Kungl. Maj.ts proposition nr 303 (Proposition 1948:303 - höst)

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående utgifter å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/49; given
Drottningholms slott den 15 oktober 1948.

Kungl. Maj :t vill härmed, under åberopande av bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
över finansärenden för denna dag, föreslå riksdagen att bifalla
det förslag, om vars avlåtande till riksdagen föredragande departementschefen
hemställt.

GUSTAF.

Ernst Wigforss.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 15 oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anför efter gemensam
beredning med statsrådets övriga ledamöter.

Statsregleringen har under senare år karakteriserats av att riksstaterna,
sådana de ursprungligen fastställts av riksdagen, senare regelbundet kompletterats
med tilläggsstater, över vilka reglerats uppkomna merkostnader
och överskridanden men även anvisats anslag för nya ändamål.

Jämväl under den tid som förflutit efter fastställandet av nu löpande
statsreglering ha från myndigheterna inkommit framställningar om äskande
av medel på tilläggsstat. Vissa anslagsäskanden avse ändamål, vilkas tillgodoseende
icke ansetts kunna anstå. Anslagsäskandena böra föreläggas
årets riksdag vid dess höstsession i en sammanfattande proposition. Därjämte
föreligga vissa frågor, som icke förutsätta anslagsäskande men vilka böra

1 Bihang till riksdagens protokoll 19\8. 1 samt. Nr 303.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

anmälas för riksdagen i förevarande sammanhang. Anslagsäskandena och
övriga frågor ha tidigare denna dag anmälts. En sammanställning av de beslut
om förslag till riksdagen, vilka Kungl. Maj :t därvid på hemställan av
vederbörande föredragande enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet
(bil. 1—13) fattat, torde få bifogas statsrådsprotokollet i detta ärende (bihang).

Av sammanställningen framgår, att å tilläggsstat äskas anslag å driftbudgeten
med sammanlagt 7,4 miljoner kronor och å kapitalbudgeten med 4,6
miljoner kronor. Av förstnämnda belopp avse 3 150 000 kronor ett anslag
till ökning av drivmedelslagringen för försvaret och 3 035 000 kronor anslag
för avskrivning av vissa investeringar. Av anslagen å kapitalbudgeten avse
2,5 miljoner kronor anordnande av lokaler för handels- och industrikommissionerna
och 1,5 miljoner kronor fiskerilånefonden.

Chefen för finansdepartementet hemställer härefter, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen att godkänna de förslag, om vilka Kungl. Maj :t
enligt bilagda utdrag av statsrådsprotokollet för denna dag (bil. 1—13) fattat
beslut.

Med bifall till denna av statsrådets övriga ledamöter biträdda
hemställan förordnar Hans Maj :t Konungen, att proposition
av den lydelse, bilaga vid detta protokoll utvisar
skall avlåtas till riksdagen.

Ur protokollet:
Nils Grass.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Bilaga 1.

Egentliga statsutgifter.

Fjärde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över försvarsärendcn, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 15 oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

T. f. chefen för försvarsdepartementet, statsrådet Quensel, anmäler under
försvarsdepartementets handläggning hörande ärende angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 och anför
därvid följande.

C. Försvarskrafterna.

Marinen.

[1.] 68 a. Marinen: ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag.
I skrivelse den 8 oktober 1948 har marinförvaltningen gjort framställning
om medel för anskaffning av pannbrännolja för marinen för inlagring i den
under byggnad varande oljelagringsanläggningen vid Flaxenvik, där marinen
skulle få disponera viss del av lagringsutrymmet. Kostnaderna för
erforderlig kvantitet olja ha beräknats till 3 150 000 kronor. Anläggningen
beräknas kunna tagas i bruk under december innevarande år. Med anledning
härav har marinförvaltningen, såvitt nu är i fråga, hemställt om förslag
till riksdagen om ett tilläggsstatsanslag om 3 150 000 kronor.

Föredraganden. Vid avvecklingen av den förstärkta försvarsberedskapen
såldes vissa kvantiteter drivmedel, som lagrats för försvarets behov, främst
sådana som inlagrats i förhyrda, icke bombsäkra drivmedelsanläggningar.
De överskott av kontanta medel som till följd av dylik försäljning
uppkommo å diversemedelstitlar för drivmedelsförråd ha tagits i anspråk
för statsregleringen. Sålunda ha vid utgången av budgetåren 1945/46 och

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

1946/47 av förefintliga behållningar å marinens förrådstitel för drivmedel
tillhopa i runt tal 12,2 miljoner kronor tillförts förslagsanslag till avveckling
av beredskapen. Marinförvaltningen hade velat reservera dessa medel
för den anskaffning av drivmedel, som bleve erforderlig i samma mån som
bombsäkra drivmedelsanläggningar färdigställdes i enlighet med ett då
framlagt utbyggnadsprogram. Det bedömdes emellertid vid den tidpunkt, då
frågan var aktuell, komma att dröja flera år, innan en lagerökning på detta
sätt kunde komma till stånd, varför det ansågs olämpligt ur budgetsynpunkt
att reservera medlen. Det förutsattes därvid, att den lagerökning som
i mån av tillgång på anläggningar borde ske skulle finansieras av för ändamålet
anvisade riksstatsanslag.

Då möjlighet nu yppats till ökning av den bombskyddade inlagringen av
drivmedel för marinen, anser jag, att medel för ändamålet böra äskas av
riksdagen. Den kvantitet olja, varom här är fråga, betingar ett anskaffningsvärde
av 3 150 000 kronor. Jag föreslår, att ett anslag om detta belopp
äskas på tilläggsstat till innevarande budgetårs riksstat. Enligt vad marinförvaltningen
uppgivit kunna möjligheter förefinnas att för marinen ta i
anspråk större del av lagringsutrymmet i anläggningen i Flaxenvik än här
förutsatts. Om så kan ske, torde framställning framdeles få göras till riksdagen
om medel till ytterligare lagerökning inom ramen för den planerade
totala kvantiteten beredskapslagring av drivmedel för marinen.

Åberopande det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Marinen: ökning av drivmedelslagringen å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av................... kronor 3 150 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Erland Kock.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga 2.

Egentliga statsutgifter.

Femte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över socialärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 15
oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

T. f. chefen för socialdepartementet, statsrådet Danielson, anmäler härefter
under socialdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49
samt anför därvid följande.

B. Socialstyrelsen med dithörande verksamhet samt
arbetsdomstolen.

[1.] 37 a. Inköp av Bistaborgs ungdomsvårdsskola, reservationsanslag. I
propositionen 1948:214 föreslog Kungl. Maj :t riksdagen att godkänna av
chefen för socialdepartementet föreslaget förstatligande fr. o. m. den 1 januari
1949 av den av stiftelsen Drottning Sophias skyddshem ägda Bistaborgs
ungdomsvårdsskola. Statsutskottet (utlåtande nr 209) tillstyrkte Kungl.
Maj :ts förslag. Utskottets utlåtande godkändes av riksdagen (skr. nr 408).

Förhandlingar angående villkoren för statens övertagande av Bistaborgsskolan
ha sedermera förts, varvid kronan företrätts av särskilda av Kungl.
Maj :t utsedda förhandlingsmän (expeditionschefen i finansdepartementet
H. Klackenberg, ordförande, samt byråchefen i socialstyrelsen T. Eriksson
och expeditionschefen i inrikesdepartementet E. Montell).

Förhandling smännen ha med skrivelse den 30 september 1948 överlämnat
ett mellan dem och stiftelsen, under förbehåll av Kungl. Maj :ts godkännande,
upprättat köpekontrakt, enligt vilket stiftelsen till staten försäljer Bistahorgsegendomen
(fastigheterna Bista 4" och 412 i Kalmar socken) med byggnader
och stiftelsen tillhöriga inventarier för en köpesumma av 428 000

Kungl. Mcij:ts proposition nr 303.

kronor, varav 375 000 kronor anses belöpa å fastigheterna. Köpeskillingen
skall enligt kontraktet gäldas på det sättet, att stiftelsen dels befrias från
skyldigheten att återbetala det statslån å 123 000 kronor, som stiftelsen erhållit
enligt Kungl. Maj :ts beslut den 27 maj 1938, dels ock erhåller 300 000
kronor senast en månad efter det avtalet godkänts av Kungl. Maj :t. Därest
köpeskillingen icke erlägges vid tillträdet — den 1 januari 1949 — skall
å 300 000 kronor gäldas ränta efter 3 procent fr. o. in. tillträdesdagen.

Enligt kontraktet skall staten övertaga stiftelsens förpliktelser mot de
vid skolan nu anställda ordinarie lärarinnorna samt ersätta stiftelsens förluster
å skolans drift under åren 1947 och 1948.

Förhandlingsmännen upplysa, att de anlitat två sakkunniga för uppskattning
av anläggningens byggnads- och jordbruksvärden m. m., nämligen
arkitekten B. Jonson, som brukar biträda socialstyrelsen vid behandling
av byggnadsfrågor vid ungdomsvårdsskolorna, och domänintendenten i
Stockholms m. fl. län K. B. M. Skjöldebrand. Dessa hade uppskattat anläggningens
nuvärde, inberäknat inventarier, till 466 500 kronor, därvid
värdet av inventarierna upptagits till 49 500 kronor och det egentliga jordbruks-
och trädgårdsvärdet till 32 500 kronor. Av stiftelsen anlitade sakkunniga
hade uppskattat egendomens värde ur jordbruks- och anstaltssynpunkt
till 532 566 kronor.

Förhandlingsmännen ha vidare anfört, att stiftelsen under förhandlingarna
förklarat sig avstå från av densamma tidigare framställt krav på inlösen
från statens sida jämlikt mellan staten och stiftelsen gällande avtal men
utbjudit anläggningen till förenämnda av stiftelsens sakkunniga uppskattade
värde. Efter ytterligare förhandlingar hade stiftelsen avgivit nytt anbud,
innefattande de villkor, som intagits i förenämnda preliminära köpekontrakt.
Dessa villkor ansågo förhandlingsmännen för staten godtagbara.

Härefter ha förhandlingsmännen anfört bl. a. följande.

Villkoret angående statens övertagande av stiftelsens förpliktelser gentemot
de två vid skolan anställda ordinarie lärarinnorna synes godtagbart
med hänsyn till att dessa lärarinnor, enligt vad vi inhämtat, äga full behörighet
till facklärarinnetjänst vid ungdomsvårdsskola. Ej heller har tvekan
ansetts böra råda om att staten, i likhet med vad som skett under senare
år, till stiftelsen utger ersättning för underskott å driften vid skolan
under år 1947 och eventuellt underskott för år 1948. Enligt vunnen upplysning
torde 1947 års förlust utgöra omkring 9 700 kronor. Därest underskott
över huvud taget uppstår under år 1948, kan detta sannolikt beräknas
uppgå till väsentligt lägre belopp. Frågan om medelsanvisning för täckande
av sistnämnda förluster torde i sinom tid underställas Kungl. Maj :t av
socialstyrelsen i samband med reglering av motsvarande underskott för
andra ungdomsvårdsskolor.

Beträffande det stiftelsen tidigare lämnade statslånet å 123 000 kronor
ha förhandlingsmännen nämnt, att lånet jämlikt Kungl. Maj :ts brev den
22 juni 1939 till riksgäldskontoret angående reglering av kapitalbehållningen
å fonden för låneunderstöd avskrivits i statens räkenskaper.

Socialstyrelsen har i avgivet yttrande tillstyrkt den av förhandlingsmännen
föreslagna uppgörelsen.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303. •

Föredraganden. Jag har icke något att erinra mot de preliminärt avtalade
villkoren för inköp av Bistaborgs ungdomsvårdsskola. Jag hemställer
därför, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Inköp av Bistaborgs ungdomsvårdsskola å tilläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av....................... kronor 300 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Olof Särnmark.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga 3.

Egentliga statsutgifter.

Sjätte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över kommunikationsårenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 15 oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärende angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 samt anför därvid följande.

B. Väg- och vattenbyggnadsväsendet.

Väg- och vattenbyggnadsverket.

[1.] De lokala vägnämnderna m. m. Vid vägväsendets förstatligande framfördes
förslag om att gemensamma sammanträden med vägnämnderna i
ett län skulle kunna anordnas. Det ansågs emellertid då, att sådana sammanträdens
funktioner skulle kunna fyllas av länsvägnämnderna, i vilka
ett läns samtliga vägnämnder blevo representerade. Utvecklingen har emellertid
visat, att behov av dylika sammanträden föreligger för att skapa ökad
kontakt på bredare bas mellan de lokala organen och den statliga vägorganisationen.

I överensstämmelse härmed har 1947 års utredning rörande decentralisering
inom väg- och vattenbyggnadsverket i avgivet betänkande (SOU 1948:
18) föreslagit, att gemensamma sammanträden med länsstyrelsen, vägförvaltningen,
länsvägnämnden och vägnämnderna hållas inom varje län. Som
regel skulle dylikt sammanträde hållas varje år.

I de fall sådana gemensamma sammanträden komma att äga rum torde,
därest riksdagen icke har något att erinra däremot, ersättning av statsme -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

del få utgå till vägnämndernas ledamöter enligt de grunder, som angivas
i 19 § lagen den 30 juni 1943 om vägnämnder och länsvägnämnder.

Jag hemställer, att Kungl. Maj :t måtte bereda riksdagen tillfälle att avgiva
yttrande i anledning av vad sålunda anförts.

Vad departementschefen sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans Maj :t
Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Stig Salomonson.

Kungl. May.ts proposition nr 303.

Bilaga h.

Egentliga statsutgifter.

Åttonde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över ecklesiastikärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 15 oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne. Kock.

Chefen för ecklesiastikdepartementet, statsrådet Weijne, anmäler härefter
under ecklesiastikdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 samt anför därvid följande.

B. Arkiv, bibliotek och museer.

[1.] Statens etnografiska museum: Avlöningar. I avlöningsstaten för
nämnda museum för innevarande budgetår är anslagsposten till avlöningar
till icke-ordinarie personal uppförd med 43 800 kronor. Hos Kungl. Maj :t
har vetenskapsakademien under åberopande av framställning av föreståndaren
för museet anhållit, att nämnda anslagspost måtte för budgetåret
1948/49 få överskridas med 2 500 kronor för bestridande av ökade avlöningskostnader
för tillfälliga visningsvakter vid museet. Till stöd för framställningen
har framhållits att förslag till överenskommelse om avlöningsvillkoren
för visningsvakterna vid bland annat etnografiska museet uppgjorts
efter förhandlingar inför statens avtalsnämnd samt att nämnda förslag
godtagits av museet under förutsättning av att medel för dess genomförande
beviljades av Kungl. Maj :t.

Departementschefen. Jag erinrar om att Kungl. Maj :t genom beslut den
4 juni 1948 anvisat 1 250 kronor från åttonde huvudtitelns anslag till extra
utgifter till bestridande av museets ökade kostnader för avlönande av visningsvakter
under senare hälften av budgetåret 1947/48 vid genomförande

Kungi. Maj:ts proposition nr 303.

av nyssnämnda överenskommelse. Jag förordar, att icke-ordinarieposten för
innevarande budgetår må för ifrågavarande ändamål överskridas med högst
2 500 kronor. Jag hemställer därför, att Kungl. Maj:t måtte föreslå riksdagen
medgiva

att den i avlöningsstaten för statens etnografiska museum
upptagna anslagsposten till avlöningar till icke-ordinarie
personal må för budgetåret 1948/49 överskridas med högst
2 500 kronor.

E. Universiteten, den medicinska undervisningen m. m.

[2.] 9 a. Uppsala universitet: Inredning av nybyggnaden för meteorologiska
institutionen, reservationsanslag. Under rubriken Uppsala universitet:
Engångsanslag för vissa vetenskapliga institutioner anvisades för budgetåret
1946/47 ett belopp av 316 000 kronor, varav 53 000 kronor till utrustning
för meteorologiska institutionens nybyggnad i Uppsala. I sistnämnda
belopp ingingo icke kostnaderna för möblering och fast inredning. För
möblering ha 30 000 kronor beräknats under det för innevarande budgetår
anvisade reservationsanslaget å 78 000 kronor till Uppsala universitet: Engångsanslag
för vissa vetenskapliga institutioner. För sådan fast inredning,
bokhyllor i biblioteken, laboratoriebänkar m. m., för vilken medel icke beräknats
under byggnadsanslaget, erfordras enligt en av professorerna H.
Köhler och T. Bergeron uppgjord förteckning och kostnadsberäkning, vilken
godtagits av universitetskanslern, ett belopp av i runt tal 57 000 kronor.
Kanslern har i skrivelse den 5 mars 1948 hemställt, att anslag å detta belopp
måtte anvisas.

Departementschefen. Jag biträder kanslerns förslag. Då byggnaden närmar
sig sin fullbordan torde det erforderliga anslaget, 57 000 kronor, böra
äskas å tilläggsstat för innevarande budgetår. Jag hemställer, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Uppsala universitet: Inredning av nybyggnaden för
meteorologiska institutionen å tilläggsstat I till rilcsstaten
för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av .......................... kronor 57 000.

[3.] Anskaffning av matematikmaskinutrustning. Med bifall till av Kungl.
Maj :t i propositionen nr 275 framlagda förslag beslöt 1947 års riksdag
(skrivelse nr 373) dels bemyndiga Kungl. Maj :t att vidtaga åtgärder för
anskaffning av matematikmaskinutrustning inom en kostnadsram av
2 000 000 kronor, dels ock till Anskaffning av matematikmaskinutrustning
för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag av 100 000 kronor.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Ifrågavarande åtgärder grundade sig på ett av den s. k. matematikmaskinutredninyen
den 30 april 1947 avlämnat första betänkande med förslag
till närmast erforderliga åtgärder för tillgodoseende av Sveriges behov av
matematikmaskiner. I nämnda betänkande förordades, att en matematikmaskin
för svenskt bruk skulle anskaffas genom inköp i utlandet, och att
då sannolikhet förelåge att lämpligt inköpstillfälle kunde erbjuda sig inom
den närmaste tiden principbeslut i ämnet borde fattas av 1947 års riksdag.

Vidare framgick av betänkandet, att utredningen avsåge att framdeles,
i god tid innan en matematikmaskinanläggning blivit tillgänglig inom landet,
avgiva förslag rörande anläggningens handhavande, samt att frågan
om tillverkning inom landet av en matematikmaskin borde upptagas till
fortsatt övervägande, därest det skulle visa sig, att matematikmaskinanläggning
ej inom rimlig tid kunde anskaffas från utlandet. De preliminära
undersökningar rörande möjligheterna att inom landet bygga en matematikmaskin,
som utredningen företagit, hade givit vid handen att, trots de
speciella svårigheter i skilda hänseenden, som vore förenade med ett inhemskt
maskinbygge, det icke syntes i och för sig uteslutet, att ett dylikt
bygge skulle kunna genomföras. Emellertid framhöll utredningen, att ett
inhemskt maskinbygge sannolikt skulle innebära en icke önskvärd fördröjning
av maskinanskaffningen utan att dröjsmålet skulle kompenseras
av några fördelar i ekonomiskt hänseende. Ett förvärv från utlandet måste
därför i olika avseenden vara att föredraga framför ett svenskt byggnadsprojekt.

