Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958 (Proposition 1958:50 - a)

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

Nr 50

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till höjd
indirekt beskattning; given Stockholms slott den 7
februari 1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 24
maj 1957 (nr 209) angående skatt å spritdrycker och vin;

2) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr
251) om varuskatt;

3) förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr
262) om allmän energiskatt; samt

4) förordning om tillfällig energiskatt å bensin som finnes i riket den
12 februari 1958.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen framlägges, på grundval av överläggningar mellan företrädare
för de demokratiska partierna, förslag om höjd indirekt beskattning
för att finansiera vissa försvarsutgifter. De föreslagna beskattningsåtgärderna
skall avse sprit, vin, maltdrycker, läskedrycker, cigarretter, socker,
bensin, elkraft för s. k. borgerliga ändamål och lotterivinster. Genom
den höjda beskattningen beräknas ca 110 milj. kr. inflyta under budgetåret
1957/58 och ca 390 milj. kr. under budgetåret 1958/59.

I förevarande proposition framlägges författningsförslag beträffande sprit,
vin, socker och bensin.

Beträffande övriga skatteobjekt kommer författningsförslag att framläggas
i en senare proposition.

1 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 50

Kungi. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

Förslag

till

Förordning

om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 (nr 209)
angående skatt å spritdrycker och vin

Härigenom förordnas, att 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj 1957 angående
skatt å spritdrycker och vin skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan
angives.

2 §.

1 mom. Omsättningsskatt upptages vid detaljhandelsbolagets inköp av
spritdrycker och vin och utgår, där ej annat i 2 mom. stadgas,

a) för spritdrycker dels med en grundavgift av 11 kronor 60 öre för liter,
om dryckens alkoholhalt överstiger 40 volymprocent, 10 kronor 40 öre för
liter, om alkoholhalten är lägst 35 volymprocent och högst 40 volymprocent,
8 kronor 50 öre för liter, om alkoholhalten är lägst 30 volymprocent men
understiger 35 volymprocent samt 8 kronor, om alkoholhalten understiger
30 volymprocent, och dels med en procentavgift motsvarande 50 procent av
utminuteringspriset; samt

b) för vin, vars alkoholhalt överstiger 14 volymprocent (starkvin), dels
med en grundavgift av 2 kronor för liter och dels med en procentavgift
motsvarande 37 procent av utminuteringspriset samt för annat vin (lättvin)
med en procentavgift motsvarande 36 procent av utminuteringspriset.

Utminuteringspriset utgöres---varornas utminutering.

Denna förordning skall äga tillämpning från och med den 12 februari
1958. I samband därmed skall iakttagas följande.

1. Det åligger detaljhandelsbolaget att erlägga skatt för sitt lager av
spritdrycker och vin klockan 12 natten mellan den 11 och den 12 februari
1958 med belopp motsvarande skillnaden mellan det nettoinköpspris som tilllämpats
omedelbart före förordningens ikraftträdande och det nettoinköpspris
som tillämpas omedelbart därefter. Beloppet skall före utgången av
maj 1958 insättas å kontrollstyrelsens postgirokonto eller å statsverkets
checkräkning i riksbanken för kontrollstyrelsens räkning. Detaljhandelsbolaget
skall vidare senast vid samma tid till kontrollstyrelsen avlämna en
till riktigheten bestyrkt uppgift angående nämnda lager.

2. Den, till vilken detaljhandelsbolaget överlåtit rätt till årsutskänkning
av rusdrycker, är skyldig att erlägga skatt för sitt lager av spritdrycker och
vin vid tiden för utskänkningens avslutande den 11 februari 1958 med belopp
motsvarande skillnaden mellan det nettoinköpspris som tillämpats
omedelbart före förordningens ikraftträdande och det nettoinköpspris som
tillämpas omedelbart därefter.

Det åligger utskänkningsinnehavaren att dels senast den 15 februari
1958 till kontrollstyrelsen inkomma med en på tro och heder upprättad
deklaration angående nämnda lager, dels ock före utgången av maj 1958
till kontrollstyrelsen inbetala skatten.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

Vad i 7—9 §§, 10 § andra stycket, 12 §, 13 § andra och tredje styckena,
14, 16, 17 samt 19—24 §§ förordningen angående skatt å spritdrycker och
vin stadgas om utskänkningsskatt och deklaration rörande sådan skatt
skall i tillämpliga delar gälla jämväl lagerskatt och deklaration rörande
sådan skatt.

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251) om varuskatt

Härigenom förordnas, att 3 § 1 inom., 6 § 1 och 2 mom. och 8 § 1 mom.
förordningen den 25 maj 1941 om varuskatt skola erhålla ändrad lydelse
på sätt nedan angives, samt att den vid förordningen fogade förteckningen
över varor, för vilka varuskatt skall erläggas1, skall erhålla den ändrade lydelse,
som framgår av härvid fogad bilaga.

3 §•

1. Skatten utgår, i enlighet med vad i förteckningen angives, antingen
med däri angivet procenttal av varans beskattningsvärde eller med i förteckningen
angivet belopp för viktenhet av varan; dock skall den, som
inom riket tillverkar skattepliktig vara, erlägga varuskatt med lägst femtio
kronor för varje månad, varunder han enligt vad nedan sägs ägt bedriva
rörelsen.

