

Ärskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till 290 man.

I Luftvärnsartilleriregementets stat upptagas endast regementsofficerarna,
underofficerarna samt manskapet. Vid regementet tjänstgörande kompaniofficerare
förutsättas kvarstå vid vederbörligt artilleritruppförband och på
Luftvärnsartilleriregementets stat uppbära arvoden till lönerna motsvarande
belopp.

Det i enlighet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit beräknade
befälsbehovet framgår av nedanstående tabell. * I

!		Officerare		Under- officerare	Under- befäl	B ^
	Överstar	Överste- löjtnanter	Majorer	•p ►tf ct- O tf a>	Subaltern officerare	w $ o Ä tf tf pr p	Sergeante:	Furirer	Konstapla	ensionerade derofficerare
						H a»			n
Personal, tjänstgörande vid bat-
teri (skola) inom regementet	—	—	—	5	20	5	11	18	22	—
\| Regementsofficerare m. fl....... i Utom regementet beordrad per-	1	—	i	2	1	1	2	2	2	‘) 3
sonal .................................	—	—	—	—	—	—	—	3	—	—
Summa	1	—	i	7	21	6	13	23	24	3
1 Föreslagen stat	1	—	i	8	20	G	13	23	24	3

*) 1 biträde ät regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expedition sunderofficer.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
och subalternofficerare har viss jämkning mellan beställningarna inom
dessa personalkategorier företagits.

Subalternofficerarna beräknas samtliga vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas 8 såsom furirer av 1. klassen.

Luftviirns artilleri regoineritet.

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

Bodens

artilleri regemente.

Antalet meniga volontärer beräknas till 74.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen (sid. 73).

I enlighet med 1924 års försvarsproposition, som i detta hänseende tillstyrktes
av försvarsutskottet, synes Bodens artilleriregemente böra under
tiden för den första tjänstgöringen organiseras på tre bataljoner om vardera
två fästningsartillerikompanier. Två bataljoner avses för det fasta och
en för den rörliga bestyckningen. Denna organisation bibehålies under
repetitionsövningarna, därvid dock jämväl forten och vissa permanenta batterier
erhålla bemanning, något som ock tidvis kan vara lämpligt under
första tjänstgöringen.

Den rörliga bestyckningen förutsättes bliva motoriserad.

Ärskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till 360 man. Av denna årskontingent förutsättes hälften inrycka till första
tjänstgöring på hösten under första värnpliktsåret samt den återstående
hälften under andra året.

Utbildningen synes böra organiseras enligt de i nämnda proposition angivna
grunderna.

Befälsbehovet beräknas, på sätt försvarsutskottet föreslagit, enligt nedanstående
tabell.

, 1	Officerare	Under- off.	Under- befäl	§ h3 CL CD
						Styckjunkare
	Överstar	Överste- löjtnanter	Majorer	Kaptener	Subaltern- officerare.	Sergeanter	Furirer	Konstaplar	2, o'' th S3 a cd CD M ►i fo p q_ CD
Personal, tjänstgörande vid batteri (skola)
inom regementet ...............................	—	—	—	6	15	6	12	31	28	—
Regementsofficerare m. fl......................	i	i	2	1	1	1	4	2	2	l)3
Utom regementet beordrad personal ......	—	—	—	3	*''>11	—	3	6	—
Summa	i	1	2	10	27	7	19	39	30	3!
Föreslagen stat	i	i	2	11	26	8	18	39	30	31

*) 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer.

3) Därav 1 löjtnant, adjutant hos kommendanten i Boden.

För erhållande av eu gynnsammare proportion mellan antalet kaptener
och subalternofficerare respektive styckjunkare och sergeanter hava vissa
jämkningar mellan beställningarna inom dessa personalkategorier företagits.

Av subalternoffieerarna beräknas 18 vara löjtnanter.

Av furirerna upptagas i staten 13 såsom furirer av 1. klassen.

Antalet meniga volontärer beräknas till 105.

Antalet beställningsmän framgår av tabellen (sid. 73).

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande artilleriets organisation, hava
nedanstående personalstater för de olika artilleri truppförbanden upprättats.

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Artilleriet.

7:s

				—			—
							Under-
1		Officerare		office-			Manskap (utom musikmanskap)			*0
							rare														a> : o 1
1						C B & CD			Underbefäl		Beställningsmän	o 1 o CD B g
																						O- 1
	O:	O: < CD g in		r?	.o:	jO: B P	02	o2	Furirer		** O	Sjukvårds- manskap	Hovslagar-manskap	Hantverks- manskap	S i
	CD	o		►c	a~	O	>zr.	er;			*	O	rej			B-			*1			<D 1
	03	--Ti.		CD	p			p			o		B			B			B
	P B	B 1 o	CD B	CD		o 0 B- p: B 1	p ►1 CD	o ►i	t—1 pr p ce CD	tO E p 00 00	OT c-f- P •d p” ►1	>1 CD B	B CD B to pr	w O B M P	Meniga	b’ CD B CO E	O B P »d	Meniga	b’ CD B to E	w o B in P	Meniga	3 o CD B P B
						p ►i			B	B			CD	B		p CO CO CD	B		p cn 00	B
																B			3
Svea artilleriregemente	1	i	2	11	18	8	8	17	13	26	36	105	1	2	3	1	3	4	1	2	2	4
Göta artilleriregemente Wendes artillerirege-	1	i	2	11	18	8	8	17	13	26	36	105	1	2	3	1	3	4	1	2	2	4
	1	i	2	11	18	8	8	18	14	27	36	105	1	2	3	1	3	4	1	2	2	4
Norrlands artillerirege-
	1	i	2	11	18	8	8	17	13	26	36	105	1	2	3	1	3	4	1	2	2	4
Gotlands artillerikår......		i		5	9	3	3	7	5	10	14	71	1	1	1				2	*)2	2	2
Norrbottens artillerikår	—	—	1	4	7	2	2	6	5	9	10	20	—	1	1	—	1	1	—		—	2
Arméartilleriregementet Luftvärns artillerirege-	1	i	2	13	22	9	10	20	13	26	35	113	1	2	2	—	—	—	2	4	3	3
	1	_	1	8	20	_	6	13	8	15	24	74	1	1	1	_	_	_	2	3	2	3
Bodens artillerirege-
mente .....................	1	i	2	11	18	8	8! 18	13	26	30	105	1	2	3	_	—	—	2	3	3	3
Summa personal2)	7	7	14	85	148 54	61 133	97 191257	CO o w>	1 ! ''8	15	20	; 4	13	17	12	20	18	29

'') Därav 1 utbildad även som hovslagare.

s) Av denna personal äro följande beställningar överförda från fortifikationens (ingenjörtruppernas)
stat, nämligen:

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnantei-), 1 fanjunkare (styckjunkare), 2 sergeanter, 3 furirer,
5 korpraler (konstaplar) och 17 meniga volontärer för ballongformationerna samt

1 kapten, 2 löjtnanter (underlöjtnanter), 1 fanjunkare (styckjunkare), 3 sergeanter, 1 furir,
-t korpraler (konstaplar) och 15 meniga volontärer för belysningsformationerna.

Summa 2 kaptener, 4 löjtnanter (underlöjtnanter), 2 fanjunkare (styckjunkare), 5 sergeanter,
4 furirer, 9 korpraler (konstaplar) och 32 meniga volontärer för ballong- och belysningsformationerna.

5. Ingenjörtrupperna och fortifikationen.

Till ingenjörvapnet, sådant detsamma blivit genom 1914 års härordning
sammansatt, räknas dels fortifikationen, omfattande officerare och underofficerare
samt erforderlig civilmilitär och civil personal under chefskap av
en officer av generalitetet, dels ock ingenjörtrupperna, omfattande personalen
av manskapsgrad, likaledes stående under fortifikationsgeneralens
chefskap.

Med bortseende från läkar-, veterinär-, ecklesiastik- och musikpersonalen,
ingår i fortifikationen följande, å en gemensam stat uppförda personal, nämligen
:

Officerare:

3 överstar, 58 kaptener,

4 överstelöjtnanter, 66 löjtnanter och

10 majorer, 32 underlöjtnanter och fänrikar.

Ingenjör trupperna.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

Underofficerare:

49 fanjunkare och
98 sergeanter.

Civilrailitär personal:

11 fortifikationskassörer,

5 departementsskrivare,

5 gevärshantverkare,

6 tygverkmästare,

27 tyghantverkare och
5 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid ingenjörtrupperna
och dels vid fortifikationens huvudstation samt vissa staber.

Enligt 1914 års härordning skola ingenjörtrupperna organiseras å fem
särskilda kårer, nämligen Svea och Göta ingenjörkårer, Fälttelegrafkåren
samt Bodens och Norrlands ingenjörkårer.

Yardera av Svea och Göta ingenjörkårer skall enligt härordningen organiseras
å kårstab samt fyra fältingenjörkompanier, ett fästningsingenjörkompani
(avsett för Vaxholms respektive Karlskrona kustfästning), ett park(brokolonn-)kompani
och ett tyg-(belysnings- och minör-)kompani.

Enligt härordningen skola ifrågavarande två kårer hava följande manskapspersonal,
nämligen:

Svea ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

11 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

18 vicekorpraler,

95 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,
G liantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

2 gevärshantverkarvicekorpraler,
1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårclsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.

Göta ingenjörkår:

6 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

85 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 liantverkskorpraler,

7 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,

2 gevärshantverkarsoldater,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårds vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.

På grund av lokala förhållanden ävensom talrika vakanser hava vid vardera
av Svea och Göta ingenjörkårer hittills uppsatts endast tre fältingenjörkompanier.

På grand därav att kasernetablissementet för Norrlands ingenjörkår ännu
icke uppförts, har denna kår icke kunnat organiseras, utan är det för kåren
avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på Svea och Göta ingenjörkårer.
I och för liandhavande av kårens till Östersund redan förflyttade materiel
— de större förrådsbyggnaderna hava nämligen kommit till utförande ■—

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

liar dock en mindre kontingent sedan år 1920 varit förlagd till Jämtlands
fältjägarregementes kasernetablissement i Östersund.

Fälttelegraf kåren, vilken är avsedd för armén i dess helhet, är organiserad
å kårstab samt två fälttelegrafkompanier, ett radiokompani, ett ballongkompani,
ett flygkompani, ett parkkompani och ett tygkompani. Därjämte
tillkommer ett detachement i Boden.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

10 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

25 vicekorpraler,

125 volontärer,

2 hantverksfurirer av 1. klassen,
2 hantverksfurirer av 2. klassen,

11 hantverkskorpraler,

16 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårds furir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvår ds vicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och
1 hovslagarsoldat.

1 gevärshantverkarkorpral,

Bodens ingenjörkår, vilken är avsedd för Bodens fästning, skall enligt
1914 års härordning organiseras å kårstab samt fyra fästningsingenjörkompanier
och ett tyg-(minör-, belysnings- och park-)kompani.

Kårens fast anställda manskapspersonal utgöres av:

3 furirer av 1. klassen,

6 furirer av 2. klassen,

10 korpraler,

9 vicekorpraler,

60 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

6 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat och
1 liovslagarvicekorpral.

5 hantverkskorpraler,

Organisationen är ännu icke helt genomförd. Av samma skäl, som anförts
i fråga om Svea och Göta ingenjörkårer, hava sålunda hittills endast
två fästningsingenjörkompanier kunnat organiseras.

Norrlands ingenjörkår skall enligt härordningen organiseras på kompanier
på enahanda sätt som Svea och Göta ingenjörkårer, dock att något fästningsingenjörkompani
icke uppsättes.

Kårens fast anställda manskapspersonal är bestämd sålunda:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

75 volontärer,

1 hantverksfurir av 1. klassen,
1 hantverksfurir av 2. klassen,

4 hantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler,

1 gevärshantverkarkorpral,

1 gevärshantverkarvicekorpral,
1 gevärshantverkarsoldat,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral och

2 hovslagarsoldater.

Departements•
chefen.
Ingenjörtrupperna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Ingenjör trupp erna förutsättas enligt den i det föregående lämnade redogörelsen
för »Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband»
komma att utgöras av två fältingenjörkårer (Svea och Göta, förlagda till Stockholm
och Linköping), Fälttelegrafkåren (Stockholm) samt Bodens ingenjörkår.

Svea ingenjörkär organiseras på kårstab, två fältingenjörkompanier, två
krigsbro (park-)kompanier, ett fästningsingenjörkompani (Vaxholm) samt ett
tyg-(minör-)kompani.

Göta ingenjörkår organiseras på kårstab, tre fältingenjörkompanier, ett
krigsbro-(park-)kompani, ett fästningsingenjörkompani (Karlskrona)1) samtett
tyg-(minör-)kompani.

Fälttelegraf kår en organiseras på kårstab, två fälttelegrafkompanier, två
radiokompanier samt ett tygkompani.

Sodens ingenjörkår organiseras på kårstab, ett fältingenjörkompani, ett
fästningsingenjörkompani, ett kngsbro-(park-)kompani, ett telegraf kompani
samt ett tyg-(minör-)kompani.

Ingenjörtrupperna räkna alltså tillhopa 22 kompanier.

Den vid ingenjörtrupperna inskrivna årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet uppgår till 1,110 man, fördelade på sätt nedanstående
tabell utvisar.

K å r	Fältingenjör- tjänst	Fftstnings- ingenjör- tjänst	Telegraf-tj änst	i Summa f
Svea ingenjörkår ...............	280	50		— 330 i
Göta ingenjörkår..............	240	50	_	290
Fälttelegr afkåren .......	—	_	210	210 1
Bodens ingenjörkår . .	135	70	75	280 j
. Summa	655	170	285	1110 \|

För ifrågavarande manskap bör utbildningen i allmänhet ordnas kårvis
Utbildningen av studenter och likställda förutsättes huvudsakligen bliva
organiserad efter samma grunder, som av försvarsrevisionen föreslagits, med
den skillnad, som betingas av den i det föregående föreslagna uppdelningen
av första tjänstgöringen i tvenne omgångar.

I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna organisation
och utbildningens ordnande, beräknas befälspersonalen för den vid
kårerna anordnade utbildningen på sätt nedanstående tabell utvisar.

j Kår	Officerare	Under- officerare	Underbefäl
Subaltern- officerare Kaptener	Fanjunkare	1 Sergeanter	I Furirer \|	Korpraler	Vice- korpraler
\| Svea ingenjörkår ............	7 I 12	7	11	19	15	15 !
Göta ingenjörkår ........................	7 ; 12	7	11	17	13	13 !
Fälttelegrafkåren ...... ''	5 j 10	5	10 ;	18	16	15
Bodens ingenjörkår .	5 \| 9	5	8 i	12	U	10
Summa	24 j 43	24	40 :	66	55	53

0 Gemensam förläggning med infanteridetachementet i Karlskrona.

Kanyl. Muj.ts proposition nr 00.

Beliovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. torde böra beräknas
enligt de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 439) angivna grunderna. Av
trupp förban dens nu förutsatta organisation och förläggning betingas dock
vissa skiljaktigheter.

Såsom uppbördsman för å Laxön och i Östersund förvarad ingenjör- och
intendenturmateriel samt såsom tillsyningsman över byggnaderna därstädes
synes vidare böra beräknas å vardera platsen en pensionerad underofficer.
Den hittillsvarande tillsyningsmannen å Laxön blir på grund härav överflödig.

Nedanstående tabell innehåller en sammanfattning av det ovan beräknade
befälsbehovet:

	Officerare	Under- officerare	Underbefäl	p hj i
i	g5! cd g g g. ® M 1	K P ►d CD P CD d	3* c o P CD 2 g © ?	1. P P P71 P d CD	w CD ►i ers CD p P et* CD d	P d# d* CD d	w O ►3 n cd	< o'' O K o ''d ►d d P CD d	a- cd ; CD P K ® o p> p CD CD , CD d i j -1 P P pJ % CD CD
Svea Ingenjörkår.									j
j i Kompanier och skolor....................		7	12	7	11	19 1	15	15 2
j Regementsofficerare m. fl................	2	1	1	1	3	2	b 3

j Tillhopa i	2	8	w	8	14	20	17	17	3
Göta ingenjörkår.
i Kompanier och skolor .........			12	7	11 3	17 1	13 2	13 2
1 Regementsofficerare m. fl................	2	1	1	i	S)1

Tillhopa	2	8	13	8	14	18	15	15	1
Fälttelegraikåren.
Kompanier och skolor.........		5	10 1	5	10 3	18 1	16 2	15 2\|
Regementsofficerare m. fl.	2	i	i	a) 1

Tillhopa	2	6	11	6	13	19	18	17	1
Bodens ingenjörkår.
j Kompanier och skolor . ...		5	9	5	8 3	12 1	11 2	10 2
! Regementsofficerare m. fl.	2	1	i	i	2) 1
\| & ..............
Tillhopa	2	6	10	6	11	13	13	12	1
1 Summa	8	28	47	28	52	70	63	61	6

1) 2 tillsyningsman — 1 å Laxön och 1 i Östersund —- samt 1 biträde åt regementsintendenten.

2) Biträde åt regementsintendenten.

Officerare och underofficerare böra liksom hittills uppföras å en för fortifikationen
i dess helhet gemensam stat samt underbefäl å särskilda stater
för de olika truppförbanden.

Antalet meniga volontärer ävensom beställningsmän böra beräknas efter
samma grunder som enligt revisionens förslag med de jämkningar, som betingas
av den förutsatta organisationen och förläggningen. I det beräknade

Fortifika tionen.

78 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

behovet av hantverksmanskap ingår även erforderligt underbefäl för tygkompanierna.

Det för de olika kårerna beräknade manskapet framgår av efterföljande
tabell. I denna angives även, huru det för truppförbanden beräknade antalet
furirer bör uppdelas.

K A r	> Furirer 1. klassen	\ Furirer 2. klassen	Korpraler	< Vicekorpraler	<1 O O 0 e+- S* •-* <t>	Sjukvårds- manskap	Hov- slagar- manskap	Vapen- hant- verkar- manskap		Hantverks- manskap	I
Furirer 2. klass.	Korpraler	Vicekorpraler	Meniga	Korpraler	Vicekorpraler	Meniga	Korpraler	Vicekorpraler	Meniga	Furirer 1. klass.	1 Furirer 2. klass.	Korpraler	Vicekorpraler	Meniga
Svea ingenjörkår	7	13	17	17	94	1	1	1	2	1	1	2	1	1	1	1	2	3	3	8''
Göta ingenjörkår	6	12	15	15	83	1	1	1	1	1		1	1	—	1	1	2	3	8	81
Fälttelegraf-
kåren ............	6	13	18	17	95	1	1	1	2	1	1	1	1	1	1	1	3	6	5	12
Bodens ingenjör-
kår ..............	4	9	13	12	66	1	1	1	1	1	—	1	1	1	1	1	2	3	3	8:
Summa	23	47	63	61 3381 4	4	4	6	4	2	5	4	3	4	4	9	15	14	36

Den vid kårerna erforderliga civilmilitära personalen beräknas i tillämpliga
delar enligt försvarsrevisionens förslag.

Som teknisk expert vid radiolaboratorium (montering, undersökning och
underhåll av samt försök med radiomateriel) bör vid Fälttelegrafkåren anställas
en å fortifikationens gemensamma stat uppförd radioingenjör.

Nämnda personalbehov framgår av nedanstående tabell.

K å r	Radio- ingenjör	Fortifika- tions- kassör	Vapen- hant- verkare	Tygverk- mästare	Tygnant- verkare	Förråds- vakt- mästare
Svea ingenjörkår ...............		i	1	2	5	1
Göta ingenjörkår ................	—	i	1	2	5	1
Fälttelegrafkåren..................	i	i	1	2	5	1
Bodens ingenjörkår .............	—	i	1	2	5	1
Summa	i	4	4	8	20	4

Förutom den för ingenjörtrupperna erforderliga personalen kräves viss
personal dels för fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens fortifikationsdepartement,
dels för ingenjörstaberna i fästningarna, dels för arméfördelningsstaberna
och dels för militärbefälhavarens å Gotland stab.

För behovet av officerare vid fortifikationens huvudstation och arméförvaltningens
fortifikationsdepartement har redogörelse lämnats i det föregående.

I övrigt bör det här avsedda personalbehovet i tillämpliga delar beräknas
i enlighet med 1924 års försvarsproposition och försvarsutskottets förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. '' 79

Tillägget för utom fortifikationen beordrad personal beräknas uppgå till
1 kapten, 20 subalternofficerare och 1 fanjunkare.

8 a m in a n f a 11 n i n g.

Å fortifikationens gemensamma stat uppföres den personal, som framgår
av följande tabell.

	Officerare	j Under-1 office-rare \|		Civilinilitär personal		i Civil \| personal	Arvo- ! den åt j pensio-nerade
	Regements- officerare	Kaptener	Subaltern- officerare	Fanjunkare	Sergeanter	Radioingenjörer	Fortifikations- kassörer	Departements- skrivare	Vapen- hantverkare	Tygverk- mästare	Tyghant- verkare	i Förråds- ! vaktmästare	: Expeditionsvakt !	officerare	j underofficerare
Ingen j örtrupperna	8	28	47	28	52	1	4		4	8	20	4			'')6
Fortifikationens hu-vudstation.........	3	7	5				1	i					i	aj2	3)2
Arméförvaltn. forti-fikationsdep.......	1	2	_	_	_									3)2
Ingenjörstaber i fästningar.........	3	2	2	2	8	_	3	_		_	_				3)3i
Arméfördelnings-staber...............		4			-		-								j
Utom fortifikatio-nen kommende-rade ................		1	20	1
Summa	15	44	74	31	60	1	B	i	4	8	20	4	i	2	13\|
Föreslagen stat	15	44	74	31	G0	1	8	i	4	8	20	4	i	2	13

'') 4 biträden åt regementsintendenterna, 2 tillsyningsman (1 å Laxön och 1 i Östersund).
a) 1 expeditionsofficer och. 1 bibliotekarie.

3) Expeditionsunderofficerare.

Av subalternofficerarna beräknas 52 vara löjtnanter.

Av de 15 regementsofficerarna böra i staten 3 upptagas såsom överstar,
4 såsom överstelöjtnanter och 8 såsom majorer.

I enlighet med vad sålunda anförts har upprättats nedanstående

Förslag

till

Personalstat

för officerare och underofficerare med vederlikar m. fl. vid fortifikationen.

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter och
22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och
60 sergeanter.

Civilinilitär personal:
1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 departementsskrivare,
4 vapenkantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tygkantverkare ock
4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

4 biträden åt regementsintendeu terna,

2 tillsyningsmän (å Laxön ock i Öster CiTil

personal: sund) samt

1 expeditionsvakt. 7 expeditionsunderofficerare.

Personalstaterna för de särskilda kårerna äro angivna å sid. 78).

6. Trängtrupperna.

Enligt 1914 års kärordning består trängen av sex särskilda kårer, en för
varje arméfördelning, nämligen Svea, Göta ock Norrlands trängkårer, Skånska
trängkåren samt Västmanlands ock Östgöta trängkårer. Varje trängkår är
i fred organiserad å kårstab samt två trängkompanier ock ett sjukvårdskompani.

Den fast anställda personalen vid trängen — frånsett läkar-, veterinär-,
ecklesiastik- ock musikpersonal •— skall enligt den ännu icke fullt genomförda
organisationen utgöras av:

dels följande å en för vapnet i dess kelliet gemensam stat uppförd personal,
nämligen:

Officerare:

1 överste ock inspektör,

3 överstelöjtnanter,

3 majorer,

26 kaptener1),

36 löjtnanter ock
12 underlöjtnanter ock fänrikar.

Underofficerare:

25 fanjunkare* 2) ock
61 sergeanter3).

Civilmiiitiir personal:

184) liantverkare ock
6 förrådsvaktmästare,

dels ock vid var ock en av de sex kårerna följande personal, nämligen:

Underbefäl och meniga: Beställningsmän:

4 furirer av 1. klassen, 1 kovslagarkorpral ock

8 furirer av 2. klassen, 1 liovslagarvicekorpral.

14 korpraler,

13 vicekorpraler ock
21 volon tärer.

Av den i det föregående lämnade redogörelsen för »Härens organisation
i fred på liögre ock lägre truppförband» framgår, att trängtrupperna förutsättas
komma att utgöras av fyra kårer, nämligen Svea trängkår (Linköping),

*) Staten för budgetåret 1924—1925 upptager 29 kaptener.

s) » » » » — » » 30 fanjunkare.

s) » » » » —• » » 62 sergeanter.

4) » » » » — » » 23 hantverkare.

Kungl. Maj:ta proposition nr 50. 81

dötu, trängkår (Skövde), Norrlands trängkår (Sollefteå) och Skånska trängkåren
(Hässleholm).

I enlighet med de allmänna grunder för trång kårernas organisation, som angivits
av försvarsrevisionen samt senare blivit tillämpade uti 1924 års försvarsproposition
och tillstyrkta av försvarsutskottet, torde vid varje trängkår böra
organiseras ett träng- och ett sjukvårdskompani. Härutöver upptog revisionens
förslag liksom 1924 års försvarsproposition ett bilkompani vid vardera
av Svea och Norrlands trängkårer. Försvarsutskottet beräknade endast ett
bilkompani vid Svea trängkår. Med hänsyn till omfattningen av den nu
föreslagna organisationen anser jag mig dock i enlighet med 1924 års försvarsproposition
böra förorda organiserandet av ännu ett sådant kompani,
nämligen vid Norrlands trängkår.

Arskontingenten till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet beräknas
till sammanlagt 1,050 man, vilken styrka förutsättes bliva fördelad på de
olika tjänsterna enligt efterföljande tabell.

Svea trängkår ............ Göta träogkär ............ Norrlands trängkår......... Skånska trftngkåren.........	Inskrivna värnpliktiga	Summa
Träng-tj änst	Sjukvårds-t j änst	. Biltjänst
100 100 100 100	100 100 100 100	125 125	325 200 325 200
Summa	400	400	250	1050

Av detta manskap uttagas 20 % till underbefäl eller fackmän.

Vad beträffar utbildningen av ifrågavarande värnpliktiga liksom av studenter
och likställda, synes densamma böra ordnas i tillämpliga delar i enlighet
med de grunder, som angivas uti 1924 års försvarsproposition med
de jämkningar, som erfordras till följd av föreslagna ändringar i avseende
på utbildningstidens längd och förläggning.

IJefälshehovet för den kårvis anordnade utbildningen beräknas i huvudsaklig
överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag, på sätt nedanstående
tabell utvisar.

»	Kaptener	Subal- tern- officerare	Fanjun- kare	Sergean- ter	Furirer	Korpraler
Vid varje trängkompani.......	1	3	1	3	4	4
Yid varje sjukvårdskompani	1	2	1	2	3	4
Vid varje bilkompani...........	1	2	1	1	2	3

Behovet av regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. beräknas i överensstämmelse
med av revisionen angivna grunder.

Det beräknade befälsbehovet framgår av nedanstående tabell.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 6

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1	Officerare	Under- officerare	Under- befäl	a
	Regements- officerare	Kaptener	Subaltern- officerare	Fanjunkare	Sergeanter	Furirer	Korpraler	''ensionerade derofficerare
Tränginspektionen ..................... Regementsofficerare m. fl............ Personal, tjänstgörande vid kom-pani (skola) inom kårerna......... Utom kårerna beordrad personal	^ i i	1 4 10 3	4 24 9	4 10	12 22 6	4 32 16	_ — 38	1 1
Summa	5	18	37	14	40	52	38	13
Föreslagen stat	5	18	87	18	36	52	38	13

*) Expeditionsunderofficer.

») 4 biträden åt regementsintendenterna, 4 vapenunderofficerare samt 4 uppbördsman
för furage m. m.

I och för erhållande av en gynnsammare proportion mellan antalet fanjunkare
och sergeanter har viss jämkning mellan beställningarna inom dessa
personalkategorier företagits.

Av regementsofficerarna beräknas 1 vara överste och inspektör, 2 överstelöjtnanter
och 2 majorer.

Av snlialternofficerarna beräknas 26 vara löjtnanter.

Av furirerna beräknas 18 vara furirer av 1. klassen.

Antalet vicekorpraler, meniga volontärer och beställning smän har beräknats
enligt av försvarsrevisionen angivna grunder. Med hänsyn till behovet av
vapenhantverkare, särskilt för vården av kulsprutor m. m., har dock en
vapenhantverkarkorpral uppförts för varje trängkår. Det beräknade behovet
framgår av tabellen (sid. 86).

Den civilmilitära personalen har beräknats såsom revisionen föreslagit med
tillägg av 2 hantverkare, avsedda för bilkompanierna vid Svea och Norrlands
trängkårer.

Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts rörande trängtruppernas organisation,
har upprättats nedanstående förslag till personalstater dels för#officerare och
underofficerare med vederlikar m. fl. vid trängen och dels för de särskilda
trängkårerna.

Kanyl. Maj:ts proposition nr DO.

		Officerare		Under- officerare	M	a n s	kap (utom	musikmanskap)	Civil- militär personal
		O:		W p 83	k-t b"	cj B ja. CD			Underbefäl		Bestiillnings- män	Förråde-ocli hant-verks-staten
	C: ■<	CD	fp	pl O:	^3	H OQ	Furirer			©_ O	** p	Hovslagar manskap
	■-i i/j CD	<©: c-t- 3 P 3 CD N	o ►i CD ►1	CD 3 CD H	b rf CD B	Sr S P 3 * CD ►1 O CD tr	B pr P B O	P 3 CD B	1. klassen	pr 70 CA tA CD	Korpraler	icekorpraler	p: CD *-<	penhantverkar- korpraler	Korpraler	Vicekorpraler	Hantverkare	Förråds- vaktmästare
Trängens gemensam-ma stat ...............	1	2	2	18	2G	ii	18	36									14	4
Svea trängkår .........									5	9	n	ii	1?	i	i	i	—	—
Göta trängkår ......									4	8	8	9	13	i	i	i	—	—
Xorrlands trängkår ...									5	9	11	11	17	i	i	i	—	—
Skånska -triingkåren ..								—	4	8	8	9	13	i	i	i	—	—
Summa	1	2	2	18	26	ii	18	36	18	34	38	40	60	4	4	4	14	4

7. Intendeuturtrupperna och intendenturkåren.

Enligt nuvarande organisation utgöres intendenturkårens fast anställda
personal — frånsett den å staten för generalitetet uppförde generalintendenten
— av följande kategorier, nämligen:

Officerare:

3 överstar,

5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

88 kaptener och
12 löjtnanter.

Underofficerare:

79 förvaltare och
16 sergeanter.

Manskap:

10 furirer av 1. klassen och
15 furirer av 2. klassen.

Civilmilitär personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Ifrågavarande personal är placerad till tjänstgöring dels vid intendenturtrupperna
och dels vid arméns centralstyrelse, staber, regementen och kårer,
intendenturförråd, förplägnadsanstalter o. s. v.

Före antagandet av 1914 års härordning funnos icke några särskilda intendenturtrupper.
De värnpliktiga, vilka enligt gällande planer voro avsedda
att vid mobilisering ingå i intendenturformationer, inskrevos vid trängen i
förvaltningstjänst och utbildades dels vid de till de centrala intendenturförråden
i Stockholm, Karlsborg och Boden förlagda fasta intendenturskolorna
och dels vid en till Västernorrlands regemente tillfälligt sammandragen
intendenturskola.

■

13 J

Nuvarande

organisation.

Intendentur.

trupperna

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Genom 1914 års härordning blevo emellertid självständiga intendenturtrupper
om tillhopa fyra kompanier organiserade. Härordningsbeslutet innebar
sålunda, att de förutvarande intendenturskolorna skulle förändras till
fast organiserade kompanier, att den för dessa avsedda aktiva personalen i
dess helhet skulle uppföras å intendenturkårens stat, samt att de värnpliktiga
skulle direkt inskrivas vid intendenturtrupperna. Med avseende å kompaniernas
förläggning vidtogs ingen annan ändring, än att kompaniet i
Sollefteå skulle förläggas till Östersund, sedan den tillämnade förplägnadsanstalten
därstädes blivit färdigställd.

I enlighet härmed utgöras intendenturtrupperna för närvarande av fyra
kompanier, nämligen:

första kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Stockholm,
andra kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet å Karlsborg,
tredje kompaniet, förlagt till centrala intendenturförrådet i Boden och
fjärde kompaniet, för närvarande förlagt å Sollefteå läger, men avsett att
förläggas till förplägnadsanstalten i Östersund.

Den för intendenturkompanierna avsedda, å intendenturkårens stat uppförda
personalen är enligt härordningsbeslutet beräknad till:

4 kaptener, kompanichefer,

3 löjtnanter,

4 förvaltare,

4 sergeanter och
25 furirer.

Som förut nämnts, böra intendenturtrupperna organiseras å tre kompanier,
vilka förläggas i Stockholm, Karlsborg och Boden.

I det föregående har angivits, att årskontingenten till linjetjänst uttagna
värnpliktiga i allmänhet beräknas till sammanlagt 350 man. Denna styrka
bör fördelas på de olika kompanierna efter ungefärligen samma grunder,
som i 1924 års försvarsproposition föreslagits. Utbildningen bör likaledes
i stort sett anordnas på sätt i nämnda proposition förutsatts. De värnpliktiga
böra alltså inkallas till fullgörande av första tjänstgöring med en
mindre del på hösten första året samt med huvuddelen på våren andra året.
För tjänsten vid förplägnadsanstalterna böra till ersättningsreserven uttagna
värnpliktiga, i enlighet med vad revisionen förutsatt, året om befinna sig i
tjänstgöring vid nämnda anstalter.

Utbildningen av studenter och likställda bör ordnas enligt samma grunder
som för närvarande.

Det fast anställda manskapet rekryteras endast av sådant underbefäl, som
redan erhållit furirs- eller högre utbildning. Detta manskaps intendenturutbildning
synes böra äga rum, på sätt i ovannämnda försvarsproposition
föreslagits.

Befäl sbehovet vid intendenturtrupperna beräknas enligt de grunder, som
angivits i 1924 års försvarsproposition och som av försvarsutskottet lämnats
utan erinran.

Ktmgl. Maj:ts proposition nr ■'')(). 85

För intendenturtrupperna beräknas alltså följande befälspersonal, nämligen
:

3 kaptener,

4 löjtnanter,

3 fanjunkare,

7 sergeanter och

22 furirer.

Denna personal bör såsom hittills uppföras på intendenturkårens stat.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag böra vissa i det följande
närmare angivna intendenturbefattningar för vinnande av besparingar
upprätthållas av pensionerad personal med arvode.

Inom centralstyrelsen tjänstgör för närvarande intendenturpersonal dels i
intendenturstaben, dels i arméförvaltningens intendentsdepartement, dels ock
i arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

I fråga om personalbehovet vid centralstyrelsen ansluter jag mig till 1924
års av försvarsutskottet i detta hänseende tillstyrkta försvarsproposition.

För arméförvaltningens intendentsdepartement beräknas alltså 3 regementsofficerare,
6 kaptener, 2 löjtnanter, 2 departementsskrivare, 2 pensionerade
officerare och 4 pensionerade underofficerare.

Personalbehovet vid intendenturstaben har i det föregående angivits till
1 regementsofficer, 4 kaptener, 2 löjtnanter, 1 pensionerad underofficer och
1 expeditionsvakt.

Som i det föregående ävenledes omförmälts, avses för sjukvårdsstyrelsen
icke någon aktiv intendenturpersonal.

För centralstyrelsen i dess helhet bör alltså följande personal beräknas:

4 regementsofficerare,

10 kaptener,

4 löjtnanter,

2 departementsskrivare och

1 expeditionsvakt.

Dessutom böra å intendenturkårens stat upptagas skäliga arvoden åt 2
pensionerade officerare och 5 pensionerade underofficerare.

I fråga om fordelningsintendenturerna förutsattes ingen annan förändring,
än att de som expeditionsbiträden avsedda underofficerarna på stat utbytas
mot pensionerade underofficerare med skäliga arvoden.

Varje fördelningsintendentur bör alltså bestå av:

1 regementsofficer (fördelningsintendent) och

1 kapten (expeditionsintendent).

Å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner bör härjämte
för varje fördelningsintendentur ett skäligt arvode uppföras åt en pensionerad
underofficer såsom expeditionsunderofficer.

Med hänsyn till den förutsatta utredningen rörande förvaltningens allmänna
organisation ifrågasattes icke för närvarande någon förändrad organisation
av fästnings intendenturen i Boden. Personalbehovet beräknas till:

Intendentur kåren.

Departementschef
m.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

1 regementsofficer (fästningsintendent),

1 löjtnant (adjutant) och

1 förvaltare (uppbördsman vid fästningsmagasinet).

Å kommendantskapets stat uppföres därjämte arvode för 1 pensionerad
underofficer, biträde i fästningsintendenturen.

In fonden turpersonalen vid Gotlands trupper beräknas till

1 regementsofficer (stabs- och regementsintendent) samt

2 förvaltare, 1 vid vardera Gotlands infanterikår och Gotlands artillerikår.
A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner uppföras

därjämte arvoden för 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer,
biträden åt stabsintendenten, samt 1 pensionerad underofficer, förrådsförvaltare
vid intendenturförrådet vid Tingstäde.

Personalbehovet för arméns centrala intendenturförråd m. m. beräknas
sålunda:

		Arméns	intendenturförråd		Arméns	\|
						bekläd-	Summa
	Stock-	Karls-	t» ,	Öster-	Hässle-	nads-
	holm	borg		Sund	holm	verkstad
• Regementsofficerare .........	1	1	1				1 ! 3 1
Kaptener ........................	1	1	1	—	—	2	5
Förvaltare........................	3	3	2	1	1	1	11
Sergeanter ................	1	1	1	—	—	—	o i O
Pensionerade underoffice-							1
rare............................	1	1	—	—	—	—	2

För varje truppförband utom Gotlands infanteri- och artillerikårer beräknas
1 kapten såsom regementsintendent och 1 förvaltare såsom förrådsförvaltare.
För detachementet i Karlskrona avses 1 kapten såsom regementsintendent.

För upprätthållande av redogör arbefattningarna vid generalstaben, krigsskolan
och garnisonssjukhuset i Stockholm beräknas i stället för aktiv personal pensionerade
officerare med arvoden.

Den för arméns truppförband erforderliga personalen ur intendenturkåren
beräknas sålunda:

för samtliga infanteriregementen och detachementet
i Karlskrona.................. 19 kaptener och 18 förvaltare

»	» kavalleriregementen............	.......... 4	»	» 4	»
»	» artilleriförband....................	.......... 8	»	» 8
»	» ingenjörkårer........................	.......... 4	»	» 4	»
»	» trängkårer ..........................	.......... 4	»	» 4	»

eller tillhopa 39 kaptener och 38 förvaltare.
Sammanfattning.

I enlighet med vad sålunda anförts, beräknas personalstaten för intendenturkåren
sålunda:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 87

Intendenturkåren.

	Officerare	Under- officerare	Furirer	Civil-militär och civil personal	Pen- sione- rade
	Överstar	Överste- löjtnanter	Majorer	Kaptener	Löjtnanter	Förvaltare	Fanjunkare	Sergeanter	1. klassen	2. klassen	Leparteraents- skrivare	Expeditions- vakt	officerare	underofficerare
j Intendenturtrupperna .... i Centralstyrelsen ............ ''< Fördelningsintenden- \| turerna *) .................. Fästningsintendenturen i Boden 2)..................... Stabsintendenturen på Gotland samt Gotlands trupper s) .................. Arméns centrala inten-denturförråd m. m. ... Kegements- och kårinten-denturerna4) ...............	4 4 1 1 3	3 10 4 5 39	4 4 1	1 2 11 38	3	7 3	n	ii	2 _	i __	2	5 j j 2
Summa	13	61	9	52	3	10	ii	n	2	i	2	7
Föreslagen stat	O	5	8	59	9	50	5	10	ii	ii	2	i	2	7

4) Därjämte arvoden åt 4 pensionerade underofficerare, å staten för arméfördelnings
staber, militärbefäl och inspektioner.

2) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer å kommendantskapets stat.

3) Därjämte arvoden åt 1 pensionerad officer och 2 pensionerade underofficerare å
staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

4) Därjämte arvode åt 1 pensionerad underofficer såsom förrådsförvaltare vid detachementet
i Karlskrona å staten för Kronobergs regemente.

Såsom av tablån framgår, har — för vinnande av något gynnsammare pro.
portion emellan antalet regementsofficerare och kaptener — 2 kaptensbeställningar
ansetts böra utbytas mot regementsofficersbeställningar. Därjämte
hava 2 förvaltarbeställningar utbytts mot fanjunkarbeställningar för ernående
av en lämplig proportion emellan antalet fanjunkare och sergeanter.

G. Arm émnsikeii.

Enligt den av 1905 års riksdag antagna, ännu gällande organisationen av Nuvarande
armémusiken skola vid de olika truppförbanden finnas särskilda beställ- organisation.
ningar för musikpersonal till det antal, nedan intagna tablå utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvars revisionen.

	Musik-fanjun-kare eller musik-styck-j unka-re.	Rege- ments- trum- slaga- re.		Trumslagare eller horn-blåsare (trumpetare).
Truppslag.	Mu- sik- serge- anter.	Furi- rer av 2. klass.	Korpra- ler (kon- stap- lar).	Vice- korpra- ler (vice- kon- stap- lar).	Meni- ga.	Sum- ma musik- perso- nal.
Infanteriet.
Vid vartdera av Svea och Göta
livgarden........................	1	1	10	4	4	4	12	36
Vid vartdera av Karlskrona och Vaxholms grenadjärregemen-
ten............................	1	1	5	2	2	3	7	21
Vid vart och ett av de 24 övriga
infanteriregementena ............ Kavalleriet.	1	1	9	4	4	4	10	33
! Vid vart och ett av de 6 fördel-
j ningskavalleriregementena .	1	—	4	1	2	i	O O	12
! Vid vartdera av Skånska husar-
j och dragonregementena Artilleriet. \| Vid vart och ett av Svea, Göta, Norrlands, Upplands och Små-	1		6	3	3	3	9	25 ! L
lands artilleriregementen ......	1	—	8	2	2	2	3	18
Vid Wendes artilleriregemente	1	—	10	2	2	2	4	21 1
Vid Boden-Karlsborgs artilleri-
regemente ....................	2	—	4	2	2	2	4	16
Vid Positionsartilleriregementet	1	—	4	1	1	2	2	11
Vid Gotlands artillerikår .......... Ingenjörtrupperna.			1	1	1	1	2	6 :
i Vid vardera av Svea och Göta
ingenjörkårer..................	1	—	4	1	2	2	O O	13
i Vid Bodens ingenjörkår............	1	—	2	1	2	2	2	10
1 Vid Fälttelegrafkåren ............... Trängen. \| Vid var och en av de 6 träng-			1		1	1	2	5
\| kårerna................................	—	—	2	1	1	2	2	8

Sammanlagda antalet musikbeställningar vid armén skall alltså utgöra
1,261. Organisationen är emellertid ieke ännu fullt genomförd vid Skånska
husarregementet samt vid Svea och Smålands artilleriregementen.

Med avseende å avlöningsförmåner äro musikfanjunkare (musikstyckjunkare)
likställda med fanjunkare (styckjunkare) — i vissa fall med förvaltare
— samt regementstrumslagare och musiksergeanter med sergeanter. Musikpersonalen
av manskaps grad åtnjuter, jämte underhåll in natura, samma
avlöningsförmåner, som tillkomma fast anställt manskap av motsvarande grader.

Till gratifikationer åt musikelever äro anslagna vid vartdera av Svea och
Göta livgarden 600 kronor samt vid vart och ett av de övriga infanteriregementena
300 kronor.

Försvarsrevisionen har föreslagit armémusikens organiserande på sätt
nedanstående tabell utvisar.

Kungl. Maj;ta proposition nr 50.

8!)

Beställning	Typ i'';	Typ II’)	Typ III3)	Anteckningar
Musiklöjtnant .......	1			*) Avsedd för Svea ocli Göta livgarden.j
Musikfanjunkare........	i	1	l	För Svea livgarde tillkommer 1 mu-
Musiksergeanter..........	4	3	—	sikvolontär avsedd för K. K. S.
Musiklurirer av 1. klass	1	1	1	2) Avsedd för Övriga infanteriregementen
Musikfurirer av 2. klass ..	2	2	1	samt för kavalleri- och artillerirege-
Musikkorpraler.......	3	2	a	menten.
Musikvicekorpraler .	4	—		8) Avsedd för Gotlands artillerikår samt
Musikvolontärer ....	6	3	2	ingenjör- och trängkårer.
Summa	22	12	7
Musikelever	ö	4	3

Enligt det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget borde armémusiken
organiseras på sätt nedanstående tabell tttvisar.

Personal	Typ I1)	Typ II2)	Typ III3)	j Anteckningar
Musikdirektör .....................	1		1	*) Avsedd för samtliga infanteriregemen-
Musikfanjunkare.....................	1	1	1
Musiksergeanter....................	3	1	4	bottens regementen. 2) Avsedd för Västerbottens regemente, Gotlands infanterikår, samtliga ka-valleri- och artilleriregementen, utom Bodens artilleriregemente, ingenjör-l kårerna, utom Bodens ingenjörkår,;
Musikfurirer av 1. klass .......	1	1	2
Musikfurirer av 2. klass .........	2	1	2
Musikkorpraler ...................	1	1	2
Musikvicekorpraler...............	2	1	3
Musikvolontärer	6	2	9

Summa Musikelever ........................	17 5	8 3	24 6	samt trängkårer na. 8) Avsedd för Bodens garnision.

Över det av 1924 års försvarsutskott framlagda förslaget till organisation
av armémusiken har musikaliska akademien den 18 december 1924 avgivit
utlåtande samt därvid anfört i huvudsak följande.

Vid bedömandet av detta förslag ägde man enligt akademiens tanke fog
att fasthålla militärmusikens dubbla uppgift att såväl tjäna militära ändamål
som verka i det allmänna kulturlivets tjänst. I sistnämnda hänseende
besutte densamma, när den toges i anspråk såsom folkbildningsmedel, ett
ingalunda föraktligt kulturvärde. När, såsom numera ofta skedde och måhända
än oftare kunde vara fallet, de militära musikkårerna toges i anspråk
för att bereda den stora allmänheten tillgång till kostnadsfritt åhörande av
god harmonimusik, innebure detta utan tvivel en samhällsvinst, som, ehuru
ej möjlig att uppskatta i penningar, dock ej finge lämnas ur räkningen. An
större betydelse ägde de militära musikkårerna såsom härdar för orkestermusik,
i det att desamma i själva verket utgjorde de grundläggande musikskolorna
för en stor del av landets orkestermusiker, varjämte de utgjorde
kärnan i de — i vissa fall statsunderstödda — symfoniorkestrar, som bildats
i ett flertal orter i huvudsakligt syfte att bland samhällets bredare lager
utveckla sinnet för god tonkonst.

1924 års för
svarsuiskott.

Musikaliska
akademien.

Kungl. Maj:ts proposition nr SO.

Ur deu uu antydda dubbla synpunkten ansåge akademien den av 1924
års försvarsutskott föreslagna organisationen av armémusiken vara mindre
tillfredsställande.

För att inom ramen av den kostnad, som nu syntes kunna ifrågakomma,
genomföra en bättre organisation, föresloge akademien en utökning av infanteriregementenas
musikkårer till 21 man förutom musikelever samt indragning
av musikkårerna vid de truppförband, tillhörande special vapnen,
som vore förlagda å samma ort som infanteriregementen. Endast i huvudstaden
samt å platser, där kavalleri- eller artilleriregemente eller ingenjöreller
trängkår kunde komma att förläggas utan att även infanteriregemente
funnes å platsen, syntes en självständig musikkår för specialtruppförband
behöva ifrågakomma. Härvid syntes dess numerär då utan alltför allvarlig
olägenhet lämna begränsas till 12 man för kavalleri- och artilleriregemente
samt 7 man för ingenjör- och trängkår, allt förutom musikelever. För infanteriregemente,
som förlädes till huvudstaden, borde musikkåren göras
något större. Detsamma gällde även den för Norrbottens regemente avsedda
musikkaren.

För tillgodoseende av de kulturella intressena syntes böra meddelas bestämmelse
om skyldighet för varje musikkår att under den blidare årstiden
minst en eller måhända två gånger i veckan avgiftsfritt utföra musik för
allmänheten i det fria eller eljest. Vidare borde stadgas obligatorisk undervisning
å stråkinstrument samt å blåsinstrument, som ej inginge i den militära
besättningen men tillhörde symfoniorkestern, varjämte borde bestämmas,
att ingen skulle kunna föreslås till underofficer utan att äga förmåga
att å något av dessa instrument giva lektioner åt musikmanskapet samt
traktera en stämma i symfoniorkester.

Ville man göra gällande, att armémusikens anlitande för ändamål, som
läge utanför militärväsendet, borde draga med sig ett partiellt överförande
å kulturbudgeten av kostnaderna för de militära musikkårerna, hade akademien
ej i sak något att däremot erinra.

I överensstämmelse med vad sålunda anförts har akademien, efter att i
ärendet hava hört en för ändamålet tillsatt kommitté, framlagt det förslag
till organisation av armémusiken, som framgår av nedanstående tablå.

Beställning	Löne- grad	Typ I1)	Typ II2)	Typ III3)	Typ IV4)	i Anteckningar j
Musikdirektör .........	0. 2	1	1			. *) Avsedd för i huvudstaden förlagt in-
! Musikdirektör .........	Uo. 4	—	—	1	—	fanteriregemente samt för Xorrbottens
Musikfanjunkare......	Uo. 3	1	1	1	} l5)	regemente.
I Musiksergeanter.....	Uo. 2	6	5	2	2) Avsedd för övriga infanteriregementen.
Musikfurirer av 1. klass ...................	Ma. 5	3	2	i	1	3) Avsedd för å platsen ensamt förlagt kavalleri- eller artilleriregemente och
Musikfurirer av 2. klass ...................	Ma. 4	2	2	2	1	dessutom för kavalleri- och artilleri-regemente i Stockholm samt för Karls-
Musikkorpraler .......	Ma. 3	2	2	1	1	borgs garnison.
Musikvicekorpraler..	Ma. 2	2	2	1	1	4) Avsedd för å platsen ensamt förlagd
Musikvolont.ärer ......	Ma 1	7	6	3	2	ingenjör- eller trängkår.
Summa	__	24	21	12	7	5) Befordran till fanjunkare i tur inom
Musikelever ............	—	7	5	4	3	vapnet.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sedermera liar musikaliska akademien under hand meddelat, att, därest
endast ett infanteriregemente komme att förläggas till Stockholm, detta regementes
musikkår borde erhålla minst samma storlek som ett nuvarande normalinfanteriregementes
ävensom att för specialtruppslagen i Stockholm borde
avses en musikkår av typ II. För erhållande av någon besparing samt för
minskandet av antalet typer borde den för Norrbottens regemente avsedda
musikkåren kunna organiseras enligt typ II.

I en av styrelsen för svenska musikunderofficerarnas riksförbund den 1
december 1924 ingiven skrift hemställes bland annat, att den av 1924 års
försvarsutkott för specialvapnens truppförband in. fl. föreslagna typ II om
8 man icke måtte upptagas i en blivande försvarsproposition, utan att
musikkårerna för dessa truppförband måtte omfatta 12 man jiimte musikelever.

Musikaliska akademiens förslag till organisation av armémusiken finner
jag mig i stort sett kunna biträda.

Armémusiken bör alltså organiseras på sätt framgår av nedanstående tablå.

Beställning	L öne-grad	Typ I1)	Typ II2,	Typ III-1)	Typ IV4)	i Anteckningar
. Musikdirektör ......	O. 2	1	1			*) Avsedd för Svea livgarde.
Musikdirektör .......	Uo. 3 (4)	—	—	1	—	2) Avsedd för samtliga infanterirege-
i Musikfanjunkare...	Uo. 3	1	1	1	—	menten utom Svea livgarde samt för
'' Musiksergeanter ...	Uo. 2	7	5	2	1°)	Livregementets dragoner.
( Musik furirer av 1.						3) Avsedd för Skånska kavallerirege-
	Ma. 5	3	2	1	1	mentet, Göta artilleriregemente, Armé
Musikfurirer av 2.						artilleriregementet, Luftvärn sartilleri-
	Ma. 4	3	2	2	1	regementet och Gotlands infanterikår.
Musikko rjiraler.....	Ma. 3	4	2	1	1	4) Avsedd för Norrlands trängkår och
• Musikvicekorpraler	Ma. 2	4	2	1	I	Skånska triingkåren.
j Musikvolontärer ...	Ma. 1	10	6	3	2	5) Befordran till musikfanjunkare i tur
Summa	—	33	21	12	7	med övriga sergeanter inom trupp-slaget.
Musikelever .........	—	7	5	4	3

Kostnaderna för den av mig föreslagna musikorganisationen — häri inbegripet
kostnaderna för musikmanskapets och musikelevernas naturaunderhåll
— hava beräknats till omkring 1,107,000 kronor. Därest musikorganisationen
ordnades enligt försvarsrevisione^s eller 1924 års försvarsutskotts
förslag, skulle motsvarande kostnader bliva omkring 1,050,000 kronor respektive
1,050,000 kronor.

Med den sålunda föreslagna organisationen skulle vid armén komma att
finnas sammanlagt 485 musikbeställningar, sålunda fördelade på olika tjänste -

grader:

musikdirektörer ................................................ 24

musikfanjunkare................................................ 24

musiksergeanter ................................................ 109

Styrelsen fö)
svenska
musihunderofficerarnas

riksförbund.

Departements

chefen.

Nuvarande

organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

musikfurirer av 1. klass.................................... 46

musikfurirer av 2. klass................................... 51

musikkorpraler................................................... 47

musikvicekorpraler............................................. 47

musikvolontärer ............................................... 137

tillhopa 485

eller (1,261 — 485 =) 776 beställningar mindre än enligt nuvarande organisation.

Härtill .skulle emellertid komma 123 musikelever.

Det i 1924 års försvarsproposition berörda förslaget att tilldela pensionerad
musiksergeant vid uppnådda 60 levnadsår pensionsförbättning av
sådan storlek, att sammanlagda pensionsbeloppet komme att motsvara musikfanjunkares
pension, synes mig värt beaktande. Förslaget torde lämpligen
böra tagas under omprövning i samband med den reglering av den militära
personalens avlönings- och pensionsförhållanden i allmänhet, vilken efter
den nya försvarsorganisationens genomförande måste äga rum. Givetvis bör
härvid även tagas under övervägande, huruvida en dylik förmån bör göras
beroende av viss tjänstgöring efter avskedstagandet.

Ur kulturell synpunkt skulle det givetvis vara önskvärt, om musikorganisationen
kunde givas större omfattning än vad föreliggande- förslag upptager.
Av kostnadsskäl har detta emellertid icke varit möjligt. Den av
musikaliska akademien väckta tanken på en utökning av nämnda organisation
på bekostnad av annan huvudtitel synes mig värd beaktande och torde
böra göras till föremål för särskild utredning. Särskilt under övergångsåren
synes den övertaliga musikpersonalen på detta sätt kunna tagas i anspråk
för en jämförelsevis ringa kostnad.

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Fältläkarkåren utgöres enligt gällande organisation av på aktiv stat anställd
personal samt av personal anställd på reservstat och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen utgöres av:

1 generalfältläkare, 49 regementsläkare,

1 överfältläkare, » 55 bataljonsläkare och

6 fältläkare, 44 bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

Av ifrågavarande personal är generalfältläkaren, vilken innehar generalmajors
tjänsteställning, chef för fältläkarkåren med dess reservpersonal samt
tillika chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse.

Overfältlälcaren, vilken har överstelöjtnants tjänsteställning, är generalfältläkarens
närmaste man och chef för sjukvårdsstyrelsens fältläkarbyrå.
Han förestår därjämte avdelningen för sjukvårdsärenden i generalfältläkarens
expedition.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Fältläkarna, vilka jämväl liava överstelöjtnants tjänsteställning, tjänstgöra
såsom fördelningsläkare i vederbörande arméfördelningsstaber. Deras uppgift
är att utöva inseende över arméfördelningsområdets militära sjukvårdsväsende
med dess personal och materiel.

Av regementsläkarna, vilka hava majors tjänsteställning, och bataljonsläkarna,
vilka hava kaptens tjänsteställning, tjänstgör det stora flertalet vid
vederbörande regementen och kårer, där de hava att ombesörja den ordinarie
sjukvården.

Sålunda äro anställda:

vid infanteriet 26 regementsläkare och 26 bataljonsläkare;
vid kavalleriet 2 regementsläkare och 8 bataljonsläkare;
vid artilleriet 7 regementsläkare och 6 bataljonsläkare;
vid fortifikationen 2 regementsläkare och 1 bataljonsläkare; samt
vid trängcn 6 regementsläkare och 6 bataljonsläkare.

Av de återstående regements- och bataljon släkarna äro anställda:
vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse 1 regementsläkare såsom byråassistent
och 1 bataljonsläkare såsom assistent,

vid militärbefälet på Gotland 1 regementsläkare och 2 bataljonsläkare,
vid kommendantskapet i Boden 2 regementsläkare för Bodens garnisonssjuklrus
och för bestridande av tjänsten såsom fästningsläkare vid kommendantskapet
samt 2 bataljonsläkare för Bodens garnison och garnisonssjukhus,
vid kommendantskapet å Karlsborg 1 regements- och 1 bataljonsläkare för
Karlsborgs garnison och garnisonssjukhus,

vid garnisonssjukhuset i Stockholm 1 regementsläkare såsom överläkare,
tillika chefläkare, och 1 bataljonsläkare såsom överläkare samt
vid krigsskolan 1 bataljonsläkare.

Bataljonsläkarna vid fältläkarkåren utgöra en reserv för truppförbandens
ordinarie läkare. I motsats till dessa hava de icke någon ständig tjänstgöring,
utan äro avsedda att tjänstgöra under regementsövningar vid flertalet
truppförband, vid särskilda utbildningskurser och skolor o. d., under tiden
för de årliga inskrivningsförrättningarna, såsom vikarier i vissa fall för ordinarie
läkare m. m. samt under vakanser i ordinarie läkarbeställningar. Tjänstgöringsskyldigheten
är bestämd till högst 75 dagar om året. Ifrågavarande
bataljonsläkare åtnjuta, förutom en mindre lön jämte två ålderstillägg, visst
dagarvode, utgående med olika belopp under tjänstgöring å egen bostadsort
och under tjänstgöring utom bostadsorten.

Enligt den år 1911 beslutade omorganisationen av fältläkarkåren skulle
den då befintliga fältläkarstipendiatinstitutionen efterhand avvecklas. På grund
av den vid armén förefintliga bristen å ordinarie läkare har emellertid en
sådan avveckling ännu icke kunnat helt genomföras. Ännu kvarstå å ordinarie
stat 24 fältläkarstipendiatbeställningar. Innehavarna av dessa åtnjuta
ett visst mindre arvode ävensom visst dagarvode under den till 90 dagar
om året beräknade tjänstgöringen.

Behovet av läkare på aktiv stat beräknas på sätt nedanstående tabell utvisar.

Departements
chefen■

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

	r''"					Batal- \|
	General- fält- läkare.	Över- fält- läkare.	Fält" läkare.	Rege- ments- läkare.	Batal- jons- läkare.	jons- \| läkare vid fält-} läkar- 1
						kåren, j
! Arméförvaltningen.........	1	1		1		_
. Arméfördelningsstaberna .....	—	—	4		_
\| Kommendantskapet i Boden ...	—	—		2	2	_ \|
; Militärbefälet på Gotland .	—	_	_	1	1
■ Gamisonssjukhuset i Stockholm ..	—	_	_	2
Garnisonssjukliuset å Karlsborg .	—	—	_	1	1
Krigsskolan ...........					1
j Infanteriet: 16 regementen (alla utom Norr-
bottens och Västerbottens rege-menten) och detachementet i
Karlskrona ..................	_	_	_	16	17	r
Västerbottens regemente......				1
Kavalleriet: 4 regementen .. Artilleriet:	—				4	— I
4 fördelningsartilleriregementen ,	—	—	—	4	4	_ :
Arméartilleriregementet . Ingenjörtrupperna: 2 fältingenjörkårer......	—	—	—	1	1	—
				2
Fälttelegraf kåren .........	_	_	__	_	i
Trängtrupperna: 4 kårer.........	__			4	4
Fältläkarkåren..........						30 \|

Summa	1	1	4	33	38	30 j

De i staten för garnisonssjukliuset å Karlsborg uppförda läkarna skola
vara skyldiga bestrida läkarvården för personalen vid Karlsborgs garnison
ävensom för personalen vid å nämnda ort förlagda fabriker och anstalter
tillhörande försvarsväsendet. Jag förutsätter likaledes, att de ordinarie läkarna
vid arméns truppförband o. s. v. skola utan särskild ersättning bestrida
läkarvården vid till vederbörligt truppförband eller garnisonsort förlagt
truppförband eller formation ur armén eller flygvapnet ävensom föltill
garnisonsorten förlagd fabrik, anstalt eller annan mindre formation tillhörande
försvarsväsendet.

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Garnisonssjukhusen.

Förutom de vid truppförbanden befintliga sjukvårdsinrättningarna finnas
för närvarande vid armén tre särskilda garnisonssjukhus, nämligen:

garnisonssjulehuset i Stockholm, med uppgift dels att mottaga och vårda
sådana sjuka från de i Stockholm eller dess närhet förlagda eller dit kommenderade
truppförband, militära skolor eller utbildningskurser, tillhörande
armén, ävensom i mån av utrymme från marinen, vilka ej lämpligen kunna
behandlas vid eget truppförband, och dels att vara en utbildningsanstalt för
militärläkare och annan sjukvårdspersonal vid armén;

garnisonssjukhuset å Karlsborg, avsett för sjuka bland den militära och
civila personal, som i kronans tjänst eller arbete är förlagd på fästningens
område; samt

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

garnisonssjukhuset i Boden, med uppgift att från de i Boden förlagda eller
dit kommenderade truppförband, militära skolor och utbildningskurser ävensom
från de till Bodens fästning hörande formationer, anstalter, verk och
inrättningar mottaga och vårda personal, som är i behov av sjukhusvård.

Jämlikt beslut av 1921 års riksdag (riksdagens skrivelse nr 360) är garnisonssjukhuset
i Boden även avsett att bereda lasaretts- och epidemivård åt
den civila befolkningen i Boden och trakten däromkring.

För vart och ett av garnisonssjukhusen finnes en särskild stat fastställd,
upptagande den för sjukhusets drift erforderliga förvaltnings- och sjukvårdspersonalen.
Mellan staten för garnisonssjukhuset i Stockholm och staterna
för de_båda andra sjukhusen föreligger dock den skillnaden, att medan den
förra upptager samtliga vid sjukhuset tjänstgörande läkare, de senare icke
upptaga någon som helst läkarpersonal, utan är denna uppförd å staten för
kommendantskapen.

Med avseende å garnisonssjukhusens uppgifter och allmänna organisation Departementshar
jag icke att föreslå någon annan ändring än att i överensstämmelse med chefen.
1924 års försvarsproposition vid garnisonssjukhuset i Stockholm den för den
ena överläkaren avsedda batalj onsläkarbeställningen förändras till en regementsläkarbeställning,
ävensom att såsom sjukhusintendent anställes 1 pensionerad
officer i stället för såsom nu en intendenturofficer å aktiv stat.

Vidare böra å staten för garnisonssjukhuset i Karlsborg uppföras 1 regementsoch
1 batalj onsläkarbeställning i stället för å staten för det hittillsvarande
kommendantskapet därstädes.

Den i nämnda proposition berörda frågan angående nedbringandet av
kostnaderna för garnisonssjukhuset i Stockholm anser jag böra göras till
föremål för särskild utredning, så mycket mer som antalet i Stockholm förlagda
truppförband enligt föreliggande liärordningsförslag undergått en betydande
minskning. I samband härmed torde även böra undersökas möjligheten
att inskränka läkarpersonalen vid i Stockholm förlagda truppförband.

Förslagsvis beräknas sjukvårdskostnaderna för Stockholms garnison kunna
minskas med omkring 80,000 kronor,. varav 40,000 kronor utgöra personalkostnader.

Arméns sj uksköterskekår.

För främjande av ett gott samarbete redan i fredstid mellan arméns sjuk- Nuvarande
vårdsväsende och de frivilliga sjukvårdsföreningama samt för åstadkommande organisationav
bättre sjukvård bland värnpliktiga och fast anställda beslöts redan år
1907 att vid vissa truppförband anställa sjuksköterskor från svenska röda
korset. Med anledning av de goda resultat för sjukvården, som därigenom
vunnos, ökades efterhand antalet sjuksköterskor, och från och med år 1917
erhöll denna gren av den militära sjukvården en fastare organisation, i det
att sjuksköterskornas anställning och tjänstgöring ordnades efter mera stadig,
varande former genom upprättande av en för armén avsedd särskild sjuksköterskekår.

Den för arméns sjuksköterskekår fastställda staten upptager 44 ordinarie
sjuksköterskor. Nämnda antal är beräknat efter principen, att varje infanteri -

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

regemente i regel erhåller en sköterska — vissa av dem, speciellt de norrländska,
två — samt varje artilleriregemente och en del trängkårer likaledes
en sköterska. För kavalleriregementena har däremot i allmänhet någon sköterska
icke ansetts nödvändig. För anställande vid behov av extra sjuksköterskor
är å staten uppfört visst belopp.

Beträffande de ordinarie sju JcsJcöt er skornas anställning och tjänstgöring
gäller, att arméfördelningschef (likställd chef) årligen skall till arméförvaltningens
sjukvårdsstyrelse avgiva förslag till anställande av sjuksköterskor
vid truppförbanden (militärsjukhusen) för påföljande år. Sedan styrelsen
meddelat, till vilket antal och enligt vilken fördelning sköterskor må för året
anställas, sker anställandet av arméfördelningschefen efter samråd med svenska
röda korset eller, där detta undantagsvis ej kan ställa sköterskor till förfogande,
med annan likställd sjukvårdsorganisation. Beträffande sjuksköterskor,
tjänstgörande vid truppförband inom samma förläggningsort, äger arméfördelningschefen
vidtaga de tillfälliga jämkningar rörande deras placering
m m., vilka kunna finnas lämpliga med hänsyn till olika behov vid truppförbanden,
föranledda av större sjuklighet, semester, tjänstledighet m. m.

Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av
extra sköterskor dels såsom vikarier för de ordinarie sköterskorna under
semester och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då
sjukligheten kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av
trupp till ett annat truppförbands etablissement m. m.

Med avseende å arméns sjuksköterskekårs allmänna organisation ifrågasätter
jag icke någon ändring.

Varje regemente eller kår torde i allmänhet böra tilldelas 1 ordinarie sjuksköterska.
Gemensamt för Gotlands trupper beräknas dock endast 1 ordinarie
sjuksköterska, varjämte behovet av sjuksköterskor vid de till Stockholm,
Karlsborg och Boden förlagda truppförbanden förutsättes bliva tillgodosett
genom garnisonssjukhusen därstädes. Antalet ordinarie sjuksköterskor
bliver alltså 30.

Liksom för närvarande bör ett visst belopp ställas till sjukvårdsstyrelsens
förfogande för anställande av extra sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkåren.

Enligt gällande organisation utgöres fältveterinärkåren liksom fältläkarkåren
av dels på aktiv stat anställd personal, dels personal, anställd på reservstat
'') och i kårens reserv.

Den på aktiv stat anställda personalen, vilken liksom reservpersonalen
lyder under generalfältläkaren, utgöres av:

1 överfältvetennär, 11 regementsveterinärer och

6 fältveterinärer, 27 bataljonsveterinärer.

Av ifrågavarande personal är öv er ful t veterin är en, vilken innehar överstelöjtnants
tjänsteställning, chef för arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses fält -

'') Uppsättning av reservstaten för fältveterinärkåren har ännu icke påbörjats.

1)7

Kungl. Muj:ts proposition nr 50.

veterinärbyrå samt förestår avdelningen för fältveterinärärenden i generalfältläkarens
expedition. Överfältveterinären åligger dessutom att genom inspektioner
övervaka veterinärvården inom armén ävensom att utöva överbefälet
vid militärveterinära utbildningskurser.

Fältveterinärerna, vilka hava majors tjänsteställning, tjänstgöra såsom fördelningsveterinärer
i vederbörande arméfördelningsstaber och hava såsom
sådana att under arméfördelningscheferna utöva inseendet över veterinärvården
vid arméfördelningens truppförband. Därjämte hava fältveterinärerna
att bestrida veterinärvården vid de till samma plats som arméfördelnings -staberna förlagda truppförbanden.

Regementsveterinärerna, vilka hava kaptens tjänsteställning, och bataljonsveterinärerna,
av vilka de äldre hava kaptens och de yngre löjtnants tjänsteställning,
äro enligt organisationen anställda sålunda:

vid arméförvaltningens sjukvårdsstyrelses,fältveterinärbyrå 1 regementsveterinär
såsom byråassistent;

vid kavalleriet 4 regementsveterinärer och 10 bataljonsveterinärer;
vid artilleriet 5 regementsveterinärer och 7 bataljonsveterinärer;
vid fortifikationen 2 bataljonsveterinärer;
vid trängen 5 bataljonsveterinärer;

för Gotlands trupper 1 batalj onsveterinär, uppförd å staten för militärbefälet
å Gotland;

för garnisonen å Karlsborg 1 bataljonsveterinär, uppförd å staten för
kommendantskapet;

för Bodens trupper 1 regementsveterinär för Bodens garnison, även avsedd
för bestridande av tjänsten såsom fästningsveterinär vid kommendentskapet
därstädes, uppförd å staten för kommendantskapet; samt

vid ridskolan å Strömsholm 1 batalj onsveterinär, med skyldighet att jämte
egen tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts remontdepå,

De ordinarie veterinärerna vid truppförband, staber o. s. v. äro skyldiga
att jämte egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt
infanteritruppförband. Av arméns 28 infanteriregementen äro^emellertid 13 regementen
förlagda till platser, där beridet truppförband icke finnes. Yid dessa
regementen ombesörjes veterinärvården av civil veterinär mot åtnjutande av
visst arvode. För ändamålet är under avlöningsanslaget beräknat ett belopp
av 5,000 kronor.

Behovet av veterinärer på aktiv stat torde böra beräknas på sätt nedan- Departementsstående
tabell utvisar: chefen.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.)

5241 24 7

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

	Överfält-	Fält-	Regements-	Bataljons-
	veterinär	veterinärer	veterinärer	veterinärer
Arméförvaltningen .......................	1	_	1	_
Arméfördelningsstaberna ...............	—	4	—	—
Kommendantskapet i Boden............	—	—	1	—
Ridskolan ....................................	—	—	—	1
Kavalleriregementen:				‘)1
Stockholm ................................	—	—	—
Skövde......................................	—	—	—	bl
Hälsingborg .............................	—	—	—	*)1
Umeå .......................................	—	—	1	—
Artilleriregementen:			1	1
Stockholm ..............................	—	—
Göteborg....................................	—	—	1	1
Kristianstad .............................	—	—	1	1
Östersund .................................	—	—	—	b i
Fältingenjörkårerna........................	—	—	—	2
Fälttelegrafkåren ..........................	—	—	—	1
Trängkårerna...............................	—	—	—	4
Summa	1	4	6	15

l) Vederbörande fördelningsveterinär bestrider regementsvetermärtjänsten.

Anm. Det förutsattes, att arméfördelningsstaberna äro förlagda till Hälsingborg, Stockholm,
Skövde och Östersund.

Liksom hittills böra de ordinarie veterinärerna vara skyldiga att jämte
egen befattning bestrida veterinärvården vid till samma ort förlagt truppförband
(skola o. s. v.), vid vilket veterinär icke finnes anställd.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Artilleriets fabriker och tyganstalter utgöras av:

ammunitionsfabriken — vilkens verksamhet är fördelad på två avdelningar,
förlagda, den ena till Marieberg i Stockholm och den andra till Karlsborg
— Karl Gustafs stads gevärsfaktori i Eskilstuna och Åkers krutbruk i
Södermanland;

tygstationerna i Stockholm, Karlsborg och Boden; samt

tygverkstäderna vid Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands
artilleriregementen samt vid Gotlands artillerikår.

I organisatoriskt hänseende intaga fabrikerna och tygstationerna en fristående
ställning, under det att däremot tygverkstäderna äro direkt anslutna
till vederbörliga artilleritruppförband.

Den för fabrikerna och tyganstalterna avsedda fast anställda personalen
är uppförd å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter och skall efter
genomförd härordning utgöras av:

Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

4 tyg- eller fabriksingenjörer,

7 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,

1 öververkmästare,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare och tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Ifrågavarande personal placeras till tjänstgöring dels vid artilleriets överstyrelse
och dels vid de särskilda fabrikerna och tyganstalterna.

Vid artilleriets överstyrelse tjänstgöra fälttygmästaren och de 7 departementsskrivarna.

Av departementsskrivarna tjänstgöra 1 å artilleridepartementets civilbyrå
och 6 å samma departements militärbyrå, därav 2 å konstruktion savdelningen,
1 å vardera av de två expeditionsavdelningarna samt 2 å tekniska
revisionen.

För ammunitionsfabriken äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 2
fabriksförvaltare av 1. klassen, 1 öververkmästare, 5 verkmästare av 1. klassen
och 2 fabriksskrivare.

För Karl Gustafs stads gevärsfaktori äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör,
2 fabriksförvaltare av 1. klassen, 4 besiktningsrustmästare och 2
fabriksskrivare.

Föi Åkers krutbruk äro avsedda 1 styresman, 1 fabriksingenjör, 1 fabriksförvaltare
av 1. klassen, 1 verkmästare av 1. klassen och 2 verkmästare av
2. klassen.

För tygstationen i Stockholm äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen, 1
tygforvaltare av 1. klassen, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,
1 tygverkmästare, 1 tygskrivare och 9 tyghantverkare.

För tygstationen å Karlsborg, vilken tillika utgör centralförråd för hela
artilleriet, äro avsedda 1 tygmästare av 1. klassen, 1 tygingenjör, 4 tygförvaltare
av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 3 tygverkmästare, 3 tygskrivare
och 4 tyghantverkare.

För tygstationen i Boden äro avsedda 1 tygmästare av 2. klassen, 1 tygförvaltare
av 1. klassen, 1 besiktningsrustmästare, 1 tygverkmästare, 1 tygskrivare,
6 tyghantverkare och 6 fortmaskinister.

Personalen vid tygverkstäderna är avsedd att utgöras av:

vid vartdera av Göta och Upplands artilleriregementen 1 tygförvaltare av
2. klassen, 1 tygverkmästare och 4 tyghantverkare;

vid vartdera av Wendes och Norrlands artilleriregementen 1 tygförvaltare
av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare och 4 tyghantverkare;

vid Smålands artilleriregemente 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tygverkmästare
och 5 tyghantverkare; samt

vid Gotlands artillerikår 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 besiktningsrustmästare,
4 tyghantverkare och 1 fortmaskinist.

1924 års
försvarsproposition.

Departements chefen.

100 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Enligt gällande bestämmelser äger generalfälttygmästaren rätt att vid behov
vidtaga erforderliga omplaceringar av personalen.

Förutom ovan angivna personal tjänstgör vid fabrikerna och tyganstalterna
ett visst antal ur truppförbanden beordrade officerare och underofficerare.

Enligt 1924 års försvarsproposition har följande personal beräknats för
artilleriets fabriker och tyganstalter:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

12 tyg- eller fabriksförvaltare av 1
klassen,

8 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

9 tyg- eller fabriksskrivare,

49 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Personal på pensionsstat:

1 officer såsom ledare för arméförvaltningens artilleridepartements tekniska
revision,

5 expeditionsunderofficerare för artilleridepartementet,

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

I fråga om artilleriets överstyrelse, ammunitionsfabriken, Karl Gustafs
stads gevärsfaktori, Åkers krutbruk samt tygstationerna å Karlsborg och i
Boden anser jag mig böra räkna med samma personalbehov, som angivits i
ovannämnda proposition.

På grund av indragning av artilleriförband minskas däremot det i nämnda
proposition beräknade personalbehovet i övrigt med sammanlagt 1 tyg- eller
fabriksförvaltare av 1. klassen, 1 tygförvaltare av 2. klassen, 1 tyg- eller
fabriksskrivare och 5 tyghantverkare.

Å staten för artilleriets fabriker och tyganstalter bör sålunda uppföras
följande personal:

Ordinarie befattningshavare:

7 tygförvaltare av 2. klassen,

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tyghantverkare och

7 fortmaskinister.

Kungl. MajUs proposition nr ftO. 101

De å staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grad.

Personal å pensionsstat:

1 officer, ledare av arméförvaltningens artilleridepartements tekniska revision,

1 expeditionsunderofficer vid d:o,

1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets civilbyrå,

3 expeditionsunderofficerare vid artilleridepartementets militärbyrå,

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och Stockholms
tygstation, samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Vidare bör i förteckning över i stat icke uppförda arvoden den ene av
de båda besiktningsofficerarna vid Karl Gustafs stads gevärsfaktori ersättas
med en arbetsofficer.

5. Ecklesiastikstaten.

För den andliga vårdens ombesörjande skola enligt 1914 års härordning
vid armén finnas anställda 46 regementspastorer, 2 garnisonspastorer och 1
slottspastor.

Av regementspastorerna äro 26 avsedda för infanteriet, nämligen 1 regementspastor
vid varje infanteriregemente med undantag av Norrbottens regemente
samt Gotlands infanteriregemente. Vid det förra ombesörjes själavården
av garnisonspastorn i Boden och vid det senare av regementspastorn
vid militärbefälet på Gotland.

Vid kavalleriet äro anställda 8 regementspastorer, nämligen en vid vart
och ett av de sex fördelningskavalleriregementena och en vid vartdera av
Skånska husar- och dragonregementena. För Norrbottens kavallerikår, vilken
skall förläggas till Boden, är någon särskild regementspastor ej avsedd.

Vid artilleriet finnas 6 regementspastorer, nämligen en vid vart och ett av
Svea, Göta, Wendes, Norrlands, Upplands och Smålands artilleriregementen.
Vid Gotlands artillerikår ombesörjes själavården av regementspastorn vid
militärbefälet på Gotland samt vid Bodens artilleriregemente och Karlsborgs
artillerikår av vederbörande garnisonspastor. Positionsartilleriregementet kar
icke heller någon särskild regementspastor. För ombesörjande av regementspastorsgöromålen
vid detta regemente har Kungl. Maj:t plägat för varje år
utanordna ett mindre arvodesbelopp.

Vid fortifikationen skola finnas 3 regementspastorer, nämligen en för Svea
ingenjörkår, en för Fälttelegrafkåren och en för Norrlands ingenjörkår. Vid
Göta och Bodens ingenjörkårer ombesörjes själavården av vederbörande
garnisonspastor.

Vid trängen skola enligt organisationen finnas endast 2 regementspastorer,
den ene avsedd för Skånska trängkåren och den andre för Västmanlands
trängkår. Vid Svea, Göta, Norrlands och Östgöta trängkårer skall den andliga
vården ombesörjas av regementspastorerna vid de infanteriregementen,

Nuvarande
organisation.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

102 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

som äro förlagda i respektive Örebro, Skövde, Sollefteå och Linköping.
Denna nya organisation är emellertid ännu icke helt genomförd.

\ id militärbefälet å Gotland, är anställd 1 regementspastor, avsedd för
Gotlands trupper.

Av de båda garnisonspastorerna är den ene avsedd för Karlsborgs garnison
och den andre för Bodens garnison.

Slutligen är slottspastorn avsedd för IcrigssTcolan å Karlberg.

De prästerliga befattningshavarna åtnjuta icke fasta avlöningsförmåner vid
aimén utan endast vissa mindre arvoden. Att märka är, att garnisonspastoin
a Karlsborg i denna sin egenskap jämväl är kyrkoherde i Karlsborgs
församling.

Kostnaderna för regementspastorsinstitutionen enligt 1914 års härordning

belöpa sig till följande belopp, nämligen:

46 regementspastorer ä 1,170 kronor......................................... 53,820 kronor

1 garnisonspastor å Karlsborg.................................................. 3,000 »

1 garnisonspastor i Boden......................................................... 4,200 »

1 slottspastor å Karlberg ......................................................... 1,170 »

Summa 62,190 kronor.

Härtill böra emellertid läggas av Kungl. Maj:t beslutade arvoden åt prästerliga
biträden vid Skånska husarregementets avdelning i Landskrona, Positionsartilleriregementet,
Göta och Östgöta trängkårer samt intendenturkompaniet
i Stockholm, utgörande tillhopa 1,850 kronor. Hela kostnaden för
pastoralvården inom armén utgör således 64,040 kronor.

Arvoden åt garnisons-, slotts- och regementspastorer beräknades icke av
1924 ars försvarsutskott, som ansåg, att de religiösa behoven hos den militära
personalen och de värnpliktiga borde, med truppförbandens förläggning
till städerna, kunna tillgodoses på annat sätt.

Till det av 1924 ars försvarsutskott framlagda förslaget om indragning av
arvodena för samtliga regementspastorer ävensom för slottspastorn å Karlberg
ansluter jag mig. För garnisonspastorn å Karlsborg, vilken samtidigt
är kyrkoherde i Karlsborgs församling, ävensom för garnisonspastorn i Boden
torde däremot arvoden fortfarande böra beräknas. Enär kommendantskapet
å Karlsborg föreslås till indragning, bör garnisonspastorsbeställningen därstädes
lämpligen uppföras å staten för det till Karlsborg förlagda Luftvärnsartilleriregementet.

6. Polispersonalen.

Yid såväl Bodens som Karlsborgs fästning finnes särskild fästningspolis
anställd. Dess huvudsakliga åligganden äro att hindra främlingar och andra
obehöriga personer att erhålla kännedom om fästningsanläggningar och försvarsanordningar
samt att biträda den civila ordningsmakten vid tillsynen
över att utlänning icke i strid mot givna föreskrifter uppehåller sig inom
fästningarnas skyddsområden. Polispersonalen i Boden åligger därjämte att
i allt, som har samband med befästningarna och övriga försvarsanstalter i

Kungi. Maj:ts proposition nr 50. 1 OH

Boden, övervaka ordningen och säkerheten inom dess skyddsområde ävensom
att söka förhindra skadegörelse och åverkan å kronans därinom befintliga
egendom.

Fästningspolisen utgöres enligt den för polispersonalen i Boden och
Karlsborg gemensamma staten av följande personal, nämligen:

i Boden: å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 2 konstaplar.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

Med avseende å tjänsteställningen är poliskommissarien underlöjtnants
vederlike samt de övriga sergeants vederlikar. Polispersonalen lyder under
vederbörande kommendant och står under närmaste befäl av vederbörande
kommendantsadjutant.

Beträffande den nuvarande polispersonalen ifrågasätter jag ingen annan
förändring än att, i enlighet med försvarsrevisionens förslag, den ena av de
båda konstapelsbeställningarna å Karlsborg bör indragas.

I. Sammandrag över föreslagna personalstater.

Till belysande av behovet av fast anställd aktiv personal m. fl. enligt den
av mig föreslagna organisationen har jag funnit mig böra upprätta efterföljande
»Sammandrag över föreslagna personalstater». Av detta sammandrag
framgår även motsvarande personalbehov enligt 1914 års härordning
samt försvarsrevisionens förslag.

Departements chefen.

104

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sammandrag över

Officerare.

Underofficerare.

				M		*3 p		W
o		O		•Ö et-		2> P		5 B p p p p- © O		Underbefäl.
g **. p ® •o © •1 W 2	överstar.	© 4 w c- g et- 3 P	Majorer.	P © 3? B	B ® g * § ® © Mj P p: p	ikare (Styckj Förvaltare). imma officer	Sergeanter.	Fu	rirer. ro	O W P o T3	<3 o O tf
© n		et- ©		ce p ©	a o. 2 © i tf 1 P	p p ? S* P _©		© N P H ©	tf p ce ce	tf p SB CO	p* © ►5 ^	*-4 ©
Högre staber m. m.
Föreslagen organisation.
Lantförsvarets kommandoexpe-
dition ................................. —	i	—	—	—	—	i —	—	—	—	—	—	—
Arméförvaltningen.................. —	—	—	—	—	—	— —	—	—	—	—	—	—
Generalitetet.......................... 11 Arméfördelningsstaber, militär-	“	~				ii —
befäl och inspektioner ......... —	5	—	—	1	—	6 —	—	—	—	—	—	—
Kommendantskapet i Boden ... 1 Generalstaben jämte militär-			—	—		1 —			~
attachéer ........................... — Fältläkark&ren; garnisonssjuk-	1	5	14	33	—	53 -					”	“
husen i Stockholm och å Iiarlsborg .......................... —												—
Summa personal 12	7	5	14	34	—	72 —	—	—	—	—	—	— 1
Revisionens förslag............... 13	2	5	14	33		67 -	—	—	—	—	—	—
1914 års härordning ............ 15	2	4	13	34	-	68 -	—	—	—	—	—	—
\| Undervisningsverk.
Föreslagen organisation......... —	—	5	3	25	13	46 1	—	1	—	—	—	—
\| Revisionens förslag............... —	—	4	1	22	8	35 1	—	1	—	—	—	—
1914 års härordning ............ —	—	3	2	—	—	5 2	—	2	-	—	—	— i
j Infanteriet.
Föreslagen organisation......... —	18	19	38196	498	769 156	347	503	237	491	476	476
Revisionens förslag............... —	20	21	44	260	646	991 216	426	642	302	604	649	649
{ 1914 års härordning ............ —	27	28	84	424	925	1,488 366	724	1,090	392	812	1,232	1,256
Kavalleriet.
Föreslagen organisation......... —	4	2	2	29	75	112 21	37	58	21	70	98	—
Revisionens förslag............... —	5	3	2	37	95	142 27	52	79	27	107	129	—
1914 års härordning ............ —	8	6	7	, 66	177	264 57	96	153	49	192	288	—
i Artilleriet. Föreslagen organisation. \| Artilleristaben........................ —	1		2	i 9	3	15 -
[ Fabriker och tyganstalter ...... —	—	1	1	5	—	7 —	—	—	—	—	—	—
\| Truppförband ........................ —	7	7	1 14	i 85	1 202	315 61	133	194	97	191	257	—
Summa personal —	8	8 17	99	j 205	337 61	133	194	97	191	257	—
Revisionens förslag............... —	8	9\| 24	97	212	350 61	! 132	193	100	191	267	-
1914 års härordning ............ —	8	! 17] 26	15G	1 255	462 132	\| 267	399	150	307	370

3,6

Summa

underbefäl.

Kungl. Maj:ts proposition nr f)!).

10.r>

slagna personalstater.

Manskap

(utom musikmanskap).

<3 o, o p SK O	Summa underbefäl och volontärer.							B e fl	t	u 1	1 n	i n	g s	m	ä n.							Summa beställ- ningsmän.
Sjukvårdsmanskap.		Hovslagar manskap.		Vapenliant- verkarmanskap.	Hantverkarmanskap.
Furirer	Korpraler (Konstaplar).	Vice korpraler.	Meniga.	Summa.	Furirer 2. klass.	Korpraler (Konstaplar).	Vice korpraler.	g ® 2. crq‘ 9	Summa.	\| Furirer 2. klass.	Korpraler (Konstaplar).	Vice korpraler.	Meniga.	Summa.	Furirer.	Korpraler (Konstaplar).	\| Vice korpraler.	Meniga.	Summa.	Underbefäl.	Meniga.	Summa.
w p CD CD	to W CD	1. klass.	2. klass.
1 1 1 1 1 1 I	—	—	—	—	—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—
728	2,40S	18	19	37	36	38	148			20		20	20	18	19	19	76							187	57	244
990	3,194	21	21	42	42	43	169	—	—	21	—	21	22	21	21	21	85							211	64	275
2,390	6,082	—	56	56	56	56	224	—	—	28	—	28	28	28	28	28	112	—	—	—	—	—	—	280	84	364
765	960	—	4	4	—	9	17	6	17	—	17	40	_	4	_	_	4	_	_	_	_	_	_	35	20	61
990	1,253	—	5	5	—	12	22	6	22	—	22j	50	—	5	—	—	5	—	—	—	—	—	—	43	34	77
2,288	2,817	2	9	19		19!	49	19	37		46	102		1		“	1	"		8			8	95	65	160
803	1,348		8	15		20!	43	4	13		17	34							12	20		18;	50	72	55	127
803	1,348	—	8	15		20	43	4	13	—	17	34	—						12	20		18	50	72	55	127
804	1,362	—	8	15	—	22	45	8	19	—	24	51	—						8	15		15	38	73	61	134
1,492	2,319	—	16	25	—	28	69	11	35	-	38	84	—						10	17		28	55	114	94	208

106

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

Officerare.

Underofficerare.

	0 ® 3 O -< •d ® H O B ®	Överstar.	Överstelöjtnanter.	Majorer.	Kaptener (Ryttmästare).
Ingenjörtrupperna och fortifikationen.
Föreslagen organisation.......	. —	3	4	8	44
Revisionens förslag.............	. —	3	4	8	49
1914 års härordning ..........	. —	3	4	10	58
Trängtrupperna.
Föreslagen organisation.......	. —	1	2	2	18
Revisionens förslag.............	.. —	1	2	2	20
1914 års härordning ..........	.. —	1	3	3	26
Intendenturtrupperna och intendenturkåren.
Föreslagen organisation.......	.. —	2	5	8	59
Revisionens förslag...........	.. —	2	5	7	64
1914 års härordning ..........	.. —	3	5	8	88
Summa summarum personal:
Föreslagen organisation.......	12	43	50	92	504
Revisionens förslag............	.. 13	41	53	102	582
1914 års härordning ..........	.. 15	52	70	153	852

£		*3 p		CO
*§ tr>	co	å		B B		Underbefäl.
p &	C	vr# B		B
B sr 0 2 P ** B	B B p	hej P? « B	CO ® (T3	p B B	Furircr.		ä
O ® O * sa a	o pj Ci a>	QJ ✓—S 03 r- c-P VJ 3£	® P B r»- ®	P- ® •-1 O		U>	R w o W 0 s r*- >Ö	o" ® o
B pj o	P	B		o ®	s	E	P ►Ö P	►i
K 7 p H	®	B H* P ►1 ®		►1 p ®	9 cn CD	p 00 OJ	,5, ®	►i p_ ®
74	133	31	60	91	23	47	63	61
88	152	36	72	108	27	51	72	71
98	173	49	98	147	31	55	85	85
37	60	18	36	54	18	34	38	40
35	60	19	37	56	16	36	38	40
48	81	25	61	86	24	48	84	78
9	83	55	10	65	11	11	_	_
10	88	61	13	74	14	13	—	—
12	116	79	16	95	10	15	—	—
911	1,612	343	623	966	407	850	932	577
1,094	1,885	421	732	1,153	486	1,002	1,155	760
1,515	2,657	710	1,262	1,972	656	1.429	2,059	1,419

Kuntjl. Maj:ts proposition nr ftO.

107

Manskap

(utom musikmanskap).

	CD ^3							B	e s	t	l 1	11	i n	S s	m	ä n.							Summa
<1	Sjukvårdsmanskap.	Hovslagar- manskap.	Y ap enhan t-verkarmanskap.	Hantverkarmansk	ap.	beställ- ningsmäli.
o	<J & O ^	Furirer					*1		<4								Furirer.		<5
p: "! CT>	g 5 Äy CD 3 i r> S, p:	1. klass.	£ P an CD	Korpraler KoDstaplar).	O CD c ■i <-t cL CD	O CD D p	Summa.	rirer 2. klass.	Korpraler Konstaplar).	O CD - O •1 o •1 2L Q-	g CD cn’ p	Summa	irirer 2. klass.	Korpraler Konstaplar).	d CD o >-! *T3 N — CD	Meniga.	Summa.	1. klass.	2. klass.	Korpraler Konstaplar).	ice korpraler.	Meniga.	Summa.	Underbefäl.	e CD S crq’ p	Summa.
&38	532	—	4	4	4	6	18	_	4	o		u		4	3	4	u	4	9	15	14	36	78	67	51	118
382	603	—	4	5	6	7	22	—	i	5	4	i	—	5	5	5	15	5	6	15	u	36	73	68	52	120
440	696	—	4	7	9	7	27	—	2	5		12	—	5	5	6	16	6	10	32	41	—	89	126	18	144
60	190	—	—	—	_	_	_	_	4	4	_			4										12		12
60	190	—	—	—	—	—	—	—	4	4	—		—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	8	—	8
126	360	—	—	—	—	—	—	—	6	6		12	—											12	—	12
	22
—	27
—	25	—	—	—	—	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—
,694	5,460	18	35	60	40	73		10	38	26			20	30	22	23	-	4	21	35	14	54	128	373	18»	562
,226	6,629	21	38	67	48	84	258	14	46	30			22	31	26	26	1	5	14	30	11	51	111	403	211	614
,736	12,299	2	85	107	65] 1101	369	30	80	39			28	34	33	341	129	6	20	57	41	28	152	627	261	888

108

Kungl. Maj:ls proposition nr 50.

Sammandrag över

Musikpersonal.

Högre staber m. m.

Föreslagen organisation.

Lantförsvarets kommandoexpedition............

Arméförvaltningen ...................................

Generalitetet ......................... ...................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner
.............................................

Kommendantskapet i Boden.......................

Generalstaben jämte militärattachéer .........

Fältläkarkåren; garnisonssjukhusen i Stockholm
och & Karlsborg ..........................

Summa personal

Revisionens förslag ...............................

1914 drs härordning...............................

Undervisningsverk. Föreslagen organisation .

Revisionens förslag.......

1914 drs härordning ....

Infanteriet. Föreslagen organisation ..........

Revisionens förslag ...............

1914 drs härordning...............

Kavalleriet. Föreslagen organisation ........

Revisionens förslag ..............

1914 drs härordning ............

Artilleriet.

Föreslagen organisation.

Artilleristaben .......................................

Fabriker och tyganstalter........................

Truppf örb and..........................................

Summa personal

Revisionens förslag ................................

1914 drs härordning................................

Ingenjörtrupperna [Föreslagen organisation ...

och \ Revisionens förslag ..........

fortifikationen.

Trängtrupperna.

Föreslagen organisation......

Revisionens förslag............

1914 drs härordning .........

Intendenturtrupperna | Föreslagen organisation

och < Revisionens förslag......

intendenturkåren. 11914 års härordning ...

Summa summarum personal;

Föreslagen organisation .........................

Revisionens förslag .................................

[ 1914 drs härordning.................................

l g

® 3

7T 8»
ii»

& 00

O o:
ir* ^

Underbefäl.

Furirer.

65:j

274'',

132 38
88 21
302

7 11 3

15! 20 5

36 44''| —

12|!

108

a <i

& o''

r „
’ S?

i *

t "O

155

115

326

co
ö
o 3

g- 3

3 g

115

7o;

278

15!

270

185

604

3	3	6	12	3	6	3	3	15	9	24
_	8	21	29	8	15	16	—	39	23	62
—	9	59	68	—	16	16	17	49	27	76
	2	3	5	5	5	10	_	20	10	30
—	3	11	14	—	3	7	7	17	10	27
_	_	2	2	2	2	2	2	8	4	12
_	2	2	4	4	4	8	—	16	8	24
—	—	1*2	12	—	6	6	12	24	12	36
24	i 24109	157	! 46	1 51	1 *>• 1 ^	47	191	137	328
2	\| 38106	146	i 43S 76	, 88	8	215	126	341
—	S 48,392	440	\| —	\| 145] 155	158	458	; 363	821

5,3

1,6

3,5

2,1

1,0

10,

19,

2) 1 generalkrigskommissarie, 4

*) Civila tjänstemän i försvarsdepartementet äro icke här medtagna.

6 extra konstaplar; Karlsborgs polispersonal är här medräknad. — 4) 1 professor, 1 krigsarkivarie. 5) 5
klassen, 18 besiktningsrustmästare eller tygmästare, 6 verkmästare av 1. och 2 av 2. klassen, 8 tyg- eller fab
skrivare, 8 tygverkmästare och 20 tyghantverkare. — 7) Hantverkare. — 8) Departementsskrivare.

Summa militär personal.

Kungl. Maj-.ts proposition nr <r)0.

101)

lugna porsonalstatcr (forts.).

Clvllmllitär personal.1)

Fältläkarkåren.

Fiiltveterinärkåren.

B. I

Övrig personal.

CTJ {fl

“ B
<3 P

2 B

£c

Civil personal.

rf a

Z £

Arvoden i
åt pensione-
|
rade ■

0
rt>

1
P

-*>

•-t

																		-	1		1	7	»1
1	1	—	1	—	—	3	1	—	1	—	2	—	1	—	1	6	—	1	6	a) 60	67	1	1
		4	1	1		6		4			4					10						3	18
—	—	—	2	2	—	4	—	—	1	—	1	—	—	3 32	32	37	1	—	—	—	1	—	2
																		1	o	«)2	6	5	2
—	—	—	3	1	30	34	—	—	—	—	—	—	—	—	—	34	—	—	—	—	—	2	—
1	1	4	7	4	30	47	1	4	2	—	7		1	32	33	S7	1	2	10	62	75	18	25
1	1	4	7	4	44	61	1	4	2	1	8	—	1	32	33 34	102	2	2	10	62	76	12	25
1	1	6	6	7	44	65	1	6	2	2	11	—	1	33	110	3	O	10	62	78	-	—
—	—	—	—	1	—	i	—	—	—	1	1	—	—	—	—	2	—	—	3	—	O O	3	8
—	—	—	_	1	—	i	—	—	—	1	1	—	—	—	—	2	1		2	—	3	-	—
—	—	—	—	1	—	i	—	—	—	1	1	—	—	—	—	2	1	2	2	—	5
—	—	—	17	17	—	34	—	—	—	—	—	19	19	—	38	72	—	—	—	—	—	1	78
—	—	—	19	19	—	38	—	—	—	—	—	21	21	—	42	80	19	—	—	—	19	20	62
—	—	—	26	26	—	52	—	—	—	—	—	28		—	56	108	26	—	—	—	26	—	—
—	—	—	—	4	—	4	—	—	1	3	4	4	—	—	4	12	—	—	—	—	—	—	16
—	—	—	—	5	—	5	—	—	3	2	5	5	—	—	5	15	5	—	—	—	5	5	15
	—	—	2	8	—	10	—	—	4	10	14	10	—	—	10	34	8	—	—	—	8	—
																			1		1	1	1
									—					5)110	110	110	—	—	—	—	—	1	14
—	—	—	5	5	—	10	—	—	3	4	7	—	—	—	—	17	1	—	—	—	1	—	29
—	—	—	5	5	—	1	—	—	3	4	7	—	—	110	110	127	1	—	1		2	2	44
—	—	—	6	5	—	11	—	—	4	5		—	—	118	118	138	5	—	1		6	8	41
—	—	—	7	6	—	13	—	—	5	7	1	—	—	116	116	141	6	—	1	—	7	—	—
—	—	—	—	3	—		—	—	—	3		4	4	G)38	46	52	_	_	1	_;	1	_2	13
—	—	—	—	1	—	1	—	—	—	3		5	5	41	51	55	2	—	1	—	3	5	7
—	—	—	9 u	1	—	3	—	—	—	2		5	5	49	59	64	3	—	1	—	: 4	—	—
—	—	—	4	4	—		—	_	—	4		—	4	7 14	18	30	_	_	_	_	_	_	13
—	—	—	4	4	—	8	—	—	—	4	4	—	4	12	16	28	1	—	—	—	1	4	9.
—	—	—	6	6	—	1	—	—	—	5		—	6	18	24	41	2	—	—	—	2	—	—
									—					8)2	2	2	—	—	1	_	1	2	7
														2	2	2	—	—	1	—	1	4	5
														2	2	2	—	—	1	—	1	—	-!
1	1	4	33	38	30	107	4	4	6	15	26	27	28	196	251	384	2	2	16	62	82	28	j 204
1	1	4	36	39	44	125	1	4	9	16,! 30	31	31	205	267	422	35	2	15	62	114	58	164!
1	1	G	49	55	44	156	1	6	11	27	45	43	40	218	301	502	49	5	15	62	131

d, 29 tjänstemän och 26 kvinnliga befattningshavare. — 3) 1 poliskommissarie, 6 överkonstaplar, 19 konstaplar,
er fabriksingenjörer, 2 departementsskrivare, 11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1. klassen, 7 tygförvaltare av 2.
vare, 44 tyghantverkare och 7 fortmaskinister. — 6) 1 radioingenjör, 8 fortifikationskassörer, 1 departements -

110

Nuvarande

organisation.

Departementschefen.

Kungl. Maj tis proposition nr ö 0.

J. Härens hästar och remonteringsväsendet.

1. Härens hästar.

Egna tjänstehästar.

Enligt 1915 års riksdags beslut angående hästhållningen för officerare vid
armén skola vissa officerare vara beridna å två hästar, andra åter endast å
en häst. Såsom allmän regel gäller, att om officer är beriden å två hästar,
den ena skall vara egen tjänstehäst och den andra stamhäst samt, om vederbörande
är beriden endast å en häst, denna skall vara stamhäst. Från
denna regel göras dock vissa undantag.

I överensstämmelse härmed åligger det nedan angivna personal att hålla
en egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektörerna för infanteriet och militärläroverken,
de sex arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet, chefen för fortifikationen, inspektören för kavalleriet

och inspektören för trängen ............................................ tillhopa 13 hästar

samtliga officerare vid generalstaben.................................... » 53 »

kommendanterna i Stockholm, Boden och Karlsborg ...... » 3 »

cheferna för krigshögskolan, krigsskolan och ridskolan ... » 3 »

chefen för remonteringsstyrelsen.......................................... » 1 häst

samtliga regementschefer vid infanteriet (militärbefälhavaren
på Gotland inberäknad)...................................... » 28 hästar

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar............... » 243 »

samtliga regements- och kårchefer vid artilleriet utom

chefen för Karlsborgs artillerikår.................................... » 9 »

fälttygmästaren...................................................................... » 1 häst

eller tillhopa 354 hästar

Anskaffningen av egna tjänstehästar, vilka skola godkännas av vissa myndigheter,
åligger vederbörande officerare själva. Såsom ersättning härför
äga dessa åtnjuta ett årligt lönetillägg av 250 kronor. States anskaffar och
underhåller den för tjänstehästarna erforderliga munderingen samt tillhandahåller
in natura stallrum, furage, vatten, ljus, veterinärvård och skoning för
dylika hästar samt ombesörjer deras skötsel. Egen tjänstehäst får icke av
ägaren avyttras, med mindre vederbörande myndighet, som har att godkänna
densamma, lämnat sitt medgivande till försäljningen.

Förenämnda organisation är ännu icke helt genomförd.

Med avseende å de för närvarande gällande allmänna grunderna för officerares
beridenhet har jag icke någon erinran att framställa. Antalet egna
tjänstehästar torde alltså böra beräknas sålunda:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna,
generalfälttygmästaren och inspektören för artilleriet, chefen
för fortifikationen, militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefäl -

Kungl. Maj:ts proposition nr öU.

111

havaren på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet,
inspektören för trängen och de fyra brigadcheferna... tillhopa 17 hästar -

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition................ » 1 häst

samtliga officerare vid generalstaben, utom militärattachéerna
....................................................................... » 49 hästar

chefen för artilleristaben .................................................... » 1 häst

chefen för krigshögskolan ....................... » 1 »

chefen för krigsskolan och kadettofficeren ur kavalleriet

vid samma skola............................................................. » 2 hästar

chefen för ridskolan ävensom de tre därstädes anställda

lärarna .............................. » 4 »

samtliga regementschefer vid infanteriet........................... » 18 »

samtliga kavalleriofficerare utom fänrikar ....................... » 103 »

samtliga regementschefer vid artilleriet............................. » 7 »

eller tillhopa 203 hästar

eller (354 — 203=) 151 egna tjänstehästar mindre än enligt nuvarande härordning.

Stamhästar.

Enligt 1914 års härordning samt 1915 års riksdags beslut angående hästhållningen
för officerare vid armén skall vid armén efter genomförd härordning
finnas det antal stamhästar, som nedan angives.

För generalitetet och arméförddningsstaberna äro avsedda:

1 häst för var och en av chefen för generalstaben, in -

spektörerna för infanteriet och militärläroverken, de sex
arméfördelningscheferna, generalfälttygmästaren och inspektören
för artilleriet, chefen för fortifikationen och

inspektören för kavalleriet................................................ tillhopa 12 hästar

1 häst för var och en av fjorton adjutanter, nämligen en
hos vardera av inspektörerna för infanteriet och militärläroverken
och två i varje arméfördelningsstab......... » 14 »

en reservgrupp om 5 hästar för var och en av de sex
arméfördelningsstaberna, avsedda för därstädes tjänstgörande
fältläkare, fortifikationsofficer, fördelningsintendent
och expeditionsintendent ävensom för tillgodoseende
av tillfälligt behov av två hästar för adjutanter
i staben .............................................................................. » 30 »

eller tillhopa 56 hästar

För generalstaben, vars officerare, enligt vad förut nämnts, äro beridna på
var sin egen tjänstehäst, är avsedd en gemensam grupp av 41 stamhästar.
Av dessa äro 17 ständigt fördelade på arméfördelnings- m. fl. staber för att
göra där placerade generalstabsofficerare beridna å två hästar. Återstående
24 hästar tillhöra huvudstationen i Stockholm.

Nuvarande
organisation.

112

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vid artilleristaben skall finnas 1 stamhäst, avsedd för chefen för staben.
För Icommendantskapen äro avsedda 4 stamhästar, därav en häst för kommendanten
i Boden och en häst för var och en av adjutanterna hos kommendanterna
i Stockholm, Karlsborg och Boden.

Vid undervisningsverken skola finnas 6 stamhästar, nämligen en häst för
var och en av cheferna för krigshögskolan, artilleri- och ingenjörhögskolan,
ridskolan, infanteriskjutskolan och krigsskolan samt en häst för adjutanten
vid krigsskolan.

Vad härefter arméns särskilda truppslag angår, skola vid infanteriet
finnas 28 stamhästar vid varje regemente. Då infanteriet räknar 28 regementen,
utgör stamhästantalet vid infanteriet i dess helhet 784, därav 280
för den s. k. stabsgruppen, d. v. s. för regementschefer, regementsofficerare,
regementskvartermästare och regementsadjutanter, samt 504 för den s. k.
kompani chef sgruppen, d. v. s. för kompanichefer och kulsprutekompanier.

Vid kavalleriet skola enligt härordningen finnas:
vid vart och ett av de sex fördelningskavalleriregementena 651

stamhästar; tillhopa (6 X 651 =) ............................................ 3,906 hästar

vid vartdera av Skånska husar- och dragonregementena 1,152

stamhästar; tillhopa (2 X 1,152 =) ........................................ 2,304 »

vid Norrbottens kavallerikår ......................................................... £53 »

eller tillhopa 6,463 hästar.

Vid artilleriet skola finnas följande antal stamhästar, nämligen:
vid vart och ett av Svea, Göta, Upplands och Smålands artil -

leriregementen 446 hästar, tillhopa (4 X 446 =)..........	.......... 1,784	hästar
vid Vendes artilleriregemente.............................................	......... 543	»
vid Norrlands artilleriregemente ........................................	.......... 486	»
vid Gotlands artillerikår......................................................	.......... 86	»
vid Bodens artilleriregemente.............................................	........... 70	»
vid Positionsartilleriregementet..........................................	.......... 184	»
vid Karlsborgs artillerikår..................................................	........... 62	»

eller tillhopa 3,215 hästar.

Vid fortifikationen och ingenjörtrupperna skola finnas sammanlagt 231 stamhästar.
Av dessa äro avsedda:

1 häst för var och en av fortifikationens 17 regementsofficerare
samt 19 hästar för sådan stabspersonal av kaptens grad, som

anses böra göras beriden; tillhopa .............................................

för Svea ingenjörkår.........................................................................

» Göta » ........................................................................

» Fälttelegrafkåren..........................................................................

» Bodens ingenjörkår ....................................................................

s> Norrlands ingenjörkår.................................................................

eller tillhopa 231 hästar✓

36 hästar
40 »

15 »

40 »

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 113

Slutligen skola vid tvungen finnas sammanlagt 331 stamhästar, därav 1
häst för inspektören för trängen och 55 hästar för var och en av av de sex
trängkårerna.

En sammanfattning av vad sålunda anförts giver vid handen, att vid
armén skall efter genomförd härordning finnas följande antal stamhästar,
nämligen:

vid	generalitetet, generalstaben m. fl. staber:
	generalitetet och arméfördelningsstaber ...	....... 5(5
	generalstaben...............................................	....... 41
	artilleristaben.................................................	....... 1
	kommendantskapen........................................	........ 4
	undervisningsverken .....................................	........ 6	tillhopa	108 hästar
vid	infanteriet ....................................................		»	784 »
»	kavalleriet...................................................		»	6,463 »
»	artilleriet ......................................................		»	3,215 »
»	fortifikationen och ingenjörtrupperna ...........		»	231 >
•»	trängen ..........................................................		»	331 »

Organisationen är ännu icke helt genomförd.

eller tillhopa 11,132 hästar.

Beträffande antalet stamhästar anser jag mig i stort sett böra följa de i
1924 års försvarsproposition tillämpade beräkningsgrunderna.

Behovet av stamhästar vid högre staber m. m. beräknas sålunda:

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .............................. 1 häst

Generalitetet, arméfördelningsstaberna m. m.:

1 häst för var och en av chefen för generalstaben, inspektören
för infanteriet, de fyra arméfördelningscheferna, geueralfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,
militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren
på Gotland, inspektören för kavalleriet och inspektören för

trängen......................................................................................... 12 hästar

1 häst för var och en av elva adjutanter, nämligen två hos inspektören
för infanteriet, två i varje arméfördelningsstab och

en i tränginspektionen ................................................................ 11 »

1 häst för var och en av fyra fältveterinärer............................. 4 >

En reservgrupp om 4 hästar vid var och en av fyra arméfördel ningsstaber.

..................................................................................... 16 »

Generalstaben: 22 hästar för huvudstationens officerare samt 12
hästar för stabscheferna vid infanteriinspektionen, kavalleriinspektionen,
de fyra arméfördelningsstaberna och militärbefälet
för Övre Norrland samt generalstabsofficerarna vid de fyra
arméfördelningsstaberna och militärbefälet för Övre Norrland 34 »

Artilleristaben .................................................................................... 15 »

Fortifikationens huvudstation .............................................................. 14 »

Kommendantskapet i Boden (för de båda adjutanterna) ................. 2 »

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50.) sm tu 8

Dei)cutemeuts chefen.

Högre staber.

Infanteriet.

Kavalleriet.

Artilleriet.

114 Kungl. Maj:is proposition nr 50.

Militärbefälet på Gotland (för adjutanten) .................................... 1 häst

Fälttygmästaren .............................................................................. 1 »

Undervisningsverken: 1 häst för var och en av chefen för artilleriocli
ingenjörhögskolan, chefen och de tre lärarna vid ridskolan,
chefen för infanteriskjutskolan, adjutanten vid krigsskolan
och kadettofficeren ur kavalleriet vid sistnämnda skola............ 8 hästar

tillhopa 119 hästar

Behovet av stamhästar vid infanteriet beräknas sålunda:

För vart och ett av normalinfanteriregementena erfordras 20 hästar, därav
i stabsgruppen 7 hästar, avsedda för regementschefen, 3 regementsofficerare,
regementskvartermästaren och 2 regementsadjutanter, samt i kompanichefsgruppen
13 hästar, avsedda 1 för signalofficeren, 6 för kompanichefer samt
6 för kulsprutekompaniet. Härutöver tillkomma i stabsgruppen: 2 hästar
vid Svea livgarde, Kronobergs regemente och Norrbottens regemente samt i
kompanichefsgruppen: 4 hästar vid Svea livgarde och 3 hästar vid Kronobergs
regemente och Norrbottens regemente.

För Västerbottens regemente erfordras 18 hästar, därav i stabsgruppen 6
hästar, avsedda för regementschefen, 2 regementsofficerare, regementskvartermästaren
och 2 regementsadjutanter, samt i kompanichefsgruppen 12 hästar,
avsedda 1 för signalofficeren, 5 för kompanichefer samt 6 för kulsprutekompaniet.

För Gotlands infanterikår erfordras 14 hästar, därav i stabsgruppen 3 hästar,
avsedda för överstelöjtnanten, regementskvartermästaren och 1 regementsadjutant,
samt i kompanichefsgruppen 11 hästar, avsedda 1 för signalofficeren,
4 för kompanichefer och 6 för kulsprutekompaniet.

För studentkompanierna erfordras 28 hästar i kompanichefsgruppen och
vid volontär skolorna i samma grupp 10 hästar.

Infanteriets behov av stamhästar är således 134 hästar i stabsgruppen och
292 i kompanichefsgruppen eller tillsammans 426 hästar, d. v. s. (784 — 426=)
358 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

I enlighet med 1924 års försvarsutskott beräknar jag antalet stämhästar per
skvadron till 130 eller (4 X 130 =) 520 för varje kavalleriregemente utom
för Norrlands dragonregemente, där antalet bliver (5 X 130 =) 650. Behovet
av stamhästar vid kavalleriet utgör alltså (3 X 520 + 650 =) 2,210, d. v. s.
(6,463 — 2,210 =) 4,253 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Under tiden för beväringsrekrytskolan är det nedan för artilleriet och
trängtrupperna föreslagna antalet stamhästar icke tillfyllest för tillgodoseende
av ridutbildningen för studenter och likställda m. fl. För att täcka den sålunda
uppstående bristen på hästar förutsättes — liksom enligt 1924 års av
försvarsutskottet i detta hänseende tillstyrkta försvarsproposition — att visst
antal hästar under nämnda tid ställes till dessa truppslags förfogande ur
kavalleriet.

För varje fördelningsartilleriregemente beräknas i enlighet med 1924 års
försvarsutskott 50 stamhästar per batteri eller tillsammans 300 för varje
regemente, samt för Norrbottens artillerikår 80 stamhästar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 115

Övriga artilleriförband förutsättas vara motoriserade, vadan behovet av
hästar i huvudsak bortfaller. Under tiden före beväringsrekrytskolans
början vid kavalleriet kan ett antal hästar ur sistnämnda truppslag ställas
till förfogande för underhållande av ridutbildningen hos ett visst antal av
befälet vid här avsedda artilleritruppförband. För Gotlands artillerikår beräknas
dock för här berörda ändamål ävensom för vissa övningar med anspända
pjäser 20 stamhästar.

Artilleriets sammanlagda behov av stamhästar uppgår således till (4 x 300
+ 80 + 20 —) 1,300, d. v. s. (3,215 — 1,300 =) 1,915 hästar mindre än enligt
nuvarande organisation.

Antalet stamhästar vid fortifikationen och ingenjörtrupperna beräknas till:

vid Svea ingenjörkår ...................................... 55 hästar

* Göta » ..................................... 47 »

» Fälttelegrafkåren ...................................... 50 »

» Bodens ingenjörkår................................... 38 »

tillhopa 190 hästar,

eller (231 — 190 =) 41 hästar mindre än enligt nuvarande organisation.

Behovet av stamhästar vid trängtrupperna beräknas till (2 X 44 + 2 X
46 =) 180 stamhästar, eller (331 — 180 =) 151 hästar mindre än enligt nuvarande
organisation.

För varje intendenturkonipani beräknas 1 stamhäst eller för samtliga intendenturkompanier
3 hästar.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstående
antal stamhästar bör finnas, nämligen:

vid högre staber m. m...........................................	..................... 119 hästar
»	infanteriet: stabsgruppen....................................	............... 134
	kompanichefsgruppen ....................	............... 292 426	»
»	kavalleriet.............................................................	...................... 2,210	»
»	artilleriet .............................................................	..................... 1,300	»
»	fortifikationen och ingenjörtrupperna................	...................... 190	t
»	trängtrupperna .................................................	...................... 180	»
»	intendenturtrupperna...........................................	...................... 3

tillhopa 4,428 hästar

eller (11,132 — 4,428—) 6,704 hästar mindre än enligt 1914 års härordning.

Lejda hästar.

Det för truppförbanden avsedda antalet stamhästar är icke under alla
perioder av året tillräckligt för övningarnas bedrivande utan måste tidvis
förstärkas med lejda eller på annat sätt anskaffade hästar. Enligt gällande
organisation är liästlejning avsedd att förekomma vid samtliga truppslag.

Vid infanteriet sker hästlejning för kulspru teformationerna. Enligt vad
förut nämnts, disponerar varje kulsprutekompani 6 stamhästar. Uti härordningen
har emellertid beräknats, att därutöver erfordras under senare
delen av rekrytskolan och början av repetitionsövningarna 3 samt under åter -

Fortifikationen
och ingenjörtrupperna.

Träng trupperna.

Intendentur trupperna.

Samman fattning.

Nuvarande

organisation.

116

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

stoden av nämnda övningar ytterligare 23 lejda hästar. I enlighet härmed
har för varje infanteriregemente beräknats följande antal hästlejningsdagar,
nämligen:

3 hästar i 120 dagar = ................................................... 360 lejningsdagar

23 > » 23 » = ...................................................... 529 »

eller tillhopa 889 lejningsdagar.

För de 28 infanteriregementena uppgår alltså det beräknade antalet hästlejningsdagar
till (28 X 889 —) 24,892.

Vid kavalleriet hava för varje regemente beräknats 350 hästlejningsdagar
eller för kavalleriet i dess helhet (8 X 350 =) 2,800 lejningsdagar. De lejda
hästarna äro liksom vid infanteriet avsedda för kulsprutetjänsten.

Artilleriets behov av lejda hästar har enligt 1914 års härordning beräknats
sålunda:

66 fältbatterier och 1 bergsbatteri å fastlandet ä 42 hästar i 42

dagar.................................................................................................... 118,188

2 ridande fältbatterier å fastlandet ä 72 hästar i 42 dagar .............. 6,048

Gotlands artillerikår 100 hästar i 42 dagar....................................... 4,200

6 positionsbatterier å fastlandet ä 52 hästar i 42 dagar..................... 13,104

Bodens artilleriregemente 40 hästar i 35 dagar................................... 1,400

Karlsborgs artillerikår 40 hästar i 35 dagar.......................................... 1,400

Summa lejningsdagar 144,340

Härtill komma för artilleri- och ingenjörhögskolan 444 dagar och för övningsmarscher,
fältartilleriets samt fästnings- och positionsartilleriets skjutskolor
tillhopa 3,968 dagar.

Hela antalet hästlejningsdagar vid artilleriet uppgår således till (144,340
+ 444 + 3,968 =) 148,752.

Vid ingenjörtrupperna är behovet av hästlejning enligt 1914 års härordning
beräknat sålunda :

vid Svea ingenjörkår ...................................................... 7,959 lejningsdagar

» Göta » ................................................. 7,959

» Fälttelegrafkåren.......................................................... 16,284 »

» Bodens ingenjörkår.................................................... 3,806 »

> Norrlands ingenjörkår.......................... 11,655 »_

eller tillhopa 47,663 lejningsdagar.

Därutöver har beräknats hästlejning för övningsmarscher och skolor under
2,989 dagar.

Sammanlagda antalet hästlejningsdagar för ingenjörtrupperna utgör således
enligt nämnda härordning (47,663 + 2,989 =) 50,652.

Vid trängen är antalet erforderliga hästlejningsdagar enligt 1914 års härordning
beräknat till 4,000 för var och en av de sex trängkårerna eller för
trängen i dess helhet till (6 X 4,000 =) 24,000 lejningsdagar.

Vid intendenturtrupperna har antalet hästlejningsdagar beräknats till 2,500.

Kung!. Maj:tu proposition nr Ht).

117

Sammanlagda antalet hästlejningsdagar enligt nuvarande organisation utgör
således 260,596.

Beliovet av hästlejning vid varje normalinfanteriregemente beräknas i enlighet
med 1924 års försvarsutskotts förslag till 1,160 lejningsdagar.

Vid Svea livgarde och Kronobergs regemente minskas hästlejningsbeliovet
något till följd av det större antalet stamhästar vid dessa regementen.

Yid Västerbottens regemente och Gotlands infanterikår beräknas ett lägre
antal hästlejningsdagar på grund av den begränsade organisation, som föreslagits
för dessa truppförband.

Slutligen har behovet av hästlejning för studentkompanierna i enlighet med
försvarsutskottets förslag beräknats till 1,220 hästlejningsdagar.

För infanteriet i dess helhet erfordras alltså följande antal hästlejningsdagar
:

för 15 normalregementen (15 X 1,160 =)

» Svea livgarde ......................................

Kronobergs regemente.....................

Västerbottens regemente....................

» Gotlands infanterikår..........................

studentkompanierna .........................

............. 17,400 lejningsdagar

............ 1,100

............. 1,100

............. 700

............ 1,220

tillhopa 22,620 lejningsdagar.

Vid kavalleriet beräknas för varje regemente 200 lejningsdagar, tillsammans
sålunda (4 X 200 =) 800 hästlejningsdagar.

Behovet av hästlejning vid artilleriet beräknas på sätt nedanstående tabell
utvisar.

	> Ett för- delnings artilleri re gemen	Tre för-delnings artilleri regementi	Norrbotte artillerik	UnderbefB skolor, skj skolor m.	Summa
	CD ''	B ''	P° rf	3 S-f
Första tjänstgöring .......................	2,680	8,040	480	_	11.200
Repetitionsövning ...........................	13,886	41,658	3,108	—	58,652
Vinterövningar för underbefälsskolor	—		—	6,000	6,000
Studenter m. fl...............................	—	—	—	3,000	3,000
Artilleri- och ingenjörliögskolan ......	—	* _	—	444	444
Skjutskolan ...................................	—	—	—	1,716	1,716
Reserv för försök m. m...................	—	—	—	988	988
Summa	16,566	49,698	3,588	12,148	82,000

För ingenjörtrupperna beräknas behovet av hästlejning sålunda:

vid Svea ingenjörkår........................................................ 8,175 lejningsdagar

» Göta » ......................................................... 6,375 »

» Fälttelegrafkåren ........................................................ 10,450 »

» Bodens ingenjörkår..................................................... 7,300 »

för övningsmarsclier och skolor m. m............................ 2,500 . »

tillhopa 34,800 lejningsdagar.

Departements chefen.

118

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För trängtrupperna beräknas behovet av hästlejning sålunda:

fyra trängkårer ä 3,582..................................................... 14,328 lejningsdagar

studentkompaniet........................................................... 872_»_

tillhopa 15,200 lejningsdagar.

För intendenturtruppema beräknas antalet lejningsdagar till 2,000.

En sammanfattning av vad ovan anförts giver vid handen, att nedanstående
antal liästlejningsdagar är erforderligt vid den av mig föreslagna organisationen,
nämligen:

vid infanteriet..................................................................... 22,620 lejningsdagar

» kavalleriet................................................................... 800 »

» artilleriet.................................................................... 82,000

» ingenjörtrupperna ..................................................... 34,800

» trängtrupperna........................................................... 15,200

» intendenturtruppema ............................. 2,000_»_

tillhopa 157,420 lejningsdagar

eller (260,596— 157,420 =) 103,176 lejningsdagar mindre än enligt nuvarande
organisation.

I överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition finner jag mig böra
förorda en definitiv övergång till aclcordhästsystemet vid armén.

Då ett stort antal stamhästar vid armén enligt den föreslagna organisationen
kommer att bliva övertaligt, torde ett lämpligt antal dylika övertaliga
stamhästar böra överföras till ackordhästar i syfte att förbättra det nuvarande
ackordhästbeståndet. Sistnämnda antal torde emellertid böra göras
beroende av erfarenheterna under systemets fortsatta tillämpning. Några
särskilda kostnader bliva sålunda icke erforderliga för ackordliäststammens
förbättrande.

Såsom ovan angivits, har antalet liästlejningsdagar för armén beräknats
till sammanlagt 157,420. Då lejningspriset, på sätt försvarsrevisionen anfört,
torde böra beräknas till 4 kronor för häst och dag, skulle lejningskostnaderna,
under förutsättning att ackordsystemet icke tillämpades, uppgå till
629,680 kronor. Därest åter ackordsystemet genomfördes enligt ovan förutsatta
grunder, skulle kostnaderna komma att stanna vid ett belopp av, i
runt tal, 300,000 kronor.

2. Kemouteringsväseiidet.

Reinonteriiigsgmnder.

Nuvarande Såsom förut nämnts, skola efter genomförande av 1914 års härordning

organisation. vjc| armén finnas följande antal stamhästar, nämligen:

vid generalitetet, generalstaben m. fl. staber.............................. 108 hästar

» infanteriet 280 hästar för stabsgruppen och 504 hästar för

kompanichefsgruppen, tillhopa .......................................... 784 »

kavalleriet .............................................................................. 6,463 »

Kuntjl. Maj:Is proposition nr 50.

119

vid artilleriet.............................................

fortifikationen och ingenjörtrupperna
» trängen......>............................................

..................... 3,215 hästar

....................... 231

.................... 331

eller tillhopa 11,132 hästar

För erforderlig omsättning av stamliästmaterialet inköpes årligen visst
antal remonter. Detta beräknades tidigare till 9 % av det vid samtliga
truppslag befintliga stamhästantalet. Sedan genom 1914 års härordning
infanteriet erhållit visst antal stamhästar samt nya grunder angående liästhållningen
för arméns officerare antagits av 1915 års riksdag, har emellertid
remonteringen verkställts efter nya, av 1917 års riksdag närmare bestämda
grunder. Enligt dessa skall remonteringen ske sålunda:

1. Generalitets- och generalstabsgruppen ävensom infanteriets stabsgrupp
remonteras genom överflyttning varje år av 48 8-åriga stamhästar från
kavalleriet. I och för omsättning av kompanicliefsgruppens hästar erhåller
infanteriet årligen från kavalleriet 168 för detta vapenslag icke vidare användbara
hästar.

2. Kavalleriet erhåller årligen 10% remontering å [6,463 - (4 X 48)=]6,271
stamhästar samt dessutom 48 remonter såsom ersättning för de 48 8-åriga
stamhästar, som överföras till staber och infanteriet.

3. Artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt trängen beräkna
remontering efter en kassation av 9 % av det befintliga stamhästantalet.

4. Årligen beräknas 50 stamhästar komma att av officerare uttagas till
egna tjänstehästar. Då vederbörande truppförband förutsättas hava under
vissa år dragit nytta av dessa hästar, anses de medföra en årlig remonteringskontingent
av endast 36 hästar.

I överensstämmelse med nu angivna grunder skall enligt 1914 års härordning
det årligen erforderliga remontan talet beräknas sålunda:

kavalleriet : 10 % av 6,271 stamhästar — 627 remonter + 48

remonter ................................................................................. 675 remonter

artilleriet, fortifikationen och ingenjörtrupperna samt trängen:

9 % av (3,215 + 231 + 331 =) 3,777 stamhästar = ............... 340 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar........ 30_’_

Summa 1,051 remonter.

På grund av den under kristiden inträdda avsevärda stegringen av liästpriserna
har emellertid remonteringen vid kavalleriet tillsvidare beräknats
efter en kassation av endast 9 %.

I enlighet med vad 1924 års försvarsutskott förutsatt, böra de nuvarande VepaHementsremonteringsgruuderna
fortfarande tillämpas. chefen.

Antalet stamhästar har, som i det föregående amförmälts, beräknats sålunda:

vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben
m. fl. staber ........................................................... H9 hästar

» infanteriet 134 hästar för stabsgruppen och 292 hästar för

kompanicliefsgruppen, tillhopa............................................... 426 »

120

Kungl. Maj:ts proposition nr .50.

Nuvarande

organisation.

vid kavalleriet ............................................................................. 2,210 hästar

» artilleriet ................................................................................... 1,300 »

» fortifikationen och ingenjörtrupperna .................................... 190 »

» trängtrupperna........................................................................ 180 »

» intendentnrtrupperna .............................................................. 3 »

eller tillhopa 4,428 hästar.

Generalstabsgruppen och infanteriets stabsgrupp räkna tillsammans
(119 + 134 —) 253 stamhästar. Den årliga överflyttningen av 8-åriga stamhästar
till dessa grupper kommer således att utgöra (253: 8=) 32 hästar; av dessa
beräknas 20 hästar kunna lämnas av kavalleriet och 12 hästar av övriga
truppslag (artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna).

Vid kavalleriet beräknas 10% remontering å [2,210—(4 X 20)=]2,130 stamhästar
samt dessutom 20 remonter såsom ersättning för överflyttade stamhästar
eller sammanlagt (213 + 20=) 233 remonter.

För artilleriet, ingenjörtrupperna och trängtrupperna beräknas 9 % remontering
å [1,300 + 190 + 180—(4x12)=] 1,622 stamhästar samt dessutom 12 remonter
såsom ersättning för överflyttade hästar eller sammanlagt (146+12=)
158 remonter.

Med stöd av erfarenheterna från de senaste åren beräknas årligen högst 10
stamhästar uttagas till egna tjänsteliästar. Som ersättning för dessa beräknas
10 remonter.

Det antal remonter, som således årligen bör tillföras armén, är:

vid kavalleriet ............................................................................... 233 remonter

» artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ............................ 158 »

ersättning för till egna tjänsteliästar uttagna stamhästar ......... 10 »

Summa 401 remonter

eller (1,051—401 =) 650 remonter mindre än enligt 1914 års härordning.

Remonter ingss ty relsen.

Anskaffandet av de för armén erforderliga remonterna ombesörjes av den
under inspektören för kavalleriet stående remonteringsstyrelsen, vilken dessutom
har att förvalta statens remontdepåer.

Remonteringsstyrelsen består av chef och två ledamöter, vilka jämte fyra
suppleanter på förslag av inspektören för kavalleriet förordnas av Kungl.
Maj:t för viss tid, ej överstigande fem år i sänder. För redovisningen och
liandhavandet av styrelsens penningmedel samt såsom biträde vid expeditionsföringen
finnes en särskild redogörare anställd.

Av remonteringsstyrelsens personal äro endast chefen och redogöraren
upptagna i den för styrelsen fastställda staten. Chefen åtnjuter arvode, motsvarande
majors avlöning, och redogöraren visst mindre arvode. Ledamot
och till tjänstgöring inkallad* suppleant uppbära endast dagarvode jämte reseoch
traktamentsersättning.

Remontuppköpen, vilka i allmänhet verkställas av chefen och ledamöterna
gemensamt, äga rum på sätt, tid och plats, chefen, efter samråd med ledamöterna,
finner med statens fördel överensstämmande.

121

Kungl. proposition nr f>0.

Med avseende å remonteriugsstyrelsens uppgift ocdi organisation liar försvarsrevisionen
icke haft någon ändring att föreslå. Revisionen liar endast
ansett sig böra framhålla, att till chef och ledamöter icke borde förordnas
officerare å aktiv stat utan endast officerare å reservstat eller i reserven.
Såsom suppleant syntes jämväl endast i undantagsfall officer å aktiv stat
böra förordnas. Av suppleanterna borde en vara civil person och känd såsom
framstående hästkännare.

Med hänsyn till inspektörens för kavalleriet minskade arbetsområde synes
han, såsom jag redan framhållit, i framtiden kunna tjänstgöra även såsom
chef för remonteringsväsendet. På grund av önskvärdheten att vid remontuppköpen
trenne personer deltaga vid bedömandet av till inköp föreslagna
remonter och då det kan vara förenat med vissa svårigheter för kavalleriinspektören
att under de tider, remontuppköpen pågå, lämna befattningen
såsom kavalleriinspektör, synes antalet ledamöter böra bestämmas till tre,
varav en ställföreträdare för chefen. Denne jämte de två övriga ledamöterna
verkställa anskaffandet av för armén erforderliga remonter.

Bemonteringsstyrelsens uppgifter och verksamhet förutsättas icke undergå
någon förändring. Namnet remonteringsstyrelsen bör emellertid utgå, och
till chefens för remonteringsväsendet förfogande ställes en remonter ing snämnd.

Några ökade utgifter för resor och inköp m. m. äro icke förenade med
denna organisation.

Beträffande nämndens sammansättning torde man med hänsyn till önskvärd
frihet i fråga om personvalet icke böra uppställa för snäva bestämmelser.

I anslutning till vad jag nu anfört, finner jag mig alltså böra föreslå, att
inspektören för kavalleriet i egenskap av chef för remonteringsväsendet skall
även ombesörja anskaffandet av de för armén erforderliga remonterna samt
förvalta statens remontdepåer. Inspektören biträdes härvid av en remonteringsnämnd
om tre ledamöter, i regel officerare å reservstat eller i reserven.
Den till tjänsteställningen främste av dessa är ställföreträdare för chefen för
remonteringsväsendet. För nämndens ledamöter skola finnas fyra suppleanter,
av vilka tre böra vara officerare (i regel å reservstat eller i reserven)
samt en vara civil person, känd såsom framstående hästkännare. Ledamöterna
i remonteringsnämnden jämte deras suppleanter förordnas, på förslag
av inspektören för kavalleriet och chefen för remonteringsväsendet, av
Kungl. Maj:t för viss tid, ej överstigande fem år i sänder. Remonteringsnämndens
ledamöter eller till tjänstgöring inkallade suppleanter ombesörja
inköpen av för armén erforderliga remonter och åtnjuta under denna tjänstgöring
dagarvode jämte rese- och traktamentsersättning. För handhavande
och redovisning av de för remonteringsväsendet anslagna penningmedlen
samt såsom biträde vid expeditionsföringen skall mot arvode finnas anställd
en redogörare, som ingår i inspektörens för kavalleriet och chefens för remonteringsväsendet
stab.

Remontdepåerna.

Uppköpta remonter överlämnas endast i undantagsfall direkt till vederbörliga
truppförband. I regel uppställas remonterna i särskilda remont -

Försvars rcvisioncn.

Departcmcnts chefen.

Nuvarande

organisation

Departements chefen.

122 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

depåer och kvarstanna därstädes: 4-åriga och äldre hästar till liästblivande
remontutdelning under året och 3-åriga omkring ett år eller till tiden för
påföljande års remontutdelning.

Vid armén hava tidigare funnits fem remontdepåer, nämligen:

vid Herrevadskloster i Skåne,

» Björnö i Småland,

» Gudhem i Västergötland,

» Utnäslöt i Västmanland och

å Frösön i Jämtland.

Med anledning av den under provisorietiden vidtagna minskningen av
remontantalet har emellertid Björnö remontdepå indragits från och med den
1 oktober 1924.

Varje remontdepå förestås av en chef, vartill i regel utses en officer i
beridet truppförbands reserv. Depåns övriga personal utgöres av veterinär
samt erforderligt antal fodermarskar, hästskötare och körkarlar. För bestridande
av kostnaderna för remontdepåernas personal beräknas under ordinarie
avlöningsanslaget erforderligt belopp, för vars användande Kungl. Maj:t
varje år fastställer en stat, upptagande antalet funktionärer vid de särskilda
depåerna och till dem utgående ersättningsbelopp.

Med hänsyn till det i det föregående beräknade remontbeliovet torde endast
två remontdepåer vara erforderliga. Förutom Björnö böra därför ytterligare
två depåer indragas. Jag anser mig böra till indragning föreslå Frösö
och Gudhems remontdepåer.

Den i 1924 års försvarsproposition berörda frågan angående verkställande
av särskild utredning beträffande hästhållningen för armén och därmed
sammanhängande spörsmål torde, sedan beslut fattats om en ny försvarsorganisation,
böra tagas under närmare omprövning.

K. Reservpersonal.

Försvarsrevisionen, som funnit det aktiva befälet böra begränsas till vad
som för fredstjänstens behöriga ombesörjande ansetts vara oundgängligen erforderligt,
har framhållit, att det vid sådant förhållande måste vara av största
vikt, icke blott att den för mobiliseringsbeliovets fyllande erforderliga reservpersonalen
kunde anskaffas, utan även att den i kvalitativt hänseende komme
att motsvara de fordringar, vilka måste ställas på densamma. För att fylla
mobiliseringsbehovet av befäl har revisionen föreslagit anlitande, liksom
enligt nuvarande härordning, av personal å reservstat, personalen i arméns
reserver samt värnpliktigt befäl. Något annat medel för tillgodoseende av
mobiliseringsbehovet synes heller icke enligt den av mig föreslagna organisationen
vara att tillgripa, Under övergångsåren står emellertid, såsom i
det föregående omnämnts, viss personal å övergångsstat därjämte till förfogande.
För det värnpliktiga befälet (studenter och likställda samt för
underbefälsutbildning uttagna värnpliktiga) har jag i det föregående redogjort.
Här återstår sålunda att behandla reservstats- och reservbefälsinstitutionerna.

Kungi. Maj: ta proposition nr 50.

123

1. Personal å reservstat.

Beträffande antalet beställningar å reservstaten för officerare och underoff _ Nuvarande
eerare beräknades i 1914 års härordningsförslag, att om ökningen av office. organisation.
rare oeli underofficerare på aktiv stat inskränktes till den i förslaget upptagna,
reservstaten borde omfatta tillhopa 504 officerare och 370 underofficerare.
På grund av svårigheten att bestämt angiva reservstatens storlek
och i betraktande av den långa tid — minst 10 ä 12 år — som under alla
förhållanden erfordrades för dess uppsättning, och då dessutom erfarenheten
rörande möjligheten att rekrytera en reservstat av större omfattning vore
ringa eller ingen, ansågs det ändamålsenligast att tillsvidare begränsa planen
för reservstatens uppsättande till en viss kortare tidsperiod. I enlighet härmed
föreslogs, att reservstatens första uppsättande skulle ske under femårsperioden
1916 — 1920 och vid periodens slut omfatta sammanlagt 152
officersbeställningar och 120 underofficersbeställningar. Detta förslag blev
jämväl av riksdagen bifallet.

I överensstämmelse härmed omfattar reservstaten för officerare och underofficerare
för närvarande följande beställningar, nämligen:

2 beställningar för generalspersoner,

7 överstebeställningar, därav 2 av högre och 5 av lägre löneklass,

29 majorsbeställningar,

114 kompaniofficersbeställningar, därav 24 av högsta, 42 av mellersta och
48 av lägsta löneklass, samt

120 underofficersbeställningar, därav 55 av högre och 65 av lägre löneklass.

Vidare hava beslut fattats om uppsättande av en reservstat för fältläkarkåren
och en reservstat för fältveterinärkåren, omfattande följande beställningar,
nämligen:

reservstaten för fältläJcarkåren:

2 fältläkarbeställningar,

12 regementsläkarbeställningar och

6 bataljonsläkarbeställningar; samt
reservstaten för fältveterinärJcåren:

1 fältveterinärbeställning,

4 regementsveterinärbeställningar och

2 bataljonsveterinärbeställningar.

Keservstaten för fältläkarkåren är, liksom reservstaten för officerare och
underofficerare, fullt uppsatt. Däremot har uppsättningen av reservstaten
för fältveterinärkåren ännu icke påbörjats.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:
för underofficerare 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,
för kompaniofficerare 10 tjänsteår såsom aktiv officer och 32 levnadsår,
för bataljonsläkare och bataljons veterinärer 10 tjänsteår såsom militärläkare
respektive militärveterinär och 43 levnadsår,

124

Kungl. May.ts proposition nr 50.

för regementsläkare och regementsveterinärer 15 tjänsteår såsom militärläkare
respektive militärveterinär och 48 levnadsår samt

för överstar, överstelöjtnanter och kaptener vid övergång till närmast
högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

A reservstat äger befordran icke rum i vidare mån, än att löjtnant kan
enligt vissa grunder befordras till kapten (ryttmästare) och sergeant till fanjunkare
(styckjunkare, förvaltare).

Personal å reservstat är tjänstgöringsshyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande
av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom i fred:

generalmajor, överste och major i högst 45 dagar under loppet av varje
tvåårsperiod av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 43 år och underofficer efter fyllda 42 år i högst
50 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden;

kompaniofficer efter fyllda 37 och intill fyllda 43 år, underofficer intill
42 år samt läkare och veterinär efter uppnådda 48 år i högst 50 dagar under
loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden; samt

kompaniofficer intill fyllda 37 år samt läkare och veterinär intill fyllda
48 år i högst 100 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

Personal å reservstat är skyldig att avgå från reservstat dels på grund av
otjänstbarliet efter samma grunder som personal på aktiv stat och dels efter
uppnående av den ålder, som berättigar motsvarande personal på aktiv stat
till avgång med fyllnadspension. Efter övergången till pensionsstat äro
vederbörande skyldiga att kvarstå i arméns reserver under samma tider, som
gälla för motsvande personal på aktiv stat efter avgång med pension.

Reservstatspersonalen nu tillkommande avlönings- och pensionsförmåner
framgå av nedanstående sammanställning, vilken även upptager motsvarande,
i proposition till innevarande års riksdag föreslagna förmåner.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

125

Beställningshttvaro.	N u v a r a n d e	Föreslagen
Lön kronor.	Pension kronor.	Lön kronor.	Pension kronor.
Generalsperson .............................	5,400	4,500	7.440	6,650
Överste i högre löneklassen ...........	4,500	3,800	6,360	5,700
Överste i lägre löneklassen, fältläkare	4,200	3,500	5,940	5,300
Major, regementsläkare, fältveterinär	3,100	2.700	4,800	4,300
Kompaniofficer i högsta löneklassen (övergång efter fyllda 43 år), batal-jonsläkare, regements veterinär.......	2.100	1,800	2.820	2,500
Kompaniofficer i mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år1), batal-jonsveterinär 2) ............................	1,650	1,300	2,220	2,000
Kompaniofficer i lägsta löneklassen8)	1,200	900	1,620	1,450
Underofficer i högre löneklassen (över-gång efter fyllda 42 år) ...............	1,000	850	1,560	1,400
Underofficer i lägre löneklassen*)......	800	650	1,260	1,100
*) Vid uppnådd 43 års ålder ett av-löningstillägg om ........................	300		360
2) Vid uppnådd 48 års ålder ett av-löningstillägg om .............. •........	300	—	360	_
8) Vid uppnådd 37 års ålder ett av-löningstillägg om ........................	300	—	360	— i
och ytterligare vid uppnådd 43 års ålder ett avlöningstillägg om.........	300	—	360
*) Vid uppnådd 42 års ålder ett av-löningstillägg om .......................	150	—	180

Anm. 1. Under tjänstgöring utgår särskild dagavlöning (dagarvode) samt tillfällig avlöning
enligt för personalen å aktiv stat gällande föreskrifter; likaså utgår rese- och
traktamentsersättning för resor till och från tjänstgöringsort.

Anm. 2. I avgift för egen pensionering erlägger personal å reservstat årligen 3 procent
av pensionens belopp.

Anm. 3. Personal å reservstat är tillsvidare skyldig att kvarstå såsom delägare i arméns
änke- och pupillkassa med den änkepensionsrätt, den vid övergången till reservstat
innehar, och på de villkor, som reglementet för denna kassa stadgar; och
skall för sådan delägare utgå statsbidrag till samma belopp, som vid tiden
närmast före övergången.

Reservstatens överste-, kompaniofficers- och underofficersbeställningar äro,
såsom förut nämnts, uppdelade på olika löneklasser, beroende på vederbörandes
levnadsålder vid tiden för övergången från aktiv stat till reservstat.
Denna uppdelning på löneJclasser, vilken tillkommit dels i och för avlöningsbeloppens
lämpliga avvägande och dels för befordrandet av en likformigövergång
till reservstaten inom de olika åldersklasserna, är gjord så, att av
sammanlagda antalet beställningar i de olika graderna hänförts:

av överstarna 28. g % till den högre löneklassen (avsedd för äldre överstar)
och 71.4 % till den lägre löneklassen (avsedd för yngre överstar och till
överstar å reservstat befordrade överstelöjtnanter);

av kompaniofficerare 21. i % till högsta löneklassen (övergång efter fyllda
43 år), 36.8 % till mellersta löneklassen (övergång efter fyllda 37 år) och
42.1 % till lägsta löneklassen (övergång efter fyllda 32 år); samt

av underofficerare 45.8 % till högre löneklassen (övergång efter fyllda 42
år) och 54.2 % till lägre löneklassen (övergång efter fyllda 32 år).

Försvar 8“
revisionen.

126 Kungl. Maj:ts ''proposition nr 50.

Försvarsrevisionen liar anfört, att enligt dess mening fordrades, för att
truppförbanden vid mobilisering skulle erhålla tillräcklig fasthet, att en viss,
icke alltför liten del av reservbefälet genom aktiv tjänst förvärvat fullständig
befälsvana och tillförlitligt militärt omdöme. Särskilt gällde detta i fråga
om kompani- (skvadrons-, batteri- o. s. v.) och högre chefer. Då det förefintliga
behovet av ett dylikt kvalificerat och i övrigt fullt fältdugligt reservbefäl
endast i ringa utsträckning kunde fyllas med i arméns, reserver kvarstående
pensionerad personal, måste detsamma fortfarande såsom hittills
huvudsakligen tillgodoses genom en reservstat, till vilken officerare och
underofficerare efter viss tids aktiv tjänst erhölle tillfälle att övergå, och
inom vilken de genom viss tjänstgöringsskyldighet i fred vidmakthölle sin
militära duglighet. För sjuk- och veterinärvårdstjänstens behöriga upprätthållande
i såväl fred som krig erfordrades jämväl allt fortfarande särskilda
reservstater för fältläkar- och fältveterinärkårerna.

Då det gällde att bestämma antalet officerare och underofficerare å reservstat,
hade man liksom år 1914 att utgå dels från det enligt revisionens förslag
förefintliga mobiliseringsbehovet dels ock från möjligheten att rekrytera
reservstaten.

Med dessa utgångspunkter hade revisionen beräknat det enligt dess organisationsförslag
erforderliga antalet officerare och underofficerare på reservstat
till sammanlagt 312 officerare och 65 underofficerare. Ur mobiliseringssynpunkt
hade det visserligen varit önskvärt, att antalet kunnat sättas något
högre, men med hänsyn till svårigheten att utan avsevärd kostnadsökning
rekrytera en större reservstat hade revisionen icke ansett sig kunna gå
längre, än som sålunda föreslagits.

Yad antalet beställningar å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater
beträffade, hade revisionen beräknat det enligt dess organisationsförslag
erforderliga antalet sålunda:

fältläTcaricårens reservstat:

2 fältläkare och

8 regementsläkare, samt

fältveterinärkårens reservstat:

1 fältveterinär och

1 regementsveterinär.

För övergång till reservstat funne revisionen sig böra föreslå, att den nuvarande
bestämmelsen om viss minimilevnadsålder för kompaniofficerare och
underofficerare för vinnande av inträde å reservstat skulle borttagas, samt
att det för övergången erforderliga antalet tjänsteår för båda kategorierna
skulle nedsättas till 7 år.

lievisionen hade icke ansett sig kunna ingå på frågan angående reservstatspersonalens
löneförmåner, utan ansåge, att denna borde göras till föremål
för särskild utredning. Under förutsättning att det nuvarande lönesystemet
skulle komma att bibehållas, hade emellertid revisionen icke någon
ändring att föreslå med avseende å det nu fastställda antalet löneklasser

127

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

inom överste-, kompaniofficers- och underofficersgraderna. Däremot syntes
i sådant fall vissa andra jämkningar vara erforderliga. Sålunda borde på
grund av den utav revisionen föreslagna tidigare åldern för övergång till
reservstat den ändringen med avseende å löneklasserna för kompaniofficerare
vidtagas, att till lägsta löneklassen hänfördes de, som vid övergången
icke fyllt 35 år, till mellersta löneklassen de, som överginge efter fyllda 35
år, men ännu icke fyllt 42 år, och till högsta löneklassen de, som överginge
efter fyllda 42 år. Den nuvarande proportionen mellan antalet beställningar
i de olika löneklasserna för såväl kompaniofficerare som underofficerare
borde i huvudsak bibehållas.

Med avseende å nu gällande bestämmelser om befordran å reservstat funne
revisionen icke anledning föreslå annan ändring, än att jämväl kapten (ryttmästare)
å reservstat, vilken därtill funnes lämplig, borde kunna befordras
till major å reservstat.

Utan att därom framställa något uttryckligt förslag ville revisionen framhålla,
att det syntes, som om möjlighet till befordran till högre beställning
å fältläkarkårens och fältveterinärkårens reservstater även skulle vara ägnad
att verka i fördelaktig riktning.

Beträffande reservstatspersonalens tjänstgöringsskyldighet i fred funne sig
revisionen böra föreslå, att tjänstgöringsskyldigheten, oberoende av ålder,
sattes lika för all såväl militär som civilmilitär reservstatspersonal.

\ ad tjänstgöringstidens längd beträffade, hade revisionen kommit till det
resultatet, att tjänstgöringsskyldigheten lämpligen borde bestämmas till 45
dagar under loppet av varje två-årsperiod av tjänstetiden.

Uti de för närvarande gällande bestämmelserna angående avgång från
reservstat hade revisionen icke någon ändring att föreslå.

Enligt 1924 års försvarsproposition beräknades följande antal beställniugsliavare
å reservstat: 2 generalspersoner, 6 överstar, 56 majorer, 319 kompaniofficerare,
100 underofficerare, 2 fältläkare, 4 regementsläkare, 1 fältveterinär
och 1 regementsveterinär.

De nuvarande föreskrifterna för reservstatsbeställningarnas fördelande på
olika truppslag borde bibehållas.

Som villkor för övergång till reservstat för underofficerare borde fastställas
fordran på minst 4 tjänsteår som sergeant vid eller i regemente (kår)
och 34 levnadsår.

I övrigt gjordes ingen erinran mot revisionens förslag.

Reservstaten synes mig i huvudsak böra ordnas enligt de i 1924 års försvarsproposition
angivna grunder, mot vilka försvarsutskottet icke haft något
att erinra.

Uti föreliggande förslag, jämfört med försvarsrevisionens, har den aktiva
kadern minskats med omkring 300 officerare. Därav bliver eu följd, att
utbildnings- och organisationsmöjligheterna vid mobilisering eller krigsfara
minskas, därest icke reservstaten i motsvarande omfattning utökas. Av
kostnadsskäl har jag dock funnit det nödvändigt att beräkna densamma
inom den kostnadsram, som revisionen angivit.

1924 års
försvarsproposition -

Departements

chefen.

Nuvarande

organisation -

128 Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Beträffande de av revisionen föreslagna beställningarna å reservstat synas
vissa jämkningar med fördel kunna vidtagas. Försvarare visionen räknade
bl. a. med 2 beställningar för generalspersoner och 4 för överstar. Behovet
av högre befäl spersonal har, såsom framgår av det föregående, till en viss
grad blivit tillgodosett genom inrättandet av fyra brigadchefsbeställningar
i fred. Med hänsyn härtill och till de svårigheter, som gjort sig gällande
att rekrytera ifrågavarande reservstatsbeställningar, torde av dessa
böra bibehållas allenast 2 övérstebeställningar i den lägre löneklassen.
Någon särskild för veterinärpersonal avsedd reservstat torde, i likhet med
vad för närvarande är fallet, icke vara oavvisligen nödvändig. Vidare torde
beställningarna å fältläkarkårens reservstat, vilken visat sig synnerligen
svår att rekrytera, böra minskas till 1 fältläkar- och 2 regementsläkarbeställningar.

I enlighet med vad ovan anförts, böra reservstaterna omfatta följande
antal beställningar, nämligen:

reservstaten för officerare och underofficerare:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och
65 underofficersbeställningar, samt

reservstaten för fältläJcarJcåren:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

Härvid har hänsyn tagits till den besparing, som, enligt vad i det föregående
anförts, skulle vidtagas i samband med inrättande av 4 brigadchefsbefattningar
i fred.

Vad slutligen beträffar reservstatspersonalens avlönings- och pensionsförmåner,
torde jag få hänvisa till vad jag i detta hänseende anfört i det förslag
till provisorisk löne- och pensionsreglering för reservstatspersonalen,
som i särskild proposition förelagts innevarande års riksdag.

2. Personal i arméns reserver.

Enligt för närvarande gällande bestämmelser utgöras arméns reserver av
befäl och civilmilitär personal av:

generalitetets reservbefäl;

arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes reservbefäl
;

regementenas och kårernas reservbefäl; samt

de civilmilitära kårernas — fältläkarkårens och fältveterinärkårens — reservpersonal.

Generalitetets reservbefäl.

Generalitetets reservbefäl utgöres av officerare av generalitetet, vilka avgått
från beställning på stat med rätt till fyllnadspension. Till generalitetets
reserv räknas även generalfältläkare efter erhållet avsked med rätt till
fyllnadspension.

Kungi. Maj:ts ■proposition nr 50.

129

Ifrågavarande officerare iiro skyldiga att kvarstå i reserven intill fyllda 70
år, om do blivit pensionsberättigade vid 65 år, men i annat fall intill fyllda
65 år. De äro skyldiga att tjänstgöra i krig och då värnpliktiga eljest inkallas
för rikets försvar ävensom vid sådan övning, som till utrönande av
liärens krigsberedskap eller för utbildning av beväringens andra uppbåd eller
landstormen kan bliva anbefalld.

Mot den nuvarande anordningen hava icke några erinringar blivit framställda.
Gällande bestämmelser torde därför böra bibehållas oförändrade.

Arméfördelningarnas, Bodens truppers samt Gotlands militärområdes

reservbefäl.

Ifrågavarande reservbefäl utgöres av officerare, vilka avgått från beställning
å stat med rätt till fyllnadspension och som varit chefer för regementen
eller kårer eller som eljest innehava samma eller högre tjänstegrad än cheferna
för vederbörande regementen eller kårer. De, som innehava tjänstegrad
såsom officerare av generalitetet, medräknas dock icke.

Till förevarande reserver hörande officerare äro skyldiga att kvarstå intill
fyllda 65 år och hava samma tjänstgöringsskyldighet som generalitetets re.
servbefäl.

Enligt vad i det föregående anförts, har jag föreslagit upprättande av
ett särskilt militärområde för övre Norrland, benämnt »Övre Norrlands
militärområde». Med hänsyn härtill bör införas en däremot svarande reservbefälsgrupp,
benämnd »övre Norrlands militärområdes reservbefäl», vilken
skulle komma att omfatta även det reservbefäl, som för närvarande räknas
till Bodens trupper.

I övrigt saknar jag anledning föreslå någon ändring i härutinnan nu gällande
bestämmelser.

Regementenas och kårernas reservbefäl. *)

Den viktigaste gruppen av arméns reservbefäl utgöres av regementenas
och kårernas reservbefäl. Dessa bestå av officerare, underofficerare och underbefäl.

Officerspersonalen utgöres av tre särskilda kategorier, nämligen:

a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning på
stat, såframt de icke, enligt vad förut nämnts, äro att räkna till arméfördelningarnas
o. s. v. reservbefäl;

b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan r-ätt
till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes (kårs) reserv; samt

c) officerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit sin första officersanställning.

För var och en av dessa olika kategorier gälla särskilda bestämmelser i
fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner.

*) Vad i det* följande sägs gäller i tillämpliga delar även generalstaben, fortifikationen,
trängen och intendenturkåren.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 2241 24 9

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Officerare.

Nuvarande

organisation

Departements chefen.

130 Kungl. Maj:ts proposition nr 00.

Beträffande de under a) omförmälda officerarna — de pensiomavgångna —
gäller sålunda, att de, i likhet med armefördelningarnas reservbefäl, äro skyldiga
att kvarstå i reserven intill fyllda 65 år samt att tjänstgöra i krig och
då värnpliktiga eljest inkallas för rikets försvar ävensom vid sådan övning,
som till utrönande av härens krigsberedskap eller för utbildning av beviiringens
andra uppbåd eller landstormen kan bliva anbefalld.

De under b) omnämnda officerarna — de fortidsavgångna — hava samma
tjänstgöringsskyldighet som de pensionsavgångna samt äro dessutom skyldiga
att fullgöra en repetitionsövning minst vart tredje år intill utgången av det
kalenderår, då de uppnå 40 års ålder. Repetitionsövning skall fullgöras
första gången senast tredje året efter det, då vederbörande såsom på aktiv
stat anställd sista gången deltog i regementsövning.

Därest vederbörande fullgjort stadgad tjänstgöring, äger han efter uppnådda
55 år uppbära en årlig pension av 300 kronor, med skyldighet att kvarstå
i reserven intill fyllda 65 år.

Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna — de i reserven
utnämnda — fordraå för officersutnämning att hava genomgått föreskriven
reservofficersaspirantutbildning och avlagt reservofficersexamen. Utbildningstiden
uppgår till sammanlagt omkring 605 dagar eller 120 dagar mera än
den för vapenföra studenter och likställda i gällande värnpliktslag stadgade
utbildningstiden av 485 dagar.

I’reserven utnämnd officer har samma tjänstgöringsskyldighet som förtidsavgången,
dock med den skillnad, att den första repetitionsövningen skall fullgöras
redan året efter det, då vederbörande vunnit officersanställning. Dylik
officer erhåller vid sin första utnämning ekiperingslijälp. Denna är i vederbörlig
reservbefälsförordning angiven till 500 kronor. Sedan ekiperingshjälpen
emellertid under åren 1921 och 1922 ävensom första halvåret 1923 utgått
med ett till 1,000 kronor förhöjt belopp, har förhöjningen av densamma utav
1923 års riksdag nedsatts till 250 kronor, i samband med att reservofficer
befriats från skyldigheten att hålla sig med andra i den personliga fältutrustningen
ingående utrednings- och remtygspersedlar än sabel med balja och
sabelhandrem. Efter uppnådda 55 år äger här avsedd officer uppbära en
årlig pension av 300 kronor under samma villkor, som ovan angivits för förtidsavgångna
officerare.

Av ovannämnda reservbefälskategorier utgöra de i reserven utnämnda den
talrikaste och med avseende å mobiliseringsbeliovets fyllande viktigaste
gruppen. Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen
minst 125 officerare utnämnas i reserven. Beträffande ifrågavarande personals
tjänstgöringsskyldighet, ekonomiska förmåner m. m. upptog 1924 års
försvarsproposition härutinnan åtskilliga förslag till åtgärder, till vilka försvarsutskottet
i huvudsak anslöt sig. Då dessa åtgärder måste vidtagas även
för den av mig föreslagna organisationens säkerställande, torde ifrågavarande
förslag böra ånyo framläggas.

Särskild ersättning torde sålunda böra utgå åt reservofficersaspirant för
den tid, varmed aspiranttjänstgöring överstiger den för studenter och likställda
stadgade utbildningstiden. Ersättningen i fråga torde böra bestämmas

131

Kanyl. Maj:ts proposition nr ‘>0.

till skillnaden mellan menig volontärs kontanta avlöningsförmåner och det
värnpliktig enligt föreliggande förslag tillkommande penningbidraget samt utbetalas
efter det all aspirantutbildning blivit i behörig ordning avslutad.

Ekiperingslijälpen för i reserven utnämnd reservofficer torde vidare böra
bestämmas till 750 kronor samt pensionsbeloppet till (JOO kronor. lieservofficer
bör jämväl tillerkännas rätt att efter fullgörande av den för pensionens
erhållande stadgade tjänstgöringen utbekomma pensionens kapitaliserade
värde. Likaledes torde, därest reservofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått
den för rätt till pension stadgade levnadsålder, till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare böra utbetalas pensionens kapitaliserade värde.

Vidare bör frågan om beviljande av studielån på gynnsamma villkor åt
yngling, som tager anställning såsom reservofficer, göras till föremål för
närmare utredning i samband med en blivande omarbetning av gällande reservbefälsförordning.

Tjänstgöringsskyldigheten torde böra under varje treårsperiod av tjänstetiden
omfatta en tidrymd, som med 10 dagar överstiger tiden för en repetitionsövning
vid vederbörligt truppslag, eller således vid infanteriet, trängoch
intendenturtrupperna 35 dagar samt vid övriga truppslag 40 dagar.
Tjänstgöringen torde i regel böra förläggas till och närmast före vederbörande
truppförbands repetitionsövning, men möjligheter böra dock förefinnas att
fullgöra tjänstgöringen även å annan lämplig tid. Ovan nämnd tjänstgöringsskyldighet
bör upphöra med utgången av det kalenderår, under vilken vederbörande
uppnår 42 års ålder. Slutligen torde såsom villkor för befordran av
löjtnant till kapten (ryttmästare) i reserven, förutom fullgörande av ett visst
antal repetitionsövningar, böra stadgas genomgående av en särskild för ändamålet
anordnad utbildningskurs med en varaktighet av omkring 3 månader.

Vad angår de förtidsavgångna officerarna, torde i enlighet med 1924 års
försvarsproposition enahanda tjänstgöringsskyldighet böra åläggas ifrågavarande
personal som den i reserven utnämnda. Likaledes synes pensionsbeloppet
böra bestämmas till 600 kronor.

De för pensionsa v gå ngn a officerare gällande bestämmelserna torde böra
bibehållas oförändrade.

Liksom officerspersonalen utgöras jämväl underofficerarna i reserven av
tre kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven
utnämnda.

Vad de pensionsavgångna angår, gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet
samt avgång enahanda bestämmelser som för motsvarande kategori officerare.

Detsamma är jämväl förhållandet beträffande de förtidsavgångna underofficerarna,
dock med den skillnad, att den efter 55 års ålder utgående
pensionen endast utgör 200 kronor.

Vad slutligen beträffar de i reserven utnämnda underofficerarna, utgöras
dessa av sådana furirer, som fullgjort för befordran till underofficer stadgade
villkor och som vid avgång från beställning å stat vinna inträde i reserven
såsom underofficerare. I fråga om tjänstgöringsskyldighet och pensionsförmåner
m. m. gälla enahanda bestämmelser som för i reserven utnämnda

Under officerare.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

Underbefäl.

Nuvarande
organisation.

1$2 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

officerare, dock med den skillnad, att ekiperingshjälpen enligt reservbefälsförordningen
utgör endast 300 kronor, vilket belopp emellertid under de
senaste åren böjts till 600 kronor, samt pensionen 200 kronor.

I regementenas och kårernas reserver få årligen anställas högst 90 underofficerare,
vilka genom tjänstgöring därstädes kunna i sådan egenskap bliva
pensionsberättigade.

Av förenämnda tre olika grupper underofficerare utgöra de i reserven utnämnda
den för mobiliseringsbehovets fyllande viktigaste. Rekryteringen
av ifrågavarande reservbefäl bör i möjligaste mån säkerställas och sådana
åtgärder vidtagas, att detsamma icke i förtid avgår ur tjänsten. De förslag,
som härutinnan framställdes uti 1924 års försvarsproposition, anser jag mig
böra ånyo framlägga med de ändringar, som enligt försvarsutskottets mening
syntes böra företagas.

Ekiperingshjälpen för i reserven utnämnd underofficer torde sålunda böra
bestämmas till 600 kronor samt pensionsbeloppet till 400 kronor. Yad ovan
föreslagits för i reserven utnämnda officerare i fråga om utbetalande av
pensionens kapitaliserade värde vid uppnådda 42 års ålder ävensom i händelse
av dödsfall, bör även gälla för ifrågavarande underofficerare.

Enahanda tjänstgöringsskyldighet bör vidare bestämmas för underofficerare
som för officerare utnämnda i reserven. Såsom villkor för befordran till
fanjunkare (styckjunkare, förvaltare) bör slutligen uppställas fordran på fullgörande,
på sätt ovan föreslagits, av minst fyra repetitionsövningar eller
däremot svarande tjänstgöring. Härvid förutsättes dock, att den på aktiv stat
varande underofficerspersonalens tjänsteställning i förhållande till reservpersonalen
bevaras.

Yad angår de förtidsavgångna underofficerarna, torde i enlighet med 1924
års försvarsproposition enahanda tjänstgöringsskyldighet böra åläggas ifrågavarande
personal som den i reserven utnämnda. Likaledes synes pensionsbeloppet
böra bestämmas till 400 kronor.

De för pensionsavgångna underofficerare gällande bestämmelserna torde böra
bibehållas oförändrade.

Med hänsyn till den av mig föreslagna organisationen böra årligen minst
80 underofficerare — i reserven utnämnda och förtidsavgångna — anställas
i reserven.

Underbefäl av manskapet i reserven utgöras av:

underbefäl, vilka vid eller efter avgång från beställning på stat efter ansökan
vunnit anställning i regementes (kårs) reserv; samt

värnpliktiga, vilka, efter att hava genomgått underbefäls- eller reservunderbefälsutbildning
och i senare fallet därefter fullgjort minst en repetitionsövning,
på ansökan befordrats till underbefälsbeställning i regementes
(kårs) reserv.

Ifrågavarande personal är skyldig tjänstgöra i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar samt vid mobiliseringsövning. Den är ock
pliktig fullgöra de övningar, som enligt värnpliktslagen åligga densamma.

Förevarande personal må kvarstå i reserven intill utgången av det kalenderår,
varunder en ålder av 32 år uppnås.

133

Kungl. Maj:ts proposition nr ~)0.

Då de värnpliktiga enligt det av mig framlagda förslaget liksom för närvarande
komma att tillhöra beväringen till och med det år, varunder de
uppnå 34 års ålder, bör skyldigheten att avgå ur reserven givetvis inträda
först vid uppnådd 34 års ålder.

Med hänsyn till det stora behovet av väl kvalificerat underbefäl såväl
under repetitionsövningarna som vid mobilisering finner jag det lämpligt,
att — i enlighet med 1924 års försvar sproposition, till vilken försvarsutskottet
i förevarande hänseende anslöt sig — för erhållande av avskedspremie såsom
villkor uppställes, att vederbörande skall ingå såsom underbefäl i reserven
samt inom 3 år efter avskedstagandet fullgöra en repetitionsövning. Det
sist angivna villkoret synes dock böra eftergivas, därest vederbörande efter
avgång från aktiv tjänst jämlikt föreskrift i värn pliktslagen är skyldig att
fullgöra dylik övning.

Liksom regementenas reserver omfatta jämväl fältläkarkårens och fiiltveterinärkårens
reserver tre olika personalkategorier, nämligen pensionsavgångna,
förtidsavgångna och i reserven utnämnda.

Yad sistnämnda kategori beträffar, sker anställning i reserven dels såsom
fältläkarstipendiat respektive fältveterinärstipendiat och dels såsom bataljonsläkare
respektive bataljons veterinär.

För var och en av de olika personalkategorierna gälla i fråga om tjänstgöringsskyldighet
och pensionsförmåner m. m. i huvudsak enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategorier officerare i regementes reserv.

I enlighet med 1924 års försvarsproposition, till vilken försvarsutskottet
i förevarande hänseende anslöt sig, finner jag mig böra föreslå, att stipendiatbefattningarna
i reserven indragas, och att utnämning i reserven hädanefter
endast sker till bataljonsläkare respektive bataljonsveterinär. För utnämning
bör fordras, att vederbörande är legitimerad läkare respektive veterinär samt
fullgjort all den i § 27 mom. 1 värnpliktslagen föreskrivna tjänstgöring och
därunder ådagalagt lämplighet för anställning såsom militärläkare respektive
militärveterinär.

Uti föreliggande förslag räknas med att årligen minst 4 läkare och 2
veterinärer erhålla anställning i reserven.

Tjänstgöringsskyldigheten torde, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen
fullgöres, böra omfatta en tid av 40 dagar under loppet av varje treårsperiod
av tjänstetiden. I fråga om ekiperingshjälp och pensionsförhållanden bör i
tillämpliga delar gälla vad jag i det föregående anfört beträffande officerare
i reserven.

3. Yäg- och vattenbyggnadskåren.

Uti 1924 års försvarsproposition anförde dåvarande statsrådet och chefen
för försvarsdepartementet, att en omorganisation av väg- och vattenbyggnadskåren
i syfte att höja dess krigsberedskap och militära användbarhet måste
ur militär synpunkt anses synnerligen önskvärd, men att med vidtagandet av
åtgärder i denna riktning syntes böra tillsvidare anstå, intill dess ytterligare
utredning kunde hinna verkställas. Numera har ock sådan utredning blivit
igångsatt inom kommunikationsdepartementet genom tillkallade sakkunniga.

Departements chefen.

Fältläkarkårens
och
fältveterinärkårens

reservpersonal.

Nuvarande
organisation.

Departements chefen.

1024 års
för svar sproposition.

134 KungL MajUs proposition nr 50.

Denna utredning har ännu icke kunnat slutföras, huvudsakligen till följd av
dess nära beroende av andra i samband därmed stående frågor. Det torde
sålunda tillsvidare böra anstå med åtgärder rörande väg- och vattenbyggnadskårens
omorganisation.

L. Den fast anställda personalens rekrytering.

1. Manskap.

Det torde icke behöva framhållas, hurusom rekryteringen av det fast anställda
manskapet sedan lång tid tillbaka varit förenad med högst allvarliga
svårigheter. Därför bör ock i samband med genomförandet av en ny härordning
åt denna fråga ägnas den allra största uppmärksamhet.

Uti 1924 års försvarsproposition lämnades en utförlig redogörelse dels
för vad enligt försvarsrevisionens uppfattning vore att åtgöra i avseende å
manskapsrekryteringen, dels för vissa av chefen för generalstaben samt av
svenska underofficersförbundet härutinnan framställda förslag. Det torde
icke vara erforderligt att här ånyo återgiva denna redogörelse.

Bland de åtgärder, som kunde främja en god manskapsrekrytering, angavs
i propositionen förbättrande av manskapets utbildning. Yidgat utrymme
skulle beredas åt undervisning i allmänbildande ämnen dels i de lägre manskapsskolorna
(rekryt-, korprals- och furirskolorna), dels ock särskilt vid underofficersskolan,
vilkens varaktighet skulle utsträckas från nuvarande 10
månader till omkring 16 månader. Av kostnadsskäl ansågs det dock icke
möjligt att tillgodose ett av svenska underofficersförbundet framställt önskemål
att ordna underbefälsutbildningen så, att avlagd examen i underofficersskola
kunde motsvara realskolekompetens.

För civilanställningsfrågans lösning vore det av avgörande betydelse, att
underbefäl, som med goda vitsord avginge efter längre tjänstetid, bereddes
förmånlig civilanställning i statens (av staten koncessionerade) verk och inrättningar.
Detta spörsmål kunde emellertid lösas fristående för sig utan
samband med försvarsorganisationen.

I syfte att bidraga till organisationens bibehållande föreslogos vidare
vissa bestämmelser i värnpliktslagen, som skulle giva chef vid avdelning av
krigsmakten rätt att med värnpliktiga träffa frivilligt avtal om kvarblivande
i tjänst mot åtnjutande av volontärs avlöningsförmåner, till ett antal, motsvarande
antalet vakanser inom manskapsbeställningarna vid avdelningen
i fråga.

Slutligen föreslogos vissa åtgärder för förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning och för möjliggörande av underbefäls och underofficers befordran
till officer m. m.

Däremot borde det åtminstone tillsvidare anstå med upprättandet av den
av chefen för generalstaben föreslagna militära mellanskolan, en 2-årig förberedande
skola före den egentliga militära anställningen. Av flera skäl
borde icke heller ett av svenska underofficersförbundet väckt förslag om
det nuvarande rekryteringssystemets ersättande med ett system, grundat på
antagning av s. k. befälsele ver, föranleda någon åtgärd.

Kungl. Muj:la proposition ur •'')(), 135

1924 års riksdag framhöll i sin skrivelse med anledning av försvarspro- 192-1 års
positionen, att riksdagen, som ansåge det vara en angelägenhet av största riksdag.
vikt, att åtgärder vidtoges till höjande av manskapets och därmed även underofficerarnas
utbildning, funne såväl svenska underofficersförbundets förslag
om införande av ett anställningssystem grundat på antagning av befälselever
som chefens för generalstaben förslag om anordnande av en militär
mellanskola vara väl förtjänta att göras till föremål för ytterligare allsidig
prövning. Riksdagen hade därför beslutit hos Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t måtte låta verkställa förnyad utredning rörande åtgärder till
höjande av det fast anställda manskapets utbildning i syfte att förbättra
manskapsrekryteringen, ävensom för riksdagen framlägga do förslag, vartill
nämnda utredning kunde föranleda.

Med anledning av berörda riksdagsskrivelse tillkallade sakkunniga, de Underofficerss.
k. underofficerssakkunniga, hava den 31 december 1924 överlämnat sakkunniga.
yttrande och förslag i fråga om bl. a. åtgärder till höjande av det fast anställda
manskapets utbildning. Nämnda yttrande torde i korthet kunna
sammanfattas sålunda.

Nu gällande grunder för det fast anställda manskapets utbildning borde
vara väl ägnade att dana för befordran till underofficer lämpat underbefäl.

Det ringa mått av kunskaper i allmänbildande ämnen, som manskapsutbildningen
avsåge att bibringa, torde däremot icke kunna tillfredsställa kunskapsbehovet
hos vare sig den, som hade för avsikt att genom ytterligare
studier söka vinna kompetens för befordran till officer, eller den, som efter
en kortare anställningstid ämnade upptaga konkurrensen på den civila arbetsmarknaden.

Ett höjande av det fast anställda manskapets utbildning i syfte att därigenom
förbättra manskapsrekryteringen måste därför främst hava till mål
att giva den i nämnda utbildning ingående undervisningen i allmänbildande
ämnen större omfattning, än vad nu vore förhållandet. Den fast anställde
borde beredas möjlighet att under anställningstiden så mycket förkovra sig
i ifrågavarande ämnen, att han efter avslutad underofficersskola fyllde ett
kunskapsmått, motsvarande det för avläggande av realskoleexamen erforderliga.

Kravet på ökad allmänbildning finge emellertid under inga förhållanden
medföra minskade fordringar på militära kunskaper och militär duglighet.
Utbildningen vid de lägre manskapsskolorna borde i följd därav allt framgent
i huvudsak vara rent militär. Den huvudsakliga delen av ifrågavarande
ökade undervisning måste således förläggas till tid antingen före de lägre
manskapsskolornas början eller efter desammas avslutande.

Med hänsyn till vikten av de skäl, som talade för anordnandet av en
förberedande militär skola före de lägre manskapsskolornas början, ansåge
de sakkunniga sig böra förorda försöks anställande med den av chefen för
generalstaben föreslagna militära mellanskolan, men funne sig på samma
gång böra framhålla svårigheten, för att icke säga omöjligheten, av att på
förhand klart bedöma, i vad mån de fördelar, man teoretiskt sett trodde sig

136

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

kunna inräkna med ett dylikt skolsystem, i praktiken kunde uppnås. Tillsvidare
och intill dess tillräcklig erfarenhet vunnits i fråga om systemets
ändamålsenlighet, syntes detsamma därför, på sätt chefen för generalstaben
ifrågasatt, böra tillämpas försöksvis samt endast vid infanteriet. Därest det
av kostnadsskäl skulle befinnas lämpligt och erforderligt, torde försöken
böra inskränkas till att omfatta en skola med allenast 1-årig kurs.

Yad beträffade den andra av de båda här ovan antydda utvägarna, nämligen
att förlägga den ökade undervisningen i allmänbildande ämnen till tid
efter de lägre manskapsskolornas avslutande, syntes det allenast på denna
väg vara möjligt att redan inom närmaste år uppnå praktiska resultat. Denna
undervisning torde böra meddelas i underofficersskolan. En utvidgning av
denna måste därför anses vara ofrånkomlig, och syntes skolan böra få en
varaktighet av 2 år. Då emellertid en avsevärd brist på för trupp tjänsten
disponibla furirer skulle bliva en följd av en sådan förlängning av underofficersskolan,
förutsatte de sakkunniga, att en erforderlig kaderökning inom
furirsgraden komme till stånd. Under denna förutsättning funne sig de
sakkunniga böra förorda åtgärders vidtagande för underofficersskolans utökande
till 2-årig.

Yad anginge den 2-åriga underofficersskolans organisation, anslöte sig de
sakkunniga i huvudsak till ett av särskilda sakkunniga1) förut utarbetat förslag
till anordnande av en för hela armén gemensam 2-årig underofficersskola
(betänkande och förslag den 24 januari 1920). Enligt detta förslag
skulle skolan utgöra en fast läroanstalt och bestå av två årskurser. I första
årskursen skulle såsom elev kunna antagas den, som vid något av arméns
truppförband genomgått fullständig soldat- och underbefälsutbildning; i
andra årskursen skulle endast den kunna vinna inträde, som med godkända
betyg genomgått första årskursen. Till skolan skulle beordras för vissa år
i sänder en chef — regementsofficer ur infanteriet — med stab, kompanibefäl
och militära lärare, sjukvårds- och handräckningspersonal m. fl. För
realskoleundervisningen skulle anställas en studierektor och visst antal civila
lärare. Yarje läsår skulle räknas från mitten av oktober till mitten av
september. Den militära utbildningen skulle bedrivas i huvudsaklig överensstämmelse
med nu gällande föreskrifter. Båda årskurserna skulle avslutas
med en slutprövning inför inspektören för militärläroverken och vederbörande
trupp slagsinspektör. Andra årets slutprövning i de ämnen, som
tillhörde realskolekursen, skulle ske inför särskilt tillkallade censorer.

Yad beträffade skolans anordnande gemensamt för samtliga truppslag,
syntes dock enligt underofficerssakkunnigas förmenande artilleriets och fortifikationens
underofficersskolor, åtminstone tillsvidare, icke böra sammanslås
med övriga truppslags skolor. Däremot borde en sammanslagning av
artilleriets och fortifikationens underofficersskolor äga rum. Yad övriga
truppslags skolor anginge, syntes en sammanslagning av desamma icke böra
medföra några allvarliga olägenheter.

J) Den s. k. Bouvengska kommitténs förslag.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 137

Med hänsyn till att genomgåendet av den 2-åriga underofficersskolan
otvivelaktigt förutsatte en ganska avsevärd grad av teoretisk begåvning lios
eleverna, hade de sakkunniga funnit det mindre lämpligt att såsom villkor
för ernåendet av underofficersgraden fordra en med realskolekompetens förenad
underofficersexamen. För att bereda möjlighet även för sådana elever,
som, utan att hava särskilda anlag för teoretiska studier, likväl vore lämpade
för underofficerskallet, att avlägga underofficersskoleexamen hade skolan —
i vad avsåge undervisningen i allmänbildande ämnen — synts böra uppdelas
i två linjer, en lägre med begränsad och en högre med fullständig
realskolekompetens som mål. I militära ämnen däremot hade fordringarna
ansetts böra vara enahanda för båda linjerna.

I fråga om behovet av lärarkrafter för undervisningen i allmänbildande
ämnen syntes det redan ur kostnadssynpunkt fördelaktigare att tillgodose
detsamma genom anlitande av timlärare än, såsom Bouvengska kommittén
föreslagit, genom anställande av lärare på ordinarie stat.

Före kommendering till underofficersskola, vilken i regel syntes böra äga
rum först 2 år efter avslutandet av furirskolan, skulle den fast anställde
komma i åtnjutande av »särskild undervisning» i vissa allmänbildande ämnen.
Denna undervisning borde hava till mål att bibringa den fast anställde
sådana kunskaper i modersmålet, tyska, matematik och historia, som i stort
sett motsvarade de tre lägsta klassernas kurser vid högre allmänt läroverk.

Svenska underofficersförbundets förslag, att den 2-åriga underofficersskolan
skulle kombineras med ett på vissa ändrade rekryterings- och utbildningsföreskrifter
grundat befälselevsystem, ansåge de sakkunniga sig icke
kunna biträda.

Slutligen förordade de sakkunniga en sådan förändring av nu gällande
rekryteringsbestämmelser, att möjlighet bereddes truppförbandschef att före
kontraktstidens utgång upphäva med för underbefälsutbildning olämpliga
volontärer ingångna kontrakt.

I anslutning till ovan här endast i korthet återgivna yttrande hava de
sakkunniga föreslagit:

att den fast anställde skulle beredas möjlighet att under sin anställningstid
så mycket förkovra sig i allmänbildande ämnen, att han efter avslutad
underofficersskola fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det för avläggande
av realskoleexamen erforderliga;

att den härav nödvändiggjorda ökade undervisningen i allmänbildande
ämnen tillsvidare i huvudsak förlädes till imderofficersskolan, som i följd
därav borde göras 2-årig;

att av underofficersskolans utökning till 2-årig föranledd kaderökning inom
furirsgraden komme till stånd;

att den 2-åriga underofficersskolan uppdelades i två årskurser, varje årskurs
bestående av en högre linje med fullständig realskolekompetens och
en lägre med endast begränsad realskolekompetens såsom mål, samt att
densamma, med de av de sakkunniga föreslagna avvikelser, i övrigt organiserades
i huvudsaklig överensstämmelse med Bouvengska kommitténs förslag;

Personal represen tanterna.

Departements''

chefen.

138 Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

att tillfälle till särskild undervisning, förlagd till vederbörande truppförband,
i modersmålet, tyska, matematik och historia, i huvudsak motsvarande
de tre lägsta klassernas kurser vid högre allmänt läroverk, före kommendering
till underofficersskolan bereddes dem, som hade för avsikt att söka ernå
fullständig realskolekompetens;

att försök anställdes vid infanteriet med anordnande i modifierad form
av den av chefen för generalstaben föreslagna militära mellanskolan; samt

att nu gällande rekryteringsbestämmelser ändrades i syfte att bereda
truppförbandschef möjlighet att före kontraktstidens utgång upphäva med
för fortsatt utbildning icke lämpad volontär avslutat kontrakt.

Till ovannämnda sakkunnigas förfogande ställda representanter för underofficers-
och furirförbunden hava till de sakkunnigas betänkande fogat ett
särskilt yttrande, i vilket desamma, i vad avser höjande av det fast anställda
manskapets utbildning, bland annat föreslagit följande.

Den fast anställde skulle beredas möjlighet att under sin anställningstid
så mycket förkovra sig i allmänbildande ämnen, att han efter avslutad furirskola
fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det elev i högre allmänt läroverk
besutte i vissa ämnen efter avslutandet av tredje klassen, samt att han
efter avslutad underofficersskola fyllde ett kunskapsmått, motsvarande det
för avläggande av realskoleexamen erforderliga. Den härav nödvändiggjorda
ökade undervisningen i allmänbildande ämnen skulle tillsvidare tillgodoses
genom ett av den disponibla utbildningstiden utökat timantal för allmänbildande
ämnen inom soldat- och underbefälsskolorna samt genom att underofficersskolan
utökades till 2-årig. Nämnda skola skulle uppdelas i två
årskurser, varje årskurs bestående av en lägre linje med begränsad och en
högre med fullständig realskolekompetens såsom mål, samt organiseras i
huvudsaklig överensstämmelse med Bouvengska kommitténs förslag. För
utbildningens ändamålsenliga bedrivande skulle rekryt-, korprals- och furirskolorna
i viss utsträckning centraliseras samt underofficersskolan göras
gemensam för hela armén. Sistnämnda skola skulle vidare ställas under
inspektören för militärläroverken, och särskild stat upprättas för densamma.
Tillfälle till särskild undervisning i tyska, motsvarande de tre lägsta klassernas
kurser vid högre allmänt läroverk, skulle irnder 4. anställningsåret
beredas dem, som hade för avsikt att söka inträde vid underofficersskolan,
och skulle för denna språkundervisning anlitas pedagogiskt skolade språklärare.

Vad de sakkunniga anfört i fråga om den såsom erforderlig ansedda
kaderökningen inom furirsgraden såsom villkor för organiserandet av den
2-åriga underofficersskolan samt i fråga om en på försök anordnad militär
mellanskola, ansåge sig slutligen personalrepresentanterna icke kunna biträda.

De framtidsutsikter, som den militära organisationen i och för sig kan
bereda den fast anställde volontären genom befordran till underofficer eller
officer, äro icke och kunna icke heller göras sådana, att manskapsrekryteringen
därigenom skulle kunna tryggas. Antalet beställningar i underofficers -

1311

Kanyl. Muj:ts proposition ur •'')().

och officersgraderna äro och måste alltid bliva alltför ringa i förhållande
till volontärantalet, för att så skulle bliva fallet. Det stora flertalet i manskapets
led är hänvisat till att efter några års anställning lämna den militära
tjänsten för att söka sin utkomst i andra yrken och på andra områden
än det militära. För rekryteringens främjande lärer det därför vara nödvändigt
att ordna den militära tjänstgöringen på sådant sätt. att volontären
vid anställningstidens slut äger största möjliga förutsättningar att i det
civila livet bereda sig en framtid, varvid man dock givetvis måste hålla i
sikte, att det ändamål, den militära anställningen avser att fylla, bliver behörigen
tillgodosett.

Med denna utgångspunkt synas mig de förslag till höjande av manskapets
allmänbildning, som i det föregående blivit omnämnda, vara värda särskild
uppmärksamhet.

\ idkommande omfattningen av den undervisning i allmänbildande ämnen,
som lämpligen bör beredas det fast anställda manskapet, hava såväl
underofficerssakkunniga som de till deras förfogande ställda personalrepresentanterna
framhållit, att ändamålet med undervisningen bör vara att giva
den fast anställde möjlighet att förvärva ett kunskapsmått, motsvarande det
för avläggande av realskoleexamen erforderliga. Med hänsyn till den utveckling,
som under senare år ägt rum på det allmänna undervisningsväsendets
område, synes det även mig nödvändigt att uppställa förvärvandet av
realsJcolekompetens som mål för undervisningen. Med lägre ställda fordringar
är det att befara, att de förbättringar, som man avser att genomföra, icke
komma att få någon verklig betydelse för manskapsrekryteringens främjande.

När det sedermera gäller att avgöra, på vad sätt det sålunda angivna
ändamålet med undervisningen skall kunna nås, hava åtskilliga förslag blivit
framställda.

Yad först beträffar det av svenska underofficersförbundet i dess yttrande
över försvarsrevisionens betänkande förordade s. k. befälselersystemet, anser
jag mig icke nu behöva närmare beröra detta, då dels de sakkunniga förklarat
sig icke kunna biträda detsamma, dels även de ovannämnda representanterna
för underofficers- och underbefälskårerna visat sig böjda att föredraga
en annan linje.

Yad därefter angår den av chefen för generalstaben föreslagna militära
mellanskolan, synes åtskilligt tala för den sålunda anvisade vägen. Med densamma
bleve det möjligt att avlägga realskoleexamen vid tidigare ålder än
enligt övriga förslag samt att bibringa samtliga volontärer en värdefull allmän
utbildning, redan innan de skola inträda i utövning av sin underbefälstjänst.
A andra sidan är det ovisst, om man på denna nya väg verkligen
skulle kunna fylla behovet av underbefäl. Vidare skulle kostnaderna bliva
avsevärda, om den nya anordningen genomfördes i full utsträckning för hela
armén. Och då ett partiellt tillämpande av principen komme att skapa
tvenne slag av underbefäl och underofficerare, vilket ur flera synpunkter
måste anses föga tilltalande, har jag funnit mig under nuvarande förhållanden
böra förorda, att det rådande systemet för manskapsrekryteringen väsentligen
bibehålies.