I propositionen 1947: 275 anförde jag beträffande frågan om anskaffande
av matematikmaskinutrustning bl. a. följande.

Då tillverkning av en maskin inom landet i nuvarande läge icke torde
innebära någon ekonomisk fördel men däremot kan föranleda svårigheter i
skilda hänseenden och sannolikt en icke önskvärd fördröjning av maskinanskaffningen,
synes för närvarande ett förvärv från utlandet vara att föredraga
framför ett inhemskt maskinprojekt. Skulle det visa sig icke möjligt
att inom rimlig tid erhålla en matematikmaskin från utlandet, synes emellertid
frågan om inhemsk tillverkning böra tagas under omprövning. Det
principbeslut från riksdagens sida, vilket jag i nuvarande läge finner önskvärt,
synes böra avse endast förvärv av en matematikmaskin från utlandet.

Med skrivelse den 2 juni 1948 har matematikmaskimitredningen till slutförande
av sitt uppdrag överlämnat betänkande angående genomförande av
beslutad anskaffning av matematikmaskinutrustning m. in.

beträffande frågan o in anskaffande av in a t e m a t i k maskinutrustning
från utlandet framhåller utredningen i sistnämnda
betänkande, alt utvecklingen hittills icke förlöpt så gynnsamt, som
vid det föregående betänkandets avgivande kunde förutsättas. Orsakerna
härtill vore flera. Sålunda torde man under krigets tryck ha vant sig vid en
snabbhet i realiserandet av tekniskt-vetenskapliga projekt, som det numera,
under fredliga förhållanden, ej varit möjligt att uppnå. Vidare hade man

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

funnit sig böra nedlägga ett synnerligen omsorgsfullt projekteringsarbete
i syfte att få de nya maskinerna så ändamålsenliga och allsidigt användbara
som möjligt. Slutligen torde också de tekniska svårigheterna i flera fall visat
sig vara avsevärt större än man från början haft anledning förutsätta.
En anskaffning av matematikmaskinutrustning från utlandet hade till följd
härav ännu icke ifrågakommit, varför det av 1947 års riksdag lämnade bemyndigandet
ännu ej tagits i anspråk.

Utredningen har därefter lämnat en kortfattad redogörelse för de i utförande
stadda projekt till större elektronrörsmaskiner av allmännare slag,
som för närvarande äro bekanta, beträffande vilken redogörelse torde få
hänvisas till betänkandet. Sammanfattningsvis anför utredningen, att möjlighet
att beställa en elektronrörsmaskin från utlandet föreligger på åtminstone
fyra håll, alla i U. S. A. Samtliga dessa maskiner vore dock ännu långt
från sin fullbordan. En bedömning av dem i rent tekniskt avseende och med
avseende på de olika tillverkarnas möjligheter att inom utlovad tid genomföra
en leverans vore därför ganska svår och torde kräva ingående studier
på platsen.

Utredningen framhåller, att under tiden efter det föregående betänkandets
avgivande ett stegrat intresse för tillverkning av en matematikmaskinanläggning
inom landet förmärkts inom svenska
industri- och forskningskretsar. Sålunda hade LKB Produkter Fabriks
Aktiebolag, med vilket företag utredningen tidigare samrått rörande möjligheterna
att medverka vid ett maskinbygge, i januari 1948 meddelat utredningen,
att möjlighet förelåge för företaget att i en nyuppförd verkstadsbyggnad
bidraga med experiment och tillverkningar i samband med framställning
av matematikmaskiner. Vidare hade professorerna O. H. Faxén,
H. Alfvén och T. Laurent vid tekniska högskolan i Stockholm i skrivelse
den 23 mars 1948 anhållit om stöd för byggande av en »elektrosiffermaskin»
vid högskolan. Av ett av docenten vid högskolan C. Palm till skrivelsen
fogat »Förslag till program för planering, konstruktion och byggnad
av snabbsiffermaskin» framgår, att den planerade maskinen vore avsedd
att bliva allsidigt användbar (alltså icke specialiserad på vissa typer av
problem) och fullt modern samt att den skulle få minst lika stor kapacitet
som någon känd, färdigbyggd maskin. Den skulle byggas av huvudsakligen
inom landet tillverkad materiel. I övrigt inhämtas av docenten Palms förslag
följande rörande den planerade maskinen.

Tekniska data: Maskinens centrala delar, såsom räknande organ och
minne, arbeta med tal, framställda i det binära talsystemet. Lämplig sifferkapacitet
är 40 binära siffror eller 12 vanliga, dekadiska siffror.

Det inre minnet utföres magnetiskt i form av en snabbt roterande axel
eller trumma. Tiden för insättning eller uttagning av tal eller order i detta
minne blir av storleksordningen 1/1 000 sekund. Även det yttre minnet
utföres magnetiskt.

De räknande organen utföras med elektronrör och kunna direkt genomföra
de fyra enkla räknesätten. Samarbetet mellan det magnetiska minnet och de
räknande organen förmedlas av en rörväljare.

Kungl. Maj-.ts proposition nr 303.

Bland övrig i maskinen ingående apparatur märkas särskilt anordningarna
för inmatning av order och primära sifferuppgifter i det yttre magnetiska
minnet samt för ultagning av räkneresultatet. I bägge fallen användas
hålremsor (teletypeapparatur), i det att med deras hjälp såväl de inmatade
uppgifterna kontrolleras som räkneresultatet registreras.

Vid in- och utmatning måste en översättning ske mellan det binära och
det dekadiska talsystemet. Då hastigheten här ej behöver vara särskilt stor
kan tillhörande apparatur utföras med hjälp av telefonreläer.

Den mycket viktiga felkontrollen skall delvis åstadkommas genom dubblering
av vissa av maskinens centrala delar.

Planering, konstruktion och byggnad: För arbetet förutsättes tillgång till
skickliga tekniker och matematiker, varvid främst räknas med att kunna
utnyttja de erfarenheter, som komma att hemföras av de till U. S. A. utsända
stipendiaterna. Avsikten är att även i viss utsträckning anlita utomstående
svensk expertis, exempelvis från telefon- och radioindustrien. Möjlighet
synes föreligga att få viss del av apparaturen, särskilt stativ och dylikt,
utförd inom svenska industrier. Som central byggnadsplats räknas med
lokaler inom K. T. H. En preliminär undersökning har givit vid handen,
att det erforderliga minimiutrymmet, ca 250 m2, troligen kan göras disponibelt
inom tekniska högskolans gamla lokaler vid Drottninggatan.

Byggnadstiden beräknas till 2 år efter det förplaneringen avslutats. Härvid
förutsättes, att inga onormala förseningar uppkomma genom försenade
leveranser eller genom beställningsdröjsmål på grund av anslagsförseningar.
Förplaneringen avses omfatta utformande och fastställande i anslutning
till framlagt förslag av de allmänna riktlinjerna för maskinens konstruktion
samt organisation av verksamhetens igångsättande. Förplaneringen beräknas
taga en tid av 4—6 månader.

Kostnaderna för byggande av maskinen ha beräknats till 580 000 kronor
och fördela sig med 202 000 kronor på löner, 15 000 kronor på utrustning
av laboratorier och lokaler, 340 000 kronor på anskaffning av materiel och
apparatur och 23 000 kronor på allmänna omkostnader.

Utredningen har ansett lämpligt, att strävandena inriktades på att redan
från första början anskaffa två matematikmaskinanläggningar, den
ena genom inköp från utlandet och den andra genom tillverkning inom landet.
Utredningen har därför förordat, dels att en matematikmaskin av siffertyp,
företrädesvis en elektronrörsmaskin, snarast beställes från utlandet,
sannolikt U. S. A., dels ock att förplanering för inhemsk tillverkning av en
matematikmaskin snarast igångsättes.

Vid tillverkningen syntes det projekt till elektronrörsmaskin, som enligt
det föregående utarbetats och som anslöte sig till vissa av de nyaste amerikanska
projekten, böra läggas till grund. Detaljplaneringen syntes böra
företagas så, att säkerhet vunnes att den uppgivna byggnadskostnaden, i
runt tal 600 000 kronor, ej överskredes. Härvid borde dock samtidigt möjligheten
till framtida utvidgning hållas i sikte. Det syntes angeläget att vid
tillverkningen utländsk expertis konsulterades i den mån så erfordrades.
Enligt vad utredningen inhämtat förelåge goda utsikter för ett sådant samarbete.

I anslutning till vad sålunda anförts har utredningen förordat, att av
riksdagen inhämtas medgivande för Kungl. Maj :t all inom ramen för det

Kungl. Maj.ts proposition nr 303-

bemyndigande, som av riksdagen lämnats, dels fatta beslut om anskaffning
av erforderligt antal matematikmaskinanläggningar dels ock disponera de
medel, som anvisats för anskaffning av matematikmaskinanläggning, jämväl
för tillverkning av matematikmaskinutrustning.

Utredningen har förutsatt, att med anskaffandet av matematikmaskinutrustningarna
sammanhängande bestyr skulle anförtros åt ett av Kungl.
Maj :t tillsatt organ, matematikmaskinnämnden, som jämväl borde utgöra
centralorgan för studiet av matematikmaskinfrågor och borde erhålla i
uppdrag att överväga frågan om definitiv organisation för matematikmaskinservice.
Utredningen förutsätter vidare, att nämnden bör utgöra underlag
för ett eventuellt blivande särskilt organ för matematikmaskinservice.

Kostnaderna för inköp av matematikmaskinutrustning från utlandet äro
vanskliga att beräkna, framhåller utredningen. Med ledning av senast inhämtade
uppgifter kunde dock förutses, att kostnaderna icke komme att
överstiga 1 000 000 kronor, inklusive tullavgifter och andra omkostnader.
För anskaffning av hjälpmaskiner, verkstadsutrustning m. m. ha beräknats
100 000 kronor och i årskostnader för nämnden 44 000 kronor. Då tillverkningen
av en matematikmaskin inom landet enligt det föregående uppskattats
till i runt tal 600 000 kronor, varav 26 000 kronor för förplaneringar,
skulle de sammanlagda kostnaderna alltså kunna beräknas uppgå till
1 744 000 kronor.

Departementschefen. Som av den lämnade redogörelsen framgått meddelades
av 1947 års riksdag principbeslut av innebörd, att Kungl. Maj :t bemyndigades
att inom en kostnadsram av 2 000 000 kronor vidtaga åtgärder
för anskaffning av matematikmaskinutrustning. Detta bemyndigande avsåg
närmast förvärv av en matematikmaskin från utlandet, vilket matematikmaskinutredningen
i sitt tidigare betänkande ansett i första hand böra
ifrågakomma. Emellertid har, såsom utredningen i sitt den 28 maj 1948 avlämnade
slutbetänkande anfört, utvecklingen med avseende å möjligheterna
att anskaffa en matematikmaskin från utlandet icke förlöpt så gynnsamt
som man tidigare ansett sig kunna räkna med. Å andra sidan ha förutsättningarna
för att inom landet inom rimlig tid framställa en matematikmaskin
avsevärt förbättrats under senaste året. Utredningen har därför förordat,
att, samtidigt som strävandena alltjämt inriktas på att från utlandet
förvärva en maskin, förplanering för tillverkning inom landet av en dylik
påbörjas. Utredningen har nämligen funnit flera omständigheter tyda på
att Sverige har behov av mer än en maskinanläggning.

För egen del vill jag framhålla, att de svårigheter av främst teknisk natur,
som av utredningen åberopats, i förening med de rådande valutaförhållandena
göra det osannolikt, att en matematikmaskinutrustning skulle
kunna inom rimlig tid anskaffas genom inköp från utlandet. Med hänsyn
till det mycket angelägna behovet av att kunna för skilda ändamål utnyttja
dylik utrustning synas därför allvarliga ansträngningar böra göras för att
framställa en matematikmaskin inom landet. Gynnsamma förutsättningar

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

härför synas, som förut nämnts, numera föreligga. Den plan för ett maskinbygge,
som utarbetats av docenten C. Palm vid tekniska högskolan i Stockholm,
torde därvid lämpligen böra läggas till grund för fortsatta undersökningar
i sådant syfte. Det må framhållas, att tillverkningen av en matematikmaskin
givetvis bör igångsättas endast om förplaneringen klart ådagalägger,
att tillverkningsprogrammet kan realiseras inom rimlig tid och kostnad.

Då det av riksdagen tidigare givna bemyndigandet för Kungl. Maj :t beträffande
anskaffande av matematikmaskinutrustning närmast avsett inköp
av dylik från utlandet, torde med hänsyn till vad jag nyss anfört ifrågavarande
bemyndigande, därest ej riksdagen framställer erinran häremot,
framdeles få avse jämväl byggande av en matematikmaskinanläggning inom
landet. Vidare bör medgivande inhämtas av riksdagen att disponera det
för budgetåret 1947/48 beviljade reservationsanslaget av 100 000 kronor
till Anskaffning av matematikmaskinutrustning jämväl för tillverkning inom
landet av dylik utrustning. Någon utvidgning av den kostnadsram, 2 000 000
kronor, som gäller för det nuvarande bemyndigandet, torde icke vara erforderlig,
enär enligt de av utredningen numera verkställda beräkningarna
kostnaderna för såväl inköp från utlandet av en matematikmaskin som tillverkning
inom landet av en dylik väl torde kunna rymmas inom angivna
ram.

För att handhava den fortsatta planläggningen och ledningen av arbetet
med anskaffande av matematikmaskiner torde lämpligen i anslutning till
utredningens förslag ett särskilt organ, en matematikmaskinnämnd, böra
tillsättas. Det torde få ankomma på Kungl. Maj :t att härutinnan meddela
erforderliga bestämmelser.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att disponera de medel,
som av riksdagen anvisats för anskaffning av matematikmaskinutrustning,
jämväl för tillverkning inom landet av
dylik utrustning.

[4.] 82. Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap. Genom beslut
den 17 september 1948 anvisade Kungl. Maj :t 4 000 kronor från åttonde
huvudtitelns reservationsanslag till extra utgifter såsom ersättning åt förre
tjeckoslovakiske ministern i Stockholm Edvard Tåborsky för meddelande
höstterminen 1948 av undervisning vid Stockholms högskola i enlighet med
de närmare bestämmelser, kanslersämbetet för rikets universitet ägde föreskriva.
Tåborsky är juris doktor och har varit docent i folkrätt vid Karlsuniversitetet
i Prag. Han har utövat en omfattande vetenskaplig och politiskhistorisk
skriftställarverksamhet. Det synes mig önskvärt, att Tåborskys
vetenskapliga kapacitet kommer den svenska akademiska forskningen och
undervisningen i statskunskap till godo. Jag förordar därför, att anslag för

2 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 303.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ändamålet äskas å tilläggsstat till riksstaten för innevarande budgetår. Statsunderstödet,
som synes böra förbindas med skyldighet för Tåborsky att meddela
akademisk undervisning vid Stockholms högskola eller eljest enligt
kanslerns närmare bestämmande, torde tills vidare böra utgå med 12 000
kronor för år, vilket belopp i huvudsak motsvarar ett docentstipendium med
därå utgående tillägg. För senare hälften av innevarande budgetår torde
därför böra beräknas 6 000 kronor. Det förordade anslaget torde böra uppföras
med 10 000 kronor, varvid jag förutsätter att från anslaget till extra
utgifter förskotterade medel skola återföras till sistnämnda anslag.

Jag hemställer således att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49
anvisa ett anslag av......................kronor 10 000.

M. Understöd åt vetenskap, vitterhet och konst m. m.

[5.] 20. Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis, reservationsanslag.
Genom norska ambassaden i Stockholm har till Sverige framförts en
inbjudan att deltaga i en planlagd vetenskaplig expedition till Antarktis åren
1949—52. Ändamålet med denna expedition, i vilken enligt planerna skola
deltaga vetenskapsmän från Sverige, Norge och Storbritannien, är att inom
Antarktisområdet företaga meteorologiska, glaciologiska, topografiska och
geologiska undersökningar. Expeditionen omfattas på vetenskapligt håll i
Sverige med stort intresse och för det förberedande arbetet med densamma
har bildats en särskild kommitté, »Svenska antarktiska kommittén», under
ledning av professorn vid Stockholms högskola Hans W:son Ahlmann. Om
expeditionens forskningsuppgifter inhämtas av handlingarna i ärendet följande.

Den ursprungliga anledningen till det samarbete mellan Sverige, Norge
och Storbritannien på polarforskningens område, som den planerade expeditionen
till Antarktis skall söka förverkliga, har varit den s. k. nutida klimatfluktuationen.
Denna har tagit sig uttryck i en stegrad temperatur särskilt
under vinter, höst och vår. Temperaturökningen, som kan spåras tillbaka
till mitten av 1800-talet, har under de senaste decennierna tilltagit och
gör sig allt starkare gällande ju längre mot norr man kommer. Man talar
om en ökad atmosfärisk cirkulation, genom vilken större värmemängder än
förut transporteras från sydliga till nordliga breddgrader. På grund härav
ha också stora förändringar ägt rum beträffande temperaturer och salthalt i
Nordatlanten och därmed i fiskens vandringsvägar; detta gäller särskilt i
fråga om torsken och sillen. Drivisens utbredning i de arktiska farvattnen
har avsevärt minskat, skogarna —■ framförallt i Skandinavien men även
i Nordamerika — utbreda sig hastigt ovanför de tidigare trädgränserna och
barrträdens tillväxthastighet synes öka, åtminstone i de nordligaste delarna
av Skandinavien.

Det har emellertid efter hand visat sig att denna klimatfluktuation gör
sig gällande icke blott på höga nordliga breddgrader utan över största

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

delen av jorden. Glaciärerna, som äro klimatiska registratorer, draga sig
sålunda snabbt tillbaka inom alla kända bergsområden och mer eller mindre
ödesdigra förändringar både i temperatur och nederbörd ha inträffat t. ex.

1 Afrika. Om Antarktis vet man däremot mycket litet eller intet. Såsom
jordens utan jämförelse betydelsefullaste isområde intager därför denna
kontinent nu en nyckelställning för avgörandet om den nutida klimatfluktuationen
är universell eller begränsad. Ett svar på denna fråga blir avgörande
för förklaringen av klimatets ändringar.

