Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964 (Proposition 1964:46)

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

Nr 46

Kungl. Maj.ts proposition till riksdagen angående organisationen
av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden,
m. m.; given Stockholms slott den 7 februari
1964.

Kungl. Maj:t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att

dels antaga härvid fogade förslag till

1) förordning angående ändring i uppbördsförordningen den 5 juni
1953 (nr 272); samt

2) förordning om överflyttande på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
av uppgifter, som tillkomma statistiska centralbyrån i egenskap
av riksbyrå för folkbokföringen och centrala uppbördsnämnden,
m. in.;

dels ock bifalla de förslag i övrigt, om vilkas avlåtande till riksdagen
föredragande departementschefen hemställt.

GUSTAF ADOLF

G. E. Sträng

Propositionens huvudsakliga innehåll

På grundval av riksdagens beslut föregående år angående riktlinjer för
organisationen av folkbokförings- och uppbördsväsendet, m. m. framlägges
i propositionen förslag till organisation av centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden och därav föranledda författningsändringar. Därjämte
föreslås anslag till nämndens verksamhet för budgetåret 1964/65 samt till
försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring och uppbörd under
samma budgetår. 1

1 Bihang till riksdagens protokoll 196!i. 1 saml. Nr 46

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1964

Förslag

till

förordning angående ändring i uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1, 3 och 4 mom., 8 §, 11 §, 18 §, 23 §, 33 §,
43 § 1 mom., 72 § samt 73 § ävensom rubriken före 72 § uppbördsförordningen
den 5 juni 19531 samt punkt 3 av anvisningarna till 3 §, punkt 5 av
anvisningarna till 39 § och anvisningarna till 85 § samma förordning skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

(Nuvarande lydelse)

(Föreslagen lydelse)

4 §■

1 in o m. Har lokal skattemyndighet
ej annorledes förordnat, skall,
då inkomst av tjänst hänför sig till
arbetsanställning som är avsedd att
vara kortare tid än en vecka eller
då inkomsten eljest avser bestämd
tidsperiod och uppbäres vid regelbundet
återkommande tillfällen,
preliminär A-skatt utgå med belopp,
som angivas i skattetabeller.
Riksskattenämnden fastställer för
varje inkomstår sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp,
beräknade för vecka
eller den längre tid som riksskattenämnden
bestämmer, angiva därå
belöpande preliminär skatt. Tabellerna
skola grundas på följande
förutsättningar, nämligen

att inkomsten
att den
att den
att vid —

Tabellerna skola
3 mom. Skattetabellerna skola
angiva den preliminära skatten under
förutsättning att statlig inkomstskatt
beräknas med tillämpning av 1

1 mom. Har lokal skattemyndighet
ej annorledes förordnat, skall,
då inkomst av tjänst hänför sig till
arbetsanställning som är avsedd att
vara kortare tid än en vecka eller då
inkomsten eljest avser bestämd tidsperiod
och uppbäres vid regelbundet
återkommande tillfällen, preliminär
A-skatt utgå med belopp, som angivas
i skattetabeller. Centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden
fastställer, efter samråd med riksskattenämnden,
för varje inkomstår
sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp,
beräknade för vecka
eller den längre tid som centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden
bestämmer, angiva därå belöpande
preliminär skatt. Tabellerna
skola grundas på följande förutsättningar,
nämligen

under inkomståret,
för förmögenhet,
tilläggspensionsavgift, samt
angivna utskylderna.

antal kronor.

3 mom. Skattetabellerna skola
angiva den preliminära skatten under
förutsättning att statlig inkomstskatt
beräknas med tillämpning av

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1962: 595 (jfr prop. 1964:18), av 4 § 3 mom. se 1962: 666,
av 8 § se 1961: 627, av 18 och 33 §§ se 1954: 340, av 43 § se 1959: 174, av 72 § se 1958: 300 samt
av 73 § se 1957: 70.

Kungl. Maj:ts proposition nr Ui ur l!!6''i

.''i

(Nuvarande lydelse)

det procenttal av grundbeloppet, som
bestämts för inkomståret, att sjukförsäkringsavgift
beräknas i enlighet
med vad riksförsäkringsverket
bestämmer för inkomståret samt att
det sammanlagda beloppet av kommunal
inkomstskatt, landstingsmedel
och tingshusmedel beräknas för
skattekrona och skatteöre till vissa i
hela krontal bestämda belopp, vilka
av riksskattenämnden fastställas för
varje inkomstår.

Oaktat vad i nästföregående stycke
sägs, må riksskattenämnden beträffande
Stockholm, Göteborg eller
Malmö, efter framställning av vederbörande
stad, upprätta särskild
tabell för inom staden skattskyldiga,
avseende eu utdebitering för
kommunalt ändamål i femtiotal
ören, samt meddela de närmare föreskrifter,
som må erfordras för tilllämpning
av tabellen. Den merkostnad,
som kan uppkomma för upprättandet
av sådan tabell, skall gäldas
av vederbörande stad.

4 m o m. I skattetabellerna skall
därjämte intagas en särskild kolumn,
vari angives det belopp varmed
preliminär A-skatt skall beräknas
å inkomst för dag av sådan
anställning som är avsedd vara kortare
tid än en vecka. För samtliga
skattetabeller skola enahanda belopp
angivas i den särskilda kolumnen
att tillämpas oberoende av arbetstagarens
civilstånd och annan i 2
mom. angiven omständighet. Skattebeloppen
skola beräknas på grundval
av beräknelig genomsnittlig sysselsättning
under året och av den
uidebitering till kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel
samt med tillämpning av det
ortsavdrag som riksskattenämnden
för varje år bestämmer. Den särskilda
skattekolumnen skall avse eu
lägsta dagsinkomst av tio kronor. I
övrigt skall vad ovan i denna para -

(Föreslagen lydelse)

1 hela krontal bestämda belopp, vilka
av centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden fastställas för
varje inkomstår.

Oaktat vad i nästföregående stycke
sägs, må centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämnden beträffande
Stockholm, Göteborg eller Malmö,
efter framställning av vederbörande
stad, upprätta särskild tabell för inom
staden skattskyldiga, avseende
en utdebitering för kommunalt ändamål
i femtiotal ören, samt meddela
de närmare föreskrifter, som må
erfordras för tillämpning av tabellen.
Den merkostnad, som kan uppkomma
för upprättandet av sådan
tabell, skall gäldas av vederbörande
stad.

4 in o in. I skattetabellerna skall
därjämte intagas en särskild kolumn,
vari angives det belopp varmed
preliminär A-skatt skall beräknas
å inkomst för dag av sådan anställning
som är avsedd vara kortare
tid än en vecka. För samtliga
skattetabeller skola enahanda belopp
angivas i den särskilda kolumnen
att tillämpas oberoende av arbetstagarens
civilstånd och annan i

2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen
skola beräknas på grundval
av beräknelig genomsnittlig sysselsättning
under året och av den
utdebitering till kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel
samt med tillämpning av det
ortsavdrag, som centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden för
varje år bestämmer. Den särskilda
skattekolumnen skall avse en lägsta
dagsinkomst av tio kronor. I övrigt

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1964
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

graf sägs i tillämpliga delar gälla
vid skattebeloppens beräkning.

Åtnjuter skattskyldig-----

Riksskattenämnden fastställer de
värden, som i första stycket angivna
naturaförmåner skola anses äga
genomsnittligt inom riket vid tilllämpning
av denna förordning.
Nämnda värden skola angivas i skattetabellerna.

Preliminär A-skatt--------

Till andra vid taxering medgivna
avdrag för kostnader för fullgörande
av tjänst än ovan sagts må hänsyn
tagas vid beräkning av preliminär
A-skatt allenast där den i 72 §
omförmälda centrala uppbördsnämnden
förklarat att så må ske.

Preliminär självdeklaration skall
avfattas å blankett enligt av riksskattenämnden
fastställt formulär.

Preliminär självdeklaration--

skall vad ovan i denna paragraf sägs
i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens
beräkning.

§•

— sammanlagda värde.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
fastställer, i samråd
med riksskattenämnden, de värden,
som i första stycket angivna naturaförmåner
skola anses äga genomsnittligt
inom riket vid tillämpning
av denna förordning. Nämnda värden
skola angivas i skattetabellerna.

§•

genom försäkring.

Till andra vid taxering medgivna
avdrag för kostnader för fullgörande
av tjänst än ovan sagts må hänsyn
tagas vid beräkning av preliminär
A-skatt allenast där centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden
förklarat att så må ske.

§•

Preliminär självdeklaration skall
avfattas å blankett enligt av riksskattenämnden
efter samråd med
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
fastställt formulär.

----—— sådan kännedom.

----——- före inkomståret.

-----22 § sägs.

23 §.

Skatt skall--------—

Uppbördsterminerna under — —
Riksskattenämnden må om särskilda
omständigheter därtill föranleda,
efter generalpoststyrelsens hörande,
föreskriva att uppbördsterinin
under viss månad skall infalla under
annan tid än nyss sagts.

— under uppbördslermin.
------ mån förskjutes.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
må om särskilda omständigheter
därtill föranleda, efter
generalpoststyrelsens hörande, föreskriva
att uppbördstermin under viss
månad skall infalla under annan
tid än nyss sagts.

---av skatt.

-----i fråga.

För skattskyldig
Vid debetsedel, —

33 §.

Kungl. Maj.ts propos

(Nuvarande lydelse)

Debetsedel med tillhörande skatteanvisningar
och skattekort skall
upprättas i enlighet med av riksskattenämnden
fastställt formulär.

1 in o in. Arbetsgivare skall----

Efter utgången--------

Har debetsedel---------- —

Det ankommer på riksskattenämnden
att fastställa formulär till erforderliga
blanketter för uppgiftsskyldighet
som i detta moment sägs.
Blanketterna skola genom statsverkets
försorg kostnadsfritt tillhandahållas
arbetsgivare.

Centrala uppbörd snämnden

Kungl. Maj:t förordnar en för hela
riket gemensam nämnd (centrala
uppbördsnämnden) med uppgift att
dels, efter framställning från länsstyrelse,
lokal skattemyndighet, arbetsgivare
eller skattskyldig eller när
anledning därtill eljest uppkommer,
meddela bindande förklaring beträffande
frågor om sättet för uttagande
av preliminär skatt samt om
verkställande av skatteavdrag,

dels lämna anvisningar i frågor
rörande uppbördsförfarandet,

dels, efter framställning från länsstyrelse
eller lokal skattemyndighet,
avgiva yttranden i ärenden rörande
uppbörd av skatt,

dels ock, när anledning därtill föreligger,
till Kungl. Maj:t avgiva förslag
till föreskrifter rörande tillämpning
av denna förordning.

Nämnden skall bestå av ordförande
och fyra ledamöter. En av ledamöterna
skall förordnas till vice ordförande.

Ordföranden och vice ordföranden
skola vara lagkunniga och erfarna
i domarvärv, allmänna eller admi -

ition nr 46 år

(Föreslagen lydelse)

Debetsedel med tillhörande skatteanvisningar
och skattekort skall
upprättas i enlighet med av centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden
fastställt formulär.

§■

--skatteavdraget angivits.

---skall erläggas.

- ■—--kvarstående skatten.

Det ankommer på centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden
att fastställa formulär till erforderliga
blanketter för uppgiftsskyldighet
som i detta moment sägs. Blanketterna
skola genom statsverkets
försorg kostnadsfritt tillhandahållas
arbetsgivare.

Central tillsyn ni. m.

§•

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
skall handlägga centrala
uppgifter inom och utöva tillsyn
över uppbördsväsendet i riket
såvitt avser debitering och uppbörd
av skatt enligt bestämmelserna i denna
förordning.

Det åligger nämnden att efter
framställning från länsstyrelse, lokal
skattemyndighet, arbetsgivare eller
när anledning därtill eljest uppkommer,
meddela bindande förklaring
beträffande frågor om sättet för uttagande
av preliminär skatt samt
om verkställande av skatteavdrag.

Närmare föreskrifter angående
nämndens organisation och åligganden
meddelas av Konungen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964
(Nuvarande lydelse) (Föreslagen lydelse)

nistratwa, eller eljest väl kvalificerade
för sin uppgift. Av övriga ledamöter
skola en äga särskild insikt
och erfarenhet i uppbördsfrågor
samt två vara i arbetsförhållanden
erfarna och kunniga. Sistnämnda
båda ledamöter förordnas för två år
i sänder, en efter förslag av svenska
arbetsgivarföreningarnas förtroenderåd
och en efter förslag av landsorganisationen
i Sverige.

För envar ledamot utses en suppleant
enligt samma regler som gälla
för utseende av ledamöter.

Förslag till ledamot och suppleant
skall för att vinna avseende upptaga
minst två personer, lämpliga såsom
ledamot, och två personer, lämpliga
såsom suppleant. Har vederbörligt
förslag icke avgivits, förordnar
Kungl. Maj:t ändå ledamot och
suppleant.

Nämnden är beslutför, då tre
medlemmar äro tillstädes.

Nämnden må i den utsträckning
Kungl. Maj:t förordnar åtnjuta biträde
av sakkunniga.

Beträffande nämndens verksamhet
skola de i 79, 80, 85 och 88 §§
taxeringsförordningen meddelade bestämmelserna
i tillämpliga delar gälla.

Häradsskrivare, kronokamrerare,
tjänsteman hos lokal skattemyndighet
eller hos länsstyrelse, ordförande
och ledamöter i den centrala
uppbördsnämnden, hos nämnden
anställda tjänstemän samt sakkunnig,
som biträder nämnden, ävensom,
med motsvarande tillämpning
av bestämmelserna i 50 § 1 mom.
första, andra, tredje och fjärde styckena
taxeringsförordningen, taxeringsnämnd
och prövningsnämnd
äga taga del av preliminär självdeklaration
eller annan uppgift eller
handling, som avlämnats eller tillhandahållits
enligt bestämmelse i

§•

Häradsskrivare, kronokamrerare,
tjänsteman hos lokal skattemyndighet
eller hos länsstyrelse, ordförande
och ledamöter i centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden, hos
nämnden anställda tjänstemän samt
sakkunnig, som biträder nämnden,
ävensom, med motsvarande tillämpning
av bestämmelserna i 50 § 1
mom. första, andra, tredje och fjärde
styckena taxeringsförordningen,
taxeringsnämnd och prövningsnämnd
äga taga del av preliminär självdeklaration
eller annan uppgift eller
handling, som avlämnats eller tillhandahållits
enligt bestämmelse i

Kungl. Maj.ts proposition nr bG är 19Gb

(Nuvarande lydelse)

denna förordning. Självdeklaration,
uppgift eller handling, som nyss
sagts, skall jämväl tillhandahållas
andra myndigheter än de förut
nämnda, därest dessa i och för sin
verksamhet böra erhålla del därav.

Den, som------—----

Självdeklaration, uppgift---—

Vad i------------

(Föreslagen lydelse)

-----årlig taxering.

---- stycket avses.

Anvisningar

till :

3. Den i 72 § omförmälda centrala
nppbördsnämnden skall, då så
finnes påkallat, meddela bindande
förklaringar beträffande frågor om
sättet för uttagande av preliminär
skatt.

§•

3. Centrala folkbokförings- och
nppbördsnämnden skall, då så finnes
påkallat, meddela bindande förklaringar
beträffande frågor om sättet
för uttagande av preliminär skatt.

till 39

5. Det ankommer på centrala nppbördsnämnden
att i den omfattning
behov därav föreligger meddela bindande
besked rörande tillämpningen
av bestämmelserna om när skatteavdrag
skall göras. Därjämte må
nämnden, då fråga är om anställning
som är avsedd att vara kortare
tid än en vecka, föreskriva att skatteavdrag
ej skall verkställas, därest
sådant avdrag skulle medföra avsevärda
olägenheter eller om särskilda
skäl eljest föreligga. Även i andra
fall må nämnden, där detta med
hänsyn till skattskyldigs inkomsteller
anställningsförhållanden finnes
påkallat, förklara att skatteavdrag
ej skall verkställas.

5. Det ankommer på centrala folkbokförings-
och uppbördsnåmnden
att i den omfattning behov därav föreligger
meddela bindande besked
rörande tillämpningen av bestämmelserna
om när skatteavdrag skall
göras. Därjämte må nämnden, då
fråga är om anställning som är avsedd
att vara kortare tid än en vecka,
föreskriva att skatteavdrag ej
skall verkställas, därest sådant avdrag
skulle medföra avsevärda olägenheter
eller om särskilda skäl eljest
föreligga. Även i andra fall må
nämnden, där detta med hänsyn till
skattskyldigs inkomst eller anställningsförhållanden
finnes påkallat,
förklara att skatteavdrag ej skall
verkställas.

till 85 §.

Som exempel----------frångå deklarationen.

Centrala uppbördsnåmnden äger Centrala folkbokförings- och upplåning
anvisningar i frågor rörande bördsnämnden äger lämna anvisräntebefrielse.
ningar i frågor rörande räntebefriel se.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr i6 år 196b

Förslag

till

förordning om överflyttande på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
av uppgifter, som tillkomma statistiska centralbyrån
i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen och centrala
uppbördsnämnden, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

De uppgifter och befogenheter, som i gällande författningar eller genom
särskilda av Kungl. Maj :t meddelade beslut stadgats skola tillkomma
dels statistiska centralbyrån sasom utövare av den centrala ledningen av
och tillsynen över folkbokföringen i riket (riksbyrå för folkbokföringen)
dels ock centrala uppbördsnämnden, skola från och med den 1 juli 1964 i
stället ankomma på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, såvitt
ej annat föreskrives.

Utan hinder av vad sålunda stadgats skall tillsvidare gälla att hos statistiska
centralbyrån skall föras i 60 § folkbokföringsförordningen den 28
juni 1946 (nr 469) omförmält, av personakter för döda eller dödförklarade
bestående dödregister.

Därest tvekan uppkommer huruvida visst ärende eller grupper av ärenden
skola såsom avseende folkbokföringen i riket överföras till centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden eller icke, skola nämnden och
statistiska centralbyrån i samråd meddela föreskrifter härom.

Kiuujl. Maj.ts proposition nr b6 år 196b

Utdrag no protokollet över finansurenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Stockholms slott den
1 februari 196b.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Sträng, Andersson, Lindström, Lange,

Lindholm, Kling, Skoglund, Edenman, Johansson, Hermansson,

Holmqvist, Aspling, Palme.

Efter gemensam beredning med statsrådets övriga ledamöter anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Sträng, fråga om organisationen
av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, m. m. samt anför därvid
följande.

Enligt beslut av 1963 års riksdag (prop. 1963: 32; SU 41; rskr 101) skall
automatiska datamaskiner införas som hjälpmedel inom folkbokföringen
och för arbetet med bl. a. uppbörd och redovisning av de direkta skatterna.
Den i administrativt hänseende erforderliga centrala ledningen av och tillsynen
över folkbokförings- och uppbördsverksamheten skall enligt statsmakternas
beslut fr. o. m. den 1 juli 1964 åvila ett nytt organ, centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden. Till följd härav skall den nuvarande
centrala uppbördsnämnden, statistiska centralbyråns folkbokföringsbyrå
och generalpoststyrelsens skattekontor upphöra. Den nya nämnden skall
även överta uppbördsorganisationskommitténs återstående arbetsuppgifter.

Med skrivelse den 9 september 1963 har uppbördsorganisationskommittén1
framlagt förslag till organisation m. in. för centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämnden.