140

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

De förslag, som nu närmast blivit framlagda dels av underofficerssakkunniga,
dels av förutnämnda personalrepresentanter, överensstämma i så måtto
beträffande undervisningens allmänna anordnande, att huvuddelen av densamma
anses böra förläggas till underofficersskolan, vilken för detta ändamål
skulle göras 2-årig. Däremot framträda vissa skiljaktigheter i avseende
å organisationen av den utbildning, som måste anordnas före inträdet i
nämnda skola. De sakkunniga synas vilja förlägga huvuddelen av denna
utbildning till tiden mellan furirskolornas avslutande och underofficersskolans
påbörjande. Personalrepresentanterna åter vilja bereda ett sådant utrymme
åt undervisningen i allmänbildande ämnen redan i de lägre manskapsskolorna,
att densamma, frånsett vissa ämnen, kan komma att motsvara fordringarna
i tredje klassen vid allmänt läroverk. Yid bedömandet av de sålunda framställda
förslagen är emellertid att märka, att, såsom de sakkunniga även
framhålla, någon bestämd försvarsorganisation av naturliga skäl icke kunnat
läggas till grund för deras utredningar samt att icke heller några kostnadsberäkningar
blivit uppgjorda. Det har därför varit nödvändigt att inom
departementet med anlitande av till mitt förfogande ställd personal låta
granska förslagen i fråga med hänsyn till föreliggande förslag till ny härordning
och med särskilt beaktande av de kostnader, som följa med deras
genomförande. Ehuru jag i sak delar den uppfattning, som kommit till uttryck
i berörda förslag, kommer därför det förslag, jag går att framlägga, i
organisationstekniskt. hänseende att i ej oväsentlig grad avvika från dessa.

Huvuddragen av det sålunda utarbetade förslaget framgå av nedanstående
översikt över utbildningens organisation vid huvudtruppslaget, infanteriet.

jan.

febr.

mar 8

april

maj

juni

juli

atig.

sept.

okt.

nov.

dec.

året

(17-18

år) ...

ro-

.18-19

»)...

krytskola

(10 mån.)

korp-

(19-20

»;...

ralsskola (7 1

2 mån.)

furirskola

(20-21

»)...

(4 V«

mån.)

förberedande

(21—22

»i...

underofficer

l l

sskola (7 Va man.)

under-

(22-23

,,)...

officersskol

a (18 mån.)

1 7.

(23-24

»)...

De lägre manskapsskolorna (rekryt-, korprals- och furirskolorna) hava tänkts
ordnade efter i huvudsak samma grunder som för närvarande. Det hade
varit önskvärt att låta furirskolan liksom korpralsskolan pågå ända till
den 1 juni, men med hänsyn till behovet av kvalificerat befäl under tiden
för vännpliktsutbildningen har detta icke varit möjligt. Åt undervisningen
i allmänbildande ämnen torde dock kunna beredas vidgat utrymme, utan

141

Kungl. Maj:ts proposition nr '')0.

att den militära utbildningen för den skull behöver åsidosättas. Att nu närmare
bestämma omfattningen av nämnda undervisning torde ieke låta sig
göra. Denna undervisning måste givetvis ingå som ett led i den allmänna
undervisningsplanen för samtliga manskaps- och underbefälsskolor, vilken
det torde böra tillkomma vederbörande militära myndigheter att upprätta.

Under tiden mellan furirskolornas avslutande och påbörjandet av underofficersskolan
skulle enligt såväl de sakkunnigas som personalrepresentanternas
förslag tillfälle till »särskild undervisning» beredas den fast anställde
i den omfattning, att han redan före inträdet i underofficersskolan ägde ett
kunskapsmått, motsvarande fordringarna i de viktigare ämnena vid avgång
från tredje klassen i allmänt läroverk. Ät denna undervisning synes mig
böra givas en enhetlig och bestämd organisation, därest det avsedda resultatet
skall kunna ernås. Fördenskull föreslås anordnandet av en förberedande
under officer sskola under tiden från regementsövningarnas slut till början av
sommarrekrytskolan vid infanteriet. Lämpligen synes densamma böra ordnas
centralt och förläggas tillsammans med nedan omnämnda underofficersskola
samt ställas under ledning av chefen för denna skola. Därigenom bliver
det möjligt att ordna hela underofficers- och realskoleutbildningen efter en
enhetlig plan. På samma gång som en sådan organisation vidare torde vara
ägnad att giva ökat värde åt den förberedande undervisningen, beredes
möjlighet att lägga den egentliga underofficersskolan på en jämnare och
säkrare grund. Genom centralisering av den »särskilda undervisningen», på
sätt ovan föreslagits, möjliggöres även ett bättre urval för fortsatt utbildning
vid sistnämnda skola, varjämte undervisningen i allmänbildande ämnen
torde kunna ordnas på ett mera ekonomiskt sätt än eljest vore möjligt.
Den militära lärarpersonalen är avsedd att beordras från truppförbanden.
Undervisning i allmänbildande ämnen torde däremot i regel böra bestridas
av civil lärarpersonal. För skolans organisation beräknade kostnader uppgå
till 117,000 kronor.

I enlighet med vad de sakkunniga föreslagit, synes underofficersskolan böra
hava till ändamål dels att liksom för närvarande bibringa det fast anställda
underbefälet de kunskaper och färdigheter, som erfordras för underofficeren,
dels att meddela undervisning i de ämnen, som ingå i realskoleexamen.

De sakkunniga liksom personalrepresentanterna hava för detta ändamål
föreslagit, att skolan skall givas en varaktighet av två år eller, med frånräknande
av de nödvändiga uppehållen för de årliga regementsövningarna,
omkring 21 månader. Som framgår av den förut lämnade översikten, är
den av mig föreslagna underofficersskolan begränsad till en tid av 18 månader.
Denna avkortning har synts mig nödvändig för att undvika en med betydande
kostnader förenad kaderökning. I betraktande av den avsevärt förbättrade
undervisning före inträdet i underofficersskolan, som föreliggande
förslag torde komma att bereda, synes ändock det med skolan avsedda ändamålet
kunna fyllas, särskilt som avkortningen endast omfattar trenne sommarmånader.

I enlighet med vad den s. k. Bouvengska kommittén föreslagit redan år

142 Kungl. Maj:ts proposition nr ■‘>0.

1920 och nu även personalrepresentanterna förordat, torde skolan av kostnadsskäl
böra organiseras gemensamt för hela armén och lämpligen såsom
en fast läroanstalt. Skolan synes vidare böra, liksom för närvarande är
fallet med ett flertal andra centrala skolor, underställas inspektören för militärläroverken,
vilket dock icke utesluter, att vederbörande truppslagsinspektörer
skola äga möjlighet att göra sitt inflytande gällande i vad avser den
militära undervisningens ordnande. Skolan torde vidare böra förläggas till
plats, där såväl infanteri- som artilleritruppförband äro förlagda samt tillgång
till erforderlig civil lärarpersonal kan beredas. För nedbringandet av
administrationskostnaderna är det även erforderligt att ordna förläggningen
i anslutning till ett truppförband. Med hänsyn härtill torde skolan böra
förläggas till Uppsala tillsammans med där förlagt infanteriregemente.

Antalet elever i varje årskurs är beräknat till 96. Som villkor för inträde
bör uppställas godkänd examen från den förberedande underofficersskolan.
Dock bör den, som före furirskolans avslutande förvärvat sig ett denna
examen motsvarande kunskapsmått, kunna direkt vinna inträde i underofficersskolan.
Ny kurs börjar varje höst och organiseras som ett kompani.
Varje årskurs beräknas i enlighet med underofficerssakkunniges förslag bestå
av en högre och en lägre linje. Skolans militära personal synes böra uppföras
å särskild stat enligt samma grunder, som gälla för övriga undervisningsanstalter.
Nämnda personal beräknas komma att utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kompaniofficer, samt

1 bataljonsadjutant, pensionerad underofficer.

Kompanibefäl:

2 kompanichefer, kaptener,

2 kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare,

6 avdelningschefer, subalternofficerare, samt

biträdande lärare till erforderligt antal.

För förvaltningsändamål, sjukvård m. m. torde icke någon särskild personal
behöva beräknas, utan torde det böra tillkomma den vid Upplands
regemente anställda personalen att jämväl vid skolan förrätta vederbörlig
tjänst. Erforderlig handräckningspersonal beordras i kommandoväg.

Undervisningen i allmänbildande ämnen torde i enlighet med de sakkunnigas
förslag böra tillgodoses genom anlitande av timlärare. Kostnaderna
härför beräknas till 42,000 kronor. Det synes dock erforderligt att å ordinarie
stat uppföra en studierektor med uppgift att under chefen närmast
utöva ledningen av realskoleundervisningen. Underofficersskolans civila lärarpersonal
kommer sålunda att utgöras av:

1 studierektor och

timlärare till erforderligt antal.

Vad slutligen beträffar undervisningens organisation, torde det böra tillkomma
Kungl. Maj:t att närmare reglera hithörande förhållanden. I detta

143

Knnrjl. Maj:t» proposition nr ■r)0.

sammanhang torde endast böra framhållas, hurusom båda årskurserna höra
avslutas med en slutprövning inför inspektören för militärläroverken och
vederbörande truppslagsinspektörer, samt att andra årets slutprövning i de
ämnen, som tillhöra realskoleexamen, bör ske inför särskilt tillsatta censorer.

De sammanlagda kostnaderna för underofficersskolan hava beräknats till
150,000 kronor, däri icke medräknade kostnader för byggnadsunderhåll, värme
och belysning m. m. Sistnämnda kostnader torde böra bestridas av vederbörliga
ordinarie anslag. Å skolans stat torde — förutom bataljons- och kompaniadjutanterna
— följande personal böra uppföras med arvoden, nämligen:

adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener samt

avdelningscheferna med arvoden såsom löjtnanter.

Förslaget att bereda truppförbandsclief möjlighet att före kontraktstidens
utgång upphäva kontrakt med för fortsatt utbildning icke lämplig volontär
anser jag mig böra understödja.

I detta sammanhang torde böra nämnas, att jag, i enlighet med vad 1924
års försvarsutskott tillstyrkt, har för avsikt att föreslå införande av sådana
bestämmelser i värnpliktslagen, att värnpliktiga må kunna under vissa villkor
kvarbliva i tjänst för att fylla eventuella vakanser inom manskapsbeställningarna.

Slutligen torde här även böra omnämnas, att vissa åtgärder komma att
föreslås i syfte att förbättra underofficerarnas tjänsteställning ävensom för
möjliggörande av underbefäls och underofficers befordran till officer, vilka åtgärder
torde vara ägnade att i viss mån medverka till manskapsrekryteringens
främjande. Till ifrågavarande åtgärder återkommer jag i det följande.

2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare
och reservofficerare.

Sedan lång tid tillbaka har frågan om underbefäls och underofficerares
befordran till officerare och reservofficerare varit föremål för riksdagens särskilda
intresse.

Enligt gällande bestämmelser fordras för att erhålla beställning som
officer på aktiv stat att hava genomgått för officersaspirant föreskriven utbildning
samt därefter vid krigsskolan hava avlagt godkänd officersexamen.

För att bliva antagen till officersaspirant erfordras, förutom viss kroppsbeskaffenhet
och ålder samt lämplighet för officersanställning, att hava avlagt
studentexamen på real- eller latingymnasiet och vid densamma eller i vederbörlig
ordning företagen fyllnadsprövning erhållit minst betyget »godkänd»
vid skriftlig och muntlig prövning i matematik och muntlig prövning i
historia.

Utbildningen till officer omfattar:

a) soldatutbildning under tjänstgöring såsom vapenför student från mitten
av juni till slutet av repetitionsövningarna första utbildningsåret;

b) fortsatt soldatutbildning och utbildning till underbefäl i särskilda,
truppslagsvis anordnade skolor (övningsavdelningar), vilka taga sin början

Nuvarande
bestämmelser
ang.
officerskårens

rekrytering.

144

Kungl. Maj:ts proposition nr 5)0.

första utbildningsåret efter ovannämnda repetitionsövningars slut och pågå till
våren eller sommaren andra utbildningsåret;

c) fortsatt utbildning till och tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband
före repetitionsövningarna samt tjänstgöring såsom underbefäl vid
eget truppförband under repetitionsövningarna andra utbildningsåret;

d) officerskurs vid krigsskolan, vilken tager sin början andra utbildningsåret
efter repetitionsövningarnas slut och pågår till slutet av tredje utbildningsåret;
samt

e) tjänstgöring vid eget truppförband under repetitionsövningarna tredje
utbildningsåret, då ett uppehåll i krigsskolans officerskurs (vapenövningsuppeliållet)
äger rum.

Konstituering till fänrik plägar äga rum vid nyåret tredje utbildningsåret.
Officersbeställning vinnes i allmänhet vid en ålder av 22 V2 år.

Officersaspirant, som önskar vinna befordran till första officersgraden vid
artilleriet eller fortifikationen, skall emellertid, innan förslag till dylik befordran
för honom må avgivas, ådagalägga, att han vid studentexamen från
realgymnasium eller i vederbörlig ordning företagen fyllnadsprövning erhållit
minst betyget »godkänd» vid såväl skriftlig som muntlig prövning i matematik
och fysik samt vid muntlig prövning i kemi.

Enligt gällande bestämmelser kan officersbeställning nås även på annan väg
än den ovan angivna. I tjänstgöringsreglementet för armén stadgas nämligen,
att till fänrik även kan föreslås den, som i 6 år varit i tjänstgöring såsom
underofficer, därav minst 2 år såsom fanjunkare, samt ådagalagt framstående
duglighet och såväl i som utom tjänsten utmärkt sig genom ett hedrande
uppförande. Ifrågavarande stadgande torde emellertid icke under de senaste
decennierna hava tillämpats.

För att vinna anställning såsom reservofficer fordras att hava fullgjort den
för vapenföra studenter och likställda föreskrivna tjänstgöring ävensom att
hava vid krigsskolan avlagt godkänd reservofficersexamen.

För att bliva antagen till reservofjicersaspirant vid armén erfordras, förutom
viss kroppsbeskaffenhet och ålder samt lämplighet för reservofficersanställning,
att hava avlagt studentexamen eller godkänd examen från vissa
högre läroanstalter. Till reservofficersaspirant vid artilleriet och fortifikationen
kan dock endast antagas den, som avlagt studentexamen.

Enligt nu gällande bestämmelser omfattar utbildningen till reserv officer:

a) soldatutbildning under tiden från och med mitten av juni till slutet
av repetitionsövningarna första utbildningsåret;

b) fortsatt soldatutbildning och utbildning till underbefäl i särskilda truppslagsvis
anordnade skolor (övningsavdelningar), vilka taga sin början efter
ovannämnda repetitionsövningars slut och pågå till våren eller sommaren
andra utbildningsåret;

c) tjänstgöring såsom underbefäl vid eget truppförband — vid intendenturtrupperna
därjämte intendentsutbildning — från slutet av ovan under b)
nämnd utbildning till slutet av repetitionsövningarna andra utbildningsåret;

d) reservofficerskurs vid krigsskolan; samt

14f>

Kungl. Muj:t$ proposition nr fiO.

°j tjänstgöring vid oget truppförband under repetitionsövniugarna tredje
utbildningsåret.

Konstituering till fänrik i reserven äger i allmänhet rum vid nyåret tredje
utbildningsåret.

Idi 1924 ars försvarsproposition lämnades en ingående redogörelse för
behandlingen vid 1914 års senare riksdag av frågan om vidtagande av ändringar
i gällande bestämmelser rörande officerskårens rekrytering och utbildning
samt for en med anledning av riksdagens skrivelse den 14 september
samma ar verkställd utredning av särskilda sakkunniga och däröver
avgivna yttranden m. m. Det torde icke vara erforderligt att här ånyo återgiva
denna redogörelse.

Vidare framhölls i 1924 års försvarsproposition, att icke mer än en mening
kunde råda darom. att principiellt sett möjlighet borde''finnas för underbefäl
och underofficerare att vinna inträde på officersbanan. Beaktas borde emellertid,
att en eftergift i fråga om fordringarna på vare sig den militära utbildningen
eller allmänbildningen torde kunna befaras komma att leda till en
allman sänkning av officerskårens duglighet liksom ock till en till sina verkningar
skadlig dualism inom densamma. För frågans lösning syntes ingen
annan utväg stå till buds än att genom beviljande av studiestipendier förhjälpa
därav förtjänta underbefäl och underofficerare till att avlägga för anställning
som officer erforderliga kunskapsprov. Dylika stipendier borde i regel kunna
utdelas till en och samma person under flera år och jämväl under tiden för
vistelsen vid krigsskolan. De borde erhålla en storlek av minst 1,200 kronor
och kunna åtnjutas ända till fyra år i följd. Beräknades årligen sammanlagt
10 underbefäl och underofficerare kunna medelst studiestipendier erhålla
möjlighet att genomgå krigsskolan för befordran till officer, borde anslagets
storlek således bestämmas till minst 48,000 kronor.

__ 1924 års riksdag har i sin i det föregående berörda skrivelse anfört, att,
såsom i försvarspropositionen framhållits, icke mer än en mening kunde
råda därom, att principiellt sett underofficerare och underbefäl borde äga
möjlighet att vinna inträde på officersbanan. Vad av Kungl. Maj:t föreslagits
i fråga om stipendier till viss personal ansåge sig riksdagen givetvis böra
understödja. Men i likhet med åtskilliga motionärer funne riksdagen det
önskvärt, att de intressen, det här gällde, tillgodosåges på ett mera verksamt
sätt, än som genom blott och bart ett bifall till Kungl. Maj:ts förslagskulle
bliva fallet. Olika motionärer hade härutinnan anvisat olika vägar.
Sålunda skulle enligt vissa motionärers förslag möjlighet öppnas för underofficerare
att utan inhämtande av eljest stadgad officerskompetens vinna befoidian
till subalternofficer och kapten. Något annorlunda utformad hade
samma tanke framförts av en annan motionär. Övriga motionärer åter syntes
avse en omläggning av kompetensvillkoren för officersanställning i allmänhet
i syfte att göra officerskallet tillgängligt för en var med håg och fallenhet
därför. Om och i vad mån det ur försvarsväsendets synpunkt kunde vara
lämpligt att beträda den ena eller den andra av dessa vägar, tilltrodde sig
riksdagen icke att på grundval av då föreliggande material bedöma.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 haft. (Nr 50.) 2241 21 10

1934 års
försvarsproposition,

1924 års
riksdag.

Under officer ssakkunniga• -

146 Kungi. May.ts proposition nr 50.

På grund därav och med hänsyn till det samband, som givetvis rådde
mellan förevarande fråga och spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning, hade riksdagen beslutit att hos Kungl. Maj:t anhålla, att
Kungl. Maj:t med beaktande av vad riksdagen i ämnet anfört, måtte i samband
med spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning
även underkasta frågan om underbefäls och underofficerares befordran till
officerare och reservofficerare förnyad allsidig utredning och för 1925 års
riksdag framlägga det förslag, vartill nämnda utredning kunde föranleda.

De i det föregående nämnda s. k. underofficerssakkunniga, vilka även haft
i uppdrag att verkställa utredning och avgiva förslag i fråga om underbefäls
och underofficerares befordran till officerare och reservofficerare, hava i detta
hänseende anfört i huvudsak följande.

De sakkunniga, som i princip intet hade att erinra däremot, att underbefäls
och underofficers befordran till officer och reservofficer befrämjades,
liölle dock före, att dylik befordran icke finge ske på bekostnad av försvarets
krav på att de särskilda befälskårerna bibeliölles på en hög ståndpunkt i
fråga om såväl allmänbildning som framför allt militära kunskaper och krigsdugligliet.

Att nu i någon mera avsevärd mån sänka bildningsnivån inom officerskåren,
då den vore ifrågasatt att höjas inom underofficers- och underbefälskårerna
och vore i stigande inom andra samhällslager, ansåge de sakkunniga
ej böra ifrågakomma.

Erfarenheterna från världskriget, vilka numera allt tydligare gjorde sig
gällande inom armén och marinen, hade vidare ådagalagt, att de nuvarande
fordringarna på officeren beträffande militära kunskaper, tekniska färdigheter
och krigsdugligliet icke kunde sättas lägre, utan snarare måste sättas högre
än förut. Alldeles särskilt framträdde vikten härav vid en tidpunkt, då man
avsåge att minska vårt lands försvarskrafter. Ju mindre dessa försvarskrafter
vore, ju nödvändigare vore det nämligen, att de i kvalitativt avseende vore
fullgoda. Därför måste de, som i främsta rummet utövade ledningen av
försvarets olika enheter och svarade för dessas utbildning, äga kunskaper
och färdigheter, som satte dem i stånd icke endast att effektivt och ändamålsenligt
ordna organisation, utrustning och utbildning utan framför allt att
på ett taktiskt riktigt sätt utöva ledningen av truppförband under krig och
krigsmässiga övningar. En i tekniskt och militärt avseende väl och enhetligt
utbildad officerskår vore därför en nödvändighet. De sakkunniga ville alltså
— i anslutning till vad två föregående kommittéer, som behandlat denna
fråga, härutinnan anfört — framhålla, att endast de av underbefälet och
underofficerarna, som kunnat bibringas en sådan utbildning, att de bleve
fullt kompetenta att tjänstgöra såsom officerare, borde vinna officersbefordran.

Underofficers och underbefäls befordran till officer på stat borde icke få
medföra tillskapandet av en särskild kategori av officerare med lägre militär
kompetens än den, som officerare, rekryterade enligt nu gällande grunder,
vore i besittning av. Med hänsyn härtill och då underofficeren och underbefälet
varken under sin utbildning eller under sin därpå följande tjänst -

Kungi. Mujits proposition nr 50. 147

göling \oie i tillfälle ett t förvärva den högre militära bildning och framför
allt (let vidgade taktiska omdöme, som vid krigsskolan bibringades den blivande
officeren, borde såsom villkor för underofficers och underbefäls befoidi.
m till officer på stat uppställas genomgående av fullständig officerskurs
vid krigsskolan.

Med hänsyn till den i jämförelse med officersaspiranten större rutin i
vissa tjänstegrenar, som underofficeren och underbefälet under sin relativt
långa tjänstetid kunde förvärva sig, torde emellertid vissa eftergifter i
avseende a de fordringar, som för närvarande måste uppfyllas för att vinna
tillträde till krigsskolan, kunna medgivas sistnämnda båda befälskategorier.

I fråga om rent militära kunskaper vore givetvis tillfyllest med avlagd
underofficersskoleexamen. Då emellertid endast sådana underofficerare och
sådant underbefäl, som kunde förutsättas vara verkligen lämpade för officerskallet,
syntes böra beredas tillträde till krigsskolan, borde, enligt de sakkunnigas
förmenande, härför uppställas det villkoret, att de i underofficersskoleexamen
erhållit huvudbetyget »med beröm godkänd».

Vad beträffade kunskaper i allmänbildande ämnen, borde krävas studentexamenskompetens
av samtliga i svenska språket — dock med iakttagande
av att undervisningen om den svenska litteraturen begränsades samt att
föi det skriftliga provet borde väljas sådana ämnen, som vederbörande
med hänsyn till sina kunskaper i övriga ämnen kunde tänkas behärska —
och i historia med vissa av de sakkunniga föreslagna modifikationer ävensom
i ett främmande språk å latinlinjen B samt därjämte av artilleriet och
fortifikationen tillhörande i matematik, fysik och kemi å reallinjen och av
Övriga i matematik a latinlinjen B. I återstående ämnen torde realskolekompetens,
förvärvad vid 2-årig underofficersskola eller annorledes, få anses vara
tillfyllest.

De studier, som krävdes för förvärvande av den ökade allmänbildningen,
syntes i huvudsak böra bedrivas självständigt på den enskildes eget initiativ.
Sedan vederbörande underofficer eller underbefäl anmält sin avsikt att söka
ernå officerskompetens, syntes han böra beordras att bedriva härför erforderliga
studier. Lärarkrafter borde i viss begränsad omfattning kostnadsfritt
ställas till den studerandes förfogande, tillfälle till tjänstgöring vid truppförband,
förlagt till plats, där undervisning av civila lärare kunde erhållas,
beredas honom, inskränkning i hans militära tjänstgöring äga rum o. s. v.

För att vederbörande icke genom alltför lång bortovaro från trupptjänsten
skulle förlora den tjänsterutin och den truppvana, som ansetts motivera ett
sänkande av vissa av de för tillträdet till krigsskolan nu uppställda fordringarna,
syntes dessa studier i regel icke böra påbörjas — annat än på fritid
— förrän tidigast ett år efter underofficersskolans avslutande.

För att ytterligare öka utsikterna för ifrågavarande underofficerare och
underbefäl att nå erforderlig studentexamenskompetens syntes de böra sammanföras
till omkring en månads kurs å plats, där underofficersskola vore
förlagd, för att med biträde av skolans civila lärare beredas tillfälle till
repetition och eventuellt erforderlig komplettering av redan inhämtade kunskaper
samt att därefter vid sagda kurs avlägga erforderliga prov.

148 Kuncjl. Maj:ts proposition nr 50.

Föi'' sådana underofficerare och sådant underbefäl, som utbildats eller
komme att utbildas enligt nu gällande grunder, och för vilka det för vinnande
av tillträde till krigsskolan gällde att förvärva såväl realskole- som i
vissa ämnen studentexamenskompetens, syntes det vara av behovet påkallat,
att systemet med studiestipendier komme till tillämpning; detta dock endast
som en övergångsåtgärd.

För den händelse framdeles, i olikhet med vad hittills varit fallet, tillloppet
till officersbanan skulle komma att överstiga behovet av officerare pa
stat, kunde en reglering av det inbördes förhållandet mellan antalet officersaspiranter
och det antal underofficerare och underbefäl, som sökte vinna
befordran till officer på stat, bliva erforderlig.

Med hänsyn till att förevarande spörsmål först efter åtskilliga år, om ens
någonsin, kunde bliva aktuellt, hade de sakkunniga emellertid icke ansett sig
böra fatta definitiv ståndpunkt till detsamma, utan förutsatte, att Kungl. Maj:t,
vid behov, i sinom tid toge frågan under omprövning.

Vad därefter beträffade underofficers och underbefäls befordran till officer
i reserven, syntes såsom villkor härför böra uppställas, att vederbörande
genomgått krigsskolans reservofficerskurs. För att kunna bliva beordrad till
densamma syntes böra krävas i militärt avseende genomgången 1-årig eller
2-årig underofficersskola, med därvid erhållet huvudbetyg »med beröm godkänd»,
I allmänbildningsliänseende torde på ett eller annat sätt förvärvad
realskolekompetens få anses tillfyllest för sådan kommendering. Den stora
militära rutin, underofficeren och furiren i jämförelse med reservofficersaspiranten
vore i besittning av, torde nämligen böra få anses uppväga
reservofficersaspiranternas större allmänbildning. I fråga om underofficerare
och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen torde emellertid för tillträde
till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik böra bibehållas.

För att i någon mån öka möjligheterna för underofficer och underbefäl,
som önskade vinna befordran till officer eller reservofficer, att ernå sådan
befordran, innan de uppnått alltför hög ålder — redan en ålder av 28 år
måste anses betänklig — syntes minimiåldern för vinnande av fast anställning,
för närvarande 18 år, böra sänkas till 17 år för den, som i övrigt
uppfyllde för dylik anställning gällande fordringar.

Vad slutligen beträffade underofficerares och underbefäls avlöningsförmåner
under deras elevtid vid IcrigssJcolan, syntes desamma böra utgå efter enahanda
grunder som i fråga om övriga krigsskoleelever, d. v. s. med värnpliktigs
förmåner i kontant och in natura, varjämte underofficer av sin lön på stat
borde få behålla så stor del, som motsvarade hans å tiden för vistelsen
vid skolan belöpande pensionsavgifter till arméns pensionskassor. Elevavgiften
syntes helst helt böra avskaffas eller, om detta icke läte sig göra, i
väsentlig grad sänkas för samtliga elever. Vidare borde underofficer i samband
med befordran till officer på stat av statsmedel få uppbära ett belopp,
motsvarande vad han styrkte sig hava utgivit för sin underofficersekipering,
och i övrigt borde en utvidgning av det redan vid krigsskolan tillämpade
systemet med ekiperingsstipendier äga rum.

Knntjl. Maj. Is proposition nr f)0. 149

I anslutning till här ovan i korthet återgivna yttrande hava de sakkunniga
föreslagit:

att såsom villkor för underofficers och underbefäls befordran Ull officer
på stat skulle uppställas genomgående av fullständig officerskurs vid krigsskolan
;

att underofficer och underbefäl, som i underofficersskoleexamen erhållit
huvudbetyget »med beröm godkänd» samt därjämte voro i besittning av
studentexamenskompetens, med av de sakkunniga föreslagna modifikationer,
i vissa av de sakkunniga angivna ämnen samt i övrigt realskolekompetens,
måtte beordras till krigsskolans officerskurs;

att de studier, som krävdes för förvärvande av ifrågavarande studentexamenskompetens,
i huvudsak borde bedrivas på den enskildes eget initiativ,
dock med visst av de sakkunniga föreslaget stöd från statens sida;

att såsom villkor för underofficers och underbefäls befordran till officer i
reserven skulle uppställas genomgående av reservofficerskurs vid krigsskolan;

att underofficer och underbefäl, som i underofficersskolan erhållit huvudbetyget
»med beröm godkänd» samt därjämte vore i besittning av realskolekompetens,
måtte beordras till reservofficerskurs vid krigsskolan; dock att
i fråga om underofficer och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen för
tillträde till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik
borde bibehållas;

att underofficer och underbefäl under sin elevtid vid krigsskolan av sina
med innehavande beställningar förenade avlöningsförmåner måtte få behålla
ett belopp, motsvarande värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, samt
underofficer därjämte ett belopp, motsvarande hans å tiden för vistelsen
vid krigsskolan belöpande avgifter till arméns pensionskassor;

att elevavgiften vid krigsskolan helt avskaffades eller, därest detta icke
läte sig göra, i väsentlig grad sänktes för samtliga elever;

att underofficer i samband med utnämning till officer på stat av statsmedel
måtte få uppbära ett belopp, motsvarande vad han styrkte sig hava
utgivit för sin underofficersekipering, och att i övrigt en utvidgning av det
nuvarande systemet med ekiperingsstipendier komme till stånd; samt

att minimiåldern för vinnande av fast anställning sänktes till 17 år för
den, som i övrigt uppfyllde för dylik anställning gällande fordringar.

Förutnämnda personalrepresentanter hava i sitt särskilda yttrande, i vad
avser frågan om underbefäls och underofficerares befordran till officerare och
reservofficerare, bl. a. föreslagit följande.

Såsom villkor för underofficerares och underbefäls befordran till officerare
på stat skulle uppställas genomgående av fullständig officerskurs vid
krigsskolan. Den, som i underofficersskoleexamen erhållit huvudbetyget
»godkänd» samt därjämte vore i besittning av studentexamenskompetens,
med av de sakkunniga föreslagna modifikationer, i vissa av de sakkunniga
angivna ämnen samt i övrigt realskolekompetens, finge beordras såsom elev
till krigsskolans officerskurs. De studier, som krävdes för förvärvande av
ifrågavarande studentexamenskompetens, skulle i huvudsak bedrivas på den

Personal represen tanterna.

Departements chefen.

150 Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

enskildes eget initiativ, dock med visst av de sakkunniga föreslaget stöd
från statens sida. Underbefäl och underofficer, som avsåge att vinna befordran
till officer på stat, skulle före inträdet såsom elev vid krigsskolan
efter avlagd underofficersskoleexamen Lava fullgjort 2 års praktisk trupptjänst,
varunder före inträdet i krigsskolan erforderliga förstudier och prov
skulle inhämtas och avläggas samt tjänstgöring, som erfordrades för jämförande
bedömande med officersaspiranterna, fullgöras. Såsom villkor för
befordran till officer i reserven skulle uppställas genomgående av reservofficerskurs
vid krigsskolan. Den, som i underofficersskoleexamen erhållit minst
huvudbetyget »godkänd» samt därjämte vore i besittning av realskolekompetens,
finge beordras till reservofficerskurs vid krigsskolan, dock att i fråga
om underofficer och underbefäl vid artilleriet och fortifikationen för tillträde
till sådan kurs nu gällande fordringar på kunskaper i matematik borde bibehållas.
Under sin elevtid vid krigsskolan skulle underofficer och underbefäl
åtnjuta ett avlöningsbelopp, svarande mot furirs av andra klassen löneförmåner
(begynnelselönen), men i övrigt åtnjuta naturaförmåner enligt nu
gällande bestämmelser. Minimiåldern för vinnande av fast anställning skulle
slutligen sänkas till 17 år för den, som i övrigt uppfyllde för dylik anställning
gällande fordringar.

Jag delar de sakkunnigas mening, att som villkor för underbefäls och
underofficers befordran till officer på stat bör uppställas genomgående av fullständig
officerskurs vid krigsskolan. I fråga om fordringarna för inträde
vid krigsskolan synas mig. emellertid vissa avvikelser från de sakkunnigas
förslag vara önskvärda. Sålunda torde det — under förutsättning att vederbörande
eljest befinnes lämpad för officerskallet — icke vara erforderligt att
kräva huvudbetyget »med beröm godkänd» i underofficersskoleexamen. De
fortsatta studierna för vinnande av studentexamenskompetens i vissa ämnen
böra även kunna begränsas så tillvida, att den föreslagna prövningen i
historia bortfaller. Såsom följd härav torde det nu såsom villkor för antagning
till officersaspirant uppställda villkoret att vid studentexamen hava
erhållit minst betyget »godkänd» i nämnda ämne böra eftergivas. Frågan
härom torde emellertid i sinom tid böra upptagas till särskilt övervägande.
För underbefäls och underofficerares tillträde till krigsskolans officerskurs
skulle i enlighet med det anförda de faktiska kraven på kunskaper i icke
militära ämnen, utöver vad som inhämtats i underofficersskolan, alltså vara
följande: beträffande alla truppslag kunskaper i svenska språket motsvarande
studentexamens med däri av de underofficerssakkunniga och personalrepresentanterna
föreslagna modifikationer; beträffande alla truppslag utom artilleriet
och fortifikationen kunskaper motsvarande studentexamens å latinlinjen
B i ett främmande levande språk och matematik; beträffande artilleriet
och fortifikationen samma kunskaper i ett språk samt dessutom i matematik,
fysik och kemi kunskaper motsvarande studentexamens å reallinjen.

Nu nämnda kunskaper torde nog i många fall kunna inhämtas genom fria
självstudier på det sätt de sakkunniga och personalrepresentanterna föreslagit.
Därmed vore också vunnet, att de från underofficersskolan utgångna

Kuui/l. Maj:ts proposition nr f)0. 161

fiuge tillfälle att under de närmaste åren i väsentlig mån fullgöra tjänstgöring
vid trupp. Det önskemål, som av personalrepresentanterna framförts om minst
två års tjänstgöring som underbefäl eller underofficer efter genomgången underofficersskola,
ginge man på detta sätt till mötes. Jag liar emellertid också
tagit under övervägande möjligheterna för anordnande av en verklig sammanhängande
studiekurs, vid vilken de ovan nämnda kunskaperna i vissa
av studentexamens ämnen snabbare kunde inhämtas. Särskilt i fråga om
artilleriet och fortifikationen torde vägen därigenom jämnas för underbefälsocli
underofficerares vidare befordran. Genom att sålunda organisera ifrågavarande
studier skulle också möjlighet vinnas att förkorta förberedelsetiden
för inträdet i krigsskolan. Därest denna senare väg väljes, skulle utbildningen
av underbefäl eller underofficer till officer komma att förlöpa enligt
nedanstående schema.

7. ärct (23-24 Är) .. 8. » (24-25 »)... 9. » (25-26 » ) ...	Jan.	Febr.	Mars	April	Maj	Juni	Juli	Aug.	Sept.	Okt.	Noy. Dec.
undcrofficersskola						ifficers-
elovsko''	a						krigs-
		1 skola				i		i n

*) Officersexamen.

Officerselevskolan skulle taga sin början hösten samma år underoflicersskolan
avslutas eller — om befälstillgången vid truppförbanden icke så
medgiver eller därest det för tjänsterutinens bevarande anses lämpligt —
hösten närmast påföljande år samt fortgå under en tid av 1l/2 månader intill
början av sommarrekrytskolan vid infanteriet.

Undervisningen, som uteslutande skulle hava till ändamål att bereda tillfälle
till inhämtande av kunskaper motsvarande studentexamen i vissa ämnen,
torde i huvudsak böra handhavas av för ändamålet anställda civila timlärare.

Kostnaderna för en dylik officerselevskola kunna icke med säkerhet beräknas,
då de givetvis bliva beroende på antalet underbefäl eller underofficerare,
som komma att på denna väg söka nå officersbefordran. De torde
näppeligen komma att överstiga den summa, som erfordras, om den av de
sakkunniga närmast förordade vägen med fria studier åren efter underofficersexamen
föredrages. För ändamålet torde — vilketdera alternativet,
som än väljes — ett belopp av 36,000 kronor kunna anses tillräckligt.

Såsom framgår av den ovan lämnade översikten, skulle det för de fast
anställda av manskapet bliva möjligt att ernå officersbefordran vid 25 till
26 års ålder. Den lägre av dessa ålderssiffror förutsätter emellertid, att
minimiåldern för vinnande av fast anställning sänkes från den nu föreskrivna
18 år till 17 år. Mot en dylik sänkning, som föreslagits av de sakkunniga
såväl som av personalrepresentanterna, har jag intet att erinra, under förutsättning
att fordringarna för dylik anställning i övrigt uppfyllas.

Medelåldern för officersanställning är för närvarande 22V2 år. Genom
den i det följande för officersaspiranter föreslagna trupptjänstgöringen

152 Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

under ett år efter avslutad underofficersutbildning kommer denna ålder att
ökas till 23 V2 år.

Vill man göra den nya vägen till officersbanan någorlunda tillgänglig
för den duglige mannen ur ledet, torde man icke kunna följa de sakkunniga
i deras förslag om värnpliktigs avlöning åt underofficerare eller
underbefäl under deras elevtid vid krigsskolan. I denna punkt ansluter jag
mig till personalrepresentanternas förslag, enligt vilket avlöningsförmåner
svarande mot furirs av andra klassen skulle utgå.

Vad slutligen beträffar frågan om underbefäls och underofficerares befordran
till reservofficer, ansluter jag mig till de sakkunnigas förslag, dock med de
modifikationer, som följa av vad jag i det föregående anfört.

Under offlcers kårenB rekrytering.

Under officerarnas tjänste ställning.

1934 års
försvarsproposition.

1924 års
riksdag.

3. Underofficerare.

I det föregående liar upptagits till behandling frågan om förbättrad utbildning
i allmänbildande ämnen såväl i de lägre manskapsskolorna som i
underofficersskolan. De åtgärder, som därvid föreslagits, torde vara ägnade
att i för armén gynnsam riktning påverka rekryteringen av underofficerskåren.
Några ändrade grunder för denna rekrytering synas mig därför icke
behöva ifrågasättas.

I detta sammanhang torde lämpligen böra upptagas till behandling frågan
om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

I 1924 års försvarsproposition lämnades en utförlig redogörelse dels fölen
av svenska underofficersförbundet den 29 november 1922 gjord framställning
i berörda syfte, dels också för försvarsrevisionens, generalskommissionens
och chefens för generalstaben i denna fråga avgivna yttranden. Det
torde icke vara erforderligt att här återgiva denna redogörelse.

I samma proposition angavs vidare, att underofficerare borde benämnas
sekundofficerare, att förrådsförvaltare i allmänhet borde tilldelas löjtnants
tjänstegrad med tjänsteställning efter löjtnanter och benämnas sekundlöjtnanter,
samt att fanjunkare (styckjunkare, förvaltare vid intendenturkåren)
borde med hänsyn till sin tjänstgörings beskaffenhet och sin tjänsteålder
med bibehållande av nuvarande titlar erhålla fänriks tjänstegrad och räkna
tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter datum för fullmakter, respektive
konstitutorial. Beträffande sergeanters nuvarande tjänsteställning ansågs icke
någon förändring böra ifrågakomma. Pensionerade underofficerare i vissa
arvodesbefattningar syntes böra tilldelas sekundlöjtnants tjänsteställning.

1924 års försvarsutskott''ansåg icke Kungl. Maj:ts förslag ägnat att giva
frågan en tillfredsställande lösning. Underofficerarnas högre ålder och praktiska
erfarenhet borde väl motivera, att de i större omfattning och högre
grad, än Kungl. Maj:t föreslagit, erhölle förbättrad tjänsteställning i förhållande
till de yngre officerarna. Enligt utskottets förmenande skulle en
tillfredsställande ordning härutinnan ernås, därest

1) den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelades på två
grader, en lägre för fänrikar och en högre för underlöjtnanter,

153

Kmujl. Majtta proposition nr 50.

2) sergeanter efter erhållen fullmakt tilldelades fänriks tjänstegrad med
tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data för fullmakter (konstitutorial),

3) fanjunkare och styckjunkare erliöllo underlöjtnants tjänstegrad med
tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter,
samt

4) förrådsförvaltare och med dem likställda erhölle löjtnants tjänstegrad
med tjänsteställning efter löjtnanter.

Utskottet förutsatte härvid, att angivna omläggning av tjänstegrader och
förändringar i tjänsteställning icke skulle föranleda rubbning i nu utgående
avlöningsförmåner, samt att sergeanter och fanjunkare alltjämt skulle bibehålla
sina nuvarande titlar.

Under uttalande av sin förvissning om att behörigt beaktande komme att
skänkas åt ovan omförmälda, av utskottet angivna riktlinjer för förevarande
frågas lösning, beslöt riksdagen anhålla, att Kungl. Maj:t måtte för 1925 års
riksdag framlägga nytt förslag till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Underofficerssakkunniga, vilka äveu erhållit i uppdrag att avgiva förslag
i nu berörda hänseende, hava anfört, att de vid övervägande av frågan
om huru underofficerarnas tjänsteställning lämpligen borde ordnas utgått
från omförmälda av riksdagens vederbörande utskott i frågan framlagda riktlinjer
och därvid funnit, att dessa riktlinjer med här nedan angivna modifikationer
i stort sett vore ägnade att innebära en godtagbar lösning av spörsmålet
i fråga.

De sakkunniga ville emellertid framhålla, att en förändring av underofficerarnas
tjänsteställning under inga omständigheter borde få tillskapa
sådan oklarhet i befälsförliållandena, att allvarligare olägenheter i avseende
å tjänsten därigenom komme att uppstå.

De sakkunniga funne sig, i likhet med utskottet, böra förorda, att den
nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två särskilda
grader, åtskilda i fråga om såväl gradbeteckning som tjänsteställning.

Vad därefter anginge sergeanternas tjänsteställning, borde enligt de sakkunnigas
förmenande en förutsättning för ett tilläggande av högre tjänsteställning
givetvis vara, att ett mot densamma svarande mått av kunskaper
och militärt omdöme förelåge. Endast i det fall, att en befälsgrad i sin
helhet uppfyllde denna fordran, borde högre tjänsteställning kunna tilldelas
densamma. Med anledning härav kunde de sakkunniga icke biträda den av
utskottet uttalade meningen, att andra underofficersgraden skulle tilläggas
fänriks tjänsteställning. En stor del äldre sergeanter kunde otvivelaktigt i
vissa avseenden, såsom i fråga om trupprutin, anses vara jämställda med
eller till och med överlägsna fänrikarna. I fråga om militär allmänbildning
samt framför allt taktiskt omdöme kunde de dock med vissa undantag näppeligen
anses stå på samma ståndpunkt som fänrikarna, vilka i dessa avseenden
i krigsskolan åtnjutit en undervisning, som på intet sätt motsvarades av
den, vilken kommit underofficerarna i fråga till del. De yngsta sergeanterna

Underofficer ssalckunniga.

154

Kmvjl. j)faj;ts proposition nr ■r)0.

liade i regel icke liunnit förvärva sig sådan tjänsteduglighet, som skulle
kunna motivera en relativt så hög tjänsteställning som fänriks. Att undantag
härifrån gåves, torde icke böra vara anledning nog till en så avsevärd
höjning av tjänsteställningen för alla som den av utskottet förordade. Ej
heller syntes det riktigt, att manskapsfurirer på denna väg skulle kunna nå
fänriks tjänsteställning tidigare, än om de efter genomgången krigsskola
befordrades till fänrikar. Visserligen vore det givet, att dessa underofficerare
i framtiden, då de blivit i tillfälle att förvärva de större kunskaper, som den
av de sakkunniga föreslagna förbättrade manskapsutbildningen avsåge att
bibringa, komme att i avseende å allmänbildning vara bättre kvalificerade
för officers tjänsteställning, än vad nu vore fallet, men dels måste frågan
lösas med hänsyn till nu rådande förhållanden, dels torde ej heller längre
fram sergeanterna erhålla en sådan militär utbildning — motsvarande den,
som bibringades officersaspiranterna i krigsskolan — att de därmed kunde
förväntas komma i besittning av för officers tjänsteställning erforderlig
kompetens.

Beträffande den högsta underofficersgraden ansåge de sakkunniga, i likhet
med utskottet, att högre tjänsteställning borde kunna tilläggas densamma.
De underofficerare, som här avsåges, hade nämligen uppnått en sådan ålder
och förvärvat sig sådan rutin och erfarenhet under tjänstgöring icke blott
vid trupp utan även på det administrativa området, att de syntes kompetenta
att erhålla en högre tjänsteställning. I fråga om den tjänsteställning, som
borde tillerkännas dem, kunde de sakkunniga i huvudsak ansluta sig till
utskottets ståndpunkt, att nu ifrågavarande underofficerare borde erhålla
tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter
eller, enligt de sakkunnigas mening, rättare efter tjänsteåldern inom graden.
Härvid ansåge emellertid de sakkunniga, att den inskränkningen borde göras,
att nämnda underofficerare under tjänstgöring vid eget truppförband ställdes
efter underlöjtnanter, eller med andra ord erhölle en tjänsteställning motsvarande
den, som tillkomme underlöjtnant i armén.

Endast därest en sådan begränsning i fråga om fanjunkarnas (styckjunkarnas)
tjänsteställning vidtoges, kunde, enligt de sakkunnigas uppfattning, något
så när rediga befälsförhållanden bibehållas.

Från visst håll hade gjorts gällande, att någon olägenhet av att fanjunkarna
(styckjunkarna) tilldelades högre tjänsteställning icke kunde befaras, då de
uteslutande vore avsedda för expeditionstjänst. Fanjunkaren (styckjlinkaren)
hade emellertid redan i egenskap av kompani-(skvadrons-, batteri-)adjutant
med truppen att göra i ganska stor omfattning, om ock huvudsakligen i fråga
om inre tjänst. Härtill komme, dels att han enligt i kommandoväg nyligen
utfärdade bestämmelser skulle till och med det år, han fyllde 45 år, i regeln
minst vart fjärde år (i förvaltningstjänst minst vart femte) beordras till trupptjänstgöring,
dels ock att han vore skyldig att såsom adjutant i vederbörande
stab deltaga i tillämpningsövningar av olika slag.

Med hänsyn härtill torde måhända, även om högsta underofficersgraden
endast komme att erhålla den av de sakkunniga föreslagna tjänsteställningen,
vissa svårigheter i fråga om befälsförhållandena kunna uppstå.

Kwii/I. Af(ij:t.i proposition nr 50. 155

Avon oui höjandet av underofficerarnas tjänsteställning sålunda begränsades
till den omfattning, som av de sakkunniga föreslagits, syntes särskilda
bestämmelser i fråga om vissa fanjunkarekategorier böra utfärdas.

Sålunda borde undantag göras beträffande officers- och reservofficersaspiranterna,
vilka enligt nu gällande föreskrifter från och med regementsövningarna
tredje utbildningsåret och intill dess de erliölle första officersanställning
vore fanjunkare (styckjunkare) i vederbörande truppförband. I
annat fall skulle dessa efter fyra månaders tjänstgöring med underlöjtnants
tjänsteställning vid utnämningen till fänrik i realiteten bliva degraderade.

Undantag syntes dessutom erforderliga i fråga om musiken tillhörande
fanjunkare (styckjunkare) i truppförband vid armén. De sakkunniga ansåge
sig därför såsom villkor för att musiken tillhörande fanjunkare skulle erhålla
höjd tjänsteställning böra uppställa, att han avlagt musikdirektörsexamen.

I fråga om förrådsförvaltare och med dem likställda ansåge de sakkunniga,
att befordran till löjtnant i armén av förrådsförvaltare samt av pensionerade
underofficerare borde kunna äga rum, dock först efter uppnådda 50 års ålder.
Härjämte borde i undantagsfall befordran till kapten i armén kunna förekomma
av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets
tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av
ytterligare befordran.

De sakkunniga ansåge vidare, i likhet med utskottet, att nu föreslagen
omläggning av tjänstegrader och förändring i tjänsteställning icke finge föranleda
rubbning i till vederbörande nu utgående avlöningsförmåner, samt
att underofficerarna alltjämt borde bibehålla sina nuvarande titlar.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört hava de i fråga om
förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning föreslagit:

1) att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två särskilda
grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;

2) att nuvarande högsta underofficersgraden (fanjunkare, styckjunkare) å
och över stat samt i reserven erhölle tjänsteställning motsvarande den, som
tillkomme underlöjtnant i armén, dock att till högsta underofficersgraden
befordrade officers- och reservofficersaspiranter ävensom musiken tillhörande
fanjunkare (styckjunkare), som ej avlagt musikdirektörsexamen, icke erhölle
sådan tjänsteställning;

3) att förrådsförvaltare vid armén efter uppnådda 50 års ålder borde kunna
befordras till löjtnanter i armén;

4) att befordran till löjtnant i armén borde kunna äga rum av pensionerade
underofficerare, varjämte i undantagsfall befordran till kapten i armén borde
kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets
tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av
ytterligare befordran;

5) att erforderliga särskilda bestämmelser för reglerandet av befälsförhållauden,
gradbeteckningar m. m. på grund av vad i punkterna 1—4 ovan

Personalrepresentanterna.

Departements chefen.

156 Kungl. Maj.ts proposition ur 50.

föreslagits bleve utarbetade och fastställda att gälla i samband med eventuellt
genomförande av under nämnda punkter framställda förslag;

6) att här ovan föreslagen omläggning i tjänstegrader och förändring av
tjänsteställning icke finge föranleda rubbning i till vederbörande nu utgående
avlöningsförmåner; samt

7) att underofficerarna alltjämt bibehölle sina nuvarande titlar.

Personalrepresentanternas yttrande i fråga om förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning innebär i sammanfattning följande.

Nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden borde uppdelas i två särskilda
grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning.
Sergeanter skulle efter erhållen fullmakt å och över stat samt i reserven
erhålla fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fänrikar
efter data för fullmakter (konstitutorial). Nuvarande högsta underofficersgraden
(fanjunkare, styckjunkare) å och över stat samt i reserven skulle erhålla
underlöjtnants tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter
efter data för fullmakter, dock att sådan tjänsteställning ej tilldelades
till högsta underofficersgraden befordrade officers- och reservofficersaspiranter
och icke heller musiken tillhörande fanjunkare med mindre de
antingen avlagt musikdirektörsexamen eller ock avlagt underofficersexamen
och därefter fullgjort viss trupptjänst. Förrådsförvaltare vid armén på stat
borde efter uppnådda 50 års ålder kunna befordras till löjtnanter i regementet.
Befordran till löjtnant i regementets reserv borde kunna äga rum
av pensionerade underofficerare, varjämte befordran till kapten i armén
borde kunna ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i
försvarsväsendets tjänst gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran.
För underofficerare vid armén skulle fastställas benämningen kompaniofficerare.

Yad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit synes i stort sett
både tillgodose den militära tjänstens krav och utgöra en med hänsyn till
ifrågavarande personals befattningar, ålder och kvalifikationer tillfredsställande
anordning.

Skäl kunde visserligen synas föreligga att, i enlighet med vad personalrepresentanterna
föreslagit, tilldela sergeanterna tjänstegrad i likhet med
fänrik. Frånsett den omständigheten, att vissa svårigheter genom en sådan
åtgärd skulle uppkomma att ordna från krigsskolan utexaminerade fänrikars
tjänstgöringsförhållanden på ett för deras utbildning tillfredsställande sätt,
synes emellertid en sådan åtgärd olämplig med hänsyn till vad jag i det
föregående föreslagit i fråga om underbefäls befordran till officer. Furir
skulle nämligen, såsom de sakkunniga framhållit, genom befordran till underofficer
i vanlig ordning kunna nå tjänsteställning lika med fänrik tidigare,
än om han, på sätt ovan föreslagits, efter genomgången krigsskola befordrats
till fänrik.

I enlighet med vad personalrepresentanterna föreslagit, finner jag, att
fanjunkare (likställd personal) bör erhålla tjänsteställning lika med. underlöjtnant
efter fullmaktsdatum.

1f>7

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

I enlighet med vad jag ovan anfört, synas bestämmelser böra utfärdas om:

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i två grader,
en lägre, fänrik, och en högre, underlöjtnant;

att fanjunkare (likställd personal) erhåller tjänstegrad i likhet med underlöjtnant
med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnant efter datum för
fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta underofficersgraden
befordrade officers- och reservofficersaspiranter; samt

att förvaltare och därmed jämförlig personal efter uppnådda 50 års ålder
kunna erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter
löjtnant.

Yid avskedstagandet bör fanjunkare (likställd personal), vilken visat synnerligen
framstående duglighet, kunna erhålla löjtnants tjänsteställning i enlighet
med vad ovan sagts beträffande förvaltare. Likaså bör vid avskedstagandet
förvaltare, därest han ådagalagt synnerligen framstående duglighet, kunna
erhålla tjänsteställning i likhet med kapten i armén. Sistnämnda tjänsteställning
bör även kunna tilldelas andra pensionerade underofficerare, vilka
genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder
därav gjort sig särskilt förtjänta.

Härutöver fordras vissa reglerande bestämmelser i fråga om musikpersonals
tjänsteställning, rätten att taga befäl m. m.

L Officerare.

De nuvarande bestämmelserna beträffande officerskårens rekrytering även- Nuvarande
som officersutbildningens omfattning och anordning hava redan i det före- bestämmelser
gående berörts.

I förutnämnda yttrande av representanter för underofficers- och furir- Personalförbunden
har beträffande officersutbildningen ifrågasatts, bland annat, att ^enitlrna
officersaspiranterna efter genomgången officersaspirantskola skulle fullgöra
ett års trupptjänst utöver vad nu vore stadgat, för att under denna tid
tillfälle skulle beredas till jämförande prövning mellan officersaspiranterna,
å ena sidan, och de underbefäl (underofficerare), vilka hade för avsikt att
söka inträde vid krigsskolan, å andra sidan. En på detta sätt organiserad
utbildning för officersaspiranterna innebure, att befordran till fänrik kunde
äga rum först ett år senare än enligt nuvarande bestämmelser. För erhållande
av kompensation borde de föreskrivna två åren såsom fänrik minskas till
allenast ett, varigenom befordran till underlöjtnant komme att ske vid samma
tidpunkt och vid samma levnadsålder för fänriken som enligt nu gällande
bestämmelser.

Frånsett den förändring, som i det föregående blivit föreslagen i syfte Departements
att bereda underbefäl och underofficerare ökade möjligheter att nå officers- chefen.
graden, synes officerskårens rekrytering böra ske efter samma grunder, som
för närvarande tillämpas.

I fråga om officersaspiranternas rekryt- och underofficersutbildning hava icke
några förändringar blivit ifrågasatta och torde sådana icke heller vara erforderliga.
Vad däremot angår trupptjänstgöringen, synes det vara önskvärt,

158

Kungl. Mai:ts proposition nr 50.

att officersaspiranterna beredas tillfälle att under väsentligt längre tid än vad
nu är fallet på ett mera djupgående sätt komma i kontakt med truppen och
därigenom också vinna mera förståelse för truppens behov och önskemål.
Det synes mig därför lämpligt, att i överensstämmelse med vad personalrepresentanterna
föreslagit, officersaspiranterna efter genomgången officersaspirantskola
fullgöra tjänst vid trupp dels under sommaren andra utbildningsåret,
dels också under hela det därpå följande utbildningsåret. Intill
dess tillräcklig erfarenhet vunnits beträffande ändamålsenligheten av denna
anordning, synes den dock böra endast tillsvidare försöksvis tillämpas. Under
berörda tjänstgöring böra officersaspiranterna åtnjuta furirs av andra klassen
löneförmåner samt utgifterna härför kompenseras genom vakanthållande av
motsvarande antal fänriksbeställningar och, på sätt Kungl. Maj:t äger närmare
förordna, bestridas av i vederbörligt truppförbands stat för fänrikar upptagna
avlöningsförmåner. Furirs av andra klassen avlöning bör givetvis även utgå
under officerskursen vid krigsskolan.

I anslutning till denna anordning bör, såsom av personalrepresentanterna
föreslagits, den nu föreskrivna tjänstetiden av två år såsom fänrik minskas
till ett.

I samband härmed anser jag mig böra för riksdagen beröra den av 1924
års försvarsutskott uttalade önskan, att Kungl. Maj:t måtte ägna frågan om
befordringsväsendet allvarlig uppmärksamhet. Det är min avsikt att inom
den närmaste tiden igångsätta vissa utredningar i ärendet.

Betydelsen av ett väl ordnat befordringssystem beträffande officerskåren
torde icke behöva närmare framhållas. Det är enligt min mening det främsta
villkoret för att organisationen skall erhålla nödig effektivitet. I alldeles
särskilt hög grad framträder dess betydelse vid besättandet av arméns högre
och högsta befälsposter. An‘ starkare göra sig dessa förhållanden gällande,
då man som nu står inför genomförandet av en ny härordning. Denna är
i förhållande till den förutvarande av mindre omfattning, och det är min
övertygelse, att skall denna härorganisation komma till sin rätt och giva
det utbyte, jag vågar hoppas, fordras för visso å såvitt möjligt alla dess ledande
poster — det må vara inom regementena eller i de högsta befattningarna
— det bästa och dugligaste, som officerskåren innesluter.

Under senare år hava befordringsärendena, berörande arméns officerskår,
förberetts av en generalskommission, bestående av arméns samtliga högre
chefer i generals eller därmed jämförlig befattning. Inom nämnda kommission
upprättade befordringslistor hava i allmänhet lagts till grund för befordringarna
inom regementsofficers- och högre befattningar. Med allt erkännnande
åt det sätt, på vilket nämnda kommission har fyllt sin grannlaga
uppgift, kan jag icke frigöra mig från den uppfattningen, att resultatet
av den så ordnade verksamheten icke varit tillfredsställande.

Den främsta förutsättningen för ett tillfredsställande befordringssystem
synes mig vara, att dugligheten utgör den enda grunden för värdesättningen

Kungl. Ma-j:ts proposition nr f)0. 159

av dem, som kunna ifrågakomma till befordran — framför allt till de högsta
befälsposterna. Tjänståldern bör härvid icke räknas som förtjänst i och
för sig utan endast värdesättas med hänsyn till under tjänstetiden förvärvad
skicklighet. Med dessa utgångspunkter för bedömande av underlydande
personals lämplighet till befordran torde det vidare böra tillkomma regementsoch
arméfördelningschefer att årligen upprätta och genom vederbörande
truppslagsinspektörer inkomma med förslag till befordran. De olika cheferna
synas mig nämligen böra var och en inom sitt arbetsområde beredas tillfälle
att göra sitt inflytande gällande i avseende å befordringsfrågor. Ju
större ansvar, som härutinnan kan påläggas ifrågavarande chefer och målsmän
för de olika truppslagen, desto större säkerhet torde vinnas för en
riktig värdesättning av underställd personals lämplighet för befordran. I
vad mån och under vilka former den anställda personalen ma beredas tillfälle
att yttra sig i befordringsärenden, bör övervägas.

Då ovan framlagda grunder för befordringsfrågornas reglering syftas mig
ägnade att, i långt högre grad än de nu tillämpade, möjliggöra ett tillfredsställande
resultat, är det ock av vikt, att desamma komma till användning
redan vid övergången till den nya härordningen. Härvid synes mig nämligen
ett särdeles gynnsamt tillfälle yppa sig att i önskvärd omfattning tillgodose
befordran av lämplig personal för vissa befattningar.

5. Rekrytering av officers- och underofficersk&rerna vid i Boden
förlagda truppförband.

Frågan angående säkerställandet av en tillfredsställande rekrytering av
officers- och underofficerskårerna vid i Boden förlagda truppförband är av
den vikt, att den nu bör bringas till en lösning.

Bland de åtgärder, som kunde väntas bidraga till en gynnsam rekrytering
av dessa kårer, angavs i 1924 års försvarsproposition, att officerare och
underofficerare med vederlikar efter viss tids tjänstgöring i Boden skulle
i löneliänseende få tillgodoräkna sig tre tjänsteår utöver vad eljest vore
medgivet. Vidare förordades beredandet av möjlighet till transport till
sydligare truppförband samt tilldelandet av stipendier till från krigsskolan
utexaminerade fänrikar, vilka toge anställning vid i Boden förlagda truppförband.
Stipendiet borde ej sättas lägre än till 3,000 kronor, och årliga
antalet stipendiater borde bestämmas till 8. Slutligen föreslogs, att officerare
och underofficerare med vederlikar, tillhörande i Boden förlagda truppförband
och formationer, jämte deras familjemedlemmar skulle tillförsäkras rätt till
en årlig fri resa å järnväg till sydligare delar av landet.

Riksdagen fann, att möjlighet till transport till sydligare förlagda truppförband
borde beredas officerare och underofficerare vid i Boden förlagda
truppförband och att stipendier borde utdelas till från krigsskolan utexaminerade
fänrikar, som toge anställning vid sagda truppförband. I övrigt
syntes Kungl. Maj:ts förslag böra prövas i samband med frågan om ett

1924 års
försvaraproposition.

192-1 års
riksdag.

160

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Departements chefen.

passagesystem, varom slutlig och snar utredning torde böra verkställas.
Under åberopande av vad sålunda anförts beslöt riksdagen hos Kungl. Maj:t
anhålla, att förslag till tryggande av rekryteringen av officers- och underofficerskårerna
vid de i Boden förlagda truppförbanden snarast möjligt måtte
föreläggas riksdagen.

En tillfredsställande rekrytering av officers- och underofficerskårerna vid
i Boden förlagda truppförband torde enligt min mening icke kunna vinnas
annorledes än genom införande av ett väl ordnat passagesystern.

Åtgärder i ifrågavarande avseende synas endast behöva beröra Norrlottens
regemente, Bodens artilleriregemente och Norrbottens artillerikår, enär den till
Boden förlagda officers- och underofficerspersonalen ur fortifikationen och
intendenturkåren genom den för dessa truppslag föreslagna organisationen
liksom för närvarande kommer att placeras till tjänstgöring i Boden endast
för vissa kortare tidsperioder. Vad beträffar det till Boden förlagda detachementet
av Norrlands dragonregemente, kommer självfallet nödig cirkulation
att äga rum inom regementet.

Då behovet av gynnsammare rekryteringsförhållanden gör sig gällande
såväl i fråga om officers- som underofficerspersonalen, synas de anordningar,
som för tillgodoseende av ifrågavarande behov finnas böra vidtagas, i allmänhet
böra avse både officers- och under officerskår erna vid ovan angivna
truppförband.

Önskvärt vore, att de rådande missförhållandena kunde bliva avhjälpta
genom endast sådana åtgärder, som kunde väntas främja en frivillig anställning
vid ifrågavarande truppförband, men då detta icke torde kunna
ske, utan att staten åsamkas ganska betydande kostnader, och dessutom
på detta sätt icke full säkerhet kan skapas för rekryteringens ändamålsenliga
tillgodoseende, finner jag mig nödsakad att i huvudsak grunda mitt
förslag till frågans lösning på ett med tvång genomfört passagesystem.

Gentemot tillgripandet av ett sådant system hava de militära myndigheterna
framfört allvarliga betänkligheter, på grund av att detsamma måste
befaras medföra en ogynnsam inverkan på officers- och underofficersrekryteringen
i allmänhet. Otvivelaktigt kommer det dessutom att medföra icke
obetydliga personliga olägenheter för en stor del av den personal, som
måste transporteras till de i Boden förlagda truppförbanden. Av ett väl
ordnat passagesystem synes det mig med hänsyn till dessa förhållanden
böra krävas, dels att den av systemet berörda personalen från sydligare
regementen beredes all möjlig lättnad genom erhållandet av förmåner, som
utan ökade kostnader för staten kunna skapas, dels att till tvångstransport
till Boden bör ifrågakomma endast yngre personal (subalternofficerare och
sergeanter), för vilka olägenheterna av en förflyttning torde bliva mindre
betungande, dels ock slutligen att systemets tillämpning särskilt under de första
åren sker med tillbörlig smidighet och under hänsynstagande till personliga
och familjeförhållanden, i den mån så låter sig göra.

På grund av vad jag här anfört, finner jag mig främst böra föreslå, att
för underlättande av rekryteringen av den lägsta officersgraden, på sätt

1G1

Kungi. Maj. t.9 proposition nr 50,

såväl min företrädare i ämbetet som 1924 års riksdag förordat, utdelas
stipendier till från krigsskolan utexaminerade elever, vilka erhålla anställning
såsom fänrikar vid Norrbottens regemente, Bodens artilleriregemente
och Norrbottens artillerikår. Stipendierna böra bestämmas till ett belopp
av 3,000 kronor, och deras antal beräknas till omkring 8 årligen. För underofficerskårens
rekrytering synas mig några särskilda åtgärder av liknande
slag icke vara erforderliga.

Likaledes i överensstämmelse med vad min företrädare i ämbetet och
1924 års riksdag förordat, anser jag, att möjlighet bör beredas de officerare
och underofficerare, som längre tid vistats i Boden, att erhålla transport till
sydligare truppförband. Härför böra i första hand ifrågakomma kaptener
och fanjunkare vid ovan omförmälda truppförband, vilka i sagda grader under
5 år gjort tjänst i Boden. Därest personalen i fråga under hela sin tjänstetid
tillhört i Boden förlagt truppförband, bör sagda rätt tillkomma vederbörande
redan efter 3 års tjänst i kaptens-, respektive fanjunkargraden.
Subaltern officerare och sergeanter böra tillförsäkras samma rätt till transport
söderut efter 10 års i Boden förrättad tjänst i subalternofficersgraden resp.
sammanlagt 12 års tjänst i furirs- och sergeantsgraderna.

För att ur subalternofficers-(sergeants-) graden ersätta den avgång, som
genom dessa anordningar torde komma att uppstå, bör i fullmakten (konstitutorialet)
för subalternofficerare och sergeanter vid infanteriet och artilleriet
införas bestämmelse om att de skola vara skyldiga att, i den omfattning
Kungl. Maj:t prövar lämpligt, underkasta sig transport till i Boden förlagt
truppförband, dock med rätt för den sålunda transporterade att efter 3 års
tjänstgöring i Boden erhålla återtransport till det truppförband, han förut
tillhört, eller transport till annat truppförband, där ledighet finnes. Lämpligen
kan med lönerna förfaras på enahanda sätt, som för lärare m. fl. vid
vissa skolor i det föregående föreslagits. Den, som under passagetiden i
Boden utnämnes till kapten (fanjunkare) tidigare än han skulle hava därtill
ifrågakommit vid det truppförband han förut tillhört, bör dock icke erhålla
sådan rätt till återtransport, innan han såsom kapten (fanjunkare) fullgjort
5 års tjänst i Boden.

En motsvarande skyldighet att underkasta sig transport till Boden torde,
som ovan anförts, icke för närvarande böra ifrågasättas för kaptener och
fanjunkare.

Av naturliga skål bör rätt till flyttningsersättning tillkomma envar, som
i enlighet med ovanstående vare sig frivilligt eller på grund av tvång
transporteras till eller från ifrågavarande truppförband.

Det i 1924 års försvarsproposition framlagda förslaget om tillförsäkrande
av rätt för officerare och underofficerare med vederlikar vid i Boden förlagda
truppförband jämte deras familjemedlemmar till en årlig fri resa till
sydligare delar av landet synes mig vara väl befogat och i och för sig tilltalande
samt ägnat att i avsevärd mån bidraga att skapa gynnsamma levnadsförhållanden
för personalen. Ehuruväl denna åtgärd otvivelaktigt skulle
bidraga till rekryteringens underlättande, finner jag mig dock med hänsyn

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 haft. (Nr 50.) 2241 24 11

162

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

till de konsekvenser, en sådan anordning skulle medföra i fråga om andra
grupper av statens befattningshavare, icke böra framliigga något förslag
härom. Däremot synes det mig böra tagas under övervägande, huruvida
icke här nämnd personal jämte familjemedlemmar kunde beredas rätt att
mot vanlig avgift för militärbiljett företaga en resa årligen till sydligare delar
av landet.

På grund av vad sålunda anförts, får jag föreslå, att från krigsskolan
utexaminerad elev, vilken erhåller anställning såsom fänrik vid Norrbottens
regemente, Bodens artilleriregemente eller Norrbottens artillerikår, tilldelas ett
stipendium av 3,000 kronor, att kapten eller fanjunkare vid sagda truppförband,
vilken i sådan egenskap gjort 5 års tjänst i Boden skall äga rätt att erhålla
transport till annat truppförband, där ledighet i kaptens-, respektive
fanjunkargraden uppstått, dock att sagda rätt skall tillkomma den, som hela
sin tjänstetid tillhört i Boden förlagt truppförband, redan efter 3 års tjänst
i kaptens-(fanjunkar-)graden, att samma rätt tillförsäkras subalternofficer och
sergeant efter 10 års tjänst i subalternofficersgraden, respektive sammanlagt
12 års tjänst i furirs- och sergeantsgraderna, samt att subalternofficer och
sergeant vid infanteriet och artilleriet skall vara skyldig underkasta sig transport
till i Boden förlagt truppförband med rätt att i allmänhet efter 3 års
tjänstgöring i Boden erhålla återtransport till det truppförband, han förut
tillhört, eller, därest han så önskar, transport till annat truppförband, där
ledighet finnes.

IV. Lånt fors varets kostnader.

1. Årliga kostnader.

Vid beräknandet av de årliga kostnaderna för den av försvarsrevisionen
föreslagna organisationen av lantförsvaret har revisionen utgått från den nuvarande
uppställningen av fjärde huvudtiteln. Med hänsyn därtill, att åtskilliga
av de i riksstaten för närvarande upptagna extra anslagen avsåge utgifter,
vilka stode i lika nära samband med den bestående organisationen
som utgifter, vilka bestredes från de ordinarie anslagen, hade revisionen
emellertid icke ansett sig böra följa den i riksstaten nu förekommande uppdelningen
av anslagen i ordinarie anslag och extra anslag, utan funnit sig
böra uppdela kostnaderna å dels normala utgifter och dels extra utgifter.

Ifrågavarande uppdelning av utgifterna har även tillämpats i 1924 års försvarsproposition
samt i det av nämnda års försvarsutskott framlagda förslaget
jämte de därtill fogade reservationerna.

För erhållande av full jämförelse i kostnadsliänseende emellan å ena sidan
det av mig nu framlagda organisationsförslaget och å andra sidan de vid
1924 års riksdag behandlade förslagen har jag ansett mig böra följa såväl
ovannämnda uppdelning av kostnaderna som de för sistnämnda förslag till -

Kungl. Maj:(s proposition nr öo. k;:s

lämpade beräkningsgrunderna, även där dessa, på grund av inträffade förändringar
i den allmänna prisnivån, möjligen kunnat erfordra någon jämkning.

Av de uppgjorda beräkningarna (Bil. 1) framgår, att lantförsvarets artiga
kostnader skulle belöpa sig till omkring 57,5 miljoner kronor.

I nämnda belopp äro kostnaderna för dyrtidstillägg för lantförsvarets
arbetare inräknade under vederbörliga anskaffnings- och underliållsanslag,
men däremot icke dyrtidstillägg för övrig personal vid lantförsvaret, allt i
överensstämmelse med vad som tillämpats i 1924 års försvarsproposition och
övriga ovanberörda förslag.

I den redogörelse, som lämnas i det följande, komma endast sådana anslag
att behandlas, där särskilda omständigheter synas påkalla förklaring
utöver den, som i Bil. 1 återfinnes vid vederbörligt anslag.

Vad först beträffar anslaget till departementet, har detsamma med hänsyn
till viss framdeles förutsatt personalminskning beräknats något lägre än i
1924 års försvarsproposition. Vederbörlig hänsyn har härvid ävensom vid
beräkning av övriga därav berörda stater tagits till de förändringar, vilka
äro en direkt följd av de i årets statsverksproposition framlagda förslagen
beträffande omgruppering i avlöningshänseende av vissa civila befattningar
samt ordnandet av kvinnliga befattningliavares avlöningsförhållanden.

Anslaget till arméförvaltningen har på grund av de ovan omnämnda löneregleringsförslagen
ökats med samma belopp som i årets statsverksproposition.
Anslaget till förstärkning av arbetskrafterna i arméförvaltningen har på
skäl, som i det föregående under »III. Fred sorgan isation en» anförts, ansetts
kunna uteslutas ur staten.

Beträffande de under anslaget till avlöning till personal vid staber och truppförband
upptagna särskilda posterna torde följande böra framhållas.

A staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner
hava bland annat upptagits avlöningsförmåner för de föreslagna brigadcheferna,
för militärbefälhavaren på Gotland samt för den vid staberna

o. s. v. tjänstgörande civilmilitära och pensionerade personalen.

Å staten för generalstaben hava, på sätt försvarsrevisionen föreslagit,
uppförts löner för fyra militärattachéer, varjämte det för nämnda militärattachéer
beräknade arvodesbeloppet jämväl överförts till denna stat. Motsvarande
under tredje huvudtiteln nu upptagna arvoden torde i stället böra
uteslutas ur staten.

Under rubriken undervisningsverken har uppförts den föreslagna underofficersskolan
m. m., vilkens stat slutar på ett belopp av 205,890 kronor.

A de särskilda staterna för de militära undervisningsverken hava
i överensstämmelse med 1924 års försvarsproposition chefer och övriga regementsofficerare
uppförts med lön, under det att för övriga officerare allenast
uppförts arvoden, motsvarande kaptens respektive löjtnants löneförmåner.

A staten för garnisonssjukhuset i Stockholm har gjorts ett avdrag
av 40,000 kronor, motsvarande den besparing i fråga om personalkostnaderna,
som beräknats kunna vinnas genom minskad truppförbandsförlägg -

164

Rungl. Maj-.ts proposition nr 50.

ning till huvudstaden. Likaledes liar å staten för garnisonssjukhuset
i Boden gjorts avdrag för beräknad ersättning för å nämnda sjukhus intagna
civila patienter. Slutligen har å staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg
med anledning av den föreslagna indragningen av kommendantskapet
därstädes uppförts de för närvarande å staten för nämnda kommendantskap
upptagna regements- och bataljonsläkarbeställningarna.

För att underlätta officersrekrvteringen vid i Boden förlagda truppförband
har under avlöningsanslaget uppförts en post, stipendier ä 3,000 kronor
för underlättande av officersrekryteringen i Boden.

Vidare liar uppförts en särskild post för avlöning åt vid krigsskolan
kommenderade officersaspiranter.

I fråga om avlöningsanslagets beräknande torde slutligen böra framhållas,
att anslagets slutsumma på grund av beräknade vakanser ansetts kunna
minskas med omkring 31/3 %.

I fråga om anslaget till arméns reservstater hava, som i det föregående omnämnts,
personalens avlönings- och pensionsförmåner beräknats enligt det
förslag till provisorisk löne- och pensionsreglering, varom Kungl. Maj:t förut
denna dag beslutit avlåta särskild proposition till innevarande års riksdag.

Vid beräkning av anslaget till arméns personal över stat har liksom i årets
statsverksproposition ekiperingshjälpen för reservofficer beräknats till 750
kronor och för reservunderofficer till 600 kronor, varjämte pensionsbeloppen
höjts till 600 kronor respektive 400 kronor.

Under anslaget till flyttnings ersättning har beräknats erforderligt belopp
för genomförandet av det föreslagna passagesystemet för vissa i Boden förlagda
truppförband.

Anslaget till penningbidrag har beräknats efter 50 öre per tjänstgöringsdag
för samtliga kategorier värnpliktiga.

Anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer har med hänsyn till
den förutsatta frikallelsen för familjeförsörjare från värnpliktens fullgörande
under fredstid kunnat väsentligen begränsas.

Vid beräkning av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader
m. m. har hänsyn tagits dels till den föreslagna förändrade sammansättningen
av inskrivningsnämnderna, dels ock till den i förslaget till ny värnpliktslag
förutsatta inskränkningen beträffande annonsering för inkallelser till
viss tjänstgöring, varjämte det nu utgående provisoriska tillägget å militärtaxan
— i genomsnitt uppgående till 125—150 % av de normala avgifterna —
beräknats till allenast 75 %.

Under anslaget till undervisnings- och gymnastikmateriel samt undervisningsanstalter
och ufbildningskurser hava vissa smärre förhöjningar vidtagits i
fråga om de för krigshögskolan samt artilleri- och ingenjörhögskolan avsedda
posterna. För utvidgning av underofficersskolan, för anordnande av förberedande
underofficersskola, för reservstats- och reservpersonalens utbildning
samt för de av försvarsrevisionen föreslagna utbildningskurserna för officerare
och underofficerare hava vissa belopp beräknats under detta anslag.

165

Kanyl. Maj Hs proposition nr J 0.

Såsom angivits i årets statsverksproposition, skulle det nuvarande läget
å livsmedelsmarknaden möjligen göra någon höjning av de hittillsvarande beräkningsgrunderna
för anslagen till arméns mathållning och till furagering av
arméns hästar erforderlig, men då livsmedelspriserna ännu icke synas hava
erhållit den stabilitet, som gör det möjligt att finna säkrare beräkningsgrunder
än de nuvarande, hava dessa vidhållits.

Yid beräkning av anslaget till trupp förhandens övningar har liksom i 1924
års försvarsproposition förutsatts, att ackordhästsystemet införes i största
möjliga omfattning. A anslaget hava bland annat nyuppförts särskilda
poster för övningar med de motoriserade artilleriförbanden och med motorfordon
vid trängen. Transportkostnaderna hava beräknats efter militärtaxan
med 75 % förhöjning därav.

Även vid beräkningen av anslaget till fält- och fälttjänstövningar har den
provisoriska förhöjningen å militärtaxan begränsats till 75 % av grundavgifterna.

Under anslaget till sjuk- och veterinärvård m- m, har gjorts ett avdrag av
40,000 kronor, motsvarande en beräknad kostnadsminskning vid garnisonssjukhuset
i Stockholm.

Anslaget till vapen och ammunition m. m. har beräknats efter de i årets
statsverksproposition tillämpade å-priserna.

Anslag till övningar och materiel för järnväg strupper å 20,000 kronor har
nyuppförts i staten.

Auslaget till byggnader, övningsfält och skjutbanor har beräknats under förutsättning,
att vissa mera genomgripande reparationsarbeten å en del äldre
kaserner komma till utförande med anlitande av särskilt anvisade medel.
Kostnaderna för ifrågavarande reparationsarbeten, vilka beräknats till 500,000
kronor, hava nedan uppförts under engångskostnaderna.

Anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga har, i enlighet
med vad i årets statsverksproposition föreslagits, upptagits till 50,000 kronor.

För extra ordinarie utgifter har beräknats samma belopp som av 1924 års
försvarsutskott eller 1,200,000 kronor.

2. Engångskostnader..

Byggnads- och reparationsarbeten.

Med hänsyn till den föreslagna härorganisationen erfordras byggnadsarbeten
för följande ändamål:

1. Beredande av förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband.

2. Uppförande av ballonghall och vätgasverk vid Arméartilleriregementet.

3. Ordnande av Göta ingenjörkårs förläggning till nuvarande Andra
livgrenadjärregementets kasern i Linköping.

4. Inredande av verkstadsbyggnad för Fälttelegrafkåren.

Därjämte bör Andra intendenturkompauiets förläggning å Karlsborg definitivt
ordnas.

Byggnads.

arbeten.

166

Beredande
av förrådsutrymme
för
motoriscradc
artilleriförband.

Uppförande
av ballonghall
m. m. vid
Arméartilleriregcmentet.

Ordnande
av Göta
ingenjörkårs
förläggning.

Inredande av
verks ta dsbyggnad
för
Fälttelegrafkåren.

Andra intendenturkompaniets
förläggning
å
Karlsborg.

Samman fattning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För beredande av förrådslokaler för traktorer och andra motorfordon vid
de motoriserade Bodens artilleriregemente, Arméartilleriregementet, Luftvärnsartilleriregementet
och Gotlands artillerikår erfordras i viss utsträckning
omändring av ridhus och stallar. Kostnaderna för ifrågavarande ändringsarbeten
hava beräknats sålunda:

Vid Bodens artilleriregemente .......................................... kronor 25,000: —

» Arméartilleriregementet, vilket förlägges till det nuvarande
Smålands artilleriregementes kasern ............ » 50,000: —•

» Luftvärnsartilleriregementet, vilket förlägges till nuvarande
Karlsborgs artillerikårs kasern .................. » 25,000: —

» Gotlands artillerikår ...................................................... » 15,000: —

Summa kronor 115,000: —

För Arméartilleriregementets ballongbatteri, vilket avses att förläggas tillsammans
med regementet i övrigt, erfordras en ballonghall och ett vätgasverk
för en beräknad sammanlagd kostnad av 160,000 kronor.

Göta ingenjörkår, vars nuvarande förläggningslokaler erfordras för Luftvärnsartilleriregementet
och en flygkår, avses att förläggas till Andra livgrenadjärregementets
kasern i Linköping eller annat etablissement, som
genom den nya försvarsorganisationen bliver ledigt och därtill kan befinnas
lämpligt.

Kostnaderna för ordnandet av förläggningen hava beräknats sålunda:

1. Ridlms .......................................	..................................... kronor 60,000: —
2. Vinterstall ...................................	..................................... » 70,000: —
3. Sommarstall ...............................	..................................... » 20,000: -
4. Verkstadsbyggnad ......................	.................................... » 100,000: —
	Summa kronor 250,000: —

Fälttelegrafkåren föreslås bliva förlagd till nuvarande Svea artilleriregementes
kasern i Stockholm. För beredande av lämpliga lokaler för kårens
tygverkstäder erfordras ändring och inredning av därtill lämpliga befintliga
byggnader. Kostnaderna härför beräknas uppgå till 30,000 kronor.

Andra intendenturkompaniet är för närvarande förlagt i en förrådsbyggnad
å Karlsborg. Denna förläggning är ur hygienisk synpunkt otillfredsställande.
Då genom kommendantskapets indragning kommendantskapsbyggnaden
icke mera erfordras för sitt hittillsvarande ändamål, torde densamma
lämpligen böra tagas i anspråk för. att bereda intendenturkompaniet
en nöjaktig förläggning. Kostnaderna för de med hänsyn härtill erforderliga
ändringsarbetena hava beräknats till 30,000 kronor.

Sammanfattas vad i det föregående anförts, skulle alltså för verkställande
av de utav den nya försvarsorganisationen betingade byggnadsarbetena erfordras
följande belopp:

107

Kuwjl, Maj: ta proposition nr 50,

1.	Förrådsutrymme för motoriserade artilleriförband ......	kronor 115,000: —
	Ballonghall och vätgasverk vid Arméartilleriregementet	100,000: —
3.	Göta ingenjörkårs förläggning ......................................	» 250,000: —
4.	Verkstadsbyggnad vid Fälttelegrafkåren.......................	» 30,000: —
5.	Andra intendenturkompaniets förläggning.....................	» 30,000: —
	eller tillhopa	kronor 585,000: —

Då större reparationsarbeten under krisåren i viss mån eftersatts å ena
sidan på grund av högt uppdrivna material- och arbetspriser, å andra sidan
emedan vissa materialier under denna tid voro så gott som oåtkomliga,
hava vissa etablissement ännu icke kunnat bringas i ett sådant skick,
att de årliga underhållskostnaderna kunna hållas till så lågt belopp,
som eljest vore möjligt. Genom anvisande av tillräckliga medel såsom engångskostnader
för utförande av dylika mera genomgripande reparationsarbeten
kan, som i det föregående blivit omförmält, det ordinarie underliållsanslaget
för arméns byggnader undergå en icke obetydlig minskning. Här
avsedda reparationsarbeten omfatta huvudsakligen ersättning av förslitna
golv, reparationer av nedröstade tak samt verkställande av eftersatta målningsarbeten.
Ifrågavarande reparationsarbeten hava beräknats draga en
kostnad av sammanlagt 500,000 kronor.

För ovan upptagna byggnads- och reparationsarbeten beräknas den sammanlagda
kostnaden således uppgå till (585,000 + 500,000 —) 1,085,000 kronor.

För bestridande av dessa kostnader behöva några särskilda medel icke
av riksdagen äskas, utan torde härför böra tagas i anspråk vissa av riksdagen
redan beviljade och anvisade medel för åtskilliga byggnadsföretag,
vilka med hänsyn till den förestående försvarsrevisionen eller av annan anledning
ännu icke kommit till utförande och som enligt den av mig föreslagna
organisationen komma att bliva obehövliga.

De tillsvidare reserverade medel, som avse sådana under arméförvaltningens
fortifikationsdepartements förvaltning stående byggnadsföretag, vilka
icke kommit till utförande, äro angivna i nedanstående tablå.

Roparationsarbetcn
för
iståndsättando
av vissa
etablissement.

168

Kuntjl. Maj:ts proposition nr 50.

Reserverade

Byggnadsföretag.

Anmärkningar.

medel.

Ökat stallutrymme vid infanteriet: Vinter- och
sommarstallar vid Norrbottens regemente
Underofficersbyggnad vid Gotlands infanteriregemente
..........................................

Kasernetablissement för 5 skvadroncr av

Skånska husarregementet.......................

Ökat stallutrymme vid kavalleriet: Stall för

Skånska husarregementet ..................

Förråd för andra fordon än vinterfordon:

Skånska husarregementet ................

Ökat stallutrymme vid artilleriet: Stallar för
Karlsborgs artillerikår ........................

Nya byggnader för Bodens artilleriregemente
Kasern och en befälsbyggnad ...........

46,000

13,500

173.500

118,400

9,500

54,920

[Anstur, enär uppdrag om dessa
arbetens utförande icke erliålI
lits.

Anstår, tills regementets förlöggningsfråga
blivit avgjord.

Nya byggnader för Norrlands artilleriregemente
i Östersund: Sjukpaviljong, exercis lius,

ridhus, sommarstall och uthus......

Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästningsingenjörkompani:
Sjukpaviljong ..............

^ (Anstår på grund av Kungl. Maj:ts
! !\beslut den 4 april 1917.

I Anstår på gruud av Kungl. Maj:ts
beslut den 21 februari 1919.
Det reserverade beloppet utgör
behållning å anslaget.

Nytt kasernetablissement för Fälttelegraf kåren,

113,000

18,000

1,714.500

_ (Anstår på grund av Kungl. Maj ts

\ beslut den 16 juli 1919.

{Austår på grund av Kungl. Mnj:t6
beslut den 14 mars 1919.

_ {Anstår på grund av Kungl. Maj:ts
\ beslut den 11 april 1919.
f Anstår på grund av Kungl. Maj:ts
Nya byggnader för Bodens ingenjörkår: Ka- J beslut deu 16 maj 1919. Det

sern, ridhus och förrådsbyggnad ......... 227,485 07 | reserverade beloppet utgör be Nytt

kasernetablissement för Norrlands ingen- ; . anslaget.

inrlcår i 400 xnn _ (Anstår pa grund av Kungl. Majits

30 '' ............................................... 1,4oJ,jUU ^ beslufc den 21 mars 1919.

FÖrplägnadsanstalt i Boden: Havremagasin 200,000 !_iAn®fc^r på grund av Kungl. Maj.ts

l beslut deu 24 januari 1919.

Förplägnadsanstalt i Hässleholm: Bageri ... 238,000 j —pågrund av Kungl. Maj.ts

Förp l ägn ads anstalt i Östersund: Kasern och I b*!lut deu ma" 1919'' . ,

2 ^ • o7 ono l ! (Anstår pa grund av Kungl. Maj:ts

^ ................................................ ’ ^ \ beslut den 4 april 1919.

Havremagasin i Stockholrtt........................ 162,700 pa grund av Kungl Maj:ts

1 i l beslut den 11 april 1919.

Uppförande av skidförråd: Andra ocb fjärde

arméfördelningarnas förråd samt förråd! j jAnstår, enär begärda merkost för

krigsreserven i Stockholm ............ 203,500 j—j nader icke av Kungl. Maj:t an Ordnande

av vinterförläqqninq: Exercishus ! >. vis.ats''. , „ . . I

vid Västernorrlaiuls regemente ........... 53,000 1-4^” f**™* av Maj:t8:

Torkrum vid vissa kasernetablissement: An- ^ es u en apri 919,

ordningar, som kräva särskilda till- eller

nybyggnader, ävensom sådana, som skulle! .... . . .....

äga rum i för inkvartering av underoffi- Anu8tar ‘jå,«mnd av ****''■

cerare avsedda lokalutrymmen ............ 616,461 301 beslut den 16 juli 1919. Det

--- reserverade beloppet utgor be Summa

kronor | 5,706.908 96 « hållningen å anslaget.

Av de i denna tablå omförmälda byggnadsföretag komina vissa att bliva
obehövliga på grund av den av mig föreslagna nya organisationen, under
det att andra icke alls eller endast i ringa mån därav beröras. Beträffande
dessa senare anser jag mig icke böra liär yttra mig, utan torde frågan om
dessa byggnadsföretags fullföljande böra göras till föremål för särskild omprövning.
De byggnadsföretag åter, som genom den av mig föreslagna organisationen
bliva obehövliga, äro följande:

Kuntjl. Maj:ls proposition nr ■'')().

1(59

1. Ökat stallutrymme vid infanteriet............................. kr

2. Underofficersbyggnad vid Gotlands infanteriregemente
.........................................................................

3. Kasernetablissement för 5 skvadroner av Skånska

husarregementet...........................................................

4. Ökat stallutrymme vid kavalleriet............................

5. Förråd för andra fordon än vinterfordon..................

G. Ökat stallutrymme vid artilleriet ..............................

7. Nya byggnader för Bodens artilleriregemente.........

G. Nya byggnader för Norrlands artilleriregemente ...

9. Nybyggnad för Svea ingenjörkårs fästningskompani

10. Nytt kasernetablissement för Fälttelegrafkåren ......

11. Nytt kasernetablissement för Norrlands ingenjörkår

12. Förplägnadsanstalt i Boden.......................................

13. Förplägnadsanstalt i Hässleholm .............................

14. Förplägnadsanstalt i Östersund................................

15. Havremagasin i Stockholm .......................................

16. Exercishus vid Västernorrlands regemente ...........

onor 46,000:

» 13,500:

173,500:
» 118,400

9,500
» 54,920

» 217,20 2

» 113,000

» 18,000

» 1,714,500

» 1,439,500

» 200,000

238,000
» 87,800

162,700
53,000

Summa kronor 4,659,522

Av det till torkrum vid vissa kasernetablissement anvisade och reserverade
beloppet behöva med hänsyn till den föreslagna organisationen endast
100,000 kronor tagas i anspråk för ändamålet.

Summa reserverade medel för byggnadsföretag, vilka enligt den föreslagna
organisationen bliva obehövliga, blir alltså (4,659,522 + 516,461 =)
5,175,983 kronor.

Av ifrågavarande belopp torde 1,085,000 kronor böra tagas i anspråk för
bestridande av kostnaderna för de av mig i det föregående föreslagna byggnads-
och reparationsarbetena.

Av återstoden (5,175,983 — 1,085,000=) 4,090,983 kronor torde, på sätt i
det följande närmare omförmäles, 4,000,000 kronor böra disponeras för bestridande
av byggnadskostnader m. m. för flygvapnet.

MaterielanskafFniiig.

Vid behandlingen av frågan angående den för hären erforderliga matcrielanskaffningen
framställdes från de till försvarsrevisioneus förfogande ställda
sakkunniga högst avsevärda krav i förevarande avseende. Med hänsyn till
de härmed förenade kostnaderna fann revisionen sig emellertid nödsakad att
vidtaga mycket betydande inskränkningar i förhållande till vad som ur
militär synpunkt ansågs erforderligt.

Den av revisionen för hären utom dess flygväsende föreslagna materielanskaffningen
beräknades i stort sett på följande sätt:

Luftvärnsartilleri (inberäknad materiel för motorisering av
rörliga formationer)............................................................. kr. 3,000,000: —

För sv ars -revisionen.

1024 års
försvarsproposition
ock
försvarsutskottets

förslag.

Departements chefen.

170 Kungl. Maj:ts proposition nr '')(}.

Kulsprutegevär. Förutom viss depåmateriel beräknades för
varje infanterikompani ocli velocipedskvadron 12 samt

för varje beriden skvadron 6 kulsprutegevär.................... kr. 6,590,000: —

Kulsprutor. Förutom viss depåmateriel beräknades för varje
infanteribataljon 8 ock för varje ludspruteskvadron 4 kulsprutor.
Därjämte avsågs viss materiel för’luftvärn ...... » 3,100,000: —

G asshjäd.................................................................................. » 1,882,000: —

Diverse artillerimateriel (pansarbilar för kavalleriet, lyspisto ler,

utskjutningsapparater för gevärsgranater m. m.)......... » 612,000: —

Infanteriartilleri ...................................................................... » 255,000: —

Mobiliseringsammunition ........................................................... » 9,895,000: —

Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning av viss

artillerimateriel .................................................................... » 1,500,000: —

Fort ifka tor iska anordningar i Boden..................................... » 300,000: —

Badiomateriél........................................................................... » 666,000: —

Strålkastare för luftvärnsartilleriet......................................... » 200,000: —

Ballongmateriel....................................................................... » 200,000: —

Tung pontonmateriel ................................................................. » 250,000: —

Intendenturmateriel (pionjärmateriel för infanteriet, signalmateriel
m. m. ävensom industriens krigsorganisation i

vad avser viss intendenturmateriel) .................................... » 417,000: —

Sjuk- och veterinärvårdsmateriel............................................... » 1,000,000: —

Summa kr. 29,867,000: —

Enligt revisionens uppfattning borde detta belopp av statsfinansiella skäl
fördelas till utgående under en period av tio år.

Med hänsyn till den i 1924 års försvarsproposition föreslagna kärorganisationen
beräknades kostnaderna för materielanskaffning till 41,775,000 kronor.
Motsvarande kostnader beräknades av försvarsutskottet för den av utskottet
föreslagna begränsade organisationen till 21,000,000 kronor.

Givetvis bör kären förses med en tidsenlig ock efter våra förhållanden
avpassad beväpning ock utrustning. De militära myndigheterna kava i detta
hänseende framställt betydande krav. Av kostnadsskäl anser jag dock, att
materielanskaffningen bör begränsas till vad som måste anses vara oundgängligen
nödvändigt. En viss begränsning är dessutom, såsom framhållits
i 1924 års försvarsproposition, påkallad av teknikens snabba utveckling,
varigenom materielen kan komma att jämförelsevis hastigt bliva omodern.

Med hänsyn till såväl sistnämnda förhållande som till kostnaderna finner
jag mig i likhet med min företrädare i ämbetet böra föreslå, att materielanskaffningen
i fred i allmänhet inskränkes till att omfatta tillgodoseendet
av det omedelbara mobiliseringsbehovet.

Beträffande den materiel, som jag med ovan angivna utgångspunkter
funnit mig böra föreslå till anskaffning, har jag i stort sett ansett mig böra
tillämpa enahanda beräkningsgrunder som de av revisionen följda. Här -

171

Kungl. MajUd proposition nr 50.

utöver liar jag funnit mig böra föreslå till anskaffning i begränsad omfattning
viss av revisionen icke upptagen materiel, såsom mät- och observationsmateriel
för artilleriet ävensom materiel för motorisering av tungt rörligt
artilleri m. m.

Kostnaderna för materielanskaffniug hava efter avdrag av kostnaderna för
den materiel, vartill 1924 års riksdag anvisat särskilda medel, av mig i stort

sett beräknats sålunda:

Luftvärnsartilleri...................................................................... kr. 1,900,000: —

Kulsprutegevär. Behovet beräknas enligt motsvarande grunder,
som av revisionen tillämpats .................................... * 5,600,000: —

Kulsprutor. Behovet för infanteriet och kavalleriet beräknas
enligt motsvarande grunder, som av revisionen tilllämpats.
Beträffande kulsprutor för luftvärn beräknas

dock kostnaderna något högre ......................................... » 2,600,000: —

Gasskydd.................................................................................... » 800,000: —

Motorisering av det tunga rörliga artilleriet samt av rörliga

luftvärn sformationer m. m.............................................. » 3,000,000: —

Mät- och obser vationsmateriel för artilleriet ........................... » 300,000: —

Diverse artillerimateriel (pansarbilar för kavalleriet, lyspisto ler,

utskjutningsapparater för gevär sgranater).................. » 400,000: —

Infanteriartilleri.................................................................. » 150,000: —

Mobiliseringsammunition............................................................ » 2,500,000: —

Industriens krigsorganisation i vad avser tillverkning av viss

artillerimateriel .................................................................... » 2,000,000: —

Fortifikatoriska anordningar i Boden....................■.................. » 300,000: —

Meteorologiska instrument för arméns väderlekstjänst ............ » 120,000: —

Badiomateriel ....................... » 700,000: —

Strålkastare för luftvärnsartilleriet........................................ » 500,000: —

Ballongmateriél......................................................................... » 300,000: —

Tung pontonmateriel..................... » 250,000: —■

Diverse fortifikationsmateriel (telegraf-, fält- och fästnings ingenjörmateriel

samt järnvägsmateriel m. m.) .............. » 270,000: —

Intendentur materiel (pionjärmateriel för infanteriet, signal materiel

m. m.).................................................................... » 340,000: —

Sjuk- och veterinär vårdsmeder iel ............................. »_600,000: •—

Summa kr. 22,630,000: —

För de synpunkter och beräkningsgrunder, vilka blivit tillämpade vid beräknandet
av materielbeliov och kostnader, kommer vederbörande riksdagsutskott
att erhålla särskild redogörelse.

I årets statsverksproposition hava bland annat upptagits följande kostnader
för materielanskaffning:

kulsprutegevär............................................................................ kr. 1,200,000: —

kulsprutor.................................................................................. » 200,000: —

gasskydd...................................................................................... » 180,000: —

miitmateriel för artilleriet ..................................... » 52,000: —

Summa kr. 1,632,000: —

172

Kiimjl, MajUs proposition nr 50.

Av nämnda belopp hava (1,200,000 + 200,000 =) 1,400,000 kronor av riksdagen
redan anvisats. Därest även övriga poster av riksdagen beviljas,
kommer den återstående kostnaden för materielanskaffning att minskas till
(22,630,000 — 1,632,000 —) 20,998,000 kronor.

I likhet med vad försvarsrevisionen förutsatt, finner jag mig böra föreslå,
att den här avsedda materielanskaffningen fördelas på en period av tio år.
I medeltal skulle alltså erfordras ett årligt anslag av i avrundat tal 2,100,000
kronor.

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband in. m.

I 1924 års försvarsproposition uttalades, att frågan om ersättning till kommuner
till följd av indragning eller begränsning av dit nu förlagda truppförband
borde göras till föremål för en ingående och allsidig utredning, sedan
beslut fattats om ny försvarsorganisation. Försvarsutskottet anslöt sig till
detta uttalande.

Sedermera har svenska stadsförbundet genom sin ordförande till mig
överlämnat resultatet av en av förbundet i detta ärende föranstaltad undersökning.
Undersökningsresultatet har sammanfattats i en översikt över de
prestationer, de olika städerna fullgjort på grund av avtalen med kronan i
samband med truppförbandsförläggningarna, samt den ekonomiska inverkan,
en indragning av dit förlagda truppförband skulle medföra för dessa städer.
Jag anser mig icke böra i detta sammanhang närmare redogöra för innehållet
i denna översikt, som torde komma att tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

I en samtidigt med nämnda översikt överlämnad skrivelse yttrar stadsförbundet
bl. a. följande:

»I huvudsak torde vederbörande städers förluster komma att bestå uti
dels den direkta förlust, som uppkommer genom att de engångskostnader,
vederbörande stad fått vidkännas för truppförläggningen, gå förlorade utan
motsvarande nytta för staden, dels den minskning i inkomster för städernas
affärsdrivande verk, som orsakas genom att regementena upphöra att vara
avnämare av gas, vatten och elektricitet, dels den minskning i skatter och
kommunala intäkter, som uppstår genom utflyttning av militärpersonal, dels
oelc slutligen den betydande indirekta förlust, städerna kunna komma att lida
genom minskad rörelse inom samhället och minskade förvärvsmöjligheter förstadens
civila innevånare.

Beträffande engångskostnaderna, bestående i kontanta bidrag till militäretablissementens
uppförande, upplåtelse av mark samt anläggning av ledningar,
gator m. m., torde det väl icke vara tvivel underkastat, att staden
är berättigad till gottgörelse för dessa kostnader. I vissa fall torde denna
ersättning, i vad den avser upplåten mark, kunna ordnas på det sätt, att
staden till större eller mindre del återfår marken, såvida staden kan på
annat sätt tillgodogöra sig densamma, därvid dock hänsyn får tagas till det
värde, marken kan komma att äga i stadens hand. Till nu nämnda grupp
av kostnader torde ock böra hänföras utgifter, som staden möjligen fått vid -

17:5

KniujL Maj tis proposition nr 50.

kännas för att ordna sin stadsplan, sina kommunala inrättningar och sin
utveckling i övrigt med hänsyn till militärförläggningen, i den mån dessa
utgifter kunna anses gå till spillo genom förläggningens indragning. I fråga
om upphörandet av de avgifter, som regementena erlägga för leverans av
gas, vatten och elektricitet, torde städerna icke, sedan ersättning erhållits
för framdragna ledningar, kunna göra några ersättningskrav gällande under
annan förutsättning, än att de producerande verken givits ett omfång eller
försetts med anordningar, som direkt föranletts av leveransen till regementena
och icke inom rimlig tid bliva behövliga för staden i övrigt. Något
anspråk på ersättning för förlorade skatter eller andra intäkter genom militärpersonalens
bortflyttning eller genom samhällets tillbakagång i ekonomiskt
hänseende torde icke rättsligen kunna göras gällande. En annan sak är,
huruvida icke staten i allt fall här bör äga skyldighet att träda hjälpande
emellan. För somliga städer kan, beroende på de lokala förhållandena, en
indragning av militärförläggningen verka rent av förlamande. Detta kan icke
vara för staten likgiltigt. Staten måste hava skyldighet att se till, att icke
genom dess egna åtgöranden ett stadssamhälles ekonomiska möjlighet att
fullgöra de funktioner, som påvila ett ordnat samhälle, vedervågas. En viss
analogi kan härvid åberopas med förhållandena vid ändring i kommunal indelning.
Då genom sådan ändring endera kommunens ekonomiska ställning
avsevärt försvagas, skall enligt lag den andra kommunen därför giva skälig
ersättning. Med så mycket större skäl bör ersättningsskyldighet åligga
staten, om densamma genom sina åtgöranden väsentligt försvagar en kommuns
ekonomi. På vad sätt och under vilka villkor en dylik ersättning
skall utgå, måste givetvis göras till föremål för särskild prövning.

Hela ifrågavarande spörsmål är, såsom i 1924 års försvarsproposition uttalades,
av komplicerad art. Lämpligast synes vara, att, sedan definitivt beslut
fattats om vilka truppförband som skola indragas, uppdrag lämnas åt
eu särskild kommission att efter ingående undersökning samt förhandling
med de berörda städerna framlägga förslag i ersättningsfrågan. Ett uttalande
av statsmakterna redan på förhand om ett dylikt tillvägagående skulle säkerligen
lugna den* oro, som icke utan skäl förefinnes inom de städer, där indragning
av militärförläggningarna satts i fråga.»

Även jag förutsätter, att sedan beslut fattats om ny försvarsorganisation,
en allsidig undersökning företages rörande den ersättning, som det i följd
av träffade avtal eller på grund av billighetsskäl må vara nödvändigt att bereda
städer, vilka beröras av de med den nya ordningen följande inskränkningarna
i truppförbandens antal. Huruvida denna undersökning och därmed
sammanhörande förhandlingar med de berörda städerna bör anförtros
åt en särskild kommission eller utföras av vederbörande myndigheter, torde
i sinom tid böra bliva föremål för Kungl. Maj:ts prövning.

174

liungl, Maj:t$ proposition nr 50.

V. Övergången till den nya härordningen.

1. Allmänna synpunkter.

Den av mig föreslagna nya härordningen innebär i många avseenden
stora förändringar, varför övergången till densamma i flera fall torde bliva
förenad med avsevärda svårigheter. Särskilt gäller detta den föreslagna indragningen
av vissa infanteriregementen med därav följande omläggning av
inskrivnings- och värnpliktsväsendet m. m. Med hänsyn härtill måste en
alldeles särskild uppmärksamhet ägnas åt frågan, huru denna övergång skall
på lämpligaste sätt ordnas. Då de härför erforderliga bestämmelserna
komma att bliva synnerligen omfattande, torde något i detalj utarbetat
förslag i förevarande hänseende icke lämpligen vare sig kunna eller böra
nu framläggas. Jag finner mig därför böra inskränka mig till att angiva de
allmänna grunder, efter vilka övergången lämpligen synes böra ske. De för
övergången erforderliga närmare bestämmelserna torde, såsom i 1924 års
försvarsproposition förutsatts och jämväl av 1924 års försvarsutskott tillstyrkts,
böra utfärdas av Kungl. Maj:t, i likhet med vad i dylika fall tidigare
skett.

Övergången till den nya organisationen skulle enligt 1924 års försvarsproposition
taga sin början på hösten året efter det, under vilket beslutet
i härordningsfrågan fattats. Detta torde ock varit möjligt, enär de då föreslagna
förändringarna i huvudsak inskränkte sig till kaderminskning inom
de bestående förbanden, under det att infanteriregementena jämte det till
nämnda regementen sig anslutande inskrivningsväsendet ävensom landstormsorganisationen
praktiskt taget skulle förbliva orubbade.

Annorlunda bliver förhållandet med den av mig föreslagna organisationen.
Enligt densamma avses såväl en allmän minskning av befälskadern inom
samtliga truppförband som indragning av ett jämförelsevis stort antal förband.

En indragning av truppförband komplicerar redan i och för sig övergångsspörsmålet,
därigenom att en del av personalen vid de indragna truppförbanden,
för tillgodoseendet av såväl statsintresset som erforderlig billighet
gent emot denna personal, måste fördelas på de kvarvarande förbanden, ett
arbete, som torde komma att bliva både tidsödande och besvärligt. Men
även om detta arbete skulle kunna genomföras på jämförelsevis kort tid,
bliver det av skäl, som jag i det följande kommer att angiva, icke möjligt
att i full omfattning genomföra övergången inom den tid, som tidigare
hållits för sannolik.

Som ovan antytts, sammanhänger nämligen organisationen av hela inskrivningsväsendet
och landstormen med infanteriregementena. En indragning
av dylika förband i den omfattning, som av mig föreslagits, medför
sålunda en genomgripande omgestaltning av landets indelning i inskrivnings-
och rullföringsområden med vad därtill liörer samt en omläggning
av den nuvarande landstormsorgauisationen. Men härtill kommer ytterligare

175

Kung], Maj:t* proposition Nr 50.

on omständighet, som kräver allvarligt beaktande, nämligen kravet på att
såväl under övergångsperioden som vid tidpunkten för den nya organisationens
ikraftträdande hava ett ordnat mobiliseringsviisende.

En ingående undersökning av nu berörda förhållanden har givit vid
handen, att ett ordnat genomförande av övergången till den föreslagna organisationen
icke kan äga rum redan hösten och vintern 1926—1927, utan att
det bliver nödvändigt att framskjuta organisationens fullständiga ikraftträdande
till omedelbart efter repetitionsövningarna hösten 1927.

Då emellertid minskningen i kostnaderna härigenom skulle inträda först
något senare, har jag undersökt möjligheterna att, för motvägande av detta
förhållande, tidigare än eljest varit avsett verkställa en allmän kaderminskning
inom de nu bestående förbanden. Jag har härvid funnit det möjligt
att redan instundande höst och vinter genomföra en dylik minskning. Samtidigt
härmed torde antalet stamhästar vid armén böra reduceras och organisationen
vid samtliga truppförband i allt väsentligt ordnas i överensstämmelse
med den nya organisationen. Jämväl de övertaliga truppförbanden
skulle sålunda från och med hösten och vintern 1925—1926 till tiden efter
repetitionsövningarna hösten 1927 erhålla samma begränsade organisation som
de truppförband, vilka enligt det av mig framlagda förslaget skulle bibehållas.

En beräkning av kostnaderna för övergångens genomförande på här föreslaget
sätt utvisar, att kostnaderna för hela övergångstiden endast bliva
omkring 3,7 miljoner kronor högre, än om övergången i dess helhet genomfördes
i en enda omgång vintern 1926—1927. Ur statsfinansiell synpunkt
torde det sålunda icke vara av större betydelse, vilketdera sättet som väljes
för övergångens genomförande.

I enlighet med det ovan anförda finner jag mig böra föreslå, att övergången
till den nya härorganisationen ordnas i tvenne omgångar på i huvudsak
följande sätt, nämligen:

1) genom en allmän kaderminskning och begränsning i övrigt av de nu
bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse med den av
mig föreslagna truppförbandsorganisationen, vilka åtgärder skola genomföras
hösten 1925 och vintern 1925—1926, samt

2) genom indragning av övertaliga truppförband, vilken äger rum omedelbart
efter repetitionsövningarna hösten 1927.

Endast på detta sätt torde kraven på att övergången genomföres med
ordning och reda samt under någorlunda tryggade mobiliseringsförhållanden
bliva tillgodosedda, samtidigt med att de statsfinansiella synpunkterna bliva
behörigen beaktade.

För den vid försvarsväsendet anställda personalen torde övergångens anordnande
i tvenne omgångar även medföra en avsevärd lättnad, enär nämnda
personal — detta gäller särskilt den stora manskapspersonal, som enligt
härordningsförslaget bliver övertalig — därigenom lättare torde komma att
upptagas av den allmänna arbetsmarknaden.

I detta sammanhang torde böra framhållas, att i föreliggande förslag, såsom
framgår av vad jag anfört under »Allmänna grunder för lantförsvarets

176

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

ordnande», i viss omfattning räknas med uppsättandet av reservtrupper
under de närmaste övergångsåren, för vilket ändamål den till övergångsstat
överförda befälspersonalen är avsedd att tagas i anspråk. Åt övergångsstaten
bör därför givas en i möjligaste mån fast organisation. Inom varje arméfördelningsområde
(Övre Norrlands och Gotlands militärområden) synes sålunda den
övertaliga befälspersonalen böra uppföras å särskilda stater, upptagande det
för ändamålet bestämda antalet officerare m. m. Oavsett det förhållandet,
att överföringen av den övertaliga personalen därigenom i och för sig torde
kunna genomföras på ett mera planmässigt sätt, synes ett sådant förfaringssätt
vara ägnat att befrämja en ändamålsenlig redovisning, utbildning och
användning av personalen i fråga.

2. Värnplikten.

Av de i förslaget till ny värnpliktslag intagna bestämmelserna angående
denna lags ikraftträdande framgår, att lagen är avsedd att tillämpas från
och med den 1 januari 1926. Bestämmelserna hava i övrigt avfattats enligt
i huvudsak samma grunder, som tillämpats i 1924 års försvarsutskotts förslag.

På grund av den ovan föreslagna övergången till den nya organisationen
i tvenne omgångar har det emellertid synts erforderligt att i lagförslaget
vidtaga en mindre ändring, i syfte att under första övergångsperioden bereda
möjlighet att avpassa linjekontingenternas storlek med hänsyn till organisationens
omfattning.

3. Organisationen.

Såsom i det föregående framhållits, har jag ansett mig böra utgå ifrån,
att övergången till den nya organisationen genomföres i tvenne omgångar,
den första med början under hösten 1925 och vintern 1925—1926, den andra
vid motsvarande tidpunkt 1927—1928. De närmare bestämmelser, vilka härför
erfordras, äro i allmänhet av den natur, att det bör ankomma på Kungl.
Maj:t att efter vederbörande militärmyndigheters hörande därom besluta.
Beträffande det sätt, varpå de av föreliggande förslag betingade personalindragningarna
böra genomföras, är däremot riksdagens medverkan erforderlig.
Jag anser mig därför kunna inskränka mig till att här behandla
detta och i samband därmed stående spörsmål.

Med avseende å den vid armén för närvarande anställda personalen kan
man i stort sett skilja mellan tvenne olika huvudgrupper, nämligen sådan
personal, som innehar fullmakt eller konstitutorial på sina beställningar, och
sådan personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande. Den
förra gruppen utgöres av officerare och underofficerare ävensom civilmilitär
och en del civil personal, den senare av arméns manskap ävensom viss
annan personal i arvodesbefattningar (maskinister, eldare m. fl.).

177

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Det antal officers- och underofficersbeställningar, som enligt liärordningsförslaget
skall indragas, är, såsom framgår av efterföljande »Tabell, utvisande
övergångsförhållandena för officerare och underofficerare med vederlikar
vid armén» jämte därtill hörande sammandrag, högst betydande. Sammanlagt
bliva 858 officerare, 1,005 underofficerare, 271 musikunderofficerare samt
164 civilmilitära och civila beställningshavare (därav 47 regements- m. fl.
pastorer) övertaliga. Härifrån böra emellertid frånräknas 28 officerare och
204 underofficerare, vilka erfordras för upprätthållandet av motsvarande
antal nytillkomna arvodesbefattningar, varigenom antalet övertaliga officerare
och underofficerare reduceras till 830 respektive 801.

Ovan angiven personal fördelar sig å de båda övergångsperioderna i stort
sett sålunda:

	1. över-	2. över-
	gängs-	gångs-	Summa
	perioden	perioden
Officerare......................	249	581	830
Underofficerare ........................	407	394	801
Musikunderofficerare.......................	152	119	271
Civilmilitär och civil personal (utom regements-
pastorer) ........................	14	103	117

I likhet med försvarsrevisionen håller jag före, att sådana former för
övergången böra väljas, att personalen icke bliver alltför mycket lidande
därpå, samtidigt som det ur statens synpunkt är av icke mindre vikt, att
organisationen snarast möjligt genomföres med hänsyn till det med den nya
organisationen åsyftade nedbringandet av försvarskostnaderna.

I överensstämmelse härmed torde övergången böra ske på så sätt, att
den vid början av vardera övergångsperioden övertaliga personalen omedelbart
överföres till övergångsstat, i regel utan möjlighet till befordran på aktiv
stat. Vid bestämmandet av den personal, som skall överföras på övergångsstat,
torde de av försvarsrevisionen (Del 1, sid. 648) angivna allmänna synpunkterna
böra tjäna till ledning. För att underlätta övergångsförfarandet,
särskilt beträffande urvalet av personal för ledande befattningar, torde
Kungl. Maj:t böra beredas möjlighet att i erforderlig omfattning till övergångsstat
överflytta personal av högre tjänstegrad än som enligt organisationen
skall indragas, allt under förutsättning att antalet beställningar, som
skall överföras till övergångsstat, icke härigenom ökas. I vad mån under
övergångstiden befordran å aktiv stat bör anstå, tillkommer givetvis Kungl.
Maj:t att med hänsyn till olika på frågan inverkande omständigheter pröva.
Vid de truppförband, som under andra övergångsperioden skola indragas,
torde officers- och underofficersrekryteringen snarast böra upphöra.

I fråga om den övertaliga personalens tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner
m. m. ansluter jag mig till de av 1924 års försvarsutskott förordade
grunderna.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.) 224124 12

Övergångsförhållanden

för officerare
och underofficerare

m. fl.

178

Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Tabell

utvisande överg&ngsförhållandena för officerare och underofficerare
med vederlikar vid armén.

	Förefi personal 1	Antal bcsl under 1. ö perio	o: a S 1'' •-s ® po S a g* <3 <3	2 > sL o Oq'' £ O? ö* S o: » 2 3 2.	5.2 m 2 o s: rr ^ oa 2 <2 sS 3 g g	> ■< \| 05 L s° cT~
	\ a h-cjT <x> o»	Cli < p: s 3 S crq 3 1° 5'' ri? <8 t» £	•s c a o o’ 2* Is @ u_a	Sf — v- <*5 05 ~ 05 » å S-O 3	3 S S. ■5 g PjO “ O 3 ^ CO ö g S- 05	O 02 <£ to u
	1	o	3	4	5	6
A. Aktiv personal.
Högre staber m. m.
Generalspersoner (lön: 0.8)............ Generalspersoner eller överstar (lön:	12	12 5	—	10 9	2 + 4	1 16
0.7 eller 0.6) ..........................	5	—
Överstelöjtnanter och majorer ......	22	25	+ 3	27	+ 2	i
Kaptener (ryttmästare) ................	34	59	+ 25	59	—	—
Löjtnanter....................................	—	13	+ 13	13	—	—
Fältläkare....................................	6	6	—	4	2	5
Regementsläkare ........................	7	7	—	7	—	i
Bataljonsläkare .........................	7	6	1	5	1	—
Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ...	44	44	—	30	14	—
Fältveterinärer ............................	6	6	—	4	2	4
Regementsveterinärer...................	2	2	—	2	—	—
Bataljonsveterinärer .....................	3	2	1	1	1	2
Infanteriet.
Överstar ....................................	27	27	—	18	9	26
Överstelöjtnanter och majorer ......	112	84	28	57	27	98
Kaptener ...................................	424	287	137	196	91	359
Löjtnanter....................................	645	531	} 28	361	] 233	—
Underlöjtnanter (fänrikar) ............	114	200	137	—
Fanjunkare ..............................	366	228	138	156	72	} 530
Sergeanter ..................................	724	509	215	347	162
Musikfanjunkare (musikdirektörer)..	28	28	107	38	]• 63	166
Musiksergeanter...........................	274	167	94
Regementsläkare .........................	26	26	—	17	9	18
Bataljonsläkare ...........................	26	26	—	17	9	18
Gevärs-(vapen-)hantverkare............	28	28	—	19	9	10
Förrådsvaktmästare .....................	28	28	—	19	9
Kavalleriet.				1
Överstar......................................	8	8	—	4	6
Överstelöjtnanter och majorer ......	13	8	5	4	4	13
Ryttmästare.................................	66	57	9	29	28	63
Löjtnanter...................................	126	106	20	54	52	—
Underlöjtnanter (fänrikar) ............	46	41	5	21	20	—
Fanjunkare .................................	57	41	16	21	20	} 70
Sergeanter ................................	96	73	23	37	36
Musikfanjunkare (musikdirektörer)..	8	8	—	4	4	1 21
Musiksergeanter...........................	36	27	9	7	20
Regementsläkare...........................	2	• -	2	—	—	2
Bataljonsläkare ...........................	8	8	—	4	4	2
Regementsveterinärer ..................	4	4	—	1	3	1
Bataljonsveterinärer .....................	10	4	6	3	1	2
Gevärs-(vapen-)hantverkare ............	10	8	2	4	4	4

Kungl. Mäjtfs proposition nr .50.

179

	►o ro ►i O *}	§ > D. S. 3 E.	O. g a, 5 -j ce crq pr	2 B, B oT £	< 2 <3 ^3 ® 2 K	► 1 <5
	p 2 •— ro Cfc < O	beställi 1. över perioder	5* O. II’ o C H 3	beställi : forelig förslag	O ol M 8g; m> B a B 2 p 2.	c 3 ooq O»" S-c ~ er>
	H- O to	oq iz. S° » B Oq oq fs 00 ^	° re1 g-? B	oq p B ^ B CC t-i	Cl, O ce O o 1 5‘ OQ	OO ►_* 05 0 u> c«
	1	2	3	4	5	6
Överstar..................................	8	8	_	8		8
Överstelöjtnanter och majorer ......		34	12	28	6	43
Kaptener ...............................	153	119	34	96	23	131
Löjtnanter....................................	171	184	\	150	34	_
Underlöjtnanter och fänrikar.........	84	71	/	55	16	_''
Styckjunkare .............................	132	77	55	61	16	\| 208
Sergeanter ...............................	267	167	100	133	34
Musikfanjunkare (musikdirektörer)..	9	9	—	6	3	j- 29
Musiksergeanter.........................	52	27	25	6	21
Begementsläkare...........................	7	7	—	5	2	3
Bataljonsläkare ...........................	6	6	—	5	1	3
Begementsveterinärer...................	5	5	—	3	2	4
Bataljonsveterinärer...................	7	7	—	4	3	1
Departementsskrivare ..................	7	7	—	2	5	2
Fortifikationen.
Överstar .....................................	3	3	—	3	—	3
Överstelöjtnanter och majorer ......	14	12	2	12	—	14
Kaptener ....................................	58	50	8	44	6	28
Löjtnanter....................................	54	52	2	52	—	—
Underlöjtnanter (fänrikar) ............	28	22	6	22	—	—
Fanjunkare ..............................	49	37	12	31	6	} 51
Sergeanter ..................................	98	72	26	60	12
Musikfanjunkare (musikdirektörer)..	2	l 4		—	1 4
Musiksergeanter...........................	7	i 4		—	; 4
Begementsläkare...........................	2	2	—	—	2	1
Bataljonsläkare ............................	1	1	—	3	+ 2	2
Bataljonsveterinärer..................... Departementsskrivare och fortifika-	2	2	—■	3	+ 1	1
tionskassörer ...........................	16	16	—	9	7	9
Gevärs-(vapen-Ihantverkare............	5	4	i	4	—	1
Tygverkmästare och tyghantverkare	33	28	5	28	—	5
Förrådsvaktmästare .....................	5	5		4	1	1
Trängen.
Överste ......................................	1	1	—	. 1	—	1
Överstelöjtnanter och majorer ......	6	6	—	4	2	5
Kaptener ..................................	28	25	3	18	7	27
Löjtnanter...................................	36	33	3	26	7	—
Underlöjtnanter (fänrikar).............	12	12	—	11	1	—
Fanjunkare .................................	29	27	2	18	9	\| 30
Sergeanter ..................................	61	46	15	36	10
Musiksergeanter...........................	12	6	6	2	4	5
Begementsläkare...........................	6	6	—	4	2	4
Bataljonsläkare ...........................	6	6	—	4	2	3
Bataljonsveterinärer.....................	5	5	—	4	1	2
Hantverkare.................................	23	20	3	14	6	7
Förrådsvaktmästare . ..................	6	6	—	4	2	—
Intendenturkären.
Överstar .....................................	3	2	1	2	—	3
Överstelöjtnanter och majorer ......	13	13	—	13	—	7
Kaptener....................................	88	82	6	59	23	25
Löjtnanter....................................	10	10	—	9	1	—
Förvaltare (fanjunkare) ................	79	76	3	55	21	} 4a
Sergeanter ................................	16	10	6	10

180

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

	O •3 CA 2 *1	S > Oj S P <rt-* P	o: a 3 B-	P ts» g. B er; p^	eg &S5 § 9 »	> ◄ \| <73 1 2°
	i ®	*3 _ 2 . er	po P 3 -•	o: er •t o: p	2 eg »	«<7q
	- P> :> p	o'' os Oj ■< p: p p B t -<7Q B	CD P 2 P 5 Oj 2	CD SJ Cd » 2- p: Ä* t= er; B a	a b. ® g 2 g. B -• B Oj O oo o o pr	h-* co •“ CO
	tö u»	it	B M	^ p	§ 5.	Ot
					er;
	1	2	3	4	5	6
B. Reservstatspersonal.
Generalsperson ..........................	1	—	... _	—	—	1
Överstar i högre löneklassen.........	—	—	—	—1	—	—
» » lägre »» .........	5	—	—	2	3	4
Majorer....................................... Kompaniofficerare i högsta löne-	23	—		46 55	+ 23 + 47	20 8
klassen ....................................	8	—	—
Kompaniofficerare i mellersta löne-klassen .................................... Kompaniofficerare i lägsta löne-	55	—	— ''	95	+ 40	55
	+ 59	35
klassen ....................................	51	—	—	110
Underofficerare i högre löneklass...	20	- ‘	'' -	30	+ 10	20
»> » lägre »	55	—	—	35	20	51
Fältläkare....................................	1	—	—	1	—	1
Regementsläkare...........................	2	—	—	2	*—	2

Anm. Det antal beställningshavare, som beräknats förefintligt den Vii 1925, har erhållits
på så sätt, att det den Vi 1925 befintliga antalet minskats med den beräknade avgången
under tiden Vi—Vn 1925, varjämte antalet underlöjtnanter och fänrikar ökats med de
kadetter, som under 1925 beräknas bliva utexaminerade från krigsskolan.

Sammandrag'' ar antalet beställningar, avsedda att överföras till övergångsstat.

1 • -									> 3 £	Att överföras på
									o- s ""	övergångsstat
	w o: <74 2 . P 3 £	P p P p	W P < SO- P	> ►-* P •-f	Hrj O H 05 pr p c+	*-! p: P (74 ''	Intcndenl kåren	Sumra	CA • —• = tf a Et s \|l	i. om- gång-	2. om- gäng-	Sum- ma
	er p •-i	p <rt-	cT c+-	P	O p p p	P			p ^ p H	en	en
Generalspersoner...............	2							2	_	__	2	2
Överstar........................... Överstelöjtnanter och		9	4				i	14	4	i	9	10
majorer ........................	—	55	9	18	2	2	—	86	5	44	37	81
Kaptener (ryttmästare)......	—	228	37	57	14	10	29	375	25	173	177	350
Löjtnanter........................	—	261	72	34	2	10	1	380	13	48	319	367
Underlöjtnanter (fänrikar)...	—	—	25	16	6	1	—	48	—	11	37	48
Fanjunkare m. fl.............	—	210	36	71	18	11	24	370	—	226	144	370
Sergeanter........................	—	377	59	134	38	25	6	639	—	385	254	639
Musikfanjunkare m. fl.......	—	—	4	3	2	—	—	9	—	2	7	9
Musiksergeanter ...............	—	170	29	46	7	10	—	262	—	150	112	262
Fältläkare ........................	2	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2	2
Regementsläkare...............	—	9	2	2	2	2	—	17	—	2	15	17
Bataljonsläkare ...............	2	9	4	1	—	2	—	18	2	1	15	16
D:o vid fältläkarkåren ......	14	—	—	—	—	—	—	14	—	—	14	14
Fältv eterinärer..................	2	—	—	—	—	—	—	2	—	—	2	2
Regementsveterinärer ......	—	—	3	2	—	—	—	5	—	2	3	5
Bataljons veterinärer ......... Departementsskrivare och	2	—	7	3	—	1	—	lo 12	1	7	5 12	12 12
fortifikationskassörer......	—	—	—	5	7	—	—	—	—
Tyghantverkare m. fl.......	—	—	—	—	5	9	—	14	—	3	11	14
Gevärshantverkare............	—	9	6	—	1	—	—	16	—	2	14	16
Förrådsvaktmästare .........	—	9	—	—	1	2	—	12	—	—	12	12

181

Knngl. Majts proposition nr .50.

Övergången till den nya organisationen torde alltså för nu berörda personalgrupper
böra ordnas enligt följande allmänna riktlinjer.

1. Den personal på aktiv stat, som icke kan beredas plats å de nya
staterna, uppföres å övergångsstat. A sådan stat äger, med nedan nämnda
undantag, icke någon annan befordran rum än i regemente (kår o. s. v.).

2. Överflyttning till övergångsstat kan ske antingen frivilligt eller tvångsvis.
Frivillig övergång må kunna medgivas, så snart beslut i organisationsfrågan
av riksdagen fattats. Överflyttning tvångsvis äger rum dels under
hösten och vintern 1925—1926, dels vid tiden för den nya organisationens
fullständiga ikraftträdande hösten 1927 och vintern 1927—1928. Beställningshavare,
som tvångsvis överförts, må dock inom viss av Knngl. Maj :t bestämd
tid kunna beredas tillfälle att sedermera, på gjord framställning, inträda i
de rättigheter och skyldigheter, som tillkomma den frivilligt övergångna
personalen.

3. Beställningshavare, som frivilligt övergår, äger såsom lön åtnjuta det
belopp, han vid avgång efter uppnådd pensionsålder i innehavande tjänstegrad
skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträdet i pensionsåldern
bibehålla samma belopp som pension. Dylik beställningshavare skall intill
uppnådda 50 levnadsår i fredstid under varje tvåårsperiod-tjänstgöra det dagantal,
som svarar mot en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag. Under
tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder tjänstgöringstraktamente
ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.

4. Tvångsvis överförd beställningshavare äger under en tid av ett år,
räknat från slutet av det budgetår, under vilket han överföres till övergångsstat,
uppbära avlöning enligt de närmast före övergången till denna
stat gällande grunder. Efter nämnda tids förlopp bibehålies den då innehavda
lönen, dock beräknad efter A-ort.

Befordran till högre lönegrad eller uppflyttning till högre löneklass må
äga rum enligt följande grunder:

a) löjtnant, underlöjtnant eller sergeant, som vunnit befordran till kapten
respektive löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår o. s. v.), må, om han
överflyttas till övergångsstat, tilläggas lön såsom kapten respektive löjtnant
eller fanjunkare från och med den tidpunkt, då han — därest de för budgetåret
1925—1926 fastställda staterna fortfarande varit gällande — kan beräknas
skolat hava kommit i åtnjutande av lön på stat i sådan beställning;

b) personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning, som enligt
organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller eljest tages i
anspråk för ständig tjänstgöring, erhåller såväl uppflyttning i löneklass enligt
för aktiv personal gällande grunder som befordran till högre lönegrad å
övergångsstat närmast efter jämnårig dylik personal å aktiv stat;

c) uppflyttning till högre löneklass inom den lönegrad, vederbörande vid
överflyttningen till övergångsstat tillhör, må i övrigt äga rum i mån av
fullgjord tjänstgöring. Härvid må före överflyttningen fullgjord tjänstgöring
å aktiv stat tillgodoräknas vederbörande, och skall sex månaders effektiv
tjänstgöring å övergångsstat anses motsvara ett års tjänstgöring å aktiv stat.

182

Övergångsförhållanden

för manskap.

Försvarsrevisionen.

Svenska
furir förbund
et.

Arméförv ältning
en.

1924 års
försvarsproposition.

1924 års
försvarsutskott.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Efter uppnådd pensionsålder utgår till tvångsvis överförd beställningsliavare
pension med samma belopp som till motsvarande personal å aktiv
stat.

Tvångsvis överförd beställningsliavare är underkastad full tjänstgöringsskyldighet.
Den årliga tjänstgöringen skall i fredstid omfatta minst det
dagantal, som motsvarar en repetitionsövning vid vederbörligt truppslag.

ATd kortare tjänstgöring utom bostadsorten utgår enligt vanliga grunder
tjänstgöringstraktamente ävensom gottgörelse för resor till och från tjänstgöringsorten.
A id långvarigare tjänstgöring utom bostadsorten utgår lönen
efter den ortsgrupp, till vilken tjänstgöringsorten hör, varjämte ersättning
för flyttning till och från tjänstgöringsorten må kunna tillerkännas vederbörande
enligt vanliga regler. A id tjänstgöring å bostadsorten må avlöningen
utgå efter tjänstgöringsortens (bostadsortens) ortsgrupp.

5. Personal, som är boende i kronans hus, må, där så utan olägenhet
kan ske, kvarbo därstädes intill den 1 oktober närmast efter det budgetår,
med vars utgång rätten till full avlöning enligt vederbörlig ortsgrupp upphör.

Pörsyarsrevisionen har anfört, att arméns manskap endast undantagsvis
inriktat sig på en längre tjänstetid; när kontraktet utginge, vore vederbörande,
därest så påfordrades, skyldig att lämna tjänsten. Någon anledning
att för denna personals vidkommande föreslå särskilda åtgärder för övergångens
underlättande syntes därför icke föreligga.

Svenska furirförbundet har i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande
och förslag i fråga om övergången anfört, att furirernas anställningsform,
kontrakt, visserligen icke juridiskt kunde förbinda till någonting,
men att det, med hänsyn till att ett mycket stort antal furirer hade en jämförelsevis
lång tjänstetid samt många därtill bildat familj och inriktat sig
på fortsatt tjänstgöring vid försvarsväsendet, måste anses vara oförenligt
med billighet och rättvisa att vid organisationens genomförande frånkänna
dem, som bleve övertaliga, rätt till varje ersättning. Furirförbundet föresloge
för sin del, att dylika furirer erhölle två års lön jämte visst tillägg
därutöver för familjeförsörjare.

Även arméförvaltningen har ansett, att äldre furirer, som genom inskränkningar
i organisationen bleve övertaliga, borde — i den mån de icke kunde
erhålla civila anställningar — beredas viss kompensation härför, exempelvis
i form av särskilda avskedspremier utöver de premier av sådant slag, som
enligt eljest gällande bestämmelser kunde tillkomma dem.

I 1924 års försvarsproposition föreslogs, att sådana familjeförsörjare och
äldre personal, som på grund av inskränkningar i härorganisationen blivit
övertaliga, skulle under ett år, räknat från slutet av det budgetår, varunder
övergången i stort sett skulle äga rum, erhålla full lön. På Kungl. Majrts
prövning borde det därjämte bero, huruvida i särskilt ömmande fall någon
ersättning härutöver borde utgå.

Även 1924 års försvarsutskott ansåg, att ersättning i vissa fall här borde
utgå. Då emellertid den tid, som stod utskottet till buds för frågans behandling,
icke medgav uppgörandet av något förslag till densammas definitiva

Kungl. Maj:ts proposition nr 30. 183

ordnande, ansåg utskottet, att frågan borde liänskjutas till Kungl. Maj:t med
anhållan om förnyad utredning och framläggande av ett därpå grundat förslag
till innevarande års riksdag. Härvid borde beaktas, att ersättningen
till manskapet, som i regel icke inriktat sig på längre tids anställning vid
krigsmakten, syntes böra begränsas till den äldre*personalen, särskilt familjeförsörjare.

Enligt det föreliggande organisationsförslaget kommer manskapsstyrkan Departementsatt
i förhållande till 1914 års härordning minskas med följande antal, näm- <Wenligen: -

	1. över-gångs-perioden.	2. över-gångs-perioden.	Summa
Furirer av 1. klassen .......................................	64	171	235
» » 2. » .......................................	246	410	656
Övrigt manskap................................................	4 647	1627	6 274
Musikfurirer....................................................	12	36	48
Övrigt musikmanskap .......................................	355	90	445

Härvid är dock att märka, att ovan angivna antal — särskilt gäller detta
de meniga volontärerna — vid övergångens genomförande torde hava i
väsentlig grad reducerats till följd av vakanser. I sådant avseende må
erinras om den tidigare beslutade, till 20 k 25 procent uppgående vakanssättningen
av antalet manskapsbeställningar enligt stat ävensom därom, att
vakanserna inom nämnda beställningar enligt årets statsverksproposition
beräknats till omkring 30 procent av berörda antal. Med hänsyn härtill
samt till det förhållandet, att det äldre underbefälets kontrakt i allmänhet
endast förlängas för ett år i sänder, synes något hinder ur denna synpunkt
i allmänhet icke möta för organisationens genomförande på av mig
föreslaget sätt.

För erhållande av nödig kontinuitet i underbefälets utbildning, befordran
och avgång m. m. synes det, såsom i 1924 års försvarsproposition föreslagits
och av försvarsutskottet jämväl tillstyrkts, under övergångstiden böra vara
medgivet att, oberoende av vakansförhållandena, årligen antaga det enligt
den nya organisationen normalt erforderliga rekrytantalet. Yid de truppförband,
som äro avsedda att indragas, torde nyanställning av volontärer
icke vidare böra ske i annan mån än som erfordras för fyllande av underbefälsbeställningarna
under första övergångsperioden.

Vidkommande frågan om ersättning åt övertaligt äldre underbefäl har vid
ärendets beredning inom departementet av en tillkallad representant för
furirkåren bland annat föreslagits, att ersättning skulle utgå till övertaligt
underbefäl enligt följande grunder. Dylikt underbefäl, som genomgått furirskola,
skulle, därest han innehade minst tre tjänstår och rekapitulerat, efter
fulla tre års tjänst erhålla ett års lön, vilken ersättning för varje ytterligare
tjänstår skulle ökas med */3 av denna lön. För familjeförsörjare borde därutöver

Övergängsforhällanden

för övrig
personal.

184 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

utgå étt tillägg med 200 kronor för varje familjemedlem utöver en. Slutligen
har ifrågasatts dels kontant ersättning för naturaförmåner, därest
gällande kontrakt skulle brytas, dels flyttningsersättning, därest underbefäl
i samband med omorganisationen skulle transporteras från ett truppförband
till ett annat. •

När det nu gäller att på lämpligt sätt avpassa den ersättning, som skäligen
bör tillkomma äldre övertaligt underbefäl, torde detta i stort sett kunna
ske efter de av personalrepresentanten angivna grunderna. En viss begränsning
synes dock erforderlig. Sålunda torde ingen ersättning böra utgå
till den, som innehaft fast anställning under kortare tid än fyra år, samt
ersättningen böra begränsas till högst två års lön i innehavande löneklass.
Vidare torde tillägget för varje tjänstår utöver fyra böra beräknas efter 1/4 av
begynnelselönen i vederbörlig lönegrad. Någon ersättning för naturaförmåner
synes mig icke böra ifrågakomma.

På grund av vad ovan anförts finner jag mig böra föreslå, att avskedsersättning
till furirer (musikfurirer), som till följd av de av mig föreslagna
inskränkningarna i härorganisationen bliva övertaliga och icke kunna av staten
beredas lämplig civilanställning, må utgå med nedanstående belopp, nämligen:

Antal tjänstår 1	Furir av 1. klassen	Furir av 2. klassen
Grund- belopp Kr.	Tillägg Kr.	Summa Kr.	Grund- belopp Kr.	Tillägg Kr.	Summa Kr.
4....................................	1464		1464	1392		1392
5......................................	1584	291	1875	1 512	273	1785
6..................	1704	582	2 286	1632	546	2178
7.....................................	1800	873	2 673	1728	819	2 547
8....................................	1800	1164	2 964	1728	1092	2 820
9......................	1800	1455	3 255	1728	1365	3 093
10...................................	1800	1746	3 546	1728	1638	3 366
11...........................	1800	1800	3 600	1 728	1728	3 456

1 För del av tjänstår utgår ingen ersättning.

Härtill böra komma av vederbörande intjänta avskedspremier samt för
gifta furirer barntillägg med 200 kronor för varje barn.

Enligt Kungl. Maj:ts beprövande torde ersättning efter ovan angivna
grunder undantagsvis även böra kunna utgå till beställningsmän av korprals
grad.

För att underlätta inträdet i civil verksamhet för den övertaliga personalen
torde, där så prövas lämpligt, hela ersättningsbeloppet böra få utbetalas
på en gång. De under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnaderna
för avskedsersättning åt manskap torde få bestridas av avlöningsanslaget.

Övrig i det föregående icke behandlad personal, som i samband med den
föreslagna härorganisationen kan bliva övertalig, utgöres av maskinister,

185

Kungl. Maj:ts proposition nr JO.

eldare, kokerskor, verkstadsförmän, vissa grupper av arbetare rn. tl. — i
regel anställda medelst kontrakt — samt viss på förordnande tillsatt personal.

FörSvarsrevisionen liar liksom i fråga om arméns man ska]) icke funnit
anledning att för denna personals vidkommande föreslå särskilda åtgärder
för övergångens underlättande.

Däremot liar 1924 års försvarsutskott ansett det vara förenligt med billighet
och rättvisa, att viss ersättning bereddes här ifrågavarande personal med
längre tjänstetid, i den mån densamma icke kunde erhålla anställning vid
civila verk och inrättningar. I vissa fall, såsom vid lång tids tjänstgöring
vid krigsmakten, syntes ersättningen lämpligen böra utgå i form av pension
under vederbörandes återstående livstid, i andra fall åter torde viss engångsersättning
vara att föredraga. Enligt utskottets mening borde emellertid
denna fråga hänskjutas till Kungl. Maj:t för förnyad utredning och ett därpå
grundat förslag framläggas för 1925 års riksdag.

I samband med den sålunda ifrågasatta utredningen borde i anledning av
en av herr Törnkvist i Karlskrona m. fl. väckt motion jämväl utredas, i vad
mån särskilda åtgärder borde vidtagas i syfte att trygga den civila arbetarstammens
vid försvarsväsendet framtid.

Inom försvarsdepartementet särskilt tillkallade sakkunniga för verkställandet
av ovannämnda utredning hava föreslagit följande grunder för ersättning
åt här avsedd övertalig personal.

1. I avseende å anställning indelas personalen i följande 3 grupper, nämligen
:

Grupp I. Verkmästare och mästare vid flottan samt med dessa jämställda
löntagare vid armén eller marinen.

Grupp II. Förmän och med dessa jämställda löntagare, såsom verkstadsfÖreståndare
vid armén, maskinister, sjukvaktare.

Grupp 111. Arbetare, andra daglönare vid flottan, utom förmän, samt med
dessa jämställda löntagare.

I de fall då anställningens art icke är i kontrakt eller på annat sätt angiven,
skall löntagare hänföras till den grupp, vilken han i lönehänseende
står närmast.

2. Genom inskränkning av försvarsorganisationen övertaliga löntagare
skola, så långt möjligt är, beredas likvärdig anställning vid annat statens verk.

3. Har sådan anställning icke kunnat beredas, utgår till dem av ovan omförmälda
löntagare, vilkas avskedande är en följd av försvarsorganisationens
inskränkning, ersättning enligt följande grunder samt med nedan nämnda
undantag och villkor.

a) Löntagare, vilka icke hava uppnått en levnadsålder av 25 år och icke
heller äro gifta eller hava försörjningsplikt för barn, ävensom de löntagare,
vilka vid avgång ur tjänst icke hava en sammanlagd anställningstid av minst
4 år, erhålla ingen ersättning,

b) De övriga löntagare, vilka icke hava uppnått en levnadsålder av 50 år och
en sammanlagd anställningstid vid försvarsväsendet av, löntagare tillhöriga
grupp I 20 år och övriga löntagare 15 år, erhålla en avskedsersättning, mot -

Försvurs revisioncn.

1924 års
försvarsutskott.

Särskilda

sakkunniga.

186 Kungl. Majits proposition nr 50,

svarande en månads arbetsförtjänst för varje helt års anställning vid försvarsväsendet
intill 15 års anställningstid samt två månaders arbetsförtjänst för varje
helt års anställningstid därutöver; dock må avskedsersättning icke utgå med
högre belopp än

för grupp I ................................. högst 10,000 kronor,

» » II, manliga löntagare, » 6,800 »

» » II, kvinnliga » , » 4,800 »

» » III, manliga •» , » 6,000 »

» » III, kvinnliga » , » 4,200 »

Arbetsförtjänsten beräknas enligt de i gällande olycksfallsförsäkringslag
givna bestämmelser, dock att även inkomst överstigande 2,400 kronor för år
skall medtagas vid beräkningen.

4. I punkt 3 b) nämnd avskedsersättning utbetalas vid avgång från anställning
i en summa, i den mån denna ej överstiger en tredjedel av där
angivna högsta belopp. Överstigande ersättningsbelopp intill en tredjedel
av högsta beloppet utbetalas ett år efter avgången och eventuellt återstående
belopp två år efter avgången.

5. Löntagare, vilka uppnått en levnadsålder av 50 år och hava en sammanlagd
anställningstid vid försvarsväsendet av, grupp I tillhörande löntagare
minst 2Q år och övriga löntagare minst 15 år, beredas förtidspension
enligt följande grunder.

a) Grupp I.

Verkmästare vid flottan och med dessa jämställda löntagare,
förtidspension............................................................ kronor 1,094:40

pensionsförbättring ........................................................... » 1,155:60

Summa kronor 2,250: —

Mästare vid flottan och med dessa jämställda löntagare,

förtidspension ........................................	............................... kronor	1,000	—
pensionsförbättring ...............................	............................... »	910	—
Summa kronor	1,910	—
b) Grupp II. Manliga löntagare: Förtidspension vid en anställningstid av	sammanlagt 15 år kronor	600
pensionstillägg.......................................	.............................. »	180	—
Summa kronor	780	—

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen
med 20 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 900 kronor.

Kvinnliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 420: —

pensionstillägg........................................................................ »_180: —

Summa kronor 600: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen
med 14 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 630 kronor.

Knngl. Maj:ts proposition nr f)0.

187

c) Grupp III.

Manliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 500: —

pensionstillägg........................................................................ »_180: —

Summa ki-onor 680: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen
med 20 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 800 kronor.

Kvinnliga löntagare:

Förtidspension vid en anställningstid av sammanlagt 15 år kronor 350: —

pensionstillägg........................................................................ » 180: —

Summa kronor 530: —

För varje fullt tjänstår utöver 15 år höjes beloppet av förtidspensionen
med 14 kronor, dock skall högsta beloppet av densamma utgöra 560 kronor.

6. Yid beräkningen av anställningstid må anställningsperioder av kortare
varaktighet än ett år icke medtagas.

7. Har löntagare beretts likvärdig och varaktig anställning vid annat statens
verk, skall ersättning av här ifrågavarande slag till honom icke vidare
utgå, dock är löntagare icke skyldig återbära redan uppburet belopp.

Samma vare förhållandet, därest löntagare beretts tillfälle att erhålla sådan
anställning, som ovan nämnts, men vägrat antaga densamma.

8. Avsked, som äger rum, sedan längre tid än ett år förd uti t från slutet
av det budgetår, varunder övergången till den nya organisationen i stort sett
genomförts, medför icke rätt till här omnämnd ersättning.

Till ovan av de sakkunniga föreslagna grunder för beredande av ersättning Departementsåt
maskinister, eldare, kokerskor, arbetsförmän och arbetare m. fl., som chef,ngenom
den av mig föreslagna försvarsorganisationen bliva övertaliga, ansluter
jag mig.

Det antal maskinister, eldare, förmän och arbetare m. fl., som den 1 januari
1925 hade anställning vid arméns truppförband och fabriker, framgår
av nedanstående tabell:

	Manliga	Kvinn- liga	Summa
Förmän och därmed jämställda: Vid truppförband............................................................	228	12	240
	85	2	87
Arbetare:
	825	561	1,386 1,785
» fabriker ..................................................................	1.186	599
Summa	2,324	1,174	3,498

Av detta antal beräknas nedanstående personal bliva övertalig genom
den av mig föreslagna härorganisationen, nämligen:

188

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kostnaderna

för

övergången.

Förmän oeh därmed, jämställda:
Vid truppförband.....................

fabriker

Arbetare:

Vid truppförband....
» fabriker ..........

Summa

Manliga	Kvinn- liga	Summa
68	4	72
270	240	510
70	48	118
408	292	700

Av i sistnämnda tabell upptagna 72 förmän m. fl. beräknas i enlighet
med ovan angivna grunder 44 erhålla särskild avskedsersättning samt 28
förtidspension. Av de 628 arbetarna beräknas 321 erhålla avskedsersättning,
117 förtidspension, under det att 190 icke uppnått det antal tjänsteår, att
särskild ersättning till dem bör utgå. I den mån här avsedd personal avskedas
redan under budgetåret 1925—1926, torde densamma tillkommande
avskedsersättning kunna bestridas från vederbörliga underhållsanslag, vilka
på grund av de genom avskedandet uppkommande besparingarna torde därtill
lämna tillgång.

Yad därefter beträffar sådana befattningar, som innehavas endast på förordnande,
torde den nya organisationen, utom i undantagsfall, omedelbart
kunna genomföras genom återkallande av de givna förordnandena.

Med hänsyn till det jämförelsevis stora antal beställningshavare, som
kommer att överföras till övergångsstat, är det tydligt, att kostnaderna för
övergången, särskilt de första åren, komma att uppgå till högst avsevärda
belopp.

Enligt verkställd beräkning (Bil. 2) uppgå övergångskostnaderna till nedanstående
belopp, nämligen

för officerare och underofficerare m. fl.:

under 1. övergångsåret 1926—1927
» 2. » 1927—1928

» 3. » 1928—1929

» 4. » 1929—1930

» 5. » 1930—1931

6. » 1931—1932

» 7. » 1932—1933

8. » 1933—1934

» 9. » 1934—1935

» 10. » 1935—1936

7.240.000 kronor

5.430.000 »

4.980.000 »

4.590.000 »

4.190.000 »

3.790.000 »

3.390.000 »

2.990.000 »

2.590.000 »

2.190.000 »

för underbefälet:

under 1. övergångsåret 1926—1927 .....

» 2. » 1927—1928 ......

500,000 kronor
1,530,000 )>

189

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

för övrig hontrakts anställd personal:
avskedsersättning under 2. övergångsåret ...... 600,000 kronor

samt å elfte huvudtiteln pensioner med omkring 115,000 kronor per år.

En sammanfattning av ovanstående övergångskostnader giver vid handen,
att desamma — frånsett sistberörda pensioner, vilka här icke böra medräknas
— för tiden 1926—1936 uppgå till sammanlagt 44,010,000 kronor
eller i medeltal per år under nämnda övergångstid omkring 4,4 miljoner
kronor.

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel.

Till följd av de indragningar m. m. av truppförband, som i det föregående
föreslagits, komma nedan angivna kasernetablissement icke längre att
erfordras för förläggning av truppförband vid bären, nämligen:

infanterietablissementen i Jönköping, Uddevalla, Yästerås, Vaxholm och
Sollefteå samt ett av infanterietablissementen i Stockholm;

kavallerietablissementen i Malmö, Ystad, Landskrona och Eksjö samt ett
av kavallerietabbssementen i Stockholm (Livregementets dragoner);

det nuvarande Positionsartilleriregementets etablissement i Stockholm;

Fälttelegrafkårens etablissement i Stockholm samt Göta ingenjörkårs fästningskompanis
etablissement i Karlskrona;

trängetablissementen i Örebro och Sala.

Vissa andra armén tillhöriga byggnader, såsom Skånska dragonregementets
förrådsbyggnader i Tomelilla, byggnaderna å Axvall, ävensom vissa
byggnader å Malmslätt och Sollefteå läger m. fl. torde även komma att bliva
obehövliga för armén.

Den vid indragna truppförband förefintliga materielen är i allt väsentligt
fortfarande erforderlig för härens behov.

Förrådsutrymme för ifrågavarande materiel torde med undantag för fordonsmaterielen
kunna erhållas genom densammas överflyttning och fördelning
på icke indragna truppförband. Övertalig artilleri- och fordonsmateriel
bör på grund av bristande utrymme vid kvarvarande truppförband och
centrala förråd tillsvidare förvaras vid de indragna förbandens etablissement.
Tillsvidare torde man böra räkna med att övertaliga etablissement i viss
utsträckning underhållas av medel under fjärde huvudtiteln.

De årliga kostnaderna för det provisoriska underhållet av de nedlagda
etablissementen under övergångstiden hava beräknats till 70,000 kronor. Härvid
har dock räknats med att underhållskostnaderna för själva kasernbyggnaderna
med tillhörande bostadslägenheter bliva täckta genom inkomster
för byggnadernas uthyrning.

För tillsyn av byggnader och materiel beräknas i regel behöva vid varje
etablissement anställas 1 underofficer (på övergångsstat) samt 1 förrådsarbetare
eller förrådsvaktmästare på övergångsstat. I enlighet härmed beräknas
kostnaden till sammanlagt omkring 30,000 kronor.

190

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Kostnaden för materielvård m. m. beräknas till omkring 20,000 kronor.
Den sammanlagda årliga kostnaden skulle alltså utgöra:

för byggnadsunderhåll .............................................................. 70,000 kronor

d tillsyn av byggnader och materiel ..............................• 30,000 »

» materielvård m. m............................................................... 20.000 »

eller tillhopa 120,000 kronor.

SJÖFÖRSVARET

CUT'' i

Käng], Majds proposition nr 50.

193

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande.

Det förslag till marinordning, som jag nu står i begrepp att framlägga,
grundar sig i huvudsak på det utlåtande, som 1924 års försvarsutskott avgivit,
dock med vissa jämkningar eller omläggningar, som efter ytterligare
utredningar och undersökningar befunnits ändamålsenliga.

Hållpunkterna hava icke varit tillräckligt säkra för att en fullständig flottplan
nu skulle kunna uppgöras, utan förutsätter jag — såsom ock försvarsutskottet
— att därmed får anstå under de närmaste åren. Jag räknar sålunda
med vår för närvarande befintliga fartygsmateriel, vilken på ett för
krigsorganisationen lämpligt sätt fördelats å första linjen (i huvudsak kustflottan),
andra linjen (i huvudsak lokalstyrkor för Ångermanlands, Stockholms,
Blekinge samt Göteborgs och Bohusläns skärgårdar) samt tredje linjen (materielreserven
m. m.). Intagandet av en dylik ståndpunkt, varigenom det får anstå
tillsvidare med fastställandet av en flottplan, har underlättats genom den
ersättningsbyggnad av fartyg, vilken beslutats av 1924 års riksdag. Allt
eftersom de nu beslutade fartygen hinna färdigställas, komma de att ingå i
sjöstyrkorna i utbyte mot otidsenlig materiel, och på så sätt kan under de
närmaste åren ersättning erhållas för en del av kustflottans föråldrade
torpedfartyg.

För att komplettera det vid mobilisering uppstående behovet av fartygför
minsvepnings-, bevaknings-, träng- och annan tjänst måste fartyg från
handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren anlitas. För betryggande av
ett planmässigt och snabbt tillhandahållande av dylika i enskild ägo varande
fartyg förutsättes, att vissa förberedande åtgärder redan i fred vidtagas.

Av flottans båda stationer i Karlskrona och Stockholm äger den förstnämnda
de ojämförligt större resurserna. Anläggningarna i Karlskrona äro
såväl vad beträffar station som varv med dockor, slipar, verkstäder, förrådsbyggnader
m. m. av den omfattning och ypperliga beskaffenhet, att det av
praktiska och ekonomiska skäl synes vara uteslutet att icke utnyttja desamma.
A andra sidan medföra de rent strategiska förhållandena, att större
betydelse måste tillmätas Stockholms station, emedan det kan antagas, att
Stockholms skärgård i de flesta fall kommer att bliva flottans viktigaste
baseringsområde. För att tillgodose båda de berörda synpunkterna torde
såväl Karlskrona som Stockholms station alltjämt böra anlitas. Med hänsyn
till, att den icke rustade delen av kustflottans fartyg vid behov måste
kunna på kortaste tid klargöras och intaga förutsatta utgångslägen, skulle det
medföra uppenbara olägenheter att förlägga alltför många fartyg till Karlskrona.
En reducering av kustflottan medför vidare, att detaclieringar från
densamma till förstärkande av lokalstyrkorna icke kunna påräknas. På den
grund böra de för dessa styrkor avsedda fartygen vara i största möjliga ut Biliang

till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 haft. (Nr 50.) 22a 24 13

194

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

sträckning redan i fredstid förlagda till de kustområden, varest de vid mobilisering
skola användas. Dessa omständigheter hava föranlett, att i här
föreliggande förslag ifrågakommande personalindragningar m. m. fördelats
mera jämnt över båda stationerna än vad som skett i försvarsutskottets förslag,
där de ojämförligt hårdare drabbat Stockholms station.

Jag förutsätter, att till Göteborgs örlogsdepå fredsförläggas vissa av
flottans fartyg.

I likhet med försvarsutskottet utgår jag från att sjöförsvarets behov av
stampersonal vid mobilisering bör vara grundläggande för personalbehovet.
Beräkningarna över mobiliseringsbehovet hava hållits så snäva som möjligt,
varvid det hållits i sikte att, där så kunnat ske, utbyta stampersonal mot
väl kvalificerad reservpersonal, framför allt av officerare och underofficerare.
Utskottet har i fråga om flottans manskapsbehov utgått från att detsamma
borde i fredstid fyllas uteslutande med stampersonal, dock att vid visst
vakansantal bland nämnda personal motsvarande antal å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga skulle inkallas. Detta system, med uteslutande stam,
låter sig för flottans vidkommande genomföras och medför vissa fördelar. Det
har dock även sina olägenheter och är dyrare än det system med stam och
värnpliktiga, varpå flottans organisation för närvarande vilar. Då avvikelse
i denna punkt gjorts från utskottsförslaget, har detta skett bland annat
för att genom de därigenom uppkomna besparingarna kunna kompensera de
ökade kostnader, som föranledas av vissa utbyggnader av utskottets förslag
på andra punkter.

Även vad beträffar kustartilleriet och kustfästningarna, har försvarsutskottets
utlåtande varit vägledande för här föreliggande förslag. Särskilda
skäl hava dock sjmts tala för att Älvsborgs fästning bibehålies ehuru utan
bemanning. De fasta försvarsanstalterna skulle alltså komma att utgöras av
Vaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar. Hemsö och Hörningsholms
fästningar samt Luleå kustposition skulle således nedläggas.

Den nuvarande överensstämmelsen mellan kustartilleriets och flottans
tmderofficers- och manskapsorganisationer har bibehållits.

En kort redogörelse för marinens krigsorganisation torde få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

Över vissa delar av föreliggande förslag hava yttranden infordrats från
chefen för marinstaben ävensom från cheferna för kustartilleriet och sjökrigsskolan
(se bil. D—G).

Kitngl, Maj:ts proposition nr 50.

195

II. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen.

1. Allmänna synpunkter.

Freds- och krigsorganisation.

För att vid inträffande klargöring för neutralitetsskydd eller mobilisering
en operationsduglig kustflotta av tillräcklig storlek skall finnas organiserad,
är det, såsom ock försvarsrevisionen på sin tid anförde, nödvändigt, att
kustflottans fartygsmateriel vidmaktliålles genom ersiittningsbyggnad i viss
utsträckning. Även om någon fullständig flottplan tillsvidare icke tillämpas,
så måste dock såväl för kustflottans och lokalstyrkornas vidkommande som
för att möjliggöra ianspråktagandet av flottans alla fartyg och, om så erfordras,
än ytterligare fartygsmateriel en lämplig fredsorganisation förefinnas för sjöförsvaret,
varjämte planer för dess krigsorganisation böra föreligga färdiga
för tillämpning. Vid utarbetandet av den nya organisationen hava, där icke
besparings- eller andra skäl ansetts nödvändiggöra förändringar, de nuvarande
formerna bibehållits.

Benämningar å fartygsslag.

Liksom uti 1924 års försvarsproposition komma härefter att användas
följande benämningar å fartygsslag:

Fartygsslag * I

Örlogsflottans

I fartyg

Stridsfartyg

Artillerifartyg
Minfartyg .......

Torpedfartyg .

Specialfartyg .

Trängfartyg......

Hjälpfartyg

Anmärkningar

11 Pansarskepp ......

j{ Pansarkryssare ...
jlTorpedkryssare ...

(Minkryssare ......

|\Min-u-båt .........

Torped-u-båt ......

Jagare ...............

Torpedbåt .........

Motortorpedbåt...

U-båtsjagare ......

Depåfartyg.........

Kanonbåt .........

Vedettbåt ........

Sj ömätnin gsf artyg

Lasarettsfartyg .

Hj älpkryssare.

Hj älpkanonbåt
Hjälpvedettbåt

Yerkstadsfartyg
Dykerifartyg
Isbryt arfartyg
Hjälplasarettsfar .

tyg

Sjuktransportfar tyg Förrådstransport fartyg -

(Benämnas gemen-;
j samt kryssare.

(Benämnas gemens.:
undervattensfartyg

I Benämnas gemens.:
> övervattenstorped-j
fartyg.

Härutöver sjömätningsfartyg från sj ökarte verket ävensom övningsfartyg, logementsfartyg m. m.
Hj&lpfartygen tillhöra handelsflottan eller frivilliga motorbåtskåren. Vissa slag av örlogsflottans
fartyg äro indelade i klasser (1 och 2), vissa slag av hjälpfartyg i typer (I, II och III).

196

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Livslängder för fartyg.

Den tid, under vilken ett örlogsfartyg kan anses dugligt för sitt ändamål,
eller, som benämningen är, dess livslängd begränsas av två omständigheter,
nämligen dels fartygets förslitning, vilken blott i viss mån kan avhjälpas
genom underhållsarbeten, och dels föråldringen, vilken beror av krigsfartygsbyggnadsteknikens
utveckling och nya uppfinningars tillgodogörande. Genom
moderniseringar kan föråldringen i någon mån motverkas, men dessa moderniseringar
kunna dock icke förhindra, att fartygen med tiden så väsentligt
förlora i stridsvärde, att de icke längre lämpa sig att uppträda vare sig mot
eller i förband med mera tidsenliga fartyg. Yid bedömande av livslängden,
i vad avser flottans nuvarande fartyg, måste hänsyn tagas såväl till den
flytande materielens onormalt stora förslitning under neutralitetsvakten 1914
—1918 som till teknikens snabba utveckling under världskriget.

Det torde emellertid, såsom ock försvarsutskottet i sitt utlåtande nr 2
vid 1924 års riksdag anfört, icke vara lämpligt att allt för starkt binda sig
vid vissa livslängder för olika fartygsslag, utan synes det böra ankomma på
Kungl. Maj:t att i varje särskilt fall pröva frågor om fartygens fortsatta an
vändning eller utrangering. Yissa normer kunna dock tjäna till ledning vid
ett allmänt bedömande av frågan om flottans behov av ersättningsbyggnad,
och i sådant avseende hänvisar jag till de livslängdstider, som efter marinmyndigheternas
hörande beräknades i försvarspropositionen 1924, nämligen:

Fartygsslag	Normal livs	längd	Kvar-hållande över livs-längden såsom '' special-fartyg
i kust-flotta	i lokal-styrka	summa
Artillerifartyg och minkryssare ........................	20	10	30	10
Overvattenstorpedfartyg utom motortorpedbåtar	16	8	24	8
Motortorpedbåtar.............................................	12	12	—
Undervattensfartyg ..........................................	12	6	18	—

För ett kvarhållande av vissa fartyg utöver livslängden såsom specialfartyg
torde erfordras, att fartygen förses med de anordningar, som den nya tjänsten
kräver.

Linjeindelning.

I och för beräkning av personalbehovet vid mobilisering har sedan långtid
tillbaka inom flottan tillämpats en viss linjeindelning av flottans fartyg
och därmed sammanhängande bemanningsbestämmelser. Försvarsrevisionen
upptog på sin tid jämväl en dylik linjeindelning, vilken med vissa efter
marinmyndigheternas yttrande gjorda jämkningar framlades i försvarspropositionen
1924. Enligt denna proposition skulle till 1. linjen räknas kustflottans
örlogsfartyg samt lokalstyikornas undervattensbåtar, till 2. linjen
lokalstyrkornas örlogsfartyg utom undervattensbåtar samt till 3. linjen de

Kumjl. Maj:ts proposition nr ■>(). 197

fartyg, som icke ingiuge i vare sig kustfiottan eller lokalstyrkor, utan vore
förlagda i materielreserv. För 1. linjens fartyg skulle full erforderlig stambemanning
finnas upptagen å stat, medan för 2. linjens fartyg upptogs
endast reducerad stambemanning ocli för 3. linjens fartyg avsågs ersättningspersonal
och nybildade formationer. Försvarsutskottet anslöt sig i
huvudsak till dessa grunder, dock att jämväl undervattensbåtarna fördelades
å 1. och 2. linjen, allt eftersom de tillhörde kustfiottan eller lokalstyrka.

Det synes dock föreligga talande skäl för att samtliga undervattensbåtar
tillhöra 1. linjen. De fordra uteslutande stambesättningar, vilka tid efter
annan böra erhålla tillfälle till övningar å båtarna,, för att deras förmåga att
handhava desamma icke skall gå förlorad. Det kräves särskild vana att
manövrera undervattensbåtar, och dylik vana kan icke förefinnas hos vid
mobilisering inryckande reservpersonal, som till stor del skulle utgöra
båtarnas bemanning, därest de tillhörde 2. linjen. Det anses även nödvändigt,
att de å varven i beredskap liggande undervattensbåtarna med vissa
regelbundna mellanrum uttagas på kort expedition för prov och kontroll
såväl i över- som undervattensläge av materielens tillstånd och funktionerande.
För dessa ändamål ävensom för en nödvändig daglig tillsyn i detalj
hava undervattensbåtarna under år 1924 å vardera stationen sammanförts till
en »undervattensbåtdepå». De till dessa depåer hörande besättningarna
finnas tillgängliga å stationerna, där de tjänstgöra i skolor eller hava annan
sysselsättning, i den mån de icke behöva befinna sig ombord på båtarna.
Dylika undervattensbåtdepåer synas alltjämt böra förefinnas, och i anslutning
härtill böra undervattensbåtarna hänföras till 1. linjen.

I och för beräkning av personalbehovet vid mobilisering torde alltså
följande linjeindelning och därmed sammanhängande bemanningsbestämmelser
böra tillämpas för flottans fartyg:

1. linjen, för vilken erforderlig stambemanning enligt gällande besättningslistor
finnes upptagen å stat, omfattar kustflottans örlogsfartyg samt lokalstyrkornas
undervattensbåtar.

2. linjen, för vilken endast reducerad stambemanning finnes upptagen å
stat, omfattar lokalstyrkornas örlogsfartyg utom undervattensbåtar. Bemanningen
ntfylles vid mobilisering med reservpersonal och värnpliktiga.

3. linjen omfattar övriga befintliga örlogsfartyg, som sålunda icke ingå i
vare sig kustfiottan eller lokalstyrkor, utan äro förlagda i materielreserv, avsedd
att, i den mån så ske kan, bemannas med ersättningspersonal jämte i
övrigt förefintlig eller nytillkommen personal eller att eljest ersätta skadade
eller förlorade fartyg.

Samtliga i kustfiottan eller lokalstyrka ingående hjälpfartyg böra anses
tillhöra 3. linjen.

I anslutning till dessa för personalberäkningarna grundläggande bestämmelser
böra de flottans fartyg, som avses att ingå i sjöstyrkor och som icke
äro rustade, i materiellt hänseende vara förlagda i 1. eller 2. beredskap,
medan materielreservens fartyg i regel äro upplagda, varjämte fartyg, då så

Fördelning
av fartygsbeståndet
vid
ingången av
år 1924.

198 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

erfordras, kunna förläggas under reparation, allt i överensstämmelse med
gällande, sedan lång tid tillämpade, för ändamålet utfärdade detaljbestämmelser.

2. Fartygstyper.

I 1924 års försvarsproposition uttalades, att de fartygsslag, som närmast
borde ifrågakomma till ersättningsbyggnad, utgjordes av jagare, torpedundervattensbåtar
och motortorpedbåtar, samt redogjordes för de egenskaper, som
borde krävas av dessa fartyg. Jag anhåller att få hänvisa till denna redogörelse
(proposition nr 20/1924, sid. 375—384), som i sammanfattning innehöll
följande:

Jagaren, för vilken enbart olja skulle användas som bränsle, borde hava
en fart ej understigande 35 knop samt en aktionsradie vid högsta fart av
600 nautiska mil och vid 20 knops fart av 1,500 nautiska mil. Dess torpedbestyckning
skulle utgöras av 2 st. 53 cm. trippeltuber, tillsammans sålunda 6 tuber,
samt dess artilleribestyckning av 3 st. 12 cm. kanoner L/45 och 2 st. 40 mm.
automatiska luftvärnskanoner. För såväl torped- som artilleribestyckningen
skulle finnas centralsiktanläggningar m. m. Kostnaden beräknades för en
första jagare av ifrågavarande typ till 7,150,000 kronor och för var och en av
följande jagare till 7,000,000 kronor.

Torpedundervattensbåtens kostnad beräknades till 4,500,000 kronor för en
första undervattensbåt av föreslagen typ och till 4,300,000 kronor för var
och en av följande båtar.

Motortorpedbåten skulle framställas efter utomlands befintliga nyare typer,
vilka besutte en fart av ända till 37 knop eller därutöver samt hade större
beboelighet och bättre sjövärdighet än för flottans räkning tidigare på försök
anskaffade motortorpedbåtar. Den skulle föra åtminstone 2 st. 45 cm. torpeder
samt kulsprutor, användbara såväl mot luftfartyg som mot mål på
vattnet, och därjämte vara utrustad med sjunkminor och lyssnarapparat för
att göra den användbar jämväl i bevakningstjänst mot undervattensbåtar.
Kostnaden för en dylik båt beräknades till 310,000 kronor.

I försvarspropositionen 1924 framlade Kungl. Maj:t förslag om byggande
under tiden 1924—1929 av visst antal jagare, torpedundervattensbåtar och
motortorpedbåtar av nyssnämnda typer. Riksdagen, som begränsade nybyggnadens
omfattning under vad Kungl. Maj:t äskat, anslöt sig beträffande
fartygstyperna till Kungl. Maj:ts förslag. Jag återkommer till detta ämne
vid behandlingen av frågan om ersättningsbyggnad.

3. Sjöstyrkornas storlek och indelning.

Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor och inaterielreserv.

Den fastställda fördelningen av örlogsflottans fartygsbestånd i kustflotta,
lokalstyrkor och inaterielreserv var vid ingången av år 1924 följande:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

199

	Sjöstyrkor	Mate-	Summa t
Stridsfartyg.	Kuat- flotta	Lokal- styrkor	riel- reserv
Artillerifartyg.				12 1 3
i Pansarskepp ....................................................	7	5	—
Pansarkryssare ...................................................	1	—	—
; Torpedkryssare ...................................................	3
Torpedfartyg.	8	2		1°
i Jagare ..............................................................
i Torpedbåtar ....................................................	13	14	—	27 1
i Motortorpedbåtar ...............................................	—	2		2 i
Torpedundervattensbåtar .....................................	6	10		16
Minfartyg.
Minkryssare .....................................................	1	—	—	i
Minundervattensbåt (under färdigställande)............ Specialfartyg.	1			1
Depåfartyg och kanonbåtar ................................	4	3		7
Vedettbåtar........................................................	15	7	—	22
Summa stridsfartyg	59	43	—	102
Trängfartyg.
i Lasarettsfartyg ..................................................	1			1
Övriga fartyg,
Skeppsgossefartyg................................................			4	4
\| Logementsfartvg ................................................			6	6
Summa	60	43	10	113
	103

1924 års försvarsproposition anslöt sig i stort sett till ovanstående fördelning.
Den viktigaste avvikelsen bestod däri, att 2 pansarskepp samt lasarettsfartyget
förutsattes skola överföras till materielreserv, varigenom antalet
fartyg inom sjöstyrkorna skulle nedgå till 100.

Försvarsutskottet vid sistnämnda års riksdag föreslog ett ytterligare
överförande av fartyg till materielreserv ävensom utrangering av fartyg och
upptog i sjöstyrkorna ett sammanlagt antal av 66 fartyg.

Under år 1924 liar icke vidtagits någon förändring i sjöstyrkornas omfattning
och ej heller i deras sammansättning i annan mån, än att skeppsgossefartyget
Gladan utrangerats och ersatts med skeppsgossefartyget af
Chapman. Enligt beslut av 1924 års riksdag skall under perioden 1924—
1929 ersättningsbyggnad av krigsfartygsmateriel äga rum, omfattande nybyggnad
av två jagare (Nils Ehrensköld och O. H. Nordenskjöld), två torpedundervattensbåtar
(Draken och ytterligare en båt) samt två motortorpedbåtar.
Som färdigställandet av dessa sex torpedfartyg, vilka i sinom tid beräknas
ingå i sjöstyrkorna i utbyte mot andra, som utrangeras, ännu dröjer några
år, inverkar deras tillkomst icke på sjöstyrkornas sammansättning för den
närmaste framtiden. Fördelningen av flottans fartygsbestånd vid. ingången
av år 1925 var sålunda densamma som vid ingången av år 1924.

1924 års
försvarsyroposition.

1924 års
försvarsutskott.

Fördelning
av f årtygs -leståndct vid
ingången av
år 1925.

1924 års
försvarsproposition

och försvarsutskottets

förslag i
jämförelse
med 1924
befintligt
fartygsbeständ.

Departements chefen.

200 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

En jemförelse mellan det antal fartyg, som vid ingången av år 1924 fanns
i sjöstyrkorna, och det antal, som enligt försvarspropositionen och försvarsutskottets
förslag skulle komma att ingå i desamma, visar i sammandrag
följande resultat.

		Antal örlo	gsf artyg i sjöstyrkorna i
		Vid in-gången av år 1924	Enligt 1924 års försvars-	Enligt 1924 års försvars-1
■		(1925)	proposition	förslag
Artillerifartyg..........		16	13	i 11
Torpedfartyg ..........		55	55	34
Minfartyg...............		2	2	2 i
Specialfartyg ..........		29	30	19
	Summa stridsfartyg	102	100	66
Trftngfartyg.............		1	—	1
	Tillhopa	103	100	66

Av de enligt utskottets förslag från sjöstyrkorna — enligt dessas omfattning
vid ingången av år 1924 — avförda 37 fartygen skulle 31 upptagas i
materielreserv och 6 utrangeras.

I enlighet med de principer, som ligga till grund för nu föreliggande
förslag till försvarsorganisation, ansluter jag mig i det väsentliga till försvarsutskottets
förslag rörande fartygsmaterielens fördelning. Det synes mig
emellertid välbetänkt att i viss mån begränsa utrangeringen, särskilt som
denna under senare år varit tämligen omfattande, ävensom att vidtaga några
jämkningar med avseende å den tänkta fördelningen mellan sjöstyrkor och
materielreserv, allt i den mån så utan väsentligare kostnadsökning kan äga
rum. Till denna fråga återkommer jag i det följande. En väsentlig minskning
av sjöstyrkornas omfattning är i varje fall ofrånkomlig, bland annat
beroende på det förslitna och otidsenliga skick, vari en stor del av den
nuvarande fartygsmaterielen befinner sig.

I detta sammanhang anser jag mig böra understryka ett av försvarsutskottet
gjort uttalande därom, att förändringar i fartygens tillstånd, krigsmaterielens
utveckling samt andra orsaker givetvis kunna påkalla ändringar
i fartygsmaterielens fördelning, och att det framdeles liksom hittills bör ankomma
på Kungl. Maj:t att besluta i dylika frågor, i den mån ökat personalbehov
härav icke föranledes. De nu föreliggande förslagen böra därför
— med nyss angivna inskränkning — icke betraktas till den grad bindande,
att ej av förhållandena påkallade jämkningar kunna äga rum.

I fråga om varje fartygs tillstånd torde redogörelse få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott.

I sjöstyrkorna ingå vid mobilisering även vissa av sjökarteverkets fartyg.
Körande dessa har någon förändring icke föreslagits, och icke heller jag har
anledning föreslå någon sådan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

201

Hjälp fartyg*

Vid sidan av örlogsfiottans och sjökarteverkets fartyg hava sjöstyrkorna
vid mobilisering behov av talrika lijälpfartyg, vilkas betydelse ökats, i samma
mån som llottans för bevakningstjänst, minsvepningstjänst m. m. lämpade
fartyg genom utrangeringar nedgått till antalet. Hjälpfartygen tillhandahållas
från handelsflottan och frivilliga motorbåtskåren. Uppgifter om erforderligt
antal av dylika fartyg och dessas fördelning torde få tillhandahållas
riksdagens vederbörande utskott. Hörande nu nämnda fartyg anhåller jag
att i övrigt få anföra följande.

Fartyg ur handelsflottan hava sedan mycket lång tid tillbaka och i bety- Handelsflottan,
dande antal varit upptagna inom de vid mobilisering rustade sjöstyrkorna,
och riksdagen har vid olika tillfällen beviljat medel för anskaffande av russ
del av den för sagda fartyg erforderliga krigsutrustningen. Under världskriget
utrustades inom olika krigförande länder redan vid krigsutbrottet en
mångfald av större och mindre fartyg för bevaknings-, minsvepnings-, konvojerings-,
transport- och annan tjänst, och i den mån särskilt min- och undervattenskriget
utvecklades, ökades antalet fartyg i dylik tjänst till många
tusen. Även hos oss torde vid mobilisering handelsflottans fartyg i betydande
omfattning behöva tagas i anspråk, i främsta rummet för organiserande
av minsvepningstjänsten längs kusten och i skärgårdarna men även
för ett flertal andra uppgifter. Också har försvarsrevisionen på sin tid
förutsatt anlitande av för vedettbåttjänst lämpliga bogser- och motorbåtar
samt framhållit nödvändigheten av att redan i fredstid vidtaga erforderliga
förberedande åtgärder för att säkra tillgången på dylika fartyg i användbart
skick vid mobilisering, varom även uttalande gjorts i försvarspropositionen
år 1924. Försvarsutskottet har häremot icke framställt någon erinran.

Dylika förberedande åtgärder synas böra avse icke blott såsom vedettbåtar
lämpliga fartyg utan överhuvud alla för försvarets behov användbara
och behövliga fartyg ur handelsflottan. Åtgärderna böra i huvudsak gå ut
på besiktning och utväljande av lämpliga fartyg, deras fördelande för olika
försvarsändamål m. m. Då dessa åtgärder icke kunna utföras med stöd av
gällande rekvisitionslag, krävas särskilda lagfästade bestämmelser, avseende
att bana väg för och understödja ett samarbete i fredstid mellan marinens
myndigheter och handelsflottan. I sinom tid torde därför böra framläggas
förslag till lag i sådant syfte, varvid lagen angående anskaffande av hästar
och fordon för krigsmaktens ställande på krigsfot synes kunna tagas till
förebild.

Med utvecklingen av sjökrigets former har för marinen värdet av att vid Frivilliga
behov kunna förfoga även över en del av inom landet befintliga, för enskilt nl“tfr(^sts''
bruk avsedda motorbåtar alltmera framträtt. Utan ett anlitande av dessa
är det knappast möjligt att ordna en tillfredsställande bevakning av de
vidsträckta skärgårdarna. Härtill kommer, att ett flertal smärre uppdrag,
såsom rapportföring m. m., med fördel kunna lämnas åt dylika motorbåtar.

Den frivilliga motorbåtskåren och dess utveckling är därför numera ett icke
ringa intresse för marinen. Genom dess befintlighet kunna i fredstid er -

Pansarskepp.

Kryssare.

Jagare.

202 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

forderliga organisatoriska åtgärder lätt vidtagas ock mobiliseringen i bög
grad underlättas. Den möjliggör även anordnande av övningar i fredstid.
I sådant syfte har förslag till nytt reglemente för den frivilliga motorbåtskåren
blivit utarbetat i huvudsaklig överensstämmelse med reglementet för
den frivilliga automobilkåren. Ifrågavarande förslag är för närvarande beroende
på Kungl. Maj:ts prövning.

Som jag längre fram får tillfälle närmare omförmäla, bar jag ansett mig
böra i beräkningarna över anslaget till flottans krigsberedskap och övningar
upptaga visst belopp till övningar med frivilliga motorbåtskåren (till drivmedel,
ammunition, traktamenten m. m.).

Kustflottan.

Antalet pansarskepp i kustflottan uppgick under åren omkring 1914 till
9 ä 12. Enligt 1914 års plan borde kustflottan av pansarskepp komma att
innehålla 8 fartyg av Sverige-typ. Till år 1929 skulle härav färdigställas 7
pansarskepp, varför ett av de äldre pansarskeppen avsågs att utfylla antalet,
för att två divisioner pansarskepp, vardera om 4 fartyg, skulle kunna
bildas.

Emellertid bar denna plan som bekant icke blivit förverkligad. Därest
till år 1929 några nya artillerifartyg ej kunna färdigbyggas, komma endast
3 fartyg av Sverige-typ att då — liksom för närvarande — förefinnas. Eör
att i någon mån motväga detta förhållande borde enligt 1924 års försvarsproposition,
vid sidan av dessa 3 fartyg, 3 av de nuvarande äldre pansarskeppen
kvarstå i kustflottan, varigenom denna komme att innehålla 6 pansarskepp
eller 1 pansarskepp mindre än det i kustflottan nu ingående antalet
sådana fartyg. Enligt försvarsutskottets uppfattning borde av nu
ifrågavarande fartygsslag endast de 3 pansarskeppen av Sverige-typ ingå i
kustflottan.

I likhet med utskottet anser även jag, att Sverige-typens tre fartyg givetvis
böra ingå i kustflottan. Då förutom dessa fartyg jämväl pansarskeppet
Oscar II ännu icke överskridit den ålder, som förut angivits såsom i viss
mån normerande för ifrågavarande fartygsslags livslängd inom kustflottan,
anser jag, att även detta fartyg bör hänföras dit.

Pansarkryssaren Fylgia bör givetvis, såsom ock av försvarsutskottet
förutsattes, ingå i kustflottan, liksom även torpedkryssaren Psilander. Enligt
utskottets förslag borde de två torpedkryssare, Jacob Bagge och Örnen,
till vilkas iordningställande 1923 års riksdag beviljat medel, fördelas med
en till kustflottan och en till lokalstyrka. Behovet av lättare övervattensfartyg
i kustflottan, ej minst till skydd för dess minsvepningsdivisioner, gör
det emellertid mera ändamålsenligt att hänföra båda dessa sistnämnda fartyg
till kustflottan.

I kustflottan skulle enligt 1914 års plan ingå ett antal av 16 jagare. I
enlighet med försvarsutskottets förslag förordar jag, att av flottans 10 jagare
8 ingå i kustflottan.

2o:s

Kungl. Maj:Is proposition nr 50.

För närvarande ingå i kustflottan 13 torpedbåtar. Försvarsutskottet
nedsatte detta antal till 8. Jag ansluter mig till utskottets förslag.

Såsom försvarsutskottet föreslagit, böra givetvis flottans 6 nyare 1. klass
torpedundervattensbåtar fortfarande som hittills tillhöra kustflottan.

I likhet med försvarsutskottet finner jag, att minkryssaren Clas Fleming
fortfarande och minundervattensbåten Valen efter dess snart väntade färdigställande
böra ingå i kustflottan.

Likaledes i enlighet med försvarsutskottets förslag upptager jag 3 depåfartyg
i kustflottan, ett för dess undervattensbåtar (depåfartyget Svea), ett
för dess minsvepningsdivision (Skagul) samt ett för kustflottans flygstation.
För användning som flygdepåfartyg föreslår jag. att pansarskeppet Oden eller
eventuellt annat äldre pansarskepp inrede».

Av de nu i kustflottan ingående 15 vedettbåtarna äro 12 avsedda att
jämte depåfartyg bilda två minsvepuingsdivisioner. De återstående 3 vedettbåtarna
äro tilldelade Sverige-divisionen.

På grund av minvapnets ökade betydelse anses behovet av minsvepningsfartyg
mycket stort. Vid sidan av erforderligt antal lijälpminsvepningsdivisioner
böra för detta ändamål avses åtminstone två minsvepningsdivisioner,
vilket — då för minsvepningsarbetets ändamålsenliga bedrivande sex båtar
erfordras i varje division — motsvarar ett antal av 12 vedettbåtar. Dessa
synas böra fördelas lika mellan kustflottan och lokalstyrkorna. Härtill
kommer en för kustflottans flygstation erforderlig vedettbåt. Jag har sålunda
ansett mig böra räkna med 7 vedettbåtar i kustflottan. Däremot har
jag icke medtagit de 3 vedettbåtar, som för närvarande äro tilldelade Sverigedivisionen,
utan liksom utskottet förutsatt, att dessa läggas i materielreserv.

I enlighet med försvarsutskottets förslag förordar jag, att lasarettsfartyget
Verdande. som nu ingår i kustflottan, upptages bland materielreservens
fartyg.

Lokalstyrkoma.

I lokalstyrkorna ingå för närvarande 5 pansarskepp, vilket antal av försvarsutskottet
nedsatts till 4. Med hänsyn därtill, att, såsom förut nämnts,
pansarskeppet Oscar II av mig ansetts böra hänföras till kustflottan, torde
i lokalstyrkorna böra upptagas endast 3 pansarskepp.

I utskottets förslag upptogos för lokalstyrkorna sammanlagt 5 torpedbåtar.
I betraktande av att denna fartygstyp är den, som vid neutralitetsbevakning
i främsta rummet kommer till användning, och att densamma numera
får en viktig användning vid bevakning mot undervattensbåtar, synes
det mig önskvärt, att detta antal ökas, särskilt som båtarna skola fördelas
å två eller flera lokalstyrkor. Jag förordar sålunda ett antal av 12 torpedbåtar
i lokalstyrkorna.

De två nu befintliga, på försök anskaffade motortorpedbåtarna upptager
jag liksom försvarsutskottet i lokalstyrka.

Förutom förenämnda i kustflottan ingående undervattensbåtar, förefinnes
för närvarande ett antal av 10 undervattensbåtar, av vilka enligt utskottets
förslag 5 skulle beräknas för lokalstyrkorna, medan återstående 5 (2. klass

Torpedbåtar.

Torped

undervattens båtar.

M infart y £.

Depåfarty^.

Vedettbåtar.

Lasaretts fartyg.

Pansarskepp.

Torpedbåtar.

Motortorp edil
åtar.

Undervattens båtar.

DcpA fartyg.

Vedettbåtar.

Förhållan dena den

1 januari
1935.

Departements chefen.

204 Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

undervattensbåtar) skulle utrangeras. Dessa sistnämnda fem båtar äro emellertid
fortfarande i brukbart skick. De hava icke passerat den tidigare omförmälda
livslängden för undervattensbåtar, och under övningarna 1924 hava
de av dessa båtar, vilka varit rustade, med framgång uppträtt till sjöss. De
hava mycket fåtaliga besättningar, och enbart kostnadshiinsyn torde icke
kunna motivera deras utrangering. För deras bibehållande i lokalstyrkorna
talar också den omständigheten, att ett antal av endast 5 undervattensbåtar
synes vara väl ringa att fördelas till så vitt skilda och vidsträckta
vattenområden som Östersjön, Bottniska viken och Kattegatt.

I enlighet med försvarsutskottets förslag har jag för lokalstyrkorna beräknat
2 depåfartyg, och förutsätter härvid, att undervattensbåtarna i såväl
Karlskrona som Göteborg ävensom motortorpedbåtarna i Stockholm erhålla
erforderliga förråd m. m. omedelbart från vederbörande station (depå) eller
från andra i lokalstyrkorna ingående fartyg.

I enlighet med vad nyss blivit anfört böra 6 vedettbåtar tilldelas lokalstyrka,
där de motsvara en fulltalig minsvepningsdivision.

Materielreserv och utrangering-.

Efter år 1914 och till ingången av år 1925 hava följande fartyg utrangerats,
nämligen

2. klass pansarbåtarna John Ericsson, Thordön och Tirfing;

3. klass pansarbåtarna Hildur, Gerda, Björn, Ulf, Berserk, Sölve och
Folke;

torpedkryssaren Claes Horn;
kanonbåten (minfartyget) Edda;
torpedundervattensbåtarna Hvalen och nr 1;
depåfartyget Skäggald;

vedettbåtarna nr 6, 11, 12, 13, 14, 15, 1(5, 17 och 18;

chefsfartyget Drott;

skeppsgossefartyget Gladan;

ångfartygen Kåre, Alfhild och Sköldmön samt

logementsfartygen Eugenie och Stockholm.

