Kungl. Maj.ts proposition nr 315 (Proposition 1948:315 - höst)

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

Nr 315.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen med förslag till förordning
angående taxering och debitering av skatt vid
ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning,
m. m.; given Drottningholms slott den 22 oktober
1958.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att antaga
härvid fogade förslag till

1) förordning angående taxering och debitering av skatt vid ändring i
kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m.; samt

2) lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och
villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

GUSTAF.

Ernst W ig forss.

Propositionens huvudsakliga innehåll.

I propositionen föreslås vissa nya bestämmelser angående taxering och debitering
av skatt samt beräkning av fordran å skatt hos statsverket i fråga
om kommun, församling eller annan samfällighet, som beröres av ändring
i kommunal eller ecklesiastik indelning. Bestämmelserna äro föranledda
av uppbördsreformen och avse att komplettera de föreskrifter, som meddelats
i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och villkor för ändring i
kommunal och ecklesiastik indelning.

Sålunda föreslås, att då vid ändring i kommunal indelning ett område
överföres från en kommun till en annan (eller liknande indelningsändring
sker) det överförda området skall vid taxering till inkomstskatt under det
år, då indelningsändringen träder i kraft, tillhöra samma ortsgrupp som området
tillhört vid beräkningen av preliminär skatt för nästföregående år.

Inom det överförda området skola enligt förslaget allmän kommunalskatt
samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på grund av taxering
för inkomst verkställd under det år, då indelningsändringen träder i kraft,

l Bihang till riksdagens protokoll 19i8. 1 samt Nr 315.

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

utgå enligt den utdebitering för skattekrona och skatteöre, efter vilken sådan
slutlig skatt påföres i den kommun området förut tillhört.

Fordran hos statsverket å allmän kommunalskatt samt landstingsmedel
och tingshusmedel, som påföras inom det överförda området på grund av
taxering för inkomst, verkställd under året innan indelningsändringen träder
i kraft eller under det nästfoljande året, tillkommer enligt förslaget den
kommun, det landsting eller det tingslag, vartill det överförda området hört
enligt den förut gällande indelningen.

Förslaget innebär vidare, att allmän kommunalskatt samt landstingsmedel
och tingshusmedel, som påföras på grund av taxering av fastighet verkställd
under det år, då indelningsändringen träder i kraft, skola utgå enligt
den utdebitering för skattekrona och skatteöre, efter vilken sådan slutlig
skatt påföres i den kommun, till vilken området överförts.

Vid nybildning av kommun skall skatt, som nyss nämnts, enligt förslaget
utgå efter den utdebitering, som i den nybildade kommunen fastställts för
det år, då den ändrade indelningen träder i kraft.

Fordran hos statsverket å allmän kommunalskatt samt landstingsmedel
och tingshusmedel, som inom ett överfört område påföras på grund av taxering
av fastighet verkställd under året innan indelningsändringen träder i
kraft eller under det nästf oljande året, föreslås skola tillkomma den kommun,
det landsting eller det tingslag, vartill det överförda området hör enligt
den nya indelningen.

De nya bestämmelserna avses skola träda i kraft den 1 januari 1949.

Har i anledning av indelningsändring, vilken skall träda i kraft den 1 januari
1949, träffats ekonomisk uppgörelse mellan de av ändringen berörda
kommunerna, församlingarna eller samfälligheterna av innebörd att
fordran hos eller skuld till statsverket å skatt skall beräknas på annat sätt
än enligt de föreslagna bestämmelserna, äger Kungl. Maj :t enligt förslaget
medgiva därav betingat undantag från de ifrågavarande bestämmelserna.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Förslag

till

förordning angående taxering och debitering av skatt vid ändring
i kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m.

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Vid ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning skall i fråga om taxering,
debitering av skatt samt beräkning av kommuns eller annan samfällighets
fordran å skatt hos statsverket gälla vad i denna förordning stadgas.

2 §•

Med ändring i kommunal indelning avses i denna förordning

överföring av område från en kommun till annan,

införlivande av kommun med annan kommun,

nybildning av kommun antingen av flera kommuner eller av område från
annan kommun eller områden från flera kommuner,

nybildning eller upplösning av municipalsamhälle eller av fattigvårdssamhälle,
som i 6 § lagen om fattigvården sägs, eller ändring av sådant samhälles
område,

överföring av kommun från ett landsting eller tingslag till annan sådan
samfällighet, samt

inträde av stad i landsting eller tingslag eller utträde av stad ur sådan
samfällighet.

Med ändring i ecklesiastik indelning förstås i denna förordning ändring
av motsvarande slag, som i första stycket sägs, beträffande indelningen i
församlingar eller andra kyrkliga samfälligheter.

3 §•

Område, som överförts från en kommun till annan, skall vid taxering till
kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt under det år, då indelningsändringen
träder i kraft, tillhöra samma ortsgrupp som området tillhört
vid beräkningen av preliminär skatt för nästföregående år.

4 §•

Inom område, vilket överförts från en kommun till annan, skola allmän
kommunalskatt samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på
grund av taxering för inkomst verkställd under det år då indelningsändringen
träder i kraft, utgå enligt den utdebitering för skattekrona och skatteöre,
efter vilken sådan slutlig skatt påföres i förstnämnda kommun.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315

Fordran hos statsverket å allmän kommunalskatt samt landstingsmedel
och tingshusmedel, som påföras inom ifrågavarande område på grund av
taxering för inkomst verkställd under året innan indelningsändringen träder
i kraft eller under det nästfoljande året, tillkommer den kommun, det
landsting eller det tingslag, vartill området hör enligt den äldre indelningen.

5 §•

Inom område, vilket överförts från en kommun till annan, skola allmän
kommunalskatt samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på
grund av taxering av fastighet verkställd under det år då indelningsändringen
träder i kraft, utgå enligt den utdebitering för skattekrona och skatteöre,
efter vilken sådan slutlig skatt påföres i sistnämnda kommun.

Fordran hos statsverket å allmän kommunalskatt samt landstingsmedel
och tingshusmedel, som påföras inom ifrågavarande område på grund av
taxering av fastighet verkställd under året innan indelningsändringen träder
i kraft eller under det nästf oljande året, tillkommer den kommun, det
landsting eller det tingslag, vartill området hör enligt den nya indelningen.

6 §•

Har kommun helt införlivats med annan kommun eller ingått i nybildad
kommun, skall fordran hos eller skuld till statsverket, som uppkommer
vid avräkning av förskott å kommunal inkomstskatt mot den allmänna
kommunalskatt vilken påföres på grund av taxering under året innan
indelningsändringen träder i kraft eller under det nästf oljande året,
övertagas av den ökade eller nybildade kommunen. Om kommun sålunda
uppgått i flera kommuner, skall fordringen eller skulden uppdelas å dessa,
därvid varje kommun skall övertaga så stor del av fordringen eller skulden
som å den kommunen belöper efter förhållandet mellan, å ena sidan, det
antal skattekronor som på grund av taxering under det ifrågavarande året
påförts i det till kommunen överförda området och, å andra sidan, hela antalet
skattekronor i den upplösta kommunen.

7 §•

Bestämmelserna i 3—6 §§ skola äga motsvarande tillämpning beträffande
tillkommande skatt, som rätteligen skulle hava påförts på grund av taxering
under året innan indelningsändringen trätt i kraft eller under det nästföljande
året. I fråga om skatt, som påföres på grund av eftertaxering för
nämnda år, skall dock beträffande utdebitering för skattekrona och skatteöre
gälla vad i 63 § kommunalskattelagen stadgas.

8 §•

Vad ovan stadgats angående överföring av område från en kommun till
annan skall äga motsvarande tillämpning beträffande annan sådan ändring
i kommunal indelning varom i 2 § sägs. Vid nybildning av kommun

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

eller annan samfällighet skall därvid gälla, att skatt, som avses i 5 § första
stycket, skall utgå med det belopp för skattekrona och skatteöre, som i den
nybildade kommunen eller samfälligheten bestämts till utdebitering för det
år, då indelningsändringen träder i kraft.