över kommitténs förslag har efter remiss yttranden avgivits av generalpoststyrelsen,
byggnadsstyrelsen, statskontoret, kammarrätten, statistiska
centralbyrån, delegationen för statistikfrågor, riksrevisionsverket, centrala
uppbördsnämnden, riksskattenämnden, riksarkivet, överståthållarämbetet,
länsstyrelserna i Södermanlands, Östergötlands, Kronobergs, Blekinge,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus, Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs, Jämtlands
och Norrbottens län, domkapitlen i Uppsala ärkestift samt Linköpings,
Skara, Växjö, Göteborgs, Karlstads och Luleå stift, lokaliseringsutredningen
rörande statlig verksamhet, länsstyrelsernas utbildningsnämnd,

1 Landskamreraren K. S. Edström, ordförande, avdelningschefen G. F. Bruno, budgetavdelningschefen
A. L. G. Lindmark, kammarrättsrådet S. F. von Otter samt t. f. överdirektören
W. Å. E. Pernelid.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

ordföranden i allmänna skatteberedningen, Föreningen Sveriges kronokamrerare,
Svenska arbetsgivareföreningen, Svenska landskommunernas förbund,
Svenska stadsförbundet, Statstjänstemännens riksförbund, Sveriges
akademikers centralorganisation, Tjänstemännens centralorganisations
(TCO) statstjänstemannasektion.

Länsstyrelsen i Malmöhus län har bifogat yttranden av kronokamreraren
i Hälsingborg och liäradsskrivaren i Malmö fögderi. Domkapitlen i Linköpings
och Luleå stift har åberopat yttranden av vederbörande kyrkobokföringsinspektör
i stiften.

Landsorganisationen i Sverige, vilken även beretts tillfälle yttra sig över
förslaget, har förklarat sig avstå härifrån.

Vid min anmälan i årets statsverksproposition av anslagen inom finansdepartementets
verksamhetsområde framhöll jag, att jag senare ämnade
framlägga förslag om proposition till årets riksdag rörande organisation
m. m. för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Kungl. Maj :t
har på min hemställan under sjunde huvudtiteln, punkterna 43—45, föreslagit
riksdagen att, i avbidan på särskild proposition i ämnet, för budgetåret
1964/65 beräkna följande anslag, nämligen till Centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden: Avlöningar ett förslagsanslag av 2 879 000
kr., till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden: Omkostnader ett
förslagsanslag av 942 000 kr. samt till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring
och uppbörd ett förslagsanslag av 2 079 000 kr.

Jag anhåller nu att få uppta hithörande anslagsfrågor m. in. till fortsatt
behandling. Vidare anhåller jag att få anmäla de författningsändringar
som föranledes av tillkomsten av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
I.

I. Nuvarande centrala organ och deras arbetsuppgifter
Centrala uppbördsnämnden

Centrala uppbördsnämnden tillskapades i enlighet med beslut vid 1945
års riksdag.

Föreskrifter rörande nämndens arbetsuppgifter och organisation lämnas
i 72 § uppbördsförordningen. Härav framgår, att nämnden har till
uppgift att dels efter framställning från länsstyrelse, lokal skattemyndighet,
arbetsgivare eller skattskyldig eller när anledning därtill eljest uppkommer,
meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för
uttagande av preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag, dels
lämna anvisningar i frågor rörande uppbördsförfarandet, dels efter fram -

Kungl. Maj it* proposition nr ''iti år 19 ti''i 11

ställning från länsstyrelse eller lokal skattemyndighet avge yttranden i
ärenden rörande uppbörd av skatt och dels, när anledning därtill föreligger,
till Kungl. Maj :t avge förslag till föreskrifter rörande tillämpning av uppbördsförordningen.

Enligt Kungl. brev den 8 juni 1951 (nr 460) skall det vidare ankomma
på nämnden att fastställa normalbelopp för existensminimum enligt första
punkten av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen.

Nämnden skall bestå av ordförande och fyra ledamöter. En av ledamöterna
skall förordnas till vice ordförande. Ordföranden och vice ordföranden
skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv, allmänna eller administrativa,
eller eljest väl kvalificerade för sin uppgift. Av övriga ledamöter
skall en äga särskild insikt och erfarenhet i uppbördsfrågor samt två vara
i arbetsförhållanden erfarna och kunniga. Sistnämnda båda ledamöter förordnas
för två år i sänder, en efter förslag av Svenska arbetsgivarföreningarnas
förtroenderåd och en efter förslag av Landsorganisationen i Sverige.
För envar ledamot utses eu suppleant enligt samma regler som gäller för
utseende av ledamöter.

Genom centrala uppbördsnämndens försorg utges en tryckt publikation
»Meddelanden från centrala uppbördsnämnden». I denna återges de förklaringar
och anvisningar m. m. som meddelats av nämnden.

Statistiska centralbyrån

Enligt folkbokföringsförordningen skall statistiska centralbyrån i egenskap
av riksbyrå för folkbokföringen utöva den centrala ledningen av och
tillsynen över folkbokföringen i riket. Hos riksbyrån skall föras dels förteckning
över födelsenummer, dels dödregister, samt register över obefintliga
och emigrantregister, bestående av de till riksbyrån insända personakterna
för döda eller dödförklarade, obefintliga och utvandrare och dels
dubblettaktregister, upptagande personakter, vilka på grund av skada eller
nötning ersatts med nya. Vidare föreskrivs att hos riksbyrån skall föras
sökregister över den i riket kyrkobokförda befolkningen. Enligt kungörelse
den 30 maj 1952 (nr 342) angående fortsatt uppskov med tillämpningen
av vissa bestämmelser i folkbokföringsförordningen skall emellertid
upprättandet av nämnda sökregister anstå tills vidare intill dess Kungl.
Maj :t annorledes förordnar. Närmare föreskrifter rörande riksbyråns åligganden
meddelas av Kungl. Maj:t.

I instruktionen för centralbyrån stadgas, att centralbyrån skall meddela
övriga folkbokföringsmyndigheter de föreskrifter som erfordras utöver i
annan ordning givna bestämmelser. Ärenden angående folkbokföringen
handlägges på en av ämbetetsverkets tio byråer, nämligen folkbokföringsbyrån.

Personalplanen för folkbokföringsbyrån upptar för närvarande en byrå -

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

chef, sex befattningshavare i lönegraderna A 17—25 och 18 1/2 befattningshavare
under lönegrad 17.

Riksbyrån åvilande arbetsuppgifter är av administrativ, juridisk, kameral
och organisationsteknisk art. Sin funktion av lednings- och tillsynsorgan
utövar riksbyrån bl. a. genom att dels tillställa berörda folkbokföringsmyndigheter
m. fl. anvisningar och instruktioner för tillämpning av gällande
författningar och bestämmelser beträffande folkbokföringen i riket;
dels planlägga större arbetsuppgifter, som åvilar främst länsbyråerna, dels
iöreta studie- och organisationsbesök hos länsbyråerna, varvid bl. a. arbetsmetoder
och arbetets planläggning genomgås, olika trycknings- och präglingsarbeten
m. m. i mån av behov planläggs samt vunna erfarenheter rörande
rationella arbetsmetoder m. in. delges länsbyråerna, dels tjänstgöra
som rådgivningsbyrå för de olika folkboklöringsmyndigheterna, dels utarbeta
yttranden och förslag i remissärenden rörande folkbokföringsfrågor,
dels till Kungl. Maj :t anmäla brister samt avge förslag till förbättringar i
gällande lagstiftning på folkbokföringens område, dels utbetala och disponera
de under riksstatens sjunde huvudtitel uppförda anslagen till ersättningar
till kyrkobokföringsinspektörer och ersättningar till Stockholm, Göteborg
och Malmö för vissa kostnader för folkbokföringen, dels jämte länsstyrelserna
utbetala och disponera det under nämnda huvudtitel uppförda
anslaget till viss tillfällig personal vid länsstyrelserna m. m., dels träffa avtal
med leverantörer om inköp av maskiner m. in. och underhåll av maskinparken
vid länsbyråerna, dels förmedla eller kontrollera rekvisitioner
av arbetsmaterial in. m. från folkbokföringsorganen till centralupphandlande
eller annan myndighet och dels fastställa formulär till mantalsblanketter
och prästbevis m. m. Det åligger riksbyrån vidare bl. a. att efter
rekvisition av pastor utfärda personakt för den som invandrat till riket och
för den som överföres från bok över obefintliga.

Genom riksbyråns försorg utges, när anledning därtill föreligger, tryckta
cirkulär, vilka går under arbetsnamnet »Riksbyråns cirkulär», innefattande
anvisningar rörande folkbokföringsverksamheten, orienteringar om ny lagstiftning
m. m.

Riksskattenämnden

Riksskattenämnden, som trädde i verksamhet fr. o. in. den 1 juli 1951,
tillkom efter förslag av 1947 års taxeringssakkunniga.

Nämndens arbetsuppgifter hänför sig främst till taxeringsverksamheten.
En av nämndens viktigaste arbetsuppgifter härvidlag är att meddela förhandsbesked
i taxeringsfrågor. Ett annat betydelsefullt område för nämnden
är att genom rådgivande och vägledande verksamhet främja en riktig
och likformig taxering samt verka för en effektiv och ändamålsenlig taxeringskontroll.
Även i fråga om taxering till och upphörd m. m. av allmän
varuskatt har riksskattenämnden vissa rådgivande funktioner m. in.

Kungl. Maj: In proposition nr hd år t it (i k 13

Riksskattenämnden fullgör också vissa funktioner som sammanhänger
med skatteuppbörden. Nämnden fastställer sålunda, enligt i uppbördsförordningen
meddelade föreskrifter, tabeller för preliminär A-skall, värden ä
naturaförmåner, formulär till preliminär självdeklaration, formulär till
debetsedel å preliminär skatt (A- och B-skatt), slutlig skatt och tillkommande
skatt, formulär till skatlekort och formulär till blanketter för s. k.
arbetsgivarekvitto. Med stöd av kungörelsen med vissa föreskrifter angående
tillämpningen av uppbördsförordningen fastställer nämnden formulär
till debiteringslängd samt formulär till uppbördskort. Vidare kan nämnden,
efter generalpoststyrelsens hörande, föreskriva att uppbördstermin under
viss månad skall infalla under tid som avviker från eljest gällande tid. Av
instruktionen för riksskattenämnden framgår, att nämnden handlägger
vissa ärenden, som avser tillämpningen av mellan Sverige och främmande
makt ingånget avtal angående handräckning i skatteärenden.

För utförandet av de angivna arbetsuppgifterna inom riksskattenämnden
tas i anspråk 11/2 befattningshavare i byråsekreterarkarriären och ca tre
i biträdeskarriären.

Riksskattenämnden utger även tryckta publikationer, nämligen »Meddelanden
från Riksskattenämnden», serie I angående taxering i allmänhet och
serie II angående allmän varuskatt.

Generalpoststyrelsen

Generalpoststyrelsens skattekontor, som ingår i styrelsens kameralbyrå,
utövar den centrala ledningen över den postala uppbördsorganisationen. Arbetsuppgifterna
kan sammanfattas sålunda, att skattekontoret dels utfärdar
anvisningar och instruktioner av administrativ eller organisationsteknisk
art för postens skatteavdelningar i residensstäderna, dels svarar för underhåll
och reparation av skatteavdelningarnas hålkortsmaskiner och dels
granskar fortlöpande av dessa skatteavdelningar, postgirokontorets skatteavdelning
och det centrala skattekontot avgiven uppbördsredovisning samt
upprättar de statistiska uppgifter, som skall lämnas till riksrevisionsverket,
övriga myndigheter och avdelningar inom generalpoststyrelsen.

Kontoret verkställer årligen revision eller inspektion hos skatteavdelningarna
och det centrala skattekontot, reglerar fordringar och skulder — clearingen
— mellan skatteavdelningarna, handlägger vissa ärenden om anstånd
med inbetalning av skatt från arbetsgivare och beslutar i ärenden om
godkännande av förteckningar, som skall användas av vissa arbetsgivare
vid skatteredovisning. Vidare meddelar kontoret i vissa fall betalningsbemyndiganden
och bokföringsföreskrifter om skatteuppbördsmedel samt
handlägger ärenden rörande ersättning för postverkets och vissa penninginrättningars
bestyr med skatteuppbörden. Skattekontoret ombesörjer även
att medel, som inbetalts till postgirokontona för skatteavdelningarna och

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 196i

postgirokontorets skatteavdelning, dagligen insattes på statsverkets checkräkning
i riksbanken samt att de sålunda insatta medlen efter utgången av
varje uppbördstermin tillgodoföres länsstyrelse. Kontoret överlämnar därjämte
efter januari månads utgång till varje länsstyrelse avräkning rörande
medelst återbetalningskort utbetald överskjutande preliminär skatt.

Skattekontorets personal omfattar enligt gällande personalförteckning
fyra befattningshavare i lönegraderna A 15—23 och två i lönegrad under
A 15.

Riksrevisionsverket

Riksrevisionsverket skall som revisionsorgan kontrollera bl. a., att skatter
är rätt uträknade. Verket skall tillse, att räkenskaper och redovisningshandlingar
avseende uppbördsverksamheten blir vederbörligen granskade.
Efter samråd med vederbörliga myndigheter fastställer verket vissa för
uppbördsredovisningen erforderliga formulär in. m. Verket utövar även en
omfattande rådgivningsverksamhet såvitt avser på länsstyrelse och lokal
skattemyndighet ankommande arbetsuppgifter inom uppbördsverksamheten.

Verket äger jämlikt 58 § 2 mom. uppbördsförordningen att, i den mån
så påkallas, meddela särskilda föreskrifter i fråga om befrielse från skyldighet
att erlägga restavgift. Vidare skall verket jämlikt 68 § 2 mom. och
70 § 2 mom. samma förordning underrätta vederbörande länsstyrelse därest
vid granskning hos verket befunnits, att anledning föreligger till antagande
att slutlig, kvarstående eller tillkommande skatt blivit någon påförd
obehörigen eller med för högt belopp eller att skattskyldig tillgodoräknats
överskjutande preliminär skatt med för lågt belopp respektive att skatt blivit
från debitering obehörigen utesluten eller till för lågt belopp påförd eller
att preliminär skatt blivit gottskriven med för högt belopp.

Länsstyrelsen i Stockholms län

För länsstyrelsen i Stockholms län är upprättat ett särskilt postgirokonto
som utgör skattereklamationskonto. Till detta konto överföres skattebelopp,
som trots erforderliga undersökningar och efterforskningar inte kunnat
identifieras och tillgodoföras vederbörande skattskyldiga. Länsstyrelsen
åligger att upprätta två särskilda register över till skattereklamationskontot
insända skatteposter. Länsstyrelsen har att efter förfrågan lämna besked
huruvida visst skattebelopp innestår å skattereklamationskontot. Om
så är fallet, skall länsstyrelsen utbetala beloppet i enlighet med anvisning
av vederbörande länsstyrelse eller lokala skattemyndighet i stad.

Enligt anvisningar av centrala uppbördsnämnden lämnar lokal skattemyndighet
i samband med utfärdande av debetsedel å preliminär skatt för här

Kungl. Maj.ts proposition nr it! år 196 i

i riket icke mantalsskrivna danska, finska, norska och svenska arbetstagare
uppgift på särskild blankett till ett vid länsstyrelsen i Stockholms län
inrättat centralt register.

Arbetsuppgifterna sysselsätter i genomsnitt 11/2 årsarbetskraft (kanslibiträde).

Blankettkommissionen

Kommissionen har enligt sin instruktion till huvudsaklig uppgift att
fastställa vissa för länsstyrelserna och fögderiförvaltningen erforderliga
blanketter till handlingar, för vilka blanketter inte blivit bestämda genom
allmän författning eller av central myndighet, samt att låta trycka och tillhandahålla
blanketterna, i den mån detta inte tillkommer annan myndighet.
Innan nya blanketter fastställs eller gamla blanketter upphävs eller
ändras, skall kommissionen höra samtliga eller av frågan berörda länsstyrelser.

II. Uppbördsorganisationskommitténs förslag

A. CENTRALA FOLKBOKFÖRINGS- OCH UPPBÖRDSNÄMNDENS
FRAMTIDA ARBETSUPPGIFTER OCH ORGANISATION

1 rbetsuppgifter

Ämbetsbefattning

Kommittén erinrar inledningsvis om att föredragande departementschefen
i prop. 1963: 32 uttalat, att vid utarbetandet av förslag till organisation
för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden särskilt bör tillses
att klara gränser dras mellan nämndens och länsstyrelsernas befogenheter
och skyldigheter så att någon tvekan om ansvarsfördelningen inte
kan uppkomma. Länsstyrelserna bör således självfallet även i fortsättningen
vara ansvariga för folkbokförings- och uppbördsverksamheten inom
länen. De bör ha ansvaret för att verksamheten bedrivs i enlighet med gällande
föreskrifter. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden å sin
sida skall bära ansvaret för att länsstyrelserna erhåller de föreskrifter och
instruktioner, råd och anvisningar m. m. som länsstyrelserna behöver för
att folkbokförings- och uppbördsverksamheten skall kunna bedrivas i enhetliga
och rationella former.

Genom centrala uppbördsnämndens omändring till centralmyndighet
för folkbokföring och uppbörd öppnas möjlighet att till ett organ sammanföra
arbetsuppgifter, som har samband med varandra, men som nu är
fördelade på olika centrala myndigheter. Flertalet uppgifter kommer att
bestå även efter ADB-systemets genomförande.

16 Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

Ledningen av och tillsynen över folkbokföringen åvilar statistiska centralbyrån
i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen. Centrala folkbokförings-
och uppbördsnämndens funktioner kommer här att bli av i huvudsak
samma karaktär som de, vilka ankommer på riksbyrån. Även om
några egentliga nya arbetsuppgifter inte tillkommer inom detta område,
kommer de dock med all sannolikhet att öka i omfattning. Samordningsfrågorna
kan förutses komma att träda i förgrunden på ett helt annat sätt
än vad fallet är för närvarande. Skälet härtill är att det inom folkbokföringssystemet
registrerade materialet kommer att kunna utnyttjas i vida
större utsträckning än nu.

Inom uppbördsområdet fullgöres centrala uppgifter av postverket, som
bl. a. utfärdar anvisningar och instruktioner för postens skatteavdelningar
i residensstäderna, av riksskattenämnden, som bl. a. fastställer vissa för
uppbörden erforderliga formulär samt av centrala uppbördsnämnden, som
bl. a. har att avge bindande förklaring beträffande frågor om sättet för
uttagande av preliminär skatt och att lämna anvisningar rörande uppbördsförfarandet.
De uppgifter som det här är fråga om avses skola överföras
till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden, vad postverket
beträffar som en följd av att de skatteavdelningarna åvilande funktionerna
skall flyttas över på länsstyrelserna. Vad beträffar fördelningen av arbetsuppgifter
mellan riksskattenämnden och centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
anser kommittén det angeläget att söka åstadkomma en
så klar gränsdragning som möjligt mellan dessa nämnders ämbetsområden.
Den principen bör enligt kommittén följas, att ärenden som rör taxeringsförfarandet
skall hänföras till riksskattenämnden och ärenden som
rör debiterings- och uppbördsförfarandet, inberäknat vad som avser preliminär
taxering, till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Även riksrevisionsverket fullgör centrala funktioner inom uppbördsområdet,
men dessa är av mera speciell natur och sammanhänger främst
med verkets ställning som central myndighet för kontroll av statens inkomster.
I denna sin egenskap har verket bl. a. att kontrollera att skatter
är rätt uträknade, att fastställa vissa för uppbördsredovisningen erforderliga
formulär samt att meddela vissa föreskrifter rörande indrivning av
skatt. Kommittén förutsätter, att arbetsuppgifter in. m. avseende skatteindrivningen
inte skall falla inom centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens
ämbetsområde.

Centrala uppbördsnämnden har, ehuru nämnden inte formellt är något
tillsynsorgan, bidragit till att befrämja en enhetlig tillämpning av bestämmelserna
på uppbördsområdet. Så har skett bl. a. genom att nämnden i
publikationen Meddelanden från centrala uppbördsnämnden gett spridning
åt åtskilliga av de yttranden som nämnden avgett i ärenden rörande
uppbörd av skatt samt de anvisningar nämnden lämnat i frågor rörande
uppbördsförfarandet.