Det för expeditionen avsedda undersökningsområdet, Drottning Mauds
land, erbjuder genom sin naturbeskaffenhet enastående möjligheter för att
belysa de berörda problemen. Glaciologien kommer därför att intaga en
huvudplats på expeditionens program och handhaves av Sverige.

Den andra huvuduppgiften, på intimaste sätt samordnad med den förra,
är meteorologien, för vilken Norge närmast kommer att ansvara. Expeditionens
huvudkvarter skall utrustas med radiosonder för dagliga uppstigningar
och stå i direkt samarbete med andra nationers nyupprättade stationer
av liknande art på skilda platser runt om Antarktis. Genom ett sådant
samarbete kommer icke blott lokala klimatologiska och meteorologiska problem
att belysas, utan kunskap vinnas även om atmosfäriska frågor av allmän
räckvidd.

Den tredje huvuduppgiften, geologien, faller på Storbritannien och väntas
ge betydelsefulla resultat angående Antarktis byggnad i förhållande till andra
kontinenters.

Kostnaderna för expeditionen ha beräknats till högst 3 100 000 och lägst

2 140 000 norska kronor. Från norsk sida har man räknat med att huvuddelen
av dessa kostnader skola bestridas av Norge men att även ett visst
ekonomiskt stöd skall lämnas av Sverige och Storbritannien. Sistnämnda
båda länder ha föreslagits skola svara för utgifter på omkring 400 000 norska
kronor vardera, motsvarande ungefär 300 000 svenska kronor. Den på
Sverige belöpande andelen av de beräknade kostnaderna fördelar sig enligt
en av professorn Ahlmann ingiven sammanställning till följande poster:

löner ............................................... kronor 89 200

försäkringar .................. » 15 000

proviant ............................................ » 20 000

hus ................................................ » 15 000

diverse utrustning ...................................... » 20 500

vetenskaplig utrustning och litteratur .................. » 80 000

förberedelser ........................................ » 16 500

bearbetning och tryckning ............................ » 25 000

oförutsedda utgifter .................................. » 18 800

Summa kronor 300 000.

I fråga om vissa av utgiftsposterna inhämtas av handlingarna vidare följande.

Det till löner beräknade beloppet avser dels lön å 900 kronor per månad
i 32 månader åt en glaciolog och en meteorolog, dels lön å 800 kronor per
inånad i 37 månader åt en mekaniker, dels ock ersättning för mistade avlöningsförmåner
å 330 kronor per månad i 0 månader åt professor Ahlmann.
En viss besparing, beräknad till 41 600 kronor, kan komma att uppstå
under denna post, därest expeditionens glaciolog, filosofie licentiaten

Kungi. Maj:ts proposition nr 303.

V. Schytt, som är assistent vid Stockholms högskola, och dess meteorolog,
statsmeteorologen G. Liljeqvist, åtminstone i viss utsträckning kunna få bibehålla
sina löner i nuvarande befattningar. -— Av utgifterna för vetenskaplig
utrustning belöpa 27 500 kronor på en borrmaskin och 10 000 kronor
på vissa seismiska instrument. — I kostnaderna för förberedelser ingå
utgifter för resor till Norge, England och Schweiz för deltagande i sammanträden,
provning av instrument och övning i deras handhavande, för provning
av borrmaskinen på Storglaciären på Kebnekajse in. m.

Departementschefen. Ett av huvudsyftena med den nu planerade expeditionen
till Antarktis är — som av den lämnade redogörelsen framgått —-att genom forskningar inom detta område söka ernå vidgad kännedom om
den sedan åtskilliga decennier iakttagna s. k. nutida klimatfluktuationen.
Det synes uppenbart, att det här gäller ett spörsmål, som icke blott är av
betydande vetenskapligt intresse utan därjämte, med hänsyn till de djupgående
verkningar en fortgående klimatförändring kan komma att medföra,
av den allra största praktiska betydelse. Även expeditionens övriga
forskningsuppgifter torde vara av betydande vikt. Med hänsyn härtill anser
jag mig böra förorda, att även vårt land bidrager till förverkligandet av de
uppgjorda planerna, och tillstyrker därför, att statsbidrag anvisas för ändamålet.
Då jag icke funnit anledning till erinran mot de i ärendet företedda
kostnadsberäkningarna, torde det svenska bidraget böra beräknas till
sammanlagt högst 300 000 kronor. Härav synes ett belopp om 100 000 kronor
erfordras redan under innevarande budgetår, huvudsakligen för bestridande
av de med det förberedande arbetet förenade kostnaderna och för
anskaffandet av vetenskaplig utrustning. För ändamålet bör därför å tillläggsstat
I till riksstaten för innevarande budgetår uppföras ett reservationsanslag
av 100 000 kronor. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis å
tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa
ett reservationsanslag av................ kronor 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Hans Åke Karlström.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Bilaga 5.

Egentliga statsutgifter.

Nionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 15 oktober 1958.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för jordbruksdepartementet, statsrådet Sköld, anmäler härefter
under jordbruksdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49
samt anför därvid följande.

D. Undervisningsanstalter för jordbruk och lantmanna näringar

m. m.

[1.] 7. Lantbrukshögskolan och statens lant.bruksförsök: Inredning och
utrustning, reservationsanslag. För ifrågavarande ändamål har för innevarande
budgetår anvisats ett reservationsanslag av 193 400 kronor (prop. 177;
r. skr. nr 266). Av anslaget avsågs ett belopp av 156 400 kronor för inredning
och utrustning av mikrobiologiska institutionens nybyggnad.

I skrivelse den 5 augusti 1948 har styrelsen för lantbrukshögskolan och
statens lantbruksförsök med överlämnande av en framställning i ämnet
från föreståndaren för mikrobiologiska institutionen, professorn N. R. Nilsson
hemställt om anvisande av ett tilläggsanslag å 38 400 kronor för täckande
av inträffade prisstegringar på ifrågavarande utrustning.

Av institutionsföreståndarens framställning inhämtas, bland annat, att
av det begärda beloppet 33 800 kronor hänförde sig till merkostnader för
uppförande av en autoklav och en torrsterilisator. Av innevarande budgetårs
anslag avsågs 32 000 kronor för nämnda ändamål, därvid kostnadsberäkningarna
grundat sig på de priser, som gällt vid uppförandet år 1944 av
motsvarande anläggningar för veterinärmedicinska anstaltens räkning. I
juni 1948 på nytt infordrat anbud hade emellertid upptagit en avsevärt
högre kostnad. Enligt vad vederbörande firma upplyst hade kalkylerna för

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

firmans leverans till veterinärmedicinska anstalten varit felberäknade, varigenom
firman lidit en avsevärd förlust. Anbud hade infordrats från tre
andra firmor, utan att fördelaktigare priser kunnat erhållas. Övriga prisfördyringar,
sammanlagt 4 600 kronor, berodde bland annat på att möjligheten
till materialval i nuvarande läge ytterligt begränsats eller på förhöjda
arbetskostnader. De ifrågavarande prishöjningarna stode i intet fall i strid
mot av priskontrollnämnden utfärdade bestämmelser.

Högskolestyrelsen har anfört, att den utrustning, till vilken anslag anvisats,
vore av sådan natur, att densamma vore nödvändig för att den nya
institutionen skulle kunna utnyttjas för sitt ändamål. Såvitt av den i ärendet
förebragta utredningen framginge, vore enligt styrelsens mening ifrågavarande
prisstegringar icke att anse såsom oskäliga.

Statskontoret har i remissutlåtande den 6 september 1948 icke framställt
någon erinran mot anslagsäskandet.

Departementschefen. Då autoklaven och torrsterilisatorn synas erforderliga
för ett ändamålsenligt utnyttjande av mikrobiologiska institutionens
nybyggnad vill jag förorda, att anslag å tilläggsstat anvisas för att täcka
merkostnaderna, 33 800 kronor, för uppförandet av dessa anläggningar. Däremot
anser jag anskaffningen av den övriga utrustning, varå prisförhöjningar
uppstått, icke vara så brådskande, att medel härför böra äskas i
detta sammanhang. Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:
Inredning och utrustning å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 33 800.

G. Lanthushållning i allmänhet.

[2.] 7 a. Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala frökontrollanstalt:
Inredning och utrustning, reservationsanslag. Enligt Kungl. Maj :ts
uppdrag avgav lantbruksstyrelsen den 28 oktober 1946 utredning med förslag
angående organisationen av den statliga och statsunderstödda frökontrollverksamheten.
Förslaget innebar, bland annat, att statens centrala frökontrollanstalts
filial i Skåne skulle byggas ut, och att en viss del av arbetena
vid huvudanstalten skulle överflyttas dit. Den föreslagna omorganisationen
förutsatte byggnadsarbeten i betydande utsträckning och till avsevärda
kostnader. Med hänsyn till nödvändigheten av återhållsamhet vid beviljande
av byggnadsanslag och då frågan om Skånefilialens förläggning är föremål
för prövning har omorganisationen av anstalten tills vidare skjutits på framtiden.

Styrelsen för statens centrala frökontrollanstali har i skrivelser den 4
augusti och 6 september 1948 hemställt dels om medgivande att för tillgodoseende
av ett vid anstaltens filial i Alnarp föreliggande behov av vid -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

gade lokalutrymmen förhyra villafastigheten Åkarp 79 mot en årlig hyra
av omkring 4 000 kronor, dels ock om beviljande av ett extra anslag för
budgetåret 1948/49 av 25 000 kronor för anskaffande av inventarier och
utrustning för den till förhyrning föreslagna fastigheten och för vissa omändringsarbeten
i filialens nuvarande lokaler.

Genom beslut den 8 oktober 1948 har Kungl. Maj :t medgivit, att anstaltsstyrelsen
finge förhyra ifrågavarande fastighet.

Med avseende på det begärda anslaget till inventarier och utrustning har
anstaltsstyrelsen i skrivelsen den 6 september 1948 anfört, att en förändring
och utvidgning av anstaltens filial ej vore möjlig att genomföra utan vissa
engångskostnader. Det vore nödvändigt att såväl anskaffa möbler och utrustning
för laboratorierna i den förhyrda fastigheten som att vidtaga vissa
omändringar i filialens gamla lokaler för att dessa skulle kunna utnyttjas på
bästa sätt. Bland annat erfordrades en kylanläggning för möjliggörande av
grobarhetsanalyser hos stråsäd. Enligt av frökontrollanstaltens chef och
filialens tjänstemän uppgjorda kostnadsberäkningar uppskattades den totala
kostnaden till 25 000 kronor.

Lantbruksstyrelsen bär i remissutlåtande den 22 september 1948 tillstyrkt,
att medel anvisades för ifrågavarande ändamål. De beräknade kostnaderna
syntes dock med hänsyn till de priser, som gällde beträffande statens
kontorsmöbelserie, kunna nedbringas med i runt tal 1 000 kronor. Styrelsen
har i enlighet härmed hemställt, att för ändamålet måtte å tilläggsstat
till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisas 24 000 kronor.

Departementschefen. Frökontrollanstaltens verksamhet i Stockholm har
sedan en längre tid lidit av brist på utrymmen. Genom förhyrningen av
förenämnda fastighet i Åkarp skulle en del av de arbeten, som utföras vid
huvudanstalten, kunna överflyttas till Skånefilialen, varvid personalstyrkan
vid huvudanstalten skulle kunna nedbringas. Även vissa kontrollarbeten
skulle kunna ombesörjas av personal vid filialen, varför resorna från
Stockholm under sommaren skulle kunna begränsas. Under dessa förhållanden
vill jag förorda, att för de omändringsarbeten och anskaffning av
den utrustning, som erfordras för ett utnyttjande av den förhyrda fastigheten,
anvisas det av lantbruksstyrelsen föreslagna beloppet, 24 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Befrämjande av fröodlingen m. m.: Statens centrala
frökontrollanstalt: Inredning och utrustning å till läggsstat

I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett
reservationsanslag av ....................kronor 24 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Damm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga 6.

Egentliga statsutgifter.

Tionde huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över handelsärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 15 oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel,1 Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

T. f. chefen för handelsdepartementet, statsrådet Ericsson, anmäler härefter
under handelsdepartementets handläggning hörande ärenden angående
egentliga statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/
49 samt anför därvid följande.

C. Bergsbruk, industri, hantverk och slöjd.

[1.] 11 a. Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av maskiner och
utrustning, reservationsanslag. I skrivelse den 27 september 1948 har styrelsen
för flygtekniska försöksanstalten hemställt, att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1948/49 måtte anvisas dels 70 000 kronor för anskaffning
av ett omformaraggregat om 300 hästkrafter och dels 50 000 kronor för
vissa projekterings- och konstruktionsarbeten. Till stöd för framställningen
bär styrelsen åberopat, att statsmakterna i samband med årets försvarsproposition
uttalat sig för en ökning av forskningsmöjligheterna på det
flygtekniska området. Därutöver har styrelsen i förstnämnda fråga anfört
i huvudsak följande.

Anstaltens stora vindtunnel och höghastighetstunnel taga båda den för
driften erforderliga likströmmen från ett gemensamt omformaraggregat,
vilket medför att dessa båda tunnlar icke samtidigt kunna nyttjas. Härigenom
begränsas allvarligt möjligheten att effektivt utnyttja tunnlarna. Då
arbetsuppgifterna inom anstaltens aerodynamiska avdelning alltmera ökas,
medför denna brist betänkliga konsekvenser. På grund av den långa leveranstiden
för större motorer och då full effekt endast mera sällan uttages i
stora tunneln, skulle ett mindre omformaraggregat kunna godtagas för

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

denna. Av en tillfällighet har det erbjudit sig en möjlighet att redan under
första halvåret 1949 erhålla leverans av ett omformaraggregat om 300 hästkrafter,
därest beställning kan placeras inom de närmaste månaderna. Detta
tillfälle måste betraktas som särskilt gynnsamt, då tillverkare av dylika
aggregat för närvarande i regel förbehålla sig flera års leveranstid. Styrelsen
finner det synnerligen angeläget, att detta tillfälle till snabb förbättring
av forskningsmöjligheterna för en relativt blygsam kostnad icke försittes.
Anskaffningskostnaden för det nu föreslagna nya aggregatet har beräknats
till 70 000 kronor.

Det äskade anslaget för projekterings- och konstruktionsarbeten avser
undersökningar och planeringar i fråga om nya vindtunnelanläggningar.
För detta ändamål skulle ett konstruktionskontor knytas till flygtekniska
försöksanstalten och visst samarbete etableras med andra institutioner och
med utländsk expertis.

Flijgforskningskommittén har vitsordat behovet av att flygtekniska försöksanstaltens
stora vindtunnel och höghastighetstunnel kunna nyttjas samtidigt.
Kommittén har också ansett det angeläget, att medel ställas till förfogande
för förut nämnda projekterings- och konstruktionsarbeten.

Föredraganden. Det synes mig angeläget, att möjlighet skapas att
nyttja flygtekniska försöksanstaltens stora vindtunnel och höghastighetstunnel
samtidigt. Den lösning av frågan, som anstalten nu föreslagit, erbjuder
den fördelen att den på en gång snabbt och för en rimlig kostnad
tillgodoser nämnda önskemål. Ett uppskov kan medföra en ogynnsam försening
av frågans lösning. Jag tillstyrker därför att å tilläggsstat till riksstaten
för innevarande budgetår medel ställas till förfogande för anskaffning
av det önskade omformaraggregatet. Ett reservationsanslag å 70 000
kronor torde böra anvisas för ändamålet. Vad angår projekteringen av
nya vindtunnlar bär jag inhämtat, att flygforskningskommittén på nyåret
1949 kan väntas avge förslag till en tunnelanläggning av ny typ för
mätningar inom det transsoniska hastighetsområdet. Detaljprojektering och
konstruktion av denna anläggning synes mig böra anstå till dess kommitténs
förslag framlagts. Jag är sålunda icke beredd att tillstyrka att medel
nu anvisas till konstruktionskontor m. in. för ifrågavarande projekteringsoch
konstruktionsarbeten.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Flygtekniska försöksanstalten: Komplettering av
maskiner och utrustning å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av .............................. kronor 70 000.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303

D. Sjöfart och handel.

[2.] 4 b. Lotsverket: Bärgning och iståndsättning av fyrskeppet nr 24 Reserv,
reservationsanslag. I skrivelse den 6 september 1948 har lotsstyrelsen
meddelat, att fyrskeppet nr 24 Reserv på resa från Vinga till öregrund den
23 augusti 1948 grundstött och sjunkit vid grundet Kaggebåde nordväst
om Malö utanför Kungsbackafjorden.

Såsom troliga orsaker till grundstötningen har lotsstyrelsen angivit dels
en relativt stark sydgående ström, med vilken befälhavaren under rådande
kraftig sydvästlig vind och sjöhävning icke räknat, dels ock felbedömning
av avståndet till ett sjömärke vid Kaggebåde. För att närmare få klarlagt
om befälhavaren kan anses ha varit vållande till grundstötningen har lotsstyrelsen,
enligt vad jag under hand inhämtat, föranstaltat om åtal mot
denne.

På grundval av en efter dykarundersökning utfärdad dykarattest har lotsstyrelsen
beräknat kostnaden för fyrskeppets bärgning och iståndsättande
till 400 000 kronor.

Lotsstyrelsen har framhållit, att lotsverket förutom det nu sjunkna fyrskeppet
f. n. endast ägde 2 mindre och 1 större reservfyrskepp. De senare
vore av äldre datum och omoderna. Fyrskeppet nr 24 Reserv vore däremot
moderniserat och utrustat med radiofyr. För tillgodoseende av behovet av
reservfyrskepp vore det därför oundgängligen erforderligt att snarast antingen
anskaffa ett nytt reservfyrskepp eller bärga och iståndsätta det
sjunkna fartyget. Anskaffningskostnaden för ett nytt fartyg kunde beräknas
till 1 000 000 kronor och leveranstiden till minst 3 år. Det förlista fartyget
kunde, om arbetena med dess bärgning igångsattes inom den närmaste
tiden, tagas i bruk redan under nästkommande år. Lotsstyrelsen har
därför hemställt, att det förlista fyrskeppet måtte bärgas och iståndsättas.

Vad bärgningen beträffar har styrelsen anfört, att den inlett förhandlingar
härom med Göteborgs bogserings- & bärgnings aktiebolag (Röda
bolaget), som enligt framställningen bifogat kontrakt förklarat sig villigt
att upptaga och till Göteborg inbogsera fyrskeppet för en kostnad av 150 000
kronor. Förfrågan hade även gjorts hos marina myndigheter, men dessa
hade icke kunnat åtaga sig uppdraget.

Kostnaderna för fartygets iståndsättning efter bärgningen bär styrelsen
beräknat till 250 000 kronor.