6 §.

1. Den som bedriver tillverkning, som i 1 § första eller andra stycket avses,
skall senast å femtonde dagen i andra månaden efter varje kalendermånads
utgång till kontrollstyrelsen insända en på tro och heder avgiven
deklaration angående beskattningsvärdet eller, vad angår varor för vilka
skatten utgår med belopp för viktenhet, angående kvantiteten av de varor,
som under kalendermånaden av honom eller för hans räkning levererats
till köpare eller tagits i anspråk för vidare bearbetning.

Om särskilda---deklarationen avser.

2. I deklaration som i 1 mom. avses må avdrag göras för varor, som

a) använts vid den tillverkning deklarationen avser och som visas hava
tidigare blivit påförda varuskatt;

b) enligt bevis av tullmyndighet utförts ur riket eller till svensk frihamn.

Avdrag som nyss sagls skall avse beskattningsvärdet, där fråga är om
vara, för vilken skatten utgår i förhållande till värdet, samt varukvantiteten,
där skatten utgår efter viktenhet.

Har vara, för vilken skatten utgår med belopp för viktenhet, använts vid
tillverkning av annan varuskattepliktig vara, må avdrag i deklaration göras
med belopp motsvarande skatten på den sålunda använda varan.

På särskild prövning av konlrollstyrelsen ankommer, huruvida och i vad
män avdrag jämväl må göras för vara, vilken tillverkaren återtagit eller vars
försäljning förorsakat honom förlust på grund av bristande betalning från
köparen.

1 Senaste lydelse av 3 § 1 mom., 6 § 1 och 2 mom. och 8 § 1 mom. se 1948: 66 samt av
förteckningen se 1954:126 (förordningen omtryckt 1948: 66; förteckningen omtryckt 1953: 247).

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

8 §•

1. Vid införsel till riket av skattepliktig vara skall den skattskyldige,
där ej annat nedan stadgas, i samband med tulltaxeringen av varan till
tullmyndigheten i införselorten i två exemplar avlämna en på tro och heder
avgiven deklaration angående varans beskattningsvärde eller, vad angår
varor för vilka skatten utgår med belopp för viktenhet, angående varukvantiteten.

Denna förordning träder omedelbart i kraft.

I samband med förordningens ikraftträdande skall följande iakttagas.

1. Där tillverkning av socker eller sirap bedrives vid tiden för förordningens
ikraftträdande, skall i 5 § föreskriven anmälningsskyldighet fullgöras
inom åtta dagar efter ikraftträdandet.

2. Skatt i enlighet med förordningen utgår jämväl beträffande socker
eller sirap, som av tillverkare eller för hans räkning levererats till köpare
eller tagits i anspråk för vidare bearbetning före denna förordnings ikraftträdande
men efter den 4 februari 1958 eller som införts till riket under samma
tid. Förordningens stadganden skola i tillämpliga delar gälla beträffande
skatt som nu sagts. Härvid iakttages, att skattskyldigheten inträder, då
denna förordning träder i kraft, ävensom att deklaration enligt 6 § skall avgivas
samtidigt med sådan deklaration för februari månad 1958 samt deklaration
eller försäkran enligt 8 § senast den 17 februari 1958.

Bilaga

Förteckning

över

varor, för vilka varuskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga
till nedanstående statistiska nummer

Statistiskt nr	Varuslag	Skattesats,] procent av beskattnings-värdet	Skattesats, öre för kg
283—287	Socker ..............................		20
288	Sirap ..............................		16
ur 298—302	Anm. 1. Skatt skall icke utgå vid införsel till riket av socker eller sirap, när varan in-föres av tillverkare av sådan vara eller för dennes räkning. När sådan vara av tillverkaren levereras till köpare, skall den anses vara här i riket tillverkad. 2. Skatt skall icke utgå vid leverans eller införsel av socker för tillverkning av kulör (statistiskt nr 293). Choklad- och konfityrvaror, hänförliga till följande varugrupper:

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

Förslag

till

Förordning

angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)
om allmän energiskatt

Härigenom förordnas, att 5 § förordningen den 31 maj 1957 om allmän
energiskatt skall erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives, samt att den
vid nämnda förordning fogade förteckningen över vissa bränslen, för vilka
allmän energiskatt skall erläggas, skall erhålla den ändrade lydelse, som
framgår av härvid fogad bilaga.

5 §•

Energiskatten å bensin och motorsprit utgår med nio öre för liter.

Denna förordning träder i kraft den 12 februari 1958. Förordningen skall
äga tillämpning jämväl å sådan bensin, motorsprit och för användning till
motordrift avsedd spritblandning, som införts till riket före den 12 februari
1958 och som nämnda dag oförtullad kvarlåg i frihamn eller å tullager, i
tullpackhus eller eljest i tullverkets vård.