Kungl. Mnj.ts proposition nr 4fi är 19(i\

Kommittén framhåller, att ADB-systemet förutsätter eu intensiv rådgivnings-
och ledningsverksamhet. Långa bearbetningskedjor skall utföras
helt maskinellt. Ett effektivt och ekonomiskt utnyttjande av tillgängliga
personalresurser förutsätter, att system- och programmeringsarbetet utföres
centralt. De manuella och halvmanuella arbetsrutiner, som föregår
och följer på den automatiska databehandlingen, kräver enhetlig utformning.
Ett viktigt led i systemarbetet är därför utvecklingen av arbetsrutiner
av skilda slag, inte bara de som direkt sammanhänger med ADBarbetet
utan även manuella rutiner hos datakontor och lokala organ.

Handläggningen av nu förefintliga centrala uppgifter inom folkbokförings-
och uppbördssystemet bör enligt kommittén överflyttas på centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden. Till nämnden bör även förläggas
de nya centrala arbetsuppgifter som uppkommer till följd av ADB-systemets
införande. Lika viktigt är, att det organ som handlägger centrala
arbetsuppgifter och utfärdar föreskrifter och anvisningar för verksamheten
även skall följa upp densamma och öva tillsyn över att föreskrifter
och instruktioner m. m. efterlevs.

Mot bakgrund av det sagda anser kommittén, att centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämndens tillsynsfunktioner skall få en omfattning och inriktning
som i stort sett för närvarande motsvarar riksbyråns inom folkbokföringsområdet.

Kommittén föreslår således, att ämbetsbefattningen för centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden generellt sett skall anges så, att nämnden
skall handlägga centrala uppgifter inom och utöva tillsyn över dels
folkbokföringsväsendet dels ock uppbördsväsendet i vad detsamma avser
debitering och uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen. Målet för
nämndens verksamhet skall vara att ernå en riktig och enhetlig tillämpningav
folkbokförings- och uppbördsförfattningarna samt ett ändamålsenligt
och ekonomiskt arbetande folkbokförings- och uppbördssystem.

Föreskrifter rörande bl. a. riksbyråns, riksskattenämndens och centrala
uppbördsnämndens åligganden återfinns i författningar, som reglerar verksamheten
inom folkbokförings- och uppbördsområdet, samt i instruktionerna
för statistiska centralbyrån och riksskattenämnden. Inrättandet av
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och överflyttandet på denna
nämnd av vissa av de uppgifter och befogenheter som nu ankommer på
da angivna tre myndigheterna medför att åtskilliga författningsändringar
behöver vidtas. De av Kungl. Maj :t med riksdagen beslutade författningar,
som närmast berörs, är folkbokföringsförordningen och uppbördsförordningen.

De i folkbokföringsförordningen erforderliga ändringarna skulle främst
bestå i att stadgandet i 59 § om att statistiska centralbyrån i egenskap av
riksbyrå för folkbokföringen skall utöva den centrala ledningen av och

2 Dihang till riksdagens protokoll i96i. 1 samt. A’r 46

18 Kungl. Maj.ts proposition nr i6 år 196k

tillsynen över folkbokföringen i riket ersättes med ett stadgande att centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden skall utöva denna ledning och
tillsyn. Benämningen riksbyrån för folkbokföringen bör enligt kommittén
utmönstras. I folkbokföringsförordningen skulle som följd härav på ett
flertal ställen uttrycket riksbyrån behöva ersättas med centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden. Eftersom förordningen ändock relativt
snart synes böra omarbetas nära nog fullständigt, anser kommittén det
vara lämpligare att, i stället för att ändra ett stort antal författningsrum,
föreslå utfärdandet av en förordning, enligt vilken de uppgifter och befogenheter
som tillkommer centralbyrån i egenskap av riksbyrå i stället
skall tillkomma centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Från huvudregeln om överflyttning av arbetsuppgifterna anser kommittén
dock det undantaget böra göras att personakterna för döda eller dödförklarade
tills vidare alltjämt bör arkiveras hos centralbyrån. Sådana personakter
bör därför även i fortsättningen insändas till centralbyrån och inte
till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Motivet härför är att
dessa personakter saknar egentlig betydelse för folkbokföringsverksamheten
såsom sådan. Däremot har de betydelse för den statistiska verksamheten
och utnyttjas därjämte i viss utsträckning vid sådant forskningsarbete,
där vederbörande forskare samtidigt behöver ha tillgång till annat
hos centralbyrån arkiverat material. Ett ytterligare skäl till att personakterna
för döda och dödförklarade tills vidare bör kvarbli hos centralbyrån
är, att frågan om var dessa akter lämpligen skall arkiveras är föremål
för prövning.

Framförallt i författningar tillkomna före år 1947 kan förekomma stadganden
av innebörd att t. ex. handlingar som berör folkbokföringen skall
insändas till statistiska centralbyrån. Kommittén föreslår, att det för sådana
fall skall ankomma på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
och statistiska centralbyrån att i samråd avgöra om ärendet skall anses
tillkomma den ena eller den andra myndigheten.

Vad uppbördsförordningen beträffar har kommittén funnit det erforderligt
att föreslå vissa ändringar. Skälet härtill är främst innehållet i 72 §,
vari nu regleras centrala uppbördsnämndens åligganden och sammansättning
m. m. Författningsrummet föreslås skola ändras så, att däri fastslås,
att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall handlägga centrala
uppgifter inom och utöva tillsyn över uppbördsväsendet i vad det avser
debitering och uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen, att nämnden
skall meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande
av preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag samt
att närmare föreskrifter angående nämndens organisation och åligganden
meddelas av Kungl. Maj :t.

Övriga förslag till ändringar i uppbördsförordningen är betingade av att
vissa arbetsuppgifter föreslås skola överflyttas från riksskattenämnden

Iiiingl. Maj:ts proposition nr 46 år 196b

till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. De arbetsuppgifter det
här gäller är främst fastställande av skattetabeller (4 §), fastställande av
värden å naturaförmåner (8 §), fastställande av formulär till preliminär
självdeklaration (18 §), meddelande om föreskrift att uppbördstermin skall
kunna infalla under annan tid än eljest gäller (23 §), fastställande av formulär
till debetsedlar (33 §) och till blankett för s. k. arbetsgivarkvitto
(43 §).

Med den ställning såsom central tillsynsmyndighet som nämnden erhåller
synes det ligga i sakens natur, att nämnden, dess enskilda ledamöter
och tjänstemän hos nämnden skall företa resor för att hålla sig underrättade
om förhållandena inom folkbokförings- och uppbördsområdet.

Kommittén erinrar vidare om att riksskattenämnden handlägger vissa
ärenden, som avser tillämpningen av avtal mellan Sverige och främmande
makt angående handräckning i skatteärenden. Föreskrifter härom återfinns
i ett flertal kungörelser. Vissa av de ärendegrupper som omfattas av
dessa författningar synes enligt kommittén vara av den art att de mera
faller inom centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens än inom
riksskattenämndens ämbetsområde. De ärenden som åsyftas är de som
avser debitering och indrivning av svensk skatt i främmande land samt
uttagande här i riket av utländsk skatt. Kommittén föreslår, att handläggningen
av dessa ärenden överflyttas till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
En sådan överflyttning förutsätter, att ändring sker i berörda
författningar.

Huvuddragen av nämndens arbetsuppgifter

Den närmare beskrivningen av centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens
arbetsuppgifter redovisar kommittén i ett förslag till instruktion
för nämnden. Kommittén lämnar i anslutning härtill en redogörelse
för vissa viktigare arbetsuppgifter som enligt dess förslag skall ankomma
på nämnden.

Till dessa uppgifter hör att fastställa normalbelopp för existensminimum
enligt första punkten av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen.
Denna uppgift, som enligt Kungl. Maj :ts beslut f. n. handhas av centrala
uppbördsnämnden (SFS 1951:460), bör enligt kommittén i fortsättningen
tillkomma centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Kommittén föreslår vidare, att det skall åvila centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämnden att, i den mån det inte enligt särskild föreskrift ankommer
på annan myndighet eller Kungl. Maj:t själv fattar beslut i frågan,
fastställa formulär till sådana blanketter som användes inom folkbokförings-
och uppbördsverksamheten. Motsvarande arbetsuppgifter ankommer
nu på generalpoststyrelsen, riksbyrån, riksskattenämnden och blankettkommissionen.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

Nämnden bör således från riksbyrån överta uppgiften att fastställa bl. a.
formulär till mantalsuppgifter, mantalslängdens personella liggare och mantalslängdens
fastighetsliggare för år då allmän fastighetstaxering skall äga
rum, samt prästbevis. Från riksskattenämnden bör övertas bestyret att fastställa
formulär till preliminär självdeklaration, formulär till debetsedlar,
skattekort och uppbördskort samt formulär till debiteringslängd och formulär
till s. k. arbetsgivarkvitto.

Enligt 12S § taxeringsförordningen åligger det riksskattenämnden att,
efter Kungl. Maj :ts bemyndigande, fastställa bl. a. formulär till vissa i förordningen
angivna längder. Kommittén har övervägt, om arbetet härmed
bör överflyttas på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Motivet
för en sådan överflyttning skulle vara, att längdernas utformning måste
anpassas efter de tekniska hjälpmedlen. I och för sig saknar det betydelse
om riksskattenämnden fastställer formulären efter samråd med centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden eller om fastställandet göres av sistnämnda
myndighet efter samråd med riksskattenämnden. Kommittén har
bl. a. mot bakgrund av den gränsdragning som gjorts mellan nämndens
och riksskattenämndens ämbetsområden, ansett sig böra stanna för att inte
föreslå någon ändring i detta hänseende.

Blankettkommissionen fastställer formulär till ett stort antal blanketter,
som används inom folkbokförings- och uppbördsverksamlieten. Kommittén
anser det lämpligt, att på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
överföra uppgiften att fastställa formulär till dessa blanketter, ävensom
till de blanketter i övrigt som används av folkbokförings- och uppbördsmyndigheterna.
Enligt kommittén är det även angeläget att andra blankettformulär,
som berör folkbokföringsmyndigheterna, erhåller en ur folkbokföringssynpunkt
godtagbar utformning. Fastställande av sådana formulär
bör därför i största möjliga utsträckning ske efter samråd med nämnden.

Hos länsstyrelsen i Stockholms län föres särskilt register över utfärdade
debetsedlar å preliminär skatt till dansk, finsk, norsk och svensk arbetstagare
som inte är mantalsskriven i Sverige. Uppgiften att föra detta register
anses böra överföras till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Enligt kommitténs mening bör senast i samband med ADB-systemets
genomförande detta register utvidgas till att omfatta samtliga arbetstagare,
som inte är här mantalsskrivna. Kommittén föreslår, att en sådan utvidgning
sker redan i anslutning till att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
övertar registerföringen. Frågan om registrets fortbestånd torde
dock bli beroende av om dubbelbeskattningssakkunnigas förslag till löneskatt
genomföres.

Inom kommittén har diskuterats huruvida handhavandet av skattereklamationskontot
lämpligen bör överflyttas från länsstyrelsen i Stockholms
län till nämnden. Denna uppgift synes naturligen höra hemma hos ett centralt
organ. Kommittén föreslår därför, att uppgiften överföres till nämnden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1064

Flertalet av de arbetsuppgifter inom uppbördsområdet, som nu åvilar generalpoststyrelsens
skattekontor, är direkt avhängiga av postverkets ställning
som uppbördsorgan. I detta avseende beräknas inte ske någon förändring
förrän i slutfasen av ADB-systemets genomförande i hela riket. Postverkets
nuvarande funktion som uppbördsorgan kan beräknas upphöra sedan
uppbörden av den preliminära skatten för inkomståret 1967 avslutats.

När det gäller uppbörden av preliminär skatt för inkomståret 1968 och
följande år förutsättes postverket komma att fylla i stort sett samma funktion
inom uppbördsväsendet som banker m. fl. penninginrättningar. Bland
arbetsuppgifter av central karaktär i uppbördsförfarandet och som alltså
bör överflyttas på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden nämner
kommittén främst den att ombesörja skatteclearingen mellan länsstyrelserna,
att handlägga vissa ärenden om anstånd med inbetalning av skatt
från arbetsgivare och att handlägga ärenden rörande ersättning för postverkets
och vissa penninginrättningars bestyr med skatteuppbörden.

Kommittén berör härefter nämndens rådgivande och vägledande verksamhet
främst i fråga om tillämpningen av materiella regler. Ett viktigt
led i denna verksamhet skall vara att avge yttranden i anledning av framställningar
från regionala och lokala folkbokförings- och uppbördsmyndigheter.
En motsvarande verksamhet utövas för närvarande av såväl riksbyrån
som centrala uppbördsnämnden. En motsvarighet till de av dessa
myndigheter utgivna tryckta cirkulären och meddelandena bör enligt kommittén
utges genom nämndens försorg. Nämnden skall vidare noga följa
utvecklingen på folkbokförings- och uppbördsområdet och i lämplig form
hålla myndigheterna orienterade om inträffade förändringar och meddela
de föreskrifter som i anslutning därtill erfordras. Med den överblick som
nämnden kommer att ha över folkbokförings- och uppbördsområdet måste
det även bli en betydelsefull uppgift för nämnden att uppmärksamma i vad
mån förbättringar kan åstadkommas inom folkbokförings- och uppbördsorganisationen.

Riksbyrån kallar f. n. landets kyrkobokföringsinspektörer till överläggningar
när så är lämpligt. Genom inrikesdepartementets försorg ordnas, i
regel en gång årligen, en konferens för häradsskrivarna i riket. Centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden bör enligt kommittén ha möjlighet
att även i fortsättningen kalla såväl nu nämnda befattningshavare som
tjänstemän vid länsstyrelserna till överläggningar.

Kommittén behandlar vidare nämndens uppgifter avseende utbildningsfrågorna.
Övergången till ADB-system inom folkbokförings- och uppbördsväsendet
kommer att medföra en nära nog fullständig omläggning av hithörande
arbetsrutiner hos länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. Även
pastorsämbetena och vissa andra myndigheter beröres, ehuru i mindre grad.
Det nya systemet präglas av en långtgående integration i databehandlingen.
Detta ställer krav på en samverkan och en enhetlighet inom organisationen
av helt andra mått än fallet är i nuvarande registreringssystem. Erfa -

Kungl. Mcij.ts proposition nr 46 år 1964

renheterna från andra verksamhetsområden, där ADB-system införts, visar
enligt kommittén betydelsen av en väl tillrättalagd information och utbildning
och att behovet av att sätta in tillräckliga resurser ofta underskattats.
På sådana håll, där behovet av en intensiv och omfattande informations-
och utbildningsverksamhet blivit tillräckligt beaktat anses detta
väsentligen ha bidragit till en smidig omläggning.

För att i någon mån söka belysa storleken av den personalkader som i
detta fall skall erhålla information och utbildning framhåller kommittén,
att det för närvarande finns nära 200 häradsskrivare och kronokamrerare
och att personalen hos dessa lokala skattemyndigheter uppgår till över
3 500 personer. Personalen på länsstyrelsernas nuvarande uppbördssektioner
uppgår till inte fullt 700 personer. Drygt 1 800 pastorsexpeditioner med
en personal om uppskattningsvis 4 000 personer beröres. Personalen hos
taxeringsnämnder och allmänna försäkringskassor kan inte heller förbises
i detta sammanhang. Stor vikt måste enligt kommittén läggas vid utbildningen
av datakontorens personal. Förutsättningen för att denna personal
med maskinernas hjälp skall kunna utföra sin del av arbetet är dock att
övrig inom systemet verksam personal behandlar datamaterialet och sköter
dataleveranserna till datakontoren enligt givna instruktioner. Utbildningen
av sistnämnda personalkategori är följaktligen minst lika viktig som utbildningen
av datakontorens personal.

Såväl informations- som utbildningsverksamheten får olika inriktning
och omfattning under tiden för ADB-systemets genomförande och sedan
det väl trätt i full funktion. Under genomförandeiiden skall informationen
syfta till att ge olika personalkategorier en mera allmän redogörelse för
målsättningen i stort. Den skall avse att ge en beskrivning av systemets utformning,
verkningssätt, hjälpmedel, möjligheter, begränsningar och konsekvenser
i allmänhet och för den enskilde befattningshavaren i synnerhet.
Utbildningen under denna tid skall ha till syfte att bibringa resp. personalkategorier
de ingående och detaljerade kunskaper om folkbokförings- och
uppbördssystemet som erfordras för att befattningshavarna skall kunna
fullgöra sina åligganden inom speciella avsnitt av verksamheten i dess nya
utformning.

Informations- och utbildningsverksamheten skall anpassas till personal
på olika nivåer. Vidare skall den anpassas efter de speciella områden inom
vilken personalen är verksam, nämligen folkbokföring, taxering och uppbörd.
Den skall även anpassas efter var inom organisationen den huvudsakliga
verksamheten ligger, d. v. s. vid länsstyrelse, lokal skattemyndighet,
taxeringsnämnd eller pastorsämbete. Kurser in. in. beräknas skola hållas
såväl centralt som regionalt.

Planläggningen av informations- och utbildningsverksamheten, utformningen
av materialet härför och slutligen själva meddelandet av information
och utbildning i form av föredrag och kurser m. in. blir en viktig och
omfattande uppgift.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 är 1964

Kommittén bär utgått från att den skall ansvara för huvudparten av den
informations- och utbildningsverksamhet som erfordras i anledning av
ADB-systemets genomförande. En följd av att centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden träder i funktion redan den 1 juli 1964 blir att nämnden
får överta denna uppgift från kommittén.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden beräknas följaktligen
komma att, i samverkan med befintliga utbildningsorgan, få svara för den
nödvändiga utbildningsverksamheten. En gränsdragning måste dock göras
inte bara med hänsyn till förhållandena under genomförandetiden utan
också för att klarlägga nämndens framtida funktion på utbildningsområdet.
Informationssidan ligger enligt kommitténs mening helt inom ramen
för nämndens verksamhet.

Kommittén förutsätter, att länsstyrelsernas utbildningsnämnd liksom hittills
skall anordna utbildning för personal inom landskanslistkarriären.
Däremot bör det enligt kommittén inte ankomma på utbildningsnämnden
att handha och svara för den speciella utbildning som direkt sammanhänger
med ADB-systemets genomförande. Planläggningen och genomförandet av
denna utbildning utgör en del av centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens
ansvar för genomförandet. Den praktiska utformningen och anordnandet
av utbildningen bör dock ske i samverkan med utbildningsnämnden.

När det gäller utbildningen av sådan personal som skall svara för driften
av länsstyrelsernas maskinanläggningar liksom av system- och piogrammeringspersonal
hos nämnden kan enligt kommittén diskuteras om utbildningen
skall handhas av nämnden eller statskontoret. Det mycket nära
sambandet mellan å ena sidan ADB-tekniken som sådan och tillämpningen
av denna samt å andra sidan datainsamlingen och den manuella databehandlingen
ävensom utbildningens speciella inriktning talar enligt kommitténs
mening för att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden i
samverkan med statskontoret och, i förekommande fall, andra utbildningsorgan
bör svara för att det under genomförandetiden anordnas erforderlig
ADB-utbildning för personalen. Denna samverkan gäller då särskilt utbildningens
pedagogiska utformning, val av hjälpmedel och utbildningsteknik
i allmänhet.