Föredraganden. Vad lotsstyrelsen anfört har givit vid handen att ett
oundgängligt och snart behov föreligger av ytterligare ett reservfyrskepp.
Med hänsyn härtill, och då kostnaderna för bärgning och iståndsättning av
det sjunkna fyrskeppet avsevärt understiga kostnaderna för anskaffande
av ett nytt liknande fartyg, bär Kungl. Maj :t genom beslut den 10 september
1948 bemyndigat styrelsen att träffa avtal med Röda bolaget rörande
bärgning av fartyget i huvudsaklig överensstämmelse med avgivet anbud.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Det för bärgningen beräknade beloppet, 150 000 kronor, torde böra anvisas
å tilläggsstat. Då fyrskeppet bör sättas i stånd så snart som möjligt, torde
jämväl utgifterna härför, cirka 250 000 kronor, böra bestridas genom anvisande
av medel å tilläggsstat. Ett anslag av sammanlagt 400 000 kronor erfordras
alltså. Anslaget bör uppföras såsom reservationsanslag.

Jag hemställer sålunda att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Lotsverket: Bärgning och iståndsättning av fyrskeppet
nr 24 Reserv å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av................................ kronor 400 000.

[3.] Angående bemyndigande att beställa ett statens isbrytarfartyg. I betänkande
med förslag till ordnande av statens isbrytningsverksamhet (SOU
1942: 53) föreslog 1941 års isbrytarutredning bl. a., att ytterligare ett statens
isbrytarfartyg skulle anskaffas. Fartyget borde enligt utredningen äga de
huvuddimensioner och den maskineffekt, som framgå av redogörelsen i
Kungl. Maj :ts proposition till riksdagen den 18 februari 1944, nr 132, s. 51,
till vilken jag torde få hänvisa. I fråga om framdrivningsmaskineri för fartyget
framlade utredningen fyra alternativ, benämnda alternativ I, I a, II
och III. Enligt samtliga alternativ förutsattes att fartyget skulle förses med
två akterpropellrar och en förpropeller. Alternativen I och I a avsågo dieselelektriskt
maskineri och propellrar med fasta blad, alternativen II och III
dieselmaskineri och propellrar med vridbara blad. Anskaffningskostnaderna
beräknades med maskineri enligt alternativ I till 5,3, enligt alternativ I a
till 5,65, enligt alternativ II till 5,5 och enligt alternativ III till 5,2 miljoner
kronor. Utredningens majoritet förordade alternativ III, enligt vilket maskineriet
skulle bestå av sex dieselmotorer, parvis drivande de tre propellrarna
genom elektriska slirkopplingar och kuggväxlar. Två av utredningens åtta
ledamöter reserverade sig till förmån för alternativ I, som innebar att maskineriet
skulle bestå av tre dieselmotorer, direktkopplade till elektriska
generatorer, genom Leonard-kopplingar drivande var sin propellermotor.
En närmare redogörelse för innebörden av de olika alternativen samt för
remissmyndigheternas inställning till maskintypsfrågan har lämnats i
nyssnämnda proposition å s. 82—86.

Vid anmälan av propositionen förklarade föredragande departementschefen,
att en ny havsisbrytare borde anskaffas med de huvuddimensioner och
den maskineffekt, som utredningen föreslagit, och uttalade vidare, att det
borde få ankomma på Kungl. Maj :t att bedöma när fartygsbygget borde
sättas igång och att i samband med beslutet härom välja framdrivningsmaskineri.
Utredningens kostnadskalkyler borde i dåvarande läge kunna
godtagas och kostnaden för det dyraste alternativet, 5,65 miljoner kronor,
borde läggas till grund för anslagsberäkningen.

I skrivelse den 27 juni 1944, nr 429, i anledning av förenämnda proposi -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

tion anmälde riksdagen bl. a., att riksdagen beslutat anskaffande av ytterligare
ett statens isbrytarfartyg av i huvudsak de dimensioner, som av föredragande
departementschefen förordats, för en beräknad kostnad av högst
5 650 000 kronor. Departementschefens uttalande om tidpunkten för anskaffandet
och sättet för val av maskintyp föranledde ingen erinran från
riksdagens sida. Riksdagen anmälde vidare, att riksdagen för budgetåret
1944/45 under tionde huvudtiteln anvisat ett reservationsanslag av 2 500 000
kronor till Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av ytterligare ett
statens isbrytarfartyg. Sedermera har riksdagen i skrivelser den 10 april
1945, nr 10, punkt 58, och den 27 mars 1946, nr 10, punkt 56, anmält sina
beslut att för vart och ett av budgetåren 1945/46 och 1946/47 för samma
ändamål anvisa reservationsanslag å 1 575 000 kronor.

Genom beslut den 22 september 1944 uppdrog Kungl. Maj :t åt marinförvaltningen
att verkställa ytterligare utredning rörande lämpligaste typen
av framdrivningsmaskineri för det nya isbrytarfartyget samt att uppgöra
definitivt förslag till fartyget.

I skrivelse den 6 juni och 9 oktober 1945 framlade marinförvaltningen
dylik utredning samt föreslog därvid, att fartyget skulle förses med dieselelektriskt
maskineri och propellrar med fasta blad enligt utredningens alternativ
I.

Kommerskollegium, som den 10 november 1945 avgav utlåtande över marinförvaltningens
förslag, hemställde i utlåtandet att fartyget måtte förses
med dieselmaskineri och propellrar med vridbara blad enligt isbrytarutredningens
alternativ III. Härjämte förklarade kollegium i en den 3 maj 1946
dagtecknad skrivelse, att marinförvaltningen borde bemyndigas att, vid maskineriets
beställande, i samråd med kollegium avgöra huruvida elektriska
slirkopplingar eller hydrauliska kopplingar borde komma till användning
vid överföring av kraften från motorerna till propellrarna.

På uppdrag av Kungl. Maj :t yttrade sig överdirektören och chefen för
statens skeppsprovningsanstalt H. F. Nordström den 6 november 1946 i ärendet
och förordade därvid, att fartygets framdrivningsmaskineri måtte utföras
i huvudsaklig överensstämmelse med isbrytarutredningens alternativ III.

Genom beslut den 15 november 1946 uppdrog Kungl. Maj :t, som fann att
det nya isbrytarfartygets framdrivningsmaskineri borde utföras i huvudsaklig
överensstämmelse med isbrytarutredningens alternativ III, åt marinförvaltningen
att med iakttagande härav och efter samråd med kommerskollegium
uppgöra och inkomma med förnyat förslag till fartyget.

Med skrivelse den 8 juli 1948 överlämnade marinförvaltningen bl. a. vissa
ritningar och specifikationer till det nya isbrytarfartyget samt en promemoria
angående maskineriet av professorn i förbränningsmotorteknik vid
Chalmers tekniska högskola S. Lundberg, som biträtt marinförvaltningen
vid uppgörande av specifikationer in. in. I skrivelsen, som tillkommit efter
samråd med statens isbrytardirektör, anförde ämbetsverket i huvudsak följande.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Marinförvaltningen, som icke kunde frigöra arbetskraft för uppdraget, anmodade
i februari 1947 Aktiebolaget Lindholmens varv att utarbeta nya ritningar
och specifikationer. Sedan dessa färdigställts efter samråd med kommerskollegium,
utsändes anbudshandlingar den 22 mars 1948 till sju större
varv, vilka förklarat sig villiga att lämna anbud. Då marinförvaltningen under
utredningens gång ansåg sig styrkt i sin tidigare uppfattning, att maskineri
enligt alternativ III bl. a. ur driftsäkerhetssynpunkt icke vore lämpligt
för isbrytarfartyget, infordrade ämbetsverket anbud icke endast enligt detta
alternativ utan även enligt alternativ I samt enligt »alternativ I modifierat»,
d. v. s. alternativ I med den ändringen, att den fasta förpropellern utbytts
mot en propeller med vridbara blad. Oberoende av maskintypen skulle fartyget
få i huvudsak samma dimensioner och maskinstyrka som isbrytarutredningen
föreslagit. Vid anbudstidens utgång den 8 juni 1948 förelåg anbud
från ett enskilt varv och kostnadsberäkning från marinverkstäderna i
Karlskrona.

Ur de inkomna handlingarna erhållas följande priser i kronor.

Det enskilda varvet...........

Marinverkstäderna, Karlskrona

Alternativ I

9114 400
8 253 000

Alternativ I
modifierat

9 461 400
8 568 000

Alternativ III

9 576 400
8 768 000.

För marinverkstäderna har här inräknats täckning för eventuella garantiarbeten
efter fartygets färdigställande jämte skälig vinst. Den förstnämnda
delen skall endast uttagas, i den mån garantiarbeten förekomma, den
senare är avsedd att påföras marinverkstädernas vinst- och förlustkonto
för användning jämlikt mom. 3 av nådiga brevet den 30 juni 1947 angående
riksdagens skrivelse nr 186 i anledning av Kungl. Maj :ts proposition angående
redovisning av tillgångar och skulder m. m. vid örlogsvarvens marinverkstäder.

Vid beräkning av totala kostnaderna för fartyget skall härtill läggas marinförvaltningens
kostnader för anskaffning av viss utrustning, för administration,
besiktning och provturer samt för oförutsedda utgifter, 1 700 000
kronor, ävensom redan förbrukade medel för utredningar m. m., 115 000
kronor, eller tillhopa 1 815 000 kronor. Totalkostnaderna bliva sålunda i
kronor räknat.

Alternativ I

Det enskilda varvet............. 10 929 400

Marinverkstäderna, Karlskrona ... 10 068 000

Alternativ I
modifierat

11 276 400
10 383 000

Alternativ III

11 391 400
10 583 000.

Marinverkstäderna ha icke avgivit fast anbud utan erbjudit sig att bygga
fartyget till »självkostnadspris såsom statligt arbete». Detta innebär, att
fartyget i realiteten bygges »på bok och räkning». För jämförelse med priser
från de privata företagen bör tillägg göras för å arbetet fallande del
av pensionskostnader för de anställda ävensom till av olycksfall i arbetet
hänförliga kostnader enligt ovannämnda nådiga brev den 30 juni 1947,
mom. 3, andra stycket, uppgående till cirka 150 000 kronor.

Samtliga angivna priser hänföra sig till nuvarande material- och arbetskostnader
samt underleverantörers anbud. Den nu offererade kostnaden,
jämförd med den av de sakkunniga beräknade, synes motsvara den under
mellantiden inträffade verkliga ökningen i material- och arbetskostnader.

I de angivna priserna äro vissa mindre kostnader inrymda, som hänföra
sig till anordningar, betingade av fartygets användande som hjälpfartyg

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Härvid hava dock endast medtagits sådana anordningar, som äro av den
art, att de måste utföras vid fartygets byggande, nämligen skrovförstärkningar
för kanoner, splintskyddsplåt i styrhytt, i skrovet inbyggda trummor
för ammunitionstransport och fast förlagda elektriska kablar för artilleritelefon.

Leveranstiden har av de båda varven angivits till 4''/*—5 år. I båda anbuden
ingå tvenne betydelsefulla reservationer beträffande utformandet av
maskineriet enligt alternativ III. Sålunda framhålles, att anbudet icke inkluderar
snabbtömningsanordningar för de hydrauliska kopplingarna såsom
specificerats och att leverantören av dieselmotorerna icke kan godkänna
utförande av verkstadsprov, varvid hastig låsning av propelleraxeln sker.
Dessa reservationer måste tydas så, att anbudsgivarna icke äro beredda att
påtaga sig erforderliga garantier för maskineriets driftsäkerhet under isbrytning.

Beträffande val av framdrivningsmaskineri får marinförvaltningen, som
i likhet med de båda anbudsgivande varven ej kan ikläda sig någon garanti
för driftsäkerheten hos en maskinanläggning enligt alternativ III, på det bestämdaste
tillstyrka, att dieselelektrisk drift enligt alternativ I kommer till
användning å isbrytaren. Statens isbrytardirektör har i rapport efter studieresa
i Förenta Staterna och Kanada anfört, att det i vissa fall skulle vara
en fördel att allt efter behov kunna dirigera förpropellerns vattenström akter
över längs styrbords eller babords sida för att underlätta isbrytarens lösgörande
från ispressning. Detta skulle kunna ernås genom att låta en propeller
med vridbara blad arbeta omväxlande som höger- eller vänstergängad.
Enligt föreliggande anbud och kostnadsberäkning skulle den ovanberörda
anordningen medföra en extra kostnad av omkring 325 000 kronor, vartill
komma något ökade underhållskostnader. I händelse Kungl. Maj :t skulle
finna önskvärt, att ett experiment av dylikt slag skulle komma till utförande
å isbrytaren, vill marinförvaltningen icke motsätta sig detta, trots att
vissa specialarrangemang måste vidtagas å den elektriska materielen, men
reserverar sig för eventuellt uppkommande leveransförseningar, driftstörningar
och de kostnader, som kunna orsakas därav, eller av nödvändigheten
att övergå till förpropeller med fasta blad.

Med hänsyn till de avgivna anbudspriserna synes det marinförvaltningen
lämpligt, att fartyget bygges vid marinverkstäderna, Karlskrona. Såsom ytterligare
skäl för lämpligheten härav vill ämbetsverket framhålla dels önskvärdheten
av att marinverkstäderna, Karlskrona, erhålla tillgång till arbeten
för de kommande åren, dels möjligheten att vid dessa verkstäder giva
ifrågavarande arbete viss prioritetsställning i syfte att förkorta byggnadstiden.

Marinverkstädernas kostnadsberäkningar innebära, att för byggande av
statsisbrytare enligt alternativ I skulle, utöver förut anvisade medel'', 5 050 000
kronor, erfordras ytterligare 4 418 000 kronor enligt nuvarande prisläge.

Med hänvisning till det anförda hemställde marinförvaltningen om fastställelse
av buvudritning och däcksplaner för alternativ I, betecknade nr
269-H3-11 och 269-H3-12 samt om bemyndigande alt i enlighet med dessa
ritningar bos marinverkstäderna, Karlskrona, beställa eu statsisbrytare, försedd
med dieselelektriskt maskineri enligt alternativ I.

I en den 8 juli 1948 dagtecknad, till handelsdepartementet ingiven promemoria
hemställde verkställande direktören vid Aktiebolaget Karlstads mekaniska
verkstad G. Brolin, överingenjören vid samma bolag E. Englcsson
och tekniske direktören vid Bederiaktiebolaget Nordstjernan R. Fredrikson

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

—• med överlämnande av en av Aktiebolaget Karlstads mekaniska verkstad
upprättad promemoria beträffande propellermaskineri för isbrytarfartyget
— om vederbörandes bedömning av ett i sistnämnda promemoria behandlat
förslag till fartyg med två dieselmotorer, vardera drivande en genomgående
propelleraxel med en för- och en akterpropeller med rörliga blad.

Över sistnämnda promemoria, av vilken Aktiebolaget Karlstads mekaniska
verkstad ingivit ett exemplar till marinförvaltningen i juni 1948, yttrade
sig ämbetsverket i skrivelsen den 8 juli samma år. Marinförvaltningen avstyrkte
förslaget, enär det enligt ämbetsverkets uppfattning ur teknisk synpunkt
lämpade sig mindre väl för det nya fartyget samt vidare ett utnyttjande
av förslaget bl. a. skulle medföra ytterligare tidskrävande undersökningar
och omkonstruktioner.

I en den 6 augusti 1948 dagtecknad, till handelsdepartementet ställd skrift
meddelade Aktiebolaget Lindholmens varv, att bolaget funnit det möjligt
att leverera ett isbrytarfartyg under sommaren eller tidigt på hösten 1952.
Bolaget önskade inkomma med förslag till ett fartyg med fyra propellrar.

Genom beslut den 10 september 1948 medgav Kungl. Maj :t, som fann de
av Brolin m. fl. samt av Aktiebolaget Lindholmens varv ingivna skrifterna
icke föranleda någon Kungl. Maj :ts åtgärd, att marinförvaltningen finge —
utan hinder av beslutet den 15 november 1946 — inom ramen för de anslag,
som av riksdagen anvisats till Statens isbrytarverksamhet: Anskaffande av
ytterligare ett statens isbrytarfartyg, beställa sådan materiel med lång leveranstid,
som erfordrades för byggande av ett isbrytarfartyg med maskineri
enligt isbrytarutredningens alternativ I; dock att beställning endast finge
avse materiel, som kunde användas för annat ändamål för kronans räkning.

Föredraganden. Av marinförvaltningens skrivelse den 8 juli 1948 framgår,
att de anslag, som riksdagen anvisat, icke äro tillräckliga för att
täcka anskaffningskostnaderna för det nya isbrytarfartyget. Då det för landets
sjöfart är av högsta vikt att fartygsbygget snarast kommer till stånd,
torde emellertid Kungl. Maj :t böra inhämta riksdagens bemyndigande att
låta utlägga beställningar å fartyget.

Riksdagen förutsatte år 1944, att Kungl. Maj :t skulle avgöra, vilken maskintyp
som borde väljas för det nya isbrytarfartyget. Emedan totalkostnaden
för fartygsbygget är beroende av vilket maskineri som väljes, vill
jag något uppehålla mig vid de olika synpunkter som anlagts på detta
spörsmål.

Redan inom 1941 års isbrytarutredning funnos skilda uppfattningar i
denna fråga. Under ärendets fortsatta behandling har den tekniska sakkunskapen
varit delad i två meningsriktningar, av vilka förespråkarna för
den ena förordat, att fartyget borde utrustas med dieselelektriskt maskineri
och propellrar med fasta blad, medan från motsidan hävdats, att dieselmaskineri
och propellrar med vridbara blad vore att föredraga. Förstnämnda
maskintyp har med framgång använts på statsisbrytaren Ymer och ett
flertal större utländska isbrytare, medan det andra slaget av maskineri,

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

som hittills icke prövats på stora isbrytarfartyg, visat sig vara väl lämpat
för vissa handelsfartyg, en del mindre marina fartyg och för isbrytande
bogserbåtar.

I fråga om anskaffningskostnaderna funnos till en början inga andra
hållpunkter än isbrytarutredningens kostnadsberäkningar. Enligt dessa
kunde kostnaderna vid maskineri enligt alternativ I beräknas till 5,3 och enligt
alternativ III till 5,2 miljoner kronor. De av marinförvaltningen redovisade
anbuden och kostnadsberäkningarna giva emellertid vid handen, att
kostnaderna vid alternativ III skulle överstiga kostnaderna vid alternativ I
med omkring 500 000 kronor. Redan detta synes vara ett starkt skäl att välja
sistnämnda alternativ.