Vidare hava under samma tid torpedkryssaren Clas Uggla och ångfartyget
Gunhild gått förlorade samt vedettbåtarna nr 7, 8, 9 och 10 överförts till
kustfästning och ångfartyget lian till sjökarteverket.

Under samma tid har förutvarande pansarskeppet Svea ombyggts till depåfartyg
för undervattensbåtar, varjämte pansarskeppen Tlmle och Göta utrangerats
som stridsfartyg och uppförts som logementsfartyg. Slutligen
hava till vedettbåtar överförts torpedbåtarna nr 71, 73, 75, 77, 1, 2, 3 och
4, en lysmaskinbåt ävensom torpedbåtarna Komet, Gondul, Gudur, nr
85, 83, 81 och 79, Blixt, Meteor, Stjerna, Orkan, Bris, Vind, Virgo, Mira,
Orion, Sirius och Kapella, varvid dessa fartyg benämnts vedettbåtarna nr
11—37.

I likhet med 1924 års försvarsutskott anser jag, att 3 pansarskepp — Wasa,
Dristigheten och Thor — böra överföras till materielreserv, liksom även 2

205

Kttnyl. Maj:t8 proposition nr 50.

jagare, Magne ocli Mode. Dit böra- ock hänföras depåfartyget Rota och
kanonbåten Svensksund samt, såsom redan nämnts, lasarettsfartyget Verdande,
allt enligt utskottets förslag. Vidare torde till materielreserven böra
överföras 7 torpedbåtar och 9 vedettbåtar.

Till materielreserven böra liksom hittills hänföras de av flottans fartyg,
vilka icke avses att vid mobilisering eller senare ingå i sjöstyrkorna, nämligen
skeppsgossefartygen (af Chapman, Jarramas, Najaden och Falken) samt
logementsf artygen.

Vad dessa sistnämnda beträffar, förordade försvarsutskottet, att pansarskeppen
Niord och Göta skulle för ändamålet förändras och att härför skulle
av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat
uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel, användas högst 260,000
kronor. Då Niord med de förändringar, som allaredan efter hand vidtagits
å fartyget, i sitt nuvarande skick kan med fördel användas som logementsfartyg,
synes den för förändring av Niord beräknade summan, 130,000 kronor,
böra användas för förändring jämväl av pansarskeppet Thule, vilket redan
ingår som logementsfartyg i flottan och där är erforderligt.

Logementsfartygen i materielreserv skulle sålunda bliva Niord, Göta,
Thule och Freja.

Försvarsutskottet föreslog till utrangering 5 torpedundervattensbåtar,
1 depåfartyg och 3 logementsfartyg. Beträffande torpedundervattensbåtarna
har jag redan uttalat mig. Vad angår övriga fartyg, delar jag utskottets
uppfattning och föreslår sålunda till utrangering depåfartyget Disa samt
logementsfartygen Saga, Vanadis och Norrköping. Därjämte bör pansarskeppet
Niord — vilket såsom nyss nämnts är avsett till logementsfartyg —
utrangeras som stridsfartyg.

Sammanfattning.

Fartygens fördelning enligt det av mig nu framlagda förslaget framgår av
följande förteckning å flottans fartyg, vilken jämväl angiver varje fartygs
deplacement, färdigbyggnadsår och ålder vid utgången av budgetåret 1923—
1924.

Fartyg	— Deplacement	Färdigbyggt år	Ålder år 1924	Kustflotta	Lokalstyrka	Materielreserv	. Anmärkningar
Stridsfartyg.
Pansarskepp.
j Gustaf V ..........................	7 900	1921	3	1	—	—
i Drottning Victoria...............	7 900	1921	3	! l	—	—
! Sverige .............................	7 900	1917	7	i l	—	—
Oscar II.............................	4 600	1907	17	! 1	—	—

206

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Fartyg	Deplacement	3* Bi orq °8- 3* i-J	Ålder år 1924	Kustflotta	Lokalstyrka	Materielreserv	j Anmärkningar [
Manligheten........................	3 800	1904	20	-	i	_	f
Tapperheten........................ Aran ................................	3 800 3800	1903 1902	21 22	_	i i	—
Wasa ................................	3 800	1902	22	—	—	1
Dristigheten.......................	3 600	1901	23	—	—	1
Thor (ändrad 1916)...............	3 700	1899	25	—	—	1
				4	3	O O	[
Kryssare.
Fylgia, pansarkryssare.........	5 000	1907	17	1	—	—
Clas Fleming, minkryssare ...	1800	1914	10	1	—	—	4
Psilander, torpedkryssare......	850	1900	24	1	—	—	l
Jacob Bagge, d:o ..............	850	1898	26	1	—	—
Örnen, d:o...........................	850	1897	27	1	—	'' —
Jagare,				5	—	—
Wrangel.............................	560	1918	6	i	—	—
Wachtmeister ...................	560	1918	6	i	—	—
Munin.................................	460	1912	12	i	—	—
Hugin.................................	460	1911	13	i	—	—
Vid ar .................................	460	1910	14	i	—	—
Ragnar ..............................	460	1909	15	i	—	—
Sigurd .............................	460	1909	15	i	—	—	f
Wale .................................	460	1908	16	i		—
Magne .............................	460	1905	19	—	_	1
Mode .................................	460	1902	22	—	—	1
				8	—	2
Torpedbåtar.
	120	1912	12	—	1	—	1
\| Vesta ................................	120	1912	12	—	1	—	1
Polaris ..............................	120	1910	14	1	—	—	1
Perseus ..............................	120	1910	14	1	—	—	1
. Regulus..............................	120	1910	14	1	—	—
Pigel .................................	120	1910	14	1	—	—
Antares ..............................	120	1909	15	1	—
Arcturus ...........................	120	1909	15	1	—
Altair.................................	120	1909	15	1	—		I
Argo .................................	120	1909	15	1	—	—
Castor.................................	120	1909	15	—	1	—
Pollux ..............................	120	1909	15	—	1	—
Iris....................................	120	1909	15	—	1	—
Thetis.................................	120	1909	15	—	1	—
Astrea .............................	120	1909	15	—	1	—
Spica ................................	120	1908	16	—	1	—
Plejad ...............................	120	1905	19	—	—	1
Torpedbåten nr 5 ...............	60	1908	16	—	—	1
» » 6 ...............	60	1908	16	—	—	1
» » 7 ...............	60	1907	17	—	—	1
» » 8 ...............	60	1907	17	—	—	1
.. » 9 ..............	60	1907	17	-	—	1
» »10 ...............	60	1909	15	—	1
.) »11 ..............	60	1909	’ 15	—	1

Kungl. Majits proposition nr 50.

207

	ö CD	Irrj p: e-	fe'' K	W	fcH O	g p
Firtyg	! 5» o	Cfc c''	H P*	1 Ul e+- 1 S&	P t/i	2.	Anmärkningar
	g	CfQ CTQ		! rf-	V] H	CD
	§		CD	1 83	tf	CD
		P°	4-				j
Torpedbåten nr 12 ..............	1 60	1908	16		'' 1
» » 14 ..............	60	1908	16	—	l	j -
» » 15 ..............	60	1908	16	—		1
				8	1 12	! 7
Motortorpedbåtar.					i		\|
Motortorpedbåten nr 1........	11	1919	5		i 1	—	i i
» »2.........	11	1919	5	j —	1	; —
Undervattensbåtar.				! _	2		*
Valen ................................. Uttern ...............................	—	1921	3	i i	—	—	Under färdigställande.
Ulern .............................	—	1921	3	i	—	—
Bävern ............................	—	1921	3	i	—	—
Valrossen ...........................	—	1920	4	i	—	—
Sälen ................................	—	1920	4	i	—	—
Hajen...............................	—	1920	4	i	—	—
	_	1915	9	_	i
1 Tumlaren .........................	—	1914	10	—	i	_
	_	1914	10	__	1	_
Abborren ...........................	—	1916	8	—	i	_
Braxen ...........................	—	1916	8	—	i	—	i
Gäddan ..............................	—	1915	9	—	i	—
	,	1915	9	_	1
U-båten nr 2 .....................	_	1909	15	—	i	_
	_	1909	15	_	i
» » 4	—	1910	14	—	i
				7	10	—
Depåfartyg m. fl.
Oden, depåfartyg ..............	3 700	1897	27 i	1	—	—	Flygvapnet.
Svea, » ...............	3 050	1886	38	1	_	_
Skagul, » ...............	600	1*78	46 1	1	—
Blenda, » ...............	500	1874	50	—	1	- !
Skuld, »	600	1879	45	— ,	1
\| Rota, » ...............	600	1878	40	__	—	1
\| Svensksund, kanonbåt .........	400	1891	33	_	_ :	1

				3	2	2 i
Vedettbåtar.							I
	225	1918	6		_ I	1 i
	225	1918		_	_	1 1
Sprängaren .......................	225	1918	6	—	—	1
1 Vedettbåten nr 19 ...............	70	1914	10	1	—	—	Flygvapnet.
» » 20...............	105	1896	28	—	—	1
» » 21 ...............	80	1894	30	—	—	1 i
» » 22 ...............	80	1894 \|	30	—	—	1	1
» » 23 ...	60	1903	21	—	—	1
» » 24...............\|	60	1903	21	—	—	1	1
» »25......	60	1903	21	—	—	1
» » 26...............!	60	1903	21	—	i	—
» » 27 ..............f	110	1898	26	_ I	i	—
» » 28...............\|	110	1899	25	— I	11	—

208

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Fartyg	JDeplacement	Färdigbyggt år	Ålder år 1924	Kustflotta	Lokalstyrka	Materielreserv	Anm ärkning ar
Vedettbåten nr 29 ...............	110	1899	25		1
» » 30...............	110	1900	24	—	1	—
» » 31..............	110	19U0	24	—	1	—
.. » 32...............	110	1900	24	1	—	—
» > 33...............	110	1902	22	1	—	—
» -» 34...............	no	1902	22	1	—	—
» » 35 ..	no	1903	21	1	—	—
» » 36...............	no	1903	21	1	—	—
» »»37 ......	no	1904	20	1	—	—
				7	6	9
Trängfartyg.
\| Verdande. lasarettsfartyg......	500	1878	46	—	—	1
Övriga fartyg.
Skeppsgossefartyg.
; af Chapman .............	1319	1888	36	—	—	1	Netto reg.ton.
Jarramas ...........................	350	1900	24	—	—	1
I Najaden..............................	350	1897	27	—	—	1
\| Falken ..............................	140	1877	47	—	—	1
Logementsfartyg.				—	—	4
Niord .................................	3 700	1899	25	—	—	1
Thule ...............................	3 350	1893	31	—	—	1
Göta ................................	3 350	1891	33	—	—	1
Freja ..............................	1600	1885	39	—	—	i
				1 -		4

• 4. Ersättningsbyggnad.

Såväl i försvarsrevisionens betänkande som i 1924 års försvarsproposition
och försvarsutskottets däröver avgivna utlåtande förutsattes, att med uppgörande
av en verklig flottplan skulle under de närmaste åren anstå. I avvaktan
på att en dylik plan komme till stånd, utgick man i de olika förslagen
från den förefintliga fartygsmaterielen, som efter vissa grunder fördelades
å kustflottan och lokalstyrkorna.

Någon flottplan i egentlig bemärkelse är icke heller jag beredd att nu
framlägga. Emellertid finner jag mig i detta sammanhang böra ingå på
frågan om krigsfartygsmaterielens förnyelse och härav föranledda kostnader.

Ersättningsbyggnad förutsättes böra äga rum i första hand för kustflottan,
varför dennas omfattning bör vara utslagsgivande för behovet av nybyggnadsanslag.

Enligt det av mig framlagda förslaget rörande sjöstyrkornas storlek och
indelning avses att i kustflottan ingå — förutom depåfartyg och vedettbåtar,

Kungl. Maj.ts proposition nr 50. 209

till vilka i detta sammanhang hänsyn icke behöver tagas — följande antal

stridsfartyg, nämligen:

Artillerifartyg :

Pansarskepp.................................................................... 4

Pansarkryssare .............................................................. 1

Torpödkryssare .............................................................. 3

Torpedfartyg:

Jagare ........................................................................... 8

Torpedbåtar................................................................... 8

Torpedundervattensbåtar............................................. 0

Min fartyg:

Minkryssare ........................................................ 1

Minundervattensbåt..................................................... 1

Om man vid beräknandet av de årliga kostnaderna för kustflottans omsättning
utgår från den förut omförmälda beräkningen av livslängderna och
förutsätter, att ersättningsbyggnaden sker fartyg för fartyg efter varje fartygs
nu innehavande typ, skulle det för kustflottans förnyelse erforderliga årliga
anslaget uppgå till omkring 11,060,01X1 kronor. Eu ersättningsbyggnad av detta
slag är emellertid utesluten redan på den grund, att givetvis ersättningsbyggnaden
bör anpassas efter fartygstypernas utveckling. Så har exempelvis såsom
ersättning för jagarna av äldre typ föreslagits en ny, väsentligt kraftigare
typ, som betingar en kostnad dubbelt så stor som kostnaden för den äldre
typen. Riksdagen har redan beviljat medel för byggande av två stycken
jagare av den nya typen. Men en anpassning till utvecklingen på här
ifrågavarande område kan också innebära, att såsom ersättning för visst
fartyg bör byggas fartyg av annat slag. Sålunda anses nuvarande pansarkryssare,
torpedkryssare och minkryssare vara mindre tidsenliga, och det
har ifrågasatts att utbyta dem mot moderna lätta kryssare och undervattensbåtar.
Pansarkryssaren borde ersättas av en lätt kryssare, de tre torpedkryssarna
likaledes av en lätt kryssare och minkryssaren av två minundervattensbåtar.
Därjämte borde torpedbåtarna ersättas med undervattensbåtsjagare.

Om man utgår från här skisserade förutsättningar vid beräkningen av
kostnaderna för ersättningsbyggnaden, erhålles följande resultat:

Far tygsslag.	Antal.	Enhets- kostnad. Kronor.	Livs- 1 längd är. j	. Årlig omsätt- ] ningskostnad. ■ Kronor.
i Pansarskepp ................................	4	24,000,000	20	4,800,000 j
Kryssare ......................................	2	15,000,000	20	1,500.000
Jagare ..........................................	8	7,000,000	16	3,500,000
j U-Mtsjagare ................................	8	800,000	16	400,000
j Torpedu-bätar ...............................	6	4,300,000	12	2,150,000
I Minu-båtar ................................-...	3	4,300,000	12	1,075,000 !
Summa !	—	\| —	—	13,425,000 ;

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 häft. (Nr 50.) 224124 14

210

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Ett årligt nybyggnadsanslag av denna storlek anser jag mig icke kunna
räkna med. Jag har därför låtit undersöka, huruvida ett nedbringande av
kostnaderna kan ske utan att eftersätta kravet på en sådan omfattning av
ersättningsbyggnaden, att kustflottan vidmakthålles vid den styrka den efter
omorganisationen avses att få. I första hand hava därvid övervägts möjligheterna
för att beräkna en ökad livslängd hos fartygen. Under normala förhållanden
torde förslitningen och åldrandet icke nödvändiggöra ett fasthållande
vid förut omförmälda livslängder. En förlängning av dessa med
25 % för samtliga övervattensfartyg och från 12 till 13 år för undervattensfartygen
skulle medföra en minskning av ovan beräknade årskostnad till
11,160,000 kronor. Jag anser mig emellertid icke heller kunna räkna med
ett anslag av denna storlek.

Begränsning av nybyggnadsanslaget till lämpligare avvägt belopp torde
kunna möjliggöras genom att åtminstone under några år framåt från beräkningarna
av nybyggnadsbehovet utesluta pansarskeppen. Nyssnämnda årskostnad
å 11,160,000 kronor skulle därigenom minskas till 7,320,000 kronor
eller ungefär samma belopp, som beräknas komma att under budgetåret 1
juli 1926—30 juni 1927 utgå för bestridande av kostnaderna för den av fjolårets
riksdag beslutade ersättningsbyggnaden. En undersökning har ägt
rum rörande den lämpliga sammansättningen av ett nybyggnadsprogram, som
kunde utföras under förutsättning av ett årsanslag av sistnämnda storlek
under viss tid framåt. Därvid har ansetts lämpligt, att det av fjolårets riksdag
beslutade nybvggnadsprogrammet utökades med:

1 torpedundervattensbåt till beräknad kostnad av kronor 4,300,000: —

2 jagare » » » » » 14,000,000: —

4 u-båtsjagare » >- » » » 3,200,000: —

tillhopa kronor 21,500,000: —,

vilken summa med hänsyn till fallande priser torde kunna minskas med
omkring 3 % av sitt belopp till 20,880,000 kronor. Denna summa tillsammans
med kostnaden för den av fjolårets riksdag beslutade ersättningsbyggnaden
giver sammanlagt (23,720,000 + 20,880,000 =) 44,600,000 kronor. För
den av riksdagen beslutade ersättningsbyggnaden har redan anvisats 3,500,000
kronor för budgetårert 1924—1925. Såsom framgår av årets statsverksproposition,
har för budgetåret 1925—1926 äskats ett belopp av 5,600,000 kronor,
och marinförvaltningen har för samma ändamål under budgetåret 1926—1927
beräknat 7,100,000 kronor. Om det skisserade nybyggnadsprogrammet beräknas
bliva slutfört under budgetåret 1930—1931, skulle fördelningen sålunda

bliva följande: 1924—1925.	............... kronor	3,500,000
1925—1926	.......... ..... »	5,600,000	—
1926—1927.	............... »	7,100,000	—
1927—1928.		7,100,000	—
1928—1929.		7,100,000	—
1929—1930.	................ »	7,100,000	—
1930—1931.	................ »	7,100,000	—
	Summa kronor	44,600,000	—

211

Kungl. illajUs proposition nr 50.

Detta innebär, att det av riksdagen redan fastställda programmet skulle
utökas från och med budgetåret 1927—1928. En sådan utökning synes mig
väl motiverad och torde icke böra av kostnadshänsyn avvisas. Någon anledning
för statsmakterna .att nu binda sig för denna utökning föreligger
dock icke. Det synes vara tids nog, därest riksdagen 1927 fattar beslut i
ärendet. Ett sådant uppskjutande av avgörandet kan jag så mycket hellre
förorda, som därigenom beredes rådrum för en förnyad undersökning av
hela ersättningsbyggnadsfrågan. En sådan undersökning bör bland annat
gälla, huruvida artillerifartygen framdeles skola ersättas med fartyg av samma
slag, eller om annan ersättning (och i så fall av vad slag) bör beräknas. Men
i undersökningen bör ävenledes ingå en förnyad prövning rörande fartygstyperna
i allmänhet, varvid särskild uppmärksamhet bör ägnas frågan om
billigare fartygstyper än de hittills föreslagna. Därest en sådan undersökning
bedrives med erforderlig skyndsamhet, torde riksdagen kunna beredas
möjlighet att taga ställning till ersättningsbyggnadsfrågan i dess helhet,
innan den fattar beslut rörande anslagsbeloppen för den närmaste tidsperioden.
Då man givetvis vid en sådan undersökning kan komma att
finna andra anslagsbelopp iin de ovan nämnda lämpligare även för denna
närmaste tidsperiod, har jag icke ansett mig böra i kostnadsberäkningarna
för den nu föreslagna marinorganisationen upptaga annat belopp än det,
som hänför sig till riksdagens förut fattade beslut, även om jag håller det
för högst sannolikt, att detta belopp kommer att visa sig vara otillräckligt
för vidmakthållandet av kustflottan.

B. Fredsorganisationen.

1. Allmänna synpunkter.

I likhet med 1924 års försvarsutskott har jag, vad beträffar grunderna för
personalberäkningarna, utgått från att flottans personal stater böra beräknas
med hänsyn till det vid mobilisering förefintliga behovet. I fråga om
stampersonal räknas sålunda med full bemanning för 1. linjens fartyg, reducerad
bemanning för 2. linjens fartyg, allt enligt gällande besättningslistor,
samt erforderlig personal för centrala myndigheter, stationer och varv m. m.,
ävensom härutöver ersättningspersonal, motsvarande 10 % av det för sjöstyrkorna
erforderliga behovet. En dylik beräkningsgrund synes vara nödvändig,
för att verkligen kvalificerad bemanning skall finnas tillgänglig för
den materiel, som vid mobilisering avses att i första hand tagas i bruk.
Den giver ock större överskådlighet och reda än en på fredsbehovet grundad
personalberäkning.

Häxvid har jag ansett nödvändigt, att beräkningarna av mobiliseringsbehovet
hållas så snäva som möjligt, och att personal av stammen icke
avses annat än för sådana poster, där dylik personal verkligen behöves,
varvid ock den förefintliga tillgången av reservpersonal måste tagas i betraktande.
Det måste även undersökas, huruvida de på så sätt beräknade
stamkadrerna förslå för fredstjänstens nöjaktiga upprätthållande, ävensom,

212

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

därest så är fallet, om de i berörda hänseende tilläventyrs lämna överskott.
De undersökningar härutinnan, som vid uppgörandet av föreliggande förslag
blivit utförda, visa — såsom framgår av det följande vid redogörelsen för
personalens tänkta fördelning till olika tjänstgöringsplatser i fredstid — att
något överskott ingalunda uppstår, men att tillgången kan anses nöjaktigt
täcka fredsbehovet, ehuru med avsevärda inskränkningar i fråga om landtjänsten.
Den ledande principen vid dessa undersökningar har varit att i
första hand tillgodose de rustade sjöstyrkorna. I övrigt har fördelningen i
huvudsak följt motsvarande beräkningar i 1924 års försvarsutskotts utlåtande
med de ändringar, som betingats av att Stockholms station ansetts böra
behålla karaktären av örlogsstation, ävensom av att besättningslistorna i .
vissa fall undergått några jämkningar. Med hänsyn till växlingarna i personalbehoven
under vinter- och sommarhalvåren hava dessa behov — såsom
ock i utskottets beräkningar — undersökts vart för sig. Genom att vissa
skolor koncentreras till vinterhalvåret och rustningarna i någon mån minskas
under samma tid, kan jämvikt i det närmaste uppnås mellan dessa båda
behov. Den knappa tillgången av personal för landtjänstgöring, särskilt
under sommarhalvåret, nödvändiggör emellertid, att större fordringar än för
närvarande måste ställas på stampersonalens arbetsuppgifter under tjänstgöring
i land.

Det torde här böra framhållas, att de gjorda beräkningarna angående
personalens fördelning till sjöstyrkor, staber, skolor eller andra anstalter
— såsom ock försvarsutskottet anfört — icke böra binda organisationen i
den grad, att ej jämkningar kunna äga rum inom det beräknade antalet
personal, beroende på tillfälliga förhållanden, särskilda förutsättningar hos
olika befattningshavare o. s. v. Detta gäller icke endast inom flottan utan
i vissa fall jämväl flottan och kustartilleriet sinsemellan. Bland officersbefattningar,
som sålunda kunna beklädas av sjöofficer eller kustartilleriofficer,
må nämnas vissa befattningar inom marinförvaltningen, marinstaben,
kustfästningsstab o. s. v.

Vid beräknandet av behovet av manskap har jag, såsom redan i det föregående
framhållits, förutsatt, att den nuvarande manskapsorganisationen av
stam och värnpliktiga skulle komma att bibehållas i stället för den av försvarsutskottet
förordade organisationen med i huvudsak uteslutande stam. Detta
innebär icke, att jag ansett denna lösning av den viktiga bemanningsfrågan
såsom den i och för sig mest önskvärda och lämpliga. Det torde nämligen
vara en allmänt omfattad mening, att en bemanning av uteslutande stam i
princip kan för flottans behov med fördel genomföras. På grund av de
farhågor, som de militära myndigheterna uttryckt angående möjligheten av
att särskilt under tider av goda konjunkturer för industrien tillfredsställande
rekrytera en sjömanskår, organiserad enligt utskottets förslag, och svårigheterna
att vid rekryteringens eventuella misslyckande bringa i funktion en
reservorganisation med värnpliktiga, har jag emellertid ansett förhållandena
påfordra bibehållandet av en bemanningsorganisation av såväl stam som
värnpliktiga, vilken beräknats betinga en icke oväsentligt lägre kostnad än
eu organisation av uteslutande stam. Härigenom möjliggöres utan ökning

Kungl. MajUa proposition nr öU.

21.''!

av kostnadsramen den utbyggnad — i förhållande till försvarsutskottets
förslag — av Stockholms örlogsdepå till en station, som jag av strategiska
grunder ansett mig böra förorda.

Tjänstgöringstiden för de värnpliktiga i allmänhet förutsättes uppgå till
200 dagar, vilket betingar dubbla inkallelser. Att härmed måste bliva förbundna
vissa olägenheter i avseende å utbildningsarbetets och övningarnas
bedrivande lärer nog icke kunna bestridas, men dessa olägenheter få å andra
sidan anses uppvägas av värdet av bemanningens säkerställande. För övrigt
torde man på sjömili tärt håll vara rätt allmänt ense därom, att vissa poster
ombord, framför allt å artillerifartygen ävensom å fartyg, som icke tillhöra
de egentliga stridsfartygen, utan olägenhet låta sig besättas med värnpliktiga,
å vilka anspråken på rent militär utbildning icke behöva ställas så högt, att
icke en övningstid av 200 dagar kan anses någorlunda tillräcklig, särskilt
med hänsyn till att den bristande militära utbildningen i ej obetydlig mån
uppväges av den sjömans- och yrkesutbildning, som de å sjömanshus inskrivna
värnpliktiga erhållit i handelsmarinen.

I avseende å indelningen av vissa marinens myndigheter och anstalter har
jag i det följande tillämpat de i 1924 års försvarsproposition angivna, av
försvarsutskottet ävenledes följda grunder. Till »marinens centrala myndigheter»
hava sålunda hänförts marinförvaltningen och marinstaben, varjämte
under denna rubrik även upptagits sjöförsvarets kommandoexpedition.
Vidare hava till »personalchefer och inspektörer» hänförts — förutom
chefen för kustartilleriet — cheferna för marinens civilmilitära kårer m. fl.

Beträffande själva personalorganisationen ansluter jag mig till det förslag
angående 3. underofficersgradens ersättande med en ny manskapsgrad, flaggkorpralsgraden,
som framlagts såväl i försvarsrevisionens förslag som i
därpå grundade förslag av Kungl. Maj:t i 1924 års försvarsproposition och
av försvarsutskottet. I anslutning härtill och för att tillgodose behovet av
äldre beprövat underbefäl i manskapsgraden föreslår jag, att ett visst antal
korpraler medgivas kvarstå i tjänst intill fyllda 55 år, då de pensioneras.
För dessa korpraler föreslår jag samma benämning, som återfinnes i 1924
års försvarsproposition, eller högbåtsmän.

Ehuru vissa skäl kunna anföras för den sammanslagning till en tjänstegrad
av kommendörkaptener av 1. och 2. graden, som förordats av försvarsutskottet,
anser jag mig, med hänsyn till därav betingade konsekvenser med
avseende å de civilmilitära kårerna ävensom för bibehållande av likställighet
med kustartilleriets tjänstegrader, icke böra i detta hänseende ifrågasätta
någon förändring av den nuvarande organisationen.

De enligt vad ovan nämnts på mobiliseringsbehovet grundade, men under
beaktande jämväl av fredsbehovet uppgjorda personalberäkningarna utvisa
ett behov av följande stampersonal, nämligen
301 officerare, 45 mariningenjörer,

516 underofficerare, 56 marinintendenter och

344 flaggkorpraler, 34 marinläkare, därav 10 med lön på

1,050 korpraler, stat.

1,835 meniga, ävensom

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

214 Kuntjl. Maj:ts proposition nr 50.

Häri är inräknad den personal, som, utan att uppföras å flygvapnets
stat, avses för tjänstgöring vid flygvapnet. Jag återkommer i det följande
till gradfördelning m. m. inom var och en av de militära och civilmilitära
kårerna.

Samtliga beräkningar beträffande här ifrågavarande mobiliseringsbehov av
personal järnte därtill hörande handlingar torde få tillhandahållas riksdagens
vederbörande utskott.

2. Marinens centrala myndigheter.

Sjöförsvarets kommandoexpedition.

För ärendenas handläggning är sjöförsvarets kommandoexpedition organiserad
å tio särskilda detaljer, nämligen orderdetaljen, övningsdetaljen,
personaldetaljen, mobiliseringsdetaljen, värnpliktsdetaljen, statistiska detaljen,
kustartilleridetaljen, registratorsdetaljen, bokdetaljen och tryckeridetaljen.

Den å expeditionen tjänstgörande personalen utgöres av:

1 chef, kommendör eller undantagsvis kommendörkapten, med arvode å
departementets stat,

1 souschef, kommendörkapten (befattningen hittills icke permanent besatt),

2 adjutanter, kaptener eller löjtnanter från flottan,

1 adjutant, kapten eller löjtnant från kustartilleriet,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för registratorsdetaljen,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för bokdetaljen,

1 tjänstgörande officer, kapten från flottan, för tryckeridetaljen,

4 expeditionsunderofficerare, därav 3 från flottan och 1 från kustartilleriet,

1 expeditionsvakt, samt

1 korpral och 6 meniga, stam eller värnpliktiga, såsom ordonnanser och
skrivbiträden.

I den nuvarande organisationen av sjöförsvarets kommandoexpedition
ifrågasätter jag icke någon ändring i annan mån än att dess verksamhet —
såsom i det följande kommer att närmare beröras — även bör avse handläggning
av ärenden rörande flygvapnet.

Beträffande souschefsbefattningen, som hittills icke blivit permanent besatt,
synas förhållandena icke nödvändiggöra beräknandet av en särskild beställning
för ändamålet. Yad angår behovet av personal i övrigt, ansluter
jag mig i huvudsak till försvarsutskottets förslag, dock med den avvikelsen
att 1 pensionerad officer och 1 pensionerad underofficer synas böra utbytas
mot motsvarande stampersonal. För tjänstgöring i expeditionen har jag sålunda
beräknat nedannämnda personal:

1 kommendör eller kommendörkapten, chef för expeditionen, med arvode
å försvarsdepartementets stat,

2 kaptener såsom adjutanter,

1 kapten för övrig tjänstgöring i expeditionen,

2 underofficerare,

Kungl. Mnj-.ts proposition nr !)0.

215

1 korpral och

2 meniga;

samtliga från flottan, samt

1 kapten såsom adjutant ocli

1 underofficer från kustartilleriet.

Härtill kommer följande pensionerad personal med arvoden å försvarsdepartementets
stat, nämligen

1 officer och

1 underofficer.

Av adjutanterna bör en hava tjänstgjort vid flygvapnet.

Ma rin förvaltningen.

Mariuförvaltningen står under chefskap av en flaggman samt är organi- Nuvarande
.serad å nio särskilda avdelningar, nämligen artilleriavdelningeu, torpedav- orffan,snlwndelningen,
minavdelningen, nautiska avdelningen, fortifikationsavdelningen,
ingenjöravdelningen, intendentavdelningen, sanitetsavdelningen och civilavdelningen.
Marinförvaltningens personal utgöres av dels å ämbetsverkets
stat uppförd civil personal och dels viss å andra stater uppförd militär och
civilmilitär personal.

I avseende å marinförvaltningens organisation har jag vid verkställandet Departement.^
av undersökningen angående stampersonalens fördelning i fredstid utgått chefenfrån
försvarsutskottets förslag om minskning med en avdelning, ävensom
om överflyttande till ämbetsverkets revisionskontor av stationernas s. k. sjörevisioner.
I enlighet med försvarsutskottets förslag föreslår jag vidare, att
av den å marinförvaltningens stat uppförda personalen indragas 1 andre
kemist, 2 tjänstemän i 15. lönegraden1) och 4 tjänstemän i 13. lönegraden2)
samt 2 expeditionsvakter.

Erfarenheten har visat behovet av särskilt kvalificerad personal för handläggande
av ärenden rörande industriens krigsorganisation. Detta behov
synes mig vara av den vikt och betydelse, att härför bör beräknas 1 kommendörkapten.
Huru handläggningen av omförmälda ärenden lämpligen skall
inom verket organiseras, är ett spörsmål, varpå jag i detta sammanhang icke
torde behöva närmare ingå. Den kan givetvis förläggas antingen till någon
befintlig avdelning eller till särskild avdelning. Här liksom på övriga hithörande
områden torde för övrigt personalberäkningarna icke böra binda
organisationen i den grad, att icke omläggningar, som låta sig göra inom
det beräknade antalet personal, kunna äga rum.

I fråga om personalbehovet i övrigt ansluter jag mig i huvudsak till försvarsutskottets
förslag och avser sålunda för tjänstgöring i marinförvaltningen
följande personal:

a) militär och civilmilitär personal å aktiv stat:

1 flaggman, chef,

5 kommendörer och kommendörkaptener såsom avdelningschefer m. in., * *)

*) Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: 24. lönegraden.

*) » » » » » )> » : 21. »

216

Kungl. Maj:ts proposition nr 50,

Nuvarande
organisation.

10 kaptener och löjtnanter,

12 mariningenjörer, varav 1 marinöverdirektör,

7 marinintendenter, varav 1 marinöverintendent samt 2 tjänstgörande i
ämbetsverkets revisionskontor,

2 marinläkare, varav 1 marinöverläkare,

4 underofficerare,

1 korpral och

3 meniga ;

samtliga från flottan, samt
3 kaptener från kustartilleriet;

b) pensionerad personal med arvode å marinförvaltningens stat:

4 underofficerare (från flottan eller kustartilleriet);

c) civil personal med avlöning å marinförvaltningens stat:

1 marinöverkommissarie,

1 amiralitetsråd,

1 tjänsteman i 26. lönegraden,1)

2 tjänstemän i 24. . » ,J)

6 » i 21. » ,*)

1 kemist,

4 kanslibiträden,8)

1 förste expeditionsvakt samt

2 expeditionsvakter.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen kunna i viss
utsträckning tagas i anspråk för sjötjänstgöring.

Å marinförvaltningens stat böra därjämte uppföras: ett arvode å 1,170
kronor till chefen för fortifikationsavdelningen och ett arvode å 4,000 kronor
till advokatfiskalen ävensom de av 1924 års försvarsutskott beräknade belopp
för vikariatsersättning och för avlöning till icke-ordinarie personal.

Marinstaben.

Marinstabeus militärpersonal består av en chef samt de officerare m. fl.
från flottan och kustartilleriet, som kommenderas att tjänstgöra i staben.

Förutom den militära personalen, vilken är uppförd å flottans respektive
kustartilleriets stater, tjänstgöra i marinstaben jämväl följande å dess stat
uppförda personal, nämligen

1 registrator och aktuarie, tjänsteman i 13. lönegradenl * 3), med skyldighet
att biträda vid övriga göromål i marinstaben,

1 bibliotekarie med arvode, vilket dock endast utgår under förutsättning
att befattningen uppehälles av officer i reserven, samt
1 expeditionsvakt.

Verksamheten vid marinstaben är fördelad på en chefsexpedition samt

l) Här användes samma lönegradbeteckuing, som föreslagits i årets statsverkspropo
sition.

*) Här användes samma benämning, som föreslagits i årets sta+sverksproposition.

3) Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: 21. lönegraden.

217

Kungl. Maj:ts proposition nr ■r>().

fem särskilda avdelningar, nämligen mobiliseringsavdelningen, operationsavdelningen,
kommunikationsavdelningen, organisationsavdelningen och utrikesavdelningen.

Såsom biträden vid arbetet inom marinstaben äro underofficerare till erforderligt
antal beordrade att tjänstgöra därstädes.

Den å marinstabens stat uppförda aktuarie- och registratorsbefattningen, Departement»-vilken för närvarande upprätthålles på förordnande, bör indragas och i stället chefen.
beräknas 1 marinintendent för tjänstgöring i staben.

Huru marinstabens verksamhet bör vara organiserad på olika avdelningar
synes mig vara en inre organisatorisk fråga, som lämpligen bör överlämnas
åt närmare bestämmande av Kungl. Maj:t inom ramen av tillgängliga arbetskrafter
och de beräknade staterna.

Yid bedömandet av marinstabens personalbehov torde emellertid böra
beaktas, att för handläggning med nödig kontinuitet av frågor rörande Nationernas
förbund kräves för ändamålet väl kvalificerad personal. Beträffande
ifrågasatt inrättande av en sjökrigshistorisk avdelning, motsvarande den
inom generalstaben befintliga krigshistoriska avdelningen, torde något förslag
icke böra framläggas i detta sammanhang, men jag förutsätter, att ett
bättre tillgodoseende av den sjökrigshistoriska forskningen, vartill ock hörer
ordnandet av flottans arkiv under chefens för marinstaben ledning, skall
kimna åvägabringas utan ökning av personalstaterna.

Även med tagen hänsyn till ovan anförda särskilda förhållanden anser jag
mig i fråga om den för marinstaben avsedda personalen i fredstid alltså böra
utgå från 1924 års försvarsutskotts förslag, dock med den avvikelsen att 1
pensionerad underofficer bör utbytas mot 1 stamunderofficer. Jag avser sålunda
för tjänstgöring i marinstaben följande personal:

1 flaggman, chef,

7 kommendörkaptener såsom avdelningschefer eller marinattachéer,

14 kaptener och löjtnanter,

1 ’ marinintendent,

2 underofficerare, stam, expeditionsunderofficerare,

1 korpral och

3 meniga;

samtliga från flottan, ävensom

'' 1 kapten från kustartilleriet.

Härtill komma med lön respektive arvode å marinstabens stat:

1 expeditionsvakt,

1 pensionerad officer och

1. pensionerad underofficer.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen kunna i viss utsträckning
disponeras för sjötjänstgöring.

3. Personalchefer och inspektörer.

Chef för flottan.

Frågan om inrättandet av en befattning såsom chef för flottan (för flottans
personal, för flottans officerskår) föreligger icke i det utredda skick, att för -

318

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Departement tschefen.

Nuvarande

organisation.

slag om dess definitiva lösning synes mig i detta sammanhang böra framläggas.
Genom att i nu föreliggande förslag till organisation av Stockholms
station beräknats en flaggman såsom stationsbefälhavare, är emellertid möjlighet
beredd att framdeles utan personalökning lösa denna fråga.

Mariuöverdirektören och chefen för mariningenjörkåren; marinöverintendenten
och chefen för mariniutendenturkåren; marinöverläkaren
och chefen för marinläkarkåren.

Då för nämnda myndigheter personal redan beräknats under mariuförvaltniugen,
i vilket ämbetsverk cheferna för de civilmilitära kårerna samtidigt
utöva chefskap för resp. ingenjör-, intendent- och sanitetsavdelningarna, upptages
icke här någon särskild personal.

Inspektören för undervattensbåt vapnet.

Inspektören för undervattensbåtvapnet, vartill förorduas en regementsofficer
från flottan, har sin tjänstgöring i allmänhet förlagd till marinförvaltningen,
där han, på sätt i ämbetsverkets instruktion föreskrives, deltager i
handläggning av ärenden, som beröra undervattensbåtvapnet.

Till sitt biträde har inspektören en adjutant, vartill beordras 1 kapten
från flottan.

I likhet med 1924 års försvarsutskott har jag för tjänstgöring inom marinförvaltningen
beräknat 1 kommendör eller kommendörkapten såsom representant
för undervattensbåtvapnet och icke ansett mig därutöver böra avse någon ytterligare
personal för ändamålet. Huruvida ovannämnde officer jämte sin tjänstgöring
i marinförvaltningen bör bestrida befattning såsom inspektör för
undervattensbåtvapnet, torde få bero på framtida prövning.

4. Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket.

Sjökrigshögskolan.

Undervisningen i sjökrigshögskolan, vilken är förlagd till Stockholm, meddelas
uti en allmän kurs, avsedd för subalternofficerare, samt fyra högre
kurser, nämligen allmän högre kurs samt artilleri-, torped- och minkurser,
avsedda för officerare, som genomgått allmänna kursen. Samtliga kurser äro
ettåriga, med undantag av artillerikursen, vilken är tvåårig.

Allmän kurs börjar på hösten varje år. Av högre kurserna börjar allmänna
högre kursen på hösten varje jämnt årtal, samt artilleri-, torped- och
minkurserna på hösten varje udda årtal.

I varje kurs meddelas undervisning på två linjer: en för elever från flottan,
sjöofficerslinjen, och en för elever från kustartilleriet, kustartillerilinjen.

Högskolans personal utgöres av:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,

lärare till erforderligt antal.

repetitörer, i den mån sådana blivit beordrade, samt

1 expeditionsvakt.

Av förenämnda personal är endast expeditionsvakten upptagen med fast

Ktirujl. Ma,j:ts proposition nr 50. 2Ii).

löu å, högskolans stat. För lärare och repetitörer äro å denna stat beräknade
vissa efter deras undervisningsskyldighet avpassade arvoden.

Jag förutsätter ingen ändring i den nuvarande organisationen av sjökrigs- Departementshögskolan.
För nämnda anstalt bör sålunda beräknas: chefen.

1 kommendör eller kommendörkapten, chef,

1 kapten eller löjtnant, adjutant och bibliotekarie, ävensom

1 expeditionsvakt med lön på sjökrigshögskolans stat.

Såsom elever från flottan beräknas ett antal av 21 kaptener eller subalternofficerare.
Högskolans militära personal jämte nyssnämnda elever avses
under sommarhalvåret för sjötjänstgöring.

För avlönande av lärarpersonalen böra i staten uppföras i stort sett samma
belopp, som beräknats i det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget.

S.jökrigsskolan.

Sjökrigsskolan, vilken är förlagd till Stockholm, har till ändamål att å en Nuvarande
sjöofficerslinje meddela den utbildning, som erfordras för erhållande av lägsta or9amsat,onofficersgraden
vid flottan, samt å en kustartillerilinje den utbildning, som
erfordras för erhållande av lägsta officersgraden vid kustartilleriet.

Eleverna vid sjökrigsskolan benämnas kadetter och utgöra tillsammans
en kål-, marinens kadettkår. Kadetterna å sjöofficerslinjen benämnas sjökadetter
och å kustartillerilinjen kustartillerikadetter,

Skolans verksamhet är uppdelad å skola i land för båda linjerna samt rekrytkurs
och skola ombord för endast sjöofficerslinjen.

Utbildningen till sjöofficer, vilken i sin helhet är förlagd till sjökrigsskolan,
omfattar en tid av omkring 3 l/2 år. Utbildningen av kustartillerikadetterna,
vilken försiggår dels vid truppförbanden och dels vid sjökrigsskolan,
kräver en tid av omkring 2 1/i år.

Sjökrigsskolans befälspersonal utgöres eldigt nuvarande organisation av:

1 chef, regementsofficer från flottan,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten från flottan,

7 kadettofficerare från flottan, av vilka dock på grund av de senare årens
minskade rekrytering av sjökadetter i allmänhet endast 4 varit samtidigt
tjänstgörande,

1 kadettofficer från kustartilleriet,

1 intendent och

1 läkare.

Av förenämnda personal åtnjuta kadettofficerarna ävensom intendenten
och läkaren vissa arvoden från skolans stat.

Skolans lärarpersonal utgöres av dels civila och dels militära lärare med
arvoden å skolans stat.

Betjäningen utgöres av 1 expeditionsvakt och 1 portvakt, den förre med
fast lön och den senare med arvode från skolans stat.

Jag ansluter mig till det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget att Departementstill
sjökrigsskolan förlägga undervisningen av marinintendentselever och ma- chefen.
rinintendentsaspiranter. Då jag för tjänstgöring vid skolan, såsom av det
följande framgår, avsett 1 marinintendent såsom kadettintendent, tillika redo -

220

Nuvarande

organisation.

Departements

chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

görare vid läroanstalten, kan det för närvarande i staten uppförda särskilda
arvodet till intendent vid skolan utgå.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag har jag för tjänstgöring
vid sjökrigsskolan avsett följande personal från flottan:

1 kommendörkapten, chef,

1 kapten eller löjtnant, adjutant och bibliotekarie,

4 kaptener eller löjtnanter, kadettofficerare, och

1 marinintendent, kadettintendent, tillika intendent vid skolan.

Härtill kommer civil personal bestående av:

l expeditionsvakt och

1 portvakt, med avlöning på sjökrigsskolans stat.

Under sommarhalvåret beräknas den militära personalen bliva disponibel
för sjötjänst.

För avlönande av lärarpersonalen böra i staten uppföras arvoden till
samma belopp, som försvarsutskottet föreslagit.

Försvarsutskottet föreslog bland annat, att sjökrigsskolans elever skulle
befrias från erläggande av terminsavgifter samt erhålla fri undervisningsmateriel
och fria läroböcker. Då jag i fråga om åtgärder för underbefäls ocli
underofficers befordran till officer bland annat föreslår, att underbefäl eller
underofficer, som vunnit inträde i sjökrigsskolan, skall åtnjuta korprals avlöningsförmåner,
torde även övriga med dessa i tjänstegrad eller tjänsteklass
likställda elever i sjökrigsskolan böra erhålla samma förmåner. Under denna
förutsättning synes emellertid anledning icke förefinnas att därjämte medgiva
befrielse från terminsavgifter samt tillhandahålla fri undervisningsmateriel och
fria läroböcker.

Sj öka rte verket.

Yid sjökarteverket tjänstgör för närvarande dels viss civil personal, upp
tagen å den för verket fastställda staten, och dels viss militärpersonal från
flottan. Denna senare personal är icke en gång för alla bestämd, utan växlar
med hänsyn till omfattningen av de sjömätningsarbeten, som under varje år
skola verkställas. Under en följd av år har den militära personalen utgjorts av:

för tjänstgöring under hela året: 1 regementsofficer, chef för kartverket,
och ett mindre antal officerare; samt

för tjänstgöring sommartid vid sjömätningsarbetena: erforderligt antal
officerare och underofficerare såsom mätningsförrättare samt underofficerare
och manskap för bemanning av sjömätningsfartygen.

Jag ifrågasätter ingen ändring i fråga om sjökarteverkets allmänna organisation.

I avseende å behovet av militär personal för tjänstgöring vid sjökarteverket
och utförande av sjömätningsarbeten har jag, i överensstämmelse med
det av 1924 års försvarsutskott avgivna förslaget, dels här avsett

1 kommendör eller kommendörkapten, chef, och

2 kaptener eller löjtnanter,

dels under rubriken »sjöstyrkorna» upptagit den för sjömätningsarbetena
under sommaren erforderliga personalen.

Av sjökarteverket utgives vecko tidskriften »Underrättelser för sjöfarande»,
för vilket ändamål i riksstaten upptagits visst anslagsbelopp. Av detta

221

Kung!. Maj:t.s proposition nr f)0.

anslag utgår arvode till bland andra tidskriftens redaktör, varemot befattningen
såsom assistent åt redaktören hittills upprätthållits av sjöofficer på
stat. I den mån en dylik anordning med nu föreslagna indragningar icke
kan upprätthållas, torde ersättning jämväl till assistenten, vilken i så fall
förutsattes vara officer tillhörande flottans reserv, kunna bestridas från ovannämnda
anslag, under förutsättning att detsamma utgår med det i försvarspropositionen
1924 omförmälda beloppet av 38,000 kronor.

För det egentliga byråarbetet — i den mån icke detta kan utföras av den
militära personalen — torde, såsom föreslagits i årets statsverksproposition,
böra avses en militär kartograf med arvode till belopp av 0,420 kronor, dock
med villkor att, om befattningen uppehälles av officer i flottans stam eller
reserv (med pension) eller å reservstat, arvodet skall utgå med det lägre
belopp, som av Kungl. Maj:t kan varda bestämt.

5. Sammanfattning beträffande centrala myndigheter in. fl.

Sammanfattas vad i det föregående anförts angående fördelningen av personal
i fredstid, bör alltså — med bortseende från dels personal vid kustartilleriet,
vilken upptages i efterkommande redogörelse för kustartilleriet,
dels civil personal — för marinens centrala myndigheter m. fl. avses den
personal nedanstående tabell utvisar:

Sammanfattning av personal för centrala myndigheter m. fl.

Vinterfördelning.	Officerare	Marin- ing.	Marin- int.	Marin- läk.	Under-officerare och flaggkorpraler	Korpraler och meniga
Stam	lteserv
UTJUlSåUU i	Kommendörer och kommendörkaptener	j Kaptener och subaltornofficerare	\| Reservofficerarc	F. d. stam med arvode	DO a	Värnpliktiga	QQ P	p: a a 5* cr5’ p	00	Värnpliktiga	Stam	S s • < 3 § T a> »3 d g ®	F. d. stam med arvode	Korpraler (högbåts-män)	Yrkesutbildade meniga	sei . p , p: 0 ; a a u er «£ ® i crq’ ^ * 0 “ 3-1
Sjöförsvarets kom-
mandoexpedition	—	b-	3	—	i	—	—	_	—	—	—	2	-	i	1	—	2
Marinförvaltning-
en...................	i	5	10	—	—	12	—	7	—	2	—	4	—	4	1	—	3
Marinstabeu........	i	7	14	—	i	—	—	1	—	—	—	2	—	1	1	—	3
Siökrigsliögskolan		1	22
Sjökrigsskolan......		1	5	_		—	—	1	—	—	—	—	—		—	—	—
Sjökarteverket.....		1	2
Summa	2	15	56	-	2	12	—	9	-	2	—	8	-	6	3	—	8
Sommarfördelning.
Sjöförsvarets kom-
mandoexpedition	—	*)-	3	—	1	—		—	—	—	—	2	—	1	1	—	2
Marinförvaltning-
en....................	1	5	6	—	—	12	—	7	—		—	4	—	4	1	—
Marinstaben.........	1	6	6	—	1	—	—	1	—	—	—	2	—	1	1	—	3
Sjökrigshögskolan
Sjökrigsskolan.....								1
Sjökarteverket ....	—	f	1
Summa	2	12	16	\| —	2\| 12		9		2		''8	—	6	3	-	8

'') 1 kommendör eller kommendörkapten med arvode ä försvarsdepartementets stat.

Personal behovet.

Centrala

myndigheter

berörande

lokalfrågor.

1924 års
försvarsutskott.

Ttepartements eliefen.

222 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvarsutskottet har i sitt utlåtande uttalat, att de kasernutrymmen, som
på grund av den av utskottet förordade reduktionen av flottans station i
Stockholm bleve disponibla, lämpligen syntes böra apteras till ämbetslokaler
för marinförvaltningen och marinstaben.

I nämnda hänseende ställa sig förhållandena i nu föreliggande förslag så
tillvida annorlunda, som reduktionen av Stockholms station icke förutsatts
bliva så omfattande som enligt utskottets förslag. För den förordade förflyttningen
av nyssnämnda ämbetsverk och stab till Skeppsholmen torde
det på den grund bliva erforderligt att efter omändring och tillbyggnad taga
i anspråk den av armén för intendenturförråd för närvarande därstädes
disponerade byggnaden till kasernetablissement. Härigenom skulle jämväl
vinnas fördelen av en koncentrerad förläggning av det å stationen tjänstgörande
manskapet. En sådan anordning synes kunna möjliggöra, att de
nuvarande kasernerna I och II efter erforderlig omändring och tillbyggnad
bleve disponibla för institutionerna i fråga.

Yid bedömandet av föreliggande spörsmål torde särskilt böra beaktas, att
samarbete av den natur, att härför påfordras varandra närliggande lokaler,
i betydlig utsträckning äger rum mellan marinstaben och marinförvaltningen.
Härjämte bör även hänsyn tagas till möjligheten att bereda sjökrigshögskolan
plats å Skeppsholmen, enär det av flera skäl är av stor betydelse, att denna
anstalt är lokalt nära förbunden med marinstaben.

Att en samlad förläggning av de marina organen till Skeppsholmen skulle
vara ett verksamt medel att förenkla administrationen, ävensom att därav
skulle följa avsevärda besparingar för statsverket, synes mig uppenbart.

Med ett definitivt ståndpunktstagande i nu föreliggande spörsmål måste
emellertid anstå, tills frågan om Stockholms stations blivande förläggning
blivit närmare utredd, och synes en dylik utredning med det snaraste böra
åvägabringas. Hur än denna fråga löses, förutsätter jag, att efter genomförd
organisation marinförvaltningen beredes ämbetslokaler i kronans hus, och
har jag på den grund i kostnadsberäkningarna icke upptagit något hyresbelopp
för ämbetsverket.

6. Njöstyrkorna.

Rustningsplan för flottans krigsberedskap och övningar.

För att vid behov kunna användas för sitt ändamål måste ett örlogsfartyg
vara bemannat med en besättning, som samövats ombord å fartyget. Därjämte
måste befälet erhålla övning att framföra fartyget, ej blott enbart för
sig utan även i förband med andra fartyg, d. v. s. samövning måste äga
rum även fartygen emellan. Med hänsyn till vårt lands havomflutna läge
torde flottan vid inträffande förvecklingar komma att omedelbart och i stor
utsträckning behöva tagas i anspråk för neutralitetsskydd eller eljest. Händelserna
till sjöss utveckla sig dessutom alltid med snabbhet. På grund av
dessa omständigheter bör en viss del av flottan vara ständigt rustad, ehuru -

Kanyl. Maj.ts proposition nr f)0. 223

väl rustningarna av kostnadsskäl måste begränsas och för övrigt lämpas efter
de växlande årstiderna. Återstående, ej rustade delar av flottan bliva påräkneliga
först efter rustning och erforderlig samövning fartygsvis och i
förband. De årliga rustningarna ske efter en viss rustningsplan eller normalplan
för flottans krigsberedskap och övningar, vilken plan givetvis ansluter
sig till gällande planer för personalens utbildning.

Försvarsrevisionen anförde på sin tid, hurusom ändamålsenligt planerade
och regelbundet pågående övningar å rustade fartyg, såvitt möjligt sammandragna
i sådana divisioner och andra taktiska förband, i vilka de avsåges
att vid mobilisering ingå, utgjorde en av de viktigaste förutsättningarna för
att de kostnader, som nedlades på flottan, motsvarade sitt ändamål. Då
den inom flottan sedan åtskilliga år tillbaka tillämpade övningsplanen finge
anses utgöra resultatet av den på området vunna erfarenheten angående det
mest ändamålsenliga sättet att ordna utbildningen, fann revisionen för sin
del icke anledning föreslå någon mera ingående omläggning av det utbildningsprogram,
som enligt nämnda plan vore avsett att tillämpas å de rustade
fartygen, ehuruväl av kostnadsskäl väsentliga inskränkningar ansågos böra
vidtagas med avseende å antalet rustade fartyg.

I den för 1924 års riksdag framlagda försvarspropositionen återfanns i
stort sett, om ock med några jämkningar, den av revisionen förordade rust.
ningsplanen.

Enahanda plan upptogs till sina grunder jämväl av försvarsutskottet, som
räknade med ett antal av 22 stridsfartyg av olika slag rustade året om och
därutöver 20 fartyg rustade under del av året.

Även jag ansluter mig till nu gällande, av försvarsutskottet jämväl godtagna
grunder för flottans krigsberedskap och övningar, men har för åstadkommande
av vissa personalbesparingar funnit mig böra räkna med något
minskade rustningar under vinterhalvåret, varigenom i stället sommarrustningarna
kunnat ökas till förmån för yrkesskolor ombord samt tillämpningsövningar.
Föreliggande förslag upptager sålunda 16 stridsfartyg rustade
under hela året samt därutöver 28 dylika fartyg under sommarhalvåret.

Därtill komma dels ett depåfartyg och en vedettbåt, för vilka kostnaderna
delvis torde böra bestridas från flygvapnets anslag, dels en kanonbåt, vilken
under omkring 3 månader sommartid är avsedd för militärledsarbeten och
under omkring 3 månader vintertid avses att — utan särskild kostnad för
sjöförsvaret — övervaka fisket å västkusten. Vidare upptager förslaget för
skjutskolans måldepå ett logementsfartyg samt för skeppsgossarnas övningar
tre fartyg.

I kostnadsberäkningarna har också tagits hänsyn till behovet av vissa
kortvariga övningar under gång jämväl under tiden för fartygens stationära
förläggning ävensom till nödvändigheten av övningar i fartygens framförande
med högsta fart.

De undervattensbåtar, som icke äro rustade, förutsättas vara förlagda
till undervattensbåtdepåer å stationerna, därifrån de vid regelbundet återkommande
tider uttagas på kort expedition för prövning av materielen m. m.

Försvarsrev
i sinnen

1924 års
försvarsproposition.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

224

Kungl. Majite proposition nr 50.

Rustningsplan för

Nr	Fartyg	Antal
1	Pansarskepp av Sverige-typ.........	1
2	D:o .........	2
3	Pansarskepp av äldre typ............	1
4	Pansarkryssare ...................!....	1
5	Jagare ....................................	4
6	Torpedkryssare...........................	1
7	Torpedbåtar ............................	4
8	D:o .....................	4
9	Motortorpedbåtar .....................	2
10	Vedettbåt (Sökaren-typ)............	1
11	Depåfartyg för u-båtar (Svea) ......	1
; 12	U-båtar 1. klass ........................	2
13	D:o ........................	2
14	D:o ..............................	2
15	U-båtar 2. klass ........................	2
'' 16	Minu-båt .................................	1
1 7	Vedettbåtar (f. d. tpb) .............	5
18	D:o ...............	3
19	Minkryssare..............................	1
20	Vedettbåt (Sökaren-typ)...............	1
21	Kanonbåt.................................	1
22	D:o .................................	1
23	D:o ...............................	1
24	I):o (Svensksund) ...............	1
25	Skeppsgossefartyg .....................	3
26	Logementsfartyg........................	1
27	Vedettbåt. (Sökaren-tvp)...............	1
28	Flygdepåfartyg ........................	1
, 29	Vedettbåt för flygvapnet ...........	1

November December Januari Februari

Långresa

Övervakande av fiske

Vinter!! ola

Anm. till nr 1—2. Pansarskeppen av Sverige-typ ingå turvis vart tredje ar med reducerad besa
Anm. till nr 3—4. Kan utgöra ett och samma* fartyg, pansarskepp eller pansarkryssare.

Anm. till nr 14. En av dessa u-båtar fortsätter tillämpningsövningar liksom u-batarna under nr
Anm. till nr 22—23. Övningar med styrmansklassen förläggas till lämplig tid med hänsyn
Anm. till nr 24. Kostnaderna för övervakande av fiske bestridas av särskilt anslag.

Anm. till nr 28. Kostnaderna bestridas till halva beloppet från flygvapnets anslag.

Anm. till nr 29. Kostnaderna bestridas från flygvapnets anslag.

______- betecknar rörlig förläggning.

- - betecknar stationär förläggning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1)0

riggbcredskap och övningar.

Mars April Maj Juni Juli Augusti September Oktober

Skjut-, signal-, iuaskinskola

Kadettövningar och
Torpedskola

U-båtskola

Skjut-, signal-, maskinskola

Minskola

^JDepåfartyg för 2. kl. u-båtar
Torpedskola

Sjökrigsskolavd.

Sjökad.

Militärledsarbeten

Måldepå

der manaderna september—mars till varv för översyn.

naltillgången.

225

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 haft. (Nr Ö0.)

!M1 *1 15

226

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

I anslutning till det sålunda anförda liar förestående grafiska tablå över
rustningarna blivit uppgjord.

Det ligger i sakens natur, att vad här föreslagits beträffande fartygsrustningar
endast avser att läggas till grund för kostnadsberäkningar, men icke
får anses utgöra hinder för att, därest så i något fall befinnes mera ändamålsenligt,
inom ramen av den beräknade kostnadssumman rusta fartyg av
andra slag eller göra jämkningar beträffande fartygsantalet i och för rustande
av lokalstyrka o. s. v. Likaledes böra övningsperioderna kunna förskjutas
i förhållande till varandra, allteftersom det kan visa sig ändamålsenligt att
samla yrkesskolorna till vårmånaderna eller till höstmånaderna o. s. v.

Personalbehovet.

I det föregående hava redan angivits de grunder, enligt vilka behovet av
personal för sjöstyrkorna under mobilisering beräknas kunna fyllas, varför
jag nu begränsar mig till att redogöra för fredsbehovet. Därigenom bortfaller
anledningen att här upptaga fartygen i linjefördelning. I enlighet med
det tillvägagångssätt, som tillämpas i föreliggande förslag, fördelas personalen
till sjöstyrkorna särskilt för vintern och särskilt för sommaren. Vid fördelningen
har förutsatts, att utbildningen i skolor och kurser i land huvudsakligen
förlägges till vinterhalvåret, varigenom personalbehovet för de under
sommaren väsentligt ökade rustningarna beräknas kunna bliva vederbörligen
tillgodosett. En ökning i personaltillgången för nämnda rustningar utgöres
av de 135 skeppsgossar, vilka karlskrivas i april månad. Dessutom beräknas
inkallad reservpersonal och värnpliktiga i underbefälsställning tjänstgöra
huvudsakligen under sommarhalvåret.

För att möta kraven på sjöstyrkornas bemanning måste likväl väsentliga
inskränkningar göras i den nuvarande bemanningen av flottans stationer, varv
och örlogsdepåer, vartill jag i annat sammanhang återkommer. Däremot anser
jag, att de rustade fartygen böra erhålla fullständig bemanning av kvalificerad
personal, varför jag i föreliggande personalberäkning i stort sett följt de nu
gällande besättningslistorna. Endast beträffande vissa kanonbåtar och depåfartyg
har jag, i likhet med vad som för närvarande tillämpas, ansett mig kunna
reducera besättningarna.

I enlighet med det ovan anförda har fredsbehovet av personal å sjöstyrkorna
beräknats på sätt efterföljande tabeller utvisa.

Kungl. Maj.ts proposition nr 60. 227

Sjöstyrkorna.

		Officerare			Clvilmilltära		Underofflce-	i Korpraler
		Stam		Reserv	M ärjn-ing.	Marin- int.	Marin- läk.	rare och flagg-korpraler	och meniga
V lnterfördelnlng.	Flaggman	Kommendörer och kommendörkaptener	Kaptener och subaltern officerare	Reservofficeraro	F. d. stam med arvode	co p" B	Värnpliktiga	CO p" 5	Värnpliktiga	co p^ B	j Värnpliktiga	CO p B	w CD 09 CD ◄ P 0 t CD -K ^ t±> O 3? CD CD H P 3	F. d. stam med arvode^	tr o ►a ►i p» a o is ^ Å-P o: <73 a4 po CD	Yrkesutbildade	Stamrekryter och värnpliktiga
a. Kustflottan.
HBK med stab ...	i	i	2	—	—	i	—	i		_		6	_	_	e	2	3l
Divisionschef för
psk.-div.............	—	i	1	—	_	i	—	i	—	i	—	2	—	—	_
Flottilj chef för ub.-
flottilj med stab	—	i	I	_	—	i	—	i	—	i	—	—	—	—	i	—	1
Säger för staber	i	3	4		—	3		3		2	—	8	-	-	7	2	4
3 pansarskepp(Sve-
rige-typ) *)........	—	2) G	39	—	_	2		2	—	2	—	190	—		''■233	263	•''414\|
4 j ägare (2 Wrangel-typ, 2 Hugin-typ)
med divisionschef	—	1	12	2	—	1	—	—	_	—	—	58	—	_	85	85	62
Svea, depåfartyg
för 1. kl. ub.....	—	—	2	2								28	—	—	27	25	67
4 1. kl. torped-ub.	—	—	12	—	—	—	—			—	—	28	_	—	25	27	12
1 1. kl. min-ub. ...	—	—	3	—	—	—	—	—	—	—	—	7	—	—	7	7	2
Minkryssare (Clas
Fleming) .........	—	—	3	2						1	—	24	—	—	36	28	66
2 vedettbåtar (typ
Sökaren) ........		-		2		—		-	—			6			6	8	12
	i	10	75	8		6		5	—	5	—	349	—	—	426	445	639
b. Undervattensbåt-depåer.
Stockholm ..........	—	—	i	—	—		—	—	—	—	—	13	—	—	7	10	3
Karlskrona .........	—	—	i	—	—	—	—	—	—	—	—	13	—	—	6	8	5
Göteborg ............	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	9	—	—	6	6	1
c. Flygväsendet.	—		4	—	—	—	H		—	—	—	35	_	—	19	24	9l
Depåfartyg (Oden)	—	—	1	i	—	—	j	1		1	—	10	—	—	9	14	16
d . Övriga fartyg
rustade under vintern. Pansarkryssaren
Fylgia...............	—	1	3) 14	—	—	1	—	1	—1	1	- —	42	—	—	66	50	179
Svensksund (fisket)	—		3		—	—	—	—	—	1	—	7	—	—	10	10	15
	—	1	17	_	—	1	—	1	—	2	—	49		—	76	60	194
Tillsammans	i	11	97	9	—	7	—	7	—	8	—	443	_	—	530	543	858
Ersättningsperso-															53
nal ..................	—	1	6	1	—	1	—	1	—	14	7	44	-	—	54	92
Sammanlagt för sjöstyrkorna......	1	12	103	10	_	8	_	8		I 221 4)7	487		_	583	597	950

*) Pansarskeppen av Syerige-typ ingå turvis vart 3. år under vintern med reducerad besättning till
varvet för översyn.

*) Därav 3 för utbildning

s) Därav 2 för kadetterna och 4 för utbildning.

4) Värnpliktiga eller marinläkarestipendiater över stat.

228

Kungl.. Maj:ts proposition nr 50.

Sjöstyrkorna.

		Officerare			Civilmilitära		Underoffice-rare och flagg-korpraler	Korpraler
		Stam	Reserv	Marin- ing.	Marin- int.	Marin- läk.	och meniga
Sommarfördelnlng a. Kustflottans vin-tertid, rustade fartyg ............	2 p" 0<3 P	Kommendörer och kommendörkaptener	Kaptener och subalternofficerare	to o 00 a o & o CO p H CO	1F. d. stam med arvode	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Reservunderofficerare m. fl.	F. d. stam med arvode	Korpraler (högbåts-män)	Yrkesutbildade	CO «• p 3 g. 11 “ st e-t- O P o CO P
1	'') 10	*) 77	2) 6	—	6		5	—	5	—	349	3) 3	—	450	445	3; 846! i
b. TJndervattensbåt-depåer. Stockholm ..........			1									6			4	4	1 _I
Karlskrona .........	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	6	—	—	3	3
Göteborg ............	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	9	—	-	6	6	i
c. Flygväsendet.	—		4		-	—	—	—	-	—	—	21		—	13	13	i
1 depåfartyg(Oden)	—	—	i	-	—	—	—	1	--	1	—	15		—	29	50	36
Vedettbåt nr 19..												2			1	1	4
	_	_	i	_	_	_	_	1	_	1	—	17	—	_	30	51	40
d. Övriga• fartyg rustade under sommaren. Avd.-chefer för tor-ped- och minskol-avdelningarna ...		2	2					4)1		4) 1					4		2
Chef för signalskola		1
Flottiljchef för tor-pedbåtsflottiljen	_	1	_	—	_	1	—	1	—	1	—	2	—	—	—	—	1
Fylgia, därefter l pansarskepp (typ Äran)..............		1	14			1		1		1		42			66	50	179
1 torpedkryssare..	—		4	—	—	—	—	—	—	—	—	21	—	—	21	22	51
8 1. kl. torpedbåtar			8	—	—	—	—	—	—	—	—	32	—	—	38	58	16
2 1. kl. ub. (typ Hajen)..............	_		G	_	_	_	_	_	_	_	_	14	_	_	12	14	6
2 2. kl. ub. (typ Braxen eller nr 2)	_	_	2	_	_	_	_	_	_	_	__	10	_	_	8	8	_
8 vedettbåtar (typ 27—37) ............	_	_	6	2	_	_	_	_	_	_	—	16	16	_	24	24	48
1 vedettbåt (typ Sökaren) .........	__	_	_	1	_	_	_	_	_	_	_	2	1	_	3	4	6
2 motortorpedbåtar	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	2	—	—	4	6	—
3 depåfartyg (typ Blenda—Skagul)	_	1	6	_	_	_	__	—	_	_	_	18	6	_	24	24	48
Svensksund (mili-tärleder)...........	_	_	4	_	—	—	—	—	—	—	—	7	—	—	10	10	20
Sj öm ätningsf arty-gen ..................	_	_	12	_	_	_	_	_	_	_	_	30	_	_	14	26	117
Najaden och Jarra-mas..................		1	6	_	_	_	_	_	_	_	°)i	14	_	_	18	12	_
af Chapman.........	—	1	6) 9	—	—	—	—	1	—	1		15	—	—	20	14	3
Måldepåfartyg — Freja ...............	—	—	1	—	—	—	—	—	—	—	—	10	6	—	10	25	52
	—	8	82	3	—	2	—	4	—	4	i	235	29	—	276	297	549
Tillsammans	1	18	164	9	—	8		10	—	10	i	622	32	—	769	806	1,436
Ersättningsperso-nal ..................	-	2	12	1	_	1	_	1	_	12	6	61	3	__	77	81	150
	1	20	176	10	—	9	—	11	—	22	7	683	35	—	846	887	1,586

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0, 229

Anm. I kolumnen leservundcrofficcniro m. fl. upptaga» värnpliktiga styrmän och maskinister. Av dossa
beräknas så många kunna sjökommendora» sommartid, att det sammanlagda antalet dylika och inkallade
rc8crvunderofficcrare ombord uppgår till omkring 35.

*) I stället för 1 divisionschef för pansarbåtsdivision ingår 1 avdelningschef för ub-skola.

2) Överstiger resp. understiger vinterfördelningen med 2 (rcservofficerarc överflyttas till vedettbåtar).

°) Överstiger vinterfördelningon med resp. 3, 24 och 207 (utfyllnad å pansarskepp m. fl.).

4) Å minsvepningsförband resp. jagardivision.

B) Därav 4 för utbildning.

9) Marinläkarestipendiat över stat.

Övniiigakostiiaderiia.

Försvarsutskottet vid 1924 års riksdag beräknade de årliga kostnaderna
för flottans krigsberedskap och övningar till 4,670,075 kronor. Denna beräkning
grundade sig i fråga om avlöningskostnaderna på nu gällande bestämmelser
angående särskilda förmåner under sjötjänstgöring. Genom vidtagande
av vissa, av försvarsrevisionen på sin tid förordade förändringar i
nämnda bestämmelser beräknade utskottet, att förenämnda belopp skulle
kunna minskas med 165,000 kronor till, i avrundat tal, 4,505,000 kronor.

Med hänsyn till de av mig föreslagna jämkningarna i den av försvarsutskottet
förordade rustningsplanen — innebärande dels i stort sett en koncentration
av övningarna till sommarhalvåret, dels ock en mindre utökning
av rustningarna med för mineringstjänsten erforderliga fartyg och med ett
pansarskepp av äldre typ, avsett att i stället för långresefartyget ingå i höstskjutskolan
— ävensom på grund av att vid beräknandet av personalbehovet
förelegat i viss mån andra förutsättningar än i utskottets förslag, har jag
låtit verkställa en ny ingående kostnadsberäkning, grundad på av marinstaben
utarbetad statistik över de olika fartygens expeditionskostnader.

För att bereda möjlighet att i erforderlig utsträckning företaga övningar
med fartygen under gång, vilket givetvis måste anses vara av stor betydelse
såväl "ur krigsberedskapssynpunkt som för att ernå en i förhållande till
kostnaderna fullgod behållning av övningarna, hava vid uppgörandet av nämnda
beräkning för de olika fartygen förutsatts gångtider, vilka i allmänhet något
överskjuta dem, som måst tillämpas under de sista åren med då gällande
höga kolpriser.

Enligt beräkningen i fråga, vilken specificerad återfinnes i kostnadsberäkningarna
(bil. 1) skulle de årliga kostnaderna uppgå till 4,618,000 kronor.
Av samma skäl som försvarsutskottet har jag ansett mig kunna räkna med
en minskning i kostnaderna för personalens förmåner ombord med 155,000
kronor och sålunda beräknat ett årligt anslag för ändamålet av 4,463,000
kronor.

7. Flottans stationer och varv, örlogsdepäer samt skeppsgosseinstitutionen.

Organisationen i allmänhet.

Styrelsen vid vardera av flottans båda stationer i Karlskrona och Stockholm
utövas av en stationshefälhavare av flaggmans grad. Denne utövar be''
fälet över stationen tillhörande personal, övervakar personalens övningar
och utbildning, utövar tillsyn över hälso- och sjukvård samt stationens eko -

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

230

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

nomiska förvaltning. Härjämte liar stationsbefälhavaren vissa åligganden
beträffande rustning av fartygen och beredskapsbestämmelsernas övervakande
m. m. I militärt hänseende lyder stationsbefälhavaren direkt under Konungen;
i ekonomiskt hänseende är han underställd marinförvaltningen.
Gentemot varvschefen intager stationsbefälhavaren en överordnad ställning
i militärt hänseende, däremot icke i tekniskt eller ekonomiskt. Under stationsbefälhavaren
i Stockholm lyda Göteborgs örlogsdepå och skeppsgossekåren
i Marstrand.

Förekommande ärenden handläggas inom en militärexpedition under ledning
av stationsbefälhavarens förste adjutant, regementsofficer, samt inom
en civilexpedition (kansli) under ledning av stationsbefälhavarens sekreterare,
marinintendent, vanligen av regementsofficers tjänsteklass.

Närmast under stationsbefälhavaren utövas befälet över underofficers- och
manskapspersonalen vid stationen av en chef för underofficers- och sjömanshårerna,
tillika beväringsbefälhavare. Denne befälhavare, kårchefen, övervakar
krigslydnaden bland honom underställd personal, tillser rekryteringen och
personalens utbildning, avgiver befordringsförslag beträffande underofficerskåren,
anbefaller kommenderingar o. s. v. Kårchefen förfogar i sin egenskap
av chef för underofficers- och sjömanskårerna över hår chefsexpeditionen
och i egenskap av beväringsbefälhavare över beväringsexpeditionen.

Under kårchefen lyda dels en rehryteringsofficer, vilken har att ombesörja
och ansvara för stammanskapets rekrytering, och dels cheferna för stamoch
beväringshompanierna.

Ledningen av sådana göromål, som angå manskapets förläggning och bespisning,
bad, tvätt, förströelse samt marketenteri m. m., (kaserntjänsten)
utövas av hasernbefälhavaren, som till sitt biträde har veckohavande befäl
och underbefäl, uppbördsmän i kaserner och matinrättningar m. fl.

Av de i land förlagda skolorna och kurserna stå de flesta och viktigaste,
nämligen underofficersskolan, korpralskolan och rekrytskolan under befäl av
chefen för sjömanshårens sholor.

Närmast under stationsbefälhavaren utövar förste läharen tillsynen över
samt ansvarar för hälso- och sjukvården vid stationen jämte allt, som hör
till utrustningen av stationens fartyg i berörda hänseenden. Honom åligger
det också att hava tillsyn över sjukvårdspersonalen.

Yid utövandet av den ekonomiska förvaltningen biträdes stationsbefälhavaren
av stations- och hassahontoren samt stationsintendenturen.

Stationshontoret, under chefskap av en marinintendent av regementsofficers
tjänsteklass, omhänderliar förvaltningen av stationsbefälhavaren tilldelade
anslag samt utövar kontroll och verkställer revision i fråga om medels- och
annan redovisning m. m.

Kassahontoret omhänderhar stationens och varvets kassarörelse och därmed
sammanhängande medelsredovisning.

Stationsintendenturen, under ledning av en marinintendent av regementsofficers
tjänsteklass, utövar tillsyn över och kontrollerar skötseln av stationens
förråd (beklädnads-, sängpersedel- och proviantförråden), ombesörjer

2;5i

Kung/, Maj.ts pro position nr 50.

komplettering av desamma i de fall, där detta ej sker genom mariuförvaltningens
försorg, utövar ledningen av stationens verkstäder, antager leverantörer
av proviant för stationens matinrättningar och fartyg samt handlägger
i allmänhet frågor rörande förplägnad, beklädnad och sängservis.

Ledningen av vartdera örlogsvarret i Karlskrona och Stockholm är anförtrodd
åt en varvschef, kommendör vid flottan, som i militärt hänseende är
underställd vederbörande stationsbefälhavare samt i tekniskt och ekonomiskt
hänseende marinförvaltningen. För handläggning av förekommande
ärenden förfogar varvschefen över ett varv skansli, bestående av en militärexpedition
under ledning av varvschefens adjutant, officer vid flottan, och
en civilexpedition under ledning av varvschefens sekreterare, marinintendent.
Till sitt förfogande har varvschefen därjämte ett varvskontor, vilket
förestås av varvskamreraren, likaledes marinintendent.

Verksamheten vid vartdera varvet är fördelad på sex varvsdepartement,
nämligen artilleri-, byggnads-, ekipage-, ingenjör-, min- och torpeddepartementen,
vartill komma trenne förråd. Varje departement står under ledning
av en departementschef av kommendörkaptens grad eller tjänsteställning,
tillhörande antingen officers- eller mariningenjörkåren. Verksamheten inom
varvsdepartementen är fördelad på arbetsgrupper, var och en under ledning
av officer, mariningenjör eller specialingenjör. Vid ingenjördepartementet
tjänstgör dessutom mobiliseringsingenjören, som har att utöva tillsyn över
departementets arbeten för uppläggning och hållande i anbefalld beredskap
av den flytande materielen.

De tre förråden utgöras av inveiitarieförrådet, materialförrådet och artilleriammunitionsförrådet
under ledning av såsom förrådsintendenter kommenderade
marinintendenter, vilka i fråga om förrådens förnyelse, utlämning,
ordnande och vård äro underställda dels varvschefen direkt och dels vederbörande
departementschef samt i fråga om redovisning m. m. lyda under
varvskontoret.

Enligt gällande bestämmelser tillhör Göteborgs örlogsdepå Stockholms station,
vars befälhavare med vissa undantag har enahanda åligganden beträf
fande depån som i fråga om Stockholms station. Med avseende å rustnings-,
avrustnings- och underhållsarbeten å depån tillhörande fartygsmateriel samt
underhåll av förråd m. m. har varvschefen i Stockholm med vissa undantag
samma åligganden som i fråga om till varvet därstädes förlagd motsvarande
materiel m. m. Kommendanten i Älvsborgs fästning utövar viss befogenhet
i fråga om garnisonstjänsten m. m. inom depån. Chefen för örlogsdepån,
som under förutnämnda befälhavare utövar ledningen av den militära och
ekonomiska förvaltningen vid depån, biträdes av 1 adjutant och 1 depåintendent,
vilken tillika är kårintendent vid Älvsborgs kustartillerikår. Den
för depån erforderliga personalen beräknades vid depåns uppsättande till 8
officerare, 41 underofficerare och underofficerskorpraler samt 138 korpraler
och meniga, utgörande bland annat besättningar för vissa till förläggning
vid depån avsedda över- och undervattenstorpedfartyg samt minerings- och
minsvepningsfartyg.

1924 års
försvarsutskott.

232 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sedan Gustavsviks örlogsdepå i enlighet med beslut av 1914 års senare
riksdag blivit upprättad, har därvarande docka jämte tillhörande anlägg
ningar jämlikt av Kungl. Maj:t vid olika tillfällen lämnat medgivande varit
utarrenderad till enskilt företag. Senast har Kungl. Maj:t genom beslut
den 7 december 1923 medgivit utarrendering av anläggningarna vid Gustavsvik
till aktiebolaget Mohögs mekaniska verkstad under en tid av 15 år från
och med den 1 januari 1924, och har kontrakt härom uppgjorts mellan marinförvaltningen
och bolaget i fråga. I arrendeavtalet ingår bland annat
skyldighet för bolaget att underhålla de delar av örlogsdepån, som av bolaget
förhyras. Återstående delar av depån avses att underhållas av inflytande
arrendemedel.

Beträffande den framtida organisationen av depån hava icke några särskilda
föreskrifter utfärdats.

Skeppsgosseinstitutionens ändamål är att bibringa till skeppsgossar antagna ’
ynglingar den sjömansutbildning, militära uppfostran och allmänbildning,
som erfordras för att flottans sjömanskår genom den må tillföras dugliga
sjömän, matroser eller undantagsvis ekonomimän, lämpliga för utbildning
till korpraler och underofffcerare. För att antagas till skeppsgosse fordras
att vid utgången av det år, varunder antagningen äger rum, hava fyllt 15 men
ej 17 år. Skeppsgosseinstitutionen innefattar 600 skeppsgossar, varav 400 äro
förlagda i Karlskrona och 200 i Marstrand. Yardera skeppsgossekåren står
under befäl av en chef, vilken det åligger att närmast under vederbörande
stationsbefälliavare vaka över disciplinen inom kåren, befordra skeppgossarnas
utbildning till sjötjänst vid flottan och över dem öva sorgfällig tillsyn m. m.
Skeppsgossekåren i Karlskrona är indelad i 3 och kåren i Marstrand i 2
kompanier. Den teoretiska utbildningen, vilken motsvarar tvåårig påbyggnad
av folkskola, bibringas i en vid vardera kåren anordnad skeppsgosseskola
och ledes i respektive skolor av en rektor med biträde av civila lärare.
Utbildningen sker under sommartiden på seglande skeppsgossefartyg.

1924 års försvarsutskott förordade av ekonomiska skäl det förslag till
organisation av flottans operationsbaser, som framlagts i motionerna nr 248
i första kammaren och 392 i andra kammaren.

Örlogsstationen i Karlskrona borde bibehållas i stort sett oförändrad, dock
med vissa förenklingar i organisationen, huvudsakligen avseende varvet.
Vidare förutsattes samtliga i Karlskrona befintliga, försvaret tillhörande organ
och anstalter, alltså även fästningsanläggningarna med i kustartilleriet
ingående truppförband, sammanförda till en militär och administrativ enhet
med benämning Karlskrona krigshamn under befäl av en befälhavande amiral.

I avseende å den ekonomiska förvaltningen å stationen förordade utskottet
sammanslagning av stations- och kassakontoren till ett gemensamt kontor
och den s. k. sjörevisionens överflyttande till marinförvaltningen.

• De indragningar i fredsorganisationen i land, som av besparingsskäl ansågos
nödvändiga, borde enligt förslaget i första hand verkställas å Stockholms
örlogsstation, icke därför att denna såsom operationsbas vore av mindre
betydelse än Karlskrona, utan allenast av ekonomiska skäl. På grund därav

233

KungI. Maj:ts proposition nr f)U.

borde stationen och varvet — var för sig starkt förminskade genom personalreduktion
och överflyttning av personal och materiel till Karlskrona —
sammanföras till en örlogsdepå under befäl av en kommendör såsom depåchef,
vilken till sitt omedelbara biträde tänktes hava ett kansli, organiserat
på 3 avdelningar, en militär, en teknisk och en civil expedition. Verksamheten
vid depån i fred syntes böra uppdelas å 4 avdelningar, nämligen en
personal- och fartygsavdélning, ett vapendepartement, ett ingenjördepartement
samt en depåförvaltning.

Den för depån erforderliga bemanningen av underofficerare och manskap
skulle anses tillhöra Karlskrona krigshamn samt rullföras och utbildas därstädes.
Depån i Stockholm skulle alltså icke erhålla någon särskild från
Karlskrona krigshamn skild personalorganisation eller egen rekrytering.
Nämnda depåorganisation måste emellertid förutsättas vid vissa krigsfall
komma att svälla ut till en station, stor nog att utgöra operationsbas för
hela kustflottan.

Mot den utredning, som förordats i 1924 års försvarsproposition angående
förläggningen av stationen (depån), hade försvarsutskottet icke något att
erinra.

Orlogsdepån i Göteborg syntes böra bibehållas, ehuru i betydligt reducerad
omfattning och utan egentlig fredsbemanning.

Orlogsdepån i Gustavsvik borde även bibehållas, dock utan fredsbemanning.

Ifråga om skeppsgosseinstitutionen förordade utskottet i samband med indragning
av kåren i Marstrand en utökning av kåren i Karlskrona från 400
till 500 skeppsgossar.

Såsom jag i det föregående framhållit, gäller det vid utformandet av fredsorganisationen
i första hand att undersöka, huru den på grundval av mobiliseriugsbeliovet
beräknade personalen lämpligen bör i fred utnyttjas. Med
anläggande av en dylik huvudsynpunkt vid bedömandet av de föreliggande
spörsmålen måste givetvis spörsmålet om den lämpligaste organisationen av
operationsbaserna ytterst bliva en fråga, huruvida, sedan personal beräknats
för sjöstyrkorna, för marinens centrala myndigheter, för utbildningen i land
och för fartygens underhåll m. m., personaltillgången medgiver att inom den
beräknade kostnadsramen organisera operationsbaserna på tvenne örlogsstationer,
en i Karlskrona och en i Stockholm, i stället för en örlogsstation i
Karlskrona och en örlogsdepå i Stockholm. Den av mig verkställda undersökningen
har visat, att med den personal, som för mobiliseringsbehovet nu
beräknats — och med utnyttjande av den besparing i jämförelse med försvarsutskottets
förslag, som uppkommer genom bibehållande av det nuvarande
bemanningssystemet — en dylik organisation är möjlig att genomföra. Vid
sådant förhållande synes all anledning föreligga för det ur strategisk synpunkt
viktiga bibehållandet av operationsbasen i Stockholm såsom en örlogsstation,
dock med den förenkling i organisationen, som betingas av den
begränsade personaltillgången och angelägenheten att icke överskrida en
viss kostnadsram.

Genom en dylik anordning skulle också vinnas den ur rekryteringssynpunkt
viktiga fördelen, att den särskilda personalorganisationen i Stockholm

Departements chefen.

Allmänna

synpunkter.

Huvuddragen
av den föreslagna organisationen.

234 Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

kunde bibehållas, varjämte reduceringen av kadrerna komme att bliva mera
jämt fördelad på båda stationerna, något som givetvis måste komma att
underlätta övergången till den nya marinorganisationen.

För att en fredsorganisation skall kunna väl fylla sin uppgift, bör den
vara så mycket som möjligt anpassad efter krigsorganisationen, så att den
vid mobilisering utan svåra organisatoriska rubbningar kan snabbt erhålla
den form och kapacitet, som svarar mot de ökade militära kraven. Man har
vid uppgörandet av ett organisationsförslag även att taga hänsyn till konsekvenserna
i avseende å förvaltnings- och andra bestämmelser. Dessa bestämmelser
böra, så långt sig göra låter, vara likartade å flottans båda stationer,
och organisationen inom hela marinen måste såvitt möjligt förete en enhetlig
bild, vilken icke bör till sina huvuddrag förändras vid övergången till
krigsorganisationen. En förenkling bör sålunda i första hand gå ut på att i
en hand lägga administrationen av flera organ, hellre än att på den ena
stationen men icke på den andra sammansmälta dessa till ett olösligt helt.
Vidare bör eftersträvas att omedelbart till vederbörande chefer anknyta organ,
som under tidernas - lopp med större eller mindre berättigande gjorts självständiga
och därigenom framkallat en viss byråkrati i ärendenas handläggning.
Anlägger man nu nämnda synpunkter vid lösningen av organisationsspörsmålet,
blir det jämförelsevis lätt att genom delning av arbetsuppgifterna
och förstoring av organen förvandla fredsorganisationen till en krigsorganisation,
i stånd att utföra det ökade arbete, läget kräver.

Jag övergår nu till att till sina huvuddrag angiva den fredsorganisation
av operationsbaserna, enligt vilken jag fördelat personalen. Aven beträffande
denna fördelning torde emellertid böra framhållas, att densamma icke får
anses vara bindande för organisationen i den grad, att icke mindre jämkningar,
som vid organisationens omsättande i praktiken prövas erforderliga,
må kunna vidtagas.

I likhet med vad 1924 års försvarsutskott föreslagit, anser jag, att örlogsstationen
i Karlskrona i allt väsentligt bör bibehållas vid sin nuvarande organisation.

För att ernå likformighet bör emellertid benämningen örlogsstation bibehållas
även i fråga om Karlskrona; »Karlskrona krigshamn» kommer givetvis
i realiteten att likväl finnas kvar såsom en militär enhet, därigenom att
stationsbefälhavaren samtidigt är befälhavande amiral och kommendant i
Karlskrona fästning.

Såsom en följd av förslaget om fortsatt användande av värnpliktiga vid
flottan under fredstid bör chefen för underofficers- och sjömanskårerna, liksom
för närvarande, förutsättas samtidigt vara beväringsbefcilhavare.

I avseende å rullföringen av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga ämnar
jag i det följande under rubriken »de värnpliktigas inskrivning och redovisning»
redogöra för, huru organisationen därav lämpligen bör ordnas.

Antalet kompanier förutsättes bliva 6, varav 5 stamkompanier i överensstämmelse
med sjömanskårens indelning i yrkesgrenar samt 1 beväringskompani.

Kuntjl. Maj-.ts proposition nr f)0. 235

Ekonomi- och hantverkskompanierna förutsättas liava gemensam chef och
expedition.

Hiilso- och sjukvården å stationen torde i huvudsak böra ordnas enligt
försvarsutskottets förslag, dock att eu läkare bör tillkomma för vården av
sjuka i kvarter och daglönare. Skulle inträffande sjukdomsfall e. d. föranleda
ökat behov av läkare, torde inkallelse böra ske av erforderligt antal marinläkare
av 2. graden eller stipendiater. I nu föreliggande förslag har också
förutsatts användande av värnpliktiga läkare å stationen.

För tandvården förutsättes bibehållande av den nuvarande anordningen,
enligt vilken tandvård i viss utsträckning utövas vid stationens tandklinik
av privat tandläkare med ersättning från sjukvårdsanslaget. Dessutom har
jag beräknat ett mindre antal värnpliktiga tandläkare för tjänstgöring å stationen.

Verksamheten vid varvet i Karlskrona synes böra organiseras på följande
sätt.

Ledningen av varvet anförtros åt en kommendör såsom v arvschef. Till
sitt omedelbara förfogande har han en militärexpedition under ledning av
en adjutant och en civilexpedition under ledning av varvssekreteraren, marinintendent,
i regel av kommendörkaptens tjänsteklass. Den av 1924 års försvarsutskott
föreslagna särskilda tekniska avdelningen synes icke vara erforderlig.
För tekniska spörsmål stå nämligen till buds varvskommissionen samt
mobiliseringsdetaljen under ingenjördepartementet.

Varvskontoret under varvskamreraren bibehåller sin nuvarande ställning
som dels direkt anknutet till varvschefen, dels självständigt beslutande i
vissa frågor.

Varvets kassarörelse förlägges till varvskontoret; kassadagar införas.

Ekipagedepartementet reduceras till ett ekipagekontor, under ledning av
en officer såsom ekipagemästare, med direkt anknytning till varvschefen på
samma sätt som varvskontoret.

Torped- och mindepartementen sammanföras under gemensam ledning till
ett departement med benämning torped- och mindepartementet.

Artilleri- och ingenjördepartementen bibehållas i huvudsak oförändrade.

Såsom departementschefer för artilleridepartementet samt torped- och mindepartementet
avses officerare, för ingenjördepartementet en marindirektör.

Verksamheten vid bijggnadsdepartementet å Karlskrona varv torde vara av
så betydande omfattning, att en förändring av departementets ställning icke
synes böra ifrågasättas. Det är att märka, att ortsförhållandena blott i ringa
mån medgiva arbetens utförande på entreprenad, varför erforderliga arbeten
å kaserner, verkstadsbyggnader, förrådsbyggnader, andra hus och byggnader,
dockor, slipar, kajer, broar och vägar m. m. måste utföras omedelbart genom
departementets försorg. Jag förutsätter sålunda, att departementet bibeliålles,
under ledning av en byggnadsingenjör (stationsingenjör), vilken såsom nu
bör vara byggnadstekniskt utbildad specialingenjör vid mariningenjörkåren.

Förrådsverksamheten (varvsintendenturen) organiseras enligt samma principer,
som förutsatts såväl i 1924 års försvarsproposition som i försvarsutskottets
förslag, d. v. s. under ledning av varvsintendenten, marinintendent,

236

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

som ävenledes blir direkt anknuten till varvscliefen, dock självständigt beslutande
i verkställighetsfrågor, såsom vissa upphandlingar m. m. Såsom
uppbördsmän vid varvsförråden avses underofficerare i egenskap av förrådsförvaltare.

Orlogsstationen i Stockholm synes böra erhålla en organisation, som till
sina huvuddrag har följande utseende.

Ledningen av stationen anförtros åt en stationsbefälhavare, flaggman. Denne
blir samtidigt chef för underofficers- och sjömanskårerna, tillika beväringsbefälhavare.

Stationsbefälharen har till sitt omedelbara förfogande en militärexpedition
under ledning av en förste adjutant, biträdd av erforderligt antal officerare
m. fl., ävensom en civilexpedition under ledning av en stationssekr eter are,
marinintendent.

Omedelbart under stationsbefälhavaren i hans egenskap av kårchef lyda
kompanierna. Dessa äro till antalet 7, varav 6 stamkompanier i överensstämmelse
med sjömanskårens indelning i yrkesgrenar1) samt 1 beväringskompani.
Kompanierna förutsättas sammanförda sålunda, att för kompanitjänsten avses
endast 3 kompanichefer med expeditioner.

Stationens skolor ställas under ledning av en skolchef.

Den ekonomiska förvaltningen förenklas i jämförelse med den nuvarande
i så måtto, att stationskontoret jämte kassakontoret och stationsintendenturen
ställes under gemensam ledning av en marinintendent av kommendörkaptens
tjänsteklass, vilken förenar befattningarna såsom chef för stationskontoret
och stationsintendent. Denna förvaltningsmyndighet förutsättes bliva omedelbart
anknuten till stationsbefälhavaren, med föredragningsskyldighet men
med vidgad befogenhet i rena verkställighetsfrågor.

För hälsovården avses en förste läkare samt ytterligare en läkare för sjukvården
i kaserner och kvarter. Liksom vid Karlskrona station torde dessutom
värnpliktiga läkare böra tagas i anspråk för såväl hälsovården som
tandvården.

Gemensamt för station och varv avses en besiktningsman.

Vidare beräknas personal för radiostationer samt för rättsväsendet.

Verksamheten vid varvet i Stockholm förutsättes organiserad i huvudsak
på samma sätt som vid varvet i Karlskrona, dock med de inskränkningar i
avseende å organisationen och personalen, som betingas av skillnaden i
materielens omfattning och varvets belägenhet.

Med hänsyn till möjligheten att i större omfattning än i Karlskrona utlämna
byggnadsarbeten på entreprenad torde byggnadsdepartementet i Stockholm
kunna givas minskad omfattning med omedelbar anknytning till varvscliefen
såsom ett byggnadskontor. Detta förutsättes intaga ungefär samma
ställning som ekipagekontoret och varvskontoret, varigenom gemensamt utnyttjande
av tillgänglig skrivpersonal beräknas kunna medföra besparingar.
Byggnadskon toret förestås av en byggnadsingenjör.

*) Yrkesgrenen minmatros tillkommer i Stockholm utöver övriga å båda stationerna befintliga
fem yrkesgrenar -

237

Kuiujl. Mnj:ts proposition nr 50.

Örlog sdepåerna i Göteborg ocli Gustavsvik böra, såsom 1924 års försvarsutskott
föreslagit, bibehållas, dock utan fredsbemanning för den senare. Då
verksamheten vid depån i Göteborg eldigt nu föreliggande förslag torde
komma att erhålla en något större omfattning än enligt utskottets förslag,
har jag räknat med en viss utökning i dess fredsbemanning.

I avseende å skeppsgosseinstitutionen ansluter jag mig till försvarsutskottets
förslag om indragning av skeppsgossekåren i Marstrand. I samband härmed
förordar jag, att en utökning sker av numerären vid kåren i Karlskrona från
400 till 450 skeppsgossar samt att denna numerär vid inträffande vakanser
inom sjömanskåren må ökas med motsvarande antal skeppsgossar, dock
högst 100.

Särskilda organisationsfrågor vid stationerna.

För svar srevisionen uttalade på sin tid, att för bestridande av vissa tjänster
i sjömanskårens kaserner icke syntes nödvändigt att beräkna särskild personal,
då ifrågavarande tjänster torde vid sidan av den ordinarie tjänsten
kunna bestridas av personal från sjömanskårens skolor eller andra tjänstgöringsplatser
å stationen. Av samma skäl beräknades icke heller någon
särskild personal för tjänstgöring i stationens högvakt.

Min företrädare i ämbetet var också av den uppfattningen, att med den
begränsade tillgång på personal, man för framtiden hade att räkna med, det
bleve nödvändigt att organisera kaserntjänsten efter andra grunder än för
närvarande. Sålunda borde vissa kommenderingar, såsom veckohavande
officer eller underofficer o. s. v., dels återkomma tätare, dels förenas med
andra tjänster. Vidare borde, särskilt under sommarmånaderna, underofficerarna
kunna ersättas med korpraler och högbåtsmän och vakttjänsten för
övrigt organiseras så, att den krävde mindre personal än för närvarande.

Även jag är av den uppfattningen, att för kasern- och vakttjänstens bestridande
bör i så stor utsträckning som möjligt tagas i anspråk personal
från sjömanskårens skolor och från andra tjänstgöringsplatser, ävensom att
tjänsten bör organiseras så, att den kräver väsentligt mindre personal än
för närvarande. Vad särskilt angår Stockholms station, torde en sådan
organisation betydligt underlättas genom vidtagande av i det föregående för*
ordad koncentration av manskapets inkasernering.

Med anledning av 1924 års riksdags anhållan om förnyad utredning rörande
åtgärder till höjande av det fast anställda manskapets utbildning i
syfte att förbättra manskapsrekryteringen hava, såsom förut nämnts, särskilda
sakkunniga, de s. k. underofficerssakkunniga, tillkallats för verkställande
av berörda utredning. I avgivet betänkande och förslag hava dessa
sakkunniga med ledning av flottans skolsakknnnigas förslag av år 1921 i huvudsak
föreslagit följande beträffande utbildningen av sjömanskårens manskap.

Hekrytskolans ändamål borde fortfarande liksom hittills vara att bibringa
rekryterna den första militära yrkesutbildningen samt vid sidan därav och
i den utsträckning, tiden så medgåve, meddela dem undervisning i svenska
språket, matematik, fysik och kemi. Ur personaltillgångssynpunkt borde

Kasern

tjänsten.

Sjömans kärens skolor.

Underofficers sakkunniga.

238

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

rekrytskolan, som förutsattes omfatta en tid av 6 månader under första utbildningsåret,
anordnas antingen hela tiden ombord eller hela tiden i land
eller halva tiden i land och halva tiden ombord.

Korpralskolan borde hava till ändamål att bibringa eleverna de egenskaper,
färdigheter och kunskaper, som erfordrades, för att de skulle bliva dugliga
till tjänstgöring såsom korpraler vid flottan. Med hänsyn till att endast
omkring en femtedel av den årligen anställda manskapskontingenten (i medeltal
under senaste 10-årsperiod omkring 500 man) anmält sig för genomgående
av underofficersskolan, ansåge de sakkunniga, att av kostnadsskäl, och för
att icke personalkadrerna av sådan anledning skulle behöva ökas, det icke
borde ifrågakomma att — såsom de skolsakkunniga föreslagit — inrikta
korpralskolan på att jämväl utgöra en förberedelse för underofficersskolan.
Något sådant syntes ej heller vara erforderligt för främjande av rekryteringen,
alldenstund manskapet redan med den av de sakkunniga föreslagna
korpralsutbildningen skulle vinna stora fördelar och utsikt till civilanställning
efter anställningstidens slut. Dels erhölles en mångsidig praktisk utbildning,
som i det enskilda livet kunde komma de avgångna korpralerna till
nytta (såsom sjömän, radiomän, elektriker, eldare, verkstadsarbetare, skeppskockar
o. s. v.), och dels skulle fortfarande den förutsättningen gälla, att
godkännande betyg i korpralskolans artilleri-, signal-, torped- och minkurser
jämte 12 månaders tjänst å segelfartyg skulle medföra rätt till erhållande
av skepparbrev av 2. klass, samt godkännande avgångsbetyg från korpralsutbildning
såsom eldare rätt till erhållande av maskinistbrev av 3. klass.

Enligt de sakkunnigas förslag kunde korpralskolans längd begränsas till
5 månader, varigenom dylik skola kunde såsom för närvarande anordnas
såväl på vintern som på sommaren, en anordning som medförde besparingar
i personalbehovet. Korpralskolan borde förläggas till tredje utbildningsåret.

Under officer sskolans ändamål borde vara att, förutom bibringande av de
teoretiska kunskaper, som erfordrades för blivande underofficerare vid flottan,
jämväl meddela sådan undervisning, att examen i artilleriklassen kunde motsvara
skepparexamen av 1. klass och examen i min- och styrmansklassema
motsvara styrmansexamen samt examen i 1. årets maskinistklass 2. maskinistexamen
och i 2. årets maskinistklass 1. maskinistexamen vid navigationsskola.
Att, såsom de skolsakkunniga och svenska underofficersförbundet
föreslagit, uppställa godkänd styrmansexamen såsom villkor för befordran
till underofficer även för artillerimatroser syntes däremot icke tillrådligt,
dels enär härigenom avläggandet av examen i artilleriklassen skulle i så
hög grad försvåras, att antalet i denna examen godkända sannolikt skulle
komma att minskas i sådan omfattning, att rekryteringen av artillerikonstaplar
bleve otillräcklig, dels emedan i så fall en förlängning av undervisningen
i artilleriklassen med därav föranledd kaderökning bleve nödvändig.
För att bereda artillerimatroserna möjlighet att avlägga styrmansexamen
borde dock tillfälle lämnas dem i artilleriklassen, som frivilligt därtill anmälde
sig, att erhålla den kompletterande undervisning, som erfordrades för
nämnda examens avläggande.

239

Kunyl. Maj:ta proposition nr ftO.

För ernående av de här uppställda malen för undervisningen i underofficersskolan
måste densamma göras två årig. Undervisningen borde försiggå
— förutom i en förberedande klass för däcksavdelningen — i en högre och en
lägre klass för samtliga avdelningar under sjätte och sjunde utbildningsåren
med avslutning i slutet av april vartdera året för samtliga avdelningar utom
för maskinavdelningen, vilken borde avslutas under senare hälften av juni.
Härigenom bleve korpralerna tillgängliga för sjökommendering under fjärde
och femte åren, vilket vore av stor betydelse dels för en rationell utbildning
av besättningarna å de större fartygen och dels för att undvika kaderökning
på grund av underofficersskolans förlängning med ett år. Den militära utbildningen
ävensom yrkesutbildningen borde förläggas till uiulerofficersskolans
lägre klass, medan den mera allmänna utbildningen borde förläggas till
högre klassen. De underofficersutbildningen tillhörande yrkesskolorna m. m.
borde inskjutas under sommartiden mellan underofficersskolans båda klasser.
Härigenom samlades underofficersutbildningen på en tid av omkring ett och
ett halvt år, vilket vore av flera skäl fördelaktigt.

Då avlagd examen i flottans underofficersskola för flertalet skulle anses
motsvara vissa examina vid navigationsskola, varigenom övergång till civilanställning
underlättades, och då det dessutom icke utan menlig inverkan
för sjötjänstgöringen och den därmed sammanhängande allmänna sjömannautbildningen
läte sig göra att förlänga underofficersskolan, kunde det icke
ifrågasättas att, på sätt av de sakkunniga föreslagits beträffande arméns
underofficersskolor, i flottans underofficersskola därjämte bibringa kunskaper
motsvarande realskolexamen. Genom skolans fördelning på två år och föreslagen
ökad undervisningstid borde dock undervisningen i vissa allmänbildande
ämnen kunna utvidgas utöver vad för närvarande vore förhållandet, och
fordringarna sålunda komma att närma sig de för realskolexamen gällande.

Civila lärare borde komma till användning i underofficersskolan i ämnena
svenska och engelska språken samt medel härför avses.

För att nedbringa kostnaderna för underofficersskolorna borde, då så
läte sig göra med hänsyn till elevantalet och lokalutrymmen, undervisningen
i nämnda skolor förläggas enbart till Karlskrona station.

I de sakkunnigas utredning deltagande representanter för flottans underofficerskår
hava i fråga om korprals- och underofficersskolorna föreslagit
en fullständigare anslutning till flottans skolsakkunnigas förslag än vad underofficerssakkunniga
ansett möjlig.

De principer för manskapsutbildningen vid flottan, som av de senast tillkallade
sakkunniga sålunda framlagts, synas mig ändamålsenliga och genomförbara
med avseende å såväl kostnaderna som personalbehovet, varför fördelning
av personalen för sjömanskårens skolor här utförts för en organisation
av manskapsutbildningen, uppgjord med ledning av nämnda sakkunnigas
förslag.

Det är dock tydligt, att här gjorda uttalanden rörande skolornas verksamhet
icke böra anses i allo bindande för utbildningens ordnande, utaii böra skolors

Personalrepresentanterna.

Departements

chefen.

Hälso- och
sjukvården.

Nuvarande

organisation.

Försvars revisionen.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

240 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

och kursers fördelning till olika år av tjänstetiden, kursernas längd och
kursplanernas omfattning m. m. givetvis bestämmas enligt grunder, som äro
bäst lämpade såväl ur utbildningssynpunkt som med hänsyn till vid flottan
rådande tjänstgöringsförhållanden.

Enligt nuvarande organisation bestrides den läkarvård vid flottans stationer,
som icke utövas vid flottans sjukhus i Karlskrona, respektive garnisonssjukhuset
i Stockholm, av särskilda med lön på stat avlönade marinläkare,
kommenderade dels såsom kasernläkare dels såsom distriktsläkare.
Vid vardera stationen finnes därjämte en förste läkare, som är i första hand
ansvarig för hälso- och sjukvården. Denne är, vad Karlskrona station angår,
även chefläkare å sjukhuset, vid vilket därjämte äro anställda 2 marinläkare
med lön på stat, en för vardera av medicinska och kirurgiska avdelningarna.

Distriktsläkarna, till antalet 2 vid vardera stationen, omhänderhava vården
av sjuka i kvarter, såväl av manskapet som ock av annan flottan tillhörande
militär och civilmilitär personal ävensom varvens och stationernas
daglönare.

Försvarsrevisionen uttalade på sin tid, att som fri läkarvård utom kasernerna
vore en förmån, som icke vore förutsatt i gällande avlöningsreglemente
och som ej heller hade någon motsvarighet vid armén, kunde distriktsläkarbefattningarna
— ehuru de vore av en viss betydelse för redovisningen
och kontrollen av i kvarter boende manskap, och ehuru flottans
personal genom en indragning skulle komma att förlora en sedan lång tid
tillbaka densamma tillkommande förmån — icke skäligen bibehållas. Yad
anginge daglönarpersonalen, borde enligt revisionens uppfattning kostnaderna
för dess sjukvård bestridas av vederbörande driftsanslag. Av dessa skäl
föreslogs indragning av de 4 distriktsläkarbefattningarna. I övriga hänseenden
ifrågasattes ingen väsentlig ändring i den bestående organisationen.

1924 års försvarsutskott beräknade icke heller några marinläkare såsom
distriktsläkare, och på grund av den betydligt minskade omfattning, som
Stockholms station förutsattes erhålla enligt utskottets förslag, ansåg utskottet,
att för bestridande av hälso- och sjukvården i övrigt vid örlogsdepån
i Stockholm vore tillräckligt med 1 marinläkare av 1. graden, vilken
samtidigt beräknades tjänstgöra i marinförvaltningens sanitetsavdelning och
ersätta en enligt nuvarande organisation därstädes tjänstgörande marinläkare
av 2. graden.

Med beaktande av de skäl, som anförts beträffande behovet av läkare för
vård och redovisning av i kvarter boende manskap och daglönare, har jag
beräknat behovet av läkare på följande sätt.

För Karlskrona station bör avses:

1 förste läkare samtidigt cliefläkare å flottans sjukhus, förste marinläkare,

2 sjukhusläkare, marinläkare av 1. graden,

1 biträdande sjukhusläkare, marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat,
samt

2 marinläkare av 1. graden för sjukvård i kaserner och kvarter.

241

Kung}. Maj-.ts proposition nr ■10.

För Stockholms stations vidkommande synes vid det förhållande, att förste
låkaren icke såsom i Karlskrona samtidigt är chefläkare å sjukhus, denne
jämväl i viss mån kunna bestrida tjänsten såsom kasernläkare. Därutöver
beräknas 1 marinläkare av 1. graden för sjukvård i kaserner och kvarter.

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag, att stationskontoret och
kassakontoret sammanslås till ett gemensamt organ med benämning station.skontoret,
ävensom att till varvskontoret överflyttas varvets kassarörelse.

Den förordade sammanslagningen förutsätter givetvis även en förening
i lokalt hänseende, något som icke torde möta några större svårigheter.

Jag förutsätter vidare, att kassagöromålen skola koncentreras till vissa
kassadagar, varigenom det torde bliva möjligt att bättre utnyttja den för
kassaväsendet avsedda och i det föreliggande förslaget starkt beskurna
personalen.

Såsom jag redan förut omnämnt, ansluter jag mig likaledes till utskottets
förslag, att till marinförvaltningen överflyttas de s. k. sjörevisionerna, för
vilket ändamål jag dels avsett 2 marinintendenter, tjänstgörande i ämbetsverkets
revisionsavdelning, dels beräknat medel för avlönande av för granskningsarbetet
erforderlig extra personal.

De för närvarande å stationskontoren anställda expeditionsvakterna torde
kunna indragas. I deras ställe har jag beräknat 1 pensionerad underofficer
å vardera stationen för handhavande av stationskontorets förråd av skrivmaterialier.
De å kassakontoren anställda expeditionsvakterna torde böra
avses för de nu föreslagna stationskontoren.

I avseende å stationsintendcnturen har jag i likhet med försvarsutskottet
utgått från att de nuvarande förrådsintendenterna, vilka i egenskap av uppbördsman
handhava skötseln av beklädnads-, sängpersedel- och proviantförråden,
skola ersättas av stamunderofficerare i egenskap av förrådsförvaltare
till ett antal av 3 i Karlskrona och 2 i Stockholm.

Stationsintendenturens personalbehov i övrigt framgår av efterföljande tabell
över personalfördelningen.

Såsom jag ovan anfört, förutsättes, att stationsintendenturen i Stockholm
förbindes med stationskontoret sålunda, att chefen för stationskontoret samtidigt
är stationsintendent, och att den för nämnda organ beräknade intendenturpersonalen
tages i anspråk för utförande av gemensamma arbetsuppgifter.
Det är givet, att detta förutsätter beredandet av gemensam lokal,
vilket icke torde föranleda några svårigheter, då stationskontorets i Stockholm
lokal efter sjörevisionens frånskiljande torde vara tillräcklig att även
inrymma stationsintendentens expedition.

Den för stationsintendenturens vidkommande erforderliga civila personalen
förutsättes som hittills bliva avlönad från vederbörliga driftsanslag.

Av samma skäl, som anförts beträffande religionsvården vid armén, torde
man även för marinens vidkommande böra räkna med bibehållandet av de
befattningshavare, som med sin tjänst vid försvarsväsendet förena kyrklig
befattning vid marinen tillhörande kyrkoförsamling. För örlogsstationernas

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 häft. (Nr 50.) 224124 16

Den ekonomiska
förvaltningen

å stationerna

Pastoral

vården.

Varvsdriften.

Försv arsr e visionen.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

242 Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

vidkommande innebär detta, att den nuvarande ecklesiastikstaten, för vilken
närmare redogöres under personalstaterna, kommer att i huvudsak bibehållas.

Särskilda organisationsfrågor vid varven.

Nu föreliggande beräkningar avse endast behovet å varven av sådan militär
och civilmilitär personal, vars avlöning utgår från avlöningsanslaget. Den
å varven anställda civila personalen, såsom verkmästare och mästare, ritare,
kontrollanter, kontorsskrivare och skrivbiträden, förmän och arbetare avlönas
från vederbörande driftstitlar och växlar i avseende å antalet allt efter det
förefintliga behovet. Från varvets stat, d. v. s. från anslaget till fartygens
underhåll, avlönas även den kategori militär personal, som benämnes »underofficerare
å månadslönarstat» och som utgöres av stam- eller pensionerade
underofficerare, vilka överförts från underofficerskårens stat till månadslönarstat
vid varvet. Till den civila personalen kunna också hänföras en del
såsom uppbördsmän tjänstgörande pensionerade underofficerare, som avlönas
från varvets stat.

Försvarsrevisionen uttalade på sin tid, att det för åstadkommande av en
ekonomisk varvsdrift bland annat vore nödvändigt att minska den del av
varvspersonalen, som vore sysselsatt i byrå-, bokförings-, renskrivnings- eller
liknande tjänst, eller med andra ord den personal, som icke utförde produktivt
arbete. Revisionen, som icke ansåg möjligt att i detalj beräkna en
dylik minskning, tog emellertid hänsyn till denna möjlighet vid beräknandet
av underliållsanslaget. Revisionen ansåg vidare, att samtliga å varvet tjänstgörande
underofficerare borde upptagas å underofficerskårens stat, i följd
varav den å varvets stat uppförda staten för underofficerare å månadslönarstat
kunde utgå. Slutligen beräknade revisionen ett antal för varvet avsedda
underofficerare i staten för pensionerad personal.

Yid uppgörande av beräkningen av anslaget till den flytande materielens
underhåll synes 1924 års försvarsutskott hava tillämpat det förfarande för
minskning av anslaget, som revisionen anvisat. Dock upptogos icke några
för varven avsedda pensionerade underofficerare å stat för pensionerad
personal.

I avseende å den civila personalen har jag vid beräknandet av anslaget
till fartygens underhåll tagit hänsyn ej mindre till de förordade ändringarna
i den nuvarande varvsorganisationen än även till möjligheten att, utöver vad
som under de senare åren genomförts, genom ytterligare inskränkningar i
fråga om den improduktiva personalen minska driftskostnaderna.

I likhet med försvarsutskottet anser jag, att personalkategorien »underofficerare
å månadslönarstat» bör upphöra och dess verksamhet övertagas
av underofficerare, vilka, liksom å alla övriga tjänstgöringsplatser är fallet,
kommenderas till tjänstgöringen i fråga. Genom införande av lämpliga bestämmelser
angående dylik kommenderings varaktighet med garantier mot
dess upphävande utan vederbörande varvschefs medgivande lärer tillräcklig
kontinuitet i varvstjänstgöringen kunna åvägabringas.

fCungl, Maj:ts proposition nr 50. 24.''5

För de båda varvens behov liar jag ansett mig böra beräkna ett antal av
sammanlagt 12 pensionerade underofficerare, vilka upptagits i staten för
pensionerad personal. De tjänster, vartill dessa avsetts, äro alldeles särskilt
lämpliga att skötas av f. d. underofficerare.

Jag liar redan framhållit, att det av försvarsutskottet förordade, ursprungligen
av försvarsrevisionen framställda förslaget om inrättande av en militärteknisk
stab att biträda varvschefen i fråga om planläggningen av varfsdriften
icke bör komma till utförande. Visserligen kunde förverkligandet av nämnda
förslag förväntas medföra vissa fördelar, men å andra sidan torde den nuvarande
organisationen erbjuda tillräckliga möjligheter för ifrågavarande
uppgifters ändamålsenliga behandling, dels genom att den verksamhet, som
utövas av mobiliseringsingenjören vid ingenjördepartementet, bringas i nära
kontakt med varvschefen, dels genom utvidgning av den s. k. varvskommissionens
arbetsprogram till att omfatta varvsdriften i allmänhet berörande
frågor.

Den tidigare till sina huvuddrag angivna varvsorganisationen är i huvudsak
likformig å båda varven, vilket givetvis är av stor fördel.

Vid de nuvarande torped- och mindepartementen är den mera betydande
verksamheten vid varvet i Karlskrona förlagd till torpeddepartementet, där
tillverkning av torpeder äger rum, medan i Stockholm, varest tillverkning
av minor försiggår, mindepartementet kan sägas hava den större betydelsen.
Ett sammanförande å vartdera varvet av de båda departementen kan naturligtvis
medföra vissa svårigheter, som dock torde kunna överkommas. Det
sammanslagna departementets huvuduppgifter bliva i Karlskrona att tillverka
torpeder och i Stockholm att tillverka minor samt å båda varven att vårda
och underhålla varvets torped-, min- och radiomateriel m. m.

Ekipagedepartementets inskränkning till ett ekipagekontor torde icke möta
några större svårigheter. Frågan, på vad sätt den industriella verksamhet,
som för närvarande sorterar under ekipagedepartementet, bör överlåtas till
annat departement, torde icke inverka på den angivna organisatoriska förändringen
och torde därför få bero på framtida prövning.

Beträffande ingenjördepartementet har av liitt insedda skäl någon organisatorisk
inskränkning icke kunnat förutsättas.

Frågan om ändrad organisation av varvens förrådsverksamhet har under
de senare åren varit föremål för omfattande utredning, som dock icke lett
till framläggande av något slutgiltigt förslag till frågans lösning. För föreliggande
förslag till ny marinordning har frågan, som givetvis bör lösas
enligt de grunder, vilka bäst anpassa sig efter de båda varvens delvis olikartade
förhållanden, egentligen endast betydelse i den mån densamma berör
fördelningen av den militära och civilmilitära personalen, då den övriga
personalen avlönas från vederbörande driftsanslag. I detta hänseende har jag
förutsatt, att förrådsverksamheten kommer att ordnas efter de riktlinjer, som
marinmyndigheterna i allmänhet synas hava förordat, nämligen att förvaltningen
av allmänna förbrukningsartiklar förliigges till ett centralt varvsförråd

Varvens
centrala
ledning m. m.

Varvsdepar

tementen.

Förråds verksam heten.

Skeppsgossekårens
förläggning.

244 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

och att artiklar av inventarie- eller teknisk natur, i den mån dessa icke anses
kunna redovisas av fartygens inventarieuppbördsmän, hänföras till särskilda
under vederbörande departement hörande förråd (departementsförråd och sjöin
strum en tfön ''åd).

Såsom uppbördsmän för de olika förråden skulle liksom vid stationerna
kommenderas stamunderofficerare i egenskap av förrådsförvaltare i stället för
såsom nu förrådsintendenter ur marinintendenturkåren. Ledningen av förrådsverksamheten,
innefattande även befogenhet att efter varvschefens direktiv
verkställa upphandlingar, skulle i fråga om det centrala varvsförrådet anförtros
åt varvsintendenturen och i fråga om departementsförråden åt vederbörande
departementschef resp. ekipagemästaren. Den rent formella kontrollen
av departementsförrådens redovisning torde böra under varvsckefen
utövas av varvsintendenturen eller varvskontoret.

Flottans poliskår.

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag i fråga om minskningen
av flottans poliskår från nuvarande 51 beställningar till 16. Denna minskning
är visserligen högst betydande, men då det icke kan vara förenligt
med god hushållning att för ren vakttjänst använda för polistjänst avsedd
personal, vars avlönande medför jämförelsevis stora kostnader, finner jag
minskningen ur ekonomisk synpunkt berättigad. Detta innebär givetvis icke,
att den nödvändiga bevakningen å varven skall eftersättas, men för densamma
bör tagas i anspråk militär personal, vars avlönande drager mindre kostnad
och vilken personal dessutom är användbar för andra ändamål. Yid uppgörandet
av personalfördelningarna har hänsyn tagits till behovet av dylik
bevakningspersonal.

Särskilda organisationsfrågor beträffande skeppsgosseinstitutionen.

Såsom ovan anförts, ansluter jag mig till det av 1924 års försvarsutskott
framlagda förslaget om indragning av skeppsgossekåren i Marstrand. I
samband härmed förordar jag, att kåren i Karlskrona ökas från 400 till 450
skeppsgossar samt att numerären vid inträffande vakanser i sjömanskåren
må ökas med motsvarande antal skeppsgossar, dock högst 100.

Det har tidigare varit ifrågasatt, att vid dylikt sammanförande av de båda
nuvarande skeppsgossekårerna till en kår i'' Karlskrona förlägga densamma
till Karlskrona grenadjärregementes kasernetablissement vid Gräsvik under
förutsättning av regementets indragning.

Såsom i annat sammanhang anförts, förutsätter jag visserligen, att ifrågavarande
regemente skall indragas, men samtidigt skulle annan permanent
förläggning av infanteri till Karlskrona äga rum. Ehuru grenadjärregementets
nuvarande etablissement icke behöver i sin helhet tagas i anspråk för sistnämnda
förläggning, torde icke böra ifrågasättas att dit jämväl förlägga
skeppsgossar, då nämligen dylik blandad förläggning av skeppsgossar och

Kumjl. Maj:ts proposition nr 50.

245

vuxet manskap icke kan anses vara lämplig och även blivit vid tidigare
tillfällen bestämt avstyrkt av marinens myndigheter. Vid sådant förhållande
torde skeppsgossekåren böra förbliva förlagd i sin nuvarande kasern och
eventuellt bristande utrymme ersättas antingen genom en tillbyggnad eller
ock genom anlitande av ett logementsfartyg.

Behovet av militär personal för skeppsgossekåren framgår av efterföljande
personalfördelning.

Den för skeppsgossekåren och dess skolor erforderliga civila personalen
har jag beräknat sålunda:

1 rektor,

8 ordinarie ämneslärare,

4 extra-ordinarie ämneslärare,

3 lärare i slöjd samt

timlärare lör ett beräknat antal av 31 veckotimmar.

Personalens fördelning till stationer och varv, örlogsdepå samt
skeppsgosseinstitutionen.

I överensstämmelse med vad som tidigare anförts, har jag låtit uppgöra
följande tabeller beträffande personalens fördelning å olika tjäustgöringsplatser
å stationer och varv, örlogsdepå samt skeppsgosseinstitutionen.

Skeppsgosse kårens personal.

246 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Karlskrona: stationen utom varvet.

		Officerare			Civilmilitära		Under-		Korpraler
		Stam		Reserv	Marin- ing.	Marin- int.	Marin- läk.	flaggkorpraler	och	meniga
	Flaggman	Kommendörer och kommendörkaptener	Kaptener och subalternofncerare	Reservofficerare	IF. d. stam med arvode	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Reservunderofficerare m. fl.	F. d. stam med arvode	Korpraler (högbåts-män)	Yrkesutbildade	Stamrekryter och värnpliktiga
Vinterfördelning. Stationsbefäl-liavare med ex-peditioner .........	1	i	i					2				4		2	i		5
Kårchef, tillika be-värin gsbefälha-vare, med expe-ditioner ............		i	2			-		1				7		1	2	1	6
Kompanitjänsten: 1. artilleri komp..	_	_	1	_	_		__		_	_	_	3	_	1	3	_	3
1. signalkomp. ...	—	—	1	—	—	-	—	“		—	—	4	—	1	3	—	3
1. ekonomikomp.	\		1 1									2		1	3		3.
1. bantv.-komp... 1. eldarekomp....	)	_	_	_	_	_	_		—	—	3	_	1	3	—	o O
\| 1. bevärings- komp............			1									4			3		3
Kaserntjänsten ...	—	i	__	—	—	__	—	—	—	—	—	15	_		16	16	60
Sjömanskårens skolor: skolchef m. fl. ...		1	‘13						__			2,4			4		10
underofficers-skola ............			4			i		1				12		_	190		_
korpralskola......	—	—	7	—	—	—	—	—	—	—	—	10	—	—	—	200	—
rekrytskola .....	—	__	3	—		—	—	—	-	—	—	10	—	~	20	—	3 80
yrke skurs erm. m.	—		—	—		—	6	—	e	—	—	4	—	—	—	70	—
Hälso- och sjuk-vården .............							-				4;4	2		_	2	_
Rättsväsendet......	—	—	—	—	—	—		—	_	—		2	—	—	3	—	12
Stationskontoret...	—	—	—	—	—	—	—	6	—	—	—	2	—	1	1	—	4
Stationsinten den-j turen ...............	_							4				b/ 3	_	_	3		4
\| Besiktningsinstitu-i tionen...............			1											1	_	_	2
Radiostationerna..	—	—	°)1	—	—	—	—	—	—	—	—	1	—	—	3	3	—
Summa	1	4	21	-		i	C	14	6	6	4	92	—	9	260	290	198
Avgår sjökommen-derade sommar-tid .................		1	12			i		1				47			190	150	146
i Sommarfördelning.	1	3	15	—	—	—	6	13	6	6	4	45	—	9	70	140	52

*) 1 äldste instruktionsofticer, 1 gymnastikoflieer och 1 skjutoföccr.

а) därav 1 uppbördsman, 1 expeditionsunderofticer och 1 rustmästare.

8) förutom för detta antal är instruktionspcrsonalen beräknad för sådana värnpliktiga, vilka redovisas
under resp. tjänstgöringsplatser å stationer och varv, men som förutsättas i rokrytskolan erhålla
en avkortad militär utbildning.

4) därav 2 värnpliktiga tandläkare.

5) förrå ds förval t are.

б) tillika tjänstgörande vid sjömanskårens skolor.

Kumjl. Maj:ts proposition nr 50. 247

Stockholm: stationen utom varvet samt Göteborgs örlogsdepå. *)

		Officerare			Clvilmllltära		Undei		Korpraler
		Stam		Reserv	Marin- intf.	Marin- int.	Marin- läk.	flaggkorpraler	och meniga
-	Flaggmän	Kommendörer och kommendörkaptener	Kaptener och subalternofficerare	Reservofficerare	F. d. stam med arvode	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	i Reservunderofficerare in. fl.	F. d. stam med arvode	Korpraler (högbåts-män)	Yrkesutbildado	QO &! fl \|\|i ££ o" <§'' N i » o i a M !
Vinterfördelning. Stationsbefäl-havare, tillika kårchef och be-väringsbcf al-lia vare .....i.......	i	i	2					2				6		2	3	2	8
Kompanitjänsten: 2. artillerikomp.. 2. signalkomp. ...			1									5		1	3		2
2. minkomp....... 2. ekonomikomp. 2. hantv.-komp...	1 1-		1									5		1	3		2
2. eldarekomp.... 2. bevärings-komp.............	1		1									3			3		2
Kaserntjänsten ..	—	i	—	—	—	—	—	—	—	—	—	11	—	—	12	32	20
Sjömanskårens skolor: skolchef m. fl. ...		i	‘)3									s) 3			4		6
underofficers-skola ............
korpralskola.....	—	—	4	—	—	—	—	--	—	—	—	7	—	—	—	100
rekrytskola......	—	—	2	—	—	—	—	—	—	—	—	5	—	—	10	—	s)40
yrkeskurser m. m.	—	—	—	—	—	—	4	—	4	—	—	3	—	—	—	40	—
Hälso- och sjuk-vården .............										2	‘)3	1			2	3
Rättsväsendet......											1			1	—	2
Stationskontoret... Stationsintenden-	!-■							7				6)3		1	3		2
turen ............... Besiktningsinstitu-tionen...... ......	1		1														2
Radiostationerna: Stockholm.........			»)1									1			2	2
Gotland............	—	—		—	—	—	—	—	—	—	—	1	—•	—	3	3	—
Göteborgs örlogs-depå ...............	—	_	1	_	_	•_	_	_	_	—	—	4	—	—	5	6	26
Summa	i	3	17	—	—	—	4	9	4	2	3	59	—	5	54	188	112
Avgår sjökommen-derade sommar-tid ...................	_	1	8					l				26			14	101	80
Sommarfördelning..	i	2	9	—	—	—	4	8	4	2	3	33	—	5	40	87	32

*) 1 äldste instruktionsofficer, 1 gymnastik- och 1 skjutofficer.

2) 1 uppbördsman, 1 expeditionsundorofficer och 1 rustmästare.

s) förutom för detta antal är instruktionspersonalen beräknad för sådana värnpliktiga, vilka redovisas
under resp. tjänstgöringsplatsor å stationer och varv, men som förutsättas i rekrytskolan orhålla
en avkortad militär utbildning.

4) därav 1 värnpliktig tandläkare.

5) därav 2 förrådsförvaltare.

6) tillika lärare i sjömanskårens skolor.

248

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Karlskrona: varvet.

		Officerare			Civilmilitära		Under-officerare och flaggkorpraler
		Stam		Reserv	Marin- ing.	Marin- int.	Marin- läk.
	2 OQ <3 3	Kommendörer och kommendörkapten er	Kaptener och subalternofficerare	Reservofficerare	F. d. stam med arvode	Stam	Värnpliktiga	co c-t- p B	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Reservunderofficerare m. fl.	F. d. stam med arvode
Vinterfördelning.
Varvschef med kansli...............		i	i					2
Varvskontor........	—	_	—	_	..	_	_	2	__	_	_	_
Ekipagekontor med sjöinstru-mentförråd och
sjöreserv .........	—	i	2	—	—	—	—	—	_	—	—	‘)14	_	i
Varvsintendentur
med förråd .......	—	—	—	—	_	—	_	2	_	_	_	3) 3
Artillerideparte-
mentet ............	—	i	2	—	—	—	—	—	—		_	>)6	_	2
Torped- och min-
departementet ...	—	i	4	—	—	2	—	—	—	—	—	‘) 6	—	2
Ingenjördeparte-mentet ..........			_!			4) 11						5		2
Byggnadsdeparte-mentet .........			J			1						i
Fartyg å varvet...	_	—	—i	—	—	—	—	—	-1	-	—	65	—	—
Summa	—	4	9	—	—	14	—	6	_		—	100	—	7
Avgår sjökommen-
derade sommar-			!
tid............	—	1	2	~	—	—	—		-	—	-	54		—
Sommarfördelning.	-	3	7		-	14	—	6		—	—	46	—	7

Korpraler
och meniga

a)25

lOj 80!

J -!

39 35

65! 50

25| 20

1 Oi

40! 301 74|

*) därav 1 förrådsförvaitare.

a) därav erforderligt antal för varvets bevakning.

s) förrådsförvaitare.

4) därav 1 verkstadsingenjör, 2 elektroingenjörer och 1 kemist.

Stamrekryter och

Kuuyl, Maj:ts proposition nr 30.

24! >

Stockholm: varvet.

		Officerare			Civllmllltära		Under-officerare och flaggkorpralei	Korpraler
		Stam	Reserv	Marin-ing.	Marin- int.	Marin* *) läk.	och	meniga
	2 5" crq q§ B	Kommendörer och kommendörkaptener	Kaptener och subalternofficerarc	w co 09 O H < O P5 n ce •-1 so •i co	! F. d. stam med arvode	GG P B	Värnpliktiga	GG 1	< p: a ö •o £ cn'' p	Stam	Värnpliktiga	GG P* a	CO 09 (8 H -1 0 1 « » 3 3 (0 CO te CO	1 F. d. stam med arvode	Korpraler (högbåts-män)	Yrkesutbildado	Stamrekryter och värnpliktiga
Vinterfördelning. Varvschef med kan-sli ....................		i	i					2							i		3
Varvskontor .......								2
Ekipagekontor med sjöinstru-mentförråd och sjöreserv ..........			2									i> h		i	20	10	50
B vgffnadskontor..						j
Varvsintendentur med förråd......								2				3; 2				4
Artillerideparte-mentet ............		i	1								_	’) 3	_	i	_	_	_
Torped- och minde-partementet ......		i	3		_	i	_	_	_	_	_	‘)6	_	i	_	_	_
Ingenjördep arte -mentet ............	_					4)8				_	_	4	_	2		_	_
Fartyg å varvet...	—	—	—	—	—		—	—	—	—	—	43	—	—	30	26	—
Summa	—	3	7	—	—	10	—	6		—	—	69	—	5	51	40	53
Avgår sjökommen-derade sommar-tid ...................	—	1	1	—	—	—	—	1		—	—	39	—	—	26	9	—
Sommarfördelning .	—	2	6	—	—	10	—	5	—	—	—	34	—	5	25	31	53

1) därav 1 förra ds förvaltare.

*) därav erforderligt antal för varvets bevakning.

3) förrådsförvaltare.

4) därav 1 verkstads- och 1 elektroingenjör.

250

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sammanställning rörande stationer, örlogsdepå ocli rån-.

		Officerare			Clvllmllltära		Under-officerare och flaggkorpraler	Korpraler
		Stam	Reserv	Marin- ing.	Marin-int.	Marin- läk.	och meniga
	2 P* tn ers 3 p: e	Kommendörer och kommendörkaptener	Kaptener och 8 n balter n officerare	Reservofficerare	F. d. stam med arvode	Stam	< p: N a ct- p	GQ ert K 3	Värnpliktiga	GC p" 3	Värnpliktiga	Stam	ce 00 CO 3 a 3 l a “3 CO CO H P ce	F. d. stam med arvode	Korpraler (högbåts-man)	Yrkesutbildade	Stamrekryter och värnpliktiga
Vinterfördelning. Karlskrona station	i	4	27			i	6	14	6	6	4	92		9	260	290	198
Stockholms station samt Göteborgs örlogsdepå.........	i	3	17				4	9	4	2	3	59		5	54	188	112
Summa	2	7	44	—	-	i	10	23	10	8	7	151	—	14	314	478	310
Karlskrona varv ...	—	4	9	_	_	14	_	6	_	_	_	100	_	7	65	50	84
Stockholms varv ...	—	3	7	—	—	10	—	6	—	—	—	69	—	5	51	40	53
Summa	—	7	16	-	—	24	—	12	—	—	—	169	—	12	116	90	137
Summa för statio-ner, örlogsdepå och varv .........	2	14	60			25	10	35	10	8	7	320		26	430	568	447
Sommarfördelning. Karlskrona station	1	3	15				6	13	6	6	4	45		9	70	140	52
Stockholms station samt Göteborgs örlogsdepå .......	1	2	9				4	8	4	2	3	33		5	40	87	32
Summa	2	5	24	—	—	-	10	21	10	8	7	78	—	14	110	227	84
Karlskrona varv ...	—	3	7	_	_	14	_	6	_	__	_	46	_	7	40	30	74
Stockholms varv...	—	2	6	—	—	10	—	5	—	—	-	34	—	5	25	31	53
Summa	—	5	13	—	—	24	—	11	—	—	—	80	—	12	65	61	211
Summa för statio-ner. örlogsdepå och varv .........	2	10	37	-		24	10	32	10	8	7	158		26	175	288	211

KuikjI. Maj; t k proposition nr 50. 251

Skeppsgosgeinstitiitloncn.

		Officerare			Clvllmilltära		Under	-	Korpraler
		Stam	Reserv	Marin- ing.	Marin- int.	Marin- liik.	flaggkorpralei	och	meniga
	*Tj P er; 3 jo: 3	Kommendörer och kommendörkaptener	01 3 er jr p ^ — P cd X- 3 § O o S"1 f? s -I P --i CD	Reservoffieerare	F. d. stam med arvode	in p	Värnpliktiga	in p	<■* p: M 7T rrf- er;'' p	in p	P.: ►1 3 1EL TT jT P	in p	CD 03 CD 3 3 o- CD .* 3 er. CD CD P	F. d. atam med arvode	W 0 •3 P_ 3 3 p:^.. 3 3* O: =§• po e+ 01 1	Yrkesutbildadc	in , p i-, s *-t -t a cd pr- »S r? o ep ^ v o
Vinterfördelning. i Chef med expedi-tion ..................	_	i				•						2
Kompanitjänsten...	—	—	3	—	_	—	—	—	—	—	—	3	—	i	3	—	—
j Instruktionsperso- nal ..................	_		7	_	_	_	_	_	_	_	_	24	_	_	_	_	_
! Kaserntjänsten.....										-		ti		-	7	10	20
Summa	—		5 10	—								3f>	—	i	10	10	20
! Avgår sjökommen-derade sommar-tid...................		i	10	—	—							34	—		8	10	15
i Sommarfördelning..								—			—	1	—	i	2	■	5

*) därav 1 gymnastikofticcr och 1 skjutoffiecr.

8. Övrig tjänstgöring.

Flygvapnets utbildningskurser.

Båsom i det föregående blivit omförmält, föreslår jag, att flygvapnet erhåller
en fristående organisation vid sidan av försvarets nuvarande båda
huvudgrenar, armén och marinen. I följd härav kommer viss personal från
mariuen att uppföras på flygvapnets stater och sålunda icke att ingå i den
för flottans (eller kustartilleriets) organisation beräknade personalen.

Den personal däremot, som avses att undergå utbildning vid flygvapnet
för att därefter helt övergå till detsamma för ett antal år, men som icke
under nämnda utbildning anses kunna upptagas på flygvapnets stater, måste
givetvis tagas i betraktande i förevarande sammanhang.

I samband med behandlingen av flygvapnets organisation torde jag få
närmare redogöra för de grunder, enligt vilka förenämnda utbildning bör
anordnas och personal av flottan för ändamålet kommenderas. För utbildning
eller tillfällig tjänstgöring vid flygvapnet avser jag i huvudsaklig överensstämmelse
med 1924 års försvarsutskotts förslag 22 officerare, 10 underofficerare
eller flaggkorpraler och 9 korpraler, uppförda å flottans stater.

I detta samband torde få erinras om att jag — såsom närmare framgår
av redogörelsen för flygvapnet — förutsätter, att de på flygvapnets stat upp

252

Kungl, Maj.ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

tagna officerarna och underofficerarna i allmänhet rekryteras genom passage
från arméns och marinens kårer, varest de kvarstå över stat. Det antal av
ifrågavarande personal, som på så sätt i regel bör rekryteras genom passage
från marinen har jag beräknat till 3 ä 4 regementsofficerare, 20 kompaniofficerare
och 21 underofficerare, varav 2 ä 3 regementsofficerare, 16 kompaniofficerare
och 16 underofficerare från flottan.

Särskild utbildning.

För utbildning vid gymnastiska centralinstitutet avser jag under vintermånaderna
2 officerare och för tjänstgöring vid infanteriskjutskolan under
sommarmånaderna likaledes 2 officerare.

I den man tillfälle därtill kan beredas, böra dessutom officerare kommenderas
till tjänstgöring utrikes. Dessa officerare upptagas å respektive
tjänstgöringsplatser.

Vidare beräknar jag, att årligen högst (5x2=) 10 korpraler åtnjuta stipendier
för avläggande av examen i och för vinnande av inträde i sjökrigsskolan
samt högst 5 korpraler genomgå navigationsskola.

Personal från flottan till kustfästningarna,
basom befälhavande amiral och kommendant i Karlskrona tjänstgör enligt
nuvarande organisation en flaggman, vilken samtidigt bestrider befattningen
som stationsbefälhavare vid flottans station i Karlskrona.

basom stabschef hos befälhavande amiralen i Karlskrona är för närvarande
beräknad en regementsofficer från flottan.

Enligt nuvarande organisation är vidare följande civilmilitära personal
avsedd för tjänstgöring vid kustartilleriet, nämligen

a) Marinläkare:
i Vaxholms fästning:

1 marinläkare såsom äldste läkare, tillika fästningsläkare, och
1 marinläkare såsom biträdande läkax-e,
i Karlskrona fästning:

1 marinläkare såsom äldste läkare och
1 marinläkare såsom bitriidande läkare samt
i Älvsborgs fästning:

1 marinläkare såsom kårläkare.

b) Marinintendenter:
i Vaxholms fästning:

1 marinintendent såsom fästningsintendent,

1 » » tygintendent,

1 » » x-egementsintendent och

1 »■ » biträdande regementsintendent,

i Karlskrona fästning:

1 marinintendent såsom tygintendent,

1 » » regementsintendent och

• » » biträdande regementsintendent,

Kuugl. Maj:ts proposition nr !)(), 258

i Älvsborgs fästning:

1 marinintendent såsom kårintendent.

Beträffande befattningen befälliavande amiral förutsätter jag ingen ändring
i nuvarande organisation.

Börande den civilmilitära personalen avser jag i överensstämmelse med
den av mig föreslagna organisationen 1 marinläkare och 2 marinintendenter
för vardera av Karlskrona och Vaxholms fästningar. Vid behandlingen av
kustartilleriet torde jag få redogöra för de befattningar, denna personal avses
att bestrida.

Flottans musikpersonal.

Flottans musikorganisation är så tillvida olik motsvarande organisation
vid armén, att musikpersonalen icke är beräknad uteslutande för utförande
av musik och hornblåsning, utan jämväl för expeditionstjänst och utförande
av skrivgöromal m. m. För vinnande av befordran till musikunderofficer
kräves, i motsats till vad förhållandet är vid armén, godkänd examen i
underofficersskola (ekonomiklass). Vidare förefinnes den olikheten, att musikledarna
(musikdirektörerna), som ursprungligen endast hade till uppgift att
»inöva hornblåsare och trumslagare» bland skeppsgossarna, men efterhand
övergått att därjämte bliva ledare för musikkårerna, icke äro ordinarie beställningshavare,
utan anställda medelst kontrakt mot åtnjutande av arvode,
vilket från och med år 1923 utgår enligt 4. lönegraden för underofficerare,
dock efter närmast lägre löneklass än för motsvarande ordinarie beställningsliavare.
Slutligen förfogar flottan icke över egna instrument och musiktillbehör,
utan dylika ställas till disposition av enskilda sammanslutningar,
de s. k. musikkassorna, delvis mot, delvis utan ersättning av kronan.

Försvarsrevisionen anförde beträffande flottans musikpersonal i huvudsak
följande.

Musikpersonalen vore allt fortfarande nödvändig för signalblåsning, och
en särskild musikorganisation vore jämväl erforderlig för utförande av harmonimusik.
Detta vore nämligen ur tjänstesynpunkt påkallat, såväl för uppfyllande
av flottan påvilande representationsplikter som ock för beredande
av förströelse och vederkvickelse åt personalen m. m. Den nuvarande an
ordningen med musikpersonalens användande även för andra ändamål syntes
i stort sett lämplig. Som hittills borde det ankomma på Kungl. Maj:t att
efter tjänstens krav fastställa indelningen av underofficers- och sjömanskårerna
i yrkesgrenar och därvid även bestämma antalet musikkonstaplar
och hornblåsare.

De årliga kostnaderna för instrument m. m. för tillhopa 4 musikkårer om
9 man jämte ersättningspersonal beräknades till 5,000 kronor, vilket belopp
borde uppföras under anslaget till kasernutredning m. m.

För den militärt nödvändiga musiken erforderliga instrument m. m. borde
från musikkassorna övertagas och underhållas av kronan, varigenom musikkassornas
verksamhet kunde inriktas på att främja sådan musik, som, ehuru
icke ur militär synpunkt strängt nödvändig, dock vore av betydelse för

Departements chefen.

Nuvarande
organ isation.

Försvars revisionen.

1924 års

försvarsproposition

och försvarsutskottets

förslag.

Departements chefen.

254 Ktmgl. Maj:ts proposition nr 50.

höjandet av militärmusiken överhuvudtaget och intresset bland musikpersonalen.

Kekryteringen av musikpersonalen borde såsom hittills huvudsakligen ske
från skeppsgossekåren.

I fråga om musikledarna syntes det vara med rättvisa ooh billighet överensstämmande,
att dessa erhölle en säkrare ställning än de för närvarande hade,
varför i staten borde uppföras tvenne beställningar med benämning musiklöjtnant
och med avlöning lika med löjtnant.

1 1924 års försvarsproposition upptogs i huvudsak försvarsrevisionens förslag,
dock att musikledarna uppfördes med avlöning enligt 4. lönegraden för
underofficerare. Forsvar sutskottet anslöt sig till propositionen, men beräknade
endast en musikledare, musikdirektör å Karlskrona station.

Även jag anser, att en musikorganisation för flottan alltjämt är nödvändig
såväl för signaltjänsten som ock för utförande av musik i land och ombord.
Att musikpersonalen samtidigt användes för annan tjänst måste betraktas
som en fördel för statsverket, men förutsätter givetvis, att tjänstgöringen
ordnas så, att en dylik dubblering låter sig praktiskt genomföras.

Yad antalet musikkårer angår, förutsätter jag, att 4 dylika böra finnas —
en vid vardera stationen och 2 för sjöstyrkorna — av den sammansättning,
som på mest ändamålsenliga sätt anpassas efter personal tillgången och förhållandena
i övrigt.

Såsom musikledare beräknar jag 1 musikdirektör vid vardera stationen
med avlöning lika med löjtnant.

Ehuru i den nu föreslagna organisationen skeppsgossekåren i Marstrand
indrages, torde man för rekryteringens vidmakthållande liksom för närvarande
böi-a räkna med ett visst antal skeppsgossar såsom musikelever, förlagda i
Stockholm, mén i den nya organisationen tillhörande skeppsgossekåren i
Karlskrona.

Slutligen förutsätter jag, att, såsom utskottet föreslagit, statsverket skall
från musikkassorna övertaga erforderliga instrument m. m., för vilket ändamål
jag i kostnadsberäkningarna under anslaget till kasernutredning upptagit en
årlig kostnad av 4,000 kronor.

På grund av vad jag ovan anfört bör såsom musikpersonal beräknas

2 musikdirektörer med lön på stat enligt 2. lönegraden för officerare.

Övrig musikpersonal är i det föregående beräknad å vederbörliga tjänst göringsplatser

i land och ombord.

8 a in m n n f a 11 n i n g.

I enlighet med vad sålunda anförts, avses för »Övrig tjänstgöring» — bortsett
från ovannämnda 2 musikdirektörer — följande militära och civilmilitära
personal vid flottan.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

övrig tjänstgöring.

255

		Officerare			Clvllmllitära		Underofficera-re och flagg-korpraler	Korpraler
		Stum	Reserv	Marin- ing.	Marin- int.	Marin- läk.	och	meniga
Fördelning året runt.	Flaggman	Kommendörer och kommendörkaptener	Kaptener och subaltern officerare	Reservofficerare	F. d. stam med arvode	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Reservunderofficerare m. fl.	F. d. stam med arvode	3* Tf} O er* -i e. s£. ®	Yrkesutbildade	Stamrekryter och värnpliktiga
Flygvapnets utbild ningskurser ......			22	—						_	_	10	_	_	9
Särskild utbildning	—	—	2		—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	15	—	—
Kustfästningarna..	_		1		—		—	4		2	—	—	—	—	—	—	—
Summa	—	-	25	—	—	—	—	4		i 2	_	10	-	-	24	—	—

9. Sammanfattning av den militära och civilmilitära personalens
samt de värnpliktigas fördelning i fredstid.

Den enligt här förut angivna grunder beräknade fördelningen i fredstid
av den militära och civilmilitära personalen samt de värnpliktiga vid flottan

framgår av efterföljande tabell.

		Officerare			Clvllmllitära		Under	-
												officerare	Korpraler
	Stam	Reserv	Marin- ing.	Marin- int.	Marin- läk.	och flagg-korpraler	och meniga
														*3
		o	OJ	Reservofficerare										Cl,			GG
	Flaggman	B 2 B a 2 3 a cd CL B o: pu "1 o: cd «rt- ® o a cd	Kaptener och lbalternofficerar	00 c"t- P a g CD CL P •-< <	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	Värnpliktiga	Stam	® < a 3 % ® P 2-3 CD ® hl	CD P s 3 ® CL P •-» ■<	Korpraler (högbåtsmän)	Yrkesutbildade	tamrekryter oel värnpliktiga
Vinterfördelning.		3 *	®		O								►i Q	CL O
Marinens centrala
myndigheter m.fl.	2	15	56	—	2	12	—	9		2	—	8	—	6	3	—	8
Sjöstyrkorna......... Stationer, depå och	1	12	103	10	—	8	—	8		22	7	487	—	—	583	597	950
varv................	2	14	60	—	—	25	10	35	10	8	7	320	—	26	430	568	447
Skeppsgosseinsti-															10	10	20
tutionen............	—	1	10									35	—	1
Övrig tjänstgöring	—		25	—	—	—	—	4	—	2	-	10	—	-	24	—	—
Summa	5	42	254	10	2	45	10	56	10	34	14	860	-	33	1050	1 175	1) 1425
Sommarfördelning. Marinens centrala
myndigheterm.fi.	2	12	16	—	2	12	—	9	—	2	—	8	—	6	3	—	8
Siöstyrkorna.........	1	20	176	10	—	9	—	11	—	22	7	683	35	—	846	887	1 586
Stationer, depå och
varv.................	2	10	37	_	_	24	10	32	1C	8	7	158	—	26	175	288	211
Skeppsgosseinsti-										1		1			5
tutionen............												—	2	—
Övrig tjänstgöring	—	—	25	—	—	—	—	4	—	2	—	10	—	—	24	—	—
Summa	5	42	254	10	2	45	10	56	10	34	14	860	35	33	1050	1 175	2) 1810

*) Därav 900 värnpliktiga.

*) Därav 135 i april karlskrivna skeppsgossar och en ökning av vinterns värnpliktskontingent om

900 med 250 till 1 150.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

Departementschef
tn.

2 56

10. Flottans personalstater.

Officerskåren.

Organisation.

Jämlikt nuvarande organisation består flottans officerskår enligt stat av:
5 flaggman,

9 kommendörer,

22 kommendörkaptener av 1. graden,

22 kommendörkaptener av 2. graden,

131 kaptener,

110 löjtnanter samt

55 underlöjtnanter och fänrikar,
eller sammanlagt 354 officerai-e.

Härtill kommer å försvarsdepartementets stat uppfört arvode för chefen
för sjöförsvarets kommandoexpedition. Denna befattning är avsedd att i
regel bestridas av en kommendör, vilkens lön å officerskårens stat inbesparas
under den tid, förordnandet varar.

I enlighet med de gjorda beräkningarna rörande personalbehovet vid
mobilisering erfordras vid flottan ett antal av 301 officerare. Häri ingå de
officerare, till antalet 22 i fredstid och 35 efter mobilisering, vilka —- kvarstående
å flottaiis stat — avses att för utbildning eller annan tillfällig tjänstgöring
kommenderas till flygvapnet.

Med hänsyn till förslaget att bibehålla flottans anläggningar i Stockholm
såsom örlogsstation torde det i nuvarande stat upptagna antalet flaggmän,
nämligen 5, böra kvarstå oförändrat.

I likhet med 1924 års försvarsutskott beräknar jag å flottans stat ett
antal av 7 kommendörer. Det återstående behovet av regementsofficerare,
utgörande 35 beställningar, understiger med nio det nuvarande antalet
kommendörkaptener. Jag anser, att minskningen i antalet dylika beställningar
vid flottan bör drabba de båda kommendörkaptensgraderna ungefärligen
lika, och upptager sålunda (22 — 5 =) 17 kommendörkaptener av 1.
graden och (22 — 4 =) 18 kommendörkaptener av 2. graden.

Kaptens- och subalternofficersbeställningarna synas böra fördelas på 110
kaptens-, 98 löjtnants- och 46 underlöjtnants- eller fänriksbeställningar.

Å flottans stat för officerskåren böra sålunda uppföras följande antal beställningar
:

5 flaggmän,

7 kommendörer,

17 kommendörkaptener av 1. graden,

18 kommendörkaptener av 2. graden,

110 kaptener,

98 löjtnanter och

46 underlöjtnanter och fänrikar.

Kungl. Majds proposition nr 50. 257

Förutom dessa beställningar har jag å försvarsdepartementets stat upptagit
arvode till en chef för sjöförsvarets kommandoexpedition (kommendör)

Såsom tidigare omförmälts, förutsätter jag, att utöver ovannämnda beställningar
ett visst antal officerare, i regel 5 kommendörer eller kommendörkaptener
(i stället för en av dem eventuellt en flaggman) samt Hi kaptener
eller löjtnanter skola — kvarstående över stat i flottans officerskår — vara
genom passage överflyttade till flygvapnets stat.

I likhet med försvarsutskottet anser jag, att det till innehavaren av befälhavande
amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona utgående
arvodet om 3,4H() kronor bör bibehållas, medan det årliga tillägget till lön
åt bestiillningshavare, som utan att åtnjuta flaggmans lön förordnas att upprätthålla
vissa för flaggmän avsedda befattningar, icke torde vara erforderligt.
Såsom av det föregående framgår, förutsätter jag, att fortfarande såsom
hittills bör i spetsen för vartdera av flottans varv i Karlskrona och Stockholm
ställas en med varvsdriften väl förtrogen officer med i stort sett samma
befogenhet och ansvar i fråga om reglerandet av varvens arbeten som för
närvarande. Med hänsyn till det störa ekonomiska ansvar, som påvilar varvscheferna,
anser jag, att desamma — vilka beräknas uppbära kommendörs lön
på stat — böra komma i åtnjutande av särskilda arvoden. Dessa har jag i
kostnadsberäkningarna upptagit till enahanda belopp som på sin tid försvarsrevisionen
eller 1,800 kronor åt varvscliefen i Karlskrona och 900 kronor åt
varvschefen i Stockholm.

Försvarsutskottet har beräknat ett antal av 3 arvoden till pensionerade
officerare, vilka vore avsedda att upprätthålla vissa angivna befattningar.
Här föreslås detta antal minskat till 2. .

Såsom framgår av vad i det följande anföres vid behandling av frågan
om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning, föreslår jag underlöjtnants-
och fänriksgradens uppdelande på två tjänstegrader.

Underbefäls och underofficers befordran till officer.

Såsom redan förut omnämnts, anhöll 1924 års riksdag, att i samband med
spörsmålet om förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning frågan om
underbefäls och underofficerares befordran till officerare och reservofficerare
måtte underkastas förnyad allsidig utredning och att för 1925 års riksdag
måtte framläggas det förslag, vartill utredningen kunde giva anledning.

De på grund av nämnda skrivelse tillkallade sakkunniga, de s. k. underofficerssakkunniga,
hava beträffande underbefäls och underofficerares befordran
till officerare och reservofficerare gjort följande såväl armén som
marinen gällande uttalanden.

De sakkunniga, som i princip intet hade att erinra däremot, att underbefäls
och underofficers befordran till officer och reservofficer befrämjades,
hölle dock före, att dylik befordran icke finge ske på bekostnad av försvarets
krav på att de särskilda befälskårerna bibehölles på en hög ståndpunkt
i fråga om såväl allmänbildning som framför allt militära kunskaper och
krigsduglighet samt, vad flottan beträffade, dessutom sjömannakunskap.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 3241 21 17

1924 års
riksdag.

Underofficerssakkunniga.

258

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

Att nu i någon mera avsevärd mån sänka bildningsnivån inom officerskåren,
då den vore ifrågasatt att liöjas inom underofficers- och underbefälskårerna
och vore i stigande inom andra samhällslager, ansåge de sakkunniga
ej böra ifrågakomma.

Erfarenheterna från världskriget, vilka numera allt tydligare gjorde sig
gällande inom armén och marinen, hade vidare ådalagt, att de nuvarande
fordringarna på officeren beträffande militära kunskaper, tekniska färdigheter
och krigsduglighet icke kunde sättas lägre, utan snarare måste sättas högre
än förut. Alldeles särskilt framträdde vikten härav vid en tidpunkt, då man
avsåge att minska vårt lands försvarskrafter till lands och sjöss. Ju mindre
dessa försvarskrafter vore, ju nödvändigare vore det nämligen, att de i
kvalitativt avseende vore fullgoda. Därför måste de, som i främsta rummet
utövade ledningen av försvarets (ilika enheter och svarade för dessas utbildning,
äga kunskaper och färdigheter, som satte dem i stånd icke endast
att effektivt och ändamålsenligt ordna organisation, utrustning och utbildning
utan framför allt att på ett taktiskt riktigt sätt utöva ledningen av truppförband
och fartyg under krig och krigsmässiga övningar. En i tekniskt
och militärt avseende väl och enhetligt utbildad officerskår vore därför en
nödvändighet. De sakkunniga ville alltså — i anslutning till vad två föregående
kommittéer, som behandlat denna fråga, härutinnan anfört — framhålla,
att endast de av underbefälet och underofficerarna, som kunnat bibringas
en sådan utbildning, att de bleve fullt kompetenta att tjänstgöra
såsom officerare, borde vinna officersbefordran.

De sakkunniga övergå därefter, i vad denna fråga berör flottan, till en
redogörelse för det nuvarande sättet att rekrytera officerare i flottans stam
samt för det betänkande och förslag angående underofficers befordran till
officer, marinintendent och mariningenjör, som av särskilt tillkallade sakkunniga,
de s. k. officerssakkunniga, avgavs den 30 april 1920, ävensom för
chefens för marinstaben däröver avgivna yttrande.

Utan att ansluta sig till något av de officers sakkunnigas förslag göra de
senast tillkallade sakkunniga i fortsättningen av sin utredning beträffande
underbefäls och underofficers vid flottan befordran till officer, bland annat,
följande uttalanden.

Antalet i gällande stat för flottans officerskår upptagna officerare vore så
knappt beräknat, att avsevärda svårigheter redan nu förelåge att vid mobilisering
besätta alla ifrågakommande befattningar ombord och i land med
därtill på erforderligt sätt utbildade officerare. Dessa svårigheter ökades
givetvis i samma mån, som officerskårens numerär minskades. En i samband
med en blivande reduktion av våra försvarskrafter ifrågasatt minskning i
antalet officersbeställningar skulle därför — även om en viss inskränkning
i fartygsmaterielen samtidigt vidtoges — komma att i än högre grad försvåra
tillgodoseendet av mobiliseringsbeliovet av väl utbildade officerare. För att
göra en dylik brist på officerare mindre kännbar vore det enligt de sakkunnigas
åsikt nödvändigt, att de officerare, som jämlikt gällande stat skulle
finnas, vore så utbildade, att samtliga officerare inom resp. tjänstegrader

259

Jytmgl. Afaj:ts proposition nr ,r>0.

kujich) vid mobilisering i stort sett användas i varje befattning, som vore
avsedd att bestridas av officer tillhörande tjänstegraden i fråga. Då officerskåren
därtill i och för sig själv vore så fåtalig som vår flottas, framträdde
än starkare behovet av att hava alla officerare på bästa och mångsidigaste
sätt utbildade.

De sakkunniga ville vidare erinra om, att utbildningen till underofficer
vid flottan alltifrån första anställningen såsom menig vore inriktad på en
viss specialgren av den mångomfattande tjänsten vid flottan. Officersutbildningen
åter vore så lagd, att den nyutnäinnde officeren, utan att egentligen
vara i detalj förtrogen med de olika specialgrenarna, dock skulle hava sådan
kännedom om desamma, att han i man av behov kunde i större eller mindre
omfattning utöva ledningen av varje gren av tjänsten, för att sedermera
under sin tjänstetid som officer erhålla i första hand kompletterande utbildning
i den allmänna fartvgstjänsten och därefter stegrad specialisering
i viss fartygs-, vapen- och specialtjänst. Denna skarpt framträdande olikhet
i officers- och underofficersutbildningen vid flottan förorsakade, att en underofficer
endast i vissa speciella fall kunde ersätta en officer i de lägre officersgraderna.
Att en underofficer skulle kunna bestrida vilken av de lägre
officersbefattningarna som helst läte sig däremot icke göra, då han saknade
den härför erforderliga utbildningen.

De sakkunniga hölle även före, att ju fåtaligare officerskåren vore, ju
nödvändigare vore det, att samtliga dess medlemmar av skilda grader vore
enhetligt utbildade för att såmedelst medgiva största möjliga urval såväl
vid besättande av mera krävande befattningar som vid befordran till högre
grader. Jämväl av denna anledning borde det icke ifrågakomma, att underofficerare
besatte officersbeställningar på stat, även om det skulle finnas
vissa lägre officersbefattningar, som kunde bestridas av mera framstående
underofficerare.

Med hänsyn till mariningenjörkårens fåtalighet i förhållande till maskinistoch
liantverksunderofficerarnas stora antal borde någon befordran av här
nämnda underofficerare till mariningenjörer icke ifrågakomma. Maskinistoch
liantverksunderofficerarna, uppgående till omkring 50 & av flottans
underofficerskår, hade ej heller ifrågasatt detta.

Vad anginge underbefäls och underofficers vid ekonomiavdelningen befordran
till marinintendent, syntes möjligheterna för densamma i mycket
hög grad bliva beroende av den organisation av marinens förvaltningsväsende,
som kunde komma att införas. Enär marinintendenturkårens ringa numerär
föranledde en obetydlig och ytterst ojämn rekrytering, syntes emellertid
dylik befordran icke lämpligen låta sig genomföra. Den utbildning, som
skulle bliva behövlig, för att här berörda underbefäl och underofficerare
skulle kunna befordras till marinintendenter, skulle dessutom i fråga om
erforderlig allmänbildning i stort sett överensstämma med den, som föresloges
för däcksavdelningen. De sakkunniga hade av dessa anledningar ej ansett
sig böra närmare ingå pa fragan om underbefäls och underofficers befordran
till marinintendent.

260 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

På grund av vad de sakkunniga sålunda anfört, hade de funnit, att för
möjliggörande för däcksavdelningens personal att vinna officersbefordrah
ingen avprutning på sjökrigsskolekompetens borde äga rum, men att däremot
vissa eftergifter skulle kunna göras i fråga om allmänbildningen.

De sakkunniga hade undersökt, under vilka förutsättningar dylika eftergifter
kunde ifrågakomma, och därvid funnit, att, enär den av officerssakkunniga
föreslagna uttagningen av skeppsgossar för vinnande av inträde i
sjökrigsskolan av organisations- och kostnadsskäl ej kunde komma till stånd,
tre olika alternativ framstode härutinnan, nämligen

1) minskning av allmänbildningsfordringarna för alla sjöofficersaspiranter,

2) minskning av nämnda fordringar beträffande dem, som genomgått korpralskola,
och

3) minskning av samma fordringar allenast i fråga om dem, som genomgått
2-årig underofficersskola.

Med hänsyn särskilt till omfattningen av den allmänbildning, som erfordrades
för att tillgodogöra sig undervisningen i sjökrigsskolan och i den för
alla sjöofficerare obligatoriska sjökrigshögskolan, kunde icke sjöofficersaspiranternas
allmänna bildningsståndpunkt över lag sänkas. Däremot kunde
man enligt de sakkunnigas åsikt medgiva vissa eftergifter i förevarande avseende
för ett urval av sådana, som under fast anställning ådagalagt särskild
lämplighet för sjömilitäryrket. Ått medgiva dylika eftergifter redan för den,
som endast genomgått korpralskola, syntes — även om det ur andra synpunkter
kunde vara lämpligt — icke motiveras av vederbörandes militära
utbildning, ej heller förenligt med intresset att främja underofficerskårens
rekrytering.

Ur sistnämnda båda synpunkter funne de sakkunniga alternativ 3 vara
att föredraga.

De sakkunniga hade underkastat detta alternativ en närmare granskning
med resultat, att för tillträde till sjökrigsskolans ordinarie kurser vissa nedan
angivna eftergifter skulle kunna medgivas dem, som genomgått 2-årig underofficersskola
och fyllde i det följande angivna fordringar. Inga eftergifter
ansåges möjliga i matematik, fysik, kemi, engelska och franska språken. I
svenska språket kunde ingen annan eftergift göras, än att undervisningen
om den svenska litteraturen begränsades och att för det skriftliga provets
avläggande endast sådana ämnen valdes, som eleverna kunde tänkas bättre
behärska än vad som kunde anses vara fallet med de ämnen, som gåves i
de vanliga studentskrivningarna. I historia och geografi ansåges realskoleexamen
motsvarande kunskapsmått tillräckligt, under det att i tyska språket
kunskaperna ifrågasattes kunna inskränkas till att någorlunda läsa tysk facklitteratur.
Ämnena kristendom, biologi och filosofi lämnades däremot helt
åsido.

Med hänsyn till att den del av flottans personal, som ej genomginge
skolor i land, i regel vore sjökommenderad samt att flottans underofficersskolor
ej vore avsedda att bibringa realskolekompetens i samma utsträckning
som arméns skolor, hade de sakkunniga funnit, att det för att meddela

Kuni/I, Maj:tfs proposition nr ät). .-{fil

flottans personal erforderlig kompetens för inträde i sjökrigsskolan krävdes
en mera omfattande förberedelse än vad förhållandet vore för arméns
motsvarande personal i fråga om inträde i krigsskolan. Med anledning härav
syntes annat tillvägagångsätt för vinnande av här avsett mål böra tillämpas
för flottan än det, som föreslagits för armén. Det kunde därvid ifrågasättas,
att behövlig undervisning i allmänbildande ämnen antingen meddelades i en
förberedande avdelning till sjökrigsskolan eller att studiestipendier för samma
ändamål utdelades.

För att i möjligaste mån nedbringa åldersskillnaden mellan å ena sidan
de på hittills brukligt sätt antagna sjökadetterna (medelålder vid examen 22
år) och å den andra de från underoflicersskolan utgångna borde — till följd
av att åldern vid avläggandet av underofficersexamen i allmänhet komme att
hålla sig vid omkring 23 till 25 år — maximiåldersgränsen vid inträde i sjökrigsskolan
för här avsedd personal sättas till 27 år, motsvarande 29 års
ålder vid officersexamen.

Såsom garanti för att endast särskilt kvalificerad personal skulle komma
att uttagas, borde följande villkor uppställas för uttagningen, nämligen

att i underofficersskolan hava erhållit minst betyget »med beröm godkänd»
(8) i ämnena svenska, matematik, fysik och kemi samt navigation;

att under senaste korprals- eller underofficerstjänstgöring ombord av minst
3 månaders varaktighet för tjänstbarhet hava erhållit betyget 8 eller därutöver;
samt

att under det senaste året i uppförande icke hava haft lägre betyg än 10.

Av uppgjord statistik framginge, att omkring 10 % av från underofficersskolan
utgångna elever beräknades fylla nyssnämnda kunskapsfordringar och
att under de fyra senaste åren i medeltal 4 ä 5 elever om året erhållit betyget
8 eller därutöver i ovan angivna ämnen. I betraktande av åldersförhållandena
funne de sakkunniga, att det — för att i ej alltför hög grad höja
medelåldern hos officerskåren och därmed minska dess tjänsteduglighet —
även vore nödvändigt att, i enlighet med vad som förekomme i utlandet, begränsa
antalet av dem av underbefäl och underofficerare, som skulle uttagas
till officersutbildning. Sådan begränsning måste även vidtagas för att dels
ej beröva underofficerskåren alltför många av dess bästa förmågor, dels
kunna nedbringa kostnaderna för den kaderökning, som torde bliva nödvändig
för fyllande av personalbehovet efter dem. som bereddes ledighetför
studier.

Efter att ingående hava undersökt möjligheterna för att i en förberedande
avdelning till sjökrigsskolan meddela den behövliga kompletterande utbildningen
i matematik, fysik, kemi och historia samt svenska, engelska, franska
och tyska språken hade de sakkunniga kommit till det resultat, att de ej
kunde förorda nämnda avdelnings anordnande på grund av de höga kostnader,
som skulle komma att därigenom förorsakas staten, eller omkring
32,000 kronor för måhända endast 1 ä 2 elever per år.

Under sådana förhållanden ansåge de sakkunniga, att genom beviljandet
av studiestipendier till underbefäl och underofficerare vid flottan, vilka i

262 '' Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

fråga om ålder, kunskaper, duglighet och pålitlighet fyllde de i det föregående
uppställda villkoren för uttagning till officersutbildning, utsikter skulle förefinnas
att på ett för såväl staten som den enskilde lämpligt sätt nå önskat
resultat. Genom dessa studiestipendier skulle nämligen begåvade och dugande
underbefäl och underofficerare förhjälpas att på egen hand bedriva de studier,
som erfordrades för att avlägga de för inträde i sjökrigsskolan behövliga
kunskapsproven. Den för dessa studiers bedrivande erforderliga tiden
ansåge de sakkunniga för att nedbringa åldern vid officersexamen böra begränsas
till omkring 2 år. Under den tid, stipendier åtnjötes, skulle den
studerande helt eller delvis beredas befrielse från den militära tjänstgöringen.
Första studieåret skulle i regel taga sin början efter avslutandet av flottans
tillämpningsövningar i augusti samma år, som slutexamen i underofficersskolan
avlagts. Inträdesexamen till sjökrigsskolan för dem, som ej avlade
studentexamen, skulle äga rum i förra hälften av augusti vid andra studieårets
slut. De härvid godkända skulle omedelbart efter examens avslutande
beordras till tjänstgöring ombord för att bibringas teoretisk och praktisk
färdighet i maskinlära, eldrums- och maskintjänst m. m., så att de vid inträdet
i sjökrigsskolan härutinnan skulle vara fullt jämställda med övriga
sjökadetter i den årskurs, till vilken anslutning skulle göras.

I fråga om stipendiernas storlek hölle de sakkunniga före, att desamma
borde beräknas dels med hänsyn till de allmänt gällande kostnaderna för privatundervisning
och läroböcker, dels till den omständigheten, huruvida stipendiats
lön under studietiden komme att helt eller delvis utbetalas.

Stipendiernas antal borde begränsas till högst 5 per år dels av kostnadsskäl
och dels med hänsyn till i det föregående gjort uttalande om det antal
för officersutbildning uttagna underbefäl och underofficerare, som borde
kunna vinna inträde i sjökrigsskolan.

På grund av sin föregående militära utbildning skulle den, som sålunda
vunnit inträde i sjökrigsskolan, kunna genomgå densamma på 2 år i stället
för 3 yt år för övriga kadetter.

För att i sjökrigsskolan full likställighet skulle förefinnas för samtliga
kadetter med avseende å till dem utgående ekonomiska förmåner, förordade
de sakkunniga, att dessa förmåner för till kadetter antagna underbefäl och
underofficerare skulle utgå efter samma grunder som för övriga sjökadetter,
d. v. s. endast med värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, dock att
underofficer därjämte borde äga åtnjuta ett belopp, motsvarande hans å tiden
för vistelsen i sjökrigsskolan belöpande avgifter till flottans pensionskassa.
Elev, som styrkte sig vara medellös, borde kunna befrias från terminsavgift,
varjämte det vid sjökrigsskolan tillämpade systemet med ekiperingsstipendier
syntes böra utvidgas.

Huruvida den sålunda föreslagna utbildningen av underbefäl och underofficerare
till sjöofficerare skulle erfordra kaderökning inom sjömans- och underofficerskårerna,
syntes bliva beroende av på vad sätt personalbehovet vid
förestående omorganisation bleve tillgodosett. Maximiantalet av dem, som
skulle komma att begagna sig av studiestipendier, beräknades såsom förut
angivits till högst 5 per år eller under 2 år till högst 10.

Kungl. Maj tia proposition nr •r>(). 2(i3

I enlighet med vad de sakkunniga sålunda framhållit föresloge de i fråga
om underbefäls och underofficerares vid flottan befordran till officer på stat,
att såsom villkor för underbefäls och underofficers befordran till officer
på stat uppställdes genomgående av sjökrigsskolans sjöofficerslinjes 1. och
2. årskurser i land samt 2. och 3. årskurser ombord;

att varje år högst 5 underbefäl och underofficerare, som i 2-årig underofficersskola
erhållit betyget »med beröm godkänd» i vissa ämnen ävensom
ådagalagt framstående tjänstedugligliet och väl vitsordat uppförande samt
därjämte före uppnådda 27 års ålder visade sig vara i besittning av kunskaper
i vissa allmänbildande ämnen och bibringats kompletterande sjömilitär
utbildning, allt på sätt de sakkunniga föreslagit, finge antagas till sjökadetter
med anslutning till 1. årets kurs i land;

att de studier, som erfordrades för förvärvande av nyssnämnda kunskaper
i allmänbildande ämnen, bedreves på de enskildas eget initiativ;

att under nämnda studiers bedrivande den studerande tilldelades studiestipendium
och befriades från tjänstgöring under i regel en tid av två år;

att underbefäl och underofficer under sin elevtid vid sjökrigsskolan av
sina med innehavande beställning förenade avlöningsförmåner finge behålla
ett belopp, motsvarande värnpliktigs förmåner i kontant och in natura, samt
underofficer därjämte ett belopp, motsvarande hans å tiden för vistelsen i
sjökrigsskolan belöpande avgifter till flottans pensionskassa; samt

att underofficer i samband med utnämning till officer på stat av statsmedel
finge uppbära ett belopp, motsvarande vad han styrkte sig hava utgivit
för sin underofficersekipering, och att i övrigt en utvidgning av det nuvarande
systemet med ekiperingsstipendier vidtoges.

Förutnämnda personalrepresentanter hava föreslagit sådan ändring i de Personalsakkunnigas
förslag, att för åtnjutande av studiestipendium för förvärvande ^nterTa.
av de för avläggande av inträdesexamen till sjökrigsskolan erforderliga kunskaperna
skulle uppställas fordran på minst två års tjänstgöring såsom underofficer.
Till här avsedd personal borde under kommendering vid sjökrigsskolan
utgå kontanta avlöningsförmåner motsvarande de till korpral utgående
samt i övrigt naturaförmåner enligt nu gällande bestämmelser.

I väsentliga delar synes mig anslutning böra äga rum till de sakkunnigas Departementsförslag.
Emellertid anser jag vissa avvikelser vara motiverade med hänsyn chefentill
de svårigheter, som i varje fall torde vara förenade med underbefäls och
underofficerares strävan att vinna befordran till officer.

Yad angår förutsättningarna för inträde vid sjökrigsskolan, torde sålunda
visserligen böra uppställas fordran på ådagalagd framstående tjänstedugligliet
och väl vitsordat uppförande, men däremot synes det ej vara erforderligt
att kräva betyget »med beröm godkänd» i vissa ämnen i underofficersexamen.

Vidare torde de fortsatta studierna kunna begränsas att avse inhämtande
av kunskaper motsvarande: i svenska språket fordringarna i studentexamen
med däri av de sakkunniga föreslagna modifikationer; i matematik, fysik och
kemi fordringarna i studentexamen på reallinjen samt i engelska eller franska
språken fordringarna i studentexamen på latinlinjen B.

För inhämtande av nu nämnda kunskaper utöver underofficersexamen

264

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

stat.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

synes man böra hålla även den väg öppen, som av de sakkunniga undersökts
men övergivits, nämligen en förberedande kurs för inträde vid sjökrigsskolan.
Kostnaderna för en dylik undervisning torde av de sakkunniga hava beräknats
för högt, då lärarekrafter för lägre arvoden än av de sakkunniga
antagna utan allt tvivel stå till buds. Elevantalet torde icke heller behöva
bliva så litet, som av de sakkunniga förutsatts. Tillträdet till sjökrigsskolan
för elever med underofficersexamen torde nämligen icke böra begränsas på
annat sätt än genom de uppställda kompetensfordringarna. Vidare föreligger
möjligheten att endast exempelvis vartannat år anordna den åsyftade förberedande
kursen.

Vad beträffar avlönings- och andra förmåner åt underbefäl eller underofficer
under kommenderingen till sjökrigsskolan, ansluter jag mig till personalrepresentanternas
förslag.

Att, såsom de sakkunniga föreslagit, undantagslöst sätta 27 års ålder såsom
den högsta tillåtna för inträde vid sjökrigsskolan synes mig icke lämpligt.

Under åberopande av vad ovan anförts finner jag mig alltså tillsvidare
och intill dess erforderlig erfarenhet vunnits böra räkna med att i huvudsaklig
överensstämmelse med de sakkunnigas förslag studiestipendier till ett
antal av för flottan högst 10 per år må utgå till underbefäl och underofficerare
för inhämtande av de kunskaper, vilka enligt vad nyss nämnts böra
fordras för vinnande av inträde i sjökrigsskolan. Dessa studiestipendier
torde, under förutsättning att fulla löneförmåner utgå under desammas åtnjutande,
böra bestämmas till 1,000 kronor per år.

Unclcrofficerskaren.

Organisation.

Enligt nuvarande organisation består flottans underofficerskår av:

243 flaggunderofficerare,

495 underofficerare av 2. graden och

675 underofficerare av 3. graden.

Dessutom äro för närvarande 27 underofficerare upptagna med lön eller
med arvoden å varvens månadslönarestater.

Sålunda tjänstgöra vid flottan sammanlagt 1,440 underofficerare.

Försvarsutskottet biträdde Kungl. Maj:ts i försvarspropositionen 1924 avgivna
förslag beträffande indragning av 3. underofficersgraden samt inrättande
av en ny manskapsgrad, flaggkorpraler.

I överensstämmelse med försvarsutskottets förslag anser jag, att 3. underofficersgraden
bör indragas i samband med inrättandet av en ny manskapsgrad,
flaggkorpraler. Härvid är att märka, att dessa fiaggkorpraler hava fullständig
underofficersutbildning, varför de i beräkningarna rörande personalbehovet
sammanföras med underofficerarna, vilket tillvägagångssätt vunnit
tillämpning såväl inom försvarsrevisionen som i försvarsutskottet. Flaggkbrpraler
förutsättas sålunda förrätta underofficers tjänst.

Genom inrättandet av flaggkorpralsgraden torde emellertid icke kunna
undvikas, att befordran till underofficer kommer att ske åtskilliga år senare,
än vad för närvarande är fallet. På grund härav torde flaggkorpral böra be -

Kungl. Maj Un proposition nr •it). 265

rättigas att vid befordran till underofficer för uppflyttning i löneklass till
godoräkna sig den tjänstetid över 3 år, varunder han innehaft underofficerskompetens.

I detta sammanhang anser jag mig vidare böra framhålla, att en nödvändig
förutsättning för organisationen torde vara, att flaggkorpralernas möjlighet att
grundlägga pensions- och gratialrätt ordnas på ett för dem tillfredsställande
sätt, varför denna fråga bör göras till föremål för särskild utredning.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort, erfordras
vid flottan ett antal av 800 underofficerare och flaggkorpraler. Häri
ingå de underofficerare och flaggkorpraler (till ett antal av 10 i fredstid och
31 efter mobilisering), vilka — kvarstående å flottans stat — avses att för
utbildning eller annan tillfällig tjänstgöring kommenderas till flygvapnet.
Dessutom erfordras för flygvapnet 16 underofficerare från flottan, vilka avses
att uppföras å staterna för detta vapen.

Nyssnämnda personalberäkningar utgå emellertid från skapandet av on
reservkader av underofficerare. Till detta spörsmål torde jag få återkomma
vid behandlingen av reservpersonalen.

I enlighet med försvarsutskottets beräkningar anser jag, att det sammanlagda
behovet av underofficerare och flaggkorpraler vid flottan, 860, bör fördelas
på graderna flaggunderofficer, underofficer av 2. graden och flaggkorpral
i proportionen 1:2:2. Staten bör sålunda inom respektive grader upptaga
172, 344 och 344.

Till den vidare behandlingen av de spörsmål, som sammanhänga med
flaggkorpralsgradens införande, återkommer jag under rubriken »sjömanskåren».

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för flottans underofficerskår
uppföras följande antal beställningar:

172 flaggunderofficerare samt

344 underofficerare av 2. graden.

I detta antal är inräknat ett antal av 16 förrådaförvaltare.

Såsom tidigare omförmälts, förutsätter jag att utöver ovannämnda beställningar
ett visst antal underofficerare, i regel 7 flaggunderofficerare och
9 underofficerare av 2. graden skola — kvarstående över stat i flottans underofficerskår
— vara genom passage överflyttade till flygvapnets stat.

Försvarsutskottet har för flottan, oavsett flygväsendet, beräknat ett antal
av 9 arvoden till pensionerade underofficerare, vilka skulle upprätthålla vissa
befattningar. I föreliggande förslag är antalet dylika arvoden ökat till 33.

Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Såsom vid behandlingen av armén förut framhållits, har riksdagen uti
sin förut omförmälda skrivelse nr 288 beträffande frågan om underofficerarnas
tjänsteställning anhållit, att Kungl. Maj:t måtte för 1925 års riksdag framlägga
nytt förslag till förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

Härvid borde behörigt beaktande fästas vid följande av försvarsutskottet
angivna riktlinjer, nämligen:

1924 års
riksdag.

Underofficers sakkunniga.

266 Kungl. Maj ds proposition nr 50.

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelades på två
grader, en lägre för fänrikar och en högre för underlöjtnanter;

att sergeanter efter erhållen fullmakt tilldelades fänriks tjänstegrad med
tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data för fullmakter (konstitutorial)
;

att fanjunkare och styckjunkare erhölle underlöjtnants tjänstegrad med
tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter;

att förrådsförvaltare och med dem likställda erhölle löjtnants tjänstegrad
med tjänsteställning efter löjtnanter; ävensom

att angivna omläggning av tjänstegrader icke skulle föranleda rubbning i
nu utgående avlöningsförmåner eller förändring i sergeanters och fanjunkares
nuvarande titlar.

De i det föregående om förmälda sakkunniga för utredning av frågan om
underbefäls och underofficers befordran till officer m. m. de s. k. underofficerssakkunniga,
hava även haft i uppdrag att utreda den föreliggande
frågan om underofficerarnas tjänsteställning och hava i sitt förut berörda
betänkande och förslag härom anfört vad i det föregående under »Lantförsvaret»
återgivits. I detta sammanhang må av denna utredning följande
särskilt marinen berörande förhållanden framhållas.

Efter att hava redogjort för svenska underofficersförbundets förslag av
den 29 november 1922 angående förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning
m. m. och chefens för marinstaben yttrande den 4 december 1923
i samma fråga göra de sakkunniga följande uttalande och förslag i de av
utskottet angivna fyra punkterna,

Utskottets uttalande under punkt 1 om den nuvarande underlöjtnantsocli
fänriksgradens uppdelning i två särskilda grader funne de sakkunniga
sig böra tillstyrka,

T fråga om utskottets under punkt 2 framställda förslag om att tilldela
underofficerare av 2. graden fänriks tjänsteställning efter data för fullmakterna
ansåge de sakkunniga däremot detta förslag av flera skäl icke böra
genomföras. Sålunda borde först framhållas, att en förutsättning för ett tillläggande
av nämnda högre tjänsteställning givetvis måste vara, att befälsgraden
i dess helhet besutte ett mot den högre ställningen svarande mått av
kunskaper och militärt omdöme. Enligt de sakkunnigas mening vore detta
emellertid icke förhållandet med andra underofficersgraden. Ehuruväl en
stor del äldre underofficerare av 2. graden i vissa avseenden, såsom i fråga
om den inre dagliga tjänsten ombord, kunde anses jämställda med eller överlägsna
fänrikarna, besutte de dock med vissa undantag ej den militära
allmänbildning och framför allt ej det taktiska omdöme samt den navigeringsoch
manöverskicklighet, som fänrikarna på grund av sin utbildning i sjökrigsskolan
ägde. I all synnerhet hade de yngsta underofficerarna av 2.
graden i regel icke hunnit förvärva sig sådan tjänstedugligliet, som skulle
kunna motivera fänriks tjänsteställning. Ej heller syntes det riktigt, att
korpraler på denna väg skulle kunna nå fänriks tjänsteställning tidigare, än
om de, på sätt de sakkunniga i annat sammanhang föreslagit, efter genom -

2t;7

A unyl. Maj Un proposition nr •>().

gången sjökrigsskola befordrades till fänrikar. Dessutom förorsakade den
specialisering av underofficersutbildningen, som måste göras inom marinen,
att marinens underofficerare i allmänhet endast kunde avses att bestrida
viss tjånstegren. Vidare läte det, såsom ock cliefen för marinstaben framhållit
i sitt yttrande, sig icke göra att giva underofficerarna av 2. graden
den av utskottet ifrågasätta tjänsteställningen på grund av den tjänstgöring,
som fänrik vid flottan vore avsedd att bestrida ombord vid artilleriet å de
större fartygen eller såsom fartygschef å vedettbåt, vilken tjänstgöring med
nödvändighet fordrade, att fänriken hade oinskränkt befälsrätt över samtliga
underofficerare av 2. graden.

Den höjning av tjänsteställningen, som syntes motiverad i fråga om vissa
äldre underofficerare av 2. graden, kunde enligt de sakkunnigas mening
enklast och redigast vinnas med tillämpning av hittills följda principer genom
vederbörandes befordran till flaggunderofficer i flottan.

Beträffande punkt 3 i utskottets förslag om högsta underofficersgradens
tjänsteställning ansåge de sakkunniga, i likhet med utskottet, att högre tjänsteställning
borde kunna tilläggas denna grad, enär de underofficerare, som här
avsåges, förvärvat sig sådan rutin och erfarenhet icke blott ombord utan,
vad vissa tjänstegrenar anginge, även på administrativt område, att de kunde
anses härför kompetenta. I fråga om den tjänsteställning, som skulle kunna
tillerkännas dem, anslöte de sakkunniga sig i huvudsak till utskottets ståndpunkt,
att nu ifrågavarande underofficerare borde erhålla tjänsteställning i
förhållande till underlöjtnanter efter data för fullmakter, dock med den inskränkning
att nämnda underofficerare under tjänstgöring vid flottan eller
kustartilleriet ställdes efter underlöjtnanter eller med andra ord erhölle
tjänsteställning motsvarande den, som tillkommit underlöjtnant i marinen
före år 1917. Endast därest en sådan begränsning i tjänsteställningen vidtoges,
kunde, enligt de sakkunnigas uppfattning, något så när rediga befälsförhållanden
bibehållas. Yissa förtydligande bestämmelser vore emellertid
även med denna begränsning erforderliga för reglerandet av fänrikens ställning
såsom vakthavande officer å större eller fartygschef å mindre fartyg
eller eljest under tjänsteutövning i förhållande till flaggunderofficeren (underofficeren
av 1. graden). Särskilda bestämmelser erfordrades även beträffande
till flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) befordrade sjö- och
kustartillerikadetters samt reservofficersaspiranters tjänsteställning, för att
dessa icke vid blivande utnämning till fänrik skulle bliva degraderade i fråga
om tjänsteställning.

Yad slutligen anginge utskottets uttalande under punkt 4 om tilldelande
av löjtnants tjänstegrad med tjänsteställning efter löjtnanter åt förrådsförvaltare
och med dem likställda, ansåge de sakkunniga, att befordran till
löjtnant i marinen efter uppnådda 50 års ålder borde kunna äga rum dels
av innehavare av sådana uppbördsmannabefattningar vid marinen, som kunde
jämställas med förrådsförvaltare vid armén, dels av ett visst begränsat antal
därav förtjänta fl aggunderofficerare (underofficerare av 1. graden) på stat.
Sistnämnda befordran borde emellertid icke medfölja innehavandet av vissa

Personal representan terna.

2(58 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

befattningar, utan ske individuellt med hänsyn till vederbörandes förtjänst,
varjämte antalet underofficerare, som skulle på detta sätt befordras, borde
fastställas med hänsyn till mobiliseringsbehovet. Härjämte syntes i undantagsfall
befordran till kapten i marinen kunna förekomma av pensionerade
underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd
pensionsålder gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran.

I likhet med utskottet ansåge de sakkunniga vidare, att nu föreslagen
omläggning av tjänstegrader och förändring i tjänsteställning icke finge föranleda
rubbning i vederbörandes avlöningsförmåner, samt att underofficerarna
alltjämt borde bibehålla sina nuvarande titlar.

