Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1963
Proposition 1963:49
Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1963
1
Nr 49
Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående reglering av
priserna på fisk under budgetåret 1963/64, m. m.; given
Stockholms slott den 15 februari 1963.
Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över jordbruksärenden för denna dag, föreslå riksdagen att
dels antaga härvid fogade förslag till
1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m.;
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
372) angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur;
3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr
374) angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
m. in.;
dels bifalla de förslag, om vilkas avlåtande till riksdagen föredragande
departementschefen i övrigt hemställt.
GUSTAF ADOLF
Eric Holmquist
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen begärs bemyndigande att under budgetåret 1903/64 reglera
priserna på fisk ävensom importen och exporten av fisk enligt i huvudsak
de grunder, som tillämpas under innevarande budgetår. 1
1 Bihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 49
o
Kungl. Maj. ts proposition nr it) år 1 !)(>.''!
Förslag
till
Förordning
angående fortsatt giltighet av förordningen den 30 maj 1952 (nr 320)
om viss reglering av handeln med fisk, m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 30 maj 1952 om viss reglering
av handeln med fisk, m. m.,1 vilken enligt förordning den 27 april 1962
(nr 126) gäller till och med den 30 juni 1963, skall äga fortsatt giltighet till
och med den 30 juni 1964.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 372) angående
reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur
Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur,1 2 vilken enligt förordning
den 27 april 1962 (nr 127) gäller till och med den 30 juni 1963, skall
äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1964.
Förslag
till
Förordning
om fortsatt giltighet av förordningen den 5 juni 1953 (nr 374) angående
reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.
Härigenom förordnas, att förordningen den 5 juni 1953 angående reglering
av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur m. m.,3 vilken enligt
förordning den 27 april 1962 (nr 128) gäller till och med den 30 juni 1963,
skall äga fortsatt giltighet till och med den 30 juni 1964.
1 Senaste lydelse, se beträffande 1 § SFS 1953: 373, beträffande 8 § SFS 1960: 337, beträffande
9 § SFS 1959:108 och beträffande 12 § SFS 1956: 202.
2 Senaste lydelse, se beträffande 4 och 6 §§ SFS 1960: 338, beträffande 7 § SFS 1959:109,
beträffande 11—14 §§ SFS 1960: 428 samt beträffande den vid förordningen fogade bilagan
SFS 1959:109; 15 § upphävd genom SFS 1960: 428.
2 Senaste lydelse, se beträffande 4 § SFS 1960: 339 samt beträffande den vid förordningen
fogade bilagan SFS 1959:110.
Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1963
3
Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
15 februari 1963.
Närvarande:
Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Nilsson, statsråden
Sträng, Andersson, Lindström, Lange, Lindholm, Kling, Skoglund,
Edenman, Johansson, af Geijerstam, Hermansson, Holmqvist, Aspling.
Efter gemensam beredning med cheferna för finans- och handelsdepartementen
anmäler chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Holmqvist,
vissa frågor angående regleringen av priserna på fisk, m. m. samt anför därvid
följande.
I. Inledning
I förordningen den 30 maj 1952 (nr 320; ändrad genom förordningarna
1953:373, 1956:202, 1959:108 och 1960:337) om viss reglering av handeln
med fisk, in. in., vilken förordning gäller t. o. in. den 30 juni 1963,
är bestämmelser meddelade om handelsreglering — grundad på auktorisation
av s. k. producentföreningar — och om prisregleringsavgift på fisk.
Importen och exporten av fisk och fiskprodukter regleras med stöd av kungörelsen
den 14 mars 1947 (nr 82) angående allmänt importförbud samt
förordningarna den 5 juni 1953 (nr 372 och 374) angående reglering av införseln
av vissa slag av fisk och skaldjur resp. utförseln av vissa slag av
tisk och skaldjur m. m. Enligt sistnämnda förordningar, vilka likaså äger
giltighet t. o. in. den 30 juni 1963, fordras i princip tillstånd av statens
jordbruksnämnd för import och export av fisk och fiskprodukter.
Genom beslut den 27 april 1962 bemyndigade Kungl. Maj :t statens jordbruksnämnd
att — i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder, som
angivits i prop. 1962:58 och i jordbruksutskottets utlåtande 1962:7 —
för liden t. o. in. den 30 juni 1963 anordna reglering av priserna på fisk
samt av importen och exporten av fisk och skaldjur utav vissa slag ävensom
att dels förordna om upptagande av prisregleringsavgift på svenskfångad
fisk och importfisk enligt 5 och 8 §§ nyssnämnda förordning den
30 maj 1952, dels enligt 12 § samma förordning med visst undantag meddela
närmare föreskrifter rörande användningen av medel, som till jordbruksnämndens
prisregleringskassa för fisk inflyter genom upptagande av omförmälda
prisregleringsavgifter in. m. I samma beslut föreskrev Kungl. Maj:t,
alt medel, som inflyter vid upptagandet av införselavgifter på färsk, kyld el
-
4
Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1963
ler fryst filéad torsk, kolja, gråsej, vitling eller kungsfisk (rödfisk, uer) skulle
av jordbruksnämnden — med den begränsning, som anges i det följande
— tillföras nämndens prisregleringskassa för fisk att användas för med
kassan avsedda ändamål. Vidare bemyndigades jordbruksnämnden att av de
medel, som innestår i prisregleringskassan för fisk, till regleringsföreningarna
på fiskets område jämväl under budgetåret 1962/63 utlämna lån för tillfällig
finansiering av kreditförsäljningar av fisk till utlandet på de villkor,
som Kungl. Maj :t föreskrivit genom beslut den 3 september 1954 och den
11 april 1958. Samtidigt bemyndigades jordbruksnämnden att under budgetåret
1962/63 — med beaktande av vad i förenämnda proposition och utskottsutlåtande
anförts — till bestridande av i propositionen oinförmälda
eventuella tillskott till kvalitetskontrollen av konserver samt av kostnaderna
för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver — i den mån sistnämnda
kostnader inte kunde bestridas genom inflytande kontrollavgifter
—• använda ett belopp av högst 50 000 kr. ur de genom upptagande av införselavgifter
på fiskets område för budgetåret 1962/63 inflytande eller dessförinnan
influtna medlen. Vidare bemyndigade Kungl. Maj :t jordbruksnämnden
att för att bestrida kostnaderna under budgetåret 1962/63 för den befattningshavare,
som har till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett
belopp av högst 100 000 kr. samt att under samma budgetår till den av
centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna verksamheten på rekvisition
disponera högst 100 000 kr. från de genom upptagande av införselavgifter på
fiskets område för budgetåret 1962/63 inflytande eller dessförinnan influtna
medlen. Slutligen hemställde Kungl. Maj :t i samma beslut till fullmäktige i
riksgäldskontoret att i enlighet med riksdagens omförmälda beslut under
budgetåret 1962/63 ställa garanti för lån i Sveriges kreditbank mot gängse
ränta åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 2 000 000 kr. jämte
ränta och åt Västkustfisk, förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr.
jämte ränta.
Med stöd av Kungl. Maj:ts nyssnämnda beslut och enligt däri angivna
grunder har hittills under innevarande budgetår upprätthållits prisreglering
på fisk ävensom reglering av handeln med strömming samt av importen
och exporten av fisk. Enligt kungörelsen den 17 april 1959 (nr 111) om
införselavgift på vissa slag av filéad fisk och kungörelsen den 30 oktober
1962 (nr 532) om de högsta införselavgifter, som statens jordbruksnämnd
må bestämma i vissa fall, utgår fr. o. m. den 31 oktober 1962 införselavgift
med 22,5 öre per kg av varans nettovikt för fryst filéad torsk, kolja, gråsej,
vitling och kungsfisk vid införsel, som i tullhänseende är berättigad till områdesbehandling
enligt EFTA-konventionen, samt med 45 öre per kg såväl
vid annan införsel av sådan fryst filéad fisk, som nyss angetts, som för
färsk fisk och kyld filéad dylik fisk, oberoende av det land, varifrån varan
införs.
I en till jordbruksdepartementet den 11 februari 1963 inkommen skrivelse
har statens jordbruksnämnd framlagt förslag till reglering av priserna på
fisk under budgetåret 1963/64, m. m. Jordbruksnämnden erinrar därvid om
5
Kungl. Maj. ts proposition nr 19 år 1963
att Kungl. Maj:t genom beslut den 19 februari 1960 uppdragit åt nämnden
att — i anslutning till den i artikel 28 EFTA-konventionen omförmälda
undersökningen av förhållandena i fråga om handeln med vissa slag av fisk
och andra marina produkter inom Europeiska frihandelssammanslutningen
- under samråd med representanter för fiskerinäringen och andra därav berörda
utreda frågan om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets
område och därmed sammanhängande spörsmål samt att till Kungl. Maj :t
inkomma med därav föranledda förslag. Arbetet med ifrågavarande utredning
pågår genom särskilt tillkallad utredningsman. Nämnden upplyser, att
undersökningen enligt artikel 28 i konventionen, som skulle vara avslutad
före den 1 januari 1962, tills vidare har nedlagts för att återupptas först då
något av medlemsländerna så begär. Till beslutet om nedläggning av undersökningsarbetet
synes ha bidragit, att vissa EFTA-länder, däribland Sverige,
inlett eller begärt förhandlingar om anslutning till EEC. Nämnden
erinrar i detta sammanhang om att EEC:s fiskeripolitik, i motsats till vad
som gäller på jordbruksområdet, ännu icke börjat utformas.
Jordbruksnämnden anmäler vidare, att den berett representanter för vederbörande
fiskarorganisationer samt för fiskhandeln och industrin tillfälle
att framlägga sina synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna på
fiskets område. Överläggningar i ämnet har därjämte ägt rum med jordbruksnämndens
råd beträffande prisregleringsfrågor på fiskets område.
Slutligen har nämnden i de frågor, som berörts i skrivelsen, samrått med
fiskeristyrelsen, som därvid förklarat sig i princip biträda nämndens förslag.
II. Reglering av priserna på fisk m. m.
Nuvarande förhållanden
Innebörden av prisregleringen. Prisregleringarna på fisk har utformats i
viss mån olika för, å ena sidan, väst- och sydkustens prisregleringsområden
och, å andra sidan, ostkustens prisregleringsområde. På väst- och sydkusten
innebär prisregleringarna, att jordbruksnämnden, efter överläggningar
med fiskarorganisationerna därstädes, fastställer minimipriser på de
viktigaste fiskslagen och därigenom möjliggör för fiskarna att utfå lägst dessa
priser för hl. a. den fisk, som säljs till färskkonsumtion inom landet. Den
fisk, som vid försäljning inte uppnår de sålunda fastställda minimipriserna
övertas och nyttiggörs av för ändamålet särskilt bildade prisregleringsföreningar,
på västkusten Västkustfisk, förening u. p. a., och på sydkusten Sydkustfisk,
förening u. p. a. Föreningarna säljer denna fisk på export — i
färskt eller berett skick — eller inom landet för exempelvis framställning
av konserver och fiskmjöl. För verksamheten med att omhänderta fisken
erhåller föreningarna av jordbruksnämnden vissa i förväg bestämda statliga
bidrag, s. k. pristillägg. För den övertagna fisken utbetalar prisreglerings
-
6
Kungl. Maj. ts proposition nr i 9 är 1963
föreningen till fiskaren ett pris, s. k. garantipris, vilket fastställs av föreningen
och bestäms under hänsynstagande till beräknade försälj ningsmöjligheter
och erhållna pristillägg för fisken. Garantipriset fastställs i förväg
och är det pris, som fiskaren lägst kan påräkna för sina leveranser av fisk.
Beträffande de allmänna grunderna i övrigt för prisregleringarna på västoch
sydkusten liksom i fråga om den närmare utformningen av regleringssystemet
hänvisas till prop. 1946: 232, 1948: 48, 1951: 81 och 1962: 58.
Prisregleringen på ostkusten har fått sin särskilda prägel av att den
knutits till den år 1935 genomförda handelsregleringen på strömming, genom
vilken fiskarnas ekonomiska föreningar på ostkusten (de s. k. auktoriserade
fiskförsäljningsföreningarna) erhållit ensamrätt att för återförsäljning''
motta färsk strömming från fiskare. Genom denna ensamrätt bestämmer
de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna det pris, som strömmingen
skall betinga vid försäljning till olika ändamål. Prisregleringen innebär,
att jordbruksnämnden till föreningen Ostkustfisk (centralorganisation för
de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna) årligen utbetalar vissa statliga
medel, s. k. prisutjämningsbidrag, att användas såsom tillskott till de
priser föreningarna erhåller vid försäljning av strömmingsfångster, som inte
kan avsättas till färskkonsumtion eller rökning inom landet. I fråga om
närmare uppgifter rörande innebörden och utformningen av prisregleringen
på ostkusten torde i övrigt få hänvisas till prop. 1962: 58.