I samband med ikraftträdandet skall i övrigt iakttagas, att i deklaration
till kontrollstyrelsen rörande energiskatt för bensin och motorsprit avseende
den redovisningsperiod, varunder förordningen trätt i kraft, skola var
för sig redovisas de myckenheter skattepliktiga bränslen varom här är fråga
samt därå belöpande energiskatt, som faller på tiden intill och från och med
den 12 februari 1958.

Bilaga

Förteckning

över

vissa bränslen, för vilka allmän energiskatt skall erläggas,

i gällande tulltaxa med statistisk varuförteckning hänförliga
till nedanstående statistiska nummer

Statistiskt nr	Bränsle	Skattesats
ur 582: 5	Spritblandningar, avsedda för användning till	9 öre för liter
Anm. Allmän energiskatt ----skail erläggas.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

Förslag

till

Förordning

om tillfällig energiskatt å bensin som finnes i riket den 12 februari 1958

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

För bensin, som den 12 februari 1958 klockan 6 f. in. finnes i riket, skall
i den ordning nedan sägs till staten erläggas tillfällig energiskatt med fem
öre för liter.

År bensin blandad med annan vara, skall vid skattskyldighetens bestämmande
hänsyn tagas till den myckenhet, varmed bensin ingår i blandningen.

2 §•

1 mom. Skyldighet att erlägga skatt enligt denna förordning åligger, där
ej annat föranledes av vad nedan i 2 mom. eller 9 § stadgas, den som vid
den i 1 § angivna tidpunkten innehar bensin till myckenhet överstigande
2 000 liter.

2 mom. Från skattskyldighet enligt denna förordning är kronan befriad.
Skatt enligt denna förordning utgår icke för bensin, som tillverkats inom

landet och som vid den i 1 § angivna tidpunkten ännu icke utlämnats från
tillverkningsstället.

3 §.

Envar enligt denna förordning skattskyldig skall senast den 30 april 1958
på heder och samvete avgiva deklaration rörande den myckenhet bensin han
vid den i 1 § angivna tidpunkten innehade, varvid tillika skall angivas den
plats, där bensinen då förvarades.

Deklaration skall ingivas till länsstyrelsen i det län, där den skattskyldige
författningsenligt är eller bör vara mantalsskriven eller, om han avlidit,
senast varit eller bort vara mantalsskriven,

eller där vederbörande styrelse eller förvaltning har sitt säte eller syssloman
eller ombud är bosatt,

eller, då nämnda regler ej äro tillämpliga, i det län, där huvuddelen av
den med deklarationen avsedda myckenheten bensin finnes vid den tidpunkt,
som angives i 1 §.

4 §.

1 mom. Det åligger länsstyrelse att övervaka, att deklarationer inkomma
från alla uppgiftsskyldiga och att avgivna deklarationer äro fullständiga

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

och riktiga, därvid särskilt bör tillses, att envar, som idkar handel med
eldfarliga oljor av första klassen, fullgjort honom åliggande deklarationsskyldighet.
Den, som icke avgivit deklaration men kan antagas vara deklarationspliktig
eller som avgivit ofullständig deklaration, må föreläggas att
inom viss tid inkomma med deklaration eller med erforderliga uppgifter.

2 mom. Finner länsstyrelse för behörig påföring av skatt nödigt, att
granskning av den skattskyldiges bokföring eller undersökning av dennes
inneliggande lager av bensin verkställes, bör länsstyrelsen föranstalta om
sådan granskning eller undersökning; och äger länsstyrelsen därvid, i mån
av behov, anlita biträde av sakkunnig.

Det åligger skattskyldig att för sådan undersökning bereda länsstyrelse
eller av länsstyrelse förordnad person tillträde till handels-, fabriks- eller
annan upplagslokal samt att för granskning tillhandahålla sin bokföring
och därtill hörande handlingar.

Arvode till sakkunnig bestämmes av länsstyrelsen och skall jämte annan
kostnad för undersökning eller granskning, som i detta mom. sägs, bestridas
av medel, som enligt denna förordning inflyta till statsverket.

3 mom. Kungl. Maj :t må ock förordna om granskning av deklarationer
och eljest inhämtade uppgifter. Av Kungl. Maj:t förordnad granskningsman
äger jämväl taga del av skattskyldigs bokföring och verkställa undersökning
av dennes inneliggande lager av bensin på sätt i 2 mom. stadgas.

Kostnad för granskning, varom Kungl. Maj :t förordnat, bestrides av
medel, som i 2 mom. sägs.

5 §•

Länsstyrelsen åligger att på grundval av inkomna deklarationer och eljest
inhämtade uppgifter i särskild längd förteckna dem, som avgivit deklaration,
samt fastställa den myckenhet bensin, för vilken skatt skall erläggas
enligt denna förordning, ävensom därå belöpande skatt.

6 §•

Så snart ske kan skall till envar skattskyldig i rekommenderat brev med
allmänna posten översändas utdrag av längden, såvitt honom angår, tilllika
med underrättelse om tid och sätt för skattens erläggande samt vad
den skattskyldige har att iakttaga, om han vill överklaga länsstyrelsens
beslut eller eljest söka befrielse från påförd skatt.