I anslutning till vad de sakkunniga sålunda anfört föresloge de i fråga
om förbättrande av underofficerarnas vid marinen tjänsteställning,

att nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden uppdelades i två särskilda
grader åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning;

att nuvarande högsta underofficersgraden (flaggunderofficerare och underofficerare
av 1. graden) å och över stat samt i reserven erhölle tjänsteställning
motsvarande den, som tillkommit underlöjtnant i marinen före år 1917,
dock att till högsta underofficersgraden befordrade sjö- och kustartillerikadetter
samt reservofficersaspiranter icke erhölle sådan tjänsteställning;

att med förrådsförvaltare vid armén jämställda innehavare av uppbördsmannabefattningar
vid marinen samt ett visst antal flaggunderofficerare och
underofficerare av 1. graden på stat efter uppnådda 50 års ålder skulle kunna
befordras till löjtnant i marinen;

att befordran till löjtnant i marinen skulle kunna äga rum av pensionerade
underofficerare, varjämte i undantagsfall befordran till kapten i marinen
skulle kunna verkställas av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt
arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort sig särskilt
förtjänta av ytterligare befordran;

att erforderliga särskilda bestämmelser för reglerandet av befälsförhållanden,
gradbeteckningar m. m. på grund av väd ovan föreslagits utarbetades
och fastställdes att gälla i samband med eventuellt genomförande av i nämnda
punkter gjorda förslag;

att här ovan föreslagen omläggning i tjänstegrader och förändring av
tjänsteställning icke finge föranleda rubbning i till vederbörande nu utgående
avlöningsförmåner;

att underofficerarna alltjämt bibehölle sina nuvarande titlar; samt
att utredning verkställdes rörande vilka uppbördsmannabefattningar vid
marinen, som kunde jämställas med förrådsförvaltares vid armén.

Personalrepresentanternas yttrande i fråga om förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning innebär i sammanfattning följande.

Nuvarande underlöjtnants- och fänriksgraden borde uppdelas i två särskilda
grader, åtskilda i fråga om såväl tjänsteställning som gradbeteckning.
Underofficerare av 2. graden å och över stat samt i reserven skulle erhålla
fänriks tjänstegrad med tjänsteställning i förhållande till fänrikar efter data
för fullmakter (konstitutorial). Nuvarande högsta underofficersgraden (flagg -

Kungl. proposition nr ftO. 2(i9

underofficerare och underofficerare av 1. graden) å och över stat samt i
reserven skulle erhålla underlöjtnants tjiinstegrad med tjänsteställning i förhållande
till underlöjtnanter efter data för fullmakter, dock att sådan tjänsteställning
ej tilldelades till högsta underofficersgraden befordrade sjö- och
kustartillerikadetter samt reservofficersaspiranter. Innehavare av uppbördsmannabefattuingar
vid marinen, vilka kunde komma att förklaras jämställda
med förrådsförvaltare vid armén, samt ett visst antal flaggunderofficerare och
underofficerare av 1. graden på stat borde efter uppnådda 50 Ars ålder kunna
befordras till löjtnanter i flottan respektive kustartilleriet. Befordran till
löjtnant i flottans respektive kustartilleriets reserv borde kunna äga rum av
pensionerade underofficerare, varjämte befordran till kapten i marinen borde
kunna, ske av pensionerade underofficerare, vilka genom sitt arbete i försvarsväsendets
tjänst gjort sig särskilt förtjänta av ytterligare befordran. För
underofficerare vid flottan skulle fastställas benämningen skeppsofficerare
och vid kustartilleriet kompaniofficerare.

I samband med denna frågas behandling under armén har jag framhållit, Departement satt
vad de sakkunniga i förevarande hänseende föreslagit i stort sett synes chefentillgodose
den militära tjänstens krav och utgöra en med hänsyn till ifrågavarande
personals befattningar, ålder och kvalifikationer tillfredsställande
anordning.

Skid kunde visserligen synas föreligga att, i enlighet med vad personalrepresentanterna
föreslagit, tilldela underofficerarna av 2. graden tjiinstegrad
i likhet med fänrik. Frånsett den omständigheten, att vissa svårigheter
genom en sådan åtgärd skulle uppkomma att ordna från sjökrigsskolan utexaminerade
fänrikars och fänrikars i reserven tjänstgöringsförhållanden på
ett för deras utbildning och användning tillfredsställande sätt, synes emellertid
en sådan åtgärd olämplig med hänsyn till vad jag i det föregående föreslagit
i fråga om underbefäls befordran till officer. Korpral vid marinen
skulle nämligen, såsom de sakkunniga framhållit, genom befordran till underofficer
i vanlig ordning kunna nå»tjänsteställning lika med fänrik tidigare
än om han, på sätt i det föregående föreslagits, efter genomgången sjökrigsskola
befordrats till fänrik.

I överensstämmelse med vad personalrepresentanterna föreslagit, finner
jag, att flaggunderofficer (likställd personal) bör erhålla tjänsteställning lika
med underlöjtnant efter fullmaktsdatum.

I enlighet med vad jag sålunda anfört, synas bestämmelser böra utfärdas
om:

att den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i två grader,
en lägre, fänrik, och en högre, underlöjtnant;

att flaggunderofficer (likställd personal) erhåller tjiinstegrad i likhet med
underlöjtnant med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter
datum för fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta''
underofficersgraden befordrade sjö- och kustartillerikadetter samt reservofficersaspiranter
; och

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

270 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

att förrådsförvaltare och med dem jämförlig personal ävensom ett visst
antal flaggunderofficerare och underofficerare av 1. graden efter uppnådda
aO års ålder kunna erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant, med tjänsteställning
efter löjtnanter. •

Vid avskedstagande bör flaggunderofticer (likställd personal), vilken visat
synnerligen framstående duglighet och vilken förut ej erhållit sådan tjänsteställning,
kunna erhålla löjtnants tjänsteställning i enlighet med vad ovan
sagts. Likaså böra vid avskedstagandet förrådsförvaltare och flaggunderofficerare
(likställd personal) med nyssnämnd tjänsteställning i likhet med
löjtnanter, kunna, därest de ådagalagt synnerligen framstående duglighet,
erhålla tjänsteställning i likhet med kaptener i marinen. Sistnämnda tjänsteställning
bör även kunna tilldelas andra pensionerade underofficerare, vilka
genom sitt arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder
därav gjort sig särskilt förtjänta.

Härutöver fordras vissa reglerande bestämmelser i fråga om sjökadetters
och kustartillerikadetters samt reservofficersaspiranters tjänsteställning, rätten
att taga befäl m. m.

Utredning, på sätt de sakkunniga föreslagit, bör jämväl verkställas rörande
vilka befattningar vid marinen, som kunna jämställas med förrådsförvaltare
vid armén.

Sjömanskåren.

Flottans sjömanskår omfattar enligt nu gällande stat:

1,100 korpraler samt

2,625 meniga.

Sjömanskårens sammanlagda numerär utgör alltså 3,725, vartill kommer
ett mindre antal, högst 10, hovmästare och kockar, för vilka må disponeras
underofficerares av 3. graden löner.

De meniga fördelas till 3., 2. och 1. klass sjömän. För att från 1. klass
sjöman befordras till korpral fordras mjnst 3 års (för f. d. skeppsgosse 2 1/,)
års) tjänst i sjömanskåren. Korpral kan ej vidarebefordras förrän efter
sammanlagt minst 6 års (f. d. skeppsgosse 5 1/2 års) tjänst i sjömanskåren.

1924 års försvarsutskott har vid sin beräkning av sjömanskåren utgått
från en bemanning vid flottan av huvudsakligen stammanskap. På skäl,
som i det föregående anförts, har jag emellertid ansétt mig böra taga i anspråk
jämväl i fredstid tjänstgörande värnpliktiga för fyllande av manskapsbehovet
vid flottan.

Antalet korpraler och meniga av såväl stam som värnpliktiga har för
kostnadernas nedbringande beräknats så sparsamt som möjligt, och jag har
redan vid behandlingen av stationernas och varvens organisation redogjort
för en del särskilda åtgärder, vilka synas böra vidtagas i personalbesparande
syfte.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort,
erfordras vid flottans sjömanskår sammanlagt 2,885 korpraler och meniga.

271

Knngl. Maj:ts proposition nr DO.

Häri ingå de korpraler (till antalet 0 i fredstid och 37 efter mobilisering),
vilka för utbildning eller annat ändamål tillfälligt kommenderas till flygvapnet
men likvid kvarstå å flottans stat.

Årskontingenten stamrekryter har med ledning av tillgänglig statistik och
med tillämpning av samma grunder, som använts av försvarsrevisionen och
i 1924 års försvarsproposition, beräknats utgöra i medeltal 525 man.

I enlighet med de beräkningar, till vilka jag förut hänvisat, böra av det
sammanlagda antalet korpraler och meniga såsom korpraler upptagas 1,050
och såsom meniga 1,700 samt 135 f. d. skeppsgossar, vilka karlskrivas på
våren och för vilka lön i sjömanskåren beräknas under 5 månader.

Med hänsyn till tjänstens inom flottan säregna karaktär föreligger behov
av äldre erfaret manskap i underbefälsställning, som kan bestrida dels vissa
befattningar, som tidigare ansetts fordra personal med uuderofficerskompetens,
och dels vissa förhandsposter ombord å fartygen. På den grund förordar
jag, att ett antal — bestämt till högst 150 — erfarna och pålitliga
korpraler, som icke avlagt underofficersexamen, men som på grund av yrkesskicklighet
m. m. äro behövliga för fortsatt tjänstgöring, få kvarstanna i
tjänst intill den för underofficerare fastställda åldersgränsen eller 55 år samt
därefter pensioneras. Dessa korpraler, vilka böra benämnas högbåtsman,
äro inräknade i nyssnämnda antal av 1,050 korpraler.

Korpral (högbåtsman), vilken erhåller tillstånd att kvarstå i tjänst efter
fyllda 30 år, bör samtidigt bliva delägare i flottans pensionskassa med skyldighet
att erlägga pensions- och gratialavgifter. Storleken av pension och
gratial bör bestämmas i förhållande till vederbörandes löneförmåner efter
samma grunder som för annan marinen tillhörande personal.

Under hänvisning till vad jag tidigare vid behandlingen av underofficerskåren
anfört rörande flaggkorpralerna, får jag i detta sammanhang framhålla
följande.

Försvarsrevisionen föreslog på sin tid, att avgångsåldern för flaggkorpral
skulle bestämmas till 35 år. Härigenom torde emellertid flaggkorpralen icke
erhålla den tryggade ställning inom flottan, som motsvarar hans utbildning
och tjänstgöring och som lärer vara nödvändig för erhållande av en god
rekrytering. Antalet flaggkorpraler på stat beräknas — liksom för närvarande
är fallet med underofficerarna av 3. graden — icke större, än att
desamma under förutsättning av väl vitsordad tjänst kunna befordras till
underofficerare. Givetvis bör flaggkorpral, som efter 3 års provtjänstgöring
befinnes icke vara duglig för befordran till underofficer, erhålla avsked på
enahanda sätt, som för närvarande är fallet med den underofficer av 3. graden,
vilken efter förloppet av en treårig konstitutorial tid anses icke böra
erhålla fullmakt som underofficer. Den flaggkorpral åter, som fullgjort tre
års väl vitsordad tjänst och befinnes vara duglig för vidare befordran, bör
vara berättigad till vidare anställning, även om han, innan fullmakt som
underofficer kan erhållas, skulle fylla 35 år.

Antalet flaggkorpraler bör, enligt vad jag tidigare anfört, upptagas till

Nuvarande

bestämmelser.

272 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

344, bland vilka ingå de flaggkorpraler, som för utbildning eller annat ändamål
tillfälligt kommenderas till flygvapnet men likväl kvarstå å flottans stat.

Det ringa antalet flaggkorpraler jämfört med antalet korpraler förutsätter
givetvis en lämplig gallring vid korpralernas uttagande till genomgående av
underofficersskola.

I övrigt förutsätter jag, att sådana tjänstgörings- m. fl. föreskrifter utfärdas,
som på ett lämpligt sätt inpassa flaggkorpralerna i vederbörlig tjänsteställning
m. m.

Beträffande flaggkorpralers och korpralers befordran till officerare och
reservofficerare får jag hänvisa till vad som i denna fråga anförts eller
kommer att anföras vid behandlingen av officerskåren och reservpersonalen.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å flottans stat för sjömanskåren
uppföras följande antal beställningar:

344 flaggkorpraler,

1,050 korpraler, därav högst 150 liögbåtsmän,

1,700 meniga samt
135 meniga under 5 månader.

För ernående av ett riktigt avvägt förhållande mellan flaggkorpralernas
och underofficerarnas avlöningsförmåner anser jag mig böra förorda, att skillnaden
mellan flaggkorprals och korprals lön efter samma tjänstetid blir 102
kronor. Till jämförelse må erinras därom, att skillnaden mellan korprals
och menigs löneförmåner efter en och samma tjänstetid är 300 kronor.

Jag anser därför, att i nuvarande löneplan för marinens manskap bör
införas en ny lönegrad sålunda:

Beställningshavare

Begyn-

Lön efter en tjäna

t c t i d

a v

grad

nelse-

1Ö11

mån.

48 | 60

mån. | mån.

mån.

Plaggkorpral ............

—

1,512

1,608 1 1,704

1,896

1,992

De föreslagna beloppen ligga alltigenom 30 kronor under de av revisionen
på sin tid förutsatta lönebeloppen för flaggkorpral.

För högbåtsman bör lönen 3 år efter inträde i högsta löneklassen höjas
med 96 kronor, varigenom han uppnår enahanda lön som flaggkorpral i näst
högsta löneklassen.

Det torde böra erinras om att enligt det av mig förordade utbildningsprogrammet
för flottans manskap korpral ej kan vidarebefordras förrän efter
minst 6 x/2 års (f. d. skeppsgosse 6 års) tjänst i sjömanskåren.

Skeppsgossekäre».

Såsom i det föregående omförmälts, består skeppsgossekåren för närvarande
av 600 skeppsgossar. För dessa är under avlöningsanslaget beräknad
dagaidöning sålunda:

273

Kungl. MajUs proposition nr 50.

174 skeppsgossar i 3. årsklassen med dagavlöning ä 35 öre,

189 » i 2. » >'' » ä 25 » ,

237 » il. » » » ä 15 »

Till 50 ordningsmän bland skeppsgossarna (skeppsgossekorpraler) utgår
därjämte dagarvode ä 5 öre.

Med hänvisning till vad jag i det föregående anfört beräknar jag skepps- Departementsgossekårens
numerär till 450 nummer. chefen.

Staten för skeppsgossekåren bör sålunda upptaga:

135 skeppsgossar i 3. årskursen med dagavlöning under 7 månader ä
35 öre,

145 skeppsgossar i 2. årskursen med dagavlöning under 12 månader ä
25 öre,

170 skeppsgossar i 1. årskursen med dagavlöning under 12 månader ä
15 öre,

40 ordningsmän bland skeppsgossarna med dagarvode under 12 månader
tv 5 öre.

Mariningenjörkåren.

Enligt gällande stat utgöres mariningenjörkåren av:

1 marinöverdirektör och chef,

3 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

11 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

B mariningenjörer av 2. graden,

4 extra mariningenjörer samt

20 specialingenjörer, fördelade, vad lönegrad beträffar, med 5 i 1., 10 i 2.
-och 5 i 3. graden, och med avseende å yrkesgrenar i 1 artilleri-, 4 torped-,
3 min-, 6 elektro-, 2 verkstads- och 3 byggnadsingenjörer samt 1 kemist.

Mariningenjörkåren räknar alltså sammanlagt 55 beställningar, därav 35
-egentliga mariningenjörer samt 20 specialingenjörer. Flygingenjörer förefinnas
ännu icke å stat.

I staten upptagas även arvoden till 5 mariningenjörsstipendiater, varjämte
till kåren räknas mariningenjörselever och mariningenjörsaspiranter.

1924 års försvarsutskott har för flottan beräknat 42 mariningenjörer, därav
15 specialingenjörer, och sålunda upptagit följande beställningar:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

4 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

5 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

7 specialingenjörer av 2. graden och
4 specialingenjörer av 3. graden.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 häft. (Nr 50.) 2241 24 18

Nuvarande

organisation.

1934 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

274 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Dessutom hava arvoden upptagits för 3 mariningenjörsstipendiater.

Den av utskottet beräknade fördelningen av specialingenjörerna angives
i nedanstående tabell.

	Marin-	Stockholms	Karlskrona	Summa
	förvaltningen	varv	varv %
Artilleriingenjör .......................... Torpedingenjörer................... .......	i			i
i	\ ''>l	I s	1 S
Minin genjörer ........... ..................	i	i -	f 5
V erkstadsingenjörer.......................	—	i	i	2
Elektroingenjörer...........................	i	i	2	4
Radioingenjör ..............................	i	—	—	1
Byggnadsingenjör..........................	i	—	—	1
Kemist.......................................	—	—	i	1
Summa	6	3	6	15

*) Specialiserad inom det fack, som anses i första hand erforderligt.

I enlighet med de personalberäkniugar, för vilka jag tidigare redogjort,
har jag upptagit behovet av mariningenjörer till 45, vilket innebär en ökning:
från utskottets förslag med 3 mariningenjörer. Av dessa äro två egentliga
mariningenjörer samt en byggnadsingenjör. Denne sistnämnde bör tillkomma
med hänsyn till den av mig tidigare förordade varvsorganisationen, enligt
vilken byggnadsverksamheten å vartdera varvet avses att ställas under ledning
av en specialutbildad ingenjör. Med denna organisation anses den för
marinförvaltningen avsedda byggnadsingenjören icke erforderlig.

Den av mig ovan förordade ökningen av antalet mariningenjörer synesböra
föranleda en ökning från utskottets förslag med 1 mariningenjör av
1. graden, 2. löneklassen, 1 mariningenjör av 2. graden samt 1 specialingenjör
av 2. graden.

I övrigt ansluter jag mig till försvarsutskottets förslag.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för mariningenrjörkåren
uppföras följande antal beställningar:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden, 2. löneklassen,

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden och

4 specialingenjörer av 3. graden samt
3 mariningenjörsstipendiater.

Mariiiintendenturkåreii.

Nu gällande stat för marinintendenturkåren, vilken kår är gemensam för
flottan och kustartilleriet, upptager följande beställningar:

Kunr/l. Maj.ts proposition nr '')(). 275

1 mariiiöveriutenclent,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

5 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

40 marinintendenter av 1. graden,

20 marinintendenter av 2. graden och

10 marinunderintendenter.

Marinintendenturkåren räknar alltså 78 beställningar. Iför närvarande
disponeras endast 76 löner, enär 2 marinintendenter på förordnande uppehålla
särskilda befattningar, nämligen 1 marinintendent av 1. graden kamrerartjänsten
i marinförvaltningen och 1 marinintendent av 2. graden aktuarieoch
registratorstjänsten i marinstaben med åtnjutande av lön från marinförvaltningens
resp. marinstabens stat.

Staten för marinintendenturkåren upptager därjämte dagavlöning till 2
marinintendenter över stat med 2,190 kronor.

Marininten den tur kårens verksamhet är — i motsats till förhållandet vid
armén — icke förlagd endast inom den egentliga intendenturen, utan i
mycket stor utsträckning även inom den civila förvaltningen och administrationen
i övrigt. Detta förhållande, som givetvis sammanhänger med materielens
framskjutna plats inom flottan och därav betingad omfattande förvaltningsorganisation,
förklarar det jämförelsevis stora antalet marinintendenter
å stat.

1924 års försvarsutskott har beräknat behovet av marinintendenter för 1924 års forliottan
till 48. Dessutom har utskottet avsett 2 marinintendenter för flyg- svarsutskottvapnet.

Såsom jag i det föregående anfört, har jag beräknat mobiliseringsbehovet Departementsför
marinens vidkommande till 56 marinintendenter, vilket alltså innebär en chefen.
ökning i jämförelse med utskottets förslag av 8 beställningar, men en minskning
i förhållande till nuvarande organisation av 22 beställningar. Den procentuella
minskningen utgör 28 %. Denna minskning är helt visst synnerligen
betydande, men, i likhet med vad på sin tid försvarsrevisionen framhållit,
anser jag, att personal med fullständig intendentijr utbildning icke
bör avses för andra poster än där dylik utbildning är absolut nödvändig
och där icke lägre kvalificerad personal kan användas.

Därigenom att i den föreslagna organisationen marinintendenter endast
avses för sådana förvaltningstjänster, där mera kvalificerad personal erfordras,
och någon ersättningspersonal praktiskt taget icke beräknats, komma fordringarna
i avseende å personalens genomsnittliga prestationsförmåga att
skärpas. Häremot torde i och för sig icke vara något att erinra, men i betraktande
av den nuvarande höga pensionsåldern, 65 år, kunna vid vissa
tillfällen svårigheter komma att uppstå. Jag har emellertid icke ansett mig
böra föreslå någon sänkning av den nuvarande pensionsåldern, ehuruväl en
föryngring av kårens personal ur tjänstesynpunkt kunde vara önskvärd och,
om man verkställer jämförelse med förhållandena inom arméns in.tendenturkår
och inom flottans övriga civilmilitära kårer, icke kunde anses oberättigad.

27(5

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

I fråga om gradfördelningen anser jag, att nuvarande av 1917 års riksdag
godkända fördelningsgrunder böra i huvudsak alltjämt tillämpas.

A marinintendenturkårens stat böra alltså uppföras nedannämnda beställningar
:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löneklassen,

5 förste marinintendenter, 2. löneklassen,

28 marinintendenter av 1. graden,

14 marinintendenter av 2. graden och

6 marinunderintendenter.

Såsom avgångs- och rekryteringsförliållandena torde komma att gestalta
sig enligt den föreslagna organisationen av marinintendenturkåren, lärer det
icke'' kunna undvikas, att surnumerärer understundom komma att förefinnas.
Vid sådant förhållande kunde det sålunda vara till fördel att i staten bibehålla
posten »dagavlöning till marinintendenter över stat», upptagen till
2,190 kronor. Då emellertid dagavlöning icke längre förekommer såsom
avlöningsförmån och då för övrigt eventuellt förekommande surnumerärer
torde kunna avlönas från anslaget »avlöning till icke-ordinarie perspnal å
flottans stationskon tor m. fl. expeditioner», har jag ansett nämnda i kårens
stat för närvarande upptagna post kunna utgå.

Marinläkarkåren.

Nuvarande Enligt nuvarande organisation utgöres marinläkarkåren, vilken liksom marinorganisation.
intenden turkåren är gemensam för flottan och kustartilleriet, av:

1 marinöverläkare och chef,

3 förste marinläkare,

13 marinläkare av 1. graden,

20 marinläkare av 2. graden och

10 marinläkarstipendiater.

Av nämnda beställningar hålles enligt därom utfärdad föreskrift 1 marinläkarbeställning
4 av 1. graden, avsedd för Hemsö fästning, för närvarande
vakant.

Marinöverläkaren, förste marinläkarna och marinläkarna av 1. graden åtnjuta
lön på stat samt äro tjänstgöringsskyldiga året .om, varemot marinläkarna
av 2. graden och marinläkarstipendiaterna, vilka äro tjänstgöringsskyldiga
endast viss del av året, uppbära arvode samt under tjänstgöring viss
särskild ersättning.

Till marinläkarkåren räknas även marinläkarstipendiater över stat, vilka
under tjänstgöring åtnjuta viss mindre ersättning per dag.

För bestridande av ögonsjukvård och övrig läkarvård äro vid marinen
dessutom medelst kontrakt och mot åtnjutande av arvoden anställda 2 ögonspecialister
och 1 läkare vid skeppsgossekåren i Marstrand, varjämte staten
upptager ett anslag av 1,500 kronor för verkställande av ögonundersökning
å sjöofficerare och sjökadetter.

277

KungI. Maj:ts proposition nr 50.

I enlighet med de personalberäkningar, för vilka jag tidigare redogjort, Departementsutgöres
behovet av läkare med fast lön å stat och sålunda tjänstgöringsskyldiga
under hela året av följande befattningshavare.

1 marinöverläkare,

1 förste läkare å Karlskrona station, tillika fästningsläkare i Karlskrona
fästning (förste marinläkare),

1 förste läkare å Stockholms station (förste marinläkare),

1 fästningsläkare i Yaxholms fästning, tillika läkare vid Vaxholms kustartilleriregemente
(förste marinläkare),

2 sjukhusläkare i Karlskrona (marinläkare av 1. graden),

2 kasern- och distriktsläkare i Karlskrona (marinläkare av 1. graden),

1 läkare vid Karlskrona kustartilleriregemente (marinläkare av 1. graden),

1 kasern- och distriktsläkare å Stockholms station (marinläkare av 1.
graden),

eller tillsammans 10 befattningshavare.

Dessa skulle sålunda fördelas på följande beställningar:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare och
6 marinläkare av 1. graden
Summa 10 beställningar.

Enligt den av mig föreslagna fredsorganisationen erfordras i övrigt följande
läkare vid marinen under nedan angivna antal månader av året:

1 läkare, tjänstgörande å marinförvaltningens

sanitetsavdelning...................................................

1 biträdande sjukhusläkare i Karlskrona ............

3 läkare å pansarskepp, därav 1 stabsläkare ......

1 läkare å Fylgia eller pansarskepp....................

1 flottiljläkare för undervattensbåtflottiljen .........

1 läkare å Clas Fleming ......................................

1 läkare å flygdepåfartyget Oden..........................

1 flottiljläkare å torpedbåtsflottiljen....................

1 divisionsläkare å jagardivisionen.........................

1 läkare å Svensksund under vinterfisket............

1 läkare å skeppsgosseavdelningen........................

1 läkare å af Chapman..........................................

För kustartilleriet och extra tjänstgöring............

12 månader,

4 »

4 x»

120 månader

Om det förutsättes, att nu nämnd läkartjänst kan till en fjärdedel av tiden
utföras av marinläkarstipendiater över stat och värnpliktiga läkare — vilka
även kunna tillgodoräknas som ersättningspersonal — skulle marinläkare av
2. graden (med arvode) och marinläkarstipendiater (med stipendier) erfordras
till ett antal, som motsvarar (120 — 30=) 90 tjänstgöringsmånader. För

278

Nuvarande

organisation.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

ovan angiven tjänstgöring å marinförvaltningens sanitetsavdelning samt vid
sjukhuset i Karlskrona erfordras en marinläkare av 2 graden resp. marinläkarestipendiat
å värdera platsen. För återstående 66 tjänstgöringsmånader
erfordras 22 dylika läkare, då man utgår från att desamma, som hava sin
egentliga utkomst från enskild praktik eller som ännu befinna sig under
utbildning, endast kunna förutsättas stå till förfogande för tjänstgöring vid
flottan under i medeltal 3 månader om året. Det sammanlagda behovet
skulle sålunda utgöras av 24 sådana läkare, vilka lämpligen böra fördelas
till 16 marinläkare av 2. graden och 8 marinläkarstipendiater.

I överensstämmelse med det ovan anförda bör å staten för marinläkarkåren
uppföras följande antal beställningar:

1 marinöverläkare,

3 förste mar in läkare,

6 marinläkare av l. graden,

16 marinläkare av 2. graden samt
8 marinläkarstipendiater.

Med avseende å de i nyssnämnda stat för närvarande uppförda särskilda
arvoden m. m. får jag anföra följande.

För verkställande av ögonundersökning och ögonbeliandling äro i staten
anvisade dels tvenne arvoden ä 1,170 kronor, ett vid vardera stationen, dels
ett belopp av 1,500 kronor, avseende ögonundersökning å officerare och kadetter.
Dessa belopp äro alltjämt erforderliga.

Härförutom har det under en följd av år visat sig nödvändigt att anlita
oftalmologisk sakkunskap för ögonundersökningar å personal, som uttages
för tjänstgöring såsom riktare samt vid eldledning och avståndsmätning.
Dylika undersökningar hava i hög grad underlättat urvalet av lämplig personal,
varigenom besparingar i ammunitionskostnaderna m. m. kunnat åvägabringas.

På grund av det anförda har jag vid beräknandet av flottans övningsanslag
tagit hänsyn till behovet av ifrågavarande ögonundersökningar på
så sätt, att för ändamålet beräknats ett belopp av 3,000 kronor.

Med avseende å de i staten för marinläkarkåren i övrigt uppförda poster
såsom för dagarvoden till marinläkare av 2. graden, för ekiperingshjälp till
marinläkarstipendiater över stat m. m., har jag i kostnadsberäkningarna uppfört
erforderliga belopp.

Ecklesiastikstaten.

Den andliga vården vid flottan är enligt nuvarande organisation anförtrodd
åt flottans ecklesiastikstat, som består av:

2 regementspastorer, varav den ene tillika är kyrkoherde (amiralitetspastor)
i Karlskrona amiralitetsförsamling och den andre kyrkoherde i
Skeppsholms församling, samt

3 bataljonspredikanter, vilka tillika innehava komministerbefattning mote
svarande tjänster, 2 vid den förra och 1 vid den senare församlingen.

279

Kungl. Maj:tu proposition nr 50.

Till ecklesiastikstaten räknas också de vid ovannämnda församlingar anställda
båda klockarna samt kyrkvaktaren vid Karlskrona amiralitetsförsamling.

Staten för ecklesiastikstaten upptager följande löner ocli arvoden:

1 regementspastor i Karlskrona................................................ kronor 2,000: —

1 » i Stockholm jämte fri bostad

2 bataljonspredikanter i Karlskrona ....................

1 bataljonspredikant i Stockholm...........................

1 klockare i Karlskrona ..........................................

1 » i Stockholm............................................

1 kyrkvaktare i Karlskrona ...................................

1,860

2,400

1,410

600

720

500

Summa kronor 9,490

Jag finner icke anledning föreligga att föreslå annan ändring i den nuvararande
organisationen än att en bataljonspredikant i Karlskrona indrages.
Kör ernående av likformighet förordar jag, att benämningarna regementspastor
och bataljonspredikant utbytas mot de för övrigt mera betecknande
benämningarna »amiralitetspastor» och »amiralitetspredikant».

11. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse mellan
dessa och fast anställd personal enligt 1914 ars försvarsplau och
enligt 1924 års försvarsutskotts förslag.

Till belysande av behovet av fast anställd personal enligt nu föreslagen
organisation i förhållande till 1914 års försvarsplan och till försvarsutskottets
förslag, hava nedanstående sammandrag blivit upprättade. Med 1914 års
försvarsplan avses härvidlag den del av den i propositionen om sjöförsvarets
ordnande framlagda plan, som av riksdagen godkänts för 5-årsperioden till
och med år 1919. Det bör emellertid erinras om att planen i sin helhet,
vilken förutsatte ytterligare tre 5-årsperioder till och med år 1934, avsåg
omfattande personaluppsättningar jämväl efter år 1919. Nyssnämnda till
och med år 1919 framförda försvarsplans stater överensstämma med några
få obetydliga undantag med nu gällande stat för flottan, vilken sålunda här
lagts till grund vid jämförelsen.

Vid jämförelse av de olika staterna sinsemellan bör hållas i minnet, dels
att — såsom närmare framgår av anmärkningarna här nedan — visst antal
officerare (22), underofficerare och flaggkorpraler (10) samt korpraler (9) i
föreliggande förslag beräknas tjänstgöra som elever vid flygvapnet och sålunda
icke äro tillgängliga för flottans eget behov, och dels att marinens
reservstat, vad flottan angår, föreslås att indragas.

Departements chefen.

280

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Sammandrag'' örer personalstater.

				Minskning i	Ökning i
	Antal beställningar	förhållande	förhållande
				till	till
		För-	Före-		För-		För-
	Gäl- lande stat	svars- utskot- tets	slagen orga-	Gäl- lande stat	svars- utskot- tets	Gäl- lande	svars- utskot- tets
	betän-	tion	betän-	stat	betän-
Militär personal.		kande		kande		kande
Officerskåren.
Flaggman ...............	5	4	5	_	_	_	i
	9	*) 7	'') 7	2
Kommendörkaptener
av 1. graden ..........	22	\|	1 17	5	_		1
Kommendörkaptener	[ 29				1 6
av 2. graden..........	22	1	( 18	4	—	—	1
Kaptener..................	131	102	110	21	—	—	8
Subalternofficerare ...	135	142	144	21	—	—	2
Summa	354	s) 284	y-4 O CO	53	—	—	17
Underofficerskåren.
Flaggunderofficerare.. Underofficerare av 2.	243	158	172	71	—	—	14
graden .................. Underofficerare av 3.	495	316	344	151	—	—	28
graden ..................	675	_		675

Summa	4) 1 413	5) 474	5)516	897	—	—	42
Sjömanskåren.
Flaggkorpraler ......... Korpraler (högbåts-	—	6)316	6) 344	—	—	344	28
män).....................	6)1100	J)1 015	8)1050	50	—	—	35
Meniga....................	2 625	2 420	1700	925	720	—	—
Summa	3 725	9)3 751	9)3094	975	720	344	63
Skeppsgossekåren.
3. årskursen ............	174	145	135	39	10	_	_
2. årskursen ............	189	158	145	44	13	—	___
1. årskursen ............	237	197	170	67	27	—	—
Summa	600	500	450	150	50	—	—
Summa militär
personal	6 092	5 009	4 361	2 075	770	344	122
Civilmilitär-
personal.
Mariningenjörkåren.
Marinöverdirektör .... Marindirektörer av 1.	1	1	1	—	—	-	—
gr-iden.................. Marindirektörer av 2.	3	2	2	1	—	—	—
graden ..................	3	3	3

Mariningenjörer av 1.
graden, 1 .löneklassen	11	9	9	2	—	—	—
Transport	18	15	15	3	—	—	—

Anmärkningar

*) Dessutom 1 uppförd
å försvarsdepartementets
stat.

2) Däiav 23 avsedda
för tillfällig tjänstgöring
vid flygvapnet
i fredstid.

3) Därav 22 avsedda
för tillfällig tjänstgöring
vid flygvapnet
i fredstid.

4) Förutom 2 7 underofficerare
å månadslönarstat.

5) Därav 10 underofficerare
och flaggkorpraler
avsedda
för tillfällig tjänstgöring
vid flygvapnet
i fredstid.

6) Enligt 1921 års
stat uppgick antalet
korpraler till 1,647.
Vid den nya löne
regleringens genom
förande bestämdes
i brist på utredning
antalet till 1,100,
vilken anordning
dock, enligt vad som
i propositionen uttryckligen
framhölls,
var av provisorisk
natur.

7) Därav högst 125
högbåtsman.

8) Därav högst 150
högbåtsmän.

9) Därav 9 korpraler
avsedda för tillfällig
tjänstgöring vid flygvapnet
i fredstid. Utöver
angiven summa
för sjömanskåren tillkommer
145 resp.
135 man under 5
månader (karlskrivna
skeppsgossar).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

281

	Antal beställningar	Minskning i förhållande till	Ökning i förhållande till
	Gäl- lande stat	För- svars- utskot- tets betän- kande	Före- slagen orga- nisa- tion	Gill- laude stat	För- svars- utskot- tets betän- kande	Gäl- lande stat	För- svars- utskot- tets betän- kande	Anmärkningar \| i
Transport	18	15	15	3				10) Härtill 5 marin-
Mariningenjörer av 1. graden,2.löneklassen	5	4	5				i	ingenjörsstipendia- ter.
Mariningenjörer av 2. graden..................	8	5	6	2	_	_	1	n) Härtill 3 marin-ingenjörsstipendia-
Extra mariningenjörer	4	3	3	1	—	—		ter.
Specialingenjörer av 1.
graden ..................	5	4	4	1	—	—	_
Specialingenjörer av 2. graden .................	10	7	8	2	_	_	i
Specialingenjörer av 3.
graden .................	5	4	4	1	—	_
Summa	10)55	n)42	1,)45	10	—	—	3	1
Marinintendentur- kåren.
Marinöverintendent...	1	1	1	_	_	_	—	• 1
Förste marinintenden-								1
ter, 1. löneklassen.. Förste marinintenden-	2	2	2	—	. —	—	—
							f
ter, 2. löneklassen..	5	4	5	—	—	—	1
Marinintendenter av 1.
graden ..................	40	23	28	12	—	—	5
Marinintendenter av 2. graden ocli marin
underintendenter ...	30	18	20	10	—	—	2
Summa	78	48	56	22	—	—	8
Marinläkarkåren. Marinöverläkare ......	1	1	1
Förste marinläkare ...	3	1	3	—	—	—	2
Marinl åkare av 1. gra-
den ......................	13	7	6	7	i	—	—
Marinläkare av 2. gra-
den ......................	20	14	16	4	—	. —	2
Marinläkarstipen-
diater ..................	10	7	8	2	—	—	1
Summa	47	30	34	13	i	—	5
Flottans ecklesiastik-stat. Amiralitets(rege-
ments-)pastorer ....	2	—	2	—	—	—	2
Amiralitets(rege-
ments-)predikanter..	3	—	2	1	—	—	2
Klockare..................	2	—	2	—	—	—	2
Kyrkvaktare ............	1	—	1	—	—	—	1	■
Summa	8	—	7	1	—	—	7	\|
Transport	188	120	142	46	i	—	23	■

282

Kungi. Maj.ts proposition nr 50,

	Antal beställningar	Minskning i förhål] ande till	Ökning i förhållande till
		För-	Före-		För-		För-
	Gäl-	8 vars -	slagen	Gäl-	svars-	Gäl-	svars-
	lande		orga-	lande		lande
	stat	betän- kande	nisa- tion	stat	betän- kande	stat	betän-kande
Transport Flottans poliskår. Överkonstaplar, tillika	188	120	142	46	i	—	23
poliskommissarier...	12)2	2	2	—	—	—
Överkonstaplar.........	4	2	2	2	—	—
Konstaplar...............	39	9	9	30	—	—	—
Extra konstaplar ......	6	3	3	3	—	—	—
Summa	51	16	16	35	—	—	—
Musikpersonal. Musikdirektörer(-lö.j t-
nanter)..................	2	1	2	—	—	—	i
Summa civilmilitär
personal13) Civil personal.	241	137	05 O	81	i		24
A marinförvaltningens stat uppförd ordina-
rie personal ........ Registrator och aktua-	29	20	20	9		—	—
rie i marinstaben ...	1	—	—	1	—	—	—
Advokatfiskal i Karls-
krona .................. Expeditionsvakter vid	1	1	1	—	—	—	_
flottans stationer ...	8	5	5	3	—	—
Rektorer och ordinarie ämneslärare vid
skeppsgosseskolorna	12	9	9	3	—		_
Summa civil personal	51	35	35	16	—		_
Pensionerad personal.14)
Officerare ...............	2	3	2	—	i	—	__
Underofficerare.........	10	9	33	—	—	23	24
Summa pensionerad
personal	12	12	35	—	i	23	24
Sammandrag. Summa militär per-
sonal....................	6 092	5 009	4 361	2 075	770	344	122
Summa civilmilitär
personal ..............	241	137	160	81	1	—	24
Summa civil personal Summa pensionerad	51	35	35	16	—	—	—
personal ...............	12	12	35	—	1	23	24
Tillsammans	6 396	5193	4 591	2172	772	367	170

Anmärkningar

ia) Staten upptagei
arvode för 1 poliskommissariebeställning
i Karlskrona,
som dock för närvarande
är vakam
och uppehälles av en
Överkonstapel.

18) Inräknat 2 musikdirektörer.

14) Frånsett sjörullföringsbefälhavare

jämte biträden.

Kungl. Maj:ts proposition nr <50. 283

C. Reservpersonalen.

1. Allmänna synpunkter.

Såsom redan tidigare framhållits, liar vid beräkningarna av personalbehovet
vid mobilisering stampersonal avsetts endast för sådana poster, där
dylik personal anses oundgängligen erforderlig. Organisationen vilar sålunda
på den förutsättningen, att reservpersonal i stor utsträckning måste anlitas
för fyllande av det vid mobilisering erforderliga befälsbeliovet. Det är då
tydligen av största vikt, icke blott att den erforderliga reservpersonalen kan
anskaffas, utan även att denna personal i fredstid bibringas eu sådan utbildning,
att den i kvalitativt hänseende motsvarar de fordringar, som måste
ställas på densamma. Detta förutsätter ej allenast en första grundläggande
utbildning utan jämväl periodiskt återkommande repetitionsövningar, varigenom
den av reservpersonalen förvärvade dugligheten för krigstjänsten vidmaktliålles.
Om här bortses från den fåtaliga reservstaten, så har behovet
av dylik vidmakthållande utbildning endast i ringa mån kunnat tillgodoses
vid flottan, bland annat på grund av farhåga, att de olägenheter för den enskilda
verksamheten, som givetvis medfölja inkallelse till repetitionsövning,
kunde försvåra rekryteringen.

På grund av den omläggning, som nu föreslås i det inbördes förhållandet
mellan flottans personalkategorier av stam och reserv, synes det vara av
synnerlig vikt, särskilt med hänsyn till örlogstjänstens mångsidighet, att
tillgodose reservpersonalens såväl grundläggande som vidmakthållande utbildning,
vilka båda utbildningsformer äga inbördes samband, men icke kunna
utbytas mot varandra.

Om här icke medräknas värnpliktigt befäl eller vid mobilisering till befäl
i reserven konstituerad personal, utgöres flottans militära reservpersonal
för närvarande av dels personal å reservstat för marinen och dels personal i
flottans reserv.

2. Personal ä reservstat.

Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemensam
reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet
fördelade beställningar. Antalet för flottan avsedda beställningar skall enligt
1914 års riksdags beslut utgöras av:

2 kommendörkaptensbeställningar, därav 1 av 1. graden och 1 av 2. graden,

8 kaptens- eller löjtnantsbeställningar, därav 2 av högsta, 4 av mellersta
och 2 av lägsta löneklass, samt

4 underofficersbeställningar, därav 2 av högre och 2 av lägre löneklass.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke fullt genomförd. Å
reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar
och 1 underofficersbeställning.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänsteduglighet:

för underofficerare att vara flaggunderofficer eller underofficer av 2. graden
samt innehava 8 tjänstår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår;

Nuvarande

bestämmelser.

1924 års
försvarspr
oposition
och försvarsutskott.

Departements chefen.

Nuvarande
organisation.

284 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

för kaptener ock löjtnanter 10 tjänstår som aktiv officer och 32 levnadsår,
samt

för kommendörkaptener av 2. graden och kaptener vid övergång till närmast
högre tjänstegrad å reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén äger befordran å reservstat icke rum i vidare mån, än
att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten och underofficer
av 2. graden till flaggunderofficer.

Personal å flottans reservstat är tjänstgöringsskyldig i krig eller då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av marinens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred:

kommendörkaptener, kaptener och löjtnanter i åldersgruppen 37—42 år
samt underofficerare intill fyllda 42 år i högst 90 dagar under loppet av
varje tvåårsperiod av tjänstetiden,

kaptener och löjtnanter efter fyllda 43 år och underofficerare efter fyllda
42 år i högst 60 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden samt

kaptener och löjtnanter intill fyllda 37 år i högst 90 dagar under loppet
av likaledes varje treårsperiod av tjänstetiden.

Beträffande avgång från reservstat samt avlönings- och pensionsförmåner
gälla för flottans reservstatspersonal enahanda bestämmelser som vid armén.
Kommendörkapten av 1. graden vid flottans reservstat, vilken beställning
saknar motsvarighet vid armén, åtnjuter 3,500 kronor i lön och 3,200 kronor
i pension.

Den ledande synpunkten, då reservstaten på sin tid upprättades, var att
skapa en dittills icke förefintlig, för sjötjänstgöring avsedd reserv med hög
tjänsteduglighet.

I 1924 års försvarsproposition föreslogs på skäl, som redan på sin tid
anförts av försvarsrevisionen, att reservstaten skulle indragas för flottans
vidkommande. Försvarsutskottet biträdde förslaget i fråga.

Även jag anser mig böra förorda, att reservstaten indrages för flottans
vidkommande. Detta förutsätter dock, att andra åtgärder genomföras, som
säkerställa flottans behov av officerare och underofficerare i reserven.

3. Personal i flottans reserv.

Officers- och underofficerspersonalen i flottans reserv utgöres enligt nuvarande
organisation av:

officerare och underofficerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått
från beställning på stat (pensionsavgångna),

officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
pa stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i flottans
reserv (förtidsavgångna), samt

officerare och underofficerare, vilka inom flottans reserv vunnit sin första
officers- eller underofficersfullmakt (i reserven utnämnda).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 285

Den civilmilitära personalen i flottans reserv utgöres, vad beträffar mariningenjör-
och marinintendenturkårerna, likaledes av pensionsavgångna, förtidsavgångna
och i reserven utnämnda samt, vad angår marinläkarkåren, av
pensionsavgångna och i reserven förordnade.

Officerare.

Pensionsavgångna officerare äro efter nuvarande bestämmelser skyldiga
att vid inträffande krig eller större rustningar, då så påfordras, i land samt
uti befattningar, likartade dem, de förut innehaft, tjänstgöra, flaggman och
kommendör intill fyllda 70 levnadsår samt alla de övriga, som avgå före G5
levnadsår, intill denna ålder. Under tjänstgöring åtnjuter denna personal
enahanda avlöning och övriga förmåner som innehavare av motsvarande beställning
vid stammen; dock att fyllnadspension under tjänstgöringstiden
innehålles.

I 1924 års försvarsproposition förutsattes icke någon ändring i nu gällande
bestämmelser vad ifrågavarande officerare beträffar. Denna ståndpunkt
biträddes av försvarsutskottet.

Tidigare har av åtskilliga kommittéer väckts förslag om sänkning från 55
dill 50 år av den för kaptener och subalternofficerare nu stadgade pensionsåldern.
Ehuru visserligen en föryngring inom nyssnämnda grader av såväl
stam som reserv skulle härigenom åstadkommas, tala dock kostnadshänsyn
avgjort emot en dylik sänkning av pensionsåldern.

Jag förutsätter alltså icke någon ändring i nu gällande bestämmelser.

Yad vidare angår de förtidsavgångua officerarna, äro dessa skyldiga att
intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid krig eller
större rustningar på kallelse inställa sig till tjänstgöring vid flottan. Under
tjänstgöring åtnjuta ifrågavarande officerare enahanda avlöning och övriga
förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad vid stammen. Pension
tilldelas enligt gällande peusioneringsgrunder endast sådana officerare, som
efter 30 års tjänstetid vid uppnådda 50 levnadsår erhållit avsked från beställning
a stat med tillstånd att inträda i reserven. Någon tjänstgöringsskyldighet
under fredstid är ej stadgad för denna personal.

I 1924 års försvarsproposition framhölls av dåvarande departementschefen
behovet av kvalificerad reservpersonal. Det vore tydligt, att de förtidsavgångna
officerarnas tjänstbarhet utan viss återkommande tjänstgöringsskyldighet
nedginge. Yid tjänstgöringens anordnande borde man söka överkomma"
vissa svårigheter och olägenheter, som överhuvudtaget vore förenade
med anordnande av repetitionsövningar för reservpersonal.

I propositionen framlades vissa förslag rörande repetitionsövningar, pen
sionsbelopp m. m., vilka förslag försvarsutskottet biträdde.

Då även jag för min del biträder vad som i förevarande hänseende föreslagits,
framlägger jag förslaget ånyo, därvid upptagande vad min företrädare
i ämbetet uttalat.

Pensions avgångna.

Nuvarande

organisation

1924 års
försvarsproposition

och försvarsutskott.

Departements chefen.

Förtids avgångna.

Nuvarande

organisation.

1924 års
försvarsproposition

och försvarsutskott.

Departements

chefen.

I reserven
anställda,
vilka efter
genomgången
sjökrigsskola

icke erhållit
beställning
på stat.
1924 års
försvarsproposition

och försvarsutskott.

Departements chefen.

286 Kungl. Majtts proposition nr 50.

Repetitionsövningar för förtidsavgångna officerare böra i allmänhet icke
förläggas till samma tid som flottans tillämpningsövningar, utan i stället
till sådana yrkesskolor, som artilleri-(skjut-), torped- och mineringsskolorna
m. m., å vilka skolor tillgången till logementsfartyg torde bereda möjlighet
för reservpersonalens sjökommendering. De enligt utbildningsreglementet
för officerare i flottans stam föreskrivna repetitionskurserna vid yrkesskolor
torde kunna anknytas till de här för officerare i reserven föreslagna repetitionsövningarna.
En repetitionsövning synes böra fullgöras under loppet
av varje fyraårsperiod intill utgången av det kalenderår, varunder vederbörande
uppnår 40 års ålder. Med hänsyn till de inom flottan förekommande
övningsskedena bör repetitionsövningens längd bliva 60 dagar.

Fullgörandet av nu föreslagna repetitionsövningar bör utgöra villkor för
erhållande av pension ävensom för kvarstående i reserven intill nu stadgad
ålder, 55 år. Officer, som efter uppnådda 40 års ålder erhåller avsked från
beställning på stat, bör erhålla rätt att, därest han kvarstår i flottans reserv
intill 55 års ålder, därefter erhålla pension till samma belopp som övriga
förtidsavgångna officerare.

Pensionens storlek torde böra sättas till enahanda belopp som för motsvarande
officerare vid armén eller 600 kronor om året. Med hänsyn till
vikten av att säkerställa flottans behov av kvalificerade officerare i reserven
torde förtid savgången officer böra medgivas rätt att —- dock först i samband
med sin avgång ur reserven — utbekomma i stället för pensionen dennas
kapitaliserade värde.

Under förutsättning att årligen en officer avgår i förtid och att medelåldern
vid avgången från aktiv tjänst och inträde i reserven är 27 år, skulle
de förtidsavgångna officerarna i medeltal komma att fullgöra 3 repetitionsövningar
och antalet officerare, inkallade till repetitionsövning, årligen komma
att uppgå till 3. Det synes icke behöva uppstå några nämnvärda svårigheter
för kommendering av detta antal officerare till respektive yrkesskolor.

De i reserven anställda officerarna utgöras dels av officerare, vilka efter
genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning på stat men som på
grund av särskilt medgivande vunnit anställning i reserven, dels ock av
officerare, vilka efter särskild utbildning såsom reservofficersaspiranter vunnit
dylik anställning.

Yad beträffar förstnämnda kategori — de från sjökrigsskolan utgångna
reservofficerarna — föreslogs i 1924 års förs vårproposition, att desamma
borde ''fullgöra dels efter konstruering till fänrik en 10 månaders tjänstgöring
under första tjänståret i officer tillkommande befattning, dels ock repetitionsövningar
på sätt föreslagits för förtidsavgångna officerare. De ekonomiska
förmånerna förutsattes böra vara likartade med dem, som skulle
tillkomma de förtidsavgångna officerarna.

Försvarsutskottet biträdde detta förslag.

Även vad beträffar här ifrågavarande personalkategori, ansluter jag mig
till det nästlidet år framlagda förslaget.

287

Kungl. Maj:ts proposition nr oO.

För de officerare i reserven, vilka vunnit anställning efter särskild utbildning
såsom reservofficersaspiranter, gälla för närvarande följande bestämmelser.

För att kunna antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat att
Lava avlagt sjökaptensexamen ävensom att såsom värnpliktig, inskriven vid
marinen i allmän tjänst, liava vid däcksavdelningen fullgjort viss del av den
vederbörande såsom värnpliktig i fredstid åliggande tjänstgöring eller ock
att Lava varit stamanställd vid sjömanskårens däcksavdelning och vid avskedet
innehaft minst korprals tjänstegrad. Inryckningen till tjänstgöring
äger rum på hösten. Utbildningskur sen'' är ettårig och i regel förlagd till
flottans fartyg.

Reservofficersaspirant, som med godkända betyg genomgått föreskriven
utbildning, konstitueras till fänrik i flottans reserv, och det åligger honom
att såsom sådan omedelbart tjänstgöra vid flottan under ett år. Någon vidare
tjänstgöringsskyldighet i fred föreligger icke, men för vinnande av kompetens
till kaptensbefordran må reservofficer under 6.—9. åren efter konstituering
till fänrik genomgå en repetitionsövning om sex månader.

I reserven utnämnd officer är skyldig att intill utgången av det år, varunder
han fyller 45 år, i händelse av krig eller* större rustning inställa sig
till tjänstgöring. Efter utgången av nyssnämnda kalenderår meddelas honom
avsked ur tjänsten.

Reservofficersaspirant åtnjuter under tjänstgöring dagavlöning med 3 kronor
samt fri sjukvård, portion in natura eller ersättning därför ävensom
under sjötjänst mässpengar i likhet med underofficerare vid flottan av motsvarande
grad. För resa på grund av kommendering åtnjutes gottgörelse
enligt för underofficer av motsvarande grad gällande föreskrifter.

I reserven utnämnd officer åtnjuter under tjänstgöring samma avlöning
och övriga förmåner, som tillkomma officer vid flottans stam av motsvarande
grad, dock att avlöning utgår efter lägsta löneklassen i vederbörande lönegrad.
För resa inom riket för inställelse å eller hemfärd från tjänstgöringsorten
ävensom för övriga tjänsteresor åtnjuter reservofficer gottgörelse lika
med den, som tillkommer officer av motsvarande grad; dock åtnjutes icke
ersättning för resa till och från den flottans station, dit han är inkallad till
repetitionsövning.

Reservofficersaspirant och i reserven utnämnd officer åtnjuta slutligen
beklädnadshjälp, vilken enligt gällande förordning skall utgå med respektive
300 och 200 kronor, men som under de senare åren varit höjd till respektive
600 och 400 kronor.

Yid uppnådda 55 levnadsår erhåller i reserven utnämnd officer, som fullgjort
stadgad tjänstgöringsskyldighet, en årlig pension av 300 kronor.

Beträffande ifrågavarande personalkategori framlades i 1924 års försvars
proposition vissa förslag, hämtade dels från ett av särskilt tillkallade sakkunniga
(reservofficerssakkunniga) år 1921 avgivet utlåtande, dels från försvarsrevisionens
betänkande, och åsyftande, bland annat, att skapa bättre

7 reserven
anställda,
vilka genomgått
utbildning
såsom
reservofflcersaBplranter.

Nuvarande
organisation.

1924 års
försvar»-proposition.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

288

förutsättningar för rekryteringen av reservofficerare från handelsflottan. Denna
rekrytering har nämligen under senare år fullständigt slagit fel.

Den grundläggande utbildningen förutsattes skola omfatta egentlig värnpliktsutbildning
under 41/, månader, aspirantutbildning under 12 månader
samt en därtill omedelbart ansluten tjänstgöring såsom konstituerad fänrik
under 10 månader, sålunda sammanlagt omkring 26 månader. Den fortsatta
utbildningen skulle omfatta 2 repetitionsövningar, vardera om 2, högst B
månader och förlagda, den första till 5. eller 6. och den andra till 9., 10.
eller 11. året efter vunnen officersanställning; repetitionsövningarna borde
huvudsakligen få karaktären av kurser, omfattande undervisning beträffande
respektive vapens utveckling och användning, beträffande signalering, fartygsredogörelse
m. m.

Den nuvarande åldersgränsen, 45 år, för ifrågavarande reservofficerares
kvarstående i reserven borde bibehållas. Avlöningen till aspirant borde
bliva densamma, som föreslagits för flaggkorpral. Ekiperingshjälp skulle
utgå med 600 kronor för reservofficersaspirant och 400 kronor för reservofficer.
Pensionen borde bestämmas till 600 kronor, att utgå från och med
55 års ålder under förutsättning att vederbörande officer fullgjort stadgade
repetitionsövningar och Warstått i flottans reserv intill uppnådd 45 års
ålder, med rätt för honom att, därest han så önskade, vid sistnämnda
ålder uppbära — i stället för pension — dennas kapitaliserade värde. Därest
reservofficer, som i vederbörlig ordning fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet,
avlede före uppnådd 45 års ålder, borde pensionens kapitaliserade
värde utbetalas till hans efterlevande anhöriga eller annan rättsinnehavare.

Förutom nämnda ekonomiska förmåner borde en del andra fördelar tillerkännas
reservpersonalen för att underlätta rekryteringen från handelsflottan.
Av dylika åtgärder, vilkas psykologiska inflytande icke borde underskattas,
framhölls bland annat vidgad rätt att utom tjänsten vid vissa tillfällen
bära uniform, att kostnadsfritt bekomma efterhand utkommande reglementen
och instruktionsböcker m. m.

Det årligen erforderliga antalet reservofficersaspiranter beräknades till 18.
1924 års Försvarsutskottet biträdde vad sålunda i propositionen föreslagits, dock
1utskott" årligen anställda reservofficersaspiranter beräknades till 8.

Departements- Då jag beträffande föreliggande personalgrupp delar den uppfattning, som
chefen. fått sitt uttryck i föregående års i detta hänseende av försvarsutskottet biträdda
förslag, kan jag här inskränka mig till att endast åberopa detsamma.

Det årligen erforderliga antalet reservofficersaspiranter beräknas av mig
till 12.

■underbefäls Oberoende av för flottans manskap gällande utbildningsplan kan årligen
^officerares ett mindre antal korpraler eller underofficerare av 3. graden vid däcksavbefordran
till delningen uttagas för erhållande av särskild utbildning i ändamål att bibringa
flottans1 ^em för anställning såsom reservofficersaspiranter erforderlig kompetens,

reserv. Efter att liava genomgått en för inträde i navigationsskola erforderlig kom Nuvarande

pletteringskurs beviljas denna personal tjänstledighet under högst två år

organisation.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 2B9

med bibehållande av avlöningsförmåner för att vid navigationsskola genomgå
styrmans- och sjökaptensklasserna samt avlägga styrmans- och sjökaptensexamina.
De, som avlagt godkända examina, äro därefter skyldiga att göra
framställning om antagning till reservoflicersaspirantor och att genomgå för
sådana föreskriven utbildning. Från och med antagningen till aspiranter
sammanföras de sålunda i utbildning och tjänstgöring o. s. v. helt och hållet
med de aspiranter, som rekryteras från handelsflottan.

Beträffande sättet och villkor m. m. för personal vid flottan att vinna
anställning såsom reservofficersaspiranter hava vissa förslag framlagts av
de s. k. underofficerssakkunniga.

De sakkunniga framhålla bland annat, hurusom de från sjömanskårens
däcksavdelning utgångna reservofficerarna vore avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra även å stridsfartyg. Den utbildning, som enligt nuvarande organisation
kunde bibringas dessa reservofficerare, vore ej tillräcklig för nämnda
uppgift. Efter endast nio månaders tjänstetid som korpral började nämligen
deras kurs vid navigationsskola, varunder de hela två år vore fullständigt
borta från den militära tjänsten. Uppenbart vore, att detta måste inverka
ofördelaktigt å deras militära utbildning.

Under förutsättning att underofficersutbildningen för däcksavdelningen
ordnades såsom de sakkunniga föreslagit, d. v. s. med två-årig underofficersskola
och möjlighet att därvid avlägga fullständig styrmansexamen, syntes
en tillfredsställande rekrytering av reservofficerskåren från sjömanskåren
kunna ernås enligt följande.

Ett mindre antal (förslagsvis högst 5 per år) underbefäl och underofficerare
vid däcksavdelningen, som före fyllda 27 år uppfyllt vissa bestämda
fordringar i avseende på betyg såväl i genomgången underofficer sutbildning
som för tjenstbarhet och uppförande, skulle på ansökan beviljas tjänstledighet
under omkring 9 månader eller från och med september till och med
därpå följande maj månad för att genomgå sjökaptensklassen vid navigationsskola.
De, som därvid godkändes i sjökaptensexamen, skulle omedelbart
antagas till reservofficersaspiranter samt såsom sådana genomgå en
omkring 5 månaders militär utbildning (juni till och med oktober) ombord
i förening med praktisk tjänstgöring. Efter det denna kurs avslutats, skulle
de i densamma godkända konstitueras till fänrikar i flottans reserv, varpå
fänriksutbildning den 1 november samma år skulle taga sin början i huvudsaklig
överensstämmelse med i 1924 års försvarsproposition avgivet förslag.
Bepetitionsövningar skulle sedermera äga ram jämväl enligt nämnda förslag.

I jämförelse med nuvarande sätt för utbildning av korpraler till reservofficerare
innebure det nu föreslagna enligt sakkunnigas mening avsevärda
fördelar såväl för den enskilde som staten. Sålunda syntes för den enskilde
ernås icke oväsentlig lättnad i fråga om beredande av behörighet för anställning
såsom befäl i handelsflottan, enär avlagd styrmansexamen vid flottans
underofficersskola berättigade till styrmansbrev, därest tjänstgöring till sjöss
å segelfartyg ägt ram minst 12 månader, under det för närvarande för f. d.
korpraler fordrades en tjänstetid till sjöss av 42 månader, därav minst 12
Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 824124 19

Underofficerss
allkunnig a.

290

Personal representan terna.

Departements chefen.

Nuvarande
bestämmelser.

Pensions avgångna.

Förtidsavgångna.

1924 års
försvar sproposition
och
försvarsutskott.

Kungl. Maj.ts proposition nr 60.

månader i europeisk eller vidsträcktare fart. Staten åter vunne med den
föreslagna utbildningen icke allenast bättre och grundligare samt till mindre
kostnad än för närvarande utbildade reservofficerare utan även, att antalet
korpraler, som undandroges tjänsten, minskades genom att tjänstledighet
under endast 9 månader i stället för 2 år erfordrades för att vinna för anställning
såsom reservofficersaspirant erforderlig kompetens.

Personalrepresentanterna hava gentemot de sakkunnigas förslag i fråga
om underbefäls och underofficers utbildning för anställning såsom officer i
reserven icke framställt annan erinran än att viss tids tjänstgöring i underofficersbefattning
borde fordras även för de blivande reservofficersaspiranteina.

Den utbildning, som av underofficerssakkunniga föreslagits för underbefäls
och underofficerares vid marinen utbildning till reservofficersaspiranter, synes
vara ändamålsenlig och anpassar sig till den föreslagna förändringen av
underofficersskolan, varför de sakkunnigas förslag angående reservofficersaspirantutbildningen
torde böra komma till utförande. I överensstämmelse
med vad förut anförts i fråga om underbefäls och underofficerares befordran
till officer å aktiv stat, synes det ej vara erforderligt att uppställa fordran
på kvalificerat betyg i vissa ämnen i underofficersskoleexamen, men väl för
tjänstbarliet och uppförande.

Att såsom personalrepresentanterna föreslagit föreskriva viss tids underofficerstjänstgöring
såsom villkor för antagning till reservofficersaspirant
skulle höja levnadsåldern vid officersutnämningen och förorsaka orättvisa
vid uttagningen, varför jag anser, att sådant villkor icke bör uppställas.

Underofficerare.

Liksom officerspersonalen utgöras jämväl underofficerarna i reserven av
tre särskilda kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i
reserven utnämnda. För dessa gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,
ersättning under tjänstgöring samt avgång likartade bestämmelser som för
motsvarande kategori officerare.

Av skäl, som vid behandlingen av officersreserverna i det föregående anförts,
anser jag mig icke böra ifrågasätta någon ändring i de bestämmelser,
som för närvarande gälla beträffande de pensionsavgångna underofficerarna.
Jämväl i försvarspropositionen 1924 intogs enahanda ståndpunkt. Försvarsutskottet
hade häremot icke något att erinra.

I 1924 års försvarsproposition uttalades beträffande de förtidsavgångna
underofficerarna (flaggkorpralerna), att de i allmänhet hade genom föregående
aktiv tjänstgöring förvärvat sådan befälsvana och tjänsteduglighet, att de intill
55 års ålder kunde anses fylla skäliga fordringar å en reserv i egentlig
mening, detta under förutsättning att deras tjänstbarliet genom vissa återkommande
övningar vidmakthölles. Tjänstgöringsskyldigheten borde bestämmas
till 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod intill utgången
av det år, varunder vederbörande uppnådde 40 års ålder.

Förtidsavgången flaggkorpral borde erhålla en ekiperingshjälp om 600-

291

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

kronor. Pensionen till förtidsavgången underofficer i reserven, som fullgjort
nyssnämnd tjänstgöringsskyldighet, borde fastställas till 400 kronor, att utgå
från och med 55 ars ålder. Enahanda pensionsförmån syntes böra utgå till
underofficer, vilken efter uppnådda 40 års ålder erhållit avsked från beställ
ning på stat och därefter kvarstått i flottans reserv intill 55 års ålder.

Beträffande rätt att utfå pensionens kapital i serade värde syntes böra gälla
enahanda bestämmelser som för förtidsavgångna officerare.

jag delar den uppfattning beträffande denna personalgrupp, som uttalats
i 1924 års försvarsproposition och gillats av försvarsutskottet, kan jag
här inskränka mig till att åberopa vad n3rss blivit anfört.

•Jag liar beräknat, att i genomsnitt en underofficer årligen avgår i förtid.
Under förutsättning att medelåldern för inträde i reserven är 30 år, skulle
de förtidsavgångna underofficerarna i medeltal komma att fullgöra 2 repetitionsövningar
och antalet underofficerare, inkallade till repetitionsövning,
årligen komma att uppgå till 2.

I 1924 års försvarsproposition anfördes beträffande i reserven utnämnda
underofficerare i huvudsak följande.

Största delen av den erforderliga underofficersreserven måste givetvis
fyllas med i reserven utnämnda underofficerare (flaggkorpraler). Flottan saknade
överhuvudtaget en dylik reservorganisation. De grundläggande fordringar,
som borde uppställas för anställning som underofficer i reserven, syntes
böra avse viss genomgången underofficersutbildning jämte viss tids tjänstgöring
som underofficer. Förefintliga svårigheter med avseende på organiserandet
av en officersreserv kunde i viss mån mötas genom att öppna en
rekryteringskälla från handelsflottan. En dylik rekrytering läte sig däremot
icke lämpligen åvägabringa, i vad anginge underofficerskåren i reserven, varför
man i fråga om denna endast hade att räkna med rekrytering från sjömanskåren.

Det syntes härvidlag vara ett givet önskemål att som villkor för anställning
i reserven fordra fullständig underofficersexamen. Under förutsättning
av genomförd likvärdighet mellan å ena sidan flottans underofficersskola och
å andra sidan vissa examina i navigationsskola, skulle i så fall den på denna
väg erhållna underofficersreserven för flottan inriktas på anställning inom
handelsflottan [efter avgång från aktiv tjänst inom örlogsflottan. Fördelen
av att flottans reservpersonal i sitt borgerliga yrke i största möjliga utsträckning
fortfarande ägnade sig åt sjömansyrket vore uppenbar.

Med hänsyn emellertid till osäkerheten, huruvida överhuvudtaget en tillräcklig
rekrytering på angivna sätt kunde erhållas, borde även andra rekryteringskällor
från sjömanskåren hållas öppna och sålunda väg böra beredas
jämväl för annan korpral än den, som avlagt fullständig underofficersexamen
vid flottan, att efter viss genomgången särskild klass i underofficersskola
vinna anställning som reservunderofficersaspirant.

Huru nämnda utbildning än ordnades, syntes efter densammas avslutande
viss tids tjänstgöring i underofficer tillkommande befattning vara behövlig.
Denna tjänstgöring kunde förrättas antingen i egenskap av korpral med

Departements chefen.

I reserven
utnämnda.

1924 års
försvarsproposition.

1924 års försvarsutskott.

TJtider officer ssakkunniga.

Departements chefen.

292 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

kvarstående å sjömanskårens stat eller i egenskap av reservunderofficersaspirant.
I båda fallen kunde tydligtvis vissa svårigheter i befälsförhållandena
uppstå med hänsyn till jämnåriga eller äldre korpraler. Dessa svårigheter
vore dock ej av den art, att de icke på ett eller annat sätt kunde överkommas.

Yad anginge repetitionsövningar för i reserven utnämnda underofficerare,
borde dylika ordnas efter enahanda grunder, som för i reserven utnämnda
officerare föreslagits.

Yad slutligen beträffade ekonomiska och andra förmåner, borde ifrågavarande
underofficerare (flaggkorpraler) komma i åtnjutande av motsvarande
sådana förmåner som de förtidsavgångna.

1924 års försvarsutskott gillade vad i dessa hänseenden blivit i propositionen
anfört.

Beträffande sättet m. m. för sjömanskårens manskap att vinna anställning
som reservunderofficersaspiranter hava vissa uttalanden gjorts av tidigare
omförmälda 1924 års sakkunniga för utredning angående underofficerarnas
tjänsteställning m. m. De sakkunniga anföra härom i sammanfattning följande.

I skrivelse den 19 december 1923 med förslag angående manskapsutbildningen
vid flottan hade marinförvaltningen och chefen för marinstaben beträffande
utbildning av underofficerare i reserven uttalat, att ett-årig underofficersutbildning
(lägre klassen i underofficersskolan jämte för respektive
yrkesgren föreskriven yrkesutbildning) utgjorde vad som borde krävas för
att bliva reservunderofficer.

Med hänsyn till det stora behov av väl kvalificerade reservunderofficerare,
som i enlighet med de personalberäkningar, vilka läge till grund för kaderberäkningarna
i förslagen till marinorganisationens ordnande, skulle komma
att uppstå vid mobilisering, syntes det de sakkunniga vara en angelägenhet
av största vikt, att åtgärder vidtoges för betryggande i möjligaste mån av
tillgången å sådana reservunderofficerare. Det av myndigheterna föreslagna
sättet för att öka utsikterna att erhålla en dylik reserv, ansåge de sakkunniga
vara ändamålsenligt och föresloge i samband med den två åriga underofficersskolans
införande, att undervisningen i lägre klassen för däcksavdelningen
skulle så ordnas, att den, som med godkända betyg genomginge
nämnda klass, skulle anses hava fyllt fordringarna för reservunderofficers
teoretiska utbildning.

Då jag även i föreliggande fråga delar den uppfattning, som i 1924 års försvarsproposition
blivit anförd, kan jag i detta samband inskränka mig till att
åberopa vad nyss blivit återgivet. Då jag vidare, såsom tidigare omförmälts,
förordar det förslag till organisation av flottans underofficersskola, som av
underofficerssakkunniga utarbetats, följer härav, att jag jämväl kan förorda
deras förslag angående den lägre klassens i underofficersskolan ordnande
på så sätt, att dess genomgående kan anses tillfyllest för vinnande av teoretisk
kompetens för anställning som reservunderofficersaspirant.

Huru dylik aspirants vidare utbildning bör ordnas, torde få bero på fram -

293

Kungl. Maj:ts proposition nr ftO.

tida prövning, men jag förutsätter i lmvudsak den utbildning, som förordats
i 1924 års försvarsproposition.

Det årligen erforderliga antalet reservunderofficersaspiranter liar av mig
beräknats till 15.

Jag anser mig slutligen böra betona, att organiserandet av officers- och
underofficersreserver, på sätt ovan föreslagits, innebär en nyhet inom flottan
och att sålunda erfarenhet saknas, huruvida överhuvudtaget tillräcklig rekrytering
på sådant sätt låter sig åvägabringa.

Då flottans av mig föreslagna organisation vid mobilisering bygger på ett
vidsträckt användande av reservpersonal, utgör en tillfredsställande rekrytering
ett villkor för organisationens genomförande. Skulle denna rekrytering
visa sig bliva i ett eller annat hänseende kvantitativt eller kvalitativt otillräcklig,
lärer frågan om reservorganisationen i hela dess vidd få upptagas till
förnyad prövning.

Mariningenjörer.

Mariningenjörkåren i flottans reserv utgöres av pensionsavgången, förtidsavgången
och i reserven utnämnd personal.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet
och ersättning under tjänstgöring enahanda bestämmelser som
för motsvarande kategori officerare. Marinöverdirektör är skyldig att kvarstå
i reserven till fyllda 70 år, övriga till 65 år.

Jämväl för den förtidsavgångna personalen gälla enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare.

Den i reserven utnämnda personalen rekryteras sålunda, att extra mariningenjör,
vilken under två år tjänstgjort vid flottan i denna egenskap och
icke omedelbart därefter vinner anställning vid stammen, är skyldig att
mottaga utnämning till mariningenjör av 2. graden i reserven. Så länge han
arbetar uti den tekniska delen av maskin- eller fartygsingenj örens yrke, fortfar
han emellertid att vara berättigad att söka anställning vid mariningenjörkårens
stam. Beträffande ersättning under tjänstgöring gälla enahanda
bestämmelser som för motsvarande kategori officerare. I reserven utnämnd
mariningenjör meddelas avsked ur tjänsten vid utgången av det år, varunder
han fyller 40 år, samt kommer vid uppnådda 55 års ålder i åtnjutande av
en årlig pension av 500 kronor.

I 1924 års försvarsproposition anfördes beträffande mariningenjörkåren i
flottans reserv huvudsakligen följande.

Beträffande pensionsavgångna mariningenjörer funnes ej anledning föreslå
någon ändring i gällande bestämmelser.

De förtidsavgångna mariningenjörerna förutsattes, med anledning av sin
för verksamhet inom det tekniska området synnerligen grundläggande utbildning,
jämväl i det civila livet i allmänhet komma att ägna sig åt dylik
verksamhet. Någon vidmakthållande militär utbildning av den beskaffenhet,
som föreslagits för motsvarande kategorier inom officers- och underofficerskårerna,
funnes därför icke anledning föreslå. Till följd härav borde icke
heller för ifrågavarande personalkategori några pensionsförmåner förutsättas,
utom såvitt avsåge de mariningenjörer, vilka efter uppnådd 40 års ålder av -

Nuvarande
bes tämmelser

1924 års
försvarsproposition.

294

Kangl. Majits proposition nr 50.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Nuvarande

bestämmelser.

1924 års
försvarspr
oposition.

gått från beställning på stat. Dessa ingenjörer syntes rättvisligen böra tillerkännas
pension till samma belopp, som för förtidsavgångna reservofficerare
föreslagits, nämligen 600 kronor.

Yad slutligen anginge de i reserven utnämnda mariningenjörerna, förelåge
på nyss angivna skäl icke heller anledning att införa någon övningsorganisation
för dem.

Med hänsyn till dylika mariningenjörers synnerligen omfattande grundläggande
utbildning, vilken för dem inneburit en icke oväsentlig personlig
uppoffring, som kommit staten till fromma, borde gällande pensioneringsbestämmelser
jämkas därhän, att pensionen bestämdes till samma belopp,
som föreslagits för de förtidsavgångna, eller 600 kronor, samtidigt som tiden
för ifrågavarande personals kvarstående i reserven utsträcktes intill utgången
av det år, varunder 45 års ålder uppnåddes.

Försvarsutskottet hade icke något att erinra mot vad sålunda föreslagits
beträffande mariningenjörer i reserven.

Då jag delar den uppfattning rörande denna personalgrupp, som ovan
kommit till synes, kan jag här inskränka mig till att åberopa vad sålunda
blivit uttalat. Yid beräkning av kostnaderna har förutsatts, att denna reserv
årligen tillföres en mariningenjör.

Marinintendenter.

Aven marinintendenturkåren i flottans reserv utgöres av pensionsavgången,
förtidsavgången och i reserven utnämnd personal.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet
och ersättning under tjänstgöring enahanda bestämmelser som
för motsvarande kategori officerare. Ifrågavarande personal är skyldig att
kvarstå i reserven intill fyllda 70 år.

Jämväl för den förtidsavgångna personalen gälla enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare.

Den i reserven utnämnda personalen rekryteras sålunda, att av de ynglingar,
som genomgått ett-årig kurs som marinintendentselever och som därtill
förklara sig villiga, uttages ett i kommandoväg bestämt antal för utbildning
i en ett-årig aspirantkurs till marinunderintendenter i flottans reserv.
Till marinintendent i reserven kan också utnämnas aspirant, som blivit godkänd
i första men icke i andra årets aspirantkurs. I reserven utnämnda
marinintendenter äro skyldiga att på kallelse inställa sig till en sex månaders
repetitionsövning, som förlägges till 3., 4. eller 5. året efter inträdet i reserven.
Beträffande ersättning under tjänstgöring gälla enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare. I reserven utnämnd marinintendent
meddelas avsked ur tjänsten vid utgången av det år, varunder han
fyller 40 år, och kommer vid uppnådda 55 års ålder i åtnjutande av en årlig
pension om 300 kronor.

I 1924 års försvarsproposition ifrågasattes icke någon ändring i gällande
organisation vad beträffar pensionsavgångna marinintendenter.

Kung!. MajUs proposition nr 50. 29j

Vad angår fortidsavgångna, föreslogs införande av pension till ett belopp
av (500 kronor för de inarininteudenter, vilka efter uppnådd ålder av 40 ar
avgått från beställning på stat och därefter kvarstått i reserven intill den
levnadsålder, som för ifrågavarande personalkategori vore föreskriven.

De grundsatser, vilka varit vägledande för det i det föregående framlagda
förslaget till övningsorganisation för reservofficerare, syntes vara tillämpliga
jämväl å de vid yngre år förtidsavgångna marinintendenterna. I kostnadsberäkningarna
upptogs ett belopp, avsett att täcka kostnaderna föi föitidsavgångna
marinintendenters repetitionsövningar, därvid en sammanlagd
övningstid, intill 40 års ålder, av 6 månader förutsatts.

Vidkommande slutligen de i reserven utnämnda marinintendenterna föreslogs
en höjning av pensionsbeloppet till G00 kronor, varjämte förutsattes,
att ifrågavarande intendenter i likhet med motsvarande kategorier inom officerskåren
och mariningenjörkåren skulle kvarstå i reserven intill utgången
av det år, varunder de uppnådde 45 års ålder.

Försvarsutskottet hade icke något att häremot erinra.

Även jag biträder de synpunkter och förslag, som beträffande denna personalgrupp
framlagts i 1924 års försvarsproposition, och inskränker mig sålunda
till att åberopa vad nyss blivit därom anfört. Vid beräkning av kostnaderna
har förutsatts, att denna reserv årligen tillföres två marinintendenter.

Marinläkare.

Marinläkarkåren i flottans reserv utgöres under fredstid av endast två
särskilda personalkategorier, nämligen pensionsavgången personal samt i reserven
förordnad personal.

Till kåren räknas även sådana läkare, som vid mobilisering blivit kostituerade
eller anställda i reserven.

För den pensionsavgångna personalen gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,
ersättning under tjänstgöring samt avgång i huvudsak enahanda
bestämmelser som för motsvarande kategori officerare.

Förordnande som marinläkare i flottans reserv kan på ansökan erhållas:

dels av marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat efter utgången
av den tid, för vilken han varit förordnad å beställning i stammen,

dels av annan beställmngshavare vid marinläkarkaren, som föie uppnådd
pensionsålder avgår från anställning vid stammen,

dels ock av vid marinläkarkåren ej anställd legitimerad läkare, som fullgjort
vapenövning såsom värnpliktig.

Marinläkare av 2. graden eller marinläkarstipendiat, som före utgången
av den tid, för vilken han blivit förordnad, erhåller avsked från sin anställning
vid stammen, är skyldig att inträda i motsvarande befattning i flottans
reserv samt därstädes kvarstå intill utgången av nämnda tid.

Beträffande tjänstgöringsskyldighet och ersättning under tjänstgöring gälla
för ifrågavarande personal enahanda bestämmelser som för den pensionsav -

1924 års
försvarsutskottDepartementschefen.

Nuvarande

bestämmelser.

1924 års
försvarsproposition

och försvarsutskott.

Departements chefen.

1924 års
försvarsproposition.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Uttagningen.

Nuvarande

organisation.

290 Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

gångna personalen. Avgång ur reserven äger rum vid utgången av det årr
varunder vederbörande fyller 55 år. Eätt till pension av 500 kronor tillkommer
vid avskedet den, som tillhört marinläkarkåren i flottans stam eller
reserv under sammanlagt minst 20 år och därav under minst 3 år varit anställd
såsom läkare eller stipendiat i stammen.

I 1924 års försvarsproposition, som i detta hänseende biträddes av försvarsutskottet,
ifrågasattes icke annan ändring i hithörande bestämmelser,
än att pensionsbeloppet borde — såsom för övriga personalkategorier med
officers tjänsteställning — höjas till 600 kronor.

Då jag biträder det förslag rörande marinläkare i flottans reserv, som
framlagts i 1924 års försvarsproposition, begränsar jag mig till att här åbelopa
vad nyss här ovan blivit därom anfört. Vid beräkning av kostnaderna
har förutsatts, att denna reserv årligen tillföras två marinläkare.

D. De värnpliktiga och deras redovisning.

1. Allmänna synpunkter.

Beträffande de värnpliktiga torde till en början få erinras därom, att
1924 års försvarsproposition förutsatte en utbildningstid för huvuddelen av
flottans värnpliktiga, däribland jämväl studenter och likställda, om 350 dagar
eller praktiskt taget ett år.

Försvarsutskottet utgick från helt annan förutsättning. Enligt dess förslag
avsågs icke någon fredstjänstgöring för värnpliktiga vid flottan att i
allmänhet äga rum. För att emellertid tillförsäkra flottan en viss personaltillgång
vid mobilisering ansåg utskottet, att för örlogsflottans räkning borde
reserveras huvudparten av handelsflottans bemanning, och att för den skull
flottan skulle tilldelas å sjömanshus inskrivna sjökaptener, styrmän, övermaskinister
och maskinister samt av övriga å sjömanshus inskrivna de, som
sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart, allt i den mån
de icke erfordrades för flygvapnet. Därest antalet vakanser inom sjömanskåren
överstege 10 %, skulle till fredstjänstgöring i högst 200 dagar kunna
inkallas ett motsvarande antal av ifrågavarande värnpliktiga,

Utskottet anslöt sig vidare till principen att tilldela flottan värnpliktiga
ingenjörer, elektroingenjörer, intendenter och läkare samt föreslog för denna
personal en tjänstgöringstid av 260 dagar.

Såsom redan tidigare omförmälts, förutsättes i det nu föreliggande förslaget
till marinorganisation, att flottans manskap skall sammansättas av
stampersonal och värnpliktiga enligt i huvudsak samma grunder, som för
närvarande gälla.

2. Värnpliktiga i allmänhet.

Enligt 1914 års värnpliktslag tilldelas marinen:

a) alla å sjömanshus inskrivna maskinister och eldare samt av övriga å
sjömanshus inskrivna värnpliktiga de, som sex månader eller därutöver varit
inmönstrade till sjöfart (allmän tjänst);

Kungl. May.ts proposition nr ftO. 297

b) andra å sjömanshus inskrivna värnpliktiga enligt bestämmelser, som
Konungen meddelar (allmän tjänst); samt

c) å sjömanshus ej inskrivna värnpliktiga, som anses för marinen behövliga,
till det antal, Konungen bestämmer (sjötjänst, stationstjiinst eller kustartilleritjänst).

Då jag längre fram kommer att till behandling upptaga frågan om värnplikten
vid kustartilleriet, avser jag i detta sammanhang endast de för tjänst
vid flottan erforderliga värnpliktiga.

Medan de allmän tjänst tilldelade värnpliktiga (å sjömanshus inskrivna)
tillhöra de under marinens myndigheter lydande sjörullföringsområdena,
redovisas de till sjö- och stationstjänst inskrivna värnpliktiga inom arméns
rullföringsområden. De sjötjänst tilldelade avses huvudsakligen att utfylla
flottans behov av värnpliktiga för tjänstgöring å flottans fartyg, i den mån
behovet icke lämpligen kan fyllas av de allmän tjänst tilldelade, medan de
stationstjänst tilldelade, vilka till en del utgöras av yrkesmän av olika slag
ävensom av militärarbetare, avses för tjänstgöring huvudsakligen å flottans
stationer och varv.

Antalet vid marinen i allmän tjänst inskrivna värnpliktiga har under åren
1916—1920 uppgått till i medeltal omkring 2,100 man. Till sjötjänst har
inskrivits ett antal av 460—660 och till stationstjänst ett antal av 600—
700 man.

Såsom tidigare framhållits, förutsättes i föreliggande förslag till försvarsorganisation,
att de värnpliktiga uttagas till linjetjänst eller till ersättningsreserven.
Vid hären uttages sålunda årligen till linjemanskap det antal
vapenföra värnpliktiga, som erfordras för den avsedda krigsorganisationens
säkerställande, medan övriga i fredstid tjänstgöringsskyldiga uttagas till ersättningsreserven.
Förhållandena gestalta sig emellertid olika vid flottan,
där årskontingenten måste beräknas med hänsyn till bemanningsbeliovet för
en ständigt för krigsberedskap och övningar rustad sjöstyrka av given storlek
samt för fredstjänstens behöriga ombesörjande å stationer och varv.
Givetvis bör behovet av värnpliktiga beräknas med största sparsamhet.

Flottans värnpliktiga äro till största delen sjökommenderade eller måste
åtminstone vara beredda att när som helst gå ombord. De böra därför till
huvudsaklig del utgöras av sjömanshusinskrivna värnpliktiga, vilka sålunda
böra uttagas till linjetjänst och tilldelas marinen i »allmän tjänst». Endast
i den mån antalet sjömanshusinskrivna icke förslår att fylla det förutsatta
antalet värnpliktiga av olika yrkesavdelningar i allmän tjänst, bör detsamma
kompletteras med visst antal värnpliktiga från arméinskrivningsområden,
vilka värnpliktiga alltså böra uttagas till linjetjänst och tilldelas marinen i
sjötjänst. För allt detta manskap, däri inräknat ett visst antal yrkesmän
(skrivbiträden, skräddare, skomakare, bagare, sjukvårdare och motorskötare),
som jämväl erfordras för tjänst ombord, förutsättes, såsom i det följande
närmare omförmäles, en fredstjänstgöringstid av 200 dagar.

De beliovsberäkningar, som blivit verkställda, utvisa ett behov för flottan

Departements

chefen.

298

Utbildnings tiden.

Nuvarande
organisation■

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

av — förutom studenter och likställda, till vilka jag i det följande återkommer
— 1,025 värnpliktiga i medeltal om året. Till följd av att tjänstgöringstiden
begränsats till 200 dagar, blir det emellertid nödvändigt att
inkalla de värnpliktiga i två omgångar, varför årligen 2,050 värnpliktiga böra
tjänstgöra vid flottan. Med tillämpning av de utav försvararevisionen och i
1924 års försvarsproposition använda beräkningsgrunder na rörande antalet
inskrivna värnpliktiga, som inställa sig till tjänstgöring (90 % av sjömanshusinskrivna
och 96 % av övriga), samt antalet sådana värnpliktiga, som fullgöra
hela tjänstgöringen (84 % respektive 90 %), böra därför vid flottan årligen
inskrivas i runt tal 2,600 värnpliktiga, studenter och likställda däri
icke inräknade. Så långt tillgången av värnpliktiga å sjömanshus förslår,
bör antalet därifrån fyllas, medan återstoden tages från rullföringsområdena.
Under förutsättning att av ifrågavarande värnpliktiga omkring 1,720 man
kunna inskrivas från sjömanshus, måste alltså omkring 880 värnpliktiga uttagas
från rullföringsområdena.

Till förekommande av att vid flottan uppstår underskott å värnpliktiga,
föreslår jag, att av de å sjömanshus inskrivna värnpliktiga vid inskrivningsförrättningarna
i första hand uttagas till flottan maskinister och eldare samt
de, som sex månader eller därutöver varit inmönstrade till sjöfart. Sedan
utfallet av inskrivningarna vid sjömanshusen blivit känt, uttagas därefter
till erforderligt antal övriga sjömanshusinskrivna värnpliktiga ävensom värnpliktiga
från arméns inskrivningsområden efter i huvudsak samma grunder,
som tillämpas vid sådan uttagning till arméns olika truppslag.

Skulle tillgången på i tjänstgöring varande uttagna värnpliktiga vid flottan
komma att överstiga behovet, torde flottans myndigheter böra bemyndigas
att, på sätt Konungen närmare bestämmer, hemförlova det antal värnpliktiga,
som för tjänstens skötande må befinnas icke vara oundgängligen nödvändigt.
Dylik hemförlovning torde komma att ske antingen vid tjänstgöringens
början eller ock under tjänstgöringens lopp. Under den tid av omkring 2
månader på hösten, då yrkesskolorna för stammanskapet pågå, samt i samband
med uppehållet i övningarna vid årsskiftet kan nämligen behovet av
värnpliktiga beräknas nedgå. Såsom framgår av kostnadsberäkningarna, har
jag på den grund ansett mig kunna något minska antalet tjänstgöringsdagar
för de värnpliktiga.

Värnpliktig, som på ovan angivet sätt bliver hemförlovad, bör vara befriad
från fullgörande av den i § 27 värnpliktslagen föreskrivna tjänstgöringen.
Vid hemförlovning böra sådana värnpliktiga i första rummet komma
i fråga, för vilka ömmande sociala skäl föreligga.

Enligt 1914 års värnpliktslag utgör utbildningstiden

för marinen i allmän tjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga — studenter
och likställda undantagna — 360 dagar, vilken tjänstgöring fullgöres i en
följd med början under första året, samt

för marinen i sjötjänst och stationstjänst tilldelade vapenföra värnpliktiga
— studenter och likställda undantagna — likaledes 360 dagar, vilken

Knntjl. Maj:ts proposition nr f)0.

299

tjänstgöring fullgöres antingen i en följd med början under första eller andra
året eller ock, där Konungen till följd av särskilda omständigheter prövar
nödigt,

med eu första tjänstgöring om 2G0 dagar under första eller under första
och andra året samt med en repetitionsövning om 100 dagar under fjärde året.

För icke vapenföra — studenter och likställda undantagna — utgör utbildningstiden
enligt gällande värnpliktslag 240 dagar. Vid marinen har
denna tjänstgöring fullgjorts i en följd med början under första eller andra
året.

För 1920 års klass och senare årsklasser har emellertid utbildningstiden
för vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna — varit
bestämd till 225 dagar med tillökning av 30 dagar för sådana vapenföra
värnpliktiga, som påbörjat första tjänstgöringen under första året. Tjänstgöringen
har fullgjorts i en följd, och inryckningen för en del av de marinen
i allmän tjänst tilldelade värnpliktiga har varit förlagd till början av november
första året. För återstoden av allmän tjänst tilldelade ävensom för
sjötjänst tilldelade värnpliktiga har inryckningen ägt rum under andra året.

För icke vapenföra värnpliktiga av ifrågavarande årsklasser har tjänstgöringstiden
varit bestämd till 165 dagar.

Såsom framgår av det redan tidigare anförda, förordar jag, att tjänstgöringstiden
för flottan tilldelade värnpliktiga — med undantag av studenter
och likställda — bestämmes till 200 dagar. Tjänstgöringen bör fullgöras i
en följd och taga sin början under första eller andra året. Undantagsvis
torde emellertid vissa i sjötjänst inskrivna värnpliktiga kunna tänkas böra
fullgöra sin tjänstgöring i två perioder.

Förläggningen av utbildningstiden för huvuddelen av flottans värnpliktiga
skulle förslagsvis kunna ordnas enligt nedanstående diagram, upptagande
inkallelse i två omgångar.

22/7

1. året. I--! '' I

e/„ 200 dagar.

2. året. ■ 11 '' J

26/s

200 dagar.

En mindre kontingent värnpliktiga torde böra inkallas omkring den 1
april för att efter en kortare militär utbildning möta det ökade kravet på
värnpliktiga i samband med sommarrustningarna.

På sätt omförmäles i förslaget till värnpliktslag § 27 mom. 3 C b), förutsättes,
att vid förekommande vakanser inom manskapsbeställningar ett
vakanserna motsvarande antal värnpliktiga, som därtill anmäla sig villiga,
må kvarbliva i tjänstgöring utöver stadgad tjänstgöringstid. Givetvis kan
dylikt kvarblivande icke äga rum för att täcka det antal vakanser, som —
på sätt i fråga om skeppsgossekåren blivit föreslaget — må hava föranlett
ökning i skeppsgossekårens numerär.

Departements chefen.

300

Kungl. Maj. ts proposition nr DO.

Nuvarande

organisation.

Departements chefen.

3. Studenter och likställda,

Enligt gällande bestämmelser skola värnpliktiga, som vid navigationsskola
avlagt sjökaptens- eller styrmansexamen eller å maskinistavdelning annan
examen än maskinistexamen av tredje klass, ävensom flottan tilldelade värnpliktiga,
som avlagt studentexamen, uttagas för utbildning till underbefäl.

Utbildningstiden är enligt 1914 års värnpliktslag 500 dagar för vapenföra
och 360 dagar för icke vapenföra värnpliktiga av ifrågavarande kategori,
men har från och med år 1920 varit bestämd till 330 respektive 275 dagar.
Utbildningen har i huvudsak omfattat rekrytskola i land, yrkesutbildning
ombord samt underbefälstjänstgöring ombord.

Av denna kategori, räknar jag med ett årligt antal av 25 inskrivna värnpliktiga.
Vad utbildningstiden beträffar, torde densamma böra bestämmas
till enahanda tid, som jag förut föreslagit för härens studenter och likställda,
eller 260 dagar, att fullgöras i en följd med början under första
eller andra året.

Den föreslagna utbildningstidens förläggning skulle förslagsvis kunna
ordnas enligt nedanstående diagram.

1. året. |-

2. året. h

Sjökaptener och styrmän

7»

-I

''Va

>260 dagar

Maskinister m. fl.

260 dagar.

Årligen uttagas bland studenter och likställda vissa värnpliktiga, som
idka eller idkat därför kvalificerande studier, till värnpliktiga ingenjörer,
elektroingenjörer, intendenter och läkare. För dessa omfattar värnpliktstjänstgöringen,
som uppdelas å militärutbildning, fackutbildning och facktjänstgöring,
enligt 1914 års värnpliktslag 500 dagar, vilken tid emellertid
sedan år 1920 varit nedsatt till 330 dagar.

I föreliggande förslag räknas med ett årligt behov av 10 värnpliktiga ingenjörer
och elektroingenjörer, 10 värnpliktiga intendenter och 14 värnpliktiga
läkare, därav 4 tandläkare. Vad utbildningstiden beträffar, bör den
givetvis vara densamma som för övriga studenter och likställda eller tillhopa
260 dagar, i vilken någon sådan avkortning, som enligt gällande värnpliktslag
medgives, uppenbarligen icke kan ifrågakomma. Liksom för närvarande
bör utbildningen uppdelas på militärutbildning, fackutbildning och facktjänstgöring.
Huru den i övrigt lämpligen bör ordnas, torde få ankomma
på vederbörande myndigheter att pröva. Nedanstående tabell visar, hur
jag tänkt mig tjänstgöringstidens uppdelning och förläggning för dessa värnpliktiga.

Kungl. Maj tis proposition nr 50.

301

Värnpliktsår

►73

- tf*
P-> B
» B
oq B
p B

Värnpliktiga (elektro-)
Ingenjörer.

Militär- och fackutbildning
samt facktjänstgöring
....................

1. året, dock efter de
två första årskurserna
vid tekniska högskolan
(eller däremot svarande
vid Ckalmerska institutet) Summa -

Värnpliktiga Intendenter.

Militär- och fackutbildning
samt facktjänstgöring
.....................

Efter avlagd examen
vid handelshögskolan,
handelsgymnasium o.
s. v. (dock senast under
4. året)

Summa

Värnpliktiga läkare.

a) Militärutbildning ......

b) Fackutbildning och

facktjänstgöring .......

Under något av 4.—11.
åren (rättighet tidigare,
om föreskrivna villkor
fyllda)

Summa

16/o -

.*%

260

230

260

Värnpliktiga tandläkare förutsättas skola inkallas å tider, som bäst lämpa
sig för vederbörande tandpolikliniker.

4. De värnpliktigas inskrivning och redovisning.

Inskrivning och redovisning av de sjömanshusinskrivna värnpliktiga sker Nuvarande
i regel genom marinens egen försorg. Sjömanshusen äro fördelade till sex bestämmelser.
sj örullföringsområden, nämligen Göteborgs, Malmö, Karlskrona, Stockholms,
Härnösands och Strömstads sjörullföringsområden.

I 1924 års försvarsproposition föreslogs, att antalet sjörullföringsområden 1924 års
skulle minskas från sex till fyra genom att Strömstads område införlivades försvarsmed
Göteborgs och Karlskrona med Malmö. pioposdion.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Nuvarande

organisation.

302 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Försvarsutskottet föreslog, att sjörullföringsområdenas antal skulle minskas
till tre genom indragning av Strömstads, Karlskrona (eller Malmö) samt
Härnösands sjörullföringsområden.

Aven jag förordar en minskning av antalet sjörullföringsområden. Som
emellertid föreliggande förslag beträffande fredstjänstgöring för de värnpliktiga
vid flottan utgår från annan förutsättning än utskottet, ställer sig
frågan om antalet områden olika. Med hänsyn till sjömanshusen i Norrland
och de värnpliktiga, som därifrån inskrivas till tjänst vid flottan, anser jag,
att Härnösands sjörullföringsområde bör bibehållas. -Jag förordar alltså, att
sjörullföringsområdenas antal minskas till fyra genom indragning av förslagsvis
Strömstads och Karlskrona sjörullföringsområden.

Som sjörullföringsbefälhavare i Göteborg torde kunna utnyttjas den som
tygmästare i Älvsborgs fästning tjänstgörande officeren eller annan vid Göteborgs
örlogsdepå tjänstgörande officer, varigenom ett arvode till sjörullföringsbefälhavare
inbesparas.

Vissa besparingar torde i övrigt kunna åstadkommas genom den av mig
tidigare föreslagna förenklingen av inskrivningsnämndernas sammansättning.

5. De värnpliktigas avlöning.

Såsom jag i tidigare sammanhang angivit, förordar jag, att penningbidraget
till de värnpliktiga skall utgå med 50 öre om dagen under hela tjänstgöringstiden
samt att penningtillskott icke skall vidare utgå.

III. Kustartilleriet.

A. Allmän organisation.

Enligt den plan för det fasta kustförsvarets ordnande, som godkändes av
1914 års senare riksdag, skulle Vaxholms och Karlskrona fästningar genom
vidtagande av vissa anordningar avsevärt förstärkas. Älvsborgs och Hörningsliolms
fästningar skulle däremot bibehållas i oförändrat skick. Vidare
skulle en ny kustfästning, Hemsö fästning, utbyggas vid Ångermanälvens
mynning, och en ny, mindre spärranordning anläggas vid inloppet till Luleå,
Luleå kustposition. De sålunda beslutade förstärkningarna hava emellertid
av finansiella skäl endast delvis kommit till utförande. Vid nämnda riksdag
fattades även beslut om utredning, huruvida Fårösunds fästning kunde ersättas
av andra försvarsanstalter. Sedan denna utredning blivit slutförd,
beslöts vid 1918 års riksdag, att sagda fästning skulle nedläggas.

Kikets kustfästningar utgöras alltså för närvarande av:

Vaxholms fästning,

Karlskrona fästning,

Älvsborgs fästning,

Hörningsliolms fästning,

Kungl. Maj:ts proposition nr !iO. 303

Hemsö fästning och

Luleå kustposition.

Enligt 1914 års plan skulle vidare kustartilleriet bestå av fyra truppförband,
nämligen

Vaxholms kustartilleriregemente,

Karlskrona kustartilleriregemente,

Älvsborgs kustartillerikår och

Hemsö kustartillerikår.

Av dessa äro de tre förstnämnda organiserade enligt plan, under det att
Hemsö kustartillerikår icke blivit uppsatt. I samband med nedläggandet
av Fårösunds fästning har ett tidigare dit förlagt detachement blivit indraget.

Enligt 1924 års försvarsproposition borde rikets kustfästningar utgöras
av Vaxholms, Karlskrona, Älvsborgs, Hemsö och Hörningsliolms fästningar
samt Luleå kustposition. Vidare skulle viss materiel, avsedd att tagas i
anspråk för skyddet av jämväl andra kustorter än dem, som redan i fredstid
försetts med fast försvar, anskaffas. Slutligen skulle även vissa åtgärder
till skydd för hamnen i Fårösund och dit förlagd flygstation vidtagas.

Kustartilleriet skulle bibehållas organiserat på tre truppförband.

1924 års försvarsutskott ansåg sig icke kunna förorda den i försvarspropositionen
föreslagna allmänna organisationen av rikets kustfästningar utan
föreslog, att endast de två ur försvarssynpunkt mest betydelsefulla fästningarna,
Vaxholms och Karlskrona fästningar, skulle bibehållas, under det att
Älvsborgs, Hemsö och Hörningsholms fästningar samt Luleå kustposition
skulle helt nedläggas. Vidare höll utskottet före, att till nedbringande av
kostnaderna en i propositionen ifrågasatt förstärkning av luftförsvaret i
Karlskrona fästning ej borde komma till utförande samt att de rörliga batterier,
vilka vore tilldelade Karlskrona och Vaxholms fästningar, borde
uppläggas. Batterierna i Vaxholms fästnings inre linje borde därjämte till
huvudsaklig del nedläggas.

Vad som i propositionen föreslagits med avseende på anskaffning av rörligt
sjöfrontsartilleri för det lokala kustförsvaret och anordnande av skydd
för flygstationen i Fårösund ansåg sig utskottet icke kunna tillstyrka.

För bemanningen av Vaxholms och Karlskrona fästningar borde enligt
utskottets mening avses Vaxholms respektive Karlskrona kustartilleriregemente.

Med avseende på Vaxholms och Karlskrona fästningar ansluter jag mig
i huvudsak till försvarsutskottets förslag. Jag anser alltså, att dessa båda
fästningar böra bibehållas, ehuru med vissa inskränkningar. Sålunda torde
till nedbringande av kostnaderna större delen av de nämnda fästningar tilldelade
rörliga batterierna ävensom ballongfartyg och ballongpark böra uppläggas.
Vidare synas batterierna i Vaxholms fästnings inre linje kunna med
vissa undantag nedläggas. Däremot torde kravet på fästningarnas skydd
mot anfall från luften böra i viss utsträckning tillgodoses.

1924 års
försvarsproposition.

1924 års försvarsutskott.

Departements chefen.

Nuvarande

bestämmelser.

304 Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

Beträffande Älvsborgs fästning anser jag mig böra föreslå, att fästningen
bibebålles och underkålles. Däremot finner jag mig av kostnadsskäl icke
böra beräkna någon personal för fästningens bemannande utan avser för
densamma endast den personal, som kräves för byggnaders och materiels
tillsyn ocb underhåll. I och för kostnadernas nedbringande torde tygmästaren
jämväl kunna övertaga vården av örlogsdepåns byggnader, materiel
och förråd. Kostnaderna för tillsyningspersonal och underhåll av byggnader
och materiel i övrigt torde i viss utsträckning kunna täckas genom
uthyrning av en del lägenheter å Nya Yarvet till privatpersoner.

I fråga om Hemsö och Hörningsliolms fästningar samt Luleå kustposition
ansluter jag mig till försvarsutskottets förslag.

Sammanfattar jag det ovan anförda, anser jag alltså, att rikets kustfästfästningar
böra utgöras av Yaxholms, Karlskrona och Älvsborgs fästningar.
Av dessa äro de två förstnämnda avsedda att vara bemannade i såväl krig
som fred, medan däremot för Älvsborgs fästning icke beräknats någon bemanning.

I likhet med försvarsutskottet håller jag före, att vissa kompletteringar
och moderniseringar måste åvägabringas vid de olika kustfästningarna. Med
hänsyn till hithörande frågors beskaffenhet anser jag mig emellertid icke
kunna till statsrådsprotokollet närmare redogöra för desamma, utan får i
sådant avseende hänvisa till en särskild promemoria angående kustartilleriets
krigsorganisation, vilken torde få tillhandahållas riksdagens vederbörande
utskott.

Med avseende på kustartilleriets indelning på truppförband ansluter jag
mig till försvarsutskottets förslag.

B. De värnpliktiga.

Samtliga värnpliktiga, vilka tilldelas marinen i kustartilleritjänst, fördelas
mellan kustartilleriets truppförband. Dessa värnpliktiga utgöras av dels
värnpliktiga i allmänhet och dels studenter och med dem i värnpliktshänseende
likställda.

1. Yärnpliktiga i allmänhet.

Av värnpliktiga i allmänhet uttages redan vid inskrivningen ett risst antal
vapenföra dels för artilleri- och minavdelningarna, dels även för maskinavdelningen,
under det att återstoden av de vapenföra, »övriga», avses för
återstående yrkesavdelningar (ekonomi- och hantverksavdelningarna). De
icke vapenföra fördelas till ekonomi- och hantverksavdelningarna.

Antalet marinen i kustartilleritjänst årligen tilldelade vapenföra värnpliktiga
— frånsett studenter och likställda — uppgår för närvarande till 1,401
man. Motsvarande antal icke vapenföra utgör för närvarande omkring 340
man.

Enligt gällande vämpliktslag äro de vid marinen i kustartilleri tjänst inskrivna
vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna —-

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 305

skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra i sammanlagt 365 dagar, vilken
tjänstgöring fullgöres med en första tjiinstgöring om 323 dagar, som tager
sin början under första eller andra året, samt med en repetitionsövning
om 42 dagar under fjärde året. Av ifrågavarande värnpliktiga uttages
enligt i kommandoväg utfärdade bestämmelser ett visst antal för utbildning
till underbefäl m. m.

För erhållande av erforderlig säkerhetsbesättning å kustfästningarna hava
ifrågavarande värnpliktiga varit uppdelade på två omgångar, av vilka den
ena inryckt till första tjänstgöring på hösten första året och den andra
under februari andra året.

För icke vapenföra värnpliktiga — studenter och likställda undantagna —
utgör utbildningstiden enligt gällande värnpliktslag 240 dagar. Vid kustartilleriet
har denna tjänstgöring fullgjorts i en följd med början under
första eller andra året.

Enligt sedan 1920 gällande provisoriska bestämmelser har utbildningstiden
minskats till 225 dagar för vapenföra värnpliktiga i allmänhet och 105
dagar för icke vapenföra.

Försvarsutskottet år 1924 ansåg sig böra i likhet med vad som föreslogs 1924 drs föri
försvarspropositionen vid bestämmande av utbildningstiden för ifrågava- svarautskott.
rande till kustartilleri tjänst uttagna värnpliktiga utgå ifrån att densamma
borde givas samma varaktighet som vid huvuddelen av härens special truppslag.
I överensstämmelse härmed borde alltså de värnpliktigas utbildningstid
vid kustartilleriet bestämmas till 200 dagar för till linjetjänst uttagna
och 140 dagar för ersättningsreserven tilldelade värnpliktiga i allmänhet.
Utbildningstiden för dessa till linjetjänst uttagna värnpliktiga borde enligt
utskottets förmenande uppdelas på en första tjänstgöring om 170 dagar, som
toge sin början under 1. eller 2. året, och en repetitionsövning om 30 dagar
före utgången av 4. året. Ersättningsreservens tjänstgöring borde liksom
vid hären fullgöras enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser antingen
i en följd med början under 1. eller 2. året eller ock med en första och en
andra tjänstgöring under de tre första åren.

Arskontingenten värnpliktiga i allmänhet beräknades av utskottet till sammanlagt
780 till linjetjänst uttagna värnpliktiga samt 520 värnpliktiga tillhörande
ersättningsreserven.

Med avseende på utbildningstidens längd för ifrågavarande värnpliktiga Departements
ansluter jag mig till utskottets förslag. För att säkerställa mobiliserings- chefen.
behovet torde kontingenten av till linjetjänst uttagna värnpliktiga — studenter
och likställda undantagna — böra bestämmas till 800 man.

På grund av de vid kustfästningarna rådande säregna förhållandena måste
den egentliga utbildningen förläggas till de tider av året, då isbildningen ej
hindrar skjutningen mot bogserat mål samt övningar i minering m. m. Utbildningen
av de värnpliktiga, vilka vid mobilisering i första hand tagas i
anspråk för försvarsanstalternas bemanning, bör därför förläggas till sommarmånaderna
med inryckning på våren. Inryckningsdagen för dessa värnplik Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50.) 224124 20

Nuvarande

bestämmelser.

924 års försvarsutskott.

306 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

tiga bör vidare så bestämmas, att de avsluta sin första tjänstgöring med
repetitionsövningarna.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
för till linjetjänst uttagna värnpliktiga — studenter och likställda
undantagna — framgår närmare av nedanstående diagram:

1SA Första tjänstgöring s%>

2. året |---------------1. . —— --------------1 170 dagar

30/8 “/»

4. året |-----------| ;-----1 80 »

Rep.-örning 200 dagar.

Till ersättningsreserven uttagna värnpliktiga, vilka beräknas till 300 man,
torde lämpligen inkallas i omgångar, varvid tjänstgöringstiderna för de olika
omgångarna böra bestämmas uteslutande med hänsyn till garnisons- och
handräckningstjänstens krav.

Vissa kemförlovningsperioder i de värnpliktigas tjänstgöring böra kunna
inläggas, då så befinnes lämpligt. Såsom jag tidigare angivit, bör penningbidraget
till de värnpliktiga utgå med 50 öre om dagen under hela tjänstgöringstiden.
Penningtillskott bör icke vidare utgå.

2. Studenter och likställda.

För närvarande uttagas till kustartilleritjänst årligen omkring 28 vapenföra
samt ett mindre antal icke vapenföra studenter och likställda. De vapenföra
utbildas antingen för artilleri tjänst eller mintjänst. Utbildningen avser
dels att bibringa vederbörande de kunskaper och färdigheter, som erfordras
för att vid mobilisering kunna tjänstgöra såsom konstituerad underofficer
eller officer, och dels att utgöra en förberedelse för vidare utbildning till
officer i kustartilleriets reserv. De icke vapenföra användas i allmänhet för
teknisk tjänst eller såsom expeditionsbiträden.

Enligt gällande värnpliktslag äro kustartilleriet tilldelade studenter och
likställda skyldiga att för sin utbildning tjänstgöra:

de vapenföra i sammanlagt 500 dagar, fördelade på en första tjänstgöring
om 458 dagar, som tager sin början under första året, och en repetitionsövning
om 42 dagar under tredje året, samt de icke vapenföra i 365 dagar
i en följd med början under första eller andra året.

Under det s. k. provisoriet har utbildningstiden minskats till 330 dagar
för vapenföra och 275 dagar för icke vapenföra.

Enligt 1924 års försvarsutskotts förslag skulle utbildningstiden bestämmas
till 260 dagar för till linjetjänst uttagna och 200 dagar för ersättningsreserven
tilldelade studenter och likställda. Utbildningstiden för de sålunda till linjetjänst
uttagna värnpliktiga borde uppdelas på en första tjänstgöring om
230 dagar, som toge sin början under 1. året och antingen fullgjordes i en
följd eller uppdelades å 1. och 2. åren, samt en repetitionsövning om 30
dagar, som ägde rum före utgången av 4. året. Tjänstgöringstiden för ersättningsreserven
tilldelade studenter och likställda syntes böra enligt av
Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser fullgöras i en följd med början under

Kungl. Maj-.ts proposition nr !>0.

307

1. oller 2. aret eller ock med en första och en andra tjänstgöring under de
tre första åren.

Årskontingenten av studenter och likställda beräknades av utskottet till
40 man.

I överensstämmelse med vad jag förut föreslagit, böra ej heller för kustartil- Departcmentsleriet
uttagas några studenter och likställda avsedda för ersättningsreserven, chefen.

utan böra samtliga tilldelas linjetjänst. I övrigt ansluter jag mig till utskottets
förslag och räknar sålunda med en utbildningstid av 260 dagar samt
med ett antal av 40 man i årskontingenten.

Den ungefärliga tidsindelningen av den sålunda föreslagna utbildningstiden
för huvuddelen av studenter och likställda framgår närmare av nedanstående
diagram:

1. året

Första tjänstgöring,

21/e Första omgången 30/o

2. året

Första tjänstgöring,
22/ö andra omgången

230 dagar

3% »%

4- äret |--------——--Ii ■ |--——| 30 dagar

260 dagar.

För teknisk tjänst avsedda studenter och likställda torde böra fullgöra
första tjänstgöringen i en följd med början under första året.

Yad förut sagts om hemförlovningsperioder och avlöning torde även böra
vinna tillämpning beträffande ifrågavarande värnpliktiga.

C. Fredsorganisationen.

1. Allmänna synpunkter.

Vid beräkningen av staten för kustartilleriets personal har eftersträvats att Grunder för
så långt sig göra låter uppbringa den aktiva personalen till en sådan styrka peraonal‘
som anses oundgängligen erforderlig för fredstjänstens behöriga upprätthål- *

lande under tiden för huvuddelen värnpliktigas första tjänstgöring. Det under
repetitionsövningarna ökade behovet av befäl och underbefäl har ansetts kunna
tillgodoses medelst reservstatspersonal och reservpersonal. Då nu utbildningen
av de värnpliktiga är så gott som fullständigt förlagd till sommarhalvåret,
följer därav, att tillgången på befäl och underbefäl blir jämförelsevis
riklig under vinterhalvåret. För att i största möjliga mån utjämna detta
behov, så att det blir någorlunda likformigt året runt, har jag vid beräkningen
av den personal, som kräves för tillfälliga kommenderingar utom truppförbanden
m. m., ansett mig böra utgå ifrån att dessa kommenderingar till
övervägande del förläggas till vinterhalvåret. För att än ytterligare nedbringa
officersbehovet har jag utgått ifrån att antalet i marinstaben och
chefens för kustartilleriet stab tjänstgörande officerare under sommarhalvåret
minskas, men i stället ökas i motsvarande grad under vinterhalvåret,
d. v. s. den tid av året, då utarbetandet av reglementen, instruktioner m. m.
i huvudsak pågår. På så sätt har jag kommit till det resultatet, att, såsom

Utbildningen
av officerare.

Gällande

bestämmelser.

308 Kungl. Maj:ts proposition nr C)0.

framgår av det följande, personal för dylika tillfälliga kommenderingar under
sommarhalvåret endast kräves för underofficersskola, skjutskola och mineringsskola.

Det torde i detta samband böra påpekas, att de med tillämpning av ovan
angivna grundsatser nu uppgjorda beräkningarna rörande personalbehovet
för olika staber, formationer och anstalter in. m. icke få anses vara i den
grad bindande, att ej inom den förutsatta kostnadsramen jämkningar beträffande
organisation m. m. må kunna ske vid tillämpningen, där så betingas
av tillfälliga förhållanden, särskilda förutsättningar hos olika befattningshavare

o. s. v. Detta gäller icke enbart inom kustartilleriet utan, såsom jag redan
tidigare uttalat, i vissa fall jämväl kustartilleriet och flottan sinsemellan.

Kustartilleriets stamofficerskår rekryteras för närvarande av kustartillerikadetter,
utexaminerade från sjökrigsskolans kustartillerilinje och konstituerade
till fänrikar. Av dessa fänrikar utnämnas efter två års tjänstgöring
de, som anses besitta erforderliga egenskaper, till underlöjtnanter.

Kustartillerikadetter må antagas av chefen för kustartilleriet till det antal,
som av Konungen för varje år bestämmes. För att kunna antagas till kustartillerikadett
fordras i fråga om ålder och kunskaper att under det kalenderår,
då inträde sökes, fylla 17, högst 21 år, samt att antingen hava avlagt
godkänd studentexamen å realgymnasium och därvid eller vid vederbörlig
fyllnadsprövning å sådant gymnasium hava erhållit vitsordet »godkänd»
eller därutöver vid muntlig prövning i matematik, fysik och kemi samt minst
två främmande språk eller ock hava avlagt enahanda examen å latingymnasium
med motsvarande vitsord i minst två främmande språk samt i sistnämnda
fall därjämte vid vederbörlig fyllnadsprövning å realgymnasium hava
erhållit vitsordet »godkänd» eller därutöver vid muntlig prövning i matematik,
fysik och kemi.

Kustartillerikadetts utbildning sker dels vid kustartilleriregemente, dels
ombord å stridsfartyg, dels vid sjökrigsskolan och omfattar en sammanlagd
utbildningstid av två och ett halvt år.

Rekrytutbildningen, avsedd att bibringa den första militära utbildningen,
äger rum vid artilleri- och minavdelningarna från mitten av juni till omkring
den 1 november. Därefter vidtager korprals- och underofficersutbildning
med ändamål att skapa förmåga och vana att tjänstgöra i för korpraler och
underofficerare avsedda befattningar vid sjöfrontkompani. Denna utbildning
försiggår dels under tiden från och med november till mitten av maj vid
artilleriavdelningen dels från mitten av maj till mitten av juni å stridsfartyg
och dels från sistnämnda tid till mitten av augusti vid minavdelningen samt
avslutas med tjänstgöring såsom underofficer vid minavdelningen under regementsövningarna.
Efter omkring 14 dagars tjänstledighet påbörjas sedermera
i mitten av oktober kurs vid sjökrigsskolan, vilken fortgår till april
månads utgång, då den praktiska utbildningen vid kustartilleriregemente
ånyo vidtager, omfattande taktisk kurs och skjutkurs samt under regementsövningarna
tjänstgöring såsom underofficer vid artilleriavdelningen. Sedan
sistnämnda övningar avslutats, pågår tentamen för officersexamen under

Kumjl. Majtts proposition nr 50. ;)()9

oktober och november för att i slutet av sistnämnda månad 2. året efter
antagningsåret avslutas med officersexamen. Medelåldern vid denna examens
avläggande är omkring 21 år.

Grafisk frituistullniug av kiistartfllerikadetts utbildning.

Juli Okt. Jun. April Juli Okt. Jun. April Juli Okt.

Student- Uekrytkurs Korpralskurs Strids- UO-kurs Sjökrigs- Taktisk kurs Ofticers examen

och under- fartyg minavd. skolan och UO-kurs examen

offieerskurs vid artilleriavd.

Utbildningen vid kustartilleriregemente och å stridsfartyg omfattar dels
undervisning i vissa läro- och övningsämnen, dels tjänstgöring i olika befattningar
vid sjöfrontkompani och ombord. Läroämnena äro: organisationslära
och krigslagar, vapenlära, minlära, kustfästningslära, befästningskonst,
reglementen, bevakningstjänst, elektroteknik, intendenturtjänst, navigation
och fartygskännedom. Övningsämnena omfatta: artilleriexercis och skjutövningar
med artilleripjäser, eldledning, minövning, handvapensexercis och
skjutövningar med handvapen, signalering, bevakningstjänst, båttjänst, eldning
och maskinskötsel, navigeringsövning, taktiska övningar samt gymnastik
och ridning.

Undervisningen i sjökrigsskolau bedrives i följande ämnen: vapenlära,
kustfästningslära, minlära, lantkrigskonst, sjökrigskonst, befästningskonst och
topografi, organisationslära, reglementen och krigslagar, navigation, maskinlära
och skeppsbyggeri samt matematik jämte mekanik.

I överensstämmelse med vad som föreslagits beträffande armén, torde Departementsjämväl
vid kustartilleriet kadettutbildningen böra förlängas med ett år för chefen.
att göra de blivande officerarna mera förtrogna med tjänsten som underbefäl.
I samband härmed torde ett sedan länge förefintligt krav på förlängning
av kursen i sjökrigsskolan böra förverkligas.

Under de första åren efter kustartilleriets uppsättning hade kadettutbildningen
vid kustartilleriet en längd av omkring två och ett halvt år. Till
följd av de stora svårigheter, som förefunnos att på denna jämförelsevis begränsade
tid bibringa eleverna de kunskaper och färdigheter, som ansågos
erforderliga för en kustartilleriofficer, omlades år 1912 kadettutbildningen
på sådant sätt, att antalet läsår vid sjökrigsskolan ökades från ett till två
år. På grund härav måste utbildningstiden förlängas till tre och ett halvt
år eller till samma tid, som gällde och fortfarande gäller för sjökadetter.

Det visade sig emellertid inom kort ogörligt att i konkurrens med officersrekryteringen
vid armén, där utbildningstiden endast omfattade två och
ett halvt år, erhålla erforderligt antal kustartillerikadetter. Av denna anledning
blev det nödvändigt att återgå till en utbildningstid av endast två
och ett halvt år. Detta kunde ej ske, utan att antalet läsår vid sjökrigsskolan
minskades från två till ett år, vilket i sin tur hade till följd, icke
blott att läroämnenas omfattning måste inskränkas, utan även att antalet

Underofficerare
och
stammanskap.

Nuvarande

organisation.

310 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

undervisningstimmar per vecka under den avkortade kursen vid sjökrigsskolan
måste ökas.

Den forcering av kadettutbildningen, som sålunda för närvarande sker, är
givetvis ägnad att medföra betydande olägenheter, och lära tecken på överansträngning
hos kustartillerikadetterna icke saknats. Då nu genom ökningen
av officersutbildningstiden vid armén det förnämsta hindret för en utvidgning
av kadettutbildningen vid kustartilleriet bortfallit, synes nämnda utbildning
böra givas samma längd som vid flottan, i samband varmed antalet
läsår vid sjökrigsskolans kustartillerilinje torde böra ökas till två. De kostnader,
som härav föranledas, äro jämförelsevis begränsade.

Då läsåret vid sjökrigsskolan endast omfattar sju månader, bliva, genom
den sammanlagda utbildningstidens ökning till tre och ett halvt år, ytterligare
fem månader disponibla för kustartillerikadetternas tjänstgöring vid
trujip under den härför lämpligaste tiden, då värnplikts utbildning och regementsövningar
pågå.

Gången av kustartillerikadetts utbildning skulle i enlighet med det ovan
sagda i huvudsak ställa sig på sätt framgår av nedanstående grafiska framställning.

Juli Okt. Jan. April Okt. Jan. April Juli Okt. Jan. April Juli Okt.

Stu-	Rekryt-	.Korpralskurs	Tjänst-	1. årets	Strids-	UO-kurs 2.	årets kurs	Taktisk kurs	Offi-
dent-	kurs	och UO-kurs	göring vid	kurs i	fartyg	minavd. i	sjökrigs-	och UO kurs	cers*
exa-			trupp	sjökrigs-			skolan	vid artilleri-	exa-
men				skolan				avd.	men

Närmare bestämmelser för den här föreslagna omläggningen av utbildningen,
jämväl innefattande timplan för undervisningen i sjökrigsskolan, bör
givetvis tillkomma Kungl. Maj:t att fastställa.

I överensstämmelse med vad jag föreslagit beträffande flottan, torde jämväl
kustartillerikadetterna böra tillerkännas korprals löneförmåner under de
två sista utbildningsåren.

Kustartilleriets underofficerare och manskap äro för närvarande med
hänsyn till vid kustfästningarna förekommande specialtjänster fördelade å
följande yrkesavdelningar och yrkesgrenar:

Yrkesavdelningar	Underofficerare	Manskap
1 Artilleriavdelningen ......	Styckjunkare, sergeanter	Artillerister
1 Minävdelningen ...........	Styckjunkare, sergeanter	Minörer (Sjukvårdare (Hovmästare
Ekonomiavdelningen......	Styckjunkare, sergeanter	{Kockar IFörrådsmän (Hornblåsare
Maskinavdelningen.........	Flaggmaskinist, maskinist IFlaggrustmästare, rustmästare	Eldare Yapensmeder
Hantverksavdelningen ...	< Flaggtorpedmästare, torpedmästare [Flaggkvartersmän, kvartersmän	Torpedhantverkare Timmermän

Kung!. Maj:ts proposition nr 50. 311

Underofficerarna äro, i likhet med vad fallot ur vid flottan, uppdelade på
tre tjänstegrader, nämligen:
underofficerare av 1. graden,

» * 2. v , och

Manskapet indelas i följande tre tjänstegrader:

underofficerskorpraler,

korpraler och

meniga.

Av den undersökning av underofficersbehovet vid kustartilleriet, som jag Departement!-låtit verkställa, liar det framgått, att en ökning, i förhållande till 1924 års chefen.
försvarsutskotts förslag, av antalet personal med fullständig underofficersutbildning
är påkallad, särskilt av hänsyn till behovet av väl kvalificerade
maskinister, båtbefälhavare, rustmästare m. m. Av ekonomiska skäl
är det emellertid icke möjligt att tillgodose detta ökade behov genom att
föreslå tillsättande av ett i förhållande till utskottets förslag väsentligt ökat
antal underofficerare. I stället torde man böra gå samma väg, som beträtts
vid flottan, nämligen att fylla detta ökade behov medelst flaggkorpraler. En
given följd härav blir tydligen, att — liksom för närvarande är fallet —
samma lönesystem måste komma till användning för kustartilleriets manskap
som beträffande flottans manskap. Härigenom förblir ock organisationen
av marinens manskap enhetlig, vilket synes vara ändamålsenligt.

I övrigt ansluter jag mig till 1924 års försvarsutskotts förslag och håller
alltså före,

att de yrkesgrenar, som omfatta flaggtorpedmästare, torpedmästare och
torpedhantverkare ävensom hovmästare och förrådsmän, böra bortfalla; samt
att underofficerskåren bör, i likhet med vad som föreslagits beträffande
flottan, organiseras på två grader, underofficerare av 1. graden och underofficerare
av 2. graden.

Utbildningen av stammanskapet bedrives enligt ett år 1915 fastställt skol- utbildningen
reglemente. Manskapsskolorna utgöras av rekrytskola, korpralskola och uf^nskapet
underofficersskola. Av dessa äro de båda förstnämnda ett åriga samt för Gällande
lagda till resp. 1. och 2. utbildningsåret. Underofficersskolan däremot, som bestämmelser.
är två-årig, försiggår under 4. och 5. utbildningsåren med en yrkesavdelningsvis
anordnad specialkurs under förstnämnda år och en regementsvis sammandragen
allmän kurs under det 5. året. Sistnämnda kurs är huvudsakligen
avsedd att främja allmänbildningen.

Genom beslut den 6 december 1918 tillkallades de s. k. kustartilleriets chefen för
skolsakkunniga för att verkställa omarbetning av kustartilleriets skolregle- kustartillemente
m. m. Sedan de sakkunniga utarbetat ett preliminärt förslag till
dylikt reglemente, blev av chefen för kustartilleriet en överarbetning av detsamma
verkställd.

Enligt det sålunda omarbetade förslaget skulle underofficersskolans allmänna
kurs, med hänsyn till önskvärdheten av att utan intrång på den militära
utbildningen uppnå det för bibringande av kompetens till realskol -

312

Underofficers

sakkunniga.

Departements chefen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

examen erforderliga antalet undervisningstimmar, göras tvåårig. Undervisningen
i denna kurs borde omfatta svenska, engelska, historia, geografi, matematik,
fysik och kemi, i vilka ämnen undervisningen skulle bedrivas till
samma omfattning, som vore föreskriven för realskolexamens avläggande.
Däremot skulle undervisningen icke omfatta biologi, tyska och kristendom.

Genomgående av en på dylikt sätt anordnad underofficersskolans allmänna
kurs borde uppställas såsom villkor för underofficersbefordran utom för
personal vid maskinavdelningen och torpedhantverkare, vilka genomgå flottans
underofficersskolas maskinistklass.

Sedermera hava förenämnda s. k. underofficerssakkunniga upptagit frågan
till behandling samt förordat chefens för kustartilleriet förslag till nytt skolreglemente,
i den- mån detsamma läte anpassa sig till en eventuell omorganisation
av kustartilleriet, dock att det, vad underofficersskolans allmänna
kurs beträffade, syntes erforderligt att något nedsätta antalet undervisningstimmar
per vecka och i stället öka tiden för skolan i motsvarande grad. Ej
heller borde såsom kompetens för befordran till underofficer uppställas godkännande
betyg i andra allmänbildande ämnen än dem, som hade betydelse
för underofficers militära utbildning, då eljest fara förelåge för att underofficerskårens
rekrytering ej kunde vidmakthållas.

För att underofficersskolexamens vid kustartilleriet likvärdighet med realskolexamen
skulle kunna avse samtliga i nämnda examen ingående ämnen,
ifrågasatte de sakkunniga, att även kustartilleriets manskap borde, såvitt
möjligt vore — i likhet med vad som föreslagits vid armén — komma i åtnjutande
av särskild undervisning.

Då civila lärare borde anlitas i vissa allmänbildande ämnen, ansåge de
sakkunniga, att ifrågavarande allmänna kurs med hänsyn till det ringa antalet
elever borde för kostnadernas nedbringande förläggas till endast ett
regemente. Det vore härvid lämpligast, att densamma förlädes till Karlskrona,
dels emedan det syntes lättare därstädes än i Vaxholm att erhålla
vissa timlärare, dels i syfte att, om så läte sig göra, få anslutning till flottans
underofficersskola eller åtminstone kunna använda samma timlärare som vid
sistnämnda skola.

I vilken utsträckning utökningen av underofficersskolan och eventuellt
anordnande av särskild undervisning erfordrade kaderökning för tillgodoseende
av behovet av manskap och instruktionspersonal vore enligt de sakkunnigas
åsikt beroende av de blivande personalstaterna för kustartilleriet.
Det av nämnda utökning av underofficersskolans längd föranledda ökade
lokalbehovet syntes däremot sannolikt kunna tillgodoses med hänsyn till
ifrågasatta reduceringar i kustartilleriets manskapspersonal och därav föranledd
ökad tillgång på kasernutrymme.

Jag ansluter mig i allt väsentligt till de sakkunnigas förslag.

Hänsyn måste emellertid vid personalberäkningen tagas till det behov av
personal, som föranledes av underofficersskolekursens förlängning. Detta
personalbehov kan beräknas till 1 subalternofficer, 1 underofficer och 20
korpraler. Ifrågavarande personal upptages i det följande bland tillfälliga

Kungi. AlujUs proposition ur ÖU, 3 I i?

kommenderingar utom truppförbanden. Det genom underofficersskolekursens
förlängning uppstående ökade behovet av lokaler torde kunna tillgodoses
utan särskild kostnad.

Jag övergår härefter till frågan om underbefäls och underofficers befordran
till officer vid kustartilleriet. I det föregående har jag lämnat en kortfattad
redogörelse för den nuvarande rekryteringen av kustartilleriets stamofficerskår.

Därjämte anser jag mig böra omnämna, att enligt för kustartilleriet gällande
reglemente underofficer av 1. graden, som erhållit avsked ur tjänsten
med fyllnadspension och som gjort sig känd för synnerligen framstående
duglighet och hedrande vandel, må av chefen för kustartilleriet föreslås att
utnämnas till underlöjtnant i marinen.

I den 14 maj 1919 avgivet betänkande och förslag angående officerskåren,
vid kustartilleriet rekrytering m. m. framhöllo de förut omförmälda s. k
kustartilleriets officerssakkunniga i fråga om yngre underofficers befordran
till officer, att dylik befordran skulle medföra vissa av flottans officerssakkunniga
påvisade olägenheter, men att, om det oaktat sådan befordran skulle
anses böra ifrågakomma, det antal underofficerare, som årligen skulle kunna
beredas officersutbildning, under alla förhållanden måste bliva ringa, för att
ej underofficerskåren skulle berövas sina bästa förmågor. I övrigt hänvisade
dessa sakkunniga härutinnan till det betänkande, som avgivits av de den
12 februari 1909 tillkallade sakkunniga för utredning rörande underofficers
befordran till officer. Sistnämnda sakkunnigas uttalande beträffande yngre
underofficers vid marinen befordran till officer innebure, att sådan befordran
ej borde ifrågakomma, enär underofficersbefordran vid marinen på den tiden
i regel ägde rum vid omkring 35 års ålder, vilken ålder ej lämpade sig för att
bibringa officersutbildning.

Yad anginge äldre underofficers befordran till officer, auslöte sig kustartilleriets
officerssakkunniga till 1909 års sakkunnigas förslag, att ett visst
mindre antal underofficerare av 1. graden vid kustartilleriet skulle utan
särskild officersutbildning kunna befordras till underlöjtnanter. De officerssakkunniga
föreslogo detta antal till 8, upptagna i särskild stat.

Avgivna yttranden över kustartilleriets officerssakkunnigas betänkande
upptaga intet uttalande beträffande underofficers befordran till officer.

Ej heller innehåller försvarsrevisionens betänkande och 1924 års försvarsproposition
något särskilt härom i vad angår kustartilleriet, vårföre de uttalanden,
som härutinnan gjorts rörande armén och flottan, i tillämpliga
delar även torde gälla kustartilleriet.

I sitt förut omförmälda betänkande hava de s. k. underofficerssakkunniga
framlagt förslag rörande underbefäls och underofficers befordran till officer
vid stammen samt därvid anfört i huvudsak följande.

Då kustartilleriets officerare vore avsedda att bestrida en mängd befattningar
av olika slag inom kustfästningarna och härför erfordrades en synnerligen
mångsidig utbildning, då vidare officers- och underofficersutbildningen
vid kustartilleriet väsentligen bedreves efter samma grunder som vid flottans

Underbefäls
och underofficers

befordran
till officer 1
kustartilleriets
stam.

Kustartilleriets
officerssakkunnigas

betänkande
och förslag.

Försvarsrevisionen
och
1924 års
försvars2)ro])osition.

Under officerssakkunniga.

314

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

motsvarande kårer, ocli då officerskåren vid kustartilleriet dessutom vore
mycket fåtalig, hade enligt de sakkunnigas åsikt vad de i det föregående
anfört beträffande betydelsen för flottans officerskår av enhetlighet i dess
sammansättning och utbildning även tillämpning å kustartilleriets officerskår.

Underbefäls och underofficers vid kustartilleriet befordran till officer
kunde sålunda endast ifrågasättas för artilleri- och minavdelningarna tillhörande
personal under förutsättning, att vederbörande i militärt avseende
ägde de kunskaper och den utbildning, som för närvarande fordrades för
att bliva officer vid kustartilleriet. Någon eftergift skulle däremot vid denna
personals officersutbildning kunna göras i fråga om kunskaperna i allmänbildande
ämnen.

Till följd av att för kustartilleriofficeren icke erfordrades så omfattande
språkkunskaper som för sjöofficeren, skulle den möjliga eftergiften i allmän»
bildning mera motsvara vad de sakkunniga härutinnan föreslagit för artilleriet
vid armén. För tillträde till sjökrigsskolans kustartillerilinje borde av denna
anledning av underbefäl och underofficerare i huvudsak krävas följande
kunskaper i allmänbildande ämnen, nämligen:

i matematik, fysik och kemi — studentexamen å reallinjen,
i historia samt ettdera tyska eller engelska språket — studentexamen å
latinlinjen,

i svenska språket — studentexamen, dock med minskade fordringar i
litteraturhistoria och i det skriftliga provet, så att i det sistnämnda endast
skulle ifrågakomma att behandla sådana ämnen som eleverna med hänsyn
till sina kunskaper i övriga läroämnen kunde tänkas behärska, samt

i geografi och i det av ovannämnda främmande språk, vari studentexamen
ej avlades — realskoleexamen.

För att bereda möjlighet att förvärva här avsedda kunskaper syntes ligga
närmast till hands att använda det för arméns motsvarande personal föreslagna
tillvägagångssättet. På grund av att kustartilleriets fåtaliga officerskår
krävde en relativt obetydlig och ojämn årlig rekrytering, skulle emellertid
antalet underbefäl och underofficerare, som kunde ifrågakomma att varje år
uttagas för officersutbildning, bliva mycket litet och somliga år till och med
ingen uttagning alls komma att äga rum. Att under sådana förhållanden,
på sätt för armén föreslagits, i viss omfattning kostnadsfritt för de studerande
tillhandahålla lärarkrafter vid endera av kustartilleriets förläggningsplatser
skulle enligt de sakkunnigas åsikt komma att ställa sig alltför dyrbart
för staten. Kommendering av från kustartilleriet uttagen personal till
någon förläggningsort, där lärarkrafter funnes tillgängliga för arméns personal,
läte sig icke heller lämpligen genomföra. De sakkunniga ansåge därför,
att det skulle ställa sig för både den enskilde och staten fördelaktigare att
även för kustartilleriets personal tillämpa det för flottan föreslagna systemet
med studiestipendier. Dessa skulle dock i regel ej få åtnjutas mer än under
ett år, dels emedan realskolekompetens enligt de sakkunnigas förslag skulle
bibringas eleverna i kustartilleriets underofficersskola, dels med hänsyn till

‘ Kiingl. Maj:ts proposition nr 50. H15

att de ovan återgivna fordringarna i allmänbildande ämnen vore mindre
än de för flottans personal såsom behövliga ansedda, vårföre en studietid
av ett ar efter genomgången två årig underofficersskola syntes få anses tillräcklig
för inhämtande av de ovan angivna kunskaperna i allmänbildande
ämnen.

Av samma skäl, som de sakkunniga anfört i fråga om begränsningen av
antalet underbefäl och underofficerare, som finge antagas till sjökadetter,
hade de sakkunniga funnit det vara nödvändigt, att antalet av nyssnämnd
personal antagna kustartillerikadetter begränsades. Utan att nu härför
föreslå något visst antal på grund av sannolikt förestående minskningar i
såväl officers- som underofficerskårernas vid kustartilleriet storlek, ansåge
de sakkunniga dock sådan antagning kixnna ifrågakomma med endast en vart
annat eller vart tredje år. På grund härav syntes det böra åläggas chefen
för kustartilleriet att till Kungl. Maj: t avgiva förslag, när här avsedd antagning
borde ifrågakomma. Såsom utgångspunkt för bedömande härav borde
i kommandoväg fastställas visst procentuellt förhållande mellan hela antalet
kustartillerikadetter och det från underbefäl och underofficerare utgångna
antalet sådana kadetter.

De i det föregående beträffande flottans personal gjorda uttalandena om
villkoren för uttagning av underbefäl och underofficerare, om studiestipen
diernas storlek samt om inträdesexamen m. m. borde i tillämpliga delar
även gälla för kustartilleriets personal.

De i nyssnämnda inträdesexamen godkända skulle omedelbart efter examen
bibringas den för inträde i sjökrigsskolan erforderliga kompletterande militära
utbildningen under tiden från mitten av maj till regementsövningarnas slut
samma år dels under en månads tjänstgöring å stridsfartyg, dels i underofficerskurs,
för minavdelningen tillhörande vid artilleriavdelningen och för
sistnämnda avdelning tillhörande vid minavdelningen. De, som härvid godkändes,
skulle antagas till kustartillerikadetter och börja sjökrigsskolan
samtidigt med övriga kadetter, vilkas utbildning de sedan skulle helt följa,
och skulle således kunna avlägga officersexamen i november året efter antagningen
till kadett. De till kadetter antagna av underbefäl och underofficerare
skulle i fråga om avlöning m. m. av förut angivna skäl vara fullt
likställda med övriga kadetter.

För att vid officersexamen ej erhålla högre ålder än 28 år, borde maximiåldern
vid antagningen till kustartillerikadett av här ifrågavarande personalkategori
bestämmas till 27 år.

Jag ansluter mig till vad de sakkunniga föreslagit, dock med de modifikationer
i fråga om fordringar på betyg och kunskaper samt föreslagen maximiålder
för inträde vid sjökrigsskolan ävensom beträffande avlönings- och
andra förmåner under kadettiden, vilka jag i det föregående angivit vid behandlingen
av motsvarande spörsmål beträffande flottans personal. Antalet
studiestipendier beräknar jag till 2 per år.

För de åtgärder, som böra vidtagas till förbättrande av underofficerarnas
tjänsteställning, har jag utförligt redogjort under »Flottans personalstater».

Departements chefen.

Förbättrande
av underofficerarnas

tjänateatällnlng.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Nuvarande

organisation.

1924 års
försvarsutskott.

310

2. Chefen för kustartilleriet jämte stal*.

Under Konungen utövas högsta befälet över kustartilleriets personal —
med den inskränkning, som följer av kommendants befälsrätt — av chefen
för kustartilleriet, vilken är generalsperson. Chefen är jämväl inspektör för
kustartilleriet och alltså ansvarig för de vapnet tillhörande truppförbandens
krigsdugligliet och tjänstbarhet i övrigt.

Såsom personalchef åligger det chefen för kustartilleriet att fördela officerare
och underofficerare mellan olika truppförband, att befordra underofficerare,
avgiva befordringsförslag å officerare, antaga och avskeda kustartillerikadetter
och reservofficersaspiranter, utarbeta förslag till vissa författningar
och andra föreskrifter rörande rekrytering, befordran, tjänstledighet,
avsked, värnplikt m. m.

I egenskap av inspektör tillkommer det chefen för kustartilleriet att inspektera
underlydande truppförband samt den honom direkt underställda
skjutskolan, att granska till honom inkomna rapporter över övningarna med
tillhörande skjutprotokoll, att fördela kustartilleriets övningsanslag mellan
underlydande förband och skolor samt övervaka medlens användning, att
tillse, att för utbildningen erforderliga reglementen och instruktioner äro
fullt ändamålsenliga samt, i den mån så ej är fallet, med biträde av sin stab
utarbeta nya dylika.

Chefen för kustartilleriet är även i viss mån inspektör för kustfästningarna.
Det åligger honom sålunda att med stöd av under inspektionerna
vunna erfarenheter framställa de erinringar beträffande kustartilleriets materiel
och byggnader samt fortifikatoriska anordningar, vartill fog må förefinnas,
samt yttra sig över kommendanternas framställningar rörande nyanskaffningar
av materiel, fördelning av ordinarie underhållsanslaget m. m. Därjämte
åligger det chefen för kustartilleriet att inspektera krigsförberedelserna
beträffande honom underlydande truppförband samt kustfästningar av 2.
klass (Alvsborgs, Hemsö och Hörningsholms fästningar) och Luleå kustposition.

Chefen för kustartilleriet biträdes i sin tjänsteutövning av en stab, vilken
för närvarande består av 1 regementsofficer som stabschef, 3 kaptener eller
löjtnanter som adjutanter samt 2 underofficerare i och för expeditionsgöromålens
ombesörjande. Därjämte är ett växlande antal officerare och underofficerare
kommenderade att tillfälligt tjänstgöra i staben.

Stabschefen deltager i marinförvaltningen vid beredningen av de ärenden,
som angå kustfästningarna samt kustartilleriets personal och materiel.

Med avseende på chefen för kustartilleriet ansåg 1924 års försvarsutskott,
att den för bemälde chef avsedda generalsbeställningen borde bibehållas.

Yad stabspersonalen anginge, kunde enligt utskottets uppfattning antalet
adjutanter minskas till 2, under förutsättning att i stället ytterligare 2 officerare
avsåges för tillfällig tjänstgöring inom staben under tiden den 1 oktober—den
30 april, d. v. s. den del av året, då behovet av instruktionspersonal
vid truppförbanden vore mindre framträdande.

Kungi. Maj:ts proposition nr <r>0. 317

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag. Såsom chef för kustartilleriet
hör alltså avses 1 generalsperson och för staben beräknas följande
personal från kustartilleriet:

1 stabschef, regementsofficer,

2 adjutanter, varav 1 kapten och 1 snbalternofficer, samt
1 underofficer.

3. Koniinemlantskapcii i kustfästningarna.

Som kommendant i Vaxholms fästning är enligt 1914 års plan förordnad
en regementsofficer ur kustartilleriet. Denne, vilken lyder omedelbart under
Konungen, är ansvarig för fästningens förvaltning samt alla krigsförberedelser
därstädes, men har endast begränsad befälsrätt över i besättningen
ingående truppförband.

Till sitt biträde har kommendanten en fästningsstab, bestående av:

kommendantsstab,

1 artilleribefälhavare, chefen för Vaxholms kustartilleriregemente,

1 tygmästare,

1 infanteribefälhavare, chefen för Vaxholms grenadjärregemente,

1 fortifikationsbefälliavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent samt

1 fästningsläkare, äldste läkaren vid Vaxholms kustartilleriregemente.

Kommendantsstaben utgöres av:

1 stabschef, regementsofficer vid kustartilleriet,

2 adjutanter, därav en kompaniofficer ur kustartilleriet och en kompaniofficer
ur infanteriet, samt

erforderlig expeditionspersonal.

Tygmästaren förestår tygförvaltningen samt har till sitt förfogande 1 tygofficer,
kompaniofficer ur kustartilleriet, och 1 tygintendent, marinintendent.
Därjämte står till tygmästarens förfogande ett visst antal underofficerare för
tjänst å expeditioner, verkstäder och förråd. De verkstäder, som lyda under
tygförvaltningen, utgöras av laboratoriet, mekaniska verkstäder med tillhörande
slipar m. m., minverkstäder, telefonverkstäder, snickar- och målarverkstäder
m. m. I de flesta fall är 1 underofficer ur kustartilleriet kommenderad
som föreståndare för respektive verkstäder. Förråden omfatta
dels alla inventarier, artilleri-, min-, strålkastar- m. m. materiel, och dels
utredning, till vilken räknas artilleri- och minammunition, kol m. m.

Fästningsintendenten har till sitt förfogande ett mindre antal underofficerare
som expeditionspersonal samt för skötseln av proviantförråd m. m.

Beträffande kommendantskapet i Vaxholms fästning ansåg 1924 års försvarsutskott,
att stabspersonalen med hänsyn till de av utskottet förordade
inskränkningarna i försvarsanordningarna vid nämnda fästning kunde minskas
till följande personal ur kustartilleriet:

1 adjutant, kapten,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

Departements chefen.

Vaxholms

fästning.

Nuvarande

organisation

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Karlskrona

fästning.

Nuvarande

organisation.

318 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

7 underofficerare och

3 pensionerade underofficerare.

Som kommendant borde chefen för Vaxholms kustartilleriregemente
tjänstgöra.

Som fortifikationsbefälhavare beräknades av utskottet en regementsofficer
ur fortifikationen. Befattningarna som fästningsläkare och fästningsintendent
förutsatte utskottet kunna bestridas av respektive äldste läkaren och regementsintendenten
vid Vaxholms kustartilleriregemente.

Vidare upptogs en tygintendent på marinintendenturkårens stat.

Däremot beräknade utskottet ingen officer ur infanteriet för tjänstgöring
vid kommendantsstaben.

Jag ansluter mig till försvarsutskottets förslag till kommendantsfrågans
ordnande i Vaxholms fästning.

Med avseende på beräkningen av erforderlig stabspersonal har jag funnit
det nödvändigt att utgå ifrån att en kommendantsstab redan i fredstid finnes
organiserad. Jag har därför ansett mig vid beräkningen av personalbehovet
böra upptaga en stabsclief i fästningen. Denne skall biträda kommendanten
vid handläggningen av hithörande frågor, förbereda fästningens mobilisering
samt handhava utbildningen i staben.

Då vidare förband jämväl ur infanteriet komma att vid krigstillfälle ingå
i fästningens krigsbesättning, torde det vara erforderligt, att åtminstone
någon infanteriofficer i fredstid står till kommendantens förfogande för att
biträda vid handläggningen av sådana frågor, som avse användningen av infanteri
vid fästningens försvar. Vid uppgörandet av förslag till stat för Svea
livgarde, vilket regemente är avsett att lämna vissa formationer till fästniagens
krigsbesättning, har också beräknats en kapten för tjänstgöring som
adjutant i kommendantsstaben.

Beträffande utskottets förslag rörande fortifikationsbefälhavare, fästningsintendent,
tygintendent och fästningsläkare har jag ingen erinran att göra.

Mot utskottets beräkning av fästningsstabens personalbehov ur kustartilleriet
i övrigt har jag icke någon annan erinran att göra, än att antalet underofficerare
synes böra ökas från 7 till 8. Fästningsstabens personal ur kustartilleriet
bör alltså beräknas till:

1 stabschef, regementsofficer,

1 adjutant, kapten,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

8 underofficerare och

3 pensionerade underofficerare.

Som kommendant i Karlskrona fästning är förordnad en flaggman, vilken
samtidigt tjänstgör som stationsbefälhavare vid flottans station därstädes.
Såsom innehavare av dessa båda ämbeten bär ifrågavarande amiral titeln
befälhavande amiral. I egenskap av kommendant tillkommer honom samma
åligganden som kommendanten i Vaxholms fästning.

I Karlskrona fästning har fästningsstaben enahanda sammansättning som

Kungl. Maj:ts proposition nr 60. 310

i Vaxholms fästning, (lock med den skillnaden, att som fästningsintendent
tjänstgör stationsintendenten i Karlskrona samt som stabschef 1 regementsofficer
från flottan. Verkstäder och förråd hava i stort sett samma omfattning
som i Vaxholms fästning.

1924 års försvarsutskott föreslog, att nuvarande till kommendantens förfogande
stående fästningsstab och stationsbefälhavareexpedition skulle sammanslås
till en krigshamnsstab. För nämnda stab beräknade utskottet följande
personal ur kustartilleriet:

1 adjutant, kapten,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

7 underofficerare och

3 pensionerade underofficerare.

Som framgår av det föregående, har jag funnit det lämpligast att i Karlskrona
bibehålla nuvarande organisation av stationsbefälhavare- och kommendantskapen.
För kommendantskapet kräves en särskild stabschef.

Som fästningsintendent och fästningsläkare böra allt fortfarande tjänstgöra
respektive stationsintendenten i Karlskrona och äldste läkaren vid
flottans station å samma plats.

Såsom stabschef i Karlskrona fästning tjänstgör, som nyss nämndes, en
officer från flottan. Försvarsrevisionen föreslog på sin tid, att befattningen
skulle beklädas av en officer från kustartilleriet, vilket förslag även upptogs
i 1924 års proposition. Härutinnan har jag ej funnit anledning frångå föregående
års proposition och beräknar alltså en regementsofficer ur kustartilleriet
som stabschef i Karlskrona fästning, i samband varmed den av utskottet
för kommendantsstaben beräknade adjutanten från kustartilleriet kan
utgå ur staten. Jag vill dock särskilt betona, att det här gäller en sådan
befattning, där utbyte mellan flottan och kustartilleriet givetvis kan äga rum
beroende på särskilda förhållanden, förutsättningar hos vissa befattningshavare
o. s. v.

Av enahanda skäl, för vilka i det föregående redogjorts under Vaxholms
fästning, torde jämväl för Karlskrona fästning böra avses en infanteriofficer
som adjutant i kommendantsstaben. För bestridande av ifrågavarande befattning
har jag i det föregående beräknat en kapten vid Kronobergs regemente.

Mot försvarsutskottets beräkning i övrigt av fästningsstabens personalbehov
ur kustartilleriet har jag icke någon annan erinran att göra än att, i likhet med
vad som föreslagits beträffande Vaxholms fästning, antalet underofficerare
bör ökas från 7 till 8. Fästningsstabens personal ur kustartilleriet bör alltså
beräknas till:

1 stabschef, regementsofficer,

1 tygmästare, regementsofficer,

1 tygofficer, kapten,

8 underofficerare och ,

3 pensionerade underofficerare.

1924 urs
försvarsutskott.

Departements''

chefen.

Älvaborgs

fästning.

Skjutskola.

Nuvarande

organisation.

320

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Såsom jag inledningsvis anfört, torde Älvsborgs fästning visserligen böra
bibehållas, ehuru för densamma ej bör avses bemanning i annan mån än
som kräves för tillsyn och vård av materiel och byggnader. Erforderlig
personal för matinrättning, sjukhus, marketenteri m. m. förutsättes komma
att lämnas av flottan och flygvapnet. Den för Älvsborgs fästning erforderliga
personalen ur kustartilleriet har av mig beräknats till:

1 kommendant och tygmästare, kapten,

4 underofficerare,

G korpraler och
3 meniga.

Samman fat t ning.

En sammanfattning av ovanstående giver alltså vid handen, att för kommendantskapen
i fästningarna kräves följande personal:

Vaxholms fästning................................

Karlskrona fästning ..............................

Älvsborgs fästning................................

Summa

Officerare	Underoffice- rare och flagg-korpraler	Stammanskap
= £ il ci 3 sa a O ce i	Jö ''O o SS Cl *1	Subaltern- officerare		Pensionerade med arvode	Korpraler	a o 3
2	2	_''	8	3
2	1		8	3	—	—
—	1	—	4	—	6	3
4	4	—	20	6	0	3

4. Skjntskola och mineringsskolor.

Kustartilleriets skjutskola, som icke har någon fast bestående organisation,
sammandrages varje år samt pågår under en tid av 7 veckor vid de fästningar,
som chefen för kustartilleriet bestämmer. Till densamma beordras
som chef och lärare 1 regementsofficer samt, som lärare, målpersonal, adjutant
och materialunderofficer, 1 regementsofficer, 3 kompaniofficerare och 1
underofficer. Av denna personal äro de båda regementsofficerarna beordrade
för en tid av flera år men tjänstgöra under de tider, då skjutskolan ej är
sammandragen, såsom bataljonschefer eller i annan befattning, som beklädes
av regementsofficer. Som elever kommenderas ett visst antal kompaniofficerare.
Till skillnad från arméns skjutskolor finnes intet instruktionskompani
vid kustartilleriets skjutskola. Då manskapet vid varje artillerikompani
är utbildat endast vid vissa pjässlag, låter det sig nämligen icke göra att
ur ett flertal olika kompanier sammandraga ett instruktionskompani för att
ur detta erhålla batteribemanningar vid alla de olika slag av artilleripjäser,
med vilka skjutskolan utför skjutning. I stället rekvirerar skolchefen pjässerviser
i tur och ordning från de olika kompanierna. Under den tid, skolan
är sammandragen, pågår sålunda utbildningen vid artillerikompanierna i obegränsad
utsträckning.

lumgl. Afaj:ts proposition nr 50. 321

Med hänsyn till den av 1924 års försvarsutskott föreslagna begränsningen
i kustartilleriets organisation, ansåg sig utskottet böra beräkna endast
9 officerare och 2 underofficerare för tillfälliga kommenderingar till
kustartilleriets skjutskola.

Eldigt verkställda beräkningar uppgår skjutskolans personalbehov till:

1 chef, regementsofficer,

1 adjutant, subalternofficer,

2 lärare, därav en regementsofficer och en kapten,

1 målofficer, kapten,

1 materialunderofficer, underofficer,

6 elever, kompaniofficerare, samt

2 elever, underofficerare.

Såsom framgår av det föregående, är det nödvändigt att vid personalberäkningarna
taga hänsyn till erforderliga kommenderingar till skjutskolan.
Härvid torde dock ersättare ej behöva beräknas för de båda regementsofficerarna.
I överensstämmelse härmed beräknas endast 9 kompaniofficerare
och 3 underofficerare för tillfälliga kommenderingar. För att nedbringa
kostnaderna har jag därjämte utgått ifrån att de kaptener, vilka beordras till
skjutskolan, skola till huvudsaklig del ersättas av subalternofficerare. Jag
beräknar sålunda som ersättare för den personal, som ingår i skjutskolan,
endast 1 kapten, under det att återstående 8 officerare förutsättas vara
subalternofficerare.

Hen praktiska utbildningen i min-, telefon- och strålkastartjänst, signalering,
sjöbevalming m. m. är till huvudsaklig del förlagd till mineringsskolorna.
Hessa skolor sammandragas årligen vid de olika truppförbanden i mitten av
april månad under en särskild chef. Henne är vid de båda större truppförbanden
antingen regementsofficer eller kapten.

Till respektive skolor kommenderas samtliga elever i minavdelningens
underofficers-, korprals- och rekrytskolor, däri inbegripna samtliga värnpliktiga
vid nämnda avdelning. Av dessa sistnämnda undergår ett visst antal särskild
utbildning till reservbefäl, reservunderbefäl, signalmän eller elektriker.
Vidare äro till mineringsskolorna förlagda vissa utbildningskurser för offi
cerare, reservofficersaspiranter och kadetter, varjämte även all praktisk utbildning
i maskintjänst därstädes äger rum. Såsom instruktionspersonal
m. m. kommenderas erforderligt antal officerare, underofficerare och underbefäl
av manskapet.

För tillfällig tjänstgöring i mineringsskolorna beräknade 1924 års försvarsutskott
1 officer som elev.

För ifrågavarande tillfälliga tjänstgöring har jag ansett mig böra beräkna
1 kapten och 1 subalternofficer.

5. Truppförbanden.

Vaxholms kustartilleriregemente är organiserat på regementsstab och tre
bataljoner om sammanlagt tio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 haft. (Nr 50.) 224124 21

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Minerings skolor.

Nuvarande

organisation.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Samman sättning.

Nuvarande

organisation.

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Utbild ningens organi serande.

322 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

två minkompanier samt två yrkeskompanier (sammansatta av personal från
ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna).

Med anledning därav, att Hemsö kustartillerikår icke kunnat organiseras,
är det för kåren avsedda manskapet tillsvidare uppdelat på de olika kompanierna
vid Vaxholms kustartilleriregemente. Dels på grund härav och
dels till följd av sistnämnda regementes talrika personal i övrigt äro vissa
av de nuvarande artillerikompanierna så stora, att svårigheter förefinnas för
kompanicheferna att övervaka och leda utbildningsarbetet.

Karlskrona kustartilleriregemente är organiserat på regementsstab och tre
bataljoner om sammanlagt nio kompanier, nämligen sex artillerikompanier,
två minkompanier och ett yrkeskompani.

Älvsborgs kustartillerikår är organiserad på kårstab och två kompanier,
därav ett artillerikompani och ett minkompani. Personalen vid ekonomi-,
maskin- och hantverksavdelningarna är uppdelad å de båda kompanierna.

1924 års försvarsutskott, som ansåg, att kustartilleriet borde organiseras
på två regementen, Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen, föreslog,
att dessa i sin tur borde indelas på följande sätt:

Vaxholms kustartilleriregemente på tre bataljoner om sammanlagt fyra
artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani; samt

Karlskrona kustartilleriregemente på tre bataljoner om sammanlagt fem
artillerikompanier, två minkompanier och ett yrkeskompani.

Jag ansluter mig i detta hänseende till utskottets förslag.

Såsom i det föregående omförmälts, har jag beräknat årskontingenten vid
kustartilleriet i dess helhet inskrivna och till linjetjänst uttagna värnpliktiga
i allmänhet till sammanlagt 800 man. Av efterföljande tabell framgår, huru
linjekontingenten synes böra ungefärligen fördelas på de olika truppförbanden
och manskapsavdelningarna.

	Antal inskrivna.
				Summa.
	Artillerister.	Minörer.	Eldare.
j Vaxholms kustartilleriregemente ............	265	75	55	395
; Karlskrona » ............	275	75	55	405
Summa	540	150	110	800

Vad studenter och likställda beträffar, har jag beräknat, att dessa komma
att för kustartilleriet i dess helhet uppgå till 40 man. Av dessa torde, såsom
längre fram närmare omförmäles, 5 böra beräknas årligen taga anställning
såsom reservofficersaspiranter.

Såsom i det föregående nämnts, har jag utgått ifrån, att kustartilleriet
årligen bör tilldelas 300 värnpliktiga, uttagna till ersättningsreserven.

I enlighet med vad ovan anförts rörande truppförbandens allmänna organisation
och utbildningens ordnande torde befälspersonalen för den vid
truppförbanden anordnade utbildningen av värnpliktiga och fast
anställda böra beräknas, på sätt nedanstående tablå utvisar.

Kungl. Maj:ts proposition nr DO.

323

			O	—	—
	Officerare.	CO p_ jo n	Korpraler

		O CA 8 SL	CT5 O
	w P X3 CO B	2 o J <t> p 5	CO B. £ a’ co	-1 CL. 2. K B
		CO 3	■” g	(r* 2. CO \|	cr<5
			er		ö
Vaxholms kustartilleriregemente...............................	8	15	51	a»	28
Karlskrona kustartilleriregemente ..............................	9	16	55 :	41	28
Summa	17	31	106	73	56

I den sålunda beräknade personalstyrkan äro inbegripna jämväl maskinister,
vid musikkåren tjänstgöringsskyldiga underofficerare av ekonomiavdelningen
samt däckspersonal för kustartilleriets maskindrivna båtar.

Vad antalet regementsofficerare, förvaltningspersonal m. fl. angår,
beräknas detta för vart och ett av Vaxholms och Karlskrona kustartilleriregementen
sålunda:

1 regementsofficer, regementschef,

3 regementsofficerare, bataljonschefer,

1 kapten, regementskvartermästare,

3 underofficerare, bataljonsadjutanter,

1 underofficer, biträde åt regementskvartermästaren,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,

1 underofficer, regementsväbel,

1 underofficer, köksföreståndare,

1 underofficer, uppbördsman för beklädnadsförrådet,

1 underofficer, uppbördsman för skjutfält och skjutbanor,

1 pensionerad underofficer, biträde åt regementskvartermästaren, samt
1 pensionerad underofficer, biträde åt regementsintendenten.

Vidare erfordras 4 underbefäl av manskapet för matsal, förråd och handräckning
vid vartdera regementet.

En sammanfattning av vad sålunda anförts rörande befälsbehovet vid
de olika truppförbanden giver vid handen, att för dessa beräknas den befälspersonal,
nedanstående tabell närmare angiver.

				Underoffice-
	Officerare.	rare och flagg-	Korpraler.
				korpraler.
	Regemente officerare	Kaptener	Subaltern -officerare.	hd tOo CO SO c+-	CD B O* B o te	Artilleri-! avdelninge	Min- avdelninge
Vaxholms kustartilleriregemente:	1			P	B	B

_	8	15	51		32	28
Kompanier och skolor .....................
Regementsofficerare m. fl...............	4	1	—	9	2	2	2
	4	9	15	60	2	34	30
Karlskrona kustartilleriregemente: Kompanier och skolor .....................		9	16	55		41	28
Regementsofficerare m. fl................	4	1	—	9	2	2	2
	4	10	16	64	2	43	30
Summa	8	19	31	124	4	77	00 \|

324 Kungl. Maj ts proposition nr 50.

Antalet för artilleri- och minavdelningarna erforderligt menigt manskap
beräknas sålunda:

Vaxholms kusfcartilleriregemente ........................	Artilleri- avdelningen.	Min- avdelningen.	Summa.
70 91	68 68	138 159

Summa
161	136	297

Antalet manskap vid ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna beräknas
sålunda:

Vaxholms kustartilleriregemente ............

Karlskrona kustartilleriregemente............

Ekonomi-

avdelningen.

Maskinavdelningen.

Hantverks-

avdelningen.

Summa.

c’

Hornblåsare.

Kockar.

Vapensmeder.

Timmerman.

CO CO

vO iCi

O o

Summa

10 16 40

Av i denna tablå upptaget manskap förutsättas 44 vara korpraler och 50
meniga.

Därjämte har jag ansett det lämpligt att i kostnadsberäkningarna upptaga
ett mindre belopp för anställning av musikelever vid Vaxholms och Karlskrona
kustartilleriregementen enligt enahanda grunder som vid armén.

En sammanfattning av det föregående giver sålunda vid handen, att för
tjänsten vid kustartilleriets truppförband erfordras följande personal.

Officerare.	Underoffice- rare och flagg-korpraler.	Manskap.
Regements- officerare.	Kaptener.	Snbaltern- officerare.	På stat.	Pensionerade.	1 Korpraler. t	Meniga. •
8	19	31	124	4	137	-
—	—	—	—	—	—	297
—	—	—	—	—	44	50
8	19	31	124	4	181	347

Utbildningspersonal m. m................

Menigt manskap vid artilleri- och minavdelningarna
...................................

Manskap av ekonomi-, maskin- och hantverksavdelningarna
..........................

Summa

6. Övriga personalbehov.

Förutom den i det föregående beräknade personalen kräves personal jämväl
för tillgodoseende av andra behov.

Kumjl. Mnj.ts proposition nr f)0, 325

Såsom framgår av det föregående, Lar jag för tjänstgöring i sjöförsvarets
kommandoexpedition, marinförvaltningen och marinstaben beräknat resp. 1
kapten jämte 1 underofficer, 3 kaptener och 1 kapten eller sammanlagt 5
kaptener och I underofficer

Såsom under avdelningen »Flygvapnet» närmare kommer att omförmälas,
avses, att viss personal från kustartilleriet skall, kvarstående å kustartilleriets
stat, tjänstgöra vid flygvapnet (utbildningskurserna). Denna personal beräknas
till 8 subalternofficerare, 3 underofficerare och 3 underbefäl av manskapet.

Såsom framgår av det föregående, anser jag mig vid beräkningen av särskild
personal för tjänstgöring utom truppförbanden m. m. endast böra
taga hänsyn till det behov, som föranledes av vissa kommenderingar till
skjut- och mineringsskolor samt underofficersskolan. Såsom förut närmare
omförmälts, har ifrågavarande behov beräknats till resp. 1 kapten, 8 subalternofficerare
och 3 underofficerare, 1 kapten och 1 subalternofficer samt
1 subalternofficer, 1 underofficer och 20 korpraler eller sammanlagt 2 kaptener,
10 subalternofficerare, 4 underofficerare och 20 korpraler.

7. Kustartilleriets stat.

Sammanfattas vad i det föregående anförts rörande personalbehovet vid
kustartilleriet, kommer alltså att för vapnet erfordras den militära personal,
nedanstående tabell utvisar.

	Officerare	Underofficerare o. fiaggkorpraler	Manskap
	Q					hj
	B CS P	c S'' g <8	H p •B	o ® i-*s C Bo er	Po	3 ° o B eu ®. o	W o	g O
	00	i » p ö	CD 3	Ö “ 3 §■ 3 S	CO p"	p ö 3 §	B SL	<p*
	ca	Cl> K	B		d pa	B
	B					® *
Chefen för kustartilleriet jämte stab Kommendantsskapen i kustfäst-	1	1	1	1	1	—	—
ningarna................................	—	4	4	_	20	6	6	3
''fruppförb anden ......................... Sjöförsvarets kommandoexpedition	—	8	19	31	124	4	.181	347
m. fl........................................	—	—	5	—	1	—	—	—
Flygvapnet................................. Utom truppförbanden beordrad	—	—		8	3	—	3	- i
personal.................................	—	—	2	10	4	—	20	- j
Summa	1	13	31	50	153	10	210	350

Det ovan angivna antalet regementsofficerare torde i staten böra irppdelas
på 2 överstar (regementschefer), 4 överstelöjtnanter och 7 majorer.

Av det sammanlagda antalet subalternofficerare torde 34 upptagas som
löjtnanter och 16 som underlöjtnanter eller fänrikar.

Av det sammanlagda antalet underofficerare och fiaggkorpraler torde 31
böra upptagas som underofficerare av 1. graden, 62 som underofficerare av

2. graden och 60 som flaggkorpraler. I antalet underofficerare av 1. graden
ingå 6 förrådsförvaltare.

På kustartilleriets stat torde slutligen böra uppföras 2 musikstyckjunkare.

Officerare
m. fl. 1
sjöförsvarets
kommandoexpedition,

marinförval tnlngen
och
marinstahen.
Officerare
in. fl. till
flygvapnet.

Personal för
tjänstgöring
utom truppförbanden

m. m.

326

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

8. Jämförelse mellan behovet av fast anställd personal enligt 1914 års
försvarsplan, 1924 års försvarsutskotts förslag och föreliggande
förslag.

Kustartilleriets personalbehov enligt 1914 års försvarsplan grundade sig
uteslutande på mobiliseringsbeliovet. I stort sett har stampersonalen blivit
uppsatt enligt nämnda plan. I föreliggande förslag har däremot såsom i
1924 års försvarsproposition och i 1924 års försvarsutskotts förslag fredsbehovet
lagts till grund för beräkningarna. Det vid mobilisering tillkommande
ytterligare personalbehovet förutsattes skola tillgodoses medelst
reservpersonal och värnpliktiga.

Vid jämförelse mellan de föreslagna staterna, å ena, samt gällande stater,
å andra sidan, måste uppmärksammas, att i de nu föreslagna staterna ingår
viss personal (8 officerare, 3 underofficerare och 3 korpraler), som avses att
såsom elever tjänstgöra vid flygvapnet och sålunda icke äro att påräkna för
kustartilleriets eget vidkommande.

Sammandrog'' över föreslagna personalstater.

	Antal beställningar		Jämförelse mellan
				föreliggande för-	föreliggande för-slag och 1924 års försvarsutskotts
		1921		slag och 1914
	1914	års	Före-			förslag
	års	försvars-

Officerare.	plan	utskotts förslag	förslag	Minsk- ning	Ökning	Minsk- ning	Ökning

Generalsperson ........................	1	i	1
Överstar ..................................	2	2	2		_	_
Överstelöjtnanter .....................	4	3	4	_	—	—	i
Majorer..................................	8	4	7	i	—	—	3
Kaptener ................................	52	27	31	21	—		4
Subalternofficerare.....................	74	45	50	24	—	-	5
Summa	141	82	95	46	_	—	13
i Underofficerare.
Förrådsförvaltare ...............	—	—	6	_	6	_	6
Underofficerare av 1. graden......	67	30	25	42	—	5
» » 2. »	133	60	62	71	—	_	2
» » 3. »	183	—		183	—	—	—
Summa	383	90	93	290	_		3
Manskap.
Flaggkorpraler.........................	—	—	60	—	60		60
Underofficerskorpraler av 1.klassen	—	45	—	—		45	—
» » 2. »	-	90	—	—	—	90	_
Korpraler .............................	330	72	210	120		—	138
Meniga ....................................	775	325	350	425	—	—	25
Summa	1,105	532	620	485	_	_	88
Musikpersonal.
Musikstyckjunkare .........	_	2	2		2
Civil personal.
i Regementspastor ocli fästnings-
i predikant ..........................	2	—	—	2	—	—	— 1

Kunijl. Maj-Js proposition nr 50. 327

I). Reservpersonalen.

Enligt kustartilleriets nuvarande organisation är mobiliseringsbeliovet av
befäl, i den man detta ej kan tillgodoses medelst personal å aktiv stat, avsett
att fyllas medelst befäl å reservstat, personal i kustartilleriets reserv
samt värnpliktigt befäl. Härtill kommer ett visst antal flottan tillhörande
reservofficerare, som utbildats till kustartilleritjänst. Då emellertid utbildning
till dylik tjänst ej längre äger rum, kommer denna sistnämnda kategori
av reservpersonal att försvinna i mån av avgång. Till kustartilleriets reserv
hänföras även reservofficersaspiranter. Då jag redan i det föregående yttrat
mig rörande det värnpliktiga befälet (studenter och likställda samt för utbildning
till reservunderbefäl uttagna värnpliktiga), återstå nu endast att behandla
kustartilleriets reservstats- och reservbefälsinstitutioner.

1. Personal å reservstat.

Enligt nuvarande marinorganisation finnes en för hela sjöförsvaret gemensam
reservstat, omfattande ett visst antal mellan flottan och kustartilleriet
fördelade beställningar. För sistnämnda truppslag skulle enligt 1914 års
plan finnas följande antal beställningar, nämligen:

1 regementsofficers-(majors-)beställning,

7 kaptens- eller löjtnantsbeställningar samt

8 underofficersbéställningar, därav 4 av högre och 4 av lägre löneklass.

Vid reservstatens upprättande förutsattes, att jämväl överstelöjtnantsbeställ ningar

framdeles komme att inrättas.

Den sålunda beslutade organisationen är ännu icke helt genomförd. A
reservstaten återstå nämligen att uppföra 2 kaptens- eller löjtnantsbeställningar
samt 2 underofficersbeställningar.

För övergång till reservstat fordras, förutom full tjänstedugligliet:

för underofficerare att vara underofficerare av 1. eller 2. graden samt
innehava 8 tjänsteår såsom aktiv underofficer och 32 levnadsår,

för kaptener och löjtnanter 10 tjänsteår som aktiv officer och 32 levnadsår
samt

för majorer och kaptener vid övergång till närmast högre tjänstegrad å
reservstat lämplighet för den högre beställningen.

Liksom vid armén och flottan äger befordran å reservstat icke rum i
vidare mån, än att löjtnant enligt vissa grunder kan befordras till kapten
och underofficer av 2. graden till underofficer av 1. graden.

Med avseende å tjänstgöringsskyldighet, avgång från reservstat samt avlönings-
och pensionsförmåner gälla för kustartilleriets reservstatspersonal enahanda
bestämmelser som vid armén. Överstelöjtnant vid kustartilleriets
reservstat, vilken beställning saknar motsvarighet vid armén, skulle åtnjuta
3,500 kronor i lön och 3,200 kronor i pension.

1924 års försvarsutskott ansåg, att med hänsyn till den av utskottet för
kustartilleriet förordade begränsade organisationen syntes kustartilleriets
reservstat böra erhålla följande sammansättning:

Nuvarande

organisation.

1924 års
försvarsutskott.

328

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departements chefen.

Officerare

Nuvarande

organisation.

1 överstelöjtnant,

1 major,

2 kompaniofficerare i högsta löneklassen,

2 » i mellersta löneklassen,

2 » i lägsta löneklassen,

3 underofficerare i högre löneklassen samt

2 »i lägre »

Beträffande fordringarna för övergång till reservstat, tjänstgöringsskyldighet
i fred samt avlönings- och pensionsförmåner borde enligt utskottets
åsikt gälla samma bestämmelser, som föreslagits beträffande armén. I överensstämmelse
härmed borde alltså den levnadsålder, som utgjorde villkor
för underofficers övergång till reservstat, bestämmas till 34 år, dock med
fordran på minst 4 tjänsteår som underofficer. Befordran från kapten till
major samt från major till överstelöjtnant borde även kunna ske å reservstaten.

Med avseende på avlönings- och pensionsförmåner har Kung], Maj:t beslutat
avlåta särskild proposition till riksdagen. I övrigt ansluter iag mig till
utskottets förslag, dock att i stället för 1 överstelöjtnant torde, med hänsyn
därtill att någon dylik befattningshavare ej är avsedd att upptagas å reservstat,
a kustartilleriets reservstat beräknas 1 överste i lägsta löneklassen.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Kustartilleriets i reserven anställda officerare utgöras enligt nuvarande
organisation av tre särskilda kategorier, nämligen:

a) officerare, vilka med rätt till fyllnadspension avgått från beställning
på stat;

b) officerare, som vid eller efter avgång från beställning på stat utan
rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i kustartilleriets reserv;
samt

c) officerare, vilka inom kustartilleriets reserv vunnit sin första officersanställning.

För var och en av dessa olika kategorier gälla särskilda bestämmelser i
fråga om tid för kvarstående i reserven, tjänstgöringsskyldighet och avlöningsförmåner.

Beträffande de under a) omförmälda officerarna — de pensionsavgångna —
gäller sålunda, att de äro skyldiga att vid inträffande krig eller större rustningar,
då så påfordras, tjänstgöra, generalsperson och överste intill fyllda
70 levnadsår samt alla övriga, som avgå före fyllda 65 levnadsår, intill denna
ålder. Ifrågavarande personal åtnjuter under tjänstgöring, envar efter den
tiänstegrad, för vilken han uppbär pension, enahanda avlöning och övriga
förmåner som innehavare av motsvarande tjänstegrad eller befattning vid
stammen. Fyllnadspensionen innehålles dock under tiden.

De under b) omnämnda officerarna — de förtids avgångna — äro skyldiga
att intill utgången av det år, varunder de uppnå 55 års ålder, vid krig eller
större rustningar efter kallelse inställa sig till tjänstgöring vid kustartilleriet.

329

KwhjJ, Maj:ts proposition nr ■'')().

För resa inom riket vid inställelse till eller hemfärd från tjänstgöringsorten
samt för övriga resor åtnjuta de gottgörelse lika med den, som vid kommendering
tillkommer officer av motsvarande tjänstegrad vid kustartilleriets
stam. Lönen utgår per tjänstgöringsdag med 1/3ari av årsbeloppet av samtliga
avlöningsförmåner, som tillkomma officerare med motsvarande tjänstegrad
vid stammen. I olikhet mot vad fallet är vid armén, är denna reservpersonal
ej skyldig att fullgöra några repetitionsövningar, men äger ej heller uppbära
någon pension från statsverket.

Yad slutligen angår de under c) omförmälda officerarna — de i reserven
utnämnda — utgöra dessa liksom vid armén och flottan den talrikaste och
med hänsyn till mobiliseringsbeliovets fyllande viktigaste gruppen. För
officersutnämning fordras att hava med godkända betyg genomgått föreskriven
reservofficersutbildning. Ifrågavarande reservofficerare äro utbildade till an
tingen artilleritjänst eller mintjänst. Till denna kategori torde även böra
hänföras sådana kustartillerikadetter, vilka efter avlagd officersexamen icke
ansetts böra vinna anställning å aktiv stat, utan konstituerats till fänrikar
i reserven.

För att antagas till reservofficersaspirant fordras bland annat att såsom
värnpliktig, inskriven vid marinen i kustartilleri tjänst, hava vid artilleri- eller
minavdelningen fullgjort första tjänstgöring som student och likställd (458
dagar). De, som antagits till reservofficersaspiranter, skola inställa sig vid
vederbörligt truppförband i maj månad antagningsåret för fullgörande av
dem enligt värnpliktslagen åliggande repetition sövning om 42 dagar. Omedelbart
efter det att denna avslutats, genomgå de tre månaders militärutbildning,
vilken fullgöres av de för artilleritjänst avsedda vid artilleriavdelningen
och av de för mintjänst avsedda vid minavdelningen.

Hela utbildningstiden uppgår till sammanlagt 590 dagar eller 90 dagar
mera än den för vapenföra studenter och likställda i gällande värnpliktslag
stadgade utbildningstiden av 500 dagar.

I reserven utnämnda officerare — frånsett sådana, som utnämnts efter
genomgången sjökrigsskola — äro skyldiga att, med början året näst efter
det, då de konstituerats till fänrikar, fullgöra en repetitionsövning. om 45
dagar vart tredje år intill utgången av det kalenderår, under vilket de uppnå
42 års ålder. Under tjänstgöring åtnjuta de samma avlöningsförmåner som
de förtidsavgångna, men erhålla därjämte vid uppnådda 55 levnadsår en
årlig pension av 300 kronor. Slutligen erhålla de i likhet med motsvarande
reservpersonal vid armén ekiperingslijälp, vilken enligt gällande reservofficersförordning
skall utgå med 500 kronor, men under senare år varit höjd till
1,000 kronor.

Enligt 1924 års försvarsprop o sition borde, såsom fallet vore vid armén,
reservofficersaspiranterna vid kustartilleriet, från vilka de i reserven utnämnda
officerarna rekryterades, kunna antagas redan under pågående värnpliktstjänstgöring
(första tjänstgöringen). Någon avkortning i den stadgade utbildningstiden
(590 dagar) vore ej tillrådlig. För att säkerställa rekryteringen borde
särskilda åtgärder vidtagas. Dessa borde i stort sett sammanfalla med dem,

1921 års
försvarsproposition -

330

Departements chefen.

Under officerare.

Nuvarande

organisation.

1924 års
försvaraproposition -

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

som i propositionen föreslagits beträffande armén, i samband varmed kustartilleriets
ifrågavarande officerare i reserven skulle åläggas enahanda tjänstgöringsskyldighet
som övriga reservofficerare av denna kategori.

Med avseende på de pensionsår gångna föreslogs i förenämnda proposition
ingen ändring.

Beträffande de förtidsavgångnci officerarna skulle dessa enligt ifrågavarande
proposition, i motsats till vad hittills varit fallet, vara skyldiga att under
loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden intill utgången av det kalenderår,
varunder de uppnådde 42 års ålder, fullgöra en repetitionsövning av
samma längd, som föreslagits beträffande motsvarande officerare vid armén,
i samband varmed de borde komma i åtnjutande av enahanda pensionsförmåner,
som föreslagits för sistnämnda officerare.

Mot det nästlidet år sålunda framlagda förslaget, till vilket försvarsutskottet
anslöt sig, har jag icke något att erinra. Enligt verkställda beräkningar
bör årskontingenten reservofficersaspiranter bestämmas till 5, varigenom
det årligen utnämnda antalet officerare i kustartilleriets reserv kan
beräknas komma att uppgå till 4.

Yad underofficerarna i reserven beträffar, utgöras även dessa av tre särskilda
kategorier, nämligen pensionsavgångna, förtidsavgångna och i reserven
utnämnda.

För de pensionsavgångna underofficerarna gälla med avseende å tjänstgöringsskyldighet,
ersättning under tjänstgöring samt avgång enahanda bestämmelser
som för motsvarande kategori officerare.

Detsamma är jämväl fallet beträffande de förtidsavgångna underofficerarna.
Dessa äro alltså icke skyldiga att fullgöra några repetitionsövningar, varför
de ej heller erhålla någon pension.

Beträffande slutligen de i reserven utnämnda underofficerarna utgöras dessa
av sådana korpraler, som fullgjort för befordran till underofficer stadgade
villkor och som vid avgång från beställning på stat eller vid en senare
tidpunkt utnämnas till underofficerare av 3. graden i reserven. Ej heller
dessa äro skyldiga att fullgöra några repetitionsövningar och erhålla med
anledning härav icke heller någon pension.

Enligt 1924 års försvarsproposition skulle behovet av underofficerare i
reserven i första hand tillgodoses medelst i reserven utnämnda underofficerare.
Dessa borde under loppet av varje treårsperiod intill utgången av det
kalenderår, varunder de uppnådde 42 års ålder, fullgöra en repetitionsövning
av samma längd, som föreslagits beträffande motsvarande underofficerare vid
armén, och i gengäld härför tillerkännas enahanda ekonomiska förmåner
som dessa.

I fråga om de pensionsavgångna underofficerarna skulle enligt ifrågavarande
proposition någon ändring i gällande bestämmelser ej vidtagas.

Med avseende slutligen på de förtidsavgångna underofficerarna borde dessa
enligt ifrågavarande proposition åläggas samma tjänstgöringsskyldighet samt
tillerkännas enahanda ekonomiska förmåner som motsvarande underofficerare
vid armén.

Kun/jl. Maj:ts proposition nr 50.

331

Antalet årligen i reserven utnämnda och förtidsavgångna underofficerare
beräknades till 5. Därest antalet i reserven anställda underofficerare något
år icke skulle uppgå till det sålunda som behövligt beräknade, borde en
motsvarande ökning få vidtagas ett kommande år.

1924 års försvarsutskott ansåg, att antalet årligen i reserven utnämnda
och förtidsavgångna underofficerare kunde med hänsyn till den minskade
organisationen begränsas till 2. I övrigt anslöt sig utskottet i detta avseende
till Kungl. Maj:ts förslag.

Enligt Verkställda beräkningar bör antalet underofficerare, som årligen
utnämnas i reserven, beräknas till 3.

I övrigt ansluter jag mig till vad niistlidet år föreslagits i förevarande
hänseende.

Vad beträffar underbefäls och underofficers vid kustartilleriet befordran
till officer i reserven hava de s. k. underofficerssakkunniga uttalat, att den
eftergiften kunde göras, att, till skillnad från vad nu krävdes för antagning
till kustartillerikadett, för antagning till reservofficersaspirant skulle i matematik
och fysik endast erfordras kunskaper motsvarande studentexamen å
latinlinjen.

För sådan antagning syntes i övrigt böra uppställas fordran att hava med
betyget »med beröm godkänd» eller därutöver genomgått 2-årig underofficersskola
vid kustartilleriets artilleri- eller minavdelning samt att hava erhållit
minst samma vitsord i tjänstbarhet under senaste korprals- eller underofficerstjänstgöring
av minst tre månaders varaktighet samt att under senaste
året icke haft lägre betyg i uppförande än 10.

Maximiåldern för antagning till reservofficersaspirant på här nämnt sätt
syntes böra bestämmas till 27 år för att icke erhålla allt för gamla reservofficerare.

Då de enligt ovan erforderliga kompletterande kunskaperna i matematik
och fysik för den, som eftersträvade utbildning till reservofficer, borde kunna
förvärvas under pågående tjänstgöring, syntes härför icke behöva vidtagas
andra åtgärder än att bereda den, som anmälde sig ämna idka studier, sådan
tjänstgöring att studierna kunde i möjligaste mån underlättas. Därjämte
borde föreskrifter utfärdas angående sättet för avläggande av erforderligt
prov i matematik och fysik för dem, som bedrivit nämnda studier och
önskade ifrågakomma att antagas till reservofficersaspiranter.

Den, som efter sålunda avlagd examen antoges till reservofficersaspirant,
borde såsom sådan undergå den för övriga reservofficersaspiranter efter
värnpliktstjänstgöringens fullgörande föreskrivna utbildningen, dock med
iakttagande av de modifikationer häruti, som kunde anses påkallade av den
större militära erfarenheten hos f. d. underbefäl eller underofficerare, men
i andra avseenden vara likställd med övriga aspiranter.

Emot vad de sakkunniga sålunda föreslagit har jag väsentligen icke annat
att erinra, än att, i enlighet med vad i motsvarande fråga beträffande flottan
framhållits, det ej synes erforderligt att för antagning till reservofficersaspirant
uppställa fordran på kvalificerat betyg i underofficersskoleexamen. Det

1924 års
försvarsutskott.

Departements chefen.

Underbefäls
och underofficers
vid
kustartilleriet
befordran
till
officer 1 reserven.

Underofficerssakkunniga.

Departements chefen.

332

Kungl. Majt:s proposition nr 50.

antal underofficerare och underbefäl, som på här avsett sätt antages till reservofficersaspiranter
vid kustartilleriet, torde böra inräknas i det ovan angivna
antalet reservofficersaspiranter, som årligen skola antagas vid kustartilleriet.

IV. Sjöförsvarets kostnader.

1. Årliga kostnader.

Vid beräkningen av de årliga kostnaderna för sjöförsvaret, vilken beräkning
i fråga om uppdelningen av anslagen ansluter sig till motsvarande beräkningar
i 1924 års försvarsproposition och i försvarsutskottets förslag, har
jag i regel utgått från nämnda utskotts beräkningsgrunder och sålunda endast
vidtagit de höjningar respektive minskningar, som betingats av nu föreslagna
jämkningar i utskottets förslag till ny marinorganisation. Visserligen har
utvecklingen i fråga om marknadsprisen å vissa förnödenheter och i fråga om
arbetslöner m. m. icke gått i den riktning, som försvarsrevisionen på sin
tid beräknade och som även förutsatts i de sedermera uppgjorda olika organisationsförslagen.
Med hänsyn härtill hade måhända vissa höjningar
bort företagas vid anslagsberäkningen. Då det emellertid icke ännu kan
bestämt avgöras, i vilken riktning utvecklingen i fråga om marknadspriser
o. d. kommer att gå, och då beräkningarna givetvis böra avse kostnaderna,
sådana dessa ställa sig efter fullt genomförd organisation, synes mig icke tillräcklig
anledning föreligga att nu frångå försvarsutskottets beräkningsgrunder.

I efterföljande redogörelse för anslagen angivas närmare de grunder, enligt
vilka de mera betydande anslagen beräknats, och i vilka hänseenden
avvikelser skett från försvarsutskottets förslag.

Av kostnadsberäkningarna (bil. 1) framgår, att sjöförsvarets årliga kostnader
belöpa sig till 32,341,000 kronor, varav i normala utgifter 26,691,000
kronor och i extra ordinarie utgifter 5,650,000 kronor, mot av försvarsutskottet
beräknade 31,648,300 kronor, varav i normala utgifter 25,998,300 kronor och i
extra utgifter 5,650,000 kronor. Ökningen gentemot utskottets förslag är
beroende på föreslagna jämkningar i utskottets organisationsförslag samt av
vissa nytillkomna behov, såsom omläggning av underbefälets vid kustartilleriet
utbildning, förbättrade förmåner till vissa korpraler m. m.

Normala utgifter.

Vid beräkningen av anslaget till marinförvaltningen har hänsyn tagits till
den höjning, som betingas av i årets statsverksproposition angivna omgruppering
i avlöningshänseende av vissa civila tjänster. Genom att staten å
andra sidan minskats med 1 pensionerad underofficer, utvisar denna samma
slutsumma som i försvarsutskottets förslag eller 213,000 kronor. Liksom i
försvarsutskottets förslag har det nuvarande extra anslaget till marinförvaltningens
verksamhet, med samtidig reducering, sam manslagits med den i anslaget
till marinförvaltningen ingående posten »avlöningar till icke-ordinarie
befattningshavare m. m.», i vilken post jämväl ingår ett belopp av 11,000

. ;5;s;s

Kunyl. Maj:ts proposition ur f>0.

kronor, avsett till avlönande av från stationskontoren överflyttade extra biträden,
som erfordras för utförande av visst arbete i de till ämbetsverket
överflyttade s. k. sjörevisionerna.