Av den förebragta utredningen synes mig framgå, att isbrytningsförmågan
hos ett fartyg utrustat med det ena eller andra slaget av maskineri är
i stort sett likvärdig. Driftkostnaderna torde även, oberoende av maskintyp,
bli ungefär desamma. På grundval av vunna praktiska erfarenheter är det
att vänta att den nya isbrytaren blir synnerligen driftsäker, om den utrustas
med dieselelektriskt maskineri. Mera ovisst synes mig vara, om ett isbrytarfartyg
med dieselmaskineri och vridbara propellerblad skulle visa samma
driftsäkerhet under svåra isförhållanden. Ett maskineri av sistnämnda typ
är även, om det installeras på en större isbrytare, så komplicerat, att det
förefaller sannolikt att det skulle kräva högre reparations- och underhållskostnader
än det dieselelektriska.

Det sagda ger enligt min mening vid handen, att alternativ I bör föredragas
framför alternativ III. Av skäl som marinförvaltningen anfört bör
»alternativ I modifierat» icke väljas. Jag kan icke heller förorda att det
nyligen framförda alternativet med ett fyrpropellrigt maskineri närmare
undersökes, då fartygsbygget härigenom sannoligt skulle bli ytterligare försenat.
I enlighet med Kungl. Maj :ts ställningstagande till maskintypsfrågan
i beslutet den 10 september 1948 bör fartyget sålunda förses med dieselelektriskt
maskineri och propellrar med fasta blad enligt isbrytarutredningens
alternativ I.

Jag delar marinförvaltningens uppfattning, att fartyget bör byggas vid
marinverkstäderna i Karlskrona, där den lägsta byggnadskostnaden kan påräknas.
Marinförvaltningen, som upplyst att fartyget såvitt nu kan bedömas
bör kunna färdigställas till vintern 1952/53, har beräknat totalkostnaderna
för isbrytaren, om den bygges vid marinverkstäderna enligt detta alternativ,
till 10 068 000 kronor, vilket medför behov av tilläggsanslag å sammanlagt
4 418 000 kronor.

Isbrytarutredningens kostnadsberäkning för alternativ I slutade på 5,3
miljoner kronor. Enligt vad jag inhämtat torde av denna summa 5 miljoner
kronor ha beräknats för byggnadskostnaderna för själva fartyget, medan
återstående 300 000 kronor avsetts för kostnaderna för anskaffning av viss
utrustning, administration, besiktning och provturer samt oförutsedda utgifter.
Med beloppet 5,3 miljoner kronor bör jämföras den av marinförvaltningen
beräknade totalkostnaden för detta alternativ, 10 068 000 kronor,

8 Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 393.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

ökad med beräknade pensionskostnader in. in. för marinverkstädernas varvspersonal,
150 000 kronor, och minskad med 115 000 kronor, motsvarande
kostnaderna för mellankominande utredningar beträffande maskintypen.
Jämförelsesiffran blir alltså i runt tal 10,i miljoner kronor. Den totala kostnadsstegringen
uppgår således till ej mindre än omkring 90 %. Jämföres
åter byggnadskostnaderna för själva fartyget, 5 respektive 8,25 miljoner kronor,
stannar ökningen vid cirka 65 %, en siffra som icke torde vara högre
än motsvarande siffra för kostnadsökningen för handelsfartyg från 1942,
då isbrytarutredningens kostnadsberäkning verkställdes, till 1948. Merkostnaden
för isbrytarfartyget är emellertid icke enbart beroende på ökade material-
och arbetskostnader. Till ökningen bidrager även den omständigheten,
att den nya isbrytarens bemanning ursprungligen beräknades till 39
man men numera, sedan trevaktssystem med riksdagens godkännande i viss
utsträckning införts på isbrytarfartygen, måste beräknas kunna uppgå till
56 man.

Isbrytarutredningen torde ha räknat med ett väl lågt belopp för utrustning,
administration, oförutsedda utgifter m. m. Marinförvaltningen har
angivit medelsbehovet för dessa ändamål till 1,7 miljoner kronor, därav —
enligt vad jag under hand inhämtat — omkring 550 000 kronor till anskaffning
av inventarier, omkring 475 000 kronor för administration, besiktning
och kontroll av fartygsbygget och omkring 675 000 kronor för oförutsedda
utgifter. Bland de inventarier, som marinförvaltningen ansett erforderliga
för att fartyget skall kunna utnyttjas fullt effektivt, må nämnas radar, gyrokompass,
telefoner och högtalaranläggningar. Beloppet till oförutsedda utgifter
skall bl. a. kunna användas för att täcka kostnaderna för eventuella,
vid fartygsbyggen av denna komplicerade typ ofrånkomliga kompletteringar
under byggnadstiden.

Då jag delar marinförvaltningens uppfattning att det nya isbrytarfartyget
bör förses med en fullt modern teknisk utrustning, har jag ej funnit anledning
till erinran mot ämbetsverkets kostnadsberäkning. Erforderliga medel
för att täcka kostnadsökningen, 4 418 000 kronor, torde, såvitt nu kan
förutses, böra äskas på riksstaten för budgetåren 1950/51—1952/53, med
2 500 000 kronor för förstnämnda budgetår, 1 500 000 kronor för budgetåret
1951/52 och återstående 418 000 kronor för budgetåret 1952/53.

På grund av vad jag i det föregående anfört hemställer jag, att Kungl.
Maj :t måtte föreslå riksdagen

att bemyndiga Kungl. Maj :t att uppdraga åt marinförvaltningen
att hos marinverkstäderna i Karlskrona beställa ett
statens isbrytarfartyg för en beräknad kostnad av högst
10 068 000 kronor.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Carl Gustaf Gyllenhaal.

Kungi. Maj.ts proposition nr 303.

Bilaga 7.

Egentliga statsutgifter.

Elfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans
Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 15 oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärenden angående egentliga
statsutgifter å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 samt
anför därvid följande.

B. Medicinalstaten samt hälso- och sjukvården.

[ 1.] 22 a. Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.: Anskaffande
av viss instrumentutrustning, reservationsanslag. Vid anmälan i årets
statsverksproposition (XI. p. 17) av frågan om anslag för innevarande budgetår
till avlöningar åt förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.
omnämnde jag bl. a., att — enligt vad jag inhämtat från medicinalstyrelsen
— alltmer tilltagande svårigheter förelåge att erhålla vikarier å vakanta
provinsialläkartjänster eller vid semestrar och tjänstledigheter. På grund
härav måste, anförde jag, i stigande omfattning tillämpas det förfarandet,
att provinsialläkare i ett distrikt förordnades att jämte egen tjänst uppehålla
ledig befattning i annat distrikt. I anledning härav hade Kungl. Maj :t
genom beslut den 12 december 1947 uppdragit åt medicinalstyrelsen att inkomma
med förslag till åtgärder i syfte att undanröja de rådande svårigheterna
att anskaffa vikarier.

Med anledning av nämnda uppdrag har medicinalstyrelsen bl. a. i skrivelse
den 2 oktober 1948 gjort framställning om anvisande av medel för
iordningställande av ett antal uppsättningar instrument in. in. för utlåning
till civila läkarstipendiater och andra tjänsteläkarvikarier i den civila sjuk -

36 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

vården, vilka saknade möjlighet att på annat sätt erhålla tillgång till erforderliga
instrument.

Styrelsen framhåller inledningsvis, att den f. n. för ifrågavarande ändamål
förfogade över tjugo uppsättningar instrument, vilka anskaffats av styrelsen
jämlikt särskilda medgivanden av Kungl. Maj :t, det tidigaste den 4 oktober
1918. För dessa utrustningar utginge enligt styrelsens bestämmande f. n. en
låneavgift med tre kronor för varje påbörjad månad. Vare sig i fråga om
instrumentens antal eller art motsvarade emellertid uppsättningarna moderna
krav. Vid ett sammanträde i styrelsen den 12 maj 1948 med representanter
för Sveriges läkarförbund, svenska provinsialläkarföreningen och
Sveriges yngre läkares förening hade dessa,organisationers representanter
enats om ett av styrelsen framlagt förslag, att instrumentutrustningar tills
vidare borde — som försöksvis skett — om möjligt lånas från försvarets
sjukvårdsförvaltning, medan styrelsen föranstaltade om anskaffande av en
moderniserad standardutrustning. Sådan modern utrustning borde i första
hand tillhandahållas de civila läkarstipendiaterna, för vilka borde beräknas
tio utrustningar. Vidare borde för andra tjänsteläkarvikarier än civila läkar -stipendiater avses ytterligare tio utrustningar. Det totala antalet nya utrustningar
skulle alltså bliva tjugo, dvs. samma antal som de nu befintliga. Samtliga
utrustningar borde av styrelsen tillhandahållas vederbörande som kostnadsfritt
lån mot förbindelse av låntagaren att omedelbart efter lånetidens
slut återlämna utrustningen genom av styrelsen angiven instrumentfirma
och att gälda kostnaderna för hos denna firma verkställd rengöring av instrumenten
ävensom för eventuellt erforderlig lagning av skadade delar
och komplettering av förlorade delar. Förbindelse borde även innefatta utfästelse
att med dess inköpsvärde ersätta utrustningen, därest denna skulle
förkomma under lånetiden eller vid återlämnandet befinnas vara i sådant
skick, att den icke kunde göras användbar.

Styrelsen omnämner vidare, att den i samarbete med Sveriges läkarförbunds
ombudsman, vilken hade mångårig praktisk erfarenhet som tjänsteläkare,
verkställt en närmare utredning angående den lämpliga omfattningen
av ifrågavarande utrustning. Därvid hade beaktats angelägenheten av
att i möjligaste mån nedbringa inköpskostnaden samt förutsatts, att vissa
för varje läkare oundgängligen nödvändiga instrument, vilka ofta komme till
användning — t. ex. blodtrycksmätare, stetoskop, reflexhammare m. m. —
anskaffats eller anskaffades av dem, som tillhandahölles utrustningen. Fn
förteckning över den utrustning, som med beaktande härav ansetts böra
ifrågakomma, finnes fogad vid styrelsens skrivelse.

Vad beträffar kostnaderna för anskaffande av utrustningen har medicinalstyrelsen
anfört i huvudsak följande:

Styrelsen har från vissa ledande firmor för kirurgiska instrument infordrat
anbud rörande leverans av tjugo uppsättningar av de å förteckningen
upptagna instrumenten m. in. vid frånräknande dock av vad som kan överflyttas
från de nuvarande utrustningarna. Firmorna i fråga ha emellertid
förklarat, att de ej kunde inkomma med anbud inom den korta tid, som
ställts till förfogande. Med ledning av prisuppgifter, erhållna i maj 1948

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

från en av nyssnämnda firmor, och med beaktande av inträdda prisfördyringar
sedan "denna tid har styrelsen dock uppskattat kostnaden för de i
varje utrustning ingående nya instrumenten in. in. till 2 850 kronor.

I enlighet med vad förut anförts skulle för ändamålet erfordras ett belopp
av omkring (20 X 2 850) 57 000 kronor. Tack vare de hittills utgående
avgifterna av tre kronor för varje pabörjad manad av lånetiden finns
f. n. disponibelt ett belopp av 2 318 kronor 47 öre. För inköp av de nya utrustningarna
torde av statsmedel böra beräknas utgå nyssnämnda belopp
av 57 000 kronor, ökat med viss procent med hänsyn till eventuella ytterligare
prisförhöjningar. Då det disponibla beloppet av 2 318 kronor 47 öre
lämpligen synes kunna användas att möta dylika förhöjningar, torde den
procentuella ökningen kunna härigenom täckas.

Under hänvisning till det anförda har medicinalstyrelsen hemställt, att
erforderligt belopp måtte ställas till styrelsens förfogande för inköp enligt
förenämnda förteckning av uppsättningar instrument m. m., att under
villkor, som styrelsen ägde bestämma, kostnadsfritt utlånas åt dels civila
läkarstipendiater, dels sådana andra tjänsteläkarvikarier i den civila sjukvården,
som saknade möjlighet att på annat sätt erhålla tillgång till erforderliga
instrument. I avvaktan på erhållandet av närmare leveransanbud
syntes beloppet i fråga kunna bestämmas till 57 000 kronor.

Departementschefen. Redan i årets statsverksproposition hade jag anledning
att för riksdagen framhålla de mycket stora svårigheter som föreligga,
när det gäller att erhålla vikarier vid ledighet å provinsialläkartjänst. Enligt
vad jag under hand erfarit från medicinalstyrelsen har under den tid, som
därefter förflutit, någon förbättring icke inträtt. Det synes mig därför i
hög grad angeläget, att åtgärder vidtagas för att i möjligaste mån trygga tillgången
på erforderligt antal vikarier.

För att så långt sig göra låter uppnå detta syfte synes man böra gå fram
på olika linjer.

En åtgärd, som därvid bör ifrågakomma, är att förbättra dagarvodena vid
vikariat å provinsialläkartjänst. Kungl. Maj :t har också, med anledning av
särskild framställning i ämnet av medicinalstyrelsen, genom beslut den 8
oktober 1948 medgivit en betydande höjning av dessa arvoden fr. o. m. den 1
november 1948. Medan arvodena sedan år 1926 utgått med högst 15 kronor
per dag för civil läkarstipendiat av första klass och med högst 20 kronor per
dag för andra vikarier, med rätt för medicinalstyrelsen att i särskilda undantagsfall
höja arvodet med ytterligare högst 10 kronor per dag eller — vid
vikariat å förste provinsialläkartjänst under vissa förutsättningar till
högst 35 kronor för dag, har medicinalstyrelsen sålunda genom nämnda
beslut bemyndigats att bevilja dagarvoden enligt styrelsens beprövande om
högst 30, högst 35 eller högst 40 kronor. De ökade kostnaderna härför föranleda
ej anslagsäskande hos riksdagen, då de kunna bestridas från den i
avlöningsstaten för provinsialläkarna förslagsvis uppförda anslagsposten
till avlöningar till övrig icke ordinarie personal. Med hänsyn till det varierande
vikariatsbehovet är det svårt att nu beräkna de uppkomna merkostnaderna.
Man synes ha anledning förvänta, att vikariatstjänstgöringen ge -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

nom den gjorda arvodesförbättringen skall komma att te sig mera lockande
för de unga läkarna och att det alltså skall bliva lättare att vid förekommande
behov erhålla vikarier.

Ett annat spörsmål, som kräver uppmärksamhet i detta sammanhang, är
frågan om den instrumentutrustning, som den vikarierande läkaren måste
ha tillgång till för att kunna utföra sina göromål. Sedan åtskilliga år tillbaka
förfogar medicinalstyrelsen över ett antal uppsättningar instrument
för utlåning till sådana vikarier, som icke på annat sätt kunna erhålla
tillgång till erforderliga instrument. Dessa uppsättningar motsvara emellertid
numera icke moderna krav. Styrelsen har därför nu framlagt förslag om
anvisande av medel för inköp av ytterligare instrument för iordningställande,
delvis med anlitande av de redan tillgängliga instrumenten, av tjugo
nya sådana utrustningar.

För egen del anser jag det i hög grad önskvärt, att statsmakterna liksom
hittills träda emellan för att i förekommande fall bistå de vikarierande
läkarna med tillhandahållande av erforderlig instrumentutrustning. Då det
vidare synes mig angeläget, att denna utrustning fyller de krav, som man
numera anser sig böra ställa, vill jag för egen del tillstyrka styrelsens nu
framlagda förslag om iordningställande av ett antal moderna uppsättningar
instrument. Det synes mig dock vara tillfyllest, att antalet nya utrustningar
tills vidare begränsas till femton. Vad beträffar villkoren för utlåningen''av
utrustningen synes det böra ankomma på medicinalstyrelsen att fastställa
dessa i huvudsaklig anslutning till de riktlinjer, som angivits i dess framställning.

Vad angår kostnaderna för de nya utrustningarna äro styrelsens beräkningar
i viss mån preliminära. Man synes dock vid beräkningen av det
erforderliga anslaget kunna utgå från det angivna beloppet av 2 850 kronor
per utrustning. För femton utrustningar skulle kostnaderna i enlighet härmed
uppgå till (15 X 2 850) 42 750 kronor eller i avrundat tal 43 000 kronor.
Därest sistnämnda belopp sedermera icke skulle visa sig tillräckligt,
torde, såsom styrelsen föreslagit, ytterligare kunna anlitas de avgifter, som
influtit för lån av nuvarande utrustningar och f. n. finnas disponibla hos
styrelsen.

Jag vill slutligen framhålla, att det av styrelsen framlagda förslaget, innan
medel ställas till förfogande, synes böra underkastas granskning av centrala
sjukvårdsberedningen.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:
Anskaffande av viss instrumentutrustning å tilläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett reservationsanslag
av................................kronor 43 000.

Iiungl. Maj:ts proposition nr 303.

[2.] 36 a. Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona, reservationsanslag.
Med bifall till av Kungl. Maj :t i propositionen nr 177 till
1946 års riksdag framlagt förslag anvisade riksdagen (skr. nr 209) för budgetåret
1946/47 till ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å
Bona ett reservationsanslag av 490 000 kronor. Detta anslag var avsett för
bestridande av kostnaderna för de ombyggnadsarbeten vid anstalten, som
erfordrades för dess övertagande av den statliga sinnessjuk- eller sinnesslövården.

Genom beslut den 21 juni 1946 uppdrog Kungl. Maj:t åt byggnadsstyrelsen
att för en kostnad av högst 490 000 kronor låta utföra ombyggnadsarbetena
i fråga samt ställde det av riksdagen anvisade anslaget till styrelsens
förfogande.

Sedermera anvisades av 1948 års riksdag (prop. nr 2, bil. 5, p. 1; riksd.
skr. nr 34) ytterligare 50 000 kronor för dessa arbeten. Ifrågavarande anslag
var avsett för täckande av vissa merkostnader, som uppkommit på grund
av den allmänna stegringen av byggnadskostnaderna.

Genom beslut den 20 februari 1948 medgav Kungl. Maj :t, att byggnadsstyrelsen
finge använda ytterligare 50 000 kronor för arbetena samt ställde
det av riksdagen anvisade anslaget å nämnda belopp till styrelsens förfogande.

I skrivelse den 7 oktober 1948 har byggnadsstyrelsen gjort framställning
om anvisande av ytterligare 48 000 kronor för ifrågavarande arbeten.