Även det framtida behovet av information och utbildning kan enligt kommittén
bedömas bli avsevärt. Under de första åren efter ADB-systemets genomförande
torde metoderna kunna förbättras och förfinas. Utbildningsbehovet
blir därvid relativt omfattande. Kommittén framhåller särskilt, att
det sagda även gäller förhållandena på pastorsexpeditionerna. Det har ansetts
som en brist att grundläggande utbildning för biträdespersonalen på
dessa expeditioner saknas. Denna fråga synes i fortsättningen böra ägnas
större uppmärksamhet.

Det står således enligt kommittén klart, att utbildning av personal, som

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

skall knytas till folkbokförings- och uppbördsverksamheten, liksom fortbildning
av personal inom verksamheten skall äga rum i framtiden. Den
framtida gränsdragningen mellan vad som skall ankomma på nämnden och
vad som skall ankomma på andra organ, när genomförandeskedet lämnats,
är svårt att nu bedöma. Enligt kommitténs mening synes dock nämnden, i
dess egenskap av tillsynsmyndighet på folkbokförings- och uppbördsområdet,
böra för Kungl. Maj:t framlägga förslag rörande den målsättning som
skall gälla för utbildningsverksamheten inom nämndens ämbetsområde.
Nämnden bör vidare, i samverkan med vederbörliga utbildningsorgan, planlägga
utbildningen.

Ansvaret för den automatiska databehandlingen i länen skall bäras av
länsstyrelserna. I överensstämmelse härmed skall det också i princip vara
länsstyrelsernas sak att ansvara för anskaffning av erforderlig maskinutrustning
och materiel. Kommittén anser emellertid att det bör åligga centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden att — i förekommande fall efter
samråd med statskontoret — i sådana frågor biträda länsstyrelserna
och meddela de föreskrifter som erfordras, bl. a. rörande leveranskontraktens
utformning. Särskilt när det blir fråga om mera omfattande upphandlingar
kan det vara lämpligt att nämnden helt svarar härför.

Kommittén framhåller, att allt med folkbokförings- och uppbördsverksamheten
sammanhängande programmeringsarbete bör ske inom centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden. Programmeringsarbeten för andra
arbetsuppgifter bör i princip inte utföras inom nämnden. I vad mån det
kan finnas anledning göra avsteg från denna princip bör enligt kommittén
bedömas från fall till fall och i allmänhet efter samråd med statskontoret.
Ansvaret för planeringen av den maskinella verksamheten och för utarbetandet
av de program som erfordras härför bör följakligen åvila centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden. Nämnden skall i egenskap av centralt
tillsynsorgan meddela erforderliga föreskrifter i detta hänseende. Det
är enligt kommittén ofrånkomligt att det i ADB-systemet från centralt håll
skei en i vissa fall mycket detaljerad planläggning av arbetet hos regionala
och lokala myndigheter. Nämnden bör därför meddela föreskrifter som avser
manuella och halvmanuella arbetsrutiner och övervaka att dessa föreskrifter
efterleves. Det är också ur ekonomisk synpunkt viktigt att regionala
och lokala organ avlastas sådana arbetsuppgifter som med fördel och
med mindre sammanlagd personalinsats kan utföras centralt.

Det har förutsatts att länsstyrelsernas datakontor i högre grad än den
nuvarande folkbokföringsdetaljen kommer att få karaktären av en länsstyrelsens
serviceanläggning. Denna kan förutses komma att utnyttjas för arbetsuppgifter
åt länsstyrelsens olika sektioner liksom även för arbeten åt
andra länsorgan men därjämte också för arbetsuppgifter, som ligger helt
utanför de egentliga länsförvaltningsuppgifterna. Det bör enligt kommittén
tillkomma centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden alt verka för att

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1064

maskinanläggningarna blir ändamålsenligt och ekonomiskt utnyttjade inte
bara för arbeten som innefattas i folkbokförings- och uppbördsverksamheten.
Till detta ändamål anses nämnden böra utfärda erforderliga föreskrifter.
Det anses också böra ankomma på nämnden att meddela bestämmelser
om i vad mån de olika register som föres hos datakontoren får utnyttjas
för andra än folkbokförings- och uppbördsändamål.

Med hänsyn till de stora värden som maskinutrustningarna vid datakontoren
representerar är det enligt kommittén angeläget att ha en klar överblick
över datakontorens ekonomi. Ur denna synpunkt anses det lämpligt
att datakontoren ur anslagssynpunkt och i bokföringshänseende särredovisas
i särskilda anslagsposter under länsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsanslag.
En dylik särredovisning ökar också möjligheterna att låta
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden granska länsstyrelsernas
anslagsäskanden och avge yttrande över desamma. I syfte att göra det möjligt
för nämnden att få en god överblick över utnyttjandet av maskinanläggningarna
föreslår kommittén att hos nämnden skall verkställas den
redovisning som härför erfordras. Denna bör bygga på rapporter från länsstyrelserna.

Enligt kommittén bör nämnden vidare fastställa de principer, efter vilka
ersättning för produkter från länsstyrelsernas datamaskinanläggningar
skall utgå. Härvid bör nämnden i den utsträckning så är påkallat fastställa
särskilda taxor. Samråd bör i förekommande fall ske med statskontoret
och riksrevisionsverket.

Slutligen berör kommittén frågan om eventuella nya arbetsuppgifter för
nämnden. Den erinrar om att dubbelbeskattningssakkunniga i sitt betänkande
(SOU 1962: 59) bl. a. föreslagit, att en särskild löneskattenämnd med
ett till denna knutet löneskattekontor skall inrättas. De arbetssuppgifter
som enligt de sakkunnigas förslag avsetts ankomma på denna nämnd (kontoret)
bör enligt kommittén fördelas på lokala skattemyndigheter, länsstyrelser
samt den centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Organisation

Inledning

Kommittén erinrar inledningsvis om att Kungl. Maj :t och riksdagen i
princip godtagit en av kommittén tidigare framlagd skiss till organisation
för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Enligt denna skulle
nämnden, med riksskattenämnden som förebild, byggas upp med ett kansli
bestående av två byråer, nämligen en folkbokförings- och uppbördsbyrå
samt en planeringsbyrå. Nämnden skulle bestå av ordförande och ytterligare
sex ledamöter. Av de sistnämnda skulle en i likhet med ordföranden
vara lagfaren och erfaren i domarvärv eller i administrativ verksamhet, en
äga särskild insikt i folkbokförings- (kyrkobokförings-) frågor och en sär -

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

skild insikt i och erfarenhet av uppbördsfrågor samt tre vara i arbetsförhållanden
erfarna och kunniga.

Rörande frågan om ansvaret för det dagliga arbetet inom nämndens kansli
och för samordningen av arbetet byråerna emellan har uttalats, att under
den period, då nämnden bygges upp och ADB-systemet genomföres liksom
under tiden närmast därefter, det torde vara ofrånkomligt att nämndens
ordförande eller vice ordförande tjänstgör på heltid. Huruvida det kunde
bli möjligt att sedermera lägga ifrågavarande uppgift på en av byråcheferna
eller att fördela arbetet mellan en deltidstjänstgörande ordförande eller
vice ordförande och någon av byråcheferna finge tas under omprövning,
när man fått erfarenhet av den nya organisationen.

Nämndens sammansättning m. m.

Kommittén anser, att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall
utgöras av ordförande, vice ordförande och ytterligare ett antal ledamöter.
Beträffande frågan om formella kompetenskrav för ordföranden och vice
ordföranden konstaterar kommittén, att för centrala uppbördsnämnden gäller
att ordföranden och vice ordföranden skall vara lagkunniga och erfarna
i domarvärv, allmänna eller administrativa, eller att de eljest skall vara
väl kvalificerade för sin uppgift. Innebörden av det för ordföranden och
vice ordföranden i centrala uppbördsnämnden uppställda kompetenskravet
synes enligt kommittén närmast vara att till uppdragen i fråga i första
hand skall utses personer, som har domarerfarenhet. Även annan som är
väl kvalificerad för sin uppgift kan dock uppenbarligen komma i fråga. Det
skulle främst vara de från centrala uppbördsnämnden övertagna arbetsuppgifterna
som skulle motivera uppställandet av speciella kompetenskrav
beträffande ordföranden och vice ordföranden. Några formella kompetenskrav
beträffande ordförande och vice ordförande i statliga nämnder torde
dock numera sällan uppställas. Kommittén har därför frångått sin tidigare
framförda tanke att särskilda kompetenskrav skall gälla för ordföranden
och vice ordföranden i centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Bland nämndens ledamöter bör däremot finnas två personer med sakkunskap
på folkbokförings- och uppbördsområdena och tre som har erfarenhet
av arbetsförhållanden.

Kommittén erinrar om att representanterna för arbetsgivar- och arbetstagarintressena
i centrala uppbördsnämnden utses efter förslag av huvudorganisationerna
inom dessa områden. Någon motsvarande föreskrift finns
inte för riksskattenämnden. Det torde dock vara regel att berörda intressegrupper
får tillfälle att under hand framföra sina önskemål innan ledamöterna
utses. Kommittén anser att motsvarande tillvägagångssätt bör tilllämpas
vid utseende av ledamöterna i centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Kungl. Maj.ts proposition nr Mi år It)(ii

Nämnden skall börja sin verksamhet redan den 1 juli 1964. Den skall
fullfölja del på kommittén ankommande utredningsarbetet men också, i högre
grad än som tidigare kunnat förutsättas, bära ansvaret för förberedelserna
för datareformens genomförande. Mot bakgrund härav ifrågasätter
kommittén om inte nämnden under en övergångstid bör erhålla en i viss
mån annan sammansättning än som avses bli fallet när reformen är genomförd.
Det kan bl. a. vara lämpligt att till nämnden såsom ledamöter ha
knutna personer med särskild sakkunskap i och ingående erfarenhet av
organisations- och maskintekniska frågor. Detta gör, att frågan om antalet
ledamöter i nämnden bör hållas öppen. Kommittén föreslår därför, att
nämnden skall bestå av ordförande, vice ordförande och det ytterligare antal
ledamöter, dock minst fem, som Kungl. Maj :t bestämmer.

Kommittén har övervägt, huruvida ledamöterna, med undantag av ordföranden
och vice ordföranden, bör förordnas för särskilda ärendegrupper.
Enligt kommitténs mening bör dock finnas möjlighet för nämndens samtliga
ledamöter att delta i alla förekommande ärenden.

För envar ledamot bör enligt kommittén förordnas en personlig suppleant,
dock att för representanterna för arbetsgivar- och arbetstagarintressena
bör utses sammanlagt sex suppleanter. Därigenom kan, bättre än genom
ett system med personliga suppleanter, tillgodoses önskvärdheten av att
bereda olika arbetsgivar- och arbetstagarorganisationer tillfälle att närvara
vid nämndens överläggningar.

Nämndens samtliga ledamöter föreslås skola förordnas för viss tid, högst
fyra år. Förordnande såsom ledamot bör kunna återkallas. Motsvarande bör
också gälla för suppleant. Nämnden föreslås vidare skola ha rätt att, i den
mån så erfordras för utredning av visst ärende eller för att biträda nämnden
vid handläggningen av vissa typer av ärenden, tillkalla experter och
sakkunniga.

Kommittén erinrar om att i tidigare sammanhang framförts önskemål
om, att statistiska centralbyrån skulle bli representerad i centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden vid behandling av frågor rörande statistikproduktionen.
Behovet av sådan representation finner kommittén lämpligen
böra tillgodoses genom en till nämnden knuten expert. Dessutom föreslås
att nämnden skall samråda med statistiska centralbyrån i frågor, som
kan beröra statistikproduktion.

Kommittén har inte funnit anledning att nu gå närmare in på frågan
om ansvaret för det dagliga arbetet inom nämndens kansli och för samordningen
av arbetet byråerna emellan. Mot bakgrund härav och med beaktande
av att nämndens ordförande eller vice ordförande på heltid skall
ägna sig åt arbetet inom nämnden och att beträffande denne skall gälla
vad i allmänna verksstadgan föreskrives om myndighets chef, har kommittén
utformat organisationen enligt alternativet med heltidstjänstgörande
ordförande.

28 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

Nämndens kansli

Kommittén har tidigare utgått från att nämndens kansli skall vara organiserat
på två byråer, nämligen en byrå för folkbokförings- och uppbördsärenden
och en byrå för ärenden angående planeringen i allmänhet och
driften av maskinanläggningarna. Viss kritik har riktats mot förslaget att
till en gemensam byrå sammanföra såväl folkbokförings- som uppbördsärendena.

Folkbokföringsärendena torde enligt kommittén komma att få ungefär
samma omfattning som för närvarande. Eventuellt kan det bli fråga om eu
viss ökning till följd av de mera omfattande samordningsfunktioner som
följer med ADB-systemet.

Kommittén berör härefter omfattningen av de arbetsuppgifter som kommer
att falla inom uppbördsområdet. För de ifrågavarande arbetsuppgifterna
har för närvarande centrala uppbördsnämnden sin sekreterare, vilken
har uppdraget som bisyssla. Från centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens
sida måste ägnas stor uppmärksamhet åt hela uppbördsområdet.
En tillsynsverksamhet motsvarande den som förekommer på folkbokföringsområdet
måste komma till stånd. För att så skall kunna ske erfordras
en större personalstyrka än den som centrala uppbördsnämnden haft
till sitt förfogande. Ehuru kommittén således är inställd på att det erfordras
goda personella resurser för att nå ett rationellt verkande uppbördssystem,
finner den det inte vara möjligt att för närvarande med någorlunda
grad av säkerhet bedöma personalbehovet.

Mot bakgrund av det sagda förordar kommittén, att man inte från början
inrättar någon särskild byrå för uppbördsärenden. Enligt kommittén bör
således folkbokförings- och uppbördsärendena tillsvidare hänföras till en
byrå, förslagsvis benämnd administrativa byrån. Inom denna bör finnas
två sektioner, en för folkbokföringsärenden och en för uppbördsärenden.

För handläggning av ärenden som sammanhänger med planeringen i allmänhet
och driften av maskinanläggningarna bör enligt kommittén inrättas
en särskild byrå, förslagsvis benämnd tekniska byrån. Denna byrå föreslås
skola indelas i tre sektioner, en för de arbetsuppgifter som avser systemutformning
och programmering m. in., en för organisationsfrågor i
allmänhet och en för ärenden angående driftsekonomi m. m.

Som tidigare berörts skall nämnden planlägga och anordna utbildning
av personal inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Handläggningen
av därmed sammanhängande frågor bör enligt kommittén inte falla på någon
av de två byråerna utan fullgöras inom en särskild sektion, förslagsvis
benämnd utbildningssektionen. Med hänsyn till sektionens ställning inom
organisationen anser kommittén att för chefen för denna sektion i vissa
avseenden bör gälla vad som föreskrives om byråchef.

De för nämnden gemensamma allmänna kansligöromålen synes enligt

Kanyl. Maj.ts proposition nr b 6 år 196b

kommittén kunna handläggas inom eu arbetsdetalj under någon av sektionerna
på administrativa byrån. Frågan härom anses böra avgöras av den
blivande nämnden och regleras i nämndens arbetsordning.

Kommittén föreslår således, att centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens
kansli tillsvidare organiseras på två byråer, nämligen en administrativ
byrå, omfattande två sektioner, och en teknisk byrå, omfattande
tre sektioner, samt därjämte en särskild utbildningssektion.

Behovet av personal hos det centrala organet för fullgörandet av de arbetsuppgifter
som skall dels överflyttas från generalpoststyrelsens skattekontor,
riksbyrån och centrala uppbördsnämnden och dels tillkomma med
anledning av datamaskinteknikens införande har kommittén i tidigare sammanhang
uppskattat till ca 45 personer. Detta antal låg till grund för de
beräknade årskostnaderna för ADB-systemet. Personalbehovet kommer dock
alt vara större under tiden för ADB-systemets genomförande än under tiden
därefter.

Att nu göra en verklighetsbetonad bedömning av det framtida personalbehovet
inom centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden anser kommittén
mycket vanskligt. En rad frågor återstår att utreda. De är av sådan natur
att de kan påverka behovet av personal hos bl. a. det centrala organet. Inte
minst vanskligt är det att söka göra en rättvisande bedömning av antalet
personer, som om ca fem år erfordras för den mera tekniskt betonade delen
av arbetet, såsom systemuppföljning samt ny- och omprogrammering
m. m. Av kommittén vunna erfarenheter visar, att vad som kan betecknas
som system- och programmeringsarbete nästan undantagslöst kräver en
större arbetsinsats än vad man från början räknat med. Automatisk databehandling
inom statlig och privat administration är en relativt ny företeelse
i vårt land. Endast i något enstaka fall torde vad som kan betecknas
som genomförandeskedet vara passerat. Några normer för hur beräkningarna
av erforderligt personalbehov för tiden efter ett ADB-projekts slutgiltiga
genomförande finns inte utformade. Särskilt stora blir svårigheterna att
göra sådana beräkningar, när det gäller en organisation som nu ifrågavarande
med dess dubbla maskinsystem och regionalt uppställda maskinanläggningar.

Då det sålunda saknas en säker utgångspunkt för att i dagens läge göra
en tillförlitlig bedömning av det framtida personalbehovet inom den av
kommittén föreslagna organisationen, anser kommittén att frågan härom
tillsvidare måste lämnas öppen. Ett ställningstagande kan enligt kommittén
göras först sedan erfarenheter vunnits av verksamheten inom centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden och mera omfattande erfarenhet erhållits
från ADB-verksamheten inom statsförvaltningen i övrigt. Beträffande
personalbehovet under genomförandetiden återkommer kommittén i
det följande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

Mot bakgrund av vad nu sagts begränsar kommittén sig till att föreslå,
att vardera av de två byråerna skall förestås av en byråchef och varje sektion
av en byrådirektör. Personal i övrigt anses böra få anställas i mån av
behov och tillgång på medel. På personalförteckning för nämnden anses
böra uppföras endast chefspersonal och viss biträdespersonal.

Av principiella skäl anses det numera, att sakkunnigutredningar inte bör
till behandling uppta sådana lönefrågor, som enligt vedertagen ordning avgöres
efter förhandling med vederbörande personalorganisation. Med hänsyn
härtill har kommittén inte gått in på frågan om lönegradsplaceringen
av personalen.

I syfte att ernå en i möjligaste mån rörlig lönesättning anser kommittén
det lämpligt att, beträffande en del av de på personalförteckning uppförda
tjänsterna, tillämpa systemet med högst-lönegrad. I likhet med vad som
numera tillämpas inom vissa andra områden av statsförvaltningen anses
det även lämpligt att medelst kontrakt till nämnden knyta speciellt kvalificerade
personer i ledande ställning.

Erfarenheterna av kanslist- och assistenttjänster inom statsförvaltningen
har visat sig vara goda. Kommittén föreslår därför att även för vissa kvalificerade
göromål inom sektionerna användes kanslister och assistenter.

B. CENTRALA FOLKBOKFÖRINGS- OCH UPPBÖRDSNÄMNDENS
ARBETSUPPGIFTER OCH ORGANISATION UNDER TIDEN
FÖR ADB-SYSTEMETS GENOMFÖRANDE

Inledning

Det nyss redovisade förslaget till framtida organisation för centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden är utformat närmast som en stomme
till den organisation som kan bli erforderlig sedan omorganisationen inom
folkbokförings- och uppbördsverksamheten blivit fullt genomförd.

Av uttalande i prop. 1963: 32 framgår, att centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden, när den träder i funktion den 1 juli 1964, skall överta
uppbördsorganisationskommitténs återstående arbetsuppgifter. För att så
skall kunna ske förutsättes att nämndens personal tillfälligt förstärkes.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden kommer följaktligen att
under en övergångstid fungera som dels den nuvarande centrala uppbördsnämnden,
dels centralt tillsynsorgan för folkbokföringen i riket, sådant
detta är utformat enligt gällande organisation, dels centralt utredningsorgan
för den närmare utformningen av det nya systemet, dels ledningsorgan
för försöksverksamheten i Stockholms län och Östergötlands län
och dels centralt tillsynsorgan för genomförandet av den totala omorganisationen.
De tre sistnämnda arbetsuppgifterna kommer att under tiden

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

fram till ingången av år 1968 kräva eu avsevärd arbetsinsats från nämndens
sida och påverka personalbehovet under denna tid.

Arbetsuppgifter

Kommitténs arbete har främst varit inriktat på att klarlägga huruvida
maskiner för automatisk databehandling lämpligen kan och bör användas
för folkbokförings- och uppbördsverksamheten, att dra upp riktlinjer för
utformningen av ett sådant ADB-system och för den härför erforderliga
organisationen. Jämsides härmed och sedan principbeslut fattats om den
föreslagna omorganisationen har förberedelser vidtagits härför. Detta arbete
har bl. a. omfattat sådant utrednings- och systemarbete, som erfordrats
för att man skall kunna ersätta den nuvarande maskinutrustningen
med modernare sådan.

Förutom det förslag till organisation för centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden som nu redovisas, räknar kommittén med att före den
1 juli 1964, kunna framlägga de förslag till organisatoriska förändringar
inom landskontoren som är direkt betingade av övergången till ADB-system.

På kommittén i övrigt ankommande utredningsarbete m. m. får fullföljas
av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. De sålunda återstående
arbetsuppgifterna kan särskiljas i två huvudgrupper nämligen
dels sådana som är direkt avhängiga av övergången till ADB-system och
dels sådana som av annan anledning skall lösas i detta sammanhang. Även
om de återstående arbetsuppgifterna kan fördelas på dessa två huvudgrupper,
föreligger i många fall ett sådant inbördes sammanhang mellan
de till grupperna hörande frågorna att de inte kan lösas helt separat.

Kommittén lämnar följande översikt över de olika ämnesområden och
frågor, som inte beräknas vara slutbehandlade före den 1 juli 1964.

Grupp 1. Frågor som är direkt avhängiga av övergången till ADB-system

1. Systemarbete omfattande främst fullföljande av pågående system- och
programmeringsarbete avseende fastighets-, befolknings- och skatteregistrering,
lösande av vissa integrationsproblem i fråga om bl. a. allmän försäkring,
sjömansskatt och allmän varuskatt samt lösande av vissa revisionsproblem; 2.

Slutförande av förberedelser för och genomförande av försöksverksamheten
;

3. Uppföljning av försöksverksamheten;

4. Förberedande och genomförande av övergången till ADB-system i
riket i dess helhet;

5. Information och utbildning;

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

6. Upprättande av nytt förslag rörande vilka län som skall utrustas
med datamaskiner;

7. Redogörelse för utfallet av försöksverksamhet m. m. avsedd att ligga
till grund för definitivt beslut angående anskaffning av maskinutrustning
av typ IBM resp. SAAB;

8. Utredning rörande lämpligheten av att använda hålremsutrustning
jämsides med eller i stället för hålkortsutrustning;

9. Frågan om decentraliserad uppställning av stansutrustningen;

10. Lokalfrågornas lösande och uppföljning av arbeten vid om- och nybyggnader
för datakontoren;

11. Anskaffnings-, installations- och underhållsfrågor avseende datakontorens
maskinutrustning;

12. Utrednings- och författningsarbete avseende främst samtliga författningar
inom folkbokförings-, taxerings- och uppbördsområdet jämte andra
berörda författningsområden, sekretessfrågor, arkiveringsfrågor och
taxefrågor;

13. Lokal skattemyndighets arbetsuppgifter och organisation.

Grupp 2. Frågor som inte är direkt avhängiga av övergången till ADBsystem 1.

En eventuell överflyttning från pastorsämbetena till andra myndigheter
av bestyret med folkbokföringen. Vid bedömningen av denna fråga
har att beaktas bl. a. följande problem, nämligen vilka skäl som talar för
och emot en bortflyttning, till vilken myndighet i förekommande fall en
överflyttning bör ske, en eventuell överflyttnings konsekvenser i fråga om
pastoratsindelning m. m. jämte registerföring och avisering samt lagstiftningsfrågor; 2.

Kyrkobokföringens ordnande, varvid bl. a. uppkommer följande frågor,
nämligen församlingsbokens vara eller inte vara, utfärdande av personakter,
arkivering av sådana akter, ministerialböcker och vissa ickeobligatoriska
böcker och register, flyttningsanmälans fullgörande, prästbevis
av olika slag samt aviseringsfrågor;

3. Mantalsskrivningens ordnande, varvid bl. a. uppkommer följande
problem, nämligen mantalsblanketternas eventuella slopande, tidpunkten
för mantalsskrivningen, mantalsskrivning baserad på faktiska kyrkobokföringen
viss dag eller bosättningen viss dag, mantalsskrivning av personer
med ofta växlande vistelseort, mantalsskrivningen av fastigheter samt
processuella frågor;

4. Folkbokföringen i Stockholm, Göteborg och eventuellt några andra städer; 5.

Medborgarkortsfrågan.

Vad beträffar tidpunkten för framläggandet av utredningar och förslag
m. m. framhåller kommittén, att författningsändringar, som föranledes av

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 ur 1964

en övergång till ADB-system, bör träda i kraft den 1 januari 1968. Särskilda
övergångsbestämmelser måste dock finnas, som möjliggör att ADB-systemet
i viss utsträckning kan tillämpas redan under år 1967. Uppläggningsarbetena
för den totala omläggningen beräknas skola påbörjas under hösten
1966. Erforderliga ändringar i författningar torde därför i möjligaste mån
böra genomföras vid 1966 års riksdag. I detta sammanhang framhålles, att
man bör räkna med en total omarbetning av folkbokföringsförordningen.

Organisation

Uppbördsorganisationskommittén består av ordförande och ytterligare
fyra ledamöter, av vilka en tillika är kommitténs huvudsekreterare. Till
kommittén har knutits 14 experter, av vilka för närvarande fyra är tjänstlediga
från sina ordinarie tjänster för att på heltid biträda kommittén. Därjämte
fullgör två biträdande sekreterare samt ytterligare ett antal personer
heltidstjänstgöring hos kommittén.

De på kommittén vilande arbetsuppgifterna kan i princip uppdelas på fyra
huvudgrupper nämligen: 1) utredningsarbete som närmast sammanhänger
med det nya systemets utformning i materiellt hänseende liksom
med övriga frågor av materiell natur, remisser, författningsarbete, betänkandeskrivning
samt allmänna kanslifunktioner; 2) sådant arbete som sammanhänger
med ADB-systemets utformning i stort och i detalj samt programmering
m. m.; 3) sådant arbete som sammanhänger med ADB-systemets
genomförande, såsom planering för försöksverksamhetens igångsättande
och drift samt för det totala genomförandet; 4) information och utbildning.

Totalt uppgår den inom kommittén anställda personalen till ca 40 personer.
Av dessa är flertalet tjänstlediga från befattningar inom den statliga
förvaltningen, några från befattningar inom den kommunala förvaltningen
och återstoden, ca 15 personer (inkl. skrivbiträdespersonal), anställda av
kommittén. Hos kommittén tjänstgör därjämte för närvarande nio personer,
vilka utlånats från dåvarande matematikmaskinnämnden. Maskinföretagen
IBM och SAAB har för ifrågavarande arbetsuppgifter avdelat sammanlagt
16 personer, vilka fullgör sitt arbete hos kommittén.

Inklusive företagens personal arbetar således ca 65 personer med de kommittén
åvilande arbetsuppgifterna. I stort sett samma personalstyrka beräknas
åtminstone under de närmaste åren vara erforderlig för att nämnden
skall kunna fullfölja kommitténs arbetsuppgifter. Därtill kommer den personal
om ca 35 personer som erfordras för de arbetsuppgifter som överföres
från riksbyrån, riksskattenämnden och centrala uppbördsnämnden samt
för allmänna kanslifunktioner.

I enlighet med vad kommittén tidigare angivit föreslår den att möjlighet
skall finnas att under genomförandetiden förstärka centrala folkbokförings 3

Bihang till riksdagens protokoll 196i. 1 samt. Nr 46

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

och uppbördsnämnden med ledamöter med erfarenhet av bl. a. organisations-
och maskintekniska frågor. Därutöver anses behovet av expertis med
särskild kännedom om förhållandena inom andra verksamhetsområden vara
särskilt påtagligt under den tid, då detaljutformningen av ADB-systemet
pågår. Man måste därför enligt kommittén räkna med att under nämnda tid
till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden ha knutet ett större antal
experter än vad som sedermera blir erforderligt.

C. KOSTNADSBERÄKNINGAR

De av kommittén redovisade kostnadsberäkningarna avser budgetåret
1964/65. Kostnaderna bör enligt kommittén anslagsmässigt fördelas på sådant
sätt, att de på nämnden belöpande kostnaderna redovisas under två anslag,
förslagsvis benämnda Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Avlöningar och Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden: Omkostnader,
samt att de på försöksverksamheten belöpande kostnaderna redovisas
under ett särskilt anslag, förslagsvis benämnt Centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämnden: Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring
och uppbörd.

1. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Avlöningar, förslagsanslag

Avlöningskostnaderna har beräknats till 2 879 100 kr. Beräkningen har
skett utifrån följande förutsättningar: Posten arvoden och särskilda ersättningar,
bestämda av Kungl. Maj :t omfattar arvode och, i förekommande
fall, ersättning för mistade avlöningsförmåner till nämndens ordförande,
vice ordförande och ytterligare sju ledamöter ävensom till tillkallade experter.
Posten ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft omfattar bl. a.
ersättningar dels till särskilt tillkallade sakkunniga dels ock till den under
budgetaret beräknade erforderliga på personalförteckning icke uppförda
personalen om ca 80 personer. Med hänsyn till osäkerheten av den gjorda
uppskattningen rörande personalbehovet har ett marginaltillägg gjorts motsvarande
kostnaden för avlöningar till 15 personer. Posten avlöningar till
övrig personal omfattar avlöningar till den på personalförteckning uppförda
personalen. Posten rörligt tillägg har beräknats på grundval av den närmast
föregående posten.

Med beaktande härav erhåller avlöningsstaten följande utseende.

Avlöningsstat

1. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda av Kungl. Maj:t,

förslagsvis ............................................. 104 400

2. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft, förslagsvis 2 440 000

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 11)64

3. Avlöningar till övrig personal, förslagsvis.................. 230 800

4. Rörligt tillägg, förslagsvis................................ 103 900

Summa kr. 2 879 100

2. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Omkostnader, förslagsanslag

Beräkningen av omkostnadsanslaget har kommittén delvis baserat på
uppskattningar som gjorts inom statistiska centralbyrån för att söka klarlägga
folkbokföringsbyråns andel i ämbetsverkets motsvarande anslag samt
på egna schablonmässiga uppskattningar. Vid beräkningen av posten övriga
expenser har kommittén utgått från att inrättandet av centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden kräver vissa engångskostnader för anskaffning
av inventarier m. m. Kommittén har därvid räknat med att nämnden
övertar kommitténs inventarier i fråga om möbler och kontorsmaskiner
m. m. samt att folkbokföringsbyråns möbelutrustning befinner sig i sådant
skick att i det närmaste total nyanskaffning blir erforderlig. Beräkningen
av anskaffningskostnaden ifråga, ca 265 000 kr., har genomgåtts med expertis
från statskontoret. Vid beräkningen av posten kursverksamhet m. m.
har förutsatts, att initialkostnaden för iordningställande av kursmaterial
m. m. faller på budgetåret 1964/65.

Omkostnadsstaten skulle enligt dessa beräkningar erhålla följande utseende.

Omkostnadsstat

1. Sjukvård m. m., förslagsvis................................ 5 000

2. Reseersättningar, förslagsvis................................ 75 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis ........................ 35 000

b) Övriga expenser, förslagsvis ............................ 415 000

4. Publikationstryck, förslagsvis ......................>....... 10 000

5. Kursverksamhet m. m., förslagsvis............................ 402 000

Summa kr. 942 000

3. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring
och uppbörd, förslagsanslag

Under detta anslag upptas samtliga de kostnader som under budgetåret
1964/65 kan beräknas uppkomma för försöksverksamheten inom Stockholms
och Östergötlands län. Avlöningskostnaderna och omkostnaderna
framgår av följande stat.

3j- Bihang till riksdagens protokoll 1964. 1 saml. Nr 46

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

a) Försöksverksamheten i B län

Avlöningar

1. Avlöningar, förslagsvis .......................... 323 000 323 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ...................... 2 000

2. Reseersättningar m. m., förslagsvis................ 2 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis................ 9 000

b) övriga expenser, förslagsvis .................. 50 000

4. Övriga utgifter

a) Maskinhyror, förslagsvis ...................... 593 000

b) Transportkostnader, förslagsvis ................ 1 000

c) Stansning i service hos Stockholms stad, förslagsvis 25 000

5. Anskaffning och underhåll av inventarier, förslagsvis 20 000

6. Anskaffning av magnetband, förslagsvis............ 6 000 708 000

Summa för B län, kr. 1 031 000

b) Försöksverksamheten i E län

Avlöningar

1. Avlöningar, förslagsvis .......................... 223 000 223 000

Omkostnader

1. Sjukvård m. m., förslagsvis ...................... 1 000

2. Reseersättningar m. m., förslagsvis ................ 8 000

3. Expenser

a) Bränsle, lyse, vatten, förslagsvis................ 12 000

b) övriga expenser, förslagsvis .................. 45 000

4. övriga utgifter

a) Maskinhyror, förslagsvis ...................... 735 000

b) Transportkostnader, förslagsvis ................ 1 000

5. Anskaffning och underhåll av inventarier, förslagsvis 15 000

6. Magnetband, förslagsvis .......................... 8 000 825 000

Summa för E län, kr. 1 048 000
Summa för B och E län, kr. 2 079 000

Kungl. Mnj:ts proposition nr Ad är 196A 37

III. Remissyttranden

Beträffande centrala folkbokförings- och n p p b ö r d snämndens
ä in betsbefattning och arbetsuppgifter ansluter
sig de llcsta remissinstanser till kommitténs förslag. Av de anförda
synpunkterna må följande återges.

Statskontoret anser det riktigt, att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
verkar för ett effektivt utnyttjande av länsstyrelsernas datamaskinanläggningar
även för andra uppgifter än dem som taller inom nämndens
område och att nämnden i sådana frågor samråder med statskontoret.
Uppgifter om maskinutnyttjande bör därför fortlöpande tillhandahållas
statskontoret av nämnden.

Ämbetsverket framhåller vidare, att det enligt nu framlagt förslag till
central organisation på uppbördsområdet synes vara möjligt att inordna
löneskatteuppbörden i det allmänna uppbördssystemet. I likhet med kommittén
anser statskontoret, att den av dubbelbeskattningssakkunniga föreslagna
löneskattenämnden med löneskattekontor (SOU 1962:59) inte bör
inrättas, utan ifrågavarande arbetsuppgifter fördelas på centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden, länsstyrelser och lokala skattemyndigheter.

Intill dess att ett förslag om införande av definitiv källskatt föreligger
finner däremot länsstyrelsen i Malmöhus län, att riksskattenämnden i första
hand bör handlägga löneskatteärenden.

Riksrevisionsverket konstaterar, att postverkets särskilda funktion som
uppbördsorgan kan beräknas upphöra sedan uppbörden av den preliminära
skatten för inkomståret 1967 avslutats. Vissa arbetsuppgifter av central karaktär
i uppbördsförfarandet föreslås därför skola överflyttas på centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden, främst den att ombesörja skatteclearingen
mellan länsstyrelserna. Verket är emellertid av den uppfattningen
att ifrågavarande kassamässiga clearing bör kunna slopas genom lämpliga
redovisningstekniska åtgärder och avser att närmare utreda denna fråga.
Lämpligheten av att till nämnden överföra reklamationskontot från länsstyrelsen
i Stockholms län kan enligt riksrevisionsverket ifrågasättas, enär
det i huvudsak representerar en kassamässig funktion av den art som
åligger de skatteredovisande myndigheterna, nämligen länsstyrelserna.

Handläggningen av ärenden enligt handräckningsavtalen mellan Sverige
och de övriga nordiska länderna behandlas av några remissinstanser. Riksskattenämnden
konstaterar sålunda, att den alltjämt skall handlägga sådana
ärenden som avser delgivning av handlingar och införskaffande av uppgifter
i beskattningsärenden. För respektive myndigheter i Danmark, Finland
och Norge måste det enligt nämnden framstå såsom opraktiskt, att i
handräckningsärenden ha att göra med flera svenska myndigheter. Riksskattenämnden
förordar därför, att samtliga internordiska handräckningsärenden
överföres till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

En annan ståndpunkt intar däremot länsstyrelserna i Östergötlands och
Malmöhus län. De av riksskattenämnden nu handlagda ärendena, som avser
tillämpningen av handräckningsavtalen i skatteärenden bör enligt länsstyrelserna
inte överflyttas till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Dessa ärenden avser i huvudsak indrivning av skatt, vilket principiellt
anses falla utanför nämndens verksamhetsområde.

Länsstyrelsen i Jämtlands län framhåller, att om den av polisberedningen
i dess betänkande nr 9 föreslagna nämnden för exekutionsväsendets centrala
organisation inrättas, torde böra övervägas om inte handräckningsärendena
hör hemma inom dess ämbetsområde.

Beträffande centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens tillsyn över
folkbokförings- och uppbördsverksamheten i länen anför länsstyrelsen i
Malmöhus län, att utformningen av förslaget till instruktion för nämnden
ger nämnden större befogenheter än vad enbart ett överflyttande av riksbyråns
för folkbokföringen åligganden motiverar. Länsstyrelsen bär inte
några erinringar mot att den centrala nämnden får rätt att utöva tillsyn
'' '' även i vidsträckt bemärkelse — över göromål som har samband med driften
av maskinanläggningarna. Samtidigt understryker den dock att ett flertal
göromål vid debitering och uppbörd av skatt har ett sådant samband
med länsstyrelsernas verksamhet att handläggningen av dessa göromål inte
utan inskränkningar bör falla under nämndens tillsyn. Länsstyrelsen anser
därför att förslaget till instruktion bör ändras så att därav framgår begränsningarna
i nämndens tillsynsrätt över uppbördsväsendet. Även länsstyrelsen
i Östergötlands län anser, att området för nämndens befogenheter
bör avgränsas tydligare, så att risken av kompetenskonflikt i förhållande till
länsstyrelse och länsstyrelse underställd lokal skattemyndighet i möjligaste
mån elimineras.

Liknande synpunkter framför länsstyrelsen i Skaraborgs län, som inte
finner att kommittén anfört bärande skäl för en förhållandevis långtgående
direktivrätt från nämnden gentemot bl. a. länsstyrelserna. För att verksamheten
inom länsstyrelserna skall kunna bedrivas på ett rationellt sätt anses
det fullt tillräckligt att nämnden — på samma sätt som riksskattenämnden
på taxeringsområdet — genom vägledande råd och anvisningar främjar en
riktig och enhetlig verksamhet. Om likväl en viss direktivrätt anses oundgängligen
erforderlig, bör denna rätt enligt länsstyrelsens mening begränsas
att gälla endast driften vid datamaskinanläggningarna. Länsstyrelsen ställer
sig även tveksam till en särredovisning av datakontorens kostnader i
länsstyrelsernas avlönings- och omkostnadsbokföring. I detta sammanhang
ifrågasätter länsstyrelsen om inte den erforderliga överblicken över datakontorens
ekonomi bör kunna erhållas med utgångspunkt från ett fåtal
lättillgängliga fakta, t. ex. antalet årsarbetskrafter på kontoret eller antalet
ianspråktagna magnetband eller hålkort.