7 §•

Har någon i deklaration eller annan uppgift, som enligt denna förordning
avgivits, lämnat oriktigt meddelande, eller har uppgiftspliktig underlåtit
avlämna deklaration eller infordrad upplysning, och har därav föranletts,
att skatt icke blivit honom påförd eller blivit påförd till för lågt belopp,
skall skatt påföras den skattskyldige till belopp, som genom berörda
förfarande eller underlåtenhet undandragits.

Efterbeskattning må ej ske senare än år 1963.

8 §•

1 mom. Förmenas länsstyrelse hava vid påförande av skatt förfarit oriktigt,
må besvär anföras hos kammarrätten.

Besvären skola hava inkommit till länsstyrelsen i det län, där skatten
påförts, inom natt och år efter det skatten blivit klaganden avfordrad,
vid påföljd, om den tid försittes, att besvären icke upptagas till prövning.

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

Den omständigheten att besvären ingivits eller insänts till kammarrätten i
stället för till länsstyrelsen skall icke utgöra hinder för prövning av klagandens
talan, därest besvären inkommit till kammarrätten inom besvärstiden.
I sådant fall skola besvären av kammarrätten omedelbart överlämnas
till länsstyrelsen för vidare behandling på sätt i 2 mom. sägs.

2 mom. Sedan vid besvären fogats de handlingar, på vilka överklagade
beslutet grundats, ävensom utdrag av längden, i vad den klagande angår,
har länsstyrelsen att skyndsamt till kammarrätten översända samtliga
handlingar med de upplysningar och erinringar besvären anses påkalla.

9 §•

Visar skattskyldig, att bensin, som han innehaft vid den i 1 § angivna tidpunkten,
levererats till annan, och grundar sig leveransen på försäljningsavtal,
som slutits före denna förordnings ikraftträdande, äger Kungl. Maj:t,
där den skattskyldige icke på grund av förbehåll i försäljningsavtalet eller
eljest är berättigad att hos köparen uttaga skatten, bestämma att skattskyldigheten
skall åligga köparen eller, då skäl därtill äro, medgiva befrielse från
eller återbäring av skatten.

Ansökan om sådan befrielse eller återbäring skall ingivas inom en månad
efter det skatt avfordrats vederbörande.

10 §.

Angående restitution av skatt, som i denna förordning avses, skola bestämmelserna
i förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å
bensin och motorsprit äga motsvarande tillämpning.

11 §•

Granskning av deklarationer, som enligt denna förordning avgivits, må
ej verkställas av annan än länsstyrelse eller jämlikt 4 § 3 mom. förordnad
person.

Deklarationerna skola tillhandahållas de ämbets- och tjänstemän, som
i och för sin befattning böra därav erhålla del. I övrigt må deklaration icke
vara för någon tillgänglig, utan att den, som avgivit deklarationen, medgivit
dess offentliggörande; dock må deklarationer, på sätt Kungl. Maj:t förordnar,
för statistisk bearbetning utlämnas till ämbetsmyndighet eller tjänsteman,
åt vilken Kungl. Maj :t uppdrager utförandet av sådan bearbetning.

Deklarationerna skola med de undantag, som stadgandena i nästföregående
stycke föranleda, hos länsstyrelsen förvaras intill utgången av år 1963,
varefter deklarationerna skola förstöras.

12 §.

Den, som underlåter att inom föreskriven tid avlämna deklaration, straffes
med dagsböter; och må länsstyrelsen förelägga den uppgiftsskyldige
lämpligt vite.

13 §.

Om ansvar i vissa fall för den, som i deklaration lämnat oriktig uppgift,
stadgas i skattestrafflagen.

14 §.

1 mom. Tjänsteman, vilken på grund av sin befattning med ärende, som
i denna förordning avses, erhållit del av deklaration eller skattskyldigs

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1958

bokföring, må ej i vidare mån än hans tjänsteutövning fordrar yppa vare
sig innehållet i sådan deklaration eller skattskyldigs affärsförhållande, varom
han därvid erhållit kännedom. Den häremot bryter vare underkastad
ansvar såsom för tjänstefel. Gör annan än tjänsteman sig skyldig till förseelse,
som nu sagts, straffes med dagsböter.

2 mom. Den, som på grund av sådant förordnande om statistisk bearbetning
av deklarationer, som i 11 § sägs, erhållit del av deklaration, må
ej utom tjänsten yppa något av deklarationens innehåll. Vid överträdelse
härav vare den skyldige förfallen till ansvar, som i 1 mom. stadgas.

15 §.

Länsstyrelse äger utdöma vite, som förelagts enligt 12 §.

16 §.

Bestämmelser rörande uppbörd av skatt, som i denna förordning avses,
så ock de närmare föreskrifter, som eljest erfordras för tillämpning av denna
förordning, meddelas av Kungl. Maj :t.

Denna förordning träder i kraft dagen efter den, då förordningen enligt
därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

Utdrog av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Stockholms slott den 7 februari
1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Nilsson, Sträng, Andersson, Lindell, Lindström, Lange, Lindholm,

Kling, Skoglund, Edenman, Netzén, Kjellin, Johansson.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler chefen
för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om höjd indirekt beskattning
i syfte att finansiera vissa försvarsutgifter samt anför därvid följande.