Beträffande anslaget till avlöning till personal vid kårer och stater m. fl.
bär vid beräkningen av löner till officerare m. fl. vid flottan, i överensstämmelse
med vad jag i det föregående anfört, kommendörkaptensgraden uppdelats
i tvenne grader, såsom för närvarande är fallet. Till den — i förhållande
till försvarsutskottets förslag — nu förordade utbyggnaden av Stockholms
örlogsdepå till en station har hänsyn tagits i det avseendet, att antalet beställningar
å Gl-ort undergått en däremot svarande höjning, särskilt beträffande
underofficerare, som fördelats å B- och G-ort efter ungefär samma proportion
som för närvarande. I jämförelse med förhållandena för närvarande kvarstår
i fråga om officerare en rätt avsevärd förskjutning till förmån för D-ort,
vilket i praktiken innebär, att den föreslagna minskningen i antalet officersbeställningar
kommer att i fredstid huvudsakligen drabba den kategori officerare,
som är förlagd till Stockholms station för »övrig tjänstgöring».

I avseende å löner till underofficerare, såväl vid flottan som vid kustartilleriet,
har i anslutning till föreslagna förändringar beträffande förvaltningen
lönen till underofficer, förrådsförvaltare, liksom vid armén beräknats efter
4. lönegraden.

Lönerna för manskapet såväl vid flottan som vid kustartilleriet hava beräknats
efter den för marinens manskap gällande löneplanen, dock med den
förändring i densamma, som jag på grund av införandet av flaggkorpraler
och högbåtsmän i det föregående föreslagit. Vid beräkningen av lönerna
har avvikelse skett ifrån 1924 års försvarsutskotts motsvarande beräkningar
även i sa måtto, att medellönerna för korpraler och meniga vid flottan beräknats
något lägre, beroende på att i det föreliggande förslaget antalet
meniga minskats med en årsklass.

I anslutning till årets statsverksproposition har jag upptagit ett belopp
av 20,000 kronor såsom arvoden till riktare, korpraler.

I staten för de civilmilitära kårerna har upptagits avlöning till de befattningshavare
tillhörande flottans ecklesiastikstat, som enligt lämnad redogörelse
för staterna böra bibehållas. I nämnda stat hava vidare upptagits
arvoden till de pensionerade underofficerare, för vilka icke beräknats dylika
arvoden i staterna för marinförvaltningen m. m.

I staten för marinstaben har jag upptagit erforderligt belopp för arvoden
åt marinattachéer.

Ifråga om undervisningsverken utvisa staterna för sjökrigsskolan och
marinens underofficersskolor vissa av nu förordad omläggning av utbildningen
betingade höjningar. I övrigt ansluta sig nämnda stater i allt väsentligt
till försvarsutskottets beräkningar. Gentemot de för närvarande gällande
innebär detta, att staten för marinintendentskolan, reducerad, uppgått
i staten för sjökrigsskolan, att staten för skeppsgosseskolorna reducerats till
en stat för skeppsgosseskolan (i Karlskrona) och att staten för marinens
underofficersskolor tillkommit.

334 .

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Posten avlöning såsom korpraler åt vissa kadetter m. fl. har av
förut anförda skäl tillkommit. Kostnadsökningen motsvaras till en del av
minskning i anslaget till penningbidrag.

Förteckning över i stat icke uppförda arvoden m.m liar kompletterats
med vissa på sista tiden tillkomna poster, såsom arvoden till kontrollofficeren
vid Bofors, verkstadsintendenten i Karlskrona m. fl., ävensom med kostnaden
för bevakning av Alvsborgs fästning.

I avseende å den under avlöningsanslaget hörande inkomstposten »ersättning
för tjänstebostäder» har, i jämförelse med försvarsutskottets beräkningar,
en mindre höjning vidtagits såsom en följd av den föreslagna jämkningen
i organisationen. Liksom i försvarsutskottets beräkningar har avlöningsanslaget
minskats för beräknade vakanser med ett belopp motsvarande
3 7j % å avlöningsbeloppet för kårer och stater. På samma sätt har också
en till 4 % utökad vakansprocent förutsatts vid beräknandet av antalet
tjänstgöringsdagar för manskapet, vilken beräkning legat till grund för uppskattningen
av anslagen till förplägnad, beklädnad m. m.

Avlöningsanslagets slutsumma utvisar i förhållande till försvarsutskottets
beräkning en ökning av 109,000 kronor.

Från anslaget till extra biträden å flottans stationer och inom kustfästningarna
bestridas kostnaderna för avlöning till civila manliga och kvinnliga
biträden, vilka efter hand tagits i anspråk för utförande av lägre kvalificerat
arbete, som tidigare utförts av yngre marinintendenter eller före marinintendenturkårens
uppsättande av extra ordinarie tjänstemän å flottans civilstat.
Såsom jag i det föregående anfört, torde det bliva nödvändigt att med hänsyn
till den starka beskärningen av marinintendenturkåren räkna med permanent
behov av ifrågavarande arbetskrafter, varför anslaget synes böra uppföras
å ordinarie stat. Dels på grund härav och dels på grund av att dylika
biträden icke förutsatts komma till användning inom kustfästningarna, synes
anslaget lämpligen böra erhålla den ändrade benämningen »avlöning till
icke-ordinarie personal å stationskontoren m. fl. expeditioner». Av förut anförda
skäl har jag också beräknat en mindre höjning i anslaget i jämförelse
med motsvarande anslagsbelopp i försvarsutskottets beräkningar.

Vid beräkningen av anslaget till rekryteringskostnader har jag i avseende
å kostnaderna för själva rekryteringen följt försvarsutskottets beräkningsgrunder,
vilka överensstämma med de i årets statsverksproposition tillämpade
grunderna.

Avskedspremierna, som för närvarande uppgå till relativt obetydliga belopp
på grund av den ringa avgången — i sin tur beroende på konjunkturerna
å arbetsmarknaden — hava beräknats i enlighet med förefintlig statistik
över avgången inom manskapets olika årsklasser under normala förhållanden,
tillämpad på den nu föreslagna manskapsorganisationen vid flottan
respektive kustartilleriet.

Vid beräkningen av anslaget till kustartilleriets reservstat har hänsyn tagits
till den ökning av personalens avlöningsförmåner, som föreslagits i proposition
till innevarande års riksdag.

Kunf/l. Maj:ts proposition nr 50. 335

Anslaget till marinens reser vpersonal liar på grund av vissa föreslagna
ökningar särskilt av underofficerarna höjts i jämförelse med utskottets förslag
med 26,000 kronor till 143,000 kronor.

Anslaget till rese- och traktamentspcnningar, som av försvarsutskottet beräknades
till 60,000 kronor, har upptagits till 70,000 kronor. I förhållande
till nuvarande anslag, som jämte förstärkningsanslag uppgår till 130,000
kronor, är minskningen alltså 60,000 kronor. Indragningen av skeppsgossekåren
i Marstrand, av Hemsö fästning, förläggandet av Älvsborgs fästning i
materielreserv, avskiljandet av flygvapnet samt minskningen av organisationen
i övrigt kunna emellertid efter fullt genomförd organisation förväntas
medföra en betydande minskning i resekostnaderna. Jag har vidare förutsatt,
att kostnaderna för resor i samband med sjökommendering, vilka nu fördelas
å flottans övningsanslag och nyssnämnda förstärkningsanslag, skola i sin
helhet bestridas från övningsanslaget.

På grund av att i nu föreliggande förslag förutsatts inkallelse av värnpliktiga
vid flottan även i fredstid såsom ersättning för den i jämförelse
med utskottets förslag minskade kadern av stammanskap, har anslaget till
penningbidrag undergått en avsevärd höjning. Beräkningsgrunderna, 50 öre
per tjänstgöringsdag och ett tillägg av 1 krona 15 öre för vissa aspiranter
fr. o. m. 261. tjänstgöringsdagen, äro desamma som i försvarsutskottets beräkningar.

Anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m. har beräknats
efter enahanda grunder som i försvarsutskottets förslag. Höjningen i
förhållande till det av utskottet beräknade anslaget är beroende på ökat
antal värnpliktiga.

I anslutning till årets statsverksproposition har vid beräkning av anslaget
till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter m. m. posten »fria hemresor
för skeppsgossar» undergått förhöjning, trots att antalet skeppsgossar
reducerats från av försvarsutskottet föreslagna 500 till 450. Då sjökrigsskolans
elever enligt nu föreslagen organisation förutsättas erhålla väsentligt förbättrade
avlöningsförmåner, synes såsom förut nämnts befrielse från erläggande av terminsavgifter
icke böra ifrågasättas. Den av försvarsutskottet beräknade anslagsposten
av 14,000 kronor till läroböcker och instrument till kadetter m. fl.
har jag sålunda ansett kunna utgå. I övrigt har anslaget med smärre avvikelser
beräknats på samma sätt som i försvarsutskottets förslag. I förhållande
till nuvarande stat innebär detta bland annat, att posten till undervisningsmateriel
vid kustartilleriet utgår och att ifrågakommande utgifter för
detta ändamål komma att, i likhet med vad nu är förhållandet vid sjömanskårens
skolor, bestridas från vederbörligt övningsanslag samt att anslagsposterna
för marinintendentskolan föras under rubriken sjökrigsskolan.

Försvarsutskottet beräknade anslaget till studiestipendier, som icke har
någon motsvarighet i nuvarande stat, till 21,000 kronor, medan anslaget nu
beräknats till 12,000 kronor. Minskningen är beroende därpå, att i det
föreliggande förslaget förutsatts, att underbefäl, som permitteras för idkande
av studier i avsikt att vinna inträde vid sjökrigsskolan, skall i likhet med

336

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

korpral, som genomgår navigationsskola för vinnande av inträde såsom reserv
officersaspirant, under studietiden åtnjuta oavkortade avlöningsförmåner
enligt stat, varigenom stipendiets storlek ansetts kunna reduceras till 1,000
kronor per år.

Anslaget till skrivmaterialier och expenser m. m., som av försvarsutskottet
beräknades till 260,000 kronor, liar nu beräknats till 270,000 kronor. I förhållande
till nuvarande anslag, som jämte förstärkningsanslag uppgår till
423,800 kronor, är skillnaden betydande, men härvid är att märka, att i nu
föreliggande förslag förutsatts, att några liyresutgifter för marinförvaltningen
m. fl. verk, vilka för budgetåret 1925—1926 beräknats uppgå till cirka 70,000
kronor, icke vidare skola förekomma. Erforderliga lokaler anses nämligen
kunna framdeles beredas i kronans egna byggnader. Återstående minskning,
cirka 80,000 kronor, är att hänföra till minskad organisation, flygvapnets
avskiljande, förenklade former för förvaltningen samt fallande priser.

Vid beräkning av anslaget till förpläynad utgick försvarsrevisionen från
en portionskostnad per tjänstgöringsdag av 80 öre i land och 1 krona 33 öre
ombord.

Nämnda beräkningsgrunder hava också tillämpats av försvarsutskottet.

I årets statsverksproposition har omförmälts, hurusom portionskostnaderna
för närvarande uppginge till omkring 90 öre för landportion och 1 krona
50 öre för sjöportion, ett förhållande, som är att tillskriva den under år 1924
inträdda prisstegringen å livsmedel. Om denna stegring är av tillfällig eller
mera stadigvarande natur, och huru prisnivån för de närmaste åren över
huvud taget kommer att utveckla sig, är givetvis icke möjligt att nu bedöma.
Av förut anförda skäl har jag därför icke ansett mig böra frångå ovannämnda
av försvarsutskottet tillämpade beräkningsgrunder.

På grund av ökat antal tjänstgöringsdagar har anslaget höjts från av
försvarsutskottet beräknade 2,033,000 kronor till 2,142,000 kronor.

I avseende å anslaget till beklädnad beräknade försvarsrevisionen kostnaden
för manskapets beklädnad till 45 öre per man och tjänstgöringsdag.
Försvarsutskottet vidtog en höjning av dagskostnaden med 5 öre, motsvarande
dyrtidstillägg till arbetare, vilken kostnad enligt uttalande av 1922 års
riksdag borde inräknas i anslaget.

Såsom i årets statsverksproposition närmare omförmälts, har även beträffande
beklädnadskostnaden eu prisstegring inträtt, vilken medfört, att en
beräkningsgrund av 50 öre per man och tjänstgöringsdag icke för närvarande
kan anses fullt betryggande. Av förut åberopade skäl har jag emellertid
icke ansett mig böra vidtaga någon ändring i ovanstående av försvarsutskottet
tillämpade beräkningsgrunder. På grund av ökat antal tjänstgöringsdagar
har anslaget i förhållande till utskottets beräkning undergått en
förhöjning med 82,000 kronor.

Yid beräkningen av anslaget till kasern- och förplägnadsutredning samt
sängservis m. m. har antalet tjänstgöringsdagar i land med behörigt avdrag
för dem av manskapet, som bo i kvarter, multiplicerats med den av utskottet
beräknade dagkostnaden av 12 öre.

337

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

I förhållande till försvarsutskottets förslag utvisar anslaget en höjning av

10.000 kronor, beroende på ökat antal tjänstgöringsdagar.

Anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m., som av försvarsutskottet
beräknades till 750,000 kronor, har nu upptagits till 748,000
kronor. Att anslaget trots den nu föreslagna utbyggnaden av Stockholms
station och ökat antal tjänstgöringsdagar likväl kunnat något minskas, är beroende
på den fortgående prissänkningen å bränslemarknaden, varigenom
det, såsom skett i årets statsverksproposition, varit möjligt att omräkna
bränslekostnaderna efter en lägre index.

I förhållande till i nämnda proposition upptaget belopp för bränsle, lyse,
vatten, renhållning m. m. —- alltså anslaget med avdrag''för tvättkostnaderna
— innebär den nu verkställda beräkningen en minskning av i runt tal 108,000
kronor, vilken hänför sig till föreslagna ändringar och minskningar i organisationen
ävensom flygvapnets avskiljande.

På grund av de förändringar, som nu förordats i avseende å rustningsplanen,
har anslaget till flottans krigsberedskap och övningar omräknats.
Resultatet av nämnda omräkning har givit vid handen ett anslagsbehov av

4.618.000 kronor, vilket belopp dock — på sätt försvarsutskottet föreslagit —
ansetts kunna minskas genom förändring av avlöuingsbestämmelserna med

155.000 kronor, varigenom slutsumman blivit 4,463,000 kronor. Motsvarande
siffror i utskottets förslag utgöra respektive 4,670,075, 165,000 och 4,505,075
kronor, sistnämnda siffra avrundad till 4,505,000 kronor. Av beräkningen
framgår vidare, att vissa poster, såsom kostnader i land och övningar med
frivilliga motorbåtskåren, blivit förhöjda i förhållande till de av utskottet
beräknade och att vissa andra undergått en däremot svarande sänkning.

Pör ögonundersökningar har jag, såsom i det föregående omförmälts, beräknat
ett belopp av 3,000 kronor.

På grund av ökat antal tjänstgöringsdagar har anslaget till sjukvård för
marinen i förhållande till försvarsutskottets beräkning förhöjts med 10,000
kronor.

Yad angår anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.,
utvisar den beräkning av kostnaderna för underhåll av ffottans fartyg, vilken
jag låtit verkställa med ledning av den statistik, som legat till grund för
motsvarande beräkning i 1924 års försvarsproposition, ett behov för själva
underhållet av fartygen samt av en del annan materiel av inalles 3,700,000
kronor. Liksom i ovannämnda beräkning har härå beräknats en minskning
av 10 % på grund av fallande priser. Nettokostnaden för fartygens underhåll
har sålunda upptagits till (3,700,000 — 370,000 =) 3,330,000 kronor. Härtill
komma utgifter dels för underhåll av byggnader, dels för avlöning av
varvens driftspersonal m. fl., dels för »åtskilliga behov» ävensom ett belopp,
avsett att disponeras av marinförvaltningen. Sistnämnda kostnader
har jag beräknat till resp. 550,000, 639,000, 155,000 och 250,000 kronor. I
överensstämmelse med förenämnda beräkning i 1924 års försvarsproposition
har slutsumman ökats med 20 %, motsvarande kostnader för dyrtidstillägg,
varigenom erhållits en summa, som i avrundat tal uppgår till 5,910,000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 höft. (Nr 50.) 224i 24 22

338

KungI. Maj:ts proposition nr 50.

1924 års försvarsutskott.

Detta belopp överstiger det av försvarsutskottet beräknade anslagsbeloppet,

5.205.000 kronor, med 705,000 kronor. Av denna ökning hänföra sig omkring

155.000 kronor till nu föreslagna jämkningar i avseende å fartygsmaterielens
omfattning samt fördelning i olika beredskapsgrader m. m., medan återstoden
eller 550,000 kronor beror därpå, att försvarsutskottet räknat med
lägre belopp såväl för fartygens underhåll som i fråga om övriga i anslaget
ingående poster.

Att närmare ingå på en jämförelse mellan de båda förslagens beräkningsgrunder
torde icke kunna sättas i fråga. Det synes mig emellertid möjligt
att, sedan den föreslagna organisationen fullt genomförts, nedbringa detta
anslag. Jag förutsätter därvid bl. a. fortgående förenklingar i varvens organisation
och drift samt vissa åtgärder för ut- och avrustningskostnadernas
nedbringande. Dessutom har jag tagit i betraktande, att nybyggnadsarbetena
komma att i avsevärd utsträckning äga rum å varvet i Karlskrona, varigenom
underkållsanslaget befrias från en del omkostnader. I mån av nybyggnad
kan också en del föråldrad och i underhållshänseende tyngande
materiel utrangeras.

På grund av det anförda anser jag mig kunna räkna med, att den ökning
av underhållsanslaget å 550,000 kronor, som i jämförelse med försvarsutskottets
förslag uppkommit, skall kunna bortelimineras, vadan jag beräknat
anslaget till (5,910,000- 550,000=) 5,360,000 kronor.

Beträffande anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. m. har jag,
såsom förut om förmälts, beräknat, att för bestridande av de särskilda kostnader,
som betingas av Alvsborgs fästnings bibehållande i materielreserv,
skola tagas i anspråk genom uthyrning av kronans fastigheter uppstående
inkomster. På grund därav har jag upptagit nämnda anslag till samma
belopp som försvarsutskottet.

Reservationsanslaget »de» industriella krigsberedskapen, för experiment och
försök» har tillkommit såsom huvudsakligen avsett att bestrida vissa kostnader
för den verksamhet i fredstid, som berör industriens krigsorganisation.

Extra ordinarie utgifter.

För anslaget till krigsfartygsmaterielens förnyelse har förut redogjorts.

Under rubriken Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och kustartilleriet,
har upptagits 650,000 kronor eller samma belopp som det av försvarsutskottet
beräknade.

2. Engångskostnader.

1924 års försvarsutskott ansåg, att som engångskostnader för sjöförsvaret
borde upptagas ett belopp av 6,230,000 kronor, varav för flottan 5,550,000
kronor och för kustartilleriet 680,000 kronor. Av angivna belopp, 6,230,000
kronor, borde 4,450,000 kronor utgå under en första 5-årsperiod och återstoden
eller 1,780,000 kronor utgå under en andra 5-årsperiod.

3:5! t

Kungl. Muj:ts proposition nr 30.

Utskottet delade den i försvarspropositionen framlagda uppfattningen, att
för ändamålet oek borde tagas i anspråk vissa reservationer, som angivits i en
till propositionen fogad skrivelse och som uppginge för flottan till 95,639
kronor 72 öre och för kustartilleriet till 121,507 kronor 30 öre.

Därjämte ansåg utskottet, att följande reservationer å kustartilleriets anslagstitlar
borde tagas i anspråk för materielanskaffning för detta vapen,
nämligen

a) ej ännu disponerade medel, som influtit eller beräknades inflyta genom
försäljning av kustartilleriets hästar;

b) anslagna medel för en mässbyggnad för underofficerare och manskap
vid Oscar-Fredriksborg (190,000 kronor);

c) anslaget .till provisoriska anordningar för spärr- och strandförsvar i
Yaxholms fästning (behållning 96,000 kronor);

d) reserverade medel å anslagen till en förplägnadsanstalt i Vaxholm och
till övningsmateriel för Hemsö kustartillerikår, i den mån dessa anslag med
av utskottet föreslagen organisation av kustartilleriet icke krävdes för sitt ursprungliga
ändamål; samt

e) medel, som beräknades inflyta genom markförsäljning i Vaxholms fästning
i samband med nedläggandet av de äldsta verken i fästningens s. k.
inre linje.

I fråga om användningen av de till materielanskaffning för sjöförsvaret
upptagna medlen syntes förslag av Kungl. Maj:t böra avgivas i samband
med framställning om medlens anvisande.

Vid beräknandet av kostnaderna för vissa materielanskaffningar har jag Departements
utgått från enahanda grunder som försvarsutskottet. Till materielanskaff- chefen.
ning borde sålunda anvisas 6,230,000 kronor, att fördelas på tio år. Emellertid
har riksdagen för innevarande budgetår anvisat vissa anslag till materielanskaffning,
till vilka hänsyn här bör tagas. Likaledes har till årets riksdag
gjorts framställning om vissa anslag, med vilkas beviljande man i detta

sammanhang synes böra räkna.

Åsyftade redan anvisade medel iiro följande:

Eldningsmateriel.................................................................. kronor 550,000: —

Luftvärnsbestyckning å vissa fartyg .................................... » 42,000: —

Komplettering av luftvärnskanoners siktinrättningar........ » 42,000: —

Minmateriel för marinen ......................... »_82,500: —

Summa kronor 716,500: —

De av årets riksdag äskade anslagen äro följande:

Eldledningsmateriel ............................................................ kronor 475,000: —

Minmateriel............................................................................ » 75,000: —

Minsvepningsmateriel ............................................... *_60,900: -

Summa kronor 610,900: —

Det av försvarsutskottet beräknade beloppet å 6,230,000 kronor bör alltså
minskas med sammanlagt 1,327,400 kronor och synes lämpligen böra upp -

340

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

tagas till ett avrundat belopp av 5,000,000 kronor. Liksom försvarsutskottet
förutsätter jag, att därjämte vissa reserverade medel samt inkomsten av
vissa försäljningar få disponeras för materielanskaffning. Av sådana medel
beräknas sta till förfogande 1,462,000 kronor. Vid den prövning av frågan
om dessa sistnämnda medels användning, som ägt rum, bar i första liand
ifrågasatts anskaffning av luftvärnsmateriel och rörligt sjöfrontsartilleri för
kustartilleriet.

En redogörelse för beräkningarna beträffande ifrågavarande materielanskaffning
torde få meddelas riksdagens vederbörande utskott. Det definitiva
bestämmandet rörande materielanskaffningens art ocli dess omfattning under
olika delar av tioårsperioden torde böra ske i samband med framställningar
från Kungl. Maj:t om medlens anvisande.

V. Övergången till den nya marinorganisationen.

De nu föreslagna förändringarna i försvarsorganisationen äro i avseende
å marinen icke så genomgripande som i fråga om lantförsvaret. Härav följer
givetvis, att övergången till den nya marinorganisationen blir lättare att
genomföra och att övergångskostnaderna bliva förhållandevis mindre. Förändringarna
särskilt i avseende å Stockholms station, varven, skeppsgosseinstitutionen,
underofficerskaren och kustartilleriet äro dock av den omfattning,
att de kräva ganska betydande om organisationsarbete och övergångskostnader.

I motsats till förhållandet beträffande lantförsvaret synes man kunna utgå
från att den nya organisationen i huvudsak skall hinna genomföras under
budgetaret 1926 1927 med början den 1 november 1926, vilken tidpunkt av
flera skäl torde vara den lämpligaste för den nya organisationens ikraftträdande.
För att underlätta övergången till den nya organisationen förutsätter
jag, att vissa förberedande åtgärder, särskilt i avseende å varvens verksamhet
skola kunna vidtagas redan under budgetåret 1925—1926. Beträffande
värnplikten har jag redan i det föregående framhållit, att den nya värnpliktslagen
är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1926.

I likhet med vad förut anförts beträffande lantförsvaret, anser jag mig
icke i detta sammanhang och innan beslut föreligger i huvudfrågan, höra
framlägga i detalj utarbetade bestämmelser för den nya organisationens genomförande
utan inskränker mig till att angiva de allmänna grunder, enligt
vilka övergången bör ske. Sedan beslut fattats i organisationsfrågan, synes
det böra tillkomma Kungl. Maj:t att närmare utforma för övergången erforderliga
bestämmelser.

Liksom 1924 års försvarsutskott anser jag, att den övertaliga personalen
vid marinen bör på en gång överföras till övergångsstat, och synas för underlättande
av övergången under tiden intill den nya organisationens ikraftträdande
åtgärder böra vidtagas i avseende å vakanssättning av sådana beställningar,
som äro avsedda att indragas.

Kanyl. Maj:ts proposition nr •'')(). 341

Jag övergår härefter till att i korthet beröra övergångsförhållandena
vid marinens olika personalgrupper, vilka liksom vid armén kunna i fråga
om rättsförhållandet till staten indelas i tvenne huvudgrupper: sådana beställuingshavare,
som hava fullmakt eller konstitutorial på sina beställningar,
och sådan personal, som är anställd medelst kontrakt eller förordnande.

Då flygvapnets officerskår till en del beräknas bliva rekryterad med sjöofficerare,
kommer den verkliga minskningen vid flottans officerskår att inskränka
sig till ett trettiotal beställningar. Detta antal minskas ytterligare
på grund av beräknade vakanser, varför de slutligen övertaliga utgöras av
ett fåtal kommendörkaptener och kaptener. Härav följer alltså, att övergångskostnaderna
i fråga om sjöofficerskåren icke bliva av någon större betydelse.

Beträffande kustartilleriets officerskår komma förhållandena att i viss mån
ställa sig enahanda, enär betydande vakanser förefinnas även inom denna
kår.

Den mest kännbara minskningen träffar flottans och kustartilleriets u nder -officerskårer, särskilt på grund av att den 3. underofficersgraden försvinner.
Visserligen förutsätter jag liksom 1924 års försvarsutskott, att de nyblivna
flaggkorpralsbeställningarna skola till övervägande del besättas med övertaliga
underofficerare av 3. graden ävensom att i vissa arvodesbeställningar
och beställningar såsom högbåtsmän skola under en tid framåt kunna placeras
övertaliga underofficerare, varjämte vid tiden för den nya organisationens
ikraftträdande beräknas förefinnas avsevärda vakanser, men detta oaktat
kommer ett antal av omkring 500 underofficerare att bliva utan sysselsättning
inom marinen.

Beträffande urvalet av de underofficerare av 3. graden, som — med bibehållande
av innehavande lön — skola placeras såsom flaggkorpraler, torde i
anslutning till den uppfattning, som uttalats av min företrädare i ämbetet
uti föregående års försvarsproposition, någon viss maximiålder icke böra
fastställas.

I avseende å de civilmilitära kårerna synas de övertaliga mariningenjörer
och marinläkare, som icke avgå frivilligt, böra behållas i full tjänst, intill
dess de pensioneras eller genom eventuell transport till annan beställning
å stat eller på annat sätt avgå från övergångsstaten. Härigenom torde behovet
av sådan teknisk och medicinsk personal, som eljest måste anställas
medelst kontrakt, kunna minskas.

Av marinintendenturkåren kommer, sedan för flygvapnet avsedda beställningar
ävensom beräknade vakanser fråndragits det till indragning föreslagna
antalet beställningar, ett tjugotal tjänstemän att överföras till övergångsstat.
Ehuruväl en så betydande minskning av förvaltningspersonalen icke torde
kunna genomföras utan svårigheter, förutsätter jag dock, att större delen av
de till övergångsstaten överförda intendenterna skola kunna frigöras efter 1.
övergångsårets slut och de återstående i den mån, som förändringarna i avseende
å förrådsverksamhetens ordnande hunnit genomföras.

Personal
med fullmakt
eller konstitutorial -

342

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

■Personal,
anställd med
kontrakt
eller på för
ordnande.

Vidkommande de få civila tjänstemän, som bliva övertaliga, ansluter jag
mig till den uppfattning beträffande deras fortsatta användande m. m., som
uttalats i föregående års försvarsproposition, och förutsätter sålunda, att de
tjänstemän, för vilka icke finnes användning inom andra grenar av statsförvaltningen,
skola bibehållas i tjänst med full lön, intill dess de pensioneras
eller av annan orsak avgå.

Antalet officerare och underofficerare m. fi. vid flottan och kustartilleriet,
som behöva överföras till övergångsstat, framgår av nedanstående tabell:

Antal Officerare.

Kommendörkaptener (majorer)........................................................................ 5

Kaptener....................................................................................................... 30

Underofficerare.

Flaggunderofficerare (underofficerare av 1. graden).................................. 56

Underofficerare av 2. graden ........................................................................ 208

» 3. » ..................................................................... 422

Civilmilitär personal.

Marindirektör av 1. graden .......................................................................... 1

Mariningenjörer av 1. graden, 1. löneklassen............................................. 2

» » 2. » .........................................................’....... 2

Specialingenjör av 1. graden ...................................................................... 1

Specialingenjörer av 2. graden .................................................................... 2

Specialingenjör » 3. » 1

Marinintendenter av 1. graden ..................................................................... 9

» » 2. » ................................................................... b

Marinunderintendenter.................................................................................. 3

Marinläkare av 1. graden ............................................................................ 3

» » 2. ‘ » ............................................................................ 4

Av den till den andra huvudgruppen hörande personalen, d. v. s. personal
anställd medelst kontrakt eller på förordnande, kommer först i fråga det
fast anställda manskapet. Om man bortser från de meniga, vilkas antal lätt
regleras genom ökad eller minskad rekrytering, utjämnas minskningen, vad
flottan angår, av den vakanssättning, som ägt rum jämlikt Kungl. Maj:ts
beslut av den 13 oktober 1922, varför tvångsavskedande egentligen icke
skulle behöva förekomma. Emellertid finnas, särskilt vid Karlskrona station,
en del korpraler, som befordrats till underofficerare av 3. graden i flottan,
ävensom ett antal äldre kompetenta korpraler, d. v. s. korpraler, som genomgått
underofficersskolan och kvarstannat i tjänst i hopp att bliva befordrade
till underofficerare av 3. graden. I den mån ifrågavarande korpraler icke
anses böra beredas plats i den nya organisationen såsom flaggkorpraler eller
kvarstå såsom korpraler, torde dessa enligt samma grunder, som i det föregående
föreslagits för vissa furirer vid armén, böra hållas skadeslösa genom
särskild avskedsersättning.

Vid flottan finnes därjämte ett mindre antal från en tidigare organisation
kvarstående underojficerskor pr aler, vilka äro berättigade att kvarstå, så länge
de kunna göra tjänst, och hålles ett mot detta manskap svarande antal korp -

343

Kungl. Maj:ts proposition nr ''/O.

ralslöner vakanta. För att så mycket som möjligt nedbringa övergångskostnaderna
förutsätter jag, att i den mån dessa beställningsliavare icke frivilligt
avgå mot särskild ersättning efter samma grunder, som föreslagits
beträffande övertaliga korpraler, erforderligt antal beställningar såsom korpraler
(högbåtsman) skola allt fortfarande hållas vakanta, intill dess nämnda manskap
avgått ur tjänst. Sjömanskåren inrymmer slutligen ännu en grupp korpraler
med särskild ställning, nämligen ett fåtal äldre kockar och hovmästare, som
åtnjuta underofficers av 3. graden löneförmåner. Jag förutsätter att, så
länge de nuvarande beställningshavarna kvarstå i tjänst, motsvarande antal
korpralslöner hållas vakanta och att efter deras avgång dylika korpraler
skola avlönas såsom korpraler (högbåtsman).

Minskningen av kustartilleriets manskap torde i regel kunna försiggå i
mån av slutad anställningstid. Med avseende på ersättning till övertaligt
underbefäl torde böra tillämpas samma grunder, som föreslagits beträffande
vissa furirer vid armén.

Om övergången sålunda i avseende å det fast anställda manskapet kan
ske utan större rubbningar eller kostnader, bliver förhållandet ett helt annat
i avseende å den talrika personal, som utgöres av marinens månadslönare
och daglönare ävensom flottans poliskår. Av dessa åtnjuta poliserna, som
ehuru ordinarie beställningshavare äro anställda på förordnande, arvoden
enligt stat, under det att månads- och daglönarnas avlöning regleras enligt
kontrakt. I enlighet med den av särskilda sakkunniga verkställda utredning
angående ersättning åt övertalig personal tillhörande sistnämnda två personalgrupper,
för vilken jag under lantförsvaret redogjort, har jag förutsatt,
att den övertaliga personal, som icke kan beredas sysselsättning inom andra
grenar av statsförvaltningen, skall i regel antingen förtidspensioneras eller
vid avskedet erhålla viss avskedsersättning enligt likaledes i det föregående
angivna grunder. Beträffande poliserna, vilkas anställning som ovan nämnts
är av mera fast natur, förutsätter jag dock ett i viss mån avvikande förfaringssätt,
detta även på den grund att bevakningspersonal i den nya organisationen
erfordras till större antal än som inrymmes i den nya staten för
poliskåren. Jag har sålunda beräknat, att ett tjugotal övertaliga poliser
skola bibehållas i tjänst till uppnådd pensionsålder eller tills de av andra
orsaker avgå samt att under denna tid motsvarande antal löner för korpraler
(högbåtsmän), vilka i den nya organisationen avsetts för polis- och bevakningstjänst,
skola hållas vakanta. Med övriga övertaliga poliser torde
böra förfaras i enlighet med vad som föreslagits beträffande månads- och
daglönare.

För att så mycket som möjligt minska kostnaderna har jag som ovan
antytts förutsatt, att avskedande av personal i viss utsträckning skall kunna
äga rum redan under budgetåret 1925—1926. Härigenom uppkommande
besparingar å vederbörligt driftsnslag synas böra tagas i anspråk för bestridande
av de med avskedandet förbundna kostnaderna för särskild avskedsersättning.

Enligt den av ovannämnda sakkunniga verkställda utredningen fanns den

344

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 januari 1925 vid marinens olika verkstäder och anstalter anställd den
personal, som framgår av nedanstående tabell:

Verkmästare, mästare, poliser och likställda

Förmän och likställda ...................................

Arbetare och kontorsanställda daglönare ............

Samma

För den nya organisationen har beräkna
stiger antalet för närvarande anställda mec

Manliga

[ Kvinnliga

Summa ;

262

213

2 588

158 |

271

214

2 746

3 063 | 168 | 3 231

ts ett personalbehov, som under-följande, ungefärliga antal:

Verkmästare, mästare, poliser och likställda
Förmän och likställda ..

Arbetare och kontorsanställda daglönare ............

Samma

Manliga

Kvinnliga jj Summa

433 |

— I 60

1 18

14 I 447

510

15 || 525

Om, såsom ovan föreslagits, dels den nya organisationen genomföres under
budgetåret 1926—1927 och en del personal avskedas redan under budgetåret
1925—1926, dels 20 övertaliga poliser bibehållas i tjänst i stället för motsvarande
antal högbåtsmän, beräknas med hänsyn tillika till normal avgångunder
tiden till den nya organisationens genomförande den övertaliga personalen
komma att utgöra sammanlagt 380 anställda,

Av dessa beräknas följande avskedade:

Med avslcedsersättning:

Grupp I. Verkmästare, mästare, poliser och likställda ..

» II. Förmän och likställda..............................

» III. Arbetare och kontorsanställda daglönare ........

Med förtidspension:

Grupp I. Verkmästare, mästare, poliser och likställda ..

» II. Förmän och likställda.....................................

» III. Arbetare och kontorsanställda daglönare........

Utan ersättning...................................................

Antal.

....... 24
...... 7
...... 184	215
...... 14
...... 4
...... 107	125
	40
Summa	380

Utöver nu nämnd personal finnes ett fåtal andra befattningshavare med
liknande anställningsvillkor, såsom viss arvodespersonal m. 11., och torde
eventuellt ifrågakommande ersättning till dessa böra bestämmas av Kungl.
Maj:t i varje särskilt fall med tillämpning av de grunder, som kunna bliva
fastställda for med dem jämställd övrig personal vid försvarsväsendet.

Kungl. iMaj:ts proposition nr 50. 845

I avseende å det närmare tillvägagångssättet vid överförande till över- sattet för
gångsstat av den övertaliga personalen anförde på sin tid försvarsrevisionen överförande
(sid. 648), att vid den uppdelning av den nuvarande personalen, som vid gångsstat
den nya organisationens ikraftträdande komme att äga rum, borde tillses, m matt
försvarets intresse bleve fullt tillgodosett. I överensstämmelse härmed
borde till övergångsstat i första hand överföras personal, vars tjänstbarhet
av en eller annan anledning vore mindre god. I den mån förhållandena
medgåve, syntes dock hänsyn även böra tagas till personalens egna önskemål.
Av icke ringa vikt vore, att de, som överfördes, någorlunda jämnt fördelades
inom hela åldersskalan, då i motsatt fall ojämnheter i fråga om
ålder kunde uppstå, vilka komme att medföra en ogynnsam inverkan på
framtida befordrings- och rekryteringsförhållanden.

Mot revisionens uppfattning i ovanberörda spörsmål synes mig icke vara
något att erinra; och på grund av de ojämna åldersförhållanden, som känneteckna
vissa marinen tillhörande kårer, torde det vara av alldeles särskild
vikt, att vid tillsättandet av beställningarna i den nya organisationen de av
revisionen anförda synpunkterna komma att beaktas. Härvid bör givetvis
förutsättas, att Kungl. Maj:t må äga frihet att, när förhållandena så påfordra
och övergångskostnaderna därigenom icke ökas, i vissa fall till övergångsstat
överföra flera beställningar i en viss grad än som föreslagits till
indragning, mot det att motsvarande minskning äger rum beträffande beställningarna
i den närmast därpå följande graden. Det är givet, att man
därvid i möjligaste mån bör söka lösa uppkommande spörsmål på frivillighetens
väg.

I fråga om grunderna för avlönandet av till övergångsstat överförd personal
ansluter jag mig till de principer, som angivits i 1924 års försvarsutskotts
förslag och för vilka jag under lantförsvaret redogjort. Jag anser dock, att
vissa för marinen speciella förhållanden påfordra ett förtydligande av i försvarsutskottets
förslag angivna grunder. Sålunda uttalade försvarsutskottet
som sin uppfattning beträffande armén, att vissa beställningshavare, som till
följd av ogynnsamma befordringsförhållanden endast erhållit befordran i
regemente (kår o. s. v.), borde vid eventuell överflyttning till övergångsstat
kunna tilläggas lön i den högre graden, ehuru de vid övergången endast
innehade lön i den lägre.

Samma princip torde även böra följas i fråga om underofficerare av 3.
graden, som befordrats till underofficerare av 2. graden i flottan eller kustartilleriet.

Beträffande tjänstgöringsskyldigheten anser jag, att densamma vid flottan
bör för de tvångsvis överförda bestämmas till full tjänstgöringsskyldighet,
dock minst 60 dagar under varje två-årsperiod, samt för de frivilligt överförda
till högst 60 dagar under varje fyra-årsperiod.

För kustartilleriets vidkommande torde i detta avseende böra gälla samma
bestämmelser, som föreslagits för motsvarande personal vid armén.

I enlighet med vad jag nu anfört hava övergångskostnaderna beräknats Kostnaderna
sålunda: för över ,

gången.

346

Kungl. Majds proposition nr 50.

För officerare och underofficerare in. fl.

Under	1.	övergångsåret (1926—1927) ..........	................... kronor	1,970.000	—
»	2.	» .............................	................... »	1,730,000	—
»	3.	» ...............................	................... »	1,460,000	—
»	4.	» ....................	................... »	1,360,000	—
»	5.	» ...............................	................... »	1,270,000	—
» .	6.	» ...............................	................... »	1,180,000	—
	7.	» ..............................	................... »	1,090,000	—
»	8.	» ...............................	.................. »	1,000,000	—
»	9.	» ........................	................... »	920,000	—
»	10.	» ...............................	................... »	850,000	—

Av ovanstående framgår, att den successiva minskningen kommer att
fortgå jämförelsevis långsamt, vilket i första liand är beroende på det betydande
antal underofficerare av 3. graden med låg genomsnittsålder, som
ingår i övergångsstaten.

För manskap.

Under 1. övergångsåret ....................................................... kronor 150,000: —

För månadslönare in. fl.

Avskedsersättningar.................................................................. kronor 635,000: —

Härtill komma:

förtidspensioner med ett beräknat begynnelsebelopp av 120,000 kronor, för
vilka dock kostnaderna — i den mån det icke ankommer på flottans pensionskassa
att av egna fonder bestrida desamma — förutsättas komma att
utgå från anslaget till allmänna indragningsstaten och sålunda icke i detta
sammanhang medräknas.

En sammanfattning av de verkställda beräkningarna ger vid handen, att
samtliga övergångskostnader i medeltal per år under 1.—10. övergångsåren
utgöra omkring 1,350,000 kronor.

FLYGVAPNET

Kungl. Maj:ta proposition nr ■r)0.

349

Flygvapnet.

A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande.

Enligt 1924 års försvarsproposition skulle flygvapnet organiseras på två
olika kårer, arméflygkåren och marinflygkåren, underställda en gemensam
chef, chefen för flygvapnet. För handläggning av vapnet rörande tekniska
och ekonomiska frågor skulle inrättas ett centralt organ, flygstyrelsen, för
vilken chefen för flygvapnet skulle vara chef. I fråga om flygstridskrafternas
användning i krig eller vid krigsfara skulle planläggningen ankomma på
general- och marinstabsclieferna samt ledningen på deras föredragning utövas
av högste befälhavaren över armé- och marinstridskrafterna.

Denna organisation, som skulle innebära en genomförd uppdelning på
förhand av flygvapnet pa hären och marinen, lämnande åt flygcliefen huvudsakligen
endast ett tekniskt och ekonomiskt inflytande på flygvapnets utveckling
och ledning, ansåg sig försvarsutskottet icke kunna förorda. Det
föreföll nämligen utskottet, som om organisationen allt för ensidigt anpassats
efter en luftstridskrafternas användning såsom enbart kjälpvapen åt hären
och marinen, medan däremot deras mera självständiga uppträdande ställts i
skymundan. Enligt utskottets mening borde den bärande grunden för flygvapnets
organisation vara så lagd, att vapnet på ett ändamålsenligt sätt förmår
icke blott fylla sin uppgift att samverka med lånt- och sjöstridskrafterna
utan jämväl utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband med
härens och flottans operationer.

Utskottet hade den uppfattningen, att en följdriktig organisation av flygvapnet
borde inom sina huvudramar innefatta ensartad utbildning och ensartad
materiel. Med detta betraktelsesätt hade utskottet kommit till den slutledningen,
att vapnets huvudramar borde omfatta en efter en: den grundläggande
utbildningen, jagarutbildningen, spanarutbildningen samt bomboch
torpedutbildningen. I stället för i en armé- och en marinflygkår borde
därför vapnet uppdelas i en skolkar, en jagarkår, en spanarkår samt en
bomb- och torpedkår.

Försvarsutskottets förslag bifölls med betydande majoritet i andra kammaren.
I första kammaren bifölls en av herr Vennorsten m. fl. avgiven, vid
utskottets utlåtande fogad reservation, vilken emellertid i avseende på organisationen
av flygvapnet var lika med utskottsförslaget. Detta förslag har
sålunda redan accepterats av riksdagen, ehuru på grund av förslagets sammanhang
med övriga delar av förslaget till ny försvarsorganisation ett formellt
beslut av riksdagen rörande flygvapnets organisation icke föreligger.

Med hänsyn till vad sålunda förekommit — och då jag själv dels inom
försvarsutskottet och dels i riksdagens andra kammare anslutit mig till
utskottets förslag läge det närmast till hands för mig att förorda, att
Kungl. Maj:t i sin proposition till riksdagen nu upptoge berörda förslag till
flygvapnets organisation. På grund av de invändningar mot denna organisa -

350

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

tion, som i den allmänna diskussionen framförts från i synnerhet talesmän
för flottan, har jag emellertid inom försvarsdepartementet låtit sakkunniga
företaga en överarbetning av försvarsutskottets förslag. Vid denna överarbetning
skulle iakttagas, att kostnaderna skulle hålla sig inom den av
försvarsutskottet angivna ramen samt att flygvapnets enhetlighet och självständighet
i förhållande till andra grenar av försvarsorganisationen skulle
bevaras. Utifrån dessa förutsättningar skulle undersökas möjligheterna för att
giva flygkårerna en sammansättning, som kunde vara ägnad att undanrödja
de uppkomna farhågorna för att de övriga försvarsgrenarnas behov av flygstyrkor
för samarbete vid fredsövningarna samt vid mobilisering skulle åsidosättas.
I samband därmed borde även frågorna om utbildning och förläggning
m. m. komma under omprövning.

Resultatet av denna överarbetning har blivit ett förslag till flygvapnets
organisation, över vilket cheferna för generalstaben och marinstaben sedermera
avgivit yttranden (se bil. H och I) och för vilket jag nu, efter vidtagandet
av vissa justeringar, går att lämna en redogörelse. Med hänsyn till att
detta ärende så sent som vid nästlidet års riksdag varit föremål för ingående
prövning, anser jag mig icke behöva belasta redogörelsen med jämförelser
mellan förslaget och nuvarande organisation av flygväsendet eller
med det av försvarsrevisionen i dess betänkande av den 15 mars 1923 framlagda
förslaget. Jag finner heller icke anledning att uppehålla mig vid flygvapnets
organisation i andra länder. I berörda avseenden torde lämpligen
kunna hänvisas till 1924 års försvarsproposition, ss. 619—634.

I likhet med försvarsutskottet förordar jag ett fristående, gemensamt flygvapen
under enhetlig ledning, vilken anordning bäst motsvarar tekniska och
ekonomiska hänsyn och utbildningens krav.

Den ledande tanken i förslaget är, att flygvapnet skall på ändamålsenligaste
sätt kunna såväl samverka med lånt- och sjöstridskrafterna som
ock utföra självständiga uppdrag utan omedelbart samband med härens och
flottans operationer.

Genom den föreslagna organisationen befrämjas en så långt möjligt ensartad
utbildning och ensartad materiel. Med hänsyn till samövning i fredstid
mellan flygvapnets olika delar ävensom mellan flygvapnet å ena sidan
samt truppförband ur armén eller stridskrafter ur marinen å andra sidan
torde denna organisation erbjuda avgjorda fördelar framför den av försvarsutskottet
föreslagna. Likaledes torde den hava bestämda företräden ur den
viktiga synpunkten av en direkt och snabb övergång från freds- till krigsfot.
Förläggningen av vapnets olika delar, på lämpligt sätt fördelade inom landet,
är därvid av stor betydelse.

Utbildningen specialiseras och koncentreras i möjligaste grad i särskilda
skolor under egna chefer. De flygformationer, som i första hand avses för
självständiga uppgifter, uppsättas huvudsakligen vid en kår, under det att
de formationer, som avses för olika operativa enheter och detacherade stridskrafter
till lands och vatten, sammanföras i lämpligt sammansatta och ändamålsenligt
förlagda kårer.

351

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Flygvapnet kan emellertid av ekonomiska skäl icke alltför mycket uppdelas
eller decentraliseras, och även hänsyn till eu kraftig befälsföring har
föranlett en kombinering av skolor och kårer sålunda, att flygvapnet, förutom
sin ledning, uppdelas i fyra olika förband — kårer med därtill anslutna
skolor — sammanförda och förlagda enligt ovan angivna principer,
samt en utom dessa stående skola för den första flygarutbildningen.

Norrlands behov av flygtrupp liar ock i möjligaste grad tillgodosetts.

Flygverkstäder och depåer ha förlagts till platser, som motsvara flygvapnets
behov och ej äro alltför riskabelt belägna.

B. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Enligt det föreliggande förslaget skola arméns flygtrupper och marinens
flygväsende utbrytas ur armén och marinen samt sammanslås till ett i förhållande
till armé och marin fullt fristående flygvapen, underställt en under
Konungen direkt lydande chef. Flygvapnets fredskader ökas successivt
enligt för detsamma uppgjorda stater. Vapnets fasta behov av officerare och
underofficerare fylles dels genom passage från armén och marinen, dels vad
angår officerare — i den utsträckning så befinnes önskligt och lämpligt —
genom utbildning av vapnets egna officersaspiranter. Övrigt personalbehov
tillgodoses genom överförande av personal från armén och marinen eller
genom direkt rekrytering samt med reserv och värnpliktiga. För utbildningtill
flygare och flygspanare ur armén och marinen såsom elever beordrad
personal kvarstår å respektive stater inom armén och marinen under utbildningstiden
och återgår vid dennas slut till vederbörande truppförband, flottan
eller kustartilleriet.

Flygvapnet uppdelas å fyra Mrer, förslagsvis förlagda å följande orter,
nämligen 1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägemäs, 3. kåren å
Malmen—Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig, för den
första flygarutbildningen avsedd flygskola under egen chef förlägges till
Ljungbyhed. Den första gemensamma delen av jagarutbildningen och
spanarutbildningen, jämväl under egna skolchefer, anslutes, jagarutbildningen
till 3. kåren å Malmen och spanarutbildningen till 1. kåren. Den grundläggande
bombutbildningen bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt
utbildning äger rum vid resp. kårer.

Kårerna stå under befäl av var sin chef av regementsofficers grad, vilken
är ansvarig för kårens krigstukt, krigsdugligliet och tjänstbarhet i övrigt
samt förvaltning. Av skolorna, vilkas chefer äro kaptener, behöver endast
flygskolan å Ljungbyhed egen förvaltning; de övriga hava gemensam förvaltning
med respektive kårer. Av kårerna äro den 1., som avses att i
första hand direkt betjäna högsta krigsledningen, och den 2., på samma sätt
avsedd för marinens behov, något större än den 3. (jaktflygskolan oberäknad)
och den 4., vilka två sistnämnda kårer äro avsedda huvudsakligen för samarbete
med armén och luftvärnet.

352

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Från kårerna avdelas ett detachement till kustflottan samt smärre sådana
vid behov till Boden, Karlskrona, Göteborg och Vaxholm.

I fråga om flygmaterielens underhåll, vård och uppläggning förutsättas
följande anordningar. Vid var och en av kårernas förläggningsplatser samt
vid Ljungbyhed uppföres en mindre reparationsverkstad för sådana underhållsarbeten,
som beständigt krävas för materielens hållande i krigsdugligt
skick. Större reparationer och nytillverkning i viss utsträckning utföras vid
de två större flygverkstäderna, den ena å Malmen, den andra förslagsvis
i Västerås, vardera ansluten till den å orten förlagda flygkåren.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Nyanskaffning av flygmateriel beräknas i huvudsak äga rum genom beställning
från den civila industrien.

För mobiliseringsformationer avsedd materiel upplägges i fredstid i de
olika karernas förråd samt vid detachement och stationer. Vården bestrides
av vederbörande kår. Med denna anordning undvikes materielens hopande
på ett fåtal punkter, varjämte övergången till krigsfot underlättas.

Den nu befintliga ballongmaterielen, för vars användning ej erfordras särskild
utbildning i flygning eller luftnavigering, omhänderhaves, som förut
nämnts, av Arméartilleriregementet, respektive kustartilleriet. Luftvärnet
med därtill hörande fasta luftbevakning förbliver under armén respektive
marinen.

Flottans i Karlskrona för flygvapnet avsedda brevduveväsende bör överföras
till 2. flygkåren. I vad mån brevduveväsendet vid flygvapnet bör ytterligare
utvecklas, torde framdeles kunna tagas under omprövning.

C. Den föreslagna fredsorganisationens enskildheter.

1. Flygvapnets ledning.

För att kunna liävda det fristående flygvapnets intressen vid sidan av
armén och marinen bör, såsom förut nämnts, befälet över vapnet utövas av
en direkt under Konungen lydande chef i tjänsteställning likställd med arméns
och marinens högsta chefer. Chefen för flygvapnet förutsättes därför erhålla
generalspersons eller flaggmans tjänsteställning. Inom försvarsdepartementets
avdelning av Kungl. Maj:ts kansli samt lånt- och sjöförsvarets kommandoexpeditioner
föranleder tillkomsten av det fristående flygvapnet icke några
ändringar i organisationen eller tillsättandet av nya befattningar. Flygvapnet
berörande förvaltningsärenden handläggas liksom hittills av vederbörande
byråer inom departementets kansliavdelning. Att organisera en särskild
kommandoexpedition för flygvapnet erfordras icke med den omfattning, vapnet
här föreslås erhålla. För att ernå en enhetlig handläggning av flygvapnets
kommandomål torde det emellertid vara nödvändigt, att dessa koncentreras
till endera av de nuvarande kommandoexpeditionerna. Då sjöförsvarets
kommandoexpedition är den minst arbetstyngda, förefaller det lämpligast
att dit förlägga flygvapnets kommandomål. I så fall bör tillses, att en av

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. 353

de i sjöförsvarets kommandoexpedition tjänstgörande officerarna är dygn t
bildad.

Chefens för flygvapnet ställning i förhållande till generalstabs- och marinstabsc.
heferna samt arméns och marinens högre befälhavare bör så regleras,
att erforderligt samarbete kommer till stånd, samtidigt som chefen för flygvapnet
tillförsäkras den befogenhet, som är nödvändig för vapnets ledning.
1 för chefen för flygvapnet utfärdad instruktion bör sättet för ifrågavarande
samarbete närmare bestämmas.

För handläggning av ärenden berörande flygvapnets organisation, utbildning
och utrustning samt flygstridskrafternas användning biträdes chefen för
flygvapnet av en flygstab under en stabschef av överstes eller kommendörs
tjänsteställning. Därest chefen för flygvapnet är utgången ur armén, bör,
där särskilda omständigheter icke annat föranleda, stabschefen uttagas från
marinen och tvärtom. Stabschefen deltager jämväl i handläggningen av
tekniska förvaltningsärenden.

Flygstaben fördelas på en truppavdelning och en utrustningsavdelning.
Truppavdelningen liandhaver ärenden rörande flygvapnets organisation, övningar
och personal samt'' luftstridskrafternas användning. Utrustningsavdelningen
handlägger ärenden rörande beväpning samt utrustning. För vardera
avdelningen avses en regementsofficer såsom chef samt två kompaniofficerare.
Hos chefen för flygvapnet tjänstgör härutöver en kompaniofficer
såsom adjutant.

Tekniska och ekonomiska jämte övriga förvaltningsärenden, vilka beröra
flygvapnet, handläggas av en fly g för v ältning, för vilken chefen för flygvapnet
är chef och vilken arbetar på fyra byråer: truppbyrån, utrustaingsbyrån,
tekniska byrån och ekonomibyrån. Cheferna för flygstabens trupp- och utrustningsavdelningar
äro samtidigt föreståndare för de i flygförvaltningen
ingående trupp- och utrustning sbyråerna samt äro i denna egenskap föredragande
inom flygförvaltningen i sådana förvaltningsärenden, som beröra
ifrågavarande avdelningar. Tekniska byrån handlägger ärenden rörande flygmaterielens
konstruktion samt radio-, bomb- och torpedtekniska frågor m. m.
Den förestås av en flygöveringenjör, och å densamma tjänstgöra tre ordinarie
flygingenjörer. I mån av behov anställes härutöver ritpersonal m. m.
Ekonomibyrån liandhaver flygvapnets intendentur- och medelsförvaltning jämte
därmed sammanhängande ärenden. Den står under ledning av en regementsofficer
ur intendenturkåren eller en 1. marinintendent såsom chef. A
denna byrå tjänstgör, förutom chefen, följande personal, nämligen en kapten
ur intendenturkåren eller marinintendent av 1. graden såsom assistent, en
revisor såsom föredragande i besvärs- och anmärkningsmål m. m. samt en
förvaltningsskrivare och ett kvinnligt biträde. Den ekonomiska förvaltningen
göres fullt fristående från arméns och marinens centrala förvaltningsorgan,
en anordning som synes vara särskilt ägnad att befrämja ordning och planmässighet
samt god ekonomi för flygvapnet i dess helhet.

Flygförvaltningen må i sådana militärtekniska frågor, som angå konstruktion
och tillverkning av bomber, torpeder, minor, kulsprutor, ammunition,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 höft. (Nr 50.) 2241 24 23

354

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

radio, byggnader in. m. dylikt, bos respektive departement eller avdelningar
inom armé- och marinförvaltningarna rekvirera utförandet av konstruktioner
ocb tillverkningar samt därvid ställa erforderliga medel av flygvapnets anslag
till vederbörande ämbetsverks förfogande. Då genom ett dylikt samarbete
redan förefintliga organ inom nämnda ämbetsverk torde kunna utnyttjas för
berörda ändamål, erfordras icke inom flygvapnets ledning någon särskild
personal för ifrågavarande uppgifter.

I enlighet med vad nu anförts, skulle för flygvapnets ledning avses följande
ordinarie personal, nämligen

chef för flygvapnet, generalsperson eller flaggman,
adjutant hos chefen för flygvapnet, kompaniofficer,
chef för flygstaben, överste eller kommendör,
chef för flygstabens truppavdelning, regementsofficer,

tjänstgörande officerare å truppavdelningen och truppbyrån, 2 kompaniofficerare,

chef för flygstabens utrustningsavdelning, regementsofficer,
tjänstgörande officerare å utrustningsavdelningen och utrustningsbyrån,
2 kompaniofficerare,

chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,
tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, 3 flygingenjörer,
chef för ekonomibyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller 1. marinintendent,

assistent å ekonomibyrån, kapten ur intendenturkåren eller marinintendent
av 1. graden,

revisor å ekonomibyrån, civil tjänsteman i 13. (enligt för innevarande års
riksdag framlagt förslag 21.) lönegraden,

1 förvaltningsskrivare,

1 kontorsskrivare (enligt för riksdagen framlagt förslag: kansliskrivare) å
ekonomibyrån, kvinnligt biträde, samt
1 expeditionsvakt.

2. Flygkårernas, flygskolans och flygverkstädernas sammansättning.

Som förut angivits, skulle i flygvapnet ingå en flygskola samt fyra flygkårer
ävensom flygverkstäder i anslutning till två av kårerna.

Flygskolan på Ljungbyhed beräknas bliva indelad i ett kompani och tre
övningsflvgavdelningar.

För flygskolan är avsedd följande fast anställd personal:

Officerare:

2 kaptener,

8 löjtnanter.

Under officerare:

1 förrådsför valtare,

2 fanjunkare,

3 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

3 furirer av 2. klassen,

5 korpraler,

355

Knntjl. Maj:ts proposition nr 30.

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 vapenliantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler,

5 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,
1 tygliantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

1. flyglcåren (Uppsala) skulle bestå av ett spanings- samt ett bomb- och
jaktkompani. Till denna kår är den speciella utbildningen av arméns flygspanare
förlagd, ävensom den del av såväl spanar- som bombutbildningen,
vilken lämpligen kan göras gemensam för hela flygvapnet.

Den för 1. flygkåren avsedda fast anställda personalen har beräknats sålunda: -

Officerare:

1 regementsofficer,

5 kaptener, därav 1 regementsintendent
ur intendenturkåren eller
marinintendent av 1. graden,

6 löjtnanter.

Underofficerare:

2 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

4 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler,

6 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

2 tyghantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

2. flyglcåren (Västerås) beräknas bestå av ett spanings- samt ett bomb-, torped-
och jaktkompani. Den speciella utbildningen av marinens flygspanare
skulle äga rum vid denna kår, varjämte utbildningen i torpedskjutning och
fortsatt utbildning i bombangrepp mot sjömål även skulle förläggas dit.

För 2. flygkåren är avsedd följande fast anställd personal:

Officerare:

1 regementsofficer,

6 kaptener, därav 1 marinintendent
av 1. graden,

6 löjtnanter.

Underofficerare.:

2 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

6 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Kungl. Mäj:ts proposition nr oO.

398

Manskap:

2 furirer av 1. klasseö,

4 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 kantverkskorpraler,

4 kantverksvicekorpraler,

10 hatitverksSoldater.

CivilmHitär personal:

2 läkare, pensionerade eller civila,
1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

2 tygkantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förråds vaktmästare.

3. flygkåren avses bestå dels av ett jakt- ock ett spaningskompani på
Karlsborg, dels av en jaktflygskola på Malmen. Yid den på Karlsborg förlagda
delen av kåren avse* fortsatt utbildning äga rum, särskilt vad beträffar
samövningar i luften mellan jäkt- ock spaningsflygare ock samövningar med
arméns truppförband. Jaktflygsfeolan på Malmen skulle bliva en central för
den grundläggande jaktflygutbildningen inom kela flygvapnet, dit samtliga
härför lämpliga flygare beordras. Enär denna skola sålunda bliver av betydande
omfattning ock då flygverkstäderna äro förlagda till Malmen, kar
kårckefen med stab placerats därstädes.

Den för 3. flygkåren avsedda fast anställda personalen har beräknats
sålunda:

Å Malmen:

Officerare:

1 regementsofficer,

3 kaptener, därav 1 regementsintendent
ur intendenturkåren,

6 löjtnanter.

Under officer-are:

1 förrådsförvaltare,

2 fanjunkare,

3 sergeanter,

3 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

1 furir av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

16 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 kantverkskorpraler,

4 kantverksvicekorpraler,

10 kantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 läkare, pensionerad eller civil,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,

1 tygkantverkare,

1 vapenkantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

357

Kungl. Maj ts proposition nr 50,

Å Knrltiborg:

Officerare:

2 kaptener,

2 löjtnanter.

Underofficer are:

1 förrådsförvaltare,

3 fanjunkare,

3 sergeanter,

2 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

1 furir av 1. klassen,

1 furir av 2. klassen,

3 korpraler,

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenliantverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 liantverksvicekorpraler,

4 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 tyghantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

4. flygkåren på Frösön (Östersund) beräknas bestå av ett jakt- och ett
spaningskompani med samma uppgifter, som avses för den till Karlsborg
förlagda delen av 3. kåren.

För 4. flygkåren beräknas följande fast anställda personal:

Officerare:

1 regementsofficer,

2 kaptener,

5 löjtnanter, därav 1 regementsintendent
ur intendenturkåren.

Underofficerare:

1 förrådsförvaltare,

3 fanjnnkare,

3 sergeanter,

3 fanjunkare, pensionerade.

Manskap:

2 furirer av 1. klassen,

2 furirer av 2. klassen,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2- klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral,

3 hantverkssoldater.

Civilmilitär personal:

1 läkare, pensionerad eller civil,

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 2. klassen,

1 tyghantverkare,

1 vapenhantverkare,

1 förrådsvaktmästare.

Särskilda tygkompanier äro i detta förslag icke medtagna. Tygofficer och
tygunderofficer beräknas ingå i resp. kårstaber och tygpersonalen i övrigt
fördelas på övriga kompanier.

För flygverkstäderna avses följande fast anställda personal:

A Malmen:

1 flygingenjör,

1 verkmästare av 1. klassen,
1 verkmästare av 2. klassen,
1 förrådsförvaltare.

I Västerås:

1 flygingenjpr,

1 verkmästare av 1. klassen,
1 verkmästare av 2. klassen,
1 förrådsförvaltare.

358

Kuhgl: proposition nr 50.

3. Personal och utbildning.

Personal.

Flygvapnets personal föreslås bestå av:

fast anställda,

kommenderad per sonat*

reservpersonal,

civilanställda och

värnpliktiga.

De fast anställda rekryteras, vad beträffar officerare, ur arméns och
marinens officerskårer samt vid behov genom utbildning av vapnets egna
officersaspiranter, vad beträffar underofficerare och underbefäl av manskapet
antingen ur den kommenderade personalen eller genom överförande från
armén och marinen och, vad beträffar volontärer, genom värvning. Då flygvapnet
icke har större omfattning, än som här föreslagits, torde det kunna
ifrågasättas, huruvida det är erforderligt och lämpligt, att vapnet får sina
egna officersaspiranter. För det fall att svårigheter skulle uppstå att hålla
den flygande personalen vid erforderligt antal, synes dock den utvägen böra
lämnas öppen att antaga egna officersaspiranter vid vapnet, vilka, innan de
befordras till officerare, skola genomgå motsvarande utbildning, som andra
aktiva officerare. Om denna utväg behöver användas, kommer en del av
de i staten beräknade löjtnantslönerna att utbytas mot fänrikslöner.

I avsikt att underlätta omflyttningar och för att minska kostnaderna för
traktamenten böra fast anställda officerare och underofficerare samt civilmilitär
personal av motsvarande grader icke upptagas å respektive kårers
stater utan å en för flygvapnet gemensam stat.

För till flygvapnet från armén och marinen övergångna officerare och
underofficerare synes det lämpligt, att möjligheten till återgång till deras
respektive vapen hålles öppen. Sagda personal bör därför kvarstå utan lön
med bibehållen tur på sina respektive kårer och regementen.

Den kommenderade personalen, beordrad från armén och marinen, utgör
huvuddelen av flygarna och flygspanarna. Till flygare uttagas såväl officerare
som underofficerare och manskap. Till flygspanare uttagas huvudsakligen
officerare. Den personal, som uteslutande skall tjänstgöra som radiomän,
skyttar och bombkastare, kan uttagas även bland manskapet.

Flygvapnets reservpersonal beräknas utgöras dels av pensionerade officerare
och underofficerare, dels av reservofficerare vid flygvapnet, rekryterade
av värnpliktiga studenter och likställda, som äro därtill villiga och lämpliga
och som under sin värnpliktstid börja undergå flygutbildning för att därefter
såsom reservofficersaspiranter fortsätta densamma och vid flygvapnet
erhålla reservofficersutbildning. Sammanlagda utbildningstiden för dessa
aspiranter beräknas till något mer än två år. Efter avlagd examen utnämnas
vederbörande till fänrikar i flygvapnets reserv och förutsättas kunna under
viss tid efter antagningen till aspirant vid mobilisering tjänstgöra vid flyg -

Kungl. Maj:ts proposition nr f)U. 359

vapnet. I fredstid skola de endast efter eget medgivande inkallas till tjänstgöring
vid flygvapnet.

Uttagningen av personal för flygvapnet bör ske på frivillighetens väg.
Den, som antages till flygutbildning, bör vid antagandet icke vara äldre än
30 år. Officer, som söker utbildning till flygare, bör hava tjänstgjort som
officer vid eget vapenslag under minst ett år. För att kunna antagas till
flygspanarelev bör aktiv officer hava fullgjort, arméofficer minst 3 ars och
marinofficer minst 2 års tjänstgöring vid eget vapen, varjämte därunder för
officersutbildningen föreskrivna kurser skola hava genomgåtts. Iieservofficer
bör antagas till flygspanarelev snarast efter avlagd reservofficersexamen
och under viss tid därefter vid mobilisering avses för flygvapnet. Underofficer
bör antagas till elev snarast efter skedd utnämning till underofficer.
I brist på lämpliga underofficerare må furirer och flaggkorpraler med minst
två års tjänst i denna grad antagas till flygspanarelever.

De civilanställda dels ingå i flygverkstäderna, dels utgöras av vissa specialister
såsom flygfotografer o. d.

Tjänstgöringstiden för flygvapnets värnpliktiga bör givas samma varaktighet
som vid huvuddelen av härens specialtruppslag. Med hänsyn till vad
i fråga om utbildningstiden vid dessa truppslag föreslagits, bör alltså de
värnpliktigas utbildningstid vid flygvapnet bestämmas till 200 dagar för till
linjetjänst uttagna och 140 dagar för ersättningsreserven tilldelade värnpliktiga
i allmänhet samt 260 dagar för studenter och likställda. Utbildningstiden
för till linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet synes böra antingen
fullgöras i en följd eller uppdelas på en första tjänstgöring om 170 dagar,
som tager sin början under 1. eller 2. året, och en repetitionsövning om
30 dagar före utgången av 4. året. För studenter och likställda torde första
tjänstgöringen böra bestämmas till 230 dagar och taga sin början under 1.
året samt en repetitionsövning om 30 dagar böra fullgöras före utgången
av 4. året. Ersättningsreservens tjänstgöring synes liksom vid övriga vapen
böra enligt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser fullgöras antingen i en
följd med början under 1. eller 2. året eller ock med en första och en andra
tjänstgöring under de tre första åren.

Med hänsyn till nödvändigheten av att flygutbildningen bedrives under
hela året, beräknas årskontingenten värnpliktiga till sammanlagt 700 till
linjetjänst uttagna värnpliktiga i allmänhet (inkallade i 2 omgångar), 46 studenter
och likställda samt 200 värnpliktiga, tillhörande ersättningsreserven.

Bedogörelse för mobiliseringsbehovet av personal vid flygvapnet torde få
tillhandahållas riksdagens vederbörande utskott.

Utbildning.

För utbildning till flygare skulle årligen uttagas 48 elever, fördelade i
två omgångar. Härav beräknas 20 från armén (om möjligt 11 officerare
samt 9 underofficerare och fast anställt manskap), 14 från marinen (om möjligt
8 officerare samt 6 underofficerare och fast anställt manskap) och 14
från flygvapnet. Utbildningen, som skulle äga rum i två omgångar, framgår
av följande diagram.

360

Kimgl. Maj:ts proposition nr 50.

1. omgången.

1. iret.

lä/i Uttagnings- Vs

Första

3. året.

1. året. I

2. året.

3. året.

4. året.

, t—1 Vt	flygskola flygutbildning Tjänstgöring Vv Jaktflygskola	1 8,/is
Vi	vid flygkår Tjänstgöring	31/l0
	vid flygkår.		t
1	2. omgången.	V» Uttagnings- 15/xo
	Första flyg- Ve	flygskola Tjänstgöring	31/is
Vi	utbildning Jaktflygskola Vt	vid flygkår Tjänstgöring
	vid flygkår	3,/s	1

För reser vofjicersaspiran ter (värnpliktiga studenter och övriga lämpliga),
som i huvudsak skulle ingå i 2. omgången, får diagrammet följande utseende.

1. året.

2. året.

1—		utbildning flygskola
	flygutbildning	8V 8 Tjänstgöring 31/is
		vid flygkår
Vt	Reservofficers- 1U	Tjänstgöring ls/io

vid flygkår, ev. jagarutbildning

4. året. Frivillig tjänst två månader.

För utbildning till flygspanare skulle årligen uttagas 12 elever från armén
och 8 elever från marinen. Utbildningens längd och fördelning framgår av
nedanstående diagram.

Vn Förbere- 4

1. året.

2. året.

3. året.

dande kurs Vs	Flygspanarskola	.......... 31/l0
V* Vinter- 15/s	Repetitionsövning
V» Vt 1/q
övning för armé-	för marin flygspanare	I
flygspanare	(i två omgångar)

4. eller följande år. En repetitionsövning om cirka sex veckor.

361

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

Den förberedande kursen skulle vara gemensam för armé- och marinflygspanare,
under det att utbildningen därefter i huvudsak skulle uppdelas på
1. och 2. flygkårerna. Yissa samövningar beräknas dock kunna äga rum,
särskilt under de senare repetitionsövuingarna.

Av de för utbildning till flygare uttagna beräknas samtliga såsom elever
för jag ar utbildning en samt för utbildningen i bomb- och torpedtjänst omkring
3 från armén och 4 från marinen.

4. Flygvapnets materiel ocli förläggning.

Materiel.

I fråga om inom olika länders luftstridskrafter för närvarande förekommande
flygplantyper och dessas utrustning hänvisas till den utredning
därom, som förekommer i 1924 års försvarsproposition, ss. 640—644.

Förutom med behövligt antal skol- och övningsplan bör flygvapnet förses
med jakt-, eskort-, spanar-, bomb- och torpedplan. Av samtliga plan bör
en lämplig del utgöras av sjöplan, varjämte förutsättes, att planen såsom
regel bliva så konstruerade, att övergång från hjulställ till flottörställ och
tvärtom kan äga rum.

Förläggning.

Beträffande förläggningsorterna torde det få ankomma på Kungl. Maj:t
att framdeles efter ytterligare prövning fatta beslut. Här redogöres för det
resultat, vartill undersökningarna i denna fråga hittills lett.

För flygskolan avses, såsom förut sagts, Ljungbyhed såsom förläggningsplats.

Denna plats är i de flesta hänseenden härför särdeles lämplig. Ljungbyhed
med den bredvid liggande Bonarps hed bildar nämligen goda och
vidsträckta flygfält, där ett stort antal elever samtidigt kunna utbildas,
vilket förhållande är av stor betydelse, enär 48 flygare samtidigt avses att
utbildas vid skolan. En del hangarer och en mindre verkstadsbyggnad,
vilka förut tillhört Thulinverkens flygskola, finnas redan på platsen. Genom
vinterboning och inredning av vissa kronans där befintliga byggnader kan
i övrigt erforderligt förläggningsutrymme vinnas. Ytterligare nödiga byggnadsåtgärder
utgöras av uppförandet av nya hangarer, tillbyggnad av den
Thulinska verkstaden, ordnandet av garage för bilar samt vattentillgång och
avlopp ävensom utförandet av belysningsinstallationer och anskaffandet av
brandattiralj.

För 1. flygkåren avses Uppsala som förläggningsort. Såsom flygfält därstädes
lämpa sig de i kronans ägo redan befintliga fälten vid Kungsängen
omedelbart öster om Fyrisån, vilka torde i nödig utsträckning ställas till
förfogande för ändamålet. För flygfältets iordningställande erfordras i huvudsak
endast igenfyllande av vissa diken m. m. Förläggningsutrymme kan
lämpligen anordnas i en av bataljonskasernerna vid Upplands infanteriregemente,
varvid förutsättes med detta regemente gemensam utspisning m. m.
Därjämte torde vissa skol- och förrådslokaler vid Upplands infanterirege -

362

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

mente och Upplands artilleriregemente kunna få tagas i anspråk. En del
byggnadsåtgärder bliva dock erforderliga. Dessa utgöras i huvudsak av
uppförande av monteringshall, hangarer, förråd, verkstad, garage m. m. För
bombkastningsövningar skulle förslagsvis Marma skjutfält komma till användning.

För 2. flygkåren avses Västerås som förläggningsort med Hägernäs såsom
övningsplats för vissa övningar. Vid denna kår avses huvudsakligen
övningar med sjöflygplan äga rum, varför vid Västerås erfordras vissa arbeten
för uppmuddring och strandskoning. Förläggningsutrymme i Västerås
kan lämpligen anordnas i en av Västmanlands regementes bataljonskaserner.
Därjämte torde därstädes vissa skol- och förrådslokaler vid Västmanlands
regemente kunna få tagas i anspråk. En del byggnadsåtgärder bliva dock
erforderliga. Dessa utgöras i huvudsak av uppförande av hangarer, förråd,
verkstad, garage m. m.

Vid Hägernäs, där kronan redan äger ett mindre markområde, erfordras
en del förläggningslokaler, ävensom motsvarande anordningar som vid Västerås,
ehuru i mindre skala.

För 3. flygkåren avses Malmen—Karlsborg såsom förläggningsort, varvid
kårstaben och jaktflygskolan skulle förläggas till Malmen och den övriga
delen av kåren till Karlsborg. För skjututbildningen avses särskilt det nära
Malmen belägna Hästholmen komma till användning.

Å Malmen, där under årens lopp flygfältet planerats samt en stor del
förläggnings- och skollokaler finnas, erfordras vissa byggnadsåtgärder, som
i huvudsak utgöras av flyttning av en manskapsbarack, omboning av officersbostäder
och imderofficersmäss, uppförandet av gymnastikhus, vakt- och
arrestbyggnad, vinterstall, uppvärmbar reparation shangar och monteringshall,
varjämte nu befintliga flygverkstäder å Malmen behöva i viss mån utökas.

Å Karlsborg, där lämpligt flygfält kan anordnas å mark, som till största
delen redan äges av kronan, torde erforderligt förläggnings- och delvis förrådsutrymme
kunna erhållas i redan befintliga kaserner, varvid utspisning
kan ordnas gemensam med det truppförband, som kommer att därstädes
inkvarteras. De byggnadsarbeten, som ifrågakomma å Karlsborg, utgöras
av uppförande av monteringshall, hangarer, förråd, verkstad, garage m. m.
För sjöflygplan vidtagas mindre anordningar vid den närbelägna Bottensjön.

För 4. flygkåren föreslås Frösön invid Östersund såsom förläggningsort.
Lämpligt flygfält kan utan större kostnad anordnas på förutvarande Frösö
läger, varjämte mindre sjöflygplats bör anordnas i närheten härav. Erforderligt
förläggningsutrymme torde kunna beredas i kvarstående byggnader
å sagda läger, varvid dock vissa ombonings- och reparationsarbeten erfordras.
Härförutom måste en del byggnadsåtgärder vidtagas, såsom uppförande av
hangar, förråd, verkstad, garage m. m.

Förutom de förläggningar, för vilka härovan redogjorts, avses, att detachement
vid behov skulle avdelas till vissa platser, såsom Boden, Gustavsvik,
Gotland, Karlskrona, Vaxholm och Göteborg samt till kustflottan. Ändamålet
med de till nämnda orter förlagda detachementen är att bereda den

363

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. .

personal, som är avsedd att vid mobilisering i första hand komma till användning
vid dessa orter, tillfälle till samövningar med å nämnda platser
befintliga truppförband och sjöstyrkor för att göra personalen förtrogen med de
omständigheter, vilka äro förknippade med denna användning, på samma
gång som vederbörande högre chefer erhålla dels vana att disponera flygförband
och dels nödig personalkännedom beträffande befälspersonalen vid
de förband, vilka vid mobilisering i första rummet komma att ställas till
deras förfogande. Detacliementet till kustfiottan är avsett att tillgodose
kustflottans behov av flygformationer och bereda dessa härför erforderlig
samövning.

En del arbeten bliva av nöden för dessa detachements förläggning. Sålunda
måste i Boden uppföras en del hangarer och garage, en expeditionsbyggnad
och en bensinlagringsanläggning, varjämte därvarande flygfält bör
ytterligare planeras. Yid Gustavsvik och å Gotland böra en del hangarer
m. m. nyuppföras. I Karlskrona och Göteborg erfordras en del planering
och cementering med slipar, hangarer och expeditionsbyggnad jämte ammunitionsförråd.

För förutnämnda detachements inkvartering krävas i Boden, Karlskrona,
Vaxholm och Göteborg icke några särskilda anordningar, då sådan kan beredas
i redan befintliga kronans etablissement å dessa orter. Vad detachementet
vid kustflottan beträffar, förutsättes, att detta förlägges å en till flygdepåfartyg
ändrad äldre 1. klass pansarbåt, vars iordningställande för ändamålet
i enlighet med Kungl. Maj:ts förslag föregående år torde böra bekostas med
för flygvapnet avsedda medel.

Härutöver föreslås jämväl inrättandet av flygstationer av mera tillfällig
natur vid Vännäs och Gustavsvik samt å Gotland. Flygstationen vid Vännäs
avses att endast tidvis tagas i anspråk, förnämligast för vinterflygningar,
samt att tjänstgöra såsom mellanstation mellan Boden och flygvapnets sydligare
förläggningar.

Flygverkstäder.

Med den utvidgning, som flygvapnet skulle erhålla, bliva flygverkstäderna
å Malmen icke tillräckliga för materielens underhåll. Icke heller bleve
så förhållandet, därest de utvidgades, enär för sjöplanens klargöring, avvägning
och inflygning tillgång till lämpligt farvatten är en nödvändighet.

På grund härav föreslås uppförandet av nya flygverkstäder i samband
med 2. flygkåren vid Västerås. Dessa verkstäder avses i första hand för
underhåll av sjöflygplan.

Under inga förhållanden böra några kostnader göras för ytterligare utvidgning
av flygverkstäderna vid flottans varv i Stockholm. Den nuvarande
flygdepån vid sagda varv bör snarast möjligt utbrytas för att tillföras flygvapnet.
Härvid torde för marinens nuvarande flygväsende använda verktygsmaskiner,
verktyg och övriga inventarier, ävensom eljest för varvets
drift eventuellt obehövliga inventarier, som kunna vara flygvapnet till nytta,
böra överföras till detta vapen.

364

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

D. Flygvapnets kostnader.

I likhet med försvarsutskottet har jag räknat med, att den nya organisationen
av flygvapnet skall genomföras under loppet av fem år. Årskostnaderna
för den genomförda organisationen skulle belöpa sig på 6,000,000
kronor. Därjämte beräknas i engångskostnader 12,000,000 kronor, att fördelas
på tio år. Ehuru organisationen i avseende på personal och dylikt avses
vara färdig först med femte året, förordar jag, att hela den beräknade årskostnaden
för genomförd organisation må utgå från och med första året
(1926—1927) och att vad som besparas av organisationskostnaden må användas
för materielanskaffning. Då organisationskostnaderna under de fyra
första åren bliva sammanlagt endast 18,000,000 kronor, kunna sålunda under
dessa år de till förfogande för engångskostnader stående medlen ökas med
6,000,000 kronor. Under tioårsperioden skulle alltså för sistnämnda ändamål
disponeras 18,000,000 kronor, varav 13,000,000 kronor böra beräknas för de
första fem åren. Av dessa 13,000,000 kronor beräknas 8,470,000 kronor
för materielanskaffning och 4,530,000 kronor för byggnader. För den närmare
fördelningen av kostnaderna redogöres i det följande.

Årliga organisationskostnader.

Vid angivandet av de årliga organisationskostnaderna användas i det följande
huvudsakligen samma titlar som i 1924 års försvarsproposition.

Enligt kostnadsberäkningarna uppgår vid den föreslagna organisationen
anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader m. m. till 1,190,000
kronor. Uti den under detta anslag beräknade posten för flygvapnets reservpersonal
hava bland annat upptagits medel för beredande av ekiperingshjälp
och gottgörelse efter avslutad tjänstgöring enligt i Kungl. Maj:ts förslag
föregående år tillämpade grunder.

För flygövningar erfordras enligt verkställd särskild utredning årligen
1,735,000 kronor.

För underhåll och förnyelse av materielen bör enligt likaledes verkställd
särskild utredning beräknas ett belopp av 2,220,000 kronor.

Samtliga årliga organisationskostnader, fördelade på olika titlar, framgå
av Bil. 1.

Med hänsyn till materielbeståndets avvägning har det befunnits lämpligt
att giva organisationen en sådan omfattning, att första årets årskostnader
uppgå till omkring 60 %. andra årets till 70 %>, tredje årets till 80 % och
fjärde årets till 90 % av femte årets årskostnad. Kadrernas uppsättning,
antalet utbildade flygare och antalet värnpliktiga kunna då successivt utökas
i samma proportion. Sammanlagda årskostnaderna för organisationen under
de fem första åren skulle alltså belöpa sig till 24,000,000 kronor, vilken
summa fördelas på femårsperioden på sätt framgår av nedanstående tablå.

365

Kntigl, Maj:ts proposition nr 50.

Sammanfattning av årskostnaderna under första femårsperioden.

	1. året	2. året	3. året	4. året	5. året
	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
Avlöning, rekrytering och resekostnader
m. m.............................................	714,000	833,000	952,000	1.070,000	1,190,000
De värnpliktigas avlöning och färder
m. m.....................................	60,000	70,000	80,000	90.000	100.000
Resestipendier....................................	7,000	7,000	7,000	7,000	7,000
Skrivmaterialier och expenser m. m. ...	15,000	16,000	17.000	18,000	20,000
Mathållning och förplftgnadsutredning..	132,000	154,000	177.000	199,000	221,000
Beklädnads- och munderingsutrustning
samt kasernutredning ....................	92.000	108,000	123,000	138,000	154,000
Bränsle,'' lyse, vatten, renhållning och
tvätt m. m..................................	50,000	60.000	65,000	70,000	78,000
Flygövningar ........................... . .	1.030.000	1,200,000	1,380,000	1,555.000	1.735,000
Flygmateriel (förnyelse och underhåll;	1,333,000	1,555,000	1,773,000	2,000,000	2,220,000
Materielprovning m. m......................	20,000	25,000	30,000	30,000	30,000
Vapen och ammunition ..................	72,000	84,000	96,000	108,000	120.000
Flygstationer, byggnader m. m..........	48,000	56,000	64,000	72,000	80,000
Sjuk- och veterinärvård ................	12.000	14.000	16,000	18,000	20,000
Extra utgifter ..................................	15,000	18,000	20.000	25.000	25,000
Summa kronor	3,600,000	4,200,000	4,800.000	5.400.000	6,000,000

Kostnaderna för liiaterielanskaffning, byggnader m. m.

(Engångskostnader.)

Såsom ovan nämnts, beräknas engångskostnaderna under de fem första
åren till 13,000,000 kronor, varav för materielanskaffning 8,470,000 kronor
och för byggnader m. m. 4,530,000 kronor. Verkställd utredning visar,
att det är möjligt att för den angivna summan av 8,470,000 kronor
erhålla ett materielbestånd, som står i rimligt förhållande till den under
femårsperioden uppnådda organisationen i övrigt. Anskaffningskostnaden
beräknas komma att fördelas med 6,530,000 kronor för anskaffning av flygplan
och motorer samt 1,940,000 kronor för anskaffning av annan flygmateriel.
Den för den andra femårsperioden beräknade engångskostnaden
avser ett ytterligare tryggande av mobiliseringsbehovet av flygmateriel efter
en plan, varom riksdagens vederbörande utskott torde erhålla meddelande.

Av de för byggnader m. m. beräknade kostnaderna — 4,530,000 kronor —
beräknas 4,000,000 kronor kunna utgå från de i samband med redogörelsen
för arméns engångskostnader omnämnda för byggnadsföretag inom armén
reserverade medlen och alltså endast 530,000 kronor behöva anvisas.

Då det synes mig angeläget, att den nya flygorganisationens uppsättande
icke onödigtvis fördröjes, anser jag mig böra förorda, att iordningställandet
av förläggningsplatserna må taga sin början redan under budgetåret 1925—
1926, ehuru det förutsättes, att genomförandet av flygvapnets nyorganisation
i stort sett påbörjas först under budgetåret 1926—1927. För ändamålet
torde Kungi. Maj:t inhämta riksdagens medgivande att utav de för armébyggnadsändamål
reserverade medel under budgetåret 1925—1926 få disponera
det förut omförmälda beloppet å 4,000,000 kronor.

366

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Det för byggnader m. m. avsedda beloppet, 4,530,000 kronor, synes i
huvudsak böra fördelas på följande sätt.

För	1. flygkåren ................................	kronor	335,000	—
»	2. » .................................	»	973,000	—
»	3. » .................................	»	790,000	—
»	4. » .................................	»	261,000	—
»	flygskolan.................................		446,000	—
	flygverkstäderna .......................	»	780,000	—
»	Boden..........................................	»	152,000	—
»	Gustavsvik-Gotland ..................	»	179,000	—
»	Karlskrona ................................	»	215,000	—
»	Göteborg ....................................	''»	154,000	—
»	Vännäs ......................................	»	100,000	—
»	ändring av äldre pansarbåt till depåfartyg ..............................	»	145,000: —

eller tillhopa kronor 4,530,000: —

Engångskostnaderna (8,470,000 + 530,000 — 9,000,000 kronor) beräknas
under 5-årsperioden 1926 —1931 bliva fördelade enligt nedanstående tablå,
som även upptager fördelningen av de årliga organisationskostnaderna under
samma period:

	Organisa- tionskost- nacler	Engångs- kostnader	Summa
	Kronor	Kronor	Kronor
1. året ............................................................	3.600,000	2,600,000	6,200,000
2. » ..........................................................	4,200,000	2.400.000 1.800.000 1,200.000	6,600,000 !
	4.800.000 5.400.000	6,600.000
4. » ..........................................................	6,600,000 !
I 5. » ............................................................	6,000,000	1,000,000	7,000,000 \|
1 Summa	24,000,000	>) 9,000,000	>) 33,000,000

*) Härtill komma 4,000,000 kronor, reserverade byggnadsmedel från armén.

E. Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer.

I likhet med 1924 års försvarsutskott förutsätter jag, att flygmaterielen
så långt möjligt tillverkas inom landet. För att flygtekniken och flygindustrien
inom landet skola kunna hålla jämna steg med utvecklingen utomlands,
är det givetvis av vikt, att bland annat möjligheter till flygteknisk
forskning beredas inom riket. I 1924 års försvarsproposition förordades för
detta ändamål inrättandet av ett aerodynamiskt laboratorium, vilket dock
med hänsyn till att det komme att tagas i tjänst även för den civila flygindustrien
och den civila luftfarten ansetts böra organiseras fristående från
flygvapnet och förläggas till tekniska högskolan samt bekostas av medel å

367

Kanyl. Maj:ts proposition nr 50.

annan huvudtitel än försvarets. Sedermera har denna fråga upptagits dels
i en framställning till Konungen från en av Ingenjörsvetenskapsakademien
upprättad flygteknisk kommitté och dels i motion vid årets riksdag. Då
sålunda ärendet bringats under statsmakternas prövning, torde jag här icke
behöva närmare ingå på detsamma.

F. Förberedandet av nyorganisationens genomförande.

Försvarsutskottet har ansett tungt vägande skäl föreligga, att chef för
flygvapnet skulle tillsättas redan den 1 juli samma år riksdagen fattat beslut
om flygvapnets nyorganisation, på det att denne skulle bliva i tillfälle att i
samråd med cheferna för general- och marinstaberna själv förbereda organisationen
och föreslå erforderliga instruktioner m. m. Detta vore även lämpligt,
med anledning av att för flygvapnet behövliga nybyggnader omedelbart
borde påbörjas.

Under förutsättning av bifall till föreliggande förslag synes därför Kungl.
Maj:t böra inhämta riksdagens medgivande att tillsätta chef för flygvapnet
från den 1 juli 1925 samt att låta bestrida avlöning till denne från förslagsanslaget
till avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl.

Det torde emellertid ej vara nödvändigt, att chefen för flygvapnet blir en
generalsperson eller flaggman förrän i samband med organiserandet av flygvapnets
ledning.

Till chefens förfogande under ifrågavarande förberedande arbete bör personal
beordras ur armén och marinen.

■

i ''.*2 . '''' .» ■'' ■''.>

i f ..

Kxmgl. Maj ts proposition nr 50.

EKONOMISK

36! t

KRIGSBEREDSKAP.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 224124 24

I\un</1. M<ij:ts proposition nr .>().

;i7i

Ekonomisk krigsberedskap.

Erfarenheterna från världskriget lia framhävt den utomordentliga betydelsen
av, att sådana anordningar vidtagas, som sätta ett land i stånd att i
ekonomiskt och finansiellt hänseende bära krigets börda samt bereda det
möjlighet till självförsörjning i händelse av avspärrning från andra stater,
en åtgärd, som, enligt vad världskriget visat oss, kan vidtagas, utan att vi
bliva direkt indragna i kriget. En särskild beredskap i detta hänseende är
erforderlig. För den nu levande generationen torde det stå fullt klart, att
en sådan beredskap kräver omfattande förberedelser. Olägenheterna av en
improviserad organisation framträdde synnerligen skarpt även i vårt land
under världskriget, huvudsakligen till följd av att uppgifterna icke varit i
förväg genomtänkta och planlagda. Och i de krigförande länderna förorsakade
de bristande förberedelserna på detta område ödesdigra följder. Efter
kriget har man också i åtskilliga länder ägnat stor uppmärksamhet åt denna
allmänna krigsberedskap och härför vidtagit omfattande organisationsåtgärder.

Ur ett föreliggande franskt förslag i ämnet må följande anföras.

Under kriget 1914—1918 blev det nödvändigt att under förhållandenas
tryck nyskapa en organisation, vars uppbyggande gick långsamt och var
förenat med svårigheter. Regeringen har därför ansett det vara sin plikt
att framlägga förslag till en organisation, som i händelse av krig kan omedelbart
tillämpas utan föregående experiment eller försök.

Det moderna kriget är i allra högsta grad växlande i sina yttringar. Det
ingriper djupt i landets ekonomiska liv, försvagar dess produktionsförmåga
i fråga om jordbruksalster; det ökar vissa behov, skapar nya sådana och
upphäver endast ett fåtal. Det skadar eller stundom hämmar import och
export antingen genom direkta krigshandlingar, genom minskning av landets
kredit eller genom den fruktan hos de neutrala, som fiendens repressalier
framkalla.

Före 1914 räknade man med ett rent militärt krig, som skulle avgöras
på kort tid under avsevärda offer av människor och materiel. Från och med
slutet av år 1914 vidtog emellertid ett ekonomiskt utnötningskrig, och allteftersom
kriget utvecklade sig i denna riktning, anpassade sig visserligen
de olika organen för nationens verksamhet efter de nya uppgifter, som tillföllo
dem. Men nya organ måste inrättas, och deras verksamhet fordrar noggranna
förberedelser i fredstid.

För den materiella och ekonomiska beredskapens organisation i Frankrike
hava i överensstämmelse härmed omfattande organisationsåtgärder föreslagits.

I likhet med vad som skett vid den i Nordamerikas Förenta Stater under
år 1924 anordnade industriella försöksmobiliseringen, förutsätter även det
franska förslaget, att prov på förberedelsernas effektivitet skola kunna anordnas
redan i fredstid.

Tanken på att åvägabringa en ekonomisk krigsberedskap är icke heller i
vårt land ny. Till 1915 års riksdag avläts nämligen en proposition (nr 181)
angående inrättandet av en rikskommission för den ekonomiska krigsberedskapen.
Som motivering för förslaget anförde dåvarande chefen för finans -

Allmänna

synpunkter.

Den

materiella
krig sberedskapen
i
Frankrike.

Frågans behandling
vid
1915 års
riksdag.

Kr ig sb er edskapskommissionen.

372 Kungl. Mnj:ts proposition nr 50.

departementet efter gemensam beredning med cheferna för lantförsvars-,
sjöförsvars-, civil- och jordbruksdepartementen, bland annat, följande:

»Frågan om det ekonomiska livets beredelse till mötande av ett krig —
vad som plägat kallas finansiell krigsberedskap — har genom de nuvarande
världshändelserna fått en betydelse och en räckvidd, som ingen förut torde
hava kunnat föreställa sig. Orsaken härtill är, att kriget självt inriktat sig
direkt på förstörandet av motståndarens ekonomiska ställning och organisation
samt att detta dels i stor utsträckning tillintetgjort det internationella
kreditväsendet och de internationella handelsförbindelserna, dels som följd
härav i oanad grad återverkat på strängt neutrala länders hela materiella
liv. — — —

För att i nuvarande läge göra vad göras kan på detta område, arbeta
sedan krigets början flera av Kungl. Maj:t tillsatta kommissioner; men det
är ingalunda uteslutet, att även riksdagens medverkan kan bliva erforderlig
för vissa utförbara och oumbärliga beredskapsåtgärder. Emellertid ligger
det i sakens natur, att den beredskap, som under ett pågående världskrig
kan skapas, måste vara ofullkomlig; krigsberedskapens uppgift är just att
före krigets utbrott vidtaga erforderliga åtgärder att möta detsamma. Då vi
nu erfarit hur mycket i detta hänseende, som måste anses oavvisligen nödvändigt,
och detta icke blott för krigförande utan även för neutrala länder,
måste tydligen denna organisation finnas färdigbildad, så att vi må kunna
möta framtida krigstillfällen med en bättre förberedelse än denna gång varit
möjlig att åstadkomma. Att detta även i rent kostnadshänseende skall medföra
vinst, framgår tydligt av de högst betydande utgifter, som åsamkats
såväl staten som enskilda under den nuvarande krisen, på den grund, att
beredskapen har måst tillgodoses i en tid av abnormt uppskruvade såväl
fraktkostnader som priser på nödvändighetsvaror; det lider intet tvivel, att
landets förluster härpå belöpa sig till flera tiotal miljoner kronor. Även om
de ekonomiska krigsberedskapsåtgärderna under flera år icke få synbar yttre
verkan, är den besparing de medföra, då behovet därav en gång blir aktuellt,
tillräcklig att täcka kostnaderna under mellantiden».

I sitt utlåtande över detta förslag betonade statsutskottet, att det funnit
syftet med propositionen i hög grad beaktansvärt, men likväl ansett den i
ärendet förebragta utredningen icke vara av beskaffenhet, att riksdagen på
grundval av densamma kunde taga ståndpunkt till frågan, huruvida en särskild
permanent organisation för den ekonomiska krigsberedskapen vore erforderlig
och huru en sådan organisation eventuellt borde sammansättas.
Utskottet tillrådde därför vidtagandet av en omfattande undersökning, huruledes
en effektiv ekonomisk krigsberedskap bäst borde främjas, varvid världskrigets
erfarenheter i möjligaste mån borde tillgodogöras och särskilt den
frågan beaktas, huru de ursprungligen upprättade planerna för den ekonomiska
krigsberedskapen lämpligen skulle kunna förnyas och fullständigas,
så att de vid varje tidpunkt verkligen vore avpassade efter de då rådande
tidsförhållandenas krav. På denna grund ansåg sig utskottet icke kunna
förorda propositionen. Denna mening biträddes också av riksdagen.

Den sålunda enligt riksdagens mening behövliga mer omfattande utredningen
i förevarande fråga uppdrog Kungl. Maj:t åt krigsberedskapskommissionen
att verkställa.

I sitt betänkande angiver krigsberedskapskommissionen de viktigaste områdena
för den ekonomiska beredskapen vara landets livsmedelsförsörjning,

Kanyl. Muj:ts proposition nr JO. 37ö

industriens råvaruförsörjning, arbetsmarknadens organisation samt finansocli
kreditväsendets ordnande m. m. Arten ocli omfattningen av de arbetsuppgifter,
som enligt kommissionens mening skulle tillkomma en fredsorganisation
på området, torde i korthet kunna sammanfattas sålunda.

Yad först frågan om hela landets livsmedelsförsörjning beträffar, har,
framhåller kommissionen, en förutgången planläggning den mest avgörande
betydelse, i det den möjliggör övergången till effektiv livsmedelsreglering
vid avspärrning från yttervärlden utan ett dröjsmål, som låter oersättliga
tillgångar gå förlorade och därmed sätter hela landets ställning på spel.
Såväl produktionens som framför allt konsumtionens omläggning måste
kunna påbörjas omedelbart vid avspärrning, vilket givetvis förutsätter i förväg
utarbetade planer. I samband härmed framhålles nödvändigheten av
att exportförbudslistor, inventeringsbestämmelser och påbud om förfoganden
över varor inom landet föreligga utarbetade.

Yad som sagts om livsmedelsfrågan gäller i princip även beträffande industriens
råvaruförsörjning. Härutöver erinras om sammanhanget med statens
upphandlingsväsende o. s. v., frågan i vad mån råvarutillgångarna inom landet
skola omhändertagas och fördelas, den lämpliga anordningen av statens
förfoganderätt samt planer för förflyttning av råvarutillgångar vid mobilisering
m. m.

Ett annat stort verksamhetsområde, som står i nära sammanhang med det
sist berörda, utgör arbetsmarknadens organisation. Hit höra sådana frågor
som den om den offentliga arbetsförmedlingens ställning och i sammanhang
därmed uppgiften att göra landets mänskliga produktionskrafter tillgängliga
för krigsekonomiens oerhört krävande uppgifter. Till belysande av svårigheterna
härutinnan framhålles, att större delen av landets vapenföra befolkning
dragés bort från sina vanliga yrken, samtidigt med att två av de mest
arbetskrävande näringsgrenarna, jordbruket och bränsleavverkningen, måste
svälla ut. Härtill kommer vidare ammunitionstillverkningen, som kanske
måste hundradubblas mot i fred, varjämte vapen- och annan krigsmaterielindustri
kräver mångdubbelt omfång.

På finans- och kreditväsendets område märkes den lagstiftning, som erfordras
för att giva myntväsendet, riksbanken och riksgäldskontoret deras rätta ställning
i krig; vidare moratorielagstiftning samt de lagstiftningsåtgärder och
övriga anordningar, vilka utgöra förutsättningen för en krigskreditorganisation,
avsedd att genomföras omedelbart vid krigsutbrottet; vidare planer för
uppläggande av de första krigslånen, krigsfinansieringen genom riksbanken
o. s. v.

Bland övriga områden för den ekonomiska krigsberedskapen nämnas slutligen
försäkringsväsendet i krig, allmän krigsekonomisk lagstiftning, avseende
behandlingen av handel med fienden och av fientlig egendom, krigsdeltagares
ställning i processuellt hänseende, krigstestamenten o. s. v.

Enligt krigsberedskapskommissionens mening skulle tyngdpunkten i avseende
å den ekonomiska krigsberedskapens organisation ligga i ett fortlöpande
filanläggningsarbete inom de områden, som nu berörts.

374

Kungl. Maj:U proposition nr 50.

Erforderliga lagar och författningar måste sålunda ligga färdiga att föreläggas
en omedelbart efter krigsutbrottet sammanträdande eller då samlad
riksdag, något som uppenbarligen är uteslutet, med mindre än att dessa förslag
blivit i detalj utarbetade i förväg. Det är givet, att detta arbete icke
kan göras färdigt en gång för alla, utan att det kräver oavlåtlig uppmärksamhet
på såväl erfarenheter från andra länder som ändringar i lagstiftningen
och de skiftande företeelserna på samhällslivets olika områden.

För den förut omnämnda förflyttningen av råvarutillgångar och livsmedel
vid krigsutbrott erfordras i detalj utarbetade mobiliseringsplaner. Likaledes
måste färdiga planer föreligga för att kunna genomföra den vid mobiliseringen
eller måhända redan dessförinnan nödvändiga konsumtionsregleringen
samt för att med tillräcklig snabbhet kunna vidtaga förut berörda anstalter
på finans- och kreditväsendets område samt i fråga om arbetsmarknadens
organisation.

Av största vikt är också, att listor på personer, lämpliga att vid krigstillfälle
övertaga de nya uppgifterna, finnas färdiga. Det ligger i sakens natur,
att dessa listor ständigt måste ändras och kompletteras. Men det är ej nog
med att listor av detta slag föreligga; i stor utsträckning måste personerna
i fråga underrättas om den uppgift, som tilltänkts dem, samt utrustas med
instruktioner för deras rätta handläggning.

Planläggningen torde slutligen även böra omfatta en allmän överblick över
den ekonomiska krigsberedskapens läge i varje särskilt fall. Det är nödvändigt,
att alla de åtgärder, som vidtagas av olika ämbetsverk, med regelbundna
mellantider bliva föremål för enhetlig provning från krigsberedskapssynpunkt,
och att Ivungl. Maj:t likaledes regelbundet erhåller exposéer över
läget, så att det kan bedömas, var de ömtåligaste punkterna ligga, och huru
man i händelse av krigsutbrott lämpligen bör skydda dem.

Då den ekonomiska krigsberedskapen mer eller mindre berör nästan alla
statsverksamhetens och samhällslivets olika sidor, har krigsberedskapskommissionen
icke tänkt sig en sådan organisation för denna beredskap, att alla
frågor, som därmed äga samband, handläggas på ett och samma ställe, utan
ansett, att man tvärt om måste förlägga sådana beredskapsåtgärder, som
nära sammanhöra med olika delar av fredsförvaltningen, till de organ, som
i fred uppbära de olika verksamhetsgrenarna. Men just i den mån detta
sker, har för kommissionen med synnerlig styrka framstått nödvändigheten
av ett särskilt organ med uppgift att enhetligt planlägga och sammanhålla
denna beredskap.

Trenne alternativ hava härvid ansetts tänkbara, nämligen:

1) ärendena förläggas till ett redan befintligt ämbetsverk (t. ex. generalstaben,
arméförvaltDingen, kommerskollegium, ett av statsdepartementen)
såsom särskild avdelning därunder, eller

2) ett nytt ämbetsverk, som arbetar självständigt men är förbundet med
annan förefintlig organisation, inrättas (exempelvis i förening med kommerskollegium),
eller

3) ett fullt fristående organ, en kommission eller ett ämbetsverk, skapas.

Kungl. Maj:ts proposition nr JO. 375

Krigsberedskapskommissionen har för sin del bestämt förordat det tredje
alternativet samt därvid ansett, att organet bör givas form av en kommission.
Härigenom skulle vinnas, att organisationen erhåller en tillräckligt självständig
ställning för att i förhållande till andra myndigheter göra krigsberedskapens
intressen gällande samt att faran, att arbetskraften tages i anspråk
för andra uppgifter, begränsas, så mycket detta över huvud taget är möjligt.
En kommission skulle i förhållande till ett ämbetsverk erhålla en friare ställning,
varjämte byråkratisering skulle motverkas och personalrekryteringen
underlättas. Organisationens namn har föreslagits till »rikskommissionen för
den ekonomiska krigsberedskapen».

I fråga om rikskommissionens rekrytering har krigsberedskapskommissionen
framhållit, att man bör eftersträva att få största möjliga sakkunskap
samlad hos ett fåtal personer. Framför allt borde man söka erhålla män
med överblick och omdöme i fråga om krigsberedskapens stora huvudområden;
fackmännen borde sedan tillkallas, i den mån deras kunskaper visade
sig behövliga. Även inom den krets av högt kvalificerade personer, som
kunna komma ifråga, skulle man enligt krigsberedskapskommissionen skilja
på två grupper. Å ena sidan måste man hava till förfogande en insiktsfull,
permanent verksam ledning, rikskommissionens kansli. Kansliets tjänstemän
skulle vara avdelningschefer för olika områden av krigsberedskapen; en av
dem skulle vara chef för kansliet. Å andra sidan måste man hava de största
förmågorna på näringslivets huvudområden att tillgå, vilka dock endast vissa
tider behövde tagas i anspråk.

Rikskommissionen skulle enligt krigsberedskapskommissionens mening
erhålla följande sammansättning:

ordförande, tillika representant för någon av de praktiska sakkunskapsområdena
;

fast avlönade ledamöter:

1 chef för kommissionens kansli,

1 avdelningschef för livsmedelsfrågor,

1 avdelningschef för industriella frågor,

1 avdelningschef för finans- och kreditfrågor samt för nationalekonomiska
och statistiska arbeten (nationalekonom) och

1 militär avdelningschef (generalstabsofficer);

övriga ledamöter:

2 för jordbruket,

3 för industrien (handeln och sjöfarten),

1 från riksbanken,

1 för det övriga kreditväsendet,

1 för socialpolitiken och

1 för lagärenden.

Antalet ledamöter skulle alltså bliva fem fast avlönade och nio andra.
Under detta antal syntes man icke lämpligen kunna gå. Härtill skulle sedermera
i mån av behov komma särskilt tillkallade sakkunniga.

Departementschefen.

376 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Krigsberedskapskommissionen liar, såsom redan antytts, framhållit, att en
av de mest betydelsefulla delarna av den materiella och ekonomiska krigsberedskapen
är omsorgen om att förbereda industriens anpassning efter krigstidens
krav. Med hänsyn härtill har Kungl. Maj:t nästlidet år i anslutning
till ett av den s. k. krigsmaterielkommissionen före dess upplösning avgivet
förslag, vilket vunnit de hörda myndigheternas godkännande, tillsatt en
»industriberedskapskommission». Enligt för densamma utfärdad instruktion
består den av:

cheferna för arméförvaltningens artilleri-, fortifikations- och intendentsdepartement
samt sjukvårdsstyrelse,
chefen för marinförvaltningen,
chefen för generalstaben,
chefen för marinstaben,

generaldirektören och chefen för kommerskollegium,
verkställande direktören för ingenjörsvetenskapsakademien samt
verkställande direktören för Sveriges industriförbund.

Kommissionens allmänna uppgift är att verka för säkerställandet av den
inhemska industriens förmåga att tillgodose de krav, som i krigstid komma
att ställas på densamma ur såväl militär som allmän synpunkt. Kommissionen
skall till befrämjande av detta syftemål åvägabringa och understödja
det härför erforderliga, planmässiga samarbetet mellan de militära förvaltningsmyndigheterna
och centralorganen för det industriella näringslivet, dess
tekniskt vetenskapliga institutioner och den privata industriens sammanslutningar.
Dessutom skall kommissionen pröva och avgiva utlåtanden i sådana
med dess allmänna uppgifter sammanhängande frågor, som kunna komma
att av Kungl. Maj:t hänskjutas till densamma.

Den åtgärd, Kungl. Maj:t sålunda funnit sig böra vidtaga, kommer icke
att åsamka statsverket andra kostnader än dem, som äro förknippade med
ledamöternas resor till sammanträdena.

För utförandet av det industriella beredskapsarbetet hava myndigheterna
gjort framställning om ökade arbetskrafter inom armé- och marinförvaltningarna.
I viss omfattning hava de framställda kraven blivit tillgodosedda
genom de förslag, som i det föregående blivit framlagda. Skulle ytterligare
personal härför bliva erforderlig, torde densamma så småningom kunna göras
tillgänglig genom den begränsning av övriga arbetsuppgifter, som den av
mig föreslagna organisationen otvivelaktigt kommer att medföra.

Den materiella och ekonomiska krigsberedskapen torde emellertid icke
böra inskränkas allenast till ett tillgodoseende av den industriella beredskapen.
Som redan förut framhållits, gäller det nämligen att förbereda en
anpassning i förevarande avseende av hela det ekonomiska livet. Härför
erfordras givetvis en mer omfattande organisation än den ovan berörda
industriberedskapskommissionen, vilken i framtiden torde på visst sätt böra
inordnas under ett mera omfattande organ, som skall hava att tillgodose
den materiella och ekonomiska beredskapen i dess helhet. Jag delar krigsberedskapskommissionens
uppfattning, att man torde böra räkna med den

377

Kanyl. MajUs proposition nr 50.

möjligheten, att i krigstid en övergång nödvändigt måste ske från beroende
av internationellt utbyte till ekonomisk självförsörjning i större eller mindre
grad. Det synes då vara en ganska självklar sak, att man redan i fredstid
måste planlägga denna övergång, om den överhuvud taget skall kunna genomföras
med ordning och reda samt inom rimlig tid.

I stort sett finner jag mig kunna ansluta mig till krigsberedskapskommissionens
förslag om inrättandet av ett särskilt organ för den materiella
och ekonomiska krigsberedskapen, som lämpligen bör benämnas riksJcommissionen
för den ekonomiska krigsberedskapen.

Såsom krigsberedskapskommissionen framhållit, bör givetvis icke allt, som
sammanhänger med den ekonomiska beredskapen, koncentreras hos rikskommissionen.
Denna bör visserligen, i vad som tillhör dess verksamhetsområde,
utgöra den sammanhållande och förmedlande länken, men de i
egentlig mening förvaltande uppgifterna böra ligga hos de vanliga myndigheterna,
även i den mån dessa uppgifter helt och hållet tillhöra krigsberedskapen.
I övrigt torde samarbetet mellan rikskommissionen och ämbetsverken
få regleras genom av Kungl. Maj:t särskilt utfärdade bestämmelser.

Till en början synes det icke vara erforderligt, att antalet ledamöter i
rikskommissionen bestämt fixeras till det av krigsberedskapskommissionen
angivna eller att rikskommissionens kanslipersonal omedelbart uppföres med
avlöningsförmåner å stat. Försiktigheten bjuder nämligen att icke från
början skapa en alltför stor organisation. Kungl. Maj:t torde därför böra
beredas möjlighet att tillsvidare, intill dess tillräcklig erfarenhet på förevarande
område vunnits, såväl bestämma antalet fast avlönade och övriga ledamöter i
kommissionen som desammas avlöningsförmåner. Krigsberedskapskommissionen
har beräknat de årliga kostnaderna för rikskommissionen till 91,000
kronor. Med hänsyn till senare företagna löneregleringar torde kostnaderna
numera vid genomförd organisation böra beräknas (se bil. 3) till
120,000 kronor. Under övergången till den nya försvarsorganisationen, då
viss militär personal å övergångsstat torde kunna tagas i anspråk för arbete
i kommissionen, kunna de årliga kostnaderna begränsas till omkring 90,000
kronor.

Framställning torde i sinom tid böra till riksdagen avlåtas angående anvisande
av anslag för här ifrågavarande ändamål, varvid även bör tagas i
övervägande, huruvida härför erforderliga medel böra helt eller delvis upptagas
å annan riksstatens huvudtitel än den fjärde.

SAMMANFATTNING.

Kanyl. Maj.ts proposition nr 90.

38!

Kostnaderna för den föreslagna organisationen
i jämförelse med 1914 års försvarsorganisation
och provisoriet.

För att erhålla en jämförelse mellan kostnaderna för den av mig föreslagna
organisationen och kostnaderna för 1914 års försvarsorganisation samt
för det nuvarande provisoriet enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925
har jag låtit upprätta efterföljande tablå, därvid ansetts lämpligt att jämväl
medtaga kostnaderna för den av försvarsrevisionen föreslagna organisationen.

I tablån hava, för vinnande av en riktig jämförelse, kostnaderna beräknats
efter fullt enhetliga grunder. Härvid hava tillämpats samma å-priser som i
årets statsverksproposition allenast med det undantag att, då en sänkning
av de nu utgående provisoriska tilläggsavgifterna till militärtaxan är att förvänta,
nämnda avgifter beräknats till 75 procent — i stället för nu utgående
125—150 procent — å grundavgifterna. Vidare hava, såsom i det föregående
angivits, dyrtidstilläggen till arbetare vid fabriker, verkstäder, varv och förråd
inräknats i vederbörliga materielanslag. Kostnaderna för övergången
till såväl den av revisionen som den av mig föreslagna organisationen hava
beräknats efter medeltalet för 10-årsperioden 1926 — 1936. För det nu föreslagna
självständiga flygvapnet hava de årliga kostnaderna upptagits med de
belopp, vartill de under 5-årsperioden 1926—1931 beräknats uppgå.

Vid jämförandet av den nu föreslagna organisationen med 1914 års
organisation är först att märka, att de i tablån upptagna kostnaderna för
sistnämnda organisation egentligen borde ökas med kostnaderna för dels
vissa byggnadsföretag, med vilkas igångsättande eller fullföljande hittills fått
anstå, och dels anskaffning av med hänsyn till erfarenheterna från världskriget
erforderlig modern materiel m. m. Frånsett dessa kostnader utgör för
försvarsväsendet i dess helhet den totala minskningen i de årliga organisationskostnaderna
85,313,000 kronor eller 47 %. För de särskilda försvarsgrenarna
bliva motsvarande siffror, för lantförsvaret 64,475,000 kronor respektive
52.8 % samt för sjöförsvaret 26,859,000 kronor respektive 45.4 %, varvid
dock är att märka, att i fråga om 1914 års organisation kostnaderna för flygväsendet
ingå i lånt- och sjöförsvarets kostnader.

Kanyl. Maj:ts jtroposition nr 50.

382

Tablå

utvisande kostnaderna för 1914 års försvarsorganisation, det nuvarande provisoriet
enligt riksstaten för budgetåret 1924—1925, försvarsrevisionens förslag
samt föreliggande förslag.

	1914 års organisation	Provisoriet	Försvars- revisionens förslag	Föreliggande! förslag j
-	Kronor	Kronor	Kronor	Kronor
I. Arliga organisationskostnader:
Departementet ..............................	298 000\ '') m 000	317000	317000\
Lantförsvaret: normala kostnader .................. extra ordinarie kostnader ............	113 600 000 8 400 000	1 92 189 000 2 736 000	69180 000 2 000 000	56 325 000,'' 1 200 000)
Säger för lantförsvaret	122000000	94 925 000	71180000	57525 000\|
Sjöförsvaret: normala kostnader .......... extra ordinarie kostnader............	42 600 000 2) 16 600 000	36 871000 3) 6 194 000	33 072 000 4) 6 000 000	26 691 000\| 4) 5 650 0001
Säger för sjöförsvaret	59 200 000] 43065000	39072000	32341 000\
Flygvapnet.........................	—	—	—	6 000000]
Summa ärliga organisationskostnader	18149S000 6) 138 331 000	110 569 000	96 183 000
II. Engångskostnader (i medeltal för åren 1926—1936):
Lantförsvaret................................ Sjöförsvaret ........................	—	—	3 270 000 1 330 000	2100 000! 500 000; 6) 600 000:
Flvgvapnet..................	—	-
Summa årliga engångskostnader	7)~	8)-	°) 4 600 000	3 200 000;
III. Övergångskostnader (i medel-tal för åren 1926—1936):				1 {
Lantförsvaret............... Sjöförsvaret .....................		—	3 400 000 1 200 000	10) 4 400 0001 1350 000''

Summa årliga övergångskostnader		i	4 600 000	5 750 000!
Summa summarum	181 496 000	138 331 000	119 769 000	105133000

'') Vissa för försvarsväsendet gemensamma anslag å tillsammans 47 500 kronor äro h8r medräknade.

2) Därav 12 600 000 kronor för fartygsmaterielens förnyelse.

3) » 3 500 000 » » ,,

4; » O 000 000 » » » »

5) Genom befintliga vakanser inom officersgraderna samt genom beräknad vakanssättning av
manskapsbeställningar liava kostnaderna för personalens avlöning under budgetåret 1924—1925-minskats med omkring 2.8 miljoner kronor.

6) Beräknad medelsanvisning under 5-årsperioden 1920—1931.

7) För här avsedd materielanskaffning står större delen av de för extra ordinarie kostnader
beräknade beloppen å tillsammans 12 400 000 kronor till förfogande.

8) Kostnader för viss materielanskaffning äro inräknade under de extra ordinarie kostnaderna.

9) De av revisionen beräknade engångskostnaderna hava minskats med do av 1924 års riksdag
anvisade samt i 1925 års statsverksproposition äskade medlen för viss materielanskaffning.

) Härtill komma ökade organisationskostnader nnder de första övergångsåren för övergångens,
genomförande vid armén i tvenne omgångar å tillsammans omkring 3.7 miljoner kronor.

38:5

Kungl. Maj:ts proposition nr fil).

Beträffande proportionen mellan lantförsvarets och sjöförsvarets kostnader
kommo enligt 1914 års organisation av den för försvarsväsendet i dess helhet
beräknade kostnadssumman på lantförsvaret G8.2 % och på sjöförsvaret
31.8 %, vilka procenttal emellertid enligt den nu verkställda omräkningen
av kostnaderna för sagda organisation ändras till 67.3 % och 32.7 %. Enligt
föreliggande förslag skulle motsvarande siffror bliva 64 % och 36 %.
En icke oväsentlig förskjutning till marinens förmån har alltså ägt rum.

Såsom framgår av tablån, uppgå enligt nuvarande provisorium de årliga
organisationskostnaderna till 138,331,000 kronor och enligt föreliggande förslag
till 96,183,000 kronor. Nämnda kostnader skulle alltså enligt förslaget med
42,148,000 kronor eller 30 % understiga motsvarande kostnader för provisoriet.
Emellertid uppväges denna besparing under övergångsåren till viss
del av de utav den föreslagna organisationen betingade engångs- och övergångskostnaderna.
Medräknas dessa, understiga kostnaderna enligt föreliggande
förslag med 33,198,000 kronor eller 24 % kostnaderna för provisoriet.

Efter organisationens genomförande komma därjämte de nuvarande kostnaderna
för personalens pensionering samt för dyrtidstillägg att undergå en
betydande minskning.

384

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Departementschefens hemställan.

På grund av vad jag sålunda anfört, får jag hemställa, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att — under förutsättning av bifall till det förslå
till ny värnpliktslag, varom särskild proposition, enligt vad jag denna da
kommer att föreslå, bör avlåtas till riksdagen — besluta följande.

LANTFÖRSYARET.

A. Kant försvarets kommandoexpedition.

Denna expeditions personal skall bestå av:

1 chef, regementsofficer, med arvode å försvarsdepartementets stat,

1 souschef, regementsofficer ur generalstaben,

3 kaptener ur generalstaben,

7 pensionerade officerare, med arvoden å departementets stat,

2 kompaniofficerare å aktiv stat, beordrade ur truppförbanden,

2 pensionerade underofficerare såsom expeditionsunderofficerare med arvoden
å departementets stat och

1 expeditionsvakt med lön å departementets stat.

B. Arméförvaltningen.

Den å ämbetsverkets stat för närvarande uppförda och för en assistent å
sjukvårdsstyrelsen avsedda bataljonsläkarbeställningen indrages.

Den å sjukvårdsstyrelsen tjänstgörande officeren ur intendenturkåren
ävensom förvaltaren ur samma kår ersättas den förre av 1 pensionerad
officer såsom redogörare och den senare av 1 pensionerad underofficer såsom
förrådsförvaltare.

C. Härens organisation i fred pä högre och lägre truppförband.
Fästningar.

Arméns truppförband organiseras å fyra arméfördelningar samt Övre Norrlands
trupper och Gotlands trupper.

Övre Norrlands trupper skola bestå av:

Norrbottens regemente, Västerbottens regemente, en skvadron ur Norrlands
dragonregemente, Bodens artilleriregemente, Norrbottens artillerikår,
Bodens ingenjörkår samt ett intendenturkompani.

Gotlands trupper skola bestå av Gotlands infanterikår och Gotlands
artillerikår.

tc sc

Kung). Maj:ts preposition nr 6<). 385

Arméns övriga truppförband uppdelas på de fyra arméfördelningarna, på
sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

Karlsborgs fästning nedlägges.

I). Högre staber och inspektioner in. in.

1. Generalitet.

Detta skall bestå av:

1 chef för generalstaben,

1 inspektör för infanteriet,

4 arméfördelningscliefer,

1 militärbefälhavare för Övre Norrland,

1 generalfälttygmästare och inspektör för artilleriet,

1 chef för fortifikationen,

1 generalintendent och

1 inspektör för kavalleriet och chef för arméns remonteringsväsende.

2. Arméfördeluingsstaberna.

Var och en av de fyra arméfördelpingsstaberna skall bestå av:

1 brigadchef,

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur arméfördelningens truppförband,

1 fortifikationsofficer, kapten ur fortifikationen,

1 fördelningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 expeditionsintendent, kapten ur intendenturkåren,

1 fördelningsläkare, fältläkare vid fältläkarkåren,

1 fördelningsveterinär, fältveterinär vid fältveterinärkåren, samt

3 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
en i stabsexpeditionen, en hos fortifikationsofficeren och en hos fördelningsintendenten.

3. Militärbefälet för Övre Norrland.

Militärbefälhavarens för Övre Norrland stab skall bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben,

1 adjutant, kapten, beordrad ur militärbefälets truppförband, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

Av ovanstående personal uppföres å vederbörlig stat adjutanten med
arvode såsom kapten.

4. Kommendantskapet i Boden.

Kommendantskapet i Boden skall bestå av:

1 kommendant,

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.)

2211 21 25

386

futtigt. Maj:ts proposition nr 50.

1 stabsclief, regementsofficer eller kapten nr generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur Bodens trupper,

1 artilleribefälhavare, chefen för Bodens artilleriregemente,

1 fortifikationsbefälhavare, regementsofficer ur fortifikationen,

1 fästningsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1 adjutant hos fästningsintendenten, löjtnant ur intendenturkåren,

1 förvaltare ur intendenturkåren, uppbördsman vid fästningsmagasinet,

1 garnisonspastor,

1 fästningsläkare,

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 fästnings veterinär,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
den ene i kommendantskapets expedition, den andre hos fästningsintendenten,
samt

1 fästningspoliskommissarie, uppförd å den för polispersonalen i Boden
och Karlsborg gemensamma staten.

5. Militärbefälet på Gotland.

Militärbefälet på Gotland skall bestå av:

1 militärbefälhavare på Gotland, samtidigt chef för Gotlands infanterikår,
1 generalstabsofficer, kapten ur generalstaben, med tjänstgöring endast
vissa tider av året,

1 adjutant, kompaniofficer, beordrad ur Gotlands trupper,

1 fortifikationsofficer, pensionerad officer,

1 stabsintendent, regementsofficer ur intendenturkåren,

1. stabsläkare, regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 biträde hos stabsintendenten, pensionerad officer,

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare, tjänstgörande,
den ene hos fortifikationsofficeren, den andre hos stabsintendenten, samt

1 förrådsförvaltare vid Tingstäde, pensionerad underofficer.

6. Infanteriiiispektioneii.

Inspektörens för infanteriet stab skall bestå av:

1 stabsclief, regementsofficer ur generalstaben,

2 adjutanter, kompaniofficerare ur infanteriet, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

7. Militävläroverksiiispektionen.

Den nuvarande militärläroverksinspektionen indrages och militärbefälhavaren
för Övre Norrland förordnas att jämväl vara inspektör för militärläroverken.

kvmjl. Alaj:ts proposition nr <)().

3K7

S. Kavalleriliispektioncn in. in.

Kavalleriinspektörens ocli chefens för remonteringsväsendet stab skall
bestå av:

1 stabschef, regementsofficer ur generalstaben,

1 redogörare, pensionerad officer, samt

I expedition sunderofficer, pensionerad underofficer.

9. Generalstaben.

Generalstaben skall bestå av, förutom cliefen, följande personal:

a) Militär personal:

1. Överadjutanter och stabsadjutanter.

1 överste,

4 överstelöjtnanter,

II majorer och
33 kaptener.

2. Militärattachéer.

1 överstelöjtnant och
3 majorer.

3. Pensionerad personal.

1 redogörare, pensionerad officer,

1 bibliotekarie, pensionerad officer,

3 aktuarier, pensionerade officerare, och

2 expeditionsunderofficerare, pensionerade underofficerare.

b) Civil personal-,

1 professor,

1 krigsarkivarie,

1 förste expeditionsvakt och

3 expedition svakter.

10. Artilleristaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben,

2 majorer,

9 kaptener,

3 löjtnanter,

1 officer, beordrad ur infanteriet,

1 pensionerad officer såsom expeditionsofficer,

1 pensionerad underofficer såsom expeditionsunderofficer samt
1 expeditionsvakt.

11. For ti fi k åt ion sstaben.

Denna stab skall bestå av:

1 överste, chef för staben, samt

7 övriga officerare, därav högst 2 regementsofficerare.

388

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

12. Intemlenturstaben.

Intendenturstaben skall bestå av:

1 chef, regementsofficer ur intendenturkåren,

4 kaptener ur intendenturkåren,

2 löjtnanter ur intendenturkåren,

1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer, samt
1 expeditionsvakt.

13. Trängiiispektioneii.

Inspektörens för trängen stab skall bestå av:

1 adjutant, kapten ur trängen, samt
1 expeditionsunderofficer, pensionerad underofficer.

14. Kommendantskapen i Stockholm ocli å Karlsborg.

Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg indragas.

E. Undervisningsanstalter och nthildningsknrser.

1. Krigsskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

Stab:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie och vapenofficer, kapten,

1 bataljonsläkare,

1 redogörare, pensionerad officer,

1 förvaltare, tillika väbel och uppsyningsman över Karlbergs kungsgård,
pensionerad underofficer,

1 bataljonsadjutant, tillika biträde åt redogöraren, pensionerad underofficer,
samt

1 köksföreståndare, pensionerad underofficer.

Officershtrsens Icompanihejäl:

1 kompanichef, kapten,

5 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, pensionerad underofficer.

Offcershursms lärarpersonal:

5 förste lärare,

5 andre lärare,

2 lärare och

biträdande lärare (beräknade till ett antal av ö).

Reservofficerskursens Tcornpanibefäl :

1 kompanichef,

4 kadettofficerare samt

1 kompaniadjutant, tillika vapenunderofficer, pensionerad underofficer.

Kungl. Maj-.ts proposition nr JO. 381)

Iteservoffieershurscns lurarpersonal:

1 lärare samt
1 biträdande lärare.

Betjäning:

till erforderligt antal.

Av ovanstående officerare ocli lärare uppföras å skolans stat:
chefen med lön, adjutanten och kompanichefen vid officerskursen med
arvoden såsom kaptener samt kadettofficerarna, 3 förste och 2 andre lärare
samt 1 lärare, samtliga vid officerskursen, med arvoden såsom kaptener eller
löjtnanter.

2. Krigshögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

1 biträdande adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie, pensionerad
officer,

5 lärare i militära ämnen, därav 2 majorer och 3 kaptener,
förslagsvis 9 övriga lärare i militära ämnen,
förslagsvis 4 lärare i levande språk,
repetitörer till erforderligt antal,

1 expeditionsvakt samt
1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat regementsofficerarna
med lön samt ovan angivna kaptener med arvoden såsom kaptener.

3. Artilleri- och iugenjörhögskolan.

Denna skolas personal skall utgöras av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika bibliotekarie, kapten,

1 redogörare, pensionerad officer,

4 lärare i militära ämnen, kaptener,

övriga lärare och biträdande lärare i militära ämnen, förslagsvis sammanlagt
5,

förslagsvis 4 lärare i civila ämnen,
repetitörer till erforderligt antal,

2 expeditionsvakter samt
1 maskinist.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å högskolans stat med lön
chefen samt med arvoden såsom kaptener adjutanten och 4 lärare i militära
ämnen.

4. Ridskolan.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, major,

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

390

1 förste lärare,

1 andre lärare,

1 lärare, tillika adjutant,

1 bataljonsveterinär,

1 redogörare,

1 förvaltare, pensionerad underofficer,

1 maskinist,

stallbetjäning till erforderligt antal samt
1 hovslagarunderbefäl, beordrat ur Livregementets dragoner.

Cliefen uppföres med lön å skolans stat. De tre lärarna uppföras a skolans
stat med arvoden såsom ryttmästare eller löjtnanter.

5. Nkjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Denna skolas personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie,

1 biträdande adjutant, subalternofficer, beordrad ur truppförbanden under
högst 160 dagar,

3 förste lärare,

10 andre lärare, kaptener, beordrade ur truppförbanden, därav 5 under
högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

12 repetitörer, subalternofficerare, beordrade ur truppförbanden, därav
7 under högst 160 dagar och 5 under högst 50 dagar,

1 läkare, beordrad under högst 200 dagar,

1 förvaltare, i

1 väbel i samt%a pensionerade

1 köksföreståndare tillika biträde åt väbeln, I underofficerare,

1 vapen hantverkar furir av 2. klassen, beordrad ur Svea livgarde under
högst 200 dagar.

Av ovanstående officerare och lärare uppföras å skolans stat med lön
chefen samt med arvoden adjutanten såsom löjtnant och förste lärarna såsom
kaptener.

G. Artillcriskjutskolan.

Den för skolan avsedda fast anställda personalen skall utgöras av 1
överste, chef, 1 kapten, adjutant, båda inräknade i den för artilleristaben
erforderliga personalen.

Skjutskolan, vilken förutsättes pågå under eu tid av sju veckor, skall
fortfarande såsom hittills organiseras på stab, kurser och instruktionsdivisioner,
allt på sätt Kungl. Maj:t närmare bestämmer.

7. Underofficersskolaii in. in.

Under officer sskolans personal skall bestå av:

1 chef, överstelöjtnant,

1 adjutant, kapten,

2 kompanichefer, kaptener,

6 avdelningschefer, löjtnanter,

Kanyl. MajUn propobition ur 50. 391

1 bataljonsadjutant in. ra., pensionerad underofficer,

2 korapaniadjiltanter, pensionerade underofficerare,

tillfälligt beordrade lärare, förslagsvis 15, (officerare ur fortifikationen, triingen
och intendenturkåren),

1 studierektor samt
timlärare till erforderligt antal.

Av ovanstående personal uppföras å skolans stat: chefen med lön samt
adjutanten och kompanicheferna med arvoden såsom kaptener och avdelningscheferna
med arvoden såsom löjtnanter.

Den förberedande underofficer ^skolans personal skall bestå av förslagsvis:

2 kaptener (ryttmästare),

9 subalternofficerare,

2 fanjunkare och
(5 sergeanter,

samtliga beordrade ur truppförbanden för en tid av omkring 225 dagar, samt
timlärare till erforderligt antal.

F. Lägre truppförband.
Infanteriet.

a) Svea livgarde skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

15 kaptener,

25 löjtnanter samt

10 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och
23 sergeanter.

Manskap:

20 furirer av 1. klassen,

41 furirer av 2. klassen,

40 korpraler,

40 vicekorpraler,

61 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

2 vapenhantverkarfurirerav 2.klassen,
1 vapenliantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekopral och
1 vapenliantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

7 musiksergeafiter,

3 musikfurirer av 1. klassen,

3 musikfurirer av 2. klassen,

4 musikkorpraler,

4 musikvicekorpraler,

10 musikvolontärer och
7 musikelever.

Civilinilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 officer,

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

392

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

b) "Vart och ett av nedan uppräknade infanteriregementen, nämligen:

Livregementets grenadjärer, Livgrenadjärregementet, Västgöta—Bohus rege
mente, Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Smålands regementen, Dalrege
mentet, Hälsinge, Älvsborgs, Hallands, Värmlands regementen, Jämtlands fält
jägarregemente och Skånska infanteriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

10 kaptener,

19 löjtnanter samt

7 underlöjtnanter och fänrikar.

Uuderoffi ccrarc:

8 fanjunkare och
18 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

24 korpraler,

24 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarkorpral,

1 vap e nli an tverkar vi c eko rpr al och
1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och
5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,
l vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regera entsintendenten.

c) Kronobergs regemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

14 kaptener,

24 löjtnanter samt
9 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

11 fanjunkare och

24 sergeanter,

Manskap:

18 furirer av 1. klassen,

37 furirer av 2. klassen,

36 korpraler,

36 vicekorpraler,

55 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdsfurirer av 2. klassen,

3 sjukvårdskorpraler,

2 sjukvårdsvicekorpraler,

3 sjukvårdssoldater,

Kuntjl. M«j:ts proposition nr nO.

393

2 hovslagar vicekorpraler,

2 vapenliantverkarfurirer av 2.
klassen,

1 vapenhautverkarkorpral,

2 vapenhantverkarvicekorpraler och
1 vapenhan tverkar soldat.

Miisikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanj ankare,

5 musiksergeanter,

2 nrasikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

d) Norrbottens regemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

3 majorer,

12 kaptener,

21 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

9 fanjunkare och
20 sergeanter.

Manskap:

12 furirer av 1. klassen,

25 furirer av 2. klassen,

28 korpraler.,

28 vicekorpraler,

37 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sj uk vård skorpraler,

2 sj ukvå ras vicekorpraler,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. kla

(5 musikvolontärer och
5 musikelever.

Civilmilitiir personal:

1 regementsläkare,

2 bataljonsläkare,

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

rensionerad personal:

3 expeditionsunderofficcrare,

2 vapenunderofficerare,

1 underofficer, förrådsförvaltare, och

2 underofficerare, biträden åt rege mentsintendenterna.

av:

1 vapenhautverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenhantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klasseu,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och
5 musikelever.

Chilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsfinderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

e) Västerbottens regemente skall bestå av:

Officerare: 9 kaptener,

1 överste och chef, 18 löjtnanter samt

1 överstelöjtnant, G underlöjtnanter och fänrikar.

1 major,

394

Kurnjl. Maj:ts proposition nr 50.

Underofficerare:

8 fanjunkare och
17 sergeanter.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen,

23 furirer av 2. klassen,

20 korpraler,

20 vicekorpraler,

34 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 1. klassen,

2 sjukvårdskorpraler,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjuk vårdssoldater,

1 hovslagarvicekorpral,

1 vapenliantverkarfurir av 2. klassen,
1 vapenhantverkarvicekorpral och
1 vapenkantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfurirer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

6 musikvolontärer och
5 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 vapen hantverkare och

1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

2 expeditionsunderofficerare,

1 vapenunderofficer och

1 underofficer, biträde åt regements
intendenten.

f) Gotlands infanterikår skall bestå av
Officerare:

1 överstelöjtnant,

6 kaptener,

9 löjtnanter samt
4 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och
11 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

16 korpraler,

16 vicekorpraler,

23 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 kovslagarvicekorpral,

1 vapenhantverkarkorpral och
1 vapenliantverkarsoldat.

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 vapenhantverkare och
1 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.

Kuwjl. Miij:ts proposition nr ö(J.

2. Kavalleriet.

a) Livregementets dragoner skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och
9 sergeanter.

manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

3 hovslagarfurirer av 2. klassen,

4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och
1 vapenhan tverkarkoapral.

Musik personal:

I musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

5 musiksergeanter,

2 musikfuri.rer av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

2 musikkorpraler,

2 musikvicekorpraler,

(i musikvolontärer och
5 musikelever.

Civilinilitiir personal:

1 bataljonsläkare,

1 bataljons veterinär och
1 vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och

1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.

b) Livregementets husarer skall bestå av samma personal, som ovan under
a) angivits, med undantag därav, att antalet hovslagarfurirer av 2. klassen
minskas till 1, samt att musikpersonal icke ingår i regementet.

c) Skånska kavalleriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

7 ryttmästare,

13 löjtnanter samt
5 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

5 fanjunkare och
9 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

18 furirer av 2. klassen,

23 korpraler,

180 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

2 sjukvårdsryttare,

1 liovslagarfurir av 2. klassen,
4 hovslagarkorpraler,

4 hovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.

Musik personal:

1 musikdirektör,

1 musikfanjunkare,

2 musiksergeanter,

396

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

1 batalj onsveterinär ocli
1 vapenlian t ver kåre.

Civilmilitär personal:
1 bataljonsläkare,

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regements
intendenten, och
1 underofficer, uppbördsman
furage in. m.

för

d) Norrlands dragonregemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant eller major,

8 ryttmästare,

15 löjtnanter samt
6 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

6 fanjunkare och
10 sergeanter.

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

22 furirer av 2. klassen,

29 korpraler,

225 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

3 sjukvårdsryttare,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

5 hovslagarkorpraler,

5 liovslagarryttare och
1 vapenhantverkarkorpral.

Civilmilitär personal:

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och
1 vapenhantverkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och

1 underofficer, uppbördsman för
furage m. m.

3. Artilleriet.

a) Svea artilleriregemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och

17 sergeanter.

Manskap:

. 13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

3 liovslagarkonstaplar,

4 liovslagarartillerister,

Kungl. Maj:ts proposition nr ■''().

1 hantverksfurir av 2. klassen,

2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.

Civilinilitiir personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och
1 batalj onsveterinär.

397

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och

t underofficer, uppbördsman för furage
m. m.

b) Vart och ett av Wendes artilleriregemente och Norrlands artilleriregemente
skall bestå av samma personal, som ovan under a) angivits, med undantag
därav, att staten för Wendes artilleriregemente ökas med 1 sergeant, 1 furir
av 1. och 1 av 2. klassen, samt att i staten för Norrlands artilleriregemente
icke upptages någon regementsveterinär.

c) Göta artilleriregemente skall bestå

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt

8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och
17 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

36 konstaplar,

105 volontiirer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

1 hovslagarfurir av 2. klassen,

3 hovslagarkonstaplar,

4 hovslagarartillerister,

1 hantverksfurir av 2. klassen,-

2 hantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.

av:

Musikpersonal:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 mnsikvolontärer och

4 musikelever.

Civilmilitär personal:

1 regementsläkare,

1 bataljonsläkare,

1 regementsveterinär och
1 bataljonsveterinär.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer,

1 underofficer, biträde åt regementsintendenten,
och

1 underofficer, uppbördsman för furage
m. m.

398

Runr/l. Maj.ts proposition nr 50.
av:

cl) Gotlands artillerikär skall bestå

Officerare:

1 överstelöjtnant och chef,

5 kaptener,

9 löjtnanter samt
3 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

3 styckjunkare och
7 sergeanter.

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

10 furirer av 2. klassen,

14 konstaplar,

71 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjuk vårdsartilleri st,

2 liantverksfurirer av 2. klassen
2 hantverkskonstaplar och

2 liantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer och
1 vapenunderofficer.

e) Bodens artilleriregemente skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

11 kaptener,

18 löjtnanter samt
8 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

8 styckjunkare och
18 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

30 konstaplar,

105 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

3 sjukvårdsartillerister,

2 liantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskonstaplar och
3 liantverksartillerister.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regements
intendenten.

f) Arméartilleriregementet skall bestå av:

Officerare:

1 överste och chef,

1 överstelöjtnant,

2 majorer,

13 kaptener,

22 löjtnanter samt
9 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

10 styckjunkare och

20 sergeanter.

Manskap:

13 furirer av 1. klassen,

26 furirer av 2. klassen,

35 konstaplar,

113 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

2 sjukvårdskonstaplar,

2 sjukvårdsartillerister,

2 liantverksfurirer av 2. klassen,
4 hantverkskonstaplar och

3 liantverksartillerister.

Knngl. M<tj:ts ;

MiiNlkpcrsonnl:

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.

g) Luftvärnsartilleriregementet skall

Officerare:

1 överste och chef,

1 major,

8 kaptener samt
20 löjtnanter.

Underofficerare:

6 styckjunkare och
13 sergeanter.

Manskap:

8 furirer av 1. klassen,

15 furirer av 2. klassen,

24 konstaplar,

74 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskonstapel,

1 sjukvårdsartillerist,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskonstaplar och
2 hantverksartillerister.

h) Norrbottens artilleriMr skall

Officerare:

1 major och chef,

4 kaptener,

7 löjtnanter samt

2 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

2 styckjunkare och
6 sergeanter.

i''opo.vlion nr DO. 309

flvilmllitllr personal:

1 regementsläkare och
1 bataljonsläkare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

Musik personal: ''j

1 musikdirektör,

1 musikstyckjunkare,

2 musiksergeanter,

1 musikfurir av 1. klassen,

2 musikfurirer av 2. klassen,

1 musikkonstapel,

1 musikvicekonstapel,

3 musikvolontärer och

4 musikelever.-

Civil personal:

1 garnisonspastor å Karlsborg.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

1 vapenunderofficer och
1 underofficer, biträde åt regementsintendenten.

bestå av:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

10 konstaplar,

20 volontärer,

1 sjuk vårdskon stapel,

J) Avsedd för Karlsborgs garnison.

400

Kungl. Maj:ts proposition nr 5Ö.

1 sjukvårdsartillerist,

1 hovslagarkonstapel och
1 hovslagarartillerist.

Pensionerad personal i
1 expeditionsunderofficer, tillika
vapenunderofficer, och
1 kasernunderofficer, tillika väbel.

4. Fortifikationen och ingenjörtrupperua.

a) Vid fortifikationen skall finnas

Officerare:

3 överstar,

4 överstelöjtnanter,

8 majorer,

44 kaptener,

52 löjtnanter samt
22 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

31 fanjunkare och
60 sergeanter.

Cirilmilitiir personal:

3 bataljonsläkare,

3 bataljonsveterinärer,

1 radioingenjör,

8 fortifikationskassörer,

följande personal anställd, nämligen:

1 departementsskrivare,

4 vapenhantverkare,

8 tygverkmästare,

20 tyghantverkare och
4 förrådsvaktmästare.

Civil personal:

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal:

1 bibliotekarie,

1 expeditionsofficer,

7 expeditionsunderofficerare,

4 biträden åt regementsintendenterna,

2 tillsyningsman, en i Östersund och
eu å Laxön.

b) Vid vart och ett av nedan uppräknade ingenjörtruppfurband skall
finnas anställd följande manskapspersonal, nämligen:

vid Svea ingenjörkår:

Manskap:

7 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

17 korpraler,

17 vicekorpraler,

94 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 liovslagarvicekorpral,

2 liovslagarsoldater,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhan tverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 liantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.

Kungl. Maj. ts proposition nr 50.

40 i

vid Göta

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

12 furirer av 2. klassen,

15 korpraler,

15 vicekorpraler,

83 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

ingenjörkår:

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 kantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskorpraler,

3 liantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.

vid Fälttelegraf kår en:

Manskap:

6 furirer av 1. klassen,

13 furirer av 2. klassen,

18 korpraler,

17 vicekorpraler,

05 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

2 sjukvårdssoldater,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenkantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

3 hantverksfurirer av 2. klassen,
6 liantverkskorpraler,

5 hantverksvicekorpraler och
12 hantverkssoldater.

vid Bodens inqenjörkår:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

13 korpraler,

12 vicekorpraler,

66 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,
1 sjukvårdskorpral,

1 sjukvårdsvicekorpral,

1 sjukvårdssoldat,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarsoldat,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 vapenhantverkarsoldat,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 liantverkskorpraler,

3 hantverksvicekorpraler och
8 hantverkssoldater.

5. Trängen och trängtrupperna.

a) Den för trängen gemensamma staten skall upptaga följande personal
nämligen:

Officerare:

1 överste, 18 kaptener,

2 överstelöjtnanter, 26 löjtnanter samt

2 majorer, 11 underlöjtnanter och fänrikar.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 Band. 44 käft. (Nr 50.) 2241 24 26

402

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Underofficerare:
18 fanjunkare och
36 sergeanter.

Musikpersonal:

2 musiksergeanter.

14 hantverkare och
4 förrådsvaktmästare.

Pensionerad personal:

1 expeditionsunderofficer,

4 vapenunderofficerare,

4 underofficerare, biträden åt regementsintendenterna,
och
4 underofficerare, uppbördsman för

furage m.

Civilmilitär personal:

4 regementsläkare,

4 bataljonsläkare,

4 bataljons veterinärer,

b) Yid vart och ett av nedan uppräknade trängtruppförband skall finnas
anställd följande manskapspersonal, nämligen:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,
9 furirer av 2. klassen,
11 korpraler,

11 vicekorpraler,

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,
8 furirer av 2. klassen,

8 korpraler,

9 vicekorpraler,

vid Svea trängJcår:

17 volontärer,

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.

vid Göta trängJcår:

13 volontärer,

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.

vid Norrlands trängJcår:

Manskap:

5 furirer av 1. klassen,

9 furirer av 2. klassen,

11 korpraler,

11 vicekorpraler,

17 volontärer,

1 liovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmanskap:

1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

vid SJcånsJcä trängJcår en:

Manskap:

4 furirer av 1. klassen,

8 furirer av 2. klassen,

8 korpraler,

9 vicekorpraler,

13 volontärer,

1 hovslagarkorpral,

1 hovslagarvicekorpral och
1 vapenhantverkarkorpral.

Musikmauskap:

1 musikfurir av 1. klassen,
1 musikfurir av 2. klassen,
1 musikkorpral,

1 musikvicekorpral,

2 musikvolontärer och

3 musikelever.

humjl. Maj:ts proposition nr 50.

403

(>. Iiifondcnturkämi ocli iiitendeiiturtrupperna.

Vid intendenturkåren
jande personal, nämligen:

Officerare:

2 överstar,

''5 överstelöjtnanter,

8 majorer,

59 kaptener och

9 löjtnanter.

och intendenturtrupperna skall finnas anställd föl Civilinllitiir

personal:

2 departementsskrivare.

Civil personal:

1 expcditionsvakt.

Underofficerare:

50 förvaltare,

5 fanjunkare och
10 sergeanter.

Pensionerad personal:

2 expeditionsofficerare vid arméförvaltningens
intendentsdepartement
och

7 expeditionsunderofficerare.

Manskap:

11 furirer av 1. klassen och
11 furirer av 2. klassen.

G. Vissa civilmilitära samt civila kårer och stater.

1. Fältläkarkåren.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:

1 generalfältläkare *), 33 regementsläkare 3),

1 överfältläkare *), 38 bataljonsläkare 3) samt

4 fältläkare 2), 30 bataljonsläkare vid fältläkarkåren* 4).

2. Garnisonssjukhusen och arméns sjuksköterskekår.

Den å staten för garnisonssjukhuset i Stockholm uppförda överläkarbeställmngen
med bataljonsläkares lön skall ändras till en överläkarbeställning
med regementsläkares lön.

Såsom redogörare vid nämnda sjukhus skall anställas 1 pensionerad
officer.

A staten för garnisonssjukhuset å Karlsborg skola uppföras 1 regementsläkare
och 1 bataljonsläkare, avsedda för nämnda sjukhus och garnisonen
å Karlsborg.

Vid arméns sjuksköterskekår skola finnas 30 ordinarie sjuksköterskor.

3. Fältveterinärkårcn.

Den på aktiv stat vid denna kår anställda personalen skall bestå av:
1 överfältveterinär *), 6 regementsveterinärer 3) samt

4 fältveterinärer 2), 15 bataljons veterinärer3).

*) Uppförd å arméförvaltningens stat.

a) Uppförda å staten för arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner.

8) Uppförda å truppförbandens m. fl. stater.

4) Uppförda å staten för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

404

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.

Staten för artilleriets fabriker och tyganstalter skall upptaga följande
personal, nämligen:

Ordinarie befattningshavare:

1 fälttygmästare,

3 styresmän,

1 tygmästare av 1. klassen,

2 tygmästare av 2. klassen,

5 tyg- eller fabriksingenjörer,

2 departementsskrivare,

11 tyg- eller fabriksförvaltare av 1.
klassen,

7 tygförvaltare av 2. klassen,

18 besiktningsrustmästare eller tygverkmästare,

6 verkmästare av 1. klassen,

2 verkmästare av 2. klassen,

8 tyg- eller fabriksskrivare,

44 tygliantverkare och

7 fortmaskinister.

Pensionerad personal:

1 ledare för artilleridepartementets tekniska revision, pensionerad officer,
1 expeditionsunderofficer vid artilleridepartementets tekniska
revision,

1 expeditionsunderofficer » » civilbyrå

3 expeditionsunderofficerare vid » militärbyrå

7 expeditionsunderofficerare vid artilleriets tygverkstäder och

Stockholms tygstation samt

2 kontroll- och besiktningsunderofficerare.

Samtliga
pensionerade
underofficerare.

5. Ecklesiastikstaten.

Denna stat skall bestå av:

2 garnisonspastorerJ).

6. Polispersonalen.

Arméns polispersonal skall bestå av:

i Boden: å Karlsborg:

1 poliskommissarie, 1 överkonstapel och

5 överkonstaplar, 1 konstapel.

18 konstaplar och

6 extra konstaplar.

'') Uppförda, 1 å staten för kommendantskapet i Boden och 1 å staten för Luftvärnsartilleriregementet.

405

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

H. Härens hästar och reinonteringsväsemlet.

1. Härens lifts t ar.

fågna tjänstehästar.

Nedan omförmäld personal skall vara skyldig att var och en hålla en
egen tjänstehäst, nämligen:

chefen för generalstaben, inspektören för infanteriet,
de fyra arméfördelningsclieferna, generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet, chefen för fortifikationen,
militärbefälhavaren för Övre Norrland, militärbefälhavaren
på Gotland, kommendanten i Boden, inspektören för kavalleriet
och inspektören för trängen samt de fyra brigad -

cheferna.................................................................................... tillhopa 17 hästar

chefen för lantförsvarets kommandoexpedition ............ 1 häst

samtliga officerare vid generalstaben med undantag av

militärattachéerna .................................................................. » 49 hästar

chefen för artilleristaben................................................... 1 häst

chefen för krigshögskolan ............................................... 1 »

chefen för krigsskolan ävensom kadettofficeren ur

kavalleriet vid samma skola ................................................ » 2 hästar

chefen för ridskolan ävensom de tre lärarna därstädes » 4 »

samtliga regementschefer vid infanteriet........................ » 18 »

samtliga officerare vid kavalleriet utom fänrikar ......... » 103 »

samtliga regementschefer vid artilleriet ........................ » 7 »

eller tillhopa 203 hästar.

Stamhästar.

Yid armén skola finnas tillhopa 4,428 stamhästar, nämligen:
vid lantförsvarets kommandoexpedition, generalitetet, generalstaben m. fl.
staber och undervisningsverken:

lantförsvarets kommandoexpedition ..................... 1

generalitetet, arméfördelningsstaberna, militärbefälen
för Övre Norrland och på Gotland, kommen dantskapet

i Boden samt tränginspektionen............ 46

generalstaben........................................................... 34

artilleristaben ................................................. 15

fortifikationens huvudstation ....................

fälttygmästaren.............................................

undervisningsverken...................................

vid infanteriet .....................................i.......

» kavalleriet .............................................

» artilleriet.................................................

» fortifikationen och ingenjörtrupperna

» trängtrupperna.......................................

» intendenturtrupperna...........................

8 tillhopa

119 hästar
426 »

2,210 »
1,300 »

190 »

180 »

3 *

eller tillhopa 4,428 hästar.

406

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Lejda hästar.

Antalet hästlejningsdagar vid armén skall beräknas

vid infanteriet ................................................................

» kavalleriet ..................................................................

» artilleriet....................................................................

» ingenjörtrupperna.....................................................

» trängtrupperna............................................................

» intendenturtrupperna................................................

sålunda:

22,620 lejningsdagar
800
82,000
34,800
15,200
2,000

eller tillhopa 157,420 lejningsdagar.

2. Remonteringsväsendet.

Antalet remonter.

Ärligen skall följande antal remonter tillföras armén, nämligen:

vid kavalleriet........................................................................... 233 remonter

* artilleriet, ingenjör- och trängtrupperna ... ........................ 158 »

ersättning för till egna tjänstehästar uttagna stamhästar......... 10 »

eller tillhopa 401 remonter.

Ledningen av remonteringsväsendet.

Ledningen av remonteringsväsendet utövas av inspektören för kavalleriet,
vilken biträdes av en remonteringsnämnd om tre ledamöter, i regel officerare
å reservstat eller i reserven. För nämndens ledamöter skola finnas fyra
suppleanter.

Remontdepåerna.

Vid armén skola finnas två remontdepåer, nämligen vid Herrevadskloster
i Skåne och Utnäslöt i Västmanland.

I. Reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

För övergång från aktiv stat till reservstat skall för officerare och läkare
fordras, förutom full tjänstduglighet, 7 tjänstår såsom officer, respektive militärläkare.
Såsom villkor för sådan övergång skall för underofficer fordras
4 tjänstår som sergeant vid eller i regemente (kår) och 34 levnadsår.

Kapten (ryttmästare) å reservstat, vilken därtill finnes lämplig, skall kunna
befordras till major å reservstat. Regementsläkare å reservstat, vilken därtill
finnes lämplig, skall kunna befordras till fältläkare å reservstat.

Personal å reservstat skall vara tjänstgöringsskyldig i krig och då värnpliktiga
eljest inkallas till rikets försvar ävensom vid sådan övning, som
till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva anbefalld, samt dessutom
i fred i 45 dagar under loppet av varje tvåårsperiod av tjänstetiden,
a) Reservstaten för officerare och underofficerare skall bestå av:

2 överstebeställningar,

46 majorsbeställningar,

260 kompaniofficersbeställningar och

407

Kungl. Maj:ts proposition ur 50.

65 underofficersbeställningar.

b) Reservstaten för fältläkarkåren skall bestå av:

1 fältläkarbeställning och

2 regementsläkarbeställningar.

2. Personal i arméns reserver.

a) Officerare och underofficerare, vilka inom regementes (kårs) reserv vunnit
sin första officers- respektive underofficer sanställning.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskjldiga
i krig och då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar ävensom
vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan bliva
anbefalld, samt dessutom i fred under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden
intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 42 års ålder: vid infanteriet,
träng- och intendenturtrupperna i 35 dagar samt vid övriga truppslag
i 40 dagar.

Ifrågavarande personal skall vid sin första utnämning erhålla ekiperingslijälp,
officer med 750 kronor och underofficer med 600 kronor.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400
kronor.

Därest officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått den för
rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande anhöriga
eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens vid tiden för dödsfallet
efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer, vilken i vederbörlig ordning fullgjort honom
åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall efter uppnådda 42 års ålder vara berättigad
att utbekomma i stället för pensionen ett mot dennas efter 5 procent
kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare och underofficerare, som vid eller efter avgång från beställning
på stat utan rätt till fyllnadspension på ansökan vunnit inträde i regementes
(kårs) reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare skola vara tjänstgöringsskyldiga
i samma omfattning som ovan under a) omförmälda officerare och underofficerare.

Den till ifrågavarande personal enligt gällande bestämmelser utgående
pensionen skall höjas för officer till 600 kronor och för underofficer till 400
kronor.

c) Underbefäl i reserven.

Ifrågavarande personal må kvarstå i resex-ven intill utgången av det kalenderår,
varunder vederbörande uppnår 34 års ålder, och skall vara tjänstgöringsskyldig
i krig samt då värnpliktiga eljest inkallas till rikets försvar
ävensom vid sådan övning, som till utrönande av härens krigsberedskap kan
bliva anbefalld.

408

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

d) Fältläkarkårens och fält veterinärkårens reservpersonal.

Fältläkarstipendiat- och fältveterinärstipendiatbeställningar i reserven skola,
indragas.

Yad ovan under a) och b) föreslagits i fråga om tjänstgöringsskyldighet,
pensionsförmåner samt ekiperingshjälp för officerare skall i tillämpliga delar
gälla även beträffande läkare och veterinärer, dock att den ordinarie tjänstgöringsskyldigheten
i fred, oavsett vid vilket truppslag tjänstgöringen fullgöres,
skall vara 40 dagar under loppet av varje treårsperiod av tjänstetiden.

J. övergången till den nya härordningen.

Övergången till den föreslagna härordningen skall, enligt de närmare bestämmelser,
Kungl. Maj:t meddelar, på i huvudsak följande sätt genomföras
i tvenne omgångar:

1) Under budgetåret 1925—1926 sker eu allmän kaderminskning och begränsning
i övrigt av de bestående truppförbanden till huvudsaklig överensstämmelse
med den i det föregående föreslagna truppförbandsorganisationen.

2) Under budgetåret 1927—1928 verkställes indragning av övertaliga truppförband.

Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut angivna
grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner
samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av övergången
till den nya härordningen bliver övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925—1926 uppkommande kostnader för beredande av
avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka
personalens avlöning utgår.

SJÖFÖRSVARET.

I. Flottan.

A. Sjökrigsmaterielen,

Av ännu återstående behållning, 333,500 kronor, å det i 1919 års riksstat
uppförda reservationsanslaget till krigsfartygsmateriel må användas högst
260,000 kronor för omändring av de såsom stridsfartyg utrangerade f. d.
pansarskeppen Göta och Thule till logementsfartyg.

B. Marin förvaltningen.

Å marinförvaltningens stat indragas 1 andre kemistbefattning, 2 befattningar
tillhörande nuvarande lönegraden B 15''), 4 befattningar tillhörande
nuvarande lönegraden B 13* 2) och 2 expeditionsvaktsbefattningar.

’) Enligt för innevarande års riksdag framlagt förslag: lönegraden B 24.

2) » » » » » » » » B 21.

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

409

C. Marinstaben.

Den å marinstabens stat för närvarande uppförda registrator- och aktuariebefattningen
indrages.

D. Sjökrigsskolan.

Marinintendentskolan skall upphöra såsom särskild undervisningsanstalt
och undervisningen av marinintendentselever och marinintendentsaspiranter
förläggas till sjökrigsskolan.

E. Flottans stationer m. m.

Den revision av fartygsredogörelserna, som för närvarande äger rum å
flottans stationer (de s. k. sjörevisionerna), skall upphöra.

Skeppsgossekåren i Marstrand uppgående till 200 nummer indrages.
Skeppsgossekåren i Karlskrona ökas från 400 till 450 nummer, varjämte
denna kår vid vakanser inom sjömanskåren må ökas med ett vakanserna motsvarande
antal nummer, dock högst 100. Den vid skeppsgosseskolan tjänstgörande
civila personalen skall utgöras av 1 rektor, 8 ordinarie ämneslärare,
4 extra ordinarie ämneslärare, 3 lärare i slöjd samt timlärare till erforderligt
antal.

F. Flottans personalstater.

Flottans personalstater skola upptaga följande personal:

Officerare:

5 flaggmän,

7 kommendörer,

17 kommendörkaptener avi. graden,

18 kommendörkaptener av 2. graden,
110 kaptener,

98 löjtnanter samt
46 underlöjtnanter och fänrikar.

Underofficerare:

172 flaggunderofficerare,därav 16förrådsförvaltare,
och
344 underofficerare av 2. graden.

Man skal»:

Flaggkorpraler:

344 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

1,050 korpraler, därav högst 150 högbåtsmän,

1,700 meniga samt
135 meniga under fem månader.

Skeppsgossar:

450 skeppsgossar.

Mariningenjörer:

1 marinöverdirektör,

2 marindirektörer av 1. graden,

3 marindirektörer av 2. graden,

9 mariningenjörer av 1. graden,

1. löneklassen,

5 mariningenjörer av 1. graden,

2. löneklassen,

410

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

6 mariningenjörer av 2. graden,

3 extra mariningenjörer,

4 specialingenjörer av 1. graden,

8 specialingenjörer av 2. graden,

4 specialingenjörer av 3. graden,

vartill komma

3 mariningenjörsstipendiater.

Marinintendenter:

1 marinöverintendent,

2 förste marinintendenter, 1. löne klassen,

5 förste marinintendenter, 2. löne klassen,

28 marinintendenter av 1. graden,

14 marinintendenter av 2. graden,

samt

6 marinunderintendenter.

Marinläkare:

1 marinöverläkare,

3 förste marinläkare,

6 marinläkare av 1. graden,

16 marinläkare av 2. graden ocli
8 marinläkarstipendiater.

Ecklesiastikpersonal:

2 amiralitetspastorer,

2 amiralitetspredikanter,

2 klockare och

1 kyrkvaktare.

Polispersonal:

2 överkonstaplar, tillika poliskom missarier,

2 överkonstaplar,

9 konstaplar och

3 extra konstaplar.

Mnsikpersonal:

2 musikdirektörer.

Civil personal:

1 advokatfiskal och
5 expeditionsvakter.

Pensionerad personal:

2 officerare och
33 underofficerare.

G. Flottans reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Den nuvarande reservstaten för flottan skall i mån av beställningsliavarnas
avgång indragas.

2. Personal i flottans reserv,

a. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler).

1. Officerare och underofficerare (flaggkorj^raler), vilka inom
flottans reserv vunnit sin första anställning som officer respektive
underofficer (flaggkorpral).

a) Officerare, vilka genomgått utbildning såsom reservofficersaspiranter,
ävensom underofficerare (flaggkorpraler).

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola intill av
Kungl. Maj:t bestämd levnadsålder vara tjänstgöringsskyldiga vid krig och
allmän mobilisering, ävensom vid sådan större rustning, som till utrönande
av flottans krigsberedskap eller eljest kan bliva anbefalld, samt dessutom i
fred dels under för respektive personalkategorier stadgad, till första an -

41!

Kungl. Maj:ts proposition nr ftO.

ställningsåret förlagd utbildningstid, dels ock under tvenne repetitionsövningar
av lägst 60 och högst 90 dagars längd å tider, som av Kungl. Maj:t
bestämmas.

Ekiperingshjälp skall utgå med 600 kronor till reservofficersaspirant och
400 kronor till här avsedd officer. Underofficer (flaggkorpral) skall vid sin
första utnämning erhålla ekiperingshjälp med 600 kronor.

Officer eller underofficer, som fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet
och som kvarstått i flottans reserv intill föreskriven ålder, skall
vara berättigad att efter uppnådda 55 års ålder under sin återstående livstid
åtnjuta årlig pension, officer med 600 kronor och underofficer (flaggkorpral)
med 400 kronor.

Därest officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning
fullgjort honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, avlider, innan han uppnått
den för rätt till pension stadgade levnadsålder, skall till hans efterlevande
anhöriga eller annan rättsinnehavare utbetalas ett mot pensionens
vid tiden för dödsfallet efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

Officer eller underofficer (flaggkorpral), vilken i vederbörlig ordning fullgjort
honom åliggande tjänstgöringsskyldighet, skall vara berättigad att i
samband med avgången ur reserven i stället för pensionen utbekomma ett
mot dennas efter 5 procent kapitaliserade värde svarande belopp.

b) Officerare, vilka efter genomgången sjökrigsskola icke erhållit beställning
på stat, men som vunnit anställning i reserven.

För dessa officerare skola gälla enahanda bestämmelser som för under
mom. 2 nedan omförmälda, dock att de under första tjänståret efter konstituering
till fänrik skola, i likhet med i mom. 1 a) ovan avsedda officerare,
vara tjänstgöringsskyldiga under viss utbildningstid.

2. Officerare och underofficerare (flaggkorpraler), som vid avgång
från beställning på stat — txtan rätt till fyllnadspension
eller den vid uppnådda 50 levnads- och 30 tjänstår utfallande
pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Ifrågavarande officerare och underofficerare (flaggkorpraler) skola vara
tjänstgöringsskyldiga enligt enahanda grunder som under mom. 1 a) ovan
omförmälda officerare och underofficerare (flaggkorpraler), dock att de i fredstid
skola intill utgången av det kalenderår, då de uppnå 40 års ålder, fullgöra
en repetition sövning om 60 dagar under loppet av varje fyraårsperiod
av tjänstetiden.

Flaggkorpral skall vid utnämning till beställning i reserven erhålla ekiperingshjälp
med 600 kronor.

. Beträffande pension och utbetalande av dess kapitaliserade värde i samband
med avgång ur reserven eller dessförinnan i händelse av dödsfall gäller vad
därom blivit sagt beträffande de under mom. 1 a) här ovan omförmälda officerarna
och underofficerarna (flaggkorpralerna).

412

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

b. Mariningenjörer, mariniutemlenter och marinläkare.

1. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka inom flottans
reserv vunnit sin första anställning såsom mariningenjörer av
2. graden respektive marinunderintendenter.

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.

2. Mariningenjörer och marinintendenter, vilka vid avgång från
beställning på stat — utan rätt till fyllnadspension eller den enligt
gällande bestämmelser efter viss levnads- och tjänstålder
utfallande pension — på ansökan vunnit inträde i flottans reserv.

Här avsedd marinintendent skall vara skyldig att intill utgången av det
kalenderår, då han uppnår 40 års ålder, fullgöra en eller flera repetitionsövningar
om sammanlagt 180 dagar.

Pension skall till här ifrågavarande personal utgå i enlighet med vad
som under a. 1 a) är sagt beträffande officerare, dock att mariningenjör skall
för erhållande av sagda förmån hava kvarstått i beställning på stat intill
40 års ålder.

3. Marinläkare,

Det enligt gällande bestämmelser utgående pensionsbeloppet skall höjas
till 600 kronor.

4. Beträffande tjänstgöringsskyldighet vid krig, mobilisering m. m. gäller
vad ovan under a. 1 a) sagts.

H. De värnpliktiga och deras redovisning.

Antalet sjörullföringsbefälhavare skall minskas från 6 till 4.

II. Kustartilleriet.

1. Kustfästniiigariia.

Yaxholms och Karlskrona fästningar bibehållas. Älvsborgs fästning bibehålies,
ehuru utan bemanning. Hemsö och Hörningsholms fästningar
samt Luleå kustposition nedläggas.

2. Kustartilleriets personalstat.

Kustartilleriets personalstat skall upptaga följande personal:

Officerare:

1 chef för kustartilleriet, generalsperson,

2 överstar,

4 överstelöjtnanter,

7 majorer,

31 kaptener,

34 löjtnanter samt
16 underlöjtnanter och fänrikar.

Kungl. Maj:ts proposition nr 1)0. 413

Underofficerare:

31 underofficerare av 1. graden och
62 » » 2. » .

Manskap:

il aggkorpraler:

60 flaggkorpraler.

Övrigt manskap:

210 korpraler och
350 meniga.

Mnsikpersonal:

2 musikstyckjunkare.

Pensionerad personal:

10 underofficerare.

3. Kustartilleriets reservpersonal.

1. Personal å reservstat.

Reservstaten för kustartilleriet skall upptaga 2 regementsofficerare, 6 kompaniofficerare
och 5 underofficerare.

För övergång till reservstat samt tjänstgöringsskyldighet skola i tillämpliga
delar gälla enahanda bestämmelser som för reservstatspersonalen vid
armén.

2. Personal i kustartilleriets reserv.

Beträffande officerare och underofficerare i kustartilleriets reserv skola i
tillämpliga delar gälla enahanda bestämmelser som för motsvarande personal
vid armén.

III. Övergången till den nya marinorganisationen.

Föreslagna ändringar i nu gällande marinorganisation skola träda i kraft
under budgetåret 1926—1927 å de tider, Kungl. Maj:t bestämmer.

I den mån så befinnes möjligt och lämpligt, skola dock redan under
budgetåret 1925—1926 vidtagas förberedande åtgärder för underlättande av
övergången till den nya marinorganisationen.

Kungl. Maj:t skall äga att, i huvudsaklig överensstämmelse med förut
angivna grunder, utfärda föreskrifter angående avlönings- och förtidspensionsförmåner
samt avskedsersättning m. m. åt personal, som till följd av
övergången till den nya marinorganisationen bliver övertalig.

Förtidspensionsförmåner skola utgå å allmänna indragningsstaten.

Under budgetåret 1925-—1926 uppkommande kostnader för beredande av
avskedsersättning åt övertalig personal må bestridas av de anslag, från vilka
personalens avlöning utgår.

414

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

FLYGVAPNET.

A. Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Arméns flygtrupper och marinens flygväsende skola utbrytas ur armén och
marinen samt sammanslås till ett i förhållande till dessa fullt fristående flygvapen,
underställt en under Konungen direkt lydande chef.

För handläggning av ärenden rörande flygvapnets organisation, utbildning
och utrustning samt flygstridskrafternas användning skall chefen för flygvapnet
biträdas av en flygstab, organiserad på en truppavdelning och en
utrustningsavdelning.

För behandlingen av flygvapnet rörande tekniska och ekonomiska frågor
jämte övriga förvaltningsärenden skall inrättas en flygförvaltning, organiserad
på en truppbyrå, en utrustningsbyrå, en teknisk byrå och en ekonomibyrå.

Flygvapnet uppdelas på fyra kårer, förslagsvis förlagda å följande orter,
nämligen 1. kåren i Uppsala, 2. kåren i Västerås—Hägernäs, 3. kåren å
Malmen—Karlsborg och 4. kåren i Östersund. En självständig för den
första flygarutbildningen avsedd flygskola förlägges till Ljungbyhed. Den
första gemensamma delen av jagarutbildningen och spanarutbildningen anslutes
till respektive 3. kåren å Malmen och 1. kåren i Uppsala. Den grundläggande
bombutbildningen bedrives gemensamt vid 1. kåren. Fortsatt utbildning
äger rum vid respektive kårer.

Av kårerna är 1. kåren avsedd att i första hand direkt betjäna högsta krigsledningen,
2. kåren är på samma sätt avsedd för marinens behov samt 3.
och 4. kårerna huvudsakligen för samarbete med armén och luftvärnet.

Från kårerna avdelas ett detachement till kustflottan samt smärre sådana
vid behov till Boden, Karlskrona, Göteborg och Vaxholm.

För flygmaterielens underhåll och vård skola finnas, förutom vissa mindre
reparationsverkstäder, två större flygverkstäder, den ena å Malmen, den
andra förslagsvis i Västerås.

Flygverkstäderna å Stockholms varv nedläggas.

Flygvapnets personal skall utgöras dels av å flygvapnets stater upptagen
personal, dels av från armén och marinen för utbildning till flygare, flygspanare
och flygmekaniker under kortare tid till tjänstgöring vid flygvapnet
beordrad personal, avsedd att vid mobilisering tjänstgöra vid flygvapnet.

B. Flygvapnets ledning.

a) Chefen för flygvapnet.

Denna befattning skall bestridas av en generalsperson eller flaggman.

Såsom adjutant hos chefen för flygvapnet skall beordras en kompaniofficer

b) Flygstaben.

Denna skall bestå av:

1 stabschef, överste eller kommendör,

415

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

1 chef för truppavdelningen, regementsofficer,

2 tjänstgörande officerare å truppavdelningen, kompaniofficerare,

1 chef för utrustningsavdelningen, regementsofficer, samt

2 tjänstgörande officerare å utrustningsavdelningen, kompaniofficerare.

c) Flygförvaltningen.

I denna skall chefen för flygvapnet ingå såsom chef, och densamma skall
i övrigt bestå av följande personal:

1 chef för tekniska byrån, flygöveringenjör,

3 tjänstgörande ingenjörer å tekniska byrån, flygingenjörer,

1 chef för ekonomibyrån, regementsofficer ur intendenturkåren eller 1.

marinintendent, ^ .

1 assistent å ekonomibyrån, kapten ur intendenturkaren eller marminten dent

av 1. graden, ....

1 revisor å ekonomibyrån, civil tjänsteman i 13. (enligt för innevarande

års riksdag framlagt förslag 21.) lönegraden,

1 förvaltningsskrivare, _

1 kontorsskrivare (enligt för riksdagen framlagt förslag: kansli skrivare) å
ekonomibyrån, kvinnligt biträde, samt
1 expeditionsvakt.

I flygförvaltningen ingå jämväl cheferna för flygstabens trupp- och utrustningsavdelningar
i egenskap av chefer för flygförvaltningens trupp- och utrustningsbyråer.

C. Flygvapnets personalstater.

a) Den för flygvapnet gemensamma staten skall upptaga följande personal,
nämligen:

Officerare.

1 generalsperson eller flaggman,

1 överste eller kommendör,

1 överste (kommendör) eller överstelöjtnant (kommendörkapten a\ 1.
graden),

5 överstelöjtnanter eller majorer (kommendörkaptener),

22 kaptener och
32 löjtnanter.

Inlendenturpersonal.

1 överstelöjtnant eller major ur intendenturkåren eller 1. marinintendent,
4 kaptener ur intendenturkåren eller marinintendenter av 1. graden och
1 löjtnant ur intendenturkåren eller marinintendent av 2. graden.

Underofficerare.

10 förrådsförvaltare,

16 fanjunkare och
22 sergeanter.

416

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Civilmilitär personal.

1 bataljonsläkare,
l flygöveringenjör,

11 flygingenjörer,

1 förvaltningsskrivare,

5 verkmästare av 1. klassen,

5 ~ » »2. » ,

8 tygbantverkare,

4 vapenhantverkare och

6 förråds vaktmästare.

Civil personal.

1 revisor,

1 kontors-(kansli-) skrivare och

1 expeditionsvakt.

Pensionerad personal m. fl.

4 läkare och
14 underofficerare.

b) Yid nedan angivna flygkårer (flygskola) skall finnas följande manskapspersonal,
nämligen:

vid 1. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

2 » » 2. » ,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 2. klassen,

1 liantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och
6 hantverks soldater;

vid 2. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

4 » »2. » ,

4 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarkorpral,

1 vapenhantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 » » 2. » ,

417

Kangl. Maj:ts proposition nr 50.

2 hantverkskorpraler,

4 hantverksvicekorpraler och
10 hantverkssoklater;

vid 3. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

3 » » 2. » ,

7 korpraler,

8 vicekorpraler,

24 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 sjukvårdskorpral,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klasseu,

2 vapenliantverkarkorpraler,

1 vapenliantverkarvicekorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

2 hantverksfurirer av 2. klassen,

3 hantverkskorpraler,

6 hantverksvicekorpraler och

14 hantverkssoklater;

vid 4. flygkåren:

2 furirer av 1. klassen,

2 » » 2 » ,

4 korpraler,

4 vicekorpraler,

■8 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhantverkarfurir av 2. klassen,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

1 hantverksvicekorpral och

3 hantverkssoklater;

vid flygskolan å Ljnngbyhed:

2 furirer av 1. klassen,

3 » »2. » ,

5 korpraler,

8 vicekorpraler,

20 volontärer,

1 sjukvårdsfurir av 2. klassen,

1 vapenhan tverkarkorpral,

1 hantverksfurir av 1. klassen,

1 hantverkskorpral,

2 hantverksvicekorpraler och
5 hantverkssoldater.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 224124 27

418

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

D. Flygvapnets reservpersonal.

För utbildning till fänrikar i flygvapnets reserv, avsedda att vid mobilisering
tjänstgöra såsom flygare, skall årligen bland värnpliktiga studenter
och likställda antagas erforderligt antal reservofficersaspiranter.

Yid utnämningen till fänrik i flygvapnets reserv skall utgå ekiperingshjälp
med 750 kronor.

Fänrik i flygvapnets reserv skall efter avslutad tjänstgöring erhålla en gottgörelse
av 1,000 kronor.

E. Organisationens genomförande.

Flygvapnets uppsättning skall med nedan angivna undantag taga sin
början under budgetåret 1926—1927 och organisationen enligt föreliggande
stater vara fullt genomförd under budgetåret 1930—1931.

För utförande av för flygvapnets nyorganisation erforderliga nybyggnader
m. m. må redan under budgetåret 1925—1926 utav de för armébyggnadsändamål
reserverade medel användas ett belopp,av 4,000,000 kronor.

Kungl. Maj:t skall äga att tillsätta chef för flygvapnet från och med den 1
juli 1925 samt låta bestrida avlöningen till denne från förslagsanslaget till
avlöning till personal vid staber och truppförband m. fl. I

I vad statsministern och föredragande departementschefen sålunda anfört
samt departementschefen hemställt instämma statsrådets övriga ledamöter.

Hans Maj:t Konungen behagar bifalla vad departementschefen
härovan hemställt samt förordnar, att proposition av
den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar, skall avlåtas
till riksdagen.

Ur protokollet:

Yngvar Månsson.

BILAGOR.

Kungl. Maj.ts proposition, nr !>0.

421 Bil. 1.

Sammanställning''

över anslagen under fjärde huvudtiteln.

				Summa
	Bil.	Kronor		kronor
I. Departementet.
Departementschefen...............................................	i	24 000	—
j Departementet, förslagsanslag .................................	2	293 000	—	317 000	—
Säger för departementet		—	—	317 000	j
II. Lantförsvaret.
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar				>
se bil. 3—5.)
Normala utgifter.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
Arméförvaltningen, förslagsanslag .........................	6	544 900	—
Avlöning till personal vid staber och truppförband,
förslagsanslag.....................................................	7	22 060 000	—
Inkvarteringens ordnande i Stockholm, reservations-
anslag .............................................................	8	15 000	—
Rekryteringskostnader, reservationsanslag ..................	9	280 000	—
Arméns reservstater, förslagsanslag...........................	10	1 553 000	—
Arméns personal över stat, förslagsanslag ................	11	721 000	—
Hese- och traktamentspenningar, förslagsanslag.........	12	310 000	—
Bese- och traktamentskostnader m. m. för hästuttag-
ningsnämndernas ordförande, förslagsanslag .........	13	70 000	—
Flyttningsersättning, förslagsanslag...........................	14	160 000	—
Kesestipendier, reservationsanslag ..............................	15	29 500	—	25 743 400	—
B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och
redovisning.
Penningbidrag, förslagsanslag ..................................	16	2 200 000	—
Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag	17	25 000	—
Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,
förslagsanslag ....................................................	18	710 000	—	2 935 000	—
C. Undervisning, understöd, expenser m. m.
Undervisnings- och gymnastikmateriel samt under-
visningsanstalter och utbildningskurser, reserva-
tionsanslag .........................................................	19	855 000	—
Studiestipendier, reservationsanslag ...........................	20	49 000	—
Understöd åt föreningar och till skrifters utgivande,
reservationsanslag................................................	21	26 000	—
Skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse m. m., reser-
vationsanslag ......................................................	22	410 000	—
Skrivmaterialier m. m. vid truppförbanden, reservations-
anslag ..............................................................	23	210 000	—
Tryckningskostnader, förslagsanslag .........................	24	225 000	—
Vissa arbeten å mobiliseringsverket, reservationsanslag	25	30 000	~	1 805 000	—
Transport		—		30 483 400	—

Bil. 1. 422

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

	Bil.	Kronor	Summa kronor
Transport		—	—	30 483 400	—
D. Förplägnad, lntendenturmateriel, remontering,
övningar m. m.
Mathållning, förslagsanslag..........................	26	5 240 000	_
Munderingsutrustning, reservationsanslag .................. Kasernutredning, intendenturfordon m. m., reservations-	27	3 784 000	—
anslag .............................................................. Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt vid trupp-	28	1162 000	—
förbanden, reservationsanslag .............	29	2 240 000	—
Remontering, reservationsanslag ............	30	455 700	—
Furagering, förslagsanslag ................. Anskaffning, underhåll och drift av motorfordon, reser-	31	2 456 000	—
vationsanslag ....................... ,	32	170 000	—
Truppförbandens övningar, reservationsanslag	33	1370 000	—
Fält- och fälttjänstövningar, reservationsanslag .........	34	700 000	—	17 577 700	_
E. Sjukvård m. m.
Sjuk- och veterinärvård m. m., reservationsanslag ......	35	—	—	504 400	1
F. Vapen och ammunition.
Vapen och ammunition m. m., reservationsanslag	36	—	—	4 540 000	—
G. Byggnader och Ingenjörmateriel.
Byggnader, övningsfält och skjutbanor, reservations-
anslag ..............	37	2 500 000	_
?.ngenjörmateriel, reservationsanslag........................... Övningar och materiel för järnvägs trupper, reserva-	38	170 000	—		1
tionsanslag ...................................................	39	20 000	—	2 690 000	_!
H. Diverse.
Extra utgifter, reservationsanslag .............................. Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, re-	40	400 000	—
servationsanslag................................................. Semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare, för-	41	50 000	—		L
slagsanslag...............	42	80 000	—	530 000	—
Säger för normala utgifter		—	—	56 325 500
Extra ordinarie utgifter.	43	—	—	1 200 000	\|
Säger för lantförsvaret		—	—	57 525 500	-I
III- Sjöförsvaret.					[
(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 44 o. 45.)					\|
Normala utgifter.
A. Avlöning, rekrytering, resekostnader m. m.
Marinförvaltningen, förslagsanslag .......................... Avlöning till personal vid kårer och stater m. f\., för-	46	213 000	—
slags anslag ......... Avlöning till icke ordinarie personal å flottans stations-	47	9 846 000	—
kontor m. fl. expeditioner.....................................	—	55 000	—
Transport		10114 000	—

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

423 Bil. 1.

Bil. i	Kronor	Summa kronor
_	10114 000 -
48	134 000
49	50 000-
50	143 000 -
_	70 000 -	''
_	30 000 -
—	23 000 -	10 564 000
1 51	300 000-	1 "I
—	3 000-	I
52	120 000 -	-1 423 000	—
53	! 21 000 -
54	12 000 -
—	18 0001-
55	270 0001-
—	40 000!-
	5 500-
	2 500\| -	369 000	—
56	2 142 000 -
57	1040 000-
58	130 000 -
.’ 59	748 000 -	4 060 000	—
. 60	4 463 000,-
61	350 OOOj
g —	15 000 -	- 4 828 00C	—
. 62	—	145 00C	) —
•1 .. 63 4*	5 360 000	—
.. 64	300 000
65	400 000	— 6 060 001	1 —
rt —	- 1	- 26 449 000'';—

Transport

Rekryteringskostnader, förslagsanslag ...............

Kustartilleriets reservstat, förslagsanslag..........

Marinens reservpersonal, förslagsanslag..............

Rese- och traktamentspenningar, förslagsanslag .

Flyttningsersättning, förslagsanslag ................

Resestipendier, reservationsanslag......................

B. De värnpliktigas avlöning, inskrivning och

redovisning.

Penningbidrag, förslagsanslag ............................

Understöd åt vissa värnpliktigas familjer, förslagsanslag
...............................................................

Inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader m. m.,
förslagsanslag .................................................

C. Undervisning, understöd och expenser m. m.

Undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter

m. m., reservationsanslag................................

Studiestipendier, reservationsanslag...................

Understöd åt föreningar, reservationsanslag........

Tryckningskostnader, förslagsanslag .......................

Biblioteksverksamheten för underbefäl och manskai

vid marinen, reservationsanslag ............................

Fackutbildningskurs för marinläkarstipendiater öve:
stat och värnpliktiga läkare vid marinen..............

D. Förplägnad, beklädnad m. m.

Förplägnad, förslagsanslag.....................................

Beklädnad, reservationsanslag...................................

Kasern- och förplägnadsutredning samt sängservi:

m. m., reservationsanslag......................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m,
reservationsanslag ...............................................

E. Övningar.

anslag ...........................................................

Kustartilleriets krigsberedskap och övningar, reserv
tionsanslag.........................................................

F. Sjukvård.

Sjukvård för marinen, reservationsanslag .............

G. Flytande materiel och byggnader.

Underhåll av flottans fartyg och byggnader m.

reservationsanslag ...........................................

Befästningar, kustartilleriets kaserner m. m., rese

tionsanslag ....................................................

Kustartilleriets materiel m. m., reservationsanslag

Transport

Bil. 1. 424

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Transport;

H. Artilleri-, min-, torped-, radio- och annan
teknisk materiel.

ikjut- och materielförsök samt inskjutning av kanoner

reservationsanslag ....................................

kör den industriella krigsberedskapen, för experimem
och försök, reservationsanslag ............................

I. Diverse.

Utgivande av läroböcker m. m., reservationsanslag.....

Extra utgifter, reservationsanslag............................

Kommittéer och utredningar genom sakkunniga, reservationsanslag
.........................

Semester åt vid sjöförsvaret anställda arbetare, förslagsanslag
.............................

Säger för normala utgifter

Extra ordinarie utgifter.

Krigsfartygsmaterielens förnyelse ...........................

Övriga extra anslag, gemensamma för flottan och
kustartilleriet ...........................

Säger för sjöförsvaret

IV. Flygvapnet.

(Beräkning av antalet tjänstgöringsdagar, se bil. 66.)
Avlöning, rekrytering och resekostnader m. m., för -

ete värnpliktigas avlöning och färder m. m., förslags anslag

.......................................

Resestipendier, reservationsanslag..............................

Skrivmaterialier och expenser m. m., reservationsanslag
Mathållning och förplägnadsutredning, förslagsanslag
Beklädnads- och munderingsutrustning samt kasernutredning,
reservationsanslag.................................

Bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt m. m.,

reservationsanslag .................................

^ygövningar, reservationsanslag ..............

Flygmateriel, reservationsanslag ...............

Materielprovning m. m., reservationsanslag
Vapen och ammunition, reservationsanslag
Flygstationer, byggnader, övningsfält, skjutbanor

reservationsanslag...............................

Sjuk- och veterinärvård, förslagsanslag .. ......’’’’’’

Extra utgifter, reservationsanslag ......................

Säger för flygvapnet

Summa

1 [ Bil	Kronor		Summa kronor
J- 1	—		26 44<j 00(	) —
	50 00(	)-
t	10.00C	)-	60 00C	—
! ~ ■	12 00C 7000C 30 000 70 000	— — — _	182 000
—	—	—	26 691 000
	5 000 000 650 000	—	5 650 000
	—		32 341 000	—;
67			1 190 000
68	—	—	100 000	_
—		—	7000	—
—		—	20 000	—
69	—	—	221 000	—
70	1	-	154 000	—
71		—	78000
_	—	1 735 000
72		—	2 220 000
—	—	—	30 000
—	—		120 000
—	—		80 000
—	—	—	. 20 000
—	—	— 1	25 000
—	I i		eooooooi
—	t	-\|	96 183 500

Kungl. MajUs proposition nr 50.

425 Bil. 1.

Bil. 1.

Boräkning

av anslaget till departementschefen.

Anslaget uppföres med nuvarande belopp ................................................ 24 000 kronor.

Bil. 2.

Beräkning

av anslaget till departementet.