Styrelsen har därvid anfört i huvudsak följande:

I sin skrivelse den 1 september 1948 angående tilläggsanslaget å 50 000
kronor angav styrelsen, att den allmänna kostnadsstegring, som inträffat
sedan ombyggnadsarbetena i januari 1946 kostnadsberäknades, uppgick
till i genomsnitt cirka 15 procent. Med hänsyn till att arbetena då bedömdes
bliva i huvudsak färdigställda under förra hälften av innevarande år
och till resultatet av utförda arbeten intill hösten 1947 bedömde styrelsen
läget så, att hela denna kostnadsstegring icke skulle behöva tagas i anspråk.
Det har emellertid sedan visat sig, att de återstående arbetena medfört
betydligt större kostnader samt att arbetets bedrivande på grund av
brist på fackutbildade arbetare måst utsträckas över längre tid. Avsevärt större
del av arbetskostnaderna än vad som beräknats har därför fallit på tiden
efter den avtalsperiod, som började den 1 april 1948. Styrelsen beräknar, att
den allmänna kostnadsstegringen medfört en ytterligare merkostnad av
25 000 kronor. Till detta skola läggas vissa merkostnader, som ej äro avhängiga
av den allmänna kostnadsstegringen utan beroende av omständigheter,
vilka icke kunnat förutses vare sig vid den ursprungliga kostnadsberäkningen
eller vid styrelsens framställning förliden höst. Sålunda bär
det blivit nödvändigt att i betydande utsträckning helt borttaga den invändiga
putsen i tak och å väggar, ett arbete, som tidigare icke förutsetts
och som dragit en merkostnad av 15 000 kronor. Vidare har det blivit nödvändigt,
att i betydligt större utsträckning, än vad som från början beräknats,
ersätta de gamla plåttaken med nya. Detta arbete har förorsakat en
merkostnad av 8 000 kronor. Sammanlagt erfordras sålunda ett ytterligare
tilläggsanslag av (25 000 + 15 000 + 8 000) 48 000 kronor för att arbetena
skola kunna fullföljas. Med hänsyn till att ombyggnadsarbetena
inom kort äro i huvudsak färdigställda bör erforderligt tilläggsanslag anvisas
å tilläggsstat för innevarande budgetår.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Departementschefen. Då jag icke funnit anledning till erinran mot vad
byggnadsstyrelsen föreslagit, hemställer jag, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt
å Bona å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett reservationsanslag av .. kronor 48 000.

E. Polisväsendet.

[3.] Statens polisskola: Avlöningar. Vid inrättandet av statens polisskola
fr. o. in. budgetåret 1938/39 fastställdes arvodena för de två till skolan
knutna heltidsanställda lärarna i ordnings- och kriminalpolistjänst till
9 000 kronor för år. Befattningarna voro avsedda att uppehållas av väl kvalificerade
överkonstaplar. Föredragande departementschefen anförde till
det propositionen (nr 219) bilagda utdraget av statsrådsprotokollet över
socialärenden för den 3 mars 1938 följande.

I avseende å de båda heltidsanställda lärarna lär det ur rekryteringssynpunkt
få anses lämpligt, att dessa efter ansökan förordnas av Kungl. Maj :t
tillsvidare för viss tid, förslagsvis högst 6 år. Befattningarna böra alltså
ha karaktär av arvodestjänster. Man torde härvid normalt ha att räkna
med att för förordnande böra ifrågakomma väl kvalificerade överkonstaplar
inom framför allt de större städernas poliskårer. För sådan befattningshavare
utgår i Stockholm den totala årsavlöningen (inberäknat dyrtidstillägg
m. m.) f. n. med lägst 6 468 kronor och högst 7 893 kronor. Då tjänstgöringstiden
för vecka avses bliva ganska avsevärd, 32 timmar, och det måste anses
av synnerlig vikt att för befattningarna förvärva väl kvalificerade innehavare,
finner jag skäligt föreslå, att årsarvodet fastställes till 9 000 kronor.
Jag vid erinra, att en läroverksadjunkt i Stockholm uppbär i begynnelselön
8 706 kronor och i slutlön 10 248 kronor. Å arvode bör dyrtidstillägg
icke utgå.

Vad departementschefen sålunda förordat vann riksdagens bifall.

Sedermera har arvodet höjts, varjämte särskilt tilläggsarvode beviljats.
För innevarande budgetår utgår ersättningen med sammanlagt 12 708 kronor
(statsverkspropositionen 1948, elfte huvudtiteln, s. 249).

I skrivelse den 7 maj 1948 har svenska polisförbundet hemställt, att arvodena
måtte fr. o. m. den 1 juli 1948 höjas med 200 kronor per månad och
pensionsförhållandena ordnas på ett betryggande sätt. Till stöd härför framhåller
förbundet, att den eftersläpning i lönehänseende, som förekommit,
visat sig medföra mindre lyckliga konsekvenser för skolan. Förbundet anför
vidare.

På senare år ha förekommit tre täta byten av lärarkrafter på dessa
tjänster. Vid olika tillfällen har man måst kungöra tjänsterna flera gånger;
innan kompetenta sökande anmält sig. Arvodena giva i dagens läge
tj än s le inneha va r n a en inkomst, som i stort sett enbart överensstämmer med
överkonstapelslön i Stockholm. Fragan om pensionen har därvid lämnats
helt åt sidan. Fn sådan lön lockar icke några kompetenta sökande. Särskilt

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

gällei'' detta landsbygden, där eventuella sökande få underkasta sig särskilda
utlägg för resor och flyttningskostnader m. in. Det har också visat sig omöjligt
att f. n. få fram sökande, så att skolledningen får något urval att välja
på. Vid senaste ansökningstillfället anmälde sig icke någon enda kompetent
sökande.

Över framställningen ha yttranden avgivits av styrelsen för statens polisskola
och statens lönenämnd.

Styrelsen för statens polisskola tillstyrker bifall till framställningen under
åberopande av en vid yttrandet fogad, av rektorn för statens polisskola upprättad
promemoria. I promemorian understrykas skolans svårigheter att på
grund av avlöningsförhållandena förvärva och behålla kvalificerade lärare.
I promemorian anföres bl. a.

Då även i fortsättningen rekrytering på berörda lärarposter regelmässigt
torde komma att ske från Stockholms poliskår, finnes det vara lämpligt att
utgå från de löneförmåner, som tillkomma överkonstaplar i sagda kår. Dessa
förmåner kunna icke anses innebära full gottgörelse för det med en heltidslärarbefattning
vid skolan förenade ansvaret och arbetet. Tillika må
erinras om att de erforderliga kvalifikationerna hos vederbörande -— kommissariekompetens,
framstående insikter i resp. undervisningsämnen och
pedagogisk förmåga — äro av sådan art, att överkonstapelslön under inga
förhållanden kan anses tillräcklig. År 1938 ansågs 1 200 kronor vara lämpligt
tilläggsarvode. Visserligen skulle dyrtidstillägg ej förekomma, men förslagsställarna
kunde ej gärna förutse den kommande våldsamma stegringen
i levnadskostnader. Numera kan ett tilläggsarvode icke anses skäligt med
mindre det från utgångsläget 1938 uppräknas till dagens dyrtidsnivå. Samtliga
innevarande omständigheter synas tala för att tilläggsarvodet bestämmes
till 2 400 kronor.

Statens lönenämnd har i sitt yttrande ansett sig icke kunna tillstyrka, att
arvodet bestämmes till högre belopp än sammanlagt 14 000 kronor för år.

Departementschefen. Med hänsyn till det ansvar och den arbetsbörda,
som äro förenade med ifrågavarande lärarbefattningar — vilka förutsatts
skola bestridas av överkonstaplar — ansågs vid befattningarnas tillkomst
fr. o. m. budgetåret 1938/39, att befattningshavarna borde erhålla ett arvode,
som med visst belopp översteg den lön, som tillkom dem i deras egenskap
av polismän. Alltsedan nämnda budgetår ha befattningarna på ett
undantag när uppehållits av polismän i Stockholms stads tjänst. För budgetåret
1938/39 bestämdes arvodet till 9 000 kronor. Lönen till en överkonstapel
i Stockholm utgick då med högst 7 893 kronor. Sålunda erhöllo
lärarna då ett tilläggsarvode av ca 1 100 kronor. Detta tilläggsarvode har
sedermera bibehållits i stort sett oförändrat. På de skäl, som anförts i
framställningen och i polisskolans yttrande, anser jag det nödvändigt, att ersättningen
till lärarna höjes. Med utgångspunkt från att lönen till en överkonstapel
i högsta löneklassen i Stockholm f. n. utgår med i runt tal 12 300
kronor för år föreslår jag, i anslutning till vad statens lönenämnd förordat,
att arvodet för budgetåret 1948/4!! bestämmes till 14 000 kronor.

Vad åter angår frågan om ordnande av lärarnas pensionsförhållanden,
vill jag framhålla, att Stockholms stad, från vars poliskår de nuvarande

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

lärarna rekryterats, i pensionshänseende tillgodoräknar polismännen tjänstgöring
som lärare vid polisskolan. På grund härav finner jag framställningen
i denna del icke böra föranleda någon vidare åtgärd.

I den för polisskolan för innevarande budgetår fastställda avlöningsstaten
har upptagits en anslagspost på 133 400 kronor till arvoden och särskilda
ersättningar, bestämda av Kungl. Maj :t. I samband med att ledamöter
och suppleanter i polisskolans styrelse fr. o. in. budgetåret 1948/49
för vissa fall tillerkänts särskilt arvode och reseersättning vid deltagande i
styrelsens sammanträden har posten anvisats förslagsvis. I densamma ingår
en obetecknad delpost på 25 416 kronor avsedd för årsarvoden åt de nu
ifrågavarande lärarna. Då enligt mitt förslag lärararvodena för innevarande
budgetår skulle komma att uppgå till sammanlagt 28 000 kronor, måste alltså
anslagsposten, å vilken i övrigt icke kan beräknas uppkomma någon besparing,
överskridas med c:a 2 600 kronor. För överskridandet torde förutsättas,
att riksdagen lämnar sitt medgivande därtill.

Jag hemställer alltså, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen medgiva

att den i avlöningsstaten för statens polisskola upptagna
anslagsposten till arvoden och särskilda ersättningar, bestämda
av Kungl. Maj :t, må för budgetåret 1948/49 överskridas
med högst 2 600 kronor.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Börje Langton.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga 8.

Egentliga statsutgifter.

Tolfte huvudtiteln.

Utdrag av protokollet över folkhushållning särenden, hållet inför
Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 15 oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för folkhushållningsdepartementet, statsrådet Sträng, anmäler
härefter under tolfte huvudtiteln hörande ärende angående egentliga statsutgifter
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 samt anför
därvid följande.

D. Diverse.

[1.] 4 a. Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel, reservationsanslag.
I propositionen nr 163/1948 bilaga 9 punkt 2 föreslog Kungl.
Maj :t riksdagen att till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av
tegel å tilläggsstat II till riksstaten för budgetåret 1947/48 anvisa ett reservationsanslag
av 80 000 kronor. Såsom framgår av propositionen skulle
medlen användas till statsbidrag enligt av statens industrikommission föreslagna
grunder för den särskilda vintertillverkning av tegel, som ägt rum
under senare delen av 1947 och januari 1948. Kostnaderna härför beräknades
till 225 000 kronor. Då emellertid å det för ifrågavarande ändamål
för budgetåret 1946/47 beviljade anslaget uppgivits föreligga en reservation
om cirka 230 000 kronor, varav 145 000 kronor kunde tagas i anspråk
för subventionen under vintern 1947/48, angavs anslagsbehovet till allenast
80 000 kronor.

Sedan riksdagen i skrivelse den 13 maj 1948, nr 204, anmält, att riksdagen
anvisat det begärda anslaget, ställde Kungl. Maj :t genom beslut den
21 maj 1948 anslaget till statskontorets förfogande att av statskontoret, på
rekvisition i mån av behov, utbetalas till industrikommissionen, som ägde
disponera anslaget för därmed avsett ändamål.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

I skrivelse den 29 september 1947 har industrikommissionen anfört följande.
Av kommissionens räkenskaper framginge, att av reservationen å
ifrågavarande anslag i februari 1948 återstått endast cirka 130 000 kronor,
att kommissionen därefter av samma reservation tagit i anspråk cirka
80 000 kronor samt att ytterligare omkring 7 000 kronor erfordrades för
subventionen av vintertillverkningen av murtegel under vintern 1946/1947.
Enligt kommissionens beräkning skulle för den föreslagna subventionen
av vintertillverkningen av murtegel under vintern 1947/48 åtgå 223 000 kronor.
Till kommissionens förfogande funnes 43 000 kronor av reservationen
jämte det senast beviljade beloppet, 80 000 kronor, eller alltså tillhopa
123 000 kronor. Ytterligare 100 000 kronor erfordrades därför för att kommissionen
skulle kunna utbetala statsbidrag med tillämpning av de grunder,
som kommissionen angivit i sin tidigare framställning. Kommissionen
hemställde därför, att Kungl. Maj :t måtte ställa ytterligare 100 000 kronor
till kommissionens förfogande för subvention av vintertillverkning av
murtegel under vintern 1947/48.

Departementschefen. Det för riksdagen under vårsessionen framlagda, av
riksdagen antagna förslaget till subvention av vintertillverkningen av murtegel
under vintern 1947/48 innebar, att subvention enligt vissa av industrikommissionen
angivna regler skulle utgå för tegel, som tillverkats före utgången
av januari 1948. Kostnaderna härför beräknades till 225 000 kronor,
men med hänsyn till den reservation å tidigare anslag till motsvarande ändamål,
som uppgivits föreligga, reducerades det aktuella anslagsäskandet
till SO 000 kronor. Det har nu visat sig, att reservationen å tidigare anslag
vid den tidpunkt, då anslagsäskandet framlades, uppgick till ett belopp
som med ca 100 000 kronor understeg det belopp som man då räknat med.
Orsaken till den oriktiga uppgiften har visat sig vara, att en rekvisition från
industrikommissionen felaktigt bokförts på ett annat anslag. Felet har, enligt
vad statskontoret uppgivit, numera rättats till. Härigenom har emellertid
det anvisade anslaget blivit otillräckligt. Bristen beräknas av industrikommissionen
till omkring 100 000 kronor. Mot denna beräkning synes intet
vara att erinra.

På grund av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj:t måtte föreslå
riksdagen

att till Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av
tegel å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49
anvisa ett reservationsanslag av ........ kronor 100 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Curt Nordwall.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Bilaga 9.

Utgifter för statens kapitalfonder.

Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

Utdrag av protokollet över finansärenden, hållet inför Hans Maj:t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den 15
oktober 19^8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,

Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för finansdepartementet, statsrådet Wigforss, anmäler frågor om
anslag till avskrivning av nya kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten
för budgetåret 1948/49 och anför därvid följande.

I enlighet med de principer, som hittills tillämpats, föranleda vissa av de
denna dag äskade investeringsanslagen, att förslag om erforderliga avskrivningsanslag
föreläggas riksdagen. Skulle nya avskrivningsbehov uppkomma
eller ändring ske i de till grund för nu beräknade avskrivningar liggande
förhållandena förutsätter jag, att vederbörliga tillägg och jämkningar
vidtagas av riksdagen.

Jag torde nu i korthet få redogöra för de olika fall, i vilka omedelbar avskrivning
är påkallad beträffande investeringarna å tilläggsstaten.

Statens allmänna fastighetsfond. Anslaget till iståndsättande
av statens fastighet i Leningrad å 40 000 kronor torde med hänsyn till
att investeringen huvudsakligen avser eftersatt underhåll och sålunda icke
kan sägas väsentligt höja fastighetsvärdet böra i sin helhet avskrivas. Likaledes
bör anslaget till anordnande av lokaler för statens handels- och industrikommissioner
å 2 500 000 kronor helt avskrivas med hänsyn till att
investeringen avser inredande av provisoriska lokaler. Anslagen till uppförande
av fastighet för beskickningen i Canberra och annexbyggnad till
kanslihuset å 250 000 resp. 230 000 kronor torde i enlighet med gällande
principer böra avskrivas med 25 procent.

Statens utlåningsfonder. Investeringsanslaget till fiskerilånefonden
å 1,5 miljoner kronor torde böra avskrivas med 25 procent, då från
fonden utlämnade lån löpa med 3 procent ränta.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Under åberopande av vad sålunda anförts hemställer jag, att Kungl. Maj:t
måtte föreslå riksdagen

att till avskrivning av nya kapitalinvesteringar i härefter
angivna fonder å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa följande reservationsanslag, nämligen:

Statens allmänna fastighetsfond.

Utrikesdepartementet:

Uppförande av fastighet för beskickningen
i Canberra ................ kronor 62 500

1 ståndsättande av statens fastighet i

Leningrad ....................... » 40 000

Kommunikationsdepartementet:

Annexbgggnad till kanslihuset....... » 57 500

Anordnande av lokaler för statens handels-
och industrikommissioner .... » 2 500 000

Statens utlåningsfonder.

Jordbruksdepartementet:

Fiskerilånefonden .................. » 375 000

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Nils Grass.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga 10.

Kapitalinvesteringar.

Utrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över utrikesdepartementsärenden, hållet
inför Hans Maj:t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 15 oktober 19A8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Statsministern och t. f. chefen för utrikesdepartementet anmäler härefter
under utrikesdepartementet hörande ärenden angående kapitalinvesteringar
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 5 a. Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra. För budgetåret
1947/48 har riksdagen (skr. nr 396) med bifall till Kungl. Maj :ts i
proposition den 9 maj 1947 (nr 265) framlagda förslag anvisat ett investeringsanslag
av 650 000 kronor till uppförande av fastighet för beskickningen
i Canberra.

Vid föredragning av detta ärende framhölls, att det med hänsyn till
svårigheterna att på annat sätt ordna tillfredsställande installering för beskickningen
i Canberra vore ofrånkomligt att fullfölja planen på en svenska
statens egen fastighet därstädes. Då inköp av lämplig fastighet för ändamålet
icke torde kunna ifrågakomma, borde ett beskickningshus uppföras
i enlighet med anvisning från byggnadsstyrelsen. Föredraganden anslöt sig
därvid till dåvarande generalkonsulns i Sydney av styrelsen biträdda förslag
rörande det lämpligaste alternativet i fråga om byggnadens storlek.
Enligt detta förslag skulle kostnaderna för byggnaden i svenskt mynt uppgå
till i runt tal 650 000 kronor. Fullt säkra kostnadsberäkningar för husbygget
kunde under rådande förhållanden icke framläggas. Det syntes dock
vara anledning räkna med att totalutgiften skulle, därest arbets- och prislörhållanden
icke allvarligt förändrades, stanna inom ramen för nyss angivna
belopp, 650 000 kronor, vilket innefattade en viss säkerhetsmarginal.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Den sedermera upprättade beskickningen i Canberra har därefter med
vederbörande australiska myndigheter upptagit förhandlingar om arrendering
av en för ett beskickningshus väl lämpad tomt i Canberra, varvid ett
för båda parter godtagbart förslag till hyreskontrakt undertecknats. I anslutning
därtill har beskickningen i samråd med en ledande arkitektfirma
infordrat anbud på byggnad för beskickningen. Därvid har konstaterats, att
kostnaden för fastighetens uppförande komme att icke obetydligt överstiga
det tidigare beräknade beloppet. Enligt det anbud, som efter granskning
såväl av nämnda arkitektfirma som av en av beskickningen tillkallad sakkunnig
befunnits vara förmånligast, beräknas byggnadskostnaderna jämte
arkitektarvode uppgå till i svenskt mynt omkring 870 000 kronor. Om därtill
lägges en beräknad säkerhetsmarginal för eventuella förändringar i materialkostnader
och arbetslöner in. m. under byggnadstiden å omkring 30 000
kronor, skulle kostnaden för byggnaden uppgå till i runt tal 900 000 kronor.
Denna ökning av kostnaderna får, enligt vad beskickningen framhållit,
tillskrivas genomgripande förändringar på byggnads- och arbetsmarknaden
i Australien sedan tiden för nästföregående års kostnadsberäkningar,
oväntad kraftig ökning i material-, transport- och arbetskostnader, av
myndigheterna påkallad ändring av infartsvägarna till byggnaden samt vissa
oförutsedda sprängnings- och dikningsarbeten.