Likaledes skall vad i 6 § stadgats angående upplösning av kommun äga
motsvarande tillämpning beträffande upplösning av annan sådan kommunal
samfällighet varom i 2 § sägs.

Beträffande sådan nybildning eller upplösning av municipalsamhälle eller
fattigvårdssamhälle eller sådan ändring av dylikt samhälles område, som
träder i kraft vid annan tidpunkt än vid kalenderårs början, skall vad förut
stadgats angående taxering under året innan indelningsändringen träder i
kraft eller under det nästfoljande året eller angående utdebitering för sistnämnda
år äga motsvarande tillämpning beträffande taxering under eller
utdebitering för det år, som följer närmast efter det sålunda angivna året.

9 §•

Bestämmelserna i 3—8 §§ angående ändring i kommunal indelning skola
äga motsvarande tillämpning beträffande ändring i ecklesiastik indelning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1949.

Har i anledning av indelningsändring, vilken skall träda i kraft den 1
januari 1949, träffats ekonomisk uppgörelse mellan de av ändringen berörda
kommunerna, församlingarna eller samfälligheterna av innebörd att sådan
fordran hos eller skuld till statsverket, som uppkommit vid avräkning av
förskottsvis uppburen skatt mot slutlig skatt, skall beräknas på annat sätt
än som följer av vad i denna förordning stadgas, må Kungl. Maj :t medgiva
därav betingat undantag från bestämmelserna i förordningen.

Kungl. Maj ds proposition nr 315.

Förslag

till

lag angående ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning
och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 15, 21 och 39 §§ lagen den 13 juni 1919 om
ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

Nuvarande lydelse:

15 §.

De utskylder---i kraft.

21 §.

Kommunalnämnden eller magistraten
(kommunalborgmästaren) i kommun,
som skall helt införlivas med
annan kommun eller ingå i ny kommun,
skatt före ingången av december
månad året närmast innan ändringen
träder i kraft till motsvarande
myndighet inom den ökade eller nybildade
kommunen överlämna årets
taxeringstängder och hos prövningsnämnden
förda längder angående
kommunen.

Skall del av kommun införlivas
med annan kommun eller ingå i eller
bilda ny kommun, vare lag samma
i fråga om de längder, som angå
kommundelen.

39 §.

Angående utdebiteringen av de avgifter
till ändrad eller nybildad för -

Förcslagen lydelse:

15 §.

De utskylder----i kraft.

Angående taxering, debitering av
skatt samt beräkning av fordran å
skatt hos statsverket i kommun, som
beröres av ändring i kommunal indelning,
är särskilt stadgat.

21 §.

Angående upprättande av taxeringslängder
i kommun, som beröres
av ändring i kommunal indelning,
samt lämnande av underrättelser om
taxeringen i sådan kommun gäller
vad därom särskilt stadgas.

39 §.

I fråga om de avgifter till ändrad
eller nybildad församling, vilka året

1 Senaste lydelse av 21 § se 1932: 273 samt av 39 § se 1946: 490.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Nuvarande lydelse:

samling, vilka året innan ändringen
träder i kraft beviljas till täckande
av nästfoljande årets utgifter,
äge vad i 15 § är stadgat om kommun
motsvarande tillämpning.

Föreslagen lydelse:

innan ändringen träder i kraft beviljas
till täckande av nästf oljande
årets utgifter, äge vad i 15 § första
stycket är stadgat om kommun motsvarande
tillämpning.

Angående taxering, debitering av
skatt samt beräkning av fordran å
skatt hos statsverket i församling,
som beröres av ändring i ecklesiastik
indelning, är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1949.

Kungi. Maj:ts proposition nr 315.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 22
oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, ministern för utrikes ärendena Undén, statsråden

Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson, JjVouGT, Zetterberg, Nilsson,

Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock. 2

Efter gemensam beredning med chefen för inrikesdepartementet anmäler
chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, fråga om taxering och
debitering av skatt i kommun, som beröres av ändring i kommunal eller
ecklesiastik indelning, m. m. samt anför därvid följande.

I fråga om kommuns utdebitering av skatt, kommuns fordran hos statsverket
å skatt samt statsverkets utbetalning av skatt till kommun gälla för
närvarande följande bestämmelser.

Enligt 17 § lagen den 6 juni 1930 (nr 251) om kommunalstyrelse på landet,
i dess lydelse enligt lagen den 29 juni 1946, nr 485, fastställes kommuns
utgifts- och inkomststat å den ordinarie kommunalstämma, som hålles i oktober
månad.

I 67 § samma lag stadgas, att kommuns medelsbehov skall, i den mån
det ej fylles genom andra inkomster, täckas genom utdebitering av allmän
kommunalskatt i förhållande till de skattekronor och skatteören, som enligt
bestämmelserna i kommunalskattelagen vid senaste taxering påförts de
till kommunen skattskyldiga.

Enligt 69 § nämnda lag skall med det belopp för skattekrona och skatteöre,
som bestämts till utdebitering för ett år, utgöras dels sådan allmän kommunalskatt,
som ingår i preliminär skatt för inkomst under detta år, dels
ock sådan allmän kommunalskatt, som ingår i den slutliga skatt, som påföres
på grund av nästföljande års taxering.

Enligt 72 § samma lag äger kommun av statsverket uppbära den allmänna
kommunalskatt, som debiteras enligt bestämmelserna i kommunalskattelagen.
Kommunen äger av statsverket såsom förskott uppbära det belopp,
som på grundval av visst års taxering till kommunal inkomstskatt beslutats
till utdebitering för nästkommande år. Vad sålunda beslutats till utdebitering
ingår i kommunens fordran hos statsverket vid ingången av året näst
efter det då beslutet fattades. Förskottet avräknas mot den allmänna kommunalskatt,
som debiteras på grundval av taxeringen under året efter det då
förskottet utanordnas. Belopp, som vid ingången av ett år utgör kommunens
fordran hos statsverket, skall länsstyrelsen under samma år utanordna till

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

kommunalnämnden med en fjärdedel å var och en av dagarna den 15 februari,
den 15 maj, den 15 augusti och den 15 november.

Motsvarande bestämmelser finnas meddelade för stad i 19, 62, 64 och 67 §§
lagen den 6 juni 1930 (nr 252) om kommunalstyrelse i stad, i dess lydelse
enligt lagen den 29 juni 1946, nr 486. Enligt nyssnämnda lag gälla dock för
stad vissa särskilda bestämmelser i fråga om utdebitering. Sålunda stadgas
i 19 § att, om beträffande viss stad utgifts- och inkomststaten till följd av
särskilda förhållanden icke skulle kunna fastställas förrän efter oktober
månads utgång, vid det ordinarie sammanträdet före denna månads utgång
skall fastställas grunden för utdebitering av den allmänna kommunalskatt,
som ingår i preliminär skatt för inkomst under nästföljande år. Därefter
skall vid ordinarie sammanträde före utgången av december månad stadens
utgifts- och inkomststat fastställas; därvid må, om skäl därtill äro, annan
utdebiteringsgrund fastställas än som beslutats vid sammanträdet i oktober
månad. Enligt 64 § skall, om jämlikt 19 § annan utdebiteringsgrund
slutligen fastställts än som beslutats vid ordinarie sammanträdet i oktober
månad, den allmänna kommunalskatt, som ingår i den preliminära skatten
för inkomst under nästföljande år, utgöras efter den tidigare bestämda
grunden, varemot den allmänna kommunalskatt, som ingår i den slutliga
skatt som påföres på grund av det därnäst följande årets taxering, skall
utgöras efter den utdebitering som bestämts i samband med utgifts- och inkomststatens
fastställande. Sistnämnda utdebitering skall enligt 67 § läggas
till grund jämväl för statsverkets utbetalning av kommunalskatt till staden.