Anslaget är jämlikt 1925 års statsverksproposition beräknat till.................. kr. 272 500: —

Härtill komma:

för lantförsvarets kommandoexpedition:

Cheferna för registrator-, värnplikts-, bok-, personal- och rulldetaljerna, ävensom
detaljen för » tj än sten: eddelan den rörande lantförsvaret», 6 arvoden
å 3 600 kr. samt 1 biträde åt chefen för bokdetaljen, arvode å

3 180 kr. ................................................................................... » 24 780: —

Expeditionsunderofficerare, 2 arvoden å 2 340 kr........................................ » 4 680: —

för sjöförsvarets kommandoexpedition:

» 3 600: —

» 2 340: —

Summa kr. 307 900: —

Härifrån avgå:

1 kansliråd ............................................................................... kr. 11 460: —

1 arvode för registratorn i lantförsvarets kommandoexpedition, i
1925 års statsverksproposition beräknat under »avlöningar till

icke-ordinarie befattningshavare m. m.».............................. » 3180: —

löneskillnaden emellan 1 förste expeditionsvakt och 1 expeditions vakt.

.............................................................................. » 312: — 952; _

Återstod kr. 292 948: —

eller i avrundat tal 293 000 kronor.

Chefen för bok- och tryckeridetaljen, 1 arvode
Expeditionsunderofiicer .................................

Bil. 1. 426

Kungi. Maj tis proposition nr 50.

Bil. 3.

Beräkning

av tjänstgöriugsdagnr för de värnpliktiga.

	Tjänst-
	görings-
	dagar med
	penning-
.	bidrag.
Linje.
Infanteriet .................................................................................	1 662 000
Kavalleriet............................................................	97 000
Artilleriet ....................................................	460 000
Ingenjörtrupperna ..................................................................	180 000
Trängtrupperna.............................................. ..........	122 800
Intendenturtrupperna................................................	43 100
Studenter och likställda....	264 300
Officersaspiranter .......	65 000
Reservofficersaspiranter .........................................	48 800
Säger	2 943 000
Ersättningsreserv ....................................................................................	1 350 000
Summa tjänstgöringsdagar	4 293 000

av tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och musikmanskap
snmt musikelever.

	Fast anställt manskap	Musikmanskap	Summa tjänst-
i A. Fast anställt manskap och	Antal	Tjänst- göringsdagar	Antal	Tjänst- göringsdagar	görings -dagar \|
musikmanskap.
Infanteriet ...........................:.....	2 652	967 980	270	98 550	1 066 530
j Kavalleriet .................................	1021	372 665	22	8 030	380 695
Artilleriet....................................	1475	538 375	24	8 760	547 135
\| Ingenjörtruppema........................	650	237 250	■ ---	—	237 250
Trängtrupperna ...........................	202	73 730	12	4 380	78110
Intendenturtrupperna .................	22	8 030	—	—	8 030
Säger	6 022	2 198 030	328	119 720	2 317 750
B. Musikelever.........................	—	—	123	44 895	44 895
Summa	6 022	2 198 030	451	164 615	2 362 645
Härifrån avgå 10 % vakanta me-
niga volontärbeställningar........	—	—	\| ~	—	105 645
Återstod	—	—	—		2 257 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

-U7 Bil. 1.

Bil.

Beräkning

av antalet hästtjiinstgöriugsdagar.

A. Egna tjänstehästar.

Generalitetet ock inspektören för trängen..................... 17 hästar’

Chefen för lantförsvarets kommandoexpedition .............. 1 »

Generalstabens officerare ............................................ 19 »

Chefen för artilleristaben ............................................. 1 ”

Chefen för krigshögskolan............................................ 1 "

Chefen och kadettofficeren ur kavalleriet vid krigsskolan 2 »

Chef och lärare vid ridskolan ...................................... 4 »

Regementschefer vid infanteriet................................... 18 »

Kavalleriets officerare (utom fänrikar) .................... 103 >>

Regementschefer vid artilleriet ........................ 7 »

Antal
tj .-dagar

B. Stamhästar.

Staber m. fl.................

Infanteriet, stabsgruppen

» , övriga ........

Kavalleriet ...................

Artilleriet ...................

Ingeujörtrupperna ..........

Trängen .......................

Intendenturtrupperna .....

C. Lejda hästar.

Infanteriet ....................

Kavalleriet......................

Artilleriet ......................

Ingenjörtrupperna .........

Trängen ........................

Intendenturtrupperna ....

Summa 203

............ 119

...... 134

...... 292 426

2 210
1300
190
180
3

Summa 4 428

365 dagar

74 095

1 365 dagar 1 616 220

22 620 dagar
800 »

82 000 »

34 800 »

15 200 »

2 000 •> 157 420

D. Remonter.

Yid truppförbanden 401 remonter i 45 dagar ............................................... 18 045

» remontdepåerna 401 » » 244 » 97 844 dagar

» w 401 » » 200 » 80 200 »

Summa 178 044 dagar1)__

Summa 1865 780

*) Endast vid beräkning av veterinärvårdsanslaget.

Bil. 6.

Beräkning

av anslaget till arméförvaltningen.

Anslaget är jämlikt 1925 års statsverksproposition beräknat till.................. kr. 546 636: —

Härifrån avgår: 1 bataljonsläkare, assistent i sjukvårdsstyrelsen, lön enligt

Säger kr. 538 968: —

Tillkommer: 1 sjukvårdsintendent, arvode.............................. kr. 3 600: —

1 förrådsförvaltare, arvode.................................. » 2 340: — kr. 5 940, —

Summa kr. 544 908: —

eller i avrundat tal 544 900 kronor.

Bil. 1. 428

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Bil.

Beräkning

av anslaget för avlöning till personal vid staber och truppförband in.
Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:

fl.

Generalitetet, staber m. m.

Generalitetet.........................................................

Arméfördelningsstaber, militärbefäl och inspektioner .

Generalstaben ....................................................

Artilleristaben .......................................................

Kommendantskapet i Boden ................................

Rullföringsbefälhavare med biträden ......................

Bataljonsläkare vid fältläkarkåren ..........................

Undervisningsverken.

Krigsskolan ..........................................................

Krigshögskolan......................................................

Artilleri- och ingenjörhögskolan ............................

Ridskolan .............................................................

Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.................

Artilleriets skjutskola ............................................

Underofiicersskolan m. m.........................................

Truppförband m. m.

Infanteriet.

Svea livgarde...........................................................

Livregementets grenadjärer.......................................

Livgrenadjärregementet............................................

Västgöta-Bohus regemente .......................................

Upplands regemente...............................................

Skaraborgs regemente..............................................

Södermanlands regemente.......................................

Kronobergs regemente ............................................

Smålands regemente ...............................................

Dalregementet........................................................

Hälsinge regemente.................................................

Alvsborgs regemente...............................................

Hallands regemente ................................................

Norrbottens regemente ........................

Västerbottens regemente .........................................

Värmlands regemente..............................................

Jämtlands fältjägarregemente ...................................

Skånska infanteriregementet .................................

Gotlands infanterikår..........................................

Kavalleriet.

Överstelöjtnanter och majorer vid kavalleriet ..........

Livregementets dragoner........................................

Livregementets husarer ..........................................

Skånska kavalleriregementet....................................

Norrlands dragonregemente...................................

Artilleriet.

Svea artilleriregemente.............................................

Göta artilleriregemente...........................................

Wendes artilleriregemente.........................................

Norrlands artilleriregemente ......................................

Gotlands artillerikår..............................................

Bodens artilleriregemente..........................................

Arméartilleriregementet.............................................

Luftvärns artilleriregementet.............................

Norrbottens artillerikår............................................

Artilleriets fabriker och tyganstalter ........................

kr.	182 400:-
»	217 490: —
»	571 900: —
»	130 500: —
))	69 930: -
»	458 610: —
))	103 500.-- kr. 1734390
kr.	190 300: —
»	93 200: —
»	84 690: —
»	54 060: —
»	115 550: —
»	24 000: —*
»	205 890: — „ 767 690

kr.	751 930	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	497 80C	—
»	497 800	—
»	641 120	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	535 650	—
»	459 420	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	497 800	—
»	263 450	»	9 620 770:
kr.	38 280
»	446 260	—
»	376 340	—
»	405 720	—
»	460 600	»	1 727 200.
kr.	517100
»	559 280	—
»	517 100	—
»	517100	—
»	213 940	—
»	496 860	—
»	557 890	—
»	370 450	—
»	156 970	—
»	648 840	— ,,	4 555 530:

Transport kr. 18 405 580: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

429 Bil. 1.

Transport kr. 18 405 580: —

Fortifikationen och ingenjörtrupperna.

Fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar

vid fortifikationen .............................................

Svea ingenjörkär ......................................................

Göta ingenjörkär .......................................................

Falttelegrafkåren .................. ..................................

Bodens ingenjörkår ................................................

Trängen.

Svea trängkår..........

Göta trängkår ..........

Norrlands trängkår ...
Skånska trängkåren ..

Intendenturen.

Intendenturkåren..............................

Garnisonssjukhusen m. m.

Garnisonssjukhuset i Stockholm.........

Gamisonssjukhuset å Karlsborg.........

Garnisonssjukhuset i Boden...............

Arméns sjuksköterskekår .................

kr.	1370	000	—
»	142	350	—
»	126	660	—
»	160	560	—
»	105	350	kr.	1904	920:
kr.	684	640
»	54	550	—
»	44	230	—
»	60	620	—
»	50	300	— „	894	340:
			.... »	946	370:
kr.	98	180
»	22	250	—
»	17	610	—
»	47	400	»	185	440:

Polispersonalen.

Polispersonalen i Boden och Karlsborg.................................................... » 126 400: —

B. Kallortstillägg, förslagsvis.............................................................. » 56 000: —

C. Arvoden för upprätthållande av veterinärvården vid vissa trupp förband

...................................................................................... » 4 000: —

D. Felräkningspenningar, förslagsvis................................................. » 16 000: —

E. Arvoden ä 50 öre per dag åt sergeanter, kommenderade såsom

biträden hos regementsintendenter, förslagsvis .......................... » 7 100: —

F. Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 150 furirer ..................... » 33 750: —

G. Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 1100 volontärer ...... » 55 000: —

H. Kostnader för 123 musikelever å 100 kronor................................. » 12 300: —

I. Gottgörelse för 203 tjänstehästar å 250 kronor............................ » 50 750: —

J. Vissa arvoden ............................................................................. » 652 000:

K Stipendier å 3 000 kr. för underlättande av officersrekryteringen

i Boden....................................................................................... » 24 000: —

E. Avlöning såsom furirer av 2. klassen åt vid krigsskolan kommenderade
offleersaspiranter, förslagsvis ......................................... » 60 000: —

M. Oförutsedda Utgifter för uppehållande tillfälligtvis av vissa befattningar,
förslagsvis .......................................................... ” 10 000: —

Säger kr. 23 443 950: —

Härifrån avgå:

På grund av beräknade vakanser 3''/3 % av förestående

summa .............................................................. kr. 783 000: —

Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare
med vederlikar.......................................... » 600 000:— „ p 333 000: —

Återstod kronor 22 060 950: —

eller i avrundat tal 22 060 000 kronor.

Bil. 1. 430

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

, Stat
för Gen er al itetet.

Generalstabschef, inspektör för infanteriet, arméfördelningschefer, militärbefälhavare för Övre Norrland, generalfälttygmästare, chef för fortifikationen, generalintendent......................	Antal.	Löneplan och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente
10 1	0. 8 O. 7 182 400: —
Inspektör för kavalleriet m. m........ .....
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor
Summa förslagsanslag kronor 182 400: —

Kungl. Maj:ts proposition nr HO.

431 Bil. 1.

Stat

för nrméfUrdelnlngsstnber, inilitärbefill och inspektioner.

a) Arméfördelnlngsstaberna.	Antal	Löueplan och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente
Ordinarie beställningshavare.
	4	O. 7
		C. 13
Fältläkare...................................................................................	4
Fältveterinärer............................................................................	4	C. 11
Pensionerad personal.
1 Expeditionsunderofficerare, arvoden................................................	12	—
b) Militärbefälet för Övre Norrland. Ordinarie beställninghavare.
\| Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt ...........................	1	D. 3
Pensionerad personal.
Expeditionsunderofficer, arvode....................................................	1	—
c) Militärbefälet på Gotland. Ordinarie beställningshavare.
Militärbefälhavare..........................................................	1	O. 6
Stabsläkare (regementsläkare).......................................................	1	C. 11
Bataljonsläkare..................... ........ ..............	1	C. 9
Pensionerad personal.
Fortifikationsofficer, arvode.............................................	1	—
Officer, biträde hos stabsintendenten............................................. Expeditionsunderofficerare hos fortifikationsofficeren och stabsinten-	1	—
denten, arvoden.............................. .......................	2	—
Förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde.....................	1	—
d) Infanteriinspektionen. Pensionerad personal.		1
Expeditionsunderofficer, arvode......................................................	1	—
e) Kavalleriinspektionen m. m. Pensionerad personal.
Redogörare, pensionerad officer, arvode..........................................	1	—
Expeditionsunderofficer, arvode....................................................	1	—
Löner till ovanstående ordinarie betäOningshavare, förslagsvis ......	<ronor	167 930: —
Arvode till 1 fortifikationsofficer .................................................	»	3180: —
» » 1 biträde hos stabsintendenten..................................	»	3 180: —
1 » »1 förrådsförvaltare vid intendenturförrådet å Tingstäde	»	2 130: —
j » »1 redogörare i kavalleriinspektionen m. m................... Arvoden » 6 expeditionsunderofficerare i Stockholm å 2 340 kronor	*	3 600: —
och 11 i landsorten å 2 130 kronor.........................	»	37 470: —
Summa förslagsanslag kronor	217 490: -

Bil. 1. 432

Kungl. Majds proposition nr 50.

Stat

för Generalstaben.

Militär personal.

Överadjutanter och stabsadjutanter.

| Överste .....................................................................................

| Överstelöjtnanter .......................................................................

j Majorer......................................................................................

I Kaptener .................................................................................

Militärattachéer.

| Överstelöjtnant ........................................................................

| Majorer .....................................................................................

Pensionerad personal.

| Redogörare, arvode ...............................................,.................. .

| Bibliotekarie, arvode....................................................................

| Aktuarier, arvoden ......................................................................

t Expeditionsunderofficerare, arvoden .............................................

Civil persQnal.

Professor ..................................................................................

Krigsarkivarie.............................................................................

Förste expeditionsvakt.................................................................

Expeditionsvakter .......................................................................

Löner till ovanstående officerare, förslagsvis.................................

» » » ordinarie civil personal, förslagsvis ............

Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie, 3 aktuarier ocb 1 redogörare
.................................................................................

Arvoden å 2 340 kronor till 2 expeditionsunderofficerare ..............

Vikariatsersättning under semester för ordinarie beställningshavare

å civilstaten, förslagsvis ....................................................

Ersättning åt aspiranter och inkommenderade officerare ...............

Ersättning åt officerare, kommenderade till järnvägarna ..............

För passagesystemets genomförande i kaptensgraden ..................

Arvoden för militärattachéer ....................................................

Antal	Löneplan och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente
1	O. 6
4	O. 5
11	O. 4
33	O. 3
1	O. 5
3	O. 4
1
1	—
3	—
2	—
1	Avd. B. 30
1	Avd. B. 26
1	Avd. B. 7
3	Avd. B. 5
kronor	439 280: —
»)	32 300: —
»	18 000: —
»	4 680: —
»	1000:-
»	12 000: —

» 15110: —

» '' 1 530: —
» 48 000: —

Summa förslagsanslag kronor 571 900: —

Anm. 1. De i staten uppförda militärattachéerna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén.

Anm. 2. Arvodena till bibliotekarie, aktuarier och redogörare samt expeditionsunderofficerare
må icke utgå, därest för resp. befattningars upprätthållande förordnas officerare
(underofficerare) på aktiv stat.

Kungl. Maj:ts proposition ur 50.

433 Bil. 1.

Stat

för Artilleristaben.

	Antal	Löneplan \| och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente
Ordinarie beställningaliavare.
Överste ...............	1	O. G
Majorer ................. ...................	2	O. 4
Kaptener ..................... .........	9	O. 3
Löjtnanter...................................................................................	3	O. 2
Expeditions vakt ...........................................................................	1	Avd. B. 5
Övrig personal.
Expeditionsofficer, arvode .....................................................	1	—
Expeditionsunderofficer, arvode.....................................................	1	—
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare .... kronor	116 160: —
Arvode å 3 600 kronor till 1 expeditionsofficer..............................	»	3 600: —
» » 2 340 » » 1 expeditionsunderofficer ....................	»	2 340: -
» » 1 200 » » 1 artilleristabsofficer, chef för konstruk-
tionsavdelningen ........... .. ......... ..........	))	1 200: -
Arvoden k 600 kronor till 11 artilleristabsofficerare och 1 infanteri-
officer ....................................................................................	»	7 200:-
Summa förslagsanslag kronor	130 500:-

Anm. De i staten uppförda officerarna skola vara underkastade transport till andra beställningar
i innehavande grader inom armén.

Stat

för Konunendantskapet i Boden.

	Antal	Löneplan och lönegrad enligt veder-
	börligt
1 Ordinarie beställningshavare. Kommendant i Boden .........................	1	avlönings- reglemente O. 7
Fästningsläkare (regementsläkare)............................................	1	G. 11
Regementsläkare.......................	1	C. 11
Bataljonsläkare ...........................................	2	C. 9
Fästningsveterinär (regementsveterinär)..........................................	1	C. 9
Övrig personal.
Garnisonspastor.............................................	1	_
Expeditionsunderofficerare, arvoden................................................	2	—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare ................... kronor	55 620: —
Arvoden å 11/0 kronor till envar av regementsläkarna, bataljons-läkarna och regementsveterinären i Boden...	»	5 850: —
Arvode till 1 garnisonspastor .......................	))	4 200:— !
Arvoden till 2 expeditionsunderofficerare	»	4 260:— !
Summa förslagsanslag kronor	69 »30: - \|

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 sarnl. 44 käft. (Nr 50.) 2241 24 28

Bil. 1. 434

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Stat

för rullföringsbefålhavare med biträden.

	Antal	Enhets- kostnad. Arvode. Kronor	Summa 1 kronor j
Befälhavaren för Stockholms stads rullföringsområde.........	1		_	3 600	_
Bullföringsbefälhavare i landsorten .................................	73	3180	—	232 140	—
Rullföringsbefälhavare å Gotland, tillika landstormsområdes-		2 760		11040
befälhavare ................................................................	4	—	—
Officerare vid Stockholms stads rullföringsområde ............	3	3180	—	9 540	—
Biträden vid Stockholms stads rullföringsområde...............	6	2 340	—	14 040	-
» » » lantrullföringsområde..................	2	2 340	—	4 680
» » ruDföringsområden i landsorten....................	83	2130	—	176 790
» » » å Gotland, tillika land-
stormsförråds förvaltare................................................	4	1710	—	6 840	—
Summa kronor	—	—	—	458670	-1

Stat

för bataljonsläkare vid fältläkarkåren.

1	Antal	Enhets- kostnad. Lön (Arvode). Kronor	Summa kronor
Bataljonsläkare, löner....................... ........................... två ålderstillägg till lönen å 300 kronor, det ena efter o års och det andra efter 6 års väl vitsordad tjänst. Dagarvoden å 12 kronor under 75 dagar för förslagsvis 20 bataljonsläkare ........................................................... Dagarvoden å 6 kronor under 75 dagar för förslagsvis 10 bataljonsläkare................................. ...........................	30	2 400	-	72 000 18 000 4 500	—
	Summa kronor	94 500
Ålderstillägg till ovanstående bataljonsläkare, förslagsvis ..				9 000
Summa förslagsanslag kronor	103 500	_

Kanyl. Maj:ts proposition nr ,50.

435 Bil. 1.

Stat

för Krigsskolan.

Antal	Löneplan och lönegrad onligt veder-börligt avlönings-reglemente	Summa kronor
1	0. 5
2	O. 3
11	0.3 eller O. 2
1	C. 9
	—	100 780	—
1	_	3 600	_
1	—	2 340	—
1	—	2 340	—
1	—	2 340	—
1	—	1500	—
4	—	2 400	—
1	—	900	—
1	—	2 340	—
1	—	1 350	—
1	—	1020	—
1	—	1200	—
1	_	900	_
1	—	1200	—
1	—	900	—
1	—	1200	—
1	—	900	—
1	—	720	—
1	—	600	—
1	—	1020	—
1	—	870	—
		2 500
		45 200
—		178 120	—
1	_	600
4	—	1200	_
1	—	2 340
1	—	600
1	—	250	—
—	-	1250	—
—		3 900	—
—	—	10140	—
—	—	2 040	—
—	—	190 300

a} Officerskurson.

Ordinarie beställnlngshavare.

Chef, överstelöjtnant ...................................................

Kaptener (1 adjutant och 1 kompanichef), arvoden motsvarande
lön enligt ..................................................

Kaptener (ryttmästare) eller löjtnanter (5 kadettofficerare,
3 förste och 2 andre lärare samt 1 lärare), arvoden motsvarande
lön enligt ...................................................

Bataljonsläkare, tillika lärare i militär sundhets- och för bandslära.

..............................................................

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare
.........................................................

Övrig personal.

Redogörare, förutom fri bostad, arvode ............

Förvaltare m. m., arvode ................................

Bataljonsadjutant m. m., arvode.........................

Köksföreståndare, arvode ................................

Kompanichef, arvode .......................................

Kadettofficerare ur infanteriet, arvoden å 600 kr.

Kadettofficer ur kavalleriet, arvode ..................

Kompaniadjutant, arvode .................................

Förste lärare i krigskonst, arvode .....................

Andre » » » » .....................

Förste » » vapenlära och artilleriexercisreglemente,

arvode .....................................................................

Andre lärare i vapenlära och artilleriexercisreglemente
arvode ...

Förste lärare
Andre »

krigsbyggnadskonst, arvode
» »

topografi, »

)) »

militärförvaltning, »

Förste »

Andre »

Förste »

Andre »

Lärare i gymnastik och vapenövning,

» » stats- och samhällslära .......

Biträdande lärare ............................

Förslagsvis 4 förmän, 1 maskinist, 1 skogvaktare, 1 hovslagare,
19 gårdskarlar med helårstjänst, 3 slottsupp
passare. 1 baderska, 1 hushållerska, 1 städerska, 1 sjuksköterska,
1 sköterskebiträde, 2 kokerskor, .3 köksbiträden
och 1 kökskarl .........................................................

Säger för officerskursen kronor

b) Reservofficerskurserna

Kompanichef, arvode ...................................................

Kadettofficerare, arvoden å 300 kr..................................

j Kompaniadjutant, arvode ............................................

| Lärare i krigskonst och topografi, arvode .................... I

I Betjäning, förslagsvis 2 gårdskarlar och 2 köksbiträden...

] För ytterligare en kurs ...............................................

Säger för reservofficerskurserna kronor

Arvode till cliefeu för krigsskolan .................................

Summa förslagsanslag kronor

Bil. 1. 436

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Anm. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef, kadettofficer
eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för, förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid
truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef
för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-)lönen
disponeras på den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre
underlöjtnanten eller fänriken).

Stat

för Krigshögskolan.

1		Löneplan och lönegrad
	Antal	enligt veder-	Summa
	börligt	kronor
Ordinarie beställningshavare.		avlönings- reglemente

Chef, överstelöjtnant ..................................................	1	O. 5
Kapten, adjutant, arvode motsvarande lön enligt............ Majorer, lärare ........................................................	1	O. 3
2	O. 4
Kaptener, lärare, arvoden motsvarande lön enligt ........	3	O. 3
Expeditionsvakt............................................................ Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-	1	Avd. B. 5
havare, förslagsvis ...................................................		~	62 240	—
Övrig personal.
Biträdande adjutant, arvode.......................................... Till lärarna i tvångsämnena beräknas arvodena årligen till	1	_	3 600	—
14 kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller 14X9901) ............................................			13 860
Till lärarna i de valfria ämnena beräknas arvodena till 10
kronor för varje timmes undervisningsskyldighet eller 10x960a)................. .......			9 600
Lärare i ridning, arvode ...............	_	_	960
Arvoden till repetitörer..................................	—	—	1 200
Maskinist, arvode.........................................................	—	—	1740	—
Summa förslagsanslag kronor	—	—	93 200	—

Anm. 1 De i staten uppförda regementsofflcerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten, som förordnas
till adjutant eller lärare, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt
truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget
arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande
truppförbandschef för den närmast i tur till kaptensbefordran stående
kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna löjtnantslönen disponeras för den
närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten och underlöjtnantslönen på
samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär underlöjtnant (fänrik).

Anm. 2. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen stadgade grunder. 1

1) 990 and er vis ningst immar motsvarar 33 undervisningstimmar i veckan under 30 nndervisningsveckor.

a) 960 undervisningstimmar motsvarar 32 undervisningstimmar i veckan under 30 undervisAingsveckor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

437 Bil. 1.

Stat

flir Artilleri- och ingenjörliögskoliin.

	Antal	Löneplan och lönegrad enligt veder-	Summa
Ordinarie beställningshavare.	börligt avlönings- reglemente	kronor

Chef, överstelöjtnant ...................................................	1	0. 5
Kaptener (1 adjutant och 4 lärare), arvoden motsvarande
lön enligt.................................................................. Expeditionsvakter .........................................................	5 2	O. 3 Avd. B. 5
Lön och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-
hav are, förslagsvis ...................................................	—	—	53440	—
Övrig personal.
Redogörare, arvode .....................................................	i	—	3 600	—
Arvoden till lärare, biträdande lärare och repetitör.........	—	—	25 910	—
Maskinist, arvode..........................................................	i	—	1 740	—
Summa förslagsanslag kronor	—	-	84690	—

Anm. 1. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén. Kapten, som förordnas till adjutant eller lärare, frånträder innehavande
lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för
förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom
ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den närmast
i tur till kaptensbefordran stående kompetente löjtnanten; den sålunda ledigblivna
löjtnantslönen disponeras för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten
och underlöjtnantslönen på samma sätt till eventuellt befintlig surnumerär
underlöjtnant (fänrik).

Anm 8. Därest maskinisten i sådan egenskap åtnjuter tjänstebostad, skall han därför erlägga
ersättning enligt de i 19 § i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare
samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och
marinen stadgade grunder.

Bil. 1. 438

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Stat

för Ridskolan.

............................. ■		Löneplan	Enhets	.
		och lönegrad	kostnad.
	An-	enligt	Arvode.	Summa
	tal	vederbörligt	(Dag-		kronor
		avlönings-	avlöning.)
		reglemente	Kronor
Ordinarie beställningshavare.
Chef, major ...................................................	1	0. 4	_		_	_
Ryttmästare eller löjtnanter, därav 1 förste lärare,
1 lärare, tillika adjutant och 1 andre lärare,
arvoden motsvarande lön enligt.....................	3	O. 3 eller 0.2	—	__	_	_
B atal jons veterinär med skyldighet att jämte egen
tjänst bestrida veterinärvården vid Utnäslöts
remontdepå ..........................................	1	C. 8	—	—	—	—
Redogörare ...................................................	1	Uo. 4	—	—	—	—
Löner och arvoden till ovanstående ordinarie
beställningshavare, förslagsvis ......................	—	—	—		32 490	—
Övrig personal.
Läkare, arvode...............................................	1	—	_	—	930	_
Förvaltare, förutom fri bostad och bränsle samt
planteringsland, arvode.................................	1	—	—	—	2130	_
Förste lärare i ridning, arvode..........	1	—	—	—	1800	_
Andre lärare i ridning, arvode ........................	1	_	—	—	1350	_
Lärare i krigsvetenskap, arvode ......................	1	—	—	—	1200	—
Dagavlöning å 3 kronor per dag åt två lönlösa
kavalleriofficerare under 10 månader, förslagsvis	—	—	900	—	1800	_
Maskinist, arvode .................	1	—	_	_	1290	_
Hovslagarunderbefäl, dagtraktamente å 2 kr. i
365 dagar ................................	1	—	—	—	730	-1
Stallbetjänte, förslagsvis ............................	—	—	—	—	9 500	—
Beklädnadsersättning åt7 stallbetjänteå 120 kronor	—	—	—	—	840	—
Summa förslagsanslag kronor	_	—	—	—	54 060	— 1

Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Ryttmästare eller löjtnant, som förordnas till lärare eller adjutant, fränträder
inneliavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter
under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet
härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den
närmast i tur till ryttmästare- (löjtnants-Jbefordran stående kompetente löjtnanten
(underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants- (underlöjtnants-) lönen disponeras
för den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten
eller fänriken).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

439 Bil. 1.

Stat

för Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet.

Antal	Löneplan och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente	Summa kronor j ''
1	O. 5
3	O. 3
1	O. 2
	—	33 220	-
1
1	—		1
1	—	2130
1	—	2130	—i
1	—	2130
1	_	400	__
3	—	3 240	—
5	—	2 700	—
7	—	1400
2		360	—
2	—	120	—!
3	—	540
3	_	180
1	—	300	—
48	—	—	_
10	—	—	—
20	—	—	—
20	—	—	—
35 5	—	I	—
—		60 000
_	_	6 700	-
	—	\| 115550	-

Ordinarie beställnlngshavare.

Chef, överstelöjtnant ...........................................

Kaptener, förste lärare, arvoden motsvarande lön enligt
| Löjtnant, adjutant, tillika redogörare och bibliotekarie

arvode motsvarande lön enligt..................................

j Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställningshavare,
förslagsvis ................................................

Övrig personal.

I Läkare, inbeordrad under högst 200 dagar ...................

| Biträdande adjutant, inbeordrad under högst 160 dagar

Förvaltare, arvode ....................................................

Väbel, arvode..........................................................

J Köksföreståndare, arvode .....................................•••••

Vapenhantverkarfurir av 2. klassen, dagtraktamente å 2 kr.

i högst 200 dagar ................................................

| Förste lärare, arvoden å 1,080 kr.........................

| Andre lärare, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden
å 540 kr............................................................

! Repetitörer, inbeordrade under högst 160 dagar, arvoden

å 200 kr.............................................................

| Andre lärare för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 180 kr..................................

Repetitörer för sergeantkursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 60 kr........................................

Andre lärare för kulsprutekursen, inbeordrade under högst

50 dagar, arvoden å 180 kr....................................

Repetitörer för kulsprutekursen, inbeordrade under hö

50 dagar, arvoden å 60 kr....................................

! Veterinär, arvode förslagsvis ...................................

Subalternofficerare, inbeordrade under högst 70 dagar

J Majorer, inbeordrade under högst 30 dagar.................

| Kaptener, inbeordrade under högst 30 dagar..............

j Sergeanter, inbeordrade under högst 40 dagar ...........

Kulsprutekursens officerare, inbeordrade under högst

dagar....................................................................

j Regementschefer, inbeordrade under högst 10 dagar ..
Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande
grunder åt förestående personal, förslagsvis
I Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gälJ
lande grunder åt officerare och underofficerare vii
ningstrupp, förslagsvis ......................................

Summa förslagsanslag kronor

Anm. Chefen är underkastad transport till annan beställning i innehavande grad inom
armén. Kapten eller löjtnant, som förordnas till förste lärare resp. adjutant m. m.,
frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter
under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet
härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef för den
närmast i tur till kaptens- (löjtnants-) befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten);
den sålunda ledigblivna löjtnants- (underlöjtnants-) lönen disponeras på
den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten
eller fänriken).

Bil. 1. 440

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Artilleriets skjutskola.

Staben.

Till skjutskolan beordrade officerare och underofficerare.

Överstelöjtnanter och majorer, inbeordrade under 49 dagar.
Kaptener och löjtnanter, » » 49 »

Sergeanter, » » 49 »

Instruktionsdlvlsionen.

Major,	inbeordrad	under 49	dagar
Kaptener,	inbeordrade	» 49	»
Löjtnanter,	)>	» 49	»
Styckjunkare,	a	» 49	»
Sergeanter,	»	» 49	„
Tyghantverkare	> »	» 49	»

Antal

Chef.	inbeordrad	under 49 dagar...............
Lärare, arvodena 180kr.	inbeordrade	»	49 » ...... I
Adjutant, kapten,	inbeordrad	»	49 » ...............
Adjutanter, löjtnanter,	inbeordrade	»	49 » .........
^Redogörare,	inbeordrad	))	49 » ......
Läkare,	»	))	49 » .........
Veterinär,	»	»	49 » ...

Kompletteringsbatterier.

Kaptener, inbeordrade under 8 dagar.......................................

Löjtnanter, » » 8 » .....................................

Styckjunkare, » » 8 » .........................................

Sergeanter, » » 8 »

Tjänstgöringstraktamenten enligt författningsenligt gällande grunder,
åt förestående personal, förslagsvis.......................................

Summa

kronor

360

23 640 -

Summa förslagsanslag kronor 1 —

24 000

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

441 Bil. 1.

Stat

ftir Undcrofflccrsskolan in. m.

1 ''		Löneplan
,		och lönegrad
	Antal	•enligt	Summa ;
	vederbörligt	kronor
I. Underofflcersskolan.		avlönings- reglemente
Ordinarie beställningshavare.
Chef ..........................................................................	1	O. 5
Adjutant, kapten, arvode motsvarande lön enligt............	1	0. 3
Kompanichefer, kaptener, arvoden motsvarande lön enligt Avdelningschefer, löjtnanter, arvoden motsvarande lön	2	O. 3		; 1
	6	0. 2

Löner och arvoden till ovanstående ordinarie beställnings-
havare, förslagsvis ...................................................	—	—	57 800	—
Övrig personal.
Bataljonsadjutant, pensionerad underofficer, arvode.........	1	—	2 130	—
Kompaniadjutanter, pensionerade underofficerare, arvoden	2	—	4 260	—
Officer ur intendenturkåren, lärare, arvode..................... Officerare ur fortifikationen och trängen, tillfälligt be-	1	—	600	—
ordrade lärare, tjänstgöringstraktamenten, förslagsvis...	2	—	2 600	—
Studierektor, arvode..... ...............................................	1	—	9 500	—
Timlärare till erforderligt antal ...................................	—	—	42 000	—
Säger för underofflcersskolan		—	118 890
II. Förberedande underofflcersskolan.
Kaptener (ryttmästare), beordrade under 225 dagar........	2	—	—	_
Subalternoffieerare. » » » » .........	0	—	—	—
Fanjunkare, » » » » .........	2	—	—	—
Sergeanter, • » » » » ......... Tjänstgöringstraktamenten för ovanstående officerare och	6	—	—	.—
underofficerare, förslagsvis..........................................		—	29 000	—
Timlärare till erforderligt antal ....................................	—	—	58 000	—
Säger för förberedande underofflcersskolan	—	—	87 000	—
Summa kronor	—	—	205 890

Anm. Chefen skall vara underkastad transport till annan beställning i innehavande grad
inom armén.. Kapten eller löjtnant, som förordnas till adjutant, kompanichef eller
avdelningschef, frånträder innehavande lön på stat vid vederbörligt truppförband
samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna stat upptaget arvode. Den vid
truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras av vederbörande truppförbandschef
för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-;befordran stående kompetente
löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna löjtnants-(underlöjtnants-j
lönen disponeras på den närmast i tur stående kompetente underlöjtnanten (surnumeräre
underlöjtnanten eller fänriken).

Bil. 1. 442

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Svea livgarde.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt		Antal	enligt vederbörligt
''		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.
Överste .....................	1	O. 6	V apeuhantve rkarsoldat..	1	Ma. 1
Överstelöjtnant............	1	O. 5	Hovslagarvicekorpral ...	1	Ma. 2
Majorer .....................	3	O. 4
Kaptener.....................	15	O. 3	Musikpersonal.
Löjtnanter ..................	25	O. 2	Musikdirektör..............	1	O. 2
Underlöjtnanter och	10	O. 1	Musikfanjunkare .........	1	Uo. 3
fänrikar ..................	Musiksergeanter .........	7	Uo. 2
			Musikfurirer av 1. kl—	3	Ma. 5
Underofficerare.			» » 2. » ...	3	Ma. 4
Fanjunkare.................	11	Uo. 3	Musikkorpraler ............	4	Ma. 3
Sergeanter ..................	23	Uo. 2	Musikvicekorpraler ......	4	Ma. 2
Musikvolontärer .........	10	Ma. 1
Manskap.			Clvilmilltär personal.
Furirer av 1. klassen ...	20	Ma. 5		C. 11
»> »2. » ____	41	Ma. 4	Regementsläkare .........	1
Korpraler ..................	40	Ma. 3	Bataljonsläkare............	1	C. 9
Vicekorpraler ...........	40	Ma. 2	V apenhantverkare ......	1	C. 3
Volontärer ..................	61	Ma. 1	Förrådsvaktmästare .....	1	C. 1
Siukvårdsfiirir av 1. kl....	1	Ma. 5	Pensionerad personal.
,, ,, 2. ,,	1	Ma. 4
Sjukvårdskorpraler ......	2	Ma. 3	Inskrivningsofficer,
Sj uk vård s vicekorpraler..	2	Ma. 2	arvode ....................	1	—
Sjukvårdssoldater.........	2	Ma. 1	Biträde åt regementsin-
V apenhantverkarfurirer			tendenten ...............	1	—
av 2. klassen...........	2	Ma. 4	V apenunderofficer,
V apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3	arvode .....................	1
V apenhantverkarvice-			Expeditionsunderoffi-
korpral.....................	1	Ma. 2	cerare, arvoden.....r...	2	—
Löner till ordinarie beställningshavare vid regementet.....................	kronor 738 970: —
Arvode till 1 inskrivningsofficer ...............		»	3 600: —
Arvoden å 2 340 kronor till	1 biträde åt regementsintendenten,
1 vapenunderofficer och 2	xpeditionsunderofficerare..................	»	9 360: —
1			Summa förslagsanslag kronor 751 930: —

Kungl. May.ts proposition nr 50.

443 Bil. 1.

Stat

för Livregementets grenadjärer, Livgrenadjfirregementet,, Västgöta—llohus regemente,
Upplands, Skaraborgs, Södermanlands, Smålands regementen. Dalregementet,
Hälsinge. Älvsborgs, Hallands. Värmlands regementen, Jämtlands
fältjägarregemente och Skånska infanteriregementet.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder		Antal	enligt veder-
	börligt-		börligt
		avlönings-	•		avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.					i
Överste...................... Överstelöjtnant............ 1 Majorer...................... Kaptener.....................	1 1 2 10	O. 6 O. 5 O. 4 O. 3	Vapenhantverkar vice-korpral ..................... V apenhantverkarsoldat..	1 1	Ma. 2 Ma. 1
Hovslagarvicekorpral....	1	Ma. 2
Löjtnanter .................. Underlöjtnanter och fän-	19	O. 2	Musikpersonal.
rikar........................	7	O. 1	Musikdirektör..............	1	O. 2
			Musikfanjunkare..........	1	Uo. 3
Underofficerare.			Musiksergeanter .......... Musikfurirer av 1. kl. ...	5 2	Uo. 2 Ma, 5
Fanjunkare.................	8	Uo. 3	» » 2. » ...	2	Ma. 4
Sergeanter...................	18	Uo. 2	Musikkorpraler ...........	2	Ma. 3
			Musikvicekorpraler ......	2	Ma. 2
Manskap.			Musikvolontärer .........	G	Ma. 1
1 Furirer av 1. klassen.... » » 2. »	12 25	Ma. 5 Ma. 4	Clvilmilitär personal.		C. 11
Korpraler..................	24	Ma. 3	Regementsläkare ........	1
Vicekorpraler...............	24	Ma. 2	Bataljonsläkare............	1	C. 9
Volontärer ..................	37	Ma. 1	Vapenhantverkare.......	1	C. 3
Sjukvårdsfurir av 1. kl.	1	Ma. 5	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
» )> 2. »	1	Ma. 4
Sjukvårdskorpraler ......	2	Ma. 3	Pensionerad personal.
Sjukvårdsvicekorpraler..	2	Ma. 2	Biträde åt regementsin-	*	•
Sjukvårdssoldater.........	2	Ma. 1	intendenten, arvode	1	_
Vapenhantverkarfurir av			Vapenunderofficer, »	1	—
2. klassen ................	1	Ma. 4	Expeditionsunderoffice-
Vapenli an tverkarkorpral	1	Ma. 3	rare, arvoden............	2	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, i medeltal för

samtliga regementen förslagsvis ................................................... kronor 489 280: —

Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer
och 2 expeditionsunderofficerare.................................. »_8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 497 800: —

Bil. 1. 444

Kungl. Maj:ts vroposition nr 50.

Stat

för Kronobergs regemente.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-		Antal	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.
	1	O 6	V apenhantverkarsoldat..	1	Ma. 1
Överstelöjtnant............	1	O. 5	Hovslagarvicekorpraler.	■)2	Ma. 2
Majorer .....................	3	O. 4
Kaptener.....................	14	O. 3	Musikpersonal.
Löjtnanter ..................	24	O. 2	Musikdirektör..............	1	O. 2
Underlöjtnanter och fän-			Musikfanjunkare ..........	1	Uo. 3
rikar........................	9	O. 1		5	Uo. 2-.
		Musikfurirer av 1. kl—	2
	Ma. 5
Underofficerare.			» » 2. » ...	2	Ma. 4
Fanjunkare..................	11	Uo. 3	Musikkorpraler ............ Musikvicekorpraler ......	2 2	Ma. 3 Ma. 2
Sergeanter ..................	24	Uo. 2	Musikvolontärer ..........	6	Ma. 1
Manskap.			Civilmilitär personal.
Furirer av 1. klassen ...	18	Ma. 5	Regementsläkare..........	1	C. 11
•» »2. » Korpraler....................	37 36	Ma. 4 Ma. 3	Bataljonsläkare............	>)2 1	C. 9
Vapenhantverkare.......	C. 3
Vicekorpraler...............	36	Ma. 2	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
		Ma 1
Sjukvårdsfurir av 1. kl.	1	Ma. 5	Pensionerad personal.
Sjukvårdsfurirer av 2. »	>) 2	Ma. 4	Biträden åt regementsin-
Sjukvårdskorpraler ...	>)3	Ma. 3	tendenten, arvode......	>)2	—
Sjukvårdsvicekorpraler..	2	Ma. 2	Vapenunderofficerare,
Sjukvårdssoldater.........	'') 3	Ma. 1	arvode ..................	*) 2	—
Vapenhantverkarfurirer		.	Expeditionsunderoffice-
av 2. klassen............	‘)3	Ma. 4	rare, arvoden...........	l)3	—
V apenhantverkarkorpral	1	Ma 3	Förrådsförvaltare vid
Vapenhantverkarvice-			detachementet i Karls-
korpraler..................	2	Ma. 2	krona, arvode .........	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis........... kronor 624 080: —

Arvoden å 2 130 kronor till 2 biträden åt regementsintendenten, 2 vapenunderofficerare
och 3 expeditionsunderofficerare samt 1 förrådsförv altare
vid detachementet i Karlskrona ..................................................... » 17 040: —

Summa förslagsanslag kronor 641120: —

*) Därav 1 avsedd för detachementet i Karlskrona.

Kungl. Maj:ts proposition nr SiO.

445 Bil. 1.

Stat

för Norrbottens regemente.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-börligt		Antal	enligt veder-börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.			V apenhantverkarvice-
Överste ......................	1	O. 6	korpral.....................	1	Ma. 2
Överstelöjtnant............	1	O. 5	Vapenhantverkarsoldat..	1	Ma. 1
Majorer ......................	3	O. 4	Hovslagarvicekorpral....	1	Ma. 2
Kaptener.....................	12	O. 3
Löjtnanter ..................	21	O. 2	Musikpersonal.1)
Underlöjtnanter och fän rikar........................	8	O. 1	Musikdirektör...............	1	O. 2
Musikfanjunkare..........	1	Uo. 3
Underofficerare.			Musiksergeanter .........	5	Uo. 2
		Musikfurirer av 1. kl—	2	Ma. 5
Fanjunkare .................	9	Uo. 3	» » 2. » ...	2	Ma. 4
Sergeanter..................	20	Uo. 2	Musikkorpraler............	2	Ma. 3
			Musikvicekorpraler.......	2	Ma. 2
Manskap.			Musikvolontärer ..........	6	Ma. 1
Furirer av 1. klassen ...	12	Ma. 5			'' ''
» » 2. »	25	Ma. 4	Clvilmllitär personal.
Korpraler ...................	28	Ma. 3	Vapenhantverkare........	1	C. 3
Vicekorpraler...............	28	Ma. 2	Förr&dsvaktmästare .....	1	C. 1
Volontärer ..................	37	Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 1. kl.	1	Ma. 5	Pensionerad personal.
» 2. »	1	Ma. 4
Sjukvårdskorpraler ......	2	Ma. 3	Biträde åt regementsin-
J Sjukvårdsvicekorpraler..	2	Ma. 2	tendenten, arvode.....	1	-‘
I Sjukvårdssoldater ........	2	Ma. 1	V apenunderofficer,
Vapenhantverkarfurir av			arvode .....................	1	—
2. klassen ................	1	Ma. 4	Expeditionsunderoffice-
V apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3	rare, arvoden............	2	- ''

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .......... kronor 527 130: —

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapenunderofficer
och 2 expedition sunderofficerare .................................. » 8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 535 650: —

l) Avsedd för Bodens garnison.

Bil. 1. 446

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Stat

för Västerbottens regemente

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-		Antal	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.
Överste .....................	1	O. 6	Vapenhantverkarsoldat..	1	Ma. 1
Överstelöjtnant............	1	O. 5	Hovslagarvicekorpral ..	1	Ma. 2
Major........................	1	O. 4
Kaptener.................... Löjtnanter ..................	9 18	O. 3 O. 2	Musikpersonal.	1	O. 2
Underlöjtnanter och fän-			Musikdirektör .............
rikar........................	6	O. 1	Musikfanjunkare .........	1	Uo. 3
			Musiksergeanter .........	5	Uo. 2
			Musikfurirer av 1. kl. ..	2	Ma. 5
Underofficerare.			» » 2. »	2	Ma. 4
Fanjunkare........	8	Uo. 3	Musikkorpraler ............	2	Ma. 3
Sergeanter ..................	17	Uo. 2	Musikvicekorpraler ......	2	Ma. 2
		Musikvolontärer ....... ..	6	Ma. 1
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	11	Ma. 5	Clvilmllltär personal.
» » 2. »	23	Ma. 4	Kegementsläkare .........	1	C. 11
Korpraler ...................	20	Ma. 3	V apenhantverkare.........	1	C. 3
Vicekorpraler...............	20	Ma. 2	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Volontärer ..................	34	Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 1. kl.	1	Ma. 5
Sjukvårdskorpraler ......	2	Ma. 3	Pensionerad personal.
Sjukvårdsvicekorpral ....	1	Ma. 2	Biträde åt regementsin-
Sjukvårdssoldater.........	2	Ma. 1	tendenten, arvode......	1	—
Vapenhantverkarfurir av			V apenunderofficer,
2. klassen ................	1	Ma. 4	arvode .....................	1	- .
V apenhantverkarvice-			Expeditionsunderoffice-
korpral.....................	1	Ma. 2	rare, arvoden............	2	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningsbavare förslagsvis ...... kronor 450 900: —-

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer och 2 expeditionsunderofficerare ..................... »_8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 459 420: —

Kungl. Maj:ts proposition nr 60.

447 Bil. 1.

Stat

för Gotlands infanterikår.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt		Antal	enligt veder-börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.			,
Överstelöjtnant............ Kaptener.....................	i 6	0. 5 0. 3	Vapenhantverkarsoldat.. Hovslagarvicekorpral	i i	Ma. 1 Ma. 2
Löjtnanter .................. Underlöjtnanter och fän-	9	0. 2	Musikpersonal.		Uo. 3(4)
rikar.......................	4	O. 1	Musikdirektör ............	i
			Musikfanjunkare .........	i	Uo. 3
			Musiksergeanter ........	2	Uo. 2
Underofficerare.			Musikfurir av 1- klassen	1	Ma. 5
\| Fanjunkare.................. \| Sergeanter ..................	5 11	Uo. 3 Uo. 2	Musikfurirer av 2. » Musikkorpral............... Musikvicekorpral .........	2 1 1	Ma. 4 Ma. 3 Ma. 2 ’
\|			Musikvolontärer .........	3	Ma. 1
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	8	Ma. 5	Clvilmllitär personal.		C. 3
» »2. »	15	Ma. 4	Vapenhantverkare ......	1
Korpraler ...................	16	Ma. 3	Förrådsvaktmästare......	1	C. 1
Vicekorpraler.............. Volontärer ..................	16 23	Ma. 2 Ma. 1	Pensionerad personal.
Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	V apenunderofficer,	1
Sjukvårdsvicekorpral ...	1	Ma. 2	arvode ....................	—
Sjukvårds sold åt............	1	Ma. 1	Expeditionsunderofficer,
V apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3		1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ...... Arvoden å 2 130 kronor till 1 vapenunderofficer och 1 expeditions-	kronor	259 190: - 4 260: —
underofficer.............			..................................	»
1			Summa förslagsanslag	kronor 263 450: —

Stat

för överstelöjtnanter och majorer yid kavalleriet.

Officerare.

j Överstelöjtnanter ........................................................................

1 Majorer.......................................................................................

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......

Antal

Löneplan j

och lönegrad
enligt veder-börligt
avlönings-reglemente

kronor

O. 5

O. 4

38 280: — |

Summa förslagsanslag kronor 38 280: —

Bil. 1. 448

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

Stat

för Livregementets dragoner.

\| • “T -------		Löneplan			Löneplan
1		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-börligt		Antal	enligt veder-börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
OAcerare.			Musikpersonal.
j Överste ........,.............	1	O. 6	Musikdirektör...............	1	Uo. 3(4)
! Hyttmästare .............	7	O. 3	Musikfanjunkare .........	1	Uo. 3
Löjtnanter ..................	13	O. 2	Musiksergeanter .........	5	Uo. 2
\| Underlöjtnanter och fän-			Musikfurirer av l.klassen	2	Ma. 5
\| rikar........................	5	O. 1	» » 2. »	2	Ma. 4
			Musikkorpraler ............	2	Ma. 3
Underofficerare.			Musikvicekorpraler ......	2	Ma. 2
		Musikvolontärer ..........	6	Ma. 1
i Fanj unkare.................	5	Uo. 3
j Sergeanter ..................	9	Uo. 2	Clvilmilltär personal. Bataljonsläkare............	1	C. 9
Manskap			Bataljonsveterinär .......	1	C. 8
j Furirer av 1. klassen ...	5	Ma. 5	Y apenhantverkare........	1	C. 3
» »2 »	18	Ma. 4
1 Korpraler.....................	23	Ma. 3	Pensionerad personal
Yolontärer .................	180	Ma. 1	Biträde åt regements-
Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	intendenten, arvode ...	1	—
Sjukvårdskorpral .........	1	Ma. 3	V apenunderofficer,
Sjukvårdsryttare .........	2	Ma. 1	arvode .....................	1	—
Hovslagarfurirer av 2.kl.	3	Ma. 4	Expeditionsunderofficer,
Hovslagarkorpraler ......	4	Ma. 3	arvode .....................	1	—
Hovslagarryttare .........	4	Ma. 1	Furageuppbördsman,
Y apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3	arvode .....................	1

j Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 436 900: —

1 Arvoden å 2 340 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
| vapenunderofficer, 1 expeditionsunderofficer och 1 furageupp bördsman.

................................................................................ » 9 360: — I

I Summa förslagsanslag kronor 446 260:— !

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

449 Bil. 1.

Stat

för Livregementets husarer.

		Löneplan
	Antal	och lönegrad enligt veder-börligt
		avlönings- reglemente
Officerare.
Överste .......	1	O. 6
Ryttmästare ..............	7	O. 3
Löjtnanter .................. Underlöjtnanter och fän-	13	O. 2
rikar.....................	5	O. 1
Underofficerare.
Fanjunkare..................	5	Uo. 3
Sergeanter ..................	9	Uo. 2
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	5	Ma. 5
» »2. »	18	Ma. 4
Korpraler ...................	23	Ma. 3
Yolontärer ..................	180	Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4
Sjukvårdskorpral .........	1	Ma. 3
Sjukvårdsryttare .........	2	Ma. 1

	Antal	Löneplan och lönegrad enligt veder-börligt avlönings-reglemente
Hovslagarfurir av 2. kl.	1	Ma. 4
Ilovslagarkorpraler ......	4	Ma. 3
Hovslagarryttare .........	4	Ma. 1
Y apenhantverkarkorpral Clvllmilltär personal.	1	Ma. 3
Bataljonsläkare...........	1	C. 9
Bataljonsveterinär .......	1	C. 8
Vapenhautverkare ...... Pensionerad personal. Biträde åt regemente-	1	C. 3
intendenten, arvode... Y apenunderofficer,	1
arvode ..................... Expeditionsunderofficer,	1
arvode .................... Furageuppbördsman,	1	“
arvode .....................	1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 367 820: —

Arvoden ä 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer, 1 expeditionsund erofficer och 1 furageuppbördsman
........................................................................... » 8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 376340:-—

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.)

2241 24 29

Bil. 1. 450

Kungl. Mnj:ts proposition nr 50.

Stat

för Skåuska. kavalleriregementet.

		Löneplau			Löneplan
		ock lönegrad			och lönegrad
		enligt veder-			enligt veder-
		börligt			börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.			Musikpersonal.
Överste ......................	1	O. 6	Musikdirektör...............	1	Uo. 3(4)
Hyttmästare ............	7	O. 3	Musikfanjunkare .........	1	Uo. 3
Löjtnanter ..................	13	O. 2	Musiksergeanter .........	2	Uo. 2
Underlöjtnanter och fän-			Musikfurir av 1. klassen	1	Ma. 5
rikar........................	5	O. 1	Musikfurirer av 2. »	2	Ma. 4
			Musikkorpral...............	1	Ma. 3
			Musikvicekorpral .........	1	Ma. 2
			Musikvolontärer ..........	3	Ma. 1
Fanjunkare..................	5	Uo. 3
Sergeanter ..................	9	Uo. 2	Civllmilltär personal.
			Bataljonsläkare............	1	C. 9
Manskap.			Bataljonsveterinär .......	1	C. 8
Furirer av 1. klassen ...	5	Ma. 5	Vapenhantverkare.........	1	C. 3
» » 2. »	18	Ma. 4			-
Korpraler ...................	23	Ma. 3	Pensionerad personal.
Yolontärer ..................	180	Ma. 1	Biträde åt regements-
Sjukvårdsfurir av 2. kl	1	Ma. 4	intendenten, arvode...	1	—
Sjukv&rdskorpral .........	1	Ma. 3	Vapenunderofficer, ar-
Sjukvårdsryttare .........	2	Ma. 1	vode ........................	1	—
Hovslagarfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	Expeditionsunderoffieer,
Hovslagarkorpraler ......	4	Ma. 3	arvode ....................	1	—
Hovslagarryttare .........	4	Ma. 1	Furageuppbördsman,
Vapenhantverkarkorpral	1	Ma. 3	arvode......................	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ... kronor 397 200: —
Arvoden å 2,130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapen- ocli 1 expeditionsunderoffieer samt 1 furageuppbördsman » 8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 405 720: —

Kungl, Maj:ta proposition nr 50.

451 Bil. 1.

Stat

för Norrlands dragonregemente.

	—	Löneplan	...		Löneplan \|
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt		Antal	enligt vederbörligt \|
		avlönings-			avlönings- i
		reglemente			reglemente
Officerare.			.
Överste.......................	1	0. 8	Hovslagarfurir av 2. kl.	i	Ma. 4
Ryttmästare ...............	8	0. 3	Hovslagaikorpraler....	5	Ma. 3
Löjtnanter ..................	15	0. 2	Hovslagarryttare..........	»	Ma. 1
Underlöjtnanter och			V ape n hantverkarkorpral	1	Ma. 3
fänrikar....................	6	O. 1	Clvllmilltär personal.
Underofficerare.			Bataljonsläkare............	1	C. 9
\| Fanjunkare.................. Sergeanter..................	6 10	Uo. 3 Uo. 2	Regementsveterinär...... Yapenh antverkare.........	1 1	C. 9 C. 3
			Pensionerad personal.
Manskap.			Biträde åt regementsin-		\|
Furirer av 1. klassen....	6	Ma. 5	tendenten, arvode......	1	—
» »2. » ....	22	Ma. 4	Yapenhantverkare, ar-
Korpraler.....................	29	Ma. 3	vode .......................	1	—
Volontärer ..................	225	Ma. 1	Expeditionsunderofficer, arvode .....................	.
Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	1
Sjukvård skorpral..........	1	Ma. 3	Furageuppbördsm an,
Sjukvårds ryttare..........	3	Ma. 1	arvode .....................	1	—
1 Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis .... kronor	452 080:— i
! Arvoden å 2130 kronor till i	biträde åt	regementsintendenten, 1
vapenunderofficer, 1	expeditionsunderofficer och. 1 furageupp-		8 520: —
bördsman................				»
			Summa förslagsanslag kronor	460 600:-

Bil. 1. 452

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Svea artilleriregemente, Wendes artilleriregemente och Norrlands
artilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt		Antal	enligt vederbörligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.
Överste.......................	1	0. 6	Hantverkskonstaplar ....	2	Ma. 3
Överstelöjtnant............	1	0. 5	Hantverksartillerister....	2	Ma. 1
Majorer ......................	2	0. 4	Hovslagarfurir av 2. kl.	1	Ma. 4
Kaptener.....................	11	0. 3	Hovslagarkonstaplar ....	3	Ma. 3
Löjtnanter .................. Underlöjtnanter och	18	0. 2	Hovslagarartillerister ...	4	Ma. 1
fänrikar.................... Underofficerare.	8	0. 1	Clvilmllitär personal. Regementsläkare .........	1	C. 11
		Bataljonsläkare............	1	C. 9
Styckjunkare ...............	8	Uo. 3	Regementsveterinär......	2) 1	C. 9
Sergeanter..................	l) 17	Uo. 2	Bataljonsveterinär .......	1	C. 8
Manskap.			Pensionerad personal.
Furirer av 1. klassen ...	'') 13	Ma. 5	Biträde åt regementsin-
» » 2. »	'') 26	Ma. 4	tendenten, arvode......	1	—
Konstaplar..................	36	Ma. 3	V apenunderofficer,
Volontärer .................	105	Ma. 1	arvode .....................	1	—
Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	Expeditionsunderofficer,
Sjukvårdskonstaplar......	2	Ma. 3	arvode......................	1	—
Sjukvårds artillerister ....	3	Ma. 1	Furageuppbördsman,
Hantverksfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	arvode......................	1	—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare i medeltal för samtliga
regementen, förslagsvis .....		................................ kronor	508 580: —
Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer, 1	expeditions underofficer och 1 furageupp-
börd sman...............				»	8 520: -
			Summa förslagsanslag kronor	517 100: —

*) Vid Wendes artilleriregemente tillkomma 1 sergeant, 1 furir av 1. klassen och 1 furir av
2. klassen.

Vid Norrlands artilleriregemente finnes ingen regementsveterinär.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

453 Bil. 1.

Stut

föi* Göta artilleriregemente.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt		Antal	enligt vederbörligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.			Musikpersonal.
Överste ......................	1	O. 6	Musikdirektör..............	1	Uo. 3(4)
Överstelöjtnant............	1	O. 5	Musiks ty ckjunkare .......	1	Uo. 3
Majorer......................	2	O. 4	Musiksergeanter ..........	2	Uo. 2
Kaptener.....................	11	O. 3	Musikfurir av 1. kl.......	1	Ma. 5
Löjtnanter...................	18	O. 2	Musikfurirer av 2. kl....	2	Ma. 4
Underlöjtnanter och			Musikkonstapel............	1	Ma, 3
fänrikar ..................	8	O. 1	Musikvicekonstapel ......	1	Ma. 2
			Musikvolontärer...........	3	Ma. 1
Underofficerare.
Styckjunkare ...............	8	Uo. 3	Civilmllitär personal.		C. 11
Sergeanter ..................	17	Uo. 2	Regementsläkare ........	1
		Bataljonsläkare............	1	C. 9
Manskap.			Regementsveterinär......	1	C. 9
Furirer av 1. klassen ...	13	Ma. 5	Bataljonsveterinär .......	1	C. 8
» » 2. »	26	Ma. 4
Konstaplar ..................	36	Ma. 3	Pensionerad personal.
Volontärer ..................	105	Ma. 1	Biträde åt regementsin-
Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	tendenten, arvode......	1	—
Sjukvårdskonstaplar......	2	Ma. 3	V apenunderofficer,
Sjukvårdsartillerister ....	3	Ma. 1	arvode ...................	1	—
Hantverksfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	Expeditionsunderofficer,
Hantverkskonstaplar.....	2	Ma. 3	arvode .....................	1	—
Hantverks artillerister....	2	Ma. 1	Furageuppbördsman,	1
Hovslagarfurir av 2. kl.	1	Ma, 4	arvode .....................	—
Hovslagarkonstaplar ....	3	Ma. 3
Hovslagarartillerister ...	4	Ma. 1

Lön till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis......... kronor 550 760: —

Arvoden ä 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1 vapen underofficer,

1 expeditionsunderofficer och 1 fnrageuppbördsman »_8 520: —

Summa förslagsanslag kronor 559280: —

Bil 1. 454

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Gotlands artillerikår.

'' 1		Löneplan			Löneplan 1
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt		Antal	enligt
1	vederbörligt		vederbörligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.
Överstelöjtnant............	1	0. 5	Konstaplar ..................	14	Ma. 3
Kaptener.....................	5	0. 3 0. 2	Yolontärer ................ Sjukvårdsfurir av 2. kl.	71 1	Ma. 1 Ma. 4
Löjtnanter ..................	9
Underlöjtnanter och			Sjukvårdskonstapel ...	1	Ma. 3
Anrikar..................	3	O. 1	Sjukvårdsartillerist ..	1	Ma. 1
			Hantverksfurirer av 2. kl	2	Ma. 4
Underofficerare.			Hantverkskonstaplar ...	2	Ma. 3
i Styckjunkare...............	3	Uo. 3	Hantverksartillerister ...	2	Ma 1
Sergeanter .................	7	Uo. 2	Pensionerad personal.
Manskap.			Y apenunderofficer, arvode ..................	1
Furirer av 1. klassen ...	5	Ma. 5	Expeditionsunderofficer,
» »2. »	10	Ma 4	arvode ....................	1	—
Löner till ovanstående ordinarie bestftllningshavare, förslagsvis...... kronor	209 680: —
Arvoden å 2 130 kronor till 1	vapenunderofficer och 1 expeditions-
underofficer..............				»	4 260: —
			Summa förslagsanslag kronor	213 940: -

Kungl. Maj:(s proposition nr 50.

455 Bil. 1.

Stat

för Bodens artilleriregemente.

	■	Löneplan			Löneplan
■		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt		Antal	enligt vederbörligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.
Överste ......................	i	0. 6	Volontärer...................	105	Ma. 1
Överstelöjtnant............	1	0. 5	Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4
Majorer ......................	2	0. 4	Sjukvårdskonstaplar......	2	Ma. 3
Kaptener.....................	11	O. 3	Sjukvårdsartillerister ....	3	Ma. 1
Iiöj tnanter...................	18	0. 2	Hantverksfurirer av 2.
Underlöjtnanter och				2
		Hantverkskonstapl ar ....		Ma. 3
fänrikar ..................	8	O. 1	3
			Hantverksartillerister....	3	Ma. 1
Underofficerare.
Styckjunkare ...............	8	Uo. 3	Pensionerad personal.		!
Sergeanter .................	18	Uo. 2	Biträde åt regementsin-
			tendenten, arvode......	1	—
Manskap.			Y apenunderofficer,
Furirer av 1. klassen ..	13	Ma. 5	arvode .....................	1	—
» » 2. »	26	Ma. 4	Expeditionsunderofficer,	1
Konstaplar ..................	30	Ma. 3	arvode .....................
Löner till ovanstående ordinarie beställniugshavare, förslagsvis...... kronor	490 470: -
Arvoden å 2130 kronor till	1 biträde åt	regemenstintendenten, 1		6 390: —
vanenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer ........................	»
			Summa förslagsanslag kronor	496 860:-

Bil. 1. 456

Kungl. Maj:ls proposition nr 50

Stat

för Arinéartilleriregementet.

	r	I Löneplan joch lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt avlönings- reglemente
Officerare.
Överste ...................	1	O. 6
Överstelöjtnant..........	1	0. 5
Majorer ................	2	O. 4
Kaptener..................	13	O. 3
Löjtnanter..................	22	O. 2
Underlöjtnanter och
fänrikar ...............	9	O. 1
Underofficerare.
Styckjunkare..........	10	Uo. 3
Sergeanter ..................	20	Uo. 2
Manskap.
Furirer av 1. klassen....	13	Ma. 5
» »2. »	26	Ma. 4
Konstaplar............	35	Ma. 3
Volontärer............	113	Ma. 1
Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma 4
Sjukvårdskonstaplar ....	2	Ma. 3
Sjukvårdsartillerister ..	2	Ma. 1
Hantverksfurirer av 2. kl. 1	2	Ma. 4
Hantverkskons tapl ar ...	4	Ma. 3
Hantverksartillerister ...1	3	Ma. 1

	1 Antal	1 Löneplan och lönegrad enligt
	vederbörligt avlönings- reglemente
Musikpersonal.
Musikdirektör.....	1	Uo. 3(4)
Musikstyekjunkare .....	1	Uo. 3 '' ''
Musiks ergeanter ...	2	Uo. 2
Musikfurir av 1. klassen	1	Ma. 5
Musikfurirer av 2. »	2	Ma. 4
Musikkonstapel..........	1	Ma. 3
Musikvicekonstapel .....	1	Ma. 2
Musikvolontärer .......	3	Ma. 1
Civllmilltär personal.
Regementsläkare........	1	C. 11
Bataljonsläkare............	1	C. 9
Pensionerad personal. Biträde åt regementsin-tendenten, arvode ...	1
V apenunderofficer, arvode ................	1
Expeditionsunderofficer, arvode ..................	1	—

Löner till ovanstående ordinarie beställningsliavare, förslagsvis...... kronor 551 500:_

Arvoden å 2 130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1
vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer .................... » g 39g._

Summa förslagsanslag kronor 557 S90: —

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

457 Bil. 1.

Stat

för LultTärnsartilleriregementet.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt		Antal	enligt vederbörligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.			Muslkpersonal *).
Överste .....................	1	O. 6	Musikdirektör .............	1	Uo. 3 (4)
Major .......................	1	O. 4	Musikstyckj unkare ......	1	Uo. 3
Kaptener, arvoden mot-			Musiksergeanter .........	•2	Uo. 2
svarande lön enligt ...	8	. O. 3	Musikfurir av 1. klassen	1	Ma. 5
Löjtnanter .................	20	O. 2	Musikfurirer av 2. »	2	Ma. 4
		Musikkonstapel............	1	Ma. 3
Underofficerare.			Musikvicekonstapel ......	1	Ma. 2
	Uo. 3	Musikvolontärer .........	3	Ma. 1
Styckjunkare...............	6
Sergeanter ..................	13	Uo. 2	Civil personal.
Manskap.			Garnisonspastor å Karls-
Furirer av 1. klassen....	8	Ma. 5	borg. arvode ............	1	—
» »2. » .....	15	Ma. 4
Konstaplar..................	24	Ma. 3	Pensionerad personal.
Yolontärer ..................	74	Ma. 1	Biträde åt regementsin-
Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4	tendenten, arvode......	1	—
Sjukvårdskonstapel......	1	Ma. 3	Yap enunderoffice r,
Sjukvårdsartillerist ......	1	Ma. 1	arvode ....................	1	—
Hantverksfurirer av 2. kl.	2	Ma. 4	Expeditionsunderofficer,
Hantverkskonstaplar ...	3	Ma. 3	arvode .....................	1	—
Hantverksartillerister ...	2	Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 361 060: —

Lön och arvode till 1 garnisonspastor å Karlsborg........................ » s)3 000:—

Arvoden å 2130 kronor till 1 biträde åt regementsintendenten, 1

vapenunderofficer och 1 expeditionsunderofficer....................... »_6 390: —

Summa förslagsanslag kronor 370150: — j

Anm. De i staten uppförda regementsofficerarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader inom armén. Kapten eller löjtnant,
som förordnas vid Luftvärnsartilleriregementet, frånträder innehavande lön på stat
vid vederbörligt truppförband samt åtnjuter under tiden för förordnandet i denna
stat upptaget arvode. Den vid truppförbandet härigenom ledigblivna lönen disponeras
av vederbörande truppförbandschef för den närmast i tur till kaptens-(löjtnants-)
befordran stående kompetente löjtnanten (underlöjtnanten); den sålunda ledigblivna
löjtnants-(underlöjtnants-)lönen disponeras på samma sätt för den närmast i tur stående
kompetente underlöjtnanten (surnumeräre underlöjtnanten eller fänriken) o. s. v.

'') Avsedd för Karlsborgs garnison.

2) Därav 3 000 kronor i lön och 1 000 kronor i arvode.

Bil. 1. 458

Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Norrbottens artilleri k år.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt vederbörligt		Antal	enligt vederbörligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Officerare.
Major ........................	1	O. 4	Konstaplar................	10	Ma. 3
Kaptener.....................	4	0. 3	Yolontärer ...........	20	Ma. 1
Löjtnanter .................	7	O. 2	Sjukvårdskonstapel ......	1	Ma. 3
Underlöjtnanter och			Sjukvårds artillerist ......	1	Ma. 1
fänrikar ...............	2	O. 1	Hovslagarkonstapel......	1	Ma. 3
			Hovslagarartillerist ......	1	Ma. 1
Underofficerare.
Styckjunkare ...............	2	Uo. 3	Pensionerad personal.
Sergeanter ................	6	Uo. 2	Expeditionsunderofficer
			m. m., arvode ........	1	_
Manskap.			Kasernunderofficer m.m.,
Furirer av 1. klassen ...	5	Ma. 5	arvode ...................	1	—
» »2. »	9	Ma, 4

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 152 710: —

Arvoden å 2130 kronor till 1 expeditionsunderofficer och. 1 kasem underofficer

m. m................................................................... » 4 260: —

Summa förslagsanslag kronor 156 970:— [

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

45!) Bil. 1.

Stat

för Artilleriets fabriker och tygnustalter.

		Löneplau och lönegrad
Ordinarie befattnings-	Antal	enligt vederbörligt avlönings- reglemeute

ha vare.
Fälttygmästare ...........	l	O. 5
Styresmän ................	3	O 4
Tygmästare av 1. klassen	1	O. 4
» » 2. »	2	0. 3
Tyg- eller fabriksingen-		C. 12
jörer ........................	5
Departementsskrivare ... Tyg- eller fabriksförval-	2	C. 6
tare av 1. klassen.....	11	C. 7
Tygförvaltare av 2. kl.... Besiktningsrustmästare	7 18	C. 5 C. 8
eller tygverkmästare..
Verkmästare av 1. kl....	6	C. 6
Verkmästare av 2. kl....	2	C. 4
Tyg- ellerfabriksskrivare	8	C. 3
Tyghantverkare............	44	0. 3
Fortmaskinister............	7	C. 3
Löner och arvoden till
ovanstående ordinarie beställningshavare,		kronor 603 240: -
Arvoden ä 2 040 kronor
till fälttygmästare och å 2 400 kronor till en-var av 3 styresmän vic artilleriets fabriker ..		• 9 240: -

	1 '' Antal] 1	i Kronor
Pensionerad personal. Officer, ledare för artille-ridepartementets tek-niska revision, arvode Expeditionsunderofficer vid tekniska revisio-nen, arvode ............ Expeditionsunderoffice-rare vid artilleridepar-tementets militärbyrå, arvoden .................	1	3 600: —
1	2 340: —
3	7 020: —
Expeditionsunderofficer vid artillerideparte- mentets civilbyrå, ar vode.......................	i	2 340: —
Expeditionsunderoffi-cerare vid artilleriets tygverkstäder och. Stockholms tygstation, arvoden ..................	7	16 380: -
Kontroll- och besikt-ningsunderofficerare, arvoden....................	2	4 680: -
Summa förslagsanslag kronor	—	648 840:-

Anm. De i staten uppförda beställningshavarna skola vara underkastade transport till
andra beställningar i innehavande grader eller tjänsteklasser inom armén.

Bil. 1. 460

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för fast anställda officerare och underofficerare med vederlikar vid Fortifikationen.

Officerare.

Överstar ..................

Överstelöjtnanter......

Majorer ..................

Kaptener..................

Löjtnanter ...............

Underlöjtnanter och.
fänrikar ..............

Underofficerare.

Fanjunkare...............

Sergeanter ................

Clvilmilltär personal.

Bataljonsläkare..........

Bataljonsveterinärer....

Radioingenjör ..........

Fortifikationskassörer .
Departementsskrivare.
Tygverkmästare .......

Antal	Löneplan och lönegrac enligt vederbörligt avlönings- reglemente
3	O. 6
4	O. 5
8	O. 4
44	O. 3
52	O. 2
22	O. 1
31	Uo. 3
60	Uo. 2
3	C. 9
3	C. 8
1	C. 12
8 !	C. 7
1	C. 6
8 1	C. 6

Antal

V apenhantverkare

Tyghantverkare .......

Förrådsvaktmästare

Civil personal.

Expeditionsvakt vid
fortifikationsstabens
huvudstation ..........

Löneplan

och lönegrad
enligt

vederbörligt
avlöningsi
eglemente

Pensionerad personal.

Bibliotekarie, arvode ...
Expeditionsofficer,

arvode .....................

Biträden åt regementsintendenter,
arvoden
Expeditionsunderoffi cerare,

arvoden. ........

Tillsyningsman i Östersund.
och å Laxön, arvoden
.....................

C. 3
C. 3
C. 1

Avd. B. 5

■Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ......

Arvoden å 600 kronor till en var av fortifikationsstabsofficerarna av

kaptens (löjtnants) grad, förslagsvis 5 arvoden.............................

Arvoden å 3 600 kronor till 1 bibliotekarie och 1 expeditionsofficer
Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2130 kronor).till envar av 4
biträden åt regementsintendenter, 7 expeditionsunderofficerare och
2 tillsyningsman.................................................................

kronor 1 330 850:

» 3 000: ■

» 7 200:-

28 950: - I

Summa förslagsanslag kronor 1370 000: —

Stat

för Svea ingenjörkår.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Anta]	enligt vederbörligt		Antal	enligt vederbörligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Manskap.			V apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3
Furirer av 1. klassen ...	7	Ma. 5	V apenhantverkarvice-
» »2. »	13	Ma. 4	korpral......	1	Ma. 2
Korpraler ..................	17	Ma. 3	Vapenhantverkarsoldat..	1	•Ma. 1
Vicekorpraler...............	17	Ma. 2	Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4
Volontärer .................	94	Ma. 1	Sjukvårdskorpral ..	1	Ma. 3
Hantverksfurir av 1. kl.	1	Ma. 5	Sjukvårdsvicekorpral ..	1	Ma. 2
Hantverksfurirer av 2. kl.	2	Ma. 4	Sjukvårdssoldater........	2	Ma. 1
Hantverkskorpraler.......	3	Ma. 3	Hovslagarkorpral.........	1	Ma. 3
Hantverksvicekorpraler.	3	Ma. 2	Hovslagarvicekorpral....	1	Ma. 2
Hantverkssoldater.........	8	Ma. 1	Hovslagarsoldater.........	2	• Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor	142 350: -
			Summa förslagsanslag kronor	142 350: -

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

461 Bil. 1.

Stat

för Göta ingeiijörk&r.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-börligt		Antal	enligt veder-börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Manskap.
Furirer av 1. klassen....	6	Ma. 5	Hantverkssoldater ......	8	Ma. 1
» » 2. »	12	Ma. 4	V apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3
Korpraler ..................	15	Ma. 3	Vapenhantverkarsoldat..	1	Ma. 1
Vicekorpraler...............	15	Ma. 2	Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4
Volontärer...................	83	Ma. 1	Sjukvårdskorpral .........	1	Ma. 3
Hantverksfurir av 1. kl.	1	Ma. 5	Sjukvårdsvicekorpral ...	1	Ma. 2
Hantverksfurirer av 2.kl.	2	Ma. 4	Sjukvårdssoldat .........	1	Ma. 1
Hantverkskorpraler ......	3	Ma. 3	Hovslagarkorpral .........	1	Ma. 2
Hantverksvicekorpraler.	3	Ma. 2	Hovslagarsoldat .........	1	Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 126 660: —

Summa förslagsanslag kronor 126 660: —

Stat

för Fälttelegrafkåren. I

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-		Antal	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Manskap.			Vapenhantverkarkorpral	1	Ma. 3
Furirer av 1. klassen ...	6	Ma. 5	Vapenhantverkarvice-		Ma. 2
» » 2. »	13	Ma. 4	korpral.....................	1
Korpraler ..................	18	Ma. 3	V apenhantverkarsoldat..	1	Ma. 1
Vicekorpraler...............	17	Ma. 2	Sjukvårdsfurir av 2. kl.	1	Ma. 4
Volontärer ..................	95	Ma. 1	Sjukvårdskorpral .........	1	Ma. 3
Hantverksfurir av X. kl.	1	Ma. 5	Sjukvårdsvicekorpral ...	1	Ma. 2
Hantverksfurirer av 2. kl.	3	Ma. 4	Sjukvårdssoldater.........	2	Ma. 1
Hantverkskorpraler ......	6	Ma. 3	Hovslagarkorpral .........	1	Ma. 3
Hantverksvicekorpraler.	5	Ma. 2	Hovslagarvicekorpral ...	1	Ma. 2
Hantverkssoldater ......	12	Ma. 1	Hovslagarsoldat .........	1	Ma. 1

I Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor 160 560: —

Summa förslagsanslag kronor 160 560: —

Bil. 1. 462

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Bodens ing-enjörkår.

1		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
		enligt veder-			enligt veder-
		börligt			börligt
		avlönings-			avlönings-
-		reglemente			reglemente
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	4	Ma. 5	V apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3
» » 2. »	9	Ma. 4	V apenhantverkarviee-
Korpraler.................	13	Ma. 3	korpral.....................	1	Ma. 3
Vicekorpraler...............	12	Ma. 2	V apenhantverkarsoldat..	1	Ma. 1
Volontärer ..................	Hd	Ma. 1	Sjukvårdsfurir av 2 kl.	1	Ma. 4
Hantverksfurir av 1. kl.	i	Ma. 5	Sjukvårdskorpral .........	1	Ma. 3
Hantverksfurirer av 2. kl.	2	Ma. 4	Sjukvårds vicekorpral ...	1	Ma. 2
Hantverkskorpraler......	3	Ma. 3	Sj ukvårdssoldat...........	1	Ma. 1
Hantverksvicekorpraler.	3	Ma. 2	Hovslagarkorpral........	1	Ma. 2 I
Hantverkssoldater .......	8	Ma. 1	Hovslagarsoldat ..........	1	Ma. 1
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis .. . kronor	105 350: —
			Summa förslagsanslag kronor	105 350 —

Stat

för officerare och underofficerare med vederlikar vid trängen.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-		Antal	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-			avlönings- j
Officerare.		reglemente			reglemente \|
		Civllmllitär personal.
Överste .....................	1	0. 6	Regementsläkare .........	4	C. 11
Överstelöjtnanter.......	2	O. 5	Bataljonsläkare............	4	C. 9-
Majorer .....................	2	O. 4	Bataljonsveterinärer ...	4	C. 8
Kaptener.....................	18	O. 3	Hantverkare ...............	14	C. 3
Löjtnanter .................. Underlöjtnanter och	20	O. 2	Förrådsvaktmästare..... Pensionerad personal.	4	C. 1
fänrikar ..................	11	0. 1
Biträden åt regements-
Underofficerare.			intendenter, arvoden..	4	—
Fanjunkare................. Sergeanter ..................	18 36	Uo. 3 Uo. 2	Expeditionsunderofficer i tränginspektionen, arvode .....................	1
Musikpersonal.			V apenunderofficerare, arvoden .................	4
Musiksergeanter .........	2	'') Uo. 2(3)	Furageuppbördsmän,
			arvoden ..................	4	—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor	656 740: — 1
Arvode till 1 exoeditionsunderofficer ........			2 340: —
Arvoden å 2 130 kronor till envar av 4 biträden åt regementsinten-
denter, 4 vapenunderofftcerare och 4 furageuppbördsmän ..........	1)	25 560: — ,
			Summa förslagsanslag kronor	684 640 —

l) Befordran till musik fanjunkare i tur med övriga sergeanter vid trängen.

Kuvgl. Maj:U proposition nr 50.

463 Bil. 1.

Stat

för Svea trängkår.

Manskap.

Furirer av 1. klassen
» » 2. »

Korpraler ..............

Vicekorpraler...........

Antal

| Löneplan

ioch lönegrad
| enligt vederbörligt

avlöningsI
reglemente

Ma. 5
Ma. 4
Ma. 3
Ma 2

1 Antal

Löneplan
och lönegrad)
enligt veder-!
börligt
avlöningsreglemente -

Volontärer ................. 17 Ma. 1

Hovslagarkorpral .........j 1 | Ma. 3

Hovslagarvicekorpral ... 1 ] Ma. 2

Vapenhantverkarkorpral) 1 I Ma. 3

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor_54 550:

Summa förslagsanslag kronor 54550:— j

Stat

för Göta trängkår.

		Löneplan ocli lönegrad			Löneplan 1 och lönegrad! enligt veder-! börligt
	Antal	enligt veder-börligt		Antal
		avlönings-			avlönings-
•		reglemente	é		reglemente
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	4	Ma. 5	Volontärer ..................	13	Ma. 1
» »2. »	8	Ma. 4	Hovslagarkorpral .........	1	Ma. 3
i Korpraler ...................	8	Ma. 3	Hovslagarvicekorpral ...	1	Ma. 2
1 Vicekorpraler...............	9	Ma. 2	Vapenbantverkarkorpral	1	Ma. 3
i Löner till ovanstående ordinarie beställning	sbavare, förslagsvis..... kronor	44 230: —
			Summa förslagsanslag kronor	44 230 -

Stat

för Norrlands trängkår.

r~ ........		Löneplan			Löneplan ]
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-börligt		Antal	enligt veder-börligt
1		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Manskap.			Musikpersonal.
Furirer av 1. klassen ...	5	Ma. 5	Musikfurir av 1. klassen	1	Ma. 5
» »2. »	9	Ma. 4	» » 2. »	1	Ma. 4
Korpraler ..................	11	Ma. 3	Musikkorpral ...............	1	Ma, 3
Vicekorpraler...............	11	Ma. 2	Musikvicekorpral .........	1	Ma. 2
Volontärer . ... ...........	17	Ma, 1	Musikvolontärer..........	2	Ma. 1
Hovslagarkorpral..........	1	Ma. 3
Hovslagarvicekorpral ...	1	Ma, 2
V apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis..... kronor	60 620: —
			Summa förslagsanslag kronor	Ö0C20: -

Bil. 1. 464

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Skånska trångkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och. lönegrad
	Antal	enligt veder-			enligt veder-
		börligt			börligt
		avlönings-			avlönings-
Manskap.		reglemente			reglemente
		Musikpersonal.
Furirer av 1. klassen ...	4	Ha. 5	Musikfurir av 1. klassen	1	Ma. 5
» » 2. »	8	Ma 4	» » 2. »	1	Ma. 4
Korpraler ................	8	Ma. 3	Musikkorpral..............	1	Ma. 3
Vicekorpraler...............	9	Ma. 2	Musikvieekorpral .........	1	Ma. 2
Volontärer ..................	13	Ma. 1	Musikvolontärer ........	2	Ma. 1
Hovslagarkorpral..........	1	Ma. 3
Hovslagarvicekorpral ...	1	Ma. 2
V apenhantverkarkorpral	1	Ma. 3
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis.. kronor	50 300:-
			Summa förslagsanslag kronor	50 300:-

Stat

för Intendenturkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-			enligt veder-
		börligt			börligt
		avlönings-			avlönings-
Officerare.		reglemente			reglemente
		Clvilmllitär personal.
Överstar .....................	2	O. 6	Departementsskrivare ...	2	C. 6
Överstelöjtnanter.........	5	O. 5
Majorer .....................	8	O. 4
Kaptener....................	59	O. 3	Civil personal.
Löjtnanter .................	9	O. 2	Expeditionsvakt vid in-
			tendenturstaben ......	1	Avd. B. 5
Underofficerare.
Förvaltare ..............	50	Uo. 4
Fanjunkare................	5	Uo. 3	Pensionerad personal.
Sergeanter ..................	10	Uo. 2	Officerare vid arméför-
			valtningens intendents-
			departement, arvoden	2	—
Furirer av 1. klassen ...	11	Ma. 5	Expeditionsunderoffice-
» »2. »	11	Ma. 4	rare, arvoden ............	7	—
Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis...... kronor	899 000: —
Arvoden ä 3 600 kronor till 2 officerare vid intendentsdepartementet	»	7 200: -
Arvoden å 2 340 kronor (i landsorten 2 130 kronor) till 7 expeditions-
underofficerare .........				»	16 170: — j
Tjänstgöringstraktamenten till sådana intendents- eller förvaltaraspiran-
ter, som avlagt intendents-	eller förvaltarexamen, under tjänst-
görmg utom eget truppförbands förläggningsort, förslagsvis ......	»	13 000: -
Dagarvoden till officerare	och underofficerare, som utan att uppbära
lön å intendenturkårens stat	eller lön såsom förvaltare vid trupp-
förband eller vara berättigade till tjänstgöringstraktamente för-
ordnas att uppehålla	befattning vid nämnda kår eller förvaltar-
befattning vid truppförband, förslagsvis .		»	11 000: -
			Summa förslagsanslag kronor	946 370. — I

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

465 Bil. 1.

Stut

för tiurnisonssjukhiiset i Stockholm.

		Löneplan och lönegrad	Enhets
	An-	enligt veder-	kostnad.	Summa
	tal	börligt	Arvode.	kronor
I. Avlöningar m. m.		avlönings-	Kronor.
	reglemente
Ordinarie beställningshavare.
Överläkare (regementsläkare) ........................... Löner till ovanstående ordinarie beställnings-	2	C. 11
havare, förslagsvis ....................................... Arvode till den överläkare, som förordnas såsom	—	—	—	—	19 080	—
chefläkare ..................................................	—	—	—	—	1170	—
Övrig personal.
Redogörare, förutom fri bostad, arvode ............ Överläkare vid avdelningen för hud- och köns-	1	—	—	—	3 600	—
sjukdomar, tillika föreståndare för polikliniken för nämnda sjukdomar, arvode .....................	1	_	_	_	4 650
Underläkare, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle, lyse samt kost, arvode ...	2	—	3 480	—	6 960	—
Underläkare, d:o d:o ....................................... Läkare vid polikliniken för öron-, näs- och hals-	3	—	3 270	—	9 810	—
sjukdomar, arvode ..........,............................	1	—	—	—	3 480	—
Föreståndare för tandpolikliniken, arvode .........	1	—	—	—	2 910	—
Läkare vid ögonpolikliniken, arvode............... Förrådsförvaltare, tillika biträde åt intendenten,	1	—	—	—	2 340	—
arvode.........................................................	1	—	—	—	'') 2 440	—
Apotekare, arvode .......................................... Apotekare, biträde, arvode ..............................	1	—	—	—	8100	—
1	—	—	—	5 400	—
Obducent, arvode ...........................................	1	—	—	—	1170	—
Röntgenföreståndare, arvode ...........................	1	—	—	—	3 480	—
Sjukgymnast, arvode.......................................	1	—	—	—	1050	—
Sjukhuspredikant, arvode.................................	1	—	—	—	600	—
Juridiskt biträde, arvode................................. Husmoder, förutom fri bostad med möbler och	1	—	—	—	360	—
sängservis, bränsle, lyse samt kost och tvätt, arvode ....................................................	1				1290
3 tillägg å arvodet å 120 kronor att utgå, det
första efter 3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Översköterskor, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle, lyse samt kost och tvätt, arvoden .............................................	8		1050		8 400
3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det
första efter 3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Undersköterskor, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden .............................................	8		480		3 840
Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom ersättning för
kost å 2 kronor per dag, arvoden.................	8	—	2)815	—	6 520	—
Riksföreståndare, arvode................................. Överkokerska, förutom fri bostad med möbler	1	—	—	—	1)2 440	—
. och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode................................................ 2 tillägg å arvodet, det ena efter 5 års, det	1	—	—	—	900	—
andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Transport	—			—	79 740	—

2) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

2) Därav 365 kronor i hyresbidrag.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 häft. (Nr 50.) 221124 30

Bil. 1. 466

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

		\| Löneplan och lönegrac	Enhets-
	An	enligt veder-	kostnad.	Summa
	tal	börligt avlönings- reglemente	Arvode. Kronor.	kronor
Transport Kokerska, förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och		—	-		79 740	—
tvätt, arvode................................................ Köksbiträden, förutom fri bostad med möblei och sängservis, bränsle och lyse samt kost och	1				600
tvätt, arvoden ............................................. Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och	4	—	450		1800	—
och lyse, arvode .......................................... Baderska, förutom ersättning för kost å 2 kronor	1	—	—	—	1740	—
per dag, arvode ........................................ Städerskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och	1				*) 815
tvätt, arvoden ............................................ Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt	2		450		900
kost och tvätt, arvode ................................. 2 tillägg å arvodet å 100 kronor, det ena efter 5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst Tvättbiträden, förutom ersättning för kost å 2	1				870
kronor per dag, arvoden .............................. Sömmerska, förutom ersättning för kost å 2 kronor	5	—	‘)815	—	4 075	—
per dag, arvode ........................... .............. Maskinist, förutom bostad med bränsle och lyse,	1	—	—	—	'') 815
arvode........................................................	1	—	—	—	1740	—
Eldare, arvoden ............................................. Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle	2	—	1650	—	3 300	—
och lyse, arvode .......................................... Gårdsvaktmästare, tillika snickare, förutom fri	1	—	—	—	2100	—
bostad med bränsle och lyse, arvode ............	1	—	—	—	1470	—
Gårdsvaktmästare, tillika trädgårdsmästare, ar vode Apoteksbiträde, förutom ersättning för kost å 2	1		—	—	1920
kronor per dag, arvode................................. Portvakt, förutom fri bostad med bränsle och	1		—	—	l) 815
lyse, arvode ................................................ Till arvode åt extra personal jämlikt § 25 regie-	1		—	—	1410	—
mentet för sjukhuset....................................	—	—	—	—	3 500	—
Till vikariatsersättning under sjukdom ........... För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets	—	—	—	—	600	—
personal.....................................................	—	—	—	—	7 400	—
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal .........	—	—	—	—	500	—
Säger för övrig personal, högst kronor II. Arvodestillägg. Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 1 husmoder och 8 översköterskor (360 X 9) .............................. kronor 3 240: — Arvodestillägg å 200 kronor (= 100 X 2) åt 1 överkokerska och 1 tvättförestån-derska (200 X 2)..................... kronor 400: — eller tillhopa kronor 3 640: —,					116 110
varav beräknas förslagsvis hälften eller............	—	—	—	—	1820	I
Summa förslagsanslag kronor Härav avgår beräknad kostnadsminskning för	läka	- 1 rvården vid	Stockholi	ns	138180	—
garnison......................................................		Förslagsanslag kronor	40 000 98180

*) Därav 365 kronor i hyresbidrag.

Kungl. Mnj:ts proposition nr 50. 467 Bil. 1.

Anm. 1. Arvodon till undersköterskor utgå endast, för så vitt dessa platser icke beklädas
av sjuksköterskeelever från Röda Korset.

Anm. 3. Därest fri bostad tillliandahålles apotekaren, skall han därför erlägga ersättning
enligt de i 19 § avlöningsreglementet för officerare och underofficeraro samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen
stadgade grunder.

Anm. 3. Om samtliga underläkarbefattningar ej ftro besatta, må av därigenom uppkommande
besparing förhöjt arvode av Kungl. Maj:t tilldelas tjänstgörande underläkare.

Anm. 4. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla
vad i 6 och 7 §§ i avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid ai-mén och marinen är
stadgat i fråga om uppflyttning till högre lönoklass.

Anm. ö. Därest fri bostad med bränsle och lyse beredes förrådsförvaltaren och köksföreståndaren,
skall, så länge denna förmån kvarstår, ersättning för bostad med
bränsle och lyse ej till dem utgå.

Stat

för Garnisonssjulihuset å Karlsborg.

		Enhets
	Antal	kostnad.	Summa
I. Avlöningar m. m.	Arvode.	kronor
	Kronor.
Ordinarie beställningshavare.
Regementsläkare, lön enligt C. 11...................................	1
Bataljonsläkare, lön enligt C. 9 ....................................... Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslags-	1
vis.............................................................................	—	—	—	15 800	—
Övrig personal.
Sjukhusväbel, förutom fri bostad med bränsle och lyse, arvode ....................................................................... Oversköterskor, förutom fri bostad med möbler och säng-	1	—	—	1740	—
servis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvoden..... 3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter	2	1050	—	2100	—
3 års, det andra efter 8 års och det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Kokerska (föreståndarinna för köket), förutom fri bostad
med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost	1			480
Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,
	1	_	—	360	_
Gårdskarl'') och eldare, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt, arvode För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal samt	1		‘	1050 360	—
till vikariatsersättning under sjukdom..........................	—	—	—	—
Säger för övrig personal, högst kronor	—	—	—	6 090	—
II. Arvodestillägg.
Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 X 3) åt 2 översköterskor
eller tillhopa 720 kronor, varav beräknas förslagsvis hälften eller.........................................................................	_	_	_	360
Summa förslagsanslag kronor	--	—	—	22 250	—

'') Avsedd även för renhållning, vedhuggning och vedbärning.

Anm. I fråga om rätt för översköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§ i
avlöningsreglementet för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på, aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga
om uppflyttning till. högre löneklass.

Bil. 1. 468

Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Gturnisonssjukhuset i Boden.

		Enhets
	Antal	kostnad.	Summa
	Arvode.	kronor
		Kronor.
I. Arvoden m. m.
Redogörare, förutom fri bostad med bränsle och lyse........ Husmoder, förutom fri bostad med möbler och sängservis,	1	—	—	3180	—
bränsle och lyse samt kost och tvätt ........................... 3 tillägg ä arvodet ä 120 kronor, att utgå, det första efter	1	—	—	1290	—
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Oversköterskor (därav 1 operations- och 1 röntgensköterska),
förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt ....................................... 3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter	2	1290	—	2 580	—
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Oversköterskor, därav 8 avdelningssköterskor, 1 poliklinik-
sköterska och 1 barnmorska, förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt........................................................................ 3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter	10	1050	—	10 500	—
3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.
Undersköterskor, därav 1 biträdande barnmorska, förutom
fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt ......................	8	480	_	3 840
Kvinnliga sjukhusbiträden, förutom fri bostad med möbler
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt......	8	450	—	3 600	—
Förråd sförvaltare, tillika biträde åt redogöraren ...............	1	—	—	>) 2 440	—
Sjukhus väbel.................................................................. Köksförestånderska, tillika överkokerska, förutom fri bo-	1	—	—	>) 2 440	—
stad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt ..........................................................	1			1050
2 tillägg å arvodet å 100 kronor, att utgå, det ena efter
5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Kokerska, förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt .......................... Köksbiträde, förutom fri bostad med möbler och sängservis,	1	—	—	600	—
bränsle och lyse samt kost och tvätt .............	3	450	—	1350	—
Baderskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt ........................... Städerskor, förutom fri bostad med möbler och sängservis,	2	450	—	900	—
bränsle och lyse samt kost och tvätt .........................	2	450	_	900
Tvättförestånderska, förutom fri bostad med möbler och
sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt............ 2 tillägg å arvodet k 100 kronor, att utgå, det ena efter	1	—	—	870	—
5 års och det andra efter 10 års väl vitsordad tjänst.
Tvättbiträden...........................................................	6	a) 815	—	4 890	—
Sömmerska .................................................... ......	1	—	—	s) 815	—
Maskinist, förutom fri bostad med bränsle och lyse ......... Eldare, fömtom fri bostad med möbler och sängservis,	1	—	—	3 000	—
bränsle och lyse samt kost och tvätt ............	2	1500	—	3 000	—
Automobilförare, förutom fri bostad med bränsle och lyse Portvakt, tillika gårdskarl, förutom fri bostad med möbler	1	—	—	2100	—
och sängservis, bränsle och lyse samt kost och tvätt .....	1	—	—	1050	—
Transport	—	—	—	50 395	—

*) Därav 700 kronor i ersättning för bostad med bränsle och lyse.

a) » 365 » » » » » )> >, . »

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

4(59 Bil. 1.

	Antal	Enliets- kostnad. Arvode. Kronor.	Summa kronor
Transport	_	_	_	50 395	_
Till arvoden åt extra personal..........................................	—	—	—	3 500	—
Till vikariatsersättning under sjukdom..............................	—	—	—	600	—
För beredande av tjänstledighet åt sjukhusets personal ...	—	—	—	6 400	—
Sjukvård och underhåll åt sjuk personal...........................	—	—	—	500	—
Säger för arvoden m. m. högst kronor II. Arvodestillägg. Arvodestillägg å 360 kronor (=120x3) åt^l husmoder och 12 översköterskor (360 X13) .................. kronor 4 680: — Arvodestillägg å 200 kronor (= 100 X 2) åt 1 köksförestånderska (överkokerska) och 1 tvättförestånderska (200 X 2) ............... » 400: —				61395
eller tillhopa kronor 5 080: —
varav beräknas förslagsvis hälften eller ........................	—	—	—	2 540	—
Säger kronor	—	—	—	63 935	—
Härifrån avgår beräknad ersättning för vård av civila sjuka	—	—	—	46 325	—
Förslagsanslag kronor	—	—	—	17 610	—

Anm. 1. I fråga om rätt för husmoder eller översköterska att för tillträdande av arvodestillägg
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla
vad i 6 och 7 §§ i avlönings reglementet för officerare och underofficerare samt
civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är
stadgat i fråga om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 2. Det ankommer på maskinisten eller endera av eldarna att enligt kommendantens
i Boden bestämmande tjänstgöra såsom biträdande automobilförare.

Bil. 1. 470

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stot

för arméns sjuksköterskekår.

	Antal	Enhets- kostnad. Arvode. Kronor.	Summa kronor
Sjuksköterskor, förutom fri bostad med möbler, bränsle och
lyse samt kost, tvätt och fria resor, arvode .................. 3 tillägg å arvodet å 120 kronor, att utgå, det första efter 3 års, det andra efter 6 års och det tredje efter 9 års väl vitsordad tjänst.	30	1050		31500
För anställande av extra sjuksköterskor .. . ......	—	—	—	10 500	—
Säger högst kronor Arvodestillägg å 360 kronor (= 120 x 3) åt 30 sjuksköterskor eller tillhopa 10 800 kronor, varav beräknas förslagsvis				42 000	''
hälften eller ......	—	—	—	5 400	—
Summa förslagsanslag kronor	—	—	—	47 400	—

Anm. 1. I fråga om rätt för sjuksköterska att för tillträdande av arvodestillägg tillgodoräkna
sig föregående tjänstgöring skall i tillämpliga delar gälla vad i 6 och 7 §§
i avlöningsreglementet för officerare ocfi underofficerare samt civiimilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen är stadgat i fråga
om uppflyttning till högre löneklass.

Anm. 2. Det i staten uppförda beloppet för anställande av extra sjuksköterskor disponeras
av arméförvaltningens sjukvårdsstyrelse i och för anställande av extra sjuksköterskor
dels såsom vikarier för de ordinarie sjuksköterskorna under semester
och sjukdom, dels ock för att stå till förfogande vid tillfällen, då sjukligheten
kräver ökad sjukvårdspersonal, eller vid större förläggning av trupp till ett
annat truppförbands etablissemang m. m.

Stat

för polispersonalen i Boden och Karlsborg.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	An-	enligt veder-		An-	enligt veder-
	tal	börligt		tal	börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Boden.			Karlsborg.
Poliskommissarie...........	1	C. 6	Överkonstapel ..............	1	C. 3
Överkonstaplar..............	5	C. 3	Konstapel..............	1	C. 2
Konstaplar..................	18	C. 2
Extra konstaplar, arvoden	6	—

Löner till ovanstående ordinarie befattningshavare, förslagsvis ............ kronor 106 720: —

Arvoden till 6 extra konstaplar till belopp motsvarande lön i l:a lönegraden
i löneplan C. av avlöningsreglementet för officerare och
underofficerare samt civilmilitära beställningshavare på aktiv stat m. fl.

vid armén och marinen, förslagsvis................................................ » 19 080:_

Till polispersonalens i Boden resor och till dess tiilfälliga förstärkning,

högst ......................................................................................... » 600: —

Summa förslagsanslag kronor 126 400: —

Anm. 1. Extra konstapel åtnjuter utöver arvodet kallortstillägg enligt de i 12 § i avlöningsreglementet
för officerare och underofficerare samt civilmilitära beställningshavare
på aktiv stat m. fl. vid armén och marinen stadgade grunder.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

471 Bil 1

Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden in. m.

1. 2. 3

4. 5. 6. 7

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med B. Arvoden till vissa iclce-ordinarie
avlöning från anslag befattningshavare m. fl.

under fjärde huvudtiteln, ersättningar

lantförsvaret, m. fl.

Försvarsdepartementet.

ortvakt vid försvarsdepartementet
..............................

Arméförvaltningen.

ärmeingenjör å arméförvaltningens
fortiiikationsdeparte ment

.................................

Acer, sakkunnig i fråga om
skjutbanor, för biträde å arméförvaltningens
fortifikations departement

.....................

hefen för arméns centrala be klädnadsverkstad

...............

askinisten och eldare vid arméförvaltningens
ämbetshus
ortvakt vid arméförvaltningens
ämbetshus..................

iträde vid arméförvaltningens

arkiv .................................

öreståndaren för modellkammaren
..............................

öreståndaren för livrustkam maren

..............................

öreståndaren och uppbördsmannen
för artillerimuseum,
iträde vid artillerimuseum .
aktmästaren vid artilleristabens
lokaler å artillerigården,
förutom fri bostad och vedbrand.
................................

Södra arméfördelningen.

juridiskt biträde vid arméfördelningen
.....................

issa arvoden att utbetalas från
arméfördelningens stab ......

syningsmän för övningsfältet
Ljungbyhed (disponeras
av arméfördelningschefen)...

'' lsyningsmannen vid land stormsförrådet

nr 12 B .......

gsmannen vid Senoren

nobergs regemente............

annen över byggnaderna
å Kronobergshed ...
allands regemente...............

	furace-			maski-				kokerskor
före		upp		övrig				och		övrig
stån- dare.	börds- män.	personal.	nister.				köks- biträden.	personal.
												2100	—
—	—	—	—	11610	—	—	—	—	—	—	—	—	—


—	—	—	—	—	—	2 340	—	1470	—	—	—	—	—


—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	2 340	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1050	—
_	_	_	_	''_	—	_	—	—	—	—	—	1410	—
—	—			"								930
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1800	-
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	348	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	1710	—
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	234 60 30 } -	—
1348 \ 144	—	\| 144	—	—	—	/1)2 832 \ 2 550	—	‘) 1 992 1500	_	2> 1152 - 660	—	-
	_	_	_	_	_	_	_	_	—	—	—	234	—
348	—	144	—	—	—	2 550	—	1920	—	660	—	—	—

1) Därav 282 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

2) » 492 » » » » » » » » .

Summa

kronor.

2100

11610

1 410
1500
3 810

468

2 340

1050

1410

930

1800

348

1710

234

11322

234
5 622

Bil. 1. 472

Kungl. Maj:ta proposition nr 50.

A. Arvoden till ordinarie
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,
lantförsvaret, m. fl.

B. Arvoden till vissa icke-ordinarie
befattningshavare m. fl.
ersättningar

Smålands regemente.

Skånska infanteriregementet...
Skånska kavalleriregementet...

Vendes artilleriregemente

För uppbörden och redovisningen
vid Råbelöv............

Vaktaren vid Iiåbelövs kruthus
Tillsyningsmannen vid R irikaby

skjutfält ...........................

Vaktaren vid etablissemanget å

s. k. Blekedammen ............

Arméartilleriregementet.........

Förvaltaren vid Skillingaryds

skjutfält............................

Skånska trängkåren...............

Västra arméfördelningen.

Till juridiskt biträde vid arméfördelningen
......................

Vissa arvoden att utbetalas från

arméfördelningens stab ......

Garnisonssjukhuset i Sköfde,
en sjukhusväbel, tillika förvaltare
..............................

Västgöta—Bohus regemente ...
Skaraborgs regemente.

Tillsyningsmannen över byggnader
å Axvall ..................

Alvsborgs regemente ............

Värmlands regemente............

Livregementets husarer.........

Göta artilleriregemente .........

Vaktaren vid Tånga hed ......

Tillsyningsmannen vid Rem mene

skjutfält...................

Luftvärnsartilleriregementet...

köks-	furage-			maski
före-	upp-	OYTlg		eldar e.	och		övrig
stån- dare.	börds- män.	personal.	nister.	köks- biträden.	personal.
								3)
348	—	144		_		2) 3 138		1 2100	—	870	—	1 -
							( 1 926		66C	—	1
								1 1 710	—	1
348		144		—		2 550	_	ll 782		f 6)768		—
282	_	348		—		2 550	_	2 340	—	1290	—	—
1282	_	282		_		2 550		11 710		\| 660	—	1
\282		282		—		2 550	—	_	{ 660 [ 660	— —	1 ~
—		—	—	348	—							_
												468
—	—	—	—	—	-	—	—	—	—	—	—	582
282												348
—	282		—	—	2 550	—	*)2 136	—	660	—
210												1410
	210				2 550		3)2 130		660	—	—
												348	_
												96	-
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	_	_	7) 2 240	_
348	—	144	—	—	-	2 550	—	/ 1 710 \ 1710	z	\| 660	—	—	—
348	—	144	—	—	—	2 550		j 1 710 \ 1500	—	}■ 660	-	—	—
								1 1710 \ 1500				348	_
348	—	144	—	—	—	2 550	—		[ 660	—	—	—
348	—	144	—	—	—	2 550		\| 1 710 8) [1782		l 876	_
									1
282	—	348	—	—	—	2 550	—	1710	—	660	—	—	—
282	—	282	—	—	—	®) 2 706		11 710 11710		\ 660		—	—
												348	-
—	—	—		—		_		_		_	_	348
210	—	210		—	—	10) 2 760		—		660	—

Därav 426 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lys

'')

,0)

588

390

282

108

420

500

216

156

210

bränsle och lyse.
bostad, bränsle och lyse.

Summ

kronor

9186

7 302
6 810

9 918

348

468

582

348
5 910

1410

5 760

348

2 240
7122

6912

348

6 912

7 410

5 550
7 350
348

348

3 840

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

473 Bil. 1.

1. 2. 8. 4._5.__(f____8.

A. Arvoden till ordinarie

befattningshavare med B Arvoden till vissa ieke-ordinarie
avlöning frän anslag befattningshavare m. fl.

under fjärde huvudtiteln, ersättningar Summa

lantförsvaret, m. fl. kronor.

	köks- före-	furage- upp-	övrig		in aski-			kokerskor och	övrig
	stån- dare.	börds- män.	personal.	nistcr				köks- biträden.	personal.
öta trängkår ......................	210		210	_	_	_	2 550		1 710	_	870		_	_	5 550	—
tendenturkompaniet å Karls-borg .................................											660				660	—
tendenturförrådet å Karls-borg ................................	144														144	—
siktningsman vid intenden-turkompaniets å Karlsborg slakteri ävensom vid korv-fabriken därstädes .............					1410										1410
ganisten å Karlsborg.........	—	—	—	—	400	~	—	—	—	—	—	—	—	—	400	—
aren av tornuret å Karls-borgs fästning..................	—	—	_	_	_	—	—	—	—	—	—	—	60	—	60	—
kttändaren för Karlsborgs fästnings gatulyktor ..........													840	—	840	—
andchefen & Karlsborg ......															720	—
rrådsvaktmästaren å Karls-borg .................................	_	_				_	_	__	_	_	__	_	1740	_	1740	—
llmästaren å Karlsborg......															1740	—
norättaren å Karlsborg____															174	—
lontärskolan å'' Karlsborg ...	144								1920	—	660	—	—	—	2 724	—
Ö3tra arméfördelningen.
juridiskt biträde vid armé-fördelningen .....................	_	_		_		_	_	_	_	_	_	_	348	_	348	—
en vid Kaknäs skjutbana	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	234	—	234	—
kogårdsfogden å Järvafältet yningsmannen vid skjut-															210 348
banorna å Järvafältet.........														—
ea livgarde........................	348	—	144	—	—	—	2 820	—	1830	—	870	—	—	—	6 012	—
vgrenadjärregementet.........	348	—	144	—	—	-	‘) 2 898	—	1710	—	J 660 \ 660	_	} "	—	6 420	—
lontärskolan i Norrköping..	—	—	—	—	234	—	2130	—	—	—	750	—		—	3114	—
onssjukhuset i Lin-
köping: en sjukhusväbel, tillika för-															2 240
valtare ...........................	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	») 2 240	—	—
en eldare...........................	—	—	—	—	—	—	—	—	1050	—	870 S)1362	—	—	—	1050	—
ermanlands regemente......	348	—	144	—	—	—	2 550	—	I 1 710 \ 1 500	—	—	} -	—	8 484	—
plands regemente...............	348	—	144	—	—	—	2 550	—	J 1710 \1500		\| 660	—	—		6 912	—
vregementets dragoner.......	282	—	348	—	—	—	2 610	—	1710	—	870	—	—		5 820	—
ea artilleriregemente .........	282	—-	282	—	—	—	2 550	—	1710	—	4)1 020	—	—	—	5 844	—
rrådsförvaltaren vid Marma skjutfält ...........................	_				_			_	_	_	___	_	1410	_	1410	_
n vid Marma skjutfält	—	—	—	—	—	—	—	—	~	—	—	—	1050	—	1050	—
ea ingenjörkår ..................	1210 144 \| 30	_	sl 210	[ __	—	—	/ 2 550 \ 2 550	_ _	‘)2 136 *)1 926	—	870 660	—	i ( ~	—	11 286	—
ta ingenjörkår ..................	210	_	210	•-	—	—	2 550		1 7101-	660	—	—	—	5 340
*) Därav 426 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lys	e.
2) >» 500 » » »	»	»		»	»	»
8) » 492 » » » 4) » 360 » » »	»	»		)>	»	»

Bil. 1.474

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

A. Arvoden till ordinari

befattningshavare med B. Arvoden till vissa icke-ordinarie
avlöning från anslå befattningshavare m. fl.

under fjärde huvudtite ersättningar

lantförsvaret, m. fl.

	köks-	furage	övrig maski				kokerskor
	före-	upp			eldare.	och		övrig
	stån- dare.	börda- män.	personal. nister.	köks- biträden.	personal.
Fälttelegrafkåren .................. Förråd sförvaltaren vid fälttele-	210	—	210		-- 2 550	—	1710	—	660	_	—	—
grafkåren för färder till och från regementets förråd vid Nedre Frösunda.................											150
Svea trängkår........................ Arvoden åt civil personal vid	210		210		-- 2 550	—	*)2 058		660	—	—	—
statens från generalstabens officerskår inlösta etablisse-
mang i Stockholm...............	—	—	—	—	- -	—	—	—	—	—	27 360	—
Infanteriskjutskolan...............	2) 72		—	—	- — -	—	—	—	426	—	—	—
Ridskolan...........................	—	—	—	—	- - -	—	—	—	660	—	—	—
Norra arméfördelningen.
Till juridiskt biträde vid armé-
fördelningen .................... Vissa arvoden att utbetalas från											348	—
arméfördelningens stab ......											1524	—
	348		144				\| 1 710	_	870	_
Livregementets grenadj ärer....	—	—	-- 2 550	—				\ -	—
						\ 1860		1086	“	1
Tillsyningsmannen för rege-
mentets skjutbana ............	—	—	—	—	— -	—	—	—	—	—	100	—
Dalregementet ..................... Tillsyningsmannen å Romme-	348	—	144	—	- - 2 550		fl 920 11500	-	}• 600	—	—	—
hed....................................	—	—	—	—	— — —		—	—	—	—	870	—
Hälsinge regemente...............	348		144		-- 2 550		138	_	} 660
				\ 1500	—
Västerbottens regemente ......	348	—	144	—	2 610 2 550		}• 1 920	—	660	—	—	—
Jämtlands fältjägarregemente.	348	—	144	—	2 550 *)2 958 — - 2 550	~	1 4)'' \| 2 160	—	660	—	—	—
Norrlands dragonregemente____	282	—	348	—	—	2130	—	660	—	—	—
Norrlands artilleriregemente... Vaktaren vid kruthuset i Öster-	282	—	282		2 610 2 550	—	} -	—	660	—	—	—
sund ...............	—	—	—	—	- - -	_	_	__	_		522	_
Norrlands trängkår ............... Kommendantskapet i Boden. Till juridiskt biträde vid kom-	210		210		— - 5) 2 760		1710		660
_ mendantskapet i Boden ...... Övermaskinisten vid Bodens	—	—	—	—	— — —		—	—	—	—	348
fästning .............. Fyra fortväblar vid Bodens	—		—	—	— — 4 200		—	—	—	~i	—	—
fästning å 1,980 kronor......	—	-1	—	—	7 9201— —	—	—	—	—	— 1	—	—

1) Därav S48 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

) Att utbetalas med 12 kr. per månad under högst 6 månader.
3) » 360 » i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

*) » 216» » » » » » .i „

6) » 210» » » >1 » » nu.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

475 Bil. 1.

i. a. s.

A. Arvoden till ordinari

befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudtiteln,

lantförsvaret, m. fl.

köks före stån dare.

furage upp-

övrig
börds- personal,
män.

B. Arvoden till vissa icke-ordinarie
befattningshavare m. fl.
ersättningar

maski nister.

eldare.

kokerskor

och

köks bitriiden.

övrig

personal.

Summa

kronor.

andchefen vid Bodens fästg
.................................

are och gårdskarl vid forti ationshuset

i Boden, .......

ådspersonal vid fortifikaionsförvaltningen
i Boden,
ärav 1 förrådsvaktmästare
,460 kronor, 2 förrådshandäckningskarlar
å 1,740 kroor,
1 skrivare och bokförare
,460 kronor samt 1 kontors akt

1,050 kronor...............

r tillsyn av den för garnionen
gemensamma branddskapen
m. m.................

rrbottens regemente..........

rrbottens artillerikår ........

dens artilleriregemente .....

ns ingenjörkår ..............

ndenturkompaniet i Boden
ndenturförrådet i Boden...
siktningsman vid intendenrrådets
i Boden slakterivdelning.
..........................

Militärbefälet på Gotland.

juridiskt biträde vid mili befälet

på Gotland.........

tärbefälet på Gotland.......

tlands infanterikår...........

tlands artillerikår..............

yningsmannen vid Tofta

kjutfält............................

vid kronans byggnader,
gsverk och fortifikaonens
förråd i Tingstäde...

eriets fabriker och tyganstalter
samt kontrollpersonal.

kontrollofficerare å 1,200

nor ..............................

kontrollbiträden (under ffleerare)

å 750 kronor.......

n av arbetena vid areriets
huvudlaboratorium
en vid kruthuset å Bidön,
ed skyldighet att där hålla
åt.................................... l

														—
—	—	—	—	"		"		1740					1740
				_	_	_	_	_	__	_	_	9 450	9 450	—
348		144		:	:	2 970	_	12 340 11 950	—	870 420	—	420 1 -	420 - 9042	—
210	—	210	_	—	—	2 550	—	1710	—	660	—		- 5 340	—
282	—	210	—	—	—	2 550	—	1710	—	720	—	—	- 5 472	—
210	—	210	_	—	—	2 550	—	1710	—	660	—	—	5 340	—
														—
144												O	144	—
													2100	—
												. 234	- 234
—	—	—	—	—	—	—	—	—	—	870	—	—	- 870	—
348	—	144	—	—	—	2 610	—	1 920	—	/ 660 \ 660	—	\ _ 1	- 6 342	—
210	—	210	—	—	—	s)2 928	—	—	—	660	—	- 4 008	—
												582	- 582	—
												720	- 720	—
													4 800	_
														—
														—
												582	- 582	—

l) Därav 450 kr. i ersättning för bostad, bränsle och lyse.

(j » 378 » » » » » n » »

Bil. 1. 476

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

A. Arvoden till o
befattningshavare med
avlöning från anslag
under fjärde huvudti
lan tförs vare t, m. fl.

Remontdepåernas personal

Summa kronor

Arvoden till vissa icke-ordinarie
befattningshavare m. fl.
ersättningar

köks före stån dare.

furage upp börds män.

OTTlg

personal.

maski nister.

eldare.

kokerskor

och

köks biträden.

oyrig

personal.

Tygofficeren vid Stockholms

tygstation..........................

Portvakten vid d:o, förutom fri
bostad, lyse och vedbrand...
Arbetsofficeren vidKarl Gustafs

stads gevärsfaktori ...........

Besiktningsofficeren vid d:o ..
Skottställningsofficeren vid d:o
Skottställningsunderofficeren

vid d:o ..............................

Läkaren vid d:o.....................

Arbetsofficeren vid ammunitionsfabriken
å Marieberg...
Besiktningsofficeren vid d:o ...

Läkaren vid d:o.....................

Vaktaren vid de till Karlsborgs
fästning hörande kruthusen
Arbetsofficeren vid aminunitionsfabriken
å Karlsborg ...
Besiktningsofficeren vid d:o ...
Styresmannen vid Åkers krutbruk
(representationskostnader)
..................................

Arbetsofficeren vid d:o ..........

Läkaren vid d:o....................

Besiktningsbiträdet vid d:o,
därest för befattningen avses
underofficer........................

- 600

1200-

1020-

1020

750-

1200

600-

720-

1500-

600

870-

1200

750 - —

Arvoden ocb expenser m. m. åt
landstormsområdesbefälliavare
o. landstormsfdrrådsförvaltare

315

930-

1500

870

53 578

krono

— 1

— 87

— 1

53 5

181600!- 181
— I- 652

eller i avrundat tal

652 000 kronor,

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

477 Bil. 1

Stat

för den i »Förteckning över i stat icke uppförda arvoden:

till rcinontdepftcrnas personal.

förekommande posten

Kronor	Summa kronor
2 790	—
1740	_
1770	—
1500	—
1496	50
8 979	—
504	30
1277	50
7 665	—
1496	50
2 412	80
597	95	32 229	55
2 520
1650	—
1496	50
5 986	-
504	30
1277	50
5110	—
1577	60
180	—
247	50	20 549	40
—	—	52 778	95
		800	—
—	—	53578 \|95

A. Herrevadskloster.

Depåchefen .......................................................................

Veterinären, med skyldighet att tillika sköta remonterna under

betestiden vid Trolleholm och å Trollenäs ........................

fodermarsk ................................

1
1

1 hästskötare i 365 dagar å 4: 10 pr dag
6 »

1
1

1 körkarl

365

123

365

4: 10
4:10
3:50
3:50
4: 10

Beklädnadsersättning åt 2 fodermarske

14 hästskötare

och 1 körkarl å	kr. 139:20........		2 366: 40
Beklädnadsersättning åt 1 hästskötare i 4 månader.. Avlöning under gräsbetestiden.	46: 40
1 fodermarsk i 92	dagar å kr. 1	15.......................	. 105:80
1 » » 75	» » )) 1	15.......................	. 86:25
1 hästskötare » 92	» » » —	30.......................	. 27:60
7 » » 92	» )) ») -	30......................	. 193:20
1 » » 75	» » »» -	30......................	22:50
6 » » 75	» » » -	30.......................	. 135: —
1 körkarl >» 92	» » » -	30......................	27: 60

B. Utnäslöt.

Depåchefen ..............................................

1 fodermarsk ............................................

1 hästskötare i 365 dagar å kr. 4:10 pr dag

4 » » 365 » » » 4:10 » »

1 » » 123 » » » 4:10 » »

1 » » 365 » » » 3:50 » »

4 » » 365 » » » 3:50 » »

Beklädnadsersättning åt 1 fodermarsk och 10 hästskötare
å kr. 139:20............................................ 1531: 20

Beklädnadsersättning åt 1 hästskötare i 4 månader... 46:40
Hyresbidrag åt 3 hästskötare, åt vilka bostad ej kan beredas
å kr. 60: — ....................................................................

Avlöning under gräsbetestiden.

1 hästskötare i 75 dagar å kr. 0: 30 ..............

10 » »75 » » » 0:30..............

22: 50
225:

Summa

Gottgörelse för remontera as hovvård att av chefen för Remonteringsstyrelsen
efter behov fördelas på depåerna..................

Summa kronor

Beräkning

av anslaget till inkvarteringens ordnande i Stockholm.

Anslaget upptages till förslagvis ...........................................................

Bil. 8.

15 000 kronor.

Bil. 1. 478

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Beräkning

ay anslaget till rekryteringskostnader.

Anslaget är enligt försvarare visionens förslag beräknat till 327 000 kr.

I förhållande till revisionens förslag har manskapsstyrkan enligt det föreliggande
förslaget minskats med omkring 15 %.

Bil. 9.

Anslaget sålunda (0.85 X 327 000 =) ....................................................... kr. 277 950: —

eller i avrundat tal 280 000 kronor.

Beräkning

ay anslaget till arméns reservstater. V.

Bil. 10.

Enhets-
kostnad		Antal	Summa
kronor			kronor
		I. Löner.
		Officerare och underofficerare.
5 940	—	Överstar..........................	2	11880
4 800	—	Majorer ..................................................................	46	220 800	_
2 820	—	Kompaniofficerare i högsta löneklassen........................	55	155 100	__
2 220	—	» i mellersta » ......................	95	210 900	__
1620	—	» i lägsta b ......................	110	178 200	_
1560	—	Underofficerare i högre b .....................	30	46 800	_
1260	—	» i lägre b ........................	35	44 100	-
		Läkare.
5 940	—	Fältläkare .............................................................	1	5 940	_
4 800	—	Regementsläkare.........................................................	2	9 600	—
		Säger	—	883 320	—-
		Avgår för pensionsavgifter.........................................	—	23 700	—
		Nettokostnad	__	859 620	—
		II. Avlöningstillägg ..........................		59 850	—
		III. Dagarvode .............................		35 800	—
		IV. Rese- och traktamentsersättning..............		18 550	—

V. Pensionskostnader.

(Antalet pensionärer beräknas efter genomförd organisation utgöra i
genomsnitt 80 % av antalet beställningshavare på reservstat.)

2 överstar och fältläkare ...................... é

38 majorer och regementsläkare ............... »

44 kompaniofficerare i högsta löneklassen »

76 » » mellersta » »

88 » » lägsta » - m

24 underofficerare i högre » »

28 » » lägre » •»

5 300: -	kr.	10 600: —
4 300: —	))	163 400: —
2 500:-	»	110 000: —
2 000: —	»)	152 000: —
1 450: —	))	127 600: —
1 400: —	»	33 600: —
1 100: —	))	30 800: -

Summa kronor

Härifrån avgå 3 % för beräknade vakanser..........................................

Återstod kronor

eller i avrundat tal 1 553 000 kronor.

628 000

1 601 820
48 054

1 553 766

Kung!. Maj:ta proposition nr 50.

479 Bil. 1.

Bil. 11.

Beräkning

av anslaget till arméns personal iiver stat,

A, Övertalig personal

... kr. 5 000:

B. Offloeraro och underofficerare i reserven:

Årligen beräknas 125 officerare, 4 läkare och 2 veterinärer samt 80 underofficerare
nyanställas. (Beräkningsgrunderna: se försvarsrevisionen. Del. 3, Bil. 6
sid. 68. Ekiperingshjälpen beräknas dock för officer till 750 kr. i stället för
1 000 kr. samt livräntan (pensionen) till 600 kr. för officer och 400 kr. för underofficer.
Tjänstgöringstiden är därjämte enligt det föreliggande förslaget begränsad
till 35 dagar för infanteriet, trängen och intendenturtrupperna tillhörande
reservpersonal samt 40 dagar för övriga.)

I. Ekiperingshjälp och livränta.

Ekipefingskjälp för 131 officerare m. fl. ä 750:— ................. kr. 98 250:

D:o » 80 underofficerare » 600: — ................... » 48 000: —

Livränta » 131 officerare m. fl. » 1074: — ................... » 140 694: —

I);,, » 80 underofficerare » 1044:— ................... ” 83 520: —

Säger kr. 370 464: —

Härifrån avgår livränta för dem, som avgå före uppnådda 42 års

ålder ............................................................................. ■ “ 56 054: 314 410:_

II. Lön.

540 officerare vid infanteriet m. fl....... å 324: 80 .

150 » » kavalleriet » » ..... » 371:20 .

210 underofficerare vid infanteriet m. fl. » 257:75 .
90 » » kavalleriet » » » 294:55 . III.

kr. 175 392: -

» 55 680: —

.. 54 127: 50

» 26 509: 50

311709: —

III. Rese- och traktamentser3ättning.

690 officerare ...... å 100: —

300 underofficerare » 70:— ....

kr. 69 000: —

» 21 000: —

90 000: —

Summa kr. 721119: —

eller i avrundat tal 721 000 kronor.

Bil. 12.

Beräkning

av anslaget till rese- och traktamentspenningar.

Anslaget, av försvarsrevisionen beräknat till 343 000 kronor, kan med hänsyn till flyg
väsendets utbrytning m. m. reduceras till

i avrundat tal 310 000 kronor.

Bil. 13.

Beräkning

av anslaget till rese- och traktamcntskostnader m. m. för liästuttagningsnämndernas

ordförande.

Med ledning av utgifterna under budgetåret 1923—1924 beräknas anslaget till 70 000 kronor.

Bil. 1. 480

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Beräkning

av anslaget till flyttningsersättning.

Anslaget beräknas i enlighet med försvars revisionens förslag till

i avrundat tal 160 000 kronor.

Bil. 14.

Bil. 15.

Beräkning

av anslaget till resestipendier.

Anslaget enligt försvarsrevisionens förslag .............................................. kr. 31 500: —

Avgår för flygväsendet.............................................................................. » 2 000: —

Anslaget sålunda kr. 29 500: —

Beräkning

av anslaget till penningbidrag.

Penningbidrag:

4 293 000 tjänstgöringsdagar å 0: 50 .....................................

Avlöningstillägg för reserv officers aspiranter:

48 800 tjänstgöringsdagar å 1:15 ....................................

Bil. 16.

kr. 2 146 500: —
» 56 220: —

Summa kr. 2 202 720: —

eller i avrundat tal 2 200 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till understöd åt vissa värnpliktigas familjer.

Bil. 17.

Kostnaderna för familjeunderstöd hava hittills i medeltal per tjänstgöringsdag utgjort
0: 04 kr.

Enligt bestämmelserna i den föreslagna vämpliktslagen komma familjeförsörjare i regel
icke att fullgöra någon värnpliktstjänstgöring i fredstid. Under sådan repetitionsövning,
som icke infaller i omedelbar följd med den första tjänstgöringen, torde man emellertid
böra räkna med att även familjeförsörjare i viss utsträckning kunna bliva inkallade till
tjänstgöring. Antalet tjänstgöringsdagar under dylika repetitionsövningar för samtliga
värnpliktiga utom studenter uppgår till omkring 406 000.

.Anslaget borde sålunda enligt hittills gällande grunder beräknas till (0: 04 X 406 000 —)
16 240 kr. Då emellertid familjeförsörjarnas antal är större under de senare repetitionsövningarna
än-under annan tjänstgöring, beräknas anslaget till

i avrundat tal 25 000 kronor.

Beräkning

Bil.

av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och färdkostnader ni. m.

18.

Anslaget har för 1914 års organisation av försvarsrevisionen (Del. 3, sid. 72) beräknats
sålunda:

Inskrivnings- och mönstringskostnader .................................................... kr. 367 500: —

Färdkostnader ....................................................................................... » 841 500: —

Summa kr. 1 209 000: —

Av ovan angivet belopp för inskrivnings- och mönstringskostnader torde själva inskrivningsnämndernas
kostnader kunna beräknas till omkring 250 000 kr.

Kungl, Maj:ta proposition nr 50.

481 Bil. 1.

Enligt gällande bestämmelser deltager följande personal i inskrivningsförrättningen,
nämligen: 1 regementsofficer, ordförande, 1 lagfaren ledamot, 1 rullföringsbefälhavare, *
civila ledamöter samt 1 läkare. Därjämte biträdes nämnden i regel av 1 rullfönngsbiträde
och 1 sjukvårdsbeställningsman. S-mtliga åtnjuta under lörrättningarna reseersättning
och dagtraktamente, den lagfarne ledamoten därjämte ett särskilt dagarvode å 10 kr.

Enligt den nu föreslagna sammansättningen av inskrivningsnämnderna skola desamma
minskas med 3 ledamöter, nämligen med den lagfarne, rullföringsbefälhavaren och en av
de civila ledamöterna.

Betecknar man den kostnad regementsofficeren drager med 1, så torde kostnaden föi
den lagfarne ledamoten kunna betecknas med 1.3 och för en var av de Övriga ledamöterna
med 0.75 samt för do båda biträdena tillsammans med 0.8. De sammanlagda kostnaderna
kunna alltså för de nuvarande nämnderna betecknas med talet b.l samt för de föreslagna
— under antagande att även rullföringsbefälhavaren biträder nämnden — med talet 4.05.
På grund av den föreslagna reduceringen av inskrivningsnämnderna uppstår sålunda

,n 1 — 4.05 x

en kostnadsminskning, vilken kan beräknas
vissa inskränkningar i fråga

/6.1

till ^-

6.1

x 250 000

84 016 kr. Genom

i fråga om annonsering angående de värnpliktigas inskrivning och
tjänstgöring torde" även viss besparing vinnas. Den sammanlagda kostnadsminskningen

kan beräknas till omkring 100 000 kr. no nnn — ;

Inskrivnings- och mönstringskostnaderna böra alltså beräknas till 3b7 500 100 000 — i

runt tal 267 500 kr. , , ,Ari . -r. ...

Färdkostnaderna hava enligt 1914 års organisation beraknats tillI 841 500 kr. Härvid ar

att märka, att den nu utgående provisoriska förhöjningen av militärtaxans avgifter beräknats
till 125 %. Begränsas nämnda förhöjning till 75 %. skulle färdkostnaderna endast
komma att uppgå till 654 500 kr. Då emellertid den värnpliktskontingent, som föreliggande
förslag räknar med, är omkring 25 % mindre än kontingenten i verkligheten vant under
de år för vilka ovanstående färdkostnader beräknats, borde kostnaderna nu beraknas till
(0.75 X 654 500=) 490 875 kr. Emellertid bör denna summa å ena sidan med hänsyn till
minskat antal inkallelser reduceras med 30 %, å andra sidan på grund av de värnpliktigas
längre resor ökas med omkring 20 % till 441 800 kr.

Sammanfattning:

Inskrivnings- och mönstringskostnader ..................................

Färdkostnader ..................................................................

kr.

267 500:
441 800:

eller i avrundat tal 710000 kronor.

Summa kr. 709 300: —

Bil. 19.

Beräkning

av anslaget till undervisnings- och gyninastikmateriel samt undervisningsanstalter

och utbildningskurser.

I. Undervisningsmateriel.

Anslaget beräknas efter''0.9 öre per man och t.jänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar utgör: ono nnn

för värnpliktiga .............•....... •••• ................................ og^oOO

» fast anställt manskap och musikelever..................... ,5Äi/wu

Titelsumman sålunda (0.009 X 6 550 000—)

II. De fasta undervisningsverken.
Krigshögskolan.

Anordnande av övningsritter ........................

Praktiska övningar............................. .........

Inventarier, böcker, undervisningsmateriel......

Skrivmaterialier, lyse, städning m. m............

Till särskilda föreläsningar ...........................

Gottgörelse för granskning av inträdesprov,
beräknad efter 4 kr. för prov i militärt ämne
utom taktik och vapenlära samt efter 2 kr.
för prov i språk och geografi ................

Summa tj änstgöringsdagar 6 550 000

kr. 58 950: —

kr.

600
22 000
2 000
5 300
500

~ kr. 30 900: —

Transport kr. 30 900: — 58 950:

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 9241 84 31

Bil. 1. 482

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Transport kr.

Artilleri- och ingenjörhögskolan.

Pörsvarsrevisionen har beräknat kostnaderna till kr. 40 000: —
Härtill kommer:

30 900: — kr. 58 950:

För artilleritillämpningsövningar.................. » För skrivmaterialier, bränsle, lyse m. m....... » » ökade resekostnader ........................... »	6 000: — 1 000: — 2 700: —		49 700 40 000
Ridskolan......................................................		»	—
Skjutskolan för Infanteriet och kavalleriet ........		))	70 000	—
Artilleriskjutskolan ........................................		»	35 000	—
Krigsskolan.....................................................		»	66 800	—
Militärförvaltningskursen .....		»	17 600	—
Underofficers- och förberedande underofflcersskolan .........	»	60 000	—
Arméns läka,res och veterinärers samt värnpliktiga läkare3, veterinärers, tandläkares och apotekares utbildning ............	»	50 000
Muséer m. m....		»	6 000:	—

kr. 426 000:-

III. Särskilda skolor och utbildningskurser samt oförutsedda behov.

Nuvarande kurser jämte traktamentsförhöjning

för dessa kurser........................................ kr. 175 000: —

Av försvarsrevisionen föreslagna nya kurser ... » 75 000:— ^ 250 000 —

Kurser för officerare och underofficerare d reservstat
(rese- och traktamentskostnader för förslagsvis
70 officerare och 25 underofficerare i 20 dagar) kr. 27 000: —

Kurser för reservofficerare och reservunderofficerare (rese- och
traktamentsersättning för förslagsvis 40 officerare och 25
underofficerare i 10 dagar) ............................................. » 12 000: —

Utbildning skurs för äldre reservofficerare.

För förbättrande av reservofficeiares tjänstbarhet anordnas
årligen en kurs om 90 dagar, i vilken omkring 35
officerare beräknas deltaga.

Kostnaderna beräknas sålunda:

35 officerare, lön i 3 mån. å 308: —.................. kr. 32 340: —

Dagtraktamenten enligt författniugsenligtgällande

grunder för ovanstående officerare, förslagsvis » 20 000: —

Rese- och traktamentsersättning å 100 kr....... » 3 500: — ^

Tillfälligt anordnade kurser samt för oförutsedda behov ........ » 25 210: — , „„„

---- kr. o 70 UoO:

Summa kronor 855 000: —

Beräkning

av anslaget till studiestipendier.

Stipendier åt elever vid artilleri- och ingenjörhögskolan.........

Stipendier åt elever vid krigsskolans officerskurs ..................

Stipendier åt underofficerare och furirer ...............................

Bil. 20.

.......... kr. 3 000: —

.......... » 10 000: —

......... - 36 000: —

Summa kr. 49 000: —

• Bil. 21.

Beräkning

av anslaget till understöd åt föreningar och till skrifters utgivande.

Anslaget upptages i enlighet med 1925 års statsverksproposition till............ kr 26 000: —

Kutig!. Maj:ts proposition nr 50.

483 Bil. 1

Beräkning

Bil.

nr anslaget till skrivmaterialier, expenser, bränsle, lyse in. in.

22.

Anslaget ilr enligt 1925 års statsverksproposition beräknat till 568 400 kr., varvid, dock
hänsyn tagits till befintliga besparingar å anslaget. Mod hänsyn till dels den föreslagna
minskningen av armén, dels fallande priser m. m. beräknas anslaget kunna minskas till

i avrundat tal 410 000 kronor.

Beräkning''

Bil.

av anslaget till skrirmaterinlier m. m. vid trnppförbanden.

23.

Anslaget är enligt 1925 års statsverksproposition beräknat till 360 000 kr. Med hänsyn till
indragning av truppförband samt minskat antal enheter inom truppförbanden m. m., beräknas
anslaget kunna reduceras till

i avrundat tal 210000 kronor.

Beräkning

av anslaget till tryckningskostnader.

Bil. 24.

Anslaget, enligt 1925 års statsverksproposition beräknat till 300 000 kr., torde med hänsyn
till arméns reducering samt genom användande av enklare papper till förekommande
tryck m. m. kunna reduceras till

i avrundat tal 225 000 kronor.

Bil. 25.

Beräkning av

anslaget till vissa arbeten å mobiliseringsverket.

Anslaget beräknas till 30 000 kronor.

Beräkning av

anslaget till arméns mathållning.

Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—2) utgör 6 550 000.

Anslaget sålunda (0: 80 X 6 550 000 =) 5 240 000 kronor.

Bil. 26.

Beräkning

Bil. 27.

av anslaget till arméns munderingsutriistuing.

Anslaget beräknas efter 55 öre per man och 15 öre per häst och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar (bil. 1—3) utgör:
för manskap 6 550 000,

för hästar (utom vid artilleriet och ingenjörtrupperna) 1 205 000.

Anslaget sålunda (0: 55 X 6 550 000 + 0:15 X 1 205 000 =) kr. 3 783 250: —

eller i avrundat tal 3 784 000 kronor.

Bil. 1. 484

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Beräkning

ar anslaget till kasernutredning, intendenturfordon m. m.

Kasernutredning. (Beräkningsgrund: 7 öre per man och dag.)

Bil. 28.

Titelsumman sålunda (0: 07 x 6 550 000 =)................................................ kr. 458 500:

II. Förplägnadsutredning. (Beräkningsgrund: 5 öre per man och dag
samt 1 öre per häst och dag.)

Titelsumma sålunda (0: 05 x 6 550 000 + 0: 01 X 1 865 780 =) .................... » 346 157: 80

III. Intendenturfordon ..................................................................... „ 225 000;

IV. Skidmateriel ........................................................ „ 50 000

V. Pionjär- och stgnalmateriel.

För underhåll av pionjärmateriel

» » » signalmateriel ..

kr. 36 700: -» 45 500: —

82 200: ■

eller i avrundat tal 1162 000 kronor.

Summa kr. 1 161 857: 80

Beräkning

Bil. 29.

av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning oclf tvätt vid truppförbanden.

I. Bränsle och II. Lyse.

Dessa båda titlar beräknas jämlikt 1925 års statsverksproposition till i runt tal 2 920 000
kronor.

Genom den föreslagna indragningen av vissa truppförband minskas kostnaderna med
omkring 33 % till 1 950 000 kr. Genom minskning av antalet enheter inom truppförbanden
samt övningstidens förläggande till i huvudsak våren och sommaren beräknas vidare kostnaderna
kunna minskas med omkring 30 % till...................................... kr. 1 365 000: —

III. Vatten.

1 350 000 kbm. å 19 öre ........................................................................ » 256 500: —

IV. Renhållning och diverse ........................................................... » 225 000: •—

V. Tvätt.

Tvättkostnaderna beräknas efter 6 öre per man och tjänstgöringsdag.

Antalet tjänstgöringsdagar är 6 550 000.

Titelsumman sålunda (0:06 X 6 550 000)................................................... » 393 000: —

Summa kr. 2 239 500: —

eller i avrundat tal 2 240 000 kronor.

Inköp av remonter.

401 remonter å kr. 1 000: —.

Beräkning

av anslaget till remontering.
Utgifter.

kr. 401000: —

Bil. 30.

Transport-, rese- och diverse kostnader.

401 remonter å kr. 187: 50 ................................................ » 75 187:50

Omkostnader vid depåerna.

Omkostnader för remontdepåerna vid Herrevadskloster och

Utnäslöt ............................ ........................................ » 15 000: —

Å depå störtade remonter.

10 remonter å kr. 1 187:50 ...

Utrangerade stamhästar.

270 hästar å kr. 120: —.....

.............................■—!-11 875: ~ kr. 503 062:50

Inkomster.

.............................. kr. 32 400: -

Ersättning för till tjänstebruk uttagna stamhästar.

10 uttagna stamhästar å kr. 1 500: — ......................

eller i avrundat tal 455 700 kronor.

15 000: —
Återstod kr.

47 400: -455 662: 50

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

485 Bil. 1.

Beräkning

Bil 31.

nr anslaget till furagoring.

Anslaget beräknas efter kr. 1: 25 per dag vid truppförbanden samt 309 kr. om året för
varje remont.

Antalet hästtjänstgöringsdagar är 1865 780 samt antalet remonter 401.

Anslaget sålunda (1: 25 X 1 865 780 + 309 X 401 =) .............................. kr. 2 456 134: —

eller i avrundat tal 2 45(5 000 kronor.

Beräkning

Bil.

av anslaget för anskaffning, underhåll och drift av motorfordon.

32.

Nyanskalfningsvärdet av en bil beräknas till 10 000 kr. samt av en motorcykel till
2 000 kr.

Slitningstiden för en bil kan anses utgöra 9 år, för en motorcykel 5 år.

Årligen beräknas en anskaffning av 6 lastbilar, 1 Va personbil och 15 motorcyklar.

För materielens förnyelse beräknas alltså (6 x 10 000 + 1,5 x 10 000 + 15

X 2 000 =) ............................................................................................ kr. 105 000: —

För underhåll och drift av personbilar...................................................... » 50 000: —

För underhåll och drift av motorcyklar ................................... ” 15 000: —

Summa kr. 170 000: —

Beräkning

Bil. 33.

av anslaget till truppförbandens övningar.

I. Hästlega.

Antalet hästlejningsdagar utgör 157 420, varav 135 860 beräknas bliva fullgjorda av
2 830 st. aekordshästar samt återstoden, 21560, genom lejning i vanlig ordning.

Årligen beräknas 10 % eller 283 aekordshästar bliva utrangerade och ersatta med nya.
Anskaffningskostnaden per häst beräknas till 600 kr.; lejningspriset till 4 kr. per häst
och dag.

Kostnaderna sålunda (600 X 283 -f 4 x 21 560 =) ............... kr. 256 000: —

För transport av hästar från kavalleriet till artilleriet och

trängen ..................................................................... » 8 000: —-

Gottgörelse för hästlega enligt särskild föreskrift.............. » 10 000: — ]_r 274 000-

II. Befälsövningar .................................. ....................................... » 80 000: —

III. Vinterövningar.

Kostnaderna för vinterövningarna hava av fösvarsrevisionen beräknats till
325 000 kr. Då, på grund av övningstidens förläggning enligt föreliggande
förslag, värnpliktiga endast i begränsad omfattning komma att
deltaga i vinterövningar, beräknas kostnaderna kunna reduceras till ... » 225 000: —

IV. Truppförbandens Övriga övningar.

Kostnaderna för de vanliga övningarna hava enligt 1925 års statsverksproposition
beräknats till 821790 kr. Av denna summa kunna omkring
200 000 kr. beräknas komma på järnvägstransporter, för vilka förhöjningen
av militärtaxan, på grund av de under dessa övningar förekommande
korta transporterna, beräknats till 150 %■ Beräknas taxeförhöjningen
endast till 75 %. kunna kostnaderna för de vanliga övningarna nedbringas
med 60 000 kr. till 761 790 kr. Denna summa torde slutligen på
grund av den föreslagna indragningen av vissa truppförband samt minskningen
av antalet enheter inom truppförbanden reduceras med omkring
40 % till i runt tal...................................................... kr. 458 000: —__

Transport kr. 458 000: — kr. 579 000: —

Bil''. 1. 486

Kungl. Maj ts proposition nr 50.

Transport kr. 458 000: — kr.

Härtill komma:

Kostnader för övningar med motoriserat artilleri............... » 175 000: —

” » » » motorfordon vid trängen ...... » 16 000: —

» » pionjärutbildning....................................... » 34 600: —

» » fältingenjörsköla ....................................... » 12 000: —

” » brevduveväsendet.......................................’ » 15 000: —

----»

V. Kostnader för övningar med infanteri i Karlskrona och Vaxholms
fästningar.............................................................. „

579 000: —

710 600: —
30 000:-

VI. Frivilliga övningar med landstormen

eller i avrundat tal 1370 000 kronor.

......... » 50 000: —

Summa kr. 1 369 600: —

Beräkning

av anslaget till fält- och fälttjänstövningar.

Bil. 34.

Kostnaderna beräknas i stort sett i överensstämmelse med försvarsrevisionens förslag''
sålunda:

I. Transportkostnader .............. kr 226 000: —

II. Rese- och traktamentskostnader .................................................. ,, 210 000''__

III. Inkvarterings- och förläggningskostnader ....................................... » 60 000:_

IV. Hästlega ............................. » 85 000:

V. Markskador ................................................................................ „ 50 000: -

VI. Diverse ..................................................................................... 35 000: —

______Summa kronor 700 000: —

Bil. 35.

Beräkning

av anslaget till sjuk- och veterinärvård 111. m.

I. Sjukvård i allmänhet.

Anslaget beräknas efter 3.5 öre per man och tjänstgöringsdag.
Antalet tjänstgöringsdagar är 6 550 000.

Titelsumman sålunda (0:035 X 6 550 000=).....-.........................................	kr.	229 250: -
II.	Sanatorievård åt personal vid armén	»	60 000: —
III.	Tandvård ...............................................................	»	30 000:-
IV.	Ögonsjukvård ......................................................................	»	35 000: —
V.	Läkarvård m. m. enligt 23 § i officer3avlöniugsreglementet...............	»	40 000: -
VI.	Underhåll och sjukvårdsmateriel m. m. vid garnisonssjukhusen	,,	50 000: —
VII.	Arméns bakteriologiska laboratorium .............................................	»	2 000:-
VIII.	Veterinärvård.
Anslaget beräknas efter 4.8 öre per häst och tjänstgöringsdag. Antalet hästtjänstgöringsdagar (bil. 3) är (1 865 780 + 178 044 =) 2 043 824.
Titelsumman sålunda (0: 048 X 2 043 824 =)..............................................	»	98 103:55
	Summa kr. 544 353: —

Härifrån avgår beräknad kostnadsminskning för sjukvården vid Stockholms
garnison ...................................................................................... » 40 000: —

Nettokostnad kr. 504 353: —
eller i avrundat tal 504 400 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 30.

487 Bil. 1.

Beräkning

av anslaget till vapen och ammunition in. in.

I. Artlllerimaterlel.

Underhållskostnader för till övningar utlämnad materiel... kr.
Förrådakostnader, transporter m. m...............................

II. Artilleriaminunitlon.

Skarp ammunition för årets övningar..............................

Lös » » » » .........................•••■•

Revidering av äldre ammunition, transporter, provskjutningar
m. m........................................................

III. Materiel för målskjutningsövningar med artilleripjäser

IV. Handvapen och kulsprutematerlel m. m.

Vård av till övningarna utlämnade handvapen, beräknad

efter 6 400 000 tjänstgöringsdagar å 2 öre .................

Vård av till övningar utlämnade kulsprutor och granatkastare
..................................................................

Förrådskostnader och transporter m. m............................

285 000:
250 000:

V. Handvapen- och kulspruteammunition.

13 000 000 st. 6.5 mm. skarpa patroner å 11 öre .............

2 0l K) 000 » 6.5 » kammar- » » 3 » ...............

10 000 000 » 6.5 » lösa » » 4 » ...............

600 000 » skarpa pistol- och revolverpatroner å 10 öre

Gevärs- och handgranatmateriel ....................................

Lyspistolammunition m. m...........................................

Ammunition för granatkastare m. m...............................

Kavalleriets sprängmedel, transporter, ammunitionsvård
m. m...................................................................

VI. Materiel för målskjutningsövningar med handvapen
och kulsprutor m. m.

Beräknad efter 0.7 öre per 6.5 mm. skarpa och kammar skott,

tillsammans 15000 000................................

Särskild materiel för de nya vapnen .......................

Transporter m. m....................................................

VII. Till artilleridepartements förfogande.

För den industriella krigsberedskapen, för experiment och försök samt till
oförutsedda utgifter ...........................................

kr.	900 000: —
))	60 000: —
»	200 000: —
ser
kr.	128 000: —
»	50 000: —
»	150 000: —
kr.	1 430 000: —
»	60 000: —
»	400 000: —
»	60 000: —
»	30 000: —
»	50 000: —
»	125 000: —
»	64 500: —
kr.	105 000: —
»	10 000: —
»	20 000: —

Bil. 36.

kr. 485 000:

.. 1160 000:-» 62 500: -

328 000= —

2 219 500: ■

135 000:
150 000:

Summa kr. 4 540 000: —

Beräkning

av anslaget till byggnader, övningsfält och sbjuthanor.

Bil. 37.

I avsikt att kunna nedbringa de årliga kostnaderna för underhåll m. m. av arméns
byggnader har verkställts utredning, därvid följande förutsättningar legat till grund.

1) Etablissement, som icke äro oundgängligen erforderliga, skola icke längre underhållas
för medel å försvarsdepartementets stat; inom dylikt etablissement befintliga byggnader
skola försäljas eller, där så ur ekonomisk synpunkt är lämpligt, förflyttas för att tagas
i bruk å annan plats.

2) Markområde, som icke längre erfordras för härens behov, försäljes.

3) För att nedbringa de synnerligen betungande underhållskostnaderna för vissa äldre
etablissement, skola desamma, i den mån de fortfarande behöva tagas i anspråk, underkastas
en genomgripande reparation genom anvisande av särskilda engångskostnader. Dessa
hava beräknats till omkring 500 000 kronor.

Den enligt dessa grunder verkställda utredningen har givit vid handen, att det ordinarie
byggnadsanslaget kan upptagas till 1 428 000 kr. samt förstärkningsanslaget, beräknat
till 75 % av det ordinarie till 1 072 000 kr., tillsammans

2 500 000 kronor.

Bil. 1. 488

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Beräkning

av anslaget till ingenjörmateriel.

Bil. 38.

Anslaget beräknas i enlighet med försvarsrevisionens förslag till i avrundat

tal................................................................................................. 170000 kronor»

Bil. 39.

Beräkning

av anslaget till övningar och materiel för järnvägstrupper.

För ändamålet beräknas ett belopp av ................................................... 20000 kronor»

Bil. 40.

Beräkning

av anslaget till extra utgifter.

För ändamålet beräknas ett belopp av................................................... 400 000 kronor»

Bil. 41.

Beräkning

av anslaget till kommittéer och utredningar genom sakkunniga.

Anslaget upptages i enlighet med 1925 års statsverksproposition till ......... 50 000 kronor»

Bil. 42.

Beräkning

av anslaget till semester åt vid lantförsvaret anställda arbetare.

Anslaget, enligt 1925 års statsverksproposition beräknat till 135 000 kr., minskas dels genom
överföring till flygvapnet av visst belopp, dels genom minskat antal civila arbetare vid
armén till..................................................................................... 80 000 kronor.

Bil. 43.

Beräkning

av kostnaderna för de extra ordinarie anslagen.

För ändamålet beräknas ett belopp av ................... ............................ 1200 000 kronor»

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

489 Bil. 1.

Bil. 44.

Beräkning

av antalet tjänstgöringsdagnr för värnpliktiga m. fl.

1 • 1	Värnpliktiga	Kadetter j m. fl.
Flottan.
Värnpliktiga i linjetjänst, sjömanshusinskrivna ..................... » » » inskrivna i sjötjänst ..................... » styrmän och maskinister ................................. » ingenjörer, intendenter och läkare.....................	265 208 151 742 6 240 8 250	i 28 640 j
	431 440	28 640 ‘
1 Genom hemförlovning beräknas avgå.................................... i Säger för flottan	30 000
401 440	28 640 ;
Kustartilleriet.
j Värupliktiga i linjetjänst...................................................... i Ersättningsreserv .............................................................. i Värnpliktiga studenter ......................................................... S Offieersaspiranter .............................................................. Säger för kustartilleriet	133 755 36 730 11 925	7 710
182 410	7 710
Summa	583 850	36350
	620-200

Beräkning

Bil. 45.

av antalet tjänstgöringsdagar för fast anställt manskap och skeppsgossar.

	Antal man	'' Antal dagar	Tjänst-görings- \| dagar \|
< Flottans sjömanskår..................................................... » » (skeppsgossar, som karlskrivas 1 maj) » skeppsgossekår: 450 skeppsgossar 365 dagar = 164 250 avgår för karlskrivna............ 20 655	3 094 135	365 153	1129 310 20 655 143 595
i Kustartilleriets manskap.............................................	620	365	226 300 j
		Summa	1519 860
På srrund av vakanser beräknas avgå 4 %......................			60 794
Återstå summa	1 459 066

Bil. 1. 490

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

Bil. 46.

för marin förvaltningen.

1	I Löneplan			Löneplan i
	joch lönegrad			och lönegrad!
	An- enligt veder-		An-	enligt veder-!
	tal \| börligt		tal	börligt
	avlönings-			avlönings- i
Artillerlavdelningen.	\| reglemente			reglemente \|

Kemist...............	1 C. 12	Civilavdelningen.
Expeditionsunderoffieer ...	1	Marinöverkommissarie ....	i	A. 1 1
	1	Amiralitetsråd .............	i	B. 30
Torpedavdelningen.	i	Förste revisor.......	i	B. 26
Expeditionsunderoffieer ...	1 —	Kamrerare, sekreterare ..	2	B. 24
		Aktuarie och registrator,		1
Minavdelningen.		revisorer, marinkassör,
1 Expeditionsunderoffieer ...	1 t —	notarie............ .....	6	B. 21
		Advokatfiskal, tillika vid
Fortifikationavdelningen.		Stockholms station.......	1	—
r/hpf		Kansli biträden, kvinnliga..	4	B. 4
		Förste expeditions vakt ...	1	B. 7
Intendentavdelningen.		Expeditionsvakter............	2	B. 5
Expeditionsunderoffieer ...	ll - 1

Lön till ovanstående kemist, förslagsvis.............................

Löner till ovanstående övrig ordinarie personal, förslagsvis

Arvode till chefen för fortifikations av delningen..................

Arvoden till 4 expeditionsunderofficerare (pensionerade)......

Arvode till advokatfiskal .........................................

Vikariatsersättningar, förslagsvis......................................

Avlöningar till icke-ordinarie befattningshavare m. m.......

kronor

10 020
115 516
1170
9 860
4 000
2 500
70 0n0

Summa kronor 212 566

eller avrundat 213 000 kronor.

Kuiigl. Maj:ts proposition nr ■r>0.

491 Bil. 1.

Bil. 47.

.Beräkning;

av ordinarie förslagsanslngret till avlöning till personal vid kårer och stater in. il.

	.	Kronor		Kronor	Summa \ kronor
'' A. i	Avlöningsförmåner, upptagna i vederbörliga stater för: Kårer och stater m. m. Flottans officerskår, flottans underofficers-kår, flottans sjömanskår och flottans '' skeppsgossekår ...................................	7 349 593
	Kustartilleriets officerskår, kustartilleriets
	underofficerskår, kustartilleriets man-skap m. fl...........................................	1 544 350	_			<
	Mariningenjörkåren,marinintendenturkåren,
	marinläkarkåren och. flottans poliskår m. fl.................................................	1 106 842	_
	Vid marinstaben anställd personal ..........	44 928	—
	Sjörullföringsbefälhavare med biträden ...	21 030	—	10 066 743	—
\|	Undervisningsverken.
■	Sjökrigshögskolan ................................	29 568	—
i	Sjökrigsskolan ...................................	50 000	—
1	Skeppsgosseskolan .................................	52 510	—
	Marinens underofficersskolor ..................	13 500	—	145 578	—	10 212 321	_
B. 1	Felräkningspenningar, förslagsvis ...............	—	—	—	—	2 400	—
1 c-	Inkvarteringsbidrag till kadetter m. fl., för-
	slagsvis...............................................	—	—	—	—	2 000	—
D.	Avlöning såsom korpraler åt vissa kadetter					60 000
	m. fl., förslagsvis ................................		—	—	—
j E.	Månadslön, arvoden m. m. till personal vid					40 000
	flottans sjukhus i Karlskrona, högst......	—	—	—	—	—
F.	Arvoden m. m. enligt förteckning...............	—	—	—	—	29 690	—
\| G.	Kostnader för musikelever vid kustartilleriet	—	—	—	—	500	—
!H-	Oförutsedda utgifter för uppehållande till-
''	fälligtvis av uppbördsmannabefattningar m. m. samt för eventuellt behövliga änd-
1	ringar i arvoden, förslagsvis ..................	—	—	—	—	: 10 000	—
i 1.	Alderstillägg, förslagsvis ...........................	—	—	—	—	5 000	—
	Summa kronor	—	-		-	\| 10 361911	—

Härifrån beräknas avgå:

För tjänstebostäder ........................................................... kr. 175 000: —

På grund av vakanser 31h % å för avlöning till kårer och stater

m. m. ovan beräknat belopp kr. 10 212 321 ........................ » 340 400: — 515 40O: —

Återstår summa förslagsanslag kronor 9 846 511: —

eller avrundat 9 846 000 kronor.

Bil. 1. 492

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för flottans officerskår, underofflcerskår, sjömanskår och skeppsgossekår.

		Löneplan			Lönnplan
	An-	och lönegrad			och lönegrad
	enligt veder-		An-	enligt veder-
	tal	börligt		tal	börligt
		avlönings-			avlönings-
Officerskåren.		reglemente	Sjömanskåren.		reglemente

Flaggmän ......................	5	O. 8	Flaggkorpraler........	344	Mm. 3
1 Kommendörer ................	7	O. 6	Korpraler och högbåtsman	1050	2) Mm. 2
j Kommendörkaptener av 1.			Meniga ...................	1 700	Mm. 1
graden ........................ Kommendörkaptener av 2.	17	O. 5	» under 5 månader	135	Mm. 1
graden ........................	18	O. 4	Skeppsgossekåren.
; Kaptener........................ j Löjtnanter ..................... 1 Underlöjtnanter och fänri-	110 98	O. 3 O. 2	Skeppsgossar i 3. årskursen Skeppsgossari2. årskursen	135 145	—
kar ..........................	46	O. 1	Skeppsgossari 1. årskursen	170	—
Undofficerskåren.
Flaggunderofficerare ......	0172	Uo. 3
Underofficerare av 2. gr....	344	Uo. 2

Löner till ovanstående beställningshavare, förslagsvis ........................

Arvode till beställningshavare, som förordnas att samtidigt uppehålla
befälhavande amirals- och stationsbefälhavarämbetena i Karlskrona

Arvode till varvschefen i Karlskrona................................................

Arvode till varvschefen i Stockholm ...............................................

Anställningspenning för förslagsvis 525 man ....................................

Lönetillägg åt korpraler, riktare, förslagsvis .....................................

Hyresbidrag åt manskap, förslagsvis 275 man å 225 kr......................

Inkvarteringsersättning till manskap, förslagsvis 200 man å iöÖ kr.......

Dagavlöning till 105 skeppsgossar å 0.35 kronor under 7 månader......

» » 145 » å 0.25 » » 12 »

» » 170 » å 0.15 » » 12 »

Ordningsmannaarvoden åt skeppsgossar.............................................

kronor 7 172 000: —■

))

3 480
1800
900
26 250
20,000
61875
30 000
10 017
13 234
9 307
730

Summa förslagsanslag kronor 7 349 593

*) Därav 16 förråd sförvaltare med lön i 4. lönegraden.
a) » högst 150 högbåtsmän.

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

493 Bil. 1.

Stut

för kustartilleriets officerskår, underoffleerskår och manskap in. fl.

-------------------r	Löneplan			Löneplan \|
	och lönegrad			och lönegradj
! An-	enligt veder-		An-	enligt veder-
tal	börligt		tal	börligt
	avlönings-			avlönings-
	reglemente			reglemente
Officerskåren.		Manskap.
Chef.............................. 1	O. 8	Plaggkorpraler ...............	60	Mm. 3
Överstar ........................\| 2	O. 6	Korpraler ......................	210	Mm. 2
Överstelöjtnanter............ 4	O. 5	Meniga...........................		Mm. 1
Majorer ........................ 7	O. 4
Kaptener....................... 31	O 3	Musikpersonal.
Löjtnanter ....................\| 34	O. 2	Musikstyckjunkare ..........	2	Uo. 3
Underlöjtnanter och fän-i
rikar........................... 16	O. 1	Pensionerad personal.
		Underofficerare..............	10	—
. Underofficerskaren.
Underofficerare av 1. gra-l				\|
den ......................... j *131	Uo. 3			i
Underofficerare av 2. gra-
den ............................I 62	Uo. 2

Iiöner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis

Anstftllningspenning till förslagsvis 175 man .........................

Hyresbidrag till underofficerskorpraler m. fl., förslagsvis 50 mai
Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2 340 kronor
Arvoden till 5 pensionerade underofficerare å 2130 kronor...

kronor 1 502 000
» 8 750

» 11250

» 11700

» 10 650

Summa kronor 1 544 350

*) Därav 6 förrådsförvaltare.

Bil. 1. 494

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för lunriuingeiijörkåren, mnrinintendentnrkåreu, inariiiläkarkåren, flottans
ecklesiastikstat och flottans poliskår in. 11.

		Löneplan	-		[ Löneplan i
	1 An-	och lönegrad			(och lönugrad[
	enligt veder-		; An-	[enligt veder-j
	tal	börligt		i tal	börligt f
		avlönings-			avlönings- j
Mariningenjörkåren.		reglemente			reglemente j

Marinö verdir ektö r............ Marindirektörer av 1. gra-	i	—	Flottans ecklesiastikstat.
den .........................	2	C. 14	Amiralitetsp astorer..........	2
Marindirektörer av 2. gra-		Amiralitetspredikanter ....	2	— i
den ............................	3	C. 13	Klockare........................	2	—
Mariningenjörer av 1. gra-		Kyrkvaktare ..................	1	—
den, 1. löneklassen....... Mariningenjörer av 1. gra-	9	C. 12	Flottans poliskår.
den, 2. löneklassen.......	5	C. 10		i
Mariningenjörer av 2. gra-			(Arvoden enligt § 36 i av-
den ............................	6	C. 9	löningsreglementet för
Extra mariningenjörer......	3	—	officerare och underoffi-		;
Specialingenjörer av 1. gra-			cerare samt civilmilitära		i
den ...........................	4	C. 13	beställningshavare på
Specialingenjörer av 2. gra-			aktiv stat m. fl. vid ar-
den ............................	8	C. 12	mén och marinen till:)
Specialingenjörer av 3. gra-			Överkonstaplar, tillika
den ............................	4	C. 10	tjänstgörande såsom
Mariningenjörstipendiater.	3	—	poliskommissarier.........	2	C. 4
Marinintendenturkåren.			Överkonstaplar............... Konstaplar .....................	2 9	C. 3 C. 2
Marinöverintendent......... Förste marinintendenter, 1.	1	O. 6	Extra konstaplar ............	3	—
löneklassen.................. Förste marinintendenter, 2.	2	O. 5	Musikpersonal.		t \|
löneklassen............... . Marinintendenter avi.gra-	5	O. 4	Musikdirektörer...............	2	O. 2
den ............................. Marinintendenter av 2. gra-	28	O. 3	Civil personal.
den .............................	14	O. 2
Marinunderintendenter____	6	O. 1	Advokatfiskal vid Karls-	■
			krona station..............	1	_
Marinläkarkåren.			Expeditionsvakter vid
Marinöverläkare .............	1	C. 15	Karlskrona station.........	3	Avd. B. 5
Förste marinläkare .........	3	C. 13	Expeditionsvakter vid
Marinläkare av 1. graden	6	C. 10	Stockholms station.......	2	Avd. B. 5 \|
Marinläkare av 2. graden	16	—			i
Marinläkarestipendiater ...	8	—			.

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare vid mariningenjör -

kåren, marinintendenturkåren och marinläkarkåren, förslagsvis ..... kronor 824 000: —

Arvoden till ovanstående överkonstaplar och konstaplar, förslagsvis ... » 50 100: —

Löner till ovanstående ordinarie expeditionsvakter, förslagsvis............ » 13 968: —

Löner till ovanstående musikdirektörer............................................. » 8 604: —

Arvode till marinöverdirektören ...................................................... » 16 000: —

Arvoden enl. löneplan C, lönek! ass 14 till 3 extra mariningenjörer, förslagsvis
..................................................................................... » 16 362: —

Lönefyllnad till specialingenjör av 2. eller 3. graden, som förestår

torpedverkstaden i Karlskrona...................................................... » 480: •—

Transport kronor 929 514: —

Kuntjl. Maj ds proposition nr 60.

495 Bil. 1.

Transport kronor

Arvoden till 3 mariningenjörsstipendiater a 1740 kronor ................. »

Arvoden till 2 marinläkare av 1. graden, sjukhusläkare, å 1 170 kronor »
Två arvoden å 1 170 kronor för verkställande av ögonundersökningar

och ögonbehandling..................................................................... »

Ersättning för verkställande av ögonundersökningar av sjöofficerare

och sjökadetter.......................................................................... »

Arvoden å 2 700 kronor till 16 marinläkare av 2. graden ................ »

Arvodesförhöjning å 300 kronor till 16 marinläkare av 2. graden......... »

Arvoden till 8 marinläkarstipendiater å 1 410 kronor ........................ »

Dagarvoden å 12 kronor till marinläkare av 2. graden och marinläkarsiipendiater
samt marinläkarstipendiater över stat under tjänstgöring
i land, förslagsvis högst................................................... »

Ekiperingshjälp vid första anställning till marinläkarstipendiat över

stat, förslagsvis högst................................................................. »

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Karlskrona...... »

Avlöning till 1 amiralitetspastor vid flottans station i Stockholm ...... »

Aviöning tid 1 amiralitetspredikant å 1,200 kronor vid flottans station

i Karlskrona .......................................................................... »

Avlöning till 1 amiralitetspredikant vid flottans station i Stockholm... »

Avlöning till klockaren vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona ....... »

Avlöning till klockaren vid Skeppsholms församling ......................... »

Arvode 150 kronor samt ersättning för mistad bostadsförmån 350 kronor

till 1 kyrkvaktare vid amiralitetsförsamlingen i Karlskrona............ »

Arvoden till extra konstaplar i Karlskrona, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
...............,................................................................... »

Arvoden till extra konstapel i Stockholm, löneplan C, lönegrad 1, förslagsvis
.................................................................................... »

Yikariatsersättning åt polispersonal, förslagsvis................................ »

Arvode till 1 advokatfiskal vid Karlskrona station.............................. »

Arvoden till 17 pensionerade underofficerare i Karlskrona å 2 130 kronor »
» » 10 » » » Stockholm å 2 340 » »

929 514: —
5 220: —
2 340: —

2 340: -

1500: —
43 200: —
4 800: —
11 280: —

20 000: —

5 000: —
2 000: —
1 860: -

1 200: —
1410: —
600: —
720:-

500: —
5 604: —

3144:—
2 000: —
3 01)0: —

36 210: -23 400: —

Summa förslagsanslag kronor 1108 842

Anm. 1. Skulle det i staten bestämda antalet marinläkare av 2. graden icke finnas fulltaligt,
må de arvoden, som i följd därav sakna innehavare, till så stor del, som erfordras,
användas till avlöning av ett vakanserna bland marinläkare av 2. graden motsvarande
antal marinläkarstipendiater.

Anm. 3. Av arvodet till advokatfiskalen i Karlskrona anses 700 kronor utgöra tjänstgöringspenningar.

Stat

för vid Marinstaben anställd personal.

		Löneplan och löne-grad enligt
	Antal	vederbör-ligt avlö-nings-reglemente
Bibliotekarie (pensionerad officer)..................................................	1	_
Expeditionsunderofficer (pensionerad).............................................	1	— !
Expeditionsvakt ......................................................................	1	Avd. B. 5 ''

Lön till ovanstående expeditionsvakt, förslagsvis

Arvode till bibliotekarien...............................

Arvode till ovanstående expeditionsunderofficer
Arvoden till marinattachéer..............................

kronor 2 988: —
» 3 600: —

» 2 340: —

» 36 000: —

Summa kronor 44 928: —

Bil. 1 496

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för sjörullfö rings befälhavare med biträden.

1	Antal	Enhets- kostnad Arvode Kronor	Summa kronor
Sjttrullföringsbefälhaväre i Stockholm ........................	i	3 600	_	3 600
Sjörullföringsbefälkavare i landsorten ........................	2	3180	—	6 360
Sjörullföringsbiträden i Stockholm..............................	2	2 340	—	4 680
Sjörullföringsbiträden i landsorten..............................	3	2 130	—	6 390	-
Summa		—	—	21030	-:

Stat

för sjökrigshögskolan.

I enlighet med nuvarande organisation beräknas i medeltal per år (26 942

+ 26 217): 2 = 26 580 + 2 988 = ................................................ kronor 29 568: —

Kuwjl. Maj:ls proposition nr 50.

497 Bil. 1.

Stat

för Sjökrigsskolun.

Enlietskostnad		Ant il	Beräknad kostnad
Orts- grupp	Beräknad lön (arvode)		Kronor	Summa kronor
			Lärare.
			Arvoden för ett till 25 veckor beräknat läsår å 350 kr. för varje timmes under-visningsskyldigliet i veckan för lärare i '' fysik och. matematik med mekanik, å 250 kr. för läraren i franska och engelska språken, å 75 kr. för lärare i organisa-tionslära samt krigs- och sjölagar å sjö-officerslinjen ävensom i reglemente för marinen och krigslagar å kustartilleri-linjen samt å 175 kr. för lärare i övriga militära ämnen vid skolan i land 22 x 350 ........................ kr. 7 700: — 16x250 ........................ » 4 000: - 8.5 X 75 ........................ » 637: 50 96.5X175 ....................... » 16 887:50		29 225
	510 1		Beräknad tillökning i arvoden på grund av förlängning av utbildningstiden å kustartillerilinjen med ett år ............... Lärare i gymnastik och vapenövning samt ledare av kadettemas idrottsövningar ... För undervisning i maskinarbete samt annan extra undervisning ävensom till vikariatsersättning ............................. Lärare för undervisning å marinintendents-linjen: Av nuvarande anslag till marin-intendentskolan kr. 10 830: — beräknas, då antagning av elever förutsättes äga rum endast vartannat år samt då under-visning i språk beräknas kunna äga rum i samband med övriga kadetters un-dervisning härutinnan, endast erforder-ligt .................................... .............	• . . . _	6 000 510 1 160 4 500	—	41395
			Befälspersonal.
	540 540 1020	—	Kadettofflcerare från flottan och kadett- intendent, hela året.............................. Kadettofficer från kustartilleriet............... Kadettofflcerare från flottan, arvode i 5 mån. å kr. 45: — per mån................... Läkare, arvode.......................................	5 1 2 1	2 700 540 450 1020	—	4 710
			Betjäning.
G.	2 988 870	_	Expeditionsvakt. Avd. B. 5..................... Portvakt, arvode ....................................	1 1	2 988 870	-	3 858
			Summa	—	—		49 963	—

eller avrundat 50 000 kronor.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 2241 24 32

Bil. 1. 498

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för Skeppsgosseskolan.

		Enhets-		[	\|
	Antal	kostnad	Summa
	Arvode Kronor		kronor	1

Rektor:
Lön ........................................................ 4 000: — Tjänstgöringspenningar.............................. 2 000: —	1			6 000
Ordinarie ämneslärare:
Lön ........................................................ 2 200: — Tjänstgöringspenningar.............................. 1 400: —	8	3 600		28 800
Extra ordinarie ämneslärare, arvoden ..................	4	2 600	_	10 400	_
Lärare i slöjd, arvoden .......................................	3	400	—	1200	_
För inövande av hornblåsare och trumslagare ............ Timlärare för 31 veckotimmar å 110 kronor för vecko-	—	—	—	500	—
timme, arvode........................................................	—	—	_	3 410	—
Lärare för meddelande av undervisning åt i Stockholm förlagda skeppsgossar; arvode å 50 kronor under 7 månader ............................................................... Statsbidrag för rektor till elementarlärarnas nya änke-	—	—		350	_i
och pupillkassa.....................................................	_			250
Statsbidrag för 8 ordinarie ämneslärare till folkskol-
lärarnas änke- och pupillkassa.................................	_	_	_	1600

Summa förslagsanslag kronor	52 510	_

Stat

för marinens underofflcersskolor.

För bestridande av undervisning i språk m. fl. ämnen beräknas erforderligt,

förslagsvis högst ................................................................................'' kr. 13500: —

Kungl Maj:ts proposition nr 50. 499 Bil. 1.

Förteckning

över i stat icke uppförda arvoden.

Efter genomförd organisation beräknas följande arvoden erforderliga.

Marinens centrala myndigheter m. Jl.

1 kontrollofficer i Bofors ....................................... kronor 1,200: —

1 kontrollbiträde (underofficer) i Bofors .............................................. ” 750: —

Portvakt hos marinförvaltningen ........................................................ » 468: —

Portvakt i marinstaben (jämte fri bostad samt bränsle och lyse)............ » 540: —

Flottans station i Karlskrona.

Chefen för marinens centrala beklädnadsverkstad ................................. » 1,200;—-

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning ................................. » 348: —

1 » » skeppsgossekårens » » 282: —

1 » » sjöreservens » » 210: —

1 tvättförestånderska .......................................................................... ” 1740: —

1 tillsyningsman vid stationens häkte................................................... » 174: —

Flottans station i Stockholm.

1 uppbördsman vid sjömanskårens matinrättning ................................. » 348: —

1 ii » sjöreservens » “ 204: —

1 tillsyningsman vid koldepå i Norrland ............................................. ” 600: —-

1 förestånderska för stationens tvätt och badinrättning ........................ » 1170: —

1 uppbördsman, tillika maskinist i d:o.................................................. * 2 460: —

1 kontrollant i d:o ...................... » 348:

1 tillsyningsman vid kustflottans måldepå vid Vitsgarn ........................ » 600: —

1 » » stationens häkte................................................... "_174: —

Säger för flottan kronor 12,816: —

Vaxholms fästning och Vaxholms kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde åt kommendanten ............................................... kronor 300: —

1 uppbördsman vid matinrättningen å Oscar Eredriksborg..................... » 282: —

1 » » » » Bindö redutt.......................''...... » 144: —

1 kokerska.......................................................................................... ” 830:

1 sjuksköterska..................................... " 3 030: —

Tillsyningspersonal för bevakning inom fästningen .............................. » 4 800: —

Karlskrona fästning och Karlskrona kustartilleriregemente.

Till juridiskt biträde åt kommendanten ................................................ » 300: —

1 uppbördsman vid matinrättningen i stadskasernen.............................. » 282: —

1 » ii » å Kungsholms fort ....................... » 210: —

1 ii » » »i Almö.......................................... » 72: —

1 a ii ii ii Aspö.......................................... *i 72: —

1 ii ii » » Oscarsvärn ................................ » 144: —

1 kokerska.......................................................................................... » 830: —

Tillsyningspersonal för bevakning......................................................... ” 4 128: —

Älvsborgs fästning.

Tillsynspersonal för~bevakning ............................................................ 11 1450: —

Säger för kustfästningarna och kustartilleriet kronor 16 874: —

• Sammanfattning.

Flottan ............................................................................................. kronor 12 816: —

Kustartilleriet .................................................................................... " 46 874: ■

Summa kronor 29 690: —

Bil. 1. 500

Kungl. Maj-As proposition nr 50.

Beräkning

av anslaget till rekryteringskostnailer.

I. Rekryteringsmedel.

Antal rekryter beräknas sålunda:

Sjömanskåren............................................................... 525

Skeppsgossekåren......................................................... 175

Kustartilleriets manskap ....... 175 rr ,

—--- o7o X 55 kr. =

II. Avskedspremier.

Efter genomförd organisation beräknas årligen avgå följande underbefäl
av manskapet, berättigade till avskedspremier:

Sjömanskåren:	70 X 600 kr............		42 000: —
	20 X 1 000 » ............	))	20 000: —
Kustartilleriet:	15 x 600 » ............	......... kr.	9 000: —
	5 x 1000 » ............	........	5 000: —

III. Civilanställning

Bil. 48.

- kr. 48 125:

kr. 62 000: —

.. 14 000: —

kr.

76 000: -10 000: -

eller avrundat 134 000 kronor.

Summa kr. 134 125:

Beräkning

av anslaget till kustartilleriets reservstat.

Bil. 40.

Staten upptager följande beställningar:
Överstelöjtnant (överste i lägsta löneklassen).

Major .......................................................

Kompaniofficerare i högsta löneklassen .......

» » mellersta löneklassen ...

» » lägsta '' »

Underofficerare » högre »

» » lägre »

Antal.

.............................. 1

............................. 1

............................. 2

.............................. 2

............................. 3

............................... 2

Summa beställningar 13

Löner till ovanstående beställningshavare .............................. kr. 31 260: —

Avgå avgifter för egen pensionering...................................... » §37: —

Avlöningstillägg till kompaniofficerare och underofficerare, förslagsvis.........

Dagavlöning (dagarvode) till inkallad personal, förslagsvis ...........................

Pensionskostnader, förslagsvis ..................................................................

Rese- och traktamentspenningar, förslagsvis.-...............................................

kr. 30 423: —
» 1 260: —
» 1 209: -

» 16 740: —
» 1 000: —

Summa kr. 50 632: i—

eller avrundat 50000 kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50

501 Bil. 1

Beräkning

av anslaget till marinens resorvpersonal.

Bil. 50.

Den årliga rekryteringen beräknas sålunda:

a) Flottan:

1 officer, förtidsavgången,

1 fänrik i flottans reserv, direkt från sjökrigsskolan,

12 reservofficersaspiranter, varav beräknas utbildas
10 reservfänrikar,

1 mariningenjör efter avslutad anställning som extra ingenjör,

2 marinintendentsaspiranter,

2 marinunderintendenter,

2 marinläkare,

1 underofficer, förtidsavgången, samt

15 reservunderofficersaspiranter för utbildning till flaggkorpraler (underofficerare) i reserven.

b) Kustartilleriet:

5 reservofficersaspiranter,

4 reservfänrikar och

3 flaggkorpraler (underofficerare) i reserven.

Anställningsåldem beräknas i medeltal utgöra:

för officer och vederlike ................................................. 24 år,

» underofficer.............................................................. 27 » .

Avlöningsförmåner.

Ekiperingshj alp:

officer och vederlike (ej förut stamanställd) ............... kr. 400: —

aspirant och flaggkorpral .......................................... » 600: —

Lön:

För reservofficersaspirant vid flottan och reservunderofficersaspirant i likhet med flaggkorpral
(efter 72 månaders tjänstetid).

För officer med vederlike i likhet med motsvarande personal vid stammeu, dock beräknad
efter vederbörande lägsta löneklass.

Reservofficersaspiranter vid kustartilleriet samt marinintendentsaspiranter åtnjuta avlöning
i likhet med värnpliktiga, dock med tillägg av kr. 1: 15 per dag fr. o. m. 261. dagen av
tj änstgö ringstiden.

Livränta (pension) utgår efter fyllda 55 år med 600 kronor om året för officer eller
vederlike och med 400 kronor för underofficer.

Rese- och traktamentsersättning utgår vid inställelse till och avgång från tjänstgöring,
dock ej vid första anställning.

Kostnaderna beräknas sålunda:

I. Eklperingshjalp.

Flottan: Antal.

Officersaspiranter m. fl...........

Underofficersaspiranter ...........

Officerare och marinintendenter

Kustartilleriet:

Officersaspiranter ....................

Flaggkorpraler .......................

Officerare................................

. 14
. 15

29 x 600 kr. = kr. 17 400: —
.13 x 400 » = » 5 200: —

5''

8 x 600 » = » 4 800: —

4 x 400 » = » 1 600: —

Säger kr. 29 000: —

Bil. 1. 502

Kungl. Majtts proposition nr 50.

II. Pension.

Årligen avsättes i medeltal 1 200 kronor för varje i reserven anställd officer
och vederlike samt underofficer (flaggkorpral), eller

vid flottan ............	..... 33 x 1 200	kr. =	kr. 39 600: —
» kustartilleriet........	.... 7x1200	» =	» 8 400: —
Avgår 25 % för dem, som avgå före pensionsåldern......			Kr. 48 000: —
		» 12 000: —
		Säger	kr. 36 000: —

III. Lön.

Flottan.

l:a tjänstgöring:

1 fänrik i reserven (Gr-ort) å kr. 2 490: — .......... kr.

12 res.off.asp. (7 å kr. 1600:—, 5 å kr. 800:—).

5 reservfänrikar (G-ort) » » 2 490: —

5 » (D-ort) » » 2 220: —

15 flaggkorpraler » » 800: —

Bepetitionsövningar:

Årligen inkallade: 3 förtidsavgående officerare, 4 officerare,
utnämnda i flottans reserv samt 10 reservofficerare, eller’

17 officerare å kr.

1 marinunderintendent (Gr-ort) » »

1 » (D-ort) » »

30 underofficerare (flaggkorpraler) » »

Kustartilleriet, repetitionsövningar.

20 officerare å kr.

2 490:
15 200.
12 450: •
11 100:
12.000: -

550:— .	....... »	9 350:
1 494:— ........	»)	1 494:
1332:— ..........	,)	1332:
384:- ..........	...........	11520:
430:.— ..........	........... kr.	8 600:
288:— ..........	........... »	3 456:

kr. 76 936: —

» 12 056: —

t-, ---- ’ --------* U1VUUO UOVUl k,

cirka 20 % eller med .....................................

IV. Rese- och traktamentsersättning.

Härför beräknas erforderligt för flottan................

» kustartilleriet .....

Sammanfattning.

Ekiperingshjälp ............................................

Livränta ............................................................

Lön .................................................................

Bese- och traktamentsersättning............................

Kr.	88 992: —
a minskas med
.................. ))	18 992: —
Återstå säger kr.	70 000: -
..................... kr.	5 000: — 3 000: —

Säger kr. 8 000:

kr. 29 000

» 36 000

» 70 000

» 8 000

Summa kr. 143 000: —

Bil. 51.

Beräkning

av anslaget till penningbidrag.

620 000 tjänstgöringsdagar (Bil. 44) å 50 öre ........................................... kr. 310 000:_

Avlöningstillägg för reservoffieersaspiranter vid kustartilleriet m. fl., 2 600

tjänstgöringsdagar å kr. 1: 15............................. ................................ » 2 990: —

Summa kr. 312 990: —

Avgår för kadetter m. fl., som åtnjuta korprals avlöning, förslagsvis ......... kr. 12 000: —

Återstår summa kr. 300 990: —
___ eller avrundat 300000 kronor.

Kung!, Maj:ts proposition nr 50.

•r>03 Bil. 1.

Beräkning

Bil. 52.

av anslaget till inskrivnings-, mönstrings- och flirdkostnader in. in.

Inskrivnings- och mönstringskostnader...................................................... kr. 10 000: —

Övriga kostnader beriiknas sålunda:

4 200 inställda ä kr. 25: — ................................................................ “ 110 000:

Summa kr. 120 000: —

Beräkning;

Bil 53.

av anslaget till undervisningsmateriel samt undervisningsanstalter in. m.

I. De fasta undervisningsverken.

A. . Sjökrigshögskolan............................................................ kr. 3 000: —

B. Sjökrigsskolan:

Modeller, böcker, instrument m. m.............. kr. 2 500: —

Undervisningsmateriel åmarinintendentslinjen » 600: —

Ekiperingsstipendier.................................... » 1 800: — ,, 4 900: —

C. Skeppsgosseskolan:

Till anskaffande och underhåll av undervisningsmateriel,
läroböcker m. m. samt till belöningar och premier; s/4

av nuvarande anslag eller avrundat ........................... » 2 700: — kr. 10 600: —

II. Kostnadsfria hemresor för skeppsgossar:

Av det i årets statsverksproposition upptagna beloppet, kr. 14 500, beräknas

på grund av minskat antal skeppsgossar endast erforderligt.................. ■> 10 500: —

Summa kr. 21 100: —

eller avrundat 21 001) kronor.

Beräkning

Bil. 54.

av anslaget till studiestipendier.

Årligen beräknas vid flottan 5 och vid kustartilleriet 2 underbefäl tilldelas
stipendium, att utgå under 2 respektive 1 år med 1 000 kronor per år.

Anslaget alltså (5x2 + 2x l)x 1000 =......................................................... kr. 12ÖOO: —

Beräkning

av anslaget till skrifmaterialier och expenser m. m.

Bil.

55.

I. Skrifmaterialier och expenser m. m.

Marinförvaltningen ..... kr.

Sjöförsvarets kommandoexpedition........................................................... »

Marinstaben........................................................................................... »

Högste befälhavaren över kustflottan ...................................... »

Flottans station i Karlskrona, stationen jämte skeppsgossekåren ............... »

o » » » , varvet....................................................... »

» 0 » Stockholm, stationen jämte örlogsdepån i Göteborg m. m. »

» » » » , varvet......................................................... »

Chefen för kustartilleriet ........................................................................ »

Vaxholms kustartilleriregemente.............................................................. »

Karlskrona kustartilleriregemente ............................................................ »

Ålvsborgs fästning (se nedan)................................................................. »

Sjökrigshögskolan.................................................................................... »

Sjökrigsskolan ......................................................................... >>

42 000
10 000
12 000
l)

50 000
30 000
30 000
25 000
6 000
15 000
11000
4 000
3 000
3 000

Säger kronor 241000

*) Ifrågakommande kostnader beräknas komma at.t bestridas från anslaget, till flottans krigsberedskap
och övningar.

Bil. 1. 504

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

IX. Hyra m. m. vid sjörullföringsexpeditionerna.

Göteborg (kostnaderna bestridas från anslagsposten för Älvsborgs fästning,
se ovan).

Malmö ..........................................................................................;........ kr. 2 400: —

Karlskrona (kostnaderna bestridas från anslagsposten för Karlskrona station,
stationen).

Strömstad (utgår). Stockholm .......................................................................... Hernösaud........................................		» 4 550: — » 1 600: -
Säger kronor 8 550: — III. Hyra av vissa expeditions- m. fl. lokaler. Samtliga marina myndigheter förutsättas efter genomförd organisation hava erhållit lokaler i kronans hus, varför några hyreskostnader icke här upptagas.
IV. För oförutsedda utgifter. Till marinförvaltningens disposition .................	...... Säger	kr. 20 450: —
Sammanfattning. I. Skrivmaterialier och expenser................. II. Hyra m. m. vid sjörullföringsexpeditionerna ................... III. Hyra av vissa expeditionslokaler .................................... IV. För oförutsedda utgifter ......		kr. 241 000: — » 8 550: - » 20 450: —
	Summa kronor 270 000: —
Beräkning av anslaget till förplägnad.		Bil. 56.
	Antal tjänst-göringsdagar
	I land	Ombord j
Flottan, stam och värnpliktiga.......................................... » skeppsgossar ....................... » kadetter m. fl. . Kustartilleriet, stam ..... » värnpliktiga ................... » kadetter m. fl...................	701 405 103 595 15 640 226 300 182 410 7 710	850 000 \| 40 000 13 000

Summa På grund av vakanser beräknas avgå (Bil. 45) ......................	1 237 060 60 794	903 000
Återstå summa	1 176 266	903 000
Anslaget alltså: 1 176 266 x O.so 903 000 x 1.33=. eller avrundat 2142 000 kronor.	.............. kr. 2 142 002: —
Beräkning av anslaget till beklädnad. 620 200 tjänstgöringsdagar (bil. 44) 1 459 066 » (bil. 45) S:a 2 079 266 tjänstgöringsdagar å 50 öre......... eller avrundat 1 040 000 kronor.	.............. kr	Bil. 57. 1039 633: —

Kungi. Maj:ts proposition nr 50.