I årets finansplan framhöll jag, att varje ökning av utgifterna utöver dem
som upptagits i det preliminära budgetförslaget i det rådande ansträngda
budgetläget måste kompenseras genom ett motsvarande inkomsttillskott.
Vad särskilt beträffar försvarskostnaderna underströk jag sålunda, att eftersom
i riksstatsförslaget stora delar av försvarshuvudtiteln utbrutits och preliminärt
upptagits till oförändrade belopp i avbidan på resultatet av den
arbetande försvarsberedningen, varje utgiftsökning på detta område måste
täckas genom en förstärkning av budgetens inkomstsida. Jag var emellertid
i den preliminära finansplanen icke beredd att diskutera formerna härför.

Mot bakgrunden av detta läge har överläggningar ägt rum mellan representanter
för de demokratiska partierna. Vid överläggningarna har enighet
uppnåtts i de föreliggande frågorna. Sålunda har överenskommits att förorda
en höjning av den indirekta beskattningen, medförande en intäktsökning
med omkring 110 milj. kr. under budgetåret 1957/58 och med ca
390 milj. kr. under budgetåret 1958/59. De avsedda skatteobjekten och intäktsökningens
fördelning på dessa framgår av följande tablå.

			1957/58		1958/59
Spritdrycker ..			26	milj.	kr.	80	milj.	kr.
Vin ..........			6,5	»	»	20	»	»
Öl och starköl			2,5	»	»	8,5	»	»
Lagrat lättöl..			0,5	»	»	1,5	»	»
Läskedrycker..			6,5	»	»	20	»	»
Cigarretter ....			17	»	»	70	»	»
Socker........			15	»	»	50	»	»
Energiskatt på	bensin och	motorsprit ....	30	»	»	100	»	»
Energiskatt på	elkraft för	s. k. borgerliga
ändamål ....			—	»	»	20	»	»
Lotterivinster			6	»	»	20	»	»
		Summa	110 milj.	kr.	390	milj.	kr.

Kungl. Maj:ts proposition nr 50 år 1958

Beträffande skattesatserna har det förutsatts att omsättningsskatten på
spritdrycker skall höjas med ca 3 kr. per liter. I fråga om lagrat lättöl har
man räknat med att den skatt om 12 öre per liter, som uttogs 1950—1954,
skall återinföras. Skatten på Öl och starköl förutsättes höjd med 6 öre per
liter och skatten på läskedrycker med 12 öre per liter. I fråga om cigarretter
beräknas skattehöjningen till ca 1,5 öre per styck. För socker förutses
en skatt av 20 öre per kg. Energiskatten på bensin och motorsprit avses bli
höjd med 5 öre per liter och samma skatt på elkraft för borgerliga ändamål
från 5 till 7 procent. Slutligen innebär den träffade överenskommelsen att
skatten på lotterivinster, premieobligationsvinsterna undantagna, skall föreslås
höjd från 20 till 30 procent av vinstvärdet.

Ett särskilt problem vid höjningar av indirekt beskattning är risken för
hamstringsköp under tiden mellan offentliggörandet av förslag i ämnet och
ikraftträdandet. I fråga om vissa av de här avsedda skatteobjekten föreligger
påtagliga sådana risker. Detta gäller sprit, vin och socker. Även beträffande
bensinen är det av nu antydda skäl under förhandenvarande förhållanden
angeläget att skattehöjningen genomföres med minsta möjliga
tidsutdräkt.

Vad spritdryckerna angår kan panikköp i hamstringssyfte föranleda allvarliga
risker från ordnings- och nykterhetssynpunkter. Jag får härvidlag
erinra om vad jag anfört i propositionen nr 193 till 1956 års riksdag, vilken,
i enlighet med vad jag då förordade, antogs av riksdagen på mycket kort
lid. Vad de övriga varorna angår är olägenheterna med hamstringsköp av
annan art. En möjlighet till sådana köp innebär i praktiken ett gynnande av
dem som omedelbart kan disponera medel för inköp. Erinras kan också att
både vin och socker kan lagras under flera år.

Av dessa skäl har vid överläggningarna enighet förelegat om att beskattningsåtgärderna
beträffande sprit, vin, socker och bensin genomföres snarast
möjligt och att åtgärder såvitt möjligt vidtages för att möta riskerna
för hamstring.

Frågan om beskattningen av sprit, vin, socker och bensin torde lämpligen
böra anmälas för sig. Jag avser att senare denna dag upptaga övriga frågor
rörande den höjning av den indirekta beskattningen varom enighet nåtts.

Innan jag övergår till de särskilda skatteförslagen får jag nämna att de
nya skattesatserna på sprit och vin föreslås skola tillämpas från och med
den 12 februari 1958. I vad angår socker förordar jag, att beskattningen
får giltighet från och med det resultatet av överläggningarna mellan partierna
offentliggjorts, d. v. s. från och med den 5 februari 1958. Beträffande
bensin torde behovet av att omedelbart hindra hamstring vara mindre
starkt framträdande. Det torde vara tillräckligt, om lagstiftningen kan träda
i kraft den 12 februari 1958.