Liknande bestämmelser gälla enligt 14, 57 och 60 §§ lagen den 6 juni
1930 (nr 259) om församlingsstyrelse, 17, 54, 56 och 59 §§ lagen den 15
juni 1935 (nr 337) om kommunalstyrelse i Stockholm, 14, 61 och 64 §§
lagen den 6 juni 1930 (nr 260) om församlingsstyrelse i Stockholm, 45, 46
och 50 §§ lagen den 20 juni 1924 (nr 349) om landsting samt 1, 2 och 5 §§
förordningen den 31 december 1945 (nr 903) om utdebitering av tingshusmedel,
samtliga författningar i deras lydelse enligt lagar respektive förordning
den 29 juni 1946, nr 495, 489, 496, 487 och 484. Liknande bestämmelser
gälla även enligt 8, 14 och 16 §§ lagen den 28 september 1928 (nr 377) om
skogsaccis, i dess lydelse enligt lagar den 31 december 1945, nr 900, och
den 29 juni 1946, nr 474.

Beträffande debitering och uppbörd av ovan omförmälda medel meddelas
föreskrifter i uppbördsförordningen den 31 december 1945 (nr 896), senast
ändrad genom förordningar den 26 juli 1947, nr 585 och 592. Enligt 34 §
uppbördsförordningen skall vid debitering av slutlig skatt kommunal inkomstskatt,
landstingsmedel och tingshusmedel uträknas med ledning av
den utdebitering för skattekrona och skatteöre, som fastställts att gälla för
den preliminära skatt, vilken skall avräknas mot ifrågavarande slutliga
skatt, dock att, därest i stad fastställts annan utdebitering för den slutliga
skatten än för den preliminära skatten, den kommunala inkomstskatten skall
utgöras efter den utdebitering som bestämts att gälla för den slutliga skatten.
Enligt 33 § uppbördsförordningen skall vid debitering av fastighetsskatt

Kungi. Maj:ts proposition nr 315.

skatten uträknas med ledning av den utdebitering för skattekrona och skatteöre,
som gäller i fråga om annan slutlig skatt, påförd på grund av taxering
under taxeringsåret.

I 15 § lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och villkor för ändring
i kommunal och ecklesiastik indelning stadgas att de utskylder till ändrad
eller nybildad kommun, vilka året innan indelningsändringen träder i kraft
beviljas att under det nästföljande året utgå, skola till utgörande fördelas å
dem, som skulle under förstnämnda år varit till kommunen skattskyldiga,
för den händelse den nya indelningen redan då varit i kraft. Enligt 39 §
samma lag äger vad nyss sagts om kommun motsvarande tillämpning beträffande
församling. Stadgandet i 15 § nämnda lag, jämfört med bestämmelsen
i 69 § lagen om kommunalstyrelse på landet (och motsvarande bestämmelser
i övriga kommunallagar) innebär, att den utdebitering, som på hösten
året före det, då en indelningsändring träder i kraft, beslutas att utgå i den
ändrade eller nybildade kommunen under det nästföljande året, skall läggas
till grund för uttagande av den preliminära skatten under detta år såsom
om den nya indelningen varit i kraft redan under det år, då utdebiteringen
beslöts.

I en inom finansdepartementet upprättad promemoria angående taxering,
debitering av skatt samt beräkning av fordran å skatt hos statsverket i kommun,
som beröres av ändring i kommunal indelning, anföres bland annat
följande:

Bestämmelser hava icke meddelats om vilken ortsgrupp kommun, som
beröres av ändring i kommunal indelning, skall tillhöra vid taxering det
år, då indelningen träder i kraft. Ej heller finnas föreskrifter om efter vilken
utdebitering i slutlig skatt ingående kommunal skatt skall utgöras i sådan
kommun för berörda år eller huru sådan kommuns fordran hos statsverket
å skatt skall beräknas vid ingången av nästföljande år. Vad som här
avses må belysas genom följande exempel.

Från C kommun, som tillhör ortsgrupp I och för år 1948 har en kommunal
utdebitering å 12 kronor för skattekrona, har en del av kommunen — X-by
— vid ingången av år 1949 överförts till D kommun, som tillhör ortsgrupp
III och för år 1948 har en kommunal utdebitering å 10 kronor. Fråga uppkommer
nu, dels om vid 1949 års taxering ortsavdrag skall för det överförda
området beräknas efter ortsgrupp I eller III, dels om den i 1949 års slutliga
skatt ingående allmänna kommunalskatten skall för området uträknas
efter en utdebitering av 12 eller 10 kronor, dels ock om kommunen C eller
D skall äga att vid 1950 års ingång som fordran hos statsverket upptaga den
i 1949 års slutliga skatt ingående kommunalskatten, såvitt gäller X-by.

Liknande problem uppstå, då en kommun införlivas med annan kommun
eller då kommun nybildas av flera kommuner eller av områden från en eller
flera kommuner eller då municipalsamhälle nybildas eller upplöses eller dess
område ändras.

Vidare uppkomma liknande spörsmål i fråga om landstingsmedel, då en
kommun eller del av kommun överföres från ett landstingsområde till ett
annat eller då eu stad utträder ur eller inträder i landsting, samt beträffande
tingshusmedel, då en kommun eller del av kommun överföres från ett
tingslag till ett annat eller då en stad utträder ur eller inträder i tingslag.

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

Vad i fortsättningen sägs angående område, vilket överföres från en kommun
till annan, bör i tillämpliga delar gälla i fråga om annan sådan ändring
i kommunal indelning, som ovan omnämnts. Då beslut om nybildning
eller upplösning av municipalsamhälle eller ändring av dess område kan
träda i kraft vid annan tidpunkt än vid kalenderårs början, bör emellertid,
därest sådan ändrad indelning icke träder i kraft vid början av kalenderår,
vad nedan sägs angående taxering in. in. under del år, då den ändrade indelningen
träder i kraft, i stället avse taxering in. in. under nästföljande år.

Då det gäller att taga ställning till de förut berörda frågorna, må till en
början beträffande den kommunala inkomstskatten framhållas, att en ledande
princip vid utformningen av det nya uppbördssystemet varit att preliminär
och slutlig skatt så långt sig göra låter böra beräknas efter samma
grunder. I fråga om ortsgrupperingen gäller sålunda enligt Kungl. Maj :ts
brev till socialstyrelsen den 28 november 1947 (nr 876) angående viss föreskrift
rörande skattegrupperingen, att vid ny indelning av orterna i riket
i ortsgrupper skall iakttagas, att den äldre indelningen alltjämt skall äga
giltighet med avseende å sådan taxering till kommunal inkomstskatt samt
statlig inkomst- och förmögenhetsskatt (statlig inkomstskatt), som sker
närmast efter det årsskifte då den nya indelningen träder i kraft. Detta innebär,
att samma ortsgruppering skall ligga till grund för beräkning av såväl
preliminär som slutlig skatt. I analogi härmed bör, då område av kommun
överföres till annan kommun, vid taxeringen det år, då ändringen träder
i kraft, för det överförda området tillämpas den ortsgruppering, som
legat till grund för beräkningen av preliminär skatt inom området för nästföregående
år.

Ett annat uttryck för den ovannämnda principen, att preliminär och slutlig
skatt böra beräknas efter samma grunder, äro---reglerna i 69 §

lagen om kommunalstyrelse på landet (och motsvarande stadganden i övriga
kommunallagar) samt i 34 $ uppbördsförordningen, att den i slutlig
skatt ingående kommunala inkomstskatten skall, med visst undantag,
utgå efter samma utdebitering som den i preliminär skatt ingående
kommunala inkomstskatten. I enlighet härmed bör inom område, som överförts
från en kommun till annan, den i slutlig skatt ingående kommunala
inkomstskatt, som påföres på grund av taxeringen under det år, då den
ändrade indelningen träder i kraft, utgå efter samma utdebitering, som gällt
för den preliminära skatten för nästföregående år. Härav kan bliva följden
att under det år, då ändrad kommunal indelning träder i kraft, slutlig skatt
kommer att utgå efter olika utdebiteringar inom skilda delar av en nybildad
kommun. Någon egentlig olägenhet härav torde emellertid icke uppkomma.