Byggnadsstyrelsen, som anmodats yttra sig i ärendet, har beträffande
de nya kostnadsberäkningarna förklarat, att en höjning av byggnadskostnaderna
till 875 000 kronor finge anses motiverad. I detta belopp hade dock
icke inräknats de ökade kostnader, som eventuellt kunde uppstå till följd
av höjda materialkostnader och arbetslöner m. in. under byggnadstiden och
vilka av beskickningen angivits till omkring 30 000 kronor.

Föredraganden. Med hänsyn till vad i nämnda proposition anförts angående
svårigheterna att på annat sätt och till rimliga kostnader anskaffa
tillfredsställande lokaler för beskickningens och dess personals behov,
synes det mig synnerligen angeläget, att den planerade fastigheten kommer
till stånd, oaktat den tidigare beräknade kostnadsramen torde komma
att icke obetydligt överskridas på grund av en genomgripande förändring
av löne- och prisförhållandena i Australien. Det är enligt min mening av
desto större vikt, att beskickningens lokalfråga löses i enlighet med den
nu igångsatta planen, som den gynnsamma utvecklingen av handelsförbindelserna
mellan Sverige och Australiska Statsförbundet under det senaste
året ytterligare understrukit angelägenheten av att beskickningen snart kan
överflytta till Canberra för upprätthållande av erforderlig kontinuerlig kontakt
med därvarande officiella kretsar. Jag anser mig sålunda böra tillstyrka,
att erforderliga medel för täckande av detta överskridande anvisas
av riksdagen. Vad nyssnämnda belopp av omkring 30 000 kronor avser, synes
detta, med hänsyn till rådande osäkra ekonomiska förhållanden, böra
medtagas i kalkylen. Jag förordar alltså, att den sammanlagda kostnaden
för byggnaden uppskattas till i runt tal 900 000 kronor. Utöver det av riks -

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

dagen beviljade anslaget skulle därför för uppförande av byggnaden erfordras
ett belopp av omkring 250 000 kronor.

Under hänvisning härtill får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte föreslå
riksdagen

att till Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49
anvisa ett investeringsanslag av ........ kronor 250 000.

[2.] 5 b. Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad. För tillgodoseende
av dåvarande beskickningens i S:t Petersburg — numera Leningrad -— lokalbehov
förvärvade svenska staten år 1913 en fastighet därstädes. Under
åren 1924—1938 disponerades denna fastighet av konsulatet i Leningrad.
Sedan detta sistnämnda år indragits, har fastigheten stått oanvänd, frånsett
att vissa för tjänstepersonal avsedda lägenheter bebotts av personer,
som svarat för fastighetens tillsyn. Under åren 1939—1945 har fastigheten,
så när som på några obetydliga, troligen av granatsplitter förorsakade skador
å byggnadens tak, undgått skador genom direkta krigshandlingar. På
grund av de senaste årens förhållanden ha emellertid några underhållsarbeten
å fastigheten icke kunnat utföras, vilket medfört, att byggnaden nu befinner
sig i ett utomordentligt förfallet skick och att fara föreligger för att
den kommer att störta samman, därest icke vissa försvarsarbeten snarast
igångsättas.

Vid en besiktning, som företagits av en till Leningrad för ändamålet särskilt
utsänd sakkunnig från byggnadsstyrelsen, har konstaterats, att en
genomgripande restaurering av fastigheten är ofrånkomlig, därest fortsatt
förstörelse av byggnaden skall förhindras. För att sätta byggnaden i fullt
användbart skick skulle dessutom erfordras omfattande reparationsarbeten,
vilka emellertid på grund av rådande förhållanden för närvarande icke
lämpligen kunna utföras och fördenskull böra anstå tills vidare. Resultatet
av nämnda besiktning av fastigheten har lagts till grund för en av byggnadsstyrelsen
utarbetad arbetsbeskrivning över vissa reparationsarbeten,
som av styrelsen ansetts av behovet oundgängligen påkallade. Dessa arbeten
omfatta i främsta rummet översyn och reparation av byggnadens yttertak
och takkonstruktion, fullständig restaurering av fasaderna samt översyn
och reparation av samtliga skadade delar av byggnadens väggar och
bjälklag.

Beskickningen i Moskva har från vederbörande sovjetryska myndigheter
på begäran erhållit ett kostnadsförslag, grundat på ifrågavarande arbetsbeskrivning,
i vilket erforderliga reparationsarbeten beräknas draga en utgift
av i svenskt mynt 30 600 kronor. I denna summa ha inräknats även kostnaderna
för en omfattande reparation av nyssnämnda för tjänstepersonal
avsedda lägenheter. Fastighetens restaurering i enlighet med detta förslag
bär tillstyrkts av byggnadsstyrelsen. Denna har dock för sin del förordat,

4 IJiliang till riksdagens protokoll 7945. 1 samt. Nr 303.

50 Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

att beloppet för mötande av eventuella ytterligare utgifter höjes till 40 000
kronor.

Föredraganden. Av de i ärendet införskaffade upplysningarna framgår,
att nu ifrågavarande fastighet löper fara att helt och hållet förfalla,
om ej vissa reparationsarbeten skyndsamt vidtagas. Jag anser mig därför
böra förorda, att erforderliga medel för detta ändamål äskas av riksdagen.
Jag ansluter mig till byggnadsstyrelsens uppfattning, att en jämförelsevis
bred marginal bör beräknas för prisstegringar och oförutsedda utgifter, och
tillstyrker därför, att ett belopp av 40 000 kronor anvisas för ändamålet.
Jag hemställer sålunda, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till lståndsättande av statens fastighet i Leningrad
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa
ett investeringsanslag av ................ kronor 40 000.

Vad statsministern sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Tore Högstedt.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga 11.

Kapitalinvesteringar.

Kommunikationsdepartementet.

Utdrag av protokollet över kommunikationsärenden, hållet inför
Hans Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms
slott den 15 oktober 1948.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för kommunikationsdepartementet, statsrådet Nilsson, anmäler
härefter under kommunikationsdepartementets handläggning hörande ärenden
angående kapitalinvesteringar å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 samt anför därvid följande.

III. Statens allmänna fastighetsfond.

[1.] 5 c. Annexbyggnad till kanslihuset. Till annexbyggnad till kanslihuset
har riksdagen för budgetåren 1944/45—1947/48 anvisat investeringsanslag
av tillhopa 7 026 000 kronor. Anslagen ha avsetts för uppförande av
annexbyggnaden å det söder om kanslihuset belägna området mellan Myntgatan,
Salviigränd, Västerlånggatan, Storkyrkobrinken och Riddarhustorget.
Beträffande företagets detaljer hänvisar jag till propositionerna 1944:
220 och 1945: 194, samt 1947 års statsverksproposition (Bil. 27, p. 108).

I skrivelse den 7 oktober 1948 har byggnadsstyrelsen hemställt om medelsanvisning
för anordnande av vissa restauranglokaler i annexbyggnaden.

Styrelsen erinrar till en början, att den av Meurlingska stiftelsen drivna
restaurangen Rosengrens källare är inrymd i stiftelsen tillhöriga fastigheten
i hörnet av Salviigränd och Västerlånggatan.

I samband med den expropriation av vissa äldre fastigheter, som nödvändiggjordes
för uppförande av annexbyggnaden diskuterades med innehavaren
av restaurangen möjligheten att låta restaurangrörelsen vara kvar efter
ombyggnad av den fastighet, där huvuddelen av restaurangen var förlagd.

Kungi. Maj:ts proposition nr 303.

Detta skulle bland annat medföra fördelar för den lunchservering som under
alla förhållanden är nödvändig för de inom annexbyggnaden sysselsatta
tjänstemännen. Förhandlingarna med Meurlingska stiftelsen, som avser att
i hörnfastigheten fortsätta sin restaurangrörelse, ha fortskridit så långt att
ett förslag till avtal föreligger. Då emellertid utrymmet i fastigheten är
mycket begränsat, har det befunnits för såväl kronan som stiftelsen fördelaktigt,
att vissa delar av annexets källar- och bottenvåningar, vilka icke
lämpligen kunna utnyttjas för tjänstelokaler, iordningställas till köks- och
serveringslokaler i anslutning till dem i stiftelsens hus samt uthyras åt stiftelsen.
Kostnaderna för iordningställande av sagda lokaler för restaurangändamål
beräknar styrelsen uppgå till 230 000 kronor. Styrelsen beräknar,
att ifrågavarande lokaler till följd av dessa åtgärder komma att lämna en
i runt tal 16 000 kronor högre årlig hyra än om de hade uthyrts till butiksoch
lagerlokaler. Då härtill kommer att anordnande av restaurangen otvivelaktigt
för kronan medför fördelar i olika hänseenden, föreslår styrelsen,
att ifrågavarande inredningsarbeten utföras. Med hänsyn till att kanslihusannexet
beräknas vara i huvudsak färdigställt i början av år 1949 böra erforderliga
medel för restauranglokalerna stå till förfogande redan innevarande
år.

Styrelsen hemställer, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att till bestridande
av kostnader i samband med anordnande av restauranglokaler i
kanslihusannexet å tilläggsstat för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av 230 000 kronor.

Departementschefen. I den snart färdigställda annexbyggnaden till kanslihuset
ha lokaler för en lunchservering avsetts skola inredas i byggnadens
översta våning. Utrymmet härför utgör cirka 290 m2. Lunchserveringen skall
enligt förslag tills vidare utarrenderas till den s. k. Meurlingska stiftelsen,
vilken är innehavare av den kanslihusannexet angränsande fastigheten i
hörnet av Salviigränd och Västerlånggatan inrymda restaurangen Rosengrens
källare. Byggnadsstyrelsen har nu föreslagit, att vissa delar av annexbyggnadens
källar- och bottenvåningar, vilka icke äro lämpade såsom tjänstelokaler,
inredas till köks- och serveringslokaler samt uthyras till stiftelsen.
Dessa nyinredda lokaler, vilka enligt vad jag inhämtat ha en yta av 635 m3,
skulle även tillgodose kanslipersonalens behov. Kostnaderna för lokalernas
iordningställande ha beräknats till 230 000 kronor och hyran för lokalerna
skulle utgå med 35 000 kronor för år eller med ett cirka 16 000 kronor högre
belopp än om de uthyrts till butiks- och lagerlokaler.

Jag tillstyrker byggnadsstyrelsens förslag och hemställer, att Kungl. Maj :t
måtte föreslå riksdagen

att till Annexbijggnad till kanslihuset å tilläggsstat I till
riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av.............................. kronor 230 000.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

[2.] 7 a. Anordnande av lokaler för statens handels- och industrikommissioner.
Genom beslut den 24 september 1948 bemyndigade Kungl. Maj :t
byggnadsstyrelsen att för bestridande av kostnaderna för utförande vid
Svea livgardes f. d. kasernetablissement i Stockholm av vissa om- och tillbyggnadsarbeten
för att bereda lokaler för handels- och industrikommissionerna
förskottsvis taga i anspråk högst 1 000 000 kronor av det å tilläggsstat
II till riksstaten för budgetåret 1945/46 under statens allmänna fastighetsfond
anvisade investeringsanslaget till Anordnande av häradsskrivarkontor.
Kungl. Maj :t föreskrev, att det ianspråktagna beloppet skulle återföras
till nämnda anslag, sedan särskilda medel anvisats för arbetena. Samtidigt
härmed meddelade Kungl. Maj :t byggnadstillstånd för byggnadsarbetet.

I skrivelse den 7 oktober 1948 har byggnadsstyrelsen hemställt om medelsanvisning
för ifrågavarande byggnadsföretag.

Styrelsen erinrar till en början, att fullföljandet av byggnadsföretaget anbefallts
efter en inom handels- och industrikommissionerna verkställd utredning
rörande dessa kommissioners lokalbehov. Sedan styrelsen under
hand erhållit uppdrag att vidtaga sådana byggnadsåtgärder vid Svea livgardes
förutvarande kasernetablissement, att lokaler där kunde anordnas
för ifrågavarande kommissioner och vara färdiga för inflyttning snarast
möjligt under första delen av år 1949, har styrelsen i samråd med kommissionerna
och fortifikationsförvaltningen närmare utrett frågan och därvid
kommit till följande resultat.

1. Å kaserngården uppföres en större provisorisk kontorsbyggnad i
två våningar, vilken genom täckta förbindelsegångar göres tillgänglig från
de befintliga kasernbyggnaderna, belägna utmed Linnégatan.

2. Kanslihuset och de båda utmed Linnégatan belägna kasernerna samt
eventuellt våningen 2 trappor i den nordvästra kasernen byggas om till
kontorslokaler.

3. Våningen 1 trappa i gamla matsalsbyggnaden inredes till lunchservering.

4. Ytterligare en provisorisk kontorsbyggnad uppföres med förläggning
till östra delen av den öppna platsen vid Linnégatan.

De preliminära kostnaderna för nu angivna byggnadsåtgärder framgå av
följande av byggnadsstyrelsen upprättade sammanställning.

1. provisorisk kontorsbyggnad....................... kronor 1 100 000

2 —j- 3. ombyggnad av kanslihus, kaserner och matsals byggnad

...................................... » 1 000 000

4. provisorisk kontorsbyggnad....................... » 400 000

Summa kronor 2 500 000.

I anslutning härtill framhåller styrelsen, att därest ianspråktagandet av
de lokaler — ca 60 rum — som inrymmas i den provisoriska kontorsbyggnaden
å den öppna platsen vid Linnégatan, kan anstå till dess den nord -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

östra kasernen, vilken under större delen av första halvåret 1949 kommer att
disponeras för omskolningskurser för värnpliktiga, blir disponibel, kan
motsvarande lokalbehov erhållas genom ombyggnad till kontorslokaler av
två våningar i denna kasern. Om förhandlingarna med kommissionerna
skulle leda till det resultatet, att anstånd med ianspråktagande av nyssnämnda
lokaler är möjligt, synes det styrelsen vara lämpligast att ej låta
uppföra den mindre kontorsbyggnaden utan i stället utföra ombyggnad av
den nordöstra kasernen. Den sammanlagda kostnaden för byggnadsföretagets
genomförande kommer därvid att något nedbringas. Med hänsyn till att
lokalerna skola vara färdiga för inflyttning snarast möjligt under första delen
av år 1949, är det nödvändigt att erforderliga medel för byggnadsföretagets
utförande stå till styrelsens förfogande under innevarande år.

På grund av det anförda hemställer styrelsen, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå 1948 års riksdag att för ändamålet å tilläggsstat till riksstaten för
budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag av 2 500 000 kronor.

Departementschefen. Statens handels- och industrikommissioner ha på
grund av den rådande bristen på förvaltningslokaler sedan länge haft sin
personal uppdelad på ett flertal olika tjänstgöringsplatser ute i Stockholm,
vilket föranlett särskilda svårigheter för kommissionernas arbete. Frågan
om ett sammanförande av personalen till ett mindre antal tjänstgöringsplatser
och helst inom en byggnad har tidigt övervägts. På grund av det
under senaste året försämrade valutaläget och det därigenom aktualiserade
kravet på högsta effektivitet hos bl. a. handels- och industrikommissionerna
kunna åtgärder för att lösa kommissionernas lokalfråga icke längre uppskjutas.

Byggnadsstyrelsen har efter verkställd utredning föreslagit, att Svea livgardes
f. d. kaserner skola om- och tillbyggas för att bereda erforderliga lokaler
åt kommissionerna. Mot detta förslag, vilket tillstyrkts av kommissionerna,
har jag icke något att erinra. I detta sammanhang vill jag erinra om
att riksdagens revisorer i sin berättelse för budgetåret 1946/47 behandlat
frågan om utnyttjandet av bl. a. dessa kaserner för förvaltningsändamål.
Efter att ha diskuterat olika alternativ för kasernernas användning — varvid
särskilt framhållits, att statsverkets behov av förvaltningslokaler icke
kunde förväntas bliva tillnärmelsevis tillgodosett genom nybyggnader —
förordade revisorerna, att möjligheterna att utnyttja de befintliga kasernetablissementen
med endast mindre omändringsarbeten skulle utredas och
att förslag i ämnet snarast skulle föreläggas riksdagen.

Genom beslut den 24 september 1948 har Kungl. Maj :t bemyndigat byggnadsstyrelsen
att förskottsvis taga i anspråk högst 1 000 000 kronor från
anslaget till Anordnande av häradsskrivarkontor, vilket jämlikt beslut av
1947 års riksdag må tagas i anspråk jämväl för anordnande av förvaltningslokaler
i allmänhet, för om- och tillbyggnadsarbeten vid f. d. Svea livgarde.
Byggnadsstyrelsen har nu äskat 2,5 miljoner kronor för arbetenas utförande
och framlagt förslag till kasernernas utnyttjande.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Det förskotterade beloppet motsvarar kostnaden för ombyggnad av
kanslihus, kaserner och matsalsbyggnad. Det ytterligare medelsbehovet utgör
1 500 000 kronor. Då byggnadsstyrelsen äskar 2 500 000 kronor för hela
byggnadsföretaget är avsikten att återföra 1 miljon kronor till det förutnämnda
anslaget till Anordnande av häradsskrivarkontor. Jag förordar att
anslaget förstärkes på angivet sätt för att möjliggöra fortsatt anskaffande
av förvaltningslokaler i andra fall.

I detta sammanhang vill jag framhålla, att Kungl. Maj:t genom beslut
denna dag bemyndigat t. f. chefen för handelsdepartementet att tillkalla
särskilda sakkunniga för att verkställa översyn av de möjligheter att rationalisera
verksamheten inom de båda berörda kommissionerna, vilka kunna
uppstå till följd av sammanflyttningen.

Jag tillstyrker byggnadsstyrelsens medelsäskande och hemställer, att
Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen

att till Anordnande av lokaler för statens handels- och
industrikommissioner å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret
1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av .............................. kronor 2 500 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:
Stig Salomonson.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Bilaga 12.

Kapitalinvesteringar.

Jordbruksdepartementet.

Utdrag av protokollet över jordbruksärenden, hållet inför Hans
Maj.t Konungen i statsrådet å Drottningholms slott
den 15 oktober 19å8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Statsrådet Sträng anmäler härefter under jordbruksdepartementet hörande
ärende angående kapitalinvestering å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1948/49 samt anför därvid följande.

V. Statens utlåningsfonder.

[1.] 7. Fiskerilånefonden. Fonden för fiskerinäringens befrämjande (fiskerilånefonden)
inrättades enligt beslut av 1891 års riksdag. Nu gällande bestämmelser
för lån ur fonden återfinnas i kungörelsen den 7 augusti 1907
(nr 61) med däri genom kungörelserna nr 151/1916, 359/1921, 130/1928,
298/1930, 112/1932, 627/1937, 220/1943 och 313/1948 gjorda ändringar.

Från fonden utlämnas genom förmedling av hushållningssällskap eller
landsting låneunderstöd för anskaffande av fiskebåtar, motorer eller annan
maskinell utrustning för sådana båtar, fiskredskap samt för forsling av
fisk avsedda fordon, smärre båtar eller andra smärre transportmedel, vidare
för anläggande av smärre inrättningar för tillgodogörande eller förädling
av fiskets produkter samt för utförande av fiskodling.

Enligt beslut av 1921 års riksdag må av Kungl. Maj :t årligen disponeras
ett belopp av 1 800 000 kronor såsom lån från ifrågavarande fond.

Den år 1948 vidtagna ändringen i kungörelsen innebär, förutom viss utsträckning
av de ändamål, vartill lån må utlämnas, att lån från fonden i
varje särskilt fall må uppgå till högst 60 000 kronor mot tidigare 35 000
kronor.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

I skrivelse den 20 augusti 1948 har fiskeristyrelsen med statens fiskeriförsök
hemställt, att Kungl. Maj :t måtte föreslå riksdagen att dels medgiva
att av fiskerilånefonden från och med budgetåret 1948/49 ett belopp av
2 500 000 kronor årligen må disponeras för utlämnande av lån, dels ock å
tilläggsstat till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa 2 100 000 kronor
för kapitalökning av nämnda fond.

Till motivering för sin framställning har fiskeristyrelsen anfört i huvudsak
följande.

Under ett vart av åren 1935—1948 ha ur fonden sammanlagt beviljats lån
till nedanstående belopp:

År	Kronor	År	Kronor
1935 .......	....... 1 092 640	1942........	....... 999 945
1936 .......	....... 1099 405	1943........	....... 1 297 021
1937 .......	....... 993 860	1944........	....... 1 480 745
1938 .......	....... 994 845	1945........	....... 695 320
1939 ........	....... 961330	1946........	....... 1 489 285
1940 ........	....... 913 480	1947 ........	....... 1 230 735
1941.......	....... 485 765	1948........	....... 1 800 000

Av sammanställningen framgår, att de sammanlagda årliga beloppen, som
under åren 1935—1942 i allmänhet utgjort omkring 1 000 000 kronor, från
och med år 1943, med undantag för år 1945, väsentligt stegrats, enligt styrelsens
mening beroende på dels att kostnaderna för anskaffning av båtar
stigit, dels att låneunderstödens maximibelopp år 1943 höjdes till 35 000
kronor, dels ock att större och dyrare båtar numera byggas. Medan till och
med år 1947 samtliga låneanspråk helt kunnat tillgodoses inom ramen för
det belopp, 1 800 000 kronor, som för närvarande årligen får disponeras ur
fonden, förelågo emellertid år 1948 hos hushållningssällskapen och Göteborgs
och Bohus läns landsting enligt vad styrelsen inhämtat för detta år
ansökningar om lån av natur att böra bifallas till ett sammanlagt belopp
av omkring 1 968 300 kronor, därav hos hushållningssällskapen 968 300 kronor
och hos nämnda landsting omkring 1 000 000 kronor. Trots att låneunderstödens
maximibelopp då ännu endast var 35 000 kronor mot numera
60 000 kronor och vidare möjlighet ej förelåg att såsom nu erhålla lån för
anskaffning av maskinell utrustning voro således anspråken på fonden
ifrågavarande år avsevärda. Det finns enligt styrelsens mening skälig anledning
antaga att låneanspråken under de närmaste åren bliva så stora, att
det belopp, som för närvarande årligen får disponeras ur fonden, icke kommer
att vara till fyllest för att tillfredsställa dessa anspråk.

En höjning av det belopp, som årligen får utlämnas ur fonden, förutsätter
emellertid även en ökning av fondens kapital. En dylik ökning är dock
enligt styrelsens förmenande nödvändig oavsett den föreslagna höjningen
av lånebeloppens maximigräns. Under en följd av år ha för utlåningen i huvudsak
endast inflytande annuiteter kunnat disponeras. Man torde få räkna
med en avsevärd minskning av dessa under innevarande och närmast följande
budgetår med hänsyn till att åtskilliga låntagare under de senaste
åren synas ha fullgjort sina amorteringar snabbare än som ålegat dem enligt
lånevillkoren. Statskontoret har således beräknat, att under vart och
ett av budgetåren 1948/49, 1949/50 och 1950/51 endast omkring respektive
400 000, 750 000 och 750 000 kronor komma att stå till förfogande för utlåning.
Enligt styrelsens mening är det uppenbart, att fondens tillgångar

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

äro otillräckliga för att tillgodose de anspråk, som kunna komma att ställas
på densamma.

Statskontoret har i remissutlåtande den 27 september 1948 uttalat, att
det begärda anslaget till fiskerilånefonden syntes kunna bedömas endast i
samband med prövningen av de kapitalinvesteringar i övrigt, som ansåges
böra och kunna komma i fråga. Ämbetsverket har ansett, att förutsättningar
för en höjning av det belopp, 1 800 000 kronor, som för närvarande årligen
linge disponeras från fiskerilånefonden, icke förelåge.

Föredraganden. Jag torde få erinra, att jag i det vid propositionen nr
48/1948 fogade utdraget av statsrådsprotokollet (s. 59) uttalade, att en
höjning av maximigränsen för det högsta lånebeloppet från 35 000 kronor
till 60 000 kronor, icke syntes böra föranleda, att beloppet för den totala
utlåningen från fonden höjdes, då utlåningens omfattning icke något år
uppgått till det belopp, 1 800 000 kronor, som Kungl. Maj :t årligen ägde
disponera för ändamålet. Visserligen har innevarande år, enligt vad fiskeristyrelsen
anfört, sagda belopp till fullo utnyttjats, men med hänsyn till nödvändigheten
att i nuvarande läge i möjligaste mån begränsa investeringsverksamheten
och då ingen erfarenhet ännu kunnat vinnas rörande den inverkan
på lånebehovet, som den nu genomförda höjningen av maximigränsen
för lån från fonden kan få, är jag icke nu beredd att förorda någon höjning
av det belopp, som årligen får utlämnas ur fonden.

Då för utlåning ur fonden endast stå till förfogande inflytande annuiteter,
och dessa för innevarande budgetår beräknas uppgå till 400 000 kronor, erfordras
emellertid ett kapitaltillskott till fonden även vid oförändrad maximiram
för utlåningen. Jag förordar därför, att å tilläggsstat till riksstaten
för budgetåret 1948/49 anvisas ett anslag för ändamålet å 1 500 000 kronor.

Under åberopande av det anförda hemställer jag, att Kungl. Maj:t måtte
föreslå riksdagen

att till Fiskerilånefonden å tilläggsstat I till riksstaten för
budgetåret 1948/49 anvisa ett investeringsanslag
av........................ kronor 1 500 000.

Vad föredraganden sålunda, med instämmande av
statsrådets övriga ledamöter, hemställt behagar Hans
Maj :t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Bengt Damm.

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

Bilaga 13.

Kapitalinvesteringar.

Inrikesdepartementet.

Utdrag av protokollet över inrikesärenden, hållet inför Hans Maj.t
Konungen i statsrådet å Drottningholms slott den
15 oktober 19i8.

Närvarande:

Statsministern Erlander, statsråden Wigforss, Sköld, Quensel, Danielson,
Zetterberg, Nilsson, Sträng, Ericsson, Mossberg, Weijne, Kock.

Chefen för inrikesdepartementet, statsrådet Mossberg, anmäler härefter
under inrikesdepartementets handläggning hörande ärende angående kapitalinvestering
å tilläggsstat I till riksstaten för budgetåret 1948/49 samt anför
därvid följande.

VIII. Fonden för förlag till statsverket.

[1.] 3. Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond. Jämlikt beslut av
1947 års riksdag (prop. nr 226; riksd. skr. nr 276) har Sverige anslutit sig
till den vid internationella hälsovårdskonferensen i New York år 1946 upprättade
stadgan för världshälsovårdsorganisationen. Enligt artikel 80 skulle
stadgan träda i kraft, när tjugosex medlemmar av Förenta Nationerna anslutit
sig till densamma. Vid nyssnämnda konferens beslöts, att — i avvaktan
på stadgans ikraftträdande och världshälsovårdsorganisationens upprättande
— skulle bildas en interimskommission för organisationen. Denna
kommission, vars verksamhet finansierats genom lån från Förenta Nationerna,
erhöll i uppdrag bl. a. att snarast möjligt efter den dag, då stadgan
trätt i kraft, sammankalla det första sammanträdet med världsbälsovårdsorganisationens
beslutande organ, världshälsovårdsförsamlingen. I enlighet
härmed utfärdades av interimskommissionen i april 1948, vid vilken tidpunkt
mer än tjugosex medlemmar av Förenta Nationerna anslutit sig till
stadgan och denna alltså trätt i kraft, kallelse till nämnda sammanträde.

Mötet ägde rum i Geneve den 24 juni—den 24 juli 1948. Sverige representerades
vid mötet av tre ombud och en expert. Vid mötet beslöts bl. a., att
interimskommissionen skulle upphöra den 31 augusti 1948 och dess uppgifter
överflyttas till världshälsovårdsorganisationen. Vidare fastställdes

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

budget för organisationen bl. a. för tiden den 1 september—den 31 december
1948. Budgeten slutar på ett belopp av 4 800 000 dollars. Fördelningen

av denna summa på huvudgrupper av utgifter framgår av följande uppställning.

Del I. Allmänna sammanträden .................... dollars 35 000

Del 11. Sekretariat, andra byråer och regional verksamhet,
teknisk service, expertsammanträden...... » 965 000

Del 111. Rörelsefond ............................... » 1 650 000

Del IV. Återbetalning av interimskommissionens skuld

till Förenta Nationerna...................... » 2 150 000

Summa dollars 4 800 000

Vad beträffar medlemsstaternas bidrag till organisationen beslöts, att
dessa för åren 1948 och 1949 skulle utgå i enlighet med de grunder, som
tillämpats av Förenta Nationerna vid fastställandet av bidragen för år 1948 till
sistnämnda organisation. Medan medlemsstaternas bidrag till Förenta Nationerna
bestämts till viss procentuell andel — för Sveriges del 2,04 procent för år
1948 — av den totala budgeten, ansågs det emellertid beträffande bidragen
till världshälsovårdsorganisationen av olika skäl lämpligare att bestämma
bidragen till ett visst antal enheter, varvid 5 enheter skulle svara mot 0,04
procent. I enlighet härmed fastställdes Sveriges bidragsskyldighet till 245 av
de sammanlagt 12 002 enheter som ankomma på stater, som tillhöra Förenta
Nationerna. Vidare skola av stater, som icke tillhöra Förenta Nationerna, erläggas
tillhopa 610 enheter. Bidragsskalan upptager i enlighet härmed sammanlagt
12 612 enheter.

Till delarna I, II och III av budgeten skola samtliga de stater bidraga, som
den 24 juli 1948 — dagen för avslutandet av världshälsovårdsförsamlingens
första sammanträde — voro medlemmar av världshälsovårdsorganisationen.
Då dessa stater enligt bidragsskalan ha att svara för sammanlagt 12 145 enheter,
uppgår Sveriges bidrag till delarna I och II av budgeten till

20 173 dollars och till del III av budgeten till

33 285 dollars. Till del IV av budgeten skola bidraga dels

de stater, som undertecknade överenskommelsen i New York år 1946 om upprättande
av interimskommissionen, dels ock de stater, som icke undertecknat
denna överenskommelse men sedermera anslutit sig till världshälsovårdsorganisationens
stadga. Sammanlagt representera dessa båda grupper
av stater 12 607 enheter. Sveriges bidrag till del IV av budgeten uppgår där -

/245 x 1 000 000''
\ “ 12+45 ,

/245 x 1 650 000
\ 12 145

för till ^2^607^^ 782 dollars. I enlighet härmed har Sverige att

för år 1948 betala sammanlagt (20 173 -f- 33 285 + 41 782) 95 240 dollars.

För bestridande av Sveriges bidrag till delarna I, II och IV av budgeten
eller (20 173 + 41 782) 61 955 dollars har Kungl. Maj:t den 8 oktober 1948
anbefallt statskontoret att från anslaget till bidrag till internationellt hälso -

Kungl. Maj:ts proposition nr 303.

vårdsarbete till riksbanken utbetala ett belopp av 221 945 kronor 11 öre.
Samtidigt hemställde jag hos riksbanken att för gäldande av bidraget till
nyssnämnda delar av budgeten utbetala häremot svarande belopp i schweiziska
francs till världshälsovårdsorganisationens bankförbindelse i Geneve.
Nyssnämnda anslag, kan emellertid icke anlitas för gäldande av Sveriges bidrag
till del III av budgeten, dvs. rörelsefonden. För bestridande av kostnaderna
för bidraget till denna fond, vilken är avsedd för användning förskottsvis,
i avvaktan på att medlemsstaternas bidrag till löpande års utgifter inflyta,
samt för bestridande av oförutsedda utgifter, bör — i likhet med vad
skedde i fråga om Sveriges bidrag till motsvarande fond hos Förenta Nationerna
(jfr prop. nr 29/1947, riksd. skr. nr 63/1947) — anvisas ett särskilt anslag
å kapitalbudgeten under fonden för förlag till statsverket. Anslaget
torde böra upptagas till i runt tal 120 000 kronor och benämnas världshälsovårdsorganisationens
rörelsefond. Då bidraget bör inbetalas snarast möjligt,
synes anslaget böra anvisas å tilläggsstat för löpande budgetår.

Under åberopande av det anförda får jag hemställa, att Kungl. Maj :t måtte
föreslå riksdagen

att till Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond å tillläggsstat
I till riksstaten för budgetåret 1948/49 anvisa ett
investeringsanslag av....................kronor 120 000.

Vad föredragande departementschefen sålunda, med
instämmande av statsrådets övriga ledamöter, hemställt
behagar Hans Maj:t Konungen bifalla.

Ur protokollet:

Börje Langton.

Kungl. Maj.ts proposition nr 303.

Bihang.

Förteckning

över av Kungl. Ma|:t hos riksdagen äskade anslag å tiiläggsstat I
till riksstaten för budgetåret 1948 49.

Driftbudgeten.

A. Egentliga statsutgifter.

Kronor

IV. Försvarsdepartementet.

Marinen:

C: 68 a Ökning av drivmedelslagringen, reservationsanslag....... 3 150 000

V. Socialdepartementet.

B: 37 a Inköp av Bistaborgs ungdomsvårdsskola, reservationsanslag. 300 000

VIII. Ecklesiastikdepartementet.

Uppsala universitet:

E: 9 a Inredning av nybyggnaden för meteorologiska institutionen,
reservationsanslag.............................. 57 000

E: 82 Bidrag till viss akademisk undervisning i statskunskap .... 10 000

M: 20 Bidrag till vetenskaplig expedition till Antarktis, reservationsanslag
.......................................... 100 000

167 000

IX. Jordbruksdepartementet.

Lantbrukshögskolan och statens lantbruksförsök:

D: 7 Inredning och utrustning, reservationsanslag............ 33 800

Befrämjande av fröodlingen m. in.:

Statens centrala frökontrollanstalt:

G: 7 a Inredning och utrustning, reservationsanslag .......... 24 000

57 800

X. Handelsdepartementet.

Flygtekniska försöksanstalten:

C: 11a Komplettering av maskiner och utrustning, reservationsanslag
............................................ 70 000

Lotsverket:

D: 4 b Bärgning och iståndsättning av fyrskeppet nr 24 Reserv,

reservationsanslag................................... 400 000

470 000

XI. Inrikesdepartementet.

Förste provinsialläkare och provinsialläkare m. fl.:

B: 22 a Anskaffande av viss instrumentutrustning, reservationsanslag
............................................ 43 000

B: 36 a Ombyggnadsarbeten vid statens uppfostringsanstalt å Bona,

reservationsanslag..................................... 48 000

91 000

o Bihang till riksdagens protokoll 1948. 1 samt. Nr 303.

Kiingl. Maj.ts proposition nr 303.

Kronor

XII. Folkhushållningsdepartementet.

D: 4 a Åtgärder för utökning av vinterproduktionen av tegel,

reservationsanslag..................................... 100 000

Säger för egentliga statsutgifter 4 335 800

B. Utgifter för statens kapitalfonder.

III. Avskrivning av nya kapitalinvesteringar.

B. Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:

5 a Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra

(III: 5 a), reservationsanslag......................... 62 500

5 b Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad (III: 5 b),

reservationsanslag.................................. 40 000

Kommunikationsdepartementet:

5 c Annexbyggnad till kanslihuset (III: 5 c), reservationsanslag 57 500

6 a Anordnande av lokaler för statens handels- och industri kommissioner

(III: 7 a), reservationsanslag............ 2 500 000

2 660 000

D. Statens utlåningsfonder.
Jordbruksdepartementet:

7 Fiskerilånefonden (V: 7). reservationsanslag ............. 375 000

Säger för utgifter för statens kapitalfonder 3 035 000

Summa för driftbudgeten 7 370 800

Kapitalbudgeten.

Kapitalinvestering.

III. Statens allmänna fastighetsfond.
Utrikesdepartementet:

5 a Uppförande av fastighet för beskickningen i Canberra ... 250 000

5 b Iståndsättande av statens fastighet i Leningrad........ 40 000

Kommunikationsdepartementet:

5 c Annexbyggnad till kanslihuset........................ 230 000

7 a Anordnande av lokaler för statens handels- och industrikommissioner
...................................... 2 500 000

3 020 000

V. Statens utlåningsf onder.
Jordbruksdepartementet:

7 Fiskerilånefonden.................................... 1 500 000

VIII. Fonden för förlag till statsverket.
Inrikesdepartementet:

3 Världshälsovårdsorganisationens rörelsefond ............ 120 000

Säger för kapitalbudgeten 4644)000

488296. Stockholm, Isaac Marcus Boktryckeri Aktiebolag, 1948.