Kostnaderna för prisregleringarna täcks av medel, som
genom prisreglerings- och införselavgifter tillförs den av jordbruksnämnden
förvaltade prisregleringskassan för fisk. Prisregleringsavgifter utgår för såväl
svenskfångad som importerad saltvattensfisk och upptas av förstahandsköpare
av fisk in. fl. Regleringsavgiften utgår med 5 procent av inköpspriset
för viss svenskfångad fisk, som ilandförs på väst- och sydkusten, samt med
4 öre per kg för på ostkusten ilandförd strömming. Avgiften på importfisk
är så avvägd, att den i stort sett motsvarar den avgift, som utgår för svenskfångad
fisk. Under år 1962 har någon reell ändring ej vidtagits i fråga om
prisregleringsavgifterna på fisk. Införselavgift utgår, såsom förut nämnts,
på viss filéad fisk. Under 1962 har införselavgiften vid import från EFTAländerna
av vissa slag av frysta filéer sänkts i två omgångar med sammanlagt
9 öre per kg till 22,5 öre per kg.
Prisregleringsföreningarnas behov av rörelsekapital täcks till stor
del av de medel, som tillförts föreningarnas konjunkturutjämningsfonder genom
bl. a. avvecklingen av vissa föreningarna tidigare beviljade statslån,
föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk åtnjuter som förut nämnts enligt
beslut av 1962 års riksdag därutöver rätt att under innevarande budgetår
mot av riksgäldskontoret ställda garantier i Sveriges kreditbank mot
gängse ränta erhålla lån intill 3 000 000 resp. 2 000 000 kr.
Fångst- och prisutvecklingen m. m. Jordbruksnämnden lämnar i sin skrivelse
vissa uppgifter rörande utvecklingen inom saltsjöfisket av antalet fiskare
och fiskebåtar, fångst- och prisutvecklingen inom saltsjöfisket, expor
-
7
Kungl. Maj. ts proposition nr 49 år 1963
ten och importen av fisk och fiskprodukter, fiskkonsumtionen inom landet,
prisutvecklingen för fiskets förnödenheter, lönsamheten inom fisket samt
det ekonomiska resultatet av statens hittillsvarande verksamhet i fråga om
prisregleringen av fisk.
Vad först angår antalet fiskare framgår av jordbruksnämndens uppgifter,
vilka såsom bilaga 1 torde få bifogas detta protokoll, att under 1961 en fortsatt
minskning skett av antalet yrkesfiskare på ost- och sydkusten, medan
på västkusten en ökning nu redovisas efter den nedgång, som med avbrott
endast för åren 1947 och 1948 — successivt skett alltsedan krigsslutet.
Med anledning av denna ökning, som i sin helhet faller på Göteborgs och Bohus
län och synes stå i samband med expansionen under senare år av nordsjösillfisket
och fisket efter räka, har totalantalet yrkesfiskare under 1961
minskat med ej fullt 1 procent, vilken minskning är påtagligt lägre än under
tidigare år. För ost- och sydkusten är nedgången 7 resp. 2 procent. Totalantalet
yrkesfiskare, som för år 1961 anges till 8 967, har sedan förkrigsåren
1935—1939 minskat med 34 procent. Antalet binäringsfiskare har under
1961 minskat på samtliga kuststräckor. Av en utav jordbruksnämnden
uppgjord tablå över antalet fiskebåtar, vilken som bilaga 2 torde fa fogas
till detta protokoll, kan utläsas, att på samtliga kuststräckor en successiv
övergång skett till fiskebåtar med allt större motorstyrka. Denna utveckling,
som varit särskilt markant på västkusten, har under 1961 fortsatt i
ökad takt. Sålunda redovisas detta år på västkusten ett tillskott av 66 fiskebåtar
med en motorstyrka över 200 hästkrafter, medan motsvarande antal
för år 1960 var 49. Totala antalet dylika västkustbåtar har för år 1961 redovisats
till 311, varav enligt uppgift 179 utrustats med en motorstyrka över
300 hästkrafter och 43 med en motorstyrka över 500 hästkrafter. Jordbruksnämnden
framhåller, att under 1961 — till skillnad mot tidigare år — totalantalet
däckade båtar med motor ökat på såväl syd- som västkusten, medan
för ostkusten noteras eu fortsatt minskning. Under 1961 tillfördes fiskeflottan
64 nybyggda fartyg, därav 60 till västkusten och två till vardera sydoch
ostkusten. Av dessa var 32 stålbåtar. Den aktivitet, som under 1961 utvecklats
i fråga om nyanskaffning av båtar, har under 1962 avtagit och resulterat
i ett minskat antal nya båtar. Enligt nämndens mening ger den
ökning av fiskeflottans kapacitet, som under senare år skett och som till
väsentlig de! baseras på sillfiske för export, alltjämt anledning till oro med
hänsyn till ovissheten beträffande de framtida avsättningsmöjligheterna på
export.
I fråga om fångstutvecklingen anmäler jordbruksnämnden, att definitiva
uppgifter nu föreligger angående det svenska havsfiskets avkastning under
1961. Enligt dessa uppgifter har den totala fångstmängden år 1961 uppgått
till 267 miljoner kg med ett förstahandsvärde av 188 miljoner kr. För år 1962
kan såväl fångstmängden som fångstvärdet enligt hittills för nämnden tillgängliga
statistiska uppgifter beräknas avsevärt överstiga 1961 års nivå och
ligga vid 290 miljoner kg och 217 miljoner kr. Avkastningen av fisket är
därmed den största till kvantitet och värde, som redovisats något år. Ök
-
8
Kungl. Maj:ta proposition nr i!) år 1063
ningen under år 1962 hänför sig i huvudsak till västkustens fångstområde
och i övrigt till sydkusten. På västkusten beräknas fångstmängden ha stigit
med omkring 10 procent och fångstvärdet med ca 20 procent.
Den starka uppgången under 1962 av havsfiskets totala utbyte har enligt
jordbruksnämndens mening i allt väsentligt berott på att under praktiskt
taget hela året förelegat exceptionellt goda avsättningsförhållanden på exportmarknaderna.
Utmärkande har härvid särskilt varit den kraftiga prisstegringen
på sill i utrikes hamnar och den därmed följande ökningen av
direktlandningarna i utlandet. För västkustens vidkommande har till avkastningsökningen
också bidragit, att fångsterna av räka fortsatt att stiga
under 1962. Ilandföringen på västkusten har under 1962 till följd av ökningen
av utlandslandningarna varit mindre än något år efter kriget.
Västkustfiskarnas direktlandningar i utlandet, som särskilt under senare
år tagit stor omfattning och i allt högre grad sätter sin prägel på västkustfiskets
struktur, ökade under 1962 till ca 117 miljoner kg och 70 miljoner kr.
Jämfört med 1961 har utlandslandningarna under 1962 ökat med omkring
31 miljoner kg och 29 miljoner kr. Kvantitetsökningen utgörs främst
av sill, som ökat med 22 miljoner kg till totalt 93 miljoner kg, vilket innebär
att mer än 70 procent av västkustfiskets sammanlagda sillfångster under
1962 ilandförts direkt i utrikes hamnar. En relativt betydande ökning
har vidare skett av i utlandet landade fångster av skrapfisk och annan fisk,
icke minst makrill (övervägande delen av västkustfiskets makrillfångster
landades år 1962 i utlandet). Direktlandningarna under 1962 kan beräknas
motsvara drvgt 50 procent av västkustfiskets samlade fångster. Beträffande
direktlandningarna anmärker jordbruksnämnden vidare, att dessa under
1962 nära nog fördubblats i Danmark, medan landningarna i Västtyskland
och Storbritannien starkt minskat. Enbart i Danmark har år 1962 ilandförts
cao 108 miljoner kg eller något mer än 90 procent av utlandslandningarna.
Då uppgifter ej kunnat erhållas om storleken av de svenska fiskarnas direktlandningar
i Norge har dessa icke kunnat beaktas i fångststatistiken.
Vad angår fisket efter viktigare prisreglerade fiskslag har västkustfiskarnas
fångster av sill ökat under 1962 och kan beräknas till omkring 128 miljoner
kg mot 123 miljoner kg för 1961. Även fångsterna av makrill och västkusttorsk
uppvisar en betydande ökning. På sydkusten har sillfisket varit
ovanligt rikligt under 1962, medan för torsk noteras eu viss tillbakagång
jämfört med rekordåret 1961. Till nedgången av torskfångsterna på sydkusten
har bidragit, att västkustbåtarna i mindre omfattning deltagit i detta
fiske än under det närmast föregående året. Strömmingsfångsterna på ostkusten
beräknas under 1962 ha varit obetydligt större än 1961. Fångstutvecklingen
sedan förkrigstiden redovisas av jordbruksnämnden i en särskild
tablå, vilken såsom bilaga 3 torde få fogas till detta protokoll.
I likhet med 1961 har fångstbegränsningar, såvitt avser prisreglerade
fiskslag, under 1962 upprätthållits på västkustsill och makrill. Fångstbegränsningarna
på västkustsill har under 1962 varit mindre restriktiva än under
1961. Också på sydkustsill har under 1962 tidvis upprätthållits en viss
fångstbegränsning.
I fråga om förstahandspriserna på fisk har — såsom tidigare berörts — en
9
Kungl. Maj:ts proposition nr ¥J år 1963
särskilt stark uppgång skett av priserna på sill, som under 1962 direktlandats
i utrikes hamnar. Jämfört med 1961 utgör den genomsnittliga prishöjningen
för sådan sill 15 öre per kg, motsvarande drygt 30 procent. Även
för de på västkusten under 1962 ilandförda sillfångsterna har avsevärt högre
priser betalats till fiskarna beroende på att prisnivån för sill på världsmarknaden
legat osedvanligt högt. Den närmare utvecklingen av priserna till
fiskarna för de i Sverige ilandförda fångsterna belyses i en av jordbruksnämnden
upprättad tablå, vilken som bilaga 4 torde få bifogas detta protokoll.
En jämförelse mellan priserna under fjärde kvartalet 1961 och ett vart
av de tre första kvartalen 1962 och priserna motsvarande kvartal närmast
föregående år ger enligt jordbruksnämnden vid handen, att för västkustens
vidkommande (uppgifterna avser försäljningen vid de större fiskauktionerna)
det genomsnittliga fiskarpriset för all fisk genomgående höjts mycket
starkt. Även för västkustsill och makrill redovisas genomgående prishöjningar
under vart och ett av de senaste fyra kvartalen. Prisutvecklingen pa sill
och torsk på sydkusten utvisar smärre prishöjningar under 1962 utom under
andra kvartalet. För hela 1962 ligger det genomsnittliga förstahandspriset
på sydkustsill dock lägre än motsvarande pris under 1961. Partinoteringarna
på strömming i Stockholm har under de senast redovisade fyra
kvartalen legat vid eller något över de noteringar, som gällt under motsvarande
kvartal nästföregående år. Samma tendens utmärker i stort sett partinoteringen
på strömming vid ostkusten i övrigt. Nämnden upplyser, att under
år 1962 höjningar skett av minimipriserna på de i tablån redovisade
fiskslagen. En justering uppåt har enligt nämnden under året skett också
av flertalet övriga av nämnden fastställda minimipriser på olika fiskslag.
I fråga om utrikeshandeln med fisk och fiskprodukter framhåller jordbruksnämnden,
att exporten ökat avsevärt under 1962 både i fråga om kvantitet
och värde. Även 1962 års importvärde av fisk och fiskprodukter överstiger
motsvarande värde under 1961, medan den sammanlagda importkvantiteten
ej nämnvärt ändrats mellan åren. Den svenska utrikeshandelns
struktur — med export av i huvudsak prisbillig fisk, främst sill, samt import
av dyrare fiskslag och beredda fiskvaror — har i likhet med tidigare ai
resulterat i ett värdemässigt importöverskott och ett kvantitetsmässigt exportöverskott.
Exporten av fisk och fiskprodukter, inklusive ilandföring i
utrikes hamnar, beräknas under 1962 i runda tal ha utgjort 153 miljoner
kg och 117 miljoner kr., vilket innebär en ökning jämfört med år 1961
med resp. 15 och 30 procent. Exporten kan därmed beräknas motsvara
drygt hälften av det svenska havsfiskets totala fångstmängd. Exportökningen
under 1962 hänför sig helt till direktlandningarna i utrikes hamnar,
medan en nedgång redovisas beträffande övrig export (s. k. kommersiell
export). Denna nedgång, som kvantitetsmässigt är betydande, beror på
minskad sillexport till följd av starkt reducerad ilandföring på västkusten.
För fiskkonserver kan däremot noteras en exportökning. Utlandslandningai -nas stigande betydelse för den svenska fiskexporten framgår av att dessas
andel av den totala exporten ökat i kvantitet från 64 procent år 1961 till
Ilihang till riksdagens protokoll 1963. 1 samt. Nr 49
10
Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1963
76 procent år 1962 och i värde från 45 till 60 procent. Exporten av enbart
färsk och fryst sill (strömming) har utgjort 120 miljoner kg eller mer än
3/4 av den sammanlagda utförseln. Importen av fisk och fiskprodukter
har under de två senaste åren legat vid omkring 58 miljoner kg. Värdemässigt
ökade importen under 1962 till 147 miljoner kr. eller med 11 procent.
Medan införseln under 1962 väsentligt minskat av saltad sill, har importen
av frysta filéer och räkor ökat. Införseln av frysta filéer under 1962 utgör
7 258 ton, vilket innebär en ökning med drygt 2 000 ton. Beträffande utrikeshandeln
med fisk m. m. hänvisar jordbruksnämnden till en inom nämnden
upprättad sammanställning, vilken såsom bilaga 5 torde få fogas till
detta protokoll.
Inom jordbruksnämnden företas årligen undersökningar i fråga om konsumtionen
av fisk och fiskprodukter. Nämnden upplyser, att under år 1962
materialet för undersökningarna ånyo reviderats, vilket medfört ändringar
i tidigare års beräkningar. Undersökningsmaterialet är dock alltjämt osäkert.
Lagerförändringarna under 1962 är ännu inte helt kända. Hittills tillgängliga
uppgifter tyder på att konsumtionen av färsk och fryst fisk samt
skaldjur ökat med omkring 4 miljoner kg under 1962, vilken ökning i huvudsak
hänför sig till importerade frysta filéer. Konsumtionen av färsk och
fryst fisk samt skaldjur beräknas under 1962 ha uppgått till omkring 111
miljoner kg (landad vikt). Förbrukningen av konserver och annan beredd
fisk synes i stort sett ha varit oförändrad under 1962 och ligger vid omkring
44 miljoner kg (produktvikt). Importens andel av förbrukningen av
färska och frysta fiskvaror beräknas ha stigit från 25 procent år 1961 till
29 procent år 1962 och andelen frysta fiskfiléer (såväl importerade som
beredda inom landet) från 24 till 26 procent.
Konsumtionsutvecklingen av frysta fiskfiléer under senare år framgår
av följande sammanställning (filévikt, miljoner kg).
| 1958 | 1959 | 1960 | 1961 | 1962 (prel.) |
Import (exklusive reexport) | 4,1 | 4,2 | 4,8 | 4,9 | 6,9 |
för inhemsk marknad .. | 2,9 | 2,8 | 3,9 | 4,5 | 3,9 |
Summa | 7,0 | 7,0 | 8,7 | 9,4 | 10,8 |
Lagerförändring ........ | + 0,1 | - 0,3 | + 0,8 | + 0,9 | + 1,1 |
Konsumtion | 6,9 | 7,3 | 7,9 | 8,5 | 9,7 |
Av sammanställningen framgår att under 1962 en fortsatt ökning skett
av konsumtionen av frysta filéer. Importen av frysta filéer under 1902 har
tiH största delen bestått av torsk (3 104 ton), kolja (2 153 ton) och rödspätta
(i 258 ton). Den inhemska beredningen av frysta torskfiléer avsedda för
försäljning inom landet, som under 1961 steg med ca 500 ton, har under
1962 sjunkit med inemot 600 ton till omkring 3 400 ton. Härutöver har
inhemska filéer beretts i huvudsak av sill (strömming). Beredningen av
11
Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1963
frysta torskfiléer för inhemsk marknad har även under 1962 främjats genom
att föreningen Sydkustfisk av prisregleringsmedel utbetalat ett visst
prisutjämningsbidrag för sådan beredning. Genom detta bidrag har fiskarna
för den torsk, som levererats för ifrågavarande beredning, kunnat
utfå samma minimipriser, som fastställts att gälla vid försäljning till färskmarknaden.
Beträffande prisutvecklingen för fiskets förnödenheter framhåller jordbruksnämnden,
att under 1962 inte har skett några större förändringar. Det
s. k. bulkpriset på motorbrännolja — vilket pris i allmänhet tillämpas vid
tankning av fiskebåtar — har under större delen av 1961 och hela 1962
legat förhållandevis lågt och utgjort omkring 16 öre per 1 i O-zon. Priset
på den vanligast förekommande fisklådan på västkusten har likaledes varit
i stort sett oförändrat under de senaste två åren. De kostnadsökningar, som
skett under 1962, har i huvudsak betingats av ökade arbetslöner för reparationer
och vissa monteringsarbeten av redskap samt av den höjning av
omsättningsskatten, som ägde rum vid årsskiftet 1961—1962.
Jordbruksnämnden anför vidare, att utvecklingen av lönsamheten för
fisket varit föremål för undersökningar även under 1962.
Inom Svenska västkustfiskarenas centralförbund har sålunda företagits
vissa undersökningar av bl. a. nordsjösill- och makrillfiskets lönsamhet
för år 1961. Vidare har statistiska centralbyrån för att belysa de relativa
förändringarna av yrkesfiskarnas inkomster och utgifter in. in. gjort sedvanliga
sammanställningar av material, som hämtats ur yrkesfiskarnas självdeklarationer.
Sammanställningarna, som baserar sig på ett på modern
samplingsmetodik grundat urval av yrkesfiskare, avser förhållandena fram
t. o. m. 1960.
Materialet ger vid handen, att summa taxerad nettointäkt — liksom beräknat
kontant netto av fiske — under 1960 i medeltal per yrkesfiskare
ökat på samtliga kuststräckor. En särskilt stark ökning noteras för det betydelsefulla
trålfisket i södra Östersjön. Att döma av den tidigare redovisade
utvecklingen av fångstvärdet å ena sidan och prisutvecklingen på förnödenheter
å den andra synes enligt jordbruksnämndens mening inkomstförbättringen
totalt sett för hela fisket ha fortsatt under 1961 och 1962.
Vad slutligen angår det ekonomiska resultatet av den statliga prisregleringsverksamheten
beträffande fisk åberopar jordbruksnämnden en inom
denna upprättad tablå, vilken såsom bilaga 6 torde få bifogas detta protokoll.
Av tablån framgår bl. a. att den 1 januari 1963 på den hittills drivna
prisregleringsverksamheten förelåg en behållning av 25 miljoner kr., medan
behållningen ett år tidigare utgjorde 22,1 miljoner kr. Nämnden upplyser,
att hänsyn härvid inte har tagits till att enligt beslut av Kungl. Maj:t den
14 december 1962 ett belopp av 1 miljon kr. ur prisregleringskassan på
rekvisition skall utbetalas till arbetsmarknadsstyrelsen för att tillföras försäkringsfonden
för en av Sveriges fiskares riksförbund bildad arbetslöshetskassa
för yrkesfiskare. Utbetalningarna under 1962 av pristillägg in. in.
understiger med 1,9 miljoner kr. summan av de under året influtna reglerings-
och införselavgifterna. Ränteinkomsten har under året utgjort 1 mil
-
12
Kungl. Maj. ts proposition nr 49 år 1963
jon kr. Reglerings- och införselavgifterna har under 1962 uppgått till 5,3 miljoner
kr., varav inemot 1,4 miljoner kr. utgörs av införselavgifter. Av tablån
framgår vidare, att på samtliga kuststräckor de totala utgifterna för prisregleringen
överstiger summan av de inom resp. områden sedan systemets
införande influtna regleringsavgifterna. Underskotten utgjorde den
1 januari 1963 i runda tal på västkusten 3,8 miljoner kr., på sydkusten
1.8 miljoner kr. och på ostkusten 3,6 miljoner kr. I utgifterna har härvid
inräknats även de medel, som under 1957 tagits i anspråk ur prisregleringskassan
för avvecklingen av vissa prisregleringsföreningarna beviljade
statslån.
Prisregleringsföreningarnas ekonomiska ställning betecknar jordbruksnämnden
som god. Omfattningen av föreningarnas verksamhet belyses genom
storleken av de fiskkvantiteter, som föreningarna övertar.
För västkustens vidkommande har dessa kvantiteter under det senaste
decenniet varierat mellan 30 och drygt 40 miljoner kg med undantag för
åren 1956 och 1958, då den övertagna fångstmängden understeg 20 miljoner
kg. På sydkusten har de övertagna kvantiteterna under 1950-talet varierat
mellan 4 och 6 miljoner kg. Avvikelser härifrån kan noteras dels för
1952, då den övertagna fångstmängden uppgick till hela 10,8 miljoner kg,
dels för 1959, då kvantiteten nedgick till 2,8 miljoner kg. Under åren 1960
och 1961 har den på sydkusten övertagna fångstmängden ytterligare minskat
till omkring 2 miljoner kg. Nedgången under de senaste åren beror bl. a.
på att fångsterna av sydkustsill minskat och att överskotten av torsk nära
nog helt eliminerats på grund av att torskråvaran kunnat avsättas till beredning
av frysta filéer för inhemsk konsumtion. De prisreglerade kvantiteterna
strömming på ostkusten har under det senaste decenniet varierat mellan
2.8 och 7,1 miljoner kg.
Under 1962 har en stark minskning skett av de av föreningen Västkustfisk
övertagna fiskkvantiteterna beroende på att direktlandningarna i utlandet
ökat kraftigt. Enligt preliminära siffror har sålunda föreningen Västkustfisk
år 1962 totalt övertagit endast 13,0 miljoner kg fisk (därav 11,3
miljoner kg sill och 0,4 miljoner kg makrill) för 5,7 miljoner kr. Föreningen
Sydkustfisk har år 1962 övertagit 4,7 miljoner kg sill för 1,3 miljoner kr.
För jämförelsens skull kan nämnas att år 1961 övertogs av föreningen
Västkustfisk totalt 29,4 miljoner kg fisk (därav 27,2 miljoner kg sill och
0,9 miljoner kg makrill) till ett förstahandsvärde av 12,9 miljoner kr. och
av föreningen Sydkustfisk 1,9 miljoner kg sill för 0,5 miljoner kr. I detta
sammanhang bör uppmärksammas att, med hänsyn till den organisation,
som genomförts beträffande exporten till länder med centraliserad import,
prisregleringsföreningarna övertar även den fisk, som exporteras på sådana
marknader. Av de kvantiteter, som föreningarna övertar, exporteras normalt
85 ä 90 procent. Föreningen Ostkustfisk har 1962 enligt preliminära beräkningar
prisreglerat 3,4 miljoner kg strömming, varav 1,3 miljoner kg för
export, mot år 1961 resp. 3,6 och 1,4 miljoner kg.
Kungl. Maj. ts proposition nr 49 år 1963
13
Frågan om fortsatt prisreglering m. m.
Jordbruksnämndens överläggningar med berörda parter. Som förut nämts
har jordbruksnämnden berett representanter för vederbörande fiskarorganisationer
samt för fiskhandeln och industrin tillfälle att framlägga sina
synpunkter på frågan om de fortsatta regleringarna pa fiskets område, överläggningar
i ämnet har därjämte ägt rum med nämndens råd i prisregleringsfrågor
på fiskets område.
Beträffande vad som förekommit vid nyssnämnda överläggningar anför
jordbruksnämnden, att det från fiskarorganisationernas sida därvid framhållits,
att behov föreligger av en fortsatt prisreglering på fisk efter i huvudsak
nuvarande grunder (innebärande bl. a. rätt för nämnden att, om
förutsättningar härför föreligger, medge, att prisregleringen må utvidgas till
strömming för foder- och konservändamål samt till på sydkusten ilandförd
makrill, horngädda och skrubba, ävensom att prisreglering må genomföras
för torsk på ostkusten norr om Blekinge enligt det på väst- och sydkusten
gällande systemet).
Prisregleringsföreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk har anhållit, att
de föreningarna tillerkända kreditgarantierna skall få åtnjutas även under
nästa budgetår.
Jordbruksnämnden meddelar även, att färskfiskhandeln, liksom tidigare,
i stort sett vitsordat lämpligheten av det nuvarande prisregleringssystemet
samt förordat en fortsatt prisreglering efter i huvudsak oförändrade grunder.
Inte heller konservindustrin eller saltsillhandeln har framlagt några
förslag till principiella ändringar av regleringarna på fiskets område. Saltsillhandeln
och konservindustrin har dock upprepat sina krav från föregående
år på slopande av regleringsavgiften för all saltsill resp. för råvaruinköp,
som sker för konservindustrins behov. Representanterna för fiskets
organisationer har i anslutning härtill avstyrkt, att nagon begränsning nu
sker i uttagandet av avgifter på fiskets område.
Fiskerinäringens representanter har samtliga förordat en förlängning på
ett år av gällande förordningar om regleringarna på fiskets område.
I fråga om inställningen hos jordbruksnämndens råd beträffande prisregleringsfrågor
på fiskets område till de fortsatta regleringarna hänvisar
nämnden till ett vid sin skrivelse fogat protokoll. Av protokollet framgår, att
rådet enhälligt uttalat sig för de i det följande redovisade förslagen.
Jordbruksnämndens förslag. Enligt jordbruksnämndens mening föreliggei
alltjämt behov av prisstöd för fiskarna. Nämnden anser därför, att i avvaktan
på de förslag, som kan framkomma med anledning av den pågående
utredningen om utformningen av prisregleringssystemet på fiskets område
— prisregleringsverksamheten bör bibehållas jämväl under budgetåret 1963/
64 och alt den i stort sett bör handhas i enlighet med nu gällande grunder.
Hänsyn har härvid dock inte tagits till sådana ändringar i fråga om handeln
14
Kungl. Maj. ts proposition nr 4,9 år 1963
med fiskpi odukter, som kan föranledas av den i det föregående omförmälda
undersökningen enligt artikel 28 i EFTA-konventionen eller av åtaganden
inom andra internationella organisationer.
\ ad angår finansieringen av prisregleringen erinrar jordbruksnämnden
om att i prop. 1962: 58 utan erinran från riksdagens sida uttalats, att prisregleringen
under innevarande budgetår i princip bör bedrivas så, att medelsbehovet
för att upprätthålla denna i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan
inflytande medel. Enligt uttalande i anslutning härtill borde
vidare — i avvaktan på jordbruksnämndens omförmälda utredning —
bemyndigandet för nämnden att uppta prisregleringsavgifter under innevarande
budgetår bibehållas i den omfattning, som förekommit under de senare
åren. Då ifrågavarande utredning — såsom tidigare berörts — alltjämt
pågår, anhåller nämnden, att bemyndigandet förlängs att gälla även under
nästa budgetår. Nämnden är f. n. inte beredd att biträda de i det föregående
redovisade förslagen om viss begränsning i uttagandet av regleringsavgifter.
I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden också om att i prop.
1956:86 uttalats, att det i fortsättningen borde ankomma på Kungl. Maj :l
att årligen efter förslag av jordbruksnämnden meddela föreskrifter rörande
den huvudsakliga användningen för det framförliggande budgetåret av de
införselavgifter, som uttas på vissa slag av färska och frysta filéer. Enligt
samma uttalande borde detta lämpligen ske i samband med den sedvanliga
tramställningen beträffande fiskprisregleringen, varvid nämndens förslag
rörande den huvudsakliga dispositionen av ifrågavarande medel skulle åtföljas
av dels beräkningar rörande storleken av inflytande införselavgifter
under det framförliggande budgetåret, dels — i fråga om såväl storleken
som användningen av införselavgiftsmedlen — redovisning av utfallet för
tilländalupet år samt en reviderad beräkning för det löpande året. Med anledning
härav meddelar nämnden följande.
Under tiden t. o. m. den 31 december 1962 har i införselavgifter influtit
ett sammanlagt belopp av 9,9 miljoner kr. Av detta belopp har 1,23 miljoner
kr. influtit under budgetåret 1961/62 och 0,6 miljoner kr. under innevarande
budgetår. Av naturliga skäl föreligger stora svårigheter att bedöma den
fortsatta utvecklingen av importen av införselavgiftsbelagda filéer och därmed
också storleken av de inkomster, som framdeles kan komma att inflyta
i form av införselavgifter. I prisregleringsskrivelsen för innevarande budgetår
har inkomsterna under året av införselavgifter uppskattats till ett belopp
av 1,2 miljoner kr. En reviderad beräkning med hänsyn till hittills företagen
import ger ej nämnden anledning att nu frångå denna beräkning.
Även för nästa budgetår har nämnden ansett sig böra uppskatta inkomsten
av införselavgifterna till inemot 1,2 miljoner kr. Uppskattningen har skett
med utgångspunkt från en införselavgift av 22,5 öre per kg filé och med beaktande
av att en fortsatt ökning kan förutses i fråga om importen av införselavgiftsbelagda
filéer.
I enlighet med Kungl. Maj :ts beslut den 14 april 1961 och den 27 april
1962 skall de under hudgetåret 1961/62 och 1962/63 influtna eller inflytande
införselavgifterna, med vissa begränsningar, tillföras prisregleringskassan
för fisk att användas för med kassan avsedda ändamål. Begränsningarna
innebär, att införselavgiftsmedel till vissa högsta belopp må för ett vart
15
Kungl. Maj. ts proposition nr W år 1963
av budgetåren disponeras till bestridande av kostnaderna dels för befattningen
som fiskexportrepresentant, dels för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter.
De högsta belopp, som enligt besluten får användas för ovannämnda
ändamål, utgör för budgetåret 1961/62 resp. 95 000 och 50 000 kr. samt för
budgetåret 1962/63 resp. 100 000 och 50 000 kr. Av dessa medel har under
budgetåret 1961/62 tagits i anspråk 91 393 kr 38 öre för fiskexportrepresentanten
och 40 311 kr. 73 öre såsom bidrag till kostnaderna for kvalitetskontroll
av fisk och fiskprodukter. Under första hälften av innevarande budgetår
har för resp. ändamål disponerats 48 601 kr. 96 öre och 5 633 kr. 25
öre. Härutöver har nämnden, med stöd av erhallna bemyndiganden, för ett
vart av budgetåren 1961/62 och 1962/63 disponerat ett belopp av 100 000
kr. av införselavgiftsmedlen till den av centralnämnden för fiskpropaganda
bedrivna verksamheten. Införselavgiftsmedel, som inte tagits i ansprak för
nu angivna särskilda ändamål, har enligt förenämnda beslut tillförts prisregleringskassan
för fisk.
Jordbruksnämnden hemställer, att de för regleringsåret 1963/64 inflytande
införselavgifterna disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna
och sålunda i första hand används för att täcka de löpande
utgifter, som erfordras för att upprätthålla prisregleringen.
Med hänsyn till omfattningen av prisregleringsverksamheten tillstyrker
jordbruksnämnden, att föreningarna Västkustfisk och Sydkustfisk även under
nästa budgetår skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti,
samt att behållningen i prisregleringskassan för fisk på de villkor,
som fastställts av Kungl. Maj :t genom beslut den 3 september 1954 och den
11 april 1958, får användas för lån till prisregleringsföreningarna för tillfällig
finansiering av kreditförsäljningar av fisk till utlandet.
Såsom tidigare berörts har innevarande budgetår av införselavgiftsmedel
utanordnats ett belopp av 100 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda
bedrivna verksamheten. I skrift till jordbruksnämnden den 27
december 1962 har centralnämnden anhållit, att jordbruksnämnden måtte
utverka bemyndigande att även under budgetaret 1963/64 ur prisregleringskassan
för fisk disponera visst belopp för ifrågavarande ändamål. Storleken
av detta belopp har med hänsyn till ökade kostnader och önskvärdheten att
kunna ge propagandaverksamheten en volym motsvarande de senaste arens
verksamhet föreslagits öka från 100 000 till 125 000 kr. Centralnämnden avser
också att nästa budgetår bedriva verksamheten under delvis andra former
än hittills och helt inrikta den på s. k. public relation-verksamhet. Enligt
den redogörelse, som i särskild ordning lämnats jordbruksnämnden angående
den hittillsvarande dispositionen av de till centralnämnden utbetalade
införselavgiftsmedlen, har vidare förutskickats, att det för innevai ande
budgetår erhållna anslaget ur prisregleringskassan kommer att i sin helhet
förbrukas under året.
Jordbruksnämnden framhåller, att den i regleringsskrivelsen för innevarande
budgetår — liksom också i tidigare sammanhang — har intagit den
ståndpunkten, att regleringsmedel för fiskpropaganda inte bör utgå direkt
16
Kungl. Maj. ts proposition nr 49 år 1963
in prisregleringskassan för fisk utan lämnas av prisregleringsföreningarna
inom ramen av de medel, som föreningarna erhåller i prisstödjande syfte.
Med hänsyn till den ståndpunkt, som i frågan intagits av Kungl. Maj :t och
riksdagen, vill nämnden nu likväl inte motsätta sig att begränsade medel
för fiskpropaganda anvisas även direkt ur prisregleringskassan för fisk.
Såsom förut nämnts utgår giltighetstiden för förordningen den 30 maj
1952 om viss reglering av handeln med fisk, m. in., den 30 juni 1963. Jordbruksnämnden
föreslår, att förordningen — i avvaktan på resultatet av
nämndens förut berörda utredning — förlängs att gälla t. o. m. den 30 juni
1964. I detta sammanhang framhåller nämnden, att näringsfrihetsrådet genom
beslut den 24 maj 1962 lämnat de auktoriserade fiskförsäljningsföreningarna
på ostkusten fortsatt tillstånd att tills vidare t. o. m. den 30 juni
1963 tillämpa av jordbruksnämnden meddelade föreskrifter om förbud mot
att underskrida partinoteringar och om minimirabatter på färsk och frusen
strömming. Nämnden upplyser, att den avser att i skrivelse till näringsfrihetsrådet
anhålla, att dessa tillstånd måtte förlängas att gälla t. o. m. den
30 juni 1964.
Vad angår skyddet för avsättningen inom landet av fladensill erinrar jordbruksnämnden
om att något förbud mot försäljning av islandssill under viss
del av året med stöd av kungörelsen i ämnet den 6 maj 1949 (nr 179) kombinerat
med importstopp för annan beredd sill än islandssill inte har upprätthållits
under senare år. I princip anser nämnden, att sådana ingripanden
inte heller fortsättningsvis skall behöva komma i fråga utan att de bör kunna
ersättas med bl. a. kvalitetsfrämjande åtgärder av beskaffenhet att stärka
fladensillens konkurrenskraft gentemot andra sillsorter.
III. Utrikeshandeln med fisk
Såsom framgår av den tidigare redogörelsen utgår giltighetstiden för föroidningarna
angående reglering av in- och utförseln av vissa slag av fiskoch
skaldjur den 30 juni 1963. Jordbruksnämnden föreslår — i likhet med
vad den föreslagit i fråga om giltighetstiden för förordningen den 30 maj
1952 — att dessa förordningar förlängs att gälla t. o. m. den 30 juni 1964.
Vad angår tillämpningen av importregleringen erinrar jordbi
uksnämnden om att i prop. 1962: 58 utan erinran från riksdagens sida uttalats,
att importregleringen under innevarande budgetår bör anordnas i huvudsaklig
överensstämmelse med de grunder, som nämnden ägt tillämpa under
budgetåret 1961/62, varvid i likhet med förhållandena under nämnda
år, de jämkningar bör få företas, som kan bli erforderliga på grund av bestämmelserna
i EFTA-konventionen eller av åtaganden inom andra internationella
organisationer. Ifrågavarande grunder innebär, enligt uttalande avföredragande
departementschefen i prop. 1948: 48, att importen av fisk
skall begränsas i den omfattning, som är nödvändig för att upprätthålla
prisregleringssystemet. Nämnden anför vidare följande.
17
Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1963
Vid sin tillämpning av importregleringen har nämnden, med stöd av
Kungl. Maj :ts bemyndiganden, från licenstvånget undantagit vissa fiskvaror
vid import från bl. a. OECD-länderna. För flertalet övriga fiskvaror har
nämnden begagnat sig av generella importlicenser, som utgör ett förenklat
licensförfarande och innebär, att vara, som upptagits på sådan licens, tills
vidare kan införas på samma villkor som de licensfria varuslagen, under
förutsättning att fisken inköpts i fast räkning och att den inte heller införts
vid direktlandning. I annat fall begagnas individuell licens, som — till skillnad
mot den generella licensen — kan innebära, att importen kvantitativt
regleras. I praktiken har under 1962 i likhet med 1961 kvantitativa importrestriktioner
upprätthållits i huvudsak endast på färsk och fryst sill och
torsk.
I frågor av allmänt intresse beträffande tillämpningen av importregleringen
av färska och frysta fiskvaror inhämtas synpunkter från ett av
nämnden inrättat organ, det s. k. fiskimportrådet, som består av särskilt utsedda
representanter för av importen berörda intressen, nämligen fiskare,
handel, beredare och konsumenter.
Vad angår den fortsatta tillämpningen av importregleringen av fisk tillstyrker
jordbruksnämnden, att regleringen anordnas i huvudsaklig överensstämmelse
med de grunder, som nämnden ägt tillämpa under innevarande
budgetår.
I detta sammanhang erinrar jordbruksnämnden om att nämnden i sin
regleringsskrivelse för budgetåret 1960/61 lämnat en kortfattad redogörelse
för den huvudsakliga innebörden av EFTA-konventionens bestämmelser
i fråga om fisk och fiskprodukter och i anslutning härtill anfört några synpunkter
på de problem, som uppkommer i anledning av konventionen (se
prop. 1960: 82; s. 19—23). Nämnden kompletterar denna redogörelse på följande
sätt.
Som en följd av EFTA-konventionen har tullarna på fiskkonserver o. d.
samt införselavgiften på djupfrysta filéer av torsk, kolja, gråsej, vitling och
kungsfisk vid införsel från länder anslutna till EFTA sänkts i olika omgångar
och utgår fr. o. in. den 31 oktober 1962 med endast hälften av de belopp,
som gäller vid införsel från länder utanför frihandelsområdet. Vidare har
som ett led i avvecklingen av de kvantitativa importrestriktionerna uppräkningar
i enlighet med konventionsbestämmelserna skett av de fr. o. m. den
1 juli 1960 fastställda globalkontingenterna för sådana fiskvaror, för vilka
EFTA-konventionens förpliktelser i detta hänseende gäller och för vilka införsel
inte kunnat ske utan licens. Globalkontingenterna kan — utom såvitt
de gäller sill- och makrillfiléer — betecknas som rent nominella, då under
senare år import av andra berörda varuslag än nämnda filéer medgetts utan
kvantitativ begränsning. Importen av djupfryst sill- och makrillfilé har hittills
varit obetydlig.
Jordbruksnämnden framhåller vidare, att den i sin regleringsskrivelse för
budgetåret 1961/62 redovisat resultatet av vissa överläggningar, som inför
nämnden ägt rum med representanter för fiskkonserv- och filéberedningsindustrin
i anslutning till den avtrappning av tullskyddet som trädde i kraft
den 1 juli 1960. Nämnden anför nu följande.
Vid dessa överläggningar förelåg enighet om att på grund av det förändrade
konkurrensläget till följd av tullavtrappningcn andra åtgärder på fiskregleringens
område inte erfordrades än medgivande för konservindustrin
18
Kungl. Maj. ts proposition nr åt) år 1963
att fritt importera fiskråvaror för sin tillverkning. Sådant medgivande, som
från början begränsades att under vissa förutsättningar gälla budgetåret
1960/61, har sedermera förlängts att gälla tills vidare. Medgivandet har i
praktiken endast inneburit att prövningen av importbehovet av färsk sill
bortfallit. Även de avtrappningar av tullskyddet, som ägt rum efter den 1
juli 1960, har kunnat genomföras utan att andra åtgärder behövt vidtas än
nyss berörda förlängning av medgivandet till fri import. Det kan i detta
sammanhang framhållas, att även under 1962 praktiskt taget all sydkusttorsk,
som ej avsatts på färskmarknaden, omhändertagits för beredning av
frysta filéer för försäljning på den inhemska marknaden, samtidigt som
viss höjning under den egenlliga beredningssäsongen genomförts av minimipriserna
på råvaran.
Jordbruksnämnden förutsätter, att nämnden även under nästa budgetår
skall inom ramen för de allmänna bemyndigandena i fråga om fiskregleringen
kunna lösa de problem, som för de ovan berörda industrierna kan
uppkomma till följd av EFTA-konventionen och som sammanhänger med
gränsdragningen mellan »fiskvaror» och »industrivaror».
Jordbruksnämnden anmäler slutligen, att den hittills inte ansett sig böra
tillmötesgå tidigare önskemål från konservindustrin och viss del av färskfiskpartihandeln
om sänkning av införselavgiften på färska filéer. Enligt
nämndens mening kan emellertid en justering av ifrågavarande avgift övervägas,
om så med hänsyn till marknadsläget eller på grund av andra förhållanden
kan bedömas lämpligt. I
I fråga om exportregleringen erinrar jordbruksnämnden om att
för export av fisk och fiskprodukter i princip fordras licens av nämnden
enligt förordningen den 5 juni 1953, nr 374. Om det faktiska läget anför
nämnden bl. a. följande.
Fisk och fiskprodukter är emellertid föremål för s. k. villkorlig licensfrihet.
Detta innebär, att de under vissa förutsättningar tills vidare får exporteras
utan särskild licens till i huvudsak de länder, som inte har centraliserad
import. Bland de förutsättningar, som jordbruksnämnden uppställt för
licensfriheten, märks att viss fisk, som exporteras, skall vara inköpt enligt
gällande bestämmelser om reglering av handeln med fisk samt om prisreglering
beträffande fisk.
Exporten till länder med centraliserad import är centraliserad och sker
i enlighet med en den 25 november 1959 dagtecknad överenskommelse mellan
föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk, Västkustfisk och Fiskkonservfabrikernas
förening, ävensom företrädare för exporthandeln med
färsk och fryst fisk samt svensk saltsill. överenskommelsen innebär, att all
export av saltvattensfisk, såväl färsk och fryst som beredd vara, däribland
även konserver, till sådana marknader, som nämnden förklarar skall omfattas
av centraliseringen, skall förberedas och övervakas av ett affärsutskott
för svensk fiskexport med uppgift bl. a. att undersöka olika möjligheter för
denna export och att före avtalsförhandling avseende viss export behandla
frågor, som sammanhänger härmed, såsom kontingentfördelning, prispolitik
m. in., ävensom att exportförhandlingarna skall ske genom en permanent
förhandlingsdelegation under ledning av en heltidsanställd exportchef. Affärsutskottet
består av åtta ordinarie ledamöter, varav fyra representanter
för rena fiskarintressen och fyra representanter för fiskhandel och fisk
-
19
Kungl. Maj:ts proposition nr k9 år 1963
konservindustri, jämte en av jordbruksnämnden utsedd opartisk ordförande.
Förhandlingsdelegationen utgörs, förutom av exportchefen, av en ledamot
från envar av föreningarna Ostkustfisk, Sydsvensk exportfisk och Västkustfisk.
Vidare kan i delegationen ingå en representant även för annan
fiskhandel eller industri. I fråga om den närmare utformningen i övrigt av
reglerna för export till länder med centraliserad import torde få hänvisas
till prop. 1962: 58.
I sådana frågor om export av fisk och fiskprodukter, som är av intresse
för den svenska fiskerinäringen eller eljest av mera allmän betydelse, inhämtar
nämnden uttalande från det s. k. fiskexportrådet. Detta bestar av
representanter för de olika fiskexportintressena, nämligen fiskarna, färskfiskhandlarna,
salteriföretagen och konservindustrin. Till rådets sammanträden
kallas jämväl statens fiskexportrepresentant.
Fiskexportrådet kallas av nämnden till sammanträde bl. a. för att utröna
olika exportönskemål inför förestående handelsavtalsförhandlingar och för
att rådgöra om olika möjligheter att främja och stödja fiskexporten i allmänhet.
Inom de på väst- resp. sydkusten lokalt inrättade organen, i vilka
vederbörande kuststräckas exportintressen är allsidigt företrädda, sker bl. a.
en förberedande behandling av fiskexportrådets ärenden.
Jordbruksnämnden framhåller, att behov har förelegat även under det
gångna året av en centralisering av fiskexporten, såvitt gäller länder med
centraliserad import. Enligt nämndens mening är det erforderligt, om exportmöjligheterna
skall kunna rationellt tillvaratas, att exporten även i fortsättningen
regleras i den omfattning, som nu sker.
Jordbruksnämnden erinrar vidare om att Kungl. Maj:t genom förutnämnda
beslut den 27 april 1962 bemyndigat nämnden att för att bestrida
kostnaderna under budgetåret 1962/63 för den befattningshavare, som har
till uppgift att främja fiskexporten, disponera ett belopp av högst 100 000
kr. från de genom upptagande av införselavgifter på fiskets område för
budgetåret inflytande eller dessförinnan influtna medlen. Befattningen som
fiskexportrepresentant har inrättats genom Kungl. Maj :ts beslut den 23 oktober
1952 och har av den nuvarande representanten innehafts sedan den
1 december 1952. Befattningshavaren är sedan den 1 januari 1955 stationerad
i Bonn.
De faktiska kostnaderna för befattningen har utgjort 85 270 kr. 8 öre för
budgetåret 1960/61 och 91 393 kr. 38 öre för budgetåret 1961/62. Enligt
Kungl. Maj :ts beslut den 14 juni, den 5 juli och den 30 november 1962
har vissa ändringar genomförts i den nuvarande fiskexportrepresentantens
anställnings- och avlöningsförhållanden. Representanten har sålunda
fr. o. m. den 1 juli 1962 förordnats att med upprätthållande av befattningen
som fiskexportrepresentant vara extra byrådirektör i lönegrad A 25 vid
jordbruksnämnden. Vidare har beslutats, alt till fiskexportrepresentanten
tills vidare, räknat fr. o. in. den 1 juli 1962, skall utgå dels arvode med belopp
motsvarande lön enligt löneklass A 26, ortsgrupp 5, statens allmänna
avlöningsreglemente, dels prisutjämningstillägg med 25 400 kr. för år
(fr. o. m. 1 januari 1963 med 28 000 kr. per år). Härutöver skall av de för
ändamålet avsedda medlen till byggnadsstyrelsen utbetalas vad som visar
sig erforderligt för att täcka representantens bostadskostnader i Bonn. De
bestämda löneförmånerna medför för budgetåret 1963/64, jämfört med
budgetåret 1961/62, såvitt nu kan bedömas ej någon merkostnad av regleringsmedel.
20
Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1963
Behov av en befattning med uppgift att främja den svenska fiskexporten
föreligger enligt jordbruksnämndens mening även för tiden efter utgången
av innevarande budgetår. Enligt vad nämnden har inhämtat, delas
denna uppfattning av vederbörande fiskarorganisationer och av övriga företrädare
för den berörda fiskerinäringen. Enligt nämndens mening bör anslagsbehovet
för fiskexportrepresentanten för budgetåret 1963/64 beräknas
till samma belopp som det för innevarande budgetår anvisade. Nämnden
hemställer på grund av vad nyss anförts om bemyndigande att under
nästa budgetår för att bestrida kostnaderna för fiskexportrepresentanten
använda ett belopp av högst 100 000 kr. av de för budgetåret 1963/64 inflytande
eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.
Jordbruksnämnden framlägger härefter förslag om bestridande av kostnaderna
för kvalitetskontroll av fisk och fiskprodukter. Inledningsvis anför
nämnden.
Genom förutnämnda beslut den 27 april 1962 har Kungl. Maj :t föreskrivit,
att för att bestrida ett eventuellt tillskott till konservkontrollen samt
av sådana kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver,
som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, skall få tas i
anspråk ett belopp av högst 50 000 kr. av de för budgetåret 1962/63 inflytande
eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.
Kvalitetskontrollen av fisk och fiskprodukter är dels obligatorisk dels
frivillig. Den obligatoriska kontrollen omfattar saltad och torkad fisk, fiskkonserver
samt fiskfiléer, allt avsett för export, ävensom för försäljning på
hemmamarknaden avsedd salt strömmning. Den av jordbruksnämnden inrättade
frivilliga kontrollen omfattar på sydkusten färsk och fryst torsk och
sill, som blir föremål för centraliserad export, ävensom på sydkusten framställda
fiskfiléer, avsedda för försäljning inom landet. Den frivilliga kontrollen
inbegriper vidare på västkusten saltad fladensill och höstsill, som
försäljs på den inhemska marknaden, samt på ostkusten färsk strömming,
som levereras till fiskförsäljningsföreningar.
Enligt jordbruksnämndens uppfattning bör även i fortsättningen kvalitetskontroll
upprätthållas på svenska fiskvaror i huvudsakligen den omfattning,
som nu sker.
\ad angår finansieringen av konservkontrollen erinrar jordbruksnämnden
om att enligt uttalanden i prop. 1957: 88 tillskott av statliga medel inte
vidare skulle erfordras, sedan 20 000 kr. tillförts en i propositionen omförmäld
buffertfond. Efter framställningar härom av jordbruksnämnden har
emellertid — med hänsyn bl. a. till de svårigheter, som föreligger att i förväg
beräkna inkomster och utgifter för konservkontrollen — genom Kungl.
Maj :ts bemyndiganden möjligheter erhållits att under ett vart av budgetåren
1958/59—1962/63 vid behov använda statsmedel för finansieringen av
denna kontroll. Dessa bemyndiganden har, anför nämnden, dock hittills inte
behövt utnyttjas. Enligt nämndens mening torde — även för det fall, att
exporten av konserver utvecklas ogynnsamt — de medel, som innestår i
nyssnämnda buffertfond, förslå för att i varje fall fram till den 1 juli 1964
täcka de kostnader för konservkontrollen, som ej kan bestridas genom inflytande
kontrollavgifter.
21
Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1963
Kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än konserver utövas av kontrollpersonal,
som är direkt underställd jordbruksnämnden. För att bestrida
kostnaderna för denna kontroll — utom såvitt avser kontroll av salt strömming
på hemmamarknaden — upptas avgifter av den som begärt kontrollens
utförande. Beträffande kostnadstäckningen i övrigt anför jordbruksnämnden.
Dessa avgifter förslår totalt sett ej till täckande av kostnaderna för kontrollen.
För budgetåret 1961/62 har sålunda inkomsterna av löpande kontrollavgifter
understigit utgifterna för kvalitetskontrollen med i runt tal
40 000 kr. Under åren därförut har underskotten varierat mellan omkring
11 000 och 37 000 kr. Under första hälften av innevarande budgetår har utgifterna
för kvalitetskontrollen varit avsevärt mindre än normalt beroende
på förhållanden av tillfällig art.
Storleken av det tillskott, som utöver kontrollavgifterna erfordras för
kvalitetskontrollens fullgörande i fortsättningen, kan enligt jordbruksnämndens
mening inte beräknas med någon större grad av säkerhet, då
tillskottet är beroende av bl. a. omfattningen av den export, som blir föremål
för kvalitetskontroll. Nämnden anser sig dock böra räkna med att för
nästa budgetår samma tillskott av statliga medel erfordras som det för innevarande
budgetår anvisade. Nämnden hemställer därför om bemyndigande
att under nästa budgetår för att genomföra kvalitetskontrollen använda
ett belopp av högst 50 000 kr. av de för budgetåret 1963/64 inflytande
eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.
IV. Departementschefen
Avkastningen av det svenska havsfisket har under senare år stigit betydligt.
Enligt nu tillgängliga definitiva uppgifter utgjorde totalfångsten för år
1961 drygt 267 miljoner kilogram med ett värde av 188 miljoner kr. Fångsten
översteg i fråga om både kvantitet och värde tidigare års fångster med undantag
för 1959 års fångstkvantitet som var obetydligt större. För år 1962
beräknar jordbruksnämnden att såväl fångstmängden som fångstvärdet avsevärt
överstigit 1961 års nivå och uppgått till respektive 290 miljoner kilogram
och 217 miljoner kr. ökningen under år 1962 beräknas i huvudsak ha
hänfört sig till västkustens fångstområde.
Kännetecknande för utvecklingen inom det svenska havsfisket efter andra
världskriget har varit en övergång till större båtar och kraftigare motorer
samt ökad användning av olika tekniska hjälpmedel för att höja fiskets avkastning.
Antalet fiskare har samtidigt successivt minskat på samtliga kuststräckor.
Under år 1961 har skett en fortsatt nyanskaffning och modernisering
inom fiskeflottan. Den aktivitet som under år 1961 utvecklades i detta
hänseende har år 1962 avtagit något. Antalet yrkesfiskare har under år 1961
fortsatt att minska på ost- och sydkusten. För västkusten redovisas för första
gången sedan år 1948 en ökning av antalet yrkesfiskare, ökningen, som
22
Kungl. Maj. ts proposition nr 49 år 1963
utgör drygt 2 procent och i sin helhet faller på Göteborgs och Bohus län, synes
enligt vad jordbruksnämnden uppger stå i samband med expansionen
av nordsjösillfisket och fisket efter räka under senare år.
Priserna till fiskare för de i Sverige ilandförda fångsterna har enligt nu
tillgängliga uppgifter för de tre första kvartalen 1962 på västkusten i allmänhet
varit betydligt högre än under motsvarande kvartal år 1961. För sydkusten
visar motsvarande jämförelse mindre prishöjningar under två av
kvartalen men lägre priser under ett av kvartalen. Vid utrikes ilandföring
av sill har fiskarna under år 1962 erhållit avsevärt bättre priser än under
år 1961. Detta förhållande har varit av stor betydelse för västkustfisket, som
under år 1962 avsatt mer än 70 procent av fångsterna av sill direkt i utrikes
hamnar.
Såväl exporten som importen av fisk och fiskprodukter har ökat under år
1962. Fiskets karaktär av exportnäring har detta år liksom de senast föregående
åren varit påtaglig. Utförseln, inberäknat ilandföring i utrikes hamnar,
har under året utgjort drygt hälften av det svenska havsfiskets totala fångstmängd.
Handelsutbytets struktur har varit densamma som under tidigare år.
Sålunda har i huvudsak prisbillig fisk — främst sill — exporterats, medan
importen omfattat dyrare fiskslag och beredda fiskvaror. Exportökningen
under år 1962 hänför sig helt till direktlandningarna i utrikes hamnar, medan
den övriga exporten minskat. Undantag utgör dock utförseln av fiskkonserver
som ökat. Beträffande direktlandningarna har skett en förskjutning
i fråga om avsättningsområdena. Landningarna i Danmark har sålunda
nära nog fördubblats under år 1962, medan de minskat starkt i Västtyskland
och Storbritannien. Uppgången i importen, som endast hänför sig till
värdet, beror på höjda importpriser samt ökad införsel av mera dyrbara
produkter, såsom frysta filéer. Konsumtionen inom landet av fisk och fiskprodukter
beräknas under det sistlidna året ha ökat något. Ökningen hänför
sig i huvudsak till importerade frysta filéer.
Såsom förut anförts har Kungl. Maj :t genom beslut den 19 februari 1960
uppdragit åt jordbruksnämnden att — i anslutning till viss i artikel 28
EFTA-konventionen omförmäld undersökning — under samråd med representanter
för fiskerinäringen och andra därav berörda utreda frågan om utformningen
av prisregleringssystemet på fiskets område och därmed sammanhängande
spörsmål samt att till Kungl. Maj :t inkomma med därav föranledda
förslag. Undersökningen enligt artikel 28 i EFTA-konventionen, som
skulle vara avslutad före den 1 januari 1962, har emellertid i samband med
att vissa EFTA-länder inlett eller begärt förhandlingar om anslutning till
EEC nedlagts tills vidare med avsikt att återupptas först då något av konventionsländerna
så begär. Arbetet med det åt jordbruksnämnden lämnade
utredningsuppdraget, som pågår genom särskilt tillkallad utredningsman,
har mot den bakgrunden ännu inte kunnat fullföljas. I detta sammanhang
har jag inhämtat att jordbruksnämnden har för avsikt att särskilt påskynda
sin översyn av den sedan mitten av 1930-talet gällande handelsreglering
-
Kungl. Maj. ts proposition nr 49 år 1963
23
en på strömming för att så snart som möjligt kunna framlägga förslag i
denna fråga. Jag har vidare inhämtat att inom ostkustfiskets organisationer
sedan länge pågår utredningar som syftar till en mera genomgripande rationalisering
av verksamhetsformerna för att åstadkomma en bättre anpassning
till ändrade förhållanden i fråga om produktion och distribution. Bland
fiskarna — framförallt inom Stockholmsregionen — har också framkommit
delade meningar om handelsregleringens ändamålsenlighet. Det synes mig
därför angeläget att dessa utredningar snarast slutförs och att förslag till
konkreta förbättringar framläggs.
Behov av fortsatt prisstöd för fiskarna föreligger, såsom jordbruksnämnden
framhållit, såvitt nu kan bedömas även för nästa budgetår. Prisreglerings
verksamheten torde därför böra bibehållas också under
budgetåret 1963/64. I avbidan på att nyssnämnda utredningsarbete kan fullföljas
torde prisregleringen böra handhas i huvudsak på samma sätt som
hittills, d. v. s. i stort sett i enlighet med de uttalanden i ämnet som gjorts av
föredragande departementschefen i propositionen 1951: 81.
Prisregleringen är för närvarande grundad på förordningen den 30 maj
1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med fisk, m. m. Giltighetstiden
för denna, som utgår den 30 juni 1963, bör förlängas med ett år. Regleringen
torde även under budgetåret 1963/64 i princip böra bedrivas så, att medelsbehovet
för att upprätthålla den i huvudsak kan täckas av till prisregleringskassan
inflytande medel. Bemyndigandet för jordbruksnämnden att
uppta regleringsavgifter synes under budgetåret 1963/64 böra bibehållas i
den omfattning, som förekommit under de senare åren.
I likhet med vad som gäller för innevarande budgetår bör enligt min mening
inte heller under nästa budgetår hinder möta att — under särskilda
förhållanden och på de villkor, som fastställs av Kungl. Maj :t — använda behållningen
i prisregleringskassan för 1 å n till prisregleringsföreningarna
på fiskets område för tillfällig finansiering av kreditförsäljningar på export.
Jag tillstyrker vidare jordbruksnämndens förslag, att prisregleringsföreningarna
skall få disponera de krediter, för vilka staten ställt garanti, till
deras fulla belopp jämväl under budgetåret 1963/64.
Vad jordbruksnämnden anfört rörande skyddet för avsättningen inom
landet av f 1 a d e n s i 11 föranleder inte någon erinran från min sida. I
princip synes sålunda under nästa budgetår förbudet mot försäljning av islandssill
under viss del av året inte böra upprätthållas och inte heller synes
under samma tid utfärdandet av importlicenser för annan beredd sill än islandssill
böra inställas.
Regleringen av importen och exporten av fisk in. m.
sker för närvarande med stöd av bland annat förordningarna den 5 juni
1953 angående reglering av införseln av vissa slag av fisk och skaldjur (nr
372) samt angående reglering av utförseln av vissa slag av fisk och skaldjur
in. in. (nr 374). Även giltighetstiden för nämnda förordningar, som utgår den
30 juni 1963, bör förlängas till och med den 30 juni 11)64.
Även för nästa budgetår torde, såsom jordbruksnämnden föreslagit, im -
24
Kungl. Maj.ts proposition nr 49 år 1963
portregleringen böra anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med de grunder,
som nämnden ägt tillämpa under innevarande budgetår, varvid nämnden
liksom hittills bör få företa de jämkningar, som kan bli erforderliga
på grund av bestämmelserna i EFTA-konventionen eller av åtaganden inom
andra internationella organisationer.
Med utgångspunkt från jordbruksnämndens beräkning av de medel, som
genom uttagande av införselavgifter å frysta och färska filéer av gråsej, kolja,
kungsfisk, torsk och vitling kan komma att inflyta under budgetåret
1963/64, torde inkomsterna av införselavgifterna för närvarande kunna uppskattas
till ett belopp av omkring 1,2 miljoner kr. Jag kan ansluta mig till
nämndens förslag, att de för budgetåret 1963/64 inflytande införselavgiftsmedlen
disponeras på i huvudsak samma sätt som prisregleringsavgifterna
och sålunda i första hand används för att täcka de löpande utgifter, som erfordras
för att upprätthålla prisregleringen.
Regleringen av exporten av fisk på marknader med centraliserad import
bör under budgetåret 1963/64 handhas i enlighet med de för denna export
nu gällande allmänna grunderna. Likaså bör regleringen av exporten till övriga
marknader jämväl under nästa budgetår ordnas efter i huvudsak de
grunder, som följts under innevarande budgetår.
För att täcka kostnaden för en befattning som fiskexportrepresentant
har under budgetåret 1962/63 fått tas i anspråk ett belopp av
högst 100 000 kr. från de för samma budgetår genom upptagande av införselavgifter
på fiskets område inflytande eller dessförinnan influtna medlen.
Kostnaderna för befattningen bör, såsom jordbruksnämnden föreslagit, även
för budgetåret 1963/64 intill ett belopp av högst 100 000 kr. få täckas med
införselavgiftsmedel, som upptas eller upptagits på fiskets område.
För budgetåret 1962/63 har vidare medgetts, att för att bestrida ett eventuellt
tillskott till kostnaderna för konservkontrollen samt sådana
kostnader för kvalitetskontrollen av andra fiskvaror än
konserver, som inte kan täckas genom inflytande kontrollavgifter, får tas i
anspråk ett belopp av högst 50 000 kr. ur de för nämnda budgetår inflytande
eller dessförinnan influtna införselavgiftsmedlen på fiskets område.
Mot jordbruksnämndens uttalande att redan tillgängliga medel synes förslå
för att täcka kostnaderna för konservkontrollen under nästa budgetår har
jag intet att erinra. Såsom framhölls vid anmälan av propositionen 1958: 71
förutsätter jag, att även i fortsättningen vid export av normal omfattning
kostnaderna för konservkontrollen i sin helhet skall täckas genom kontrollavgifterna
och att avgifterna skall höjas, därest de normala kontrollkostnaderna
skulle stiga. Vad gäller finansieringen av kvalitetskontrollen av andra
fiskvaror än konserver finner jag mig böra förorda jordbruksnämndens förslag
att härtill må, i den mån kostnaderna inte kan täckas av inflytande kontrollavgifter,
disponeras ett belopp av högst 50 000 kr. av införselavgiftsmedel,
som upptas eller upptagits på fiskets område.
Av införselavgiftsmedel på fiskets område har vidare under innevarande
år disponerats 100 000 kr. till den av centralnämnden för fiskpropaganda be
-
25
Kungl. Maj:ts proposition nr i9 år 1963
drivna verksamheten. Centralnämnden har nu i skrivelse till jordbruksnämnden
med hänsyn till ökade kostnader och önskvärdheten att kunna ge propagandaverksamheten
en volym motsvarande de senaste årens verksamhet föreslagit
att beloppet för budgetåret 1963/64 ökas till 125 000 kr. För egen
del vill jag inte motsätta mig att för budgetåret 1963/64 ett belopp av högst
125 000 kr. disponeras till den av centralnämnden för fiskpropaganda bedrivna
verksamheten. Erforderligt belopp bör, pa motsvarande sätt som under
innevarande budgetår, utgå ur de genom upptagande av införselavgifter
på fiskets område för budgetåret 1963/64 inflytande eller dessförinnan influtna
medlen.
I enlighet med det anförda har inom jordbruksdepartementet upprättats
förslag till de förordningar, som framgår av min hemställan i det följande.
Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen att
A. anta förslagen till följande förordningar:
1) förordning angående fortsatt giltighet av förordningen
den 30 maj 1952 (nr 320) om viss reglering av handeln med
fisk, in. in.
2) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5
juni 1953 (nr 372) angående reglering av införseln av vissa
slag av fisk och skaldjur
3) förordning om fortsatt giltighet av förordningen den 5
juni 1953 (nr 374) angående reglering av utförseln av vissa
slag av fisk och skaldjur m. m.
B. medge, att för tiden till och med den 30 juni 1964 reglering
av priserna på fisk ävensom importen och exporten
av fisk av vissa slag jämte vad därmed sammanhänger må
anordnas i huvudsaklig överensstämmelse med vad som förordats
i det föregående samt
C. bemyndiga fullmäktige i riksgäldskontoret att under
budgetåret 1963/64 för lån i Sveriges kreditbank mot gängse
ränta ställa garanti dels åt Sydkustfisk, förening u. p. a., intill
ett belopp av 2 000 000 kr. jämte ränta, dels åt Västkustfisk,
förening u. p. a., intill ett belopp av 3 000 000 kr. jämte
ränta.
Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt förordnar
Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall avlåtas
proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll utvisar.
Ur protokollet:
G. Ltizell
26
Kungl. Maj. ts proposition nr it) år 1963
Bilaga 1
Antal fiskare vid saltsjöfisket åren 1935—1961
(Indextal: 1935/39 = 100)
År | Ostkusten (norr om Blekinge) |
| Sydkusten (Blekinge och Skåne) | |||||
| Yrkes- fiskare | Binä- rings- iiskare | Summa | Index- tal | Yrkes- fiskare | Binä- rings- fiskare | Summa | Index- tal |
1935/39 | 4 580 | 7 437 | 12 017 | 100 | 2 480 | 1128 | 3 608 | lön |
1940/44 | 5 432 | 6 921 | 12 353 | 103 | 2 558 | 1409 | 3 967 | 110 |
1946/49 | 5 255 | 6157 | 11412 | 95 | 2 662 | 1363 | 4 025 | 112 |
1950/54 | 3 786 | 5 677 | 9 463 | 79 | 2 213 | 1152 | 3 365 | 93 |
1955 | 3 007 | 5 549 | 8 556 | 71 | 1913 | 1098 | 3 011 | 83 |
195t> | 2 768 | 5 666 | 8 434 | 70 | 1831 | 1065 | 2 896 | 80 |
1957 | 2 479 | 5 716 | 8195 | 68 | 1772 | 1016 | 2 788 | 77 |
1958 | 2 349 | 5 699 | 8 048 | 67 | 1765 | 942 | 2 707 | 75 |
1959 | 2 338 | 5 684 | 8 022 | 67 | 1721 | 985 | 2 706 | 75 |
1960 | 2 225 | 5 543 | 7 768 | 65 | 1690 | 887 | 2 577 | 71 |
1961 | 2070 | 5 457 | 7 527 | 63 | 1655 | 856 | 2 511 | 70 |
År | Västkusten (Hallands län, Göteborgs | Samtliga kuststräckor |
| |||||
| Yrkes- fiskare | Binä- rings- fiskare | Summa | Index- tal | Yrkes- fiskare | Binä- rings- fiskare | Summa | Index- tal |
1935/39 | 6 586 | 1406 | 7 992 | 100 | 13 646 | 9 971 | 23 617 | 100 |
1940/44 | 6 749 | 1247 | 7 996 | 100 | 14 739 | 9 577 | 24 316 | 103 |
1945/49 | 7 231 | 1258 | 8 489 | 106 | 15 148 | 8 778 | 23 926 | 101 |
1950/54 | 6 826 | 1160 | 7 986 | 100 | 12 825 | 7 989 | 20 814 | 88 |
1955 | 6 058 | 1076 | 7 134 | 89 | 10 978 | 7 723 | 18 701 | 79 |
1956 | 5 749 | 1012 | 6 761 | 85 | 10 348 | 7 743 | 18 091 | 77 |
1957 | 5 583 | 970 | 6 553 | 82 | 9 834 | 7 702 | 17 536 | 74 |
1958 | 5 400 | 963 | 6 363 | 80 | 9 514 | 7 604 | 17 118 | 72 |
1959 | 5 291 | 942 | 6 233 | 78 | 9 350 | 7 611 | 16 961 | 72 |
1960 | 5 126 | 910 | 6 036 | 76 | 9 041 | 7 340 | 16 381 | 69 |
1961 | 5 242 | 873 | 6115 | 77 | 8 967 | 7186 | 16 153 | 68 |
Anm. Uppgifterna ar hamtade från den officiella fiskeristatistiken. Enligt instruktionen för staso.
m yrkesfiskare anses person, som har sin huvudsakliga inkomst av fisket,
ringsfiskareaktigheter förekommer emellertid i fråga om gränsdragningen mellan yrkes- och bina
-
Kanyl. Maj. ts proposition nr 49 år 1963
27
Bilaga 2
Antal fiskebåtar åren 1935/39, 1948/52,1953/57 och 19o8—61
År | Däckade båtar med motor | Öppna båtar med motor | Sum- ma båtar med motor | |||||||||
Hkr | Sum- ma | Hkr | Sum- ma | |||||||||
1- 10 | 11- 30 | 31- 90 | 91- 150 | 151 — | >200 | 1-5 | 6- 10 | >10 | ||||
|
|
|
|
|
| Ostkusten |
|
|
|
|
| |
1935/39 |
|
|
|
|
|
| 388 |
|
|
| 4 636 | 5 024 |
1948/52 | 834 | 535 | 21 | 1 | — | — | 1391 | 3178 | 1509 | 109 | 4 796 | 6187 |
1953/57 | 590 | 609 | 37 | 12 | 3 | — | 1251 | 3 047 | 1578 | 200 | 4 825 | 6 076 |
1958 | 421 | 523 | 53 | 34 | 13 | 1 | 1045 | 2 964 | 1506 | 283 | 4 753 | 5 798 |
1959 | 371 | 512 | 50 | 40 | 13 | 9 | 995 | 2 983 | 1511 | 324 | 4 818 | 5 813 |
1960 | 329 | 503 | 59 | 39 | 18 | 8 | 956 | 2 856 | 1479 | 303 | 4 638 | 5 594 |
1961 | 290 | 469 | 74 | 43 | 20 | 11 | 907 | 2 822 | 1454 | 310 | 4 586 | 5 493 |
|
|
|
|
|
| Sydkusten |
|
|
|
|
| |
1935/39 |
|
|
|
|
|
| 749 |
|
|
| 459 | 1208 |
1948/52 | 314 | 302 | 122 | 36 | — | — | 774 | 563 | 111 | 7 | 681 | 1 455 |
1953/57 | 321 | 265 | 124 | 57 | 3 | 2 | 772 | 640 | 145 | 18 | 803 | 1575 |
1958 | 290 | 220 | 86 | 71 | 20 | 12 | 699 | 655 | 150 | 21 | 826 | 1525 |
1959 | 281 | 210 | 75 | 71 | 26 | 16 | 679 | 650 | 159 | 29 | 838 | 1517 |
1960 | 264 | 196 | 61 | 70 | 37 | 19 | 647 | 673 | 155 | 29 | 857 | 1504 |
1961 | 256 | 213 | 60 | 70 | 40 | 23 | 662 | 666 | 196 | 32 | 894 | 1556 |
|
|
|
|
|
| V ästkusten |
|
|
|
|
| |
1935/39 |
|
|
|
|
|
| 1345 |
|
|
| 496 | 1841 |
1948/52 | 432 | 199 | 347 | 318 | 162 | — | 1458 | 660 | 256 | 21 | 937 | 2 395 |
1953/57 | 415 | 191 | 297 | 217 | 158 | 125 | 1403 | 688 | 311 | 33 | 1032 | 2 435 |
1958 | 393 | 180 | 239 | 173 | 145 | 175 | 1305 | 653 | 342 | 42 | 1037 | 2 342 |
| 398 | 172 | 229 | 171 | 133 | 196 | 1299 | 657 | 363 | 47 | 1067 | 2 366 |
1960 | 378 | 179 | 204 | 159 | 106 | 245 | 1271 | 655 | 338 | 36 | 1029 | 2 300 |
1961 | 338 | 174 | 186 | 187 | 84 | 311 | 1280 | 671 | 359 | 40 | 1070 | 2 350 |
|
|
|
|
| Samtliga kuststräckor |
|
|
|
| |||
1935/39 |
|
| .. |
|
|
| | 2 482 |
|
|
| 5 591 | 8 073 |
1948/52 | 1580 | 1036 | 490 | 355 | 162 | — | 1 3 623 | 4 401 | 1876 | 137 | 6 414 | 10 037 |
% | 43,6 | 28.6 | 13,5 | 9,8 | 4,5 | — | 100,0 | 68,6 | 29,3 | 2,1 | 100,0 |
|
1953/57 | 1326 | 1065 | 458 | 286 | 163 | 128 | 3 426 | 4 375 | 2 034 | 251 | 6 660 | 10 086 |
% | 38,7 | 31,1 | 13,4 | 8,3 | 4,8 | 3,7 | 100,0 | 65,7 | 30,5 | 3,8 | 100,0 |
|
| 1 104 | 923 | 378 | 278 | 178 | 188 | 3 049 | 4 272 | 1998 | 346 | 6 616 | 9 665 |
% | 36,2 | 30,3 | 12,4 | 9,1 | 5,8 | 6,2 | 100,0 | 64,6 | 30,2 | 5,2 | 100,0 |
|
1959 | 1050 | 894 | 354 | 282 | 172 | 221 | 2 973 | 4 290 | 2 033 | 400 | 6 723 | 9 696 |
% | 35,3 | 30,1 | 11,9 | 9,5 | 5,8 | 7,4 | 100,0 | 63,8 | 30,2 | 6,0 | 100,0 |
|
1960 | 971 | 878 | 324 | 268 | 161 | 272 | 2 874 | 4184 | 1972 | 368 | 6 524 | 9 398 |
% | 33,8 | 30,5 | 11,3 | 9,3 | 5,6 | 9,5 | 100,0 | 64,1 | 30,2 | 5,7 | 100,0 |
|
1961 | 884 | 856 | 320 | 300 | 144 | 345 | 2 849 | 4159 | 2 009 | 382 | 6 550 | 9 399 |
% | 31,0 | 30,1 | 11,2 | 10,5 | 5,1 | 12,1 | 100,0 | 63,5 | 30,7 | 5,8 | 100,0 |
|
Anm. Uppgifterna och indelningen i kuststräckor enligt SOS Fiske, dock att »Sydkusten» i denna
bilaga inkluderar även Öresund och Skånekusten vid Kattegatt. — I SOS Fiske redovisas också
fiskebåtar utan motor.
28
Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1963
Bilaga 3
Saltsjofiskets avkastning, fördelad på olika fångstområden, mängd, värde samt procentuell
fördelning åren 1935—1962
År | Ostkusten | Sydkusten | Västkusten | Totalfångst | Därav ilandfört | |||||
| Milj. kg | o/ JO | Milj. kg | 0/ JO | Milj. kg | % | Milj. kg | % | Milj. kg | 0/ JO |
| Fångstmängd | |||||||||
1935/39 1940/44 1945/49 1950/54 1955 1956 1957 1958 1959 1960 1961 1962* | 31.9 37.0 27.9 30.1 24.2 27.2 29.6 25.7 24.8 | 27 31 17 14 14 12 11 11 11 10 9 9 | 11,9 19.3 30.4 34.1 33.1 40.0 37.1 43.4 | 10 16 14 16 15 17 18 16 14 16 16 16 | 75,6 64,1 115,6 138.2 155.3 140.0 173.0 201.3 199.1 | 63 53 69 70 71 71 71 73 75 74 75 75 | 119.4 120.4 167.7 196.8 219.5 238.0 268.0 | 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 100 | 14.8 12,6 30.2 45.0 35.8 38.0 66.8 82.0 65.2 85.3 | 12 1 8 15 21 18 17 28 31 25 32 40 |
År | Ostkusten | Sydkusten | Västkusten | Totalfångst | Därav ilandfört | |||||
Milj. kr | 0/ JO | Milj. kr | 0/ JO | Milj. kr | % | Milj. kr | OJ JO | Milj. kr | °/ /O | |
| Fångstvärde | |||||||||
1935/39 | 8,3 | 28 | 3,7 | 13 | 17,6 | 59 | 29,6 | 100 | 3,1 | 10 |
1940/44 | 26,3 | 31 | 13,5 | 16 | 45,8 | 53 | 85,6 | 100 | 0,3 | o |
1945/49 | 23,8 | 23 | 14,0 | 14 | 65,4 | 63 | 103,2 | 100 | 7,0 | 7 |
1950/54 | 24,2 | 21 | 18,1 | 15 | 74,0 | 64 | 116;.3 | 100 | 10,8 | 9 |
1955 | 23,8 | 18 | 23,2 | 17 | 88,5 | 65 | 135,5 | 100 | 16,1 | 12 |
195(5 | 22,9 | 17 | 21,1 | 16 | 88,8 | 67 | 132,8 | 100 | 16,7 | 13 |
1957 | 23,2 | 16 | 25,2 | 17 | 100,5 | 67 | 148,9 | 100 | 17,9 | 12 |
1958 | 23,2 | 15 | 24,9 | 16 | 106,1 | 69 | 154,2 | 100 | 29,7 | 19 |
1959 | 26,7 | 16 | 26,5 | 15 | 117,7 | 69 | 170,9 | 100 | 33,8 | 20 |
1960 | 25,3 | 15 | 27,0 | 15 | 120,2 | 70 | 172,5 | 100 | 30,1 | 17 |
1961 | 28,4 | 15 | 29,0 | 15 | 130,7 | 70 | 188,1 | 100 | 40,6 | 22 |
19621 | 27,5 | 13 | 30,5 | 14 | 159,0 | 73 | 217,0 | 100 | 69,6 | 32 |
1 Uppgifterna är hämtade ur den officiella statistiken utom för år 1962, då de är beräknade
av jordbruksnämnden.
Anm. Med »Västkusten» avses fångstområdena Kattegatt, Skagerack, Nordsjön och avlägsnare
l>Sydkusten’ inkluderar Öresund. Avrens är inkluderat i fångstmängdsuppgifterna fr. o m
är 1949 men däremot inte for åren dessförinnan. Det totala avrenset har för åren 1945/1948 utgiort
i genomsnitt 8,7 milj. kg. För åren fr. o. m. 1949 är i ilandföringen i utrikes hamnar inkluderad
s. k skrapfisk. Sådan fisk ingår däremot ej i motsvarande siffror för åren dessförinnan och därmed
ej hellen kolumnerna »Västkusten» och »Totalfångst». Under de sistnämnda åren torde ilandfonngen
av skrapfisk i utlandet ha varit obetydlig.
Genomsnittliga fiskarpriser och minimipriser på fisk under tiden juli 1958—september 1962, öre/kg
Bilaga 4
Tid | Västkusten | Sydkusten | Genom-snittet av | |||||||||||||||||
Genomsnittliga fiskarpriser1 * | Minimipriser3 | Genomsnittliga fiskarpriser | Minimipriser3 |
| ||||||||||||||||
All fisk3 | Sill (färsk) | Torsk | Mak- rill | Annan fisk3 | Sill | Sill | Torsk | Torsk | Makrill | Sill | Torsk | Sill | Sill | Torsk | Torsk | |||||
1958 | 81,3 | 53,9 | 92,7 | 103,3 | 104,9 | 62 | (48) | 41 | (33) | 69 | 59 | 59 | (44) | 53,7 | 58,1 | 68 | 58 | 55 | 52 | 132,0 |
4:e kv. | 75,0 | 47.2 | 127,6 | 90,4 | 131,7 | 62 | (48) | 41 | (33) | 69 | 59 | 59 | (44) | 53,4 | 65,3 | 68 | 58 | 56 | 53 | 120,8 |
1959 | 53,0 | 34,9 | 96,5 | 95,8 | 124,8 | 52 | (41) | 33 | (24) | 69 | 59 | 59 | (44) | 63,3 | 58,8 | 68 | 58 | 56 | 53 | 124,0 |
| 84,8 | 41,0 | 96,8 | 69,9 | 105,7 | 52 | (41) | 33 | (24) | 69 | 59 | 59 | (44) | 56,6 | 59.3 | 68 | 58 | 56 | 53 | 128,3 |
| 67,2 | 48,0 | 96,1 | 96,3 | 110,3 | 62 | (48) | 41 | (33) | 69 | 59 | 59 | (44) | 53,5 | 58,1 | 68 | 58 | 56 | 53 | 135,4 |
4:e kv. | 79,3 | 48,0 | 139,6 | 104,0 | 141,1 | 60 | (47) | 37 | (33) | 69 | 59 | 59 | (44) | 55,5 | 63,6 | 68 | 58 | 56 | 53 | 132,7 |
1960 | 57,7 | 43,2 | 101,7 | 60,2 | 126,1 | 52 | (42) | 33 | (24) | 69 | 59 | 59 | (44) | 68,2 | 61,4 | 68 | 58 | 58 | 55 | 140,7 |
2;a kv. | 96,9 | 42,1 | 108,7 | 74,4 | 126,3 | 52 | (42) | 33 | (24) | 69 | 59 | 01 | (44) | 53,0 | 64,5 | 68 | 58 | 58 | 55 | 131,2 |
| 67,7 | 48,0 | 118,3 | 95,9 | 138,8 | 64 | (48) | 41 | (33) | 69 | 59 | 61 | (44'' | 54,4 | 62,6 | 68 | 58 | 58 | 55 | 137,6 |
4:e kv. | 604 | 45,1 | 1414 | 61,5 | 135,2 | 61 | (46) | 37 | (32) | 69 | 59 | 59 | (44) | 64,5 | 65,8 | 68 | 58 | 58 | 55 | 145,2 |
1961 | 62,0 | 41,1 | 133,4 | 61,9 | 148,6 | 53 | (40) | 33 | (24) | 69 | 59 | 59 | (44) | 70,8 | 64,8 | 68 | 58 | 59 | 56 | 146,5 |
2:a kv. | 98,7 | 47,3 | lOSje | 85,5 | 127,6 | 53 | (38) | 33 | (24) | 69 | 59 | 63 | (44) | 57,0 | 67,4 | 68 | 58 | 59 | 56 | 141,5 |
3:c kv. | 70,1 | 50,2 | 102^6 | 92,1 | 125,0 | 64 | (48) | 44 | (33) | 75 | 63 | 63 | (44) | 56,0 | 65,6 | 68 | 58 | 63 | 60 | 149,2 |
4:e kv. | 77,3 | 50;5 | 131,6 | 91,6 | 136,6 | 64 | (48) | 44 | (33) | 75 | 63 | 59 | (44) | 61,2 | 71,6 | 68 | 58 | 63 | 60 | 150,2 |
1962 | 70,1 | 51.4 | 87,2 | 79,1 | 118,3 | 53 | (43) | 35 | (24) | 75 | 63 | 59 | (44) | 75,2 | 65,0 | 68 | 58 | 61 | 58 | 145,9 |
2:a kv. | 112,8 | 69,6 | 111,2 | 91,6 | 138,8 | 53 | (43) | 35 | (24) | 75 | 63 | 66 | (48) | 54,4 | 66,8 | 68 | 58 | 61 | 58 | 145,6 |
3:e kv. | 1024 | 65,2 | 113,1 | 122.7 | 135,3 | 64 | (55) | 46 | (33) | 80 | 65 | 66 | (48) | 56,4 | 67,1 | 70 | 61 | 61 | 58 | 152,6 |
1 Uppgifterna avser försäljningen vid fiskauktionerna i Göteborg,
Gravame, Smögen, Lysekil och Strömstad.
3 Skarpsill, saltsill,''skrapfisk och skaldjur ej medtagna.
3 Minimipriserna på sill och makrill avser orensad vara samt på
torsk rensad vara med huvud.
4 Avser minimipriser vid försäljning på s. k. första auktion (för
alla köpare). Inom parentes har angivits mininripriset vid försäljning
på s. k. andra auktion (för exportörer och beredare i fråga om sill
samt för beredare av frysta filéer i fråga om makrill).
3 Under 1902 har minimipriserna under slutet av veckan legat 2
öre per kg under de angivna priserna.
6 Parti noteringen på strömming är det pris, som producentföreningen
fastställt att gälla vid partihandelns försäljning till detaljhandeln
och är sålunda ej jämförbart med de i kolumnerna redovisade
fiskarpriserna.
Anm. Såväl de genomsnittliga fiskarpriserna som minimipriserna
inkluderar i förekommande fall exempelvis auktionsavgifter och fiskarens
andel i lådkostnaden.
ro
o
Kungl. Maj. ts proposition nr 49 år 1963
30
Kungl. Maj:ts proposition nr 49 år 1963
Bilaga ö
Utrikeshandeln med fisk, kräftdjur och hlötdjur samt heredd eller konserverad fisk m. m.
tillhörande kap. 3 och 16 i tulltaxan
År | Utförsel | Införsel | Differens | ||||
| Kommersiell export | Direkt-land-ningar i | Summa | fisk, | beredd | Summa | Utförsel- |
'' >-• - | fisk, | beredd |
|
| överskott (+) Införsel- överskott (-) |
1935/39
1940/44
1945/49
1950/54
1955
1956
1957
1958
1959
1960
1961
1962
25.1
5,4
30.2
47.9
50,5
40.2
42.0
35.9
38.1
56,4
45.3
33.2
Miljoner kilogram
1,4 | 14,8 | 41,3 |
0,4 | 1,7 | 7,5 |
2,0 | 12,6 | 44,8 |
2,5 | 30,2 | 80,6 |
2,3 | 45,0 | 97,8 |
2,6 | 35,8 | 78,6 |
1,9 | 38,0 | 81,9 |
2,9 | 66,8 | 105,6 |
2,8 | 82,0 | 122,9 |
3,5 | 65,2 | 125,1 |
2,7 | 85,3 | 133,3 |
3,5 | 116.5 | 153,2 |
44,5 | 7,1 | 51,6 |
11,6 | 0,4 | 12,0 |
21,5 | 4,7 | 26,2 |
25,6 | 8,8 | 34,4 |
34,3 | 12,5 | 46,8 |
33,7 | 13,5 | 47,2 |
30,2 | 11,8 | 42,0 |
33,8 | 15,9 | 49,7 |
30,2 | 16,8 | 47,0 |
31,0 | 16,5 | 47,5 |
37,7 | 20,2 | 57,9 |
38,5 | 19,3 | 57,8 |
- 10,3
- 4,5
+ 18,6
+ 46,2
+ 51,0
+ 31,4
+ 39,9
+ 55,9
+ 75,9
+ 77,6
+ 75,4
+ 95,4
1935/39
1950/44
1945/49
1950/54
1955
1956
1957
1958
1959
1960
1961
1962
Miljoner
7,8 | 1,3 | 3,1 | 12,2 |
2,8 | 0,3 | 0,3 | 3,4 |
21,0 | 5,5 | 7,0 | 33,5 |
31,9 | 7,2 | 10,8 | 49,9 |
34,2 | 6,6 | 16,1 | 56,9 |
31,7 | 7,7 | 16,7 | 56,1 |
36,9 | 5,3 | 17,9 | 60,1 |
30,6 | 9,4 | 29,7 | 69,7 |
32,5 | 9,7 | 33,8 | 76,0 |
43,4 | 11,2 | 30,1 | 84,7 |
39,2 | 10,1 | 40,6 | 89,9 |
34,3 | 12,8 | 69,6 | 116,7 |
kronor 20,9 | 4,6 | 25,5 | - 13,3 |
10,4 | 1,7 | 12,1 | - 8,7 |
23,3 | 7,3 | 30,6 | + 2,9 |
36,7 | 14,9 | 51,6 | + 1,7 |
61,9 | 24,6 | 86,5 | - 29,6 |
60,3 | 27,7 | 88,0 | -31,9 |
59,9 | 28,6 | 88,5 | -28,4 |
71,4 | 37,9 | 109,3 | - 39,6 |
66,6 | 38,5 | 105,1 | -29,1 |
71,8 | 39,2 | 111,2 | - 26,3 |
85,5 | 46,3 | 131,8 | -41,9 |
99,1 | 47,5 | 146,6 | - 29,9 |
Anm. 1 Vissa beredda eller konserverade varor av fisk och skaldjur som i den tidigare tulltaxan
hänförts till stat. nr 281: 1 och 321: 5 ingår i denna tabell fr. o. m. 1957.
landet1 ^ år6n * °‘ 1948 är S'' k'' skraPfisk inte inkluderad i direktlandningarna i ut -
Direktlandningar i utlandet enligt jordbruksnämndens statistik. Övriga siffror är
hamtade från handelsstatistiken utom för år 1962, som grundar sig på tullverkets preliminära
Stockholm 1963. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 630243
Bilaga 6
Tablå över inkomster (prisregleringsavgifter m. m.) och utgifter för prisregleringen på fisk under tiden 15/4* 1946—31/12 1962, allt i kr.
År | Västkusten | Sydkusten | Ostkusten (strömming) | Importfisk | |||||
Prisregle- ringsavgifter | Utgifter | Prisregle- ringsavgifter | Utgifter | Prisregle- ringsavgifter | Utgifter | Prisregle- ringsavgifter | Införsel- avgifter | ||
1946—1950 .......... 1951—1955 .......... 1956 ................ 1957 ................ 1958 ................ 1959 ................ 1960 ................ 1961 ................ 1962 ................ Omkostnader 1946-1962 Summa Underskott .......... | 8 604 534: 36 1 653 500:39 1 517 551:29 1 309 238:10 1 491 373:03 1 408 989:16 29 580 655: 29 | Pristilläg 9 223 575 2 564 811 1 735 106 2 500 000 33 336 569 | g 36 13 90 21 80 88 28 | 1 234 318: 23 2 439 792:09 299 295:86 5 774 407: 66 | Pristillägg 1 187 022: 99 634 727: 07 7 623 314: 67 | 1 041 366: 05 2 342 103: 20 382 933: 98 6 146 823: 45 | Prisutjäm- ningsbidrag2 3 * 1 590 487: 20 582 461:13 9 720 538: 51 | 1188 025: 25 7 018 342: 03 1 707 184: 85 1 230 877: 92 1455 745:03 1 400 618: 02 1 299 189: 02 1 709 172: 38 1825 697: 60 18 834 852:10 | C a 1 560 000: - L 1 108 852: 05 ? 1 535 000: - *7" 1 561 034: 49 ~ 1 470 000: - _ 1 314 767: 30 ^ 1 365 000: — £ *-630 798:68 o ce 9 283 855:16 5* a a |
— 3 755 913: 99 | — 1 848 907: 01 | — 3 573 715:06 |
+ 18 940 171: 20
Överfört år 1946 från
clearingkassan för fisk
Ränteinkomster......
Uppbörds- och kontroll
kostnader
..........
Total behållning 31/12
1962 ..............
+ 1 000 000: -+ 5 475 673:17
- 368 690: -
+ 25 047 154: 37
* Beträffande strömmingsregleringen den */,.
2 Bortsett från fonder å tillhopa 543 168 kr., vilka vid regleringssystemets
införande ställts till ostkustens förfogande för prisutjämningsbidrag
och sedermera helt åtgått.
3 Beloppet är preliminärt.
* Av beloppet utgör 320 128 kr. 25 öre kostnad för fiskexportrepresentanten,
110 670 kr. 43 öre kostnad för kvalitetskontrollen för fisk
och 200 000 kr. anslag till fiskpropaganda.
Anm. »Prisregleringsavgifter» och »införselavgifter» avser under resp.
år faktiskt influtna inkomster, medan »pristillägg m. m.» och »prisutjämningsbidrag»
belöper på resp. år. Specificerade siffror för åren
1946—1955 finns redovisade i prop. 1960: 82 (s. 42). ►->
Ktingl. Maj. ts proposition nr 4.9 år 19G3