505 Bil. 1.

Bil. 58.

Beräkning

av anslaget till kasern- och filiplägnadsutredning samt sängservis in. in.

Antal tjänstgöringsdagar i land (bil. 57)......................

Härifrån beräknas avgå för dem, som bo i kvarter:
sjömanskåren, 100 000 tjänstgöringsdagar, som för avrund -

ning av slutsumman ökas till................................... 100 016

kustartilleriets manskap ............................................... 18 250

kadetter m. fl.............................................................. 20 000

1 176 266

138 266
1038ÖÖÖ

Anslaget alltså:

1038 000 X 0.12 kr. =.............................................................................. kr. 124 560: —

Musikinstrument vid flottan................................................................. “ 4 000:

» » kustartilleriet.............................................. ■ -........... " 2 000:

Summa kr. 130 560: —

eller avrundat 130000 kronor.

Bil. 59.

Beräkning

av anslaget till bränsle, lyse, vatten, renhållning och tvätt in. in.

I. Kostnaderna för bränsle, lyse, vatten ocb renhållning m. m. utgjorde

för 1913........................................................................................... kr. 516 385: —

Prisförhöjningen kan för närvarande uppskattas till i genomsnitt 40 %, var 40 för

alltså bör tillkomma Jqq X 516 385, eller ...................................... ” 206 554: —

kr. 722 939: —

På grund av föreslagna inskränkningar i organisationen såsom indragning
av skeppsgossekåren i Marstrand, vissa fästningars förläggande i materielreserv
m m. och förutsatt koncentration i förläggningshänseende ävensom
flygvapnets avskiljande synes ovannämnda belopp kunna minskas med
15 % eller med................................................................................. k1’- 108 441:

Återstå kr. 614 498: —

II. Tvättkostnaderna beräknas sålunda:

Tvätt av beklädnadspersedlar:

Fri tvätt för stammanskap ombord under vintermånaderna,

150 000 tjänstgöringsdagar å 15 öre................................ kr. 22 500: —

Beräknat antal
tjän8tg.-dagar

Fri tvätt för skeppsgossar ...... 143 595

» » » värnpliktiga vid

flottan .............................. 401 440

Fri tvätt för värnpliktiga vid

kustartilleriet .................... 182 410

"”727445 x 6 öre..................... » 43647: —

Tvätt av sängservis:

1038 000 tjänstgöringsdagar (Bil. 59) å 5 öre ........................ » 51900: —

övrig tvätt:

Tvätt för matinrättningar, sjukhus m. fl............................... » 15 000=— 133 047__

Summa kr. 747 545: —

eller avrundat 748 000 kronor.

Bil. 1. 506

Kungl. MajUs proposition nr 50.

Bil. 60.

Beräkning

av anslaget till flottans krigsberedskap och övningar.

A. Kostnader ombord.

Kustflottan.

Flagg.....................................................................

Pansarskepp .........................................................

Jagare .................................................................

Torpedkiyssare .....................................................

Torpedbåtar..........................................................

Undervattensbåtar med depåfartyg...........................

Miukryssare...........................................................

Yedettbåtar...........................................................

Kanonbåt.............................................................

Flygdepåfartyg och logementsfartyg (måldepåfartyg)
Måldepå ..............................................................

kr.	22 000	—
0	991 000	—
»	554 500	—
»	87 000	—
))	174 000	—
»	540 000	—
,»	182 000	—
»)	202 000	—
»	19 000	—
»	105 000	—
»	30 000	—

kr. 2 906 500: —

Övriga fartyg.

Pansarkryssare (långresa) .............................................. kr. 325 000: —

Pansarkryssare och kanonbåtar för sjökadetternas övningar » 188 000: —

Övningsfartyg för skeppsgossarnas övningar..................... » 76 800: —

Kanonbåtar för diverse skolor m. m................................. » 13 000: —

Kanonbåt för militärlodsarbeten ....................................... » 25 700: —

Undervattensbåtar, ingående i undervattensbåtdepå............ » 5 000: —

Övningar med Sveriges frivilliga motorbåtskår.................. » 15 000: — „

Kostnader för ammunition och forceringsövningar.

Artilleriammunitionsutredning ......................................... kr. 685 000

Torped- och minammunitionsutredning ............................. » 100 000

Forcerinsövningar.......................................................... » 50 000

» 835000:-

Summa kr. 4 390 000: —

B. Kostnader i land.

Skolor, kurser och övningar i land för personal från flottan kr.
Kurser för utbildning av personal, avsedd för kustsignal väsendet.

................................................................ ,,

Rese- och traktamentskostnader ....................................... »

Radiostationerna .......................................................... „

Ögonundersökningar......................................................... »

Övriga utgifter ............................................................. ,,

95 000: -

15 000:
70 000
15 000
3 000
30 000:

kr. 228 000:

Genom förändring av bestämmelserna
bord beräknas kunna inbesparas ____

Summa summarum kr.
angående särskilda förmåner om -

4 618 000:
155 000:

Nettokostnad kr. 4 463 000: —

Beräkning

Bil 61.

av anslaget till kustartilleriets krigsberedskap och övningar.

Anslaget beräknas sålunda:

Skj utövningar.........................

Minammunition...................

Bränsle..................................

Övrig utredning........................

Tjänstgöringstraktamenten m. m.
Transporter och resor.

Övriga kostnader......

kr. 205 000: —

» 15 000: —

» 50 000: —

........... » 30 000: —

.......... » 30 000: —

» 10 000: —

Summa kr. 350 000: —

Kungl. Majds proposition nr 60.

507 Bil. 1.

Beräkning

av anslaget till sjukvård för marinen.

Bil. 62.

» » officerare m.

Sanatorievård..................

Tandvård ombord...........

eller avrundat 145000 kronor.

gar X 5 öre kr.	103 963: —
»	15 000: —
M	25 000: - -
»	1 500: -
Summa kr.	145 463: —

Bil. 63.

Beräkning

av anslaget till underhåll av flottans fartyg och byggnader m. m.

Enligt samma grunder som i 1924 års förs vårproposition beräknas anslaget sålunda:

Underhåll av fartyg och håtar.

Allmänna inventarier m. m..................................

Pansarskepp ....................................................

Kryssare............................................................

Jagare................................................................

Torpedbåtar ....................-..................................

Motortorpedbåtar.................................................

Undervattensbåtar ..............................................

Specialfartyg m. fl...............................................

Vedettbåtar .......................................................

Skeppsgossefartyg ..............................................

Logementsfartyg.................................................

Mindre fartyg och båtar ....................................

Transportmateriel .............................................

■ Torpedmateriel....................................................

Radiomateriel ................................................

Minmateriel ........ .....................................

Härifrån beräknas avgå på grund av fallande priser 10 %

2. Underhåll av hus och byggnader .......................................

3. Avlöning:

Stat å, arvoden till personalen .................................... kr.

Bevaknings- och ordonnanstjänst, arbetare, anställda vid
upplagda fartyg, biträden vid departementskontor och

förråd m. m....................................................... ”

Gratifikationer m. m.................................................... “

Verkmästare och mästare å månadslönarstat................ ”

i. Åtskilliga behov:

Lastdragarfart och forsellön ............................t......

Belysning å varven ................................................

Sjöinstrument och sjökort .......................................

Renhållning och röjning .........................................

Sjöförbindelse Skeppsholmen—Stockholms skeppsbro

kr.	300 000: —
»	855 000: —
,)	316 500: -
»	368 000: —
,,	270 000: —
„	8 800: —
,,	564 500: —
»)	190 200: —
»	153 000: —
M	100 000: —
»	64 000: —
»	125 000: —
»	160 000: —
M	145 000: —
>,	35 000: —
»)	45 000: —
Kr.	3,700,000: —
»	370,000: —

» 550 000: —

26 000: —

275 000: —
3 000: —
335 (J00: —

» 639 000: -

	46 000: —
»	16 500: —
»	30 000: —
))	47 500: —
»	15 000: —

D. Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda utgifter

Härå beräknas 20 % dyrtidstillägg till arbetare

155 000:
250 000:

Summa kr.
............ kr.

4 924 000
984 800

Summa summarum kr. 5 908 800
som avrundas till................................................................................. ” & 910 000:

Såsom i redogörelsen för de årliga kostnaderna närmare omförmälts,
beräknas anslaget efter fullt genomförd organisation kunna utöver nu beräknade
minskningar ytterligare nedbringas med .................................... kr. 550 000:

Nettokostnad alltså kr. 5 360000:-

Bil. 1. 508

Kungl. May.ts proposition nr 50.

Beräkning

av anslaget till befästningar, kustartilleriets kaserner m. in.

Bil. 64

.Anslaget beräknas inklusive dyrtidstillägg sålunda:

Vaxholms fästning, 75 % av nuvarande anslag, 154 000:—........................ kr. 115 000: —

Karlskrona » 100 % » » » 106 000:—....................... » 106 000: —

Till marmförvaltningens disposition .......................................................... » 79 000:_

__Summa kr. 300 000: —

Beräkning

av anslaget till kustartilleriets materiel.

Bil. 65.

Anslaget, inklusive dyrtidstillägg, beräknas sålunda:

| Artilleriinventarier .............................................

1 Min- och torpedinventarier ................................

j Maskin- och timmermansinventarier.....................

Underhåll av handvapenförrådet...........................

Sjöförbindelser.....

Yttre renhållningen............................................

Anslagstavlor inom fästningarnas skyddsområden
Till marinförvaltningens disposition för oförutsedda
utgifter ......................................... 17 000: —

Vaxholms
fästning
och kust-artilleri-regemente

Karlskrona
fästning
och kust-artilleri-regemente

- ‘

i Summa |

20 000
20 000
90 000

4 000
40 000

4 000

4 500

Il MIIIMl

23 000
23 000
110 000

4 000
35 000

3 500

2 000

—

43 000
43 000
200 000

8 000
75 000

7 500

6 500

17 000

-1

Summa 17 000: —

182 500

-| 200 500

—

400 000

— 1

Kung}. Maj:ts proposition nr 50.

509 Bil. 1.

Beräkning;

Bil 06.

av tjänstgöringsdagar för värnpliktiga och fast anställt manskap vid ilygk&rerna

“	Summa tjänst- j görings- ! dagar
A. Värnpliktiga.
Värnpliktiga i linjetjänst........................................................................ Ersättningsreserv.................................................................................. 1 Studenter och likställda ........................................................................ 1 Officers- och reservofficersaspiranter .....................................................	115 570 26 160 10 150 5 260 !
Antal tjänstgöringsdagar	157140 ''
B. Fast anställt manskap.
262 man i 365 dagar................................................................. 95 630 Härifrån avgå 10 % meniga volontärbeställningar...................... 4 745	90 885
Summa tjänstgöringsdagar	248 025
eller i avrundat tal	248 000

Beräkning

Bil. 67.

av anslaget till avlöning, rekrytering och resekostnader m. in.

I).

ö.

Löner och arvoden upptagna i vederbörliga stater för:

Officerare och underofficerare m. fi. vid flygvapnet...... kr. 877 400: —

1. flygkåren............................................................... ” 89 670:

2. » ............................................................... » 50 400: -

3. » ............................................................''. » 63 430: —

4. » .............................................................. » 26 400: —

Flygskolan ............................................................... ” 40 800:

Felräkningspennlngar, förslagsvis.......................................

Hyresbidrag å 225 kronor åt förslagsvis 6 furirer ................

Anställningspenning å 50 kronor åt förslagsvis 30 volontärer.
Vissa arvoden (köksföreståndare, maskinister ni. fl.) .............

Kekryteringskostnader .......................................................

Flygvapnets reservpersonal................................................

Rese- och traktamentspenningar ........................................

Flyttningsersättning .......................................................

Semester åt vid flygvapnet anställda arbetare.....................

kr. 1098 100
1200
1350
1500
22 000

5 000
50 000
30 000
20 000

6 000

Säger kronor 1 235 150

Härifrån avgå:

På grund av beräknade vakanser 2 % å förestående summa kr. 25 150: —

Ersättning för tjänstebostäder åt officerare och underofficerare

med vederlikar ........................;................................... » 20000: yT 45150:_

Nettokostnad kronor 1190 000:—■

Bil. 1. 5io

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för officerare och underofficerare in. fl. vid flygvapnet.

1	!	Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegradj
	Antal	enligt veder-		Antal	enligt veder-
	börligt		börligt
		avlönings-		1	avlönings- 1
''		reglemente			reglemente
Officerare.			Underofficerare.
[ Generalsperson (flagg-			Förrådsförvaltare.........	10	Uo. 4
__ man).......................	1	O. 8	Fanjunkare................	16	Uo. 3
j Överste (kommendör) ... \| Överste (kommendör)	1	O. 6	Sergeanter ..................	22	Uo. 2
eller överstelöjtnant			Clvllmllltär personal.
(kommendörkapten av			Bataljonsläkare............	1	C. 9
i .. 1- gr-) .....................	1	O. 6 eller 0.5	Flygöveringenjör .. -......	1	C. 14
J Överstelöjtnanter eller			Flvgingenjörer ...........	3 2_	C. 13
majorer (kommendör-			»	C. 12
kaptener).................	5	O. 5 eller 0.4	»	4	C. 11
j Kaptener.....................	22	O. 3	»	2	0. 10
j Löjtnanter ..................	32	O. 2	Förvaltningsskrivare ....	1	0. 6
!			Verkmästare av 1. kl____	5	C. 6
Intendenturpersonal.			» » 2. » ... Tyghantverkare............	5 8	C. 4 O. 3
Överstelöjtnant eller			Vapenhantverkare........	4	C. 3
major ur intendentur-kåren (förste marin-			Förrådsvaktmästare......	6	C. 1
intendent av 1. eller 2.			Civil personal.
löneklassen) .............	1	O. 5 eller 0 4	Revisor .....................	1	Avd. B. 21
Kaptener ur intendentur-			Kansliskrivare .............	1	Avd. B. 11
kåren (marinintenden-ter av 1. graden)......	4	O. 3	Expeditionsvakt........... Pensionerad’personal m. fl.	1	Avd. B. 5
Löjtnant ur intendentur-
kåren (marinintendent			Läkare, arvoden ..........	4	—
av 2. graden)............	1	O. 2	Underofficerare, arvoden	14	1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 814 860: —

Arvoden å 3 180 kronor till 4 läkare.................................................. » 12 720: —

» »2130 » » 14 pensionerade underofficerare .................. » 29 820: —

Vikariatsersättning till ovanstående civila beställningshavare samt avlöning
till ritare o. d. personal, förslagsvis ................................ » 20 000: —

Summa förslagsanslag kronor 877 400: —

Anm. De i staten upptagna ordinarie beställningshavarna skola vara underkastade transport
till andra beställningar i innehavande grader inom armén respektive*
marinen.

Kungl. Maj:ts ‘proposition nr 60.

•r)H Bil. 1

Stat

för 1. flygkären.

		Löneplan och lönegrad
	Antal	enligt veder-börligt
		avlönings- reglemento
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	2	Ma. 5
» » 2. »	2	Ma. 4
3£orpraler ..................	4	Ma. 3
Vicekorpraler..............	8	Ma. 2
Volontärer .................. Sjukvårdsfurir av 2.	20	Ma. 1
klassen....................	1	Ma. 4

		Löneplan och lönegrad
	Antal	enligt veder-börligt
		avlönings-
*		reglemente
Vapenhanfcverkarfurir av 2. klassen ............... Vapenhantverkar vice-	1	Ma. 4
korpral..................... Hantverksfurir av 2.	1	Ma. 2
klassen....................	1	Ma. 4
Hantverkskorpral.........	1	Ma. 3
Hantvorksvicekorpraler	2	Ma. 2
Hantverkssoldater ......	6	Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............... kronor 39 670:

Summa förslagsanslag kronor 39 670: —

Stat

för 2. flygkåreii.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-börligt		Antal	enligt veder-börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			reglemente
Manskap.			Vapenhantverkarkorpral	1	Ma. 3
Furirer av 1- klassen ...	2	Ma. 5	V apenhantverkarvice-
» »2. »	4	Ma. 4	korpral.....................	1	Ma. 2
Korpraler ..................	4	Ma 3	Hantverksfurir av 1.
V icekorpraler...............	8	Ma. 2	klassen.....................	1	Ma. 5
Volontärer ..................	20	Ma. 1	Hantverksfurir av 2.
Sjukvårdsfurir av 2.			klassen.....................	1	Ma. 4
klassen ..................	1	Ma. 4	Hantverkskorpraler......	2	Ma. 3
Vapenhantverkarfurir av			Hantverksvicekorpraler	4	Ma. 2
2. klassen ...............	1	Ma. 4	Hantverkssoldater ......	10	Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis ............ kronor 50 400: — v

Summa förslagsanslag kronor 50 400: —

Bil. 1. 512

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Stat

för 3. flygkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
1		enligt veder-			enligt veder-
		börligt			börligt
		avlönings-			avlönings- ;
		reglemente			reglemente I
Manskap.		*	Vapenhantverkarkorpra-
1 Furirer av 1. klassen ...	2	Ma. 5	ler...........................	2	Ma. 3
» » 2. »	3	Ma. 4	Y apenhantverkarvice-
Korpraler ...................	7	Ma. 3	korpral....................	1	Ma. 2
Vicekorpraler...............	8	Ma. 2	Hantverlcsfurir av 1.
Yolontärer ..................	24	Ma. 1	klassen ....................	1	Ma. 5
Sjukvårdsfurir av 2.			Hantverksfurirer av 2.
klassen... ...............	1	Ma. 4	klassen.....................	2	'' Ma. 4
Sjulcvårdskorpral .........	1	Ma. 3	Hantverkskorpraler......	3	Ma. 3
V apenhantverkarfurir av			Hantverksvicekorpraler	6	Ma. 2
2. klassen ...............	1	Ma. 4	Hantverkssoldater........	14	Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 63 430: —

Summa förslagsanslag kronor 63 430: —

Stat

för 4. flygkåren.

		Löneplan			Löneplan
		och lönegrad			och lönegrad
	Antal	enligt veder-börligt		Antal	enligt veder-börligt
		avlönings-			avlönings-
		reglemente			regi emente
Manskap.
Furirer av 1. klassen ...	2	Ma. 5	Vapenliantverkarfurir av
» » 2. »	2	Ma. 4	2. klassen ................	1	Ma. 4
Korpraler....................	4	Ma. 3	Hantverksfurir av 1.
Vicekorpraler..............	4	Ma. 2	klassen.....................	1	Ma. 5
Yolontärer ..................	8	Ma. 1	Hantverkskorpral.........	1	Ma. 3
Sjukvårdsfurir av 2.			Hantverksvicekorpral ...	1	Ma. 2
klassen.....................	1	Ma. 4	Hantverkssoldater........	3	Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie beställningshavare, förslagsvis............ kronor 26 400: —

Summa förslagsanslag kronor 26 400: —

Kungl. Majtts proposition nr 5)0.

513 Bil. 1.

Stat

för flygskolan.

Antal

Löneplan
och lönegrad
enligt veder-börligt
avlönings-reglemente

Antal

Löneplan |
och lönegrad
enligt veder-börligt
avlönings-reglemente

Manskap.

Furirer av 1. klassen ...
» »2. »

Korpraler ..................

! Vicekorpraler ..............

Volontärer ..................

Sjukvårdsfurir av 2.
klassen....................

Ma. 5
Ma. 4

Ma. 3
Ma. 2
Ma. 1

Ma. 4

V apenhantverkarkorpral
Hantverksfurir av 1.

klassen.....................

Hantverkskorpral.........

Hantverksvicekorpraler
Hantverkssoldater ......

Ma. 3

Ma. 5

Ma. 3

Ma. 2

Ma. 1

Löner till ovanstående ordinarie bcställningshavaro, förslagsvis............ kronor 40 800: —

Summa förslagsanslag kronor 4t) 800: —

Bil. 08.

Beräkning

av anslaget till tle värnpliktigas avlöning och färder ni. m.

I. De värnpliktigas avlöning.

Penningbidrag: s

157 140 tjänstgöringsdagar å kr. 0:50 .................................. kr. 78 570: —

Avlöningstillägg för reservofficersaspiranter:

5 260 tjänstgöringsdagar å kr. 1:15 ...................................... » 6 049: — g^g. _

II. Understöd åt vissa värnpliktigas familjer ..................................... » 500: —

III. Färdkostnader ............................................................................ » 15 000: —

Summa kr. 100119: —

eller i avrundat tal 100 000 kronor,

Bil. 00.

Beräkning

av anslaget till inath&llning och förplägnadsutreduiiig.
I. Mathållning.

Antalet tjänstgöringsdagar utgör 248 000.

Anslaget beräknas efter 80 öre per man och tjänstgöringsdag.

Titelsumman sålunda (0:80x248 000=)................................. kr. 198 400: —

Tillägg för ökade kostnader under sjökommendering ........... » 5 000:— ^ 203 400’

II. Förplägnadsutrednlng.

Beräkningsgrund: 5 öre per man och tjänstgöringsdag.

Titelsumman sålunda (0:05x248 000=) ................................. kr. 12 400: —

Härtill hör med hänsyn till vissa flygkårers självständiga förläggning
läggas ........................................................... » 5 200:-.

Summa kronor 221 000: —

Bihang till riksdagens protokoll 1025. 1 sand. 44 höft. (Nr 50.) 2211 24 33

Bil. 1. 514

Kung}. Maj:ts proposition nr 60.

Bil. 70.

Beräkning

av anslaget till beklädnads- och miiiidcriiigsutriistuiug samt kasernutrediiing.

I. Beklädnads- och munderingsutruBtning.

Beräkningsgrund: 55 öre per man och tjänstgöringsdag.

Titelsumman sålunda (0:55X248 000=)................................................... kr. 13G 400: —

II. Kasernutredning.

Beräkningsgrund: 7 öre per man och tjänstgöringsdag.

Titelsumman sålunda (0: 07 x 248 000 =)...................................................... » 17 300: —

Summa kr. 153 760: —

eller i avrundat tal 154 000 kronor.

Beräkning

av anslaget till flygövningar.

Bil. 71.

I. Drivmedelskostnader under flygövningar.

Antalet flygtimmar per år och flygplanstyp beräknas sålunda:

för skolflygplan .................................... 5 760 flygtimmar

» övningsflygplan, 2-sits............................ 3 600 »

» övningsflygplan, 1-sits............... 3 285 »

» spaningsflygplan 2. klass ............................................................. 6 185 »

» spaningsflygplan 1. klass ......................................... 3 270 »

» jagare och eskortflygplan.................................................,............ 2 900 »

» bomb- och torpedflygplan............................................................... 880 »

Bensin- och oljepris beräknas till 0: 35 kr. respektive 0: 50 kr. per kg.

Kostnaderna för drivmedel per flygtimme blir då för de olika typerna:

för skolflygplan ...................

» övningsflygplan, 2-sits. ..

» övningsflygplan, 1-sits.

» spaningsflygplan, 2. klass
» spaningsflygplan, 1. klass
» jagare och eskortflygplan
» bomb- och torpedflygplan

kr. 12:50
» 18: —
» 12:50
» 28: —
» 41: —
» 38: —
» 65: —

Drivmedelskostnadema för flygövningarna beräknas med stöd

av ovanstående uppgifter till ................................... kr. 652 512: 50

Härtill komma:

För flyglärarnas flygträning m. m,.............. » 12 487:50

» motorprovning .......................... » 90 000: —

II. Övriga övningskostnader.

Tillämpningsövningar och övningar med fältformationer .... kr. 150 000: —

För flygstationer m. m. ................................................... » 85 000: —-

Driftkostnader för bilar, motorcyklar och motorbåtar ........ » 20 000: —

755 000: —

255 000: —

III. Flygtillägg;................................................................................ » 580 000: —

IV. Tjänstgöringstraktamenten.

För officerare och underofficerare, beordrade till flygförare- och flygspanare utbildning,

beräknas förslagsvis..................................................... » 145 000: —

Summa kr. 1 735 000: —

Kung], Maj:tu proposition nr ttO.

5lÖ Bil. 1.

Beräkning

av anslaget till flyginateriel.

Bil. 72.

Värdet av flygplan och motorer beräknas vid 5-årsperiodens sint uppgå

till omkring................................................................................... kr. 15 250 000: —

Värdet av övrig materiel till omkring................................................... » 2 750 000: —

Summa kr. 18 000 000

Härav beräknas 30 % vara i bruk. Värdet av denna materiel uppgår sålunda till omkring
5 400 000 kronor, samt värdet av den i förråd befintliga materielen till 12 600 000
kronor.

Kostnaderna för materieleii# underhåll ''och förnyelse beräknas sålunda:

Underhåll av materiel i bruk, 25 % av kr. 5 400 000:— ................... kr. 1350 000: —

» » » » förråd, 2 % » » 12 600 000: — ....................... » 250 000: —

För underhåll och förnyelse av bilar, motorcyklar och motorbåtar ......... » 55 000:-—

» transporter och oförutsedda utgifter, 10 % av förestående summor .. » 165000: —

Säger kr. 1 820 000: —

För fullständiga haverier ..................................................................... » 400 000: —

Summa kronor 2 220 000: —

Bil. 2. 516

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Beräkning'' av kostnaderna för övergången till
den nya försvarsorganisationen.

A. Lånt försvaret.

I. Officerare och underofficerare m. fl.

Det antal beställningar, som enligt härordningsförslaget är avsett att indragas,
framgår av det under »V. Övergången till den nya härordningen»
intagna sammandraget.

De föreslagna nya staterna innebära, att de beställningar, som beräknats
vara befintliga den 1 november 1925, minskas på sätt framgår av nedanstående
tabell, nämligen:

	Infan-	Kavalle-	Arti 11 e-	Fortifika-	Tran gen	Intcnden-
	terict	riet	riet	tion en	turkaren
	%	%	%	%	%	%
För överstar ...............................	30	50				33.8
» överstelöjtnanter och majorer...	50	69	39	14	33.8	—
» kaptener (ryttmästare) ............	46.5	56	36. c	24	35.7	33
» underofficerare........................	54	62	51	38	37	31.5 i
» musikunderofficerare ...............	57	76.5	83	100	66.7	_

Då det förutsatts, att den personal, som överföres till övergångsstat, uttages
av skilda åldersklasser inom respektive grader, blir avgången från
övergångsstaten i förhållande till avgången från den nuvarande staten så
stor, procentuellt sett, som ovanstående siffror angiva.

Med kännedom om avgången från den nuvarande staten har avgången
från övergångsstaten under olika år beräknats på sätt, som finnes angivet i
efterföljande tabell.

Tabell utvisande avgången från övergångsstaten.

	Infan-	K a val le-	Artille-	Fortifika-	Trängen	lntenden-
	tcriet	riet	riet	tionen	turkåren
Under tiden Vn 1935—sn/e 1926:
Överstar ....................................	_	__	_		_	_
Överstelöjtnanter och majorer.........	2	1	1	—	—	—
Kaptener (ryttmästare) ..................	7	3	1	—	i	— 1
Underofficerare..............................	15	1	3	i	i	— \|
Musikunderofficerare ................. .	7	1	O O	—	i	—
Under 1. övergdngsdret (1926—1927):
Överstar .......................................	—	1	—	—	—	i
Överstelöjtnanter och majorer.........	5	—	l	—	—	—
Kaptener (ryttmästare) ..................	14	1	4	—	—	i
Underofficerare..............................	17	4	8	2	—	— ;
Musikunderofficerare ....................	10	2	2	—	—	—

Kungl. MujUs proposition nr i)0.

öl 7 Bil. 2.

	Jnfan-	K ava Ilo-	Artillc-	Fortifika-		Intondcn-
	teriet	riot	ridt	tionen	r » .	turkaren j
Under 2. övergångsåret (1927—1928):						''
Överstar...... ..............................	i	—	—	—	—	—
Överstelöjtnanter och majorer.........	5	—	2	—	—	—
Kaptener (ryttmästare) ..............	16	2	3	i	—	i
Underofficerare..........................	11	4	10	i	2	i
Musikunderofficerare ....................	7	2	2	1	—	—
Under 3. övergångsåret (1928—1929):
Överstar ...................................	2	—	—	—	—	—
Överstelöjtnanter och majorer.........	6	2	O O	i	1	—
Kaptener (ryttmästare) ..................	15	3	4		1	—
Underofficerare..............................	30	3	8	o	1	i
Musikunderofficerare .....................	7	2	2	2	—	—
Under 4.—10. övergångsåren (1929-1936): Överstar .......................................	6	2
Överstelöjtnanter och majorer........	37	6	11	1	2	—
Kaptener (ryttmästare) ..................	130	27	38	6	8	7
Underofficerare...................... .......	213	32	75	13	7	12
Musikunderofficerare .....................	42	10	14''	6	4	—

Kostnaderna för övergångsstaten Lava beräknats sålunda:

1. övergångsåret (1926—1927):

Full avlöning för all i övergångsstaten kvarstående personal ................. kr. 9,310,000: —

Härifrån avgå följande kostnader:

för inbesparade arvoden................................................... kr. 440,000: —

» frivillig avgång ........................................................ » 150,000: —

» minskade utgifter å anslaget till arméns reservstater ... » 800,000: —

» minskade utgifter å anslaget till arméns personal över

stat .......................... » 350,000: —

» viss till flygvapnet överförd personal ........................ ■> 330,000: — # g q-q qqq._

Nettokostnad kr. 7,240,000: —

2. övergångsåret (1927—1928):

För tvångsöverförd personal:

med full tjänstgöring i arvodesbefattningar (28 kaptener, 100 fanjunkare

och 104 sergeanter)......................................................................... kr. 887,000: —

med begränsad tjänstgöring (lön efter A-ort) ......................................... » 4.960,000: —

För frivilligt övergången personal ......................................... ■> 1.503,000: —

Summa kr. 7,350,000: —

Härifrån avgå samma poster som under 1. övergångsåret med undantag
av posten för frivillig övergång ...... .......................................... kr. 1,920,000: —

Nettokostnad kr. 5,430,000: —

Bil. 2. 518

Kimgl. Maj:ts preposition nr JO.

3. övergdngsdret (1928—1929):

För tvångsöverförd personal:

med full tjänstgöring enligt ovan ....................................................... kr. 887,000: —

» begränsad tjänstgöring (lön efter A-ort)............... » 4,573|000: —

För frivilligt övergången personal ......................................... » 1,440,000:

Summa kr- 6,900,000: —

Härifrån avgå samma poster som under 2. övergångsåret .................. kr. 1,920,000: —

Nettokostnad kr. 4,980,000: —

10. övergdngsdret (1933—1936):
För tvångsöverförd personal:

med full tjänstgöring enligt ovan ......................................................... kr. 976 000: —

» begränsad tjänstgöring (lön efter A-ort) ......................................... » 2 004 000; —

För frivilligt övergången personal ...................................... » 918000: —

Summa kr. 3 898 000: —

Härifrån avgå motsvarande poster som under 3. övergångsårot............... kr. 1 710 000: —

Nettokostnad kr. 2 188 000: —
eller i avrundat tal 2190000 kronor.

För 4.—9. övergångsåren beräknas kostnaderna till respektive
3 790 000 kr., 3 390 000 kr„ 2 990 000 kr. och 2 590 000 kr.

4 590 000 kr., 4 190 000 kr.,

II. Underbefäl.

1. övergångsperioden.

Vid 1. övergångsperiodens början skulle G4 furirer av 1. klassen samt
258 furirer ocli musikfurirer av 2. klassen bliva övertaliga.
Övergångskostnaderna för 1. perioden beriiknas sålunda:

Särskild avskedsersättning:

64 furirer av 1. kl. å kr. 3 600 ........

20 » » 2. » » » 3 456 .. .....

22 » » » » » » 3 093 .....

33 » » » » » » 2 820 .......

39 » » » » » » 2 547 .....

32 » » » » » » 2178........

44 » » » b »- b 1785

68 B » B B „ 1392 ........

Barntillägg, förslagsvis ...........

Avskedspremier:

84 furirer å 1 000 kr.....................

94 » b 600 » ....................

kr. 230 400:-» 69120: -

» 68 046: —

»- 93 060: —

» 99 333: —

» 69 696: —

» 78 540: -

» 94 656: —

802 851: —
30 000: —

... kr. 84 000:-.... » 56 400: —

140 400: —

Summa kr.

Av ovanstående summa beräknas i 1925—1926 års budget ingå:
av den särskilda avskedsersättningen 8/is av ovanstående furirers ordinarie

avlöningsförmåner ....................................................... kr. 330 400: —

avskedspremier ............................................................... » 140 400: —

973 251: —

470 800: -

Nettokostnad kr. 502 450: —
eller i avrundat tal 300 000 kronor.

Kanyl. Maj:ts proposition nr »0.

519 Bil. 2.

2. övergångsperioden.

Vid 2. övergångsperiodens början skulle 171 furirer av I. klassen och
446 furirer och musikfurirer av 2. klassen eller tillhopa 617 furirer bliva
övertaliga. Genom viss vakanssättning bör detta antal kunna reduceras till
omkring 550 furirer.

Övergångskostnaderna för 2. perioden beräknas sålunda:

Särskild avskedsersättning ....................................................

Barntillägg, förslagsvis ...............................................................

Avskedspremier ..................................................................

kr. 1370 000
» 50 000

» 240 000

Summa kr. 1 660 000

Härav beräknas 130 000 kr. (för avskedspremier) falla på de normala försvarslcostnaderna
............................................................................

130 000: -

Nettokostnad kr. 1 530 000: —

III. Förmän, arbetare in. fl.

Av vid armén anställda förmän m. fl. samt arbetare beräknas 72 förmän
m. fl. samt 628 arbetare bliva övertaliga. Av förmännen beräknas 44 erhålla
särskild avskedsersättning och 28 förtidspension samt av arbetarna 321 erhålla
avskedsersättning och 117 förtidspension, under det att 190 på grund
av bristande antal tjänstår icke beräknas komma i åtnjutande av någon
särskild ersättning.

Kostnaderna härför beräknas sålunda:

avskedsersättning åt förmän vid truppförband ..................................... kr. 145 000: —

ii '' » arbetare » » ....................................... » 385 000: —

» » » » fabriker ............................................ » 90 000: —

Summa kr. 620 000: —

vilken summa med hänsyn till oberäknade avgångar avrundas till 600 000 kronor.

Förtidspension för ovan angiven personal beräknas till omkring 115 000 kronor, vilken
summa allt efter inträffande dödsfall kommer att minskas.

B. Sjöförsvaret.

I. Officerare ocli underofficerare in. fl.

Under förutsättning att intill tidpunkten för den nya organisationens ikraftträdande
uppkommande vakanser bland beställningar, som äro föremål för
indragning, i allmänhet icke återbesättas, hava beräkningar utförts rörande
det antal beställningar, som behöva överföras till övergångsstat. Nämnda
beräkningar äro sammanfattade i nedanstående tabell.

Bil. 2. 520

Kanyl. Maj:ls proposition nr 50.

	" Antal övertaliga beställ-					Antal
	ningar enligt tabellerna	Härifrån beräknas avgå	beställ-
	sid.	280 och 326	1				ningar
1								att övor-
					till annan beställ-	den Vu
	Flottan	Kustar- tilleriet	Summa	för flyg- vapnet	1926 beräk- nade	Summa	föra till öyer-gängs-
				ning	vakanser		stat
Officerare.
Kommendör ..............	1	_	i			i	i
Kommendörkaptener, majorer .. Kaptener och löjtnanter........	9	1	10	o O	_	2	5	5
33	36	69	12	_	27	39	■) 30
Underlöjtnanter och fänrikar...	9	8	17	—	—	17	17
Underofficerare.	1 71) ts) 13/
Flaggunderofficerare (Uo. 1. gr.)	35	119	9	—	54	63	56 >
Underofficerare av 2. gr...... ...	1 151) n i/	71	223	12	—	o O	15	208
» » 3. » .........	675	183	858		a J310) \ 50/	76	436	422
Ctvilmilitär personal.					-
Marindirektör av 1. gr............ Mariningenjörer av 1 gr. 1. löne-	1	—	1	—	—	—	—	1
klassen .......	2	_	2	_	_	_		2 i
Mariningenjörer av 2. gr..........	2	—	2	_	_	_	—	2l
Specialingenjör av 1. gr ...	1	—	1	_	_	_	_	1
Specialingenjörer av 2. gr.....	2	—	2	—	—	_	_	2
Spfecialingenjör av 3. gr.......	1	—	1	—	_	___	_	1
Marinintendenter av 1. gr. ...	12	—	12	2		1	3	9
» » 2. »	6	—	6		__	1	1	5 ]
Marinunderintendenter......	4	__	4		_	1	1	O
Marinläkare av 1. gr...........	7	—	7		_	4	4	3 1
» » 2. » ............	4	_	4	_	_			4
Marinläkarstipendiater ............	2	—	2		—	2	2	_ j

v) Kaptener.

2) Underofficerare å månadalönarstat.

*) Antalet flaggkorpraler utgör resp. 344 och 60, varav 34 resp. 10 beräknas rekryteras med
äldre kompetenta korpraler.

Under förutsättning att utgallringen av övertaliga beställningsliavare i första
hand kommer att verkställas från de åldersgrupper, som i förhållande till
respektive -personalkategoriers numerär äro onormalt stora — såsom exempelvis
är förhållandet med vissa årgångar bland underofficerarna — och

med någon förskjutning åt de äldsta
sålunda:

Under 1. övergångsåret (1926—1927).

Kommendörkapten (major) .................. 1

Kapten ................................ 1

Flaggunderofficerare (Uo. 1. gr.)............ 3

Underofficerare av 2. gr...................... 2

Marinintendent av 1. gr..................... 1

Under 2. övergångsåret (1927—1928).

Kommendörkapten (major) ................. 1

Kaptener............................................ 2

årsgrupperna, har avgången beräknats

Flaggunderofficerare (Uo. 1. gr.)........... 15

Underofficerare av 2. gr...................... 5

Under 3. övergångsåret (1928—1929).

Kommendörkapten (major) .................. 1

Flaggunderofficerare (Uo. 1. gr.)............ 15

Underofficerare av 2. gr. ..................... 5

Under 4■—10. övergångsåren (1929—1936).

Kommendörkaptener (majorer) ............ 2

Kaptener ......................................... 11

521 Bil. 2.

Kung!. MctjUs proposition nr 50.

Flagg underofficerare (Uo. 1. gr.).

Underofficerare av 2. gr..........

)> » 3. » .........

Marindirektör av 1. gr.............

Mariningenjör » 1. » ............

23 Specialingenjör av 1. gr. ..
125 » » 2. ”

30 Mariuintondentor av 1. gr.

1 Marinläkare av 1. gr.........

1 » » 2. » ........

Kostnaderna för övergångsstaten liava beråkuats sålunda.

1. övergångsdret (1036—1937):

Full avlöning för all i övergångsstaten kvarstående personal, i avrundat tal kr. ‘2,020,000;

Härifrån beräknas avgå:

för inbesparade arvoden till pensionerad personal.....

» vakanta löner (in. fl. förmåner) till högbåtsman .

» minskade utgifter för reservpersonalen ........ ....

» frivillig avgång redan under åren 1925 och 1926

kr. 100,000: —

» 200,000: —

» 50,000: —

300,000: — „ 650,000: —

Nettokostnad kr. 1,970,000: —

2- övergångsdret (1927—1928):

Full avlöning för all i övergångsstaten kvarstående personal, i avrundat tal kr. 2,430,000: —

Härifrån beräknas avgå samma poster som under 1. övergångsåret, ^ 700 000: —

dock ökade till -............................................................. .....................— -i—

Nettokostnad kr. 1,730,000: —

3. övergångsdret (1928—-1929):

För tvångsöverförd personal:

mod full tjänstgöring i arvodes- m. fl- befattningar [2 kommendörkaptener
och majorer, 5 kaptener och marinintendenter, 12 flaggunderofficeraro

(Uo. 1 gr.), 31 Uo. 2 gr., 100 Uo. 3 gr., 5 ingenjörer, 3 läkare] ............ kr.

med begränsad tjänstgöring (lön efter A-ort)........................................ “

För frivilligt övergången personal:.......................................... ”

Summa kr.

588.000: -529,000: —

693,000: —
1,810,000: —

Härifrån beräknas avgå samma poster som under 1. övergångsåret med
undantag för frivillig avgång ................................. ......................... kr‘

350,000:

Nettokostnad kr. 1,100,000: —

10. övergångsdret (1935—1936):

För tvångsöverförd personal:

med full tjänstgöring i arvodes- m. fl. befattningar ...............

med begränsad tjänstgöring...............................................

För frivilligt övergången personal: ..........................

Härifrån avgå samma poster som under 3. övergångsåret,
skade till ............................................................................

kr. 447,000: -.............. » 268,000; —

.............. »» 460.000: —

Summa kr. 1.175,000: —

dock min .

.............. kr. 325,000: —

Nettokostnad kr. 850,000: —

Av förestående beräkningar framgår, att kostnaderna för övergångsstaten
komma att uppgå till:

1. övergångsåret

2. »

10.

kr. 1,970,000: —
» 1,730,000: —

» 1,400,000: —

850,01X1: —

Bil. 2. 522 Kttngl. Maj:ts proposition nr 50.

För 4.-9. övergångsåren beräknas kostnaderna till respektive 1,360,(XX),
1,270,000, 1,180,000, 1,090,000, 1,000,000 och 920,000 kronor.

II. Manskap.

Då antalet korpralsbeställningar vid flottan i nu föreslagen organisation
överstiger antalet dylika beställningar i nuvarande stat med avdrag för 20 %
vakanser, skulle några övergångskostnader egentligen icke behöva ifrågakomma.
Då det emellertid med hänsyn till framtida befordringsförhållanden
och a\ militära skal icke torde vara möjligt att bereda alla vid övergången
befintliga korpraler plats i den nya organisationen, beräknas, att omkring 30
äldre korpraler avskedas med särskild avskedsersättning.

Yid kustartilleriet upptager den nuvarande staten 330 korpralsbeställningar,

som med avdrag för 20 % vakanser utgör........................ 264 beställningar

antalet beställningar i föreslagen organisation utgör ......... 210 »

alltså övertaliga 54 beställningar

Da kustartilleriets manskap i regel icke rekapitulerar och dess tjänstexespektive
levnadsålder sålunda är förhållandevis låg, beräknas högst 20
korpraler berättigade till avskedsersättning.

På grund av vad ovan anförts, förutsättes alltså att 50 korpraler erhålla
engångsersättning m. m. i enlighet med samma grunder, som föreslagits för
arméns furirer. Kostnaderna härför hava beräknats sålunda:

Särskild avskedsersättning:

De ersättningsberättigade korpralerna beräknas fördelade med 5 på vardera av liedannämnda
tjänstetider, alltså

10 å 6 år, med en ersättning av 1,608 kr. + Vi X 1,140 kr. =2,178 kr. kr 2 4 780- —

10 ä 7 » » ” » » 1,704 » + SA x 1,140 » =2,559 » » 25590- —

W å 8 » » » » » 1,800 » +*Ux 1,140 » =2,940 » .. 29,400- —

10 a 9 ” » . » » » 1,800 » +s/* x 1,140 » =3,225 » » 32 250 —

10 å 10 » » » » » 1,800 » + 6A x 1,140 » =3,510 » ...... » 35.’l00: —

Barntillägg, förslagsvis ................................................................. » 10,000: —

Avsked spremier:

30 korpraler å 600 kr.
20 » å 1,000 »

kr.

))

18,000: -20,000: —

kr. 38,000: -

Summa kr. 192,120: —■

Da ovanstående kostnad till en del torde kunna bestridas från avlöningsresp.
rekryteringsanslaget upptages här endast 150,000 kronor.

III. Månadslönare in. 11.

Under förutsättning att den nya organisationen genomföres successivt
under 1. övergångsåret med vissa förberedande åtgärder redan under budgetåret
1925—1926 samt att 20 poliser bibehållas i tjänst istället för motsvarande
antal högbåtsmän beräknas sammanlagt 380 anställda bliva övertaliga.
Av dessa beräknas följande antal erhålla särskild avskedsersättning
eller förtidspension:

523 Bil. 2.

Kttmjl, Maj:ls proposition nr 50.

grupp I. verkmästare, mästare, poliser m. ti.

II. förmän m. fl....................................

» III. arbetare m. fl...................................

Avskeds- Förtids ers&ttning

pension

24 14

7 4

.. 184 107

Övrig personal, sammanlagt 40 månadslönare m. fl., beräknas icke Lava
uppnått det antal tjänsteår, att särskild ersättning till densamma bör förekomma.

Kostnaderna beräknas sålunda:

Avskedsersiittning ....................

Förtidspension, begynnelsebelopp

kr. 635,000: —
» 180,000: —

Bil. 3. 524

Kungl. Majtis proposition nr 50.

Beräkning:

av kostnaderna för rikskommissioiien för den ekonomiska krigsbcredskapen.

I. Efter genomförd organisation.

Kansliets chef ..........................................................

4 avdelningschefer å 11 460 kr......................................

Arvoden åt icke fast avlönade ledamöter.......................

Ersättning åt särskilt tillkallade sakkunniga ...................

Sekreterare.........................................................

Registrator, kvinnlig ...............................................

4 kvinnliga biträden å 2 436 kr. ................................ ’

Expensmedel och vikariatsersättning m. m........ II.

II. Under övergångstiden.

Kansliets chef ..........................................................

3 avdelningschefer å 10500 kr. ......................................

Arvoden åt icke fast avlönade ledamöter...........................

Ersättning åt särskilt tillkallade sakkunniga ......................

Biträdande personal:

2 officerare och 4 underofficerare, skillnaden mellan lön å
Expenser m. m.........................................................

.................... kr. ................... » ................. » .................... » ................. »	15 000: — 45 840: -10 000: — 20 000: — 8 580:-3 204: — 9 744: — 7 632: -
Summa kronor	120 000: —
.................... kr.	15 000: —
................... ))	31 500: —
.................... ))	10 000: —
................... ”	20 000: -
-ort och A-ort »	6 500: —
	7 000: —
Summa kronoi	90 000: —

525 Bil. A.

Kunr/l. Maj:ts proposition nr 50.

Chefens för generalstaben yttrande
angående förslag till organisation av
lantförsvaret och förslag till riirnjiliktslag.

Tn.i, KONUNGEN.

Genom <1. s. den 31 sistlidne januari liar cliefen för generalstaben anmodats
att före den 15 innevarande månad avgiva yttrande över skrivelsen bifogade,
inom försvarsdepartementet uppgjorda förslag rörande organisationen
av lantförsvaret och till värnpliktslag.

Remissen omfattar icke den fast anställda personalens rekrytering, lantförsvarets
årliga kostnader och s. k. engångskostnader.

Vid avgivandet av det infordrade yttrandet synes det lämpligt att erinra
om generalskommissionens yttranden under förarbetena till Kungl. Maj:ts
propositioner den 1 februari 1924 angående försvarsväsendets ordnande och
till ny värnpliktslag. Såsom anföres i nämnda proposition har en generalskommission
bestående av chefen för generalstaben, samtliga arméfördelningscliefer,
kommendanten i Boden, militärbefälhavaren på Gotland, inspektörerna
för infanteriet, militärläroverken m. m., kavalleriet och trängen, generalfälttygmästaren
och inspektören för artilleriet samt chefen för fortifikationen
ävensom generalintendenten, generalfältläkaren och generalkrigskommissarien
avgivit yttrande

dels "den 8 juni 1923 angående de principer, vilka enligt kommissionens
mening borde läggas till grund för en revision av lantförsvaret, därest de
årliga utgifterna för denna försvarsgren skulle behöva nedbringas till det i
herrar Widells och Petterssons vid försvarsrevisionens betänkande fogade
reservation angivna beloppet av 88.8 miljoner kronor,

dels den 8 juni 1923 över försvarsrevisionens betänkande och förslag rörande
revision av Sveriges försvarsväsende samt

dels den 22 december 1923 angående huvuddragen av ett inom försvarsdepartementet
utarbetat förslag till försvarsväsendets ordnande i vad detta
berörde värnpliktslagen och lantförsvaret.

I dessa trenne yttranden har generalskommissionen haft tillfälle uttala
sig angående grunderna såväl för ett mera definitivt ordnande av vart härväsende
som för ett övergående provisorium.

I det förra avseendet d. v. s. beträffande ett mera definitivt ordnande av
härväsendet framhåller kommissionen, att den ryska makten visserligen icke
är lika stark, som den var 1914, men att å andra sidan Tyskland icke längre
kan anses utgöra en motvikt mot Ryssland. De nybildade staterna vid
Östersjön representera icke heller på långt när samma motvikt, som Tyskland
på sin tid utgjorde. På grund av sitt läge kan Sverige nödgas upptaga
strid icke blott på en utan samtidigt på två eller liera fronter. Aven
om riket befinner sig i krig blott med en av sina grannar, måste det ofta
avdela krafter eller hålla sådana i beredskap mot de övriga. > Sverige måste
därför redan vid krigets början kunna mobilisera tillräckliga stridskrafter för att
miita olika eventualiteter eller med andra ord uppsätta det för olika fall erforderliga
antalet arméer (vardera sammansatt av tre till sex arméfördelningar
m. m.) jämte fästningsbesättningar, andra besättningstrupper och ersättningsmanskap.
»

Bil. A. »2(5

Kurnjl. Mctj:ts -proposition nr 50.

Härvid bör icke förbisc-s Sveriges stora utsträckning i norr och söder
med därav följande stora avstånd för truppförflyttningar mellan olika fronter,
den sparsamma förekomsten av samfärdsmedel i vissa riktningar, de växlande
och stundom, svåra klimatiska förhållandena m. fl. omständigheter, vilka icke
kunna undgå att utöva ett mindre gynnsamt inflytande på försvarsanordningarna
i stort och vilka framkalla behov av ett stort antal besättningstrupper.
Gent emot luftanfall har ortförsvaret -— icke minst i vad rör samtal
dsmedlens tryggande erhållit ökad betvdelse. För att omintetgöra
sådana anfall fordras dock framför allt luftstridskrafter, beredda att i tid
ingripa.»

»Under ett krigs första månader är personalavgången i fält särskilt betydande.
Därunder återvända sjuka och sårade icke i större antal till fronten
I anledning härav måste redan under krigets första skede finnas talrika utbildade
ersättnings trupper (ersättningspersonal) för att fylla luckorna i de
under marscher och strider glesnande fältförbanden.»

»Tagas här antydda och därmed sammanhängande omständigheter i beti
aktande, kan det icke verka överraskande, om vår allmänna försvarsplan,
sa v itt den skall motsvara sitt ändamål, icke nu kan räkna med mindre
behov av försvarskrafter och försvarsmedel, äu vad fallet var omedelbart
före världskriget. För tillgodoseende av de krav, som den allmänna försvarsplanen
uppställer, är ett bibehållande av det nuvarande antalet truppförband
nödvändigt. Ävenledes måste hela den vapenföra värnpliktiga årsklassen
erhålla fullständig soldatutbildning. De vid mobilisering uppsatta fältförbanden
måste omedelbart vara operations- och stridsdugliga. De värnpliktiga
måste alltså i fred så utbildas, att detta möjliggöres. För att under
fredstid kunna meddela en fullgod utbildning erfordras enligt erfarenheterna
från världskriget för huvuddelen av de värnpliktiga en övningstid av sammanlagt
14—16 månader.»

»Med hänsyn till nämnda erfarenheter är det slutligen nödvändigt, dels
att anskaffning av viss beväpning och utrustning sker, dels att flygvapnet
bliver behörigen tillgodosett.» '' "

Generalskommissionen framhåller vidare, att förhållandet mellan försvarsutgifteina
och samtliga Aerkliga utgifter, om hänsyn icke tages till neutralitetskostnaderna,
från 1904 undergått en betydande och i stort sett jämnt
fortgående minskning. Den procentuella relationen mellan ifrågavarande utgifter
utgjorde sålunda år 1904 51.5 %, år 1915 40.8 % och år 1921 26 9 %
För jämförelse anfördes, att 1914 års försvarsorganisation, fullt genomförd,
för hären och marinen tillsammans skulle medföra en årlig kostnad motsvarande
icke fullt 28 % av samtliga för 1923—1924 års statsbudget i’statsverkspropositionen
beräknade verkliga utgifter. För andra grupper av statsutgifter
hade däremot samtidigt en betydande ökning inträtt.

Beträffande en provisorisk lösning "av härordningsfrågan gör generalskommissionen
gällande följande uppfattning. Med hänsyn till Sveriges nuvarande
militärpolitiska läge är någon minskning för framtiden av vår försvarsorgaiiisation
och försvarsberedskap eller en ändring av det inbördes
förhållandet mellan lånt- och sjöförsvarets uppgifter icke tillrådlig. De inskränkningar,
vilka icke desto mindre möjligen kunde föranledas av rikets
ekonomiska och. statsfmansiella förhållanden, måste därför betraktas såsom
ett snarast möjligt övergående provisorium samt vidtagas på sådant sätt, att
huvuddragen av 1914 års försvarsorganisation förbleve orubbade samt att
möjlighet alltjämt bibehölles att åter hastigt utveckla organisationen och
stärka försvarsberedskapen.

Särskilt fann kommissionen sig böra framhålla såsom oundgängliga krav
dels att den personliga tjänstgöringsskyldigheten, vilken utgör en av för -

Bil. A.

Kitiujl. M''tj:ts jirojwsition nr ål).

svarets huvudgrunder, bur bibehålla sin karakter av iilhiiäii värnplikt i den
bemärkelse, (lotta begrepp hittills uppfattats i vart land eu klyvning av
värnpliktskontingenten på det sätt av försvaYsrevisionen förordats kunde därför
icke av generalskommissionen tillstyrkas — dels att antalet Inippjorhand
(regementen och kårer) bör bibehållas.

Generalskonnnisshmen anser vidare, att det torde böra undersökas, huruvida
icke den värnpliktiga årskontingenten bör. beräknas mindre än enligt
försvarsrevisionens förslag, att det icke är tillfredsställande att förse kustfästningarna
med infanteribesättningar, organiserades av vissa fältinfanteriregementeu,
vilka icke äro förlagda till fästningarna, att det vore betänkligt
att helt indraga kavallerifördelningen, att den last anställda personalens antal
icke bör bestämmas enbart efter behovet under fredsutbilduingen utan a\en
med hänsyn till mobiliseringsbeliovet, samt att en reservorganisation i egentlig
mening erfordras utöver linjeorganisationen. Slutligen gör kommissionen
gällande, att den av försvarsrevisionen föreslagna utbildningstiden för flertalet
värnpliktiga vid infanteriet eller 2;)5 dagar är den kortast möjliga, för
att de värnpliktiga omedelbart vid mobilisering skola vid sidan av fast och
f. d. fast anställda samt av värnpliktiga med fullständig soldatutbildning
kunna ingå i, såväl sommar- som vintertid, operations- och stridsdugliga
truppförband ävensom för att befälets utbildning och krigsduglighet skola
kunna tillgodoses under fredsövningarna. En kortare utbildningstid måste
anses otillräcklig för utbildande icke endast av fullgoda linjesoldater utan
även av ersättningsmanskap. Skirlle utbildningstiden bestämmas till exempelvis
195 dagar, kan vårt infanteri icke uppfylla ens de lägst ställda anspråk
på krigsduglighet. Erfarenheterna från världskriget ådagalägga otvetydigt
ett dylikt infanteris öde under krig: synnerligen stora förluster utan motsvarande
gagn. .

I detta hänseende framhöll chefen för generalstaben i huvudsak följande
i det förslag till lantförsvarets ordnande, lian i enlighet med givna anvisningar
avgav den öO november 1923. l)a det gäller att vidtaga omfattande inskränkningar
i en organisation av så komplicerad natur som en härordning och
att i densamma inarbeta erfarenheterna från världskriget 1914 1918 sam tidigt

som möjlighet bibehålies att vid behov utveckla organisationen och
stärka försvarsberedskapen, synes det lämpligaste tillvägagångssättet vara,
att så vitt det är möjligt först söka uppdraga grundlinjerna av den härordning,
vilken nu borde fastställas, om icke rikets ekonomiska och statsfinansiella
förhållanden ansågos göra inskränkningar nödvändiga i försvarsorganisationen.

Redan vårt militärpolitiska läge måste under de flesta sannolika krigstall gorå
det angeläget för oss att eftersträva ett hastigt avgörande, vilket icke kan
nås under ett ställningskrig. Mot ett ställningskrig a var sida tala därjämte
de sannolika operationsområdenas stora utsträckning i förhållande till styrkan
av våra stridskrafter samt våra begränsade tillgångar. Om ett ställningskrig
liknande det på västfronten under världskriget kan det för vår del icke bliva
tal. Så gott som alla skäl icke minst vårt lands begränsade ekonomiska tillgångar
tala för att en svensk krigsledning bör söka hålla operationerna rörliga,
så framt man förfogar över operationsdugliga trupper. Detta utesluter
dock icke att strider om och särskilt anfall mot fältbefästa ställningar kunna
förekomma i ganska stor utsträckning. Härens organisation, utrustning och
beväpning måste därför framför allt vara avpassade för det rörliga krigets krav.
En annan omständighet av avgörande betydelse i förevarande avseende är
krigsskådeplatsernas natur. På grund av förbindelsernas beskaffenhet samt
terräng- och väderleksförhållanden äro flera av våra sannolika krigsskådeplatser
vida mindre lämpade för användning av maskinell utrustning än vad fallet i

Bil. A. 528 Knngl. Maj:ts proposition nr 50.

regel rar å t. ex. västfronten under världskriget. Särskilt gäller detta under rörliga
operationer. Det är emellertid med hänsyn till våra sannolika krigsskådeplatsers
natur samt till det slag av operationer, som betingas av vårt militärpolitiska
läge, vi framför allt böra bestämma vår härs organisation, utrustning
och taktik, och det är den överlägsenhet, vi kunna erhålla ur dessa
synpunkter, som utgör en av våra viktigaste förutsättningar för framgång.
Samtidigt måste dock härens organisation och utrustning även kunna fylla
fordringarna under operationer å krigsskådeplatser med rikare vägförbindelser
och med mera överskådlig terräng samt under försvar av och anfall mot befästa
fältställningar.

I chefens för generalstaben förslag framhölls dessutom, att eu organisation
enbart av landets militära kraft icke är tillfyllest under ett nutida krig.
Under detta erfordras nämligen, att landets samtliga hjälpkällor användas
på ett sådant sätt, att icke blott det militära försvaret kan upprätthållas
utan även att landet över huvud må kunna hava sitt uppehälle. De därför
erforderliga åtgärderna ställa synnerligen stora anspråk på det ekonomiska
livet och måste redan i fred omsorgsfullt planläggas.

o Sedan dessa . yttranden avgåvos, hava icke några förändringar inträffat i
vårt militärpolitiska läge, vilka kunna berättiga till en ytterligare minskning
av vår försvarsorganisation och vår försvarsberedskap eller vilka i övrigt
kunna rubba de grundsatser, vilka framhållits i nämnda yttranden.

Under tiden har emellertid Nationernas förbunds femte förbundsförsamling
antagit, ett protokoll angående fredligt reglerande av internationella
tvister. .De i detta protokoll ingående bestämmelserna äro avsedda att godkännas
icke blott av de stater, som äro medlemmar av förbundet utan även
av utom detsamma stående stater. Yid detta protokoll — Genéveprotokollet
— hava, synnerligen till en början, förknippats stora förhoppningar. I yttrande
ur militärpohtisk synpunkt angående en eventuell anslutning från
Sveriges sida till Genéveprotokollet har chefen för generalstaben framhållit
bland annat

att det militärpolitiska läget efter världskriget i och för sig icke är ägnat
att påkalla eller medgiva en ändring i 1914 års grundsatser för tryggande
av rikets säkerhet och att det i stället kan ifrågasättas, om icke vårt militärpolitiska
läge under vissa eventualiteter blivit försämrat,

att protokollets stadganden med avseende på utförandet av samfällda
aktioner med lantstridskrafter icke synas kunna föranleda någon begränsning
av de nationella rustningarna för Sveriges vidkommande, samt

att för deltagande i sanktioner böra beräknas särskilda stridskrafter utöver
de för det egna landets försvar erforderliga, varför försvarsorganisationens
omfattning icke bör fastslås, förrän frågan om Sveriges anslutning till protokollet
blivit avgjord.

Genéveprotokollet betingar sålunda icke ett frångående av generalskommissionens
uppfattning, i alla händelser icke någon minskning av generalskommissionens
fordringar på omfattningen av våra försvarsanstalter. Den av
generalskommissionen uttalade uppfattningen särskilt beträffande Sveriges
militärpolitiska läge och rikets behov av försvarsmedel äger följaktligen alltjämt
giltighet. Det är också med hänsyn till de av generalskommissionen hävdade
fordringarna de nu föreliggande förslagen böra granskas.

För bedömande av de inom försvarsdepartementet uppgjorda förslagen
rörande organisationen av lantförsvaret och till värnpliktslag är det av vikt
att känna huruvida de avse ett mera definitivt ordnande av vårt härväsende
eller ett övergående provisorium.

Kanyl. Maj:ts proposition nr 5)0. ,r>29 Bil. A

Remissen angiver icke några -Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande».
De överlämnade förslagens karaktär i nu nämnt avseende framgår
sålunda icke direkt av remissliandlingarna.

1 de delar av motiveringen, vilka överlämnats jämte remissen, åberopas
emellertid vid olika punkter 1924 års försvarsutskott. Då nämnda utskott
under »Allmänna utgångspunkter» anför: »Det torde från denna utgångspunkt
icke behöva närmare utvecklas, att utskottet för sin del betraktar varje försvarsordniug,
och sålunda även den här föreslagna, som ett provisorium,
grundat på ett bestämt läge i yttre och inre politiskt avseende, om vars längre
eller kortare varaktighet det icke är möjligt att med bestämdhet uttala sig»,
torde sannolikheten tala för, att det remitterade förslaget även bör betraktas
såsom ett provisorium, grundat på det nuvarande läget i yttre och inre politiskt
avseende. Det torde vara naturligt, att chefen för generalstaben vid
sitt bedömande av förslaget endast tager det yttre läget, men däremot icke
det inre läget i politiskt avseende i betraktande.

Det överlämnade förslaget till organisation av lantförsvaret angiver härens
organisation i fred på högre truppförband till fyra arméfördelningar, övre
Norrlands trupper samt Gotlands trupper. Förslaget avser sålunda en synnerligen
stor minskning av nuvarande fredsorganisation.

Närmast maste klargöras, hur den fälthår, som med den ifrågasatta fredsorganisationen
kan vid mobilisering uppställas, kvantitativt och kvalitativt
bliver beskaffad.

Möjligheterna att vid mobilisering uppställa en fälthär är — oavsett antalet
i fred befintliga truppförband — i kvantitativt hänseende närmast beroende
av dessas befälstillgång och den utbildade värnpliktskontingentens
styrka. Befälet utgöres av personal å aktiv stat, å reservstat och i arméns
reserver samt värnpliktigt befäl.

Beträffande personalen å aktiv stat innebär förslaget i förhållande till nuvarande
härordning en genomgående minskning av såväl officerare, underofficerare
som underbefäl. Vid ett normalinfanteriregemente uppgår denna
minskning till 1 regementsofficer, 12 kompaniofficerare, 13 underofficerare
samt 4G underbefäl. A reservstat föreslås en ökning med 1 regementsofficersoch
5 kompaniofficersbeställningar men däremot en minskning med 1 underofficersbeställning.
I förhållande till nuvarande härordning bliver den sammanlagda
minskningen av personalen å aktiv stat och å reservstat vid ett
normalinfanteriregemente sålunda: 7 kompaniofficerare, 14 underofficerare
samt 46 underbefäl.

En viktig grupp med hänsyn till personaltillgången vid mobilisering utgöres
av officerare, vilka i reserven vunnit sin första anställning såsom officerare.
Enligt 1914 års härordning beräknades omkring 300 reservofficersaspiranter
årligen komma att utexamineras från krigsskolan. Med hänsyn
till skillnaden mellan utbildningstiden för studenter och för reservofficerare
uppgick till endast 120 dagar au sågos göda utsikter förefinnas att
uppnå nämnda antal. Under åren 1915 — 1917 uppgick det årligen från
krigsskolan utexaminerade antalet reservofficerare också ungefärligen till det
beräknade. Därefter har en synnerligen stark minskning ägt rum. Den
förnämsta orsaken härtill synes vara att söka i den förkortade utbildningstiden
för studenter och likställda, varigenom skillnaden i utbildningstid för
dessa båda personalgrupper i allmänhet kommit att uppgå till 275 dagar.

Det föreliggande förslaget upptager för studenter och likställda en sammanlagd
fredstjänstgöringstid av 260 dagar. Då någon förkortning av den
för utnämning till reservofficer nu stadgade utbildningstiden icke kan ifråga Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 käft. (Nr 5)0.) 2241 2.4 34

Bil. A. 530 KungI. Maj:ts proposition nr Ö0.

komma och heller icke förutsattes, kommer skillnaden mellan denna och studenternas
fredstjänstgöringstid att uppgå till 3-15 dagar, d. v. s. nära ett helt
år. De ekonomiska förmåner, som i förslaget ifrågasättas för att främja
rekryteringen av reservofficerare, torde —- huru värdefulla de än i och för
sig äro — icke kunna anses så stora, att de helt uppväga olägenheten av
ett års förlust av studie- eller utbildningstiden. Det synes därför mycket
ovisst, huruvida det i förslaget beräknade årliga antalet reservofficerare verkligen
kommer att erhållas. Mobiliseringstillgången av reservofficerare vid varje
regemente kommer därför oaktat de ökade ekonomiska förmånerna sannolikt
att bliva avsevärt lägre än enligt 1914 års obeskurna härordning.

Beträffande underofficerare och fast anställt underbefäl, vilka utnämnts eller
vunnit inträde i reserven, är förhållandet (dt annat, emedan en dylik utnämning
eller övergång icke förutsätter någon särskild utbildning. En ökning
av denna grupp betyder därför i och för sig icke en väsentligt ökad befälstillgång
vid mobilisering, emedan ifrågavarande personer i allt fall såsom
f. d. fast anställda äro disponibla intill viss ålder.

Av stor betydelse vid mobilisering äro studenter och likställda samt»underbefäl
eller fackmän». Enligt 1914 års värnpliktslag utbildades studenter och likställda
bland annat till plutonchefer och motsvarande befattning samt underbefäl
eller fackmän bland annat till halvtroppchefer och deras ställföreträdare
eller motsvarande befattningar.

Förslaget innebär en sänkning av utbildningstiden för förstnämnda värnpliktiga
till 260 dagar. Generalskommissionen har, såsom förut anförts,
gjort gällande, att 255 dagar är den kortaste tjänstgöringstid, vilken medgiver
utbildning av ersättningsmanskap. Det är då tydligen omöjligt att på
260 dagar bibringa en värnpliktig student sådan utbildning, att han i fält
kan föra pluton eller motsvarande truppförband. Den ifrågasatta fredstjänstgöringstiden
för studenter och likställda skulle därför med nödvändighet
medföra, att vid mobilisering några värnpliktiga plutonchefer m. fl. icke
omedelbart kunna påräknas.

Icke heller kunna »underbefäl eller fackmän» under eu sammanlagd
tjänstgöringstid av 200 dagar utbildas till så ansvarsfulla befattningar som
gruppchefer (motsvarande de forna halvtroppcheferna) eller deras ställföreträdare.
Den föreslagna ökningen av uttagningen till underbefäl eller
fackmän» kan vidare , såsom i det följande närmare beröres, med hänsyn
till den korta utbildningstiden för övriga värnpliktiga icke anses tillräcklig.

Förslagen innebära följaktligen en synnerligen betänklig minskning av
tillgången vid mobilisering å användbart befäl och underbefäl.

I detta sammanhang måste även beaktas, att vid en minskning av antalet
arméfördelningar i fred från sex till fyra, vid mobilisering utgående kontingenter
av befäl icke minskas i samma proportion. Aven efter en betydande
inskränkning i nuvarande krigsorganisation komma alltid vissa behov för
ledningen samt för ersättniugstjänsten att kvarstå i stort sett oförändrade.
De från varje truppförband utgående kontingenterna komma därför att bliva
större vid en freclsorganisation om fyra än vid en organisation om sex
arméfördelningar. Särskilt gäller detta beträffande flygvapnets synnerligen
stora mobiliseringsbeliov av officerare, vilket till största delen måste fyllas
från armén.

Utförda beräkningar giva vid handen, att den föreslagna organisationen
icke gör det möjligt att omedelbart vid mobilisering uppställa en större fälthär
än fyra arméfördelningar. Häri inräknas icke fästningsbesättningar,
övriga besättningstrupper och depåer. Någon möjlighet att omedelbart vid
mobilisering uppsätta reservtrupper förefinnes icke. För reservorganisationen
saknas nämligen så gott som helt och hållet fullt utbildat befäl. För

Kungt. Maj:/* proposition nr ät).

Bil. A

att utbilda befäl till reservformationerna åtgår eu mycket avsevärd tid. Om
det gäller att giva roservorganisationen sä stor omfattning, att bola folkkraften
kan tillgodogöras, maste dessutom ersättningsreserven utbildas, när
befälspersonalen kan anskaffas för detta ändamål. För densamma maste
emellertid till allra största delen nytt befäl utbildas. Möjlighet till något/
kvantitativ utökning av fältliären föreligger sålunda icke inom rimlig tid.

Med anlitande av personal å övergångsstat samt enligt äldre bestämmelser
utbildade årsklasser kunna dock under de närmaste åren organiseras
reservtrupper till jämförelsevis avsevärd styrka. Möjligheten minskas dock
efter hand.

Fälthärens kvalitet är beroende icke endast av tillgängen på befäl utan
även av de värnpliktigas utbildning.

Beträffande de ränt plikt i gas utbildning har generalskommissionen framhållit,
att för en fullgod utbildning under fredstid enligt erfarenheten från
världskriget för huvuddelen av de värnpliktiga erfordras en övningstid av
sammanlagt 14 — 16 månader, vilket innebär årslång första tjänstgöring. De
tjänstgöringstider, som efter världskriget blivit fastställda i de stater, vilka
deltagit i världskriget, hava också bekräftat detta. I allmänhet växlar första
tjänstgöringen i dessa stater mellan 1 —2 år. I Italien, där den första
tjänstgöringen efter kriget nedsattes till 8 månader, har den åter höjts till
18 månader för huvuddelen av de värnpliktiga.

Det föreliggande förslaget anslår till första tjänstgöringen, om första
repetitionsövningen inräknas i denna, för huvuddelen av de till linjetjänst
uttagna värnpliktiga endast 115 dagar, d. v. s. mindre än >/3 av vad enligt
världskrigets erfarenheter måste anses erforderligt. Förslaget framhåller,
att utbildningstiderna grundats på förutsättningen, att »de av försvarsrevisionen
(del 1, sid. 176) förordade åtgärderna för höjande av utbildningens effektivitet
komma att i största möjliga utsträckning genomföras». Försvarsrevisionen
gjorde dock gällande, att genom vidtagande av ifrågavarande åtgärder
för höjande av utbildningens effektivitet, första tjänstgöringen för
flertalet infanteriet i linjetjänst tilldelade värnpliktiga icke kunde bestämmas
lägre än till sammanlagt 205 dagar för att de till linjetjänst uttagna värnpliktiga
skulle »erhålla en utbildning ungefärligen likvärdig med den, som 1914 års
härordning avsåg att giva». Med den ifrågasatta första tjänstgöringen för
huvuddelen av de till linjetjänst uttagna värnpliktiga är det, även om verkligt
effektiva åtgärder vidtagas för att höja utbildningen, icke möjligt att
utbilda ens ersättningsmanskap långt mindre linjesoldater. I verkligheten
kommer utbildningen icke ens att medgiva befälspersonalens fältmässiga
daning. En för kort utbildningstid lämnar icke endast en svag trupp utan
i längden även en illa förd trupp. För att utbildningen skall kunna bedrivas
effektivt har förslaget huvudsakligen förlagt densamma till sommarhalvåret.
Nödvändigheten att i vårt land under fredstid meddela de värnpliktiga
den för ett vinterfälttåg erforderliga särskilda utbildningen kommer
härigenom endast ett fåtal till del. Den av förslaget ifrågasatta tjänstgöringstiden
är icke tillräcklig, för att de värnpliktiga omedelbart vid mobilisering
skola kunna ingå i operations- och stridsdugliga förband, allra minst
är detta möjligt vintertid. Det blir icke heller möjligt att uppsätta en omedelbart
efter mobilisering operations- och stridsduglig fälthär.

Den fälthär, som med den föreslagna fredsorganisationen och värnpliktslagen
kan uppställas, kommer sålunda att utgöras endast av fyra arméfördelningar,
vilka omedelbart efter mobiliseringen icke öro operations- eller stridsdugliga.

Det är icke möjligt att förstärka fälthären genom reservfördelningar förrän
efter en mycket avsevärd tid. Under de närmaste åren kunna dock reservtrupper
organiseras.

Bil. A. 532 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Den med förslaget erhållna krigsorganisationen medgiver icke heller att
omedelbart vid mobilisering eller under den närmaste tiden därefter uttaga
folkets hela försvarskraft.

Generalskommissionen framhåller emellertid, såsom ovan anförts, att vår
allmänna försvarsplan, så vitt den skall motsvara sitt ändamål, icke nu kan
räkna med mindre behov av försvarskrafter och försvarsmedel, än vad fallet
var omedelbart före världskriget, ävensom att de vid mobilisering uppsatta
fältförbanden måste omedelbart vara operations- och stridsdugliga. Det är
tydligt, att det nu föreliggande förslaget icke fyller dessa fordringar.

Aven i andra avseenden avviker förslaget i betänklig grad från generalskommissionens
fordringar.

I fråga om fredsorganisationen har generalskommissionen såsom ett oundgängligt
krav framhållit, att det nuvarande antalet truppförband (regementen
och kårer) bör bibehållas. Det föreliggande förslaget innebär indragning av
ett avsevärt antal truppförband. Alla med härens ständiga indelning i fred
sammanhängande åtgärder för mobiliseringsbeliovets tillgodoseende med personal,
hästar och fordon komma härav att påverkas. Genom den föreslagna
indragningen av ett flertal infanteriregementen rubbas landets indelning i
värnpliktsområden. Yid genomförandet av den angivna inskränkningen i
den nuvarande fredsorganisationen bliva också omfattande åtgärder erforderliga.
Och dock måste en senare återgång till nuvarande organisation
efter en föregående indragning av truppförband vålla svårigheter av. vida
allvarligare slag än dem, vilka äro förknippade med den nu föreslagna minskningen.
Särskilt beträffande kavalleriet framstår svårigheten att snabbt återuppbygga,
vad som en gång raserats.

Förutsättningen för att det skall vara möjligt att genomföra täta organisationsförändringar
utan att vålla en mer eller mindre fullständig upplösning
är, att antalet truppförband i fred i stort lämnas orubbat. En förändring
av detta antal kommer att för oberäknelig framtid försvåra étt
stärkande av krigsberedskapen. Det är därför icke riktigt att i likhet med
1924 års försvarsutskott föreslå en så ytterst allvarlig åtgärd som indragningen
av ett stort antal truppförband (regementen och kårer) på grund av
»ett bestämt läge i yttre och inre politiskt avseende, om vars längre eller
kortare varaktighet det icke är möjligt att med bestämdhet uttala sig».

Generalskommissionen gör vidare gällande, att den personliga krigsjänstskyldigheten,
vilken utgör en av försvarets huvudgrunder, bör bibehålla sin
karaktär av allmän värnplikt i den bemärkelsen, detta begrepp hittills uppfattats
i vårt _ land — en klyvning av värnpliktskontingenten i värnpliktiga
uttagna till linjetjänst och till ersättningsreserven kunde därför icke tillstyrkas
av generalskommissionen.

Enligt förslaget beräknas härens (vapenföra) värnpliktskontingent (studenter
och likställda häri inräknade) till 31,358, av vilka 20,858 uttagas till linjetjänst
och 10,500 till ersättningsreserven. Sistnämnda värnpliktiga skola
erhålla militär utbildning under i medeltal 30 dagar, men i övrigt tagas i
anspråk för handräckningstjänst. Egentlig militär utbildning kommer sålunda
endast att meddelas omkring 2/3 av den hären tilldelade vapenföra
värnpliktskontingenten, under det att återstående tredjedel huvudsakligen
avses för handräckningstjänst. Härigenom skulle den personliga krigstjänstskyldigheten
i verkligheten komma att förlora sin karaktär av allmän värnplikt
i den bemärkelsen, detta begrepp hittills uppfattats i vårt land.

I de länder, vilka deltagit i världskriget och vilka fortfarande ordna sitt
försvar på värnpliktens grund, tillämpas den allmänna värnplikten fullt ut

•r>»3 Bil. A.

Kungl. Maj:ta proposition nr ■'')0.

lika följdriktigt som före världskriget. I allmänhet uttagas också årsklasserna
i sin helhet till fullständig utbildning.

Redan förut har framhållits, att en dylik anordning gör det svårt för att
icke säga omöjligt att vid mobilisering uttaga folkets hela kraft, vilken i
verkligheten utgör grunden för värt lands frihet, självständighet och bestånd.

En härorganisation, som icke äger sådan styrka, att den i fred medgiver
fullständig utbildning för samtliga vapenföra värnpliktiga och i krig icke gör
det möjligt att uppsätta en så stark fälthär — med tillhörande ersättningstrupper
— som rikets folkmängd tillåter, uppfyller icke heller fordringarna
vare sig på en definitiv härordning eller på ett övergående provisorium.

De alctiva befälskadrarna synas icke hava beräknats större än som ansetts
oundgängligen erforderligt för fredsutbildningen. Den aktiva befälskadern
måste emellertid, såsom generalskommissionen framhåller, även motsvara
behovet vid mobilisering. Tillgången å mera kvalificerat befäl kommer
i annat fall att vid krigstillfälle bliva otillräcklig för uttagande av folkets
hela försvarskraft.

En minskning av den aktiga officers- och underofficerspersonalen försvårar
i liög grad en framtida utveckling av försvarsorganisationen. En
duglig och tjänstevan aktiv officerskår kan icke improviseras utan kräver
långvarig utbildning, ett förhållande, vilket bestyrkes av erfarenheterna från
de genom fredssluten efter världskriget nybildade staterna.

Den naturliga förutsättningen för den ifrågasatta indragningen av truppförband
borde därför vara en ökning av kadern vid de truppförband, som
skola bibehållas.

I flera länder har efter kriget av kostnadsskäl tjänstgöringstiden för de
värnpliktiga minskats. Fordran att fältförbanden omedelbart efter mobilisering
skola vara strids- och operationsdugliga bestämmer huru långt utbildningstiden
kan minskas. I de länder, vilka deltagit i världskriget, har
den första tjänstgöringen också i regeln icke satts under 1—D/2 år. Generalskommissionen
har, såsom förut anförts, såsom den kortaste tiden för
första tjänstgöringen angivit ett år beträffande fullt utbildade linjesoldater
och 205 dagar för ersättningsmanskap. Den i förslaget upptagna första
tjänstgöringstiden om 115 dagar uppfyller sålunda i detta hänseende icke
närmelsevis de lägst ställda fordringarna. Att nu bestämma en så kort
första tjänstgöring som 115 dagar vore så mycket betänkligare, som redan
för åtta årsklasser (årsklasserna 1918—1925) bestämts en tjänstgöringstid,
vilken endast medgiver en högst ofullständig utbildning. Man kan därför
icke fortsätta med att meddela årsklass efter årsklass endast ofullständig
utbildning utan måste i en snar framtid ånyo utbilda årsklasserna till verkliga
linjesoldater. Sker icke detta, förlorar hären sin sammanhållning såväl
i fred som i krig.

Om den sammanlagda fredstjänstgöringstiden för flertalet värnpliktiga bestämmes
till endast 140 dagar, blir det nödvändigt att före eller efter mobilisering
fullständiga utbildningen i erforderlig grad, innan operationerna
taga sin början.

En komplettering av den i fredstid försummade utbildningen efter en
mobilisering torde med hänsyn till vårt militärpolitiska läge knappast vara
möjlig.

Att fullständiga utbildningen före en mobilisering måste kräva en avsevärd
tid. Ett inkallande samtidigt av ett stort antal årsklasser skulle nämligen
kunna giva intryck av en mobilisering och medföra utrikespolitiska svårigheter.
På grund härav blir det sannolikt nödvändigt att ordna inkallelsen
i omgångar av 2—8 årsklasser i varje omgång. Ju bristfälligare den före -

Bil. A. ;,d4 Kungl. Maj-.ts proposition nr ÖO.

gående utbildningen varit, desto längre bliver övningstiden för varje inkallelseomgång.
I detta sammanhang bör även beaktas den föreslagna bestämmelsen
i Genéveprotokollet med förbud att, innan åtgärder för tvistens
lösning på fredlig väg vidtagits eller under det förhandlingar härom pågå.
icke några som helst rustnings- eller mobiliseringsåtgärder få av tvistande
signatannakter företagas. Härmed skulle möjligheten uteslutas att utnyttja
en eventuell tidsfrist före krigsutbrott för kompletterande av utrustning
eller utbildning.

Av synnerligen stor vikt för harens fältmässiga utbildning är det sätt, pa
vilket repetition*- (regemente-)ö\ningarna anordnas. Repetitionsövningarna
hava nämligen till uppgift icke enbart att, i den mån så erfordras, uppfriska
soldatens under den första tjänstgöringen förvärvade kunskaper och färdiglieter
utan även och framför allt att möjliggöra övningar i starkare och mot
förhållandena vid. mobilisering i möjligaste mån svarande (krigsmässiga) förband.
I anslutning härtill böra mot slutet av repetitionsövningarna hållas
■större fälttjänstövningar, i vilka samtliga truppslag deltaga.

Med hänsyn till den korta tiden för första tjänstgöringen framträder
synnerligen starkt behovet av ett tillräckligt antal repetitionsövningar för att
uppfriska soldatens under den första tjänstgöringen förvärvade kunskaper
och färdigheter samt. av att någon eller några av dessa repetitionsövningar
(eller reservtruppövningar) förläggas till den senare delen av den värnpliktiges
tjänstetid i beväringen. X motsatt fall kunna de äldre årsklasserna
icke förväntas äga någon avsevärd krigsduglighet omedelbart efter inkallelsen
vid mobilisering. Förslaget till värnpliktslag upptager i allmänhet två repetitionsövningar,
vilka skola fullgöras före utgången av fjärde året, samt ingen
s. k. reservtruppövning och kan följaktligen redan ur denna synpunkt icke
anses tillfredsställande vare sig beträffande repetitionsövningarnas antal eller
deras förläggning.

Behovet av övningar under repetitions-(regements-)övningarna i starka och
mot förhållandena vid mobilisering i möjligaste mån svarande (krigsmässiga)
förband måste göra sig särskilt kraftigt gällande inom den föreslagna härordningen,
vilken under övriga delen av året bedriver utbildningen i sammanslagna
förband eller i ett fatal skolförband. Inom organisationer av
detta slag uppställes i regel och med rätta såsom fordran, att övningarna
under repetitions-(regements-)övningarn.a . skola kunna bedrivas icke endast
med samma antal förband som enligt linjeförbandens krigsmässiga indelning
utan ä\ en med dessa förband ökade till fältstyrka. Förslaget angiver väl
organisationen under re.gementsövningar för kavalleri- och artilleriregementena
men däremot icke för infanteriregementena, Yad nu särskilt infanteriet angår,
kan antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga under repetitions-(regements-)övningarna.
vid ett regemente med normal sammansättning beräknas
till endast omkring 1,000 man. Da även den fast anställda personalen är
fåtalig, blir det icke möjligt att under nämnda övningar organisera samtliga
förband enligt regementets krigsmässiga indelning och än mindre att giva
dessa förband önskvärd personalstyrka. Sannolikt nödgas man inskränka
de organiserade förbanden . till ungefär hälften av antalet enligt linjeregementets
krigsmässiga indelning. Personalstyrkan vid de sålunda organiserade
förbanden blir i allt fall jämförelsevis fåtalig* med hänsyn till härordningens
natur. . Vid övriga truppslag är förhållandet liknande.'' Det är tydligt, att
en dylik form för repetitions-(regements-)övningarna måste betecknas såsom
synnerligen otillfredsställande med hänsyn till härens krigsmässiga utbildning.
För att vinna ovan angivna ändamål erfordras med hänsyn till organisationens
natur, värnpliktskontingentens storlek och första tjänstgöringens

Kanyl, Afaj:ts proposition, nr ät), 535 Bil- A.

längd, åtminstone för infanteriet, att fyra årsklasser samtidigt deltaga uti
repetitions-(regenrents-)övningarna.

Vid anordnande av större fälttjänstövn inijar år det nödvändigt, att regementena
organiseras enligt linjeregementets krigsmässiga indelning, därest
övningarnas ändamål icke skall förfelas. Det är även synnerligen önskvärt,
att vid dessa fälttjänstövningar minst en fulltalig arméfördelning deltager på
vardera sidan. För att erhålla den erforderliga styrkan under övningarna
eller två fulltaliga arméfördelningar bliver det därför erforderligt, att för
varje fälttjänstövning taga i anspråk arméns samtliga fyra arméfördelningar
eller större delen av desamma, vilket måste orsaka såväl betydande kostnader
som tidsutdräkt för de delvis långa transporterna.

I 1901 års härordningsförslag, genom vilket grunder lades för vår nuvarande
härorganisation föreslogs att varje repetitionsövning skulle hava en
längd av 35 dagar vid fotfolket, positionsartilleriet, fästningsartilleriet, fästningsingenjörtrupperna
och trängen samt 42 dagar vid rytteriet, fältartilleriet
samt fältingenjör- och fälttelegraftrupperna. Därvid hade två huvudsynpunkter
varit bestämmande: den ena, att övningarna inom kompani-,
bataljons- och regementsförband bleve på ett tillfredsställande sätt och tillräckligt
länge bedrivna, den andra, att infanteriregementena och motsvarande
förband ur de andra truppslagen komme att varje år deltaga uti fälttjänstövningar
med flera truppslag, vare sig inom vederbörlig arméfördelning
eller arméfördelning mot arméfördelning. Fälttjänstövningarna vore
oundgängligen nödvändiga för arméns stridsduglighet och tjänstbarhet, för
att truppslagen, av vilkas samverkan så mycket vore beroende i fält, skulle
lära känna varandra i fred, för att de högre befälhavarna skulle beredas
tillfälle till utbildning för ledning av större truppförband, och för att de
lägre befälhavarna skulle vänjas vid större förhållanden än dem, som övningarna
enbart vid eget regemente förmådde erbjuda. Övningarna i
kompani-, bataljons- och regementsförband hade beräknats till 30—28 dagar
samt fälttjänstövningarna med flera truppslag till 5—7 dagar, tillsammans
35 dagar. För de s. k. specialtruppslagen anfördes motsvarande beräkningar.

Under det kvartsekel, som förflutit sedan detta yttrades, har intet inträffat,
som kan vara ägnat att motsäga eller ens försvaga de då anförda
skälen. Tvärtom har det nya stridssättet och de ökade kraven på samverkan
mellan olika truppslag, särskilt mellan infanteri och artilleri, ytterligare
skärpt behovet av tillräckligt långa repetitionsövningar. Det är också tydligt,
att den föreslagna tiden för repetionsövningarna — 25 dagar för infanteriet,
trängtrupperna och intendenturtrupperna samt 30 dagar för kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna — icke kan anses tillräcklig. Erfarenheterna
från de s. k. provisorieåren bära härom nogsamt vittnesbörd.

Generalskommissionen framhåller, att en undersökning bör verkställas,
huruvida årskontingenten värnpliktiga i anledning av de senaste arens erfarenheter
bör beräknas mindre än enligt försvarsrevisionen förslag,

huruvida de kroppsliga fordringarna på duglighet till krigstjänst böra
skärpas, samt

huruvida frikallelse av sociala skäl från värnpliktens fullgörande i beväringen
under fredstid kan medgivas i vidsträcktare man än som hittills
skett.

Chefen för generalstaben framhåller i sitt ovan nämnda härordningsförslag
bland annat, att antalet vapenföra värnpliktiga ökats i samma mån som
utbildningstiden förlängts helt naturligt för övrigt, emedan fordringarna på

Bil. A. 536

Kung!. Maj:ts proposition nr 50.

kroppskonstitutionen för vapenföra måste vara stora vid kort utbildningsniLjtid
°VmUgarna då Ste8ras hastigare än vid längre utbifd ÄÄU5“‘,

Ör* “Skri™* 1 >— » iuBlrivningeireto
Ä tililmpateTca0*7;’ l“ till 1901 irs värn Ä

S,"‘gU‘iS“ i W»1 årB värn 7?

under åren 1915-1918, då 1914 års värnpliktslag tillämpades obeskuren,

icke ''''aPeuföra inskrivna var under sagda perioder resp.
1U,|h10;2 ° -?''n9 Procent av inskrivningsårets åldersklass. 1

iWH1 utbildningstider för värnpliktiga, vilka komma i betraktande i
detta sammanliang, motsvarade i stort sett de slutgiltiga bestämmelserna i
90i ais vainpliktslag, syntes det chefen for generalstaben lämpligt att utgå
från medeltalssiffrorna för åren 1908-1913 d. v. s. för den period, undfr
Mlken namnda bestämmelser tillämpades. I 1924 års proposition angående
oi svaisväsendets ordnande beräknades antalet vapenföra och icke vapenföra

ÄtSSrsSSÄ som

vapenföra 72 procent och såsom icke vapenföra 10 procent Förslaget
upptager emellertid för flertalet värnpliktiga en sammanlagd utbildningstid

av ^.. dagar eller avsevärt kortare utbildningstid än under åren 1902_1907

da övergångsbestämmelserna till 1901 års värnpliktslag tillämpades. I anledning
harav torde det icke utan skäl kunna ifrågasättas, om icke ovan
årenC1902Pr<1^7tta^ borde, beraknas ! överensstämmelse med medeltalen för
var? r V'' % ^ b3''8 ocb 10''2'' ] alla händelser torde det icke

^ proce”ttal s“1 pr°-

FraB^varnpUktens fullgörande i fredstid frikallas den, som icke är vapenför
Härigenom gar armén förlustig värdefull arbetskraft, som i stället erP|T1?7S-
genom användning av till vapentjänst kvalificerad personal. En anlullig
av vapenföra, pa satt som i förslaget avses är icke överensstämmande
med den allmanna värnpliktens idé sådan den Hittills i vårt land

föäarsLlle fnlL^611 “a SfuC|ef-tei\vdka äYeU euligt försvarsrevisionens
A? dfnnT W.f lg - va™Pbktstjanstgonng i fredstid, frikallas sålunda,
A\ denna kategori värnpliktiga uttagas för närvarande värnpliktiga för utbildning
såsom artilleritekniker, artillerimätare och expeditionsbiträden såsom
krigskassorer, regementsintendenter och adjutanter vid sjukvårdsforma -P®ssa

]arilPbktl8a “äste sålunda ersättas av vapenföra, vilket å
andia sidan medför försvagande av organisationen i övrigt
korslaget innebär i stort sett, ''

do&ÄSÄ hbiidnSr''””vin,plitliga ***** «*«-

seiien °förkTtf b 3 n^- cJe . vaP?nföra värnpliktiga uttagas till ersättningsresenen
foi att i allmänhet under 30 dagar sysselsättas med militär utbild samt

°Ch Undei 110 daga1’ med handräckningsgöromål eller andra arbeten; i

i fredstid^ WriSgSf” ™pliktiga befrias ™Bplikteus fullgörande

Kmnjl. Maj:ts proposition nr ■'')().

‘>37 Bil. A.

Ur militär synpunkt vore (let — därest de vapenföra värnpliktiga skola
uppdcdas i tvenne kategorier, till linjotjänst och till ersättningsreserven uttagna
— följande anordning fördelaktigare; nämligen

att omkring 2/a av de vapenföra värnj)liktiga uttagas till linjetjänst uteslutande
för militär utbildning;

att omkring ''/, av de vapenföra värnpliktiga uttagas till ersättningsroservon
med samma tjänstgöringsskyldighet, som åligger till linjetjänst uttaga
värnpliktiga, av vilken tjänstgöringsskyldighet i vanliga fall endast en mindre
del (exempelvis 30) dagar fullgöres, under det att ifrågavarande viirnpliktiga
anses hava erhållit uppskov på obestämd tid med återstående delen av
nämnda tjänstgöring; samt

att alla icke vapenföra värnpliktiga inkallas för att fullgöra handräckningsgöromål
eller andra arbeten.

Härigenom skulle vinnas,

dels att eu av de mot allmänna värnpliktens natur mest stötande bestämmelserna
kunde undvikas,

dels att värnpliktiga, vilka tilldelats ersättningsreserven, vid förefallande
behov kunna inkallas till återstående tjänstgöring utan åberopande av § 2S
i värnpliktslagen.

Från värnpliktens fullgörande i fredstid frikalla» även den, som har hustru
eller barn, som är för sitt uppehälle beroende av hans arbete. Generalskommissionen
framhöll i sitt utlåtande den 22 december 1923, att denna
bestämmelse strider mot den hittills tillämpade grundsatsen, att värnpliktig
såsom anledning till befrielse från värnpliktstjänstgöring endast linge åberopa
av honom oberoende omständigheter. Därest den föreslagna nya grunden
för frikallelse komme att fastställas, kunde också befaras, att densamma
bleve åberopad i icke önskvärd omfattning, samt att den komme att leda
till allt för tidiga äktenskap och till förbindelser utom iiktenskapet i en utsträckning,
som ur samhällets synpunkt icke kunde anse lämplig, och som
icke borde ställas i samband med den allmänna värnpliktens tillämpning.

Det torde ofta ställa sig vanskligt att med säkerhet avgöra, huruvida här
avsett förhållande föreligger samt erbjuda svårigheter att beräkna antalet
värnpliktiga av ifrågavarande kategori. Såväl principiellt som med hänsyn
till de svårigheter tillämpningen kan väntas vålla, synes den föreslagna bestämmelsen
olämplig.

Enligt förslaget kommer inryckningen till första tjänstgöringen för till
linjetjänst uttagna värnpliktiga i regel att äga rum på våren andra värnpliktsåret.
Detta medför ur mobiliseringssynpunkt olägenheten, att antalet utbildade
årsklasser i jämförelse med nuvarande härordning i dess oförändrade
skick i stort sett kommer att minskas med en. Då av härens vapenföra
värnpliktiga endast 2/3 skola uttagas till linjetjänst bliver denna olägenhet
av ökad betydelse. Antalet årsklasser i beväringen bör på grund härav i
överenstämmelse med försvarsrevisionens förslag ökas från 15 till 16 därav
12 i första och 4 i andra uppbådet. Härigenom blir det möjligt att bättre
tillgodose behovet av personal för nyformationer, krigsindustriens behov av
specialutbildade m. d. samt för ersättningsväsendet.

För att motväga den minskning i antalet årsklasser i landstormen, som
bliver eu följd av ovan påyrkad utsträckt tjänstetid i beväringen, är en ökning
av landstormsklassernas numerär erforderlig. Generalskommissionen
har framhållit, att antalet ifrågavarande klasser med hänsyn bl. a. till de
betydande uppgifter, som åligga landstormen, bör vara minst 10. Behovet
av att inom landstormen under ytterligare några år kunna tillgodogöra sig
värnpliktiga, som erhållit utbildning enligt 1914 års värnpliktslag, framstår
i samma mån som de värnpliktiga i beväringen erhålla väsentlig kortare ut -

Bil. A. Kung!. Maj:ts proposition nr öO.

bildning eller tilldelas ersättningsreserven. Inom den föreslagna härordningen
måste landstormen dessutom tagas i anspråk för uppgifter, vilka
hittills ålegat andra truppförband. Värnpliktstiden bör på grund härav utsträckas
t. o. m. det år de värnpliktiga fylla 45 år. Av de 26 årsklasserna
böra 16 räknas till beväringen och 10 till landstormen. Även efter en dylik
utsträckning bliver värnpliktstiden kortare än i våra grannländer.

Lttagningen av »underbefäl eller fackmän» vid infanteriet äv endast 20
procent eller 5 procent mindre än enligt chefens för generalstaben förut
namnda förslag till lantförsvarets ordnande. På grund av den avsevärt förkortade
utbildningstiden för flertalet värnpliktiga vid infanteriet hade i stället
en höjning av uttagningsprocenten varit önskvärd. På bedömandet av denna
iråga inverkar knappast den omständigheten att en utbidningstid för > underbefäl
eller fackmän av 200 dagar i och för sig måste anses otillräcklig.

För till skidlöpartjånst vid Norrbottens regemente uttagna värnpliktiga är
beträffande höstgruppen utbildningstiden förlagd till tiden slutet av julimitten
av december. Då den för övre Korland karaktäristiska högvintern i regel
inträder tidigast under december månad, kan ifrågavarande grupp icke erhålla^
erforderlig utbildning i skidlöpartjänst.

Pa grund av de förkortade utbildningstiderna bliver säkerhetstjänsten i
Bodens fästning och å Gotland icke behörigen tillgodosedd.

De med hänsyn till landstormens betydelsefulla uppgifter vid mobilisering
av generalskommissionen föreslagna landstormsövningav om 15 dagar för bm
fäl och specialmanskap ha icke beaktats. Icke heller har den nu lagstadgade
femdagarsövningen upptagits. Med den föreslagna korta utbildningstiden
for de värnpliktiga äventyras härigenom landstormens användbarhet vid
krigstillfälle.

Försvarare visionen framhöll, att det frivilliga skgtteräsendet med den omfattning,
detta numera erhållit, ur försvarssynpunkt måste tillmätas ett
mycket stort värde. Inom detsamma beredas de värnpliktiga tillfälle att
såväl före påbörjandet av den militära tjänstgöringen förvärva sig skjutskicklighet
som efter dennas fullgörande på ett effektivt sätt underhålla densamma,
Med hänsyn härtill föreslog revisionen bl. a, ett ordinarie anslag
av 750,000 kronor till understödjande av det frivilliga skytteväsendet.

På grund av det frivilliga skytteväsendets betydelse för rikets försvar bör
det av revisionen ifrågasatta ordinarie anslaget beräknas. Även ur sparsamhetssynpunkt
är det önskvärt, att det frivilliga skytteväsendet bibehålies
vid nuvarande höga ståndpunkt. Ett indragande av anslaget kunde medföra,
att det tillskott i försvarskraft, som skytterörelsen innebär, måste ersättas
med andra och kostsammare åtgärder.

Kravet på att de för kustfästningarna avsedda infanteritruppförbanden måste
vara förtrogna med terrängförhållanden, försvarsanstalter m. m. vid den
fästning, i vilkens krigsstyrka de skola ingå, tillgodoses knappast på ett
tillfredsställande sätt.

Den föreslagna ökningen i fredsstaterna för Svea livgarde och Kronobergs
regemente i förhållande till normalinfanteriregementena är så ringa, att vid
mobilisering antingen krigsbesättning av infanteri i Vaxholms och Karlskrona
fästningar blir otillräcklig eller också nämnda båda regementens fältstyrka
försvagad. Det enda fullt tillfredsställande sättet att tillgodose kustfästningarnas
behov av infanteribesättning är att till desamma i fred förlägga
infanteri truppförband med erforderlig stvrka.

. Förslaget upptager icke något självständigt kavalleri. Luftvapnet kan
visserligen övertaga en del av den strategiska spaningen. Särskilt -med
hänsyn till i vårt land rådande klimat- och terrängförhållanden kan ett själv -

Kung!. Maj:ts proposition nr f>0. 539 Bil. A.

ständigt kavalleri dock icke undvaras vare sig för den strategiska eller den
taktiska spaningstjäustens utförande.

Ett med moderna vapen utrustat självständigt kavalleri liar vid sidan av
spaningen en betydelsefull uppgift såsom en rörlig och lättframkomlig eldreserv.
1 den mån fältharens styrka iir ringa i förhållande till krigsskådeplatsens
utsträckning, framträder betydelsen av det självständiga kavalleriets
rörlighet och eldkraft. Icke minst har det självständiga kavalleriet en viktig
uppgift under återtågsoperationer, som för en svag här kunna bliva nödvändiga.
Erfarenheterna från världskriget äro även i detta hänseende upplysande.
Behovet av ett självständigt kavalleri gör sig sålunda gällande
även för Sverige.

Att under krig av de fyra föreslagna svaga fördelningskavalleriregementena
sammansätta ett självständigt kavalleritruppförband iir icke möjligt. För
att kunna fylla behovet i fält av självständigt kavalleri är det därför nödvändigt,
att ett självständigt kavalleritruppförband ingår i härens fredsorganisation.

Beträffande truppförbandens förläggningsorter får jag hänvisa till vad jag
i skrivelse1) den 13 maj 1924, nr 277, till ordföranden i riksdagens särskilda
utskott yttrat.

Det föreslagna uppförandet av fyra för brigadchefsbefattningar avsedda
beställningar i staten för generalitetet synes ur militär synpunkt vara ett
steg i rätt riktning.

I fråga om organiserandet av ett militärområde för övre Norrland liar
generalskommissionen anfört, att ett dylikt område skulle medföra vissa
fördelar med avseende på det tidiga gränsförsvaret. Enligt kommissionens
irppfattning kunde det dock ur krigsorganisationens synpunkt icke ifrågasättas
att organisera ett dylikt militärområde, därest detta skulle ske på
bekostnad av det nuvarande antalet i fred bestående arméfördelningar eller
i dem ingående lägre truppförband.

Det torde vara av vikt, att militärbefälhavaren står i nära beröring med
under honom lydande myndigheter och truppförband, vilka samtliga, med
undantag av ett, äro förlagda till Boden. Det är i regel lättare att ordna
samarbetet skriftligt med chefen för generalstaben och andra centrala myndigheter
än med militärområdets myndigheter och truppförband.

Militärbefälhavaren för övre Norrland bör äga eu god kännedom om områdets
förhållanden, icke minst de lokala. En sådan kännedom är svårare
att vinna för en i Stockholm förlagd myndighet än för en myndighet på
ort och ställe. Försvarsrevisionens åsikt att det vore olämpligt att anförtro
ledningen av gränsförsvaret åt en arméfördelningschef i Östersund med hänsyn
till avstådet mellan denna ort och den nordöstra gränsen, torde äga
giltighet även beträffande en myndighet i Stockholm. Militärbefälhavarens
fredstjänstgöringsort bör därför förläggas inom militärområdet.

Den ifrågasatta föreningen av befattningen såsom militärbefälhavare för
övre Norrland med befattningen som inspektör för militärläroverken synes
icke heller lämplig ur militär synpunkt.

Det är fara värt, att endera tjänsten kommer att bliva lidande. Möjligheterna
av att ärenden rörande övre Norrlands militärområde komma att
eftersättas för fyllandet av militärbefälhavarens plikter såsom inspektör för
militärläroverken kunna vid fredstjänstgöringsortens förläggning till Stockholm
ligga nära till liands.

Några skäl för att Västerbottens regemente skulle erhålla en svagare organisation
än övriga infanteriregementen synas icke föreligga. Snarare torde
hänsyn till det tidiga gränsförsvaret kräva motsatsen.

b Införd såsom bilaga till 1924 urs försvarsutskotts utlåtande.

Bil. A. 540 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vad ovan anförts beträffande Västerbottens regemente gäller även Gotlands
infanterikår med hänsyn till Gotlands försvar. Den ifrågasatta fåtaliga aktiva
kadern medgiver icke vid krig ett militärt organiserande av öns befolkning

Det föreliggande förslaget avser icke uttagning av värnpliktiga för utbildmng
i stndsvagnstjänst. Ehuru terrängen i vårt land flerstädes icke lämpar
sig för användning av stridsvagnar, finnas där å andra sidan även områden,
inom vilka dylika stridsmedel synas kunna med fördel komma till användning.
För bedömande av frågan, huruvida stridsvagnsförband böra införlivas
med vår härorganisation bör beaktas, att stridsvagnarnas förnämsta
uppgift under världskriget ansågs vara att hjälpa fram infanteriet och fram
tor allt att hjälpa fram ett svagt infanteri samt att, då användning av stridsvagnar
å fiendens sida icke är utesluten, vårt infanteri och vårt artilleri
måste lära sig bekämpa fientliga stridsvagnsförband, vilket icke lärer vara
möjligt, om våra trupper först på slagfältet komma i beröring med detta
säregna vapen.

Stridsvagsfrågan befinner sig i utlandet i rask teknisk utveckling i avsikt
att frambringa lättrörligare och operationsdugligare typer. Det är nödvändigt
att hos oss skapa åtminstone stommen till en stridsvagnsorganisation. På
grund härav synas stridsvagnsförband i första hand böra organiseras vid
ett i Stockholm och vid ett i Norrland förlagt infanteriregemente.

Beträffande de olika paragraferna uti förslaget till värnpliktslag får jag anföra
följande.

§ 1.

Såsom förut framhållits bör värnpliktstiden utsträckas till och med fyrtiofemte
året.

.... §.3-

Enligt vad förut framhållits, bör tjänstetiden i beväringen vara sexton Ar,
tolv år i första och därefter fyra år i andra uppbådet.

^ §4.

Från värnpliktens fullgörande frikallas ej blott som hittills värnpliktig,
vulken på grund av bestående kroppslig svaghet är till tjänst vid rikets försvar
oförmögen, utan värnpliktig, som till följd av kroppslig svaghet eller
annan dylik orsak icke är duglig till krigstjänst. Till förebyggande av misstoistånd
bör fortfarande tydligt angivas, att endast bestående kroppslig
svaghet eller annan dylik orsak utgör anledning till frikallelse.

Mot bestämmelserna i mom. 2 och mom. 3 a) liava erinringar förut gjorts.

Bestämmelserna i mom. 3 b) böra bibehållas i den formulering, de nu
hava i § 16 mom. 2.

§ 16.

ÅLoni'' 4 b).. Några skäl för ändring av åldern och tiden för bortovaron
synas icke finnas. Fordran att avflyttningen skall gälla främmande världsdel
bör bibehållas.

-Moin 5. Enligt detta moment skulle Konungen helt eller delvis kunna
frikalla värnpliktig, då andra synnerliga skäl förelåge. Denna bestämmelse
aro agnad att införa ett osäkerhetstillstånd i fråga om värnplikten, vilket
maste anses medföra icke önskvärda konsekvenser.

§ 17.

Mom. 1 bör erhålla ett nytt stycke c) av följande lydelse: »pa ansökan
av vederbörande föreståndare värnpliktig, som är intagen å uppfostringsanstalt
eller i skyddshem».

Kttugl. Maj-.ts proposition nr 30. Ö41 Bil. A.

Detta tillägg är önskvärt bl. a. på grund av den nya lagen om samhällets
barnavård den G juni 11)24, vilket jag närmare framhållit i underdånigt utlåtande
nr 814, den 3 december 1924.

§ 18.

Kullföringsbefälhavaren bör såsom hittills vara ledamot av inskrivningsnämnden.
Han torde vara den av nämndens ledamöter, som besitter de
största insikterna i nämndens arbete, och några betänkligheter mot att det
militära elementet skulle bliva för starkt representerat kunna icke vara berättigade,
enär varje ärende rörande vilket inom nämnden avvikande meningar
äro antecknade till protokollet, enligt § 22 b) skall prövas av inskrivningsrevisionen.
Några kostnader komma ej heller att orsakas av att rullföringsbefälhavaren
är ledamot i nämnden, enär han även enligt förslaget
skall biträda nämnden.

§ 19.

Mom. 3. Den i början av detta moment angivna tidsbegränsningen bör
bortfalla. Då behov av sammanträde med inskrivningsrevisionen förefinnes
endast på våren, bliva möjligheterna att inskriva hämtad värnpliktig alltför
begränsade, om den föreslagna lydelsen fastställes.

§ 24.

Innebörden för landets försvar av att endast en del av årskontingenten
uttages till linjetjänst har förut berörts.

Om en begränsad kontingent införes, är det nödvändigt, att kontingenten
i sin helhet kommer försvaret till godo.o De i mom. 1 angivna bestämmelserna
i detta syfte äro icke tillfyllest. Årskontingenten bör nämligen ökas
med hela det antal, som frikallats från värnpliktens fullgörande under fredstid
eller erhållit tillstånd att fullgöra tjänstgöringen i särskild ordning.

§ 26.

Förut har framhållits, att en större procent värnpliktiga vid infanteriet
böra uttagas till underbefäl och fackmän. På grund av den för kavalleriet,
artilleriet och ingenjörtrupperna föreslagna korta tjänstgöringstiden är det
nödvändigt, att uttagning till förlängd tjänstgöring äger rum även vid dessa
truppslag.

§ 27.

Frågan om tjänstgöringstidens längd har i annat sammanhang behandlats.

Mom. 1 B. Bland här uppräknade studieriktningar anges även utbildning
till maskiningenjör. Den tekniska utvecklingen under och efter världskriget
har gjort, att även andra ingenjörer besitta insikter, som kunna vara till
större gagn för krigsmakten, därest deras tjänstgöring ordnas på i detta
moment angivet sätt, varför ordet »maskiningenjör» bör ersättas med
»ingenjör».

Mom. 3 G. I generalstabens senaste härordningsförslag framhölls försvarsrevisionens
förslag, att värnpliktig, som ej kunnat tillgodogöra. sig utbildningen
på grund av självförvållad sjukdom, icke skulle kunna tillgodoräkna
sig den tid, varunder han på grund av sjukdomen icke kunnat deltaga
i utbildningen. Det måste anses vara rättvist, att allt avbrott, som
under sådana förhållanden uppstode i utbildningstiden på grund av frihetsstraff
icke finge tillgodoräknas som fullgjord tjänstgöring. Därest tjänstgöringstiden
komme att minskas, framstode i än högre grad än förut angelägenheten
av att tjänstgöringstiden verkligen kunde användas till utbildning.

Den belgiska värnpliktslagen av 1923 ginge i detta fall vida längre och före -

Bil. A. 542 Kungl. Maj tis proposition nr »0.

skrcvc, att för varje dag, som en värnpliktig utan laga förfall uteblivit från
tjänstgöring eller undergått vissa frihetsstraff, skulle han kvarstanna i tjänst
utöver den lagstadgade tjänstgöringstiden respektive fyra och två dagar.

Med nu föreslagen tjänstgöringstid synes rätt att tillgodoräkna sig varje
Pdr.S™n(i av frihetsstraff vållat avbrott i densamma vara oriktigt. Särskilt
i länder med kort utbildningstid hava bestämmelser utfärdats i syfte att
forma de värnpliktiga att på bästa sätt tillgodogöra sig utbildningstiden. I
norska varnpliktslagen 1910 stadgades sålunda, »att manskap, som på grund
av egen försumlighet eller sjukdom saknar nödig färdighet, kan inkallas till
ny rekrytskola i större eller mindre antal dagar», och i den holländska värnpliktslagen
1922, att tjanstgonngsskyldig kan kvarhållas i tjänst, till dess
han uppnatt den färdighet, han vid tjänstgöringstidens slut bör äga.

Bestämmelser av liknande art synas vara erforderliga även hos oss.

§ 28.

Bestämmelsen om rättighet för Konungen att inkalla värnpliktiga till
sti lande av uppror har uteslutits. Ett borttagande av denna bestämmelse
skulle kunna åstadkomma tvivel på samhällets vilja och förmåga att undertrycka
enskilda medborgares eller gruppers brottsliga försök att med väpnad
makt omstörta den lagliga ordningen. Om en dylik inkallelse framdeles
skulle visa sig erforderlig, kommer med säkerhet en lagändring att vidtagas
men härmed förenat dröjsmål kan lätt medföra onödig blodsutgjutelse och
andra olägenheter.

§ 34.

Mom. 4. Generalskommissionen juni 1923 ansåg sig med hänsyn till betydelsen
av att f. d. fast anställt manskap vidmakthölle sin tjänsteduglighet

® ■fu-*ma tillstyrka den minskning i fråga om detta manskaps tjänstgöringsskyldighet,
vilken föreslagits av försvarsrevisionen. I det föreliggande förslaget
har denna tjänstgöringsskyldighet ytterligare minskats. Med hänsyn
till den forsamrade utbildningen för övriga värnpliktiga har betydelsen av
cle t. d. fast anstallda såval under fredstjänstgöring som vid mobilisering
okats, varför sänkningen i mom. 4 till ett år måste avstyrkas.

§ 41.

Generalskommissionen har framhållit, att simulation vid inskrivningsförrattmng
icke är belagt med straff, samt att erfarenheten visat, att straffbestämmelser
vore behövliga även mot försök att genom oriktiga uppgifter
undandraga sig själv eller annan förpliktelser enligt värnpliktslagen. Bestämmelser
i detta hänseende synas fortfarande erforderliga.

. . §40''

Åtgärder äro erforderliga för att göra bötesindrivningen mera effektiv
enar förseelser mot värnpliktslagen icke i erforderlig grad beivras.

§ 52.

M°m. 1 c) bör utgå. Ett uteblivande utan laga förfall skulle medföra avsevärd
förkortning av värnpliktstjänstgöringen, vilket icke ur rättssynpunkt
kan vara riktigt. Möjligheterna att erhålla uppskov och därmed förkortning

''ärnphktstjänstgöringen skulle kunna komma att användas i stor utsträckning.

M Bil. A.

Knngl. MnjUs proposition nr 50.

§ 53.

»Under ar 1926» bör med hänsyn till vad som anförts i fråga om övergången
till den nya härordningen ändras till »under åren 1926 och 1927 .

I samband med förslaget till rärnpliktslag bör dessutom följande framhållas.

Generalskommissionerna 1923 framhöllo behovet av garantilag för att
säkerställa tillgången av fast anställt underbefäl. Ju knappare detta är
tillmätt i organisationen, desto nödvändigare är eu garanti, för att det också
är befintligt. Den förkortade tjänstgöringstiden för de värnpliktiga synes
göra en dylik garantilag oundviklig, därest icke organisationens effektivitet
skall nedbringas även under det avsedda.

I värnpliktslagen eller i särskild lag erfordras föreskrifter för att förbereda
industriens krigsorganisation.

Ett flertal bestämmelser i den föreslagna avfattningen av värnpliktslagen
ii ro ägnade att ändra den i vårt land hittills gängse uppfattningen om värnpliktens
karaktär av allmän, vilket icke kan anses lämpligt. Ett sken av
godtycklighet kan genom vissa av de föreslagna bestämmelserna komma att
åvila värnpliktslagen, vilket ur försvarets synpunkt bör undvikas.

I den mån organisationen inskränkes och tjänstgöringstiden förkortas,
böra alla möjligheter att av den förkortade tjänstgöringstiden utvinna bästa
möjliga resultat tillvaratagas. Det föreliggande förslaget till värnpliktslag
kan icke i allo anses främja detta syfte.

Av vad sålunda i korthet anförts framgår att de lantstridskrafter, vilka
vid mobilisering kunna uppsättas enligt de inom försvarsdepartementet uppgjorda
förslagen rörande organisation av lantförsvaret ävensom till värnpliktslag,
icke vare sig beträffande stridskrafternas omfattning eller beträffande
deras beskaffenhet motsvara rikets behov av försvarsmedel samt att
det därför vore olämpligt att ordna lantförsvaret i enlighet med dessa förslag. I

I det föregående har gjorts gällande, att chefen för generalstaben vid
sitt bedömande av förslaget endast bör taga i betraktande det yttre läget i
politiskt avseende men däremot icke det inre politiska läget. Detta innebär
emellertid icke, att en militärmyndighet kan bortse från rikets ekonomiska
och statsfinansiella förhållanden. Kedan i min till försvarare visioneim betänkande
och förslag fogade reservation, gjorde jag gällande, att den år 1914
beslutade försvarsorganisationen under normala ekonomiska förhållanden
icke bör anses överstiga folkets bärkraft. Generalskommissionen har vidare,
såsom nyss nämnts, framhållit, att förhållandet mellan försvarsutgifterna
och samtliga verkliga statsutgifter, om hänsyn icke tages till neutralitetskostnaderna,
från år 1904 undergått en betydande och i stort sett jämnt
fortgående minskning samt att 1914 års försvarsorganisation, fullt genomförd,
för hären och marinen tillsammans skulle medföra en årlig kostnad
motsvarande icke fullt 28 % av samtliga för 1923—1924 års statsbudget i
statsverkspropositionen beräknade verkliga statsutgifter, under det att försvarsutgifterna
år 1904 utgjorde 51.5 % av årets samtliga verkliga statsutgifter.
I chefens för generalstaben härordningsförslag den 30 november
1923 framhölls slutligen det nära sambandet mellan den militära organisationen
och det ekonomiska livet.

Härutöver må ytterligare endast anföras nedanstående sammanställning
av förhållandet mellan försvarsutgifter och övriga verkliga statsutgifter dels

Bil. A. 544

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

under år i905, dels under budgetåret 1925-1926, varvid uppgifterna för det
forra året upptagas enligt forsvarsrevisionens »Tablå över försvarsutgifterna
och deras förhållande till samtliga verkliga utgifter åren 1901—1921» samt
for det senare budgetåret enligt Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen
angående statsverkets tillstånd och behov under budgetåret 1925—1926.

Budget S r	Samtliga forsvarsutgifter	Övriga verkliga utgifter	Samtliga verkliga utgifter	Samtliga försvars-utgifter i procent av samtliga verkliga utgifter j
1905..........	78,145,893 >) 162,523,483 2)		152,094,776 >) 623,269,822	51.4 26.0
1925-1926.........	460,746,339
procentuell stegring (index) .......	208	623	410

‘) krigsrustningar, neutralitetsförsvar och liknande, 3,773,413 kronor, häri icke inritknade
J anslag till det militära pensionsväsendet, 15,143,983 kronor, häri inräknade.

Härav framgår, att samtliga verkliga statsutgifter under den senaste tiuguårsperioden
okats med 310 procent, d. v. s. till 410 procent, under det att
prisstegringen under samma tid torde uppgå till föga mer än 100 procent
motsvarande en index av i runt tal 200 (med år 1905 såsom utgångspunkt).
Det ar tydligt, att detta förhållande måste anses innebära en väsentligt ökad
skattebelastning och att detsamma kraftigt manar till återhållsamhet för
framtiden. Men det ar likaledes tydligt, att detta förhållande icke framkallats
av någon oproportionerlig stegring av försvarsutgifterna, då dessa
under nu nämnd period okats med endast 108 procent, under det att Övriga
verkliga utgifter samtidigt ökats med icke mindre än 523 procent

lorsvarsrevisionen gör gällande, att varje försök att med någon st orre
grad av tillförlitlighet beräkna vad ett land kan hava råd att under en följd
av år framåt offra på sitt forsvarsväsende skulle möta synnerligen störa
SI^Titei\ Erfarenheten angående de av första försvarsberedningen verkställda
berakmngarna bestyrkte detta till fullo.

Från senare tid kan erinras om, att 1924—1925 års statsreglering i viss
man lädes till grund för omfattningen av den försvarsorganisation, som förelädes
forlidet års riksdag. Redan den för nästföljande budgetår uppgjorda
statsregleringen innebär emellertid en ökning av de verkliga statsutgifterna
med omkring 48 miljoner kronor. °

Det vill också synas, som om vårt forsvarsväsende även för framtiden i
huvudsak kan ordnas efter behovet d. v. s. efter det utrikespolitiska läget
°.c|! efter militära grunder, utan att det härigenom blir nödvändigt att åsidosatta
rikets ekonomiska och finansiella förhållanden.

Beträffande

följande.

övergången till den nya härordningen får jag slutligen anföra

Antalet officers- och underofficersbeställningar, som enligt förslaget skall
överföras på övergångsstat är följande:

Kungl. Muj:ts proposition nr 50.

5*6 Bil. A.

	Övertalig personal, som förutsättes komma att be-kläda nytill-komna arvodes-befattningar	1. övergångs-perioden (1925—1926;	2. övergftngs-porioden (1927—1928)	Summa
Officerare .....................................	28	259	581	868
Underofficerare.............................	203	408	394	1,005
Musikunderofficorare......................	—	165	119	284
Civilmilitär ock civil personal.........		14	106	120 b

*) Regementspastorer liär icke medräknade.

Mot principen att fördela övergången på två perioder är icke något att
erinra. Däremot kunna såväl med hänsyn till individernas intressen som till
tjänstens behöriga upprätthållande befogade erinringar göras emot att låta
perioderna inträda så tidigt som förutsättes i de föreslagna övergångsbestämmelserna.
Särskilt gäller detta den senare övergångsperioden. Yad först
beträffar den personal, som skall överföras på övergångsstat, måste det med
hänsyn till det stora antal överföringen omfattar och det nuvarande läget på
■den del av arbetsmarknaden, som i detta sammanhang kan hava betydelse,
bliva synnerligen svårt för de överförda att efter så kort varsel övergå
till andra ekonomiska och arbetsförhållanden. Man torde i detta sammanhang
icke böra bortse ifrån, att förhållandena under krigs- och krisåren i
många fall ansträngt offfcers- och underofficerspersonalens ekonomi så starkt,
ntt många ännu icke återhämtat sig och långt mindre mäktat samla något
sparat kapital. I fråga åter om de rena tjänsteangelägenlieterna är det ofrånkomligt
att en omorganisation av den stora omfattning, som förslaget innebär,
kommer att medföra synnerligen stora och betydelsefulla arbeten. Jag
behöver i detta sammanhang endast beröra förändringarna i inskrivningsväsendet
och i mobiliseringsverket. Men ett dylikt svaghetstillstånd får
dock icke under några omständigheter medföra sådana förhållanden, att hären
icke i händelse av krig kan hastigt och noggrant utföra sin mobilisering och
koncentrering. De arbeten, vilka i detta sammanhang bliva erforderliga, äro
emellertid av den störa omfattning, att de icke kunna beräknas färdiga förr
än tidigast under året 1928—1929. I anledning härav synes det önskvärt
att uppskjuta 1. övergångsperioden till året 1926—1927 och nödvändigt att
nppskjuta 2. övergångsperioden åtminstone till året 1928—1929. För jämförelse
må erinras om, att 1. övergångsperioden till 1901 års härordning omfattade
icke mindre än 6 år, nämligen åren 1902—1907.

Förslaget att åt övergångsstaten giva en fast organisation genom att inom
varje arméfördelningsområde samt inom övre Norrlands och Gotlands militärområden
uppföra den övertaliga befälspersonalen å särskilda stater synes
vara ändamålsenligt och till gagn för nämnda personals redovisning, utbildning
och användning.

Det föreliggande förslaget förutsätter, i likhet med Kungl. Maj:ts proposition
nr 20/1924, överföring till övergångsstat dels på frivillighetens väg,
•dels tvångsvis. Ej heller häremot är från min sida något att erinra.

Beställningshavare, som frivilligt övergår på övergångsstat, äger enligt förslaget
såsom lön åtnjuta det belopp, han vid avgång efter uppnådd pensionsålder
i innehavande grad skulle hava fått uppbära i pension, samt efter inträdet
i pensionsåldern bibehålla samma belopp som pension. Intill uppnådda
50 levnadsår föreslås dylik beställningshavare skola tjänstgöra i freds Bihang

till riksdagens protokoll 1925. 1 sand. 44 häft. (Nr 50.) 224124 35

Bil. A. 54G Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

tid under varje tvåårsperiod det dagantal, som svarar mot en repetitionsövning
vid vederbörligt truppslag.

Mot principen, att den frivilligt överförde erhåller lägre lön, än lian vid
överföringen åtnjuter, synes i och för sig erinran icke böra göras. En följd
• av en sådan anordning blir emellertid, att frivillig övergång torde komma att

i stort sett begränsas dels till det fåtal, som på grund av enskild förmögenhet
är mer eller mindre oberoende av lön och pension, dels till dem, vilka
genom civil anställning anse sig kunna erhålla de ytterligare inkomster, som
de behöva för försörjning av dem själva och av deras familjer.

I vilken utsträckning civil anställning kan erhållas, beror väsentligen på
förhållandena på arbetsmarknaden. Med hänsyn till dessa äro utsikterna för
officerare och underoffierare att erhålla sådan anställning för närvarande icke
stora. Erfarenheterna från rekryteringen av den nuvarande, föga omfattande
reservstaten bestyrka detta. Det har nämligen visat sig, att denna stat, beträffande
såväl officerare som — och i all synnerhet — underofficerare, icke kan
upprätthållas. Huruvida man har att emotse någon mera betydande förbättring
med avseende härpå under de år, till vilka övergången tänkes förlagd, är
en fråga, som undandrager sig mitt bedömande. Men det synes mig dock
uppenbart, att man — oaktat en viss lättnad beredes genom övergångens
föreslagna fördelande på två perioder — icke kan räkna med sannolikheten
av att det stora antal officerare och underofficerare, som enligt förslaget
bliver övertaligt, i någon större utsträckning kan hava möjlighet att förskaffa
sig lämplig civil försörjning, detta så mycket mindre som denna personal i
olikhet med personalen inom den förra indelta armén i regel saknar utbildning
för civila yrken. De civila anställningar, vilka för dem kunna ifrågakomma,
bliva därför vanligen begränsade till sådana, där under den militära
tjänstgöringen förvärvade allmänna egenskaper och erfarenheter äro av särskilt
värde.

För ett befrämjande av frivillig övergång synas löneförhållandena för här
avsedd personal böra vara gynnsammare än som enligt det föreliggande förslaget
bliver fallet. Med hänsyn härtill anser jag — i huvudsaklig överensstämmelse
med vad arméförvaltningen framhållit i sitt den 23 juli 1923 avgivna
underdåniga utlåtande över försvarsrevisionens betänkande — att lönen
bör utgå med två tredjedelar av de vid övergången intjänta lönebeloppen
beräknade efter A-ort, dock med minst det belopp, som svarar mot pensionen1)-
För att ytterligare befordra frivillig övergång synes det mig vidare
vara önskvärt, att ersättning för flyttningskostnader må kunna medgivas här
avsedd personal.

För den händelse lönen för denna kategori beräknas lika med vissa pensionsbelopp,
böra i alla händelser lönerna ökas på samma gång och i samma
utsträckning som förhöjningar eventuellt bestämmas uti utgående pensioner.

Mot förslagen angående pension och tjänstgöringsskyldighet har jag icke
något att erinra.

Beträffande tvångsvis överförd personal innehåller förslaget i stort sett
följande.

Personalen är underkastad full Ijänstgöringsshyldighct. Den . årliga tjänstgöringen
omfattar i fredstid minst det dagantal, som motsvarar eu repetitionsövning
vid vederbörligt truppslag. Efter en respittid om ett år, räknat
efter utgången av det budgetår, då överföringen sker, bibeliålles innehavd
lön, dock beräknad efter A-ort. Uppflyttning till högre löneldass inom den
vid övergången innehavda lönegraden, kan äga rum i mån av fullgjord tjänst- *)

*) Denna sista bestämmelse erfordras, emedan det i vissa fall kan inträffa, att två tredjedelar
av lönen understiger pensionsbeloppet.

Kuntjl. proposition ur ät).

M Bil. A.

göring, varvid sex månaders effektiv tjänstgöring å övergångsstat motsvarar
ett års tjänstgöring å aktiv stat. Befordran till högre lönegrad förutsattes
endast komma att äga rum beträffande till övergångsstat överförda löjtnanter,
underlöjtnanter eller sergeanter, vilka före eller i samband med övergången
vunnit befordran till kapten, resp. löjtnant eller fanjunkare i regemente (kår
o. s. v.) ävensom personal å övergångsstat, vilken upprätthåller befattning,
som enligt organisationen skall bestridas av pensionerad personal, eller
eljest tages i anspråk för ständig tjänstgöring. Efter uppnådd pensionsålder
utgår pension med samma belopp, som till motsvarande personal å aktiv
stat.

Det är uppenbart, att det tvångsvisa överförandet kommer att synnerligen
hårt drabba dem, vilka därav träffas. De komma säkerligen att erfara en
känsla av, att de blivit på ett hänsynslöst sätt skilda från sin levnadsbana.

Därtill komma — med undantag för det jämförelsevis ringa antal, som kunna
beredas tillfälle till säkert påräknelig ständig tjänstgöring — att i flertalet
fall siilla sig svåra ekonomiska bekymmer.

Förslaget att beräkna lönen efter A-ort innebär en kännbar löneminskning.

Av truppförbandens förläggningsorter finnes ingen A-ort, antalet B-orter är
två (Eksjö och Växiö) och antalet C-orter sex (Jönköping, Yisby, Hässleholm,
Kristianstad, Ystad och Skövde). Övriga förläggningsorter äro hänförliga till
D-, E-, F- eller G-ort (Stockholm är enda G-orten). För det stora flertalet
äro möjligheterna för uppflyttning i högre löneklass eller lönegrad mycket
begränsade. Detta måste tvivelsutan för individen kännas som en orättvisa.

Ty det torde — som arméförvaltningen framhåller i sitt ovan åberopade
utlåtande över försvarsrevisionens betänkande — vara uppenbart, att den,
som ägnat sig åt officers- eller underofficerskallet, ansett sig kunna räkna
med, att om han skötte sin tjänst tillfredsställande och uppfyllde för befordran
erforderliga villkor i övrigt, lian i vederbörlig tid och ordning med
säkerhet skulle komma upp till kaptens- (fanjunkar-)gradens högsta löneklass
och vid avskedet erhålla pension i denna löneklass. Befordran inom kompaniofficersgraderna,
respektive från sergeant till fanjunkarebeställning, äger
nämligen jämlikt av Kungl. Maj:t utfärdade bestämmelser väsentligen rum
efter tjänsteålder och icke efter urval.

Den enligt förslaget förutsatta pensionen beräknas endast efter det belopp,
vartill lönen enligt förslaget skulle uppgå vid uppnådd pensionsålder.

Det kan måhända synas, som skulle de föreslagna förmånerna vara tillfyllest
med tanke därpå, att den tvångsvis överförde äger tillfälle förskaffa
sig civil anställning. Men utsikterna därtill äro, som jag i det föregående
framhållit, enligt min åsikt icke stora, och svårigheterna komma för honom
att ökas på grund av den förutsatta fulla tjänstgöringsskyldigheten. Av förslaget
framgår visserligen icke närmare, i vilken utsträckning denna skyldighet
kan komma att tagas i anspråk. Med hänsyn till det ytterst knappa sätt,
varpå de aktiva kadrarna beräknats, synes det emellertid långt ifrån osannolikt,
att man nödgas utkräva denna skyldighet i avsevärt större omfattning,
än som måhända i förslaget avses. I varje fall torde den fulla tjänstgöringsskyldigheten
ofta komma att försätta ifrågavarande personal i ett tillstånd
av osäkerhet, och det är uppenbart, att denna omständighet kan för densamma
väsentligt försvåra erhållandet av civila befattningar.

I det föreliggande förslaget framhålles, att sådana former böra för övergången
väljas, att personalen icke bliver alltför mycket lidande därpå. Av
vad jag i det föregående anfört torde framgå, att förslaget icke lyckats välja
sådana former, utan att detsamma för här avsedd personal är hårt och
obilligt. Jag anser även, att det icke är överensstämmande med de förpliktelser,
som staten principiellt måste sägas hava iklätt sig gent emot

Bil. A. 548 Kungl. Afaj.-ts proposition nr 50.

ifrågavarande bestållningsliavare. I min uppfattning synes jag erhållit stöd
genom ett uttalande av den i lönefrågor särskilt sakkunnige ledamoten av
riksdagens första kammare herr Carl G-ustaf Ekman. Han yttrade nämligen
vid kammarens sammanträde den 19 sistlidna januari i samband med vissa
i statsverkspropositionen förekommande förslag till ordnandet av kvinnliga
befattningshavares lönefråga bland annat följande (första kammarens protokoll,
nr 3/192o, sid. 12): »Jag skall icke här gå in på ett närmare ordande
om möjligheten och lämpligheten av behovsprincipens införande i vårt lönesystem.
Jag vill endast konstatera, att när tjänstemännen inträda i ordinarie
statstjänst, inträffar något helt annat än när exempelvis en enskild man anställes
hos en annan enskild man. Inträdet i ordinarie statstjänst innebär
ett avtal, varigenom befattningshavaren från den dag, han inträder i tjänsten,
ställer sin arbetskraft till statens förfogande under hela sitt återstående liv,
under det att staten å sin sida garanterar denne befattningshavare försörjning,
först i form av. lön och sedermera i form av pension, under hela
dennes livstid. Från statens sida kan, sedan befattningshavaren fått denna
stallning, avtalet icke ryggas. Befattningshavaren däremot har möjlighet
att lämna sin anställning.» Det synes uppenbart att det föreslagna sättet
för ordnandet av den tvångsvis överförda personalens löne-, befordringsocli
pensionsförhållanden icke later förena sig med den uppfattning, för
vilken herr Ekman sålunda givit ett helt visst berättigat uttryck.

I sitt den 8 juni 1923 avgivna underdåniga utlåtande över försvarsrevisionens
iörslag har generalkommissionen i fråga om den tvångsvis (iverförda
personalen särskilt framhållit, att de befordringsmöjligheter, vilka kunna
anses tillförsäkrade personalen enligt gällande föreskrifter, behörigen böra
beaktas samt att avlöningen bör bestämmas enligt samma grunder, som för
likställd personal.

Arméförvaltningen säger i sitt ovan omnämnda utlåtande den 20 juni
1923, att den beträffande ordnandet av den tvångsvis överförda personalens
förhållanden trott sig hava funnit en förebild i de beslut, som av statsmakterna
fattades, när på sin tid indragning skedde av det s. k. marinregementet1).
Riksdagens beslut innebar dels

att (let befäl och underbefäl med vederlikar vid marinregementet, valka
vid regementets indragning icke bleve behövliga eller till andra regementen
eller kårer transporterade, eller till andra allmänna befattningar förflyttade,
finge vid sina, dem genom fullmakt tillförsäkrade avlöningsförmåner och
tjänstebefattningar bibehållas, såsom en för Kungl. Maj:t disponibel befälskader,
intill dess full pensionsålder vore uppnådd, dels

att dåvarande kompanichefer och fanjunkare vid Marinregementet vid
avsked efter uppnådd pensionsålder erhöllo pension och fyllnadspension enligt
vanliga grunder,

att dåvarande subalternofficerare, i mån av uppkommande ledigheter,
kunde befordras till kaptens grad, dock med skyldighet att avgå vid uppnådd
full pensionsålder,

att underofficerare av lägre grad än fanjunkare, i mån av uppkommande
ledigheter kunde befordras till fanjunkare, samt

att alla sa vä! officerare som underofficerare, vilka villo begagna sig av
ifrågavarande befordringsrätt, skulle vara underkastade vanliga pensionsbestämmelser,
dock att officerare och underofficerare, vilka ville begagna sig
av den medgivna befordringsrätten, skulle vara underkastade förflyttning
till annat infanteriregemente eller kår, därest Kungl. Maj:t kunde finna sådant
lämpligt. *)

*) Kungl. Maj:ts proposition i frågan se prop. nr 11/1871; Riksdagens skrivelse nr 06/1872.

A''mujl. Mnj:ts proposition ur ■ /(). ;)49 Bil. A.

Arméförvaltningen framhåller, att ifrågavarande personal under den tid,
densamma icke vore inkallad till tjänstgöring, bör erhålla avlöning, beräknad
efter de för B ort gällande beloppen. Därjämte bör möjlighet beredas för
tvängsöverförda underlöjtnanter och löjtnanter samt sergeanter att i mån av
uppnådd tjänsteålder vinna befordran i samma ordning som på aktiv stat
anställda officerare och underofficerare till beställningar såsom löjtnanter
och kaptener resp. fanjunkare. Vidare böra alla tvångsöverflyttado officerare
och underofficerare med vederlikar, under förutsättning att do äro underkastade
full tjänstgöringsskyldighet och göra tjänst i den mån do tagas i
anspråk även i s. k. arvodesbefattningar, bibehållas vid obegränsad rätt till
uppflyttning ghnom samtliga löneklasser inom de för kompaniofficerare
respektive sergeanter och fanjunkare avsedda lönegrader, ävensom vid den
rätt till pension, som kunde tillkomma motsvarande beställningshavare på
aktiv stat vid avgång från beställning i vederbörlig lönegrad. Slutligen bör
personal, som — tvångsvis eller frivilligt — överföres till övergångsstat, i
viss utsträckning beredas ersättning föv flyttningskostnad.

Jag ansluter mig till det av armeförvaltningen sålunda framställda förslaget
dock att den vid överföringen innehavda lönen bör bibehållas, beräknad
efter den ort, där den överförde vid överföringen är bosatt eller,
därest avflyttning därifrån äger rum till billigare ort, beräknad efter denna.

Yidare synes mig rättvisa och billighet kräva, att all här avsedd personal,
oavsett i vilken utsträckning tjänstgöringsskyldigheten kan komma att utkrävas,
såsom regel bliver uppflyttad i de olika lönegraderna för kompaniofficerare
och underofficerare samtidigt med att sådan uppflyttning sker för
den på aktiv stat kvarstående personal, som före övergången hade samma
befordringstur, som de tvångsvis överförda. Uppflyttning till högre löneklass
inom lönegrad torde böra göras beroende av fullgjord tjänstgöring, dock
på ett sådant sätt, att den överförda personalen med avseende på sådan
uppflyttning icke bliver alltför ogynnsamt ställd i förhållande till den aktiva
personalen.

De föreslagna grunderna för ersättning till övertaliga furir er (musikfurirer,
undantagsvis beställningsmän av korprals grad) synas vara lämpligt avvägda.
Kontrakt vilka gälla vid indragningens verkställande höra icke brytas. Likaså
synes ersättning för flyttningskostnader böra utgå till gift underbefäl, som
vid omorganisationen kan komma att transporteras till annan förläggningsort.

Det torde även vara överensstämmande med billighetens krav, om sådana
furirer, som inriktat sig på underofficersbefordran och vilka, inom förslagsvis
ett år efter indragningens verkställande hade kunnat påräkna befordran
till sergeant på stat, erhölle en lämpligt avpassad särskild kontant gottgörelse.

Mot de föreslagna bestämmelserna beträffande övergångsförhållandena för
övrig personal, anställd medelst kontrakt eller förordnande är endast den erinran
att framställa, att personal, som anställts medelst förordnande, synes mig
böra kunna komma i åtnjutande av viss respittid.

Förslaget innebär indragning av ett stort antal truppförband (regementen
och kårer). Härigenom bliva de för dessa truppförband avsedda etablissemangen
i regel icke längre behövliga för arméns förläggning i fred eller för
annéns fredsövningar. Därav följer emellertid icke utan vidare, att de äro
helt obehövliga för armén. Under ett krig av mera allvarlig karaktär blir
det med sannolikhet nödvändigt att taga hela den värnpliktiga styrkan i
anspråk och organisera densamma. Efter ett genomförande av den föreslagna
härorganisationen kommer det att för detta ändamål erfordras ett
synnerligen omfattande organisations- och utbildningsarbete. Det gäller så -

Bil. A. 550 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

lunda att utbilda icke endast ett antal ännu icke inskrivna eller ännu icke
utbildade årsklasser — under väldskriget utbildades sålunda i allmänhet
6—7 årsklasser — utan även ersättningsreserven, vilken enligt förslaget motsvarar
omkring l/3 av antalet vapenföra värnpliktiga. På grund av de korta
utbildningstider, vilka föreslagits för olika kategorier av de till linjetjänst
uttagna, värnpliktiga, blir det nödvändigt att i stor utsträckning fullständiga
utbildningen även för värnpliktiga uttagna till linjetjänst. Detta gäller i
första hand om befäls- och underbefälselever samt om de äldre årsklasserna
inom beväringen, vilka sedan ett flertal år icke fullgjort någon militärtjänstgöring.

Militärutbildningen bedrives naturligen även under krigsförHållanden lättast
och fortast, om den kan förläggas till moderna kaserner med tillhörande
skjutbanor och andra anläggningar. Etablissemangen för de bibehållna
truppförbanden äro emellertid icke alls tillräckliga för detta ändamål, synnerligast
icke, om det av en eller annan anledning blir nödvändigt att flytta
vissa truppförbandsdepåer (jfr. chefens för generalstaben skrivelse den 13
maj 1924 till ordföranden i riksdagens särskilda utskott). Det vore därför
synnerligen fördelaktigt, att även de indragna truppförbandens etablissemang
vid krigstillfälle stode till förfogande. I anledning härav böra de anordningar,
vilka vidtagas beträffande de indragna truppförbandens etablissemang,
vara sådana, att detta blir möjligt. I detta sammanhang bör även
beaktas, att delar av vissa anläggningar erfordras för uppställning (uppläggning)
av reservtruppernas fordon (och övriga materiel).

Stockholm den 14 februari 1925.

Underdånigst
C. G. Hammarskjöld.

Chef för Generalstaben. /

H. Kellgren.

551 Bil. B.

Kwiijl. Maj:ta proposition nr ■r>0.

Chefms för generalstaben yttrande
iiver P- M. angående den fast anställda
personalens vid armen rekrytering nu nu

Tii,i, KONUNGEN.

T d s den 11 dennes anmodad att skyndsammast avgiva yttrande övei
bifogad promemoria rörande den fast anställda personalens vid armén rekrytering
m. m. får jag i underdånighet anföra följande.

1. Manskapsrekryteringen.

Promemorian innehåller beträffande manskapsrekryteringen i huvudsak

^Med6hänsyn till den utveckling, som under senare år ägt ruin på det allmänna
undervisningsväsendets område, synes det nödvändigt att uppstalla
-förvärvandet av realskolekompetens som mål för undervisningen.

Då sakkunnige icke ansett sig kunna biträda det s. k befalseleisystemct
och då anordnandet av en militär mellanskola skulle medföra vissa sval gheter,
har man funnit sig under nuvarande förhållanden bora fororda att det
rådande systemet för manskapsrekryteringen väsentligen bibehaiies.

De lägre rnamkapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna) ^tänkts
ordnadeJ efter i huvudsak samma grunder som för närvarande. Åt undei
v isningen i allmänbildande ämnen torde dock kunna beredas vidgat utrymme.

En förberedande under of feer sskola anordnas for 27o elever undei tiden h
regementsövningarnas slut till början av sommarrekrytskolan vid infanteriet,

<1 v s under 7 Vo manader. . 0 r i

’ En för hela armén gemensam under officerssMa organiseras såsom en fast

läroanstalt med två årskurser under sammanlagt IB1/, månader samt med

S6 elever i vardera kursen.

Förutsättningarna för en tillfredsställande manskapsrekrytermg aro göda
avlöningsförmåner och goda framtidsutsikter. Under nuvarande ekonomiska
och finansiella förhållanden är det knappast möjligt att bestammasåhoga
avlöningsförmåner för det fast anställda manskapet, att en til^edsstaUande
rekrytering ensamt härigenom kan anses betryggad. En ökning av man
skåpets nuvarande avlöningsförmåner ifrågasattes icke liellei i den före

g;USå’ mycket1 ''angelägnare är det på grund liärav att främja rekryteringen
genom beredande av bättre framtidsutsikter. Dessa aro -?°¥, 2

det militära området som i andra yrken och pa andra områden an det militära.

1 Promemorian gör gällande, att de framtidsutsikter som den militära organisationen
i och för sig kan bereda den fast anställde voloutaren genom
befordran vare sig till underofficer eller officer, icke aro och icke heller torde
kunnagöras sådana, att man vigar lita. ensamt pa dem for att ernå en god
mmskaDsrekrvtering Antalet beställningar i underofficers- och officeisgiad
“naföre; Sugen oel, miste alltid bliva allt för ringa i förhållande till
volontärernas antal för att så skulle vara fallet.

Bil. B. 552

Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

Enligt det förslag till lantförsvarets ordnande, över vilket iag avgivit särskilt
yttrande, uppgår vid armén i dess helhet

antalet underbefäl, volontärer och beställningsmän till sammanlagt 6,022.
vilket enligt hittills vunnen erfarenhet förutsätter en årlig rekrytering av
minst 1,800 volontärer, & j &

aritaj®t underofficerare å aktiv stat och å reservstat sammanlagt till 1,031
vilket förutsätter en årlig rekrytering av omkring 50 nya underofficerare, samt
antalet officerare å aktiv stat och å reservstat till sammanlagt 1,910, vilket
förutsätter en årlig rekrytering av omkring 75 officerare.

Bouvengska kommittén föreslår, att antalet elever, tillhörande det fast
anstallda manskap, som kommenderas till krigsskolans officerskurs, icke må
överstiga en fjärdedel av hela antalet elever vid officerskursen. Enligt detta
ioislag skulle sålunda högst 20 av de 75 eleverna vid krigsskolans officerskurs
kunna utgå från det fast anställda manskapet.

Detta innebär sålunda, att i medeltal 50 + 20 eller 70 av 1,800 årligen nyaiistaildä
volontärer kunna vinna befordran till underofficer eller officer, vilket
icke motsvarar fullt fyra procent av årskontingenten.

Framtidsutsikterna å den militära banan äro icke heller sådana, att eu god
manskapsrekrytering ensamt eller ens huvudsakligen kan byggas å desamma.

. f lertalet volontärer äro också hänvisade till att efter några års anställning
lämna den militära tjänsten för att söka sin utkomst i andra yrke» och
pa and) a områden än det militära. Det måste därför vara angeläget att ordna
volontarernas utbildning sa, att de efter anställningens slut äga förutsättningai
att vinna en god utkomst i ett annat vrke. Härvid bör frågan om s k
civil anställning särskilt beaktas.

. ur också allmänt erkänt, att undervisningen i allmänbildande ämnen

uianskapsskolorna om möjligt bör tillgodoses bättre än vad nu är förhaliandet
Utsikten att genom fast anställning vid krigsmakten nå ett ökat
matt av for det allmänna livet betydelsefulla kunskaper skulle säkerligen
vara agnat att i gynnsam riktning påverka manskapsrekryteringen. Bland
åtgärder, vilka forordats i detta syfte, framhöllos uti 1924 års försvarsproposition
särskilt 1

förändring av systemet för manskapsrekryteringen,

. beredandet av ökat utrymme åt undervisningen i allmänbildande ämnen
i oe lägre uianskapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna), samt
organiserandet av en uuderofficersskola.

Såsom förut anförts göres i promemorian gällande, att det rådande systemet
för manskapsrekryteringen väsentligen bör bibehållas, samt att de
lägre manskapsskolorna (rekryt-, korpral- och furirskolorna) i huvudsak böra
ordnas enligt samma grunder som hittills.

Däremot anser promemorian icke endast, att en gemensam underofficersskola
böi organiseras utan även att en förberedande uuderofficersskola bör
ordnas. Då det gäller att bedöma de åtgärder, promemorian i detta hänseende
anbefaller för att förbättra manskapsrekryteringen, kan man också
inskränka sig till underofficersskolan och förberedande underofficersskolan.

Med hänsyn till den utveckling, som under senare år ägt rum på det
allmänna undervisningsväsendets område, synes det enligt promemorian nödi
andigt att uppställa förvärvandet av realskolekompetens som mål för undervisningen.
Underofficersskolan bör därför hava till ändamål dels att bibringa
det fast anställda underbefälet de kunskaper och färdigheter, som
erfoicuas för underofficeren, dels att meddela i huvudsak de kunskaper, som
eifordras för avläggande av realskoleexamen. I promemorian angives antalet
elever vid underofficersskolan till 96 i varje årskurs eller endast omkring
_6 meia än det antal, vilket erfordras för enligt ovan beräknad befordran

A''unjl. Maj.tå proposition nr 1)0. «>53 Bil. B

till underofficer eller officer. Antalet elever i underofficersskolan utgör för
(ivrigt föga mera än fem procent av volontärrekrytkontingenten och kali
därför liksom möjligheten att vinna befordran till underofficer eller officer
endast i ringa grad påverka manskap,srekryteringen.

För att på ett fullt verksamt sätt kunna främja rekryteringen är det nödvändigt
att förbättra undervisningen för flertalet volontärer, ehuru det blir
erforderligt att samtidigt såsom mål uppställa ett kunskapsmått av mindre
omfattning iin realskoleexamen. Det för förberedande underofficersskolan i
promemorian angivna kunskapsmåttet, motsvarande fordringarna i de viktigare
ämnena vid avgång från tredje klassen i allmänt läroverk, torde för
detta ändamål kunna anses lämpligt.

Då det gäller att bestämma grunderna för undervisningen i allmänbildande
ämnen, måste beaktas, att fordringarna på militära kunskaper och
militär duglighet icke få eftersättas samt att det bör bliva möjligt för underbefälet
att redan vid unga år göra sig gällande på den allmänna arbetsmarknaden.

Utbildningen i korpral- och furirskolorna måste därför till övervägande
del vara militär och undervisningen i allmänbildande ämnen i anledning
härav huvudsakligen förläggas till tiden Jore nämnda skolor eller uppskjutas
till tiden efter deras avslutande.

Enligt promemorian skall den föreslagna förberedande underofficersskolan
förläggas till tiden efter de lägre manskapsskolorna samt pågå från repetitionsövningarnas
slut 4. anställningsåret till början av sommarrekrytskolan
vid infanteriet 5. anställningsåret eller under en tid av 7 1/2 månader. Undervisning
skall, såsom redan nämnts, meddelas i den omfattning, att den fast
anställde förvärvar ett kunskapsmått, motsvarande fordringarna i de viktigare
ämnena vid avgång från tredje klassen i allmänt läroverk. Antalet elever
beräknas från infanteriet till 150 och från övriga truppslag till 125.

Av de varje år nyanställda volontärerna hava således omkring tjugu procent
utsikt att innan 21 eller 22 års ålder förvärva ett kunskapsmått, motsvarande
i stort fordringarna i tredje klassen vid allmänt läroverk samt
härav fem procent att nå realskolekompetens vid 23 eller 24 års ålder. Under
genomgången av den förberedande underofficersskolan och underofficersskolan
kommer underbefälet under loppet av tre år att tjänstgöra vid eget regemente
endast under repetitions-(regements-)övningarna och under två sommarrekrytskolor.

Därigenom att undervisningen i allmänbildande ämnen huvudsakligen
förlägges till tiden efter furirskolan, bliva det yngre underbefälets kunskaper
i dessa ämnen alltför ringa. Dess möjligheter att hävda sin ansvarsfulla
ställning i förhållande till de värnpliktiga kommer härigenom icke att förbättras.
Underbefälskårens sociala ställning kommer i stort sett icke heller
att höjas.

Det i promemorian avsedda sättet att ordna den ökade undervisningen i
allmänbildande ämnen synes därför icke vara ägnat att i mera betydande
grad påverka en god manskapsrekrytering.

Det lämpligaste sättet att bereda flertalet volontärer möjlighet att vid
tidig ålder förvärva ett högre kunskapsmått i allmänbildande ämnen än inom
de nuvarande lägre manskapsskolorna synes vara att förlägga huvuddelen
av den ökade undervisningen i allmänbildande ämnen till tiden före den
egentliga militäranställningen. Detta är också ändamålet med den militära
mellanskola, chefen för generalstaben förordade i sitt förslag den 30 november
1923 till lantförsvarets ordnande.

Efter genomgång av den militära mellanskolan skulle volontärbefälet redan
vid början av sin tjänstgöring som underbefäl besitta en värdefull allmän -

Bil. B. 554 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

bildning, iignad att höja deras ställning i förhållande till de värnpliktiga
och att underlätta deras fortsatta utlildning.

I promemorian framhålles, att åtskilligt synes tala för den militära mellanskolan.
Med densamma bleve det möjligt att avlägga realskoleexamen vid
tidigare ålder än enligt övriga förslag samt att bibringa samtliga volontärer
en värdefull allmän utbildning, redan innan de inträda i utövning av sin
underbefälstjänst. Men å andra sidan vore det ovisst, om man på denna
nya väg verkligen skulle kunna fylla behovet av underbefäl. Vidare skulle
kostnaderna bliva avsevärda, om den nya anordningen genomfördes i full
utsträckning för hela armén. Ett partiellt tillämpande av principen komme
slutligen »att skapa tvenne slag av underbefäl och underofficerare, vilket, ur
flera synpunkter måste anses föga tilltalande».

Beträffande de avsevärda kostnader, den militära mellanskolan anses medföra,
må erinras, att det icke synes nödvändigt att låta alla volontärerna vid
specialtruppslagen genomgå militär mellanskola dels på grund av de jämförelsevis
gynsamma rekryteringsförhållandena vid dessa truppslag, dels
emedan vid dessa truppslag antalet meniga volontärer är större än som erfordras
för underbefälsgradernas rekrytering. Genom en dylik inskränkning
torde kostnaderna för den militära mellanskolan kunna begränsas till omkring
650,000 kronor.

Härigenom kommer, såsom i promemorian framhållits, att inom underbefäls-
och underofficerskårerna skapas en liv personalgrupp med högre allmänbildning.
Några olägenheter härav synas ur militär synpunkt dock icke behöva
uppstå. Till jämförelse må framhållas dels att ett dylikt blandat system
sedan länge tillämpas vid flottan, där skeppsgossekåren på ett utmärkt
sätt fyller det ändamål, för vilket militära mellanskolan är avsedd, dels att
promemorian beträffande officerskåren avser att skapa en ny personalgrupp,
dock icke med högre utan lägre allmänbildning. Av samma skäl kan någon
avgörande betydelse icke tillmätas den framställda erinringen, att det är
ovisst, om man på denna väg verkligen kan fylla behovet av underbefäl.
Något hinder förefinnes nämligen icke mot att jämsides tillämpa de båda
rekryteringssätten.

I chefens för generalstaben ovannämnda förslag till lautförsvarets ordnande
framhölls, att, om det militära mellanskolesystemet komme till stånd för
samtliga truppslag, en 2-årig underofficersskola icke syntes böra ifrågakomma.
Däremot borde skolor av ungefär de nuvarande underofficersskolornas karaktär
fortfarande anordnas, varjämte vissa kurser kunde finnas önskvärda
för höjande av allmänbildningen hos sådant manskap, som icke genomgått
den militära mellanskolan.

Även om militära mellanskolor organiseras, behövas under övergångstiden
underofficersskolor i erforderlig utsträckning.

Om militära mellanskolor organiseras och i sammanhang härmed tiden
för underofficersskolan begränsas till ett studieår om 10 1/2 månader, torde
för underbefäl, som genomgå nämnda båda skolor, det sammanlagda timantalet
för undervisning i allmänbildande ämnen att bliva något lägre än
enligt promemorians studieplan. Detta förhållande synes emellertid uppvägas
av den större lätthet, med vilken eleven kan antagas tillgodogöra sig
undervisningen i allmänbildande ämnen vid 16—18 års ålder än vid mognare
år. På grund härav torde en 10 V, månaders underofficersskola vara tillräcklig
att bibringa elever, vilka genomgått en militär mellanskola, ett
kunskapsmått, motsvarande realskoleexamen. Detta resultat kan ernås vid
22 års ålder. Kostnaderna för anordnande av en underofficersskola av nuvarande
karaktär kunna beräknas till omkring 45,000 kronor.

Kungl. Maf.ts proposition nr ät). o;)i> Bil. B.

Fördelarna med den militära mellauskolan kunna sammanfattas sålunda.

Den grundläggande undervisningen i allmänbildande ämnen är förlagd till
en nära och för alla uppnåelig framtid, llealskolekompetens kan uppnås
2 år tidigare iin med det i promemorian föreslagna anordnandet av ifrågavarande
undervisning. Underbefälet kommer under de två första årens tjänstgöring
såsom underbefäl att iiga ett avsevärt större matt av allmänbildning
än enligt det föreslagna systemet. Underbefälskårens auktoritet och sociala
ställning kommer i anledning bärav att bättre tillgodoses. De olika ämnesgrupperna
komma att i undervisningsprogrammet upptagas i mera logisk
ordningsföljd än enligt förslaget, emedan den grundläggande undervisningen
i allmänbildande ämnen äger rum före undervisningen i specialämnen i
stället för efter densamma.

Då systemet med den militära mellauskolan sålunda synes vara den enda
framkomliga vägen för åstadkommandet av en verkligt god manskapsrekrytering,
böra de med detsamma förenade merkostnaderna icke lägga hinder i
vägen för dettas genomförande.

Civ Hans tälln ing sfi ■ågan liar i promemorian icke särskilt beaktats. Det är
emellertid av avgörande betydelse, att denna fråga löses på sådant sätt,
att underbefäl, som med goda vitsord avgå efter längre tjänstetid (6 år och
därutöver), beredas förmånlig civilanställning i statens (av staten koncessionerade)
verk och inrättningar.

Slutligen synes i detta sammanhang böra framhållas, att generalskommissionen
i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande i likhet med
revisionen gjort gällande behovet av en garantilag. För säkerställande av
det fast anställda underbefälets rekrytering måste lagstadgad rätt införas att
bland de i tjänst varande värnpliktiga för fortsatt tjänstgöring såsom yinderbefäl
uttaga erforderligt antal. Eu sådan garantilag hör enligt kommissionens
mening oupplösligen samman med en härordning, som i likhet med
de inom revisionen föreslagna räknat med en synnerligen kort utbildningstid
för de värnpliktiga och nedbringat det fast anställda underbefälet till
den för fredsutbildningen oundgängligen nödvändiga styrkan. Vad generalskommissionen
sålunda framhållit gör sig med ökad styrka gällande beträffande
det nu föreliggande förslaget till härordning.

2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare
och reservofficerare.

Körande underbefäls och underofficerares befordran till officerare och
reservofficerare anför promemorian i huvudsak följande.

Såsom villkor för underbefäls och underofficers befordran till officer på
stat torde böra uppställas genomgående av fullständig officerskurs vid krigsskolan,
godkänt avgångsbetyg från den avdelning av underoffieersskolan, som
har till uppgift att meddela kunskaper, motsvarande fordringarna i realskoleexamen,
samt för alla vapen utom artilleriet och fortifikationen kunskaper
motsvarande studentexamen å latinlinjen B i ett främmande levande språk
och i matematik; för artilleriet och fortifikationen samma kunskaper i ett
språk samt dessutom i matematik, fysik och kemi kunskaper motsvarande
studentexamens reallinje.

Nu nämnda kunskaper torde nog i många fall kunna inhämtas genom
fria självstudier men möjligheten att anordna eu »officerselevskola» bör även
tagas under övervägande.

Intet torde vara att erinra emot att sänka minimiåldern för vinnande av
fast anställning från nu föreskrivna 18 år till 17 år, under förutsättning att
fordringarna för dylik anställning i övrigt uppfyllas.

Bil. B. 556 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För att göra den nya vägen till officersbanan någorlunda jämn för den
duglige mannen ur ledet, torde under elevtiden vid krigsskolan till underofficer
eller underbefäl böra utgå avlöningsförmåner svarande mot furirs av
andra klassen.

Såsom villkor för underbefäls eller underofficers befordran till officer i
reserven torde böra uppställas genomgående av reservofficerskurs vid krigsskolan,
godkänd avgångsexamen från den avdelning av underofficersskolan,
som har till uppgift att meddela kunskaper, motsvarande fordringarna i realskoleexamen
vid artilleriet och fortifikationen böra dock nuvarande fordringar
på kunskaper i matematik bibehållas.

''Vid ett bedömande av frågan om befordran av underbefäl och underofficerare
till officer eller underofficer måste man utgå från försvarets krav
ifråga om officerskårens duglighet. Under inga förhållanden bör en viss
personalgrupps eller vissa personalgruppers särskilda intressen få göra sig
gällande på försvarets bekostnad.

Försvarets intresse kräver, att officerskåren i fråga om militära fackkunskaper
och allmänbildning motsvarar de fordringar, som i fred och krig böra
ställas på densamma. Fordringarna i detta hänseende måste på grund av
det nutida krigets natur ställas högre än förut. Betydelsen av en i olika
hänseenden högt stående officerskår framträder med ökad styrka, därest en
minskning av landets försvarskrafter skulle komma till stånd. En rekrytering
av officerskåren med de dugligaste elementen är på grund härav
önskvärd.

principiella skäl föreligga ur dessa synpunkter mot, att underbefäl
och underofficerare beredas tillfälle att vinna befordran till officer, därest
u6 med avseende pa saväl militärutbildning som allmänbildning äro järnställda
med övriga officersaspiranter. Men det kan å andra sidan icke vara
något statsintresse att med bidrag av allmänna medel skapa en ny kategori
officerare, vilken icke uppfyller för officersbefordran i övrigt gällande "fordringar.

Beträffande foidringarna a militär utbildning för inträde å officersbanan
framhåller promemorian med rätta såsom villkor för underofficers och underbefäls
befordran till officer på stat eller i reserven genomgående av fullständig
officers- resp. reservofficerskurs vid krigsskolan.

Såsom en lika naturlig som nödvändig fordran bör dock uppställas, att
underbefäl för inträde i krigsskolans officerskurs skall hava erhållit huvudbetyget
»med beröm godkänd» i avgångsbetyg från den avdelning av underofficersskolan,
som har till uppgift att meddela kunskaper motsvarande fordringarna
i realskoleexamen. Detta gäller även i fråga om inträde i reservofficerskurs
vid krigsskolan.

Beträffande fordringarna a allmänbildning för underbefäls och underofficers
tillträde till krigsskolans officerskurs eller reservofficerskurs innebär promemorian
däremot en väsentlig sänkning av fordringarna för en viss kategori
officersaspiranter. De kompetensfordringar för befordran till officer på stat
promemorian uppställer äro till och med lägre fordringar än underofficerssakkunniga
och personalrepresentanterna ifrågasatt. Dessa hava nämligen
bland kompetensyillkoren även upptagit kunskaper motsvarande studentexamen
i svenska språket och i historia ehuru med vissa modifikationer.

En sänkning av fordringarna å allmänbildning för en viss officersgrnpp
innebär beträdandet av en med hänsyn till officerskårens uppgift och tjänstbarliet
synnerligen betänklig väg.

Knnjl. Maj.ts proposition nr f)U. 557 Bil. B.

För officerare sker befordran efter ålder endast inom kompaniofficors5^
rad erna, d. v. s. till och med kapten (ryttmästare). Befordran till regementsofficers-
eller högre grader tiger däremot rum efter val. Det kan därför
förefalla, som om den bär föreliggande befordringsfrågan kunde begränsas
endast till kompanioffioersgraderna, emedan, därest officersrekryteringen med
underbefäl eller underofficerare liålles inom vissa gränser, tillräcklig möjligliet
till urval vid regementsoffieersgradernas rekrytering under alla förhållanden
borde finnas. Så enkelt är dock icke problemet. Kompaniofficersgraderna
äro och förbliva rekryteringskällan för de högre officersgraderna,
och om denna källa tillföres nya flöden, kan detta i längden komma att inverka
på källans beskaffenhet och följaktligen även pa därur verkställd rekrytering.
I en fråga som donna får man icke sörja endast för morgondagen
utan är det nödvändigt att handla på lång sikt.

Svenska underofficersförlmndet anför i sin framställning den 29 november
1922 till försvarsrevisionen (sid. 12—lo):

»Från underofficerarnas sida skall minst av allt bestridas, att officerskårens
homogenitet och enhetliga rekrytering i sin mån varit en bidragande
-orsak till den höga nivå, denna kår lyckats bibehålla. Givetvis skvdle denna
officerskårens enhetliga sammansättning till viss grad gå förlorad genom att
ändra rekryteringssättet. För underofficerarnas del skulle en sammanblandning''
med officerskåren, särskilt vid äldre år, icke vara vare sig eftersträvansvärd
eller ens möjlig att i praktiken genomföra. Den sålunda befordrade
skulle utom i ett eller annat undantagsfall känna sig som stående utom
såväl sin förutvarande som sin nya kår »

I propositionen till 1914 års senare riksdag angående ny härordning anföres
beträffande officersrekryteringen (sid. 208): .

»Den aktiva officer skaderns rekrytering, utbildning och befordran äro
angelägenheter av den största vikt. På denna personals omsorgsfulla utbildning
och duglighet är arméns tjänstbarliet i första hand beroende. Ändringar
av grunderna för densamma böra företagas med varsamhet och äro
särskilt under en förestående övergångstid betänkliga. Nuvarande grunder
för rekryteringen av officerskåren — liksom av underofficer skåren — böra
därför icke nu ändras, utan i huvudsak bibehållas. Vissa förändringar i
sättet för officers- och underofficersaspiranters antagande och befordran,

-ehuru icke av lika genomgripande art som de av försvarsberedningarna ifrågasatta,
torde dock betingas av den nya härordningen.»

I detta sammanhang böra dock kompaniofficerarnas uppgifter i främsta
rummet tagas i betraktande. Kompaniofficerarnas förnämsta uppgift såväl
i fred som i krig är att föra befäl över de lägre truppförbanden (kompanier,
skvadroner, batterier o. s. v.) eller underavdelningar inom desamma (plutoner,
troppar). Men de tagas därjämte flitigt i anspråk för tjänstgöring inom
högre eller lägre staber, inom signalformationer, inom flygväsendet, för kartarbeten,
för fotogrammetrien, för radiotjänsten, för chiffrering och forcering
av chiffer, för mättjänsten, för gaskriget och för mångfaldiga andra specialuppdrag,
varjämte äldre kompaniofficerare ofta få föra bataljon (division).

Därjämte tillkommer det officerarna att leda och övervaka utbildningsarbetet.
I vårt land hava subalternofficerarna även sedan gammalt tagit
omedelbar del i utförandet av utbildningsarbetet, den s. k. drillen, och uppträda
härunder ganska ofta sida vid sida med yngre underofficerare, vilket
däremot icke i regeln ifrågakommer inom stormaktsarméerna särskilt icke
inom den engelska armén. Det är kanske framförallt denna omständighet,
som framkallat uppfattningen på vissa håll om att underofficerare i stor
utsträckning redan nu utföra officerstjänst och sålunda ersätta officerare,
ehuru det kanske vore riktigare att beteckna detta förhållande så, att våra

Bil. B. 558 Kungl. Maj:ts proposition nr .50.

yngre eller yngsta officerare även få fullgöra underofficerssysslor — varemot
för övrigt icke något torde vara att erinra, om tillämpningen hålles inom
rimliga gränser.

En sänkning av den allmänna bildningsnivån för officeren på stat måste
emellertid betraktas såsom betänklig redan på grund av utvecklingen under
senare år såväl på det militära som på det allmänna undervisningsväsendets
område. Enligt förslaget skulle ett antal officerare i allmänbildning komma
att stå under de värnpliktiga studenterna, från vilka klagomål redan framkommit
beträffande underbefälets låga kulturella ställning. Betydelsen av
att officeren inneliar en på verklig kunskap grundad auktoritet kan därför
icke nog betonas.

På grund av utvecklingen under senaste tiden synas starka skäl också
kunna anföras för att höja fordringarna på officersaspiranternas allmänbildning
i likhet med vad i verkligheten skett vid Tekniska högskolan, Skogsliögskolan
m. fi. bildningsanstalter. Särskilt gäller detta beträffande levande
språk. Icke heller från de ur manskapets led utgångna officerarnas egen
synpunkt skulle en eftergift i fråga om fordringarna på allmänbildning vara
önskvärd. Detta gäller särskild med hänsyn till möjligheten för dem att
tillgodogöra sig undervisningen i de högre militära skolorna. Endast i
undantagsfall kunna nämligen officerare, vilka sakna studentexamen eller
motsvarande kunskaper, vinna tillträde till krigshögskolan eller artilleri- och
ingenjörhögskolans högre kurser. De enligt promemorian sänkta fordringarna
å kompetensen i svenska språket och i historia göra sig härvid särskilt
gällande. Den minskade förmågan att förvärva ett högre militärt kunskapsmått
skulle i framtiden kunna minska befordringsutsikterna för dessa officerare.

Det i promemorian ifrågasatta sättet att genom organisering av en särskild
ofticersdevs/cola bereda möjligheter för underbefäl och underofficerare
att skaffa sig erforderlig kompetens i allmänbildande ämnen för inträde till
krigsskolan synes värt beaktande. Då en sänkning av nuvarande kompetens
i detta hänseende icke bör ifrågakomma, torde en dylik officerselevskola
böra omfatta en tvåårig kurs.

I promemorian beröres icke hur det inbördes förhållandet mellan antalet
officersaspiranter och antalet övriga officerssJcoleelever skall regleras. Underofficerssakkunniga
hava i detta hänseende — i likhet med den så kallade
Bouvengska kommittén — föreslagit, att ett procentuellt förhållande mellan
dessa personalkategorier fastställes. Personalrepresentanterna hava i motsats
till underofficerssakkunniga framhållit, att regleringen för tillträde till
krigsskolans officerskurs bör äga rum på grundvalen av ett jämförande bedömande
vid regementena, På grund därav hava representanterna föreslagit
en förlängning av officersaspirantutbildningen med ett år. Detta förslagbehandlas
närmare under »4. Officersaspiranternas utbildning».

Därest en sänkning av kompetensen i fråga om allmänbildning för tillträde
till krigsskolan icke äger rum, synes någon reglering i detta syfte
icke under alla förhållanden erforderlig. Skulle emellertid tilloppet till
officersbauan komma att överstiga behovet av officerare på stat, kunna dock
bestämmelser i detta hänseende bliva behövliga. Med hänsyn till att denna
fråga först efter åtskilliga år, om ens då, blir aktuell, synes densamma såsom
underofficerssakkunniga framhållit, icke nu behöva avgöras. Under
inga förhållanden få emellertid härvid synpunkter göra sig gällande, vilka
kunna verka försämrande på officer srekryteringen.

Mot de i promemorian ifrågasatta avlöningsförmånerna för officersaspiranter,
underofficerare och underbefäl under elevtiden vid krigsskolan synes intet

r>r>9 Bil. B.

Kuni/l. Maj:ts proposition nv ftO.

vara att erinra. Do ökado avlöningsförmånerna under utbildningstiden tor
officersaspiranter få dock icke påverka avlöningsförmånerna for officerskåren.

På det i promemorian föreslagna sättet för anordnande av undeivisningen
i allmänbildande ämnen skulle underbefäl icke kunna vinna officersgrad
förrän vid 25—2(5 års ålder. Mod bibehållande av nuvarande kompetensvillkor
för tillträde till krigsskolan näs officersbefordran ännu senare bn
kategori subalternofficerare skulle härigenom skapas, vilken först vid jämförelsevis
sen ålder kan vinna kaptensbefordran. Genom införande av en
militär mellanskola skulle det bliva möjligt för underbefäl att vinna olhcersbefordran
2 ä 55 år tidigare, vilket måste anses synnerligen önskvärt.

Den ifrågasatta sänkningen av fordringarna i fråga om allmänbildning toi
underbefäls och underofficerares anställning såsom _ officer i reserven kan
icke heller tillstyrkas. Vid mobilisering kan det icke undvikas, att tast
anställda och före detta fast anställda furirer komma att tjänstgöra i plutonchefsbefattningar.
Denna omständighet får dock icke åberopas for en sänkning
i fred av bildningsnivån för reservofficerarna. Reservofficerarna kunna
nämligen under ett krig komma att tjänstgöra i kompanichefsbefattning.
De angivna kompetensvillkoren äro emellertid icke tillfyllest foi en olficei

i kompanichefs tjänsteställning. , ,

På grund av vad ovan anförts bör vid underbefäls oen underofficers befordran
till officer eller reservofficer någon sänkning i fråga om nuvarande
fordringar på allmänbildning icke ifrågakomma. Eu dylik eftergift skulle
nämligen ur försvarets synpunkt hava icke önskvärda följder. 1 stallet boi
övervägas, huruvida icke de nuvarande fordringarna på officersaspiranternas
allmänbildning böra höjas.

3. Underofficerarnas tjänsteställning.

Även frågan om förbättring av underofficerarnas tjänsteställning måste
bedömas med hänsyn till försvarats krav. Personal med högre kunskapsmått
i militärt och allmänbildande hänseende bor innehava högre tjänsteställning
än personal med mindre kvalifikationer i detta hänseende. En
förbättring av underofficerarnas tjänsteställning får icke skapa en dualism
inom befälsgraderna eller oreda i befälsförhållandena. Oklarhet i fiåga om
rätten att taga befäl är redan i fredstid ur disciplinär synpunkt synnerligen
olämplig. I krig kan den medföra ödesdigra följder. Betydelsen av denna
allmängiltiga regel framträder särskilt i en armé med svag fredsutbildning.

I promemorian föreslås utfärdandet av följande bestämmelser för förbättrandet
av underofficerarnas tjänsteställning. . .

Den nuvarande fänriks- och underlöjtnantsgraden uppdelas i tva grader,
en lägre, fänrik, samt en högre, underlöjtnant. .

Fanjunkare (likställd personal) erhåller tjänstegrad i likhet med underlöjtnant
med tjänsteställning i förhållande till underlöjtnant efter datum för
fullmakt, dock att sådan tjänsteställning icke tilldelas till högsta underofficersgraden
befordrade officers- och reservofficersaspiranter. „

Förvaltare och därmed jämförlig personal kunna efter uppnadda oU ars
ålder erhålla tjänstegrad i likhet med löjtnant med tjänsteställning efter

^Yidavskedstagandet kunna fanjunkare (likställd personal) och förvaltare i
vissa fall erhålla löjtnants, respektive kaptens i armén tjänsteställning.
Sistnämnda tjänsteställning kan under vissa forhållanden aven tilldelas
andra pensionerade underofficerare.

Bil. B. 560 Äling/. Maj:ts proposition nr 50.

Underofficerssakkunniga föreslå bland annat, att fanjunkare skall erhålla
tjänsteställning efter underlöjtnanter men före fänrikar''. I övervägande antalet
fall innehava fanjunkare fullmakt av äldre datum än underlöjtnanter.
Jidt genomförande av promemorians bestämmelser medför därför att fanjunkare
i regel erhålla tjänsteställning före underlöjtnanterna.

Underofficerssakkunniga framhålla, att en förutsättning för ett tilläggande
av högre tjänsteställning givetvis måste vara, att ett mot densamma svarande
matt av kunskaper och militärt omdöme föreligger». »Endast i det

’ a.^ en befäl sgrad t sin helhet uppfyller denna fordran, bör högre tjänsteställning
kunna tilldelas densamma». De sakkunnigas anförande i detta
sammanhang är värt beaktande. Ett kollektivt tilldelande av högre tjänsteställning''
åt. en hel grad utan hänsyn till individernas lämplighet är nämligen
icke förenligt med försvarets intresse. Utgående härifrån hava de
sakkunniga icke kunnat biträda, att sergeantsgraden skulle tilläggas fänriks
tjänsteställning, men däremot icke gjort samma synpunkter gällande beträffande
fanjunkaregraden. Icke heller i promemorian hava dessa synpunkter
beaktats beträffande fanjunkaregraden.

Med berättigat erkännande av fanjunkarekårens duglighet i allmänhet
samt karens rutin särskilt inom vissa tjänstegrenar, torde det, såsom av
representanten för armén inom underofficerssakkunniga, överste Nygren,
framhållits icke kunna förnekas, att sådana fanjunkare finnas och —- trots
alla föreslagna förbättringar av utbildning m. m. — alltjämt komma att finnas,
vilka icke äro kompetenta att erhålla sådan högre tjänsteställning.

Svenska Underofficersförbundet anför i sin nyssnämnda framställning till
försvarsrevisionen i detta hänseende följande:

■Att den försämrade rekryteringen medfört en sänkning av uuderofficerskårens
_ allmänna nivå, vilken sänkning dock först på senaste åren börjat
göra sig mera märkbar, har varit beroende av faktorer, över vilka underofficerarna
icke kunnat råda» (sid. 7).

»Det har länge varit en önskan inom underofficerskåren synnerligen vid
armén, att vid utnämning till den högsta underofficersgraden en noggrannare
gallring borde ske» (sid. 16).

»Det kan även som ett skäl mot genomförandet framhållas, att vissa av
den nuvarande underofficerskårens medlemmar icke lämpa sig för den föreslagna
uppflyttningen. ’) Med hänsyn till den förestående reduceringen av
underofficerskaren i samband med den nya försvarsorganisationens genomförande
synes ögonblicket vara det allra gynnsammaste för en sådan uppflyttning.
Vid denna reducering kan nämligen till övergångs- och indragningsstat
utan olägenhet överföras sådana, som icke anses lämpliga för
uppflyttning. För framtiden hyser underofficerskåren den förväntningen,
att förslaget genomfört lättare skall kunna förverkliga kårens önskningar om
en förbättrad utbildning, varigenom de till högre tjänsteställning uppflyttade
underofficeraina ännu bättre komma att motsvara de fordringar, som kunna
och böra ställas på dem i denna deras nya ställning» (sid. 16).

Svenska Underofficersförbundet erkänner sålunda i detta sammanhang
oförbehållsamt, att berättigade erinringar kunna göras emot att tilldela en
viss underofficersgrad i dess helhet officers tjänsteställning. Det har icke
visats, att förhållandena i detta hänseende undergått någon ändring till det
bättre, sedan denna framställning gjordes.

I detta sammanhang synes det nödvändigt att med några ord belysa
ändamålet med de i kommandoväg nyligen utfärdade bestämmelserna angå -

) Underofficersförbundet föreslog i nämnda framställning, att de nuvarande underofficerarna
skulle benämnas administrationsofficerare samt erhålla underlöjtnants eller
löjtnants i vissa fall kaptens) tjänsteställning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50. f)(il Bil- B.

ende trupptjänstgöriug för underofficerare använda i förvaltnings- och expeditionstjänst.
Dessa föreskrifter liava tillkommit i avsikt att bereda dylika
underofficerare tillfälle att praktiskt vid en soldatskola för värnpliktiga inhämta
kunskap i de nya reglementen och instruktioner beträffande organisation,
uppträdande under strid och utbildning m. m., vilka blivit en följd
av världskrigets erfarenheter. Att därav draga slutsatsen, att de äldre
underofficerarna å fredsutbildningens och truppiöringens område skulle bliva
skickade att taga befälet iiver underlöjtnantsgraden med dess högre allmänbildning
och större taktiska och tekniska kunskapsmått, synes förhastat.

Särskilt vid artilleriet och fortifikationen kunna härigenom nära nog orimliga
förhållanden uppstå. Såsom exempel torde i detta sammanhang endast
behöva anföras, att eu underlöjtnant, vilken genomgått artilleri- och ingenjör-''
högskolans allmänna kurs, men icke ännu erhållit befordran till löjtnant,
skulle kunna komma att sta under befäl av en fanjunkare (styckjunkare).

Med hänsyn till det nutida krigets fordringar på tekniska kunskaper hos
befäl i officersbefattning vid dessa truppslag bör en dylik möjlighet icke
framkallas.

I promemorian framhålles också, ■att reglerande bestämmelser äro erforderliga
beträffande rätten att taga befäl. Härav framgår, att fänjunkarekåren
icke i alla avseenden ansetts besitta erforderliga kvalifikationer för den
ifrågavarande tjänsteställningen. Underoffieerssakkunniga hava icke heller
bortsett från detta förhållande. De sakkunniga söka emellertid påvisa, att
härav föranledda olägenheter beträffande befälsföringen icke äro av väsentlig
natur. Det torde därför vara nödvändigt att närmare belysa detta spörsmål,
delvis med av underoffieerssakkunniga anförda exempel.

Därest vid ett kompani, förutom chef och kompaniadjutant av underlöjtnants
tjänsteställning, icke finnes någon officer med högre tjänsteställning
än kompaniadjutanten, skall kompaniadjutanten i kompanichefens frånvaro
tjänstgöra såsom kompanibefälhavare och sålunda planlägga och leda utbildningen
även i kompaniförband. För en dylik tjänst saknar en kompaniadjutant
i regel förutsättningar. Såsom de sakkunniga framhållit, kan måhända
utan större olägenheter en omplacering av personalen göras. Ju
mera den aktiva kadern minskas och ju flera subalternofficerare kompaniadjutanten
i fråga i tjänsteställning står före, i desto högre grad inskränkas
möjligheterna till omplaceringar.

Under tillämpningsövningar av krigsmässig natur torde vid likartade förhållanden
inom ett kompani befälsförliållandena gestalta sig än svårare. Då
kompanichefen t. ex. för orderuttagning, rekognosering o. s. v. måste lämna
sitt förband, skulle kompaniadjutanten hava att vidtaga för manöver- och
stridsgruppering erforderliga åtgärder. För lösande av en dylik uppgift besitter
en kompaniadjutant icke alltid erforderlig taktisk underbyggnad. I
detta fall torde omplacering av personalen för övrigt vara utesluten.

Försvarets intresse kräver framför allt tillgodoseendet av krigets krav.

På grund av det ökade behovet av befälspersonal vid mobilisering torde det
icke kunna undvikas, att, förutom chefen, ingen officer av högre tjänsteställning
än kompaniadjutanten finnes vid ett mobiliserat kompani, så vida icke
vissa kompanier ifråga om befälspersonalens kvalitet skola tillgodoses på
andras bekostnad. På grund av förluster kan det även snart inträffa, att en
underlöjtnant med lägre tjänsteställning än kompaniadjutanten bliver äldste
subalternofficer vid ett kompani. De olägenheter, som härav kunna uppstå
redan under krigsmässiga övningar i fred, komma i krig att i ännu högre
grad göra sig gällande och kunna i en armé med svag fredsutbildning medföra
betänkliga följder. Att under väldskriget underofficerare, på grund av
att alla officerare vid kompaniet stupat, tillfälligtvis fått övertaga befälet över

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 samt. 44 käft. (Nr 50.) 2äii 24 36

Bil. B. 562 Kungl. Ma.jts proposition nr 50.

ett kompani, synes icke bevisa att detta bör ske, även då officer av underlöjtnants
grad finnes vid kompaniet.

Ett genomförande av de i promemorian angivna bestämmelserna skulle
med säkerhet framkalla intrasslade och för truppen svårförståeliga reglerande
bestämmelser angående rätten att taga befäl. Förslaget synes därför icke
vara ägnat att skapa ordning och reda i befälsförhållandena. En förbättring
av underofficerarnas tjänsteställning får icke försvåra befälsföringen vara sig
under utbildning eller under truppföring.

Chefen för Generalstaben sökte i sitt förslag den 30 november 1923 undvika
dessa svårigheter genom förslaget, att officer skulle från fänrik befordas
direkt till löjtnant.

4. Officersaspiranternas utbildning.

Promemorian framhåller följande beträffande officersaspiranternas utbildning.

I fråga om aspiranternas rekryt- och underofficersutbildning torde icke
några förändringar vara erforderliga.

Angående deras trupptjänstgöring synes det önskvärt, att officersaspiranterna
beredas tillfälle att under väsentligt längre tid än vad nu är fallet på
ett mera djupgående sätt komma i kontakt med truppen och därigenom
också vinna mera förståelse för truppens behov och önskemål. Det synes
därför lämpligt, i likhet med vad personalrepresentanterna föreslagit, att
officersaspiranterna efter genomgången underofficersskola fullgöra tjänst vid
trupp dels under sommaren andra utbildningsåret, dels ock under hela det
därpå följande utbildningsåret, men intill dess tillräcklig erfarenhet vunnits
beträffande ändamålsenligheten av denna anordning, synes den böra endast
tillsvidare försökvis tillämpas.

I anslutning till denna anordning böra de nu föreslagna två åren som
fänrik minskas till ett.

Beträffande i promemorian ifrågasatt ökad trupptjänstgöring före erhållandet
av fullmakt såsom officer, framställdes krav härpå redan i samband
med genomförandet av 1914 års härordning. Dessa blevo också tillgodosedda
genom inrättandet av fänriksgraden. Att nu till största del förskjuta
denna trupp tjänstgöring till tiden före krigsskolan synes icke ur någon synpunkt
vara att förorda utan tvärtom förenat med väsentliga olägenheter.

Det synes anmärkningsvärt, att officersaspiranterna skola under hela
andra utbildningsåret sålunda även under vintern fullgöra tjänst vid trupp,
under det att det fast anställda underbefälet under de första sex anställningsåren
tillbringar alla vintrarna vid skolor, nämligen
första vintern i rekrytskola,
andra vintern i korpralskola,
tredje vintern i furirskola,

fjärde vintern i förberedande underofficersskola,
femte vintern i underofficersskola och
sjätte vintern i underofficersskola.

Därest lyckan är god, tillbringar det fast anställda underbefälet även sjunde
vintern i en skola nämligen i officerselevskola.

Förslaget, vilket angives hava till ändamål att bereda officersaspiranter
tillfälle att på ett mera djupgående sätt komma i kontakt med truppen och
därigenom även vinna mera förståelse för truppens behov och önskemål,
förlägger emellertid till väsentlig del trupptjänstgöringen till del av året, då

Kanyl, Mnj.ts proposition nr ■)(!.

•r><!3 Bil. B.

enligt föreliggande förslag till ny försvarsorganisation inga värnpliktiga uttagna
till linjetjänst iiro i tjänstgöring. En dylik bestämmelse skulle säkerligen
avsevärt försvara of ficersaspirantsan ställ ningen, vilket icke lärer vara
avsikten, dä beträffande underbefäls eller underofficers befordran till officer
särskilt frainhålles angelägenheten av att göra den nya vägen till officersbanan
någorlunda jämn.

I detta sammanhang torde frågan om officersutbildningen böra beröras
ur eu annan synpunkt. Under senare årtionden bar offieersaspiranternas
trupp tjänstgöring ökats och i sammanhang härmed tiden för officerskursen
vid krigsskolan minskats från ursprungligen 15 ä 115 månader till för närvarande
föga mera än 12 månader. Denna inskränkning av officerskursen har
emellertid vållat ganska störa olägenheter. Sålunda anför generalskommissionen
i sitt yttrande över försvarsrevisionens betänkande:

»Icke minst vid en armé med jämförelsevis kort utbildningstid för de
värnpliktiga torde det vara av största vikt, att befälets utbildning och siirskilt
officersutbildningen intager en hög ståndpunkt, och att fördenskull icke några
åtgärder försummas, som äro ägnade att befordra officers kompetens för sitt
kall. Den utbildning och de kunskaper, som meddelas vid krigsskolan, torde
emellertid numera icke kunna anses tillräckliga för den blivande officeren.»

»Redan före världskriget visade sig en påbyggnad av vissa delar av officersutbildningen
erforderlig; efter detsamma har detta behov än mera gjort sig
gällande.»

Generalskommissionen, som icke ansåg sig böra ifrågasätta en förlängning
av krigsskolekursen, framhöll, att de sålunda uppkomna kraven för ökad
officersutbildning borde tillgodoses vid obligatoriska utbildningskurser eller
skolor för subalternofficerare. För artilleriets och fortifikationens samt kavalleriets
officerare vore dessa krav i huvudsak tillgodosedda vid artilleri- och
ingenjörhögkolans allmänna kurser respektive ridskolan. För utbildningen av
infanteriets och trängens officerare funnes däremot icke någon härmed jämförlig
obligatorisk skola. Generalskommissionen förordade därför anordnande
i anslutning till infanteriskjutskolan av en ny skola, : Infanteriofficersskolan»,
till vilken såsom regel även trängens subalternofficerare borde
kommenderas.

Därest det i anledning av de i frågan väckta förslagen skulle befinnas
lämpligt att förlänga den för offieersaspiranternas utbildning nu bestämda
tiden, är det utan tvivel både angelägnare och ändamålsenligare att öka tiden
för krigsskolans officerskurs än för trupptjänstgöringen, vilket emellertid icke
utesluter att något ökad tid kan anslås även till krigsskoleelevernas trupptjänstgöring,
varvid dock bör iakttagas dels att denna trupptjänstgöring bör
äga rum under sådan tid av året, då värnpliktiga uttagna till linjetjänst äro
i tjänstgöring, dels att den bör förläggas icke före utan under officerskursen,
för att krigsskoleeleverna måtte beredas tillfälle att tillämpa icke endast,
vad de inhämtat under underbefäls- och underofficersutbildningen utan även
delar av officersutbildningen. Särskilt torde detta vara av betydelse för bedömande
av krigsskoleelevernas lämplighet för officersbefordran. Stundom
göres visserligen gällande att man redan på underofficersstadiet med ganska
stor säkerhet kan bedöma olika ynglingars lämplighet för officer skalle t. Erfarenheten
giver emellertid vid handen, att denna uppfattning är oriktig,
helt naturligt för övrigt då underofficers- och officersutbildningen avse skilda
mål. För att i någon mån belysa detta viktiga spörsmål bifogas diagram för
tvenne årskurser vilka visa den inbördes ordning offieersaspiranterna tillhörande
infanteriet intagit på grund av erhållna betyg och vitsord först i
underofficersexamen och därefter i officersexamen.

Bil. B. 564 Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

Den korta tid, som stått till förfogande har, synnerligast som jag
densamma även haft att avgiva yttrande i annat ärende, inverkat på
ningen av svaret såväl beträffande dess fullständighet som dess form.
Stockholm den 18 februari 1925.

Underdånigst

C. G. Hammarskjöld

Chef för Generalstaben.

under

avfatt -

H. Kellgren.

Kungl. Maj:ts proposition nr DO.

»65 Bil. C.

Inspektörens för militärläroverken
m. m. yttrande över P. M. angående
den fast anställda personalens vid
armén rekrytering m. m.

Till KONUNGEN.

Genom nådig remiss den 11 februari 1925 anbefalld avgiva yttrande över
en promemoria rörande den fast anställda personalens vid armén rekrytering
m. m. får jag i underdånighet anföra följande, varvid det synts mig
riktigt att i egenskap av inspektör för militärläroverken begränsa mitt yttrande
till att beröra huvudsakligen utbildningsfrågorna,. särskilt officersutbildningen,
och vad därmed sammanhänger. Jag har vidare, gå grund av
kravet på skyndsammaste behandling, i allmänhet inskränkt mig till att beröra
de frågor, rörande vilka olika meningar uttalats i de yttranden och
förslag, som föreligga.

Underbefäls- och underofficersntbildningen.

Av underofficerssakkunnigas yttrande (sid. 18) framgår, att nu gällande
grunder för det fast anställda manskapets militära utbildning äro väl ägnade
att dana för befordran till underofficer lämpat underbefäl. Detta har ej
heller från annat håll blivit motsagt, och enligt remisshandlingen avser departementschefens
förslag, att den militära utbildningen i huvudsak förbliver
oförändrad. En omläggning av underbefäls- och underofficersutbildningen
i dess helhet föranledes sålunda icke av att nuvarande militära utbildning
är otillräcklig, utan av en önskan att genom ökad utbildning i allmänbildande
ämnen ernå en tillräcklig och god manskapsrekrytering, vilket givetvis är
för armén betydelsefullt.

Enighet synes råda om att undervisningen i allmänbildande ämnen skall
sträcka sig så långt, att fast anställda kunna förvärva realskolekompetens.
Beträffande det stadium, på vilket huvuddelen av sagda undervisning skall
meddelas, föreligger i stort tvenne alternativ: den militära mellanskolan, förlagd
till tiden före verksamheten som underbefäl, och den 2-åriga underofficer
sskolan, förlagd till tidigast 5. anställningsårets början.

Den militära mellanskolan synes mig bjuda många fördelar, ej minst för
volontärerna själva. Militärt måste det anses vara ett bestämt intresse, att
underbefälet redan vid sin första tjänstgöring som sådant besitter en god
allmänbildning och därtill en flerårig vana vid den militära ordningen och
tjänsten i allmänhet. Även kunde de av underbefälet, som eftersträva vidare
utbildning till officerare och reservofficerare, komma i tillfälle att tidigare
avlägga erforderliga examina och sålunda även tidigare erhålla kommendering
till krigsskolan. De många påtagliga fördelar, som detta system skulle erbjuda
individen, skulle säkerligen verksamt bidraga till en god och givande
rekrytering.

Kostnaderna skulle måhända icke bliva så avskräckande, enär å ena sidan
eleverna icke skulle åtnjuta ens menig volontärs lön och å andra sidan
underofficersskolan, varest furirlön åtnjutes, kunde göras avsevärt kortare
än som nu föreslagits.

Bil C. 566 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Aven om mellanskolans införande skulle skapa tvenne slag av underbefäl,
i det att antalet volontärer icke bleve fyllt enbart genom rekrytering via
militära mellanskolan, borde denna omständighet, enligt tidigare vunnen
erfarenhet, icke utgöra ett skäl att lämna detta goda uppslag ur räkningen.
På sin tid bestod nämligen arméns underbefäl vid de flesta infanteriregementena
av dels underofficersvolontärer, dels indelta eller värvade, utan att
olägenheter därav förspordes.

Skulle det likvisst befinnas lämpligare att förlägga huvuddelen av undervisningen
i allmänbildande ämnen till underofficersskolan, bör man — det
är min bestämda mening — icke göra sig någon förhoppning om att kunna
förbereda denna genom att i rekryt-, korprats- och furirskolorna inrymma
nämnvärt ökad tid för allmänbildande ämnen. Dels är ju furirskolan enligt
det föreliggande förslaget ämnad att avsevärt förkortas, dels måste minst
lika lång tid som hittills nedläggas på underbefälets militära utbildning.
Sedan, vad särskilt infanteriet angår, en del moderna vapen av skilda slag
tillkommit, är det nämligen nädvändigt, att underbefälet göres väl förtroget
med samtliga dessa. Snarare alltså ett tillskott i arbetet.

A andra sidan är, särskilt med hänsyn till rekryteringen, önskvärt att på
allt sätt underlätta uttjänt underbefäls civilanställning. Fördenskull bör den
undervisning i allmänbildande ämnen, som tiden medgiver att bibringa vid
underbefälsskolorna, så läggas, att den nära ansluter sig till undervisningen
vid allmänna läroverkens lägsta klasser. Undervisningen bör så vitt möjligt
lämna tillfälle för elever med fallenhet för studier att gå framåt utan att
uppehållas av andra med ringa sådan fallenhet. Sker detta torde vid furirskolans
slut en elit bland eleverna hava "tillägnat sig kunskaper motsvarande
kunskapsnivån vid flyttning från 5. klass i allmänt läroverk. För dem
bör tillfälle beredas att vid furirskolans slut eller senare avlägga en examen,
vars absolverande berättigar till vitsord, utvisande nyss nämnd kunskapsgrad,
samt vid civilanställnings sökande jämställer dem med den, som genomgått
tre klasser i allmänt läroverk. För det stora flertalet av från furirskola
utgångna elever blir helt visst en komplettering erforderlig för erhållandet
av ett betyg, som kan bliva av värde för civil anställning — vare sig nu en
sådan komplettering sättes i samband med den förberedande undervisningen
för inträdet i underofficersskolan eller ordnas på annat sätt.

Att huvuddelen av den undervisning i allmänbildande ämnen, som kräves
såsom förberedelse för inträdet i underofficersskolan, måste organiseras på.
ett fastare sätt än enligt personalrepresentanternas förslag, synes mig i varje
fall givet; en central förberedande underofficer sskola enligt departementschefens
förslag är erforderlig och synes innebära en god lösning av frågan.

Mot den föreslagna organisationen av underofficersskolan har jag i huvudsak
intet att erinra. Beträffande dess ifrågasatta förläggning till Uppsala
synes mig dock, att tillgången på lämpliga civila timlärare kan förväntas
vara avsevärt större i Stockholm.

Officersutbildningen.

Det torde först böra framhållas att det nutida kriget ingalunda minskat
kravet på officerarnas kunskaper, vare sig beträffande de officerare, som skola
bekläda högre befälsposter — från och med regementsofficersgraden ävensom
vissa stabs- och adjutanturbefattningar — eller beträffande officeren i
allmänhet. Detta har också hos oss tagit sig uttryck såväl i en redan införd
omorganisation av krigshögskolan och en försöksvis anordnad förlängning
av artilleri- och ingenjörhögskolan som ock däri, att icke blott samtliga
militära myndigheter utan även 1924 års försvarsutskott enhälligt funnit en

K-ungl. Maj:ts proposition nr ät) *>67 Bil. C.

infanteriofficersskola erforderlig och dess snara upprättande* vara ett allt
mor trängande önskemål, vars uppfyllande icke utan olägenhet kunde uppskjutas.
Häruti ligger ett erkännande av principen, att av samtliga truppslags
officerare bör krävas genomgåendet av en fortsatt utbildningskurs.

Under sådana förhållanden måste det, icke minst för individen själv, vara
en bestämd olägenhet och risk att sakna den grund av allmänbildning, som
erfordras för att kunna genomgå de obligatoriska eller frivilliga högskolorna.

En sänkning av fordringarna å högskolorna eller befrielse från deras genomgående
bör ej ifrågakomma, och har, såvitt jag har mig bekant, icke heller
från något håll ifrågasatts.

Utbildning till officer på stat.

Beträffande underbefäls och underofficerares befordran till officerare och
reservofficerare råder enighet därom, att genomgående av fullständig officerskurs
vid krigsskolan måste fordras. Däremot ga meningarna isär såväl
ifråga om det avgångsbetyg som bör fordras vid underofficersskolan, som
rörande kompetensfordringarna i övrigt.

Personalrepresentanterna anse, att fordran på betyget med beröm godkänd
från underofficersskolan skulle kunna gynna de underbefäl, vilka före
sin anställning avlagt realskoleexamen, och uttala som sin asikt, att godkänt
betyg bör vara tillfyllest. Häri kan jag icke instämma, utan ansluter mig
till den av underofficerssakkunniga uttalade uppfattningen. Det torde under
senare tider visserligen förekommit, att officersaspiranter med allenast betyget
godkänd från officersaspirantskolan vunnit inträde vid krigsskolan,
något som förr endast i sällsynta fall och efter nådig dispens var möjligt.
En återgång till den tidigare fordran på. betyget med beröm godkänd från
officersaspirantskolan, i och för sig önsklig, betingas nu även av den anledning
till urval, vartill tilloppet till officersbanan av en ny personalkategori
giver anledning. Om så sker, bör givetvis icke heller från underofficersskolan
betyget godkänd få vara tillräckligt. Därest den av personalrepresentanterna
förutsatta möjligheten till orättvisa verkligen skulle föreligga,
synes den lätt avhjälpt genom att fastslå en koefficientberäkning, varigenom
de militära respektive civila ämnesbetygen finge en såsom lämplig ansedd
inverkan på slutbetyget från skolan. ‘De som vid föregående realskoleexamen
erhållit svaga betyg kunde under sådana förhållanden givetvis icke
nå upp till betyget med beröm godkänd.

Då dessutom fordringarna å allmänbildande ämnen, med undantag for
vissa, sättes allenast till realskolekompetens, synes mig denna icke få vara
endast nätt och jämnt fylld utan bör fordras att densamma absolverats på
ett berömvärt sätt.

Såväl underofficerssakkunniga som personalrepresentanterna äro eniga om
att komplettering skall äga rum till studentexamens fordringar i modersmål,
historia, ett språk samt matematik å latinlinjen B, dock för artilleriet och
fortifikationen tillhörande matematik jämte fysik och kemi å reallinjen. Personalrepresentanterna
framhålla härvid, att de väl icke anse dessa kunskaper
erforderliga »för bestridandet av de uppgifter i tjänsten, som i. allmänhet
följa med de lägre, officersbeställningarna», men att de ansluta sig till sakkunnigas
mening »med hänsyn till att möjligheter böra förefinnas för dessa
officerare att genomgå krigshögskola eller därmed jämförliga militära utbildningsanstalter».
Redan för de lägre officersbeställningarna torde enligt
departementschefens förslag kunna förekomma undervisningsskyldighet i
allmänbildande ämnen, såsom historia och modersmål. Det synes mig, att för
en lärare i sagda ämnen — låt vara att undervisningen omfattar endast till
och med 3. klassens kurs — enbart realskolekompetens icke kan vara tillfyllest.

Bil. C. 568 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

För vederbörandes egna studier redan vid krigsskolan och än mer vid en
blivande infanteriofficersskola och vid de allmänna artilleri- och fortifikationskurserna
är det helt enkelt ofrånkomligt att uppställa fordran å studentexamens
kunskaper i dessa ämnen; dem förutan komme vederbörande i en i förhållande
till sina medelever, vilka hava dessa högre kunskaper, mycket ogynnsam
ställning. Vid krigshögskolan och artilleri- och ingenjörhögskolans
högre kurser skulle detta i ännu högre grad göra sig gällande. Vad nu är
sagt gäller i all synnerhet modersmålet i betraktande därav att vid samtliga
ovan nämnda högre skolor skriftliga prov förekomma i stor utsträckning.
Enligt min bestämda uppfattning gör man — såsom även personalrepresentanterna
själva synas hava »på känn» — den kategori, varom här är fråga,
en verklig otjänst genom att utelämna modersmålet bland de ämnen, i vilka
studentexamenskompetens skulle krävas för tillträde till officersbanan. Jag
ansluter mig sålunda till underofficerssakkunnigas av personalrepresentanterna
biträdda fordran i avseende på komplettering till studentexamens
kompetens.

Jag kan emellertid, utan att därvid framställa något förslag, ej underlåta
att därjämte framhålla olägenheten av att begränsa språkstudierna till allenast
ett levande språk. Officer med kunskaper endast i ett språk kommer nämligen
att vid eventuella studier för inträde till krigshögskolan eller under
arbete vid samma högskola och under vissa förhållanden även vid artillerioch
ingenjörhögskolans högre kurser bliva sämre ställd än den, som avlagt
fullständig studentexamen, icke blott däri, att han utan egna kompletterande
studier mindre väl kan tillgodogöra sig språkundervisningen, utan även därigenom
att han icke har samma möjligheter till studier av utländsk litteratur,
vilka äro så gott som oundgängliga å sagda högskolor.

Mot av departementschefen föreslagen officerselevskola för komplettering
till studentexamenskompetens har jag intet att erinra; den torde dock, för
de elev er, som därav äro i behov, böra kunna utsträckas till längre varaktighet
än den förutsatta. Aven de av personalrepresentanterna föreslagna
och av departementschefen ifrågasatta fria självstudierna synas innebära en
godtagbar lösning.

I sammanhang med föreliggande huvudfråga har av personalrepresentanterna
föreslagits att officersaspiranterna skulle efter avslutad officersaspirantslcola
under ett år tjänstgöra vid respektive regementen.

Ett försenande med ett helt år av befordran till officer måste förestavas
av ett verkligt behov, i betraktande av de konsekvenser — ökade kostnader
för individen och minskad rekrytering till banan — som därav kunna förväntas.
Även fjärde huvudtiteln komme att åsamkas ökade kostnader, ty
dessa officersaspiranter kunna icke på detta stadium av sin utbildning ersätta
ett motsvarande antal fänrikar. Den i detta sammanhang ifrågasatta
indragningen av fänriksbeställningar bör sålunda icke äga rum.

Vad först åldersfrågan angår, vilken nog i verkligheten inverkat på att
ökningen av utbildningstiden föreslagits till just ett år, uppgives medelåldern
för officersanställning till »för närvarande endast 21% år». I verkligheten
äro siffrorna följande:

Vid kursen 1919—1920 medelålder 223/, år

» » 1920—1921 » 223/4 »

1921— 1922 » 22''A »

1922— 1923

något över 22% »

» » 1923—1924 medelålder

i det närmaste 223 4 »

Kungl. Maj:ts proposition nr ~)0. 569 Bil. C.

Medelåldern för fast anställda, vilka på föreslaget sätt vinna officersbefordran,
angives i remisshandlingen kunna vara 25 ä 26 år vid ernåendet
av lägsta officersgraden. Skillnaden skulle sålunda mellan de båda kategorierna
bliva något över 2 ä 3 år. Även om det skulle visa sig, att förberedelserna
för vinnande av inträde vid krigsskolan skulle för sist berörda kategori komma
att kräva längre tid än beräknat är, och sålunda åldersskillnaden mellan de
olika officerskategorierna bliva större, synes detta icke kunna åberopas som
skäl för en förlängning av den nuvarande officersutbildningstiden.

Av personalrepresentanterna har föreslagits, att den nuvarande officersutbildningstiden
förlänges med ett år för att därigenom möjliggöra en jämförelse
mellan de officerskandidater, vilka hava avlagt mogenhetsexamen och
dem, vilka genomgått en 2-årig underofficersskola. I denna fråga hava underofiicerssakkunniga
lämnat en omfattande utredning (sid. HS—91), i vilken jag
helt instämmer, och varav bland annat framgår, att jämförelsen, som föreslagits
att äga rum vid respektive regementen, dels endast komme att omfatta
de vid samma regementen anställda och sålunda i försvinnande ringa
grad motsvara ändamålet, dels endast under en mindre del av året kunde
äga rum mellan blivande elever vid samma officerskurs. Ej heller detta skäl
kan sålunda åberopas för en förlängning med ett år.

Såsom skäl för den föreslagna ettåriga triipptj än stgöri i1 gen för nuvarande
officersaspirantkategori hava personalrepresentanterna slutligen framhållit
betydelsen av »utvecklandet och befästandet av befälsegenskaper» och
»vinnandet av en närmare kännedom om det värnpliktiga manskapets förhållanden
i och utom tjänsten». De hava även velat erinra om att vid
fänriksgradens införande i och med 1914 års härordning en 2-arig tjänstgöring
såsom sergeant ursprungligen varit avsedd.

Det kan då först anföras att tjänstgöring vid trupp och särskilt värnpliktig
trupp — efter vad man med stor visshet kan förmoda — endast
lärer komma att yppa sig under en del av utbildningsåret; den återstående
delen av året lämnar med all säkerhet intet tillfälle till sådan tjänstgöring
och måste sålunda betecknas såsom förlorad tid. Yad åter angår den på
sin tid ifrågasatta 2-åriga tjänstgöringen som underofficer före utnämningen
till lägsta officersgraden, måste framhållas, att avsikten aldrig varit att förlägga
sagda tjänstgöring till tiden före inträdet vid krigsskolan. Häri ligger
en mycket viktig principiell skillnad.

Grundtanken i utbildningen såväl för underbefälet som officersaspiranten
är att, sedan en efter vederbörandes förmåga lämpad befälskurs genomgåtts,
låta honom fullgöra viss tjänst vid värnpliktig trupp. Därefter vidtager ånyo
elevens fortsatta befälsutbildning, i mån av behov ytterligare uppdelad på
olika skolor. Sä t. ex. följer på vicekorpralskolan för flertalet, efter en kortare
trupptjänst, korpralskolan, under det att de bästa eleverna vid samma tid
kunna beordras direkt till furirskola. Denna tvivelsutan pedagogiskt riktiga
utbildningsgång är det, enligt föreliggande förslag, avsikten att bibehålla för
underbefälet, men att frångå beträffande officersaspiranterna.

Ändamålsenligheten av att förlänga ofticersaspirantutbildningen med ett
år är icke i högre grad påvisad, än att åtgärden skulle tills vidare endast
försöksvis tillämpas. Det synes mig ej heller lämpligt att vidtaga en genomgripande
förändring av vår nuvarande på långvarig erfarenhet grundade
och i huvudsak som god befunna officersutbildning utan tillstyrkan av ansvarig
myndighet.

Med denna fråga sammanhänger emellertid förverkligandet av ett önskemål,
som från krigsskolans sida länge förelegat och i årsrapporter från militärläroverksinspektionen
och krigsskolan framhållits, och vars realiserande
skulle medföra fördelen av längre tjänstgöring vid trupp på samma gång

Bil. C. 570 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

som en effektiv användning av krigsskolekursen. Avsikten med en dylik förlängning,
vilken hittills av kostnadsskäl ansetts böra anstå, har bland annat
varit att under ett »vapenövningsuppehåll», förlagt till tiden för huvuddelen
av de värnpliktiges första tjänstgöring, bereda eleverna tillfälle att vid värnpliktig
trupp praktiskt omsätta de under krigsskolans första period inhämtade
lärdomarna med avseende på trupputbildning. Vapenövn i ngsuppehållet
skulle dessutom, som hittills, omfatta tiden för regementsövningarna.

Rörande omfattningen av en sådan utsträckt tid och det sätt, varpå denna
skall tillgodogöras för utbildningen, är jag ej i tillfälle att avgiva förslag
förr än efter en närmare utredning. Lämpligaste sättet för en omläggning
av officersaspiranternas utbildning sammanhänger även intimt med gestaltningen
av den härordning, som kan bliva antagen. Utan kännedom härom
är det sålunda icke möjligt att närmare ingå på denna fråga. Jag tillåter
mig därför endast framhålla, att den del av året, varunder, enligt vad jag
förut anfört, tillfälle till tjänstgöring vid värnpliktig trupp icke kan beredas,
näppeligen kan fullt tillgodogöras på annat sätt, än att officersaspiranterna
sammandragas till krigsskolan, något som måste betinga en omläggning och
en ökning av utbildningstiden vid krigsskolan, vilket i sin ordning kommer
att återverka på skolans organisation och staten för densamma.

Jag anser mig slutligen i detta sammanhang böra framhålla, att en utökning
av ifrågavarande utbildningstid icke på något sätt kan minska behovet
av en infanteriofficersskola, vars ändamål är att bibringa en vidgad
teoretisk och praktisk kunskap, sedan vederbörande erhållit en viss praktisk
erfarenhet som officer.

Reservofficersutbildning.

Beträffande frågan om underbefäls och underofficerares befordran till reservofficer
råder enighet utom beträffande det »huvudbetyg», som fordras
från underofficersskolan. Det är icke otänktbart, att fordringarna skulle
kunna sänkas till godkänt huvudbetyg, men för att fullt kunna bedöma
denna fråga kräves en ingående kännedom om de militära och civila ämnenas
inverkan på sagda betyg. Då emellertid även denna fråga sammanhänger
med en eventuell omläggning av officersutbildningen, synes mig lämpligast
att även i detta avseende verkställa en allsidig prövning. I

I avseende på det allmänna sättet för genomförandet av de föreslagna reformerna
skulle enligt min uppfattning ändamålet säkrast och bäst vinnas,
om man vidtoge vederbörliga åtgärder steg för steg, d. v. s. först den förbättrade
underbefälsutbildningen och med ledning av därvid vunna erfarenheter
den genomgripande ändringen av sättet för officer srekryteringen. Skulle
Eders Kungl. Maj:t emellertid finna skäl att i en blivande härordningsproposition
framlägga förslag till ändringar även i sistnämnda hänseende,
får jag i underdånighet hemställa, att propositionen måtte i sagda avseende
kommma att allenast beröra principerna rörande underbefäls- och underofficerares
vidareutbildning till officerare, och att, därest riksdagen godtager
desamma, vederbörande myndigheter måtte höras innan slutgiltiga" bestämmelser
för officers- och reservofficersutbildningen bliva fastställda.

Stockholm den 18 februari 1925.

Underdånigst

C. M. Fallenius.

Inspektör för militärläroverken m. m. /

E. af Klercker.

571 Bil. D.

Kitngl. Maj:ta proposition nr ftO.

Chefens för marinstaben yttrande
angående förslag till sjöförsvarets organisation
samt förslag till värnpliktslag.

Till KONUNGEN.

Genom nådig remiss den 31 sistlidna januari anbefalld att före den 15
innevarande månad avgiva yttrande över ett inom försvarsdepartementet
uppgjort förslag rörande organisation av sjöförsvaret ävensom förslag till
värnpliktslag, får jag härmed i underdånighet anföra följande.

I. Allmänna synpunkter.

I sitt den 27 juli 1923 gemensamt avgivna yttrande över försvarsrevisionens
förslag till försvarsväsendets ordnande anförde marinförvaltningen och chefen
för marinstaben, att de politiska förhållandena i Europa ingalunda nått eu
sådan stabilisering, att anledningar till konflikter vore undanröjda. Fastmera
vore förhållandena av sådan art, att en stabilisering knappast vore möjlig,
utan att dessförinnan vittgående förändringar ägt rum. Sett ur denna
synpunkt vore det allmänna läget i Europa knappast bättre än 1914 och
därför icke ägnat att motivera någon inskränkning i Sveriges försvarsmedel
till sjöss.

Sedan sommaren 1923 har denna situation ingalunda förbättrats. Huruvida
det s. k. Genéveprotokollet av år 1924 kommer att bliva ratificerat
står ännu i vida fältet, och synes, åtminstone med protokollets nuvarande
utformning, icke sannolikt. Det måste emellertid, såsom jag i annat sammanhang
får anledning framhålla, anses tydligt, att en ratifikation av protokollet skulle
för Sveriges vidkommande öka den risk att indragas i krigiska förvecklingar,
som redan vårt medlemskap av nationernas förbund innebär, och alltså även
medföra ett ökat behov av sjöstridskrafter för säkerställande av landets
trygghet och för uppfyllande av med protokollet följande förpliktelser. Införandet
av en ny internationell rättsordning, som erbjuder ökade garantier
för ett fredligt samarbete mellan folken, måste allt fortfarande, även om
Genéveprotokollet skulle allmänt godtagas, anses uppskjutet till eu avlägsen
framtid, och härmed är också den grund undanryckt, som antagits kunna
medgiva ett omedelbart försvagande av vårt lands värnkraft.

Vad särskilt förhållandena kring Östersjön vidkommer, har icke någon
avspänning inträtt. Det misslyckade försöket till statskupp i Estland har
i blixtbelysning framställt på avstånd verkande krafter, som uppenbarligen
syfta på en förändring av nu rådande makt- och gränsförhållanden vid Östersjön.
Det allmänna läget i randstaterna måste karaktäriseras såsom orosfyllt,
varpå bland annat deras inbördes, tätt återkommande diplomatiska förhandlingar
lämna bevis.

Den ifrågasatta avrustningen även till sjöss i Danmark skulle, om den
förverkligades, medföra ökade anledningar till konflikter i farvattnen tätt
utanför de svenska kusterna.----------------

Bil. D. 572

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Det danska avrustningsförslaget har i inflytelserika främmande pressorgan,
vilka anses icke stå främmande för de åsikter, som hysas av dessa länders
politiska ledning, mötts av ett överraskande ogillande och är för övrigt
utan motstycke bland de makter, som jämte Sverige äro strandägare vid
Östersjön.

I Tyskland är sålunda som bekant rustningen även till sjöss visserligen
begränsad genom Yersa.illesfredens bestämmelser, men — såsom redan i sistlidet
års försvarsproposition framhölls — inom dessa gränser göras de största
ansträngningar att upprätthålla den för Östersjöförhållanden betydande tyska
flotta,ns effektivitet. Detta sker icke blott genom att flottan i största möjliga
utsträckning hålles^ rustad året om, utan även genom att en avsevärd ersättmngsbyggnad
pågår. 1 ledan har sålunda en kryssare om 6,000 ton blivit
sjösatt, och beräknas densamma vara fullt färdig inom ett år. Av innevarande
åis riksdag torde vidare vara avsikten att äska anslag till påbörjande av 1
eller 2 liknande kryssare samt av (i jagare. De ekonomiska förhållandena i
Tyskland, vilka utan överdrift torde kunna betecknas såsom oerhört mycket
svårare än de i Sverige förefintliga, hava sålunda icke utgjort något hinder
för att flottans ersättningsbyggnad i vidsträckt grad alltjämt bedrives.

''^1.a.n<^e -^olen år det känt, att detta land skridit till grundläggande av
ett sjöförsvar av betydande matt, och detta ehuru landets allmänna militära
läge icke har behov av någon större flotta för rena försvarsändamål. Dess
kust har nämligen mycket ringa utsträckning och är föga känslig, eftersom
ingå polska orter eller anläggningar av större betydenhet finnas vid densamma.
Däremot gränsar landet omedelbart till två stora landmakter, varjämte
. dess landgränser äro långa och endast i ringa utsträckning erbjuda
naturliga hinderlinjer. Faran för anfall hotar därför Polen på dess landgräns.
Den polska flotta, som icke desto mindre uppenbarligen ansetts erforderlig,
avses att stödjas på den för ändamålet under anläggning varande örlogsbasen
i G dingen, och den tilltänkta flottan uppgives skola omfatta 3 kryssare om

10.000 ton, 6 flottiljledare, 12 jagare, 12 undervattensbåtar och 36 mindre
fartyg.

Lettlands parlament har beviljat anslag till byggande av 2 undervattensbåtar,
2 minsvepningsfartyg och 6 sjöflygplan.

Det finska sjöförsvarsprogrammet är under utarbetande och lärer för
närvarande omfatta 3 mindre artillerifartyg, 2 jagare, 38 motortorpedbåtar,
8 undervattensbåtar och 1 depåfartyg ävensom 1 skolfartyg och ett antal
minsvepningsfartyg.

För Sveriges vidkommande måste emellertid allt fortfarande huvudvikten
fastas vid förhållandena i den ryska flottan, även om ett allsidigt bedömande
av vart försvarspolitiska läge naturligtvis kräver hänsyn till alla övriga i
närheten av oss belägna stater.

Därvid bör först beaktas en särskilt för maktförhållandena till sjöss framframträdande
ny omständighet, nämligen frågan om dispositionen av de i
Bizerta internerade ryska örlogsfartygen, den s. k. Wranqclflottan.

Denna omfattar 2 slagskepp, 2 kryssare, 10 jagare, -i undervattensbåtar
och ett antal trängfartyg, det sammanlagda deplacementet utgör närmare

70.000 ton. Om beskaffenheten av dessa fartyg hava skiljaktiga uppgifter erhållits.
Det torde kunna antagas såsom sannolikt, att på grund av bristfälligt
underhåll stora svagheter vidlåda åtminstone en del av fartygen, antagligen
i främsta rummet de större. Men den energi, med vilken från rysk
sida kra^ et pa fartygens utlämnande vidhållits, utgör redan i och för sig ett
bevis för att åtminstone vissa av dem måste hava ett avsevärt stridsvärde,
vilket för övrigt bestyrkes av att framställningar blivit gjorda från Svartahavsmakterna
om förbud för fartygens stationerande därstädes samt av att

Kungl. Mnj.ts proposition nr !)(). 573 Bil. D.

motsvarande framställningar beträffande deras stationerande i Östersjön synas
vara att förvänta från vissa strandmakter därstädes.

Yad åter liysslands nu förefintliga Östcrsjöflotta vidkommer, vill det synas,
som om den avvaktande ståndpunkt som försvarsrovisionen på sin tid intog
i fråga om sjöförsvarets organisation, åtminstone delvis var grundad på den
förmodan, att denna flotta vore mer eller mindre obrukbar. Såsom redan i
1924 års regeringsproposition rörande försvarets ordnande framhållits, har
det emellertid visat sig, att denna flotta redan då i avsevärd grad hunnit
upprättas ur det förfall, som den iråkat genom den senaste revolutionen.

Sedan våren 1924 har dess tillstånd bevisligen ytterligare förbättrats. Samstämmiga
uppgifter giva vid handen, att såväl slagskepp och kryssare som ett avsevärt
antal jagare och undervattensbåtar äro i krigsdugligt skick, och dessa uppgifter
hava bestyrkts genom de manövrar, som delar av denna flotta under
sommaren 1924 företogo och vilka utsträcktes såväl till södra Östersjön som
till närheten av den svenska kusten. Den ryska flottans nuvarande tillstånd
kan sålunda på intet vis motivera ett uppskov med den svenskas återupprättande
och vidmakthållande, än mindre dess förminskande.

Omfattande planer lära dessutom föreligga för den nuvarande ryska Östersjöflottans
förstärkande. Planerna torde avse ett större program, som är
ställt på framtiden, samt ett mindre, som är avsett att omedelbart förverkligas.
Detta program lärer upptaga 2 lätta kryssare, 4 störa jagare, 7 undervattensbåtar
samt ett antal undervattensbåtsjagare. Femtio millioner guldrubel
lära hava anslagits för byggande av dessa fartyg, och byggandet lärer
skola i stor utsträckning utföras i Ptyssland.

Det ovan sagda utvisar, att inom flertalet av Östersjöns strandstater och
däribland inom alla de mera betydande, ingalunda någon maritim avrustning
pågår och icke heller någon avvaktande hållning intages med avseende
på sjöförsvarets upprätthållande, utan att tvärtom läget kan karakteriseras
såsom särskilt livaktigt i fråga om sjömilitär utveckling. Någon
utsikt till förbättring i Sveriges nuvarande militärpolitiska läge, i den mån
detta beror av storleken, sammansättningen och krigsberedskapen hos de
övriga östersjöstaternas flottor, förefinnes sålunda icke.

Det förslag till provisoriskt ordnande av sjöförsvaret, vilket framlades av
försvarsrevisionen år 1923, innefattade en minskning av antalet fartyg i sjöstyrkorna
från det vid sagda tid befintliga 115 till 86, varigenom sjöstyrkornas
sammanlagda deplacement skulle nedbringas från 92,000 till 74,000 ton. Det
befintliga fartygsbeståndet togs icke i anspråk i hela sin utsträckning, tv
flera fartyg, vilka icke passerat den av revisionen godtagna livslängdsgränsen,
föreslogos det oaktat att förläggas i materielreserv, varigenom de skulle berövas
all stambemanning. Och detta ehuru för flottans vidkommande redan
då en omfattande reduktion i styrkan och effektiviteten enligt 1914 års försvarsordning
i själva verket ägt rum, fastän denna försvarsordning i fråga om
flottans materiel endast syftade på vidmakthållande av förefintlig standard.

Denna reduktion var den självfallna följden av att under en lång följd av
år ersättningsbyggnaden inställts. Från en i förhållande till den år 1914
antagna försvarsordningen redan väsentligen nedflytttad utgångspunkt föreslogs
alltså ytterligare inskränkningar i fartygsbeståndet, varur sedermera
vittgående inskränkningar i organisationen motiverades. Föreliggande förslag
går ännu längre i det att antalet fartyg i sjöstyrkorna föreslås att ytterligare
inskränkas till 77 med ett sammanlagt deplacement av 69,000 ton,
och ett ökat antal fartyg föreslås att förläggas i materielreserv. Därjämte
föreslås mycket vittgående inskränkningar i kustfästningarnas antal och styrka.
Sjöförsvarets mobiliseringsdugliga stridskrafter skulle enligt detta förslag

Bii. D. 574 Kungl. Maj-.ts proposition nr 50.

komma att inskränkas till mindre än hälften av den styrka, som med 1914
års försvarsplan avsågs.

En dylik minskning av sjöförsvaret kan, såsom redan förut framhållits,
alldeles icke anses vara motiverad av det allmänna politiska läget inom
Östersjöområdet. Lika litet kan den motiveras, då avseende fästes vid sjövapnets
betydelse för landet, och anhåller jag att med avseende härå få
anföra följande.

Sveriges geografiska läge är ett helt annat än exempelvis Belgiens, Rumäniens,
Bulgariens eller Schweiz, och dess försvarsproblem kan därför icke
lösas efter liknande linjer som i dessa länder. Sverige är till lands jämförelsevis
undandraget Europas större makter, under det att det i sjö- och
luftstrategiskt hänseende är beläget centralt i Nordeuropa. Konflikter mellan
två eller flera av de i Europas nordliga hälft belägna större makterna, England,
Tyskland, Polen och Ryssland, beröra i hög grad Östersjöområdet. I den mån
krigshändelserna i dylika konflikter komma att förläggas till närheten av
värf land eller beröra vår samfärdsel, kommer platsen för dem att huvudsakligen
bliva de oss omgivande haven, ty dessa krigshändelser sammanhänga
med utnyttjandet av havet och luften för militära ändamål och för
samfärdseln och de hänföra sig alltså till det sjömilitära området, häri inbegripet
den del därav, som omfattar kriget i luften över havet. Utan ett
effektivt sjöförsvar, omfattande tillräckliga många moderna enheter till sjöss
och i luften, bliver det icke möjligt vare sig att utöva oss folkrättsligt påvilande
skyldigheter vid neutralitetens bevakande eller att förekomma neutralitetskränkningar.

Sverige är vidare ett för angrepp mot sina kustlandskap särdeles känsligt
land. Inom ett bälte av 40 kilometers bredd från fastlandskusten samt i
skärgårdarna och å de fritt liggande öarna är drygt hälften av landets befolkning
bosatt, och tendensen visar på ytterligare förskjutning mot den
nämnda kustzonen. Inom denna finnas även samlade betydande värden och
produktionsmöjligheter, vilka kunna betraktas som tillspillogivna för den
del av kusten, där en fientlig armé lyckas landstiga. Ett angrepp med en
armé över havet kommer med sannolikhet att insättas mot de viktigaste och
rikaste provinserna; och har en dylik landstigning ägt rum, torde följden
bliva ett för vår självförsörjning ödesdigert och kanske även ganska långvarigt
krig i dessa provinser.

Bet finnes icke anledning antaga, att vårt importbehov under krig skall
bliva mindre än i fred, snarare tvärtom, emedan krigföringen tager en stor
del av den arbetsföra befolkningen i anspråk. Exporten måste även i möjligaste
grad uppehållas, därest en dräglig handelsbalans skall kunna ernås,
vilket åter är den ekonomiska förutsättningen för att kriget över huvud taget
skall kunna föras någon längre tid. I krig kommer alltså nödvändigheten
av ett synnerligen omfattande varuutbyte att alltjämt göra sig gällande. I
fredstid går 90 % av all import i vårt land och 96 % av all export från detsamma
sjövägen till och från våra kusthamnar. Det är icke tänkbart, att
denna ofantligt övervägande del av varuutbytet skall kunna omläggas till de
relativt fåtaliga förbindelserna landledes med utlandet, härtill är dessas kapacitet
i jämförelse med sjövägarnas allt för begränsad. Ett avskärande av sjöförbindelserna
med utlandet är därför en allt mera framträdande fara för vår
självständighet. Särskilt om denna fara uppträder samtidigt med ett pågående
luftkrig mot vårt lands produktions- och kommunikationscentra, kan den
utöva en avgörande inverkan på vår motståndsförmåga.

Ett starkt sjöförsvar — häri inbegripet både sjöstridskrafter och befästade
baser för dessa samt för samverkan med bådadera speciellt avsedda luftstridskrafter
— är oundgängligen nödvändigt för ett avvärjande av de båda

Kung!. .1 faj:ts proposition nr äO. 575 Bil. D.

huvudfåror för vårt land, som utgöras av fientliga armeers landsättande i
våra kustprovinser samt av sjövägarnas avspärrning i förening med luftanfall
över de oss omgivande haven. Sveriges till större delen havomflutna läge,
Östersjöns karaktär av ett för främmande sjömakter tillgängligt hav, arten
av de angrepp som kunna riktas mot landet och dess intressen samt sjövapnets
omistlighet för dessa angrepps avvärjande peka samfällt på nödvändigheten
för Sverige att underhålla ett sjöförsvar, vars omfattning måste
vara avsevärt större än den, som nu föreslås, på det att utsikt ma förefinnas
för att sjöförsvaret skall kunna lösa. sina mycket vittomfattande och
betydelsefulla uppgifter.

Med avseende å det föreliggande förslagets förmåga att tillgodose dessa
krav må anföras följande.

För att en organisation av sjöförsvaret, enkannerligen flottan, skall kunna
formas på sådant sätt, att största möjliga effektivitet ernås för en viss
kostnad, är det nödvändigt att denna organisation grundas på en flottplan,
vilken bland annat för en längre tid framåt reglerar det antal fartyg av
olika slag, som under skilda perioder skola finnas i sjöstyrkorna, samt huru
fartygen skola ersättas i mån av föråldring och från kustflottan överföras
till lokalstyrkorna in. m. Någon dylik flottplan har icke blivit framlagd i
förslaget. Omfattningen av de sjöstyrkor, som där föreslås, måste alltså
betraktas såsom tillfällig och följaktligen olämplig att läggas till grund för
en genomgående omorganisation av personalen. Vidare omfattar det i de
nu föreslagna sjöstyrkorna ingående antalet fartyg icke hela den för krigsbruk
användbara materiel över vilken vår flotta för närvarande förfogar.
Utgallringen synes icke hava grundats på någon utredning av de strategiska
och taktiska förhållanden, som böra vara bestämmande för densamma, och
allt för stora luckor hava lämnats öppna i de föreslagna förbanden. Slutligen
förekommer icke i remisshandlingen någon plan för utökning av det
vid fjolårets riksdag godkända nybyggnadsprogrammet. En dylik utökning
måste dock anses ofrånkomlig, om icke vår flotta inom en ganska snar
framtid skall se sig urståndsatt att på ett något så när tillfredsställande sätt
motsvara de krav, som kunna komma att ställas på densamma.

I fråga om kustfästningarna innebär det föreliggande förslaget bland annat,
att Älvsborgs fästning skulle förläggas i materielreserv samt att Luleå kustposition
jämte Hemsö och Hörningsholms fästningar skulle helt nedläggas.

Att, såsom i förslaget förutsatts, icke avse någon fredsbemanning för
Älvslorgs fästning komme att medföra ett betänkligt försvagande av hela
västkustens försvar. Göteborgs stad och flottans dit förlagda örlogsdepå
komme därigenom att praktiskt taget sakna skydd mot sjösidan vid ett
hastigt påkommande fredsbrott.

Då Bodens fästning enligt förslaget avses att bibehållas, torde härmed
böra följa att även Luleå kustposition bibehålies, eftersom den tillkommit
av hänsyn till Boden, vars försvar i viss mån beror av sagda, kustposition.
Därjämte är den behövlig såsom replipunkt för till Bottenviken avdelade
sjöstridskrafter.

Med avseende på Hemsö fästning får jag erinra om att, redan då fråga
uppstod om anläggande av Bodens fästning, från marinens sida framhölls,
att ett omistligt villkor för att ett försvar vid vår nordöstra landgräns
skall kunna utföras med utsikt till framgång, vore att där opererande svenska
trupper kunde skyddas mot anfall i ryggen. Armén kan icke ensam försvara
den nordöstra landgränsen, den behöver flottans skydd för rygg och
flank. För detta erfordras att tillräckliga sjöstridskrafter kunna avdelas för
att trygga Norrlandskusten mot landstigningar, utan att därigenom flottans
övriga uppgifter åsidosättas, samt att en replipunkt tinnes för dessa sjö -

Bil. D. 576 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

stridskrafter på den omkring 750'' kilometer långa kusten från Luleå till
Stockholms skärgård.

Nedläggandet av Hörningsholms fästning måste anses ägnat att ingiva allvarliga
betänkligheter, särskilt sedan genom fördjupandet av Södertälje
kanal denna infartsväg till Stockholm och Mälaren numera högst väsentligt
vunnit i betydelse såväl för sjötrafiken som för försvaret av huvudstaden
med omnejd.

I det remitterade förslaget finnes upptaget anläggandet av en flygstation
i Fårösund. På grund härav och då platsen erhållit ökad betydelse såsom
replipunkt för flottans mindre fartyg, anser jag det vara önskvärt att Fårösunds
kustposition återupprättas.

Av vad ovan framhållits torde framgå:

att det efter världskriget uppkomna allmänna politiska läget vid Östersjön
allt fortfarande måste anses för oss medföra stor fara att plötsligt indragas
i krigiska förvecklingar, och alltså icke kan giva anledning till förminskning
av vårt försvar till sjöss;

e att icke hos någon av de mera betydande strandstaterna vid Östersjön
något stillestånd i den maritima utvecklingen förefinnes, än mindre någon
tendens till maritim rustningsminskning, utan att tvärtom synnerligen kraftiga
ansträngningar göras för vidmakthållande och utvecklande av ett modernt
och kraftigt sjöförsvar eller för nyskapande av ett sådant;

att under behandling varande förslag till internationell överenskommelse
om ömsesidig hjälp vid krig eller fara därför icke kan läggas till grund för
en reduktion av Sveriges sjöförsvar, enär en dylik överenskommelse, om
den av oss biträdes, komme att ställa ökade krav på denna del av vårt
försvarsväsende; samt

att ett effektivt sjöförsvar är oumbärligt för avvärjande av de två faror
för vår självständighet, vilka kunna anses såsom de närmast liggande och
tillika de största, nämligen ett landsättande av fientliga arméer i våra kustprovinser
och en avspärrning av våra sjöförbindelser i förening med luftanfall
bland annat mot våra produktionscentra.

På grund härav får jag såsom min åsikt framhålla, att någon anledning
till ytterligare minskande av vårt sjöförsvar icke förefinnes utan att i stället
nödvändigheten allt mera framträder av att sjöförsvaret återupprättas ur
det för rikets säkerhet ytterst vådliga förfall, som blivit följden i främsta
rummet av långvarigt stillestånd i ersättningsbyggandet av fartyg.

Under sådana förhållanden måste jag avstyrka antagandet av en marinordning
enligt föreliggande förslag.

Slutligen anhåller jag få erinra därom, att den föreliggande remisshandlingen,
såsom redan förut framhållits, icke berör frågan om ersättningsbyggnad
för flottan, vilken måste anses som en av de viktigaste angelägenheterna
inom hela försvarsordningen, och ej heller lämnar nämnvärd upplysning
om den materielanskaffning och de åtgärder i övrigt, vilka avses
att. bestridas genom s. k. engångskostnader och vilka för sjöförsvarets effektivitet
äro av den mest ingripande betydelse. Likaså saknas uppgift om
vilka truppförband av armén, som avsetts för kustfästningarnas försvar.
Då jag alltså saknar kännedom om de åtgärder, som i dessa avseenden
eventuellt äro planlagda, kan jag icke avgiva något yttrande över dessa
frågor, utan nödgas jag inskränka mig till att framhålla att, därest förstnämnda
båda anslagsposter skulle avses att begränsas till en storlek, motsvarande
den som upptagits i årets statsverksproposition, desamma motsvara
endast en mindre del av det oundgängliga behovet, samt att en minskning
av kustfästningarnas besättningstrupper av armén skulle på ett högst
kännbart sätt försvaga dessa försvarsanstalters redan enligt det föreliggande
förslaget allt för starkt reducerade försvarskraft.

Kanyl. .1 fnj:ts proposition nr '')().

r''77 Bil. D.

II. Särskilda synpunkter.

Vid uppgörandet av det föreliggande förslaget synes utgångspunkten hava
varit en helt annan än den, som jag på i det föregående framhållna skäl
anser bort hava kommit till användning, och torde den sålunda valda utgångspunkten
viil närmast få sökas i den organisation av marinen, som 1924
års försvarsutskott förordade. I förhållande till nämnda organisation innebär
emellertid det nya förslaget väsentliga förbättringar, i det att dels den
förefintliga materielen blivit i något större utsträckning utnyttjad, dels tillgången
på manskap genom bibehållandet jämväl för flottans del av värnplikten
kunnat något så när säkerställas, och dels slutligen tjänsten vid
flottans station i Stockholm kunnat organiseras på ett siitt, som bättre än
försvarsutskottets förslag motsvarar denna stations betydelse framför allt
vid mobilisering och under krig, men jämväl i fred. De sålunda föreslagna
förbättringarna får jag på det livligaste förorda.

Förslagets personalberäkningar grunda sig för flottans vidkommande på
mobiliseringsbehovet, vilket givetvis innebär en styrka, då därigenom behovet
av stridande personal i första hand blivit tillgodosett. Huruvida de
avsevärda inskränkningar, som föreslagits i fråga om personal avsedd för
landtjänstgöring, i verkligheten gå att genomföra utan att rimliga krav på
tjänstens behöriga upprätthållande måste åsidosättas, har den för avgivandet
av föreliggande yttrande tillmätta tiden icke medgivit att undersöka.
Det synes emellertid ganska sannolikt, att, därest förslaget genomföres, en
del svårigheter beträffande tjänstens utövande i land snart nog skola komma
att göra sig gällande och att rätt stora inskränkningar bliva nödvändiga att
vidtaga beträffande manskapets utbildning i skolor och kurser, på det att
man genom en avkortning av den för dessa anslagna tiden skall få ett tillräckligt
antal befäl och manskap disponibelt för kasärn- och vakttjänstgöriiig.
En dylik avkortning måste på grund av militära krav i första hand
komma att drabba de allmänbildande ämnena och sålunda förorsaka, att
manskapets utbildning i detta hänseende, ända fram till underofficersbefordran,
måste läggas på ett lägre plan än vad den nyligen utstakade och
delvis redan tillämpade utbildningsorganisationen medgiver.

Den betydande reduktion av stamunderofficerare, som föreslagits, har
nödvändiggjort anlitandet av reservunderofficerare i mycket stor omfattning.
Huruvida det skall lyckas att över huvud taget anordna en tillfredsställande
organisation i förevarande hänseende kan på grund av bristande erfarenhet
ej för närvarande bedömas. Vad särskilt angår reservunderofficerskårens
rekrytering torde det enligt mitt förmenande kunna anses vara säkert, att
densamma, delvis beroende på de med obligatoriska repetitionsövningar förenade
olägenheterna för personalen, kommer att bliva allt för knapp för att
fylla det blivande behovet. Till denna fråga återkommer jag nedan i vad rör
flottan under rubriken skeppsgosseinstitutionen.

Om enligt vad ovan framhållits vissa påtagliga förbättringar i förhållande
till utskottsförslaget otvivelaktigt vidtagits i det nu föreliggande förslaget,
torde emellertid kostnadsramen för detta senare hava blivit allt för snävt
åtdragen för att medgiva ett fullt konsekvent genomförande av den princip,
som man synes hava velat följa vid uppgörandet av detsamma. Nu befintlig
fartygsmateriel och förefintliga befästningar hava sålunda i det nya förslaget,
såsom jag redan ovan under »Allmänna synpunkter» framhållit, icke
blivit utnyttjade i den utsträckning, som behovet kräver och materielens
tillstånd otvivelaktigt medgiver. Därjämte har vad angår stridsfartygens

Bihang till riksdagens protokoll 192''). 1 sand. 44 höft. (Nr 90.) *211 21 37

Bil. D. 578 Kungl. Maj:ts proposition nv 50.

förseende med tillräckligt kvalificerad bemanning icke tagits vederbörlig hänsyn
till under den allra sista tiden uppkomna personalkrav med anledning
muterielens i tekniskt avseende ständigt pågående utveckling. Och slutligen
har icke helt beaktats konsekvenserna av i förslaget förekommande förändringar
i organisatoriskt avseende.

Utan att överskrida den för det nya förslaget fastslagna kostnadsramen
torde några nämnvärda förbättringar i detta förslag näppeligen stå att åstadkomma.
Men då å andra sidan möjligheter förefinnas att utveckla detsamma
genom en kostnadsökning, vilken måste anses ringa i jämförelse med den
betydande vinst i försvarshänseende, som därmed otvivelaktigt skulle ernås,
anser jag det vara icke allenast välbetänkt utan jämväl erforderligt att utnyttja
dessa möjligheter på det att åtminstone det sjöförsvar, som med det
föreliggande förslaget synes hava åsyftats, skall bliva homogent och icke äventyras
genom vissa i detsamma förekommande allvarliga brister. Beträffande
de förbättringar, vilka jag sålunda anser vara i första hand nödvändiga, får
jag framhålla följande.

1. Flottans krigsorganisation.

A. Fartygens fördelning på de olika lokalstyrkorna.

Den fördelning av lokalstyrkornas fartyg, vilken angives i förslaget, bör
icke anses bindande, ty fördelningen bliver i hög grad beroende av det allmänna
krigsläget. Särskilt är det icke lämpligt, att uppföra de tre för lokalstyrkorna
avsedda pansarbåtarna i en och samma lokalstyrka utan torde en
uppdelning i de flesta fall bliva nödvändig.

B. Torpedbåtar.

I Göteborgsavdelningen ingår enligt förslaget inga torpedfartyg och i
Stockholmseskadern endast en division torpedbåtar, — — — — — — —
De sålunda ifrågasatta reduktionerna i nämnda sjöstyrkor skulle i betänklig
grad försvaga försvaret av våra två viktigaste skärgårdsområden. Av de
till förläggning i materielreserv föreslagna torpedbåtarna hava ännu inga
uppnått den åldersgräns, då de enligt den normala livslängden borde överflyttas
till materielreserv. För Plejad återstår 4 år och för de övriga 5—8
år. Plejad föreslås att överföras till vedettbåt, enär behov av dylika föreligger;
detta fartyg skulle såsom vedettbåt kunna utnyttjas under ännu omkring
12 år (se vidare härom nedan under punkt C). Torpedbåtarna nr 5,
6, 7, 8, 9 och 15 befinna sig ännu i det skick, att de efter vissa mycket
obetydliga underhållsåtgärder kunna anses fullt tjänstdugliga. Det bör nämligen
bemärkas, att de under senare tiden genomgått rätt omfattande repationsarbeten.
Med hänsyn härtill och till det ur försvarssynpunkt värdefulla
tillskott, som skulle tillföras sjöstyrkan a den plats, Stockholm eller
Göteborg, vilken beroende på krigsläget därav vore mest i behov, böra åtminstone
de fyra yngsta av torpedbåtarna nr 5, 6, 7, 8, 9 och 15, d. v. s.
en division, ingå i 2. linjen. Härför ei-forderlig ökning av stampersonalen
bör beräknas till:

4 officerare (2 löjtnanter och 2 fänrikar),

6 underofficerare eller flaggkorpraler,

18 kopraler och yrkesutbildade meniga.

Kostnadsökningen kan beräknas till omkring:

för personalens avlöning.............................................................. kronor 60,000

för fartygens underhåll .............................................................. » 26,000

Summa kronor 92,000.

Kling]. Maj ts proposition nr ’>0. •r’™ Bil. D.

Denna utökning av personalen bör under fred utnyttjas för att möjliggöra
bemannandet, på siitt nedan föreslås, av ett depåfartyg för undervattensbåtar
under vintern och ett pansarskepp såsom logementsfartyg under
september—oktober, samt under maj —augusti användas såsom utfyllnad av
den under denna tid till ytterlighet begränsade tillgången på personal för
upprätthållande av tjänstens behöriga gång.

C. Vedett hutar.

Den för flottans rörelsefrihet och upprätthållandet av sjöfarten utomordentligt
viktiga minsvepningstjänsten är i förslaget avsedd att utföras av
två divisioner vedettbåtar — — — — samt i övrigt av i krig uppsatta hjälpfartygsförband.

Man torde kunna påstå, att utförandet av minsvepning med allra största
sannolikhet kommer att påkallas på en mångfald olika platser redan under
de första dagarna efter ett krigsutbrott. Kan denna tjänst icke utföras på
ett tillfredsställande sätt, kunna flottans operationer redan från början bliva
lamslagna. Det kräves därför, att man genast vid krigsutbrottet är i stånd
att med fullt operationsfärdiga fartyg och tränade besättningar kunna utföra
ifrågakommande minsvepningstjänst. För detta ändamål äro två minsvepningsdivisioner
ingalunda tillfyllest. Därtill kommer att med den omfattning,
varmed minsvepningsövningar enligt det föreliggande förslaget i
fredstid kunna företagas, det enligt verkställd utredning icke bliver möjligt
att i minsvepningstjänst utbilda tillnärmelsevis det antal underbefäl och
yrkeskunniga meniga, vilka vid mobilisering såsom inkallade reserver eller
värnpliktiga erfordras för att ingå såsom förhandsfolk å de lijälpfartygsförband,
som enligt det nya förslaget då skulle rustas. En utökning av minsvepningsövningarna
i fredstid är därför eu angelägenhet av vikt.

Kravet på övning i motmedel mot undervattensbåtar, s. k. anti-undervattensbåttjänst,
har med ledning såväl av erfarenheter från världskriget
som från våra egna övningar med undervattensbåtar allt kraftigare gjort
sig gällande. Med hänvisning till av högste befälhavaren över kustflottan
härutinnan i skrivelse till mig -— — — — framhållna synpunkter, vilka jag
anser synnerligen beaktansvärda, får jag såsom min åsikt framhålla, att utförandet
av nu berörda övningar är av stor betydelse. Härför kräves, att
dylika övningar i fredstid ingå i det årliga övningsprogrammet. Till den
på grund härav erforderliga utvidgningen av detta program får jag nedan
återkomma (punkt 3 E). För utförande av nu berörda övningar fordras, intill
dess flottan kan komma att tillföras särskilda undervattensbåtjagare, att
ett förband vedettbåtar finnes tillgängligt.

Yedettbåtarna n:r 23—25 kunna beräknas tjänstbara i ännu 8—10 år. På
grund av vad ovan anförts böra dessa vedettbåtar jämte den enligt det föregående
till vedettbåt överförda torpedbåten Plejad ingå i 2. linjen. Härför
erforderlig ökning av stampersonalen kan inskränkas till:

4 officerare (2 löjtnanter och 2 fänrikar),

8 underofficerare eller flaggkorpraler,

12 korpraler och yrkesutbildade meniga.

Kostnadsökningen kan beräknas till omkring:

för personalens avlöning ....................................................... kronor 62,000: —

för fartygens underhåll......................................................... » 32,000: —

Summa kronor 94,000: —

I fråga om personalens användande i fredstid, se nedan under . motortorpedbåtar».

Bil. D. 580

Kungl, Maj:ts proposition nr 60.

D. Motortorpedbåtar.

Under loppet av innevarande år kommer flottan att tillföras 2 nya motortorpedbåtar,
till vilkas anskaffande medel anvisats av 1924 års riksdag. Dessa
båtar böra tillföras lokalstyrka.

Erforderlig personalökning:

2 officerare (1 löjtnant och 1 fänrik),

2 underofficerare eller flaggkorpraler,

10 korpraler och yrkesutbildade meniga.

Kostnadsökningen kan beräknas till omkring:

för personalens avlöning ........................................................ kronor 31,000: —

för båtarnas underhåll ............................................................ » 10,000: —

Summa kronor 41,000: —

Den stampersonal, som skulle tillkomma för bemanning vid mobilisering
av ovan omhandlade vedettbåtar och motortorpedbåtar, bör i fred under
sommaren avses för tjänstgöring på 4 vedettbåtar för övning i minsvepning
och anti-undervattensbåttjänst samt på de båda motortorpedbåtarna för övning
i dylika båtars hanterande och användning. Under vintern beräknas
ungefärligen motsvarande antal av olika kategorier för tjänstgöring vid skeppsgossekåren,
vilken enligt nedan föreslås att utökas.

2. Persoiialberäkningarna.

A. Pansarskepp, typ Sverige.

I förslaget har vid beräkning av Sverigefartygens bemanning den vid
förslagets uppgörande gällande besättningslistan legat till grund; dock att
eldarkorpralerna utökats med tre. På grund av bland annat tillkomsten av
ny teknisk materiel (centralsiktinrättning, kommunikationsmedel m. m.), utvecklingen
av den betydelsefulla skyddstjänsten samt den erforderliga installationen
av erforderligt luftvärnsartilleri har högste befälhavaren över
kustflottan i skrivelse till chefen för försvarsdepartementet den 8 sistlidna
november framhållit nödvändigheten av en ökning av ifrågavarande fartygs

bemanning. Denna framställning — ----är för närvarande under gemensam

behandling av marinförvaltningen och chefen för marinstaben. Då jag i allt
väsentligt instämmer i de av sagda befälhavare framförda synpunkterna och
i anslutning härtill anser den föreslagna ökningen av behovet starkt påkallad
såsom varande nödvändig för ett fullt utnyttjande av dessa våra bästa fartygs
fulla stridsvärde, bör bemanningen å de tre Sverigefaidygen sammanlagt
ökas med följande personal, därvid ovannämnda tre eldarkorpraler frånräknats,
nämligen:

9 officerare (6 löjtnanter och 3 fänrikar) eller eventuellt, beroende på
resultatet av pågående utredning,

6 officerare (3 löjtnanter och 3 fänrikar) samt 3 mariningenjörer av 2
graden,

33 underofficerare och flaggkorpraler,

90 korpraler och yrkesutbildade meniga,

39 värnpliktiga.

Det torde böra bemärkas, att även med den på så sätt förstärkta bemanningen
komma likväl å Sverigefartygen förefintliga stridsmedel att betjänas
av. fåtaligare. personal än vad förhållandet är med avseende å motsvarande
stridsmedel inom de utländska mariner, varom kännedom i nu berört avseende
föreligger.

Av ovanstående förslag föranledd kostnadsökning kan beräknas uppgå till
omkring 330,000 kronor.

r>*i Bil. D.

Kung!., May.ts proposition nr ött.

15. Pansarskepp, typ Äran.

I beräkningarna äro av stampersonal upptagna för dessa pansarskepp
under rubriken »II. linjen, Icke rustade», sammanlagt 10 kaptener ocli
subalternofficerare, d. v. s. 5 på vardera. I övrigt är besättningslistan utfylld
med 5 reservofficerare. Av stamofficerare böra tre disponeras enligt
följande: 1 sekond (dessutom avsedd att leda skyddstjänsten), 1 artilleriofficer
och 1 navigeringsofficer. Återstå endast 2 officerare att under artilleriofficeren
leda elden från fartygets artilleri. Då det med den hos oss nu
förefintliga organisationen, liksom även den i förslaget ifrågasatta, icke är
möjligt att bibringa reservofficerarna annat än mycket ytlig kunskap i eldledning,
anser jag det med hänsyn till önskvärdheten att kunna utnyttja
fartygens stridsvärde vara mindre välbetänkt att icke öka dessa fartygs bemanning
med åtminstone en fänrik på vartdera. Erforderlig kostnadsökning
uppgår till omkring 6,000 kronor.

C. Flygväsendets mobiliseringsbehov från marinen.

Enligt beräkningarna skall kustflottans flygformationer utgöras av ett visst
antal plan med depåfartyget Oden och 1 vedettbåt. Denna materiel samt
flygformationernas uppgifter äro så pass omfattande och betydelsefulla, att
det omedelbara befälet måste utövas med mognat omdöme och stor erfarenhet
såväl inom flygvapnet som beträffande sjökrigföringen. Och vad dessa
formationers operationsförmåga angår, anser jag densamma vara i väsentlig
mån beroende på, icke allenast de aktiva flygarna, utan jämväl på den, som
utövar den närmaste ledningen av övningarna och operationernas planläggning.
På grund härav bör enligt min bestämda uppfattning för ifrågavarande
befäl icke avses lägre befattningshavare än en kommendörkapten, vilken bör
hava tjänstgjort på passage vid flygvapnet. Den ena av de i depåfartyget
Odens besättningslista ingående kaptenerna bör därför utbytas mot en kommendörkapten
av 2. graden. Erforderlig kostnadsökning uppgår till omkring
2,000 kronor.

D. Överstyrelsen.

Eör marinförvaltningen, däri inberäknat inspektören för undervattensbåtvapnet,
är beräknat o kommendörer och kommendörkaptener samt 4 kaptener
och subalternofficerare. Av de förra (regementsofficerarna) måste en avses
till avdelningschef för var och en av de tre militära avdelningarna, artilleri-,
torped- och minavdelningen, därav en tillika inspektör för undervattensbåtvapnet.
Dessa komma såväl under mobilisering som under krig att få en
betydlig arbetsbörda, varför det icke bliver möjligt att belasta dem med
arbetsuppgifter, utöver vad som kan förekomma på avdelningarna. Med den
ansvällning av försvarskrafterna, som, särskilt med en så starkt reducerad
försvarsorganisation som förslaget innebär, bliver erforderlig i krigstid, är
det av behovet synnerligen påkallat, att krigsindustrien inom olika områden
tages starkt i anspråk. För handläggning av ärenden tillhörande detta område
— här bör bland annat nämnas en så ytterligt viktig detalj som gaskriget
— erfordras redan i fredstid härutinnan särskilt kvalificerad personal,
bestående av minst en regementsofficer och en underofficer. Att under krig
avse denna personal för annat ändamål torde av lätt insedda skäl få anses
ytterligt olämpligt. Ehuruväl erfarenheterna från.världskriget givit vid handen,
att arbetet i staber och i allmänhet i överstyrelsen kräver betydligt ökade
arbetskrafter i jämförelse med vad som erfordras i fredstid, särskilt med
avseende å specialutbildad personal, anser jag mig, i anslutning till vad jag
i inledningen till denna del av mitt yttrande anfört, böra såsom oeftergivlig

Bil. D. 082

humjl. Maj.ts proposition nr 50.

förval t ii hm en ^ °U Ökliing aV en regementsofficer och eu underofficer i marin Kostnadsökningen

härför uppgår till omkring 14,000 kronor.

E. Karlskrona fästning.

, \ överensstämmelse med de synpunkter, vilka av mig i skrivelse till

chefen for försvarsdepartementet den 25 sistlidna oktober framhållits__

, ~ ause*'' Ja8 ,eu, regementsofficer från flottan böra såsom stabschef ingå i

från1 flottaif0 amiralens stab'' Denua stab kan i så fall minskas med en kapten

Erforderlig kostnadsökning omkring 2,000 kronor.

F. Sjöstyrkor, stationer och varv.

Maringen jörer.

I beräkningarna är upptagen en mariningenjör endast på den ena av
j agardi visionerna. Dessa fartygs invecklade och omfattande maskinella anoidnmgar
krava otvivelaktigt, särskilt i fråga om utnyttjandet av en av deras
tornamsta stndsegenskaper, nämligen den högra farten, att eu mariningeujör
av stammen lmr översikt över materielens rätta funktionerande. Det bör
o(3aktas, att det galler 4 jämförelsevis stora och mycket värdefulla fartyg
Alert anledning liarav hora mariningenjörerna ökas med eu sådan av 2. graden.

Vidare hava i det föreliggande förslaget endast upptagits 3 extra marin^enjorer.
Då de extra mariningenjörerna enligt gällande organisation och
u bildningsplan uttagas bland de fardigutbildade mariningenjörsstipendiaterna
och anstallas för tvä år, varefter de övergå till reserven för att därifrån vid
uppkomna vakanser söka anställning vid kårens stam, skulle ett udda antal
extra ingenjörer vålla många olägenheter. Vart annat år skulle en och vart
annat ar tva extra ingenjörer således anställas. Anstiilles endast en extra
mgenjor årligen, skulle detta ej vara tillfyllest för rekrytering av såväl stammen
som den betydande reserv, vilken enligt förslaget beräknas att tagas i
anspråk vid mobilisering. Det måste därför anses av behovet påkallat att
antalet extra marinmgenjörsbeställningar ökas med en.

Den erforderliga kostnadsökningen för ovannämnda mariningenjör och
extra mariningenjör kan sammanlagt beräknas till omkring 13,000 kronor.

Mariuläkare.

För att med större säkerhet kunna påräkna att läkarvård i behörig utsträckning
må kunna beredas den personal, som enligt gällande reglementen
ar clartill berättigad, och med hänsyn till av statsmakterna gjort uttalande
angående beredande av möjlighet åt militär läkare att utöva privat praktik,
bor enligt vad verkställd granskning av den föreslagna staten givit vid handen
antalet marinläkare utökas med

1 marinläkare av 1. graden,

4 marinläkare av 2. graden, och

2 marinläkarstipendiater.

... Under förutsättning att antalet marinläkare av 1. graden enligt ovan ut°.
¥s “ed j samt att befattningen såsom biträdande kasernläkare, tillika
tjänstgörande i mannoverläkarens expedition bestrides av en av ovan föreslagna
mannlakare av 2. graden, kunna tvenne marinläkare av 1. graden
v • r6r«ii va?a dmtnktsläkare. Dessa befattningar synas nämligen böra
bibehållas, särskilt med hänsyn till att stammanskapet, enär förläggning
enligt nutidens krav ej kan i tillräcklig omfattning beredas dem i stationer^
nas kaserner, ar hanvisat till att i stor utsträckning bo i kvarter.

h''iui:/l. Mdj:ts jiropu;dtion nr ät/. Bil. D.

Pu grund av ovanstående erforderlig kostnadsökning uppgår till omkring
20,000 kronor.

Kiistningsplaii för flottans krigsberedskap och övningar.

A. Pansarskepp av Sverigetypeu.

Enligt förslaget är ett pansarskepp av Sverigetyp avsett att turvis vart
tredje år med reducerad besättning under månaderna september- mars vara
förlagt till varvet för översyn. Det måste emellertid beaktas, att ett fartyg
med reducerad besättning självfallet aldrig kan erhålla någon övning va
angår stridsutbildningen med fartyget i dess helhet. Under de övningar
som hittills bedrivits med Sverigebåtarna, har av erfarenheten tydligt blivit
ådagalagt, att ett pansarskepp av Sverigeklassen icke kan sattas i stridsberett
skick under en tid understigande ungefärligen 4 manader från det
besättningen embarkera! Med hänsyn till att fartyget, som har ar förutsatt,
linser med viss del av besättningen ombord och att sålunda envar tillhörande
denna del kan bibringas enskild utbildning i fråga om materielens handliavan
de, torde sagda tid i förevarande fall kunna minskas till 3 månader
Innebörden av den föreslagna förläggningen till varvet av en Sverige båt
under tiden september—mars bleve alltså otvivelaktigt den att en tredjedel
av kustflottans kärna ej skulle bliva användbar att insattas i strid under
längre tid av året än i stort sett två månader, nämligen under juli—augusti.

Detta kan ej vara förenligt med önskvärdheten av att draga största möjliga
nytta av den sjökrigsmateriel, som redan finnes tillgänglig. Jag anser därför,
att alla tre Sverigebåtarna böra ständigt vara fullt bemannade Kostnaderna
härför beträffande personalen måste anses obetydliga i förhållande
till den mycket stora vinsten i avseende å kngsberedskapen. btambemanningen
synes nämligen icke behöva ökas (det framgår åtminstone ej av forslaget,
huruvida så skulle bliva nödvändigt), utan härfor erfordrades endast
omkring 200 värnpliktiga under tiden september—mars, medförande en
kostnadsökning på omkring 80,000 kronor. Den erforderliga oknmgen pa
övningsanslaget kan beräknas uppgå till 168,000 kronoi.

B. Undervattensbåtar.

Enligt förslaget skulle endast fyra av i kustfiottan ingående sex undervattensbåtar
(frånsett minundervattensbåten) vara rustade under tiden november-april,
samt i fråga om 2. klass undervattensbåtar, två vara rustade
under tiden maj-augusti. Beträffande dessa rustningar torde följande bora

haiKmtfloUaiis undervattensbåtar. Erfarenheten från de senaste årens övningar
hava oförtydbart givit vid handen, att på våren nyrustade undervattensbåtar
först efter en längre tid kunna komma upp till samma tjenstbarhet som de,
vilka varit rustade under vintern. För att kunna underhålla den höga yrkesskicklighet,
som maste förefinnas hos undervattensbåtpersonalen särskilt på
de moclerna undervattensbåtarna, erfordras nämligen så gott som ständigt
pågående övning. Ur underhållssynpunkt måste det därjämte i allmänhet
anses oekonomiskt att avrusta undervattensbåtar under en del av aret. Den
svår skötta materielen kan nämligen icke fullt tillfredsställande vardas och
hållas i stånd, utan att båtarna äro på expedition, ett förhållande som inom
de flesta utländska mariner vunnit beaktande. ......

2 klass undervattensbåtar. Av 7 befintliga dylika båtar avses, enligt förslaget
endast två att vara rustade under omkring 4 manader (maj—augusti).

Om man vid mobilisering efter en något så när rimlig tul vill parakna att

Bil.

D. 584

Kunyl. Maj:ts proposition nr 50.

kunna, draga, nytta av batarna i fråga, måste det emellertid anses nödvändigt
att besättningarna a dessa undervattensbåtar, och framför allt de för dem
avsedda fartygscheferna erhålla övning åtminstone vart annat år För åstadkommande
av en sådan övning borde alltså 4 båtar årligen vara rustade. -Vidare torde hora bemarkas att med en för rekryteringen av personal till 7

är ett antal av två 2. klass underattensbatar
otillräckligt för att under tiden för undervattensbåtskolan hinna
bibringa eleverna erforderlig utbildning. Tre båtar har visat sig vara det
minsta antal som medgiver bedrivandet av en nöjaktig utbildning.

i led anledning av vad sålunda anförts, och med framhållande av att för
andamalet i truga icke kraves någon personalökning, synes det mig med
hänsyn till nödvändigheten såväl att bereda undervattensbåtpersonalen erforderlig
övning som att hålla materielen i gott skick, vara av behovet påkalhit
att hava samtliga i kustflottan ingående undervattensbåtar rustade
under tiden november—april samt minst tre 2. klass undervattensbåtar under
tiden maj-augusti, eller med andra ord två 1. klass undervattensbåtar under
forstnamnda tid och en 2. klass undervattensbåt under sistnämnda tid ut •

0rSrufnnliPptage1'' Kostnadsökningen härför torde kunna beräknas
till omkring liö,UU(J kronor.

€. Depåfartyg för undervattensbåtar.

Endast ett depafartyg för undervattensbåtar är i förslaget beräknat rustat

-ut13-6 ""T11 ®etta1skulle nödvändiggöra, att vissa under i

attenbatbesattningar vad angar underofficerare och manskap, under den
tid, da undervattensbåtarna aro stationärt förlagda, (oktober—april) måste
~ var® ,S1S depafartyget stationeras i Stockholm eller Karlskrona — förS
tlP en station, som personalen ifråga icke tillhör och där den icke är
josatt. Det _ kan emellertid ej anses vara förenligt med tillgodoseendet av
personalens intressen och darav beroende rekryteringsmöjligheter att, såsom
1 de rtM fal ,-ll e. !)llva förhållandet, tvinga densamma — många av dem
sannolikt familjeförsörjare att under <j månader, två vintrar i följd utan något
yedeilag tjänstgöra utom forlaggmngsorten. Och att införa dylikt vederlag
synes icke hora ifragasattas, dels med hänsyn till kostnaderna, dels i be”

utnöta d6l a'' det iSkul-e vara forenat med störa svårigheter att rättvist
utmata den ekonomiska forman, som i dylikt fall kunde tänkas böra utgå
samt slutligen till följd av darmed förenade konsekvenser i form av be ert"nrlde

J™”’ *7*“ Slda På atk därest övrig personal bleve till erkänd

någon slags traktamentsersättning, de jämväl borde komma i åtnjutande
av motsvarande forman. Med hänsyn till nu nämnda omständigheter
har det vid fartygsrustmngarna hittills sa vitt möjligt iakttagits, att personal
lj1Kf''ffali och manskaps tjänstegrad vid tjänstgöring å
stationart förlagda fartyg kunnat kommenderas å sådana fartyg, som under

tillhörtf°r :iggnmg "lvutlsakligast befunnit sig vid den station personalen

JfU?d „¥rfv “aste det önskvärt, att undertiden oktober—april

haia ett depafartyg for undervattensbåtar rustat utöver i förslaget upptaget
sadant. Isagon personalokning torde med hänvisning till vad under punkt
'' — * r?6 elfm’dias för nu nämnt ändamål. Kostnaderna för

S«SSg?w13S!hS<rbt ’ se>’‘embe‘-“i>ril *—* <*»»» ««#

Det föreliggande förslaget
mycket stor utsträckning '' på

Logenientstärtyg.

bygger, såsom i det föregående framhållits, i
anlitandet av reservpersonal. För att denna

Kunjl. Mnj:ts proposition nr HO. 5H;> Bil. D.

personal skall kunna bibehållas vid något sa nar nöjaktig yrkesskicklighet
förutsattes i förslaget, att densamma tid efter annan genomgår repetitionskurser.
Dessa kurser böra avse icke allenast, såsom namnet angiver, repetition
av vad som förut inlärts eller inövats, utan därjämte att bibringa
personalen viss kunskap om förändrade föreskrifter i vad angår tjänstens
utövande och framför allt färdighet i hanterandet av nytillkommen materiel,
och böra kurserna därför självfallet förläggas ombord. För ett så pass stort
antal, som det här årligen gäller, nämligen omkring 20 officerare och 30
underofficerare, kan personalen ifråga icke förläggas på enligt förslaget
rustade fartyg annat än i utbyte mot motsvarande antal officerare respektive
underofficerare, stam. Ett dylikt utbyte skulle emellertid vålla mycken
oreda samt medföra att stridsutbildningeu å fartygen ifråga bleve i synnerligen
betänklig grad eftersatt. Med anledning härav erfordras för nu nämnt
ändamål ett pansarskepp såsom logementsfartyg, avsett att vara på expedition
under två månader av sommaren, Repetitionskurserna skulle i så fall
anordnas i samband med höstens yrkesskolor, då övningsmateriel lättare
kan ställas till kursernas förfogande än under andra tider av övningsåret.

Någon personalökning torde med hänvisning till vad under punkt 1 B ovan
anförts för här ifrågavarande ändamål icke erfordras. Kostnaderna på övningsanslaget
torde komma att uppgå till omkring 32,000 kronor.

E. Vedettbåtar.

I anslutning till vad ovan under krigsorganisationen anförts ifråga om
övningar i minsvepning och anti-undervattensbåttjänst (punkt 1 O) böra 4
vedettbåttar, utöver vad förslaget upptager, avses för expedition under tiden
maj—augusti. Kostnaderna härför uppgå till omkring 51,000 kronor.

4. Skeppsgosseinstitutionen.

Med den i förslaget upptagna sjömanskåren kan ifråga om däcksavdelningen,
till vilken avdelning skeppsgossarna i regel avses att övergå vid
karlskrivningen, det årliga rekrytbehovet beräknas till omkring 300 man.

Även med en skeppsgossekår på 600 gossar kan årligen beräknas karlskrivas
endast omkring 170 gossar.

Enligt av försvarsrevisionen på sin tid verkställd utredning, är en kontraktanställd
icke endast ur tjänstesynpunkt underlägsen eu f. d. skeppsgosse.
utan dessutom för statsverket dyrare. Det finnes därför enligt min
åsikt ingen som helst anledning att minska skeppsgossekåren därför att
sjömanskåren reduceras.

Det torde som exempel på värdet av att inom sjömanskåren hava tillräcklig
tillgång på f. d. skeppsgossar böra framhållas, att utbildningen av
cn riktare vid medelsvår kanon uppgår till omkring 2,350 kronor. Denna
utbildning kan icke förläggas till tidigare tidpunkt än 3. (f. d. skeppsgossar
2.) anställningsåret i sjömanskåren. En till riktare vid medelsvår kanon utbildad
kontraktanställd avgår i regel ett år efter denna utbildnings avslutande,
då däremot f. d. skeppsgossar måste kvarstå i 4 år. Om behovet av
bär omhandlade riktare, vilket behov kan beräknas till omkring 150, skall
tillgodoses med endast kontraktanställda, måste sålunda 150 dylika utbildas
varje år, medförande cn kostnad på 352,500 kronor. Om däremot sagda behov
kan tillgodoses uteslutande med f. d. skeppsgossar, behöva endast 37
utbildas varje år och kostnaden uppgår då till omkring 89,000 kronor. Förutom
den sålunda ökade kostnaden komma därjämte vid utbildning av kontraktanställda,
på grund av då ökat antal elever, kravet på instruktionspersona.
l att bliva större, tiden för utbildningen att bliva längre samt slitning

Bil. D. 586 Kanyl. Maj:ts proposition nr Öl).

av artilleri materialen att ökas. Nu nämnda omständigheter gälla även i
större eller mindre grad allt annat under 6. anställningsåret specialutbildat
manskap, såsom riktare vid luftvärnskanon, riktare vid jagarkanon och avståndsobservatörer.
Erfarenhet vad angår nu sist berört manskap kan sägas
hava framkommit först under utbildningsåret 1923—24, enär specialutbildning
av sagda manskap då första gången tillämpades.

Om redan under nuvarande förhållanden skeppsgosseinstitutionen sålunda
kan anses vara ekonomiskt fördelaktigt samt dessutom ur utbildningsorganisatorisk
synpunkt synnerligen värdefull, bliver denna institution efter
organiserandet av en underofficersreserv av än större betydelse. Utbildningen
av en årsklass reservunderofficerare kan icke komma att avslutas
förr än med utgången av det 6. anställningsåret. Enär f. d. skeppsgossar
hava en anställningstid av 6 år, torde med största sannolikhet kunna förmodas
att de av dessa, vilka ej ämna söka anställning såsom stamunderofficerare,
i stället finna med sin förmån förenligt att genomgå utbildning till
reservunderofficer. För att däremot kontraktanställda skola komma att genomgå
denna utbildning föreligger ingen som helst säkerhet. Att döma av hittills
vunna erfarenhet — den nuvarande däcksavdelningen av underofficerskåren
utgöres omkring 80 % av f. d. skeppsgossar — torde detta endast bliva fallet
i mycket ringa omfattning. På grund härav anser jag, att den naturligaste
följden av införandet av en reservunderofficersorganisation borde hava varit
att öka skeppsgossekåren i stället för att minska densamma. Med hänsyn
till ovan framhållna ekonomiska skäl, förenklad utbildning samt säkerställandet,
i den mån så låter sig göra, av reservunderofficerskårens rekrytering, anser
jag det vara en angelägenhet av allra största vikt att skeppsgossekåren beräknas
till minst 600 gossar samt att denna numerär bör vidmakthållas
oberoende av eventuell befintliga vakanser inom sjömanskåren. Kostnadsökningen
härför torde kunna beräknas uppgå till omkring 90.000 kronor.

För så vitt ej skeppsgossekåren upptages till nyss nämnd numerär, måste för
tillgodoseendet av kravet på tillräckligt antal riktare, varförutan våra artillerifartyg
skulle hava ringa värde, det få anses av behovet synnerligen.påkallat,
att övningsanslaget liöjes med 45,000 kronor.

5. Kustartilleriet.

Beträffande kustartilleriet får jag. efter hava meddelat mig med chefen
för kustartilleriet, anföra följande.

A. Försvarsanstalterna.

Den föreslagna förstärkningen av luftvärnsbestyckningen i Vaxholms och
Karlskrona fästningar anser jag böra utökas till minst det dubbla antalet
föreslagna pjäser.

B. Person al beräkningarna.

Kustartilleriets personal har, enligt vad som blivit upplyst, beräknats för
./redstjänstens behov. Ett sådant förfaringssätt kan emellertid icke anses
riktigt. I likhet med flottan måste kustfästningarna upprätthålla en viss
krigsberedskap, vilken dock aldrig torde kunna bliva så hög, att icke vittomfattande
åtgärder för att höja densamma måste vidtagas vid mobilisering.
Vid sådant tillfälle kommer ett ökat behov, särskilt av specialutbildad personal
av olika kategorier, att göra sig starkt gällande. Om organisationen
då är byggd på anlitande av reservbefäl i stor utsträckning, är det fara värt,
att mobiliseringen av kustfästningarna äventyras och deras försättande i

Kunijl. Moj:ts proposition nr ■'')».

587 Bil. D.

stridsdugligt skick, mod fara för do värden de uro avsedda att skydda, blir
försenad. Jag får således såsom min uppfattning framhålla, att till grund
för personalens beräkning för kustartilleriet bör läggas personalbehovet vid
mobilisering. Att detta behov är större än fredsbehovet är ju uppenbart;
i frågans läge för närvarande har någon exakt beräkning härav icke kunnat
verkställas.

Emellertid torde personalstaten för kustartilleriet, sådan den föreligger i
förslaget, även om hänsyn uteslutande tages till de för detsamma augit na
förutsättningarna, vara allt för knappt tilltagen för att i tillräcklig utsträckning
kunna tillgodose fredstjänstens krav. Med det sålunda reducerade antalet
låter det sig nämligen icke göra att vid sidan av garnisonstjänsten,
inre tjänsten vid regementena, materielvården m. in. bedriva erforderlig utbildning
av personalen. Det måste därför få anses nödvändigt att ej oväsentligt
öka den stamanställda personalen, främst underofficerare och stammanskap
vid de båda kustartilleriregementena.

Enligt verkställda beräkningar kräves för den skull följande ökningar i de
uti det föreliggande förslaget upptagna staterna.

Komruendantskapen ..........................

Skjutskola och mineringsskola...........

Befalspersonal för utbildningen .........

Meniga vid artilleri- och minavdelningarna
.......................................

Manskap vid ekonomi-, maskin- och
hantverksavdelningarna ..................

Of fiol	''rare	Under-officerare : och flagg-1 korpraler . 1 på stat	Manskap
Kaptener ;	Subaltern-officerare !	Korpraler i	Meniga! j
1	3	4 t 17	30
—	-	—	-	37
i -	—	ii “		10
1	1 3	22	•13	47

'') 2 löjtnanter och 1 underlöjtnant.

Såsom av det föregående framgår (avd. I), kan det icke anses välbetänkt
att helt lämna Älvsborgs fästning utan bemanning. Som ett synnerligen
starkt önskemål framstår i anledning därav, att Karlskrona kustartilleriregemente
utökas så mycket, att ett detachement därav kan vara ständigt förlagt
till sagda fästning. Den ringa personaltillgång som enligt förslaget avses
för Vaxholms och Karlskrona fästningar möjliggör icke att avdela någon för
dessa fästningar avsedd personal till Älvsborgs fästning. Utan att särskild
personal -— låt vara till obetydligt antal — redan i fredstid avses för och
förlägges till fästningen, torde det vara otänkbart, att den vid ett plötsligt
krigsutbrott skall kunna fylla de uppgifter, som kunna komma att ställas
på densamma. En dylik fredsförläggmng bör därför framdeles komma till
stånd.

För Hemsö och Hörningsholms fästningar samt Luleå kustposition har
enligt förslaget ingen personal beräknats, enär sagda försvarsanstalter förutsatts
komma att helt nedläggas. En dylik åtgärd anser jag på förut anförda
skäl ägnad att medföra mycket allvarliga olägenheter, och får därför föreslå,
att de hänföras till kategori B. För tillsyn av desamma torde böra beräknas:
1 pensionerad kapten, 3 underofficerare — varav 1 pensionerad —
samt 4 manskap — varav 2 korpraler. Det torde emellertid böra framhållas,
att även om det för närvarande icke låter sig göra att utöka Vaxholms kustartilleriregemente
med den stampersonal, som erfordras för att vid mobilise -

Bil. D. 588

Kungl. Majcts proposition nr 50.

rmg bemanna sagda fästningar och Luleå kustposition, det måste anses som
ett viktigt önskemål, att inom den närmaste framtiden personalstaterna vid
narnnda regemente något utökas, så att meromnämnda fästningar och kustposition
kunna erhålla åtminstone en mindre kontingent stampersonal.

De personalkostnader, som föranledas av ovan föreslagna åtgärder kunna
beräknas enligt följande.

1 kapten ....................................................

2 löjtnanter ä 4,812...................................

1 underlöjtnant .......................................

5 underofficerare av 1. graden ä 4,000 .
9 » » 2. » » 3,300 .

10 flaggkorpraler ä 2,300 ..........................

45 korpraler ä 1,820 ................................

49 meniga ä 1,100 ....................................

1 pensionerad officer................................

2 pensionerade underofficerare ............

............. kronor	7,392	—
»	9,624	—
............ »	3,222	—
............. »	20,000	—
............. »	29,700	—
............ »	23,000	—
............. »	81,900	—
• ............ »	53,900	—
............ »	3,180	—
............. »	4,260	—
Summa kronor	236,178	—

Antalet till linjetjänst uttagna värnpliktiga är enligt en remisshandlingen
bifogad P. M. angående marinens behov av värnpliktiga för kustartilleriet
beräknat till 800. Detta antal torde icke bliva tillräckligt, även om kustfästningarnas
materiel får den ringa omfattning, som i det föreliggande förslaget
förutsattes. Ur krigsberedskapssynpunkt är det nödvändigt, att de i
kustfästningarna avdelade säkerhetspiketerna ständigt kunna vid behov tagas
i anspiak lör sitt ändamål samt att jämväl värnpliktiga i viss utsträckning
avses härför. Det i förslaget upptagna antalet bör, för att möjliggöra övningarnas
bedrivande pa ett rationellt sätt, vara inkallat till tjänstgöring
under sommarmånaderna. På grund härav erfordras under vinterhalvåret i
tjänstgöring ett så stort antal vapenföra, att kravet på krigsberedskap kan,
åtminstone nödtorftigt, tillgodoses. Detta antal kan icke sättas lägre än 200,
med vilket antal således den för kustartilleriet avsedda, till linjetjänst uttagna
värnpliktskontingenten bör ökas, medförande en kostnadsökning på
omkring kronor 160,000. h F

C. Övningskostnader och underhållskostnader.

Den ovan föreslagna utökningen av kustartilleriets personal bör medföra
en ökning av övningsanslaget med omkring 40,000 kronor.

Pör underhållet av materielen a Hemsö och Hörningsholms fästningar
samt Luleå kustposition torde böra beräknas förslagsvis 25,000 kronor.

III. De värnpliktiga.

A. Värnpliktslagen.

Frikallelse.

Enligt det föreliggande lagförslaget skola jämlikt § 4 de värnpliktiga, som
enligt nu gällande lag §16:2 kunna erhålla uppskov med inskrivningen till
nästföljande år i stället frikallas från värnpliktens fullgörande under fredstid.
Denna bestämmelse medför således, att en värnpliktig, som på grund
av vid inskrivningen föreliggande skäl frikallats är helt och hållet befriad
från all värnplikt under fredstid, även om det skäl, som föranlett frikallelsen,
redan näst påföljande år icke längre förefinnes. Dessutom har i lag -

Kunyl. Majits proposition nr ■r)0. 089 Bil. D förslaget

uteslutits den bestämmelsen, att de i lagen särskilt uppräknade
nära anförvanterna skola för sitt uppehälle vara väsentligt beroende av den
värnpliktiges arbete. Ett dylikt uteslutande skulle helt visst giva anledning
till mycket varierande uppfattningar med ty åtföljande orättvisor vid beslut
om frikallelse. På grund härav anser jag att i den föreslagna värnpliktslagen
erforderliga ändringar i här berört syfte böra vidtagas.

Antalet värnpliktiga.

Såsom av det föregående framgår, bör för att möjliggöra det tredje Sverigefartygets
rustning jämväl under vintern samt för erforderlig utökning
av samtliga dessa fartygs besättningar ävensom för att möjliggöra ett något
så när nöjaktigt upprätthållande av kustfästningarnas krigsberedskap, arskontingenten
av till linjetjänst uttagna värnpliktiga, som tilldelas marinen,
ökas med sammanlagt minst 500, d. v. s. 300 för flottan och 200 för kustartilleriet,
I lagförslagets §24 mom. 1 c) bör således årskontingenten vid
marinen av i sagda punkt omförmalda värnpliktiga bestämmas till 4,200 man.

Då emellertid detta antal värnpliktiga likväl synes vara mycket knappt
beräknat, och då det för säkerställande av flottans och kustfästningarnas
krigsberedskap är en angelägenhet av största vikt att, om rekryteringen av
stammanskapet skulle understiga behovet, verkligen förfoga över det antal
man, som tjänsten kräver får jag föreslå, att en bestämmelse intages i värnpliktslagen,
som berättigar Konungen att, om så erfordras, under ytterligare
högst 200 dagar i tjänstgöring kvarhålla till linjetjänst i marinen uttagna
värnpliktiga till det antal, som för täckandet av vakanser inom sjömanskåren
och kustartilleriets manskapskår prövas nödvändigt.

De i § 27: 3 C b) föreslagna bestämmelserna anser jag i detta avseende
icke vara tillfyllest.

Utbildningstiden.

Utbildningstidens längd för de till linjetjänst uttagna värnpliktiga -utom studenter och likställda — tilldelade flottan och kustartilleriet liai i
lagförslaget begränsats till 200 dagar.

Såväl flottans som kustartilleriets myndigheter hava vid upprepade tillfällen
framhållit det oavvisliga kravet av en väsentligt längre utbildningstid
för värnpliktiga tilldelade marinen, om den enligt myndigheternas uppfattning
för flottan och kustfästningarna erforderliga krigsberedskapen skall
kunna upprätthållas. Intet liar hitintills inträffat, som jävar den uppfattningen,
att flottan och även kustartilleriet måste vara beredda att vid ofred
mottaga den första allvarliga framstöten av en fiende. Härför fordras^ å
andra sidan en hög grad av krigsberedskap, vilken^ grad aldrig kan uppnås,
om allt för täta personalombyten måste företagas å flottans fartyg och inom
kustfästningarna, då därigenom personalens kännedom om och förmåga att
betjäna den numera allt mer och mer invecklade krigsmaterielen blir otillfredsställande
och till följd därav möjligheten att kunna utnyttja vapnen till
deras fulla värde högst väsentligt minskad. Jag far därför framhålla, att
enligt min mening utbildningstiden för de värnpliktiga, som tilldelas marinen,
bör uppgå till 3G0 dagar.......

Beträffande utbildningstiden för värnpliktiga studenter och likstalida, vilken
i förslaget begränsats till 260 dagar, kan denna korta tid icke anses
tillräcklig för att under densamma medhinna att bibringa den värnpliktige
sådan utbildning, att han i egenskap av underbefäl erhåller tillräcklig övning
och förmåga att utöva befäl. Utbildningstiden för dessa värnpliktiga anser
jag — särskilt vid det förhållandet, att de enligt förslaget komma att i
mycket stor omfattning anlitas vid mobilisering — icke bör sättas lägre än
till 365 dagar.

Bil. D. 590

Kuwjl. Maj.ts proposition nr JO.

, Slutligen får jag framhålla, att det enligt min uppfattning måste betecknas
såsom synnerligen olämpligt att fråntaga Konungen rätten att till stillande

-nka]!il j?evaringe?s första uppbåd Den föreslagna ändringen av
t? 28: 1 far jag darfor avstyrka,

Utöver vad ovan anförts får jag på nedan angivna skäl föreslå följande
andringar i det föreliggande lagförslaget, J

§1 8=1.

i iii k''<*1 ‘ , . samt två andra ledamöter, nämligen rullförings befaniavaren

och en inom området-------sammansatta såsom

ovan ar föreskrivet.

Nämnden biträdes av minst en läkare.

“ " samt två andra ledamöter, nämligen sjörull foringsbefälhavaren

och en inom staden----— stadgat

Nämnden biträdes av minst en läkare.

MqHv: (Sjö-)rullföringsbefälhavaren torde äga betydligt större kompetens
och erfarenhet att bedöma inom nämnden förekommande ärenden än en
Jakare och bor därför i stället för den sistnämnda ingå såsom ledamot av
nämnden. Lakaren har i stort sett endast att undersöka de värnpliktigas
ysik. Om emellertid sa anses önskvärt, kan dock en läkare jämväl ingå som
ledamot av nämnden; kostnaderna för nämndens sammansättning torde därigenom
icke behöva ökas. °

i ^ '' ,''lU .fa^an<^e värnpliktslag förefintliga bestämmelsen (§ 18:1 sista
stycket),. att officer från marinen i vissa fall må närvara vid sammanträde av
mskiTvnmgsnamnd för rullföringsområde, anser jag bör kvarstå i lagen och
således inflyta som ett sista stycke i § 18:1.

§ 19: 1 sista stycket.

Över nämndens beslut---- — eller annan ledamot inom nämnden,

eller tran beslut avvikande yrkande, som blivit gjort av biträdande läkare
eller av den i § 18 mom. 1 omförmälda officer av marinen antecknas till
protokollet;-----

Mot t v: Ändringen betingas av den ovan föreslagna ändringen i § 18: 1.

§ 54.

Denna paragraf synes obehövlig, ty år 1926, då den nya lagen avses träda
i kraft, unnas niga värnpliktiga, som före den 1 januari 1919 överförts till
landstormen.

K. De värnpliktigas redovisning och inskrivning.

, föreliggande forslaget skulle sjörallföringsområdena minskas

från 6 till 4.

f^ei‘ Nuvarande organisationen med sex sjörullföringsbefälliavare har tillkommit
tor att möjliggöra en sa effektiv rullföring och redovisning m m av
de a sjömanshus inskrivna värnpliktiga, att handhavandet av de härmed förenade
goromålen skall kunna såväl i freds- som krigstid försiggå med behörig
leda och snabbhet. I betraktande av det stora antal sjömanshus, som
finnas a var långsträckta kust och jämväl inuti landet, torde det nuvarande
antalet sjondlfonngsbefälhavare icke kunna anses särskilt stort. Den nu
torefanthga organisationen har i stort sätt fungerat väl. Enligt förslaget
i i ..e uottans behov av värnpliktiga hädanefter fyllas till lie tydligt större
del än hitintills med sjömanshusinskrivna, Det ligger därför än större vikt
uppå att rullförings- och redovisningskontrollen över dessa värnpliktiga icke

Kim g!, ftlajds proposition nr HO.

591 Bil. D.

försvagas, vilket skulle kunna medföra avsevärda olägenheter, särskilt vid en

mobilisering. , ... . . .....

Vid inskrivningsförrättningar å sjömanshus skall sjorullforingsbefalhavaien
i allmänhet närvara. Minskas antalet dylika befälhavare från 6 till 4 komma
givetvis svårigheter att uppstå för sjörullföringsbefalhavarna i de utökade
områdena att inom ramen för den till inskrivningsförrättningarna anslagna
tiden kunna medhinna göromålen.

De olägenheter, som skulle förorsakas av ett godkännande av det loreliggande
förslaget, torde icke kunna motväga den beräknade besparingen.
Dessutom komma kostnaderna för de värnpliktiga själva givetvis att okas
vid de tillfällen, då de av olika anledningar personligen måste inställa sig
hos vederbörande sjörullföringsbefälhavare.

På grund av vad ovan anförts, får jag avstyrka ovannämnda reducering
av antalet sjörullföringsömråden.

Stockholm den 14 februari 1925.

Underdånigst
H. von Krusenstierna.

Oliv. Åkerhielw.

Bil. E. 592

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Chefms för marinstaben yttrande över
P- M. angående åtgärder till höjande av
det fast anställda nianshapets vid marinen
utbildning m. m.

Till KONUNGEN.

Genom remiss clen il dennes anbefalld att skyndsammast avgiva yttrande
*3''1er, .1.nor? försvarsdepartementet utarbetad promemoria angående åtgärder
till höjande av det fast anställda manskapets vid marinen utbildning m m
får jag härmed i underdånighet anföra följande.

I. Åtgärder till höjande av det fast anställda manskapets
vid marinen utbildning.

A. Flottan.

Beträffande här framlagda förslag har jag i huvudsak intet att erinra
Vissa av de sakkunniga ifrågasatta detaljanordningar, i vad desamma avse
underomcersskolan, synas emellertid beroende på föreliggande omständigheter
icke böra komma till utförande. Beträffande sagda anordningar anI
t- ^ a . 5°l lämna närmare redogörelse i samband med avgivande av
det förslag till reglemente för nämnda skola, som för närvarande är under
utarbetapde inom marinstaben.

B. Kustartilleriet.

Chefens för kustartilleriet yttrande i denna fråga har delgivits mig under
hand och har jag, utöver av honom framhållna synpunkter, ej något att tillägga.

II. Underbefäls och underofficers befordran till officer
och reservofficer.

A. Befordran till officer i flottans stam.

. Mot vad i P. M. beträffande denna fråga blivit framfört har jag i princip
intet att erinra. Jag anser emellertid, att det av flera skäl vore mer ändamålsenligt
att befrämja underbefälets befordran till officer på så sätt, att
urvalet av sjökrigsskolaspiranterna verkställdes redan efter korpralsutbildmngen
i stället för efter underofficersutbildningen. De viktigaste härmed
förenade fördelarna skulle vara, att åldern vid befordran till officer kunde
nedbringas med två år samt att urvalet — till följd av att underbefälets
specialisering under sådana omständigheter ej hunnit drivas så långt —
skulle kunna äga rum inom samtliga yrkesgrenar i stället för såsom i förslaget
endast inom däcksavdelningens. Därjämte skulle studierna för inhämtande
av de erforderliga kunskaperna komma att bedrivas vid en lämpligare
ålder. Dessa och en del andra fördelar skulle enligt min åsikt mer
än uppväga de av de sakkunniga framförda skälen för att verkställa urvalet

•F)<->3 Bil. E.

Kuiujl. Maj:ts proposition in'' 50.

först efter underofficersskolan. Vad angår vissa detaljer i övrigt torde med
bifogande av en från chefen för sjökrigsskolan i ärendet till mig avgiven
V. P. M. följande böra framhållas.

De sakkunniga liava angående här omliandlud befordran uttalat, att, då
bildningsnivån vore ifrågasatt att höjas inom underofficers- och underbefälskurerna
och vore i stigande inom andra samhällslager, sagda nivå icke borde
i någon avsevärd mån sänkas inom officerskåren. Man kan emellertid enligt
min åsikt knappast såsom en icke avsevärd sänkning beteckna den minskning
i fordringarna för inträde i sjökrigsskolan, som blivit ifrågasatt, nämligen
ett helt uteslutande av ämnena kristendom, biologi och filosofi samt
en sänkning av fordringarna i ämnena tyska, historia, geografi, franska och
engelska, vad angår tyskan till färdighet i att någorlunda läsa tysk facklitteratur,
och vad angår historia och geografi till fordringarna i realskoleexamen,
samt slutligen vad angår engelska och franska till fordringarna i
studentexamen på latinlinjen B. Ett vidtagande av eu sådan sänkning i
kunskapsmåttet beträffande sagda ämnen skulle enligt min uppfattning icke
endast vara ägnad att rätt avsevärt sänka bildningsnivån inom officerskåren,
utan jämväl för de individer det gäller kunna medföra obehag. Det torde
nämligen knappast kunna undvikas, att genom en sådan anordning skulle,
vad angår allmänbildningen, komma att uppstå två olika kategorier inom
officerskåren, av vilka den ena skulle komma att hava små utsikter att kunna
genomgå sjökrigshögskolan. Yad dessutom särskilt angår de i sjökrigsskolan
förekommande ämnena engelska och franska, torde svårigheter, enligt vad
erfarenheten i liknande fall givit vid handen, komma att yppa sig för de
från underofficersskolan utgångna eleverna att med det jämförelsevis klena
underlaget (studentexamen på latinlinjen B) kunna medfölja undervisningen
därstädes i nu nämnda båda ämnen. Att sänka fordringarna för samtliga
elever i dessa ämnen anser jag icke kan ifrågasättas med hänsyn till de
krav, som måste ställas på sjöofficerare beträffande nämnda språk under
deras tjänsteutövning. På grund av vad ovan anförts anser jag, att stipendietiden
bör — även om åldern därigenom höjes — utsträckas med, om så
erfordras, ett år, så att fordringar, motsvarande fullständig studentexamen,
kunna uppställas för vinnande av inträde i sjökrigsskolan.

I fråga om att årligen bereda 5 elever från underofficersskolan tillfälle att
genom inhämtande av kunskaper söka vinna inträde i sjökrigsskolan, är, under
förutsättning att fullständig studentexamen uppställes såsom fordran, vad
angår officersrekryteringen endast att erinra, att genomsnittsåldern inom
officerskåren med ett så stort antal rekryterade från underofficerskåren bleve
allt för hög. Det bör nämligen bemärkas, att med nyssnämnda antal skulle
åldern på ungefär en tredjedel av sagda kårs medlemmar komma att höjas
med 5 ä 6 år, ett förhållande som, särskilt med avseende fästat vid bestämmelsen
om 30 tjänsteår för erhållande av pension, ur tjänstesynpunkt måste
anses förkastligt. Antalet sjökrigsskolaspiranter från underofficerskåren bör
därför icke sättas högre än vad som motsvarar högst en femtedel av det
årliga rekryteringsbehovet av officerare.

Yad åter angår rekryteringen av underofficerskåren bör det beaktas, att
därest 5 elever i underofficersskolan årligen skulle beredas här omhandlad
förmån och därjämte 5 elever av varje årsklass skulle beredas tillfälle att
företaga studier för vinnande av anställning såsom reservofficerare, bleve
följden att av det årliga antalet godkända elever i underofficersskolans högre
klass (däcksavdelningen), vilket antal i genomsnitt icke torde kunna årligen
beräknas till högre än till omkring 30, skulle sammanlagt 10 bland de allra
bästa i varje årsklass komma att berövas underofficerskåren. Ett sådant
förfaringssätt anser jag skulle på ett mycket betänkligt sätt komma att

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 käft. (Nr 50.) 2211 2å 38

Bil. S. 594 Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

sänka underofficerskårens genomsnittliga tjänsteduglighet. Aven av denna
anledning bör antalet sjökrigsskoleaspiranter från underofficerskåren begränsas
på sätt ovan angivits. Enligt min åsikt bör antalet av dem, som
söka vinna inträde i sjökrigsskolan, bestämmas till årligen högst 3.

Det torde i detta sammanhang böra framhållas, att i likhet med vad fallet
är vid nuvarande utbildning av manskap till officerare i reserven, torde,
därest stipendier, på sätt blivit ifrågasatt, komma att utdelas, vissa föreskrifter
erfordras angående skyldighet för dem, vilka icke lyckats erhålla
anställning såsom stamofficerare, att fortsätta sin tjänstgöring vid krigsmakten.
Det torde nämligen knappast kunna anses riktigt, att statsverket
ikäder sig så pass dryga kostnader, som det här gäller, nämligen fullständig
avlöning till personalen ifråga och därtill stipendier under två års tid, utan
att det på lämpligt sätt sörjes för att dessa kostnader i någon form komma
statsverket till godo. Då det icke torde bliva möjligt att utöva någon effektiv
kontroll över stipendiernas rätta användande, torde det bliva nödvändigt
att utfärda föreskrift att stipendiat, vilken ej lyckas vinna inträde i sjökrigsskolan,
skall vara skyldig att kvarstå såsom underofficer vid marinen under
lika lång tid som han åtnjutit stipendium. Den som åter vunnit inträde i
sjökrigsskolan bör, om han därifrån avgår utan att lyckas vinna anställning
vid stammen, vara skyldig att inträda i reserven, och därstädes kvarstå förslagsvis
under minst 5 år.

Beträffande av chefen för sjökrigsskolan framhållna svårigheter för eleverna
att under två månader omedelbart efter inträdesexamen i sjökrigsskolan
komplettera sina kunskaper i vissa militära ämnen torde det böra
framhållas, att en förlängning av den kurs, varunder denna komplettering
skulle äga rum, icke låter sig göra, utan antingen mycket betänkliga rubbningar
i övningsprogrammet eller ställandet av särskild övningsmateriel och
instruktionspersonal till förfogande.

Yad angår lönevillkoren anser jag rättvisan kräver, att, därest såsom reservationsvis
föreslagits f. d. underofficersskoleelever skulle i sjökrigsskolan
erhålla korprals avlöning, de sjökadetter, som innehava minst denna tjänstegrad,
jämväl borde erhålla motsvarande löneförmåner. Det bör jämväl beaktas,
att sjömanskårens stat bör under nu angiven förutsättning ökas med
(4x5 =) 20 korpraler, därest icke dessas avlöning påföres sjökrigsskolans
stat.

I likhet med chefen för sjökrigsskolan anser jag, att de från undero fficersskolan
utgångna sjökadetterna böra efter befordran till officer erhålla
konstitutorial och icke fullmakt. Samma skäl, som på sin tid förebragtes
för att anställa övriga officerare med konstitutorial, föreligga för att jämväl
under en viss tid på liknande sätt i och för prövning anställa här omhandlade
officerare. Den kännedom man har om dessa senare inskränker sig
nämligen till deras tjänstgöring enbart i korpralsbefattningar.

B. Befordran till officer i flottans reserv.

Beträffande härutinnan ifrågasatt anordning har jag i huvudsak intet att
erinra. I anslutning till vad jag i denna fråga vid föregående tillfälle haft
anledning framhålla, bör det emellertid vad angår de obligatoriska repetitionsövningarna
för reservofficerare beaktas dels att det på grund av övningsorganisatoriska
förhållanden otvivelaktigt kommer att uppstå stora svårigheter
för att anordna dessa övningar på ett effektivt sätt, dels att reservofficerarna
inför de med dessa övningar uppkommande olägenheter för dem
själva sannolikt komma att i rätt stor utsträckning antingen begära entledigande
från sin anställning eller ock utan vidare att utebliva från övningarna.

Kumjl. Maj:ts proposition ur o().

•V.T) Bil. E.

C. Befordran till officer i kustartilleriets stam oeli reserv

Beträffande dessa frågor har jag tagit del av chefens för kustartilleriet
yttrande och får jag till alla delar instämma i av sagda chef framhållna, synpunkter
och erinringar.

III. Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.

A. Flottan.

Med hänvisning till mitt av de sakkunniga relaterade, i den föreliggande
frågan den 4 december 192.4 avgivna yttrande torde i detta sammanhang
följande böra framhållas.

De mest vägande skälen, som de sakkunniga förebragt mot att giva underofficerare
av 2. graden fänriks tjänsteställning, kunna enligt min uppfattning
såsom av det följande närmare torde framgå med samma giltighet uppställas
gentemot förslaget att giva samtliga flaggunderofficerare underlöjtnants
i marinen tjänsteställning. De sakkunniga framhålla såsom skäl mot
att underofficerare av 2. graden skulle erhålla fänriks tjänsteställning bland
annat, att dessa underofficerare med vissa undantag ej besitta den militära
allmänbildning och framför allt ej det taktiska omdöme samt den navigerings-
och manöverskicklighet, som fänrikarna pa grund av sin utbildning i
sjökrigsskolan äga. Detta uttalande torde i allt väsentligt kunna tillämpas
jämväl på flaggunderofficerarna. Det bör nämligen vad angår flottans äldre
underofficerare beaktas, att dessa, framför -&\\t beroende på arten av de tjänstebefattningar,
som de bestrida ombord i fartyg, på fa undantag när och i dylikt
fall i mycket begränsad omfattning, varken erhålla någon utbildning eller
praktisk erfarenhet beträffande de synnerligen betydelsefulla tjänstegrenarna
fartygsmanöver, taktik, eldledning och navigering. Den rutin och erfarenhet,
som de sakkunniga särskilt åberopa för att tilldela de äldre underofficerarna
högre tjänsteställning, och som dessa underofficerare i viss mån
utan tvivel förvärvat, inskränker sig därför vad angår den ojämförligt viktigaste
delen av deras tjänstgöring, nämligen ombord i fartyg, till i stort sett
endast den s. k. inre tjänsten samt den mycket begränsade detalj inom
tjänsten i övrigt, vartill de blivit specialutbildade.

Vad angår den militära allmänbildningen, torde det böra framhållas, dels
att någon sådan — till skillnad mot vad angar officerarna icke meddelas
underofficerare, dels att den militära allmänbildning, som kommer att bibringas
i den av de sakkunniga förordade underofficersskolan, icke är avsedd
att bliva i nämnvärd mån mer omfattande än hittills, utan kommer
den utökade tiden i sagda skola i anslutning till vad av Svenska underofficersförbundet
framhållits såsom särskilt önskvärt, att så gott som helt
användas för undervisning i humaniora. — Vidare torde det böra framhållas,
att genomsnittsnivån inom underofficerskåren vad angår rent sjömilitär utbildning
otvivelaktigt skulle komma att i väsentlig grad nedgå, därest ett
visst antal av de bästa, enligt vad i promemorian blivit ifrågasatt, årligen
bleve uttagna för utbildning till stam- eller reservofficerare. Det kan enligt
min åsikt icke anses riktigt att, samtidigt som underofficerskåren sålunda
skulle komma att berövas de bästa elementen, giva återstoden tjänsteställning
i likhet med en officersgrad, på vars medlemmar fordringarna inom
olika militära kunskapsområden under de senare åren alltmer stegrats.

På grund av vad ovan anförts, måste jag som min bestämda uppfattning
framhålla, att, vad angår för tjänstens utövande erforderliga kunskaper och
skicklighet och sålunda beträffande do enligt min mening i denna fråga ut -

Bil. E, 596

Kungl. Maj.ts proposition nr JO.

®.^8soivau^e faktorerna, nagra bärande skal icke kunna åvägabringas för atfc
tilldela högsta gradens underofficerare underlöjtnants tjänsteställning vare
sig efter samtliga officerare i denna tjänstegrad, eller — och själfvallet ännu
mindre — efter fullmakts datum.

Vad angår de ur tjänstesynpunkt allvarliga olägenheter, som otvivelaktigt
s^u11,® appsta._ därest flaggunderofficerarna erhölle tjänsteställning över fänrik,
tar jag lianvisa till mitt förutberörda, den 4 december 1923 till chefen
tor torsvarsdepartementet avgivna yttrande samt därjämte, beträffande sälskilt
flottan, framhålla följande.

Det torde vad denna försvarsgren angår böra bemärkas, att varje i en
sjostyrka ingående fartyg utgör en stridsenhet där samtliga tjäll stegrenar vid
otiha tiillallen, såsom under drabbning, under vaktgöring, i den inre tjänsten
o. b v mer eller mindre intimt ingripa i varandra. Med hänsyn härtill
samt till den ytterligt begränsade officersbesättning, som är avsedd för stridstartygen,
bliver det ombord i dessa icke möjligt att vidtaga sådana anordningar
i form av omflyttning eller dylikt, varigenom nyss åberopade olägenheter
skulle kunna undvikas. De sakkunniga hava också med fullt fog framlialiit
att vid flottan torde vissa förtydligande bestämmelser vara erforderliga
beträffande reglerandet av fänrikens ställning, icke blott såsom vakthav
ande officer a större eller fartygschef å mindre fartyg, utan även eljest
under tjänsteutövning i förhållande till flaggunderofficeren. Innebörden av
dylika bestämmelser kan i siort sett ej bliva annan än att fänriken skulle
vid utövande av sin tjänst ombord inneliava befälsrätt över flaggunderofficerarna.
Med dylik befälsrätt måste emellertid även följa rätt att meddela
saval närmare förhållningsorder beträffande tjänstens behöriga skötande som,
i _ den man så erfordras, rättelser för vinnande av ett gott resultat vid övningar
eller under strid. Det kan i och för sig icke anses lämpligt, att en
person i högre tjänsteställning under sin tjänsteutövning på dylikt sätt
understalies en person i lägre tjänsteställning. Och än vidare måste det
mangen gång bliva synnerligen svart att avgöra vad som skall hänföras till
tjänsten eller vad som skall förstås med »utom tjänsten», med andra ord
vad som i krigslagen benämnes »den allmänna ordningen». För att välia
ett exempel må följande framhållas. I en ångslup — vare sig densamma
ar utsänd i rent tj ans teuppdrag eller användes för transport av permitteni
u i- f1'' ° • 1“griPan(le 1 av styraren (korpralen) företagna åtgärder påkadat
från i ängslupen närvarande högre befälsperson, t. ex i fråma om
navigering, manöver, ordningen i ångslupen, order om kvarblivande vid landningsplatsen
eller avgång därifrån etc. Det är då icke möjligt, att alltid
ii]ipfiriiga någon bestämd grans mellan vad som å ena sidan faller inom området
tor vederbörande befalspersons tjänsteutövning och vad som å andra
sidan skall hanforas till den allmanna ordningen. Om nu i båten — såsom
givetvis otta kan vara fallet — såsom högsta befälspersoner befinna sig en
flaggunderofficer och en xänrik, måste svårigheter uppstå att träffa ett avgörande
angående vem av dessa båda, som i olika fall skall taga befälet och
vem som sålunda vid tillfallet i fråga skall bära ansvaret för vad som företages
eller uraktlates. Dylika situationer, som under tjänstgöringen till siöss
< a85gaags kunna uppstå aro alltför mycket ägnade att föranleda koiitrowser
vi ta -a sm sida skulle förorsaka friktioner, som i mycket betänklig
gmd f kulle försvara upprätthållandet av en god anda hos personalen i dess
e ,let'' ..^kjnefketerna harav skulle komma att göra sig särskilt kännbara
under sjotjanstgormg med den ständiga kontakt, som olika personalgrupper
dai na\a med varandra till följd av tjänstgöringens natur.

... 1 fråga om utövandet av befäl och personalens inbördes tjänsteställning
lorefinnas sålunda i vissa mycket betydelsefulla avseenden rätt väsentliga

^ Bil. E.

Kmujl. Maj:ts proposition nr ,10.

skilj akti gheter indian förhållandena ombord i fartyg och motsvarande förhållanden
under tjänstgöring i land. Jag tvekar därför ej att såsom min åsikt
framhålla, att, därest det ifrågasattes att tilldela de äldre underofficerarna
en högre tjänsteställninggen än den de för närvarande innehava, hör Jor sjotjänstg
äring avsedd dylik bejälspersonat icke i detta hänseende likställas med
enbart för tjänstgöring i land avsedda.

På grund av vad oval* anförts och i anslutning till de skäl, som jag i mitt
förutberörda yttrande framhållit, får jag avstyrka att högsta gradens underofficerare
tilldelas underlöjtnants tjänsteställning. Skulle eu sådan anordning
anses böra vidtagas inom försvarsväsendet i övrigt, bör den likväl, oavsett
att vissa skiljaktigheter därigenom komme att uppstå mellan de olika
försvarsgrenarna,på grund av därmed förknippade synnerligen allvarliga olägenheter
i fråga om tjänsten och disciplinen ombord, icke genomföras vad angår
flottan.

Mot ifrågasatt tilldelande av löjtnants tjänsteställning till vissa flaggunderofficerare
torde med hänsyn till önskvärdheten att kunna bereda äldre förtjänta
underofficerare uppmuntran och erkännande, principiellt ej vara något
att erinra, för så vitt i anslutning till vad i det föregående framhållits de
befattningar, vilka avses att bestridas av beställningshavarna i fråga, begränsas
i första hand till sådana i land, samt därjämte, beträffande antalet,
med hänsyn till att det sammanlagda mobiliseringsbehovet av stam- och
reservunderofficerare, som ej erhållit löjtnants tjänsteställning, må kunna
tillgodoses. Beträffande av de sakkunniga i denna fråga gjorda uttalanden
torde särskilt följande böra framhållas.

Enligt de sakkunnigas förslag skulle med förrådsförvaltare vid armén
jämnställda innehavare av uppbördsmannabefattningar vid marinen samt därjämte
ett visst antal flaggunderofficerare vid marinen på stat efter uppnådda
50 års ålder kunna befordras till löjtnant i marinen. Detta förslag, som
sålunda skulle innebära, att ifrågavarande beställningshavare komme att
övergå till officerskåren och innehava befälsrätt över underlöjtnanter och fänrikar,
går i visst avseende längre än vad underofficersförbundet föreslagit.
Sagda förbund har nämligen, med uttalande av att något intrång på officerskåren
icke borde äga rum, för underofficerarna endast ifrågasatt en med
officerarna sidoordnad tjänsteställning. — Det bör därjämte bemärkas, att de
sakkunniga gjort det uttalandet, att vad angår de underofficerare, som utan
att innehava sådan uppbördsmannabefattning, som ovan nämnts, befordran
icke borde medfölja innehavandet av viss befattning utan ske individuellt
med hänsyn till vederbörandes förtjänst. Till följd av att emellertid, såsom
de sakkunniga fullt riktigt framhållit, de äldre underofficerarna endast inom
vissa tjänstegrenar förvärvat den rutin och erfarenhet, varigenom de kunde
anses kompetenta att erhålla högre tjänsteställning, kan här omhandlad befordran
enligt min åsikt icke äga rum annat än under hänsynstagande till
de olika befattningar, som personalen ifråga kan avses att bestrida.

Skulle en höjning av vissa utav de äldsta underofficerarnas tjänsteställning
anses böra genomföras, bör detta sålunda icke ske genom befordran
utan genom att tilldela de underofficerare, som kunna anses skickade att bestrida
vissa befattningar i land löjtnants, i marinen tjänsteställning. Dessa
befattningar böra utgöras av sådana, som i militärt avseende utan allt förstör
olägenhet kunna besättas med underofficerare, tilldelade nyss nämnd tjänsteställning,
oaktat dessas kunskaper icke motsvara de fordringar, som för erhållandet
av sådan tjänsteställning i övrigt äro uppställda.

Bil. E. 598

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

B. Kustartilleriet.

Efter att hava tagit del av chefens för kustartilleriet avgivna yttrande i vad
angår ifrågasatt förbättrande av underofficerarnas vid kustartilleriet tjänsteställning
får jag för min del instämma i av sagda chef framhållna synpunkter
och erinringar. ''

Stockholm den 19 februari 1925.

Carl Bring.

Underdånigst

H. von Krusenstierna.

Kungl. Maj:ts proposition nr f)0.

599 Bil. F.

Chefens för kustartilleriet yttrande
över P. M. angående åtgärder till höjande
av det fast anställda manskapets
vid kustartilleriet utbildning m. m.

T ILI. KONUNGEN.

Underdånigt yttrande över en inom försvarsdepartementet utarbetad promemoria
angående manskapsutbildning, underofficers befordran Ull officer och reservofficer,
förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning samt utbildning ai
kustar til lerika detter.

(Remissliandlingarna återgå.)

I. Åtgärder till höjande ay det fast anställda manskapets
vid kustartilleriet utbildning.

Mot underofficerssakkunnigas förslag till manskapsutbildningens vid kustartilleriet
ordnande har jag i stort sett intet- att erinra. I nedan angivna
avseende anser jag mig dock böra framhålla följande. .

Genom utsträckning av underofficersskolans nuvarande allmanna kurs till
två läsår samt omläggning och rationalisering av undervisningen i de i ovnga
manskapsskolor förekommande »allmänbildande» ämnena torde viss möjlighet
vinnas att bibringa kustartilleriets från underofficersskolan utexaminerade
manskap med realskoleexamen likvärdiga kanskaper i svenska, engelsk a,
historia, geografi, matematik, fysik och kemi. Detta innebar och förutsätter
en högst betydande utvidgning av det i kustartilleriets manskapsskolor för
närvarande meddelade kunskapsmåttet i ämnen av allm afbildande natur och
verkar sålunda i motsvarande mån till höjning av det fast anstallda manskapets
vid kustartilleriet allmänbildning. Ändamålet härmed har av de
sakkunniga angivits vara att förbättra manskapsrekrytermgen. Enligt mitt
förmenande är det emellertid — för att nämnda ändamål i verkligheten
skall uppnås — oeftergivligt, att likvärdigheten mellan underofhcersexamen
vid kustartilleriet och realskoleexamen i de ämnen dar sådan likvärdighet
råder, blir i allmän författning tillkännagiven och fastslagen. Endast därigenom
vinner nämnda underofficersexamen sådant anseende och sådan konkurrenskraft
på den allmänna arbetsmarknaden, att den kan forvantas medföra
förbättring av manskapsrekryteringen „ ..

Att, såsom de sakkunniga ifrågasatt, likvärdighet i alla ämnen mellan
realskoleexamen och underofficersexamen vid kustartilleriet skulle kunna
vinnas därigenom, att kustartilleriets manskap under tiden mellan korpraioch
underofficersskolorna skulle komma i åtnjutande av »särskild undervisning»,
anser jag ifråga om manskapets stora flertal icke vara möjligt. ahända
skulle årligen ett fåtal man med särskilda intellektuella förutsättningar
eller med före stamanställningen förvärvade särskilda kunskaper
genom lämpligt ordnad sådan undervisning kunna drivas fram till fullständig
realskoleexamen. Ur organisatorisk synpunkt torde denna möjlighet i varje
fall vara av underordnad betydelse. Vid sådant förhållande och da försiktigheten
synes bjuda att först avvakta resultatet av den enligt ovan till

Bil. F. 600 Kuntjl. Maj:ts proposition nr 50.

begränsad likvärdighet med realskoleexamen utvidgade underofficersexamén
vid kustartilleriet, innan påbyggnader på densamma vidtagas, bör med in torandet

av den ovannamnda »särskilda undervisningen» vid kustartilleriet
tills vidare anstå.

Utsträckningen av underofficersskolans allmänna kurs till två läsår kommer
att nodvandiggora en kaderökning i fråga om underbefäl av manskapet,
ökali ovan angiven »särskild undervisning» anordnas såsom påbyggnad på
underofficersskolan, kommer även för denna sådan kaderökning att bliva
erforderlig. Kaderökningens _ storlek är emellertid beroende av de blivande
personalstaterna vid kustartilleriet och kan icke nu av mig med säkerhet
uppgivas.

II. Underbefäls och underofficers befordran till officer och reservofficer,
a) Befordran till officer i kustartilleriets stam.

De sakkunniga vilka i princip intet haft att erinra däremot, att underjefals
och underofficers befordran till officer och reservofficer befrämjades
hava dock bland annat uttalat, r

dels att dylik befordran icke iinge ske på bekostnad av försvarets krav
pa att de särskilda befalskårerna bibeliölles på en hög ståndpunkt i fråga om
saval allmänbildning som framför allt militära kunskaper och krigsduglighet.

dels att det icke borde ifrågakomma, att i någon mera avsevärd mån sänka
bildningsnivån inom officerskåren, då den vore ifrågasatt att höjas inom
underofficers- och underbefälskårerna och vore i stigande inom andra samhällslager,

dels att ju fåtaligare officerskåren vore, ju nödvändigare vore det att
samtliga dess medlemmar av skilda grader vore enhetligt utbildade för att
såmedelst medgiva största möjliga urval såväl vid besättandet av mera krävande
befattningar som vid befordran till högre grader.

Ej heller har jag i princip något att erinra mot, att underbefäls och
underofficers befordran till officer befrämjas, enär det är att vänta, att nämnda
personalgruppers intresse för och arbetsiver i tjänsten därigenom skulle
sporras. Det måste emellertid med skärpa framhållas, att vid kustartilleriet
militärt behov att utsträcka officerskårens rekryteringskällor till underbefälet
och underofficerskåren icke förefinnes. Under normala förhållanden
har den nuvarande rekryteringen bland den ungdom, som avlagt studentexamen
visat sig både kvalitativt och kvantitativt fullt tillfredsställande.

Att befrämja underbefälets och underofficerarnas befordran till officer om
därigenom officerskårens kvalitet skulle ogynnsamt påverkas, anser jao- icke
hora förekomma. Vad kustartilleriet beträffar, är dock detta, med de av de
sakkmmiga och än mera med de av chefen för försvarsdepartementet förordade
åtgärderna i förevarande avseende oundvikligt. Såsom skäl härför
lar jag dels hänvisa till de sakkunnigas ovan anförda uttalanden, vilka ja»»
~ 1 het mot de sakkunniga — i och för sig anser till fullo ådagalägga
de av dem föreslagna åtgärdernas olämplighet, dels anföra följande

Den moderna utvecklingen på det militära området ställer allt större krav
pa officerarnas teoretiska utbildning. Förlängning och fördjupande av utbddiungen
i sj okrigsskolan torde inom en nära framtid bliva behövlig och
? ?vrlgt redan ifrågasatt. Den bristfälliga underbyggnad, med vilken
7e kustartillerikadetter bland underbefäl och underofficerare uttagna
framfor allt enligt^ departementschefens yttrande, skulle komma att genomgå
sj okrigsskolan, måste redan med denna skolas nuvarande kursplan och an
mera i framtiden avsevärt försvåra för nämnda kadetter att bliva godkända

Kungl. Maj.Is proposition nr ''>0. (101 Bil. F.

i densamma. Uteslutet iir ej att, om antalet underkända bland kadetterna
i fråga bleve stort, det talet skulle uppkomma, att mannamån övades -försvaret, i detta fall närmast kustartilleriet, och dess anseende utåt till
skada. Den ur underbefälet resp. uuderofficerskåren utgångno kadett, som
emellertid lyckades genomgå sjökrigsskolan och ernå utnämning till officer,
skulle vid kommendering till den obligatoriska sjökrigsliögskolan möta än
större svårigheter. För att kunna tillgodogöra sig undervisningen vid nämnda
högskola måste de till densamma kommenderande officerarna bedriva betydande
självstudier, företrädesvis av utländsk — tysk och engelsk men även, särskilt
vad beträffar litteraturen efter världskriget, fransk — militärlitteratur. Det
synes mig vara uteslutet, att en från underbefälet eller underofficerskåren
utgången kustartilleriofficer, som allenast skulle innehava kunskaper motsvarande
studentexamen å latinlinjen i ett enda levande språk, skulle kunna
med framgång bedriva nämnda studier i erforderlig omfattning, även om han,
såsom de sakkunniga föreslå, skulle kunna nödtorftigt reda sig med (= innehava
kunskaper motsvarande realskoleexamen) i ytterligare ett sådant språk.

Samme officers alltför svaga underbyggnad i svenska språket måste vidare
lända honom till nackdel vid avläggandet av de för de olika ämnena vid
högskolan förekommande proven, vilka samtliga iiro skriftliga. Om han slutligen,
såsom departementschefen förordar ej skulle äga djupare insikter i
historia, än som bibringas i realskolan, måste studiet av strategien bereda
stora svårigheter.

Enligt mitt förmenande har en kustartilleriofficer med den underbyggnad
i fråga om allmänbildande ämnen, som föreslås av de sakkunninga eller förordas
av departementschefen, mycket ringa utsikter att med godkännande
genomgå sjökrigshögskolan. I de allra flesta fall torde han bliva underkänd
och därigenom, på grund av gällande föreskrifter, inkompetent till kaptensbefordran.
Att det ur militär synpunkt måste vara högeligen olämpligt, att
vissa officerare nödgas stanna i subalternofficersgraden intill uppnådd pensionsålder
ligger i öppen dag. Att en från underbefäl eller underofficer befordrad
officer skall känna sig föga tillfredsställd med detta perspektiv såsom
resultat av sina strävanden, synes mig lika uppenbart. Med hänsyn
härtill synes det mig såväl fördelaktigast för staten som ärligast mot de
personalkategorier, varom fråga är, att icke införa den ordning för underbefäls
och underofficers befordran till officer, som av de sakkunniga föreslagits
eller av departementschefen förordats.

Härtill kommer, att de ifrågasatta åtgärderna för möjliggörande av nämnda
befordran enligt mitt förmenande innebära ett statens ensidiga gynnande av
en viss medborgargrupp, i det att till dess förmån eljest gällande fordringar
för officersbefordran skulle sänkas.

På grund av vad sålunda anförts får jag på det bestämdaste avstyrka, att
underbefäls och underofficers befordran till officer genomföres på sätt de
sakkunniga föreslagit eller chefen för försvarsdepartementet ifrågasatt.

Jag anser mig vid sådant förhållande allenast böra tillägga, att jag icke anser
kompetensfordringarna i fråga om allmänbildande ämnen för befordran till
officer kunna sättas lägre vid kustartilleriet än vid flottan, samt att jag därför
ej heller finner den tid, under vilken studiestipendier enligt de sakkunnigas
förslag skulle få åtnjutas, vid kustartilleriet kunna bestämmas till
mindre än två år.

1>) Befordran till officer i kustartilleriets reserv.

Mot de sakkunnigas förslag härutinnan har jag ingen annan erinran att
göra, än att för antagning såsom reservofficersaspirant vid kustartilleriet
böra fordras studentexamen motsvarande kunskaper jämväl i svenska och
engelska.

Bil. F. 602

Kungl. Maj:ls proposition nr DO.

TIT. Förbättrande av underofficerarnas vid kustartilleriet tjänsteställning.

Underofficer,ssakkuimigas förslag i detta hänseende går, vad kustartilleriet
beträffar, i huvudsak ut på, att underofficerare av 1. graden skulle med
bibehållna _ titlar räkna tjänsteställning mellan fänrikar och underlöjtnanter,
samt att innehavare av vissa uppbördsmannabefattningar ävensom vissa
underofficerare av 1. graden, vilka uppnått 50 års ålder, skulle befordras till
löjtnanter i marinen och sålunda givas tjänsteställning mellan underlöjtnanter
och löjtnanter. Vidare skulle befordran av pensionerade underofficerare till
löjtnanter och kaptener i marinen kunna förekomma. Chefen för försvarsdepartementet
ansluter sig i stort sett till de sakkunnigas förslag men förordar,
att underofficerarna av 1. graden erhålla tjänsteställning i förhållande
till underlöjtnanter efter fnllmaktsdatum.

Av såväl de sakkunnigas förslag som departementschefens yttrande häröver
vill det emellertid synas, som om avsikten vore, att den förhöjda tjänsteställningen
för vissa underofficerare icke i alla avseenden — att döma av de
sakkunnigas förslag främst i fråga om ledning av utbildning och taktisk
verksamhet — skulle medföra utvidgad befälsrätt. Det synes vid sådant
förhållande icke vara fullt klart, vad den ifrågasatta, förhöjda tjänsteställningen
i verkligheten skulle komma att innebära. Av denna anledning har
det ej heller varit mig möjligt att till fullo överblicka konsekvenserna av
det här föreliggande förslaget. I principiellt avseende får jag emellertid beträffande
detsamma anföra följande.

Med hänsyn till de äldre underofficerarnas tjänsteålder och dem i vissa
fall åvilande tjänsteansvar anser jag berättigat att söka finna möjlighet till
förbättrande av nämnda beställningsliavares tjänsteställning i förhållande
till de yngre officerarna. Frågan härom måste emellertid enligt mitt förmenande
i första hand bedömas med hänsyn till, huruvida den ifrågasatta
åtgärden är förenlig med de krav, som måste ställas på krigsmakten och
dess organisation i krigstid. _ I den mån underofficerarna äro avsedda att i
krig jngå bland den i verklig mening stridande personalen, är det enligt
urin åsikt icke möjligt att förläna dem högre tjänsteställning ens i förhållande
till de yngsta officerarna. En underofficer kan nämligen i fråga om taktisk
verksamhet — bortsett från sällsynta undantagsfall — icke ersätta en officer
på grund av den senare — men icke den förre — härför meddelad särskild
utbildning. Till man — såsom synes vara de sakkunnigas och jämväl departementschefens
ståndpunkt — visserligen höja tjänsteställningen för de
äldre underofficerarna men sätta som villkor, att de under taktiska förhållanden
ändock skola träda under befäl av till tjänsteställningen lägre officerare,
^ så måste enligt mitt förmenande även denna utväg förkastas, enär
den måste leda till försvagande av disciplinen samt undergrävande av befälhavarens
auktoritet och organisationens fasthet. I fredstid kan det visserligen
tänkas, såsom en av de sakkunniga framhåller, att ur »icke alldeles
klara» befälsförhållanden uppstående svårigheter skola kunna av vederbörande
befälhavare »med god vilja och ändamålsenliga åtgärder, lämplig
befälsplacering o. s. v.» övervinnas. Men i krig blir det även med god vilja
ofta omöjligt att vidtaga dylika åtgärder.

Pa grund av vad sålunda anförts kan jag icke tillstyrka de sakkunnigas
förslag att förläna samtliga nuvarande underofficerare av 1. graden tjänsteställning
mellan fänrik och underlöjtnant. Än mindre kan jag tillstyrka
den av chefen för försvarsdepartementet ifrågasatta åtgärden att gira nämnda
underofficerare tjänsteställning i förhållande till underlöjtnanter efter fullmaktsdatum,
enär nämnda åtgärd enligt min åsikt, bland annat av de skäl,

Kungl. Maj:ts proposition nr HO. bO.l Bil. F.

som av de sakkunniga anföres, nämligen att det för manskapet skulle bliva
svårförståeligt, varför den ene underofficeren av 1. graden skulle taga beta!
iiver en underlöjtnant men icke en annan, skulle medföra stora olägenheter
för tjänsten redan i fredstid, olägenheter, vilka icke torde genom några befälsförhållandena
reglerande bestämmelser kunna undvikas.

Den enda framkomliga väg, på vilken förbättring av de aldre underomcerarnas
tjänsteställning skulle kunna vinnas, synes mig i korthet vara att
begränsa denna förbättring till innehavarna av vissa befattningar, vilka i
fredstid icke tjänstgöra vid trupp och i krigstid icke ingå bland den i
egentlig mening stridande personalen. Till sådana befattningar kunna raknas
vissa uppbördsmannabefattningar ävensom vissa befattningar inom kustartilleriets
och kustfästningarnas expeditioner. Ifrågavarande befattningshavare
torde kunna tilläggas tjänsteställning lika med underlöjtnant i marinen
för att i mån av ådagalagd skicklighet och förtjänst vid uppnådd ÖU
års ålder tilläggas tjänsteställning lika med löjtnant i marinen, ljansteställning
lika med underlöjtnant, resp. löjtnant i mannen skulle vid uppnådd
pensionsålder jämväl kunna tilläggas underofficer av 1. graden, vilken
visat synnerligen framstående duglighet och vilken förut ej erhållit sådan
tjänsteställning. Dessutom skulle pensionerad underofficer, vilken innehar
tjänsteställning lika med underlöjtnant, resp. löjtnant i marinen, och som
genom arbete i försvarsväsendets tjänst efter uppnådd pensionsålder gjort
sig särskilt förtjänt av ytterligare befordran, i undantagsfall kunna tillaggas
tjänsteställning lika med löjtnant resp. kapten i marinen. Däremot bor tillläggande
av underlöjtnants eller högre tjänsteställning åt underofficer ettei
erhållet avsked icke förekomma, med mindre denne efter avskedet genom
tjänstgöring vid försvarsväsendet därav gjort sig förtjänt.

Det antal underofficerare av stammen, som enligt ovan skulle kunna
tilläggas högre tjänsteställning, beräknas ur mobiliseringsbehovet av ifrågavarande
befattningshavare.

IV. Utbildning av kustartillerikadetter.

Erfarenheten har utvisat, att kustartillerikadetternas nuvarande kurs vid
sjökrigsskolan bör förlängas för att möjliggöra ett grundligare och mindre
forcerat bedrivande av utbildningen därstädes. Jämväl åt den grundläggande
praktiska utbildningen bör mera tid ägnas än för närvarande är m oj ligt.

Då den ifrågasatta utsträckningen med ett år av utbildningstiden ior kustartillerikadetterna
medgiver ett tillgodoseende av nämnda båda önskemål,
finner jag mig, under förutsättning av att utbildningstiden för omcersaspiranterna
vid armén på motsvarande sätt förlänges böra tillstyrka det föreliggande
förslaget.

Stockholm den 19 februari 1925.

Underdånigst
H. Wrangel

/ Tor Wahlman.

Bil. G. 604 Kungl, Maj:ts proposition nr 50.

Chefens för sjökrigsskolan yttrande
över P. M. angående utbildning av
kustartillerikadetter.

Till KONUNGEN.

t _ T^eorclracL inkomma, med yttrande beträffande promemoria angående utbildning
av kustartillerikadetter får jag i underdånighet anföra följande:

.i if11 ^-krigsskolans s^da möter ej hinder för att kursen för kustartillerikadetter
därstädes göres tvåårig, varom erfarenhet vunnits åren 1913—1916.

Undei nu pågående och närmast föregående läsår har jag kunnat konstatera,
att kustartillerikadetternas arbetsbörda under utbildningen vid sjökrigsskolan
är val stor och betydligt större än sjökadetternas. Till den utsträcka
ning, soin faller inom området för min befogenhet, hava åtgärder vidtagits
för att rada bot härför, men missförhållandet kan ej helt bortskaffas, med
mindre kursen göres tvåårig, varför jag i underdånighet tillstyrker förslaget

Bemisshandlingen återgår.

Stockholm den 16 februari 1925.

Underdånigst

T. Tamm.

Yngve Naumann.

our, Bil. H.

Kung]. Maj:ti proposition nr fn.).

Chefens för generalstaben yttrande
angående förslag till flygvapnets organisation.

Till KOISUNGEN.

Genom .nådig remiss den 23 december 1924 anbefalld att skyndsamt avgiva
yttrande över inom försvarsdepartementet uppgjort förslag till flygvapnets
organisation får jag med remisshandlingens återställande härmed i
underdånighet anföra följande.

I mitt yttrande till statsrådet och chefen för försvarsdepartementet den
13 december 1923, litt. H. 250, över då föreliggande förslag till flygvapnets
organisation framhöll jag, hurusom vapnets ställning inom försvarsorganisationen
i remissen redan var i princip fastslagen. Jag ansåg mig fördenskull
endast böra söka utröna, om clen föreslagna organisationen var lämpligt avpassad
med hänsyn till de givna utgångspunkterna samt om något i övrigt
var att erinra i fråga om flygvapnets föreslagna organisation i fred och under
krig. Yid avgivande av yttrande över nu föreliggande förslag synes i stort
sett samma princip böra följas. Jag kommer därför icke heller nu att behandla
frågan, huruvida ett självständigt flygvapen med hänsyn till förhållandena
under fred och krig är den lämpligaste organisationsformen eller
ur ekonomisk synpunkt giver det bästa utbytet Då intet annat förslag än
det nu föreliggande finnes utarbetat, medgiver dessutom icke tiden att ingå
på frågan härom.

Yid bedömandet av det föreslagna flygvapnets omfattning bör man naturligtvis
utgå ifrån, att det bör vara i stånd att fylla de uppgifter, som kunna
komma att ställas på vapnet vid krigstillfälle. Härvid måste emellertid tillses,
att detsamma icke tillmätes alltför stor plats inom försvarsorganisationen
och därigenom gör intrång på andra ännu viktigare försvarsmedel. Man får
därvid ej förbise, att försvaret av vårt land icke kan byggas på flygstridskrafter.
De avgörande striderna om landets självständighet måste utkämpas
till lands. Enbart med luftstridskrafter kan en fiende ej betvinga vårt
laud.

Det må emellertid framhållas, att eu stark utveckling av våra flygstridskrafter
är av behovet påkallad. Huruvida omfattningen av det föreslagna
flygvapnet kan anses lämplig med hänsyn till försvarsorganisationen i
stort, kan ej av mig avgöras, då jag ej känner hur densamma är avsedd att
ordnas.

Jag finner mig emellertid böra framhålla svårigheterna att kunna nu bedöma,
huru en organisation av den art och det omfång, det nu föreliggande
förslaget avser att nyskapa, kommer att verka. Erfarenheterna från utlandet
kunna giva en viss ledning härför. Förhållandena i vårt land äro dock
alltför säregna, för att man direkt skall kunna tillämpa utländska förebilder.

Det synes mig fördenskull av vikt, att riksdagen icke nu bestämmer organisationen
i dess enskildheter, utan i så stor utsträckning, som det är möjligt,
lämnar åt Kungl. Maj:t att vidtaga de förändringar inom densamma,
som kunna befinnas erforderliga med hänsyn till utvecklingens krav.

Bil. H. 606 Kitngl. Maj:ts proposition nr 50.

Den i förslaget angivna organisationen torde därför i vissa delar böra
betraktas endast som en beräkningsgrund för omfattningen av våra flygstridskrafter
m. m.

Den följande granskningen ansluter sig till förslagets uppställning.

Synpunkter i fråga om flygvapnets organisation.

Vissa härunder upptagna synpunkter liava redan behandlats.

Avsikten synes vara att förlägga all utbildning till skolor. Den uppgift,
som under sådana förhållanden tillkommer kompanierna, framgår icke av
förslaget. Om utbildningen huvudsakligen förliigges till vissa kompanier
(se nedan), synes personalbehovet möjligen bliva mindre. Att förlägga den
första flygförarutbildningen till en för hela vapnet gemensam skola synes
vara en riktig åtgärd.

Huvuddragen av flygvapnets organisation.

Flygvapnet bliver icke efter detta förslag och torde aldrig kunna bliva
fullt fristående.

För utbildning vid vapnet komma från armén minst 50 officerare och
minst 25 underofficerare ständigt vara kommenderade. Varken dessa eller
ytterligare omkring 200 officerare och 80 underofficerare, som tidigare erhållit
utbildning vid flygvapnet, komma dessutom att vara disponibla för armén i
händelse av mobilisering. Det är nödvändigt, att den minskning i officerstillgången
vid armén i fred och vid krigstillfälle, som härigenom uppstår,
täckes genom att staterna beräknas med hänsyn till dylik personalavgång.

Till den avgång åter från arméns truppförband, som uppstår genom den
föreslagna passagen från armén till flygvapnet, måste nödig hänsyn tagas
vid rekryteringen av officerare och underofficerare vid dessa truppförband.

Genom förtidspensionering eller annan motsvarande åtgärd bör sörjas för,
att de officerare eller underofficerare, som efter avslutad aktiv flygtjänst icke
kunna finna användning vid flygvapnet, icke med nödvändighet måste överföras
till arméns truppförband eller marinen. Efter lång bortovaro från
tjänsten därstädes kunna de nämligen icke vara i samma grad användbara
för densamma som övriga. Officerare, som inom flygvapnet vunnit sin första
officersanställning, torde ofta vara föga ägnade att — åtminstone utan ganska
omfattande utbildning — övergå till armén eller marinen.

Förläggningen av kårerna liar givetvis rönt inverkan av önskvärdheten
att för nedbringande av kostnaderna taga i anspråk redan befintliga etablissement.
Då, såsom redan framhållits, jag icke känner, huru organisationen
av armén är avsedd att utformas, kan jag icke uttala mig om, i vad mån en
annan förläggning av flygvapnet med beaktande av denna synpunkt varit
möjlig. Beträffande de föreslagna orterna synas mig emellertid ur strategisk
synpunkt inga väsentliga erinringar kunna göras utom i fråga om Uppsala,
som förefaller hava ett väl långt österut framskjutet läge såsom mobiliseringsort
för en stor del av flygvapnet, särskilt för den händelse att vårt försvarsväsen
väsentligen nedskrives.

Vad beträffar flygför ar skol an å Ljungbyhed synes densamma såsom utgörande
en för vapnet gemensam utbildningsanstalt böra erhålla en ställning och en
organisation liknande dem, som visat sig lämpliga vid exempelvis infanteriskjutskolan
och ridskolan. Det synes därför icke lämpligt, att densamma
upptages jämnställd med kårerna, utan bör åtminstone huvuddelen av per -

<>07 Bil. H.

Kitn</1. Maj:ts proposition ur ''>().

sonalen beordras till densamma från dessa, sedan den eventuellt utrustats

o. s. v. vid resp. kår. Någon egen fullständig förvaltning torde under sådana
förhållanden knappast bliva erforderlig vid skolan. Såsom chef för densamma
bör beordras lämplig regementsofficer eller äldre kapten.

Beträffande de detachement, som från kårerna vid behov skola avdelas
till vissa orter, vill jag framhålla, hurusom detacliementet i Boden i viss
mån måste erhålla en särställning. Genom förläggning av tillräcklig flygtrupp
under erforderlig tid till Boden måste sörjas för, att erfarenhet om förhållandena
under operationer olika årstider inom denna del av landet säkerställes
Hänsynen till Bodens försvar gör det ock nödvändigt att samövning
mellan Bodens trupper och flygtrupp kan äga ruin Det synes mig ock
erforderligt, att flygtrupp i viss utsträckning under olika tider torlagges till
den föreslagna flygstationeu i Vännäs. .

Uppläggningen av för fältformationer avsedd materiel torde boia ske i
anslutning till mobiliseringsorterna. Några stationer äro i det föregående
icke nämnda.

Flygvapnets ledning.

För att man vid val av lämplig chef för flygvapnet ej skall vara allt för
snävt bunden bör denne hava generalspersons eller överstes tjänstegiad.
Detta hindrar icke, att han är direkt underställd Konungen eller är jamnställd
med de högsta cheferna inom armén och marinen. Sa är exempelvis
inspektören för trängen överste och inspektören för undervattensbåtvapnet
kommendör, varjämte chefen för marinstaben kan vara flaggman eller kom

mendör. , . , . , ..... . ..

Det synes vidare icke erforderligt att binda vissa beställningar vid vissa
tjänstegrader; vid placering av personalen bör lämplighetssynpunkten spela
den avgörande rollen. Det synes sålunda icke nödvändigt, att stabschefen
hos chefen för flygvapnet är överste, om lämpligare överstelöjtnant eller
major står till förfogande. Likaså bör organisationen medgiva att exempelvis
placera lämplig kapten som chef för utrustningavdelningen och, såsom förut
angivits, regementsofficer som chef för flygförarskolan. Om en officer bliv er
befordrad, bör han ej därför nödvändigtvis byta befattning Den i forslaget
upptagna uppdelningen av befattningar på de olika beställningsinneha^ arna
bör alltså endast vara en beräkningsgrund.

I detta sammanhang torde en annan fråga kunna beröras. Da organisationen
avser att skapa ett fullt fristående, enhetligt vapen, synas mig ingå
hinder förefinnas för att benämningen å tjänstegrader bliver enhetlig tor den
vid detta vapen anställda personalen. Som exempel på huru denna princip
tillämpats inom andra grenar av försvarsväsendet må anföras, att tor regementsofficer
ur flottan, som övergått till kustartilleriet, därmed ock benämningen
å tjänstegraden ändrats, ävensom för ryttmästare vid kavalleiiet ettei

transport till generalstaben o. s. v. .

I mitt förut berörda yttrande den 13 december 1923 angav jag, att mai
berörande flygvapnet böra handläggas inom lantförsvarets kommandoexpedition.
Såsom bidragande skäl härtill _ angavs visserligen, att den centrala
förvaltningen av mig föreslogs förlagd till arméförvaltningen. Det ar givet,
att kommandomålen böra handläggas inom den expedition, som tillhör den
försvarsgren, vilken lämnar huvuddelen av personalen till flygvapnet, icke
inom den, som till äventyrs är minst arbetstyngd, vilket begrepp dessutom
är i hög grad relativt. Målen torde dessutom från chefen för flygvapnet
inkomma så väl förberedda, att ökningen i arbetsbörda bliver mycket ringa

Vad beträffar chefens för flygvapnet ställning torde följande bora framhållas.

Bil. H. 008

B ■?.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Redan den omständigheten att flygstridskrafterna i flera länder äro upp‘letade
pa haren och marinen visar, att ett intimt samarbete mellan dessa
stridskrafter och ovnga försvarsgrenar är nödvändigt och att dessa senare
hora kunna utöva ett bestämt inflytande på flygstridskrafternas utbildning
m. m., sa att dessa kunna fylla de krav, som från härens eller marinens
sida i händelse av krig komma att uppställas. Om man, som här föreslås
organiserar ett fristående flygvapen, är det synnerligen angeläget att det
ordnas sa, att man underlättar ett dylikt samarbete och möjliggör att härens
och marinens myndigheter erhålla nyss nämnda inflytande. Med anledning
iiarav synes det nödvändigt, att lämpliga myndigheter inom armén och
mannen erhålla mspektionsrätt av flygvapnet. Detta synes även lämpligt
med hänsyn därtill, att - som ofta framhållits - det torde möta vissa
svårigheter för chefen for flygvapnet att fullständigt behärska alla frågor
som beröra flygstridskrafternas samverkan med de Övriga försvarsgrenarna!
Jan dylik inspektionsratt synes även vara lämplig med hänsyn till det liv
liga personalutbyte, som kommer att äga rum mellan flygvapnet och de övrio-a
försvarsgrenarna. °

mUsridMe torde det lämpligaste sättet för ordnande av denna fråga vara
att åt cheferna för generalstaben och för marinstaben uppdragas att, i vad
ror vederbörlig försvarsgrens område, hava mspektionsrätt av flygvapnet
borst da organisationen genomförts torde tillräcklig erfarenhet vunnits för
att kunna slutgiltigt ordna denna fråga. För en dylik anordning talar även
den omständigheten, att vid krig en avsevärd del av flygstridskrafterna kommer
att stallas direkt till högkvarterets förfogande, inom vilket nämnda
sta b scb eter maste vara föredragande inför högste befälhavaren även i frågor
rörande flygstridskrafternas användning.

Namn da chefer böra naturligtvis erhålla i uppdrag att verkställa planläggning
av flygvapnets användning i krig på samma sätt som beträffande
rikets ovnga forsvarskrafter. På grund härav liksom även av andra skäl är
det erforderligt, att personal från flygvapnet står till förfogande för arbetet
inom resp. staber.

Med hänsyn härtill synes .en flygstab av den karaktär, som i förslaget
toide avses, icke höra organiseras, då den ej har samma uppgifter, icke
heller, pa annat satt är jämställd med vare sig general- eller marinstaben,
ilen i flygvapnets ledning ingående personalen torde böra placeras å flijnrapnets
liuvudstahon som lämpligen består av expedition samt en trupp-'' och
en utrustmngsavdelnmg.

Om chefen för flygvapnet har stabschef till sitt förfogande, bör han icke
tione °m haVa pelSOnllg adiutant- Henne senare bör tjänstgöra å expedi Flygförvaltningens

organisation framgår icke fullt klart av förslaget icke
heller sambandet mellan förvaltningen och den s. k. flygstaben. Sattet för
forvaltningsbyrans handläggning av de ekonomiska ärenden, som röra materiel
anskaffning, samarbetet med utrustningsavdelningen m. m. torde komma
att bereda svårigheter, då förvaltningsbyrån lyder under en i tekniskt avseende
icke sakkunnig chef. Flygförvaltningen torde böra organiseras efter
ungefär samma grunder och ställas i samma förhållande till avdelningarna
Md flygvapnets huvudstation, som arméförvaltningens fortifikationsdepartement
i förhållande till avdelningarna å fortifikationens huvudstation varigenom
besparingar dessutom torde kunna vinnas.

I lygkårernas, flygskolors och flygverkstädernas sammansättning.

Organisationen av skolan å Ljungbyhed, som bör benämnas fluaforarskolan,
ai redan förut behandlad. En indelning av densamma i ett kompani

Kungl. Muj:ts proposition nr 50. 60b

och tre övningsflygavdeluingar synes icke lämplig, utan bör densamma alltefter
cliefens bestämmande indelas i övningsavdelningar eller dylikt.

Yad övriga kårer beträffar är det svårt att — såsom förut framhållits —
av det anförda få en uppfattning angående kompaniernas body del se för utbildningen
och uppgifter i övrigt. Det synes nödvändigt, att förlägga den
huvudsakliga utbildningen till kompanierna, icke till särskilda skolor. Det
synes ock som om en alltför stark splittring av kårerna ägt rum. flygvapnet
kommer med den föreslagna organisationen att fördelas på förutom
huvudstationen sju förläggningsorter, med detachement vid behov till ytterligare
sex platser. Det är möjligt, att en dylik uppdelning icke kunnat undvikas,
vilket emellertid, såsom redan framhållits, undandrager sig mitt bedömande,
men torde densamma komma medföra ökade kostnader. Ifrågasättas
kan därför exempelvis, om icke 3. kåren lämpligen i sin helhet bort
förläggas å Malmen.

Benämningarna å förbanden äro i förslaget icke enhetliga, kompanierna
torde böra benämnas spanar- och jagarkompani respektive.

Personal och utbildning.

Placering av regementsofficerare, chefer för vissa skolor o. s. v. torde
böra bestämmas av Kungl. Maj:t i likhet med vad som redan sker exempelvis
vid fortifikationen.

I fråga om reservofficerarna synas desamma i likhet med annan personal
i reserven av motsvarande ställning böra åläggas viss obligatorisk tjänstgöring.
Det synes dessutom lämpligt att tillfälle till tjänstgöring i viss utsträckning
beredes reservpersonal, som därtill frivilligt anmäler sig.

De i förslaget upptagna bestämmelserna om antagning m. m. till flygare
och flygspanare böra i detta sammanhang icke på något sätt fastslås utan
här behandlas endast för att giva en grund för verkställande av beräkningar.

Den föreslagna tjänstgöringstiden för de värnpliktiga är icke tillräcklig
med hänsyn till den omfattande tekniska utbildning, som skall bibringas
ett stort antal av dessa. Genom en till minst 365 dagar utsträckt sammanlagd
tjänstgöring, såsom redan av försvarsrevisionen ansågs såsom ett minimum
för flygtrupperna, skulle dessutom inkallelse i omgångar icke behöva
ske. Såsom längre fram visas, medför dylik inkallelse ett betydande överskott
vid mobilisering.

I fråga om flygförarutbildningen må framhållas, att intet skäl anföres för
uppdelningen i omgångar, icke heller varför första flygutbildningen i de
olika omgångarna anses kunna ske på olika lång tid, liksom icke heller varför
värnpliktiga studenter m. fl. få längre första flygutbildning än andra omgången
i övrigt.

Det torde icke vara erforderligt, att alla flygförare genomgå jagarflygskola,
såsom förutsatts, utom i fråga om reservofficersaspiranter, värnpliktiga
och övriga.

Flygvapnets materiel och förläggning.

Beträffande materielen synes det mig lämpligt att, såsom förslaget förutsätter,
flygplanen såsom regel konstrueras så, att övergång från lijulställ till
flottörställ och tvärtom kan äga rum, ehuru intet därom nu bör bestämmas.

Det för förläggningen angivna behovet förutsätter undersökning på platsen,
varför jag här icke kan närmare ingå på detsamma.

Bihang till riksdagens protokoll 1925. 1 saml. 44 höft. (Nr 50.) 2241 24 39

Bil. H.

b :s.

b 4.

Bil. H. 6io

Kungl. Maj;ts proposition nr 50.

Fly g vapnets k ostuader.

För materielanskaffning under övergångstiden upptages 10,910,000 kronor
+ 1,896,320 kronor = 12,806,320 kronor; därav för byggnader 4,527,500 kronor,
varför återstå 8,278,820 kronor som engångskostnader för flygmateriel. Därutöver
torde viss del av det under årliga organisationskostnader upptagna
anslaget till flygmateriel kunna användas för nyanskaffning.

Aven _ efter övergångstiden äro på enahanda sätt anslagen för materielanskaffning
fördelade dels i ett särskilt materielanslag avsett för fortsatt
materielanskaffning, dels i ett anslag för förnyelse och underhåll av flyginateriel.

Förslaget angiver att enligt verkställda beräkningar materielbeståndet vid
övergångsperiodens slut kommer att stå i rimligt förhållande till den under
femårsperioden uppnådda organisationen i övrigt.

Då för materielanskaffning efter övergångsperiodens slut upptages ett
ärligt anslag av 1,000,000 kronor förutom de under de årliga organisationskostnaderna
upptaga 2,361,000 kronor synes detta peka på, att icke heller
organisationen vid denna tidpunkt fullständigt genomförts.

Yad kostnadsberäkningarna i övrigt beträffar, bero de av en mängd faktorer,
vilka av flera skäl undandraga sig mitt bedömande, varför jag här
icke kan ytterligare ingå på desamma.

t>- Flygteknisk forskning och utbildning av flygingenjörer.

Därest flygteknisk forskning, på sätt föreslås, kan komma till stånd, är
detta av stort värde för försvaret. Behovet av flygingenjörer torde dessutom
bliva så stort, om organisationen genomföres, att en dylik institution
bliver nödvändig.

K Förberedande av nyorganisationens genomförande.

Organisationens genomförande torde kunna förberedas genom att för
detta ändamål erforderlig personal under erforderlig tid inbeordras och
ställes exempelvis till statsrådets förfogande. För dylik kommendering kan
då i främsta rummet avses personal, som i sinom tid skall överföras på
flygvapnets stat. Det är i alla händelser icke tillräckligt, att blott chefen
för flygvapnet tages i anspråk för detta förberedelsearbete.

För att kunna bedöma i vad mån personalbehovet i krig genom den föreslagna
organisationen bliver fyllt, har jag på grundval av de i förslaget

föreliggande uppgifterna häröver låtit utföra vissa beräkningar —---

Såsom av dessa framgår, synes det kunna ifrågasättas, huruvida icke den
föreslagna uttagningen av personal för utbildning till flygförare och flygspanare
beräknats för låg i förhållande till mobiliseringsbehovet.

Då utbildningen skall bedrivas året runt, måste, med den föreslagna
korta tjänstgöringstiden, de värnpliktiga inkallas i omgångar. Med den omfattning
fredsorganisationen givits, kommer härigenom värnpliktskontingenten
av till linjetjänst uttagna värnpliktiga att avsevärt överstiga mobiliseringsbehovet.
Yarken ur militär eller ekonomisk synpunkt är det lämpligt att
i fredstid vid flygvapnet utbilda så stora kontingenter av fullt vapendugligt
folk, att ett betydande överskott vid mobilisering uppstår. Till linjetjänst
uttagna värnpliktiga böra vid mobilisering endast undantagsvis tagas i an -

Kungl. Majtia proposition nr 30. (ill JJ

språk för krigsindustriens behov. Det tinnes dessutom ingen grund för
antagandet att i flygtjänst utbildade mera än andra värnpliktiga äro särskilt
lämpade för arbete inom krigsindustrien. Till flygvapnet uttagna värnpliktiga
kunna icke utan långvarig depåutbildning vid krigstillfälle göras användbara
för armén. I vad mån en minskning av kontingenten till linjetjänst
inskrivna värnpliktiga är möjlig genom en ökning av antalet till ersättningsreserven
uttagna kan jag icke bedöma, då jag icke känner försvarsorganisationens
omfattning i dess helhet.

Genom beaktande av de synpunkter i fråga om kårernas förläggning samt
utbildning, som jag redan anfört, synes värnpliktslcontingenten i fred kunna
minskas och därigenom överskottet vid mobilisering nedbringas. Då flygvapnet
efter mobilisering sannolikt måste starkt ökas, är det ock möjligt,
att depåbehoven bliva större än, vad förslaget här angiver.

Det nu föreliggande förslaget till flygvapnets organisation är sålunda,
såsom av mitt yttrande torde framgå, i flera punkter i behov av omarbetning
och närmare utredning.

Stockholm den 9 januari 1925.

Underdånigst

C. G. Hammarskjöld.

Chef för Generalstaben. /

/ H. Kellgren.

Bil. I. <512

Ktingl. Maj:ts proposition nr 50.

Chefens för marinstaben yttrande
angående förslag till flygvapnets organisation.

Till KONUNGEN.

Anbefalld genom remiss den 23 dennes att skyndsamt avgiva yttrande
över _ ett inom försvarsdepartementet uppgjort förslag till flygvapnets organisation
får jag härmed i underdånighet anföra följande.

Flygvapnets ställning och ledningen av vapnet.

Den ifrågasatta förändringen av den ställning inom vår försvarsorganisation,
som flygvapnet hittills innehaft, får jag avstyrka på grund av följande huvudskäl.

Flygvapnets uppgifter falla, vare sig vapnet opererar självständigt eller i
förening med lånt- eller sjöstridskrafterna, till allra största delen inom lanteller
sjökrigföringens område. Och vid försvaret av städer och andra orter
inom vårt land mot luftanfall måste flygvapnets insats göras i anslutningtill
de av vederbörande lånt- eller sjömilitära befälhavare å de anfallna
orterna vidtagna försvars- och skyddsåtgärderna. Vidare måste hela den
flygpersonal, som medverkar vid lånt- eller sjökrigsföretag eller utför självständiga
operationer av lånt- eller sjömilitär natur, vara så fullt förtrogen
med lånt- respektive sjökrigsväsendet, att en tillräcklig förfarenhet hos
nämnda personal inom båda dessa områden kan anses utesluten. De för
uppgifter av sjömilitär natur användbara flygformationerna böra därför i
organisatoriskt hänseende tillhöra marinen, likasom de för uppgifter av lantmilitär
natur användbara böra tillhöra armén. Och bör det tillkomma cheferna
för generalstaben och för marinstaben att i fredstid planlägga och i
krigstid under högste befälhavaren för fälthären och marinstridskrafterna
leda flygvapnets insats i försvaret samt att gemensamt överlägga, dels om
det tillfälliga sammanförandet och användningen av de arméns och marinens
flygstridskrafter, vilka undantagsvis kunna behövas för uppdrag, fallande
utanför såväl lånt- som sjökrigföringens område, dels om tillfällig förstärkning
av endera försvarsgrenens flygstridskrafter med formationer tillhörande
den andra.

Det torde då även ligga i sakens natur att nämnda chefer böra i fredstid
närmast under Konungen vara ansvariga för organisationen m. m. av de
delar av flygvapnet, vilkas verksamhet det i krigstid tillkommer dem att leda.

Med hänsyn till ovan nämnda förhållanden kan det ej anses lämpligt att
ur armén och marinen lossbryta de för dessa försvarsgrenars operationer
oumbärliga eller för självständiga operationer av lånt- eller sjömilitär natur
användbara flygformationerna och låta dem bilda en tredje försvarsgren
under en Konungen direkt underställd chef, vars viktigaste uppgifter skulle
omfatta angelägenheter, vilka obestridligt falla inom generalstabs- och marinstabschefernas
verksamhetsområden. Aven om mera störande konflikter mellan
ifrågavarande tre chefer utebliva, kan en dylik organisation enligt mitt förme -

Kuiii/I. Maj:ts proposition nr f>0.

Bil. I.

ilande icke vara ägnad att lända till gagn för vart försvarsväsendcs effektivitet.
De inom andra länder vunna erfarenheter 1 denna traga, som pa
senaste tiden blivit kända, torde giva stöd åt denna min uppfattning.

Med avseende å de organ, som i det uppgjorda förslaget avsetts att Inträda
chefen för det sammanslagna flygvapnet vid hans ämbetsutövning, ma
för marinens del anföras följande. .

På det att inom flygstaben redan vid ärendenas första beredning de siomilitära
intressena städse må hava utsikt att bliva behörigen tillgodosedda,
bliver det önskvärt, att flygstaben uppdelas på en armé- och en marinavdelning,
vardera underställd en regementsofficer, som tillhört armén respektive marinen.
Härigenom vinnes en ökad garanti dels för att flygvapnets för marina
uppgifter användbara stridskrafter skola erhålla den lämpliga sammansättningen,
utbildningen och utrustningen m. m., dels för att samarbetet
med marinstabens och marinförvaltningens olika avdelningar skall komma

att underlättas. . . ,, „ , ,

För undvikande av att den uppfattningen ma vinna insteg, att flygstabens
tillkomst befriat generalstaben och marinstaben från att taga befattning med
flygvapnet och dess användning, föreslås att benämningen »flygstaben» ändras
till »chefens för flygvapnet stab». Härigenom vunnes överensstämmelse
med benämningen »chefens för kustartilleriet stab».

Flygvapnets indelning i kårer.

Av den föreliggande organisationsplanen framgår ej vilka av de vid mobilisering
förefintliga flygformationerna, som skola vara bemannade med personal,
som erhållit sjömilitär skolning och på den grund ar användbar tor
marina uppgifter. Detta bör vara klarlagt på det chefen for marmstaben
må hava kännedom om vilka stridskrafter, som kunna påraknas toi fyllande
av uppgifter av nämnda slag.

Samtliga de för marina uppgifter användbara flygformationerna bora antingen
inpå i 2. flygkåren eller ock bilda två under chefer med sjomiiitnr
skolning ställda kårer. Endast härigenom kan erforderlig säkerhet vinnas
för att dessa formationer bliva vuxna sina uppgifter.

Av dessa båda alternativ anser jag det senare vara att föredraga, enär
2 flygkåren, därest det förstnämnda alternativet tillämpades, skulle buva
ailtför stor. På grund av vårt lands liavomflutna läge böra nämligen de
till högkvarterets förfogande stående flygformationerna till overvagande delen
utgöras av sådana, som äro användbara för marina uppgifter.

Jag får därför föreslå, att ej blott 2. utan även 1. flygkaren uteslutande
måtte omfatta flygformationer, användbara för marina uppgifter.

Flygkårevnas förläggning.

Därest 1. flygkåren vare sig helt eller delvis kommer att omfatta formationer,
som äro användbara för marina uppgifter, bör den ej förlaggas till
Uppsala, där sjöflygplan ej kunna starta och landa. „

Frågan om '' den för 2. flygkåren föreslagna förläggningen till Yasteras
torde tillsvidare böra lämnas öppen och avgöras först sedan ytterligare utredning
ägt rum. Den å Stockholms varv nu befintliga flygverkstaden och

Bil.

I. 614

Kungl. Maj ds proposition nr 50.

andia dai befintligen, anordningar for flygvapnet torde nämligen ej böra flyttas
, nuvarande plats, dar de åtnjuta ett visst skydd mot luftanfall i de

lufttorsvarsanordningar som alltid måste förefinnas för skyddandet av huvudstaden,
förr an utrönt blivit, huru de på sin blivande förläggningsplats skola
kunna beredas erforderligt skydd mot'' dylika anfall. Härvid bör ej förbises
fn.°“ insl)rangning i berg nedgrävning i marken eller spridning
nom en i fråga om upptäckt från luften gynnsamt beskaffad terräng ofta
kan erhålla ett mera betryggande skydd än genom ett alltid dyrbart och i
truga om sin skyddande förmåga ofta tvivelaktigt försvar medelst luftvärnspjaser,
stralkastare och jaktplan.

föreslå, att frågan om förläggningen av 1. och 2. flygkårerna
matte toist framdeles närmare bestammas.

Flygpersonalens indelning.

... Såsom framgår av vad ovan anförts bör flygpersonalens föregående militära
skolning och dess darav beroende användbarhet vara grundläggande för
vapnets indelning. Huvudsaken för marinens vidkommande är därvid, att
de för manna uppgifter avsedda flygformationerna uteslutande bemannas
med personal som erhållit sjömilitär skolning, och det bliver därför av behovet
påkallat att i de for flygpersonalen uppgjorda staterna denna personal
upptages för sig. I annat fall riskerar man att få nyssnämnda formationer
i storie eller mindre utsträckning bemannade med personal, som icke fyller
nyssnämnda fordran och därigenom saknar den viktigaste förutsättningen
tor fyllandet av sm uppgift. °

... \ öotta sammanhang må framhållas, att samtliga yrkestitlar inom det tilltänkta
nya vapnet hämtats från armén. Denna omständighet kan lätt framkalla
den föreställningen, att marinens flygväsende övertagits av armén
och torde komma att verka avhållande på den personal av marinen, som
kan komma att reflektera på anställning vid det nya vapnet.

En annan fråga, vars vikt för rekryteringen ej bör förbises, då frågan
S(le,ks tages under övervägande, är den om det nya vapnets uniform.
Med hänsyn därtill, att vapnets rekrytering huvudsakligen grundas på
passagesystemet, ma lliågkommas, att ingen som tager passageanställning
kan beraknas hysa någon önskan att under denna anställning bära en annan
uniform an den lian förut använt och senare kommer att ånyo använda
tvärtom kan med säkerhet förutses, att en bestämd motvilja mot dylikt
uniformsbyte kommer att förefinnas såväl av idéella som ekonomiska skäl.

Med hänsyn till nu gjorda erinringar får jag föreslå:

... ] flygyapuets personalstat skiljes mellan den för sjömilitära och den

loralantmilitara uppgifter avsedda personalen;

att för sådana beställningar inom flygvapnet, som icke erhålla namn,
Mina aterhnnas inom saval armén som marinen, om möjligt skapas för flygvapnet
speciella benämningar eller, där detta ej lämpligen låter sig göra på
grund av språkskal, i lämplig utsträckning givas namn hämtade från mannen;
samt

att flygvapnets för sjömilitära uppgifter avsedda personal måtte få i
huvudsak behålla den uniform, som nu användes vid marinens flygväsende.

Flygpersonalens utbildning.

Enligt forslaget skulle all jagarutbildning försiggå vid 3. flygkåren (å
Malmen) För den personal, som avses för 2. flygkårens jaktplan, torde
denna utbildning delvis böra äga rum vid sistnämnda kår.

•ilo Bil. I.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50.

Vidare får i ag? föreslå, att i diagrammet över utbildningen av flygförare
utsättes den tidpunkt under första flygutbildniugsperioden, da utbildningen
å sjöflygplan skall taga sin början för de flygare, som avses for manna
uppgifter.

På grund av vad ovan anförts får jag
dels såsom min åsikt framhålla:

att marinen bör få behålla sitt eget flygväsende, och
att en flygavdelning bör upprättas i marinförvaltningen,
dels hemställa, att, därest en sammanslagning av armens och marinens
fl VUväsenden kommer till stånd, ovan framhållna synpunkter och vackta förslag
i fråga om flygstabens sammansättning och benämning samt vapnets
organisation m. in. måtte vinna beaktande.

Stockholm den 27 december 1924.

Jarl Bring.

Underdånigst
11. von Krusenstierna

Kungl. Mcij.ts proposition nr SiO.

(il 7

INNEHÅLLSFÖRTECKNING.

Sid.

Kung). Maj:ts proposition ........................ 1

Utdrag ur statsrådsprotokollet över försvarsiirenden den 20 februari 1925 .................. ii

Försvarsdepartementet 1

Försvarsdepartementets avdelning av Kungl. Maj:ts kansli ................................. 3

Lantförsvarets och sjöförsvarets kommandoexpeditioner....................................... 4

Lånt försvaret ........................................................................................ 5

T. Allmänna grunder för lantförsvarets ordnande 7

II. Värnplikten.................................................................................... IJ

A. Årskontingenten inskrivna värnpliktiga och dess fördelning

på hären, marinen och flygvapnet ........................ fl

B. Uppdelning av härens värnpliktskontingent å för linjetjänst

avsedda och ersättningsreserv ................................................... 10

C. Grunder för uttagning av värnpliktiga till linjetjänst och ersättningsreserv
............................................................................. 11

i). Avgången bland de inskrivna värnpliktiga samt dessas uppdelning
på härens olika truppslag ............................................. 13

E. Värnpliktstid och uppbådsindelning .......................................... 14

P. Utbildningstiden ......................................................................... 14

1. Till linjetjiinst uttagna värnpliktiga .......................................... 14

Värnpliktiga i allmänhet ........................................................... 14

Studenter och likställda .............................................................. 17

2. Till ersättningsreservcu uttagna värnpliktiga ........................... 20

3. Keservtrnpp- och laudstormsövningar ................................... 21

4. Frivilliga skytteviisendet............................................................ 21

G. De värnpliktigas inskrivning..................................................... 21

H. De värnpliktigas avlöning............................................................ 22

III. Fredsorganisatioiien........................................................................ 23

A. Lantförsvarets kommandoexpedition.......................................... 23

B. Arméförvaltningen....................................................................... 24

C. Härens organisation i fred på högre och lägre truppförband.

Fästningar .................................................................................. 25

1. Högre truppförband ................................................................. 25

Arméfördelningarna..................................................................... 25

Övre Norrlands trupper ............................................................... 27

Gotlands trupper ........................................................................ 28

2. Fästningar .............................................................................. 28

3. De lägre truppförbanden och deras förläggningsorter ............... 28

4. Sammanfattning ....................................................................... 30

618

Kungl. Maj.ts proposition nr 50.

om.

D. Högre staber och inspektioner in. in. .................................... 31

1. Arméfördelniugschefer och arméfördeluingsstaber ..................... 31

2. Brigadchefer och brigadstaber................................................... 32

3. Militärbefälet för Övre Norrland 33

4. Kommendautskapet i Boden ..................................................... 34

5. Militärbefälet på Gotland ......................................................... 36

6. Infanteriinspektionen..................................... 37

7. Militärläroverksinspektioncn.................................................. 38

8. Kavalleriinspcktionen in. m. ................................................... 38

0. Generalstaben ........................................................ 39

10. Generalfälttyginästaren och inspektören för artilleriet samt artilleristaben
.............................................................................. 44

11. Chefen för fortifikationen med stab — fortifikationens huvud stntion

— samt annéförvnltningens fortiflkationsdepartement..... 41

12. Chefen för intendenturkåren samt intendentiirstaben.................. 42

13. Inspektören för träiigen ............................................................ 42

14. Kommendantskapen i Stockholm och å Karlsborg 43

E. L lidervisningsanstalter och utbildningskurser 111. 111................ 43

1. Krigsskolan ....................................................................... 43

2. Krigshögskolan........................................................................ 47

3. Artilleri- och ingenjörhögskolan............................................... 48

4. Ridskolan ............................................................................. 4g

5. Infanteriofflcersskolan .............................................................. 50

0. Skjutskolan för infanteriet och kavalleriet .............................. 50

7. Artilleriskjntskolan............ ................................ .................... 52

8. Gymnastiska centralinstitutet................................................. 52

9. Undcrofflcersskolan ............................................................... 53

10. Särskilda utbildningskurser........................................................ 53

F. Lägre truppförband ................................................................ 53

1. Allmänna synpunkter.............................................................. 53

2. Infanteriet ............................................................................ 54

3. Kavalleriet ................................................................................ 60

4. Artilleriet ............ 64

5. Ingenjörtrupperna och fortifikationen ....................................... 73

6. Trängtrupperna........................................................................... 80

7. Intendentnrtrupperna och intendenturkåren ............................. 83

G. Armémusiken....................................... 37

H. Civilmilitära samt civila kårer och stater................................ 92

1. Fältläkarkåren ........................................................... 92

2. Garnisoussjukhusen och arméns sjuksköterskekår 94

3. Fältveterinärkåren ................................................................ 96

4. Artilleriets fabriker och tyganstalter.......................................... 98

5. Ecklesiastikstaten ................................................................ 494

0. Polispersonalen .............................. 492

Kungl. Jfaj:ts proposition nr 50, 611)

!Sid.

I. Samuumdnig över föreslagna personalstater .................... 103

.1. Härens hästar och reinonterlngsväsendet Ilo

1. Härens hästar ....................................................................... HO

Egna tjänstehästar..................................................................... HO

Stamhästar ........................................................................... Hl

Lejda hästar...................................................... H5

2. Itcmonteringsväsendet ............................................................... 118

Kemonteringsgrunder ................................................................. 118

Remonteringsstyrelsen................................ 120

Remontdepåerna......................................................................... 121

K. Heserv personal.............................................................................. 122

1. Personal å reservstat.............................................................. 128

2. Personal i arméns reserver........................................................ 128

3. Väg- och vnttenbyggnadskåren................................................ 133

JU Den fast anställda personalens rekrytering 134

1. Manskap ................................................................................... 134

2. Underbefäls och underofficerares befordran till officerare och

reservofficerare ........................... H3

3. Underofficerare......................................................................... 152

4. Officerare .............................................................................. 157

5. Rekrytering av officers- och underofiicorskärerua vid i Boden

förlagda truppförband ............................................................. 159

IV. Lantforsvarets kostnader 162

1. Årliga kostnader .................................................................... 162

2. Engångskostnader.................................................................. 165

Byggnads- och reparationsarbeten ................................................ 165

Materielanskaffning ..................................................................... 169

Ersättning åt kommuner till följd av indragning av truppförband

m. ...................................................................................... 172

Y. Övergängen till den nya härordningen 174

1. Allmänna synpunkter 174

2. Värnplikten ............................................................................. 176

3. Organisationen ......................................................................... 176

4. Särskilda kostnader för övertaliga byggnader och materiel 189

Sjöförsvaret ......................................................................................... 191

I. Allmänna grunder för sjöförsvarets ordnande 193

II. Flottan .......................................................................................... 195

A. Sjökrigsmaterielen...................................................................... 195

1. Allmänna synpunkter 195

Freds- och krigsorganisation......................................................... 195

Benämningar å fartygsslag......................................................... 195

Livslängder för fartyg................................................................. 196

Linjeindelning.............................................................................. *96

020

Iuingl. Maj:ts proposition nr -50.

Sid.

2. Fartygstyper.............................................................................. jy8

3. Sjöstyrkornas storlek och indelning ........................................ ygg

Fördelning i kustflotta, lokalstyrkor och materielreserv ................. 198

Hjälpfartyg ................................................................................ 201

Kustflottan ..................................................................... 202

Lokalstyrkorna ....................................... 203

Materielreserv och utrangering..................................................... 204

Sammanfattning med tabell över fördelningen av flottans fartyg,. . 205

4. Ersätthingsbyggnad....................................................... 208

B. Fredsorganisationen...........................................

1. Allmänna synpunkter.......................................

2. Marinens centrala myndigheter.....................................

Sjöförsvarets kommandoexpedition .............................................

Marinförvaltningen ....................................

Marinstaben...................................................

3. Personalchefer ocli inspektörer

Chef för flottan ..................................

Marinöverdirektören .........................................

Marinöverintendenten .......................

Marinöverläkaren ..........................................................

Inspektören för undervattensbåtvapnet........................................

4. Sjökrigshögskolan, sjökrigsskolan och sjökarteverket ..............

Sjökrigshögskolan .........................................................

Sjökrigsskolan....................................................

Sjökarteverket..................................................

5. Sammanfattning beträffande centrala myndigheter m. il.

Personalbehovet ...................................................

Centrala myndigheter berörande lokalfrågor.................................

6. Sjöstyrkorna

Rustningsplan för flottans krigsberedskap och övningar

Personalbehovet................................................

Övningskostnaderna..............................................................

7. Flottans stationer och varv, örlogsdepåer samt skeppsgosseinsti tutiouen

.......................................................

Organisationen i allmänhet .................................................

Särskilda organisationsfrågor vid stationerna .................................

Särskilda organisationsfrågor vid varven

Flottans poliskår ................................................

Särskilda organisationsfrågor beträffande skeppsgosseinstitutionen
Personalens fördelning till stationer och varv, örlogsdepå samt skeppsgosseinstitutionen
............................................................

8. Övrig tjänstgöring .............................

Flygvapnets utbildningskurser .....................................................

Särskild utbildning ........................................................

Personal från flottan till kustfästningarna.......................................

Flottans musikpersonal..................................................................

Sammanfattning...........................................................

, 211
211

214

215

216

217

218
218
218
218

218

219

220

221

222

226

229

237

242

244

245

251

252

253

254

Kung!. Maj-.ts proposition nr 50.

Sid

1).

!>.

10.

Sammanfattning av den inililiirii och eivilmilitilra personalens
snmt de värnpliktigas fördelning i fredstid

Flottans personalstater..............................................................

Officerskåren ..............................................................................

Organisation............................................................................

Underbefäls och underofficers befordran till officer .....................

Underofficerskåren....................................................................

Organisation..............................................................................

Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning........................

Sjömanskåren ..........................................................................

Skeppsgossekåren ................................................ ....................

Mariningenjörkåren .....................................................................

Marinintendenturkåren..................................................................

Marinläkarkåren.........................................................................

Ecklesiastikstaten .......................................................................

255
25C
25G

256

257
264

264

265
270

272

273

274
276
278

11. Sammandrag över föreslagna personalstater jämte jämförelse
mellan dessa och fast anställd personal enligt 1914 års försvarsplan
och enligt 1924 års försvarsutskotts förslag ..............

Reservpersonalen...............................................

1. Allmänna synpunkter

2. Personal å reservstat ...................................

Personal i flottans reserv .............................

Officerare......................................................

Underofficerare ...............................................

Mariningenjörer .. .........................................

Marinintendenter ...........................................

Marinläkare....................................................

De värnpliktiga och deras redovisning .......

1. Allmänna synpunkter.....................................

2. Värnpliktiga i allmänhet...............................

3. Studenter och likställda

4. De värnpliktigas inskrivning och redovisning

5. De värnpliktigas avlöning ............................

283

284

285
290

293

294

295

296
296
296

300

301

302

III. Kustartilleriet 302

A. Allmän organisation...... ............................................................. 302

B. De värnpliktiga............................................................................. 304

1. Värnpliktiga i allmänhet......................................................... 304

2. Studenter och likställda ............................................................ 306

C. Fredsorganisationen .................................................................... 307

1. Allmänna synpunkter................................................................. 307

Grunder för personalberäkningen................................................. 307

Utbildningen av officerare............................................................ 308

Underofficerare och stammanskap ............................................... 310

Utbildningen av stammanskapet .................................................... 311

Underbefäls och underofficers befordran till officer i kustartilleriets stam 313
Förbättrande av underofficerarnas tjänsteställning.......................... 315

2. Chefen för kustartilleriet jämte stab.......................................... 316

622

Kung!,. Maj:ts proposition nr 50.

3. Kommendant skapen i kustfästningarna

4. Skjutskola och mineringsskolor...............

5. Truppförbandcn ..........................

C. Övriga personalbehov ................................

7. Kustartilleriets stat

8. Jämförelse mellan behovet av fast anställd personal enligt 1914

ilrs försvarsplan, 1924 års försvarsutkotts förslag och föreliggande
förslag....................................

Reservpersonalen...

Sid.

317

320

321

324

325

reserv

Personal å reservstat........

2. Personal i kustartilleriets

Officerare.........................

Underofficerare ......................

Underbefäls och underofficers vid kustartilleriet befordran till officer
i reserven ...................................

Sjöförsvarets kostnader........................................

1. Årliga kostnader.....................

2. Engångskostnader ..........................

övergången till den nya niarinorganisationen..............................

Flygvapnet ...............................................................

A. Allmänna grunder för flygvapnets ordnande
Huvuddragen av flygvapnets organisation
Den föreslagna fredsorganisationens enskildheter

IV.

32G

327

328
328

330

331

332
332
338
340

Flygvapnets ledning

2. Flygkårernas, flygskoians och flygverkstädernas sammansättning

3. Personal och utbildning

Personal ....................................

Utbildning ...........................

4. Flygvapnets materiel och förläggning

Materiel.......................................

Förläggning...............................

Flygverkstäder ...............................

Flygvapnets kostnader....................................

Arliga organisationskostnader

Kostnaderna för materielanskaffning, byggnader in. in. .....!.

Flygteknisk forskning och utbildning av flyg-ingenjörer
Förberedandet av nyorganisationens genomförande

Ekonomisk krigsberedskap

Sammanfattning .......................................

Kostnaderna för den föreslagna organisationen i jämförelse

med 1911 års försvarsorganisation och provisoriet...............

Departementschefens hemställan ............................

347

349

351

352
352
354
358

358

359
361
361
361

363

364

365

366

367

349

379

381

S84

Knngl. Maj.ts proposition nr 50.

623

FÖRTECKNING ÖVER BILAGOR.

Bil. 1. Sammanställning av anslagen under fjärde huvudtiteln.

Bil. 2. Beräkning av kostnaderna för övergången till den nya försvarsorganisationen.

Bil. 3. Beräkning av kostnaderna för rikskomniissionen för den ekonomiska krigsbereredskapen.

Bil. A. Chefens för generalstaben yttrande angående förslag till organisation av lantförsvaret
och förslag till värnpliktslag.

Bil. B. Chefens för generalstaben yttrande över P. M. angående den fast anställda personalens
vid armén rekrytering m. m.

Bil. C. Inspektörens för militärläroverken yttrande över P. M. angående den fast anställda
personalens vid armén rekrytering m. m.

Bil. D. Chefens för marinstaben yttrande angående förslag till sjöförsvarets organisation
samt förslag till värnpliktslag.

Bil. E. Chefens för marinstaben yttrande över P. M. angående åtgärder till höjande av
det fast anställda manskapets vid marinen utbildning m. m.

Bil. F. Chefens för kustartilleriet yttrande över P. M- angående åtgärder till höjande av
det fast anställda manskapets vid kustartilleriet utbildning m. m.

Bil. (t. Chefens för sjökrigsskolan yttrande över P. M. angående utbildning av kustartillerikadetter.

Bil. H. Chefens för generalstaben yttrande angående förslag till flygvapnets organisation.

Bil. I. Chefens för marinstaben yttrande angående förslag till flygvapnets organisation.