Spritdrycker. För spritdrycker utgår f. n. omsättningsskatt i
form av dels en fast avgift och dels eu procentavgift. Den fasta avgiften är
graderad efter alkoholstyrkan. För spritdrycker med lägre alkoholbalt än 35

Kungl. Maj. ts proposition ni• 50 år 1958

volymprocent, t. ex. Brännvin Special och punsch, är den fasta avgiften
7 kr. 50 öre för liter. Sprit som håller 35—40 volymprocent, till denna grupp
hör bl. a. renat brännvin, påföres en fast avgift av 9 kr. för liter. För starkare
spritsorter, exempelvis akvaviter och konjak, utgör den fasta avgiften
10 kr. för liter. Procentavgiften är för samtliga sorter 50 procent av utminuteringspriset,
skatten inberäknad.

För att tillvarataga möjligheterna att genom skattehöjningen så långt
möjligt nedbringa vår alltjämt för höga spritförbrukning förordar jag att
skattehöjningen helt lägges på den fasta avgiften. Denna är, som nyss
nämnts, graderad efter alkoholstyrkan. En likformig höjning av de fasta
avgifterna skulle innebära att den ursprungliga spännvidden mellan spritdrycker
av olika alkoholhalt skulle minskas. Höjningen synes därför böra
bli något mindre för de svagare sorterna och något högre för de alkoholslarkare.
Med hänsyn till beskattningens höjd synes det även påkallat att en
differentiering sker i den f. n. lägst beskattade gruppen mellan spritdrycker
över och under 30 volymprocent. De sistnämnda, omfattande bl. a. punsch
och vissa alkoholsvagare likörer, skulle sålunda bilda en särskild grupp.

I enlighet härmed föreslår jag att den fasta avgiften för spritdrycker utformas
på sätt framgår av denna uppställning.

Alkoholstyrka	Ny fast avgift	Höjning
Under 30 %...........	......... 8: —	0: 50
30—34,9 %...........	......... 8:50	1: —
35—40 %...........	......... 10:40	1:40
Över 40 %...........	......... 11:60	1: 60

Med hänsyn till procentavgiften ernås härigenom en total skattehöjning
av i genomsnitt 3 kr. per liter.

I likhet med vad fallet var vid 1956 års skattehöjning synes Nya systemaktiebolaget
och restauratörerna böra erlägga skatt för sitt lager av spritdrycker
vid lagstiftningens ikraftträdande. För att förenkla beräkningen av
lagerskatten förordar jag, att skatt uttas med belopp motsvarande skillnaden
mellan systembolagets resp. restauratörens nettoinköpspris före och
efter skattehöjningen.

Vid utskänkning av spritdrycker skall erläggas utskänkningsskatt
med 25 procent av utskänkningspriset. Detta pris motsvarar gällande utminuteringspris
jämte utskänkningsskatten. Restauratören äger sålunda icke
själv uttaga någon marginal på spriten. I gengäld får han i form av ett
avdrag på utskänkningsskatten gottgörelse för vissa kostnader i samband
med utskänkningen. Denna ersättning motsvarar i regel 15 procent av utskänkningspriset.

Vid den avsedda höjningen av omsättningsskatten synes utskänkningsskatten
böra lämnas oförändrad. Detta innebär i pengar räknat någon höjning
av utskänkningsskatten. Till frågan om restauratörernas utskänkningsersättning
skall lämnas oförändrad eller sänkas något synes ställning

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

få tagas i den ordning som förutsattes vid 1957 års riksdagsbeslut i ämnet.
Det torde sålunda få ankomma på kontrollstyrelsen att närmare pröva
frågan och till Kungl. Maj :t inkomma med de förslag som därav må föranledas.

Vin. För starkvin utgår omsättningsskatt dels i form av en fast avgift
om 2 kr. per liter, dels i form av en procentavgift om 25 procent av utminuteringspriset
inberäknat skatten. Lätta viner är endast belagda med procentavgift,
vilken utgör 33 procent av utminuteringspriset.

Såsom tidigare nämnts är avsikten att uttaga ytterligare omsättningsskatt
på vin med ca 20 milj. kr. för helt år räknat. Då det icke i fråga om vinerna
föreligger samma intresse som i fråga om spriten av att utnyttja skattehöjningen
som konsumtionsbegränsande faktor, förordar jag att de ökade
skatteintäkterna uttas i form av höjda procentavgifter.

Vid ett ställningstagande till frågan hur skattehöjningen bör utformas
måste beaktas att starkvinerna f. n. i skattehänseende kan sägas inta en
i viss mån gynnad ställning, framför allt i förhållande till de alkoholsvagaste
spritsorterna. Beträffande lättvinerna åter bör framhållas att dessa,
med hänsyn till höjningar i importpriserna och därav följande ändringar
i utminuteringspriserna, torde ha en jämförelsevis begränsad skattekraft.
Det synes också stå bäst i överensstämmelse med de av statsmakterna godtagna
nykterhetspolitiska grundsatserna att förlägga tyngdpunkten i skattehöjningen
på de alkoholstarkare varorna. En lämplig avvägning synes kunna
erhållas, om procentavgiften för starkvin höjes med 12 enheter från 25
till 37 och procentavgiften för lätta viner med 3 enheter från 33 till 36.
Detta innebär för starkvinerna en prishöjning om ungefär 20 procent.
För de lätta vinerna begränsas prishöjningen till ca 6 procent.