Statstjänstemännens riksförbund understryker betydelsen av eu klar

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 106i

gränsdragning mellan centrala folkbokförings- ocli uppbördsnämndens och
länsstyrelsernas uppgifter i personalutbildningsfrågor.

Enligt domkapitlet i Linköpings stift bör eu gränsdragning även göras
mellan domkapitlens och andra myndigheters skyldigheter beträffande kyrkobokföringen.

Beträffande fördelningen av uppgifter mellan centrala folkbokförings- och
och uppbördsnämnden och statistiska centralbyrån ifrågasätter länsstyrelsen
i Norrbottens län om inte för erhållande av ett enhetligt och rationellt
uppgiftslämnande samtliga uppgifter avseende folkbokföringen borde kunna
överlämnas till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och att
nämnden och statistiska centralbyrån sinsemellan bestämde fördelningen.

Statistiska centralbyrån understryker, att det kommer att innebära en påfrestning
för regionala och lokala folkbokföringsorgan att inrätta sig efter
det nya ADB-systemet. Detta gäller särskilt om nya principer införes för
den lokala folkbokföringen. Mot bakgrunden härav framhåller centralbyrån
angelägenheten av att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden beredes
erforderlig frihet att närmare bestämma tidsschemat för utredningen
av de frågor som sammanhänger med ADB-systemet.

Delegationen för statistikfrågor berör frågan om en effektiv samordning
av de statistiska och administrativa rutinerna. Det är enligt delegationen
angeläget, att den decentraliserade organisationen av databehandlingen
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet inte leder till en splittring av
statistikproduktionen. Ansvaret för statistisk bearbetning och statistiskt
utnyttjande av folkbokförings- och uppbördsmaterialet måste därför åvila
centralbyrån, vare sig det är fråga om en i egentlig mening officiell statistik
eller det är fråga om specialbearbetningar utförda i form av service till särskilda
konsumenter. Detta bör enligt delegationen framgå av nämndens
instruktion liksom också att nämnden skall samråda med statistiska centralbyrån
i frågor, som kan beröra statistikproduktionen.

Överståthållarämbetet erinrar om att ämbetet enligt uppbördsreglementet
för Stockholm har att fastställa formulär till debiteringslängd, debetsedel
och uppbördskort. Ämbetet ifrågasätter om inte dessa uppgifter bör
överföras till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. I varje fall
anses den ändringen böra vidtas, att fastställandet av formulären bör ske efter
samråd med nämnden och inte som f. n. efter samråd med generalpoststyrelsen.

Beträffande kommitténs förslag till organisation för centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden berör vissa remissinstanser nämndens
sammansättning.

Statskontoret framhåller sålunda riktigheten av att nämndens ordförande
eller vice ordförande fungerar som heltidstjänstgörande och verkställande
chef med ansvar för hela verksamhetens bedrivande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1964

Statistiska centralbyrån tar upp frågan om ansvaret för det dagliga arbetet
inom nämndens kansli och samordningen av arbetet byråerna emellan.
Centralbyrån framhåller att ledamöterna, var och en med sin huvudsakliga
gärning förlagd till andra områden, en ordförande med uppdraget som bisyssla
eller en med det dagliga arbetets detaljer belastad byråchef inte kan
samla sig till den överblick och den inriktning av arbetet efter större linjer
som erfordras, för att förväntningarna om nämndens effektivitet skall kunna
intrias. Frågan om chefsansvaret bör därför enligt centralbyrån erhålla
en positiv lösning. Centralbyrån erinrar vidare om att den i tidigare yttrande
framhållit, att nämnden skulle vara bättre betjänt av att kunna förordna
en person med sakkunskap i kyrkobokföringsfrågor att såsom expert
biträda nämnden och dess kansli än av att ha någon med denna sakkunskap
som ledamot. Enligt den föreslagna instruktionen för centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden skall en av ledamöterna äga särskild
insikt och erfarenhet i folkbokföringsfrågor. Detta synes innebära, att även
sakkunskap inom andra folkbokföringsområden än kyrkobokföringen kan
bli representerad. Centralbyrån vidhåller sin åsikt, men vill inte motsätta sig
att frågan löses på det sättet, att nämnden både skall ha tillgång till expertis
i kansliarbetet och en folkbokföringskunnig ledamot.

Ämbetsverket framhåller även ADB-systemets genomgripande konsekvenser
för bearbetningsprocessen inom viktiga statistikgrenar och behovet
av en samordning mellan denna verksamhet och registreringsverksamheten.
Kommittén har ansett behovet bliva tillräckligt tillgodosett genom
en till nämnden knuten expert och en instruktionsbestämmelse om samråd.
Centralbyrån finner detta vara en otillräcklig ersättning för den nuvarande
ordningen, enligt vilken folkbokförings- och statistikfrågor handläggs
inom eft och samma ämbetsverk, och yrkar att bli representerad i
nämnden genom en ledamot, åtminstone under uppläggningsskedet.

Liknande synpunkter anföres av delegationen för statistikfrågor, som
betonar att statistiska centralbyrån bör vara representerad i nämnden vid
behandling av frågor som kan beröra statistikproduktion. Om detta behov
skulle tillgodoses genom en expert bör det i instruktionen för nämnden uttryckligen
anges att det skall finnas en till nämnden knuten expert representerande
statistikproduktionens intressen.

Domkapitlen i Karlstads och Luleå stift anser, att en av nämndens ledamöter
bör äga särskild insikt i och erfarenhet av kyrkobokföringsfrågor.

Enligt TCO.s statstjänstemannasektion bör de tre ledamöter, som skall
vara erfarna och kunniga i arbetsförhållanden, utses efter förslag av arbetsmarknadens
huvudorganisationer.

Rörande centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens kansliorganisation
framhåller statskontoret, att detaljorganisationen av nämndens kansli,
såvitt nu kan bedömas, förefaller rimlig. Ämbetsverket förutsätter dock,

Kungl. Maj:ts proposition nr 46'' år

att nar den nya nämndens verksamhet normaliserats, eu organisationsundersökning
göres för fastställande av sektionsindelning och arbetsfördelning
mellan sektionerna samt en detaljerad personalorganisation.

Statistiska centralbyrån konstaterar att dess folkbokföringsbyrå synes
komma att ingå i nämnden med i huvudsak oförändrad personaluppsättning,
dock med avstående av viss personal till tekniska byrån. Ämbetsverket
framhåller emellertid, att personalbehovet för de närmaste åren
måste bedömas med tveksamhet. Centralbyrån bär tidigare fäst uppmärksamheten
på den eftersläpning i arbetsuppgifterna och den tunga arbetsbörda
på de högre tjänsterna som blivit följden av personalknapphet. Byrån
torde därför inte kunna övergå till nämnden helt utan arbetsbalanser.
Vid sidan av det löpande arbetet skall personalen hos nämnden undergå
utbildning för att bli införsatt i det nya folkbokföringssystemet. Personalen
måste dessutom, såväl för egen information som för att kunna bidra
med sin erfarenhet, ha möjlighet att fortlöpande följa nämndens utredningsarbete.
Det är därför enligt centralbyrån angeläget att personalramen
även under de närmaste åren skall kunna bli föremål för justeringar efter
hand som behov därav yppar sig.

Domkapitlet i Växjö stift, Sveriges akademikers centralorganisation och
TCO:s statstjänstemannasektion anser folkbokförings- och uppbördsärendena
vara så skilda till sin natur, att den administrativa byrån bör uppdelas
på två byråer — en folkbokföringsbyrå och en uppbördsbyrå. TCO:s
statstjänstemannasektion föreslår i detta sammanhang, att uppbördsbyrån
förutom uppbördsfrågor bör handlägga maskin- och utbildningsfrågorna
inom nämnden. Arbetsuppgifterna för ekonomisektionen inom den tekniska
byrån anses böra uppdelas mellan statskontoret och länsstyrelserna.
Vidare anses verksamheten inom systemsektionen böra överflyttas till statskontoret.

Även länsstyrelsen i Norrbottens län ifrågasätter om inte en särskild byrå
för uppbördsärenden redan från början bör inrättas. Enligt domkapitlet
i Linköpings stift bör en särskild byrå för folkbokföringen inrättas och till
denna knytas en expert för kyrkobokföringsfrågor.

Riksarkivet utgår från att nämnden i erforderlig utsträckning kommer
att anlita experter på arkivfrågor.

Svenska arbetsgivareföreningen ifrågasätter funktionsdugligheten hos
den av kommittén föreslagna organisationen av den tekniska byrån. Även
om byrån organiseras på tre sektioner, kan avsevärda svårigheter väntas
uppstå för den byråchef som skall administrera både de tekniska och ekonomiska
funktionerna inom denna byrå, på vilken faller såväl produktionen
av data som det ekonomiska ansvaret för verksamheten. Föreningen
ifrågasätter, om det inte vore praktiskt att flytta ekonomisektionen från
den tekniska byrån. Därvid skulle ekonomi- och personalärenden, där givetvis
utbildningsfrågorna har väsentlig betydelse, handläggas inom en

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 196 i

byrå, förslagsvis kallad den ekonomiska, som skulle sortera direkt under
kansliets ledning.

Länsstyrelsen i Östergötlands län finner det inte uteslutet, att huvuddelen
av utbildnings- och organisationsfrågorna, sedan ADB-verksamheten
väl kommit i gång, kan avlastas centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Dessa frågor skulle då överföras till andra härför lämpliga organ
— länsstyrelsernas utbildningsnämnd respektive statskontoret. Med
hänsyn härtill ifrågasätter länsstyrelsen, om de planerade utbildnings- och
organisationssektionerna bör ingå i kansliets fasta organisation. Det torde
i stället enligt länsstyrelsen böra övervägas att till nämndens kansli under
tiden för genomförandet av ADB-systemet anknyta expertgrupper med huvudsaklig
uppgift att handha utbildnings- och organisationsfrågor.

Samordningen av utbildningsverksamheten med andra statliga organ,
såsom statskontoret, länsstyrelsernas utbildningsnämnd samt det reguljära
yrkesutbildningsväsendet synes enligt TCO:s statstjänstemannasektion
föga ha beaktats av kommittén. Organisationen hävdar, att vidareutbildningen
för personalen vid de statliga ADB-anläggningarna i huvudsak bör
läggas inom den offentliga yrkesundervisningen. Den av kommittén föreslagna
utbildningssektionen anses därför böra reduceras till att omfatta en
utbildningsledare inom en av nämndens byråer. Denne utbildningsledare
skulle då få till uppgift att i samråd med statskontoret och skolverket planera
erforderlig utbildning för personal inom nämndens område.

En liknande ståndpunkt intas av'' länsstyrelsernas utbildningsnämnd. Såvitt
gäller den utbildning som måste ske under genomförandetiden bär utbildningsnämnden
inga erinringar mot förslaget. Med hänsyn till den nu
pågående utvecklingen inom datatekniken ifrågasätter utbildningsnämnden
emellertid om inte ett centralt, hela statsförvaltningen överspännande
utbildningsorgan bör tillskapas inom detta område. I vart fall synes det
nämnden som om det — mot bakgrund av den oklarhet, som råder beträffande
utbildningsbehovet efter genomförandetiden — skulle vara mindre
välbetänkt att låsa fast utbildningen inom centrala folkbokförings- och
uppbördsnämndens förvaltningsområde på det sätt som skett i kommitténs
instruktionsförslag.

Vissa remissinstanser har berört personal- och utbildningsfrågor.
Sålunda konstaterar bl. a. statskontoret, statistiska centralbyrån,
länsstyrelserna i Södermanlands, Malmöhus, Skaraborgs och Norrbottens
län, domkapitlet i Lulea stift, Föreningen Sveriges kronokamrerare
och Statstjänstemännens riksförbund med tillfredsställelse att kommittén
allvarligt betonat behovet av en intensiv utbildningsverksamhet.

Statstjänstemännens riksförbund konstaterar med oro, att kommittén inte
berört frågan om inlemmande av bl. a. de nuvarande föreståndarna för
postverkets skatteavdelningar i den nya organisationen. Dessa tjänstemän,

Knngl. Maj:Is proposition nr U> år W61

som alla genomgått postassistents- eller postexpeditörskurs, har en mångårig
erfarenhet från arbete med skatteupphörd och skattebokföring och innehar
samtliga ordinarie tjänst i postverket. Förbundet finner det anmärkningsvärt,
att kommittén f. n. inte synes planera att ta i anspråk denna
personal, som med en viss vidareutbildning skulle komma att utgöra en
mycket värdefull tillgång för den nya organisationen. Vidare erinrar förbundet
om att kommittén i sitt principbetänkande föreslagit, att en särskild
delegation skulle tillsättas för handläggning av de personalproblem som
kan uppkomma i samband med den nya organisationen av folkbokföringsoch
uppbördsväsendet. Förbundet understryker angelägenheten av att en
sådan delegation snarast tillsättes. Dessutom kräver förbundet, att överläggningar
om utbildning och eventuell omplacering av berörd personal kommer
till stånd samt att den personal, som berörs av omorganisationen, erhåller
information i ärendet.

Beträffande centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens lokalfråga
och lokalisering på längre sikt har lokaliseringsutredningen
rörande statlig verksamhet inite kunnat finna något avgörande skäl för
eu förläggning till Stockholms-området. I princip anser utredningen, att
nämnden i fråga om samarbetsbehovet med den centrala statsförvaltningen
i övrigt inte skiljer sig från andra statliga verksamhetsgrenar, för vilka
utredningen ansett en utflyttning möjlig att genomföra.

När det gäller frågan om lokaler för nämnden finner byggnadsstyrelsen
det naturligt, att nämnden förlägges i nära anslutning till en datamaskinanläggning
av den typ som avses för länsstyrelsernas datakontor. Styrelsen
föreslår även, att nämnden skall åläggas att yttra sig över framställningar
i lokalfrågor för datakontoren, innan sådana ärenden anhängiggöres
hos byggnadsstyrelsen.

Kommitténs författnings förslag har i regel godtagits eller lämnats
utan erinringar av remissinstanserna. I några yttranden har dock
andra synpukter på uppbördsförordningens utformning framförts.

I fråga om kompetenskrav för den föreslagna nämndens ordförande och
vice ordförande framhåller kammarrätten följande.

Enligt förslaget skall de kompetenskrav, som i 72 § uppbördsförordningen
uppställts för ordföranden och vice ordföranden i centrala uppbördsnämnden,
icke gälla för dem, som kommer att inneha motsvarande funktioner
i centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Som skäl härför
har kommittén åberopat att några formella kompetenskrav beträffande ordförande
och vice ordförande i statliga nämnder numera sällan uppställes.
Emellertid må i detta sammanhang framhållas följande. I 19 § andra stycket
taxeringsförordningen och 74 § andra stycket förordningen om allmän
varuskatt föreskrives formella kompetenskrav för ordförande och vice ordförande
i riksskattenämnden. Ordföranden skall vara lagfaren. Enligt
nämnda stadgande i taxeringsförordningen skall vice ordföranden vara

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 1961

lagfaren eller ha avlagt examen vid handelshögskola. Både ordföranden och
vice ordföranden skall dessutom jämlikt samma stadgande vara erfarna i
domarvärv eller i administrativ verksamhet. Vid handläggningen av ärende
enligt förordningen om allmän varuskatt skall dock vice ordföranden jämlikt
nyssnämnda stadgande i samma förordning vara såväl lagfaren som
erfaren i domarvärv eller i administrativ verksamhet, d. v. s. ha samma formella
kompetens som ordföranden.

Med hänsyn bland annat till centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens
uppgift att uppmärksamma inadvertenser och ofullkomligheter i den
materiella lagstiftningen på folkbokförings- och uppbördsområdet anser
kammarrätten att krav på såväl lagfarenhet som erfarenhet i domarvärv eller
i administrativ verksamhet bör uppställas både för ordföranden och för vice
ordföranden i nämnden.

Skulle sådana kompetenskrav likväl anses alltför rigorösa synes emellertid
lägre kompetenskrav än vad för närvarande gäller för ordförande och
vice ordföranden i centrala uppbördsnämnden icke böra införas för motsvarande
befattningar i den tilltänkta centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Även riksskattenämnden förordar — bl. a. med hänsyn till de för näringslivet
ömtåliga avgörandena i fråga om utlämnande av kontrolluppgifter
enligt handräckningsavtal mellan Sverige och de nordiska länderna
— att krav bör uppställas på att ordföranden och vice ordföranden i nämnden
skall vara lagfarna och erfarna i domarvärv eller i administrativ verksamhet.
Tveksamhet mot alt slopa kompetenskravet uttalas även av länsstyrelsen
i Norrbottens län. I

I några yttranden berörs gränsdragningen mellan riksskattenämndens
och den föreslagna nämndens arbetsuppgifter.

Enligt förslaget skall centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
efter samråd med riksskattenämnden fastställa källskattetabeller och de
värden å naturaförmåner i form av kost och bostad eller endera av dessa
förmåner, som skall ligga till grund för uttagandet av källskatt. Överståthållarämbetet
anser att fastställande av skattetabeller är beroende av fastställandet
av värdet på naturaförmåner och att sistnämnda fastställande i
själva verket är en anvisning för taxeringsarbetet. Ämbetet föreslår därför
att dessa arbetsuppgifter även framdeles skall ankomma på riksskattenämnden.
Länsstyrelsen i Malmöhus län uttalar sig i samma riktning. Riksskattenämnden
uttalar beträffande fastställandet av källskattetabellerna, att utarbetandet
av tabellerna huvudsakligen innefattar endast räknearbete. Egentligt
behov av samråd rörande tabellerna föreligger inte. Nämnden, som inte
framför några erinringar mot att tabellernas fastställande överföres till centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden, förordar därför att bestämmelsen
om samråd med riksskattenämnden får utgå. I fråga om fastställandet av
värdet på naturaförmåner som skall ligga till grund för uttagandet av källskatt
anser nämnden, att värderingen av förmånerna vid preliminärbeskattningen
har sådant samband med deras värdering vid taxeringen att övervä -

Knngl. Maj.ts proposition nr 46‘ år 196b

gande skäl talar för att värdena även i fortsättningen skall fastställas av
riksskattenämnden. Om likväl fastställandet av dessa värden anses böra
tillkomma centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden bör, med hänsyn
till de intressen riksskattenämnden bar alt bevaka, fastställandet ske i
(enligt förslaget »efter») samråd med riksskattenämnden. Även länsstyrelsen
i Östergötlands län förordar att naturaförmånernas värdering i kä 11-skattehänseende även i framtiden handhas av riksskattenämnden.

Länsstyrelserna i Östergötlands och Malmöhus län ifrågasätter slutligen
om icke fastställandet av formulär till preliminär självdeklaration även
framdeles bör ske av riksskattenämnden.

IV. Departementschefen

Med bifall till propositionen 1963: 32 har riksdagen (SU 41; rskr 101)
beslutat, att automatiska datamaskiner skall införas som hjälpmedel inom
folkbokföringen och för arbetet med bl. a. uppbörd och redovisning av de
direkta skatterna. Beslutet innebär, att länsstyrelserna med vissa undantag
skall förses med egna datamaskinanläggningar. Dessa anläggningar skall
ersätta länsstyrelsernas nuvarande adresseringsmaskiner och de hos postverkets
skatteavdelningar befintliga hålkortsmaskinerna. Skatteavdelningarnas
arbetsuppgifter skall i samband härmed överföras till länsstyrelserna.
Vid de länsstyrelser som förses med datamaskinanläggningar skall inom
landskontoret inrättas en ny sektion, benämnd datakontoret.

Den centrala ledningen av och tillsynen över folkbokförings- och uppbördsverksamheten
skall enligt statsmakternas beslut fr. o. in. den 1 juli
1964 ankomma på ett nyinrättat organ, centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Till den nya nämnden skall överföras de uppgifter som nu
ankommer på centrala uppbördsnämnden och statistiska centralbyråns
folkbokföringsbyrå.

När statsmakterna förra året hade att ta ställning till organisationen för
folkbokförings- och uppbördsväsendet, godtogs i princip en av uppbördsorganisationskommittén
framlagd organisationsskiss till den nya folkbokförings-
och uppbördsnämnden. Det skulle emellertid ankomma på kommittén
att lägga fram ett detaljerat förslag till nämndens organisation. Kommittén
har nu redovisat sitt förslag rörande den nya nämndens uppgifter
och organisation.

Vid min anmälan av den förut nämnda propositionen 1963: 32 framhöll
jag, att vid utarbetandet av förslag till organisation för centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden borde tillses att klara gränser drogs mellan
nämndens och länsstyrelsernas befogenheter och skyldigheter. Mot denna
bakgrund har kommittén uttalat, att länsstyrelserna självfallet även i fortsättningen
bör ha ansvaret för folkbokförings- och uppbördsverksamheten i

4 Bihang titt riksdagens protokoll 196i. 1 samt Nr 46

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1964

länen. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall å sin sida svara
för att länsstyrelserna erhåller de föreskrifter och instruktioner samt råd
och anvisningar som erfordras för att verksamheten skall kunna bedrivas
i enhetliga och rationella former.

När det gäller överföring av uppgifter från andra centrala organ innebär
kommitténs förslag, att centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden på
folkbokföringsområdet i stort sett skulle överta de uppgifter som nu åvilar
statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen. Inom
uppbördsområdet skulle nämnden svara för de centrala uppgifter som nu
fullgöres av postverket och centrala uppbördsnämnden samt vissa av riksskattenämndens
åligganden. Beträffande avgränsningen mot riksskattenämnden
har kommittén ansett att principen bör vara att ärenden som rör
taxeringsförfarandet skall hänföras till riksskattenämnden och ärenden som
avser debiterings- och uppbördsförandet till centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden.

Från de nu angivna utgångspunkterna har kommittén föreslagit, att ämbetsbefattningen
för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden generellt
sett skall anges så, att nämnden skall handlägga centrala uppgifter
inom och utöva tillsyn över dels folkbokföringsväsendet och dels uppbördsväsendet
i vad detsamma avser debitering och uppbörd av skatt enligt uppbördsförordningen.
Målet för nämndens verksamhet skall vara att ernå eu
riktig och enhetlig tillämpning av folkbokförings- och uppbördsförfattningarna
samt ett ändamålsenligt och ekonomiskt folkbokförings- och uppbördssystem.
Den närmare beskrivningen av nämndens uppgifter har kommittén
redovisat i ett förslag till instruktion för nämnden.

Den av kommittén angivna omfattningen av nämndens uppgifter har —
med några undantag till vilka jag återkommer i det följande — i huvudsak
godtagits av de hörda remissinstanserna. Flera länsstyrelser har dock ansett,
att nämndens befogenheter gentemot länsstyrelserna bort begränsas,
och klarare preciseras.

Jag vill för min del framhålla, att det primära ansvaret för folkbokförings-
och uppbördsverksamheten måste ligga på länsplanet. Även om jag
har förståelse för de från länsstyrelserna framförda synpunkterna, vill jag
emellertid understryka, att den genomgripande omdaning av folkbokföringsoch
uppbördsväsendet som datareformen innebär, kräver en mera långtgående
systematisering av arbetsrutinerna än vad som hittills varit erforderlig.
Om syftet med reformen skall uppnås, måste den centrala nämnden
ingående kunna följa och ge anvisningar för verksamheten vid datakontoren.
System- och programmeringsarbetet måste ges en enhetlig utformning
och även de manuella arbetsrutinerna måste anpassas till datateknikens
krav. Jag kan därför i allt väsentligt ansluta mig till kommitténs synpunkter
rörande nämndens tillsyns- och rådgivningsuppgifter, när det
gäller folkbokförings- och uppbördsverksamheten i länen. Likaledes anslu -

Kungl. Maj:ts proposition nr hd är 1!)(H

ter jag mig i huvudsak till vad kommittén föreslagit rörande redovisningen
av kostnaderna för datamaskinanläggningarna och utnyttjandet av dessa
anläggningar.

Vid remissbehandlingen av kommitténs förslag har särskilt gränsdragningen
gentemot riksskattenämnden uppmärksammats. Två frågor har härvid
kommit i blickpunkten. Den ena gäller handläggningen av ärenden som
avser tillämpningen av avtal mellan Sverige och främmande makt angående
handräckning i skatteärenden. Sådana ärenden handlägges nu i vad de avser
Danmark, Finland och Norge av riksskattenämnden. Vissa av dessa
ärenden är enligt kommittén av den art att de mera faller inom centrala
folkbokförings- och uppbördsnämndens än inom riksskattenämndens område.
Kommittén har därför föreslagit, att dessa ärenden överföres till
den nya nämnden. Såsom riksskattenämnden själv påpekat skulle denna
emellertid ha kvar ärenden, som avser delgivning och införskaffande av uppgifter.

I likhet med riksskattenämnden anser jag det önskvärt, att samtliga ärenden
rörande tillämpningen av de ifrågavarande handräckningsavtalen kan
handläggas inom en myndighet. Jag föreslår därför, att dessa uppgifter i
sin helhet överföres till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.

Härutöver bör ärenden, som innebär tillämpning av handräckningsavlal
med andra länder än de tre förut nämnda och som f. n. handlägges
inom finansdepartementet, även kunna överföras till centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämnden. Detta förutsätter, att överenskommelse i förekommande
fall träffas med vederbörande främmande stat. Erforderligt bemyndigande
torde emellertid redan nu böra utverkas av riksdagen.

Den andra gränsdragningsfrågan gäller fastställandet av preliminärskattetabeller
och de värden å naturaförmåner som skall ligga till grund för uttagandet
av preliminärskatt. Enligt kommitténs förslag skall dessa uppgifter
ankomma på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden. Riksskattenämnden
och flera länsstyrelser anser dock, att fastställandet av värdena
å naturaförmåner alltjämt bör ankomma på riksskattenämnden. Enligt min
mening har den ifrågavarande uppgiften ett nära samband med upprättandet
av preliminärskattetabellerna. Jag förordar därför att fastställandet av
värden å naturaförmåner skall ankomma på centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden men att detta skall ske i samråd med riksskattenämnden.
Vidare delar jag den av några remissmyndigheter framförda tanken,
att uppgiften att fastställa formulär till preliminär självdeklaration bör
kvarligga hos riksskattenämnden.

Ytterligare några frågor, som aktualiserats vid remissbehandlingen av
kommitténs förslag, vill jag här beröra. I anledning av vad riksrevisionsverket
anfört om slopande av skatteclearingen mellan länsstyrelserna vill jag
framhålla, att jag är ense med verket om att denna fråga närmare bör övervägas.
Vidare ansluter jag mig till överståthållarämbetets förslag om att de

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 196i

formulär till debiteringslängd, debetsedel och uppbördskort, som nu fastställes
av ämbetet, i stället bör fastställas av centrala folkbokförings- och
uppbördsnäinnden.

Med de nu angivna ändringarna kan jag i huvudsak godta uppbördsorganisationskommitténs
förslag rörande centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens
uppgifter. Den närmare beskrivningen av nämndens uppgifter —
i den mån dessa inte är reglerade i författning — torde på sedvanligt sätt få
ske genom den instruktion, som Kungl. Maj :t fastställer för nämnden. Jag
anser mig därför inte i detta sammanhang böra gå in på detaljerna i kommitténs
förslag.

En fråga vill jag emellertid särskilt beröra, nämligen utbildningsverksamheten.
Som kommittén framhållit kommer övergången till automatisk databehandling
att medföra en nära nog fullständig omläggning av de hithörande
arbetsrutinerna hos länsstyrelser och lokala skattemyndigheter. Även
andra myndigheter berörs härav, bl. a. pastorsämbetena. Om denna reform
skall kunna genomföras, krävs en omfattande information och utbildning
av den berörda personalen. Erfarenheten visar att övergången till automatisk
databehandling inom skilda områden i väsentlig grad underlättas genom
en väl tillrättalagd utbildning och information för alla personalkategorier.
Det är enligt min mening naturligt, att ansvaret för och ledningen av
utbildningsverksamheten i detta fall kommer att åvila centrala folkbokförings-
och uppbördsnäinnden. De allmänna riktlinjer som kommittén angett
för informations- och utbildningsverksamheten under genomförandetiden
finner jag lämpliga.

Självfallet är behovet av information och utbildning särskilt påtagligt under
tiden för genomförandet av datareformen. Även därefter kommer emellertid
utbildning och information att inta en framträdande plats i arbetet
med ledning av folkbokförings- och uppbördsverksamheten. Omfattningen
och inriktningen av denna verksamhet synes dock inte nu kunna närmare
bedömas. Densamma måste givetvis anpassas efter den aktuella situationen.
Det bör därför ankomma på nämnden att sedermera dra upp närmare riktlinjer
för den fortsatta utbildningsverksamheten.

När centrala folkbokförings- och uppbördsnäinnden träder i verksamhet
den 1 juli i år, kommer den att få överta uppbördsorganisationskommitténs
återstående uppgifter. Förutom att vara centralt lednings- och tillsynsorgan
för folkbokföringen och uppbörden kommer nämnden alltså att under de
närmaste åren även få svara för utrednings- och planeringsarbetet för genomförandet
av datareformen och för ledningen av den nu pågående försöksverksamheten
med automatiska datamaskiner i Stockholms och Östergötlands
län. Mot de allmänna riktlinjer, som kommittén uppdragit för det
fortsatta utredningsarbetet — innefattande jämväl för Kungl. Maj :ts beslut
angående maskinanskaffningen erforderlig utredning — har jag ingen
erinran. Jag förutsätter, att i förekommande fall samråd sker med stats -

Kungl. Mnj.ts proposition nr iC> år 1964

kontoret. I övrigt vill jag understryka angelägenheten av att erforderliga
förslag kan framläggas i sådan tid att reformen inte fördröjes.

Liksom tidigare förutsatts bör man utgå irån att det nya systemet för aibetet
inom folkbokförings- och uppbördsväsendet i sina huvuddrag skall
tillämpas fr. o. in. den 1 januari 1968.

Jag övergår härefter till frågan om centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens
sammansättning och kansliorganisation.

Enligt uppbördsorganisationskommitténs förslag skall nämnden bestå av
ordförande, vice ordförande samt ytterligare minst fem ledamöter. Av ledamöterna
skall två ha sakkunskap på folkbokförings- och uppbördsområdena
och tre ha erfarenhet av arbetsförhållanden. Nämndens ordförande eller
vice ordförande skall på heltid ägna sig åt nämndens arbete. Mot kommitténs
förslag har erinringar gjorts bl. a. av de remissinstanser, som företräder
den statistiska verksamheten. Dessa har ansett, att i nämnden även bör ingå
eu ledamot som företräder statistikproduktionen. Därjämte har från några
domkapitels sida invänts att en av ledamöterna särskilt bör representera
kyrkobokföringen. I sistnämnda avseende har dock statistiska centralbyrån
ansett behovet av sakkunskap kunna tillgodoses genom att en expert i kyrkobokföringsfrågor
knytes till nämnden.

För egen del vill jag rörande nämndens sammansättning framhålla, att
jag finner det riktigt, att nämndens ordförande åtminstone under genomförandetiden
och tiden närmast därefter skall fullgöra heltidstjänstgöring för
nämnden och att han ansvarar för verksamheten såsom en verkschef. Såväl
genomförandet av den ifrågavarande omorganisationen av folkbokföringsoch
uppbördsväsendet som den fortsatta centrala ledningen under den närmaste
tiden därefter kommer att medföra så omfattande och krävande ställningstaganden
från nämndens sida att ordföranden fortlöpande bör följa och
leda verksamheten. Det vidlyftiga utrednings- och organisationsarbete, som
särskilt under de närmaste åren kommer att krävas för att fullfölja datareformen,
kan enligt min mening motivera att eventuellt ytterligare någon avnämndens
ledamöter under eu kortare övergångstid kan knytas till nämnden
med heltidstjänstgöring.

Beträffande nämndens sammansättning i övrigt anser jag i likhet med
kommittén, att nämnden utöver ordföranden och vice ordföranden bör utgöras
av minst fem ledamöter. Under genomförandetiden räknar jag med att
nämnden kan behöva förstärkas med några ledamöter med speciell erfarenhet
av datamaskintekniska, organisatoriska och administrativa frågor.
Jag utgår liksom kommittén från att ledamöterna kommer att representera
erfarenhet från olika områden, som är av betydelse för nämndens
verksamhet. Någon direkt föreskrift härom anser jag dock inte i detta
sammanhang erforderlig.

När det gäller samordningen av centrala folkbokförings- och uppbörds -

Kiingl. Maj.ts proposition nr 16 år 196å

nämndens verksamhet med den statliga statistikproduktionen är del självfallet
angeläget att den nära samverkan som nu kunnat ske genom att riksbyrån
för folkbokföringen varit inordnad i statistiska centralbyrån kan fortsätta.
Detta bör, som kommittén också föreslagit, komma till uttryck i
nämndens instruktion genom en föreskrift om samråd med centralbyrån i
hithörande frågor. Vid behov kan till nämnden knytas en expert på statistiska
frågor.

Sammanfattningsvis föreslår jag alltså, att nämnden skall bestå av ordförande,
vice ordförande samt det antal ledamöter, dock minst fem, som
Ivungl. Maj :t bestämmer. För ledamöterna bör utses erforderligt antal suppleanter.

I detta sammanhang vill jag även beröra den av bl. a. kammarrätten och
riksskattenämnden upptagna frågan om formella kompetenskrav för ordföranden
och vice ordföranden. Såsom kommittén och remissinstanserna erinrat
om gäller f. n. att ordföranden och vice ordföranden i centrala uppbördsnämnden
skall vara lagkunniga och erfarna i domarvärv, allmänna eller
administrativa, eller eljest väl kvalificerade för sin uppgift. Även i fråga
om ordföranden och vice ordföranden i riksskattenämnden är formella kompetenskrav
uppställda.

Såsom kommittén erinrat om föreskrives numera som regel inte några
formella kompetenskrav för uppdrag och tjänster inom statsförvaltningen.
Några särskilda skäl att frångå denna princip synes i förevarande fall inte
föreligga. Som framgått av vad jag nyss anfört rörande kompetensvillkoren
för centrala uppbördsnämnden föreligger inte heller för denna något absolut
villkor om lagfarenhet för ordföranden och vice ordföranden. I likhet med
kommittén anser jag därför, att några i författning intagna kompetenskrav
för ordförande och vice ordförande i centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
inte bör uppställas.

Vad beträffar centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens kansliorganisation
har uppbördsorganisationskommittén övervägt huruvida folkbokförings-
och uppbördsfrågorna skulle förläggas till skilda byråer. Kommittén
har dock inte ansett det möjligt att f. n. med tillräcklig grad av säkerhet
bedöma omfattningen av uppgifterna. Den har därför stannat för att föreslå,
att folkbokförings- och uppbördsärendena tills vidare sammanföres till en
byrå, benämnd administrativa byrån. Denna byrå skulle vara uppdelad på en
folkbokförings- och en uppbördssektion. Från flera remissinstansers sida
har dock yrkats på att två särskilda byråer borde inrättas för de nu ifrågavarande
ärendena.

Såsom kommittén framhållit kan man räkna med att de ärenden på folkbokföringens
område, som kommer att överföras till den nya nämnden, blir
av i stort sett samma omfattning som de som nu åvilar statistiska centralbyråns
folkbokföringsbyrå. Härtill kommer de förhållandevis omfattande
uppbördsärendena. De uppgifter, som skall handläggas av den föreslagna

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

administrativa byrån, blir alltså betydande. Liksom kommittén anser jag
dock alt det ännu inte föreligger tillräckligt underlag för att bedöma den
framtida omfattningen av dessa uppgifter. .lag är därför inte beredd att förorda
någon delning av ärendena på skilda byråer utan föreslår i likhet med
kommittén att dessa ärenden förlägges till eu administrativ byrå. Denna bör
som kommittén förutsatt arbeta på två sektioner, nämligen eu för folkbokloringsärenden
och en för uppbördsärenden.

Under de närmaste åren kommer nämnden emellertid såväl på folkbokförings-
som uppbördssidan att få en rad uppgifter i samband med dataieformens
genomförande. Till större delen torde dessa uppgifter, såsom jag näimare
kommer till i det följande, få fullgöras med hjälp av tillfällig expertis.
Åtskilliga uppgifter av övergående natur kommer emellertid att ligga på
administrativa byrån. Jag räknar därför med att chefstjänsten föi denna byrå
under en övergångstid eventuellt kan behöva dubbleras.

För handläggningen av de ärenden, som sammanhänger med planeringen
i allmänhet och driften av maskinanläggningarna, har kommittén föreslagit
eu särskild byrå, benämnd tekniska byTan. Denna skulle enligt kommitténs
förslag vara indelad i tre sektioner, nämligen en systemsektion, en organisationssektion
och en ekonomisektion. Mot denna organisation har i några remissyttranden
riktats erinringar, särskilt vad gäller ekonomiärendenas inplacering
inom byrån.

Som kommittén framhållit kommer det nya ADB-systemet att medföra att
betydande delar av arbetet inom folkbokföringen och skatteuppbörden skall
utföras helt maskinellt. För att systemet skall fungera väl är det oundgängligen
erforderligt med eu noggrann planering och systemutformning och ett
rationellt utnyttjande av de maskinella resurserna. Likaledes är det väsentligt,
att maskinparken kan utnyttjas också för andra uppgifter än folkbokföring
och uppbörd. I detta arbete kommer de tekniska och ekonomiska fiagorna
att ha ett nära samband. Jag finner det därför naturligt, att dessa uppgifter,
såsom kommittén föreslagit, förlägges till samma byrå.

Som förut berörts skall nämnden planlägga och organisera utbildning av
personalen inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Hithörande frågor
skall enligt kommitténs förslag handläggas inom en fristående sektion, benämnd
utbildningssektionen. Denna skulle alltså inte inordnas i någon av
byråerna utan direkt lyda under nämndens ledning. Några remissinstansei,
bl. a. länsstyrelsernas utbildningsnämnd, har ifrågasatt lämpligheten av att
redan nu binda organisationen, när det gäller personalutbildningen.

Vid min genomgång av nämndens arbetsuppgifter har jag understrukit betydelsen
av information och utbildning när det gäller den i folkbokföringsoch
uppbördsväsendet verksamma personalen. Utbildningens betydelse har
också allmänt vitsordats av remissinstanserna. Självfallet kommer utbildningsverksamheten
att bli särskilt accentuerad under genomförandetiden.
Såsom kommittén framhållit kan emellertid även det framtida behovet av

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

infoi mation och utbildning beräknas bli avsevärt. Det är enligt min mening
väsentligt, att dessa uppgifter kan handläggas av särskilt avdelad personal.
Jag ansluter mig därför till kommitténs förslag om en utbildningssektion
hos nämnden.

När det gäller utbildningssektionens verksamhet vill jag framhålla, att den
mera omfattande och grundläggande ADB-utbildningen naturligen bör ligga
inom det ordinarie utbildningsväsendet. Jag vill även erinra om den centrala
funktion, som statskontoret numera har när det gäller utbildningen av ADBpei
sonal för den statliga verksamheten. Den utbildning som närmast ankommer
på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden bör därför vara sådan
utbildning som direkt har anknytning till arbetet inom folkbokföringen
och skatteuppbörden. Självfallet kan några klara gränser inte dras upp, utan
utbildningsbehovet får bedömas efter det aktuella läget. Det är härvid givetvis
erforderligt med ett samråd mellan nämnden och andra utbildningsorgan,
främst statskontoret och länsstyrelsernas utbildningsnämnd. Jag utgår
därför från att nämnden kommer att ha ett nära samarbete med dessa organ
när det gäller utbildningens inriktning och utformning.

Vad angår frågan om personalbehovet för nämnden anser kommittén att
närmare utgångspunkter saknas för att i dagens läge göra en tillförlitlig bedömning
av den framtida personalorganisationen. Ett ställningstagande kan
enligt kommittén först göras sedan erfarenheter vunnits av verksamheten
inom centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden och mera omfattande
erfarenheter erhållits från ADB-verksamheten inom statsförvaltningen i övrigt.
Kommitténs förslag är därför utformat som en stomme till den organisation,
som kan bli erforderlig sedan omorganisationen inom folkbokföringsoch
uppbördsväsendet blivit fullt genomförd. Mot bakgrund härav har kommittén
begränsat sig till att föreslå, att vardera av de två byråerna skall förestås
av en byråchef och varje sektion av en byrådirektör. Personal i övrigt
bör enligt kommittén få anställas i mån av behov och tillgång på medel. På
personalförteckningen för nämnden skulle därför uppföras endast chefspersonalen
och viss biträdespersonal.

Beträffande personalbehovet under genomförandetiden har kommittén erinrat
om att inom densamma f. n. sysselsättes ca 65 personer, inklusive den
personal som ställts till förfogande av maskinföretagen. Centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden kommer att från den 1 juli i år överta kommitténs
återstående uppgifter. Kommittén bedömer därför att i stort sett samma
personalstyrka ertordras härför. Därtill kommer ca 35 personer som erfordras
för de uppgifter som skulle överföras från statistiska centralbyråns
folkbokföringsbyrå, riksskattenämnden och centrala uppbördsnämnden
samt för allmänna kanslifunktioner. Totalt beräknar kommittén alltså personalbehovet
för de närmaste åren till i runt tal 100 personer.

Såsom kommittén framhållit, är det självfallet inte möjligt att innan närmare
eifarenhetei Aiinnits, av den nya organisationen med säkerhet kunna

Kungl. Maj. ts proposition nr Ui år 1964

bedöma det framtida personalbehovet för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
.lag delar därför kommitténs uppfattning att organisationen
nu bör bestämmas endast såvitt gäller den personal som kan beräknas bli
erforderlig för ledningsfunktioner i den permanenta organisationen och att
behovet av arbetskraft i övrigt under genomförandetiden får täckas med anlitande
av experter och extra tjänstemän. Kommitténs bedömning av personalbehovet
för de närmaste åren anser jag mig även i huvudsak kunna biträda.

Mot bakgrunden av det anförda föreslår jag att vid nämnden inrättas två
byråchefstjänster i Be 1, tre tjänster som högst byrådirektör i Ae 27 och tre
tjänster som högst byrådirektör i Ae 25. De tre tjänsterna i högst Ae 27 avser
jag närmast för folkbokförings-, system- och organisationssektionerna.
Berörda personalorganisationer har vid överläggningar förklarat sig inte
ha något att erinra mot de av mig förordade lönegradsplaceringarna.

Nämndens behov av personal i övrigt torde tills vidare i huvudsak få
täckas genom extratjänster. De biträdestjänster som motsvaras av indragningar
av ordinarie och extra ordinarie biträdestjänster hos statistiska
centralbyrån och riksskattennämnden bör dock inrättas såsom ordinarie
resp. extra ordinarie. I enlighet härmed bör på personalförteckningen för
centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden uppföras en kontorsskrivare
i Ao 13, två kansliskrivare i Ao 11, tre kanslibiträden i Ao 7 samt fyra kontorsbiträden
i Ao 5. Vidare beräknar jag medel för fyra kanslibiträdestjänster
i Ae 7 och fyra biträdestjänster i reglerad befordringsgång.

I likhet med vad som gällt vid andra organisationsändringar kan särskilda
övergångsåtgärder behöva vidtas för genomförande av förslagen. Bl. a. kan
det bli fråga om att på övergångsstat uppföra tjänster för de ordinarie tjänstemän
hos statistiska centralbyråns folkbokföringsbyrå, som inte kan erhålla
ordinarie tjänst hos den nya nämnden. Vidare torde det få förutsättas
att av omorganisationen berörda innehavare av extra-ordinarie tjänst hos
statistiska centralbyråns folkbokföringsbyrå och riksskattenämnden i stället
beredes sådan tjänst hos centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Jag föreslår, att Kungl. Maj :t inhämtar riksdagens bemyndigande att vidta
erforderliga övergångsåtgärder.

Jag övergår härefter till frågan om anslag till nämndens verksamhet för
nästa budgetår.

Nämnden bör såsom jag tidigare anfört bestå av ordförande, vice ordförande
samt det ytterligare antal ledamöter, dock minst fem, som Kungl.
Maj :t bestämmer. Arvoden till dessa torde böra fastställas av Kungl. Maj :t.
För detta ändamål samt för ersättning för mistade avlöningsförmåner till
ledamöter, som fullgör heltidstjänstgöring för nämndens räkning, beräknar
jag 160 000 kr.

Under nämndens anslagsposter till ordinarie och icke-ordinarie personal

Kungl. Maj. ts proposition nr 46 år 1964

inräknar jag endast lönekostnaden för de ordinarie och extra ordinarie
tjänster som jag förut nämnt. Lönekostnaderna för den övriga personalen
liksom även för den tillfälliga expertis, som erfordras för nämndens utredningsarbete,
beräknar jag under en särskild anslagspost till ersättningar till
expertis och tillfällig arbetskraft. Denna upptar jag till 2 200 000 kr.

När det gäller omkostnaderna för nämndens verksamhet har jag ingen erinran
mot den av kommittén föreslagna omkostnadsstaten. Jag beräknar
därvid under anslagsposten till reseersättningar 5 000 kr. för internordiska
tjänsteresor. Omkostnadsanslaget upptar jag totalt till 942 000 kr.

Kostnaderna för försöksverksamheten med datamaskiner inom folkbokföring
och uppbörd beräknar jag i enlighet med kommitténs förslag till sammanlagt
2 079 000 kr. Härav avser 546 000 kr. avlöningar och 1 533 000 kr.
omkostnader.

De av kommittén framlagda författningsförslagen föranleder — utöver
vad jag redan anfört — ingen erinran från min sida.

V. Departementschefens hemställan

Under åberopande av vad jag sålunda anfört hemställer jag, att Kungl.

Maj:t måtte föreslå riksdagen att

A. antaga de i det föregående nämnda förslagen till

1) förordning angående ändring i uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272); samt

2) förordning om överflyttande på centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden av uppgifter, som tillkomma
statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen
och centrala uppbördsnämnden, in. m.;

B. godkänna av mig i det föregående angivna riktlinjer
för centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens uppgifter
och organisation;

C. bemyndiga Kungl. Maj :t att uppdraga åt centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden att från och med den 1
juli 1964 eller senare dag, som kan befinnas lämplig — sedan
i förekommande fall överenskommelse därom träffats
med vederbörande främmande stat — övertaga med tilllämpningen
av mellan Sverige och främmande stater ingångna
handräckningsavtal sammanhängande arbetsuppgifter,
vilkas handläggning enligt nuvarande bestämmelser
ankommer på Kungl. Maj :t eller riksskattenämnden;

D. bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga erforderliga övergångsåtgärder
för förslagens genomförande;

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 1964

E. bemyndiga Kungl. Maj:t att fastställa den personalförteckning
för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
som föranledes av vad jag föreslagit i det föregående;

F. godkänna följande avlöningsstat för centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden, att tillämpas tills vidare
från och med budgetåret 1964/65:

Avlöningsstat

1. Avlöningar till ordinarie tjänstemän förslagsvis 107 000

2. Arvoden och särskilda ersättningar, bestämda

av Kungl. Maj :t, förslagsvis................ 160 000

3. Ersättningar till expertis och tillfällig arbetskraft,
förslagsvis.......................... 2 200 000

4. Avlöningar till övrig icke-ordinarie personal,

förslagsvis................................ 335 000

5. Rörligt tillägg, förslagsvis.................. 198 000

Summa kr. 3 000 000

G. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Avlöningar för budgetåret 1964/65 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 3 000 000 kr;

H. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Omkostnader för budgetåret 1964/65 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 942 000 kr;

I. till Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden:
Försöksverksamhet med datamaskiner för folkbokföring och
uppbörd för budgetåret 1964/65 under sjunde huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 2 079 000 kr.

Med bifall till vad föredraganden sålunda med instämmande
av statsrådets övriga ledamöter hemställt
förordnar Hans Maj :t Konungen att till riksdagen skall
avlåtas proposition av den lydelse bilaga till detta protokoll
utvisar.

Ur protokollet:
Per Eskilsson

Kungl. Maj.ts proposition nr 46 år 196b

Bihang

Uppbördsorganisationskommitténs författningsförslag
Förslag till förordning angående ändring i uppbördsförordningen
den 5 juni 1953 (nr 272)

Härigenom förordnas, att 4 § 1, 3 och 4 mom., 8 §, It §, 18 §, 23 §, 33 §,
43 § 1 mom., 72 § samt 73 § ävensom rubriken före 72 § uppbördsförordningen
den 5 juni 19531 samt punkt 3 av anvisningarna till 3 §, punkt 5 av
anvisningarna till 39 § och anvisningarna till 85 § samma förordning skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

4 §•

1 mom. Har lokal skattemyndighet ej annorledes förordnat, skall, då inkomst
av tjänst hänför sig till arbetsanställning som är avsedd att vara
kortare tid än en vecka eller då inkomsten eljest avser bestämd tidsperiod
och uppbäres vid regelbundet återkommande tillfällen, preliminär A-skatt
utgå med belopp, som angivas i skattetabeller. Centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden fastställer, efter samråd med riksskattenämnden, för
varje inkomstår sådana tabeller.

Skattetabellerna skola för olika inkomstbelopp, beräknade för vecka eller
den längre tid som centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden bestämmer,
angiva därå belöpande preliminär skatt. Tabellerna skola grundas på
följande förutsättningar, nämligen

att inkomsten —--under inkomståret,

att den —■ — ■— för förmögenhet,

att den---tilläggspensionsavgift, samt

att vid---angivna utskylderna.

Tabellerna skola----antal kronor.

3 mom. Skattetabellerna skola angiva den preliminära skatten under förutsättning
att statlig inkomstskatt beräknas med tillämpning av det procenttal
av grundbeloppet, som bestämts för inkomståret, att sjukförsäkringsavgift
beräknas i enlighet med vad riksförsäkringsverket bestämmer
för inkomståret samt att det sammanlagda beloppet av kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel beräknas för skattekrona och
skatteöre till vissa i hela krontal bestämda belopp, vilka av centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden fastställas för varje inkomstår.

Oaktat vad i nästföregående stycke sägs, må centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden beträffande Stockholm, Göteborg eller Malmö, efter framställning
av vederbörande stad, upprätta särskild tabell för inom staden
skattskyldiga, avseende en utdebitering för kommunalt ändamål i femtiotal
ören, samt meddela de närmare föreskrifter, som må erfordras för tillämpning
av tabellen. Den merkostnad, som kan uppkomma för upprättandet av
sådan tabell, skall gäldas av vederbörande stad.

1 Senaste lydelse av 4 § 1 mom. se 1962: 595, av 4 § 3 mom. se 1962: 666, av 8 § se

1961:627, av"l8 och 33 §§ se 1954:340, av 43 § se 1959:174, av 72 § se 1958:300 samt av
73 § se 1957: 70.

Kungl. Maj.ts proposition nr it! år W6“i

/i inom. I skattetabellerna skall därjämte intagas eu särskild kolumn, vari
angives det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas å inkomst för
dag av sådan anställning som är avsedd vara kortare tid än en vecka. För
samtliga skattetabeller skola enahanda belopp angivas i den särskilda kolumnen
all tillämpas oberoende av arbetstagarens civilstånd och annan i
2 mom. angiven omständighet. Skattebeloppen skola beräknas på grundval
av beräknelig genomsnittlig sysselsättning under året och av den utdebitering
till kommunal inkomstskatt, landstingsmedel och tingshusmedel samt
med tillämpning av det ortsavdrag, som centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
för varje år bestämmer. Den särskilda skattekolumnen skall
avse en lägsta dagsinkomst av tio kronor. I övrigt skall vad ovan i denna
paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid skattebeloppens beräkning.

8 §•

Åtnjuter skattskyldig ---— sammanlagda värde.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden fastställer, efter samråd
med riksskattenämnden, de värden, som i första stycket angivna naturaförmåner
skola anses äga genomsnittligt inom riket vid tillämpning av denna
förordning. Nämnda värden skola angivas i skattetabellerna.

11 §•

Preliminär A-skatt---genom försäkring.

Till andra vid taxering medgivna avdrag för kostnader för fullgörande av
tjänst än ovan sagts må hänsyn tagas vid beräkning av preliminär A-skatt
allenast där centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden förklarat att
så må ske.

18 §.

Preliminär självdeklaration skall avfattas å blankett enligt av centrala
folkbokförings- och uppbördsnämnden fastställt formulär.

Preliminär självdeklaration---sådan kännedom.

Preliminär självdeklaration ----före inkomståret.

Preliminär självdeklaration — ---22 § sägs.

23 §.

Skatt skall —--under uppbördstermin.

Uppbördsterminerna under---— mån förskjutes.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden må om särskilda omständigheter
därtill föranleda, efter generalpoststyrelsens hörande, föreskriva
att uppbördstermin under viss månad skall infalla under annan tid
än nyss sagts.

33 §.

För skattskyldig —- --av skatt.

Vid debetsedel, —--i fråga.

Debetsedel med tillhörande skatteanvisningar och skattekort skall upprättas
i enlighet med av centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
fastställt formulär.

43 §.

1 mom. Arbetsgivare skall---skatteavdraget angivits.

Efter utgången — — — skall erläggas.

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 år 196b
Har debetsedel----kvarstående skatt.

Det ankommer på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden att
fastställa formulär till erforderliga blanketter för uppgiftsskyldighet som i
detta moment sägs. Blanketterna skola genom statsverkets försorg kostnadsfritt
tillhandahållas arbetsgivare.

Central tillsyn m. m.

72 §.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall handlägga centrala
uppgifter inom och utöva tillsyn över uppbördsväsendet i riket såvitt avser
debitering och uppbörd av skatt enligt bestämmelserna i denna förordning.

Det åligger nämnden att, efter framställning från länsstyrelse, lokal skattemyndighet,
arbetsgivare eller när anledning därtill eljest uppkommer,
meddela bindande förklaring beträffande frågor om sättet för uttagande av
preliminär skatt samt om verkställande av skatteavdrag.

Närmare föreskrifter angående nämndens organisation och åligganden
meddelas av Konungen.

73 §.

Häradsskrivare, kronokamrerare, tjänsteman hos lokal skattemyndighet
eller hos länsstyrelse, ordförande och ledamöter i centrala folkbokföringsoch
uppbördsnämnden, hos nämnden anställda tjänstemän samt sakkunnig,
som biträder nämnden, ävensom, med motsvarande tillämpning av bestämmelserna
i 50 § 1 mom. första, andra, tredje och fjärde styckena taxeringsförordningen,
taxeringsnämnd och prövningsnämnd äga taga del av
preliminär självdeklaration eller annan uppgift eller handling, som avlämnats
eller tillhandahållits enligt bestämmelse i denna förordning. Självdeklaration,
uppgift eller handling, som nyss sagts, skall jämväl tillhandahållas
andra myndigheter än de förut nämnda, därest dessa i och för sin
verksamhet böra erhålla del därav.

Den, som---årlig taxering.

Självdeklaration, uppgift---årlig taxering.

Vad i---- stycket avses.

Anvisningar
till 3 §.

3. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden skall, då så finnes påkallat,
meddela bindande förklaringar beträffande frågor om sättet för uttagande
av preliminär skatt.

till 39 §.

5. Det ankommer på centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden att
i den omfattning behov därav föreligger meddela bindande besked rörande
tillämpningen av bestämmelserna om när skatteavdrag skall göras. Därjämte
må nämnden, då fråga är om anställning som är avsedd att vara kortare
tid än en vecka, föreskriva att skatteavdrag ej skall verkställas, därest
sådant avdrag skulle medföra avsevärda olägenheter eller om särskilda skäl
eljest föreligga. Även i andra fall må nämnden, där detta med hänsyn till

Kungl. Maj:ts proposition nr 46 är 1964 59

skaltskyldigs inkomst eller anställningsförhållanden finnes påkallat, förklara
att skatteavdrag ej skall verkställas.

till 85 §.

Som exempel —--frångå deklarationen.

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden äger lämna anvisningar
i frågor rörande räntebefrielse.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

Förslag till förordning om överflyttande på centrala folkbokförings- och
uppbördsnämnden av uppgifter, som tillkomma statistiska centralbyrån i
egenskap av riksbyrå för folkbokföringen och centrala
uppbördsnämnden, m. m.

Kungl. Maj :t har, med riksdagen, funnit gott förordna som följer.

De uppgifter och befogenheter, som enligt vad av Kungl. Maj :t i gällande
författningar eller genom särskilda beslut stadgats skola tillkomma dels
statistiska centralbyrån såsom utövare av den centrala ledningen av och
tillsynen över folkbokföringen i riket (riksbyrå för folkbokföringen) dels
ock centrala uppbördsnämnden, skola i stället ankomma på centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden, såvitt ej annat föreskrives.

Utan hinder av vad sålunda stadgats skall tillsvidare gälla att hos statistiska
centralbyrån skall föras i 60 § folkbokföringsförordningen den 28 juni
1946 (nr 469) omförmält, av personakter för döda eller dödförklarade bestående
dödregister.

Därest tvekan uppkommer huruvida, med hänsyn till ärendets beskaffenhet,
visst ärende eller grupper av ärenden skola såsom avseende folkbokföringen
i riket överföras till centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
eller icke, äger nämnden och statistiska centralbyrån att i samråd meddela
föreskrifter härom.

Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1964.

Kungl. Maj:ts proposition nr b6 år 196A

Innehållsförteckning

Propositionen ....................................>... \

F örfa ttn in gs förslag

Förslag till förordning angående ändring i uppbördsförord ningen

den 5 juni 1953 (nr 272) ........................ 2

Förslag till förordning om överflyttande på centrala folkbokförings-
och uppbördsnämnden av uppgifter som tillkomma
statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen
och centrala uppbördsnämnden, m. m........... 8

Utdrag av statsrådsprotokollet den 7 februari 196b 9

I. Nuvarande centrala organ och deras arbetsuppgifter . . JO

Centrala uppbördsnämnden ........................ 10

Statistiska centralbyrån............................ \ 1

Riksskattenämnden................................ 12

Generalpoststyrelsen .............................. 13

Riksrevisionsverket................................ 14

Länsstyrelsen i Stockholms län...................... 14

Blankettkommissionen ............................ 15

II. Uppbördsorganisationskommitténs förslag............ 15

A. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens

framtida arbetsuppgifter och organisation ........ 15

Arbetsuppgifter ................................ 15

Ämbetsbefattning .............................. 15

Huvuddragen av nämndens arbetsuppgifter........ 19

Organisation .................................. 25

Inledning...................................... 25

Nämndens sammansättning m. m................. 26

Nämndens kansli .............................. 28

B. Centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens arbetsuppgifter
och organisation under tiden för ADB systemets

genomförande ........................ 30

Inledning...................................... 30

Arbetsuppgifter ................................ 31

Organisation .................................. 33

C. Kostnadsberäkningar............................ 34

III. Remissyttranden .................................. 37

IV. Departementschefen .............................. 45

V. Departementschefens hemställan.................... 54

Bihang. Uppbördsorganisationskommitténs författningsförslag
................................................ 56

Stockholm 1964. Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag 640131