Vad angår kommuns fordran hos statsverket å skatt, såvitt angår område
som överförts från en kommun till annan, har den förra kommunen av
statsverket under året före det, då den ändrade indelningen träder i kraft,
erhållit förskott å den i slutlig skatt ingående kommunala inkomstskatt,
som på grund av taxering under det nästföljande året påföres de inom området
skattskyldiga. Nämnda förskott motsvarar approximativt den i preliminär
skatt ingående kommunala inkomstskatt, som skall erläggas av de
inom området skattskyldiga under året före det, då den ändrade indelningen
träder i kraft. Av den kommunala inkomstskatt, som påföres på
grund av taxeringen under det nästföljande året, utgöres den väsentligaste
delen av den preliminärt erlagda skatten. På samma sätt förhålla sig de av
eu kommun från statsverket erhållna förskotten till hela det inkomstskattebelopp,
som på grund av taxering tillkommer kommunen. Det torde därför
vara mesi naturligt (alternativ I) att den kommun, som det ifrågava -

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

rande området tidigare tillhört, av statsverket erhåller icke blott förskotten
å den kommunala inkomstskatt, som påföres de skattskyldiga inom området
på grund av taxering under det år, då den ändrade indelningen träder i
kraft, utan även den återstående delen av nämnda skatt. Skulle den kommun,
till vilken området överförts, erhålla den kommunala inkomstskatten
på grund av berörda taxering (alternativ II), erhölle kommunen även ett
belopp motsvarande de förskott, som den kommun uppburit från vilken
området överförts. Härav bleve följden att sistnämnda kommun komme
i skuld till statsverket för beloppet av förskotten. Detta kan icke anses tillfredsställande.

De båda nyssnämnda alternativen, nedan benämnda alternativ I och alternativ
II, må åskådliggöras med följande exempel.

Enligt båda alternativen antages C kommun hava för år 1948 av statsverket
erhållit förskott, beräknat efter 30 000 inkomstskattekronor och en
utdebitering av 12 kronor för skattekrona; av skattekronorna belöpa 5 000
på X-by, som vid 1949 års ingång överförts till D kommun. D kommun antages
hava för år 1948 erhållit förskott, beräknat efter 50 000 inkomstskattekronor
och en utdebitering av 10 kronor för skattekrona. Vid 1949 års
taxering fastställes antalet skattekronor till kommunal inkomstskatt i C
(inklusive X-by) till 32 000, varav 6 000 belöpa på X-by, och i D (exklusive
X-by) till 55 000.

Avräkningen med statsverket per den 1 januari 1950 giver, i den del varom
här är fråga, följande resultat:

Enligt alternativ I.

C kommun D kommun

Fordran .................. 32 000 x 12 = 384 000 55 000 x 10 = 550 000

Avgår förskott............. 30 000 x 12 = 360 000 50 000 x 10 = 500 000

Återstår................... 24 000 50 000

Enligt alternativ II.

C kommun D kommun

Fordran................... 26 000 x 12 = 312 000 55 000 x 10 = 550 000

6 000 x 12 = 72 000

622 000

Avgår.................... 30 000 x 12 = 360 000 50 000 x 10 = 500 000

Återstår................... — 48 000 122 000

Ett tredje alternativ, innebärande att de båda kommunerna dela den
kommunala inkomstskatten mellan sig sålunda, att den minskade kommunen
behåller förskotten och den ökade kommunen erhåller den återstående
delen av skatten (respektive bär förlusten, om antalet skattekronor skulle
hava nedgått) synes på grund av både principiella och praktiska skäl knappast
böra komma i fråga.

Fastighetsskatt uttages icke preliminärt. Samma skäl, som anförts för att
låta den kommun, från vilken område överförts till annan kommun, erhålla
den kommunala inkomstskatt, som inom ifrågavarande område påföres
på grund av taxeringen under det år, då indelningsändringen träder i kraft,
tala därför icke för att förfara på samma sätt beträffande fastighetsskatten
inom området. Då skyldigheten att erlägga fastighetsskatt bedömes med
hänsyn till förhållandena vid taxeringsårets ingång, torde det i stället vara

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

naturligare, att den fastighetsskatt, som på grund av nämnda taxering påföres
för fastigheter inom det överförda området, tillfaller den kommun,
till vilken området överförts. Härvid torde fastighetsskatten böra utgå efter
samma utdebitering, som inom sistnämnda kommun gäller för fastighetsskatt
påförd på grund av berörda taxering. Därest kommunen nybildats,
torde fastighetsskatten på grund av nyssnämnda taxering böra utgå efter
den utdebitering, som i den nybildade kommunen fastställts för det år,
då den ändrade indelningen träder i kraft.

Vad förut sagts angående kommunal skatt, som ingår i slutlig skatt, bör
äga motsvarande tillämpning beträffande i tillkommande skatt ingående
kommunal skatt, vilken inom område, som överförts från en kommun till
annan, rätteligen skulle hava påförts på grund av taxering det år, då indelningsändringen
trätt i kraft. I fråga om skatt, som påföres på grund av
eftertaxering för nämnda år, bör dock gälla vad i 63 § kommunalskattelagen
stadgas. Detta innebär, att den ortsgruppering och utdebitering bör
tillämpas, som gäller vid taxering det (senare) år, då eftertaxeringen verkställes.

Vidare bör vad förut föreslagits skola gälla vid ändring i kommunal indelning
i tillämpliga delar gälla jämväl vid ändring i ecklesiastik indelning.

Lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning
gäller endast beträffande primärkommuner och således icke i fråga
om landsting och tingslag. De ovan föreslagna reglerna, vilka böra gälla även
för andra än primärkommuner, böra därför sammanföras i en särskild förordning.
Denna bör lämpligen träda i kraft redan den 1 januari 1949. Där
redan träffad ekonomisk uppgörelse mellan kommuner, som beröras av indelningsändring
vilken skall träda i kraft den 1 januari 1949, innebär att
kommuns fordran hos statsverket å skatt skall beräknas på annat sätt än
vad ovan föreslagits, bör Kungl. Maj :t äga medgiva härav betingat undantag
från de förut föreslagna reglerna.

I samband med att en särskild förordning utfärdas med bestämmelser
rörande taxering, debitering av skatt samt beräkning av fordran å skatt hos
statsverket i kommun, som beröres av ändring i kommunal indelning, bör
i 15 och 39 §§ lagen om ordning och villkor för ändring i kommunal och
ecklesiastik indelning införas en hänvisning till de särskilda stadganden
som gälla i berörda avseenden.

Då område överföres från en kommun till annan, har enligt de förut
föreslagna reglerna sistnämnda kommun intet intresse av den taxering
som verkställts året innan indelningsändringen träder i kraft. Stadgandet
i 21 § andra stycket ovannämnda lag om översändande av taxeringslängder
och prövningsnämndens ändringslängder till vederbörande myndighet i
nyssnämnda kommun bör därför utgå. Föreskrifter om upprättande av
ifrågavarande längder vid ändring i kommunal indelning finnas meddelade i
20 § 2 mom. och 24 § 1 mom. kungörelsen den 28 september 1928 (nr 382)
med vissa föreskrifter rörande taxeringsförfarandet, i dess lydelse enligt
kungörelsen den 9 januari 1948, nr 14. Eftersom i stad drätselkammaren
numera förvarar avskrifterna av taxeringslängderna och prövningsnämndens
ändringslängder, bör vidare härav betingad ändring vidtagas i 21 §
första stycket samma lag.

Förslag till förordning om taxering och debitering av skatt in. in. i kommun,
som beröres av ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning, samt
till lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och villkor
för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning ha fogats såsom

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

bilaga vid departementspromemorian. Nämnda handlingar torde såsom Bihang
få fogas vid detta protokoll.

I fråga om vilken lokal skattemyndighet och taxeringsnämnd som vid
ändrad kommunal indelning skall verkställa debitering av skatt, respektive
taxering för eller under det år, då den ändrade indelningen träder i
kraft, anföres i promemorian följande:

Därest genom ändrad kommunal indelning kommun eller del av kommun
överföres från ett fögderi till ett annat eller från fögderi till stad med egen
uppbördsförvaltning eller från sådan stad till fögderi uppkommer fråga,
om den lokala skattemyndighet, vilkens tjänstgöringsområde kommunen
eller kommundelen tillhört enligt den äldre indelningen, eller den lokala
skattemyndighet, till vilkens tjänstgöringsområde kommunen eller kommundelen
hör enligt den nya indelningen, skall debitera preliminär skatt m. in.
beträffande skattskyldiga inom kommunen eller kommundelen för det år,
då den ändrade indelningen träder i kraft. Vad angår mantalsskrivning vid
ändrad kommunal indelning stadgas i 32 § folkbokföringsförordningen, att
om Konungen förordnat om ändring i den kommunala indelningen mantalsskrivning
för det mantalsår, under vilket den nya indelningen träder i kraft,
skall ske efter den nya indelningen. Enligt 33 § samma förordning förrättas
mantalsskrivning i regel av lokal skattemyndighet. Av dessa stadganden
torde följa, att vid ändring i kommunal indelning mantalsskrivning för sagda
år i kommun eller kommundel, som ovan sagts, förrättas av den lokala
skattemyndighet, inom vilkens tjänstgöringsområde kommunen eller kommundelen
enligt den nya indelningen är belägen. Det synes ligga närmast
till hands att sistnämnda myndighet för det år, då den ändrade indelningen
träder i kraft, jämväl debiterar preliminär skatt in. in. för skattskyldiga inom
den överförda kommunen eller kommundelen. Bestämmelser i nyss berörda
avseenden torde böra utfärdas av Kungl. Maj :t.

Vad angår taxering för inkomst och förmögenhet samt debitering av slutlig
skatt på grund av sådan taxering torde — i enlighet med vad förut föreslagits
— taxeringen och debiteringen, såvitt angår skattskyldiga inom kommun
eller kommundel, som överföres från ett taxeringsdistrikt till ett annat,
respektive från en lokal skattemyndighets tjänstgöringsområde till en annan
myndighets, böra det år, då den ändrade indelningen träder i kraft, verkställas
av taxeringsnämnden inom det taxeringsdistrikt, respektive av den
lokala skattemyndigheten inom det tjänstgöringsområde, till vilket området
enligt den äldre indelningen hört. Däremot torde i motsvarande fall taxering
av fastighet samt debitering av fastighetsskatt böra verkställas av taxeringsnämnden
inom det taxeringsdistrikt, respektive av den lokala skattemyndigheten
inom det tjänstgöringsområde, till vilket området enligt den
nya indelningen hör. Även i dessa avseenden torde Kungl. Maj :t böra utfärda
bestämmelser.

Över departementspromemorian hava, efter remiss, yttranden avgivits av
kammarkollegiet, riksräkenskapsverket, överståthållarämbetet, länsstyrelserna
i Stockholms, Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens
län, Sveriges häradsskrivarförening, Föreningen Sveriges kronokamrerare,
Svenska stadsförbundets styrelse, Svenska landskommunernas förbund samt
Svenska landstingsförbundet. Överståthållarämbetet har vid sitt yttrande
fogat yttranden av direktören för uppbördsverken samt uppbördsdirektören
i Stockholm.

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

Överståthållarämbetet ävensom länsstyrelserna i Kristianstads, Göteborgs
och Bohus samt Västerbottens län, Sveriges häradsskrivarförening, Föreningen
Sveriges kronokamrerare och Svenska landstingsförbundet hava
icke haft något att erinra mot vad som föreslås i promemorian.

I fråga om de former av ändrad kommunal indelning,
vilka avses med den i promemorian föreslagna lagstiftningen, har kammarkollegiet
anfört, att vid upplösning av fattigvårdssamhälle, som omförmäldes
i 6 § lagen om fattigvården och 1 § lagen om samhällets barnavård,
fördelning av fordran, varom här vore fråga, borde ske mellan de kommuner,
som övertoge samhällets uppgifter, efter enahanda grund som angåves
beträffande upplöst municipalsamhälle. Fattigvårdssamhällena utgjorde
emellertid blott ett fåtal (5 st.), vilka sannolikt komme att upplösas i samband
med den pågående allmänna regleringen av den kommunala indelningen
i riket. Därav påkallad ekonomisk uppgörelse torde vid regleringen
komma att föreskrivas med avseende å samhällenas tillgångar och skulder.
Därest en generell bestämmelse ansåges erforderlig i nu förevarande sammanhang,
torde ett tillägg till 2 § i författningsförslaget vara lämpligt.

Frågan huru förfaras skall med fordran å skatt, som tillkommer
upplöst kommun eller municipalsamhälle, har berörts
av kammarkollegiet och länsstyrelsen i Stockholms län.

Kammarkollegiet har sålunda yttrat, att enligt 33 § lagen om ordning
och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning upplöst municipalsamhälles
fordringar och skulder, där icke annorlunda förordnades,
överginge på den kommun, i vilken samhället uppginge. Om upplöst samhälle
varit beläget i mer än en kommun torde fordran å skatt, varom här
vore fråga, böra fördelas mellan dessa kommuner i förhållande till skatteunderlaget
inom den upplösta enhetens områden i de särskilda kommunerna
enligt taxeringen året efter upplösningen. Särskilda taxeringslängder
torde komma att i överensstämmelse med 20 § 2 mom. taxeringskungörelsen
upprättas för det förutvarande samhällets område eller områden.

Länsstyrelsen i Stockholms län har i denna del anfört:

Viss tvekan synes kunna uppkomma beträffande vilken kommun fordran
enligt bestämmelserna i 4 § och 7 § i förslaget skall tillkomma, då en kommun
genom inkorporeringsbeslut i sin helhet uppdelas på flera kommuner.
Vid instundande årsskifte kommer huvuddelen av Spånga socken att inkorporeras
med Stockholms stad medan kommunens återstod skall fördelas
mellan Sundbybergs och Solna städer samt Sollentuna köping. Lämpligast
synes härvid att vad som skali tillkomma Spånga kommun på grund av
1948 års taxering fördelas på Stockholms, Solna och Sundbybergs städer
samt Sollentuna köping i proportion till skatteunderlaget inom de områden,
som överförts till respektive kommuner.

Svenska stadsförbundets styrelse och Svenska landskommunernas förbund
ha uttalat, alt kommun, till vilken område överförts från annan kommun,
borde under det år, då den ändrade indelningen trädde i kraft, äga
av statsverket uppbära fastighetsskatt för det överförda området.
Stadsförbundets styrelse har härom anfört:

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

För styrelsen ter det sig naturligt att betrakta föreliggande förslag ur den
kommunala inkomst- och utgiftsstatens synvinkel. Tidigare gällde i enlighet
med grunderna för 15 § kommunala indelningslagen att nybildad kommun
och inkorporeringskommun i staten för det år, då indelningen trädde i
kraft, såsom inkomst fick upptaga allmän kommunalskatt från hela sitt
område, i inkorporeringsfall alltså från sitt tidigare område jämte vad som
genom indelningsändringen tillfördes kommunen. Enligt förslaget upprätthålles
denna princip i fråga om (den preliminära) inkomstskatten men icke
för fastighetsskatten. Förslaget innebär vidare att exkorporeringskommunen
vid avräkning mot tidigare uppburet förskott å kommunal inkomstskatt
äger tillgodoräkna sig den skillnad resp. bära den förlust, som en senare
taxering kan medföra. Detta kan sägas utgöra en logisk följd av det nya
skattesystemet — den stegring eller minskning i skatteintäkt som vid den
slutliga avräkningen inställer sig kan ju sägas vara direkt knuten till den
nya innebörd som de kommunala skattebesluten med detta system erhållit.
Ehuru de praktiska konsekvenserna härav särskilt i depressionstider icke
torde bli i allo tillfredsställande vill styrelsen dock icke på denna punkt
resa någon gensaga. Däremot måste styrelsen bestämt opponera sig mot att
den nya kommunen resp. inkorporeringskommunen icke i staten för det år,
då indelningsändringen träder i kraft, skall kunna påräkna inkomst av
fastighetsskatt från sitt nybildade område resp. inkorporeringsområdet.
Även om styrelsen förstår att det kan möta vissa praktiska svårigheter att
på sistnämnda punkt tillgodose styrelsens önskemål finner styrelsen likväl,
med hänsyn till vikten av att nybildad eller utvidgad kommun under
sitt tillblivelseår kan utnyttja hela sitt skatteunderlag, nödvändigt att dessa
svårigheter övervinnas. Svårigheterna torde för övrigt icke vara större än de,
som inställa sig då det gäller att framskaffa det nödvändiga taxeringsunderlaget
för beräkning av det förskott å inkomstskatt, som de ändrade
kommunerna enligt föreliggande förslag första året av sin nya existens
skola erhålla. Givetvis vore det också ett kommunalt önskemål att få samma
utdebitering för fastighetsskatten tillämpad inom hela området för av
indelningsändring berörd kommun. Om detta skulle visa sig omöjligt — styrelsen
förutsätter dock att saken undersökes; någon risk för att den nya
uppbördsförordningen skulle bryta samman därför att man för dessa sparsamt
förekommande undantagsfall fastställde andra tider för fastighetsdebetsedlarnas
utsändande torde näppeligen föreligga — får man nöja sig med
den relativa rättvisa kommunerna emellan som tillämpandet av den odelade
kommunens utdebitering innebär. Den omständigheten att motsvarande förmån
icke kan beredas nybildat inunicipalsamhälle — här saknas dessutom
varje tidigare utdebiteringsbeslut — anser styrelsen icke utgöra något avgörande
hinder för en sådan ordning. Man får i detta sammanhang komma
ihåg att municipalsamhällena vanligen icke under sitt första budgetår belastas
med större utgifter än som böra kunna finansieras med enbart preliminär
inkomstskatt.

På liknande sätt har landskommunernas förbund uttalat sig. Härutöver
har förbundet anfört:

Från kommunal synpunkt är det givetvis också ett önskemål att få samma
utdebitering för fastighetsskatten tillämpad inom hela området för av indelningsändring
berörd kommun. Särskilt i samband med genomförande av
kommunindelningsreformen skulle det vara av stor praktisk betydelse,
om detta önskemål kunde tillgodoses. Där en storkommun bildas av ett
flertal småkommuner — förslag föreligger om sammanslagning av upp till

Kungl. Maj.ts proposition nr 315.

ett tjugutal småkommuner till en enda kommun — kommer i annat fall
den nybildade kommunen under sitt första verksamhetsår att få uppbära
fastighetsskatt efter skilda skattesatser för vart och ett av de förutvarande
kommunområden, som ingå i den nya kommunbildningen. Om detta skulle
visa sig omöjligt att genomföra i föreliggande sammanhang, kunde måhända
vissa särbestämmelser övervägas speciellt med tanke på kommunindelningsreformens
genomförande.

Beträffande 6 § i den ifrågavarande förordningen har
riksräkenskapsverket anfört, att ämbetsverket ville fästa uppmärksamheten
vid att andra punkten i nämnda paragraf kunde bliva oklar till innebörden
i avseende på den ortsgruppering som skulle tillämpas vid eftertaxering. 1
promemorian anfördes nämligen, att den i nämnda paragraf förekommande
hänvisningen till 63 § kommunalskattelagen skulle innebära, bland annat,
att den ortsgruppering borde tillämpas, som gällde vid taxering det (senare)
år, då eftertaxeringen verkställdes. Eftersom 63 § kommunalskattelagen
endast behandlade utdebiteringsprocenten, torde vid eftertaxering i vanliga
fall tillämpas den ortsgruppering, som gällde det år, då taxering rätteligen
skolat ske.

1 fråga om den föreslagna ändringen i 2 1 § lagen o in ordning
och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik
indelning har kammarkollegiet — i anledning av att i promemorian
uttalats, att då område överfördes från en kommun till annan sistnämnda
kommun enligt de föreslagna reglerna icke hade intresse av den
taxering, som verkställts året innan indelningsändringen trädde i kraft —
anfört att nämnda taxering delvis låge till grund för bestämmandet av den
preliminära skatt, som skulle till kommunen förskotteras det år, då indelningsändringen
trädde i kraft. Jämlikt 22 § 2 mom. taxeringskungörelsen
(i dess lydelse enligt kungörelsen den 9 januari 1948, nr 14) skulle emellertid
en avskrift av fastighetslängd och inkomstlängd, i vad de anginge
varje särskild kommun, senast den 15 juli av lokal skattemyndighet tillställas
på landet kommunalnämnden och i stad drätselkammaren. I 26 § 2 mom.
samma kungörelse meddelades motsvarande stadgande beträffande länsprövningsnämndens
ändringslängder. Med hänsyn till stadgandet i 13 § indelningslagen
torde nämnda föreskrifter böra så förstås, att längderna skulle,
så vitt de anginge det överförda området, tillställas kommunalnämnden,
respektive drätselkammaren i den kommun, som området skulle tillhöra. Vid
sådant förhållande och då här ifrågavarande angelägenheter lämpligen syntes
böra ordnas administrativt, kunde det ifrågasättas, huruvida icke 21 § i
lagen kunde i sin helhet upphävas. Därest så icke ansåges böra ske, syntes
lagrummet, såväl första som andra stycket, böra omredigeras i anslutning
till stadgandena i taxeringskungörelsen.

Svenska stadsförbundets styrelse har i denna del anfört:

Enligt förslaget skall nu stadgad skyldighet för vederbörande myndighet
att översända taxeringslängder in. in. upphöra vid partiell inkorporering.
Detta sammanhänger med att i fortsättningen särskilda längder för delområde
som skall införlivas med annan kommun icke komma att upprättas.

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 315.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Ersättning i någon form för dessa särskilda längder torde emellertid bliva
erforderlig för att förslaget med de ändringar som styrelsen ovan påyrkat
skall kunna praktiskt genomföras. I varje fall måste de ändrade kommunerna
i god tid före statuppgörandet få besked om sitt skatteunderlag. Detta
önskemål bör kunna bli tillgodosett genom bestämmelser som ålägga vederbörande
skattemyndighet att vidtaga härför erforderliga informationsåtgärder.

På samma sätt har Svenska landskommunernas förbund uttalat sig.

Länsstyrelsen i Stockholms län har påpekat, att tvekan kunde föreligga
beträffande vilken myndighet som skulle verkställa debitering av den slutliga
skatten under övergångsåret, då i samband med indelningsändring även
det fögderi, till vilket den upplösta kommunen hört, upphörde att existera.
Länsstyrelsen har vidare uttalat, att i promemorian icke föreslagits bestämmelser
om handläggning av besvär, som anfördes över taxeringar, vilka påförts
inom ett överflyttat område under övergångsåret. Enligt länsstyrelsens
mening borde besvär över inkomsttaxeringar, som skett under det år då indelningsändringen
trädde i kraft, handläggas av den prövningsnämnd, vartill
området tidigare hört.

Departementschefen.

De i promemorian föreslagna lagstiftningsåtgärderna ha i princip vunnit
tillstyrkan eller lämnats utan erinran i remissyttrandena. Jämväl enligt
min mening måste de framlagda förslagen i stort sett anses ändamålsenliga.
Jag tillstyrker därför i princip en lagstiftning i enlighet med vad i promemorian
föreslagits.

Vad härefter angår förslagets detaljer och därvid först frågan om vilka
former av ändrad kommunal indelning, som böra omfattas av lagstiftningen,
vill jag — i anslutning till vad kammarkollegiet yttrat — förorda att den
i 2 § i den föreslagna förordningen intagna uppräkningen fullständigas så
att den omfattar jämväl nybildning eller upplösning av fattigvårdssamhälle
eller ändring av fattigvårdssamhälles område. Vidare torde i samma paragraf
böra intagas en bestämmelse angående vad som i förordningen förstås
med ändring i ecklesiastik indelning, varjämte ett par jämkningar av formell
natur böra vidtagas i paragrafen.

Vad i promemorian föreslagits rörande taxering, debitering av skatt samt
beräkning av fordran å skatt hos statsverket vid ändrad kommunal indelning
har, såvitt angår inkomsttaxeringen, i huvudsak icke mött erinran i de
avgivna yttrandena; Ej heller jag har något att invända mot vad som i berörda
avseenden föreslagits i promemorian. Såsom stadsförbundet och landskommunernas
förbund framhållit, kan förslaget, såvitt angår beräkning av
kommuns fordran hos statsverket å skatt, under depressionstider medföra
vissa olägenheter för sådan kommun, som genom den ändrade kommunala
indelningen minskas. Å andra sidan kan förslaget vid stigande konjunkturer
föranleda olägenheter för kommun, vars område ökas. Dylika olägenheter
synas emellertid vara av någon egentlig betydelse endast i de fall, då det

Kunql. Maj:ts proposition nr 315.

från eu kommun överförda området med hänsyn till antalet inkomstskattekronor
utgör en större del av denna kommun, respektive av den kommun
till vilken området överföres. I sådana fall kan en kompletterande ekonomisk
uppgörelse bliva erforderlig mellan de av indelningsändringen berörda
kommunerna i enlighet med indelningslagens bestämmelser. Dylika fall
torde emellertid kunna antagas bliva relativt sällsynta.

Därest kommun, som vid avräkning med statsverket äger fordran på
grund av taxeringen under året före det, då den ändrade indelningen träder
i kraft, eller under det nästfoljande året, i sin helhet upplösts och uppgått
i flera kommuner bör — i överensstämmelse med vad kammarkollegiet och
länsstyrelsen i Stockholms län förordat — fordringen uppdelas å de kommuner,
i vilka den upplösta kommunen uppgått. Uppdelningen bör ske i
förhållande till skatteunderlaget vid taxeringen under vederbörligt år i de
delar av den upplösta kommunen, som överförts till de olika kommunerna.
Vad nyss sagts bör äga motsvarande tillämpning, därest skuld uppkommer
vid avräkningen. Samma regler böra gälla vid upplösning av municipalsamhälle
och fattigvårdssamhälle.

Vad angår frågan om fördelning av fastighetsskatt mellan olika kommuner
vid ändrad kommunindelning har i promemorian föreslagits, att den
fastighetsskatt, som på grund av taxering det år, då den ändrade indelningen
träder i kraft, påföres för fastigheter inom det överförda området, skall tillfalla
den kommun, till vilken området överförts; fastighetsskatt på grund av
taxeringen året före indelningsändringens ikraftträdande föreslås däremot
skola tillkomma den kommun, till vilken området förut hört. Därest det
överförda området benämnes X-by, den kommun, från vilken området överförts,
C, och den kommun, till vilken området överförts, D, samt den ändrade
indelningen antages träda i kraft den 1 januari 1950, skall alltså enligt
det i promemorian framlagda förslaget fastighetsskatt för området X-by på
grund av 1949 års taxering tillfalla kommunen C. Då fastighetsskatten på
grund av visst års taxering av statsverket utbetalas till vederbörande kommun
först under påföljande år, innebär förslaget, att kommunen C även under
år 1950 uppbär fastighetsskatten för området X-by (på grund av 1949
års taxering), under det att kommunen D först under år 1951 uppbär faslighetsskatt
för samma område (på grund av 1950 års taxering). Kommunen
D skulle alltså enligt förslaget icke åtnjuta inkomst av fastighetsskatt
för det överförda området under år 1950. Även om den sålunda föreslagna
lösningen ur debiteringssynpunkt är att föredraga synes densamma likväl
— med hänsyn till vad stadsförbundet och landskommunernas förbund
anmärkt — icke böra godtagas. I stället torde, med anknytning till det nyssnämnda
exemplet, frågan om fördelning av fastighetsskatten mellan de båda
kommunerna lämpligen böra lösas så att kommunen I) får uppbära fastighetsskatten
för området X-by redan i vad den utgår på grund av 1949 års
taxering.

Vid nybildning av municipalsamhälle kan — såsom stadsförbundet framhållit
— den nyss föreslagna anordningen icke tillämpas. Av skäl som stadsförbundet
angivit synes detta emellertid knappast vara erforderligt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Debiteringen av fastighetsskatt måste äga rum å sådan tid, att debetsedlarna
författningsenligt kunna tillställas de skattskyldiga senast den 25
augusti under taxeringsåret. I vissa fall av ändrad kommunindelning kan
det inträffa, att förordnande därom ännu icke meddelats vid tiden för debiteringen.
Det torde sålunda icke vara möjligt att såsom en generell regel
stadga, att vid debitering av fastighetsskatt för det överförda området på
grund av taxeringen året innan indelningsändringen träder i kraft skall tilllämpas
den utdebitering, som i inkorporeringskommunen gäller för fastighetsskatt
på grund av nämnda taxering. För att återgå till det förut anförda
exemplet torde därför annan utväg icke återstå än att vid debiteringen av
fastighetsskatt beträffande området X-by på grund av 1949 års taxering tilllämpa
den utdebitering, som i kommunen C (exkorporeringskommunen) gäller
för fastighetsskatt på grund av nämnda års taxering. Av uppbördsorganisatoriska
skäl torde det nämligen icke kunna komma i fråga att i kommun,
som beröres av ändrad kommunal indelning, framflytta tiden för debitering
och uppbörd av fastighetsskatt. — Vad särskilt angår nybildad kommun
(därvid nybildningen här antages ske den 1 januari 1950) kan icke för fastighetsskatten
på grund av 1949 års taxering tillämpas den utdebitering, som
i den nya kommunen fastställts för år 1950, av ytterligare det skälet, att
denna utdebitering ännu icke bestämts vid tiden för debiteringen av 1949 års
fastighetsskatt.

Vissa praktiska olägenheter kunna komma att föranledas av den föreslagna
ordningen i de fall, då med kommunen D införlivas områden från ett
större antal kommuner. Sådana fall torde emellertid bliva relativt sällan
förekommande.

Vad angår fastighetsskatt på grund av taxeringen under det år, då den
ändrade indelningen träder i kraft, bör denna skatt däremot i fråga om det
överflyttade området utgå efter den utdebitering, som i promemorian föreslagits
för motsvarande fall. Detta innebär, att fastighetsskatten för ifrågavarande
år skall utgå efter den utdebitering, efter vilken sådan skatt påföres
i inkorporeringskommunen, eller, vid nybildning av kommun, med det belopp,
som i den nybildade kommunen bestämts till utdebitering för det
år då indelningsändringen träder i kraft.

Den i 6 § andra punkten i promemorieförslaget förekommande hänvisningen
till 63 § kommunalskattelagen bör, såsom riksräkenskapsverket
anmärkt, icke innebära mera än att den utdebitering skall tillämpas, som
gäller vid taxering det (senare) år, då eftertaxeringen verkställes. Däremot
bör eftertaxeringen ske efter den ortsgruppering, som gällde vid taxering
det år, då taxeringen rätteligen skolat verkställas. Stadgandet torde böra
förtydligas i enlighet härmed.

För att kunna uppgöra sin utgifts- och inkomststat för det år, då den
ändrade kommunala indelningen träder i kraft, och för det nästföljande
året måste i det förenämnda exemplet kommunen D meddelas underrättelse
om antalet skattekronor för inkomst och fastighet inom området

Kungi. Maj:ts proposition nr 315.

X-by enligt 1949 och 1950 års taxeringar. Kommunen D måste erhålla underrättelse
om taxeringsutfallet jämväl för att i förekommande fall kunna
anföra besvär över fastighetstaxeringarna inom nämnda område.

Erforderliga föreskrifter angående överlämnande av längder eller längdavskrifter
in. in. torde emellertid böra meddelas i administrativ ordning.
Härvid bör 21 § indelningslagen endast innehålla en bestämmelse om att
i nämnda hänseende gäller vad därom särskilt stadgas.

Mot vad som anförts i promemorian rörande vilken taxeringsnämnd eller
lokal skattemyndighet som skall verkställa taxering, respektive debitering
vid ändrad kommunal indelning har jag intet att erinra. Erforderliga författningsbestämmelser
härutinnan torde böra utfärdas i administrativ ordning.
Jag vill i detta sammanhang — och i överensstämmelse med vad jag
tidigare föreslagit — allenast tillägga att, därest i förenämnda exempel området
X-by överföres från ett taxeringsdistrikt till ett annat, respektive från
en lokal skattemyndighets tjänstgöringsområde till en annan myndighets,
fastighetstaxeringen år 1949 och debiteringen av fastighetsskatt på grund av
nämnda taxering böra, såvitt angår området, verkställas av taxeringsnämnden
inom det taxeringsdistrikt, respektive av den lokala skattemyndigheten
inom det tjänstgöringsområde, till vilket området enligt den äldre indelningen
hör.

I anledning av vad länsstyrelsen i Stockholms län yttrat vill jag framhålla,
att därest en lokal skattemyndighet upphört att existera dennas uppgifter
i fråga om viss kommun självfallet skola fullgöras av den myndighet, inom
vilkens tjänstgöringsområde kommunen efter indelningsändringen är belägen.
Naturligt är också att — då inkomsttaxeringen i ett överfört område
det år, då den ändrade indelningen träder i kraft, enligt förslaget skall
verkställas av taxeringsnämnden inom det distrikt, till vilket området enligt
den äldre indelningen hört — besvär över denna taxering skola handläggas
av prövningsnäinnden i det län, vartill området enligt den tidigare indelningen
hört. Särskilda föreskrifter i dessa hänseenden torde icke vara erforderliga.

I enlighet med det nu anförda har inom finansdepartementet en överarbetning
skett av de upprättade förslagen till förordning om taxering och
debitering av skatt in. in. i kommun, som beröres av ändring i kommunal
eller ecklesiastik indelning, och lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr
293) om ordning och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.
Eu jämkning av rubriken till förstnämnda författning har därvid
även vidtagits.

Föredraganden hemställer härefter, att Kungl. Maj :t måtte genom proposition
föreslå riksdagen att antaga de sålunda överarbetade förslagen till

1) förordning angående taxering och debitering av skatt vid ändring i
kommunal eller ecklesiastik indelning, m. m.; samt

2) lag angående ändring i lagen den 13 juni Ull!) (nr 233) om ordning
och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga till detta protokoll utvisar,
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Hans Wenker.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Bihang.

Förslag

till

förordning om taxering och debitering av skatt m. m. i kommun,
som beröres av ändring i kommunal eller ecklesiastik indelning

Härigenom förordnas som följer.

1 §•

Har ändring i kommunal indelning ägt rum, skall i fråga om taxering,
debitering av skatt samt beräkning av kommuns fordran å skatt hos statsverket,
såvitt angår kommun som beröres av den ändrade indelningen, gälla
vad nedan sägs.

2 §•

Med ändring i kommunal indelning avses i denna förordning
överföring av område från en kommun till annan,
införlivande av kommun med annan kommun,

nybildning av kommun antingen av flera kommuner eller av område från
annan kommun eller områden från flera kommuner,

nybildning eller upplösning av municipalsamhälle eller ändring av municipalsamhälles
område,

överföring av kommun från en kommunal samfällighet till annan samt
utträde av stad ur landsting eller tingslag eller inträde av stad i landsting
eller tingslag.

3 §.

Område, som överförts från en kommun till annan, skall vid taxering
till kommunal inkomstskatt och statlig inkomstskatt under det år, då den
ändrade indelningen träder i kraft, tillhöra samma ortsgrupp som området
tillhört vid beräkningen av preliminär skatt för nästföregående år.

4 §.

Inom område, vilket överförts från en kommun till annan, skola allmän
kommunalskatt samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på
grund av taxering för inkomst verkställd under det år, då den ändrade indelningen
träder i kraft, utgå enligt den utdebitering för skattekrona och
skatteöre, efter vilken sådan slutlig skatt påföres i förstnämnda kommun.

Fordran hos statsverket å skatt, som avses i första stycket, tillkommer
den kommun, vari det överförda området enligt den förut gällande indelningen
ingått.

5 §■

Inom område, vilket överförts från en kommun till annan, skola allmän
kommunalskatt samt landstingsmedel och tingshusmedel, som påföras på
grund av taxering av fastighet verkställd under det år, då den ändrade indelningen
träder i kraft, utgå enligt den utdebitering för skattekrona och
skatteöre, efter vilken sådan slutlig skatt påföres i sistnämnda kommun.

Kungl. Maj:ts proposition nr 315.

Fordran hos statsverket å skatt, som avses i första stycket, tillkommer
den kommun, vari det överförda området enligt den nya indelningen ingår.

6 §•

Bestämmelserna i 3—5 §§ skola äga motsvarande tillämpning beträffande
tillkommande skatt, som rätteligen skulle hava påförts på grund av taxering
det år, då den ändrade kommunala indelningen trätt i kraft. I fråga
om skatt, som påföres på grund av eftertaxering för nämnda år, skall dock
gälla vad i 63 § kommunalskattelagen stadgas.

7 §•

Vad ovan stadgats angående överföring av område från en kommun till
annan skall äga motsvarande tillämpning beträffande annan sådan ändring
i kommunal indelning varom i 2 § sägs.

Vid nybildning av kommun skall därvid gälla, att i 5 § omförmäld skatt
skall utgå enligt den utdebitering, som i den nybildade kommunen fastställts
för det år, då den ändrade indelningen träder i kraft.

Beträffande sådan nybildning eller upplösning av municipalsamhälle eller
sådan ändring av municipalsamhälles område, som träder i kraft vid annan
tidpunkt än vid kalenderårs början, skall vad förut stadgats angående
taxering under eller utdebitering för det år, då den ändrade indelningen
träder i kraft, i stället avse taxering under eller utdebitering för nästföljande
år.

8 §•

Bestämmelserna i 3—7 §§ angående ändring i kommunal indelning skola
i tillämpliga delar gälla beträffande ändring i ecklesiastik indelning.

Denna förordning träder i kraft den 1 januari 1949.

Där träffad ekonomisk uppgörelse mellan kommuner, som beröras av
ändrad indelning vilken skall träda i kraft den 1 januari 1949, innebär att
kommuns fordran hos statsverket å skatt skall beräknas på annat sätt än i
denna förordning stadgas, må Kungl. Maj :t medgiva därav betingat undantag
från bestämmelserna i förordningen.

Kungl. Maj.ts proposition ni 315.

Förslag

till

lag om ändring i lagen den 13 juni 1919 (nr 293) om ordning och
vilikor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning.

Härigenom förordnas, att 15, 21 och 39 §§ lagen den 13 juni 1919 om ordning
och villkor för ändring i kommunal och ecklesiastik indelning1 skola
erhålla ändrad lydelse på sätt nedan angives.

15 §.

De utskylder-----i kraft.

Angående taxering, debitering av skatt samt beräkning av fordran å skatt
hos statsverket i kommun, som beröres av ändring i kommunal indelning,
är särskilt stadgat.

21 §.

Kommunalnämnden eller drätselkammaren i kommun, som skall helt införlivas
med annan kommun eller ingå i ny kommun, skall före ingången av
december månad året närmast innan ändringen träder i kraft till motsvarande
myndighet inom den ökade eller nybildade kommunen överlämna
årets taxeringslängder och hos prövningsnämnden förda längder angående
kommunen.

39 §.

Angående utdebiteringen--— motsvarande tillämpning.

Angående taxering, debitering av skatt samt beräkning av fordran å skatt
hos statsverket i församling, som beröres av ändring i ecklesiastik indelning,
är särskilt stadgat.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1949; dock att 21 § i dess nya lydelse
skall äga tillämpning från och med dagen efter den, då förordningen
enligt därå meddelad uppgift utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

1 Senaste lydelse av 21 § se 1932: 273 samt av 39 § se 1946: 490.

3 Bihang till riksdagens protokoll 1958. 1 samt. Nr 315.