Även i fråga om vinet synes det erforderligt att lagerskatt erlägges av
systembolaget och restauratörerna. Skatten synes böra beräknas efter samma
grunder som i fråga om spritdrycker.

Socker. Socker har tidigare beskattats under olika perioder. Sålunda infördes
1873 en avgift å vitbetssockertillverkningen. Avgiften, som sedan 1907
benämndes sockerskatt, avvecklades budgetåret 1929/30. Efter andra världskrigets
utbrott infördes för täckande av försvarskostnaderna ett flertal nya
konsumtionsskatter, bl. a. å socker avsett för industriellt bruk. Denna skatt,
industrisockerskatten, avvecklades emellertid redan 1941 i samband med
ikraftträdandet av varuskatteförordningen, enligt vilken bl. a. choklad- och
konfityrvaror beskattas.

Under sockerbeskattningen bör falla såväl raffinerat som — i den mån
detta saluföres — även oraffinerat socker, allt i den mån sockret är att
hänföra till den sammansatta sockerart, sackaros, som vanligen benämnes
rörsocker eller betsocker. Beskattningen bör även omfatta sirap. Däremot
bör lämpligen melass, som huvudsakligen användes såsom kreatursfoder

Kungl. Maj. ts proposition nr 50 år 1958

och för jästfabrikation, lämnas skattefritt. Detsamma bör gälla de enkla
sockerarterna, d. v. s. druvsocker (dextros, glykos, stärkelsesirap och kapillärsirap),
som huvudsakligen användes inom industrien, samt frukt-,
malt- och mjölksocker, som användes exempelvis såsom näringsmedel och
för medicinska ändamål. Det kan här erinras, att skatt utgått för druv- och
stärkelsesocker samt stärkelsesirap under den tid industrisockret beskattades.
Skatten var då motiverad med att dessa varor kunde tjäna som ersättningsmedel
för socker. Med hänsyn till varornas ringa söthet synes emellertid
någon risk för övergång icke föreligga vid en moderat sockerbeskattning.
Det är också att märka att exempelvis glykos ofta icke användes för sina
sötande egenskaper. Detta gäller exempelvis garveriindustrien och pappersindustrien
men även sötvaruindustrien, inom vilken glykos användes för
att den skall ge de framställda produkterna en viss konsistens eller smak,
som ej kan ernås med socker.

Skattesatsen avses, såsom tidigare nämnts, bli 20 öre per kg för socker,
medan en skattesats av 16 öre per kg synes kunna förordas för sirap. Relationen
mellan skattesatserna är betingad av sockerhalten och är densamma
som enligt förordningen den 22 december 1939 (nr 905) om industrisockerskatt.

Sockerförbrukningen inom landet uppgår till omkring 300 000 ton. Den
ojämförligt största delen härav försäljes för direkt förbrukning i hushållen.
En sockerbeskattning kommer emellertid att för vissa industrier medföra
en höjning av råvarukostnaderna, som, om sockeranvändningen är stor, kan
leda till en mera betydande höjning av de saluförda produkternas pris. Detta
gäller choklad- och konfityrindustrien, som är den mest sockerkrävande och
som redan är beskattad i annan ordning. Förbrukningen av socker inom
denna industri kan uppskattas till omkring 30 000 ton för år, vilket skulle
innebära en merbeskattning av 6 miljoner kronor. Å choklad- och konfityrvaror
utgår f. n. en varuskatt av 65 procent av färdigvarans pris vid försäljning
i större poster till återförsäljare. Vid tidigare företagen höjning av
skattesatsen har det visat sig att dessa varor är så priskänsliga, att en betydande
konsumtionsminskning blivit följden; den lägre skattesatsen har
därför måst återställas. Med hänsyn härtill torde det inte kunna förordas
att ytterligare beskatta sötvaruindustrien med sockerskatten. En befrielse
från denna skatt synes lämpligen kunna ordnas så att företagarna i sina
deklarationer för varuskatt medgives göra avdrag för skatten för socker,
som visas ha förbrukats vid produktionen av varuskattepliktiga varor.

Beträffande övriga sockerförbrukande industrier torde särskilda kompensationsåtgärder
i och för sig icke vara erforderliga. I den mån skatten kan
anses vara av betydelse för avvägningen av tullskyddet torde frågan få
behandlas i det förslag till ny tulltaxa som kommer att föreläggas årets riksdag.

Sockerskatten synes böra uttagas hos tillverkare och importörer enligt i
huvudsak samma regler som enligt varuskatteförordningen gäller för chok -

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

lad- och konfityrvaror samt vissa tekniska preparat m. in. För inom riket
tillverkat socker bör sålunda skatten å försålda kvantiteter regelmässigt redovisas
till statsverket enligt deklaration månadsvis. För importsocker bör
skatten uttagas i anslutning till införseln, dock att tillverkare av socker eller
sirap bör äga skattefritt införa dessa varor. Varuskatteförordningen kan
med vissa smärre jämkningar och kompletteringar göras tillämplig även
i fråga om beskattningen av socker.

Med hänsyn till spekulations- och hamstringsrisker synes skatten, såsom
tidigare nämnts, böra träda i tillämpning redan från och med dagen efter
det överenskommelsen mellan partierna offentliggjorts, d. v. s. från och
med den 5 februari 1958. Under tiden till dess frågan behandlats av riksdagen
torde det få ankomma på tullverket att genom krav på deposition
eller på annat lämpligt sätt säkerställa skattens erläggande. Någon särskild
skatt på handelns lager erfordras under sådana förhållanden icke. Å andra
sidan bör handeln icke kunna påräkna någon skatterestitution vid en eventuell
framtida avveckling eller sänkning av skatten.

Införes en sockerskatt, kan detta medföra, att gränshandeln med socker
kraftigt ökar. Jag vill här erinra om att beträffande ett annat varuslag,
nämligen margarin, den högsta kvantitet som en resande får medföra utan
att betala därå belöpande avgifter bestämts till 5 kg. Huruvida likartade
åtgärder kan erfordras i fråga om socker kan icke för närvarande bedömas.
Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att med uppmärksamhet följa
utvecklingen. Skulle gränshandeln med socker öka på ett oroande sätt, torde
Kungl. Maj :t, därest riksdagen icke har någon erinran däremot, få utfärda
bestämmelser i ämnet med en innebörd i huvudsak motsvarande de för
margarinet gällande.

Intäkterna av skatten kan med ledning av aktuella konsumtionssiffror
uppskattas till mellan 55 och 60 miljoner kronor för år. Hänsyn bör emellertid
tagas till det förordade skatteavdraget för sötvaruindustrien. Detta kan
uppskattas till 6 miljoner kronor, varför nettointäkten av skatten, i enlighet
med vad förut angivits, kan beräknas till ett avrundat belopp av 50 miljoner
kronor för helt budgetår räknat.

Bensin och motorsprit. Beskattningen av bensin och motorsprit är reglerad
genom förordningen den 3 maj 1929 (nr 62) om särskild skatt å bensin
och motorsprit och genom förordningen den 31 maj 1957 (nr 262) om allmän
energiskatt.

Skatten på bensin utgår med 36 öre per liter, varav 32 öre utgår enligt
1929 års förordning för vägändamål och 4 öre såsom energiskatt. För
bensin, som tillverkas av Svenska skifferolje aktiebolaget genom utvinning
ur inhemsk skiffer, utgår dock vanlig bensinskatt med endast 7 öre per liter.

Skatten på motorsprit utgår med 23 öre per liter, varav 19 öre i form av
skatt för vägändamål och 4 öre i form av energiskatt.

För spritblandningar, avsedda för användning till motordrift, utgår energi -

Kungl. Maj.ts proposition nr 50 år 1958

skatt med 4 öre per liter. Energiskatt utgår dock icke för dylik inom riket
framställd spritblandning, där energiskatt erlagts för i blandningen ingående
produkter.

Generaltullstyrelsen är beskattningsmyndighet, i fall där skatt skall erläggas
vid införseln, och kontrollstyrelsen i övriga fall. För bensin, som införes
till riket, uttages såväl den vanliga skatten som energiskatten av tullverket
samtidigt med tullen.

Av det tidigare anförda framgår, att förslag bör framläggas om en höjning
av energiskatten på bensin, motorsprit och för motordrift avsedda
spritblandningar med 5 öre per liter. Denna åtgärd beräknas tillföra staten
en skatteintäkt av ca 100 milj. kronor för år. Skattehöjningen föreslås träda
i kraft den 12 februari 1958.

Höjningen av bensinbeskattningen bör, i likhet med vad som tillämpats
vid tidigare sådana höjningar, kompletteras med en särskild lagerbeskattning.
I enlighet härmed förordar jag, att en tillfällig energiskatt med 5 öre
per liter uttages för bensin, som den 12 februari finnes i lager inom riket
hos återförsäljare och förbrukare. Liksom vid 1954 års höjning av bensinbeskattningen
bör denna beskattning avse större lager av bensin, förslagsvis
omfattande minst 2 000 liter. Länsstyrelserna bör vara uppbörds- och kontrollmyndigheter
för den tillfälliga energiskatten.

Under åberopande av vad i det föregående anförts hemställer föredragande
departementschefen, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition föreslå
riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1) förordning om ändrad lydelse av 2 § 1 mom. förordningen den 24 maj
1957 (nr 209) angående skatt å spritdrycker och vin;

2) förordning angående ändring i förordningen den 25 maj 1941 (nr 251)
om varuskatt;

3) förordning angående ändring i förordningen den 31 maj 1957 (nr 262)
om allmän energiskatt; samt

4) förordning om tillfällig energiskatt å bensin som finnes i riket den 12
februari 1958.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj:t Konungen, att till
riksdagen skall avlåtas proposition av den lydelse bilaga
till detta protokoll utvisar.

Ur protokollet:
Göte Fridh

580247 Stockholm 1958. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag